Examensarbete 15 hgskolepong C-niv

SKOTTSTLLNING AV VNINGSVAPEN
TILL GRANATGEVR CARL GUSTAF

Triumf Elshani

Maskiningenjrsprogrammet 180 hgskolepong

rebro vrterminen 2013

Examinator: Johan Kjellander

Zeroing of Sub Caliber Adapters for 84 mm RCL Carl Gustaf

rebro universitet rebro University

Institutionen fr naturvetenskap och teknik School of Science and Technology
701 82 rebro SE-701 82 rebro, Sweden
Frord

Detta examensarbete omfattar 15 hgskolepong och utfrdes vrterminen 2013 som

avslutande projekt p maskiningenjrsprogrammet vid rebro Universitet. Arbetet har utfrts
p Saab Dynamics i Karlskoga

Ett speciellt tack riktas till:

Mats Persson, handledare Saab Dynamics, Karlskoga

Jon Eriksson, Sektionschef p ORTMT
Fredrik Thuvander, handledare rebro universitet

Dessutom ett stor tack till alla p sektion ORTMT och Petri Moilanen och Jonas Asklund p
monteringen som har varit vldigt hjlpsamma.

2
Sammanfattning
Detta 15 pongs examensarbete r utfrt p Saab Dynamics AB i Karlskoga. Fretaget
tillverkar frsvarsmateriel avsedd fr svenska frsvaret och fr export.

Uppgiften bestod av att kartlgga nuvarande skottstllningsrutiner fr vningsvapen till 84

mm granatgevr Carl Gustaf samt att granska noggrannheten p verktygen som anvnds idag
fr ensning. Genomfrda mtningar visar att ngra av verktygen har bra noggrannhet fr
vningsvapen 20 mm, medan andra inte r lika bra. Verktyget fr ensning av vningsvapen
7.62 mm har inte tillrckligt bra noggrannhet.

Med lmpligt utfrande kan man tillverka verktyg som ger god ensningsnoggrannhet fr
vningsvapnen.

3
Abstract
This 15 point thesis is carried out at Saab Dynamics AB in Karlskoga. The company
produces defense material aimed at the Swedish market and for export.

The task was to make a survey of the current zeroing procedure for Sub Caliber Adapter for
84 mm recoilless rifle Carl Gustaf, and to examine the accuracy of the tools used today for
zeroing.

Measurements performed show that some of the tools has good accuracy for zeroing of Sub
Caliber Adapter 20 mm withe other tools are not so good. The accuracy for zeroing of Sub
Caliber Adapter 7.62 mm is not sufficient

With a suitable design it is possible to produce tools with good accuracy for zeroing of Sub
Caliber Adapters.

4
Innehllsfrteckning

1. Frord......2
2. Sammanfattning...3
3. Abstract....4
4. Bilagor.7
5. Fretaget.....8
6. Inledning..9
6.1. Bakgrund....9
6.2. Uppdragsbeskrivning..9
6.3. Ml. 9
6.4. Frstudie.....9
6.5. Saabs infrant och dokumentresearch...10
6.6. Monteringslokalen.....10
7. Metod, Verktyg...11
7.1. Interna sidor...11
7.2. Word..11
7.3. Powerpoint.11
8. Carl Gustaf M3..12
9. Sub Calibre/ vningsvapen.. 14
9.1 Sub- calibre adapter 553B (7.62 mm).. 15
9.2 Sub-calibre adapter (20 mm)...17
10. Princip fr skjutning med huvudvapen och vningsvapen.... 18
11. Skottstllning.. 21
12.Utrustningar fr ensning .... 20
12.1 Mynningskikare med O-ring.....21
12.1.1 Analys 22
12.2 Mynningskikare (Miloptik)...24
12.2.1 Analys...26
12.3 Patronlgeslaser.28
12.3.1 Analys............ 29
12.4 Eldrrslaser (84 mm). 31

5
12.4.1 Analys 32
12.5.1 Eldrrslaser (20mm)...... 33
12.5.2 Analys.34
12.6 Eldrrslaser i patronlget (7,62mm).35
12.6.1 Analys... .36
13 Summering av mtningar.....38
14 Jmfr med krav..38
15 Slutsats.41
16 Referenser44

6
Bilagor
Mtningar 10 meter Bilaga 1
Trffpunkterna i kordinatsystem Bilaga 2
(Vrdena r omrknade fr att visa hur eventuella trffbilden skulle kunna se ut p 300m
genom ensning. Provskjutningen genomfrs p 300 m)

7
5. Fretaget

Saab Dynamics AB bildades r 2000, och det r drmed ett relativt ungt fretag, men med
anor som strcker sig tillbaks till 1600-talet. De har under 350 r utvecklas frn en rad olika
bolag till det hgteknologiska fretag det r idag.

Saab Dynamics har tv stycken stora affrsomrden; missilsystem samt understdsvapen fr

kort rckvidd, och r inom detta omrde huvudleverantr till den svenska frsvarsmakten.

Saab Bofors Dynamics finns p ett antal orter. Frutom Karlskoga dr huvudkontoret ligger,
finns fretaget ven i Stockholm, Linkping samt Gteborg. Antalet anstllda uppges vara ca
1460, varav ca 200 p Bjrkborn industriomrde i Karlskoga dr examensarbetet utfrdes.

8
6. Inledning

6.1 Bakgrund

Carl Gustaf M3 r ett granatgevr som Saab Dynamics tillverkar. Det r omladdningsbart och eld kan
avges med olika typer av ammunition. Riktmedlen, ppna riktmedel och optiska riktmedel finns p vapnet.

D den tillverkade ammunitionen r dyr fr att anvnda till vning, finns vningsvapen i olika
kalibrar. Till M3 anvnder man vningsvapen med kaliber 20 mm och vningsvapen med kaliber
7.62mm.

6.2 Uppdragsbeskrivning

Uppdraget frn Saab Bofors Dynamics var att se ver rutiner fr skottstllning av Carl Gustaf
granatgevr M3 och dess vningsvapen med kaliber 7.62 samt 20mm genom att:

Kartlgga nuvarande skottstllningsrutiner och respektive noggrannhet

Kartlgga nu anvnda utrustningar fr skottstllning bde optiska och med laserpekare.
Jmfra med noggrannhet som specifikationen krver.
Eventuellt komma med frslag p frbttringar,

6.3 Ml fr examensarbetet

Mlet fr examensarbetet r att underska noggrannheten p de ensningsmoment som anvnds och

jmfra med kraven p noggrannheten enligt vningsvapnets kravspecifikation.

6.4 Frstudie

Inledande mte med handledare Mats Persson p hans kontor. Han frklarade verksamheten och de
olika delarna som kommer att ing i mitt projekt. Mats ger mig en grund fr att frst vad Carl Gustaf
(granatgevr) M3 och dess vningsvapen r.

Jag fr ven flja med till skjutfltet och se hur provskjutning med 20 mm vningsvapen gr till och
hur utrustningen vid skjutning med vningsvapnet anvnds i verkligheten. Jag fr se hur man gr en
ensning ute p skjutfltet och se och jmfra trffbilderna.

9
6.5 Saabs infrant och dokumentresearch

Jag fr genom interna sidor tillgng till bruksanvisningar, ritningar och olika dokument. Jag har ftt
fram mycket information som har kommit till anvndning i mitt examensarbete. Jag har till exempel
kunnat granska ritningar fr att frst hur de olika vapnen r konstruerade.

6.6 Monteringslokalen

Jag har i praktiken haft fri tillgng till monteringslokalen dr jag har varit ganska mycket. Dr kunde
jag genom tillgng till alla utrustningar prova dem p olika stt och ven frga och diskutera saker
med montrerna. Det har gjort att jag har ftt en bra bild av ensningsrutinerna.

10
7 Metoder, Verktyg

7.1 Interna sidor

Jag har haft tillgng till det interna ntet och har kunnat leta fram information, beskrivningar
samt ritningar fr att frst vissa konstruktioner lttare. De data som jag tagit del av frn de
olika interna sidorna har varit mycket anvndbara. Det har underlttat min frstelse d jag
inte har behvt frga lika mycket samt att det har underlttat mitt arbete och att gra mina
tester.

7.2 Word
Jag har anvnt Microsoft Word som ordbehandlingsprogram fr att skapa och sammanstlla
denna rapport.

7.3 PowerPoint

Till presentationen valde jag Microsoft PowerPoint fr att jag har tidigare erfarenheter med
denna programvara. PowerPoint fungerar s att slides lggs upp i form av redigerbara bilder
som sedan kan spelas upp som ett bildspel vid presentationen.

11
8. Carl-Gustaf M3

Carl Gustaf M3 84 mm r ett bakladdat vapen som avfyras med en slagtndhatt. Vapnet r
rekylfritt d krutgaserna blser bakt genom dysan s att rekylkraften utjmnas. Detta vapen
r effektivt fr att det r relativt ltt och kan avfyras allt frn en stende till en liggande
position. P gevret sitter ett kikarsikte samt ppna riktmedlet. Vid laddning frs patronen in
bakifrn i patronlget s att styrklacken p vapnet passar in i ett urtag som nns i
patronhylsans ns. P s vis kommer patronens tndhatt mitt fr vapnets tndspets.
Utvndigt har eldrret fstklackar fr underbeslag med avfyrningsmekanism. Framfr
siktfoten sitter ett fste fr riktinstrument.

Carl Gustaf M3

1. Huvudvapen med
brhandtag
2. Slutstycke
3. Lsbygelhandtag
4. Avfyrningsmekanism
5. Handtag fram
6. Std fr kinden
7. Axelstd
8. Benstd
9. Kikarsikte
10. Fste fr stdben
11. Frmre sikte
12. Bakre sikte
13. Siktfste

Bild 1 Huvudvapnet detaljerat

Kikare

1. Sidjusteringsratt
2. Hjdjusteringsratt
3. Kikarsikte
4. Fste
5. Avstndsinstllningsringsratt

Bild 2 Kikarsiktet till huvudvapnet

12
Bild 3 Slutstycket ppet..

Bild 4 Detta r en demonstration p hur det ser ut nr man ska nvnda vapnet. Man ska alltid vara
tv personer, en som hller i vapnet och ska avfyra och en person som laddar och hller koll bakt.
Laddaren lser slutstycket med lsbygeln och ger klartecken till skytten att riskomrdet bakt r fritt .
Skytten riktar och avfyrer vapnet.

13
9. Sub Calibre adapter/ vningsvapen

vningsvapnen r avsedda fr skjut och stridsutbildningar. Handgreppen vid laddning och

avfyring av granatgevret r i stort sett detsamma som vid skjutning med skarp ammunition.
vningsvapnen r omladdningsbara.

Bild 5 vningsvapen Sub calibre adapter 20 mm

Bild 6 Huvudvapen, granatgevr Carl Gustaf M3

Bild 7 vningsvapen Sub-calibre adapter 7.62 mm

14
9.1 Sub-Calibre Adapter 553B
Sub Caliber Adaptern 553B r ett vningssvapen 7.62 mm fr 84 mm Carl Gustaf (M3).
vningsadaptern har mtt som ett 84 mm skott och laddas i huvudvapnet p samma stt. Det
laddas med ett skott i taget av finkalibrig ammunition och en tndhatt. Om man vill kan man
ocks ladda med en gasutblsningladdning fr att f en mer realistik effekt.

Bild 8 P bilden ser ni de olika delarna i Sub-Calibre Adapter 553B.

1. Gasutblsningsladdningen
2. Slutstycker(laddad med 7.62mm ammunition)
3. Sub-Caliber Adapter
4. Tndhatt
5. Justeringsskruvar fr ensning

15
Bild 9 Hammaren pverkas av gastrycket frn tndhatten.

1. Slagstift
2. Tndhatt
3. Hammare

Bild 10 Hammaren trffar i sin tur slagstiftet till sjlva patronen och till gasutblsningsladdningen.

1. 7.62 mm ammunition
2. Slagstift
3. Hammare
4. Slagstift
5. Gasutblsningsladdningen

16
9.2 Sub-Calibre Adapter 20 mm

Sub-Calibre Adaptern 20 mm r ett vningsvapen fr huvudvapnet Carl Gustaf M3. ven detta
vningsvapen har mtt som ett vanligt skott. Det laddas med lite grvre ammunition och en tndhatt.

Bild 11 Vapnets slagstift trffar tndhatten, den gasstrle

den skapar strmmar ner i kanalen till en frsvagning i
patronhylsan. Gasstrmmen bryter igenom hylsan s att
skottet avfyras.

1. Slagstift huvudvapnet
2. Tndhatt
Bild 12 20 mm sub calibre adapter
3. 20 mm ammunition

1. Lsnings skruv
2. Noskon
3. Justeringsskruvar fr ensning
4. Frmre eldrrsfste
5. Eldrr
6. skyddshlje
7. Bakstycke
8. Gastrycks kanal
9. Lge fr tndhatt
10. Gnga fr dysskruv
11. Dysskruv

Bild 13 Sprngskiss20 mm Sub Calibre adapter

17
 10. Princip fr skjutning med huvudvapen och vningsvapen

Kikarsiktet till huvudvapnet r utrustad med en ratt dr avstndet till mlet stlls in (se
position 5 i bild 2) vid strre avstnd vinklas siktet mer nedt. Nr skytten riktar mot mlet
skjuts granaten ut i en strre vinkel mot marken n siktlinjens vinkel mot marken. Max
elevation kan vara upp till ca 10 grader.

Ammunitionen har olika banor beroende p bl.a. utgngshastigheten ur vapnet, skytten skall
alltid sikta p mlet eftersom avstndsinstllningen p ratten ger rtt elevation. Olika granater
krver att man stller ratten p olika stt.

vningsammunitionens bana liknar banan fr en viss granat. vningsammunitionen fljer i

princip banan som fr en viss granat gr. Men i praktiken finns viss avvikelse, beroende p
skillnader i diameter och rotationshastighet.

Centrumlinjen fr vningsvapnets eldrr ska drfr i princip ensas till centrumlinjen fr

huvudvapens eldrr. Man skottstller och/eller skjuter in vningsvapnet fre leverans.

I principen ska ett skottstllt vningsvapen trffa mitt i prick p den tavla man skjuter p.

I praktiken har olika ammunitionspartier av vningsammunition lite olika utgngshastighet

inom vissa grnser. Drfr kan trffpunkten p tavlan variera i hjdled. Vid det aktuella
skjuttillfllet kan skytten drfr behva ensa om vapnet till det aktuella ammunitionspartiet
eller vlja att stlla in ratten fr ett kortare eller lngre skjutavstnd.

Det r mycket vanligt att skytten ensar om huvudvapnets skottstllning mellan sikte och
eldrr fr att anpassa till sitt eget lge fr gat mot siktet.

Oavsett denna skottstllning kommer vningsvapnets eldrr alltid att vara ensat till
huvudvapnets eldrr.

18
Bild 14 Bilden visar schematisk riktlinje och projektilbana nr man har skruvat p ratten fr att
stlla in ett lngre skjutavstnd. Kikaren vrids ner och vapnet hjs.

19
 11. Skottstllning

Vid skottstllning lgger man vapnet p ett stativ som pekar mot en tavla som hnger 10 meter bort.
Man pekar in stativet s att huvudvapnet pekar mot mittpunkten p skottstllningstavlan.
vningsvapnets eldrr ska ha justeras s att dess centrumlinje pekar mot samma mittpunkt.

Ensningen grs genom att anvnda olika utrustningar.

Justeringen av eldrret grs genom att skruva p justeringsskruvarna lngst fram p eldrret i
vningsvapnet. Skruvarna r tkomliga genom hl i eldrret p huvudvapnet (Dessa hl finns inte p
ett skarpt vapen).

Bild 15 Stativ med huvudvapen.

Bild 16 Huvudvapen instllt mot tavlan mot avstndet 10 m.

20
 12. Utrustningar fr ensning

12.1 Patronlgeskikare med O-ring

Patronlgeskikaren stoppas in i patronlget. Centrumlinjen p patronlgeskikaren antas vara parallell
med huvudvapnets centrumlinje.

Bild 17 Patronlgesskikaren med O-ring.

Bild 18 Patronlgeskikaren i 84 mm vapnet.

21
 12.1.1 Analys patronlgeskikare med O-ring
Detta instrument kan betraktas som en stor kikare i form av ett rr.

Detta verktyg r konstruerat som en kikare s man tittar in i baknden och riktar vapnet efter det.
Patronlgeskikaren r utrustad med en O-ring s att den ska f bttre passform i huvudvapnet. O-
ringen r rrlig och hamnar inte p samma stlle vid olika tillfllen. Drfr r centrumlinjeslget
oskert.

Fr att f en hel och bra bild s r den som ska ensa vapnet tvungen att prova sig fram fr att frska
hitta ett lmpligt avstnd mellan gat och kikarglaset. D alla mnniskor r olika s kommer detta
variera frn person till person. Genom att testa olika avstnd mellan gat och kikarglaset ser man
punkter p mltavlan som sedan kan mtas. Vi har en variation p +- 12.5 mm eller +-1.25 mrad.

Ett litet test grs d man vljer att stta o-ringen snett och trycker i kickaren i rret fr att se om det
blir ngon skillnad. Genom att d titta i kikaren och hfta och ha olika avsnd p huvudet frn kikaren
fs andra trffpunkter p tavlan.

Genom mtningen fs en variationen p punkterna frn mittpunkten ,variera med 17.5 mm, 1.75 mrad
t olika hl.

22
Bild 19 Bilden visar tavlan som man anvnder fr att stlla in vapnen. De svarta punkterna visar var
mittpunkten p kikaren hamnar nr man bara tar kikaren och fr in den och hftar nr man tittar i den. De rda
punktern visar variationen p trffbilden nr man stter o-ringen snett och hftar.

23
12.2 Mynningskikare (Miloptik)

Mynningskikaren sitter p en stng som frs in i eldrret. Stngen ska ha mycket god
passning till eldrret utan glapp. I kikaren finns ett kors som man stller in mot mlet.

Bild 20 Mynningskikare med stng fr 84 mm eldrr.

Bild 21 Bilden visar hur man anvnder mynningskikaren.

24
 Graderad
streckplatta
Stng Huvudvapen

vningsvapen

Mltavla Mynningskikare Spegel

Bild 22 Bilden visar en mer detaljerad bild p hur mynningskikaren andvnds. Man fr in stngen i
eldrret och tittar in i mynningskikaren och i mynningskikaren finns en graderad streckplatta s att
man kan mta vinkelavikelsen mellan eldrr och mltavla.

25
12.2.1 Analys:

ven hr finns problemet att man fr olika resultat beroende p hur man tittar i
kikaren.Variationen r d bara ca +- 2mm eller +- 0.2mrad.

Ett problem som kan uppst och medfra fel i ensningen r att om man inte fr in verktyget
nda in s att mynningskikaren r vi huvudvapnets kant sjunker korset i kikaren p mlet ca
1mrad.

Stngen i detta fall ett rr undersktes genom mtning.

Genom olika mtningar visade det sig att rret r bjt p tv stllen och bjningen ligger p
ca 0.005 mm.

Varfr pverkar inte bjningen resultatet nr stngen r helt inkfrd.

Bjningarna ligger s att nr man fr in stngen hela vgen i eldrrert s tar utbjningarna ut
varandra och man fr ett bra resultat. Om man inte fr stngen nda in visar sig utbjningnen
som ett fel i trffbilden.

Genom att mta rret kan man se om mttfel kan bidra till fel i ensningen. Mttet p rrets
minst slitna del r ca 19.995-19.997 medan mttet p den mest slitna delen ligger p 19.982-
19.987. Rret r allt fr slitet vilket inte r s konstigt eftersom det andvnds under en lngre
tid.

Kommentar

Detta verktyg verkar plitligt. Genom att frska lyfta den lite ltt i rret samt genom att
snurra p den s kan jag ltt konstatera ett den visar rrets riktning samt att det inte finns
ngot glapp. Trotts att det r bde krokigt

Bild 23 Att korset sjunker p mltavlan nr man inte har stngen helt infrd i huvudvapnet beror p
att den r bjd.

26
 Bild 24 Trffbilden p de olika
frsken.

Bild 25 Bilden visar hur punkten sjunker 12

mm, 1.2 mRad frn mittpunkten nr
mynningskikaren inte ligger helt intill
huvudvapnets kant.

27
12.3 Patronlgeslaser (84mm)

Detta r en egen utrustning som har tagits fram fr att gra ensingen enklare och mer exakt
genomfrd med patronlgeskikaren med o-ring. Verktyget bestr av tv delar, en cylinder
med en inbyggd laser som man stoppar in lngst bak i patronlget och ett plastlock med ett
hl i centrum som stoppas in lngst fram i eldrret.

P bilderna ses verktygets tv delar, samt hur det ser ut nr de r monterade p vapnet.

Bild 26 Patronlgeslaser med frmre lock.

Bild 27 Patronlgeslaser i huvudvapnet.

Bild 28 Frmre locket isatt i huvudvapnet.

28
12.3.1 Analys:

Tanken med detta verktyg r att det ska justeras s att laserstrlen passerar centrumhlet p
frmre lock. Det visar sig att injusteringen av laserstrlen flyttar ljuskllan frn centrum.
Drfr passerar laserstrlen genom hlet men den r inte parallell med eldrrets centrumlinje.
Patronlgeslasern sitter heller inte s bra i patronlget s man mste alltid trycka in den i rtt
lge fr att man ska f en synlig punkt p tavlan. Detta syns om man roterar p lasern.
Genom att trycka med fingret p olika delar p patronlgeslaserns yta s varierar
laserpunktens trfflge.

Kommentar:

Detta r en liknande lsning som man ibland anvnder p jaktvapen,dvs patronlgeslaser. Av

egen erfarenhet vet jag att patronlgeslasrar inte r plitliga. De visar inte det man egentligen
vill veta. Det man vill veta r var kula kommer trffa och det som styr det r hur sista delen
av pipan inte hur patronlget pekar.

Detta verktyg annvnds inte lngre fr ensning.

Bild 29 Bilden visar hur laserpunkten flyttas beroende p var man trycker p patronlgeslasern.

29
 Bild 30Trffbilden visar hur laserns
punkt varierar p tavlan beroende
hur man trycker p den. Variationen
ligger p ca 1.4 mRad t olika hll.

Bild 31 Detta r vad som hnder om

man vrider p mynningslasern. Vi fr
d en rdpunkt som pekar 40 mm
under den ursprungliga
instllningen.

30
12.4 Eldrrslaser ( 84mm)

Verktyget r framtaget som en labbutrustning fr utvecklingsndaml. Det anvndes inte i

prodktionen, men jag har anvnt det fr att jmfra med vrig vertkyg.

Verktyget kan justeras s att laserstlen r parallell med centrumlinjen. Laserstrlen kan
ocks justeras fr att ge skarp punkt p olika avstnd p mlet.

Bild 32 Eldrrslasern infrd i

Huvudvapnet. Verktyg fr Skruvar fr justering
skrpejustering av parallell

31
12.4.1 Analys

Detta verktyg ger ett mycket bra trfflge med varitation p bara 0.5-1 mm dvs 0.05-0.1
mrad. Nackdelen med verktyget r att rdpunkten har elipsform som inte r s bra eftersom
man vrider p verktyget fr att kontrollera dess justering. Det gr inte heller att f rdpunkten
helt skarp ven om man fokuserar den s bra som mjligt.

Bild 33 Detta r den rdpunkt som verktyget har idag. Detta r den form p rdpunkten vi vill ha.

32
12.5 Eldrrslaser (20mm)

Detta r ett verktyg som tagits fram inom Saab fr ensning av vningsvapen 20 mm. Lasern
r inbyggd i ett rr som sitter p en stng som frs in i eldrret. Det finns ingen mjlighet att
justera verktyget.

Bild 34 Eldrrslaser 20 mm.

33
12.5.1 Analys:

Verktyget r korrekt injusterat eftersom laserpunkten trffar samma stlle p tavlan nr man
snurrar p vertkyget. Genom att vicka lite p verktyge kan man knna lite glapp. Glappet ger
en varitation p +- 1-1.5mm eller +- 0.01-0.015 mrad

Variationen r lite svr att bestmma eftersom ven denna laserpunkt r orund och dessuton
oskarp.

Bild 35 Glappet mellan verktyget och

eldrret ger en trffbild enligt bild.

34
12.6 Eldrrslaser i patronlget (7.62mm)

Detta verktyg r framtaget inom Saab fr ensning av vningsvapen 7.62mm. I praktiken har
vi en laser som r placerad bakom det rr som pressas in bakifrn i patronlget. Verktyget
kan justeras s att laserpunkten r parallell med centrumlinjen.

Bild 36 Eldrrslasern som frs in genom patronlget.

Justeringsskruv

vningsvapnet
Eldrret
Eldrrslasern i patronlget

35
12.6.1 Analys:

Rret p verktyget har en frmre och en bakre stdyta. Dessa mste alltid ha ett mindre mtt
n eldrret, som har minimtt 7.61 och maximtt 7.64 mm. Mtten p rret frmre del r 7.58
mm, samt den bakre delen p 7.59 mm. Verktyget r d fr slappt i eldrret.

Genom att se hur mycket punkten flyttar p sig p tavlan fs en variation p 13.5 mm p 10
m eller 1.35mrad.

Vid dessa dimensioner har vikten stor betydelse. Laserns vikt gr att lasern vilar i patronlget
och gr s att rret som g in i eldrret pekar uppt.

Fr att f lasern att flja eldrrets centrumlinje mste det vara jmvikt. En lsning kan vara
att frlnga verktyget s det gr hela vgen ut till andra sidan dr man kan fsta en motvikt.

Kommentar

Konstruktionen till vningsvapnet r sdan att man kan knna att det finns ett glapp mellan
pipan och pipmuttern. Detta medfr att pipan flyttar sig i baklget nr man skjuter. Det krvs
d enligt erfarenhet ett antal skott innan pipan kncks rtt, fster rtt i gngan med
pipmuttern berttade, Mats Persson (Mekanikkonstruktr) samt Petri Moilanen (Montr) i en
intervju den 2013-04.25.

Pipan

Pipmutter
Bild 37 En sammansttning av pipan och pipmuttern.

36
 Bild 38 Trffbilden visar en variation
p 13.5mm, 1,35 mrad frn
mittpunkten.

37
13. Summering av mtningar

Mtningar p trfflge fr olika verktyg, bilaga 1.

Verktygens noggrannhet redogrs nedan.

Nr Verktyg (mrad)
1 Eldrrslaser (84mm) 0,04
2 Eldrrlaser (20mm) 0,1
3 Mynningskikare 0,14
4 Patronlgeskikare med o-ring 0,92
5 Patronlgeslaser (84mm) 1,1
6 Eldrrslaser (7.62mm) 1,2
7 Patronlgeskikare med sned o-ring 1,3

14. Jmfrelse med krav

Kravspecifikationen fr t.ex. vningsvapnen 20 mm anger vapnet ska skottstllas med en

noggrannhet p 0.7 mrad.[6]

P 10 meter 0.7mrad=0.7cm=0.007m

vningsvapnen ska anvndas fr att skjutas p 300 meter s noggrannheten p 300 meter
som jmfrd p 10 meter

P 300 meter0.007*30=0.21 m = 210mm

Genom att titta p noggrannheten fr verktygen fr huvudvapnet samt fr verktygen fr

vningsvapen och addera dessa, fr vi den totala noggrannheten och kan d se om vi hller
kravet.

Vid skottstllning vid montering stller man in huvudvapnet med ngot 84 mm verktyg.
Drefter placeras vningsvapnet i huvudvapnet och skottstlls utifrn ngot verktyg fr
aktuell kaliber.

38
 Eldrrslaser 84mm A 1= 0,04 mrad

Mynningskikare 84 mm B 3=0,14 mrad (Samma vrden

som fr 20 mm)

Patronlgeskikare med O-ring C 4= 0,92 mrad

Eldrrslaser 20 mm D 2=0,1 mrad

Mynningskikare 20 mm E 3 =0,14 mrad

Eldrrlaser i patronlget 7.62 F 6 =1,2 mrad

20mm A B C D E F Summa fr
teoretiska
jmfrelsevrden
(mrad)

A+D 0,04 0,1 0,14

A+E 0,04 0,14 0,18

B+D 0,14 0,1 0,24

B+E 0,14 0,14 0,28

C+D 0,92 0,1 1,02

C+E 0,92 0,14 1,06

7.62mm A B C D E F Summan (mrad)

A+F 0,04 1,2 1,24

B+F 0,14 1,2 1,34

C+F 0,91 1,2 2,11

Totala vinkelfelet anvnds som jmfrelsetal som visar maxfel p avvikelsen. Den faktiska
noggrannheten vid ensning blir bttre n de redovisade mtningarna eftersom felen r
provocerade vid mtning.

39
Genom att se summan av de olika kombinationerna kan vi d se att kombinationerna mellan
verktygen (1)(2)(3) har bst noggrannhet.

Tabellen visar att om man stller in huvudvapnet med verktygen eldrrslaser 84 mm eller
mynningskikaren 84 mm kombinerad med verktygen eldrrslaser 20mm eller
mynningskikare 20 mm fr vningsvapen 20 mm ger bra noggrannhet.

Fr vningsvapen 7,62 mm ger verktyget eldrrslaser 84mm fr huvudvapnet kombinerat

med verktyget eldrrslaser i patronlget fr vningsvapnet bst noggrannhet. Eftersom
variationen fr eldrrslasern i patronlget r fr dlig ger ingen kombination med den
tillrckligt bra noggrannheten.

40
 15. Slutsats
Verktygen fr skottstllning r av tre typer:

1. Kikare utan streckplatta med centrum (4)(7)

2. Kikare med streckplatta med centrum (3)
3. Laserpekare (1)(2)(5)(6)

Typ 1 r svr att anvnda p ett objektivt stt eftersom den r mycket beroende av
operatrens erfarenhet och stt att sikta, ger fr stora variationer. Det aktuella verktyget ger
dessutom stora variationer beroende p sjlva konstruktionen med en o-ring som std. Detta
verktyg r inte bra.

Typ 2 r lttare att hantera eftersom streckplattan stder siktningen fr operatren.

Konstruktionen ger ocks ett stabilt lge fr centrumlinjen s lnge stngen inte r glapp.
Under denna punkt hamnar verktyget mynningskikare fr huvudvapen 84 mm samt fr
vningsvapen 20 mm. Verktygen har visat bra noggrannhet och r bra.

Typ 3 r lttare att anvnda objektivt eftersom laserprickens lge styrs direkt p tavlan.
Variationen i resultatet beror mer p hur konstruktionen r utformad. Rtt utfrd konstruktion
ska ge mjlighet att justera laserstrlen fr att den r parallell med eldrrets centrumlinje.
Dessutom fr det inte finnas glapp mot eldrret s att verktyget kan tippa eller snedstllas.
Dessutom skall laserpricken helst vara rund och starkare strle s att den blir ltt att lsa av
p tavlan.

Under denna punkt har vi verktygen eldrrslaser 84 mm, eldrrslaser 20 mm samt

eldrrslaser i patronlget 7.62mm. Eldrrslaser 84 mm samt eldrrslaser 20 mm visar god
noggrannhet men skulle behva justeras lite d man vill f laserstrlen mer rund och starkare.
Eldrrslasern i patronlget r inte bra. Den glappar i eldrret samt att laserns vikt gr att den
lyfter upp rret som laserstrlen skjut genom, vilket medfr att den inte skjuter rakt.

En viktig princip oavsett typ av verktyg r att tyngdpunkten fr hela verktyget(inkl. kikare
eller laserhllare) ligger inne i eldrret, d blir centrumlinjen alltid parallell ven om det finns
glapp.

41
Dessa kombinationer r bra!

Fr vningsvapen 20 mm:

Eldrrslaser 84 mm Eldrrslaser 20mm = BRA

Eldrrslaser 84 mmMynningskikare 20 mm = BRA

Mynningskikare 84 mmEldrrslaser 20 mm = BRA

Mynningskikare 84 mmMynningskikare 20 mm= BRA

Patronlgeskikare med O-ringEldrrslaser 20mm= DLIG

Patronlgeskikare med O-ringMynningskikare 20mm= DLIG

Fr vningsvapen 7,62mm:

Eldrrslaser 84 mm Eldrrslasern i patronlget=DLIG

Mynningskikare 84 mm Eldrrslasern i patronlget=DLIG

Patronlgeskikare med O-ring Eldrrslasern i patronlget=DLIG

De kombinationer som r BRA fr vningsvapen 20 mm ligger under noggrannheten p 0.7

mrad som r krav enligt specifikationen.

Kombinationer till ensning av vningsvapen 7,62mm blir dliga d verktyget fr ensning av

vningsvapnet r dligt. Men d man bara grovensar vapnet p monteringen fr att sedan
skjuta in vningsvapnet p skjutfltet r verktyg eldrrslaser i patronlget fr 7.62mm OK.

Jag har nu ftt fram hur stort det strsta mjliga felet r fr varje verktyg och man kan nu
genom att addera noggrannheten med varandra se vad det totala felet r innan man stller in
vningsvapnet.

42
I mina bilagor har jag bifogat dokument dr man kan se de olika trffpunkterna som jag har
rknat om till koordinater och satt ut dem i ett koordinatsystem som motsvarar trffpunkten
p en tavla p 300 meter, som man skjuter p skjutfltet. Jag har ven rknat ur
spridningsmtt vad gller spridningen runt medelvrdet.

Som jag tidigare nmnt s r inte detta s intressant d V0 i ammunitionen r olika beroende
p ammunitionspartiet och d varierar kulans bana och trffarna blir olika. Det intressanta har
varit att ta fram noggrannheten i de olika verktygen fr att f fram vad det strsta mjliga
felet kan bli vid ensninga av vningsvapnen med dessa verktyg.

43
16. Referenser
Referenserna med dokumentet nummer, r dokument som r interna dokument och erhlls av
Saab Dynamics Karlskoga.
1. Manuals 84 mm RCL Carl Gustaf M3,Saab Dynamics, Doknr: 69205002-3

2. Sub-Calibre Adapter 553B, Saab Dynamics, Doknr:69006113-3

3. Telescopic sight 557B, Saab Dynamics, Doknr: 69 205 086-3

4. 20 mm Sub- Calibre Adapter Doknr: 69900015-5

5. Produktspecifikation vningsvapen 20 mm Doknr: 02849222

44
Bilaga1
De uppmtta vrdena p nsta sida, r d verktygen r utsatta fr b.la glapp i systemet samt
hftning och att man har haft olika inkiksvinklar p huvudet nr man tittar i kikaren.

Genom att f ut en radie frn mittpunkten till trffpunkterna kan vi genom att multiplicera
den med vinkeln f fram punkterna i ett koordinatsystem.

X= R*Cos Y=R*Sin

Dessa vrden talar om var trffpunkten i tavlans plan ligger.

Vinkeln bild 2, fr vi ut genom berkna maxfelet R med Pythagoras sats p

standardavvikelsen i X och Y,

Tan =

anvnds som jmfrelsetal som visar maxfel p noggrannheten. Vinkeln talar om

vinkelfel fram till tavlan. Den faktiska noggrannheten vid ensning blir bttre eftersom felen
r provocerade vid ensning.

Bild 1 Visar trffpunkten p tavlan.

45
 (1) Eldrrslaser (84mm)

Frsk Radie (R) Vinkel() grader X Y

mm
(mm) (mm)

1 0 0 0 0

2 1 20 0.9 0.4

3 0 0 0 0

4 0.5 355 0.4 0.3

5 1 30 0.9 0.5

6 1 20 0.9 0.4

7 0 0 0 0

8 0 0 0 0

9 1 360 1 0

10 0 0 0 0

Medel (mm) 0,166667 0

Std (mm) 0,408248 0

(mrad) 0,04

46
 (3) Mynningskikare

Frsk Radie (R) Vinkel() grader X Y

mm
(mm) (mm)

1 0 0 0 0

2 2 90 0 2

3 1 180 -1 0

4 0 0 0 0

5 1 70 0.4 0.9

6 2 200 -2 -1

7 1 150 -1 0.5

8 1 100 -2 1

9 2 90 0 2

10 1 360 1 0

Medel (mm) -0,55 0,5

Std (mm) 1,01 1,06

(mrad) 0,14

47
 (4) Patronlgeskikare med O-ring (84mm)

Frsk Radie (R) Vinkel() grader X Y

mm
(mm) (mm)

1 0 0 0 0

2 12.5 40 9.5 8

3 10 100 -2 9.8

4 9 90 0 9

5 11 170 -11 1.9

6 12 300 6 -10

7 10 220 -8 -6

8 8 180 -8 0

9 9 340 8.5 -3

10 10 60 5 8.6

Medel (mm) -2,25 -0,28

Std (mm) 6,25 6,94

(mrad) 0,92

48
 (7) Patronlgeskikare med sned O-ring (84mm)

Frsk Radie (R) Vinkel() grader X Y

mm
(mm) (mm)

1 0 0 0 0

2 10 35 9,5 8

3 17,5 90 -2 9.8

4 12 180 0 9

5 14 160 -11 1.9

6 11 100 6 -10

7 13 200 -8 -6

8 16 290 -8 0

9 17 350 8,5 -3

10 15 80 5 8.6

Medel (mm) -0,6 1,74

Std (mm) 9,66 9,41

(mrad) 1,3

49
 (2) Eldrrslaser (20mm)

Frsk Radie (R) Vinkel() grader X Y

mm
(mm) (mm)

1 0 0 0 0

2 1 90 0 1

3 1 30 0.8 0.5

4 2 20 1.8 0.7

5 2.5 350 2.5 -0,5

6 1.5 50 0,9 1,2

7 1 80 0,2 0,9

8 0.5 270 0 -0,5

9 1 290 0,4 -0,9

10 2 10 1,9 0,3

Medel (mm) 0,48 0,18

Std (mm) 0,70 0,79

(mrad) 0,1

50
 (5) Eldrrslaser i patronlget (7.62mm)

Frsk Radie (R) Vinkel() grader X Y

mm
(mm) (mm)

1 0 0 0 0

2 11 90 0 1

3 12.5 60 0.8 0.5

4 10 100 1.8 0.7

5 18 200 2.5 -0,5

6 12.5 130 0,9 1,2

7 12 280 0,2 0,9

8 19 300 0 -0,5

9 12.5 180 0,4 -0,9

10 11 350 1,9 0,3

Medel (mm) -2,25 -0,28

Std (mm) 6,25 6,94

(mrad) 1,2

51
 (6) Patronlgeslaser (84 mm)

Radie (R) Vinkel() grader X Y

mm
Frsk (mm) (mm)

1 0 0 0 0

2 10 30 8.6 5

3 15 100 -3 14.7

4 8 90 0 8

5 17 200 -16 -6

6 10 300 5 -9

7 21 250 -7 -20

8 15 180 -15 0

9 10 350 9.8 -2

10 15 220 -11 -10

Medel (mm) -5,87 -3,77

Std (mm) 7,64 8,52

(mrad) 1,1

52
Bilaga2

53
54
55
56
57
58
59