Vaxpropp

av Hypocampus.
Översikt
Feedback
Den typiska vaxproppen ger upphov till lockkänsla och varierande grader av
hörselnedsättning. Hörselnedsättningen kan debutera hastigt och verka mycket
oroande för patienten som inte vet att hon/han har en ”banal” åkomma. Ganska
ofta föreligger samtidigt en extern otit. Om det inte finns någon misstanke om
skada på trumhinnan behandlas vaxproppen genom att man spolar ut vaxet med
kroppsvarmt kranvatten. Om spolningen misslyckas och man ej fått ut vaxet efter
3–4 försök, ges patienten istället vaxlösande örondroppar samt ett återbesök
efter ett par dagar. Vaxet kommer då att vara upplöst och betydligt lättare att
spola eller suga ut.

Epidemiologi
Feedback
 Vanligt, ökar med ökande ålder
Etiologi
Feedback
 Öronvax - Öronvaxets fysiologiska funktion är att hålla huden i örat mjuk
och fuktig, skydda mot mikroorganismer (sur miljö) och att rensa
hörselgången från främmande föremål.
 Rensningen sker genom att bl.a tuggrörelser och ciliernas rörelse för vaxet
distal i hörselgången
 Vaxpropp uppstår antingen på grund av överproduktion av öronvax eller
störning i själva vaxtransporten
Riskfaktorer
Feedback
 Överdriven renlighet/petning
 Exostoser
 Öronproppar, in-ear hörlurar eller hörapparater
 Hög ålder
Symptom och kliniska fynd
 Feedback
 Hörselnedsättning (ledningshinder)
 Lockkänsla
 Klåda
 Smärta
 Yrsel
Diagnostik
Feedback
 Öronmikroskopi eller otoskopi
Behandling
Feedback

Om det inte finns någon misstanke om skada på trumhinnan

 Spola ut vaxet med kroppsvarmt kranvatten.
 Om du misslyckas och ej fått ut vaxet efter 3–4 försök: Ge patienten
vaxlösande örondroppar (t.ex Revaxör eller Terracortril®) samt ett
återbesök efter ett par dagar. Vaxet kommer då att vara upplöst och
betydligt lättare att spola eller suga ut.
 Öronspolning får inte utföras på patienter med tidigare känd trumhinne-
/mellanöresjukdom. Avbryt spolningen vid smärta.

Om du misstänker skada på trumhinnan

 Sug/plocka ut m.h.a. mikroskop
Öronspolning får inte utföras på patienter med tidigare känd trumhinne-/mellanöresjukdom.
Avbryt spolningen vid smärta!

Indikationer för remiss till ÖNH

 Kronisk otit
 Känd trumhinneperforation
 Enda hörande örat
 Misslyckats trots upprepade försök med spolning/sugning
Komplikationer
Feedback
 Trumhinneperforation
 Skada i hörselgången → Extern otit
Vidare läsning
Feedback
Borde själva ha undersökt patienterna, Läkartidningen, 2005
Främmande kropp i
hörselgången
av Hypocampus.
Översikt
Feedback
När det gäller vuxna är det ofta frågan om bomullspinnar eller delar av
bomullspinnar. Det är ganska lätt att ta ut dessa med tång, slynga, sug eller
spolning. Barn, särskilt små barn, stoppar ofta in saker i sina öron och detta är
kinkigare att handskas med. Om du ser den främmande kroppen och det verkar
lätt att få tag i den, gör ett försök att ta bort den. Om du stöter på svårigheter,
remittera barnet till ÖNH-specialist. Det finns en stor risk att skada trumhinnan
och mellanörat vid manipulation med främmande kroppar i hörselgången på
barn. Försök ej att spola ut främmande kroppar av organiskt material på grund av
risken för ansvällning

Epidemiologi
Feedback
 Oftast hos barn
Etiologi
Feedback
 Oftast har de pillat in något. Kan också vara insekter som tagit sig in på
egen hand
Behandling
Feedback
 Spolning eller
 Plockning
Hos barn – Se till att barnet hålls still, gör endast ett försök att ta bort den främmande
kroppen, annars blir barnet svårt att hantera senare på ÖNH också.

Vårdnivå
 VC i första hand, remiss till ÖNH om det är svårt
Komplikationer
 Feedback
 Barnet kan få lite läkarskräck

Presbyacusis (åldershörsel)
av Hypocampus.
Epidemiologi
Feedback
 Vanligt, ökande vid ökande ålder - Vid 80 års ålder behöver 50 % av
männen och 30 % av kvinnorna hörapparat
Etiologi
Feedback
 Degeneration av de yttre hårcellerna vilket leder till förlust av hårceller i det
cortiska organet och av neuron i hörselnerven. Den bakomliggande
orsaken är multifaktorell.
Symptom och kliniska fynd
Feedback
 Långsamt progredierande sensorineural
hörselnedsättning. Hörselnedsättningen spänner sig över samtliga
frekvensomfång men är mest omfattande för höga frekvenser vilket gör att
förmågan att höra tal oftast är relativt normal.
Diagnostik
Feedback
 Audiogram som ser ut som en kälkbacke, nedsatt både benledning och
luftledning som är mest uttalad på höga frekvenser
Behandling
Feedback
 Hörapparat fungerar hjälpligt
 Ofta även information om pedagogiska verktyg med syfte att förbättra
kommunikationsförmågan

Vårdnivå
 ÖNH
Prevention
 Feedback
 Undvik buller

Bullerskada
av Hypocampus.
Epidemiologi
Feedback
 Vanligt - Näst vanligaste orsaken till sensorineural hörselnedsättning
(presbyacusis vanligast)
Etiologi
Feedback
 Vid långvarigt hög ljudstyrka förstörs hårcellerna i innerörat vilket leder till
en sensorineural hörselnedsättning som framförallt drabbar höga
frekvenser (diskant)
 Temporär hörselnedsätnning kan uppstå vid kortvarig exponering för
kraftigt ljud (se → Temporary threshold shift)
Risken att drabbas av bullerskada är relaterad till ljudstyrka och exponeringstid

Riskfaktorer
Feedback
 Yrken med hög ljudnivå
 Kraftiga impulsljud (t.ex. explosion)
 Konserter etc - Framförallt för temporary threshold shift men upprepade
exponeringar kan leda till Permanent Threshold Shift
Symptom och kliniska fynd
Feedback

Långvarig exponering med hög ljudstyrka

 Nedsatt sensorineural hörselnedsättning på framförallt höga frekvenser
(diskant) - Förmågan att höra tal påverkas framförallt vid närvaro av
bakgrundsljud
 Tinnitus (vanligt)
 Ljudkänslighet
Leder sekundärt till koncentrationssvårigheter och ökad stressnivå
Kortvarig exponering för kraftig ljudstyrka
 Temporary threshold shift (TTS)- Vid kortvarig exponering för kraftigt ljud
kan det utvecklas en kortvarig bullerskada som kännetecknas av:
o Tinnitus
o Lockkänsla
o Temporär hörselnedsättning
 Permanenent threshold shift (PTS)- Upprepade TTS med permanent
skada
Diagnostik
Feedback
 Anamnes
o Typiska symptom i kombination med hög ljudljudexponering
o Fråga om yrke och andra riskfaktorer
 Hörselundersökning - Audiogram visar nedsatt diskant men basen kan
vara intakt

Behandling
Feedback
 Hörapparat vid behov
 Ofta även information om pedagogiska verktyg med syfte att förbättra
kommunikationsförmågan
Prevention
Feedback
 Hörselskydd
 Undvik miljöer med hög ljudstyrka
 Arbetsrelaterade åtgärder - Ljudnivån på en arbetsplats får inte vara > 85
dB under längre perioder. Ljudnivåer > 100 db får endast förekomma
temporärt. Hörselskydd ska användas vid risk för bullerskada.
Vidare läsning
 Feedback
Individuell känslighet kan förklara resultat om jägares hörselskador,
Läkartidningen, 2016
Musikbranschen tar inte sitt ansvar - Höga ljudnivåer på konserter kan ge
hörselskador för livet, Läkartidningen, 2007

Ledningshinder (konduktiv
hörselnedsättning)
av Hypocampus.
Etiologi
Feedback
 Vaxpropp
 Öroninflammation
 Otoskleros
 Hörselbensluxation
 Trumhinneperforation (se även traumatisk
trumhinneperforation och kronisk otit)
Symptom och kliniska fynd
Feedback
 Hörselnedsättning, kan komma smygande eller plötsligt (t.ex. vid trauma)
Diagnostik
Feedback
 Audiogram med normal benledning men sänkt luftledning
 Vid Webers test så förläggs ljudet mot det sämst hörande örat
 Rinnes test patologiskt
Behandling
Feedback
 Behandla i första hand grundorsaken
 Hörapparat - Ger ofta bra resultat

Vårdnivå
 Ofta ÖNH
Otoskleros
av Hypocampus.
Epidemiologi
Feedback
 Incidens: ca 1 % av befolkningen drabbas.
 Dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Eventuellt kan det finnas en
koppling till östrogen.
Vanligaste orsaken till progredierande ledningshinder hos vuxna

Etiologi
Feedback
 Genetisk
Patofysiologi
Feedback
 Sjuklig benvävnad i stigbygelns fotplatta vilket gör att stigbygelns rörlighet
minskas → Minskade vibrationer till innerörat
Symptom och kliniska fynd
Feedback
 Progredierande konduktiv hörselnedsättning
 80% har bilateral hörselnedsättning
 Tinnitus hos ca 80%
 Symptomdebut vanligt i 20-30 årsåldern
Diagnostik
Feedback
 Normal otoskopi - Ibland ses en ökad kärlteckning på
promontoriet. Otoskopi ger värdefull information för att diffa mot vaxpropp,
akut media otit och/eller extern otit
 Webers test - Lateraliseras till det drabbade örat
 Rinnes test är negativt
 Stapediusreflexmätning - Svårutlöst talar starkt för diagnosen
 Audiogram med ”Carharts notch” vid 1,5-2 kHz, d.v.s. benledningen tycks
försämrad specifikt vid dessa frekvenser
Differentialdiagnoser
Feedback
 Extern otit
 Akut mediaotit
 Vaxpropp eller annan främmande kropp
 Exostos
Behandling
Feedback
1. Hörapparat
2. Kirurgi där man ersätter stigbygeln med en protes. Ingreppet kan även
leda till att eventuell tinnitus minskar. Normalt sett undviks bilateral
operation då ca 1% av ingreppen kan ge dövhet/nedsatt hörsel
Efter operation är örat mycket bullerkänsligt och hörselskydd skall användas vid
starka ljud

Vårdnivå
 ÖNH

Vestibulärt schwannom
(akustikusneurinom)
av Hypocampus.
Översikt
Feedback
Akustikusneurinom är en benign tumör som oftast startar i nedre
vestibularisnerven. Tumören ger sällan eller aldrig upphov till svår yrseleftersom
det växer så långsamt att en adaptation hinner ske. Det som framför annat
utmärker dessa tumörer är en ensidig, neurogen hörselnedsättning. Den
kaloriska reaktionen är nedsatt eller utsläckt på den sjuka sidan. Alla fall av
nyupptäckt ensidig, neurogen hörselnedsättning ska utredas radiologiskt för
uteslutande av akustikusneurinom. Behandlas med expektans eller kirurgi.

Epidemiologi
Feedback
 Incidens: ca 2 per 100 000 per år
Etiologi
Feedback
 Benign tumör som oftast startar i nedre vestibularisnerven
Symptom och kliniska fynd
Feedback
 Långsamt progredierande ensidig sensorineural hörselnedsättning
 Övergående ostadighetskänsla
 Ensidig tinnitus
Diagnostik
Feedback
 Audiologi som visar ensidig sensorineural hörselnedsättning
 Kaloriskt prov - Ger information om balansnervens ledningsförmåga är
nedsatt
 MR med kontrast - Patienten följs med 1-2 kontroller per år för bedömning
av tumörens tillväxthastighet vilket har betydelse för om patienten behöver
kirurgisk/precisionsstrålnings behandling
Alla fall av nyupptäckt ensidig, neurogen hörselnedsättning ska utredas radiologiskt för
uteslutande av akustikusneurinom.

Differentialdiagnoser
Feedback
 Sudden deafness
Behandling
Feedback
 Expektans eller
 Kirurgi alternativt precisionsstrålning
Komplikationer
Feedback
 Kan ge påverkan på n. facialis
Vidare läsning
Feedback
Hjärnstamsimplantat kan återge hörsel, Läkartidningen, 2007
Kritik mot två läkare för operation på fel sida av skallen, Läkartidningen, 2013

Sudden deafness (plötslig

idiopatisk hörselnedsättning)
av Hypocampus.
Översikt
Feedback
Sudden deafness innebär plötslig hörselnedsättning eller dövhet. Ofta
förekommer en samtidig fyllnadskänsla i örat samt eventuell ensidig tinnitus.
Orsaken till sjukdomen är okänd. Trumhinnorna är normala. Weber lateraliseras
till den friska sidan som ett uttryck för att skadan är neurogen. Vid sudden
deafness kan ett eventuellt behandlingsförsök med steroider bli aktuellt. Kan
annars läka spontant.

Etiologi
Feedback
 Okänt men ledande hypoteser talar för att det kan vara virusorsakat (t.ex.
borrelios, herpes zoster) alternativt mikroembolier i små blodkärl
Symptom och kliniska fynd
Feedback
 Plötslig hörselnedsättning eller dövhet, uppstår helt utan synlig anledning
  Ofta en fyllnadskänsla i ena örat
 Förekommer med ensidig tinnitus
Diagnostik
Feedback
 Sensorineural nedsättning, typiskt endast i höga frekvenser
Differentialdiagnoser
Feedback
 Vestibularisschwannom
Behandling
Feedback
 Om patienten kommer inom ett par dagar efter symptomstart: kortison +
ljudvila 1 vecka

Vårdnivå
 ÖNH
Komplikationer
Feedback
 Kan läka spontant inom 3 månader
Vidare läsning
Feedback
Nationell databas kan lösa gåtan med plötslig sensorineural hörselnedsättning,
Läkartidningen, 2003