Kulttuuridiili

There2Here Janni Bergman Krista Kolehmainen Kati Korhonen Daniela Lindholm Pia Pohjanvuori

Innehll
1 Basuppgifter.................................................................................1 1.1 Bakgrund................................................................................1 1.2 Affrsid.................................................................................2 1.3 Marknadsomrden.................................................................3 1.4 garna och deras kunskap.....................................................3 2 Organisationen.............................................................................5 2.1 Ledningen och ansvarspersoner............................................5 2.2 Beskrivning av processen......................................................6 3 Marknaden....................................................................................7 3.1 Mlgruppen............................................................................7 3.2 Konkurrenterna......................................................................8 3.3 Externa intressenter...............................................................8 3.4 PEST-analys............................................................................9 4 Marknadsfringsstrategin 5 P..................................................11 4.1 Produkten.............................................................................11 4.1.1 Ngra exempel p frdiga festpaket..........................12 4.2 Priset....................................................................................14 4.3 Plats.....................................................................................16 4.4 Promotion.............................................................................17 5 Finansiering och ekonomi...........................................................18 5.1 Kassafldet...........................................................................19 5.2 Breakeven-analys.................................................................20 5.3 Lnsamhetsanalys................................................................21 5.4 Ekonomiska risker och vrig riskhantering..........................21 6 SWOT-analys och tillvxtplanerna..............................................23 6.1 Styrkor..................................................................................24 6.2 Svagheter.............................................................................25 6.3 Mjligheter...........................................................................26 6.4 Hot........................................................................................27 6.5 Tillvxtplaner.......................................................................27

Kllor.............................................................................................29

1 Basuppgifter
There2Here Ab r ett bolag som bokar och ordnar fester enligt kundens nskan och budget. Vi har valt som bolagsform privat aktiebolag. P grund av att vi inte har strre kapital att satsa, dessutom vill vi skydda oss frn att bli i stora skulder ifall fretaget gr i konkurs. Ett aktiebolag kan vara privat eller publikt. I ett privat aktiebolag br aktiekapitalet vara minst 2 500 euro, medan aktiekapitalet i ett publikt aktiebolag br vara minst 80 000 euro enligt aktiebolagslag (624/2006) 1: 1; 1:3 (Finlex 2006). Avvecklingen av ett aktiebolag kan endast ske genom delning, fusion, konkurs eller likvidation. Detta innebr att ett aktiebolag inte kan upplsas informellt (Patent- och registerstyrelsen 2012, Aktiebolag). Och r drmed en sker bolagsform, 2 500 euro har garna samlat ihop. There2Here Ab har ett ltt tillgngligt kontor i Helsingforscentrum samt en ntsida(finska, svenska och engelska), var kunderna ltt fr kontakt med oss. Eftersom There2Heres affrsid r att hmta olika kulturer nrmare kunden. r vr mlgrupp alla som vill ordna fester eller evenemang, inte endast helsingforsbor utan alla i hela Finland samt utlndska kunder. Vi bokar och ordnar fester och evenemang enligt kundernas nskan, vi har ngra exempel p fester p vr hemsida samt kontor fr att ge ider till vra kunder om vad som kan ordnas. 1.1 Bakgrund Frsta rets tradenom samt restonom studerande har som uppgift att komma p en businessid och drmed planera det frsta ret av detta fretag. Studerande jobbar i grupper p 3-5 personer och planen br vara realistisk med tanke p frvntad omsttning samt kundkrets.

I denna rapport kommer fretaget There2Here Ab att presenteras. Fretaget r grundat av fem studerande: Janni Bergman, Krista Kolehmainen, Kati Korhonen, Daniela Lindholm och Pia Pohjanvuori. There2Here Ab r ett fretag som fungerar i Finland och affrsidn r att hmta olika kulturer och teman till alla slags evenemang. Idn fddes d vi saknade denna typs fretag i Finland som kunde frnya gamla traditioner p ett innovativt stt i form av fester.

1.2 Affrsid Fretaget There2Here Ab erbjuder sina kunder genuina upplevelser. Businessidn r att hmta olika kulturer eller teman till ett evenemang eller en fest som ordnas i Finland. Tanken r att ordna festen p basen av kundernas nskan samt utsatt budget. Vi utfr allt frn brjan till slut, frn planering till efterarbete, med andra ord bygger vi upp ett fest paket enligt kundens nskan samt krav. Ett exempel kunde vara en fin fest som ordnas i en fin lokal, var efter man far p en efterfest till en VIP-klubb, sedan skulle man vernatta p ett lyxigt hotell, ett annat exempel kunde vara en fest med Indiskt tema som skulle ordnas i en liten men mysig lokal, med indisk mat och dryck samt eventuellt ett magdans programnummer eller ngot annat programnummer med inslag av indisk kultur... Allt detta och mycket mera r mjligt! Idn till fretaget fick vi av att vi vill frnya gamla traditioner p ett innovativt stt. Och eftersom vi saknade ett fretag i Finland som ordnar fester samt evenemang frn brjan till slut. There2Here Ab satsar p att vara kunnig, trendmedveten, flexibel samt egendomlig. Kunnighet har vi skapat genom egen forskning samt eventuella experter inom omrden. Fretaget strvar efter att vara s uppdaterat som mjligt och drmed flja med hndelserna i vrlden. Samarbetet utvecklas under samarbetstiden till en slags 2

vnskapsrelation och kunden samt dess sikter uppskattas. Det t viktigt fr oss att hlla budgeten samt tidsramen. Vi gr frdiga paket som utgngslgen till evenemangen, trots detta har kunden mjlighet att gra ndringar i paketen med en tillggsavgift. Vra frdiga paket r till fr att ge kunderna ider och nya tankar om vad man kan ordna. Planeringen sker p kontoret eller elektroniskt, kontoret r belget centralt s det r ltt fr kunden att kontakta oss. Fretaget hller med jmna mellanrum mten med kunden dr det som utfrts och det som skall utfras presenteras. Avtalet grs nr bda parterna godknner alla villkor, i avtalet ingr ven en uppskattning av totalkostnaderna. 1.3 Marknadsomrden Marknadsomrden fr There2Here Ab r hela Finland samt utlndska turister. Vi ordnar inte bara evenemang och fester i Helsingfors utan vi har hemsidor fr att underltta kunderna lngre ifrn. Eftersom vi ordnar allt mjligt frn temabaserade fdelsedagsfester och finlndsk bastukvll eller finlandssvensk krftskiva till glamorsa brllop. Med andra ord kan utlndska turister ordna en finsk bastukvll eller en finlandsvensk krftskiva, fr att bttre bekanta sig med Finland. Eller ka till Lappland och f en titt p julgubben samt trffa samer och lra sig ngot nytt om samerna. Vr mlgrupp r allts inte bara helsingforsborna eller finlndare. 1.4 garna och deras kunskap Pia Pohjanvuori kommer att fungera som verkstllande direktr i vrt fretag. Till hennes uppgifter hr att se till att allt lper smidigt och att tidtabeller fljs. Hon ansvarar ven infr styrelsen fr den lpande frvaltningen av bolaget. Daniela Lindholm r vice VD i There2Here men hon r ven frsljningschef. Som frsljningschef ser hon till att frsljningen gr i nskad riktning och att kunder bemts p det bsta mjliga stt. Kati Korhonen och Krista 3

Kolehmainen skter om frsljningen p kontoret, per telefon samt e-post, de r ven medlemmar av styrelsen. Janni Bergman har hand om fretagets marknadsfring, hon fungerar ven som styrelse medlem. Till hennes uppgifter hr att se till att fretagets synlighet samt marknadsfring fungerar p bsta mjliga stt. Fretaget kommer att anstlla en utomstende bokfrare som tar hand om bokfringen, de kommer ven att ha en utomstende jurist som de kan kontakta gllande juridiska renden. Kontoret br ven stdas en gng i veckan s en stderska behvs ocks. Tabell 1 Organisationshierarki

2 Organisationen
Organisationen There2Here bestr av 8 fastanstllda och har ett brett ntverk. Vi samarbetar med bl.a. detaljhandel/dekorationer, olika uthyrningsfretag(t.ex. kld och transport), restauranger, nattklubbar, lokaler, cateringfretag, tryckeri, reklambyr, olika artister etc. 2.1 Ledningen och ansvarspersoner Fretaget There2Here har tta fastanstllda varav fem av dem r fretagets grundare och tre r utomstende. Pia Pohjanvuori, som r fretagets VD, och vars ansvarsomrde r att leder fretaget samt personalen. Pias styrka r fretagsledning. Daniela Lindholm, som r vice VD samt frsljningschef och ansvarar fr att den verkstllande direktrens renden skts d Pia r frnvarande samt leda personalen och besvara frgor som berr personalen. Danielas kunskaper gr frn fretags- och personalledning till coaching och personalrenden. Janni Bergman, som bde ansvarar fr marknadsfringen och fungerar som fretagets sekreterare, skter kundrenden och underleverantrerna samt all marknadsfring ssom reklam och synliget. Jannis styrkor r marknadsfring och kommunikation. Krista Kolehmainen, som ansvarar fr frsljningen, tar hand om kunderna. Kristas styrkor r frsljning och kundrelationer. Kati Korhonen, som r fretagets andra frsljare, skter ocks kund renden och har kunskap i frsljning och kundrelationer. Dessutom finns det en utomstende stderska, som hller lokalen ren och en utomstende jurist, som skter juridiska renden i fall det blir strul samt en utomstende bokfrare, som hller koll p bokfringen.

2.2 Beskrivning av processen Som nmndes redan tidigare s r There2Here Ab ett fretag som ordnar fester och evenemang frn brjan till efterarbete enligt kundens nskan. Vi har ngra exempel p hemsidan samt p kontoret, som fungerar som ider p vad som allt r mjligt att ordna, vi tar upp dem till sist i detta kapitel. Eftersom det r fast till var och en kund hur de vill ha det samt hur mycket pengar de har rd att stta ut p evenemanget kommer vi att skrddarsy paket till var och en. Frst br kunden ha en fest eller ett evenemang som han/hon vill frverkliga, det kan vara en fdelsedag med ngot extra, en ofrglmlig rsdag, ett glamorst brllop, mhippa med exotiskt tema, en finsk bastukvll eller en finlandsvensk krftskiva. Nr kunden vet vad han/hon vill ha br kunden rkna ut vad han r beredd att satsa fr att f det ordnat, vi kan ven hjlpa med att rkna och sy ihop en specifik produkt till kunden. Efter att bda parterna, dvs. kunden och vi, har godknt alla villkor i avtalet och bestmt under vilken tid allt skall vara klart brjar vi arbeta med att boka och fixa, undertiden som kunden i frga kan ta det lugnt och inte behver stressa med frberedelserna. Vi har mten med jmna mellanrum fr att kontrollera att allt framskrider som det ska. Efter evenemanget r det vi som ser till att allt r stdat och snyggt och att kunden verkligen var njd med allt. Exempel p vra produkter kommer upp i kapitel 4.1. Produkt.

3 Marknaden

3.1 Mlgruppen Med mlgrupp avses i detta fall en grupp av mnniskor som There2Here vill slja sina tjnster t. Mlgruppen br vara vl definierad fr att det ska vara lttare att n kunderna och hlla upp kundre-lationer. D man lyckas definiera sin mlgrupp vl sparar man p kostnader vad gller marknadsfring och reklam. D man ska definiera mlgruppen lnar det sig att tnka p vilka de troliga kparna kommer att vara, dessutom ska segmentet vara tillrckligt stort fr att vara lnsamt. (Expowera 2012.) Marknaden fr There2Here r relativt stor, eftersom tjnster erbjuds t alla som r myndiga. nd kommer strsta kundkretsen best av mnniskor som r i medelldern eftersom de ofta har en inkomst som bttre mjliggr att de kan anvnda There2Heres tjnster. Dessutom r det en mlgrupp som ofta saknar tid att p egen hand organisera fester som There2Here erbjuder. 7

Andra stora mlgruppen fr There2Here r fretag som anvnder sig av vra tjnster p grund av samma orsaker. En gemensam faktor fr konsumenter av There2Here r att de frtjnar vl och vill satsa p att skapa nya upplevelser och som ocks r trendmedvetna. 3.2 Konkurrenterna Det r vl knt att fretag som erbjuder liknande tjnster delar p samma kundsegment. D sker det en kamp om att f en strre marknadsandel, slja mera av sina produkter och tjnster och att bli den dominerande inom branschen. Fr att detta ska ske r kunskap om konkurrenterna nyckeln till fram-gng. Att knna till konkurrenternas bde starka och svaga sidor r ytterst viktigt. (Expowera 2012.) Konkurrenter fr There2Here r andra catering-fretag eftersom konceptet r relativt liknande samt Seikkailulaakso och box experience, som ven ordnar evenemang och fester. Det r mjligt att vr mlgrupp vljer mer traditionella catering-fretag fr att ordna fester. Dessa fretag har den frdelen att kunderna ofta litar p catering-fretag som har medverkat lngre och som har mnga lyckade evenemang bakom. Vra starka sidor r dock att vrt koncept r nytt och mlgruppen kan anses villa prva p nya och frscha mjligheter att ordna fester. Det som srskiljer oss frn konkurrenterna r att vi erbjuder tjnster som gr att hela evenemanget kan ordnas frn vr del utan att kunden behver arbeta fr sin fest. Dessutom r kunskap som behvs fr att ordna temafester en viktig frdel. 3.3 Externa intressenter Exempel p intressenter r leverantrer, anstllda, banker, kommunen, staten mm. Intressenter r de som kan dra nytta av att samarbeta med ett fretag. There2Here Ab:s viktigaste intressenter r leverantrer eftersom vi 8

har ett stort behov av dem fr att gra kontrakt p mjliga rabatter p de produkter som vi r tvungna att inskaffa fr att ordna evenemang. 3.4 PEST-analys En PEST analys kan vara nyttig d man vill gra en kartlggning av marknaden och hur fretaget i frga kan anpassa sig till marknaden. PEST kommer frn fyra olika delomrden; political-, economical-, social- och technological, vilka alla tillsammans bildar en verblick om vad som pverkar marknaden. (Businessballs 2010.) Politiska beslut som pverkar There2Heres verksamhet r exempelvis skattbeslut. Om skatterna hjs kommer vi ocks att vara tvungna att hja vra priser, d kan verksamheten vara i fara. Dessutom r vi tvungna att skaffa varor som gr genom tullen, d r det ocks viktigt att tullavgifter inte r fr hga. andra sidan r politiska situationen vad gller exempelvis ktenskap mellan samma kn i Finland relativt bra jmfrt med andra lnder, d finns det allts inte mycket begrnsningar p hurudana fester vi ordnar. Vr verksamhet fungerar bst d det r hgkonjunktur eller d vrldsekonomin och Finlands ekonomi r relativt stabil. Vr verksamhet r knappast ngot som konsumenter satsar pengar p d det r dliga ekonomiska tider, det r allts inte en tjnst som i Maslows behovshierarki ligger under de mest grundlggande behov, utan hr istllet till de mer rekreationella. Genuiteten r ngot som kan ifrgasttas av konsumenter och d vi ordnar fester med ett lands tema finns det faran att konsumenter tycker att vi ger en stereotypisk bild av landets kultur. Drfr r kun-skap som vi har ytterst viktigt fr att undvika liknande situationer.

Nya teknologiska lsningar p kundmten r viktiga. Eftersom kommunikation med kunden r viktigt r det bra att ha mnga olika lsningar p hur kommunikationen lper. Mten kan genom olika tek-nologiska apparater ordna mten oberoende tid och plats. Att vi har tillgng till nyaste teknologiska appareter signalerar ocks om vr trendmedvetenhet.

10

4 Marknadsfringsstrategin 5 P
Marknadsfringens fem P:n bestr av produkten, priset, platsen, promotionen och personalen. Vr produkt r att planera och frverkliga en fest frn brjan till slut av kundens begran. Vrt pris beror p kundens budget, eftersom vi gr upp festen enligt den budget kunden ger oss. Vrt kontor r belget i Helsingfors centrum, eftersom vi anser att vi har fler kunder i Helsingfors och det r lttare tillgngligt dr n i t.ex. Borg. Platsen fr festen bestms av kundens nskan och behov. Promotion innebr reklam, personlig frsljning, Sales promotion samt public relations. Reklam r en icke-personlig kommunikation i TV, radio, tidning och dylikt. Personlig frsljning r en muntlig kommunikation med syfte att slja. Sales promotion innebr sljfrmjande tgrder fr att stimulera frsljningen, det kan vara t.ex. kuponger, tvlingar, demonstrationer och varuprover. Public relations innebr att skapa goda relationer med olika mlgrupper och en positiv bild av fretaget i sin helhet. Man skapar en hg trovrdighet samt nr mnga ven dem som inte annars ns. Public relations r mera som en nyhet n som ett sljbudskap. Personalen i There2Here Ab bestr av fem grundare samt tre utomstende. Fretagets grundare r Janni Bergman(marknadsfringschef), Krista Kolehmainen(frsljare), Kati Korhonen(frsljare), Daniela Lindholm(vice VD samt HRM) och Pia Pohjanvuori(VD). De tre utomstende arbetstagarna r en jurist, en bokfrare samt en stderska. Mera om personalen togs upp i kapitel 1.4. 4.1 Produkten

11

There to here erbjuder tjnster t sina kunder, det vill sga skrddarsyr de festpaket efter kundens nskan. Dock har de vissa grund paket som de erbjuder, s det ska vara lttare fr kunden att f en uppfattning om vad en fest ungefr kommer att kosta. Det r ven mjligt fr en tillggsavgift fr kunden att gra ndringar p de frdiga festpaketen. Trots att festpaketen skrddarsys efter kundens smak, s finns det vissa saker som alltid ingr i paketen, de r skrivandet samt skickandet av inbjudningskorten, lokalen, maten, drickorna och dekorering av lokalen. Men om det r frga om t.ex. ett brllop s fixas ven klnning, vernattning, platsen dr vigseln ger rum, transport och musik. Med andra ord kan konstateras att vr egentliga produkt r de skrddar sydda festpaketen, medan krnprodukten samt krnnyttan r att eftersom vi planerar och skter ordnandet av festen s minskar det kundernas stress, de har mjlighet,tid och energi att koncentrera sig p sitt arbete och sina vardagssysslor, det leder ven till en minskad risk fr burnout. There to heres utvidgade produkt r att de erbjuder nya samt ofrglmliga upplevelser till sina kunder. Fretagets produkt utveckling gr ut p att hlla till exempel menyn, programmet och dekoreringen uppdaterad, s den inte r fr gammalmodig i kundens smak. Annars behver inte fretaget stta ner s mycket tid p produktutvecklingen eftersom paketen skrddar sys enligt kundens nskan, som i sin tur garanterar att de r attraktiva fr kunderna. 4.1.1 Ngra exempel p frdiga festpaket

Fest fr 7 personer. Kunden vill ha en vip-kvll allts tillgng till transport hela kvllen, bowling minst 2h, reservering frn en fin restaurang, vip biljett/bord till en bra nattklubb och ett bra hotell som har morgonml. Ett exempel:

12

Kovanen skter transporten (priset diskuteras med kovanen, en vip-buss fr en timme r ca.100e, buss fr ca 5-6h), bowling i kamppi 4th floor hohtokeilaus 49e/h, allts 98e (2 behvs). Reservering frn restaurant Farang (menyn har blivit vald av kunden i frhand och betalats ocks i frhand, mjligen ca.100-150e/person), nattklubben med vip- behandling kommer att kosta ca 450e. Hotell Scandic Simonkentt totalt ca 400e. Totalt kommer det att kosta ca 2246e. (om man bara stller en tilataksi eller normal taksi blir det billigare mjlig taksikostnad ca 200-250e). Dessutom tar man en jrjestelymaksu som skall ocks betalas. (Hur mycket kommer det att vara?) Fest fr 25 personer. Kunden vill ordna en 30-rs fest dit det bjuds kundens nrmaste vnner och familj. Kunden vill ha en festplats med saft och dryck, samt bra musik och ett italienskt tema. Gster kommer att komma ca 25st. Ett exempel: Vi ber offerter frn olika catering angende mat och plats, dessutom frgar vi priser p olika mjliga utrymmen som kan bli uthyrda och som skulle passa kundens tema. Till exempel skulle vi f en offert p en festplats och mat samt dryck p 3500e fr hela kvllen (priset skulle inkludera musik och musiktillbehr). Dessutom skulle vi behva pengar till dekoreringar och rekvisita. Till det skulle vi behva ca 500-700e. Totalt skulle festen kosta allts ca 4000-4200e. Jrjestelymaksu skulle komma nnu p priset. Fest fr 50 personer Kunden vill ordna brllop. Hon vill ha ett mycket festligt utrymme med mycket glamour och mycket blommor och fina dekoreringar. Dessutom vill hon ha bra mat och dryck och en fin brlloppskaka. Hon vill ha ett havstema p sitt brllop, platsen skall vara nra havet och hon vill ha en fin limousin och gster kommer att komma ca 50. Ett exempel: 13

Vi bestller frn en cateringfirma maten och drycken samt kakan. Allt skulle sammanlagt komma att kosta ca 10 000e, dekoreringarna skulle kosta ca 5000e och platshyran skulle kosta ca 1000e (inkluderande mbler som behvs). Limousinen skulle kosta ca 400e fr ngra timmars anvndning. Totalt skulle festen kosta ca 16 400e. Jrjestelymaksu skulle nnu komma p priset. Fest fr 150 personer 100 rs fdelsedagsfest (50 r+ 50 r). Vi bokar herrgrd dr catering ingr, detta skulle kosta 50 euro per person (150x50=7500 ). Med artist, Benex, 2000 euro per kvll. Dekorationer fr kvllen skulle kosta ungefr 3000 euro. S totalt skulle festen kosta 14 000 euro. Vi tar ett ordningspris fr 1000 euro, eftersom festen r fr 150 personer och vi har valt att ta 1000 euro av fester med 100 eller flera personer. 4.2 Priset Det finns interna och externa faktorer som br beaktas d man gr sina prisbeslut. Till de interna faktorerna hr bland annat marknadsfringsml, marknadsfringsmix strategi och kostnader. Till de externa faktorerna hr marknadsstrukturen och efterfrgan, konkurrens samt samhllsfaktorer. Med marknadsfringsml menas val av mlgrupp och positionering. Vi har valt en stor mlgrupp eftersom man i nstan alla ldrar kan ordna fester och evenemang, dessutom r det hela Finland och grannlnderna som ven kan i framtiden hra till vr mlgrupp. Man br ven stta upp ml som vinstmaximering, maximering av marknadsandelen samt produktkvaliteten. Marknadsfringsmix strategier innebr att priset br koordineras p marknaden, bland konkurrenterna. Prispositionering innebr att man frst stter ett pris p produkten och sedan omformas konkurrensmedlen. Det r

14

ven bra att minnas att ingen positionering enligt prisfaktorerna (promotion, distribution och kvalitet) inverkar p priset.

Det finns olika prissttningsstrategier bland annat kostnadsbaserad, kparbaserad och konkurrensbaserad prissttning. Kostnadsbaserad prissttning innebr att man stter till ett bidrag till produktens pris, en vldigt vanlig strategi, men inte s frnuftig d man inte beaktar konkurrenterna eller konsumenterna. Kparbaserad prissttning baserar sig p produktens upplevda vrde, eftersom det r svrt att veta vad kunderna tycker och tnker om produkten samt hur mycket de r villiga att betala fr den fast man gr olika analyser och frfrgningar. Med konkurrensbaserad prissttning menas att konsumenterna bedmer produktens vrde genom att jmfra med konkurrenternas priser p samma eller liknande produkter. Man kan ven vlja mellan gngsepris och anbudspris, d gngsepris r det samma som marknadspris och anbudspris r den frvntade vinsten d man tar vinsten gnger vinstsannolikheten. Vi kommer att anvnda oss av en kombination av kostnadsbaserad och kparbaserad prissttning. Nya produkter brukar man prisstta enligt fljande positionsstrategi, skumningsstrategi samt penetrationsstrategi. Positioneringsstrategin gr ut p att man prisstter produkten efter mlgruppen och deras vrderingar. D det finns olika segment kan man specialisera sig och skapa ett eget segment och drefter variera eller justera priset. Skumningsstrategi innebr att man stter ett hgt pris som kombineras med en hg eller lg promotion, beroende p vinstmlet man stllt. Fr att detta skall lyckas mste mnga kunder vrdestta produkten hgt samt br kvaliteten och imagen stda det hga priset. Penetrationsstrategi betyder att man snabbt vill f en stor marknadsandel och anvnder sig av ett lgt pris i prissensitiva segment fr att f marknaden att vxa. Hr r det viktigt att konkurrenterna hlls borta, eftersom marknadsfrdelen i s fall frsvinner. Man br i detta fall satsa p en bra service fr att g p vinst. 15

Produktmixar kan prissttas genom bl.a. Produktlinje-, modulprissttning eller buntningsstrategi (bundling). Produktlinje-prissttning gr ut p att man gr beslut om hur produkterna i produktlinjen prisstts i frhllande till varandra. Man beaktar kostnadsskillnaderna mellan produkterna samt konkurrenternas pris. Med modulprissttning menas att man sljer tillggsprodukter till huvudprodukten, men det r svrt att veta vad som hr till basegenskaper och vilka produkter som egentligen r tillggsprodukter. Buntningsstrategi innebr att man kombinerar flera produkter till ett paketpris och sljer paketpriset billigare. 4.3 Plats Vrt kontor finns i Helsingfors centrum, s att det r ltt fr kunderna att ta sig till oss och hitta vrt kontor. Vi har en ntsida tminstone p svenska, finska och engelska varifrn man fr information om vrt fretag, samt kontaktuppgifter s att kunden kan kontakta oss. Ocks utlndska kunder skall kunna kontakta oss utan svrigheter. Detta sker antingen med e-post eller via telefon. Eftersom vi ordnar skrddarsydda paket gr det i princip att till exempel ordna ngon fest eller liknande i ex. Rovaniemi. Detta skulle dock ske frst efter att vi ftt vrt fretag mer knd och succfull. Frst skulle vi koncentrera oss att ordna fetser i huvudstadsregionen, vi skulle koncentrera oss p Helsingfors, Esbo och Vanda. D vrt fretag skulle bli mera knt skulle vi kunna ordna fester p andra orter ocks. Eftersom vi i princip hyr tjnsterna frn andra fretag skulle det dock inte vara svrt att redan i brjan kunna ordna paket som skulle innehlla ngon fest eller liknande i andra ortet i Finland n bara huvudstadsregionen. Mjliga hinder kan uppkomma om t.ex. det skulle finnas kunder mycket mera ver den kapacitet som vi hinner tjna. D mste vi se till om det behvs ny personal s att vi kan fortstta vr verksamhet p det bsta mjliga stt och 16

hlla kunderna njda. Dessutom kan det hnda att undertiden vi skrddarsyr upp ett program fr kunden mste vi gra ndringar i programmet p grund av ngot hinder som orsakas av andra fretag. Detta kan t.ex. vara att cateringfirman som vi bestllt mat frn gr i konkurs eller ngot annat liknande problem. D mste vi hitta p en lsning p det bsta mjliga sttet utan att priset p tjnsten skulle ndra vrst mycket. 4.4 Promotion There2Here har mnga olika mjligheter att marknadsfra sin produkt. I brjan kan det dock vara lnsamt att vlja de marknadsfringsstt som kostnadsmssigt r lga, ett exempel r att gra sin egen internetsida, det r relativt billigt ifall man gr dem sjlv. Att ha internetsidor r ocks en avgrande faktor d det kommer till att kommunicera med kunder, och dr finns det en stor del av information om fretaget och vad vi erbjuder. Vi mste ocks kunna gra sidorna egendomliga och frscha fr att kunna frmedla den vision och de vrden som fretaget har till kunderna. Att ha en annons i en tidning kan ocks vara rtt lnsamt. Som ett exempel kostar det dock 1 864,20 att ha en 92*130 mm annons, fr en dag i Helsingin Sanomat. Annonsen skulle nd f mycket synlighet d mnga hushll prenumererar p Helsingin Sanomat. I framtiden kommer There2Here att stlla ut p mssa. Msskostnaden r helt beroende av det omrde i kvadrater som behvs samt inredningen. En uppskattning av omrdet utan inredning, cirka 9-12m, r 2000. Med frdig inredning kunde priset stiga till och med till 10 000 s fretaget kommer att sjlv dekorera sitt stand. Till mssan behvs en hel del pennor och broschyrer, och det uppskattade priset fr pennorna r 330(500 st.) samt fr broschyrerna 205 (500st.). Broschyrerna r av storleken A5 och den har fyra sidor. En annan mjlighet i framtiden r till exempel facediili, citydeal eller kimppadiili. P dessa internetsidor har fretaget mjlighet att slja sina 17

tjnster billigare ifall en viss mngd med personer kper samma erbjudande. Fretaget som ger internetsidan kommer i detta fall att ta en procentuell del av vinsten.

5 Finansiering och ekonomi

Finansiering innebr pengarnas gng och ekonomi innebr fretagets pengar. Dessa mnen tar vi upp i ett senare skede.

18

5.1 Kassafldet Kassafldet r fretagets inbetalningar samt utbetalningar under en period, vi har valt att se p vrt fretags betalningar under en mnads tid. Kassaflde anvnds fr att ge garna en bild av penningstrmmarna i fretaget. D man vill se p kassafldet utfrs en kassafldesanalys oftast i samband med rsredovisningen, som visar frndringarna i de likvidamedlen. Som sagt grs kassafldesanalysen oftast i samband med rsredovisningen vilket betyder att den utfrs en gng om ret. Men t.ex. brsnoterade fretag mste lmna en kassafldesanalys kvartalsvis, dessa analyser r oftast i frkortade format. Det vore bra att fretaget har ett positivt kassaflde eftersom detta betyder att fretaget har bttre mjligheter till expansion och marknadsfring. Ett positivt kassaflde br ocks generera till lgre skuld. I fall ett fretag inte genererar med vinst s r det extra viktigt att kassafldet kar med tiden. D man ser p ett brsnoterat fretags rapporter s mts kassafldet utifrn tre vergripandegrupper: -lpande verksamhet, d.v.s. de verksamheter som r fretagets huvudsakliga intktskllor (rsljning, kundfordringar, kortfristiga skulder och lager) -investeringsverksamhet, d.v.s. frvrv och avyttring av anlggningstillgngar och sdana placeringar som inte inryms i begreppet Likvida medel. -finansieringsverksamhet, d.v.s. utgrs av tgrder som medfr frndringar i storleken och sammansttningen av fretagets eget kapital och upplning (emissioner, lnga ln, utdelningar eller amorteringar av skulder). Genom att uppdela kassafldet i kategorier fr man information fr att bedma respektive kassafldets relativa betydelse fr fretagets finansiella stllning och likviditet. Redovisningen av kassaflden frn den lpande verksamheten kan redovisas antingen genom direktmetod eller indirekt metod, vi utnyttjar den indirekta eftersom den r den vanligare.

19

5.2 Breakeven-analys Breakeven kan ven kallas fr kritiska punkten eller nollpunkten p svenska. Det r den punkten dr de totala intkterna r lika stora som de totala kostnaderna. Den volym dr detta sker kallas den kritiska volymen och motsvarande intkter kallas kritiskomsttning. Begreppet breakeven anvnds oftast i samband med lnsamhetsberkningar, och illustreras i ett diagram dr linjen fr totala intkter korsar linjen fr totala kostnader. Vid breakeven punkten r fretagets vinster p noll, men d den r av bildad i diagrammet s r resultatet positivt p hger sida om punkten och negativt till vnster om punkten. D vi berknar breakeven fr vrt fretag ser berkningarna ut enligt fljande: Frutsttningar: Har fretaget fler produkter r det nollpunktsomsttningen vi vill vta: Nollpunkts omsttning=Fastakostnader/1-Andel rrliga kostnader Frsljning: 275 664,2 Kostnader Rrliga kostnader varor 36 246,00 Fastakostnader Marknadskostnader 500,00 Hyra 900,00 Hyrd bil 300,00 Fasta lner 10 000,00 Skrivbord 96,60 Stolar 54,60 Bord i kket med stolar 98,00 Datorer 9 169,00 Dekoration 40,00 Kassa/konto? 600,00 Diskmaskin 99,80 Summa FK 21 858,00 21 858/1- 0,92= 21 858/0,08=273 225 Det vill sga mste There2Here Ab slja paket fr minst 273 225 fr att brja g p vinst. Se bilaga 1 fr noggrannare tal.

20

5.3 Lnsamhetsanalys Eftersom fretaget inte har s mycket kostnader kommer fretaget vara ganska lnsam bara vi fr tillrckligt med kunder. De fasta kostnaderna blir tckta av inkomsterna som man fr av kunderna, medan de rrliga kostnaderna fr det mesta blir betalda rakt av kunden eftersom de vi kper r alltid bunden till kundens nskan och kunden betalar materialen. Fr att kunna tcka kostnader och betala lnen har vi valt att kunden betalar fr vra tjnster 10 % av slutliga summan. Fr att vara skra p att vra ider och planering som vi utfr inte anvnds fel av kunden, har vi en basavgift fr 50 . Om kunden inte allts vljer att vra planeringar ska utfras r han eller hon nd skyldig oss en summa p 50 .

5.4 Ekonomiska risker och vrig riskhantering Det finns alltid ekonomiska risker som man skall tnka p nr man grundar ett fretag. Har man fr tillrckligt med pengar? Hur den globala ekonomin beter sig? Fr man tillrckligt med inkomster fr att fretaget blir p vinst och r framgngsrikt? Det finns alltid en risk att fretaget inte r tillrckligt lnsamma och detta kan leda till att man blir p minus och inte kan fortstta sin fretagsamhet. Detta kan leda till att man hamnar ta ln fr att f fretaget lpa vidare igen, men om det inte hjlper kan det leda till att man frlorar fretaget. Dessutom mste man se till att andra mjliga risker tas i hnsyn. Till exempel kan det hnda ngon olycka eller ngot annat som krver att man har en riskhanteringsplan.

21

22

6 SWOT-analys och tillvxtplanerna

SWOT analysen r utvecklad av Albert Humphrey, namnet kommer frn de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats frsta bokstver. Metoden gr ut p att en matris utvecklas d man vill gra upp en strategi, kartlgga problem, utbilda, utveckla eller utvrdera. SWOT analysen r ett bra och fungerande verktyg d man vill planera fretagets handlingar, projekt och ackvisitioner eller titta p sin affrsid samt verksamhet. Till detta fungerar den bra eftersom den kar beredskapen p vad som kommer att komma i framtiden, vilket leder till att den hjlper en att vlja strategi fr framtiden. SWOT analysen kan utfras p fretagets handling i det hela, ngon produkt eller tjnsts tvlingsfrmga samt stllning eller p konkurrenten och dess handlingar. I SWOT analysen utfrs en inre analys om fretagets styrkor och svagheter, samt en yttre analys gllande mjligheterna och hoten. Inre analysen utfrs p interna faktorer, det vill sga sdana som fretaget sjlv kan pverka. Medan den yttre analysen utfrs p externa faktorer, det vill sga sdana faktorer som omvrlden pverkar.

Ovan finns en bild p hur en SWOT analys brukar byggas upp. Frn bilden ser man att de goda faktorerna fr verksamheten placeras till vnster medan de 23

skadliga finns till hger. Analysen har ven de interna egenskaperna p vre raden medan de externa placeras nedanfr.

Vr SWOT analys kommer att se ut enligt fljande: Styrkor: Fungerande affrside Lget p verksamheten Motiverade, innovativa samt ansvarstagande arbetstagare som trivs med sitt arbete Produkterna och tjnsterna Mjligheter: Expansiv marknad Skatte samt pris snkningar Samarbete och strategiska allianser Svagheter: Dligt ekonomiskt tillstnd i vrlden (taloudellinentilanne maailmassa) Krver ett stort kontaktnt (verkostoituminen) Knner inte till marknaden frn frut Hot: Ekonomiska tillstndet blir nnu smre Marknaden utvecklas t ett annat hll Konkurrenter Nya lagar samt reformer Skadat rykte

6.1 Styrkor Vi har en fungerande affrsid eftersom det inte finns ett liknande konkurrerande fretag p den finska marknaden och eftersom folk ordnar fester fr att kunna koppla av. Dessutom satsar folk allt mer p sina fester och vill ha genuina ider. Som tidigare nmnts har vi ven planerat s att 24

lget p vr verksamhet r dr var strstadelen av vra kunder befinner sig, fr att gra det lttare fr kunderna att komma till oss. Arbetstagarna r motiverade och trivs med sitt arbete tack vare att alla har varit med och grundat fretaget och p det sttet har de ocks kunna pverka de beslut som fattats. Detta leder ven till att de r ansvarstagande och trivs med sitt arbete, men det som ocks pverkar dessa faktorer r att arbetet r mycket varierande och kreativt. Produkterna och tjnsterna hr ven till fretagets styrkor eftersom festerna utvecklas enligt kundernas krav s r de sdana att de ocks attraherar dem. Dessutom leder detta till att produkterna och tjnsterna blir genuina och egendomliga. Fretaget r modernt och lockande, som sagt vill allt fler ordna fester som avkoppling, men s har ven arbetsmngden kat hos folk vilket leder till att de ndvndigtvis inte har tid att planera och utfra sin fest sjlv. Som i sin tur leder till att de lockas till att prva p vra tjnster, som r av bra kvalit. 6.2 Svagheter Ett av de allvarligaste svagheterna r det ekonomiska tillstndet i vrlden, eftersom det r dligt har mnniskorna knappt med pengar och d vill de inte heller stta ut sina pengar p saker som inte r ndvndiga. Detta pverkar ven vrt kundsegment, p det sttet att f mnniskor har rd att stta sina pengar p fest planering och s prioriterar de inte heller det som det viktigaste vilket leder till att de satsar p annat hellre. Till svagheterna hr ven att vi inte har tidigare erfarenhet frn marknaden, vilket leder till att vi inte heller knner den s vl. Det som ocks orsakas av detta r att vi inte har ett s brett ntverk inom marknaden frn tidigare, och i fall vi vill gra vrt fretag till framgngsrikt behver vi ett brett ntverk.

25

6.3 Mjligheter Fr vrt fretag finns det en hel del mjligheter som till exempel det att marknaden r expansiv, med andra ord har vi mjlighet till att expandera eller utvidga vr verksamhet. Och i fall det sker skatte- eller prissnkningar har vi mjlighet att snka p vra priser som i sin tur kan leda till en kad efterfrgan. Samarbete och strategiska allianser rknas ven till vra mjligheter, det vill sga att om tillexempel ngon vletablerad cateringfirma vill samarbeta med oss s fr vi mer synlighet och hoppeligen ocks fler kunder.

26

6.4 Hot I fall det ekonomiska tillstndet i vrlden skulle frsmras s vore det inte s lnsamt fr vrt fretag att fungera, eftersom vi d skulle ha en s liten kundkrets att det knappast r lnsamt fr oss. Marknadens utveckling pverkar ven vrt fretag, det kan ju hnda att mnniskor brjar bli attraherade av annat n fester, lyx, kulturer och annat som r viktiga verktyg fr oss. Det r ven mjligt att det kommer en dominerande konkurrent p marknaden som gr situationen svrare fr oss, i fall denna lyckas f monopol s blir det antagligen olnsamt fr oss. Om det infrs nya lagar eller reformer som antingen begrnsar vr verksamhet eller orsakar att priserna mste hjas t.ex. p grund av kade skatter s blir det ett hot fr vr verksamhet. En sak som ocks kan rknas till ett hot r skadat rykte, eftersom vi behver ett brett ntverk med flera samarbetspartners kan det lett hnda att ngon av dem gr ett sdant misstag att vrt rykte frsmras. Drfr r det mycket viktigt fr oss att se till att inga sdana misstag hnder.

6.5 Tillvxtplaner Vra planer fr det frsta ret r att g p vinst och att f skulderna betalda inom de fem frsta ren s bra som mjligt.

27

Bilaga 1.
REK Produkter Fest fr 7personer Fest fr 25personer Fest fr 50personer Fest fr 150 personer Sammanlagt Idpris Fasta Kostnader Kontor: Marknadskostnader hyra Hyrd bil Fasta lner skrivbord stolar bord i kket med stolar datorer dekoration kassa/konto? diskmaskin Tillsammans Frsljnings Tckningsbidr pris ag Kundprofil TB/Kund 224,60 410,00 1500,00 1000,00 3134,60 60 % 25 % 10 % 5% 134,76 102,50 150,00 50,00 4 7 6 3 ,2 349,12 ABC REK=vad jagbetalar fr produkten > 10% + > 1500 > 1000 10% 10% 1500,00 1000,00 209,47 87,28 34,91 17,46

2246,00 2470,60 4100,00 4510,00 16400,00 17900,00 13500,00 14500,00 36246,00 39380,60 50

500,00 900,00 per mn 300,00 10000,00 96,60 54,60 98,00 9169,00 40,00 600,00 99,80 21858,00

10800,00 per r 120000,00

Kamppi 39m2Ruoholahdenkatu 10 273225 delat p 5 fr att de hller i 5 r.

152658,00 per r

28

Kllor
Annin Juhlapalvelu. Kontaktade per telefon Jouko Pirttimaa 040 - 54 888 31. Mera finns att lsa p: http://www.anninjuhla.fi/hinnasto.html. Lst 22.3.2012. Businessballs. 2010. Finns att lsa p: http://www.businessballs.com/pestanalysisfreetemplate.htm Lst 22.3.2012. Expowera. 2012. Finns att lsa p: http://www.expowera.se/mentor/marknadsforing/konkurrenter.htm. Lst: 22.3.2012. Finlex 2012. Aktiebolagslag (624/2006) 1: 1; 1:3. Finns att lsa p: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2006/20060624. Lst 21.3.2012. Fretags Ekonomi 100. Per-Hugo Skrvad; Jan Olsson, Lieber 2008 Malm. ISBN 978-91-47-08971-0. Kamppi 2012. Keilahalli & Bar. Finns att lsa p: http://www.kamppi.fi/yritys/kampin-keilahalli-bar. Lst:22.3.2012. Kovanen 2011. Kovanen Kuljettaa. Kontakt med Kovanen per telefon 0200 6060. Mera finns att lsa p: http://www.kovanen.fi/. Lst: 22.3.2012. Luxuskettu 2008. Luxuslimusiini. Finns att lsa p: http://www.luxuslimusiini.fi/. Lst: 22.3.2012. Patent- och registerstyrelsen 2012. Aktiebolag. Finns att lsa p: http://www.prh.fi/sv/kaupparekisteri/osakeyhtio.html. Lst 21.3.2012. 29

Scandic Simonkentt 2012. Yleistieto. Finns att lsa p : http://www.scandichotels.fi/simonkentta?cmpid=ppcfi_20111220195. Lst: 22.3.2012. The Tiger, 2012. Reservationer. Finns att lsa p: http://www.thetiger.fi/reservations. Lst: 22.3.2012.

30