ESAB TRAINING & EDUCATION

TIG-svetsning
Innehll
Inledning................................................................... 3
Historik..................................................................... 4
Allmnt om TIG-svetsning...................................... 5
TIG-svetsningens princip.......................................... 7
Varfr anvnda TIG-metoden?................................ 7
Utrustning................................................................. 8
Strmkllan............................................................... 8
TIG-brnnare............................................................ 8
Gaskpa .................................................................... 9
Elektrod..................................................................... 9
Skyddsgas................................................................ 11
Argon....................................................................... 12
Helium..................................................................... 12
Argon/Hydrogenblandning..................................... 12
Skyddsgasflde........................................................ 12
Gaslins..................................................................... 13
Skyddsgaser fr TIG-svetsning............................... 14
Rotgas...................................................................... 14
Gasskydd vid svetsning av titan.............................. 15
Miljaspekter........................................................... 16
Svetsparametrar..................................................... 17
Svetsfel.................................................................... 18
Fogberedning vid rrsvetsning............................. 20
Vggtjockleken........................................................ 20
Tillsatsmaterial....................................................... 21
Olegerat och lglegerat stl.................................... 22
Rostfria och syrafasta stl...................................... 23
Aluminium och dess legeringar.............................. 24
vriga material....................................................... 24
Mekaniserad TIG-svetsning.................................. 26
Historik.................................................................... 26
Tillmpningar.......................................................... 26
Frdelar med mekanisering................................... 27
Smalspaltssvetsning (Narrow Gap)...................... 28
Introduktion............................................................ 28
Generella rekommendationer................................. 28
Summering.............................................................. 30
Svetsexempel............................................................ 30
Aluminiumsvetsning.............................................. 31
Aluminiumsvetsning med likstrm......................... 31
Exempel p aluminiumsvetsning........................... 33
Sakordsregister....................................................... 35
TIG-svetsning

TIG-svetsningen r en smltsvetsmetod som ftt sitt namn frn den engelska

benmningen Tungsten Inert Gas. Tungsten r den engelska benmningen p volfram,
elektrodens material. Det r det gamla svenska ordet tung sten som anvnds i eng-
elskan. Inert syftar till gasen som r inert, inaktiv och inte deltar i svetsprocessen
utan endast skyddar smltan och elektroden frn luftens skadliga inverkan. Gasen
pverkar ven hur jonisationen av atmosfren i ljusbgen fungerar. Ett annat namn r
GTAW som str fr Gas Tungsten Arc Welding, allts Gas-Volfram-Bg-Svetsning.
I Tyskland anvnds benmningen WIG, Wolfram Inert Gas. TIG-svetsningen ut-
mrks framfr allt av:

Hg svetskvalitet Frhllandevis lngsam metod,

Tunnvggiga material speciellt vid stora godstjocklekar
Allsidig metod, passar fr mnga Kan ibland svetsas utan tillsatsmaterial
olika material Ingen svetsrk
Jmn och slt svets Alla svetslgen
Inget sprut Ingen slaggbildning
Goda toleranser Tillfrd vrme r oberoende av
Koncentrerad stabil ljusbge tillsatsmaterialet.

3
 Ingen svetsrk
Alla svetslgen
Ingen slaggbildning
Tillfrd vrme r oberoende av tillsatsmaterialet.

Historik
Historik
Svetsmetoden utvecklades i brjan av 1940-talet Skrapstart var i brjan en allmn metod fr att
Svetsmetoden
i USA fr de svrsvetsade utvecklades i brjan av
metallerna magnesium 1940-talet
tnda ljusbgen, men i USA fravderisken
p grund svrsvetsade
fr att metallerna
sium
och och aluminium.
aluminium. Det var behov inom Det var behov finom
flygindustrin flygindustrin
froreningar som
i svetsgodset franledde
utvecklades HF- denna utveckli
som franledde denna utveckling. tndningen.
I brjan av 1950-talet var TIG-svetsningen helt
Den anvndes
accepterad frst med
som svetsmetod. Denhelium som skyddsgas. Sena
r idag mycket
utbredd i USA men ngot mindre vanlig i Europa.
gick man till argon som r billigare och i vissa avseenden
Tack vare sina mnga positiva egenskaper kom-
re skyddsgas.
mer TIG att Svetsningen utfrdes
vara en mycket viktig ursprungligen med l
svetsmetod
och med
ven elektroden
i framtiden. kopplad till pluspolen. S smningo
Under TIG-svetsningens frsta 20 r kallades


gick man
den frtill att svetsaNumera
argonsvetsning. lttmetaller
anvnds argon-med vxelstrm och

andragas
material medandra
till ett flertal elektroden kopplad
svetsmetoder. Argon- till minuspolen.
svetsning r drfr ej ett entydigt namn p en
Den anvndes frst med helium som skydds- I brjan svetsmetod. anvndes ren grafit eller ren volfram som e
material
gas. men man
Senare vergick det till har skett
argon som en utveckling
r billig- Frstp det omrdet
anvndes TIG enbartoch nu anvnds
fr manuell svets- legerade volfr
are och i vissa avseenden en bttre skyddsgas. ning men utvecklingen har hela tiden gtt mot
troder som har bttre egenskaper. mer mekaniserade utrustningar. TIG anvnds nu
Svetsningen utfrdes ursprungligen med lik-
Skrapstart
strm och med elektroden varkopplad i brjan en allmni metod
till pluspolen. fr att tnda ljusbgen,
robotar, rrskarvningsverktyg, tubinsvetsnings-men p.g.a. risken f
Sfroreningar
smningom vergick man till att svetsa
i svetsgodset utvecklades HF-tndningen. ltt- maskiner och lngdsvetsautomater fr att nmna
metaller med vxelstrm och senare andra mate- ngra exempel.
I brjan
rial med elektrodenavkopplad 1950-talet
till minuspolen.var TIG-svetsningen
Utveckling skerhelt accepterad
ocks av strmkllor, som auto-svetsmetod. Den
mycket utbredd
I brjan anvndes ren igrafit USA men
eller ngot mindre
ren volfram mater och vanlig i Europa.
kringutrustningar Tack
s att varekan
processen sina mnga positiv
som elektrodmaterial men det har skett en ut- anvndas i nya applikationer. Ny programvara
skaper kommer TIG att vara en mycket
veckling p det omrdet och nu anvnds legerade
viktig svetsmetod ven i framtiden.
fr styrning av svetsprocessen mjliggr en mer
Under TIG-svetsningens
volframelektroder som har bttre egenskaper. frsta 20 r kallades
kontrollerad svetsning.den fr argonsvetsning. Numera
argongas till ett flertal andra svetsmetoder. Argonsvetsning r drfr ej ett entydigt nam
svetsmetod.

4
 Allmnt om TIG-svetsning

Vid TIG-svetsning bildas en ljusbge mellan en Svetsningen kan utfras genom enbart ned-
icke smltande elektrod och arbetsstycket. Elek- smltning av svetsgodset men vanligare r att
trod, ljusbge, smlta och eventuell tillsatstrd tillsatsmaterial anvnds. Ofta fyller man upp
skyddas mot inverkan av luft med hjlp av g en in- fogar med tillsatstrden. Den kan ven tillfra
ert (kemiskt inaktiv) skyddsgas, vanligen argon. legeringsmnen i svetsgodset.
Luften innehller syre, kvve och fuktighet som Trden som inte r strmbrande tillfrs
inte fr komma in i processen. separat frn sidan. Till skillnad mot till exempel
Frst anvndes TIG enbart
Detfrvanligaste
manuell svetsning men utvecklingen
r att man har hela tiden gtt
anvnder likstrm mot mer
MIGsvetsning gr det drmed fritt att styra
mekaniserade utrustningar. TIG anvnds nu i robotar, rrskarvningsverktyg,
med elektroden kopplad till minuspolen, men fr tubinsvetsnings-
proportionen vrme/tillsatsmaterial.
maskiner och lngdsvetsautomater fr att nmna ngra exempel.
svetsning av lttmetaller anvnds oftast vxel- Det r viktigt att trdnden hlls skyddad hela
Utveckling sker ocks av strmkllor, automater och kringutrustningar s att processen kan
strm. Det r den oxiduppbrytande frmgan nr
anvndas i nya applikationer. Ny programvara fr styrning av svetsprocessen mjliggr en mer
tiden i gasatmosfren s att den inte oxiderar. Det
kontrollerad svetsning. elektronerna gr frn arbetsstycket till elektroden bsta r att trden frs in i kanten av smltbadet
som efterstrvas vid svetsning med vxelstrm. Det avslutad
Efter r viktigt att trdnden
svetsning skall man hlls
freskyddad
nsta hela tiden i gasat
Brnnaren kan ven anslutas till pluspolen till rar.
startDet bsta
klippa av denr att trden nden
oxiderade frs insiattkanten
ond- av smltbadet.
Allmnt om TIG-svetsningexempel vid aluminiumsvetsning (fr oxidupp- iga froreningar inte kommer in i smltbadet.
Efter avslutad svetsning skall man fre nsta start klippa av d
brytning) men det rekommenderas inte (man r Fr att brja svetsa
diga froreningar intemste
kommer ljusbgen tndas.
in i smltbadet.
Vid TIG-svetsning bildastvungen att anvnda
en ljusbge mellangrovaen ickeelektroder). Vrme-och arbetsstycket.
smltande elektrod Detta grs vanligen med en i strmkllan
Fr att brja svetsa mste ljusbgen tndas. Detta grs v
frdelningen
Elektrod, ljusbge, smlta och eventuell vidtillsatstrd
likstrmssvetsning frdelar
skyddas mot inverkan inbyggd
av luft med hjlp HF-generator.
av En hg spnning vid en
en inert (kemiskt inaktiv)
sig sskyddsgas,
att ungefr vanligen
70% av argon. Luftenutvecklas
effekten innehllervid inbyggd
syre, kvve
hgoch HF-generator.
fuk-
frekvens En hg spnning vid en hg frekvens (H
(HF) startar svetsningen.
tighet som inte fr komma in i processen.
pluspolen. Drfr vljer man normalt att koppla strmssvetsning k
Det vanligaste r att man anvnder likstrm med elektroden kopplad till minuspolen, men
elektroden kopplad till minuspolen och arbets- har tnt och stnge
fr svetsning av lttmetaller anvnds oftast vxelstrm. Det r den oxiduppbrytande frmgan
stycket
nr elektronerna gr frn till plus.
arbetsstycket till Vid vxelstrmsvetsning
elektroden som efterstrvas vid blirsvetsning med vx- Vid vxelstrm
frdelningen 50%-50%.
elstrm. Brnnaren kan ven anslutas till pluspolen t.ex. vid aluminiumsvetsning (fr oxid- varje gng strmm
uppbrytning) men det rekommenderas
Vid normal likstrmssvetsning
inte (man r tvungen att med elek-grova elektroder).
anvnda fr HF-generatorn
Vrmefrdelningen vid troden kopplad till frdelar
likstrmssvetsning minuspolen,
sig s attDCSP
ungefr(Direct
70% av effekten utveck-
las vid pluspolen. Drfr vljerStraight
man normalt att koppla
lad.
Current Polarity), grelektroden
elektronernakopplad
frntill minuspolen och
arbetsstycket till plus.elektroden
Vid vxelstrmsvetsning
till arbetsstycket.blir frdelningen
Detta ger dock50%-50%.
inte Ett annat stt at
Vid normal likstrmssvetsning med elektroden kopplad till minuspolen, DCSP (Direct
tillrcklig oxiduppbrytning vid aluminiumsvets- mot arbetsstycket
Current Straight Polarity), gr elektronerna frn elektroden till arbetsstycket. Detta ger dock
ning. Som en kompromiss anvnds drfr oftast ningen tnder ljusbgen. Detta
Vid likstrmssvetsning knner maskinen av anvnds p strmkllor som int
inte tillrcklig oxiduppbrytning vid aluminiumsvetsning. Som en kompromiss anvnds drfr
oftast vxelstrm fr vxelstrm
aluminium. fr aluminium. nrEn relativt
bgen ny och
har tnt metod r s d
stnger k Lift-arc.
av HF-gene- Elektroden stts mot ar
ratorn. Vid vxelstrmssvetsning slocknar ljus-
oskadlig strm flyter. Nr sedan elektroden lyfts tnds ljusbge
bgen varje gng
Skrapstart harstrmmen har en nollgenom-
den nackdelen att det kan verfras volfram t
gng varfr HF-generatorn mste vara konstant
- pol + pol nar sig skarpt p rntgenfilm. Lift-arc och HF lmnar ingen vo
inkopplad.
HF-tndningen
Ett annat stt att starta harrdenatt nackdelen att den kan stra radiokom
skrapa elektroden
rustning, t.ex. datorer,
mot arbetsstycket och lyfta oms dessa inte skyddas tillrckligt.
att tomgngsspn-
ningen tnder ljusbgen. Detta anvnds p igng
Efter att svetsningen har kommit strm- kas strmmen steg
e under en viss
kllor som instllbar
inte har tid. Detta kallas fr slope-up och det
HF (MMA-strmkllor).
e
komma till lge med sin kallad
En relativt ny metod r s Lift-arc.
svetspistol om Elek-
han svetsar manuellt.
+ - troden stts mot arbetsstycket och en mycket lg,
Ytterligare en frdel r att det inte blir en chockverkan p
oskadlig strm flyter. Nr sedan elektroden lyfts
elektrod. Hrigenom undviks att volfram sprutar ver p arb
tnds ljusbgen.
Elektroden r gjord av volfram som har s hg ven livslngden
Skrapstart har denpnackdelen
elektroden. att det kan ver-
smltpunkt att den inte smlter vid svetsningen Nr
fras slopen
volfram tillrarbetsstycket.
slut s har Detta
det bildats
avtecknarett smltbad och svets
Elektroden r gjord av volfram som har s hg smltpunkt att den inte smlter vid svets-
ningen (smltpunkt ca(smltpunkt
3400 C) omca den3400 C)verbelastad.
inte blir om den inte blir ver- kan utfras med eller utan pulsning
sig skarpt p rntgenfilm. Lift-arc och HF lm- av strmmen och den kan
belastad.
Svetsningen kan utfras genom enbart nedsmltning av svetsgodset men vanligare sens gng.
nar ingen volframinneslutning.
r att
tillsatsmaterial anvnds. Ofta fyller man upp fogar med tillsatstrden. Den kan ven tillfra
legeringsmnen i svetsgodset.
Trden som inte r strmbrande tillfrs separat frn sidan. Till skillnad mot t.ex. MIG-
svetsning gr det drmed fritt att styra proportionen vrme/tillsatsmaterial.

5
6
g
g

HF-tndningen har den nackdelen att den kan
g g
stra radiokommunikation och elektronikutrust-
ning, till exempel datorer, om dessa inte skyddas
tillrckligt.
Efter att svetsningen har kommit igng kas
strmmen steglst upp till det instllda vrdet
under en viss instllbar tid. Detta kallas fr slope-
up och det anvnds fr att svetsaren skall kom-
ma till lge med sin svetspistol om han svetsar
manuellt.
Ytterligare en frdel r att det inte blir en
chockverkan p elektroden om man har en kall
elektrod. Hrigenom undviks att volfram spru-
tar ver p arbetsstycket. Slope-up frlnger
ven livslngden p elektroden.
Nr slopen r slut s har det bildats ett smlt-
bad och svetsningen kan starta. Svetsningen kan
utfras med eller utan pulsning av strmmen
och den kan ven behva ndras under svetsens
gng.

LiftArc-tndningen inleds genom

LiftArc-tndningen inleds attgenom att Tryck in Tryck
knappen p brnnaren.
in knappen p brnnaren.
elektrodspetsen placeras exakt p den Elektroniken
elektrodspetsen placeras exakt p den Elektroniken kopplas kopplas nu in och nustyr
in och styr
punkt dr du tnker brja svetsa.
punkt dr du tnker brja svetsa. P P automatiskt hela startfrloppet.
automatiskt hela startfrloppet.
detta stt r du
detta stti rtt
r du lge nrlge
i rtt ljusb-
nr ljusb-Svetsstrm flyter inte
Svetsstrm i detta
flyter inteskede
i dettaochskede och
gen tnds. gen tnds. elektroden kan inte skadas.
elektroden kan inte skadas.
Elektroden r inte strmfrande,
Elektroden r inte s det s det
strmfrande,
LiftArc-tndningen
LiftArc-tndningen
LiftArc-tndningen
finns ingen risk fr inleds
inleds genom
kortslutning.genom
inleds att
genom att Tryck inTryck
att elektrodspetsen Tryck
knappen in knappen
ppbrnnaren.
in knappen p brnnaren.
brnnaren. Elektroniken kopplas nu in
placerasfinns ingen
exakt p risk dr
den punkt frdukortslutning.
tnker brja svetsa. P och styr automatiskt hela startfrloppet. Svetsstrm flyter
elektrodspetsen
elektrodspetsen
placeras placeras
exakt pexakt
den p
detta stt r du i rtt lge nr ljusbgen tnds. Elektroden
Elektroniken
den Elektroniken
kopplas kopplas
nu in ochnu styr
in och styr
inte i detta skede och elektroden kan inte skadas.
punkt dr
punkt
du tnker
dr du brja
tnker svetsa.
brja P
svetsa.
r inte strmfrande, s det finns ingen risk fr kortslut- P
automatiskt
automatiskt
hela startfrloppet.
hela startfrloppet.
detta
ning. sttdetta
r du stt
i rtt
r du lgei rtt
nrlge
ljusb-
nr ljusb-SvetsstrmSvetsstrm
flyter inteflyter
i detta
inteskede
i dettaochskede och
gen tnds. gen tnds. elektrodenelektroden
kan intekanskadas.
inte skadas.
Elektroden Elektroden
r inte strmfrande,
r inte strmfrande,s det s det
finns ingen finnsrisk
ingen
fr kortslutning.
risk fr kortslutning.

Lyft nu elektroden frn arbetsstycket, antingen rakt upp Nr du slpper knappen trder kraterfyllnadsfunktionen
eller genom att vicka den ver gaskpan. Elektroniken in. Strmmen snks och ljusbgen slocknar. Slopet den r
Lyft nu elektroden
knner Lyft
detta nu frnautomatiskt
ochelektroden
tnder arbetsstycket,
frn arbetsstycket, Nr du slpper
ljusbgen. Strm- Nr knappen
du slpper
anpassad trder trder
knappen
efter instllt strmvrde och blir p s stt hgre
antingen
men stigerrakt
antingen upp
till instlld eller
rakt genom
svetsstrm
upp
utanatt
eller genom att kraterfyllnadsfunktionen
att lmna spr av ju hgre svetsstrmmen
kraterfyllnadsfunktionen in. Strmmen
r. Detta fr att undvika svetsfel
in. Strmmen
wolfram i smltbadet. i avslutningen.
vicka den ver gaskpan. Elektroniken snks och ljusbgen slocknar. Slope-
vicka den ver gaskpan. Elektroniken snks och ljusbgen slocknar. Slope-
knner detta
knner och tnder
detta ochautomatiskt
tnder automatiskt tiden r tiden
anpassad efter instllt
r anpassad efter instllt
ljusbgen. Strmmen stiger till instlld
ljusbgen. Strmmen stiger till instlld strmvrde och blir
strmvrde och p sblirstt
p hgre
s sttjuhgre ju
svetsstrm utan att lmna spr
svetsstrm utan att lmna spr av av hgre svetsstrmmen r.
hgre svetsstrmmen r.Detta frDetta
att fr att
Lyft nu elektroden
wolfram Lyft
i nu elektroden
smltbadet.frn arbetsstycket,
frn arbetsstycket, Nr du slpper
undvika Nr du slpper
svetsfel knappen
i knappen
trder trder
avslutningen.
wolfram i smltbadet. undvika svetsfel i avslutningen.
antingenantingen
rakt upprakt
ellerupp
genom
eller att
genom att kraterfyllnadsfunktionen
kraterfyllnadsfunktionen
in. Strmmen
in. Strmmen
vicka denvicka
verden
gaskpan.
ver gaskpan.
Elektroniken
Elektroniken
snks ochsnks
ljusbgen
och ljusbgen
slocknar.slocknar.
Slope- Slope-
knner detta
knner och
detta
tnder
ochautomatiskt
tnder automatiskt tiden r tiden
anpassad
r anpassad
efter instllt
efter instllt
ljusbgen.
ljusbgen.
Strmmen Strmmen
stiger tillstiger
instlld
till instlld
strmvrde
strmvrde
och blir ochp sblirstt
p hgre
s sttjuhgre ju
svetsstrm
svetsstrm
utan att utan
lmna attspr
lmna av spr avhgre 6 svetsstrmmen
hgre svetsstrmmenr. Dettar. frDetta
att fr att
wolframwolfram
i smltbadet.
i smltbadet. undvika undvika
svetsfel svetsfel
i avslutningen.
i avslutningen.
 Det finns mnga parametrar att ta hnsyn till vid TIG anvnds i frsta hand fr svetsning av
svetsning till exempel: rostfritt och andra hglegerade stl samt fr
svetsning av icke jrnmetaller som till exempel
Pulsstrm aluminium, kopparlegeringar, inconel och monel.
Grundstrm mellan pulserna Exempel p material som gr bra att svetsa med
Tider fr puls- och grundstrm TIG r:
Ljusbgens spnning (=bglngd)
Svetshastighet
Det finns mnga parametrar att ta hnsyn till vid svetsning t.ex: Lglegerat ttat kolstl
Pulsstrm Svetslge Rostfritt stl
Grundstrm mellan pulserna
Eventuell pendling Syrafast rostfritt
Trdmatningshastighet
Tider fr puls- och grundstrm Duplex
Ljusbgens spnning (=bglngd) Inconel
Svetshastighet Dessa har olika betydelse fr processen och fr Monel
Svetslge att f ett bra resultat s mste alla dessa beaktas. Titan
Eventuell pendling Nr svetsningen skall avbrytas grs en nedto- Kopparlegeringar
Trdmatningshastighet ning av strmmen steglst frn svetsstrmmen Aluminium och aluminiumlegeringar
till noll. Detta grs fr att det inte skall bildas en Sllsynta svetsmetaller som till exempel
Dessa har olika betydelse fr processen och fr att f ett bra
krater vid avslutningen. Det kan annars bildas ett resultat s mste alla dessa
beryllium
beaktas. svetsfel som kallas pipe.
Nr svetsningen skall
Nravbrytas
bgengrs en nedtoning
slocknat av strmmen steglst
skall skyddsgasen efter- frnDen
svetsstrmmen
enda metallen som egentligen inte gr att
till noll. Detta grs frspola
att deteninte
tid,skall bildasp
beroende enstrmstyrka
krater vid avslutningen.
och elek- Detsvetsa
kan annars
r zink.bil-
das ett svetsfel som kallas pipe.
troddiameter, fr att skydda smltan och elektro- TIG-metoden r, efter fogberedning, anvnd-
Nr bgen slocknatden skall skyddsgasen
frn oxidation. efterspola en tid, beroende p strmstyrka
bar p ioch elek-alla godstjocklekar. Den har sitt
princip
troddiameter, fr att skydda smltan och elektroden frn oxidation. strsta anvndningsomrde i tunnare material ca
TIG-svetsningens princip 0,3-4 mm dr man ofta kan svetsa med stumsvets.
verhuvudtaget r TIG en metod dr man har
TIG-svetsningens princip en mycket god kontroll ver vrmetillfrseln
till arbetsstycket. P det sttet kan sm
detaljer svetsas som inte kunde ha svets-
ats med andra metoder som till exempel
- 3 MIG/MAG. Dr genomsvetsning av
materialet nskas som till exempel i rr
4
r TIG mycket bra.
1 2
5 Metoden ger ett mycket rent svets-
6 gods. Ofta blir svetsarna mycket jmna
+ och fint avrundade och den kan anvndas
7 dr det visuella utseendet r viktigt samt
dr det stlls stora krav p ytjmnhet till
1. Strmklla 5. Elektrod exempel i livsmedelsindustrin.
1. Strmklla 5. Elektrod
2. HF-generator
2. HF-generator 6. Ljusbge 6. Ljusbge TIG r jmfrt med MIG/MAG-svetsning och
3. Skyddsgas 7. Arbetsstycke
pulverbgsvetsning en lngsam metod, speciellt
3. Skyddsgas
4. Gaskpa 7. Arbetsstycke
p grvre material. Metoden har lgre strmstyrka
4. Gaskpa och lgre bgspnning och drfr blir effekt-
Varfr anvnda TIG-metoden? ttheten mindre. Den anvnds som sagt mest fr
tunnare material men kan anvndas fr grvre
Varfr anvnda TIG-metoden?
Frdelen med TIG jmfrt med andra metoder material efter fogberedning.
Frdelen med TIG jmfrt med andra
r den hga metoder rMetoden
svetskvaliteten. den hga kansvetskvaliteten.
anvn- Metoden kan kan kombineras med andra
TIG-svetsning
anvndas fr manuelldas
svetsning vid korta serier eller montagesvetsning,
fr manuell svetsning vid korta serier eller men den gr ven
svetsmetoder. Rotstrngen i en svetsfog kan ut-
utmrkt att mekanisera.
montagesvetsning, men den gr ven utmrkt att fras med TIG medan fyllnadsstrngarna utfrs
mekanisera. med till exempel MIG/MAG eller pulverbg-

9
 kan man inte anvnda sig av MIG/MAG-strmkllor fr de har en helt annan karakteristik
(konstantspnning).

U (V)
100

80
svetsning. Detta innebr att en tillfredsstllande TIG-metoden. Stora omrden inom mekaniserad
genomsvetsning av roten erhlles och att svets- TIG-svetsning r skarvning av rr och insvets-
hastigheten r hg.60 ning av rr i rrplattor till exempel i vrmevx-
Metoden anvnds mycket vid svetsning av ut- lare. Exempel p applikationer.
rustning till krnkraftverk
40 dr det av naturliga
skl stlls mycket stora krav p svetskvaliteten. Rostfria rr
Andra omrden dr TIG anvnds r i livsmedels- Duplexrr Bilden visar karakteristiken fr en TIG-
20 strmklla. Vid en frndring av strmmen
industrin och i den petrokemiska industrin, flyg- Titanrr
plansindustrin och militra industrier. Vid kvali- Kolstlrr blir det endast en liten frndring av spn-
tetsarbete inom offshoreindustrin
0 anvnds ocks Insvetsning av rr i rrplattor.
ningen.
0 100 200 300 400 500 I (A)

Det finns ocks dubbelstrmkllor som klarar bde vxel- och likstrmssvetsning. Fr nrva-
Utrustning rande finns det inga programmerbara dubbelstrmkllor. Om man vill ansluta t.ex. rrsvets-
eller tubinsvetsningsverktyg mste strmkllan ha en styrenhet fr detta. ESAB har PROTIG
och MECHTIG fr detta. De r i princip vanliga TIG-svetsstrmkllor baserade p inverter-
teknik (omriktare) som kompletterats med en datorenhet fr styrningen av processen.
g Strmkllan har PROTIG och MECHTIG fr detta. De r i
TIG-brnnare princip vanliga TIG-svetsstrmkllor baserade
Det finns olika strmkllor fr TIG-svetsning. p inverterteknik (omriktare) som kompletterats
Elektroden sitter fast i en spnnhylsa av koppar som verfr strmmen till elektroden.
Den enklaste man kan anvnda fr manuell med en datorenhet fr styrningen av processen.
Spnnhylsan
svetsning r en MMA-strmklla som anvnds
sitter fastklmd i en gaslins eller elektrodmunstycke. Runt denna sitter en gas-
med skrapstart. kpa Den har fr att rikta gasstrmmen
en karakteristik (kon- mot svetsen. Fr att stta i elektroden och byta elektrod finns
TIG-brnnare
Utrustning ett bakstycke som r ttat med en o-ring fr att ingen luft skall lcka in. Mellan gaskpan och
stantstrm) som passar TIG-svetsning.
Strmmen
Strmkllan r elektrodhllaren
instlld och skallsitter inte en ttningsring.
ndras Elektroden sitter fast i en spnnhylsa av koppar
Detta
Det finns olika strmkllor brnnarhuvud
fr TIG-svetsning. Den
nr man frndrar bgspnningen. Dremot kan kan sitta
enklaste manp
som en
kan manuell
anvnda
verfr TIG-brnnare,
fr manuell
strmmen robotarm
till elektroden. eller olika typer av
Spnnhyl-
svetsning r en MMA-strmklla som anvnds med skrapstart. Den har en karakteristik
man inte anvnda
(konstantstrm) automatiserade
sig passar
som maskiner t.ex. rrsvetshuvud.
av MIG/MAG-strmkllor
TIG-svetsning. san sitter fastklmd i en gaslins eller elektrod-
fr de har en heltr annan
Strmmen instlld karakteristik
Till detta
och (konstant-
skallbrnnarhuvud
inte ndras nr manrfrndrar munstycke.
kopplat en kabel
bgspnningen. Runt denna
fr
Dremot sitter en gaskpa
svetsstrmmen och fr
en att
slang fr skydds-
kan man inte anvnda sig av MIG/MAG-strmkllor fr de har en helt annan karakteristik
spnning). gastillfrseln. Beroende p anvnd strmstyrka kyls elektrodhllaren med ivatten eller luft
(konstantspnning).
rikta gasstrmmen mot svetsen. Fr att stta
fr att den inte skall bli fr varm elektroden elleroch byta elektrod
smlta. Arbetsstycke
U (V)
100 Anvnds vatten finns d tv ytterligare slangar fr finns ett bakstycke som r ttat Gaskpa
Gaskpa
med en o-ring fr att ingen luft
vattenkylning. Det blir ngot otympligare med Elektrodmunstycke
Elektrodmunstycke
80 skall lcka in. Mellan gaskpan
vattenkylning n med luftkylning men frdelarna r Spnnhylsa
Spnnhylsa
och elektrodhllaren sitter en
60 trots allt strre s det r vanligare ttningsring. med vattenkylning. Elektrod
Elektrod

40
Luftkylda brnnare tl, beroende p utfrande, ca
Detta brnnarhuvud kan sitta50- Ljusbge
Ljusbge
150 A medan vattenkylda klarar 250-600
p en manuell
Bilden visar karakteristiken
A. fr en TIG-brnnare,
TIG-
20 strmklla. Vidrobotarm Arbetsstycke
en frndring eller olika typer av automatiserade
av strmmen ma-
blir det endast en liten frndring av spn-
ningen.
skiner till exempel rrsvetshuvud.
0
0 100 200 300 400 500 I (A) Till detta brnnarhuvud r kopplat en kabel fr
svetsstrmmen och en slang fr skyddsgastillfr-
Bilden Det finns
visar ocks dubbelstrmkllor
karakteristiken som klarar bdeVid
fr en TIG-strmklla. vxel-
en och likstrmssvetsning. Fr nrva-
rande finns det inga programmerbara dubbelstrmkllor.
frndring av strmmen blir det endast en liten frndring Om manseln. Beroende
vill ansluta p anvnd strmstyrka kyls elek-
t.ex. rrsvets-
eller tubinsvetsningsverktyg mste strmkllan ha en styrenhet fr detta. ESAB har PROTIG
av spnningen. trodhllaren med vatten eller luft fr att den inte 11
och MECHTIG fr detta. De r i princip vanliga TIG-svetsstrmkllor baserade p inverter-
teknik (omriktare) som kompletterats med en datorenhet fr styrningen skall av bliprocessen.
fr varm eller smlta. Anvnds vatten
Det finns ocks dubbelstrmkllor som klarar finns d tv ytterligare slangar fr vattenkylning.
TIG-brnnare
bde Elektroden
vxel- och sitterlikstrmssvetsning.
fast i en spnnhylsa avFr nrva-
koppar som verfrDet blir ngot
strmmen otympligare med vattenkylning n
till elektroden.
randeSpnnhylsan
finns detsitter inga programmerbara
fastklmd dubbel-
i en gaslins eller elektrodmunstycke. med Runtluftkylning
denna sitter en mengas-frdelarna r trots allt strre
kpa fr att rikta gasstrmmen mot svetsen. Fr att stta i elektroden och byta elektrod finns
strmkllor. Om man vill ansluta till exempel s det r vanligare med vattenkylning. Luftkylda
ett bakstycke som r ttat med en o-ring fr att ingen luft skall lcka in. Mellan gaskpan och
rrsvets eller tubinsvetsningsverktyg
elektrodhllaren sitter en ttningsring. mste brnnare tl, beroende p utfrande, ca 50-150 A
strmkllan ha en styrenhet fr detta. ESAB
Detta brnnarhuvud kan sitta p en manuell TIG-brnnare, medan eller
robotarm vattenkylda
olika typer avklarar 250-600 A.
automatiserade maskiner t.ex. rrsvetshuvud.
Till detta brnnarhuvud r kopplat en kabel fr svetsstrmmen och en slang fr skydds-
gastillfrseln. Beroende p anvnd strmstyrka kyls elektrodhllaren med vatten eller luft
fr att den inte skall bli fr varm eller smlta.
Anvnds vatten finns d tv ytterligare slangar fr Gaskpa

vattenkylning. Det blir ngot otympligare med Elektrodmunstycke

vattenkylning n med luftkylning men frdelarna r Spnnhylsa
trots allt strre s det r vanligare med vattenkylning. Elektrod
Luftkylda brnnare tl, beroende p utfrande, ca 50- 8 Ljusbge
150 A medan vattenkylda klarar 250-600 A.
Arbetsstycke
 Gaskpa Ren volfram som vxelstrmselektrod har den
frdelen att den r billig och att det r ltt att for-
Gaskpor finns i mnga olika storlekar och utf- ma en bra avrundning i nden. Zirkoniumelek-
randen. Materialet r vanligen av aluminiumoxid trod anvnds mest vid vxelstrm.
(Al2O3), en typ av keramik. Materialet r avsett ESAB har testat olika elektroder med avseende
att klara av de temperaturer som bildas vid svets- p startegenskaper, skggbildning och stabilitet.
ningen. Den bsta visade sig vara lanthan ttt fljd av
Som regel vljs en gaskpa vars innerdiameter cerium. Dessa bda visade sig ha utmrkta start-
r ca 4 x elektroddiametern. Om man anvnder egenskaper, stabila ljusbgar och liten kragbild-
sig av en gaskpa som har en liten diameter fr ning.
man en strre utstrmningshastighet av gasen. Yttriumelektroden hade bra bgstabilitet och
Detta kan vara bra i lokaler med hg hastighet lite skggbildning jmfrt med torium men star-
p den omgivande luften. Genom att gasstrlen tegenskaperna var ngot smre. Torium r den
blir smalare s tcker dock inte gasskyddet lika vanligaste elektroden och den anvnder man till
stor ytaoch
inns i mnga olika storlekar ochutfranden.
det kan varaMaterialet
till nackdelr om likstrm.
det r av aluminiu-
vanligen
mycket varm svetsning och/eller ett knsligt
O3), en typ av keramik. Materialet r avsett att klara av de temperaturer somma- Toriumtillsatsen
bildas r dock svagt radioaktiv. Det-
ngen. terial. Strre gaskpa tcker strre yta men kr- ta har inte ngon strre betydelse vid svetsarbetet
el vljs en gaskpa varsver hgre instllning
innerdiameter r caav
4 xgasfldet.
elektroddiametern. Om man men man br iaktta frsiktighet med dammet vid
anvn-
en gaskpa som har en liten diameter fr man en strre utstrmningshastighet avDet r en bidragande orsak till att alter-
slipning.
a kan vara bra i lokaler Elektrod
med hg hastighet p den omgivande luften. Genom nativenattlantan och cerium har brjat anvndas.
Vid vxelstrm anvnds ren volfram eller vol-
blir smalare s tcker dock inte gasskyddet lika stor yta och det kan vara till nack-
Elektroden som anvndes vid TIG- och plasma- fram med zirkonium
r mycket varm svetsning och/eller ett knsligt material. Strre gaskpa tcker str-
svetsning r gjord av metallen volfram. Detta
krver hgre instllning av gasfldet.
fr att den inte ska smlta vid de temperaturer Rekommendationer
som frekommer vid processerna. Volframelek-
Strmart Elektrodtyp Anvnds vid t ex
trodens smltpunkt ligger s hgt som 3410C
som anvndes vid TIG- och plasmasvetsning r gjord av metallen volfram. Detta
och den har samtidigt god strm- och vrmeled- AC-svetsning: Ren volfram Aluminium
nte ska smlta vid de temperaturer som frekommer vid processerna. Volframelek- Zirkonium Magnesium Elec-
ningsfrmga. Lanthan tron
ltpunkt ligger s hgt som 3410C och den har samtidigt god strm- och vrme-
Elektroder fr TIG-svetsning finns tillgngliga DC-svetsning: Torium Monel
mga. i ett antal typer och dimensioner. Den som oftast Lanthan Stl
der fr TIG-svetsning finns
anvndstillgngliga i ett antalrtyper
vid TIG-svetsning och dimensioner.
av volfram legere- Den som Cerium Rostfritt
Koppar
nds vid TIG-svetsning radr av volfram legererad
med 2% toriumoxid (ThO2).med 2% toriumoxid (ThO 2 ). Kopparnickel
Brons
Bly
Mssing
Titan

Vid vxelstrm anvnds ofta ren volfram. En an-

elstrm anvnds ofta ren Elektroder fr TIG-svetsning
nanvolfram. En annan
typ av elektrod somtyp
oftaavanvnds
elektrodvid
som ofta anvnds
vxel- vid
r volfram med zirkonium
strm(ZrO 2). Det finns
r volfram med ven andra(ZrO
zirkonium typer2).avDet
oxider som har Innehll ca Frg-
Elektrod Beteckning
mrkning
ovas. Exempel p detta finns ven andra
r lanthan, typer
yttrium ochavcerium.
oxider som har brjat
Ren volfram 99,8% grn WP
utprovas.
n med oxidtillsatserna till volframExempel p detta d
r att elektroden r kan
lanthan, yttrium
belastas med hgre strm
Torium 2% rd WT20
och
lta. Ytterligare frdelar r:cerium.
Zirkonium 0,8% brun (vit) WZ8
dning och tertndning Frdelen med oxidtillsatserna till volfram r
Lanthan 1% svart WL10
missionen underlttas att elektroden d kan belastas med hgre strm
Cerium 2% gr WC20
teten kar utan att smlta. Ytterligare frdelar r:
fram som vxelstrmselektrod har den frdelen att den r billig och att det r ltt
n bra avrundning i nden. Bttre tndning och tertndning
Zirkoniumelektrod anvnds mest vid vxelstrm. Man skall naturligtvis strva efter att anvnda
ar testat olika elektroder med avseende p startegenskaper, skggbildningsig
Elektronemissionen underlttas ochavsta-
rtt typ men det skall sgas att det inte gr
Bgstabiliteten
bsta visade sig vara lanthan cerium. Dessa bda visade sig ha utmrk- om man anvnder sig av fel elektrod
ttt fljd avkar s mycket
till AC- eller DC-svetsning. Exempelvis gr det
skaper, stabila ljusbgar och liten kragbildning.
elektroden hade bra bgstabilitet och lite skggbildning jmfrt med torium men
aperna var ngot smre.
r den vanligaste elektroden och den anvnder man till likstrm. Toriumtillsatsen
gt radioaktiv. Detta har inte ngon strre betydelse vid svetsarbetet men man br
ktighet med dammet vid slipning. Det r en bidragande orsak till att alternativen
9
cerium har brjat anvndas. Vid vxelstrm anvnds ren volfram eller volfram med
utmrkt att anvnda zirkoniumelektrod till DC- Anvnd om mjligt kvalitetsgummi (till exem-
svetsning. pel butyl) i gasslangarna. (Mindre isdiffusion
Den vanligaste lngden p elektroderna r av gaser.)
175 mm. Av detta kan endast cirkaa g 140 mm Anvnd om mjligt gaslins.
utnyttjas i en brnnare med lngt bakstycke Se till att gasregulator och slangkopplingar r
och nnu mindre i en maskinbrnnare eftersom hela, tta och vl tdragna.
man inte kan stoppa in hela elektroden utan blir Fre svetsstart efter en lngre tids uppehll
tvungen att dela upp den i kortare lngder. Fre- skall gasen spolas extra lnge fr att riktigt
kommande diametrar p elektroderna r 0,5, 1,0, Anvnd korrekt
spoladimension
rent slangarp elektrodenmed mera.
fr strmstyrkan.
Slipa spetsen s att den fr en fin ytfinish, slipskiva med strre kornstorlek n 120 br ej
1,6, 2,4, 3,2, 4,0 och 6,4 mm. anvndas.

De vanligaste diametrarna r 1,6 mm och Elektrodspetsen skall slipas s att sliprnderna gr lngs med elektroden.
Frspolningstiden skall endast trnga undan luft-
Fr att undvika att elektroden spricker skall den brytas av rtt. Slipa ett hack med kanten av
2,4 mm. Dessa tcker de strmomrden som en slipskiva en i och gaskpan
bryt av den med ochen vid
tng. svetsstllet och den kan
I ndfall kan man sl av den med en hammare mot en skarp kant.
anvnds mest inom TIG. normalt sttas till cirka
Elektroderna skall hllas torra och rena genom 4 s.att frvara dem i originalfrpackningen.
Torium klarar vid dessa dimensioner ca 30- ligt. Lckage Efterspolningstiden mste vara lngre fr den
Luft fr inte komma i kontakt med elektroden vid svetsning. Gasfldet skall vara tillrck-
p slangar frstr elektroden fort.
skall skydda
180 A och det rcker till fr mnga frekom- Frspolningstid och specielltelektrod ochskallsmlta
efterspolningstid s lnge
vara tillrckligt lnga. att
Utsticket utanfr gaskpan skall hllas kort, om det r mjligt.
mande uppgifter. dessa hinner svalna s mycket att de
Hll gasslangarna s korta som mjligt och se till att de inte r spruckna. inte angrips
Vid svetsningen frbrukas elektroderna och Byt utav luften.
gasflaskan i tid.Om
(Lgt elektroden blir iblanlpt
tryck kad fuktighet gasen). eller fr
Anvnd om mjligt kvalitetsgummi (t.ex. butyl) i gasslangarna. (Mindre isdiffusion av
mste drfr slipas eller byta ut. Det bildas gaser.)skgg skall den genast bytas ut eller slipas om.
skgg p spetsen och ljusbgen blir mindre Anvnd om mjligt gaslins.
Se till att gasregulator och slangkopplingar r hela, tta och vl tdragna.
koncentrerad. Om man rkar doppa spetsen i Fre svetsstart Slipning efter en lngreav elektroden
tids uppehll skall gasen spolas extra lnge fr att riktigt spola
rent slangar mm.
smltbadet mste man ocks byta elektrod. En
dlig eller oslipad elektrod medfr stor risk frFrspolningstiden
Vid vxelstrmssvetsning
skall endast trnga undan luften iskall gaskpan elektroden inte
och vid svetsstllet
och den kan normalt sttas till ca 4 s.
slipas utanmste
frsmrad svetsning. Fr att frlnga livslngden Efterspolningstiden man vara formar elektroden
lngre fr den med och
skall skydda elektrod hjlp
smltaavs lnge att
p elektroden skall fljande iakttagas: svetsstrmmen genom att man kar strmmen
dessa hinner svalna s mycket att de inte angrips av luften. Om elektroden blir blanlpt eller
fr skgg skall den genast bytas ut eller slipas om.
s
mycket att en mjuk avrundning bildas i nden.
Slipning av elektroden
Anvnd korrekt dimension p elektroden frVid vxelstrmssvetsning
Man fr dock skallinte verbelasta
elektroden inte slipas utanfr
manmycket s attmed hjlp
formar elektroden
strmstyrkan. en storgenom
av svetsstrmmen kulaattbildasman karp elektroden.
strmmen s mycket att en mjuk avrundning bildas i
nden. Man fr dock inte verbelasta fr mycket s att en stor kula bildas p elektroden.
Slipa spetsen s att den fr en fin ytfinish,
slipskiva med strre kornstorlek n 120 br ej
anvndas.
Elektrodspetsen skall slipas s att sliprnderna
gr lngs med elektroden.
Fr att undvika att elektroden spricker skall
den brytas av rtt. Slipa ett hack med kanten Rtt
Rtt Fel
Fel Fel
Fel
av en slipskiva och bryt av den med en tng.
I ndfall kan man sl av den med en hammarevinkel. Vid likstrmssvetsning
Vid likstrmssvetsning skall elektroden slipasskalls attelektroden
man fr en spetsig slipas
elektrods
Den yttersta toppen br slipas av s att den inte smlts av och hamnar i svetsen. Den
och en viss

mot en skarp kant. att sman

r nmligen frdenen
tunn att intespetsig elektrod
tl ngon strm. ochren
Ett riktvrde viss
ca 0,5 mmvinkel.
p toppen av elek-
troden men det mste bestmmas frn fall till fall. Ljusbgens utseende och svetsens intrng-
Elektroderna skall hllas torra och rena genomning pverkas
Denngot yttersta toppen br slipas av s att den inte
beroende p hur mycket man tar av toppen.
att frvara dem i originalfrpackningen. smlts av och hamnar i svetsen. Den r nmligen
Luft fr inte komma i kontakt med elektroden s tunn att den inte tl ngon strm. Ett riktvrde
vid svetsning. Gasfldet skall vara tillrckligt.14 r cirka 0,5 mm p toppen av elektroden men det
Lckage p slangar frstr elektroden fort. mste bestmmas frn fall till fall. Ljusbgens ut-
Frspolningstid och speciellt efterspolningstid seende och svetsens intrngning pverkas ngot
skall vara tillrckligt lnga. beroende p hur mycket man tar av toppen.
Utsticket utanfr gaskpan skall hllas kort, Det finns bra hjlpmedel fr att slipa elektro-
om det r mjligt. den s att man alltid r garanterad samma vinkel.
Hll gasslangarna s korta som mjligt och se Dessa slipmaskiner r ocks frsedda med slip-
till att de inte r spruckna. skiva av diamant som inte frorenar elektroden.
Byt ut gasflaskan i tid. (Lgt tryck kad fuk- Slipmaskinerna skall vara frsedda med utsug
tighet i gasen). eftersom torium r svagt radioaktivt.

10
 Spetsvinkeln br hllas konstant vid varje Val av elektrodstorlek
svetstillflle s att inga obehagliga verraskning-
ar uppstr. Det r viktigt att vinkeln r samma Elektroddimension vljs efter den strm man
Det finns bra hjlpmedel fr att slipa elektroden s att man alltid r garanterad samma vin-
runt om s att ljusbgen inte drar snett. anvnder. Som regel br en s klen elektrod som
kel. Dessa slipmaskiner r ocks frsedda med slipskiva av diamant som inte frorenar elek-
Fr elektroder med diameter under 2,5 mm
troden. Slipmaskinerna skall vara frsedda med utsug eftersom torium r svagt mjligt anvndas fr att erhlla en koncentrerad
radioaktivt.
Spetsvinkeln kan lngden
br hllas p spetsen
konstant vid varje vara 2 x diametern
svetstillflle ljusbgeverrask-
s att inga obehagliga och drigenom mindre smltbad och
(car45).
ningar uppstr. Det Fr
viktigt attelektroder ver 2,5
vinkeln r samma mmom
runt skall lng-
s att djupare
ljusbgen intrngning.
inte drar snett. Vljs en fr grov elektrod
Fr elektroderden
medvara 1,5 x under
diameter diametern
2,5 mm(cakan
45).
lngden p spetsen vara fr den anvnda
2 x diametern (ca strmmen fs en instabil ljus-
45). Fr elektroder ver 2,5
Detta kanmm skall
vara ettlngden vara 1,5 x diametern
bra utgngsvrde att brja(ca 45).
bge. Fljande kan tas som riktvrden:

Elektrod- Ren 0,8% 2%

diameter volfram zirkonium torium
D< 2,5 mm
D> 2,5 mm mm A (AC) A (AC) A (DC)
gg 0,5 5-15 5-20 5-20
1,5 x D 1,0 10-60 15-80 20-80
2xD 1,6 50-100 70-150 80-150
2,4 100-160 110-180 120-220
Spetsen skall slipas av
3,2 130-180 150-200 200-300
Detfinns
Det finnsbra
brahjlpmedel
hjlpmedelfr frattattslipa
slipaelektroden
elektrodenssattattman
manalltid
alltidrrgaranterad
garanteradsammasammavin-vin-
kel.Dessa
kel. Dessaslipmaskiner
slipmaskinerrrocksocksfrsedda
frseddamed medslipskiva
slipskivaavavdiamant
diamantsom sominte
intefrorenar
frorenarelek-
4,0
elek-
180-230 180-250 250-400
troden.Slipmaskinerna
troden. Slipmaskinernaskall skallvara
varafrsedda
frseddamedmedutsug
utsugeftersom
eftersomtorium
toriumrrsvagtsvagtradioaktivt.
radioaktivt.
Spetsvinkelnbr
Spetsvinkeln brhllas
hllaskonstant
konstantvid vidvarje0,1
varje - 0,2 xss
svetstillflle
svetstillflle Dattattingaingaobehagliga
obehagligaverrask-
verrask-
ningaruppstr.
ningar uppstr.DetDetrrviktigt
viktigtattattvinkeln
vinkelnrrsamma
sammarunt
runtom omssattattljusbgen
ljusbgeninte intedrar
drarsnett.
snett.
Frelektroder
Fr elektrodermedmeddiameter
diameterunderunder2,5 2,5mm
mmkankanlngden
lngdenppspetsen
spetsenvara vara2 2x xdiametern
diametern(ca Skyddsgas
(ca
45).Fr
45). Frelektroder
elektroderver
ver2,5
2,5mm mmskall skalllngden
lngdenvara
vara1,5
1,5x xdiametern
diametern(ca (ca45).
45).
Detta kan vara ett bra utgngsvrde att brja med men i vissa fall kan man behva ndra
medstyra
vinkeln fr att kunna mensvetsningen
i vissa fall optimalt.
kan man behva ndra vin- Vid svetsningen skall elektroden, smltbadet och
keln
En strre vinkel gerfr att intrngning
kad kunna
D<2,5
D< styra
2,5 mmvid
mm svetsningen
hg strm. D> D>2,5
optimalt.
ven
2,5mm
mm
svetsens breddden omgivande
ndras med vin- heta metallen skyddas mot luft.
keln. En strre vinkel ger kad intrngning vid hg Det bildas oxider och nitrider som resulterar i en
Bredden minskar med
strm. kande
ven vinkelbredd
svetsens och det r1,51,5
ndras jux xDnaturligt
D
med eftersom ljusbgen
vinkeln. blir om
dlig svets mer luften fr tilltrde. Ocks elek-
2 2x xDD
koncentrerad. Allmnt kan sgas att vid lgre strmstyrkor
Bredden minskar med kande vinkel och det r anvnds en spetsigare elektrod
troden frstrsoch fort om den inte skyddas av en
vid hgre strmstyrkor en trubbigare. Spetsenskall
Spetsen skallslipas
slipasavav
ju naturligt eftersom ljusbgen blir mer koncen- skyddsgas. Skyddsgasen har allts till uppgift att
Elektroden skall slipas s att bgen blir stabil. Man fr en stabil ljusbge om sliprnderna
trerad. Allmnt kan
gr lngs med elektroden och om den r jmnt sgas att vid lgre strmstyr-
slipad. Det r ocks viktigt att trnga undan
ytfinishen luften och dessutom vara kemiskt
r god.
0,1- 0,2
0,1 - 0,2x xDD
kor anvnds en spetsigare elektrod och vid hgre inaktiv. Dessa gaser kallas inerta gaser (del-
Detta
strmstyrkor
Dettakan
kanvaravaraettettbra
en trubbigare.
brautgngsvrde
utgngsvrdeattattbrja brjamed
medmenmeni vissa
i vissafall
fallkan
kanmanmanbehva
behvandra
gaser). Tv delgaser anvnds inom TIG-svets-
ndra
vinkeln frFel
vinkelnfr Elektroden
attkunna
att kunnastyra skall slipas
styrasvetsningen
svetsningen optimalt.s att bgen Rtt
optimalt. blir sta- ningen, argon (Ar) och helium (He). Det finns
EnEnstrre
strrevinkel
vinkelger gerkad
kadintrngning
intrngningvid vidhg
hgstrm.
strm.ven
vensvetsens
svetsensbreddbreddndras
ndrasmed
medvin-vin-
keln.
keln. bil. Man fr en stabil ljusbge om sliprnderna ytterligare fyra delgaser nmligen neon, kryp-
gr lngs med elektroden och om den r jmnt
Bredden
Bredden minskar
minskar medmed kande
kande vinkel
vinkel och
och det
det rrjuju naturligt
naturligt eftersom
eftersom ljusbgen
ljusbgen blir
blir ton, xenon och radon men de anvnds inte. I spe-
mer
mer
koncentrerad.Allmnt
koncentrerad. Allmntkan kansgas
sgasattattvid
vidlgre
lgrestrmstyrkor
strmstyrkoranvnds
anvndsenenspetsigare
spetsigareelektrod
elektrodochoch
vidhgre
vid slipad.
hgre Detenenr
strmstyrkor
strmstyrkor ocks viktigt att ytfinishen r god.
trubbigare.
trubbigare. ciella fall skall ven rotsidan skyddas och d an-
gr
Elektrodenskall
Elektroden
grlngs
lngsmed
skallslipas
medelektroden
slipasssattattbgen
elektrodenoch ochomomden
bgenblirblirstabil.
denrrjmnt
stabil.Man
jmntslipad.
Manfrfrenenstabil
slipad.Det
stabilljusbge
Detrrocks
ljusbgeom
ocksviktigt
omsliprnderna
viktigtattattytfinishen
vndes antingen en inert gas eller en reducerande
sliprnderna
ytfinishenrrgod.
god.
gasblandning. Ett exempel p en reducerande
Fel
Fel Rtt
Rtt
rotgas r hydrogen (vte) i nitrogen (kvve).
Hydrogenet i gasen reagerar med syret och skyd-
dar p s stt svetsen. Hydrogeninnehllet r
litet, ca 5-10%.
Valet av skyddsgaser beror av mnga faktorer
som till exempel materialtyp, materialtjocklek,
svetslge, energibehov, svetskostnader och
Ostabil bge Stabil bge arbetsmilj. Gasen skall ven fungera som strm
och vrmeledare och br drfr ha passande
egenskaper. Gasen har ocks en kylande inver-
Ostabilbge
Ostabil bge Stabilbge
Stabil bge
kan p elektrod och smlta.
Som nmnts r helium och argon de mest
15
anvnda gaserna inom TIG, och de har lite olika
1515

11
egenskaper. Argon r ca 1,4 gnger tyngre n luft
emedan helium r cirka 8 gnger lttare. Frm-
gan att verfra strm och vrme skiljer ocks.
Intrngningsfrmgan pverkas av vilken gas
som anvnds.
Argon r ltt att jonisera och ljusbgsspn-
ningen r ca 10-15 volt. Helium andra sidan r
svrare att jonisera vilket gr att det blir svrare
att tnda och bgspnningen r ca 40 % hgre
vid samma ljusbgsavstnd.
Som ett resultat av den hgre bgspnningen
blir effekten (vrmeutvecklingen) hgre nr man
svetsar med helium.
Effekten P = U x I, dr P r effekten, U r spn-
ningen och I r strmmen.
Vid samma strm och bglngd blir allts
effekten strre d helium anvnds p grund av
den hgre bgspnningen.
Det finns ocks blandningar mellan argon och
helium i olika proportioner som d fr egen-
skaper som ligger ngonstans mittemellan. De
vanligaste blandningsfrhllandena r 30/70 %
och 70/30 %.
Argon
Den verlgset vanligaste gasen som anvnds r
argon. Den anvnds till svetsning av till exempel
lglegerat stl, rostfritt och nickellegeringar.
Argon finns till cirka 1% i luften och den utvinns
genom fraktionerad destillation. Det gr att den
r frhllandevis billig. Egenskaper hos argon:
Ltt att tnda
Stabil ljusbge
Relativt oknslig fr bglngdsvariationer
Billig
Tyngre n luft
Att den r mer oknslig fr bglngdsvariationer
n andra gaser gr att den passar bra fr manuell
svetsning dr det kan vara svrt att hlla en kon-
stant bglngd.
Argonet levereras komprimerat i behllare.
Dessa r av fyra olika storlekar med 5, 20, 40
respektive 50 liters volym. Gasen komprimeras
till ett tryck p 150 respektive 200 kg/cm2 bero-
ende p behllartyp.
P grund av de stora renhetskrav som stlls p
argonet fr behllarna inte tmmas helt. Fr att
kondens inte skall bildas i behllaren mste den
alltid ha ett visst vertryck. Detta fr inte under-
stiga 10 kg/cm2.
Helium
Helium och helium/argonblandning lmpar sig
bra vid svetsning av material med hg vrmeled-
ningsfrmga som till exempel koppar och alu-
minium. Man kan ocks anvnda den till grova
material och mekaniserad svetsning dr man kan
dra nytta av de hgre svetshastigheterna. Egen-
skaper hos helium eller argon/heliumblandning:
Ger djupare intrngning
Mjliggr hgre svetshastighet
Svetsar grvre material
r dyrare n argon
Svrare att tnda
Krver hgre flde av gas
r lttare n luft
Ger bttre vtning mot grundmaterialet.
Argon/hydrogenblandningar
Genom att tillstta hydrogen (H2) till argon fr
man en frhjning av bgspnningen och en mer
koncentrerad ljusbge. Detta mjliggr en kad
vrmetillfrsel och en mer koncentrerad svets-
profil. Argon-hydrogenblandningar anvnds vid
svetsning av austenitiskt rostfria stl samt nick-
elbaserade legeringar. Tillsatsen av hydrogen ger
hgre svetshastighet och djupare intrngning d
svetsen blir smalare. Detta hnger samman med
att strmvergngen avgrnsas till en mindre yta
p anoden (arbetsstycket). Vanliga blandnings-
frhllanden r 1-10% hydrogen. P grund av
metallurgiska effekter av hydrogen i svetsgodset
kan dessa blandningar inte anvndas till kolstl,
aluminium, koppar eller titan. Gasen anvnds
bland annat till lngdsvetsning av rr.
Skyddsgasflde
Hur effektiv skyddsgasen r i skyddshnseende
pverkas av mnga faktorer. Att faststlla ett
lmpligt skyddsgasflde mste gras frn fall till
fall med beaktande av alla de hr faktorerna. Na-
turligtvis strvar man efter att anvnda sig av ett
12
 Gaslins
Lngt utstick (stick-out) p elektroden och stora gaskpor krver hgre f
heterna tillter br man anvnda sig av en gaslins. Det r ett frnmligt
till ett laminrt gasflde som skyddar elektrod och smlta p ett effektiv

s litet flde som mjligt men som nd ger ett Detta innebr att:
tillrckligt skydd. Gasfldet kan minskas ca 50%
Ett utgngsvrde att starta med r cirka 8-10 Elektrodstickouten kan kas t
liter/minut vid normal svetsning. Vid till exem- vilket gr det lttare att flja s
och att komma t i trnga utry
pel varm svetsning mste gasfldet kas ngot
Risken fr svetsfel p.g.a. drag
medan det kan minskas vid kall svetsning. En
stor gaskpa gr g att man g mste ka fldet men
g
samtidigt tcker man strre del av svetsen. Detta innebr att:
Det mste allts vara ett visst minsta gasflde
fr att ge fullgod effekt men det fr heller inte Gasfldet kan minskas cirka 50%.
vara fr mycket. Dels slsas gas till ingen nytta Elektrodstickouten kan kas till 15-20 mm,
och dels kan skyddet frsmras. Dessutom blir vilket 18 gr det lttare att flja svetsfrloppet
svetsen kallare.
Ett utgngsvrde att starta med r ca 8-10 l/min vid normal svetsning. Vid t.ex. varm svetsning och att komma t i trnga utrymmen.
Ett fr stort flde kan frutom ejektorverkan
mste gasfldet kas ngot medan det kan minskas vid kall svetsning. En stor gaskpa Risken fr svetsfel p grund av drag minskar.
gr att
man mste ka fldet men samtidigt tcker man strre del av svetsen.
ge upphov till virvelbildning
Det mste allts vara ett visst minsta gasfldeSkillnad i gasen och
med
fr att ge fullgod ge upp-
och utan
Skillnad
effekt meddetgaslins.
men och utan gaslins.
fr heller
hov tillDels
inte vara fr mycket. attslsas
luftgas
kommer
till ingen in.
nytta och dels kan skyddet frsmras. Dessutom
blir svetsen kallare.
Om brnnarens lutning verstiger ca 30 fs
Ett fr stort flde kan frutom ejektorverkan ge upphov till virvelbildning i gasen och ge
upphov till attsamma
luft kommereffekt
in. att luft kan sugas in i gasatmo-
sfren.
Om brnnarens lutning verstiger ca 30 fs samma effekt att luft kan sugas in i gasat-
mosfren.
Pistollutning
10 Neutral
30

Fel Rtt Rtt Med

Med gaslins Med Utan gaslins Utan Utan
gaslins gaslins gaslins gaslins
SkillnaderSkillnader i densitet hos gasen/gasblandningen
i densitet hos gasen/gasblandningen har inverkan p instllt gasflde, en ltt gas
krver hgre har
fldeinverkan psom
instllt gasflde,
Anvndsen ltt
frgasett kr-
n tyngre gaser t.ex. argon. helium eller heliumbaserade gaser
s skall gasfldet kas ca 2-3 ggr. ChecklistaChecklista brafr ettSkillnad
gasskydd. med och utan gaslins
bra gasskydd.
ver hgre flde n tyngre
Omgivande luftstrmning kan frsmra gasskyddet, gaser
Rtt som
storaflde till
Rtt
dragiga exem-
flde eller svets-
fabrikshallar
ning utomhuspel kanargon. Anvnds
krva speciella helium
tgrder eller
t.ex. kat heliumbaserade
gasflde, och avskrmning fr att f ett
bra resultat.
Gaslckage Gaslckage Checklista fr ett bra gasskydd:
gaser s skall gasfldet kas cirka 2-3 gnger.
Indiffusion av luft i gasslangar
Indiffusion av luft i gasslangar
Gaslins Omgivande luftstrmning kan frsmra gas- Rtt flde
Lngt utstickskyddet,
(stick-out) p elektroden och stora
Rtt pistollutning
hgre
gaskpor krvereller
Rttflde.
pistollutning Gaslckage
stora dragiga fabrikshallar svets-Om omstndig-
heterna tillter br man anvnda sig av en gaslins. Det
Upptagning
r ett frnmligtavtillbehr.
Upptagning fukt iDenslangarna
avbidrar
fukt
under av stillestnd
i slangarna
Indiffusion luft iunder stillestnd
gasslangar
ning
till ett laminrt utomhus
gasflde kanelektrod
som skyddar krvaochspeciella p etttgrder till Rtt pistollutning
smlta effektivt
Tillrckligt tryckstt.
Tillrckligt i gasbehllaren
tryck i gasbehllaren
Upptagning av fukt i slangarna under stillestnd
exempel kat gasflde, och avskrmning fr att
Fr lng elektrodstickout
Fr lng elektrodstickout
Tillrckligt tryck i gasbehllaren
f ett bra resultat. Fr lng elektrodstickout
Gaslins Gaslins Gaslins
Detta innebr att:
Vattenlckage 50%.i brnnaren
caVattenlckage i brnnaren
Vattenlckage i brnnaren
Gaslins Gasfldet kan minskas
Drag i lokalen
Drag i lokalen
Elektrodstickouten Drag i lokalen
kan kas till 15-20 mm,
vilket gr det lttare att flja svetsfrloppet
Lngt utstick (stick-out) pkomma
och att elektroden och
t i trnga stora
utrymmen.
RiskenSkyddsgaser
fr svetsfel p.g.a. fr
Skyddsgaser
drag TIG-svetsning
minskar. fr TIG-svetsning
gaskpor krver hgre flde. Om omstndig-
Den mest
heterna tillter br man anvnda anvnda
sigDen mest
av en gasen r 99,99%
anvnda
gas- gasen rargon.
99,99% Den renare
argon. (och
Den dyrare)
renare (och99,995%
dyrare) argon
99,995%anvnds
argon
nr kraven p
nr gasens
kraven
lins. Det r ett frnmligt tillbehr. Den bidrar renhet
p r
gasens mycket
renhet stora
r som
mycket t.ex.
stora vid
som svetsning
t.ex. vid av titan.
svetsning av titan.
till ett laminrt gasflde som skyddar elektrod
och smlta p ett effektivt stt. GAS GAS AGA AGA Alfax Alfax
18
Argon 99.99%
Argon 99.99% Argon S Argon S Argon N40
Argon N40
Argon 99.995%
Argon 99.995% Argon SRArgon SR Argon U Argon U
Argon+0,03% NO
Argon+0,03% NO Mison 12 Mison 12 - -
Helium 99.995%
Helium 99.995% Helium Helium Helium UHelium U
70% helium+
70% 13
helium+ Helon 70 Helon 70 Inarc 17 Inarc 17
30% argon30% argon
30% helium+
30% helium+ Helon 30 Helon 30 Inarc 13 Inarc 13
 hglegerade stl, aluminiumlegeringar och kopparlegeringar skal
Som rotgas anvnds ren argon eller formiergas (90% N2+10%
set mest anvnda rotskyddsgasen. Formiergas r billigare n arg
g
formiergas bestms av materialets knslighet, dr hydrogenet i fo
rogenfrsprdning. Formiergasen anvnds till austenitiska rostfria
reagerar med syret och p s stt skyddar svetsen.
Vid rrsvetsning kan rret fyllas med gas. Om det r stora rrs

Skyddsgaser fr TIG-svetsning och fyllningen fr
Spolningstiden targasen
lng tid.
kan Det krvs
rknas ut ett visst antal volymbyten f
med formeln:
niv som r tillrcklig. Antalet volymbyten varierar frn fall till
Den mest anvnda gasen r 99,99% argon. Den men kan vara 5-10 st. Sm V xfyllningsvolymer
A krver fler byten n
Rotgas
renare (och dyrare) 99,995% argon anvnds nr
T =
Vid svetsning med full genomtrngning kan man beroende p material G behva anvnda
kraven p gasensgasskydd
renhet rven
mycket stora som till Spolningstiden
p baksidan. Det blir en ojmn fr gasen kan rknas ut med formeln:
Dr:och oxiderad svets om roten exponeras fr luf-
exempel vid svetsning av titan.
ten. Material som krver rotgasskydd r t.ex.
T =rostfritt, syrafast stl och titan. Vid svetsning av
tiden i minuter
hglegerade stl, aluminiumlegeringar och Vkopparlegeringar
= volymen i liter VxA
T=skall rotgas anvndas.
Dr:
Som rotgas anvnds ren argon eller formiergas (90% N2+10% G
A = antal volymbyten
H2). Argon r den verlg-
GAS AGA Alfax G = gasfldet i liter/minut
set mest anvnda rotskyddsgasen. Formiergas r billigare
T = tiden i minuter n argon. Valet mellan argon och
Argon 99.99% formiergas
Argon S bestms av materialets
Argon N40 knslighet, dr hydrogenet i formiergasen kan orsaka hyd-
Argon 99.995% rogenfrsprdning.
Argon SR Formiergasen
Argon U anvnds Vtill=austenitiska
volymen rostfria
i liter stl. Det r hydrogenet som
A Om
= det rvolymbyten
antal ett rr som skall svetsas
Argon+0,03% NO reagerar
Mison med
12 syret- och p s stt skyddar svetsen.
kan volymen rknas ut med formeln:
Helium 99.995% Helium Helium U
G =Om
Vid rrsvetsning kan rret fyllas med gas. gasfldet i liter/minut
det r stora rrsystem blir gaskostnaden hg
och fyllningen tar lng tid. Det krvs ett visst antal volymbyten fr att f ned2syrehalten till en
70% helium+ r xL
nivHelon
som70 Inarc 17
r tillrcklig. Antalet volymbyten varierar frn fall till Vfall= och mste provas fram
30% argon Om det r ett rr som skall svetsas 4 kan volymen rknas ut med fo
men kan vara 5-10 st. Sm fyllningsvolymer krver fler byten n stora.
30% helium+ Helon 30 Inarc 13 Dr:
V= r x L
2
70% argon = 3,14
Spolningstiden fr gasen kan rknas ut medd formeln:
= Rrets innerdiameter i decimeter
95% argon+ Tyron 5 Noxal 5 Dr:
L = Rrets lngd i decimeter
4
5% hydrogen
T= V x A = 3,14
90% nitrogen+ Naton 10
Dr: G
Supporting gas
10% hydrogen d = Rrets innerdiameter i decimeter
T = tiden i minuter
V = volymen i liter
L = finns
Det Rretsocks
lngdspeciella
i decimeter
anordningar fr att
A = antal volymbyten begrnsa gasen till omrdet fr svetsningen s att
Rotgas G = gasfldet i liter/minut det
Detinte gr t
finns mer gas
ocks n ndvndigt.
speciella Exempelvis
anordningar fr att begrnsa gasen till o
kan nmnas expanderbara gummittningar
det inte gr t mer gas n ndvndigt. Exempelvis som kan nmnas ex
Vid svetsning med Om full
detgenomtrngning
r ett rr som skallkan stts
man kan volymen
svetsas i ndarna
rknas utpmed
rren. Man
formeln: kan ocks anvnda
som stts i ndarna p rren. Man kan ocks anvnda olika typ
beroende p material behva anvnda gasskydd olika typer av skivor med gummittningar.
V= r x L ningar.
2

ven p baksidan. Det blir en ojmn4och oxide-

Dr:
rad svets om roten = exponeras
3,14 fr luften. Material
som krver rotgasskydd
d = Rrets rinnerdiameter
till exempel irostfritt,
decimeter
L = Rrets lngd i decimeter
syrafast stl och titan. Vid svetsning av hglege-
rade stl, aluminiumlegeringar och kopparlege-
Det finns ocks speciella anordningar fr att begrnsa gasen till omrdet fr svetsningen s att
ringar skall rotgas anvndas.
det inte gr t mer gas n ndvndigt. Exempelvis kan nmnas expanderbara gummittningar
Som rotgas anvndssom sttsren iargon
ndarnaeller
p formiergas
rren. Man kan ocks anvnda olika typer av skivor med gummitt-
(90% N2+10% H2ningar.). Argon r den verlgset mest
anvnda rotskyddsgasen. Formiergas r billiga-
re n argon. Valet mellan argon och formiergas En mycket anvndbar lsning r en speciell fixtur av metall s.k.
bestms av materialets knslighet, dr hydroge- rande backar med sm hl fr gastillfrseln. Den har dessutom d
net i formiergasen kan orsaka hydrogenfrsprd- rren s att de inte behver hftsvetsas. Fixturen leder ocks bort v
ning. Formiergasen anvnds till austenitiska
frhllanden rder runt om rret. Det blir inte samma kraftiga up
rostfria stl. Det r hydrogenet som reagerar med
ren anvnds.
syret och p s stt skyddar svetsen.
Vid rrsvetsning Enkan rretanvndbar
mycket fyllas med gas. r
lsning Om En mycket
en speciell fixtur avanvndbar lsning r
metall s.k. centrator som enhar
speciell
expande- fix-
det r stora rrsystem
rande blir
backargaskostnaden
med sm hlhg och tur av
fr gastillfrseln. Denmetall s kallad
har dessutom dencentrator som
frdelen att denhar expan-
lser fast
fyllningen tar lng tid.s Det
rren att dekrvs ett visst
inte behver derandeleder
antal Fixturen
hftsvetsas. backar
ocksmed sm hl
bort vrmen frungefr
s att gastillfrseln.
samma
volymbyten fr att frhllanden rder runttill
f ned syrehalten omenrret.
nivDet blirDen
inte har
samma kraftigaden
dessutom upphettning
frdelen av
attrret
den nr fixtu-
lser fast
ren anvnds. 20
som r tillrcklig. Antalet volymbyten varierar rren s att de inte behver hftsvetsas. Fixturen
frn fall till fall och mste provas fram men kan leder ocks bort vrmen s att ungefr samma
vara 5-10 st. Sm fyllningsvolymer krver fler frhllanden rder runt om rret. Det blir inte
byten n stora. samma kraftiga upphettning av rret nr fixturen
20
anvnds.

14
 Nitrogen/hydrogenblandningen r lttare n luft s den skall tillfras ovanifrn och utloppet
skall ligga nederst.
Fr att inte blanda argonet med luften fr detta inte tillfras fr snabbt. Detta r speciellt
viktigt vid sm volymer. Fr volymer mindre n 3 l br inte rotgasfldet verstiga 5 l/min. Det
kan vara bra att stta en diffusor inne i rret vid inloppet, exempelvis lta gasen sippra ut
genom mnga sm hl. Detta gr att det inte blir ngra virvelbildningar inne i rret.

Nr sedan ingen luft finns kvar och svetsningen
Nr sedan ingen luft finns kvar och svetsningen startat skall man fortstta att tillfra rotgas fr
att skerstllastartat
att ingenskall manin.fortstta
luft lcker Fldet fr att
docktillfra
inte vararotgas frdet bildas ett fr
s stort att

Eftersom argonet r tyngre n luft s skall

stort vertryck
detta tillfras att skerstlla
inne att ingen
i rret och trycker luft
ut smltan slcker in. Fldet
att det bildas fr skall det vara
valv. Normalt
ca 4-6 l/min. i nederdelen p rret. Argonet lgger
sig lngst ner och den lttare luften lgger sig ovanp. dock inte vara
Nr sedan s stort argon
ytterligare att dettillfrs
bildas s ett fr stort

trycks luften ut i utloppshlet. vertryck inne i rret och trycker ut smltan s

att det bildas valv. Normalt skall det vara cirka

4-6 liter/minut. 21


g Normalt anvnds inte rotgas om man svetsar


olegerade och lglegerade stl men det kan nd



erbjuda vissa frdelar. Man slipper gldskalet
somargonkanske mste slipas bort. Roten blir jmn
s skall detta tillfras iEftersom
nederdelenargonet r tyngre
p rret. n lgger
Argonet luft s skall detta och det pverkar hllfastheten positivt. Korro-
enEftersom
lgger sig ovanp.
argonet tillfras
Nr
r tyngre n iluft
sedan nederdelen
ytterligare p rret.
s skall argon
detta Argonet
tillfrs
tillfras s lgger
i nederdelensig sionsegenskaperna
Normalt anvnds inte Argonet
p rret. rotgas om manlgger frbttras. Smltan blir ocks
svetsar olegerade och lglegerade stl men det kan nd
lngst ner och den lttare luften lgger sig ovan- mer lttfluten.
sig lngst ner och den lttare luften lgger sig ovanp. Nr sedan ytterligare argon tillfrs s som kanske
erbjuda vissa frdelar. Man slipper Rotgasskydd
gldskalet kanmste
venslipas
anvndas
bort. Roten blir jmn
p. Nr sedan ytterligare argon tillfrs s och det pverkarnr
trycks hllfastheten
man
hydrogen positivt. Korrosionsegenskaperna
stumsvetsar plt. Riktvrden frbttras.
fr Smltan blir ocks
fixturen
trycks luften ut i utloppshlet. mer lttfluten. Rotgasskydd kan ven anvndas nr man stumsvetsar plt.
/nitrogen
luften ut i utloppshlet. r fljande:
Riktvrden fr fixturen r fljande:

mm

7
Dettaargon
utloppshl skall d ligga i toppen p rret fr6 att helt kunna drnera rret frn luft.
Sprbredd
Nitrogen/hydrogenblandningen r lttare argon
n luft s den skall tillfras ovanifrn och utloppet
5
skall ligga nederst. 4
3
Fr att inte blanda argonet med luften fr detta inte
hydrogen tillfras fr snabbt. Detta r speciellt
2
viktigt vid sm volymer. Fr volymer mindre
/nitrogen n
hydrogen 3 l br inte rotgasfldet verstiga 5 l/min. Det
1
kan vara bra att stta en diffusor inne /nitrogen
i rret vid inloppet, Sprdjup
exempelvis lta gasen sippra ut
0,5
genom mnga sm hl. Detta gr att det inte blir ngra virvelbildningar inne i rret.
Godstjocklek
1 2 3 4 mm

toppen p rret fr att helt kunna drnera rret frn luft.

r lttare n luft s den
Detta utloppshl Detta
skallskall utloppshl
d tillfras
ligga skallpdrret
ovanifrn
i toppen ligga
och i toppen
att heltpGasskydd
utloppet
fr rret drnera
kunna Gasskydd
rret frn luft. vid svetsning av titan
vid svetsning av titan
fr att helt kunna drnera rret
Nitrogen/hydrogenblandningen r lttare n luft s den skall tillfras frn luft. Nitro- ovanifrn
Vid titansvetsning och utloppet
r gasskyddet av en helt avgrande betydelse.
edskall
luftenligga
fr detta
nederst. gen/hydrogenblandningen
inte tillfras fr snabbt. Detta rrspecielltlttare n luftOmstitan upphettasVid titansvetsning
i luft brjar oxidskiktetrpgasskyddet av snabbt
ytan vxa till mycket en heltoch ver en viss
temperatur
(olika referenser
anger olika temperaturer frn 400 till 650 C) brjar froreningar
mer mindre n 3 l br den
inte skall tillfras
rotgasfldet ovanifrn
verstiga 5 och
l/min.
Fr att inte blanda argonet med luften fr detta inte tillfras
utloppet
Det
skall
avgrande betydelse.
som fr snabbt.
oxygen, Detta
nitrogen, r
kol ochspeciellt
hydrogen att diffundera in i materialet med risk fr frsprd-
r inne i rret
viktigt vid volymer.
vid sm ligga
inloppet, nederst.
volymerFr
exempelvis
Fr ltaattgasen
mindre inte
n 3blanda
sippra argonet
ut
l br inte med
rotgasfldet
ning Om titan
verstiga
som fljd. upphettas
5 l/min. Det i luft brjar oxidskiktet p
attkan
detvara
inte bra
blir att
ngra luften fr
virvelbildningar
stta detta
en diffusor inne inte
inne tillfras
i rret.
i rret fr snabbt. Detta
vid inloppet, exempelvis r
Renheten p ytan vxa till mycket
lta gasen sippraviduttitansvetsning.
skyddsgasen r viktig snabbt Oxygenhalten
och ver och en nitrogenhalten
viss br
inte verstiga 0,003 volymprocent (30 ppm) resp. 0,008 volymprocent (80 ppm).
genom mnga sm hl. speciellt
Detta gr viktigt vidinte
att det smblirvolymer. Fr volymer
ngra virvelbildningar Argon SR inne
temperatur
i rret. (olika
eller motsvarande
referenser anger olika tempera-
uppfyller dessa fordringar, renheten p Argon SR r 99,995%,
mindre n 3 liter br inte rotgasfldet verstiga turer frn
dvs. den sammanlagda 400 till 650
froreningshalten fr inteC) brjar
verstiga froreningar
50 ppm. Ppm = parts per million
5 liter/minut. Det kan vara bra att stta en(miljondelar). diffu- som oxygen, nitrogen, kol och hydrogen att dif-
Bde rotsidan och svetssidan skall skyddas. En bra indikator p svetsens kvalitet r att titta
Nrsorsedan
inne ingen
i rretluft
vid finns
inloppet,
kvarexempelvis
och svetsningen lta ga- fundera
startatmissfrgningar.
p eventuella skall man infortstta
irmaterialet
svetsen att
blank med
r denrisk
tillfra fr
rotgas
inte frsprdning
fr Ngon typ av slpsko
frsprdad.
attsen sippra ut att
skerstlla genom
ingen mnga sm hl.
luft lcker in.Detta
Fldetgrfr
skall att docksom
anvndas att fljd.
inte
fr vara s
skydda stortDetattfinns
svetsen. detolika
bildas ett fr
modeller frbde rrsvets och lngd-
svets. Slpsko kan med frdel ocks anvndas vid svetsning av rostfritt stl.
stort det vertryck
inte
blir ngrainne virvelbildningar
i rret och trycker inne i rret.
ut smltan s att detRenheten
bildas valv. p skyddsgasen
Normalt skall rdet
viktig
varavid titan-
svetsning. Oxygenhalten och nitrogenhalten br
ca 4-6 l/min.
inte verstiga 0,003 volymprocent (30 ppm)

resp. 0,008 volymprocent (80 ppm).

21
ch svetsningen startat skall man fortstta att tillfra rotgas fr
er Nr
in. Fldet fr dock
sedan ingen luftinte
finnsvara
kvarsoch
stort att det bildas
svetsningen ettskall
startat fr man fortstta att tillfra rotgas fr
ycker ut smltan s att det bildas valv. Normalt skall det vara
att skerstlla att ingen luft lcker in. Fldet fr dock inte vara s stort 15 att det bildas ett fr
stort vertryck inne i rret och trycker ut smltan s att det bildas 22 valv. Normalt skall det vara
ca 4-6 l/min.
 g

Argon SR eller motsvarande uppfyller dessa

fordringar, renheten p Argon SR r 99,995%,
det vill sga den sammanlagda froreningshal-
ten fr inte verstiga 50 ppm. Ppm = parts per
million (miljondelar).
Bde rotsidan och svetssidan skall skyddas. En
bra indikator p svetsens kvalitet r att titta p
eventuella missfrgningar. r svetsen blank r
den inte frsprdad. Ngon typ av slpsko skall
anvndas fr att skydda svetsen. Det finns olika
modeller fr bde rrsvets och lngdsvets. Slp-
sko kan med frdel ocks anvndas vid svetsning
av rostfritt stl.

Miljaspekter

Vid TIG-svetsning bildas ozon (O3) av luftens

syremolekyler (O2).
Det bildas nr ljusbgens ultravioletta strlning
kommer ut i den omgivande luften och trffarMiljaspekter
Vid TIG-svetsning bildas ozon (O3) av luftens syremolekyler (O2).
syremolekylerna. Dessa spjlkas snder och de Det bildas nr ljusbgens ultravioletta strlning kommer ut i den omgivande luften och
fria molekylerna frenar sig med andra syremo-trffar syremolekylerna. Dessa spjlkas snder och de fria molekylerna frenar sig med andra
lekyler. Genom att ka avstndet mellan ljusb-syremolekyler. Genom att ka avstndet mellan ljusbgen och tillgngliga syremolekyler
minskas intensiteten p ljuset och ozonbildningen minskas.
gen och tillgngliga syremolekyler minskas in-Miljaspekter
Vid En gasblandning
TIG-svetsning av argon
bildas ozon (O och3) helium somsyremolekyler
av luftens har olika densitet
(O2). kan anvndas. Argonet r
tensiteten p ljuset och ozonbildningen minskas.ngot Det tyngre
bildas n
nrluft och sjunker
ljusbgens ned och strlning
ultravioletta skyddar smltan
kommermedan heliumet
ut i den stigerluften
omgivande uppt och
och
En gasblandning av argon och helium som hartrffar trngersyremolekylerna.
undan luften. PDessas stt kar avstndet
spjlkas snder och tilldetillgngliga syremolekyler
fria molekylerna ochmed
frenar sig ozonbild-
andra
ningen minskar.Genom att ka avstndet mellan ljusbgen och tillgngliga syremolekyler
olika densitet kan anvndas. Argonet r ngotsyremolekyler.
Argon
minskas tillsammans
intensiteten p med
ljusetenoch
litenozonbildningen
del nitrogenmonoxid,
minskas. NO (0,03%) kan ocks utnyttjas. D
tyngre n luft och sjunker ned och skyddar sml-fsEn en gasblandning
mycket snabb av reduktion
argon ochav bildad
heliummngd
som harozon samtdensitet
olika en i praktiken betydelsels
kan anvndas. kning
Argonet r
tan medan heliumet stiger uppt och trnger un-ngot av mngden
tyngre nitrogendioxid
n luft och sjunkerNO2.nedDenna
och sljs av AGA
skyddar och medan
smltan heter Mison 12. stiger uppt och
heliumet
dan luften. P s stt kar avstndet till tillgng-trnger undan luften. P s stt kar avstndet till tillgngliga syremolekyler och ozonbild-
ningen minskar.
liga syremolekyler och ozonbildningen minskar. Argon tillsammans med en liten del nitrogenmonoxid, NO (0,03%) kan ocks utnyttjas. D
Argon tillsammans med en liten del nitrogen-fs en mycket snabb reduktion av bildad mngd ozon samt en i praktiken betydelsels kning
monoxid, NO (0,03%) kan ocks utnyttjas. Dav mngden nitrogendioxid NO2. Denna sljs av AGA och heter Mison 12.
fs en mycket snabb reduktion av bildad mngd
ozon samt en i praktiken betydelsels kning av
mngden nitrogendioxid NO2. Denna sljs av
AGA och heter Mison 12.

23

23

16
Svetsparametrar

Fr att f ett tillfredsstllande utseende och till-

godose de kvalitetskrav som stlls p svetsen
mste en rad svetsparametrar justeras fr att f
en optimal instllning. Hr fljer en lista p des-
sa parametrar och effekten de har p svetsen.

Svetsparametrar Effekt

Hgre pulsstrm: kad penetration

kad risk fr undergods kl. 6
Minskad risk fr utebliven sammansmltning
Lngre pulsstrm: Minskad penetration
kad risk fr utebliven sammansmltning
Lngre pulstid: kad penetration
kad risk fr undergods kl. 6
Minskad risk fr utebliven sammansmltning
Kortare pulstid: Minskad penetration
Minskad risk fr undergods kl. 6
kad risk fr utebliven sammansmltning
Lngre paustid: Minskad penetration
kad risk fr utebliven sammansmltning
Kortare paustid: kad penetration
kad risk fr undergods kl. 6
Minskad risk fr utebliven sammansmltning
Hgre spnning: Mindre rge p svetsen
Minskad risk fr utebliven sammansmltning
Lgre spnning: kad rge p svetsen
kad trdmatning kad rge p rotsidan
Hgre nedsmltningstal
Minskad risk fr undergods kl. 6
kad risk fr utebliven sammansmltning
Minskad trdmatningshastighet: Lgre nedsmltningstal
hastighet kad risk fr undergods kl. 6
Minskad risk fr utebliven sammansmltning
Hgre svetshastighet: Minskad penetration
Minskad rge p rotsidan
Minskad risk fr undergods kl. 6
kad risk fr utebliven sammansmltning
Lgre svetshastighet: kad penetration
kad risk fr undergods kl. 6

17
 g

Svetsfel Svetsfel vid TIG-svetsning

Svetsfel vid TIG-svetsning

Svetsfel kan i princip indelas i tv grupper. Beteckningar och kvalitetskrav enligt SS 066101.
Beteckningar och kvalitetskrav enligt SS 066101.
Yttre fel och avvikelser till exempel smlt-
diken, hg svetsrge, rotfel valv etc. Dessa fel
upptcks vid syning.
Smltdike
Inre fel till exempel porer, oxid- och slagg-
Svetsklass WB: Tillts
inneslutningar, bindfel etc. 0,05
t 0,5 m
Dessa fel upptcks vid rntgen respektive ultra- IIW:s rntgenatlas: Tillts
ljudsprovning. Regler fr tilltna svetsfel r ned- betyg
an beskrivna enligt Svensk Standard SS 066101. Smltdike
Svetsklass WB: Tillts lokalt om A 0,05 x t
Hr beskrivs kvalitetskraven i fyra svetsklasser. dock max 0,5 mm, L 25 mm.
Svetsklasserna betecknas WA, WB, WC och IIW:s rntgenatlas: Tillts ej fr betyg 5, betyg 4 = WB.
WD. Den hgsta klassen r WA dr i princip inga
B
fel eller avvikelser tillts. De pfrestningar en
konstruktion ska tla avgr vilka fel som tillts.
Fel och avvikelser som upptcks med hjlp
av rntgenradiofotografering bedms enligt en A
Svetsrge jmn ansm
femgradig betygsskala. Denna betygsskala r
Svetsklass WB: A1
utarbetad av IIW:s kommission (internationella IIW:s rntgen: Godk
svetsinstitutet) och anvnds ver hela vrlden.
Betygen betecknas med olika frger men i Svetsrge jmn ansmygning
Svetsklass WB: A 1,5 + 0,05 x B.
Sverige anvnds siffror istllet fr frger. 5 r IIW:s rntgen: Godknd som WB.
hgsta betyg och 1 r lgsta.

5 svart frg
4 bl frg
Ojmn ansmygning b
3 grn frg Svetsklass WB: Tillts
2 brun frg IIW:s rntgen: Som W
1 rd frg
Ojmn ansmygning brottanvisning
Svetsklass WB: Tillts ej.
Godknd svetsarprvning skall ha rntgenbetyg IIW:s rntgen: Som WB, betyg 3.
lgst 4.

SS 066101 r idag ersatt av SS-ISO 5817 med

tre kvalitetsniver, B, C och D. Se ven
Karlebo Svetshandbok s. 204 (svetsklasser)
Rotvulst
samt s. 241 (svetsarprvning).
A Svetsklass WB: A1
IIW:s rntgen: Godk
C

Rotvulst
Svetsklass WB: A 1.5 + 0,1 x C.
IIW:s rntgen: Godknd som WB.
26

18
g

Kantfrskjutning
Svetsklass WB: Vid t 5
Ej utfylld svets
A dock h
Svetsklass WB: A 0,05 x t,
t Vid t =
dock max 0,5 mm.
lts 0,2
IIW:s rntgen: Godknd som WB.
mm 0,1
Ej utfylld svets Kantfrskjutning hgst 4
Svetsklass WB: A 0,05 x t, dock max 0,5 mm. Svetsklass WB: IIW:s rntgen:
Vid t 5 mm 0,5 xt, dock hgst 1 mm. Som WB
IIW:s rntgen: Godknd som WB. Vid t = 5-10 mm tillts 0,2 x t. ver
10 mm 0,1 x t + 1 dock hgst 4 mm.
IIW:s rntgen: Som WB.

Valv i rot
Bindfel
Svetsklass WB: A 0,05 x t dock
t max 0,5 mm. Svetsklass WB: Tillts ej.
A IIW:s rntgen: Som WB.
IIW:s rntgen: Godknd som WB

Valv i rot Bindfel

Svetsklass WB: A 0,05 x t dock max 0,5 mm. Svetsklass WB: Tillts ej.
IIW:s rntgen: Godknd som WB. IIW:s rntgen: Som WB.

Genomrinning Spricka
Svetsklass WB Tillts ej Svetsklass WB: Tillts ej.
IIW:s rntgen: Som WB, betyg 3. IIW:s rntgen: Som WB.

Genomrinning Spricka
Svetsklass WB: Tillts ej. Svetsklass WB: Tillts ej.
IIW:s rntgen: Som WB, betyg 3. IIW:s rntgen: Som WB.
Porer
Svetsklass WB: Enstaka m
porer och
Poravstn

om svetsg
vrigt r f

Ofullstndig genomsvetsning
Svetsklass WB: Tillts ej. strckta p
IIW:s rntgen: Som WB, betyg 3. som slagg
IIW:s rntgen: Som WB,

Ofullstndig genomsvetsning Porer

Svetsklass WB: Tillts ej.
IIW:s rntgen: Som WB, betyg 3.
Svetsklass WB: Enstaka mindre runda porer och
porsamlingar. Poravstnd under t/3
om svetsgodset fr vrigt r felfritt.
Lngstrckta porer bedms som
slagginneslutningar.
27
IIW:s rntgen: Som WB, betyg 4-5.

28

19
Fogberedning vid rrsvetsning
Normalt r det bst att anvnda sig av ngon
typ av U-fog. Den kan svarvas fram antingen
i en stationr svarv eller med hjlp av portabla
fogberedningsutrustningar som finns i ett antal
varianter.
U-fogen tillverkas med en nsa som har en viss
tjocklek och sedan en viss radie mellan nsa och
fogvggen. Fogvggen skall ha en viss lutning.
Det r mycket viktigt att fogarna blir identiska
varje gng eftersom svetsutrustningen inte kan
kompensera fr variationer i fogberedningen.
Vggtjockleken
Vggtjockleken spelar stor roll vid utformningen
av fogen. Med enbart smltsvetsning utan till-
satsmaterial klarar man att svetsa s lnge smlt-
badet gr att kontrollera och inte blir instabilt om
inte materialet krver tillsatstrd fr att undvika
porer.
Fr austenitiska rostfria stl och kolstl kan
man svetsa upp till cirka 2 mm vggtjocklek utan
ngra strre problem och med vissa svrigheter
till cirka 3 mm. Det r mycket svrt och resulta-
tet blir inte bra p vggtjocklekar p 4 mm men
det har gjorts. Titan ger liknande svrigheter fr
cirka 20% tunnare vggtjocklek.
Om rret kan roteras r det mjligt att svetsa
avsevrt tjockare gods med I-fog. Nr vggtjock-
leken blir strre kar storleken p smltbadet
som resulterar i att svetsningen blir mer och mer
instabil och svr att kontrollera. Fr att motverka
detta kan man pulsa strmmen och i vissa fall
kan rotationen pulsas. Det gr att smltbadet
alternerar mellan smltning/stelning och p s
stt hlls smltan kvar mycket bttre.
D smltbadet blir fr stort mste man gra en
fogberedning och svetsa med tillsatstrd. I stl-
let fr att svetsa ett varv vldigt varmt svetsar
man ett antal varv med tillsatstrd. Det blir kall-
are svetsning och p stt lttare att kontrollera.
Antalet varv beror p rrets tjocklek och fogens
utformning.
Eftersom att man vid smltsvetsning utan till-
satstrd anvnder sig enbart av rrndarna som
tillsatsmaterial beror kvaliteten p svetsen i hg-
sta grad p de frberedelser man har gjort. De
parametrar som inverkar r:
Variationer i vggtjockleken
Planheten p rrndarna
Frekomst av grader
Ovalitet
Uppsttning och eventuell hftsvetsning
Renhet p rrndarna
Materialet
Variationen i vggtjocklek br inte verstiga 3%
p ngot stlle fr att vara p den skra sidan.
Rrets nde br inte vara ur plan mer n 1% av
vggtjockleken. Detta br inte mta ngra pro-
blem eftersom de flesta fogberedningsverktygen
som finns klarar detta.
Det br inte finnas ngra grader kvar p in-
eller utsidan av rret. Material som rostfritt sliter
hrt p skrverktygen och d kan det frorsaka
grader. Dessa grader skall avlgsnas. De tv n-
darna p rren skall ligga emot varandra utan
spalt. Eventuell spalt br inte verstiga 5% av
vggtjockleken p rren. Fogen skall vara helt
ren frn skrvtskor, oxider och smuts.
Kvaliteten p svetsningen r helt beroende p
dessa saker eftersom smltbadet kan vandra frn
vgg till vgg och orsaka otillrcklig genom-
svetsning. Av samma orsak skall volframelektro-
den vara rtt slipad.
20
Tillsatsmaterial
Tillsatsmaterial fr TIG-svetsning finns att tillg
i ett brett produktsortiment och benmnes svets-
trd, eftersom det hr r frga om ett icke
strmfrande tillsatsmaterial i trdform.
Tillsatsmaterial finns fr:
Olegerade och lglegerade stl
Rostfria stl
Aluminium och dess legeringar
Magnesium och dess legeringar
Koppar och dess legeringar
Nickel och dess legeringar
Specialstl innehllande titan, zirkonium,
molybden med flera
Fr speciella material till vilket motsvarande
tillsatsmaterial ej finns fr TIG-svetsning, kan
strimlor klippas frn grundmaterialet och anvn-
das som svetstrd. Man kan ocks, om mjligt,
utfra fogtyper som kant- eller dubbelflnsad
stumfog dr grundmaterialet nedsmltes och
bildar en skarvsvets.
Fr automatiserad TIG-svetsning anvnds fr
enkelhetens skull samma trdsortiment och spo-
lad p bobiner, som fr MIG/MAG-svetsning.
Den frhjda kiselhalten som ingr i dessa fr
att kompensera fr avbrnna och som desoxida-
tionsmedel, fr man s att sga p kpet, efter-
som dessa egenskaper helt kan utnyttjas i ljus-
bge och smlta hos TIG-metoden.
Trdarna r i legeringshnseende komponera-
de fr TIG-svetsningens frlopp och kan drfr
ocks med vissa frbehll anvndas fr gassvets-
ning. Vid det omvnda frhllandet betrffande
olegerad svetstrd gller att en sdan trdtyp,
avsedd fr gassvetsning, inte skall anvndas fr
TIG-svetsning.
Vid TIG-svetsning anvnds oftast tillsats-
material.
Det r normalt endast vid svetsning av rostfria
stlkvaliteter som materialet kan smltas ihop
utan tillsatsmaterial. Vid till exempel svetsning
av kolstl utan tillsatstrd r risken fr porer
mycket stor. Detta kan undvikas med en tillsat-
strd som innehller kisel (Si). Kisel snker yt-
spnningen i smltan s att upplsta gaser kan
bubbla upp till ytan. S kallade ttade material
br anvndas vid TIG-svetsning fr att undvika
porer. Tillsatsmaterialet skall vara sammansatt
s att man inte fr ngra porer. Vid gassvetsning
skyddar svetslgan smltbadet frn inverkan av
oxider men vid TIG-svetsning finns ingen sdan
effekt. Drfr fr inte tillsatsmaterial avsett fr
gassvetsning anvnds fr TIG-svetsning.
Skyddsgasen skyddar endast smltan frn
atmosfrens inverkan.
Oxider p metallens yta mste tas upp av
mnen i tillsatsmaterialet, i det hr fallet kisel
(Si) och mangan (Mn). Spr av dessa elementens
reningseffekt kan ses som sm ar av slagg p
svetsytan.
Som grundregel vljs tillsatsmaterial med
samma analys som grundmaterialet. Man skall
anvnda s artlikt som mjligt eller mer legerat
p grund av att metallerna blandar sig.
Det r bttre att anvnda verlegerat n under-
legerat.
Ju tjockare material som skall svetsas, desto
grvre tillsatsmaterial skall anvndas fr att
snabbt kunna fylla fogen. Det gller dock att se
upp s att materialet inte kommer i kontakt med
volframelektroden. Lmplig diameter r svr att
ange utan mste provas fram frn fall till fall. Vid
rrsvetsning med ESABs PRB/PRC-verktyg r
tillsatstrdens diameter maximerad till 0,8 mm.
Trden skall hllas ren. Den skall frvaras
frsluten i en torr och dammfri lokal och vara
tydligt uppmrkt. Olja, fett, damm och fukt skall
hllas ifrn trden fr att undvika svetsdefekter.
Innan svetsningen pbrjas skall en kontroll
gras att trden r jmnt uppspolad p rullen och
kan lpa jmnt.
Innan trden frs igenom trdledaren skall man
slipa yttersta nden om den r skarp, annars kan
den g igenom trdledaren. Ojmnheter p ytan
kan slita hrt p trdledare och trdmunstycke.
Vid automatsvetsning skall trden stllas in
s att den trffar i framkanten p smltbadet.
Kontroll br ocks gras s att tillsatstrden inte
trffar volframelektroden.
Efter avslutad svetsning skall trdnden klip-
pas av s att man slipper oxider i smltbadet.
21
 Vinkeln som trdnden frs in i badet med har
inverkan p processen. Ju strre vinkeln r ju
strre blir rotvulsten vid svetsning av rotstrng-
en. Samtidigt blir det svrare att exakt stlla in
vinkeln.
Till att brja med kan man stlla in en vin-
kel p cirka 15-30. Vinkeln kan behva ndras
under svetsningens gng och ibland mste den
kontrolleras s att den inte gr in vid sidan av
smltbadet.
TIGROD r stavar avsedda fr manuell svets-
ning och AUTROD r trd avsedd fr automat-
svetsning.
TIGROD levereras i 5 kg plastfrpackningar.
Stavarna r 1000 mm lnga.
Stavar anvnds vid manuell svetsning. Finns
inte stavar kan i ndfall en bit klippas frn en
spole. Anvnder man sig av matarverken
MTC 20 eller den nyare MEI 20 och MEI 21
vid automatsvetsning skall spoltyp 46-0 anvn-
das. Diametern p trden r 0,8 mm men ven
0,6 mm kan anvndas. MTC 20, MEI 20 och
MEI 21 anvnds till svetsverktygen PRB, PRC,
PRF, PRG.
Till PRD, PRI, POA, POB anvnds en mindre
1-kg spole som har diametern 100 mm. Dessa
sljs normalt inte av ESAB utan mste kpas
av en annan leverantr eller spolas upp frn en
strre spole.
Till PRD och A25 kan tillsatsmaterial med
diameter upp till 1,2 mm anvndas. Till A25 kan
ven 15-kg spolar nyttjas.
Olegerat och lglegerat stl
OK AUTROD 12.51
Kisel-manganlegerad frkopprad elektrod. Av-
sedd fr automatsvetsning av olegerade och
finkornbehandlade stl.
OK AUTROD 12.51
Rekommenderas fr SS-stlen: 1306, 1311,
1312, 1330, 1332, 1330, 1332, 1350, 1411, 1412,
1414, 1432, 1434, 1435, 2101, 2103, 2172, 2174,
2106, 2107, 2116, 2132, 2133, 2134, 2142, 2143,
2144, 2145, Domex 300, 360, 400, OX 520, 525,
525, 540, 542.
22
OK AUTROD 12.64, OK TIGROD 12.64
Frkopprad Si-Mn-legerad svetstrd fr olege-
rade eller lglegerade stl med nominell brott-
grns 510-570 N/mm2. Svetsning av olegerade
och lglegerade stltyper. Den anvnds nr hgre
kisel och manganhalt krvs jmfrt med 12.51.
Strckgrnsen kar ocks. Svetsgodsanalysen r
i stort sett densamma som med 12.51. Den hgre
kiselhalten hos elektroden bidrar till en por-
skrare svets med bttre vtning mot grund-
materialet. Man mste dock se upp med varm-
sprickor p grund av kiselhalten.
OK AUTROD 13.09, OK TIGROD 13.09
Molybdenlegerad svetstrd fr svetsning av lgle-
gerade varmhllfasta stl, innehllande 0,5% Mo
samt hghllfasta stl ssom OX 602 och liknan-
de kvaliteter. 13.09 rekommenderas fr svetsning
i hghllfasta stl nr hgre draghllfasthet och
slagseghet nskas n vad 12.51 kan ge.
OK AUTROD 13.12, OK TIGROD 13.12
Krom-molybdenlegerad svetstrd fr manuell
TIG-svetsning av varmhllfasta stl samt vissa
lglegerade hghllfasta och varmhllfasta stl.
Svetsning av Cr-Mo-legerade stl av typ SS-stl
2216, 2223, 2225 men ven andra typer av hg-
hllfasta lglegerade stl till exempel OX600,
OX800 och USST1-stl. Fr plttjocklekar ver
8-10 mm skall en arbetstemperatur p cirka
150-200 hllas fr att reducera risken fr
sprickbildning.
OK AUTROD 13.13, OK TIGROD 13.13
Lglegerad trdelektrod fr svetsning av hg-
hllfasta stl, dr god slagseghet vid lga tem-
peraturer krvs. Arbets- och frvrmningstem-
peraturer rekommenderas vara cirka 150-200 C
fr att reducera risken fr sprickor, speciellt fr
plttjocklekar strre n 8-10 mm.
OK TIGROD 13,22
Cr-Mo-legerad trd fr manuell TIG-svetsning
av varmhllfasta stl av typ SS-stl 2218, 2224
till exempel UHB Stato 28, Bofors RO 211 och
Sandvik HT8.
Svetstrdarnas sammansttning

Trd C Si Mn Cr Mo Ni

12.51 0,1 0,85 1,5

12.64 0,1 1,0 1,7
13.09 0,1 0,6 1,1 0,5
13.12 0,1 0,6 1,0 1,1 0,5
13.13 0,08 0,5 1,1 0,6 0,3 0,5
13.22 0,1 0,51,7 0,8 2,5 1,0

Rostfria och syrafasta stl

OK TIGROD 16.10 OK AUTROD 16.52

Extra lgkolhaltig rostfri svetstrd fr manuell
TIG-svetsning av rostfria stl innehllande cirka
19% Cr och 10% Ni.
OK AUTROD 16.11, OK TIGROD 16.11
Nioblegerad rostfri trd fr manuell TIG-svets-
ning av rostfria stl av 19 Cr 8 Ni Nb och 19 Cr
9 Ni Ti-typ.
OK AUTROD 16.12
Extra lgkolhaltig rostfri elektrod fr maskinell
TIG-svetsning av austenitiska rostfria stl av
typen 19 Cr 10 Ni. Svetsning av SS 2352, 2333,
2332, 2337, 2338 eller motsvarande.
OK TIGROD 16.30
Extra lgkolhaltig rostfri trd fr manuell TIG-
svetsning av rostfria och syrafasta stl av 19 Cr
10 Ni Mo-typ.
verlegerad rostfri trd fr svetsning av rostfritt
stl mot andra stltyper och fr buffertlager i
compoundstl. Den r vl lmpad fr svetsning av
bottenstrngar i vergngen mellan compound-
pltens rostfria plteringsskikt och det olegerade
basmaterialet. Med den erhllna utspdningen
av svetsgodset kommer dess sammansttning
att ganska vl motsvara analysen fr ett rostfritt
plteringsskikt motsvarande SS 2333.
OK AUTROD 16.53, OK TIGROD 16.53
Extra lgkolhaltig verlegerad rostfri svetstrd.
Svetsning av liknande legeringar i valsad eller
gjuten form. Trden r ven lmplig nr svra
korrosionsfrhllanden rder, vilket krver hgre
legerat svetsgods. Den rekommenderas speciellt
vid sammanfogning av skilda stltyper ssom
18/8 mot olegerade och lglegerade stl samt
fr ytbelggning av rostfritt p olegerade stl.

OK AUTROD 16.31, OK TIGROD 16.31 OK AUTROD 16.86, OK TIGROD 16.86

16.31 r en nioblegerad elektrod fr svetsning av
Ti och Nb stabiliserade s k syrafasta stl av typ
18 Cr 12 Ni 3 Mo. Mo-halten hjer korrosions-
motstndet och kar varmhllfastheten.
OK AUTROD 16.32
Extra lgkolhaltig rostfri elektrod fr maskinell
TIG-svetsning. Austenitiska rostfria och syra-
fasta stl motsvarande SS 2353 och 2343 och lik-
nande eller lgre legerade stl (och motsvarande
stl enligt andra normer).
16.86 r en rostfri trd avsedd fr svetsning
av austenit-ferritiska stl, s kallad Duplex.
Exempel Werkstoff nr 1.4462, SAF 2205. Avesta
2205 och SS 2377. Svetsgodset blir mycket mot-
stndskraftigt mot olika typer av korrosion.
OK AUTROD 16.95, OK TIGROD 16.95
En austenitisk rostfri svetstrd med en hg halt av
mangan. Speciellt avsedd fr sammanfogning av
stl som r svra att svetsa och fr artskilda stl.
Huvudsakligen anvnds den till att svetsa sam-
man 18/8 stl och kolstl och lglegerade stl.

23
Svetstrdarnas sammansttning

Trd C Si Mn Cr Ni Mo Nb N

16.10 0,025 0,4 1,8 20 10

16.11 0.07 0,8 1,8 20 10 0,7
16.12 0.025 0,85 1,8 20 10
16.30 0.025 0,4 1,8 18,5 12 2,7
16.31 0,07 0,8 1,8 19 12 2,6 0,7
16.32 0,025 0,85 1,8 18,5 12 2,7
16.52 0,08 0,8 1,8 23,5 13,5
16.53 0,025 0,4 1,8 24 13
16.86 0,020 0,5 1,5 23 9 38 0,15
16.95 0,20 0,4 7 18

Aluminium och dess legeringar

OK AUTROD 18.01,18.11. OK TIGROD Svetstrdarnas sammansttning

18.01, 18.11
Trd Al Zn Fe Si Mn Mg
Ren aluminiumtrd 99.5 Al, fr TIG och oxy-
gen-acetylensvetsning av aluminium och dess 18.01 99.5 <0.07 <0.40
legeringar. (Fr oxy-acetylensvetsning krvs 18.04 rest. <0.1 <0.4 5 <0.05
flussmedel). Skillnaden mellan 18.01 och 18.11 18.11 99.5 <0.07 <0.40
r att 18.11 har en liten tillsats av titan som kar 18.15 rest. <0.4 <0.25 <0.2 5
svetsbarheten. (Svetsgodset blir finkornigare och 18.16 rest. <0.4 <0.25 0.7 4.8
drmed sprickskrare.) Svetsning av aluminium-
kvaliteterna SS 4005, 4007, 4008, 4010. Fr trden 18.11 tillkommer 0,20% titan.

OK AUTROD 18.04, OK TIGROD 18.04

Kisellegerad aluminiumtrd, typ Al Si 5, fr ma-
nuell TIG-svetsning av Al-Si-legeringar och Al-
Mg-Si-legeringar med kiselhalter upptill cirka
10%, rekommenderas fr SS 4104, 4212, 4224,
4230, 4231, 4244, 4251, 4253.
OK AUTROD 18.15 OK TIGROD 18.15
Magnesiumlegerad aluminiumtrd, typ Al Mg 5,
fr TIG-svetsning av saltvattenbestndiga Al-
Mg-legeringar innehllande upp till 5% Mg.
Sprickskrare n Al- Mg-legeringar med lgre
Mg-halt.
OK AUTROD 18.16, OK TIGROD 18.16
Magnesiummanganlegerad svetstrd fr TIG-
svetsning. Legeringstypen motsvarar materi-
alkvalitet enligt svensk standard 4140.
vriga material
OK AUTROD 19.12
En koppartrd avsedd fr mekaniserad TIG-svets-
ning av rent och lglegerat koppar. Rekommen-
deras p material SS 5010, 5011, 5013, 5015.
Spole: Frpackning 12 kg. 1,2 1,6 mm.
Innehll: Mn 0,25%, Si 0,25%, Sn 0,7%, Cu min 98%
OK AUTROD 19.40
En aluminiumbronstrd fr mekaniserad TIG-
svetsning. Svetsning och psvetsning av valsade
och gjutna aluminiumbronslegeringar. Lege-
ringstypen utmrks av hg hllfasthet, god slit-
styrka och mycket god korrosionsbestndighet,
speciellt i saltvatten.
Spole: Frpackning 12 kg. 1,0 1,2 1,6 mm.
Innehll: Al 8%, Mn <1.8%, Fe <0,5%, Cu rest.

24
OK AUTROD 19.49 OK AUTROD 19.85, OK TIGROD 19.85
En koppar-nickeltrd fr svetsning av liknande Typ Inconel 82. Svetsning av hglegerade vr-
material som 90 Cu 10 Ni-, 80 Cu 20 Ni- och 70 me- och korrosionsbestndiga material.
Cu 30 Ni- legeringar. Mycket god korrosionsbe-
Spole: Frpackning 12 kg. 0,8 1,0 1,2 1,6 mm.
stndighet, speciellt i saltvatten. Stav: Frpackning 5 kg. 1,6 2,0 2,4 3,2 mm.
Innehll: Ni min 67%, Cr 20%, Nb 2.5%, Mn 3%.
OK AUTROD 19.82, OK TIGROD 19.82
19.82 anvnds fr svetsning av hglegerade kor-
rosions- och vrmebestndiga material, 9%-Ni-
stl och liknande stl med hg slagseghet vid
lga temperaturer. ven fr sammanfogning av
artskilda material av nmnda typ. Svetsmetallen
har vldigt bra mekaniska egenskaper vid hga
svl som lga temperaturer. Bra motstnd mot
gropfrtning och utmattningskorrosion.

Spole: Frpackning 12 kg. 0,8 1,0 1,2 1,6 mm.

Stav: Frpackning 5 kg. 1,6 2,0 2,4 3,2 mm.
Innehll: Ni min 60%, Cr 22%, Mo 9%, Nb 3.5%

25
Mekaniserad TIG-svetsning
Historik
Mekaniserad rrsvetsning utvecklades i brjan
p 50-talet. Det brjade i sdra Kalifornien i den
d unga rymdindustrin. Dr utvecklades de frsta
svetshuvudena som utnyttjade TIG-processen.
D dessa slog vl ut brjade fler och fler fre-
tag utveckla mer och mer sofistikerad utrustning,
frmst med avseende p den mekaniska designen
av svetshuvudet.
Strmkllorna var i det frsta skedet inkpta
standardstrmkllor. Ndvndiga modifikationer
utfrdes fr att passa de nya verktygen.
Den frsta generationen av svetshuvudena
klarade bara av att svetsa utan tillsatstrd. Senare
utvecklades funktioner fr trdmatning och detta
medfrde att tjockare material kunde svetsas.
Med tillsatstrd kunde man ocks tillta en viss
kantfrskjutning av rren, vilket inte var till-
rdligt vid enbart smltsvetsning. Frekomst av
spalter kunde enklare klaras av med tillsatstrd.
Ungefr vid samma tidpunkt uppfanns ocks
automatisk bglngdsreglering (Automatic Vol-
tage Control, AVC). Denna funktion innebar att
man automatiskt under svetsningen kunde reg-
lera avstndet mellan elektrod och arbetsstycke.
Detta var speciellt vrdefullt nr fogarna krvde
flera varv med tillsatstrd fr att fyllas upp. Den
sista funktionen som tillkom var pendling av
brnnaren ver fogen.
Idag r svetshuvudena ltta, enkla att stta
upp och kan utfra precisionssvetsning med alla
nmnda funktioner.
Strre precision krvdes nu av elektroniken
som styrde strmmen och alla funktioner p
svetshuvudet, s tillverkarna brjade utveckla
automatiska strmkllor. Dessa strmkllor var
till att brja med relstyrda analoga maskiner. De
begrnsades av att f parametrar kunde kontrol-
leras och det krvdes mycket aktiva operatrer
under svetsprocessen.
Nr mikroprocessorerna uppfanns tillkom
ytterligare mjligheter att kontrollera processen
och frst d kunde utrustningen kallas helauto-
matisk. Seris tillverkning och frsljning av
sdana startade i brjan p 1980-talet.
26
Sedan dess har bland annat infrarda sensorer
och kamerautrustning tillkommit fr vervak-
ning. Vidare har automatiska lgestllare och
robotar implementerats i den mekaniserade TIG-
svetsningen.
Tillmpningar
Eftersom inte alla applikationer passar fr auto-
matiserad svetsning, och fr att rtt utnyttja de
nya rundsvetsverktygen mste man ta ett antal
faktorer i beaktning. De viktigaste sakerna man
skall tnka p r:
Mjlighet att svetsa
r svetsfogen enkel? Kan den utfras med en
rak rundsvetsning eller krvs mer komplicerade
rrelser? Tillter tjockleken p rret att endast
smltsvetsning anvnds eller behvs tillsatstrd?
Krvs tillsatstrd fr att undvika porer?
Tillverkningstoleranser
r delarna tillverkade med en tillrckligt snv
tolerans s att det gr att repetera svetsprocedu-
ren och f likadana svetsar varje gng?
Metallurgiska hnsyn
r delarna som skall svetsas ver huvud taget
svetsbara? r materialet i delarna knda eller
nnu bttre, r de certifierade? r den kemiska
sammansttningen samma p alla delarna och r
den samma frn charge till charge?
Kund/kvalitetskrav
r anvndandet av automatiska maskiner speci-
ficerat av kunden eller krver kvaliteten p svets-
en maskinsvetsning?
Storlek p jobbet
Verkar det vettigt att installera en maskin bara
fr ett begrnsat antal svetsar? Om avsikten r
att anskaffa en maskin, r svetsjobbet tillrckligt
stort fr att betala maskinen och om inte, blir det
mer jobb i framtiden?
Attityden hos operatrerna
ven de mest skickliga svetsarna blir trtta och
okoncentrerade men det blir inte den mekanise-
rade utrustningen. Men r tillverkningspersona-
len villiga att lra sig och att utnyttja den nya
teknologin? r det tnkbart att operatrerna vid
en frsta kontakt med automatiserad utrustning
kan slppa sitt gamla invanda stt att arbeta och
ta till sig nya kunskaper utan att vara negativa?
Varje gng en entreprenr eller kund anvnder
sig av eller funderar p att infrskaffa en rund-
svetsutrustning fr en applikation br ovanst-
ende punkter beaktas. Om detta inte grs kan
det resultera i en tekniskt dlig lsning som kan
komma att vara ekonomiskt otillfredsstllande.
Svetsbarhet vid automatiserad utrustning
Mekaniserad rrsvetsutrustning passar bst
vid applikationer med mnga likadana svetsar.
Det bsta r cirkulra enkla svetsar. Maskinen
skter svetsjobbet och operatren slipper bli
utmattad. Maskinen utfr den programmerade
svetsen varje gng, frutsatt att det r vl fogbe-
rett och att operatren stter upp rren och spn-
ner fast svetshuvudet lika varje gng. Tv saker
mste vervgas; svetsfogens utformning och
tillgngligheten i fogen.
Frdelar med mekanisering
Utrustningen kan hlla parametrar bttre, till
exempel ljusbgsavstnd, n en manuell svet-
sare. Speciellt tunnvggiga rr r enkla att svetsa
och utrustningen fungerar nstan som tryck
bara p knappen emedan fogberedda rr skall
vervakas vid svetsningen. D r det ndvndigt
att ha en fjrrkontroll s att till exempel strm-
men kan ndras under svetsningen. Parametrar
fr standardrr eller rr som kunden ofta svet-
sar kan sparas i bibliotek fr att kallas fram nr
det r aktuellt att svetsa samma typ av rr igen.
Andra frdelar r:
Klenare rr med vrmeproblem kan svetsas
Undergods och vergods kan minimeras
genom programmering
Alla utrustningar ger samma svetsresultat
ver hela omrdet
Skrare svetsning av svrsvetsade material
Pulsning av rotation och trdmatning ger strre
mjligheter att kontrollera smltan
Hgre produktivitet
Samma resultat varje gng, identiska svetsar
Frre fel
Fler svetsare kan bli licensierade
Bttre arbetsmilj fr svetsaren.
Lnsamhet
Frutsatt att kunden inte krver automatiserad
utrustning br en noggrann analys av antalet
svetsar och upplggningen av projektet gras.
Om entreprenren/ kunden redan har en utrust-
ning och svetsningen r genomfrbar s finns
det ingen orsak att inte mekanisera svetsningen.
Uppsttningen av utrustningen r inte speciellt
mycket svrare n manuell dito. Nr en kund
funderar p att kpa en utrustning skall man inte
bara rkna p det nrmaste jobbet utan ekono-
miska berkningar br ocks gras p ospecifice-
rade framtida jobb samt den kvalitetsfrbttring
mekaniserad TIG-svetsning medfr. Beroende
p antalet svetsar och lngden p svetsningen
kan man sga att maskinen skall betala sig p
12 mnader. Om utrustningen inte gr med vinst
p jobbet kan maskinen eventuellt leasas. Viktigt
r att personalen har en positiv instllning och att
de fr tillrcklig utbildning d detta r ett krav
fr en lyckad installation.
Kundens kvalitetskrav
Mnga gnger r det specificerat frn kunden att
automatiserad rrsvetsutrustning skall anvndas.
Ibland beror detta p kvalitetskraven p svetsen.
Det kan vara krav p intrngning, vrmepver-
kad zon, konkavitet, frg p svetsen, renhet och
porositet.
Kontrollen av svetsningen kan delas in i
visuell inspektion och kontroll med hjlp av
olika testmetoder. Visuella faktorer inkluderar:
Ytkonkavitet
Full genomtrngning
Undergods p insidan av rret
Centrering av rren
Smltbadets bredd
Ytans frg
Ytsprickor.
27
Smalspaltsvetsning (narrow gap)
Introduktion
TIG-svetsning r en vl etablerad metod nr svet-
sar av mycket hg kvalitet krvs. Beroende p
TIG-metodens relativt lga produktivitet har rot-
strngen ofta svetsats med TIG medan fyllnads-
strngarna har svetsats med MMA-svetsning.
Med TIG i hela svetsfogen kan man uppn
flera kvalitetsfrdelar. En av dessa r att man kan
reducera de stora vinklar och drmed de stora
volymer som uppstr i fogen nr man svetsar i
tjockvggigt material.
Man uppnr detta med smalspaltsvetsning med
TIG (Narrow gap) med ett extremt smalt spr och
liten volym. Svetsning i alla positioner r mj-
lig. Rostfritt och kolstl kan svetsas. Med denna
metod kas produktiviteten vid vggtjocklekar
ver 7 mm. Frdelarna med smalspaltsvetsning
r bland annat:
Kortare svetstid kad produktivitet
Mindre svetsspnningar och deformationer
Minskad frbrukning av tillsatsmaterial
Smalspaltsvetsning utfrs med ESABs rrsvets-
ningsverktyg PRD som skall anslutas till de pro-
grammerbara strmkllorna PROTIG 250 eller
PROTIG 315 Inverter.
Generella rekommendationer
Den hr beskrivningen inkluderar de viktigaste
anvisningarna och frsiktighetstgrderna nr
man svetsar Narrow Gap TIG med rrsvetsverk-
tyget PRD.
Grundmaterial
Alla typer av rostfritt och olegerade material kan
svetsas.
Dimensioner
Det r mjligt att svetsa material med tjockleken
max 80 mm med PRD-verktyget.
Fogberedning
Fogberedningen varierar lite beroende p mate-
28
rialet. Figurerna nedan visar fogberedningen fr
kolstl och rostfritt stl.
Nr man svetsar rostfritt kas fogvinkeln till
6 och tjockleken p nsan reduceras till 2-3
mm. Fogberedningen skall gras av en roterande
maskin, ven insidan skall svarvas ned fr att
kompensera fr avvikelser i godstjockleken
p rret. Fogytorna skall gras rena fre svets-
ningen. Aceton eller ngon sorts alkohol kan
anvndas till rengrningen.
Anslutningen till arbetsstycket
Vid Narrow-Gap svetsning r det av yttersta vikt
att man har en bra terledaranslutning mellan
arbetsstycket och strmkllan. Om anslutningen
inte r tillrckligt bra kan den orsaka magnetisk
blsverkan. Bsta sttet att undvika detta proble-
met r att montera en kopparflta runt rret och
ansluta den till strmkllan.
Hftsvetsning
Fr de flesta applikationerna mste hftsvets-
ning anvndas. Hftsvetsningen kan utfras med
en handbrnnare eller med PRD-verktyget. Det
rekommenderas att PRD-verktyget anvnds fr
detta fr att gasskyddet blir bttre. En annan
nackdel r att det kan vara svrt att komma t
med brnnare i trnga fogar.
Det r mycket viktigt att rren r riktigt centre-
rade vid hftsvetsningen. Centreringen kan g-
ras med en speciell fixtur fr att stta ihop rren.
ESAB har mjligheten att rekommendera vad fr
slags fixtur som kan anvndas fr varje applika-
tion.
Efter hftningen skall hftorna slipas ned fr
att undvika svetsfel i rotstrngen.
Svetsverktyg
Nr kbanan monteras r det viktigt att man
hller samma avstnd mellan kbanans kant och
svetsfogen runt om hela rret. Annars mste
avstndet korrigeras under sjlva svetsningen
med programmeringsenheten.
Frvrmning av materialet
Det r mjligt att svetsa frvrmt material upp
till 200. Vid hga temperaturer skall en kba- 7-9 gnger volymen av rotgaskammaren. Rot-
na som r strre n den som rekommenderas i gasfldet r normalt 6 liter/minut.
instruktionshandboken anvndas. Detta innebr Rotgas krvs normalt inte fr olegerade stl
att klmbultarna skall vara lngre. Nr svets- eller lglegerade stl.
ningen utfrs med lnga bultar skall en distans-
plt anvndas fr brnnaren.
g Plten levereras Svetsprocessen
ihop med Narrow-Gap-gasmunstycket. Svetsningen utfrs normalt med pulsad strm fr
att skra en god vtning mot fogflankerna. Sista
Elektrod lagret svetsas vanligtvis med pendling. Svets-
Volfram innehllande 2% toriumoxid skall hastigheten r 0,8 mm/sekund fr rotstrngen
anvndas som elektrod. nden ska slipas s att och 1-2,5 mm/sekund fr fyllnadsstrngarna.
Svetsprocessen
toppvinkeln blir 45 totalt. Nedsmltningstalet varierar men r oftast mellan
Svetsningen utfrs normalt med pulsad strm fr att skra en god vtning mot fogflankerna.
Standard elektroddiameter fr Narrow Gap r 0,5-0,7 med
Sista lagret svetsas vanligtvis kg/timme.
pendling. Svetshastigheten r 0,8 mm/sekund fr rot-
3,2 mm. strngen och 1-2,5 mm/sekund fr fyllnadsstrngarna. Nedsmltningstalet varierar men r
Det r ocks mjligt att anvnda oftast mellan 0,5-0,7 kg/timme.
en elektrod Rotstrngen
med en diameter 4,0 mm. Elektrodens position
Rotstrngen Vid svetsning av rotstrngen skall tillsatstrden
skall vara sdan att elektrodens toppVidblir riktadav rotstrngen
svetsning alltid skall
komma frn framsidan
tillsatstrden pfrn
alltid komma elektroden.
framsidan p elektroden.
mot centrum p fogen. Fr att justera
Trdbobin
centrumlinjens position under svetsningen
kan man anvnda sig av +/- funktionen p
programmeringsboxen.
Svetsriktning

Trdmatning
PRD-verktyget har trdmatningen monte-
Trdmunstycke
rad p svetshuvudet. Fr att bibehlla
problemfri trdmatning skall trdledarna Matarrullar
blsas igenom och kontrolleras regelbun-
det. Det finns ven ett riktverk fr trden
Fr att undvika undergods klockan 6 vid svetsningen av rotstrngen skall mngden tillsats-
som mste anvndas vid svetsningtrd medjusteras under sjlva svetsningen. Den hr justeringen kan frprogrammeras.
PRD. Det skall vridas s att nr trden har Fr att undvika undergods klockan 6 vid svets-
Fyllnadsstrngarna
passerat skall den vara rak. ningen av rotstrngen skall mngden tillsatstrd
Det frsta lagret efter rotstrngen skall svetsas med tillsatstrden frn framsidan av elektroden.
justeras under
Fr de andra fyllnadsstrngarna sjlva svetsningen.
kan tillsatstrden Den hr
matas frn framsidan ochjuste-
baksidan vx-
Tillsatstrd ringen
elvis. Man vxlar riktning varjekan
varv.frprogrammeras.
Diametern p tillsatstrden skall vara Den0,8-1,2
hr proceduren kan frprogrammeras. Nr trden matas bakom elektroden r det vik-
tigt att trden r i exakt position, annars kan trden trffa smltbadet och fastna. Detta kan
mm. Vinkeln mellan arbetsstycket undvikasoch tillsats- Fyllnadsstrngarna
genom att manuellt justera under sjlva svetsningen. En annan mjlighet r att ta
trden skall justeras s att den blir cirka
detta25-30. Detprogrammerar
i berkning nr man frsta lagret efter rotstrngen skall svetsas
svetsprocessen.
Normalt skall bgspnningen hjas 0,4 volt.
med tillsatstrden frn framsidan av elektroden.
Sista fyllnadsstrngen svetsas normalt med pendling fr att erhlla en lg och mjuk ver-
Skyddsgas gng mellan rren.
Fr de andra fyllnadsstrngarna kan tillsatstr-
Fr att ka svetshastigheten och frbttra vt- den matas frn framsidan och baksidan vxelvis.
ningen mot fogflankerna r det bst Handhavande
att anvnda Man vxlar riktning varje varv. Den hr procedu-
Svetsprocessen fr Narrow-gap TIG med PRD-verktyget mste vervakas av en utbildad ope-
en gasmix med innehllet 70% He + ratr. 30%Operatren
Ar. En br ren kan frprogrammeras.
ha grundlggande Nr trdenoch
kunskaper i TIG-svetsning matas bak- ca en
han behver
hydrogen-argon blandning kan ocks anvndas
veckas om elektroden
utbildning i Narrow-gap r det viktigt att trden r i exakt
TIG-svetsning.
fr austenitiska rostfria stl. Gasfldet skall vara position, annars kan trden trffa smltbadet och
cirka 15-20 liter/minut. fastna. Detta kan undvikas genom att manuellt
justera under sjlva svetsningen. En annan mj-
Rotgas lighet r att ta detta i berkning nr man pro-
Rotgas anvnds alltid fr rostfria stl fr att grammerar svetsprocessen. Normalt skall bg-
undvika oxidation av rotstrngen. Rotgasen r spnningen hjas 0,4 volt. Sista fyllnadsstrngen
normalt argon eller formiergas. svetsas normalt med pendling fr att erhlla en
Frspolningen av rotgasen skall normalt vara lg och mjuk vergng mellan rren.
40

29
Handhavande
Svetsprocessen fr Narrow-gap TIG med PRD-
verktyget mste vervakas av en utbildad opera-
tr. Operatren br ha grundlggande kunskaper
i TIG-svetsning och han behver ca en veckas
utbildning i Narrow-gap TIG-svetsning.

Summering Svetsexempel

De viktigaste kraven i Narrow-gap Specifikationer:

TIG-svetsning med PRD r fljande:
terledare: En kopparflta monterad runt rret Utrustning: A21 - PROTIG
Elektrod: Volfram 2% Toriumoxid Verktyg: PRD
Diameter: 3,2 mm eller 4,0 mm Rrmaterial: SIS 2132
Spetsvinkel: 45 Rrdiameter: Y.D. 350 mm
Tillsatstrd: Diameter: 0,8-1,2 mm Rrtjocklek: T = 17,5 mm
Vinkel: 25 -30 Rrposition: G5
Skyddsgas: 70% He + 30% Ar Tillsatstrd: OK AUTROD 12.64
Gasflde: 15-20 liter/minut Diameter: 1,2 mm
Rotgas: Argon eller Formiergas Elektrodtyp: Volfram-torium 2%
Frspolning: 7-9 gnger volymen p rotgas- Elektroddiameter: 3,2 mm
kammaren Elektrodvinkel: 45
Svetshastighet: Rotstrngen normalt 0,8 mm/sek Skyddsgas: He 70% Ar 30%
Fyllnadsstrngar 1-2,5 mm/sek Startposition: Frsta: klockan 2,
Nedsmltningstal: Mellan 0,5 och 0,7 kg/timme fr svetsning moturs
fyllnadsstrngarna. Tredje: klockan 12,
svetsning moturs
Bgtid: 90 min
Svetstid: Totalt 120 min
Svetshastighet: 1,22 mm/sekund

30
Aluminiumsvetsning
De tv dominerande svetsmetoderna fr alumi-
nium r MIG- och TIG-processerna men plasma,
motstndssvets och vanliga elektroder anvnds
ocks. TIG-metoden r bttre fr tunna mate-
rial och dr det finns behov av fin ytfinish samt
vid svetsning frn en sida, det vill sga nr rot-
sidan inte kan ns till exempel vid rrsvetsning.
Vanligtvis svetsas aluminium med vxelstrm.
Pulsad MIG r en intressant teknik fr alumi-
nium och kar snabbt i popularitet. De huvudsak-
liga frdelarna med pulsningen r att den mjlig-
gr svetsning med en stabil spraybge ven
vid lg strm vilket ger god kontroll p smlt-
badet och mindre svetssprut. Risken fr svetsfel
minskar ocks.
Vid mekaniserad svetsning av aluminiumrr
mste fljande beaktas, speciellt om svetsningen
utfrs i position 5G:
Fr att erhlla bsta resultat vid rundsvetsning
mste svetsningen utfras med en programmer-
bar strmklla som tillter full kontroll av smlt-
badet och processen. En utmrkande sak fr
aluminium r den hga smltpunkten fr oxidfil-
men som bildas p ytan. Oxiden skapar svetsfel
om den blandas i smltbadet.
Frdelen med vxelstrmssvetsning vid TIG r
att det blir en bra oxiduppbrytning men AC och
AC/DC-strmkllor r normalt inte program-
merbara. Bra oxiduppbrytning kan ocks uppns
med likstrm med omvnd polaritet, (+polen p
elektroden).
Nackdelen med den hr metoden r dock att
elektroden kan verhettas och smlta och dr-
med minskar strmkapaciteten.
Aluminiumsvetsning med likstrm
P senare r har det utvecklats processer fr alu-
miniumsvetsning av rr med ESABs A21 PRO-
TIG och ett nytt svetsverktyg, PRI. Dr utfrs
svetsningen med DC och elektroden kopplad till
-polen. Speciella tgrder mste vidtagas fr att
f ett bra svetsresultat. Dessa tgrder r:
Ren helium skall anvndas
Tillsatsmaterial skall anvndas
31
Elektrodslipning 30 total vinkel
Avfettning och stlborstning ska gras
precis fre svetsningen
Axialtryck p rrndarna fr att
eliminera eventuella spalter
Att anvnda helium som skyddsgas stller krav
p strmkllan och svetsverktyget. Helium r
svr att jonisera. En del strmkllor r utrustade
med startgasfunktion vilken tillter att ljusbgen
tnder i ren argon, och sedan byter strmkllan
automatiskt ver till helium. Anvndning av
torium- eller lantanlegerade elektroder gr tnd-
ningen lttare.
Ett annat fenomen som det gller att tnka p
r att helium har ca 40% hgre bgspnning n
argon. Drfr r det bra om verktyget r utrustat
med AVC-kontroll. Annars kan en liten ndring
i bgavstndet ha stort inflytande p bgspn-
ningen och drmed vrmetillfrseln.
Som nmndes ovan r tillsatsmaterial ndvn-
digt. Trdmatning av mjuk aluminiumtrd vid en
jmn och konstant hastighet krver trdmatar-
verk p verktyget.
ESAB har introducerat rundsvetsverktyg fr
aluminiumsvetsning av rr. Dessa kallas PRI
och har fljande storlekar: 36-80 mm, 71-160
mm, 140-220 mm. Verktygen r utrustade med
bgspnningskontrollerad bglngd (AVC) och
ett integrerat matarverk. Dessa funktioner finns
ocks p PRD-verktyget fr stora diametrar och
drfr kan ocks detta anvndas fr aluminiums-
vetsning.
Instruktion
Fljande instruktion inkluderar en beskrivning
av alla mtt och steg som mste tas vid skarv-
svetsning av rr i svetsbara aluminiumlegering-
ar. Man anvnder sig av svetsverktygen PRD och
PRI och strmkllorna PROTIG 250 eller PRO-
TIG 315 Inverter.
Grundmaterial
Rrmaterialet som anvnds r en svetsbar lege-
ring verensstmmande med DIN 1746.
Fogberedning
I-fog kan anvndas upp till cirka 3 mm. Rot-
nsorna mste bearbetas s de blir fyrkantiga
och insidans kant skall avrundas till r = 0,5 mm.
Toleranserna p rret skall vara sdana att vgg-
tjockleken runt rret inte skall verstiga 0,05
mm och toleransen mellan strsta och minsta
diametern fr inte verstiga 0,2 mm efter bear-
betningen.
Rengring av rren
Om ndvndigt mste rrndarna avfettas och
betas 100 mm in p rren p s stt att fro-
reningar som kvarstr efter fogberedningen tas
bort.
Avfettningsmedel: Aceton, alkohol eller alka-
liskt rengringsmedel.
Betningsmedel: 65 g kromsyra CrO3/liter
vatten + 15 ml 85% H3 fosforsyra, PO4/liter vat-
ten, 2-10 minuter. Stlborstning med till exempel
en roterande rostfri stlborste gr ven bra.
Rotpreparering
Precis fre svetsningen skall oxidlagren, bde p
insidan och utsidan av rren tas bort, minst 10 mm
in p rren. Detta gres med hjlp av en roter-
ande rostfri stlborste. P sidan av rret mste
oxidlagret tas bort med en fil.
Elektroden
Man skall anvnda sig av toriumlegerad volfram
innehllande 2% torium. Elektrodspetsen skall
slipas till en vinkel p 20 och nden skall sli-
pas av till 0,3 0,1 mm. Positionen p elektro-
den skall vara riktad s att toppen r riktad mot
centrum p rret. Avstndet mellan elektroden
och arbetstycket skall vara 2,5 mm.
Elektroddiametern skall vljas med hnsyn till
anvnd strm.
1,6 mm: upp till 150 A.
2,4 mm: 120-220 A.
3,2 mm: 200-300 A.
Elektroden skall bytas infr varje ny svets.
Faststtning av rren
Rren mste vara noggrant centrerade och sam-
mansatta fre svetsningen fr att f ett optimalt
resultat. Om det r mjligt skall man anvnda
fixtur. Fixturen br ha mjligheten att ge en
axiell kraft p rren under svetsningens gng.
Fixturen kan vara av modell som sitter inne i
rren men kan ven vara av en yttre design.
terledaranslutningen
Strmanslutningen till arbetsstycket krver upp-
mrksamhet fr att ljusbgsregleringen skall
fungera korrekt. Av den anledningen skall en
speciell jordklmma prepareras som kan sttas
fast runt p utsidan av rret p s stt att man fr
en optimal elektrisk kontakt runt rret. P stllet
dr man stter fast denna anordning skall man
borsta eller blstra bort oxidlagret.
Hftsvetsning
I stllet fr en fixtur kan man hftsvetsa rren.
Rren mste vara ordentligt hoptryckta fre
hftsvetsningen. Normalt r det tillrckligt med
3 hftor jmt placerade runt rret. Hftorna ms-
te borstas rena innan svetsningen pbrjas.
Trdmatning
Erfarenheten visar att anvndningen av alumini-
umtillsatstrd tillsammans med separata trdmat-
ningsenheter inte gr bra. Det blir ingen konstant
trdmatningshastighet. Drfr har PRI och PRD-
verktygen matarverket monterat p sjlva verk-
tyget s att den delen av trden som matas r s
kort som mjligt. Fr att bibehlla en problemfri
trdmatning skall trdledarna blsas igenom och
inspekteras regelbundet.
Tillsatsmaterial
Tillsatstrden r helt ndvndig nr man svet-
sar aluminium med likstrm. Trden skall vara
torr och ren och vara fri frn oxidskikt. Man fr
aldrig ta i trden med fingrarna. Nr PRI-verk-
tyget anvnds skall trden ha diameter 1,0 mm.
Med PRD kan tillsatstrdar med diameter 1,0
eller 1,2 mm anvndas.
Placeringen av trdmunstycket
Placeringen av trdmunstycket skall vara s att
frlngningen av trden trffar ytan p rret pre-
cis fre smltbadet. Under detta skall elektroden
vara p rtt svetshjd. Om det bildas droppar i
nden p svetstrden r inte placeringen p trd-
munstycket rtt eller ocks r utsticket p trden
frn munstycket fr lng.
32
Instllning av utrustningen Exempel p aluminiumsvetsning
Vid instllning av bgspnningen (AVC:n) skall
man komma ihg att bgspnningen r ca 40%
hgre nr helium anvnds som skyddsgas jm- Arbetsbeskrivning
frt med argon. Hr ges en beskrivning p svetsning av ett alumi-
niumrr med dimensionerna 57x3 mm.
Skyddsgasen Svetsningen r utfrd med PRI-verktyget.
Som skyddsgas skall 100% ren helium anvndas. De olika stegen som anges nedan r angivna i
Det r ndvndigt att ha en tillrcklig frspol- kronologisk ordning och skall utfras fr att f
ning av skyddsgas fre starten av svetsningen en bra skarvsvetsning.
efter lngre uppehll (lngre n 2 timmar).
Kontroll skall regelbundet gras av slangar och Ta bort oxidlagret minst 10 mm in p rrnden
slangkopplingar. med en roterande borste.
Det maximala skyddsgasfldet skall vljas i Stt fast en specialgjord klmma runt rret,
relation till innerdiametern p gaskpan. En god (borsta eller blstra rret innan).
tumregel r cirka 1 liter/minut som skyddsgas- Montera p svetsverktyget.
flde per mm innerdiameter. Som exempel skall Stt fast verktyget i den frsta hftsvets-
inte gasfldet verstiga 10 liter/minut fr en positionen.
gaskpa p 10 mm. Placera brnnaren ver fogen och stll in rtt
hjd.
Rotgas Ladda in hftsvetsprogrammet.
Det r inte ndvndigt att anvnda rotgasskydd Tryck ihop fogen, helst
vid likstrmssvetsning av aluminium. Om rot- med en speciell klm- Specifikationer
Utrustning: A21-PROTIG 315
gas anvndes blir ytan p baksidan ngot ljusare. anordning. Verktyg: PRI 36-80
Som rotgas rekommenderas ren argon. Utfr hftningen. Rrmaterial: Aluminium
Rrdimensioner: 57 mm t=3 mm.
Lyft upp brnnare och
Andra kommentarer vrid till andra hftsvets- Hftsvetsning
Aluminiumsmltan absorberar fuktighet frn positionen. Position: 5G
Tillsatstrd: Al Mg 5
luften. Drfr br man undvika att svetsa alumi- Stll in rtt bgavstnd. Tillsatstrd: =1,0 mm
nium nr luftfuktigheten r hg. Utfr andra hftningen. Elektrod: =2,4 mm
Slipvinkel: 30
Lyft brnnaren och vrid Spets: 0,3 0,1 mm
Summering till den tredje hftsvets- Elektrodavstnd: 2,5 mm
Svetsgas: He 100%
Det viktigaste vid TIG-svetsning av aluminium- positionen. Rotgas: -
rr med likstrm och verktygen PRD och PRI r Utfr tredje hftningen. Svetspositioner: Frsta hftan 0
fljande: Lyft brnnaren och vrid
Andra hftan 90
Tredje hftan 240
ett varv till startposi- Svetsparametrar: se bilaga.
Fogberedningstoleranser: Vggtjocklek: 0,05 mm.
tionen.
High-low: 0,2 mm max. Rotstrngen
Elektrod: Toriumlegerad volfram 2%. Ladda in svetsprogram- Rrposition: 5G
Diameter: 1,6 mm upp till 150 A. met. Tillsatstrd: Al Mg 5
2,4 mm 120-220 A. Tillsatstrd: =1,0 mm
3,2 mm 200-300 A. Stll in rtt bgavstnd Elektrodmaterial: Volfram - torium 2%
Toppvinkel: 20 och mata fram tillsats- Elektrod: =2,4 mm
Avslipad topp: 0,3 0,1 mm. Slipvinkel: 30
Avstnd mellan elektrod trden till rrytan. Spets: 0,3 0,1 mm.
och arbetsstycke: 2.5 mm. Utfr svetsningen. Elektrodavstnd: 2,5 mm
Tillsatstrd diameter: PRI 1,0 mm.
PRD 1,0 eller 1,2 mm.
Efter svetsningen skall Svetsgas: He 100 %
Rotgas: -
Skyddsgas: 100% helium. brnnaren lyftas upp och Startposition: 150
Gasflde: 10 liter/min per 10 mm
svetshuvudet ska av- Svetsparametrar: se bilaga.
gaskpediameter.
lgsnas. nden p till-
satstrden skall klippas bort och svetsen ska
borstas.

33
Anteckningar

34
 Sakordsregister

Aluminium....................................................................... 24
Argon.............................................................................. 12
Bindfel............................................................................. 18
DCSP................................................................................. 5
Ej utfylld svets................................................................. 19
Elektrod............................................................................. 9
Gaskpa............................................................................ 9
Gaslins............................................................................. 13
Genomrinning.................................................................. 19
Genomsvetsning............................................................. 19
GTAW................................................................................ 3
Helium............................................................................. 12
HF-generator..................................................................... 5
Hydrogen......................................................................... 12
Hftsvetsning.................................................................. 28
Kantfrskjutning.............................................................. 19
Kvalitetskrav.................................................................... 27
Mekanisering................................................................... 26
Narrow gap...................................................................... 28
Porer................................................................................ 19
Rostfritt............................................................................ 23
Rotgas................................................................. 14, 29, 33
Rotstrng......................................................................... 29
Rotvulst........................................................................... 18
Skyddsgas........................................................... 11, 14, 29
Skyddsgasflde............................................................... 12
Smltdike......................................................................... 18
Spricka............................................................................ 19
Svetsfel............................................................................ 18
Svetsklass....................................................................... 18
Svetsparametrar.............................................................. 17
Svetsrge........................................................................ 18
Tillsatsmaterial............................................................21-25
Titan................................................................................. 15
Trdmatning..................................................................... 32
Valv i rot........................................................................... 19
Vattenkylning..................................................................... 8
Volfram...........................................5-11, 21, 29, 30, 32, 33
Vggtjocklek.................................................................... 20
terledaranslutning......................................................... 32

35
Innehll
Inledning
Historik Smalspaltssvetsning (Narrow Gap)
Allmnt om TIG-svetsning Introduktion
TIG-svetsningens princip Generella rekommendationer
Varfr anvnda TIG-metoden? Summering
Utrustning Svetsexempel
Strmkllan Aluminiumsvetsning
TIG-brnnare Aluminiumsvetsning med likstrm
Gaskpa Exempel p aluminiumsvetsning
Elektrod Sakordsregister
Skyddsgas
Svetsparametrar
Svetsfel
Svetsfel vid TIG-svetsning
Fogberedning vid rrsvetsning
Vggtjockleken
Tillsatsmaterial
Olegerat och lglegerat stl
Rostfria och syrafasta stl
Aluminium och dess legeringar
vriga material
Mekaniserad TIG-svetsning
Tillmpningar
Frdelar med mekanisering
XA 00139110

ESAB AB
Box 8004, 402 77 Gteborg
Tel 031 - 50 90 00 Fax 031 - 50 93 90
info@esab.se www.esab.com