You are on page 1of 15

En liten lathund

om

kvalitativ metod
med tonvikt
p
intervju

Sammanstlld av Anna Hedin,


Ht 1996, senast reviderat Ht 2011, C Martin
2

Innehllsfrteckning
Vad r kvalitativ metod och nr ska man anvnda den? 3
Vad ska man tnka p vid urval? 3
Vilka metoder kan man vlja bland? 4
Etiska aspekter 5
Vad ska man tnka p vid intervjuer? 5
Hur bearbetar man data? 7
Steg 1. Kodning i nyckelord 8
Steg 2. Att finna teman 8
Steg 3. Kodning av varje tema i underkategorier 10
Steg 4. Att ska efter mnster eller typer 11
Vad r resultat? 11
Hur presenterar man sina resultat 11
Hur kar man tillfrlitligheten i sina resultat? 12
Referenser 13
Bilaga: Kvaliteter i framstllningen som helhet - en hjlp fr 14
granskning av kvalitativa rapporter
3

Vad r kvalitativ metod och nr ska man anvnda den?


Valet av forskningsmetod beror alltid p vad man vill ha svar p i sin forskning.
Vissa frgor kan man bara f svar p genom kvalitativa studier. Dessa frgor rr
framfr allt mnniskors upplevelser av olika saker eller deras syn p verkligheten.
Man r intresserad av att beskriva, frklara och tolka (Ahrne, 2011). Kvalitet
kommer av det latinska "qualitas" som betyder beskaffenhet, egenskap, sort det
handlar allts om deskriptiva eller beskrivande aspekter.

I kvalitativa studier utgr man frn att verkligheten kan uppfattas p mnga olika
stt och att det fljaktligen inte finns en absolut och objektiv sanning. Man kan
drfr som forskare exempelvis inte sjlv formulera relevanta enktfrgor kring
forskningsomrdet som sedan kan besvaras och ge kvantitativ information. Den
kvalitativa metoden anvnds ocks med frdel explorativt dvs. nr man vet
vldigt lite i frvg om fenomenet eller frgestllningen (Malterud, 2009).

Kvalitativa studier omfattar ofta ett litet antal personer, men frsker i gengld
underska dessa desto djupare - the less is more (Mc Cracken, 1988). Man kan
drigenom inte generalisera p vanligt stt och anvnder inte heller siffror fr att
belysa omfattningen av fenomen (detta hindrar dock inte att man bde kan
anvnda sig av siffror och tabeller fr att gra sina resultat mer
lttverskdliga). De data man har utgrs istllet av ord och beskrivningar, dvs.
kvaliteter.

Forskningsprocessen r oftast induktiv, dvs. man utgr inte som vid deduktion
frn en teori som man frsker hrleda hypoteser frn som man sedan kan testa,
utan man frsker p basis av sina iakttagelser eller sina data komma fram till
en frklaring eller en modell av ngot.

I kvalitativ metod r forskaren sjlv ett viktigt redskap d det gller att samla in
och tolka data, metoden blir drfr i denna mening mer "subjektiv" n exv. ett
experiment (ven om man ocks i ett experiment pverkar frskspersonen p
fler stt n de avsedda).

Forskningsprocessen r i vrigt densamma som i kvantitativa studier. Man


startar allts ven hr med litteraturskningar fr att kunna beskriva
"forskningsfronten"
-
och lra sig mer om vad som redan r knt kring ens
_

forskningsfrga; man samlar in data, analyserar data, sammanstller resultaten


och diskuterar dem i ljuset av vad som tidigare var knt.

Vad ska man tnka p vid urval?


Som alltid styrs urvalsmetoderna av forskningsfrgan, varfr det inte gr att ge ett
exakt svar p denna frga. Syftet med en kvalitativ underskning r dock nstan
alltid att f en s bred och noggrann beskrivning som mjligt av det fenomen man
vill belysa, man kan drfr vlja personer som r s olika
4

varandra som mjligt fr att komma t bredden i uppfattningarna Urvalet grs ocks
grna s att man fr tag p personer som man tror har mycket att bertta om omrdet
som ska beskrivas. Man kan ocks fortstta att intervjua personer tills det inte
kommer fram ngra fler nya synpunkter. Antalet informanter r oftast f (5-10 r
inte ovanligt) eftersom man undersker var och en s detaljerat och inte heller syftar
till statistisk generaliserbarhet.

Vilka metoder kan man vlja bland?


Det vanligaste r semistrukturerade intervjuer med en person i taget, men man kan
ocks gra gruppintervjuer - fokusgrupper (Bylund et al, 1995; Halkier, 2010;
Wibeck, 2010) - dr upp till tta personer samtidigt kan intervjuas kring ngon
gemensam upplevelse eller gemensam livssituation.

Observationer av en situation eller en milj. Observationerna r oftast


ostrukturerade, dvs. man antecknar det som hnder allteftersom det hnder, s kallade
lpande protokoll. Man kan ocks gra strukturerade observationer, dr man i frvg
valt ut vissa observationskategorier som man studerar med hjlp av frekvens-
markeringar, helst ocks kombinerat med kommentarer kring vad som hnde.

Sorteringstekniker kan anvndas d man r intresserad av hur mnniskor uppfattar ett


visst omrde (exempelvis alla kontakter med sjukgymnaster eller sjukhuspersonal
under en lngvarig sjukdom) och vill gra underskningen p ett mer strukturerat och
standardiserat stt n genom intervjuer. Hr finns mnga olika tekniker (se Weller &
Romney, 1988). Ett exempel r att lta ngra personer skriva ned kortfattat
kronologiskt (eller bertta) om de hndelser man r intresserad av. Nr man ftt en
verblick ver vilka viktiga faktorer som berrs eller ingr i situationen, skriver man ut
dessa p sm kort och lter drefter informanterna sortera korten utifrn de
frgestllningar man har, (exempelvis sortera korten i tre hgar utifrn vad texten p
varje kort sger Dig om behandlingens vardagsnytta (1) mest nytta (2) mitt emellan (3)
minst nytta.

Dagbok dr ngra personer kontinuerligt utifrn i frhand givna instruktioner och


under en viss period skriver ned sin syn p den frga man r intresserad av.

Fallstudier (Yin, 2007) dr man ofta anvnder flera olika metoder fr att beskriva en
milj eller ngra personer med vissa gemensamma karakteristika (exempelvis
fibromyalgidiagnos) s noga som mjligt. Denna metod anvnds oftast inom
-
antropologi/etnografi men frekommer ven inom medicinsk forskning.

Att anvnda flera metoder/data rekommenderas ofta i kvalitativa studier - man fr d


en bredare belysning och kan se hur metoderna stdjer varandra, vilket kar
trovrdigheten. Att gra s kallas (metod/data)triangulering.
5
Etiska aspekter
Etiska aspekter r viktiga i alla underskningar, men kanske speciellt i kvalitativa
underskningar eftersom man dr har s f informanter och dessa ger s mycket
av sig sjlva. Man mste frskra sig om att informanterna inte kan identifieras
och att de inte riskerar att lida ngon skada av studien, detta kan ibland medfra
att man inte kan publicera allt som sagts. Man mste ocks respektera om
informanten sjlv sger att man inte f anvnda vissa delar av det han sagt.

Som alltid ska man vara rlig och ppen kring sin underskning. Allt deltagande
r frivilligt och informanterna mste ge sin tilltelse efter noggrann information.
Informationen ges helst skriftligt i god tid innan underskningen startar.
Informationsbrevet br innehlla:
vem man r, vad syftet r med intervjuerna/underskningen, att resultatet ska
behandlas konfidentiellt, att det r frivilligt att delta och han/hon kan avbryta nr
som helst, vem han/hon kan kontakta om han/hon undrar ngot, hur resultaten
ska publiceras/anvndas. Man br ocks grna erbjuda informanten att f ta del
av resultaten i ngon form. Ibland kan man behva komplettera intervjun i
efterhand (man kanske glmt att frga om ngot eller inte riktigt frstr ngot av
det informanten berttat) detta kan ocks framg av informationsbrevet.

Vad ska man tnka p vid intervjuer?


Frst lite praktiskt..
Det r anstrngande att intervjua, drfr br man disponera tiden s att man helst
bara gr en om dagen och tar sig tid att skriva rent denna innan man gr en
frmodligen bttre intervju nsta gng eftersom man kommer underfund med om
vad man borde frgat mer om och hur man kanske istllet skall stlla frgan.

Fr intervjuerna gller annars samma regler som fr andra samtal (Kvale &
Brinkman, 2009; Trost, 2005). Man behver exempelvis tnka p allmnna
grundlggande saker som lokalens utseende (man kan lta informanten sjlv vlja
lokal), p sin egen kldsel (vilket budskap vill jag frmedla och hur gr jag det),
p sitt eget upptrdande (personlig, men inte intim), p frberedelsen av
informanten (varfr man vill gra intervjun), tiden (ofta cirka 1-2 timmar), hur
intervjun kommer att g till, hur materialet ska behandlas, sekretess, anvndning
av bandspelare, att man kanske behver ta kontakt igen fr att komplettera ngot
man inte riktigt frsttt, att man skickar ett transkript eller en sammanfattning s
att informanten kan se om man uppfattat honom/henne rtt.
Fr sjlva intervjun gr man i frvg en intervjuguide med de frgor man mnar
stlla. Man provar ocks sin guide i en provintervju som man spelar in och
lyssnar av fr att se om man fr fram det man vill f fram och om man klarar att
f tillrckligt noggranna beskrivningar (om man kan flja upp). Ett tecken p att
man gjort en bra intervju r att informanten talar mer n man sjlv!
6

I kvalitativ metod anvnds oftast semistrukturerade intervjuer, dvs. intervjuer dr


man utgr frn frgeomrden snarare n exakta, detaljerade frgor.
Genom att ha ngra strre frgeomrden istllet fr mnga detaljerade frgor kan
man fra samtalet mer naturligt och lta personen sjlv i viss utstrckning styra i
vilken ordning olika saker kommer upp. Syftet med intervjuerna r att f en
persons syn p sin verklighet och man vill drfr att personen ska bertta s mycket
som mjligt utan att ledas av intervjuaren. Viktigt r att f vergngarna mellan
frgeomrdena att bli naturliga, exempelvis "Du sa att Din mamma inte brydde sig
s mycket om Din trning, hur var det med Din pappa?" istllet fr "Nu har vi
pratat om Din mamma, lt oss nu prata om Din pappa".

Frgorna man stller r ppna (bertta hur), och man ger mycket uppmuntran till
personen att sjlv utveckla sina svar genom vanliga uppmuntrandetekniker
(exempelvis Lind & Lisper, 1990; Rautalinko, 2007) och genom uppfljningsfrgor.
Extra viktigt r att flja upp vad informanten menar bde med det han berttar och
med de ord han anvnder exempelvis: "Sjukgymnasten var s omtnksam".
Fljdfrga:
"Omtnksam?" eller "hur menar Du d?" eller "Kan Du ge ett exempel p vad Du
menar med att hon var omtnksam"). Andra bra uppfljningsfrgor kan vara: "Kan
Du bertta mer om hur Du tnkte d sjukgymnasten gav Dig trningsschema.
"Det dr Du sa om sjukgymnastik var intressant - kan Du bertta mer om det?"
Nr det gller sjlva frgestllningarna kan man ha god hjlp av att skriva ner
exempel p lmpliga uppfljningsfrgor kring detaljer av frgeomrdena i sin
intervjuguide.
Man kan ocks anvnda speciella tekniker som:
Konkreta beskrivningar
Beskriv en typisk ...
Kan Du ge mig exempel p. ...
Om Du finge ndra p ngot, vad skulle Du ndra p?

Kontrastfrgor
Vilka r de tv till tre strsta skillnaderna mellan ... och ... ?
Bertta om ngon gng d Du knde Dig riktigt njd/missnjd

Frgor som rr knslor


Bertta vad Du r mest stolt ver
--
Bertta om hur det var sista gngen Du knde Dig riktigt rdd.

Personliga expert - frgor


Vilket rd skulle Du vilja ge till.?
Hur tror Du en idealisk ... skulle se ut?

Metaforer
Anvnd en bild fr att beskriva vad ... mest knns som.
Att vara p sjukhus r som att ....
7

Miniexempel
Bertta om en patient som Du inte riktigt lyckats med.
Bertta om ngon i personalen som verkligen visste vad omvrdnad innebr.

The grand tour exempelvis Bertta hur en vanlig dag ser ut frn det Du
stiger upp tills dess Du gr och lgger Dig!
Mini-tour: exempelvis Bertta precis hur det gr till d Du fr Din
behandling frn det d Du kommer in till sjukgymnasten till dess Du gr
drifrn!
"Stimulated recall": man anvnder ngot som hjlper informanten att minnas
exempelvis fotografier, filmer, freml, lokaler
Tystnad!
Se upp: Vissa ord kan vcka starka knslor och framkalla negativa reaktioner.
Stll bara en frga i taget. Undvik frmmande ord. Undvik att komplicera frgan

Till sist: Lyssna! Till orden, rytmen, tonen, betoningar, pauser, frndringar i
rytm, hostningar ... Iakttag kroppssprket.

Hur bearbetar man intervjudata?


Det frsta man behver tnka p r att bearbetning av intervjuer tar tid! Avstt
drfr lng tid fr detta arbetsmoment. Mycket av arbetet handlar om att
systematisera - detta r bara hrt jobb - men mycket handlar ocks om att f
distans till intervjuerna, lta dem "mogna', - och det kan man inte forcera.

Skriv frst ut hela intervjun p dator. Rkna med att en timmes intervju tar upp till
tta timmar att skriva ut! Skriv ner allt som sgs i intervjun och markera vad som
sgs av intervjuaren respektive informanten. Om informanten r mycket pratsam
och bubblar om irrelevanta saker som blommor och resan till Mallorca kan man
dock hoppa ver detta och bara kort kommentera vad man hoppat ver. Gr
transkriptet verskdligt med ny rad varje gng det byts talare, gr bred
hgermarginal fr anteckningar och minst 1,5 radavstnd till exempel. Bestm hur
Du kommer att transkribera till exempel skratt, pauseringar eller annat och ange
detta i Ditt metodavsnitt. Sk ocks grna frslag i litteraturen.
Gr flera kopior men bevara alltid originalet intakt. Arbeta enbart med
kopior!
Nr man drefter bearbetar sina data finns det inte ett stt att gra detta p,
snarare finns en uppsj metoder och det gller att vlja det som passar en sjlv
och ens data. Hr fr Du tips p ett enkelt grundlggande/nybrjarstt -
tillmpa det grna men kom bara ihg att detta inte r sttet med stort S. G
till metodreferenser fr preciseringar av Din analysmetod. Tex. Graneheim &
Lundman, 2004.
8

Steg 1. Kodning i nyckelord


Nr man ser sin intervju utskriven r ofta frsta reaktionen: "hur ska jag ngonsin
kunna f ut ngot av det hr. Man knner sig vervldigad och ltt frvirrad fr
texten r frn brjan volumins och svrgripbar. Det frsta steget r drfr att
reducera texten genom att analysera vad den egentligen handlar om. Detta gr
man genom att lsa igenom varje intervjutext ett par gnger och ta ut nyckelord
for vad den intervjuade berr, dvs. vad handlar det om. Enklast skriver man vid
genomlsningen nyckelord i marginalen fr vad informanten sade, exempelvis:

Intervjutext informant nr 1 Nyckelord


Frga. Hur kom det sig art Du ville bli sjukgymnast?

Svar. Jag ville ha ett jobb dr mm kunde trffa en massa mnniskor trffa mnga mnniskor.
och jag knde en sjukgymnast och hon berttade att det var ett fritt
jobb dr man kunde bestmma mycket sjlv. Det tyckte jag verkade fritt
passa mig bra. bestmma mycket sjlv
Kanske berodde det ocks p att jag alltid varit intresserad av idrott och
Sport och jag tnkte att som sjukgymnast kanske man kunde f ett jobb arbeta med idrottsskador
dr man fick arbeta med idrottsskador.
Jag vet inte. Men kanske berodde det ocks p jag ville ha ett jobb som meningsfullt
kndes meningsfullt. Ngot dr man fick hjlpa andra och dr man fr hjlpa andra
trffa mnga mnniskor. trffa mnga
mnniskor.

Gr grna ocks en sammanfattning av intervjun. Denna kan Du dels anvnda fr


att informanten sjlv ska kunna lsa igenom och se om Du uppfattat det hon sade
rtt dels fr Du sjlv en klarare bild av vad som var viktigt ngot som hjlper dig
i den fortsatta bearbetningen

S teg 2 - att finna teman.


Man fr vid den frsta genomgngen mnga nyckelord och fr att f verblick
behver man se vilka som passar ihop man letar efter teman.
Vad r d ett tema? Teman r den underliggande meningen i det informanten
berttar. Man behver stlla sig frgor som: Vad pratar informanten om?
Verkar det vara viktigt fr informanten? Kan jag hitta en sammanfattning eller
ngra ord som fngar den underliggande meningen? Vilka nyckelord kommer
ofta igen? Hur hr dessa ihop kan det finnas en underliggande dimension? Vad
kan orden st fr? Exempelvis en informant som ofta talar om att sjukgymnasten
inte hinner visa eller bertta, att det ofta ringer p telefonen eller ngon tar i
drren kan generera temat tidspress
9

Nr man letar efter teman kan man gra p olika stt. Nedan fljer tre frslag:
(l) Ska frutsttningslst genom hela texten som en helhet och titta p alla.
nyckelord - hur kan de hra ihop?
(2) Systematiskt ta intervjufrga fr intervjufrga men ocks ska i texten som
helhet fr ibland svarar informanten p den frga Du stllt i andra sammanhang.
(3) Utg frn Dina frgestllningar och ska genom texten efter svar p var och
en.
Oavsett vilken metod Du anvnder behver Du lsa igenom Dina intervjuer flera
gnger fr att kunna se vad det handlar om. Lt grna en annan person gra
samma och jmfr sedan vilka teman ni sett. Har ni sett ungefr samma kan Du g
vidare i Din analys, i annat fall diskuterar ni er fram till vilka teman som ni bda
kan vara verens om.

Tnk p att gra temana msesidigt uteslutande, dvs. nyckelorden med


vidhngande citat ska bara kunna klassificeras under ett tema. Temana ska vara
relevanta fr Dina frgestllningar och Du ska ta hand om allt Ditt intervjumaterial
p detta stt. Markera grna med genomlysningspenna de citat som ni anvnde fr
att bestmma respektive tema Vissa teman gr igen hos flera informanter - anvnd
samma temabeteckning p varje informant - lttast hller Du rtt p detta om Du
skriver temana kontinuerligt p ett separat papper, grna med ett citat som exempel
eller med en definition av vad Du rknat till temat.

Ge citaten i varje intervju en identitet, brja exempelvis med informantens


nummer drefter temats nummer och sist citatets lpnummer (se nedan).

Intervjutext informant nr l Tema


frga. Hur kom det sig att Du ville bli Sjukgymnast? Intresse fr mnniskor
trffa en massa
mnniskor (1:l:1)
Svar. Jag ville ha ett jobb dr man kunde trffa en massa mnniskor och
Arbetets egenskaper
fritt (1:2:2)
jag knde en sjukgymnast och hon berttade att det var ett fritt jobb bestmma mycket sjlv
dr man kunde bestmma mycket sjlv, det tyckte jag: verkade passa (1:2:3)
mig bra arbetets innehll
arbeta med idrottsskador
(1:3:4)
Kanske berodde det ocks p att jag alltid varit intresserad av idrott och arbetets egenskaper
Sport och jag tnkte att som sjukgymnast kanske man kunde f ett jobb dr
man fick arbeta med idrottsskador. meningsfullt (1:2:5)
arbetes innehll
Jag vet inte, men kanske berodde det ocks p att jag ville ha ett jobb som hjlpa andra (1:3:6)
kndes meningsfullt, ngot dr man fick hjlpa andra och dr man fr trffa intresse fr mnniskor
mnga mnniskor. kontakt med andra (l:l:7)

Som Du ser har intresse fr mnniskor ftt tv likadana citat - och man vet inte
vilka mnniskor informanten avser. Uppfljningsfrgor r allts viktiga - att
exempelvis sga mnniskor, med frgande rst fr ofta informanten att utveckla
vilka mnniskor hon avser, eller att sga mnniskor - hur tnker Du d?
10

Vidare ser Du att man kan ordna teman p olika stt. Det stt som exemplifieras hr
r inte sjlvklart. Vilket man vljer beror p vilka frgestllningar man har och man
kan behva gra om denna process mnga gnger innan man r njd med resultatet.

Steg 3. Kodning av varje tema i underkategorier


Nu r varje intervjutext nedbruten i ett antal teman och samma teman anvnda p
alla informanter.

Klipp ut alla citat (frn alla informanter) under varje tema. Genom markeringen
med personidentitet, tema och lpnummer p citaten kan Du ltt terfinna dem i
texten.

Lgg drefter citaten fr varje tema i ett kuvert (eller samla p ngot liknande
stt) och skriv temats namn och definition p utsidan.

G sedan igenom varje temas citat genom att lgga ut alla citaten p ett bord och
undersk dels om de alla kan hnfras till en dimension, dels om de beskriver olika
aspekter p samma dimension. Exv. flera informanter har berrt att de valt
sjukgymnastyrket fr att de har ett intresse fr mnniskor, men vissa talar om
kontakt med patienter, andra om kontakt med kollegor. Hr blir det tv
underkategorier p temat intresse fr mnniskor : (a) patientkontakt (b)
kollegiekontakt. Gr en ordentlig definition fr vilka Du sorterar i vilken
underkategori, ge grna en tillggskod s Du vet exakt vilken kategori du
klassificerat citatet som

Gr en separat lista med temats namn och definition, underkategoriernas namn och
definitionen samt vilka citat som rknas dit: ett facit.
Nu r det dags fr en tillfrlitlighetskontroll. Det kan du gra antingen genom s
kallad a) forskartriangulering eller b) interbedmarverifiering.
a) Diskutera analysen vid olika faser med en eller flera forskarkollegor och
uppn konsensus
b) Lt en annan person f en viss andel av Dina citat (om de r mnga) eller
allihop (om de r f), blanda de olika citaten och be sedan personen sortera dem i
rtt kuvert utifrn de definitioner som ni gjort. G sedan igenom de
kuvertinnehll Du ftt och jmfr med Dina egna listor (facit). Rkna
procentuell verensstmmelse (reliabilitet) genom att berkna antal
verensstmmelser/totalantal som sorterats, multiplicera med 100.

Oftast r verensstmmelsen ganska lg i brjan, kanske bara 50 - 70 %.


Diskutera d tillsammans de citat ni sorterat olika och frsk gemensamt
komma fram till ngot bttre. ndra definitionen, kuvertinnehll och listor
och lt ngon annan person gra om bedmningen utifrn de nya direktiven Nr
ni ntt ver 80 % verensstmmelse kan ni vara njda med er kategorisering.
11

Steg 4 - att ska mnster eller typer


I kvalitativa studier r man ute efter att p ett sammanhngande stt beskriva hur
mnniskor uppfattar ett visst fenomen. Man r ocks ofta ute efter att beskriva
variationer mellan olika personers upplevelser, kanske mellan mns och kvinnors.
Man kan ocks vara ute efter att beskriva en milj eller variationer mellan miljer.
Fr att gra detta behver man ska mnster och samband. Hur hnger saker ihop
- kan jag koppla olika teman till varandra och p s stt f en mer frstelig bild av
upplevelserna? Hur hr de ihop? Hr har man god hjlp av de teorier man tidigare
lst.
Variationer mellan personer beskrivs lttast om man sker finna vissa mnster
eller typer - dvs. vilka teman/kategorier verkar hra ihop? Pratar exempelvis alla
studerande om bde mnniskokontakt och arbetsinnehll eller r arbetsinnehllet
frenat med ngot annat tema? Detta kan man komma underfund med om man gr
stora versiktspapper dr man skriver ner personernas kod i ena kanten och teman
eller kategorier som rubriker, se exempel nedan:

Person Arbetsinnehll Intresse fr mnniskor Arbetsegenskaper


1 idrottsskador fritt, sjlvstndigt
2 trffa patienter, kollegor meningsfullt
3 handikappade patienter, anhriga. helheten meningsfullt

Att sammanstlla sina resultat s hr verskdligt p stora papper, i tabeller, i


korstabeller eller till och med rita dem underlttar
.
verblicken och analysen.

Vad r resultat?
Nedan ges exempel p vad som r resultat d man inte som i kvantitativa
studier, har siffror att komma med eller statistik.
De teman man funnit med illustrativa citat
De mnster man funnit
Nya begrepp
Hypoteser att prva i nya underskningar
Modeller fr hur saker kan hnga ihop

Hur presenterar man sina resultat?


Det centrala r att Dina lsare fr en klar bild av vad Du kommit fram till och blir
vertygad om att Du har varit noggrann och r trovrdig. Lsaren behver drfr
dels f veta:
hur Du gtt till vga i alla steg
vilken tillfrlitlighet Dina data har (validitet, reliabilitet)
vilka teman, kategorier, mnster eller typer Du kommit fram till och f se
exempel p vilka citat som Du bygger Dina analyser p. Lmpligt r att
begrnsa antalet illustrativa citat till cirka tv per kategori.
-
12

f se resultaten s verskdligt som mjligt - var phittig! Om Du jmfrt mn


och kvinnors uppfattning om vrdet av fysisk trning vid hjrtbesvr kan Du
exempelvis gra en bild/tabell/figur enligt nedan:
Mns syn Gemensam syn Kvinnors syn
Bra att f ta i Bra att ngon frvntar sig att man ska komma till Bra med gemenskap
ordentligt trningen
Musiken var bra

Man kan ocks frtydliga genom att stlla citat frn olika gruppers syn p samma
verklighet mot varandra exv. vad sger personal p lderdomshem om att arbeta i
hemtjnst och vad sger personalen i hemtjnst om att arbeta p lderdomshem:

Personal/lderdomshem Personal/hemtjnst

Vi jobbar inte alls p samma stt. Dom gr "Tror vi gr olika, hr bestmmer dom ver
kanske lite mer vad pensionrerna vill. Dom r pensionrerna och det gr inte vi. Pensionrerna
ju lite mer klara i huvudet. men det r ju inte har inget att sga till om hr. Vi fr inte klampa
dom som bor hr, om vra sger nej sa kan man in hur som helst, det r ju deras hem och hr ska
inte alltid ta det p allvar (hst 1993 inne) det ocks vara deras hem. Men hr r det
institutionsprgel fortfarande som vi frsker
arbeta bort. Hr lgger dom upp mat t dom p
en bricka punkt och slut. Vi dukar fram s fr
de ta sig fritt." (vr 1994 ute)

'"Blir ngot annat att komma in i deras hem p Sedan jobbar vi ju olika ocks. Man behver ju
inte bara rusa in och rusa drifrn, det tar lngre
deras villkor, man kommer ut i kket och tid fr oss, vi frgar hur mycket mat dom vill ha,
tycker det behvs stdas men det kan man ju om dom vill ha mer och s, bjuder runt kaffefatet
inte, det r ju bestmt vad man ska gra." s gr dom inte hrinne, dom bara stter fram.
Vi har ju lrt oss att man ska frga dom. (vr
(hst1993 inne
1994 ute

Hur kar man tillfrlitligheten i sina resultat?


Lt informanten lsa igenom en transkript/sammanfattning av intervjun
knner han igen sig? Vill han tillgga ngot?
Komplettera intervjun om det saknas viktiga saker eller om Du inte frstr.
Se till att intervjudata r "thick' - mnga uppfljningar under intervjun samt mnga
pstenden som underbygger varje tema.
Anvnd grna konsensus genom forskartriangulering
Berkna interbedmarverensstmmelse/verifiering fr kategoriseringarna.
Skriv frn brjan ned dina egna sikter p ett separat papper s att du hller kontroll
ver Dina frutfattade meningar.
13

Referenser

Ahrne, G. & Svensson, P. Handbok i kvalitativa metoder. Malm: Liber,


2011.
Bylund. E., Cedergren. L. & Hollo, A. Dialogen med patienten. En handbok att
samla in och ta tillvara patienternas erfarenheter, SPRI: 1995.
Coffey A. & Atkinson P. Making sense of qualitative data. London: Sage
Publications, 1996.
Graneheim, UH. & Lundman, B. Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve
trustworthiness Nurse Education Today, 2004; 24: 105-112.
Hamel J., Dufour S. & Fortin D. Case methods. Qualitative Research Methods
32. London: Sage Publications, 1993.
Halkier, B. Fokusgrupper. Malm: Liber; 2010.

Jacobsen, JK. Intervju. Konsten att lyssna och frga. Lund: Studentlitteratur, 1993.

Kvale S. & Brinkmann, S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:


Studentlitteratur, 2009.
Lanz A. Intervjumetodik. Den professionellt genomfrda intervjun.
Lund: Studentlitteratur, 1993.
Lindh, G. & Lisper, H-O. Samtal fr frndring. Lund: Studentlitterarur, 1990.

Materud, K. Kvalitativ metod i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur, 2009.


Mc Cracken G. The long interview. Qualitative Research Methods 13.
London: Sage Publications, 1988.
Miles M. & Huberman A. Qualitative data analysis. A sourcebook of new
methods. London: Sage Publications, 1984.
Rautalinko, E. Samtalsfrdigheter std, vgledning och ledarskap. Liber,
2007.
Riley J. Getting the most from your data. A handbook of practical ideas on how to
analyse qualitative data. Worchester: Billings & Sons Ltd. 1990.
Rubin H. & Rubin I. Qualitative interviewing. The art of hearing data.
London: Sage Publications, 1995.
Trost J. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur, 2005.
Vaughn S, Schumm J. & Sinagub J. Focus group interviews in education and
Psychology. London: Sage Publications, 1996.

Yin RK. Fallstudier: design och genomfrande. 1. uppl. Malm: Liber;


2007.
14

Bilaga
Kvaliteter i framstllningen som helhet - en hjlp vid granskning
av kvalitativa rapporter
Inspirerat av Staffan Larssons artikel i Nordisk pedagogik. nr 4, 1993.

1) Perspektivmedvetenhet
Verkligheten beskrivs alltid utifrn en utsiktspunkt. ett perspektiv - det finns m.a.o.
inre en verklighet utan mnga. Fakta r allts perspektivberoende och man behver
knna till perspektivet fr att kunna bedma trovrdheten i resultaten. Forskarens
perspektiv, frfrstelse behver framg av rapporten. Kan redovisas som en
verblick av forsknings lger. en beskrivning av den egna bakgrunden och varfr man
kom in p omrdet - ens intressen i forskningsomrdet vilken teori man valt. Man ska
allts klart kunna se vilka antaganden, vilken frfrstelse som ligger till grund fr
studien - detta gr att man kan bedma under vilka villkor resultaten kan vara giltiga.

2) Intern logik
Det ska finnas en rd trd - en harmoni mellan forskningsfrgor, antagande om hur
forskningen ska bedrivas och det studerade fenomenets natur. Datainsamling och
analys teknik samt besvarande av forskningsfrgorna. I resultatet ska diskussionen
utformas s att man dels kopplar tillbaka till problemstllningen och forskningslget
innan den egna studien, dels fr fram det kunskapstillskott de egna studierna givit p
ett tydligt stt.

3) Etiskt vrde
Krav p skydd fr de individer som medverkar. Finns noggranna regler. Vanligt i
kvalitativa beskrivande studier r att man anonymiserar individer, platser,
institutioner. Krav p att forskaren sjlv r hederlig och exv. inte frtiger
motstridiga fakta, omtolkar, svnger mellan hur han tilldelar olika saker vikt,
dljer sina syften.

Kvaliteter i resultaten
l) Innebrdsrikedom
Med kvalitativa studier syftar man till att gestalta ngot - innebrdsrikedomen blir
d en avgrande kvalitetsfaktor - beskrivningen ska vara "thick".

2) Struktur
verskdlighet i resultaten och reduktion av sdan komplexitet som gr resultaten
svrverskdliga. Tolkningarna ska ha pregnans inte vara suddiga det som r viktigt
mste lyftas fram. Resonemangen ska kunna g att flja det fr inte finnas logiska led
som r verhoppade. Det som r huvudsak och bisak ska vara ltt att se. Kravet p
struktur kan komma i konflikt med kravet p innebrdsrikedom.
15

3) Teoritillskott
Hur vl knyter studien an till tidigare teori och vad har studien tillfrt vad gller
teoritillskott? Data mste tolkas s att man lyfter fram det viktiga och allmnna i
dem. Finns det ngot teoretiskt inslag verhuvudtaget? Har man lyckats bidra med
ett tillskott till existerande teori? Diskuteras resultaten i relation till relevanta
studier?
Validitets kriterier
1) Argumentens "hllbarhet"
Klarar underskningens argument en prvning mot alternativa argument?

2) "Nytillskott"
Har man kommit med ngot nytt? Kan man se verkligheten p ett annat stt
med hjlp av dessa resultat? Har man skapat nya verktyg/begrepp, kan man
relatera en freteelse till ett sammanhang som gr den begriplig p ett nytt stt?
Kan resultaten anvndas av andra mnniskor d de tnker kring den underskta
freteelsen?

3) Empirisk frankring
Finns det en verensstmmelse mellan verklighet och tolkning? r tolkningen
man gjort av intervjuer klart frankrad i texterna - kan exv. kontrolleras genom en
oberoende bedmare tar en frdig tolkning och ska identifiera de informanter som
"passar" i tolkningen med hjlp av forskarens kriterier. Kan ngon annan se
samma sak som forskaren utifrn dennes kriterier? Verkar tolkningen rimlig fr
den grupp eller de personer som studerats? Triangulering: samstmmighet mellan
olika forskare eller kllor: exv. flera oberoende observatrer, olika metoder fr att
belysa samma sak.
3) Konsistens
r alla data omhndertagna p ett sdant stt att de gr ihop eller finns
motsgelser mellan olika delar i resultaten? Finns det en inre logik?

4) "Anvndbarhet"
Vilket vrde har resultaten fr praktiken? Hur har forskaren lyckats frmedla sina
resultat?
Skapar resultaten en grund fr samtal mellan mnniskor inom det studerade
fltet? Kan resultaten anvndas fr att kritisera det fr givet tagna? Kan man
bli fri frn frdomar och f nya gon?

You might also like