Bergsport 145 Mar 2010

huvud
SvenSka kltterfrbundet
#145 mars 2010 Pris: 50 sek.
Grnland
SvENSk NyTUR P
ReSml
BOULDERING
land
SPORT
Kosovo Reuterswrd Libanon

Bergsport #145 mars 2010
Till minne av
I Butiken hittar ni produkter frn
Kltterkurser 2010 Grundkurs Fortsttningskurs Multipitch Aid Rddning

Dessutom: Forspaddling Havskajak Fjll
+ mnga fler kvalitetsmrken
Besk grna vr kltterbutik i Uddevalla!
www.uteguiderna.se
St. Hellevigsgatan 6, 451 40 Uddevalla Tel 0522-101 50 Bredvid stadsbiblioteket - Se hemsidan fr vgbeskrivning Mn - Fre 10-18 Lrd 10-15
Inte stark nog

Har ni hrt den frut? Jag r inte stark nog. Mste upp p campusbrdan och bygga fingermuskler. Kanske den egna inre rsten som gnller ver misslyckade projekt. Klttring r en tekniksport. Det kan inte nog inprntas. Med rtt teknik kanaliseras styrkan i de stora musklerna till rrelse uppt. Visst r det bra att vara stark. Precis som i alla sporter. Men det r hpnadsvckande hur usla vi klttrare r p att ta till oss vikten av god teknik. Den dliga tekniken inte bara bromsar utvecklingen. Den kar ocks skaderisken. Ondiga fingerpullups bland ltt verviktiga 30-plusare r receptet fr pulleyskador och onda armbgar. Lgg ner det. Du r inte fr svag. Du r fr dlig p att klttra. Ta sen den usla uppvrmningen. rligt - hur ofta brjar du inte kltterpasset med en ltt led p stora grepp. Kr den en gng, fr att sedan konstatera att du r uppvrmd. Det r som om en operasolist skulle vrma upp rsten med en harkling och en loska. Jag och min kltterkompis har haft en superfin inomhusvinter. Vi investerade en dryg tusenlapp och tio kvllar p en teknikkurs i hstas. Sedan dess har vi gtt leende frn varenda trning. Vi inleder med 25 minuter uppvrmning, fast vi r smbarnsfrldrar och fr in max fr in tv pass i veckan. Hopprep, ngra MAQ-vningar, varsam uppvrmning av kroppens alla leder. Inget som gr ont. Tre gnger upp fr en ltt led, med fullt fokus p att koppla in vad vi lrt oss. Kroppen nra vggen. Rrelser i sidled. ppen hand. Andning. Sedan brjar vi nta in vra projekt, med mlet att optimera varje move. Vr klttring har tagit kvantsprng framt. Nu r det kul att klttra inomhus fast det varit en lng vinter (frr brukade jag ledsna i januari). Vi r skadefria (brukade alltid ha ont nnstans annars). Och vi klttrar hrdare n nnsin utan pump. Fr detta fortstta s ska det tickas i vr!
John Liungman
Arcteryx Stealth Jacket Snygg jacka vars fulla tekniska natur r dold fr betraktaren men hrligt uppenbar fr braren. Gjord i tlig, andandes och skn stretchig softshell som ger dig bra vderskydd i bsta urbana stil. Fyra fickor med dragkedjor. Frg: Svart.
1 999:-
Tierra Pacnano Jacket Med denna mycket ltta och packbara GoreTex Paclitejacka har du en perfekt fljeslagare p fjllvandringen, resan eller som backup nr du cykelpendlar.
2 399:-
Bergsport utges av svenska kltterfrBundet, skf redaktIonsadress telefon e-post redaktr omvrldsredaktr layout prepress annonsBoknIng produceras av tryck Bergsport, Torsgatan 5, 411 04 Gteborg Tel. 031-743 21 71 bergsport@brant.se John Liungman Emma V Larsson, em@glocalnet.net Lotta Bernhed, Zetterqvist tryckeri SG Zetterqvist Robert Nicklasson, Tel. 031-788 71 41, robert@brant.se ZetterQvist Frlag AB, Tel. 031-743 20 80, fax 031-743 20 90 SG Zetterqvist, Gteborg
Tierra Roc Noir Jacket Ny skaljacka i Tierras Ace serie fr dig som letar efter en kompromissls jacka att anvnda till (nstan) allt.
4 299:-
BERGSPORT kommer ut med fyra nummer per r. Redaktionen ansvarar ej fr icke bestllt material. Texter redigeras och kortas efter behov. sikter i artiklar och debattinlgg r frfattarens och inte redaktionens.
Omslagsbild: Ulorna r antagligen ett av Sveriges mest naturskna kltteromrden. Peter Schn lapar sol p 7a+ intill strandkanten. Foto: POA www.poaphotography.com
gvle | gteborg | halmstad | haparanda | helsingborg jnkping | karlstad | kristianstad | linkping lule | lund | malm | nacka | stockholm | sundsvall uppsala | vsters | rebro | rnskldsvik | stersund www.naturkompaniet.se
huvud
Innehll Mars 2010

14 22 32 35 36 42 45 Grnland Inomhusolyckor land Grandelius Kosovo Libanon Crackoholics
mer i #145: 8 10 12 40 46 sju systrar klttrade mountain ethics p svenska till minne av mikael reuterswrd klubbnytt danskar p frstabestigning
mattias selldn leder frsta replngden p nytursfrsket p Hermelnbjergets vstvgg p grnland. leden gr uppfr resterna av ett gigantiskt ras som lmnat efter sig en renskuren gul vgg. replaget klttrade 14 repor ver tv dagar, men tvingades till slut ge upp. leden kallades double action. Bild: Henrik nilsson
4
Tlig och ltt jacka fr bergets tuffaste utmaningar. Atletisk passform och genomtnkta detaljer. Justerbar hjlmhuva och tvvgsdragkedja med skyddsl mot ntning frn klttersele. Ventilation i rmhlorna och frlngt ryggslut. Stora brstfickor och innerficka.
ROC NOIR JACKET
Tliga och ltta skalbyxor med avskalad design. 3/4 tvvgs sidodragkedja med invndig stormsl fr optimal ventilation och enkel ptagning. Hllor i midjan och fasta snls i benslut. Benficka stor nog att rymma en transciever.
ROC NOIR PANT
www.tierra.se
nyheter
MISSa Inte...
27 MarS
du hller vl koll p accessen?

nnu en hrlig kltterssong str fr drren och det r dags att damma av utomhusklttergrejerna. du kommer vl ihg att hlla dig uppdaterad om accesslget innan du ger dig ut? g in p svenska kltterfrbundets accessdatabas p klatterforbundet.se fr att kolla hur det aktuella accesslget ser ut p svenska kltterklippor. och om du hr eller ser ngot som du tycker br fras in i accessdatabasen s tar du kontakt med din klubbs accessansvariga och/eller frbundets kansli.
Juniorcupen i bouldering
arrangeras av norrkpings kk. 10-11 aprIl
Instruktrsseminarium
seminariet hlls p klttercentret, telefonplan i stockholm. kostnad fr hela helgen inkl lunch bda dagarna samt ny instruktrslicens r 500 kr. ta med foto. avgiften betalas in till kltterfrbundets plusgiro 673265-5, ange att betalningen gller seminarie sthlm 10-11 april samt ditt namn. skicka ven en anmlan till nikki.hammarstrom@hotmail.com i samband med betalning. 17-18 aprIl
www.klatterforbundet.se accesstrff i tunaberg

rets accesstrff kommer att hllas vid simonsberget (tunaberg) strax sder om nykping. accesstrffen r tillfllet d accessansvariga frn landets alla klubbar har mjlighet att trffas och utbyta erfarenheter. det r ocks ett bra tillflle att framfra synpunkter till svenska kltterfrbundets accesskommitt och att f tips och ider frn densamma. programmet r inte spikat n, men ett flertal intressanta mnen, ssom markgaravtal, klippor av nationellt intresse, lokalt och nationellt accessarbete, aktuella accessrenden mm, kommer att tas upp. frra ret bodde vi flott p nordens ark i Bohusln, i r blir trffen av det enklare slaget d vi bor i tlt vid simonsberget. Workshops och mten kommer att hllas p tunabergs frsamlingsgrd ett par hundra meter frn berget. simonsberget r ett av mellansveriges bsta och mest vlbeskta berg dr fokus ligger p naturligt skrade spricklinjer, men i nromrdet finns ocks sportklttermjligheter av hg klass, till exempel p Bistaberget. en inbjudan kommer att skickas ut till klubbarnas accessansvariga inom kort. drmed r det av strsta vikt att kansliet har era kontaktuppgifter. det har tidigare gtt ut en blankett dr klubben ombetts att fylla i de olika funktionrerna i klubben, bland annat just accessansvarig. en del har nnu inte skickat in blanketten och andra behver kanske uppdatera uppgifterna. se drfr till att kansliet har rtt kontaktuppgifter s ni inte missar rets accesstrff. kontakta kansliet p kansliet@klatterforbundet.se och meddela oss kontaktuppgifter till er accessansvariga, alternativt se till att freningsblanketten blir ifylld och inskickad! vi hoppas p en stor uppslutning frn klttersveriges accessansvariga! 22-23 maj allts, boka in i kalendern redan nu!
frbundsmte
mtet hlls p graninge stiftsgrd i nacka, stockholm. I samband med rsmtet kommer informationer, fredag, workshops och seminarie att hllas. Bokning av logi och mat ska gras senast 19 mars. talong fr detta kommer antingen att lggas ut p hemsidan eller skickas digitalt . program lggs ut p hemsidan nr det r helt klart. rsmteshandlingar kommer att skickas med post till kontaktpersonen i freningen. 21 aprIl
elixir
elixir actionsfilmfestival visas i gteborg. visas sedan ven i vxj 26 april, stersund 4 maj och stockholm 10 maj. www. elixirfilm.se. 25 aprIl
Svenska bouldercupen
arrangeras av eskilstuna kk. 15 MaJ
examination sportinstruktr
examinationen hlls i stockholm och kostar 1500:-. fr att f g upp till sportkltterinstruktr mste du vara examinerad inomhusinstruktr. anmlan grs till erik@hurtbulle.se senast 24 april. 22-23 MaJ
accesstrff
trffen ger rum vid simonsberget (tunaberg) 22-23 maj. detta r en mjlighet fr accessansvariga frn landets alla klubbar att utbyta erfarenheter. se separat artikel. 31 JulI-1 aug
boulder-SM i Malm
Svenska Kltterfrbundets Accesskommitt
tvlingen arrangeras av malm kk och hlls i stapelbddsparkens boulderpark. anmlan via sm2010.climbing.nu senast 15 maj. 9-14 auguStI
Stockholm Climbing festival

stockholms kltterklubb arrangerar festivalen som bland annat innehller sm och Jsm lead och speed. dessutom en mngd aktiviteter som barn- och ungdomsledarutbildning, trnare niv 2, domarutbildning, ledbyggarutbildning, tvlingssekretariet utbildning, frelsningar och seminarier. plats: klttercentret telefonplan, stockholm. www.sm-2010.klatterklubben.com
>> Vertical work is dangerous and nothing short of complete abstinence can make it completely safe. Im still alive after 40 years of a vertical lifestyle, but far too many former friends are not. Dont even think about learning anything from an internet web site. Remember, natural selection works, and its forever. << Dr. Gary D. Storrick
(som har den mest fantastiska samlingen repbromsar: storrick.cnchost.com)
nyheter
konferens med Sveriges friluftsorganisationer

11-12 februari deltog Svenska Kltterfrbundet, genom Jonas Paulsson frn kansliet, i den stora friluftskonferensen Folk och Natur ute p Snga-Sby p Frings i Stockholm.
I konferensen deltog ca 250 personer frn olika organisationer och myndigheter som p ngot stt har intressen i svenskt friluftsliv. det hlls en hel del intressanta workshops, alla med syftet att lgga grunden fr regeringens proposition om framtidens friluftsliv. svenska kltterfrbundet deltog i workshops om allemansrttens framtid, dr intressanta frgor om huruvida organiserad kommersiell friluftsverksamhet ska omfattas av allemansrtten eller inte. I en annan workshop diskuterades det om vr frndrade vrld och vr frndrade natursyn och vad detta innebr fr det svenska friluftslivet. organisationen svenskt friluftsliv hll i en workshop dr man diskuterade ett s kallat friluftslyft, med rf:s idrottslyft som modell. Hur skulle detta kunna implementeras p friluftsorganisationerna? miljminister andreas carlgren var ocks p plats och hll ett tal dr han bland annat pekade p att det inte r staten som skapar friluftslivet, det r mnniskorna som utvar friluftsliv och sjlva organiserar sig som upprtthller och utvecklar intresset fr friluftsliv. I talet nmnde miljministern ocks att naturvrdsverket kommer att f i uppdrag att se ver riksintressena fr friluftsliv. det var tv r sedan den frra bedmningen gjordes och nu behver man gra nya bedmningar. miljministern nmnde i detta sammanhang klttring som exempel p en aktivitet som br prioriteras nr det handlar om viktiga omrden fr det rrliga friluftslivet. under konferensen utsgs ocks rets friluftskommun och dr gick priset till sundsvall. mellan alla workshops fanns stora mjligheter att samtala med olika organisationer och myndigheter och flera nya kontakter knts. medvetenheten om klttring kar allt mer och klubbarna har nu ett bra tillflle att knyta kontakter med lokala myndigheter.
Reaktioner p #144
SvenSk
a klt terf
#144 dece mber
rbunde
2009 Pris: 50 sek.
Det har alltid vrt hyggelig f Bergsport i posten, se litt hva som skjer i klatremiljet i nytursm eCkat Sverige, og lese gode artikler om reiser osv. I siste nummer leste jeg artikkelen Barnv Blodsmak - Hrda nybrjare i Mbudalaolianliga nG len med stigende forbauselse. Og etterhvert lurte jeg p om artikkelen var skrevet dDmes e Miage PROFILER som et ironisk eller humoristisk innlegg i PaPPan mys P McClure en debatt, men det ser ikke slik ut. sylarna Jeg kan skjnne at enkelte unge og ShaGeniet rma dumdristige kan finne p et slikt prosjekt, sannsynligvis fordi de ikke vet hva farene er. At noen, enten de er erfarne eller ikke, mer eller mindre prver drepe seg under klatring, fr vre deres egen sak og en annen debatt. Men at Bergsport som Svenska Kltterfrbundets offisielle organ trykker en slik artikkel uten kommentarer og kritikk, mener jeg er helt uhrt. Vi som driver opplring i klatring konsentrerer oss om lre andre gleden ved klatre og utfre sporten s sikkert som overhodet mulig for unng skader og ddsfall. Heldigvis er det vokst frem et milj i Norge hvor det ikke er tft ta sjanser, men hvor man derimot er svrt sikkerhetsorientert. Jeg trodde det samme var tilfellet i Sverige og at man ikke nsker markedsfre denne slags villmannsklatring. Vi vet med sikkerhet at en del mennesker lar seg pvirke av det de leser. Ragnar Bell
island
Redaktren svarar
Ragnar Bell r inte ensam om att ha reagerat p Erik Grandelius artikel frn Mbdalen (Bs #144). ven en del tongivande klttrare inom frbundet har hrt av sig. Kritiken har egentligen inte handlat om Eriks skrivande s mycket som redaktrens hantering av texten. Fr att klargra vissa saker i Eriks text. 1. Det r en dlig id att skra av repet om andremannen hnger i det. Hngtrauma har inte kunnat visas medicinskt (se artikel i frra numret) - dessutom r det sjlvklart s att ett lngt fritt fall alltid r smre n att hnga i ndan av ett rep, medvetsls eller inte. 2. Frbundet kan inte rekommendera oerfarna klttrare, oavsett talang, att ge sig p nyturer i graden WI7. Bra att veta r dock att Erik r oerhrt stark p klippa och ingr i landslaget, och hans partner Andreas Klarstrm r en mycket kapabel isklttrare. 3. Har man inte ett solitt ankare skall man inte fira. Det gr alltid att ringa efter hjlp... Som redaktr ber jag om urskt om ngon tolkat artikeln som ett fredme fr hur man br bete sig i bergen. Vilket fr oss till pudelns krna. Jag som redaktr tycker egentligen inte att Bergsport skall vara nn sorts moralpredikare som berttar fr klttrare vad som r rtt och fel. Det finns mnga stt att klttra. Dessutom tolkar jag sjlv texten som sjlvironisk och humoristisk, men alla lsare hller tydligen inte med. Redaktionen skall frsts skerstlla korrekt rapportering, dvs rtta rent felaktiga pstenden. Men om Erik klttrar p ett stt som fr mnga framstr som riskfyllt, s r det upp till honom. Sjlv tycker jag fortfarande att hans text r vldigt rolig och spnnande och hoppas att han vill skriva mer i Bergsport.
varning fr halka
skerhetskommittn har ftt rapport om problem vid cloggning med petzl minascender p isiga rep. kommittn vill grna pminna om att det alltid r riskabelt att clogga nr repen r nedisade, oavsett metod. var frsiktiga! och gr alltid tillrckligt med backupkopplingar p samma rep eller p ett rep bredvid det du cloggar p!
nyheter
kylan gJorde SJu SyStrarna kltterbara
De bermda vattenfallen som utgr turistattraktioner i norska Geirangerfjorden har nu klttrats. Den ovanligt kalla vintern omvandlade de fyrahundra meter hga fallen till godis fr norska isklttrare. Bjarte Bo, Henki Flatlandsmo, Eiliv Ruud och Sindre Saether var frst p plats, skriver Alpinist p sin ntplats. Frn bt kunde de reka de magnifika isfallen och vlja rutt. De solade de frsta hundra metrarna, varp fljde trehundra meter fantastis, ihllande klttring. Leden fick namnet De syv sostre (WI6, 400m). Fallen har sedan dess ftt ytterligare bestigningar.
Bild: anders mordal / www.fjordnorway.com
brISt p IS p kWangde Sharma stter ny 9a+ Stoppade flt

David Flt och Vassily Pivtsov reste till Himalaya i januari fr att klttra nordvggen p Kwangde Lho, 6187 meter. Mlet var en vinterbestigning i alpin stil av en ny linje, alternativt en frsta repetition av Breashears-Lowe route, ED2, WI6. Nordvggen r ca 1300 meter hg, brant och med mixad klttring i upp till M8. Vl p plats i base camp fick klttrarna se en helt torr vgg. Det kan lta bra fr en klippklttrare, men hr r man beroende av islinjer fr att ta sig upp. Flt och Pivtsov skte alternativa turer, med med nedre tredjedelen av vggen helt isfri och pudrad med lite sn tvingades de till slut ge upp och resa hem. I juli planerar Flt en ny resa till Himalaya, denna gng fr ett frsk klttra den obestigna North Ridge p Latok med Krister Jonsson. Klttrarna har lyckats f med sig Mountain Hardwear, som valt att sponsra expeditionen med bade utrustning och kontanter, som del av deras rliga sponsringsrogram.
I slutet av februari satte Chris Sharma ett projekt i Margalef. Leden graderas 9a+ och har ftt namnet First Ley. Leden brjar i projektet First round, first minute, (ca 8b), nr en liten vila, och drar sedan vnster till avslutningen p projektet Ley innata. Bland Sharmas andra vinterventyr i Spanien (med vad som beskrivs som dliga frhllanden) mrks ett par first ascents i Oliana: Eye Fish 8b+ och Gorilas en la niebla 8b/+. Dessutom har han satt Golpe de Estado 5.15b, en direktvariant p Estado Critico i Siurana.
boulderpark till Hgans

En ny boulderpark planeras nu i sknska Hgans. Kelly Palmquist har ftt uppdraget av kommunen att proejktera satsningen. Kelly ligger bakom de populra bouldervsmparna i Stapelbddsparken i Malm, dr SM planeras till sommaren. S nu fr Kullaberg konkurrens om skneklttrarnas gunst! Det blir tv boulders med en sammanlagd yta p 70 kvadratmeter, och tanken r att designen skall hmta inspireration frn de lokala klipporna. De ska st klara till 1 juni, och kommer att vara helt ppna fr allmnheten.
Ett plitligt skydd betyder allt i vildmarken

nyheter
Konstruerat och utvecklat i norra Sverige; Hillebergtlt r frstahandsval fr mnga professionella ventyrare och krvande tltanvndare ver hela vrlden sedan mer n 35 r. Varje Hillebergmodell, frn 8 personers Atlas till solotltet Akto, r formgivet och utvecklat fr optimal avvgning mellan plitlighet, hanterbarhet, mngsidighet, styrka och komfort; allt till lg vikt.
Alla Hillebergtlt har:

Marknadens bsta material Maximalt utrymme och styrka till lgsta tnkbara vikt Hgsta skerhet och anvndarvnlighet under alla rstider och vdersituationer Sammankopplade inner- och yttertlt fr snabb och enkel uppsttning Kontrollerats noggrant; monteras och stts upp innan leverans
kte till patagonien

Martin Jakobsson och Magnus Eriksson beskte i vintras El Chalten i Patagonien. Siktet var instllt p Fitz Roys nordpelare. Tack vare ostadigt vder och bistra frhllanden fick de vidga sina ambitioner och klttra det som bjds: Aguja del S, Poincenot och tv leder p Guillamet. Sista veckan gjordes nd ett frsk p nordpelaren. Eftersom tiden rann ivg och ovder var p vg in s mste leden klttras p en dag. Efter sju isreplngder och tolv p fantastisk klippa blev det dock till slut fr isigt. De r bda vertygade om det hade gtt om frhllandena varit bttre, och menar att det r en av de finaste fjllturer som finns.
Hg spnning i nytt gteborgsgym

Studenternas trningsanlggning i Gteborg, Fysiken, har sedan mnga r hrbergerat en alltmer eftersatt klttervgg. Nu nysatsar Fysiken och bygger en ny vgg i samma omrde. Det r det gamla hgspnningslaboratoriet p Chalmers, kallat kopparbunken, som ska laddas med nytt innehll. Inget statiskt hr allts. Vggarna skall bli fjorton meter hga, och kompletteras med en 4,5 meter hg bouldersvamp. 1 augusti i r planeras vggen vara ppen fr klttring. Ngot namn r inte bestmt, men det rder ingen tvekan om att rappa gteborgare kommer att hitta p ngot i linje med stadens sorgliga humortradition.
Joe Stock
Se hela vrt program p www.hilleberg.com, dr ven vr Tlthandbok kan bestllas utan kostnad.
W W W.HILLEBERG.COM
Box 25 832 21 Frsn 063 57 15 50
etik
tyroldeklarationen i ny skepnad:
uIaa Mountain ethics declaration

Mountain Ethics Declaration, antaget i Porto i december 2009, r en vidareutveckling av det som tidigare kallades Tyroldeklarationen. Frndringarna handlar framfr allt om hur guidefretag br frhlla sig till sina klienters skerhet och till andra klttrare i nd. Detta tas upp i den helt nya punkt 12 liksom i punkt 6. En annan frndring (punkt 1 och 4) r att dokumentet nu signalerar en mer terhllsam instllning till fasta installationer. Punkt 11, som ocks r helt nyskriven, handlar om anvndning av syrgas. Budskapet hr tycks vara att UIAA inte tar stllning, men att man ser kvarlmnade syrgasflaskor i bergen som ett problem. 1. Personligt ansvar Bergsbestigare och klttrare utvar sin aktivitet i situationer dr olyckor kan intrffa och dr extern hjlp kanske inte r tillgnglig. Medvetna om detta utvar de sin aktivitet p egen risk och r ansvariga fr sin egen skerhet. Den enskildes handlingar br inte utstta omgivningen fr fara eller skada miljn. Till exempel kan inte riggandet av ankare p nya eller existerande leder automatiskt ses som acceptabelt. 2. Laganda Gruppmedlemmarna ska vara beredda att kompromissa fr att balansera de olika intressena och kunskaperna i gruppen. Klttring blir mest framgngsrik d deltagarna stttar och uppmuntrar varandra. 3. Klttrarnas och bergsbestigarnas samfund Varje person som vi mter i bergen eller p en klippa frtjnar lika mycket hnsyn. ven p avlgsna platser och i stressade situationer br vi alltid bemta andra s som vi sjlva nskar bli bemtta. 4. Beska frmmande lnder Nr vi gstar andra lnder br vi alltid bete oss artigt och terhllsamt. Vi br ta hnsyn till lokalbefolkningen och deras kultur - de r vra vrdar. Vi br respektera den lokala kltteretiken och stilen, och aldrig borra hl eller placera bultar dr den lokala etiken motstter sig detta eller dr en lokalt frankrad etik saknas. Vi respekterar heliga berg och andra heliga platser samtidigt som vi strvar efter att frmja och hjlpa den lokala ekonomin och befolkningen. Frstelsen fr frmmande kulturer r en del i en komplett upplevelse. 5. Ansvar hos bergsguider och andra instruktrer Professionella bergsguider, andra instruktrer och gruppmedlemmar ska var och en frst sina respektive roller och respektera andra gruppers och enskildas frihet och rttigheter. I denna deklaration erknner vi de hgt stllda normer som faststllts av guidernas egna professionella organisation. 6. Ndfall, dendet och dden Vi mste vara frberedda p ndsituationer och andra situationer som resulterar i allvarliga olyckor och ddsfall. Alla deltagare i bergssporter br vara vl infrstdda med risker och faror och behver ha lmplig frdighet, kunskap och utrustning. De br vara redo att bist andra vid ndsituationer och olycksfall och ocks vara redo att mta konsekvenserna av en tragedi. Det finns en frhoppning om att kommersiella fretag i synnerhet varnar sina klienter att deras mlsttning kan behva verges fr att bist mnniskor i nd.
7. Access och naturvrd Vi anser att fri tillgng till berg och klippor under ansvar r en grundlggande rttighet. Vi br alltid utva vra aktiviteter p ett miljmedvetet stt, samt vara proaktiva i att bevara natur och landskap. Vi br alltid respektera inskrnkningar och regler fr access som verenskommits med myndigheter och naturskyddsorganisationer. 8. Stil Kvaliteten p upplevelsen och hur vi lser problem r av strre vikt n huruvida vi lyckas. Vi br alltid efterstrva att frdas utan att lmna spr p klippor och bergsidor. 9. Frstabestigningar Frstabestigningen av en led eller ett berg r en kreativ handling. Den br utfras i en stil som r minst lika god som omrdets traditioner. Klttringens tillvgagngsstt skall rapporteras exakt. 10. Sponsring, reklam och mediakontakter Samarbetet mellan sponsorer och klttrare mste bygga p en professionell relation som bst frmjar bergaktiviteternas intressen. Det ligger bergssporternas samfund att p alla stt utbilda och informera bde medier och allmnhet p ett proaktivt stt. 11. Anvndning av extra syrgas vid bergsbestigning Anvndning av extra syrgas vid hghjdsklttring har debatterats i mnga r. I denna diskussion kan olika synvinklar sknjas, ssom medicinska aspekter och etiska stllningstaganden. De medicinska aspekterna br tillmtas stor vikt fr alla bergsbestigare. Etiska stllningstaganden lmnas helst till den individuella klttraren, frutsatt att den som anvnder syrgas ocks planerar fr bortforslandet av flaskorna. 12. Kommersiella expeditioner p hg hjd Det finns en frhoppning om att kommersiella aktrer, srskilt de utan kvalifikationer, som gr frsk p 8000-metersberg eller jmfrbara toppar frstr begrnsningarna hos sina klienter. Stort vikt br lggas vid skerheten fr sdana klienter, liksom vid att informera klienterna om att planer kan komma att ndras fr att undstta ndlidande p berget. versttning: John Liungman
Stort vikt br lggas vid skerheten fr sdana klienter, liksom vid att informera klienterna om att planer kan komma att ndras fr att undstta ndlidande p berget.
10
omvrldskollen
Omvrldskollen
Nyheter ur tidningen Climb
De vlknda Jonny Copp och Micah Dash, bda Colorado, omkom i en lavin p sydstvggen av Mt Edgar (ocks knt som E. Gongga, 6 618 m). Nytursprojektet skulle ha ingtt i en tv-serie fr National Geographic, rapporterar Climb. En Martin Moran-expedition gjorde frstabestigningen av Changuch (6 322m) i Kumaon-regionen, Indien. Frbindelsesofficeraren Luder Sain, Paul Guest, Leon Winchester samt guiderna Rob Jarvis och Moran ndde toppen. Intressant r ocks, att om man har tillstnd fr tv toppar, tillter indierna att man byter sitt andra objekt ut mot ngot annat, om frbindelseofficeren tycker det r okej. Go Mi-sun, Korea, hade toppad ut p Nanga Parbat, hennes fjrde 8000-metersberg 2009, efter att hon tidigare p ret var p toppen av Makalu, Kangchenljunga och Dhaulagiri. Totalt var det den elfte 8000-meters toppen sedan hon brjade med dessa 2006. Hon fll och omkom p nervgen mellan lger tre och tv, p en strcka dr andra efter demokratiskt beslut hade tagit bort de fasta repen fr att anvnda dem p en enligt tycke svrare passage. 15-riga japanen Toru Nakajima dk upp bland Peak-distriktets klippor. Han brjade blygsamt med femmor och sexor, brnde sen av ett antal E7 och E8 samt tv E9. Aktiv semester? Spanjorerna Alvaro Novellon och Oscar Perez frskte klttra Karakorums Walker-pelare - Nordryggen p Latok I, men valde efter tid att ge sig p den mer frltande nord-vstryggen p Latok II. Ett lngt fall p ca 6 500 m hjd resulterade i att Perez fick benbrott samt brott p vristen. Novellon lmnade Perez p 6 200 m med sovsck och kk, ndde baslgret och lyckades organisera hjlpinsatser. Undsttarna var ngra hundra meter frn Perez, nr ett ovder brt ut. Perez befaras ha omkommit. New-zealndskan Pat Deavoli gjorde frstabestigningen av Karim Sar, 6 180 m, solo. Hon har tidigare varit mstare i tvlingsklttring. Elisabeth Revol (Frankrike) klttrade 2008 normalvgen p Gasherbrum II, returnerade snabbt till lger ett, vilade och drack, och gick delvis ensam via Japanese Couloir (1986) till toppen av Gasherbrum I. Frn topp till topp p 52 1/2 timme, ett tidsmssigt vrldsrekord p 8 000-metersberg. Den slovenska solo-klttraren Tomaz Humar dog efter ett lngt fall med benbrott p 5 300 m, i sitt frsk p Langtang Himal i Nepal. Humar var en framstende alpinist med nstan 70 nyturer och frstabestigningar bakom sig. Joe Simpsons Last Climb i strre fjll blev en nytur p sydvggen av trekkingtoppen Mera Peak, med grad ED. Slutligen: ni som lyssnade p Silvo Karos fredrag i Sverige 2007, minns kanske hur han 1990 i sllskap med Janez Jeglic klttrade en fantastisk svr nytur p Bhagirathi III. Hans slovenska landsmn Luka Lindic, Rok Blagus och Marko Prezelj gjorde vad som troligen var frstabestigningen av Bhagirathi IV (6 193 m) via vstsidan till nordryggen, alpingrad D+. En vecka senare klttrade de en 1300 meter lng nytur p Bhagirathi III (6 454m) med svrigheten 6b, M5 och WI 5 (ED). Nerstigningen gjordes via Kirkus och Warrens difficult and insecure frstabestigningsvg frn 1933. De avslutade med en nytur p den jungfruliga syd-sydvstvggen p Bhagirathi II (6 512m), som ocks gav 1300 m klttring, dock med svrigheterna 6b+, M8 och WI 6+ (ED+/ABO). Dessa tre turer var hjdpunkten av alpinbestigningar i indiska Himalaya 2009.
Merparten av dessa turer r klttrade i alpin stil utan sherpas, syrgas eller fasta rep. Sammanstllt av Rafael Jensen
luka lindic solar ltt terrng p toppen av inledande couloiren p Bhagirati Ivs vstvgg. Bild: marko prezelj
11
minnesord
Micke Reuterswrd
Den frsta svensken att bestiga Mount Everest, bergsklttraren och ventyraren Mikael Reuterswrd, har avlidit vid en lder av 45 r. Micke var en frebild nr det gllde att leva. Ngon sa att Micke hunnit med att leva tre liv nr vi andra lever ett. Micke levde. Det hnde alltid ngot i Mickes sllskap och det blev aldrig lngtrkigt. Om man lg inblst i ett tlt i tre dygn, hittade han alltid p ngot att gra. En Marabou mjlkchoklad blev vips ett backgammonspel. En bardisk i sn byggdes i lger 3 (7200m) p Lhotsevggen. Amerikanarnas min nr de kom upp och vi stod i bartenderfrklden och serverade gammeldansk (ur en tom plastflaska) r ofrglmlig. Oserist? Ja frmodligen, men nr man klttrade med Micke hnde alltid ngot. Skerheten kom alltid frst, men nr den var klar, varfr ha trkigt? Micke levde. Fr Micke var ingenting omjligt. Att f med lite vervikt p flyget har vl alla gjort, men jag knner bara en som lyckades prata till sig 800 kg vervikt i Karachi p vg hem frn K2. Micke hade en drivkraft utver det vanliga. Ingen svensk hade 1989 sttt p toppen av Mt Everest. Fr Micke var det inte ett
hinder utan en mjlighet. Att han och Johan Lagne inte kom hela vgen upp det ret var inte heller ngot hinder utan tvrtom; hr fanns ouppklarade affrer. ret efter blev historia fr svensk bergsklttring, nr Micke som frsta svensk stod p toppen av Mount Everest den 11 maj 1990. Vi hann med ytterligare tre Himalayaexpeditioner, K2, Gasherbrum 2 och Lhotse. Den sistnmnda var kanske hans strsta klttringsbedrift: att som frsta skandinav bestiga vrldens fjrde hgsta berg utan syrgas. Mikael jobbade under de senaste 15 ren med ledarskap, team och individutveckling. Mnga har sprngt sina grnser och utkat sin komfortzon p vg upp fr Kebnekaise, Aconcagua eller i Dolomiterna tack vare Micke. Fr Micke handlade det om att hjlpa andra mnniskor att leva. Leva nnu mer. Mikael lmnade efter sig tv barn, en syster och en far, och nnu fler vnner som kommer att sakna honom oerhrt mycket. Oskar Kihlborg
Givmild med ider

Mikael Reuterswrd arbetade bland annat med att hlla fredrag och upplevelse/samarbetsvningar. Vi trffades vid ett sdant tillflle i Tarfala han bjd p en Gammel Dansk. Samtalet ppnade fr en vrld bortom mina frdomar och vanfrestllningar. Jag r honom tacksam att han gav mig tiden, som krvdes fr att f informationen korrekt fr en artikel (Bergsport #117), och fr samtal runt kltterkultur. Han var gentemot sina medmnniskor givmild med ider fr framtiden, och ville ge var och en, oavsett kapacitet, en chans att f uppleva en stor dag. Jag hoppas att han funnit frid, dr han r nu. A. Rafael Jensen
En del av svensk kltterhistoria

1986 1988 1989 1990 1991 1992 1994 2004
mikael reuterswrd vid everest basecamp 1989.
nevado Huascarn (6,768) peru mount mckinley, north summit (5,934) usa mount everest (8,848) nepal ndde drygt 8,000 meter mount everest (8,848) nepal gasherbrum 2 (8,035) pakistan vnde 150 meter frn toppen k2 (8,611) pakistan vnde p drygt 8,000 meters hjd lhotse (8,516) nepal, utan syrgas aconcagua (6,962) argentina
12
medicin
nya antIdopIngregler 2010

frn den 1 januari i r trdde en del nya dopingregler i kraft. World antidoping agencys (Wada) krav p spirometri med reversibilitetstest och provokationstest (fr astmadiagnos) r borttaget. salbutamol och salmeterol fr inhalation r borttaget frn rda listan/Wada:s lista och r allts tilltna. vriga beta-2stimulerare som ingr i exempelvis Bricanyl och symbicort r frbjudna och krver dispens.
Alla beta-2-stimulerare i andra beredningsformer n inhalation r alltid frbjudna. Inhalation av tilltna substanser samt lokalbehandling p huden med kortison krver endast deklaration vid dopingkontroll. Det retroaktiva dispensfrfarandet vid bruk av beta-2-stimulerare avskaffas. Lkemedel innehllande salbutamol och salmeterol ingr allts inte p rda listan och r: Airomir, Buventol, Combivent, Salbutamol, Seretaide, Seretide, Serevent och Ventoline. Pseudoephedrine terinfrs p listan. Diamox (acetazolamide) liksom Dexacortal (glucokorticoid) som kan anvndas fr behandling och frebyggande av akut hghjdssjuka respektive hghjdshjrndem r dopingklassade substanser sedan tidigare och kan allts endast anvndas fr medicinskt motiverat bruk vid idrottsutvning p motionsniv utan ett dispensfrfarande enligt definition som det nu ser ut! Ett klargrande finns p WADA:s lista 2010: inhalation av extra syrgas r inte en frbjuden metod fr att ka syreupptaget. anvnt substansen av medicinska skl. Den som ingr i landslag (junior eller senior) eller representerar Sverige p internationell tvling ska ska individuell dispens (normal anskan) fr anvndning av substanser p Rda listan/ WADA:s lista. Du mste styrka diagnosen med lkarintyg, vanligen med utltande frn din huslkare innehllande medicinsk historia, undersknings- fynd samt labprover relevanta fr diagnosen.
Vistelserapportering
Vistelserapportering innebr att idrottsutvare r tvungna att kontinuerligt meddela var han eller hon befinner sig fr att det skall vara mjligt att utfra dopingkontroller nr som helst. Detta har nnu inte varit aktuellt inom klttersporten men nmns i alla fall hr. Idrottsutvare som ISF (internationellt specialidrottsfrbund) eller dopingkommissionen (DopK) beslutat ska ing i en prioriterad grupp fr dopingkontroller (RF:s kontrollpool) r skyldiga flja speciella freskrifter. Rapporter ska lmnas in kvartalsvis och ska beskriva var du kommer att befinna dig, timma fr timma, kommande tre mnader. Systemet r webbaserat och man kan uppdatera regelbundet via datorn. GPS-system har diskuterats. Sammanstllt av Dr Johan Holmgren med mindre tillgg och faktagranskning av Dr Anders Sderlund samt faktagranskning av Dr Marcus Lindahl. Samtliga MedCom.
Dispensregler
Rda listan r en lista ver frbjudna substanser och metoder upprttad i samarbete med Apoteket och r grundad p WADA:s lista. Rda listan finns p Riksidrottsfrbundets (RF) hemsida. Generell dispens fr medicinskt motiverat bruk av substanser p Rda listan/ WADA:s lista gller fr idrottsutvare p motionsniv. Blir du freml fr testning ska du kunna visa att du
riksidrottsfrbundets (rf) hemsida om antidoping: www.rf.se Blankett fr dispens: www.rf.se World antidoping agency:s (Wada) hemsida: www.wada-ama.org
Klttermedicinskt mte till Sverige 2011

UIAAs medicinska kommitt (UIAAMedCom) mttes i Kathmandu i November 2009. Beslut togs att 2011 rs mte kommer hllas hr i Sverige, detta fr frsta gngen sedan UIAA MedCom startades 1981. Johan Holmgren frn svenska MedCom och representant i UIAAMedCom deltog i mtet p Hotel Manaslu. Bland andra nrvarande mrktes Buddha Basnyat, ordfrande i UIAA MedCom och medical director fr Himalayan Rescue Association, och Nenad Dikic, ordfrande i UIAA:s antidopingkommission. Den senare frde en lng diskussion om dopingfrgor vilket inspirerade till frfattandet av dopingartikeln hrintill. Den sista dagen hlls ett vetenskapligt mte med frelsningar dr bland annat flera duktiga unga nepalesiska forskare och lkare deltog. Frn vstvrlden frelste bl.a. Dr Jeremy Windsor, forskare och Mt Everestbestigare p Caudwell Xtreme Everest expeditionen 2007, en medicinsk forskningsexpedition som bland annat har gjort de hgsta mtningarna p artrblod p 8400 meter. Sammanfattningsvis frn Windsors frelsning kan sgas att det r p vg ner frn Everest de flesta olyckorna uppstr. Johan Holmgren
13
grnland
gIganterna p grnland
Text: Henrik Nilsson
utsikt frn bten, storvggarna nalum och ula.
14
grnland
Klttringen r fantastisk, vi fljer ett jttelikt dieder och klippkvaliteten blir bara bttre och bttre ju hgre vi kommer.
- t vilket hll ligger byn? Kvinnan i receptionen p Narsarsuaqs flygplats tittar ofrstende p mig och pekar ut genom fnstret mot ngra frgglada baracker. - Ja, och s finns ju Blue Ice Bar hundra meter lngre ner lngs vgen med frsts. Sknt. Stadsbon-kommer-till-vischan parodin r i alla fall avklarad. Vi studsar
strax vidare med helikopter till ngot som faktiskt r ett samhlle, Narnotalik, dr vi spenderar ett par dagar. Sista biten in i Tasermiutfjorden gr med bt under befl av styrman Sren, vars rst fr tankarna till en stenkross. Efter att ha lastat av bten och vinkat farvl till Sren, slr vi upp vra tlt p sandstranden och tillbringar resten av
dagen med att spankulera omkring i omgivningarna och samla musslor. Platsen r vansinnig, fjorden slutar med ett gigantiskt isfall. Med inramning av kilometerhga vggar brakar inlandsisen rtt ner i fjorden. Jag knner mig lngt hemifrn. Staden jag vxte upp i hade visserligen ocks berg och vatten - Vttern och Vistakulle - men det hr r ngot helt annat.
mattias fljer p nytursfrsket p double action, ttonde repan. Bild: Henrik nilsson
15
frutti del mare. Bild: mattias selldn
frsta synen av Hermelnbjergs sagovgg. Bild: mattias selldn
terhmtning i basecamp. Bild: mattias selldn
Dalen vi har tittat ut, som ligger ett par timmars vandring frn stranden, domineras av relativt flacka formationer, vilket passar oss bra. Vi r ju inga big-wall klttrare utan inriktar oss p att klttra fritt i alpin stil. Big-wall verkar ju mest bara krngligt. Inget fr oss. Stllet r inte desto mindre imponerande, bjssar strre n det mesta jag sett str uppradade p bda sidor dalen, vissa klttrade, vissa inte. En liten grn issj i mitten, och obegrnsade mngder sten kompletterar vrt hem fr de nrmsta veckorna.
Yrvaket bigwall-intresse
Vl p plats utbryter febril aktivitet. Jag och Martin klttrar vad vi trodde var en nytur, p en topp som heter Tinninertuup III.
Calle och Mattias repeterar Rapakivi road p Tinnertuup IV vilken Martin Jacobsson och Ola Knutsson etablerade fr ngra r sedan (Bergsport december 2004). Bda replagen gr var sitt frsk p den branta nordvggen av Hermelnbjerget. Bda frsken resulterar dock i att vi fr vnda med svansen mellan benen nr det blir fr svrt, fr lst, eller att klockan blir fr mycket. Trots motgngarna s brjar den branta miljn vcka nya frmmande tankar inom samtliga av oss. Hngande stand...mmm... leap frog...ahha...hissa sck.. hurra! Pltsligt r det bara de branta formationerna i dalen som knns intressanta. Under en vilodag nere vid fjorden tillverkas raskt tv sittplankor (fr hngande stand) utav drivved och vi brjar fundera p hur det egentligen gr
till det dr med att hissa sck. Under en uppvrmningstur en av de frsta dagarna kommer Calle upp till ett pass strax innan mig och Mattias, och brjar yla oartikulerat. Nr vi ocks kommer upp frstr vi vad det handlar om. Hermelnbjergets svtvgg, som ingen av oss varken sett bilder av, eller hrt talas om ligger framfr oss. Rena svepande diedrar leder upp till en krenelerad toppkam halvt om halvt insvept i dimma. Calle r fast. Frn den dagen r det ett evigt tjatande om att klttra vggen. Problemet r att anmarschen r lng och besvrlig, ver rasbranter och glacirer. Jag och Mattias bestmmer oss senare fr att klttra vstvggen p samma berg, ett gigantiskt rasomrde har lmnat en renskuren vackert gulaktig vgg, medan omgiv-
16
terhamtning i basecamp.
fr mycket av det goda. Bild: mattias selldn
Henrik nilsson fljer. Bild: martin urby
ningarna ser relativt ruttna ut. Samtidigt skall Martin och Calle skall klttra stvggen och Calle fr en, i hans gon, utmrkt id. - Jamen d kan vi ju kliva ver kanten nr vi kommit upp och fira av p er firningspist, s slipper vi g tillbaka! Optimism r nstan alltid bra, men nr planerna innefattar en icke-existerande firningspist p en oklttrad storvgg s gr det lite fr lngt.
Vlta sten
P frsta stand p gula vggen, som vi s fantasifullt dpt den till, ska jag brja hissa och stller mig i fotslingan. Ingenting hnder. Block och riktig hissck hade inte skadat. Allt eftersom utvecklar vi ett system
dr frste och andre mannen synkroniserat drar p var sitt hll. Frste mannen ropar: - Dra! S drar vi. - Dra! S drar vi, igen. Det r bara trumslagaren frn ett galrskepp i Asterix som saknas. Klttringen r dock fantastisk, vi fljer ett jttelikt dieder och klippkvaliteten blir bara bttre och bttre ju hgre vi kommer. Vid 2 tiden, efter 22 timmars slit, har vi etablerat oss p en ganska usel bivackhylla. Efter ngon timmes smn bestmmer vi oss fr att lmna aid- och bivackutrustning, samt det mesta av vattnet, och frska toppa ut under dagen och tervnda till hyllan innan det blir mrkt. Vi knner oss ganska slitna frn grda-
gen och allt gr i ultrarapid. 14 replngder ovanfr glaciren konstaterar vi att vi aldrig kommer att hinna upp och ner under dagen. Det r heller ingen av oss som r upplagd fr en st-och-hoppa bivack, s vi firar av. En av frdelarna med att klttra mitt i ingenstans r att det r helt tilltet, och ibland till och med ndvndigt, att vlta ner sten. Vid ett tillflle tittar jag ner p Mattias som, med ansiktsuttrycket hos en skolpojke redo att hlla socker i rektorns bensintank, knuffar till ett block stort som en mikrovgsugn. Det brakar in i en hylla strax nedanfr oss fr att sedan fortstta sin ensamma frd mot glaciren. Tillbaka i lgret ramlar Calle och Martin in ett dygn efter oss, lyriska efter att ha top-
17
grnland
pat ut stvggen (se separat artikel). Som tur var hade de ndrat sina planer p att anvnda den imaginra firningspisten, och fick krypa till korset och g samma vg hem som de kom. En vecka senare r en ny linje rekad. Rep och rack ligger och vntar vid insteget. D kommer regnet. Tiden brjar rinna ut och jag klafsar upp till insteget fr att hmta grejerna. Genom kom-radion skrlar Nationalteatern Jag vill inte g i dimman. Jag kan inte annat n hlla med. Morgonen drp skiner solen frn en bl himmel, men loppet r krt och sten-kross Sren vntar p fjorden.
calle fljer frsta repan p ett nytursfrsk p Hermelnbjergs nordvgg. Bild: mattias selldn mattias och calle halvvgs upp p rapakivi road. Bild: mattias selldn
storfeskarn calle
Basecamp. Bild: Henrik nilsson

18
grnland
calle p tung anmarsch mot Hermelnsbjerg. Bild: martin urby
martin p fjrde replngden p Hermelnsbjergs stvgg. Bild: calle martins.
The Corner och Mountn Fayette
Svenskar p spektakulr nytur

- Du vet att det kommer bli den bsta och tuffaste turen du ngonsin gjort. - Du ser ju linjen! - Det kan inte vara mnga som sett vggen fre oss, annars hade den ju gjorts! Jag hr min egen rst nr jag tjatar p Martin. Den lter s sjlvsker. Ngonstans finns den vl, tryggheten. Men vggen ser brutal ut och ligger lite fr lngt bort. Jag r inte helt vertygad att det r en bra id. Men den sjlvskra rsten fortstter missionera. Vi tar oss inte vatten ver huvudet. Vi r krva och kompetenta. Vad hller jag p med? Frsker jag visa mig p styva linan? Vntar jag bara p att de andra ska tala mig till rtta? Det frsta vi gjorde nr vi landat i vr framskjutna baslger var att dra ivg p en scrambling upp p nrmaste topp. Vi ville inleda med lite gemytklttring, f knsla fr omrdet, titta p leder och nedstigningar. Kartan visade en fin rygg med lngt mellan hjdkurvorna p baksidan av berget. Vi gick runt och brjade klttra.
Text: Calle Martins
Rid. Kartan var full av lgn och den ruttna klippan tckt med lav. Kallas det klippa om det r sockerbitar hoplimmande med sand? P Grnland fr man ventyr. Men scramblingsventyret ledde oss till en sagovgg. En sagovgg fr stora barn. Mordor. Jag r ett stort barn, jag var fast. I camp tar jag en whiskeypinne och zoomar i bilderna. Klart som korvspad att diritisiman gr. Martin Urby tar en fr laget och hnger till slut p killen som inte kan hlla kften. Ngra dagar senare anlnder vi under vggen med en strategi som knns realistisk. Vi stter fasta rep p de frsta 70 metrarna och bygger bivack vid insteget. Tanken r att vi nsta dag ska klttra upp till den frsta hyllan. Men den r hgt upp. Vet att jag borde sova men r alldeles fr exalterad. Martin r smartare, han snarkar. Klockan fem r soluppgngen ver och jag fr vcka honom. Skit det hr blir brant tnker jag p stand efter tredje replngden. Stenbombardemanget som anfll medan vi stod p startslabben tvingade oss ett dieder lngre t vnster. Till den riktiga linjen.
19
grnland
Brantare och med ett tak. Men vi har tur. Formationer dyker upp och taket visar sig vara det minsta problemet under dagen. Det r vlskrat och inte svrare n att vi kan friklttra allt, snr som p ett hng. Jag ker p en replngd dr jag fightas desperat. Graden 7 (6c+) passar omrdets grader men i Gteborg hade den sttt som 6+ bredvid Y-sprickan och Ulf Bjrnbergs. kameran. Jag fnissar t vr osannolika tur. Dock har vi hamnat lite hgt och mste traversera. Nsta dag kommer linjens kritiska punkt. Hrnsystemet vi fljer gr frn vggens fot till topp. Halvvgs bryts hrnet av en replngd blank vgg. I kameran syns ett mrkt streck, som en svag skugga. En spricka? Vi hade sttt p liknande skuggor tidigare som inte var mer n blta strk och frgskiftningar. Skulle det ens g att aida? Nsta dag fortstter vrat flax. Martin fljer en travers av juggar frn bivacken tillbaka in p linjen. Skuggan i kameran visar sig vara en 30 m lng Camalot #1 splitter, bitvis verhngande. Jag har fr f kammar i rtt storlek och vgar tillslut inte trycka in fler thumb-stack jamm. En ynklig rst ropar ta. Snks ner, rensar, fr med mig kammarna och kan fortstta. Hrifrn avtar svrigheterna successivt och dagen flyter p. Vi tar toppbilder i kvllsljus. Avfirningen r lng och vi bestmmer oss fr att sova en natt p toppen. Det r min tur att ha sovscken. Varm, mtt och tillfreds somnar jag. Ngonstans finns den, tryggheten.
En sovsck, tv klttrare
Sent p eftermiddagen r jag helt vilse. Jag undrar vart den tnkta bivackhyllan tog vgen och drar en repa p 61 m med ett 60m rep och ett 55m slprep. Medan jag hissar scken och Martin jumarerar tnker jag att jag inte vill veta hur han lste det. Martin leder vidare och tta meter senare str han p hyllan frn himlen. Det r Martins tur att sova i sovscken. Han har mage att gny lite nr han tar av sig sina klder och ge dem till mig. Riktigt dligt koncept. Hur kom jag p det? Jag r trtt och sliten men sover inte. Halvsitter obekvmt och fryser. Framt smtimmarna ger jag upp och frsker istllet lista ut var vi r. Vrmer kamerabatteriet i armhlan och zoomar i rekognoseringsbilderna. Vr tilltnkta bivackhylla var inte alls en hylla och hyllan vi nu vilar p syns inte i
Bivack med utsikt. toppen av Hermelnbjerget efter en lyckad nytur. Bild: martin urby
20
grnland
grnlandSexpedItIon 2009
Expeditionsdeltagare Henrik Nilsson henriknils@gmail.com Martin Urby martininstruktor@yahoo.com Calle Martins callekaktus@gmail.com Mattias Selldn mattias.sellden@gmail.com Leder Nedan frklarar vi lite mer ingende vad och hur vi klttrade. Fr ytterligare detaljer och ledbeskrivningar, kontakta oss grna via mail.
ThE CornEr of MounTn fayETTE, 6C+, 15 rPL. / 550 M. nyTur. Calle Martins & Martin Urby. 18-21.07.09 Stilig linje mitt p Hermelnbjergs stvgg. Vilt och otillgngligt! Frstemannen klttrade fritt och andremannen gick p jumar. Frstemannen tog hng vid tv tillfllen under klttringen. Tv bivacker p berget. DoubLE aCTIon! (GuLa vGGEn), 6C, 14 rPL. / Ca 500 M. nyTursfrsk. Henrik Nilsson & Mattias Selldn . 18-20.07.09 Fljer huvudsakligen en jttestor diederformationen p Hermelnbjergs vstvgg. Fr att toppa ur turen krvs ytterligare ca 350 m klttring. Frstemannen klttrade fritt och andremannen fljde i blandad stil. Frstemannen tog ett fall, och en pendel gjordes under klttringen. De tre frsta reporna fixades den 18e. En bivack p berget. raPakIvI roaD, E3 5C, Ca 25+ rPL. / Ca 1300 M. rEPETITIon. Calle Martins & Mattias Selldn . 13-14.07.09 Frstemannen och andremannen ledde resp. fljde samtliga replngder fritt. En bivack p berget. MIDnIGhT ChILDrEn, 6b+, Ca 20+ rPL. / 800 M. DELvIs nyTur. Martin Urby & Henrik Nilsson . 10-11.07.09 Ny fristende inledning som sedan ansluter till en tidigare etablerad tur, Nalunaq (Grmovsek-Grmovsek, 2008.) Frstemannen och andremannen ledde resp. fljde samtliga replngder fritt. En bivack p berget. frsk 1 P norDvGGEn, 6C, 4 rPL. / 120 M. nyTursfrsk. Calle Martins & Mattias Selldn, 10.07.09 Lngst till hger p Hermelnbjergs nordvgg, kallas fr Triangelvggen. frsk 2 P norDvGGEn, 6C, 9 rPL. / 250M nyTursfrsk. Henrik Nilsson & Martin Urby. 14.07.09 Stora hrnformationer till hger p Hermelnbjergs nordvgg, kallas fr Triangelvggen. Mer information Under senare r har vi publicerat ett flertal artiklar om Grnland i Bergsport. Fr mer information om logistik och tips infr resan hnvisar vi till fljande nummer: Nr 116, December 2002. Nr 124, December 2004. Nr 143, September 2009.
21
skerhet
koMMunIkatIonSMISSar oCH Slarv InoMHuS

nstan varje gng jag klttrar inomhus ser jag ett antal exempel p svajigt skringsmannaarbete. drfr brjade jag undra om inte resultatet av detta borde synas i skerhetskommittns incidentdatabas. trots mina franingar blev jag verraskad. resultatet r vertydligt, skriver Ingemar grsj frn skerhetskommittn.
En central del av arbetet i skerhetskommittn gr ut p att samla in, sammanstlla och publicera resultat av inrapporterade incidenter och olyckor. Vr frhoppning r att resultaten skall tala fr sig sjlva och sttta klttrarens egen riskbedmning. Den bsta skringen sitter ju inte i racket eller berget utan mellan ronen. Jag har gtt igenom vr rapportsammanstllning 20002007 och funnit en del anmrkningsvrda resultat. Lite fakta till att brja med. Vi har 337 incidentrapporter totalt, varav 195 avser olyckor. 66 rapporter avser klttring med rep inomhus (allts inte boulderolyckor) varav 24 r olyckor. Kortbeskrivningarna (se nsta sida) indikerar att flertalet, 20 av 24 olyckor, beror p hanteringsfel, ssom skringsmannafel eller kommunikationsmissar. Endast 4 olyckor beror p annan orsak eller ofrnkomlig otur. Allt skerhetsarbete till trots r klttring nd till sist en farlig sport. P samma stt har jag hittat 122 olyckor utomhus vid repskrad klttring. Endast fyra (4!) av dessa olyckor beror p skringsmannafel eller kommunikationsmiss. frdelar sig. Fr samtliga 195 rapporterade olyckor (bde ute och inne) uppger 19% att de r mycket erfarna, 47% erfarna och 34% nybrjare. Bland de 24 repklttringsolyckorna inomhus uppger sig 4st (17%) vara mycket erfarna, 6st (25%) erfarna och 13st (54%) nybrjare. 1 av olyckorna saknar uppgift om erfarenhetsniv. Andelen hanteringsfel med repbromsen som huvudorsak frdelar sig ungefr jmnt (4 av 5 olyckor) inom samtliga tre grupper. I gruppen mycket erfarna berodde samtliga fyra olyckor p hanteringsfel med repbromsen. Hur de tre erfarenhetsniverna frdelar sig bland klttrare i stort vet jag inte. Rimligen r dock andelen nybrjare strre inne n ute. Varfr r d skringsmannafel vanligare inne n ute? Det br noteras att antalet klttrare och klttermeter gissningsvis r klart strre inne n ute, vilket mhnda gr skillnaden ngot mindre dramatisk n den ser ut. Det riktigt intressanta hr r emellertid att en distinkt kategori av olycksorsaker som alla har med repbromshantverk och kommunikation att gra r s dominerande och att det torde ligga inom rckhll att drastiskt minska antalet sdana olyckor och sledes nra nog eliminera olyckor inomhus. Ett uttmmande svar krver djupunderskning, men jag tillter mig att spekulera lite. Kanske r ni som arbetar i hallar intresserade av att grva vidare och fundera ver situationen i er hall. Det r relativt mnga nybrjare inblandade. Har de gtt kurs? Vilken kurs? Hur ofta klttrar de? Krvs grnt kort i din hall? Stlls rtt krav fr att erhlla grnt kort? r folk i omgivningen fr blyga eller missriktat hnsynsfulla nr ngot ser skumt ut? Handlar det om attityd eller falsk trygghet? Det r varmt och ombonat i en kltterhall, ungefr som p ett gym, och med mer uppsluppen stmning n utomhus, dr ju allvaret i en lng runout eller liknande gr sig pmint frr eller senare. Dessutom har jag aldrig gillat de riskbagatelliserande budskap som florerar d och d, hr och dr. Bla, bla, bla, klttring r inte farligare n korpfotboll, bla, bla. Njaaa, vldigt f korpfotbollspelare riskerar ett tiometers fall rtt ner i betongen pga. en frsumlig vnsterback. Slutdiskuterat. Att bejaka klttring som en farlig sport mste vara utgngspunkten i allt skerhetstnkande. Kamratkontroll, noggrannhet, krv att din skringsman r uppmrksam p din klttring. Det t ditt liv, dina ben, knn, rygg, huvud det gller.
Strningsmoment
Finns det ondigt mnga strande moment inomhus? Lt mig frst vara lite magsurt gubbig. Suggestiv Rammstein ytterligare ett gymkulturarv - p hg volym r sknt, men underlttar inte kommunikationen. Och nnu mer basalt: erknn att rumpan p spnstfenomenet som klttrar leden bredvid mer n en gng har stulit uppmrksamhet frn skrandet. P vissa stllen springer det runt hundar och smbarn utan styrsel. Ibland har jag sagt till frldrar eller hallpersonal. Oftare har jag ignorerat det, men jag har aldrig gillat det. I en simhall skulle det aldrig accepteras. Sg ifrn om det r ngonting som fungerar illa! terigen - det r ditt liv det gller. N, sura reflektioner i all ra - beslutet att klttra p ett visst stlle eller lta bli, med hnsyn till Rammstein, hundar, wobblig skringsman eller annat r sist och slutligen klttrarens eget. Be careful in there! Text: Ingemar Grsj, skerhetskommitten
Erfarenhet spelar in
Som vanligt med sdant hr material det kan inte sgas nog mnga gnger sger det inte ndvndigtvis s mycket om vad som hnder totalt sett utan visar bara frdelningen av vad som rapporterats in. Lika fullt representerar materialet den bsta information vi har och den indikerar att skringsmannafel r mycket mer utbrett inomhus n utomhus. Den dominerar i alla fall som olycksorsak. Parat med vad som kan iakttas p vilken inomhusvgg som helst r det ett rimligt antagande att materialet i grova drag avspeglar faktiska frhllanden. Lt oss titta p hur erfarenhetsniver
22
skerhet
ngra exempel p olyckor

fljande beskrivningar r hmtade ur frbundets incidentdatabas. de r utvalda som exempel p inomhusolyckor dr slarv och kommunikation ligger bakom incidenten.
allvarlig olycka p inomhusvgg

Det r strax fre jul 2009. 39-rige Frank Persson, med ver femton rs klttring bakom sig, hller p att knyta in sig fr ett topprepsfrsk p en tvlingsled p Kltterdomen. Frank, far till en ettrig pojke, r trtt efter ett par smnlsa ntter. Medan han knyter in sig blir han distraherad. - Det hnde en del runtomkring, jag pratade med kompisar jmte, och det strulade med kritpsen. Vl uppe p leden tar han sig fram till kruxet p ungefr tio meters hjd. Dr tar skringsmannen hem ordentligt p repet som lossnar frn selen. Frank hnger i tv sm crimpers. Det finns inga strre grepp inom rckhll. Han ropar ner att han r oskrad och behver hjlp. Folk p golvet brjar leta efter lsa mattor, men allt sitter ordentligt fast. Skringsmannen klttrar upp i repet p leden jmte fr att om mjligt n Frank med ett rep, men avstndet i sidled r fr lngt. Till slut orkar Frank inte hlla greppen lngre. Han gr ett kontrollerat uthopp. - Ungefr som man ramlar ner frn en boulder med lite kontroll, berttar han eftert. - Men jag insg att det skulle gra ont, fr det var alldeles fr hgt och golvet var hrt. Frank landar p ftterna och r vid medvetande nr folk rusar till. S smningom kommer ambulansen. Frank har krossat bda hlarna, komprimerat ett par kotor, ftt ett ppet benbrott i handleden och en bruten knoge. Jobbigt fr en smbarnsfrlder. Men han verlevde. - Man blir bekvm och sl inomhus, konstaterar Frank. - Skrpan trubbas av nr det knns avslappnat och tryggt. Men man mste komma ihg att man slr sig inomhus ocks. Det var rent fnigt slarv det hela, sammanfattar han. I motsats till vad som psttts i tidiga rapporter i nyhetsmedia orsakades olyckan allts av slarv vid inknytning. Inga materialfel eller andra orsaker har konstaterats. Den sjlvklara slutsatsen: Det r viktigt att behlla skrpan och kolla varandra ven vid klttring inomhus. Text: John Liungman
topprepsfall, klttervgg utomhus. klttrare faller vid toppen av vggen med dligt hemtaget rep som virats runt armen, och sliter av tricepsmuskeln nr fallenergin frst upptas runt armen. => Hanteringsfel nedsnkning, topprepsklttring inomhus. nr klttraren nr toppen och slpper greppen fr att bli nedsnkt faller denne istllet 8 m ner till golvet. ttaknuten var ej korrekt inknuten i selen och var drfr fortfarande intakt i nden p repet efter fallet. allvarlig kroppsskada. => Hanteringsfel nedsnkning. skringsmannen snker med gri-gri, ppnar handtaget fr mkt och slpper inte handtaget, vilket resulterar i fritt fall 4 m, markfall. slr i ftter, sen rygg, sist huvud. Inga skador inrapporterade. skringsmannen r nybrjare. => Hanteringsfel topprepsklttring inomhus. skringsman sitter lngt (20 m !!) frn vgg. repet tar slut under nedsnkning och lper ur repbromsen, grigri. fall 5-6m, ambulans. => Hanteringsfel fall p klttervgg. topprepsklttring. koppling till sele med skruvkarbin. troligtvis i stdslinga fr benslingor som lossnar. svra men inte livshotande skelletskador. => Hanteringsfel
23
Hur Hala r dIna SlIngor?

dynema/spectras hala egenskaper diskuterades senast i Bergsport #140 (sid. 6). vi har i sverige en rapporterad incident p knuten dynemaslinga, som vid mttlig belastning brjade lpa i knuten. genom mailutvxling med Beal har jag sedermera ftt bttre frstelse fr problematiken.
BILD 1 BILD 2
!
BILD 4
! !
D Beal har knutit slingor p Beal SD 150 (15 mm Dynema p lsmeter, 50% Dyneema och 50% nylon) med vattenknop, har alla slingor brustit i knuten vid belastningar ver 20 kN (vattenknopen har allts inte glidit). Beal varnar dock fr risken att knutar p detta material kan arbeta sig upp under transport. Tillverkaren varnar ocks fr att knyta slingor av styckade sydda dynemaslingor (bild 1), d dessa r tillverkade av nstan enbart dynema-material, som r mycket halare n dyneema/nylon-blandningen. Min rekommendation r allts att bara anvnda frdigsydda dynemaslingor. Men ven sydda slingor i detta material kan krva eftertanke. Det r svrt att veta hur knutar uppfr sig med s lg friktion, och vi pratar nu inte om att skarva ihop slingor, utan om typiska situationer med sydd slinga i standplats. Hr fljer ngra varianter dr det r vrt att vara uppmrksam. Standplats sammanlnkad med 120 cm dynemaslinga, med hundben (verhandsknop) vid centralpunkten (bild 2). Om t.ex. en standplatsskring brister och verhandknopen i centralpunkten blir utsatt fr belastning vad hnder? D kan den hala egenskapen f knuten att frflytta sig en bit med resulterande lgre chockbelastning p den kvarvarande skringen. En slinga i en standplats r kortad genom att slingan knutits av med verhandsknop (bild 3). Knuten kan hr vandra eller g upp helt, med konsekvensen att fallet riskerar bli lngre och mjlig chockbelastning. Tillggas br att i dessa scenarior skulle det dessutom kunna ske en vrmeutveckling - hur stor denna kan bli och om dyneemaslingan skulle brnnas av vet vi inte. Detta r mne fr framtida artikel. Som gammal rv r min personliga rekommendation fortfarande: kp endast sydda dynemaslingor, om du inte vet skert att du knyter bttre knutar n jag och har bttre koll p din utrustning n jag! Och skarva repsnre fr tex cordelette med trippel fiskarknop (bild 5)!
BILD 3
!
BILD 5
Ett anvndbart stt att koppla en slinga i en karbin r att sl en verhandsknop runt karbinen med hela slingan (allts dubbelt, bild 4). Hr litar vi allts helt p friktionen, och med dynema riskerar knopen glida och faliera helt!
A. Rafael Jensen Auktoriserad instruktr och medlem i skerhetskommittn.
24
skarpladdat
Bohuslnska sklefjll bjuder p mnga frstklassiga sprickor p vlskrad fast granit. peter schn jammar sig uppfr fingersprickan Hassan chop 7+. Bild: poa / www.poaphotography.com
25
skarpladdat
piolet dor-belnade marko prezelj klttrar WI p Bhagirathi 2, ca 500 meter ovanfr insteget. detta r repan efter kruxet. vi var lite sena s solen vrmde p och isen brjade trilla ner, berttar prezelj. Bild: luka lindic.
26
skarpladdat
xxxxxxxxxxxxxxxxx
27
skarpladdat huvud
urban dufva jobbar p leden tro p mirakel (8b+), vid sportklippan Hell strax utanfr trondheim i norge. Bild: alexander rydn
28
skarpladdat huvud
martin urby fr sovscken, calle fr klderna. Bivack p grnlndsk storvgg. Bild: calle martins.
Hermelnbjerg p grnland badar i varm kvllssol. Bild: mattias selldn.

29
skarpladdat huvud
fredrik strng klttrar vid gullmaren i Bohusln. Bild: annelie pompe
30
skarpladdat
Bergsport #145
verst: feta isar vid saltkllefjorden, Bohusln. Bild: rickard larsson nere till vnster: niklaes nathn vid kroka i rjukan. Bild: per-rune andersson / uteguiderna mars 2010nere till hger: stefan lindblom dr isen vergr i klippa. gelsjn, norrkping. Bild: martin urby /www.vertikalguiden.se. 31
xxxxxxxxxxxxxxxxx
land huvud
mrs sW p mr t, fgelbergen.
urtoppning p gng, Hammas/grottan.
BOUlDeRinG FR alla SmaKeR

Text och bild: Tina, Emil, Daniel och Annika Det har vl inte undgtt ngon att klttersverige fortfarande hller p att fryngras. Fr de som tycker att familjelivet ska kombineras med kltterlivet, inte bara p gymet, kan denna lsning kanske inspirera. Att ka till land handlar kanske inte frst och frmst om det perfekta sticket eller hrda press, iallafall inte om man ker dit som nybrjare och/eller med sina barn. land handlar lika mycket om att njuta av livet, med hjlp av sin favoritsyssla, bouldering. land har s fantastiskt mycket att erbjuda, ngot fr alla. Vi var tv familjer som kte till land i september 2009. Ngra erfarna och ngra helt och hllet nybrjare. Tina och Emil som varit dr ett par gnger (senast ett par veckor tidigare!) visste vad de hade att vnta, medan familjen Wandebck hade en helt och hllet blank sida att fylla. Bilresan frn frjelget p Ecker till Geta bjd p rd solnedgng ver ppelodlingar och rda granithllar vilkas syn fick svettprlor att trnga fram p fingertopparna. Vl framme installerade vi oss i stugorna vid Soltuna, som vi hade bokat i avsaknad av husvagn. Vi invaderade det inte allfr verdimesionerade kket som de stugboende har tilltrde till. Tur att barnfamlijer har lite andra tider n vriga! Kvllen blev tidig och natten bjd p regn. Lrdag morgon vaknade vi upp till en klarbl himmel och det kliade i fingrarna. Vra kra vnner laddade med en joggingtur i morgonsolen. Hmm, tnkte vi, det var en seris uppvrmning, men andra sidan visste de ju inte riktigt vad som vntade. Hade vi glmt bertta att man kan bli rtt trtt av att klttra? Vi laddade med en stadig frukost och packade ihop utrustningen. Allt skulle med, paddor, matsck, krita, lrdagsgodis och underhllning fr barnen. Sedan gav vi oss av mot Grottan. Grottan bjuder p brant bouldering. Dr finns ven ett block som har ett par fina vertikala problem. Det skna r att det gr att klttra precis var man vill, brja hr och sluta dr. Man kan helt enkelt leka ledbyggare utomhus. Vi hittade ngot fr alla, brant och juggigt fr den skadade, hrt fr den hrda, ltt fr nybrjare, mnga grepp fr barnen och fikaplats i solen. Att leka kurragmma eller jaga drakar i grottorna r ju dessutom underhllning fr bde stora och sm! Daniel och Annika lrde sig snabbt vad att sla egentligen betyder. Kidsen upptckte att stenar kan vara perfekta gungbrdor och att drakar kanske nd finns p riktigt. Tina och Emil hittade och tickade ett par gamla och nya projekt. Nr eftermiddagen brjade nrma sig var de svettprlande fingertopparna rosa och armarna ovilliga att jonglera med fler kettlebellbarn. De stackars ftterna p Daniel var s mma att de skrek vnligt men bestmt NEJ, nr han frskte dra p sig skorna fr ett sista frsk p problemet som Clara, 7 r, redan tickat av fr lnge sedan. Kanske brjade ven morgonens joggingtur/uppvrming ta ut sin rtt. Var sak har sin tid och nu var det tid fr rekreation, det vill sga bastu, uppfriskande dryck, mat, avkoppling och fstingkoll, dessa sm otyg verkar ven ha arbetstillstnd p land s dessa sm elakingar kommer man inte ifrn ens hr. Vill man komma ifrn trngseln i kket vid stugorna kan man glida i kritstreckskostymen och sitta vackert vid vita dukar p restaurange. Alternativet r att g till caft och bestlla en hamburgare med timjandoftande dressing ifrd den kritiga boulderkostymen. Valet r ditt! Till slut terstod bara nattning av alla barn och drefter obligatorisk afterclimbtaxfreel och sedan dags att svida om infr daten med Nukkumatti (John Blund) som efter en heldag vid Grottan passade tiden noga. En stund senare befann vi oss alla i drmmarnas vrld och inte ens dr kom vi undan frn klttringen. Dag tv beslutade vi oss fr att beska Fgelbergen. Som tur var frbarmade sig ett annat gng frn Sverige och Finland ver oss och vi fick guidning dit eftersom det var frsta gngen dit fr samtliga i vrt sllskap. Vi blev lovade 20 minuters anmarsch med viss reservation. Vi har lrt oss av erfarenhet att detta med reservation r ngot man inte ska bagatelisera nr man pratar med unga frscha, barnfria bouldrare om anmarsch. Mycket riktigt, vra snlla guider spurtade ivg med ltta steg genom blbrsskog som gav oss en naturligt hinder och trippade vidare ver mindre vtmarker. Som gaseller skuttade de ver lgre klippavsatser och gled glatt ver fuktiga berghllar. Sjlva kom vi fram efter 50 minuter, med bla tungor, genomsvettiga, med hjrtat i halsgropen, vagnen vergiven halvvgs i skogen, konkandes p kltterutrustning,
land
32
huvud
deep Water solo p fgelbergen, land.
clara njuter bouldering vid grottan.
matsck och trtta barn i blandade ldrar. Fast vi fick oss ju en rejl uppvrmning. Vi terhmtade oss efter ngon timme med hjlp av matsck och njt av en fantastisk utsikt ver ett soldrnkt landshav. Nr taxfreechokladen brjade svmma ver byxlinningen kom vi p att det var fr att klttra vi kmpat oss dit s vi turades om att klttra och passa barn, i jmstlldhetens namn. ven hr hittade vi klttring med svrighetsgrader som passar alla men vi hann inte med s mycket d problemen lg mer utspridda och d utmarschen var densamma som anmarschen och vi hade en frja att passa. Besket till Fgelbergen var vrt besvret men hade frsts varit lttare om alla i sllskapet behrskar terrngen sjlva. Vi hade nog inte klarat det om vi inte haft vr egen Bjrnsherpa med oss, TACK! Ta med badklder fr om du inte orkar klttra orkar du kanske nd bada. Frivilligt eller ofrivilligt bad kan fs nr man frsker ta sig till problemen som ligger p den lilla n. Vi skippade detta ventyr, men de tappra som vadade ver till n bjd p stor underhllning. I slutndan skulle det visa sig att vdergudarna var p vr sida. Det erfarna gnget fick sitt gjort, nybrjarna en hel sida fullklottrad med positiva erfarenheter och nstan ett helt nytt sprk att lgga till sitt CV. ven lkylen blev pfylld vid hemkomst. P frjan tillbaka brjade vi direkt planera fr nsta resa. Annika och Daniel hade blivit riktigt bitna, och det kndes kul att nnu ett gng dragits till den underbara sysselsttningen klttring.
Fakta land
ka till land kan man gra nrsomhelst p ret. att ka ver en helg r smidigt och du hinner med tv hela dagars klttring om kroppen orkar. mycket av klttringen r brant men vad du n hnger p kommer du ha kul. lmna ticklistan hemma eller k dit med hga frhoppningar om pong p scorecardet. vilket som passar dig och ditt sllskap bst r upp till er. Bor gr man med frdel i stuga vid soltuna caf, d har man 20 minuters promenadavstnd till ett par av kltteromrdena - grottan och soltuna. man kan ocks fr en billig penning f stlla upp husvagnen p parkeringsplatsen vid soltuna caf. att tlta gr ofta ocks bra. att sl en signal till soltuna innan ankomst visar p god vilja frn din sida och kan bidra till att dessa boendemjligheter finns kvar ven i fortsttningen. lnningarna r fantastiskt trevliga och tillmtesgende. det finns fler boulderomrden och ven sportklttring p land s kolla in lnkarna fr mer information och vgbeskrivningar. om du inte har mjlighet att tillfrga lokalbefolkningen om tilltrde till vgar och parkeringsmjligheter flj d alltid rekomendationerna du hittar p hemsidorna om varje kltteromrde. fr mer info om resa, boende, access och topos: www.eckerolinjen.se www.vikingline.se www.27crags.com www.visitaland.com/se/soltuna
33
prylar
medan vI vntar p vrsol
kpefLaska sIgg gr flaskor som funkar bra fr klttring - ltta att hnga i en karbin, och tl nrkontakt med svensk granit. nu r de snygga ocks. green Is the new Black kallas den hr modellen p 1,0 l. miljbudskapet torde handla om att du slipper kpevatten? eller nt... ca pris: 239 kr
Drake mot CamaLot Black diamonds camalots (idag kallade c4) har funnits i ett par decennier och lnge suttit p tronen som den bsta eller i alla fall populraste kamskringen i mellanstora och strre storlekar. nu kommer brittiska dmm ut med en liknande modell, passande nog kallad dragon cams. principen med dubbla axlar r densamma som p camalots, men man har lagt mer arbete p att frsa ut kammarna, vilket resulterat i ngot lgre vikt i de mindre storlekarna (15 grams skillnad fr rd kam, dvs camalot #1). I strre storlekar r skillnaden minimal. sex storlekar skall tcka 20 mm till 114 mm, med storlekar och frger som matchar camalots. fr nrdarna dr ute kan nmnas att kamvinklen r 13.75 grader, i motsats till c4:ans 14.5 grader. dragon cams vntas n sverige i mars, och kosta ca 849 kr. det betyder ett ngot hgre pris n c4 i de mindre storlekarna, men i snitt ungefr samma. andra sidan r det troligt att valutafrndringar kan spela in en hel del i den ekvationen eftersom dmm kr med euro och Bd rknar dollar. dmm har ett gott rykte nr det gller att ta fram ltta prylar med hga kvalitetskrav, s frvntningarna r hga. terstr att se om den svrflrtade klttervrlden lter sig charmas.
InnovatIv Broms en annan rolig repbroms som torde vara ny fr mnga r mammuts smart. den har inga rrliga delar men har sjlvlsande funktion ven vid skring frn selen. ppnar gr man genom att fra spaken uppt, vilket r lite ovanligt om man jmfr med tex petzl grigri. vI upplevde den som lttjobbad och smidig vid topprepsklttring inomhus, men har tyvrr inte hunnit prova den vid ledklttring. passar rep 8.9 -10.5 mm. vikt 82 gram. kostar 249 kr p addnature.
Inte Bara GrIGrI redaktionen har ftt chansen att leka med en trango cinch. detta r ingen ny skringspryl - den har funnits p marknaden tminstone 5-6 r- men med tanke p att man aldrig ser en anvndas i sverige kan en presentation av denna lilla godbit vara p sin plats. cinchen r i princip en mer behndig grigri, och betydligt billigare. den r 40 gram lttare och framfr allt mycket mindre i volym, men den gr ungefr samma jobb. den som r van vid grigrin kommer att uppleva den lilla spaken som ngot mindre knslig, men vi antar att detta r en frga om vana. utmatning gr smidigt - lttare n med grigrin fr mig. en liten varning - den gr inte bara att tr baklnges (som grigrin) utan det finns ett tredje hl som man av misstag kan tr repet igenom. men med sdana hr prylar gller ju alltid att man br lra sig sin utrustning och lsa manualer. det krvdes en riktigt korkad testare fr att tr den s fel. enligt tillverkaren skall bromsen ge viss dynamik vid fallfaktor 1 och hgre, men det har vi inte haft mjlighet att testa. lmplig fr rep 9.4 - 11 mm. pris: 699 kr p northstar.se.
34
Grandelius siktar p vm-final

erik grandelius skrattar mycket. och han har skl att vara glad. man kan utan tvekan sga att han r en av sveriges mest lovande klttrare. Han r yngst i landslaget. Bakom sig har han flera segrar i junior-sm och en sjundeplacering i europacupen. men killen r bredare n s. vad sgs om en nytur onsight p WI7, bouldering i grad 8a och tv 8a+ onsights? sa jag att killen r nitton bast?
erik p duke of alba 7c+, kjugekull. Bild: carl-ola Bostrm / www.lajfstajl.se
Eriks blandning av omdmeslshet och talang gr att han avancerat fort, men ocks hunnit utstta sig fr en del farliga situationer. Det rapporteras att sknepgen Erik gjorde sin debut p klippa under en climbin helg som fjortonring. Frst fljde han p en led. Sedan gick han p att leda Tuborg (6+), en klassisk test piece som bygger helt p en tunn, ihllande brant spricka. Erik, som aldrig lagt kil, aldrig jammat, och gjorde sin andra klipptur ngonsin, laybackade hela leden onsight. Nr andremannen kom upp meddelade han kortfattat att Erik parkerat skringarna, vilket vi hr tar i betydelsen att de inte var vrst vlplacerade. - Det finns ett mentalt lge dr man r pressad och rdd, som man letar efter. Jag var bara njd, kommenterar Erik. Sedan dess har han lrt sig en hel del om tradklttring. Han har ocks hunnit med att klttra is, och gav sig hromret, tillsammans med Andreas Klarstrm, ut p Tappehoppet WI7, en desperat nytur med akrobatiska inslag. (Ls mer om det i frra numret av Bergsport.) - Ett fantastiskt kul ventyr, uppfr en
obestigen linje. Man fick ta till alla knep som fanns tillgngliga, berttar Erik som hade minimal erfarenhet p is.
Jag vet att jag r omdmesls

Erik har ftt en del kritik fr att det de gjorde var farligt. Och det hll p att g riktigt illa nr Eriks firningsankare brast och han fll fritt p nervgen. - Det var extremt dumt, fr nr Andreas firade frst s hll jag fast repet mot stenen som repet lg runt, och jag knde att det gled. Men jag hade ingen pannlampa och jag orkade inte bygga nytt. Jag borde frsts hissat upp Andreas lampa. Det var helt sjukt. - Jag vet ju att jag r omdmesls - jag mste undvika sdana hr situationer, skrattar Erik. Framtiden? Nrmast hgrar ett par m-
nader i Spanien. Det var tnkt att det skulle bli mycket gjort p Kjugekull i Skne den hr vintern, men frhllandena har varit katastrofala. Det har borstats mycket sn p bumlingarna sedan jul. I kltterkarriren r mlet en finalplats i nsta VM. Att bredda sig som klttrare lockar ocks. Mer trad till exempel. - Jag skulle grna klttra hrdare grejer i Bohusln. Men sedan finns det ju andra karrirer ocks. En handlar om musik. Erik lirar kontrabas, mest jazz och balkanmusik. - Kul att kunna ha en inkomst p nt som r s kul, sger Erik. Och s finns ju tankarna p det dr med ett riktigt jobb och studier. - Det handlar mest om social status, erknner Erik. Som kltterbum kan man sakna den biten. Jag r dremot inte srskilt intresserad av kunskapen, frklarar Erik, som vanligt utan omsvep. Med ett skratt frsts, och ngonstans vet jag inte riktigt om han menar allvar. John Liungman
ErIK GraNdELIuS tICKS

pais des monos 8a+, margalef. onsight. face de rat 8a+, cse. onsight. tvekampen 8a, Hultastenen (bouldering) 7 plats, europacupen fr juniorer i kranj 2009 tappehoppet WI7, mbdalen. nytur onsight.
35
kosovo
Potentialen fr nyturer r enorm, bde fr sport, trad och alpinklttring.
omrdet den tredje kilometern.
36
kosovo
klttrIng I europaS nyaSte land

kosovo har potential att bli ett sjlvklart resml fr ventyrare. Berg- och isklttring, vandring och skidkning r bara ngra exempel p vad europas nyaste land kan erbjuda.
Text: Vlora Jashari Bild: Vlora Jashari & Pejas spindlar
Kosovo r fullt av mjligheter, men av uppenbara skl vljer jag att skriva om bergsklttring. Min sambo Anders och jag, bda klttrare frn Malm kltterklubb, bestmde oss sommaren 2009 fr att passa p att underska klttringen i Kosovo (Kosova p albanska) i samband med att vi hlsade p mina frldrar. Vi har tidigare beskt El Chorro, Mallorca, Teneriffa och olika kltteromrden i Sverige och ville nu utforska mina hemtrakter. Klttringen ligger i vstra Kosovo i ett omrde som kallas Rugovas dal. Dalen brjar bara 3 km frn staden Peja och omfattar mer n 12 km berg och klippor, varav endast 30 leder r bultade. Lederna varierar mellan 10 och 270 meter i lngd och har en gradering mellan 4 och 8c+. Mjligheterna till traditionell klttring och nyturer r stor.
Klipporna och vgen dit

Rugovas dal har sju bultade kltteromrden: Den tredje kilometern (Kilometri i tret), Solarium, Den femte kilometern (Kilometri i pest), Jezera, Spindelstranden (Plazhi i marimangave), Byn Drelaj och Drakgrottan (Shpella e dragojve). Vi klttrade i tv omrden: Den femte kilometern och i Jezera. Frsta omrdet (Den 3:e kilometern) r den nrmaste frn staden Peja, men dr hittar du enbart en bultad led som r 7b. Om man fortstter att g frn Den tredje kilometern mot berget s kommer man till Den femte kilometern dr man p hger sida ser ett tak. Det r det mest beskta och klttrade omrdet med sex bultade leder. Tv av dem r multipitch, tv respektive tre repor lnga. Jezera r det bsta omrdet fr att tlta.
Det ligger tv timmars promenad frn Den femte kilometern eller tjugo minuter med en terrnggende bil. Hr finns sju bultade leder med olika svrighetsgrader. Dessutom finns hr ett stort boulderomrde. P Spindelstranden finns det enbart en bultad led och svrighetsgraden dr r 7 eller ver. Drakgrottan r ett bra omrde fr multipitch och traditionell klttring. Omrdet ligger vid berget Lumbarti p 2200 meters hjd. Hr hittar du ocks den strsta grottan i Kosovo. Drelaj ligger 16 kilometer frn Peja stad. I Drelaj kan man ta typisk albansk mat och sl upp sitt tlt.
Pejas spindlar
Jag tog kontakt med den lokala kltterfreningen fr ngra r sedan. S smningom blev kontakten ttare och intresset fr att prova klttringen i Rugovadalen strre. Vi
37
kosovo
trffade Virtyt Morina, freningens ordfrande, som var vr guide under hela resan. Han frklarar fr oss att freningen Pejas spindlar bildades 2002 i samband med att det bultades klttervggar fr frsta gngen. Kltterfreningen har idag en liten inomhusvgg i Peja dr de hller olika kurser fr ungdomar.
Framtidens kltterdestination
Klttring i Kosovo r en ung sport och det finns nnu inte srskilt mnga etablerade kltteromrden. Potentialen fr nyturer r dock enorm, bde fr sport-, trad- och alpinklttring. Den lokala kltterfreningen r mycket intresserad av att samarbeta med kltterfreningar frn andra lnder, bde vad gller vidareutbildning, bultning och annat. Ett stort problem i Kosovo r bristen p pengar och tillgng till vettig utrustning (allting bestlls utomlands och skickas dit, vilket innebr transportkostnader) men det kompenseras av tillgng till en fantastisk natur och ett stort hjrta hos de lokala klttrarna. Ett kreativt klttergng som packar bilen full med bultar och drar ner en sommar kommer att f ett fantastiskt mottagande och en kltterupplevelse utver det vanliga.
Fakta
kosovo ligger i sydstra europa och r omgiven av albanien, makedonien, montenegro och serbien. vi flg till huvudstaden prishtina och drifrn tog oss med buss till peja som ligger 70 km frn prishtinas flygplats. Bussen tar ca tv timmar och kostar 5 euro. en ekonomiflygbiljett till prishtina kan kosta mellan tre och sex tusen beroende p ssongen nr man reser dit. det gr ocks att flyga till skopje och drifrn ka buss till prishtina. flyger gr bla swissair, austrian och sas.
Resa hit
ssong
Jag rekommenderar starkt att ni som vill ka till rugovadalen fr att klttra tar kontakt med dem: alpine association marimangate e pejes cell: +377(0)44-217741; 267498 Web page: www.marimangat.org email: marimangat@gmail.com marimangatepejes@hotmail.com
enligt den lokala kltterfreningen r de bsta mnaderna fr att klttra i kosovo frn maj till oktober. mitt i sommaren kan det bli 30-35 grader varmt, men vanligare r 20-25. klttring finns bde i sol och i skuggan. vi bodde i fush kosova, dr mina frldrar bor, och reste till peja med buss eller tg varje dag. andra alternativ r att bo p hotell eller motell i peja, vilket kostar runt 40 euro per natt. det r ocks mjligt att hyra en sommarstuga i rugovadalen, vilket r ett mycket billigare alternativ. det finns inga srskilda regler om tltning. anvnd sunt frnuft och frga nrmsta boende eller restaurang. vid byn drelaj fr man lov att tlta. Jezera r en uttorkad sj som ocks r en bra tltplats. vatten finns ofta nra till hands - vid Jezera finns tex en klla. svalkande dopp i floden r en mjlighet p varma dagar.
Boende
kosovo
peJa
prIstIna
FRaRe
det finns tyvrr ingen kltterfrare och drfr r det rekommenderat att ta kontakt med den lokala kltterfreningen marimangat e pejes (pejas spindlar) fr hjlp med att ta sig till olika kltteromrden. de hjlper ocks med att hitta boende.
gJakova
38
boulder-sm
bouLDEr-sM
I MalM
Det r tredje ret i rad som Malm Kltterklubb stter samman en tvling i Boulderparken, men det r frsta gngen som klubben str fr ett SM i bouldering. - Vrt ml r att p allvar etablera bouldering i Malm och Skne. Blocken i Vstra hamnen har lyft sporten och vi ser en tydlig breddning av nya intresserade bouldrare. Hr har Malm stad verkligen prickat rtt, bde nr det gller skateparken och boulderparken, sger Rickard Gilengren, ordfrande i Malm kltterklubb. En projektgrupp som bestr av klttrare i klubben, planerar tvlingen. Allan Lidforsen skter den vergripande projektledningen, Maria Wassberg str fr marknadsfring, Rickard Gilengren fr tvlingen, Lars Bjuren fr anmlan och Mikael Hkansson raggar sponsorer. - Till vr hjlp har vi ytterligare ett tiotal personer som kommer att vara viktiga i frberedelsearbetet, sger Allan Lidforsen. Och nr tvlingen vl ger rum mste vi bli nnu fler, det r mnga detaljer som skall p plats infr tvlingen. S vi vlkomnar fler friska krafter som vill vara med om detta spnnande projekt.
Text: Maria Wassberg Bild: Tomi Biloglav
Boulder-sm arrangeras i r av malm kltterklubb, och kommer att ga rum i stapelbddsparkens spektakulra boulderpark den 31 juli till 1 augusti. tre svampliknande, 4 m hga och oregelbundna block utgr stommen. de tre blocken har olika profil och svrighetsgrad.
leder och boulders - inte fr mycket planer som kan begrnsa knslan och kreativiteten. - Jag har spenderat otroligt mycket tid bouldrandes i ett omrde som heter Kjugekull, berttar Carl-Ola om sig sjlv. Det brukar inte behva en egen presentation men kort kan man sga att det r ett av Sveriges absolut bsta omrden fr bouldering. Jag har bidragit till en en stor del av omrdets utveckling och satt upp en massa problem i svrighetsgrader frn 6A till 8A+. Jag har ocks tvlat nationellt i flera r och har som hjdpunkt vunnit svenska bouldercupen samt stllt upp i VM 2007. - Det viktiga r att det knns bra nr man rr sig mellan greppen, att det flyter, fortstter Gross. Fr det mesta s innebr det att det blir roligt fr bde de som klttrar och de som ser p. Jag har tidigare byggt en del tvlingar bde i lead och bouldering, och jag ser verkligen fram emot Boulder-SM i r i Stapelbddsparken. De 3 blocken har verkligen potential och det skall bli spnnande att bygga leder i enlighet med min och Carl-Olas filosofi.
Bilder frn malm Boulder 2009
Gross och Bostrm ledbyggare

Malm kltterklubb har lyckats engagera Johan Gross och Carl-Ola Bostrm som tillsammans kommer att ansvara fr ledbyggandet. - Johan och Kalle i kombination borgar fr hgklassiga problem och vi r mycket glada ver att ha bda ombord, menar Rickard Gilengren som ansvarar fr sjlva tvlingen. - Fr mig har det intressanta varit att ha roligt och prestationer har alltid varit sekundrt, berttar Johan Gross. Sjlvklart finns det en spnning i att se vad man klarar av, men klttring r mer n ett tvlingsresultat, en grad eller en led fr mig. Lite s har nog hela mitt stt att leva funkat - knns det gtt s r det bara att ta det lugnt och kra p oavsett om det gller att skaffa familj, resa, jobba, studera eller klttra. Det r ven detta som jag strvar efter nr jag bygger
Nordens frsta boulderpark

Tvlingen kommer att anordnas i Nordens frsta boulderpark som byggdes 2008 och som bidragit till att klttring i Malm och Skne blivit alltmer populrt det r inte sllan man ser frbipasserande som tagit av sig promenadskorna fr att krama sig fast i greppen och utmana blocken. Parken r perfekt belgen precis vid havet i ett av Malms mest expansiva omrden dr tidigare varvs- och fartygsindustri nu bytts ut mot modern arkitektur. Mitt i detta hittar vi en av Europas strsta och bsta skateboardparker i betong samt boulderparken - en unik mtesplats som sjuder av liv och aktivitet en varm sommardag! Malm KK lovar att gra sitt yttersta fr att det ska bli en riktigt bra tvling med kluriga problem, spektakulr underhllning och framfr allt, en riktigt, riktigt skn kltterhelg!
MEr INForMatIoN Fr dIG SoM vILL tvLa ELLEr hJLPa tILL vId arraNGEMaNGEt
http://sm2010.climbing.nu/ http://www.stapelbaddsparken.se/parken/climbing.aspx
39
klubbnytt
kfuM tar greppet oM barn- oCH ungdoMSklttrIng I uMe

Text: Matz Glantz Bild: Daniel Olausson
I kfum ume har man haft klttring och andra hghjdsaktiviteter p sina sommarlger under massor av r. nu tar kfum ume nya tag och startar upp barnklttring under vinterhalvret.
- Barnen och frldrarna p vra sommarlger efterfrgade klttring ven resten av ret, s nu har vi startat en grupp som klttrar varje vecka p en skola i Ume. Vi planerar att bygga en egen inomhusvgg under ret och d kommer alla medlemmar i freningen att f tillgng till klttring, sger Ola Bengtsson p KFUM Ume. P Norrbyskrs lgergrd hller man som bst p med renovering av sitt stora klttertorn med utsikt ver stersjn och under sommaren 2010 kommer man bland annat ha sommarlger med huvudtemat klttring. -Mlet r bde att barnen skall ha kul p lgret, men ocks att det ska bli massor av nya klttrare, sger Ola.
bIllIngenS kk p beSk I HalMStad

Helgen den 16-17 januari var 14 medlemmar frn Billingens kk (skvde) p studiebesk i Halmstad.
- Vi kte till Halmstad fr att ta del av deras erfarenheter av att bygga och driva en inomhusvgg av det strre formatet, och fr att lra oss mer om deras omfattande ungdomsverksamhet, berttar Katarina Andersson som arrangerat studiebesket tillsammans med Sofie Serholt frn Halmstads KK. - Sofie var hos oss i Skvde i brjan av oktober frra ret och utbildade en kvartett av vra medlemmar till barn- och ungdomsledare. D vcktes idn om ett ytterligare erfarenhetsutbyte nr det gller ungdomsoch inomhusverksamheten. Edvin Lindqvist r ordfrande i Billingens KK och var en av dem som var med p resan till Halmstad. Billingens kk var p studiebesk i Halmstad den 16-17 - Vi har ftt vxtvrk i vr nu- januari. Hr ses Bkk:s ordfrande edvin lindqvist samtal med Hkk:s ordfrande varande lokal och vr ungdoms- (lngst till hger) i livligtvnster). lyssnarna mitt i bilden fredrik palm (lngst till verksamhet kar i omfattning r emma partanen, matilda Berglund och mikael Herhela tiden. S inom ett par r nant fn Bkk. (foto: Johan madsen) behver vi en ny lokal fr inomhusverksamheten, sger Edvin. Det innebr verkligen kul att trffa andra klttrare frn att vi str infr en verksamhet av en annan andra klubbar och ta del av deras verksamomfattning, bde vad gller det ekono- het. Det blir mnga Aha-upplevelser i miska tagandet och antalet klttrare. I det samband med en sdan hr resa. hr skedet av vrt arbete med utveckling av I slutet av februari gjorde Billingens KK klubbens verksamhet r den hr typen av en liknande resa till Vsterviks KK. erfarenhetsutbyte och studiebesk fantastiskt vrdefulla och inspirerande. Det r Text: Mikael Hernant Foto: Johan Madsen
40
klubbnytt
om du ker till karlstads nya kltterhall finns det mjlighet att prova inte bara utmanande vggar, utan ven isklttring inomhus. det r inte en isvgg med is, utan i stllet r det frgan om stabila furor frn de vrmlndska skogarna som stegjrnen och yxor ska hitta fste i.
Yxtrning inomhus i Karlstad

till bland annat Norge. Frhoppningsvis r isvggen en pusselbit som fr fler att vilja gna sig t utomhusklttring ret runt! Det finns mjlighet att komma och gstklttra p isvggen och vra andra utmanande leder, men det r bra om tillresande klttrare hr av sig till oss innan. Hallen har genersa ppettider, men fr att komma in i hallen mste det finnas K3-medlemmar p plats d hallen drivs p ideell basis. Kontakta oss grna p www.karlstadklatterklubb. se eller via vr Facebooksida. Vlkomna!
Det finns mnga sagor och legender frn de strapatser som fregick hemforslandet av lmpliga stockar. r det en myt att rdiga klubbmedlemmar smg ut en sen kvll och hgg ner en av de sttligaste furorna i vr friluftspark Mariebergsskogen? Vi hoppas det! Hur som helst var det ett digert arbete att forsla de stora trden till hallen, fr att inte tala om bragden att f upp de kluvna stockarna 15 meter i luften. Isvggen har tv etapper och r en utmaning att klttra. Speciellt den vre delen dr klttraren har en knivig vergng att bemstra fr att n nda upp. - Isvggen ger oss klttrare mjlighet att trna isklttring under den varma rstiden och komma vl frberedda till isssongen,
sger Martin Estenberg, som var ordfrande i Karlstad kltterklubb (K3) under byggnationen och en av de drivande krafterna fr att mjliggra vggen. - Vi brjar trningen p hstkanten och kan prova ny utrustning innan den skall anvndas skarpt, sger Mattias Hedberg, instruktrs- och utbildningsansvarig i klubben. Isvggen ger K3 mjlighet att lta barn och ungdomar frn klubben prova p en kltterform som annars kan vara svrtillgnglig fr mnga. Det blir ltt att de yngre bara gnar sig t inomhusklttring. K3 frsker f ut sina medlemmar p klippor och har en hel del aktiviteter och resor under sommarssongen. Under vren ordnas resor
Text & bild: Anders Tufvesson, ungdomsansvarig K3
Johan tufvesson, en av klubbens duktiga juniorer.
41
de flesta leder r grad 4- och 15-25 meter lnga. Bild: s. atallah
en varM upplevelSe
42
Sommarsemester i Libanon
libanon
libanon! tnker du nu p politiskt instabilitet och krig s r du nog inte ensam. men faktum r att detta lilla land bjuder p mycket mer. att ka till libanon handlar om varma mten, fantastisk mat och extatisk musik, men kan kryddas med klttring. libanon r en helhetsupplevelse.
Text och bild: Stephanie Atallah och Henrik Larsson
Fakta liBanon
Sprk: arabiska & franska (men engelska fungerar oftast ocks) valuta: libanesiska lira (men us dollar gr ven bra att anvnda) Bsta restid: 15 april- 15 oktober (obs! augusti kan bli vldigt varmt) transport: flyg 4000-5000kr. oftast med reguljrflyg, men ibland gr det ven att hitta direktflyg med medelhavsresor. I libanon tar man sig bst fram med hyrbil eller taxi. Boende: antingen bor man i Beirut och gr dagsutflykter (ca 1-3 timmars restid enkel vg) alternativt s bor men uppe i bergen p tex shangri-la hotell. Guide: rock climbing atlas greece & the middle east, av marloes van den Berg som finns att kpa via Bokus (obs! ingen frare med ledbeskrivningar, utan en atlas som bekriver vart man hittar klipporna, svrighetsgrad, hur vl skrade klipporna r etc). typ av klttring: kalksten med totalt ca 150 leder i landet frdelade p tre olika klippomrden. de flesta lederna r mycket ltta och det finns f leder ver grad 6.
September 2009. Utsikten r kristallklar frn vr balkong i den lilla bergsbyn Annaya. Beirut ses lngt borta i alla sina detaljer. Solens ljus reflekteras i de utskta vindruvorna. Luften knns frisk. Vi tar bilen p de snirkliga vgarna till Laqlouq som utgr vrt frsta ml. Laqlouq r egentligen ett skidsystem, men som p sommaren ven erbjuder klttring och vandring. Enligt vr atlas finns hr ungefr 50 leder, frn grad 3+ till 5+. Anmarchen r ca 10 minuter. Det doftar hrligt av de kryddor som vxer vilt i naturen hr. Vi brjar med att leda upp ltta och roliga svaleder. De flesta r grad 4- och r ca 15-25 meter lnga. Bultningen r av fransk modell med max 2,5 meter mellan skringspunkterna. Nsta ml r en klippa som ligger tio minuter lngre bort. Den r formad som en naturlig bro, nstan som en grotta, och ger skydd mot den starka solen. Laqlouq ligger 1800 meter ver havet, och ven om vinden flktar s r solen stekande! Henrik leder upp de 20 frsta metrarna. Stephanie fljer med skring uppifrn och fortstter drefter att leda upp ytterligare 20 meter. Det tar ett tag att vnja sig vid att klttra p kalkstenen. Friktionen r ypperlig, nstan som sandpapper, och kanterna r ganska vassa. Uppifrn kan vi se in i grottan. Vi
sitter och njuter av de vackra bergen som omger oss. Vi ser odlingar i dalbottnarna, vattensamlingssystem och herdar som driver sina getter uppe i bergen. Vi njuter av att vara hr och nu. Ytterligare en bit bort ligger nnu en klippa med ett ftal bultade leder och stora mjligheter till nyturer. Vi dpte vgen dit till Via dolorosa p grund av den taggiga vegetationen som vxer p marken.. Nsta dag ker vi till Tannourine som ligger 30 minuter bort frn Laqlouq. Berget ses frn vgen med ett kors p toppen. P andra sidan berget ligger klippan som gr direkt ner i dalen som fortstter till Medelhavet. Man klttrar p ungefr 2000 meters hjd. Intill ligger en av Libanons strsta cederskogar och p en klar dag s ser man havet i bakgrunden. Hr finns mer hftig och exponerad klttring med ett ftal hundra meter lnga leder. Lederna r generellt svrare (6:or och 7:or). Det finns ven ngra lttare leder, som r mindre exponerade som vi vljer att leda upp. Lederna r alla 30 meter och vlbultade. Vi r dock fast beslutna om att terkomma nsta r fr att klttra de svrare lederna. Fr det blir en nsta gng. Trots en galen trafik i stderna, s bjuder landet p s mycket sknhet och gldje!
lIBanon
Bergsgetter p vg till en annan klttertur Bild: s. atallah

fritionen r ypperlig. nstan som sandpapper. Bild: nadge leclerc
43
Historien om BoHusln
s var den ntligen hr: Crackoholic. Filmen om den bohuslnska klttringen frn sjuttiotal till nutid - frn Liliemark till restorp och Wulf. eller om man s vill: frn tor Line till Krlek. Filmarna Jonas paulsson och mikael Widerberg hart snickrat ihop en produkt som knns gedigen. Det hr r ingen undergroundhistoria med mystisk garagemusik och ohrbara skotska svordomar. Vinklar och kamerakningar r vlriggade med mktiga vyer frn Hller och Hallinden. Intervjumaterialet knns BBC, och tonen r seris. Filmen r en riktigt proffsig dokumentrproduktion, och det skulle frvna mig om den inte dyker upp i tV. samtidigt r sjlva mnet fr filmen naturligtvis djupt nrdigt. Vad vi i grund och botten fr uppleva r historien bakom svensk cutting-edge headpoint. allts klttring p egna skringar p niver upp till grad nio - mentala svl som fysiska utmaningar som kanske bara ett tiotal klttrare i sverige kan anta. p vgen dit fr vi mta hrdingarna som la grunden fr den Bohuslnska tradetiken. Namn som jag sjlv sett tusen gnger i Bohusfraren fr pltsligt ansikten: Jan Liliemark, Ulf Bjrnberg, Niklas Bjrnerstedt, Lars svadngs, rikard Hedman, Ulrika tiegs, Jappe plsgrd - och senare ekehed, Wulf och paret mellin/restorp. Fr dig som klttrat klassikerna i Bohusln kommer dessa personer att knnas underligt vlbekanta. Bjrnberg och Doseth finns inte med oss lngre, men flera av de andra figurerar i filmen bde i intervjuer och i klttersekvenser. Jan Liliemark tillbaka p tor Line, trettio r efter sin frstabestigning och i samma trja, r inspirerande. Filmen frsker koppla greppet p frgan om vad som driver klttrare till att klttra p minimala skringar i absoluta toppgrader. men hr blir det som s ofta svrt. Det knns inte som ngon bland klttrarna riktigt frmr frklara, och jag frstr inte. samma problem gller andreas Klarstrm som inledningsvis springer upp fr varenda sexminusklassiker norr om Uddevalla. Utan rep. och om det r svrt fr mig som klttrat mnga r att frst, d tror jag publiken p svt eller tV4 kommer att st hjlpls. Jag tror att svrigheten beror p ett glapp i filmen. Nr Karlstrm solar Bergkirstis polska s rr han sig i terrng som han upplever s som jag upplever 3+. Det vill sga: han kan inte falla, eller tminstone knns det s. Likadant r det antagligen fr stefan Wulf p Dreadline och rikard ekehed p minaret. De har vat. och vat. och vat. Nr vi fr se dem leda dessa turer s ser det frsts helt bisarrt ut, med skringar placerade liksom p skmt, och allt annat n roliga klippavsatser i fallinjen. men fr dem r det inte konstigare n nr jag sjlv repeterar ngot som r p min grns, men som jag redan lst och vat in. Jag tror vi behver se det arbete som ligger bakom dessa turer, om vi skall kunna relatera till klttrarnas egna pstenden om riskerna. Jappe plsgrd utrycker det vl om sin egen aretmetik 7+, dr han slingar av ett fjompigt litet flak. Han sover gott kvllen innan och han lngtar efter sin Fa som ett barn efter julafton. Han lyckas, drfr att han faktiskt KaN hela leden, men lika mycket fr att han r helt vertygad om att han kan. och i samma andetag som jag skriver detta s ser jag ju solklart skillnaden mellan mig sjlv p 3+ och Leo Holding p savage Horse 9- (e9). om Leo trillar (och i den filmade sekvensen knns det inte lngt bort) med en sky hook som skring, d dr han eller skadar sig svrt. Det gr ven Klarstrm p Bergkirstis och plsgrd p aretmetik. Ngot slutgiltigt svar p frgan om varfr de gr det och hur det r mjligt, fr vi allts inte. s klart. och det krver jag inte heller. Dremot hade jag nskat mig lite mer av vacker, lustfylld bohusspricka. titeln lovar ju liksom det. De monumentala headpoint-projekten ger ju bra film och r historiskt viktiga, men fr den som aldrig varit p svenska vstkusten kunde man gott bjussat p ngra moderates med bomberskringar!
John Liungman
Vill du skriVa fr Bergsport?

Vi som gr Bergsport r oerhrt tacksamma fr alla fina reportage och kltterbilder vi fr in. Det allra mesta r av toppkvalitet! Hr kommer ngra tips till dig som vill bidra! Skicka originalbilder Vi vill alltid ha bilder i hgsta upplsning, allts precis s som du laddade ner dem frn kameran. Det fr grna vara Jpg eftersom dessa tar mindre plats i mejlen, men alla vanliga filformat funkar. Har du ftt bilder av en kompis? Kolla att de r hgupplsta, och ge oss mejladress till kompisen. Skriv bildtexter om vi publicerar en bild vill vi alltid veta vem som tagit den, vem som syns i bild, och grna lite kuriosa runtomkring. Hellre mer n mindre. skicka detta som en separat textfil, dr du listar filnamn och tillhrande text fr varje bildfil. Ge oss alternativ slla bort allt som r oskarpt eller teknisk dligt, men skicka mnga bilder. man vet aldrig vad som kommer att passa bst i den slutliga tidningen. Har du vldigt mycket material s kan du vlja ut 5-10 bilder, spara dem i sm (200kb) versioner, och skicka ver dessa, s meddelar vi vilka vi nskar i hgupplst. tungt att mejla? Hr av dig s fr du Ftp-uppgifter. Vi kr ven Dropbox, sendIt, och andra lsningar. Gr en faktaruta om du skriver om en resa r det alltid bra om vi fr text till en faktaruta. skriv lite information om hur man tar sig dit, var man kan bo, ssong, frare, typ av klttring, och var man hittar mer information. en liten kartbild (gr att kopiera frn google maps eller Hitta.se) som visar var i respektive land platsen ligger hjlper layout-Lotta att gra en fin karta. Dela upp texten mnga texter blir roligare att lsa, tydligare, och finare i layouten om de delas upp i mindre sjok. I ett resereportage kan du skriva en huvudtext, och en kortare om platsens historia samt en om ngon intressant lokal klttrare, till exempel.
45
kina
danSkar frSt p nytt berg I kIna

danska klttrare har tervnt hem frn en expedition i sydvstra kina. som frsta klttrare lyckades de bestiga berget ren Zhong feng. p vgen ned frn toppen frvandlades deras ventyr till en kamp fr verlevnad.
Text: Steffen Kjaer Bild: Kristoffer Szilas och Martin Ploug Drmmen om att vara frst p en avlgsen bergstopp i Kina var nra att kosta tv erfarna bergbestigare livet. Efter tre dagars klttring ndde de toppen, men p vgen ner gick det galet. I en tidslder nr i stort sett hela klotet r kartlagt, fotograferat och beskrivet, lyckades nd japanen Tamotsu Nakamura hitta ett oknt berg. Han dpte det till Ren Zhong Feng. Och med nnu ett berg p vrldskartan var kapplpningen bland vrldens bergsbestigare igng. Att vara frst p en bergstopp ger nmligen en sker plats i de alpina historiebckerna.
Hoppade ut ver kanten

Fr klttrarna Kristoffer Szilas och Martin Ploug blev den sista etappen frsvrad av ett hrt islager. Det tog dem drfor 18 timmar att klttra till toppen, dr
46
kina
de i mrkret mste stlla in sig p mnga timmars klttring, i pannlampornas sken, fr att komma ned till sitt versta lger igen. Ngra meter under bergsryggen stannade Martin Ploug fr att lgga en mellanskring, men innan han hunnit stta skruven i isen, trillade han pltsligt baklnges. Lngre upp p berget, i den andra nden av repet, stod kltterkamraten Kristoffer Szilas - ofrberedd p att han sekunden senare skulle bli tvungen att hoppa ut p andra sidan av berget fr att rdda sin kamrats liv. Jag hrde bara ropet frn Martin, och jag sg hur ljuskglan frn hans pannlampa fll ned lngs berget, berttar Kristoffer Szilas, som reagerade snabbtnkt och gjorde det som alla bergsbestigare vet att man ska, men som f behvt gra: Det var mest av allt en reflex. Jag hann nog inte tnka s mycket. Jag hoppade bara, frklarar Kristoffer Szilas: Uppifrn bergskammen och nedfr motsatta sidan, Och drmed sg han till att de - som varandras motvikt i repet - kom att hnga p varsin sida av berget. Manvern stoppade Martin Plougs fall, som annars sannolikt hade dragit bda av berget. ta en isskruv, s att jag skulle kunna klttra ver kammen och ned till honom. Efter en stund ndde jag honom och kunde kolla om han hade brutit ngot. Det hade han inte. Han tog ngra starka smrtstillande, och s brjade vi klttra tillbaka till lgret p 5600 meter, berttar Kristoffer Szilas. Efter fem strapatsrika timmar i mrkret fann de sin versta camp, dr de tillbringade fljande dygn i sovsckarna p klipphyllan. Drifrn tog det dem ytterligare tv dagar att fira sig ner frn berget. Efter en kontroll p det lokala sjukhuset, dr Martin Ploug dock aldrig lyckades f en diagnos, kunde de vnda tillbaka till Danmark. Dr mtte de bland annat ordfranden fr Dansk bergklub, expeditionslkaren Henrik Jessen Hansen. Han glder sig frst och frmst ver, att bergbestigarna klarade sig helskinnade hela vgen ned frn berget, men han vill ocks uppmrksamma bedriften: Deras prestation r den ultimata utmaningen. Att klara en frstabestigning r att ta klttringen tillbaka till dess rtter. Och det glder mig, att Danmark ocks kan vara med, nr det gller de verkliga ventyren. P en tur som denna rr man sig i grnslandet mellan sport och upptcksresande, sger Henrik Jessen Hansen.
Fakta
Berget ren Zhong feng ligger i den kinesiska provinsen sichuan. fre danskarnes frstabestigning var hjden angiven som 6079 meter, men p berget visade deras gps och hjdmtare, att toppen ligger nrmare 5820 meter ver havet. kristoffer szilas och martin ploug tog sex dagar att n toppen. de toppade ut klockan 17:30 den 28 november. danskarne dpte turen lost to ice. linjen hll graden td, m4, WI4, 1300m, frmsta tekniska svrigheter p ostvggen. tv veckor fre den danska expeditionen var en grupp ungrare p vg att frska n toppen p ren Zhong feng. en vecka senare var de rapporterade saknade. flera helikoptrar och rddningspersonal skte efter mnnen, men utan resultat. det frmodas att hela den ungerske gruppen omkom vid ett isras frn bergets enorma seracer.
kIna
Blslagen i mrkret
Hngande p varsin sida av Ren Zhong Feng var det svrt att kommunicera. Jag ropade till Martin, att han skulle st-
d martin ploug tillsammans med kristoffer szilas begav sig mot toppen av det kinesiska berget ren Zhong feng, hade de bara den information om berget som de kunnat f genom att studera tv fotografier. p vgen upp bivackerade de p smala klipphyllor.
47
klubbadresser
kLubb alingss kltterklubb billingens kltterklubb bohuslns kltterklubb bors kltterklubb kfuM bromma kfuM-kfuk Dalarnas kltterklubb Edsbergs If Eskilstuna kltterklubb konTakTPErson anders hummel Edvin Lindqvist rikard Larsson Johan schollin Johanna Lfvenius Johan Johannesson robin nilsson anders srensson aDrEss/box vstra Lnggatan 39 Lundenvgen 23a skredvikshogen 7 vrmlandsgatan 5a box 140 23 Tistelgatan 4 uknavgen 17 Prstngsgatan 8 sliparevgen 6 b hotellvgen 1 sjvgen 26b fjllnsgrnd 11 C kyrskogatan 24b box 11076 slottsmllan c/o Dalhems fritidsgrd Per van riemsdijk Martin halln Erik Pott Johan ragnarsson c/o racketcentrum Linnea brostrm Carl-Johan fredriksson andreas kraft Martin Estenberg kristian stlnacke Palmgren Jenny hgstrm hangaren, hotsportcenter uppgift saknas Carol vgeteg swante hgren Mats sandberg stefan sjberg Johan Westerholm skellefte kltterklubb Erik Grunnesj Magnus Gerhardsson anders odell ruben Wiener Leif rogell Linda nilsson bjrn holst Tommy schultz Tina nilsson kpenhamnsvgen 14b hotellvgen 7 sknbergagatan 21 a PL 381 vstergrden 64 stationsgatan 19 stra Torngatan 2 Gullvivevgen 12 217 43 870 31 614 30 760 31 761 94 931 32 224 68 833 34 Malm Mjllom sderkping norrtlje norrtlje skellefte Lund strmsund solna stockholm hgersten sundsvall sderkping hultsfred ume ume uppsala varberg visby vrnamo vstervik vsters Duved undersker 070-345 24 35 073-829 15 27 0485-82 222 070-424 90 50 070-566 33 96 070-653 19 98 073-807 52 53 070-388 85 04 070-263 74 07 070-394 37 18 0702-37 85 48 0910-108 58 070-975 78 89 070-698 84 97 070-491 82 94 info@skss.eu 073-356 05 50 070-404 64 93 070-554 96 36 0495-601 33 090-18 57 09 090-19 37 62 0709-95 96 87 070-570 01 95 070-739 01 79 0705-31 94 64 0490-374 66 PG 518863-6 PG 818491-3 PG 417188-0 PG 171818-8 bG 5500-5680 bG 360-3552 PG 6208461-1 PG 505596-7 bG 5482-6615 PG 1158460-4 PG 491139-2 PG 838608-8 PG 454546-3 PG 4400783-9 senior 200 kr, junior 100 kr senior 280 kr, junior 215 kr, std 125 kr senior 300 kr, junior 150 kr senior 280 kr, junior 215 kr, std 125 kr senior 300 kr, junior 200 kr senior 350 kr, junior 175 kr, std 100 kr senior 340 kr, junior 200 kr senior 200 kr, junior 100 kr senior 300 kr, junior 200 kr senior 250 kr, junior 150 kr, std 150 kr senior 400 kr, junior 200 kr seni 600kr, jun 400kr, fam 1000kr, std 100kr senior 250 kr, junior 100 kr senior 400 kr, junior 150 kr kontakta klubben annerovgen 54 srbyvgen 51 olskroken, rullbo Parkvgen 39 vetlandav 26 Mssvgen 1 borggatan 17 b svensksnabbevgen 21 kullvingsvgen 1 ulfsbygatan 3b reenstiernagatan 5 ngsvgen 4 bngegatan 2 b rydsv. 5a PosTaDrEss 441 33 541 39 451 95 504 39 167 14 784 65 590 98 633 46 864 33 194 35 737 31 982 39 803 11 404 22 302 31 254 62 741 72 820 50 891 42 575 38 554 54 671 31 393 51 370 24 654 64 981 39 375 34 415 04 584 31 alingss skvde uddevalla bors bromma borlnge Edsbruk Eskilstuna Matfors upplands vsby fagersta Gllivare Gvle Gteborg halmstad helsingborg hjlteby Los rnskldsvik Eksj Jnkping arvika kalmar nttraby karlstad kiruna Mrrum Gteborg Linkping 070-252 07 59 073-571 00 93 0455-151 76 054-21 93 11 070-678 05 45 0454-508 49 0739-29 46 96 TELEfon 070-970 48 77 0732-67 14 10 070-773 67 84 0705-58 05 40 070-734 33 53 0243-21 55 35 0493-70466 070-495 92 39 070-402 97 17 0768-37 32 80 076-780 46 07 070-5156902 070-777 11 01 0767-68 88 99 035-18 86 00 042-22 94 28 073-508 67 33 0657-310 22 070-918 51 85 0381-160 19 PLus-/bankGIro bG 5477-2488 PG 524519-6 PG 4169907-5 PG 579259-3 PG 58670-1 PG 617440-3 bG 5678-5686 PG 128029-6 bG 5899-0946 PG 4686368-4 bG 348-9648 PG 65279-2 PG 4308268-4 PG 726169-6 PG 484503-8 bG 5902-5692 PG 421218-9 MEDLEMsavGIfT senior 250 kr, junior 150 kr senior 400 kr, junior 200 kr, fam 340 kr senior 400 kr, junior 250 kr senior, 350 kr, junior 250 kr senior 200 kr, junior 100 kr senior 305 kr, junior 240 kr, std 150 kr 200 kr senior 400 kr, junior 300 kr senior 250 kr, junior 150 kr kontakta klubben senior 500 kr, junior 300 kr senior 300 kr, junior 150 kr kontakta klubben senior 305 kr, junior 240 kr, std 150 kr senior 300 kr, junior 250 kr senior 350 kr, junior 90 kr senior 400 kr, junior 250 kr senior 300 kr, junior 200 kr
Expedition altitud kltterfrening Matfors krister selander fadderbyns kltterklubb fagersta kltterklubb Gllivare kltterklubb Gstrike kltterklubb Gteborgs kltterklubb halmstad kltterklubb helsingborgs kltterklubb hexans kltterklubb hrjedalens kltterklubb hga kusten kltterklubb hglandsklttrarna, smland Jnkpings kltterklubb Jsse klttersllskap kalmar kltterklubb karlskrona bergsportfrening karlstads kltterklubb kiruna kltterklubb, k3 kltterklubb Granit kviberg kltterklubb Linkpings kltterklubb Luleklttrarna Malm kltterklubb nordingr kltterklubb norrkpings kltterklubb norrtlje kltterklubb rdmans kltterklubb skellefte kltterklubb kfuM sknes kltterklubb slagrnbergets kltterklubb solna kltterklubb stockholm kltter- och sportsllskap stockholms kltterklubb sundsvalls kltterklubb sderkpings kltterklubb Tunabergs hgfjlls- och kltterklubb ume kfuM ume kltter- & hgfjllsklubb uppsala kltterklubb varbergs kltterklubb visby kltterklubb vrnamo kltterklubb vsterviks kltterklubb vsters kltterklubb re skidalpina frening redalens kltterklubb lands kltterklubb rebro kltterklubb stersunds kltterklubb stersunds skidalpina frening Peter Jannborg andr Jonsson filip arvidsson stefan Jansson Joakim victorin Daniel borg Joakim halvarsson c/o Joel berglund Peter hildingsson Jenny sander Dan hansen Lars svensson David Marberg Jonas kerlund Tomas Wintje
swedbank 8147-1993296102-3 PG 859096-0 PG 609833-9 PG 148519-2 5606-3860 PG 221533-3 PG 8354378-5 PG 4548024-1 PG 352622-5 PG 690574-9 bG 5865-5127 bG 5104-8742 PG 6294110-9 PG 113016-0 bG 5476-1762 PG 4301634-4 PG 504185-0 bG 325-2269 bG 5301-1599 PG 967107-4 bG 5280-1750 bG 5829-8985 PG 50 41 96-7 PG 151553-5 PG 4107248-9
kontakta klubben senior 300 kr, junior 175 kr senior 300 kr, junior 300 kr kontakta klubben kontakta klubben senior 600 kr, junior 400 kr senior 400 kr, junior 100 kr senior och junior 200 kr senior 400 kr, junior 200 kr senior 350 kr, junior 200 kr senior 300 kr, junior 200 kr senior 300 kr, junior 125 kr senior 400 kr, junior 200 kr kontakta klubben kontakta klubben senior 300 kr, junior 150 kr senior 400 kr, junior 200 kr senior 255 kr, junior 190 kr senior 350 kr, junior 250 kr, std 200 kr senior 250 kr, junior 150 kr, std 50 kr senior 300 kr, junior 200 kr, std 145/110 kr senior 300 kr, junior 90 kr senior 300 kr, junior 150 kr, std 100 kr senior 300 kr, junior 150 kr
klttercentret solna, banvaktsvgen 20 171 48 bergsundsgatan 11, 5 tr Mockasinvgen 23 Grnborgs, storgatan 73 gatan 5 C karlslund, vena Jrnvgsalln 20 box 7044 Granitvgen 4a borgmstaregatan 29 almvgen 1 krdavgen 31 sdra varvsgatan 50 katrinelundsvgen 8a klockagrd nn strandbergsvg 10 strandgatan 31 kpmangatan 17 rdmansgatan 12 hlje 116 117 37 126 39 852 30 614 34 577 92 903 28 907 02 752 43 432 41 621 43 331 95 593 31 722 19 830 15 830 10
387 31 borgholm 702 10 832 42 830 30 rebro frsn Lit
Junior eller senior ? Kontakta din klubb fr just era ldersgrnser. vill du komma till en klubbs webbsida kan du g in p www.klatterforbundet.se. Dr finner du lnkar till de klubbar som har webbsidor.
48
frbundsadresser
skf:s kansli: karin Persson, generalsekreterare, karin.persson@klatterforbundet.se idrottens Hus 114 73 Stockholm
FUnKTion SKF:s kansli, generalsekreterare SKF:s kansli, idrottskonsulent Styrelse ordfrande Styrelse kassr, vice ordfrande Styrelse ledamot Styrelse Ledamot Styrelse Ledamot Styrelse Ledamot Styrelse Ledamot (adjungerad) Valberedning Redaktr Bergsport Access Expedition Frbundskapten Seniorlandslag Frbundskapten Juniorlandslag Frbundskapten skidalpin Skerhet Tvling Utbildning-inomhus Utbildning-trad Utbildning-trnare Medicin Frbundslkare Expeditionslkare inTernaTioneLLa repreSenTanTer UIAA anti-dopingkommission (ledamot) UIAA medicinkommission (ledamot) IFSC regelkommission (ledamot) Anders Sderlund Johan Holmgren ke Nilsson Lillskogsvgen 13A Karlbergs grd 4B Krukmakargatan 133 34 Saltsjbaden 791 36 Falun 118 51 Stockholm anders.soderlund@proxima.se johan-holmgren@ltdalarna.se geoscope@gmail.com 070-491 70 43 073-679 02 54 070-730 28 32 naMn Karin Persson Jonas Paulsson Niklaes Nathn Arne Kanth Christian Lund Magnus Ericsson Pontus Tengvall Jim Wasmuth Pontus Axelsson Adam Blomberg John Liungman Christofer Urby Bjrn Kihlstrm Lars Hgstrm Reino Nicki Horak Martin Persson Ingemar Grsj Peter Hermansson Nikki Hammarstrm Martin Urby Torbjrn Olsson Marcus Lindahl Anders Sderlund Johan Holmgren
tel: 08-699 65 20
aDreSS/BoX Idrottens Hus Idrottens Hus Frgaregatan 16 B Letstigen 38 Vittervgen 105 3tr Strmbck 146 Gluntens vg 7 Bergs Backe 3 Vstmannagatan 47 Dalheimersvg 2 B Torsg 5 Bollungen 109 Folkungagatan 86a 2tr Pl 3386 Bergsvgen 38 Pumpmakargrnd 18 Stureplan 1 Hemmansvgen 18 Norrskogsvgen 3A Sysslomansgatan 39 Erik Sandsbergsg.6 Norra Gimonsvgen 7 Lillskogsvgen 13A Karlbergs grd 4B
e-post: kansliet@klatterforbundet.se webbsida: www.klatterforbundet.se

poSTaDreSS 114 73 Stockholm 114 73 Stockholm 451 32 Uddevalla 128 48 Bagarmossen 907 51 Ume 908 82 Ume 907 37 Ume 593 96 Vstervik 113 25 Stockholm 413 20 Gteborg 411 04 Gteborg 747 91 Alunda 116 22 Stockholm 437 34 Lindome 333 60 Svedalen 83151 stersund 582 21 Linkping 302 52 Halmstad 112 64 Stockholm 41507 Gteborg 169 34 Solna 907 38 Ume 133 34 Saltsjbaden 791 36 Falun TeLeFon karin.persson@klatterforbundet.se
Pg: 67 32 65-5 Org nr: 889202-3063

e-poST 08-699 65 20 08-699 65 21 070-258 85 99 070-690 26 48 070-654 72 16 070-635 66 35 073-342 49 29 070-373 74 66 070-54 54 233 073-902 31 21 031-788 71 31 070-329 11 61 073-651 08 20 031-795 27 25 0705-22 61 22 070-607 50 98 073-418 11 71 070-881 05 12 073-685 50 58 073-021 79 18 070-416 45 68 070-357 33 75 070-491 70 43 073-679 02 54
jonas.paulsson@klatterforbundet.se ordforande@klatterforbundet.se kassor@klatterforbundet.se christian_lund@kommunicera.umea.se magnus.eriksson@norr.johnbauer.nu ptengvall@spray.se jim@vkcenter.se pax@akro.org Adam.Blomberg@volvo.com bergsport@brant.se christoferu@yahoo.se bjornkihlstrom@yahoo.se larshogstrom@hem.utfors.se jfk@klatterforbundet.se Martin_persa@hotmail.com ingemargrasjo@gmail.com peter.hermanson@halland.net nikki@friluftsven.se instruktor@mail.com vertikal@swipnet.se marlindahl@gmail.com anders.soderlund@proxima.se johan-holmgren@ltdalarna.se
aTT kPa frn kansLIET

Gr p fljande stt: Betala in p Plusgiro 673265-5, skriv ditt namn och adress tydligt samt klubbtillhrighet. Skriv p inbetalningen vad du bestller. Om det inte fr plats s skicka grna uppgifterna med e-post till kansliet@klatterforbundet.se. OBS! P alla priser tillkommer frakt enligt nedan (gller ej tygmrken). Fr bestllning mot faktura tillkommer 50 kr i expeditionsavgift. Alla priser inkluderar moms. Fraktpriser: 1 st bok 55 kr, 2 st 60 kr, 3-4 st 150 kr, 5-10 st 250 kr 1 st kompendium 10 kr, 2 st 20 kr, 3-4 st 30 kr, 5-10 st 60 kr 1 st loggbok 10 kr, 2 st 20 kr, 3-4 st 20 kr, 5-10 st 40 kr Topprep/ledkort >100 st=10 kr, 100-200=20 kr, 200-500=40 kr Fler ex n 10 eller andra frgor? Kontaka grna kansliet s hjlper vi dig med bestllningen. Tel: 08-699 65 20 BcKer & KoMpenDier
aTT kPa frn frfaTTarE

KLTTerFrare Bohusfrare 2002. bestlles p www.bohusguide.tk, 350 kr + frakt Fyrkantenomrdet, 1997, lvsbyn-boden-niemisel-Pite, 120 kr. Pg 629 41 10-9, Luleklttrarna Klttring i Gteborg, Gteborgs kltterklubb, 350 kr, bestlles via www.gbg-guiden.info Jmtland, stersunds kk Klttring i Sverige 1996, 37 klippor 450 leder! 290:- Pg 168 34 23-6, Patrik Leje. SLUTSLD! Sportklttring i Vstervik, Linkping och Hglandet, 1999, 150:Pg 479 51 96-7 Stegeborg och Sderkping 2001, bjrn holst, tel 0121-400 54 Uppsala, uppsala kltterklubb
Stora Klippklttringsboken av Per Calleberg. Faktabok om det mesta inom klttring. Klassiker! 256 sidor. F kvar! Medlemspris 200 kr Ordinarie pris 300 kr Topprepsklttring inomhus Kurskompendium av Rasmus Jansson. Medlemspris 70 kr Ordinarie pris 90 kr MrKen SKF:s tygmrke ca 7,57,5 cm.
Svensk klttring pionjrerna av Ewa Hellstrm. Klttringens historia. Medlemspris 150 kr Ordinarie pris 200 kr
Firning och Klttring Frsvarsmaktens bok om firning, kamratrddning, laviner mm. Medlemspris 650 kr Ej medlem 750 kr
Svenska Kltterfrbundets Loggbok Skriv in dina kltterturer, kurser m.m. Medlemspris 80 kr Ordinarie pris 100 kr
Ume, ume kltterklubb gelsjn, 1995, 198:- Pg 476 11 16-5, fredrik schlyter Klttring i Kilsbergen med omnejd, rebro kltterklubb 2007. 240 kr. Pg 49 11 39-2. www.orebroklatterklubb.com Klttring i Sdermanland, 2007. 329 kr (inkl frakt). Pg 100 14 83-5. Mer info p www.dangerzone.se KoMpenDier
Kebnekaisefrare del 1 Kompendium, kopia av Rossipals. Medlemspris 30 kr Ordinarie pris 50 kr
Kebnekaisefrare del 2 Kompendium, leder efter 1952. Medlemspris 30 kr Ordinarie pris 50 kr
oBS! Glm inte att betala fr frakten.

Topprep och ledkort Grna kort fr topprep Rda kort fr ledklttring 1-100 ex: 10 kr styck > 100 ex: 6 kr styck
att klttra p vggarna en handledning fr inomhusklttring 60 kr + porto, Pg 467 96 58-7, Johan Lindstrm, Godhemsgatan 13, 414 68 Gteborg. e-post: johanuk@ spray.se Hghjdsmedicinskt kompendium 95 kr plus porto. bestlles direkt genom frfattaren, Johan holmgren, karlbergs grd 4b, 791 36 falun, tel: 0736-79 02 54. Daniel Bidnerfondens brevkort. Tio olika brevkort med kuvert. unika fotomotiv. 140 kr (inkl porto 40 kr) Pg 97 05 64-1.
instruktrsmrke ca 58,5 cm.
Fler kategorimrken (Klippa, Is, Inomhus) Pris 10 kr
Medlemspris 30 kr Pris 50 kr inkl ett kategorimrke.
SKF:s pins Liten pin att ha p jackan eller kavajen. Pris 15 kr
49
50
bergsguiden
Kltterprylar till bra priser !
tel 0970-251 83
leder dig till den bsta utrustningen och sknaste arrangemangen.
Wooperpaddan1600:Miniwoopern1450:- Tacopaddan1650:-
Kurser Paddor Skor

www.bohusklattrarna.com Tel: 070-658 30 74
nsta nummer
ute 15 juni.
manusstopp 1 juni.
e-post: bergsport@brant.se
51
svenska kltterfrbundet, Idrottens hus, 114 73 stockholm
PosTTIDnInG b PorTo bETaLT

Bergsport 145 Mar 2010

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Bergsport 145 Mar 2010

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

huvud

#145 mars 2010 Pris: 50 sek.

Kosovo Reuterswrd Libanon

I Butiken hittar ni produkter frn

Kltterkurser 2010 Grundkurs Fortsttningskurs Multipitch Aid Rddning

+ mnga fler kvalitetsmrken

Besk grna vr kltterbutik i Uddevalla!

Inte stark nog

Innehll Mars 2010

ROC NOIR JACKET

ROC NOIR PANT

du hller vl koll p accessen?

www.klatterforbundet.se accesstrff i tunaberg

Svenska Kltterfrbundets Accesskommitt

Stockholm Climbing festival

Bergsport #145 mars 2010

konferens med Sveriges friluftsorganisationer

2009 Pris: 50 sek.

Bergsport #145 mars 2010

kylan gJorde SJu SyStrarna kltterbara

Bild: anders mordal / www.fjordnorway.com

brISt p IS p kWangde Sharma stter ny 9a+ Stoppade flt

boulderpark till Hgans

Ett plitligt skydd betyder allt i vildmarken

Alla Hillebergtlt har:

kte till patagonien

Hg spnning i nytt gteborgsgym

uIaa Mountain ethics declaration

Bergsport #145 mars 2010

Givmild med ider

En del av svensk kltterhistoria

Bergsport #145 mars 2010

nya antIdopIngregler 2010

Klttermedicinskt mte till Sverige 2011

Bergsport #145 mars 2010

Text: Henrik Nilsson

utsikt frn bten, storvggarna nalum och ula.

Bergsport #145 mars 2010

frutti del mare. Bild: mattias selldn

frsta synen av Hermelnbjergs sagovgg. Bild: mattias selldn

terhmtning i basecamp. Bild: mattias selldn

Bergsport #145 mars 2010

fr mycket av det goda. Bild: mattias selldn

Henrik nilsson fljer. Bild: martin urby

Bergsport #145 mars 2010

Basecamp. Bild: Henrik nilsson

calle p tung anmarsch mot Hermelnsbjerg. Bild: martin urby

martin p fjrde replngden p Hermelnsbjergs stvgg. Bild: calle martins.

The Corner och Mountn Fayette

Svenskar p spektakulr nytur

Text: Calle Martins

Bergsport #145 mars 2010

Bergsport #145 mars 2010

koMMunIkatIonSMISSar oCH Slarv InoMHuS

ngra exempel p olyckor

allvarlig olycka p inomhusvgg

Bergsport #145 mars 2010

Hur Hala r dIna SlIngor?

A. Rafael Jensen Auktoriserad instruktr och medlem i skerhetskommittn.

Bergsport #145 mars 2010

Bergsport #145 mars 2010

Bergsport #145 mars 2010

Hermelnbjerg p grnland badar i varm kvllssol. Bild: mattias selldn.

fredrik strng klttrar vid gullmaren i Bohusln. Bild: annelie pompe