Starta eget frgorna

Varfr vill du starta eget fretag? Vad har du fr goda egenskaper? Vilken id har du? Vad har du fr kunder? Har du ngra konkurrenter? r det ekonomiskt rimligt? Vilka risker kan du ta? Vilken fretagsform r lmplig? Kan du skta allt sjlv eller behver du en partner? Vart ska du vara? Vad behver du? Hur gr du gynnsamma inkp? Vad innebr frgorna? Att man ska tnka realistiskt och kanske inte riskera att starta ett fretag om man inte kan svara p srskilt mnga frgor. Vilka tips ger Jan lmeby? Han tycker att det r viktigt att veta hur man vill arbeta, vilken roll vill du ha i ett fretag samt om du behver en partner, hur mycket pengar du vill tjna, du ska veta hur konkurrenterna jobbar, ska du slja mycket fr lgt pris eller lite produkter fr hgre pris, viktigt att ha ett gott rykte, hur du ska marknadsfra, veta om du klarar av att fretaget gr dligt ibland, ha en lngsiktig strategi. Vilken hjlp finns att f ifrn skolan/nringslivet? Nr du r ung finns det t.ex. Snilleblixtarna och Minifretagarna som frsker lra ut kreativitet och initiativfrmga och som du kommer behva i framtiden, d du behver kontakta hjlporganisationer som t.ex. NUTEK helt sjlv. Vlj en fretagsform som passar in p din id. Enskild nringsidkare: garen personligen ekonomisk och juridiskt ansvarig fr fretaget. Handelsbolag: Tv delgare, registrerat hos bolagsverket, fretaget rknas som juridisk person. Aktiebolag: Minst en person, aktiekapital p 100 tusen kronor, bokfring, revisor, styrelse, bolagsordning, bolagsskatt.

Ekonomisk frening: Minst 3 personer, ekonomiskt ansvar begrnsat till frsta insatsen. Marknadsunderskning Brja med skrivbordsunderskning dr du studerar information frn internet om marknaden du vill g in i. Sedan kan man gra en fltunderskning dr du intervjuar kundkretsen som du sker, kom ihg att gra tydliga och korrekta frgor s att inte resultatet blir missvisande i slutndan. Stdfrgor i en affrsid Antingen skriva i punktform: Produktid, Kunder, Behov, Resurser. Eller minnesregeln fyra V dr du frgar: Vad? Vem? Var? Och varfr? Vad r en produkt/marknadsmatris? En uppstllning dr man matchar olika produkter och tjnster mot potentiella kunder och bedmer lnsamheten. Varfr gra en sdan? Fr att kolla om det r vrt att ta risken med att ens brja. Inkomsterna mste alltid verskrida utgifterna. Vilka r fretagets viktigaste intressenter? gare, anstllda, leverantrer, redovisningsbyr, revisorer, banker, finansirer, myndigheter, kunder. Affrsplan Idn Fretagsform Varor/tjnster Resurser Leverantrer Marknad Personal Personalvrd Tidsplaner Framtidsplaner Ekonomi skerhet. Vad r produktlivscykelkurvan? Illustration av hur en produkts uppgng och fall, allts hur produkten frst r poppis och sedan behver ngot nytt tillfrt fr att hlla idn vid liv. De fem P:na! Produkt Pris Plats Pverkan Personal . if you know what i mean ;) AIDAS Attention: Vck uppmrksamhet. Interest: Vck intresse skit samma ni kan engelska.. Desire Action - Satisfaction. Prissttningens 3 K:n Kostnader - Konkurrenter - Kunder Rrliga kostnader: Bl.a. kostnader fr material och andra varor och tjnster. Fasta kostnader: Kostnader man har fr fretaget oavsett hur mycket man sljer, dessa kostnader

mste kunna frdelas p de slda produkterna. Plgg: Utg frn de rrliga kostnaderna och klumpa sedan ihop allt det andra i ett procentuellt plgg. Oftast ungefr 100%. Rrelsekapital: Du kan behva ett sdant kapital fr att kunna betala t.ex. varor, lner, hyror och kontorskostnader innan du hunnit slja dina egna varor och/eller tjnster och ftt betalt fr dem. Startkapital: Kan jmfras med vad vi gjorde som uf fretag nr vi registrerade oss p hemsidan fr en summa pengar. Ocks kan det behvas pengar till patent och t.ex. marknadsunderskningar och reklam. Resultatsbudget: En sdan budget frsker sp vad framtiden kommer visa genom att anta hur mycket man kommer tjna, intckter. Sedan subtraherar du alla rrliga kostnader och fasta kostnader och fr ett resultat. Om resultatet inte gillas fr du ett strre kaptialbehov eller s fr du helt enkelt forma om hela idn. Likviditetsbudget: Det r viktigt att gra en likviditetsbudget fr att se vilka mnader du gr med vinst och vilka det inte gr lika bra. Du kan t.ex. planera ut investeringar p en bra mnad och istllet spara p en dlig . Budgeten sammanstller frvntade in- och utbetalningar per mnad. Amortering: Avbetalning av ln enligt viss plan. Anbud (offert): Erbjudande att slja en vara eller tjnst med uppgift om pris, leveranstid m.m. Arbetsgivaravgifter: Pensioner, sjukfrskring m.m. Avskrivning: Vrdeminskingen av byggnader, maskiner och fordon dras av rligen. Checkkredit: Betalning av en fast avgift fr den beviljade lnegrnsen samt rnta p det som utnyttjas. Faktura: Rkning p varor eller tjnster. Finansiering: Eget kapital, frmmande kapital, bankln, frskott frn kunder. F-skatt: Preliminr skatt som betalas mnadsvis av fretagaren med F-skattesedel. Investering: Varaktiga satsningar p att frbttra byggnader, maskiner m.m. Konkurs: om du ansker om konkurs mste du i mnga fall lmna ifrn dig dina tillgngar och skulder som du inte kan betala. Likviditet: Fretagets frmga att betala sina skulder i tid utifrn kapitalet. Moms: Skatt p konsumtion av varor och tjnster. Omsttning: Vad du tjnat in under ett r sammanlagt. Redovisning: Information om fretagets ekonomiska frhllanden. Rntabilitet: Vinsten i procent av totalt kapital i fretaget. Skatteplanering: Tilltna ekonomiska transaktioner fr att minska fretagets skatt. Soliditet: Mttet p det egna kapitalets storlek i frhllande till det totala kapitalet. Projektarbete Tre enkla regler: 1. Klar definierade ml 2. Klar definierade resurser 3. Klart definierad redovisning, sammanfatta alla fakta. 1. Alla i gruppen ska ha klart fr sig vilka resultat som nskas och strva i samma riktning.

2. Alla ska mtas vid specifika tidsramar och veta vilken budget, personalresurs man innehar. 3. Dokumentera alternativa lsningar och vgar som ni kan anvnda er av eftert om saker gr fel. Fyra grundregler fr en god projektplan 1. Inga luckor i mlen utan klara verenskommelser med uppdragsgivaren. 2. Stor omfattning, fokusera inte endast p produkten utan planera ml fr tillverkning, provning och utveckling. 3. Anvnd tidigare erfarenheter eller ta hjlp av andra som har den frmgan. 4. Var realistisk, alla inblandade mste kunna acceptera tidsplanen och tider fr mten. Frfina planen efter saker som sker ovntat. Projektbudget Egen personal: Det r alltid billigare att anvnda interna resurser fr ett projekt ven om det inte alltid r effektivast. Arbetslokaler: Det r mer effektivt fr alla i arbetet att skilja sig frn den normala dagsrutinen, genom att hyra en ny arbetslokal och hlla mtena dr lyckas du med detta. Resor, transporter och utlgg. Material och annan utrustning. Licenser och tillstnd. G inte i fllorna. Dlig ledning och planering: Ta ansvar fr ditt eget arbete och arbeta med sdant som du inte kunde innan. Detta fr att lra dig ngot nytt, i skolan r det kunskapen som r viktigast. Dlig dokumentation: dokumentera allt ni gr fr att kunna g tillbaka och prova saker ni inte testat frr. Skjut inte upp arbetet! Ha inte fr stor grupp: D blir det oftast att f personer gr allt arbete. Fr att undvika fllorna: Utse projektledare och sekreterare, orda en projektprm, gr upp en projektplan, skaffa information, dokumenter allting. Konsumentkplagen: Skyddar konsumenten om sljaren inte uppfyller lovade villkor om leveranstid m.m. Marknadsfringslagen: Det fr inte finnas ngra vilseledande uppgifter i reklam om varornas egenskaper. Konkurrenslagen: Det fr inte ske ngot organiserat arbete mellan fretag som driver upp priserna. Miljbalken: Sammanfattning av mnga gamla lagar gllande naturvrd, miljskydd, hlsoskydd m.m. Arbetsmiljlagen: Frebygger ohlsa och olycksfall i arbetet.

Produktskerhetslagen: Du fr inte erbjuda farliga varor, du ska som sljare skerstlla produkter s att de inte kan skada ngon, fretagaren mste meddela konsumentverket om deras vara r farlig. Produktansvarslagen: Reglerar skadestnd fr saker som orsakat skada p mnniskor eller egendom. CE mrkning: Garanti fr att en vara uppfyller alla krav som stlls av lagarna ovan. Normer = STANDARD: Alla mste frhlla sig vid detta tillverkningsstt fr att produkten ska vara giltig enligt CE. Boverkets byggregler: r en sdan standard fr funktionskraven. Samt DNV det norske veritas. Registering: utfrs p bl.a. bolagsverket i sundsvall och skyddar ditt fretag p olika stt. Mnsterskydd: fyll i en blankett och skicka in till PRV innehllande, skande: personer eller fretag. formgivare. Produkten: Vilken produkt r mnstret p? Klass: Olika klasser finns uppskrivna p olika produkter p webbplatsen PRV. Bilagor: Bilder p mnsterfremlet, teckningar, fotografier eller utskrift frn dator. Patent: Bttre skydd n mnsterskydd, kostar dock mer. Tar lngre tid ca tre r fr att godknna. Tidsbegrnsat. Ger ensamrtt p produkten eller designen. Du kan slja patentet till ett fretag fr mycket pengar, statushjande att inneha ett patent. Patenterbarhet: Mste vara en ny uppfinning. Mste ha lst ett problem p ett nytt tekniskt stt. Mste skilja sig stort ifrn tidigare uppfinningar. Den mste kunna tillverkas industriellt eller vara en sdan tillverkningsmetod.