UME UNIVERSITET Examensarbete

Institutionen fr tillmpad fysik och elektronik 2010-05-25

Jordningar-
verifieringar ur ett impedansperspektiv

Gustav Lundqvist

Civilingenjrsprogrammet
i energiteknik vid Ume
universitets tekniska
hgskola.
(lpnr. som tilldelas)
Frord
Detta examensarbete har genomfrts vid Skellefte Kraft Elnt AB under perioden 2010-01-28
2010-05-28 som en del i civilingenjrsutbildningen i energiteknik vid Ume Universitet. Mlet med
examensarbetet r att studenten sjlv ska f anvnda frvrvade kunskaper, samt att frdjupa dessa i
ett specifikt omrde. Jag vill rikta ett stort tack till de personer som hjlpt mig i detta arbete.

Skellefte Kraft Elnt AB

Mats Wahlberg (bitrdande handledare)

Elkraftgruppen vid LTU i Skellefte

Anders Larsson
Sarah Rnnberg
Martin Lundmark

Ume Universitet
Dan Weinehall (handledare)

Samt ett stort tack till alla andra som tagit sig tid att svara p mina frgor.

Skellefte 2010-05-25

Gustav Lundqvist

gustav.lundqvist@afconsult.com
010-5059614
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete r att analysera jordtag och deras frmga att fungera vid blixtnedslag.
I Sverige har fokus legat p jordtagsresistans, vilket fungerar fr strmmar med frekvenser kring 50
Hz. Standarderna verkar ha bortsett ifrn att blixtstrmmen r en transient bestende av en mngd
olika frekvenser som strcker sig upp i MHz omrdet.

I dagslget vrderas jordtag utifrn dess jordtagsresistans, och mnga invaggas i en falsk trygghet om
att jordtaget fungerar vid blixtnedslag. Ett felaktigt konstruerat jordtag kan resultera i skador p
elektronik, brnder och personskador.

En orsak till fokuseringen p jordtagsresistans r att det fram till nu har saknats kommersiella metoder
fr att mta jordtagsimpedans. Examensarbetet analyserar tv nya mtmetoder, vid namn trepol svep
och hgfrekvensmetoden, som bda mter jordtagsimpedans. En stor mngd data ifrn mtningar med
dessa metoder analyserades.

Vid hga frekvenser kan ett jordtags induktiva egenskaper f stor betydelse. En lng kopparlina som
grvs ner i marken har ofta lg resistans mot jord, men vid ett blixtnedslag skjuter ofta dess impedans i
hjden, vilket kan leda till att jordtaget upphr att fungera. Fr lnga kopparlinor och hga frekvenser
kommer antennverkan in i bilden, vilket medfr att blixtstrmmen reflekteras inuti kopparlinan.

Det pgr en massiv utbyggnad av vindkraften i Sverige och stora delar av vrlden. Ett vindkraftverk
r i praktiken en mycket stor blixtfngare, det finns misstankar om att vindkraftverks roterande blad
kan trigga blixtnedslag. Saken blir inte bttre av att vindkraftverken numera byggs i storlekar uppt
200 m. Vindkraftverk kan ven skadas av indirekta blixtnedslag, vars konsekvenser ofta kar med
parkernas storlek, d vindkraftverk och stationer lnkas samman av kablar och fljeledare.

Dessvrre bedms vindkraftverks jordtag utifrn deras jordtagsresistans. Detta kan visa sig vara ett
allvarligt misstag, som kan resultera i stora ekonomiska frluster i form av skadade vindkraftverk och
utebliven elproduktion.

Examensarbetet behandlar hur vindkraftverk borde jordas, utifrn dess jordtagsimpedans och
blixtstrmmens styrka vid olika frekvenser. En optimeringsmetod utvecklas, vars ml r att minimera
jordtagets tillverkningskostnad och maximera dess funktion vid blixtnedslag. Fr att vrdera jordtag
introduceras en ny funktion, som dps till jordtagets vrderingsfunktion.
Abstract
The purpose of this thesis work is to analyze groundings, and their ability to function in case of
lightning. In Sweden the main focus of grounding validation have been on the resistance to ground,
this works for currents around 50 Hz. The standards do not pay attention to the fact that the lightning
current is a transient, containing frequencies up to the MHz area.

Today the validation of groundings are made regarding the groundings resistance to ground, this may
give a false comfort that the grounding is going to work in case of lightning. An insufficient grounding
can result in damaged electronics, fires, and personal injuries.

A cause to the focus on the resistance to ground is that there have been no commercial
methods to measure the impedance to ground. This thesis work analyzes two new measuring
methods, called tree pole sweep and the high frequency method, who both measures
resistance to ground. Large amounts of data from these methods are analyzed.

At high frequencies the inductive properties of groundings will have a big influence. A long ground
electrode will often have low resistance to ground, but in case of lightning its impedance will increase
dramatically, and the grounding will probably not work. For longer copper wires there will also be
reflections of the lightning current inside the wire.

There is a massive increase of the amount of wind turbines in Sweden and many parts of the world. A
wind turbine is basically a big lightning collector, there are suspicions that the rotating blades may
trigger lightnings. To make things worse many wind turbines are built in sizes approaching 200 m.
Wind turbines can also be damaged by indirect lightnings, whose consequences increase with the size
of the wind farm. Due to the fact that wind turbines and stations are linked by cables and copper wires.

Only considering the resistance to ground, may be a serious mistake. That may lead to big financial
losses due to damaged wind turbines and lost electrical generation.

This thesis work also analyzes how wind turbines should be grounded, regarding their
impedance to ground and the lightning current at different frequencies. A method of
optimization have been developed, whose goal is to minimize the construction cost of
groundings and maximize their ability to function in case of lightning. To evaluate groundings
a new function is introduced, which is named the groundings evaluation function.
Innehllsfrteckning
1. Inledning ............................................................................................................................................ 1

1.1 Syfte .............................................................................................................................................. 1

1.2 Ml ................................................................................................................................................ 1

2. Teori.................................................................................................................................................... 2

2.1 Komplexa impedanser ................................................................................................................... 2

2.2 Skinneffekten................................................................................................................................. 3

2.3 Jordningar ...................................................................................................................................... 4

2.3.1 Jordningssystem ..................................................................................................................... 4

2.3.2 Personskerhet ....................................................................................................................... 5

2.3.3 Jordtag .................................................................................................................................... 7

2.3.4 Teoretisk berkning av jordtagets impedans ........................................................................ 12

2.3.5 Elektriska egenskaper fr olika jordarter.............................................................................. 15

2.3.6 Stationer................................................................................................................................ 18

2.4 Jordfel i kraftntet ....................................................................................................................... 18

2.4.1 Strm ifrn transformatornollpunkten .................................................................................. 19

2.4.2 Strm ifrn ledningar med topplinor .................................................................................... 20

2.4.3 Totala felstrmmen som gr till jord .................................................................................... 20

2.5 Jordningar i kraftntet ................................................................................................................. 21

2.5.1 Distributionsnt 0,4 kV ........................................................................................................ 21

2.5.2 Icke direktjordat hgspnningsnt 25-82 kV........................................................................ 22

2.5.3 Direktjordat hgspnningsnt >100 kV................................................................................ 23

2.6 ska ............................................................................................................................................. 28

2.7 Blixtnedslag i byggnader ............................................................................................................. 28

2.7.1 Nedledaren............................................................................................................................ 30

2.7.2 Den inre skledaren .............................................................................................................. 32

2.7.3 skskydd av byggnader enligt svensk standard ................................................................... 32

2.8 Blixtstrmmen ............................................................................................................................. 33

 2.8.1 Jordtagsimpedansen vid kraftiga blixtstrmmar ................................................................... 38

2.8.2 verspnningsskydd............................................................................................................. 38

2.8.3 Potentialvandringar skapade av influens .............................................................................. 40

2.9 skskydd av vindkraftverk.......................................................................................................... 41

2.9.1 Rapport ifrn Elforsk ............................................................................................................ 44

2.9.2 Jordning enligt Germanicher Lleud ...................................................................................... 44

2.9.3 Jordning enligt Enercon ........................................................................................................ 45

2.9.4 Jordning enligt Vestas .......................................................................................................... 47

2.9.5 Jordning enligt WinWind ..................................................................................................... 47

2.9.6 Arbete p vindkraftverk vid ska ......................................................................................... 48

2.10 Lnga ledare .............................................................................................................................. 48

2.10.1 Antennverkan ..................................................................................................................... 49

3. Metod ................................................................................................................................................ 51

3.1 Trepol metoden............................................................................................................................ 52

3.2 Trepol svep .................................................................................................................................. 55

3.3 Hgfrekvensmetoden................................................................................................................... 55

3.4 Sammanlnkade eller separata jordtag hos dubbelstolpar ........................................................... 62

3.5 Mtfrloppet under hsten 2009 ................................................................................................. 64

4. Resultat ............................................................................................................................................. 67

4.1 Berkning av R, L och C utifrn en impedanskurva ................................................................... 67

4.2 Berkning av resulterande jordtagsimpedans genom hgfrekvensmetoden ................................ 68

4.3 Skillnader mellan trepol svep och hgfrekvensmetoden ............................................................. 69

4.4 Redovisning av mtdata .............................................................................................................. 71

4.5 Analys av lngden hos jordelektroder ......................................................................................... 72

4.5.1 Jordtagsimpedansen hos lnga fljeledare med antennverkan ............................................. 75

4.5.2 Vindkraftverk med fljeledare ............................................................................................. 77

4.5.3 Vad r ett bra jordtag fr ett vindkraftverk? ......................................................................... 78

4.5.4 Minimering av blixtstrmmen i fljeledare .......................................................................... 79

 4.5.5 Minimering av blixtstrmmen i faser hos kraftkablar och kraftledningar ............................ 85

4.5.6 Minimering av blixtstrmmen i kabelskrmar ..................................................................... 89

4.5.7 Minimering av reflektioner mellan torn och jordtag ............................................................ 92

4.5.8 Vilken vg tar blixtstrmmen i vindkraftparken?................................................................. 92

4.6 Jordtagets vrderingsfunktion i andra sammanhang ................................................................... 93

4.7 Jordtagets ekonomiska kostnad ................................................................................................... 93

4.8 Jmfrelse mellan tv jordtagskonstruktioners impedanskurvor ................................................ 96

4.9 Optimering av jordtag ............................................................................................................... 100

4.10 Frbttrat jordtag hos vindkraftverk ........................................................................................ 101

4.10.1 Blixtstrmmens vrderingsfunktion hos olika jordtagskonstruktioner............................. 103

4.10.2 Analys av ett befintligt jordtag vid blixtnedslag utifrn en jordtagsmtning ................... 103

4.10.3 Optimering av jordtag hos vindkraftverk, utan ledande fyllnadsmaterial ........................ 104

4.10.4 Optimering av jordtag hos vindkraftverk, med ledande fyllnadsmaterial ........................ 104

5. Diskussion ...................................................................................................................................... 105

5.1 Trepol svep och hgfrekvensmetoden ....................................................................................... 105

5.2 De gamla mtmetoderna ............................................................................................................ 105

5.3 Slingresistanstngen som felindikator ....................................................................................... 105

5.4 Dagens synstt kring jordtagsvrde vid skskydd ..................................................................... 106

5.5 Jordning av vindkraftverk.......................................................................................................... 106

5.6 Behvs jordtagsklmmor vid hgspnningsledningar? ............................................................. 107

5.7 Jordning av personhus ............................................................................................................... 107

6. Slutsatser ........................................................................................................................................ 108

7. Referenser ...................................................................................................................................... 109

Appendix 1: Vad r EBR? ................................................................................................................... 114

Appendix 2: Idrifttagningar och besiktning av jordningar, riktlinjer enligt EBR ............................... 114

Appendix 3: Mtning av resistivitet med C.A 6472 ............................................................................ 116

Appendix 4: Utformning av jordtag enligt SS-EN 50341 ................................................................... 117

Appendix 5: Traditionella metoder fr att mta jordtagsvrden ......................................................... 119

Appendix 6: Installation av jordelektroder och jordtagsledare enligt SS 4210101 .......................... 124

Appendix 7: Berkning av jordtagsimpedansen vid svag strm utan gnistbildning ........................... 126

Appendix 8: Blixtstrmmen enligt EIC 62305-1 ................................................................................ 126

Appendix 9: Blixtstrmmen i procent, fr ngra intressanta frekvenser ............................................. 127

Appendix 10: Berkning av R, L och C utifrn en impedanskurva .................................................... 127

Appendix 11: Jordtagsimpedans vid hgre frekvenser, utan antennverkan eller gnistor .................... 129

Appendix 12: Resulterande jordtagsvrde med hgfrekvensmetoden ................................................ 129

Appendix 13: Redovisning av mtdata ifrn hsten 2009 ................................................................... 132

Appendix 14: Berkning av jordtagsimpedans vid stark strm och gnistbildning .............................. 145

Appendix 15: Fljeledare ifrn ett vindkraftverk ................................................................................ 146

Appendix 16: Resulterande in impedans hos tre fasledare i tre enledarkablar .................................... 147

Appendix 17: Resulterande in impedans hos tre kabelskrmar ........................................................... 148

Appendix 18: Tv jordtagskonstruktioner ........................................................................................... 149

Appendix 19: Optimering av ringledare med djupjordtag, fr kraftledningsstolpar ........................... 151

Appendix 20: Jordtagets vrderingsfunktion fr kopparlina eller jordspett i marken ......................... 151

Appendix 21: Jordtagets vrderingsfunktion fr djupjordtag vid ett vindkraftverk ............................ 152

Appendix 22: Berkning av jordtagets egenskaper vid blixtnedslag utifrn mtdata ......................... 153

Appendix 23: Egenskaper hos vindkraftverks jordtag vid blixtnedslag, utifrn mtdata.................... 154

Appendix 24: Optimering av jordtag hos vindkraftverk, utan GEM ................................................... 155

Appendix 25: Optimering av jordtag hos vindkraftverk, djupjordtagen fylls med GEM ................... 155
1. Inledning

Dagens snabba utveckling av elektronik, som kopplas in i elkraftntet har satt elkvalitet i ny
fokus. Dlig elkvalitet kan bland annat leda till att apparater gr snder, orsaker till haveriet
utreds sllan. En tanke r att skan kan ha en del i problemet, fr att skydda sig installeras
ibland speciella skskydd. Nsta orsak dr utvecklingen p apparatsidan ger betydelse r
EMC problematiken, dr resultaten inte kan frklaras med enbart fasernas beteende.

Effekten av hur bra lsningar blir, kan vara starkt beroende p hur vl man lyckats med
jordningar. Frgestllningar som kan innebra stora kostnader fr individer och samhlle om
det inte beaktas i tid.

De speciella skyddsjordningarna som utfrs fr ska r bland annat de som grs fr

vindkraftverk. Hr kan det bli frga om stora kostnader om det frst lggs ner mycket arbete
fr att utfra jordningen, samtidigt som det kan visa sig att installationen inte blev helt lyckad.

I dagslget fungerar kontrollen genom att ngon competent body tittar igenom
byggbeskrivningarna. Det sker ingen speciell kontroll mot skjordningen.

Fr bostadshus grs det ytterst sllan ngon kontroll p hur vl den egna jordningen blivit
utfrd. Man frlitar sig oftast till inkommande PEN-ledare. Olika typer av hus kan ha
variationer p hur vl de jordningsmssigt genom sin konstruktion kopplar indirekt mot jord.

Detta examensarbete behandlar jordningar utifrn tre synvinklar:

Personskydd

Funktionsjordning

ska

Analys av jordtag har tidigare enbart kunnat gras utifrn jordtagets resistiva egenskaper, i detta
examensarbete analyseras ven jordtagets impedans egenskaper, som r frekvensberoende. Fr detta
ndaml anvnds tv nya mtmetoder: Trepol svep och Hgfrekvensmetoden. Utver mtdata och
mtmetoder analyserades ven teoretiska berkningsmodeller fr jordtags elektriska egenskaper.

1.1 Syfte
Syftet med detta examensarbete r att underska hur olika typer av jordningar kan fungera som skydd
vid ska. Det ska vara jordningar som speciellt byggs fr det ndamlet. Samtidigt ska ven
variationer fr vanliga jordtag och deras mjlighet att fungera som skskydd underskas. Det ska ven
underskas om det finns andra lsningar.

1.2 Ml
Mlet med examensarbetet r att gra en objektiv analys p jordningar, som sedan jmfrs med de
tankemssiga resultaten hos ngon competent body.

1
2. Teori
2.1 Komplexa impedanser
Fr en sluten krets gller enligt Ohms lag:

U Z I (1)

Dr U r spnningen [V], I r strmmen [A] och Z r impedansen []. En ledare har resistiva och
reaktiva (kapacitiva eller induktiva) egenskaper, impedansen r ett samlingsnamn fr denna
strmhindrande egenskap [3].

Z R j X L XC (2)

Dr R r ledarens resistans, X L r ledarens induktiva reaktans och X C r ledarens kapacitiva reaktans

[3]:

l
R (3)
A

Dr r ledarens resistivitet [/m], l r ledarens lngd [m] och A r dess tvrsnittsarea [ m 2 ].

X L 2 fL (4)
1
XC (5)
2 fC

Dr f r spnningens frekvens [Hz], L r ledarens induktans [H] och C r ledarens kapacitans [F].
Ledarens resistans r oberoende av spnningens frekvens, men ledarens induktiva och kapacitiva
reaktanser r frekvensberoende [3]. Spnningens frekvens kommer drmed att pverka impedansen fr
en mngd elektriska komponenter, ven jordningar.

Ekvation (2), (4) och (5) ger:

1
Z R 2 fL j (6)
2 fC

Impedansens belopp [] erhlls genom [5]:

2
1
Z R 2 fL
2
(7)
2 fC

2
2.2 Skinneffekten
Vxelstrmmen genom en ledare r inte konstant, utan ndras kontinuerligt i form av en sinusfunktion
[4]:

u u sin 2 ft (8)

Detta medfr att magnetfltet inuti och runtom ledaren kommer att frndras. Frndringen av
magnetfltet medfr att en spnning induceras enligt Faradays lag [9]:

d
e (9)
dt

Dr r den magnetiska fldesttheten [Wb] och e r den inducerade spnningen [V]. Den
magnetiska fldesttheten definieras som [9]:

Bda ( 10 )

Desto hgre vxelstrmmens frekvens r, desto oftare kommer magnetfltet frndras, p grund av att
strmmen byter riktning. Detta ger att den inducerade spnningen kar med frekvensen p
vxelstrmmen I . Fr en ledare som br vxelstrm kommer den inducerade spnningen att g i
motsatt riktning mot den ursprungliga spnningsriktningen [32].

Figur 1: Skinneffekten i en ledare.

Detta r mer ptagligt vid ledarens centrum n vid ytan. Om ledaren frmedlar en spnning med
frekvensen 50 Hz r skinneffekten nstintill omrkbar, men om frekvensen stiger kommer en kande
andel av de elektriska laddningarna g p ytan av ledaren. Kablar som r avsedda fr radiofrekvenser
saknar p grund av detta koppar i mitten, d det endast r p kopparytan som r strmfrande [32].

Skinneffekten medfr ven att ledarens resistans kar, d det r mindre tvrsnittyta som strmmen har
till sitt frfogande [10]:

3
 L
R ( 11 )
A

Dr r ledarens resistivitet [/m], L r ledarens lngd [m] och A r ledarens tvrsnittsarea [ m 2 ].

De inre delarna av ledaren transporterar inte ngon strm vid ptaglig skinneffekt, den effektiva
tvrsnittsarean r drmed mindre n den totala tvrsnittsarean, vilket ger kad resistans enligt ekvation
11.

2.3 Jordningar
Fr att undvika att freml blir elektriskt laddade anvnds jordningar, i form av skyddsjordningar och
funktionsjordningar. Ett exempel p en skyddsjordning r metallhljet till en brdrost, jordningen
frhindrar hljet ifrn att bli elektriskt laddat och minskar drmed olycksrisken. En funktionsjordning
syftar till att skerstlla fremlets funktion, ett exempel p detta r ventilavledare som r beroende av
en fungerande jordning fr att kunna fungera [1].

Allmnt r det huvudsakliga syftet med jordningar att:

Frhindra spnning mot jord.

Skydda person, husdjur eller egendom.

Skydda mot frekommande driftmssiga verspnningar samt induktion p parallella

ledningar.

Skydda mot ska [2].

2.3.1 Jordningssystem
Med en systemjordning avses systemets neutralpunkt, det finns direktjordade och icke direktjordade
system. Ett direktjordat system anvnds fr lgspnningsnt och nt med spnningar ifrn 100 kV och
hgre. Ett icke direktjordat system anvnds i regel fr hgspnningsnt med spnningar upp till 82 kV
[1]. Med ett icke direktjordat system menas att neutralpunkten r jordad ver en hgohmig impedans
t.ex:

En resistor (motstndsjordning)

En spnningstransformator (isolerad neutralpunkt)

En resistor parallellkopplad med en reaktor (nollpunktsreaktor) [1]

4
Figur 2: Nollpunktsreaktor.

Nollpunktsreaktorn dimensioneras utifrn systemets kapacitans till jord, s att jordfelsstrmmen blir s
liten som mjligt [2]. Nollpunktsreaktorns impedans blir [32]:

Z1 Z 2 R 2 fLj
Z Z1 / / Z 2 ( 12 )
Z1 Z 2 R 2 fLj

D nollpunktsreaktorns impedans skiljer sig t fr spnningar med olika frekvens kommer den att f
olika egenskaper beroende p vilken frekvens som den aktuella spnningen har. Dagens jordningar
tillverkades fr att vara optimerade fr spnningar p 50 Hz. Ingen hnsyn togs till vertoner,
mellantoner och ska, som ofta har helt andra frekvenser [8].

2.3.2 Personskerhet

Om ett freml blir elektriskt laddat vid jordfel finns det risk fr personskada eller skador p materiel.
Spnningen som uppstr vid berring av fremlet och marken en meter ifrn fremlet kallas
berringsspnning. Om marken kring en punkt spnningsstts kan det medfra att en person som gr
p marken i nrheten utstts fr s kallad stegspnning, vilket definieras som spnningen mellan tv
punkter p marken med en meters mellanrum [1], [2].

5
Figur 3: Potentialsttning av marken kring ett jordtag p grund av jordfel.

Ett begrepp som ibland nmns i dessa sammanhang r kltterspnning, vilket definieras som
spnningen mellan tv punkter tv meter ovanfr marken. Det kan till exempel rra sig om
potentialskillnaden mellan tv punkter p en kraftledningsstolpe [8].

Om en mnniska kommer i kontakt med tv spnningssatta punkter och det finns en potentialskillnad
mellan dessa, kan en strm g genom kroppen. Detta kan resultera i personskada eller i vrsta fall
hjrtstillestnd [4]. Olycksfallen delas ofta upp i tv kategorier:

1. Skadeverkningar som r en direkt fljd av att den elektriska strmmen passerar genom personen.

2. Skador som r en indirekt fljd. Det kan till exempel rra sig om en kortvarig kontakt med en
spnningssatt del, vilket kan resulterar i att personen faller och skadar sig. Skador orsakade av
vrmeutveckling ifrn ljusbgar rknas ocks till denna kategori [18].

De skador som uppkommer som direkt fljd av att mnniskokroppen utstts fr strmgenomgng
beror primrt av strmmens storlek och varaktighet. Strmmen beror i sin tur av den spnning som
mnniskan utstts fr samt strmbanans impedans [4]. Kroppens impedans kan beskrivas genom
fljande modell [18]:

Figur 4: Modell av en mnniskas elektriska impedans.

Kroppens impedans pverkas av hudens fuktighet, tjocklek, kontaktytan till det spnningssatta
6
fremlet och spnningens storlek. Impedansen mellan hand till hand, eller mellan hand till fot r ca
1300 . Impedansen mellan hand till bda ftterna r ca 975 , mellan bda hnderna till bda
ftterna r impedansen ca 650 . Vid 8-15 mA intrffar kramp, vid 20-50 mA intrffar
andningsfrlamning och vid 50-150 mA intrffar hjrtkammarflimmer [18].

Mnniskokroppens impedans r frekvensberoende, detta medfr att en mnniska kan klara av mycket
hg strm om frekvensen r hg [19]. Exempelvis r slppstrmmen mycket strre vid hga
frekvenser, n fr 50 Hz [20].

Figur 5: Slppstrmmen beror av strmmens frekvens. [20]

P grund av detta har vissa mnniskor kunnat klara av hga strmmar i samband med blixtnedslag
[19]. Blixtstrmmen innehller en mngd frekvenser, varav vissa r mycket hga, se mer i avsnittet
Blixtstrmmen lngre fram.

2.3.3 Jordtag

Fr att etablera en fysisk jordpunkt tillverkas jordtag, som frbinds med freml som ska jordas
genom en nedledare, ven kallad jordledare. Jordtag kan utfras p en rad olika stt, de kan indelas i
ytjordtag och djupjordtag. EBR rekommenderar djupjordtag framfr ytjordtag, men dr det r
problematiskt att utfra djupgjordtag finns ytjordtag som ett alternativ [2]. Ett ytjordtag bestr av en

7
jordelektrod (tvinnad kopparlina) som frlggs vid jordytan under frostgrnsen. Frostgrnsens djup
under markytan varierar mellan olika delar av landet [84].

Figur 6:Frostgrnsen i meter under markytan, fr mineraljord p olika platser i Sverige. [84]

Ett djupjordtag bestr av en vertikal jordelektrod (kopparlina eller spett) som drivs ned i marken [12],
[16].

Figur 7: Ytjordtag vid kraftledningsstolpe i tr (t.v.) och djupjordtag (t.h.), blank kopparlina i rd frg.

8
Djupjordtagets vertikala jordelektroder ska vara minst 2 m lnga och avstndet mellan de vertikala
jordelektroderna ska vara dubbelt s stort som dess neddrivningsdjup [2]. Vertikalt eller snett
neddrivna jordelektroder r srskilt frdelaktiga om markresistiviteten minskar med djupet [12]. Detta
i regel fallet om markens fukthalt kar med djupet, mer information om markens elektriska egenskaper
kommer lngre fram.

Ett enskilt jordtag kan ven utfras s att det tcker en strre yta. Jordtaget monteras som ett
strljordtag, ven kallad krkfot. Dessa jordtag anvnds primrt d jordtaget kombineras med en
skledare [2].

Figur 8: Krkfot.

I bergsmilj och ar till havs kan markens ledningsfrmga vara mycket dlig. Detta lses ofta via
jordtagsborrning, dr ett hl borras i berget, efter att en jordelektrod har placerats i hlet fylls det igen
med ledande fyllnadsmaterial [2].

Figur 9: Jordtagsborrning.

Det finns idag flera olika ledande fyllnadsmaterial p marknaden [13], [14]. Gemensamt fr dessa r
att de r mycket dyra [15].

Det finns olika stt att upprtta jordtag p stenig mark, en metod som rekommenderas av SS
4210101 r att: Driva ned jordningsspett i marken med kraft, spetten skall vara tskilda med ett
avstnd som inte understiger spettets lngd. Lmpliga verktyg skall anvndas fr att inte orsaka skador
p jordelektroderna nr de drivs ned [12]. Fr mer information, se Appendix 6.

Fr att ett jordtag ska fungera korrekt r det ndvndigt att jordtagsresistansen r tillrckligt lg. Med
9
jordtagsresistans menas vergngsresistansen mellan jordtaget och sann jord. Med sann jord menas ett
markomrde p s lngt avstnd frn jordtaget att det mellan godtyckliga punkter inom omrdet, inte
uppstr ngra mrkbara spnningsskillnader i marken vid jordfelsstrm genom jordtaget [2].

En synonym fr jordtagsresistans r ordet jordtagsvrde. Det finns en rad olika metoder fr att mta
detta, fr mer information om de traditionella mtmetoderna hnvisas till Appendix 5. Om det enskilda
jordtaget kopplas samman med andra jordtag fr de ett resulterande jordtagsvrde [1].

Det resulterande jordtagsvrdet kan berknas genom [6]:

1 1 1 1
... ( 13 )
Rtot R1 R2 Rn

Vilket kan skrivas om till:

1
1 1 1
Rtot ... ( 14 )
R1 R2 Rn

Dr R1 , R2 ..., Rn r de enskilda jordtagsvrden som ingr i ledningsntet. Vid sammanhngande

jordkablent anvnds ofta ett primrjordtag, som har till uppgift att vara en referenspunkt till
stationens jordningssystem [2].

De sammanlnkade jordtagen bildar ett ntverk eller en , som binds ihop bde av kraftledningar i
luften och i kraftkablar i marken. [8]. De jordtag som ingr i samma ntverk r i praktiken
parallellkopplade, vilket medfr att den resulterande impedansen mot jord [] blir [9]:

1 1 1 1
... ( 15 )
Ztot Z1 Z 2 Zn

Vilket kan skrivas om till:

1
1 1 1
Ztot ... ( 16 )
Z1 Z 2 Zn

Dr Z1 , Z 2 , och Z n r impedansen mot jord hos de enskilda jordtagen som r sammanlnkade.

10
Figur 10: Sammankopplade jordtag kan i praktiken betraktas som parallellkopplade.

Idag lggs fokus p jordtagsresistans (jordtagsvrde), i detta fall kan ett liknande ord introduceras fr
att beskriva impedansen mellan jordtaget och den omgivande jordmassan. Ordet jordtagsimpedans kan
vara lmpligt fr att beskriva detta. Ordet har tidigare anvnts muntligt, men ingr inte i ngon
standard [8].

Ntverk av sammankopplade jordningar (ar) r begrnsade i storlek, d jordningar framfrallt r

belgna vid stationer och vissa byggnader [8].

Fr ytjordtag ska enligt EBR jordtagsvrdet vara hgst 50 , fr djupjordtag ska jordtagsvrdet vara
hgst 100 [6].

Att upprtta ett lg-ohmigt jordtag i stadsmilj r generellt sett enklare n p landsbygden, detta p
grund av att rrledningar och andra installationer frbttrar markens konduktivitet. Det talas som en s
kallad kulturfaktor [31].

Nya jordtag ska mtas och kontrolleras fre idrifttagning, detta gller ven vid utkning och ndring
av jordtag. Resulterande jordtagsvrde ska tillsammans med den resulterande jordfelsstrmmen
uppfylla kraven p maximalt tillten spnning enligt elskerhetsfreskrifterna. Enskilda jordtag ska
mtas, kontrolleras och dokumenteras vid idrifttagning. Fr sammankopplade jordtag gller att det
resulterande jordtagsvrdet ska bde mtas och berknas [1].

Om det finns risk att en person kan komma i fysik kontakt med ntdelar ska en potentialslinga (ven
kallad ringledare) anlggas fr att minska risken fr kraftig berrings eller stegspnning.
Potentialslingan anvnds tillsammans med jordtag och medfr en potentialutjmning mellan slingan
och omgivningen. Alla metalldelar som kan berras ska kopplas samman med potentialslingan, som
frlggs ca 0,5 m under markytan och p ett avstnd av minst 1 m ifrn anlggningen. Ringledare
(potentialslingor) placeras ofta kring stlstolpar och frnskiljare som placeras utomhus [2].

11
Figur 11: Ringledare sedd ovanifrn, cirkeln i mitten r fremlet som jordas, till exempel en station.

Om marken har dlig ledningsfrmga kan det ofta vara svrt att hlla nere steg och
berringsspnningen med hjlp av ytjordtag. I en tidigare studie visade det sig att berringsspnningen
kunde minskas med 40 till 50 procent om ytjordtaget frseddes med ett ledande fyllnadsmaterial runt
jordelektroden [58]. Fr mer information om hur jordtag utformas idag hnvisas till Appendix 4.

Ett problem med kopparlinor i jordtag r att koppar r en vrdefull metall, ven kraftkablar som
innehller koppar r stldbegrligt. Att fremlet r placerat under jord r av tidigare erfarenheter
inget tillrckligt skydd. I Norge har frsk gjorts dr linor av stl belagts med ett ledande kopparhlje,
d det r en relativt komplicerad process att skilja stl och koppar r dessa linor mindre stldbegrliga
[8].

Kopparytan kommer att fungera som en god ledare, d en stor del av elektronerna kommer att
transporteras ver ytan p grund av Skinneffekten, detta blir extra mrkbart vid hgfrekventa
strmmar som bland annat frekommer vid blixtnedslag [8].

Det talas ven om indirekta jordtag, ett exempel p detta r en installation i ett hus som fungerar som
en icke avsiktlig jordpunkt. Genom att installationen antingen r placerad p marken i husets kllare,
eller har en vattenledning av metall kopplad till sig [8].

Moderna vattenledningar r av plastmaterial, men ledningar till ldre r var ofta av koppar, och
fungerar drfr som jordelektrod. Vissa ldre hus r utrustade med egen brunn, till brunnen gr ofta ett
metallrr som ledder vattnet in till huset [8].

Exempel p installationer som kan fungera som indirekta jordtag r: vrmepannor i ett personhus,
jordvrmepumpar, bergvrmepumpar, tvttmaskiner, diskmaskiner med mera. Samtidigt som mnga
byggnader har indirekta jordtag saknar de allra flesta enskilda jordtag och frlitar sig primrt p en
PEN-ledare som lper in till huset tillsammans med fasledarna ifrn lgspnningsntet [8].

Det talas ven om naturliga jordlektroder, vilket kan vara en metalldel som r i kontakt med jord eller
vatten, direkt eller via betong, vars ursprungliga ndaml inte var jordning, men som r verksam som
jordelektrod. Det kan till exempel rra sig om rrledningar, plning med stl eller armerade
betongplar, byggnaders stldelar, med mera [12].

2.3.4 Teoretisk berkning av jordtagets impedans

12
Det finns en rad olika berkningsmodeller fr att berkna jordtagsimpedansen hos ett jordtag. En
modell som r lmplig fr hga frekvenser r en s kallad High-frequency distributed parameter
circuits modellen [22], [23], [26]:

Figur 12: Berkningsmodell ver jordtagets impedans.

Berkningsmodellen r anpassad i frsta hand fr svaga strmmar utan gnistbildning [23] och ger
tillfrlitliga resultat fr frekvenser upp till 500 kHz [26]. Bourg och Sacepe skriver att l 300 m fr
att modellen ska fungera upp till 1 MHz [22], dr l r jordelektrodens lngd.

Modellen delar upp djupjordtaget i ett antal fiktiva segment (ett fr varje meter), varje segment
representeras av en identisk R-L-C sektion. Djupjordtagets impedans Z [], erhlls via [23]:

Z Z0 coth l ( 17 )

Dr l r lngden p djupjordtagets jordelektrod [m], Z 0 r den jordtagets karakteristiska impedans

[], och r ledarens fortplantningskonst [22], [23]:

jwL '
Z0 ( 18 )
G ' jwC '

jwL ' G ' jwC ' ( 19 )

Dr w r strmmens vinkelfrekvens [rad/s], som ges av [23]:

w 2 f ( 20 )

Dr f r spnningens frekvens [Hz]. G ', R ', C' och L ' ges av [23]:

1
G' [1/] ( 21 )
R'

R ' Rl [m] ( 22 )

13
 C
C' [F/m] ( 23 )
l

L
L' [H/m] ( 24 )
l

Dr R, C och L ges av [23]:

4l
R log 1 []
2 l r
( 25 )

4l
C 2 l log 1 [F] ( 26 )
r

0l 2l
L log 1
2 r
[H] ( 27 )

Bokstaven l r jordelektrodens lngd [m], r r jordelektrodens radie [m]. Konstanten 0 r

permeabiliteten fr vakuum dvs. 0 4 107 Vs/Am, r jordartens resistivitet [/m] och r
jordens permittivitet [F/m] [22]. Permittivitet kan uttryckas som [32]:

0 r (28)

Dr 0 8,85 1012 F/m, r permittiviteten fr vakuum, r r materialets (markens) relativa

permittivitet [enhetsls] [32]. Fr Matlabkod dr jordtagsimpedansen berknas vid lga strmmar utan
gnistbildning hnvisas till Appendix 7.

High-frequency distributed parameter circuit modellen r i grunden anpassad fr mindre strmmar,

men kan anvndas fr ickelinjra starkare strmmar genom att erstta de linjra resistanserna med en
ensam tidsberoende resistans [23].

Blixtstrmmens funktion kommer att presenteras lngre fram, men i frvg kan sgas att
blixtstrmmens amplitud kan vara mycket hg, och att den momentana blixtstrmmen varierar i
tidsplanet och i frekvensplanet.

Jordagets resistiva egenskaper blir vid hga strmmar tidsberoende, p grund av att blixtstrmmen
som passerar genom jordelektroden orsakar gnistor till den omgivande jorden. Detta medfr ofta att
jordtagsresistansen minskar, och minskningen r extra ptaglig fr bergarter med hg resistivitet [23].
Fr hga strmmar ges jordtagets resistans R(t ) av [24], [25]:

14
 Rl
R(t ) ( 29 )
i (t )
1
IG

Dr R ges av ekvation (25), l r jordelektrodens lngd och i (t ) r blixtstrmmens funktion, som

presenteras lngre fram. I G ges av [24], [25]:

E0
IG ( 30 )
2 Rl
2

Dr E0 r jordartens kritiska elektriska fltstyrka (vanligtvis 3 105 V/m ), r jordartens resistivitet

[/m] och R ges av ekvation (25). Vid gnistbildning blir jordtagets resistans per meter jordelektrod
R ' inte lngre produkten av de linjra resistanserna i figur 12, och jordelektrodens lngd. Utan
beskrivs av ekvation (29). Vid gnistbildning gller drmed:

R ' R(t ) ( 31 )

2.3.5 Elektriska egenskaper fr olika jordarter

Fr jordarter beror den relativa permittiviteten bland annat av jordartens fukthalt [27].

Figur 13: Permittiviteten fr olika bergarter utifrn dess vatteninnehll. [27]

15
Jordartens relativa permittivitet r mts vanligtvis genom provtagning och vidare analys i
laboratorium, ofta anvnds dock ett vrde p r 9 [27], eller r 10 [26]. Om jordart och
vatteninnehll r knda kan diagrammen i figur 13 anvndas fr att bestmma markens permittivitet.
Utver de jordarter som presenterades i detta diagram finns det ven data fr fler jordarter [28]:

Figur 14: Relativ permittivitet fr olika jordarter. [28]

I diagrammet ovan r den relativa permittiviteten fr vatten satt som en vre referens, fr vatten gller
att r 81 [28].

Fr granit kan den relativa permittiviteten variera mellan 4,8 och 18,9. Men generellt sett r vrden
mellan 5 och 10 vanligare [28]. Jordartens resistivitet fr ett antal jordarter ges av diagrammet nedan:

16
Figur 15: Resistiviteten fr olika jordarter. [28]

Allmnt gller att resistiviteten kar om jordarten har ett litet vtskeinnehll, fr morn gller
exempelvis fljande samband [27]:

Figur 16: Resistiviteten fr morn, utifrn jordartens vattenkvot (vtskekvot). [27]

Ett hgt vatteninnehll medfr en lg vattenkvot w , som ibland kallas fuktkvot [29]:

17
 mw
w ( 32 )
ms

Dr mw r porvattnets massa [kg] och ms r substansens massa [kg], hos den jordart som analyseras
[29]. Det r mjligt att mta markens resistivitet via Schlumbergermetoden eller Wennermetoden, fr
mer information om dessa mtmetoder hnvisas till Appendix 3.

2.3.6 Stationer

Med en station avses en anlggning i kraftsystemet som utfr en fr ntet ndvndig tgrd, det kan
till exempel rra sig om transformatorer, kondensatorer, brytare eller stllverk [21]. EBR
rekommenderar att alla elektriska stationer skall vara frsedda med ett jordtag oberoende av
stationstyp [2]. Jordningarna utformas dock olika beroende av spnningsniv och markegenskaper [8].

I direktjordade hgspnningsstationer upprttas s kallade rutnt (jordlinent), vilket r ett nt av

ledare som frlggs i marken, spett sls ned i rutntet fr att ytterligare frbttra jordfrbindelsen. Alla
byggnader och enheter i stllverket kopplas till detta rutnt [8].

Det r vanligt att en station i ett direktjordat nt utstts fr ett eller flera jordfel, i eller i nrheten av
stationen. Fr att frbttra stationsjordtaget kan linor frlggas i marken som fljer inkommande
kraftledningar i en eller flera riktningar. Om tele eller lgspnningsntet i en riktning r strt av
felstrmmar kan strningen reduceras genom att stationsjordningen frstrks i motsatt riktning ifrn
stationen [31].

Vid stllverk r det vanligt att de inkommande kraftledningarna frses med jordtag, topplinor och
verspnningsskydd. Fr att p s vis minska risken fr skador i stllverket vid verspnning orsakad
av t.ex. sknedslag. Det r endast r en liten andel av alla stolpar i kraftntet som r frsedda med
jordtag [8].

2.4 Jordfel i kraftntet

Jordfel i kraftntet kan uppst av en mngd orsaker, det kan till exempel rra sig om isolatorhaverier,
linbrott eller att ett trd har fallit mot en fas.

18
Figur 17: Jordfelstrm gr ned i marken.

Om ett jordfel intrffar i en station frs delar av jordfelsstrmmen tillbaka via topplinor. Denna strm
gr inte genom stationens lokala jordtag, vilket innebr att jordtagsspnningen blir lgre. Vid jordfel i
en station kan strmmen delas upp i fljande delar [7]:

2.4.1 Strm ifrn transformatornollpunkten

Figur 18: Jordfel i station, transformatorn bidrar till jordfelsstrmmen.

Stationens eget bidrag till jordfelet ITRF , gr via jordlinentet tillbaka till transformatornollpunkten
[7].

ITOT 3I 0 ITRF ( 33 )

3I 0 3I 0 A 3I 0 B ... ( 34 )

Dr ITRF r neutralpunktsstrmmen som gr tillbaka genom transformatorn. ITOT r den totala

strmmen i felstllet, det vill sga ljusbgen till ett freml i stationen som r sammanbundet med
jordtaget [7]. En ljusbge utvecklar hga temperaturer, som ibland kan uppg till 2000 C . Fr att det

19
inte ska uppst alltfr stora skador i ett stllverk vid en ljusbge frses stllverken med ljusbgvakter
[7].

2.4.2 Strm ifrn ledningar med topplinor

Jordfelsstrmmar ifrn fasledningarna (3I 0 ) , en viss del terleds till topplinorna utan att det lokala
jordtaget spnningsstts. Linornas reduktionsfaktor rA minskar den inkommande felstrmmen som gr
till jord [7]. Vrden fr linornas reduktionsfaktor kan erhllas ur tabell [7].

Figur 19: En del av felstrmmen ifrn en kraftledning gr tillbaka i ledningens topplinor.

2.4.3 Totala felstrmmen som gr till jord

Den spnningssttande delen av felstrmmen som leds jord r summan av strmmarna ifrn
kraftledningarna in till stationen [7].

20
Figur 20: Den spnningssttande delen av jordfelstrmmarna r summan av strmman ifrn kraftledningarna

2.5 Jordningar i kraftntet

Det svenska kraftntet innehller mngder av jordningar, hur dessa utfrs beror av spnningsnivn [1].

2.5.1 Distributionsnt 0,4 kV

Hr innefattas landsbygdsnt, friledningsmatat kabelnt och sammanhngande kabelnt.

Landsbygdsnt bestr av luftledningsnt fr mellanspnning med ntstationer placerade uppe i
stolparna, kabelanslutna ntstationer eller kabelnt dr villkoren fr friledningsmatat kabelnt inte
uppfylls, samt frn ntstationer utgende lgspnningsledningar. Ntstationer och jordas ofta genom
flera separata jordtag sammankopplade via ntets PE- eller PEN-ledare [1].

Figur 21: Exempel p landsbygdsnt med en samjordad ntstation och en srjordad stolptransformator.

Friledningsmatat kabelnt bestr av ett sammanhngande ntomrde med mellanspnningskablar, till

och mellan ntstationer. Dessa matas av en friledning med samma spnning som
mellanspnningskablarna. Jordningssystemet bestr av kabelskrmar i mellanspnningskabel samt
21
fljelinor mellan ntstationerna. Mellanspnningskablarna ska ha intakta skrmfrbindelser till
samtliga ntstationer inom omrdet och det ska finnas betryggande yttre jordfrbindelser mellan
ntstationerna [1].

Figur 22: Exempel p friledningsmatat kabelnt med anordnat primrjordtag.

Sammanhngande kabelnt bestr av ett nt med mellanspnningskablar frn frdelningsstation, med

primrjordtag, till och mellan stationer. Jordningssystemet bestr av:

Kabelskrmar i mellanspnningskabel.

Vid maskat nt, av jordtag i varje ntstation eller fljeledare.

Vid radiella delar av ntet av jordtag i ntstationer och fljeledare mellan ntstationerna.

Mellanspnningsjordkablarna ska ha intakta skrmfrbindelser till samtliga ntstationer inom omrdet

och det ska finnas betryggande yttre jordfrbindelser mellan ntstationerna [1].

Figur 23: Exempel p sammanhngande kabelnt med enskilda jordtag.

Figur 24: Exempel p sammanhngande kabelnt med fljeledare.

2.5.2 Icke direktjordat hgspnningsnt 25-82 kV

Jordningssystemet bestr av enskilda jordtag i anslutning av stolpar. Det frekommer ven topplinor
och fljelinor i mark mellan stolpplatser. Jordningar frekommer ven i kabelnt [1].

22
Figur 25: Hos nt med nollpunktsreaktor begrnsas jordfelsstrmmen, reaktorn kompenserar den kapacitivt genererade strmmen.

Figur 26: Strmmen i felstllet motsvarar i idealfallet strmmen i resistorn I R . Strmmen i nollpunktsreaktorn I L spnningsstter stationens
jordtag.

2.5.3 Direktjordat hgspnningsnt >100 kV

I direktjordade anlggningar mste jordningssystemet kunna tla hga jordfelsstrmmar, som i vissa
fall kan vara hgre n de symetriska kortslutningsstrmmarna. Vid jordfel uppstr drmed hga
spnningar. Luftledningar i nrheten av stationer kan vara frsedda med topplinor som fungerar som
blixtfngare. Dessa jordas i stationer och ibland vid de stolpar som r frsedda med topplinor [1].

Det frekommer ven att de bda stolparnas nedledare delar p ett gemensamt jordtag. Att avgra om
tv trstolpar har ett gemensamt eller tv separata jordtag r inte helt enkelt. Stora delar av det svenska
hgspnningsntet r gammalt, och det r inte alltid som dokumentation finns tillgnglig om hur
jordtagen r utfrda [8].

23
Figur 27: Jordtag, nedledare och topplinor p 130 kV ledning.

Fr dubbelstolpar anvnds reglar av metall. Om dubbelstolpen har tv separata jordtag och ett gr
snder, kommer en eventuell strm ifrn nedledaren med det trasiga jordtaget, kunna ledas via
metallregeln till det fungerande jordtaget. Jordtaget vid det ena benet r drmed sammankopplat med
det andra benets topplina och jordtag via metallregeln[8].

Om kraftledningsgatan gr en skarp vinkel anvnds ofta ledningar med tre stolpar, dessa har en
nedledare och jordtag vid varje stolpe [8].

24
Figur 28: Marklina och topplina p 400 kV-ledning.

Om tv metaller kommer i kontakt med varandra kan en av dem drabbas av galvanisk korrosion, det
kan t.ex. rra sig om en stlstolpe och en kopparlina, dr galvaniska strmmar fr stlet att rosta. Ett
stt att bryta denna galvaniska strm r att anvnda gnistgap, som vanligtvis placeras p stolpen, samt
p stolpens stag. Nmnas br att det finns fler stt att undvika galvaniska strmmar, som i mnga fall
r bttre, sett ur personskerhet [8].

Figur 29: Kraftledningsstolpe av metall, som jordas via gnistgap.

2.5.4 Kraftkablar

Kraftkablar som frlggs under markytan kan jordas p olika stt, ett r att frse kraftkablarna med en
fljeledare av koppar. Figuren nedan illustrerar tre enledarkablar med fljeledare [1]:

Figur 30: Enledarkablar placeras ofta i triangelformation, bredvid lggs en fljeledare av koppar.

Ett annat stt att jorda kablar r att frse dem med en skrm av metall, kabelskrmen jordas i bda
ndar. Kabelskrmar och fljeledare kan anvndas samtidigt [2]. Svenska kraftnt har som norm att
25
deras kraftkablar alltid ska frses med en fljeledare [16]. Kraftkablar kan utfras p en mngd olika
stt, nedan fljer tv exempel p flerledarkablar:

Figur 31: Kraftkabel med tre faser av aluminium och kabelskrm.

Figur 32: Kraftkabel med tre faser och PEN-ledare av koppar.

Bde enledar och flerledarkablar isoleras fr att frhindra kortslutning och jordslutning. Ett isolerande
material som ofta anvnds r PEX, det vill sga tvrbunden polyeten. Kraftkablars elektriska
egenskaper finns ofta angivna i datablad, men de kan ven berknas teoretiskt.

En kraftkabels induktans per fas och meter berknas genom [17]:

a
L ' 5 108 2 107 ln [H/m] ( 35 )
r
Formeln ovan gller fr kraftkablar som involverar tre faser, antingen genom att de ingr i samma

26
flerledarkabel, eller i form av tre enledarkablar som r placerade i triangelformation. Dr a r
avstndet mellan faserna [m] (centrum till centrum) och r r radien hos varje fasledare.

Fr en skrmad enledarkabel eller en flerledarkabel med skrm runt varje fas blir kapacitansen per fas
och meter [5], [17]:

2 0 r
C' [F/m] ( 36 )
b
ln
r
Dr r och b r fasledarens respektive kabelskrmens radie. Den relativa permittiviteten r fr PEX
isolering r 2,3 [17].

Figur 33: Tre isolerade enledarkablar placerade i triangelformation.

Vanligtvis frsummas konduktansen hos PEX isoleringen mellan ledare och kabelskrm. ven
kabelskrmar har elektriska egenskaper, den induktiva reaktansen hos en kabelskrm ges av [17]:

X m 2 fL ' l [] ( 37 )

Dr l r kabelns lngd [m] och L ' r den msesidiga induktansen mellan ledare och kabelskrm per
meter:

a
L ' 2 107 ln [H/m] ( 38 )
b

Dr a och b anges i figuren ovan. Om tre enledarkablar med kabelskrmar placeras som i figur 33
kan L ' skrivas som:

L ' 2 107 ln 2 [H/m] ( 39 )

Kabelskrmens impedans ges av [17]:

Z s Rs jX m [] ( 40 )

27
Dr Rs r kabelskrmens resistans [], som i regel kan erhllas ur datablad [17]. Fr kabelskrmar
vljer [17] att frsumma den kapacitiva reaktansen.

2.6 ska
skmoln innehller molekyler med positiva och negativa laddningar. Negativa molekyler samlas i
molnets undre del och positiva i molnets vre del. Blixtar mot marken kallas fr jordblixtar och startar
ifrn ett laddat omrde i skmolnet. Om blixten startar ifrn ett negativt laddat omrde i molnet kallas
blixten negativ, om blixten startar ifrn ett positivt laddat omrde kallas den positiv. Negativa blixtar
mot mark r vanligast frekommande, positiva blixtar mot mark frekommer mera sllan, men
innefattar i genomsnitt fler laddningar och r drmed kraftigare. Utver detta kan ven
blixturladdningar ske inom moln och mellan moln [33].

Bilder ifrn hghastighetskameror har visat en frurladdningskanal med en diameter p ca 10 m som

lper ifrn molnet, denna transporterar elektriska laddningar. Det starka elektriska fltet tillsammans
med UV-strlning ifrn exciterade atomer i kanalen joniserar luften kring den, som drmed blir
elektriskt ledande. Kanalen vxer tills den nr marken och skapar ett elektriskt flt. Som i sin tur
skapar en infngningskanal, denna startar ofta i ett nrbelget hgt freml p marken.
Infngningskanalens framvxthastighet och styrka pverkas ven av infngarfremlets form och
ledningsfrmga [33].

2.7 Blixtnedslag i byggnader

Figur 34: Negativ blixt, en positivt laddad infngningskanal lper ifrn blixtinfngaren till den negativa blixten.

Blixtinfngare (skledare) utformas s att de gynnar infngningskanalens utveckling, det r bttre om

28
sknedslag sker via blixtinfngaren n via elektriska ledningar eller metallfreml under byggnadens
yttertak [33].

En metod fr att bestmma blixtinfngarens skyddsomrde r att berkna radien p ett skyddsklot,
som tnks rulla ver anlggningen. Om blixten har stor strm fr skyddsklotet stor radie, och om
strmmen r liten fr skyddsklotet en liten radie. Risken fr blixtnedslag r enligt metoden som strst
dr skyddsklotet rr vid anlggningen [33].

P strre byggnader, exempelvis kyrkor, r det vanligt att tornet r frsett med en blixtfngare, men
andra delar av kyrkan kan vara helt oskyddade [8].

Figur 35: Trffomrden och skyddade omrden.

Skyddsklotets radie [m] beror av strmmen i blixten enligt:

R 2 I 30 1 e I /6,8 ( 41 )

Dr I r blixtens strm i kA. En felplacerad blixtinfngare kan inte skydda byggnadens inre metalliska
installationer mot blixtnedslag, i figuren ovan saknas blixtinfngare p kyrkans lgre tak.
Blixtinfngaren har till uppgift att frhindra blixtnedslag i nrheten av knsliga installationer, som
finns inuti byggnaden. Som blixtinfngare anvnds blixtuppfngarstnger, blixtuppfngarlinor och
band [33].

Det finns en rad freml som avsiktligt eller oavsiktligt fungerar som blixtinfngare, det kan rra sig
29
om flaggstnger av metall, skorstenar av metall, TV-antenner och andra metallfreml som tl
blixtstrmmar utan risk fr eldsvda [33].

Fr att blixtstrmmen ska kunna avledas p ett skert stt ansluts blixtinfngaren till byggnadens
nedledare, som lper ned till ett jordtag i marken. Om inte nedledaren fungerar som den ska, kan
strmmen ta direkt olmpliga vgar till jorden, vilket bland annat kan orsaka brand. Skl till att
strmmen inte tar vgen genom nedledaren kan vara att jordtaget har hg impedans eller att
infstningar mellan nedledare och vriga komponenter har korroderat. Nmnas br att det ofta inte
finns vare sig blixtfngare, nedledare eller jordtag. Detta gller fr bde personhus och vriga
byggnader. De f byggnader som r skskyddade p papperet har ofta bara en blixtfngare, som inte
ndvndigtvis r tillrckligt dimensionerad fr att kunna skydda byggnaden [8].

Figur 36: Personhus med otillrcklig blixtfngare, notera att skorstenen av plt fungerar som indirekt blixtfngare.

Fr mnga personhus rcker det inte med en enda blixtfngare, placerad p husets hgsta punkt. Fr
att f ett fungerande skydd r det ofta ndvndigt med flera blixtfngare som placeras p strategiska
platser p hustaket [8].

Plttak r en mycket effektiv blixtinfngare, d de med sina stora ytor och goda
vgutbredningsfrmga minskar risken fr hga elektromagnetiska flt i byggnaden. Drmed skyddas
elektronik och vriga elektriska installationer. Plttak medfr dock vissa risker, i form av
pltgenombrnning och risk fr gnistbildning i pltskarvar och anslutningsklmmor. Om
gnistbildningen r kraftig kan underlaget antndas [33].

2.7.1 Nedledaren

Det r viktigt att Nedledare installeras s att de fljer en geometrisk symmetri, drmed uppns en jmn
strmdelning i nedledarna och ett lgt magnetflt inuti byggnaden. Strmmen i nedledarna skapar
magnetflt som kan inducera farliga verspnningar i elektriska installationer inuti byggnaden [33].
Det magnetiska fltet i en punkt P bredvid en rak ledare ges av [9]:
30
 0 I
B cos 1 cos 2 ( 42 )
4 r

Figur 37: Magnetfltet i en punkt bredvid en rak ledare.

Dr 0 r den magnetiska permeabiliteten i vakuum ( 4 107 VsA-1m-1 ), I r strmmen i ledaren

[A] och r r det radiella avstndet ifrn ledaren [m]. Ekvation 42 anvnder sig av cylindriska

koordinater med Z i ledarens riktning, enhetsvektorn r r vinkelrt mot ledaren och enhetsvektorn

r ortogonal mot bde r och Z .

Frndringen av det magnetiska fltet kan enligt Faradays lag inducera farliga verspnningar i
elektronik inuti huset, vilket kan resultera i att elektroniken tar skada.

Flten ifrn flera ledare kan frsvaga varandra, om antalet nedledare r stort eller om huset r tckt av
en metallfasad blir det elektriska fltet mycket lgt [33], [37]. Att konstruera byggnader p detta stt r
att rekommendera om byggnaden innehller elektronik som har viktiga samhllsfunktioner. Ett stort
antal nedledare minskar dessutom risken fr verslag mellan nedledare och metallinstallationer i
byggnaden [33], d strmmen i dessa minskar pga. strmdelning. verslag kan bland annat leda till
brand eller personskada, frloppet tenderar att bli explosionsartat om nedledaren r tunn [33].

I marken under det skskyddade huset ska nedledarna anslutas via en mtkoppling till en ringledare.
Vars frmsta uppgift r att medverka till att blixtstrmmen frdelas symetriskt i avledarna, som ska
leda blixtstrmmen till marken p ett skert stt. Ringledaren skapar dessutom en potentialutjmning i
marken och minskar drmed risken fr att farlig stegspnning uppstr [33].

Fr betonghus kan ringledaren frlggas i byggnadens betongfundament, som r anslutet till

armeringen. Ringledaren kallas d fundamentjordtag. Det r ven vanligt att frlgga ringledaren i
marken kring byggnaden, att kombinera dessa metoder ger i allmnhet ett mycket bra jordtag.
Ytterligare en frbttring r att installera ytterligare ett jordtag p ett avstnd, p normalt hgst 50 m
ifrn byggnaden [33].

Blixtar med liten strmstyrka r svrare att skydda sig mot, d dessa medfr ett litet skyddsklot, om
blixtstrmmen r hgre r de enligt skyddsklotsmodellen enklare att skydda sig mot.

31
Skadan som en blixturladdning ger beror av flera faktorer, en r den energi som blixten levererar i
fremlet som leder blixten till marken. Fr personhus kan det i bsta fall rra sig
om en blixtinfngare med nedledare, i de f fall som detta finns. Om nedledare saknas kan delar av
huset som inte r lmpliga fungera som nedledare, det kan till exempel rra sig om husets tak eller
trfasad, dessa kan vid blixtnedslag orsaka eldsvda. ven avsiktliga nedledare kan orsaka brand om
de har hg resistans. Den termiska energi [J] som utvecklas i de delar av huset om tvingas verka som
nedledare vid blixturladdningen beskrivs av [5]:

t
W R I 2 dt ( 43 )
0

Dr R r resistans [] fr den del av huset som fungerar som nedledare och I r blixtens strmstyrka
[A], som varierar under tiden d blixturladdningen pgr.

2.7.2 Den inre skledaren

Utver en yttre blixtfngare br skskyddet ven kompletteras med ett inre skydd som frhindrar
strmmen ifrn blixtnedslaget att passera knsliga omrden i byggnaden [33].

En internationellt accepterad benmning fr dessa skyddstgrder kallas PUS, vilket r en potential

utjmnings skena som monteras p lmpligt stlle i byggnaden. Vid PUS-skenan samlas alla ledare
som gr in och ut ur byggnaden. Det kan till exempel rra sig om serviskabel fr elkraft,
telefonledning, vattenledning, avloppsledning och fjrrvrmeledning.

Till PUS-skenan ansluts ven alla jordtag som har installerats i byggnaden, i form av
fundamentjordtag, ringledare och vriga jordtag [33], [34].

Figur 38: PUS-skena, inuti ett vindkraftverk. [8]

Nmnas br att PUS-skenor introducerades p marknaden frst 1996, av denna anledning r f

byggnader utrustade med PUS-skena [8].

2.7.3 skskydd av byggnader enligt svensk standard

32
Den gllande normen fr skskydd av byggnader, SS 487 01 10, gavs ut 1978. Dr str bland annat
att: med undantag av byggnader som innehller explosionsfarliga varor, r i Sverige byggnaders
skydd mot ska ej reglerad genom lagstiftning. Behovet av skskydd r emellertid ofta uppenbart och
srskilt i nedan angivna fall [37]:

Fr stora byggnader r skskydd motiverat ifrn nationalekonomisk synpunkt.

Byggnader, i vilka normalt vistas ett strre antal ldringar, barn, sjuka eller rrelsehindrade,
br frses med skskydd, liksom samlingslokaler dr ett blixtnedslag kan utlsa panik och
dr utrymningssvrigheter freligger.

Byggnader som rymmer installationer och anlggningar br skskyddas, nr srskilt hga

krav p en ostrd drift stlls eller dr en skskada kan medfra avsevrd risk fr personer
som vistas i byggnaden eller byggnadens omgivning.

Byggnader som r vrdefulla ur kulturhistorisk synvinkel br skyddas.

Byggnader som p grund av byggnadsstt, lge eller hjd ver omgivningen kan anses vara
srskilt utsatta.

Fr bedmning av behovet av skskydd i olika fall kan pongsystem anvndas.

Genom ndringsarbeten inom en byggnad med skskyddsanlggning, kan anlggningens frn

brjan avsedda funktion ventyras. Sdana tgrder r till exempel: pltarbeten (fnterbleck,
ventilationstrummor), rrarbeten (radiatorer, vatten- och avloppsledningar) och elarbeten
(extra uttag fr lgspnning eller telefon).

Oavsett en byggnads utfrande, lge och anvndning kan ett skskydd vara nskvrt.

Utver att ange vilka byggnader som br frses med skskydd, anger standarden en rad bestmmelser
kring jordtag [37].

P grund av att det inte finns ngra krav om skskydd fr personhus, r det ytterst f personhus som
har vare sig skskydd eller jordtag [8].

2.8 Blixtstrmmen
Blixtstrmmen beter sig inte som en periodisk sinusvg utan r en transient. Den varar under en kort
tidsrymd och innehller ett stort antal frekvenser [21]. Enligt internationell standard kan
blixtstrmmen beskrivas enligt [38]:

10
t

I0 1
t

2
i (t ) e ( 44 )
t
10

1
1
Dr I 0 r blixtstrmmens toppvrde [A], r en korrektionsfaktor [enhetsls], 1 r strmmens

33
stigtid [s], 2 r strmmens falltid [s] [38].

Figur 39: Blixtstrmmens stig och falltid. [38]

Figur 40: Blixtstrmmens falltid, notera att blixtstrmmen r en transient. [38]

Exempel p I 0 , , 1 och 2 r enligt [38]:

34
I 0 200 kA
0.93
1 19 s
2 485 s

Dessa vrden kan anses vara representativa fr en vanlig blixt, och kommer drfr att ing i ett flertal
exempel lngre fram. Ett problem med att beskriva blixtstrmmen enligt ekvation (44) r att
funktionen inte gr att analysera i frekvensplanet via fouriertransformering [39]. Fr att kunna
fouriertransformera en funktion mste funktionen vara bde periodisk och kontinuerlig [40], och det r
inte ekvation (44).

Fr att komma runt detta problem kan en alternativ berkningsmodell anvndas, dr en

linjrkombination av exponentialfunktioner anvnds fr att i likhet med ekvation (44) approximera
blixtstrmmen i tidsplanet [39]:

0 om t ts
i(t ) i1 om t [ts , 1 ] ( 45 )
i2 om t ( 1 ,+)

ts t t
I0 5
i1 (t ) a1k e 11k
e 11k
e 2
( 46 )
k 1
1 t t
I0 5
i2 (t ) a1k e 2 k
e 1 2 k
e 2
( 47 )
k 1

Fouriertransformering av den alternativa berkningsmodellen ger [39]:

t
a1k 1 s 1k C1k ts I 0 5 a2 k 12 k 1 C2 k

I0 5
I ( w) e e e C1k 1
e e ( 48 )
k 1 C1k k 1 C2 k

Fr detaljerad information om ekvation (46), (47) och (48) hnvisas till [39]. Ett annat stt att berkna
blixtstrmmens funktion i frekvensplanet r att gra en approximation enligt IEC 62305-1 [38].

1
1 jw
I0
I H ( w)
A(w) B(w) e 2
( 49 )

Dr A w ges av [38]:

1 1
A( w) 5
( 50 )
1
jw w 1
2

2 1
20
35
Och B w ges av [38]:

jw1

9
0.07 e
B w ( 51 )
4.2 2 5
jw w 1
1 1
50

Ekvation (48) och (49) plottas fr frekvenser upp till 1 GHz [39]:

Figur 41: Bode diagram ver blixtstrmmen som funktion av dess frekvens, enligt tv olika modeller [38], [39].

I figuren ovan visas blixtstrmmen som funkton av dess frekvens, lgg mrke till att strmmen r
avsevrt frsvagad vid 5000 Hz, och blir nnu mindre fr hgre frekvenser. Approximationen enligt
IEC 62305-1 och den alternativa berkningsmodellen r i princip identiska fram till 6,5 MHz, efter
avtar modellen ifrn IEC 62305-1 dramatiskt.

P grund av att de bda modellerna r identiska fr lgre frekvenser spelar det ingen strre roll vilken
som anvnds, frutsatt att frekvensintervallet understiger 6,5 MHz. Men d approximationen ifrn IEC
62305-1 r allmnt accepterad och dessutom smidigare att rkna med, r det frdelaktigt att anvnda
sig av denna fr frekvenser upp till 6,5 MHz.

36
 Blixtstrmmen, om I0 = 2*105 A, n=0.93, T1=19 us, T2=485 us
4

3.5

2.5
Blixtstrm [A]

1.5

0.5

0
0 2 4 6 8 10 12
Frekvens [Hz] 4
x 10
Figur 42: Approximation av blixtstrmmen enligt IEC 62305-1 plottad i Matlab, med linjra axlar.

Fr Matlabkod till figuren ovan hnvisas till Appendix 8. Blixtstrmmen fr varje frekvens r
frhllandevis lg, det som i slutnden ger den starka strmstyrkan i tidsplanet r att varje frekvens
bidrar med en strm. Fr att bttre frst hur blixtstrmmen varierar med frekvensen skriver vi om
koden i Appendix 8 s att den ger blixtstrmmen i %, dr 100 % motsvarar strmstyrkan vid den
frekvens som ger kraftigast blixtstrm. Se Appendix 9 fr Matlabkod. Tabellen nedan ger
blixtstrmmen i procent fr ngra intressanta frekvenser:

Tabell 1: Blixtstrmmens styrka i procent.

Frekvens [Hz] Blixtstrm [%]

128 99,99

5 078 85,12

37 500 17,07

120 000 0,878

250 000 0,009

500 000 0,000

6 500 000 0,000

37
I tabellen ovan ser vi att blixtstrmmen r nstintill frsumbar fr frekvenser ver 250 000 Hz.

2.8.1 Jordtagsimpedansen vid kraftiga blixtstrmmar

I avsnittet Teoretisk berkning av jordtags impedans gav ekvation (29) jordtagets resistans vid stark
strm och gnistbildning:

R
R(t )
1 i (t )
IG
I samma avsnitt gav ekvation (31) resistansen fr varje element i berkningsmodellen:

R ' R(t )

Ett problem med ekvationerna ovan r att de anvnder blixtstrmmens funktion i tidsplanet, samtidigt
som resten av funktionerna som ingr i High frequency distibuted parameters circuit modellen rknar i
frekvensplanet. Ett stt att berkna jordtagsresistansen i frekvensplanet r att erstta i (t ) i ekvation
(29) med blixtstrmmens funktion i frekvensplanet i ( w), vilket ger:

Rl
R( w) ( 52 )
i ( w)
1
IG

R ' R(w) ( 53 )

Fr i ( w) kan det vara lmpligast att anvnda ekvation (49) ifrn IEC 62305-1 [38], d det r en
allmnt accepterad modell som fungerar fr frekvenser under 6,5 MHz:

1
1 jw
I0
I H ( w)
A(w) B(w) e 2

Ekvation (29) anvnder sig av blixtstrmmens absolutbelopp som en funktion av tiden. Utifrn detta
fr i ( w) i ekvation (49) vara blixtstrmmens absolutbelopp.

1
1 jw
I0
i ( w)
A( w) B( w) e 2
( 54 )

2.8.2 verspnningsskydd

38
verpnningsvgor (transienter) ifrn el- och teleledningar kan orsaka skador p elektronik [41]
och/eller orsaka brand. En verspnningsvg kan orsakas av direkta blixtnedslag i el- eller
teleledningar, men ven av indirekta blixtnedslag dr influens ifrn skmoln skapar en
verspnningsvg p ledningar i samband med skurladdningar. Av denna anledning br tele och
kraftledningarna frses med verspnningsskydd [33].

verspnningsskydd kan tillverkas av gasurladdningsrr, varistorer och suppressordioder. Dr

gasurladdningsrr anvnds som grovskydd och blir ledande vid hga spnningar. Drmed leds hga
strmmar ned till jorden [35].

Varistorer anvnds som mellanskydd och blir ledande vid mindre spnningar. Suppressordioder
anvnds som finskydd fr sm spnninger, dessa har mycket snabb reaktionstid. Olika typer av
verspnningsskydd kan med frdel kombineras [35]:

Figur 43: Kombination av verspnningsskydd, jordtagsimpedansen har fr enkelhetens skull inte inkluderats i bilden.

Frdelen med att kombinera dessa skydd enligt figuren ovan r att gasurladdningsrret stoppar hga
verspnningar och skonar de vriga skydden, om det rr sig om en verspnning som r s lg att
gasurladdningsrret inte leder ner strmmen i jorden reagerar varistorn och leder strmmen till jorden.
Om verspnningen r s lg att vare sig gasurladdningsrret eller varistorn reagerar kommer
suppressdioden att leda ned strmmen till jordtaget [21].

Fr byggnader r det viktigt att tele och kraftledningar gr in i huset nra varandra och jordas till en
PUS-skena via separata verspnningsskydd [8].

Av Sveriges personhus r endast en mycket liten andel utrustade med verspnningsskydd kopplade
till ett vid huset placerat jordtag [8], [41]. Fastighetsgare tar medvetet eller omedvetet risken och
struntar i att skydda sitt eget hus. Dessutom sammankopplas el- och telent i tele och dataapparater
utan att potentialutjmning via PUS-skena [41].

Idag installerar mnga privatpersoner billiga verspnningsskydd (finskydd), som placeras vid
exempelvis datorer. D den absoluta merparten av alla privatbostder idag saknar verspnningsskydd
(dr kablarna gr in i huset) kopplat till ett jordtag, finns det risk att det billiga finskyddet gr snder
vid en inkommande verspnningsvg. Vilket bland annat kan orsaka brand [8].

39
2.8.3 Potentialvandringar skapade av influens

skmoln kan binda laddningar p elkraft och teleledningar genom influens [36].

Figur 44: Influens p en kraftledning.

Om en blixturladdning sker inuti molnet kommer antalet positiva och negativa molekyler i molnet att
ndras. Vilket leder till att laddningarna p ledningen under molnet inte lngre hlls kvar av molnets
influens. Detta skapar en verspnningsvg (transient) som vandrar ver ledningen, vilket bland annat
kan skada elektriska installationer. En verspnningsvg klassificeras som ett indirekt blixtnedslag
[36].

Figur 45: verspnningsvg ver ledning, p grund av urladdning inom skmoln.

40
En verspnningsvg p tele eller kraftledningar kan ven uppst p grund av sknedslag i marken
bredvid ledningen eller p grund av skurladdningar mellan moln. D urladdningar frndrar
potentialfrhllandet mellan moln och ledning. Det r dock sknedslag direkt i lednigen som ger
upphov till den strsta potentialvandringen, drefter kommer indirekta sknedslag i nrheten av tele
eller kraftledningar [36].

2.9 skskydd av vindkraftverk

Vindkraften i Sverige byggs ut i en mycket hg hastighet, regeringens ml r att den landbaserade
vindkraften r 2020 ska producera 20 TWh/r [43]. Om detta ml ns genom vindkraftverk med en
prestanda motsvarande Vestas V90, som har en genomsnittlig rsproduktion av 6,5 GWh/r, kommer
ca 3100 vindkraftverk att behva byggas p land [44].

Mellan fyra till tta procent av Europas vindkraftverk skadas av blixtnedslag varje r [45]. I ett
framtida scenario dr Sverige har ca 4000 vindkraftverk skulle detta medfra att uppemot 320
vindkraftverk skadas varje r. Ett verk av modell Enercon E-82 kan idag kosta mellan 30 till 40
miljoner kr [49]. Kostnaderna i form av reparationer och produktionsbortfall riskerar drmed att bli
mycket stora.

Dessvrre finns det idag ingen svensk standard fr hur vindkraftverkens jordtag ska utfras [46]. Det
finns frvisso internationella standarder, men dessa tar inte hnsyn till jordtagets impedans, utan bara
till dess resistans mot jorden.

Sedan brjan av 1980-talet har vindkraftverkens storlek frdubblats ungefr vart fjrde r [47]. Mnga
av de vindkraftverk som byggs idag har en totalhjd p 150 m, inom en snar framtid kan mnga av de
vindkraftverk som byggs ha en totalhjd p 200 m [48].

41
Figur 46: Moderna vindkraftverk ifrn Enercon. [48]

P grund av sin storlek r moderna vindkraftverk mera utsatta fr ska n sina mindre fregngare.
Utver detta r de numera ofta tillverkade i skra lttviktsmaterial och innehller stora mngder
knslig kraftelektronik [45].

Det finns indikationer p att vindkraftverkens roterande vingar triggar blixtnedslag. Under lng tid har
sm raketer anvnts, som skjuts upp tillsammans med en ledare kopplad till jord, fr att trigga
blixtnedslag i forskningssyfte. Dessa raketer skjuts upp med en hastighet av ca 100 m/s, ofta triggar de
en blixt nr de nr 200 m ver marken [45]. Moderna vindkraftverk av modell Enercon E-126 har en
totalhjd p uppemot 200 m, eventuellt kommer 600 800 vindkraftverk av denna modell byggas i
Markbygden, vster om Pite [43].

En likhet mellan raketer brandes en ledare kopplad till jord, och ett vindkraftverk r att vindkraftverk
i regel r utrustade med nedledare i vingar och torn. Vingspetsens radiella hastighet kan ofta uppn 80
m/s, vilket ligger frhllandevis nra raketens 100 m/s [45].

En skillnad mellan raketer och vindkraftverk r att vindkraftverk har en vingspets som rr sig
horisontellt vid sin hgsta punkt, spetsen rr sig endast lodrtt vid samma hjd som generatorn [45].
Vilket p en Enercon E-126 innebr 137 m ver marken [48].

Ett vindkraftverk kan ta skada av bde direkta och indirekta blixtnedslag, av de vindkraftverk som
skadas av blixtnedslag skadas 30 % av direkta nedslag i sjlva vindkraftverket, men hela 70 % skadas
av indirekta blixtnedslag. Med ett direkt blixtnedslag menas att blixten slr ner i vindkraftverket [45].

42
Med ett indirekt blixtnedslag avses en inkommande verspnningsvg ifrn kraftntet, eller ett
elektriskt flt som ndras mycket fort. Snabba frndringar i elektriska flt kan till exempel uppst vid
ett blixtnedslag i marken i nrheten av vindkraftverket, vilket kan skada dielektriska material i
vindkraftverkets elektronik [45].

Elektriska och magnetiska flt som uppstr till fljd av blixturladdningar, kan ven skada/stra
vindkraftverkets kontrollsystem. Detta kan i sin tur leda till att vindkraftverket skadas d det inte
lngre kan styras utifrn rdande vindfrhllanden [45].

Ett scenario kan vara att ett direkt eller indirekt blixtnedslag ngonstans i vindkraftparken, skadar
styrsystemet p ett eller flera vindkraftverk. Om vindstyrkan r tillrckligt kraftig kan verken ta skada
p grund av att vindkraftverkets rotor inte kan bromsas ned.

Vindkraftverk byggs ofta i parker, dr ett flertal verk lnkas samman via kraftkablar/luftledningar och
fljeledare. Fr att transformera upp spnningen lnkas kablar/luftledningar till transformatorstationer
som ansluts till hgspnningsntet. Om blixten skulle sl ned i eller i nrheten av ngon av
komponenterna i vindkraftparken riskerar resten av vindkraftparken att ta skada, d
vindkraftverken/stationerna r sammanlnkade [45].

Utifrn detta kan slutsatsen dras att vindkraftverk i strre parker lper strre risk att ta skada p grund
av indirekta blixtnedslag, n vindkraftverk som byggs separat.

Figur 47: Vingarna p ett vindkraftverk innehller ledande material, strmmen leds via nedledare i tornet till jordtag under vindkraftverkets
fundament. [45]

Det finns en rad olika stt att skydda vindkraftverk ifrn blixtnedslag, ofta anvnds ngon form av
nedledare i vingar och torn fr att transportera en eventuell blixtstrm till jorden p ett skert stt. Om
strmmen inte leds via nedledare tar strmmen ofta vgar som r direkt olmpliga, vilket exempelvis
kan skada de material som blir tvungna att leda strmmen. Vilket bland annat kan leda till
sprickbildning och brand [45]. Ett skl till att strmmen inte leds via nedledaren kan vara att
vindkraftverkets jordtag har en fr hg impedans [8].

43
Vindkraftverkets jordtag kan konstrueras p en rad olika stt, vissa involverar djupjordtag [51], medan
andra fokuserar p ytjordtag [54]. Djupjordtag kan anslutas till vindkraftverket genom olika metoder. I
en tidigare studie [57], har tre metoder analyserats:

1. Fyra djupjordtag anslutna till betongfundamentet.

2. Fyra djupjordtag anslutna till ringledaren som lper runt fundamentet.

3. Fyra djupjordtag till fundamentet och fyra till ringledaren.

Det resulterande jordtagsvrdet (resistivt) fr de olika fallen blev utifrn jordtagens lngd [57]:

Figur 48: Jordtagsvrdet (resistivt) hos vindkraftverk vid olika jordningsfrfaranden och lngd p djupjordtag. [57]

Det visade sig vara lttast att uppn ett lgt resistivt jordtagsvrde i fall tre, denna metod krver
dessvrre att tta djupjordtag tillverkas, vilket medfr kade kostnader. Den mest ekonomiska
lsningen var fall tv; att tillverka fyra djupjordtag som ansluts till ringledaren utanfr
betongfundamentet [57].

Att installera en ringledare i marken runt fundamentet minskar ven risken fr stegspnning och
berringsspnning [57]. Notera att denna studie endast tar hnsyn till jordtagets resistiva egenskaper,
och struntar i dess jordtagsimpedans.

2.9.1 Rapport ifrn Elforsk

En rapport ifrn Elforsk [59] fresprkar att jordtaget kopplas samman med, tornets nedledare,
anslutning till tornet, transformatorns nollpunkt (PEN ledare), generatorns PEN ledare och
vindkraftverkets verspnningsskydd [59].

Sammankopplingen br ske i en gemensam punkt, till exempel i form av en PUS-skena. Vilket ger en
mera kontrollerade potentialutjmning. Merkostnaden fr denna rekommenderade lsning r ofta
marginell [59].

2.9.2 Jordning enligt Germanicher Lleud

44
Den tyska certifieringsfirman Germanicher Lleud krver ett resistivt jordtagsvrde p 10 [50].
Germanicher Lleud kontaktades och fljande frga stlldes: Var har ni ftt detta vrde ifrn, och avser
ni ett enskilt eller resulterande jordtagsvrde? I skrivande stund har nnu inget svar erhllits [8].

Germanicher Lleud rekommenderar att en PUS-skena anvnds, skenan br placeras i botten av tornet.
De rekommenderar ven att ringledaren runt fundamentet kopplas till PUS-skenan genom tv separata
kablar, detta gller ven fr jordelektroderna i fundamentet. Till PUS-skenan kopplas ven
fljeledaren som lper bredvid kablarna till andra vindkraftverk och/eller stationer. Enligt
Germanicher Lleud ska Tornets nedledare ska ha en tvrsnittsarea p minst 50 mm2 [50].

Figur 49: Jordning av vindkraftverk enligt Germanicher Lleud. [50]

2.9.3 Jordning enligt Enercon

Enercon anvnder galvaniserat stl i armeringsjrnet inuti betongfundamentet, utanfr fundamentet

anvnds rostfritt stl. Inga blanka kopparlinor anvnds vare sig inuti eller utanfr fundamentet. En
2
isolerad kopparkabel med en ledararea p 50 mm dras runt fundamentet. Kabeln kopplas samman
med fundamentets armeringsjrn via rostfria armeringsjrn p fyra olika punkter [51], [53].

Om en transformator placeras bredvid tornet kopplas tv kopparkablar mellan kabeln som lper runt
fundamentet och det rostfria armeringsjrn, som lper runt och ansluter till transformatorn.
Kopparkablarna har samma dimensioner [53].

Vid bergig mark upprttas vertikala eller sneda djupjordtag som borras ned i berget, en jordelektrod
placeras i respektive hl, som sedan fylls med ledande fyllnadsmaterial. Utver detta tillkommer

45
jordning via en fljeledare som lper bredvid kraftkablarna ifrn verket och lnkar samman med
vriga jordtag i omrdet, till exempel vid andra vindkraftverk och/eller stationer [51].

Jordtagets komponenter i form av armeringsjrn, fljeledare och jordledare till eventuella djupjordtag
lnkas samman i en huvudjordningsplint (PUS-skena) i tornet botten, dr ven tornets nedledare
ansluts [51].

Figur 50: Armeringsjrn och kopparkabel. [53]

Figur 51: Armeringsjrnet innesluts i fundamentets betong, kopparkabeln ligger utanfr betongen. [53]

Enercon rekommenderar att kopparkabeln som dras runt betongfundamentet, placeras p samma niv
som fundamentets botten, med ett avstnd av minst 70 cm ifrn fundamentet [53]. Fr torn med en
hjd p 100 m anvnds ofta ett fundament med en diameter p 15 m, fr hgre torn med en hjd p
140 anvnds ofta ett fundament med en diameter p 20-30 meter [48]. Fundamentets botten ligger
vanligtvis 2,0 m till 2,5 m under markytan [51].

Enercon stller som krav att det enskilda resestiva jordtagsvrdet fr varje vindkraftverk ska vara
hgst 2 [51], [53]. Om detta vrde inte r uppntt komplementjordas vindkraftverket genom
djupjordtag som placeras p lmpliga platser nra verket. Om detta inte hjlper lnkas jordtaget
samman med andra vindkraftverk i parken [51].

Enercon verlter t kunden att st fr installationen av jordtaget [51].

46
2.9.4 Jordning enligt Vestas

Vestas anvnder sig av en ny typ av jordningssystem, som i skrivande stund har anvnts i tv r [54].

Figur 52: Vestas jordningssystem. [60]

I likhet med Enercon anvnds kopparelektroder inuti betongfundamentet, som kopplas samman i
armeringsjrnen och ansluts i en PUS-skena p tv stllen. P detta stt anvnds betongfundamentet
som ett enda stort jordtag. Tv jordelektroder med en tvrsnittsarea p 50 mm2 lnkas samman med
elektroderna i betongfundamentet och gr ut i form av ytjordtag, med en lngd ifrn tornet p minst 40
m. Jordelektroderna frlggs minst 0,9 m under markytan. Utver detta ansluts fljeledaren till
kablarna ifrn vindkraftverket, till andra vindkraftverk och/eller stationer i omrdet [60], [61].

Nr flera verk ansluts i ett radiellt nt, anvnds vanligtvis inte tv 40 m kopparlinor/verk, d man
har 50 mm2 fljelina mellan varje verk [54].

Enligt Vestas r denna jordningsmetod avsevrt mycket billigare n att borra ett flertal djupjordtag,
deras jordningsystem uppnr dessutom kraven ifrn IEC 62305. Systemet ska skydda turbinen mot
blixtnedslag och minimera riskerna med farlig berringsspnning eller stegspnning i samband med
sknedslag eller elektriska fel [60]. Vestas har i sitt jordningssystem valt att inte inkludera en
ringledare kring fundamentet.

Vestas levererar fundamentet med tillbehr och instruktioner till kparen, Vestas mter inte
jordtagsresistansen, d fundamentet nd r konstruerat fr att mta kraven ifrn IEC. Om kunden vill
mta jordtagsvrdet r det upp till honom att gra detta. Om kunden s vill kan han utfra
kompleterande jordningar i form av exempelvis djupjordtag [54].

2.9.5 Jordning enligt WinWind

Enligt WinWind ska jordtaget inkludera minst fyra oberoende jordelektroder (ytjordtag) av koppar,
med en tvrsnittsarea p 50 mm2 . Jordelektroderna ska ledas in i fundamentet p ett avstnd av
maximalt 2 m ifrn fundamentets ovandel. WinWind krver ett resistivt jordtagsvrde p maximalt 10
47
, med hnvisning till Germanicher Lleud. Om vrdet p 10 inte uppns br jordtaget kompleteras
med djupjordtag [62].

WinWind r en frhllandevis liten tillverkare jmfrt med Vestas och Enercon. WinWind verlter
ofta t entreprenrer att tillverka jordtag p de platser dr deras vindkraftverk ska placeras, det viktiga
r att rekommendationerna enligt Germanicher Lleud uppns [8].

2.9.6 Arbete p vindkraftverk vid ska

Att bedriva arbete i vindkraftverk vid ska r frbjuded enligt Enercon [63], Vestas [64], WinWind
[65], DynaWind och SEU [66]. Enercon och Vestas frbjuder ven sina anstllda att vistas i nrheten
av vindkraftverk vid skvder [63], [64]. Det r ett rimligt antagande att de flesta mnniskor inser att
det r klart olmpligt att vistas i eller i nrheten av ett vindkraftverk vid ska.

2.10 Lnga ledare

Vid lnga ledare kan inte ledarens egen resistans frsummas, ledaren betraktas som en
transmissionsledning, [3], [70].

Figur 53: Modell ver varje meter hos en transmissionsledning, som anvnds vid telegrafekvationerna.

Transmissionsledningens karakteristiska impedans Z 0 definieras som [3], [70]:

R 'l jwL '

Z0 ( 55 )
G ' jwC '

Dr R 'l r ledarens resistans [], L ' r ledarens induktans [H], G ' r ledarens konduktans [-1 ]
och C ' r ledarens kapacitans [F]. Notera att R 'L , L ', G ' och C ' alla avser egenskaper hos en meter
av transmissionsledningen.

Ekvation (55) pminner om ekvation (18), vilket inte r s konstigt d modellen i figur 53 i praktiken
r identisk med High frequency distributed parameters circuit modellen, som illustreras i figur 12. Den
enda skillnaden mellan dessa r att modellen figur 53, inkluderar transmissionsledningens egen
resistans R 'L [5]:

R l 1
R 'l 2 ( 56 )
l A l r
48
Dr r r ledarens radie [m] och r ledarens resistivitet [/m].

2.10.1 Antennverkan

Om en strm med tillrckligt kort vglngd (hg frekvens), gr genom en tillrckligt lng ledare fr
ledaren en antennverkan. Med antennverkan menas att strmmen i ledaren genererar
elektromagnetiska flt, som gr att ledaren fungerar som en antenn. Vid antennverkan br hnsyn tas

till reflektioner inuti ledaren [70]. Fr en separat ledare r antennverkan frsumbar om l , men
10

om l uppstr en ptaglig antennverkan [67].
10

En ledares egenskaper vid antennverkan r komplicerade, bland annat p grund av att strm, spnning
och impedans kommer att variera utifrn dess koordinater lngs ledningen. De reflektioner som
frekommer vid antennverkan kan beskrivas med hjlp av en reflektionskoefficient [3], [68]:

E

( 57 )
E

Dr E r den reflekterade vgens elektriska fltstyrka och E r den inkommande vgens fltstyrka.
Om 0 fr den reflekterade vgen fr en negativ fasfrskjutning, om 0 fr den reflekterade
vgen en positiv fasfrskjutning. Den reflekterade vgens amplitud kar med , om 0 uppstr
ingen reflektion. Reflektionskoefficienten kan ven beskrivas av de impedanser som ingr i kretsen
[3], [68]:

Z 2 Z1
( 58 )
Z 2 Z1

Dr Z 1 r den frsta komponenten som strmmen passerar, Z 2 r impedansen hos den komponent
som strmmen kanske kommer att passera, eller reflekteras mot [3], [68]. Principen kan illustreras
med hjlp av kretsen nedan:

Figur 54: Krets dr reflektionskoefficienten bestms av Z1 och Z 2 .

Om en transmissionsledning med den karakteristiska impedansen Z 0 ansluts till en last med

impedansen Z b i slutet av transmissionsledningen, blir ledningens in impedans Z in [68], [69]:
49
Z in Z 0
Z b Z 0 tanh l
tanh l
( 59 )
Z0 Zb

Dr r fortplantningskonstanten fr transmissionsledningar [68], [69]:

R ' jwL 'G ' jwC ' ( 60 )

Ekvation (59) tar hnsyn till eventuell antennverkan, och gller fr transmissionsledningar med en
fram och terledande kabel, men ven fr situationer dr en last ansluts i nden av en koaxialkabel
[69]. En koaxialkabel r uppbyggd fr att kunna frmedla hgfrekvent strm, enligt fljande princip
[70]:

Figur 55: Koaxialkabel.

Koaxialkabelns mittledare omgrdas av en isolering med elektriska egenskaper, ssom resistivitet och
relativ permittivitet. Isoleringen r inte perfekt utan en viss strm kommer att passera till den jordade
kopparskrmen. Koaxialkabeln kan drmed beskrivas som en transmissionsledning, dr varje
lngdenhet kan illustreras enligt figur 53 [70].

Det r inte bara i lnga transmissionsledningar som kan drabbas av antennverkan, dr blixtstrmmen
kan reflekteras inuti ledaren. Dagens moderna vindkraftverk brjar vara s pass hga att ven de kan
drabbas av antennverkan [45].

50
Figur 56: Blixtstrmmen som lper genom ett vindkraftverk riskerar att reflekteras inuti verket. [45]

Blixtstrmmen gr ofta genom blixtens infngningskanal, vindkraftverkets vinge, generatorhus, torn

och jordtag. Reflektioner kan uppst i lnken mellan tv komponenter i vindkraftverket som har olika
impedans, notera att ven infngningskanalen har en impedans. Om blixtstrmmen reflekteras kan den
orsaka nnu mer skada d den passerar genom en komponent flera gnger [45].

Nr blixtstrmmen gr ifrn tornet till jordtaget blir reflektionskoefficienten [45]:

Z Torn Z Jord
( 61 )
Z Torn Z Jor

Dr Z Torn r tornets karakteristiska impedans och Z Jord r den resulterande jordtagsimpedansen hos
vindkraftverket. Om jordtagsimpedansen blir mycket lg gr reflektionskoefficienten mot noll, och
reflektionen uteblir. Men desto hgre jordtagsimpedansen r, desto ptagligare blir reflektionen [45].

3. Metod

Under hsten 2009 mtte Fredrik och Rickard Wahlberg jordtagsvrden p en rad platser i nrheten av
Skellefte. Instrumenten som anvndes heter C.A. 6472 och C.A. 6474, som tillverkas av Chauvin
Arnoux. Instrumenten mter i frekvensspannet 41 Hz till 5078 Hz, vilket mjliggr analys av
jordningar vid blixtnedslag. Instrumentet kan utfra en rad mtmetoder, vid mtningarna anvndes
endast tre av dessa.

I kommande figurer illustreras mtmetoderna vid mtning p jordade kraftledningsstolpar, men de kan
ven anvndas i mnga andra sammanhang.

51
3.1 Trepol metoden

Denna traditionella mtmetod mter endast resistans och kan utfras med instrumentet C.A. 6472. Den
uppstllning som rekommenderas av Chauvin Arnoux r identisk med uppstllningen som
rekommenderas av EBR (Appendix 5). De bda jordspetten H och S ska placeras i samma riktning
ifrn instrumentet, med ett avstnd p minst 30 m mellan varandra. Jordspettet S mste placeras minst
30 m ifrn jordelektroden E.

Figur 57: Trepol metoden, enligt den uppstllning som anges av EBR.

Metoden kan mta jordtagsvrdet uppt, nert eller det resulterande jordtagsvrdet. Med mtning nert
(delad klmma) menas att jordtagsvrdet fr jordelektroden som sticker upp ur marken mts. Vid
mtning uppt (delad klmma) menas att man mter det resulterande jordtagsvrdet av alla jordtag
som r sammanlnkade i omrdet, i detta vrde ingr dock inte jordtaget vars jordelektrod sticker up ur
marken vid mtplatsen. Med det resulterande jordtagsvrdet (hel klmma) avses det resulterande
vrdet av alla jordtag som r sammanlnkade i omrdet [8].

Fr att kunna mta nert eller uppt mste jordtaget separeras ifrn nedledaren. P kraftledningsstolpar
grs detta genom att jordtagsklmman som lnkar samman nedledaren med jordtaget skruvas upp [8]:

52
Figur 58: Jordtagsklmma p en kraftledningsstolpe, observera att klmman och nedledaren fr ovanlighetens skull r nytillverkade.

Att skruva isr en jordtagsklmma p en kraftledningsstolpe r lngtifrn riskfritt, vid fel p

kraftledningsstolpens isolatorer riskerar bde nedledaren och stolpen att bli strmfrande. Om
klmman skruvas upp kan personen som mter jordagsimpedansen komma i berring med bda ndar
av nedledaren vid jordtagsklmman [8].

I denna situation har personens armar och verkropp en avsevrt mycket lgre impedans n luften
mellan ledarna i den uppskruvade jordtagsklmman. Vilket kan leda allvarlig personskada eller
ddsfall [8].

Ett stt att minska riskerna med att skruva isr en jordtagsklmma r att parallellkoppla nedledaren
med en annan ledare ver bda sidor om jordtagsklmman. Om personen kommer i kontakt med de
bda ndarna av nedledaren efter att jordtagsklmman har ppnats erbjuder den parallellkopplade
ledaren ett lgre motstnd n personens armar och verkropp [8].

Personen fr drmed ingen nmnvrd strm genom kroppen och mrker troligtvis inte ens av sitt
misstag. Men om den parallellkopplade ledaren skulle vara ur funktion blir situationen en annan. Efter
att ha kopplat upp mtutrustningen tas den parallella ledaren frsiktigt bort, fr att mjliggra mtning
uppt eller nert [8].

53
Figur 59: Vid delning av jordtagsklmman koppas en skerhetskabel mellan nedledarens bda ndar.

Vid trepol mtning nert skruvas jordtagsklmman upp, jordelektroden E kopplas till ledaren som gr
ner till jordtaget, varvid jordtagsresistansen mts . I vrigt kopplas instrumentet som i figur 57. Vid
mtning nert mts endast det enskilda jordtagsvrdet, detta frutstter dock att jordtaget saknar
kontakt med andra jordtag under markytan.

Vid trepol mtning uppt skruvas jordtagsklmman upp, jordelektroden E kopplas till nedledaren
ovanfr jordtagsklmman, och det resulterande jordtagsvrdet fr hela jordningsomrdet mts. I detta
vrde ingr dock inte jordtagsvrdet ifrn jordtaget som har separerats genom att skruva upp
jordtagsklmman, p stolpen dr mtningen sker.

Om mtningen sker utan att ppna jordtagsklmman mts den resulterande jordtagsresistansen av alla
jordtag i omrdet, jordtaget som hr till stolpen dr mtningen sker inkluderas i detta vrde.

Instrumentet kan anvnda sig av ett antal olika frekvenser i samband med mtning, men
standardfrekvensen fr denna metod r 128 Hz. Utver frekvensen kan ven testspnningen varieras,
men standardspnning en r 32 V.

Om resistansen vid ngot av jordspetten (hjlpjord) blir fr hg mste spettet flyttas, till en plats dr
marken har mindre resistivitet. Vid stenig mark kan ledande fyllnadsmaterial behva anvndas fr att
reducera RH och RS [8].

Lg markresistivitet minskar mtfelet, som beror av resistanserna RS , RE och RH enligt tabellen

nedan. Som ven gller fr trepol svep och hgfrekvensmetoden [74]:

54
Tabell 2: Fel vid berkning av RE fr metod 1 eller Z E fr metod 2. Bokstaven d betyder digits, dvs. vrdesiffror.

Villkor: RE 3RH , Uut 32 V

Fel vid berkning av RE
Vrden fr RS , RE och RH . Frekvens [Hz] ( Z E fr metod 2)

41..513 3% 2 d
RH 0 , RS 3 k
RH RS 537..5078 6% 2 d
3000
RE
RH 3 , RS 30 k 41..513 10% 2 d

RH RS
5000 RH 30 , RS 100 k 41..128 10% 3 d
RE

3.2 Trepol svep

Trepol svep r precis samma sak som trepol metoden, men sveper ver ett antal olika frekvenser
mellan 41 och 5078 Hz. Instrumentet och den tillhrande mjukvaran inkluderar trepol svep, men
metoden finns inte beskriven i instrumentets bruksanvisning.

Metoden mter jordtagets impedans, istllet fr enbart dess resistans. Felet vid berkning av
jordtagsimpedansen anges i kolumnen lngst till hger i tabell 2 [74]. I likhet med den traditionella
trepol metoden kan trepol svep mta jordtagsimpedansen nert, uppt eller den resulterande
jordtagsimpedansen.

Vid mtning av resulterande jordtagsimpedans och mtning uppt ingr frutom jordtagets impedans,
ven impedanser hos faser, PEN-ledare, fljeledare och kabelskrmar. Beroende av var och hur
mtningen utfrs.

3.3 Hgfrekvensmetoden
Hgfrekvensmetoden mter jordtagsimpedans, och kan tillmpas vid kraftledningsstolpar, personhus,
vindkraftverk och mnga andra freml. Mtinstrumenten kopplas upp enligt figuren nedan [74]:

55
Figur 60: Mtning med hgfrekvensmetoden. [74]

Vid hgfrekvensmetoden kopplas de bda mtinstrumenten ihop enligt figuren ovan, runt alla ben som
ingr i kraftledningsstolpen lindas Ampflexkablar ett till fyra varv. Alla Ampflexkablar mste lindas
lika mnga varv och t samma hll [74].

Figur 61: Ampflexkabel lindad runt kraftledningsstolpe, lngre upp i stolpen kopplas en referensjord. [83]

Bst resultat erhlls om Ampflexkabeln lindas fyra varv kring varje stolpe. Men d Ampflexkabeln har

56
en begrnsad lngd anvnds s mnga varv som mjligt utifrn fremlets omkrets, instrumentet
korrigerar fr antalet varv genom att anvndaren vrider instrumentratt till korrekt position [74].

Figur 62: Korrigering utifrn antalet varv p Ampflexkabeln.

Om en strm gr igenom en kraftledningsstolpe eller ett annat freml, kommer ett magnetflt att
alstras, vars fltstyrka ges av ekvation (42).

Figur 63: Mtning av strm i stolpe, med hjlp av Ampflexkabel.

Ordet Ampflexkabel r inget allmnt namn, utan ett varumrke fr en rogowskispole [74], tillverkad
av Chauvin Arnoux. Det fanns mycket lite information om hur en Ampflexkabel fungerar, fr att reda
ut detta demonterades en trasig Ampflexkabel.

57
Figur 64: Ampflexkabel ihopmonterad via skarvar.

Figur 65: Avsgad Ampflexkabel.

Figur 66: Demonterade skarvar till Ampflexkabel.

58
En Ampflexkabel fungerar enligt samma princip som en tngamperemeter, kabeln bestr av en
kopparspole, som r lindad kring en gummikrna. Gummi anvnds istllet fr jrn, p grund av att
Ampflexkabeln ska vara ltthanterlig och kunna bjas. En nackdel med att anvnda en gummikrna r
att gummi, till skillnad ifrn jrn inte koncentrerar magnetiska flt. En jrnkrna kan till exempel
koncentrera det magnetiska fltet med en faktor 105 , beroende av materialets relativa permeabilitet
[5], [76].

B 0 r H ( 62 )

Dr 0 r permeabiliteten fr vakuum [Vs/Am], r r materialets relativa permeabilitet [Vs/Am] och

H r den magnetiska fltstyrkan [A/m].

Fr att effektivt kunna mta den inducerade spnningen r instrumentet frsett med OP frstrkare,
som i sin tur kan generera mtfel [21].

I mitten av Ampflexkabeln gr en rak ledare fr att skapa en sluten krets, som lper parallellt med
stolpens magnetflt. Nr fremlets magnetflt ndrar riktning i Ampflexkabeln induceras en spnning
i kopparspolen, enligt Faradays Lag [42]:

d (t ) dB(t )
e(t ) N NA ( 63 )
dt dt

Dr e r spnningen som induceras i spolen (Ampflexkabeln) [V], r fldesttheten [Wb], B r

den magnetiska fltstyrkan i spolen [T], och N r antalet lindningsvarv p spolen. Notera att det r
fldesndringen som skapar den inducerade spnningen, om frekvensen p den uppmtta strmmen
genom t.ex. en kraftledningsstolpes nedledare r hg kommer strmmen att byta riktning ofta i
stolpen.

Detta medfr snabba frndringar i det magnetiska fldet i spolen, vilket skapar en inducerad
spnning vars styrka vxer linjrt med strmmens frekvens. Ekvation (42) och (63) ger:

I (t )
d 0 cos 1 cos 2 NA
4 r
e(t ) NA dI (t )
0
cos 1 cos 2
dt 4 r dt

d I sin 2 ft
NA0 NA0 cos cos I 2 f cos 2 ft
cos 1 cos 2 2
4 r 4 r
1
dt

NA0 I f
cos 1 cos 2 cos 2 ft ( 64 )
2r

Dr I r strmmen genom ledaren, r r avstndet mellan stolpens centrum och Ampflexkabeln.

Bokstverna 1 och 2 r vinklarna mellan ledarens ndar och Ampflexkabeln.

59
Figur 67: Strm genom nedledare, punkten P symboliserar Ampflexkabelns centrum.

Instrumentet har ingen mjlighet att avgra 1 och 2 , utan rknar rimligtvis med att nedledaren r
ondligt lng. Utver detta korrigerar instrumentet fr antalet varv n, som Ampflexkabeln viras kring
fremlet, utifrn instllningen av ratten i figur 62. Den inducerade spnning som instrumentet
behandlar har drmed sambandet:

nNA0 I f nNA0 I f
e cos 0 cos 0 cos 2 ft cos 2 ft ( 65 )
2r r

Om Ampflexkabeln viras flera varv kar den inducerade spnningen, vilket i sin tur medfr att det
krvs mindre frstrkning. Detta innebr rimligtvis att mtfelet minskar [21]. Vilken av stolparnas
jordtag som ska mtas bestms genom att placera E och ES klmmorna p den aktuella stolpens
nedledare.

Fr hgfrekvensmetoden kopplas instrumenten olika beroende om mtningen sker uppt eller nert,
det vill sga om mtningen sker p jordtaget i marken (nert), eller uppt och mter den resulterande
impedansen i ett ntverk av jordtag. Mtning uppt exkluderar inte jordtagsimpedansen ifrn jordtaget
vid mtplatsen.

Fr mtning uppt gller att Ampflexkabeln placeras ovanfr jordelektroden E och jordproben ES
[74]:

60
Figur 68: Hgfrekvensmetoden, mtning uppt, hr impedansmtning av en stolpe med blmarkerad nedledare.

I figuren ovan r ampflexkabeln den rda ringen kring stolpen, kopplad till ingng 1. Notera att upp
till fyra stolpar eller andra freml kan mtas samtidigt, i s fall lindas Ampflexkablar runt fremlen
och kopplas till ingng 2, 3 och 4 [74].

Den grna klmman kopplad till ingng E r en jordelektrod, ansluten till ett jordat freml, vanligtvis
en nedledare. Den gr klmman kopplad till ingng ES r en jordprob, och anvnds till att mta
jordtagets potential [74].

Markproben kopplad till S mter potentialen hos referensjorden (med resistansen RS ) och fungerar
som en referenspotential. Markproben kopplad till H r en hjlpjord dr mtstrm skickas in. Fr
mtning nert gller att Ampflexkabeln placeras nedanfr jordelektroden E och jordproben ES [74]:

61
Figur 69: Hgfrekvensmetoden, mtning nert, hr impedansmtning av jordtaget hos tv kraftledningsstolpar.

Vid mtning med hgfrekvensmetoden r det viktigt att strmmen mellan jordelektroden E och
referensjorden RH r strre n 3 mA. Om inte tyder det p att resistanserna RH och RS r fr stora,
vilket medfr kad sannolikhet fr mtfel. Om det inte gr att erhlla lgre vrden fr RH och RS kan
instrumentet skicka en hgre strm genom jordelektroden E, vilket medfr en strre strm mellan E
och RH . I de mtdata som frs ver ifrn instrumentet till programmet DataVieW och sedan
konverteras till ett Excelark, presenteras denna strm som I H-E A AC [75].

Mtfelet vid anvndning av hgfrekvensmetoden kan bedmas genom tabell 2 [74].

En skillnad mellan hgfrekvensmetoden och de bda trepol metoderna r att hgfrekvensmetoden kan
mta bde upp och ner utan att behva dela p jordtagsklmman. Vid stolpar av metall rcker det inte
att dela p jordtagsklmman vid mtning uppt eller nert, d metallstolpen r ledande.
Hgfrekvensmetoden mjliggr drmed mtning uppt och nert av metallstolpar.

3.4 Sammanlnkade eller separata jordtag hos dubbelstolpar

Det r inte alltid som dokumentation finns tillgnglig fr jordtagets konstruktion under markytan. I de
fall som dubbelstolpar har frsetts med topplinor och nedledare (se fig. 27), kan nedledarnas jordtag
vara separerade ifrn varandra, det kan i praktiken rra sig om kopparlinor som lper i olika riktningar
ca 1 m under markytan [8].

62
Figur 70: Dubbelstolpe med tv separata jordtag.

Nedledarna kan ven frses med ett gemensamt jordtag, som sammanlnkar nedledarna under
markytan [8]:

Figur 71: Dubbelstolpe med gemensamt jordtag.

Det r ven mjligt att tv jordtag som skulle vara separata i sjlva verket lnkar samman under
markytan, p grund av att deras jordlinor befinner sig fr nra varandra. Enligt tillverkaren kan
hgfrekvensmetoden med C.A 6472 och C.A 6474 hantera bda situationerna, och ger i bda fallen
korrekta vrden fr jortagsimpedansen [75].

Instrumentet C.A 6474 har en ratt med texten INPUT SELECTION.

63
Figur 72: Input Selection.

Genom att stlla INPUT SELECTION p 1.2 kommer instrumentet kompenserar bort en eventuell
sammanlnkning av jordtagen under markytan och/eller via regeln.

Detta innebr att om en mtning grs med hgfrekvensmetoden nert vid stolpe nummer ett, s mts
endast jordtagsimpedansen nert hos stolpe nummer 1, och inte jordtagsimpedansen nert tillsammans
med jordtagsimpedansen hos andra jordtag i omrdet, via jordtaget och nedledaren p stolpe nummer
tv.

3.5 Mtfrloppet under hsten 2009

Det gjordes aldrig ngra mtningar med hgfrekvensmetoden inuti stationer, d mtningarna skulle bli
fr omfattande, d det finns ett stort antal nedledare inne i t.ex. ett stllverk.

Att dela jordtagsklmmor och mta uppt eller nert r frenat med risker. Vid mtningarna under
hsten 2009 gjordes inga mtningar med trepol metoden uppt eller nert. Trepol metoden anvndes
bara vid mtning av det resulterande jordtagsvrdet, utan att klmman behvde delas.

D ett mycket stort antal jordtag skulle mtas kopplades inte trepol metoden och trepol svep upp enligt
tillverkarens rekommendationer. All utrustning monterades upp fr mtning med
hgfrekvensmetoden, en mtning uppt genomfrdes, sedan flyttades Ampflexkabeln och en mttning
nert genomfrdes. C.A. 6472 stlldes sedan in p trepol svep (3 poles). Drmed inaktiverades C.A.
6474 med tillhrande Ampflexkabel, samt jordelektroden ES [8].

64
Figur 73: Instllning av mtmetod p C.A. 6472.

Figur 74: Av praktiska skl anvndes denna uppstllning vid trepol svep.

vid alla mtningar med hgfrekvensmetoden hlls INPUT SELECTION instlld s att instrumentet
kompenserade fr sammanlnkning av jordtagen under markytan. Om tv Ampflexkablar anvndes
stlldes instrumentet in p 1.2. Vid mtning p en metallstolpe med fyra ben (figur 60), anvndes fyra
Ampflexkablar och INPUT SELECTION stlldes p 1.2.3.4.

Fr att spara tid placerades jordspetten H och S som vid hgfrekvensmetoden.

65
Figur 75: Av praktiska skl anvndes en annan uppkoppling vid trepol metoden n vad tillverkaren rekommenderar.

Mtuppkopplingen ovan ger samma resultat som om instrumentet kopplas enligt rekommendationerna
fr vanlig trepol mtning (figur 57).

Vid mtning av jortagsimpedanser hos byggnader genomfrdes mtningen vid byggnadens

fasadmtarskp dr fasledare och PEN-ledare ifrn lgspnningsntet gick in i form av en kabel.

Figur 76: Jordtagsmtning vid fasadmtarskp.

I figuren ovan gr en trefaskabel ifrn lgspnningsntet in i husets fasadmtarskp, dr den passerar

huvudskringarna och energimtaren. En annan trefaskabel gr ut ur fasadmtarskpet och in i huset
genom dess kllare. Plten omkring huvudskringarna r jordad genom PEN-ledaren ifrn
66
lgspnningsntet. PEN-ledaren r i sin tur jordad ngonstans i lgspnningsntet, till exempel vid en
stolptransformator.

E och ES klmman anslts till den jordade plten, och Ampflexkabel nummer ett lindades runt
trefaskabeln som gick in i fasadmtarskpet ifrn lgspnningsntet. Ampflexkabel nummer tv
lindades runt trefaskabeln som gick ut ifrn fasadmtarskpet in till kllaren.

Vid mtning av den resulterande jordtagsimpedansen ut mot lgspnningsntet anvndes endast

Ampflexkabel nummer ett, vid mtning av husets enskilda jordtagsimpedans aktiverades endast
Ampflexkabel nummer tv. Val av Ampflexkabel skttes via ratten med texten INPUT SELECTION,
som illustreras i figur 73.

4. Resultat
4.1 Berkning av R, L och C utifrn en impedanskurva
Ett problem med att analysera mtdata ifrn C.A. 6472 och C.A. 6474 r att instrumenten endast anger
impedansens belopp, utifrn ett antal olika mtfrekvenser. En mtserie med hgfrekvensmetoden
nert, kan till exempel ge fljande data:

Tabell 3: Exempel p mtdata ifrn hgfrekvensmetoden, nert. Kolumnen till vnster anger inte resistansen, utan impedansen.

Enligt ekvation (7) kan impedansens belopp definieras som:

2
1
Z R 2 fL
2

2 fC

Fr att kunna rkna ut Z behver vi rkna ut R, L och C. Kvadrering av ekvation (7) ger:

67
 2
1 2L 1
Z R 2 fL
2 2
R 4 f L
2 2 2 2
2 2 2 ( 66 )
2 fC C 4 f C

Utifrn tabell 3 och ekvation (66) ska R, L och C berknas. Ekvation (66) skrivs om till:

b
Z 2 af 2 c ( 67 )
f2

Dr konstanterna a, b och c r:

a 4 2 L2 ( 68 )

1
b ( 69 )
4 2C 2

2L
c R2 ( 70 )
C

Efter att a, b och c har berknats ges R, L och C av:

a
L ( 71 )
2

1
C ( 72 )
2 b

2L
R c
C
( 73 )

Fr att bestmma R, L och C i Matlab genom interpolation, anvnds verktyget Curve Fitting
Toolbox. Utifrn detta erhlls vrden fr a, b, c vilket ger R, L och C . Vid manuell hantering av
verktyget Curve Fitting Toolbox stts begrnsningen att a 0 och b 0 . Se Appendix 10 fr
Matlabkod.

Utifrn de erhllna vrdena kan jordtagsimpedansen simuleras fr hga frekvenser, se Appendix 11

fr Matlabkod.

4.2 Berkning av resulterande jordtagsimpedans genom hgfrekvensmetoden

Den resulterande jordtagsimpedansen i en del av kraftntet kan erhllas med hgfrekvensmetoden,
genom att analysera mtdata nert och uppt. Det vill sga, jordtagsimpedansen nert fr ett jordtag
68
analyseras tillsammans med den resulterande jordtagsimpedansen av de vriga jordtagen som lnkar
samman i omgivningen.

Den resulterande jordtagsimpedansen blir enligt resonemanget bakom ekvation (16):

1 1
1 1 1 1 1 1
Ztot ... ( 74 )

Z ner Z1 Z 2 Zn Z ner Zupp

Dr Z ner r jordtagsimpedansen mtt med hgfrekvensmetoden nert vid ett jordtag. Z1 , Z 2 ,..., Z n
r de vriga impedanserna i omrdet, varav vissa r jordtagsimpedanser, andra r impedanser i
nedledare, kabelskrmar och fljeledare. Den resulterande impedansen av Z1 , Z 2 ,..., Z n skrivs Z upp
, och mts genom en hgfrekvensmtning uppt vid plats som jordtagsmtnngen nert.

Resistansen, induktansen och kapacitansen fr Z upp och Z ner interpoleras p samma stt som tidigare,

utifrn detta berknas Z tot via ekvation (74), se Appendix 12 fr Matlabkod.

4.3 Skillnader mellan trepol svep och hgfrekvensmetoden

Det fanns inga strre skillnader mellan trepol svep (frkortas 3P i diagram) och hgfrekvensmetoden,
vid mtning av impedanser i laborationsmilj.

Figur 77: Mtning i laborationsmilj av en konstgjord jordtagsimpedans.

Nedan fljer en mtning vid en kraftledningsstolpe, fr kad tydlighet utelmnas de resulterande

jordtagsimpedanserna.

69
Figur 78: De bda metoderna skiljer sig t vid mtning uppt, vid kraftledningsstolpar av tr.

Det fanns klara indikationer p att trstolpen pverkade de bda mtmetoderna olika. Om trstolpen
pverkar mtresultaten ingr den rimligtvis i den elektriska kretsen, och har drmed elektrisk
ledningsfrmga ven vid svaga mtstrmmar. I ett frsk att frst detta tillverkades fljande modell
ver trstolpen och nedledaren:

Figur 79: Modell ver impedanser och jordtagsimpedanser hos trstolpe och nedledare.

70
I figuren ovan illustreras jordtagsimpedansen ifrn nedledaren som Z NJ och jordtagsimpedansen ifrn
stolpen som Z SJ. Nedledaren leder spnning till stolpen via de metallspikar som hller fast nedledaren
i trstolpen. Nededarens vanliga impedans kan frsummas, men det kan inte stolpens.

Idag r kunskapen mycket begrnsad om kraftledningsstolpars elektriska egenskaper, det pgr i

skrivande stund ett forskningsprojekt p detta omrde. Projektet bedrivs av elkraftgruppen vid LTU i
Skellefte. Av denna anledning vljer vi att inte frdjupa oss i stolpens elektriska egenskaper utan
verlter detta till dem.

Men det som verkligen frbryllar r att jordtagsimpedansen uppt med hgfrekvensmetoden blev
densamma om Ampflexkabeln lindades endast kring nedledaren, jmfrt med om Ampflexkabeln
lindades runt bde nedledaren och stolpen. Det verkar rcka med att stolpen befinner sig i kontakt med
nedledaren fr att mtresultaten ska bli annorlunda jmfrt med trepol svep.

Vilken metod ger d ett korrekt resultat? En tes kring varfr jordtagsimpedansen nert med
hgfrekvensmetoden r lgre n vid trepol svep, r att hgfrekvensmetoden ven mter
jordtagsimpedansen hos stolpen. Exakt hur detta gr till r svrt att svara p tills att den fullstndiga
bilden av trstolpens elektriska egenskaper r utredd.

Det r med andra ord svrt att avgra tillfrlitligheten fr mtningarna med hgfrekvensmetoden
nert, vid trstolpar. Mtningarna som genomfrdes under hsten 2009 omfattade
hgfrekvensmetoden uppt och nert, samt mtning av det resulterande jordtagsvrdet med trepol
svep. Av dessa ger nd hgfrekvensmetoden uppt och nert den mest detaljerade bilden var ett
eventuellt fel sitter. Att mta den resulterande jordtagsimpedansen med trepol svep avsljar inte var ett
eventuellt fel sitter.

4.4 Redovisning av mtdata

Mtresultaten ifrn hsten 2009 finns redovisade i Appendix 13. Mtningarna kan delas upp i tre
kategorier: Hgspnningsledningar, vindkraftverk och bostadshus. Vi inleder med mtresultaten fr
hgspnningsledningarna.

Det finns ingen standard som definierar vad som r en acceptabel jordtagsimpedans fr jordtag vid
kraftledningsstolpar utrustade med topplinor, nedledare och jordtag. Vi valde drfr att definiera ett fel
som att jordtagsimpedansen nert verstiger 100 , eller att jordtagsimpedansen uppt verstiger 50
fr ngon av mtfrekvenserna.

Utifrn resultaten identifierades ett antal fel nert respektive uppt. Med fel nert menas att
jordtagsimpedansen var fr hg och att jordtaget kan behva frbttras. Med fel uppt menas att den
resulterande jordtagsimpedansen uppt r fr hg och att det troligtvis finns ett fel dr nedledaren
fster i hgspnningsledningens topplina.

Tabell 4: Fel hos hgspnningsledningar som upptcktes vid analys av mtdata.

Hgspnningsledning Jordade stolpar med topplina Fel nert Fel uppt

71
 Antholmen 9 2 3

Rengrd 1 Oskert Oskert

Skelleftehamn 7 0 0

Stlberget 6 0 0

Nedledaren var p sina stllen skyddad mot berring nrmast marken, av denna anledning kunde inte
E och ES klmmorna placeras konsekvent ver eller konsekvent under jordtagsklmman. Hg
jordtagsimpedans uppt kan drmed bero p en trasig jordtagsklmma, precis som en hg
jordtagsimpedans nert kan frklaras med en trasig jordtagsklmma.

Fr personhus vljer vi att definiera en enskild jordtagsimpedans fr ett hus som bra, om den
understiger 100 , fr alla mtfrekvenser. Vi definierar en lgspnningsledning in mot ett personhus
som bra, om dess jordtagsimpedans understiger 50 , fr alla mtfrekvenser.

Tabell 5: Hus med godknda respektive underknda personhus och inkommande lgspnningsledningar.

Totalt Varav bra Varav dliga

Inkommande lgspnningsledningar 14 14 0

Personhus och tilliggande byggnader 17 4 13

Det finns idag ingen standard som anger den hgsta tilltna jordtagsimpedansen fr vare sig
hgspnningsledningar eller personhus. De definitioner som anvndes i tabell 4 och 5 saknar drmed
frankring i standarder. Det vore nskvrt om en standard utformades dr kraven fr
jordtagsimpedanser definieras fr olika situationer.

4.5 Analys av lngden hos jordelektroder

Jordtagsresistansen sjunker med jordelektrodens lngd, vilket bland annat framgr av SS-EN 50341.
Se Appendix 4 fr mer information om denna standard. Mnga lever idag i tron att jordtag skyddar
bttre vid blixtnedslag om jordelektrodens lngd kar. Till exempel frser Vestas sina vindkraftverk
med tv ytjordtag som vardera innehller en jordelektrod med en lngd p minst 40 m [60].

Som tidigare diskuterats beror inte blixtstrmmen enbart av jordtagets jordtagsresistans, det som r
avgrande r jordtages jordtagsimpedans.

Kommande exempel gller fr ytjordtag bestende av en separat kopparlina med radie p 4 mm

(tvrsnittsarea p 50 mm2 ), som r nedgrvd i mark med resistiviteten 200 /m och relativ
permittivitet p 9. Ekvationer ifrn avsnittet Teoretisk berkning av jordtagets impedans och avsnittet
Blixtstrmmen anvnds, gnistbildning antas intrffar. Se Appendix 14 fr Matlabkod.

72
 Jordtagsimpedansen om l = 2 m, r = 0,004 m
40
Absolutbeloppet av jordtagsimpedansen [ohm]

35

30

25

20

15

10

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
Figur 80: Jordtagsimpedansen om l 2 m och r0,004 m. Impedansen har kapacitiv karaktr vid hgre frekvenser.

En kort jordelektrod har kapacitiv karaktr (impedansen minskar vid hga frekvenser) och hg
jordtagsimpedans.
Jordtagsimpedansen om l = 12 m, r = 0,004 m
12
Absolutbeloppet av jordtagsimpedansen [ohm]

10

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
Figur 81: Jordtagsimpedansen om l 12 m och r0,004 m.

Om kopparlinans lngd kas till 12 meter fr den en nstintill resistiv karaktr fr det aktuella
frekvensintervallet. Jordtagsimpedansen r mycket lgre n fr kopparlinan p 2 m.

73
 Jordtagsimpedansen om l = 28 m, r = 0,004 m
12
Absolutbeloppet av jordtagsimpedansen [ohm]

10

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
Figur 82: Jordtagsimpedansen om l 28 m och r0,004 m.

Om kopparlinans lngd kas till 28 meter fr impedansen en induktiv karaktr och kar med
frekvensen. Jordtagsimpedansen fr hgre frekvenser r hgre n hos kopparlinan med en lngd p 28
m, n fr kopparlinan med en lngd p 12 m.

Jordtagsimpedansen om l = 40 m, r = 0,004 m
12
Absolutbeloppet av jordtagsimpedansen [ohm]

10

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
Figur 83: Jordtagsimpedansen om l 40 m och r0,004 m.

Om kopparlinan kas till Vestas minsta tilltna lngd sjunker impedansen vid lgre frekvenser, men
blir strre n tidigare, vid hgre frekvenser. Notera att varje meter kopparlina kostar i svl materiel
som grvarbete. Kan samma summa pengar anvndas p ett bttre stt?

74
 Jordtagsimpedansen om l = 100 m, r = 0,004 m
12
Absolutbeloppet av jordtagsimpedansen [ohm]

10

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
Figur 84: Jordtagsimpedansen om l 100 m och r0,004 m.

Om kopparlinan kas till 100 m blir frvisso jordtagsimpedansen lgre vid lga frekvenser, men blir
strre n tidigare, vid hgre frekvenser.

4.5.1 Jordtagsimpedansen hos lnga fljeledare med antennverkan

Som tidigare nmnts i avsnittet Antennverkan, fr en ledare tydliga antennegenskaper om [67]:

l
10

Utifrn sambandet c f , kan villkoret skrivas om till:

c/ f
l
10
c
10l
f
c
f ( 75 )
10l

Dr f r strmmens frekvens [Hz] och c r ljusets hastighet. Om blixtstrmmen kan frsummas fr

frekvenser ver 250 kHz, fr vi enligt ekvation (75) en tydlig antennverkan om:
3 108
2,5 105
10d
d 120 m

Det kan allts uppst en tydlig antennverkan om blixtstrmmen gr igenom en ledare som r ver 120
m lng. Berkningen ovan baseras dock p att blixten r av den standardmodell som introducerades i
75
avsnittet Blixtstrmmen. Om blixten har andra egenskaper kan vi f antennverkan vid andra lngder p
ledaren som frmedlar blixtstrmmen.

Fljeledare beskrevs i teoriavsnittet Kablar. Det verkar finnas begrnsad forskning om

jordtagsimpedansen hos fljdledare vid blixtnedslag. Vi vljer drfr att beskriva en fljeledare som
en koaxialkabel, som illustreras i figur 55.

Fr koaxialkabeln gller att en ledare r omgrdad av ett dligt ledande material (lera jmfrt med
isolering), nr detta material r passerat gr eventuell strm till en jordad kopparskrm (jmfrt med
jord i nere i marken). Varje lngdenhet av en koaxialkabel kan beskrivas som en transmissionsledning
enligt figur 53:

D fljeledare i regel avslutas med ett jordtag, kan fljeledaren och jordtaget jmfras med en
koaxialkabel ansluten till en last. Lasten kopplas mellan ledaren i mitten av koaxialkabeln och den
jordade kopparskrmen. Lastens impedans jmfrs med jordtagets jordtagsimedans.

Ngra av ekvationerna ifrn avsnitten Teoretisk berkning av jordagets impedans och Lnga ledare
kan drmed teranvndas:

Z in Z 0
Z b Z 0 tanh l
Z0 Zb tanh l

R ' jwL 'G ' jwC '

R 'l jwL '
Z0
G ' jwC '

R 'l
r2
1
G'
R'
Rl
R ' R( w) (rknar med gnistbildning)
i ( w)
1
IG
E0
IG
2 Rl
2

76
 C
C'
l
L
L'
l
4l
C 2 l log 1
r
0l 2l
L log 1
2 r

4.5.2 Vindkraftverk med fljeledare

Vindkraftverkets jordtag kopplas nstan alltid samman med andra vindkraftverk och stationer i
omrdet, via fljeledare som frlggs bredvid kraftkablar i likhet med figur 30.

Figur 85: Blixtstrmmen kan frmedlas till andra vindkraftverk och stationer, via bland annat fljeledare och hgspnningskablar.

Sett till endast tv vindkraftverk, bestr Z Yttre av fljeledaren och det jordtag som ansluts i
fljeledarens bortre nde, som har jordtagsimpedansen Z b .

Z Yttre kan betraktas som parallellkopplad med jordtagsimpedansen ifrn vindkraftverkets eget
jordningssystem Z Jord .

77
Figur 86: Modell ver den resulterande jordtagsimpedansen hos ett vindkraftverk med fljeledare.

Den resulterande jordtagsimpedansen blir drmed:

1
1 1
Z Resulterande ( 76 )
Z Jord Z Yttre

4.5.3 Vad r ett bra jordtag fr ett vindkraftverk?

Vindkraftverk br utrustas med en ringledare, fr att minska risken fr farlig stegspnning, om ngon
skulle befinna sig i nrheten av vindkraftverket i samband med ett blixtnedslag.

Ett jordtag som optimeras fr att skydda mot blixtens skadeverkan kan samtidigt vara mindre lyckat
vid elektriska fel, dr strmmen har frekvensen 50 Hz. P samma stt kan ett jordtag som optimeras
fr att skydda vid elektriska fel vara otillrckligt vid blixtnedslag, d blixtstrmmen bestr av en
mngd olika frekvenser.

De strre tillverkarna av vindkraftverk ger sin personal direktiv om att vare sig g upp i, eller vistas i
nrheten av verken vid skvder. Den kanske enklaste tgrden fr att ytterligare hja
personskerheten och det juridiska skyddet, kan vara att placera skyltar vid vindkraftverken, som
rekommenderar obehriga att hlla sig p avstnd i samband med skvder. Samtidigt borde
mnniskor i allmnhet frst att det r klart olmpligt att vistas bredvid vindkraftverk i samband med
skvder.

Det r kanske viktigare att lgga resurser p att skydda vindkraftverk och stationer mot blixtens
skadeverkningar. Fr att drmed undvika stora ekonomiska frluster i form av skadad materiel och
produktionsbortfall.

I teoridelen diskuterades att vindkraftparker r mera srbara fr blixtnedslag n separata vindkraftverk,

d de lnkas samman via:

Fljeledare

Fasledare i kraftkablar eller kraftledningar

Kabelskrmar

78
Vid blixtnedslag i eller i nrheten av vindkraftverk, stationer eller ledningar, kan stora delar av parken
skadas indirekt. Risken att vindkraftverk eller stationer utstts fr indirekta blixtnedslag borde
rimligtvis ka med parkens storlek, vilket drar tankarna till Markbygdenprojektet.

Utifrn detta r det nskvrt att vindkraftverkets jordtag kan leda ned blixtstrmmen till jorden under
vindkraftverket, och att s lite strm som mjligt tar den icke nskvrda vgen via fljeledare,
fasledare eller kabelskrmar till andra vindkraftverk och/eller stationer i vindkraftparken.

Att verfra stora effekter med lg spnning medfra stark strm och stora frluster. Hos moderna
vindkraftverk placeras drfr en transformator i eller bredvid tornet.

4.5.4 Minimering av blixtstrmmen i fljeledare

Om en blixtstrm vandrar lngs en fljeledare kommer blixten att ha mjlighet att g ner i ett jordtag
vid nrmaste vindkraftverk och/eller station, men risken finns alltid att den stller till med ngon form
av skada. Det kan till exempel rra sig om skador p likriktare/vxelriktare och styrsystem, p grund
av blixtstrmmens magnetflt. Det borde ven kunna uppst potentialskillnader mellan komponenter,
vilket kan medfra onskade strmmar.

Vid ett direkt blixtnedslag i ett vindkraftverk r det bst om merparten av blixtstrmmen gr direkt ner
i jordtagen under vindkraftverket. Istllet fr att rusa vidare mot nsta vindkraftverk eller station, fr
att dr orsaka nnu mer skada.

Figur 87: Modell ver vindkraftverkets jordtagsimpedans och jordtagsimpedansen fr resten av vindkraftparken.

Dr I Blixt r blixtstrmmen som lper genom vindkraftverkets nedledare till dess PUS skena. I Jord r
strmmen som gr ifrn PUS skenan till jorden via fundament, ringledare samt eventuella djupjordtag
och ytjordtag. I Yttre r den blixtstrm som gr ifrn PUS skenan, till vriga komponenter i
vindkraftparken via fljeledaren.

Fr att minimera skador p andra vindkraftverk och/eller stationer r det nskvrt att I Yttre minimeras,
och att I Jord maximeras. Kirchhoffs lagar ger:

I Jord I Blixt I Yttre ( 77 )

Vi fr i praktiken en strmdelning som varierar med frekvensen [32]:

79
 Z Jord I Blixt
I Yttre ( 78 )
Z Jord Z Yttre

I ekvation (78) beror I Yttre framfrallt av Z Jord I Blixt . Frvisso har Z Jord Z Yttre en inverkan, men det
som framfrallt kan f I Yttre att skena ivg r Z Jord I Blixt .

Fr att f en mera komplett bild analysera Z Yttre vid ett blixtnedslag, vi betraktar Z Yttre endast utifrn
fljeledaren med tillhrande jordtag.

Ett dilemma fr vindkraftparker r att avstnden mellan vindkraftverken ofta kan vara 500-800 m, fr
att inte turbinerna ska blockera vinden fr varandra. Men ven fr att vindkraftverken ska kunna
placeras p platser som r lmpliga ur vriga synvinklar. Exempelvis br verket placeras p en plats
med goda vindfrhllanden, det r ven viktigt att vgar till platsen kan tillverkas utan strre problem.
Hnsyn br ven tas till boende i omrdet. Utver detta finns det mnga andra faktorer, se [47] fr mer
information.

Om c 3 108 m/s och l 800 m ger ekvation (75) att: f 37500 Hz. Fr en 800 meter lng
fljeledare blir antennverkan tydlig vid frekvenser ver 37500 Hz.

Nedan fljer ett antal exempel dr in impedansen Z Yttre berknas om en fljeledare med
tvrsnittsarean 50 mm2 gr ifrn ett vindkraftverk, och ansluts till ett jordtag med
jordtagsimpedansen Z b . Jordtaget r placerat vid en station, eller vid ett annat vindkraftverk, vilket
illustreras i figur 85.

Jordtagsimpedansen analyseras upp till 250 kHz, d blixtstrmmen nstintill frsumbar vid frekvenser
ver denna. Magnetflten ifrn blixtstrmmen som eventuellt gr igenom faser och kabelskrmar,
antas ha en frsumbar inverkan p strmmen i fljeledaren.

Ekvationer ifrn avsnittet Jordtagsimpedansen hos fljeledare anvnds, och en fiktiv situation
analyseras, dr hela blixtstrmmen gr genom fljeledaren. Detta r i praktiken orimligt d en stor del
av blixtstrmmen gr ner i jordtaget med impedansen Z Jord , beroende av vad som hnder i
vindkraftverket kan blixtstrmmen ven g via faser och kabelskrmar. Vi frenklar berkningarna
och antar att markens resistivitet r konstant lngs hela fljeledaren.

Inledningsvis variera markens resistivitet och Z b stts till 2 , och helt resistiv. Se Appendix 15 fr
Matlabkod.

80
 Om l=800 m, rho=105 ohm/m, Zb=R+w.*L, R=2 ohm, L=0 H
100

90

80

70
Jordtagsimpedans [ohm]

60

50

40

30

20

10

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
5
Figur 88: Jordtagsimpedansen Z Yttre om l 800 m, =10 /m och Z b R wL, R 2 , L 0 H.

Om l=800 m, rho=104 ohm/m, Zb=R+w.*L, R=2 ohm, L=0 H

25

20
Jordtagsimpedans [ohm]

15

10

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
4
Figur 89: Jordtagsimpedansen Z Yttre om l 800 m, =10 /m och Z b R wL , R 2 , L 0 H.

81
 Om l=800 m, rho=103 ohm/m, Zb=R+w.*L, R=2 ohm, L=0 H

25

20
Jordtagsimpedans [ohm]

15

10

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
3
Figur 90: Jordtagsimpedansen Z Yttre om l 800 m, =10 /m och Z b R wL , R 2 , L 0 H.

Ledarens antennverkan dmpas om markens resistivitet r tillrckligt lg. Det verkar som om
elektronerna istllet fr att reflekteras mot Z b , sticker ut till den omgivande jorden via fljeledaren.
Detta kan jmfras med svrigheten att f en stende ljudvg i ett rr, om man borrar massor av hl i
rret. P grund av att ljudvgorna frsvinner ut ur rret genom hlen.

Z Yttre r inledningsvis lg, men stiger med kad frekvens och har en induktiv karaktr. Nedan
undersks Z Yttre om Z b varieras:

Om l=800 m, rho=104 ohm/m, Zb=R+w.*L, R=200 ohm, L=0 H

25

20
Jordtagsimpedans [ohm]

15

10

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
3
Figur 91: Jordtagsimpedansen Z Yttre om l 800 m, =10 /m och Z b R wL , R 200 , L 0 H.

82
 Om l=800 m, rho=104 ohm/m, Zb=R+w.*L, R=10 ohm, L=0 H

25

20
Jordtagsimpedans [ohm]

15

10

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
3
Figur 92: Jordtagsimpedansen Z Yttre om l 800 m, =10 /m och Z b R wL, R 10 , L 0 H.

Om l=800 m, rho=104 ohm/m, Zb=R+w.*L, R=10 ohm, L=0,8 mH

25

20
Jordtagsimpedans [ohm]

15

10

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
3
Figur 93: Jordtagsimpedansen Z Yttre om l 800 m, =10 /m och Z b R wL, R 2 , L 0, 8 mH.

83
 Om l=800 m, rho=104 ohm/m, Zb=R+w.*L, R=10 ohm, L=8 H

25

20
Jordtagsimpedans [ohm]

15

10

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
3
Figur 94: Jordtagsimpedansen Z Yttre om l 800 m, =10 /m och Z b R wL , R 2 , L 8 H.

Jordtagsimpedansen Z b har en viss inverkan p ledarens antennverkan, men i detta fall spelar Z b
ingen avgrande roll fr fljeledarens impedans. Det r markens elektriska egenskaper som har strst
inverkan p Z Yttre .

Det gr inte att gra mycket t Z Yttre , ledande fyllnadsmaterial skulle frvisso kunna placeras lngs
fljeledaren, men det skulle bli mycket kostsamt.

En reducering av Z Jord medfr att tljaren i ekvation (78) minskar mer n nmnaren. Det r nskvrt
att Z Jord I Blixt minimeras, fr de frekvenser dr blixtstrmmen r skadligt stor. Fljande uttryck ska
drmed minimeras:

f f Max
F Z f 1
Jord I Blixt ( 79 )

Dr f Max r den hgsta frekvensen som analyseras, det kan vara lmpligt att rkna med
f Max 250 kHz, d blixtstrmmen r avsevrt frsvagad fr frekvenser ver denna. Ekvation (79)
kommer att anvndas i stor omfattning lngre fram, och tilldelas drfr namnet Jordtagets
vrderingsfunktion.

Jordtagets minimeringsfunktion beskriver inte denna nskvrda frdelning helt exakt, en mera exakt
modell skulle vara att utifrn ekvation (78) minimera blixtstrmmen som inte gr ner i jordtaget:

f f Max
Z Jord I Blixt
F ( 80 )
f 1 Z Jord Z Yttre
Problemet med ekvationen ovan r att Z Yttre r svr att berkna p grund av:

84
 Avancerade berkningsmodeller.

Antennverkan i lnga ledare.

Osker eller obefintlig information om andra jordtag och ledare i omrdet.

Varierande markresistivitet.

Jordtagets vrderingsfunktion bortser helt ifrn Z Yttre , men ger frhoppningsvis en korrekt bild av
jordtagets frmga att leda ner blixtstrmmen i marken, s att den inte tar andra onskade vgar.
Jordtagets vrderingsfunktion br drfr ses som en ndvndig approximation.

Vid sllsynta behov av extra noggranna berkningar kan dock ekvation (80) vara ett intressant
alternativ.

4.5.5 Minimering av blixtstrmmen i faser hos kraftkablar och kraftledningar

Blixtstrmmen kan ven frmedlas via faser i kraftkablar och luftledningar, hr br tv fall
underskas:

1. Inkommande blixtstrm till vindkraftverk och stationer via faser.

2. Utgende blixtstrm ifrn ett trffat vindkraftverk eller station via faser.

Inledningsvis analyseras fall 1. Fr att undvika skador p vindkraftverk och stationer anvnds ofta
verspnningsskydd.

Fr att dessa ska fungera mste jordtaget vid verspnningsskydden har tillrckligt lg
jordtagsimpedans. Annars kan blixtstrmmen fortstta till vindkraftverket eller stationen och orsakar
skada.

Figur 95: verspnningsskydd leder ner strmmen i marken om jordtagsimpedansen r tillrckligt lg.

Dr Z Trafo r impedansen hos en av transformatorns faser och I Trafo r strmmen som gr igenom
denna fas. I likhet med ekvation (78) uppstr en strmdelning:

85
 Z Jord I Blixt
I Trafo ( 81 )
Z Jord Z Trafo

Fr att minimera I Trafo ska Z Jord I Blixt minimeras. Uttrycket som ska minimeras r drmed:

f f Max
F Z
f 1
Jord I Blixt
Vilket r identiskt med jordtagets vrderingsfunktion. Nu till fall 2.

Hr kommer blixtstrmmen antingen g ner i det egna jordtaget eller bort via faser till nsta station
eller vindkraftverk. Situationen pminner om figur 95, men blixtstrmmen gr t andra hllet.

Figur 96: Vid blixtnedslag i vindkraftverk eller station passerar en blixtstrm som gr via faserna, de egna verspnningsskydden.

ven hr uppstr en strmdelning som pminner om ekvation (78):

Z Jord I Blixt
I Yttre ( 82 )
Z Jord Z Yttre

Fr att f en rimlig uppfattning av storleken p Z Yttre berknas jordtagsimpedansen hos tre faser frn
ett vindkraftverk eller en station.

Vindkraftverkets transformator skickar ofta ut spnningar kring 34,5 kV [72], utifrn detta
dimensioneras kabeln fr 36 kV. Vi rknar p en kraftkabel av modell AXLJ TT 36 kV 1x240/35, som
r en XLPE isolerad enledarkabel med kabelskrm. Enligt tillverkaren gller att R 0,125 /km,
L 0, 21 F/km och L 0,38 mH/km [73].

86
Figur 97: Enledarkabel av modell AXLJ TT 36 kV 1x240/35. [73]

Resistiviteten fr XLPE isolering r 1014 /m [5], drmed kan konduktansen G ' frsummas i
modellen fr transmissionsledningar.

Vi rknar med att tre faser lper ifrn ett vindkraftverk och ansluts via ett verspnningsskydd till ett
resistivt jordtag Z b vid en station eller ett annat vindkraftverk. Fr tre faser gller att:

1
1 1 1
Z Yttre ( 83 )
Z In1 Z In2 Z In3

Dr Z In1 , Z In2 och Z In3 r in impedansen hos respektive fas ansluten till jordtag. Den resulterande in
impedansen Z Yttre blir om faserna har samma in impedanser:

1
3 Z In1
Z Yttre ( 84 )
Z In1 3

Se Appendix 16 fr Matlabkod. Impedansen Z Yttre berknas fr en fiktiv situation dr hela

blixtstrmmen frdelar sig symetriskt ver de tre fasledarna. Jordtagsimpedansen Z b fr vara
resistivt, i graferna nedan illustreras Z Yttre fr olika vrden p Z b :

Tre faser, l=800 m, Zb=R+w.*L, R=2 ohm, L=0 H

300

250
Jordtagsimpedans [ohm]

200

150

100

50

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
Figur 98: In impedansen fr tre isolerade faser som lnkas till ett resistivt jordtag Z b 2 , via verspnningsskydd.
87
 Tre faser, l=800 m, Zb=R+w.*L, R=2 ohm, L=0 H
35

30

25
Jordtagsimpedans [ohm]

20

15

10

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
Figur 99: In impedansen fr tre isolerade faser som lnkas till ett resistivt jordtag Z b 2 , via verspnningsskydd. Begrnsad y-axel.

Tre faser, l=800 m, Zb=R+w.*L, R=42.5 ohm, L=0 H

35

30

25
Jordtagsimpedans [ohm]

20

15

10

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10

Figur 100: In impedansen fr tre isolerade faser som lnkas till ett resistivt jordtag Z b 42.5 , via verspnningsskydd.

88
 Tre faser, l=800 m, Zb=R+w.*L, R=100 ohm, L=0 H
35

30
Jordtagsimpedans [ohm]

25

20

15

10

5
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10

Figur 101: In impedansen fr tre isolerade faser som lnkas till ett resistivt jordtag Z b 100 , via verspnningsskydd.

Impedansen Z Yttre hos fasledarna fr vanligtvis en oscillerande karaktr p grund av att dmpning i
form av konduktivitet till den omgivande jorden saknas. Vid fr en antennverkan som gr att Z Yttre
varierar med Z b . Fr vissa vrden p Z b blir Z Yttre konstant fr alla frekvenser . Sammanfattningsvis
r Z Yttre svr att kontrollera.

Fr att minimera I Yttre i ekvation (82) ska Z Jord I Blixt minimeras. Uttrycket som ska minimeras r
drmed:

f f Max
F Z
f 1
Jord I Blixt
Vilket r identiskt med jordtagets vrderingsfunktion.

4.5.6 Minimering av blixtstrmmen i kabelskrmar

Fr att bilda en uppfattning om blixtstrmmen r bengen att ta vgen genom kabelskrmar, berknas
den resulterande jordtagsimpedansen Z Yttre hos tre kabelskrmar som ansluts till ett jordtag.

Samma kabel anvnds som tidigare: AXLJ TT 36 kV 1x240/35, som r en XLPE isolerad
enledarkabel med kabelskrm. Enligt tabell i [17] gller fr denna kabel att Rs 0,6 /km. Vilket
ger att resistansen per meter blir R 's 6 104 /m.

Om tre enledarkablar som alla har kabelskrm, lggs i triangelformation, ges kabelskrmens och
fasledarens msesidiga induktans per meter av ekvation (39):

89
L ' 2 107 ln 2

Som tidigare diskuterats i avsnittet Kablar, vljer [17] att frsumma kabelskrmens kapacitiva
reaktans. Detta kan vara lmpligt om antennverkan inte frekommer, men vid antennverkan kan
kapacitansen f en ptaglig inverkan.

I ekvation (38) anvnde [17] samma ekvation vid berkning av induktansen hos en kabelskrm som
anvnds fr koaxialkablar [68]. Utifrn detta antas att kapacitansen fr kabelskrmen hos en
enledarkabel kommer att flja samma samband som hos en koaxialkabel.

Detta samband r dessutom ekvivalent med kapacitansen hos ledaren i en enledarkabel enligt [17]. D
kapacitansen r msesidig mellan ledare och skrm gller sambandet rimligtvis ven fr kabelskrmar.

2 0 r
C' [F/m] ( 85 )
b
ln
r

Dr b och r definieras i figur 33. Fr den aktuella kabeln gller att b 24,5 mm och r 9,1 mm
[73], den relativa permittiviteten fr XLPE isolering r r 2,3 [17]. P grund av att kabeln r
isolerad vljer frsummas G ' i modellen fr transmissionsledningar.

En fiktiv situation analyseras, dr all blixtstrm gr igenom kabelskrmarna, och dr blixtstrmmen

frdelar sig symetriskt mellan dessa. Den resulterande jordtagsimpedansen Z Yttre berknas hos tre
kabelskrmar som ansluts till ett resistivt jordtag Z b , vars jordtagsimpedans fr vara 2 , 33 och
sedan 100 . Fr Matabkod hnvisas till Appendix 17.

Om l=800 m, Zb=R+w.*L, R=2 ohm, L=0 H

500

450

400

350
Jordtagsimpedans [ohm]

300

250

200

150

100

50

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
Figur 102: In impedans hos tre kabelskrmar anslutna till ett jordtag p 2 .

90
 Om l=800 m, Zb=R+w.*L, R=33 ohm, L=0 H
500

450

400

350
Jordtagsimpedans [ohm]

300

250

200

150

100

50

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
Figur 103: In impedans hos tre kabelskrmar anslutna till ett jordtag p 33 .

Om l=800 m, Zb=R+w.*L, R=100 ohm, L=0 H

500

450

400

350
Jordtagsimpedans [ohm]

300

250

200

150

100

50

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
Figur 104: In impedans hos tre kabelskrmar anslutna till ett jordtag p 100 .

Impedansen Z Yttre hos kabelskrmarna fr i likhet med fasledarna vanligtvis en oscillerande

karaktr p grund av att dmpning, i form av konduktivitet till den omgivande jorden saknas.
Antennverkan medfr att Z Yttre kommer att variera med Z b . Fr vissa vrden p Z b blir Z Yttre
konstant fr alla frekvenser. Sammanfattningsvis r Z Yttre svr att kontrollera.

Ovan har Z Yttre underskts, nu till den inverkan som Z Yttre fr vid ett blixtnedslag i en vindkraftpark.
Fr att blixtstrmmen ska kunna ta sig in i kabelskrmar hos hgspnningskablar mste blixtstrmmen
frst g ner i ett av jordtagen dr kabelskrmen jordas. Det kan till exempel rra sig om jordtaget vid
ett vindkraftverk eller en station.
91
Om jordtaget har hg jordtagsipedans och jordtaget i kabelskrmens andra ndra har lg
jordtagsimpedans kan det g en strm genom kabelskrmen. Samtidigt uppstr en strmdelning dr
strmmen lika vl kan g genom fljeledaren, som ofta har lgre jordtagsimpedans n kabelskrmen.
Men om fljeledaren av ngon anledning inte fungerar kommer fljande strmdelning att glla:

Z Jord I Blixt
I Yttre
Z Jord Z Yttre

Vilket motiverar att jordtagets vrderingsfunktion minimeras enligt samma argumentation som hos
fljeledare och fasledare.

4.5.7 Minimering av reflektioner mellan torn och jordtag

Som tidigare diskuterats i avsnittet Antennverkan, kan blixtstrmmen som gr ned genom tornet
reflekteras tillbaka och orsaka ytterligare skada, om jordtagsimpedansen r hg i frhllande till
tornets karakteristiska impedans. I reflektionskoefficienten mellan torn och jordtag definierades av
ekvation (61):

Z Torn Z Jord

Z Torn Z Jord

Fr att minimera reflektionen ska g mot noll, vilket innebr att Z Jordtag ska vara s litet som
mjligt. Detta stmmer vl verens med jordtagets vrderingsfunktion, d det dessutom r extra
nskvrt att blixtstrmmen inte reflekteras fr de frekvenser dr blixtstrmmen r stark.

Sammanfattningsvis konstateras att det r nskvrt att minimera jordtagets vrderingsfunktion

f f Max
F Z
f 1
Jord I Blixt
Med motiveringen att detta minskar blixtstrmmen i fljeledare, fasledare och kabelskrmar in till
vindkraftverk eller stationer. Utver detta medfr en minimering av jordtagets vrderingsfunktion, att
blixtstrmmen fr en strre bengenhet att g ned i jordningssystemet, istllet fr att reflekteras
tillbaka upp i vindkraftverket vid ett direkt blixtnedslag.

4.5.8 Vilken vg tar blixtstrmmen i vindkraftparken?

I exemplen ovan har impedansen berknats fr fljeledare, fasledare och kabelskrmar vid
blixtnedslag. Att veta exakt hur blixtstrmmen frdelar sig mellan dessa r frvisso intressant, men
ndrar rimligtvis inte slutsatsen att jordtagets vrderingsfunktion ska minimeras.

Att i detalj och p en frdjupad niv utreda hur blixtstrmmen frdelar sig, verlmnas t framtida
projekt.

92
4.6 Jordtagets vrderingsfunktion i andra sammanhang
Jordtagets vrderingsfunktion har analyserats fr vindkraftparker. Men samma argument kan ven
anvndas fr att tillmpa funktionen i andra jordningssammanhang.

Det r i allmnhet nskvrt att blixtstrmmen leds ner i ett jordtag istllet fr att ta andra onskade
vgar, detta r extra viktift fr frekvenser dr blixtstrmmen r stark. Fr att detta ska intrffa br
jordtagsimpedansen vara s liten som mjligt vid dessa frekvenser.

Det uppstr ofta en strmdelning dr strmmen som gr ner i jordtaget beror av uttryck liknande
ekvation (80) :

f f Max
Z Jord I Blixt
F
f 1 Z Jord Z Yttre

Som p grund av att Z Yttre r svr att berkna frenklas till blixtstrmmens vrderingsfunktion:

f f Max
F Z
f 1
Jord I Blixt

4.7 Jordtagets ekonomiska kostnad

Kostnaden fr att upprtta ett vl fungerande jordtag beror av en rad olika faktorer, en av dessa r
markens karaktr. Fr enkelhetens skull klassificeras olika former av mark som mjuk eller stenig.

Vid mjuk mark r det frhllandevis enkelt att grva med hjlp av maskiner. Jorden har i allmnhet
lgre resistivitet n stenig mark, se Appendix 4. Det behvs drfr inget ledande fyllnadsmaterial, och
jordtaget kan ofta vara mindre omfattande n vid stenig mark.

Meterpriset fr flertrdig kopparlina beror huvudsakligen av mngden koppar som anvnds i varje
meter kopparlina, kilopriset p koppar beror av vrldsmarknadens behov och efterfrga. En kopparlina
med en tvrsnittsarea p 50 mm2 vger 0,46 kg/m och kostar i skrivande stund 48 kr/m [30]. Priset
fr en meter kopparlina beror rimligtvis av kopparlinans vikt enligt:

48
K meter .Cu.lina m 104 m ( 86 )
0, 46

Massan m [kg] beror av linans radie r1 [m] och densitet enligt:

m CuVlina Cu r12 1 ( 87 )

Densiteten fr koppar Cu r 8960 kg/m3 [77]. Detta tillsammans med ekvation (86) och (87) ger:

93
Kmeter .Cu.lina 104 8960 r12 2,94 106 r12 ( 88 )

Priset fr kopparlina med radien r [m] och lngden l [m] blir:

KCu.lina 2,94 106 r12l ( 89 )

Vid stenig mark mste ofta sprngmnen och/eller speciella maskiner anvndas. P dessa platser har
marken ofta en hg markresistivitet (se Appendix 4), ibland mste ledande fyllnadsmaterial (GEM)
anvndas fr att minska jordtagsvrdet.

En sck med ledande fyllnadsmaterial ifrn Mericon (en av de strre tillverkarna av jordningsmateriel)
kostar 422 kr, och innehller 11,1 kg GEM i pulverform [15]. Pulvret blandas med 6 L vatten och
422
vger drefter 17,1 kg, om vatten r gratis blir priset per kg utblandad GEM: 24, 7 kr.
17,1

Fyllnadsmaterialet har efter blandning med vatten densiteten 1017 kg/m3 [13]. En kubikmeter
utblandad GEM kostar drmed ca 24,7 1017 25100 kr/m3 . Detta kan jmfras med att fylla
motsvarande volym med kopparlina. Om en metet kopparlina med tvrsnittsarean 50 mm2 kostar 48
48
kr/m, blir priset per kubikmeter: 6
9, 6 105 kr/m3 . Djupjordtag med GEM br
1 50 10
konstrueras enligt figuren nedan [78]:

Figur 105: Instruktioner fr djupjordtag med GEM, enligt Mericon. [78]

Borrhlets ska ha ed diameter mellan 7,5 och 25,4 cm. Kopparlinan ska g ner 30 cm djupare n det
ledande fyllnadsmaterialet och ett lager om 15 cm jord ska lggas p det ledande fyllnadsmaterialet
[78].

94
Volymen GEM som anvnds fr djupjordtaget blir:

VDjup GEM VBorrhl VCu Lina VJordfyllning r22l r12l r22 l 0,30 0,15

r22l r12l r22 l 0, 45 ( 90 )

Kostnaden fr det ledande fyllnadsmaterialet blir:

KGEM Djup 25100 VGEM Djup 25100 r22l r12l r22 l 0, 45 ( 91 )

Utver kostnaden fr kopparlina och eventuellt fyllnadsmaterial tillkommer ven arbetskostnader fr

att grva, sprnga eller borra sig ner i marken. Att uppskatta dessa r inte enkelt, ofta baseras
kostnaden fr att hyra maskiner p vilket avtal som undertecknas mellan den som hyr ut grvmaskiner
och kunden. ven tiden som gr t fr att utfra grvarbete kan variera ordentligt. Fr att kunna gra
en plitlig optimering krvs erfarenhet och detaljerad kunskap om frhllandena i det aktuella
projektet.

Att hyra en grvmaskin som kan anvndas vid normal mark kostar ca 750 kr/h, dessutom tillkommer
att tv montrer br delta i arbetet. Kostnaden fr att anstlla en montr ligger p ca 610 kr/h, med alla
vriga kostnader inrknade, detta ger en total timkostnad p 1970 kr/h [79].

Om marken r stenig (tnk vindkraftverk p ett berg), kan det krvas en strre och dyrare maskin, en
vild gissning r att hyran kan landa p 1000 kr/h. Detta ger en total timkostnad p uppskattningsvis
2220 kr/h.

Innan arbetet kan pbrjas mste grvmaskinen lastas p ngon form av slp, eller om grvmaskinen
r stor, en lastbil. Grvmaskinen och vrig materiel mste transporteras till platsen dr jordtaget ska
upprttas. Tiden som gr t till detta kan variera ordentligt, men en gissning r att fyra timmar kan
vara en genomsnittlig tidstgng.

Tiden som gr t fr att grva ett jordtag och dra kopparlina varierar. Enligt statistik ifrn EBR r den
genomsnittliga tidstgngen fr ett tv meters djupjordtag 1,2 h [79]. Om gropen har en bottenarea p
1 m2 kan man tolka detta som att det gr t 36 minuter fr att grva upp en kubikmeter jord. Det r
dock troligt att den ingr en hel del stlltid i denna siffra, som drmed ingr i den uppskattade
starttiden. En mera realistisk siffra p grvarbetet r att det gr t 10 minuter fr att grva en
kubikmeter jord och lgga eventuell kopparlina i hlet.

Vid yttjordtag antas djupet och bredden vara en meter. Det krvs drmed att man grver en kubikmeter
jord per meter ytjordtag. Fr stenig mark br den uppskattade grvtiden kas, man kan bli tvungen att
sprnga klippblock och allt grvarbete blir mera komplicerat. Gissningsvis r tidstgngen ca 40
minuter per kubikmeter.

Fr att borra djupjordtag i stenig mark antas en maskinhyra p 1000 kr/h, tidstgngen antas ligga p
20 minuter per meter djupjordtag. Vi antar att tv montrer krvs fr att utfra arbetet. terigen br vi
betona att det krvs erfarenhet av det aktuella projektet och omstndigheterna runtomkring fr at gra
mera korrekta uppskattningar.

95
Tabell 6: Uppskattad Arbetskostnad vid tillverkning av jordtag.

Arbete Tidstgng

Grvarbete vid mjuk mark 10 min/m3

Grvarbete/sprngning vid stenig mark 40 min/m3

Borrning av djupjordtag vid stenig mark 20 min/m

4.8 Jmfrelse mellan tv jordtagskonstruktioners impedanskurvor

Lt oss ta ett exempel: Det finns tillgng till 28 m tvinnad kopparlina med tvrsnittsaren 50 mm2 ,
marken har resistiviteten 200 /m och en relativ permittivitet p 9. I avsnittet Analys av lngden hos
jordelektroder berknades jordtagsimpedansen vid gnistbildning, fr ett ytjordtag med lngden 28 m,
vilket illustrerades i figur 82.

Samma kopparlina kan anvndas p mnga olika stt, till exempel genom fljande
jordtagskonstruktion:

Figur 106: Alternativ konstruktion av jordtag, hr r det en kraftledningsstolpe som jordas, det kunde lika grna ha varit ett annat freml.

I figuren ovan anvnds linan som en ringledare med tta mindre djupjordtag, som vardera har en lngd
p 2 m och kopplas till en nedledare via tv kopparlinor. Ringledaren har en omkrets p 8 m, vilket
medfr att varje djupjordtag frbinds till jordtaget bredvid med 1 m kopparlina. Kopparlinorna som
frbinder nedledaren med ringledaren har en lngd p 2 meter vardera.

Den totala lngden kopparlina som anvnds blir drmed 8 2 8 1 2 2 28 m. Ringledaren har en
8
radie p 1, 27 m. Detta medfr att det vertikala avstndet mellan ringledaren och
2
anslutningspunkten till nedledaren blir 22 1, 272 1,55 m. Vilket innebr att ringledaren befinner

96
sig p ett tjlfritt djup, men s r inte fallet fr de kopparlinor som frbinder ringledaren med
nedledaren.

Att frbinda ringledaren med tv separata kopparlinor medfr att risken fr att jordtaget gr snder till
fljd av tjlskott minskar, om en kopparlina gr snder finns det fortfarande en som fungerar. Fr att
kunna berkna jordtagets impedans anvnds en modell dr varje del av kopparlinan r i kontakt med
jord via en jordtagsimpedans.

Figur 107: Modell fr jordtagsimpedansen hos jordtaget i figur 106.

I figuren ovan motsvarar jordtagsimpedanserna Z 1 och Z 2 kopparlinorna mellan nedledaren och

ringledaren. Jordtagsimpedanserna Z 3 till och med Z 10 motsvarar ringledarens olika sektioner mellan
djupjordtagen. Z 11 till och med Z 18 motsvarar jordtagsimpedanserna ifrn djupjordtagen. Modellen
kan skrivas om till:

Figur 108: Omskriven modell fr jordtaget i figur 106.

Dr Z Res djup r den resulterande jordtagsimpedansen fr de tta djupjordtagen, vilket i grund och
botten r en parallellkoppling av impedanserna Z 11 till och med Z 18 mot en gemensam jord.

97
 1
1 1 1 1 1 1 1 1
Z Res djup ( 92 )
Z11 Z12 Z13 Z14 Z15 Z16 Z17 Z18

D alla djupjordtag har samma lngd kan de antas ha lika stor jordtagsimpedans, som kan benmnas
Z Djup , vilket ger:

1
8 Z Djup
Z Res djup ( 93 )
Z Djup 8

Allmnt gller att om n stycken jordtag med samma jordtagsimpedans, kopplas till jord blir deras
resulterande jordtagsimpedans:

1 1
1 1 1 n Z
Z Res ... 1 ( 94 )
Z1 Z 2 Zn Z1 n

Z Res ring r den resulterande jordtagsimpedansen fr de tta homogena delarna (kordor) av ringledaren
som frbinder djupjordtagen, och r ekvivalent med en parallellkoppling av Z 3 till och med Z 10 till
jord. Jordtagsimpedansen fr varje korda av ringledaren benmns Z Korda ring .

1 1
1 1 1 1 1 1 1 1 8 Z Korda ring
Z Res ring ( 95 )
Z3 Z 4 Z5 Z 6 Z 7 Z8 Z9 Z10 Z Korda ring 8

Figur 108 kan skrivas om till:

Figur 109: Ytterligare omskriven modell fr jordtaget i figur 106.

Den resulterande jordtagsimpedansen blir:

1 1
1 1 1 1 1 1 8 8
Z ( 96 )
Z 1 Z 2 Z Res djup Z Res ring Z1 Z 2 Z Djup Z Korda ring

98
 8 djupjordtag om 2 m sammanbundna av totalt 12 meter lina med r = 0.004 m
12
Absolutbeloppet av jordtagsimpedansen [ohm]

10

0
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Frekvens [Hz] 5
x 10
Figur 110: Jordtagsimpedansen fr jordtaget i figur 106, som bestr av 28 m kopparledare.

Med samma lngd kopparlina (28 m) har jordtaget i figur 106 ftt avsevrt mycket lgre
jordtagsimpedans, och har inga problem med att jordtagsimpedansen skenar ivg vid hga frekvenser.
Fr Matlabkoden hnvisas till Appendix 18.

nnu en frdel med jordtaget i figur 106 r att mngden grvarbete som ska genomfras minskar. Fr
ytjordtaget grvs en rnna med ett djup och en bredd p ca 1 m, att gra rnnan smalare kan vara svrt
d de flesta skopor har en bredd kring 1 meter. Den uppgrvda volymen blir i det hr fallet
11 28 28 m3 . Motsvarande grvarbete fr jordtaget i figur 106 blir 1, 272 (2 1,55) 18 m3.

Jordtaget i figur 106 medfr att grvmaskinen kan st p samma stlle och grva. Att gra lnga
ytjordtag medfr att grvskopan mste flyttas, och i skogsmilj kan det ofta st klippblock och/eller
trd i vgen. Hinder vid grvarbete medfr tidsfrluster och kade kostnader i form av maskinhyra och
lner.

Att grva ner jordelektroder i marken r frhllandevis enkelt i jordbruksmilj, men desto svrare i
skogsmilj och mycket svrt p steniga skogskldda bergstoppar. Dr finns det frutom mngder av
rtter och sten ofta en berggrund. Det kan vara ndvndigt att sprnga sig ner i marken, och varje
grvd kubikmeter riskerar att ta lng tid, och tid r pengar. Att reducera mngden jord/sten som mste
grvas medfr drmed minskade kostnader.

nnu en frdel med jordtaget i figur 106 r att det troligtvis r mycket bra sett ur personskerhet. Tack
vare att jordtaget innehller en ringledare minskar stegspnningen vid t.ex. ett isolatorfel i en
kraftledningsstolpe.

Jordtaget i figur 106 r en av mnga tnkbara jordtagskonstruktioner, En konstruktion som r praktisk

p en plats kan visa sig vara olmplig i andra sammanhang. Drfr br en jordtagskonstruktion
anvndas som r lmplig utifrn rdande omstndigheter.

99
4.9 Optimering av jordtag
Jordtagskonstruktionen i figur 106 ska optimeras. Djupjordtagens lngd, ringledarens radie, antalet
djupjordtag och kopparlinans radie kan varieras. Ett allmnt uttryck fr jordtagets impedans erhlls
enligt resonemanget bakom ekvation (94):

1
1 1 N N
Z ( 97 )
Z1 Z 2 Z Djup Z Korda ring

Dr N r antalet djupjordtag, vilket per definition blir samma sak som antalet kordor i ringledaren
som frbinder djupjordtagen.

Vid optimeringen stlls villkoret att linans radie ska vara minst 3,34 mm (motsvarar 35 mm2 ), en
tanke bakom denna begrnsning r att linan ska tla att frlggas i marken och grvas ver, en annan
r att linan ska tla att en blixtstrm passerar genom den.

Fr att hlla nere antalet variabler fr lngden p de tv kopparledarna mellan ringledaren och
nedledarna bero av de vriga variablerna. Fr att undvika tjlskador stlls villkoret att ringledaren
mste vara 1,5 meter under markytan.

Figur 111: Ringledaren och tv kopparlinor sett ifrn sidan, nedledaren ansluts hgst upp i triangeln. Se figur 106 fr hela konstruktionen.

Pythagoras sats ger att:

c a 2 1,52 ( 98 )

Om ringledaren har radien a och bestr av N djupjordtag blir ringledarens korda l , dvs. avstndet
mellan djupjordtagen lngs ringledaren:

2 a
l ( 99 )
N

Kostnaden fr att upprtta jordtaget ska hlla en p frhand bestmd budget B, drfr ska villkoret
Ktot B glla. Dr Ktot r summan av kostnaderna fr att upprtta jordtaget. Hr kan antalet jordtag
och deras dimensioner varieras.
100
Vid optimeringsproblem gller att en mlfunktion ska minimeras eller maximeras, under frutsttning
att en villkorsfunktion uppfylls [80]. I det hr fallet r ekvation (97) mlfunktionen som ska
minimeras, villkorsfunktionen ges av att jordtaget ska hlla en budget. Villkorsfunktionen kan skrivas:

K Ktot B ( 100 )

En grvmaskin antas finnas tillgnglig vid konstruktionen av jordtaget, grvmaskinen antas klarar av
att grva maximalt fem meter ner i marken.

Att fr hand minimera en mlfunktion s att en villkorsfunktion uppfylls, r i regel mycket tidsdande.
Drfr fr Matlab gra grovjobbet, se Appendix 19 fr Matlabkod.

Resultaten av optimeringen beror av budgeten, markens resistivitet, relativa permittivitet och

jordartens kritiska elektriska fltstyrka. Men en tydlig trend r att optimeringsprogrammet strvar efter
att anvnda minsta tilltna tvrsnittsarea p kopparlinan, vriga egenskaper varierar med de
inparametrar som gller fr platsen dr vindkraftverket ska byggas.

4.10 Frbttrat jordtag hos vindkraftverk

I princip alla moderna vindkraftverk har gemensamt att deras fundament innehller en stor mngd
armeringsjrn och kopparlinor. Fr att frbttra fundamentets jordtagsvrde kan nnu fler kopparlinor
dras bland armeringsjrnen, men det r troligtvis bttre att lgga mer resurser p att anlgga jordtag
utanfr fundamentet.

Att bevisa detta r inte helt enkelt, men det sunda frnuftet sger att det r lttare att erhlla bttre
kontakt med jorden om ytan som r i kontakt med marken kar. S blir inte fallet om nnu mer
kopparlina dras inuti betongfundamentet.

En frhoppningsvis sund jordtagskonstruktion, utanfr fundamentet r att anvnda samma princip som
jordtaget i figur 106. Men d botten av betongfundamentet r nergrvt i marken, behvs inte de tv
jordelektroder som frbinder ringledaren i figur 106 med fremlet som ska jordas.

Fr vindkraftverk r troligtvis den smidigaste lsningen att dra en ringledare med ett antal djupjordtag
runt betongfundamentet. nnu en frdel med detta system r att befintliga vindkraftverk som r
frsedda med ringledare kan frses med djupjordtag utan strre komplikationer, om det finns ett behov
av kompletterande jordningstgrder.

Figur 112: Ringledare med djupjordtag kring fundamentet hos ett vindkraftverk.
101
Figur 113: Djupjordtag med ledande fyllnadsmaterial, fsta vid vindkraftverkets ringledare.

Enligt resonemanget bakom ekvation (97) kan den resulterande jordtagsimpedansen fr

vindkraftverkets egen jordning Z Jord beskrivas som en parallellkoppling, av alla komponenter i
jordtaget till en gemensam jordpunkt. Notera att jordtagsimpedansen ifrn en eventuell fljeledare inte
ingr i denna modell.

Figur 114: Modell ver jordtagsimpedansen hos ett vindkraftverk med ringledare och djupjordtag.

Jordtagsimpedansen blir drmed:

1
1 N N
Z Jord ( 101 )
Z Fundament Z Djup Z Korda ring

Dr N r antalet djupjordtag, tillika kordor som ringledaren delas upp i. Z Fundament r fundamentets
jordtagsimpedans, Z Djup r jordtagsimpedansen fr ett av djupjordtagen (som har samma dimensioner)
och Z Korda ring r jordtagsimpedansen fr varje korda (ledare mellan tv djupjordtag) hos ringledaren.

Det finns idag begrnsad kunskap om hur jordtagsimpedansen fr en kopparlina omgrdad av ledande
fyllnadsmaterial ska berknas. Enligt Mericon motsvarar ett djupjordtag fyllt med kopparlina och
utblandad GEM, en mycket grov kopparlina med samma dimensioner som djupjordtaget [81]. Det vill
sga, kopparlina + GEM = kopparlina med samma dimensioner som djupjordtaget.

Resistiviteten fr utblandad GEM r mellan 0,12 och 0, 2 m [82], koppar har en resistivitet p ca
1, 7 108 m [77]. GEM har frvisso hgre resistivitet n koppar, men frmgan att komma i kontakt
med den omgivande marken/berget r avsevrt mycket bttre, d GEM trnger in i sprickor och
hlrum i borrhlets vggar. Utan att ha konkreta bevis i form av vetenskapligt publicerade artiklar grs

102
antagandet att tillverkarens rekommendationer, fr berkning av jordtagsimpedansen hos djupjordtag
med kopparlina och GEM stmmer.

Ringledaren antas flja med vid inkpet av vindkraftverket. Det som ska optimeras r djupjordtagens
antal, lngd, tvrsnittsarea och eventuellt fyllnadsmaterial kring nedledarna. Som tidigare nmnts i
teoridelen r en tvrsnittsarea p minst 50 mm2 ett krav enligt Enercon, Vestas och WinWind. Drfr
stts den minsta tilltna radien fr kopparlinorna p 0,004 m.

Djupjordtagens lngd br inte verstiga 120 m fr att undvika antennverkan. Det innebr dessutom en
rad praktiska komplikationer att tillverka mycket djupa jordtag, det behvs till exempel dyrare
borrmaskiner. Det kan ven vara svrt att f ner kopparlinan och fylla borrhlet med GEM utan
problem. Det maximala djupet stts drfr till 40 m, men kan korrigeras utifrn rdande
omstndigheter och erfarenheter.

4.10.1 Blixtstrmmens vrderingsfunktion hos olika jordtagskonstruktioner

Matlabkoder tillverkas som berknar blixtstrmmens vrderingsfunktion i olika situationer. Mlet med
dessa berkningar r kunna dimensionera jordtag, som utifrn lokala markfrhllanden uppnr ett
tillrckligt lgt vrde i blixtstrmmens vrderingsfunktion.

Att bygga ett jordtag utan ha berknat dess framtida egenskaper kan troligtvis vara ett slseri med tid
och pengar, d det kan visa sig att jordtaget antingen blev ondigt bra eller fungerar otillrckligt vid
blixtnedslag. Att i efterhand behva komplementjorda ett jordtag r inte optimalt.

Det r ndvndigt att knna till markens resistivitet och relativa permittivitet. Det r drfr nskvrt
att mta markens resistivitet med hjlp av Wenner eller Schlumberger metoden innan jordtaget
konstrueras.

Fr enskilda kopparlinor eller spett nedgrvda i mark, se Appendix 20. Fr ett antal djupjordtag som
ansluts till ringledaren hos ett vindkraftverk, se Appendix 21.

4.10.2 Analys av ett befintligt jordtag vid blixtnedslag utifrn en jordtagsmtning

Den impedanskurva som erhlls vid mtning med trepol svep eller hgfrekvensmetoden beskriver hur
jordtaget beter sig vid lga strmmar. Blixtnedslag orsakar gnistbildning mellan jordtaget och de
omgivande jordmassorna, och ger enligt diskussionen i avsnittet Teoretisk berkning av jordtagets
impedans, andra resistiva egenskaper.

En Matlabkod skrivs, som utifrn en jordtagsmtning och information om jordtagets konstruktion kan
gra tre saker.

1. Plotta jordtagets impedanskurva vid stark blixtstrm och gnistbildning, vid frekvenser upp till
250 kHz.

2. Berknar jordtagets vrderingsfunktion fr ett befintligt jordtag.

3. Berkna markens resistivitet.

103
Ett krav fr att kunna gra detta r att anvndaren har en rimlig uppfattning om markens relativa
permittivitet, detta vrde kan erhllas ur tabeller. Om det uppskattade vrdet skulle avvika ifrn det
verkliga fr det troligtvis ingen enorm pverkan p jordtagets impedanskurva d markens relativa
permittivitet endast ingr i jordtagets kapacitans enligt ekvation (26), resistansen och induktansen
pverkas inte.

Matlabkod fr en ensam jordelektrod eller jordspett terfinns i Appendix 22. Motsvarande kod fr N
djupjordtag hos ett vindkraftverk terfinns i Appendix 23.

4.10.3 Optimering av jordtag hos vindkraftverk, utan ledande fyllnadsmaterial

En situation analyseras dr ett vinkraftverk byggs p kermark utan behov av ledande

fyllnadsmaterial. Programmet strvar efter att minimera jordtagets vrderingsfunktion utifrn en
tillgnglig budget, markens elektriska egenskaper, priser p materiel, lner och maskinhyra. Se
Appendix 24 fr Matlabkod.

4.10.4 Optimering av jordtag hos vindkraftverk, med ledande fyllnadsmaterial

En situation dr ett vindkraftverk byggs p en stenig bergstopp, dr granit r den dominerande

bergarten analyseras. Hr r ledande fyllnadsmaterial en frutsttning fr att f ett jordtag vrt namnet.
Jordtagets vrderingsfunktion ska minimeras utifrn tillgnglig budget, markens elektriska
egenskaper, priser p materiel, lner och maskinhyra.

Som tidigare diskuterats i avsnittet Teoretisk berkning av jordtagets impedans, kan resistiviteten
fr granit vara uppt 1 M/m och dess relativa permittivitet i nert r 5 , om vdret har varit varmt
och torrt en lngre tid. Vid bltare frhllanden kan granit ha en resistivitet nert 500 /m och relativ
permittivitet uppt r 10.

Vid anvndning av ledande fyllnadsmaterial stts linans tvrsnittsarea p de minsta tilltna 50 mm2 ,
med argumentet att kontakten mellan linan och fyllnadsmaterialet r mycket god och att en tjockare
kopparlina troligtvis inte skulle medfra en lgre jordtagsimpedans. Enligt tidigare resonemang
berknas jordtagsimpedansen som om det borrade djupjordtaget skulle best av en kopparlina med
samma diameter som djupjordtaget. Se Appendix 25 fr Matlabkod.

Resultatet av optimeringen beror av en rad olika faktorer, ssom priser fr materiel, lner,
maskinhyror, tidstgng fr olika arbetsmoment, samt bergartens genomsnittliga resistivitet och
permittivitet under de sommarmnader d ska frekommer.

Om marken har mycket hg resistivitet tenderar optimeringen att efterstrva ett mindra antal lnga
djupjordtag, d den resistiva komponenten i jordtagsimpedansen r mycket ptaglig. Programmet
tycks i detta fall prioritera lnga djupjordtag p grund av att upprttandet av nya jordtag medfr en
kostsam stlltid. Vid ngot lgre resistivitet utgr jordtagets induktiva egenskaper en strre del av
jordtagsimpedansen, vilket leder till att programmet efterstrvar mnga (ibland kring 80) jordtag, som
alla r relativt korta (ca 0,3 m).

104
Det r dock r massor av inparametrar som avgr jordtagets utformning, s det krvs en analys av
omstndigheterna fr platsen dr vindkraftverket ska byggas fr att optimeringen ska bli korrekt.

5. Diskussion

5.1 Trepol svep och hgfrekvensmetoden

Bda dessa metoder mter jordtagsimpedansen istllet fr bara jordtagsresistansen. Man mste dock
vara medveten om att den impedanskurva som dessa metoder redovisar gller fr svaga strmmar. Vid
blixtnedslag uppstr i regel gnistbildning mellan jordtaget och den omgivande jordmassan, vilket
frndrar jordtagets resistiva egenskaper.

Det r drfr ndvndigt att analysera dessa mtvrden i Matlab, enligt koden som redovisadas i
Appendix 22 och 23, fr att drmed skapa en impedanskurva som bde korrigerar fr gnistbildning
och simulerar jordtagets impedans. Vid hgre frekvenser n de som mts via trepol svep eller
hgfrekvensmetoden.

Det finns dessvrre vissa frgetecken betrffande hgfrekvensmetodens plitlighet vid mtning nert,
men detta gller endast vid vid trstolpar med topplina, nedledare och jordtag. Frhoppningsvis kan
pgende forskning om trstolpars elektriska egenskaper, som bedrivs av Elkraftgruppen vid LTU i
Skellefte frklara detta fenomen.

5.2 De gamla mtmetoderna

De olika metoderna fr mtning av jordtagsvrden har alla sina fr och nackdelar. Att
hgfrekvensmetoden och trepol svep har introducerats medfr inte p ngot stt att
starkstrmsmetoden, tngmetoden och trepol metoden (Appendix 5) r frlegade.

De olika metoderna br ses som ett komplement till varandra, vilken metod som r lmplig att
anvnda beror av situationen. Men om jordtagets frmga att skydda vid ska ska analyseras r
hgfrekvensmetoden och trepol svep att fredra, d dessa mter jordtagsimpedansen, som sedan kan
simuleras vid hga frekvenser.

Fr jordtagets vriga skyddsndaml som inte innefattar blixttransienter, r starkstrmsmetoden,

tngmetoden och trepol metoden fortfarande fullt anvndbara. Att dessa metoder mter med 50 Hz r
inget problem, d de strmmar som frekommer i dessa fall ofta har denna frekvens.

5.3 Slingresistanstngen som felindikator

Att mta alla jordtagsimpedanser i ett omrde med hgfrekvensmetoden respektive trepol svep tar lng
tid, d det krvs en hel del arbete med att transportera och koppla upp mtutrustningen. En praktisk
lsning kan drfr vara att mta alla jordtag i omrdet med hjlp av en slingresistanstng
(tngmetoden), vars funktion beskrivs i Appendix 5.

105
Slingresistanstngen vger 0,5 kg och kopplas upp p ngra sekunder. Tngen indikerar om ngonting
r fel, men anger inte om felet sitter ovan eller under mtpunkten.

Det kan vara lmpligt att underska jordningarna inom ett omrde genom att frst mta alla nedledare
med en slingresistanstng. De nedledare som ger hga vrden kontrollmts sedan noggrannare med
hjlp av hgfrekvensmetoden och/eller trepol svep.

Ett problem vid mtning med slingresistanstngen r att det inte alltid gr att tr tngen runt stolpens
nedledare. Det vore nskvrt att dra stolpens nedledare i form av en gla ca 1,5 m ver marken. glan
behver vara s pass stor att en slingresistanstng kan greppa runt nedledaren, men inte s stor att djur
eller ofrsiktiga skoterkare kan fastna i den.

5.4 Dagens synstt kring jordtagsvrde vid skskydd

I dagslget rder en i mnga fall helt felaktig syn p vad som krvs fr att ett jordtag ska fungera vid
ett blixtnedslag. Kraftbolag och industrier frlitar sig p standarder och ser endast till
jordtagsresistansen vid lga frekvenser, och bortser ifrn att blixtstrmmen r en transient bestende
av en mngd olika frekvenser. En bidragande orsak till den tidigare fokuseringen p jordtagsresistans
r att det fram tills nu har saknats kommersiella metoder fr att mta jordtagsimpedans.

Det rcker inte med att se till jordtagsimpedansen vid en enda frekvens, fokus br lggas till
jordtagsimpedansens samspel med blixtstrmmen. Ett nytt samband som beskriver detta r jordtagets
vrderingsfunktion:

f f Max
F Z
f 1
Jord I Blixt
Det vore nskvrt om en standard utformades fr vilka vrden p F som kan tolereras i olika
situationer.

Det kan finnas bttre stt att vrdera jordtag, men jordtagets vrderingsfunktion r en ny synvinkel
som br underskas. ven om jordtagets vrderingsfunktion bidrar med viktiga aspekter om hur
jordtag kan vrderas, finns det troligtvis mnga fler synvinklar som funktionen inte tcker. Vilka
synvinklar som br anvndas beror av den aktuella situationen.

5.5 Jordning av vindkraftverk

Det pgr en massiv utbyggnad av den landbaserade vinkraften i Sverige. Merparten av verken
kommer att byggas i Norrland, och ofta i bergsmilj med hg markresistivitet.

Tillverkare och energibolag ser idag endast till vrdet p den uppmtta jordtagsresistansen, och tror
ofta att vindkraftverket r skyddat mot blixtnedslag om vrdet understiger 10 . Detta vrde frmedlas
av Germanicher Lleud, men kan starkt ifrgasttas d jordtagsresistans inte r avgrande fr hur
blixtstrmmen kommer att bete sig vid hga frekvenser.

Det som huvudsakligen avgr blixtstrmmens beteende r jordtagsimpedansen, som i likhet med
blixttransienten r frekvensberoende. Utver detta kommer faktorer som antennverkan in i bilden. Fr

106
att jordtagen ska fungera br deras konstruktion optimeras utifrn jordtagsimpedans och
blixtstrmmens styrka, inom ett relevant frekvensintervall.

Om den som konstruerar vindkraftverkets jordtag endast fokuserar p gllande standarder kan
konsekvenserna bli stora ekonomiska frluster, i form av skador p materiel och utebliven
elproduktion. Att anvnda sig av optimeringsberkningar vid konstruktion av jordtag kan avsevrt
frbttra jordtagets funktion, samtidigt som stora summor pengar kan sparas i byggnadsskedet.

Det kan frvisso vara svrt fr en chef p ett energibolag att avgra vad som r rtt. ena sidan ett
gammalt synstt dr jordningen kan utfras p ett billigt stt enligt gllande standarder. andra sidan
ett nytt synstt som ibland kostar mera pengar i tillverkningsskedet och som inte r frankrat i
standarderna. Jordningar r en lngsiktig investering, risken finns att den som fattar besluten vljer det
alternativ som r billigast p kort sikt.

Det finns i dagslget vissa oklarheter fr hur jordtagsimpedansen hos ett djupjordtag med ledande
fyllnadsmaterial berknas. Det r frvisso mjligt att de berkningsanvisningar som tillverkaren
fresprkar stmmer exakt, men det finns behov av ytterligare forskning p omrdet.

5.6 Behvs jordtagsklmmor vid hgspnningsledningar?

P stolpar frsedda topplina, nedledare och jordtag monteras jordtagsklmmor, fr att mjliggra
mtningar av det enskilda jordtagsvrdet med trepol metoden nert [8]. Om hgfrekvensmetoden visar
sig vara tillfrlitlig finns det ingen anledning att anvnda sig av jordtagsklmmor.

Om en Jordtagsklmma av ngon anledning upphr att leda strm medfr den en skerhetsrisk. Dels
genom att blixtstrmmen inte kan ledas ned i marken ifrn topplinan, men ven p grund av att
behriga eller obehriga kan rra vid nedledaren p bda sidor om jordtagsklmman.

Vid isolatorfel kan det innebra att personen fr en ddlig strm genom kroppen. Utifrn detta kan det
vara aktuellt att permanent skarva frbi befintliga jordtagsklmmor och avst ifrn att montera nya.

5.7 Jordning av personhus

Det finns idag ingen standard som sger att personhus mste frses med vare sig blixtfngare,
nedledare, jordtag, PUS-skena, gemensam kabelingng eller verspnningsskydd. Mnga av de
standarder som gller idag skrevs innan den digitala revolutionen och Internets genombrott. Den
elektronik som fanns var ofta robust och enkelt byggd. Den huvudsakliga anledningen att installera
skskydd var att frhindra brnder och personskador.

Dagens samhlle bestr mer och mer av knslig elektronik i form av exempelvis datorer. Det finns
drmed starkare skl att bde jorda och skskydda byggnader n tidigare. Att enbart frlita sig p en
PEN-ledare som lper till ett jordtag ngra hundra meter bort r mycket frrdiskt.

ven om den uppmtta resulterande jordtagsresistansen r lg invid huset blir situationen helt
annorlunda fr jordtagsimpedansen vid ett blixtnedslag. Ett troligt scenario r att PEN-ledarens
impedans skjuter i hjden p grund av dess induktans och att antennverkan kommer in i bilden. Delar
av den blixtstrmmen kan drmed reflekteras inuti PEN-ledaren.
107
Om verspnningsskydd monteras vid fasledarna in till huset och jordas i PEN-ledaren, finns det
drmed risk fr att verspnningsskydden visar sig vara verkningslsa, vid en verspnningsvg
orsakad av blixtnedslag i eller bredvid elntet. P samma stt kan en blixtfngare och nedledare som
kopplas till PEN-ledaren visa sig vara helt verkningslsa.

Det vore drfr nskvrt om standarderna ndrades, s att alla nybyggda hus frseddes med fljande
tgrder. Som r placerade med den viktigaste frst och den minst viktiga sist:

1. En gemensam ingng fr alla kablar till huset.

2. Eget jordtag, som erhller tillrckligt lgt vrde i jordtagets bedmningsfunktion. Jordtaget
placeras helst vid den gemensamma kabelingngen.

3. verspnningsskydd placerade vid den gemensamma kabelingngen, som ansluts till de

inkommande fasledarna och PEN-ledaren. verspnningsskydden ska kunna leda ner en
inkommande strmtransient till husets jordtag.

4. PUS-skena, som kopplas enligt figur 38, som ansluter till byggnadens jordtag. Idag finns
bara kravet att den ska anslutas till PEN-ledaren.

5. Blixtfngare med fler n en nedledare kopplade till husets jordtag.

Att ndra jordningssystemet fr redan byggda hus kan vara svrt att f igenom, men en mildare form
av listan ovan kan troligtvis utformas av berrda parter. Speciellt d alternativen kan bli frstrd
elektronik eller mjukvara, dr svl privata filer som mnader av kontorsarbete kan omintetgras.

Att skydda hus ifrn direkta blixtnedslag r dyrt, det r dessutom ovanligt att hus trffas av blixten.
Ofta str trd, flaggstnger eller elledningar bredvid som r hgre n huset. Sannolikheten r desto
strre att hus trffas av indirekta blixtnedslag, det r drfr viktigare att vidta skyddstgrder mot
indirekta blixtnedslag.

6. Slutsatser
Dagens standarder som berr jordning mot blixtnedslag r felaktigt utformade, fokus ligger p
jordtagsresistans istllet fr jordtagsimpedans. Ingen hnsyn tas till att blixtstrmmen r en transient
bestende av en mngd olika frekvenser, som strcker sig upp i MHz omrdet. Det vore nskvrt om
standarderna ndrades, och involverade jordtagsimpedansens samverkan med blixtstrmmen vid olika
frekvenser.

En ny sinvinkel fr att bedma jordtagets frmga att skydda vid blixtnedslag r att anvnda en
funktion, som i detta examensarbete dptes till jordtagets vrderingsfunktion:

f f Max
F Z
f 1
Jord I Blixt
Det behvs dock vidare forskning kring vilka vrden p F som br tilltas i olika situationer.

108
Jordtagets vrderingsfunktion r en ny synvinkel som br testas i praktiken, det kan dock finnas fler
synvinklar vars lmplighet beror av situationen.

Dagens vindkraftverk frses med jordningar som inte r optimalt utformade mot sknedslag.
Optimeringsberkningar r ndvndiga fr att minimera ett jordtags konstruktionskostnader och
maximera dess funktion, med hnsyn till rdande omstndigheter.

Metoderna trepol svep och hgfrekvensmetoden r mycket lovande. Hgfrekvensmetoden mjliggr

dessutom mtningar som andra metoder inte klarar av, och minskar dessutom risken fr personskada i
samband med mtningar. Det kvarstr dock vissa frgetecken kring hgfrekvensmetodens
tillfrlitlighet i vid mtning av jordtag vid trstolpar med topplina och nedledare. Om
hgfrekvensmetoden visar sig vara tillfrlitlig kan det vara aktuellt att permanent skarva frbi
befintliga jordtagsklmmor och avst ifrn att montera nya.

Fr att underltta snabba mtningar med slingresistanstng br nedledaren vid hgspnningsledningar

frsedda med topplina, nedledare och jordtag, frses med en gla som r lmpligt dimensionerad
utifrn ndamlet.

Personhus behver enligt dagens standarder inte frses med ngon de skyddstgrder mot blixten som
beskrevs i Diskussionsdelen. Det vore drfr nskvrt om standarderna ndrades, s att dessa tgrder
blev obligatoriska fr alla nya byggnader som kan innehlla knslig elektronik.

Av de personhus och byggnader som analyserades hade 13 av 17 hga eller mycket hga
jordtagsimpedanser. Men detta r samtidigt en definitionsfrga d det saknas bde forskning och
standarder som reglerar vilka jordtagsimpedanser som kan tolereras i olika situationer.

Jordtagsimpedansen varierar ordentligt mellan olika byggnader, det kan dessvrre vara svrt att inse
att det gr snder fler apparater i vissa byggnader. D trasig elektronik slngs bort och erstts av ny,
utan att orsaken till felet utreds.

7. Referenser
[1] U 301E:09, Allmnt Jordning. 2009, Svensk Energi, EBR.

[2] K 25:08, Jordningskonstruktioner distributionsnt och ntstationer 0,4-24 kV. 2008, Svensk
Energi, EBR.

[3] Carlson, Per & Johansson, Staffan (1997). Modern elektronisk mtteknik. 1. uppl. Stockholm:
Liber

[4] Franzn, Thomas & Lundgren, Sivert (2002). Elkraftteknik. Lund: Studentlitteratur.

[5] Almgren, ke & Blomqvist, Hans (2003). Elkrafthandboken. Elkraftsystem, 2. 2. uppl.

Stockholm: Liber

[6] U 303H:09, Besiktning och jordningskontroll. 2009, Svensk Energi, EBR.

[7] U600, 2008, Svensk Energi, EBR.

109
[8] Wahlberg, Mats, forskningsingenjr vid institutionen fr elmilj, Lule tekniska universitet,
Skellefte. Intervju 2010-05-18 kl 10.00.

[9] Griffiths, David J. (1999). Introduction to electrodynamics. 3rd ed., international ed. Upper
Saddle River, N.J.: Prentice Hall

[10] Young, Hugh D. & Freedman, Roger A. (2000). Sears and Zemansky's university physics: with
modern physics. 10. ed. San Francisco, Calif.: Addison-Wesley

[11] Sharafi, D., Klapper, U., TECHNICAL ARTICLE ON EARTHGRID IMPEDANCE TESTING
USING CPC100 AND CP CU1, 2006,
http://www.omicron.at/fileadmin/user_upload/files/pdf/en/2006-Earthgrid-Impedance.pdf {Acc.
2010-02-18}

[12] Svensk Standard 4210101: 2004, Starkstrmsanlggningar med nominell spnning verstigande
1 kV AC.

[13] GEM Ground Enhancing Material: http://www.erico.com/products/GEM.asp

[14] Ultrafil Earth (Ground) Enhancing Material:

http://www.harger.com/products/grdcmp/grdeleac/uegem/ueem.cfm

[15] Mattias Hiltunen, sljare vid Mericon. Intervju 2010-03-22 kl. 16.00.

[16] TR 5:113, Jordningar. 2000, Svenska Kraftnt.

[17] Kraftkabelhandboken.. (2003). Falun: Ericsson Network Technologies.

[18] Andersson, Leif & Blomqvist, Hans (2003). Elkrafthandboken. Elkraftsystem, 1. 2., [omarb.]
uppl. Stockholm: Liber

[19] IEEE Std. 802000, IEEE guide for safety in substation grounding, 2000.

[20] Dalziel, C. F., Ogden, E., Abbot, C.E., Effect of frequency on let-go currents, IEEE
Transaction on Power Apparatus and Systems, Vol. 62, s. 745-750 och 1000, Dec. 1943.

[21] Larsson, Anders, forskningsingenjr vid institutionen fr elmilj, Lule tekniska universitet,
Skellefte. Intervju 2010-05-18 kl 14.30.

[22] Bourg, S., m.fl., Deep earth electrodes in highly resistive ground: Frequency behavior,IEEE
Int. Symp. Electromagn. Compat., 1995, s. 584-589.

[23] Grcev, L., Popov, M., R.On High-Frequency Circuit Equivalents of a Vertical Ground Rod,
IEEE transactions on power delivery, vol 20, nr 2, s. 1598 - 1603, apr. 2005.

[24] Imece, A. F., mfl. Modeling guidelines for fast front transients, IEEE Trans. Power Del., vol 11,
nr 1, s. 493-506, Jan. 1996.

[25] Mata, C., m.fl., EMTP modeling of a triggered-lightning strike to the phase conductor of an
overhead distribution line, IEEE Trans. Power Del., vol 15, nr 4, s.1175-1181. okt 2000.

110
[26] Sheshyekani, K., m.fl., Analysis of transmission lines with arrester termination, considering the
frequency-dependence of grounding systems, IEEE Trans. Electromagn. Compat., vol 51, nr 4,
s. 986 - 994, nov. 2009.

[27] Kurskompendium i tillmpad geofysik, O0001K. Institutionen fr tillmpad kemi och

geovetenskap, Lule Tekniska Universitet.

[28] Kalscheuer, T., Improvement and assessment of two-dimensional resistivity models derived from
radiomagnetotelluric and direct current resistivity data., Uppsala, 2008.

[29] Kompendium i Jordmateriallra, Hgskolan i Halmstad:

www2.hh.se/staff/aksp/Geoteknik/Jordmek%20Kap%203.pdf {Acc. 2010-04-28}

[30] Karlsson, Christian, frsljningsingenjr, Mericon Sverige AB. Mail 2010-04-09.

[31] Referens till s.CD.16/20. Mats ska kolla vad dokumentet heter.

[32] Boylestad, Robert L. (2003). Introductory circuit analysis. 10. ed. Upper Saddle River, N.J.:
Prentice Hall.

[33] Scuka, V., Hgberg, R., Grundlggande kunskaper om skskydd, 2009,

http://www.hvi.uu.se/index.html {Acc. 2010-02-04}

[34] Elinstallationsguiden: vgledning till elinstallationsreglerna / [Elektriska

installatrsorganisationen, EIO ...]. (2004). [Kista: Svenska elektriska kommissionen]

[35] Lindberg, B., Strrningar p elntet, 2009,

http://www.moodle.tfe.umu.se/file.php/632/Storningar_elkraftnatet.pdf {Acc. 2010-02-08}

[36] Cooray, Vernon, professor vid institutionen fr elektricitetslra, Uppsala Universitet. Intervju
2010-02-09 kl 09.00.

[37] Svensk Standard 4870110: 1978, skskydd fr byggnader.

[38] IEC 62305-1. Protection Against Lightning Part 1: General Principles, 2006.

[39] Vujevic, S., m.fl., Numerical approximation of the lightning current function, Software,
Telecommunications & Computer Networks, 2009, s. 19-23.

[40] Chen, Chi-Tsong. (2004). Signals and systems. 3rd ed. Oxford: Oxford University Press

[41] Skadade apparater. (2006). Stockholm: Elforsk.

[42] Alfredsson, Alf & Cronqvist, Anders (2002). Elkrafthandboken. Elmaskiner. 2., [omarb.] uppl.
Stockholm: Liber

[43] Regeringsbeslut 2. Tilltlighetsprvning enligt 17 kap. miljbalken av vindkraft i Markbygden,

Pite kommun. Miljdepartementet, 2010-03-04.

[44] Bckstrm, L. Elsystemets utveckling, frelsning 5. Kurs i Vindkraftteknik, hstterminen

2009. Ume Universitet Institutionen fr tillmpad fysik och elektronik.

111
[45] Farhad, R., m.fl. A review of current issues in lightning protection of new generation wind-
turbine blades, IEEE Trans. Electromagn. Compat., vol 55, nr 6, s. 2489 - 2496, jun. 2008.

[46] Skeppstedt, Svante, tekniker vid SEK, Svensk Elektrisk Standard. Kista. Intervju 2010-03-18
kl. 15.30.

[47] Wizelius, Tore (2007). Vindkraft i teori och praktik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

[48] Vindkraft i markbygden ett regionalt industriprojekt inom frnyelsebar energi.

Teknisk beskrivning. 2008-05-26.
http://www.svevind.se/UploadedFiles/Dokument/Markbygden/080526_TB_lag.pdf
{Acc. 2010-03-11}

[49] Henriksson, Danjel, Ingenjr vid Svevind AB. Intervju 2010-03-23, kl. 09.15.

[50] Guideline for certification of wind turbines, 2004, Hamburg: Germanicher Lloyd.

[51] Andersson, Ann-christine, Enercon Energy Converter AB. Intervjuer och mail under vren
2010.

[52] Swahn, Mikael, Linjemontage i Grstorp AB. Intervju 2010-03-15 kl. 10.00

[53] Langer, S., ritning ID: KM259108, Enerkon Gmbh.

[54] Feurst, Andreas, ingenjr vid Vestas Northern Europe AB. Intervju 2010-03-24, kl. 13.00.

[55] Kielsberg, Robert, tekniker vid Vrnamo Energi. Intervju 2010-03-26, kl. 14.00.

[56] IEC TR61400-24.

[57] Yasuda, Y., m.fl. How does ring earth electrode effect to wind turbine?, Universities Power
Engineering Conference, 2007, s. 796 - 799.

[58] Kurtovic, M., Vojevic, S., Earthing grid parameters with conductor surrounded by an
additional substance, IEE Proceedings - Volume: 147, Issue: 1, 2000, s. 57-61.

[59] Analys av havererade asynkrongeneratorer, 2006, Stockholm: Elforsk.

[60] http://www.vestas.com/en/media/win%5Bd%5D/article-display.aspx?action=3&NewsID=1695
{Acc. 2010-03-24}.

[61] Vestas Earthing System - Fundation Earthing, Document no.: 961634V06, 2009.

[62] Tiuraniemi, J., Specification for fundation parts WWD-1/ WWD-3, rev 3.0, Helsingfors,
WinWind.

[63] Kensmar, Johan, projektledare, Enercon Energy Converter AB. Intervju 2010-04-12. kl. 09.30.

[64] Vestas Wind Systems A/S, Handbok fr Vestas Corporate OH&S, Randers 2007.

[65] Andreas Niska, WinWind Sverige, mail 2010-04-09.

112
[66] Lestander, Stefan, verksamhetsledare Skellefte EnergiUnderhll (SEU), Arjeplog, mail 2010-
04-09

[67] Lundmark, M. m.fl., The use of protective earth as a distributor of fields and radiation,2000.

[68] Cheng, David (1994). Fundamentals of engineering electromagnetics. International ed. Pearson

[69] Staelin, David H., Morgenthaler, Ann W. & Kong, Jin Au (1994). Electromagnetic waves.
Englewood Cliffs, N.J.: Prentice Hall.

[70] Benda, Sten (1996). Strningsfri elektronik: elektromagnetisk kompatibilitet : teori,

konstruktion, verifiering och praktisk anvndning av apparater och system. 2., [omarb. och
utk.] uppl. Lund: Studentlitteratur

[71] http://en.wikipedia.org/wiki/Coaxial_cable {Acc. 2010-05-12. kl. 16.00}.

[72] Ruimin Zheng, doktorand som bedriver forskning om vindkraftparkers inverkan p elntet, vid
LTU i Skellefte. Intervju 2010-05-14, kl.14.00.

[73] http://www.nexans.se/eservice/Sweden-
en/navigateproduct_432331/AXLJ_TT_36_kV_1x240_35.html {Acc. 2010-05-14. kl. 15.00}.

[74] User Manual C.A 6472 / C.A 6474, Chauvin Arnoux, 2008.

[75] Nilsson, Roger, VD vid CA Mtsystem, Tby, mail 2010-04-15.

[76] Alphonce, Rune (red.) (2001). Fysik fr gymnasieskolan. B. 2. uppl. Stockholm: Natur och
kultur

[77] Bjrk, Lars-Eric (red.) (1998). Formler och tabeller frn Natur och kultur. 1. uppl. Stockholm:
Natur och kultur.

[78] Instruction Sheet Ground Enhancement Material (GEM), Erico, 2005.

[79] Andersson, Johan, konstruktr vid Skellefte Kraft Elnt AB, intervju 2010-04-19, kl. 08.00.

[80] Bckstrm, L. Vad r optimering?, frelsningsanteckning vid kursen Simulering och

Optimering av Energisystem, vren 2009. Ume Universitet Institutionen fr tillmpad fysik
och elektronik.

[81] Karlsson, Christian, frsljningsingenjr, Mericon Sverige AB. Mail 2010-04-16.

[82] GEM Ground Enhancement Material. Erico, 1998.

[83] www.aemc.com/products/pdf/2136.01.pdf {Acc. 2010-03-04}

[84] Svensk Standard SS-EN 50341, 2002, Svenska Elektriska Kommissionen.

[85] Rubenstein, M. Lightning Location Systems, 2007, http://www.costp18-lightning.org/ {Acc.

2010-03-09}

[86] Bruksanvisning A.C 6413 Ground Tester. Chauvin Arnoux.

113
Appendix 1: Vad r EBR?

I detta examensarbete anvndes en rad dokument ifrn EBR, d kllan anvndes flitigt br den
beskrivas. EBR r ett system fr planering, underhll och byggnation av eldistributionsanlggningar.
EBR bedriver utbildning inom elkraftbranschen och tillverkar informationsmaterial, det egna mlet r
att EBR ska vara myndigheternas naturliga kontakt med elkraftbranschen i skerhetsfrgor.

EBR-idn fddes i mitten av 1960-talet fr att skapa byggmetoder standard fr

eldistributionsanlggningar. EBR-arbetet leds av representanter fr Svensk Energis medlemsfretag,
EFA, KFS och Svenska Kraftnt och samarbetar med personalorganisationer inom elkraftbranschen.

Appendix 2: Idrifttagningar och besiktning av jordningar, riktlinjer enligt EBR

Landsbygdsnt
Fr landsbygdsnt anvnds okulrbesiktning, att kontinuerligt mta jordtagsresistansen p varje stolpe
skulle ta fr lng tid. Fr nya och ndrade jordtag anvnds bde okulrbesiktning och mtning [6].

Besiktning och mtning utfrs d marken r tjlfri, notera att jordtagsmtning av skerhetsskl inte fr
utfras i samband med skvder [6].

Jordningar i friledningsmatat kabelnt

Enligt riktlinjerna ifrn EBR gller att Jordningar i friledningsmatat kabelnt kan tas i drift om
fljande krav uppfylls:

Att markresistivitetsmtning utfrs och dimensioneras enligt EBR K25

Maximal verspnning fr inte verstiga 100 V

Jordning utfrs enligt projektering/beredning

Jordtaget ska dokumenteras

Skrmkontroll ska utfras p mellanspnningskablar vid nytt jordtag, men ven vid
frndringar i mellanspnningskablarnas jordfrbindelse.

Om det finns jordtag i ytternden av lgspnningsledning (p s.8/21 flik B skriver dom

lgspnningsgrupp) kontrolleras den via okulr besiktning och mtning.

Vid idrifttagning av sammanhngande kabelnt, gller fljande krav:

Jordningen utfrs enligt projektering

Maximal berringsspnning fr inte verstiga 100 V

Utfrt jordtag dokumenteras

Skrmkontroll utfrs p samtliga mellanspnningskablar vid nyanlggning samt vid

frndringar i mellanspnningskablarnas jordfrbindelse.

114
Kontroll av jordningar i friledningsmatat eller sammanhngande kabelnt r inte ndvndigt, s lnge
som frutsttningarna inte ndras, okularbesiktning av jordtag utfrs samtidigt som
underhllsbesiktning. Eventuellt jordtag i ytternden av lgspnningsledning kontrolleras via okulr
besiktning och mtning om frutsttningarna har ndrats [6].

Trefas mellanspnningskablar i friledningsmatade eller sammanhngande kabelnt

Vid idrifttagning eller ndring av trefas mellanspnningskablar i friledningsmatade eller
sammanhngande kabelnt, ska bde kabelns skrm och jordfelsstrmmens yttre returkrets
kontrolleras. Detta utfrs med hjlp av enfas vridtransformator, voltmeter och tngamperemeter [6].

Figur 115: Skrmkontrollmetoden.

Utifrn erhllna mtdata berknas den yttre strmmen I y [6]:

I y I mt I skrm ( 102 )

Den yttre strmmen r den del av mtstrmmen som terleds utanfr mellanspnningskabelns skrm,
utifrn detta vrde berknas kvoten M [6]:

Iy
M ( 103 )
I mt

Om 0,3 M 0,9 indikeras att kabelskrmen r intakt och att det finns parallella yttre
jordfrbindelser. Om M 0,3 terleds nstan all strm via skrmen, ingen eller ringa strm gr i den
yttre frbindelsen. Om kabelbrott intrffar finns det risk att den utsatta delen kan ge hg
berringsspnning. Om M 0,3 skall de yttre jordningsfrbindelserna i form av jordtag och
fljeledare underskas. Det kan ven vara aktuellt att frbttra stationsjordtaget. Det finns fler skl till
att M 0,3 , det lga vrdet kan orsakas av att hgspnningskabeln dr mtningen utfrs r mycket
kort eller att det inte finns ngon fljelina. Om M 0,9 indikeras ett stort elektriskt motstnd i
skrmfrbindelsen. Om M 1 finns det troligtvis ett brott i skrmledaren [6].

Enledarkablar
I likhet med trefaskablar mts strmmarna genom kabeln, varvid M berknas. Vrdena p M tolkas
och tgrdas p samma stt som fr trefaskablar. Fr enledarkablar lagda i triangelformation kan M
verskrida 0,9 utan att skrmfrbindelsen r bruten. Fr triangelformationer berknas ven konstanten
K [6]:
115
 I 2 skrm
K ( 104 )
I 3skrm

strmmen p ledare L3. Om 0,8 K 1, 2 indikeras att skrmen i L2 och L3 r intakt. Om K 0

eller ett mycket hgt vrde indikeras ett avbrott i ngon av skrmarna [6].

Appendix 3: Mtning av resistivitet med C.A 6472

Markens resistivitet kan mtas med hjlp av C.A 6472. Detta kan ske med hjlp av tv olika metoder;
Wennermetoden och Schlumbergermetoden. Vid mtning med Wennermetoden placeras mtpolerna
p en rak linje med lika stora avstnd d 2 m mellan varandra, polerna fr inte placeras djupare n
d / 3 . Anstndet d mts och skrivs in via instrumentpanelen, instrumentet berknar sedan markens
resistivitet [74]:

Figur 116: Wennermetoden.

Instrumentet kan ven berkna markresistiviteten med hjlp av Schlumbergermetoden, dr mtpolerna

placeras p en rak linje med d 2 m och ett djup mindre n d / 3 . Anstndet d och A mts, skrivs in
a instrumet varvid markens resistivitet berknas automatiskt [74]:

Figur 117: Schlumbergermetoden.

Att knna till markens resistivitet i nrheten av jordtaget r viktigt fr att kunna vlja en optimal plats
fr att utfra jordtaget, och drmed minimera de investeringar som krvs fr att uppn ett godknt
jordtagsvrde.

116
Appendix 4: Utformning av jordtag enligt SS-EN 50341

Fr att jordtag ska fungera br de enligt traditionell synvinkel, med fokus p jordtagsresistans,
utformas enligt SS - EN 50341. Markens resistivitet E kan mtas enligt Appendix 3, men ett
ungefrligt vrde kan erhllas ur tabellen nedan [84]:

Tabell 7: Markens resistivitet fr olika jordarter.

Jordart Markens resistivitet [m]

Myrmark 5 - 40

Lerjord, humus 20 - 200

Sand 200 2 500

Grus 2 000 3 000

Vittrad sten < 1 000

Sandsten 2 000 3 000

Granit 50 000

Morn 30 000

Dessvrre ger tabellen ovan endast en indikation om markens resistivitet, som kan variera ordentlig
beroende av djup, fukthalt, blandning, frdelning av jordarter, med mera. Jordtagsvrdet RE beror av
markens resistivitet och det stt som jordtaget har tillverkats. Jordtagsvrdet beror mer av lngden p
jordelektroden n av dess tvrsnittsarea [84].

Vid mycket lnga jordelektroder (exempelvis fljeledare vid jordkabel), minskar resistansen mot
jorden med jordelektrodens lngd, men gr mot ett slutgiltigt vrde. Jordtagsvrdet fr ett jordlinent
(som exempelvis finns i stllverk) bestms av [84]:

E
RE ( 105 )
2D

Dr D r diametern hos en cirkel med samma area som jordlinentet. Fr ytjordtag dr jordelektroden
r frlagd som en ensam lina i en riktning horisontell under marken gller [84]:

E 2L
RE
L d
ln ( 106 )

Dr L r jordelektrodens lngd under marken [m], och d r ledarens diameter [mm]. Fr ett ytjordtag
med en cirkulr potentialslinga (se fig. 11) gller [84]:

117
 E 2 D
RE
2 D d
ln ( 107 )

Dr D r diametern fr potentialslingan, det vill sga det lngsta vinkelrta avstndet mellan tv
L
punkter p potentialslingan, dvs. .

I diagrammet nedan visas jordtagsvrdet RE fr tv olika typer av jordtag. Dels fr ett ytjordtag med
en jordelektrod med lngden L, men ven fr en cirkulr potentialslinga med diameter D. I
diagrammet anvnds en ledardiameter d p 15 mm [84].

Figur 118: Jordtagsvrdet fr ett ytjordtag med lngden L , eller en potentialslinga med diametern D . [84]

Fr djupjordtag (vertikalt nedgrvd ledare) blir jordtagsvrdet [84]:

E 4L
RE ln ( 108 )
2 L d

Om den vertikala jordelektroden har en diameter p 20 mm gller diagrammet nedan [84]:

118
Figur 119: Jordtagsvrdet fr ett djupjordtag. [84]

Appendix 5: Traditionella metoder fr att mta jordtagsvrden

I detta examensarbete anvndes tv nya metoder, trepol svep och hgfrekvensmetoden. Det finns
sedan tidigare ett antal beprvade metoder som till skillnad ifrn dessa tv nya metoder, endast mter
jordtagets resistans.

Starkstrmsmetoden

119
Figur 120: Starkstrmsmetoden

Figur 121: kopplingsschema fr starkstrmsmetoden.

Metoden anvnds fr att kontrollera ledningsjordtaget d jordfel uppstr p installationer i nrheten av

ledningar, det kan till exempel rra sig om lgspnningsnt, telefonledningar, metallstngsel eller
rrledningar. Man anvnder sig av en separatmagnetiserad enfasgenerator driven av en motor.
Frekvensen 40-48 Hz anvnds som mtspnning fr att kunna srskiljas ifrn spnning medfrekvensen
50 Hz, med hjlp av en frekvensselektiv voltmeter [7].

Starkstrmsmetoden krver lnga ledningar fr att mta strm och spnning, fr att mta spnning
anvnds ofta teleledningar eller kraftledningar. Spnningsmtledningen br ha en riktning som ligger
nra 90 ifrn strmmtledningens riktning i nrheten av stationen. P senare r har frekomsten av
teleledningar minskat d mnga av teleoperatrerna erstter sina telefonkablar med fiberkabel samt att
120
mobiltelefoner i vissa fall erstter stationra telefoner [7]. Om telekabel saknas kan en kabel dras, ca
10 km i vardera tv motstende riktningar vinkelrtt mot strmkabeln, spnningsmtningsledningen
fstes sedan i en jordpunkt. [8].

Utifrn de uppmtta vrdena p ampere och voltmetern kan jordtagsimpedansen berknas [7].

UM
ZE ( 109 )
IM

Fr kraftledningar som r frsedda med toppledare mste strmmen korrigeras p grund av

induktionen i topplinorna [7].

Figur 122: Starkstrmsmetoden d kraftledningen r frsedd med topplinor, notera att spnningsmtledningen gr vinkelrtt ifrn
kraftledningen bde int och ut ifrn papperet.

I EM rE I M ( 110 )

Dr I EM r den totala strmmen till jorden, och rE r linornas reduktionsfaktor, som erhlls ur tabell.
Jordtagsimpedansen blir [7]:

UM
ZE ( 111 )
I EM

Det finns mnga olika versioner av starkstrmsmetoden, varav vissa kan mta jordtagets impedans
[11]. Ingen av dessa undersker dock impedansen fr en mngd olika spnningsfrekvenser [8].

Tngmetoden
Med en slingresistanstng (inte att frvxlas med en tngamperemeter) kan man underska om ett
enskilt jordtag har frbindelse med jord samt vriga jordtag, slingresistanstngen kan bara anvndas
om det finns flera jordtag i ett hopkopplat jordsystem. Denna metod r relativt begrnsad d den
121
endast kontrollerar om det finns en frbindelse till jordtaget, vilken jordtagsresistans som jordtaget har
framgr inte av metoden, som dock r snabb och smidig att anvnda [7]:

Figur 123: Tngmetoden

Slingresistanstnger tillverkas bland annat av Chauvin Arnoux:

Figur 124: Slingresistanstng ifrn Chauvin Arnoux.

Vid mtning med instrumentet C.A 6413 inducerar instrumentet en spnning E i jordningssystemet,
som i sin tur resulterar i en strm, vars styrka beror av systemets resistans RSystem [86].

E
I ( 112 )
RSystem

122
Strmmen i ledaren genererar ett magnetflt som i sin tur inducerar en spnning i slingresistanstngen,
som drefter berknar jordningssystemets resistans RSystem [86].

RSystem Rx RJord ( R1 / / R2 ... / / Rn ) RNedledare ( 113 )

Dr Rx r jordtagsresistansen fr jordtaget nedanfr mtpunkten, RJord r jordens resistans mellan

stolparna, som ofta r nert 1 [86]. Att RJord blir mycket lgt kan vid frsta anblicken verka
underligt d sand, lera och dylikt har hg resistivitet, men den tillgngliga arean r desto strre och ger
l
lg resistans enligt R [8].
A

RNedledare r nedledarens resistans och R1 , R2 ,..., Rn r jordtagsresistansen fr vriga jordtag i

omrdet. Om antalet jordtag i systemet r stort blir i regel R1 / / R2 ... / / Rn mycket lgt. Resistansen i
nedledaren RNedledare r dessutom mycket lg. Resultatet av detta blir att [86]:

RSystem Rx ( 114 )

Vrdet som berknas r lngtifrn exakt, men ger en indikation om det freligger ett fel p jordtaget
under mtpunkten [8].

Trepol metoden (svagstrmsmetoden = bryggmetoden)

Metoden anvnds fr mindre jordtag, hgspnningsstationen mste ha en spnning under 100 kV.
Jordtagsresistansen mts med hjlp av ett speciellt instrument (mtbrygga), anvnds tillsammans med
mtledningar [7].

123
Figur 125: Svagstrmsmetoden

En mtstrm I , snds ifrn mtbryggan till hjlpjorden. Spnningen U mts via en spnningssond,
utifrn detta kan jordtagsresistansen RE berknas [7]:

U
RE ( 115 )
I

Figur 126: Spnningens utbredning vid svagstrmsmetoden.

Appendix 6: Installation av jordelektroder och jordtagsledare enligt SS 4210101

1.1 Horisontella jordelektroder

Horisontella jordelektroder r vanligtvis lagda p botten av ett schakt eller i utgrvningen fr ett
fundament.

de r omgivna av lttpackad jord

stenar och grus inte kommer i direkt berring med de nedgrvda jordelektroderna

naturjord, som r aggressiv mot metallen i jordelektroden, erstts med lmplig terfyllnad

1.2 Vertikalt eller snedd neddrivna jordningsspett

Vertikalt eller snett neddrivna jordningsspett skall drivas ned i jorden med kraft och skall vara tskilda
med ett avstnd som inte understiger spettets lngd.
124
Lmpliga verktyg skall anvndas fr att undvika skador p jordelektroderna nr de drivs ned.

1.3 Jordelektrodernas frbindningar

Frband som anvnds fr anslutning av jordade delar i jordelektrodsnt skall inom sjlva ntet ha
dimensioner som skerstller en elektrisk ledningsfrmga och en mekanisk termisk motstndskraft
som motsvarar egenskaperna hos sjlva jordelektroderna.

Jordelektroderna mste vara resistenta mot korrosion och skall inte medverka till bildandet av
galvaniska element.

Frband som anvnds fr sammankoppling av jordelektroder skall ha samma mekaniska

motstndskraft som sjlva jordelektroderna och skall motst mekaniska pknningar under
neddrivningen. Nr olika metaller som bildar galvaniska element och som skulle kunna orsaka
galvanisk korrosion mste frbindas, skall frbanden vara tillfrlitligt skyddade mot varje kontakt med
elektrolyter i deras omgivning.

2 Installation av jordtagsledare
I allmnhet skall jordtagsledare vara s korta s mjligt.

2.1 Montering av jordtagsledare

Fljande installationsmetoder kan vervgas:

Nedgrvda jordtagsledare: Skydd mot mekanisk skada kan behvas.

tkomligt monterade jordtagsledare: ver marken skall jordtagsledare vara monterade p ett
sdant stt att de frblir tkomliga. Om det finns risk fr mekanisk skada skall jordtagsledarna
vara skyddade p lmpligt stt.

Betongingjutna jordtagskedare: Jordtagsledare kan ven vara ingjutna i betong. Ltt tkomliga
anslutningsklmmor skall vara tillgngliga i bda ndarna.

Srskild uppmrksamhet skall iakttas fr att undvika korrosion dr blank jordtagsledare gr ned i mark
eller betong.

2.2 Skarvning av jordtagsledare

Skarvarna skall ha god elektrisk kontinuitet fr att frhindra oacceptabel temperaturhjning under
felstrmsfrhllanden.

Skarvarna skall inte lossna och skall vara skyddade mot korrosion. Nr olika metaller som bildar
galvaniska element och som skulle kunna orsaka galvanisk korrosion mste frbindas, skall frbanden
vara tillfrlitligt skyddade mot kontakt med elektrolyter i deras omgivning.

Lmpliga kopparklmmor skall anvndas fr jordtagsledarens anslutning till jordelektroden och till
huvudjordningsplint och till varje metalldel. Det kan vara frdelaktigt att anvnda provbryggor.

Det skall inte vara mjligt att ta isr frband utan hjlp av verktyg.

125
Appendix 7: Berkning av jordtagsimpedansen vid svag strm utan gnistbildning

clear all
%Det hr r ett traditionellt ytjordtag, dr strmmen r lg
%och ingen gnistbildning frekommer.
fmax=1.2.*10.^5; %Hgsta tilltna frekvens fr RLC modellen som anvnds r
5*10^5 Hz, fr hgre frekvenser r nd blixtstrmmen riktigt lg.

f=1:1:fmax;

w=2.*pi.*f;
rho=200; %[ohm/m], indata som beror av marken, kan ven bero av djupet.
e0=8.85.*10.^(-12); %(epsilon noll)
er=9; %Jordartens relativa permittivitet.
epsilon=e0.*er; %Permittiviteten.
u0=4.*pi.*10.^(-7);

l = 15; %Jordelektrodens lngd

r = 0.004; %Jordelektrodens radie

L=u0.*l./(2.*pi).*(log10(2.*l./r)-1);
C=2.*pi.*epsilon.*l.*(log10(4.*l./r)-1);
R=rho./(2.*pi.*l).*(log10(4.*l./r)-1);

L1=L./l;
C1=C./l;
R1=R.*l;
G1=1./R1;

gamma=(i.*w.*L1.*(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z0=(i.*w.*L1./(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z1=Z0.*coth(gamma.*l);
Z=abs(Z1);

figure(1)
plot(f,Z,'r');
xlabel('Frekvens [Hz]');
ylabel('Absolutbeloppet av jordtagsimpedansen [ohm]');
title('Jordtagsimpedansen om l = 15 m, r = 0,004 m');

Appendix 8: Blixtstrmmen enligt EIC 62305-1

clear all
fmax=1.2.*10.^5;
f=1:1:fmax;
w=2.*pi.*f;
I0=2.*10.^5;
n=0.93;
T1=19.*10.^(-6);
T2=485.*10.^(-6);

A=1./(1./T1+w.*i).*1./((1+(w.*T1./20).^2).^5);
B=0.07./(4.2./T1+w.*i).*exp(-w.*T1.*i./9)/((1+(w.*T1./50).^2).^5);
I=abs(I0./n.*(A-B).*exp(-T1./T2-T1.*w.*i));

figure(1);
126
plot(f,I,'b');
xlabel('Frekvens [Hz]');
ylabel('Blixtstrm [A]');
title('Blixtstrmmen, om I0 = 2*10^5 A');

Appendix 9: Blixtstrmmen i procent, fr ngra intressanta frekvenser

clear all
%Koden beskriver blixtstrmmens vrde i % fr ngra intressanta frekvenser.
fmax=1*10.^6;
f=1:1:fmax;
w=2.*pi.*f;
I0=2.*10.^5;
n=0.93;
T1=19.*10.^(-6);
T2=485.*10.^(-6);

A=1./(1./T1+w.*i).*1./((1+(w.*T1./20).^2).^5);
B=0.07./(4.2./T1+w.*i).*exp(-w.*T1.*i./9)/((1+(w.*T1./50).^2).^5);
I=abs(I0./n.*(A-B).*exp(-T1./T2-T1.*w.*i));
Imax = max(I); %Den maximala blixtstrmmen vid ngon frekvens.

%Vi rknar ven ut blixtstrmmen fr ngra intressanta frekvenser.

f1=[128 5078 37000 1.2.*10.^5 2.5.*10.^5 5.*10.^5 6.5.*10.^6];
w1=2.*pi.*f1;
A1=1./(1./T1+w1.*i).*1./((1+(w1.*T1./20).^2).^5);
B1=0.07./(4.2./T1+w1.*i).*exp(-w1.*T1.*i./9)/((1+(w1.*T1./50).^2).^5);
I1=abs(I0./n.*(A1-B1).*exp(-T1./T2-T1.*w1.*i));
I_Procent = 100.*I1./Imax
%Ger blixtstrmmens vrde i % fr de intressanta frekvenserna.

Appendix 10: Berkning av R, L och C utifrn en impedanskurva

Matlabkoden nedan r ett exempel p hur ett Excel ark kan lsas, var i arket man vljer att lsa ifrn
beror p det aktuella arkets konstruktion och vilken mtplats som ska analyseras. Stora delar av koden
r skapad med hjlp av Matlab verktyget Curve Fitting Toolbox, som ppnas genom kommandot
cftool i Matlabs Command Window. Excel filen br vara i 03 format och sparas i samma katalog som
M-filen.

clear all
n=1; %Anger var i Excelarket Matlab ska lsa data ifrn.
filnamn = xlsread('Hogfrekvensmatning.xls'); %Importerar en Excelfil till
Matlab.

f=[41.1 73.2 128.1 292.9 585.9 634.7 1269.5 2050.7 2539 3125 3515.6 4101.5
4687.5 5078.1];
Y=(filnamn(:,n+2)).^2;
%Tilldelar Y (uppmtt impedans i kvadrat) vrden ur Excelfilen.

f_ = clf;
figure(f_);
set(f_,'Units','Pixels','Position',[444.667 130 688 486]);
legh_ = []; legt_ = {}; % handles and text for legend
xlim_ = [Inf -Inf]; % limits of x axis
127
ax_ = axes;
set(ax_,'Units','normalized','OuterPosition',[0 0 1 1]);
set(ax_,'Box','on');
axes(ax_); hold on;

% --- Plot data originally in dataset "Y vs. f"

f = f(:);
Y = Y(:);
h_ = line(f,Y,'Parent',ax_,'Color',[0.333333 0 0.666667],...
'LineStyle','none', 'LineWidth',1,...
'Marker','.', 'MarkerSize',12);
xlim_(1) = min(xlim_(1),min(f));
xlim_(2) = max(xlim_(2),max(f));
legh_(end+1) = h_;
legt_{end+1} = 'Y vs. f';

% Nudge axis limits beyond data limits

if all(isfinite(xlim_))
xlim_ = xlim_ + [-1 1] * 0.01 * diff(xlim_);
set(ax_,'XLim',xlim_)
else
set(ax_, 'XLim',[-9.2700000000000031, 5128.4700000000003]);
end

% --- Create fit "fit 1"

fo_ = fitoptions('method','LinearLeastSquares','Robust','On','Lower',[0 0 -
Inf]);
ok_ = isfinite(f) & isfinite(Y);
if ~all( ok_ )
warning( 'GenerateMFile:IgnoringNansAndInfs', ...
'Ignoring NaNs and Infs in data' );
end
ft_ = fittype({'f^2', '(f^(-2))', '1'},...
'dependent',{'Y'},'independent',{'f'},...
'coefficients',{'a', 'b', 'c'});

% Fit this model using new data

cf_ = fit(f(ok_),Y(ok_),ft_,fo_);

% Or use coefficients from the original fit:

if 0
cv_ = { 2.6490403591660315e-006, 0, 0.92489747561542368};
cf_ = cfit(ft_,cv_{:});
end

% Plot this fit

h_ = plot(cf_,'fit',0.95);
legend off; % turn off legend from plot method call
set(h_(1),'Color',[1 0 0],...
'LineStyle','-', 'LineWidth',2,...
'Marker','none', 'MarkerSize',6);
legh_(end+1) = h_(1);
legt_{end+1} = 'fit 1';

% Done plotting data and fits. Now finish up loose ends.

hold off;

128
leginfo_ = {'Orientation', 'vertical', 'Location', 'NorthEast'};
h_ = legend(ax_,legh_,legt_,leginfo_{:}); % create legend
set(h_,'Interpreter','none');
xlabel(ax_,''); % remove x label
ylabel(ax_,''); % remove y label
a=cf_.a; %Plockar ut vrdet p a ifrn cf_
b=cf_.b; %-II- b ifrn cf_
c=cf_.c; %-II- c ifrn cf_
L=(sqrt(a))./(2.*pi);
C=1./(2.*pi.*sqrt(b));
R=abs(sqrt(c+2.*L./C));

Re=R;
Im=2.*pi.*f.*L-1./(2.*pi.*f.*C);
Za=complex(Re,Im);
Z=abs(Za)

Appendix 11: Jordtagsimpedans vid hgre frekvenser, utan antennverkan eller gnistor

clear all
%Simulering av hur en impedans beter sig vid hga frekvenser, utifrn
%impedansens vrden p R, L och C. Dessa har i sin tur interpolerats ifrn
%en mtning med frekvenser upp till 5078 Hz.
fmax=1.2*10.^5;
f=1:1:fmax;
w=2.*pi.*f;

%Data som erhlls ifrn interpolering av lgfrekvent impedanskurva.

R=3;
L=0.00004;
C=1;

XL=w.*L;
XC=1./(w.*C);
Z=(R.^2+(XL-XC).^2).^(1./2);

figure(1)
plot(f,Z,'r');
xlabel('Frekvens [Hz]');
ylabel('Simulerad impedans vid hgre frekvenser [ohm]');
title('Ledarens induktans vid hgre frekvenser');

Appendix 12: Resulterande jordtagsvrde med hgfrekvensmetoden

Matlabkoden nedan r ett exempel p hur ett Excel ark kan lsas, var i arket man vljer att lsa ifrn
beror p det aktuella arkets konstruktion och vilken mtplats som ska analyseras. Stora delar av koden
r skapad med hjlp av Matlab verktyget Curve Fitting Toolbox, som ppnas genom kommandot
cftool i Matlabs Command Window. Excelfilen br vara i 03 format och sparas i samma katalog som
M-filen.

clear all
n=1; %Anger var i Excelarket Matlab ska lsa data ifrn.

129
filnamn = xlsread('Hogfrekvensmatning.xls'); %Importerar en Excelfil till
Matlab.
y=(filnamn(:,n+1)).^2;
%Tilldelar y (uppmtt impedans nert i kvadrat) vrden ur Excelfilen
Y=(filnamn(:,n+2)).^2;
%Tilldelar Y (uppmtt impedans uppt i kvadrat) vrden ur Excelfilen

f=[41.1 73.2 128.1 292.9 585.9 634.7 1269.5 2050.7 2539 3125 3515.6 4101.5
4687.5 5078.1];

%En interpolation av impedansen nert pbrjas

f_ = clf;
figure(f_);
set(f_,'Units','Pixels','Position',[346 93 688 486]);
legh_ = []; legt_ = {}; % handles and text for legend
xlim_ = [Inf -Inf]; % limits of x axis
ax_ = axes;
set(ax_,'Units','normalized','OuterPosition',[0 0 1 1]);
set(ax_,'Box','on');
axes(ax_); hold on;

% --- Plot data originally in dataset "y vs. f"

f = f(:);
y = y(:);
h_ = line(f,y,'Parent',ax_,'Color',[0.333333 0 0.666667],...
'LineStyle','none', 'LineWidth',1,...
'Marker','.', 'MarkerSize',12);
xlim_(1) = min(xlim_(1),min(f));
xlim_(2) = max(xlim_(2),max(f));
legh_(end+1) = h_;
legt_{end+1} = 'y vs. f';

% Nudge axis limits beyond data limits

if all(isfinite(xlim_))
xlim_ = xlim_ + [-1 1] * 0.01 * diff(xlim_);
set(ax_,'XLim',xlim_)
else
set(ax_, 'XLim',[-9.2700000000000031, 5128.4700000000003]);
end

% --- Create fit "fit 4"

fo_ = fitoptions('method','LinearLeastSquares','Robust','On','Lower',[0 0 -
Inf]);
ok_ = isfinite(f) & isfinite(y);
if ~all( ok_ )
warning( 'GenerateMFile:IgnoringNansAndInfs', ...
'Ignoring NaNs and Infs in data' );
end
ft_ = fittype({'f^2', '(f^(-2))', '1'},...
'dependent',{'y'},'independent',{'f'},...
'coefficients',{'a', 'b', 'c'});

% Fit this model using new data

cf_ = fit(f(ok_),y(ok_),ft_,fo_);

% Or use coefficients from the original fit:

if 0
cv_ = { 7.3301114606045846e-008, 38183.715010134809, 22.56479008346761};
cf_ = cfit(ft_,cv_{:});
130
end

% Plot this fit

h_ = plot(cf_,'fit',0.95);
legend off; % turn off legend from plot method call
set(h_(1),'Color',[1 0 0],...
'LineStyle','-', 'LineWidth',2,...
'Marker','none', 'MarkerSize',6);
legh_(end+1) = h_(1);
legt_{end+1} = 'fit 4';

% Done plotting data and fits. Now finish up loose ends.

hold off;
leginfo_ = {'Orientation', 'vertical', 'Location', 'NorthEast'};
h_ = legend(ax_,legh_,legt_,leginfo_{:}); % create legend
set(h_,'Interpreter','none');
xlabel(ax_,''); % remove x label
ylabel(ax_,''); % remove y label

a1=cf_.a; %Plockar ut vrdet p a ifrn cf_

b1=cf_.b; %-II- b ifrn cf_
c1=cf_.c; %-II- c ifrn cf_
L1=(sqrt(a1))./(2.*pi);
C1=1./(2.*pi.*sqrt(b1));
R1=abs(sqrt(c1+2.*L1./(C1)));
Z1=R1+i.*(2.*pi.*f.*L1-1./(2.*pi.*f.*C1));

%Nu till analys av impedansen uppt

f_ = clf;
figure(f_);
set(f_,'Units','Pixels','Position',[444.667 130 688 486]);
legh_ = []; legt_ = {}; % handles and text for legend
xlim_ = [Inf -Inf]; % limits of x axis
ax_ = axes;
set(ax_,'Units','normalized','OuterPosition',[0 0 1 1]);
set(ax_,'Box','on');
axes(ax_); hold on;

% --- Plot data originally in dataset "Y vs. f"

f = f(:);
Y = Y(:);
h_ = line(f,Y,'Parent',ax_,'Color',[0.333333 0 0.666667],...
'LineStyle','none', 'LineWidth',1,...
'Marker','.', 'MarkerSize',12);
xlim_(1) = min(xlim_(1),min(f));
xlim_(2) = max(xlim_(2),max(f));
legh_(end+1) = h_;
legt_{end+1} = 'Y vs. f';

% Nudge axis limits beyond data limits

if all(isfinite(xlim_))
xlim_ = xlim_ + [-1 1] * 0.01 * diff(xlim_);
set(ax_,'XLim',xlim_)
else
set(ax_, 'XLim',[-9.2700000000000031, 5128.4700000000003]);
end

131
% --- Create fit "fit 1"
fo_ = fitoptions('method','LinearLeastSquares','Robust','On','Lower',[0 0 -
Inf]);
ok_ = isfinite(f) & isfinite(Y);
if ~all( ok_ )
warning( 'GenerateMFile:IgnoringNansAndInfs', ...
'Ignoring NaNs and Infs in data' );
end
ft_ = fittype({'f^2', '(f^(-2))', '1'},...
'dependent',{'Y'},'independent',{'f'},...
'coefficients',{'a2', 'b2', 'c2'});

% Fit this model using new data

cf_ = fit(f(ok_),Y(ok_),ft_,fo_);

% Or use coefficients from the original fit:

if 0
cv_ = { 2.6490403591660315e-006, 0, 0.92489747561542368};
cf_ = cfit(ft_,cv_{:});
end

% Plot this fit

h_ = plot(cf_,'fit',0.95);
legend off; % turn off legend from plot method call
set(h_(1),'Color',[1 0 0],...
'LineStyle','-', 'LineWidth',2,...
'Marker','none', 'MarkerSize',6);
legh_(end+1) = h_(1);
legt_{end+1} = 'fit 1';

% Done plotting data and fits. Now finish up loose ends.

hold off;
leginfo_ = {'Orientation', 'vertical', 'Location', 'NorthEast'};
h_ = legend(ax_,legh_,legt_,leginfo_{:}); % create legend
set(h_,'Interpreter','none');
xlabel(ax_,''); % remove x label
ylabel(ax_,''); % remove y label
a2=cf_.a2; %Plockar ut vrdet p a ifrn cf_
b2=cf_.b2; %-II- b ifrn cf_
c2=cf_.c2; %-II- c ifrn cf_
L2=(sqrt(a2))./(2.*pi);
C2=1./(2.*pi.*sqrt(b2));
R2=abs(sqrt(c2+2.*L2./(C2)));
Z2=R2+i.*(2.*pi.*f.*L2-1./(2.*pi.*f.*C2));

%Vi berknar den resulterande impedansen

Ztot=(1./(Z1)+1./(Z2)).^(-1);
Z_resulterande=abs(Ztot)
Resultat=[abs(Z1) abs(Z2) abs(Ztot)];
%Skriv Resultat om du vill ha en en 14x3 matris med bde interpolerade
%och berknade impedansfunktioner.

Appendix 13: Redovisning av mtdata ifrn hsten 2009

Inga jordtagsklmmor delades under mtningarna, nr det str trepol svep menas att man har mtt det
resulterande jordtagsvrdet utan att dela jordtagsklmman. Hga jordtagsvrden indikerar fel. Fr

132
ytjordtag ska enligt EBR jordtagsvrdet vara hgst 50 , fr djupjordtag ska jordtagsvrdet vara hgst
100 [6]. Dessa vrden avser jordtagsresistans mtt med lga frekvenser.

Med ordet fel, menas att kontakten mot jordningsystemet r otillrcklig uppt eller nert. Ett fel uppt
indikerar en icke fungerande jordtagsklmma, nedledare eller kontakt mellan nedledare och topplina.
Fel nert indikerar att jordtaget eller klmman fungerar dligt och mste frbttras.

Antholmen
Med Antholmen avses en hgspnningsledning med ett stllverk, ifrn stllverket gr kraftledningar
med topplinor i varsin riktnin. Jordtagsmtningarna omfattade stolpar som var frsedda med topplinor,
nedledare och jordtag.

Figur 127: Antholmen, trepol svep, ben 1.

Figur 128: Antholmen, trepol svep, ben 2.

133
Vi ser att mtningarna av den resulterande jordtagsimpedansen inte avsljar ngra fel i
jordningsystemet.

Figur 129: Antholmen, hgfrekvensmetoden upp, ben 1.

Det finns ett fel uppt p stolpe 81:1, der finns ett mindre fel uppt p stolpe 85:1.

Figur 130: Antholmen, hgfrekvensmetoden upp, ben 2.

134
Det finns ett fel uppt hos stolpe 81:2.

Figur 131: Antholmen, hgfrekvensmetoden ner, ben 1.

Jordtaget hos stolpe 84:1 fungerar inte som det ska. Jordtaget vid stolpe 83:1, fungerar mindra bra,
men rknas inte som ett fel d jordtagsimpedansen aldrig verstiger 100 .

Figur 132: Antholmen, hgfrekvensmetoden ner, ben 2.

135
Jordtaget vid stolpe 84:2 fungerar inte som det ska, jordtaget vidstolpe 83:2 fungerar dligt men rknas
inte som ett fel d jordtagsimpedansen aldrig verstiger 100 .

Rengrd
Med Rengrd avses enkraftledningsstolpe av metall som r frsedda med fyra ben, topplina, nedledare
och ett jordtag vid varje ben. Jordtagen mttes vid tv tillfllen, ett under sommaren och ett under
hsten. Som tidigare diskuterats i teoridelen har markens fukthalt stor inverkan fr markens resistivitet
och permittivitet.

Figur 133: Rengrd, trepol svep.

Den resulterande jordtagsimpedansen r hgre vid hstmtningen n vid mtningen under sommaren.

Figur 134: Rengrd, hgfrekvensmetoden upp.

136
Jordtagsimpedansen uppt r avsevrt mycket hgre under sommaren n under hsten.

Figur 135: Rengrd, hgfrekvensmetoden ner.

Impedanskurvorna av jordtagsimpedansen nert fljer inget induktivt eller kapacitivt mnster utan
pendlar upp och ner. Det finns drfr skl att misstro vrdena. Orsaken till detta r troligtvis hga
vrden p RH och RS , under sommarmtningen var vrdena 6461 respektive 9437 . Under hsten
var motsvarande vrden 8157 respektive 14920 . Utifrn tabell 2 ges att mtoskerheten ligger p
10% 2 d fr bde sommar och hstmtningen fr bde trepol svep och hgfrekvensmetoden.

Att mtningarna med trepol svep ger hgre jordtagsimpedanser under hsten n under vren fljer inte
att jordtagsimpedansererna uppt var avsevrt mycket hgre under sommaren. Detta frbryllar och
krver nya mtningar innan en eventuell korrigering av jordtag eller nedledare.

Skelleftehamn
Med Skelleftehamn avses en hgspnningsledning till Rnnskrsverken, som bestr av metallstolpar
med fyra ben, nedledare och topplina. Varje ben r frsett med ett jordtag.

137
Figur 136: Metallstolpe i Skelleftehamn.

Figur 137: Skelleftehamn, trepol svep. Stolpe 171, 289, 290 och 292.

138
Figur 138: Skelleftehamn, trepol svep. Stolpe 293, 295 och 296.

Det r svrt att dra en slutsats ifrn mtningarna med trepol svep, d mtmetoden inte r anpassad fr
metallstolpar med fyra ben, dr fackverket r sammanlnkat ovanfr markytan.

Figur 139: Skelleftehamn, hgfrekvensmetoden upp. Stolpe 171, 289, 290 och 292.

139
Figur 140: Skelleftehamn, hgfrekvensmetoden upp. Stolpe 293, 295 och 296.

Det verkar inte finnas ngra fel uppt hos ngon metallstolpe. Orsaken till detta r troligtvis att stolpen
r tillverkad av metall som kan fungera som nedledare, ven om den riktiga nedledaren inte ansluter
optimalt i topplinan.

Figur 141: Skelleftehamn, hgfrekvensmetoden ner. Stolpe 171, 289, 290 och 292.

140
Figur 142: Skelleftehamn, hgfrekvensmetoden ner. Stolpe 293, 295 och 296.

Alla jordtag har lga jordtagsimpedanser. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att inga fel kunde
hittas p kraftledningsstolparna i Skelleftehamn.

Stlberget
Med Stlberget avses en hgspnningsledning bestende av trstolpar med topplina, nedledare och
jordtag.

Figur 143: Stlberget, trepol svep.

141
Figur 144: Stlberget, hgfrekvensmetoden upp.

Stolparna 489;1 och 489;2 har ngot hga vrden p jordtagsimpedansen uppt. Men de versteg inte
50 vid ngon mtfrekvens.

Figur 145: Stlberget, hgfrekvensmetoden upp.

Inget av jordtagen hade en jordtagsimpedans ver 100 , vid ngon av mtfrekvenserna.

Bostadshus
Alla bostadshus som mttes r anslutna till lgspnningsntet via tre faser och en PEN-ledare som i
regel lper ifrn ett service skp en bit ifrn huset. PEN-ledaren r frbunden till jord via jordtag ute i
lgspnningsntet, detta jordtag kan ofta befinna sig ngra hundra meter ifrn huset. Ls mer om detta

142
i teoriavsnittet Distributionsnt 0,4 kV-24 kV.

Figur 146: Bostadshus, trepol svep.

Vi ser att ett flertal hus har hga resulterande jordtagsimpedanser vid hga frekvenser, notera att alla
hus har lga vrden vid lgre frekvenser.

Figur 147: Hgfrekvensmetoden, inkommande ledning.

Inget hus hade hgre jordtagsimpedans n 25 vid mtning ut mot ledningen med
hgfrekvensmetoden.

143
Figur 148: Hgfrekvensmetoden in mot hus med hga jordtagsimpedanser.

Merparten av husen hade mycket hga jordtagsimpedanser sett till enbart huset, utan den inkommande
ledningen.

Figur 149: Hgfrekvensmetoden in mot hus med lgre jordtagsimpedanser. Notera att matningen vid Mickes hus dljs av Jimmys.

144
Endast fyra hus hade jordtagsimpedanser som understeg 100 fr alla mtfrekvenser.

Appendix 14: Berkning av jordtagsimpedans vid stark strm och gnistbildning

clear all
%Det hr r ett traditionellt ytjordtag, vi tar hnsyn till gnistbildning
%p grund av att blixtstrmmen r mycket stark. Vi inleder med
%blixtstrmmens funktion i frekvensplanet.

fmax=1.2*10.^5; %500 kHz r hgsta tilltna frekvens fr RLC modellen som

anvnds, fr hgre frekvenser r nd blixt strmmen riktigt lg.

f=1:1:fmax;
w=2.*pi.*f;

I0=2.*10.^5;
n=0.93;
T1=19.*10.^(-6);
T2=485.*10.^(-6);

A=1./(1./T1+w.*i).*1./((1+(w.*T1./20).^2).^5);
B=0.07./(4.2./T1+w.*i).*exp(-w.*T1.*i./9)/((1+(w.*T1./50).^2).^5);
I=abs(I0./n.*(A-B).*exp(-T1./T2-T1.*w.*i));

%Nu till jordtagsimpedansen

rho=200; %[ohm/m], indata som beror av marken, kan ven bero av djupet.
e0=8.85.*10.^(-12); %(epsilon noll)
er=9; %Jordartens relativa permittivitet.
epsilon=e0.*er; %Permittiviteten.
u0=4.*pi.*10.^(-7);
E0=3.*10.^5; %Kritisk elektrisk fltstyrka hos jordarten.

l = 28; %Jordelektrodens lngd

r = 0.004; %Jordelektrodens radie

L=u0.*l./(2.*pi).*(log10(2.*l./r)-1);
C=2.*pi.*epsilon.*l.*(log10(4.*l./r)-1);
R=rho./(2.*pi.*l).*(log10(4.*l./r)-1);
Ig=E0.*rho./(2.*pi.*(R.*l)^2);
Rw=R.*l./((1+I./Ig)).^(1./2);

L1=L./l;
C1=C./l;
R1=Rw;
G1=1./R1;

gamma=(i.*w.*L1.*(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z0=(i.*w.*L1./(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z1=Z0.*coth(gamma.*l);
Z=abs(Z1);

figure(1)
plot(f,Z,'g');
%axis([0,fmax,0,50]);
xlabel('Frekvens [Hz]');

145
ylabel('Absolutbeloppet av jordtagsimpedansen [ohm]');
title('Jordtagsimpedansen om l = 28 m, r = 0,004 m');

Appendix 15: Fljeledare ifrn ett vindkraftverk

Vi rknar p en fiktiv situation dr all blixtstrm gr genom fljeledaren. Fljeledarens inimpedans

ska berknas, om den ansluts till ett jordtag i andra nden.

clear all
%Vi rknar p en fljeledare mellan ett vindkraftverk och en station,
%gnistbildning antas uppst. Ekvationerna tar hnsyn till antennverkan.

fmax=2.5*10.^5;
f=1:1:fmax;
w=2.*pi.*f;

I0=10.^5;
n=0.93;
T1=19.*10.^(-6);
T2=485.*10.^(-6);

A=1./(1./T1+w.*i).*1./((1+(w.*T1./20).^2).^5);
B=0.07./(4.2./T1+w.*i).*exp(-w.*T1.*i./9)/((1+(w.*T1./50).^2).^5);
I=abs(I0./n.*(A-B).*exp(-T1./T2-T1.*w.*i));

%Nu till jordtagsimpedansen

rho=10.^4; %[ohm/m], indata som beror av marken, kan ven bero av djupet.
rhoCu=1.72.*10.^(-8);
e0=8.85.*10.^(-12); %(epsilon noll)
er=9; %Jordartens relativa permittivitet.
epsilon=e0.*er; %Permittiviteten.
u0=4.*pi.*10.^(-7);
E0=3.*10.^5; %Kritisk elektrisk fltstyrka hos jordarten.

l = 800; %Fljeledarens lngd

r = 0.004; %Fljeledarens radie

L=u0.*l./(2.*pi).*(log10(2.*l./r)-1);
C=2.*pi.*epsilon.*l.*(log10(4.*l./r)-1);
R=rho./(2.*pi.*l).*(log10(4.*l./r)-1);
Ig=E0.*rho./(2.*pi.*(R.*l)^2);
Rw=R.*l./((1+I./Ig)).^(1./2); %Tar hnsynt till gnistbildning.

L1=L./l;
C1=C./l;
R1=Rw;
G1=1./R1;
RL1=rhoCu./(pi.*r.^2); %Fljeledarens lngsgende resistans.

%Vi betraktar fljeledaren som en transmissionsledning.

gamma=((RL1+i.*w.*L1).*(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z0=((RL1+i.*w.*L1)./(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);

%Fljeledaren ansluts till ett jordtag med jordtagsimpedansen Zb.

Rb=2;
Lb=0;
146
XL=w.*Lb;
Zb=Rb+i.*XL;

Z1=Z0.*(Zb+Z0.*tanh(gamma.*l))./(Z0+Zb.*tanh(gamma.*l));
%In impedansen hos fljeledare och jordtag.
Z=abs(Z1);

figure(1)
plot(f,Z,'b');
%axis([0,2.5.*10.^4,0,26]);
xlabel('Frekvens [Hz]');
ylabel('Jordtagsimpedans [ohm]');
title('Om l=800 m, rho=10^4 ohm/m, Zb=R+w.*L, R=2 ohm, L=0 H');

Appendix 16: Resulterande in impedans hos tre fasledare i tre enledarkablar

Fr att f en bild av impedansen rknar vi p en fiktiv situation dr all blixtstrm gr genom de tre
fasledarna.

clear all
%vi bortser ifrn gnistbildning. Ekvationerna tar hnsyn till antennverkan.
%Vi rknar p en fiktiv situation dr all blixtstrm frdelas symetriskt
%mellan fasledarna.

fmax=2.5*10.^5;
f=1:1:fmax;
w=2.*pi.*f;

I0=10.^5;
n=0.93;
T1=19.*10.^(-6);
T2=485.*10.^(-6);

A=1./(1./T1+w.*i).*1./((1+(w.*T1./20).^2).^5);
B=0.07./(4.2./T1+w.*i).*exp(-w.*T1.*i./9)/((1+(w.*T1./50).^2).^5);
I=abs(I0./n.*(A-B).*exp(-T1./T2-T1.*w.*i))./3;
%Vi rknar p en fiktiv situation dr all blixtstrm frdelar sig
%symetriskt ver de tre fasledarna.

%Nu till jordtagsimpedansen

u0=4.*pi.*10.^(-7);
E0=3.*10.^5; %Kritisk elektrisk fltstyrka hos jordarten.

l = 800; %Fljeledarens lngd

L1=3.8.*10.^(-7);
C1=2.1.*10.^(-10);
G1=0; %Konduktansen frsummas.
RL1=1.25.*10.^(-4); %Ledarens resistans per meter.

%Vi ser kabeln som en transmissionsledning.

gamma=((RL1+i.*w.*L1).*(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z0=((RL1+i.*w.*L1)./(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);

%Fasen ansluts till en last(t.ex. ett vindkraftverk) som skyddas av

147
%verspnningsskydd. Om verspnningsskyddet reagerar i tid ska
%blixtstrmmen ledas ner i ett jordtag istllet fr att g in i lasten.
Rb=2;
Lb=0;
XL=w.*Lb;
Zb=Rb+i.*XL; %Jordtagsimpedansen hos jordtaget vid verspnningsskyddet.

Z1=Z0.*(Zb+Z0.*tanh(gamma.*l))./(Z0+Zb.*tanh(gamma.*l));
Z=abs(Z1);
Zyttre=Z1./3;

figure(1)
plot(f,Zyttre,'g');
xlabel('Frekvens [Hz]');
ylabel('Jordtagsimpedans [ohm]');
title('Tre faser, l=800 m, Zb=R+w.*L, R=2 ohm, L=0 H');

figure(2)
plot(f,Zyttre,'g');
axis([0,2.5.*10.^5,0,26]);
xlabel('Frekvens [Hz]');
ylabel('Jordtagsimpedans [ohm]');
title('Tre faser, l=800 m, Zb=R+w.*L, R=2 ohm, L=0 H');

Appendix 17: Resulterande in impedans hos tre kabelskrmar

clear all
%Vi rknar jordtagsimpedansen hos de tre kabelskrmarna som ingr i var och
%en av de tre enledarkablarna mellan ett vindkraftverk och en station.
%Ekvationerna tar hnsyn till antennverkan.
%Vi rknar p en fiktiv situation dr all blixtstrm gr genom
%kabelskrmarna men frdelar sig symetriskt mellan dem.

fmax=2.5*10.^5;
f=1:1:fmax;
w=2.*pi.*f;

I0=10.^5;
n=0.93;
T1=19.*10.^(-6);
T2=485.*10.^(-6);

A=1./(1./T1+w.*i).*1./((1+(w.*T1./20).^2).^5);
B=0.07./(4.2./T1+w.*i).*exp(-w.*T1.*i./9)/((1+(w.*T1./50).^2).^5);
I=abs(I0./n.*(A-B).*exp(-T1./T2-T1.*w.*i))./3;
% Vi dividerar blixtstrmmen med tre fr att rkna med en situation r
%blixtstrmmen frdelas symetriskt mellan de tre kabelskrmarna.

%Nu till jordtagsimpedansen

rho=10.^4; %[ohm/m], indata som beror av marken, kan ven bero av djupet.
rhoCu=1.72.*10.^(-8);
e0=8.85.*10.^(-12); %(epsilon noll)
er=2.3; %Isoleringens relativa permittivitet.
epsilon=e0.*er; %Permittiviteten.
u0=4.*pi.*10.^(-7);
148
l = 800; %Fljeledarens lngd
r = 0.0091; %Fasledarens radie.
b = 0.0245;

L1=2.*10.^(-7).*log(2);
C1=2.*pi.*epsilon./(log(b./r));
G1=0;
RL1=6.*10.^(-4); %Kabelskrmens lngsgende resistans.

%Vi betraktar fljeledaren som en transmissionsledning.

gamma=((RL1+i.*w.*L1).*(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z0=((RL1+i.*w.*L1)./(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);

%Kabelskrmen ansluts till ett jordtag med jordtagsimpedansen Zb.

Rb=2;
Lb=0;
XL=w.*Lb;
Zb=Rb+i.*XL;

Z1=Z0.*(Zb+Z0.*tanh(gamma.*l))./(Z0+Zb.*tanh(gamma.*l));
%In impedansen hos fljeledare och jordtag.
Z=abs(Z1);
Zres=Z./3; %Resulterande jordtagsimpedansen av de tre kabelskrmarna.

figure(1)
plot(f,Z,'k');
xlabel('Frekvens [Hz]');
ylabel('Jordtagsimpedans [ohm]');
title('Om l=800 m, Zb=R+w.*L, R=2 ohm, L=0 H');

Appendix 18: Tv jordtagskonstruktioner

Jordtagsimpedansen fr en jordtagskonstruktion bestende av tta djupjordtag, sammanbundna av en

ringledare, som i sin tur lnkar till en nedledare via tv kopparlinor.

clear all
%Vi rknar p 8 djupjordtag som frbinds av en ringedadare,
%som i sin tur lnkar via tv jordelektroder till nedledaren. Vi utgr
%ifrn att blixtstrmmen r stark nog att orsaka gnistbildning.

%Blixtstrmmens funktion.
fmax=2.5*10.^5; %Blixtstrmmen r ofta frsumbar fr hgre frekvenser.
f=1:1:fmax;
w=2.*pi.*f;

I0=2.*10.^5;
n=0.93;
T1=19.*10.^(-6);
T2=485.*10.^(-6);

A=1./(1./T1+w.*i).*1./((1+(w.*T1./20).^2).^5);
B=0.07./(4.2./T1+w.*i).*exp(-w.*T1.*i./9)/((1+(w.*T1./50).^2).^5);
I=abs(I0./n.*(A-B).*exp(-T1./T2-T1.*w.*i));

%Vi beskriver jordtaget och markens egenskaper.

149
rho=200; %[ohm/m], indata som beror av marken, kan ven bero av djupet.
e0=8.85.*10.^(-12); %(epsilon noll)
er=9; %Jordartens relativa permittivitet.
epsilon=e0.*er; %Permittiviteten.
u0=4.*pi.*10.^(-7);
E0=3.*10.^5; %Kritisk elektrisk fltstyrka hos jordarten.

d = 2; %Djupjordtagens lngd.
r = 0.004; %Jordelektrodens radie.
N = 8; %Antalet djupjordtag.
D = 2; %Lngden hos linorna mellan ringledaren och nedledaren
l = 1; %Ringledarens lngd mellan djupjordtagen.

%Vi inleder med djupjordtagen Zdjup.

L=u0.*d./(2.*pi).*(log10(2.*d./r)-1);
C=2.*pi.*epsilon.*d.*(log10(4.*d./r)-1);
R=rho./(2.*pi.*d).*(log10(4.*d./r)-1);
Ig=E0.*rho./(2.*pi.*(R.*d)^2);
Rw=R.*d./((1+I./Ig)).^(1./2);

L1=L./d;
C1=C./d;
R1=Rw;
G1=1./R1;

gamma=(i.*w.*L1.*(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z0=(i.*w.*L1./(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z1=Z0.*coth(gamma.*d);
Zd=abs(Z1./N);

%Vi berknar jordtagsimpedansen ifrn ringedaren mellan djupjordtagen Zl.

Ll=u0.*l./(2.*pi).*(log10(2.*l./r)-1);
Cl=2.*pi.*epsilon.*l.*(log10(4.*l./r)-1);
Rl=rho./(2.*pi.*l).*(log10(4.*l./r)-1);
Igl=E0.*rho./(2.*pi.*(R.*l)^2);
Rw2=R.*l./((1+I./Igl)).^(1./2);

L2=L./l;
C2=C./l;
R2=Rw;
G2=1./R2;

gamma2=(i.*w.*L2.*(G2+i.*w.*C2)).^(1./2);
Z02=(i.*w.*L2./(G2+i.*w.*C2)).^(1./2);
Z2=Z02.*coth(gamma2.*l);
Zl=abs(Z2./N);

%Vi berknar ven jordtagsimpedansen ifrn jordledarna mellan ringledaren

%och nedledaren, ZD.
LD=u0.*D./(2.*pi).*(log10(2.*D./r)-1);
CD=2.*pi.*epsilon.*D.*(log10(4.*D./r)-1);
RD=rho./(2.*pi.*D).*(log10(4.*D./r)-1);
IgD=E0.*rho./(2.*pi.*(RD.*D).^2);
RwD=RD.*D./((1+I./IgD)).^(1./2);

L3=LD./D;
C3=CD./D;
R3=RwD;

150
G3=1./R3;

gamma3=(i.*w.*L3.*(G3+i.*w.*C3)).^(1./2);
Z03=(i.*w.*L3./(G3+i.*w.*C3)).^(1./2);
Z3=Z03.*coth(gamma3.*D);
ZD=Z3./2;

Z = abs((1./(Zd)+1./(Zl)+1./(ZD)).^(-1));

figure(1)
plot(f,Z,'r');
xlabel('Frekvens [Hz]');
ylabel('Absolutbeloppet av jordtagsimpedansen [ohm]');
axis([0,fmax,0,12]);
title('8 djupjordtag om 2 m sammanbundna av totalt 12 meter lina med r =
0.004 m');

Appendix 19: Optimering av ringledare med djupjordtag, fr kraftledningsstolpar

Erhlls genom:
gustav.lundqvist@afconsult.com

Appendix 20: Jordtagets vrderingsfunktion fr kopparlina eller jordspett i marken

clear all
%Det hr r ett traditionellt ytjordtag, vi tar hnsyn till gnistbildning
%p grund av att blixtstrmmen r mycket stark. Vi inleder med
%blixtstrmmens funktion i frekvensplanet.
fmax=2.5*10.^5; %Blixtstrmmen r ofta frsumbar fr hgre frekvenser.
f=1:1:fmax;
w=2.*pi.*f;

I0=2.*10.^5;
n=0.93;
T1=19.*10.^(-6);
T2=485.*10.^(-6);

A=1./(1./T1+w.*i).*1./((1+(w.*T1./20).^2).^5);
B=0.07./(4.2./T1+w.*i).*exp(-w.*T1.*i./9)/((1+(w.*T1./50).^2).^5);
I=abs(I0./n.*(A-B).*exp(-T1./T2-T1.*w.*i));

%Nu till jordtagsimpedansen

rho=200; %[ohm/m], indata som beror av marken, kan ven bero av djupet.
e0=8.85.*10.^(-12); %(epsilon noll)
er=9; %Jordartens relativa permittivitet.
epsilon=e0.*er; %Permittiviteten.
u0=4.*pi.*10.^(-7);
E0=3.*10.^5; %Kritisk elektrisk fltstyrka hos jordarten.

l = 40; %Jordelektrodens lngd

r = 0.004; %Jordelektrodens radie

151
L=u0.*l./(2.*pi).*(log10(2.*l./r)-1);
C=2.*pi.*epsilon.*l.*(log10(4.*l./r)-1);
R=rho./(2.*pi.*l).*(log10(4.*l./r)-1);
Ig=E0.*rho./(2.*pi.*(R.*l)^2);
Rw=R.*l./((1+I./Ig)).^(1./2);

L1=L./l;
C1=C./l;
R1=Rw;
G1=1./R1;

gamma=(i.*w.*L1.*(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z0=(i.*w.*L1./(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z1=Z0.*coth(gamma.*l);
Z=abs(Z1);

figure(1)
plot(f,Z,'g');
axis([0,fmax,0,12]);
xlabel('Frekvens [Hz]');
ylabel('Absolutbeloppet av jordtagsimpedansen [ohm]');
title('Jordtagsimpedansen om l = 40 m, r = 0,004 m');

F=Z*I'

Appendix 21: Jordtagets vrderingsfunktion fr djupjordtag vid ett vindkraftverk

clear all
%Vi rknar p ett antal djupjordtag som ansluts till ringledaren hos ett
%vindkraftverk, vi tar hnsyn till gnistbildning p grund av att
%blixtstrmmen r mycket stark. Vi inleder med blixtstrmmens funktion i
%frekvensplanet.

fmax=2.5*10.^5; %Blixtstrmmen r ofta frsumbar fr hgre frekvenser.

f=1:1:fmax;
w=2.*pi.*f;

I0=2.*10.^5;
n=0.93;
T1=19.*10.^(-6);
T2=485.*10.^(-6);

A=1./(1./T1+w.*i).*1./((1+(w.*T1./20).^2).^5);
B=0.07./(4.2./T1+w.*i).*exp(-w.*T1.*i./9)/((1+(w.*T1./50).^2).^5);
I=abs(I0./n.*(A-B).*exp(-T1./T2-T1.*w.*i));

%Nu till jordtagsimpedansen

rho=200; %[ohm/m], indata som beror av marken, kan ven bero av djupet.
e0=8.85.*10.^(-12); %(epsilon noll)
er=9; %Jordartens relativa permittivitet.
epsilon=e0.*er; %Permittiviteten.
u0=4.*pi.*10.^(-7);
E0=3.*10.^5; %Kritisk elektrisk fltstyrka hos jordarten.

l = 20; %Djupjordtagens lngd

r = 0.004; %Jordelektrodernas radie
152
N = 4; %Antalet djupjordtag

L=u0.*l./(2.*pi).*(log10(2.*l./r)-1);
C=2.*pi.*epsilon.*l.*(log10(4.*l./r)-1);
R=rho./(2.*pi.*l).*(log10(4.*l./r)-1);
Ig=E0.*rho./(2.*pi.*(R.*l)^2);
Rw=R.*l./((1+I./Ig)).^(1./2);

L1=L./l;
C1=C./l;
R1=Rw;
G1=1./R1;

gamma=(i.*w.*L1.*(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z0=(i.*w.*L1./(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z1=Z0.*coth(gamma.*l);
Z=abs(Z1./N);

figure(1)
plot(f,Z,'g');
axis([0,fmax,0,max(Z)+1]);
xlabel('Frekvens [Hz]');
ylabel('Absolutbeloppet av jordtagsimpedansen [ohm]');
title('Jordtagsimpedansen fr djupjordtag hos ett vindkraftverk');

F=Z*I'

Appendix 22: Berkning av jordtagets egenskaper vid blixtnedslag utifrn mtdata

clear all
%Koden nedan analyserar hur ett jordtag fungerar utifrn en mtning av dess
%jordtagsresistans Som kan erhllas genom trepol metoden, eller genom
%interpolering av dess impedanskurva utan gnistbildning.
%Det hr r ett traditionellt ytjordtag, vi tar hnsyn till gnistbildning
%p grund av att blixtstrmmen r mycket stark.

%Skriv in de data som du vet om det frdiga jordtaget.

R=10; %Uppmtt eller interpolerad jordtagsresistans.
l=40; %Jordelektrodens lngd.
r=0.004; %Jordelektrodens radie.
er=9; %Jordartens relativa permittivitet.

%Blixtstrmmens funktion i frekvensplanet.

fmax=2.5*10.^5; %Blixtstrmmen r ofta frsumbar fr hgre frekvenser.
f=1:1:fmax;
w=2.*pi.*f;

I0=2.*10.^5;
n=0.93;
T1=19.*10.^(-6);
T2=485.*10.^(-6);

A=1./(1./T1+w.*i).*1./((1+(w.*T1./20).^2).^5);
B=0.07./(4.2./T1+w.*i).*exp(-w.*T1.*i./9)/((1+(w.*T1./50).^2).^5);
I=abs(I0./n.*(A-B).*exp(-T1./T2-T1.*w.*i));

153
%Nu till jordtagsimpedansen
e0=8.85.*10.^(-12); %(epsilon noll)
epsilon=e0.*er; %Permittiviteten.
u0=4.*pi.*10.^(-7);
E0=3.*10.^5; %Kritisk elektrisk fltstyrka hos jordarten.

rho=2.*pi.*l.*R./(log10(4.*l./r)-1)

L=u0.*l./(2.*pi).*(log10(2.*l./r)-1);
C=2.*pi.*epsilon.*l.*(log10(4.*l./r)-1);
Ig=E0.*rho./(2.*pi.*(R.*l)^2);
Rw=R.*l./((1+I./Ig)).^(1./2);

L1=L./l;
C1=C./l;
R1=Rw;
G1=1./R1;

gamma=(i.*w.*L1.*(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z0=(i.*w.*L1./(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z1=Z0.*coth(gamma.*l);
Z=abs(Z1);

figure(1)
plot(f,Z,'g');
axis([0,fmax,0,max(Z)]);
xlabel('Frekvens [Hz]');
ylabel('Absolutbeloppet av jordtagsimpedansen [ohm]');
title('Jordtagsimpedansen om l = 40 m, r = 0,004 m');

F=Z*I' %Funktion som vi kan vrdera jordtaget efter.

Appendix 23: Egenskaper hos vindkraftverks jordtag vid blixtnedslag, utifrn mtdata

clear all
%Koden berknar den verkliga impedanskurvan vid blixtstrm och
%gnistbildning, markens resistivitet och vrdet p vrderingsfunktionen F.
%Egenskaperna gller den resulterande jordtagsimpedansen fr djupjordtagen
%vid ett vindkraftverk.

%Skriv in de data som du vet om det frdiga jordtaget.

R=50; %Genomsnittlig upmtt jordtagsresistans hos varje
djupjordtag.
r=0.004; %Djupjordtagens radie.
er=9; %Jordartens relativa permittivitet.
d = 28; %Djupjordtagens lngd
N = 4; %Antalet djupjordtag

%Blixtstrmmens funktion i frekvensplanet.

fmax=2.5*10.^5; %Blixtstrmmen r ofta frsumbar fr hgre frekvenser.
f=1:1:fmax;
w=2.*pi.*f;

I0=2.*10.^5;
n=0.93;
T1=19.*10.^(-6);
154
T2=485.*10.^(-6);

A=1./(1./T1+w.*i).*1./((1+(w.*T1./20).^2).^5);
B=0.07./(4.2./T1+w.*i).*exp(-w.*T1.*i./9)/((1+(w.*T1./50).^2).^5);
I=abs(I0./n.*(A-B).*exp(-T1./T2-T1.*w.*i));

%vriga egenskaper
e0=8.85.*10.^(-12); %(epsilon noll)
epsilon=e0.*er; %Permittiviteten.
u0=4.*pi.*10.^(-7);
E0=3.*10.^5; %Kritisk elektrisk fltstyrka hos jordarten.

%Djupjordtagen
rho=2.*pi.*d.*R./(log10(4.*d./r)-1) %Markens resistivitet.
L=u0.*d./(2.*pi).*(log10(2.*d./r)-1);
C=2.*pi.*epsilon.*d.*(log10(4.*d./r)-1);
R=rho./(2.*pi.*d).*(log10(4.*d./r)-1);
Ig=E0.*rho./(2.*pi.*(R.*d)^2);
Rw=R.*d./((1+I./Ig)).^(1./2);

L1=L./d;
C1=C./d;
R1=Rw;
G1=1./R1;

gamma=(i.*w.*L1.*(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z0=(i.*w.*L1./(G1+i.*w.*C1)).^(1./2);
Z1=Z0.*coth(gamma.*d);
Z=abs(Z1./N);

figure(1)
plot(f,Z,'g');
axis([0,fmax,0,max(Z)+5]);
xlabel('Frekvens [Hz]');
ylabel('Absolutbeloppet av jordtagsimpedansen [ohm]');
title('Jordtagsimpedansen fr djupjordtag hos ett vindkraftverk');

F=Z*I' %Funktion som vi kan vrdera jordtaget efter.

Appendix 24: Optimering av jordtag hos vindkraftverk, utan GEM

Erhlls genom:
gustav.lundqvist@afconsult.com

Appendix 25: Optimering av jordtag hos vindkraftverk, djupjordtagen fylls med GEM

Erhlls genom:
gustav.lundqvist@afconsult.com

155