Ljusets böjning och interferens

Laboration FAFA60 Fotonik 2019

Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska du studera två
centrala vågfenomen: interferens och böjning. Du kommer bl.a. att studera hur ljusvågor böjs när de
passerar en begränsande öppning och hur ljusvågor från flera källor interfererar i olika riktningar.
Laborationen
En laboration som kursmoment är ett tillfälle för praktisk övning där studenter självständigt kan
undersöka och experimentera med utrustning för att utöka sin kunskap. Till hjälp finns en
laborationshandledning samt en handledare. Det är väldigt viktigt att förbereda sig inför
laborationstillfället genom att läsa om kursmomenten samt räkna de förberedande uppgifterna.
Redogörelsen
Till denna laboration skall du lämna in en fullständig laborationsredogörelse över de moment du
utfört och de resultat du kommit fram till. Rapporten ska förses med ett försättsblad och ska lämnas
in senast 1 vecka efter att laborationen utförts. På försättsbladet ska det tydligt framgå
laboranternas och handledarens namn, laborationens titel och datum för inlämnandet.
Redogörelsen ska lämnas in till handledaren via e-post. Laborationen utförs parvis och ni lämnar
in en gemensam rapport. Läs noga igenom tipsen i ”Rapportskrivning”-dokumentet som finns på
Live@Lund, samt läs igenom rapporten en extra gång innan inlämning för att undvika onödiga fel
som kan resultera i en icke godkänd rapport.
Förberedelser
Läs noga igenom laborationshandledningen och försäkra dig om att du förstår vad
laborationsuppgifterna går ut på. Laborationen baseras på ljusets vågfenomen vilket i beskrivs i
kurslitteraturen. Läs särskilt i Göran Jönssons ”Våglära och optik” om
 Optisk väg, sida 190,
 Böjning och Babinets princip, sida 317-323, samt
 Interferens och böjning, sida 347-352.
Läs dessutom, t.ex. på Wikipedia, om hur en nonieskala (på engelska vernier scale) fungerar!
Lös förberedelseuppgifterna och var beredd på att redovisa renskrivna lösningar vid början av
laborationen. Ni får gärna arbeta i par för att lösa uppgifterna, men varje student ska ha egna
renskrivna lösningar med sig vid laborationens start.
Riskanalys
Under denna laboration används en laser som kan vara skadlig för ögonen. Titta aldrig in i laserstrålen
eller strålar av dess reflexer!

1
 Ljusets böjning och interferens
Laboration FAFA60 Fotonik 2019

Förberedelseuppgifter
1. Böjning. Ljus från en kvicksilverlampa passerar ett filter där alla våglängder utom 546,1
nm absorberas. Det ljus som passerar filtret görs parallellt med hjälp av en lins och skickas
genom en spalt. På en skärm 7,00 m från spalten registreras böjningsmönstret elektroniskt.
I figur 1 visas intensitetsfördelningen i linjär skala. Utnyttja figuren och bestäm så noggrant
som möjligt spaltens bredd.

Figur 1 Ljusets intensitetsfördelning

på en skärm efter böjning i en spalt.

Svar: 23 µm
2. Spalt. En laserstråle med våglängden 632,8 nm belyser en skärm med en hög spalt med
bredden 0,5 mm. Böjningsmönstret betraktas på en skärm på 4,0 m avstånd. Hur bred är den
centrala ljusfläcken?
Svar: 10 mm
3. Hål. En laserstråle med våglängden 632,8 nm belyser en skärm med ett hål med diametern
0,5 mm. Böjningsmönstret betraktas på en skärm på 4,0 m avstånd. Vilken diameter får
den centrala ljusfläcken?
Svar: 12 mm
4. Cirkulär öppning. En gul HeNe-laser (𝜆 = 594 nm) belyser en cirkulär öppning. På en
skärm 5,00 m från öppningen studeras böjningsmönstret. Den femte mörka ringen, räknat
från centrum, har diametern 10,5 cm. Bestäm den cirkulära öppningens storlek.
Svar: 0,297 mm

2
 Ljusets böjning och interferens
Laboration FAFA60 Fotonik 2019

5. Flera spalter. Parallellt ljus från en laser med våglängden 632,8 nm infaller mot ett antal
spalter. Alla spalterna har samma bredd och är placerade på samma inbördes avstånd ifrån
varandra. Intensitetsfördelningen på en skärm 10,0 m bort visas i figur 2.

Figur 2 Intensitetsfördelning då ljuset från

flera spalter interfererar. Varje spalt ger
dessutom upphov ett böjningsmönster,
vilket framgår av figuren.

a. Hur många spalter har belysts?

b. Hur stort är avståndet mellan spalterna?
c. Vad händer med intensitetsfördelningen om en av ytterspalterna täcks över? Skissa
en figur liknande den ovan.
d. Hur mycket lägre blir centraltoppen i c-uppgiften jämfört med figuren ovan.
Svar: b) 50 µm d) Den minskar med 36 %.
6. Gitter. Parallellt ljus infaller normalt mot ett gitter med 600 ritsor/mm. 3:e ordningen av
våglängden 𝜆 observeras vid en vinkel av 64,16°. Använd gitterformeln och bestäm 𝜆.
Svar: 500 nm

3
 Ljusets böjning och interferens
Laboration FAFA60 Fotonik 2019

Laborationsuppgifter
1. Mätning av små sträckor
Genom att belysa olika aperturer med en laser kan deras storlek bestämmas. Du ska
använda en röd HeNe-laser som har våglängden 632,8 nm. Belys varje apertur med lasern
och studera böjningsmönstret på en skärm ett par meter bort.
a. Bestäm bredden på en spalt.
b. Bestäm radien på en tråd.
c. Bestäm diametern på en cirkulär öppning.
d. Bestäm avståndet mellan spaltöppningarna i en dubbelspalt.
e. Studera böjningsmönstret då laserljuset går genom ett transmissionsgitter. I vilken
riktning (i förhållande till böjningsmönstrets utbredningsriktning) ligger ritsarna?
f. Studera böjningsmönstret då laserljuset går genom två transmissionsgitter. Rotera ett
av gittren kring laserns optiska axel, och försök med enkla ord förklara mönstret
som uppstår.
2. Anpassning till teoretiskt genererat interferensmönster
Du ska undersöka böjnings- och interferensmönster med hjälp av en kamera kopplad till en
dator. Se figur 3. Digitalkamerans bildsensor har arean 6,8 mm × 5,1 mm och den är indelad i
795×596 bildelement. Varje bildelement har storleken 8,55 µm × 8,55 µm. På kameraobjektivet
kan man variera bländare och skärpa. Objektivets brännvidd är kort (runt 10 mm).
Vid försöket kommer du att använda två olika datorprogram: Debut, för att se bilden från
kameran i realtid och sedan fånga den till klippbordet, och därefter Nspalt, som läser in
bilden och används för vidare analys av böjningsmönstret. Programmet Nspalt används för
att plotta intensitetsfördelningen från bilden samt ett teoretiskt mönster utifrån valda
parametrar såsom spaltbredd, spaltavstånd och antal spalter.

Figur 3 Skiss över experimentuppställningen som används i uppgift 3. Laserstrålar av olika

våglängd belyser ett spaltsystem och böjningsmönstret observeras på en mattglasskiva en bit
bort. En kamera används för att fånga en bild för fortsatt bearbetning med datorprogrammet
Nspalt.

4
 Ljusets böjning och interferens
Laboration FAFA60 Fotonik 2019

a) Din uppgift är att först belysa ett spaltsystem med en laser med känd våglängd (röd)
och genom att jämföra böjningsmönstrets intensitetsfördelning med ett modellerat
mönster för vilket parametrarna varieras, bestämma spaltsystemets spaltbredd,
spaltavstånd, samt antal spalter.
b) Då spaltsystemets parametrar bestämts, belyses samma spaltsystem med en laser
med okänd våglängd (grön). Bestäm laserns våglängd genom att jämföra
böjningsmönstrets intensitetsfördelning med ett modellerat mönster.
Nedan följer detaljerade instruktioner för hur inläsning och modellering går till.
 Starta programmet Debut och välj där Device som bildkälla. Välj att gå över i full
screen mode, antingen genom att högerklicka på bilden eller via menyn View.
 Med bakgrundsbelysning (t.ex. med bordslampan), ställ in fokus på mattglasskivan
så att linjalen blir tydlig.
 Bestäm den verkliga bredden i objektplanet av bildens fulla storlek. (Försäkra dig
om att du förstår vad detta betyder.)
 Mät avståndet till mellan spaltsystem och skärm.
 Belys spaltsystemet med den röda lasern (𝜆 = 632,8 nm) och stäng av
bakgrundsbelysningen. Ställ in objektivets bländare för maximal signaldynamik i
bilden, utan att bilden mättas.
 Spara bilden till klippbordet genom att trycka på tangenten Print Screen. Öppna
därefter programmet Nspalt och läs in den fångade bilden genom menyn Fil →
Klistra in bitmap bild.
 Välj ut ett litet vertikalt område i bilden innehållande böjningsmönstret genom att
klicka och dra med muspekaren i bilden. Nspalt plottar därefter den horisontella
intensitetsfördelningen i över detta område.
 Tryck på menyn N-spalts modellen vilket visar en dialogruta innehållande ett antal
fält för generering av ett modellerat mönster. Tryck på knappen Visa, för att plotta
detta mönster.

5
 Ljusets böjning och interferens
Laboration FAFA60 Fotonik 2019

3. Gitterspektroskop
I detta laborationsmoment får du se ett gammalt instrument som på enklast möjliga sätt
visar principerna för detektion och våglängdsanalys av ljus. Instrumentet är illustrerat
nedan i Figur 4.

Figur 4 Principskiss av spektroskopet. Ljuset från lampan kollimeras av

en spalt och en lins innan det träffar gittret (markerat som objekt i figuren).
Kikaren skapar en (reell) bild av kollimatorspalten inuti kikaren, där också
ett hårkors är placerat. Med hjälp av okularet synliggörs en förstorad bild
av kollimatorspalten. Hela kikaren kan roteras runt centrum på gittret, och
dess vinkel kan avläsas med hjälp av en nonieskala. Nonieskalan är
1
graderad i grader (°) och bågminuter (′), där 1′ = °.
60

Belys kollimatorspalten med den uppställda spektrallampan och titta på den färggranna
bilden genom kikaren. Förklara hur den uppstår. Varför brukar man tala om spektrallinjer?
Varför ser vi just linjer? Notera att det finns ett spektrum på varje sida om normalen till
gitterytan, dvs på varje sida om nollte ordningen. Notera också att för stora
diffraktionsvinklar finns det ett överlapp mellan ljus från olika ordningar.
a. Mät upp vinkeln mellan linjen för nollte ordningen och varje synlig spektrallinje i
ordning 1 respektive 4.
b. Beräkna våglängden för varje spektrallinje, och identifiera vilket atomslag lampan
innehåller genom att jämföra med tabell. (Varför syns inte samtliga spektrallinjer i
tabellen?)
c. Beräkna avvikelsen i våglängd från tabellvärden och jämför storleken på
våglängdsavvikelsen i ordning 1 med ordning 4. Förklara skillnaden.