Sjtrafikfreskrifter m.m.

Internationella sjvgsreglerna
Sjtrafikfrordningen och sjtrafikkungrelsen. Utprickning och sjvgmrken. Utmrkning av fiskeredskap. Utbildningskrav fr frarintyg och kustskepparintyg, m.m. Br alltid finnas ombord 2004

Vad dljer sig i mrkret?

Du sitter i SEGELBTEN nedtill kollisionsrisk!
Seglare p vg skall fra grnt och rtt sidoljus samt vitt akterljus. Segelbt under 20m fr fra dessa ljus i en sammansatt mastlanterna som p vnstra bten. Seglare fr dessutom fra rtt ljus ver grnt p masttoppen synliga horisonten runt (dock ej med mastlanterna).

Du mter p styrbords bog en annan seglare som har vinden in om styrbord. Sjlv har du vinden in om babord och r vjningsskyldig. Fall av och g akter om den andra.

Du mter rtt frut en annan seglare p kontrakurs. Den har vinden in om styrbord. Sjlv har du vinden in om babord och r drfr vjningsskyldig. Fall av och passera den andre babord mot babord.

Du sitter i MOTORBTEN nedtill kollisionsrisk!

Maskindrivet fartyg (motorbt) p vg skall fra vitt toppljus (tv om lngden r 50m eller mer), rtt och grnt sidoljus samt vitt akterljus synliga som bilden visar.

Du mter p babords bog en motorbt. Behll din kurs och fart. Den andra r vjningsskyldig - den br gira styrbord och g akter om dig.

Du mter rtt frut en motorbt p kontrakurs. Bda r vjningsskyldiga. Gira styrbord och passera babord mot babord.

Du mter p styrbords bog en motorbt. Du r vjningsskyldig. Gira styrbord och g akter om den andra.

Du mter p babords bog en seglare. Du r vjningsskyldig. Gira babord och g akter om seglaren.

Du mter rtt frut en seglare p kontrakurs. Du r vjningsskyldig. Gira styrbord eller, om frhllandena s pfordrar, babord och passera seglaren p gott avstnd.

Du mter p styrbords bog en seglare. Du r vjningsskyldig. Gira styrbord och g akter om seglaren.

Sjfartsverket

2004.

Sjuttonde upplagan

Svenska Sjtrafikfreskrifter m.m. Internationella Sjvgsreglerna

med kommentarer

SJFARTSVERKET, Sjfart och Samhlle Adress: Sjfartsverket, 601 78 Norrkping. Tfn: 011-19 10 00. Telefax: 011-19 12 30.

E-post: hk@sjofartsverket.se Hemsida: www.sjofartsverket.se

Fotograf: Benny Pettersson Repro och tryck: Luftfartsverkets tryckeri 2004 SJFARTSVERKET, 2004

Denna publikation sljes genom Sjfartsverkets frsljningsombud.

Sjkort och btsportkort mste hllas rttade. Fr detta ndaml utger Sjfartsverket publikationerna: Ufs = Underrttelser fr sjfarande (fr sjfarande i svensk och/eller utrikes fart). Ufb = Underrttelser fr btsporten (avsedd fr btsporten). Priser 2004 Ufs (ca 50 nr/r) 790: (inkl. moms). Ufb (5 nr/r) 138: (inkl. moms). Prenumeration via: Marknadsgruppen Sjfartsverket 601 78 Norrkping tel 011-19 10 54, fax 011-12 74 63 E-post: sma@sjofartsverket.se Ufs kan ven lsas p www.sjfartsverket.se

Alla nya fritidsbtar skall vara CE-mrkta

Frn och med 1998-06-16 gller ett produktdirektiv frn EU, fritidsbtdirektivet, i Sverige. Det innebr att alla nytillverkade fritidsbtar och ven begagnade btar frn lnder utanfr EES mellan 2,5 och 24 meter ska vara CE-mrkta. Du som ska kpa ny bt br kontrollera att den r CE-mrkt och att du vid kpet fr med tv viktiga handlingar, Frskran om verensstmmelse samt Instruktionsbok. S hr mrks btarna

Har du frgor om CE-mrkning av fritidsbtar kan du vnda dig till Sjfartsinspektionen, Marknadskontrollen p telefon 011-19 14 17 eller 011-19 12 37. Mer information finns ocks p Sjfartsverkets hemsida. www.sjofartsverket.se

Frord
Mlsttningen med boken r att tillhandahlla aktuella lydelser av freskrifter, som r av grundlggande betydelse fr trafik med bde skepp och btar. Hrtill ges kompletterande upplysningar och anslutande information fr sjtrafiken. Boken vnder sig i frsta hand till frare av fritidsbtar men skall ocks kunna tjna som handbok inom yrkessjfarten. Denna upplaga r rttad till den 1 augusti 2004 Sedan fregende upplaga har smrre ndringar skett i sjvgsreglerna. ndringarna r markerade i marginalen. Gllande sjtrafikfrordning (SjTF) utfrdades 1986. SjTF innehller vergripande bestmmelser fr sjtrafiken, srskilda bestmmelser fr krigsfrhllanden och bemyndiganden till myndigheter. Gllande sjtrafikkungrelsen (SjTK) utfrdades 1994. SjTK innehller detaljbestmmelser fr sjtrafiken, undantag eller tillgg de internationella sjvgsreglerna , prejning och visitering. Dessutom har hr samlats freskrifter fr trafikinformationsomrden som fortlpande har ndrats i detaljer. ndringarna i SjTF och SjTK r frstrukna i marginalen. Noteras kan att anmlningsskyldigheten om farligt gods utgtt ur SjTK och ersatts av nya freskrifter om viss informations- och rapporteringsskyldighet i SJFS 2004:8. Dessa freskrifter r inte med i denna publikation. Boken innehller i avdelningarna A-C, J och K text som helt eller delvis terger frfattningar, beslutade av riksdagen, regeringen eller Sjfartsverket. Till denna text har p vissa stllen fogats kommentarer. Dessa r tryckta med mindre stil n frfattningstexten. Observera att det kan frekomma fel i bokens frfattningstexter. Kontrollera drfr alltid mot originaltexten som terfinns i Svensk frfattningssamling (SFS) och Sjfartsverkets frfattningssamling (SJFS). Frfattningstexterna kan erhllas frn: Fritzes offentliga publikationer 106 47 STOCKHOLM tel 08-6909090 Sjfartsverkets frfattningssamling, SJFS finns ocks p Sjfartsverkets hemsida: www.sjofartsverket.se Sjfartsverket, Sjfart och Samhlle, Normeringsenheten 2004 Redaktr: Sjkapten Sven-ke Blomn 1

Innehll
Sid.

Frord Innehll Avdelning A. Internationella sjvgsreglerna Bilagorna 1 - 4 Avdelning B. Sjtrafikfrordningen (SjTF) Information om WGS -84 och GPS Avdelning C. Sjtrafikkungrelsen (SjTK) Avdelning D. Sjvgmrken (skyltar) Avdelning E. Utmrkning med bojar och prickar Avdelning F. Utmrkning av fiskeredskap Avdelning G. Lanternor p fritidsbtar Avdelning H. Skerhetsutrustning, fritidsbtar Avdelning I. Sjrddning Avdelning J. Utdrag ur sjlagen m.m. Avdelning K. Kompetenskrav, fritidsfartyg Avdelning L. NFB:s kompetensintyg:
Frarintyg Kustskepparintyg vriga intyg

De tio sjvettsreglerna Skerhetskort vid dykning Register Sjfartsverkets organisation m.m. Morsetecken och signalflaggor

1 2 3 35 46 54 55 71 73 76 88 92 94 97 102 103 104 107 110 111 112 114 119 121

Frkortningar och begrepp

Sjvgsreglerna alt. regel = 1972 rs internationella sjvgsregler (eng. Colreg.) Sjtrafikfrordningen = SjTF Sjtrafikkungrelsen = SjTK Internationell signalbok = ISB Svensk frfattningssamling = SFS Sjfartsverkets frfattningssamling = SJFS Fiskeriverkets frfattningssamling = FIFS Internationella sjfartsorganisationen = International Maritime Organisation = IMO Nautisk mil/distansminut = M Skepp = fartyg vars skrov har bde en strsta lngd av minst 12 meter och en strsta bredd av minst 4 meter. Bt = fartyg mindre n skepp. - (Sjlagen 1 kap. 2 .)

Avdelning A

Internationella sjvgsreglerna
(International Regulations for Preventing Collisions at Sea, 1972)

1972 rs internationella sjvgsregler till frhindrande av kollisioner till sjss, ikraft den 15 juli 1977, med ndringar gllande frn och med den 4 november 1995 (SJFS 1989:15, 1991:4, 1995:12 och 2003:13), och med av Sjfartsverket gjorda kommentarer. Reglerna skall tillmpas av svenska fartyg enligt sjtrafikfrordningen, 1 kap. 2 och 4 .

KAPITEL A ALLMNT
Regel 1 Tillmpning
a. Dessa regler skall fljas av alla fartyg p ppna havet och i alla drmed frbundna farvatten, som r farbara fr sjgende fartyg. b. Intet i dessa regler skall hindra tillmpandet av srskilda av vederbrande myndighet utfrdade regler betrffande sjfarten p redder, i hamnar, floder, sjar eller andra inre vatten, som r frbundna med ppna havet och som r farbara fr sjgende fartyg. Sdana srskilda regler skall s nra som mjligt verensstmma med dessa regler. c. Intet i dessa regler skall hindra tillmpandet av srskilda av vederbrande regering utfrdade regler om ytterligare positions- eller signalljus, signalfigurer eller visselsignaler fr rlogsfartyg och fartyg i konvoj eller avseende ytterligare positions- eller signalljus eller signalfigurer fr fiskefartyg sysselsatta med fiske i flotta. Sdana ytterligare positions- eller signalljus, signalfigurer eller visselsignaler skall s vitt mjligt vara sdana, att de ej kan frvxlas med ljus, signalfigur eller signal enligt dessa regler. d. Trafiksepareringssystem kan antagas av Organisationen (International Maritime Organization, IMO) (Internationella Sjfartsorganisationen) fr att tjna syftet med dessa regler. e. Skulle en regering finna, att ett fartyg under dess flagga r av srskild konstruktion eller avsett fr srskilt ndaml och drfr ej kan helt uppfylla bestmmelserna i dessa regler betrffande fartygsljusens eller signalfigurernas antal, plats, lysvidd eller lysvinkel, liksom ljudsignalutrustningens anordning och karaktr, fr vederbrande regering faststlla andra freskrifter fr fartygsljusens eller signalfigurernas antal, plats, lysvidd eller lysvinkel, liksom fr ljudsignalutrustningens anordning och karaktr. Sdana freskrifter skall dock s nra som mjligt verensstmma med dessa regler.
a. De internationella sjvgsreglerna skall enligt sjtrafikfrordningen (SjTF) 1 kap. 2 och 4 tillmpas av svenska fartyg svl inom som utom Sveriges sjterritorium. Reglerna gller fr alla fartyg inom Sveriges sjterritorium och ekonomiska zon, vilket inbegriper ven sjar och vattendrag som ej har frbindelse med havet.

b. Vissa inom Sveriges sjterritorium tillmpliga undantag frn och tillgg till de internationella sjvgsreglerna finns i sjtrafikkungrelsen (SjTK). Srskilda bestmmelser fr trafiken i hamnar och kanaler meddelas dessutom i hamn- och kanalfreskrifter. Inre vatten definieras i Lag om Sveriges sjterritorium. Se kommentar under 1 kap. 2 SjTF. Grnserna fr svenskt inre vatten och Sveriges sjterritorium finns utlagda i svenska kust- och skrgrdskort. c. Bestmmelser angende fartygsljus och signaler p svenska rlogsfartyg samt fr sjtrafiken i nrheten av dessa finns i 4 kap. sjtrafikkungrelsen (SjTK). d. Av Internationella sjfartsorganisationen (IMO) antagna trafiksepareringssystem finns beskrivna i den av IMO utgivna "Ships' Routeing" och r utlagda i sjkorten. Ships' Routeing redovisar systemen i princip, medan detaljer rrande utmrkningen redovisas i sjkort och nationella, nautiska publikationer (Ufs eller motsvarande). Utkning med nya system respektive ndring eller indragning av befintliga sdana frutstter beslut av IMO. ndringar av utmrkningen i systemen kan dremot gras av nationell myndighet och redovisas i vanlig ordning genom meddelanden i Ufs och ndringar i sjkorten. e. Andra freskrifter enligt e. finns i SjTK.

Regel 2 Ansvar
a. Intet i dessa regler fritar ngot fartyg eller dess redare eller beflhavare eller besttning frn fljderna av ngon frsummelse att tlyda dessa regler eller att vidta de frsiktighetsmtt, som m betingas av vanligt sjmansbruk eller av srskilda vid tillfllet rdande frhllanden. b. Vid tolkning och tillmpning av dessa regler skall tillbrlig hnsyn tas till alla navigerings- och kollisionsfaror vensom till alla srskilda omstndigheter, inbegripet frekommande inskrnkningar i berrda fartygs manvreringsmjligheter, vilka kan gra en avvikelse frn dessa regler ndvndig fr att undg verhngande fara.
a. Den som brister i gott sjmanskap kan enligt sjlagen stllas till ansvar ven om ngon sjolycka ej intrffat. Paragrafen r ven tillmplig p t.ex. en frare av fritidsbt. Med vanligt sjmansbruk eller gott sjmanskap avses bland annat: Hlla lmplig fart och lmpligt passageavstnd, hlla undan i god tid och med bestmd manver, lmna plats fr stora och svrmanvrerade fartyg, hlla noggrann utkik horisonten runt m.m. Jmfr reglerna 5, 6, 7 och 8. b. Enligt denna regel skall t.ex. en fritidsbt hlla undan fr sdant fartyg som till fljd av sitt djupgende, sin storlek eller liknande orsaker inte kan hlla undan, ven om fritidsbten enligt andra regler inte r vjningsskyldig. Regeln kan vara tillmplig ven i en situation mellan fritidsbtar.

Regel 3 Allmnna definitioner

I dessa regler skall nedanstende ord och uttryck, dr ej annat fljer av sammanhanget, ha fljande innebrd: a. Med fartyg avses varje farkost, inklusive ej deplacerande farkost, WIG-farkost och sjflygplan, som anvnds eller kan anvndas till transport p vattnet. b. Med maskindrivet fartyg avses varje fartyg som framdrivs med maskinkraft. 4

c. Med segelfartyg avses varje fartyg under segel dock under frutsttning att framdrivningsmaskineri, om sdant r installerat, ej anvnds. d. Med fartyg sysselsatt med fiske avses varje fartyg som fiskar med nt, linor, trl eller annan fiskeutrustning, som begrnsar fartygets manverfrmga, men avser ej fartyg som fiskar med slplinor eller annan fiskeutrustning som ej begrnsar manverfrmgan. e. Med sjflygplan avses varje luftfarkost, som r konstruerad fr att kunna manvrera p vattnet. f. Med ej manverfrdigt fartyg avses fartyg, som till fljd av ngon srskild omstndighet r ur stnd att manvrera i verensstmmelse med dessa regler och drfr ej kan hlla ur vgen fr annat fartyg. g. Med fartyg med begrnsad manverfrmga avses fartyg, som till fljd av det slags arbete det r sysselsatt med, r begrnsat i sin frmga att manvrera enligt dessa regler och drfr ej kan hlla ur vgen fr annat fartyg. Uttrycket fartyg med begrnsad manverfrmga skall omfatta men inte begrnsas till: 1) fartyg, som r sysselsatt med utlggning, reparation eller upptagning av sjmrke, undervattenskabel eller rrledning 2) fartyg, som r sysselsatt med muddring, sjmtning eller undervattensarbeten 3) fartyg p vg, som r sysselsatt med komplettering av frrd eller verflyttning av personal, proviant eller last 4) fartyg, som r sysselsatt med startning eller ombordtagning av flygplan 5) fartyg, som r sysselsatt med minrjning 6) fartyg, som r sysselsatt med sdan bogsering, att bde fartyget som bogserar och slpet har starkt begrnsade mjligheter att avvika frn sin kurs. h. Med fartyg hmmat av sitt djupgende avses maskindrivet fartyg, vars djupgende i frhllande till det tillgngliga vattendjupet och bredden av navigerbart vatten starkt begnsar dess mjlighet att avvika frn den kurs det fljer. i. Fartyg anses vara p vg, nr det ej ligger till ankars, r frtjt vid land eller str p grund. j. Med ett fartygs lngd och bredd frsts dess lngd verallt och strsta bredd. k. Fartyg skall anses vara i sikte av varandra endast nr det ena kan visuellt siktas frn det andra. l. Med nedsatt sikt frsts varje situation d sikten r begrnsad p grund av tjocka, mist, snfall, hrt regn, sandstorm eller av annan liknande orsak. m. Med WIG-farkost (Wing-In-Ground) avses farkost med flera driftsmjligheter som, i sitt huvudsakliga driftssstt, flyger i nrheten av ytan genom att utnyttja yteffektens pverkan.
a. I begreppet fartyg ingr ven roddbtar och sportbetonade farkoster s.s segelbrdor, kanoter, kajaker och vattenskotrar, vilka sledes skall flja sjvgsreglerna. Observera sm fartygs skyldighet enl regel 2 m.fl. regler att ta hnsyn till frhllandevis strre btar och skepp.

c. Framdrivningsmaskineriet anvnds ej i denna regels mening d det inte anvnds fr fartygets framfart och sledes ej d det tillflligt anvnds t.ex. fr laddning av batteri eller liknande. d. Fartyg r sysselsatt med fiske endast nr i regeln angivna redskap anvnds och begrnsar fartygets manverfrmga. Beflhavaren avgr detta. Under resa till och frn fiskeplats r fartyget normalt inte att anse som sysselsatt med fiske i sjvgsreglernas mening. f. Gott sjmanskap krver, att t.ex. mindre btar, som ftt maskinhaveri eller ligger och driver i bleke, br frska att med hjlp av ror, paddel eller annat frflytta sig ur farleden och inte upptrda som ej manverfrdigt fartyg. g. Betrffande bogserare som tillsammans med sitt slp skall anses vara fartyg med begrnsad manverfrmga, se kommentar under regel 18. h. ven andra fartyg n supertankers kan vara hmmade av sitt djupgende. Ngon bestmd storleksgrns kan emellertid inte anges, d den r helt beroende av det aktuella farvattnets utseende. Regeln har dock frmst tillkommit med tanke p stora fartyg i trnga och grunda farleder. . i Vid avgrande av om ett fartyg r "p vg" har det ingen betydelse om fartyget ligger stilla eller gr fart genom vattnet. Ett fartyg r till ankars s snart ankaret har tagit botten och r p vg d ankaret har slppt botten. Ett fartyg som, fr att underltta sin manver t.ex. vid tillggning eller rundsvngning, har ett ankare i botten eller slpar ett ankare r att anse som p vg. Ett fartyg som ligger fr drivankare r nrmast att anse som ej manverfrdigt fartyg. j Med fartygs lngd verallt och strsta bredd avses de i mtbrevet angivna. Fr fartyg utan mtbrev avses lngden frn frstvens frkant till skrovets aktersta punkt, bogsprt och roder ej medtagna, respektive skrovets ytterkants bredd, avvisarlister ej medtagna. k Ett annat fartyg r "i sikte" endast om man ser det visuellt med eller utan kikare. Ser man det inte direkt med gonen utan endast ser det t.ex. p radarskrmen eller hr dess mistsignaler r det sledes inte i sikte enligt dessa regler. l Enbart mrker innebr inte att det r nedsatt sikt.

KAPITEL B STYRNINGS- OCH SEGLINGSREGLER

SEKTION I FARTYGS UPPTRDANDE UNDER ALLA SIKTFRHLLANDEN

Regel 4 Tillmpning
Reglerna i denna sektion gller under alla siktfrhllanden.

Regel 5 Utkik
Varje fartyg skall stndigt hlla noggrann utkik svl med syn och hrsel som med alla andra tillgngliga och under rdande frhllanden och omstndigheter anvndbara medel, s att en fullstndig bedmning av situationen och risken fr kollision kan gras.
Med noggrann utkik menas bland annat att endast den person fr tjnstgra som utkik, som har tillrcklig syn- och hrselfrmga enligt gllande kungrelse om lkarintyg fr sjfolk och som instruerats om utkikstjnsten. Nr det gller fritidsbtar krvs inte lkarintyg men en person med utprglat dlig syn eller hrsel r ej lmplig att ensam fra en fritidsbt. Med synfrmga inbegrips frgsinne.

Det br observeras att det inte endast skall finnas utkiksman fr att se och lyssna, utan ven alla andra under rdande frhllanden aktuella och till buds stende hjlpmedel r man skyldig att anvnda, t.ex. radar. Sledes stlls strre krav p ett fartyg utrustat med radar n p ett utan radar. Utkik skall hllas horisonten runt.

Regel 6 Sker fart

Varje fartyg skall alltid framfras med sker fart, s anpassad att det kan vidta lmplig och effektiv tgrd fr att undvika kollision och kan stoppas upp inom en distans avpassad efter rdande omstndigheter och frhllanden. Vid bedmning av vad som skall anses vara sker fart skall bl.a. fljande faktorer beaktas: a. Av alla fartyg: 1) siktfrhllandena 2) trafikttheten innefattande jmvl anhopningar av fiskefartyg eller andra fartyg 3) fartygets manverfrmga under rdande frhllanden, srskilt med hnsyn till stoppstrcka och girfrmga 4) frekomsten under mrker av bakgrundsljus exempelvis ljus frn land eller av reflexer frn egna ljus 5) vind-, sj- och strmfrhllanden samt nrheten till navigatoriska faror 6) djupgendet i frhllande till tillgngligt vattendjup. b. Dessutom av fartyg med funktionsduglig radar: 1) radarutrustningens egenskaper, prestationsfrmga och begrnsningar 2) de begrnsningar som fljer med utnyttjad avstndsskala 3) sjhvning, vder och andra strningskllor, som kan pverka radarns upptckande frmga 4) mjligheten att sm fartyg, is och andra flytande freml ej upptcks med radarn p tillrckligt avstnd 5) antal, lge och frflyttning av fartyg som upptcks med radarn 6) den mera exakta bestmningen av sikten, som r mjlig nr radar anvnds fr att faststlla avstnd till fartyg eller andra freml i nrheten.
Sker fart skall hllas under alla siktfrhllanden. Kraven p utkik r hr liksom i regel 5 hgre fr fartyg med radar n fr fartyg utan radar. Sker fart under tjocka kan ofta fr mindre och medelstora fartyg anses vara lika med det gamla begreppet mttlig fart, d.v.s att fartyget skall kunna stoppa inom halva distansen fr synvidden.

Regel 7 Risk fr kollision

a. Varje fartyg skall utnyttja alla tillgngliga medel, som med hnsyn till rdande frhllanden och omstndigheter bedms lmpliga fr att avgra om risk fr kollision freligger. I tveksamma fall skall sdan risk anses freligga. 7

b. Om funktionsduglig radarutrustning finns ombord, skall denna utnyttjas p rtt stt, innefattande dels observation p stort avstnd s att tidig varning fr kollisionsrisk kan erhllas dels radarplotting eller likvrdig, systematisk observation av upptckta freml. c. Antaganden skall ej grundas p otillrckliga observationer, i synnerhet ej p otillrckliga radarobservationer. d. Fr att avgra om risk fr kollision freligger skall bl.a. fljande vervganden gras: 1) risk fr kollision skall anses freligga, om kompassbringen till ett annalkande fartyg ej mrkbart frndras 2) risk fr kollision kan i vissa fall freligga ven nr mrkbar bringsndring iakttas, i synnerhet nr man nrmar sig ett mycket stort fartyg eller bogserslp eller nrmar sig ett fartyg p kort avstnd.
I regeln freskrivs att man med alla till buds stende medel skall ta reda p om risk fr kollision freligger eller ej. Nr sdan risk freligger skall styrnings- och seglingsreglerna tillmpas. ven i denna regel har man klart utsagt skyldigheten att anvnda radarn nr sdan finns. Det vanligaste sttet, och p fartyg utan radar det enda sttet, att avgra om risk fr kollision freligger r att man genom tv eller flera pejlingar tar rtt p om bringen eller riktningen till det andra fartyget frndras eller ej. Om den ej mrkbart frndras freligger alltid risk fr kollision. Regeln ppekar emellertid, att vid vissa tillfllen kort avstnd, stort fartyg eller lngt bogserslp kan risk fr kollision freligga ven om bringen eller riktningen mrkbart frndras. P fritidsbtar r det oftast riktningen till det andra fartyget man bestmmer. Om man bara syftar ver t.ex. relingen, s mste man vara noga med att vid varje pejling sjlv hlla en och samma kurs. I tidigare versttningar av sjvgsreglerna har uttrycket "fara fr kollision kan uppst" anvnts. Det har emellertid ansetts riktigare att anvnda uttrycket "risk fr kollision freligger", varfr detta har kommit till anvndning hr. Ordet "fara" leder ltt tanken till "omedelbar fara" medan "risk", som det hr r frga om, betyder "en tnkbar fara".

Regel 8 tgrd fr att undvika kollision

a. Varje tgrd fr att undvika kollision skall vidtagas i enlighet med reglerna i detta kapitel och skall, d frhllandena s medger, utfras bestmt, i god tid och med noggrant iakttagande av gott sjmanskap. b. Varje ndring av kurs och/eller fart fr att undvika kollision skall, d frhllandena s medger, vara s stor att den med ltthet kan uppfattas av ett annat fartyg, visuellt eller med hjlp av radar; upprepade sm ndringar av kurs och/eller fart br undvikas. c. Om det finns tillrckligt fritt vatten, kan enbart ndring av kursen vara den mest effektiva tgrden fr att undvika en nrsituation, frutsatt att kursndringen grs i god tid, r kraftig och ej leder till en annan nrsituation. d. tgrd, som vidtas fr att undvika kollision med ett annat fartyg, skall vara sdan att den leder till passage p skert avstnd. Effekten av tgrden skall noggrant fljas upp, tills det andra fartyget r helt frbi och klart. 8

e. Om det r ndvndigt fr att undvika kollision eller fr att f mer tid fr att bedma situationen, skall ett fartyg minska farten eller helt upphva farten genom att stoppa framdrivningsmedlen eller sl back. f. 1) Fartyg, som enligt dessa regler r skyldigt att ej hindra genomfart eller sker genomfart fr ett annat fartyg, skall, d det krvs av de vid tillfllet rdande frhllandena, i god tid vidta tgrd s att det andra fartyget medges tillrckligt fritt vatten fr passage p skert avstnd. 2) Fartyg, som r skyldigt att ej hindra genomfart eller sker genomfart fr ngot annat fartyg, r inte fritaget frn denna skyldighet, om det nrmar sig det andra fartyget s att det innebr risk fr kollision, och skall d det vidtar tgrd ta hnsyn till den tgrd som kan vara freskriven i detta kapitel av reglerna. 3) Fartyg, vars genomfart inte skall hindras, r skyldigt att flja reglerna i detta kapitel, d de bda fartygen nrmar sig varandra s att det innebr risk fr kollision.
a.b.ppekar att vidtagen tgrd skall utfras bestmt, i god tid och med noggrant iakttagande av gott sjmanskap. Med detta menas att om man girar skall man gra detta med en ordentligt markerad gir och inte med upprepade, sm girar, vilka inte uppfattas av den andra parten. Minskar man farten skall det ske genom en ordentlig neddragning och inte genom att bara minska ngra varv p propellern. Giren eller fartndringen skall gras i god tid dvs. helst s snart man konstaterat att risk fr kollision freligger och att man r vjningsskyldig. Bilder i lrobcker m.m. r ofta av utrymmes och av rent praktiska skl utformade s, att man kan f den uppfattningen att tgrder frst behver vidtas p ngon eller ngra btlngders avstnd mellan fartygen. Ett sdant handlande r givetvis helt frkastligt och vittnar om dligt sjmanskap. c. talar om nrsituation. Begreppet nrsituation finns ej definierat i reglerna, trots att man gjort allvarliga frsk att f fram en tckande frklaring. Tnker man efter frstr man ocks, att vad som fr fraren av en fritidsbt kan te sig som en fullt normal och betryggande situation, kan fr beflhavaren eller lotsen p det stora fartyget vara inte bara en nrsituation utan en ren katastrofsituation. Se ven regel 19. Vid en tingsrtt dmdes 1973 fljande ml: En skrgrdskryssare tvrade infartsleden till en strre hamnstad. I leden kom ett lastat 44 000 tons tankfartyg. D man dr ansg situationen kritisk avgavs varningssignaler. P segelbten mrktes ingen reaktion varfr tankfartyget fick gira kraftigt babord och stoppa maskin. P seglaren uppskattades minsta passageavstndet till 100 m, vilket man bedmde vara "riskfritt". Frn bryggan p tankfartyget frsvann segelbtens skrov under backen och minsta avstndet uppskattades till under 50 m. Fraren av segelbten dmdes fr ovarsamhet till sjss till dagsbter. Jmfr kommentar under reglerna 16 och 17. f. Regeln r avsedd att frklara begreppet ej hindra i kombination med genomfart eller sker genomfart i reglerna 9 b-d, 10 i-j och 18 d. Med "detta kapitel av reglerna" syftas p styrningsreglerna, reglerna 419.

Regel 9 Trnga farleder

a. Fartyg, som frdas lngs med en trng farled, skall hlla sig s nra farledens yttre begrnsning p styrbords sida om fartyget som skerheten och framkomligheten medger. b. Fartyg med lngd under 20 meter eller segelfartyg fr ej hindra genomfarten fr fartyg, som kan skert framfras endast inom en trng farled. c. Fartyg sysselsatt med fiske fr ej hindra genomfarten fr ngot annat fartyg, som framfrs inom en trng farled. d. Fartyg fr ej korsa en trng farled, om detta hindrar genomfarten fr fartyg, som kan skert framfras endast inom farleden. Det senare fartyget fr anvnda i regel 34 d. angiven ljudsignal, om det r tveksamt betrffande det korsande fartygets avsikt. e. 1) I en trng farled dr upphinnande fartyg kan g frbi endast under frutsttning att upphunnet fartyg mste vidta tgrd fr att medge sker passage, skall det fartyg som avser g frbi tillknnage sin avsikt genom att avge i regel 34 c. mom. 1) tillmplig signal. Det fartyg som upphinnas skall, om det samtycker till passagen, avge i regel 34 c. mom. 2) freskriven signal och vidta tgrder fr att medge sker passage. I tveksamma fall fr det avge i regel 34 d. freskrivna signaler 2) Denna regel fritar ej det upphinnande fartyget frn dess skyldighet enligt regel 13. f. Fartyg, som nrmar sig en krk eller ett omrde i en trng farled dr andra fartyg kan vara skymda av mellanliggande hinder, skall framfras med srskild vaksamhet och frsiktighet och skall avge tillmplig i regel 34 e. freskriven signal. g. Varje fartyg skall, d frhllandena s medger, undvika att ankra i en trng farled.
Vad som menas med trng farled eller trngt farvatten finns inte angivet vare sig i denna regel eller i SjTK 2 kap. 8 . I rttsfall dremot har t ex minsvepta leder, Gta lv, Kielkanalen, olika smala passager i skrgrden, bruten isrnna, infartsleden till och yttre hamnen i Malm och en 700 meter bred farled ansetts som trngt farvatten. I utlndska rttsfall har regeln ansetts tillmplig ven i betydligt bredare farvatten. Regeln r ven avsedd att tillmpas i de omrden, som ligger i omedelbar anslutning till det i egentlig mening trnga farvattnet. Fartyg p ingende skall i god tid inta ett riktigt lge respektive p utgende bibehlla det tillrckligt lnge. Samma sak gller omrden i nrheten av ndpunkterna till ett trafiksepareringssystem. a. Regel 9 a pfordrar att fartyg alltid skall efterstrva att hlla sig styrbord i en farled eller p en farleds styrbordssida, ehuru en mittlinje vanligen inte finns definierad. Fartyg skall hlla sig s nra farledens yttre begrnsning om styrbord som sker och praktisk framfart medger. Farledens yttre begrnsning torde i flertalet fall utgras av tnkta linjer i ledens huvudriktning mellan utmrkningar och naturliga hinder med hnsyn till fartygets djupgende och storlek i vrigt. Man behver inte flja varje utvikning t sidan i t ex en svensk skrgrdsled ven om en sdan djupkurva r utprickad, svida inte trafiksituationen pkallar det.

10

Ett stort fartyg kan fr sin skerhet och framkomlighet infr en skarp gir tvingas att fras ver babord i farleden. Segelbtar kan p kryss behva utnyttja farledens hela bredd fr sin framkomlighet men fr inte gra detta s att mtande trafik ondigtvis eller allvarligt strs, vilket srskilt gller om de mtande btarna r flera. b.-d. Mindre fartyg fr inte hindra genomfarten fr stora och svrmanvrerade fartyg. Ngra grnser fr fartygsstorleken eller farledernas bredd kan inte anges utan mste bedmas frn fall till fall. Ett stort fartyg blir utan tvekan hindrat, om det mste stoppa, gira eller backa i en trng passage fr ett betydligt mindre fartyg. Uttrycket "ej hindra" behandlas i regel 8 f. e. Enligt regel 13 r upphinnande fartyg alltid skyldigt att hlla undan fr upphunnet fartyg. I de fall det vid en frbipassage i trng farled erfordras medverkan frn det upphunna fartyget, s r detta skyldigt att medverka t ex genom att hlla t sidan eller sakta farten, om det signalerat jakande enligt regel 34 c 2). Detta betyder emellertid inte att det upphunna fartyget p ngot vis tar p sig ansvaret fr att platsen eller trafiksituationen medger passage eller ens r lmplig fr detta. Ansvaret fr frbipassagen vilar helt p det upphinnande fartyget, under frutsttning att det upphunna fartyget vidtagit de tgrder som ankommer p det utan att drigenom utstta sig sjlvt fr ngon fara. En jakande svarssignal mste tolkas som att det upphunna fartyget r berett p att bli passerat och skall gra vad det kan fr att underltta passagen, medan dremot en nekande svarssignal betyder att det av ngon orsak motstter sig denna. Ifall det upphunna fartyget av ngon orsak som kan bedmas vara obekant fr det upphinnande fartyget och som bedms innebra en risk fr detta, t ex ett hastigt uppdykande fartyg p kontrakurs eller en liten bt p kort avstnd p skrande kurs, fr man nog anse att det tillhr gott sjmanskap att upplysa det upphinnande fartyget om saken, antingen per VHF eller genom att avge nekande svarssignal enligt regel 34 d. f. Jmfr SjTK 2 kap. 8 9 .

Regel 10 Trafiksepareringssystem
a. Denna regel gller fr trafiksepareringssystem antagna av Organisationen och fritar inte ngot fartyg frn dess skyldighet enligt ngon annan regel. b. Fartyg, som anvnder sig av ett trafiksepareringssystem, skall: 1) framfras i det avsedda trafikstrket och flja den fr strket angivna trafikriktningen 2) s lngt mjligt hlla vl fritt frn en separeringslinje eller separeringszon 3) normalt g in eller ut ur ett trafikstrk vid ndpunkten men vid in- eller utgng frn ngondera sidan av ett strk, skall detta gras under s liten vinkel som mjligt i frhllande till den fr strket angivna trafikriktningen. c. Fartyg skall s lngt mjligt undvika att korsa ett trafikstrk, men om s mste ske, skall strket korsas s att fartyget stvar s nra som mjligt vinkelrtt mot den fr strket angivna trafikriktningen.

11

d. 1) Fartyg fr inte anvnda en kustrafikzon, om det kan anvnda avsett trafikstrk i angrnsande trafiksepareringssystem utan att efterstta skerheten. Dock fr fartyg med lngd under 20 meter, segelfartyg och fartyg sysselsatta med fiske anvnda kusttrafikzonen. 2) Oavsett mom. 1) fr ett fartyg anvnda en kustrafikzon, d det r p resa till eller frn en hamn, offshore-anlggning, lotsstation eller ngon annan plats som r belgen i kusttrafikzonen eller fr att undvika en omedelbar fara. e. Fartyg, med undantag fr korsande fartyg eller fartyg som gr in i eller ut ur ett trafikstrk, fr normalt ej g in i en separeringszon eller korsa en separeringslinje annat n: 1) i fall av nd fr att undvika en omedelbar fara 2) fr att bedriva fiske inom en separeringszon. f. Fartyg, som framfrs inom omrden i nrheten av ndpunkterna av ett trafiksepareringssystem, skall upptrda med srskild frsiktighet. g. Fartyg skall s lngt mjligt undvika att ankra i ett trafiksepareringssystem eller inom omrden i nrheten av dess ndpunkter. h. Fartyg, som ej anvnder ett trafiksepareringssystem, skall i grligaste mn hlla vl fritt frn detta. i. Fartyg sysselsatt med fiske fr ej hindra genomfarten fr ngot fartyg som fljer ett trafikstrk. j. Fartyg med lngd under 20 meter eller segelfartyg fr ej hindra den skra genomfarten fr maskindrivet fartyg som fljer ett trafikstrk. k. Fartyg med begrnsad manverfrmga, som r sysselsatt med underhll fr navigeringsskerheten i ett trafiksepareringssystem, undantas frn att flja denna regel i den utstrckning detta r ndvndigt fr att utfra arbetet. l. Fartyg med begrnsad manverfrmga, som r sysselsatt med utlggning, underhll eller upptagning av undervattenskabel i ett trafiksepareringssystem, undantas frn att flja denna regel i den utstrckning detta r ndvndigt fr att utfra arbetet.
Varje fartyg som befinner sig inom ett omrde med trafiksepareringssystem (TSS) skall flja bestmmelserna i regel 10. Gr man inte det, har man brutit mot regeln och kan dmas enligt SjTF, ven om inte ngon olycka intrffat, eller anses ha brustit i gott sjmanskap till frkommande av sjolycka och stllas till ansvar jmlikt sjlagen. Styrningsreglerna skall fljas nrhelst risk fr kollision freligger ven i ett trafiksepareringssystem. Avvikelse frn regel 10 br antecknas med motivering i skeppsdagboken. Detaljer om TSS med flera trafikregleringssystem finns redovisade i publikationen "Ships' Routeing". Se ven kommentar under regel 1d. I svenska farvatten finns av IMO antagna TSS: I norra resund, vid Falsterbo, syd land och syd Gotland. Dessa har faststllda, och ven i lngsled, definierade kusttrafikzoner. Fr TSS Gotland och land finns frn 1991 nationella undantag om anvndningen av kusttrafikzonerna, se SjTK, 3 kap., 7 och 8 . Dessutom finns tv TSS i Vnern (SJFS 1983:10), utanfr Glleudde och vid Hindens rev, vilka endast r nationellt faststllda men p vilka regel 10 ndock gller. Faststlld kusttrafikzon finns vid Glleudde.

12

Vren 1993 inrttades fem sm TSS i Stockholms skrgrd, som r nationella och berr i frsta hand strre fartyg, se SjTK bil. 8. b. Man fr frflytta sig inom ett trafikstrk frn dess ena sida till den andra, om det sker med s liten vinkel som mjligt med den fr strket angivna trafikriktningen. c. Regelns krav p vinkelrt korsning avser kurs genom vattnet. Observera dock att enl a. skall i frekommande fall bl.a. styrningsreglerna fljas. Man br frska anpassa en korsning med hnsyn till trafiken i ett TSS s att korsningen sker s vinkelrtt som mjligt. d. Med kusttrafikzon avses sdan kusttrafikzon som uttryckligen har inrttats och faststllts av IMO. Sdan kusttrafikzon r srskilt angiven i den beskrivning av TSS som finns i IMO:s publikation "Ships' Routeing". Kusttrafikzon redovisas i sjkort genom heldragen linje eller separeringszon mot angrnsande trafikstrk samt text. Regel 10d, pkt 1, br tolkas s att fartyg p genomfart skall anvnda trafikstrk svida skerheten inte drmed efterstts p g a ett onormalt frhllande, t ex hrt vder, haveri p maskineri eller instrument av betydelse. Fr TSS Gotland och land finns nationella bestmmelser i SjTK 3 kap. 7 och 8 . i.-j. Fartyg som fiskar och alla fartyg under 20 m lngd samt alla segelfartyg fr "ej hindra" den skra genomfarten fr fartyg som fljer ett trafikstrk men fr (och br) i stllet enligt d. anvnda sig av kustrrafikzon. De br helst inte uppehlla sig i ett trafikstrk. Uttrycket ej hindra behandlas i regel 8 f. r man i ett trafikstrk s mste man upptrda efter alla freskrifterna i regel 10 ssom att fra fartyget i den fr trafikstrket angivna trafikriktningen, enligt b. mom. 1. Det r inte tillltet att fr fiske eller annat ligga och driva i ett trafikstrk, drfr att ett sdant upptrdande kan medfra att andra fartyg allvarligt strs s att skerheten nedstts fr bda parter och syftet med TSS motverkas. Srskilt skall sm fartyg undvika att uppehlla sig i TSS dr det dessutom frekommer korsande trafik, ssom mellan Helsingborg och Helsingr. k.-l. Erforderlig muddring, sjmtning och bojunderhll m m och kabelarbete fr bedrivas i TSS ven om verksamheten inte kan utfras med strikt iakttagande av vriga bestmmelser i regel 10. Fartyget skall fra ljus och signaler enligt regel 27. Regel 10 k. och l. fr utnyttjas i svenska farvatten endast efter tillstnd av Sjfartsverket.

13

SEKTION II FARTYGS UPPTRDANDE I SIKTE AV VARANDRA

Regel 11 Tillmpning
Reglerna i denna sektion gller fr fartyg i sikte av varandra.
I SjTK 2 kap. 14 freskrivs att mindre segel- och motorbtar, som anvnder sig av vissa i sjvgsreglerna tilltna lttnader i lanternefringen, skall hlla sig vl ur vgen fr andra fartyg i svenskt inre vatten.

Regel 12 Segelfartyg
a. Nr tv segelfartyg nrmar sig varandra, s att det innebr risk fr kollision, skall det ena hlla undan fr det andra enligt fljande: 1) om fartygen har vinden in p olika sidor, skall det fartyg, som har vinden in p babords sida, hlla undan fr det andra 2) om fartygen har vinden in p samma sida, skall det fartyg som r i lovart hlla undan fr det, som r i l 3) om ett fartyg med vinden in p babords sida ser ett fartyg i lovart och ej med skerhet kan avgra, om det andra fartyget har vinden in p babords sida, skall det hlla undan fr det andra fartyget. b. Vid tillmpning av denna regel skall lovartssida anses vara den sida, som r motsatt den t vilken storseglet frs, eller, om det r ett rtacklat fartyg, den sida som r motsatt den t vilken det strsta snedseglet frs.
Med lovart menas allmnt den riktning eller sida varifrn vinden blser (kommer). L r den riktning eller sida t vilken vinden blser. Bestmmelsen i a. mom. 3) har tillkommit p begran av segelsllskapen. Problemet r vlknt fr varje van mrkerseglare: I lovart och om babord ser man en grn lanterna p en annan seglare som lnsar (= vinden in akterifrn). Man kan inte avgra om den har vinden in om babord och sledes r vjningsskyldig eller om styrbord och sledes har rtt till vg. Regeln sger att i den situationen skall den egna segelbten hlla undan. Om det bara frs ett segel skall detta anses vara storsegel.

Regel 13 Upphinnande
a. Oavsett vad som sgs i reglerna i detta kapitel, sektionerna I och II, skall varje fartyg, som upphinner annat fartyg, hlla undan fr det som upphinns. b. Ett fartyg skall anses vara upphinnande, nr det nrmar sig ett annat fartyg frn en riktning mer n 22,5 grader akter om tvrs, dvs. befinner sig i ett sdant lge i frhllande till det fartyg som upphinns, att det om natten skulle vara mjligt att se endast detta fartygs akterljus men ej ngot av dess sidoljus. c. Nr ett fartyg r tveksamt om det r upphinnande eller ej, skall det anse sig vara upphinnande och handla drefter. 14

d. Ingen efterfljande frndring i bringen mellan de bda fartygen kan gra det upphinnande fartyget till ett fartyg, som i dessa reglers mening skr det andras kurs, eller frita det upphinnande fartyget frn skyldigheten att hlla undan, nda till dess det r helt frbi och klart.
Det upphunna fartyget skall flja regel 17 och det upphinnande regel 16. Vid frbipassage i trngt farvatten gller dessutom regel 9. Skyldigheten fr upphinnande fartyg gller ven segelfartyg svl i frhllande till maskindrivet fartyg som till ett annat segelfartyg. Observera att "risk fr kollision" ssom i regel 14 och 15 inte behver freligga, utan skyldigheten fr ett upphinnande fartyg att hlla undan kan uppst tidigare n fr ett fartyg som frst skall utrna om "risk fr kollision" freligger, innan hon r vjningsskyldig.

Regel 14 Stv emot stv

a. Nr tv maskindrivna fartyg mts p kontrakurs eller nra kontrakurs, s att det innebr risk fr kollision, skall bda fartygen ndra sin kurs styrbord hn, s att de passerar varandra babord mot babord. b. En sdan situation skall anses freligga, nr ett fartyg ser det andra fartyget rtt fr ut eller nra rtt fr ut och det om natten skulle kunna se det andra fartygets toppljus verens eller nra verens och/eller bda sidoljus eller nr man om dagen iakttar motsvarande bild av det andra fartyget. c. Nr ett fartyg r tveksamt om en sdan situation freligger, skall det anse att s r fallet och handla drefter. Jmfr reglerna 2, 9 a. - d. och 34 c. - d. Vid utfrande av manvrer skall detta anges med signal enligt regel 34 a. - b. Vad som menas med "nra kontrakurs" finns inte entydigt utsagt. Som "tumregel" brukar anges, att de mtande fartygen observerar varandra intill ca 5 p endera bogen. Detta mste emellertid avgras frn fall till fall. r det risk fr kollision, nr tv fartyg nrmar sig varandra p nra kontrakurs, skall bda gira styrbord.

Regel 15 Skrande kurser

Nr tv maskindrivna fartygs kurser skr varandra s att det innebr risk fr kollision, skall det fartyg, som har det andra p sin egen styrbordssida, hlla undan fr det andra fartyget och skall, d frhllandena s medger, undvika att g fr om detta.
Jmfr reglerna 2, 13, 16 och 17. Manvern skall anges med signal enligt regel 34 a. - b. Om tv fartyg mts i en slingrande farled, varvid fartygens stvriktningar tillflligt skr varandra, medfr detta inte att fartygens kurser skall anses skra varandra enligt denna regels mening. Fartygen frutstts slunda g klara varandra om bda fartygen hller sig p sina respektive styrbordssidor av farleden enligt regel 9.

15

Regel 16 Fartyg som skall hlla undan

Varje fartyg, som r skyldigt att hlla undan fr annat fartyg, skall svitt mjligt i god tid vidta bestmd tgrd fr att g vl klart.
Denna regel skall tillmpas nr ett fartyg enligt ngon av reglerna 12, 13, 14, 15 och 18 skall hlla undan fr ett annat fartyg. Den bestmda tgrden kan best i en tydlig gir, en tydlig minskning av farten, en tydlig stoppeller backmanver eller en kombination av tv eller flera av dessa manvrar. tgrden skall alltid utfras s att den vl kan uppfattas frn det andra fartyget. Den skall dessutom utfras i god tid. Jmfr kommentarer till regel 8.

Regel 17 Fartyg som skall hlla kurs och fart

a. 1) Nr det ena av tv fartyg r skyldigt att hlla undan, skall det andra hlla sin kurs och fart 2) Det senare fartyget fr emellertid vidta tgrd fr att enbart genom egen manver undvika kollision, s snart det str klart fr detta, att det fartyg som r skyldigt att hlla undan ej vidtar erforderliga tgrder enligt dessa regler. b. Finner det fartyg som skall hlla kurs och fart, att det, av vad orsak som helst, kommit s nra det andra fartyget, att kollision ej kan undvikas enbart genom tgrd av det fartyg som r skyldigt att hlla undan, skall det frstnmnda fartyget vidta sdana tgrder som bst kan tjna till att undg kollision. c. Maskindrivet fartyg, som i verensstmmelse med a. mom. 2) vidtar tgrder vid mte p skrande kurser fr att undvika kollision med ett annat maskindrivet fartyg, skall om frhllandena s medger ej ndra kurs t babord fr ett fartyg som befinner sig p dess egen babords sida. d. Denna regel fritar ej det fartyg, som skall hlla undan, frn denna sin skyldighet.
a. Att "hlla sin kurs och fart" innebr inte att man mste bibehlla den kurs och den fart, som man hll d det vjningsskyldiga fartyget siktades eller medan man gr en undanmanver. Det innebr i stllet att man skall styra den kurs och hlla den fart, som oberoende av det andra fartyget skulle krvas fr en riktig navigering och ett rtt upptrdande i vrigt t.ex. fr att flja farleden, sakta farten vid passage av brygga eller flotte eller liknande. Enligt a. mom. 2) fr inte skall ett fartyg, som har rtt till vg och sledes enligt mom 1) skall hlla kurs och fart, gira, sakta farten, stoppa eller backa, nr det har konstaterat att det andra, vjningsskyldiga fartyget, ej vidtar erforderliga tgrder enligt den bedmning som grs p det fartyg som har rtt till vg. Det r mycket vanligt att en sdan situation uppstr, nr en vjningsskyldig, liten bt inte hller undan i tid, varfr man p bryggan p det strre fartyget knner sig franlten att tillmpa regeln fr att genom egen manver undvika en kritisk nrsituation. Detta understryker n mer vikten av, att man p mindre fartyg i mycket god tid vidtar tgrder fr att hlla undan fr stora fartyg i en led visar gott sjmanskap.

16

b. Ett icke vjningsskyldigt fartyg skall i sista stund vidta alla tgrder fr att frhindra eller i vart fall minska verkningarna av en kollision, nr det vjningsskyldiga fartyget av ngon orsak ej har vidtagit undanmanver. Det r viktigt att en sdan tgrd ej vidtas fr sent men inte heller fr tidigt, speciellt om det vjningsskyldiga fartyget r betydlig mindre n det fartyg som har rtt till vg. c. Undanmanver enligt a. mom 2) av ett maskindrivet fartyg fr ett fartyg om babord, som r vjningsskyldigt, fr inte ske med babordsgir om andra manvrar kan utfras.

Regel 18 Fartygs inbrdes skyldigheter

Svida ej annorlunda freskrivs i reglerna 9, 10 och 13 skall: a. maskindrivet fartyg p vg hlla undan fr: 1) ej manverfrdigt fartyg 2) fartyg med begrnsad manverfrmga 3) fartyg sysselsatt med fiske 4) segelfartyg. b. segelfartyg p vg hlla undan fr: 1) ej manverfrdigt fartyg 2) fartyg med begrnsad manverfrmga 3) fartyg sysselsatt med fiske. c. fartyg p vg, som r sysselsatt med fiske, d s r mjligt hlla undan fr: 1) ej manverfrdigt fartyg 2) fartyg med begrnsad manverfrmga. d. 1) varje fartyg, med undantag av ej manverfrdigt fartyg och fartyg med begrnsad manverfrmga, d frhllandena s medger undvika att hindra sker genomfart fr fartyg som r hmmat av sitt djupgende och som fr i regel 28 freskrivna signaler 2) fartyg, som r hmmat av sitt djupgende, navigera med srskild frsiktighet och med beaktande av sitt speciella tillstnd. e. sjflygplan p vattnet i allmnhet hlla vl undan fr alla fartyg och undvika att vara till hinders vid fartygens navigering. Vid tillfllen d risk fr kollision freligger skall sjflygplan dock rtta sig efter reglerna i detta kapitel. f. 1) WIG-farkost, nr den lyfter, landar och flyger nra ytan, hlla vl undan fr alla andra fartyg och undvika att hindra deras framfrande . 2) WIG-farkost som framfrs p vattenytan flja reglerna i detta kapitel som ett maskindrivet fartyg.

Regeln brjar med "svida ej annorlunda freskrivs i reglerna 9, 10 och 13". Ett litet fartyg, ett segelfartyg eller ett fartyg som fiskar kan sledes inte krva rtt till vg i en trng led eller inom ett trafikseparerat omrde. Vidare gller bestmmelserna i regel 18 inte fr upphinnande fartyg. Vad som avses med ej manverfrdigt fartyg och fartyg med begrnsad manverfrmga framgr av regel 3 med kommentarer. De srskilda signaler som skall fras av ej manverfrdigt fartyg, fartyg med begrnsad manverfrmga och fartyg som r hmmat av sitt djupgende finns i reglerna 27 och 28.

17

Inte alla bogserare med slp r att anse som fartyg med begrnsad manverfrmga utan endast sdan bogserare som tillsammans med sitt slp har starkt begrnsade mjligheter att avvika frn kursen och lmna ett eljest icke vjningsskyldigt fartyg fri vg. Detta anses inte vara fallet om det endast r frga om ett mindre bogserslp. Om bogserare med slp har sdan begrnsad manverfrmga skall detta markeras jmlikt regel 27 c. med signaler p bogseraren enligt regel 27 b. mom. 1) och 2).

SEKTION III FARTYGS UPPTRDANDE I NEDSATT SIKT

Regel 19 Fartygs upptrdande i nedsatt sikt

a. Denna regel r tillmplig p fartyg som ej r i sikte av varandra, nr de framfrs inom eller i nrheten av ett omrde med nedsatt sikt. b. Varje fartyg skall framfras med sker fart anpassad till rdande omstndigheter och nedsatta siktfrhllanden. Ett maskindrivet fartyg skall ha framdrivningsmaskineriet klart fr omedelbar manver. c. Varje fartyg skall ta vederbrlig hnsyn till rdande omstndigheter och nedsatta siktfrhllanden vid tillmpningen av reglerna i sektion I i detta kapitel. d. Fartyg, som enbart med hjlp av radar upptcker nrvaron av ett fartyg, skall utrna om en nrsituation r p vg att uppst och/eller om risk fr kollision freligger. Om s r fallet skall det i god tid gra undanmanver och nr en sdan tgrd innebr kursndring skall fljande om mjligt undvikas: 1) kursndring t babord fr fartyg som befinner sig fr om tvrs, dock med undantag fr fartyg som upphinns 2) kursndring i riktning mot fartyg som befinner sig tvrs eller akter om tvrs. e. Med undantag fr det fall d risk fr kollision konstateras ej freligga, skall varje fartyg som hr ett annat fartygs mistsignal, vilken tycks komma frn ngot hll fr om tvrs, eller som ej kan undvika en nrsituation med ett annat fartyg fr om tvrs, minska farten till den minsta mjliga med vilken det kan hlla sin kurs. Det skall om s erfordras helt upphva framfarten och under alla frhllanden framfras med yttersta frsiktighet till dess fara fr kollision r ver.
a. Vad som menas med att fartyg r i sikte av varandra frklaras i regel 3 k. och vad som menas med nedsatt sikt frklaras i regel 3 l. b. Sker fart definieras i regel 6 och skall hllas av alla fartyg. Fr mindre fartyg synes alltjmt sker fart under nedsatt sikt kunna sttas lika med det tidigare anvnda begreppet mttlig fart, dvs. att fartyget skall kunna stoppa inom halva distansen fr synvidden. Fr stora fartyg, som har mycket lnga stoppdistanser ven vid lgsta fart, r en sdan definition inte tillmplig. d. Nr ett fartyg under tjocka upptcks med hjlp av radar r man skyldig att genom plotting avgra om risk fr nrsituation eller kollision freligger. Om s r fallet skall undanmanver vidtas i god tid, varvid i princip babordsgir skall undvikas. Det r inte tillrckligt att frn radarn uppskatta ekots kurs och fart m.m. utan regelrtt plotting skall utfras om det inte r helt uppenbart att en nrsituation inte kan frvntas eller om ekot r utanfr det egna fartygets omrde som

18

behver bevakas, se dock regel 7 b. om observation p stort avstnd. Vid mte i farled torde en noggrann systematisk fljning av ekot vara tillrckligt. Som ppekats i kommentaren till regel 8 finns begreppet nrsituation inte definierat utan mste avgras frn fall till fall med iakttagande av gott sjmanskap. Hnsyn mste d tas till fartygets storlek, fart, manveregenskaper, farvattnet, trafikttheten m.m. e. Vid nedsatt sikt har det ansetts att en nrsituation har intrtt, nr man frsta gngen hr det andra fartygets mistsignaler eller om man inte hr ngra signaler nr man med hjlp av radar mter ett avstnd till det andra fartyget lika med 3 5 nautiska mil.

KAPITEL C FARTYGSLJUS OCH SIGNALFIGURER

Regel 20 Tillmpning
a. Reglerna i detta kapitel gller under alla vderfrhllanden. b. Freskrifterna om fartygsljus skall iakttas frn solnedgng till soluppgng. Under denna tid fr ej visas andra ljus, som kan fvxlas med i dessa regler freskrivna ljus eller som frsvagar deras skrpa eller srprgel eller som hindrar noggrann utkik. c. De i dessa regler freskrivna ljusen skall, i den mn de finns ombord, ven fras frn soluppgng till solnedgng vid nedsatt sikt och fr fras vid alla andra tillfllen nr det anses ndvndigt. d. Reglerna avseende signalfigurer skall tillmpas under dagen. e. I dessa regler omnmnda ljus och signalfigurer skall uppfylla bestmmelserna i Bilaga 1 till dessa regler.
Enligt SjTK 2 kap. 11 behver fartyg i svenskt inre vatten inte fra lanternor under skymning och gryning om fartyget ndock kan iakttas p betryggande avstnd. Ljusen skall fras ven under nedsatt sikt om ljusen finns ombord. Med detta avses, att om ett fartyg inte r skyldigt att ha lanternor ombord, t.ex. en mindre fritidsbt r avsedd att anvndas endast under den ljusa delen av dygnet och drfr ej r utrustad med lanternor, s behver inte heller lanternor fras under nedsatt sikt. D emellertid tnda lanternor underlttar upptckten av ett fartyg under nedsatt sikt br det normala vara att alla fartyg fr lanternor under tjocka etc. Fartyg som ej har den mjligheten br snarast uppska nrmaste ankar- eller frtjningsplats eller i vart fall hlla sig borta frn lederna. Samtliga signalfigurer skall vara svarta. De finns nrmare beskrivna i Bilaga 1, 6 .

Regel 21 Definitioner
a. Med toppljus avses ett vitt ljus anbragt lodrtt ver fartygets lngskepps centerlinje, s beskaffat att det visar ett oavbrutet sken ver en horisontbge av 225 grader och s anordnat att skenet kastas frn rtt fr ut till 22,5 grader akter om tvrs p vardera sidan av fartyget. b. Med sidoljus avses ett grnt ljus p fartygets styrbords sida och ett rtt ljus p fartygets babords sida, vart och ett s beskaffat att det visar ett oavbrutet sken ver en horisontbge av 112,5 grader och s anordnat att skenet kastas frn rtt fr ut till 22,5 grader akter om tvrs p respektive sida. P fartyg med lngd under 20 meter fr sidoljusen sammanfras till en sammansatt lanterna anbragt i fartygets lngskepps centerlinje. 19

c. Med akterljus avses ett vitt ljus anbragt s nra aktern som det r praktiskt mjligt, s beskaffat att det visar ett oavbrutet sken ver en horisontbge av 135 grader och s anordnat att skenet kastas frn rtt akter ut till 67,5 grader p mse sidor om fartyget. d. Med bogserljus avses ett gult ljus, s beskaffat och anordnat som under c. omnmnt akterljus. e. Med runtlysande ljus avses ett ljus, s beskaffat att det visar ett oavbrutet sken ver en horisontbge av 360 grader. f. Med snabblixt avses ett ljus som med jmna mellanrum avger 120 eller fler blixtar i minuten.
Ljusens placering specificeras i Bilaga 1 till reglerna. b. P fartyg under 20 m fr de tv sidoljusen fras i en sammansatt sidolanterna. P segelfartyg under 20 m fr sido- och akterlanternor sammanfras till en sammansatt mastlanterna i masttoppen enligt regel 25 b. Sammansatt lanterna fr i vissa fall p motorbt fras bredvid centerlinjen enligt regel 23 c. 3). d. Gult bogserljus skall enligt regel 24 anvndas tillsammans med det vanliga akterljuset p fartyg som bogserar. f. Gul snabblixt anvnds enligt regel 23 b. p luftburen svvare och dessutom p svenska ubtar (se SjTK 4 kap. 5 ) och vissa bevakningsbtar i avskilda vatten, t.ex. Vttern. Gul snabblixt frekommer ocks i hamnar fr att markera pirnockar under nedsatt sikt. Bltt snabblixtljus anvnds vid brdskande tjnsteutvning (se SjTK 4 kap. 6 ).
Bilden visar de i a, b och c omnmnda ljusens horisontella vinklar. Eftersom sidoljusen frs sammansatta och dessutom toppljuset frs akter om sidoljusen, s r det frga om ett maskindrivet fartyg med lngd under 20 m. Exempel p lanternebilder visas p omslagets andra sida.

20

Regel 22 Fartygsljusens lysvidd

I dessa regler freskrivna ljus skall ha sdan ljusstyrka, som r specificerad i 8 i Bilaga 1 till dessa regler, fr att vara synliga p fljande minimiavstnd: a. P fartyg med en lngd av 50 meter eller mera: toppljus 6 nautiska mil sidoljus 3 nautiska mil akterljus 3 nautiska mil bogserljus 3 nautiska mil vitt, rtt, grnt eller gult runtlysande ljus 3 nautiska mil b. P fartyg med en lngd av 12 meter eller mer men under 50 meter: toppljus 5 nautiska mil med undantag fr fartyg med lngd under 20 meter 3 nautiska mil sidoljus 2 nautiska mil akterljus 2 nautiska mil bogserljus 2 nautiska mil vitt, rtt, grnt eller gult runtlysande ljus 2 nautiska mil c. P fartyg med lngd under 12 meter: toppljus 2 nautiska mil sidoljus 1 nautiska mil akterljus 2 nautiska mil bogserljus 2 nautiska mil vitt, rtt, grnt eller gult runtlysande ljus 2 nautiska mil d P svrupptckta, delvis nedsnkta fartyg eller freml som bogseras: vitt, runtlysande ljus 3 nautiska mil
Vissa vergngsbestmmelser mellan 1960 rs och 1972 rs internationella sjvgsregler finns i regel 38.

21

Regel 23 Maskindrivna fartyg p vg

a. Maskindrivet fartyg p vg skall fra: 1) ett frligt toppljus 2) ett andra toppljus akter om och hgre n det frliga toppljuset; fartyg med lngd under 50 meter r ej skyldigt att fra detta andra toppljus men fr fra det 3) sidoljus 4) akterljus. b. Luftburen svvare skall, frutom ljus freskrivna under a., fra en gul, runtlysande snabblixt. c. WIG-farkost skall nr den lyfter, landar och flyger nra ytan, , utver i a. i denna regel freskrivna ljus, ven fra ett hgintensivt runtomlysande rtt blixtljus. d. 1) Maskindrivet fartyg med lngd under 12 meter fr, istllet fr under a. freskrivna ljus, fra ett vitt, runtlysande ljus och sidoljus. 2) Maskindrivet fartyg med lngd under 7 meter och vars maximifart ej verstiger 7 knop, fr, i stllet fr under a. freskrivna ljus, fra ett vitt, runtlysande ljus och skall om praktiskt mjligt ven fra sidoljus. 3) Toppljuset eller det vita, runtlysande ljuset p ett maskindrivet fartyg med lngd under 12 meter fr vara anbragt bredvid fartygets lngskepps centerlinje, om placering i centerlinjen inte r praktiskt mjlig, frutsatt att sidoljusen frs i en sammansatt lanterna, som skall vara anbragd i fartygets lngskepps centerlinje eller s nra som det r praktiskt mjligt i samma lngskeppslinje som toppljuset eller det vita, runtlysande ljuset.
a. Under a. anges de allmnna kraven p lanternor fr maskindrivet fartyg p vg. Vissa mjligheter till lttnader lmnas fr motorbtar under c. b. Den gula snabblixten skall fras av luftburen svvare. ven svvare med styrkl och/eller vattenpropeller skall fra detta ljus. d. Motorbt med lngd under 12 meter fr fra toppljuset och akterljuset i en sammansatt (runtlysande) lanterna. Om bten r 7 meter eller lngre s mste den dessutom fra sidolanternor medan en bt under 7 meter skall fra sidoljus bara om det r praktiskt mjligt. Motorbt med lngd under 7 meter, vars maximifart ej verstiger 7 knop, fr fra endast en vit, runtlysande lanterna. Om mjligt skall sidoljus fras. Sidoljus skall fras om bten kan gra hgre fart n 7 knop. Det rcker sledes inte att endast dra ner farten fr att f fra bara det vita ljuset. D ett ensamt vitt ljus kan betyda akterljus, ankarljus, fiskeredskap m.m. rekommenderas att man alltid, utver den vita lanternan, ven fr sidoljus. Om man har sammansatt sidolanterna, s fr samtliga lanternor placeras fritt inbrdes och i frhllande till lngskepps centerlinjen men man br efterstrva placering i samma lngskeppslinje, d v s en linje parallellt med centerlinjen. Se vidare avdelning G. Det kan nu sledes frekomma motorbtar som inte har sidoljus och toppljus i samma lngskeppslinje, vilket frsvrar mjligheterna att med ledning av ljusen avgra deras kurs. Det r drfr srskilt viktigt att man srskilt noggrant fljer bringsfrndringen till fartyg med endast ett toppljus fr att utrna om risk fr kollision freligger och att man efterstrvar skert passageavstnd. Fr att uppn bsta skerhet br bttillverkare och btgare i frsta hand frska placera lanternorna i centerlinjen eller i samma lngskeppslinje. Det vita runtlysande ljuset br fras p sdant stt att btfraren inte blndas. Bsta platsen torde vara p en stng eller liknande i aktern.

22

Motorbt som endast fr en vit lanterna skall enligt SjTK 2 kap. 14 i svenskt inre vatten hlla vl ur vgen fr andra fartyg.

Regel 24 Bogsering och puffning

a. Maskindrivet fartyg som bogserar skall fra: 1) i stllet fr i regel 23 a. mom. 1) eller 2) freskrivet ljus, tv toppljus anbragta lodrtt ver varandra. Om bogserslpets lngd, mtt frn det bogserande fartygets akter till slpets slut, verstiger 200 meter, tre sdana ljus anbragta lodrtt ver varandra. 2) sidoljus 3) akterljus 4) bogserljus anbragt lodrtt ver akterljuset 5) nr slpets lngd verstiger 200 meter en signalfigur, som ger bilden av en romb, anbragd p plats dr den bst syns. b. Nr puffande fartyg och fartyg som blir puffat r fast frbundna med varandra till en sammansatt enhet, skall de anses som ett maskindrivet fartyg och fra de ljus som freskrivs i regel 23. c. Maskindrivet fartyg som puffar eller som bogserar lngs sidan skall, med undantag fr nr det r en sammansatt enhet, fra: 1) i stllet fr i regel 23 a. mom. 1) eller 2) freskrivet ljus, tv toppljus anbragta lodrtt ver varandra 2 sidoljus 3) akterljus. d. Maskindrivet fartyg, p vilket bestmmelserna under a. eller c. r tillmpliga, skall ven flja vad som freskrivs i regel 23 a. mom. 2). e. Fartyg eller freml som bogseras, utom de under g. angivna, skall fra: 1) sidoljus 2) akterljus 3) nr slpets lngd verstiger 200 meter en signalfigur, som ger bilden av en romb, anbragd p plats dr den bst syns. f. Frutsatt att flera fartyg bogseras lngs sidan eller puffas i grupp skall gruppen fra ljus som ett fartyg: 1) fartyg som puffas, utan att vara del av en sammansatt enhet, skall i den frmre delen fra sidoljus 2) fartyg som bogseras lngs sidan skall fra akterljus samt i frmre delen sidoljus. g. Ett svrtupptckt, delvis nedsnkt fartyg eller freml eller en samling av sdana fartyg eller freml, som bogseras, skall fra: 1) nr dess bredd understiger 25 meter ett vitt, runtlysande ljus p eller nra den frmre nden och ett sdant ljus p eller nra den aktra nden med undantag av att oljebehllare inte behver fra ngot ljus p eller nra den frmre nden 2) nr dess bredd r 25 meter eller mer ytterligare tv vita, runtlysande ljus p eller nra strsta breddens ytterkanter 23

3) nr dess lngd verstiger 100 meter ytterligare vita, runtlysande ljus mellan de i mom. 1) och 2) freskrivna ljusen, s att avstndet mellan ljusen inte verstiger 100 meter 4) en signalfigur, som ger bilden av en romb, p eller nra den aktersta ytterkanten p det sista fartyget eller fremlet som bogseras och nr slpets lngd verstiger 200 meter ytterligare en sdan signalfigur anbragd p plats dr den bst syns s lngt frut som det r praktiskt mjligt. h. Nr det av ngon giltig anledning ej r praktiskt mjligt fr ett bogserat fartyg eller freml att fra under e. eller g. freskrivna ljus eller signalfigurer, skall alla rimliga tgrder vidtas fr att lysa upp det bogserade fartyget eller fremlet. i. Nr det fr ett fartyg, som normalt inte utfr bogsering, av ngon giltig anledning inte r praktiskt mjligt att fra de under a. eller c. freskrivna ljusen, behver fartyget inte fra dessa ljus, d det bogserar ett annat fartyg som r i nd eller som p annat stt r i behov av hjlp. Alla mjliga tgrder skall vidtas enligt regel 36 fr att visa kopplingen mellan det bogserande fartyget och det fartyg som bogseras, srskilt genom att belysa bogserlinan.
a. De toppljus som utmrker bogserare fr fras antingen p den frliga eller den aktra masten. Enligt mom. d skall bogserare som r 50 m eller lngre ha ett toppljus ocks fr eller akter om bogsertoppljusen. c. Ordet puffa har valts fr det engelska uttrycket push. En puffer och ett puff r fast frenade med varandra nr de r hopkopplade genom srskilda kopplingsanordningar. De skall d anses bilda en fast enhet och betraktas som ett enda maskindrivet fartyg och fra ljus som sdant. Dvs. hela enheten skall endast fra ett alternativt tv toppljus, sidoljus och akterljus. g. Med ett svrupptckt, delvis nedsnkt freml avses bl.a. timmerslp, behllare och slangar. Ljusen skall ha lysvidden 3M enligt regel 22 d. I svenskt inre vatten gller SjTK 2 kap. 1517 , som delvis skrper kraven jmfrt med denna regel men som fr flertalet ljus endast krver 2M lysvidd. Om slp fr ljus enligt denna regel, mste det vid ingng i svenskt inre vatten vanligen kompletteras med ytterligare ljus med lysvidd 2M. Ett slp med ljus enligt SjTK skall d det gr utanfr inre vatten kompletteras med ljus som har lysvidden 3M p de positioner som anges i regeln. Sjlvfallet fr slp i svenskt inre vatten ven dr fra de starkare ljusen. Fler ljus n som freskrivs fr fras. Flera ljus i bredd br ha samma ljusstyrka, vilka r ett krav i svenskt inre vatten. h. Under h. har sammanfrts alla slp som av praktiska skl inte kan fra de signaler som freskrivs fr vanliga slp. Alla tgrder skall vidtas fr att f slpet utmrkt p betryggande stt. Man kan sledes till sjss ptrffa ljus eller signaler som inte finns angivna i ngon av dessa regler. i. Ofrutsedda bogseringar, t.ex. maskindrivet fartyg assisterar en segelbt i bleke, fr utfras under mrker utan att regelrtta topp- och bogserljus frs, drfr att sdana inte finns ombord. Det r viktigt att man d istllet utnyttjar tillgngliga lysanordningar fr att utmrka slpet, i synnerhet nr annat fartyg nrmar sig. Motsvarande kan glla en slpjolle p kort nda. Om inte en ndsituation freligger mste planerade strre bogseringar, t.ex. ett strre antal jollar eller en bt frn en hamn, som utfrs av ett fartyg utan bogserljus ske under dager.

24

Regel 25 Segelfartyg p vg och fartyg under rodd

a. Segelfartyg p vg skall fra: 1) sidoljus 2) akterljus. b. Segelfartyg med lngd under 20 meter fr fra under a. freskrivna ljus i en sammansatt lanterna anbragd p plats dr den bst syns p eller nra masttoppen. c. Segelfartyg p vg fr fra, frutom under a. freskrivna ljus, tv runtlysande ljus lodrtt ver varandra, det vre rtt och det undre grnt, anbragta p plats dr de bst syns p eller nra masttoppen. Dessa ljus fr ej fras tillsammans med den under b. tilltna sammansatta lanternan. d. 1) Segelbt med lngd under 7 meter skall, om det r praktiskt mjligt, fra de under a. eller b. freskrivna ljusen, men om s ej r fallet ha till hands en elektrisk lampa eller en tnd lanterna med vitt ljus, vilken skall visas i s god tid att kollision kan undvikas. 2) Fartyg under rodd fr fra de ljus som enligt denna regel freskrivs fr segelfartyg, men om s ej r fallet skall det ha till hands en elektrisk lampa eller en tnd lanterna med vitt ljus, vilken skall visas i s god tid att kollision kan undvikas. e. Fartyg, som r under segel och dessutom framdrivs medelst maskinkraft, skall fra en kon med nedtvnd spets, anbragd p plats dr den bst syns i frmre delen av fartyget.
a. Under a. anges de allmnna kraven p lanternor fr segelfartyg p vg. Lttnader m.m. i vissa fall lmnas under b - d. b. Sidoljusen och akterljuset fr p segelfartyg upp till 20 meters lngd fras i en sammansatt lanterna uppe i masten sammansatt mastlanterna. En sdan lanterna fr dock inte anvndas tillsammans med de tv under c. tilltna rtt ver grnt ljusen i masttoppen. Sammansatt mastlanterna kan inte anvndas vid gng med motor. Fartyget r d maskindrivet och skall fra toppljus, som skall vara ver sidoljusen. d. P en segelbt under 7 meter r det ofta inte mjligt att fra freskrivna sidoljus. Den fr drfr i stllet visa ett vitt ljus i s god tid att kollision undviks, d.v.s. ha till hands t.ex. en ficklampa att lysa med mot ett fartyg som nrmar sig. Segelbtens vita ljus kan ocks, nr s r lmpligt med hnsyn till riktningen till annalkande fartyg, visas p sdant stt att seglet blir belyst. Det r emellertid inget frbud mot att fra sido- och akterljus fr dessa sm btar, varfr man br gra det nr mjlighet finns. Segelbt och roddbt som endast visar en vit lanterna r i svenskt inre vatten enligt SjTK 2 kap. 14 skyldiga att hlla vl ur vgen fr andra fartyg. e. Fartyg med lngd under 12 meter r i svenskt inre vatten enligt SjTK 2 kap. 12 befriat frn att fra signalfigurer (utom fartyg sysselsatt med fiske), bl.a. sledes vid motorgng under segel. Beskrivning av signalfigurer finns i Bilaga 1, 6.

25

Regel 26 Fiskefartyg
a. Fartyg sysselsatt med fiske skall, nr det r p vg eller ligger till ankars, fra endast sdana ljus och signalfigurer som freskrivs i denna regel. b. Fartyg som r sysselsatt med trlfiske, varmed frsts att nt eller annat redskap avsett fr fiske slpas genom vattnet, skall fra: 1) tv runtlysande ljus anbragta lodrtt ver varandra, det vre grnt och det undre vitt eller en signalfigur bestende av tv koner med spetsarna tillsammans, den ena lodrtt ver den andra 2) ett toppljus akter om och hgre n det grna, runtlysande ljuset; fartyg med lngd under 50 meter r inte skyldigt att fra ett sdant ljus men fr gra det 3) nr det gr fart genom vattnet, utver ovan freskrivna ljus, sidoljus och akterljus. c. Fartyg som r sysselsatt med annat fiske n trlfiske skall fra: 1) tv runtlysande ljus anbragta lodrtt ver varandra, det vre rtt och det undre vitt, eller en signalfigur bestende av tv koner med spetsarna tillsammans, den ena lodrtt ver den andra 2) nr fiskeredskapet strcker sig mer n 150 meter horisontalt ut frn fartyget ett vitt, runtlysande ljus eller en kon med spetsen uppt, anbragt i riktning mot det uteliggande redskapet 3) nr det gr fart genom vattnet, utver ovan freskrivna ljus, sidoljus och akterljus. d. De ytterligare signaler som finns i Bilaga 2 till dessa regler skall visas av ett fartyg sysselsatt med fiske och som fiskar i nrheten av andra fartyg sysselsatta med fiske. e. Fartyg, som ej r sysselsatt med fiske, skall ej fra i denna regel freskrivna ljus eller signalfigurer, utan endast sdana som r freskrivna fr fartyg av motsvarande lngd.
Nrmare bestmmelser om lanternornas och signalfigurernas placering m.m. finns i Bilaga 1, 2, 4 och 6. Vad som menas med "sysselsatt med fiske" finns definierat i regel 3 d., se ven kommentaren till denna regel.

Regel 27 Ej manverfrdiga fartyg och fartyg med begrnsad manverfrmga

a. Ej manverfrdigt fartyg skall fra: 1) tv rda, runtlysande ljus, lodrtt ver varandra anbragta p plats dr de bst syns 2) tv klot eller liknande figurer lodrtt ver varandra anbragta p plats dr de bst syns 3) nr det gr fart genom vattnet, utver ovan freskrivna ljus, sidoljus och akterljus. 26

b. Fartyg med begrnsad manverfrmga, utom fartyg sysselsatt med minrjning, skall fra: 1) tre runtlysande ljus lodrtt ver varandra anbragta p plats dr de bst syns. Det versta och det nedersta av dessa ljus skall vara rda och det mellersta vitt 2) tre signalfigurer lodrtt ver varandra anbragta p plats dr de bst syns. Den versta och den nedersta signalfiguren skall vara ett klot och den mellersta en figur som ger bilden av en romb 3) nr det gr fart genom vattnet, utver under mom. 1) freskrivna ljus, toppljus, sidoljus och akterljus 4) nr det ligger till ankars, utver under mom. 1) och 2) freskrivna ljus eller signalfigurer, ljus eller signalfigur som r freskrivna i regel 30. c. Fartyg, som r sysselsatt med sdan bogsering att bde fartyget som bogserar och slpet har starkt begrnsade mjligheter att avvika frn kursen, skall utver de ljus eller de signalfigurer som freskrivs i regel 24 a. fra de ljus eller de signalfigurer som freskrivs under b. mom. 1) eller 2). d. Fartyg, som r sysselsatt med muddring eller undervattensarbete och som p grund hrav r begrnsat i sin manverfrmga, skall fra under b. mom. 1), 2) och 3) freskrivna ljus och signalfigurer samt skall drutver nr trafikhinder freligger fra: 1) tv rda, runtlysande ljus eller tv klot lodrtt ver varandra, fr att utmrka den sida p vilken hindret frekommer 2) tv grna, runtlysande ljus eller tv romber lodrtt ver varandra, fr att utmrka den sida p vilken passage kan ske 3) nr det ligger till ankars ovan freskrivna ljus eller signalfigurer, istllet fr de ljus eller den signalfigur som freskrivs i regel 30. e. D storleken p fartyg, frn vilken dykning utfrs, gr att det inte r praktiskt mjligt att fra alla ljus och signalfigurer som freskrivs under d., skall fljande fras: 1) tre runtlysande ljus lodrtt ver varandra anbragta p plats dr de bst syns. Det versta och det nedersta av dess ljus skall vara rda och det mellersta vitt 2) den internationella signalflaggan A som en skrm med minst en meters hjd. tgrder skall vara vidtagna s att den r synlig runt hela horisonten. f. Fartyg som r sysselsatt med minrjning skall, utver de ljus som freskrivs i regel 23 fr maskindrivet fartyg eller de ljus eller den signalfigur fr fartyg till ankars som freskrivs i regel 30, fra tre grna, runtlysande ljus eller tre klot. Ett av dessa ljus eller klot skall fras nra frmre masttoppen samt ett p vardera nocken av frliga rn. Dessa ljus eller signalfigurer utvisar att det r farligt fr andra fartyg att komma minrjningsfartyget nrmare n 1 000 meter. g. Fartyg med lngd under 12 meter, utom fartyg frn vilket dykning utfrs, r ej skyldigt fra i denna regel freskrivna ljus. 27

h. I denna regel freskrivna signaler utgr ej signaler fr fartyg som r i nd och behver assistans. Sdana signaler finns i Bilaga 4 till dessa regler.
Nrmare bestmmelser om lanternornas och signalfigurernas placering m.m. finns i Bilaga 1, 2 - 4 och 6. c. Det r bogserfartyget inte slpet som skall fra ljusen enligt mom b. Se ocks kommentar till regel 18, 2:a stycket. d., e. och g. Signalflaggan A betyder enligt Internationell signalbok (ISB) "Jag har dykare nere hll vl undan och g med sakta fart". Flaggan r tvtungad, inre delen vit och den yttre, med tungorna, bl. Sjvgsreglerna krver denna signal endast om fartyget r s litet att full uppsttning ljus och signalfigurer enligt d. inte kan fras. ven mindre fartyg skall dock fra ljus som krvs enligt b. fr fartyg med begrnsad manverfrmga. Fartyg med lngd under 12 m behver inte fra ens dessa ljus eller andra ljus enligt regel 27 men skall vid dykning fra signalflaggan A som en skrm. P svenskt sjterritorium skall "A" som en skrm alltid anvndas nr dykare r nere och under mrker hllas belyst, SjTK 2 kap. 3 . j. Om minrjning inom Sveriges sjterritorium, se ven SjTK 4 kap. 6 med kommentarer.

Regel 28 Fartyg hmmade av sitt djupgende

Fartyg som r hmmat av sitt djupgende kan, utver i regel 23 fr maskindrivna fartyg freskrivna ljus, fra tre rda, runtlysande ljus lodrtt ver varandra eller en cylinder, anbragta p plats dr de bst syns.
Vad som menas med "fartyg hmmat av sitt djupgende" anges i regel 3 h. Cylinderns utseende framgr av Bilaga 1, 6.

Regel 29 Lotsfartyg
a. Fartyg som r i lotsningstjnst skall fra: 1) p eller nra masttoppen, tv runtlysande ljus lodrtt ver varandra, det vre vitt och det undre rtt 2) nr det r p vg, utver under mom. 1) nmnda ljus, sidoljus och akterljus 3) nr det ligger till ankars, utver under mom. 1) nmnda ljus, de ljus eller den signalfigur som freskrivs i regel 30 fr fartyg till ankars. b. Lotsfartyg som ej r i lotsningstjnst skall fra ljus eller signalfigurer som r freskrivna fr liknande fartyg av motsvarande lngd.
Lotsbt i lotsningstjnst i Sverige fr signalflaggan H enligt Sjfartsverkets kungrelse om lotsning (SJFS 2000:15). I denna kungrelse framgr ocks hur lots tillkallas i Sverige. Allmnt kan enligt Internationell Signalbok (ISB) anvndas den enstlliga signalen G ("Jag behver lots") som flagga eller morsetecken ( .).

28

Regel 30 Fartyg till ankars och fartyg p grund

a. Fartyg till ankars skall fra p plats dr det bst syns: 1) i frmre delen av fartyget ett vitt, runtlysande ljus eller ett klot 2) i eller nra aktern, lgre n det under mom. 1) freskrivna ljuset, ett vitt, runtlysande ljus. b. Fartyg med lngd under 50 meter fr, i stllet fr de under a. freskrivna tv ljusen, fra ett vitt, runtlysande ljus p plats dr det bst syns. c. Fartyg till ankars fr, och fartyg med en lngd av 100 meter eller mer skall, ven anvnda tillgngliga arbetsljus eller liknande fr att belysa dcken. d. Fartyg p grund skall fra de under a. och b. freskrivna ljusen och drjmte p plats dr de bst syns: 1) tv rda, runtlysande ljus lodrtt ver varandra 2) tre klot lodrtt ver varandra. e. Fartyg med lngd under 7 meter, som ligger till ankars p en plats som ej ligger i eller i nrheten av en trng farled eller ankarplats eller inom farvatten som normalt kan trafikeras av andra fartyg, r ej skyldigt att fra de ljus eller den signalfigur som freskrivs under a. och b. f. Fartyg med lngd under 12 meter, som str p grund, r ej skyldigt att fra under mom. d. 1) och 2) freskrivna ljus eller signalfigurer.
Enligt SjTK 2 kap. 13 gller i svenskt inre vatten bestmmelserna under e. alla fartyg oavsett storlek. Nrmare freskrifter om lanternornas och signalfigurernas placering m.m. finns i Bilaga 1, 2 och 6.

Regel 31 Sjflygplan
Nr det ej r praktiskt mjligt fr sjflygplan eller en WIG-farkost att fra ljus och signalfigurer, som till form och placering verensstmmer med vad som freskrivs i reglerna i detta kapitel, skall det fra ljus och signalfigurer som s nra som mjligt till form och placering verensstmmer med de freskrivna.

29

KAPITEL D LJUD- OCH LJUSSIGNALER

Regel 32 Definitioner
a. Med "vissla" avses varje anordning med vilken man kan avge freskrivna signalljud och som uppfyller bestmmelserna i Bilaga 3 till dessa regler. b. Med "kort signalljud" avses ett signalljud av omkring 1 sekunds varaktighet. c. Med "lngt signalljud" avses ett signalljud av 4 till 6 sekunders varaktighet.

Regel 33 Ljudsignalutrustning
a. Fartyg med en lngd av 12 meter eller mer skall vara frsett med vissla, fartyg med en lngd av 20 meter eller mer, skall utver vissla vara frsett med fartygsklocka och fartyg med en lngd av 100 meter eller mer skall dessutom vara frsett med en gonggong, vars ton och klang ej kan frvxlas med klockans. Visslan, fartygsklockan och gonggongen skall uppfylla bestmmelserna i Bilaga 3 till dessa regler. Klockan eller gonggongen eller bda fr ersttas med annan utrustning som har samma respektive ljudegenskaper, frutsatt att freskrivna ljudsignaler alltid kan avges manuellt. b. Fartyg med lngd under 12 meter r ej skyldigt att ha under a. freskriven ljudsignalutrustning men skall om det ej har sdan utrustning i stllet vara utrustat med ngon annan anordning varmed effektiv ljudsignal kan avges.
Klocka och gonggong fr ersttas med annan utrustning med samma ljudegenskaper. Sdan utrustning mste vara godknd av Sjfartsverket. Manuella signaler mste alltid kunna avges. Tekniska detaljer fr ljudsignalanordningar finns i Bilaga 3.

Regel 34 Manver- och varningssignaler

a. Nr fartyg r i sikte av varandra skall ett maskindrivet fartyg p vg, som fretar ngon i dessa regler tillten eller freskriven manver, ange detta genom fljande signaler med visslan: ett kort signalljud med betydelse: "Jag ndrar min kurs styrbord hn" tv korta signalljud med betydelse: "Jag ndrar min kurs babord hn" tre korta signalljud med betydelse: "Min propeller arbetar fr back". b. Varje fartyg fr utka under a. freskrivna ljudsignaler med ljussignaler, som avges och upprepas i den utstrckning som anses lmpligt under det manvern utfrs: 1) dessa ljussignaler skall ha fljande betydelse: en blink: "Jag ndrar min kurs styrbord hn" tv blinkar: "Jag ndrar min kurs babord hn" tre blinkar: "Min propeller arbetar fr back" 2) varaktigheten av varje blink skall vara omkring 1 sekund; uppehllet mellan blinkarna skall vara omkring 1 sekund och mellan tv p varandra fljande signaler ej mindre n 10 sekunder

30

c.

d.

e.

f.

3) ljus som anvnds fr dessa signaler skall, om sdant r installerat, vara vitt, runtlysande och synligt p ett avstnd av minst 5 nautiska mil och uppfylla bestmmelserna i Bilaga 1 till dessa regler. Nr fartyg r i sikte av varandra i en trng farled skall: 1) ett fartyg, som har fr avsikt att g om ett annat fartyg, i verensstmmelse med regel 9 e. mom. 1) tillknnage sin avsikt med fljande signaler med visslan: tv lnga signalljud fljda av ett kort med betydelse: "Jag avser att g om er p er styrbords sida" tv lnga signalljud fljda av tv korta med betydelse: "Jag avser att g om er p er babords sida" 2) det upphunna fartyget, om det avser upptrda i verensstmmelse med regel 9 e. mom. 1), tillknnage sitt samfrstnd genom att avge fljande signal med visslan: ett lngt, ett kort, ett lngt och ett kort signalljud i nmnd ordning. Nr fartyg i sikte av varandra nrmar sig varandra och det ena fartyget av ngon orsak ej frstr det andra fartygets avsikter eller tgrder eller r tveksamt huruvida det andra fartyget vidtar erforderliga tgrder till undvikande av kollision, skall det omedelbart tillknnage sin tveksamhet genom att i hastig fljd avge minst fem korta signalljud med visslan. Denna signal fr utkas med en ljussignal om minst fem korta blinkar avgivna i snabb fljd. Ett fartyg, som nrmar sig en krk eller ett omrde i en farled, dr ett annat fartyg kan vara skymt av mellanliggande hinder, skall avge ett lngt signalljud. Denna signal skall besvaras med ett lngt signalljud av varje fartyg, som nrmar sig bakom krken eller det mellanliggande hindret och r inom hrhll. Om visslor p ett fartyg r monterade med ett strre inbrdes avstnd n 100 meter skall endast en vissla anvndas vid avgivande av manver- och varningssignaler.

b. Ljudsignalerna fr frstrkas med ljussignaler. Dessa senare fr upprepas i den utstrckning som anses lmpligt. Detta innebr att ljudsignalen ges en gng vid manverns brjan medan ljussignalen kan ges under hela den tid som en manver pgr under iakttagande av bestmmelserna under b. mom. 2). Ytterligare bestmmelser fr manverljus finns i Bilaga 1, 12. Signalerna i denna regel fr endast tillmpas nr ett fartyg kan visuellt siktas frn ett annat och fr ej anvndas nr tv fartyg i tjocka endast kan hra varandras mistsignaler eller endast ser varandra p radarskrmen. I svenskt inre vatten medges viss lttnad i anvndningen av dessa signaler enligt SjTK 2 kap. 9 och 10. c. Fartyg som vill g frbi ett annat i trng farled skall avge signalen ., om det avser att g om p det framfrvarande fartygets styrbords sida och signalen . . om det avser att g om p det framfrvarande fartygets babords sida. Det upphunna fartyget skall d antingen avge . . = ja och vidta tgrd fr sker passage t.ex. hlla t sidan och sakta farten eller om det r tveksamt avge med ljud och eventuellt ven med ljus minst fem korta signaler . . . . ., enligt d. Se ocks reglerna 9 e. och 13. e. Se SjTK 2 kap. 9.

31

Regel 35 Ljudsignaler vid nedsatt sikt

Inom eller i nrheten av ett omrde med nedsatt sikt skall i denna regel freskrivna signaler, svl dag som natt, avges enligt fljande: a. Maskindrivet fartyg, som gr fart genom vatten, skall med mellantider av hgst 2 minuter avge en signal bestende av ett lngt signalljud. b. Maskindrivet fartyg, som r p vg men som har stoppat och ej gr fart genom vattnet, skall med mellantider av hgst 2 minuter avge en signal bestende av tv lnga signalljud med ett uppehll mellan dem av omkring 2 sekunder. c. Ej manverfrdigt fartyg, fartyg med begrnsad manverfrmga, fartyg hmmat av sitt djupgende, segelfartyg, fartyg sysselsatt med fiske och fartyg som bogserar eller puffar annat fartyg skall, i stllet fr under a. och b. freskrivna signaler, med mellantider av hgst 2 minuter avge en signal bestende av tre signalljud efter varandra, nmligen ett lngt fljt av tv korta. d. Fartyg sysselsatt med fiske till ankars och fartyg med begrnsad manverfrmga som utfr sitt arbete till ankars skall, i stllet fr under g. freskrivna signaler, avge i c. freskriven signal. e. Fartyg som bogseras eller om flera n ett bogseras endast det sista i slpet skall, ifall det r bemannat, med mellantider av hgst 2 minuter avge en signal bestende av fyra signalljud efter varandra, nmligen ett lngt fljt av tre korta. Om mjligt skall denna signal avges omedelbart efter det bogserande fartygets signal. f. Nr ett puffande fartyg och ett fartyg som blir puffat r fast frbundna med varandra till en sammansatt enhet, skall de anses som maskindrivet fartyg och avge de under a. och b. freskrivna signalerna. g. Fartyg till ankars skall med mellantider av hgst 1 minut ringa hastigt i fartygsklockan under omkring 5 sekunder. P fartyg med en lngd av 100 meter eller mer skall ringningen ske frn frskeppet och dessutom skall frn akterskeppet omedelbart efter ringningen i fartygsklockan avges ljudsignal genom hastiga slag p gonggongen under omkring 5 sekunder. Dessutom fr fartyg till ankars avge en signal bestende av tre signalljud efter varandra, nmligen ett kort, ett lngt och ett kort, fr att varsko annalkande fartyg om ankarliggarens lge och risken fr psegling. h. Fartyg p grund skall avge den under g. freskrivna klocksignalen och om s erfordras gonggongsignalen, och skall drjmte sl tre skilda och tydliga slag p fartygsklockan omedelbart fre och efter den hastiga ringningen i klockan. Fartyg p grund fr dessutom avge lmplig signal med visslan. i. Fartyg med en lngd av 12 meter eller mer men under 20 meter skall inte vara skyldigt att avge klocksignaler som freskrivs i paragraferna g. och h. i denna regel. Om detta inte grs skall annan effektiv ljudsignal avges med mellantider av hgst 2 minuter.

32

j. Fartyg med lngd under 12 meter r ej skyldigt avge ovan angivna signaler men skall, om s ej sker, med mellantider av hgst 2 minuter avge annan kraftig ljudsignal. k. Lotsfartyg som r i lotsningstjnst fr frutom signaler som freskrivs under a., b. eller g. avge igenknningssignal, bestende av fyra korta signalljud.
Mistsignaler skall inte enbart avges inom omrde med nedsatt sikt utan ven i nrheten av sdant omrde. c. Segelfartyg skall avge samma signaler ( . .) som bl.a. ej manverfrdigt fartyg och fartyg sysselsatt med fiske. ven linfrja anvnder denna signal. Mistsignalen skall avges av de i c. nmnda fartygen d de r "p vg". d. Fiskefartyg som bedriver fiske medan det ligger till ankars och "fartyg med begrnsad manverfrmga", t.ex. mudderverk, som utfr sitt arbete till ankars, skall avge samma signal som under c. ( . .). Sledes indikeras dessa fartygs verksamhet, istllet fr deras situation till ankars. Angende mudderverk i svenskt inre vatten, se dock SjTK 2 kap. 7 . j. Fartyg med lngd under 12 m behver inte avge de freskrivna mistsignalerna men skall d istllet avge ngon annan kraftig ljudsignal minst varannan minut.

Regel 36 Signaler fr att pkalla uppmrksamhet

Fr att om ndvndigt vcka annat fartygs uppmrksamhet fr varje fartyg avge ljud- och ljussignaler, som ej kan frvxlas med ngon p annat stlle i dessa regler freskriven signal, eller rikta sitt strlkastarljus mot en fara p ett sdant stt att det ej str andra fartyg. Ljus fr att pkalla annat fartygs uppmrksamhet fr inte kunna frvxlas med ngot navigeringshjlpmedel. Vid tillmpning av denna regel skall anvndning av hgintensivt, blinkande eller roterande ljus, exempelvis strobe lights, undvikas.
Man kan anvnda t.ex. strlkastare fr att vid tillflligt behov vcka ett annat fartygs uppmrksamhet p det egna fartyget eller p en fara fr det andra fartyget. Ett villkor fr detta r dock att man inte str (blndar) andra fartyg eller att ljuset inte kan frvxlas av andra fartyg med t.ex. en fyr, lysboj eller liknande. Srskilt skall man undvika att anvnda ett starkt, p elektronisk vg utlst, blixtljus, vilket p engelska kallas strobe light. Det r inte i regelns anda att under lnga tidsperioder, utan att ptaglig risk fr kollision freligger, sprida kraftigt ljus varken i form av fast ljus eller som blnk eller blixtar.

Regel 37 Ndsignaler
Nr fartyg r i nd och pkallar hjlp skall det anvnda eller visa de signaler som beskrivs i Bilaga 4 till dessa regler.

33

KAPITEL E UNDANTAGSBESTMMELSER

Regel 38 Undantagsbestmmelser
Varje fartyg (eller kategori av fartyg) som uppfyller bestmmelserna i 1960 rs internationella sjvgsregler, och vars kl strckts eller motsvarande nybyggnadstgrd vidtagits innan dessa regler trder i kraft, fr undantas frn skyldighet att flja dessa regler enligt nedanstende: a. Installerandet av ljus som uppfyller i regel 22 angivna lysvidder, intill fyra r efter den dag d reglerna trtt i kraft. b. Installerandet av ljus som uppfyller i 7 i Bilaga 1 till dessa regler angivna krav p frg, intill fyra r efter den dag d reglerna trtt i kraft. c. Omplaceringen av ljus franledd av vergng till metersystemet och drmed sammanhngande avrundning av mttsiffrorna, undantas fr all framtid. d. 1) Omplaceringen av toppljus p fartyg med lngd under 150 meter franledd av freskrifterna i 3 a. i Bilaga 1 till dessa regler, undantas fr all framtid 2) Omplaceringen av toppljus p fartyg med en lngd av 150 meter eller mer franledd av freskrifterna i 3 a. i Bilaga 1 till dessa regler, intill nio r efter den dag d reglerna trtt i kraft. e. Omplaceringen av toppljus franledd av freskrifterna i 2 b. i Bilaga 1 till dessa regler, intill nio r efter den dag d reglerna trtt i kraft. f. Omplaceringen av sidoljus franledd av freskrifterna i 2 g. och 3 b. i Bilaga 1 till dessa regler, intill nio r efter den dag d reglerna trtt i kraft. g. Bestmmelserna fr ljudsignalutrustning enligt i Bilaga 3 till dessa regler, intill nio r efter den dag d reglerna trtt i kraft. h. Omplacering av runtlysande ljus franledd av freskrifterna i 9 b. i Bilaga 1 till dessa regler, undantas fr all framtid.
h. Hrigenom undantas omplacering av ldre runtlysande ljus i bl.a. fiskefartyg.

34

Bilaga 1
(till sjvgsreglerna)

Placering av och tekniska detaljer fr fartygsljus och signalfigurer

1 . Definition Med "hjd ver skrovet" avses hjden ver det versta, genomgende dcket. Hjden skall mtas frn en punkt lodrtt under platsen fr ljuset. 2 . Ljusens placering och inbrdes avstnd i lodplanet a. Toppljusen p ett maskindrivet fartyg med en lngd av 20 meter eller mer skall vara anbragta enligt fljande: 1) det frliga toppljuset, eller om endast ett toppljus frs, detta ljus skall befinna sig p en hjd ver skrovet av minst 6 meter och om fartygets bredd verstiger 6 meter p en hjd ver skrovet som ej r mindre n fartygets bredd; dock att ljuset ej behver vara anbragt p strre hjd ver skrovet n 12 meter 2) d tv toppljus frs skall det aktra ljuset vara anbragt minst 4,5 meter hgre n det frliga. b. Det lodrta avstndet mellan toppljusen p maskindrivna fartyg skall vara sdant, att det aktra ljuset under alla normala trimfrhllanden syns ovanfr och skilt frn det frliga ljuset frn en punkt p vattenytan 1 000 meter framfr frstven. c. Toppljuset p ett maskindrivet fartyg med en lngd av 12 meter men under 20 meter skall vara anbragt p minst 2,5 meters hjd ver relingen. d. Maskindrivet fartyg med lngd under 12 meter fr fra det versta ljuset p lgre hjd n 2,5 meter ver relingen. Om toppljus frs samtidigt som sidoljus och akterljus eller det runtlysande ljus som r freskrivet i regel 23 c. 1) frs samtidigt som sidoljus, skall toppljuset eller det runtlysande ljuset dock fras minst 1 meter hgre n sidoljusen. e. Ett av de tv eller tre toppljus, som r freskrivna fr ett maskindrivet fartyg som bogserar eller puffar ett annat fartyg, skall fras p samma plats som antingen det frliga toppljuset eller det aktra toppljuset. Om ljusen frs p aktermasten skall det lgsta aktra toppljuset fras minst 4,5 meter lodrtt hgre n det frliga toppljuset. f. 1) Det eller de toppljus som freskrivs i regel 23 a. skall vara anbragta p tillrckligt avstnd frn och ovanfr alla andra ljus och avskrmande freml med undantag av vad som beskrivs under mom. 2).

35

g.

h. i.

j.

k.

2) D det inte r praktiskt mjligt att fra de runtlysande ljusen, freskrivna i regel 27 b. mom. 1) eller regel 28, under toppljusen, fr de fras ovanfr det aktra toppljuset/ljusen eller lodrtt sett mellan det frliga toppljuset/ljusen och det aktra toppljuset/ljusen, under frutsttning att i det senare fallet fordringarna i 3 c. i denna Bilaga r uppfyllda. Sidoljusen p ett maskindrivet fartyg skall vara anbragta p en hjd ver skrovet, som ej verstiger tre fjrdedelar av det frliga toppljusets hjd. De fr ej sitta s lgt att de strs av dcksbelysning. Om sidoljusen p fartyg med lngd under 20 meter frs i en sammansatt lanterna, skall denna vara anbragt minst 1 meter lgre n toppljuset. Nr i dessa regler freskrivs att tv eller tre ljus skall fras lodrtt ver varandra, skall avstnden mellan dem vara fljande: 1) p fartyg med en lngd av 20 meter eller mer skall avstndet mellan ljusen vara minst 2 meter. Drvid skall det lgsta ljuset utom d bogserljus krvs fras p en hjd av minst 4 meter ver skrovet 2) p fartyg med lngd under 20 meter, skall avstndet mellan ljusen vara minst 1 meter. Drvid skall det lgsta ljuset utom d bogserljus krvs fras p en hjd av minst 2 meter ver relingen 3) nr tre ljus frs skall de inbrdes avstnden mellan dem vara lika. Det lgre av de tv runtlysande ljus, som freskrivs fr fartyg sysselsatta med fiske, skall fras p en hjd ver sidoljusen som r minst tv gnger avstndet mellan de tv lodrtt ver varandra anbragta ljusen. Det frliga ankarljuset, som freskrivs i regel 30 a. mom, 1) d tv ankarljus frs, skall fras minst 4,5 meter hgre n det aktra. P fartyg med en lngd av 50 meter eller mer skall det frliga ankarljuset fras p en hjd av minst 6 meter ver skrovet.

d. Toppljuset p maskindrivet fartyg med lngd under 12 meter fr i svenskt inre vatten fras p minst 0,5 meters hjd ver relingen enligt SjTK 2 kap. 14 . Genom ndringen 89-11-19 grs i regeln referens ocks till det runtlysande ljus som kan erstta toppljus och akterljus enlig regel 23 c. 1). i. Genom ndringen 89-11-19 har i 2) ordet skrovet (hull) utbytts med relingen (gunwale). f. Undantag betrffande manverljus finns i denna bilaga 12 .

3 . Ljusens placering och inbrdes avstnd i horisontplanet a. P maskindrivet fartyg, som skall fra tv toppljus, skall det horisontella avstndet mellan dem vara minst hlften av fartygets lngd men behver ej verstiga 100 meter. Det frliga ljuset fr ej anbringas akterligare n en fjrdedel av fartygets lngd frn frstven. b. P maskindrivet fartyg med en lngd av 20 meter eller mer fr sidoljusen ej fras fr om det frliga toppljuset. De skall vara anbragta p eller nra fartygssidan. c. Nr i regel 27 b. mom. 1) eller regel 28 freskrivna ljus frs lodrtt mellan de frliga och aktra toppljusen, skall dessa runtlysande ljus fras p ett vgrtt avstnd av minst 2 meter tvrs fartygets lngskepps centerlinje.

36

d. Nr endast ett toppljus freskrivs fr ett maskindrivet fartyg, skall detta ljus fras fr om fartygets halva lngd. Dock behver fartyg med lngd under 20 meter inte fra detta ljus fr om fartygets halva lngd men skall fra det s lngt fram som det r praktskt mjligt. Detaljbestmmelser rrande placeringen av riktningsvisande ljus p fiskefartyg, mudderverk och fartyg som r sysselsatta med undervattensarbeten a. Det ljus, som anger riktningen av uteliggande redskap frn fartyg som r sysselsatt med fiske p stt som freskrivs i regel 26 c. mom. 2), skall fras p minst 2 och hgst 6 meters avstnd i horisontalled frn de tv runtlysande rda och vita ljusen. Detta ljus fr ej fras hgre n det i regel 26 c. mom. 1) freskrivna vita, runtlysande ljuset och ej lgre n sidoljusen. b. De ljus och signalfigurer p ett fartyg sysselsatt med muddring eller undervattensarbete, som p stt som freskrivs i regel 27 d. mom. 1) och 2) anger sida dr hinder frekommer och/eller sida dr sker passage kan ske, skall fras p strsta praktiskt mjliga horisontella avstnd, dock minst 2 meter frn de i regel 27 b. mom. 1) och 2) freskrivna ljusen och signalfigurerna. Under inga omstndigheter fr det vre av dessa ljus eller signalfigurer fras hgre n det lgsta av de tre i regel 27 b. mom. 1) och 2) freskrivna ljusen eller signalfigurerna. 5 . Skrmar fr sidoljus Sidoljusen p fartyg med en lngd av 20 meter eller mer skall in mot fartyget vara frsedda med skrmar, som skall vara mlade i matt, svart frg, och uppfylla kraven i 9 i denna Bilaga. Yttre skrmar erfordras ej, d sammansatt lanterna r frsedd med en enkel vertikal gldtrd och har en mycket smal avgrnsning mellan den grna och rda sektorn. P fartyg med lngd under 20 meter skall sidoljusen, om det erfordras fr att uppfylla kraven i 9 i denna Bilaga, in mot fartyget vara frsedda med skrmar, mlade i matt, svart frg. 6 . Signalfigurer a. Signalfigurer skall vara svarta och ha fljande mtt: 1) ett klot en diameter av minst 0,6 meter 2) en kon en basdiameter av minst 0,6 meter och en hjd lika stor som diametern 3) en cylinder en diameter av tminstone 0,6 meter och en hjd tv gnger diametern 4) en romb skall best av tv koner enligt 2) med baserna vnda mot varandra. b. Det lodrtta avstndet mellan signalfigurer skall vara tminstone 1,5 meter. c. P fartyg med lngd under 20 meter fr i proportion till fartygets storlek mindre signalfigurer anvndas, varvid avstndet mellan dessa avpassas i frhllanden hrtill.
Alla signalfigurer r svarta. (I ldre sjvgsregler fanns ven rda och vita.)

4 .

37

7 . Detaljbestmmelser rrande ljusens frg Fartygsljusens frg skall verensstmma med nedanstende normer, vilka ligger inom grnserna fr de diagram som Internationella Belysningskommissionen (ICI) specificerat fr varje frg. Grnserna fr de olika frgomrdena erhlls genom markering av hrnkoordinaterna enligt fljande: 1) Vitt x 0.525 0.525 0.452 0.310 0.310 0.443 y 0.382 0.440 0.440 0.348 0.283 0.382 2) Grnt x 0.028 0.009 0.300 0.203 y 0.385 0.723 0.511 0.356 3) Rtt x 0.680 0.660 0.735 0.721 y 0.320 0.320 0.265 0.259 4) Gult x 0.612 0.618 0.575 0.575 y 0.382 0.382 0.425 0.406 8 . Ljusstyrka a. Ljusens minsta ljusstyrka skall berknas enligt fljande formel: I = 3,43 x 106 x T x D2 x K-D dr I r ljusstyrkan i candela under drift, T r trskelvrdet 2 x 10-7 lux, D r ljusets siktbarhetsgrns (lysvidd) i nautiska mil, K r atmosfrens transmissionsfaktor. Fr freskrivna ljus skall vrdet av K vara 0,8 vilket motsvarar en meteorologisk sikt p omkring 13 nautiska mil. b. Ett antal vrden framtagna med hjlp av formeln terges i tabellen nedan: Ljusets siktbarhetsgrns (lysvidd) i nautiska mil (D) 1 2 3 4 5 6 ljusstyrka i candela fr K = 0,8 (I) 0,9 4,3 12 27 52 94

Anm.: Fartygsljusens maximala ljusstyrka br begrnsas fr att undvika olmplig blndning. Detta fr inte stadkommas genom varierbar kontroll av ljusstyrkan.

38

9 . Horisontala sektorer a. 1) I frlig riktning skall sidoljusen frn sin plats i fartyget visa minst freskriven ljusstyrka. Ljusstyrkan skall avta, s att ljuset r praktiskt taget helt utslckt mellan 1 och 3 grader utanfr de freskrivna sektorerna. 2) Akterljus, toppljus och sidoljus skall hlla minst freskrivna ljusstyrkor ver horisontvinkeln intill 5 grader frn grnserna fr de sektorer som freskrivs i regel 21, frliga sektorsgrnserna fr sidoljusen dock undantagna enligt a. 1). Frn 5 grader innanfr de freskrivna sektorerna fr ljusstyrkan nedg med 50 procent intill de freskrivna grnserna. Den skall minska jmnt fr att vara praktiskt taget helt utslckt hgst 5 grader utanfr de freskrivna sektorerna. b. 1) Runtlysande ljus skall anbringas s att de ej r skymda av master, toppstnger eller verbyggnader inom sektorer strre n 6 grader; i regel 30 freskrivna ankarljus r dock undantagna och behver ej anbringas p en opraktiskt hjd ver skrovet. 2) Om det inte r praktiskt mjligt att uppfylla bestmmelserna i momont b. 1) i denna paragraf genom att fra endast ett runtlysande ljus, skall tv lmpligt placerade eller avskrmade runtlysande ljus fras s att de, svitt praktiskt mjligt, uppfattas som ett ljus p ett avstnd av en nautisk mil.
b. 2) Om tv runtlysande ljus anvnds br dessa placeras och avskrmas s att den sektor, i vilken bda ljusen kan ses samtidigt, r s smal som mjligt och s nra tvrs som mjligt.

10 . Vertikala sektorer a. De vertikala sektorerna p elektriska ljus, ljus p segelfartyg p vg undantagna, skall frn sin plats ombord medge att: 1) minst freskriven minimiljusstyrka erhlls inom hela sektorn frn 5 grader under horisontalplanet 2) minst 60 procent av freskriven minimiljusstyrka erhlls frn 7,5 grader ver till 7,5 grader under horisontalplanet. b. P segelfartyg p vg skall den vertikala sektorn p elektriska ljus frn sin plats ombord medge att: 1) minst freskriven minimiljusstyrka erhlls inom hela sektorn frn 5 grader ver till 5 grader under horisontalplanet 2) minst 50 procent av freskriven minimiljusstyrka erhlls frn 25 grader ver till 25 grader under horisontalplanet. c. Fr andra ljus n elektriska skall dessa specifikationer uppfyllas s lngt som mjligt.
a och b. Genom ndringen 89-11-19 har i inledningen, efter "segelfartyg" inskjutits "p vg".

11 . Ljusstyrkan hos andra ljus n elektriska Andra ljus n elektriska skall i mjligaste mn hlla i tabellen i 8 redovisade minimiljusstyrkor.

39

12 . Manverljus Oavsett freskrifterna i 2 f. skall i regel 34 b. beskrivet manverljus vara anbragt i samma vertikala lngskeppsplan som toppljuset eller toppljusen och d s r mjligt minst tv meter hgre n det frliga toppljuset, dock p sdant stt att det frs minst tv meter hgre eller lgre n det aktra toppljuset. P fartyg som endast fr ett toppljus skall manverljuset, om det r fast anbragt, fras p plats dr det bst syns och minst 2 meter hgre eller lgre n toppljuset. 13 Hghastighetsfartyg*
* Refererar till the International Code of Safety for High-Speed Craft, 1994 och the International Code of Safety for High-Speed Craft , 2000.

a. Toppljuset p ett hghastighetsfartyg fr placeras p en hjd, i frhllande till bredden p fartyget, lgre n vad som freskrivs i 2 a. 1) i denna bilaga, frutsatt att basvinkeln i den likbenta triangeln som formas av sidoljusen och toppljuset inte understiger 27 grader sett rtt frifrn. b. P ett hghastighetsfartyg med en lngd av 50 meter eller mer, fr det vertikala avstndet mellan ljuset p frmasten och stormasten om 4,5 meter som erfordras i 2 a. 2) i denna bilaga modifieras, frutsatt att ett sdant avstnd inte blir mindre n det vrde som bestms av fljande formel: (a + 17 )C y = + 2 1000 dr: y r hjden p stormastens ljus ver frmastens ljus i meter; a r hjden av frmastens ljus ver vattenytan i servicekondition i meter; r trimmet i servicekondition i grader; C r den horisontella separationen av toppljusen i meter.

14 . Godknnande Ljus och signalfigurers konstruktion samt installationen av ljus ombord p fartyget skall uppfylla de krav, som r faststllda av vederbrande myndighet i den stat vars flagga fartyget r berttigat att fra.

40

Bilaga 2
(till sjvgsreglerna)

Ytterligare signaler fr fiskefartyg som fiskar i nrheten av varandra

1 . Allmnt I denna bilaga omnmnda ljus skall, om de frs i enlighet med regel 26 d., anbringas p plats dr de bst syns. De skall fras minst 0,9 meter frn varandra och lgre n i regel 26 b. mom. 1) och c. mom. 1) freskrivna ljus. Ljusen skall vara synliga runt hela horisonten p ett avstnd av minst 1 nautisk mil p ett kortare avstnd n fr fiskefartyg i dessa regler freskrivna ljus. 2 . Signaler fr trlare a. Fiskefartyg med en lngd av 20 meter eller lngre som trlar, vare sig bottentrl eller flyttrl anvndes, skall visa: 1) nr trlen stts: tv vita ljus lodrtt ver varandra 2) nr trlen tas in: ett vitt ljus ver ett rtt ljus lodrtt ver varandra 3) nr trlen fastnat p ett hinder: tv rda ljus lodrtt ver varandra. b. Fiskefartyg med en lngd av 20 meter eller lngre som partrlar skall visa: 1) under natten: en strlkastare som lyser frver och i riktning mot det andra av de tv fiskefartygen 2) nr trlen stts eller tas in eller nr trlen fastnat p ett hinder: de ljus som freskrivs under 2 a. c. Fiskefartyg med lngd under 20 meter som trlar, vare sig bottentrl eller flyttrl anvndes, eller som partrlar fr visa de i denna paragraf, moment a. och b., freskrivna ljusen efter vad som r tillmpligt. 3 . Signaler fr snrpvadsfiske Fiskefartyg fr vid fiske med snrpvad visa tv gula ljus lodrtt ver varandra. Dessa ljus skall blinka vxelvis varje sekund och med lika lnga ljus- och mrkerperioder. De fr endast visas nr fiskefartygets fria rrelse hindras av dess fiskeredskap.

41

Bilaga 3
(till sjvgsreglerna)

Tekniska detaljer fr ljudsignalanordningar

1 . Visslor a. Frekvenser och rckvidd Grundfrekvensen fr ljudsignalen skall ligga inom frekvensbandet 70-700Hz. Rckvidden fr signal som avges med vissla skall bestmmas av de frekvenser, som kan inkludera grundfrekvensen och/eller en eller fler hgre frekvenser, som ligger inom frekvensbandet 180-700Hz (+/- 1%) fr fartyg med en lngd av 20 meter eller mer, eller 180-2100Hz (+/- 1%) fr ett fartyg med en lngd mindre n 20 meter och som uppfyller i c. nedan specificerade krav p ljudtrycksniver. b. Grnser fr grundfrekvenser Fr att tillgodose anvndningen av ett stort antal olika visselkaraktrer skall grundfrekvensen fr en vissla ligga mellan fljande grnser: 1) 70 200 Hz fr fartyg med en lngd av 200 meter eller mer 2) 130 350 Hz fr fartyg med en lngd av 75 meter men under 200 meter 3) 250 700 Hz fr fartyg med lngd under 75 meter. c. Ljudsignalers styrka och rckvidd Vissla som r anbragd p fartyg skall, i den riktning dr den har hgsta styrka och p ett avstnd av 1 meter frn visslan, stadkomma en ljudtrycksniv inom minst ett 1/3 oktavband (tersband) belget inom frekvensbandet 180700Hz (+/- 1%) fr fartyg med en lngd av 20 meter eller mer, eller 1802100Hz (+/- 1%) fr ett fartyg med en lngd mindre n 20 meter, som inte fr vara mindre n aktuellt vrde som anges i tabellen nedan. Fartygets lngd i meter 1/3 oktavbandniv (tersniv) p 1 meters avstnd i dB ver referensvrdet 2x10-5 N/m2 143 138 130 120*1 115*2 111*3 Rckvidd i nautiska mil 2 1,5 1 0,5

200 eller mer 75 men mindre n 200 20 men mindre n 75 mindre n 20

*1 Nr de uppmtta frekvenserna ligger inom omrdet 180-450Hz *2 Nr de uppmtta frekvenserna ligger inom omrdet 450-800Hz *3 Nr de uppmtta frekvenserna ligger inom omrdet 800-2100Hz

42

d.

e.

f.

g.

Rckvidden i tabellen p fregende sida r avsedd som information och anger det ungefrliga avstnd, p vilket en vissla med 90-procentig sannolikhet kan hras utefter sin framt riktade axel under vindstilla frhllanden ombord p ett fartyg med en genomsnittlig bakgrundsbullerniv p lyssnarplatserna. (Detta antas vara 68 dB i det oktavband, som har mittfrekvensen 250 Hz och 63 dB i det oktavband som har mittfrekvensen 500 Hz.) I praktiken r det avstnd p vilket en vissla kan hras ytterst varierande och beror i avgrande grad p vderfrhllandena. De angivna vrdena br drfr uppfattas som riktvrden. I hndelse av stark vind eller hg bullerniv p lyssnarplatsen kan rckvidden minska avsevrt. Riktningsegenskaper Ljudtrycksnivn fr en riktad vissla fr ej understiga den freskrivna ljudtrycksnivn i axelns riktning med mer n 4 dB i ngon riktning inom 45 grader i horisontalplanet rknat frn axelns riktning. Ljudtrycksnivn i andra riktningar i horisontalplanet fr ej understiga den freskrivna ljudtrycksnivn i axelns riktning med mer n 10 dB, s att rckvidden i alla riktningar blir minst lika med halva rckvidden utefter den framt riktade axeln. Ljudtrycksnivn skall mtas i det 1/3 oktavband (tersband), som bestmmer rckvidden fr hrbarheten. Placering av visslor Nr en riktad vissla anvnds som enda vissla p ett fartyg, skall den anbringas s att riktningen fr dess hgsta styrka r rtt frut. Vissla skall placeras s hgt som r praktiskt mjligt p ett fartyg, fr att drigenom minska avskrmningen av det avgivna ljudet, frorsakad av hinder, liksom ven fr att begrnsa risken fr hrselskador hos personalen. Ljudtrycksnivn frn fartygets egen signal fr p lyssnarplatserna ej verstiga 110 dB (A) och br svitt praktiskt mjligt ej verstiga 100 dB (A). Utrustning med mer n en vissla Om visslor r placerade p ett inbrdes avstnd som verstiger 100 meter, skall de vara s anordnade att de ej anvnds samtidigt. Kombinerade system av visslor Till fljd av frekomsten av hinder kan en enstaka visslas eller ngon av i f. nmnda visslors ljudflt vara starkt begrnsat i vissa sektorer. Om s r fallet br ett kombinerat system av visslor nyttjas, som eliminerar dessa begrnsningar. Vid tillmpning av dessa regler skall ett kombinerat system av visslor anses som en enstaka vissla. Visslorna i ett kombinerat system fr ej anbringas p ett inbrdes avstnd verstigande 100 meter och skall anordnas s att de ljuder samtidigt. Varje visslas frekvens skall avvika frn de andra visslornas frekvenser med minst 10 Hz.

43

2 . Fartygsklocka eller gonggong a. Ljudstyrka Klocka, gonggong eller annan anordning med liknande ljudegenskaper skall kunna stadkomma en ljudtrycksniv som ej understiger 110 dB p 1 meters avstnd. b. Konstruktion Klockor och gonggongar skall vara tillverkade av korrosionsbestndigt material och skall kunna frambringa en klar ton. Diametern p klockans ppning skall inte vara mindre n 300 mm p fartyg med en lngd av 20 meter eller mer. D det r praktiskt mjligt rekommenderas maskinell drift av klockklppen fr att skerstlla jmn slagkraft men det skall vara mjligt att ge signal manuellt. Klppens massa skall vara minst 3 procent av klockans. 3 . Godknnande Ljudsignalapparatens konstruktion, verkningsgrad och installation ombord p fartyg skall uppfylla de krav, som r faststllda av vederbrande myndighet i den stat vars flagga fartyget r berttigat att fra.

44

Bilaga 4
(till sjvgsreglerna)

Ndsignaler
1 . Fljande signaler, anvnda eller visade antingen tillsammans eller var fr sig, anger nd och behov av hjlp: a. Kanonskott eller andra knallsignaler, avlossade med mellantider av omkring 1 minut b. Oavbrutet begagnande av ngon mistsignalapparat c. Raketer eller bomber som utkastar rda stjrnor, avskjutna en i snder med korta mellantider d. Signal, utsnd med radiotelegrafi eller annan signalmetod av vad slag som helst, bestende av gruppen . . . . . . (SOS) enligt morsesystemet e. Signal som utsnds med radiotelefoni genom uttalande av ordet "Mayday" f. Ndsignalen NC enligt internationella signalboken g. Signal bestende av en fyrkantig flagga samt ver eller under denna ett klot eller liknande freml h. Eldflammor p fartyg (t.ex. frn brinnande tjrtunnor, oljefat eller dylikt) i. Raket med fallskrmsbloss eller handbloss som visar rtt sken j. Rksignal som avger organgefrgad rk k. Upprepade sakta hjningar och snkningar av armarna utstrckta t bda sidorna l. Alarmsignalen fr radiotelegrafi m. Alarmsignalen fr radiotelefoni n. Signaler snda med radiosndare fr ndpositionsindikering. o. Godknda signaler som snds med radiokommunikationssystem, inklusive radartranspondrar fr livrddningsfarkoster.
f. Flaggan N (verst) r bl- och vitrutig. C r i horisontella flt bl-vit-rd-vit-bl. o. Ndsignalen r fr att tillgodose "Global Maritime Distress Safety System (GMDSS)". Systemet r satellitbaserat och infres p 1990-talet.

2 Det r frbjudet att anvnda eller visa ngon av ovannmnda signaler annat n i avsikt att ange nd och behov av hjlp, likas att anvnda ngon signal som kan frvxlas med ngon av ovannmnda signaler.
Missbruk av larmanordning kan leda till ansvar enligt brottsbalken 16 kap. 15 (SFS 1986:1104).

3 . Aktuella delar av internationella signalboken, handboken fr fartyg vid skning och rddning (MERSAR) och fljande signaler br beaktas: a. En orangefrgad duk med antingen en svart fyrkant och cirkel eller annan liknande symbol (fr upptckt frn luften) b. Flytande frgmne. 45

Avdelning B.

Sjtrafikfrordningen (SjTF)

Sjtrafikfrordningen (SFS 1986:300), i kraft den 1 juli 1986, med av Sjfartsverket gjorda kommentarer. I lydelse gllande den 29 november 2003.

1 kap. Allmnt
1 Med fartyg avses i denna frordning varje farkost som anvnds eller kan anvndas till transport p vattnet.
Enligt definitionen inrknas sjflygplan, svvare, segelbrda, vattenskoter m.m. Jfr kommentar till sjvgsregel 3 a. Fr att bruka svvare krvs tillstnd av regeringen i internationell fart och av lnstyrelse i samrd med Sjfartsverket i vrigt, se svvarfartsfrordningen (SFS 1986:305). Sedan den 15 juli 2004 r det enbart tilltet att anvnda vattenskoter i allmn farled eller dr lnstyrelsen meddelar srskilt tillstnd. Se Vattenskoterfrordningen (SFS 1993:1053. Senast ndrad 2004:607).

2 Fr sjtrafik inom Sveriges sjterritorium och ekonomiska zon tillmpas, om inte annat anges i 3 , den i London den 20 oktober 1972 avslutade konventionen om internationella regler till frhindrande av kollisioner till sjss (de internationella sjvgsreglerna) med de ndringar som beslutades av den Internationella Sjfartsorganisationen (IMO) den 19 november 1981, den 19 november 1987, den 19 oktober 1989, den 4 november 1993 och den 29 november 2001. Konventionen med 1981, 1987, 1989, 1993 och 2001 rs ndringar publiceras i svensk versttning i Sjfartsverkets frfattningssamling.
Jmfr sjvgsregel 1 a. och b. om var sjvgsreglerna skall tillmpas och om vilka undantag som reglerna medger. IMO = International Maritime Organization, som r FN:s underorgan fr sjfartsfrgor, placerad i London. De ndringar till sjvgsreglerna som beslutades 1981 trdde i kraft den 1 juni 1983, ndringarna 1987 den 19 november 1989, ndringarna 1989 den 19 april 1991, ndringarna 1993 den 4 november 1995 och ndringarna 2001 den 29 november 2003. Brott mot sjvgsreglerna medfr straffansvar enligt 5 kap. 1 eller sjlagen. Enligt ''Lag om Sveriges sjterritorium'', (SFS 1966:374) frsts med Sveriges sjterritorium: a) insjar, vattendrag och kanaler; b) vid kusterna belgna hamnar, bukter och vikar samt vattenomrden innanfr och mellan ar, holmar och skr och intill rta linjer som regeringen bestmmer; samt c) det utanfr Sveriges landomrden och inre vatten belgna vattenomrdet med en bredd av tolv nautiska mil eller 22.224 meter frn de baslinjer som anges i lagens 4:e . inre vatten: de ovan under a) och b) nmda vattnen. territorialhavet: de under c) nmnda vattnen. Vissa begrnsningar av territorialhavets omfattning grs i lagens 3 . Grnserna fr inre vatten (baslinjerna) och Sveriges sjterritorium samt ekonomisk zon finns utlagda i de svenska sjkorten.

3 Fr sjtrafik inom Sveriges sjterritorium och ekonomiska zon gller de tillgg till och undantag frn de internationella sjvgsreglerna som fljer av denna frordning eller av freskrifter som har meddelats med std av frordningen.

46

Det finns srskilda bestmmelser fr sjtrafik i hamnar, kanaler och srskilda farleder. Det finns ocks srskilda bestmmelser fr trafik med militra fartyg, fartyg i konvoj, sjflygplan och hghastighetsfartyg, fr sjtrafiken i nrheten av sdana fartyg eller sjflygplan och fr trafik med svvare.
Ytterligare bestmmelser fr sjtrafiken finns i SjTK och dessutom finns srskilda freskrifter fr hamnar, kanaler m.m. Vissa lokala freskrifter r skyltade. Bestmmelser fr trafik med svvare finns i svvarfartsfrordningen (SFS 1986:305) och fr vattenskoter i vattenskoterfrordningen (SFS 1993:1053). Bestmmelser fr hghastighetsfartyg finns i hghastighetsfrordningen (SFS 1998:1355) och i Sjfartsverkets freskrifter om anmlan av trafik med hghastighetsfartyg (SJFS 1999:2).

4 . I den mn det inte strider mot tillmplig lag i frmmande stat gller de internationella sjvgsreglerna samt denna frordning och, med std av frordningen meddelade freskrifter ven fr trafik med svenskt fartyg utanfr Sveriges sjterritorium och ekonomiska zon. Sjfartsverket fr freskriva om undantag frn vad som anges i frsta stycket. 5 . En sjtrafikant skall visa gott sjmanskap och iaktta den omsorg och varsamhet som till frekommande av sjolycka betingas av omstndigheterna.
Den som bryter mot freskriften riskerar straffansvar enligt sjlagen. Bestmmelsen gller samtliga som frdas p vatten men fretrdesvis torde ansvarig btfrare, beflhavare eller besttning komma i frga. Dessutom r bestmmelsen tillmplig d fartyget r ankrat eller frtjt. Uttrycket ''betingas av omstndigheterna'' lgger varje trafikant att beakta samtliga frhllanden, som kan inverka p olycksrisken, t.ex fartygets storlek och manverfrmga. Det r uppenbart, att kraven mste stllas olika betrffande lttmanvrerade njesbtar och i frga om strre fartyg. En erknd praxis i trafiken p vra vattenvgar r, att de mindre btarna skall hlla undan fr de stora och svrmanvrerade fartygen, jfr sjvgsregel 2 och sjlagens 6 kap. 2 . ''Betingas av omstndigheterna'' syftar inte endast de faktiskt freliggande omstndigheterna i en situation, utan ven sdana ndringar i frhllandena som fr fartygsfraren br te sig som mjliga, t.ex kande sj och vindkantring. En btfrare har exempelvis ocks, vid frd in i en skyddad skrgrdsvik en sommardag, ofta att rkna med att badande kan finnas i vattnet, varfr han redan i god tid br fra bten med srskild frsiktighet. andra sidan fr uttrycket ven anses innebra, att den som frt sin farkost med en till farvattnet och trafikskerhetens krav i vrigt vl anpassad fart, inte br fllas till ansvar, om t.ex svallvgor efter fartyget vllar skador p bristflligt frtjda eller frankrade btar. Om beflhavarens skyldigheter vid sjnd se 6 kap. 6 sjlagen.

6 Den som framfr fartyg eller eljest p fartyg har uppgift av vsentlig betydelse fr skerheten till sjss fr inte fullgra sin uppgift om han p grund av sjukdom, uttrttning eller pverkan av alkoholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel eller av ngot annat skl inte kan utfra uppgiften p ett betryggande stt.
Den som bryter mot denna freskrifter riskerar straffansvar enligt sjlagen.

47

2 kap. Freskrifter fr trafiken

1 . Sjfartsverket meddelar de freskrifter som behvs med hnsyn till sjskerheten vid frande av fartyg i Sveriges sjterritorium och ekonomiska zon.
Sjfartsverket har med std av detta bemyndigande utfrdat sjtrafikkungrelsen (SjTK) och det anvnds ocks fr utfrdande av freskrifter av lokal karaktr. Freskrifter kan ocks utfrdas av Sjfartsverket med std av Lag om inrttande, utvidgning och avlysning av allmn farled och allmn hamn, SFS 1983:293 och 1988:898.

2 . Lnstyrelsen fr efter samrd med Sjfartsverket meddela freskrifter om fartbegrnsning, frbud mot ankring eller begrnsning i rtten att utnyttja vattenomrde fr bttvling, vattenskidkning, dykning eller liknande sporter i Sveriges sjterritorium. Lnsstyrelsen fr efter samrd med Sjfartsverket ven meddela tillflliga dispenser frn sina freskrifter. Lnsstyrelsen fr efter samrd med Sjfartsverket meddela freskrifter om andra begrnsningar och frbud som avser rtten att anvnda ett vattenomrde i Sveriges sjterritorium fr trafik med fartyg, om freskriften behvs frn miljsynpunkt eller av andra skerhetsskl n som anges i 1 eller fr att skydda fisket eller anlggningar fr vattenbruk och freskriften inte gller handelssjfarten i allmn farled. Lnsstyrelsen fr efter samrd med Sjfartsverket ven meddela andra freskrifter om anvndande av Sveriges sjterritorium nr de r av tillfllig art.
Lnsstyrelsen kan med std av andra stycket meddela freskrifter som r pkallade ven av andra skl n sjskerhetsskl, t.ex med hnsyn till djurlivet, sociala naturvrdsndaml ssom bad och friluftsliv eller miljvrd i vrigt. Bestmmelsen gr det mjligt fr trafikanter, strandgare m.fl. att gra framstllning hos lnsstyrelsen om freskrift eller frbud i nmnda avseenden. Framstllningen br innehlla en redogrelse fr de omstndigheter som beropas. Freskrift skall ofta skyltas enligt 5-6 .

3 . Om en freskrift som avses i 1 eller 2 har betydelse frn miljsynpunkt eller fr trafiken med fritidsbtar och om den r av principiell natur, skall samrd ske ven med Naturvrdsverket. Rr freskriften trafiken med fiskefartyg eller skydd fr fisket eller anlggning fr vattenbruk, skall samrd ske ven med Fiskeriverket. Innan en freskrift meddelas skall, om det behvs, vederbrande kommun, farvattnets trafikanter och vriga intressenter ges tillflle att yttra sig. 4 . Den myndighet som meddelar en freskrift enligt 1, 2 eller 10 skall kungra freskriften i god tid fre ikrafttrdandet och se till att freskrifter som rr Sveriges sjterritorium utanfr kusten, Sveriges ekonomiska zon, ngermanlven sder om Nyland, Vnern, Vttern, Mlaren, Trollhtte kanal, Sdertlje kanal eller Gta kanal tas in i publikationen ''Underrttelser fr sjfarande''.
"Underrttelser fr sjfarande" (Ufs) utges av Sjfartsverket varje vecka.

48

5 . Sjfartsverket faststller utformningen och anvndningen av sjvgmrken.

Med sjvgmrken avses varningsmrken, upplysningsmrken, frbudsmrken och tillggstavlor. Utseende m.m. framgr i bokens avdelning D.

6 . Den myndighet som meddelar freskrift enligt 1 eller 2 fr besluta att sjvgmrke skall sttas upp och var detta skall ske. Sjfartsverket svarar fr att ett sjvgmrke som verket har freskrivit om stts upp och underhlls. Sjfartsverket kan dock besluta att kommun eller enskild i vars intresse freskriften r meddelad skall stta upp och underhlla mrket. Vederbrande kommun svarar fr att ett sjvgmrke som en lnsstyrelse har freskrivit om stts upp och underhlls. Lnsstyrelsen kan dock besluta att enskild i vars intresse freskriften r meddelad skall stta upp och underhlla mrket. 7 . Freskrifter som meddelats med std av 1 eller 2 gller inte fartyg som i brdskande tjnsteutvning anvnds av polis, lots- eller tullpersonal, personal vid Kustbevakningen, av enhet vid rddningstjnst eller av lkare. Sdana freskrifter gller inte heller rlogsfartyg i brdskande tjnsteutvning.
Fartyg i brdskande tjnsteutvning, utom lkare i privata btar, fr anvnda bltt snabblixtljus fr att markera att de r under utryckning enligt SjTK 2 kap. 6 .

8 . Ett beslut som lnsstyrelsen har meddelat med std av 2 eller 6 frsta stycket verklagas hos regeringen. Fiskeriverket, Sjfartsverket och Naturvrdsverket fr verklaga ett sdant beslut. I 22 a frvaltningslagen (1986:223) finns bestmmelser om verklagande hos allmn frvaltningsdomstol. 9 . Sjfartsverket meddelar efter samrd med Frsvarsmakten de srskilda freskrifter som r betingade av militra frhllanden.
Sdana freskrifter har intagits i SjTK 4 kap.

10 . Sjfartsverket fr meddela freskrifter om vilka myndigheter och enskilda som har rtt att p fartyg under brdskande tjnsteutvning fra ett eller flera runtlysande snabblixtljus med bltt sken. Sjfartsverket fr meddela freskrifter om anvndning av sdant ljus som avses i frsta stycket. Om en statlig myndighet ger eller nyttjar fartyget skall freskrifterna meddelas efter verenskommelse med den myndigheten. 49

3 kap. Skerhetsanordningar fr sjfarten

1 . Staten hller fyrar, sjmrken och andra skerhetsanordningar fr sjfarten samt sjrddningsstationer i den utstrckning som Sjfartsverket bestmmer. 2 . Skerhetsanordningar fr sjfarten fr inte inrttas inom Sveriges sjterritorium eller ekonomiska zon utan tillstnd. Skerhetsanordningar fr inte heller ndras, flyttas eller dras in utan tillstnd. Frgor om tillstnd enligt frsta stycket prvas av Sjfartsverket. Tillstnden kan frenas med villkor. I frga om radiofyrar eller andra skerhetsanordningar med radiosndare finns bestmmelser i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och i frordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation. Sjfartsverket fr freskriva att tillstnd fr inrttande, ndring, flyttning eller indragning av skerhetsanordningar inte behvs i ett visst omrde eller fr en viss typ av skerhetsanordningar.
Utver Sjfartsverket hller bl.a. hamnar, rederier med skrgrdstrafik och btklubbar prickar, fyrar, kummel m.m. Tillstnd skall inhmtas hos Sjfartsverket och mrket kan d intas i sjkort. Det r frbjudet att utstta sjmrke utan tillstnd eller att stta ut ngot i sjn eller vid stranden som liknar sjmrke och som kan skapa oskerhet fr sjtrafiken. Godknt sjmrke ska flja gllande utmrkningssystem. Sjfartsverket har inte freskrivit ngot undantag frn tillstnd enligt tredje stycket, men i praktiken frekommer viss utmrkning, utan formellt tillstnd, i t.ex. smbtshamnar. Ansvar fr utmrkningen vilar den som, med eller utan tillstnd, utlgger eller inrttar en ''skerhetsanordning''.

3 . Den som inrttar eller vertar en skerhetsanordning skall underhlla och betjna anordningen p ett tillfredsstllande stt. Sjfartsverket utvar tillsyn ver skerhetsanordningar i den mn tillsynen inte ankommer p ngon annan. 4 . Om en skerhetsanordning r bristfllig eller vilseledande och rttelse inte omedelbart sker efter tillsgelse hos den underhllsskyldige eller denne inte kan antrffas omedelbart, fr Sjfartsverket p den underhllsskyldiges bekostnad undanrja anordningen eller franstalta om rttelse. Om Sjfartsverket finner att det i Sveriges sjterritorium har anordnats belysning eller ngot annat som kan vilseleda sjfarande, skall verket anmla frhllandet till lnstyrelsen, om anordningen inte genast kan undanrjas. Lnsstyrelsen skall meddela de freskrifter som behvs fr att anordningen snarast mjligt skall undanrjas. Lnsstyrelsen fr d frelgga vite. Om Sjfartsverket finner att det i Sveriges ekonomiska zon har anordnats belysning eller ngot annat som kan vilseleda sjfarande, skall verket meddela de freskrifter som behvs fr att anordningen skall undanrjas. Sjfartsverket fr d frelgga vite. 50

5 . Fartyg fr inte frtjas vid fyrar, sjmrken eller andra skerhetsanordningar.

Brott mot denna bestmmelse straffas med bter. Vid verkan kan ocks skadestnd utkrvas. Om frtjningen leder till att mrkets funktion ndras, t.ex. en prick flyttas, och drmed ett fartyg vilseleds i sin navigering kan vllande till sjolycka ifrgakomma.

6 . Den som med eller utan skuld medverkat i en hndelse som lett till att en fyr, ett sjmrke eller ngon annan skerhetsanordning har skadats eller rubbats r skyldig att anmla det intrffade till befattningshavare vid Sjfartsverket eller till ngon annan som svarar fr anordningen.
Anmlan br ske till nrmaste lotsstation eller hamnmyndighet.

4 kap. Srskilda bestmmelser fr krigsfrhllanden m.m.

1 . Bestmmelserna i 2 10 gller om regeringen frordnar om det. Sdant frordnande fr ges nr riket r i krig eller krigsfara eller det rder sdana utomordentliga frhllanden som r franledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig. 2 . Fartyg med en lngd av minst tta meter skall dygnet om ha nationalitetsflaggan hissad under gng samt, inom militrt skyddsomrde, ven d det r till ankars eller frtjt. 3 . Fartygsbeflhavaren skall noggrant flja de freskrifter som r utfrdade om mrklggning och andra tgrder under hjd beredskap. 4 . Utlndskt fartyg vars bruttodrktighet verstiger 300 fr inte utan tillstnd av Sjfartsverket lggas upp hr i landet eller p annat stt tas ur trafik fr lngre tid n tre veckor. Om ett sdant tillstnd meddelas, skall de freskrifter iakttagas som Frsvarsmakten har meddelat efter samrd med Sjfartsverket betrffande frlggningsort fr fartyget och andra frhllanden som rr frlggningen. Detta skall ven glla om svenskt fartyg vars bruttodrktighet verstiger 300 skall lggas upp eller p annat stt tas ur trafik fr annat ndaml n klassning, ombyggnad, reparation eller underhll. Om ett utlndskt fartyg r upplagt eller p annat stt taget ur trafik fr lngre tid n tre veckor, skall fartyget flyttas till en annan frlggningsort inom Sveriges sjterritorium om Frsvarsmakten efter samrd med Sjfartsverket bestmmer s. Detsamma gller om ett svenskt fartyg r upplagt eller p annat stt taget ur trafik fr annat ndaml n klassning, ombyggnad, reparation eller 51

underhll. Betrffande fartygets frlggning skall de freskrifter iakttas som har meddelats. 5 . Har regeringen frordnat att Sveriges sjterritorium eller ngon del av det skall vara frbjudet omrde, har fartyg tilltrde till sdant omrde endast efter tillstnd. Frsvarsmakten fr i avvaktan p frordnande av regeringen freskriva att tillstnd skall fordras fr tilltrde till inre vatten. Krav p tillstnd gller inte i fall av nd. 6 . Tillstnd enligt 5 meddelas av Frsvarsmakten. Bevis om tillstndet (passersedel) utfrdas i tv exemplar, av vilka det ena behlls av Frsvarsmakten. D den tid gtt ut eller den resa fullbordats fr vilken passersedeln gller, skall passersedeln snarast terstllas till Frsvarsmakten. Vid genomfart skall passersedeln terstllas innan fartyget lper ut frn Sveriges sjterritorium. 7 . Vid frd inom frbjudet omrde eller i vrigt inom Sveriges sjterritorium r fartygsbeflhavaren skyldig a) att rtta sig efter de anvisningar om tidpunkt fr resans start som av Frsvarsmakten meddelas med hnsyn till fartygets skydd och skerhet, b) att flja Frsvarsmaktens anvisningar om sttet fr resans genomfrande, ssom enskild frflyttning eller frflyttning i konvoj, samt att noggrant iaktta de anvisningar som Frsvarsmakten i samband drmed kan komma att utfrda om fartygets skydd och skerhet, c) att anvnda uteslutande de farleder och hamnar, som Frsvarsmakten anvisar vid resans start eller under pgende resa om inte fartyget befinner sig i nd, d) att anlita behrig lots inte bara d han r skyldig till det enligt freskrift meddelad av Sjfartsverket med std av frordningen (1982:569) om lotsning m.m. utan ven i vrigt, om Frsvarsmakten freskriver det, e) att ta med den bevakningspersonal som Frsvarsmakten beordrar ombord samt att flja freskrifter av bevakningspersonalens beflhavare, f) att, om det freskrivs i passersedeln att de ombordvarande vid frd inom visst omrde skall befinna sig under dck, se till att dessa utom den personal som oundgngligen behvs fr fartygets skra framfrande vistas under dck p en plats som ingen kan se ut ifrn. Om det i fall som avses i frsta stycket d) rder lotstvng p grund av freskrift av Frsvarsmakten men en behrig lots inte har kunnat erhllas efter bestllning eller efter angiven lotssignal, fr beflhavaren fortstta frden under angivandet av lotssignal tills behrig lots erhllits eller Frsvarsmakten bestmmer annat. Beflhavaren skall gra en anteckning om frhllandet i skeppsdagboken. 52

8 . Bestmmelserna i 5 7 gller inte fartyg som tillhr polisen, kustbevakningen, Sjfartsverket eller Tullverket eller i vrigt anvnds i dess tjnst och inte heller fartyg som av annan civil myndighet anvnds fr polisuppsikt eller liknande ndaml. Fr sdan trafik utfrdar Frsvarsmakten anvisningar i samrd med berrd myndighet. 9 . Fartyg som ankommer frn eller avgr till utrikes ort fr endast om det befinner sig i nd anlpa annan hamn n sdan som r ppen fr den utlndska trafik resan avser. I ett sdant fall skall fartygsbeflhavaren snarast efter ankomsten anmla frhllandet till den myndighet som vervakar trafiken i hamnen. 10 . Bestmmelser om straff fr brott mot freskrifterna i 2 9 finns i 3 lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela freskrifter om trafik, transporter och kommunikationer.

5 kap. Ansvarsbestmmelser m.m.

1 . Till bter dms 1. den beflhavare som uppstligen eller av oaktsamhet a) bryter mot bestmmelse i de internationella sjvgsreglerna om ljus eller signal, eller b) underlter att flja vad som freskrivs om trafikseparering i de internationella sjvgsreglerna, 2. den som i beflhavarens stlle eller p hans uppdrag ansvarar fr fartygets framfrande, om han drvid uppstligen eller av oaktsamhet underlter att flja vad som freskrivs om trafikseparering i de internationella sjvgsreglerna, 3. den som uppstligen eller av oaktsamhet bryter mot freskrift som har meddelats med std av 2 kap. 1, 2 eller 9 , 4. den som uppstligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 2 frsta stycket, 5. den som bryter mot 3 kap. 5 eller 6 . Om ngon begr brott enligt frsta stycket vid framfrande av bt enligt definitionen i 1 kap. 2 sjlagen (1994:1009) dms till penningbter. Straff dms inte ut enligt denna paragraf om grningen r belagd med straff i brottsbalken, sjlagen (1994:1009) eller lagen (1990:217) om skydd fr samhllsviktiga anlggningar m.m. 2 Ml om ansvar fr brott mot denna frordning tas upp av tingsrtt, som r behrig enligt 19 kap. rttegngsbalken eller 21 kap. 1 och 5 sjlagen (1994:1009). 3 . Domstolen skall snda kopia av dom i ml som avses i 2 till Sjfartsverket. 53

Nytt gradnt i sjkorten WGS-84

Frn och med vren 1996 har samtliga svenska skrgrdsoch specialsjkort ett gradnt som r baserat p WGS-84 (World Geodetic System 1984).
200 350 meters skillnad
Gradntsbytet har i princip inneburit att det tidigare ntet, benmnt RT-38, frskjutits 200350 meter. Detta medfr i sin tur att allt, bojar, prickar, fyrar, hamnar, waypoints osv, har ftt nya siffervrden p latitud och longitud. ndringen r strst i longitudsled, dr den som mest uppgr till ca 0,3 (longitudsminuter). Sjkort med det nya ntet r tydligt mrkta med WGS-84 i marginalen.

Vilket system anvnder Du?

Under de nrmaste ren r det viktigt att man vid noggrann navigering frvissar sig om enligt vilket system positioner r angivna. Dina vnner i grannbten kanske har gamla sjkort och fljaktligen uppger positionen p gddviken enligt det gamla systemet. Det kommer naturligtvis att drja ngra r innan alla publikationer, t ex seglingsbeskrivningar och waypointlistor, uppdaterats med WGS-positioner.

I ovanstende exempel r bda gradnten inlagda fr att visa skillnaden. Sjkort 4211 i skala 1:20 000. Streckat gradnt = gamla gradntet.

Tnk dig fr!

Global Positioning System (GPS) r ett rymdbaserat radionavigeringssystem. Sjfartsverkets referensstationer fr GPS (DGPS) har utvecklats fr att frbttra positionsnoggrannheten. Dessa togs i bruk 1996-05-01. Nr du anvnder DGPS och ven GPS kan du ibland bestmma din position med strre noggrannhet n vad sjkortet normalt tillter. Det kan vara farligt att anta att din absoluta position p sjkortet visar samma noggrannhet som den som presenteras av GPS- eller DGPS-mottagaren. Tnk ocks p att det inte finns ngon teknisk utrustning som r helt sker. Beakta att radiosignaler kan vara strda s att t.ex. korrektionerna ej kan tas emot. S ven om du anvnder dig av DGPS, r det fortfarande viktig att du iakttar gott sjmanskap och regelbundet kontrollerar din position genom att anvnda andra navigatoriska hjlpmedel. Rtt teknik r en stor tillgng, men att frlita sig helt p den kan vara desdigert.

54

Avdelning C.

Sjtrafikkungrelsen (SjTK)

Sjfartsverkets kungrelse med freskrifter fr sjtrafiken m m (SJFS 1994:21), ikraft den 13 september 1994 och 1995 med av Sjfartsverket gjorda kommentarer. I lydelse gllande den 1 januari 1999. Frn den 13 september 1995 gller informationsskyldighet fr vissa fartyg med last av farligt eller frorenande gods (1 kap., 410 ).

1 kap. Allmnt
Tillmpningsomrde 1 . Denna kungrelse gller trafik med fartyg inom Sveriges sjterritorium och Sveriges ekonomiska zon, om annat inte srskilt freskrivs. Med fartyg frsts varje farkost, innefattande ej deplacerande farkost och sjflygplan, som anvnds eller kan anvndas till transport p vattnet.
Enligt definitionen inrknas sjflygplan, svvare, segelbrda, vattenskoter m m i verensstmmelse med sjvgsregel 3 a.

2 . Med sjvgsregler skall i denna kungrelse frsts den i London den 20 oktober 1972 avslutade konventionen om internationella regler till frhindrande av kollisioner till sjss med de ndringar som beslutades av den Internationella Sjfartsorganisationen (IMO) den 19 november 1981. 3 . De freskrifter som rr frande av fartyg i denna kungrelse r tillgg till eller undantag frn sjvgsreglerna.

2 kap. Allmnna freskrifter fr sjtrafiken

1 . Freskrifterna i 718 gller endast p inre vatten om annat inte srskilt anges. 2 . Om ett maskindrivet fartyg, som har styranordning ven i frskeppet, backas inom ett hamnomrde eller p en redd, skall sjvgsreglernas styrningsregler fr frd framt glla om det inte r frga om endast en tillfllig manver. P fartyget skall under backningen fras vid dager: tv svarta klot, vardera med en diameter om minst 0,6 meter, placerade symmetriskt ett p vardera sidan om fartygets midskeppslinje, minst tv meter ver skorstenens topp och p ett inbrdes avstnd av minst tre meter, under mrker: i sjvgsreglerna freskrivna ljus p ett sdant stt att den faktiska frdriktningen anges. 55

Bestmmelsen avser sdana fartyg av konventionell typ (silhuett som ett vanligt fartyg), som mste vnda i hamninlopp eller p redd fr att drefter med aktern fre g in i ett frjelge, e.d., varvid den sida, som normalt r dess babordssida, skall anses vara dess styrbordssida och omvnt. Detta medfr, att bestmmelserna om ljudsignaler i regel 34 i sjvgsreglerna skall tillmpas p motsvarande stt. Bestmmelsen och dri freskrivna signaler r dremot ej avsedd fr den vanliga typen av frjor med lika utseende i bda ndar, vilka bortsett frn tillflliga backmanvrar alltid anses framfrda med fren frst.

3 . P alla fartyg eller flottar varifrn dykning sker, skall den internationella signalflaggan A fras som en skrm nr dykare r nere i vattnet. Fr att uppfylla kravet p siktbarhet runt hela horisonten fr flera skrmar anvndas. Under mrker skall skrmarna vara belysta. En skrms storlek skall uppfylla kravet i sjvgsregel 27 e (2).
Signalflaggan A r en tvtungad flagga; den inre delen vit och den yttre tvtungade, bl. Skrmarna skall enligt regel 27 e ha hjden 1 meter. Frhllandet mellan flaggans hjd och lngd br vara 1:1,2. Den vita delen och inskrningen mellan tungorna br vardera vara 1/3 av lngden.

4 . Fartyg, som passerar dykare eller plats fr undervattensarbete eller liknande arbete, skall fras med srskild frsiktighet. Maskindrivet fartyg skall om mjligt fras frbi dykare med stoppad propeller.
Det r lmpligt att visa signalflagga A ven vid dykning frn land.

5 . P fartyg, som r sysselsatt med isbrytning i statens isbrytarverksamhet, skall frutom i vrigt freskrivna ljus fras ett runtlysande bltt ljus i masttoppen.
Det fasta bl ljuset frs ven utanfr svenskt sjterritorium.

6 . P fartyg, som anvnds av polis eller tullpersonal, marinen eller brandfrsvar eller som r sjrddningsenhet fr under brdskande tjnsteutvning fras ett eller flera runtlysande snabblixtljus med bltt sken. Freskrifter fr anvndning av sdant ljus beslutas av den statliga myndighet som ger fartyget efter samrd med Sjfartsverket. Betrffande fartyg, som inte gs av statlig myndighet, meddelas tillstnd till och freskrifter fr anvndning av sdant ljus av Sjfartsverket. Detta uppmrksamhetsljus fritar inte fartyget frn skyldigheten att iaktta gllande bestmmelser fr sjtrafik.
Fartyg som omfattas av 6 fr under brdskande tjnsteutvning enligt SjTF 2 kap. 7 gra avsteg frn fartbegrnsingar, ankringsfrbud m m som meddelats med std av 1 eller 2 i SjTF. ven kustbevakningen, som organisationsmssigt brutits ut frn tullverket omfattas av bestmmelsen. Ljuset medger inte srskild rtt till vg utan styrningsregler m m skall fljas i alla avseenden. Ljuset markerar att fartyget kan ha hg fart och eventuellt framfras p stt som avviker frn normalt trafikmnster. Om mjligt br deras framfart underlttas genom att btar i god tid lmnar dem fri vg.

56

Inre vatten ( 7 18)

7 . Signal skall avges med skeppsklocka frn fartyg, mudderverk och flotte, som anvnds vid undervattensarbete eller liknande arbete, om ankring eller frtjning skett i eller nra omrde med nedsatt sikt och sjtrafiken drigenom hindras eller frsvras. Signalen, som skall avges omedelbart efter den i sjvgsregel 35 g freskrivna signalen fr fartyg till ankars, skall vara: minst sex enkelslag om fartyget, mudderverket eller flotten kan passeras som om dess lge utmrkts med styrbordsmrke och minst sex dubbelslag om utmrkningen varit med babordsmrke.
De ljus och signalfigurer som skall fras av mudderverk m fl finns i sjvgsregel 27 b och d. Under nedsatt sikt skall de sex enkelslagen eller dubbelslagen med fartygsklockan fregs av mistsignal enligt regel 35 g, som ocks sker med klockan. Sledes skall inte den internationella signalen med vissla fr mudderverk m fl enligt sjvgsregel 35 c/d anvndas i detta fall all signalering sker med klockan.

8 . Nr tv fartyg kommer att mtas i farvatten som r s trngt att mtet inte kan ske utan fara fr kollision, skall det senast anlnda fartyget vnta till dess det andra hunnit passera.
Vad som menas med "farvatten, som r s trngt" har ej angetts i denna kungrelse lika litet som i regel 9 a i sjvgsreglerna. En frutsttning fr att freskriften skall ga tillmpning r att farvattnet "r s trngt att mtet inte kan ske utan fara fr kollision". Detta uttryck r sledes betydligt snvare n begreppet trngt farvatten enligt regel 9 a. Om mjligt br VHF-kontakt upprttas mellan fartygen, men det r d mycket viktigt att identifieringen av fartygen r helt klar. Fr bl a upplysningar om mten och fr att underltta skra kontakter mellan fartygen finns i flera omrden trafikinformationssystem, se kap. 3 och bilagor 3 9.

9 . Frn fartyg, som skall vara utrustat med vissla och som nrmar sig sdant trngt farvatten som avses i 8 , skall ett lngt signalljud avges en halv nautisk mil fre farvattnet, om signaleringen inte frn trafikskerhetssynpunkt framgr som uppenbart ondig.
Det r uppenbart ondigt att avge signalen, om fartyget nrmar sig ett trngt farvatten dr sikten inte r skymd, t ex vid passage mellan tv grundklackar p en i vrigt ppen fjrd.

10 . P fartyg i sikte av varandra fr signalering med vissla enligt sjvgsregel 34 fr att ange viss manver underltas, om signaleringen frn trafikskerhetssynpunkt framstr som uppenbart ondig.
Denna bestmmelse fritar p intet stt ngon frn att vid viss manver i svenskt inre vatten tillmpa sjvgsregel 34, i fall d en ljudsignal kan ha betydelse fr undvikande av t ex en kollision.

11 . Fartygsljus behver inte fras p fartyg under skymning och gryning, om fartyget nd kan ses p betryggande avstnd.

57

Bestmmelsen medger, i frhllande till sjvgsreglerna (regel 20), lttnader betrffande lanternefringen i svenskt inre vatten, dock endast under skymning och gryning och endast under frutsttning att det r s ljust, att beflhavaren eller fraren r sker p att sjlv bli siktad p betryggande avstnd frn varje annat fartyg. Man mste vara varse att bakgrunden r av betydelse fr synbarheten. Sledes syns t.ex. en bt smre utifrn sjn mot en mrk hg strand i motljus n omvnt. Vad som menas med "betryggande avstnd" r inte utsagt. Vid tveksamhet betrffande siktbarheten r det drfr bst att hlla lanternorna tnda. Bestmmelsen har tillkommit srskilt med tanke p sjfarten sommartid i Bottenhavet och Bottenviken.

12 . P fartyg med en lngd under tolv meter, utom fartyg som r sysselsatt med fiske och p grund drav har begrnsad manverfrmga, behver bestmmelserna i sjvgsreglerna om frande av signalfigurer inte fljas.
Denna paragraf befriar btar i svenskt inre vatten frn att fra dagersignaler jmlikt sjvgsreglerna, regel 24 a mom 5) och e mom 3) d bten bogserar eller bogseras och regel 25 e d segelbt ven gr fr motor. Befrielse fr bt som ej r manverfrdig eller har begrnsad manverfrmga finns i regel 27 g och d bten str p grund i regel 30 f. Om fartyg till ankars r stadgat i 16 och om bt under 7 m lngd dessutom i regel 30 e. Skrmar fr sidoljus i bt behver finnas endast om s erfordras fr att erhlla freskrivna ljussektorer, enligt 5 i bilaga 1 till sjvgsreglerna. D bten inte fr dessa signaler mste man ombord vara varse, att man i andra fartyg kanske inte r medveten om det frhllande som en signal skulle upplysa om, och man mste agera drefter.

13 . Fartygsljus eller signalfigur behver inte fras p fartyg till ankars i hamn, som i sjkort eller btsportkort redovisas som bthamn, eller p annan plats som r skyddad frn trafikskerhetssynpunkt.
Fartyg som i svenskt inre vatten ligger till ankars eller r frtjt vid boj, antingen i sdan hamn som p sjkortet redovisas som hamn eller p frn trafikskerhetssynpunkt skyddad plats, behver inte fra ankarljus eller -signal jmlikt regel 30. Med "skyddad frn trafikskerhetssynpunkt" menas, att platsen skall vara vl undandragen den allmnna trafiken. Genom denna bestmmelse skrps kraven att vid ingng i en ankarhamn hlla utkik efter ankarliggare samt i vrigt iaktta frsiktighet och hnsyn. Det r istllet lmpligt att ankarliggare har andra ljus tnda, t ex dcksbelysning om sdan finns eller lter ljus strmma ut frn inredningen.

14 . P ett maskindrivet fartyg med en lngd under tolv meter, som saknar mast, fr toppljuset fras p en hjd som r minst en halv meter ver sidoljusen eller den sammansatta lanternan. Nr det p ett fartyg frs eller visas endast ett vitt ljus med std av sjvgsregel 23 d (2), 25 d (1) eller 25 d (2) skall fartyget om mjligt hllas vl ur vgen fr andra fartyg.
I frsta stycket har man fr svenskt inre vatten mjukat upp de internationella bestmmelserna ngot fr motorbtar som inte har mast och drfr har svrighet att fra toppljuset p freskriven hjd. I regel 23 d 2) i de internationella sjvgsreglerna r freskrivet att en motorbt under 7 m och vars fart ej kan verstiga 7 knop fr som enda ljus fra ett vitt, runtlysande ljus. Enligt regel 25 d rcker det fr en segelbt under 7 m och en roddbt att endast visa ett vitt ljus i s god tid att kollision kan undvikas. Observera att motorbten skall fra ett vitt ljus d v s ha det permanent uppe och tnt medan segelbten och roddbten endast behver visa det, nr ngon nrmar sig. I svenskt inre vatten medfr dock dessa lttnader i lanternefringen att sdana btar skall, enligt sista stycket, hlla sig vl ur vgen d v s hlla sig p sidan av farleden.

58

15 . P timmerflotte eller slp av sammanbundna timmerflottar som bogseras, skall under dager signalfigurer enligt sjvgsregel 24 g (4) fras och under mrker minst fljande ljus: nr slpets bredd understiger tio meter, ett vitt runtlysande ljus p eller nra slpets frmre och aktra ndar, nr slpets bredd r tio meter eller mer, ett vitt runtlysande ljus p eller nra slpets hrn i dess frmre och aktra ndar och nr slpets lngd verstiger 50 meter, ytterligare vita runtlysande ljus s att avstndet mellan ljusen inte verstiger 50 meter.
15 har utformats s att den ger en fullstndig beskrivning av kraven p ljus och signalfigurer p timmerslp i inre vatten utan att man ocks mste studera regel 24 g. Lysvidden behandlas i 17 . Positionerna fr ljusen r valda s att samma ljus kan anvndas ocks vid resa utanfr baslinjerna, dock med lysvidden 3 M hos de ljus som skall fras enligt regel 24 g. Omvnt behver ett utifrn kommande slp, som anvnder de internationella ljusen, vid ingng till inre vatten endast komplettera dessa med de ytterligare ljus som 15 krver. Det finns inget hinder mot att internationella och nationella ljus frs samtidigt, varken innanfr eller utanfr inre vatten. nnu fler ljus fr fras.

16 . P oljebehllare, plastslangar och liknande freml, som bogseras, skall frutom ljus och signalfigurer enligt sjvgsregel 24 g, under mrker minst ett vitt runtlysande ljus fras p eller nra slpets frmre nde. Ljus och signalfigurer fr fras p flottar eller flottrer, som r kopplade till fremlet.
Det undantag frn ett ljus i slpets frmre nde, som regel 24 g lmnar, gller inte i svenskt inre vatten.

17 . Lysvidden fr ljus, som freskrivs i 15 och 16 , skall vara minst tv nautiska mil om inte slpets lngd verstiger 100 meter, d lysvidden p det eller de aktersta ljusen skall vara tre nautiska mil. Parvisa ljus skall ha samma lysvidd. Utanfr svenskt inre vatten skall dock ljus, som frs p bogserslp enligt sjvgsregel 24 g, ha lysvidden tre nautiska mil enligt sjvgsregel 22 d.
Med undantag frn sjvgsreglerna 24 g och 22 d fr ljus p timmerslp och oljebehllare m m i inre vatten ha lysvidden 2 M istllet fr 3 M, svida inte slpets lngd verstiger 100 meter, d de aktersta ljusen skall ha 3 M. Ljus som uppstts parvis i bredd skall ha samma lysvidd/ljusstyrka. Med ett slps lngd menas avstndet frn det bogserande fartygets akter till slpets aktersta nde, se regel 24 a.

18 . P en frja, som drivs eller styrs med vajer, lina eller ktting (linfrja) och vars lngd verstiger fem meter skall under mrker fras tre rda ljus placerade minst en meter frn varandra p de platser dr de syns bst och s att de i lngskeppsplanet bildar en vertikal triangel med spetsen uppt. Ljusen skall vara synliga runt hela horisonten p ett avstnd av minst en nautisk mil. P linfrja behver inte fras ljus enligt sjvgsregel 23 om Sjfartsverket fr srskilt fall inte beslutar annat. 59

Frjan skall p bda sidor ha ordet LINFRJA anbragt p ljus botten med s stora svarta versaler som mjligt. Ordet skall under mrker om mjligt vara belyst. Frn en linfrja med en lngd, som inte verstiger fem meter, skall alltid kunna visas ett vitt ljus. Sjfartsverket kan freskriva skyldighet att fra ljus och mrke enligt frsta och andra styckena fr en sdan linfrja om det r pkallat frn trafikskerhetssynpunkt.
Undantag frn att fra dessa ljus har beviljats vissa linfrjor som gs av Statens Vgverk och som gr i farvatten med liten trafik. Vid nedsatt sikt anvnder linfrja samma signal som fartyg med begrnsad manverfrmga enligt regel 35 c ( . .). Fr att pkalla uppmrksamhet att linfrja r p vg kan det frekomma att gult snabblixtljus visas. Vid nedsatt sikt avges ljudsignalen D ( . .). Signalen D kan ven avges som uppmrksamhetssignal.

3 kap. Freskrifter fr sjtrafiken i vissa omrden Trafikinformationssystem

(Gller fartyg lngre n 45 m med flera, enl. 2 och 3 .)

1 . Trafikinformationssystem r anordnade inom vissa trafikinformationsomrden. Dessa r beskrivna i bilagorna 39 till denna kungrelse. I bilagorna ges fr vissa omrden srskilda freskrifter fr sjtrafiken.
Trafikinformationssystem, Vessel Traffic Services (VTS) med tillhrande trafikfreskrifter, bygger p VHF-kommunikation mellan fartyg och VTS-central vid ingng i och utgng ur trafikinformationsomrde samt vid passage av anmlningspunkter inom omrdet. Fartyg lngre n 50 m (m fl enligt 2 ) r skyldiga att flja freskrifterna medan det r frivilligt fr andra enl. 3 . Fartygen skall kontinuerligt avlyssna en srskild VHF-kanal, nr de befinner sig i omrdet. Den trafikinformation och de vriga upplysningar, som VTS-centralen vid anmodan eller vid behov lmnar till fartygen, r endast att betrakta som information och innebr inte ngra bindande anvisningar eller direktiv gentemot fartygen. Beflhavarens och lotsens ansvar fr fartygens framfrande kvarstr allts ofrndrat. Bilaga VTS-central (Anropssignal) 1 och 2 3 4 5 VTS Marstrand VTS Gteborg VTS Oxelsund VTS Sdertlje 11 11 13 9 68 Lysekil Brofjorden Marstrand Uddevalla Vinga Gteborg Hvringe Oxelsund Norrkping Kalmarsund Landsort Nynshamn Sdertlje Mlaren Stockholms skrgrd Bottenhavet Farstugrunden Lule, Bottenviken VHF-kanaler Trafikinformationsomrde

6 7 8

VTS Stockholm VTS Gvle VTS Lule

73 13 12, 13, 14

60

VTS bemannas dygnet runt med personal som fljer trafiken och stndigt har en aktuell bild av trafiksituationen i omrdet. VTS lmnar information till fartyg som inpasserar i omrdet om frvntade mtande och korsande eller medgende fartyg. VTS lmnar vidare information om eventuella fel p skerhetsansstalter, begrnsningar i framkomligheten, isfrhllanden m m, samt annan information som kan ha betydelse fr sjfarten. VTS utfr p begran passning av kanal 16 t fartyg som inte har mjlighet till dubbelkanalpassning. Samtliga inkommande anmlningar kollationeras av VTS. Radiotrafiken p VHF registreras p bandspelare. I vissa omrden frekommer radarvervakning. Trafikfreskrifterna i sammandrag och lgen fr anmlningspunkter redovisas i aktuellt sjkort. Rttelser meddelas i Underrttelser fr sjfarten (Ufs). Srskilda broschyrer kan erhllas frn Sjfartsverket och VTS.

2 . Freskrifterna i 35 skall i trafikinformationsomrde iakttas av beflhavare p och annat fartygsbefl som ansvarar fr frandet av fartyg med en bruttodrktighet ver 300 eller en lngd ver 45 meter och bogserande fartyg som tillsammans med slp har en lngd ver 45 meter, om fr ett omrde inte i bilagan ges srskilda freskrifter. 3 . Fartyg enligt 2 , vars beflhavare inte anlitar lots, skall vid frd i ett trafikinformationsomrde vara utrustat med VHF-telefonianlggning. Kontinuerlig passning skall ske p i bilagorna fr varje trafikinformationsomrde angiven VHF-kanal. Beflhavare p fartyg, som inte omfattas av 2 men som r utrustat med VHF-telefonianlggning, br kontinuerligt passa p angiven VHF-kanal. Anmlan enligt 4 och 5 av sdant fartyg br gras om omstndigheterna gr det lmpligt. 4 . Beflhavare eller annat fartygsbefl som ansvarar fr frandet av ett fartyg enligt 2 skall bl a fr undvikande av mte i trnga farledsavsnitt anmla fartyget till den plats som anges i bilagorna fr varje trafikinformationsomrde. Anmlan skall ske a) vid ingng i och utgng ur omrdet, b) vid i bilagorna angivna VHF-anmlningspunkter, c) efter ankomst till och omedelbart fre avgng frn kaj, vid ndring av frdvg, vid ankring och lttning, samt vid intrffad grundsttning, kollision, eller annan sjolycka, vid fel eller skada p maskineri, anlggning eller instrument, som vsentligt kan frsmra fartygets skra navigering och manvrering. 5 . Anmlan vid ingng i trafikinformationsomrde och omedelbart fre avgng frn kaj eller ankarplats skall innehlla fartygets namn, igenknningssignal,

61

position samt avsedd frdvg och destination. Anmlan vid vriga tillfllen skall innehlla fartygets namn, position och destination utom vid utgng ur trafikinformationsomrde d destination inte behver uppges. P begran av VTS-central eller lotsstation, som finns i trafikinformationsomrdet, skall anmlan kompletteras med ytterligare uppgifter. 6 . Bjursundsstrmsbron (57 55,2' N, 16 35,6' O) fr inte passeras av fartyg med en bruttodrktighet om 300 eller mer, av fartyg som har en bredd av tolv meter eller mer eller av fartyg, som krver en segelfri hjd av 15 meter eller mer. 7 . Fartyg som kommer frn Kalmarsund eller hamnar och ankarplatser i sydstra Sverige, belgna mellan longituderna 14 40' O och 16 00' O, och som p ostgende passerar mellan fyren lands S Udde och fyren Utklippan, fr anvnda kusttrafikzonen i trafiksepareringssystemet sder om land. 8 . Fartyg som kommer frn eller r p vg till hamnar p Gotland och ankarplatser eller fiskeomrden p svenskt sjterritorium utanfr n, fr anvnda kusttrafikzonen i trafiksepareringssystemet sder om Gotland.

Srskilda freskrifter
9 . Fr sjtrafiken p Vnern, i hamnar, p Trollhtte, Sdertlje, Falsterbo och Gta kanaler samt p vissa andra kanaler gller srskilda freskrifter.
Ytterligare lokala trafikbestmmelser med anmlningsskyldighet ver VHF-radiotelefonianlggning eller motsvarande praxis finns fr flera svenska farleder och hamnar. Uppgifter om dessa lmnas i nautiska publikationer, bl a i Ufs och i sjkort. Bestmmelser fr sjtrafiken finns ven i hamnordningar och i kungrelser av lnsstyrelser om t ex fartbegrnsningar. Jmfr vad som sgs i SjTF 2 kap.

4 kap. Freskrifter fr sjtrafiken med hnsyn till militra frhllanden

1 . P skepp skall under tiden frn solens uppgng till dess nedgng nationalitetsflaggan vara hissad medan svenskt rlogsfartyg r i sikte. Om ett skepp ligger i hamn eller p ankarplats, dit svenskt rlogsfartyg ankommer, eller om ett skepp anlnder till hamn eller ankarplats, dr svenskt rlogsfartyg befinner sig, fr skeppets nationalitetsflagga halas ned sedan det ankommande fartyget ankrats eller frtjts.

62

2 . P skepp under gng skall i skyddsomrde nationalitetsflaggan vara hissad frn solens uppgng till dess nedgng. Vid infart i sdant omrde skall flaggan hissas senast nr skeppet befinner sig en nautisk mil utanfr omrdet. 3 . P fartyg som r upplagt eller eljest taget ur trafik finns inte ngon skyldighet att fra flagga. 4 . Fartyg fr inte utan tvingande skl fras mellan svenska rlogsfartyg p vg i formering. 5 . P svensk undervattensbt p vg i vervattenslge skall, frutom i sjvgsreglerna freskrivna ljus, fras ett roterande gult ljus som r synligt runt hela horisonten p ett avstnd av minst fem nautiska mil, om inte srskilda omstndigheter krver annat. Ljuset fr fras ven nr undervattensbt r p vg i undervattenslge. Fartyg br manvreras med frsiktighet i nrheten av undervattensbt i vervattenslge och fras frbi undervattensbten p betryggande avstnd.
Enligt sjvgsregel 23 b skall luftburen svvare fra en gul, runtlysande snabblixt. Sjvgsreglerna anvisar inget srskilt ljus fr ubt. Se ven kommentar till 7 samt regel 21 f och 23 b.

6 . Frn svenskt rlogsfartyg som r sysselsatt med akustisk minsvepning skall, utver de ljus och signalfigurer som freskrivs i sjvgsreglerna, avges signalen U med ljusmorse mot fartyg som nrmar sig. Nr sdan signal givits br annat fartyg inte fras nrmare minsveparen n en och en halv nautisk mil.
Den enstlliga signalen U (. . ) betyder enligt Internationell signalbok (ISB) "Ni stvar mot fara". Signalen kan allts anvndas ocks av andra fartyg i denna betydelse. Chefen fr marinen har utfrdat meddelande om signaler och ljus som frs av fartyg inklusive en sjlvgende, fjrrstyrd farkost (SAM) , vilka utfr minskning med hydroakustisk och magnetisk apparatur (Ufs hfte nr 1). Fartygen och farkosten visar ljus och signaler enligt sjvgsregel 27 f. Sjfarande anmodas reducera farten, iaktta stor frsiktighet, samt manvrera s att strsta mjliga passageavstnd, dock minst 1000 m, erhlles.

7 . Nr frn svenskt rlogsfartyg planeras eller utfrs vapeninsats eller sprngning, desamering eller bogsering av mina eller mlbogsering skall, utver i sjvgsreglerna freskrivna ljus och signalfigurer, visas fljande signaler p frliga masten: vid dager: en rd flagga och vid behov som frstrkning en grn lyskula samt avges upprepade korta ljud med fartygets ljudsignalanordning. under mrker ett ljus med rtt sken synligt runt hela horisonten p ett avstnd av minst tv nautiska mil och vid behov som frstrkning en grn lyskula samt 63

avges upprepade korta ljud med fartygets ljudsignalanordning. Nr vapeninsats planeras frn helikopter ver vatten avges frn denna orangefrgat rkljus bde vid dager och under mrker. Nr frn fartyg iakttas de signaler, som freskrivits i frsta och andra styckena, skall fartyget fras frn omrdet.
En tvtungad rd flagga betyder enligt ISB "Jag lastar eller lossar eller transporterar farligt gods". Jfr kommentar till 6 . I Vttern frekommer bevakningsfartyg vid skjutvningar, som fr ett gult snabblixt-ljus svl under dager som mrker.

8 . P svenskt rlogsfartyg, som var tillsammans med undervattensbt i undervattenslge, skall vid dager fras signalen NE 2 p den frliga masten, om srskilda skl inte franleder annat. Fartyg, p vilket signal enligt frsta stycket iakttas eller som r i omrde dr undervattensbtar kan befinna sig i undervattenslge, br fras med frsiktighet. Utkiken ombord br skrpas. Om frn fartyget iakttas undervattensbts periskop, snorkel-, radio- eller radarmast, frn undervattensbt uppslppt slpboj, luftuppkok eller ljus- och rksignaler p vattenytan eller undervattensbt som intar vervattenslge, br fartyget fras s att det passerar p betryggande avstnd frn undervattensbten och om mjligt akter om denna.
Signalen NE 2 betyder enligt ISB "Fortstt med stor frsiktighet. Undervattensbtar var i detta omrde".

9 . Om fartyg ptrffar telefon- eller uppstigningsboj eller boj fr rddningsklockas vajer som tillhr undervattensbt, skall beflhavaren snarast underrtta svenskt rlogsfartyg, sjbevakningscentral, militrbeflhavare, kustradiostation, tullverkets sambandscentral, lotsplats eller polismyndighet.
Detsamma gller observation av luftuppkok eller ljus- och rksignaler, vilka kan hrrra frn ubt i nd. Underrttelserna skall vidarebefordras till Marinledningen.

10 . Vid frd genom minerat farvatten skall beflhavare flja de srskilda bestmmelser om anlitande av lots eller militr personal fr lotsning samt om frdvg och stt att fra fartyget, som Sjfartsverket efter samrd med verbeflhavaren kan ha meddelat. Sdan freskrift om lotsning erstter inte, om det inte srskilt angetts, skyldighet att anlita lots som freskrivits med std av frordningen (1982:569) om lotsning m.m.

5 kap. Prejning och visitering

1 . Nr ett fartyg prejas frn ett fartyg eller luftfartyg, eller frn land av behrig 64

civil eller militr myndighet, r det prejade fartygets beflhavare skyldig att om de nautiska frhllandena medger det omedelbart styra anvisad kurs, stoppa sitt fartyg, lgga bi eller ankra. Fartygets nationalitetsflagga skall alltid hissas vid prejningen. Om farvattnen och omstndigheterna medger det br beflhavaren dessutom lta fartyget gira ur kursen fr att visa att prejningen uppfattats och tlytts. 2 . Beflhavaren p ett prejat fartyg r skyldig att besvara signaler och muntliga frgor frn den som prejar. Nr svar ges fr radio inte anvndas om frbud mot radiosignalering utfrdats i annat sammanhang. 3 . Beflhavaren p ett prejat fartyg fr inte fortstta fartygets resa frrn den prejande givit tillstnd till det. Beflhavaren r skyldig att flja de anvisningar som den prejande kan ge om den fortsatta resan inom Sveriges sjterritorium och Sveriges ekonomiska zon. 4 . Prejning verkstlls frn fartyg eller land genom att signalen L eller signalen SO ges med signalflaggor, ljus- eller ljudmorsering eller genom att anrop sker p radio eller genom att stoppspade visas eller muntligt eller p annat otvetydligt stt. Prejning kan fregs eller fljas av uppmrksamhetssignal bestende av lsa eller skarpa skott utan riktning mot det prejade fartyget eller av en utdragen signal med vissla. Prejning frn luftfartyg verkstlls genom att signalen L eller signalen SO ges med ljusmorsering eller genom att anrop sker p radio eller att varningseld avges.
Den enstlliga signalen L (p morse . . .) betyder enligt ISB "Stoppa farten gonblickligen". Flaggan har fyra kvadrater, varav tv diagonalt r gula och tv svarta. Den tv-stlliga signalen SO har samma betydelse som L.

5 . Beflhavaren p ett fartyg, som skall visiteras, skall underltta bordning och frrttningens genomfrande och lmna de upplysningar om fartyget och dess resa som begrs. Om visiteringen av ett fartyg ger anledning till yttligare underskning i hamn, r fartygets beflhavare skyldig att lyda visiteringsfrttarens order om ingng till en nrbelgen svensk hamn.

65

Lysekils trafikinformationsomrde*

Bilaga 1

Omrde: Med Lysekils trafikinformationsomrde frsts vattenomrdet inom Kungshamn, Skarvastt, Segebden, Srgrundsberget, Skrmjas ungar, Httan, Tvestjrten och longituden 11 45' O p Havstens fjord. VHF-kanal: Kontinuerlig passning enligt 3 kap. 3 och anmlan enligt 3 kap. 4 skall ske p VHFkanal 11 (156,550 MHz). Plats till vilken anmlan skall ske (anropssignal): VTS Marstrand. VHF-anmlningspunkter: Islandsberg (ca 58 11,7' N, 11 24,0' O) Koljfjord (ca 58 13,9' N, 11 34,6' O) Havstens fjord (ca 58 18,4' N, 11 45,0' O) VHF-anmlningspunkt 9 VHF-anmlningspunkt 8 VHF-anmlningspunkt 7

Linfrjan ver Mal strmmar (ca 58 11,8' N, 11 29,3' O): Linfrjan har ett strsta vajerdjup p 5 m d den ligger p Malsidan. D fartygs djupgende verstiger 4 m skall rapportering till linfrjan ske p VHF-kanal 11 senast 15 minuter fre berknad passage.

Marstrands trafikinformationsomrde*

Bilaga 2

Omrde: Med Marstrands trafikinformationsomrde frsts vattenomrdet inom Barlind, Sl, Htteberget, Flatholmen och longituden 11 45' O p Havsstens fjord och Asker fjord. VHF-kanal: Kontinuerlig passning enligt 3 kap. 3 och anmlan enligt 3 kap. 4 skall ske p VHFkanal 11 (156,550 MHz). Plats till vilken anmlan skall ske (anropssignal): VTS Marstrand. VHF-anmlningspunkter: Htteberget (ca 57 51,5' N, 11 27,2' O) VHF-anmlningspunkt 1 Mitholmarna (ca 57 58,0' N, 11 43,3' O) VHF-anmlningspunkt 2 Halsefjord (ca 58 06,9' N, 11 49,0' O) VHF-anmlningspunkt 3 Strandans (ca 58 12,4' N, 11 51,2' O) VHF-anmlningspunkt 4 Bredbden (ca 57 57,6' N, 11 27,8' O) VHF-anmlningspunkt 5 Slfjord (ca 57 48,1' N, 11 38,3' O) VHF-anmlningspunkt 6 Havstens fjord (ca 58 18,4' N, 11 45,0' O) VHF-anmlningspunkt 7 *Fr o m 1 november 2000 har Lysekils och Marstrands trafikinformationsomrden slagits samman. Se Ufs 2000:44/1024.

Gteborgs trafikinformationsomrde

Bilaga 3

Omrde: Med Gteborgs trafikinformationsomrde frsts vattenomrdet som begrnsas i vster av en cirkel med sex nautiska mils radie och medelpunkten i Vinga fyr, i norr och sder av de latitudparalleller som tangerar cirkeln samt i ster av en linje tvrs Gta lv vid Lrjens utflde. VHF-kanal: Kontinuerlig passning enligt 3 kap. 3 och anmlan enligt 3 kap. 4 skall vster om Gtalvbron ske p VHF-kanal 13 (156,650 MHz) och ster om Gtalvbron p VHF-kanal 9 (156,450 MHz). Plats till vilken anmlan skall ske (anropssignal): VTS Gteborg. VHF-anmlningspunkter: vid gng mot Gteborg vid passage av Buskrs Knte (57 38,33' N, 11 41,5' O) VHF-anmlningspunkt 1 vid gng frn Gteborg vid passage av Knippelholmarna (57 40,98' N, 11 49,28' O) VHF-anmlningspunkt 2 vid passage av Gtalvbron (57 42,88' N, 11 58,16' O) VHF-anmlningspunkt 3 Srskilt: Franmlan: VHF-anmlan skall ven ske 30 minuter fre ingng i trafikinformationsomrdet.

66

Brvikens trafikinformationsomrde

Bilaga 4

Omrde: Med Brvikens trafikinformationsomrde frsts vattenomrdet inom Norrkping, Arksund, Gustav Daln, Harts Stngskr och Kllvik (grns mot Mlaren/Landsorts trafikinformationsomrde). VHF-kanal: Kontinuerlig passning enligt 3 kap. 3 och anmlan enligt 3 kap. 4 skall ske p VHFkanal 9 (156,450 MHz). Plats till vilken anmlan skall ske (anropssignal): VTS Oxelsund. VHF-anmlningspunkter: Gustav Daln (ca 58 37,2' N, Vinterklasen (ca 58 38,0' N, Harg (ca 58 36,1' N, Algersgrund (ca 58 39,3' N, Arksund (ca 58 29,4' N, 17 28,0' O) 17 07,4' O) 16 53,9' O) 16 27,4' O) 16 57,2' O) VHF-anmlningspunkt 41 VHF-anmlningspunkt 42 VHF-anmlningspunkt 43 VHF-anmlningspunkt 44 VHF-anmlningspunkt 45

Mlaren/Landsorts trafikinformationsomrde

Bilaga 5

Omrde: Med Mlaren/Landsorts trafikinformationsomrde frsts vattenomrdet som begrnsas i sder av Kllvik, Svsund (grns mot Brvikens trafikinformationsomrde),Harts Stngskr, Landsorts angringsboj, Stuphll, Lngbling, Stora Rotholmen och Lnggarn (grns mot Stockholms trafikinformationsomrde),samt Mlaren med undantag fr omrdet norr om Stket och Stockholm (Hammarbyslussen, grns mot Stockholms trafikinformationsomrde). VHF-kanal: Kontinuerlig passning enligt 3 kap. 3 och anmlan enligt 3 kap. 4 skall ske p VHFkanal 68 (156,425 MHz). Plats till vilken anmlan skall ske (anropssignal): VTS Sdertlje VHF-anmlningspunkter: Stora Rotholmen (ca 59 04,3' N, Tiljandersknallt (ca 58 45,4' N, Regarn (ca 58 57,4' N, Flsklsa (ca 59 07,2' N, p nordgende vid passage av: Skanssundet (ca 59 03,4' N, p sydgende vid passage av: Bornhuvud (ca 59 16,2' N, p vstgende vid passage av: Eker kyrka (ca 59 16,0' N, Okn Hlludde (ca 59 31,6' N, Torshlla (ca 59 27,9' N, p ostgende vid passage av: Kungsberget (ca 59 28,8' N, Lnghllsudde (ca 59 17,4' N, 18 19,0' O) 17 49,2' O) 17 43,1' O) 17 41,1' O) VHF-anmlningspunkt 1 VHF-anmlningspunkt 20a VHF-anmlningspunkt 20b VHF-anmlningspunkt 22

17 41,2' O) VHF-anmlningspunkt 21 17 34,4' O) VHF-anmlningspunkt 23 17 44,8' O) VHF-anmlningspunkt 31 17 06,5' O) VHF-anmlningspunkt 25 16 28,6' O) VHF-anmlningspunkt 28 16 55,5' O) VHF-anmlningspunkt 26 17 36,5' O) VHF-anmlningspunkt 30

Stockholms trafikinformationsomrde

Bilaga 6

Omrde: Med Stockholms trafikinformationsomrde frsts vattenomrdet inom Stora Rotholmen, (grns mot Mlaren/Landsorts trafikinformationsomrden), Revengegrundet, Sderarm, Simpnsklubb, Svartklubben, Djursten och Stockholm (Hammarbyslussen, grns mot Mlaren/Landsorts trafikinformationsomrden). VHF-kanal: Kontinuerlig passning enligt 3 kap. 3 och anmlan enligt 3 kap. 4 skall ske p VHFkanal 73 (156,675 MHz). Vid anmlan skall utver de uppgifter, som freskrivs i 3 kap. 5 , vid ingng i trafikinformationsomrdet och fre avgng frn kaj eller ankarplats uppgift lmnas om fartygets djupgende, om det r sex meter eller mer, fartygets lngd, om den r strre n 150 meter, och fartygets art, om det r ett tankfartyg.

67

Plats till vilken anmlan skall ske (anropssignal): VTS Stockholm. VHF-anmlningspunkter: Stora Rotholmen (ca 59 04,3' N, Revengegrundet (ca 59 15,1' N, Fjrdhllan (ca 59 09,6' N, Kanholmsfjrden (ca 59 20,1' N, Nyvarp (ca 59 24,7' N, stra lggrundet (ca 59 26,6' N, Lagngrundet (ca 59 21,6' N, Fjderholmarna (ca 59 19,7' N, Mar (ca 59 42,3' N, Gryten (ca 59 37,2' N, Linans (ca 59 28,4' N, Morsken (ca 59 30,9' N, Tjrven syd (ca 59 46,4' N, Tjrven vst (ca 59 47,7' N, Simpnsklubb (ca 59 53,9' N, Tjock (ca 59 45,4' N, Vidinge (ca 59 40,3' N, Svartklubben syd (ca 60 09,0' N, Svartklubben nord (ca 60 12,0' N, Djursten (ca 60 22,5' N, Grholmen (ca 59 32,3' N, 18 19,0' O) 19 01,0' O) 18 34,0' O) 18 47,8' O) 18 31,6' O) 18 25,1' O) 18 25,3' O) 18 10,7' O) 19 03,0' O) 18 49,8' O) 18 29,8' O) 19 06,3' O) 19 23,0' O) 19 19,9' O) 19 04,9' O) 19 05,9' O) 19 10,3' O) 18 52,9' O) 18 53,8' O) 18 23,1' O) 18 34,0' O) VHF-anmlningspunkt 1 VHF-anmlningspunkt 2 VHF-anmlningspunkt 3 VHF-anmlningspunkt 4 VHF-anmlningspunkt 5 VHF-anmlningspunkt 6 VHF-anmlningspunkt 7 VHF-anmlningspunkt 8 VHF-anmlningspunkt 9 VHF-anmlningspunkt 10 VHF-anmlningspunkt 11 VHF-anmlningspunkt 12 VHF-anmlningspunkt 13a VHF-anmlningspunkt 13b VHF-anmlningspunkt 14 VHF-anmlningspunkt 14b VHF-anmlningspunkt 15 VHF-anmlningspunkt 16 VHF-anmlningspunkt 17 VHF-anmlningspunkt 18 VHF-anmlningspunkt 19

Se anm

Se anm Se anm Se anm

Anm. Franmlan: VHF-anmlan fre ingng i trafikinformationsomrdet skall ven ske 30 min fre ankomst till Revengegrundet, Tjrven eller Simpnsklubb. Srskilt: 1. Lindalssundet: I Lindalssundet fr fartyg med en bruttodrktighet ver 300 inte framfras p vstlig kurs. 2. Kodjupet och Sandhamnssundet: I Kodjupet och Sandhamnssundet (mellan Sandn och Telegrafholmen) fr fartyg med en bruttodrktighet ver 300 inte framfras. 3. Vaxholms fstning: Fartyg som har en lngd under tolv meter eller en bredd under fyra meter skall vid passage av Vaxholms fstning framfras genom det stra fstningssundet. 4. Trafiksepareringssystem: I farleden SandhamnStockholm (allmnna farlederna nr 535 och 541) r inrttade fem trafiksepareringssystem, vars separeringszoner r cirkulra med radien 50 meter och centrum i position 59 19,29' N, 18 48,20' O, (sjk 6143) S Kanholmsfjrden 59 22,02' N, 18 45,74' O, (sjk 6143) N Kanholmsfjrden 59 22,50' N, 18 36,05' O, (sjk 6143) Sandfjrden 59 26,20' N, 18 23,40' O, (sjk 6142) Trlhavet 59 21,50' N, 18 26,69' O, (sjk 6142) Torsbyfjrden Vid frande av fartyg, fr vilka skyldighet att medverka i trafikinformationssystemet freligger, skall vid och i systemen de internationella sjvgsreglerna tillmpas p samma stt som fr system antagna av Internationella Sjfartsorganisationen (IMO). Trafikstrken r utan angiven yttre begrnsning och kusttrafikzoner r inte inrttade. Systemen r inte frsedda med srskild utmrkning. Separeringszonerna skall s lngt det r mjligt undvikas.

68

5. Mtesfrbud: I farleden SandhamnStockholm (allmnna farlederna nr 535 och 541) gller frbud mot mte mellan fartyg med bruttodrktighet strre n 800 i fljande farledsavsnitt. SktkobbenTviskr, GetholmenSmrasken, Oxdjupet, TynningBergholmen, mellan latituderna mellan longituderna mellan latituderna mellan longituderna 59 17,12' N och 59 17,62' N 18 52,80' O och 18 52,00' O 59 24,20' N och 59 23,80' N 18 24,00' O och 18 23,10' O

Kommentar: Trafiksepareringssystemen r upprttade i verenstmmelse med de regler som tillmpas av Internationella Sjfartsorganisationen (IMO) och fr systemen gller de internationella sjvgsreglerna p samma stt som fr system antagna av IMO, dock att endast fartyg, som skall medverka i trafikinformationssystemet och som framfrs i farleden eller del drav, behver anvnda systemen de i princip moturs gende trafikriktningarna, som terges i sjkorten, r rekommendationer. systemen r ej frsedda med srskild utmrkning, separeringszonerna skall ndock i grligaste mn undvikas. Trafikstrken r utan angiven yttre begrnsning och kusttrafikzoner r ej inrttade. Dessutom finns fr flera farleder rekommendationer frn Stockholms sjtrafikomrde om bl a var mten och omkrningar br undvikas, av strre fartyg.

Gvle trafikinformationsmrde

Bilaga 7

Omrde: Med Gvle trafikinformationsomrde frsts farlederna till hamnar i Bottenhavet frn Gvlebukten till ngermanlven. VHF-kanal: Kontinuerlig passning enligt 3.kap. 3 och anmlan enligt 3 kap. 4 skall ske p VHFkanal 13. Plats till vilken anmlan skall ske (anropssignal): VTS Gvle VHF-anmlningspunkter: Vktaren (ca 60 42,7' N, 17 36,2' O) Purrutsgrund (ca 60 46,7' N, 17 27,5' O) Vlkommen (ca 60 57,8' N. 17 15,0' O) Storjungfrun syd (ca 61 06,9' N, 17 21,3' O) Blomman (ca 61 11,5' N, 17 17,5' O) Hllgrund (ca 61 15,8' N, 17 22,0' O) Tihllsten (ca 61 31,5' N, 17 19,0' O) Hudiksgrund (ca 61 35,0' N, 17 24,0' O) Britas klack (ca 61 53,1' N, 17 27,7' O) Brmn syd (ca 62 10,0' N, 17 39,7' O) Brmn nord (ca 62 17,4' N, 17 40,4' O) stholmsudde (ca 62 22,8' N, 17 43,8' O) Hrn *) (ca 62 36,6' N, 18 05,8' O) Storn syd *) (ca 62 43,4' N, 18 12,8' O) Storn nord *) (ca 62 47,6' N, 18 17,0' O) Ramn (ca 62 50,0' N, 17 54,0' O) Brunne (ca 62 56,0' N, 17 50,5' O) VHF-anmlningspunkt 11 VHF-anmlningspunkt 12 VHF-anmlningspunkt 13 VHF-anmlningspunkt 21 VHF-anmlningspunkt 22 VHF-anmlningspunkt 23 VHF-anmlningspunkt 31 VHF-anmlningspunkt 32 VHF-anmlningspunkt 41 VHF-anmlningspunkt 51 VHF-anmlningspunkt 52 VHF-anmlningspunkt 53 VHF-anmlningspunkt 61 VHF-anmlningspunkt 62 VHF-anmlningspunkt 63 VHF-anmlningspunkt 64 VHF-anmlningspunkt 65

Srskilt: *) VHF-anmlan skall fre ingng i trafikinformationsomrdet ven ske ca 30 minuter fre ankomst till anmlningspunkterna 61 - 63. Fartyg utrustade med AIS behver inte avge sdan franmlan. Rapport skall ske 10 minuter fre avgng frn kaj eller ankarplats.

69

Lule trafikinformationsomrde

Bilaga 8

Omrde: Med Lule trafikinformationsomrde frsts vattenomrdet inom Lule, Farstugrunden, Rdkallen, Germand och Lulnset samt farlederna till Pite, Skelleftehamn och Ume. VHF-kanal: Kontinuerlig passning enligt 3 kap. 3 och anmlan enligt 3 kap. 4 skall ske p VHFkanal 14 (156,700 MHz) 13 eller12 enligt nedan. Plats till vilken anmlan skall ske (anropssignal): VTS Lule VHF-anmlningspunkter: Farstugrunden *) (ca 65 20,0' N, Larsgrundet (ca 65 27,5' N, Klubbnset (ca 65 30,5' N, Rdkallen *) (ca 65 18,1' N, Dynan (ca 65 24,7' N, Persgrundet (ca 65 27,4' N, Malren *) (ca 65 32,0'N, Nygrn *) (ca 65 01,0' N, Gsren *) (ca 64 40,0' N, Vktaren *) (ca 63 33,0' N, Lgaren *) (ca 63 32,0' N, Storbdan *) (ca 63 21,0' N, Vallinsgrundet *) (ca 63 18,0' N, Skagshllan *) (ca 63 10,0' N, Trysunda *) (ca 63 10,0' N, 22 47,0' O) 22 30,0' O) 22 22,0' O) 22 18,4' O) 22 21,8' O) 22 26,3' O) 23 25,0' O) 21 46,0' O) 21 30,0' O) 20 30,0' O) 20 05,0' O) 19 35,0' O) 19 20,0' O) 19 00,0' O) 18 48,0' O) VHF-anmlningspunkt 1 VHF-anmlningspunkt 2 VHF-anmlningspunkt 3 VHF-anmlningspunkt 4 VHF-anmlningspunkt 5 VHF-anmlningspunkt 6 VHF-anmlningspunkt 7 VHF-anmlningspunkt 8 VHF-anmlningspunkt 9 VHF-anmlningspunkt 10 VHF-anmlningspunkt 11 VHF-anmlningspunkt 12 VHF-anmlningspunkt 13 VHF-anmlningspunkt 14 VHF-anmlningspunkt 15 VHF-kanal 14 VHF-kanal 14 VHF-kanal 14 VHF-kanal 14 VHF-kanal 14 VHF-kanal 14 VHF-kanal 14 VHF-kanal 13 VHF-kanal 13 VHF-kanal 12 VHF-kanal 12 VHF-kanal 14 VHF-kanal 14 VHF-kanal 14 VHF-kanal 14

Srskilt: *) VHF-anmlan fre ingng i trafikinformationsomrdet skall ven ske 30 minuter fre ankomst till anmlningspunkterna 1, 4 och 7-15. Fartyg utrustade med AIS behver inte avge sdan franmlan. Rapport skall ske 10 minuter fre avgng frn kaj eller ankarplats.

70

Avdelning D.

Sjvgmrken

Sjfartsverket faststller utformningen och anvndningen av sjvgmrken. (Se SjTF 2 kap. 5 ). Exempel p mrken (skyltar och tavlor) visas p omstende sida. Under en vergngsperiod gller ven ldre mrken och skyltar. Sjvgmrke stts upp p land i ytterkanten av respektive omrde och undantagsvis p gula bojar i sjn.

Typ av mrke Varningsmrke

Betydelse och utseende Anger frhllande som kan medfra fara fr sjtrafikkant. Kvadratisk, vit med rd brd och svart symbol. Informerar eller anvisar sjtrafikant om att t.ex. viss verksamhet frekommer och/eller r tillten. Kvadratisk, bl med vit symbol. Anger skyldighet fr sjtrafikant enligt bestmmelse som utfrdats av behrig myndighet, vanligen med std av SjTF 2 kap. Kvadratisk, vit med rd brd och svart symbol. Anger frbud mot viss sjtrafik eller verksamhet eller anger fartbegrnsning. Mrket uppsttes enligt bestmmelse som utfrdats av behrig myndighet, vanligen med std av SjTF 2 kap. Kvadratisk, vit med rd brd och svart symbol samt en rd snedbom. Fartbegrnsning r dock utan snedbom. Kompletterar vriga mrken med uppgifter om begrnsad giltighet, ett omrdes utstrckning m.m. Hit hr ven enslingetavlor fr utmrkning av kabel, rr m.m. Fretrdesvis rektangulra med frg efter det mrke som det kompletterar.
Kvadratiska 1 020 x 1 020 mm 1 530 x 1 530 mm (normalstorlek) 2 040 x 2 040 mm Trianglar (enslinje): 600 mm i sida 1 350 mm i sida 1 530 mm i sida (normalstorlek) 2 040 mm i sida

Upplysningsmrke

Pbudsmrke

Frbudsmrke

Tillggstavla

Mtt p tavlor

71

72

SVENSKA SJVGMRKEN
VARNINGSMRKEN
KABEL
Begrnsad bredd Rrlig bro Arbete i el. vid vatten Badplats Fiskeredskap Annan fara

Linfrja

Livsfarlig ledning

Begrnsad hjd

Begrnsad djup

UPPLYSNINGSMRKEN

PBUDSMRKEN

TILLGGSTAVLOR
0 800m 0 800m

SPORT
Enslinje
Brdsegling tillten Vattenskidkn. tillten Ankring tillten Frtjning tillten Stoppgrns Avge ljudsignal Pbjuden frdriktn.

Vattenskoter- Fritidsbtskn. tillten traf. tillten

Motorbtstraf. tillten

Segelbtstraf. tillten

0 800m 0,2 1,2M

FRBUDSMRKEN
SPORT
Frbud mot fritidsbtar Frbud mot motorbtar Frbud mot segelbtar Frbud mot brdsegling Frbud mot vattensk.kn. Frbud mot ankring Frbud mot frtjning

5
TILLGGSTAVLOR
GLLER SKEPP Slag av Slag av GLLER EJ SKEPP
GLLER FARTYG BRUTTO 1300

Frbud mot landstigning

Frbud mot dykning

Fartbegrns. 5 knop

Frbud mot sjtrafik

Strckans lngd i meter (m) el. naut. mil (M) med brjan vid el. bortom tavlan.

100m

350 m FRN STRANDEN

08 17

1 MAJ 1 SEP

.
Slag av Signal

SE SJKORT

Avstnd vriga

Avstnd

Tid

Datum

Utstrckning i sidled p bda eller ena sidan av huvudtavlan.

ANM. Tillggstavla har samma frg som sin huvudtavla.

Avdelning E.

Utmrkning med bojar och prickar

Redigerat utdrag ur ''Sjfartsverkets kungrelse om utmrkningssystem i svenska farvatten'' (SJFS 1979:14) med ndring avseende reflexer (SJFS 1993:4).
Detta utmrkningssystem finns i ''region A'' som omfattar bl.a. hela Europa.

Allmnna bestmmelser
Denna kungrelse tillmpas p alla flytande sjmrken fr att utmrka sidobegrnsningen av farleder, naturliga och andra hinder ssom friliggande grund och vrak, andra omrden eller frhllanden av betydelse fr navigeringen samt nya hinder. Flytande sjmrken r bojar och prickar. Flytande sjmrken indelas i lateral (sido) mrken, kardinal (vderstrecks) mrken, punktmrken, mittledsmrken och specialmrken. Flytande sjmrken karaktriseras av en eller fler av fljande faktorer: Frg, form och topptecken samt ljusets frg och karaktr.

Lateral (sido) utmrkning

Lateralmrken utsttes efter utmrkningens huvudriktning. Denna fljer i princip den svenska kusten frn Strmstad till Haparanda och i vrigt frn sjn in mot hamnarna. Lateralmrken knnetecknas av:
Frg: Form: Topptecken: (om psatt) Ljus: (om psatt) Reflex: Babordsmrke Rd Cylindrisk boj (plattboj) isboj eller prick En rd cylinder Rtt av valfri karaktr Rd i vre delen av mrket
BABORDSMRKEN
Prick Pelarboj

Tecken fr huvudriktning i sjkort

Styrbordsmrke Grn Konisk boj (spetsboj) isboj eller prick En grn kon, spetsen uppt Grnt av valfri karaktr Grn i vre delen av mrket

STYRBORDSMRKEN
Spetsboj Isboj

Plattboj

73

Kardinal (vderstrecks) utmrkning Kardinalmrke namnges efter den kvadrant (nord, ost, syd eller vst) i vilken det r placerat i bring frn grundet eller hindret. Mrket skall passeras t samma vderstreck som namnet anger. Ett kardinalmrke kan utmrka en farledsfrgrening. Kardinalmrken knnetecknas av:
Frg: Topptecken: (2 svarta koner) Ljus: (Vitt) Reflex: Nord Svart ver gul Spetsarna uppt VQ eller Q En bl p det svarta fltet och en gul p det gula fltet Ost Svart med gult band Bas mot bas VQ(3) 5s, Q(3) 10s Tv bl p det vre svarta fltet Syd Gult ver svart Spetsarna nedt VQ(6) LFl 10s Q(6) LFl 15s En gul p det gula fltet och en bl p det svarta fltet Vst Gult med svart band Spets mot spets VQ(9) 10s, Q(9) 15s Tv gula p det vre gula fltet

Formen r alltid pelarboj, isboj (utan topptecken) eller prick.

VDERSTRECKSMRKEN
KARDINALMRKEN

NORDMRKE

VSTMRKE

OSTMRKE

SYDMRKE

Anm.: Dispens frn regler om topptecken p kardinalprickar har lmnats i vissa fall.

74

Punktmrken Punktmrke r frankrat p hinder av begrnsad omfattning kring vilket det finns fritt vatten.
Frg: Svarta och rda horisontella flt Form: Pelarboj, isboj eller prick Topptecken: Tv svarta klot Ljus: Vitt, Fl(2) 5s, Fl(2) 10s Reflex: En bl p det vre svarta fltet och en rd p det vre rda fltet

PUNKTMRKEN

Mittledsmrken Mittledsmrke visar att det finns fritt vatten p alla sidor runt mrket och anvndes som mittmarkering i en farled fr att utmrka en angring m.m.
Frg: Rda och vita flt Form: Pelarboj, isboj eller prick Topptecken: Ett rtt klot Ljus: Vitt, Iso, Oc, LFl 10s Reflex: Minst en av vardera rd och vit p den vre delen av mrket anordnade vertikalt eller horisontellt

MITTLEDSMRKEN

Specialmrken Specialmrke r i frsta hand ej avsett fr navigering utan anger t.ex. kabel, mtinstrument eller grns fr omrde.
Frg: Gul Form: Valfri Topptecken: Gult X (kryss) Ljus: Gult, dock ej samma karaktr som fr kardinal, punkt- och mittledsmrken Reflex: Gult reflekterande topptecken eller en gul p vre delen av mrket. Andra specialmrken kan frekomma.

SPECIALMRKEN

Nya hinder Nyupptckta hinder och vrak, som ej intagits i sjkort, utmrkes enligt detta system. Om faran r allvarlig r minst ett av mrkena dubblerade, varvid de dubblerade sjmrkena r identiska. Om ljus anvnds: Passande lateral eller kardinal VQ eller Q karaktr. Ett av de dubblerade mrkena kan ha racon ("radarfyr") kodifierad "D" ( . .).
Bestmmelser om tillstnd att anordna skerhetsanordningar, ssom bojar och prickar, finns i SjTF, 3 kap.

75

Avdelning F.

Utmrkning av fiskeredskap

Fiskeriverket har utfrdat freskrifter om utmrkning av fiskeredskap (FIFS 1994:14), som utkom frn trycket 1994-06-27. Freskrifterna trdde i kraft 1994-07-01. Fiskeriverket har adress: Box 423, 401 26 Gteborg. Telefon 031-743 03 00. Ngot rikstckande utmrkningssystem fr fiskeredskap har inte funnits tidigare. Dock har i viss mn denna utmrkning anvnts under senare r, srskilt vad gller fasta redskap i vissa omrden. Inledningsvis beskriver Sjfartsverket utmrkningssystemet vergripande. Drp fljer Fiskeriverkets frfattningstext med ngra inskjutna kommentarer av Sjfartsverket. Avslutningsvis illustreras vissa typfall, fr att belysa vad utmrkningen ovan vatten kan informera den sjfarande om, betrffande redskapen och drmed vad sjtrafiken mste beakta.

Kortfattad beskrivning av utmrkningssystemet

Grunden fr systemet r uppbyggt av tv faktorer: "Ytstende redskap" (farliga fr psegling) respektive "verseglingsbara redskap". Redskap allmnt ndvakare p redskap skall i ostsektorn (frn nord, genom ost, t.o.m. syd) ha en flagga och en gul reflex, respektive i vstsektorn (frn syd, genom vst, t.o.m. nord) tv flaggor och tv gula reflexer. Flaggor p vakare till samma fiskeredskap skall ha samma frg (valfri, dock ej vit). En vakare som markerar mitten av ett redskap (mellanvakare) skall alltid ha en vit flagga och en gul reflex. Vissa redskap kan vara utmrkta med enbart fiskekula eller cylinder. Ytstende redskap Vakare till ytstende redskap skall, utver vad som sagts ovan, alltid ha ett topptecken i form av ett klot. Klotet kan vara en sfrisk radarreflektor. Till havs och i den mn det behvs och r lmpligt inomskrs skall vakarna ven vara frsedda med ljus: Ett ljus i ostsektorn och tv ljus i vstsektorn. Ljusen skall ha karaktren Fl Y 5s, d.v.s. avge en gul (Y) blixt (Fl) var femte sekund (5s). De tv ljusen i vstsektorn skall blinka samtidigt. Antalet ljus skall sledes verensstmma med antalet flagga/or och reflex/er p samma vakare. Fasta redskap Dessa redskap r ocks ytstende, men skall i stllet fr toppklot ha ett gult kryss p toppen av vakaren.

76

verseglingsbara redskap Dessa redskap, om de r kortare n 300 m, kan utmrkas med endast fiskekulor men fr utmrkas med vakare. Om en fiskare vill ha en sfrisk radarreflektor p en vakare till ett verseglingsbart redskap, s fr reflektorn inte vara placerad p toppen av vakaren. I sdant fall skall reflektorn placeras under flaggan p en vakare i ostsektorn och under tminstone den versta flaggan p en vakare i vstsektorn. I stersjn behvs inte mellanvakare till verseglingsbara redskap. Allmnt rd Vad som ovan sagts r inte heltckande, utan endast ett frsk till en versiktlig kortfattad beskrivning av regelsystemet. Det finns undantag, varfr varje sjfarare br lsa reglerna i sin helhet, fr att vara p den skra sidan. Det kan sgas, att om vakare i toppen r frsedd med ett toppklot, kryss eller en sfrisk radarreflektor, S VAR FRSIKTIG, eftersom det kan finnas ngot i ytan eller strax drunder.

77

Fiskeriverkets freskrifter om utmrkning av fiskeredskap

(FIFS 1994:14 och 1994:28) Med std av 15 och 16 fiskerifrordningen (1993:1097) freskriver Fiskeriverket fljande. Tillmpningsomrde 1 Dessa freskrifter avser mrkning och utmrkning av fiskeredskap och vattenbruksanlggningar inom Sveriges ekonomiska zon och territorialhav samt i inre vatten vid kusterna och i sjarna Vnern, Vttern, Mlaren och Hjlmaren. Freskrifternas gller inte vid fiske frn is.
Hr menas fiske frn fast is dr inte ngon sjtrafik frekommer. I drivis anvndes sltvakare enl 8 , pkt 4.

Definitioner 2 I dessa freskrifter avses med 1. stersjn: det havsomrde, innefattande Bottenhavet och Bottenviken, som vsterut begrnsas av rta linjer frn Hansenre Hoved till Gniben Odde, frn Korshage till Spodsberg och frn Gilbjerg Hoved till fyren Kullen. 2. resund: det havsomrde som r en del av stersjn och i norr begrnsas av en linje frn Gilbjerg Hoved till fyren Kullen och i sder av en linje frn Falsterbo fyr till Stevns fyr 3. inomskrs: sjarna Vnern, Vttern, Mlaren och Hjlmaren samt kustvattenomrdet ut till 300 meter utanfr de baslinjer som avses i lagen (1966:374) om Sveriges sjterrritorium. 4. utomskrs: det omrde utanfr grnsen mot inomskrs liggande vattenomrden som omfattas av territorialhavet enligt 3 lagen (1966:374) om Sveriges sjterritorium samt av den dr utanfr liggande svenska ekonomiska zonen. 5. ostsektorn: halva kompasscirkeln frn nord genom ost till och inkluderande syd. 6. vstsektorn: halva kompasscirkeln frn syd genom vst till och inkluderande nord. 7. redskap: enbart fiskeredskapet utan frankrings- och utmrkningsanordningar. 8. redskaps lngd: lngden p ett enstaka redskap eller hela lngden p flera sammankopplade redskap. 9. svajande redskap: rrligt redskap som r frankrat endast i den ena nden. 10. drivande redskap: rrligt redskap som inte r frankrat. 11. verseglingsbart redskap: redskap som kan verseglas av fartyg med fr omrdet normalt djupgende. 12. ytstende redskap: redskap som inte kan verseglas.

78

13. vakare: stng, med eller utan flytkropp, fr markering av ett fiskeredskaps lge. 14. sltvakare: vakare med ljusreflex, men utan ljus, flagga, radarreflektor eller toppklot, s utformad att drivis och drivande redskap kan passera ver den. 15. fiskekula: en klotformad flytande markering som utmrker den frankrade nden p svajande redskap, enstaka tinor eller inomskrs utsatta verseglingsbara redskap som r kortare n 300 meter. 16. cylinder: en flytande markering som utmrker inomskrs utsatta verseglingsbara redskap som r kortare n 50 meter. 17. toppklot: toppmrke p vakare som markerar ytstende redskap. 18. kryss: toppmrke p vakare som markerar fast fiskeredskap. 19. mrker: tiden mellan solens nedgng och dess uppgng. Skymning och gryning rknas i dessa freskrifter inte som mrker om utmrkningen nd ses p betryggande avstnd. Mrkning av fiskeredskap 3 Utestende fiskeredskap skall, genom markering p vakare, fiskekula eller cylinder, vara mrkta med uppgifter om anvndare enligt fljande. 1. Vid yrkesmssigt fiske: fiskefartygets distriktsbeteckning eller yrkesfiskelicensnummer eller srskilt registreringsnummer som kan tillhandahllas av lnsstyrelsen. 2. Vid fritidsfiske eller fiske med std av enskild rtt: namn och adress eller namn och telefonnummer eller srskilt registreringsnummer som kan tillhandahllas av lnsstyrelsen. Vid fiske i sjn Vnern fr mrkning endast ske med srskilt registreringsnummer som tillhandahlles av Lnsstyrelsen i Vrmlands ln. Utver mrkning enligt frsta stycket 2 eller andra stycket skall den som bedriver fritidsfiske mrka med stora bokstaven F och den som fiskar med std av enskild rtt med stora bokstverna ER.

Utmrkning av fiskredskap
Gemensamma bestmmelser 4 Ett rrligt redskap skall, om inte annat framgr av 5 , vara utmrkt med en vakare i vardera nden. En vakare i ostsektorn skall vara frsedd med en flagga och en ljusreflex och en vakare i vstsektorn med tv flaggor och tv ljusreflexer. En vakare som markerar ett ytstende redskap skall vara frsedd med ett toppklot. Ett redskap skall mellan ndarna vara utmrkt med mellanvakare, utomskrs p minst varje nautisk mil och inomskrs p minst var sexhundrade meter. Sdan vakare skall vara frsedd med en flagga och en ljusreflex. 79

En vakare som markerar ett ytstende redskap utomskrs samt inomskrs dr sjtrafik normalt frekommer skall vara frsedd med radarreflektor. I resund fr vakare dock inte frses med radarreflektor. En vakare skall under mrker i fljande tv fall vara frsedd med ljus som i antal motsvarar antalet flaggor. 1. Vid utmrkning av ytstende och verseglingsbara redskap utanfr tre natuska mil frn baslinjen i Kattegatt och utanfr fyra nautiska mil frn baslinjen i Skagerrak. 2. Vid utmrkning av ytstende redskap utanfr fyra nautiska mil frn baslinjen i stersjn. Ljusutmrkning r tillten ven inom andra vattenomrden n de i sjtte stycket 1 och 2 angivna om den inte innebr olgenheter fr sjtrafiken. Avstndet mellan vakare med ljus fr inte verstiga tv nautiska mil. Ett redskap som strcker sig ver grnsen mellan inom- och utomskrsomrdena skall utmrkas som om hela redskapet stod utomskrs. Exempel p de vanligaste typerna av utmrkning finns i bilagan till dessa freskrifter,
En mellanvakare skall ha en vit flagga och en gul reflex och i frekommande fall ljus. Ser man en mellanvakare mste man frska se en ndvakare fr att kunna avgra redskapets strckning. ven mellanvakare skall fr ytstende redskap vara frsett med ett toppklot eller en sfrisk radarreflektor p toppen.

5 Frn bestmmelserna i 4 fr gras fljande undantag. 1. Ett verseglingsbart redskap som r utsatt inomskrs och som r kortare n 300 meter fr i stllet fr med vakare vara utmrkt med en fiskekula i varje nde. r redskapet kortare n 50 meter fr det utmrkas med endast en fiskekula eller med en cylinder. 2. En enstaka tina, som inte r utsatt i lnk, fr i stllet fr med vakare vara utmrkt med en fiskekula. 3. Mellanvakare behver inte anvndas fr utmrkning av verseglingsbara redskap i stersjn. 4. Under tiden 1 september 31 december fr vid fiske i resund i stllet fr vakare anvndas sltvakare. Sltvakare fr ven anvndas i vriga vattenomrden d drivis frekommer. 5. Om ett redskaps ena nde r fstad i land eller vid undervattensgrund som r grundare n 1 meter vid medelvattenstnd, behver denna nde ej utmrkas med vakare om redskapet i vrigt r utmrkt med fiskekulor som medfr att tveksamhet inte kan uppst om redskapets lge och utbredning. 6. Drivande och svajande redskap fr, om det p grund av strm- och vindfrhllanden r svrt att avgra i vilken riktning redskapet kommer att st, i bda ndarna utmrkas med vakare som i ostsektorn. Om en nde av redskapet r fstad i ett fartyg behver denna nde inte utmrkas.

80

7. Den frankrade nden p ett svajande redskap fr utmrkas med en fiskekula om redskapet r kortare n 200 meter och r utsatt inom annat vattenomrde n utanfr baslinjen i Skagerrak och Kattegatt.
2. Med enstaka tina menas en tina som ligger p botten och r verseglingsbar. 4. Punkt 4 om sltvakare fr inte frvxlas med 1 om fiske frn is. 7. Svajande redskap r det enda rrliga ytstende redskap som inte behver ha vakare i bgge ndarna. Fiskekulan skall vara minst 30 cm i diameter (se 8 ) och vara frsedd med reflexer. Ser man en sdan fiskekula skall det inom 200 m finnas en vakare som d anger stckningen mellan fiskekulan och vakaren. Dessa fiskeredskap frekommer mest i resund och inomskrs p vstkusten.

Srskilt om fasta fiskeredskap 6 Fasta fiskeredskap skall utmrkas enligt bestmmelserna i 4 och 5 med fljande avvikelser. 1. Varje vakare skall istllet fr med ett toppklot vara frsedd med ett kryss. 2. Fr att inte hindra eller frsvra passage i trnga farvatten skall vakare utsttas s nra intill fiskeredskapet som mjligt
ven dessa vakare skall vara frsedda med flagga/or, reflex/er samt i frekommande fall ljus som fr vriga "ytstende redskap". Anvnds sfrisk radarreflektor kan denna vara placerad ovanfr eller under krysset eftersom bda topptecknen i princip anger ytstende redskap. Allt fiske nrmare n 100 m frn fasta fiskredskap/vattenbruksanlggning r frbjudet. Det r heller inte lmpligt att ankra i nrheten av dessa.

Tekniska specifikationer Vakare, fiskekula och cylinder 7 En vakare skall utomskrs ha en hjd av minst 2 meter och i vriga vatten minst 1,2 meter ovanfr vattenytan. En vakare som utmrker ett fast fiskeredskap skall alltid ha en hjd av minst 2 meter ovanfr vattenytan. En vakare fr inte vara rd eller grn. 8 En fiskekula skall vara klotformad med en diameter av minst 15 centimeter. Om fiskekulan utmrker den frankrade nden p ett svajande redskap skall den ha en minsta diameter av 30 centimeter och vara frsedd med ljusreflex. Frgen skall vara rd, orange, gul eller vit. 9 En cylinder skall vara minst 20 centimeter lng och minst 6 centimeter i diameter. Frgen skall vara rd, orange, gul eller vit.

81

Flagga 10 En flagga skall vara fyrkantig. Fr vakare med en hjd av minst 2 meter skall flaggans kortaste kant vara minst 40 centimeter. Fr vriga vakare skall flaggans kortaste kant vara minst 25 centimeter. Avstndet mellan tv flaggor p samma vakare skall vara minst 20 centimeter. Avstndet mellan flaggan och vattenytan skall fr vakare med en hjd av minst 2 meter vara minst 80 centimeter. Fr vriga vakare skall avstndet vara minst 50 cm. Flaggor som markerar ndarna p samma redskap skall vara identiska men fr inte vara vita. Flaggan p en mellanvakare skall vara vit. Toppklot och kryss 11 Ett toppklot skall vara frsett med ljusreflex och ha en minsta diameter av 25 centimeter och kan utgras av en klotformad radarreflektor. Klotet fr inte vara rtt eller grnt. 12 Ett kryss som markerar ett fast fiskeredskap skall vara gult och ha en minsta hjd och bredd av 40 centimeter. Stapelbredden skall vara minst 7 centimeter. Krysset skall vara frsett med en ljusreflex i varje ytternde. Ljus 13 Ljus skall ha karatren (Fl Y 5s) d.v.s. avge en gul (Y) blixt (Fl) var femte sekund (5s) Lystiden fr varje blixt skall vara 0,2 0,7 sekunder. Ljuset skall vara synligt hela horisonten runt, vid klar sikt p ett avstnd av minst 2 nautiska mil, inomskrs minst 1 nautisk mil. Avstndet mellan tv ljus p samma vakare skall vara minst 0,5 meter och ljusen skall blinka samtidigt. Avstndet mellan ljus och vattenyta skall, fr vakare som r 2 meter eller hgre, vara minst 1,5 meter. Fr vriga vakare skall avstndet vara minst 1 meter. Det versta ljuset skall placeras ovanfr den versta flaggan. Ljuset skall betrffande frg och ljusstyrka uppfylla de av International Association of Lighthouse Authorities (IALA) faststllda tekniska rekommendationerna. Utrustningen skall vara typgodknd av Sjfartsverket.
Anskan om typgodknnande av utrustning stlles till Sjfartsverket, 601 78 Norrkping.

82

Radarreflektor och ljusreflex 14 En radarreflektor skall avge eko p ett avstnd av minst 2 nautiska mil och placeras s hgt som mjligt p vakaren. En klotformad radarreflektor p en vakare som utmrker ett verseglingsbart redskap skall placeras under den versta flaggan. En ljusreflex skall vara gul och best ev ett minst 6 centimeter brett band synligt hela horisonten runt. Avstndet mellan tv ljusreflexer p en vakare skall vara minst tv gnger bandets bredd. Ljusreflex(er) p vakare skall placeras ovanfr versta flaggan. Lina 15 En lina som anvnds mellan vakare, fiskekula eller cylinder och redskap skall vara tillverkad av sjunkande material eller vara nedtyngd. Utmrkning av vattenbruksanlggningar 16 En vattenbruksanlggning skall, nr sjtrafiken s krver, vid anlggningens yttre begrnsningspunkter vara utmrkt med prickar (gula specialmrken) enligt gllande utmrkningssystem fr sjtrafiken. Lnsstyrelsen fr i srskilda fall efter samrd med Sjfartsverket freskriva att ett specialmrke som utmrker en vattenbruksanlggning skall vara utrustat med ett gult blinkande sken. Dispens 17 Om det finns srskilda skl kan Fiskeriverket medge undantag frn dessa freskrifter. Dr sjtrafikfrhllandena tillter det kan undantag medges betrffande anvndandet av ljus eller radarreflektorer.
Om anvndning av t.ex. flytande farledsutmrkning eller vilseledande anordningar fr sjtrafiken stadgas i SjTF, 3 kap., 2 respektive 4 .

83

84

Bilaga till FIFS 1994:14.

De vanligaste typerna av utmrkning och vilken typ av redskap de utmrker

YTSTENDE REDSKAP
(Exempel)

(D.v.s. redskapen kan skadas av eller utgra en fara fr sjtrafiken. Ett redskap r "ytstende" om det inte r verseglingsbart av de normalt mest djupgende fartygen i omrdet).

N V S O

FRANKRAD (skte) Inomskrs, dr sjtrafik normalt frekommer, samt utomskrs skall vakarna dessutom ha radarreflektor och i mrker ljus (gula blixtar). Dessutom skall det finnas mellanvakare (vit flagga): Inomskrs p minst var 600 m Utomskrs p minst varje nautisk mil.

DRIVANDE (garn) Obs: ndvakarna r lika p drivande redskap, med en flagga som i ostsektorn. Radarreflektor, ljus och mellanva-

kare enligt ovan.

85

YTSTENDE REDSKAP (fortsttning)

SVAJANDE (garn), kortare n 200 m. Inomskrs, dr sjtrafik nomalt frekommer, samt utomskrs skall vakarna dessutom ha radarreflektor och i mrker ljus (gula blixtar). I resund fr dock radarreflektor ej anvndas.

FASTA REDSKAP
(Exempel)
(Fasta redskap r som regel "ytstende" och sledes inte verseglingsbara).

N V S O

FAST BOTTENSTENDE (garn) Inomskrs, dr sjtrafik normalt frekommer, samt utomskrs skall vakarna dessutom ha radarreflektor och i mrker ljus (gula blixtar). Dessutom skall det finnas mellanvakare (vit flagga): Inomskrs p minst var 600 m Utomskrs p minst varje nautisk mil. Kulorna p bilden r vanligt frekommande flten.

Allt fiske nrmare n 100 m frn fasta fiskredskap/vattenbruksanlggning r frbjudet. Det r heller inte lmpligt att ankra i nrheten av dessa.

86

VERSEGLINGSBARA REDSKAP
(Exempel)

(D.v.s. i farvattnet frekommande sjtrafik kan berknas flyta ver utan skador p fartyget eller redskapet). BOTTENSTENDE (garn) lngre n 300 m. Dessutom skall det finnas mellanvakare (vit flagga): Inomskrs p minst var 600 m. Utromskrs, p minst varje nautisk mil.

N V S O

LNGRE n 300 meter

I stersjn behvs ej mellanvkare.

BOTTENSTENDE (ryssja) kortare n 300 m. Om redskapet r kortare n 50 m fr det utmrkas med endast en (1) fiskekula eller cylinder.
KORTARE n 300 meter

87

Avdelning G.

Om lanternor p fritidsbtar

Sammanstllning av gllande bestmmelser om lanternor p fritidsbtar.

Allmnt
Bestmmelser om lanternor finns i 1972 rs internationella sjvgsregler och i den svenska sjtrafikkungrelsen. Dessutom har Sjfartsverket utfrdat tilllmpningsfreskrifter till de internationella sjvgsreglernas bestmmelser om lanternors utformning. De allmnna bestmmelserna som gller fritidsbtar terges hr nedan. Vidare lmnas en sammanstllning i tabellform ver vilka lanternor som skall fras. Man r skyldig att fra tnda lanternor under mrker, d.v.s frn solnedgng till soluppgng (i svenskt inre vatten frn skymning till gryning, se sjtrafikkungrelsen 2 kap 11 ) och om lanternor finns ombord ven vid nedsatt sikt. Bt som anvnds endast i dagsljus behver inte vara utrustad med lanternor. Segelbt under 7 m lngd som av praktiska skl inte kan fra lanternor samt roddbt fr istllet ha en elektrisk lampa eller tnd lykta med vitt ljus, som ska visas i s god tid att kollision kan undvikas. Motorbt under 12 m lngd fr istllet fr topp- och akterlanterna fra en vit runtlysande lanterna, samt skall fra sidolanternor. Dock gller att motorbt under 7 m lngd, vars fart inte kan verstiga 7 knop, fr fra endast en sdan vit runtlysande lanterna men skall, om det r praktiskt mjligt, fra ven sidolanternor. Bt som fr eller visar endast ett ljus r enligt sjtrafikkungrelsen 2 kap 14 skyldig att i svenskt inre vatten hlla vl ur vgen fr annan sjtrafik.

Konstruktion
Lanternor p fritidsbtar ska uppfylla de krav Sjfartsverket eller EU-direktiv 96/98/EC stller p deras konstruktion. Godknd lanterna r mrkt SK eller NK plus rtalet fr godknnande, t.ex. SK 79, NK 80. Certifikat skall medflja vid kp. P fartyg under 20 m lngd som klstrckts fre 1981-07-15 fr befintlig lanterna anvndas, ven om den saknar SK- eller NK-mrkning men i vrigt verensstmmer med den godknda typen. Fr att underska om en icke typgodknd lanterna uppfyller kraven kan provning och eventuellt godknnande ske vid Statens Provningsanstalt, tel. 033-16 50 00. Fr sdan provning utgr avgift enligt taxa. Ny Europa-standard r under utarbetande. Se www.si.se Fr btar under 12 m lngd och som klstrckts fre 1981-07-15 har sjfartsverket freskrivit att om lanternorna inte uppfyller ovan nmnda krav, fr i nationellt inre vatten anvndas lanternor som r frsedda med gldlampa vars effekt r minst 10 watt. Lanternorna ska ha en ljusppning med en hjd av minst 40 mm och en utvndig linsdiameter av minst 45 mm, vilket innebr en minsta

88

bredd mtt utmed yttersidan av den rundade linsen p 44 mm fr sidolanternorna, 88 mm fr topplanterna och 53 mm fr akterlanterna. Denna regel gller ven p danskt, finskt och norskt inre vatten. Under gng i mrker utanfr inre vatten och p internationellt vatten krvs de strre, typgodknda lanternorna. Observera att inre vatten som regel inte frekommer utanfr kuster som saknar skrgrd, t.ex. sknekusten.

Montering
Topplanterna ska vara monterad lodrtt ver btens lngskepps centerlinje. Har bten mast r det sjlvklart att montera topplanternan p denna. Man br strva efter att montera topplanternan s, att ljusskenet ej frorsakar blndning av fraren t.ex. genom att lysa p ett ljust rufftak framfr frarplatsen. Fr att minska blndningsrisken kan man montera en platta under lanternan s att ej nskvrt ljus skrmas av. Motorbt under 12 meters lngd fr istllet fr toppljus och akterljus fra ett runtlysande, vitt ljus p toppljusets plats. Se Sjtrafikkungrelsen 2 kap 14 . P motorbt under 12 m lngd fr enligt den nya sjvgsregeln 23c 3) toppljuset, eller den vita, runtlysande lanternan, vara monterad bredvid btens lngskepps centerlinje, om placering i centerlinjen inte r praktiskt mjlig. Detta frutstter att sidoljusen frs i en sammansatt lanterna i centerlinjen eller s nra som mjligt i samma lngskeppslinje som toppljuset, d.v.s. t samma sida som toppljuset r frskjutet eller sett fr ifrn mycket nra toppljuset p mse sidor om centerlinjen. Det vanligaste torde vara att topplanterna och sammansatt sidolanterna sitter p samma stng, som allts fr placeras bredvid centerlinjen. Det enda som r frbjudet r lanternor, som sitter lngt ut p var sin sida i bten. Om toppljuset och den sammansatta sidolanternan inte sitter i samma lngskeppslinje br de vara vl tskilda i btens lngdriktning, s att vinkeln mellan en linje genom lanternorna och en lngskeppslinje genom en av lanternorna blir s liten som mjligt. Denna mycket fria lanterneplacering, som lnge har anvnts i USA, innebr att det kan frekomma motorbtar som inte har sidoljus och toppljus i samma lngskeppslinje, vilket frsvrar mjligheterna att med ledning av ljusen avgra deras kurs. Det r drfr srskilt viktigt att noggrant flja bringsfrndringen till fartyg med endast ett toppljus fr att utrna om risk fr kollision freligger och att efterstrva skert passageavstnd. Av dessa skl br tillverkare och btgare s lngt det r praktiskt mjligt med hnsyn till blndningseffekter trots avskrmning fr detta placera lanternor i centerlinjen eller i samma lngskeppslinje. Sidolanternor skall monteras s att de inte lyser ver p fel sida. I frlig riktning fr ljuset synas hgst 3 utanfr sektorsgrnsen, d.v.s. lngskeppslinjen. Fr att stadkomma denna noggrannhet ska sidolanternor ha svartmlade skrmar in mot bten, med undantag av att fartyg med lngd under 20 m inte behver ha

89

skrmar om kraven ndock r uppfyllda, se sjvgsreglernas bilaga 1, 5 och 9. Sidolanternor ska monteras s att deras lodlinje r vinkelrta mot horisontalplanet fr att skerstlla erforderlig ljusstyrka i detta plan ven nr bten krnger. P fartyg under 20 m lngd fr en sammansatt sidolanterna (rd + grn) anvndas istllet fr separata sidolanternor. Akterlanterna ska vara monterad s nra aktern som det r praktiskt mjligt. P bt med utombordsmotor kan akterlanternan sllan monteras p akterspegeln eftersom den d skyms av motorn t ena sidan, och av hckvgen rakt akterver. I sdana fall br akterlanternan monteras p en bge eller stake. Om denna r hj- och snkbar ska kontrolleras att den i sitt vre lge endast kan lsas p ett stt, s att rtt lysvinkel erhlles. Akterlanterna kan vara sammansatt med toppljus enligt ovan. En sammansatt mastlanterna (rd+grn+vit) fr fras p segelbt under 20 m lngd i stllet fr sido- och akterljus. Denna lanterna ska monteras p eller i nrheten av masttoppen dr den bst syns. Observera att den inte fr fras tnd samtidigt som topplanternan och kan drfr inte anvndas vid gng fr motor. P segelbt med hjlpmotor mste av den anledningen ven finnas lanternor som skall fras p motorbt om man vill g fr motor i mrker eller nedsatt sikt.

Se tabell nsta sida

90

Sammanstllning av gllande regler rrande lanternor1

Btens lngd Topplanterna Sidolanternor Akterlanterna

Motorbt eller segelbt som gr fr motor 12 20 m Synlig minst 3 nm. Minst 2,5 m ver reling och minst 1 m ver sammansatt sidolanterna. Under 12 m Synlig minst 2 nm. Minst 1 m ver sidolanternorna. (Se anm. 2 och 3 nedan.) Som ovan eller ett runtlysande vitt ljus synligt minst 2 nm.

Synliga minst 2 nm. Fr fras i sammansatt sidolanterna.

Synlig minst 2 nm. S nra aktern som mjligt.

Synliga minst 1 nm. I vrigt som ovan.

Som ovan (Se anm. 2 nedan)

Under 7 m och max. fart hgst 7 knop

Som ovan men r ej Som ovan eller det obligatoriska tillsamruntlysande vita mans med det runtlysan- ljuset. de vita ljuset.

Segelbt som seglar 12 20 m Ingen. (Alt. tv runtlysande ljus lodrtt ver varandra, rtt ver grnt, och synliga minst 2 nm., vilka ej fr fras tillsammans med mastlanterna)

Synliga minst 2 nm. Fr fras i sammansatt sidolanterna. Sido- och akterljus fr fras i en sammansatt mastlanterna p eller nra masttoppen. Synliga minst 1 nm. I vrigt som ovan.

Synlig minst 2 nm. S nra aktern som mjligt eller i en sammansatt mastlanterna.

Under 12 m

Som ovan

Som ovan

Under 7 m

Som ovan Som ovan Som ovan Om det inte r praktiskt mjligt att fra dessa lanternor fr man visa en lanterna eller en elektrisk lampa med vitt ljus i s god tid att kollision kan undvikas. Samma som freskrivs fr segelbtar, eller visa en lanterna eller en elektrisk lampa med vitt ljus i s god tid att kollision kan undvikas. 1 Lanternor ska uppfylla de krav som r faststllda av Sjfartsverket. 2 Istllet fr separata topp- och akterlanternor fr fras en vit runtlysande lanterna. 3 I svenskt inre vatten fr topplanternan/vita rundlysande fras lgre, dock minst en halv meter ver sidoljusen.

Roddbt

Anmrkning

91

Avdelning H.

Skerhetsutrustning m.m.

Sjfartsverkets rekommendationer till skerhetsutrustning p fritidsbtar:

Anpassning fr gras till behovet fr aktuell bttyp och farvatten. Se ven Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd om navigationsutrustning i SJFS 2003:5 och om marin utrustning i SJFS 2003:2 Inomskrs Skerhetsutrustning Materiel Brandslckare 1) ....................................... Drivankare ............................................... Ficklampa ................................................ Frbandsartiklar ....................................... Livboj med ljus ........................................ Livflotte ................................................... Livlina med skerhetsblte ...................... Ndsignal, rda handbloss ...................... Ndsignal, fallskrmsljus ........................ Rddningsvst (flytvst) 2) ....................... Tndstickor .............................................. Nautisk utrustning Kikare ...................................................... Kompass .................................................. Kommunikationsradio, VHF ................... GPS .......................................................... Radarreflektor .......................................... Rundradiomottagare ................................ Signalhorn, visselpipa ............................. Sjkort, aktuella farvatten ....................... Sjkortsbeteckningar, kort 1..................... Sjtrafikfreskrifter ................................. Svensk fyrlista ......................................... Svensk Lots ............................................. Lanternor och signalfigurer enl ................ gllande bestmmelser ........................ Utomskrs Anmrkning

1 1 1 1 1 2 1 1

1 1 1 1 1 1 2 2 2 1 1

Hgst 3 r gamla Hgst 3 r gamla En per person I vattenttt fodral

1 1 (1) (1) 1 1 1 1 1

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Fr vderrapporter

Ej ver 2 r gamla

Se sjvgsreglerna och avd. G.

Anm. 1. Bt med utombordsmotor med strre effekt n 25 kW (35 hk), samt bt med fast inombordsmotor, plats fr pentry eller med fast installerad vrmeapparat eller med annan fast installation med ppen lga, br vara utrustad med godknd brandslckare av typ AB eller ABE och lgst effektivitetsklass II med minst tv kg slckmedel. Bt med lngd ver 10 m br vara utrustad med tv sdana handbrandslckare. Brnder i inbyggda motorer kan vara svra att slcka. Ett fast installerat slcksystem med utlsningsmjlighet frn styrplatsen kan avsevrt underltta slckningen av en motorbrand. 2. Rddningsvst (flytvst) skall uppfylla Sjfartsverkets eller konsumentverkets krav.

92

"Komihg-lista" ver andra viktiga utrustningsdetaljer: Anpassning fr gras till behovet fr aktuell bttyp. Inomskrs vrig utrustning Ankare med lina/ktting .......................... 1 Frtjningsgods, bogserlina .................... 1 Kastnda .................................................. 1 Btshake .................................................. 1 ror (paddel), par .................................... 1 Pump (skar), pyts ................................... 1 Passare ..................................................... Transportrer, kurslinjal .......................... Lod ........................................................... Logg ......................................................... Klocka ...................................................... Reservbrnsle .......................................... Reservmateriel ......................................... Rorkult i reserv ........................................ Startbatteri reserv .................................... Kniv ......................................................... Verktyg .................................................... Dricksvatten, reservproviant .................... (1) (1) 1 (1) 1 1 1 (1) 1 1 (1) Utomskrs 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Anmrkning Stor bt 2 Flera linor

Med sekundvisare Fr motorbt Fr motor, rigg, segel Srsk. fr bt med ratt Fr strre motorbt

Glm inte laddade reservbatterier till ficklampa och ev brbar kommunikationsutrustning (VHF, telefon) och rundradio.

Forsrnning I Sjfartsverkets kungrelse med freskrifter om skerheten vid forsrnning (SJFS 1997:18) r srskilt freskrivet om krav p utbildning, utrustning m.m.

93

Avdelning I.
ndaml

Sjrddning

Sjrddningens uppgift r att rdda mnniskoliv till sjss. Nr de ndstllda frts i skerhet upphr sjrddningen. Att brga fartyg och btar ingr dremot inte i sjrddningens uppgifter. Ofta kan dock det bsta sttet att rdda mnniskoliv vara att fra hela fartyget eller bten i skerhet, och av allmnmnskliga orsaker frsker sjrddningen nr s kan ske att begrnsa materiella skador.

Organisation
Enligt rddningstjnstlagen och rddningstjnstfrordningen r Sjfartsverket ansvarigt fr sjrddningstjnsten som har till uppgift att rdda mnniskoliv och att utfra sjuktransporter frn fartyg. Alla statliga och kommunala myndigheter som har personal eller egendom lmpliga fr sjrddningsinsater r enligt rddningstjnstlagen skyldiga att medverka p anmodan av en rddningsledare, om det inte medfr allvarliga hinder i deras ordinarie verksamhet. Det finns ven ett avtal mellan Sjfartsverket och frivilligorganisationen Sjrddningssllskapet. Sjrddningscentral (MRCC=Maritime Rescue Coordination Centre): MRCC Gteborg Sjfartsverket driver i egen regi denna sjrddningscentral som r samlokaliserad med flygrddningscentralen (fr hela Sverige) ledningscentralen fr Kustbevakningen region Vst ledningscentralen fr Marinkommando Vst.

Enligt sjlagens 6 kap. 6 andra stycket (se sid. 101), r dessutom beflhavare p fartyg som uppmrksammar eller p annat stt fr knnedom om, att ngon r i sjnd skyldig att lmna all hjlp som r mjlig eller behvlig fr att rdda ndstllda, om detta kan ske utan allvarlig fara fr det egna fartyget eller de ombordvarande. I detta avseende r sjlagen tillmplig p alla slag av fartyg; ven fritidsbtar. Den svenska sjrddningen samarbetar vid behov med angrnsande lnders sjrddning enligt en internationell konvention och bilaterala avtal.

94

Alarmering
MRCC har passning dygnet runt p bland annat samtliga internationella ndradiofrekvenser fr sjfarten. Sjrddningscentralen alarmeras antingen per radio frn fartyg eller per telefon (inom hela Sverige p larmnumret 112; begr drefter "Sjrddning") frn observatr i land och frn andra i land som befarar att en sjolycka intrffat. VHF kanal 16, som r internationell ndkanal, passas av alla kustradiostationer och handelsfartyg till sjss, liksom sjrddningsenheter. Ett ndanrop vidarebefordras alltid till sjrddningscentralen. Med VHF ombord har man en hg kommunikationsskerhet och kan tala direkt med en stor mngd andra fartyg. Sjrddningscentralen har fr alarmering och ledning frbindelse med angrnsande lnders sjrddningscentraler via direkttelefon, telex, telefax och radio.

Arbetsstt
Nr sjrddningscentral mottar en ndsignal p radio eller p annat stt meddelas om en ndsituation eller en befarad sdan, bedms situationen varefter behvliga sjrddningsenheter larmas. Samtidigt meddelas vriga fartyg som p grund av sina lgen i frhllande till ndpositionen och beroende p ndsituationens karaktr kan vara lmpade att ingripa. Under pgende sjrddningsinsats str deltagande enheter i stndig radiofrbindelse med sjrddningscentralen, som leder aktionen. Sjrddningscentralen, som har den samlade bilden av hela insatsen, freslr arbetsfrdelning och tgrder. Beflhavaren p respektive enhet avgr, med hnsyn till den egna skerheten om den freslagna tgrden r mjlig att genomfra. Sjrddningscentralen tar vid behov kontakt med berrda myndigheter i land fr omhndertagande av rddade.

Frebyggande tgrder
Fr att sjrddningen skall kunna arbeta p ett effektivt stt, r det nskvrt, att ondiga larm nedbringas till ett minimum. Sdana larm beror i de flesta fall p att en seglare eller motorbtsfrare antingen inte orienterat de hemmavarande anhriga tillrckligt om sina planer eller sjlv glmt bort eller inte haft mjlighet att p utlovad tid ge sig till knna.

Du som ger dig ut i fritidsbt:

Lyssna p vderrapporterna. Meddela frdplan till dina anhriga vid lngre sjturer, srskilt ver ppet hav. Meddela dem som du tror kan bli oroliga eller underrtta sjrddningscentralen om du blir vsentligt frsenad eller om du ndrar dina frdplaner. Lyssna p rundradio d och d, srskilt p P 3 och de regionala programmen. Du kan vara efterlyst. Sjrddningen undviker dock i grligaste mn personbeskrivningar utan efterlyser i stllet bten. 95

 Se till att de hemmavarande kan ge ett bra signalement p din bt. Bt, jolle, livrddningsmateriel och annan ls utrustning br vara mrkt med btens namn och hemort och/eller garens namn och adress. Meddela sjrddningscentralen om du frlorar ngot av detta, vilket kan frhindra spaningar nr larm kommer om upphittad materiel. Ring sjrddningscentralen omedelbart om du ftt knnedom om en olycka. Tala om egna tgrder och mjligheter, samt frsk stanna p platsen som kontaktman tills hjlp anlnder. Ring sjrddningscentralen och rdgr med dem om du saknar ngon p sjn och r orolig. Ett larm till sjrddningen medfr inte automatiskt att efterspaningen stts igng. Det sker frst efter samrd med anmlaren. Anvnd alltid 112 som larmnummer. Ring inte till enskilda sjrddningsorgan. P s stt undviks dubbelarbete. Snd aldrig upp rda raketer utom i fall av nd. Om du snt upp ndraketer och ftt hjlp av ngon annan n sjrddningen, meddela d sjrddningscentralen detta s snabbt du kan. Tala om fr medpassagerarna vart frden gr och visa dem var skerhetsutrustningen r placerad och hur den anvnds. Srskilt vad gller: brandslckare VHF eller mobiltelefon med fulladdat reservbatteri rddningsvst, frlsarkrans och kastlina eventuell livflotte MER INFORMATION OM SJRDDNING FR DU AV Sjfartsverket sjrddningstjnsten, 601 78 Norrkping, telefon 011-19 10 00 Sjrddningscentralen Gteborg, Box 5158, 426 05 Vstra Frlunda, telefon 031-64 80 20.

96

Avdelning J.

Utdrag ur sjlagen m.m.

Sjlagen (SFS 1994:1009)

1 kap. Om fartyg Nationalitet 1 Ett fartyg skall anses som svenskt och vara berttigat att fra svensk flagg, om det till mer n hlften gs av svenska medborgare eller svenska juridiska personer. Fljande fartyg skall dock inte anses som svenska och inte vara berttigade att fra svensk flagg, om de r infrda i ett offentligt fartygsregister i ngot annat land n Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet: 1. fartyg som ingr i en ekonomisk verksamhet som har etablerats i det registerfrande landet, om fartygets drift leds och kontrolleras drifrn, 2. fartyg som inte ingr i en ekonomisk verksamhet, om fartyget vanligen finns i det registerfrande landet, och till mer n hlften gs av fysiska personer som vistas i det registerfrande landet och som antingen r medborgare i det landet eller vistas dr med std av reglerna om fri rrlighet fr personer inom Europeiska gemenskaperna eller Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet. Lag (1997:266). Identifiering 8 Ett fartyg som frs in i fartygsregistrets skepps- eller btdel, skall ha en igenknningssignal. Fr skepp utgrs denna av signalbokstver samt fr btar av signalbokstver och siffror. Beteckningen fr ett fartygs identifiering skall svitt mjligt stmma verens med igenknningssignalen. Regeringen meddelar nrmare freskrifter om identifiering och fr drvid bestmma om mrkning av registrerade fartyg, deras btar och redskap samt frbjuda att registrerat fartyg hlls i drift utan freskriven mrkning. Sjvrdighet m.m. 9 Fartyg skall, nr det hlles i drift, vara sjvrdigt, vari ocks innefattas att det r frsett med ndvndiga anordningar till frebyggande av ohlsa och olycksfall, bemannat p betryggande stt, tillrckligt provianterat och utrustat samt s lastat eller barlastat att skerheten fr fartyg, liv eller gods inte ventyras. Om skerheten p fartyg finnas srskilda bestmmelser.
Se sid 100.

97

6 kap. Om beflhavare 1 Beflhavare skall, innan resa pbrjas se till att fartyget r sjvrdigt enligt 1 kap. 9 . Under resan skall beflhavaren vaka ver att fartyget hlls i behrigt skick efter vad som nu sagts. Om fel eller brist i sjvrdigheten inte kan avhjlpas genast, skall beflhavaren omedelbart underrtta redaren eller den som i redarens stlle har befattning med fartyget. 2 Beflhavaren skall se till att fartyget framfrs och handhas p ett stt som r frenligt med gott sjmanskap. Han skall knna till de pbud och freskrifter som gller fr de farvatten som fartyget skall trafikera och p de orter det skall anlpa. 3 Om ett fartyg prejas av behrig civil eller militr myndighet, r beflhavaren skyldig att lyda prejningen. Om det efter prejning eller annars begrs av en behrig myndighet, r beflhavaren ocks skyldig att lta fartyget visiteras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer meddelar nrmare freskrifter om prejning och visitering. 6 Om fartyget rkar i sjnd, r beflhavaren skyldig att gra allt som str i hans makt fr att rdda de ombordvarande och bevara fartyget och lasten. Han skall, om det r mjligt, se till att dagbcker och andra skeppshandlingar frs i skerhet samt vidta tgrder fr brgning av fartyg och gods. S lnge som det finns rimlig utsikt att fartyget kan rddas fr beflhavaren inte verge det utan att hans liv r i allvarlig fara. Antrffar beflhavaren ngon i sjnd, r han skyldig att lmna all hjlp som r mjlig och behvlig fr att rdda den ndstllde, om det kan ske utan allvarlig fara fr det egna fartyget eller de ombordvarande. Om beflhavaren i annat fall fr knnedom om att ngon r i sjnd eller om han fr knnedom om ngon fara som hotar sjtrafiken, r han under de frutsttningar som nyss angetts skyldig att vidta tgrder fr att rdda den ndstllde eller avvrja faran i enlighet med de freskrifter som regeringen meddelat fr sdana fall.
Se ven sjndskungrelsen (SFS 1952:581).

7 kap. Allmnna bestmmelser om ansvar 1 Redaren r ansvarig fr skada som beflhavaren, en medlem av besttningen eller en lots orsakar genom fel eller frsummelse i tjnsten. Redaren r ocks

98

ansvarig, om skada vllas av ngon annan, nr denne p redarens eller beflhavarens uppdrag utfr arbete i fartygets tjnst. Skadestnd enligt frsta stycket som redaren har betalat har han rtt att krva tillbaka av den som vllat skadan. Srskilda bestmmelser om ansvar och inskrnkning av en redares ansvar finns i 9, 10 och 1315 kap.
Med redare avses ocks gare av fritidsbt.

8 kap. Om skada genom fartygs sammansttning 4 Om ett fartyg har sammansttt med ett annat fartyg r det beflhavarens skyldighet att lmna det andra fartyget och de ombordvarande dr all behvlig och mjlig hjlp fr rddning ur den uppkomna faran, om det kan ske utan allvarlig fara fr det egna fartyget och de ombordvarande. Han skall ocks fr det andra fartygets beflhavare uppge namnet p det egna fartyget och dess hemort samt den ort eller den hamn varifrn det kommer och den dit det skall g. 20 kap. Straffbestmmelser 1 Om en beflhavare frsummar att enligt 6 kap. 1 frsta och andra styckena se till att fartyget r sjvrdigt, dms till bter eller fngelse i hgst sex mnader. Till samma straff dms en redare, som frsummar att avhjlpa fel eller brist i sjvrdigheten enligt 1 kap. 9 , om han gt eller bort ga knnedom om felet eller bristen. Om en redare underlter att, trots att det r mjligt fr honom, hindra fartyget att g till sjss nr en frestende resa p grund av fel eller brist i sjvrdigheten kan bli frenad med allvarlig fara fr de ombordvarande, dms han till bter eller fngelse i hgst tv r. 2 Den som brister i gott sjmanskap till frekommande av sjolycka dms, om inte oaktsamheten r ringa, fr vrdslshet i sjtrafik till bter eller fngelse i hgst sex mnader. r brottet grovt, skall dmas till fngelse i hgst tv r.
2 r tillmplig p all slags sjfart. ven den som fr en fritidsbt eller bitrder vid frande av fritidsbt kan stllas till ansvar enligt denna paragraf. Inte bara navigering och manvrering kommer i beaktande utan ocks t.ex. maskin- och radiotjnsten och lasthantering. Se ocks kommentar under SJTF, 1 kap. 5 .

3 Den som tar sdan frdvg, hller sdan hastighet eller annars med fartyg frdas s att han i ondan str omgivningen dms till penningbter

99

4 Den som framfr ett fartyg eller i vrigt p fartyg fullgr uppgift av vsentlig betydelse fr skerheten till sjss och d r s pverkad av alkoholhaltiga drycker eller ngot annat medel, att det kan antas, att han inte p ett betryggande stt kan utfra vad som drvid ligger honom, dms fr sjfylleri till bter eller fngelse i hgst sex mnader. 5 r ett brott som avses i 4 att anse som grovt, skall dmas fr grovt sjfylleri till fnglese i hgst tv r. Vid bedmande av om brottet r grovt skall srskilt beaktas om 1. grningsmannen har haft en alkoholkoncentration som uppgtt till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften, 2. grningsmannen annars har varit avsevrt pverkad av alkohol eller ngot annat medel, 3. den uppgift som grningsmannen haft att fullgra varit srskilt krvande med hnsyn till fartygets egenskaper eller andra omstndigheter, eller 4. framfrandet av fartyget har inneburit en ptaglig fara fr skerheten till sjss. 8 Om ngon som med eller utan skuld har haft del i uppkomsten av en sjolycka, genom att lmna olycksplatsen utan tvingande skl eller p annat stt, undandrar sig att vidta de tgrder som skligen kan krvas av honom eller om han undandrar sig att uppge namn och hemvist eller lmna upplysningar om hndelsen, dms han, om grningen inte r belagd med straff i 7 , till bter eller fngelse i hgst ett r. En beflhavare p ett fartyg som r infrt i ett fartygsregister fr i stllet fr sitt namn och hemvist uppge fartygets namn och hemort. 14 Om flera har medverkat till grning som avses i 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8 eller 9 , gller 23 kap. brottsbalken. Straff dms inte ut enligt denna lag om grningen r belagd med strngare straff i brottsbalken.

Fartygsskerhetslagen (SFS 1988:49)

2 kap. 1 Ett fartyg r sjvrdigt bara om det r s konstruerat, byggt, utrustat och hllet i stnd att det med hnsyn till sitt ndaml och den fart som det anvnds i eller avses att anvndas i erbjuder betryggande skerhet mot sjolyckor. 2 kap. 2 Ett fartcertifikat r ett bevis att ett fartyg vid tillsyn har befunnits sjvrdigt. 100

2 kap. 3 , 1:a st Ett svenskt fartyg skall ha fartcertifikat, om det har en bruttodrktighet av minst 100 eller om det r ett passagerarfartyg. 3 kap. 1 Ett fartyg fr inte vara s lastat eller barlastat att dess stabilitet eller brighet ventyras eller att skerheten fr fartyget eller de ombordvarande annars stts i fara. 4 kap. 1 , 1:a st Med passagerarfartyg avses i denna lag fartyg som medfr fler n tolv passagerare. 5 kap. 4 , 1:a st Varje medlem av ett fartygs besttning skall ha s god syn och hrsel som hans uppgifter krver.
Bestmmelsen r tillmplig p all slags sjfart och gller allts ven den eller de ansvariga p en fritidsbt. Syn- och hrselfrmgan skall vara sdan att arbetsuppgifterna kan fullgras p ett tillfrlitligt stt. Till synfrmgan rknas ven frmga att skilja mellan olika frger. Besttningen p dels alla handelsfartyg och dels fiskefartyg med en bruttodrktighet av minst 20 skall ha syn- och hrselfrmga enligt freskrifter som sjfartsverket utfrdat.

6 kap. 1 , 1:a st Vid fartygsarbete skall arbetsmiljn vara tillfredstllande med hnsyn till sjskerhetens krav, arbetets natur samt den sociala och tekniska utvecklingen i samhllet. 10 kap. 18 , 1:a st Ett svenskt passagerarfartyg, oavsett drktighet, och annat svenskt fartyg med en bruttodrktighet av minst 20 skall ha en tillsynsbok. 11 kap. 1 , 1:a st Ett fartygs resa fr frbjudas tills rttelse har skett, om det finns sklig anledning att anta att fartyget inte r sjvrdigt fr resa i den avsedda farten, att det i ngot vsentligt avseende har brister i frga om skyddet mot ohlsa eller olycksfall, att det inte r lastat eller barlastat p ett betryggande stt, att det medfr passagerare utver det hgsta tilltna antalet, att det inte r bemannat p betryggande stt fr den avsedda resan, att rederiet eller fartyget inte uppfyller kraven p skerhetsorganisation eller att bestmmelserna i lagen (1998:958) om vilotid fr sjmn inte efterlevs och detta innebr en uppenbar fara fr sjmnnens skerhet och hlsa.
Nyttjandefrbud utfrdas av sjfartsinspektionen (fartygsinspektr).

101

Lagen om tgrder mot vattenfrorening (SFS 1980:424)

2 kap. 2 Inom Sveriges sjterritorium och ekonomiska zon samt stersjomrdet utanfr dessa vattenomrden fr olja inte slppas ut frn fartyg. I frga om andra vattenomrden fr regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddela freskrifter om frbud mot utslpp av olja. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser fr freskriva eller i enskilda fall medge undantag frn frsta stycket. Nr undantag meddelas fr srskilda villkor freskrivas. 3 Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar freskrifter om frbud mot utslpp frn fartyg av andra skadliga mnen n olja. 4 Om, till fljd av olyckshndelse, frn fartyg slpps ut skadliga mnen, betrffande vilka gller frbud mot utslpp, skall utslppet begrnsas s lngt det r mjligt.
Regler finns i Sjfartsverket kungrelse om tgrder mot vattenfrorening frn fartyg. (SJFS: 1985:19) Krav p fritidsbtshamnar finns i Sjfartsverkets freskrifter om mottagning av avfall frn fritidsbtar. (SJFS 2001:13) Anvisningar och kommentarer om detta finns p Sjfartsverkets hemsida: www.sjofartsverket.se

Avdelning K.

Kompetenskrav, fritidsfartyg

Regeringens kungrelse om kompetenskrav fr frare av strre fritidsbtar (SFS 1970:344)

1 Fritidsbt, vars skrov har en strsta lngd av minst tolv meter och en strsta bredd av minst fyra meter, fr fras endast av den som avlagt skepparexamen enligt kungrelsen (1960:488) om lgre nautisk och maskinteknisk utbildning, har examens- eller avgngsbetyg frn kurs vid nautisk linje vid sjbeflsskola i riket eller har annan utbildning som sjfartsverket bestmmer. Sjfartsverket fr i srskilt fall medge undantag frn frsta stycket i den mn kravet p sjskerheten icke eftersttes. 2 Den som uppstligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 dmes till bter.
Fr vriga fritidsbtar finns inga direkta kompetenskrav utfrdade. Det r dock fullt klart, att varje frare av en fritidsbt r underkastad bestmmelserna i t.ex. sjlagens 1 kap. 9 och 6 kap. 2 dr det bland annat freskrivs, att varje fartyg - sledes ven en fritidsbt - skall vara bemannat p betryggande stt och att den frare som brister i gott sjmanskap kan dmas till bter eller till och med fngelse.

102

Sjfartsverkets kungrelse om godknnande av viss utbildning fr frare av fritidsskepp; (SJFS 1985:11)

Sjfartsverket freskriver med std av kungrelse (1970:344) om kompentenskrav fr frare av strre fritidsbtar att fljande utbildning kan godtas fr frare av fritidsskepp som avses i kungrelsen: a. Genomgnget godknt frhr enligt 13 mom 1. b) frordningen(1936:315) angende befl svenska handelsfartyg m.m. (beflsfrordningen). b. Fre den 1 januari 1971 avlagt godknt prov som ''inomskrsskeppare'' eller ''utomskrsskeppare'' i Navigationssllskapets regi. c. Vid marin utbildningsanstalt genomgngen utbildning som motsvarar lgst skepparexamen. Sdan utbildning framgr av bilaga till denna kungrelse. 1) d. Avlagt godknt prov fr ''kustskepparintyg'' i Nmndens fr btlivsutbildning regi. e. Fre den 1 oktober 1985 avlagt godknt prov fr ''yachtskeppare III'', teoretiska delen i Svenska Kryssarklubbens regi.
1)

Anm. Bilagan r ej medtagen hr. Som bekrftelse p genomgngen sdan utbildning utfrdar marinen "nautiskt kompetensbevis".

Avdelning L.

Kompetensintyg fr fritidsbtsfrare

Allmnt Nmnden fr btlivsutbildning, NFB, har det administrativa ansvaret fr utbildning av fritidsbtsfolk. I denna nmnd ingr Sjfartsverket, Svenska Btunionen, Svenska Seglarfrbundet och Svenska Kryssarklubben. Adressen till NFB:s kansli r: Nmnden fr btlivsutbildning NFB Box 24015 104 50 Stockholm Telefon: 08-663 79 93 Fax: 08-442 66 50 E-post: info@nfb.a.se Hemsida: www.nfb.a.se Kompetensintygen r Frarintyg fr fritidsbtar, Kustskepparintyg, Utsjskepparintyg, Manverintyg fr hgfartsbtar, Kanalintyg, Radarintyg fr fritidsbtar, Btmekanikerintyg och Seglarintyg 1, 2 och 3. Vidare administrerar NFB Begrnsat Radiotelefonistcertifikat Sjradiotrafik VHF (SRC) samt Radiocertifikat fr MF/HF banden (LRC). 103

Kustskepparintyget medfr behrighet att fra fritidsfartyg som avses i regeringens kungrelse (1970:344) om kompetenskrav fr frare av strre fritidsbtar. Inte ngot av NFB:s intyg medfr behrighet att utva befl p svenskt handelsfartyg. Begrnsat Radiotelefonistcertifikat Sjradiotrafik VHF medfr behrighet att anvnda VHF-radiosndare p svenskt fartyg som inte r skyldigt att vara utrustat med radiostation enligt 1972 rs internationella konvention om skerheten fr mnniskoliv till sjss (SOLAS 1974). Anmlan till prvning grs hos frhrsfrrttare fr nskat intyg . Lista ver av NFB auktoriserade frhrsfrrttare med adresser kan erhlls frn NFB. Avgifterna, vilka erlgges till frhrsfrrttaren, r 2001 fljande. Frarintyg fr fritidsbtar Kustskepparintyg Utsjskepparintyg Manverintyg fr hgfartsbtar Radarintyg fr fritidsbtar Ny intygsbok 200:250:150:200:200:80:Btmekanikerintyg Seglarintyg fr vart och ett Sjradiotrafik VHF (SRC) Sjradiotrafik MF/HF (LRC) Kanalintyg Pteckning i intygsbok 150:150:200:300:100:50:-

Intygen meddelas i NFB:s intygsbok genom pteckning och infrande av sigill som verlmnas efter genomgnget prov av frhrsfrrttare. Intygsbok kan utfrdas fr ldre intyg efter hnvndelse till NFB:s kansli. Kunskapsfordringarna fr de enskilda intygen kan erhllas hos NFB:s kansli.

Allmnt om Frarintyg fr fritidsbt

Frarintyg fr fritidsbt r ett intyg om att innehavaren vid prvning visat sig ha teoretiska kunskaper om sjvgsregler, navigation, btlivskunskap mm, fr att fra fritidsbt inomskrs och i skyddade vatten. Prvningen ska best av ett skriftligt prov och vid behov ett muntligt frhr, vilka genomfrs vid ett och samma tillflle. Det skriftliga provet ska genomfras p hgst en och en halv timma. Rknedosa fr inte anvndas. Det muntliga frhret ska ske i form av individuellt frhr med utgngspunkt frn resultatet av det skriftliga provet. Vid prvningens slut ska frhrsfrrttaren medddela om prvningen godknts eller ej. Skanden ska under kalenderret fylla lgst 12 r. Kunskapsfordringarna i korthet: De internationella sjvgsreglerna, Kapitel A Allmnt, tillmpningsfreskrifter ansvar definitioner. Kapitel B Styrnings- och seglingsregler. Kapitel C Principerna fr gngljusen och dess placering frger motorbt segelbt kombinationer. Kapitel D Ljus och ljudsignaler manver mist ndsignaler. 104

Sjtrafikfrordningen, ej frtja vid sjmrke. Sjlagen, knnedom om 1 Kap 9 fartygs sjvrdighet bemanning utrustning mm 6 Kap 1 beflhavarens ansvar fr fartygets sjvrdighet 6 Kap 6 beflhavarens ansvar och skyldighet vid sjnd 8 Kap 4 beflhavarens ansvar och skyldighet vid sammansttning 20 Kap 2 pfljd fr brist i gott sjmanskap 20 Kap 3 ondigt strande 20 Kap 4 sjfylleri 20 Kap 5 grovt sjfylleri Publikationer, Svensk Kusthandbok privat utgivna seglingsbeskrivningar Sjtrafikfreskrifter mm Underrttelser fr btsporten (Ufb). Svenska sjkort, olika slag Kort 1 beteckningar och frkortningar av vikt fr inomskrs navigering. Utmrkning, systemet sjmrken sjvgmrken. Kompasser, anvndning i bt 360 graders systemet lmplig placering med hnsyn till deviation missvisning i hemmavatten. Praktiskt sjkortsarbete, distanser kurser och bring tid- och distansberkning lat - long systemet positionsangivelse avdrift. Metoder fr navigering, under dag i och utanfr prickad led med hjlp av sjkort i mrker i belyst led vid nedsatt sikt. Sjrddningsvsendet, hur alarmeras information anhriga skyldighet att hjlpa. Skerhetsutrustning, Sjfartsverkets rekommendationer (se sid 95) frebyggande tgrder mot brand knnedom om den hjlp som instruktionsbok och felskningsschema kan ge vid handhavande av motor och brnslen. Sjmanskap, knnedom om vilka tgrder och manvrar som kan vidtas vid "man verbord" och vid ombordtagning av ndstlld knnedom om tgrder vid hrt vder och om metoder och principer fr ankring, frtjning och bogsering frdighet att utfra dubbelt halvslag, rbandsknop, skotstek och plstek samt kunskap om hur de anvnds knnedom om roder- och propellerverkan knnedom om btars svallegenskaper. Miljskydd, knnedom om ndvndigheten att informera sig om miljlagar fr frden knnedom om 2 kap 2 lagen (1980:424) mot vattenfrorening frn

105

fartyg knnedom om 1 kap 1 2st och 6 kap 2 och 5 pkt 4 i Sjfartsverkets kungrelse (1985:19) om tgrder mot vattenfrorening frn fartyg knnedom om svenska bestmmelser fr natur- och djurskyddsomrden, allemansrtt och -skyldighet knnedom om hantering av miljfarliga material som kan frekomma i samband med fritidsbtar. Vder och vind, knnedom om den hjlp som kan fs av vderleksrapporter i massmedia, telefonsvarare och VHF knnedom om den hjlp som kan fs frn barometern knnedom om vindriktningar vid lg- och hgtryck, ovdersmoln knnedom om sjbris. Sjukvrd, knnedom om lmpligt innehll i en frbandslda knnedom om ABC-tgrderna (tgrder vid andningsstopp, bldning och cirkulationssvikt) knnedom om de frsta varningstecknen vid nedkylning (hypotermi) samt tgrder knnedom om tgrder vid brnnskador.

Btpraktik
NFB rekommenderar att skanden, fr att f ngon inblick i handhavandet av en fritidsbt och av praktisk navigering inomskrs eller i annat farvatten nra land, deltar i en vning som beskrivs hr nedan eller i en annan likvrdig vning. Mlet med vningen r att vcka deltagarnas intresse att uppva sin frdighet i navigering och hantering av bt. vningen ska samtidigt ge deltagarna s mycket att de fr en uppfattning om hur de senare kan trna med den egna bten. Med likvrdig vning avses annan vning som innehller i stort sett samma moment. Viktigt r att varje deltagare utfr de olika momenten. Moment nio kan utfras gemensamt. vningen br utfras i en fritidsbt eller motsvarande (ej skepp). vningen bestr av fljande moment: 1. Lsa sjkort, utpeka objekt i naturen som markerats i sjkort och omvnt. 2. Styra efter kompass och i enslinje. 3. Utfra kurskontroll i enslinje. 4. Navigera i utprickat vatten. 5. Utfra lgesbestmning. 6. Utfra "man-verbord"-manver genom brgning av fender eller dylikt. 7. Utfra manvrar fr att erfara effekten av roder- och propellerverkan. 8. Utfra losskastnings- och tillggningsvning p lmpligt stt. 9. Delta i frtjning av bt med anvndning av spring.

106

Allmnt om Kustskepparintyg
Kustskepparintyg r ett intyg om att innehavaren vid prvning visat sig ha sdana teoretiska kunskaper om sjvgsregler, navigation, btlivskunskap mm, som erfordras fr att framfra ett fritidsfartyg i dagsljus, mrker och nedsatt sikt. Skanden ska under kalenderret fylla minst femton r och fr prvningen ha: innehaft Frarintyg i minst en mnad, praktisk erfarenhet av frande av fritidsbt. Prvningen ska best av ett skriftligt prov och vid behov ett muntligt frhr, vilka genomfrs vid ett och samma tillflle. Det skriftliga provet ska genomfras p hgst tv timmar. Det muntliga frhret ska ske i form av individuellt frhr med utgngspunkt frn resultatet av det skriftliga provet. Vid prvningens slut ska frhrsfrrttaren meddela om prvningen godknts eller ej. Kunskapsfordringarna i korthet: De internationella sjvgsreglerna, kapitlen A, B, C och D liksom bilagorna 14. Sjtrafikfrordningen, knnedom om Kap 1 och 2 samt kunskap om Kap 3 5. Sjtrafikkungrelsen, knnedom om Kap 1 1 och 3 Kap 2 3 ,4 ,6 ,7, 8, 9, 11, 12 och 18. Sjlagen, knnedom om 1 Kap 1 nationalitet 1 Kap 8 igenknningssignal, registrering 1 Kap 9 fartygs sjvrdighet, bemanning, utrustning mm 6 Kap 1 beflhavarens ansvar fr fartygets sjvrdighet 6 Kap 2 beflhavarens ansvar fr gott sjmanskap 6 Kap 6 beflhavarens ansvar och skyldighet vid sjnd 7 Kap 1 redaransvar 8 Kap 4 beflhavarens ansvar och skyldighet vid sammansttning 20 Kap 2 pfljd fr brist i gott sjmanskap 20 Kap 3 ondigt strande 20 Kap 4 sjfylleri 20 Kap 5 grovt sjfylleri

107

Fartygsskerhetslagen, knnedom om 2 Kap 1 sjvrdighet 2 Kap 2 fartcertifikat 2 Kap 3 1:a stycket, fartcertifikat 3 Kap 1 stabilitet 4 Kap 1 1:a stycket, passagerarfartyg 5 Kap 4 1:stycket, krav p syn och hrsel 10 Kap 18 1:a stycket, tillsynsbok 11 Kap 1 1:a stycket, nyttjandefrbud Sjmanslagen, att denna gller fr anstllda. Tullbestmmelser, bestmmelserna gller fr fritidsfartyg. Skeppshandlingar, ndvndiga fr utlandsresa. Publikationer, Svensk Lots Svensk Fyrlista Ufs Ufb och motsvarande i andra lnder. Sjkort, uppbyggnad tillfrlitlighet projektioner olika typer kataloger Kort 1 beteckningar och frkortningar av vikt nationella avvikelser knnedom om elektroniska sjkort samt skillnaden mellan scannade och vektoriserade. Fyrar, olika slag karaktrer sektorer beteckningar. Utmrkning, systemet sjmrken sjvgmrken. Kompasser, knnedom om olika kompassers funktion, egenskaper och vrd. vriga nautiska hjlpmedel, lod loggar optiska pejlingsinstrutment radarns principer radarreflektorer satellitnavigeringens mjligheter och begrnsningar sammankoppla olika navigationsinstrument. Radiokommunikation, VHF-systemets mjligheter och begrnsningar villkor fr innehav ndtrafik. Praktiskt sjkortsarbete, kurssttning och rttning missvisning deviation avdrift strm fart-, tid- och distansberkningar ortlinjer av olika slag bestickfring deviationsbestmning i enslinje. Metoder fr navigering, inom- och utomskrsnavigering i och utanfr farled i dagsljus, mrker samt i nedsatt sikt. Skerhet, sjrddningens organisation alarmering information anhriga skerhetsutrustning tgrder fr att frebygga brand personlig skerhetsutrustning tgrder vid skvder knnedom om den hjlp som instruktionsbok och felskningsschema kan ge vid handhavande av motor och brnslen.

108

Sjukvrd, frbandslda ABC-tgrderna nedkylning brnnskador stukningar och benbrott. Sjmanskap, "man verbord" ombordtagning av ndstlld stoppdistanser girkurvor manveregenskaper tgrder vid hrt vder knopar ankring roder- och propellerverkan ankomst- och avgngsmanvrar med vind och sj stabilitet skyldighet att hjlpa bogsering knnedom om ndvndigheten av vaktfrdelning vid gng under lngre tid samt vikten av regelbunden kost knnedom om olika framdrivningssystems pverkan p manveregenskaperna. Miljskydd, natur- och djurskyddsomrden allemansrtt och skyldighet karantn hantering av miljfarliga material som kan frekomma i samband med fritidsbt knnedom om 2 kap 2 lagen (1980:424) mot vattenfrorening frn fartyg knnedom om 1 kap 1 2st och 6 kap 2 och 5 pkt 4 i Sjfartsverkets kungrelse (1985:19) om tgrder mot vattenfrorening frn fartyg Vder och vind, barometer vderleksrapporter i massmedia, telefonsvarare och VHF samt deras tillfrlitlighet vindriktningen kring lg- och hgtryck, ovdersmoln och frontpassager land och sjbris, olika vindskalor.

Mrkerpraktik fr Kustskepparintyg
Fr att praktisera kustskepparkunskaperna rekommenderas fljande praktik. Viktigt r att varje deltagare utfr de olika momenten. Moment 9 kan utfras gemensamt. Bevis om deltagande i vningen tecknas i intygsboken av vningsledaren eller av frhrsfrrttaren. vningen bestr av fljande moment: 1. Val av lmpliga sjkort. 2. Gng i fyrbelyst farled. 3. Identifiering av fyrar. 4. Utnyttjande av sektorgrnserna (w/r och w/g). 5. Avstndsbestmning i mrker. 6. Utfra "man-verbord"-manver genom brgning av fender eller liknande som r frsedd med lampa. 7. Anvndning av moderna navigeringshjlpmedel (lod, GPS, plotter, radar mm) samt visa p tillfrlitlighet och brister. 8. Positionsbestmning under gng. 9. Frtjning med anvndning av spring.

109

vrigt
Utsjskepparintyg r en fortsttning p kustskepparintyget. Hr fr du lra dig planera en lngresa utmed kontinenterna. Tidvatten, utlndska sjkort, tullbestmmelser, floder och kanaler r ngra av de mnen som ingr. Kanalintyg r idag ett krav om du ska frdas p de Europeiska inre vattenvgarna. Du fr lra dig de speciella sjmrkena och signalfigurerna som gller p kanalerna. Tillsammans med Frarintyget och btpraktik ger dig Kanalintyget behrighet att frdas p de Europeiska vattenvgarna. Radarintyg ska du ta om du har eller tnker skaffa dig en radar. Radarns principer, handhavande, tolkning av radarbild, metoder fr radarnavigering och kollisionsfrhindrande tgrder r ngra av de mnen som ingr. Btmekanikerintyg. Cirka 40% av sjrddningsuppdragen beror p motorfel. Med de kunskaper som btmekanikerintyget ger klarar btgaren av mnga av de problem som idag utlser ett larm. Manverintyg behver du som har en bt som gr ver 25 knop. Hr fr du lra dig att kra bt med finess. Trimplan och powertrim, krteknik i hg sj, btutrustning och personlig utrustning r ngra av de mnen som ingr. Seglarintyg 1 r fr nybrjaren. Hr fr du lra dig grunderna i segling, vad saker och ting heter, sjmanskap och man-ver-bord r ngot av det som ingr i denna utbildning. Efter godknd utbildning frvntas du sjlvstndigt kunna hantera en mindre segelbt inomskrs i skiftande vderfrhllanden. Seglarintyg 2 r en fortsttningskurs dr du frdjupar dina kunskaper i segling och lr dig f lite fart p bten. Efter godknd utbildning frvntas du sjlvstndigt kunna hantera en segelbt inomskrs i skiftande vderfrhllanden. Seglarintyg 3 r fr den som vill lra sig "nstan allt". Spinnaker, utomskrssegling, mrkersegling, riggtrimning r ngot av det som ingr i denna utbildning. Efter godknd utbildning frvntas du sjlvstndigt kunna hantera en strre ruffad segelbt, inom- och utomskrs i skiftande vderfrhlladnen. Begrnsat radiotelefonistcertifikat fr sjradiotrafik i VHF-bandet (SRC). VHF-telefonen r btgarens "livlina till land". Fr att f inneha en VHF fordras att du har ett VHF-certifikat. Certifikatet ger ven innehavaren rtt att anvnda DSC-utrustning p VHF. Begrnsat radiotelefonistcertifikat fr sjradiotrafik i VHF-, MF- och HFbanden (LRC). Du som planerar att segla p strre vatten behver en kortvgssndare fr att f kontakt med omvrlden. Fr att f inneha en sdan mste du frst avlgga ett MF-HF certifikat. Certifikatet ger dig ven rtt att anvnda DSC-utrustning p dessa band. 110

De tio sjvettsreglerna
1.
Se till att bten r sjduglig och att god ordning rder ombord!

6.
verlasta inte bten, och sitt i bten!

2.
Ha alltid ndvndig skerhetsutrustning med ombord! Kom ihg: flytvst t alla ombord. Och den ska vara p!

7.
Hll alltid god utkik! Var frsiktig med farten!

3.
Ge dig inte ut p strre vatten n bten r lmpad fr!

8.
Lyssna p vderleksutsikterna. r de dliga, stanna hemma r du redan till sjss, sk l eller nrmaste hamn!

4.
Tala alltid om ditt frdml och studera noga frdvgen. Om du ndrar frdml, meddela hem!

9.
Om bten kantrar men flyter, stanna kvar vid den! Du r skrare dr n om du simmar mot land.

5.
Det r din plikt att knna till de regler som gller p sjn. Alkohol och btliv hr inte ihop.

10.
Skrpa inte ner, varken p land eller p sjn. Tag med skrpet hem eller lmna det vid en uppsamlingsplats.

Hanbuktens sjtrafikomrde Sjskerhetsrdet

www.sjosakert.nu
111

112

Skerhetskort vid dykning

Vid dyktillbud:
Alarmering: Larma via 112 eller VHF Vad har hnt? r ngra frsvunna? Eventuella symptom? Nr intrffade tillbudet/olyckan? Var beredd att ange er position. Ange mtesplats fr rddningspersonal Var beredd att svara p ytterligare frgor Ange hur man kan kontakta er Var beredd svara p frgor frn dykarlkare tgrder: Avbryt all dykverksamhet Pbrja eventuell behandling: Hjrtlungrddning? Oxygen? Nr rddningspersonal anlnder: Visa er position! Dykledare/dykkamrat skall om mjligt medflja till sjukhus Detta kort har utarbetats av Vstkustens Dykskerhetsgrupp i samarbete med Sjfartsverket, Sjskerhetsrdet.

Att tnka p fre dykning:

Platsen: Var dyker vi? Vad heter platsen? Notera! Utse mtesplats fr rddningstjnst Sjkort med? Dykfrbud p platsen? Sj- och djupfrhllanden? Strmmar? Sikt och bottenfrhllanden? Ev. bttrafik att ta hnsyn till?

Luften: Frvntade vderfrhllanden? Vind? Sikt? Temperatur?

Utrustningen: r dykaren utrustad s att han/hon syns tydligt i vattnet? r allt i bsta skick? Funktionskontroller gjorda? Kontrollera reservfunktioner!

Mnniskan: Har alla rtt utbildning fr det planerade dyket?

Skerhet: Tnk p att: Alltid pardyka med mellanlina eller anvnda livlina Oerfaren skall alltid dyka med erfaren Stt signalflagga ADAM som skrm vl synlig Kommunikationen skall fungera kontrollera! Dyket skall vara planerat Ytobservation skall finnas Oxygen br finnas till hands p land/bt Meddela i frvg ngon anhrig tid och plats fr dykningen
Fr kopieras

Sjskerhetsrdet 011-19 10 00

113

Register
Bokstverna i registret hnvisar till denna publikations avdelningar och siffrorna till regel eller kapitel/paragraf inom respektive avdelning. Allmn farled och allmn hamn Ankarlanterna, se Lanterna Ankring, frbud mot Ansvarsbestmmelser Arbetsljus Armar, hjning och snkning, ndsignal Behlla sin kurs och fart Blossande sken Blljus Bogserare, lanternor och signalfigurer Bogserare, fartyg som bogseras, lanternor m.m. Bojar, utmrkning Brandslckare Bredd, definition Btmekanikerintyg Btpraktik Bttvling, begrnsning av CE-mrkning Cylinder, svart Dykare, frsiktig passage frbi Dykarskrm Dykning, skerhetskort Ej hindra Eldflammor, ndsignal Ekonomisk zon Fart, sjvett och hnsyn i hgfartsbt Fartbegrnsning Fart i tjocka Fartyg, definition Fartyg, ej manverfrdigt, signaler Fartyg hmmat av sitt djupgende Fartyg med undervattensarbete, signaler Fartyg p grund, signaler Fartyg som bogserar eller puffar, se Bogserare Fartyg som bogseras eller puffas, se Bogsering Fartyg som minrjer, signaler Fartygs inbrdes skyldigheter Fartygsklocka Fartygsljus, se Lanterna Fartygsskerhetslagen Fiske, sysselsatt med, definition Fiskefartyg, lanternor, signaler Fiskeredskap, utmrkning B 2/1,2 A 9, 10, B 2/-, D A 2, B 5/-, J A 20 A bil. 4 A 17 A 36, bil. 4 C 2/5-6 A 24 A 24 E H A3 L L B 2/sid 00 A 28 A 27, C 2/4 A 27, C 2/3 sid 112 A8 A bil. 4 B, C L B 2/-, D A 19 A 3, B 1/1, C 1/1 A 3, 18, 27, 35 A 3, 28 A 3, 18, 27, 35, C 2/7 A 30, 35

A 27, 35, C 4/6 A 18 A 33, bil. 3 J A3 A 26, 35, bil. 2 F

114

Flagga, dykar, se Dykarskrm Flagga, nationalitetsFlytande sjmrken Forsrnning Fritidsbtsregister Frja, lindriven, signaler fr Frja, signal vid viss backmanver Frarintyg, Gonggong GPS-navigering Hamnar, sjtrafikbestmmelser Hindersignal, mudderverk Hnsynsparagraf Hghastighetsfartyg Hjd ver skrovet, definition Inre vatten Internationella sjvgsregler Internationella sjvgsregler, tillmpning I sikte, definition Kabelfartyg, signaler Kanaler, sjtrafikbestmmelser Kanalintyg Klarsignal, mudderverk Klocka, fartygs, se fartygsklocka Klot, svart Kollision, risk fr Kompetensintyg Kompetenskrav Kon, svart Kon ver tratt, svart, se romb Kontrollomrde Krigsfrhllanden, bestmmelser fr Kustskepparintyg Lanterna, akterLanterna, ankarLanterna, bogserare Lanterna, fartyg som bogseras Lanterna, fiskefartyg Lanternor, fritidsbtar (sammanstllning) Lanterna, frandet av Lanterna, ej manverfrdigt fartyg Lanternor, hghastighetsfartyg Lanterna, lotsfartyg Lanterna, roddbt Lanterna, sammansatt mastlanterna Lanterna, sammansatt sidolanterna Lanterna, segelfartyg Lanterna, sidoLanterna, sjflygplan

B 4/2, C 4/1-3, J B 3/-, E H J C 2/18 C 2/2 L A 33, 35, bil. 3 sid 54 A 1, B 1/3, C 3/A 27, C 2/2 A 2, B 1/5 B 1/3 A bil. 1 B 1/2 A A 1, B 1/2-4 A3 A 27, 35 A 1, B 1/3 L A 27, C 2/7 A 27, 30, bil. 1 A7 L K A 26, bil. 1 C 4/2 B 4/K, L A 21 - 29 A 30, C 2/13 A 24 A 24 A 26 G A 20, C 2/11 A 27 A bil 1/13 A 29 A 25 A 25 A bil. 1 A 25 A 21 - 29 A 31

115

Lanterna, toppLanternor, viss befrielse i inre vatten Ljudsignaler i sikte Ljudsignaler i tjocka m.m. Lotsfartyg, igenknningssignal i tjocka Lysvidder, lanternors Lngd, definition Lnsstyrelses befogenhet Manverintyg fr hgfartsbtar Maskindrivet fartyg, definition Maskindrivet fartyg, lanternor, se Lanterna Maskindrivet fartyg, vjningsregler Manversignal, ljud och ljus Manvreringsmjligheter, hnsyn till Mayday, ndsignal Minerat farvatten, frd genom Minska farten, stoppa eller backa Minrjningsfartyg, signaler Mistsignal Motorbt p vg, lanternor Mudderverk, signaler Nationalitetsflagga NC, ndsignal Nedsatt sikt, definition Nedsatt sikt, fartygs upptrdande Nykterhet Nmnden fr btlivsutbildning Nrsituation Ndradiosndare Ndsignal Oljebehllare, signaler vid bogsering Orangefrgad rk, ndsignal Prejning, prejningssignal Prickar, utmrkning Prm, lanternor Puffning P vg, definition Radar Radarintyg fr fritidsbt Radiopassning (VHF) Raketer med rda stjrnor (rtt sken), ndsignal Roddbt, lanterna Romb, svart Runtlysande lanterna Sammansatt sidolanterna Sammansatt mastlanterna Sammansatt topp- och akterlanterna Segelbt, lanternor

A 21 - 24, 26, 28, 29, C 2/14 C 2/13-14 A 34, bil. 3, C 2/10 A 35, bil. 3 A 35 A 22 A3 B 2/L A3 A 13 - 19 A 34 A2 A bil. 4 C 4/10 A 8, 16 A 27, 35, C 4/6 A 35 A 23 A 27, C 2/7 B 4/2, C 4/1-3, I A bil. 4 A3 A 19 B 1/6, J L A 8, 19 I A 37, bil. 4 A 24, C 2/16-17 A bil. 4 C 5/E A 24 A 24 A3 A5-8 L C 3/3 A bil. 4 A 25, F A 24, bil. 1 A 21 A 21, bil. 1, F A 25, F A 23, F A 25, F

116

Segelfartyg, definition Segelfartyg, lanterna, se Lanterna Segelfartyg, vjningsregler Segelfartyg med motor igng, signaler Seglarintyg Sidolanterna, se Lanterna Signalfigur, frandet av Signalering med vissla Signalljud, lngt, kort, definition Signaler under tjocka m.m. Sikte, i sikte, definition Sjfartsverkets befogenhet Sjflygplan, definition Sjlagen, utdrag Sjmansbruk, vanligt Sjolycka, frekommande av Sjrddning Sjskerhetsrdet Sjskerhetssynpunkt, freskrift frn Sjterritorium, Sveriges Sjtrafikfreskrifter, Lysekil, Marstrand, Gteborg, Brviken, Mlaren, Stockholm, Lule m.m. Sjtrafikfrordning Sjtrafikfrordning, tillmpas Sjvgmrken Skepparexamen, Skyddsomrde Skrm, dykarSkrmar fr sidoljus Sjtrafikkungrelse Sjvettsregler Slplinor Smitning Snabblixt SOS, ndsignal Stoppsignal Stv emot stv Svenskt inre vatten Sveriges sjterritorium Svvare, lanterna Svvare, tillstnd Synlig, definition Sysselsatt med fiske, definition Sker fart Skerhetsanordning fr sjfarten, tillstnd Skerhetsutrustning Srskilda bestmmelser fr hamnar m.m. Srskilda freskrifter fr rlogsfartyg m.fl Territorialhavet Tilltrdestillstnd fr fartyg under krig m.m. Timmerflotte, bogserare med, signaler Timmerflotte, signaler Topplanterna, se Lanterna

A3 A 12, 13, 18 A 25, C 2/12 L A 20, C 2/12 A 9, 34, 35, C 2/9-10 A 32 A 35 A3 B 2/1 A3 J A 2, 8, B 2/5, J B 1/4, J I Omslaget B 2/1 B 1/2 C 3/-, bil. 3-9 B B 1/3 B 2/5-6, D K, L C 4/2 A 27, B 2/3 A bil. 1 C sid 111 A3 J A 21, 23, C 2/6, 4/5 A bil. 4 C 5/4 A 14 B 1/2 B 1/2 A 23 B 1/1 A3 A3 A6 B 3/2 H A 1, B 1/3, C 3/A 1, C 4/5-8 B 1/2 B 4/A 24 A 24, C 2/15-17

117

Trafikinformationssystem Trafiksepareringssystem Tratt, svart Tratt ver kon, svart Trlare, signaler Trng farled Trngt farvatten, mte Trngt farvatten, signal Tveksamhetssignal Undervattensbt, lanternor Undervattensbt, frsiktighet i nrheten av Undvika att g fr om Upphinnande fartyg Uppmrksamhetssignal Utkik Utmrkning, farledsUtmrkning, fiskeUnderrttelser fr sjfarande (Ufs) Vakare Vattenskidkning, begrnsning av Vattenskoter, tillstnd VHF-certifikat Visitering Vissla Vg, p vg, defintion Vja fr fiskare Vjningsregler, maskindrivna fartyg Vjningsregler, segelfartyg WGS-84 tgrd fr undvikande av kollision rlogsfartyg, vapeninsats m.m., signaler rlogsfartyg, i formering rlogsfartyg, minsvepning, se Minrjningsfartg rlogsfartyg, var med undervattensbtar

C3 A 1, 10 A 25, bil. 1 A 26, bil. 1 A 26, bil. 2 A 9, 18, 34 A 9, B 2/8-9 A 9, 34, B 2/8-9 A 34 C 4/5 C 4/5 A 15 A 9, 13 A 34, 36 A5 E F B 2/4 F B 2/B 1/1 L C 5/A 32, bil. 3 A3 A 18 A 13 - 18 A 12, 13, 18 sid 54 A8 C 4/7 C 4/4 C 4/8

118

HUVUDKONTORET (HK) Besksadress: stra Promenaden 7 Postadress: 601 78 Norrkping Telefon. 011-19 10 00 Telefax: 011-10 19 49 E-post: hk@sjofartsverket.se Hemsida: www.sjofartsverket.se

119

SJTRAFIKOMRDEN (TO)
Bottenvikens TO Bottenhavets TO Strmrv 9 974 37 Lule Tel: 0920-25 83 90 Telefax: 0920-25 53 90 E-post: tobv@sjofartsverket.se Bnan Telefax: 026-991 75 805 95 Gvle Tel: 026-64 71 50 E-post: tobh@sjofartsverket.se 115 93 Stockholm Tel: 08-666 66 00 E-post: tost@sjofartsverket.se 613 22 Oxelsund Tel: 0155-351 29 E-post: toos@sjofartsverket.se 201 80 Malm Tel: 040-97 83 15 E-post: tosk@sjofartsverket.se 418 34 Gteborg Tel: 031-64 77 00 E-post: tovk@sjofartsverket.se

Stockholm-Mlarens TO Box 27808 Telefax: 666 66 90 Ostkustens TO Sydkustens TO Vstkustens TO Vnerns TO Box 73 Telefax: 0155-320 21 Box 855 Telefax: 040-30 18 68 Sydatlanten Telefax: 031-64 77 10

Box 949 461 29 Trollhttan Tel: 0520-47 22 00 Telefax: 0520-42 85 59 E-post: tovn@sjofartsverket.se

INSPEKTIONSOMRDEN (IO)
Stockholms IO Malm IO Gteborgs IO Box 27808 Telefax: 08-662 46 34 Jrgen Kocksgatan 9 Telefax: 040-23 16 91 Rda Sten Telefax: 031-42 27 13 115 93 Stockholm Tel: 08-666 66 00 E-post: ios@sjofartsverket.se 211 20 Malm Tel: 040-747 80 E-post: iom@sjofartsverket.se 414 51 Gteborg Tel: 031-704 68 00 E-post: iog@sjofartsverket.se

ROTTERDAMS SJFARTSINSPEKTIONSKONTOR (IK)

Svenska Sjfartsverket, Sjfartsinspektionen, Vasteland 38 L, NL-3011 BM Rotterdam, Nederlnderna. Telefon: 0031-10-433 06 99. Telefax: 0031-10-654 23 72 07.

SJRDDNINGSCENTRAL
MRCC Gteborg Box 5158 426 05 V Frlunda Tel: 031-64 80 20 Telefax: 031-775 39 27 E-post: mrccgbg@amrcc.sjofartsverket.se

120

Morsetecken
Alfabetet A . B ... C .. D .. E . F ... G . H .... Siffror 1 . 2 .. 3 ... 4 .... 5 ..... I J K L M N O P .. . . ... . .. Q R S T U V W X . .. ... .. ... . .. Y . Z ..

( ( (

. . ) . . ) .)

Tecken 6 .... 7 ... 8 .. 9 . 0

Slut Vnta Punkt, komma

... .... ...

121

Bokstaveringstabeller
Bokstver
Ord att Bok- anvndas stav vid bokstavering Ungefrligt uttal1) Ord att Bok- anvndas stav vid bokstavering Ungefrligt uttal1)

A B C D E F G H I J K L M

Alfa . . . . . Bravo . . . Charlie . . Delta . . . . Echo . . . . Foxtrot . . Golf . . . . . Hotel . . . . India . . . . Juliett . . . Kilo . . . . . Lima . . . . Mike . . . .

AL FA BRA V TJAR LI DEL TA ECK K FX TRTT GLF HO TELL IN DIA DJO LI ETT KI LO LI MA MAJK

N O P Q R S T U V W X Y Z

November . . Oscar . . . . . Papa . . . . . . Quebec . . . Romeo . . . . Sierra . . . . . Tango . . . . . Uniform... . Victor . . . . . Wiskey . . . . X-ray . . . . . Yankee . . . . Zulu . . . . . .

NO VEM B SS KAR PA PA KE BECK R ME SI R RA TANG G JO NI FORM VIK TOR OISS KI EKS REJ JAN KI SO LO

1) Betoningen lgges p det understrukna.

Siffror och skiljetecken

Siffra eller skiljetecken Ord att anvndas vid bokstavering2) Ungefrligt uttal1)

0 .................... 1 .................... 2 .................... 3 .................... 4 .................... 5 .................... 6 .................... 7 .................... 8 .................... 9 .................... Decimalkomma . . . . . . . . Punkt . . . . . . . . . . . . . . . .
1) 2)

NADAZERO . . . . . . . . . . UNAONE . . . . . . . . . . . . BISSOTWO . . . . . . . . . . . TERRATHREE . . . . . . . . . KARTEFOUR . . . . . . . . . PANTAFIVE . . . . . . . . . . SOXISIX . . . . . . . . . . . . . SETTESEVEN . . . . . . . . . OKTOEIGHT . . . . . . . . . . NOVENINE . . . . . . . . . . . DECIMAL . . . . . . . . . . . . STOP . . . . . . . . . . . . . . .

NA-DA-SE-RO U-NA-OAN BIS-S-TO TE-RA-TRI KAR-TE-FR PAN-TA-FAJV SKSI-SIKS SET-TE-SE-VEN K-TO-EJT N-VE-NAJN DE-SI-MAL STOPP

Varje stavelse skall betonas lika mycket. Den andra delen av varje ord r det ord, som anvnds i flygets trafikservice.

122

Enstlliga signaler
A B* C* D* E* F G* Jag har dykare nere. Hll vl undan och g med sakta fart. Jag lastar eller lossar eller transporterar farligt gods. Ja (jakande eller "Fregende signalgrupp skall tydas i jakande form"). Hll undan fr mig. Jag manvrerar med svrighet. Jag ndrar min kurs styrbord hn. Jag r havererad. Stt er i frbindelse med mig. Jag begr lots. Nr den ges av fiskefartyg, som fiskar i omedelbar nrhet av varandra p fiskeplatsen, betyder den: "Jag tar hem redskapen". Jag har lots ombord. Jag ndrar min kurs babord hn. Hll vl undan frn mig. Jag har brand ombord och fr farlig last eller lcker farlig last. Jag nskar upprtta frbindelse med er. Stoppa farten gonblickligen. Mitt fartyg har stoppat och gr ingen fart genom vattnet. Nej (nekande eller "Fregende signalgrupp skall tydas i nekande form"). Denna signal fr endast avgivas optiskt eller med ljud. Vid tal- eller radioverfring skall signalen vara "NO". Man verbord. I hamn: Alla personer mste bege sig ombord, enr fartyget skall avg. Till sjss: Fr ocks anvndas som ljudsignal i betydelsen: "Jag begr lots. Till sjss: Fr anvndas av fiskefartyg i betydelse: Mina redskap har fastnat i ngot hinder". Mitt fartyg r fritt frn smitta, och jag begr rtt till fri samfrdsel med land. Min propeller arbetar fr back. Hll undan fr mig. Jag hller p med partrlning. Ni stvar mot fara. Jag begr hjlp. Jag begr lkarhjlp. Upphr med det ni hller p med (eller har fr avsikt att gra), och ge akt p mina signaler. Jag draggar. Jag begr en bogserbt. Nr den anvnds av fiskefartyg, som fiskar i omedelbar nrhet av varandra p fiskeplatsen, betyder den: "Jag lgger ut redskapen".

H* I* J K L M N

O P

Q S* T* U V W X Y Z*

Anm: 1. Nr de med * betecknade signalerna avges med ljud, fr de endast anvndas i enlighet med bestmmelserna i de internationella sjvgsreglerna, reglerna 34 och 35 samt av fiskefartyg som fiskar i omedelbar nrhet. 2. Signalerna "K" och "S" har srskild betydelse som landningssignaler fr mindre btar med ndstllda besttningar eller personer. (1974 rs internationella konvention om skerheten fr mnniskoliv till sjss, kapitel V, regel 16). Flaggning ver topp Vid hgtidliga tillfllen hissas samtliga signalflaggor frn fr till akter via masttopparna. Detta kallas "flaggning ver topp" eller "stor flaggning". Inbrdes ordning frifrn rknat skall d vara: A, B, C, 1, D, E, F, 2, G, H, I, 3, J, K, L, 4, M, N osv.

123

ANTECKNINGAR

124

ANTECKNINGAR

125

ANTECKNINGAR

126

Internationella signalflaggor
BOKSTAVSFLAGGOR KOD- och SVARSVIMPEL A B

U SIFFERVIMPLAR

LIKHETSSTANDERTAR 1:a 2:a 3:e

Not. Betrffande signalflaggornas mtt har Sjfartsverket tidigare rekommenderat fljande relationstal med utgngspunkt frn bokstavsflaggornas hjd = 1,0 Flaggor H 1,0 L 1,2 H 0,8 Vimplar h 0,25 L 2,6 H 1,2 Likhetsstandertar L 1,6

Anm. 1. Inskrningens djup i kluven flagga (Signalflagga A): 1/3 av L 2. Sladdens lngd = 1/2 av flaggans hjd 3. Faststllda normer fr signalflaggornas och de dri ingende frgfltens storlek liksom frgnormer saknas.

SKERHETSRD:

P grund! Lr knna din motor

Fr en motorbt r naturligtvis motorn mycket vsentlig fr skerheten. Motorhaverier r den direkta orsaken till hela 40% av alla sjrddningsinsatser som gller fritidsbtar. Fr att undvika ondiga haverier br du lra dig motorns sktsel och handhavande fr detta har du srskilda handbcker frn din motortillverkare. Slarva inte med att flja anvisningarna, vinterkonserveringen mste gras korrekt och rligt byte av olja samt olje- och brnslefilter r en sjlvklarhet. Det r ocks viktigt att regelbundet kontrollera brnsleslangar och anslutningar, ventilation av motorrummet, eventuellt lckage kring brnslepump och filter. Kontrollera regelbundet brnsletanken dr skrp och avlagringar samlas p botten och som i grov sj kommer i rrelse och riskerar att stta igen ledningar och filter. Kylningen Utan kylning gr motorn inte lngt. Kylvattenpumpens impeller br du kontrollera varje r och byta till en ny vartannat r. Kom ihg att ha en impeller i reserv, den skadas ltt och slits av smutsigt vatten. Och du; kom ihg verktygen, utan dem r du hjlpls ven infr ett enkelt motorproblem. Varje sommar tvingas sjrddningen till ver 400 insatser p grund av grund-sttningar och felnavigeringar. En felnavigering kan i bsta fall sluta med en duns i klen men den kan ocks sluta illa med stora materiella och personliga skador. Utbilda dig! Att veta var man r, vart man ska och hur man tar sig dit p ett skert stt r elementrt och ett MSTE nr man frdas p sjn. Mnga fritidsbtfrare verskattar sin frmga att navigera och tar ondiga risker. Att vistas p sjn, kanske i en stor, dyr och snabb bt utan tillrckliga kunskaper i navigation r direkt oansvarigt. Vi r inte enligt lag skyldiga att ha formell kompetens (s lnge bten inte r lngre n 12 meter) men vi r enligt lag skyldiga att flja sjtrafik-freskrifterna och det krver ju kunskap. Att ha kunskap, rtt utrustning, frska sjkort, devierad kompass och bestick r naturligtvis en frutsttning fr sker framfart. Kurser. ver hela landet arrangerar studiefrbunden, enligt Nmnden fr btlivsutbildning, NFBs fodringar, kurser som ger dig frutsttningar att frdas skert p sjn och slippa bli en del av sjrddningens statistik.

Sjskerhetsrdet

www.sjosakert.nu