Marknadsfring och miljansvar

kap 19, presentation F12 med Cecilia Solr

Gstfrelsare som annars jobbar p masterniv med hllbar marknadsfring.

Varfr hllbar marknadsfring? Man kan se att vi r beroende av jordens ndliga resurser som vi tar upp ur jorden. Allt fretagande r beroende av miljn, d allt vi jobbar med kommer frn vr natur. Man kan se det som att marknadsfring r att byta produkter mellan fretag och kund. Hllbar marknadsfring fokuserar p vilka "andra" som pverkas av denna affrsrelation, som milj, djur, vxter, arbetare med flera. S hur denna produkten marknadsfrs pverkar mnga fler n fretaget och konsumenter. De grundlggande "andra" (pr. s.3) Miljn - pverkar det vxthusgaser, giftiga mnen, vatten tillgng med mera? Mnniskor - de som producerar, fr de rimliga villkor och kan gra sin rst hrd. Djur - hur pverkas dessa bde i kttindustri och i andra industrier. Hllbar marknadsfring r inte bara milj! Det inbegriper ven: Mnskliga rttigheter Sklig ln Hlsa Arbetsfrhllanden Milj Antikorruption Demokrati M.fl. Hllbar utveckling bygger p definitionen som finns i Bruntlandrapporten - "Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs" Man ser till tre dimensioner av hllbarhet: Ekonomisk Ekologisk Social Att jobba med hllbar marknadsfring r mer spnnande och mer utmanande n att bara slja varor. Se boken sida 694 fr att lsa deras definition fr "Sustaniable Marketing". Man sger att en orttvis marknadsfring r nr den som utfrt uppgiften inte fr betalning s den klarar sina utgifter. Inom hllbar marknadsfring s ser man till ekonomin ver lng tid, problemet r ofta att detta inte ger resultat p kort sikt nr man ska ha kvartalsrapporter med resultat 4 gnger om ret.

Utveckling av hllbar marknadsfring P 60 och 70- talen brjade man se till problem med olja, DDT med mera. D fokuserades mest p produktionsproblem inom vissa branscher. Under 80-talet brjade man se p konsumentens del i miljfrstrelsen. S d brjade man ven ta fram "grna produkter". Men d inte dessa marknadsfrdes s slutade dessa tas fram d de inte slde. Idag r 2% av de produkter som sljs ekologiska. Alla fretag jobbar till viss del i det dolda med att jobba hllbart. D de insett att de mste ha med detta fr att finnas kvar p lng sikt. Olika Miljstrategier: (pr. s.11-13) 1. Reaktiv approach - Man fljer de regler som finns stadgade. Jobbar man internationellt kan det dock finnas mnga lagar att ta hnsyn till. 2. Ligga steget fre - Kan vara att man vill freg lagar, eller fr att differentiera sig som ett "duktigare" fretag n konkurrenterna. 3. Holistisk syn/Sustainible business strategies - Dr man lter hllbarheten genomsyra hela fretagsamheten. Vad betyder detta fr oss som marknadsfrare: P produktniv s visar detta p HUR produkten r tillverkad, distribuerad och sld. Handlar mycket om var pengarna frn produktionen ska landa. Vi mste hela tiden veta var och hur produkten r tillverkad. Milj och etiska mrkningar av tredje part, med oberoende granskning kar dess trovrdighet. Viktigt att hlla skillnad p dessa och intresseorganisationers mrkningar. Nya marknader - Det betyder en uppsj av nya marknader, d det bygger p att tnka p nya stt i nya banor. I detta finns "det naturliga steget" Dr man utgr frn att uppfylla olika steg. 1. Ska inte systematiskt ka uttaget av mnen frn jordskorpan. Jobbar mycket med tervinning, man ska jobba med de material som redan finns och att jobba med ickefossila brnslen. 2. Ska inte systematiskt ka utslpp av syntetiska mnen i naturen. S det r inte ok att bara hlla sig inom reglerna utan det br undvikas helt. 3. Ska inte systematiskt pverka ekosystem negativ. Alla mnen vars verkan vi inte knner till, ska drmed frska undvikas, d det kan ge effekter som man inte kunnat frutse. Innebr ven att vi jobbar med nya marknadsplatser som hemleverans, bondens egen marknad och grdsbutik. Budskap - Mer fokus p nyttan av produkten n gldjen ver sjlva gandet. Det motstter den hga omsttningen av prylar som vi har idag. Bara fr att man har pengar, s mste vi gra slut p dem. Man jobbar i hllbar marknadsfring till exempel med Slow Fashion Mer fokus p information n om vertalning - Man jobbar mer med emotionella element (livsstils reklam) n ren fakta. G ifrn att vi ska ga fr att bli ngot som produkten sger om oss. Anvnd strre element av information. Tidsfokus - Skiftat fokus frn att handla om nu, till att handla om framtiden. Ansvar - Tar mer ansvar fr att guida konsumenten rtt fr att fatta rtt kpbeslut. Konsumenten behver vgledas d det inte r ltt nr man har motstridiga behov i samma situation. CSR=Coperate Social Resposability - Fretag har rttigheter, men ven skyldigheter och ansvar som de behver visa. (se bok s.697-699)

Norm-activation model Ska vi kunna gra ett beslut som tar ansvar s mste vi ha information om konsekvenser. Kostnader - Vi lever i ett samhlle dr de miljmssiga och sociala kostnaderna ligger utanfr fretagandet. Detta tar man hnsyn till nr man pratar om hllbar marknadsfring. Sammanfattning Vi lever p en global marknad och har drmed ven ett globalt ansvar. Man kan se det som att: Business-as-usual inom lagens ramar eller Fretag har samhllsansvar utanfr lagens ramar.