You are on page 1of 52

SvenSka kltterfrbundet

#147 september 2010 Pris: 50 sek.

potrero chico + ailefroiDe

2 x lngtur

Kruxet med GseborG


mental KlttrinG
trning

Debatt

maGnus midtb
Bergsport #147 septemBer 2010

Mt norska esset

bilDspecial

Kvalya

Innehll sePtember 2010


11 14 20 22 24 25 38 40 42 Magnus Midtb El Potrero Chico Cese Stockholm Climbing Festival Trning med Maja Fresk Skarpladdat Cordelia Hess Mental trning Ailefroide

I Nordnorge kan allt hnda. Hr en pflugen strandraggare i grtfjord. missa inte bildspecialen frn Kvalya p s 27 till 33. Foto: Johan persson

UNder BelgrINg
Jag brjade med att knpa ihop en arg ledare om yttrandefrihet, om klttringens bngstyriga, frihetslskande sjl, och en massa annat blaha blaha. Ibland lnar det sig att skriva av sig nr man r sur och sedan gmma skrpet dr man inte hittar det. Fr svensk klttring r under belgring, och inga undanflykter hjlper. Det r inte nn annans fel hela tiden. Det r inte dumma politiker, sensationslystna journalister, elaka markgare och nedskrpande turister mot vlmenande, lgmlda, helnyktra idrottsutvare. Vi klttrare strular till det fr oss om och om igen. Och nu r det banne mig hg tid att vi rycker upp oss. Christoffer Urby (ls hans desperata vdjan lngre fram i tidningen) och resten av accesskommittn skulle vilja arbeta fr att gra fler klippor tillgngliga. En offensiv ambition som skulle kunna ppna fantastiska omrden om den lyckades. Hittills har man istllet ftt gna sig t ren brandslckning. Vi r inte p vg mot fler klippor, utan frre. Hoten mot svensk klttring har knappast varit tydligare n denna sommar. Hallinden, Kullaberg, Viks-Kile, Gseborg... Det r bara ett axplock bland klippor dr orosmolnen hopat sig denna sommar. Engagemanget finns, tminstone om man tittar p diskussionsforumen. Men det r handling som rknas, inte en massa sturska inlgg p ntet. S om du inte redan r involverad kan denna hst vara ett bra tillflle att g med i lokalklubbens accessgrupp. Eller s blir du aktivist i det lilla. Var undantagslst vnlig och trevlig mot nrboende. Var ppet heligt frbannad p klttrare som felparkerar, skrpar ner eller vsnas. Starta trning fr barn eller funktionshindrade, och vinn dina kommunpolitikers krlek och respekt. Bli helt enkelt en del av lsningen istllet fr att gmma dig i nrmsta bouldergrotta. Fr nsta gng kan det vara din klippa som stngs.

John Liungman

Klttrarens Mecka
I butiken p Sveavgen i Stockholm hittar du ett nytt tredje vningsplan med massor av kltterprodukter frn vrldens ledande varumrken; t ex Petzl, Black Diamond, LaSportiva, Tendon, Mad Rock, Wild Country, Arc'teryx. Hr finns allt fr bouldring, traditionell klttring, inomhusklttring, via ferrata och isklttring. Vlkommen in fr att klmma och knna p produkterna och snacka lite klttring och ventyr!

Petzl W Elia Damhjlm

Hjlm fr klippklttring, finns i olika frger. Speciellt utformade fr kvinnor, nu kan du till och med f plats med uppsatt hr!

749:-

Black Dimond Repsck

Skydda ditt rep med BD repsck. Har ett replakan insytt fr snabb och enkel uppackning p berget, finns i flera frger!

469:-

Bergsport Utges av sveNsKa KltterFrBUNdet redaKtIoNsadress teleFoN e-post redaKtr layoUt prepress aNNoNsBoKNINg prodUceras av trycK Bergsport, Amalia Jnssons g 16, 421 31 Frlunda Tel. 031-743 21 71 bergsport@brant.se John Liungman Lotta Bernhed, Zetterqvist tryckeri Zetterqvist tryckeri Fredrik Johansson, Tel. 031-743 20 85, fredrik@brant.se ZetterQvist Frlag AB, Tel. 031-743 20 80, fax 031-743 20 90 Zetterqvist tryckeri, Gteborg

Friends

Friends, i alla storlekar, fr att passa alla typer av sprickor svl smala som breda. Fr traditionell klttrning. ven ett stort utbud av kilar och annan tradd utrustning.

BERGSPORT kommer ut med fyra nummer per r. Redaktionen ansvarar ej fr icke bestllt material. Texter redigeras och kortas efter behov. Bilder kan komma att beskras. sikter i artiklar och debattinlgg r frfattarens och inte redaktionens. omslagsBIld Alexander r antagligen etttio meter hga rauken naturskna kltterUlorna Rydn bestiger den av Sveriges mest Gullstugan vid Langhamars p norra Gotland. Raukarna frlapar sol p s lnge man strandkanten. men omrden. Peter Schn man klttra p 7a+ intill inte skadar stenen, stenkvaliteten r inte den bsta. Fornlmningar i Visby fr man dremot inte klttra p. Foto: Marieanne Rydn

Omslagsbild: Foto: POA

sveavgen 62, stockholm tel: 08-24 30 02 | www.naturkompaniet.se

www.poaphotography.com

nyheter

reuterswrd och Hellstrm nya hedersledamter


p frbundsmtet 2010 beslutades att utse mikael reuterswrd (postumt) och Hans Hellstrm till hedersledamter i kltterfrbundet. mikael reuterswrd med vnner blev 1988 frst i vrlden att klttra pioneer ridge till frtoppen North summit p denali, i alpin stil. 1990 ndde reuterswrd som frsta svensk toppen av everest. 1991 gjorde han ett frsk att n toppen av gasherbrum II, varifrn reuterswrd hade tnkt sig flyga ner med parapent. Han var ca 100 hjdmeter under toppen d han valde att vnda.1994 klttrade reuterswrd och oskar Kihlborg sjlvstndigt utan fasta rep frn ovan om lger tre (ca 7 200 moh) p lhotsewall och upp till toppen av lhotse. reuterswrd gjorde s utan syrgas. reuterswrds prestationer fr anses lngt underskattade i svenska sammanhang. Hasse Hellstrm blev alpinisfrbundets frsta ordfrande 1973 (vi fick 1974 namnet sKF) och har jobbat som verksamhetsrevisor sedan 2008. Hasse har gjort mycket mera. Han deltog p den frmsta svenska kltterexpeditionen hittills, dvs grnland 1966, och blev dr undsatt frn en glacirspricka av sina expeditionskamrater. detta var innan satellitelefonens tid. sedan brt Hasse den svenska fronten med den frsta 6-/5.10a i Hggsta 1967, som fortfarande heter Omjliga vggen. drtill kommer mnga tillfllen, d han var med som instruktr p frbundskurser bland annat vid Kebnekaise. och nr vi frskte p Nordsidan av everest, var Hasse med som kltterledare. drutver har han reviderat sKFs stadgar mer n en gng. Rafael Jensen

vSterSare knckte bouldermtter


lrdag den 5 juni anordnade vsters kltterklubb Bouldercamp 2010, ett utomhusarrangemang i skogarna kring svan norr om vsters. Jonas Franzn och Johan ernlund frn vsters kltterklubb hade borstat upp drygt femtio problem i ett helt nytt omrde. deltagarna, ca 50 personer frn vsters, eskilstuna, Uppsala och stockholm fick prova p problem i varierande grad frn l (ltt) upptill 7b. trots stundvis stekande sol repeterades de flesta problemen och dessutom blev ett flertal av de kvarstende projekten gjorda. alla var mycket njda med arrangemanget och imponerade ver detta nya boulderomrde. Fina priser frn Houdini lottades ut till deltagarna. Ny frare finns upplagd p vsters kltterklubbs hemsida - http://www.vkkclimbing.se/

To my mind, claiming to have truly climbed Everest with all of these aids is a little like someone claiming to have run a mile in four minutes when they did the running on a treadmill while hanging in a harness above it, just moving their legs a bit while sipping a Frappuccino. Its really not the same thing.
Will gadd i tidningen explore, angende att s mnga frelser om mount everest, dr varannan som frsker kommer upp, och s f frelser om snt som r verkligt svrt.

norska klttrare dominerar i bergen


vra kltterkompisar i vst producerar supertalanger p lpande band just nu. 21-riga stenkrossen magnus midtb satte frst Ali Hulk Extension (9a+) i rodellar, och bredde sedan p med att fixa ven sittstarten som med en grad p 9b r en av vrldens hrdaste leder som repeterats. midtb intervjuas p sid 11. en annan ung norrman har ocks visat framftterna i slutet av sommaren. sindre sther friade den gamla bigwall-leden Arch Wall p trollvggen med sin far ole Johan som partner. Uppgifter kring bestigningen har varit sparsmakade och graden r oklar, men att detta r en av de starkaste prestationerna i skandinaviska fjll p mycket lnge, det r de flesta verens om. leden klttrades frsta gngen av ed och Hugh drummond 1972. Under 21 dagar fick britterna uppleva 41 replngder, kldskador, och aid upp till a5.

Bergsport #147 septemBer 2010

ROND OCH LAUB


Rond och Laub Jacket i tvlagers Gore-Tex. Ventilation under rmarna. Vattentt frmre dragkedja med invndig frontsl. Trepunktsjusterad huva stor nog att rymma en hjlm. Tre ytterfickor, tre innerfickor i mesh, en liftkortsficka. Avtagbart snls som gr att koppla ihop med Rond och Laub Pant. Rond och Laub Pant har smidig midjejustering och platta i lndryggen som sknker byxan en suvern passform och komfort. Fyra fickor och tv ventilationsppningar med mesh invndigt som effektivt hller snn ute. Snls i de frstrkta bensluten. Byxorna gr ltt att koppla samman med Rond och Laub Jacket. Vikt: Jacka 820g herr, 700g dam Byxa 650g herr, 590g dam Pris: Jacka 3 499 sek Byxa 2 999 sek tierra.se

nyheter

mISSa Inte...
9-10 oktober teknisk examination klippa plats:tunaberg pris: 2800kr anmlan senast 30 sept till instruktor@mail.com 16-17 oktober Pedagogisk examination klippa plats: gteborg pris: 2500 kr anmlan senast 30 sept till instruktor@mail.com 13-14 november Instruktrsseminarium plats: gteborg pris: 500 kr se www.klatterforbundet.se fr mer information 4 december accesstrff Idrotten hus stockholm. Inbjudan skickas ut till klubbarna under hsten. 12-13 marS Isinstruktrsexamination plats:trngslet pris: 2900kr se www.klatterforbundet.se fr mer information

nya planer p accesstrff


den rliga accesstrffen, som skulle ha hllits i vras, blir nu av i december istllet. vi kommer att hlla till p Idrottens hus i stockholm lrdag 4 december. det r allts ett endagsarrangemang. access blir en allt viktigare frga nu nr vi blir fler som klttrar ute p klipporna i sverige. vi uppmanar drfr alla klubbars accessansvariga att anmla sig till trffen. det finns mycket vi behver utveckla och frbttra inom accessomrdet. Kontakter med myndigheter och samordning mellan klubbar r bara ngra viktiga punkter i accessarbetet. en inbjudan med program kommer att skickas ut till klubbarna under hsten. du som r accessansvarig i din klubb, se till att boka in 4 december redan nu!

dags att ska pengar frn Idrottslyftet


som informerades i frra numret av Bergsport r det dags att ska nya pengar i idrottslyftssatsningar. vi gr nu in i r 4 i rF:s idrottslyftssatsning och i r har vi 408 000:- att dela ut till klubbarna fr olika barn- och ungdomssatsningar. vi har satt upp tv datum fr anskningar under r 4: 30 september och 31 januari. s kom igen nu och stt fart p era barn och ungdomar! mer information om idrottslyftet finns p klatterforbundet.se

lttviktAre
HANwAG drifter Xcr
Vlventilerad Vattentt Greppsker

HANwAG-skor fiNNs Hos NAturkompANiet ocH ANdrA vlsorterAde friluftsbutiker. fr iNfo riNG 0660-211040

www.HANwAG.de

Bergsport #147 septemBer 2010

A KALLAR DET FUSK! VISS


Hsten r p G. Kp ett par Mad Rock och snd hrdare n ngonsin, oavsett om du nter inomhus eller satsar p en tripp till Fontan. I Mad Rocks prisvrda sortiment hittar du allt frn nybrjarskor till avancerade toppmodeller. Kolla t.ex. in det nya msterverket Mugen Tech Lace:
Hampafodrad insida hller skon frsch lngre. Tajt passform fr maximal prestanda och precision.
Mugen Tech Lace 1.000 kr NYHET!

Ovandel med friktionsgummi som gr dig till en mstare p t-hookar.

En aggressiv Hooker Heel som har kanter precis verallt och gr att du hlhookar bttre och lngre ven p kassa grepp. Mad Rocks nya Science Frictiongummi har galen friktion p alla typer av klippor.

Klassisk slt sula med superfriktion. Spetsig tdel gr det lttare att komma t smlister och pockets.

Demon 1.100 kr Kungen av brant-skor

Nomad 750 kr Prisvrd basmodell

On Sight (dam-Flash) 850 kr Tjej-favorit

Flash 850 kr Storsljande allroundsko

Con-Flict 1.000 kr Mjuk prestandasko

Fler skomodeller samt Mad Rocks crash pads, selar och tillbehr hittar du p www.granitbiten.com

G RANI T B ITEN
AT LASM U REN 2 S-113 21 STOC KHOL M, S WE DE N TE L . +46 8 611 39 49 FAX. +46 8 611 39 12 inf o @g ranitb iten.com www.g ranitb iten.com

nyheter

fredrik ericsson omkom p k2


sverige har frlorat en av sina absolut frmsta alpinister. Fredrik "Frippe" ericsson omkom under en toppattack p K2 den 6 augusti. Ingen hade tidigare under sommaren ntt ovanfr lger 4. Frhllandena hade varit dliga med varmt vder och mycket stenslag, och flera klttrare i lger 4 valda att avvakta med ett toppfrsk natten till den 6 augusti. en vderlucka hade dock frutsptts, vilket gjorde att Fredrik gick mot toppen tillsammans med sterrikiskan gerlinde Kaltenbrunner och partnern trey cook. trey beslt dock att vnda. Fredrik befann sig ngonstans i trakten av det parti som kallas Bottleneck d han fll, troligen medan han hll p att rigga ett ankare, och fortsatte utfr branten ca 1000 m. gerlinde hittade en skida men det dliga vdret gjorde det omjligt att se Fredrik och hon brjade drfr klttra nert. Fredriks kropp observerades senare ngra hundra meter ovanfr och t sidan frn lger 3, men det ansgs fr farligt att frska n honom, inte minst d vdret frsmrats och lavinfaran var stor. Fredriks ml var Foto: Fredrik schenholm att som frst i vrlden ka skidor frn toppen av K2. I projektet ingick ocks att s smningom skida ven frn Kangchenjunga och everest. Fredrik har under flera r tillhrt den absoluta vrldstoppen i denna typ av extremkning. Han ansgs dessutom vara en ypperlig alpinist, med stor erfarenhet frn svl alperna som Himalaya. Han besteg flera 8000-meterstoppar utan syrgas och sherpas, med skidor p ryggen och pjxor p ftterna. rstyrka, skicklighet och ett gott humr skaffade honom mnga vnner bland de frmsta karna och klttrarna i vrlden. Frippe blev 35 r gammal.

Policy fr lednamn planeras


I samband med den diskussion som uppstod kring lednamnen i gseborg har styrelsen meddelat alla berrda att kltterfrbundet (a) tar frgan p strsta allvar, (b) inte har ngot inflytande ver namn och (c) kommer ta fram en namngivningspolicy som klargr vr position och att vi dr kan rekommendera att frstabestigare vljer namn som inte uppfattas som sttande. detta var i vr mening det bsta sttet att undvika framtida problem. policyn rr namngivning och inte vilka namn som r bra eller dliga. det r ocks viktigt att frst att det r framtriktat - det sger ngonting om hur namngivning br g till enligt vr vrdegrund - inte en uppmaning att ndra befintliga leder. en policy r en sikts- eller avsiktsfrklaring. vilken sikt vi skall ha och hur den skall tillmpas r nu en frga som styrelsen skall behandla. oavsett hur sikten formuleras kommer frbundet aldrig varken vilja eller kunna bestmma hur namn fr sttas eller terges i frare. vad vi kan gra r att sga hur vi tycker att namngivning br g till i enlighet med den vrdegrund som vi har. eftersom det r en accessfrga kommer styrelsen arbeta nra med accesskommittn. Frbundet kommer ocks att diskutera hur vi p bsta stt skall engagera vra klubbar i frgan och uppmanar redan nu alla klttrare att hra av er till er klubb och bertta vad ni tycker. Styrelsen

kltterprojekt i vstervik fr 1,7 miljoner


graNIt r ett projekt dr vsterviks turistbyr, vsterviks kltterklubb och ett antal fretag inom besksnringen tillsammans ska arbeta fr att gra vstervik till den naturliga kltterdestinationen i sverige. Nyligen beslutade lnsstyrelsen i stergtland att godknna projektets anskan om finansiering p 1 747 000kr. dagens ca 500 kltterturister/r frvntas ka till 5000 under projekttiden som r tre r. - Klttring r en intressant produkt som vi tycker varit relativt outvecklad i sverige. vi r mycket glada att f det positiva beslutet frn lnsstyrelsen s att vi nu kan stta igng och ta det frsta steget mot att bli en kltterdestination att rkna med i sverige, sger stina porsgaard som r turistchef i vstervik. graNIt ska gra klttringen i vstervik tillgnglig fr klttrare frmst frn sverige men ven frn vriga vrlden. det r med utgngspunkt ur de potentiella affrsmjligheter som finns i klttring och bouldering som besksnringen involveras. Fretag som arbetar med boende, mat och aktiviteter deltar genom att paketera kltterupplevelser som sedan sljs frmst via Internet. I projektet ingr att skylta upp de utvalda kltteromrdena, byta ut gamla bultar, ordna med parkering och rensa sly. Information om bergen och boulderomrdena har redan samlats in och kommer att publiceras p en gemensam webbportal.

bytes: massage mot takpannor


efter flera rs aktivt arbete i en av frbundets kommitter s blev jag avtackad vid senaste frbundsmtet. som tack fick jag ett presentkort p Kungskliniken i gteborg, som erbjuder massage, Qi-gong, akupunktur mm. gr ven att anvnda i malm. en present som nog gavs med med en god tanke, men som missade mlet med mnga meter. drfr vill jag nu slja detta presentkort (vrde 600 kr) till hgstbjudande. pengarna kommer att g till Bohuslns Kltterklubbs takinsamling. Hr av er till per.forsberg@yahoo.com. Jag vill passa p att uppmana styrelse och kansli att inte kpa ondiga och opersonliga presenter till de som ska avtackas. strunta i dyra buketter och spa-behandlingar, jag tror inte det r dr frbundet borde lgga sina pengar. Kp nt kul, eller strunta i det. Per Forsberg

efterlysning - gamla bergsport till kansliet


p kansliet finns ett arkiv med gamla nummer av Bergsport. Nr vi har gtt igenom arkivet s har vi upptckt att det saknas tv nummer: juni 1974 och december 1995. vi gr drfr en efterlysning av dessa nummer. om du sitter p ngon av dessa tidningar och kan tnka dig att sknka dem till kansliet s skulle det vara vldigt uppskattat. Kontakta i s fall kansliet p 08-699 65 20 eller kansliet@klatterforbundet.se
SVE NS KA KL TTE RF

#142 juni 2009

RB UN

Pris: 50

DET
sek.

Bergsport #147 septemBer 2010

-CE E? IRATA TRAR IKLT TR R INDUS RS F 1 KU V G NI OMS KR + M 4.500 1 ER P LS M

bli ill duIFIERAD V RT

ro

ess eacc p

.se

INGENJRSTEKNIK P HG HJD
Rope Access Sverige AB grundades 1997 och r det enda fretaget i Sverige som r ackrediterat av IRATA, vrldens hrdaste skerhetsstandard fr hghjdsarbete. Vr huvudverksamhet r besiktning och underhll p hg hjd t industrin med marknadsomrden bro, kraft och processindustri samt utbildning i skert hghjdsarbete. Ls mer p www.ropeaccess.se

ordfrande har ordet

pontus axelsson:

Skes: Sveriges bsta klttrare


Vi har haft en hndelserik klttersommar med utbildningar, lger, festivaler, olyckor, mediadrev, svenska msterskap och sist (och minst) nya styrelsens frsta mte. Styrelsen har tillsammans med kansliet och kommitterna inlett arbetet med uppdragen frn frbundsmtet. Vi har ocks startat projekt kring elitsatsning, friluftspolitik, kommunikation och strategisk utveckling. Jag skall inte grva ner mig i detaljer om du r intresserad s ls mer p hemsidan men jag vill ta tillfllet i akt att nmna vrt nya idprogram. Idprogrammet r det frsta steget i ett mngrigt initiativ fr att frbttra frbundets lngsiktiga arbete. Programmet fljer SISU Idrottsutbildarnas modell mlstegen, som definierar sju steg fr strategisk planering och uppfljning: verksamhetsid, vrdegrund, vision, verksamhetsomrden, ml, strategi och handlingsplan. Arbetet startade under 2009 och programmet antogs, efter en remissrunda till alla landets klubbar, enhlligt av frbundsmtet 2010. Senast nsta frbundsmte skall mlstegen tillmpas i alla kommitter och vi fr tydligare ml, strategier och handlingsplaner i enlighet med idprogrammet. Just nu hller vi p att bryta ner arbetet i delmoment. I frra Bergsport skrev jag att kommunikation str hgst upp p dagordningen fr frbundet just nu. Det gller fortfarande och vi har de senaste veckorna ftt va p vra frdigheter i kommunikation med media och politiker. Som organ ansvarigt fr klttringens kontakt med myndigheter r det vrdefull kunskap, men vi vill framfr allt bli bttre p kommunikation med klubbar och klttrare. Vi har med viss framgng kat vr nrvaro i sociala medier och har idag ver 500 klttrare som fljer oss dagligen. Det r en bra brjan, men vi har fortfarande lng vg att vandra. Samtidigt som vi naturligtvis vill fortstta att utveckla vr dialog med klttrare, r en ttare kontakt med vra klubbar ett mste. Vilken som r den bsta lsningen vet vi inte riktigt n, men jag hoppas att du snart fr hra att vi har varit i kontakt med just din klubb. Nsta viktiga frga fr frbundet r rekrytering. Frbundet har redan idag mnga duktiga eldsjlar i vra kommitter, men vi behver fler. Styrelsens projekt behver ocks kapabla medarbetare. Vr allra viktigaste tillgng som frbund, och det som gr strst skillnad fr vr framgng, r duktiga mnniskor. Jag vill att du som vet att du r riktigt vass p ngonting som ocks skulle vara roligt att gra fr klttringen i Sverige hr av dig till mig. Jag vill f tag p Sveriges bsta klttrare inte p plast, klippa eller is utan p kommunikation, marknadsfring, juridik, grafisk design, webbutveckling osv. Jag kan erbjuda hga krav, sena kvllar, dligt betalt, negativ kritik p bloggar och den tillfredstllelse som endast fs genom att stadkomma underverk tillsammans med andra riktigt vassa individer. Mitt telefonnummer finns lngst bak i tidningen. Ring. Pontus Axelsson Fr att lsa mer om styrelsens arbete, g in p http://bit.ly/bergsport

10

Bergsport #147 septemBer 2010

magnus midtb

vrldStoPPen
Norrmannen Magnus Midtb (snart 22) r kanske nordens formstarkaste klttrare just nu. Frutom att han nyligen snde av Ali Hulk Extension, 9a+, i Rodellar s har han ven klttrat ngra imponerande onsights i graderna 8b+ och 8b. (Han satte dessutom 9b-varianten av Ali Hulk efter intervjun, reds anm). Nyckeln till framgng verkar vara systematisk och varierad trning dr den ena muskelgruppen vilar medan den andra trnas (vldigt lite vilodagar allts). Magnus har mnga tvlingsframgngar i sitt CV men de senaste ren har han fokuserat lite mindre p tvlingsklttring och koncentrerat sig p att bara klttra s mycket som mjligt ute p olika typer av sten runt om i vrlden. Favoritlandet r Spanien med dess ondliga antal klippor och potential. Magnus har likt mnga andra vrldsklttrare ett frhllande med en annan klttrare eftersom det underlttar besluten om vad man ska hitta p fritiden:). Magnus flickvn r den talangfulla Sasha Digiulian (18) ifrn USA som nyligen onsightade 8a+ i Spanien. Eftersom Sasha hller p att slutfra skolan hemma i staterna s blir det frutom resorna i Europa en del turer ver Atlanten fr Magnus. I USA har Red River Gorge, med dess lnga pumpande leder, snabbt blivit ett favoritstlle. Med anledning av Magnus rakt stigande formkurva och ringa lder hrde jag av mig till honom fr en kort intervju:
Lever du fr att kLttra just nu eLLer finns det ven andra intressen?

Ung norrman i
Jeg tar noen fag (distanskurser) over internett. Dessuten tilbringer jeg mye tid med kjresten min Sasha DiGiulian. Hun har fremdeles ett r igjen med skole. Men etter det kommer vi til reise rundt (hovedsaklig i Europa) sammen.
skuLLe du kaLLa kLttring en fritidssyssLa eLLer LivsstiL p det stt som du utver sporten?

Det er helt klart en livsstil! Hele livet mitt dreier seg rundt klatring. Jeg har lrt mye utover bare det klatremessige. Jeg aner ikke hvordan livet mitt ville sett ut i dag hvis det ikke hadde vrt for klatring, men en ting er sikkert Det hadde ikke vrt like spennende. Jeg er utrolig takknemmelig for at jeg fant klatringen. Livet mitt er som et eventyr, som jeg enn ikke vet hvordan vil ende.
Har du sttt p motgngar som gjort det jobbigt att fortstta?

Jeg gr igjennom perioder hvor jeg ikke er like motivert. Men det tror jeg er helt normalt. Hvis jeg ikke er motivert klatrer jeg ikke. Jeg fler at jeg blir bedre hvert r, men kurven gr ikke rett opp. Noen ganger, srlig i konkurranser kan jeg fle motgang. Noe som jeg tror skylles at konkurranser er veldig psykisk. Dessuten ker nivet hvert r. Jeg m innrmme at jeg noen ganger har vrt inne p tanken gi opp konkurranse-klatring. Det er et norsk ordtak som sier; Det viktigste er ikke vinne, men delta. Med denne holdningen tror jeg ikke man nr langt. Konkurranser er gy nr det gr bra, og slik tror jeg det er for de fleste. Jeg konkurrerer for gjre det bra, ikke for hente erfaring.
inne eLLer ute?

Ute, helt klart! Fr trodde jeg at den eneste mten komme i form p var

midtb p los borrachos del mascun, 8c+, rodellar - spanien. Foto: sasha digiulian

Bergsport #147 septemBer 2010

11

magnus midtb
plastikk-klatring. Men etter ha vrt i Rodellar noen uker har mitt syn p trening endret seg. Jeg har nok aldri vrt i bedre form enn jeg er akkurat n. Hvordan konkurranse formen min er vet jeg ikke, men s vet jo alle at det er ute-klatring som teller ;-)
bsta minnet? roadtrippar du fr det mesta eLLer r det mer korta visiter tiLL oLika kLttermekkan? tips p HusbiLsmrke?

Grnn var min barndomssalat, 7b+, i Loddefjord (min frste 7b+). Har aldri hatt en bedre flelse, noe som viser hvordan klatring er like gy p alle niver.
de senaste ren verkar det som om du aLLtid r i bra form ocH stndigt bLir bttre! finns det en anLedningen tiLL att du sLLan skadar dig ocH Lyckas HLLa dig i form?

Jeg foretrekker road trips. Det jeg missliker mest i denne verden er flyplasser p grunn av alle kene og alle formalitetene. Road trips gir meg en frihetsflelse! Fr brukte jeg dra p flere korte visitter, men jeg har etter hvert innsett at det ofte tar en stund tilpasse seg klatrestilen de forskjellige stedene. Derfor prver jeg n dedikere mer tid til hvert klatrefelt. Det er umulig g noe virkelig hardt p bare et par uker. Jeg hadde tidligere en Ford Connect som jeg var veldig fornyd med!
Hemma i norge r det ju rtt popuLrt med storvgg, r det ngot som Ligger ven dig varmt om Hjrtat?

De 8 siste rene har jeg aldri hatt mer enn 7 dagers hvile. Jeg tror en feil mange gjr, er begynne hardt p etter en lang periode uten klatring. En av de viktigste grunnene til at jeg aldri har vrt skadet tror jeg er at jeg gradvis har trappet opp treningen min. Kroppen min har over 11 r med klatring gradvis tilpasset seg den etter hvert (framver) hardere treningen. En annen viktig grunn til at jeg har holdt meg skadefri tror jeg er at jeg har trent veldig variert. Mye vekter og annen trening, for holde kroppen min allsidig sterk.
var ker du HeLst ocH kLttrar nr du viLL t den goa knsLan?

Det gjr det! Jeg hper etter hvert gjre mer storvegger. Jeg har alltid tenkt at jeg kan gjre storvegger nr jeg blir eldre og formen begynner dale.
ocH s kLassikern, ngra tips tiLL medeLmttan?

Lange lette flere taulengder (replngder) gir meg en mestrings flelse. Haha, eller s drar jeg til Spania og gr softe ruter!
buLtar du en deL sjLv eLLer kLttrar du endast andras Leder?

Selvflgelig! Gradvis trappe opp treningen (ikke begynne for hardt). Da tror jeg ogs det er lettere holde motivasjonen, som omhandler tips nummer to. Jeg tror motivasjon er det viktigste for bli god. Og motivasjon m selvflgelig komme innenfra - Jeg ser stadig flere tilfeller hvor foreldre spiller for store roller i deres barns karrierer. P samme mte som fotball fedre som str p sidelinjen og skriker. La barna utforske klatringen p egenhnd! Carl Johan Svensson

Jeg bolter litt selv, men ikke nok. Forhpentligvis fr jeg boltet mer i fremtiden. Jeg har drlig samvittighet for ikke ha boltet mer. Dessuten finnes det ikke en bedre flelse enn g en rute som man har boltet selv. Srlig hvis det er en hard en vil jeg tro!?
Har du ngot/ngra kortsiktiga/Lngsiktiga projekt? drmLed?

Fakta
NamN magnus midtb lder 21 Bor i Norge/Usa/spanien spoNsorer mammut, Frictionwalls och aaK trNare Nej Familj/relatioN mamma, pappa, 2 helsyskon/2 halvsyskon, flickvn sasha digiulian

En drm jeg har hatt lenge, er bolte noen harde ruter i Flatanger hulen og hulene rundt der. Potensialet for mange harde ruter! Jeg holder dessuten p med innspillingen til en Norsk klatrefilm (mer info p madeproductions.no).

Ngra meriter
Bsta resultat utomhus led: la Novena enmienda, 9a+ (santa linya, spanien) Bst resultat tvliNg led: Juniorvrldsmstare 2005, 5e plats World cup Kranj 2007, Nordisk mstare fem ggr Bsta resultat ute BouldriNg: gjeddehenget 8b/+ Bsta resultat tvliNg Boulder: 11e plats World cup vail, Usa 2010

12

Bergsport #147 septemBer 2010

access

kaPIllr kondenSatIon glmda kIlarS benSkrdHet


en halv generation tillbaka hade dag Kolsrud lmnat en liten kil som fast punkt p en ny led. ett r senare tog han Jappe plsgrd med p en resa till leden. Kilen verkade mindre frtroendegivande n nskat, ven om den fortfarande sg hel ut. de utsatte kilen fr kroppsbelastning, och wiren brast, vilket den inte gjort i nytt skick. stein tronstad skrev ett r tillbaka s hr om fenomenet: stlvajrar r olmpliga jmfrt med ktting d de bestr av en samling oberoende metalltrdar som ger vajern strre korrosiv yta vid samma tvrtsnitt p materialet. I den fuktiga miljn innanfr plasten har detta givit snabbare rostgenomtrngning. ett annat problem med vajern r att aggressiva provryck kan tnkas ge brott i enskilda trdar. testningen kan i s fall leda till att strukturen frsvagas, utan att det ndvndigtvis upptcks. (Fritt versatt ur hans rapport ddsulykke p Kvalya ved troms 17. juni 2009) problemet har ven en annan sida, ett fenomen som kallas kapillr kondensation. Kondensation r vad som sker i form av dimma ver en sj en tidig septembermorgon. dimman bestr av sm droppar som bildas nr varm fuktig luft avkyls s att den relativa fuktigheten lokalt kommer upp i 100%. Kapillr kondensation uppstr i de minsta skrynklorna i bergets yta och innebr d att det bildas sm droppar inne i de mikroskopiska skrynklorna. dropparna bildas ven nr luftfuktigheten understiger 100% och vi upplever det som dligt stick. man kan observera det genom att vga en sten p en mycket noggrann vg. det visar sig d att dess vikt varierar ngot ven vid torrt vder, dvs med luftfuktighet ett stycke under 100 %. de av lsarna som hnger klder p tork utomhus vet att de kan knnas tyngre och lite kladdiga ven utan regn eller dimma nr den relativa fuktigheten r hg men nd under 100%. med kapillr kondens bidrar en massa mikroskopiska droppar till vikten. Nr det gller wirar i wirekilar s uppstr kondensen i kontakten mellan wirarna. Wiren kommer drfr ofta att vara delvis fuktiga ven i torrt vder. detta kan ske ven utan plasthlje men frstrks antagligen av detta. alla wirens tunna trdar utstts drfr fr rost, ven nr de befinner sig mitt inne i wiren. I en utomhusmilj torkar de sllan upp tillrckligt fort fr att undkomma nedbrytningen. dessutom kommer ju dess till synas slta yta att mikroskopiskt sett vara skrynklig efter lite pbrjad korrosion. detta gller sjlvfallet ocks fr kamskringar med wire i stamsystemet. dremot mindre fr en gammal styvskaftad Wild country friend. pit schubert lr ca tio r tillbaka ha ptalat problemet i samband med via ferratawires. slutsats: runt om i bergen sitter kvarlmnade kilar. p leder dr man inte lyckades f ut den, p platser dr det firats av osv. dessa kilar br man aldrig lita p! Kilar som hittas kvarlmnad i berget ska alltid backas upp i firningssituationer. om man r omedveten om dess historia och de har suttit s lnge, att de har frlorat sitt lyster, d fr de grna plockas bort och slngas i metalltervinningen vid hemkomst lita inte p dem! Rafael Jensen med solid hjlp frn Jappe Plsgrd

accesschef nskar sig 6000 aktivister


I frra numret av Bergsport skte vi fler engagerade medlemmar till accesskommitn. en person svarade. sommarklttringen r snart till nda och facit lyder: Nrboende till klippan Viks-Kile p Tjrn har skickat ett mejl till kltterklubben och undrat varfr deras soptunnor r fyllda till bredden med sopor frn klttrare. Lnsstyrelsen har ftt upp gonen fr vildbultningen p Kullaberg och krver att klttrarna anger vart bultarna sitter och skickar in dispensanskningar fr alla fasta installationer. En utlndsk turist kr hela vgen fram till Hallindenklippan och frsvarar sitt tilltag med motiveringen det var s dligt skyltat, att om dom fr accessproblem s fr dom skylla sig sjlva. Accesskommittn fr in uppgifter som tyder p groende accessproblem i srmland, Norrkping, smland och stockholm. listan kan gras lng. sjlv klttrade jag i en kohage i Bohusln och upptckte att ngon dum jvel underltit sig att ta med skrpet efter sin lunch med sig hem. om bonden blivit tvungen att ndslakta sina kreatur fr att dom ftt i sig lburkar och sopor, hade han d fortfarande varit lika vnligt instlld till klttrare? I UIaa mountain ethics str det att det r en rttighet att f rra sig i bergen. vi har dessutom allemansrtt i sverige. Jag anser att vi ocks har skyldigheter. Jag tror dessvrre att mnga glmmer att vi ven har skyldigheter, skyldigheter gentemot nrboende, bnder, sommarstugegare, andra frilufsare, natur och framfrallt varandra. Jag kollar runt p forum p ntet och ser att engagemang finns det gott om. s i det hr numret av Bergsport sker vi inte bara fler engagerade sjlar till accesskommittn. vi efterlyser dessutom 6000 medlemmar som frstr att deras agerande ute p klippan fr konsekvenser. och istllet fr att peka p ngon annan s ber jag er nu: ta upp fimpar, lburkar och sopor runt klipporna. ta mod till er och sg till om ngon parkerar fel eller skriker knsord ut ver sommarstugelandskapet nr han blir utspottad av klippan. plgsamt brjar det g upp fr mig vilken ndlig resurs klipporna r, och hur ltt vi blir verkrda av myndigheter och markgare. det enda som krvs r lite sunt frnuft. och att vi hdanefter inte bara stdar upp efter oss sjlva utan ven efter andra. Christofer Urby Ordfrande Accesskommittn

Whno thiyongu leatve, nks e en na tha Le avan d a go od bu me .


Baden powell

Bergsport #147 septemBer 2010

13

14

Bergsport #147 septemBer 2010

el potrero chico
la pasada. Jenny letar efter juggen, men hittar para slopers.

kalkSten marIacHI
- ska vi gra den d? vi kan ju prova en bit och se hur det gr. I vrsta fall gr det alltid att fira ner. vi rknar med fyrtio minuter per dubbelrepa... - yeah right. - okej, jag vet att jag klttrar lngsammare ju svrare det blir. men det finns ju en massa ltta repor p mitten som vi skert bara kommer att springa upp fr...
Text & Foto: Rickard Bckman och Jenny Krlin Ungefr s hr lt det nr Jenny frskte vertyga Rickard och sig sjlv om att de skulle g upp p Time Wave Zero, 23 replngder och 700 meter. Mot slutet av resan brjade det verkligen bli knappt om tid. Dels ville vi gra de lnga klassikerna Snott Girlz och Space Boyz. Dels brjade vi bli trtta och slitna efter nstan tre veckor i bergsomrdet. -Ok, vi stller klockan p 04 imorgon s fr vi se hur vdret r... Nr vi anlnde till El Potrero Chico i brjan av januari var vdret inte riktigt vad vi nskat oss. Det var nollgradigt, fuktigt och bergen skymdes av dimman. Bara ngra timmar tidigare hade vi lmnat ett 20-gradigt Mexico City och Jenny stod och huttrade i sin skaljacka och tygskor frn Cheap Monday. Cecilia och Jenny hade dessutom nyss varit p Stilla Havskusten och surfat i 30-gradig vrme, och trodde nstan inte att det var mjligt att frysa s mycket. Vi fick hra att vintern hr i norra Mexico var ovanligt kall. Tyvrr hade den information vi frlitat oss p fr packning av klder lovat medeltemperatur runt 10 grader. tas i snudd p lodrta plattor; emellan sjok av dessa plattor finns ett antal canyons som strlar upp mot bergens toppar. Stora grupper av rovfglar svvade hgt uppe runt bergens lameller och verkade trivas finfint i de isiga vindarna. P vardagarna ekade d och d sprngningar genom dalen. De kom frn dagbrottet p andra sidan berget som frsg den nrliggande staden Hidalgos cementfabrik med kalksten. P kvllar och helger anlnde barnfamiljer p utflykt, par p romantisk exkursion och glada ung-

Mariachi-musik
S pplsade det gick att bli brjade vi att knna av dalen. Bara att g genom parken var fantastiskt i sig: p bda sidor om en torr flodbdd reser sig tv kalkstenskolosser upp till 1600 meter ver havet. Bergen skiksnabbfika.
Bergsport #147 septemBer 2010

15

el potrero chico

Lite sknt att slippa ge sig upp p denna lite skrckinjagande mastodontled, men samtidigt s kittlade det i ventyrsnerven...

domsgng i rostiga bilar. Allt som oftast klttrade vi till mariachi-musik och vi var ett uppskattat spektakel att titta p under brttet av cowboy-hattar. Nog fr att vi aldrig gnat oss t den typen av ventyr, men vi frstod nd att klttringen i potreron har en alpin knsla. Det handlar om att ta sig upp p en topp, en gendarme. De flesta lederna r sva eller vertikala och det r ofta blockigt och flakigt. Det r visserligen bultat, men det r lngt till frstabultarna och det finns mnga runouts. Enkelreporna kndes fr det mesta inte heller som riktig sportklttring. Det finns ven naturligt skrade turer, men de klttras inte srskilt ofta. Kanske fr att stentypen r ls och det inte var ovanligt att hra ngon ropa sten!.

Mexikanskt kk
Vi brjade med att klttra enkelrepor och kortare multipitch under frsta tiden. Det gllde att jobba upp otrnade vadmuskler, snabbheten i reparbetet och Jenny mste ocks tvingas att klttra snabbare. Frsta lnga turen, som Jenny gorde med en amerikan, slutade med tv timmars firande i mrkret. Efter en sdan lng och fin tur var det sknt att komma ned till campingen igen och bestlla kycklingenchiladas med guacamole. Och kanske en Margarita. Maten var bde billig och god och ibland kndes portionerna till och med fr stora. Strsta argumentet fr att laga egen mat var att f variera sig nr det kndes som att det sprutade friterad mat ur ronen. Boendet r belget p ngra hundra meters gngvg ifrn potreron och det finns ett

antal konkurrerande campingar. De erbjuder ungefr samma sorts boende antingen i form av sm rum eller tltplats, det finns ven ngra mindre hus som man kan hyra. Rummet som vi hyrde var relativt litet och bestod av en toalettdel och en sovrumsdel. Vrt att nmna r att uppvrmning inte existerar. Nr frsta veckan nrmade sig sitt slut s blev vdret bttre och varma vindar brjade blsa. Vi trttnade p att klttra slab och frskte oss istllet p den lite tuffare sportklttringen. ven om den strsta delen av klttringen i El Potrero bestod av svart och vass kalksten i blygsam lutning s finns det ngra grottor och vggar som r verhngande. P Outrage Wall som r den bsta vggen fr sportklttring vrmer dock solen p redan tidigt p frmiddagen. Det finns inte heller ett stort utbud av ltta verhngande leder, fr att klttra annat n slab r det minst 7a som gller.

Dags fr lngtur
En vilodag tyckte Jenny att det var en bra id att frska hitta stigen som ska g upp p baksidan till El Toro den hgsta toppen i omrdet. Vi snackade med en av de legendariska old school-amerikanerna Dane Bass som hnger i omrdet och han hjlpte oss med tipset: find the obvious trail.... Ngon sdan hittade vi frsts inte, men vi gav oss nd in p ngot som med mycket fantasi skulle kunna vara en stig. Ngra timmar senare, efter att ha stngats med kaktusar, balanserat i stenrsen och hela tiden utropat Det dr ser ut som en stigliknande stig! fick vi dock erknna oss besegrade. Inte den perfekta vilodagen infr

en 12-reporsled kanske. Efter halva resan brjade vi till slut fokusera oss p omrdets specialitet. Att f klttra bultade leder p flera hundra meter. Vi klttrade Estrellita, Snott Girlz och Space Boyz och var efter det ganska trtta. Vi var ju inte vana vid att klttra s mnga meter! Dessutom var vi inte vertygande snabba heller. Trots att vi hade tickat av de lnga turer vi ville gra var det nd ngot som pockade p uppmrksamheten. Att vara i samma omrde som Nordamerikas nst hgsta sporttur och inte prova den, var det inte ngot vi skulle ngra? Debatten gick fram och tillbaka: Orkade vi? Var vi tillrckligt snabba? Skulle det vara fr bltt? Till slut bestmde vi oss fr att stlla klockan. Klockan ringer vid 4-tiden, bde Rickard och Jenny r ganska trtta. Rickard som sover nra fnstret kikar ut... -Det regnar, va? -Ja, det gr det faktiskt. -Jaha, d blir det vl inget d. Tv morgonar regnar det och vi gr med mostridiga knslor och lgger oss igen. Lite sknt att slippa ge sig upp p denna lite skrckinjagande mastodontled, men samtidigt s kittlade det i ventyrsnerven... En av dessa dagar blev det faktiskt fint och torrt trots morgonregnet. D kndes det lite bittert att vara morgontrtt. Men andra sidan var vi s slitna s det hade kanske inte varit srskilt roligt nd... Surt sa rven. Bultningen och den lsa stentypen till trots skulle det vara roligt att en dag tervnta till El Potrero Chico. D gller det att inte spara det bsta till sist...

16

Bergsport #147 septemBer 2010

el potrero chico

mktiga vyer mter beskaren.

Jod, det rasar sten frn space Boyz.


Bergsport #147 septemBer 2010

17

Nog fr att vi aldrig gnat oss t den typen av ventyr, men vi frstod nd att klttringen i potreron har en alpin knsla.
18

Bergsport #147 septemBer 2010

el potrero chico
Klttrare i skuggan p outrage Wall.

el potrero cHIco

mexIco

Fakta el potrero ChiCo


el potrero chico r en nationalpark som ligger p ca 30 minuters promenadvg frn en liten stad vid namn Hidalgo i Neuvo leon, mexiko. ta sig hit Nrmaste flygplats finns i monterrey ca 1 timmes bilfrd bort. BoeNde den flesta klttrarna bor i tlt p omrdets campingar. campingarna har ven ett antal rum att hyra ut och i trakten finns hus att hyra. priser camping 5 Usd/ natt. sm rum 1 - 3 pers: 29 Usd. campingarna har oftast bde kk fr egen matlagning samt restaurang. middag p en av restaurangerna kostar upp till 100 pesos (ca 50 seK) fr en stor potion. klttriNgeN det finns ver 500 bultade leder och ett litet antal tradleder. -graderna spnner mellan 5.7 och 5.14. mnga av de lngre flerreporna har grader mellan 5.10 - 5.11. den lngsta leden time Wave Zero r 23 replngder lng med 7a+ som svraste repa. stentypen r svart kalksten och lutningen r frmst vertikal eller sva. Ngra vggar/grottor r verhngande med vit-rd kalksten och droppstensformationer. trots flera rs klttring i omrdet faller det mycket sten. Bultarna i omrdet uppgraderas allt eftersom av eldsjlar, men p vissa ldre leder r bultarna tyvrr av tveksam kvalitet. en del leder r relativt ttbultade medan andra kan ha markfallspotential till och med tredje bulten. Frsta bulten sitter inte helt ovanligt en ganska bra bit upp. utrustNiNg mnga enkel- och flerrepor kan klttras p ett enda 60 metersrep men vi rekommenderar starkt att ta ett 70m. det framkommer inte alltid tydligt i guidebckerna nr 60m-rep inte rcker! dubbelrep behvs inte. ta med minst 20 quickdraws, varav ngra med 30/60-cm slingor, fr att kunna dra ihop replngder. att klttra i hjlm rekommenderas med tanke p den lsa stentypen. glm inte pannlamporna, lederna r lnga! aNNat Bra att veta spanska r bra att kunna, men det gr att klara sig med engelska. valutan i mexico r mexicanska pesos. p klttercampingarna gr det ofta att betala med Usd. mer iNFormatioN en.wikipedia.org/wiki/potrero_chico www.potrerochicoclimbing.com
Jenny p estrellita.
Bergsport #147 septemBer 2010

19

cese

Urladdning i Cese

Ngra dagar tidigare hade Erik Heyman fr frsta gngen lyckats f gjort kruxet, men d stoppades vidare klttring av ett skovder som lg ver dalen. Blixtar slog ner fr fullt p toppen av berget. Erik var sugen p att fortstta men alla skrek nerifrn att han skulle avbryta d leden fortstter upp 65 meter och slutar ganska nra toppen. Alla i svensklgret hade fram tills detta fljt Eriks kamp p Black Bean (8b+) med stort intresse och nu brjade folk fundera p ifall detta var chansen. Skulle det stta sig i huvudet att han faktiskt klarade kruxet men inte kunde kra vidare? Men

Erik sjlv var ganska sker p att han snart skulle stta den. Nu visste han ju att han hade den i sig. Redan ngra dagar senare s var frhllandena bttre efter en hel del ostadigt vder och regn framt eftermiddagarna. Allt som oftast brukade Erik vandra runt uppe vid klippan och invnta svalare temperaturer framt eftermiddagarna, men blev istllet snpligt verraskad med regn vid flertalet tillfllen. Dagen kom d vderprognosen sg bra ut och Erik hade vilat och knde sig stark. Men d visade det sig att av elva svenskar nere p campingen s skulle alla utom Erik ha vilodag. Han till och med lockade med

pizza och ett sexpack l till den som fljde med honom upp fr att skra. Men ingen var sugen p den timmeslnga hiken upp, trots att vi alla ville att han skulle f gjort leden. Som av ett under fr han den morgonen ett mail av en annan svensk, som r bosatt dr nere, undrar ifall Erik vill klttra den eftermiddagen. S glad i hgen vandrar de vid lunch upp mot klippan. Ngra timmar senare kommer det frlsande sms:et om att han ftt gjort leden.

Text och bild: Martin Arvidsson


Bergsport #147 septemBer 2010

20

cese

Bergsport #147 septemBer 2010

21

festival
en av herrarna (r det christoffer evelnn?) p finalleden. gott om publik i den fantastiska lokalen.

lyckad feStIval I StockHolm


stockholm climbing festival blev en stor succ. med 65 tvlande och kanske ett par tusen beskare blev det den stmning och tvling vi hade som vision. stockholms kltterklubb ville skapa ett evenemang kring sm som frenar all klttring.
Text: Robert Rosenzweig, ordfrande SKK Bild: Jonas Paulsson stdet frn Klttercentrets Richard, blev tvlingarna riktigt bra, p en helt annan niv n vad vi r vana vid i klttersverige. Vra sponsorer, Sterling ropes och Black Diamond, fanns dr p plats och hjlpte oss. I Stockholmsklubben knner vi att idn funkar, inomhus-SM kan vara ramen i ett arrangemang fr alla klttrare att samlas och att lra sig olika saker. Vi vill bredda horisonten fr klttrare och se klttringen som ett stndigt lrande. ven vi som ordnade arrangemanget lrde oss, t ex missade vi en pongsummering som gjorde att Erik Massih inte kom till final, och olika mindre missden som fixades av snlla mnniskor som vill klttringen vl. Taggade till tusen har vi bokat Klttercentret nsta r och planerar ett nnu proffsigare Stockholm climbing festival 2011 arrangemang. Vr plan r att gra Stockholm climbing festival till ett rligt internationellt arrangemang fr klttringen. Nr vi gr ut med programmet i januari nsta r, passa p att planera in ett besk i kalendern. Tills nsta gng r ni varmt vlkomna att beska Stockholm climbing festival webbsidan fr nyheter och se p det som har varit i bild- och filmvg: www.sm-2010.klatterklubben.com.

Vi bjd drfr in till seminarier, utbildning och frelsningar. Man kunde klttra med Said och Robin Dahlberg samt se Dani Andrada och Said klttra Sveriges hrdaste inomhusled. Rafael Jensen berttade om K2 och fanns till hands fr frgor kring hghjdsalpinism, Erik Massih visade bilder frn Grnland och fick igng pirret i magen frn alla storvggsturer. Jonas Paulssons Crackoholic och Elixir filmfestival visades p storbildsskrm. Fr de som aldrig provat p att hnga i ett par isyxor hade vi byggt en drytooling-boulderbana dr man kunde prova p att klttra med isyxor - ett par hundra personer provade. Nationellt trningslger ordnades i fem dagar med Robin och Daniella. Kltterfrbundet fanns p plats och stdde arrangemanget som fljde internationella tvlingsregler. Frbundets fina monter blev vlbeskt. Fredagsshowen med M Jackson alias Anton SF som frband t Dani och Said vrmde upp publiken till hga hjder. Avslutningsfesten blev ett riktigt party med Saids band och en smaskig buff/bar. Stmningen inne i hallen med belysningen, afromusiken, snobbigt kldda klttrare, allting fll p plats och alla dansade sig matta. Adam Herring projektledde arrangemanget och tvlingarna, gjorde allt och mycket mer p ett proffsigt stt. Tillsammans med

22

Bergsport #147 septemBer 2010

malin Holmberg

festival

Hrt under festivalen

Svenska mstare

2010
Knattar FlicKor (97-99) Ida Keckman, solna KK

Yngre Knattar FlicKor (00-) maja Hallgren, Kvibergs Kltterklubb Yngre Knattar PojKar (00-) anton yakubenko, tunabergs Hgfjll & Kltterklubb

Ledlsning. Daniela Serlachous i gul trja vann yngre juniorklassen.

Knattar PojKar (97-99) philip s.Forsdik, stockholms Kltterklubb Yngre juniorer FlicKor (93-95) daniela serlachius, solna Kltterklubb Yngre juniorer PojKar (93-95) rasmus schwerin, solna Kltterklubb ldre juniorer PojKar (91-93) viktor Wiksell, stockholms Kltterklubb damer Seniorer ( -94) malin Holmberg gteborgs Kltterklubb Herrar Seniorer ( -94) said Belhaj Kvibergs Kltterklubb Herrar 35+ Johan larsson solna Kltterklubb

Manne Forsdik, en av initiativtagarna till festivalen, som dessutom stllde upp i herrar +35 klassen utan att ha ledklttrat frut!

Vi tar r sko emot ela h frn t! lande

kltterskor!
ByTE ENdasT sula 350:ByTE sula + T 400:fRakT TillkOmmER

Vi kan sula om dina

Nordhemsg. 35, 413 06 GTEBORG. Tel. 031-12 73 84. www.jnjskomakeri.se

Bergsport #147 septemBer 2010

23

maja fresk

Hsten nrmar sig och den tillgngliga tiden att klttra utomhus krymper drastiskt fr mnga i takt med att dagarna blir mrkare. Istllet vnder sig en stor skara till inomhusgymmen dr potentialen att bli bde starkare och uthlligare r stor. men ibland kan det knnas svrt att veta hur man ska lgga upp sin trning fr att effektivisera den. min tanke r att bde ni som r vana vid trning och ni som inte har s mycket erfarenhet ska f ut ngot av denna artikel. Fr att bli s funktionell som mjligt i vr fysik krvs en allsidig trning. att konstant ge sig p samma typ av lutning eller problem kommer skert att gra dig riktigt bra p det, men knappast gra dig skicklig p annan typ av klttring. det r sllan man stter p en led eller ett problem som inte innehar lite av allt: teknik, styrka, smidighet och uthllighet. drfr tjnar du bttre p att trna alla moment som du kan tnkas stta p. men fr att ka funktionaliteten generellt vill jag rekommendera ngra f moment som kan vara vrda att lgga till din trning i hst! teknIk & fotarbete ge dig p problem som r tekniskt utmanande! lt ftterna jobba mer n vad fingrarna gr under ett pass i veckan. Fokusera p din frmga att vara detaljerad i rrelserna, knn efter var du har kroppen och hitta balans. att gra ngra sva-problem som inledning p ett boulderpass r till exempel en utmrkt vning! bouldra brant Fr du istllet svindel av det branta? Frsk att slppa lite p pressen av att ge sig p de allra brantaste problemen eller lederna. ge det ett rligt frsk lite oftare och du kommer att mrka stor skillnad i finger- och kroppskontroll. Har du tillgng till en riktigt brant bouldervgg s kr 10 vndor p alla grepp med hgst 2 minuter mellan varje press. det ger vldigt mycket pumptrning och fingerstyrka utver den sjlvklara kroppsspnning som du tvingas till fr att hlla dig kvar i den lutningen! Kr denna vning 1-2 gnger i veckan som ett komplement till din vriga klttring. tIllggStrnIng Beroende p hur avancerad klttrare man r anser jag att man hr behver anpassa sig. Fr nybrjaren r det viktigaste nog att klttra s mycket som mjligt och spendera mindre tid i gymmet. Fr den som avancerat lite i graderna och klttrat under ngra rs tid kan det vara oerhrt effektivt med tillggstrning. Hr gr sklart sikterna isr, men jag utgr frn den trning som jag sjlv mrker fungerar

trna MeD tunga saker

NamN maja Fresk. lder 28 r. Bor stockholm. klttrar allt frn brant bouldering, vertikal kalksten i spanien till sprickor i Bohusln och sklart fina plastgrepp p stockholms alla inomhusgym. persoNBsta 7b+ p sport med hrsmn frn min frsta 7c i somras, men det viktigaste mlet r att alltid ha kul nr jag klttrar! aNNaN trNiNg r frn brjan uthllighets-sportare i triathlon, vergick till styrketrning & klttring fr ca 8 r sedan. satsar p att vara med i sm i crossfit nsta r! Blogg maja spnar, majafresk.blogspot.com

prova-p-pass CrossFit
Kr cindy; s mnga rundor av fljande tre vningar p 20 minuter. rekordet ligger p ca 38 vndor! 5 pullups 10 armhvningar (med fullt djup) 15 benbj (utan vikt)

och mnga med mig. - campusbrdan, behver jag sga mer n att det r en av de mest effektiva redskapen fr att ka sin fingerstyrka? men ta det frsiktigt och tnk p att vrma upp! - styrketrna: hitta dina svaga punkter i kroppen och utfr ngra funktionella styrkevningar efter varje kltterpass. personligen fredrar jag att utfra crossfit, en trningsform med gymnastiska inslag som pullups, dips och blstabiliserande rrelser, ven en del olympiska lyft som till exempel marklyft. varje pass br vara mellan 5-30 minuter och hllas i hgt tempo. denna sorts trning kar maxuthlligheten i kroppens alla muskler och kar ven din generella styrka. Undvik maskiner, de r fienden! det du behver r allsidig styrka och det fr du genom att lyfta tunga saker, putta p tunga saker och stabilisera tunga saker. med tunga saker menar jag alltifrn fria vikter till din egen kroppsvikt. vi vill kanske inte bygga fr mycket muskelmassa som klttrare d denna vger rtt mycket s fokusera p att gra rrelserna korrekt snarare n att gra dem p ditt max varje gng. lycka till!
Bergsport #147 septemBer 2010

24

skarpladdat

legenden. Johan luhr jobbar p ett projekt vid trskbergen, tyres. Bild: shawn Boyw

25

skarpladdat

matilda sderlund klttrar leden acravita (8a) i spanska rodellar i slutet av juni. en kul detalj r att matilda klttrade leden som uppvrmning vid dagens frsta frsk (den gick 3rd go sammanlagt). Under 2 veckor gjorde hon 10 leder mellan 7c+ och 8a+. Foto: carlos cabrera

26

Bergsport #147 septemBer 2010

troms

flyttfglarna drog mot norr


I r har man kunnat sknja ett fokusflytt, frn klipporna runt Henningsvr i lofoten till Kvalya och framfr allt Baugen. dussintals fjllhungriga svenskar bytte denna sommar gandalfcampingen mot troms Klatreklubbs hytta. Bytte sva mot ngot brantare. Korta anmarscher mot lite lngre och fin klttring mot nnu finare.
Meteorologen sger att Tromss beskare denna sommar dessutom prickade in den tredje vtaste sommaren sedan r 1900. Ur led var vdret och detta kan vi antagligen skylla herr Nio fr. Den samlade visdomen som nedtecknats berttar bland annat om att det tar mer n en timme till hyttan med mat fr tv veckor i scken. Och att det r vrt det. Replngder graderade 5 r inte alltid gratis. Men efter lite tillvnjning r de relativt billiga. 60 meter ihllande klttring r lngt och skringarna rcker bst om dom sprids ut. Och att det med strsta sannolikhet finns en plats reserverad i paradiset fr de klttrare som en gng byggde hyttan. Och som byggde en ny nr den frsta brann ner. P den lilla storvggen Store Blmann finns svr friklttring och ltt teknisk klttring. Skert svr teknisk klttring ocks. Fler och fler vallfrdar hit med vlfylld kritpse men denna sommar kunde inte all krita i vrlden torka upp de tunna sprickorna. Det visade sig att bara tv personer, antagligen med hjlp av svartkonst, lyckades friklttra till topps i r. En ny teknisk led sattes ocks upp. Den del av Kvalya som det klttras p r dock mycket mer n bara Baugen. Hr finns tonvis med bouldering i Smbakkan och Ersfjord. Vldigt, vldigt bra sportklttring i Ersfjord och p Gullknausen. Och kilometervis med flotta klyvingsturer. Bergsport hoppas att bilderna p fljande sidor kan inspirera! Magnus Ericsson

stefan och maria p den sista standplatsen innan den fantastiska branta handsprickan p leden thanatos (7+), Baugen. Foto: Jonas Wiklund

Bergsport #147 septemBer 2010

27

troms

Hollndarhyttan. Foto: pr lindholm

gnget koser sig i Hollndarhyttan. Foto: Jonas Wiklund

28

Bergsport #147 septemBer 2010

troms

Henrik Nilsson slcker efter sig p styrmanstind. Foto: Johan persson

Henrik fljer p Flygande Hollendern. Foto: Boel aniansson


Bergsport #147 septemBer 2010

29

troms

Johan persson p In deliri Flagrante, 8, ersfjorden. Foto: Boel aniansson

mikael from rhus. Foto: pr lindholm

30

stone masters... och dessa kallar man sina vnner. Foto: pr lindholm

augustitemperatur i kltterhyttan, Hollndaren. Foto: Johan persson


Bergsport #147 septemBer 2010

troms

den bermda sprickan Halvmnerisset, Baugen, Hollandaren. grad: 6+. Foto: pr lindholm.

Jorden och havet. Foto: Jonas Wiklund


Bergsport #147 septemBer 2010

31

troms

Nordvggen p store Blmann. Bilden r tagen precis efter midnatt, d vggen badar i sol. leden Ultima thule gr i vnsterkant av det vnstra ljusa partiet. Foto: Jonas Wiklund

strandliv i midnattssol. Foto: pr lindholm

32

Bergsport #147 septemBer 2010

troms

Fakta Kvalya r en stor utanfr troms i Nordnorge. Hr finns dryga tiotalet kltteromrden - de mest knda r Hollndaren och Blmann guideBok Kvalya, selected climbs mer iNFormatioN FiNNs p www.tromsoklatring.no www.blixt.no/Kvaloyaarchives/index.html

Joakim sderstrm p golden shower 8-/8, gullknausen. Foto: Jonas Wiklund


Bergsport #147 septemBer 2010

33

prylar

annor lunda PrYlar ronnA Adnul


34

rAlyrp

SKra med PeriSKoP Fr du ocks ont i nacken av att st och spana uppt mot din sengngare till partner? eller fuskar du och tittar ner d och d? Nu finns det en lsning. cU Belay glasses bestr av tv prismor som gr att synfltet riktas nittio grader uppt. det fungerar utmrkt. det knns underligt nr man vrider huvudet sidledes, fr d roterar hela bilden, men man vnjer sig. en alternativ anvndning borde kunna vara att ligga p rygg med nsan i vdret och kolla in polarna som bouldrar. Fast uppochner. pris: 117.50 euro frn powernplay.com.

ltt Slitvarg Helium r Bergans mest anvnda expeditionsryggsck och har varit p mt everest och p skidturer ver antarktis. Nu kommer den i en ny version. Helium r en lttviktsryggsck framtagen fr dem som fokuserar p ltt turutrustning. ryggscken har snls i toppppningen, platser fr isyxorna lngs framsidan samt hllare fr flaskor lngs sidorna. Helium r producerad i rip-stop cordura dr 40l-scken vger 1,15 kg och 55lscken vger 1,2 kg. pris ca: 1500/1700 NoK.

Bergsport #147 septemBer 2010

prylar

nY KamSKring totem cams r en helt ny kamskring frn en ny spansk tillverkare. Unikt fr modellen r att den kan belastas p bara tv kammar vid teknisk klttring (vid kroppsviktsbelastning). de klarar ocks kraftigt flrande sprickor. totem cam 125 r grn och motsvarar i vikt och omfng ungefr en grn camalot. pris: 80 euro p totemcams.com

HoPviKbar Hjlm tycker du hjlmen ter upp fr mycket plats i ryggscken? edelrid madillo r ngot s udda som en hopfllbar hjlm. sidopanelerna glider uppt och bakstycket flls in, och vips tar hjlmen hlften s mycket volym. vi funderar p om det egentligen r en bra id att ta ngot som r byggt fr hllfasthet och infra rrliga delar, men hjlmen r UIaa och ce certifierad. Finns p edelrid.de SiKta Hgt stickler betyder "envis jkel" eller "klurigt problem". ett bra namn p en specialpryl fr bouldrare. Fr om du vill komma t att borsta hgt upp p boulderproblem eller ngra hga startmoves p en led s kan detta vara en grej fr dig. sticklern r en ledad hllare som du fster p en lmplig pinne eller teleskopskaft. I nden p sticklern fster du din bsta borste. det fina r att du kan vinkla borsten s att du kan komma t alla kritfyllda skrymslen. pris: 280 kr inkl frakt, p www.thestickler.se

Bergsport #147 septemBer 2010

35

SkagaStlStIndane
ett av norges mest hgalpina omrden.

Hurrungane i vstra Jotunheimen r massivets mest alpina del med ett flertal toppar ver 2000 m samt tskilliga glacirer. Skagastlsmassivet som bestr av tre imponerande bergsryggar r det hgsta och mktigaste. Skagastlsryggen med Norges tredje hgsta topp Store Skagastlstind (2403m) r ett av Norges populraste kltterml och har mnga leder uppfr alla sidor. De kortaste (vgghjd c:a 120-200m) och lttillgngligaste lederna gr upp frn sydvst och tar ngon dryg timme frn insteg till toppen i huvudsakligen fast klippa. Anmarchen gr ofta frn Hotellet vid

Turtagr uppfr Skagadalen, frbi Tindeklubbens hytta och vidare uppfr glaciren (som regel sprickfri) till Hytta p bandet. Nedfirningen frn goda ankare gr nra lederna varfr det kan vara ltt att avbryta. Vid bra vder kan det vara k bde upp och ner, vilket vi fick erfara nr vi i slutet p juli gtt den lnga och fina traversen frn norr till sder med fem toppar ver 2000 m. Den turen tog totalt 19 timmar fram och tillbaka frn tltet ngon kilometer frn Tindeklubbens hytta. Under de dryga tre timmar vi vntade p vr tur att fira ner fll skymningen och den lnga vgen tillbaka

ner ver sydvstvggen och Skagastlsbreen samt lngs Skagastlsvatnet var bitvis svrorienterad. Omrdet bjuder p hur mycket klttning som helst i de flest svrighetsgrader, och har en stor nyturspotential. Vrt att beundra r paret Lundahl/Selins frsta (och hittills enda?) bestigning av Nordryggen direkt till Storen 1991.

Text:Bertil Wilson Foto: Anders Wilson

storens karaktristiska topp frn kammen.

anders och Bertil p storen.


Bergsport #147 septemBer 2010

36

nytt certIfIerIngSSyStem fr SvenSka klttervggar


Kltterfrbundet har under flera r arbetat med certifiering av verksamheten p klttervggar. Arbetet brjade som ett projekt, dr verksamheten utvecklades, och de frsta vggarna gick igenom processen. Drefter stod arbetet nstan helt stilla under ngot r, men sen frra hsten har arbetet kommit igng igen. Nu drivs arbetet inom en ny kommitt i frbundet, Anlggningskommittn. Vrt ml r att fler ska se frdelarna med en certifierad verksamhet. Det finns flera syften med certifieringsarbetet. Dels vill vi hjlpa anlggningarna (vggarna) med att skapa en god utbildnings- och skerhetskultur, att skapa rutiner fr kontroll, underhll, utbildning mm. Men certifieringen skall ven ses som en tjnst fr klttrarna som kommer dit. Ett kvitto p att det r ett serist klttergym. Under hsten och vintern har ett nytt certifieringssystem utarbetats. Vi har utgtt frn det tidigare systemet, men gjort ngra ndringar. Vr tanke r att alla typer av klttervggar skall kunna bli certifierade, allt frn en liten vgg i ett hrn i en gymnastiksal till ett stort kommersiellt gym. Drfr finns certifieringen i tre steg. Frsta nivn r en lgstaniv, tnkt fr mindre vggar, eller som ett steg p vgen mot de andra niverna. Andra nivn r troligen normalfallet fr de flesta vggar som finns i Sverige idag. Till denna niv br alla vggar som vill kunna ta sig. Tredje nivn utmrker en vgg som r vl byggd frn start, och som har ett fullvrdigt utbud av klttring, trning och utbildning. Vi kommer drefter att skicka information och s fr vi prata lite om vad ni vill gra. Nsta steg blir att vi kommer och tittar p verksamheten och vggen. Det r d vi kan gra den huvudsakliga bedmningen. Innan vrt besk skall ni ha kollat igenom de dokument som finns p frbundets hemsida. Ni br ven uppfylla de krav som vi stller, eller ha en tydlig plan p hur och nr ni skall genomfra de frndringar som behvs. Nr vi pratat igenom de frndringar som eventuellt behver gras, och satt upp en tidsplan fr detta, gr vi den slutgiltiga certifieringen. Efter detta fr ni ett intyg, dr certifieringen frklaras, och dr det str angivet vad som gller fr er vgg. Fr att bibehlla certifieringen krvs en terkontroll varje r. Denna utfrs inte av anlggningskommittn, utan av en lokalt utsedd person. Denna person utser anlggningskommittn tillsammans med den aktuella vggen.

Vad ni fr ut av certifieringen
Certifierade vggar kommer att f en bttre/mer framtrdande plats i listan ver klttervggar p frbundets hemsida. Ni fr anvnda frbundets logotyp fr certifierade klttervggar i er marknadsfring. Ni kan sluta en olycksfallsfrskring som gller fr ALLA era beskare, fr endast 500 kr/r. Ni fr vara med i utvecklingen av skra klttervggar i sverige. Kontakta anlggningskommittn Per Forsberg, 0733-76 55 19, per.forsberg@yahoo.com Panda Ekvall, 0703-50 33 05, panda@gnejs.se

Att certifiera er vgg


Att certifiera sin vgg r enkelt. Ta ett beslut i klubben (om det r klubben som ger/driver vggen) s att anlggningskommittn har ngot formellt att g p. Skriv ihop ett mail om er vgg, och skicka till oss. Frklara er verksamhet och hur vggen ser ut.

Himalayaklttringens utveckling

Bestigningens stil har lnge ansetts vara viktigare n att n toppen. P normalvgarna nddes hjdpunkten 1979 med dachler och messners syrgasfria bestigning av k2. En av de mest imponerande prestationerna p Everest gjordes 1924, nr E. Norton utan fasta rep, hemtjnst, fotspr framfr sig eller doping ndde ca 8 575 meter. sedan brjan av 1990-talet har normalvgarna p de stora bergen tyvrr i stigande grad handikappanpassats. Jag berttar grna om min syn p denna utveckling, om sjlvstndighet p muztagh Tower 1990 utan hemtjnst (sherpas/ hghjdsbrare), p k2 1993 utan doping (syrgas) eller anstllda p berget, och om frlusten av sveriges kanske frmste alpinist daniel Bidner. mt asgaard 1995 var ett nytursfrsk och Nanga Parbat 1996 var ett nydanande decemberfrsk. Ovannmnda turer har inspirerats av vrldsklttrare som Buhl, Brown, messner, Profit, Beghin, Troillet och loretan m.fl., vilka nstan alltid ppnat nya leder. deras prestationer har franlett mitt engagemang att f frelsare som scott, karo, Prezelj och fowler till sverige. mten med mnniskor och kamratskap under resorna har utgjort den strsta behllningen under ren som klttrare.

Om ni vill ha p ers utveck ling, h pektiv p Him r av er a fr att b layaklttring en oka ett fredra s rafae rafael@ g! l Jens algoho en tellet.s e eller www.k 2konsu 0733-24 34 34 lt.com

GTEBORG 2009

...OcH EN BOk fR fRamTidEN

BRa BckER...

aNdRa BckER...

Bergsport #147 septemBer 2010

37

Dont mention the war!


Nej, jag r inte slkt med Rudolf Hess. Nej, jag har inte ringt till DN utan att frst ha frskt prata med kltterfolk. Nej, jag r inte glad att Gseborg nu hotas stngas av. Och nej, jag r inte personligen krnkt ver att leder dr heter Hitler och 3:e riket. Men jag vill att namnen ska ndras. Lt mig frklara varfr. stts lika med dess protagonister och inte med ett politiskt system byggande p utbredd antisemitism och stormaktsvansinne och drmed vnjer man sig vid att Hitler och Himmler var det absolut onda och inte helt vanliga mnniskor med bestmda politiska sikter, som de delade med stora delar av den tyska befolkningen. Man kan hvda att lednamnen fungerar som skmt. Speciellt i ett land dr man tar hnsyn till allt och alla, frn barn till laktosallergiker, kan det knnas vldigt befriande med skmt. Men nr man lmnar Hitler och Himmler och gr ver till Kristallnatten och Krematorium, d skmtar man inte lngre om grningsmnnen, men om offren fr ett folkmord. Och hur roligt r det egentligen?

om lednamnen vid gseborg och den pfljande debatten


viktiga vrderingar, och rtten att namnge lederna r en del av traditionen kring dessa vrderingar. Att stta denna rtt ver vanligt hyfs r en missuppfattning av det positiva i traditionen - det betyder att man bejakar enstaka mnniskors rtt att stta sig ver moraliska grnser. I Tyskland och sterrike har mnga leder, stugor och berg ftt namn frn mn som var mer eller mindre ppna nazister, som stllde sina sportsliga succer i Nazitysklands och en mnniskofraktande filosofis tjnst. Alpinistfrbunden i dessa lnder har jobbat i mnga r fr att ifrgastta denna tradition och erstta den med en annan, som aktivt tar avstnd frn dessa frstebestigarnas politiska vrderingar en tradition r inget heligt. Svenska klttrare har inte en direkt nazistisk tradition att frhlla sig till, men ven hr kan det vara ndvndigt att ifrgastta traditioner. Om frstebestigarna tycker att det r roligt med lednamn som vid Gseborg, och om folk klttrar dr i 10 r eller mer utan att reagera (fr att det r ju frstebestigarnas rtt att namnge) d har heroiseringen av den enskildes ansvar gtt fr lngt. Personligen tycker jag inte att det ska behvas lagar eller en officiell policy frn ngot hll fr att tgrda detta. Det borde rcka med en kultur dr man trs ifrgastta andras vrderingar och krva respekt.

Sprkbruk och historiebruk


Jag vill inte spekulera i huruvida de som har satt namnen p lederna r/har varit nazister. Det egentliga problemet r att dessa namn i sitt sammanhang leder till en bagatellisering av Frintelsen, oavsett vad man har fr politisk instllning. ven om en led r jttesvr, s r den fortfarande inte lika illa som Kristallnatten var fr de inblandade, den har heller inte ddat 6 miljoner mnniskor som nazisterna gjorde. Problemet hr r ett sprkbruk dr man anvnder ord som betecknar ett folkmord fr att beteckna en fritidssysselsttning. Det tvingar oss alla som anvnder dessa namn till en respektlshet gentemot Frintelsens och andra vrldskrigets offer. Sprkbruk leder s smningom till frndringar i medvetenheten - man kan inte anvnda sexistiska, rasistiska, antisemitiska eller allmnt respektlsa uttryck och samtidigt vara helt opverkad av tankesttet som str bakom dem. I det hr fallet r det inte orden sjlva som srar, men sammanhanget som man anvnder dem i. Att anvnda namnen p ledande nazister som referens fr ngot lskigt i alla mjliga sammanhang betyder implicit en bagatellisering av deras grningar, men r ven uttryck fr en felaktig analys. Det leder till att nazismen s smningom

Vi och de andra
Det finns en viss konsensus i forskningen och i samhllet att Frintelsen var ett brott mot mnskligheten som plgger moderna demokratiska samhllen ett visst ansvar ven de samhllen som inte var direkt och aktivt inblandade i Frintelsen. Just i den perioden d lederna sattes upp insg man att ven "bystander nations" ssom Sverige br ansvar. Sverige har valt att inte frbjuda nazistiska symboler, grupper och yttringar genom lagstiftning. Men ven om man inte har lagar som etablerar ett visst sprkbruk och tabubelgger ett annat, s betyder det inte att allting r tilltet i alla sammanhang tilltet i betydelsen lmpligt och passande. Det gller inte bara fr Frintelsens offer, men fr offren fr alla folkmord och allt frtryck. Det finns skert en del helsvenska nationella trauman dr mnga skulle finna det mera passande att reagera, om ngon skulle komma p att dpa leder efter dem Estonia, Tsunamin, Anna Lindh-mordet... Men det beror bara p en ngot frvrngd uppfattning om vad som r svenskt och vad vi drmed mste bry oss om. Det handlar inte om personlig krnkthet. ven om det r mycket osannolikt att en som verlevde Auschwitz klttrar vid Gseborg, r vi frpliktade att vrna om respekten fr offren.

Innanfr och utanfr


Ett sakfrhllande blir inte annorlunda fr att det har tagits upp i en stor tidning (och andra stora tidningar runt om i vrlden). Jag har frskt att komma i kontakt med olika personer inom klttervrlden i flera veckor. Jag har antingen inte ftt ngot svar alls eller hnvisningen att man inte kan gra ngot t saken pga frstebestigarnas rtt. Att DN sedan har skrivit om saken r ocks ett uttryck fr att det som hnder inom det lilla klttersamhllet har ngonting att gra med resten av samhllet. Att reta sig p deras inblandning r ett alldeles fr enkelt stt att slippa sjlva frgan: Var gr grnserna fr den enstaka mnniskans ansvar, var mste vi stta moraliska och politiska grnser? De hr lednamnen m vara en liten skitsak. Men de r ven en del av ngonting strre, en sprkkultur, en heroisering av fel vrderingar, en vgran att ta politiskt ansvar och att acceptera kritik. Och det r ingen skitsak. Cordelia Hess

Frstebestigaren har rtt


Inom klttring och fjllsport r personligt ansvar, frihet, att g ver grnser och mod

38

Bergsport #147 septemBer 2010

SIkter gr ISr
de numera bermda lednamnen p gseborg i Jrflla har upprrt. Ngra har reagerat mot sjlva namnen, andra har velat frsvara tryckfriheten och mnga har helt enkelt oroat sig fr accessen. Bergsport bad ngra tongivande personer i klttersverige svara p ett par frgor. 1. Finns det olmpliga lednamn? 2. ska det i s fall tgrdas? Hur? Johan Luhr, nytursmakare 1. I princip ja. Nr det skadar/krnker andra mnniskor och inte gagnar klttringen. Det svra r dock att dra en grnslinje eftersom olika lednamn uppfattas olika av olika mnniskor. Sunt frnuft br glla. 2.Det r vl upp till frstabestigaren. Han eller hon br vl tnka efter innan man dper turen/problemet. Carlos Cabrera, klttrare 1. Definitivt! Jag har tv slktingar som varit i koncentrationslger och sjlv vxte upp i Spanien under Francos diktatur. Fr mig r nazi/fascistiska namn obehagliga, ens som skmt. 2. Man br tnka p att det r bara namn, och frhoppningsvis inget mer. Har varit med om att FA p anmodan ndrade ett namn men det r skillnad mellan att frga och tvinga till namnbyten. Yttrande- och siktsfriheten br respekteras s lnge det inte handlar om lagbrott. Christoffer Urby, accesskommittn 1. Uppenbarligen. 2. Inte av kltterfrbundet. Helst ska andra klttrare reagera och kontakta frstabestigaren. Sen borde ett filter finnas nr en frare skrivs och man gr namnet tillgngligt fr en strre massa. Maja Fresk, klttrare och bloggare 1. Jag tycker att vi borde kunna f tala ppet om allt, det skapar en trygg grund i samhllet. Men vi r ocks tvungna att visa respekt, precis som vi gr i det verkliga mtet med en medmnniska. Vi mste kunna motivera vrt lednamn om det p minsta stt riskerar att missfrsts. 2. Klttring handlar om frihet, ett tillflle att fr en stund vara helt egen. Men denna frihet frsvinner inte om vi infr en namnpolicy. Och vi vill vl nd framfrallt bevara vra klippor ppna fr alla? Vi har ftt ett ansvar av markgaren att bevara platsen och ett ansvar vi har ftt av klttersamhllet att bevara accessen! Drfr borde vi fundera ver att passera lednamnen genom frbundet innan de publiceras s att frstebestigaren fr tillflle att dpa om leden eller tminstone motivera sitt val. Joakim Olofsson, nytursmakare 1. Nej jag tycker inte det. De flesta lednamn r ju namngivna med viss ironi och fr internt bruk. Frstr man inte detta r det ju mer synd om dessa personer. 2. Nej. Andreas Harne, Sdermanlandsfraren 1. Ja. Men toleransnivn br vara hg och det r svrt att principiellt sga var grnsen gr. Det hr r samma problematik som domstolar i tryckfrihetsml brottas med. Precis som med tryckfrihetsbrotten s mste man beakta sammanhanget, den rdande eran, frstabestigarens intentioner och vad som allmnt kan uppfattas som sttande. 2. Det beror p. I likhet med frtalsbrott sker provokationen frst nr budskapet sprids till en vidare krets. Problemet uppstr sledes nr lednamnet i ngon form publiceras och drmed offentliggrs formellt. Guideboksfrfattare br ett stort ansvar och br alltid vervga om ett lednamn r alltfr sttande fr att publiceras. Leder kan naturligtvis dpas om av frarfrfattaren, frstabestigaren, de som brukar klttra p berget, den lokala klubben, med flera. Jens Larsen, grundare 8a.nu 1. Lednamn som skapar irritation och p s stt kanske frsvrar accessarbetet ska sjlvfallet undvikas. Att hnvisa till yttrandefriheten r barnsligt om detta ventyrar accessen till en eller flera klippor i Sverige. 2. I slutndan s r det topofrfattarna som offentliggr namnen. 8a har sedan flera r en namnpolicy och flera gnger har jag gtt in och ndrat namn i 8as databas. David Flt, klttrare och bloggare 1. Nej! Lednamn terspeglar ofta den samtid vi lever i. Om man ser tillbaks pa lednamn fran 70-, 80- och 90-tal s kan man se dem som kommentarer till det samhlle som existerade d och den kultur som influerade den tidens klttrare och klttring. Att skapa en ny led r en process. Under denna process uppkommer ofta ngot som blir ledens namn. En stor del av lednamnen i Stockholm har sina rtter i den punkkultur som de tongivande klttrarna p den tiden var en del av. Lednamn r en del av kltterkulturen - bra eller dliga s r de alltid berttigade som ett statement frn frstabestigaren. 2. Ingen utomstende har rtt att ndra p namn och jag tycker det vore fel att p ngot stt frska trycka p en frstabestigare att ndra ett namn efter 20 r. Det vore som att komma p att Palme-mordet fick en lsning och det visade sig finnas en koppling till vapenaffrer med Indien,
Hitler and Himmler and all that lot. completely forgotten about it. Just like that!

Heinrich Himmler, inte lika kul.

och pltsligt ska Olof Palmes gata byta namn fr att han var en smutsig politiker. Mikael Widerberg, Stockholmsfraren 1. Man br inte anvnda namn som R nedsttande. De namn som anvnts vid Gseborg skulle kunna uppfattas som obehagliga fr vissa personer. Men det rcker absolut inte fr att de ska anses som olmpliga. Det r mottagaren som gr en egen tolkning och associerar p ett sdant stt att obehag uppstr. Alla som klttrar borde veta att namnet p en led bara r just ett namn, ungefr som en filmtitel. De sger inte vad frstabestigaren har fr sikt, bara vad frstabestigaren tnkte p vid tidpunkten fr namngivningen. 2. Jag tycker det r upp till ansvariga utgivare att avgra vad som skall tryckas eller publiceras. Anders Henriksson, klttrare 1. Ja, det finns olmpliga lednamn. Men vilka som r det beror p vem man frgar. Och bortom det som bara r subjektivt, s finns ju lagstiftning mot vad som faktiskt r olagliga lednamn. 2. Om det r olmpliga lednamn i tillrckligt mngas gon s kanske det rimligen leder till nn spontan censur, bojkott eller opinion - samt dligt anseende fr frstebestigaren. Om det r olagliga lednamn s finns det en formell vg att beivra tilltaget.

Bergsport #147 septemBer 2010

39

mental trning

MeD
Text: Moa Wall och Anna Pernestl Min kltterkarrir var ungefr en dryg vecka gammal nr jag frstod det: Hade just brottats med en led med grna plastgrepp. Inomhus. P topprep. Rdd, pumpad, darrig. Men jkligt taggad. Det sitter i huvudet! Vi tittade p varandra, jag om min lika grna kltterkompis. Det sitter i huvudet blev vrt mantra den vren. Nu har det gtt ett och ett halvt r. Jag r fortfarande en rookie, men jag har brjat frst hur rtt vi faktiskt hade. Ibland r jag livrdd, grter, undrar varfr kroppen inte vill satsa. Det finns mer dr inne i kroppen, och jag vill hjlpa det att komma ut. Jag har pratat med mnga klttrare: nybrjare, duktiga och superduktiga, och alla har vi hjrnan att brottas mot och jobba tillsammans med. Anna Pernestl

mental trnIng

frDjupaD kltterupplevelse

Visst r det imponerande att se mentalt starka klttrare prestera? Nr klttraren stabilt gr p, lngt ovanfr senaste skringspunkten. Riktigt hrd trad med hga engelska E-grader imponerar s mycket mer p mig n vlbultade 9a-turer. Ibland handlar klttring om ngonting mer n jakt p grader. Om att resa i nuet, att befinna sig i ett flow dr fokuset r s totalt att allt annat stngs ute. Jag fick en gng frgan om vad det hftigaste jag klttrat var. Lite skmtsamt frskte jag frklara att det var p en tiometersvgg utanfr Degerfors. Omjligt att frklara fr ngon som inte r klttrare sjlv. Det som gjorde upplevelsen speciell var att jag lade mig sjlv p grnsen, bde psykiskt och fysiskt. Jag gav allt, och det rckte inte, konstaterade jag efter fallet nr jag hngde och dinglade strax ver huvudet p min partner. Jag mste ge mer n s. Det r dr den mentala trningen kommer in fr mig. Hur ska jag motivera mig sjlv till att trna styrka? Hur ska jag bygga upp det mod som krvs fr att vga g upp igen, vga ge jrnet, vga satsa allt? Moa Wall

Klttring verkar stta sig hrt i hjrnan p flera stt. vi, klttrarna, drmmer om hrda projekt och stora berg, vi blir paniskt rdda, vi vervinner oss sjlva, vi hittar flytet, vi har dliga dagar och vi har bra dagar. Hela tiden r hjrnan med. man kan tnka p tre stt som hjrnan kommer in i klttringen: ml - vad vill just du med din klttring? att hantera rdslor mental nrvaro i klttringen - visualisering och att ge allt i stunden de tre hnger ihop frsts, och vi kommer att g igenom dem alla i en artikelserie i tre delar hr i Bergsport. men lt oss brja med det hr med ml. Hmta papper och penna, hmta en kopp te, och s huvudet... s kr vi!

meNtal trNiNgsgrupp Vill du ha lite extra draghjlp i din mentala trning? D finns en nystartad ntbaserad mental trningsgrupp. Tanken r att vi ska sttta varandra i vr strvan att uppn vra visioner och utvecklas som klttrare. Vi trffas var tredje mnad, klttrar, falltrnar och diskuterar uppfljning p vra ml. De uppndda mlen firas ordentligt och de som ej uppntts analyseras och omformuleras. Frsta trffen var i GirlsGetHighers regi i Vrmland i Juli. Frsta uppfljningstrffen kommer ga rum p Bistaberget och Tunaberg i brjan av oktober. Fr mer information kontakta Anna Pernestl p anna. pernestal@gmail.com.

40

Bergsport #147 septemBer 2010

del

Brja med att fundera p vad du egentligen vill med din klttring. vill du ka p trevliga utflykter dr fikat och gemenskapen r lika viktiga som klippan? vill du klttra hrda branta sportleder p kalksten i sydeuropa? vill du bestiga hga berg och n toppen utpumpad, frusen och verlycklig? Hur mycket tid knner du att du vill lgga ner, och hur stor anstrngning? vill du att klttringen ska vara en avkoppling efter jobbet, eller vill du lgga ner tusentals trningstimmar och utmana dig sjlv till max? tillt dig sjlv att drmma, och skapa en vision fr dig om kanske 5-10 r - det som klttraren och business-gurun Jim collins kallar ett BHag. Big Hairy audacious goal. ett riktigt djrvt ml. visionen ska vara utmanande, p grnsen till det grbara, men motiverande. det ska nstan vara s att din vnner har svrt att tro dig nr du berttar. men visionen ska finnas dr och den ger dig gshud. det kan vara ett drmreseml, en specifik led du vill klara, eller kanske en nskan om att fortfarande lska klttringen. tnk nu ver var du str idag. Hur lng vg har du till din vision? Hur r din form? och hur r ditt liv? vad har du fr mjligheter att trna, klttra och resa? Frsk stta ett mtbart ml p 1-2 r som leder mot din vision. collins kallar det fr ett base camp. du kommer att behva passera flera base camps p din vg mot visionen. med dina base camps kan du checka av att du r p rtt vg. ett knep fr att gra mlen tydligare r att helt enkelt byta ord: kalla mlen fr resultat. dina base camps blir resultat som du ska ha uppntt om 1-2 r. dave macleod skriver att det r bttre att sikta hgt och kanske inte n fram, n att ha ett ml man redan frn brjan vet att man kommer att klara ltt. var specifik nr du formulerar ditt base camp, namnge hellre ngra leder du ska klttra n skriv klttra 6+. ett r eller tv r fortfarande lngt bort. drfr ska du vara nnu med specifik nu, och skriva upp tre saker som du kan checka av om tre mnader, s att du vet att du r p vg mot ditt base camp. tex boka en jul-resa till spanien, klttrat tre gnger i veckan, kpt nya skor, satt de tre lederna x,y och z... sdr. Nu r det bara att stta igng! och fr att gra det: skriv till sist ner en sak som du ska gra nu, idag, och som tar dig mot ditt base camp! och gr den!

Hanna Hansen:
>>Mitt frmsta ml med klttringen handlar om att vga umgs med och hantera de rdslor som klttringen innebr. Den strsta rdslan handlar fr tillfllet om att vga satsa p knslan som sger " klttringen r s viktig att jag, trots att varje detalj innebr stora utmaningar och krver enormt mod, bara mste fortstta". Mlet r att alltid ta de irrationella rdslorna i handen och klttra vidare.<<

1 visioNeN

2 vgeN dit

3 idag!

Simon Talltorp:
>>Jag brjade klttra i mitten p januari och har satt som ml fr mig sjlv att klttra franska sjuor till ettrsdagen. Just nu klttrar jag runt 6a till 6b och hoppas att jag ska kunna n mitt ganska ambitist satta ml. I det lnga loppet s r mitt ml med klttringen att komma ut i naturen och att hela tiden pressa mig sjlv och mina grnser lngre och lngre. Egentligen finns det nog inget slutml, bara en resa som hela tiden blir lngre och lngre.<<

Bertta Fr vrldeN!

Nu vet du vart du ska brja, och du vet vart du siktar. se till att bertta fr s mnga som mjligt om dina ml och grna om din vision, s du stter press p dig sjlv att verkligen klara av dem. macleod menar att en av de strsta bristerna hos mnga klttrare r rdsla fr att misslyckas. var inte rdd! macleod skriver: bertta om dina ml, och nr du nr dem. men var ocks noggrann med att bertta att du inte ndde dem. den hr gngen. Fr att vara beredd att satsa p sina ml r det viktigt att man hittat ml man brinner fr. Hr r ngra konkreta tips som kan leda dig rtt: Nr du r s helt inne in ngot att du glmmer tiden, vad r det du gr d och kan du anvnda det i andra sammanhang och f samma knsla?? ger mlet en Knsla av sammanhang, dvs livsenergi, krlek, passion? vilka frebilder har du? det brukar sga en del om vart du vill! livet handlar om att ge, f och uppleva (ibland sjlv, ibland tillsammans med ngon) s om du skulle d om en vecka, vad skulle du gra d?
Bergsport #147 septemBer 2010

Ngra tips Fr att hitta diNa ml

41

ngra bHagS

mental trning

Stt uPP dIna ml!

ailefroide

Mnga meter klttring i en makalst vacker milj, det r det man kommer hit fr. Vill du handstacka och lgga kil i opposition s fr du ka till regnet i Norge.

SmrgSbord fr njeSklttrare

aIlefroIde

Text: John Liungman Bild: Alice Henderson och John Liungman

granitklttring och multi-pitch kan innebra en hel del plga. eviga anmarscher, regn och epics brukar vara en del av upplevelsen fr oss nordbor. men om du har trttnat p skrckupplevelser i Norge och brjat drmma om en behaglig semester med vackra lngturer nsta ssong - d r franska ailefroide en plats fr dig. Fast klippa, kort anmarsch och ttt mellan bultarna. spnn upp hngmattan, knck en brs och njut av ett av alpernas snllaste omrden.

Alice pappa jobbade fr amerikanska Geological Survey och var fanatisk grottkrypare. Redan nr Alice var sex r gammal utforskade hon stora grottsystem med farsgubben. Ibland kamperade de i underjorden mnga dagar i streck. Den beniga lilla tjejen var mycket anvndbar. Om man som grottkrypare - speleolog - upptcker en passage kan man nmligen f en guldstjrna i grottkryparnas sammanslutning. Men om man bara lyst genom hlet med en lampa och inte faktiskt krupit igenom, d kan ngon annan komma och knipa denna mrka variant av en first ascent. Lilla Alice fick drfr

ett rep knutet om foten varefter hon fick la sig in i gngar som var fr smala fr fullvuxna. Om hon inte kom igenom s slpade pappan ut henne med repet. Det behvs kanske inte sgas att Alice idag inte gr i nrheten av grottor. Som tonring drog hon till Polen och hngde med fattiga hard-core alpinister av den gamla skolan. Hon lrde sig en del, bland annat det hr med alpinstart. Fastn vi nu tltade tio minuter frn instegen till hundratals ltta, solida, torra, helbultade njesleder s var det uppstigning i morgondimman klockan halv sex.

42

Bergsport #147 septemBer 2010

alice Henderson poserar efter en ndig travers, helt avsedd fr kameran.

Bergsport #147 septemBer 2010

43

ailefroide

Helvvgs uppfr ventyrsleden superpilou.

la fissure, sprickan man inte kan missa.

Medan fransmn, spanjorer och italienare lugnt snarkade vidare i sina husbilar smg vi ivg till dagens lilla ventyr.

Klippvggar verallt
Ailefroide i franska Ecrinmassivet r ett paradis. En smal vg ringlar sig uppt bergen frn Briancon, och strax innan den tar slut, precis dr tv dalar mts, har kommunen anlagt en jttestor, vild campingplats. En vidstrckt alpng utgr mittpunkt. Runt ngen fldar bckar med glacirvatten. Stora lrktrd ger skugga i middagshettan, och ett par uteserveringar lngs med huvudvgen serverar kalla Heineken med tillbehr. Och runt alltihop, i alla vderstreck, tornar bergen upp sig. Det r som Haegefjell, fast t alla hll, hundratals leder inom en halvtimmas ltt promenad. Stora svavggar som dljer nnu hgre berg bakom. Man kan ligga p grset bredvid tltet och planera nsta dags klttring och mjligen behva vrida lite p nacken d och d. Vi hade siktat in oss p "Et on tuera tous les affreux", en 12 repors 6a-tur med insteg en kort bit upp i dalen. Jag stannar d och d och kikar i fraren fr att identifiera andra turer - de ligger ju uppradade. Men Alice pinnar p, fr hon r fostrad i det ttbefolkade Frankrikes kltterkultur, dr det gller att parkera sig vid insteget frst fr att slippa sega replag ovanfr sig. Jag suckar och rusar p efter denna blixtsnabba lilla kvinna. Hon r huvudet kortare n jag men tycks ha tre gnger s lnga ben. Klttringen i Ailefroide r ltt, vlbultad och flack. Det r i alla fall huvudregeln. Det betyder inte att det saknas undantag. Enstaka leder r mixade, och ngon till och med helt naturligt skrad, men det r ovanligt. Nej, den kompakta graniten och den

turistvnliga instllningen bland kommun och guider har gjort att etiken hr r Hiltifierad. P vr vilodag lunchar vi med bergsguiden och guideboksfrfattaren Sebastien Constant. Han sammanfattar den avspnda attityden till bult. - Det finns inget krig mellan klttrarna hr. Jag tycker om trad, men om man inte kan frndra vrlden fr man frndra sig sjlv. Mnga meter klttring i en makalst vacker milj, det r det man kommer hit fr. Vill man handstacka och lgga kil i opposition s fr man ka till regnet i Norge.

Bult, bult, bult


Jag, som har traditionell bildning, svr ver hur man kunnat stta borren i den fantastiska klippan ngon decimeter frn en perfekt tvans kamplacering. Jag har min tradgon p. Alice garvar och pminner mig om att stta p mig bultgonen istllet. Fr det r inte alltid sjlvklart med routefinding bara fr att ngon satt upp lite rostfritt stl hr och dr. I dunkelt gryningsljus eller med solbrillor p s knner jag mig halvblind medan Alice bekymmerslst pekar ut bult efter bult. Vid lunchtid r vi p toppen, och s r det nstan varje dag. Frst, och oftast ensamma, p leden. Men det betyder inte att jag kan fika, fota och fippla i lugn och ro druppe. Nej, Alice brjar rigga firning inom tre minuter. Inget r ver frrn man r nere igen. ven om vdret r perfekt, klockan bara r tolv, och allt r frid och frjd. Man skulle ju kunna drabbas av en Patagonisk snstorm eller nt, om man fr tro min kltterpartner.

44

Bergsport #147 septemBer 2010

ailefroide

sagolikt vacker vandring uppfr dalen.

coola formationer avslutar en av hundratalet leder.

P tillbakavgen mter vi flera replag som kr manjana-upplgget, alla hlsar glatt "buon giorno" eller "ol", efter att de troligen sovit till tio och sedan slappat med en espresso en stund. Varfr skynda? Tillbaka p ngen r det full rulle bland barnfamiljerna. Hr springer en tvring efter en boll, dr jagar ngra nioringar fjrilar. Temat till Sound of Music knns nra till hands. Det slr mig att detta mste vara en perfekt destination fr familjer. r man tminstone tv familjer s kan ett par vuxna kra alpinstart, klttra tolv repor, och vara hemma till lunch. Sedan lek och plask tills vrmen avtar framt eftermiddagen, d frmiddagens barnvakter kan g och sporta en stund.

liten mataffr, sportaffr. Allt du behver, med andra ord. En regnig dag kan man ta en god middag p en av de tv restaurangerna. Eller s gr man som fransmnnen och skaffar sig ett s stort tlt att man inte mrker av vdret. Tlten r verkligen enorma. Hur sportkedjan Decathlon lyckas krnga s mnga kilo tltduk r ett mysterium, men det ser klart behagligt ut.

Lg gravitation
Efter ngra dagars ren njesklttring vnder vi blickarna mot de stora bergen. Alice har en plan. Den innefattar en lugn promenad i makligt tempo uppfr sidodalen. Detta innebr s klart nn sorts sprintlopp p sisdr 600 hjdmeter med 16 kilo p ryggen. Planen r att ta hjd p eftermiddagen och bivackera fr natten, sedan gra en timmas anmarch (jttetidgt p morgonen s klart) fr att sedan klttra leden Superpilou. En google-versatt vderrapport lovar kryptiskt high sails without gravity. Lg-gravitations-dagar skall man ta vara p, tnker vi och ger oss av. Superpilou r ocks en bultad tur p fin granit, men nu p ver 3000 meters hjd. P dessa leder, ofta kallade ventyrsleder av fransmnnen, gller att man mste komplettera med en del egna placeringar. Det gr ocks vgfinnandet mer intressant, och vi fr leta oss uppt i den vindstilla men kalla morgonluften. En klar och frostig natt gjorde att min dunsck kom vl till pass under stjrnorna, men nu medan vi klttrar lyckas vi hela tiden frflytta oss ut ur solen. Inte frrn vi str p toppen blir vi riktigt varma. Gravitationen brjar tillta igen och vi lter den dra oss nerfr repen. Ngra timmars stapplande nert dalen, och ngra close encounters med bergsgetter senare r jag tillbaka vid tltet. Alice har redan bestllt pizza och duschat. Livet i Ailefroide r gott.

Barnvnlig sport
Enrepors sportklttring av det lite slabbigare slaget finns det gott om, allt inom tio minuters promenad. Nrmast ngen ligger omrdet "Sous la fissure" med flack treaklttring, perfekt fr barn eller nybrjare som behver slipa slabtekniken innan lngturen. Alldeles intill ligger "La gorge" med brant och lite vass listklttring. P andra sidan floden hittar du "Amigo" som kanske r det finaste stllet med lnga, knappt vertikala gobitar. Inget av detta r att jmfra med andra sportdestinationer i omrdet, som Ceuse och liknande kalkstensformationer, men som komplement till lngturer p dagar med hotfullt vder r det utmrkt. Dessutom r skogen fullproppad med boulderblock, s till och med krumryggade dreadlockklttrare kan f sitt lystmte. Ailefroide r en oerhrt smidig plats att basera sig p. Om du kommer med bil s kan du lugnt tappa bort nyckeln nnstans i sovscken. Allt finns p plats. Frscha duschar, tv lhak, hmtpizza,

Bergsport #147 septemBer 2010

45

ailefroide
artikelfrfattaren p, fr ovanlighetens skull, brant terrng. leden heter voyage en cathiminie (6b) och rekommenderas.

ailefroide
Fakta aileFroide
ailefroide ligger i ecrinmassivet med Briancon som nrmsta stad. Nrliggande strre stder r torino och grenoble. klttriNg vervgande njesklttring - escalade plaisir - p bultad granit. mestadels sva. raCk dubbelrep 50 m och 14 quickdraws. ett mindre tradrack kan ocks vara lmpligt fr den som vill klttra de mixade turerna. Kanske ett enkelrep fr den som vill sporta. ssoNg vgen upp till ailefroide r stngd vintertid och ppnar p vren nr snfrhllandena medger, men i frsta hand d fr turskidkare eller isklttrare. Klippklttring hela sommarhalvret. eftersom det finns klttring i alla vderstreck och p olika hjd gr det att anpassa sig efter vdret. BoeNde camping fr 6 euro per person och dag. sl upp tltet i stort sett var du vill i omrdet, mitt i smeten eller lngt upp i skogen. Frscha duschar och toa. Finns ven stugor och hotellrum. mat och utrustning gr att kpa intill campingen. Frare escalades autour dailefroide, Jean michel cambon. Hr hittar du alla lngturer inom promenadavstnd frn campingen, samt alla sportkltterklippor. nnu s lnge endast p franska oisans nouveau, oisans sauvage, Jean michel cambon. Hr hittar du de mer ventyrliga sommarlederna p hgre hjd. mnga kan krva bivack eller vernattning i hytta. delen som kallas livre est tcker klttringen nrmast campingen. snow and mixed climbs, sbastien constant. Hr hittar du som namnet antyder, turer p sn och is. ailefroide topo Blocs, anthony lamiche. Bouldering, massor av bouldering. rekommeNderade leder la fissure (5b), 9 repor - den mycket uppenbara jttesprickan rakt ovanfr campingen. gr inte att missa snoopy (6b+), 11 repor - den lite mindre tydliga men p nra hll helt uppenbara linjen bredvid la fissure. Helbultades tyvrr 1989 trots att den gtts p naturliga prylar. la voix eteinte (6a), 7 repor - ventyrlig utflykt p frcka formationer. ta med tradrack. palavar-les-flots (5c), 12 repor - klassiker uppfr en klockren bergskam rakt ovanfr campingen. voyage en cathiminie (6b), 8 repor - ntligen en led med lite brantare inslag och formationsklttring. mycket fin!

lednamnen prydligt angivna

Bivack infr attacken p superpilou.

FraNKrIKe

aIleFroIde

p toppen av leden superpilou. lg gravitation och vindstilla.

Bergsport #147 septemBer 2010

47

klubbadresser
Klubb alingss Kltterklubb billingens Kltterklubb bohuslns Kltterklubb bors Kltterklubb Kfum bromma Kfum-KfuK Dalarnas Kltterklubb edsbruks If Klttring eskilstuna Kltterklubb KontaKtPerson anders hummel edvin lindqvist rikard larsson Johan schollin Johanna lfvenius Johan Johannesson robin nilsson anders srensson aDress/box Vstra lnggatan 39 lundenvgen 23a skredvikshogen 7 Vrmlandsgatan 5a box 140 23 tistelgatan 4 uknavgen 17 strandgatan 8 lungan 13 g sjvgen 26b fjllnsgrnd 11 C sdra skeppsbron 6 b box 11076 slottsmllan c/o Dalhems fritidsgrd Per van riemsdijk martin halln erik Pott Johan ragnarsson bjrn fagerstrm c/o racketcentrum linnea brostrm Carl-Johan fredriksson andreas Kraft laura toivanen mikael grumstedt Palmgren Jenny hgstrm hangaren, hotsportcenter uppgift saknas Carol Vgeteg swante hgren mats sandberg stefan sjberg Johan Westerholm skellefte Kltterklubb alexander msan magnus gerhardsson slottskolans If anders odell ruben Wiener Kathinka Kleiser berg linda nilsson bjrn holst tommy schultz tina nilsson gullvivevgen 12 sdra esplanaden 26 833 34 387 31 strmsund borgholm solna stockholm stockholm sundsvall sderkping hultsfred ume ume uppsala Varberg Visby Vrnamo Vstervik Vsters Duved undersker 070-345 24 35 073-829 15 27 0485-82 222 0703-63 82 46 0730-325223 070-653 19 98 Kpenhamnsvgen 14b hotellvgen 7 sknbergagatan 21 a Pl 381 Vstergrden 64 stationsgatan 19 217 43 870 31 614 30 760 31 761 94 931 32 malm mjllom sderkping norrtlje norrtlje skellefte 073-807 52 53 070-388 85 04 070-263 74 07 070-394 37 18 0702-37 85 48 0910-108 58 0704-013428 070-698 84 97 0485-88602 070-491 82 94 info@skss.eu 0703-88 56 65 070-404 64 93 070-554 96 36 0495-601 33 090-18 57 09 090-19 37 62 0709-95 96 87 070-570 01 95 070-739 01 79 0705-31 94 64 0490-374 66 Pg 518863-6 Pg 818491-3 Pg 417188-0 Pg 171818-8 bg 5500-5680 bg 360-3552 Pg 6208461-1 Pg 505596-7 bg 5482-6615 Pg 1158460-4 Pg 491139-2 Pg 838608-8 Pg 454546-3 Pg 4400783-9 senior 200 kr, junior 100 kr senior 280 kr, junior 215 kr, std 125 kr senior 300 kr, junior 150 kr senior 280 kr, junior 215 kr, std 125 kr senior 300 kr, junior 200 kr senior 350 kr, junior 175 kr, std 100 kr senior 340 kr, junior 200 kr senior 200 kr, junior 100 kr senior 300 kr, junior 200 kr senior 250 kr, junior 150 kr, std 150 kr senior 400 kr, junior 200 kr seni 600kr, jun 400kr, fam 1000kr, std 100kr senior 250 kr, junior 100 kr senior 400 kr, junior 200 kr Kontakta klubben annerovgen 54 srbyvgen 51 olskroken, rullbo Parkvgen 39 Vetlandav 26 solgatan 35 mssvgen 1 borggatan 17 b svensksnabbevgen 21 Kullvingsvgen 1 stra raden 9, bv hjalmar lundbohmsvgen 54 a ngsvgen 4 bngegatan 2 b rydsv. 5a PostaDress 441 33 541 39 451 95 504 39 167 14 784 65 alingss skvde uddevalla bors bromma borlnge telefon 070-970 48 77 0732-67 14 10 070-773 67 84 0705-58 05 40 070-734 33 53 0243-21 55 35 0763-36 18 25 070-495 92 39 070-402 97 17 076-780 46 07 070-5156902 026-457 67 11 0767-68 88 99 035-18 86 00 042-22 94 28 073-508 67 33 0657-310 22 070-918 51 85 0381-160 19 0971-559 05 Plus-/banKgIro bg 5477-2488 Pg 524519-6 Pg 4169907-5 Pg 579259-3 Pg 58670-1 Pg 617440-3 bg 5678-5686 Pg 128029-6 bg 5899-0946 bg 348-9648 Pg 65279-2 Pg 4308268-4 Pg 726169-6 Pg 484503-8 bg 5902-5692 Pg 421218-9 meDlemsaVgIft senior 250 kr, junior 150 kr senior 400 kr, junior 200 kr, fam 340 kr senior 400 kr, junior 250 kr senior, 350 kr, junior 250 kr senior 200 kr, junior 100 kr senior 305 kr, junior 240 kr, std 150 kr 200 kr senior 400 kr, junior 300 kr senior 250 kr, junior 150 kr senior 500 kr, junior 300 kr senior 300 kr, junior 150 kr Kontakta klubben senior 305 kr, junior 240 kr, std 150 kr senior 300 kr, junior 250 kr senior 350 kr, junior 90 kr senior 400 kr, junior 250 kr senior 300 kr, junior 200 kr

590 98 edsbruk 63343 864 31 737 31 982 39 eskilstuna matfors fagersta gllivare

expedition altitud Kltterfrening matfors Krister selander fagersta Kltterklubb gllivare Kltterklubb gstrike Kltterklubb gteborgs Kltterklubb halmstad Kltterklubb helsingborgs Kltterklubb hexans Kltterklubb hrjedalens Kltterklubb hga Kusten Kltterklubb hglandsklttrarna, smland Jokkmokks KK Jnkpings Kltterklubb Jsse Klttersllskap Kalmar Kltterklubb Karlskrona bergsportfrening Karlstads Kltterklubb Kiruna Kltterklubb, K3 Kltterklubb granit Kviberg Kltterklubb linkpings Kltterklubb luleklttrarna malm Kltterklubb nordingr Kltterklubb norrkpings Kltterklubb norrtlje Kltterklubb rdmans Kltterklubb skellefte Kltterklubb Kfum sknes Kltterklubb slagrnbergets Kltterklubb slottskolas KK solna Kltterklubb stockholm Kltter- och sportsllskap stockholms Kltterklubb sundsvalls Kltterklubb sderkpings Kltterklubb tunabergs hgfjlls- och kltterklubb ume Kfum ume Kltter- & hgfjllsklubb uppsala Kltterklubb Varbergs Kltterklubb Visby Kltterklubb Vrnamo Kltterklubb Vsterviks Kltterklubb Vsters Kltterklubb re skidalpina frening redalens Kltterklubb lands Kltterklubb rebro Kltterklubb stersunds Kltterklubb stersunds skidalpina frening Peter Jannborg andr Jonsson filip arvidsson stefan Jansson gunnar havefjll Daniel Jacobs Joakim halvarsson c/o Joel berglund Peter hildingsson Jenny sander Dan hansen David marberg Jonas kerlund Jenny Wikholm

802 80 gvle 404 22 302 31 254 62 741 72 820 50 891 42 575 38 962 31 554 54 671 31 393 51 370 24 gteborg halmstad helsingborg hjlteby los rnskldsvik eksj Jokkmokk Jnkping arvika Kalmar nttraby

swedbank 8147-1993296102-3 Pg 859096-0 Pg 609833-9 bg 626-0947, Pg 148519-2

Kontakta klubben senior 300 kr, junior 175 kr senior 400:-, junior 300:senior 300 kr, junior 300 kr Kontakta klubben Kontakta klubben senior 600 kr, junior 400 kr senior 400 kr, junior 100 kr senior och junior 200 kr senior 400 kr, junior 200 kr senior 350 kr, junior 200 kr senior 300 kr, junior 200 kr senior 300 kr, junior 125 kr senior 400 kr, junior 200 kr Kontakta klubben Kontakta klubben senior 300 kr, junior 150 kr senior 400 kr, junior 200 kr senior 255 kr, junior 190 kr senior 350 kr, junior 250 kr, std 200 kr senior 250 kr, junior 150 kr, std 50 kr

070-252 07 59 073-571 00 93 0455-151 76

5606-3860 Pg 221533-3 Pg 8354378-5 Pg 4548024-1

652 27 Karlstad 981 31 Kiruna 375 34 415 04 584 31 mrrum gteborg linkping 0706-01 93 42 0454-508 49 0739-29 46 96

Pg 352622-5 Pg 690574-9 bg 5865-5127 bg 5104-8742 Pg 6294110-9 Pg 113016-0 bg 5476-1762 Pg 4301634-4 Pg 504185-0 bg 325-2269 bg 5301-1599 Pg 967107-4 bg 5280-1750 Pg 41 34 00-3 bg 5829-8985 Pg 50 41 96-7 Pg 151553-5 Pg 4107248-9

Klttercentret solna, banvaktsvgen 20 171 48 bergsundsgatan 11, 5 tr tjurbergsgatan 34, 2tr grnborgs, storgatan 73 gatan 5 C Karlslund, Vena Jrnvgsalln 20 box 7044 granitvgen 4a borgmstaregatan 29 almvgen 1 Krdavgen 31 sdra Varvsgatan 50 Katrinelundsvgen 8a Klockagrd nn strandbergsvg 10 strandgatan 31 egersta 389 Pumpmakargrnd 2 hlje 116 117 37 118 56 852 30 614 34 577 92 903 28 907 02 752 43 432 41 621 43 331 95 593 31 722 19 830 15 830 10

senior 300 kr, junior 200 kr, std 145/110 kr senior 300 kr, junior 90 kr senior 300 kr, junior 150 kr, std 100 kr senior 300 kr, junior 150 kr

387 31 borgholm 705 93 rebro 831 51 stersund 830 30 lit

Junior eller senior ? Kontakta din klubb fr just era ldersgrnser. Vill du komma till en klubbs webbsida kan du g in p www.klatterforbundet.se. Dr finner du lnkar till de klubbar som har webbsidor.

48

Bergsport #147 septemBer 2010

frbundsadresser
sKf:s kansli: Karin Persson, generalsekreterare, karin.persson@klatterforbundet.se idrottens hus 114 73 stockholm
fUnKtion SKF:s kansli, generalsekreterare SKF:s kansli, idrottskonsulent Styrelse ordfrande Styrelse kassr Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot, vice ordfrande Styrelseledamot Styrelseledamot Valberedning Redaktr Bergsport Accesskommitt, ordf Expeditionskommitt, ordf Frbundskapten Seniorlandslag Frbundskapten Juniorlandslag Frbundskapten Skidalpin Skerhetskommitt, ordf Tvling, tf ordf Utbildning Trad Utbildning Trnare Utbildning Sport/Inomhus Medicin Frbundslkare Expeditionslkare UIAA anti-dopingkommission (ledamot) UIAA medicinkommission (ledamot) IFSC regelkommission (ledamot) namn Karin Persson Jonas Paulsson Pontus Axelsson Arne Kanth Peter Hermanson Johan Larsson Madelene Lidmalm Erik Massih Mikaela Rydberg Disa Hansson John Liungman Christofer Urby Bjrn Kihlstrm Lars Hgstrm Reino Nicki Horak Martin Persson Ingemar Grsj Bjrn Hft Martin Urby Jim Wasmuth Nikki Hammarstrm Marcus Lindahl Anders Sderlund Johan Holmgren Anders Sderlund Johan Holmgren ke Nilsson

tel: 08-699 65 20
aDreSS/BoX Idrottens Hus Idrottens Hus Vstmannagatan 47 Letstigen 38 Hemmansvgen 18 Tobaksspinnarg 1 Landsvgen 11 Handelsvgen 28 Johannesbcksgatan 56B Sndagsgatan 3 Amalia Jnssons gata 16 Bollungen 109 Folkungagatan 86a 2tr Pl 3386 Bergsvgen 38 Pumpmakargrnd 18 Stureplan 1 stervgen 33 Sysslomansgatan 39 Bergs backe 3 Friluftsvgen 1, lgh 1201 Norra Gimonsvgen 7 Lillskogsvgen 13A Paradisvgen 10 Lillskogsvgen 13A Paradisvgen 10 Krukmakargatan

e-post: kansliet@klatterforbundet.se webbsida: www.klatterforbundet.se


poStaDreSS 114 73 Stockholm 114 73 Stockholm 113 25 Stockholm 128 48 Bagarmossen 302 52 Halmstad 117 36 Stockholm 172 63 Sundbyberg 122 32 Enskede 754 33 Uppsala 415 12 Gteborg 421 31 Gteborg 747 91 Alunda 116 22 Stockholm 437 34 Lindome 333 60 Svedalen 83151 stersund 582 21 Linkping 169 55 Solna 41507 Gteborg 59396 Vstervik 172 40 Sundbyberg 907 38 Ume 133 34 Saltsjbaden 19443 Upplands Vsby 133 34 Saltsjbaden 19443 Upplands Vsby 118 51 Stockholm e-poSt karin.persson@klatterforbundet.se

pg: 67 32 65-5 org nr: 889202-3063


telefon 08-699 65 20 08-699 65 21 0705-45 42 33 070-690 26 48 0708-81 05 12 08-698 67 12 0703-86 77 71 0733-97 35 41 0704-17 57 92 0706-02 39 63 031-788 71 31 070-329 11 61 073-651 08 20 031-795 27 25 0705-22 61 22 070-607 50 98 073-418 11 71 0704-29 43 72 073-021 79 18 070-373 74 66 073-685 50 58 070-357 33 75 070-491 70 43 073-679 02 54 070-491 70 43 073-679 02 54 070-730 28 32

jonas.paulsson@klatterforbundet.se ordforande@klatterforbundet.se kassor@klatterforbundet.se peter.hermanson@klatterforbundet.se johan.larsson@klatterforbundet.se madelene.lidmalm@klatterforbundet.se erik.massih@klatterforbundet.se mikaela.rydberg@klatterforbundet.se disakatinka@hotmail.com bergsport@brant.se christoferu@yahoo.se bjornkihlstrom@yahoo.se larshogstrom@hem.utfors.se jfk@klatterforbundet.se Martin_persa@hotmail.com ingemargrasjo@gmail.com bjorn@norrortspartyservice.se instruktor@mail.com jim@vkcenter.se nikki.hammarstrom@hotmail.com marlindahl@gmail.com anders.soderlund@proxima.se johanholmgren@hotmail.com anders.soderlund@proxima.se johanholmgren@hotmail.com geoscope@gmail.com

att KPa frn KanslIet


Gr p fljande stt: Betala in p Plusgiro 673265-5, skriv ditt namn och adress tydligt samt klubbtillhrighet. Skriv p inbetalningen vad du bestller. Om det inte fr plats s skicka grna uppgifterna med e-post till kansliet@klatterforbundet.se. OBS! P alla priser tillkommer frakt enligt nedan (gller ej tygmrken). Fr bestllning mot faktura tillkommer 50 kr i expeditionsavgift. Alla priser inkluderar moms. fraktpriser: 1 st bok 55 kr, 2 st 60 kr, 3-4 st 150 kr, 5-10 st 250 kr 1 st kompendium 10 kr, 2 st 20 kr, 3-4 st 30 kr, 5-10 st 60 kr 1 st loggbok 10 kr, 2 st 20 kr, 3-4 st 20 kr, 5-10 st 40 kr Topprep/ledkort >100 st=10 kr, 100-200=20 kr, 200-500=40 kr fler ex n 10 eller andra frgor? Kontaka grna kansliet s hjlper vi dig med bestllningen. Tel: 08-699 65 20 BcKer & KompenDier

att KPa frn frfattare


Kltterfrare Bohusfrare 2002. bestlles p www.bohusguide.tk, 350 kr + frakt fyrkantenomrdet, 1997, lvsbyn-boden-niemisel-Pite, 120 kr. Pg 629 41 10-9, luleklttrarna Klttring i Gteborg, gteborgs Kltterklubb, 350 kr, bestlles via www.gbg-guiden.info Jmtland, stersunds KK Klttring i Sverige 1996, 37 klippor 450 leder! 290:- Pg 168 34 23-6, Patrik leje. SlUtSlD! Sportklttring i Vstervik, linkping och Hglandet, 1999, 150:Pg 479 51 96-7 Stegeborg och Sderkping 2001, bjrn holst, tel 0121-400 54 Uppsala, uppsala Kltterklubb

Stora Klippklttringsboken av Per Calleberg. SlUt!

Svensk klttring pionjrerna av Ewa Hellstrm. Klttringens historia. medlemspris 150 kr Ordinarie pris 200 kr

firning och Klttring Frsvarsmaktens bok om firning, kamratrddning, laviner mm. medlemspris 650 kr ej medlem 750 kr

Kltterfrbundets loggbok Skriv in dina kltterturer, kurser m.m. medlemspris 80 kr Ordinarie pris 100 kr

Ume, ume Kltterklubb gelsjn, 1995, 198:- Pg 476 11 16-5, fredrik schlyter Klttring i Kilsbergen med omnejd, rebro Kltterklubb 2007. 240 kr. Pg 49 11 39-2. www.orebroklatterklubb.com Klttring i Sdermanland, 2007. 329 kr (inkl frakt). Pg 100 14 83-5. mer info p www.dangerzone.se KompenDier

topprepsklttring inomhus Kurskompendium av Rasmus Jansson. medlemspris 70 kr Ordinarie pris 90 kr mrKen SKf:s tygmrke ca 7,57,5 cm.

Kebnekaisefrare del 1 Kompendium, kopia av Rossipals. medlemspris 30 kr Ordinarie pris 50 kr

Kebnekaisefrare del 2 Kompendium, leder efter 1952. medlemspris 30 kr Ordinarie pris 50 kr

oBS! Glm inte att betala fr frakten.


topprep och ledkort Grna kort fr topprep Rda kort fr ledklttring 1-100 ex: 10 kr styck > 100 ex: 6 kr styck

att klttra p vggarna en handledning fr inomhusklttring 60 kr + porto, Pg 467 96 58-7, Johan lindstrm, godhemsgatan 13, 414 68 gteborg. e-post: johanuk@ spray.se Hghjdsmedicinskt kompendium 95 kr + porto, Pg 133 58 97-3, Johan holmgren. meddela per epost: johanholmgren@hotmail.com. Daniel Bidnerfondens brevkort. tio olika brevkort med kuvert. unika fotomotiv. 140 kr (inkl porto 40 kr) Pg 97 05 64-1.

instruktrsmrke ca 58,5 cm.

fler kategorimrken (Klippa, Is, Inomhus) Pris 10 kr

medlemspris 30 kr Pris 50 kr inkl ett kategorimrke.

SKf:s pins Liten pin att ha p jackan eller kavajen. Pris 15 kr

Bergsport #147 septemBer 2010

49

Alla behver en KK! Alla behver en KK! Alla behver en KK!


Du knyter in dig i repet med samma knut som du knutit tusentals gnger tidigare. Du kan gra knuten med frbundna gon och du har till och med Du knuten i dig i repet med samma knut som du knutit tusentals gnger gjort knyter in beckmrker p en lngtur i Norge. Innan knuten r helt frdig Du knyter kan i repet med med samma knut som du knutit tusentals gnger tidigare.dinin diggra knuten av attfrbundna gonleden bredvid. och med avleds Du kan gra knuten ngon faller p och du har till Fallet r tidigare. Du uppmrksamhet med frbundna gon ochknuten r helt frdig gjort sin lngdbeckmrker phelt lngtur ioch klttraren fngas uppoch med knuten i och dramatik en ofarligt Norge. Innan du har till mjukt av trots knuten i beckmrker p en lngtur i Norge. Innan knuten r helt frdig gjort avleds din uppmrksamhet av att om till faller p leden bredvid. Fallet r en skicklig skrare. Du vnder dig ngon din kltterkamrat och sger ok, avleds lngd och trots sin din uppmrksamhet av att ngon faller p leden bredvid. Fallet r jag kr. Du och dindramatik helt ofarligt och klttrarenr och niupp mjukt av har klttrat i mnga fngas rknas bde trotsskicklig skrare. kltterkamratofarligt och klttraren fngas upp mjukt av en sin lngd och dramatik helt av er sjlvaskrare. Du vnder somom till din kltterkamrat och Kltterhaloch allmnnheten dig om till din kltterkamrat och sger ok, enkr. Du och din kltterkamrat har klttrat i mnga r och ni sger bde skicklig Du vnder dig vldigt rutinerade klttrare. jag lens trygga milj framstr nstan som en lekpark i jmfrelserknas ok, med era jag kr. Du och din kltterkamrat har klttrat i mnga r och ni rknas bde av er sjlva i Chamonix i fjol. Din skrare samtalar med er gemensamma klttringar och allmnnheten som vldigt rutinerade klttrare. Kltterhalav er sjlva och allmnnheten som vldigt rutinerade klttrare. Kltterhallens som ni inte trffat p flera r men ser att du jmfrelse med era kompistrygga milj framstr nstan som en lekpark ir p gng och nickar. lens trygga milj framstr nstan som samtalar i jmfrelse med era klttringar i Chamonix i fjol. Din skrareen lekparkmed er gemensamma Du brjar klttra och eftersom leden r ganska lttmed er gemensamma klttringar i ni inte trffatfjol. fleraskrare samtalar s kommer du snabbt i kompis som Chamonixmeter Din Du stter att du i selen och hinner inte upp till toppankaret trffat p flera r men serdig ner r p gng och nickar. upp.r kompis som ni inte 10 du r p gng och nickar. Du brjar ens tnka p attp ledenmen ser attltt s kommer du snabbt klttra och eftersom ngonting r ganska ltt s kommer du snabbt r fel innan det Du brjar klttra och eftersom leden r ganska ner i r fr sent.hinner inte upp till toppankaret 10 meter upp. Du stter dig selen och upp till toppankaret 10 meter upp. Dur fel innanner i r fr sent.hinner inte ens tnka p att ngonting stter dig det selen och ens tnka p att ngonting r fel innan det r fr sent.

2009 publiceras en artikel i Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports som indikerar att klttrare med relativt lng klttererfarenhet i hgre utstrckning n nybrjare riskerar att skada sig. Frgan man mste stlla sig 2009 publiceras en artikel i Scandinavian Journal of Medicine att vara s, Sports som bidragande klttrare r varfr det r s och varfr vi som klttersamfund tillter det & Science innr en starkt indikerar att orsak till med 2009 publiceras en artikel i Scandinavian Journal n Medicine & Science in Sports som indikerar att klttrare med of relativt lng slarv. olyckorna rklttererfarenhet i hgre utstrckning n nybrjare riskerar att skada sig. Frgan man mste stlla sig relativt lng klttererfarenhet i hgre klttersamfund tillter det att vara s, skada sig. Frgan man mste stlla sig utstrckning nybrjare riskerar att nr en starkt bidragande orsak till r varfr det r s och varfr vi som r varfr det r s och varfr vi som klttersamfund tillter det att vara s, nr en starkt bidragande orsak till olyckorna r slarv.natur farligt. Att ta risker mste f vara ett medvetet och vervgt beslut. Riskerna ska komma Klttring r till sin olyckorna r slarv. frn miljn vi valt att vistas i, inte genom att vi r slarviga. Slarvet beror p oss och vra beteenden som ofta sker Klttring r till sin natur farligt. Att ta risker mste f vara ett medvetet och vervgt beslut. Riskerna ska komma automatiskt, men natur farligt. Att ta risker mste f vara ett medvetet och vervgt beslut. Riskerna ska komma det gr att ndra p. Klttring r vi valt att vistas i, inte genom att vi r slarviga. Slarvet beror p oss och vra beteenden som ofta sker frn miljn till sin frn miljn vi men att vistas i, inte genom att vi r slarviga. Slarvet beror p oss och vra beteenden som ofta sker automatiskt, valt det gr att ndra p. bara vi vill, och det r lttare n vi kanske tror, men vi mste vilja! Det gr att lra gamla gr att ndra p. automatiskt, men det hundar att sitta, Det gr att lra gamla hundar att sitta, bara vi vill, och det r lttare n vi kanske tror, men vi mste vilja! Det gr att lra gamla hundar att sitta, bara vi vill, och det r lttare n vi kanske tror, men vi mste vilja! Kamratkontrollen r den bsta metoden att hitta slarvfel. Skring klar betyder att kamratkontrollen r genomfrd. Kamratkontrollen r den bsta metoden att hitta slarvfel. Kamratkontrollen hller dig vid hitta slarvfel. Kamratkontrollen r den kamratkontrollen liv. Skring klar betyder attbsta metoden attr genomfrd. Skring klar betyder att kamratkontrollen liv. genomfrd. Kamratkontrollen hller dig vid r Kultur Kamratkontrollen hller dig vid liv. Vi mste skapa en kultur dr vi uppskattar att andra ppekar nr vi gr fel. Kultur Det r av omtanke. Kultur Vi mste skapa en kultur dr vi uppskattar att andra ppekar nr vi gr fel. Vi mste skapa en kultur dr vi uppskattar att andra ppekar nr vi gr fel. Det r Vilja av omtanke. Det r av omtanke. Vi mste vilja lra oss. Vilja Se det som en utmaning att hnga med i skerhetsutvecklingen. Vilja Det Vi mste vilja lra oss. r mste vilja lra oss. spnnande och lrorikt. Vi att hnga med i skerhetsutvecklingen. Se det som en utmaning Se det som en utmaning att hnga med lrorikt. Det r spnnande och i skerhetsutvecklingen. Det r spnnande och lrorikt. Klttercentret r initiativtagare till den riksomfattande kampanjen Alla behver en KK! Klttercentret r initiativtagare till den riksomfattande Kampanjen bestr av en poster och en plakett som stts Klttercentret r initiativtagare till den riksomfattande kampanjen Alla behver en KK! upp i kltterhallarna. kampanjen Alla behver en KK! en plakett som stts Kampanjen bestr av en poster och Kampanjen bestr av en poster och en plakett som stts upp i kltterhallarna. robin@klattercentret.se Materialet bestlls av upp i kltterhallarna. Materialet bestlls av robin@klattercentret.se Materialet bestlls av robin@klattercentret.se
ontr oll Kam Kamratkon ratk troll ontr oll Kltterklubb, Visby Kltterklubb, Kam ratk

Kamratkontroll Kamratkontroll Kamratkontroll

Tillsammans med Kltterdomen, Kltterverket, Eskilstuna Kltterklubb, Solna Kltterlabbet, Crux och Karbin jobbar vi fr att ka skerhetsmedvetandet hos klttrare. Tillsammans med Kltterdomen, Kltterverket, Eskilstuna Kltterklubb, Solna Kltterklubb, Visby Kltterklubb, Tillsammans med Kltterdomen, Kltterverket, ka skerhetsmedvetandet hos klttrare. Visby Kltterklubb, Kltterlabbet, Crux och Karbin jobbar vi fr att Eskilstuna Kltterklubb, Solna Kltterklubb, Kltterlabbet, Crux och Karbin jobbar vi fr att ka skerhetsmedvetandet hos klttrare.

50

Bergsport #147 septemBer 2010

bergsguiden
Kltterprylar till bra priser !
tel 0970-251 83

leder dig till den bsta utrustningen och sknaste arrangemangen.

Wooperpaddan 1600:Miniwoopern 1450:Tacopaddan 1650:-

Klttring Paddor Skor


www.bohusklattrarna.com tel: 070-658 30 74

VIll Du synas I

KontaKta freDrIK Johansson 031-743 20 85

nsta nummer
ute 15 december.
e-post: bergsport@brant.se
Bergsport #147 septemBer 2010

manusstopp 28 november.
51

svenska Kltterfrbundet, Idrottens hus, 114 73 stockholm

PosttIDnIng b Porto betalt

VARIANT JAckeT
An ingenious hybrid design sets this jacket apart, with our unique thermal r eco insulation sewn into the front panels for warmth, and PolARTec Power Stretch comprising the back and side panels.
Its a surprisingly warm garment that never feels bulky, ideal for cold weather excursions when freedom of movement is crucial.

www.marmot.eu

ad marmot 210x255_variant.indd 1

30.08.10 12:06

Photo: KLAUS KRANEBIttER Agency: Arts of sAles gmbH

You might also like