ARBETSMILJVERKETS FRFATTNINGSSAMLING

AFS 2005:16

BULLER

BULLER
Arbetsmiljverkets freskrifter om buller samt allmnna rd om tillmpningen av freskrifterna

ISBN 91-7930-455-9 ISSN 1650-3163

ARBETSMILJVERKET
171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00 E-post: arbetsmiljoverket@av.se

BESTLLNINGSADRESS
Ytterligare ex av denna freskrift bestlls frn: Arbetsmiljverket, Publikationsservice, Box 1300, 171 25 SOLNA Tfn 08-730 97 00. Telefax 08-735 85 55

Arbetsmiljverket Distriktet i Falun

(Dalarnas och Gvleborgs ln) Gruvgatan 2, Box 153, 791 24 Falun. Tel 023-457 00 Telefax 023-222 69 e-post: falun@av.se

Arbetsmiljverket Distriktet i Lule

(Norrbottens ln) Kpmangatan 40 A, 972 33 Lule. Tel 0920-24 22 60 Telefax 0920-24 22 99 e-post: lulea@av.se

Arbetsmiljverket Distriktet i Vxj

(Kronobergs, Blekinge, Jnkpings och Kalmar ln) Vstra Esplanaden 9 A, 352 31 Vxj. Tel 0470-74 80 00 Telefax 0470-74 80 48 e-post: vaxjo@av.se

Arbetsmiljverket Distriktet i Gteborg

(Vstra Gtalands och Hallands ln) Rosenlundsgatan 8, Box 2555, 403 17 Gteborg. Tel 031-743 72 00 Telefax 031-13 50 60 e-post: goteborg@av.se

Arbetsmiljverket Distriktet i Malm

(Skne ln) Vattenverksvgen 47, Box 21019, 200 21 Malm. Tel 040-38 62 00 Telefax 040-12 64 07 e-post: malmo@av.se

Arbetsmiljverket Distriktet i rebro

(rebro, Vrmlands och Vstmanlands ln) Fabriksgatan 20, Box 1622, 701 16 rebro. Tel 019-21 95 00 Telefax 019-26 09 39 e-post: orebro@av.se

Arbetsmiljverket Distriktet i Hrnsand

(Vsternorrlands och Jmtlands ln) Brunnshusgatan 8, 871 32 Hrnsand. Tel 0611-885 00 Telefax 0611-184 10 e-post: harnosand@av.se

Arbetsmiljverket Distriktet i Stockholm

(Stockholms, Uppsala och Gotlands ln) Englundavgen 5, Box 1259, 171 24 Solna. Tel 08-475 01 00 Telefax 08-764 49 72 e-post: stockholm@av.se

Arbetsmiljverket Distriktet i Linkping

(stergtlands och Sdermanlands ln) Kungsgatan 39 A, Box 438, 581 04 Linkping. Tel 013-37 08 00 Telefax 013-10 44 20 e-post: linkoping@av.se

Arbetsmiljverket Distriktet i Ume

(Vsterbottens ln) Riddaregatan 8, 903 36 Ume. Tel 090-17 07 00 Telefax 090-77 40 19 e-post: umea@av.se

Observera att hnvisningar till frfattningar alltid avser frfattningens ursprungliga nummer. Senare ndringar och omtryck kan frekomma. Nr det gller ndringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljverkets frfattningar hnvisas till senaste Frteckning ver freskrifter och allmnna rd. Utgivare: Maria Hagberg Forss
Elanders Gotab 47355, Stockholm 2005

AFS 2005:16

Innehllsfrteckning

Arbetsmiljverkets freskrifter om buller Tillmpningsomrde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Definitioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exponeringsvrden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Planering av arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Riskbedmning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . tgrder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hrselskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Grnsvrden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Information och utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetstagarnas medverkan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hrselunderskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ikrafttrdande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga Berkning av daglig bullerexponeringsniv . . . . . . . . . . . . Arbetsmiljverkets allmnna rd om tillmpningen av freskrifterna om buller Allmnt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hrselskadligt buller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Strande buller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mtning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommentarer till enskilda paragrafer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Information frn Arbetsmiljverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 15 16 23 26 35 5 5 7 7 8 9 10 10 11 11 11 13 14

AFS 2005:16

Arbetsmiljverkets freskrifter om buller

Beslutade den 17 mars 2005

Utkom frn trycket den 4 april 2005

Arbetsmiljverket meddelar med std av 18 arbetsmiljfrordningen (SFS 1977:1166) fljande freskrifter.1)

Tillmpningsomrde
1 Dessa freskrifter gller fr verksamheter dr ngon kan utsttas fr buller i arbetet. Freskrifterna i 3 om impulstoppvrde gller inte vid skjutning eller sprngning inom frsvarsmakten.

Definitioner
2 I dessa freskrifter avses med: Arbetsplats A-vgd ljudtrycksniv, LpA Varje plats inne eller ute dr arbete utfrs. Vgt medeltal av ljudtrycksnivn inom det hrbara frekvensomrdet mtt med vgningsfilter A enligt standarden SS-EN 61672-1. Anges i enheten dB. Som frkortat skrivstt fr A-vgd ljudtrycksniv anvnds ven begreppet ljudniv med enheten dB(A). Icke nskvrt ljud. Omfattar bde hrselskadligt och strande ljud. Att utsttas fr buller.

Buller

Bullerexponering

1) Jfr Europaparlamentets och Rdets direktiv 2003/10/EG av den 6 februari om minimikrav fr arbetstagares hlsa och skerhet vid exponering fr risker som har samband med fysikaliska agens (buller) i arbetet (EUT nr L 42, 15.2.2003, s 38 Celex 32003 L 0010)

AFS 2005:16

C-vgd ljudtrycksniv, LpC

Vgt medeltal av ljudtrycksnivn inom det hrbara frekvensomrdet mtt med vgningsfilter C enligt standarden SS-EN 61672-1. Anges i enheten dB. Som frkortat skrivstt fr C-vgd ljudtrycksniv anvnds ven begreppet ljudniv med enheten dB(C). Ekvivalent A-vgd ljudtrycksniv normaliserad till en ttatimmars arbetsdag. Omfattar allt buller p arbetsplatsen, inklusive impulsbuller. (Se bilaga). Energiekvivalent medelvrde av en varierande Avgd ljudtrycksniv under en given tidsperiod Te. Anges i enheten dB. (Exempel p skrivstt: LpAeq,4 = 85 dB, om exponeringstiden r 4 timmar). Vrde som inte fr verskridas. Maximal C-vgd momentan ljudtrycksniv mtt med ett instrument med stigtid mindre n 50 s. Vrde som innebr krav p insatser om det uppns eller verskrids. Logaritmiskt mtt p ljudets styrka baserat p ljudtrycket i frhllande till referensvrdet 20 Pa (mikropascal). Anges i enheten dB (decibel). (Exempel p skrivstt: Lp = 85 dB). Maximal A-vgd ljudtrycksniv bestmd med tidsvgningen F (Fast) enligt standarden SS-EN 61672-1. Kemiska mnen som vid inandning eller hudexponering kan skada eller frndra innerrats eller hrselnervens funktion eller struktur och drigenom orsaka akut eller kronisk hrselnedsttning och/eller balansstrning. En bedmning av riskerna fr att ngon kan komma att drabbas av ohlsa eller olycksfall, i syfte att avgra om tgrder behvs. Bedmningen omfattar identifiering, uppskattning och vrdering av risker.

Daglig bullerexponeringsniv, LEX,8h Ekvivalent A-vgd ljudtrycksniv, LpAeq,Te Grnsvrde Impulstoppvrde, LpCpeak Insatsvrde

Ljudtrycksniv, Lp

Maximal A-vgd ljudtrycksniv, LpAFmax Ototoxiska mnen

Riskbedmning

AFS 2005:16

Exponeringsvrden
3 I dessa freskrifter gller nedanstende insats- och grnsvrden fr buller avseende hrselskaderisk.
Undre insatsvrden Daglig bullerexponeringsniv LEX,8h [dB] Maximal A-vgd ljudtrycksniv LpAFmax [dB] Impulstoppvrde LpCpeak [dB]
1)

vre insatsvrden 85 115 135 1)

80

Exponeringsvrdet skall ej tillmpas vid skjutning eller sprngning inom frsvaret.

Vid tillmpning av insatsvrdena skall hnsyn inte tas till eventuell anvndning av hrselskydd.
Grnsvrden Daglig bullerexponeringsniv LEX,8h [dB] Maximal A-vgd ljudtrycksniv LpAFmax [dB] Impulstoppvrde LpCpeak [dB]
1)

85 115 1351)

Exponeringsvrdet skall ej tillmpas vid skjutning eller sprngning inom frsvaret.

Vid tillmpning av grnsvrdena skall, i de fall arbetstagarna br hrselskydd, hnsyn tas till dmpningen hos dessa nr bullerexponeringen bestms.

Planering av arbete
4 Arbeten skall planeras, bedrivas och fljas upp s att bullerexponeringen minskas genom att bullret elimineras vid kllan eller snks till lgsta mjliga niv. Hnsyn skall d tas till den tekniska utvecklingen och mjligheterna att begrnsa bullret. Fljande tgrder skall uppmrksammas srskilt: a) alternativa arbetsmetoder som ger minskad exponering fr buller, b) val av lmplig arbetsutrustning som ger s lgt buller som mjligt med tanke p det arbete som skall utfras, medrknat sdan arbetsutrustning som omfattas av bestmmelser som syftar till eller medfr att bullerexponeringen minskar, c) bullerbegrnsande tgrder p maskin eller annan bullerklla, d) utformning och planering av arbetsplatser,
7

AFS 2005:16

e) lmplig information och utbildning s att arbetstagarna fr tillrckliga kunskaper om hur arbetsutrustningen skall anvndas p rtt stt, fr att minska exponeringen fr buller, f) tekniska tgrder fr att minska bullret, genom i) att minska luftburet buller, t.ex. med hjlp av skrmar, inbyggnader eller ljudabsorbenter i tak och p vggar, ii) att minska strukturburet buller t.ex. genom dmpning eller isolering, g) lmpliga underhllsprogram fr arbetsutrustningar samt arbetsplatser och kringutrustningar till dessa, och h) bullerminskning genom arbetsorganisatoriska tgrder som i) begrnsning av exponeringens varaktighet och intensitet, ii) anpassning av arbetstiderna s att viloperioderna blir tillrckliga.

Riskbedmning
5 Arbetsgivaren skall underska arbetsfrhllandena och bedma riskerna till fljd av exponering fr buller i arbetet. Fljande skall uppmrksammas srskilt: a) exponeringens niv, typ och varaktighet, inklusive all exponering fr impulsbuller, b) insatsvrden och grnsvrden enligt 3 , c) negativa effekter p hlsa och skerhet fr arbetstagare som kan vara srskilt knsliga fr buller, d) negativa effekter p hlsa och skerhet som beror p samverkan mellan buller och arbete med ototoxiska mnen eller mellan buller och vibrationer, s lngt det r genomfrbart, e) indirekta negativa effekter p hlsa och skerhet till fljd av att buller maskerar varningssignaler eller andra ljud som behver uppmrksammas fr att minska risken fr olycksfall, f) tillverkarnas information om buller frn arbetsutrustning, g) om det finns alternativ utrustning som ger mindre buller, h) om det inom ramen fr verksamheten frekommer exponering fr buller utanfr arbetstid,
8

AFS 2005:16

i) information frn hrselunderskningar av dem som r sysselsatta i verksamheten och, nr s r mjligt, publicerade resultat frn andra hrselunderskningar, och j) tillgng till hrselskydd med lmpliga dmpningsegenskaper. 6 Fr att klarlgga om exponeringsvrdena i 3 uppns eller verskrids skall bullerexponeringen bestmmas och mtningar utfras i den omfattning som behvs. Detta skall planeras och med lmpliga intervall genomfras av sakkunnig person. Vid mtning skall fljande uppmrksammas srskilt: a) De metoder och den utrustning som anvnds skall anpassas till de aktuella frhllandena. Srskild hnsyn skall tas till egenskaperna hos det buller som skall mtas, exponeringens varaktighet, miljfaktorer och mtutrustningens specifika egenskaper. b) Metoderna och utrustningen skall gra det mjligt att bestmma de parametrar som anges i 3 . I ett givet fall skall det g att avgra om de vrden som faststlls i 3 har uppntts eller verskridits. c) Metoderna kan omfatta stickprovsunderskningar, som skall vara representativa fr en arbetstagares personliga exponering. d) Vid bedmning av uppmtta vrden skall hnsyn tas till mtoskerheter enligt praxis. 7 Riskbedmningar skall genomfras regelbundet och revideras infr frndringar i verksamheten som kan gra en bedmning inaktuell eller om resultat av hrselunderskningar visar att det r befogat. Riskbedmningar skall dokumenteras och bevaras s att uppgifterna kan anvndas vid en senare tidpunkt.

tgrder
8 Om bullerexponeringen r lika med eller verstiger ngot av de vre insatsvrdena i 3 skall orsaken utredas och tgrder vidtas fr att minska exponeringen. Vid val av tgrder skall de tgrder som anges i 4 beaktas srskilt. tgrder som inte genomfrs omedelbart skall fras in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges nr tgrderna skall vara genomfrda och vem som skall se till att de genomfrs. 9 Om den som r sysselsatt i bullrande verksamhet under arbetet av skerhetsskl behver meddela sig med andra, skall tgrder vidtas s att detta r mjligt.

AFS 2005:16

10 De arbetsplatser dr arbetstagarna kan exponeras fr buller som r lika med eller verstiger ngot av de vre insatsvrdena i 3 skall ha varningsskylt med symbolen RISK FR HRSELSKADA. ANVND HRSELSKYDD. Dr det gr att genomfra skall de berrda omrdena avgrnsas och tilltrdet till dessa begrnsas. 11 De tgrder som avses i 4 och 8-10 skall anpassas till arbetstagare som kan vara srskilt knsliga fr buller.

Hrselskydd
12 Om de risker som uppstr vid bullerexponering inte kan frebyggas med andra medel, skall ndamlsenliga hrselskydd som passar berrda arbetstagare stllas till deras frfogande och anvndas av dem enligt fljande: Om bullerexponeringen r lika med eller verstiger ngot av de undre insatsvrdena i 3 skall arbetstagaren f tillgng till hrselskydd. Om bullerexponeringen r lika med eller verstiger ngot av de vre insatsvrdena i 3 skall hrselskydd anvndas. Arbetsgivaren skall ge berrda arbetstagare mjlighet att medverka vid val av hrselskydd. Hrselskydd skall vljas s att risken fr hrselskador elimineras eller minimeras. Hrselskydden skall underhllas vl. Arbetsgivaren skall se till att hrselskydd anvnds och kontrollera att de tgrder som vidtas i enlighet med denna bestmmelse r effektiva. Om anvndning av hrselskydd medfr olycksrisk, skall risken minskas genom lmpliga tgrder.

Grnsvrden
13 Bullerexponeringen fr inte verskrida ngot av grnsvrdena i 3 . Om detta nd sker skall arbetsgivaren: vidta omedelbara tgrder fr att minska exponeringen s att den ligger under grnsvrdena, utreda orsakerna till att grnsvrdena verskridits, och vidta sdana tgrder att grnsvrdena inte verskrids i fortsttningen.

10

AFS 2005:16

Information och utbildning

14 Om bullerexponeringen r lika med eller verstiger ngot av de undre insatsvrdena i 3 skall arbetstagarna f information och utbildning om de risker som uppkommer i samband med bullerexponering, varvid fljande faktorer skall uppmrksammas srskilt: a) vad riskerna i samband med bullerexponering kan innebra, b) de tgrder som vidtagits eller kommer att vidtas enligt dessa freskrifter i syfte att eliminera eller minimera riskerna till fljd av buller, c) de grnsvrden och insatsvrden som faststlls i 3 , d) resultaten av bedmningar och mtningar enligt 5 och 6 samt beskrivning av deras innebrd och mjliga risker, e) korrekt anvndning av hrselskydd och information om skyldigheten att bra hrselskydd d de vre insatsvrdena uppns eller verskrids, f) nyttan med, samt metoder fr att upptcka och rapportera tecken p hrselskador, g) under vilka omstndigheter arbetstagare har rtt till hrselunderskningar och syftet med dessa enligt 16 , och h) skra arbetsrutiner fr att minimera exponeringen fr buller.

Arbetstagarnas medverkan
15 Arbetstagarna skall f mjlighet att medverka i de frgor som omfattas av dessa freskrifter och, i synnerhet: i den riskbedmning och identifiering av tgrder som skall vidtas enligt 5 , i de tgrder som syftar till att minska bullerexponeringen som anges i 4 och 811 , och det val av hrselskydd som anges i 12 .

Hrselunderskning
16 De arbetstagare som exponeras fr buller som r lika med eller verstiger ngot av de vre insatsvrdena i 3 , skall av arbetsgivaren

11

AFS 2005:16

erbjudas hrselunderskning. Denna skall utfras av lkare eller annan person med lmpliga kvalifikationer och p lkares ansvar. Hrselunderskning skall ocks erbjudas de arbetstagare, som exponeras fr buller som r lika med eller verstiger ngot av de undre insatsvrdena i 3 , nr den riskbedmning och bestmning av arbetstagarnas bullerexponering som skall utfras enligt 5 och 6 visar att det finns risk fr hrselskada. Syftet med hrselunderskningen r att tidigt upptcka hrselnedsttningar p grund av buller och att bevara hrseln. Tiden mellan hrselunderskningarna skall anpassas till rdande exponeringsfrhllanden. Hrselunderskningarna skall inte medfra ngra kostnader fr arbetstagarna. 17 Arbetsgivaren skall ta del av resultaten frn hrselunderskningarna enligt 16 s lngt det inte hindras av sekretess eller tystnadsplikt. 18 Om det vid en hrselunderskning enligt 16 visar sig att en arbetstagare har drabbats av hrselskada skall arbetsgivaren se till att en lkare eller, om lkaren anser det ndvndigt, en specialist bedmer om det r sannolikt att skadan beror p exponering fr buller p arbetsplatsen. Om s bedms vara fallet skall arbetsgivaren: se till att arbetstagaren av en lkare eller annan person med lmpliga kvalifikationer informeras om resultatet, revidera befintlig riskbedmning, revidera de tgrder som vidtagits fr att minska riskerna enligt 4 och 812 och i samband med detta anlita fretagshlsovrd eller motsvarande sakkunnig hjlp utifrn vid behov, beakta mjligheten att erbjuda arbetstagaren annan sysselsttning dr det inte finns risk fr ytterligare skadlig exponering, och erbjuda alla andra arbetstagare, som exponerats p liknande stt, regelbundna hrselunderskningar.

12

AFS 2005:16

Ikrafttrdande
Dessa freskrifter trder i kraft den 1 juli 2005. Samtidigt upphvs Arbetarskyddsstyrelsens kungrelse AFS 1992:10 med freskrifter om buller.

KENTH PETTERSSON

Lennart Ahnstrm

Maria Hagberg Forss

13

AFS 2005:16

Bilaga

Berkning av daglig bullerexponeringsniv

Om arbetsdagens lngd avviker frn 8 timmar berknas den dagliga bullerexponeringsnivn LEX,8h, uttryckt i dB, med hjlp av nedanstende formel. LEX, 8h = LpAeq,Te + 10 lg (Te /T0) dr LpAeq,Te = under tiden Te uppmtt ekvivalent A-vgd ljudtrycksniv =
pA(t ) 2 1 10 lg ------------ ------------ dt p0 t2 t1
t1 t2

Te = t2 t1 = den dagliga exponeringstiden, uttryckt i timmar, fr buller med ekvivalenta A-vgda ljudtrycksnivn LpAeq,Te T0 = 8 timmar p0 = 20 Pa pA = A-vgt momentant ljudtryck i Pa Om Te = T0 = 8 timmar blir LEX,8h = LpAeq,Te

14

AFS 2005:16

Arbetsmiljverkets allmnna rd om tillmpningen av freskrifterna om buller

Arbetsmiljverket meddelar fljande allmnna rd om tillmpningen av Arbetsmiljverkets freskrifter (AFS 2005:16) om buller. Allmnna rd har en annan juridisk status n freskrifter. De r inte tvingande, utan deras funktion r att frtydliga innebrden i freskrifterna (t.ex. upplysa om lmpliga stt att uppfylla kraven, visa p praktiska lsningar och frfaringsstt) och ge rekommendationer, bakgrundsmaterial och hnvisningar.

Allmnt
Freskrifterna har anpassats till ett nytt direktiv om minimikrav fr arbetstagares hlsa och skerhet vid exponering fr risker som har samband med buller i arbetet (2003/10/EG). Freskrifterna behandlar, liksom direktivet, uteslutande det buller personer utstts fr dvs. ljudexponering. Anpassningen innebr vissa skrpningar av kraven betrffande hrselskadligt buller jmfrt med tidigare freskrifter. Kraven har ven blivit mer detaljerade betrffande riskbedmning, mtning, tgrder, hrselkontroller, samverkan samt information och utbildning. Med syfte att frenkla freskrifterna och bibehlla kravnivn frn tidigare freskrifter har vissa skrpningar ocks infrts utver direktivets krav. Freskrifterna har kompletterats med avsnitt om tillmpningsomrde, definitioner och riskbedmning. De allmnna rden har anpassats till kunskapslget, standarder och andra myndigheters regler betrffande strande buller. Detta har skett i form av ett utkat bedmningsunderlag samt kompletteringar och justeringar av vgledande vrden i kommentarerna. Freskrifterna om buller kompletterar och preciserar freskrifterna om systematiskt arbetsmiljarbete bl.a. nr det gller underskning, riskbedmning och kunskaper. Buller utgr ofta en stor belastning i arbetsmiljn. Frutom att buller kan orsaka hrselskada kan det ocks vara strande och trttande.

Hrselskadligt buller
Kraftigt buller under kort tid kan orsaka en tillfllig hrselnedsttning. Hrseln terhmtar sig i regel efter en kortare eller lngre tids hrselvila. Vid lngvarig kraftig exponering fr buller kan emellertid de ljudknsliga
15

AFS 2005:16

hrcellerna i innerrat skadas, med en permanent hrselnedsttning som fljd. En sdan hrselskada, som har orsakats av buller, kvarstr och kan inte botas. Kraftigt buller kan ven ge upphov till mer eller mindre permanenta ronsusningar och ringningar, s.k. tinnitus, samt andra effekter som ljudverknslighet och ljudfrvrngning. Ju starkare bullret r desto kortare tid behvs fr att en hrselskada skall uppst. Stadigvarande och lngre tids exponering fr buller med en Avgd ljudtrycksniv verstigande ca 85 dB medfr risk fr hrselskada. Den individuella knsligheten varierar emellertid starkt, vilket medfr att srskilt knsliga personer kan riskera hrselskada vid lngvarig exponering ven fr buller med A-vgda ljudtrycksniver omkring 7580 dB. Risken fr hrselskada kan ocks ka vid samtidig exponering fr buller och ototoxiska mnen eller fr buller och vibrationer. ven en relativt mttlig hrselnedsttning kan vara besvrande eftersom den ofta medfr svrigheter att uppfatta samtal. Detta mrks srskilt i sllskap d man strs av att flera talar samtidigt eller nr annat bakgrundsbuller frekommer. Den hrselskadade upptcker sjlv ofta skadan i sent stadium, eftersom man gradvis vnjer sig vid frsmringen. Varaktigt ronsus kan dock vara ett tecken p hrselskada. Impulsljud, t.ex. slagljud, kan utgra en srskild risk fr hrselskada. Det kan rcka med enstaka, tillrckligt starka, knallar fr att man ska f en bestende hrselskada. Genom ren har anstrngningar gjorts fr att finna metoder att minska bullerstrningarna inom olika branscher. Tekniska lsningar har i mnga fall tagits fram och provats ut.

Strande buller
Begreppet strande buller omfattar bde psykologiska och fysiologiska effekter av buller. De psykologiska effekterna r i frsta hand relaterade till upplevelsen av bullret. Hit hr ocks vissa effekter som den som utstts fr buller inte ndvndigtvis sjlv kopplar till bullerexponeringen, exempelvis trtthet och irritation. Strande och stressande buller kan ven leda till fysiologiska reaktioner av olika slag, t.ex. kad hjrtfrekvens, frhjt blodtryck och utsndring av stresshormoner. Samverkan mellan de psykologiska och fysiologiska effekterna kan ven frekomma. Regler och rd om arbetsrelaterade hlsorisker och medicinska kontroller finns i freskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet.

16

AFS 2005:16

Strningsupplevelse av buller pverkas av flera faktorer i samband med bullerexponering. En versiktlig genomgng av strande buller och dess inverkan ges hr. Inverkan av ljudets egenskaper De egenskaper som frmst pverkar upplevelsen r ljudets styrka samt dess frekvens- och tidskaraktr. Graden av strning kar vanligtvis med kande styrka hos ljudet. Om ett ljud innehller hrbara toner kar vanligen strningsgraden. Ljud som varierar i niv eller karaktr upplevs ofta som mer strande n konstanta ljud. Ljud dr lga frekvenser dominerar verkar vanligen trttande. Eftersom risken fr strning beror p flera egenskaper hos ljudet kan en bedmning sllan gras enbart med hjlp av ngot enkelt mtvrde, t.ex. ekvivalent A-vgd ljudtrycksniv, utan hnsyn kan ven behva tas till ljudets frekvens- och tidskaraktr. Om bullret r konstant och relativt jmnt frdelat i frekvensomrdet 200 4000 Hz kan dock den ekvivalenta A-vgda ljudtrycksnivn vara ett relativt bra mtt p frvntad strning. Inverkan av andra faktorer Risken fr strning kan heller inte bedmas enbart utifrn ett ljuds egenskaper. Samma ljud kan f skilda effekter i olika situationer och fr olika personer. Fr att bedma risken fr strning p en arbetsplats behver man drfr vanligen beakta frhllanden utver ljudets egenskaper. Ngra av de viktigaste beskrivs nedan. Individuella skillnader Den individuella knsligheten fr buller r olika och det r drfr viktigt att hnsyn tas till enskilda individers behov. Hrselskadade r t.ex. en grupp som av flera skl r mer knslig fr buller vilket r viktigt att beakta i samband med hrselskadade arbetstagare. Den som nnu inte helt lrt sig sin arbetsuppgift kan ocks antas bli mer strd av buller n den med stor erfarenhet. Bullrets maskeringseffekter En allvarlig olgenhet med buller r dess frmga att maskera nskvrt ljud som tal och annan viktig information. Bullrets maskering av tal r i situationer dr det r viktigt att kunna uppfatta tal helt avgrande fr den subjektiva reaktionen p bullret.

17

AFS 2005:16

Maskeringen beror dels p styrkan och frekvensinnehllet hos det strande ljudet, dels p hrselns knslighet fr maskering vilket i sin tur beror av eventuell hrselnedsttning. Frmgan att uppfatta tal beror dessutom p sprk och lyssnarens lder. I en bullrig milj har en lyssnare svrare att uppfatta tal p ett frmmande sprk jmfrt med tal p sitt modersml. En ung person har inte hunnit inprnta sprkets alla mnster och regler och r drfr srbarare n en vuxen. Hos ldre frsmras informationsbehandlingen i centrala banor i hjrnan, vilket ger strre srbarhet fr strande ljudmilj. I tabell 1 redovisas en bedmning av mjligheterna till talkommunikation vid olika bakgrundsbullerniver. Tabell 1 Frhllanden fr talkommunikation relaterade till bakgrundsbullrets niv
A-vgd ljudtrycksniv [dB] 70 55 Frhllanden fr talkommunikation Samtal med hg rst kan ntt och jmnt fras p 1 m avstnd fr personer med fullgod hrsel. Milj som uppfyller genomsnittliga krav p fungerande talkommunikation med normal rststyrka p nravstnd frn talaren. Som ovan men p 510 m avstnd. Milj som uppfyller genomsnittliga krav p sker taluppfattbarhet p nra hll ocks fr hrselskadade och ldre lyssnare samt vid kommunikation p sprk som inte r lyssnarens modersml. Som ovan men p 510 m avstnd.

50 40

35

I miljer rika p efterklang lever tidigare talljud kvar som ekon i rummet och maskerar efterfljande ljud. Efterklangstider p ca 0,8 s och drunder innebr i de flesta fall acceptabel strning frn rumsekon. I strre lokaler med lngre efterklangstid, t.ex. aulor och stora konferenslokaler, krvs som regel speciella hgtalaranlggningar fr att skapa rimlig taluppfattbarhet. I lokaler fr barn, ldre och hrselskadade dr krav stlls p god taluppfattbarhet kan efterklangstider understigande 0,5 s behvas. Buller kan, p grund av dess maskerande effekt, ven allvarligt frsmra mjligheterna att uppfatta akustiska varningssignaler och t.ex. ljud frn ett annalkande fordon och kan drfr utgra en indirekt olycksrisk. Det r ocks svrare att uppfatta varifrn ett ljud kommer ju mer efterklangsrik en milj r. Om bakgrundsbullret har sdan niv att rststyrkan ofta behver hjas fr att talet ska kunna uppfattas tillrckligt bra finns ven risk fr rstproblem. Detta r speciellt angelget att beakta i miljer dr talkommuni18

AFS 2005:16

kation r viktig, t.ex. i skolor och frskolor. Fr att hras i buller hjer talaren svl rststyrkan som rstlget och pressar ofta rsten. Detta kan innebra slitage p stmbandsslemhinnan och pfrestning p struphuvudets muskulatur. Kvinnor lper strre risk n mn att f problem med rsten vid arbete i miljer dr rststyrkan behver hjas. Arbetsuppgiftens betydelse Man r srskilt knslig fr buller under arbete med mer komplexa uppgifter, speciellt arbetsuppgifter som krver att man behandlar information i tal eller skrift. Frutsgbarhet och kontroll Bullret uppfattas vanligen som mer strande och trttande d det varierar p ett stt som den exponerade inte kan kontrollera eller frutsga. Bullrets upplevda ndvndighet Nr bullret r ett resultat av den exponerades eget arbete eller av den verksamhet i vilken vederbrande ingr upplevs det vanligen som mindre strande n om det betraktas som helt ovidkommande och mjligt att eliminera. Drfr r det bl.a. viktigt att informera om tgrder som vidtagits mot bullret och om de eventuella svrigheter som hindrar ytterligare frbttringar. Ovidkommande tal Ovidkommande tal r ptagligt distraherande och r p mnga arbetsplatser det mest strande ljudet. Det blir srskilt strande nr man arbetar med en uppgift som r av verbal karaktr. Det ovidkommande talets ljudniv r hr av begrnsad betydelse, s lnge det gr att uppfatta. Stress, trtthet och prestation Buller kan p flera stt bidra till den mentala belastningen i en arbetssituation och drmed gra arbetet mer trttande och/eller ge upphov till stressymtom av olika slag. Detta kan i sin tur leda till att man presterar smre. Man kan bli trtt p grund av direkt pverkan av bullret, speciellt nr man utstts fr hga ljudniver under lngre tid. Monotona ljud, ven p mttliga niver, kan gra att man blir smnig, speciellt om ljudet r lgfrekvent.

19

AFS 2005:16

Buller kan gra arbetsuppgifterna mer anstrngande och trttande, speciellt om uppgifterna krver att man uppfattar tal eller annan akustisk information eller nr de i vrigt r sdana att man r knslig fr distraktion. Den kade anstrngningen innebr ofta att man r extra trtt efter arbetet vilket kan leda till en frsmring av prestationsfrmgan p lngre sikt. Buller kan ocks leda till att man snker sin ambitionsniv vilket kan ha negativ inverkan p arbetets kvalitet. Fr knsliga personer, t.ex. hrselskadade, kar risken fr negativ pverkan. Lsfrstelse, lskunnighet och sprkfrstelse hos barn har ocks visat sig frsmras under pgende bullerexponering. Lgfrekvent buller Lgfrekvent buller definieras i detta sammanhang som buller med dominerande ljudenergi inom frekvensomrdet 20 till 200 Hz. Lgfrekvent buller kan ge upphov till trtthet och smnighet men ven vara strande i vissa situationer. Risken fr strning r strst i miljer med stora krav p stadigvarande koncentration. Frutom bullrets niv har dess tidskaraktr stor betydelse fr strningsupplevelsen. Detta innebr att en bedmning i mnga fall inte kan gras enbart utifrn mtning av ekvivalenta ljudtrycksniver utan man kan ven behva ta hnsyn till hur bullret varierar med tiden. Om skillnaden mellan C-vgd och A-vgd ljudtrycksniv r mindre n 15 dB kan strning p grund av lgfrekvent buller i de flesta fall uteslutas. Vid strre skillnader r det lmpligt att genomfra en tersbandsanalys fr att f ett skrare bedmningsunderlag. Nedanstende vrden i tabell 2 kan d anvndas som std nr strningsrisken bedms. Vrdena torde i de flesta fall vara tillmpbara ven p buller som har en frn strningssynpunkt ogynnsam tidskaraktr.

20

AFS 2005:16

Tabell 2 Exponeringsvrden fr lgfrekvent ljud

Mittfrekvens Ekvivalent 1/3- oktavband ljudtrycksniv [Hz] [dB] 25 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200 71 61 54 49 47 45 43 41 39 37

Vrdena r tillmpbara fr arbetsfrhllanden dr stora krav stlls p stadigvarande koncentration (se tabell 5 i kommentarerna till 4 ). Infraljud Frutom hrbart ljud i form av buller kan infraljud frekomma. Med infraljud avses ljud med frekvenser upp till ca 20 Hz. Infraljud uppfattas endast i begrnsad utstrckning av mnniskans hrselorgan. Om infraljudet har hg niv fr man en viss reaktion. En s.k. perceptionstrskel har pvisats, en trskelfunktion som direkt vergr i hrtrskeln vid kande frekvens. Sambandet mellan uppmtta infraljudsniver och pverkan p mnniskan i form av smnighet, strningsreaktioner och olika former av besvrsupplevelser r numera vl klarlagt. Infraljud under perceptionstrskeln synes emellertid inte orsaka ngra effekter. Det r drfr nskvrt att man efterstrvar en milj dr infraljudnivn inte verstiger perceptionstrskeln. Infraljud alstras i processer eller anlggningar dr stora ytor eller luftmassor stts i rrelse. Sdana infraljudkllor kan vara stora dieselmotorer, kolvkompressorer, ventilationsanlggningar och fordon. Hrselskydd kan normalt inte anvndas fr att begrnsa upptrdande effekter, p grund av deras ringa dmpning av infraljud.

21

AFS 2005:16

Tabell 3 Exponeringsvrden fr infraljud

Mittfrekvens Ljudtrycksniv 1/3- oktavband [Hz] [dB] 2 2,5 3,15 4 5 6,3 8 10 12,5 16 20 130 126 122 118 114 110 106 102 98 94 90

Angivna vrden ligger 510 dB ver perceptionstrskeln. Infraljud med niver under dessa exponeringsvrden torde normalt inte leda till ngra effekter. Vid mtning av infraljud genom bestmning av den totala G-vgda ljudtrycksnivn enligt SS-ISO 7196 gller ovanstende fr G-vgda exponeringsvrden under ca 105 dB. Ultraljud ven ultraljud frekommer ibland i arbetslivet. Med ultraljud avses ljud med frekvenser ver 18 000 Hz. Det kan inte uteslutas att skada kan uppst p mnniskans hrselorgan vid tillrckligt lngvarig exponering fr ultraljud med hg ljudtrycksniv. Utrustning som arbetar med ultraljud kan alstra undertoner inom det hrbara frekvensomrdet. Undertonerna kan upplevas som mycket irriterande. Dessutom kan de vid tillrckligt lng exponeringstid innebra risk fr hrselskada om ljudtrycksnivn r tillrckligt hg. Anvndningen av ultraljud inom bl.a. industriell och medicinsk verksamhet samt fr vervakning och kontroll har kat markant under senare r. Ultraljud anvnds industriellt srskilt fr att bearbeta plastmaterial (plastsvetsning), rengring och olika former av vervakning. D anvnder man ofta lgre frekvenser inom ultraljudsomrdet (mellan 20 000 och 40 000 Hz). Fr icke-frstrande materialprovning anvnds normalt hgre ultraljudsfrekvenser. Luftburet ultraljud med hgre frekvenser n 200 kHz torde inte kunna vara ngot arbetsmiljproblem, bl.a. p grund av att det dmpas effektivt vid utbredning genom luften. Det r ofta relativt enkelt att be22

AFS 2005:16

grnsa utstrlningen av ultraljud genom avskrmning eller inbyggnad. ven relativt enkla hrselskydd har normalt god dmpning i ultraljudsomrdet. Det r ocks viktigt att beakta riskerna vid direktkontakt med ultraljudsalstrande utrustning. Tabell 4 Exponeringsvrden fr ultraljud
Mittfrekvens 1/3-oktavband [Hz] 20 000 25 000 till 200 000 Ljudtrycksniv [dB] 105

115

Angivna vrden avser ultraljudsniver som kan tillmpas vid bedmning av mjlig hrselskaderisk. Exponering fr ultraljudsniver under dessa vrden torde normalt inte medfra risk fr hrselskada.

Mtning
Mtinstrument Enligt standarden SS-EN 61672-1 hnfrs ljudnivmtare till en av klasserna 1 eller 2. Instrument i klass 2 har lgre noggrannhet n instrument i klass 1. I frsta hand r det lmpligt att anvnda ljudnivmtare som uppfyller fordringarna fr klass 1 men ven instrument i klass 2 kan i mnga fall ge tillrcklig noggrannhet. ldre instrument r inte klassade enligt ovanstende standard utan uppfyller krav enligt tidigare standarder. ven instrument som uppfyller kraven enligt SS-EN 60651 och SSEN 60804 och som enligt dessa tillhr klass 1 eller 2 kan godtas. Det r viktigt att notera att SS-EN 61672-1 anger stora toleranser avseende mtinstrumentens frekvenskaraktristik fr frekvenser hgre n 10 000 Hz. Fr ljudnivmtare i klass 2 anges stora toleranser redan fr frekvenser ver 4000 Hz. Det kan medfra att dessa instrument inte korrekt registrerar ljud med hga frekvenser. Fr att uppn erforderlig mtnoggrannhet r det viktigt att det anvnda instrumentets kalibrering kontrolleras med en akustisk kalibrator fre och efter varje mtning. Fr att skerstlla att instrumentets mtnoggrannhet inte avviker frn uppstllda krav behver svl instrumentet som dess

23

AFS 2005:16

kalibreringsnormal kalibreras periodiskt. En sdan kalibrering kan utfras av t.ex. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut eller leverantr. Det r viktigt att personburna ljudexponeringsmtare, s.k. dosimetrar, verensstmmer med standarden SS-EN 61252. ldre dosimetrar har oftast ngot lgre noggrannhet, vilket dock torde kunna godtas i vissa fall. Vid val av dosimeter r det viktigt att vlja dosimeter med ett mtomrde som r lmpligt fr den aktuella mtningen. Ett instrument frsett med s.k. lgnivtrskel kan normalt endast anvndas vid mtning av buller vars ekvivalenta ljudniv verstiger trskelnivn med minst 10 dB. Det r ocks viktigt att observera att srskilt ldre dosimetrar kan ha dlig impulsljudrespons, vilket kan resultera i felaktigt mtresultat. Mtningar Mtningar kan behvas fr att avgra om det finns risk fr hrselskada eller bullerstrning. Vidare kan mtvrden behvas som underlag vid val av hrselskydd eller som underlag fr bullerbegrnsande tgrder. Det r viktigt att mtningarnas omfattning och noggrannhet anpassas till rdande frhllanden p den aktuella arbetsplatsen. Det r ocks viktigt att mtningarna genomfrs vid tillfllen som r representativa fr den aktuella verksamheten i ett lngre tidsperspektiv. Vid mtning av hga ljudniver krvs extra stor noggrannhet och man kan i vissa fall behva anvnda mtinstrument som tillhr klass 1. I sdana fall kan man ocks behva vervaka bullerfrhllandena kontinuerligt s att frsmringar snarast kan uppmrksammas och tgrdas. Det kan vara svrt att genomfra mtningar fr att klarlgga varje enskild arbetstagares exponering. Ofta kan man dock bestmma exponeringen med ledning av mer versiktliga mtningar, kompletterade med berkningar eller annan bedmning. Ljudnivn varierar ofta ptagligt. Variationerna kan bero dels p varierande verksamhet, dels p att man under arbetsdagen befinner sig i lokaler med olika ljudniv eller p olika avstnd frn bullrande maskiner. Ekvivalent ljudniv kan bestmmas p flera olika stt, t.ex. genom stickprovsmtningar eller med hjlp av integrerande ljudnivmtare i punkt eller punkter dr den exponerade normalt har huvudet. Om bullret varierar mellan olika konstanta niver kan man bestmma aktuella ljudniver och motsvarande exponeringstider fr dessa, varefter den ekvivalenta ljudnivn kan berknas.

24

AFS 2005:16

Om ljudnivn som en arbetstagare utstts fr varierar kraftigt under hela arbetsskiftet eller arbetsdagen, fr man det mest exakta mtresultatet med en mtning som pgr under hela exponeringstiden och som genomfrs med integrerande, medelvrdesbildande ljudnivmtare, instlld p tidsvgningen F (Fast). Mtning med dosimeter r ofta att fredra nr det r svrt att berkna enskilda personers bullerexponering. Detta r fallet d personer frflyttar sig inom omrden med olika ljudniver eller oregelbundet anvnder eller vistas intill maskiner med varierande ljudniv. Mtningar med personburet instrument kan emellertid genom reflexer eller skuggverkan, p grund av mikrofonens placering, ge mtresultat som avviker frn dem man fr med instrument med fast mikrofon. Ett lmpligt avstnd fr dosimeterns mikrofon r drfr ca 10 cm frn personens huvud. Skillnaderna i mtresultat r mest uttalade i rats knsligaste frekvensomrde. Det r emellertid viktigt att beakta att en mikrofonplacering nra personens huvud kan innebra att brarens eget tal inverkar p mtresultatet. Detta gller speciellt vid mtning i miljer dr frhllandevis lga ljudniver frekommer. Vid mtning av impulsljud r det vsentligt att rikta mikrofonen enligt tillverkarens instruktioner och att beakta reflexionsrisk i omgivningens ytor. Fr att kunna registrera impulstoppvrdet korrekt vid mycket kortvariga impulsljud behver man anvnda mtinstrument med en stigtid under 50-mikrosekunder (Tidsvgning Peak). Vid mtning av lgfrekvent buller kan mtoskerheten bli betydande nr man mter i tredjedelsoktavband (tersband). I publikationen SP-INFO 1996:17 Vgledning fr mtning av ljudniv i rum vid lga frekvenser fltprovning beskrivs en metod fr mtning av lgfrekvent buller som bl.a. syftar till reproducerbara och noggranna mtresultat.

25

AFS 2005:16

Kommentarer till enskilda paragrafer Tillmpningsomrde

Till 1 Fr fretagare som ensamma eller bara tillsammans med medlemmar av sin nrmaste familj driver verksamhet utan att ha anstllda gller freskrifterna enligt 3 kap. 5 i arbetsmiljlagen i de fall riskerna hrrr frn tekniska anordningar eller farliga mnen.

Definitioner
Till 2 De flesta ldre mtinstrument uppfyller endast kraven i den tidigare standarden SS-EN 60651 Akustik Ljudnivmtare. Definitionerna p A- och C-vgd ljudtrycksniv gller ven fr mtningar med A- och Cvgningsfilter enligt denna standard. Det gller ven definitionen p maximal A-vgd ljudtrycksniv med tidsvgning Fast.

Exponeringsvrden
Till 3 Krav relaterade till de undre insatsvrdena finns i 12, 14 och 16 och till de vre insatsvrdena i 8, 10, 12 och 16 . Insatsvrdena, och drmed relaterade krav i paragraferna, gller utan att hnsyn tas till eventuell anvndning av hrselskydd. Fr grnsvrdena gller krav enligt 13 . I de fall arbetstagarna br hrselskydd gller att aktuella exponeringsvrden korrigeras med hrselskyddens dmpvrden innan de jmfrs med grnsvrdena. Metoder fr att gra detta finns bl.a. i standarden SS-EN 458 samt i Arbetsmiljverkets publikationer Buller och bullerbekmpning, Personlig skyddsutrustning, Din personliga skyddsutrustning och Med rat i centrum Frebyggande hrselvrd.

Planering av arbete
Till 4 Det r inte mjligt att ange ett generellt samband mellan exponering, dvs. det buller som vederbrande utstts fr, och strningsupplevelse. Ofta kan ven buller med lg niv upplevas som mycket strande. Srskilt vid lgre ljudniver kan ocks knsligheten fr bullrets strande inverkan variera avsevrt mellan olika individer. Det gr drfr inte att ange ngon nedre grns d bullerdmpande tgrder inte lngre r motiverade. Bedmning fr drfr gras frn fall till fall och grundas p bl.a.

26

AFS 2005:16

besvrsupplevelse, talmaskering, aktuell ljudniv, bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktr samt tekniska mjligheter att begrnsa bullret. Det r viktigt att flja den tekniska utvecklingen vid bullerbegrnsning och tillmpa aktuella metoder nr den genomfrs. Bullerbegrnsning vid sjlva ljudkllan r i allmnhet den mest ekonomiska och effektiva metoden. Vrdena fr ekvivalent A-vgd ljudtrycksniv i tabell 5 kan tjna som vgledning nr man bedmer en bullersituation samt vid projektering, planering och inkp av ny utrustning. Tabell 5 Exponeringsvrden fr olika arbetsfrhllanden
Grupp Arbetsfrhllanden Exempel p aktiviteter Exponering under normal arbetsdag Ekvivalent A-vgd ljudtrycksniv [dB] I Stora krav p stadigvarande koncentration och p sker taluppfattbarhet Undervisning (dr maskiner och andra bullerkllor normalt inte anvnds i undervisningen). 35*)

II

Stora krav p stadigvarande Kontorsarbete utan bullrande koncentration eller behov av kontorsmaskiner. att kunna fra samtal obesvrat. Patientsamtal och liknande. Sammantrden. Gynnsamma mjligheter att erhlla relativt lg ljudniv. Betydelsefullt att kunna samtala eller stadigvarande krav p precision, snabbhet eller uppmrksamhet. Processkontroll och fjrrstyrning. Manuell montering, kontroll, sortering, packning, lagerarbeten m.m. Endast mindre bullrande utrust- Servering i restauranger (med ning direkt knuten till arbetet. undantag fr dansrestauranger och diskotek). Verksamhet dr bullrande maskiner och utrustning anvnds och som normalt ej omfattas av grupperna I, II och III. Huvudsakligen praktiskt arbete, arbete med maskiner och processer i verkstder och industri. Jord- och skogsbruk, bygg- och anlggningsverksamhet. Betjning av last- och transportutrustning. Arbete i dansrestauranger och diskotek.

40*)

III

55*)

IV

75

*) Fr grupperna I, II och III gller att ljudbidrag frn den egna verksamheten inte omfattas av det vrde som anges i tabellen.

27

AFS 2005:16

Underlag tillmpligt som vgledning vid projektering och planering finns i svensk standard om ljudklassning av utrymmen i byggnader (se rubriken Information frn Arbetsmiljverket). I t.ex. kontors- och laboratoriemiljer kan buller frn fasta anlggningar och frn apparatur och datoranlggningar uppfattas som en vsentlig olgenhet. Det r drfr viktigt att ven sdan utrustning r bullerdmpad s lngt som mjligt. Frutom buller frn maskinell utrustning r det viktigt att beakta att ven mnniskorster kan vara en bullerklla, t.ex. i skola, frskola och fritidshem. Ovidkommande tal i kontorsmilj kan ocks vara en olgenhet, speciellt i kontor med ppna planlsningar. Det r drfr angelget att den akustiska utformningen av sdana lokaler gnas speciell omsorg. Regler om buller och akustik finns ven i freskrifterna om arbetsplatsens utformning och i Boverkets byggregler. De bestmmelser som avses i punkt b) r sdana bestmmelser som verfr EG-direktiv till svensk lagstiftning. Ett exempel p detta r freskrifterna om maskiner och vissa andra tekniska anordningar som bl.a. innehller vissa krav betrffande buller frn maskiner.

Riskbedmning
Till 5 c) Exempel p arbetstagare som kan vara srskilt knsliga fr buller r de som r gravida eller som har ngon form av hrselskada. Det som r viktigt att beakta nr det gller gravida arbetstagare r bullrets eventuella pverkan p fostrets utveckling och hrsel. Regler om gravida arbetstagare finns i freskrifterna om gravida och ammande arbetstagare. d) Ototoxiska mnen har visat sig kunna frstrka bullers hrselskadande effekt. Potentiella ototoxiska mnen r vissa lsningsmedel t.ex. styren, toluen och xylen samt vissa lsningsmedelsblandningar. ven vissa brnslen t.ex. flygbrnsle samt vissa metaller t.ex. kvicksilver, bly och mangan har visat sig kunna vara ototoxiska. Verksamheter dr bde buller och ototoxiska mnen kan frekomma r t.ex. mlning, tryckeriverksamhet, bttillverkning, mbeltillverkning samt tillverkning av metall-, lder- och petroleumprodukter. ven vibrationer kan, om de upptrder tillsammans med buller, frstrka bullrets hrselskadande effekt. Regler om vibrationer finns i freskrifterna om vibrationer.

28

AFS 2005:16

Om exponering fr ototoxiska mnen eller vibrationer frekommer samtidigt med, eller i anslutning till, hrselskadlig bullerexponering behver man ta hnsyn till eventuella samverkanseffekter. Vid bedmning av sdana samverkanseffekter kan det vara lmpligt att anlita expertis frn fretagshlsovrden eller yrkesmedicinsk klinik. Det kan ven vara lmpligt att anvnda personlig skyddsutrustning fr att minska exponeringen fr ototoxiska mnen ven om den ligger under de hygieniska grnsvrdena fr de aktuella mnena. Se ven kommentarerna till 12 betrffande anvndning av hrselskydd. f) Enligt freskrifterna om maskiner och vissa andra tekniska anordningar gller att bruksanvisningen till en maskin skall innehlla information om luftburet buller frn maskinen. h) Avser verksamheter dr arbetstagaren ven efter arbetstiden kan utsttas fr buller. Exempel p sdana verksamheter r arbete p fartyg, oljeplattformar, jourverksamhet och liknande. i) Publicerade resultat frn andra hrselunderskningar kan t.ex. vara referensdata avseende jmfrbara personer utan yrkesmssig bullerexponering. Till 6 Huvudsyftet med de freskrivna mtningarna r att skerstlla att det inte freligger ngon risk fr hrselskada. Vidare kan mtvrden behvas som underlag fr bedmning av bullerstrning, vid val av hrselskydd och som underlag fr bullerbegrnsande tgrder. Det r viktigt att den som utfr mtningar har de kunskaper som behvs om aktuella mtstandarder, mtningarnas utfrande, felkllor vid mtning och r vl frtrogen med de instrument som anvnds. Det r ocks viktigt att denna person har god insikt om de frhllanden som rder p den aktuella arbetsplatsen. Om det finns buller med vsentliga inslag av hgfrekvent ljud, t.ex. vissa blsljud, kan en mtning av ljudnivn medfra att ljudets verkliga niv underskattas p grund av mtfel (se avsnittet Mtning). Till 7 Resultaten frn bestmningen av bullerexponeringen enligt 6 dokumenteras som en del av riskbedmningen.

tgrder
Till 8 Nr man, t.ex. genom mtningar, konstaterat att det finns hlsorisker r nsta steg att vidta tgrder. Ofta r frhllandena sdana att det fordras en noggrann genomgng av arbetslokalerna och kllorna till det aktuella bullerproblemet. Nr man upprttar freskriven handlings29

AFS 2005:16

plan kan det vara lmpligt att frska gradera kllorna frn strningssynpunkt, hur mnga som berrs av bullerproblemet, vilken tgrdsprincip man kan anvnda, vad det kommer att kosta och vad resultatet av tgrderna kommer att bli. En snkning av ljudnivn r vrdefull, ven om den inte utesluter behovet av hrselskydd. En frbttring kar komforten och mjligheterna till talkommunikation. Samtidigt minskar den risken fr hrselskada i de fall d hrselskydd av ngon anledning inte ger full skerhet. Vid exponering fr buller med hg ljudniv r det viktigt att det finns tillgng till pausutrymme med lg ljudniv, som gr det mjligt att vila hrseln och ger tillflle att ta av hrselskydden. Regler om pausutrymmen finns ven i freskrifterna om arbetsplatsens utformning. Ett systematiskt bullerbekmpningsarbete krver god planering och lmpligt val av tgrder. Ofta kan man behva kombinera tgrder enligt 4 . Det r ocks viktigt att ta hnsyn till aktuell teknisk utveckling och de mjligheter som finns att begrnsa bullret. Det r viktigt att vlja mindre bullrande maskiner. Det gller svl vid inkp som vid inhyrning av maskin. P s stt minskas behovet av tgrder nr maskinen r installerad. tgrder i efterhand kan bli kostsamma och ger i regel smre resultat. Anvndning av maskiner som konstruerats fr en lg bullerniv kan ofta vara en frutsttning fr att kraven p bde en fullgod arbetsmilj och en effektiv produktion skall kunna tillgodoses. En begrnsning av maskinbullret kan ocks vara ndvndig fr att man skall kunna uppfylla angivna exponeringskrav p maskinens operatrsplats och undvika hrselskydd. Om det r motiverat kan kpare vid upphandling avtala om ljudgarantier i kpekontraktet. Se ven punkt f) i kommentarerna till 5 . Det r viktigt att maskiner installeras och underhlls s att de avger s lite buller som mjligt. Enligt freskrifterna om maskiner och vissa andra tekniska anordningar gller att bruksanvisningen, vid behov, skall ange de krav som gller vid installation och montering fr att minska buller eller vibrationer (t.ex. anvndning av dmpare, fundamentets typ och massa osv.). Tillhrande serviceanvisningar kan ven innehlla rd om ndvndigt underhll fr att hindra att bullret kar i ondan p grund av frslitning. Vid mnga tillfllen, t.ex. nr man anvnder vissa typer av roterande eller slende maskiner, kan bearbetningsljudet vara vsentligt starkare n det ljud som sjlva maskinen avger. D r uppgifter om maskinbullret av begrnsad betydelse fr en bedmning av det totala bullret under en

30

AFS 2005:16

arbetsprocess. Dr starkt bearbetningsljud frekommer kan det vara lmpligt att vervga en vergng till annan arbetsmetod. Byte av arbetsmetod, byte till mindre bullrande maskin eller maskintyp, bullerbegrnsande tgrder p maskin eller annan bullerklla och inbyggnad av bullerklla har frdelen att begrnsa bullret ven i maskinens omedelbara nrhet. Vidare kan arbetsrotation utjmna bullerbelastningen mellan arbetstagare. Kraftigt buller kan i vissa verksamhetsgrenar orsakas av ofrsiktig materialhantering och frn bullersynpunkt olmpliga arbetsrutiner. Det r drfr viktigt att material, maskiner och redskap hanteras s att ondigt buller inte uppstr. Vissa slags utrustningar och komponenter t.ex. flktar, pumpar, hydraulaggregat, transformatorer och kompressorer kan ofta placeras i srskilda utrymmen. Uppstllningen behver dock planeras med hnsyn till servicepersonalens bullerexponering. Om flera aggregat placeras i samma utrymme kan det vara lmpligt att vidta tgrder s att alla aggregat i utrymmet vid service kan stngas av samtidigt. Det r viktigt att anvnda hrselskydd vid arbete i inbyggnader med bullrande maskiner eller utrustningar. Regler om avskilda lokaler finns i freskrifterna om arbetsplatsens utformning. Ljudspridningen kan begrnsas och ljudnivn p avstnd frn bullerkllan snkas genom att tak- och vggpartier grs ljudabsorberande. En kad ljudabsorption minskar ocks andelen strande ljudreflexer vilket frbttrar mjligheterna att uppfatta tal och riktningsbestmma ljud. Ofta kan det ocks vara frdelaktigt att dela upp en lokal i skilda utrymmen med effektivt ljudisolerande och ljudabsorberande vggar eller skrmar. P s stt kan man avskrma den verksamhet som bullrar mest. Uppsttning av ljudabsorbenter och avskrmningar snker dock inte ljudnivn ptagligt i ljudkllans nrhet. Genom att stlla upp vibrerande maskiner p fjdrande element, ofta i kombination med tunga fundament, kan man begrnsa ljudspridning via byggnadsstommen till omgivande delar av byggnaden. Vid planering av tgrder mot buller r det angelget att ven beakta tgrdernas pverkan p andra arbetsmiljfaktorer. Till 9 Mjligheterna att meddela sig med varandra kan ordnas p olika stt. Som exempel kan nmnas radio- eller trdverfrt tal, signalering med hand- eller armrrelser samt utplacering av annan person inom hr-

31

AFS 2005:16

och talavstnd. Frekommer behov av kommunikation ofta och under lngre tid, r det lmpligt att ordna en permanent lsning. Till 10 Regler om varningsskyltar finns ven i freskrifterna om arbetsplatsens utformning och i freskrifterna om varselmrkning och varselsignalering p arbetsplatser. Till 11 Regler om arbetsanpassning finns ven i freskrifterna om arbetsanpassning och rehabilitering. Se ven punkt c) i kommentarerna till 5 .

Hrselskydd
Till 12 Exempel d anvndning av hrselskydd kan godtas fr att begrnsa hrselskaderisken r: a) Verksamhet dr inga rimliga tekniska eller organisatoriska tgrder kan genomfras fr att snka bullerexponeringen till riskfri niv. b) Arbete under en begrnsad vergngstid d permanenta bullerbegrnsande tgrder genomfrs. c) Arbete under korta, sllan frekommande exponeringstillfllen dr det r svrt att genomfra bullerbegrnsande tgrder. I verksamhet som medfr exponering fr buller med hga ljudniver r det viktigt att hrselskydden brs oavbrutet. ven korta avbrott minskar starkt den avsedda skyddsverkan. Det r dock viktigt att planera verksamheten s att det finns bullerpauser d hrselskydden kan tas av. ven vid ljudniver omkring 7580 dB(A) kan det vara motiverat att anvnda hrselskydd eftersom srskilt knsliga personer kan riskera hrselskada vid exponering fr lgre niver n de vre insatsvrdena i 3 . Anvndning av hrselskydd vid dessa lgre ljudniver kan ven vara aktuellt fr arbetstagare som samtidigt exponeras fr buller och ototoxiska mnen eller fr buller och vibrationer. Det r viktigt att val och utprovning av hrselskydd grs omsorgsfullt s att de ger s lite besvr som mjligt. Vsentligt r ocks att hnsyn tas till bullrets niv och frekvensinnehll. Vid musikutvning eller nr man behver uppfatta tal eller i andra situationer nr det r viktigt att kunna uppfatta mer hgfrekventa ljud r det lmpligt att anvnda hrselskydd som ger ungefr samma dmpning fr lga och hga frekvenser. Fr arbetstagare med nedsatt hrsel r ett noggrant val av hrselskydd av speciell betydelse med tanke p mjligheten att kunna uppfatta tal och annan viktig ljudinformation.

32

AFS 2005:16

Information om val och anvndning av hrselskydd finns bl.a. i standarden SS-EN 458 samt i Arbetsmiljverkets publikationer Buller och bullerbekmpning, Personlig skyddsutrustning, Din personliga skyddsutrustning och Med rat i centrum Frebyggande hrselvrd. Hrselskydd kan lmpligen provas ut i samband med de i 16 freskrivna hrselunderskningarna. D kan man ven informera om hur de ska anvndas. Det ska srskilt framhllas att det r viktigt att underhlla hrselskydd vl och att t.ex. byta ut ttningsringar p hrselkpor vid behov. Eftersatt underhll kan allvarligt frsmra hrselskyddens funktion. Smutsiga skydd kan dessutom orsaka klda och infektioner. Den typ av olycksrisk som syftas r att arbetstagaren p grund av hrselskydd inte hr varningssignaler eller en annalkande fara. Regler om anvndning av personlig skyddsutrustning finns i freskrifterna om anvndning av personlig skyddsutrustning.

Grnsvrden
Till 13 Se kommentarer till 3 .

Information och utbildning

Till 14 Information kan ocks behvas fr att motverka negativa effekter p hlsa och skerhet orsakade av icke hrselskadligt buller. Generella regler om arbetstagarnas kunskaper finns i freskrifterna om systematiskt arbetsmiljarbete.

Arbetstagarnas medverkan
Till 15 Generella regler om arbetstagarnas medverkan finns i freskrifterna om systematiskt arbetsmiljarbete.

Hrselunderskning
Till 16 Kravet p hrselunderskningar har syftet att tidigt kunna upptcka en begynnande hrselskada och drmed genom olika tgrder frebygga att skadan frvrras. Genom regelbundna underskningar kan man spra pverkan redan innan personen sjlv uppmrksammar frsmrad hrsel. Kunskap om arbetstagarnas hrselstatus r ocks viktig fr att kunna identifiera och tgrda de problem som medfljer en nedsatt hrsel.
33

AFS 2005:16

Det r viktigt att svl lkare som annan personal som arbetar med hrselunderskningar har genomgtt relevant utbildning om hur dessa ska genomfras och hur resultaten ska tolkas. Hrselunderskning genomfrs lmpligen frsta gngen i samband med nyanstllning. Drefter kan regelbundna underskningar fretas med ett till tre rs intervall. Det lngre tidsintervallet kan tillmpas vid ljudniver omkring 8085 dB(A). Vid hgre niver kan underskningarna behva upprepas oftare. Det r lmpligt att underskning med tonaudiometri omfattar minst frekvensomrdet 5008 000 Hz. Fr att s tidigt som mjligt kunna upptcka en begynnande hrselskada, r det viktigt att hrselunderskningen genomfrs s att en s lg hrtrskelniv som mjligt kan bestmmas utifrn vad den aktuella underskningssituationen medger. Det r viktigt att hrselvrdspersonal och berrda arbetstagare diskuterar resultatet av underskningen liksom t.ex. val och korrekt anvndning av hrselskydd. Vid hrselunderskning r det ocks lmpligt att arbetstagarna medfr aktuellt hrselskydd fr kontroll. Hrselunderskning relaterad till de undre insatsvrdena kan t.ex. vara aktuell fr arbetstagare som samtidigt exponeras fr buller och ototoxiska mnen eller fr buller och vibrationer. Regler och rd om t.ex. information till arbetstagare i samband med underskningar finns i freskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet. Till 17 Fr att lkare eller annan vrdpersonal ska kunna lmna ut uppgifter om hrselkontrollerna krvs den undersktes samtycke enligt Sekretesslagen (SFS 1980:100) eller lagen om Yrkesverksamhet p hlsooch sjukvrdens omrde (SFS 1998:531). Det mter dock inget hinder att lmna en resultatsammanstllning fr grupper av underskta, frutsatt att enskilda individer inte kan identifieras. Till 18 Det kan vara svrt att avgra nr det finns behov av omplacering. I vissa lindriga fall kan tgrderna begrnsas till god information om risken fr en ytterligare frsmring av hrseln, bttre personlig skyddsutrustning och tta hrselunderskningar. Omplacering av svrbedmda fall kan krva samrd med audiologisk expertis. Fr att kontrollera att hrselnedsttningen inte fortskrider efter en omplacering r det viktigt att hrselunderskningar genomfrs med lmpliga tidsintervall.

34

AFS 2005:16

Information frn Arbetsmiljverket

EG-direktiv
Europaparlamentets och Rdets direktiv 2003/10/EG av den 6 februari om minimikrav fr arbetstagares hlsa och skerhet vid exponering fr risker som har samband med fysikaliska agens (buller) i arbetet.

Aktuella regler
Arbetsmiljverkets frfattningssamling (AFS)
Bestmmelser om buller finns ven i: AFS 1982:20 Restauranger och andra storhushll AFS 1986:19 Frskola och fritidshem AFS 1993:10 Maskiner och vissa andra tekniska anordningar AFS 1997:5 Smltning och gjutning av metall AFS 1998:8 Arbete i motorbranschen AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning Bestmmelser om arbetsanpassning finns i: AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering Bestmmelser om gravida och ammande arbetstagare finns i: AFS 1994:32 Gravida och ammande arbetstagare Bestmmelser om varningsskyltar finns i: AFS 1997:11 Varselmrkning och varselsignalering p arbetsplatser Bestmmelser om systematiskt arbetsmiljarbete finns i: AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljarbete Bestmmelser om anvndning av personlig skyddsutrustning finns i: AFS 2001:3 Anvndning av personlig skyddsutrustning Bestmmelser om vibrationer finns i. AFS 2005:15 Vibrationer Bestmmelser om medicinska kontroller finns i: AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet

Boverkets frfattningssamling (BFS)

BFS 1993:57 Boverkets byggregler, BBR

35

AFS 2005:16

Socialstyrelsens frfattningssamling (SOSFS)

SOSFS 1996:7 Socialstyrelsens allmnna rd om buller inomhus och hga ljudniver.

Litteratur
Buller och bullerbekmpning, H3 Att se, hra och andas i skolan, H255 Personlig skyddsutrustning, H227 Din personliga skyddsutrustning, H349 Med rat i centrum Frebyggande hrselvrd, H293 Arbetsmiljverket Publikationsservice Box 1300 171 25 SOLNA Tel. 08-730 97 00 Webbplats: www.av.se E-post: publikationsservice@av.se Previa frlag www.previa.se E-post: forlag@previa.se Arbetslivsinstitutet Webbplats: www.arbetslivsinstitutet.se/ publikationer/ E-post: forlag@arbetslivsinstitutet.se Prevent Webbplats: www.prevent.se E-post: info@prevent.se Hrselskadades Riksfrbund (HRF) Webbplats: www.hrf.se E-post: hrf@hrf.se

Strande ljud. Effekter Utvrdering tgrder.

Strande buller Kunskapsversikt fr Kriteriedokumentation Arbete och Hlsa 1999:27

Ljuv musik och ronproppar CD-ROM skiva. Ljud och oljud.

Hrselskadade i arbetslivet

36

AFS 2005:16

Standarder och vgledningar

SS ISO 1999 Bestmning av yrkesmssig bullerexponering och uppskattning av buller orsakad hrselskada. SS-EN ISO 11690-1 Rekommendationer vid utformning av tysta arbetsplatser Del 1: Strategi fr bullerbekmpning. SS-EN ISO 11690-2 Rekommendationer vid utformning av tysta arbetsplatser Del 2: tgrder fr bullerbekmpning. SS-ISO 7196 Akustik Frekvensvgning vid infraljudsmtningar. SS 25400 Akustik Mtning av bullerexponering i arbetsmiljn. SS 02 52 68 Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Vrdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell. (Standarden kommer att f numret SS 25268 efter revidering). SS-EN 61252 Akustik Specifikation fr personburna bullermtare. SS-EN 61672-1 Elektroakustik Ljudnivmtare Del 1: Specifikationer. SS-EN 458 Hrselskydd Rekommendationer fr val, anvndning, sktsel och underhll Vgledande dokument. SPINFO 1996:17 Vgledning fr mtning av ljudniv i rum vid lga frekvenser fltprovning. SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Webbplats: www.sp.se SIS, Swedish Standards Institute Webbplats: www.sis.se E-post: sis.sales@sis.se

Myndighetsregler och standarder revideras regelbundet. Fr att hlla sig uppdaterad kan det vara bra att regelbundet, exempelvis via Internet, informera sig om den senaste versionen.

37

ARBETSMILJVERKET

Publikationsservice
Box 1300 171 25 SOLNA Tfn: 08-730 97 00 Telefax: 08-735 85 55
ISBN 91-7930-455-9 ISSN 1650-3163