Prissttning

Kap 9, Presentation PDF F 8 Med Hilmar Heitch Mycket lggs ut p ntet i efterhand. Du mste stta pris p en vara fr att kunna slja den. Priset multiplicerat med den frvntade frsljningen ger intkterna. Detta mot kostnaderna ger resultatet. S priset r direkt relaterat till fretagets resultat. Psykologisk prissttning r att man stter 99,50 istllet fr 100 fr att det ska knnas mindre. Fretag inser att prissttningen r ndvndig, men de anser ofta att den inte r en del av fretagets strategi. S man lgger ofta inte s mycket engagemang p prissttningen som det behver. Man kan anvnda snkta prissttningar fr att ka marknadsandelen. Detta kan ge en lngsiktig vinst, men kan stra ekonomiavdelningen p kort sikt. Externa faktorer som pverkar prissttningen: (pr. s.2) Marknaden och efterfrgan! Marknadsformer - (fullstndig konkurrens, monopolistisk konkurrens, Oligiopol, Monopol). Det kan ven innebra hur stor konkurrens det finns i kundens uppfattning, en Porche konkurrerar inte i tankevrlden med en Volvo, d det inte r i samma kategori. Finns det en monopolistisk konkurrens kan det i vissa specifika fall leda till priskrig. Ett monopolfretag kan utg frn att bara gra en maximal vinst och behver inte se p ngon konkurrens, s det r kunden som troligtvis blir den stora frloraren i dessa fall. Konsumentens uppfattning av pris och vrde Priselactitet/efterfrgeelactitet Konkurrenternas prissttning och erbjudande Andra miljfaktorer Interna faktorer som pverkar prissttningen: (pr. s.2) Marknadsfringsml - verlevnad, det ska bara tcka kostnaderna s att man klarar sig vidare. Vinstmaximering, nr man har en egen position som gr att man kan ta ut den maximala vinsten. Marknadsledare, kan snka priser fr att ta marknadsandelar och nr man tagit detta kan man hja igen fr att ta igen det man frlorat. Produktkvalitetsledare, kan krva "exklusiv" prissttning ingen tror p kvaliteten om det kostar fr lite. Marketing-Mix strategi Kostnader Organisation av prissttningsfunktion. Det vanligaste r att man utgr frn att ha en acceptabel niv p vinsten. Det r svrt att f igenom en vinstmaximering och det r inte heller det frmsta mlet. Priset r ett konkurrensmedel som man mste vara frsiktig med. Efterfrgekurvan (pr. s.3) Man behver frska pricka in det bsta priset fr att matcha tillgng och efterfrgan. Det finns alltid en tillgngskurva och en efterfrgekurva och dr de skr varandra s har du den ultimata prissttningen. Men tillgngsfrgan kan variera mycket ver tid, s det r svrt att pricka detta.

Ett pris kan ha stor eller liten elasticitet. Vid liten elasticitet s r det en liten prisknslighet fr frndringar, vid stor elasticitet r varan mycket prisknslig, se bild i pr. s.3. P exklusiva varor s kan frsljningen minska vid kraftigt snkta priser, d den exklusiva knslan frsvinner, man tappar ven frtroendet p kvaliteten p varan. Detta d vi har ett referenspris som man utgr frn, det som ligger utanfr detta litar vi inte p, se bok s.335-335. Har vi ett pris som inte knns rimligt, s kommer vi inte ha samma bengenhet att kpa, oavsett t vilket hll det avviker. Det gller att ligga inom referensramen fr att maximera frsljningen. Via marknadsfring s kan hja efterfrgan utan att ndra priset. Se pr. s.4 bild 2. Produktlivscykeln (pr. s.5, se ven frelsning om varumrken) Var en produkt ligger i sin livscykel pverkar prissttningen. I mognadsfasen s s ligger det ganska konstant, men s fort det nrmar sig avveckling s sljs dessa ut med olika erbjudanden eller prissttningar. Man jobbar med "frn" priser, dr det r ett utgngspris som man lockar med. Sedan jobbar man med tillggstjnster och "mervrden", som gr att nr man gr drifrn har kpt ngot mycket dyrare. Man kan ocks jobba med prissttning utifrn Bostonmatrisen (som vi gick igenom i organisationskursen.) Repetition av denna finns p s.68 i boken och s.6 i presentation) Prissttningsniver: 1. Lgsta priset man utgr ifrn r nivn dr man brjar frlora pengar. 2. Nsta prisniv r relaterat endast till produktkostnaden. 3. Denna niv ligger i mitten och r dr man har flest konkurrenter och dr man har mest frsljning. 4. Denna niv har viss exklusivitet och kan drmed prisstta sig hgre, men sljer frre produkter. 5. Den hgsta nivn r nr priset blir fr hgt fr att f efterfrgan. De tre grundpelarna r Kostnader, Konkurrens och Marketing. Man mste frst tcka kostnader(inkp och alla kostnader i samband med frsljningen). Man behver ven relatera sig till konkurrenternas prissttningar, extra viktigt vid anbudsverksamheter. Vad levererar vi fr marknadsvrde? vad vrderar kunden? det r det som tas in i marketing. Att ha ett kostnadsrelaterat pris r inflexibel, d man inte tar hnsyn till konkurrenterna. Kunderna bryr sig inte om fretagets kostnader. (pr. s.7 del 2, bok s.341-342) Man kan i detta se till att prissttningen borde frndras till att bortse frn procentuellt plgg, till att ha samma plgg, frsljningsplgg fr att f bttre konkurrenskraftiga priser i vissa lgen. Detta har inte ftt genomslag dock. Man fr en strre flexibilitet om man utgr frn vrdebaserade priser. Du har tabellen i pr. s.8 del 1, fr att ta fram brake-even punkt fr att bestmma priset. Dr ser man hur mycket du behver slja fr att komma ver nollresultat. De fasta kostnaderna ndras aldrig, men sls det ut p flera enheter s blir kostnaden per enhet mindre. Introduktionsprissttning Se p hur man vid prissttning p nya produkter kan vlja att skumma eller penetrera marknaden i boken s. 354-355 (pr. s.9 del 1)

Nr man "skummar" marknaden tar man inledningsvis ett hgre pris, vilket tcker det kostnader utvecklingen av produkten givit och fr att ge hgre status till de nya varorna. Nr man penetrerar marknaden gr man in p en lgre niv fr att kunna slja stora volymer snabbt, fr att tcka kostnaderna p det viset. Prissttningsprocessen: (se pr. s. 11) 1. Vlj prissttningsml - varumrkes betydelse? hur vrderar kunden? 2. Efterfrgeprognos - finns det efterfrgan? 3. Kalkylera kostnaderna 4. Analysera konkurrenternas priser och erbjudanden 5. Vlj prissttningsmetod 6. Bestm priset