IT-relaterade arkitektroller i Sverige

2012
Executive summary

IT-relaterade arkitektroller i Sverige 2012

Syftet med detta dokument r att uppdatera den tidigare utgivna Arkitektroller
inom IT i Sverige 2007 med mer information samt modernisera innehllet.
Rollbeskrivningarna r nu tydligare relaterade mot IASA:s internationella
definitioner fr att bttre fungera fr organisationer som befinner sig p en
internationell arena.
Arbetet med dokumentet har resulterat i definitionen av totalt fyra
kompetensroller som beskriver den typ av arbete som utfrs samt en funktion
fr att samordna arkitekturarbete.
Kompetensrollerna som definieras r:
Verksamhetsarkitekt
Lsningsarkitekt
Mjukvaruarkitekt
Infrastrukturarkitekt Nytillkommen i denna utgva
Funktionen som definieras r:
Enterprisearkitekturfunktion Omdefinierad till funktion i denna
utgva
Utver dessa specifika roller och funktion s definieras ett antal frmgor som
r nskvrda fr personer med IT-relaterade arkitektroller oavsett vilken roll
de agerar inom.
Materialet innehller ven en modell fr hur samverkan typiskt sker mellan
olika arkitektroller och funktioner i frhllande till organisationens
uppbyggnad.

i
Innehllsfrteckning

EXECUTIVE SUMMARY ....................................................................................... I

INNEHLLSFRTECKNING .............................................................................. II

1 INTRODUKTION ............................................................................................. 4

1.1 BAKGRUND ........................................................................................................ 4

1.2 SYFTE ................................................................................................................ 4
1.3 MLGRUPPER ................................................................................................... 5
1.4 VAD R IT-ARKITEKTUR?................................................................................ 5

2 OMFATTNING OCH AVGRNSNING ......................................................... 6

3 ROLLER.............................................................................................................. 7

3.1 VERSIKT AV ROLLER ..................................................................................... 7

3.1.1 POSITIONERING ............................................................................................... 7
3.1.2 SAMVERKAN MELLAN ROLLER ....................................................................... 8
3.2 GEMENSAMT FR ALLA ARKITEKTER............................................................. 9
3.3 ROLL- OCH FUNKTIONSBESKRIVNINGAR ...................................................... 11
3.3.1 VERKSAMHETSARKITEKT.............................................................................. 11
3.3.2 LSNINGSARKITEKT...................................................................................... 12
3.3.3 MJUKVARUARKITEKT ................................................................................... 14
3.3.4 INFRASTRUKTURARKITEKT ........................................................................... 16
3.3.5 ENTERPRISEARKITEKTURFUNKTIONEN ......................................................... 17
3.3.6 RELATION TILL IASA INTERNATIONALS ROLLER ......................................... 18

4 RELATERADE ROLLER ............................................................................... 22

5 VRIGT ............................................................................................................ 24

5.1 HUR KOMMER DETTA LEVA VIDARE ............................................................. 24

ii
5.2 KOMPLEMENT TILL MATERIALET ................................................................. 24
5.3 DEFINITIONER................................................................................................. 24

6 REFERENSER.................................................................................................. 26

6.1 PROJEKTGRUPP .............................................................................................. 26

6.2 REFERENSGRUPP ............................................................................................ 26
6.3 MER LSNING ................................................................................................. 27

7 APPENDIX A KOPPLINGAR MOT IASA INTERNATIONALS

ARKITEKTURELLA GRUNDPELARE............................................................. 28

7.1 TEKNIKSTRATEGI FR VERKSAMHETEN (BUSINESS TECHNOLOGY

STRATEGY) ............................................................................................................... 28
7.2 IT-MILJ (IT ENVIRONMENT) ....................................................................... 29
7.3 DESIGN (DESIGN) ............................................................................................ 29
7.4 KVALITETSATTRIBUT (QUALITY ATTRIBUTES) ........................................... 30
7.5 SOCIAL FRMGA (HUMAN DYNAMICS) ...................................................... 30

iii
1 Introduktion

1.1 Bakgrund
IASA gav 2007 ut dokumentet Arkitektroller inom IT i Sverige 2007 i en
ansats att skapa en enad bild av vilka olika arkitektroller inom IT som finns
oavsett fretag eller organisation. Detta dokument har varit uppskattat och har
fungerat p ett normgivande stt fr bde fretag och myndigheter sedan dess.
2012 rs uppdatering terbesker dessa arkitektroller och uppdaterar dem
utifrn de frndringar som skett sedan 2007. Sedan 2007 har ven IASA
International kommit ut med rolldefinitioner och utbildningsmaterial knutet till
dessa definitioner, vilket detta material relaterar till.
I detta dokument har beskrivningarna av de olika rollerna nyanserats,
grnsdragningen mellan befintliga roller har tydliggjorts, det har tillkommit en
roll och angrnsande roller har tagits med fr diskussion.

1.2 Syfte
Detta dokument har flera syften:
Skapa en rik beskrivning av olika arkitektroller oberoende av
organisation och utbildning. Detta genom att presentera roller snarare n
titlar eller befattningar (som varierar mycket mellan olika organisationer
och utbildningar). Rollerna definieras genom beskrivningar, leverabler och
ansvarsomrden. Det r fullt mjligt att en och samma person axlar flera
roller inom sin organisation. Dessa beskrivningar hjlper bde
organisationen att strukturera sitt arkitekturarbete och ger individen
mjlighet att jmfra sin egen kompetens med de rekommenderade
rollerna.
Tydligare relatera till internationella roller. Detta dokument relaterar
tydligare mot IASA Internationals definierade roller. Syftet med detta r att
materialet skall fungera ven i de internationella organisationer som
verkar i Sverige, samt att de olika certifieringar som IASA erbjuder baseras
p de internationella definitionerna.
Beskriva rollernas inbrdes relation. Detta fr att tydliggra skillnader
och likheter mellan olika roller.
Skerstlla ett heltckande arkitekturarbete. Genom att presentera och
synliggra vilka arkitektroller och ansvarsomrden som br finnas i en
organisation r vr frhoppning att kunna bidra till ett arkitekturarbete
som r heltckande vad gller verksamhets- och teknikutveckling.
Vara ett hjlpmedel vid rekrytering. Detta dokument r ett hjlpmedel
bde fr individen och rekryterande organisationer fr att matcha
efterfrgad kompetens med erbjuden kompetens.

4
 Frdjupa och frtydliga. Dokumentet syftar ven till att frdjupa och
frtydliga de roller som r definierade sedan tidigare.

1.3 Mlgrupper
De tnkta mlgrupperna fr att lsa detta dokument r:
Arkitekter Fr att kunna identifiera den egna kompetensen och relatera
den till de rekommenderade rollerna
Arbetsgivare Fr att kunna bygga upp en vl fungerande organisation
med arkitekter och fr att f en frstelse fr vilka roller som behvs samt
hur dessa frhller sig till varandra.
Rekryterare Fr att ge bde egna rekryterare och rekryteringsfretag en
tydlig bild ver de olika arkitektrollerna och de krav som stlls p dessa fr
att gra mer lyckade rekryteringar.
vriga mlgrupper Angrnsande roller, exempelvis IT-chef, vd med
flera som vill skapa sig en bild av vilka olika typer av IT-arkitekter som
finns.

1.4 Vad r IT-arkitektur?

IASA Internationals definition av IT-arkitektur r the art or science of designing
and delivering valuable technology strategies som kan versttas till frmgan
att designa och leverera vrdefulla teknikstrategier.
En IT-arkitekt definieras av IASA International som Technology Strategist for
the business som kan versttas till teknikstrateg fr verksamheten.
Fokus fr en arkitekt r allts att leverera verksamhetsnytta i form av beslut
och strategier inom IT som ger verksamheten mest nytta fr investerade
resurser.
Detta innebr att arkitektur inte s mycket bestr av de modeller och artefakter
som tas fram under arkitekturarbetet, utan snarare de beslut som ligger bakom
varfr man valt just dessa och varfr man valt en viss lsning till ett visst behov.
Bakom dessa beslut kan det ligga vervganden om tillgnglig kompetens,
kalendertid, likviditet, lngsiktig vinst, driftskostnad, trender p marknaden,
tekniktrender, mjlighet till vidareutveckling, konkurrenters lsningsval med
mera.

5
2 Omfattning och avgrnsning

Fr att du som lsare av detta dokument skall kunna relatera till informationen
i dokumentet s redovisas hr omfattningen av innehllet, definitioner av
grnsdragningen mellan rollerna samt vilka antaganden som gjorts.
Kompetensroller vs titlar. Dokumentet beskriver enbart olika
kompetensroller och hur dessa frhller sig till varandra. Detta innebr
att frutom att en individ kan axla en kompetensroll s kan en och
samma roll delas av flera individer och en individ kan ocks ha flera
roller.
Ytterligare ett skl att beskriva roller snarare n titlar r den flora av
titlar och befattningar som finns i bde svenska och internationella
organisationer, samt att strukturen p dessa inte alltid gr att frndra
inom den svenska delen av organisationen. Vi ger dock i slutet av
dokumentet ngra exempel p titlar och befattningar som r vanliga i
svenska fretag fr att illustrera hur det kan se ut.
Positionering. De olika rollerna beskrivs i dokumentet i tv olika skalor
dr den ena avser specialisering p skalan verksamhet kontra teknik
och den andra graden av omfattning p skalan helhet kontra detaljer:
o Verksamhetteknik. Sjlvklart r allt arbete som bedrivs inom
en organisation verksamhetsstdjande, ven de mer
teknikintensiva delarna. Skalan skall mer ge en vink om var
fokus vanligen ligger fr respektive arkitektroll, dr verksamhet
betecknar organisationens huvudsakliga syfte och teknik
betecknar tekniska lsningar fr en specifik uppgift.
Samtliga arkitektroller inom IASA:s verksamhetsomrde, oavsett
specialisering, inbegriper en viss kunskap om bde verksamhet
och teknik lngs denna skala. Detta innebr att vissa roller
definieras som angrnsande roller istllet fr IT-relaterade
arkitektroller, t ex affrsarkitekt p verksamhetssidan och
hrdvaruarkitekt p tekniksidan.
o Helhetdetaljer. De flesta roller innehller en mix av dessa tv
element. Skalan reflekterar var tyngdpunkten fr arbetet ligger.
Rollbeskrivningar. Rollerna beskrivs utifrn fljande skala:
o Beskrivande vs normerande. Hr ligger tyngdpunkter p att
skapa normerande roller utifrn erfarenheter frn flera stora
svenska organisationer.

6
3 Roller

3.1 versikt av roller

IASA rekommenderar i 2012 rs utgva av IT-relaterade arkitektroller i Sverige
fljande kompetensroller:
Verksamhetsarkitekt
Lsningsarkitekt
Mjukvaruarkitekt
Infrastrukturarkitekt
Samt enterprisearkitekturfunktionen (EA-funktionen)
Dessa roller och funktion beskrivs i mer detalj lngre fram i detta dokument.

3.1.1 Positionering
En arkitekts fokus definieras av var de befinner sig p skalan verksamhet
teknik och p skalan helhetdetaljer. Det finns inga knivskarpa grnser mellan
rollerna och beroende p organisation och personliga egenskaper s flyter de
ihop med varandra. Detta r i grunden ngot positivt d det minskar risken fr
att viktiga frgor hamnar mellan stolarna. Pilarna i illustrationen nedan visar
hur respektive roll har en frmga att rra sig mellan verksamhet och teknik
samt mellan helhet och detaljer.

7
3.1.2 Samverkan mellan roller
Fr att lyckas med arkitekturarbete krvs en samverkan mellan samtliga
definierade roller, samt att arkitekten interagerar med den verksamhet denne
verkar inom. Olika roller har sitt fokus och sin huvudsakliga hemvist i olika
delar av organisationen.

Roll Huvudsaklig hemvist

Verksamhetsarkitekt I organisationens huvudsakliga verksamhet

nra utveckling av processer och
informationshantering

Lsningsarkitekt Mellan verksamheten och de teknikstd

som stttar verksamheten, samt flden
mellan de mjukvaror som krvs fr att ge
verksamheten maximal nytta

Mjukvaruarkitekt Nra de applikationer som anvnds av

verksamheten

Infrastrukturarkitekt Skerstller att organisationen har rtt

infrastruktur fr verksamhetens behov av
applikationsstd, kommunikation,
datalagring och skerhet

Enterprisearkitekturfunktion Sammanhllande funktion fr

8
 (EA-Funktion) arkitekturarbetet inom organisationen med
fokus p helhetssyn

I exemplet i bilden nedan illustreras hur de olika rollerna samspelar.

3.2 Gemensamt fr alla arkitekter

ven om detta dokument primrt syftar till att beskriva de olika
arkitektrollerna s r det viktigt att ppeka att oavsett arkitektroll s finns det
fler knnetecken som frenar rollerna n som skiljer dem t.
F personer kan leva upp till allt som listas nedan men som arkitekt br du
knna igen dig i merparten av punkterna. Listan r grupperad enligt IASA:s 5
arkitekturella grundpelare. (Se 3.3.6 Relation till IASA Internationals roller samt
Appendix A Kopplingar mot IASA Internationals arkitekturella grundpelare fr
mer information.)
Teknikstrategi fr verksamheten (Business Technology Strategy):
Har en frmga att frst och relatera till organisationens syfte,
ml och strategier
Stter ml och medel i relation till varandra. r det rimligt att n
upp till mlet i frhllande till insatsen som krvs? Finns det

9
 ngot alternativ som nstan ger samma nytta men med lgre
insats?
Har erfarenhet frn den verksamhet som organisationen
bedriver och den kontext organisationen verkar inom
IT-milj (IT Environment):
Har egen erfarenhet frn flera olika perspektiv (exempelvis
projektledare, frvaltare, analytiker och utvecklare) och har
senior erfarenhet frn flera omrden
Design (Design):
Har en god frmga att beskriva, modellera, visualisera och
analysera ven komplexa strukturer, skeenden och samband
Har en adekvat teknisk kunskap fr sin roll
Lyfter blicken och ser utanfr det egna ansvarsomrdet.
Skerstller att organisationen inte bara gr saker rtt utan
ven gr rtt saker
Ser till helheten och kan samtidigt dyka ner i detalj inom den
egna rollens omrde
Arbetar strukturerat och har en analytisk frmga
Kvalitetsattribut (Quality Attributes):
Har frmgan att balansera olika aspekter mot varandra, s som
flexibilitet mot frvaltningsbarhet, prestanda mot kostnad och
tnkta anvndningsmnster etc.
Social frmga (Human Dynamics):
Kan konsten att kommunicera ven med personer inom helt
andra kompetensomrden
Har en god frstelse fr, och frmgan att orientera sig inom,
organisationens politiska landskap och kan anpassa sitt budskap
efter mlgrupp
Ntverkar med andra bde inom och utanfr den egna
organisationen
Har god social kompetens
Har ett ppet sinne och r mottaglig fr nya influenser och ider
r serviceinriktad och tillgnglig som arkitekt finns du till fr
organisationen och inte tvrtom
Har ett naturligt engagemang och drivkraft

10
3.3 Roll- och funktionsbeskrivningar
3.3.1 Verksamhetsarkitekt
3.3.1.1 Definition
En verksamhetsarkitekt arbetar med verksamhetens processer, information
och system i samverkan.
En verksamhetsarkitekts frmsta mlsttning r att hjlpa organisationen att
mta nya omvrldskrav. Exempelvis fokuserar vissa verksamheter p snabba
och tvra frndringar, medan andra fokuserar p stabilitet eller att hantera en
krympande marknad.
Typiska frgor fr en verksamhetsarkitekt r att beskriva och analysera
verksamhetsprocesser, hur dessa kan frbttras, hur informationen hanteras,
om informationskvaliteten r hg och om det finns systemstd som stttar
verksamheten p rtt stt.
Verksamhetsarkitekten ser till att den ena handen vet vad den andra gr. Hon
eller han pminner ledningen om tidigare tagna beslut samt visar p
konsekvenser vid tnkta frndringar.
En verksamhetsarkitekt br vara vl bevandrad inom verksamhetens kontext
trender, hndelser i omvrlden samt vad kollegor och konkurrenter i
verksamhetsomrdet hller p med.
3.3.1.2 Ansvarsomrden
Verksamhetsarkitekten ansvarar fr att visualisera fretagets verksamhet med
hjlp av olika modeller, bde nulges- och mlbeskrivningar.
Han eller hon skerstller sambandet mellan informationsflden och
verksamhetsprocesser samt att information och processer r organiserade ur
verksamhetens perspektiv. Dessutom ansvarar verksamhetsarkitekten ofta fr
att kraven p IT-std utgr frn verksamhetens behov.
En viktig uppgift fr en verksamhetsarkitekt r att se till att startade initiativ r
hanterbart sm, har rtt avgrnsning och kan teranvndas till hg grad. Denne
hjlper dessutom till med att inom projekt och andra initiativ lyfta blicken frn
aktuell (och kortsiktig) leverans till helhetsperspektiv fr att n
arkitekturmlen.
3.3.1.3 Aktiviteter med typiska leverabler
En verksamhetsarkitekt jobbar mycket med visualiseringar och beskrivningar.
Detta gller framtagning av mlarkitektur- och nulgesbeskrivningar p den
detaljerade nivn men ven p en hgre abstraktionsniv ssom design och
visualisering av processer (allts ven med processfrbttring eller frslag p
sdan) samt information och sammanhang.
I verksamheter med hgre grad av frndring jobbar verksamhetsarkitekten
med flera parallella scenarier fr att beskriva nskad mlbild och vger initiativ
mot samtliga av dessa.

11
 Verksamhetsarkitekten levererar exempelvis stadsplan, processkartor,
scenariodiagram, tjnstekartor, begreppsmodeller, informationsmodeller och
frmgekartor.
3.3.1.4 Grundkompetens
Verksamhetsarkitekten har fljande grundkompetens:
Frstr verksamheten och vilka krav som stlls p den samt kan
verstta detta till grova planer fr IT-lsningar
Kan skapa verksamhetsmodeller tillsammans med organisationens
verksamhetsspecialister, frmst hur processer och information och dess
koppling till system ser ut
Har djup frstelse fr organisationens huvudsyfte och den domn dr
organisationen verkar. r insatt i det politiska lget inom organisationen
och har goda ledaregenskaper
Har djupa kunskaper inom process-, begrepps- och
informationsmodellering samt kravhantering
Har kunskap om systemlandskap och dess komplexitet samt vad
systemlandskapet ger fr mjligheter och begrnsningar i olika scenarier
3.3.1.5 Plats p kartan (verksamhetteknik)
Verksamhetsarkitekten har frmst verksamhets- och nyttoperspektiv. F
organisationer har verksamhetsarkitekter organisatoriskt tillhrande en
operativ verksamhet. Vanligtvis tillhr en verksamhetsarkitekt en stab (fr
kvalitet, standarder, arbetsmetoder, verksamhetsutveckling med mera) eller
arbetar ngonstans i IT-organisationen.
3.3.1.6 Interagerar med
Verksamhetsarkitekten interagerar med ledning, affrsutvecklare,
affrsarkitekter och verksamhetsrepresentanter p olika niver samt
samplanerar stadsplanen med lsningsarkitekter.
En verksamhetsarkitekt stdjer lsningsarkitekten vid analys och kravanalys p
olika ITlsningar.
Verksamhetsarkitekten sitter ofta med i IT-ledningsforum eller bereder
underlag till sdant. Hon eller han sitter med i projekt och styrgrupper dr
viktiga initiativ tas och utveckling sker. I vsentliga och kritiska arbeten tar
verksamhetsarkitekten stllning och arkitekturansvar.
3.3.2 Lsningsarkitekt
3.3.2.1 Definition
En lsningsarkitekt arbetar med att planera realiseringen av IT-lsningar
baserat p verksamhetens behovsbild och med frutsttningar frn existerande
IT-tjnster i organisationen.
Lsningsarkitekten har fokus p att se till att teranvndning av funktionalitet
sker samt att skerstlla att de fretagsvergripande arkitekturprinciperna och
riktlinjer kring standarder fljs i den tekniska arkitekturen. En produkt eller
12
 lsning str sllan ensam, utan r snarare oftast en del av en helhetslsning i en
organisations arkitektur. Drfr r den specifika lsningens grnssnitt mot
omvrlden av strsta vikt fr lsningsarkitekten. Lsningsarkitekten kan ofta
sgas fokusera p lsningar som spnner ver flera olika system.
En lsningsarkitekt har djup kunskap om de betydande kvalitetsattributen och
kan balansera dem mot de funktionella kraven och bereda underlag fr
ndvndiga prioriteringar och kompromisser.
Lsningsarkitektens intresseomrde r bde att skerstlla det aktuella
projektets framgng och mjligheten att frvalta lsningen samt att se till att
fretagets vergripande strategier fljs.
3.3.2.2 Ansvarsomrden
Lsningsarkitekten ansvarar fr att IT-lsningar realiseras (ofta genom projekt)
p ett korrekt stt i enligt med verksamhetens krav och i frhllande till andra
IT-lsningar samt att lsningen kan leva vidare under en lng tid.
Lsningsarkitekten formulerar och skerstller ofta ven de icke-funktionella
kraven.
Lsningsarkitekten ansvarar tillsammans med verksamhetsarkitekten fr att
skerstlla att de tekniska lsningarna utgr frn och integreras med
verksamhetsarkitekturen. Vid teknikval spelar lsningsarkitekten en viktig roll,
inte bara fr att ge ett funktionellt perspektiv utan ven ett frvaltnings- och
styrningsperspektiv.
3.3.2.3 Aktiviteter med typiska leverabler
Lsningsarkitektens typiska aktiviteter och leverabler r fljande:
Skerstller att lsningens kvalitetsegenskaper (ssom prestanda,
skalbarhet, robusthet, frvaltningsbarhet och flexibilitet) adresseras och
vgs mot funktionella krav
Ser till att det finns en sprbarhet mellan verksamhetsbehov, krav och
lsning.
Exempel p artefakter som lsningsarkitekten tar fram r
processmodeller, integrationsstrategier, scenariobeskrivningar och
informationsmodeller.
Fokuserar p helheten inte bara att systemet gr saker rtt utan ven
att systemet gr rtt saker
Genomfrande av arkitekturgranskningar
3.3.2.4 Grundkompetens
Lsningsarkitekten har fljande grundkompetens:
Frmga att omstta verksamhetsarkitekturen till hllbara tekniska
lsningar
Goda modelleringskunskaper
Djup teknisk kompetens

13
 Djup och bredd vergripande kunskap inom IT och teknik, men ven
specialiseringar ssom inom infrastruktur, datamodellering eller
tjnsteorientering
Frmga till helhetssyn
Bedmningar av realiseringsalternativ (lnsamhetsbedmningar),
exempelvis om man skall kpa eller bygga sjlv
God ledarskapsfrmga d lsningsarkitekten sllan r direkt chef fr de
personer som r inblandade i projekten
God kommunikationsfrmga fr att kunna diskutera frgestllningar
bde med tekniska specialister och personer utan teknikkunskap
Goda kunskaper i utvecklingsprocessen och dess steg. Kunskap om
utvecklingsverktyg och annan teknik s som databas, ramverk,
tredjepartsprodukter med mera
3.3.2.5 Plats p kartan (verksamhetteknik)
Lsningsarkitekten agerar mitt emellan verksamhet och teknik.
3.3.2.6 Interagerar med
Lsningsarkitekten interagerar framfrallt med verksamhetsarkitekter och
utvecklingsteam (mjukvaruarkitekt) men ven med
enterprisearkitekturfunktion och infrastrukturarkitekten.
Beroende p lsningsarkitektens placering p skalan verksamhetteknik kan
han ocks anta rollerna verksamhetsarkitekt respektive mjukvaruarkitekt.
3.3.3 Mjukvaruarkitekt
3.3.3.1 Definition
En mjukvaruarkitekt arbetar med att strukturera och designa mjukvaror s att
de uppfyller bde funktionella krav och de olika arkitekturella kvalitetskrav
som stlls p systemen.
Beroende p mjukvaruarkitektens huvudsakliga inriktning s varierar
huvuduppgifterna ngot, som fljer:
Verkar i huvudsak inom ett enskilt projekt med uppgift att fokusera p
projektets framgng med hnsyn tagen till verksamhetens uppsatta
strategier och riktlinjer
Tar i huvudsak ansvar fr en specifik produkt eller ett specifikt system
inom en verksamhetsdomn och skerstller livscykeln fr det systemet
inklusive frvaltning med mera
Mjukvaruarkitekten arbetar vanligen p en mer detaljerad niv n
lsningsarkitekten, varvid rollen kan ses som en specialisering av
lsningsarkitektens.
P den detaljerade nivn ansvarar mjukvaruarkitekten fr att realiserade
komponenter inom t ex ett projekt, bde ramverk- och

14
 verksamhetskomponenter, kan teranvndas och terfras till lsnings-
arkitekturen.
En mjukvaruarkitekt r ofta en viktig medlem i ett utvecklingsteam med
detaljerad kunskap om just den produkt eller det system som skall frndras
eller utvecklas. Det r ocks en roll som i strre utstrckning n vriga
arkitektroller antas snarare n tilldelas, enligt agila sjlvorganiserande
principer.
3.3.3.2 Ansvarsomrden
Mjukvaruarkitekten ansvarar fr att mjukvaran hlls ihop och att den r i det
skick den br vara relaterat till sin position i livscykeln. I detta ingr att
skerstlla att valda mnster anvnds, samtidigt som det r av vikt att kunna
jmka olika behov inom mjukvaran.
Ytterligare ett ansvarsomrde r att skerstlla att mjukvaran r mjlig att
installera, uppgradera, frvalta och vervaka samt att rtt kompetens fr detta
finns.
Ett annat omrde fr en mjukvaruarkitekt r att agera s kallad technical lead. I
detta ingr att utva mentorskap fr utvecklare i utvecklingsteamen.
3.3.3.3 Aktiviteter med typiska leverabler
Mjukvaruarkitekten fungerar som expert fr en eller flera mjukvaror i
diskussion med lsningsarkitekten runt nya lsningar.
Exempel p artefakter som mjukvaruarkitekten tar fram r
scenariobeskrivningar, datamodeller, processmodeller, rekommendationer fr
designmnster samt beskrivning av tnkt livscykel och frvaltning.
3.3.3.4 Grundkompetens
Mjukvaruarkitekten har fljande grundkompetens:
Goda kunskaper i modellering
Design- och konstruktionsmnster
Djup teknisk kunskap, srskilt i de tekniker som anvnds inom
mjukvaran
God kunskap inom programvaruutveckling
Frstelse fr den verksamhet och det tekniska sammanhang dr
mjukvaran finns och verkar
Ofta specialist p ngon av de ledande plattformarna, .NET eller Java, eller
p ngon specifik produkt
3.3.3.5 Plats p kartan (verksamhetteknik)
Mjukvaruarkitekten har p skalan verksamhetteknik vervikt mot teknik.

15
3.3.3.6 Interagerar med
Mjukvaruarkitekten interagerar med lsningsarkitekter, utvecklingsteam,
kravanalytiker, slutanvndare, projektledare, produktgare och testledare med
flera.
3.3.4 Infrastrukturarkitekt
3.3.4.1 Definition
En infrastrukturarkitekt arbetar med att strukturera, dokumentera och fresl
den infrastruktur som matchar organisationens behov.
En infrastrukturarkitekt blir inblandad i de flesta IT-relaterade projekt men
ven fr lpande drift och frbttringar. Infrastrukturarkitektur r en
leverantrsfunktion i strre utstrckning n vriga typer av arkitektur.
Med infrastruktur menar vi hrdvara, ntverk, tekniska plattformar och verktyg
fr systemvervakning med mera. Men den innefattar ven en del mjukvara
som blivit spass standardiserad eller dold att den fungerar som en del av
verksamhetens infrastruktur, ssom operativsystem, e-postserver,
skerhetslsningar etc. Infrastrukturarkitekten ansvarar fr hur dessa
infrastrukturkomponenter pverkar de olika kvalitetsegenskaperna (icke-
funktionella kraven).
Infrastrukturarkitekten designar och optimerar de mjliggrande IT-
infrastrukturerna.
3.3.4.2 Ansvarsomrden
En infrastrukturarkitekt r ansvarig fr infrastrukturens arkitekturella vyer,
vilket innebr en konceptualisering av infrastrukturens komponenter fr
arkitekturens olika intressenter. Detta medfr ocks att infrastrukturen blir
tillgnglig fr lsningsarkitekturen och kan bidra till enterprisearkitekturen.
Infrastrukturarkitekten r ocks ansvarig fr hur olika mjukvara verlmnas,
driftstts och vervakas i driftorganisationen, t ex enligt processer ssom
ITIL:s.
En infrastrukturarkitekt skerstller att organisationen har rtt IT-
infrastruktur fr verksamhetens syfte, samt att infrastrukturen hlls
uppdaterad i en lagom takt fr organisationens behov. Vidare skerstller
infrastrukturarkitekten ocks att tillmpliga styrmodeller finns uppsatta, samt
tillhandahller dokumentation av infrastrukturen.
3.3.4.3 Aktiviteter med typiska leverabler
Infrastrukturarkitektens typiska aktiviteter och leverabler r fljande:
Deltagande vid uppstart av projekt fr att skerstlla infrastruktur-
lsningar som ligger i linje med utvecklingsplaner, bde som stttning fr
projekt och fr att tidigt f insikt i nyttan med lsningen
Kapacitetsberkning med modeller fr skalning
Bedmning av driftsalternativ (ssom egen hall, cloud och virtualisering
med mera) beroende p kvalitetsattribut

16
 Arbete med upphandlingar inom omrdet ICT(informations- och
kommunikationsteknik)
Kostnadsberkningar fr olika lsningar och visa hur olika
kvalitetsattribut pverkas av krav, kostnad och utav varandra
Typiska leverabler r fysiska vyer av lsningar, ntverkskartor, proof of
concepts, vervakning, tekniska riktlinjer (exempelvis runt autentisering,
databas, applikationsservrar och servicebussar) och styrmodeller runt
infrastruktur etc.
3.3.4.4 Grundkompetens
Infrastrukturarkitekten har fljande grundkompetens:
God teknisk kunskap
Kunskap om hur kvalitetsattribut pverkas av olika
infrastrukturlsningar
Frstelse fr olika behov av infrastruktur inom verksamhetens olika
delar
3.3.4.5 Plats p kartan (verksamhetteknik)
Infrastrukturarkitekten ligger lngt t det tekniska hllet p skalan
verksamhetteknik, men har ven verksamhetens behov fr sina gon.
3.3.4.6 Interagerar med
Infrastrukturarkitekten interagerar med enterprisearkitekturfunktion fr
lngsiktiga ml samt med lsningsarkitekter, mjukvaruarkitekter,
ntverkstekniker och hrdvaruexperter med flera.
3.3.5 Enterprisearkitekturfunktionen
3.3.5.1 Definition
Enterprisearkitekturfunktionen (EA-funktionen) ansvarar fr att skerstlla det
holistiska arkitekturperspektivet i den gemensamma enterprisearkitekturen fr
att leverera vrde till organisationen och fr de beslut, riktlinjer, mallar,
verktyg, metoder, principer och styrmodeller som anvnds fr att bedriva
arkitekturarbetet.
En enterprisearkitektur r ingen isolerad freteelse. I sjlva verket uppstr en
vl exekverande enterprisearkitektur nr samspelet fungerar mellan de roller
som ansvarar fr att utveckla och frvalta arkitekturen, d v s verksamhets-,
lsnings- och infrastrukturarkitekter och de roller som ger och anvnder
arkitekturen. EA-funktionen tillhandahller stdjande strukturer fr ett bra
samspel och interaktion dels mellan de roller vi definierar i detta dokument
men ocks med vriga arkitektroller och intressenter.
Beroende p verksamhetens typ och organisationens storlek kan ansvaret fr
enterprisearkitekturen ligga hos en fr ndamlet avsedd grupp eller sktas
genom ett samarbete mellan de olika arkitekterna i organisationen.

17
3.3.5.2 Ansvarsomrden
Syftet med EA-funktionen r att skerstlla att IT totalt sett stdjer
organisationens strategiska affr och att IT-stdet r byggt p ett sdant stt att
det r frberett fr framtida frndringar i affrsmodeller och nya
verksamhetskrav. EA-funktionen skerstller att IT-stdet realiseras p ett
effektivt och lngsiktigt hllbart stt.
EA-funktionen ansvarar fr att verksamheten fr hg effekt/nytta av sina
system som helhet, att man har en vergripande strategi fr framtida
funktioner och IT-investeringar samt att verksamhetens IT-arkitektur r
kostnadseffektiv. EA-funktionen ansvarar fr att balansera ml och medel, det
vill sga att fretaget fr ut maximal nytta av de pengar som investeras inom IT.
3.3.5.3 Aktiviteter med typiska leverabler
EA-funktionen ansvarar fr att det finns en lmplig styrmodell och andra
strukturer p plats fr att utveckla, frvalta, planera och flja upp
arkitekturarbetet. EA-funktionen upprttar och frvaltar strukturer fr
samarbete mellan olika slags arkitekter och vriga intressenter srskilt fokus
ges till anvndarna av arkitekturen.
Ofta ger EA-funktionen strategier p flera omrden inom organisationen. Detta
kan vara alltifrn strategier fr tekniska standarder som r viktiga fr hela
fretaget till strategier fr skerhet och infrastruktur. En klassisk analogi r att
jmfra EA-funktionens arbete med ett stadsbyggnadskontor som ser till att
alla funktioner i en stad fungerar korrekt och optimalt med hjlp av planering,
strategier och regler.
Typiska leverabler r dokumentmallar, strategier, styrmodeller,
beslutsunderlag och input till olika frndringsinitiativ med mera.
3.3.5.4 Grundkompetens
Alla arkitekter bidrar till enterprisearkitekturarbetet men styrningen och
beslutsfattandet i EA-funktionen genomfrs ofta av mer erfarna arkitekter.
3.3.5.5 Plats p kartan (verksamhetteknik)
EA-funktionen spnner ver bde verksamhet och teknik med fokus p att
verksamheten skall ha det totala IT-std som bst stdjer verksamhetens syfte.
3.3.5.6 Interagerar med
EA-funktionen interagerar med samtliga arkitektroller samt IT-chefer, ledning
och vriga beslutsfattare med flera.
3.3.6 Relation till IASA Internationals roller
IASA International har en ngot annorlunda indelning av roller och anvnder
lite andra begrepp. Vi finner det ndvndigt att stta dessa i relation till
definitionerna i detta dokument, samt att motivera avvikelser. I tabellen nedan
redovisas de begrepp som anvnds inom IASA International.

18
Begrepp Beskrivning

Architect Role Motsvarar det IASA Sverige definierar som

en funktion

Architect Specialisation Motsvarar det som IASA Sverige definierar

som kompetensroller. IASA International
talar mer om specialiseringar.

Foundation Body of Den frmga som varje arkitekt behver

Knowledge/Foundation besitta, oavsett vilken specialisering
Pillars (kompetensroll) arkitekten har, se ven
Appendix A Kopplingar mot IASA
Internationals arkitekturella grundpelare.
Den viktigaste av dessa arkitekturella
grundpelare r Business Technology
Strategy, det vill sga frmgan att leverera
strategiskt vrde till verksamheten.

Istllet fr enskilda rolldefinitioner talar man allts om olika specialiseringar.

Dessa r:
Business architecture
Information architecture
Infrastructure architecture
Software architecture
Denna uppdelning illustreras i bilden nedan:

19
Alla arkitekturella grundpelare gller alla typer av arkitekter oavsett
specialisering. Enterprisearkitekten definieras dremot som en roll, till skillnad
frn specialiseringarna. En enterprisearkitekt behver vergripande frstelse
fr alla fyra definierade specialiseringar.
I tabellen nedan redovisas hur IASA Sveriges definitioner frhller sig till IASA
Internationals specialiseringar/roller.

IASA International IASA Sverige

Specialisering/roll Kompetensroll/funktion

Enterprise Architecture Enterprisearkitekturfunktion. Dessa tv

begrepp matchar varandra helt.

Software Architecture Lsningsarkitekt samt mjukvaruarkitekt.

Under svenska frhllanden r det
meningsfullt att dela p denna ganska breda
definition d det r olika krav som stlls p
dessa personer

Infrastructure Architect Infrastrukturarkitekt. Dessa tv begrepp

matchar varandra helt.

Information Architecture Verksamhetsarkitekt. I Sverige r det

Business Architecture vanligare att man fokuserar p information i
kombination med processer och rollen
verksamhetsarkitekt r vedertagen fr detta.
Specialiseringen enligt IASA International

20
 finns dock i Sverige i form av
informationsarkitekter samt
processarkitekter.

21
4 Relaterade roller

Det finns mnga titlar p arkitekter och nrbeslktade roller som tangerar
arkitektomrdet. Nedanstende lista r exempel p frekommande roller och
hur dessa verensstmmer med IASA:s definitioner. Vissa roller r
angrnsande, andra specialiseringar av eller synonymer till IASA:s definitioner.
Affrsarkitekt En affrsarkitekt stdjer organisationens ledning i arbetet
med att analysera marknaden, definiera nskad position, skapa och
transformera affrsmodeller, processer och vrdentverk s att
organisationens och teknikens mjligheter utnyttjas lnsamt.
Affrsarkitekten arbetar nra en organisations ledning och
affrsutvecklare och tar det huvudsakliga ansvaret fr att skerstlla att
verksamheten har de stdjande strukturer och frmgor som krvs fr att
leverera det som affren krver. Affrsarkitekten jobbar strategiskt nrmre
affren n verksamhetsarkitekten i samverkan med verksamhetsarkitekter
och enterprisearkitekturfunktioner.
Anvndbarhetsarkitekt En specialisering inom anvndbarhet, relaterar
till mjukvaruarkitekt eller lsningsarkitekt
Applikationsarkitekt Tcks av mjukvaruarkitektens i roll enligt detta
dokument
Chefsarkitekt Den person som samordnar och leder organisationens
arkitekturarbete. Denna person r ofta den som leder
enterprisearkitekturfunktionen men kan ocks vara samordnare fr ett
forum utsett till att koordinera arkitekturarbetet.
Domnarkitekt En specialisering inom ngon av organisationens
verksamhetsdomner. Denna arkitekttyp motsvarar oftast en
verksamhetsarkitekt.
Informationsarkitekt En specialisering av verksamhetsarkitektrollen
som fokuserar p den delmngd av arkitektarbetet som rr informations-
hanteringen. Inom det omrdet skerstller informationsarkitekten
frgorna bde med verksamhetsarkitekten och lsningsarkitekten och
tcker drigenom spannet frn verksamhet till teknik.
Integrationsarkitekt En lsningsarkitekt med fokus p integrationer
mellan olika system och med frdjupad kunskap inom integration
IT-arkitekt Generell benmning p IT-relaterade arkitektroller.
Lead developer Motsvarar i vissa sammanhang en mjukvaruarkitekt

22
 Processarkitekt Fokuserar liksom informationsarkitekten p en
delmngd av arkitekturarbetet, nmligen processer. Processarkitekten
arbetar fram och skerstller sina resultat tillsammans med bde
verksamhetsarkitekten, affrsarkitekten och lsningsarkitekten fr att
skerstlla hela spannet frn affr och organisation till verksamhet och
teknik.
<Produkt>-arkitekt Med en <produkt>-arkitekt menas exempelvis
Sharepointarkitekt, Webspherearkitekt etc. Detta r en specialistroll som
nrmast kan liknas med mjukvaruarkitekten.
Projektarkitekt En person som r ansvarig fr arkitekturarbetet inom
ett projekt. Ofta r detta en lsningsarkitekt men kan ocks vara en annan
arkitekttyp beroende p projektets syfte.
Systemarkitekt Tcks av mjukvaruarkitektrollen i detta dokument
Skerhetsarkitekt En specialisering av lsningsarkitekten med
fokusering p olika aspekter av skerhet
Teknisk projektledare Driver teknikdelen av ett projekt och kan vid IT-
relaterade projekt ibland ta rollen som lsningsarkitekt eller
mjukvaruarkitekt alternativt samarbeta nra en sdan.
Testarkitekt En specialisering av lsningsarkitekten med fokusering p
att optimera fr testbarhet

23
5 vrigt

5.1 Hur kommer detta leva vidare

Detta dokument skall revideras med jmna mellanrum. Revisionen skall se ver
rolldefinitionerna, innehll och exempel samt uppdatera dokumentet med
hnvisningar till mer lsning.

5.2 Komplement till materialet

Detta material kompletteras av en Powerpointpresentation som ger en versikt
ver innehllet.
Tanken r att bilagor och relaterade dokument kommer att skapas successivt
med detta material som grund.

5.3 Definitioner
Fljande definitioner har anvnts i materialet:
Enterprise Arbetsgruppen har valt att inte verstta enterprise eller
enterprisearkitektur i enlighet med OpenGroups rekommenderade
versttningar fr arkitekturrelaterade termer. Med enterprise menas
kombinationen av verksamhetens syfte och dess organisation och
arbetsstt att uppn sina syften. Exempel p enterprise r ett fretag, en
stiftelse eller en myndighet.
EA Enterprisearkitektur
IT Omfattar bde verksamhet och teknik. Brygga emellan teknik och
verksamhet
Kompetensroll En samling frmgor och kompetens som har
grupperats till en roll. Denna roll r skild frn titlar och r ofta skild frn
anstllningsroll ven om de kan sammanfalla. En kompetensroll kan
verka inom en eller flera domnroller
Organisation Fr att materialet skall fungera bde fr fretag,
myndigheter och andra verksamheter s anvnds konsekvent ordet
organisation inom detta dokument och skall lsas som synonym till
fretag etc. beroende p lsarens referens.
Projekt I detta dokument har order projekt anvnts som samlingsnamn
fr program, projekt, frndringsinitiativ, implementering etc.
Teknik Har i detta dokument anvnts liktydigt med IT-relaterad teknik.

24
 Verksamhet De aktiviteter organisationen genomfr fr att uppn sina
syften

25
6 Referenser

6.1 Projektgrupp
Tabellen nedan listar deltagarna i projektgruppen som tagit fram det hr
dokumentet.

Person Fretag

Anders Larsson Softronic

Annelie Wiberg IRM

Eva Kammerfors Cordial

Jonas Toftefors Centiro, certifierad CITA-P

Kerstin Jonsson IRM

Per-Erik Padrn Perago, certifierad CITA-P

Dessa deltagare har kollektivt personliga erfarenheter frn samtliga definierade

kompetensroller och domnroller.
Dokumentet godkndes av IASA:s styrelse fr publicering 2012-04-24.

6.2 Referensgrupp
Fljande personer har deltagit i granskningen av dokumentet och kommit med
vrdefull information som hjlpt till att utveckla materialet.
Det r viktigt att ppeka att all granskares sikter inte r med i dokumentet och
att respektive granskare inte r medfrfattare till materialet.

Person Organisation

Christer Berg Datafreningen Kompetens

Daniel Lindbom HiQ, certifierad CITA-P

Kerstin Stenberg Datafreningen, IT-arkitekturutbildning

Lajos Farkas LAFA-Data, certifierad CITA-P

26
 Lars Wiktorin Datafreningen, IT-arkitekturutbildning

Mats Andreasson Ascom, IASA:s styrelse

Mats Lundeborg AMF

Mattias Vannergrd Sjland & Thyselius, IASA:s styrelse

Per-Magnus Skoogh mPeira, Datafreningen, agilutbildning

Peter Tallungs IRM, IASA:s styrelse

Robert Lagerstrm KTH

Fredrik Wahlstrm Folksam

6.3 Mer lsning

Lnk Kommentar

www.iasa.se IASA Sveriges hemsida dr senaste versionen

av detta dokument finns tillgngligt

www.iasaglobal.org IASA Internationals hemsida

27
7 Appendix A Kopplingar mot IASA Internationals
arkitekturella grundpelare

Enligt IASA Internationals definition av de arkitekturella grundpelarna och dess

delomrden r samtliga viktiga oavsett arkitektroll. Dock s kan vi se att vissa
delomrden r extra viktiga fr ngra av rollerna. Detta innebr inte att de r
oviktiga fr vriga roller.
Fr en detaljerad definition av arkitekturella grundpelare och delomrden se
till exempel fljande dokument:
CITA-P Proficiency and Knowledge Assessment Manual
http://www.iasaglobal.org/iasa/Resources.asp
Candidate Skills Assessment
http://www.iasa.se/wp-content/uploads/2010/12/Candidate-Skills-
Assessment.rtf

7.1 Teknikstrategi fr verksamheten (Business Technology Strategy)

Delomrde Kompetensroll

Business fundamentals Verksamhetsarkitekt

Strategy rationalization and Verksamhetsarkitekt

development

Industry analysis Verksamhetsarkitekt

Business valuation Verksamhetsarkitekt

Investment prioritization and Verksamhetsarkitekt, lsningsarkitekt

planning

Requirements discovery and Lsningsarkitekt, verksamhetsarkitekt

constraints analysis

Compliance Verksamhetsarkitekt

Business architecture methods Verksamhetsarkitekt, lsningsarkitekt

and Tools

Decision support Lsningsarkitekt

28
 Knowledge management Verksamhetsarkitekt

7.2 IT-milj (IT Environment)

Delomrde Kompetensroll

Technical project management Lsningsarkitekt, verksamhetsarkitekt

Asset management Verksamhetsarkitekt, infrastrukturarkitekt

Change management Verksamhetsarkitekt, lsningsarkitekt

Infrastructure Infrastrukturarkitekt

Application development Lsningsarkitekt, mjukvaruarkitekt

Governance Verksamhetsarkitekt

Testing methods, tools, and Lsningsarkitekt, mjukvaruarkitekt

techniques

Platforms and frameworks Lsningsarkitekt, mjukvaruarkitekt

7.3 Design (Design)

Delomrde Kompetensroll

Requirements modeling Verksamhetsarkitekt, lsningsarkitekt

Architecture description Lsningsarkitekt

Decomposition and reuse Lsningsarkitekt, verksamhetsarkitekt

Design methodologies and Lsningsarkitekt, mjukvaruarkitekt

processes

Design patterns and styles Lsningsarkitekt, mjukvaruarkitekt

Design analysis Lsningsarkitekt

Traceability through the Lsningsarkitekt

lifecycle

Views and viewpoints Lsningsarkitekt

Whole system design Lsningsarkitekt

29
7.4 Kvalitetsattribut (Quality Attributes)
Delomrde Kompetensroll

Balancing and optimizing Lsningsarkitekt

Maintainability etc. Mjukvaruarkitekt, lsningsarkitekt

Monitoring and management Infrastrukturarkitekt

Performance etc. Infrastrukturarkitekt, lsningsarkitekt

Security Lsningsarkitekt, infrastrukturarkitekt

Usability etc. Mjukvaruarkitekt, lsningsarkitekt

Packaging, delivery etc. Mjukvaruarkitekt, infrastrukturarkitekt

7.5 Social frmga (Human Dynamics)

Denna grundpelare r lika viktig oavsett arkitektroll.

30