Föreskift PNF 160419

PNF 1 (41)
Transportstyrelsens freskrifter och allmnna rd fr fartyg i

nationell sjfart
Innehll
1. Allmnna bestmmelser ............................................................................................................................ 2
2. Allmnt om fartygs utformning och utrustning ..................................................................................... 13
3. Konstruktion, flytbarhet och stabilitet..................................................................................................... 14
4. Maskineri, framdrift och manvrering .................................................................................................... 17
5. Elektrisk utrustning och elinstallationer ................................................................................................. 20
6. Brandskydd................................................................................................................................................ 24
7. Boende- och arbetsmilj.......................................................................................................................... 27
T
8. Livrddningssystem ................................................................................................................................. 30
9. Kommunikation ......................................................................................................................................... 33
AS
10. Navigation................................................................................................................................................ 36
11. Transport av last..................................................................................................................................... 38
12. Miljskydd ................................................................................................................................................ 39
TK
13. Sjukvrd och apotek .............................................................................................................................. 40

14. Tillgnglighet fr personer med funktionshinder ............................................................................... 41
U
Intern remiss 2016-04-18

Allmnna bestmmelser 2 (41)
1 kap. Allmnna bestmmelser

Transportstyrelsen freskriver fljande med std av 2 kap. 1 sjtrafikfrordningen (1986:300), 1
frordningen (1994:1279) med bemyndigande att meddela freskrifter och andra beslut enligt
sjlagen (1994:1009), 1 kap. 6 , 2 kap. 1, 2 och 4 , 3 kap. 2 , 6 kap. 4 och 8
fartygsskerhetsfrordningen (2003:438) och 15 frordningen (2006:311) om transport av farligt
gods.
Innehll och syfte

1 Dessa freskrifter innehller bestmmelser om hur fartyg som anvnds till sjfart ska vara
utformade, utrustade, lastade, underhllna, kontrollerade och dokumenterade, samt om det
systematiska skerhetsarbete som ska bedrivas. Freskrifterna syftar till att frmja skerheten fr
mnniskor till sjss och skyddet fr den marina miljn genom att sammantaget skerstlla att
riskerna i verksamheten minimeras.
Kompletterande upplysningar
T
Fr att kunna upprtthlla ett fartygs sjvrdighet samt ven kunna visa detta vid en besiktning eller
inspektion krvs ett fungerade system fr sjvrdighetsarbetet. Viktiga delar i ett sdant system r
dokumentation,
AS
verifiering av att gllande bestmmelser uppfylls,
underhll och service,
fortlpande kontroller, och
systematiskt skerhetsarbete.
Av fartygsskerhetslagen fljer att det r beflhavarens skyldighet att se till att ett fartyg r sjvrdigt innan
TK
en resa pbrjas. Se 2 kap. 6 fartygsskerhetslagen:

Beflhavaren skall se till att ha den knnedom om fartyget som han eller hon behver fr att kunna fullgra
sina skyldigheter i frga om skerheten p fartyget och fr att frhindra frorening.
Innan en resa pbrjas, skall beflhavaren se till att fartyget grs sjklart.
I praktiken mste beflhavaren i flera avseenden frlita sig p tillgngliga uppgifter om fartygets
U
egenskaper och skick. Den redare som uppstligen upplter sitt fartyg fr sjfart r drfr skyldig att
tillhandahlla tillfrlitliga uppgifter och en grundlggande dokumentation som beskriver fartygets generella
sjvrdighet och som mjliggr fr beflhavaren att ta sitt ansvar fr resan.
Tillmpning
2 Dessa freskrifter gller svenska fartyg med en skrovlngd av minst 5 meter som inte omfattas
av
krav p internationellt skerhetscertifikat enligt 1974 rs internationella konvention om
skerheten fr mnniskoliv till sjss (SOLAS),
Europaparlamentets och rdets direktiv 2009/45/EG av den 6 maj 2009 om skerhets-
bestmmelser och skerhetsnormer fr passagerarfartyg, eller
rdets direktiv 97/70/EG av den 11 december 1997 om att infra harmoniserade skerhets-
regler fr fiskefartyg som har en lngd av 24 meter och drver.
3 Svenska prmar som inte utgr fartyg och som har en skrovlngd av minst fem meter ska i
tillmpliga delar uppfylla kraven i dessa freskrifter.
4 Svensk flytande utrustning som inte utgr fartyg och fr vilka produkten av lngd, bredd och
[djup/djupgende] ger en volym om minst [20/30] m3 ska i tillmpliga delar uppfylla kraven i dessa
freskrifter.
5 Freskrifterna gller inte fr

fritidsfartyg med en skrovlngd av 24 meter eller mindre,
existerande fritidsfartyg med en bruttodrktighet mindre n 100,
fartyg i inlandssjfart, och
rlogsfartyg.
Fr mnga fritidsfartyg med en skrovlngd av 24 meter eller mindre finns bestmmelser i
lagen (2016:96) om fritidsbtar och vattenskotrar,
frordningen (2016:98) om fritidsbtar och vattenskotrar, och
Transportstyrelsens freskrifter (TSFS 2016:5) om fritidsbtar och vattenskotrar.
6 Fritidsfartyg som omfattas av dessa freskrifter behver inte uppfylla de krav som anges i 1
kap. 11 och 12 , 6 kap. 2---4 , 8 kap. 2---4 , 9 kap. 3---6 och 13 kap. 2---7 .
6 a Fr existerande fartyg med en bruttodrktighet mindre n 20 som inte r ett passagerarfartyg
eller ett fritidsfartyg gller, oavsett fartygets skrovlngd, de krav som anges fr fartyg med en
T
skrovlngd mindre n 15 meter.
7 Freskrifterna gller ven rederier som bedriver sjfart med sdana farkoster som avses i 2 och
AS
3 . Vad som sgs i dessa freskrifter om redare ska glla ven den som i redarens stlle utvar ett
avgrande inflytande ver fartygets drift.
8 Bestmmelser om systematiskt skerhetsarbete i dessa freskrifter gller inte de rederier och
fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 336/2006 av den 15
februari 2006 om genomfrande av Internationella skerhetsorganisationskoden i gemenskapen och
upphvande av rdets frordning (EG) nr 3051/952.
TK
Kompletterande upplysningar till 1-8

Passagerarfartyg p internationell resa samt vriga yrkesfartyg p internationell resa med en
bruttodrktighet av 500 eller mer omfattas av kraven i SOLAS.
Nya passagerarfartyg p inrikes resa, samt existerande passagerarfartyg p inrikes resa med en skrovlngd
U
av 24 meter eller mer, omfattas av EU-direktivet 2009/45/EG, under frutsttning att dessa fartyg inte
uteslutande anvnds i fartomrde E.
Fiskefartyg med en skrovlngd av 24 meter eller mer omfattas av EU-direktivet 97/70/EG
Fartyg som omfattas av dessa freskrifter kan omfattas ven av andra freskrifter. Rr det ett specifikt
teknikomrde finns ytterligare information under det aktuella teknikomrdet.
Fartyg som omfattas av den internationella lastlinjekonventionen (i huvudsak fartyg med en fribordslngd
av 24 meter eller mer i internationell trafik) ska utver dessa freskrifter ven tillmpa TSFS 2009:114
avseende certifikat, tillsyn, konstruktion, flytbarhet, stabilitet och arbetsmilj.
Fartyg som omfattas av MLC (i huvudsak fartyg andra n, fartyg som trafikerar fartomrde D eller mer
inskrnkt fart, fiskefartyg och traditionsfartyg) ska utver dessa freskrifter ven tillmpa TSFS 2013:68
avseende bostder, kontor och sjukvrdsutrymmen.
Definitioner
I dessa freskrifter anvnds fljande begrepp med nedan angiven betydelse.
AIS automatiskt identifieringssystem
AIS-SART sndare fr lokalisering av ndstllda som opererar p frekvenser avsedda fr AIS
arbetsutrymme utrymme dr fartygsarbete utfrs

ARPA automatisk radarplottningsutrustning

ATA automatiskt mlfljningssystem
bottenbesiktning ut- och invndig besiktning av fartygets skrov upp till skottdck, inklusive tillhrande delar
ssom exempelvis bottenventiler, roder och propeller
bruttodrktighet ett jmfrelsetal baserat p ett fartygs totala inneslutna volym
EES europeiska ekonomiska samarbetsomrdet
EPIRB radiosndare fr lokalisering av ndstllda
erknd organisation organisation som har erknts i enlighet med Europaparlamentets och rdets frordning (EG)
nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder fr organisationer
som utfr inspektioner och utvar tillsyn av fartyg
existerande fartyg fartyg som inte r ett nytt fartyg
farligt gods detsamma som i 5 lagen (2006:263) om transport av farligt gods
fartomrde omrdesindelning av farvatten med avseende p vghjd och avstnd till land eller skyddad
plats som definieras i fartygsskerhetsfrordningen (2003:438)
fartyg i inlandssjfart fartyg som har ett unionscertifikat fr inlandssjfart
fiskefartyg fartyg som yrkesmssigt anvnds fr att fnga fisk eller andra levande tillgngar ur havet
flytande utrustning flytande installationer som br upp arbetsredskap ssom kranar, muddringsutrustning,
T
plkranar eller hissar
fortlpande kontroll kontroll av fartyget och det systematiska skerhetsarbetet som fortlpande utfrs av redaren
eller den som redaren utser
AS
fritidsfartyg fartyg som inte anvnds i yrkesmssig verksamhet
frbindelseled passage, kommunikationsled eller vg som frbinder tv punkter p fartyget
huvudkraftklla elektrisk kraftklla som frser huvudeltavlan med strm fr fartygets normala drifts- och
boendefrhllanden
inrikes resa resa frn en svensk hamn till samma hamn eller annan svensk hamn
TK
internationell resa resa mellan hamnar i minst tv olika stater

internationellt ett certifikat fr passagerarfartyg (Passenger ship safety certificate) som visar att fartyget
skerhetscertifikat uppfyller SOLAS 1974 kapitel II-1, II-2, III, IV och V, eller ett certifikat fr vriga
yrkesfartyg (Cargo ship safety construction certificate) som visar att fartyget uppfyller
SOLAS 1974 kapitel II-1 och II-2
U
maritim skerhets- meteorologiska och navigationsrelaterade varningsmeddelanden och prognoser samt andra
information (MSI) brdskande skerhetsrelaterade meddelanden allmnt utsnda till fartyg
maskinrum utrymme dr frbrnningsmotorer r installerade
nytt fartyg ett fartyg som r klstrckt eller befann sig p motsvarande byggnadsstadium den 1 mars
2017 eller senare
ndkraftklla elektrisk kraftklla som frser ndeltavlan med strm i hndelse av att huvudkraftkllan
slutar att fungera
operationsomrde omrde som bestms av de begrnsningar som r faststllda fr fartyget ssom exempelvis
begrnsningar till fljd av vind- och vghjdsfrhllanden, kommunikationsutrustning,
stabilitet och lastskring
passagerarfartyg fartyg som medfr fler n tolv passagerare
periodisk besiktning periodisk tillsynsfrrttning som utfrs av Transportstyrelsen eller en aktr som
Transportstyrelsen har verltit uppgiften till
personalutrymme utrymme fr boende eller fritid fr ombordanstllda
redare fartygets gare eller annan organisation eller person som har vertagit ansvaret fr fartygets
drift
SART radartransponder fr lokalisering av ndstllda
sjukvrdsutrymme gemensamt utrymme som anvnds fr sjukvrd ssom behandlingsrum och
sjukfrlggningsrum

sjomrde A1 omrde inom radiotelefonitckning av tminstone en VHF-kuststation dr kontinuerlig

DSC-anropstjnst r tillgnglig
sjomrde A2 omrde utanfr sjomrde A1 inom radiotelefonitckning av tminstone en MF-kuststation
dr kontinuerlig DSC-anropstjnst r tillgnglig
sjomrde A3 omrde utanfr sjomrde A1 och A2 inom tckning av en geostationr INMARSAT-
satellit dr kontinuerlig anropstjnst r tillgnglig
sjomrde A4 omrde utanfr omrde A1, A2 och A3
skrovbesiktning besiktning av hela fartygets struktur i skrov, dck, skott och verbyggnader
skrovlngd skrovets strsta lngd, inklusive fasta och integrerade delar av skrovet, med undantag fr
roder och bogsprt
statsfartyg fartyg som gs eller brukas av svenska staten och som anvnds uteslutande fr statsndaml
och inte fr affrsdrift
styrplats plats dr styr- och kontrollutrustning som r ndvndig fr att manvrera fartyget finns
installerad
svenskt sjrddningsomrde Sveriges sjterritorium och Sveriges ekonomiska zon frutom vattendrag, kanaler, hamnar
och andra insjar n Vnern, Vttern och Mlaren
traditionsfartyg fartyg som Transportstyrelsen har beslutat ska anses utgra traditionsfartyg
yrkesfartyg fartyg som anvnds i yrkesmssig verksamhet
T
Operationsomrde
AS
9 Fr varje fartyg ska ett operationsomrde faststllas vilket anger fartygets begrnsningar.
10 Ett fartyg som r certifierat fr trafik i ett specifikt fartomrde fr endast nyttjas i mer vidstrckt
fart n vad som anges i certifikatet om det har skerstllts att resan kan genomfras med likvrdig eller
hgre skerhet.
Allmnna rd
TK
Fartyg som r certifierade fr trafik i fartomrde AC br inte nyttjas i mer vidstrckt fart n
det fartomrde som anges i certifikatet.
Fartyg som r certifierade fr trafik i fartomrde DE br inte nyttjas i mer vidstrckt fart n
det nrmast strre fartomrdet.
U
Systematiskt skerhetsarbete
11 Varje yrkesfartyg ska vara freml fr ett lpande systematiskt skerhetsarbete som r
anpassat till den verksamhet som bedrivs. Skerhetsarbetet ska upprtthlla fartygets skra drift
samt ett tillfredsstllande skydd fr mnniskor och milj.
12 Det systematiska skerhetsarbetet ska bedrivas p ett sdant stt att redaren
tillhandahller beflhavaren tillfrlitliga uppgifter och dokumentation som beskriver varje
fartygs generella sjvrdighet och som mjliggr fr beflhavaren att ta sitt ansvar fr
resan,
faststller de rutiner som r ndvndiga fr en sker fartygsdrift,
srjer fr en sker arbetsmilj,
faststller tillrckligt skydd mot alla identifierade risker,
skerstller att samtliga obligatoriska regler och freskrifter efterlevs,
skerstller att besttningen har ndvndig kunskap och kompetens fr att kunna hantera
all teknisk utrustning som r vsentlig fr fartygets skra drift samt att periodiska vningar
genomfrs,
kontinuerligt utvecklar personalens kompetens i skerhetsarbete, och

skapar tillrcklig beredskap fr ndsituationer bde avseende skerhet och miljskydd.
Dokumentation
13 Fr varje fartyg ska ett dokumenterat underlag finnas som gr det mjligt att p ett tillfrlitligt
stt bedma fartygets sjvrdighet och mjliggra att underhll, felskning och kontroll kan utfras
effektivt. Underlaget ska tminstone innehlla
1. dokumentation som r vsentlig fr fartygets skra drift,
2. ndvndig dokumentation fr verifiering av tillmpliga krav, och
3. relevanta uppgifter om de fortlpande kontroller och det underhll som utfrts.
Allmnna rd till 13 p. 1
Dokumentationen br tminstone omfatta fljande:
Operationsomrdet och i frekommande fall fartomrdet.
Alla typer av begrnsningar i nyttjande eller villkor inom den beskrivna anvndningen.
Manualer, ritningar eller motsvarande dokumentation fr handhavande av fartyget och
dess utrustning samt fartygets stabilitet.
Fartygets manveregenskaper.
T
Lastskringsmanual och information om lastens beskaffenhet.
Det strsta antalet personer och passagerare som fartyget fr medfra.
AS
De typer av last som fartyget fr transportera.
Den maximala last som fartyget fr medfra.
De sjarbeten utver transport som fartyget r avsett fr.
De vriga speciella anvndningsomrden eller egenskaper som i frekommande fall
mjliggr alternativ anvndning.
Den tid som fartyget kan frsrja ndvndiga system i ndlge i vntan p assistans eller
TK
sjrddning.
U

Underlaget br tminstone innehlla
uppgifter om regelverk eller standarder som har tillmpats helt eller delvis, och
all annan relevant information om hur fartyget har bedmts uppfylla tillmpliga krav och
om de lsningar som har valts fr detta ndaml.
Underlaget br, i den utstrckning det r relevant, innefatta fljande tekniska dokumentation:
En allmn beskrivning av fartyget och dess utrustning.
Stabilitets- och fribordsdokumentation.
Konstruktionsritningar, byggstandard, tillverkningsritningar, installationsritningar och
systemscheman, samt ndvndiga beskrivningar och frklaringar till dessa.
Resultat av berkningar och underskningar som genomfrts.
Material- och utrustningscertifikat.
Manualer fr installation och underhll.
Provningsrapporter.
Dokumentation av utfrd kvalitetsskring.
T
Driftsdokumentation
Information om fartygets lastning, maskineri, navigation, vder m.m. frs i dagbok eller journal.
Av 18 kap. 1 sjlagen (1994:1009) framgr att fljande fartyg omfattas av krav p dagbcker och
AS
journaler:
Fiskefartyg med en bruttodrktighet av minst 80.
vriga fartyg med en bruttodrktighet av minst 20.
Se 18 kap. sjlagen fr ytterligare bestmmelser om dagbcker och journal.
TK
Allmnna rd till 18 kap. sjlagen (1994:1009)

Anteckningar br fras som r tillrckligt detaljerade fr att p ett tillfrlitligt stt kunna
redogra fr resan.
Skeppsdagbok, maskindagbok, kombinerad skepps- och maskindagbok eller journal br fras i
srskild bok, och regelbundet signeras av ansvarig personal i enlighet med det systematiska
U
skerhetsarbetet.
Fysisk lagring av uppgifter i skeppsdagbcker, maskindagbcker, kombinerade skepps- och
maskindagbcker och journaler kan ersttas med elektronisk lagring. Inmatning br gras
manuellt och br krva personligt lsenord. Infrda uppgifter br inte vara mjliga att ndra i
efterhand.
Srskilda vervganden som grs i fartygets drift br dokumenteras.
14 Det systematiska skerhetsarbetet enligt 11 och 12 ska dokumenteras p lmpligt stt med
beaktande av verksamhetens komplexitet och riskpverkan.
Allmnna rd
Fr passagerarfartyg, traditionsfartyg och fartyg p vilka det bedrivs utbildning i sjmanskap
br dokumentationen, i den utstrckning det r relevant fr verksamheten, innehlla fljande:
Skerhets- och miljskyddsfrklaring.
Uppgifter om garfrhllandena.
Uppgifter om skerhets- och miljansvarig.
Redogrelse fr ansvar och befogenheter samt fr utbildnings- och kompetenskrav.
Utfrda riskanalyser.

Checklistor fr driftsrutiner.
Ndrutiner och vningar.
Utvrdering av skerhetssystemet.
Uppfljning av olyckor och tillbud.
Rutiner fr underhll av fartyget och dess utrustning.
Rutiner fr dokumentationshantering.
Skerhets- och miljskyddsfrklaring
Undertecknad av den hgst ansvarige fr fretaget som drmed tar ansvar fr det beskrivna systematiska
skerhetsarbetet.
Uppgifter om garfrhllandena
Namn, organisationsnummer och fullstndig adress fr fretaget som bedriver verksamheten.
Uppgifter om skerhets- och miljansvarig
Namn och personnummer p den person som fretaget utsett att utfra kontrollen av det beskrivna
systematiska skerhetsarbetet.
En beskrivning som tydliggr befogenheter, ansvarsomrden och den direkta kontaktvgen mellan den
T
utsedde personen och den som undertecknat skerhets- och miljskyddsfrklaringen.
Redogrelse fr ansvar och befogenheter samt fr utbildnings- och kompetenskrav.
AS
De befogenheter och ansvarsomrden som rederiet har fr vissa befattningar.
En beskrivning av hur rederiet skerstller att personalen har rtt behrighet, kompetens och vriga intyg
med hnvisning till den aktuella verksamheten.
Rederiets tgrder fr att skerstlla inskolning och fartygsknnedom fr ny personal.
Utfrda riskanalyser
TK
En beskrivning av verksamhetens skerhets- och miljskyddsarbete som tminstone innehller:

Riskanalyser inom arbetsmilj.
Riskanalyser fr det enskilda fartygets drift.
Checklistor fr driftsrutiner.
Uppfljning av olyckor och tillbud.
Ndrutiner och vningar.
U
Periodiska utvrderingar av skerhetssystemet.

Rutiner fr underhll av fartyget och dess utrustning
En beskrivning av fartygets underhllsystem.
Rutiner fr dokumentationshantering
En beskrivning av hur verksamheten skerstller att dokumentationen alltid r aktuell och finns tillgnglig.
15 All dokumentation ska hllas uppdaterad. Vid ndringar som kan pverka fartygets
sjvrdighet ska dokumentationen revideras. Vsentliga frndringar av dokumentationen ska vara
sprbara.
Begrnsningar avseende lastning och anvndning ska omedelbart revideras om frutsttningarna ndras p
ett stt som kan ha betydelse fr fartygets stabilitet. En viktfrndring p 2 % kan ses som ett riktvrde fr
nr dokumentationen normalt behver uppdateras.
16 All dokumentation ska kunna uppvisas p begran av Transportstyrelsen och relevanta delar av
dokumentationen hllas tillgngliga vid tillsynsfrrttningar. Dokumentation som r vsentlig fr
fartygets skra drift ska medfras ombord.

16 a Fljande uppgifter ska inrapporteras till Transportstyrelsen

operationsomrde,
fartygskategori,
strsta antal personer och passagerare som fr finnas ombord,
typ av last som fartyget avser transportera,
tillmpad verifieringsmetod, och
tillmpat regelverk.
Verifiering
17 Ett fartygs verensstmmelse med tillmpliga krav ska verifieras, dokumenteras och
rapporteras till Transportstyrelsen innan fartyget anvnds till sjfart samt vid frndringar av
fartyget, dess utrustning eller anvndning. Den som utfr verifieringen ska ha lmplig kunskap och
erfarenhet, samt tillgng till ndvndigt underlag.
Bestmmelser om certifikat och om andra besiktningar n de som fljer av 22 finns i fartygs-
skerhetslagen (2003:364).
18 Verifieringen av att tillmpliga krav r uppfyllda ska ske p ett eller flera av fljande stt:
Ett giltigt certifikat, dokument eller intyg har utfrdats av Transportstyrelsen, annan
T
behrig myndighet inom EES eller en erknd organisation. Certifikatet, dokumentet eller
intyget ska vara relevant fr fartyget och dess verksamhet och omfatta de krav som r
AS
tillmpliga.
Ett etablerat och sammanhllet regelverk eller teknisk standard som r relevant fr fartyget
och dess verksamhet har tillmpats.
En jmfrande analys genomfrs i form av berkningar eller provningar baserade p
TK
etablerade och vetenskapligt grundade metoder har utfrts.

Empirisk data har inhmtats som tydligt pvisar att utformningen eller utrustningen har
anvnts i stor omfattning med likvrdig eller hgre skerhet som fljd.
En direkt riskanalys baserad p etablerade och vetenskapligt grundade metoder har
genomfrts.
U
Allmnna rd
Verifiering vid nybyggnad av fartyg och installation av utrustning br i normalfallet gras
genom att ett relevant, etablerat och sammanhllet regelverk eller teknisk standard tillmpas.
Fr nya fartyg br regelverk och standarder tillmpas i sin senaste lydelse. Detsamma gller
ombyggda delar vid omfattande tekniska frndringar av fartyget.
Att funktionskraven r uppfyllda kan verifieras genom att ett etablerat regelverk eller en vedertagen
standard har fljts, genom att fartyget sedan tidigare r godknt fr motsvarande verksamhet av en
relevant myndighet eller organisation, eller genom analyser av fartyget och dess anvndning bestende av
exempelvis berkningar, provningar, empirisk data eller riskanalyser.
Verifieringen av kraven kan se lite olika ut beroende p om fartyget ska ha certifikat eller inte, om det r ett
befintligt fartyg, nybyggnation eller inflaggning, eller om fartyget byggs om eller verksamheten frndras.
Nedan beskrivs hur verifieringen normalt sker i dessa olika fall.
Fartyg som inte r certifikatspliktiga (< 15 meter och 12 eller frre passagerare)
Existerande fartyg
Verifiering grs genom en kontroll som utfrs av redaren (eller ngon som redaren utser). I den mn det
saknas information om exempelvis konstruktionsstandarder visar och dokumenterar redaren tminstone

att fartyget och den verksamhet som bedrivs idag bedms uppfylla funktionskraven. Redaren rapporterar
in utfrd kontroll i Transportstyrelsens IT-std innan dessa freskrifter trder ikraft, men ingen besiktning
av kontrollansvarig eller Transportstyrelsen krvs.
Nya fartyg (nybyggnation eller inflaggning)
Fartyget genomgr en kontroll dr redaren (eller ngon som redaren utser) verifierar och dokumenterar
verstmmelsen med tillmpliga krav. Kontrollen sker utifrn att fartyget antingen har ett certifikat (eller
motsvarande) utfrdat av Transportstyrelsen (eller annan behrig EES-myndighet) eller en erknd
organisation, r konstruerat enligt ett etablerat regelverk eller vedertagen standard, eller genom analyser
av fartyget och dess anvndning. Redaren rapporterar in utfrd kontroll i Transportstyrelsens IT-std innan
fartyget tas i drift, men ingen extern kontroll av fartyget krvs.
Frndringar av fartyget och dess anvndning
Alla frndringar av fartyg som inte omfattas av certifikatsplikt, inklusive utrustning och anvndning,
medfr en frnyad kontroll dr redaren (eller ngon som redaren utser) verifierar och dokumenterar
verensstmmelsen med tillmpliga krav.
Certifikatspliktiga fartyg (> 15 meter eller fler n 12 passagerare)
Existerande fartyg
Fr existerande fartyg med certifikat bedms funktionskraven uppfyllas genom att de upprtthller ett
certifikat utfrdat av Transportstyrelsen. De har drmed bedmts uppfylla den kravbild som gllde tidigare,
T
vilket innebr att de i huvudsak bedms uppfylla kraven ven i dessa freskrifter (med komplettering av ev.
kade krav). Nr dessa freskrifter brjar glla fr fartyget verifierar redaren (eller ngon som redaren
utser) fartygsuppgifterna i Transportstyrelsens IT-std och vid behov kompletterar dem. Fartyget genomgr
AS
inte besiktning av kontrollansvarig eller Transportstyrelsen i samband med detta.
Nya fartyg (nybyggnation eller inflaggning)
Vid nybyggnation eller inflaggning av ett fartyg som ska ha certifikat genomgr fartyget dels en kontroll dr
redaren (eller ngon som redaren utser) verifierar och dokumenterar verstmmelsen med dessa
freskrifter, dels en frstagngsbesiktning som ligger till grund fr certifieringen. Kontrollen och
TK
besiktningen sker utifrn att fartyget antingen har ett certifikat (eller motsvarande) utfrdat av
Transportstyrelsen (eller annan behrig EES-myndighet) eller en erknd organisation, fartyget r
konstruerat enligt ett etablerat regelverk eller en vedertagen standard, eller genom analyser av fartyget
och dess anvndning. Besiktningen utfrs av kontrollansvarig eller Transportstyrelsen.
Arbetet inleds med en anskan innehllande relevant information om fartyget och dess anvndning,
U
exempelvis fartomrden, riskanalyser, tillmpliga regelverk/standarder, kontrollansvarig, kontrollplan m.m.

Drefter genomfrs ett inflaggnings-/nybyggnadsmte dr redaren tillsammans med kontrollansvarig fr
redovisa materialet i anskan. Utkomsten av mtet dokumenteras genom att Transportstyrelsen faststller
formerna fr certifieringsprocessen, exempelvis de regelverk som ska tillmpas, vem som r
kontrollansvarig, vilka kontroller som ska genomfras, den dokumentation som ska upprttas etc. Den
kontrollansvarige ansvarar drefter fr att skerstlla att fartyget uppfyller de krav som gller enligt de
regelverk eller standarder som tillmpas, alternativt fr de verifieringar som krvs om en alternativ lsning
vljs. Transportstyrelsen har mjlighet att genomfra stickprovskontroller av dokumentationen och
fartyget under hela processen fr att i slutndan kunna certifiera fartyget utifrn ett utltande frn den
kontrollansvarige och redaren.
Vid nybyggnation tillmpas normalt ett etablerat regelverk eller en vedertagen teknisk standard fr att visa
verensstmmelse med gllande krav. Verifieringen av funktionskraven sker d enligt de detaljkrav som
finns i regelverket eller standarden. I de fall redaren vljer att bygga (eller flagga in) ett fartyg som helt eller
delvis inte uppfyller ett regelverk eller en standard, sker verifieringen i stllet genom analyser som visar att
funktionskrav och allmnna rd i freskrifterna uppfylls och att detta ger en motsvarande skerhet som att
tillmpa ett regelverk eller en standard. I dessa fall krvs en strre insats av bde Transportstyrelsen och
den kontrollansvarige fr att skerstlla att fartyget upprtthller en tillrcklig skerhetsniv.
Frndringar av fartyget och dess anvndning

Alla frndringar av ett certifierat fartyg, inklusive dess utrustning och anvndning, medfr en frnyad
kontroll dr redaren (eller ngon som redaren utser) verifierar och dokumenterar verensstmmelsen med
tillmpliga krav. En frnyad frstagngsbesiktning av relevanta delar genomfrs om fartygets avsedda
anvndning frndras, om fartyget genomgr omfattande tekniska frndringar eller reparationer, eller om
det i annat fall finns anledning att anta att tillmpliga krav inte lngre uppfylls. Den frnyade
frstagngsbesiktningen genomfrs av en kontrollansvarig och ligger till grund fr att ett nytt certifikat vid
behov kan utfrdas av Transportstyrelsen.
Fortlpande kontroller
19 Fartyget och det systematiska skerhetsarbetet ska fortlpande kontrolleras p ett fr
verksamheten anpassat och lmpligt stt fr att skerstlla fortsatt verensstmmelse med
tillmpliga krav. Den som utfr kontrollerna ska ha lmplig kunskap och erfarenhet.
Allmnna rd
Fortlpande kontroller br utfras i enlighet med Transportstyrelsens handbok och de
anvisningar som tfljer fartyget och dess utrustning.
Fartyg br torrsttas regelbundet fr att mjliggra detaljerad kontroll och underhll av
exempelvis undervattensskrov, skrovgenomfringar, framdrivningslinor, axelttningar och
T
roder som inte r fullt tkomliga i vatten. De intervall som anges i 22 br tillmpas.
Fasta brandslckningsanordningar br kontrolleras med ett intervall som inte verstiger 2 r och
AS
fr gasolinstallationer br intervallet inte verstiga 3 r.
20 Resultatet av de fortlpande kontrollerna ska avrapporteras till Transportstyrelsen med hgst
12 mnaders intervall och senast det datum som faststlls av Transportstyrelsen. Fr fritidsfartyg
behver dock kontrollerna endast avrapporteras med hgst 60 mnaders intervall.
21 Det senaste intyget om avrapporterad kontroll ska medfras ombord p fartyget. Fr fartyg
TK
som anvnds till personbefordran ska intyget finnas anslaget p en fr passagerarna vl synlig plats.
Periodisk besiktning
22 Fartyg med en skrovlngd av minst 15 meter och passagerarfartyg ska genomg fljande
periodiska besiktningar:
U
1. Bottenbesiktning senast 15 r efter nybyggnad och drefter periodiskt enligt fljande:

Passagerarfartyg som trafikerar fartomrde AC med hgst 12 mnaders intervall.
vriga fartyg som trafikerar fartomrde AC med hgst 36 mnaders intervall.
Fartyg som trafikerar fartomrde DE med hgst 72 mnaders intervall.
2. Skrovbesiktning senast 15 r efter nybyggnad och drefter periodiskt med hgst 72
mnaders intervall.
23 Ndvndiga tgrder ska vara vidtagna infr besiktning fr att mjliggra att besiktningen kan
genomfras p ett ndamlsenligt och skert stt.
24 Det senast utfrdade besiktningsintyget ska hllas tillgngligt vid tillsynsfrrttningar och
kunna uppvisas p begran av Transportstyrelsen.
Drift och underhll

25 Ett fartyg och dess utrustning ska hanteras och lpande underhllas s att fartyget alltid
upprtthller sin sjvrdighet. Brister som uppmrksammas i samband med kontroll eller besiktning
ska hanteras p ett sdant stt att bristerna inte ventyrar skerheten fr mnniskoliv till sjss,
fartygets last eller den marina miljn.
Allmnna rd

Drift och underhll br flja de anvisningar som tfljer fartyget och dess utrustning.
26 Underhll av skrov, maskineri, system och utrustning ska planeras, utfras och dokumenteras
p ett fr verksamheten anpassat och lmpligt stt.
Certifiering
Vilka fartyg som ska certifieras framgr av bestmmelser i 3 kap. fartygsskerhetslagen (2003:364). Dr
framgr att passagerarfartyg oavsett skrovlngd och vriga yrkesfartyg med en skrovlngd av minst 15
meter ska ha ett eller flera certifikat. Fr fritidsfartyg gller krav p fartcertifikat om skrovlngden
verstiger 24 meter. Se certifikatsguiden fr mer information.
Verifiera att kraven uppfylls
Fr alla fartyg mste redaren/fartygsgaren verifiera att fartyget uppfyller de krav som finns fr fartyget
innan fartyget fr anvndas till sjfart. Fr befintliga fartyg behver detta gras nr de nya freskrifterna
brjar glla. Verifiering behver ocks gras vid nybyggnation och kan ocks behva gras d frndringar
har gjorts p fartyget.
Kontroller och underhll
Fr att skerstlla att fartyget upprtthller sin sjvrdighet behver kontroller och underhll av fartyget
och dess utrustning gras systematiskt. Det r redaren/fartygsgaren (eller ngon som
T
redaren/fartygsgaren utser) som ansvarar fr att detta genomfrs.
Tillsyn
AS
Bestmmelser om besiktning finns i 5 kap. fartygsskerhetslagen (2003:364).
Besiktningar utfrs av Transportstyrelsen eller av den som Transportstyrelsen verltit uppgiften till
(kontrollansvarig eller auktoriserad utvare). Alla certifierade fartyg genomgr besiktning vid nybyggnation
eller vid betydande frndringar (utfrs av kontrollansvarig eller Transportstyrelsen) samt vissa periodiska
besiktningar (utfrs av auktoriserad utvare eller Transportstyrelsen).
Inspektioner utfrs av Transportstyrelsen eller Kustbevakningen nr detta bedms vara motiverat.
TK
Undantag
27 Transportstyrelsen kan medge undantag frn dessa freskrifter om det finns srskilda skl.
Ikrafttrdande- och vergngsbestmmelser

U
Dessa freskrifter trder ikraft den 1 januari 2017.

Fartyg som vid freskrifternas ikrafttrdande har ett passagerarfartygscertifikat eller ett
fartcertifikat ska frn och med den 1 januari 2018 uppfylla kraven i dessa freskrifter.
Fartyg som inte omfattas av krav p passagerarfartygscertifikat eller fartcertifikat ska senast frn
och med den 1 januari 2019 uppfylla kraven i dessa freskrifter.

Allmnt om fartygs utformning och utrusning 13 (41)
2 kap. Allmnt om fartygs utformning och

utrustning
1 Ett fartygs utformning och utrustning ska vara ndamlsenlig och anpassad till fartygets storlek
och verksamhet, de frhllanden som kan frvntas i de omrden som trafikeras samt mjligheten
att ska skydd vid svra vdersituationer.
2 Dimensioneringsberkningar, konstruktionsritningar, material och tillverkningsprocesser fr
nybyggnad, ombyggnad och reparation av fartyg ska vara kvalitetsskrade.
Allmnna rd
I de fall ett regelverk som innefattar procedurer fr kvalitetskontroll tillmpas, br dessa
procedurer fljas. I vriga fall br en kontrollplan som beskriver kvalitetsskringen upprttas
och fljas.
3 Ett fartygs utrustning ska s lngt som praktiskt mjligt utformas s att en enskild felfunktion
inte direkt leder till en kritisk situation fr fartyget, de ombordvarande eller omgivningen.
T
4 Ett fartygs konstruktion och installationer ska utformas s att kontroll, underhll och
reparationer kan utfras.
AS
Allmnna rd
Installationer av anordningar och utrustning br utfras i enlighet med tillgngliga
anvisningar frn tillverkaren.
5 Installationer av system ska utfras p ett sdant stt att god sprbarhet uppns.
Allmnna rd
TK
Rrledningar och kablar br vara mrkta fr sker identifiering.

6 Mjligheter till tillfrlitlig tvvgskommunikation p ett fartyg ska finnas i den utstrckning
som r ndvndig fr fartygets skra drift.
U
Om man behver kommunicera ombord, och det inte r mjligt att hra varandra, behvs
kommunikationsutrustning. Detta gller frmst strre fartyg. Kommunikationsutrustning kan exempelvis
behvas mellan styrplatsen och
ndstyrningsplatsen,
bemannat maskinrum, eller
plats dr frtjningsarbete sker.
Kommunikationsutrustning kan ven behvas i bostder p stora fartyg.
7 Ett fartygs ndsystem och ndutrustning ska vara ltt tkomlig och s lngt som praktiskt
mjligt ha centraliserad manverkontroll och vara placerade i utrymmen som r effektivt skyddade
mot brand och vattenintrngning.
Allmnna rd
Ndsystem och anordningar som r vsentliga fr fartygets skerhet br inte vara placerade
fr om ett kollisionsskott.

Konstruktion, flytbarhet och stabilitet 14 (41)
3 kap. Konstruktion, flytbarhet och

stabilitet
Konstruktion
1 Ett fartyg ska vara konstruerat, byggt och utrustat p ett sdant stt att tillrcklig styrka och
tthet upprtthlls fr alla konditioner som fartyget r avsett att framfras i samt fr alla
skadekonditioner som fartyget r avsett att kunna verleva.
2 Fr att skerstlla tillrcklig styrka och tthet ska, i den utstrckning det r relevant fr fartyget
och dess verksamhet, srskild hnsyn tminstone tas till:
statiska pknningar som uppstr vid djupaste nedlastning,
statiska pknningar som uppstr vid tankfyllnad,
svraste lastfrdelning,
dynamiska pknningar som kan uppst till fljd av framdrift, sjgng, lastning och
lossning,
styrka i material och konstruktionselement,
T
styrka i fogar och infstningar,
val av tillverkningsmetoder och omfattning av kvalitetsskring,
AS
skerhetsmarginaler med hnsyn till korrosion och frslitning, och
oskerheter i operationella konditioner och dimensioneringsunderlag.
Flytbarhet
3 Ett fartyg ska vara utformat p ett sdant stt att verbrytande sj och intrngande vatten inte
ventyrar fartygets flytbarhet eller stabilitet.
TK
4 Skydd mot verbrytande sj och intrngande vatten ska, i den utrckning det r relevant fr
fartyget och dess verksamhet, upprtthllas genom att
skrovets reservdeplacement r tillrckligt med srskild hnsyn tagen till fr- och akterskepp,
drnering vid verbrytande sj r tillfredsstllande,
U
ppningar som riskerar fartygets flytbarhet eller stabilitet kan tillslutas med tillrcklig tthet,
fartyget har en vattentt indelning som r tillrcklig,
genomfringar och interna barrirer har fullgod tthet, och
ndvndig lnsning av intrngande vatten kan utfras.
Allmnna rd
Drnering vid verbrytande sj
Fartyg br vara frsedda med ett vattenttt dck som frhindrar att vatten kan trnga ner i
fartyget vid krngning eller verbrytande sj. ppningar i dcket br vara skyddade av luckor
eller slutna dcksbyggnader. Om fartyget helt eller delvis saknar dck br stabilitet och
flytbarhet vid lnsning, skyddet fr personer ombord samt skyddet fr maskineri och andra
installationer srskilt beaktas.
Delvis ppna utrymmen p dck dr vatten kan samlas br kunna drneras och br inte vara
strre n att god stabilitet och flytbarhet kan upprtthllas ven om brunnarna hastigt
vattenfylls. Dr brdgngar p oskyddade delar av dck bildar brunnar, br vl tilltagna
ppningar eller anordningar (lnsportar) finnas fr att snabbt befria dcken frn vatten.

ppningar
Strre ppningar i dck och dcksbyggnader br vara skyddade med karmar eller trsklar av
tillrcklig hjd och luckor eller drrar av tillrcklig styrka och tthet fr att frhindra att
tillflligt vatten ver dck kan trnga in i fartyget.
Ventilationsppningar och luftintag till tankar br om mjligt ha en skyddad placering, vara
hjda ver dcket eller ha annat likvrdigt arrangemang och vara placerade/utformade fr att
frhindra att tillflligt vatten ver dck kan trnga in i fartyget. ppningar i utsatta lgen br
vid behov kunna tillslutas helt p ett enkelt och snabbt stt.
Indelning
Fartyg br vara indelade med vattentta skott kring inbyggda maskinrum samt innanfr
frskepp och akterskepp i den utstrckning som behvs fr att frhindra spridning av
intrngande vatten.
Om det inte r praktiskt mjligt att applicera vattentta skott kring maskinrum eller ndskepp
br stabilitet och flytbarhet vid lnsning, skyddet fr personer ombord samt skyddet fr
maskineri och andra installationer srskilt beaktas.
I vattentta skott br det inte finnas fler ppningar n vad som r ndvndigt med hnsyn till
T
fartygets konstruktion och avsedda anvndning. ppningar br frses med vattentta
stngningsanordningar som har en styrka som motsvarar den omgivande strukturen.
Fartyg br, s lngt det r praktiskt mjligt med hnsyn till storlek, konstruktion och
AS
anvndning, ha dubbel botten eller annat arrangemang som kan frhindra spridning av
intrngande vatten.
Tthet i genomfringar och interna avgrnsningar
Alla genomfringar och ppningar genom vattentta avgrnsningar som bordlggning och
skott br ha likvrdig styrka som den omgivande strukturen och vara ttade och/eller kunna
TK
tillslutas med motsvarande vattentthet. Genomfringar under vattenlinjen br frses med ltt
tkomliga avstngningsventiler s nra genomfringen som praktiskt mjligt.
Lnsanordningar
Det br finnas anordningar som mjliggr lnsning av alla utrymmen i fartyget av betydande
U
storlek. Lnsning br kunna ske ven d fartyget har slagsida, och alternativ mjlighet till
lnsning br finnas.
Stabilitet
5 Fartygets stabilitet ska upprtthllas med betryggande marginaler mot kantring och
vattenintrngning genom att fartyget p ett skert stt kan framfras, manvreras och, i
frekommande fall, transportera passagerare, transportera last och utfra arbeten till sjss. Fartygets
flytlge och vtskeniv i tankar ska kunna faststllas.
Allmnna rd
Mjlighet till avlsning och kontroll av djupgende br skerstllas med mrkning som r
tydlig och bestndig.
6 Flytbarhet och stabilitet vid en enskild yttre skada i skrovet som medfr vattenintrngning ska
beaktas p relevant stt med hnsyn till fartygets verksamhet.

7 Fljande nya fartyg ska ha begrnsad flytbarhet och stabilitet vid en enskild yttre skada i skrovet
som medfr vattenintrngning:
Passagerarfartyg.
Isbrytare med en skrovlngd av minst 15 meter.
vriga yrkesfartyg med L>80m.
Allmnna rd till 7
Behovet av flytbarhet och stabilitet efter skada br i frsta hand bestmmas av mjligheten att i
ordnade former evakuera och rdda personer ombord.
Fr existerande yrkesfartyg med en skrovlngd av minst 15 meter och passagerarfartyg finns bestmmelser
om skadestabilitet i TSFS 2009:114.
T
AS
TK
U

Maskineri, framdrift och manvrering 17 (41)
4 kap. Maskineri, framdrift och

manvrering
Maskineri
1 Maskineri, styrinrttningar, trycksatta anordningar, mekanisk utrustning och tillhrande
installationer ska vara utformade och installerade p ett sdant stt att ndvndiga funktioner fr
fartygets verksamhet upprtthlls p ett skert och tillfrlitligt stt fr alla konditioner som fartyget
r avsett att framfras i.
2 Fljande risker ska, i den utrckning det r relevant med hnsyn till fartyget, dess utrustning
eller anvndning, srskilt beaktas:
Brand.
Explosion.
Vattenintrngning.
Skador p person eller utrustning.
T
Lckage av brnsle, olja och gaser.
Hga temperaturer.
Buller.
AS
Vibrationer.
Allmnna rd
Motorer och vxlar fr framdrift och hjlpmaskineri br vara anpassade fr marint bruk. Nya
motorer med en effekt av 130 kW eller mer br vara typgodknda eller kvalitetsskrade i
TK
enlighet med ett etablerat regelverk. Nya motorer med en effekt under 130 kW br tminstone
vara serieproducerade.
Viktiga komponenter br snabbt kunna terstllas vid funktionsstrningar.
Rrledningar fr farliga gaser eller vtskor, srskilt rrledningar som under hgt tryck kan
leda till en lcka och som kan innebra fara fr mnniskor, br inte finnas i utrymmen dr
U
ombordvarande vistas.
Samtliga komponenter i brnslesystem, inklusive brnsletankar, br vara utformade s att de
r motstndskraftiga fr vibrationer, temperaturer, tryck och mnen som de utstts fr.
Srskild hnsyn br tas till hgtryckssystem.
Varje fast tank br ha separata pfyllnings- och luftningsledningar. Pfyllnings- och
luftningsledningar br arrangeras s att eventuellt spill inte rinner ut i sjn eller trnger in i
fartyget. Dr s r ndvndigt br pfyllningssystem vara jordade. Brnsletankar br kunna
pejlas och vara frsedda med avstngningsventiler placerade i anslutning till tanken och som
kan stngas frn ppet dck eller annan lmplig plats.
Brnsletankar br vara utformade s att de mjliggr invndig rengring och visuell
inspektion.
Vid utformningen av system br risken fr korrosion beaktas.
Utformning av maskinrum
Allmnna rd
Inombordsmotorer br vara placerade i ett eget utrymme som r skilt frn personalutrymmen
och utrymmen dr passagerare normalt vistas.
Slutna maskinrum br ha tillrcklig ventilation fr att frse maskineriet med frbrnningsluft

och kylning. I utrymmen dr det finns risk fr gasbildning br explosionsrisk, antal
luftvxlingar och sker ventilationen srskild beaktas. Alla ventilationsppningar br vara
skyddade mot vattenintrngning till fljd av fartygets rrelser och verbrytande sj.
Manverfrmga och manvrering

3 Fartyget ska p ett skert stt kunna framfras och manvreras p fritt vatten, i farleder, i hamn
samt vid frtjning och ankring inom det avsedda anvndningsomrdet med hnsyn tagen till
omgivande fartygstrafik och de vder- och vgfrhllanden som kan frvntas uppst.
Allmnna rd
Tillfredsstllande ndstyrning br kunna upprtthllas ven om huvudstyrinrttningen upphr
att fungera. I flermotorinstallationer br tillfredsstllande manverduglighet kunna
upprtthllas ven med en motor ur funktion.
Styrinrttningar br vara utformade s att de inte skadas vid maximal gir, maximal fram- eller
backfart eller vid ndring av propulsionskraftens riktning.
Det br finnas tillrcklig backeffekt fr fartygets skra manvrering under alla normala
frhllanden och det br g snabbt att ndra propellerns dragkraft eller rotationsriktning s
T
att fartyget kan stanna inom en godtagbar strcka vid maximal hastighet.
Utombordsmotorer med en effekt ver 25 kW br ha rattstyrning eller motsvarande hjlp fr
AS
att hlla fartygets kurs och manvrera.
vervakning och kontroll av maskineri

4 Maskiner och anordningar som anges i 1 ska kunna startas, manvreras och stoppas p ett
effektivt och skert stt.
TK
5 Maskiner och anordningar som anges i 1 samt maskinrum ska under drift ha en effektiv
vervakning fr att frebygga pltsliga driftstopp eller andra kritiska situationer som kan ventyra
fartygets skerhet.
Allmnna rd
U
Om kraftfrsrjningen till framdrivningsmaskineriet har slutat att fungera br

framdrivningsmaskineriet kunna terstartas inom maximalt 30 minuter.
I de fall man inte under alla driftsfrhllanden har direkt uppsikt br automatisk vervakning
och larm finnas.
Fljande information br vara tillgnglig vid manverplatsen fr framdrivningsmaskineriet:
Varvtal.
Propellerns rotationsriktning.
Smrjoljetryck.
Kylvattentemperatur.
Kylvattenbortfall i kylt avgassystem.
Backslagets och vxelns smrjoljetryck.
Hydraultryck, i tillmpliga fall.
Vid kritiska situationer som krver omedelbar tgrd och som inte enkelt kan visuellt
upptckas br larm avges. Larm br vara utformat p ett felskert stt och utgras av optisk
och akustisk signal som tydligt kan uppfattas vid manverplatsen.
Fr fartyg med mer n en maskinmanverplats br ndvndig vervakning finnas p samtliga
manverplatser.

Framdrivningsmaskineriet br vara frsett med ndstopp vid manverplatsen. Om risk

freligger att fraren kan falla verbord eller p annat stt frlora kontrollen ver fartygets
framfart, br frarplatsen utformas med en automatisk motoravstngning
(skerhetskontakt/ddmansgrepp).
T
AS
TK
U

Elektrisk utrustning och elinstallationer 20 (41)
5 kap. Elektrisk utrustning och

elinstallationer
Strmfrsrjning
1 Elektriska anordningar som r vsentliga fr fartygets skra drift ska kunna frsrjas med hg
tillfrlitlighet.
Allmnna rd
Elektrisk utrustning som r ndvndig fr fartygets normala drifts- och boendefrhllanden
br fungera utan att elektrisk ndkraftklla behver anvndas.
Ordinarie strmfrsrjning
Fr fartyg med en skrovlngd verstigande 24 meter br huvudkraftkllan best av minst tv
oberoende aggregat, varav ett br vara helt oberoende av framdrivningsmaskineriet. Varje
aggregat br ha tillrcklig kapacitet fr att kunna frsrja hela fartygets normala energibehov.
Om huvudmotorn startas med elkraft och alternativa startanordningar saknas br startkretsen
T
vara dubblerad och minst en startkrets avsedd endast fr start av motorn. Fr fartyg med
dubbla motorer r det tillrckligt med en startkrets per motor om respektive startkrets inte
AS
pverkas av fel p den andra motorns startkrets.
Ndstrmfrsrjning
2 De funktioner som r ndvndiga fr fartygets skerhet ska kunna upprtthllas ven om den
ordinarie strmfrsrjningen slutat att fungera.
TK
Allmnna rd
P fartyg med en skrovlngd av minst 15 meter och passagerarfartyg br det finnas en
sjlvstndig elektrisk ndkraftklla.
Ndfunktioner br kunna frsrjas under den tid som r ndvndig fr att hjlp ska n
fartyget.
U
Vid strmbortfall br vergng frn huvudkraftmatning till ndkraftmatning ske automatiskt

och inom rimlig tid.
3 Fr fartyg med en skrovlngd av minst 15 meter och passagerarfartyg ska tminstone fljande
funktioner, i den utrckning det r relevant fr fartyget och dess anvndning, kunna upprtthllas
om den ordinarie strmfrsrjningen slutat att fungera:
Kommunikationsutrustning.
Larmanordningar.
Navigationsljus fr ej manverfrdigt fartyg.
Belysning som r ndvndig fr utrymningsvgar, sjsttningsplats fr gemensamma
livrddningsfarkoster och andra brgningsredskap, samt samlingsplatser fr passagerare p
passagerarfartyg.
Ndkraftklla och tillhrande utrustning ska vara placerad p ett sdant stt att systemets funktion
skerstlls i hndelse av brand, vattenintrngning eller annan olyckshndelse i maskinrummet.

Installation och kablar

4 Elektriska system ska vara utformade och installerade p ett sdant stt att risker fr brand,
explosion, elchock, materiella skador och elektromagnetiska strningar minimeras.
Allmnna rd
Installation och skyddstgrder
Varje kraftklla br ha en separat huvudbrytare fr strmfrsrjningen. Varje strmkrets br
vara skyddad mot kortslutning och verbelastning. Ojordade kretsar br vara utrustade med
jordfelsvervakning.
Oskyddade metalldelar p elektriska maskiner och elektrisk utrustning, som inte r avsedda att
vara spnningsfrande men som i hndelse av fel kan bli spnningsfrande, br vara jordade i
andra installationer n klenspnningsinstallationer.
Brbar elektrisk utrustning br vara skyddad p ett sdant stt att utrustningen inte kan orsaka
elchock vid anvndning i trnga eller fuktiga utrymmen.
Kablar och ledningar
Kablar och ledningar br vara av flamhmmande typ och avsedda fr marint bruk.
Kablar och ledningar som frsrjer vsentliga frbrukare, ndkraft, belysning, intern
T
kommunikation eller signaler br dras utanfr omrden med hg brandrisk. Alla metallmantlar
och armeringar p ledningar br vara elektriskt kontinuerliga och jordade.
AS
Kablar fr ndkraft br vara tskilda frn kablar tillhrande huvudkraftkllan.
Fr elinstallationer och hantering av elektrisk utrustning p fartyg fljer man vanligen standarder eller
regelverk, exempelvis regler utfrdade av en erknd organisation som vanligtvis r baserade p standarder.
Elskerhetsverkets freskrifter gller inte fr fartyg.
TK
Tillmpliga standarder
Fr fartyg r i frsta hand fljande standarder tillmpliga:
IEC 60092, standardserien som r godknd av den internationella organisationen IMO och r
framstlld fr elinstallationer p fartyg.
IEC 60079, standardserien som r godknd av den internationella organisationen IMO och r
U
framstlld fr elinstallationer p fartyg. Serien r avsedd fr elektrisk utrustning fr omrden med

explosiva atmosfrer.
IEC 60533, elektromagnetisk kompatibilitet.
ISO 10133, likstrm fr mindre fartyg.
ISO 13297, vxelstrm fr mindre fartyg.
SS EN 60092-507, vxel- och likstrm fr mindre fartyg.
Att tnka p vid kabelinstallationer p fartyg
Anvnd flamhmmande kablar fr fartygsbruk.
Se till att alla metallmantlar och armeringar p ledningar r elektriskt kontinuerliga och jordade.
Fr varje strmkrets behver mrkdata eller lmplig instllning fr verbelastningsskyddet anges vid
skyddet.
Varje enskild strmkrets behver skyddas mot kortslutning och verbelastning.
Det r viktigt att noga planera kabeldragningen, framfrallt med hnsyn till brandrisker.
Kraftkablar och signalkablar separeras i mjligaste mn. Det r mycket viktigt att huvudkraftkablar r
separerade frn ndkraftkablar, s att en brand i ett utrymme inte slr ut hela fartygets elfrsrjning.
Ndkraftkablar dras inte i nrheten av vrmekllor eller utrymmen med hg brandrisk, t.ex.
maskinrum av kategori A, utrymmen dr avgasrr passerar, fordonsutrymmen, kk, tvttstugor etc.
Kabeldragningar genom skott och durkar frses med godknda brandttningar.

Kablar som frbinder brandpumpar med ndeltavlan behver vara av brandsker typ om de dras
genom utrymmen med hg brandrisk.
Till EX-installationer anvnds godknda kablar och de separeras frn kraft- och kontrollkablar. Till
egenskra kretsar anvnds bl eller svarta kablar med tydlig bl mrkning. En zenerbarrir i en sdan
installation behver vara EX-godknd, ven om barriren r placerad utanfr den EX-zon som den
skyddar.
Kablar dras och monteras s att de inte skavs eller skadas. Se till s att en vrmekning, t.ex. att skott
upphettas, inte pverkar funktionen. Kablar som monteras p vertikala stegar eller som av ngon
anledning dras under en stege, behver fstas med stlband eller liknande.
Batterier
Allmnna rd till 1 och 4
Batterier br vara placerade, stuvade och fastsatta p ett sdant stt att de inte skadas eller
riskerar att skada omgivningen. Batterier br vara vervakade i tillrcklig omfattning.
Utrymmen dr batterier r placerade br vara tillrckligt ventilerade. Srskild hnsyn br tas
fr batterier avsedda fr fartygets framdrift.
Fr yrkesfartyg med en skrovlngd verstigande 24 meter och passagerarfartyg br batterier
T
avsedda fr fartygets ndkraft vara vervakade p ett sdant stt att onormala vrden
franleder larm.
AS
Batterier anvnds frmst fr strmfrsrjning av huvudkraft/huvudbelysning, ndkraft/ndbelysning,
startmotorer, radio- och navigationsutrustning. Det finns ett kat intresse att anvnda batterier fr
framdrift.
Anvisningar fr batterianlggningar finns i SS EN 50272-1 och SS EN 50272-2, skerhet fr laddningsbara
TK
batterianlggningar.
Att tnka p vid batteriinstallationer p fartyg
Elbalansschema
Fr att kunna redovisa att batterikraften r tillrcklig fr den aktuella anlggningen, behver ett
U
elbalansschema upprttas. Elbalansschemat behver innehlla tminstone fljande vrden:

Batteriernas kapacitet i (Ah).
Systemspnning.
Utrustning som ska strmfrsrjas.
Spnningsfall p grund av avstnd.
Spnningsfall p grund av batteriets ldrande.
Omgivningstemperatur.
Tidskrav (om batterianlggningen ska anvndas som ndkraft).
Batteriernas spnning
Batterierna behver tla den elektriska ndbelastningen utan att behva laddas om. Vanligen behver
batterispnningen ligga kvar inom ett intervall p 12 procent ver eller under den nominella spnningen
under hela urladdningsperioden.
Startbatterier behver kunna ge nskad strm och spnning vid lga temperaturer och ha god
laddningsmottaglighet.
Batteriernas placering
Batteriernas livslngd pverkas av omgivningstemperaturen. Batterier placeras vanligen i en ventilerad lda
med lock. Om det finns risk fr lckage behvs ett upptagningskrl. Ldan ventileras till fria luften. r
batterikapaciteten mindre n 5 kWh kan dock ventileringen ske till det utrymme som ldan r placerad i.

Batterier vger mycket, drfr r det viktigt att de r skrade. Batteripoler och vriga kopplingar behver
skyddas mot kortslutning eftersom de hga kortslutningsstrmmarna kan orsaka brand. Vanligen behver
batteripolerna vara frsedda med berringsskydd. Skyddsutrustning, ssom skyddshandskar och visir,
anvnds vid installation och kontroll av batterier.
Funktionsskerhet
Kablar och skringar behver dimensioneras fr den aktuella anlggningen. Alla kablar dras och stts fast
p ett korrekt och fackmannamssigt stt. Eventuella riskkllor fr kortslutning behver lokaliseras och
elimineras. Larmfunktioner underlttar en sker drift. ver- och underspnning, jordfel, avbrott, AC-
matning, fel i laddare etc. r lmpligt att vervaka.
Anslutning till landbaserat elnt

5 Strmfrsrjning frn landbaserade elnt ska ske p ett sdant stt att tillfredsstllande skerhet
uppns och risker fr gnistbildning, personskador och driftstrningar minimeras.
Allmnna rd
Fr fartyg med arrangemang fr anslutning till landbaserade elnt br det finnas en
anslutningscentral som r anpassad fr fartygets energibehov. Anslutningscentralen br vara
frsedd med ett fast anslutningsdon som mottagningspunkt fr den inkommande flexibla
T
kabeln.
Systemet br ha en tydlig indikering som visar om anslutningen r spnningssatt.
AS
Vid anslutningscentralen br instruktioner finnas tillgngliga som visar hur in- och urkoppling
av landanslutningen utfrs p ett skert stt, samt information om fartygets elkraftsystem och
dess energibehov.
En sker landanslutning r ndvndig nr landstrm behvs ombord, t.ex. fr att ladda batterier.
TK
IEC 60364-7-709, fr installationer med systemspnning som inte verstiger 230 V.
IEC 60092-507, fr installationer med systemspnning som inte verstiger 500 V och tre fas.
ISO/IEC/IEEE 80005-1:2012, fr hgspnningsinstallationer med systemspnning ver 1 000 V.
U
Att tnka p fr landanslutningar

Landanslutningskablar dimensioneras fr den anslutna mrkstrmmen samt behver vara bestndiga
mot vrme, fukt och frost.
Landanslutningskablar som r utsatta fr rrelse behver skyddas mot skadlig dragpknning.
Anordna landanslutningskabeln p ett sdant stt att den r skyddad mot mekaniska skador.
Se till att en ansluten kabel inte r upplindad.
Ytterligare information finns i Transportstyrelsens riktlinjer och rekommendationer fr anslutning av fartyg
och fritidsbtar till landbaserat elnt.

Brandskydd 24 (41)
6 kap. Brandskydd
1 Risker relaterade till brand ska minimeras med hnsyn till fartygets avsedda anvndning.
2 Tillfredsstllande brandskydd ska, i den utstrckning det r relevant fr fartyget och dess
verksamhet, sammantaget uppns genom att
1. avskilja mjliga antndningskllor frn brnsle och andra lttantndliga gaser, vtskor och
material,
2. avgrnsa utrymmen med frhjd brandrisk och i vrigt skapa avgrnsningar som kan
begrnsa brandspridning,
3. minimera anvndning av brnnbara material i fartyget samt minimera risken fr att det kan
uppst giftiga gaser vid brand,
4. mjliggra snabb upptckt av begynnande brand,
5. installera lmplig brandslckningsutrustning som snabbt kan sttas i funktion i samtliga
utrymmen, och
6. effektiva och ndamlsenliga utrymningsvgar finns fr alla slutna utrymmen dr personer
T
kan vistas.
Antndningskllor
AS
Anordningar i maskinrum som vid lckage kan frorsaka brand eller explosion br inte
installeras i anslutning till heta ytor eller andra antndningskllor.
Avgrnsning av utrymmen
TK
Utrymmen med frhjd brandrisk br avgrnsas med skott, dck och spjll i
ventilationskanaler som kan frhindra brandspridning. Fr yrkesfartyg med en skrovlngd
verstigande 24 meter br dessa avgrnsningar ven gras fr kontrollstationer och
U
utrymningsvgar frn utrymmen med frhjd brandrisk. Brande strukturer som br upp
omrden dr livrddningsutrustning frvaras, sjstts eller embarkeras br isoleras p ett
sdant stt att konstruktionens brande frmga inte frsmras vid en brand.
Yrkesfartyg br delas in i termiska och strukturella avgrnsningar som beaktar brandriskerna i
utrymmet. Avgrnsningarna br i mjligaste mn vara lika stora. Yrkesfartyg med en
skrovlngd verstigande 40 meter br vara indelade i huvudtvrskeppsskott.
Fr passagerarfartyg som inte uteslutande nyttjas i floder, hamnar, kanaler och liknande
farvatten br drrar som inte r vattentta och som r placerade i brandavgrnsande skott,
vara av sjlvstngande typ. Fr vriga yrkesfartyg med en skrovlngd av minst 15 meter br
drrar till maskinrum, korridorer, trappuppgngar, kk och kontrollstationer vara av
sjlvstngande typ.
Avgrnsningar br vara utfrda i material som kan st emot brand och vara isolerade i sdan
omfattning att de medger utrymning och effektiv brandbekmpning innan branden sprider sig.
Ventilationsppningar br vara frsedda med permanent stngningsanordning och alla
genomfringar, drr och andra ppningar ska utformas s att de ger lika hg
brandbegrnsning som det skott eller dck de r installerade i. Den permanenta
stngningsanordningen br kunna stngas frn plats utanfr det berrda utrymmet.

Brandskydd 25 (41)
I de fall avgrnsningar saknas br detta srskilt beaktas i syfte att uppn en sammantaget
likvrdig skerhet.
Brnnbara material
Brande konstruktioner, skott, dck, drrar och luckor etc. br vara utfrda i material som kan
bibehlla brande och skyddande egenskaper vid en tillfllig brand. Ytskikt i bostder,
samlingsrum, arbetsrum, passagerarutrymmen och kontrollstationer br vara av material med
lg flamspridning.
Den tillmpliga brandexponeringstiden br vara minst 60 minuter fr omrden med frhjd
brandrisk, men brandexponeringstiden kan anpassas till fartygets evakueringstid.
Detektering
I utrymmen fr vernattande och i vriga utrymmen dr det inte r obetydlig brandrisk br det
finns automatisk branddetektering med larm. Larmet ska kunna uppfattas i anslutning till
utrymmet och vid manverplatsen.
Brandbekmpning
T
AS
Brandslckningsutrustning br finnas fr alla utrymmen i yrkesfartyget. En utrustning br
betjna flera utrymmen endast om den r direkt tkomlig frn varje sdant utrymme.
Brandslckningsutrustningen br vara anpassad fr den typ och storlek av brand som kan
uppst i det eller de utrymmen den betjnar.
TK
Fr utrymmen dr det finns fler n en utrymningsvg br handburen slckningsutrustning vara

ltt tkomlig frn samtliga utgngar.
Utrymmen med frhjd brandrisk som inte effektivt kan betjnas av handburen
slckningsutrustning br ha ett fast brandslckningssystem eller en speciellt frberedd
insprutningsppning fr brandbekmpning med mobil utrustning.
U
Fr passagerarfartyg br hytter med vernattande passagerare vara frsedda med ett fast
brandslckningssystem. Fr passagerarfartyg dr utrymningsvgar frn dessa hytter har
ytskikt av lttantndliga material br ven dessa vara frsedda med ett fast
brandslckningssystem.
Brandvattensystem
Fr passagerarfartyg med slutna utrymmen och vriga yrkesfartyg med en skrovlngd av minst
15 meter br det finnas ett fast brandvattensystem installerat ombord. Brandposter br vara
utplacerade p fartyget s att tminstone en vattenstrle kan n varje del av fartyget med
anvndning av en enda slang av den strsta lngden som finns ombord. Brandpumpen br vara
dimensionerad fr att leverera tillrckligt flde fr brandposternas behov och br vara
sjlvstndigt driven.
Fr yrkesfartyg med en skrovlngd verstigande 24 meter br slangar till brandvattensystem
utgras av brandslangar. Fr vriga fartyg kan spolslang anvndas. Brandslangar i
inredningen br vara formstyva och kopplade till brandpost. Munstycken br vara av
dubbelfunktionstyp (vattendimma/strle).

Brandskydd 26 (41)
Brandmansutrustning
Yrkesfartyg med brandvattensystem och med skerhetssystem som innefattar egen aktiv
brandbekmpning ombord, br ha brandmansutrustning fr minst tv personer ltt tkomlig
och redo att anvndas. Brandmansutrustning br tminstone omfatta personlig
skyddsutrustning och andningsapparat.
Utrymning och tkomlighet

Frn varje utrymme dr personer kan vistas br det finnas tv utrymningsvgar belgna s
lngt ifrn varandra som praktiskt mjligt. Maskineriutrymmen som endast anvnds tillflligt
och utrymmen dr gngavstndet till en drr r maximalt 5 meter, kan undvara en andra
utrymningsvg.
Utrymningsvgar br vara mrkta, fria frn hinder och redo fr omedelbar anvndning.
Dr s anses ndvndigt br det finnas hjlpmedel fr att mjliggra tkomst till
utrymningsvg. Utrymningsvgar br vara frsedda med belysning som fungerar i
ndsituationer.
T
Sker evakuering av en skadad person br, om praktiskt mjligt, kunna genomfras frn alla
slutna utrymmen till ppet dck.
Utrymmen inrttade fr transport av motorfordon br vara anpassade s att tkomst till varje
AS
motorfordon r mjlig under hela resan. Slutna utrymmen fr motorfordon br ventileras i
tillrcklig omfattning fr att frhindra uppkomsten av brandfarlig gaskoncentration.
Instruktioner fr anvndande av brandskyddsutrustning br finnas anslagen i direkt anslutning
till utrustningen.
TK
P yrkesfartyg med en skovlngd av minst 15 meter br en brand- och skerhetsplan finnas

permanent anslagen fr befl och besttning.
Kvvande gaser
3 Kvvande gaser som slckmedel fr endast anvndas i slutna hgriskomrden och aldrig i
omrden dr passagerare kan ha fritt tilltrde under ngon del av resan.
U
4 Nr kvvande gaser anvnds som slckmedel fr dessa inte ha automatisk utlsning. Om

personer kan vistas i utrymmet ska dessa uppmrksammas p ett tydligt stt innan
brandslckningsmedlet slpps p.
Allmnna rd
Fr utrymmen dr kvvande gaser fr fasta brandslckningssystem frvaras br tilltrde
finnas frn ppet dck, om mjligt i samma plan. Om inte tilltrde kan ske frn samma plan
br utrymmet vara frsett med ett mekaniskt ventilationssystem med startanordning placerad
utanfr utrymmet. Drrar br vara tillrckligt gastta.
Personer br uppmrksammas med ett hrbart larm som ljuder i utrymmet innan
brandslckningsmedlet slpps p och som tminstone ljuder under den tid det tar att utrymma
utrymmet. Larmljudet vid utslpp av kvvande gaser br skilja sig frn alla andra larm.
Om brandslckaren med kvvande gaser r avsedd att anvndas i slutna hgriskomrden br
utrymmets volym vara tillrckligt fr att hlsovdliga koncentrationen inte uppstr om
slckarna anvnds.

Boende- och arbetsmilj 27 (41)
7 kap. Boende- och arbetsmilj

1 Arbetsutrymmen, personalutrymmen och frbindelseleder ska i tillmpliga delar vara utformade
i enlighet med Arbetsmiljverkets freskrifter (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning.
1, 2 och 6 kap. i TSFS 2009:119 innehller ytterligare bestmmelser avseende arbetsmilj.
Bostder
Allmnna rd till 4 kap. 3 fartygsskerhetslagen (2003:364)
Ombordanstllda som inom sin tjnstgring bor eller tillbringar omfattande fritid ombord br
ha tillgng till eget utrymme fr vila och avskildhet.
Frbindelseleder
Allmnna rd till 1
T
Arbetsutrymmen och personalutrymmen br vara ltt och skert tkomliga och belgna p ett
sdant stt att goda arbetsfrhllanden frmjas och ondiga transporter undviks.
AS
Fast anordnade frbindelseleder mellan skilda plan br utgras av lejdare eller rak trappa
som r orienterade lngskepps. Frbindelseled till utrymme som nyttjas dagligen br utgras
av trappa. Enstaka trappsteg eller trsklar i korridorer och gngar br undvikas.
Lejdare eller branta trappor med vilplan br vara frskjutna i frhllande till varandra vid
vilplanet s att nedstrtning i frbindelseledens hela lngd frhindras.
TK
Ledstnger br finnas
p skott till dckshus,
p bda sidor om trappor,
dr trapplopp grnsar mot skott eller motsvarande anordning,
p vardera sidan i lejdares hela lngd nr lejdarens vangstycke inte kan anvndas som
U
ledstng, och
lngs skott, i korridorer samt i gng- och rrtunnlar.
Tillslutningsanordningar fr utrymme som ofta anvnds br utgras av drr.
Skydd mot fall

Allmnna rd till 1
P dck, plattformar och motsvarande, dr det finns risk att falla verbord eller till en lgre
niv p fartyget, br det finnas en brdgng eller ett fast rcke av tillrcklig hjd.
Lejdare som har en strre lutning n 70 grader och en hjdskillnad mellan planen som
verstiger 4 meter, br vara frsedda med ryggskydd eller annat lmpligt fallskyddssystem.
Om tillflliga arbeten utfrs dr fallrisk finns, br fallskydd anordnas om fallhjden verstiger
2 meter.

Vrme och ventilation

Allmnna rd till 1
Utrymmen br vara tillfredsstllande isolerade mot vrme och kyla. Isoleringen br vara
utfrd s att kallras, kld- och vrmebryggor undviks.
Om mjligt br ventilationsanordning vara mekanisk.
Toalettrum och duschutrymmen br ha ventilation till uteluften.
Buller, vibrationer och ljus

Allmnna rd till 2 kap. 4 arbetsmiljlagen (1977:1160)
Vid nybyggnation br det efterstrvas att fartygsvibrationerna inte verstiger de vrden som
frvntas leda till klagoml.
Vid bedmning av risken fr hrselskador br srskilt uppmrksammas den frlngning av
exponeringen utver arbetstid som arbetstagare p fartyg har och riskerna med strd vila som
en fljd av hga ljudniver.
Utrymmen br s lngt som mjligt utformas s att dagsljus slpps in och utrustas med den
T
artificiella belysning som r ndamlsenlig fr det arbete som bedrivs, utan att arbetstagarnas
skerhet eller hlsa riskeras eller att det egna fartygets eller andra fartygs navigation
ventyras.
AS
Inredning
Allmnna rd till 1
Arbetsbnk, verktygsmaskin, spis, stekbord och liknande utrustning br vara uppstlld s att
den arbetande har ansiktet vnt mot fren eller aktern.
TK
Spis br vara frsedd med slingerlist. Kokgryta och stekbord, som kan tippas, br vara
frsedda med skydd mot oavsiktlig tippning.
Dricksvatten
U
Allmnna rd till 4 kap. 5 fartygsskerhetslagen (2003:364)

Ett dricksvattensystem br vara tekniskt avskilt frn andra system fr att frhindra att
dricksvattnet frorenas.
Pejlrr och fyllnadsrr till en dricksvattentank br vara frsedda med tta och lsbara
skruvlock.
Land- och ombordstigning

2 Land- och ombordstigning ska kunna ske utan fara.
Allmnna rd
Fartyg fr vilka avstndet mellan vattenytan och tilltrdesdck verstiger 3 meter br vara
utrustade med fallrepstrappa. vriga fartyg br om ndvndigt vara utrustade med landgng.
Fallrepstrappa och landgng br vara ltt att stta ut och vara skyddad vid frvaring.
P frbindelseled via lastramper br gende vara avskilda frn fordonstrafiken.
Risk fr fall mellan fartyg och kaj br srskilt beaktas.

Frtjningsanordning
3 Frtjningsarbete ska kunna ske p ett skert stt under alla driftsfrhllanden.
Allmnna rd
Frtjningsanordningar br vara anordnade och placerade p ett sdant stt att de som
arbetar med frtjningsgodset har tillrckligt utrymme, r vl skyddade och har god uppsikt
ver arbetsomrdet.
Smittspridning
Samtliga avlopp frn sjukvrdsutrymmen br ledas till avlopp fr svartvatten.
Sjukvrdsutrymmen br om mjligt ha separata ventilationskanaler som r avsedda endast fr
sjukvrdsutrymmena.
Passagerarfrjor med bildck

T
P uppstllningsplats fr fordon p bildck br det finnas utrymme fr sker och kort passage
till utgngar.
AS
Skyddsanordningar fr fordon och fordonstransporter
P fartyg fr fordonstransporter eller dr fordon anvnds vid lastning och lossning br det
finnas en karm som frhindrar nedstrtning.
TK
Fartyg utrustat med bogserkrok eller trlspel

Vid bogsering och trlning br anordningar finnas som snabbt kan reducera bogserlinans
dragkraft.
U
P fartyg med bogserutrustning br nedgng frn dck vara placerad eller ordnad s att
bogserlinans vandring inte utgr ngon fara.
Arbetsdck fr fiske
Allmnna rd till 2 kap. 15 och 7 arbetsmiljlagen (1977:1160)
Inneslutet dck fr hantering och beredning av fngst br vara utrustat med ett
drneringssystem fr avledning av skljvatten och fiskrens.
S lngt det r mjligt br kontakt med trossar, varplinor och rrliga delar frhindras genom
skyddsanordningar.
Utkik br finnas s att besttningen kan varnas vid verhngande fara fr kraftiga strtsjar
under fisket eller nr annat arbete utfrs p dck.
Det br finnas kontrollanordning fr att stabilisera inhalad last och fr att fixera trlborden.
Vid behov br det finnas livlinesystem.

Livrddningssystem 30 (41)
8 kap. Livrddningssystem
1 I hndelse av nd ska effektiva tgrder fr att hjlpa samtliga ombordvarande kunna vidtas.
2 I den utrckning som r relevant fr fartyget och dess verksamhet ska:
samtliga ombordvarande ha tillgng till lmplig individuell flytutrustning,
personer som utfr arbete ombord ha tillgng till lmpligt kldskydd om det finns risk fr
nedkylning vid fall verbord,
en person som fallit verbord ha tillfredsstllande mjligheter att ter komma ombord p
fartyget,
de ombordvarandes uppmrksamhet kunna pkallas i en ndsituation, och
samtliga ombordvarande p ett skert stt kunna verge fartyget och invnta sjrddning
eller frflytta sig till grunt vatten, till land eller till en annan farkost.
3 Varje fartyg ska ha de mjligheter att bist ndstllda till sjss som r rimliga med hnsyn till
fartygets frutsttningar och verksamhet.
T
Individuell flytutrusning och kldskydd
Allmnna rd till 2
AS
Rddningsvst
Den individuella flytutrustningen br normalt utgras av rddningsvstar som r utformade p
ett sdant stt att personer som hamnat i vattnet inte behver simkunskaper fr att flyta p ett
skert stt. Om verksamhet bedrivs i mrker eller dlig sikt br varje enhet vara frsedd med
ljud- och ljussignal.
TK
Kldskydd
Yrkesfartyg andra n passagerarfartyg som trafikerar fartomrde AC och som saknar en
heltckt livbt, br medfra en rddningsdrkt av lmplig storlek fr varje person ombord.
Det br finnas en rddningsdrkt av lmplig storlek fr varje person som ingr i
U
beredskapsbtens besttning eller i gruppen fr ett marint evakueringssystem.
Anordningar fr att ter ta sig ombord eller bist andra

Yrkesfartyg br vara utformade eller frsedda med anordningar s att rddning mjliggrs av
personer som inte sjlva kan ta sig ter ombord.
P yrkesfartyg med en skrovlngd mindre n 15 meter br det vara mjligt att ta sig ombord
utan hjlp.
Yrkesfartyg br vara frsedda med livbojar eller motsvarande flythjlp som kan kastas i vattnet
fr att hjlpa ndstllda. Antalet livbojar br fr passagerarfartyg vara:
Fartygets Antal Varav ned Varav med Varav med
skrovlngd livbojar lina ljus ljus och rk
< 15 m 2 1
15 24 m 4 1 1
24 50 m 6 1 1 2*
> 50 m 8 2 2 2*

Antalet livbojar br fr vriga yrkesfartyg vara:

Fartygets Antal Varav ned Varav med Varav med
skrovlngd livbojar lina ljus ljus och rk
< 15 m 1 1
15 24 m 2 1 1
24 50 m 3 1 1 1*
> 50 m 4 2 1 1*
* Rksignal kan undvaras i fartomrde DE.
Passagerarfartyg som trafikerar fartomrde AD med en skrovlngd verstigande 50 meter
och vriga yrkesfartyg som trafikerar fartomrde AC med en skrovlngd verstigande 50
meter br ha beredskapsbt eller annan lmplig farkost. Om fartyget r frsett med
beredskapsbt, eller annan lmplig farkost, kan den erstta de anordningar som mjliggr
rddning av personer som inte sjlva kan ta sig ter ombord.
Yrkesfartyg med en skrovlngd verstigande 24 meter som trafikerar fartomrde AC br ha
linkastningsutrustning.
Ndsituationer och vergivande av fartyget
T
Allmnna rd till 2
Livrddningsfarkoster
AS
Det br finnas tillgng till livrddningsfarkoster fr att rymma samtliga ombordvarande.
Passagerarfartyg med en skrovlngd verstigande 24 meter som trafikerar fartomrde AC
br vara frsedda med tillrckligt antal livrddningsfarkoster fr att kunna rymma samtliga
ombordvarande ven om en enhet frloras eller blir obrukbar. vriga yrkesfartyg med en
skrovlngd verstigande 24 meter som trafikerar fartomrde AC br ha en eller flera
TK
livflottar som mjliggr evakuering av samtliga ombordvarande frn varje sida av fartyget.
Livbtar och beredskapsbtar p fartyg andra n passagerarfartyg br vara frsedda med
termiskt skydd fr samtliga ombordvarande svida de inte r frsedda med rddningsdrkter.
Livflottar br vara frsedda med hydrostatisk frigringsanordning.
U
Instruktioner och intern kommunikation

Alla personer ombord br ha tillgng till tydliga instruktioner att flja i en ndsituation. P
passagerarfartyg br dessa instruktioner vara p svenska samt det/de sprk som med hnsyn
till fartygets resa bedms vara ndvndiga.
Yrkesfartyg som saknar mjlighet till visuell och muntlig direktkommunikation frn styrplatsen
till besttnings- och passagerarutrymmen, br ha ett allmnt ndlarmsystem fr att
uppmrksamma passagerare och besttning vid en ndsituation.
Passagerarfartyg som medfr fler n 36 passagerare br vara utrustade med ett offentligt
hgtalarsystem som kan anvndas frn styrplatsen.
Instruktioner fr anvndande av livrddningsutrustning br finnas anslagna i direkt anslutning
till utrustningen.
Om verksamheten r sdan att det finns en betydande risk att falla verbord br det finnas
tydliga instruktioner fr nr den individuella flytutrustningen br anvndas.

Utformning och placering

4 Livrddningsutrustning ska vara anpassad till den verksamhet som bedrivs med fartyget, vara
ltt tkomlig och kunna anvndas effektivt och utan svrighet eller ondigt drjsml.
Allmnna rd
Utformning
Fr personer som deltar i verksamheten ombord br individuell flytutrustning och kldskydd
vara utformade p ett sdant stt att arbetet inte hmmas.
All individuell flytutrustning br vara s likartad att den kan anvndas med samma
instruktioner.
Utrustningen br kunna anvndas ven vid rrelser i sjgng samt under trim och slagsida.
Livrddningsfarkoster br vara ltt sjsttningsbara och vid behov br det finnas anordningar
som mjliggr sker vergng frn fartyget till livrddningsfarkosten.
Placering
Individuell flytutrustning br frvaras i direkt anslutning till de utrymmen dr personer vistas
och frvaringsplatserna br vara tydligt utmrkta.
T
Individuell flytutrustning fr spdbarn, barn eller extra stora personer br frvaras p
srskilda platser som r tydligt utmrkta.
AS
Om fartyget r arrangerat med speciella samlingsstationer vid ndlge, br individuell
flytutrustning i tillrcklig omfattning finnas i direkt anslutning till samlingsstationerna.
TK
U

Kommunikation 33 (41)
9 kap. Kommunikation
1 Fartyg ska ha de mjligheter till kommunikation som r ndvndiga fr en betryggande
sjskerhet och fr att utan svrighet kunna pkalla och f hjlp i en ndsituation.
2 Kommunikationsutrustning ska vara kompatibel med infrastruktur och kommunikationstjnster
i fartygets operationsomrde.
3 Yrkesfartyg med en skrovlngd mindre n 15 meter som inte r ett passagerarfartyg ska
tminstone kunna larma till land och vid behov kunna snda och ta emot lokal kommunikation
mellan fartyg.
Ndljus
Allmnna rd till 1
Yrkesfartyg br vara utrustade med ndljus fr att kunna pkalla hjlp i sitt nromrde.
Fartyg som trafikerar fartomrde AC br medfra minst 6 fallskrmsljus och 4 handbloss.
Fartyg som trafikerar fartomrde DE br medfra minst 2 fallskrmsljus och 4 handbloss.
T
Ndljusen br frvaras vid styrplatsen eller i dess omedelbara nrhet.
AS
Utformning, placering och anvndning
4 Kommunikationsutrustning ska vara ltt tkomlig och kunna tas i bruk utan svrighet eller
ondigt drjsml.
Allmnna rd
TK
Kommunikationsutrustning br vara anpassad fr ogynnsam milj s som fukt, hga

temperaturer och vibrationer. Brand i fartyget br s lngt som det r praktiskt mjligt inte
pverka kommunikationsutrustningen.
Om fartygets anvnds under dliga ljusfrhllanden br kommunikationsutrustningen vara
frsedd med ndbelysning som medger att utrustningen kan anvndas utan att fartygets
navigation strs.
U
Kommunikationsutrustning br vara tillgnglig i anslutning till fartygets normala

manverplats och utan svrighet mjliggra kommunikation under gng och vid nd.
Portabel kommunikationsutrustning br vara placerad s att den enkelt kan medfras till
livrddningsfarkoster.
Placeringen av portabel kommunikationsutrustning br markeras med en sjlvlysande skylt.
Kommunikationsutrustning br inte vara placerad p ett sdant stt att utrustningen kan
avleda uppmrksamhet frn fartygets navigering.
Instruktioner fr ndalarmering och tertagande av ndlarm br finnas tillgngliga i direkt
anslutning till utrustningen.
Livrddningssignaler
P alla fartyg dr det inte r uppenbart obehvligt br det finnas en illustrerad tabell ombord
som beskriver gllande livrddningssignaler. Tabellen br alltid finnas tillgnglig fr
vakthavande befl.

Alla yrkesfartyg med skrovlngd verstigande 24 meter p internationell resa br vara

utrustade med en IAMSAR-manual.
Radiokommunikation fr yrkesfartyg med en skrovlngd av minst 15 meter och

passagerarfartyg
5 Yrkesfartyg med en skrovlngd av minst 15 meter och passagerarfartyg som enbart bedriver
trafik utanfr svenskt sjrddningsomrde ska utforma lmplig kommunikationslsning i samrd
med den lokala rddningstjnsten. Om annan sjtrafik inom omrdet r frekvent ska fartyget, dr
det inte r orimligt, anvnda samma kommunikationslsning som vriga fartyg.
6 Yrkesfartyg med en skrovlngd av minst 15 meter och passagerarfartyg som trafikerar svenska
sjrddningsomrden samt fartyg i internationell trafik ska kunna
1. snda ndlarm till land,
2. ta mot ndlarm frn land,
3. snda och ta emot ndlarm till/frn andra fartyg,
4. snda och ta emot koordineringstrafik vid sjrddningsoperationer,
5. snda sjskerhetsinformation till andra fartyg och land,
6. ta emot maritim skerhetsinformation (MSI),
7. snda och ta emot allmn kommunikation till/frn landbaserade system,
T
8. snda och ta emot lokal kommunikation mellan fartyg, och
9. snda och ta emot kommunikation p haveriplats (SAR).
AS
Allmnna rd
Fljande utrustning br finnas fr yrkesfartyg med en skrovlngd av minst 15 meter och
passagerarfartyg p inrikes resa:
Fartomrde Sjomrde
TK
E(A1) D(A1) C(A1) A1 A2
VHF lgst klass-D 1 1 1 1 1

MF lgst klass-E 1
NAVTEX
EPIRB 1 1 1
U
AIS-SART eller SART 1 1 1

Handportabel VHF 1 1
Fljande utrustning br finnas yrkesfartyg med en skrovlngd av minst 15 meter och

passagerarfartyg p internationell resa:
Sjomrde
A1 A2 A3 A4
VHF klass-A 1 1 1 1
MF/HF av klass-A 1 1 1
NAVTEX 1 1 1 1
EGC mottagare 1 1
Inmarsat terminal 1
EPIRB 1 1 1 Minst 1
SART alt. AIS-SART 1 1 1 Minst 1
Handportabel VHF Minst 1 Minst 1 Minst 1 Minst 1

Fr yrkesfartyg som trafikerar fartomrde AC och fartyg p internationell resa, br hjlp

kunna pkallas genom minst tv separata och oberoende anordningar som utnyttjar skilda
radiokommunikationstjnster.
Ndalarmeringsutrustning med manuell aktivering br endast anvndas fr fartyg som r
konstruerade fr att kunna flyta stabilt efter en begrnsad vattenintrngning.
Yrkesfartyg br vara utrustade p ett sdant stt att ndlarm som innehller uppgifter om
fartygets position kan sndas till land. Positionen br uppdateras automatiskt.
Yrkesfartyg som trafikerar fartomrde AB br, om de har radar, kunna ta emot
lokaliseringssignal (SART) eller ndlokaliseringssignal (AIS-SART).
Yrkesfartyg som trafikerar fartomrde AC och yrkesfartyg p internationell resa br vara
utrustade med tvvgs VHF-radiotelefonapparat fr mobil kommunikation i samband med
ndsituationer samt radartransponder (SART) eller AIS-SART fr lokalisering. Yrkesfartyg p
internationell resa som har ett strre antal livrddningsfarkoster br medfra tillrckligt antal
portabla VHF-apparater fr att kunna kommunicera frn tminstone upp till tre
livrddningsfarkoster.
Yrkesfartyg p internationell resa i avlgsna polaromrden br medfra utrustning fr
T
lokalisering och kommunikation till samtliga livrddningsfarkoster.
AS
TK
U

Navigation 36 (41)
10 kap. Navigation
1 Fartyg ska vara utformade och utrustade fr att kunna navigeras skert och ndamlsenligt.
Navigationsrisker som uppstr under resan ska kunna hanteras p ett betryggande stt.
2 Sker navigation ska, i den utrckning det r relevant fr fartyget och dess verksamhet, uppns
genom att
1. tillfrlitlig detaljerad information om det geografiska sjomrdet finns tillgnglig,
2. position, kurs och fart fr eget och omkringliggande fartyg kan faststllas,
3. propellerns rotationsriktning och effektuttag, samt rodrets eller framdrivningens lge i
frhllande till fartygets huvudriktning, kan faststllas,
4. vattendjupet kan faststllas,
5. det egna fartyget kan upptckas av omkringliggande fartyg,
6. fartyget kan frtjas och ankras i hrt vder, och
7. navigationsfunktionerna kan upprtthllas under de siktfrhllanden som fartyget avses
framfras i.
T
Konstruktion och arrangemang
Allmnna rd till 1
AS
Styrplatsen br vara utformad och inredd s att man har god sikt frver, akterver och i sida,
samt vid behov uppt. Ventiler br vara ppningsbara fr att underltta att hra omgivande
trafik.
Ventiler frver br kunna hllas rena frn regn, is, spray och kondens.
TK
Utrustning
Allmnna rd till 2
Allmnt
Position och kurs br kunna faststllas ven om strmfrsrjningen har slagits ut.
U
P alla fartyg dr lanternor har en utsatt position eller svrtkomlig placering br det finnas
fast monterade reservlanternor.
Utrustning
Geografiska information br finnas i sdan omfattning att resan kan planeras och genomfras
ven med hnsyn till eventuella avvikelser. Informationen br vara utgiven av myndighet eller
annan bemyndigad inrttning.
Om kompass anvnds som primrt navigationsmedel br deviationstabell finnas fr
kompassen.
Fartyg med en skrovlngd mindre n 24 meter br vara utrustade med en radarreflektor.
Fartyg med en bruttodrktighet 500 eller mer br vara frsedda med ATA eller ARPA samt
gyrokompass.
Fr fartyg som endast anvnder ankare fr ndankring behver fartyget inte frses med
ankarvinsch men arrangemanget br vara frsett med broms fr att kttingens eller linans
lngd br kunna avpassas vid ankring. Ankaret br enkelt kunna fllas av en person.
Detsamma gller fartyg dr totalvikten fr varje enskilt ankare understiger 25 kg.
Fr att kunna faststlla omkringliggande fartygs position under alla frhllanden br radar
anvndas vid nedsatt sikt.
Navigation 37 (41)
3 Fljande fartyg ska ha ett automatiskt identifieringssystem (AIS) enligt internationell standard
som kan snda och ta emot uppgifter om fartygets identitet, kategori, position, kurs och fart samt
annan skerhetsrelaterad information:
Fiskefartyg med en skrovlngd verstigande 15 meter,
Passagerarfartyg p internationell resa.
Passagerarfartyg med en bruttodrktighet av minst 300 p inrikes resa.
vriga fartyg med en bruttodrktighet av minst 300 p internationell resa.
vriga fartyg med en bruttodrktighet av minst 500 som trafikerar fartomrde AD.
Vad som sgs i frsta stycket gller dock inte
traditionsfartyg med en skrovlngd mindre n 45 meter,
fritidsfartyg med en skrovlngd mindre n 45 meter, och
statsfartyg.
4 Fartyg som r utrustade med AIS ska alltid ha systemet i drift utom nr internationella avtal,
regler eller normer freskriver att navigationsinformationen ska skyddas.
5 Fartyg med bruttodrktighet av minst 150 p internationell resa och fartyg med bruttodrktighet
av minst 500 p inrikes resa ska uppfylla de krav som fljer av kapitel V, regel 19 i SOLAS.
T
Vad som sgs i frsta stycket gller dock inte fritidsfartyg, fiskefartyg och statsfartyg.
AS
TK
U

Transport av gods 38 (41)
11 kap. Transport av last

1 Last som transporteras p fartyg ska hanteras p ett sdant stt att skerheten fr de
ombordvarande, fartyget och omgivningen inte ventyras.
2 Last ska stuvas och skras p ett sdant stt att risken fr att lasten frskjuts under transporten
minimeras. Lastutrymmen, lastbrare och lastskringsanordningar ska vara utformade och
underhllna s att de effektivt kan ta upp de krafter som kan uppst till fljd av accelerationer under
transport.
3 Transport av farligt gods ska ske p ett sdant stt att skerheten fr ombordvarande, fartyget
och omgivningen inte ventyras och s att pverkan p den omgivande miljn minimeras.
Avseende transport av farligt gods finns tillmpliga bestmmelser i SJFS 2007:21, TSFS 2009:131, TSFS
2013:106 och TSFS 2009:49.
T
AS
TK
U

Miljskydd 39 (41)
12 kap. Miljskydd
1 Fartyg ska vara dimensionerade, utformade och utrustade p ett sdant stt att risken fr utslpp
av frorenande mnen till vatten och luft minimeras.
Avseende miljskydd finns tillmpliga bestmmelser i TSFS 2010:96, TSFS 2010:166, SJFS 2006:34, SJFS
2006:35, SJFS 2006:36, SJFS 2007:4.
T
AS
TK
U

Sjukvrd och apotek 40 (41)
13 kap. Sjukvrd och apotek

1 Ett fartyg ska medfra lkemedel och medicinsk utrustning i den omfattning som r ndvndig
med hnsyn till antalet ombordvarande, fartygets verksamhet och tiden till en anlpbar hamn.
Bedmningen ska dokumenteras.
Allmnna rd
Beflhavaren br vid behov samrda med lkare.
2 Beflhavaren r ansvarig fr lkemedel och medicinsk utrustning ombord och ska inneha en
grundlggande utbildning i sjukvrd fr att omedelbart kunna vidta effektiva tgrder i hndelse av
olycka eller sjukdom.
3 Endast beflhavaren och den som av beflhavaren i frekommande fall ftt uppgiften som
sjukvrdare fr, efter samrd med lkare, ordinera eller lmna ut lkemedel.
4 Om narkotiska lkemedel medfrs ombord ska beflhavaren, och den som av beflhavaren i
frekommande fall ftt uppgiften som sjukvrdare, ha intyg som sjukvrdare.
T
5 Varje inkp eller frbrukning av narkotiska lkemedel ska dokumenteras.
Allmnna rd
AS
Uppgifterna br dokumenteras i en srskild journal av beflhavaren eller den som av
beflhavaren i frekommande fall ftt uppgiften som sjukvrdare.
6 Samtliga journalhandlingar ska frvaras inlsta och endast vara tillgngliga fr beflhavaren
och den som av beflhavaren i frekommande fall ftt uppgiften som sjukvrdare.
7 Yrkesfartyg som trafikerar fartomrde A och B ska uppfylla kraven i Sjfartsverkets freskrifter
TK
och allmnna rd (SJFS 2000:21) om sjukvrd och apotek p fartyg.

U

Tillgnglighet 41 (41)
14 kap. Tillgnglighet fr personer med

funktionshinder
1 Fartyg som anvnds till personbefordran i allmnna transporter ska, s lngt det r rimligt och
praktiskt mjligt, utformas s att de grs tillgngliga fr passagerare med funktionsnedsttning.
Avseende tillgnglighet fr personer med funktionshinder finns bestmmelser i SJFS 1999:10 och SJFS
2004:25.
T
AS
TK
U

Föreskift PNF 160419

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Föreskift PNF 160419

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

PNF 1 (41)

Transportstyrelsens freskrifter och allmnna rd fr fartyg i

13. Sjukvrd och apotek .............................................................................................................................. 40

Intern remiss 2016-04-18

1 kap. Allmnna bestmmelser

Innehll och syfte

en resa pbrjas. Se 2 kap. 6 fartygsskerhetslagen:

5 Freskrifterna gller inte fr

Kompletterande upplysningar till 1-8

Intern remiss 2016-04-18

ARPA automatisk radarplottningsutrustning

internationell resa resa mellan hamnar i minst tv olika stater

Intern remiss 2016-04-18

sjomrde A1 omrde inom radiotelefonitckning av tminstone en VHF-kuststation dr kontinuerlig

Intern remiss 2016-04-18

skapar tillrcklig beredskap fr ndsituationer bde avseende skerhet och miljskydd.

Intern remiss 2016-04-18

Allmnna rd till 18 kap. sjlagen (1994:1009)

Intern remiss 2016-04-18

En beskrivning av verksamhetens skerhets- och miljskyddsarbete som tminstone innehller:

Periodiska utvrderingar av skerhetssystemet.

Intern remiss 2016-04-18

16 a Fljande uppgifter ska inrapporteras till Transportstyrelsen

etablerade och vetenskapligt grundade metoder har utfrts.

Intern remiss 2016-04-18

exempelvis fartomrden, riskanalyser, tillmpliga regelverk/standarder, kontrollansvarig, kontrollplan m.m.

Intern remiss 2016-04-18

1. Bottenbesiktning senast 15 r efter nybyggnad och drefter periodiskt enligt fljande:

Drift och underhll

Intern remiss 2016-04-18

Ikrafttrdande- och vergngsbestmmelser

Dessa freskrifter trder ikraft den 1 januari 2017.

Intern remiss 2016-04-18

2 kap. Allmnt om fartygs utformning och

Rrledningar och kablar br vara mrkta fr sker identifiering.

Intern remiss 2016-04-18

3 kap. Konstruktion, flytbarhet och

Intern remiss 2016-04-18

Intern remiss 2016-04-18

Intern remiss 2016-04-18

4 kap. Maskineri, framdrift och

Slutna maskinrum br ha tillrcklig ventilation fr att frse maskineriet med frbrnningsluft

Manverfrmga och manvrering

vervakning och kontroll av maskineri

Om kraftfrsrjningen till framdrivningsmaskineriet har slutat att fungera br

Intern remiss 2016-04-18

Framdrivningsmaskineriet br vara frsett med ndstopp vid manverplatsen. Om risk

Intern remiss 2016-04-18

5 kap. Elektrisk utrustning och

Vid strmbortfall br vergng frn huvudkraftmatning till ndkraftmatning ske automatiskt

Intern remiss 2016-04-18

Installation och kablar

framstlld fr elinstallationer p fartyg. Serien r avsedd fr elektrisk utrustning fr omrden med

Intern remiss 2016-04-18

elbalansschema upprttas. Elbalansschemat behver innehlla tminstone fljande vrden:

Intern remiss 2016-04-18

Anslutning till landbaserat elnt

Att tnka p fr landanslutningar

Intern remiss 2016-04-18

Intern remiss 2016-04-18

Fr utrymmen dr det finns fler n en utrymningsvg br handburen slckningsutrustning vara

Intern remiss 2016-04-18

Utrymning och tkomlighet

P yrkesfartyg med en skovlngd av minst 15 meter br en brand- och skerhetsplan finnas