RAPPORT Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002

2002-06-18

RAPPORT Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002

Vr beteckning: Utredningsenheten Rapporten finns ven p vr hemsida

080202-02-16471 Sten Anderson, 011-191269 www.sjofartsverket.se (WebbtjnstenPress-Rapporter/remisser) Eftertryck tillts med angivande av kllan
2002-06-18

SJFARTSVERKET 601 78 NORRKPING Tel: 011-19 10 00 Fax: 011-10 19 49

Innehllsfrteckning
1 Sammanfattning ............................................................................................................. 1 2 Faktaredovisning............................................................................................................ 1 2.1 Fartyget ......................................................................................................................... 1 2.2 Lastldan....................................................................................................................... 3 2.3 Elektrisk armatur i lastrummen..................................................................................... 3 2.4 Lossningsanordning ...................................................................................................... 4 2.5 Lasten............................................................................................................................ 4 2.6 Barlast- och bunkertankar ............................................................................................. 5 2.7 SOLAS-regler ............................................................................................................... 5 2.8 ISM-certifiering ............................................................................................................ 6 2.9 Stockholms sjtrafikomrde ......................................................................................... 7 2.10 Farvattnen ................................................................................................................... 7 3 Hndelsefrloppet .......................................................................................................... 8 3.1 Hndelsefrloppet enligt fartyget.................................................................................. 8 3.2 Information frn lotsen................................................................................................ 10 3.3 Information frn sjtrafikomrdeschefen.................................................................... 11 4 Analys............................................................................................................................ 11 4.1 Lasten.......................................................................................................................... 11 4.2 Lastrumsbelysningen .................................................................................................. 12 4.3 Stockholm sjtrafikomrde ......................................................................................... 12 4.4 Fartyget ....................................................................................................................... 13 5 Orsak............................................................................................................................. 14 6 Anmrkningar.............................................................................................................. 14 7 Rekommendationer...................................................................................................... 14 8 Skador ........................................................................................................................... 15 8.1 Person och miljskador............................................................................................ 15 8.2 Materiella skador p fartyget ...................................................................................... 15 8.3 Skador p lasten .......................................................................................................... 15 9 vrigt ............................................................................................................................ 15 10 Utredningsresultat ..................................................................................................... 15

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002

1 Sammanfattning
Det NIS-flaggade (Norwegian International Shipregister) fartyget Malmnes (M) var p resa frn Halifax i Kanada till Hsselbyverket i Mlaren. I Halifax hade fartyget lastat 7345 meterton wood fuel pellets i bulk frdelat ungefr lika i de tv lastrummen och lastat jmnt utan toppar. Ms djupgende var fr stort fr Mlaren varfr lktring till ett annat fartyg fretogs. P frmiddagen dagen efter avslutad lktring utlste ett brandlarm i akterkant av 2:ans lastrum. Ngon halvtimme senare kom lots ombord och fartyget fortsatte till slussen i Sdertlje och frtjde dr. Brandfrsvaret p Sdertrn hade kontaktats och fyra brandmn kom ombord med vrmekamera. Beslut togs att fortstta resan. Hsselbyverket vgrade att ta emot M som fortsatte till Kping med de fyra brandmnnen fortfarande ombord. I Kping kom brandfrsvaret ombord och lade ett cirka tre meter tjockt lager med lttskum ver lasten varvid branden kvvdes. Drygt 700 ton last lossades frn brandomrdet varefter fartyget den 15/5 klockan 11.30 avgick till Hsselby dit man ankom klockan 20.00 samma kvll.

2 Faktaredovisning
2.1 Fartyget Namn: IMO nr: Reg.bet.: Hemort: Brutto: MALMNES 8918631
LAQX4

Bergen 5883

Sid 1

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002

Ddvikt: La: Bredd: Djupgende: Djupg. i Mlaren: Klass: Byggnadsr: Byggnadsmaterial: Maskinstyrka: Besttning:

9891 ton 126,7 meter 15,8 meter 7,69 meter 5,91 meter jmn kl LR 1993 Stl 3280 kW 10 man

M levererades r 1993 frn Ferus-Smit B.V. Westerbroek varv i Holland till Thun A/S och fick vid leveransen sitt aktuella namn. Fartyget sattes under NIS-flagg och fick Bergen som hemmahamn men fartygets rederi gdes och sysselsattes av det svenska rederiet Erik Thun AB i Lidkping. Samma rederi gde och sysselsatte fartyget vid tiden fr branden. Dckshuset med bryggan och besttningens utrymmen var placerat lngst akterut p fartygets huvuddck (vderdck) med maskinrummet under dessa utrymmen och lastldan framfr. Fartyget var klassat i Lloyds Register of Shipping och var byggt till svensk-finsk isklass 1A. All tillsyn utfrdes enligt uppgift av klassningssllskapet. Huvudmaskinen var tillverkad av Wrtsil, var av typ Wrtsil-Vasa 8R 32E och utvecklade 3280 kW. Fartyget var ocks utrustat med en frlig bogpropeller av mrket Jastram BU-50-F p 295 kW. Utrustningen p bryggan var konventionell och fungerade utan anmrkning under hndelsefrloppet.

Sid 2

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002 2.2 Lastldan Lastldan bestod av tv s gott som lika stora boxade lastrum med en sammanlagd kapacitet av 11869 m3. Dessa tcktes av tv lika stora stlluckor med dimensionen 39 x 9 meter. Varje stllucka var delad i sex lika stora pontoner. Frn vderdcket till verkant av tckluckorna var avstndet cirka 1,5 meter. Av- och pluckning skedde med hjlp av en traverskran p varje lucka. Pontonerna hanterades var och en fr sig och travades ovanp varandra vid avluckning. Mitt p varje ponton fanns en cirkelrund s kallad spannmlslucka (inspektionslucka) med diametern 3 fot. Lastning av sdan last som skulle sprutas ombord kunde d ske utan att lastluckorna flyttades. Fartyget var inte utrustat med ngon form av fast brandslckningsutrustning i lastrummen. 2.3 Elektrisk armatur i lastrummen Lastrumsbelysningen bestod av fyra lastrumsstrlkastare i varje lastrum. De var placerade i hjd med vderdcket, tv p frkant och tv p akterkant, och var p 1000 W vardera. Dessa skall ha en kapslingsklass enligt SS-EN 60529, Kapslingsklasser fr elektriskt material (IP-beteckning).Graden av skydd anges med tv siffror. Den frsta siffran anger skydd mot intrngande av fasta frmmande freml och den andra siffran skydd mot intrngande av vatten. I DnVs regelverk krvs IP 55 som minimum fr lastrumsbelysning. Enligt uppgift var den elektriska utrustningen i lastrummet klassad som IP 54. Siffran 5 str fr skydd mot damm och betyder att intrngning av damm inte helt frhindras men att damm inte kan trnga in i sdan mngd att materielens normala drift ventyras. Siffran 4 betyder skydd fr verstrilning av vatten vilket innebr att vatten som strilas mot kapslingen frn en godtycklig riktning inte fr ha skadlig inverkan. De tv aktre strlkastarnas kapslingsklass var enligt uppgift dremot IP 66. Den frsta sexan str fr dammtt, d inget damm kan trnga in, och den andra sexan fr skydd mot tung sj. Det innebr att vatten frn tung sj

Sid 3

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002 eller vatten som spolas i kraftiga strlar inte fr trnga in i kapslingen i skadlig mngd. 2.4 Lossningsanordning M var ett sjlvlossande fartyg dr lossningsanordningen var tillverkad av Kvaerner. Lossningsanordningen i lastrummen bestod av bde lngskepps- och tvrskeppskedjor med skrapor som bringade lasten till en elevator med skopor som lyfte upp lasten frn lastrummen. Elevatorn var placerad mellan lastrummen p vderdckets babordssida. Elevatorns skopor tmde sedan lasten p ett tvrskepps transportband som transporterade den till ytterligare ett transportband p en lossebom som kunde n maximalt 24,8 meter in ver kajen d elevationsvinkeln var 00 och 23 meter d elevationsvinkeln var 220 vilket ocks var maximal elevation. Lossebommen var placerad p vderdckets styrbordssida. Lossningskapaciteten var 1000 meterton per timme vid en lastdensitet av 0,8. Mellan lastrummen frn huvuddck ner till halva rummens hjd var ett lastkontrollrum placerat. Drifrn kontrollerades lasthanteringen och dr kunde man ocks, liksom frn kontrollrummet i maskin, skta barlastkrningen. 2.5 Lasten Produkten benmndes wood fuel pellets och tillverkades i Nova Scotia i Kanada. Drefter fraktades den med lastbil till Halifax vilket var utlastningshamnen. Wood fuel pellets r en produkt som bestr av 80% bark och 20% sgspn som mals och torkas varefter det pressas med stor kraft till pellet. Wood fuel pellets lastar 65 meterton per kubikmeter och fattar eld vid en uppvrmning till cirka 1750. Enligt lastgarens inspektr mter man temperaturen noggrant vid lagring av den aktuella typen av pellet, till exempel i vntan p lastning. Om den nrmar sig 400 C skrps bevakningen och temperaturmtningarna och om den stiger till 45-500 C mste tgrder som lmpning eller kylning vidtas.

Sid 4

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002 Vid lastning sprutas pelleten ombord s som grs vid spannmlslastning. Fartyget var destinerat till Hsselby dr pelleten skulle anvndas som brnsle i vrmekraftverket. 2.6 Barlast- och bunkertankar Mellan lastrummet och maskinrummet fanns bunkertankar liksom under de aktersta cirka fyra metrarna av 2:ans lastrum. Den tank som stack fram under lastrummet och som, akter om och grnsande mot lastrummet, strckte sig nda upp till vderdcket var en tjockoljetank dr oljan var uppvrmd till cirka 400. I omrdet mellan lastrum och maskinrum fanns ocks tv gasoljetankar samt settling- overflow- och dagtankar. Strax fr om lastrummet fanns en djuptank och lngst frut en frpikstank bda avsedda fr barlast. Under lastldan fanns 1:an och 2:an center samt 1:an babord och styrbord, 2:an babord och styrbord och 3:an babord och styrbord. Alla styrbords och babords dubbelbottentankar vergick i sidotankar, cirka 3 fot breda, som gick nda upp till vderdcket. Samtliga dessa tankar var barlasttankar. 3:an center var uppdelad i tv tankar, 3:an babord och styrbord center, som anvndes fr frskvatten. Akter om maskinrummet fanns akterpiken, ocks den en barlasttank. Lastldan var sledes omsluten av tankar vilket gjorde M till ett s kallat dubbelskrovsfartyg. 2.7 SOLAS-regler Regel 53 paragraf 1.1 i SOLAS kapitel II2 sger att fartyg frn 2000 brutto och uppt skall, i lastutrymmen, vara utrustade med fast brandslckningssystem dr slckmedlet skall vara koldioxid. Samma regel paragraf 1.3 ger Administrationen rtt att medge undantag fr fartyg som fraktar malm, kol, spannml, fuktigt timmer, icke brnnbara laster eller laster som, enligt Administrationens uppfattning, freter lg brandrisk. Fartygen mste d ocks vara utrustade med stlluckor och p ett effektivt stt kunna stnga ventilatorer och andra ppningar som leder till lastrummen.

Sid 5

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002 I tabell 1 i MSC/Circ.671 finns en lista ver de mnen som anses ha lg brandpotential. Dr r wood fuel pellets medtaget. Om ett undantag frn att ha fast brandslckning i lastrummet medges skall Administrationen utfrda ett dispenscertifikat dr ovan nmnda lista skall finns bifogad. Detta certifikat skall finnas ombord och skall kunna uppvisas vid anmodan. 2.8 ISM-certifiering International Safety Management (ISM) Code r internationella organisationsregler utarbetade inom IMO fr sker drift av fartyg och fr frhindrande av frorening. Syftet med koden r att tillhandahlla en internationell standard. I en resolution (A.443(XI)) uppmanas samtliga regeringar att vidta ndvndiga tgrder fr att stdja beflhavaren i hans arbete fr sjskerheten och skyddet av den marina miljn. Man antog vidare resolution A.660(17)) genom vilken man erknde att det behvs en lmplig ledningsorganisation som kan svara mot de ombordvarandes behov att uppn och vidmakthlla en hg skerhets- och miljstandard. Mlsttningen med koden r att skerstlla skerheten till sjss, frhindra att mnniskor skadas eller omkommer samt att undvika skador p miljn, i synnerhet p den marina miljn, och p egendom. Koden har infrts och implementerats under ett antal r med olika datum fr olika fartygstyper. M tillhr den sista gruppen som skall ha ett skerhetssystem enligt koden senast 1/7 2002. Bde rederiet och fartyget hade redan tidigare ISM-certifierats och infrt ett SMS (Safety Management System). Rederiet skall d ha ett DOC (Document Of Compliance) och fartyget ett SMC (Safety Management Certificate). Rederiet skall ocks utse en DP (Designated Person) som r skerhetsansvarig. Olika rutiner ombord skall dokumenteras och nedtecknas i manualer och dessa skall finnas bde ombord och p rederikontoret och vara godknda av Administrationen.

Sid 6

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002 Rutiner finns fr de fartyg i rederiet som seglar under svensk flagg d en liknande situation intrffar. Fartyget skall stnga alla luckor och spjll, g till nrmaste hamn samt kontakta brandfrsvar. Dessa rutiner har utkats att glla ocks rederiets utlandsflaggade fartyg. Vid det aktuella tillfllet utfrdes alla dessa tgrder. 2.9 Stockholms sjtrafikomrde Stockholms sjtrafikomrde r ett av 7 sjtrafikomrden i Sverige under vilket lotsningen och trafikinformationscentralen i Sdertlje sorterar. Ett sjtrafikomrde leds av en sjtrafikomrdeschef. Trafikinformationscentralens uppgift r att ta emot, sammanstlla och vidarebefordra information om fartygsrrelser och andra frhllanden i farlederna som r av betydelse fr fartygens skra framfrande. Den 1/5 2002, allts 13 dagar innan den aktuella hndelsen, slogs Stockolms och Mlarens sjtrafikomrden ihop och blev Stockholms sjtrafikomrde. Chef fr det sammanslagna omrdet blev det forna Stockholms sjtrafikomrdets chef. Den nye chefen hade allts varit chef ver verksamheten i Mlaren i 13 dagar d olyckan intrffade. 2.10 Farvattnen M var lotspliktigt fr sin resa frn lktringsplatsen vid Skanssundet till losseplatsen vid Hsselbyverket. Grnser fr lotsplikten fr ett torrlastfartyg som M var en lngd av 70 meter eller mer, en bredd av 14 meter eller mer och ett djupgende av 4,5 meter eller mer. Maximala djupgendet fr Mlaren var 7,0 meter men till Hsselbyverket var det reducerat till 6,0 meter. D fartyget hade lmnat slussen i Sdertlje befann det sig i Mlaren som r vattentkt fr stora delar av befolkningen i Mlardalen och Stockholm. Distansen frn Sdertlje till Hsselby r 24 M (nautisk mil = 1852 meter), frn Sdertlje till Vsters 53 M och frn Sdertlje till Kping 69 M.

Sid 7

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002

3 Hndelsefrloppet
3.1 Hndelsefrloppet enligt fartyget Efter att ha lastat 7345 ton trpellet i Halifax i Kanada avgick M 2002-0427 klockan 19.50 lokal tid destinerad till Hsselbyverket i Mlaren. Lasten var frdelad ungefr lika i de tv lastrummen och fartyget hade ett djupgende frut p 6,48 meter och akterut p 7,26 meter. Den 12/5 klockan 13.00 ankrade fartyget utanfr Skanssundet fr att lktra last eftersom djupgendet var fr stort fr Mlaren. En dryg halvtimme senare frtjde torrlastfartyget Hellevik p utsidan och lktringen kunde brja. Under dagens lopp slutfrdes lktringen d 1705 ton hade tagits ombord p Hellevik och M hade kommit upp p djupgendet 5,91 meter jmn kl. Kvar ombord fanns d 5639 ton pellet. Hellevik gick upp till Hsselbyverket fr att lossa medan M lg kvar till ankars ver natten. Enligt uppgift frn personalen ombord hade lastrumsbelysningen inte varit tnd under lktringen eftersom den skedde i dagsljus. Inte heller efter lktringen var lastrumsbelysningen tnd. Dagen efter, klockan 09.50, ljd brandlarmet sedan en rkdetektor i aktre lastrummet hade lst. En av inspektionsluckorna ppnades och rk kunde konstateras. Drefter stngdes luckan igen. Man lade ocks mrke till att temperaturen p dcket och lastrumsluckan hade stigit varfr vattenkylning pbrjades. I samband med att brandlarmet ljd fick man ett jordfelslarm varvid den defekta kretsen brts p den elektriska tavlan i maskinrummet. Beflhavaren kontaktade genast rederiets DP och informerade om det intrffade. ven fartygets mklare kontaktades. Klockan 10.20 kom lots ombord fr den fortsatta resan mot Hsselby. Beflhavaren informerade lotsen och tog sedan beslut om att lta kontakta Sdertrns brandfrsvar och be dem komma ombord i slussen. Klockan 10.45 var ankaret uppe och tv timmar senare frtjde M i slussen. Fyra man frn brandfrsvaret kom ombord med mtinstrument fr

Sid 8

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002 vrmemtning. Man mtte p 10 olika mtpunkter med en punkt som referenspunkt. Fartyget lg i slussen i nrmare 3 timmar medan brandmnnen fortsatte sina mtningar. Mklaren frskte under tiden att hitta en hamn som var villig att ta emot fartyget. Hsselbyverket och Vsters avvisade denna begran medan Kping var villiga att upplta kajplats. Man frskte ocks f tag i inertgas fr att frska kvva branden. Det lyckades emellertid inte att uppbringa ngon gas. MRCC (Maritime Rescue Co-ordination Center) kontaktades inte p grund av att beflhavaren inte ansg att den uppkomna situationen utgjorde ngon fara fr fartyget, besttningen eller miljn. Beflhavaren tog beslut, sedan han samrtt med brandmnnen, lotsen och rederiets DP, att lmna slussen eftersom temperaturmtningarna inte var alarmerande. Han krvde emellertid att brandmnnen skulle flja med p resan till Kping. Klockan 15.25 lmnade M slussen med samme lots som tidigare ombord medan temperaturmtningarna p lucka och dck fortsatte. Temperaturerna visade inga oroande avvikelser. 2002-05-13 klockan 22.30 frtjde fartyget i Kping framfr ett fartyg som visade sig vara ett fartyg fullastat med ammoniumnitrat. Brandfrsvaret frn Kping kom ombord och avlste de fyra brandmnnen som fljt med frn Sdertlje. Kontinuerliga mtningar fortsatte vid samma punkter som tidigare. P grund av nrheten till det brandfarliga fartyget frhalades M, ngon timme efter ankomst, till annan kajplats. Temperaturmtningar utfrdes av besttningen natten igenom och de fick besked om att kontakta brandkren om temperaturen steg till 580. Dagen efter, klockan 18.50, frhalades M tillbaks igen och lite senare hade brandkren en genomgng med besttningen, den fartygsinspektr som kommit till Kping samt representanter fr lastgarna, lastmottagarna, rederiet, klassningssllskapet, frskringsbolaget och hamnen. Klockan 21.00 ppnade tre spannmlsluckor och cirka 1500 m3 lttskum pumpades in i 2:ans lastrum till en hjd av tre meter ver lasten. Ngon

Sid 9

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002 timme senare, sedan man konstaterat att gldbranden var slckt, ppnades lastrummet och lossning i det berrda omrdet pbrjades med kran frn land. 2002-05-15 klockan 02.45 hade kranen grvt sig ner till tanktaket i problemomrdet och all berrd last hade lagts i en hg p kajen. Man hade d lossat 729 ton. Klockan 11.30 samma dag avgick M frn Kping sedan det nyttjandefrbud som lagt av fartygsinspektren hade hvts. Fartyget ankom till Hsselbyverken klockan 20.00 dr fartyget lossades utan vidare problem. 3.2 Information frn lotsen Lotsen, som var bestlld till 10.30, fick besked d han kom ombord om att brandlarmet hade lst i 2:ans lastrum strax innan. Han sg att besttningen hade ppnat en spannmlslucka och att de stngde den igen d de konstaterat att det rk frn lasten. Beflhavaren antydde fr lotsen att orsaken till rkutvecklingen enligt hans uppfattning var sjlvantndning. Beflhavaren kallade ocks p brandkren genom mklarens frsorg. Bde lotsen och beflhavaren var av uppfattningen att bara man kvver syretillfrseln s r gldbrand i en last inte srskilt farlig. Det kan ligga och pyra lnge. D M frtjde i slussen kom fyra brandmn ombord och mtte temperaturen p luckan och dcket. Fartyget lg sedan i slussen i nstan tre timmar. Under tiden underskte mklaren var man skulle kunna lossa lasten eftersom Hsselbyverket avvisade fartyget p grund av tillstndet ombord. ven Vsters vgrade att tillta anlp och Igelstaverken i Sdertlje vgrade med motiveringen att man tidigare haft problem med pyrande laster. Innan man lmnade slussen klockan 15.25 hade man ftt klarsignal frn Kping att det fanns kajplats och mjlighet att lossa delar av lasten dr. Det blev beslutat att de fyra brandmnnen frn Sdertrn skulle medflja fartyget och fortstta vrmekontrollen under resan till Kping.

Sid 10

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002 Under hela tiden i slussen var lotsen p bryggan medan beflhavaren sktte alla kontakter med brandmnnen och andra personer frn land. Lotsen uppfattade inte situationen som varken farlig eller hotande. Under resan till Kping sjnk till och med temperaturen i lastrummet. Han hll trafikinformationscentralen informerad om lget. 3.3 Information frn sjtrafikomrdeschefen Lotsen p M ringde och meddelade att lasten hade blivit varm och rykte och att fartyget skulle ta ombord brandmn i slussen. Sjtrafikomrdeschefen frgade d om det brinner och lotsen frklarade att detta inte r ovanligt fr den aktuella typen av laster. Lasten ryker och ska lossas fr att sedan eldas upp var lotsens information. Till intkt p att beslutet att fortsatta resan in i Mlaren var riktigt hnvisade sjtrafikomrdeschefen till att brandmn frn land hade varit ombord i nstan tre timmar i slussen och att den fortsatta resan skedde med brandfrsvarets goda minne och med fyra brandmn ombord.

4 Analys
4.1 Lasten Enligt avlastarens representant r bengenheten till temperaturstegring och sjlvantndning i wood fuel pellets inte att frringa. D produkten lagras kontrolleras lasten och tgrdsprogram finns fr hur den skall hanteras d temperaturen passerar vissa gradtal. Trots detta finns varan med p den i kapitel 2.6 omtalade bilagan till dispenscertifikatet fr mnen som anses ha lg brandpotential. Frn det att lasten togs ombord i fartyget i Halifax tills rkutvecklingen startade hade 16 dagar frflutit. Det var drfr inte frvnande att, med tanke p misstnksamheten mot denna typ av laster, beflhavaren antog att det rrde sig om sjlvantndning. D den berrda lasten lossades i Kping grvde man sig ner till tanktaket eftersom gldbrnder oftast ter sig nert. Det var ocks viktigt att komma

Sid 11

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002 ner till tanktaket fr att frilgga den del av lastrummet som grnsade mot bunkertankarna. 4.2 Lastrumsbelysningen Sedan den angripna delen av lasten hade lossats ut gjorde besttning, rederiets DP, klassningsinspektr och fartygsinspektr en frsta underskning av omstndigheterna kring brand- och rkutvecklingen. Det kunde konstateras att lastrumsbelysningen akter om styrbord hade brandskador. Dessa sattes d i samband med det jordfelslarm som ljd i samband med eller strax innan brandlarmet. Personalen ombord hvdade att lastrumsbelysningen var slckt under och efter lktringen. ven vid slckt belysning kan verslag teoretiskt ske i det fall d tv jordfel upptrder samtidigt och det ena jordfelet finns i lastrumsarmaturen. Frutsttningen mste d vara att fartyget inte r byggt med tvpoliga strmbrytare eller att strmbrytaren r defekt. Enligt gllande bestmmelser skall ett fartyg vara byggt med tvpoliga strmbrytare. I samband med verslag och vrmeutveckling frn en slckt lastrumsbelysning med defekt strmbrytare eller en tnd lastrumsbelysning kan damm och lastrester p armatur och kabel ha upphettats och antnts. I det senare fallet kan jordfelslarmet ha kommit sedan branden pverkat armatur och kabel. 4.3 Stockholm sjtrafikomrde Lotsen gjorde, d han informerats om att en gldbrand pgick i lasten, en egen bedmning om vilka tgrder som skulle och borde vidtas. Han konstaterade att beflhavaren kontaktat fartygets mklare och Sdertrns brandfrsvar och att fyra brandmn med vrmekamera kom ombord. Han var ocks medveten om att mklaren underskte olika mjligheter att lossa lasten. Sjlv var han i kontinuerlig kontakt med trafikinformationscentralen och samrdde ocks med sjtrafikomrdeschefen.

Sid 12

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002 Lotsen tyckte att lget var under kontroll och sade sig inte ha haft ngra betnkligheter att lotsa fartyget till Kping eller fr den delen till ngon annan hamn i omrdet. En olycka medfrande ett hot mot miljn skulle srskilt i det aktuella fallet ha kunnat f stora konsekvenser med tanke p att Mlaren r en vattentkt fr befolkningen i stora delar av Mlardalen och i stora delar av Storstockholm. Det fanns enligt uppgift inte ngra utarbetade rutiner eller handlingsplaner fr denna typ av hndelser trots att stora mngder brnnbara produkter fraktas p Mlaren. 4.4 Fartyget Under tiden frn det att man hade konstaterat brand eller gld i lasten tills dess att det var slckt och lasten lg p kajen i Kping var man ombord oroliga fr att vrmen frn branden p ngot stt skulle pverka de angrnsande bunkertankarna. En brinnande eller pyrande last mste anses vara ett allvarligt hot mot fartygets skerhet och mot miljn. Fartygets beflhavare tog de mtt och steg han fann ndvndiga. Han stngde tillfrseln av syre till lastrummet. Han kontaktade mklaren och fordrade att brandfrsvaret skulle komma ombord fr vrmemtning och att brandmn skulle flja med p den fortsatta resan. Han lt underska mjligheten att p en sker plats kunna lossa den brinnande delen av lasten och samrdde med lotsen, som varit i kontakt med sin chef, om dennes sikt.

Beflhavaren hade inga allvarliga funderingar p att kontakta MRCC eller sjfartsinspektionen under hndelsens utveckling. Efter lossning i Kping, d stressen minskat, var han sjlvkritisk och insg att detta hade varit en riktig tgrd.

Sid 13

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002

5 Orsak
Den sannolika orsaken till branden var ett elektriskt verslag i lastrumsbelysningen i 2:ans akterkant om styrbord vilket medfrde att damm och lastrester p armatur och kabel fattade eld och rasade ner p lasten med antndning som fljd.

6 Anmrkningar
Fartyget hade inget dispenscertifikat trots att fast brandslckningsutrustning saknades i lastrummen. Beflhavaren eller lotsen informerade inte sjfartsinspektionen och kontaktade inte heller MRCC trots att man hade brinnande last i ett lastrum. Fartyget hnvisades till en kajplats i Kping dr man blev liggande alldeles fr om ett fartyg fullastat med brandfarligt ammoniumnitrat. Stockholms sjtrafikomrde hade inga utarbetade rutiner fr den aktuella typen av hndelser trots att brandfarliga laster bengna fr sjlvantndning fraktas frekvent i trafikomrdet.

7 Rekommendationer
Stockholms sjtrafikomrde br utarbeta rutiner fr hur olika typer av onskade hndelser skall hanteras p skrast mjliga stt. Fartygets skerhetsmanual br kompletteras att glla ven den aktuella typen av hndelser. Rederiet br se till att deras fartyg r certifierade enligt SOLAS regelverk.

Sid 14

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002

8 Skador
8.1 Person och miljskador Ngra person eller miljskador har s vitt knt inte intrffat. 8.2 Materiella skador p fartyget Ngra skador, annat n den lastrumsbelysning som kortslt, uppstod s vitt knt inte. 8.3 Skador p lasten Den del av lasten som omfattats av gldbranden lossades frst p kajen i Kping. Drefter lossades omgivande last och man grvde sig nda ner till tanktaket. I allt lossades 729 ton som lades i en hg p kajen med den av branden berrda pelleten underst. Den 16/5 brjade det brinna i hgen p kajen och enligt uppgift brann det mesta av de 729 tonnen upp.

9 vrigt
Nya rutiner har infrts i rederiets fartyg. Dessa innebr att strmmen till lastrumsbelysningen bryts p den elektriska tavlan i maskinkontrollrummet d belysningen inte anvnds. Den sista hamnstatskontrollen innan branden skedde i Szczecin i Polen 2001-12-12. Inga avvikelser uppdagades.

10 Utredningsresultat
En gldbrand uppstod i fartygets pelletlast. En lastrumsbelysning kortslt och upphettades varvid damm och lastrester p armatur och kabel tog eld och fll ner p lasten som antndes.

Sid 15

Rapport Bulkfartyget MALMNES, LAQX 4, gldbrand i lasten 13 maj, 2002 I slussen i Sdertlje tillkallades brandkr som utfrde vrmemtning. Beflhavaren tog beslut, efter att ha rdgjort med lotsen och rederiet, om att fortstta resan. Lossehamnen avvisade fartyget. Efter underskning upplts kajplats i Kping. 4 brandmn fljde med M till Kping under kontinuerlig temperaturmtning. I Kping frtjdes M alldeles framfr ett fartyg lastat med brandfarlig last och fick frhala. 2:ans lastrum skumfylldes varefter 729 ton last lossades och lades i en hg p kajen. Det tog eld i hgen varvid merparten av den lossade lasten brann upp. M hade ingen fast brandbekmpningsutrustning i lastrummen. Fartyget hade inget dispenscertifikat avseende brandslckningsutrustning i lastrummet. Lastrumsbelysningen hade kapslingsklass IP 54. Enligt DnVs regelverk krvs IP 55 som minimum.

Sid 16