TSFS 2009 114

TSFS 2009:114
SJFART
Transportstyrelsens freskrifter och allmnna rd

om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord
TSFS 2009:114
Innehll
1 kap. Tillmpningsomrde ........................................................................1
2 kap. Definitioner ....................................................................................... 5
Ikrafttrdande och vergngsbestmmelser ........................................... 21
Bilaga 1 ....................................................................................................... 39
Del A ............................................................................................................ 39
Allmnt ........................................................................................................ 39
Regel 1 Inledning ................................................................................... 39
Regel 2 Definitioner ............................................................................... 39
Del A-1......................................................................................................... 41
Fartygs konstruktion .................................................................................... 41
Regel 3-1 Krav p konstruktion, maskineri och elektriska
installationer p fartyg ............................................................................ 41
Regel 3-2 Korrosionsskyddsmlning av barlasttankar i alla
fartygstyper och sidoutrymmen i bulkfartyg med dubbel sida ............... 41
Regel 3-3 Skert tilltrde till tankfartygs frskepp ................................. 42
Regel 3-4 Ndbogseringsarrangemang och procedurer .......................... 42
Regel 3-5 Nyinstallation av material innehllande asbest ...................... 43
Regel 3-6 Tilltrde till utrymmen inom lastrumsomrdet i oljetankoch bulkfartyg ........................................................................................ 44
Regel 3-7 Upprtthllande av konstruktionsritningar ombord och i
land ......................................................................................................... 47
Regel 3-8 Bogserings- och frtjningsutrustning ................................... 47
Regel 3-9 Arrangemang fr embarkering och debarkering frn
fartyg ...................................................................................................... 47
Del B ............................................................................................................ 49
Indelning och stabilitet ................................................................................ 49
Regel 4 Allmnt ..................................................................................... 49
Del B-1......................................................................................................... 51
Stabilitet....................................................................................................... 51
Regel 5 Intaktstabilitetsuppgifter............................................................ 51
Regel 5-1 Intaktstabilitetsuppgifter fr beflhavaren ............................. 52
Regel 6 Erforderligt indelningsindex R .................................................. 53
Regel 7 Uppntt indelningsindex A........................................................ 54
Regel 7-1 Berkning av faktorn pi .......................................................... 55
Regel 7-2 Berkning av faktorn si .......................................................... 59
Regel 7-3 Permeabilitet .......................................................................... 63
Regel 8 Srskilda skadestabilitetsregler fr passagerarfartyg................. 64
Regel 8-1 Systemkapacitet efter en fldningsolycka p ett
passagerarfartyg ..................................................................................... 65
TSFS 2009:114
Del B-2......................................................................................................... 67
Indelning, vatten- och vdertthet ............................................................... 67
Regel 9 Dubbelbotten i passagerarfartyg och lastfartyg andra n
tankfartyg ............................................................................................... 67
Regel 10 Konstruktion av vattentta skott .............................................. 68
Regel 11 Frsta provning av vattentta skott m.m. ................................ 68
Regel 12 Skott i pik- och maskinutrymmen, axeltunnlar, etc. ................ 69
Regel 13 ppningar i vattentta skott under skottdcket i
passagerarfartyg ..................................................................................... 71
Regel 13-1 ppningar i vattentta skott och interna dck i lastfartyg ....76
Regel 14 Passagerarfartyg som transporterar lastfordon och
medfljande personal ............................................................................. 77
Regel 15 ppningar i bordlggningen under skottdck p
passagerarfartyg och under fribordsdck p lastfartyg ........................... 77
Regel 15-1 Yttre ppningar i lastfartyg .................................................. 79
Regel 16 Konstruktion och frsta provning av vattentta drrar,
fnsterventiler, etc. ................................................................................. 79
Regel 16-1 Konstruktion och frsta provning av vattentta dck,
trunkar, etc. ............................................................................................. 80
Regel 17 Vattentthet i passagerarfartyg ovanfr skottdck .................. 80
Regel 17-1 Integritet i skrov och verbyggnad, skadefrebyggande
tgrder och kontroll fr roropassagerarfartyg ....................................... 82
Del B-3......................................................................................................... 83
Bestmning av indelningsvattenlinjen fr passagerarfartyg ....................... 83
Regel 18 Bestmning, mrkning och registrering av
indelningsvattenlinjer fr passagerarfartyg ............................................ 83
Del B-4......................................................................................................... 85
Dokumentation och hantering av fartygets stabilitet ................................... 85
Regel 19 Skadekontrollinformation........................................................ 85
Regel 20 Lastning av passagerarfartyg ................................................... 85
Regel 21 Periodisk funktionsprovning och besiktning av vattentta
drrar etc. i passagerarfartyg .................................................................. 86
Regel 22 Frhindrande och kontroll av vattenintrngning m.m. ............ 86
Regel 22-1 Fldningsdetekteringssystem fr passagerarfartyg med
36 personer eller mer ombord med byggnadsdatum den 1 juli 2010
eller senare ............................................................................................. 89
Regel 23 Srskilda regler fr roropassagerarfartyg ................................ 89
Regel 24 Frhindrande och kontroll av vattenintrngning m.m. i
lastfartyg ................................................................................................. 90
Regel 25 Nivlarm p lastfartyg med ett lastrum, andra n
bulkfartyg ............................................................................................... 90
Bilaga 2 ....................................................................................................... 93
Allmnt ........................................................................................................ 93
Regel 1 Inledning ................................................................................... 93
Regel 2 Zoner och omrden ................................................................... 93
Regel 3 Nedlastning ............................................................................... 93
Regel 4 Utkade krav ............................................................................. 94
II
TSFS 2009:114
Del 1 ............................................................................................................ 95
Kapitel I .................................................................................................. 95
Allmnna bestmmelser .......................................................................... 95
Regel 1 Fartygets styrka och intaktstabilitet ........................................... 95
Regel 2 Tillmpning av del 1 ................................................................. 95
Regel 3 Definitioner ............................................................................... 96
Regel 4 Dckslinje.................................................................................. 96
Regel 5 Fribordsmrke ........................................................................... 97
Regel 6 Lastlinjer ................................................................................... 97
Regel 7 Mrke fr den organisation som faststllt fribordet .................. 99
Regel 8 Detaljbestmmelser fr mrkningen ......................................... 99
Regel 9 Kontroll av mrkningen ............................................................ 99
Kapitel II ............................................................................................... 101
Villkor fr faststllande av fribord ....................................................... 101
Regel 10 Uppgifter som ska lmnas till beflhavaren .......................... 101
Regel 11 ndskott i verbyggnader ..................................................... 101
Regel 12 Drrar .................................................................................... 101
Regel 13 Luckppningars, drrppningars och ventilatorers lge........ 102
Regel 14 Lastrums- och andra luckppningar ...................................... 102
Regel 14-1 Luckkarmar ........................................................................ 102
Regel 15 Luckppningar tillslutna med brbara tckluckor och
vderttt skrade med presenningar och skalkningsanordningar .......... 102
Regel 16 Luckppningar tillslutna med vdertta tckluckor av stl
eller likvrdigt material ........................................................................ 104
Regel 17 Maskinrumsppningar........................................................... 107
Regel 18 vriga ppningar p fribordsdck och verbyggnadsdck ...107
Regel 19 Ventilatorer ........................................................................... 108
Regel 20 Luftrr ................................................................................... 109
Regel 21 Lastportar och andra, liknande ppningar ............................. 109
Regel 22 Spygatt, intag och avlopp ...................................................... 110
Regel 22-1 Avfallsschakt ..................................................................... 112
Regel 22-2 Kttingrr och kttingbox .................................................. 113
Regel 23 Fnsterventiler, fnster och skylight ..................................... 113
Regel 24 Lnsportar ............................................................................. 115
Regel 25 Skydd fr besttningen .......................................................... 118
Regel 25-1 Skra tilltrdesvgar fr besttningen ................................ 119
Regel 26 Srskilda villkor fr fartyg av typ A...................................... 122
Kapitel III ............................................................................................. 125
Fribord.................................................................................................. 125
Regel 27 Fartygstyper .......................................................................... 125
Regel 28 Fribordstabeller ..................................................................... 131
Regel 29 Fribordskorrektion fr fartyg med en lngd mindre n
100 meter .............................................................................................. 137
Regel 30 Korrektion fr blockkoefficient............................................. 137
Regel 31 Korrektion fr djup ............................................................... 137
Regel 32 Korrektion fr dckslinjens lge ........................................... 138
Regel 32-1 Korrektion fr recesser i fribordsdcket............................. 138
III
TSFS 2009:114
Regel 33 Normalhjd av verbyggnad ................................................. 139

Regel 34 verbyggnadslngd............................................................... 139
Regel 35 Effektiv lngd av verbyggnad ............................................. 141
Regel 36 Trunkar .................................................................................. 141
Regel 37 Avdrag fr verbyggnader och trunkar ................................. 143
Regel 38 Sprng ................................................................................... 143
Regel 39 Reservdeplacement och minsta boghjd ............................... 148
Regel 40 Minimifribord........................................................................ 151
Kapitel IV .............................................................................................. 153
Srskilda bestmmelser fr fartyg fr vilka fribord fr trlast
faststlls ................................................................................................ 153
Regel 41 Tillmpning av detta kapitel .................................................. 153
Regel 42 Definitioner ........................................................................... 153
Regel 43 Fartygets konstruktion ........................................................... 153
Regel 44 Stuvning ................................................................................ 154
Regel 45 Berkning av fribord ............................................................. 156
Del 2 .......................................................................................................... 157
Zoner, omrden och rstider ..................................................................... 157
Regel 46 Norra halvklotets vinterrstidszoner och
vinterrstidsomrden ............................................................................ 157
Regel 47 Sdra halvklotets vinterrstidszon......................................... 159
Regel 48 Tropiska zonen ...................................................................... 159
Regel 49 Tropiska rstidsomrden ....................................................... 161
Regel 50 Sommarzoner ........................................................................ 164
Regel 51 Innanhav ................................................................................ 164
Regel 52 Vinterfribordet i Nordatlanten ............................................... 166
Karta ver zoner och omrden ............................................................. 167
Bilaga 3 ..................................................................................................... 169
Regel 1 Allmnt ................................................................................... 169
Regel 2 Definitioner ............................................................................. 169
Regel 3 Generella konstruktionskrav ................................................... 169
Regel 4 Klassning................................................................................. 173
Regel 5 Konstruktionsregler ................................................................. 173
Regel 6 Konstruktionsgodknnande av existerande fartyg ................... 174
Regel 7 Underhll och reparationer ...................................................... 175
Regel 8 Kvalitetsskring vid nybyggnation och reparationer ............... 176
Bilaga 4 ..................................................................................................... 179
Regel 1 Allmnt ................................................................................... 179
Regel 3 Generella krav ......................................................................... 179
Regel 4 Krav fr specifika fartygstyper................................................ 186
IV
TSFS 2009:114
Bilaga 5 ..................................................................................................... 197

Regel 1 Allmnt ................................................................................... 197
Regel 3 Utmrkning av fribord............................................................. 198
Regel 4 Luckppningars, drrppningars och ventilatorers lge ......... 200
Regel 5 Reduktioner fr fartyg med hga fribord ................................ 201
Regel 6 Normalhjd av verbyggnader ................................................ 201
Regel 7 Minsta tilltna fribord ............................................................. 201
Regel 8 Minsta tilltna boghjd ........................................................... 202
Regel 9 Drrar ...................................................................................... 207
Regel 10 Lastrums- och andra luckppningar ...................................... 207
Regel 11 Maskinrumsppningar........................................................... 209
Regel 12 vriga ppningar i fribordsdck och verbyggnadsdck ......210
Regel 13 Ventilatorer ........................................................................... 212
Regel 14 Luftrr ................................................................................... 215
Regel 15 Lastportar och andra, liknande ppningar ............................. 215
Regel 16 Skrovgenomfringar ............................................................. 216
Regel 17 Kttingbox ............................................................................. 220
Regel 18 Fnster och fnsterventiler .................................................... 221
Regel 19 Lnsportar ............................................................................. 225
Bilaga 6 ..................................................................................................... 229
Regel 1 Allmnt ................................................................................... 229
Regel 3 Vattentt indelning .................................................................. 231
Del 1 .......................................................................................................... 232
Regel 4 Fyllnadslngd .......................................................................... 232
Regel 5 Tillten avdelningslngd ......................................................... 232
Regel 6 Permeabilitet ........................................................................... 232
Regel 7 Indelningsfaktor ...................................................................... 233
Regel 8 Indelning ................................................................................. 233
Regel 9 Srskilda indelningskrav ......................................................... 234
Regel 10 Skadestabilitet ....................................................................... 235
Regel 11 Skadestabilitet fr roropassagerarfartyg ................................ 240
Regel 12 Skadestabilitet fr roropassagerarfartyg ................................ 240
Regel 13 Skadestabilitet fr passagerarfartyg andra n
roropassagerarfartyg ............................................................................. 241
Regel 14 Skott i pik- och maskineriutrymmen ..................................... 241
Regel 15 Dubbelbotten ......................................................................... 243
indelningsvattenlinjer ........................................................................... 244
Regel 17 Konstruktion och frsta provning av vattentta skott m.m. ...244
Regel 18 ppningar i vattentta skott allmnna krav ........................ 245
Regel 19 ppningar i vattentta skott srskilda krav ........................ 247
Regel 20 ppningar i vattentta skott srskilda krav ........................ 251
Regel 21 Passagerarfartyg som transporterar lastfordon med
medfljande personal ........................................................................... 252
Regel 22 ppningar i bordlggningen under marginallinjen
allmnna krav ....................................................................................... 253
TSFS 2009:114
Regel 23 ppningar i bordlggningen under marginallinjen

srskilda krav........................................................................................ 254
Regel 24 Vattentthet ovanfr marginallinjen ...................................... 255
Regel 25 Tillslutning av lastportar ....................................................... 256
Regel 26 Vattentthet frn rorodcket nya fartyg .............................. 256
Regel 27 Vattentthet frn rorodcket existerande fartyg ................. 257
Regel 28 Tilltrde till rorodck ............................................................ 257
Regel 29 Stngning av skott p rorodcket .......................................... 258
Regel 30 Arrangemang fr lnsning ..................................................... 258
Regel 31 Integritet hos skrov och verbyggnad, skadefrebyggande
tgrder och kontroll ............................................................................ 258
Regel 32 Mrkning, periodiska vningar med och inspektioner av
vattentta portar m.m. ........................................................................... 259
Regel 33 Registrering i skeppsdagbok ................................................. 260
Del 2 .......................................................................................................... 261
Regel 1 Skadestabilitet ......................................................................... 261
Regel 2 Skott i pik- och maskineriutrymmen ....................................... 262
Regel 3 Dubbelbotten ........................................................................... 263
indelningsvattenlinjer ........................................................................... 264
Regel 5 Konstruktion och frsta provning av vattentta skott m.m. .....265
Regel 6 ppningar i vattentta skott .................................................... 266
Regel 7 Passagerarfartyg som transporterar lastfordon med
medfljande personal ........................................................................... 267
Regel 8 Vattentthet ovanfr marginallinjen ........................................ 267
Regel 9 Tillslutning av lastportar ......................................................... 268
Regel 10 Vattentthet frn rorodcket till underliggande utrymmen ....268
Regel 11 Tilltrde till rorodck ............................................................ 269
Regel 12 Arrangemang fr lnsning ..................................................... 269
Regel 13 Integritet hos skrov och verbyggnad, skadefrebyggande
tgrder och kontroll ............................................................................ 269
Regel 14 Mrkning, periodiska vningar med och inspektioner av
vattentta portar m.m. ........................................................................... 270
Regel 15 Registrering i skeppsdagbok ................................................. 270
Bilaga 7 ..................................................................................................... 271
Regel 1 Allmnt ................................................................................... 271
Regel 3 Lastfartyg ................................................................................ 271
Regel 4 Lastfartyg med reducerat B-fribord ......................................... 271
Regel 5 Oljetankfartyg ......................................................................... 272
Regel 6 Gastankfartyg .......................................................................... 272
Regel 7 Kemikalietankfartyg ................................................................ 272
Regel 8 Fartyg med speciellt anvndningsomrde ............................... 272
Regel 9 Frsrjningsfartyg ................................................................... 272
Regel 10 Isbrytare ................................................................................ 272
Regel 11 Fiskefartyg ............................................................................ 274
Regel 12 vriga fartyg ......................................................................... 275
VI
TSFS 2009:114
Bilaga 8 ..................................................................................................... 277

Regel 1 Allmnt ................................................................................... 277
Regel 3 Signifikanta vghjder ............................................................ 277
Regel 4 Stabilitetsregler ....................................................................... 280
Bilaga 9 ..................................................................................................... 283
Regel 1 Allmnt ................................................................................... 283
Regel 3 Allmnna bestmmelser .......................................................... 283
Innehll ...................................................................................................... 286
Regel 4 Stabilitetsbok........................................................................... 286
Regel 5 Fribordsdokumentation ........................................................... 293
Regel 6 Kompletterande uppgifter ....................................................... 294
Genomfrande och redovisning ................................................................. 295
Regel 7 Lastkonditioner ....................................................................... 295
Regel 8 Berkning av stabilitetsdata (KN- eller MS-data) ................... 300
Regel 9 Grnskurvor fr stabilitet (KGmax alt. GMmin) ......................... 301
Regel 10 Vgning och krngning ......................................................... 301
Regel 11 Fria vtskeytor....................................................................... 303
Regel 12 Nedisning .............................................................................. 304
Regel 13 Passagerarmoment fr intaktstabilitet ................................... 305
Regel 14 Allmnna upplysningar till beflhavaren .............................. 306
Regel 15 Skadekontrollplaner och manualer ........................................ 306
VII

om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord ;
TSFS 2009:114
Utkom frn trycket
den 2 december 2009
beslutade den 3 november 2009.

1
SJFART
Transportstyrelsen freskriver fljande med std av 2 kap. 1 och 4

samt 6 kap. 11 fartygsskerhetsfrordningen (2003:438) och beslutar
fljande allmnna rd.
1 kap. Tillmpningsomrde
1 Om inte annat anges ska dessa freskrifter tillmpas p:
svenska passagerarfartyg,
svenska fritidsfartyg med en bruttodrktighet om 100 och drver,
vriga svenska fartyg med en bruttodrktighet om 20 och drver,
samt
utlndska fartyg som anvnds till sjfart inom Sveriges sjterritorium.
Freskrifterna ska inte tillmpas p:
rlogsfartyg, eller
fritidsfartyg vilka omfattas av Europaparlamentets och rdets direktiv
94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnrmning av medlemsstaternas lagar
2
och andra frfattningar i frga om fritidsbtar , ndrat genom Europaparlamentets och rdets direktiv 2003/44/EG av den 16 juni 2003 om
Anmlan har gjorts enligt Europaparlamentets och rdets direktiv 98/34/EG av den
22 juni 1998 om ett informationsfrfarande betrffande tekniska standarder och
freskrifter och betrffande freskrifter fr informationssamhllets tjnster (EGT L 204,
21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034), ndrat genom Europaparlamentets och rdets
direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048).
Jfr rdets direktiv 98/18/EG om skerhetsbestmmelser och skerhetsnormer fr
passagerarfartyg (EGT L 144, 15.5.1998, s. 1, Celex 31998L0018) senast ndrat genom
Kommissionens direktiv 2003/75/EG (EUT L 190, 30.07.2003, s. 6, Celex 32003L0075),
Europaparlamentets och rdets direktiv 2003/25/EG om srskilda stabilitetskrav fr
roropassagerarfartyg (EUT L 123, 17.5.2003, s. 22, Celex 32003L0025) senast ndrat
genom Kommissionens direktiv 2005/12/EG (EUT L 048, 19.02.2005, s. 19, Celex
32005L0012) och rdets direktiv 97/70/EG om att infra harmoniserade skerhetsregler
fr fiskefartyg som har en lngd av 24 meter och drver (EGT L 34, 9.2.1998, s. 1, Celex
397L0070) senast ndrat genom kommissionens direktiv 2002/35/EG (EGT L 112,
27.4.2002, s. 21, Celex 32002L0035).
2 EGT L 164, 30.6.1994, Celex 31994L0025.
TSFS 2009:114
ndring av direktiv 94/25/EG om tillnrmning av medlemsstaternas lagar
3
och andra frfattningar i frga om fritidsbtar .
Konstruktion och stabilitet fr fartyg p internationell resa samt

passagerarfartyg p inrikes resa i fartomrde A
2 Bilaga 1 ska tillmpas p:
fartyg p internationell resa, och
passagerarfartyg p inrikes resa i fartomrde A,
dock inte p:
lastfartyg med en bruttodrktighet under 500,
fartyg som saknar framdrivningsmaskineri,
fritidsfartyg,
fiskefartyg,
hghastighetsfartyg, eller
fartyg som endast trafikerar Nordamerikas Stora Sjar och
St. Lawrencefloden sterut till loxodromen frn Cap des Rosier till West
Point, Anticosti Island, och p nordsidan av Anticosti Island till meridianen
63 W.
Fribord fr fartyg p internationell resa

3 Bilaga 2 ska tillmpas p fartyg p internationell resa,
dock inte p:
fartyg med en lngd (LLL) mindre n 24 m,
fritidsfartyg,
fiskefartyg, eller
hghastighetsfartyg som uppfyller Transportstyrelsens freskrifter och
allmnna rd (TSFS 2009:104) om skerheten p hghastighetsfartyg (HSCkoden 2000), samt
fartyg som endast trafikerar
a) Nordamerikas Stora Sjar och St. Lawrencefloden sterut till loxodromen frn Cap des Rosier till West Point, Anticosti Island, och p nordsidan av Anticosti Island, till meridianen 63W,
b) Kaspiska havet, eller
c) floderna La Plata, Parana och Uruguay sterut till loxodromen frn
Punta Rasa (Kap San Antonio) i Argentina till Punta del Este i Uruguay.
Av 2 kap. 5 fartygsskerhetsfrordningen (2003:438) framgr att
utlndska fartyg ska tillmpa bestmmelserna i 1966 rs internationella
lastlinjekonvention eller motsvarande.
3 EUT L 214, 26.8.2003, Celex 32003L0044.
TSFS 2009:114
Konstruktion
4
Bilaga 3 ska tillmpas p alla svenska fartyg.
Intaktstabilitet
5 Bilaga 4 ska tillmpas p alla svenska fartyg, dock inte hghastighetsfartyg.
Fribord fr fartyg som inte omfattas av bilaga 2

svenska fartyg p inrikes resa,
svenska fartyg med en lngd (LLL) mindre n 24 m p internationell
resa,
svenska fritidsfartyg p internationell resa, och
svenska fiskefartyg p internationell resa,
dock inte p hghastighetsfartyg som uppfyller Transporstyrelsens freskrifter (TSFS 2009:104) och allmnna rd om skerheten p hghastighetsfartyg (HSC-koden 2000).
Skadestabilitet fr passagerarfartyg p inrikes resa

7 Bilaga 6 ska tillmpas p passagerarfartyg p inrikes resa, i fartomrde
B eller mer inskrnkt fart, dock inte p hghastighetsfartyg.
Skadestabilitet fr lastfartyg och fiskefartyg

svenska lastfartyg p internationell resa,
svenska lastfartyg p inrikes resa, och
fiskefartyg,
dock inte p:
hghastighetsfartyg.
Srskild skadestabilitet fr roropassagerarfartyg

roropassagerarfartyg i fartomrde C eller mer vidstrckt fart p inrikes
resa,
svenska roropassagerarfartyg d dessa nyttjas i internationell reguljr
trafik, och
utlndska roropassagerarfartyg som gr p svenska hamnar, d dessa
utnyttjas i internationell reguljr trafik,
dock inte p:
hghastighetsfartyg.
TSFS 2009:114
Dokumentation och verifiering
10 Bilaga 9 ska tillmpas p alla svenska fartyg.
Artbyte, inkp och byte av fartomrde

11 Fartyg som byter art ska uppfylla de krav som gller fr fartyg med
byggnadsdatum det datum d ombyggnad pbrjas.
12 a) Fr fartyg som byter fartomrde bestmmer fartygets byggnadsdatum vilka regler som r tillmpliga vad gller skrovkonstruktion, indelning och skadestabilitet. Fr fartyg som omfattas av bilaga 2 gller detta
ven med avseende p fribord.
D det gller intaktstabilitet fr fartyg som byter fartomrde finns
tillmpliga regler i bilaga 4 och 9. Fr fartyg som byter fartomrde och inte
omfattas av bilaga 2, finns tillmpliga regler i bilaga 5.
b) Fr fartyg som flaggas in frn utlandet bestmmer fartygets byggnadsdatum vilka regler som r tillmpliga. Fartyg som flaggas in ska, oavsett
byggnadsdatum, uppfylla tillmpligt krav p klasscertifikat enligt regel 4 i
bilaga 3.
Vid inflaggning frn utlandet ska Europaparlamentets och rdets frordning EG) nr 789/2004 av den 21 april 2004 om verfring av lastfartyg och
passagerarfartyg mellan register inom gemenskapen och om upphvande av
4
rdets frordning (EEG) nr 613/91 tillmpas i den utstrckning som frordningen anger.
Ombyggnad och annan frndring

13 Om ett fartyg genomgr reparationer, ombyggnad eller annan frndring och utrustas i anslutning drtill, ska de tgrdade delarna tminstone
uppfylla de krav som tillmpades innan tgrden genomfrdes.
Om ett fartyg, oavsett byggnadsdatum, genomgr vsentliga frndringar,
ska fartyget vad gller intaktstabilitet uppfylla tillmpliga regler i bilaga 4
och 9. Ombyggda delar ska vad gller skrovkonstruktion, tthet och generell
indelning uppfylla tillmpliga regler i bilagorna, oavsett fartygets byggnadsdatum.
Ombyggnad vars enda syfte r att stadkomma en hgre verlevnadsstandard anses inte vara en vsentlig frndring.
Vid frndring av fartygets huvuddimensioner ska den inverkan detta har
p den totala fartygsstrukturen och fribordet beaktas.
Genomgr passagerarfartyg vsentlig frndring som ger utkad
passagerarkapacitet, ska fartyget ven vad gller indelning och skadestabilitet uppfylla de krav som gller fr fartyg med byggnadsdatum efter
det datum d dessa freskrifter trder i kraft.
4
EUT L138, 30.4.2004, sid. 19 (Celex 32004R0789).
TSFS 2009:114
Fr lastfartyg med byggnadsdatum fre 1 januari
5
MSC.1/Circ.1246 tillmpas vad gller skadestabilitet.
2009
ska
Alternativa regler
14 Fartyg konstruerade och byggda enligt ett fr omrdet samlat regelverk, vilket r heltckande och ger en likvrdig skerhetsniv med dessa
freskrifter, jmstlls med fartyg som uppfyller kraven i dessa freskrifter.
15 Fr fartyg konstruerade och byggda enligt tradition utan hnsyn till
regelverk, eller fartyg av ny typ eller konstruerade enligt nya koncept,
lmnas godknnande av fartygets konstruktion, fribord och stabilitet genom
enskild bedmning av Transportstyrelsen.
msesidighetsklausul
16 Tekniska krav i dessa freskrifter gller inte fr ett fartyg eller dess
utrustning om fartyget eller utrustningen
har lagligen tillverkats eller satts p marknaden i en annan medlemsstat
inom EU eller i Turkiet, eller
har lagligen tillverkats i ett EFTA-land som har undertecknat EESavtalet.
Om fartyg eller utrustningar enligt frsta stycket inte uppnr en skerhetsniv som r likvrdig med den som garanteras genom dessa freskrifter, ska
tekniska krav i dessa freskrifter glla.
Undantag
17 Transportstyrelsen kan medge undantag frn dessa freskrifter om
det finns srskilda skl. Detta gller under frutsttning att undantaget inte
strider mot internationella verenskommelser eller gemenskapsrttslig lagstiftning
2 kap. Definitioner
1
I dessa freskrifter anvnds fljande definitioner, om inte annat
srskilt anges:
GZmax
Krngningsvinkel vid fartygets maximala rtande

hvarm.
Aktra ndpunkten
Den aktra begrnsningspunkten av lngden Ls.
MSC/Circ.1246, Interpretation of Alterations and Modifications of A Major Character.
TSFS 2009:114
Avlopp
Rr som leder verbord frn ett slutet utrymme ver

eller under fribordsdck, genom vilket backfldning
pverkar fartygets reservdeplacement.
Back
verbyggnad som strcker sig frn frliga fribordsperpendikeln akterut till en punkt fr om aktra
fribordsperpendikeln. Backen kan brja frn en punkt
fr om frliga fribordsperpendikeln.
Baslinje
Referenslinje fr vertikala mtt som vanligen avser

en linje midskepps ovankant kl, som r parallell
med konstruktionsvattenlinjen.
BC-koden
Koden fr fast bulklast, antagen genom resolution

6
A.434(XI) .
Boghjd (Fb)
Vertikalt avstnd vid frliga fribordsperpendikeln

mellan vattenlinjen och versidan av det oskyddade
dcket vid fartygssidan.
Blockkoefficient
(Cb)
Formkoefficient fr beskrivning av undervattenskroppens fyllighet. Berknas enligt formeln:
Cb =
LLL BLL d1
dr =
volymen av fartygets mallade deplacement utan
bihang fr fartyg med bordlggning av metall;
volymen av dess deplacement till bordlggningens
yttersida om fartyget har bordlggning av annat
material;
bda volymerna berknade vid ett mallat djupgende
av d1, dr d1 r 85 % av minsta malldjupet.
Vid berkning av blockkoefficienten fr flerskrovsfartyg ska hela bredden (BLL) anvndas och inte
bredden av ett enskilt skrov.
Bogserfartyg
Fartyg som drar eller skjuter p en eller flera enheter.
Bredd (Bs)
Den strsta mallade bredden (mtt till ytterkant av

spant), mtt vid eller under den vattenlinje som motsvarar fullastdjupgende.
Resolution A.434(XI), Code of Safe Practice for Solid Bulk Cargoes.
TSFS 2009:114
Bredd (BLL)
Fartygets strsta bredd midskepps, mtt till ytterkant

av spanten i fartyg med bordlggning av metall; mtt
till skrovets yttersida i fartyg med bordlggning av
annat material, om inte annat uttryckligen anges.
Brunn
Omrde p ett oskyddat dck dr vatten kan bli

stende. Omrdet anses vara en brunn om det har tv
eller flera sidor som stnger inne vattnet.
Bulkfartyg
fartyg, inklusive malm- och kombinationsfartyg,

med byggnadsdatum fre den 1 juli 2006, med enkelt
dck, toppvingtankar och hoppertankar i lastrummen,
huvudsakligen avsedda att frakta fasta bulklaster,
samt
fartyg, inklusive malm- och kombinationsfartyg,
med byggnadsdatum den 1 juli 2006 eller senare,
huvudsakligen avsedda att frakta fasta bulklaster.
Byggnadsdatum
Det datum d fartyget klstrcks eller befinner sig p

motsvarande byggnadsstadium; motsvarande byggnadsstadium innebr att byggnation som kan identifieras till ett enskilt fartyg har pbrjats och sammansttning av detta fartyg har ntt en omfattning av
minst 50 ton eller 1 % av den uppskattade totalvikten
av allt material som ingr i fartygets struktur, om den
r mindre.
Dimensioneringstryck
Den vattenpelare som anordningar och struktur, vilka

i intakt- och skadestabilitetsanalysen antas vattentta,
r dimensionerade att tla.
Djupgende:
fullastdjupgende (ds)
Det
djupgende
som
sommarlastvattenlinje.
motsvarar
fartygets
barlastdjupgende (dl)
Det djupgende som motsvarar minsta frutsedda

lastning och tankinnehll, men ven barlast som r
ndvndig fr fartygets stabilitet och eller nedsnkning. Fr passagerarfartyg ska fullt antal
passagerare och besttning ing.
dellastdjupgende (dp)
motsvarar barlastdjupgendet adderat med 60 % av

differensen mellan fullast- och barlastdjupgende.
Dcksbyggnad
verbyggnad, dckshus eller kapp.
Dckshus
En p fribordsdcket belgen dckad byggnad, som

har sidorna indragna innanfr bordlggningen med
mer n 4 % av fartygets bredd (BLL).
TSFS 2009:114
Egenvikt
Frdigstllt fartygs deplacement i ton, inkluderande

normala driftsniver av vtskor i maskin och tillhrande rrsystem men utan last, brnsle, smrjolja,
barlastvatten, frskvatten, matarvatten i tankar, frbrukningsfrrd samt passagerare, besttning och
deras tillhrigheter.
Erknd
organisation
Fr svenskt fartyg avses en sdan organisation som

anges i 1 kap. 5 fartygsskerhetslagen (2003:364)
och som Transportstyrelsen enligt 9 kap. 2 fartygsskerhetsfrordningen (2003:438) har ingtt avtal
med.
Fr fartyg frn medlemsstater avses en organisation som erknts i enlighet med rdets direktiv
7
94/57/EG av den 22 november 1994 om
gemensamma regler och standarder fr organisationer
som utfr inspektioner och utvar tillsyn av fartyg
och fr sjfartsadministrationernas verksamhet i
frbindelse drmed, senast ndrat genom Europa8
parlamentets och rdets direktiv 2002/84/EG .
Fr vriga fartyg avses sdan organisation som
anges i SOLAS, kap. XI-1, regel 1.
Eskortbogserfartyg Bogserfartyg avsett fr att styra, bromsa eller i vrigt

kontrollera assisterat fartyg dr den styrande kraften
skapas genom de hydrodynamiska krafter som verkar
p bogserfartygets skrov.
Fartomrde
Omrde definierat i fartygsskerhetsfrordningen

(2003:438) och Transportstyrelsens freskrifter
(TSFS 2009:8) om fartomrdenas indelning.
Fartyg med
speciellt anvndningsomrde
Fartyg som omfattas av SPS-koden.
Felsker
Innebr att vid fel p komponenter ska systemet stlla

sig i ett lge dr konsekvensen av felet inte frvrras.
Fiskefartyg
Fartyg som r utrustat och i affrsmssigt syfte

anvnds fr att fnga fisk eller andra levande
organismer ur havet.
Flushdckat fartyg
Fartyg som saknar verbyggnad p fribordsdcket.
7
8
EGT L 319, 12.12.1994, s. 20, Celex 394L0057.

EGT L 324, 29.11.2002, s. 53, Celex 302L0084.
TSFS 2009:114
Fldningsvinkel
(f)
Den minsta krngningsvinkeln vid vilken en fldningsppning nr vattenytan.
Fldningsppning
ppning ovanfr vattenlinjen som inte kan tillslutas

vderttt och genom vilken fartyget vid krngning
kan fldas. En liten ppning definieras inte som
fldesppning, om fldning genom denna inte
resulterar i progressiv fyllning.
Fribord
Det vertikala avstndet, mtt midskepps, mellan verkanten av dckslinjen och verkanten av den tillmpliga fribordslinjen.
Fr ppna fartyg r faststllt fribord avstndet
mellan verkant skrov och verkant av den
tillmpliga fribordslinjen. Avstndet mts i den punkt
lngskepps, dr avstndet mellan verkant skrov och
konstruktionsvattenlinjen r minst.
Fribordsdjup (DLL) a) Fribordsdjupet (DLL) r malldjupet midskepps

plus tjockleken av fribordsdcket vid fartygssidan.
b) I fartyg som har rundad vergng mellan sida
och dck med strre radie n 4 % av bredden (BLL)
eller som har ovanlig form i vre delen av sidorna,
ska fribordsdjupet (DLL) anses vara lika stort som fribordsdjupet i ett fartyg, som har dels en midskeppssektion med lodrta sidor i den vre delen, dels
samma dcksbukt, samt en tvrskeppsyta i vre
sektionsdelen som r lika stor som tvrskeppsytan i
den verkliga midskeppssektionen.
Fribordsdck
a) Fribordsdcket r normalt det versta, fullstndiga oskyddade dck som har fasta anordningar
fr tillslutning av alla ppningar i dckets fr vder
och sj utsatta delar och under vilket alla ppningar i
fartygets sidor r frsedda med fasta anordningar fr
vattentt tillslutning.
b) Lgre dck som fribordsdck.
Efter beslut av Transportstyrelsen kan, i det
enskilda fallet p begran av fartygets gare, ett lgre
dck betraktas som fribordsdck p villkor att det r
ett fast och fullstndigt dck, kontinuerligt i tvrskeppsled och i lngskeppsled, tminstone mellan
maskinrummet och pikskotten.
(i) r detta lgre dck stegat, ska dckets lgsta
del och en tnkt linje i dess frlngning,
parallell med dckets vre del, rknas som
fribordsdck.
(ii) Nr ett lgre dck rknas som fribordsdck,
ska den del av skrovet som hjer sig ver
TSFS 2009:114
fribordsdcket betraktas som verbyggnad vid

tillmpning av villkoren fr berkning och
faststllande av fribord. Det r frn detta dck
som fribordet berknas.
(iii) Nr ett lgre dck rknas som fribordsdck ska
ett sdant dck tminstone best av en lmpligt
frstyvad stringer vid fartygssidan och tvrskepps vid varje vattenttt skott, som inom
lastldan har en utstrckning till det vre
dcket. Vidden av dessa stringrar ska inte vara
mindre n att de kan utfras p ett tillfredsstllande stt med avseende p fartygets
struktur och drift. Stringerarrangemanget ska
ocks vara sdant att styrkekraven uppfylls.
c) Recesser och steg i fribordsdck
(i) Dr en recess i fribordsdcket gr frn sida till
sida av fartyget och den verstiger 1 m i lngd,
ska den lgsta delen av det oskyddade dcket
och dess frlngning, parallell med
fribordsdcket, ses som fribordsdcket (se
figur 1).
(ii) Dr recessen inte gr till fartygssidan ska
dckets vre del ses som fribordsdcket.
(iii) Recesser som inte gr frn sida till sida i ett
dck under det oskyddade dcket, ansett som
fribordsdck, behver inte beaktas under frutsttning att alla ppningar i vderdcket r
utrustade med vdertta tillslutningsanordningar.
(iv) Vid oskyddade recesser ska drnering samt de
fria vtskeytornas inverkan p stabiliteten
beaktas.
(v) Bestmmelserna i (i) till och med (iv) ska inte
tillmpas p mudderverk, prmar eller
liknande farkoster med stora ppna lastrum.
Fr dessa farkoster meddelar Transportstyrelsen beslut i det enskilda fallet.
Figur 1
10
TSFS 2009:114
Fribordsperpendiklar
Frliga och aktra fribordsperpendiklarna betecknar

frliga respektive aktra ndpunkten av lngden (LLL).
Den frliga fribordsperpendikeln ska sammanfalla
med stvens frkant i den vattenlinje dr lngden
(LLL) mts.
Fritidsfartyg
Fartyg som inte har ombordanstllda, inte medfr fler

n 12 passagerare och inte anvnds i affrsmssig
verksamhet.
Fullstndig
verbyggnad
verbyggnad som minst strcker sig mellan frliga

och aktra perpendiklarna.
Fnster
Andra ljusppningar n fnsterventiler.
Fnsterventil
Rund eller oval ljusppning med en area som inte

verstiger 0,16 m2.
Frliga
ndpunkten
Den frliga begrnsningspunkten av lngden Ls.
Frsrjningsfartyg
Fartyg som i huvudsak r sysselsatt med transport av

frndenheter, material och utrustning till och frn
mobila offshoreborrningsenheter, fasta eller flytande
plattformar och liknande offshoreinstallationer, eller
fartyg, inkluderat brunnsstimuleringsfartyg, som p
annat stt primrt r sysselsatt inom offshoresektorn,
dock inte mobila borrningsplattformar, kranprmar,
rrlggningsprmar och flytande bostadsplattformar.
Gastankfartyg
Lastfartyg som r byggt eller anpassat fr, och som

anvnds fr bulktransport av flytande gas eller andra
produkter listade i kap. 19 i IGC-koden.
GZ-kurva
Kurva som utvisar fartygets rtande hvarm som

funktion av krngningsvinkeln.
GZmax
Fartygets maximala rtande hvarm.
Hghastighetsfartyg
Fartyg som uppfyller Transportstyrelsens freskrifter

och allmnna rd (TSFS 2009:104) om skerheten p
hghastighetsfartyg (HSC-koden 2000), eller
(TSFS 2009:103) om skerheten p hghastighetsfartyg (HSC-koden 1994).
11
TSFS 2009:114
Hjd av inre nde
Avstndet mellan den hgsta punkten i rrledningen

och djupaste lastvattenlinjen (se figur 2).
Figur 2
Hjt halvdck
En verbyggnad som har en utstrckning fr om aktra

fribordsperpendikeln, som till vervgande delen har
en hjd som r lgre n en verbyggnad med normalhjd, och har ett intakt frontskott (med icke
ppningsbara fnsterventiler med stormluckor och
bultade manluckor). Om frontskottet inte r intakt p
grund av drrar och andra tilltrdesppningar, rknas
verbyggnaden som en poop.
IBC-koden
Den internationella koden fr fartyg som trans9

porterar farliga kemikalier i bulk , antagen genom
MSC.4(48).
ICLL
Den internationella lastlinjekonventionen 1966 och

10
1988 rs protokoll med ndringar .
IGC-koden
Den internationella koden fr fartyg som trans11

porterar flytande gas i bulk , antagen genom
resolution MSC.5(48).
IMO
Den internationella sjfartsorganisationen.
Indelningsvattenlinje
Den vattenlinje som anvnds vid bestmning av

fartygets indelning.
The International Code for the Construction and Equipment of Ships Carrying
Dangerous Chemicals in Bulk.
10
The International Convention of Load Lines, 1966, and Protocol of 1988, as amended.
11
The International Code for the Construction and Equipment of Ships Carrying
Liquefied Gases in Bulk.
12
TSFS 2009:114
Inre nde
Den punkt dr vatten trnger in och fldar fartyget

vid en backfldning, om ventilfel skulle uppst.
Inrikes resa
Resa frn en svensk hamn till samma hamn eller

annan svensk hamn.
Intaktstabilitetskoden
Code on Intact Stability for all Types of Ships

Covered by IMO Instruments, antagen genom
resolution A.749(18).
Internationell resa
Resa frn svensk hamn till en hamn i annat land eller

vice versa.
Isbrytare
Fartyg speciellt konstruerat och byggt fr att bryta is.
Klasscertifikat
Ett certifikat utfrdat av en organisation, som erknts

12
i enlighet med rdets direktiv 94/57/EG , vilket
intygar att fartyget r byggt och hllet i stnd i
enlighet med organisationens regler.
Kemikalietankfartyg
Ett lastfartyg som r byggt eller anpassat fr, och som

anvnds fr bulktransport av flytande produkter
listade i kap. 17 i IBC-koden.
Kllinje
En linje parallell med klens lutning som midskepps

(relaterat till lngden LLL) gr genom:
i fartyg med metallskrov: klens verkant vid
centerlinjen, eller skrningspunkten mellan bordlggningens innerkant och klen, om klen gr
nedanfr den frsta linjen, och
i tr- eller kompositfartyg: spunningens underkant.
Om midskeppssektionens nedre del bestr av en
ihlig sektion eller om sambordet har extra tjocklek, mts djupet frn skrningen mellan frlngningen int av bottens plana del och sidan av klen.
Lagningslucka
Skyddslucka som temporrt anvnds vid skada p en

ljusppning.
Lastfartyg
Andra fartyg n passagerar-, rlogs-, fiske- och

fritidsfartyg.
Ljusppning
ppning i skrov, verbyggnad, dckshus, kappar,

m.m., frsedd med glas eller motsvarande och med
tillhrande ram.
12
Rdets direktiv 94/57/EG av den 22 november 1994 om gemensamma regler och

standarder fr organisationer som utfr inspektioner och utvar tillsyn av fartyg och fr
sjfartsadministrationernas verksamhet i frbindelse drmed.
13
TSFS 2009:114
Luftrr
Ventilation fr
tankar,
kofferdammar,
tomtankar, samt
andra utrymmen konstruerade fr att vanligen
innehlla vtska.
Lngd:
lngd (LLL)
14
a) lngden (LLL) r antingen 96 % av hela lngden i

en vattenlinje p 85 % av minsta malldjupet, mtt
frn klens verkant, eller lngden frn frkant av
frstven till mittlinjen av roderhjrtstocken i samma
vattenlinje, om sistnmnda lngd r strre,
b) fr fartyg utan hjrtstock ska lngden (LLL) tas
som 96 % av vattenlinjen vid 85 % av minsta
malldjupet,
c) om stvkonturen r konkav ver vattenlinjen vid
85 % av minsta malldjupet, ska bde frliga ndan av
den totala lngden och frstven tas vid den vertikala
tangenten av den aktersta punkten av stvkonturen (se
figur 3)
TSFS 2009:114
d) fr fartyg konstruerade med styrlastighet ska

lngden (LLL) mtas vid 85 % av minsta malldjupet
(Dmin). Vattenlinjen vid vilken lngden mts ska vara
parallell med konstruktionsvattenlinjen. Fr att
bestmma (Dmin) ritas en linje som r parallell med
kllinjen (skeg inkluderad) och som tangerar dckslaget av fribordsdcket. Minsta malldjupet r det
vertikala avstndet frn verkant kl till verkant av
fribordsdckets dcksbalkar vid fartygssidan vid den
punkt dr tangering sker (se figur 4),
Figur 3
Figur 4
15
TSFS 2009:114
lngd (Ls)
Fartygets strsta projicerade, mallade lngd vid eller

under dcket/dcken som begrnsar den vertikala
utstrckningen av fldningen med fartyget i fullastdjupgende.
Malldjup
a) malldjupet r det lodrta avstndet frn verkant

av klen till verkant av fribordsdckets dcksbalk,
mtt vid fartygssidan. I trfartyg och fartyg av tr p
jrnspant mts djupet frn spunningens underkant.
Om midskeppssektionens nedre del bestr av en
ihlig sektion eller om sambordet har extra tjocklek,
mts djupet frn skrningen mellan frlngningen
int av bottnens plana del och sidan av klen.
Fr odckade fartyg r malldjupet det lodrta
avstndet frn verkant av klen till verkant
skrovsida, mtt vid fartygssidan,
b) i fartyg med rundad vergng mellan sida och
dck ska malldjupet mtas till skrningspunkten
mellan dckets och sidans frlngda mallinjer,
c) om fribordsdcket r stegat och malldjupet ska
mtas vid n av dckets hgre delar, mts malldjupet
till en tnkt linje som ska strcka sig frn dckets
lgre del lngs en linje parallell med den hjda delen
(se figur 1).
Marginallinje
Linje dragen minst 76 mm under den vre kanten av

skottdcket bordvarts.
MARPOL
1973 rs internationella konvention rrande

frhindrande av frorening frn fartyg och drtill
13
hnfrliga protokoll och ndringar frn 1978 .
Maskinutrymme
Utrymmen mellan vattentta avgrnsningar, som

inrymmer huvud- och hjlpframdrivningsmaskiner,
inkluderande ngpannor, generatorer och elektriska
motorer vilka primrt r avsedda fr framdrivning.
Vid annorlunda arrangemang kan Transportstyrelsen
besluta om grnserna fr maskinutrymmet.
Medlemsstat
Stat som r medlem i Europeiska unionen.
Midskepps
Mittpunkten av lngden (LLL).
Midskeppsverbyggnad
verbyggnad som har en utstrckning som inte gr

frbi frliga eller aktra fribordsperpendikeln.
13
The International Convention for the Prevention of Pollution from Ships, 1973, as
modified by the Protocol of 1978 relating thereto.
16
TSFS 2009:114
MODU-koden
Den internationella koden fr borrplattformar,

14
antagen genom resolution A.649(16) .
Normalsprng
Se regel 38.8 i bilaga 2.
Oljetankfartyg
Fartyg som r byggt eller anpassat huvudsakligen fr

transport av olja i bulk i lastrum, kombinationsfartyg
samt fartyg som r byggt eller anpassat huvudsakligen fr transport av skadliga flytande mnen i
bulk nr de fr last eller dellast av olja i bulk.
Oskyddade delar
av dck
Dck som inte r skyddat av sluten dcksbyggnad.
Passagerarfartyg
Fartyg som medfr fler n 12 passagerare.
Permeabilitet
Den del av utrymmets volym som kan fyllas med

vatten.
Plattform
Enhet avsedd fr utvinning och exploatering av

naturtillgngar till havs, t.ex. kolvten, svavel och
salt.
Poop
verbyggnad som strcker sig frn aktra fribordsperpendikeln frut till en punkt akter om frliga
fribordsperpendikeln. Poopen kan brja vid en punkt
akter om aktra fribordsperpendikeln.
Prmfartyg
Fartyg utan egen framdrivningsfrmga.
Prmfartyg som
fr dckslast
Prmfartyg som medfr endast dckslast, helt dckat

utan andra luckor n vattentta manluckor, har en
blockkoefficient (Cb) som r strre n eller lika med
0,90 och ett bredd/djup-frhllande (B/D) som r
strre n 3,0.
Reguljr trafik
En rad verfarter mellan samma tv eller flera

hamnar, antingen enligt offentliggjord tidtabell eller
med s regelbundna eller ofta frekommande verfarter att de utgr en igenknnlig systematisk serie.
Roropassagerarfartyg
Passagerarfartyg med rorolastutrymmen eller

utrymmen av srskild kategori enligt definitionen i
(TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering
och brandslckning p SOLAS-fartyg byggda den
1 juli 2002 eller senare.
14
Resolution A.649(16), Code for the Construction and Equipment of Mobile Offshore
Drilling Units.
17
TSFS 2009:114
Segelfartyg
Fartyg huvudsakligen konstruerat att anvnda vind

fr framdrivning och eventuellt frsett med
hjlpmaskin, eller ett fartyg dr frhllandet
segelarea/(volymsdeplacement)2/3 verstiger 9.
Signifikant
vghjd
Medelvrdet av den hgsta tredjedelen av vghjder.
Skottdck
I passagerarfartyg:
det versta dck lngs hela lngden (Ls) till vilket
de vattentta skotten r uppdragna och bordlggningen r vattentt, samt
det lgsta dck frn vilket passagerare och besttning inte hotas av vatten i ngon fldningsfas
definierad i regel 8 och del B-2. Skottdcket fr vara
stegat.
I lastfartyg kan fribordsdck tas som skottdck.
Sluten
verbyggnad
En verbyggnad,
med ndskott av ndamlsenlig konstruktion,
vars eventuella drrar har tillrcklig styrka och
tthet fr sin position, och
med ndamlsenliga tillslutningsanordningar i alla
vriga ppningar i verbyggnadens sidor och
ndskott.
En midskeppsverbyggnad eller poop ska, fr fartyg i
fartomrde B eller mer vidstrckt fart, betraktas som
sluten endast om:
det finns utrymningsvgar till verliggande dck,
och
maskinutrymmena kan ns via alternativa tilltrdesvgar utan att ppningarna i skott behver anvndas.
Slutet system
Rr som gr genom skrovet till en sluten krets genom

vilket backfldning inte kan uppst, t.ex. kylvattensystem.
SOLAS
Den internationella konventionen om skerheten fr

15
mnniskoliv till sjss .
Spannmlskoden
The International Code for the Safe Carriageof Grain

in Bulk, antagen genom resolution MSC.23(59).
15
18
The International Convention for the Safety of Life at Sea.
TSFS 2009:114
Spoltt
Begrnsad vdertthet dr intrngning av mindre

mngd vatten kan ske under vissa frhllanden och
dr anslaget mellan ppning och drr eller lucka r
frsedd med ttning som ligger vl an.
SPS-koden
Den internationella koden fr fartyg med speciellt

anvndningsomrde, antagen genom resolution
16
A.534(13) .
Spygatt
Rr som leder verbord frn ett utrymme som inte

anses ttt, t.ex. drnering av dck, genom vilket backfldning inte pverkar fartygets reservdeplacement.
Stabilitetsvidd
Intervallet i krngningsvinkeln fr ett fartyg frn

jmviktslget till den krngningsvinkel dr den
rtande hvarmen (GZ) blir noll eller till fldningsvinkel, om den r mindre.
Stormlucka
Skyddslucka som sitter p gngjrn vid ljusppning.

Anvnds i frebyggande syfte; dess funktion r att
skydda en ljusppning mot skada.
Strsta tilltna
djupgende
Det strsta djupgende fr vilket fartyget uppfyller

kraven gllande konstruktion, styrka, fribord och
stabilitet.
Tankfartyg
Gastank-, kemikalietank- och oljetankfartyg.
Timmerdckslastkoden
Code of Safe Practice for Ships Carrying Timber

Deck Cargoes, antagen genom resolution A.715(17).
Trim
Differensen mellan djupgende i fr och akter dr

djupgenden tas i frlig respektive akterlig ndpunkt
utan hnsyn till styrlast.
Vattentt
Egenskap i styrka och arrangemang s att vatten inte i

ngon riktning kan trnga igenom strukturen vid den
strsta vattenpelare som antas i intakt eller skadad
kondition. Skadekonditionen som ska beaktas r det
smsta flytlget efter jmvikt inkluderade mellanliggande flytlgen.
Ventilatorer
Skydd fr ventilationsppningar som leder till torrutrymmen, t.ex. inredning, maskinutrymmen och lastutrymmen fr torr last.
16
Resolution A.534(13), Code of Safety for Special Purpose Ships.
19
TSFS 2009:114
Vdertt
Vatten kommer inte under ngra frhllanden till

sjss att trnga in i fartyget.
Vgfrja
Fartyg som trafikerar enbart fartomrde D eller mer

inskrnkt fart mellan fasta frjelgen p bestmd rutt.
De lastar endast dckslast i ett plan och r frsedda
med slutna flushdck samt saknar slutna verbyggnader.
Vrdstat
Medlemsstat till eller frn vars hamnar ett roropassagerarfartyg gr i reguljr trafik.
Vsentlig
frndring
Frndring som innebr ndrade huvuddimensioner

eller utkad kapacitet. Exempel p vsentlig frndring r frlngning av fartyget eller att ett lastdck
byggs om till passagerarutrymmen.
rstidslinje
Lastlinjer som gller fr respektive rstid och

omrde, t.ex. vinterlastlinje och tropiklastlinje.
ppet fartyg
Fartyg vars skrov saknar kontinuerlig vdertt

tillslutning.
ppet system
Alla avlopp som inte definieras som slutna system,

t.ex. drnering av slutna utrymmen, sanitra avlopp,
lns och barlast.
verbyggnad
En p fribordsdcket belgen dckad byggnad som

strcker sig frn fartygssida till fartygssida eller som
har sidorna indragna innanfr bordlggningen med
hgs 4 % av fartygets bredd (BLL).
verbyggnadsdck Det versta dcket p en verbyggnad.

verbyggnadshjd
20
Det minsta vertikala avstndet mtt vid sidan frn

verkanten av dcksbalkarna i verbyggnadsdcket
till verkanten av dcksbalkarna i fribordsdcket.
TSFS 2009:114
Ikrafttrdande- och vergngsbestmmelser
1.
Denna frfattning trder i kraft den 1 januari 2010.
2.
Fartyg vilka tidigare certifierats fr fribordsomrden i enlighet med
Sjfartsverkets kungrelse (SJFS 1993:3) med freskrifter om fartygs
stabilitet och fribord fr, med avseende p konstruktion, stabilitet och
fribord, fortstta trafikera dessa fribordsomrden fram till det datum som
framgr av nedanstende tabell. Efter detta datum tillmpas fartomrden
enligt fartygsskerhetsfrordningen (2003:438), nedan kallad FSF.
versttningen mellan fribordsomrde enligt kungrelsen samt
fartomrde enligt frordningen ska gras enligt fljande:
Fr passagerarfartyg
Fribordsomrde enligt Sjfartsverkets
kungrelse
Fartomrde enligt FSF
fribordsomrde I
hamnar, floder, kanaler

och mindre insjar
fribordsomrde II
fartomrde E
fribordsomrde III
fartomrde C
fribordsomrde IV
fartomrde A
Fr andra fartyg n passagerarfartyg

Fribordsomrde enligt Sjfartsverkets
kungrelse
Fartomrde enligt FSF
fribordsomrde I
hamnar, floder, kanaler

och mindre insjar
fribordsomrde II
fr ppet fartyg
fartomrde E
fribordsomrde II
fr icke ppet fartyg
fartomrde D
fribordsomrde III
fartomrde B
fribordsomrde IV
fartomrde A
Infasningsdatum
Byggnadsdatum
Infasningsdatum
Fre 1 januari 1940
1 juli 2006
Fr.o.m. 1 januari 1940 t.o.m. 31 december 1962
1 juli 2007

1 juli 2008
1 juli 2009
Fr.o.m. 1 januari 1985 t.o.m. 30 juni 1998
1 juli 2010
21
TSFS 2009:114
3.
Bilaga 1 Konstruktion och stabilitet fr fartyg p internationell
resa samt passagerarfartyg p inrikes resa i fartomrde A
Fartyg med byggnadsdatum fre den 1 januari 2009 som omfattas av
bilaga 1 ska tillmpa kraven i bilagan, om inte annat anges nedan.
Fartyg med byggnadsdatum fre 19 november 1952
Transportstyrelsen beslutar fr varje enskilt fartyg vilka krav som ska
tillmpas.
Fartyg med byggnadsdatum mellan 19 november 1952 och 25 maj 1965
I stllet fr kraven i bilaga 1 fr kraven i Kungl. Maj:ts och Rikets
Kommerskollegii kungrelse angende tillmpning av freskrifter i 1948 rs
internationella konvention fr betryggande skerhet fr mnniskoliv till
sjss (SOLAS 1948) tillmpas, med fljande tillgg frn bilaga 1 till
Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd (SJFS 2006:1) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord:
Reglerna ska tillmpas med tillgg frn SJFS 2006:1 enligt nedan
Tankfartyg
Regel
Passagerarfartyg
Regel
3-3
Ndbogseringsarrangemang
fr tankfartyg ska uppfylla
17
kraven i MSC.35(63) ,
infrlivad genom Sjfartsverkets kungrelse (SJFS
1996:4) med freskrifter om
tillmpningen av 1994 rs
ndringar till 1974 rs
konvention om skerheten
fr mnniskoliv till sjss.
8.7.2 till och med 8.7.4

15.6.5
Regel
8-1
8-2 p roropassagerarfartyg med minst 400
personer ombord.
16
19.2 och 19.3
20.4
20-1
20-2.2
20-3
20-4
22
22
22
24
23-2
25
17
22
MSC.35(63), Guidelines on Emergency Towing Arrangements for Tankers.
TSFS 2009:114
Fartyg med byggnadsdatum mellan 26 maj 1965 och 24 maj 1980
I stllet fr kraven i bilaga 1 fr kraven i 1960 rs internationella
konvention om skerheten fr mnniskoliv till sjss (SOLAS 1960),
infrlivad genom Kungliga Sjfartsstyrelsens kungrelse (SJFS
1968:A19) om tillmpning av 1960 rs internationella konvention om
skerheten fr mnniskoliv till sjss m.m. tillmpas, med fljande tillgg
frn bilaga 1 Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd (SJFS 2006:1)
om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord:
Reglerna ska tillmpas med tillgg enligt nedan
Tankfartyg
Regel
Passagerarfartyg
Regel
Regel
3-3
8-1
18
15.6.5

personer ombord.
16
19.2 och 19.3
20.4
22
20-1
20-3
20-2.2
20-4
22
22
23-2
24
25
18
23
TSFS 2009:114
Fartyg med byggnadsdatum mellan 25 maj 1980 och 30 augusti 1984
I stllet fr kraven i bilaga 1 fr kraven i 1974 rs internationella
konvention om skerheten fr mnniskoliv till sjss (SOLAS 1974), infrlivad genom Sjfartsverkets kungrelse (SJFS 1980:8) om tillmpningen
av 1974 rs internationella konvention om skerheten fr mnniskoliv till
sjss (SOLAS 1974) tillmpas, med fljande tillgg frn bilaga 1 Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd (SJFS 2006:1) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord:
Tankfartyg
Regel
Passagerarfartyg
Regel
3-3
19
15.6.5
Regel
8-1
personer ombord.
16
19.2 och 19.3
20.4
20-2.2
20-1
20-3
20-4
22
22
22
24
23-2
25
19
24
TSFS 2009:114
Fartyg med byggnadsdatum mellan 1 september 1984 och 30 juni 1986
20
I stllet fr kraven i bilaga 1 fr kraven i MSC.1(XLV) , infrlivad

genom Sjfartsverkets kungrelse (SJFS 1984:14) om tillmpningen av
1981 rs ndringar till 1974 rs internationella konvention om skerheten
fr mnniskoliv till sjss m.m. tillmpas, med fljande tillgg frn bilaga 1
Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd (SJFS 2006:1) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord:
Tankfartyg
Regel
Passagerarfartyg
Regel
Regel
3-3
8-1
kraven i MSC.35(63)21,
8-2 ska tillmpas p

roropassagerarfartyg
med minst 400 personer
ombord
15.6.5
19.2 och 19.3
20.4
20-2.2
20-1
20-3
20-4
22
22
22
24
23-2
25
Fartyg med byggnadsdatum mellan 1 juli 1986 och 28 februari 2006

Fr dessa fartyg ska bilaga 1 Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd
(SJFS 2006:1) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord glla.
20
MSC.1(XLV), Amendments to the International Convention for the Safety of Life at

Sea, 1974.
21
25
TSFS 2009:114
Mjlighet ges dock till fljande undantag:
Regel
behver inte uppfyllas av

fartyg byggda enligt
nedan
3-2
fre 1 juli 1998
3-4
fre 1 juli 2002
3-6
fre 1 januari 2005
8.2.3.1 t.o.m.
8.2.3.4
8.2.4, 8.5 och 8.6.2
fre 29 april 1990, om inte

annat anges i regel 8-1
8-3
fre 1 juli 2002
11.8 och 11.9, 12-1
fre 1 februari 1992
12-2
fre 1 oktober 1994 eller

efter 31 december 2004
15
fre 1 februari 1992 under

frutsttning att drrarna
ppnas endast i hamn, i
enlighet med regel 15.6.5
17-1
fre 1 juli 1998
20.3
fre 1 februari 1997
21.1.6, 21.2.9, 23-1
fre 1 februari 1992
B-1
fartyg med en lngd mindre

n 80 m med byggnadsdatum fre den 1 juli 1998
B-1
fartyg med en lngd mindre

n 100 m med byggnadsdatum fre den 1 februari
1992
22
23
Fr dessa fartyg gller fljande alternativ
Ndbogseringsarrangemang fr dessa fartyg fr i

22
stllet uppfylla kraven i MSC.35(63) , infrlivad
genom Sjfartsverkets kungrelse (SJFS 1996:4)
med freskrifter om tillmpningen av 1994 rs
ndringar till 1974 rs konvention om skerheten
fr mnniskoliv till sjss
Dessa fartyg fr i stllet uppfylla regel 8.2.3 enligt

23
resolution MSC.1(XLV) , infrlivad genom
Sjfartsverkets kungrelse (SJFS 1984:14) om
tillmpningen av 1981 rs ndringar till 1974 rs
internationella konvention om skerheten fr
mnniskoliv till sjss m.m.
Dessa fartyg ska i stllet uppfylla regel 15 enligt

resolution MSC.1(XLV)23, infrlivad genom
Sjfartsverkets kungrelse (SJFS 1984:14) om
tillmpningen av 1981 rs ndringar till 1974 rs
internationella konvention om skerheten fr
mnniskoliv till sjss m.m.
MSC.1(XLV), Amendments to the International Convention for the Safety of Life

at Sea, 1974.
26
TSFS 2009:114
Fartyg med byggnadsdatum mellan den 1 mars 2006 och den 31 december
2008
Fr dessa fartyg ska bilaga 1 Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd
(SJFS 2006:1) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord tillmpas.
4.
Bilaga 2 Fribord fr fartyg p internationell resa
Fartyg med byggnadsdatum fre den 1 januari 2005 som omfattas av

bilaga 2 ska tillmpa kraven i bilagan, om inte annat anges nedan.
Fartyg med byggnadsdatum fre den 1 januari 1933

Transportstyrelsen beslutar fr varje enskilt fartyg vilka krav som ska
tillmpas.
Fartyg med byggnadsdatum mellan 1 januari 1933 och 20 juli 1968

I stllet fr kraven i bilaga 2 fr 1930 rs internationella lastlinjekonvention (ICLL 1930), publicerad genom Sveriges verenskommelser
med Frmmande Makter (nr. 26/1932) tillmpas.

I stllet fr kraven i bilaga 2 fr Sjfartsverkets fribordskungrelse
(1974:A14) (ICLL 1966) tillmpas, med fljande tillgg:
Med lngd avses lngden (LLL) definierad i 2 kap. 1 .
Regel 27 ska tillmpas.
Fartyg med byggnadsdatum mellan 3 februari 2000 och 31 december 2004

(1974:A14) (ICLL 1966) tillmpas, med fljande tillgg:
Med lngd avses lngden (LLL) definierad i 2 kap. 1 .
27
TSFS 2009:114
5.
Bilaga 3 - Konstruktion
Fartyg med byggnadsdatum fre den 1 mars 2006 som omfattas av bilaga 3
ska uppfylla kraven i bilagan, om inte annat anges nedan:
28
Regel
Tillmpning
3.2, 3.3 och 3.6
ska uppfyllas senast vid den frsta besiktningen som intrffar

efter den 29 februari 2008
3.2.2
vad gller kollisionsskott behver inte tillmpas p andra

fartyg n passagerarfartyg
3.2.2
vad gller skott fr och akter om maskinutrymmet behver

inte tillmpas under frutsttning att den indelning som
fartyget r konstruerat och byggt fr bibehlls
3.3.2 och 3.3.3
behver inte tillmpas fr fartyg andra n fiskefartyg med en

lngd (LLL) av 24 m eller mer med byggnadsdatum den
1 januari 1999 eller senare
3.6.3
behver inte tillmpas. Krav p utfrande av lnssystemet

faststlls av Transportstyrelsen fr enskilt fartyg
4.1 och 4.2
Kravet p klasscertifikat behver inte uppfyllas, under frutsttning att fartyget innehar giltiga fartcertifikat utgivna av
Transportstyrelsen fr motsvarande trafik och att de r
konstruerade och hllna i stnd s att de styrkemssigt
motsvarar regler utgivna av en erknd organisation fr
motsvarande fartygstyp, fartomrde och byggnadsdatum.
Fartyg som den 1 mars 2006 innehar klasscertifikat ska
fortsatt ha ett giltigt sdant, om fartyget omfattas av kravet p
klasscertifikat i regel 4.1 och 4.2
5.3
behver inte tillmpas
TSFS 2009:114
Fiskefartyg med en lngd (LLL) av 24 m eller mer med byggnadsdatum
mellan 1 januari 1999 och 28 februari 2006
I stllet fr kraven i bilaga 3, med undantag av regel 3.9.3, 6, 7 och 8, fr
Sjfartsverkets freskrifter (SJFS 1999:27) och allmnna rd om
skerheten p fiskefartyg som har en lngd av 24 m eller mer tillmpas.
6.
Bilaga 4 - Intaktstabilitet
Fartyg med byggnadsdatum fre den 1 mars 2006 som omfattas av bilaga
4 ska uppfylla kraven i bilagan, om inte annat anges nedan.
Oljetankfartyg med leveransdatum fre 1 februari 2002

Regel 4.13 behver inte tillmpas.
Fartyg med byggnadsdatum fre 1 september 1983

Fartyg med stabilitetsdokumentation, godknd i enlighet med Sjfartsverkets stabilitetskungrelse (SJFS 1983:21) eller Sjfartsverkets kungrelse (SJFS 1993:3) med freskrifter om fartygs stabilitet och fribord,
fr behlla sitt godknnande.
Under frutsttning att tillrcklig skerhetsniv uppns kan ett fartygs
existerande stabilitetsdokumentation godtas ven om dokumentationen inte
r godknd i enlighet med kungrelserna i frsta stycket.
Fr fartyg som saknar stabilitetsdokumentation ska sdan dokumentation
redovisas i enlighet med bilaga 9 senast vid den frsta besiktningen som
intrffar efter den 29 februari 2008.

I stllet fr kraven i bilaga 4 fr Sjfartsverkets stabilitetskungrelse
(SJFS 1983:21) tillmpas.
29
TSFS 2009:114
Undantagna r:
fiskefartyg
med byggnadsdatum 1 januari 1999 eller senare med

en lngd (LLL) av 24 m eller mer, och
med byggnadsdatum 1 juli 1998 eller senare p inrikes
resa, certifierade fr fartomrde A till och med D.
passagerarfartyg
Vad gller intaktstabilitet fr Sjfartsverkets kungrelse (SJFS 1993:3)

med freskrifter om fartygs stabilitet och fribord tillmpas i stllet fr
kraven i bilaga 4, men med fljande tillgg:
Regel 4.13 ska tillmpas p oljetankfartyg med leveransdatum den
1 februari 2002 eller senare.
Vid tillmpning av Sjfartsverkets kungrelse (SJFS 1993:3) med
freskrifter om fartygs stabilitet och fribord gller fljande:
Fr passagerarfartyg
Kraven fr
ska vara uppfyllda fr trafik i
fribordsomrde I
hamnar, floder, kanaler och mindre insjar
fribordsomrde II
fartomrde E
fribordsomrde III
fartomrde D och C
fribordsomrde IV
fartomrde B och A
30
Kraven fr
fribordsomrde I
fribordsomrde II
fartomrde E och, om fartyget inte r ppet, i fartomrde D
fribordsomrde III
fartomrde C och B
fribordsomrde IV
fartomrde A
TSFS 2009:114
Vad gller intaktstabilitet fr Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd
(SJFS 1999:27) om skerheten p fiskefartyg som har en lngd av 24 m
eller mer tillmpas, i stllet fr kraven i bilaga 4.
Passagerarfartyg p inrikes resa, certifierade fr fartomrde A till och

med D, med byggnadsdatum mellan 1 juli 1998 och 28 februari 2006
Vad gller intaktstabilitet fr Sjfartsverkets freskrifter (SJFS 2002:17)
om skerheten p passagerarfartyg i inrikes trafik tillmpas i stllet fr
kraven i bilaga 4.
7.
Bilaga 5 Fribord fr fartyg som inte omfattas av bilaga 2
Fr fartyg som inte tidigare haft krav p fribordsmrkning ska kraven om
fribordsmrkning i denna bilaga vara uppfyllda senast den 21 juli 2008.
Vid tillmpning av Sjfartsverkets fribordskungrelse (1974:A14) och
Sjfartsverkets kungrelse (SJFS 1993:3) med freskrifter om fartygs
stabilitet och fribord gller fljande:
Fr passagerarfartyg
Kraven fr
fribordsomrde I
fribordsomrde II
fartomrde E
fribordsomrde III
fartomrde D och C
fribordsomrde IV
fartomrde B och A

Kraven fr
fribordsomrde I
fribordsomrde II
fartomrde E och, om fartyget inte r ppet, i fartomrde D
fribordsomrde III
fartomrde C och B
fribordsomrde IV
fartomrde A
31
TSFS 2009:114
Fiskefartyg och fritidsfartyg med byggnadsdatum fre 1 juli 1993 samt
vriga fartyg med byggnadsdatum fre 1 augusti 1974
Redaren ska inkomma med fribordsplan inkluderande uppgifter om
fartygets fribord och boghjd. Den dokumentationen ska inges senast vid
den frsta besiktningen som intrffar den 1 mars 2008 eller senare. Efter
granskning av denna dokumentation beslutar Transportstyrelsen vilka krav
som ska tillmpas fr varje enskilt fartyg.
Fartyg som har ett fribordsgodknnande i enlighet med Sjfartsverkets
fribordskungrelse (1974:A14) eller Sjfartsverkets kungrelse (SJFS
1993:3) behver inte inkomma med fribordsplan.
Fartyg, andra n fiskefartyg och fritidsfartyg, med byggnadsdatum mellan

1 augusti 1974 och 30 juni 1993
(1974:A14) tillmpas.

Undantagna r:
fiskefartyg
passagerarfartyg

Vad gller fribord fr Sjfartsverkets kungrelse (SJFS 1993:3) med

freskrifter om fartygs stabilitet och fribord tillmpas, i stllet fr kraven i
bilaga 5.

Vad gller fribord fr Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd
(SJFS 1999:27) om skerheten p fiskefartyg som har en lngd av 24 m
eller mer tillmpas, i stllet fr kraven i bilaga 5.
Passagerarfartyg p inrikes resa certifierade fr fartomrde A till och med

D med byggnadsdatum mellan 1 juli 1998 och 28 februari 2006
I stllet fr kraven i bilaga 5 fr Sjfartsverkets freskrifter (SJFS
2002:17) om skerheten p passagerarfartyg i inrikes trafik tillmpas.
32
TSFS 2009:114
8.
Bilaga 6 Skadestabilitet fr passagerarfartyg p inrikes resa
Fartyg i fartomrde B
Fartyg med byggnadsdatum fre 1 juli 1998
Fartyg behver inte uppfylla del 2 och heller inte fljande i del 1:
regel 9,
regel 13,
regel 15, om lngden (LLL) r mindre n 24 m,
regel 19
regel 23, och
regel 26.
I stllet fr kraven i bilaga 6 fr Sjfartsverkets kungrelse (SJFS
1993:3) med freskrifter om fartygs stabilitet och fribord tillmpas. Regler
fr fartyg i fribordsomrde IV ska tillmpas.
Fartyg med byggnadsdatum frn och med 1 juli 1998 till och med
31 december 2002
regel 11,
regel 13,
regel 20, om lngden (LLL) r 24 m eller mer, och
regel 27.
Fartyg med byggnadsdatum 1 januari 2003 eller senare
regel 11,
regel 27.
Fartyg i fartomrde C och D

Fartyg med byggnadsdatum fre 1 juli 1998
Fartyg behver inte uppfylla del 1 och heller inte regel 3 i del 2.
33
TSFS 2009:114
Fartyg med byggnadsdatum frn och med 1 juli 1998 till och med
31 december 2002
Fartyg behver inte uppfylla del 2 och inte heller fljande i del 1:
regel 11,
regel 13,
regel 27.
Fartyg med byggnadsdatum 1 januari 2003 eller senare
Fartyg behver inte uppfylla kraven i del 2 och inte heller fljande i del 1:
regel 11,
regel 27.
Fartyg i fartomrde E
Fartyg behver inte uppfylla del 1.
Infasningsbestmmelser fr fartyg i fartomrde B, C och D
Fljande fartyg med byggnadsdatum fre den 1 juli 1998 ska, med ovan
nmnda undantag, uppfylla reglerna i bilaga 6 senast den 1 juli 2010:
fartyg byggda i andra material n stl och aluminium,
fartyg med en lngd (LLL) mindre n 24 m, och
ursprungliga historiska passagerarfartyg konstruerade fre 1965 och
kopior av sdana, fretrdesvis byggda i ursprungliga material.
vriga sdana fartyg med en lngd (LLL) av 24 m eller mer med
byggnadsdatum fre den 1 juli 1998 ska med ovan nmnda undantag
uppfylla vriga regler i bilaga 6 enligt fljande:
Byggnadsdatum
34
Infasningsdatum
Fre 1 januari 1940
1 juli 2006
1 juli 2007
1 juli 2008
1 juli 2009
Fr.o.m. 1 januari 1985 t.o.m. 30 juni 1998
1 juli 2010
TSFS 2009:114
9.
Bilaga 7 Skadestabilitet fr lastfartyg och fiskefartyg
Fartyg med byggnadsdatum fre den 1 mars 2006 som omfattas av

bilaga 7 ska uppfylla kraven i bilagan om inte annat anges nedan.
Regel 10 behver inte tillmpas.
Regel 11 behver inte tillmpas p fartyg med byggnadsdatum fre
den 1 januari 1999.
Fartyg med skadestabilitetsdokumentation godknd i enlighet med
Sjfartsverkets stabilitetskungrelse (SJFS 1983:21) eller Sjfartsverkets
kungrelse (SJFS 1993:3) med freskrifter om fartygs stabilitet och
fribord fr behlla sitt godknnande.
I stllet fr kraven i bilaga 7 fr Sjfartsverkets stabilitetskungrelse
(SJFS 1983:21) tillmpas.
Undantagna r:
fiskefartyg

I stllet fr kraven i bilaga 7 fr Sjfartsverkets kungrelse (SJFS

1993:3) med freskrifter om fartygs stabilitet och fribord tillmpas.
I stllet fr kraven i bilaga 7 fr Sjfartsverkets freskrifter och allmnna
rd (SJFS 1999:27) om skerheten p fiskefartyg som har en lngd av
24 m eller mer tillmpas.
10.
Bilaga 8 Srskilda skadestabilitetskrav fr roropassagerarfartyg
Vid tillmpning av bilaga 8 ska alla hnvisningar till andra kapitel och
bilagor frsts som hnvisningar till kapitel och bilagor i Sjfartsverkets
freskrifter och allmnna rd (SJFS 2006:1) om skrovkonstruktion,
stabilitet och fribord.
8 ska uppfylla kraven i bilagan om inte annat anges nedan.
35
TSFS 2009:114
Fartyg med byggnadsdatum fre 1 mars 2006
Fr fartyg p internationell resa och svenska fartyg p inrikes resa fr
Sjfartsverkets kungrelse (SJFS 1997:2) med freskrifter om stabilitetskrav fr roropassagerarfartyg tillmpas, i stllet fr kraven i bilaga 8.
Fartyg p inrikes resa i fartomrde C eller mer inskrnkt fart, med
byggnadsdatum fre den 1 oktober 2004, behver inte uppfylla kraven i
bilaga 8.
11.
Bilaga 9 Dokumentation och verifiering
Stabilitetsdokumentation fr fartyg med byggnadsdatum fre den 1 mars

2006 som omfattas av bilaga 9 ska vara utfrd i enlighet med kraven i
bilagan. Vad gller befintlig dokumentation gller dock fljande:
Befintlig stabilitetsdokumentation som inte r utfrd i enlighet med
Sjfartsverkets stabilitetskungrelse (SJFS 1983:21) eller Sjfartsverkets
fribord kan godtas, under frutsttning att Transportstyrelsen anser den
tillrcklig.
Stabilitetsdokumentation fr vara utfrd i enlighet med Sjfartsverkets
stabilitetskungrelse (SJFS 1983:21), i stllet fr enligt kraven i bilaga 9.

Undantagna r:
fiskefartyg
passagerarfartyg

Stabilitetsdokumentation fr vara utfrd i enlighet med Sjfartsverkets

fribord, i stllet fr enligt kraven i bilaga 9.

1999:27) och allmnna rd om skerheten p fiskefartyg som har en lngd
av 24 m eller mer tillmpas.
36
TSFS 2009:114
Passagerarfartyg p inrikes resa certifierade fr fartomrde A till och
med D med byggnadsdatum mellan 1 juli 1998 och 28 februari 2006
2002:17) om skerheten p passagerarfartyg i inrikes trafik tillmpas.
12. vrigt
Sjfartsverkets beslut som gller d denna frfattning trder ikraft gller
ven efter ikrafttrdandet av denna frfattning. Sdana beslut ska anses ha
fattats av Transportstyrelsen och gller tills dess Transportstyrelsen
meddelar ett nytt beslut eller giltighetstiden fr beslutet gr ut.
Om det i en freskrift som har beslutats av Sjfartsverket hnvisas till
Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd (2006:1) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord, ska denna hnvisning istllet avse
Transportstyrelsens freskrifter och allmnna rd (TSFS 2009:114) om
skrovkonstruktion, stabilitet och fribord. Detta gller dock inte
Sjfartsverkets freskrifter (SJFS 2008:83) om skerheten p fartyg med
speciellt anvndningsomrde.
P Transportstyrelsens vgnar
STAFFAN WIDLERT
Johan Lindgren
(Sjfartsavdelningen)
Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrkping ISSN 2000-1975
37
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Bilaga 1
Konstruktion och stabilitet fr fartyg p

internationell resa samt
passagerarfartyg p inrikes resa i fartomrde A
Del A
Allmnt
Regel 1
Inledning
Denna bilaga innehller regler om fartygs konstruktion, indelning och
stabilitet. Reglerna omfattar SOLAS kapitel II-1 del A regel 1 och 2, A-1,
B, B-1, B-2, B-3 och B-4.
Fr utlndska fartyg gller SOLAS kapitel II-1 del A regel 1 och 2, A-1, B,
B-1, B-2, B-3 och B-4.
Allmnna rd
Vid tillmpning av denna bilaga br resolution MSC.281(85)
tillmpas.
24
Regel 2
Definitioner
I denna bilaga anvnds de definitioner som fljer av 2 kap. 1 .
24
Resolution MSC.281(85), Explanatory Notes to the SOLAS Chapter II-1 Subdivision

and Damage Stability Regulations.
39
Del A-1
Fartygs konstruktion
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Del A-1
Regel 3-1
Krav p konstruktion, maskineri och elektriska installationer p fartyg
1
I tillgg till kraven i dessa regler ska svenska fartyg konstrueras,
byggas och underhllas i enlighet med bilaga 3. Utlndska fartyg ska i
tillgg till dessa regler vara konstruerade, byggda och underhllna i enlighet
med en erknd organisations normer avseende fartygsstrukturen eller med
flaggstatens regler, frutsatt att de ger en likvrdig skerhetsniv.
Regel 3-2
Korrosionsskyddsmlning av barlasttankar i alla fartygstyper och
sidoutrymmen i bulkfartyg med dubbel sida
1
Punkt 2 och 4 ska tillmpas p fartyg med en bruttodrktighet av 500
eller mer
1 fr vilka byggnadskontrakt tecknats den 1 juli 2008 eller senare,
2 vilka, om byggnadskontrakt saknas, r klstrckta eller befinner sig p
motsvarande byggnadsstadium den 1 januari 2009 eller senare, eller
3 vilka levereras den 1 juli 2012 eller senare.
Allmnna rd
25
Vid tillmpning av denna punkt br MSC.1/Circ.1247 tillmpas .

2
Alla barlasttankar samt sidoutrymmen i bulkfartyg med dubbel sida
med en lngd (LLL) av 150 m eller mer ska korrosionsskyddsmlas under
26
byggnationen i enlighet med resolution MSC.215(82) .
3
Alla barlasttankar i oljetankfartyg och bulkfartyg med byggnadsdatum
den 1 juli 1998 eller senare, fr vilka punkt 2 inte r tillmplig, ska ha ett
effektivt system fr korrosionsskyddsmlning av tvkomponents epoxifrg
eller motsvarande. Godknnande av planen fr val, applicering och underhll av systemet fr korrosionsskyddsmlning ska ges av Transport-
25
MSC.1/Circ.1247, Unified Interpretation of Unforeseen Delay in Delivery of Ships.

Resolution MSC.215(82), Performance Standard for Protective Coatings for Dedicated
Seawater Ballast Tanks in all Types of Ships and Double-side Skin Spaces of Bulk
Carriers.
26
41
Del A-1
TSFS 2009:114
Bilaga 1
styrelsen, baserat p riktlinjerna i resolution A.798(19) 27. Dr s r ndvndigt ska ven offeranoder anvndas.
4
Underhll av systemet fr korrosionsskyddsmlning ska ing som en
del i planen fr fartygets totala underhll. Skyddsfrmgan i systemet fr
korrosionsskyddsmlning ska under fartygets livslngd kontrolleras av
Transportstyrelsen eller en erknd organisation i enlighet riktlinjer framtagna av IMO.
Allmnna rd
Korrosionsskyddet br ha en ljus frg.
Vid mlning av torrtank br IMO resolution MSC.244(83) 28
beaktas.
Regel 3-3
Skert tilltrde till tankfartygs frskepp
1
Denna regel och regel 34 gller alla oljetankfartyg, kemikalietankfartyg och gastankfartyg.
2
Tankfartyg ska vara utrustat med anordningar som gr det mjligt fr
besttningen att skert ta sig till frskeppet ven under svra vderfrhllanden. Tilltrdesanordningarna ska utfras i enlighet med IMO29
resolution MSC.62(67) .
Regel 3-4
Ndbogseringsarrangemang och procedurer
1
Ndbogseringsarrangemang p tankfartyg
1.1 P tankfartyg av minst 20 000 ton ddvikt ska det finnas ndbogseringsutrustning bde i fren och i aktern.
1.2
P tankfartyg med byggnadsdatum den 1 juli 2002 eller senare
1 ska utrustningen nr som helst, ven vid bortfall av huvudkraftklla,

snabbt kunna sttas ut p det fartyg som ska bogseras och anslutas till
ett bogserande fartyg. Utrustningen ska i minst den ena av fartygets
ndskepp vara frdigriggad fr direkt utlsning,
2 ska utrustningen bde i fren och i aktern vara av tillrcklig styrka
med hnsyn till fartygets storlek och ddvikt samt frvntad
belastning under hrt vder. Konstruktion och typprovning av utrust27
Resolution A.798(19), Guidelines for The Selection, Application and Maintenance of

Corrosion Prevention Systems of Dedicated Seawater Ballast Tanks.
28
Resolution MSC.244(83), Adoption of performance standard for protective coatings for
void spaces on bulk carriers and oil tankers.
29
Resolution MSC.62(67), Guidelines for Safe Access to Tanker Bows.
42
Del A-1
TSFS 2009:114
Bilaga 1
ningen ska vara godknd av Transportstyrelsen och utfrd i enlighet

med anvisningar utarbetade av IMO.
1.3 P tankfartyg med byggnadsdatum fre den 1 juli 2002 ska ndbogseringsutrustningen vara godknd av Transportstyrelsen och utfrd i
30
enlighet med resolution MSC.35(63) .
Ndbogseringsprocedurer p fartyg
2.1
Denna regel gller fr:

1. alla passagerarfartyg, senast den 1 januari 2010.
2. lastfartyg med byggnadsdatum den 1 januari 2010 eller senare, och
3. lastfartyg med byggnadsdatum fre 1 januari 2010, senast den
1 januari 2012.
2.2 Fartyg ska vara utrustade med en fartygsspecifik manual fr ndbogsering. En sdan manual ska frvaras ombord p fartyget fr anvndning i ndsituationer och ska vara baserad p existerande arrangemang och
utrustning som r tillgnglig ombord p fartyget.
2.3
31
Manualen ska innehlla:

1. ritningar som visar mjliga ndbogseringsarrangemang p fr- och
akterskepp,
2. en lista ver utrustning ombord som kan anvndas fr ndbogsering,
3. utrustning och arrangemang fr kommunikation, och
4. exempel p hur ndbogsering ska frberedas och genomfras.
Regel 3-5
Nyinstallation av material innehllande asbest
Nyinstallation av material som innehller asbest r frbjudet i Sverige enligt
Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1907/2006 av den 18
december 2006 om registrering, utvrdering, godknnande och begrnsning
av kemikalier (Reach), inrttande av en europeisk kemikaliemyndighet,
ndring av direktiv 1999/45/EG och upphvande av rdets frordning
(EEG) nr 793/93 och kommissionens frordning (EG) nr 1488/94 samt
rdets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG,
32
93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG .
30
Resolution MSC.35(63), Guidelines on Emergency Towing Arrangements for Tankers.

Tolkad genom MSC/Circ.966, IACS Unified Interpretation of Prototype Test. ndrad
genom MSC.132(175), Adoption of Amendments to The Guidelines for Emergency
Towing Arrangements on Tankers (MSC.35(63).
31
MSC.1/Circ.1255, Guidelines for owners/operators on preparing emergency towing
procedures.
32
EUT L 396, 30.12.2006, s. 1 (Celex 32006R1907).
43
Del A-1
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Regel 3-6
Tilltrde till utrymmen inom lastrumsomrdet i oljetankoch bulkfartyg
1
Tillmpning
33
1.1 Med undantag av vad som freskrivs i punkt 1.2 ska denna regel
tillmpas p oljetankfartyg med en bruttodrktighet av 500 eller mer, och
bulkfartyg med en bruttodrktighet av 20 000 eller mer, med byggnadsdatum den 1 januari 2006 eller senare.
1.2 Oljetankfartyg med en bruttodrktighet av 500 eller mer med
byggnadsdatum den 1 januari 1994 eller senare men fre den 1 januari 2005
skall i stllet fr kraven i regel 3-6 uppfylla kraven i bilaga 1, del B, regel
12-2 i Sjfartsverkets freskrifter (SJFS 2006:1) om skrovkonstruktion,
stabilitet och fribord.
Tilltrdesvgar till lastutrymmen eller andra utrymmen
2.1 Alla utrymmen ska ha tilltrdesvgar som under fartygets hela livslngd gr det mjligt fr Transportstyrelsen, rederi, besttning eller andra
att utfra allmnna och ingende besiktningar samt tjockleksmtningar.
Tilltrdesvgarna ska uppfylla kraven i regel 3.5 och resolution
34
MSC.133(76) .
2.2 P de platser dr permanenta tilltrdesvgar kan bli utsatta fr skador
under normalt lastnings- och lossningsfrfarande eller dr det r omjligt att
montera permanenta tilltrdesvgar, kan Transportstyrelsen genom beslut i
varje enskilt fall godta rrliga eller portabla tilltrdesvgar med utfrande
enligt de tekniska kraven. Detta under frutsttning att anordningarna fr att
stta fast, rigga, hnga upp eller stdja de portabla tilltrdesvgarna utgrs
av fundament som r fast monterade i fartygets struktur. All ls utrustning
ska kunna resas och skras av besttningen.
2.3 Utfrandet av alla tilltrdesvgar, ingende material och tillhrande
fundament ska godknnas av Transportstyrelsen eller en erknd organisation. Tilltrdesvgarna ska besiktigas innan eller i anslutning till att de tas i
bruk.
33
I enlighet med MSC/Circ.1107, Application of SOLAS Regulation II-1/3-6 on Access

to and within Spaces in, and Forward of, the Cargo Area of Oil Tankers and Bulk Carriers
and Application of the Technical Provisions for Means of Access for Inspections, tillmpar
Transportstyrelsen resolution MSC.151(78), Adoption of Amendments to the International
Convention for the Safety of Life at Sea, 1974, as Amended, och resolution MSC.158(78),
Adoption of Amendments to the Technical Provisions for Means of Access for
Inspections, p fartyg med byggnadsdatum den 1 januari 2005 eller senare.
34
Resolution MSC.133(76), Adoption of Technical Provisions for Means of Access for
Inspections. ndrad genom resolution MSC.158(78), Adoption of Amendments to
Technical Provisions for Means of Access for Inspections.
44
Del A-1
TSFS 2009:114
Bilaga 1
3
Skert tilltrde till lastrum, lasttankar, barlasttankar och andra
utrymmen
3.1 Skert tilltrde till lastrum, kofferdammar, barlasttankar, lasttankar
och andra utrymmen inom lastldan ska beredas direkt frn ppet dck och
mjliggra fullstndig besiktning. Skert tilltrde till dubbelbottenutrymmen eller frliga barlasttankar kan ske frn pumprum, djupkofferdamm, rrtunnel, lastrum, dubbelbottenutrymmen eller liknande utrymmen
som inte r avsedda fr olja eller hlsovdliga laster.
Allmnna rd
Vid tillmpningen av punkt 3.1 br rekommendationerna i resolution
A.864(20) 35 fljas.
3.2 Tankar och indelningar av tankar med en lngd av 35 m eller mer ska
frses med minst tv tilltrdesluckor med lejdare, vilka placeras p s stort
avstnd frn varandra som mjligt. Tankar med en lngd kortare n 35 m
ska frses med minst en tilltrdeslucka med lejdare. Tankar som r avdelade
med ett eller flera skvalpskott eller liknande strukturelement som hindrar
tilltrde till andra delar av tanken ska frses med minst tv tilltrdesluckor
med lejdare.
3.3 Varje lastrum ska frses med minst tv tilltrdesvgar p s stort
avstnd frn varandra som r praktiskt mjligt.
Allmnna rd
Tilltrdesvgarna br placeras diagonalt, exempelvis den ena tilltrdesvgen nra det frliga skottet p babordssidan och den andra
nra det aktra skottet p styrbordssidan.
Manual fr tilltrdesvgar till fartygsstrukturen
4.1 Ett fartygs tilltrdesvgar som anvnds vid allmn och ingende
besiktning samt tjockleksmtningar, ska beskrivas i en manual. Manualen
ska vara godknd av Transportstyrelsen och frvaras ombord. Den ska innehlla fljande uppgifter fr varje utrymme:
1 ritningar som visar utrymmets tilltrdesvgar, med erforderliga
tekniska specifikationer och dimensioner,
2 ritningar, med erforderliga tekniska specifikationer och dimensioner,
vilka visar frbindelsemedel inom utrymmet som r ndvndiga fr
allmn besiktning. Ritningarna ska visa varifrn varje omrde av
utrymmet kan besiktigas,
35
Resolution A.864(20), Recommendations for Entering Enclosed Spaces Aboard Ships.
45
Del A-1
TSFS 2009:114
Bilaga 1
3 ritningar, med erforderliga tekniska specifikationer och dimensioner

som visar frbindelsemedel inom utrymmet som r ndvndiga fr
ingende besiktning. Ritningarna ska visa var kritiska punkter i
strukturen finns, om tilltrdesvgarna r fasta eller portabla samt
varifrn varje omrde av utrymmet kan besiktigas,
4 instruktioner fr besiktning och strukturellt underhll av tilltrdesvgarna och deras infstningar med hnsyn till eventuell
korrosiv milj i utrymmet,
5 instruktioner fr skert genomfrande av ingende besiktningar och
tjockleksmtningar med flottar,
6 instruktioner fr sker montering och anvndning av portabla
tilltrdesvgar,
7 en frteckning ver alla portabla tilltrdesvgar, och
8 en liggare med anteckningar ver genomfrda periodiska besiktningar
och underhll av fartygets tilltrdesvgar.
4.2 Kritiska punkter i strukturen avser i denna regel omrden dr strukturanalysen pvisat ett behov av bevakning, eller punkter dr driftshistorik
eller motsvarande frn liknande fartyg eller systerfartyg pvisats vara
utsatta fr sprickbildning, buckling, deformering eller korrosion som
pverkar fartygets strukturella styrka.
Allmnna tekniska specifikationer
5.1 Fr tilltrde genom horisontella ppningar, luckor eller manhl ska

dimensionerna vara tillrckliga fr att tillta en person ifrd andningsapparat och skyddsutrustning passera nedfr och uppfr lejdaren utan
hinder. Det ska vara mjligt att undstta en skadad person frn botten av
utrymmet. ppningen fr inte vara mindre n 600600 mm. Vid tilltrde till
lastrum som gr genom lastluckan ska lejdarens versta del placeras s nra
luckkarmen som mjligt. Karmar till tilltrdesvgar med en hjd som
verstiger 900 mm ska frses med steg p karmens utsida i anslutning till
lejdaren.
5.2 Fr tilltrde till utrymmets hela lngd och bredd genom vertikala
ppningar eller manhl samt genomgngar i skvalpskott, bottenstockar,
vgare och webbspant fr ppningen inte vara mindre n 600800 mm; om
inte trall eller fotsteg har monterats fr ppningen ligga hgst 600 mm ver
bottenplten.
5.3 Fr oljetankfartyg med en ddvikt av mindre n 5 000 ton kan
Transportstyrelsen i enskilt fall godknna mindre dimensioner fr ppningar n enligt regel 5.1 och 5.2, under frutsttning att det fortfarande r
mjligt att p ett betryggande stt passera ppningarna eller fra ut en
skadad person.
46
Del A-1
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Regel 3-7
Upprtthllande av konstruktionsritningar ombord och i land
1
En uppsttning av ritningar som visar fartygets verkliga konstruktion
och dimensioner och andra ritningar som visar senare frndringar ska
frvaras ombord p fartyg med byggnadsdatum den 1 januari 2007 eller
senare.
2
En uppsttning av ritningar enligt punkt 1 ska frvaras i land hos
rederiet.
Allmnna rd
Vid tillmpning av punkt
36
MSC/Circ.1135 tillmpas.
br
rekommendationerna
Regel 3-8
Bogserings- och frtjningsutrustning
1
Denna regel ska tillmpas p fartyg med byggnadsdatum den
1 januari 2007 eller senare, med undantag av ndbogseringsarrangemang
som krvs enligt regel 3-4.
2
Fartyg ska utrustas med arrangemang, utrustning och anordningar
med hgsta tilltna belastning tillrcklig fr att mjliggra skert genomfrande av alla bogserings- och frtjningsoperationer som kan frekomma
i fr fartyget typisk drift.
3
Arrangemang, utrustning och anordningar som krvs enligt punkt 2
ska uppfylla tillmpliga regler frn ett erknt klassningssllskap. Fr
utlndska fartyg godtas att flaggstatens regler uppfylls i stllet.
4
Varje anordning eller del av utrustning som krvs enligt denna regel
ska tydligt mrkas med begrnsningar knutna till sker anvndning. Drvid
ska ven dess infstning i fartygsstrukturen beaktas.
Regel 3-9
Arrangemang fr embarkering och debarkering frn fartyg
1
Fr anvndning i hamn och vid hamnrelaterade operationer ska fartyg
med byggnadsdatum den 1 januari 2010 eller senare vara utrustade med
arrangemang, ssom landgngar och fallrep, fr embarkering och
debarkering av fartyget i enlighet med punkt 2. Transportstyrelsen kan
medge undantag frn detta krav om freskrivna arrangemang kan anses
orimliga eller opraktiska.
36
MSC/Circ.1135, As-built Construction Drawings to be Maintained Onboard the Ship

and Ashore.
47
Del A-1
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Allmnna rd
Omstndigheter dr efterlevnaden av kraven kan anses som orimliga

eller opraktiska kan vara nr fartyget:
1. har lga fribord och r utrustade med en enkel landgngbordningsramp, eller
2. trafikerar en strcka mellan tv specifika hamnar som r
utrustade med ndamlsenliga arrangemang fr embarkering och
debarkering.
2
Arrangemangen fr embarkering och debarkering som krvs enligt
punkt 1 ska vara konstruerade och installerade i enlighet med anvisningar
37
utarbetade av IMO.
3
Fr alla fartyg ska arrangemangen fr embarkering och debarkering
kontrolleras och underhllas fr att skerstlla en tillfrlitlig funktion enligt
dess tnkta anvndande, med hnsyn tagen till eventuella restriktioner fr
sker lastning. Alla vajrar som anvnds fr att bra upp arrangemangen fr
embarkering och debarkering ska underhllas som specificerat i SOLAS
kapitel III regel 20.4.
37
Guidelines for Construction, Installation, Maintenance and Inspection/Survey of

Accommodation Ladders and Gangways, som ska utarbetas av IMO.
48
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Del B
Indelning och stabilitet
Regel 4
Allmnt
1
Skadestabilitetsreglerna i del B-1 till och med B-4 ska tillmpas p
lastfartyg med en lngd (LLL) av 80 m eller mer och alla passagerarfartyg
oberoende av lngd, men med undantag av de lastfartyg som uppfyller
indelnings- och skadestabilitetskrav reglerade p annat stt av koder och
konventioner utarbetade av IMO.
Fljande fartyg behver inte uppfylla freskrifterna i denna del:
1 fartyg som innehar internationellt oljeskyddscertifikat,
2 fartyg som innehar internationellt certifikat fr kemikalietankfartyg,
3 fartyg som innehar internationellt certifikat fr gastankfartyg,
4 fartyg som innehar skerhetscertifikat fr fartyg med speciellt
anvndningsomrde,
38
5 fartyg som uppfyller kraven i resolution MSC.235(82) , och

6 fartyg som uppfyller skadstabilitetskrav enligt regel 27 i bilaga 2.
2
Transportstyrelsen kan fr ett enskilt fartyg eller en grupp av fartyg
godta alternativa berkningsmetoder om det kan visas att minst motsvarande skerhetsniv kan uppns med den alternativa metoden.
3
Fartyg ska ha en s verkningsfull indelning som r praktiskt mjlig
med hnsyn till det anvndningsomrde som fartyget r avsett fr. Omfattningen av indelningen ska bestmmas av fartygslngden (Ls) och anvndningen p s stt att den hgsta indelningsgraden gller fr sdana fartyg
med strsta lngd (Ls) som huvudsakligen anvnds fr passagerartrafik.
4
Dr avsikten r att ha dck, innerbordlggning eller lngskeppsskott
med tillrcklig tthet fr att begrnsa vattenflde mste det p ett tillfredsstllande stt visas att hnsyn tagits till de positiva eller negativa effekter
som sdan struktur har p berkningarna.
38
Resolution MSC.235(82), Guidelines for The Design and Construction of Offshore

Supply Vessels, 2006.
49
Del B-1
Stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Del B-1
Stabilitet
Regel 5
Intaktstabilitetsuppgifter
1
Varje passagerarfartyg, oavsett storlek, och varje lastfartyg med en
lngd (LLL) av 24 m eller mer ska genomg krngningsprov och dess
stabilitet faststllas nr det r frdigbyggt.
2
Fr lastfartyg kan Transportstyrelsen i enskilt fall medge undantag
frn kravet p krngningsprov frn och med tredje fartyget i en serie. Detta
under frutsttning att stabilitetsinformation frn krngningsprov frn
systerfartygen finns tillgnglig och att tillfrlitlig stabilitetsinformation
enligt regel 5-1 kan tas fram fr det fartyg fr vilket undantag medgetts. En
vgning ska i sdana fall gras nr fartyget r frdigbyggt. Vid jmfrelse
med systerfartygen ska krngningsprov genomfras i fljande fall:
fr fartyg med 160 m lngd (LLL) eller mer: om fartygets egenvikt
skiljer sig mer n 1 %,
fr fartyg med en lngd (LLL) av 50 m eller mindre: om fartygets
egenvikt skiljer sig 2 %, eller
om lngskeppstyngdpunkten flyttat sig mer n 0,5 % av fartygets
lngd (Ls).
Fr fartyg med en lngd ver 50 m men under 160 m bestms vrdet genom
linjr interpolation.
3
Fr enskilda fartyg som lastar vtskor eller malm i bulk, dr det r
opraktiskt att krnga fartyget med vikter eller genom att anvnda provisoriska pumpsystem, kan Transportstyrelsen medge undantag frn
individuella krngningsprov, frutsatt att referenser till liknande fartyg
tydligt indikerar att tillrcklig metacenterhjd kommer att finnas i alla
tnkbara lastfall.
4
Dr sdana ndringar grs p ett fartyg att de stabilitetsuppgifter som
lmnats till beflhavaren blir inaktuella, ska nya stabilitetsuppgifter lmnas.
Om s r ndvndigt ska fartyget genomg ett nytt krngningsprov. Nytt
krngningsprov ska genomfras om den frvntade avvikelsen verstiger de
vrden som anges i punkt 5.
5
Med regelbundna intervaller som inte verstiger fem r ska en
vgning gras fr att faststlla om passagerarfartygs egenvikt eller lngskeppstyngdpunkt har frndrats. Fartyg ska alltid genomg ett nytt
krngningsprov nr en avvikelse i frga om egenvikt med ver 2 % eller i
frga om lngskeppstyngdpunkt med ver 1 % av fartygets lngd (Ls)
pvisas eller kan frvntas, i jmfrelse med tidigare godknda stabilitetsuppgifter.
6
Fartyg ska ha tydliga mningar i fr och akter. I de fall mningarna r
svra att utlsa eller d verksamheten vid viss trafik gr dem svra att
51
Del B-1
Stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
avlsa, ska fartyget ven utrustas med ett tillfrlitligt indikeringssystem fr

faststllande av djupgende i fr och akter.
Regel 5-1
Intaktstabilitetsuppgifter fr beflhavaren
1
Fartygets beflhavare ska frses med den information som krvs fr
att han snabbt och enkelt ska kunna f anvisningar om fartygets stabilitet
under olika driftsfrhllanden. En kopia av stabilitetsinformationen ska ges
in till Transportstyrelsen.
2
Informationen ska innehlla:

1 en kurva med minsta metacenterhjd (GM) fr varierande djupgenden som skerstller att fartyget uppfyller relevanta intakt- och
skadestabilitetskrav, alternativt en motsvarande kurva som visar
maximalt tillten vertikal tyngdpunkt (KG) fr varierande djupgenden, eller motsvarande information,
2 instruktioner om hanteringen av motfyllningsarrangemang, och
3 vriga data och hjlpmedel som r ndvndiga fr att bibehlla
intaktstabiliteten samt stabiliteten efter skada.
Allmnna rd
Vid tillmpningen av denna regel br rekommendationerna i
39
40
41
MSC/Circ.456 , MSC/Circ.706 och MSC.1/Circ.1228 beaktas.
3
Stabilitetsinformationen ska visa inverkan av trimvariationer om
trimmet under drift varierar mer n 0,5 % av Ls.
4
Fr fartyg som mste uppfylla stabilitetskraven i del B-1 ska den
information som framgr av punkt 2 bestmmas utifrn faktorer som
beaktar indelningsindex p fljande stt:
Minsta tilltna GM (eller strsta tilltna KG) fr de tre djupgendena ds, dp,
och dl r lika med det GM-vrde (eller KG-vrde) fr motsvarande lastfall
som anvnts fr berkningen av verlevnadsfaktorn si. Fr mellanliggande
djupgenden fs vrden genom linjr interpolation av GM (endast) mellan
fullastdjupgendet och dellastdjupgendet samt mellan dellastdjupgendet
och barlastdjupgendet. Intaktstabilitetskriterier ska ocks beaktas genom
att fr varje djupgende bibehlla det strsta av minsta tilltna GM eller det
minsta av strsta tilltna KG fr bda kriterierna. Om indelningsindex r
berknat fr flera trim ska flera GM-grnskurvor tas p samma stt.
39
MSC/Circ.456, Guidelines for the preparation of intact stability information.

MSC/Circ.706, Guidance on the intact stability of existing tankers during transfer
operations.
41
MSC.1/Circ.1228, Revised guidance to the master for avoiding dangerous situations in
following and quartering seas.
40
52
Del B-1
Stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
5
I de fall kurvor eller tabeller ver minsta tilltna GM fr respektive
djupgende inte r tillmpligt ska beflhavaren skerstlla att driftskonditionen inte avviker frn ett redovisat lastfall eller genom berkningar
verifiera att stabilitetskriterierna r uppfyllda fr det aktuella lastfallet.
Regel 6
Erforderligt indelningsindex R
1
Ett fartygs indelning anses tillrcklig om uppntt indelningsindex A,
bestmt i enlighet med regel 7, inte r mindre n erforderligt index R
berknat i enlighet med denna regel, och dessutom att delindex As, Ap och Al
inte r mindre n 0,9R fr passagerarfartyg och 0,5R fr lastfartyg.
2
Fr alla fartyg som omfattas av skadestabilitetskraven i detta kapitel
ska indelningsgraden bestmmas av det erforderliga indelningsindexet R
enligt fljande:
1 fr lastfartyg med en lngd (Ls) strre n 100 m,
R = 1
128
Ls + 152
2 fr lastfartyg med en lngd (Ls) av 80 m eller mer, och inte mer n 100
m,
R = 1
Ls Ro
1 +
100 1 Ro
dr Ro r vrdet av R berknat i enlighet med punkt 2.1.
3 fr passagerarfartyg,
R =1
dr
5000
Ls + 2,5 N + 15225
N = N1 + 2N2
N1 = antalet personer ombord fr vilka det finns livbtar
N2 = antalet personer ombord (inklusive besttning) som
fartyget r godknt att medfra utver N1
4 Om fartygets trafikmnster r sdant att verensstmmelse med punkt

2.3, baserat p att N = N1 + 2N2 inte r praktiskt mjligt och att
Transportstyrelsen anser att det freligger en reducerad riskniv, kan
N reduceras, men aldrig vara mindre n N = N1 + N2.
53
Del B-1
Stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Regel 7
Uppntt indelningsindex A
1
Uppntt indelningsindex A fs genom summering av delindex As, Ap
och Al (viktning enligt nedan) berknade fr djupgenden ds, dp och dl, som
definieras i regel 2 enligt fljande formel:
A = 0,4 As + 0,4 A p + 0,2 Al

Varje delindex r en summering av bidragen frn alla skadefall som
beaktas. Summeringen gr enligt:
A=
dr: i
p s
i i
representerar
avdelningar,
varje
beaktad
avdelning
eller
grupp
av
pi
svarar fr sannolikheten att endast den beaktade avdelningen,

eller gruppen av avdelningar, kan bli fldad, utan hnsyn till
eventuell horisontell indelning, definierad enligt regel 7-1,
si
svarar fr sannolikheten att fartyget verlever en fldning av

den avdelningen, eller gruppen av avdelningar, med hnsyn till
eventuell horisontell indelning, definierad enligt regel 7-2.
2
Vid berkning av A ska ett flytlge utan trim anvndas fr fullastdjupgendet och dellastdjupgendet. Fr barlastdjupgende ska aktuellt trim
anvndas. Om trimvariationen under ngra driftsfall i frhllande till
berknat trim avviker mer n 0,5 % av Ls, ska en eller flera ytterligare
berkningar av A redovisas fr samma djupgende, s aktuellt trim under
alla driftsfrhllanden inte skiljer sig mer 0,5 % av Ls frn det trim som
anvnts i berkningen.
3
Nr den positiva rtande hvarmen (GZ) av reststabilitetskurvan ska
bestmmas, ska det deplacement som anvnds i intaktstabilitetskonditionen
anvndas, dvs. berkningen ska genomfras med metoden fr konstantdeplacement.
4
Summeringen ska gras fr fartygets hela lngd (Ls) fr alla skadefall
dr en enskild avdelning, eller tv eller flera angrnsande avdelningar,
omfattas. Vid osymmetriskt arrangemang ska det berknade A vara medelvrdet av berkningen fr respektive sida. Alternativt kan A berknas fr
den sida som uppenbart ger det minst frdelaktiga bidraget.
5
Om fartyget r frsett med sidoavdelningar ska bidrag till summeringen enligt ovan inkludera alla skadefall dr sidoavdelningar fldas samt,
i tillgg, alla skador i vilka fldning samtidigt sker i en eller flera
avdelningar innanfr sidoavdelningen. Skador med en tvrskepps utstrckning som verstiger halva fartygsbredden (Bs) fr dock inte tas med i
summeringen. I denna regel avses med tvrskepps utstrckning avstndet
vinkelrtt frn fartygssidan vid fullastdjupgendet.
6
I berkningarna behver endast ett hl i skrovet och en fri vtskeyta
antas. Den vertikala utstrckningen av skadan antas ha en utstrckning frn
baslinjen och upp till frsta vattentta dcket ovanfr indelningsvattenlinjen
54
Del B-1
Stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
eller hgre. Om en mindre skadeutstrckning ger smre resultat ska dock

den utstrckningen antas glla.
7
Om rr, ledningar eller tunnlar finns inom den antagna skadeutstrckningen ska arrangemanget vara sdant att det skerstller att progressiv
fldning av andra avdelningar n dem som antagits fldade inte kan
intrffa. Begrnsad progressiv fldning fr frekomma under frutsttning
att effekterna av den kan kontrolleras och att fartygets skerhet hrigenom
inte frsmras. Detta ska dock godknnas av Transportstyrelsen genom
beslut i det enskilda fallet.
Regel 7-1
Berkning av faktorn pi
1
Faktorn pi fr en eller flera avdelningar ska berknas enligt punkt 1.1
och 1.2 utgende frn fljande beteckningar:
j
=
Numret p den mest akterliga skadezonen som ingr i
skadan och som brjar med nr. 1 vid aktern.
=
Numret p ett lngskeppsskott som utgr avgrnsning vid
tvrskeppsintrngning i en skadezon, rknat frn skrovsidan till
centerlinjen. Skrovsidan har k = 0.
x1
=
Avstndet frn akterpunkten av Ls till den berrda
avdelningens akterkant.
x2
=
Avstndet frn akterpunkten av Ls till den berrda
avdelningens frkant.
=
Medelvrdet av avstndet tvrskepps, mtt vinkelrtt frn
centerlinjen vid djupaste indelningsvattenlinjen mellan skrovsidan och ett antaget vertikalt plan med en utstrckning mellan
de lngskeppsgrnser som anvnds vid berkning av faktorn pi
och som r en tangent till eller sammanfaller med alla eller delar
av de yttersta delarna av det lngskeppsskott som avses. Detta
vertikala plan ska anpassas s att medelvrdet av tvrskeppsavstndet till skrovsidan maximeras, men inte mer n tv gnger
det minsta avstndet mellan planet och skrovsidan. Om den vre
delen av lngskeppsskottet ligger under djupaste lastvattenlinjen
ska det vertikala planet som anvnds fr att bestmma b antas ha
en utstrckning upp till djupaste lastvattenlinjen. b ska aldrig
antas strre n Bs/2.
Antalet angrnsande skadezoner som ingr i skadan.
Om skadan pverkar endast en zon:

pi = p x1j , x 2 j r x1j , x 2 j , bk r x1j , x 2 j , bk 1
)[(
) (
)]
Om skadan pverkar tv angrnsande zoner:
55
Del B-1
Stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
pi = p(x1j , x 2 j +1 ) r (x1j , x 2 j +1 , bk ) r x1j , x 2 j +1 , bk 1
p(x1j , x 2 j ) r (x1j , x 2 j , bk ) r (x1j , x 2 j , bk 1 )
)]
]
p(x1j +1 , x 2 j +1 ) r (x1j +1 , x 2 j +1 , bk ) r (x1j +1 , x 2 j +1 , bk 1 )
Om skadan pverkar tre eller fler angrnsande zoner:
[
) [r (x1 , x2 , b ) r (x1 , x2
) [r (x1 , x2 , b ) r (x1
) [r (x1 , x2 , b ) r (x1
]
)]
pi = p (x1 j , x 2 j +n1 ) r (x1j , x 2 j +n1 , bk ) r (x1j , x 2 j +n1 , bk 1 )
p (x1j , x 2 j +n2
p (x1j +1 , x 2 j + n1
+ p (x1j +1 , x 2 j + n2
j + n2
j + n2
, bk 1
j + n 1
j +1
j +1
j + n2
j +1
, x 2 j + n2 , bk 1
Och dr r(x1,x2,b0) = 0
1.1
Faktorn p(x1,x2) ska berknas enligt nedan:

Total normaliserad maximal skadelngd:
Frdelningens brytningspunkt:
Kumulativ sannolikhet vid Jkn:
Maximal absolut skadelngd:
Lngd dr normaliserad frdelning upphr:
Jmax
Jkn
pk
lmax
L*
=
=
=
=
=
(Sannolikhets-) frekvensfunktion vid J=0:

p
1 pk
b0 = 2 k
J
J
max J kn
kn
Om
Ls L*
l
J m = min J max , max
L
s
J
Jk = m +
2
1
1 1 + (1 2 pk )b0 J m + b02 J m2
4
b0
b12 = b0
Om
Ls > L*
l
J m* = min J max , max
L*
56
]
)]
, x 2 j + n1 , bk 1 )
j +1
10/33
5/33
11/12
60 m
260 m
Del B-1
Stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
J*
J k* = m +
2
1 1 + (1 2 pk )b0 J m* +
Jm =
J m* L*
Ls
Jk =
J k* L*
Ls
b0
p
1 pk
b12 = 2 k
J
J
k
m Jk
b11 = 4
1 2 *2
b0 J m
4
p
1 pk
2 k2
(J m J k )J k J k
b21 = 2
1 pk
(J m J k )2
b22 = b21 J m
Den dimensionslsa skadelngden:
J=
(x 2 x1)
Ls
Den normaliserade lngden av en avdelning eller grupp av avdelningar:

Jn
ska tas som det minsta av J och Jm
1.1.1 D ingen del av ifrgavarande avdelning eller grupp av avdelningar

sammanfaller med aktra eller frliga ndpunkten:
J Jk:
J > Jk:
p(x1, x 2) = p1 =
1 2
J (b11 J + 3b12 )
6
1
1
1
p( x1, x 2 ) = p2 = b11 J k3 + (b11 J b12 )J k2 + b12 JJ k b21 J n3 J k3
3
2
3
1
+ (b21 J b22 ) J n2 J k2 + b22 J ( J n J k )
2
57
Del B-1
Stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
1.1.2 D den aktra delen av ifrgavarande avdelning eller grupp av

avdelningar sammanfaller med den aktra ndpunkten eller d den frliga
delen av avdelningen eller gruppen av avdelningar sammanfaller med den
frliga ndpunkten:
J Jk:
p(x1, x 2) =
1
( p1 + J )
2
p(x1, x 2 ) =
1
( p2 + J )
2
J > Jk:
1.1.3 D ifrgavarande avdelning eller grupp av avdelningar strcker sig

utefter fartygets hela lngd Ls:
p(x1, x 2) = 1
1.2
Faktorn r(x1,x2,b) ska bestmmas med fljande formel:
G
r (x1.x 2, b ) = 1 (1 C ) 1
p (x1, x 2 )
dr:
C = 12 J b ( 45 J b + 4 )
Jb =
b
15 B
1.2.1 D ifrgavarande avdelning eller grupp av avdelningar strcker sig

utefter fartygets hela lngd Ls:
G = G1 =
1
b11J b2 + b12 J b
2
1.2.2 D ingen del av ifrgavarande avdelning eller grupp av avdelningar

sammanfaller med den aktra eller frliga ndpunkten:
1
1
G = G2 = b11 J 03 + (b11 J b12 )J 02 + b12 JJ 0
3
2
J 0 = min (J , J b )
1.2.3 D den aktra delen av ifrgavarande avdelning eller grupp av
avdelningar sammanfaller med den aktra ndpunkten eller d den frliga
delen av avdelningen eller gruppen av avdelningar sammanfaller med den
frliga ndpunkten:
G=
58
1
(G2 + G1J )
2
Del B-1
Stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Regel 7-2
Berkning av faktorn si
1
Faktorn si ska, fr varje fall av antagen fldning av en eller flera
avdelningar, bestmmas i enlighet med fljande bestmmelser.
e r krngningsvinkeln vid jmvikt i vilket fldningsfas som helst (grader)

v r den vinkel i vilket fldningsfas som helst, d den rtande hvarmen
blir negativ eller den vinkel, d en ppning som inte gr att tillsluta
vderttt nr vattenytan.
GZmax r maximal positiv rtande hvarm (m) till vinkeln v.
Vidd r vidden av den positiva rtande hvarmen (grader) mtt frn vinkeln
e till vinkeln v.
Fldningsfas r varje enskilt steg i fldningen, inklusive fasen fre
eventuell utjmning, till dess att jmvikt har uppntts.
1.1 Faktorn si ska, fr varje skadefall i varje lastfall (di) berknas med
formeln:
si = min sintermediate,i eller s final , i smom, i

dr
sintermediate,i r sannolikheten att verleva alla fldningsfaser till

jmviktslget och berknas i enlighet med punkt 2.
sfinal,i r sannolikheten att verleva det slutliga jmviktslget och ska
berknas i enlighet med punkt 3.
smom,i r sannolikheten att verleva krngande moment och berknas i
enlighet med punkt 4.
2
Faktorn sintermediate,i r tillmplig bara p passagerarfartyg (fr
lastfartyg br sintermediate,i sttas till 1) och r den minsta av de s-faktorer som
fs i varje fldningsfas inklusive eventuella faser fre utjmning och ska
berknas enligt formeln:
1
sint ermediate ,i
dr
Vidd 4
GZ
= max
7
0 ,05
GZmax inte ska sttas strre 0,05 m och

Vidd inte ska sttas strre n 7.
Sintermediate= 0 om krngningsvinkeln i en fldningsfas r strre n 15.
Om motfyllnadsanordningar krvs fr tiden fr utjmning inte
verstiga 10 minuter.
59
Del B-1
Stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
3
Faktorn sfinal,i berknas enligt formeln:

1
s final ,i
dr
GZ
Vidd 4
= K max
16
0,12
GZmax inte ska sttas strre n 0,12 m, och

Vidd inte ska sttas strre n 16.
K =1
om e min
K =0
om e max
K=
dr
max e
max min
fr vriga e
min r 7 fr passagerarfartyg och 25 fr lastfartyg, och

max r 15 fr passagerarfartyg och 30 fr lastfartyg.
4
Faktorn smom,i r tillmplig endast p passagerarfartyg (fr lastfartyg
ska smom,i sttas till 1) och ska berknas enligt formeln:
smom,i =
dr
(GZ max 0,04) Displacement

M heel
Displacement r deplacementet vid indelningsdjupgendet d fartyget

r intakt.
Mheel r maximalt antaget krngande moment berknat enligt
punkt 4.1.
Smom,i 1
4.1
Krngande moment ska berknas enligt formeln:
M heel = max M passenger eller M wind eller M survivalcraft
4.1.1 Mpassenger r maximalt antaget krngande moment som ett resultat av

passagerares frflyttning och berknas enligt formeln:
M passenger = 0,075 N p (0,45B ) (tm)
dr
Np r maximalt antal passagerare som fr finnas ombord i den lastkondition som motsvarar det strsta fullastdjupgendet ifrga.
B r fartygets bredd Bs.
Alternativt kan det krngande momentet berknas med antagandet att

passagerarna r frdelade med 4 personer per m2 p de tillgngliga dcksytorna mot en sida av fartyget p de dck, dr samlingsstationer finns och
p ett sdant stt att de framkallar det strsta krngande momentet.
60
Del B-1
Stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
4.1.2 Mwind r maximalt antaget vindmoment i skadesituationen:

P AZ
(tm)
M wind =
9,8062
dr P = 120 N/m
A = projicerade lateralarean ovan vattenlinjen
Z=
avstnd frn lateralareans tyngdpunkt till T/2
T=
fartygets djupgende, di
4.1.3 Msurvivalcraft r maximalt antaget krngande moment p grund av

sjsttning av fullastade firningsbara livrddningsfarkoster frn fartygets
ena sida. Berkningen ska gras med fljande antaganden:
1 alla livbtar och beredskapsbtar som r placerade p den fartygssida
dit fartyget har krngt efter en skada, ska antas vara helt utsvngda,
fullt lastade och frdiga att firas ned,
2 vid berkning som gller livbtar avsedda att sjsttas fullt lastade
frn stuvningsplatsen ska det strsta krngande momentet under sjsttningen anvndas,
3 en fullt lastad, firningsbar livflotte, fastgjord vid varje dvert p den
sida dit fartyget har krngt efter en skada, ska antas vara helt utsvngd
och frdig att firas ned,
4 personer som inte befinner sig i de livrddningsanordningar som
svingats ut ska anses orsaka varken ytterligare krngande eller rtande
moment, och
5 livrddningsanordningar p den motsatta sidan mot slagsidan ska
antas vara i stuvat lge.
5
Osymmetrisk fyllning ska med hjlp av effektiva anordningar undvikas s lngt mjligt. Dr det r ndvndigt att korrigera stora krngningsvinklar ska de anordningar som anvnds vara sjlvverkande, om s r
praktiskt mjligt, och i varje fall, d kontrollanordningar fr motfyllning
finns, ska dessa kunna manvreras frn positioner ovanfr skottdcket.
Beflhavaren ska ha tillgng till adekvata anvisningar om anvndning av
anordningar fr motfyllning.
Allmnna rd
Arrangemanget fr utjmning br utfras i enlighet med resolution
42
MSC.245(83) .
5.1 Tankar och utrymmen som ingr i arrangemanget fr utjmning ska
vara frsedda med luftrr eller motsvarande, med en tvrsnittsarea som
skerstller att vattenfldet inte frdrjs till de avdelningar som anvnds fr
utjmning.
42
MSC.245(83), Recommendation on a standard method for evaluating cross-flooding

arrangements.
61
Del B-1
Stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
5.2 si = 0 i de fall dr nedanstende objekt nr vattenytan med hnsyn

tagen till nedsnkning, krngning och omtrimning:
1 underkanten p ppningar som kan leda till progressiv fldning och
sdan fldning inte har beaktats i berkningen av si -faktorn. Sdana
ppningar inkluderar luftrr, ventilationsppningar, ppningar
tillslutna med vdertta drrar eller luckor, och
2 ngon del av skottdcket p passagerarfartyg som r avsedd som en
horisontell evakueringsvg enligt Transportstyrelsens freskrifter och
allmnna rd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och
brandslckning p SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare.
5.3 Faktorn si ska sttas till 0 om, med hnsyn tagen till nedsnkning,
krngning och omtrimning, ngot av fljande intrffar i en fldningsfas
eller i det slutliga jmviktslget efter skada:
1 att ngon lucka fr utrymningsvgar p skottdck, som krvs fr att
uppfylla kraven i Transportstyrelsens freskrifter och allmnna rd
(TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandslckning
p SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare, nr vattenytan.
2 att ngon manveranordning ovan skottdcket fr styrning av
vattentta drrar, utjmningsanordningar, ventiler p rr eller p
ventilationskanaler, avsedda att bibehlla skottens vattentthet, inte
gr att n eller manvrera.
3 att del av rr eller ventilationskanaler som gr igenom vattentta
avgrnsningar inom ngon avdelning som ingr i skadefall som bidrar
till uppntt indelningsindex A, om det inte finns vattentta tillslutningsanordningar i varje avgrnsning.
5.4 Fr avdelningar som antas fldade genom progressiv fldning och
som beaktas i skadestabilitetsberkningarna kan flera vrden av sintermediate,i
berknas med antagande om jmvikt i ytterligare fldningsfaser.
5.5 Med undantag av de ppningar som avses i punkt 5.3.1 behver inte
ppningar beaktas som r tillslutna med vattentta manhls- och flushluckor, sm vattentta luckor, fjrrmanvrerade skjutdrrar, icke ppningsbara fnsterventiler samt vattentta tilltrdesdrrar och luckor som enligt
reglerna ska hllas stngda till sjss.
6
Dr horisontell vattentt indelning finns ovanfr ifrgavarande vattenlinje ska faktorn s fr den undre avdelningen eller gruppen av avdelningar
erhllas genom multiplicering av det vrde som ges av punkt 1.1 med en
reduktionsfaktor vm enligt punkt 6.1, som representerar sannolikheten att
utrymmen ovanfr den horisontella indelningen inte blir fldade.
6.1
Faktorn vm ska berknas med formeln:
) (
v = v H j , n, m , d v H j , n, m 1, d
dr
62
Hj,n.m r den minsta hjden ver baslinjen (meter) inom en utstrckning lngskepps x1(j) x2(j+n-1) av den m:te horisontella indelningen,
vilken antas avgrnsa den vertikala utstrckningen fr ifrgavarande
skadade avdelningar.
Del B-1
Stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Hj,n,m-1 r den minsta hjden ver baslinjen (meter) inom en utstrckning lngskepps x1(j) x2(j+n-1) av den (m-1):te horisontella
indelningen, vilken antas avgrnsa den vertikala utstrckningen fr
ifrgavarande skadade avdelningar.
j betecknar den aktra ndan av ifrgavarande skadade utrymmen.
m representerar varje horisontell indelning rknad frn ifrgavarande
vattenlinje och uppt.
d r aktuellt djupgende definierat enligt regel 2.
x1 och x2 betecknar ndpunkterna av det utrymme eller den grupp av
utrymmen som avses i regel 7-1.
6.1.1 Faktorerna v(Hj,n.m,d) och v(Hj,n,m-1,d) ska berknas med fljande
formler:
v(H , d ) = 0,8
(H d )
7,8
, om (Hm-d) 7,8 m
(H d ) 7 ,8
v(H , d ) = 0 ,8 + 0 ,2
, i alla andra fall
4 ,7
dr
v(Hj,n.m,d) ska sttas till 1 om Hm sammanfaller med den versta

vattentta indelningen av fartyget inom omrdet (x1(j)x2(j,n-1)), och
v(Hj,n,0,d) ska sttas till 0.
vm ska aldrig vara mindre n 0 eller mer n 1.
.2
Vanligen bestms varje bidrag dA av index A i fall av horisontell
indelning med formeln:
dA = [v1 smin1 + (v2 v1 ) smin 2 + .... + (1 vm 1 ) smin m ]
dr
vm = vrdet av v berknat i enlighet med punkt 6.1.

smin= den minsta s-faktorn fr alla skadekombinationer som erhlls
nr den antagna skadan har en utstrckning frn den antagna
skadehjden Hm och nert.
Regel 7-3
Permeabilitet
1
Fr berkning av indelning och skadestabilitet enligt dessa regler ska
permeabilitet fr varje avdelning eller del av avdelning antas enligt
fljande:
63
Del B-1
Stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Utrymme
Permeabilitet
Avsett fr frrd
0,60
Bostadsutrymme
0,95
Maskinutrymme
0,85
Tomt utrymme
0,95
0 eller 0,95, (det av vrdena som leder till strngare
krav)
2
Fr berkning av indelning och skadestabilitet enligt dessa regler ska
permeabilitet fr varje avdelning eller del av avdelning fr last antas enligt
fljande:
Utrymme
Permeabilitet vid
djupgende ds
djupgende dp
djupgende dl
Torrlastutrymme
0,70
0,80
0,95
Containerutrymme
0,70
0,80
0,95
Roroutrymme
0,90
0,90
0,95
Utrymme fr flytande last
0,70
0,80
0,95
3
Andra vrden fr permeabilitet fr anvndas om de faststllts genom
berkningar.
Regel 8
Srskilda skadestabilitetsregler fr passagerarfartyg
1
Passagerarfartyg avsett att medfra 400 personer eller mer ska akter
om kollisionsskottet ha en vattentt indelning s att si=1 fr de tre lastfall p
vilka indelningsindex baseras, och fr skador som omfattar alla avdelningar
inom 0,08LLL mtt frn frliga perpendikeln.
2
Passagerarfartyg avsett att medfra 36 personer eller mer ska klara en
sidoskada med en utstrckning enligt punkt 3. Denna regel uppfylls genom
att visa att si, enligt definition i regel 7-2, inte r mindre n 0,9 fr de tre
lastfall p vilka indelningsindex baseras.
3
Den skadeutstrckning som ska antas nr verensstmmelse med
punkt 2 ska visas r beroende bde av N, definierat enligt regel 6, och av Ls,
definierat enligt regel 2, p s stt att:
1 utstrckningen i vertikalled ska vara frn fartygets mallade baslinje till
en niv upp till 12,5 m ver vattenlinjen fr fullastdjupgende
definierad enligt regel 2, om inte en mindre vertikal skadeutstrckning
skulle resultera i lgre vrde p si; i s fall ska denna mindre
utstrckning anvndas,
2 om fartyget ska medfra 400 personer eller mer ska utstrckningen i
lngskeppsled antas vara 0,03 Ls, men inte mindre n 3 m, var som
helst utmed fartygssidan i kombination med utstrckning i tvrskepps-
64
Del B-1
Stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
led av 0,1 Bs dock inte mindre n 0,75 m rt vinkel mot centerlinjen

vid den djupaste indelningsvattenlinjen,
3 om fartyget ska medfra mindre n 400 personer ska utstrckningen i
lngskeppsled antas vara mellan angrnsande vattentta tvrskeppsskott, under frutsttning att avstndet mellan dessa skott inte r
mindre n den antagna utstrckningen i lngskeppsled. Om avstndet
mellan angrnsande vattentta tvrskeppsskott r mindre n den
antagna utstrckningen i lngskeppsled, ska endast ett av skotten anses
verkningsfullt nr verensstmmelse med punkt 2 ska visas,
4 om fartyget ska medfra 36 personer ska utstrckningen i lngskeppsled antas vara 0,015Ls men inte mindre n 3 m, i kombination med en
utstrckning i tvrskeppsled av 0,05 Bs dock inte mindre n 0,75 m,
och
5 om fartyget ska medfra mer n 36 men mindre n 400 personer fs
den antagna utstrckningen i lngskeppsled och tvrskeppsled genom
linjr interpolation mellan de vrden fr utstrckning som erhlls fr
fartyg som medfr 36 och 400 personer enligt i punkt 3.4 och 3.2.
Regel 8-1
Systemkapacitet efter en fldningsolycka p ett passagerarfartyg
1
Tillmpning
Denna regel ska tillmpas p passagerarfartyg med byggnadsdatum den

1 juli 2010 eller senare som omfattas av regel II-2/21.
2
Tillgnglighet av vsentliga system i hndelse av fldning efter
skada
Passagerarfartyg ska konstrueras s att de system som specificeras i
regel II-2/21.4 fungerar nr ett enskilt vattenttt utrymme i fartyget har
skadats.
Allmnna rd
43
Vid tillmpning av denna regel br MSC.1/Circ.1214 beaktas.
43
MSC.1/Circ.1214, Performance standards for the system and services to remain

operational on passenger ships for safe return to port and orderly evacuation and abandonment after a casualty.
65
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Del B-2
Indelning, vatten- och vdertthet
Regel 9
Dubbelbotten i passagerarfartyg och lastfartyg andra n tankfartyg
1
Fartyg ska vara utrustade med dubbelbotten frn frpikskottet till
akterpikskottet s lngt detta r praktiskt mjligt och frenligt med fartygets
konstruktion och planerade anvndning.
2
Nr dubbelbotten krvs ska innerbotten vara kontinuerlig till fartygssidorna p sdant stt att botten skyddas fram till slagets rundning. Detta
skydd ska anses tillfredsstllande om innerbotten inte r lgre vid ngon del
n en plan parallell med kllinjen och som befinner sig inte mindre n en
vertikalt avstnd h mtt frn kllinjen enligt formeln:
H=
Bs/20
h ska dock aldrig vara mindre n 760 mm, och behver inte vara strre n
2000 mm.
3
Sm brunnar som r inbyggda i dubbelbotten fr lnsning av lastrum
m.m. fr inte vara djupare n ndvndigt. En lnsbrunn som strcker sig till
bottenbordlggningen r dock tillten i aktre ndan av axeltunneln.
Transportstyrelsen kan i enskilt fall godknna andra brunnar (t.ex. fr
smrjolja under huvudmaskiner) under frutsttning att anordningarna ger
samma skerhet som en dubbelbotten i verensstmmelse med denna regel.
Det vertikala avstndet frn botten av en sdan brunn till ett plan som
sammanfaller med kllinjen fr aldrig vara mindre n 500 mm.
4
I vattentta tankar, inkluderande torrtankar av mttlig storlek, krvs
inte dubbelbotten under frutsttning att fartygets skerhet inte frsmras i
hndelse av botten- eller sidoskada.
5
Kravet p dubbelbotten gller ven fr fartyg som anvnds fr
pilgrimsresor eller liknande verksamhet.
6
De delar av passagerar- eller lastfartyg dr dubbelbotten enligt punkt
1, 4 eller 5 saknas, ska dessa delar kunna tla bottenskada som specificerat i
punkt 8.
7
Fr passagerar- eller lastfartyg med okonventionellt arrangemang av
botten ska det visas att fartyget kan tla en bottenskada specificerad enligt
punkt 8.
8
verensstmmelse med punkt 6 eller 7 visas genom att si, berknat i
enlighet med regel 7-2, inte r mindre n 1 i ngot lastfall med en antagen
bottenskada var som helst lngs fartygets botten och med en utstrckning
specificerad i punkt 8.2 nedan fr de berrda delarna av fartyget:
67
Del B-2
TSFS 2009:114
Bilaga 2
1 Fldning av ett sdant utrymme ska inte medfra att ndkraft och
belysning, intern kommunikationsutrustning, larmsignaler eller annan
ndutrustning inte lngre r brukbara i andra delar av fartyget.
2 Skadeutstrckningen ska antas enligt fljande:
Skadeutstrckning
Fr 0,3LLL frn fartygets

Alla andra delar av fartyg
frliga perpendikel
Lngskepps
Det minsta av 1/3LLL2/3 Det minsta av 1/3LLL2/3

eller 14,5 m
eller 14,5 m
Tvrskepps
Det minsta av Bs/6 eller Det minsta

10 m
eller 5 m
av
Bs/6
Vertikalt (mtt frn Det minsta av Bs/20 Det minsta av Bs/20 eller
kllinjen)
2m
eller 2 m
3 Om en skada med mindre utstrckning n den maximala, specificerad

i punkt 8.2, resulterar i en mer kritisk kondition ska denna mindre
utstrckning anvndas.
9
Fr passagerarfartyg med stora underrum kan Transportstyrelsen
krva att dubbelbottenhjden, mtt frn kllinjen, kas till hgst Bs/10, eller
3 m, om det r mindre. Alternativt kan bottenskador berknas fr dessa
omrden i enlighet med punkt 8 men med antagande om kad vertikal
utstrckning.
Regel 10
Konstruktion av vattentta skott
1
Alla vattentta skott, bde tvrskepps och lngskepps, ska dimensioneras s att vattentthet uppns. Vattentta skott som r en del av
indelningen ska tminstone tla trycket av en vattenpelare upp till
skottdck.
2
Styrkan i steg och recesser i vattentta skott ska vara likvrdig med
den i de vattentta skotten vid motsvarande position.
Regel 11
Frsta provning av vattentta skott m.m.
1
Provning av vattentta utrymmen som inte r avsedda fr vtskor eller
lastrum avsedda fr barlastvatten genom vattenfyllning r inte obligatorisk.
Nr en sdan provning inte grs ska spolprov utfras dr det r praktiskt
mjligt. Detta ska utfras i ett skede nr fartyget till strsta delen r
frdigstllt. Om spolprov inte r praktiskt genomfrbart p grund av risk att
skada maskineri, elektrisk utrustning, isolering eller utrustning, fr det
ersttas med en noggrann visuell underskning av svetsfogar, och vid behov
68
Del B-2
TSFS 2009:114
Bilaga 1
kompletteras med ytterligare tgrder ssom kontroll genom penetrantprovning, ultraljud eller motsvarande. En noggrann underskning av vattentta skott ska alltid gras.
2
Frpik, dubbelbottnar (inklusive rrtunnlar) och innerbordlggning
ska kontrolleras med trycket av en vattenpelare som motsvarar kraven i
regel 10.1.
3
Tankar som r avsedda fr vtskor och som ingr i fartygets indelning
ska kontrolleras avseende tthet och strukturell styrka med en vattenpelare
som motsvarar designtrycket. Vattenpelaren ska aldrig vara mindre n till
hjden av luftrrens vre del, eller 2,4 m ver tankens vre begrnsning,
om det r strre.
4
Syftet med de kontroller som anges i punkt 2 och 3 r att skerstlla
att indelningen konstruktionsmssigt r vattentt. De fr inte anses vara
kontroll av ngon avdelnings lmplighet fr frvaring av brnnolja eller
annat srskilt ndaml; fr detta kan en mer omfattande kontroll krvas
beroende p till vilken niv vtskan kan stiga i tanken eller dess anslutningar.
Regel 12
Skott i pik- och maskinutrymmen, axeltunnlar, etc.
1
Fartyg ska vara frsedda med ett kollisionsskott som ska vara vattenttt upp till skottdcket. Skottets avstnd till frliga fribordsperpendikeln
ska inte vara mindre n 0,05LLL eller 10 m, om det r mindre, och avstndet
fr inte verstiga 0,08LLL eller 0,05LLL+3 m, om det r strre.
2
Om ngon del av fartyget under vattenlinjen strcker sig fr om den
frliga fribordsperpendikeln, t.ex. en bulb, ska de i punkt 1 freskrivna
avstnden mtas frn den av fljande punkter som ligger nrmast frliga
perpendikeln:
1 halva lngden av en sdan utbyggnad,
2 0,015LLL frver frn den frliga fribordsperpendikeln, eller
3 3 m fr om frliga fribordsperpendikeln.
3
Skottet fr innehlla steg eller recesser under frutsttning att dessa
ligger inom de avstnd som anges i punkt 1 eller 2.
4
Inga drrar, manhl, ventilationstrummor eller andra ppningar fr
finnas i kollisionsskottet under skottdcket.
5.1 Med undantag av vad som freskrivs i punkt 3.3 fr genom kollisionsskottet under skottdcket dras hgst ett rr avsett fr vtskor i
frpiken, frutsatt att rret r frsett med en avstngningsventil som kan
manvreras ovanfr skottdcket och vars ventilhus r monterat p kollisionsskottet i frpiken. Denna ventil fr monteras p kollisionsskottets aktra
sida, frutsatt att ventilen r ltt tillgnglig under alla driftsfrhllanden och
inte r monterad i ett lastutrymme. Alla ventiler ska vara av stl, brons eller
likvrdigt, icke sprtt material. Ventiler som r tillverkade av vanligt
gjutjrn eller likvrdigt material fr inte anvndas.
69
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Del B-2
5.2 Om frpiken r uppdelad fr att rymma tv olika typer av vtskor kan

Transportstyrelsen i enskilt fall medge att tv rr dras genom kollisionsskottet nedanfr skottdcket. Rren ska vara monterade p det stt som
anges i punkt 5.1, svida det inte finns annat lmpligt alternativ till det
andra rret och att fartygets skerhet med hnsyn till den ytterligare
uppdelningen av frpiken upprtthlls.
6
Om fartyget r frsett med en lngstrckt frmre verbyggnad, ska
kollisionsskottet vara frlngt vderttt till nsta dck ver skottdcket.
Frlngningen behver inte vara placerad rakt ovanfr det underliggande
skottet, under frutsttning att den r placerad inom de avstnd som anges i
punkt 1 och 2 med undantag enligt punkt 7 och att den del av dcket som
utgr steg i skottet r fullstndigt vdertt. Frlngningen ska vara s
anordnad att den inte kan skadas av bogporten, om den senare skulle skadas
eller lossna.
7
Om fartyget r frsett med bogport och en sluttande ramp utgr en del
av kollisionsskottets frlngning ovanfr skottdcket ska rampen vara
vdertt i hela sin lngd. I lastfartyg fr den del av rampen som ligger mer
n 2,3 m ver skottdcket utstrckas framfr den frmre grns som anges i
punkt 1 och 2. En ramp som inte uppfyller ovan angivna krav ska inte
betraktas som en frlngning av kollisionsskottet.
8
Antalet ppningar i kollisionsskottets frlngning ovanfr fribordsdcket ska begrnsas till ett minimum, frenligt med fartygets arrangemang
och normala drift. Alla sdana ppningar ska kunna stngas vderttt.
9
Skott ska finnas som avdelar maskinutrymmet i fr och akter frn
lastoch passagerarutrymmen. Skotten ska vara vattentta upp till skottdcket. I passagerarfartyg ska ven ett akterpikskott finnas, som r vattenttt upp till skottdcket. Akterpikskottet fr dock stegas under skottdcket,
under frutsttning att detta inte frsmrar fartygets skerhet med avseende
indelning.
10 Axelhylsor ska vara inneslutna i vattenttt utrymme (eller utrymmen)
av begrnsad volym. I passagerarfartyg ska packningsboxen vara monterad
i en vattentt axeltunnel eller annat vattenttt utrymme, som r avskilt frn
den avdelning dr propelleraxelhylsan r belgen, och ha en sdan volym
att skottdcket inte kommer under vattenytan om utrymmet till fljd av
lckage genom boxen skulle fyllas med vatten. Fr lastfartyg kan andra
tgrder krvas av Transportstyrelsen i det enskilda fallet fr att minimera
risken att vatten trnger in i fartyget i hndelse av en skada p axelhylsan.
70
Del B-2
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Regel 13
ppningar i vattentta skott under skottdcket i passagerarfartyg
1
Antalet ppningar i vattentta skott ska vara det minsta mjliga som
r frenligt med fartygets konstruktion och avsedda anvndning. Dessa
ppningar ska vara frsedda med tillfredsstllande tillslutningsanordningar.
2.1 Dr rrledningar, drneringar, elektriska ledningar etc. dras genom
vattentta skott ska tgrder vidtas fr att skerstlla skottens vattentthet.
2.2
Ventiler som inte ingr i ett rrsystem fr inte finnas i vattentta skott.
2.3 Bly eller annat vrmeknsligt material fr inte anvndas i system som
passerar genom vattentta skott, om skador i sdana system vid brand skulle
frsmra skottens vattentthet.
3
Drrppningar, manhl eller tilltrdesppningar fr inte finnas i
vattentta tvrskeppsskott som avskiljer ett lastutrymme frn ett angrnsande lastutrymme, med undantag av det som gller enligt punkt 9.1 och
regel 14.
4
Om inte annat sgs i punkt 10 fr, utver drrarna till och axeltunnlar,
hgst en drr installeras i varje vattenttt skott i utrymmen som innehller
huvud- och hjlpframdrivningsmaskineri inklusive ngpannor fr framdrivning. Dr tv eller flera tunnlar frekommer ska en frbindelsegng
finnas mellan dessa. Endast en drr ska finnas mellan maskinutrymme och
tunnlar dr tv axlar r installerade och endast tv drrar dr det finns mer
n tv axlar. Samtliga dessa drrar ska vara skjutdrrar och monterade med
s hg trskel som mjligt. Anordningen fr att manuellt manvrera dessa
drrar ovanfr skottdcket ska vara placerad utanfr de utrymmen som
innehller maskineriet.
5.1 Vattentta drrar, med undantag av vad som anges i punkt 9.1 eller i
regel 14, ska vara maskinellt manvrerade skjutdrrar som uppfyller kraven
i punkt 7 och som kan stngas samtidigt frn huvudkontrollpanelen p
bryggan p hgst 60 sekunder d fartyget inte har slagsida.
5.2 Manveranordningar till vattentt skjutdrr ska, vare sig de r
maskinella eller manuella, kunna stnga drren vid upp till 15 slagsida t
endera sidan. Hnsyn ska ocks tas till de krafter som kan inverka p ngon
sida av drrarna, vilket kan intrffa nr vatten trnger genom ppningen vid
en konstant vattenniv motsvarande en vattenpelare p minst 1 m ver
trskeln i drrens mittlinje.
5.3 Kontrollanordningar till vattentta drrar, inklusive hydraulrrledningar och elektriska kablar, ska finnas s nra som mjligt det skott i
vilket drrarna r monterade fr att minska sannolikheten att de pverkas av
en eventuell skada p fartyget. Vattentta drrar och dessas manveranordningar ska placeras s att vid en skada p fartyget som omfattar en
femtedel av fartygets bredd (Bs) ska funktionen av vattentta drrar utanfr
skadeomrdet inte pverkas (avstndet ska mtas i rt vinkel mot
centerlinjen i niv med den djupaste indelningsvattenlinjen).
6
Alla maskinellt manvrerade vattentta skjutdrrar ska vara utrustade
med indikatorer, som p alla platser dr fjrrmanvrering r mjlig visar,
71
Del B-2
TSFS 2009:114
Bilaga 1
om drrarna r ppna eller stngda. Platser fr fjrrmanvrering fr finnas

endast p bryggan enligt punkt 7.1.5 samt p den plats dr manuell
manvrering ovanfr skottdcket krvs enligt punkt 7.1.4.
7.1
Fljande gller fr varje maskinellt manvrerad vattentt skjutdrr:
1 Drren ska manvreras vertikalt eller horisontellt.

2 Drren ska, om inte annat fljer av punkt 10, normalt ha en begrnsad
bredd av 1,2 m. Transportstyrelsen kan i enskilt fall medge bredare
drrar om det anses ndvndigt fr effektiv drift av fartyget och under
frutsttning att andra skerhetstgrder vidtas, inklusive fljande:
1
drrens och tillslutningsanordningens hllfasthet fr att frhindra vatteninstrmning ska srskilt beaktas, och
drren ska vara placerad innanfr skadezonen Bs/5.
3 Drren ska vara frsedd med ndvndig utrustning fr ppning och

stngning med hjlp av elektrisk eller hydraulisk kraft. Transportstyrelsen kan i enskilt fall godknna annan form av kraftklla.
4 Varje drr ska vara frsedd med en manuellt manvrerad mekanism.
Det ska vara mjligt att vid sjlva drren frn bda sidor ppna och
stnga drren manuellt. Dessutom ska det vara mjligt att stnga den
frn en ltt tillgnglig plats ovanfr skottdcket med hjlp av en
anordning konstruerad fr fullstndig vevrrelse eller p likvrdigt
stt. Anvisningar om rotationsriktning, eller motsvarande rrelse, ska
klart anges vid alla kontrollstationer. Den tid som behvs fr att helt
stnga drren vid manuell drift fr inte verstiga 90 sekunder d
fartyget inte har slagsida.
5 Drren ska vara frsedd med anordningar fr maskinell ppning och
stngning frn bda sidor av drren och ven fr maskinell stngning
frn den centrala kontrollpanelen p bryggan.
6 Drren ska vara frsedd med ett akustiskt larm som skiljer sig frn
andra larmsignaler i omrdet och som ljuder varje gng drren stngs
via maskinell fjrrmanvrering under minst 5 och hgst 10 sekunder
innan drren brjar rra sig och fortstta att ljuda nda tills drren r
helt stngd. Vid manuell fjrrmanvrering behver det akustiska
larmet ljuda endast nr drren r i rrelse. I passageraravdelningar och
i avdelningar med hg ljudniv ska det akustiska larmet kompletteras
med en intermittent optisk signal vid drren.
7 Drren ska ha en i huvudsak konstant stngningshastighet vid
maskinell manvrering. Tiden frn det att drren brjar stngas tills
den r helt stngd ska alltid vara minst 20 och hgst 40 sekunder d
fartyget inte har slagsida.
7.2 Den strm som krvs fr att maskinellt manvrera vattentta skjutdrrar ska frsrjas frn nd-eltavlan, antingen direkt eller frn en srskild
strmfrdelningspanel, belgen ovanfr skottdcket. Strmkretsarna till tillhrande kontrollenheter, indikatorer och larm ska frsrjas frn ndeltavlan, antingen direkt eller via en speciell frdelningspanel belgen ovanfr skottdcket. De ska automatiskt, i hndelse av strmavbrott i den huvudeller ndkraftklla som krvs enligt Sjfartsverkets freskrifter och
72
Del B-2
TSFS 2009:114
Bilaga 1
allmnna rd (SJFS 2008:81) om maskininstallation, elektrisk installation

och periodvis obemannat maskinrum, kunna frsrjas frn en
buffertbatteriinstallation.
7.3 Maskinellt manvrerade vattentta skjutdrrar ska vara utrustade med
ngot av fljande:
1 Ett centralt hydrauliskt system med tv oberoende kraftkllor som var
och en bestr av en motor och pump som kan stnga alla drrar
samtidigt. Dessutom ska det fr hela anlggningen finnas hydrauliska
ackumulatorer med tillrcklig kapacitet fr att manvrera alla drrarna
minst tre gnger, dvs. stngningppningstngning, vid 15 slagsida
t motsatt sida. Denna manvreringscykel ska kunna genomfras nr
ackumulatorn har pumpinkopplingstryck. Den vtska som anvnds ska
vljas med hnsyn till den temperatur som anlggningen kan komma
att utsttas fr under drift. Det maskinella manversystemet ska vara
konstruerat s att risken att ett enskilt fel i det hydrauliska systemet
pverkar manvreringen av mer n en drr minimeras. Det
hydrauliska systemet ska ha ett lgnivlarm fr hydrauloljetanken till
det maskinella manversystemet och ett gastryckslarm eller andra
effektiva system fr vervakning av frlust av lagrad energi i
hydrauliska ackumulatorer. Dessa larm ska vara akustiska och optiska
med indikering p huvudkontrollpanelen p bryggan.
2 Ett oberoende hydrauliskt system fr varje drr dr varje kraftklla
bestr av en motor och pump som kan ppna och stnga drren.
Dessutom ska det finnas en hydraulisk ackumulator med tillrcklig
kapacitet fr att manvrera drren minst tre gnger, dvs. stngning
ppningstngning, vid 15 slagsida t motsatt sida. Denna manvreringscykel ska kunna genomfras nr ackumulatorn har pumpinkopplingstryck. Den vtska som anvnds ska vljas med hnsyn till
den temperatur som anlggningen kan komma att utsttas fr under
drift. Ett grupplarm fr lgt gastryck eller andra effektiva system fr
kontroll av frlust av lagrad energi i hydrauliska ackumulatorer ska
finnas installerade i huvudkontrollpanelen p bryggan. Indikatorer
som visar frlust av lagrad energi ska ocks finnas installerade p
varje lokalt placerad kontrollpanel.
3 Ett oberoende elektriskt system och en motor till varje drr, dr varje
kraftklla bestr av en motor med vars hjlp drren kan ppnas och
stngas. Kraftkllan ska automatiskt f strm frn den buffertbatteriinstallation som krvs i 20 kap. 14 Sjfartsverkets freskrifter och
allmnna rd (SJFS 2008:81) om maskininstallation, elektrisk
installation och periodvis obemannat maskinrum i hndelse av bortfall
av huvudeller ndkraftkllan. Den ska ha tillrcklig kapacitet fr att
kunna manvrera drren minst tre gnger, dvs. stngningppning
stngning, vid 15 slagsida t motsatt sida.
Fr de system som anges under punkt 7.3.1, 7.3.2 och 7.3.3 ska fljande
glla: Kraftkllor till maskindrivna vattentta skjutdrrar ska vara fristende
frn varje annan kraftklla. Ett enskilt avbrott i en elektrisk eller hydraulisk
73
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Del B-2
kraftklla i andra delar n det hydrauliska manverdonet, fr inte hindra

manuell manvrering av ngon drr.
7.4 Manverhandtag ska finnas p varje sida om skottet p ett avstnd
frn golvet av minst 1,6 m. En person som passerar igenom drrppningen
ska kunna hlla drren ppen med de tv handtagen utan att av misstag
starta stngningsmekanismen. Handtagen ska manvreras i drrens rrelseriktning, och det ska finnas tydlig information om detta.
7.5 Elektrisk utrustning och komponenter till vattentta drrar ska i
mjligaste mn installeras ovanfr skottdcket och utanfr riskfyllda omrden och utrymmen.
7.6 Inkapslingar av de elektriska komponenter som ndvndigtvis mste
installeras under skottdcket ska skydda mot vattenintrngning enligt
fljande kapslingsklasser i IEC publikation 60529:2003,
elmotorer, tillhrande kretsar och kontrollkomponenter, skyddade till
IPX7-klass;
drrlgesindikatorer och tillhrande kretskomponenter, skyddade till
IPX8-klass, och
varningssignaler fr drr i rrelse, skyddade till IPX6-klass.
Andra anordningar fr kapsling av elektriska komponenter kan installeras
under frutsttning att ett motsvarande skydd uppns.
Tryckprov med vatten av de skyddskpor som r skyddade till IPX8 ska
baseras p det tryck, som kan uppst vid fldning av utrymmet dr
komponenten r placerad, under en period av 36 timmar.
7.7 Strmkretsar till elstrm, kontrollenheter, indikatorer och larm ska
skyddas mot funktionsavbrott p s stt att ett avbrott i en strmkrets till en
drr inte orsakar avbrott i strmkretsen till ngon annan drr. Kortslutningar
eller andra avbrott i strmkretsarna till larm eller indikatorer fr en drr ska
inte medfra att drren inte gr att manvrera maskinellt. Utfrandet ska
vara sdant att vattenintrngning i den elektriska utrustningen under
skottdck inte orsakar att drren ppnas.
7.8 Ett enstaka elektriskt avbrott i elsystemen eller manversystemen till
en maskinellt manvrerad, vattentt skjutdrr ska inte medfra att en stngd
drr ppnas. Elfrsrjningen ska hela tiden vervakas vid en punkt i elntet
som ligger s nra som mjligt var och en av de motorer som krvs enligt
punkt 7.3. Strmavbrott i ngon av dessa kraftkllor ska aktivera ett
akustiskt och optiskt larm p huvudkontrollpanelen p bryggan.
8.1 Huvudkontrollpanelen p bryggan ska utrustas med en huvudomkopplare med tv lgen, ett fr lokal manvrering d varje drr kan
ppnas och stngas lokalt utan automatisk stngning, och ett lge fr central
stngning som automatiskt ska stnga alla drrar som r ppna. Vid omkopplingslge fr central stngning ska drrar kunna ppnas p plats och
automatiskt stngas nr drrens manverhandtag slpps. Omkopplaren ska
normalt st i lokalt manvreringslge. Central stngning ska anvndas
endast vid ndlge eller vid provning av utrustning. Huvudomkopplarens
tillfrlitlighet ska srskilt beaktas.
74
Del B-2
TSFS 2009:114
Bilaga 1
8.2 Huvudkontrollpanelen p bryggan ska vara utrustad med en plan som

visar varje drrs placering och ha optiska indikatorer som visar om en drr
r ppen eller stngd. Rtt ljus ska innebra att en drr r helt ppen och
grnt ljus att den r helt stngd. Nr drren stngs genom fjrrmanvrering
ska rtt blinkande ljus visa att drren r i mellanlge. Indikatorstrmkretsen
ska vara oberoende av strmkretsen fr manvrering av varje drr.
8.3 Det ska inte vara mjligt att genom fjrrmanvrering ppna ngon
drr frn huvudkontrollpanelen.
9.1 Transportstyrelsen kan i enskilt fall medge att vattentta drrar
monteras i vattentta skott som avskiljer last mellan dcksutrymmen. Dessa
drrar kan vara gngjrns-, rulleller skjutdrrar men fr inte vara fjrrmanvrerade. De ska vara placerade s hgt och s lngt frn bordlggningen som mjligt, och de yttre vertikala kanterna fr inte i ngot fall inte
finnas p ett avstnd frn bordlggningen som r mindre n en femtedel av
fartygets bredd (Bs); avstndet ska mtas vinkelrtt mot centerlinjen i hjd
med den djupaste indelningsvattenlinjen.
9.2 Om ngon eller ngra av drrarna r tillgngliga under gng, ska de
utrustas med en anordning som frhindrar obehrigt ppnande.
10 Lstagbara pltar i skott fr inte anvndas frutom i maskinutrymmen. Transportstyrelsen kan i enskilt fall medge hgst en maskindriven,
vattentt skjutdrr i varje huvudtvrskeppsskott som r strre n vad som
anges i 7.1.2 och som ska erstta dessa lstagbara pltar, frutsatt att dessa
drrar r avsedda att hllas stngda till sjss utom vid omedelbart behov p
beflhavarens order. Dessa drrar behver inte uppfylla kraven i punkt 7.1.4
avseende fullstndig stngning med hjlp av en manuell anordning inom
90 sekunder.
11.1 Dr trunkar eller tunnlar, anordnade som frbindelse mellan besttningsutrymme och pannrum, fr rrdragning eller andra ndaml, r dragna
genom vattentta tvrskeppsskott ska de vara vattentta och utfrda i
enlighet med regel 16-1. Om de anvnds fr passage till sjss ska minst ena
ndan av dessa trummor eller tunnlar vara tkomlig genom trunk som r
vattenttt sluten till en hjd ver skottdck. Den andra ndan av trunken
eller tunneln kan vara tkomlig genom en vattentt drr av den typ som
krvs med hnsyn till placeringen i fartyget. Trummor eller tunnlar fr inte
strcka sig genom nrmaste vattentta skottet akter om kollisionsskottet.
11.2 Placering och utfrande av eventuella trunkar eller tunnlar genom
vattentta skott ska srskilt redovisas fr Transportstyrelsen.
11.3 Dr kanaler fr lastkylning och ventilation r dragna genom mer n
ett vattenttt skott ska dessa kunna stngas maskinellt frn en central
position ovanfr skottdcket.
75
Del B-2
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Regel 13-1
ppningar i vattentta skott och interna dck i lastfartyg
1
Antalet ppningar i vattentta avdelningar ska begrnsas till ett
minimum med hnsyn till fartygets arrangemang och avsedda anvndning.
Dr genomfringar i vattentta dck och skott r ndvndiga fr tilltrde,
rr, ventilation, elkablar etc., ska ndvndiga tgrder vidtas fr att bibehlla vattenttheten. Transportstyrelsen kan i enskilt fall tillta lttnader
d det gller vattenttheten i ppningar ovanfr fribordsdcket under frutsttning att det kan visas att progressiv fldning ltt kan hanteras och att
fartygets skerhet inte frsmras.
2
Drrar som skyddar interna ppningar i den vattentta indelningen
och som anvnds till sjss ska vara vattentta skjutdrrar som kan stngas
frn bryggan och dessutom manvreras lokalt frn vardera sidan av drren.
Indikatorer som visar om drren r stngd eller ppen ska finnas vid manverplatsen och det ska finnas ett akustiskt larm nr drrarna stngs. Kraftfrsrjning, manvrering och indikatorer ska fungera ven vid fel i huvudkraftkllan. Srskild uppmrksamhet ska lggas p att minimera fljderna
av ett fel i manversystem. Varje maskinellt manvrerad vattentt skjutdrr
ska vara frsedd med ett individuellt manuellt manverdon. Det ska vara
mjligt att ppna och stnga drren fr hand frn vardera sidan vid sjlva
drren.
3
Drrar och luckor fr tilltrde genom den vattentta indelningen, och
som normalt r stngda till sjss, ska vara frsedda med indikatorer lokalt
och p bryggan som visar om de r ppna eller stngda. Sdana drrar och
luckor ska vara frsedda med ett anslag om att drren inte fr lmnas
ppen.
4
Vattentta drrar eller ramper av tillfredsstllande konstruktion fr
installeras fr att internt avgrnsa stora lastutrymmen, om det fr Transportstyrelsen kan pvisas att sdana drrar eller ramper r ndvndiga fr
fartygets verksamhet. Dessa drrar eller ramper fr vara gngjrns-, rulleller skjutdrrar eller -ramper men de fr inte vara fjrrmanvrerade. Om
det finns tilltrde till ngon av dessa drrar eller ramper till sjss, ska de
vara frsedda med anordningar som hindrar att de ppnas utan tillstnd.
Allmnna rd
Vid tillmpning av denna regel br resolution MSC/Circ.651
beaktas.
44
5
Andra tillslutningsanordningar som ska hllas permanent stngda till
sjss fr att upprtthlla fartygets vattentta indelning ska vara frsedda
med en skylt som anger att dessa ska hllas stngda. Ttt bultade manluckor
behver inte mrkas p detta stt.
44
76
MSC/Circ.651, Interpretations of Regulations of Part B-1 of SOLAS Chapter II-1.
Del B-2
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Regel 14
Passagerarfartyg som transporterar lastfordon och medfljande personal
1
Denna regel ska tillmpas p passagerarfartyg som r konstruerade
eller avpassade fr att transportera lastfordon och medfljande personal.
2
Om i ett sdant fartyg det totala antalet passagerare, inklusive
personal som medfljer fordon, inte verstiger N = 12 + Ad/25, dr Ad r lika
med total dckarea (m2) av utrymmen fr stuvning av lastfordon och dr
den fria hjden p stuvningsutrymmet och vid ingngen till dessa utrymmen
r minst 4 m, gller bestmmelserna i regel 13.9.1 och 13.9.2 i frga om
vattentta drrar. Drrarna kan anbringas p vilken niv som helst i
vattentta skott som avdelar lastutrymmen. Dessutom krvs indikatorer p
bryggan fr att automatiskt visa nr varje drr r stngd och alla lsanordningar r skrade.
3
Fartyget fr inte certifieras fr ett strre passagerarantal n det som
antas i punkt 2, om vattentta drrar har installerats enligt denna regel.
Regel 15
ppningar i bordlggningen under skottdck p passagerarfartyg och
under fribordsdck p lastfartyg
1
Antalet ppningar i bordlggningen ska begrnsas till ett minimum i
frhllande till fartygets arrangemang och avsedda anvndning.
2
Arrangemang av och tillfrlitlighet hos tillslutningsanordningarna fr
varje ppning i bordlggningen ska vara avsedda fr ndamlet och den
plats dr de r placerade.
3.1 Om inte annat fljer av kraven i bilaga 2 fr ingen fnsterventil
monteras s att dess underkant ligger under en parallellt med skottdcket
bordvarts dragen linje, vars lgsta punkt ligger p ett avstnd av 2,5 % av
fartygets bredd ver den djupaste indelningsvattenlinjen eller 500 mm,
varvid det hgsta vrdet ska tillmpas.
3.2 Alla fnsterventiler, vilkas underkant r belgen under skottdcket i
passagerarfartyg och under fribordsdcket p lastfartyg, ska vara av en
konstruktion som frhindrar att de ppnas utan beflhavarens medgivande.
4
Hngda stormluckor som enkelt och effektivt kan stngas och skras
vattenttt ska finnas monterade innanfr samtliga fnsterventiler. Akter om
en ttondel av fartygslngden (LLL) frn frliga perpendikeln och ovanfr en
parallellt med skottdcket bordvarts dragen linje, vars lgsta punkt ligger p
ett avstnd av 3,7 m plus 2,5 % av fartygets bredd ver den djupaste indelningsvattenlinjen, kan dessa luckor vara lstagbara i passagerarutrymmen
andra n fr mellandckspassagerare utan hytt, svida det inte freskrivs i
bilaga 2 att sdana luckor ska vara permanent monterade p plats. Sdana
lstagbara luckor ska frvaras i direkt anslutning till de fnsterventiler dr
de r avsedda fr.
5.1 Fnsterventiler fr inte finnas i utrymmen avsedda enbart fr last eller
kol.
77
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Del B-2
5.2 Fnsterventiler fr dremot finnas i utrymmen avsedda fr omvxlande last eller passagerare men utfrandet ska vara sdant att ingen kan ppna
dem eller tillhrande stormluckor utan beflhavarens medgivande.
6
Automatiskt ventilerande fnsterventiler i sidobordlggningen fr inte
finnas under skottdck i passagerarfartyg och under fribordsdck i lastfartyg, om inte Transportstyrelsen utfrdat ett srskilt medgivande.
7
Antalet spygatt, sanitra avlopp och andra liknande ppningar i bordlggningen ska begrnsas till minsta mjliga genom att antingen en och
samma ppning anvnds till s mnga sanitra och andra rr som mjligt
eller med hjlp av ngot annat lmpligt arrangemang.
8.1 Alla vattenintag och avlopp i bordlggningen ska utrustas med tillfrlitliga och tkomliga anordningar fr att frhindra att vatten oavsiktligt
trnger in i fartyget.
8.2.1 Om inte annat fljer av kraven i bilaga 2 och med undantag av regeln
i punkt 8.3 ska varje enskilt avlopp genom bordlggningen frn utrymmen
under skottdcket p passagerarfartyg och under fribordsdcket p
lastfartyg vara frsett med antingen en fjderbelastad backventil med
manuell avstngning, som kan manvreras frn en plats ovanfr skottdcket, eller tv automatiska backventiler utan manuell avstngning, under
frutsttning att den inombords placerade ventilen r monterad ver den
djupaste indelningsvattenlinjen och alltid r tkomlig fr kontroll under
gng. Dr en ventil med manuell avstngning r installerad ska manverplatsen ovanfr skottdcket, alltid vara ltt tkomlig och en indikator ska
finnas som visar om ventilen r ppen eller stngd.
8.2.2 Bestmmelserna i bilaga 2 ska tillmpas fr avlopp som leds genom
bordlggningen frn ett utrymme ver skottdck p passagerarfartyg och
ver fribordsdcket p lastfartyg.
8.3 De huvud- och reservsjintag som finns i maskinutrymmen fr sjvatten samt avlopp i anslutning till maskindriften ska vara frsedda med ltt
tkomliga ventiler mellan rr och bordlggning eller mellan rr och boxar
fsta vid bordlggningen. Ventilerna fr vara lokalt manvrerade i bemannade utrymmen och vara frsedda med indikatorer som visar om de r
ppna eller stngda.
8.4 Rrliga delar som gr genom skrovet under djupaste indelningsvattenlinjen ska frses med vattentta ttningar. Den inre ttningen ska vara
placerad i ett vattentt utrymme med en volym som gr att skottdcket inte
nr vattenytan om utrymmet fldas. Transportstyrelsen kan krva att om ett
sdant utrymme fldas, ska elektriska system som r ndvndiga fr
fartygets framdrivning eller ndkraft samt fr belysning, intern kommunikationsutrustning, larmsignaler och annan ndutrustning fortfarande fungera i
andra delar av fartyget.
8.5 Alla skrovgenomfringar och ventiler som krvs enligt denna regel
ska vara tillverkade av stl, brons eller annat icke sprtt material. Ventiler
som r tillverkade av vanligt gjutjrn eller likvrdigt material fr inte
anvndas. Alla rr som avses i denna regel ska vara tillverkade av stl eller
annat likvrdigt material som r godknt av en erknd organisation.
78
Del B-2
TSFS 2009:114
Bilaga 1
9
Landgngs-, lastoch bunkerportar under skottdck p passagerarfartyg och under fribordsdck p lastfartyg ska vara vattentta och deras
lgsta punkt fr aldrig ligga under djupaste indelningsvattenlinjen.
10.1 Den inre ppningen till avfallsschakt eller dylikt ska vara frsedda
med ndamlsenliga luckor.
10.2 Om den inre ppningen ligger under skottdck p passagerarfartyg
och under fribordsdck p lastfartyg ska den vara frsedd med en vattentt
lucka; dessutom ska en automatisk backventil installeras ltt tkomlig i
schaktet ovanfr den djupaste indelningsvattenlinjen.
Regel 15-1
Yttre ppningar i lastfartyg
1
Alla yttre ppningar som leder till avdelningar som antas vara intakta
i skadestabilitetsanalysen och som befinner sig under vattenlinjen i det
slutliga flytlget efter skada, ska vara vattenttt tillslutna.
2
Yttre ppningar som ska vara av vattentta enligt punkt 1 ska, med
undantag av lastluckor, vara frsedda med indikatorer till bryggan.
3
Bordlggningsppningar under dck, som begrnsar den vertikala
skadeutstrckningen, ska vara frsedda med anordningar som hindrar att de
ppnas utan tillstnd om de r tkomliga till sjss.
4
Andra tillslutningsanordningar till yttre ppningar som ska hllas
permanent stngda till sjss fr att upprtthlla fartygets vattentthet ska
vara frsedda med en skylt som anger att dessa ska hllas stngda. Ttt
bultade manluckor behver inte mrkas p detta stt.
Regel 16
Konstruktion och frsta provning av vattentta drrar, fnsterventiler, etc.
1
I alla fartyg:
1 Utformning, material och tillverkning av alla vattentta drrar,
fnsterventiler, landgngs- och lastportar, ventiler, rr, avfallsschakt
som angivits i dessa bestmmelser ska vara utfrda i enlighet med en
erknd organisations regler.
2 Sdana ventiler, drrar och mekanismer ska vara mrkta p lmpligt
stt s att de kan anvndas fr att ge maximal skerhet.
3 Karmarna till vertikalt gende vattentta drrar fr inte vara frsedda
med nedsnkt trskel i vilken det kan samlas skrp som kan frhindra
att drrarna stngs fullstndigt.
2
I passagerarfartyg och lastfartyg ska alla vattentta drrar provas med
ett vattentryck motsvarande den vattenpelare som kan uppst i ett slutligt
jmviktslge eller en fldningsfas efter skada. Om tester inte utfrs p
enskilda drrar p grund av risken fr skador p isolering eller kringutrustning, fr individuella tester ersttas av prototyptester fr varje typ och
79
Del B-2
TSFS 2009:114
Bilaga 1
storlek av drr, med ett testtryck som motsvarar tminstone det tryck som
krvs fr den aktuella positionen. Prototyptest ska utfras innan drren
monteras ombord. Drrens infstning och montering ombord ska motsvara
prototyptestets. Varje drr ska, efter installation ombord, kontrolleras med
avseende p avpassning mellan skott, karm och drr.
Regel 16-1
Konstruktion och frsta provning av vattentta dck, trunkar, etc.
1
Vattentta dck, trunkar, tunnlar, rrtunnlar och ventilatorer ska vara
av likvrdig styrka som de vattentta skotten vid motsvarande position. Det
stt p vilket de grs vattentta och anordningarna fr att stnga ppningar i
dem ska utfras i enlighet med en erknd organisations regler. Vattentta
ventilatorer och trunkar ska minst dras upp till skottdck p passagerarfartyg och upp till fribordsdck p lastfartyg.
2
Dr ventilationstrunkar gr genom skottdcket ska trunkarna kunna
st emot det vattentryck som kan uppst i trunkarna med hnsyn till den
strsta tilltna krngningsvinkel som kan uppkomma i mellanliggande
fldningsfaser i enlighet med bestmmelserna i regel 7-2.
3
Dr hela eller delar av genomfringen sker p rorodcket, ska trunken
kunna motst det tryck frn vattenslag (sloshing) som kan uppst p
grund av att vatten har samlats p rorodcket.
4
Efter slutfrande ska ett spolprov eller fldningstest genomfras fr
vattentta dck, och ett spolprov fr vattentta trunkar, tunnlar och ventilatorer.
Regel 17
Vattentthet i passagerarfartyg ovanfr skottdck
1
Alla rimliga och praktiskt mjliga tgrder ska vidtas fr att begrnsa
vattenintrngning och spridning av vatten ovanfr skottdcket. Sdana
tgrder kan innefatta partiella skott eller vebbspant. Nr vattentta partiella
skott och vebbspant r placerade p skottdcket, ovanfr eller i omedelbar
nrhet av huvudindelningsskott, ska de vara vattenttt frbundna med
bordlggning och skottdck fr att begrnsa vattenflde lngs dcket nr
fartyget har slagsida efter skada. Dr ett vattenttt partiellt skott inte ligger
rakt ovanfr det underliggande skottet, ska det mellanliggande skottdcket
gras fullstndigt vattenttt. Dr ppningar, rrledningar, drneringar,
elektriska ledningar etc. dras genom partiella vattentta skott eller dck
inom de delar som ligger under vattenytan ska tgrder vidtas fr att
skerstlla den vattentta integriteten ovan skottdcket.
80
Del B-2
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Allmnna rd
45
Vid tillmpningen av denna regel br MSC/Circ.541 beaktas.

2
Alla ppningar p det fr sj utsatta vderdcket ska vara frsedda
med karmar av betryggande hjd och hllfasthet samt vara frsedda med
tillslutningsanordningar med vilka de snabbt kan tillslutas vderttt. Lnsportar, rckverk och spygatt ska finnas i tillrcklig omfattning fr att vatten
snabbt ska kunna avlgsnas frn vderdcket under alla vderleksfrhllanden.
3
Luftrr i en verbyggnad ska mynna ut minst 1,0 m ovanfr vattenlinjen vid en krngningsvinkel p 15, eller vid den maximala krngningsvinkeln under fldningsfaser (framtagen genom direkta berkningar), om
den vinkeln r strre. Alternativt fr luftrr frn andra tankar n oljetankar
mynna ut i verbyggnadens sidor. Bestmmelserna i denna punkt hindrar
inte tillmpning av bilaga 2.
4
Fnsterventiler, landgngs-, lastoch bunkerportar samt andra anordningar fr tillslutning av ppningar i bordlggningen ver skottdcket ska
vara ndamlsenligt utformade och konstruerade och ha tillrcklig hllfasthet med hnsyn till de utrymmen dr de r monterade och deras lge i
frhllande till den djupaste indelningsvattenlinjen. Alla roropassagerarfartyg ska vid tillmpning av denna regel uppfylla kraven i resolution
46
A.793(19) .
5
ndamlsenliga stormluckor som ltt och helt kan stngas och skras
vattenttt ska monteras p insidan av alla fnsterventiler i utrymmen under
dcket nrmast ver skottdcket.
45
MSC/Circ.541, Guidance Notes on The Integrity of Flooding Boundaries Above The

Bulkhead Deck of Passenger Ships for Proper Application of Regulations II-1/8 and 20,
Paragraph 1 of The 1974 Safety of Life at Sea Convention, as Amended.
46
Resolution A.793(19), Recommendation on Strength and Security and Locking
Arrangements of Shell Doors on Ro-Ro Passenger Ships.
81
Del B-2
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Regel 17-1
Integritet i skrov och verbyggnad, skadefrebyggande tgrder och
kontroll fr roropassagerarfartyg
1.1 Om inte annat fljer av bestmmelserna i punkt 1.2 och 1.3 ska alla
tilltrdesppningar till utrymmen under skottdcket ha en lgsta punkt p
minst 2,5 m ver skottdcket.
1.2 Dr fordonsramper leder till utrymmen under skottdcket ska
ppningarna kunna stngas vderttt fr att frhindra vattenintrngning till
underliggande utrymmen och vara utrustade med larm och indikering till
bryggan.
1.3 Transportstyrelsen kan i enskilt fall godknna installation av enskilda
tilltrdesppningar till utrymmen under skottdcket under frutsttning att
de r ndvndiga fr fartygets drift, t.ex. frflyttning av maskinutrustning
och frrd, och under frutsttning att de grs vattentta och har larm och
indikering till bryggan.
2
Indikatorer ska finnas p bryggan till alla portar i bordlggning, lastportar samt andra tillslutningsanordningar som, om de lmnas ppna eller
inte skras p rtt stt, kan medfra fldning i ett utrymme av srskild
kategori eller rorolastutrymme. Indikatorsystemet ska utformas felskert
(fail-safe), och ska genom optiska larm visa om porten inte r helt stngd,
eller om ngon av skringsanordningarna inte r i position eller r helt lst.
Systemet ska ocks ge akustiska signaler om en sdan drr eller
tillslutningsanordning ppnas eller om skringsanordningarna oskras.
Kontrollpanelen p bryggan ska vara utrustad med en omkopplare mellan
hamnlge och gnglge, konstruerad s att ett akustiskt larm ges p
bryggan om fartyget lmnar hamn med bogportar, inre bogportar, akterramp
eller ngra andra ppningar i bordlggningen ppna eller ngon stngningsmekanism i fel lge. Elfrsrjningen till indikatorsystemet ska vara
oberoende av det elsystem som anvnds fr manvrering och lsning av
portarna.
3
TV-vervakning och detektorer fr vatteninstrmning ska finnas
installerade fr att ge signal till bryggan och till kontrollstationen i maskinrummet vid vatteninstrmning genom inre och yttre bogportar, akterportar
och alla andra portar i bordlggningen som kan medfra fldning i
utrymmen av srskild kategori eller rorolastutrymmen.
82
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Del B-3
Bestmning av indelningsvattenlinjen fr
passagerarfartyg
Regel 18
Bestmning, mrkning och registrering av indelningsvattenlinjer fr
passagerarfartyg
1
Fr att skerstlla att den indelningsstandard som gller fr fartyget
upprtthlls ska en vattenlinje motsvarande det fr indelningen godknda
djupgendet faststllas och mrkas ut p fartygets sidor. Ett fartyg dr frhllandet mellan antalet passagerare och last r avsett att varieras (alternerande lastfall) kan, p redarens begran, frses med ytterligare en eller
flera indelningsvattenlinjer, vilka bestms och mrks ut p fartygets sidor s
att de motsvarar indelningsdjupgendena fr godknda alternativa lastfall.
Varje alternerande lastfall som godknts ska uppfylla del B-1 i detta kapitel
oberoende av resultat som ftts frn andra alternerande lastfall.
2
De faststllda och utmrkta indelningsvattenlinjerna ska registreras i
skerhetscertifikatet fr passagerarfartyg och anges med beteckningen P1
fr det huvudsakliga passagerarfallet och P2, P3 osv. fr alternativa fall.
Det huvudsakliga passagerarfallet ska antas vara det fall i vilket erforderligt
indelningsindex R r strst.
3
Det fribord som svarar mot var och en av dessa indelningsvattenlinjer
ska mtas p samma plats och frn samma dckslinje som de fribord som
faststllts enligt bilaga 2.
4
Det fribord som svarar mot varje godknd indelningsvattenlinje och
det lastfall/driftsfall fr vilket det r godknt ska tydligt anges i skerhetscertifikatet fr passagerarfartyg.
5
En indelningsvattenlinje fr aldrig mrkas ut ovanfr den djupaste
lastvattenlinjen i saltvatten enligt vad som r faststllt med hnsyn till
fartygets hllfasthet eller bilaga 2.
6
Oberoende av var indelningsvattenlinjerna r markerade fr ett fartyg
aldrig lastas ned s att den fribordslinje som r tillmplig fr rstid och plats
enligt bilaga 2 kommer under vatten.
7
I saltvatten fr ett fartyg aldrig lastas ned s att den markering av
indelningsvattenlinje som r tillmplig fr den aktuella resan och driftsfallet
befinner sig under vatten.
83
TSFS 2009:114
Bilaga 1
84
Del B-4
Dokumentation och hantering av fartygets stabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Del B-4
Regel 19
Skadekontrollinformation
1
Fr ansvarigt befl ska det finnas en permanent anslagen eller ltt
tillgnglig skadekontrollplan p bryggan, som fr varje dck och lastrum
tydligt visar grnserna fr alla vattentta utrymmen, ppningar inklusive
tillslutnings- och manveranordningar till dessa samt arrangemang fr
korrigering av krngning till fljd av fldning. Dessutom ska manualer med
ovannmnda information tillhandahllas fartygets befl.
Allmnna rd
Skadekontrollplaner och manualer br upprttas i enlighet med
47
MSC.1/Circ. 1245 .
2
Fr passagerarfartyg ska det tydlig framg i stabilitetsdokumentationen vilka vattentta drrar som fr hllas ppna under gng.
3
Allmnna skerhetsinstruktioner ska innefatta en lista p utrustning,
konditioner och procedurer som r ndvndiga fr att bibehlla fartygets
vattentta integritet under normala driftsfrhllanden.
4
Srskilda skerhetsinstruktioner ska innefatta en lista ver arrangemang och tgrder (t.ex. tillslutning av ppningar, skring av last, larmsignaler, etc.) som r vsentliga fr fartygets, passagerarnas och besttningens verlevnad.
5
Fr fartyg som omfattas av skadestabilitetskraven i del B-1 ska
skadestabilitetsinformationen ge beflhavaren enkel och lttfrstlig vgledning fr bedmning av fartygets verlevnadsfrmga i samtliga skadefall
som omfattar ett utrymme eller grupp av utrymmen.
Regel 20
Lastning av passagerarfartyg
1
Nr lastningen av fartyget har slutfrts och fre avgng ska beflhavaren faststlla fartygets trim och stabilitet samt frvissa sig om och
dokumentera att fartygets uppfyller stabilitetskriterier i relevanta regelverk.
Fartygets stabilitet ska alltid faststllas genom berkning. En dator med
programvara fr berkning av lastoch stabilitetsfrhllanden eller
likvrdiga system fr anvndas fr detta ndaml.
47
MSC.1/Circ. 1245, Guidelines for Damage Control Plans and Information to the Master.
85
TSFS 2009:114
Bilaga 1
2
Vattenbarlast ska i allmnhet inte fras i tankar avsedda fr brnnolja.
Fr fartyg dr det inte r praktiskt mjligt att undvika vatten i brnnoljetankar kan Transportstyrelsen godknna installation av utrustning fr
separering av olja och vatten eller alternativa arrangemang, ssom
avlmning till mottagningsanordningar i land av oljehaltigt vatten.
3
Bestmmelserna i denna regel begrnsar inte tillmpningen av
gllande bestmmelser i MARPOL.
Regel 21
Periodisk funktionsprovning och besiktning av vattentta drrar etc. i
passagerarfartyg
1
En gng i veckan ska vningar i manvrering av vattentta drrar,
fnsterventiler, ventiler och tillslutningsanordningar fr spygatt och avfallsschakt genomfras. I fartyg dr en resa verskrider en vecka ska en fullstndig vning genomfras innan fartyget lmnar hamn samt drefter minst
en gng i veckan under resan.
2
Alla vattentta drrar i vattentta skott, bde gngjrnshngda och
maskinellt manvrerade, som anvnds under gng ska manvreras varje
dag.
3
Vattentta drrar och all drtill hrande utrustning och indikatorer,
alla ventiler som behver stngas fr att gra en avdelning vattentt, samt
alla ventiler som behver anvndas fr motfyllning efter en skada, ska
regelbundet besiktigas till sjss, minst en gng per vecka.
4
Registrering av alla vningar och inspektioner som krvs enligt denna
regel ska gras i skeppsdagboken med klar angivelse av varje felaktighet
som har upptckts.
Regel 22
Frhindrande och kontroll av vattenintrngning m.m.
1
Alla vattentta drrar ska hllas stngda till sjss, utom i de fall d de
fr ppnas enligt punkt 3 och 4. Vattentta drrar med en bredd av mer n
1,2 m, i maskinutrymmen, godknda enligt punkt 13.10, fr ppnas endast
under de frhllanden som faststllts i den punkten. Varje drr som ppnas i
enlighet med denna punkt ska kunna stngas omedelbart.
2
En vattentt drr med strsta bredd som verstiger 1,2 m ska vara
stngd till sjss. Undantag kan beviljas av Transportstyrelsen fr
begrnsade perioder, d mjlighet att ppna drren r absolut ndvndig fr
fartygets drift.
3
En vattentt drr fr ppnas under gng fr att tillta passagerare eller
besttning att passera eller nr arbete i dess omedelbara nrhet krver att
den ppnas. Drren ska stngas omedelbart efter passage eller s snart som
det arbete r utfrt som krver att den ppnas.
86
Del B-4
TSFS 2009:114
Bilaga 1
4
Transportstyrelsen kan i enskilda fall godknna att vissa vattentta
drrar str ppna till sjss, om det bedms vara vsentligt fr en sker och
effektiv drift av fartygets maskineri eller fr att tillta passagerare normalt
obegrnsat tilltrde i hela passageraravdelningen. Att en vattentt drr tillts
vara ppen i enlighet med denna regel ska tydligt anges i fartygets
stabilitetsdokumentation. Sdan drr ska alltid kunna stngas omedelbart.
5
Lstagbara pltar i skott ska alltid vara monterade innan fartyget
lmnar hamn och fr inte avlgsnas under gng utom i yttersta ndfall p
beflhavarens order. Ndvndiga tgrder ska vidtas d de stts tillbaka fr
att skerstlla att fogarna r vattentta. Maskindrivna vattentta skjutdrrar
som r tilltna i maskinutrymmen i enlighet med regel 13.10 ska stngas
innan fartyget lmnar hamnen och hllas stngda till sjss utom vid akut
behov p beflhavarens order.
6
Vattentta drrar monterade i vattentta skott som avskiljer last
mellan dcksutrymmen i enlighet med regel 13.9.1 ska stngas fre avgng
och hllas stngda till sjss. Tiden d drrarna ppnas och stngs fre
fartygets avgng ska antecknas i skeppsdagboken.
7
Landgngs-, lastoch bunkerportar under skottdck ska vara ordentligt stngda och vattenttt skrade innan fartyget lmnar hamn samt hllas
stngda under gng.
8
Nedan angivna portar, placerade ver skottdck, ska vara stngda och
lsta innan fartyget lmnar hamn och hllas stngda och lsta till dess
fartyget angr nsta kajplats:
1 lastportar i bordlggningen eller i yttersida av slutna verbyggnader,
2 bogvisir monterade i positioner angivna i punkt 8.1,
3 lastportar i kollisionsskottet, och
4 ramper som utgr en alternativ tillslutningsanordning till dem som
anges i punkterna 8.1 t.o.m. 8.3.
9
Om en port inte kan ppnas eller stngas medan fartyget ligger vid kaj
fr en sdan port ppnas eller lmnas ppen medan fartyget nrmar sig eller
lmnar kajen, men endast i den utstrckning som behvs fr att det ska vara
mjligt att omedelbart manvrera den. Den inre bogporten mste under alla
frhllanden hllas stngd.
10 Utan hinder av bestmmelserna i punkt 8.1 och 8.4 kan Transportstyrelsen i enskilt fall medge att enskilda portar fr ppnas under beflhavarens ansvar, om detta krvs fr fartygets drift eller fr att ta ombord
eller stta i land passagerare nr fartyget ligger skert fr ankar och p
villkor att fartygets skerhet inte frsmras.
11 Beflhavaren ska ansvara fr att ett effektivt system infrs fr att
vervaka och rapportera om stngning och ppning av portarna enligt
punkt 8.
87
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Del B-4
12 Beflhavaren ska ansvara fr att en anteckning grs i skeppsdagboken

innan fartyget lmnar hamn om tidpunkten fr den senaste stngningen av
portarna enligt punkt 13 och tidpunkten fr varje ppning av enskilda drrar
enligt punkt 14.
13 Hngda drrar, lstagbara pltar, fnsterventiler, landgngs-, lastoch
bunkerportar samt andra ppningar vilka enligt dessa regler ska vara
stngda under gng, ska stngas innan fartyget lmnar hamn. Tiden fr
stngning och ppnande, om det r tilltet enligt dessa regler, ska antecknas
i skeppsdagboken.
14 Om i ett mellandck underkanten av ngon av de i regel 15.3.2
angivna fnsterventilerna ligger under en parallellt med skottdcket
bordvarts dragen linje och linjens lgsta punkt ligger p ett avstnd av 1,4 m
plus 2,5 % av fartygets bredd ver vattenytan d fartyget lmnar hamn, ska
alla fnsterventiler i detta mellandck stngas vattenttt och skras innan
fartyget lmnar hamnen. Dessa fnsterventiler fr inte ppnas innan fartyget
anlnder till nsta hamn. Vid tillmpningen av denna punkt fr frskvattenavdrag gras nr s r motiverat.
1 Tidpunkten d sdana ventiler ppnas i hamn och d de stngs och
skras innan fartyget lmnar hamn ska antecknas i fartygets skeppsdagbok.
2 Fr fartyg som har fnsterventiler placerade s att punkt 14 ska
tillmpas nr fartyget ligger p sin djupaste indelningsvattenlinje, kan
det strsta djupgendet faststllas s att alla fnsterventilers underkant
ligger ver en parallellt med skottdcket bordvarts dragen linje. Denna
linje ska ha sin lgsta punkt p ett avstnd av 1,4 m plus 2,5 % av
fartygets bredd ver den begrnsade vattenlinjen.
Om fnsterventiler r placerade ver denna linje r det drfr tilltet
fr fartyget att lmna hamn utan att ventilerna r stngda och skrade
eller att ppna dem under gng under beflhavarens ansvar. Detta
strsta djupgende ska godknnas av Transportstyrelsen. I tropiska
zoner ssom de definieras i bilaga 2 fr detta begrnsade djupgende
kas med 0,3 m.
15 Fnsterventiler och tillhrande stormluckor som inte kommer att vara
tkomliga under gng ska vara stngda och skrade innan fartyget lmnar
hamn.
16 Om last tas i utrymmen som avses i regel 15.5.2 ska fnsterventilerna
med tillhrande stormluckor tillslutas vattenttt och lsas innan lastning har
skett. Anteckning om detta ska gras i skeppsdagboken.
17 Nr avfallsschaktet etc. inte anvnds ska bde luckan och backventilen som krvs enligt regel 15.10.2 vara stngda och skrade.
88
Del B-4
TSFS 2009:114
Bilaga 1
Regel 22-1
Fldningsdetekteringssystem fr passagerarfartyg med 36 personer eller
mer ombord med byggnadsdatum den 1 juli 2010 eller senare
Vattentta utrymmen under skottdck ska vara frsedda med ett fldnings48
detekteringssystem utformat enligt de anvisningar som tas fram av IMO .
Regel 23
Srskilda regler fr roropassagerarfartyg
1
Utrymmen av srskild kategori och rorolastutrymmen ska antingen
avpatrulleras kontinuerligt eller vervakas med effektiva arrangemang,
ssom TV-vervakning, s att fordons rrelse i ogynnsamt vder och
otilltet tilltrde av passagerare i dessa kan uppmrksammas under gng.
2
Dokumentation ska finnas ombord som visar arbetsgngen fr att lsa
och skra alla portar i bordlggningen, lastportar och andra tillslutningsanordningar som, om de lmnas ppna eller inte r ordentligt skrade, kan
medfra fldning till ett utrymme av srskild kategori eller rorolastutrymme. Informationen ska ven vara anslagen p lmplig plats ombord.
3
Alla tilltrdesvgar frn rorodcket och fordonsramper som leder till
utrymmen under skottdck ska stngas innan fartyget lmnar kaj vid varje
resa och ska hllas stngda till dess att fartyget r frtjt vid nsta kaj.
4
Beflhavaren ska se till att ett effektivt system infrs fr att vervaka
och rapportera om stngning och ppning av de tilltrdesvgar som avses i
punkt 3.
5
Beflhavaren ska skerstlla att en anteckning grs i skeppsdagboken
enligt regel 22.13 innan fartyget lmnar kaj, om tidpunkten fr den senast
gjorda stngningen av de i punkt 3 angivna tilltrdesvgarna.
6
Utan hinder av kraven i punkt 3 kan Transportstyrelsen i enskilt fall
godknna att ngra tilltrdesvgar ppnas under gng, dock endast under
den tid som behvs fr passage samt nr det oundgngligen krvs fr
fartygets drift.
7
Alla tvrskepps- och lngskeppsskott som installerats fr att begrnsa
havsvatten som samlas p rorodcket ska vara p plats och skrade innan
fartyget lmnar kaj och frbli p det sttet till dess att fartyget r frtjt vid
nsta kaj.
8
godknna att ppningar i sdana skott ppnas under gng men endast under
den tid som behvs fr passage samt nr s oundgngligen krvs fr
fartygets drift.
48
MSC.1/Circ.1291 Guidelines for flooding detection systems on passenger ships.
89
Del B-4
TSFS 2009:114
Bilaga 1
9
I alla roropassagerarfartyg ska beflhavaren eller utsett befl skerstlla att inga passagerare har tilltrde till ett slutet rorodck under gng
utan uttryckligt tillstnd frn beflhavaren eller utsett befl.
Regel 24
Frhindrande och kontroll av vattenintrngning m.m. i lastfartyg
1
Bordlggningsppningar under dck som begrnsar den vertikala
skadeutstrckningen av en skada ska vara permanent stngda till sjss.
2
godknna att enskilda drrar fr ppnas under beflhavarens ansvar, om det
r ndvndigt fr fartygets drift och inte frsmrar fartygets skerhet.
3
Interna vattentta drrar eller ramper installerade fr att avgrnsa
stora lastutrymmen ska stngas innan resan pbrjas och hllas stngda till
sjss. Tiden d sdana drrar ppnas i hamn och stngs fre avgng ska
noteras i skeppsdagboken.
4
Anvndningen av drrar och luckor som r avsedda att skerstlla den
vattentta indelningen ska godknnas av vakthavande befl.
Regel 25
Nivlarm p lastfartyg med ett lastrum, andra n bulkfartyg
1
Lastfartyg med ett lastrum, andra n bulkfartyg, med byggnadsdatum
fre den 1 januari 2007, ska uppfylla denna regel senast den 31 december
2009.
2
Fartyg med en lngd (LLL) mindre n 80 m, eller 100 m om byggnadsdatum r fre den 1 juli 1998, med ett lastrum under fribordsdck, eller flera
lastrum under fribordsdck som inte r tskilda av minst ett skott som r
vattenttt upp till det dcket, ska frses med nivlarm i varje sdan
49
avdelning. Utrustningen ska uppfylla kraven i resolution MSC.188(79) .
3
De nivlarm som krvs enligt punkt 2 ska:

1 avge akustiskt och optiskt larm p bryggan nr vattennivn i lastrummet nr en hjd av minst 0,3 m ver innerbotten, och ett annat
larm nr nivn nr hgst 15 % av lastrummets medeldjup; och
2 placeras i lastrummets aktre nda, eller ovanfr dess lgsta del om
innerbotten inte r parallell med konstruktionsvattenlinjen. Dr vebbspant eller partiella vattentta skott finns ver innerbotten kan
Transportstyrelsen krva att ytterligare nivlarm installeras.
4
De nivlarm som krvs enligt punkt 2 behver inte installeras i fartyg
som uppfyller SOLAS kapitel XII regel 12, eller i fartyg som har vattentta
49
Resolution MSC.188(79), Performance Standards for Water Level Detectors on Bulk

Carriers and Single Hold Cargo Ships Other Than Bulk Carriers.
90
Del B-4
TSFS 2009:114
Bilaga 1
sidoavdelningar p bda sidor av lastrummets lngd, som strcker sig

vertikalt minst frn innerbotten till fribordsdcket.
91
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Bilaga 2

Allmnt
Regel 1
Inledning
Denna bilaga innehller regler om fartygs fribord. Reglerna i del 1 och del 2
omfattar Annex I och II i ICLL.
Reglerna frutstter att stuvningen av last och barlast samt dess egenskaper
r sdana att fartyget uppnr tillrcklig stabilitet och undgr farlig
belastning av fartygsstrukturen.
Regel 2
Zoner och omrden
Ett fartyg p vilket denna konvention r tillmplig ska uppfylla de krav,
som r tillmpliga p fartyget inom de zoner och omrden som anges i del 2
av denna bilaga.
En hamn som r belgen p grnslinjen mellan tv zoner eller omrden ska
anses ligga inom den zon eller det omrde, frn vilket fartyget kommer eller
till vilket det gr.
Regel 3
Nedlastning
Med undantag av andra och tredje stycket fr de lastlinjer p fartygets sidor,
som gller fr rstiden och den zon eller det omrde, inom vilket fartyget
befinner sig, inte ligga under vattenytan vid fartygets avgng, under resan
eller vid ankomsten. Vilken lastlinje som r tillmplig fr respektive zon
och omrde sammanfattas av tabell 1 nedan.
Fribordet fr inte vara mindre n vad som motsvaras av det strsta djupgendet som frekommer i fartygets godknda stabilitetshandlingar.
Fr fartyg med en lngd strre n 100 m r vinterfribordet i Nordatlanten
lika med vinterfribordet.
Nr ett fartyg avgr frn en hamn, belgen vid en flod eller inre farvatten,
medges den kning av nedlastningen som motsvarar vikten av det brnsle
och alla andra frbrukningsmnen, som berknas tg mellan avgngshamnen och havet.
93
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Fribord
Zoner och omrden
Vinterfribord i
Nordatlanten
Under vinterrstiden i:
vinterrstidszon I i Nordatlanten, och
vinterrstidszon II i Nordatlanten mellan meridianerna 15V

och 50V.
Under vriga rstider gller sommarfribord.
Under vinterrstiden i:
vinterrstidsomrdet i Nordatlanten.
vinterrstidszonen i norra Stilla havet, och
sdra vinterrstidszonen.
Fr fartyg med en LLL 100m gller vinterfribord ven under
vinterrstiden i;
en korridor vid USA:s ostkust (se regel 50),
stersjn,
Svarta havet,
Medelhavet, och
Japanska sjn.
Under hela ret i tropiska zonen.
Under den tropiska rstiden i det tropiska rstidsomrdet i:
Nordatlanten,
Arabiska sjn
Bengaliska viken,
sdra Indiska oceanen,
Kinesiska sjn,
norra Stilla havet, och
sdra Stilla havet

I andra omrden n ovanstende gller sommarfribord ret om.
Vinterfribord
Tropikfribord
Sommarfribord
Tabell 1. Sammanstllning av zoner och omrden
Regel 4
Utkade krav
Transportstyrelsen kan fr vissa fartyg eller fr vissa utsatta positioner p
ett fartyg besluta om utkade krav jmfrt med vad som freskrivs i del 1.
Dessa beslut kan vara motiverade av fartygets stabilitet, anvndningsomrde, m.m.
94
Del 1
Kapitel I
Allmnna bestmmelser
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Del 1
KAPITEL I
Allmnna bestmmelser
Regel 1
Fartygets styrka och intaktstabilitet
1
Fartyget ska ha en strukturell styrka som r tillrcklig fr det djupgende som motsvarar det faststllda fribordet.
Nr det gller utlndska fartyg ska, om inte annat anges, Transportstyrelsen
lsas som flaggstatens administration i denna bilaga.
2
Svenska fartyg ska konstrueras, byggas och underhllas i enlighet
med bilaga 3. Utlndska fartyg som r konstruerade, byggda och underhllna i enlighet med en erknd organisations regler eller med flaggstatens
regler, kan anses ha tillrcklig styrka. Styrkekraven ska tillmpas vid alla
hnvisningar till styrka och byggnation i denna bilaga.
3
Svenska fartyg ska uppfylla de intaktstabilitetskrav som anges i bilaga
4, och stabilitetsdokumentationen ska vara utfrd i enlighet med bilaga 9.
Utlndska fartyg ska, med avseende p intaktstabilitet, uppfylla resolution
50
MSC.749(18) med ndringar, eller motsvarande.
Regel 2
Tillmpning av del 1
1
Fr fartyg frsedda med mekaniska framdrivningsmedel och fr
prmfartyg, lktare eller andra fartyg utan eget framdrivningsmedel ska
fribord faststllas enligt bestmmelserna i regel 140.
2
Fr fartyg med dckslast av tr kan, utver de fribord som freskrivs i
punkt 1, faststllas trlastfribord enligt bestmmelserna i regel 4145.
3
Fr fartyg avsedda att fra segel antingen som enda framdrivningsmedel eller som komplement och fr bogserbtar ska fribord faststllas
enligt bestmmelserna i regel 140. Transportstyrelsen kan, om det anses
ndvndigt ur sjskerhetssynpunkt, i enskilda fall krva ett strre fribord
fr dessa fartygstyper.
4
Fr fartyg av tr, av tr p jrnspant eller av andra material som
Transportstyrelsen godknt, eller fr fartyg vars konstruktionsutfrande r
sdant att tillmpning av bestmmelserna i del 1 inte r praktiskt genom50
Resolution MSC.749(18), Code on Intact Stability for All Types of Ships Covered by
IMO Instruments.
95
Del 1
Kapitel I
Allmnna bestmmelser
TSFS 2009:114
Bilaga 2
frbara, faststlls fribord genom beslut av Transportstyrelsen i det enskilda

fallet.
5
Reglerna 1026 ska tillmpas p varje fartyg, fr vilket minsta fribord
faststllts. Fr fartyg, fr vilket strre fribord n minimifribord faststllts,
kan Transportstyrelsen i enskilt fall medge undantag frn kraven i regel 10
26.
6
Har fartyget ett fribord som r strre n minimifribordet kan fribordsdcket ses som verbyggnadsdck vid tillmpning av regel 12, 14-1 t.o.m.
20 och 2325. Detta frutstter att sommarfribordet har sdan hjd att det
resulterande djupgendet inte r strre n det som fs om ett minimifribord
berknas frn ett antaget fribordsdck, belget p ett avstnd som r lika
med normalhjden av en verbyggnad under det verkliga fribordsdcket.
Regel 3
Definitioner
Med fartygets lngd avses i denna bilaga lngden (LLL), enligt definitionen i
2 kap. 1 , om inte annat anges.
Regel 4
Dckslinje
Dckslinjen ska vara en vgrt linje 300 mm lng och 25 mm bred. Den ska
utmrkas midskepps p varje sida av fartyget. Dess verkant ska normalt g
genom den punkt, dr fribordsdckets bordvarts utdragna vre yta skr
bordlggningens yttre sida (se figur 4.1). Dckslinjen kan dock placeras p
annan plats med utgngspunkt frn ngon annan fast punkt p fartyget, p
villkor att fribordet p motsvarande stt korrigeras. Den valda punktens lge
och uppgift om vad som r fribordsdck ska alltid anges i det internationella
fribordscertifikatet.
Figur 4.1. Dckslinje
96
Del 1
Kapitel I
Allmnna bestmmelser
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Regel 5
Fribordsmrke
Fribordsmrket ska best av en ring, 300 mm ytterdiameter och 25 mm
bred, vilken skrs av en horisontell linje, 450 mm lng och 25 mm bred,
vars verkant gr genom ringens mittpunkt. Denna mittpunkt ska vara
placerad midskepps och p ett avstnd under dckslinjens vre kant, som
mtt vertikalt r lika med det faststllda sommarfribordet (se figur 6.1).
Regel 6
Lastlinjer
1
De linjer som utvisar det i enlighet med dessa regler faststllda fribordet ska vara horisontella, 230 mm lnga och 25 mm breda. Dr annat
inte uttryckligen freskrivs ska de strcka sig frut och i rt vinkel mot en
lodrt linje, 25 mm bred, placerad 540 mm fr om ringens mittpunkt (se
figur 6.1).
2
Fljande lastlinjer ska anvndas:
a)
Sommarlastlinjen, markerad av verkanten av den linje som gr
genom ringens mittpunkt, och dessutom av en linje mrkt S.
b)
Vinterlastlinjen, markerad av verkanten av en linje mrkt W.
c)
Vinterlastlinjen fr Nordatlanten, markerad av verkanten av en linje
mrkt WNA.
d)
Tropiklastlinjen, markerad av verkanten av en linje mrkt T.
e)
Sommarlastlinjen i frskvatten, markerad av verkanten av en linje
mrkt F, placerad akter om den lodrta linjen. Skillnaden mellan sommarlastlinjen i frskvatten och sommarlastlinjen r lika med det avdrag som ska
gras frn vriga fribord vid lastning i frskvatten.
f)
Tropiklastlinjen i frskvatten, markerad av verkanten av en linje
mrkt TF, placerad akter om den lodrta linjen.
3
Om fribordet fr trlast har faststllts enligt dessa regler, ska lastlinjerna fr trlast markeras utver linjerna fr de vanliga lastlinjerna. De
frstnmnda linjerna ska vara vgrta, 230 mm lnga och 25 mm breda. Dr
inte annat uttryckligen freskrivs, ska de strcka sig akter ut och i rt vinkel
mot en lodrt linje, 25 mm bred, belgen 540 mm akter om ringens
mittpunkt (se figur 6.2).
4
Fljande lastlinjer ska anvndas fr trlast:
a)
Sommarlastlinjen fr trlast, markerad av verkanten av en linje
mrkt LS.
b)
Vinterlastlinjen fr trlast, markerad av verkanten av en linje
mrkt LW.
c)
Vinterlastlinjen fr trlast i Nordatlanten, markerad av verkanten av
en linje mrkt LWNA.
97
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Del 1
Kapitel I
Allmnna bestmmelser
d)
Tropiklastlinjen fr trlast, markerad av verkanten av en linje
mrkt LT.
e)
Sommarlastlinjen fr trlast i frskvatten, markerad av verkanten av
en linje mrkt LF, placerad fr om den lodrta linjen. Skillnaden mellan
sommarlastlinjen fr trlast i frskvatten och sommarlastlinjen fr trlast
visar det avdrag som fr gras frn vriga lastlinjer fr trlast vid lastning i
frskvatten.
f)
Tropiklastlinjen fr trlast i frskvatten, markerad av verkanten av
en linje mrkt LTF, placerad fr om den lodrta linjen.
5
En rstidslinje som inte r tillmplig p grund av fartygets egenskaper
eller dess anvndnings- eller fartomrde kan uteslutas.
6
Har fr ett fartyg faststllts ett strre fribord n det minsta fribordet
berknat enligt dessa freskrifter och befinner sig lastlinjen i ett lge, som
r lika med eller lgre n den lgsta rstidslinje som motsvarar detta minsta
fribord, behver endast linjen fr frskvattenfribordet markeras.
7
Om vinterlastlinjen fr Nordatlanten sammanfaller med vinterlastlinjen p samma lodrta linje, ska denna lastlinje utmrkas med W.
8
Alternativa eller ytterligare lastlinjer, som kan vara faststllda med
std av andra gllande internationella konventioner, fr markeras i rt
vinkel mot och akter om den lodrta linje, som beskrivs i regel 6.1.
Figur 6.1. Fribordsmrke med tillhrande linjer
98
Del 1
Kapitel I
Allmnna bestmmelser
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Figur 6.2. Fribordsmrke med tillhrande linjer fr trlast
Regel 7
Mrke fr den organisation som faststllt fribordet
P fartyg ska i fribordsringen, antingen ver den vgrta linje som gr
genom ringens mittpunkt eller ver och under denna linje, finnas ett mrke
som visar vilken organisation som faststllt fribordet. Mrket ska best av
hgst fyra initialer som identifierar organisationen. Varje initial ska vara ca.
115 mm hg och ca. 75 mm bred.
Regel 8
Detaljbestmmelser fr mrkningen
Ringen, linjerna och bokstverna ska mlas med vit eller gul frg p mrk
botten eller med svart frg p ljus botten. De ska dessutom vara varaktigt
markerade p fartygets sidor. De ska vara vl synliga; om s erfordras ska
srskilda tgrder vidtagas fr detta.
Regel 9
Kontroll av mrkningen
Det internationella fribordscertifikatet fr inte lmnas ut till fartyget frrn
tjnsteman eller inspektr bestyrkt att mrkena r riktigt och varaktigt
markerade p fartygets sidor.
99
TSFS 2009:114
Bilaga 2
KAPITEL II
Villkor fr faststllande av fribord
Regel 10
Uppgifter som ska lmnas till beflhavaren
Regler som behandlar stabilitet, vgning, krngning, m.m. och tillhrande
dokumentation terfinns fr svenska fartyg i bilaga 4 och 9. Fr utlndska
51
fartyg ska regel 10 i resolution MSC.143(77) tillmpas.
Regel 11
ndskott i verbyggnader
Slutna verbyggnaders ndskott ska ha tillrcklig styrka enligt frutsttningarna i regel 1.
Regel 12
Drrar
1
Varje ppning i ndskott fr tilltrde till sluten verbyggnad ska vara
frsedd med drr av stl eller annat likvrdigt material, varaktigt och
kraftigt fst vid skottet samt inramad, frstyvad och anordnad s att hela
konstruktionen, nr drren r stngd, r lika stark som den ogenombrutna
delen av skottet samt vdertt. Anordningarna fr vdertt stngning av
sdana drrar ska utgras av packningar och spnnanordningar eller likvrdiga anordningar samt vara varaktigt fstade vid skottet eller vid sjlva
drrarna. Drrarna ska vara s anordnade att de kan ppnas och stngas frn
skottets bda sidor.
2
Drrar ska ppnas utt fr kad skerhet mot vattenintrngning.
Transportstyrelsen kan i enskilda fall besluta om undantag frn detta krav.
3
Om inte annat framgr av dessa freskrifter, ska trskelhjden i
ppningar i ndskott fr tilltrde till sluten verbyggnad vara minst 380 mm
ver dcket.
4
Trsklar ska inte vara lstagbara. Avsteg frn denna regel tillts dock
om det krvs fr att mjliggra lastning/lossning av tyngre freml eller
under fljande frutsttningar:
a)
trsklarna ska monteras innan fartyget lmnar hamnen, och
b)
ttningslist ska finnas och trskeln ska vara monterad med ttt
sittande bultar.
51
Adoption of Amendments to The Protocol of 1988 Relating to The International

Convention on Load Lines, 1966.
101
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Regel 13
Luckppningars, drrppningars och ventilatorers lge
Fr tillmpningen av dessa regler definieras fljande tv lgen fr luckppningar, drrppningar och ventilatorer:
Lge 1: P oskyddade delar av fribordsdck och hjda halvdck samt p
oskyddade delar av verbyggnadsdck fr om en punkt belgen en fjrdedel
av fartygets lngd akter om den frliga fribordsperpendikeln.
Lge 2: P oskyddat verbyggnadsdck belget akter om en fjrdedel av
fartygets lngd, rknat frn den frliga fribordsperpendikeln och minst en
normalhjd av verbyggnad ver fribordsdcket, samt p oskyddat
verbyggnadsdck belget fr om en fjrdedel av fartygets lngd, rknat
frn den frliga fribordsperpendikeln och minst tv normalhjder av
verbyggnad ver fribordsdcket.
Regel 14
Lastrums- och andra luckppningar
1
Konstruktionen och sttet att skra vderttheten hos lastluckor och
andra luckor i lge 1 och 2 ska tminstone vara likvrdiga med kraven i
regel 16. Transportstyrelsen kan i enskilda fall, vid tillmpningen av denna
regel, godta att regel 15 tillmpas i stllet fr regel 16.
2
Karmar och tckluckor till oskyddade luckppningar p hgre
liggande dck n verbyggnadsdck ska utfras med vdertta tillslutningar. Transportstyrelsen kan dock i enskilda fall godta andra arrangemang.
Regel 14-1
Luckkarmar
1
Karmar till luckppningar ska vara av kraftig konstruktion och deras
hjd ver dcket ska vara minst:
600 mm i lge 1,
450 mm i lge 2.
2
Uppfyller lastluckor kraven i regel 16.216.5 kan Transportstyrelsen i
enskilda fall godta att karmhjden reduceras eller helt utelmnas, under
frutsttning att sjvrdigheten inte frsmras genom detta.
Regel 15
Luckppningar tillslutna med brbara tckluckor och vderttt skrade med
presenningar och skalkningsanordningar
1
102
Varje bryta fr tckluckor ska vara minst 65 mm bred.
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
2
Tckluckor av tr ska i frdigt skick ha en tjocklek av minst 60 mm
vid en spnnvidd av hgst 1,5 m.
3
Tckluckor av normalstl ska ha en styrka i enlighet med regel 16.2
t.o.m. 16.4. Den maximala berknade spnningen multiplicerad med 1,25
fr inte verstiga strckgrnsen fr materialet. Luckorna ska konstrueras s
att nedbjningen inte verstiger 0,0056 multiplicerat med spannet vid denna
belastning.
Demonterbara tvrbalkar
4
Demonterbara tvrbalkar av normalstl som br tckluckor ska
berknas fr en last av minst 3,5 t/m2 fr tckluckor i lge 1 och minst
2,6 t/m2 i lge 2. Den maximala berknade spnningen multiplicerad med
1,47 fr inte verstiga strckgrnsen fr materialet. Luckorna ska konstrueras s att nedbjningen inte verstiger 0,0044 multiplicerat med
spannet vid denna last.
5
Den antagna lasten p tckluckorna i lge 1 fr reduceras till 2 t/m2
fr fartyg med en lngd av 24 m men ska inte ansttas till mindre n
3,5 t/m2 fr fartyg med en lngd av 100 m. Motsvarande laster i lge 2 r
1,5 t/m2 respektive 2,6 t/m2. Fr fartyg i mellanliggande lngder bestms
laster genom liner interpolering.
Pontonluckor
6
Pontonluckor av normalstl, nyttjade i stllet fr demonterbara
tvrbalkar och tckluckor, ska ha en styrka i enlighet med regel 16.2 t.o.m.
16.4. Den maximala berknade spnningen multiplicerad med 1,47 fr inte
verstiga strckgrnsen fr materialet. Luckorna ska konstrueras s att nedbjningen inte verstiger 0,0044 multiplicerat med spannet vid denna last.
Luckans versida ska, om den r utfrd i normalstl, ha en tjocklek som inte
understiger 1 % av spannet mellan frstyvningarna, dock minst 6 mm.
7
Styrkan och styvheten hos luckor som r gjorda av andra material n
normalstl ska vara likvrdiga med dem i luckor av normalstl.
Std eller gejdrar

8
Std eller gejdrar fr demonterbara tvrbalkar ska vara av kraftig
konstruktion och mjliggra ndamlsenlig montering och skring av tvrbalkarna. Nr rullande tvrbalkar anvnds, ska anordningarna skerstlla att
balkarna ligger kvar p sina rtta platser, nr luckppningen r tillsluten.
103
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Skalkningsbeslag
9
Skalkningsbeslag ska monteras s att de passar till kilarnas avsmalning. De ska vara minst 65 mm breda och deras inbrdes centrumavstnd
fr vara hgst 600 mm. Vid luckans hrn ska skalkningsbeslagen vara hgst
150 mm frn hrnet.
Skalkningsjrn och kilar

10 Skalkningsjrn och kilar ska vara ndamlsenliga och i gott skick.
Kilarna ska vara av segt tr eller annat likvrdigt material. Kilens lutning fr
ej verstiga 1 till 6. Den smala nden ska vara minst 13 mm tjock.
Presenningar
11 Minst tv lager presenningar i god kondition ska finnas till varje
luckppning i lge 1 eller 2. Presenningarna ska vara vattentta och av
synnerligen god styrka. Godknt material r bomullskanvas nr. 4, med en
vikt av 830 g/m2, eller material med motsvarande egenskaper.
Skring av tckluckor
12 Vid alla luckppningar i lge 1 eller 2 ska finnas luckbommar av stl
eller andra likvrdiga anordningar fr effektiv skring av varje lucksektion
fr sig sedan presenningarna skalkats. Tckluckor som r lngre n 1,5 m
ska skras med minst tv sdana skringsanordningar.
Regel 16
Luckppningar tillslutna med vdertta tckluckor av stl eller likvrdigt
material
1
Alla luckppningar i lge 1 och 2 ska utrustas med luckor av stl eller
likvrdigt material. Med undantag av vad som krvs i regel 14.2, ska sdana
luckor vara vdertta och utrustade med ttning och spnnanordningar.
Anordningarna fr att skra och bibehlla vderttheten ska ha tillrcklig
styrka. Arrangemanget ska skerstlla att tthet kan uppns under alla
sjfrhllanden, varfr tthetsprovning ska utfras vid frsta besiktningen
och kan krvas vid frnyade och rliga besiktningar eller oftare.
104
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Berkningslast fr luckor
2
Fr fartyg med en lngd av 100 m eller mer:
a)
Luckor i lge 1, belgna p fartygets frligaste fjrdedel, ska
konstrueras fr en last vid frliga fribordsperpendikeln berknad enligt
fljande:
last = 5,0 + ( LH 100)a (ton/m 2 )

dr
r fartygets lngd (LLL) (m) definierad enligt regel 3,
LH
r L fr fartyg med en lngd frn 100 m t.o.m. 340 m och 340

fr fartyg med en lngd av mer n 340 m,
framgr av tabell 16.1.
Lasten reduceras linert till 3,5 ton/m2 vid aktra nden av fartygets
frligaste fjrdedel (enligt tabell 16.2). Berkningslasten p en enskild lucka
bestms av positionen av dess mittpunkt.
b)
Alla andra luckor i lge 1 ska konstrueras fr 3,5 ton/m2.
c)
Luckor i lge 2 ska konstrueras fr 2,6 ton/m2.
d)
Om en lucka r placerad i lge 1 och minst en normalhjd av verbyggnad hgre n fribordsdcket kan en berkningslast av 3,5 ton/m2
accepteras.
a
Fartyg med B-fribord
0,0074
Fartyg med reducerat fribord i enlighet med 0,0363

reglerna 27.9 eller 27.10
Tabell 16.1
3
Fr fartyg med en lngd av 24 m:
a)
Luckor i lge 1, belgna p fartygets frligaste fjrdedel, ska
konstrueras fr en last av 2,43 ton/m2 vid frliga fribordsperpendikeln och
reduceras linert till 2,0 ton/m2 vid 0,25L akter om frliga fribordsperpendikeln (se tabell 16.2). Belastningen p en enskild lucka bestms av
positionen av dess mittpunkt.
b)
Alla andra luckor i lge 1 ska konstrueras fr 2,0 ton/m2.
c)
Luckor i lge 2 ska konstrueras fr 1,5 ton/m2.
d)
Om en lucka r placerad i lge 1 och minst en normalhjd av
verbyggnad hgre n fribordsdcket kan en berkningslast av 2,0 ton/m2
accepteras.
105
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
4
Fr fartyg med en lngd mellan 24 m och 100 m, och mellan frliga
fribordsperpendikeln och 0,25LLL, fs berkningslaster genom liner interpolering (se tabell 16.2).
Longitudinell position
0,25LLL
FP
Fartygets lngd
Fribordsdck
Ekvationen
16.2(a)
Fartygets lngd
5,0 ton/m
3,5 ton/m2
3,5 ton/m2
Fartygets lngd
verbyggnadsdck
3,5 ton/m2
2,6 ton/m2
LLL = 100 m
2
verbyggnadsdck
Fribordsdck
3,5 ton/m2
3,5 ton/m2
verbyggnadsdck
Fribordsdck
Akter om 0,25LLL
LLL > 100 m
3,5 ton/m2
2,6 ton/m2
LLL = 24 m
2,43 ton/m
2,0 ton/m2
2,0 ton/m2
2,0 ton/m2
1,5 ton/m2
Tabell 16.2
5
Alla luckor ska utformas s att:
a)
den maximala spnningen som fs med ovanstende berkningslast
multiplicerad med 1,25 inte verstiger materialets minsta vre strckgrns i
drag och den kritiska bucklingsstyrkan i tryck,
b)
nedbjningen inte verstiger 0,0056 gnger spannet,
c)
luckans versida har en tjocklek som inte understiger 1 % av spannet
mellan frstyvningarna, dock minst 6 mm, och
d)
en tillrcklig korrosionsmarginal ingr.
Skringsarrangemang
6
Vad gller arrangemang fr att skra och bibehlla vderttheten av
annat slag n packning med spnnanordning tas beslut av Transportstyrelsen i det enskilda fallet.
7
Lastluckor som ligger p karmar ska i sin lsta position ha lsningar
som klarar de horisontella belastningar som kan uppkomma i alla tnkbara
sjtillstnd.
106
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Regel 17
Maskinrumsppningar
1
Maskinrumsppningar i lge 1 eller 2 ska vara lmpligt utformade
och vara ndamlsenligt inneslutna av stlkappar av god styrka. Styrkan av
kappar som inte r skyddade av annan byggnad ska srskilt beaktas. Tilltrdesppningar i maskinkappar ska vara frsedda med drrar, som uppfyller kraven i regel 12.1, och med trsklar som har en hjd ver dcket av
minst 600 mm i lge 1 och minst 380 mm i lge 2. Andra ppningar i
sdana kappar ska vara frsedda med likvrdiga tillslutningsanordningar,
varaktigt fsta p sina rtta platser.
2
Dr en maskinrumskapp inte r skyddad av ngon annan struktur ska
dubbla drrar (dvs. en inre och en yttre drr som uppfyller regel 12.1)
installeras fr fartyg som har ett fribord som r mindre n dem som r
baserade p tabell B i regel 28. Den inre trskeln ska vara minst 230 mm
och den yttre minst 600 mm.
3
Karmar till pannrums-, skorstens- eller maskinrumsventilatorer med
oskyddat lge p fribordsdcket eller verbyggnadsdcket ska ha s stor
hjd ver dcket som r rimligt och mjligt. Generellt gller att ventilatorer
som behvs fr att ge luft till maskinrummet, samt till ndgeneratorrummet
om s anses ndvndigt, ska frses med karmhjder tillrckliga fr att
uppfylla regel 19.3 utan att ppningarna behver frses med vdertta
stngningsanordningar.
Ventilatorer som r ndvndiga fr tillrckligt luftflde till ndgeneratorrummet ska, om detta utrymme anses deplacerande i stabilitetsberkningarna eller skyddar ppningar till lgre liggande utrymmen, ha karmar som
uppfyller regel 19.3 utan att det krvs vdertta tillslutningsanordningar.
4
Om kravet enligt punkt 3 p grund av fartygets storlek och arrangemang inte r praktiskt mjligt att uppfylla, kan en lgre karmhjd
accepteras fr maskin- och ndgeneratorutrymmena om de frses med
vdertta tillslutningsanordningar enligt 19.4. i kombination med ett
lmpligt, alternativt arrangemang fr att skerstlla kontinuerligt, tillrckligt
luftflde fr dessa utrymmen.
5
Pannrumsppningar ska vara frsedda med starka tckluckor av stl
eller likvrdigt material. Luckorna ska vara permanent monterade p sina
rtta platser och kunna skras vderttt.
Regel 18
vriga ppningar p fribordsdck och verbyggnadsdck
1
Manhl och andra sm ppningar utan karm i lge 1 eller 2 eller inne i
icke slutna verbyggnader ska tillslutas med kraftiga tckluckor, som ska
kunna gras vattentta. Tckluckor som inte r fastsatta med ttt sittande
bultar ska vara varaktigt fstade.
107
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
2
Andra ppningar i fribordsdck n luckppningar, maskinrumsppningar, manhl och sm ppningar utan karm ska skyddas av en sluten
verbyggnad eller av ett dckshus eller nedgngskapp av likvrdig styrka
och vdertthet. Varje sdan ppning i ett oskyddat verbyggnadsdck eller
i taket p ett dckshus belget p fribordsdcket fr tilltrde till ett rum
under fribordsdcket eller till ett utrymme inom en sluten verbyggnad ska
skyddas av ett ndamlsenligt dckshus eller nedgngskapp. Drrppningar
i sdana dckshus eller nedgngskappar som skyddar nedgngar till underliggande utrymmen, ska vara frsedda med drrar, som uppfyller kraven i
regel 12.1. Den yttre drren behver inte vara vdertt om nedgngen
skyddas i dckshuset med en kapp av tillrcklig styrka och med drr som
uppfyller regel 12.1.
3
Takppningar i dckshus belgna p hjda halvdck eller verbyggnad lgre n normalhjden, men med en hjd motsvarande en normalhjd av hjda halvdck eller mer, ska ha tillfredsstllande tillslutningsanordningar.
ppningar enligt frsta stycket behver inte skyddas av dckshus eller kapp
under frutsttning att dckshusets hjd r minst normalhjd fr verbyggnader. Takppningar p dckshus placerade p dckshus som r lgre n
normalhjden fr verbyggnader behandlas p motsvarande stt.
4
I lge 1 ska trskelhjden ver dcket i drrppningar i nedgngskappar vara minst 600 mm. I lge 2 ska hjden vara minst 380 mm.
5
Om det finns en alternativ tilltrdesvg frn ett hgre liggande dck i
stllet fr frn fribordsdck i enlighet med regel 3.10 b), fr karmhjden till
drrar i midskeppsverbyggnad eller poop reduceras till 380 mm p fribordsdcket. Detta ska ven tillmpas p dckshus som ligger p fribordsdck.
6
Trskelhjderna ska vara 600 mm fr dckshus belgna p fribordsdck d det inte finns alternativa tilltrdesvgar frn hgre liggande dck.
7
Om tillslutningsanordningarna till ppningarna i verbyggnader och
dckshus inte uppfyller regel 12.1 ska invndiga ppningar ses som
oskyddade, dvs. belgna p ppet dck.
Regel 19
Ventilatorer
1
Ventilatorer till rum under fribordsdck eller dck i slutna verbyggnader ska i lge 1 eller 2 ha karmar av stl eller likvrdigt material,
kraftigt konstruerade och ndamlsenligt anslutna till dcket. Ventilatorer i
lge 1 ska ha en karmhjd av minst 900 mm ver dck, och i lge 2 ska
karmhjden vara minst 760 mm ver dck. Karm vars hjd ver dcket
verstiger 900 mm ska vara srskilt stagad.
2
Ventilatorer som passerar genom icke slutna verbyggnader ska invid
fribordsdcket ha kraftiga karmar av stl eller likvrdigt material.
108
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
3
Ventilatorer i lge 1, vars karmar hjer sig mer n 4,5 m ver dcket
och ventilatorer i lge 2, vars karmar hjer sig mer n 2,3 m ver dcket,
behver inte vara frsedda med stngningsanordningar.
4
Med de undantag som anges i punkt 3 ska ventilatorppningar vara
frsedda med vdertta tillslutningsanordningar av stl eller likvrdigt
material. Tillslutningsanordningarna ska vara varaktigt fstade. I fartyg med
en lngd ver 100 m kan tillslutningsanordningarna i stllet vara stuvade
ltt tkomliga nra de ventilatorer som de r avsedda fr.
5
I utsatta positioner kan Transportstyrelsen krva en kning av karmhjden.
Regel 20
Luftrr
1
Oskyddade delar av luftrr till barlasttankar och andra tankar, som
hjer sig ver fribordsdcket eller verbyggnadsdcket, ska vara av kraftig
konstruktion. Hjden frn dcket till den punkt dr vatten kan trnga ned
under dck ska vara minst 760 mm p fribordsdcket och 450 mm p
verbyggnadsdcket.
2
Transportstyrelsen kan i enskilda fall, dr de angivna hjderna kan
vara hindrande vid handhavande av fartyget, godta en lgre hjd n kraven i
punkt 1.
3
Luftrren ska ha automatiska tillslutningsanordningar.

Allmnna rd
P tankfartyg anses tryck-/vacuumventil fr tankatmosfr (P/Vventil) motsvara automatisk tillslutningsanordning.
Regel 21
Lastportar och andra, liknande ppningar
1
Lastportar och andra, liknande ppningar i fartygssidorna under fribordsdcket ska vara frsedda med drrar s konstruerade, att de garanterar
vattentthet och konstruktiv styrka som motsvarar den omgivande bordlggningen. Portar ska ppnas utt. Transportstyrelsen kan i enskilda fall godta
andra arrangemang. Antalet sdana ppningar fr inte verstiga det minsta
antal som r ndvndigt med hnsyn till fartygets konstruktion och
handhavande.
2
Den nedre punkten av lastportar och andra ppningar enligt punkt 1
ska inte ligga lgre n en linje, parallell med fribordsdcket vid fartygssidan, som har sin lgsta punkt minst 230 mm ver versta lastlinjen.
109
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
3
Transportstyrelsen kan i enskilda fall godta placering av lastportar och
andra liknande ppningar med en nedre punkt lgre n enligt punkt 2.
Utkade tgrder ska d vidtas fr att skerstlla vattenttheten.
4
Vattenttheten fr skerstllas genom en inre drr med likvrdig
styrka och tthet. Det ska finnas lckindikering i utrymmet mellan drrarna.
Det ska ven finnas drnering frn detta utrymme, med ltt tkomlig kgelventil. Den yttre drren ska ppnas utt.
5
Bogportar med tillhrande innerportar, sidoportar och akterportar ska
utfras i enlighet med en erknd organisations normer.
Regel 22
Spygatt, intag och avlopp
1
a) Avlopp genom bordlggningen frn utrymmen under fribordsdcket eller p fribordsdcket belgna verbyggnader och dckshus,
frsedda med drrar som uppfyller kraven i regel 12, med undantag av
anordningar enligt punkt 2 nedan, ska vara frsedda med ndamlsenliga
och tkomliga anordningar fr att frhindra att vatten trnger in i fartyget.
Varje enskilt avlopp ska normalt ha en fjderbelastad backventil med
manuell avstngning som ska kunna manvreras frn en plats ver fribordsdcket. Manveranordning fr manuell avstngning ska vara ltt tkomlig
och frsedd med en indikator som visar om ventilen r ppen eller stngd.
Om avloppets inre nde r placerad minst 0,01LLL ver sommarlastlinjen fr
avloppet alternativt frses med tv fjderbelastade backventiler (utan
manuell avstngning). Om det frutnmnda lodrta avstndet verstiger
0,02LLL kan i stllet en fjderbelastad backventil utan manuell avstngning
anvndas.
b)
Som alternativ till kravet i andra stycket i punkt 1 a) godtas en
fjderbelastad backventil i kombination med en slussventil som kan
manvreras frn en plats ver fribordsdck.
c)
Dr tv fjderbelastade backventiler krvs, ska den inre ventilen
placeras s att den r tillgnglig fr besiktning i alla gngkonditioner. Detta
innebr att den inre ventilen ska placeras ver tropiklastlinjens niv. r
detta inte praktiskt mjligt ska en lokalt manvrerad slussventil installeras
mellan de tv backventilerna. Den inre ventilen behver d inte placeras
ver tropiklastlinjen.
d)
Sanitetsavlopp och spygatt som leds genom bordlggningen inom ett
maskinutrymme fr frses med en lokalt manvrerad manuell avstngningsventil monterad vid bordlggningen tillsammans med en inre backventil.
Ventilen ska manvreras frn en ltt tkomlig position.
e)
Lget av avloppets inre nde ska relateras till sommarlastlinjen vid
trlast nr fribord fr trlast r utfrdat.
110
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
f)
Kravet p backventiler r tillmpligt bara fr de avlopp som hlls
ppna under normalt handhavande av fartyget. Fr avlopp som hlls
stngda till sjss fr en kgelventil som manvreras frn dcket anvndas.
g)
Tabell 22.1 visar acceptabla arrangemang fr spygatt, intag och
avlopp.
Tabell 22.1
2
Drnering, som leds genom bordlggningen frn en sluten verbyggnad som anvnds fr last tillts endast om fribordsdcket inte nr
vattenytan vid 5 krngning t ngon sida. I andra fall ska drneringen ledas
ner i fartyget, i enlighet med reglerna i bilaga 1.
111
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
3
I bemannade maskinrum fr svl huvud- som hjlpledningar fr
vattenintag och avlopp fr maskineriets behov manvreras lokalt. Stngningsanordningarna ska vara ltt tkomliga och frsedda med indikatorer
som visar om ventilerna r ppna eller stngd.
4
Spygatt och avloppsrr som kommer frn vilken niv som helst i
fartyget och passerar ut genom skrovet antingen mer n 450 mm under fribordsdcket eller mindre n 600 mm ovanfr sommarlastlinjen ska vid
bordlggningen vara frsedda med en backventil. Denna ventil kan uteslutas, om rrledningen r utfrd med tjockvggiga rr i enlighet med
punkt 7, frutsatt att den inte krvs enligt punkt 1.
5
Spygatt frn verbyggnader eller dckshus, som inte har drrar som
uppfyller kraven i regel 12, ska ledas verbord.
6
Alla bordlggningsanslutningar och de ventiler som krvs i denna
regel ska vara av stl, brons eller annat godknt, icke sprtt, material.
Ventiler av vanligt gjutjrn eller liknande material godtas inte. Alla rrledningar som avses i denna regel ska vara av stl eller annat likvrdigt
material, som r godknt av en erknd organisation.
7
Rr fr spygatt och avlopp:
a)
Fr spygatt- och avloppsrr dr tjockvggiga rr inte krvs gller
fljande dimensioner:
rr med en ytterdiameter av hgst 155 mm ska godstjockleken vara
minst 4,5 mm, och
rr med en ytterdiameter av 230 mm eller mer ska godstjockleken vara
minst 6,0 mm.
Godstjockleken fr mellanliggande diametrar fs genom liner interpolering.
b)
Fr spygatt- och avloppsrr dr tjockvggiga rr krvs gller fljande:

rr med en ytterdiameter av hgst 80 mm ska godstjockleken vara
minst 7,0 mm,
rr med en ytterdiameter av 180 mm ska godstjockleken vara minst
10,0 mm, och
rr med en ytterdiameter av 220 mm eller mer ska godstjockleken vara
minst 12,5 mm.
Godstjockleken fr mellanliggande diametrar fs genom liner interpolering.
Regel 22-1
Avfallsschakt
1
Avfallsschakt ska vara frsedda med backventil med manuell avstngning som kan manvreras frn en position ver fribordsdck. Alternativt kan avfallsschakt vara frsedda med tv slussventiler som
manvreras frn det dck dr schaktet brjar under frutsttning att:
112
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
a)
den nedre slussventilen manvreras frn en plats ver fribordsdcket,
och ventilerna har en gemensam avstngning, och
b)
schaktets inre nde ligger ovanfr vattenytan vid 8,5 krngning t
babord eller styrbord vid det djupgende som motsvarar sommarfribordet.
Avstndet fr dock inte vara mindre n 1000 mm ver sommarlastlinjen.
Om schaktets inre nde mynnar 0,01LLL eller mer ver sommarlastlinjen,
krvs det inte att ventilen ska kunna kontrolleras frn fribordsdcket, under
frutsttning att den inre slussventilen alltid r tillgnglig under alla
driftskonditioner, eller
c)
att det i stllet fr en inre och yttre slussventil installeras en hngd
vdertt lucka vid schaktets inre nde tillsammans med en klaffventil, och
luckorna arrangeras s att klaffventilen inte kan ppnas innan den vdertta
luckan r stngd.
2
Schaktet med tillhrande luckor ska utfras i material av tillrcklig
styrka fr att motst eventuellt vattentryck.
3
Vid manverplatserna fr slussventiler och/eller luckor ska fljande
text tydligt ansls: Hlls stngd d schaktet inte anvnds.
4
Om den inre nden av schaktet ligger under fribordsdck p ett
passagerarfartyg eller p lastfartyg lgre n jmviktslget efter skada enligt
gllande skadestabilitetsregler, gller fljande:
a)
den inre luckan/ventilen ska vara vattentt,
b)
ventilen ska vara en stngningsbar backventil, monterad p en ltt
tkomlig plats ver djupaste lastlinjen, och
c)
den stngningsbara backventilen ska manvreras frn en plats ver
skottdcket och frses med ppen/stngd-indikering. Vid manverplatsen
ska fljande text tydligt ansls: Ventilen ska hllas stngd d den inte
anvnds.
Regel 22-2
Kttingrr och kttingbox
1
Kttingrr och kttingbox ska vara vattentta upp till vderdck.
2
Om det finns tilltrdesppningar ska dessa vara stngda med kraftiga
luckor, som r fastsatta med ttt sittande bultar.
3
Kttingrret ska ha permanenta tillslutningsanordningar fr minimering av vattenintrngningen.
Regel 23
Fnsterventiler, fnster och skylight
1
Fnsterventiler och fnster med tillhrande glas, stormluckor ska vara
av godknd konstruktion. Endast metallram accepteras.
113
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
2
Fnsterventiler r runda eller ovala ljusppningar med en area som
inte verstiger 0,16 m2. Runda eller ovala ljusppningar med en area som
verstiger 0,16 m2 ska ses som fnster.
3
Fnster r ljusppningar, vanligen rektangulra, med hrnradie som
beror p fnstrets yta och runda eller ovala ljusppningar med en area som
verstiger 0,16 m2.
4
Fnsterventiler till fljande utrymmen ska frses med invndiga,
hngda stormluckor;
a)
utrymmen under fribordsdck,
b)
utrymmen i slutna verbyggnaders frsta niv, och
c)
frsta nivn av dckshus belgna p fribordsdck, som skyddar
ppningar till underliggande utrymmen eller som definieras som deplacerande i stabilitetsberkningarna.
Stormluckor ska kunna tillslutas vattenttt under fribordsdck och vderttt
ver fribordsdck.
5
En fnsterventil fr inte ha sin lgsta punkt belgen under en linje
som dras parallell med fribordsdcket vid fartygssidan, och vars avstnd till
sommarlastlinjen (eller sommarlastlinjen fr trlast) vid dckets lgsta
punkt r 500 mm, eller 2,5 % av bredden BLL, det som r strst.
6
En fnsterventil fr inte vara ppningsbar om fartygets skadestabilitetsanalys visar att denna fnsterventil nr vattenytan vid ngot
mellanliggande steg eller vid jmviktslget efter skada.
7
Fnster ska inte monteras i fljande positioner:
a)
under fribordsdck,
b)
i frsta nivn av ndskott eller sidor av slutna verbyggnader, eller
c)
i frsta nivn av dckshus som definieras som deplacerande i stabilitetsberkningarna.
8
Fnsterventiler och fnster i sidan av andra nivn av verbyggnader
ska frses med invndiga stormluckor som ska kunna stngas vderttt om
verbyggnaden skyddar direkt tilltrde till underliggande utrymmen eller
definieras som deplacerande i stabilitetsberkningarna.
9
Fnsterventiler och fnster i sidoskott som ligger innanfr fartygssida,
belgna p andra nivn och som skyddar direkt tilltrde till underliggande
utrymmen listade i punkt 4 ska frses med:
invndiga, hngda stormluckor, eller
frutsatt att de r tkomliga utvndiga, permanent fstade stormluckor som kan stngas vderttt.
10 Fr dcksbyggnader i andra nivn med direkt tilltrde till underliggande utrymmen eller som definieras som deplacerande i stabilitetsberkningarna, kan inredningsskott och -drrar accepteras som alternativ till
stormluckor fr fnsterventiler och fnster.
11 Dckshus belgna p hjda halvdck eller verbyggnadsdck med
lgre hjd n normalhjden kan anses vara andra nivn d det gller kraven
114
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
fr stormluckor, om det hjda halvdcket eller verbyggnaden r hgre n

normalhjden fr hjt halvdck.
12 Fast eller ppningsbart skylight ska ha en glastjocklek anpassad fr
dess storlek och lge, motsvarande kraven fr fnsterventiler och fnster.
Oberoende av skylightets lge ska glaset skyddas mot mekanisk skada. r
det installerat i lge 1 eller 2 ska det frses med fast monterade invndiga
eller utvndiga stormluckor.
Regel 24
Lnsportar
1
a) Dr brdgngar p oskyddade delar av fribordsdck eller verbyggnadsdck bildar brunnar, ska vl tilltagna anordningar finnas fr att snabbt
befria dcken frn vatten och drnera brunnarna.
b)
Med de undantag som anges i punkt 1 c) och 2, ska den minsta
lnsportsarean (A) p varje sida av fartyget fr varje brunn p
fribordsdcket vara den som erhlls enligt fljande formler, nr sprnget
invid brunnen r normalt eller strre n normalt (se regel 38).
Minsta arean fr varje brunn p verbyggnadsdck ska vara hlften av den
area, som erhlls enligt formlerna.
Om brdgngens lngd (l) i brunnen r 20 m eller mindre r
A = 0,7 + 0,035 l (m2);
om l verstiger 20 m r
A = 0,07 l (m2).
l behver aldrig sttas strre n 0,7 LLL.
Om brdgngens medelhjd r mer n 1,2 m ska den erforderliga arean kas
fr varje 0,1 m skillnad i hjd med 0,004 m2 per m av brunnens lngd. Om
brdgngens medelhjd r lgre n 0,9 m, fr den erforderliga arean minskas
fr varje 0,1 m skillnad i hjd med 0,004 m2 per meter av brunnens lngd.
c)
I fartyg utan sprng ska den enligt regel 24 b) berknade arean kas
med 50 %. Vid sprng som r mindre n normalt berknas procenttalet med
liner interpolering.
d)
P flushdckade fartyg med ett dckshus midskepps, som har en
bredd som r minst 80 % av fartygsbredden och passagen lngs fartygets
sida inte verstiger 1,5 m i bredd, bildas tv brunnar. Varje brunn ska ha
lnsportar med en area som baseras p lngden av varje enskild brunn.
e)
Om en skrmplt r monterad tvrskepps ver hela fartygsbredden i
den frliga nden av midskeppsdckshuset, r det oskyddade dcket
uppdelat i tv brunnar oberoende av dckshusets bredd.
f)
Brunnar p hjda halvdck ska be behandlas som om de r belgna p
fribordsdck.
g)
Rnnstensjrn med en hjd som r hgre n 300 mm, monterade p
tankfartygs vderdck vid lastmanifold och vid lastrr, ska behandlas som
115
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
brdgngar. Lnsportar ska utfras i enlighet med denna regel. Tillslutningsanordningar fr lnsportar som anvnds vid lastning och lossning ska
utfras s de inte kan fastna i stngt lge till sjss.
2
Nr ett fartyg med trunk inte uppfyller kraven i regel 36.1 e) eller nr
kontinuerliga eller i stort sett kontinuerliga lucksidokarmar finns mellan fristende verbyggnader, ska minsta lnsportsarean berknas enligt fljande
tabell:
Bredd av lucka eller trunk i
frhllande till fartygets bredd
Lnsportarnas area i frhllande till

brdgngens hela area
40 % eller mindre
20 %
75 % eller mer
10 %
Lnsportsarean vid mellanliggande bredder erhlls genom liner interpolering.

3
Effektiviteten av lnsportarna som krvs enligt punkt 1 r beroende av
den fria fldesarean i dckets tvrskeppsled.
Dckets fria fldesarea r nettoarean av utrymmet mellan luckkarmar samt
mellan luckkarmar och verbyggnader och dckshus upp till den aktuella
hjden av brdgngen.
Lnsportsarean i brdgngen ska faststllas i frhllande till fria fldesarean
som fljer:
a)
Om den fria fldesarean r strre n lnsportsarean, berknad enligt
punkt 2 med antagandet att luckkarmarna r kontinuerliga, anses minimilnsportsarean berknad enligt punkt 1 vara tillrcklig.
b)
Om den fria fldesarean r lika stor eller mindre n lnsportsarean
berknad enligt 1 ska den minimilnsportsarean berknas enligt punkt 2.
c)
Om den fria fldesarean r mindre n i punkt 2 men strre n arean
berknad enligt punkt 1, ska minimilnsportsarean berknas enligt fljande
formel:
F = F1 + F2 f p
(m 2 )
dr: F1
r minimilnsportsarean berknad enligt punkt 1,
F2
r minimilnsportsarean berknad enligt punkt 2,
fp
r den totala fldesarean av passager och ppningar mellan

luckkarmar och verbyggnader eller dckshus upp till den
aktuella hjden av brdgngarna.
4
I fartyg med verbyggnader p fribordsdcket eller ngot verbyggnadsdck, som r ppna i ena eller bda ndarna mot brunnar i form av
brdgngar p ppna dck, ska lmplig anordning finnas fr lnsning av det
ppna utrymmet inom sdana verbyggnader.
116
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Den minsta lnsportsarean p varje sida av fartyget i en ppen verbyggnad

(As) och fr en ppen brunn (Aw) ska berknas enligt fljande:
a)
Bestm den totala lngden av brunnen (lt) som r summan av lngden
av det ppna dcket, omslutet av brdgngar (lw) och lngden av utrymmet
inom den ppna verbyggnaden (ls).
Fr att bestmma (As):
b)
(i) berkna den lnsportsarea (A) som krvs fr en ppen brunn med
lngden lt i enlighet med punkt 1, med antagandet att brdgngen r av
standardhjd,
(ii) multiplicera med faktorn 1,5 fr att korrigera fr frnvaron av sprng,
om tillmpligt, i enlighet med 1 c),
(iii) multiplicera med faktorn (bo/lt) fr att justera lnsportsarean med
hnsyn till bredden (bo) av ppningen i ndskottet av verbyggnaden,
(iv) justera lnsportsarean fr den del av hela lngden av brunnen som
tcks av den ppna verbyggnaden, multiplicera med faktorn:
l
1 w
lt
dr
lw och lt r definierade i punkt 4a) ovan,
(v) justera lnsportsarean fr avstndet mellan fribordsdcket och det

aktuella dcket. Fr dck som ligger mer n 0,5 hs ver fribordsdck,
multiplicera med faktorn:
h
0,5 s
hw
dr
c)
hw r avstndet mellan fribordsdcket och det aktuella dcket

och hs r en normalhjd av en verbyggnad.
Fr att bestmma (Aw):
(i) Lnsportsarean fr den ppna brunnen (Aw) ska berknas i enlighet

med punkt 4 b)(i) ovan, genom att anvnda lw fr att berkna en
nominell lnsportsarea (A) och sedan justera fr aktuell hjd av
brdgngen (hb) genom att tillmpa den av nedanstende areakorrektioner som r tillmplig:
fr brdgngar med en hjd hgre n 1,2 m:
h 1,2
(m 2 )
Ac = 0,004 l w b
0
,
10
fr brdgngar med en hjd lgre n 0,9 m:

h 0,9
(m 2 )
Ac = 0,004 l w b
0,10
Fr brdgngar med en hjd mellan 0,9 och 1,2 m grs ingen

korrektion, d.v.s. Ac = 0.
117
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
(ii) Den korrigerade lnsportsarean (Aw=A+Ac) ska sedan korrigeras fr

frnvaron av sprng, om det r tillmpligt, och hjden ver
fribordsdck enligt punkt 4 b)(ii) och b)(v) ovan, varvid hs och hw ska
anvndas.
d)
Den resulterande lnsportsarean fr den ppna verbyggnaden (As)
och fr den ppna brunnen (Aw) ska finnas lngs bda sidor av det utrymme
som tcks av den ppna verbyggnaden och p bda sidor av den ppna
brunnen.
e)
Ovanstende berkning r sammanfattad med fljande ekvationer,
med antagandet att lt, summan av lw och ls, r strre n 20 m och s str fr
sprngkorrektion:
Lnsportsarean Aw fr den ppna brunnen:
0,5 hs
Aw = s (0,07 l w + Ac )
hw
Lnsportsarean As fr den ppna verbyggnaden:

2
b l 0,5 hs
As = 0,07l t s o 1 w
l t l t hw
Om lt r 20 m eller mindre, r den grundlggande lnsportsarean
A=0,7+0,035lt i enlighet med punkt 1.
5
Lnsportarnas underkanter ska ligga s nra dcket som mjligt. Tv
tredjedelar av den erforderliga lnsportsarean ska finnas inom den hlft av
brunnen som r nrmast sprngkurvans lgsta punkt. En tredjedel av den
krvda lnsportsarean ska vara jmnt frdelad lngs den terstende
lngden av brunnen. D det inte r ngot sprng eller litet sprng p det
oskyddade fribordsdcket eller oskyddade verbyggnadsdcket ska lnsportsarean vara jmnt frdelad lngs brunnen.
6
Alla ppningar i brdgngarna ska vara skyddade med rcken eller
stnger placerade med ett inbrdes avstnd av omkring 230 mm. Om luckor
placeras fr lnsportarna ska dessa ha stort spelrum fr att frhindra att de
fastnar. Gngjrn ska ha sprintar eller lager av material som inte korroderar.
Luckor ska inte frses med skringsanordningar.
Regel 25
Skydd fr besttningen
1
Dckshus som nyttjas till bostder fr besttningen ska vara konstruerade med tillrcklig styrka i enlighet med regel 1.
2
Rcken eller brdgngar ska finnas runt alla oskyddade dck. Brdgngar och rcken ska ha en hjd ver dcket av minst 1 m. Skulle denna
hjd vara hindrande vid fartygets normala handhavande kan Transportstyrelsen godknna en lgre hjd i det enskilda fallet, om tillrckliga
skyddstgrder vidtagits.
118
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
3
Rcken p fribordsdck och verbyggnadsdck ska ha minst 3 spolar.
ppningen under den lgsta spolen i rcket fr inte verstiga 230 mm.
Mellanrummet mellan de vriga spolarna fr inte verstiga 380 mm. P
fartyg med rundad vergng mellan dck och sida ska rckets stttor
placeras p dckets plana del. P andra positioner ska rcken med minst tv
spolar monteras. Rcken ska uppfylla fljande krav:
a)
Fasta, demonterbara eller fllbara stttor ska monteras med cirka
1,5 meters mellanrum. Demonterbara eller fllbara stttor ska kunna lsas i
upprtt lge.
b)
Minst var tredje sttta ska ha std av en bricka eller stag.
c)
Om den r ndvndig fr fartygets handhavande kan stllina accepteras i stllet fr fasta spolar. Stllinan ska strckas med hjlp av en
vantskruv.
d)
Om det r ndvndigt fr fartygets handhavande kan ktting anvndas
mellan tv fasta stttor och/eller brdgng, i stllet fr fasta spolar.
4
Tillfredsstllande arrangemang utfrda i enlighet med regel 25.1 (i
form av rcken, mantg, gngbroar eller gngar under dck, etc.), ska
anordnas fr att skydda besttningen vid frflyttning mellan bostder,
maskinrum och alla andra utrymmen i fartyget som anvnds i arbetet
ombord.
5
Dckslast p fartyg ska stuvas s att varje ppning intill lasten, som
leder till eller frn besttningens bostder, maskinrummet och alla andra
delar av fartyget som utnyttjas i arbetet ombord, kan stngas och skras mot
intrngande vatten. Skydd ska ordnas fr besttningen genom rcken eller
mantg ovanp dckslasten om ingen lmplig vg finns p eller under
fartygets dck.
Regel 25-1
Skra tilltrdesvgar fr besttningen
1
Skra tilltrdesvgar ska finnas genom minst ett av de alternativ som
r angivna i tabell 25-1.1 p fljande sida
119
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Fartygstyper
Tilltrdesvgens placering
p fartyget
Utfr- Accepterat utfrande beroende p typ av

52
dat
utfrdat fribord
somB- B-60
B & B+
mar- A
100
fribord
1.1
Tilltrde till
a
a
a
midskeppsbygge
b
b
b
3000 e
1.1.1 Mellan poop och
e
c(i)
a
mm
midskeppsverbyggnad, eller
e
b
1.1.2 mellan poop och dckshus
f(i)
c(i)
som innehller bostadsutrymmen
c(ii)
a
a
a
och/eller navigationsutrustning
c(iv)
b
b
b
d(i)
e
e
c(i)
> 3000
c(ii) d(ii)
mm
d(iii)
e
e
f(i)
f(i)
f(ii)
f(ii)
1.2
Tilltrde till ndskeppen
a
a
a
Fartyg andra n
f(iv)
1.2.1 Mellan poop och fr (om det
b
b
b
oljetankfartyg, kemi- inte finns ngon midskeppsc(i) c(i)
c(i)
3000
verbyggnad),
e
c(ii) c(ii)
kalietankfartyg och
mm
1.2.2 mellan
f(i) e
e
gastankfartyg
midskeppsverbyggnad och fr,
f(i)
f(i)
1.2.3 mellan dckshus som innef(ii)
f(ii)
hller bostadsutrymmen och/eller
a
a
a
navigationsutrustning, eller
b
b
b
1.2.4 om fartyget r flushdckat,
c(i) c(i)
c(i)
mellan besttningens bostadsd(i) c(ii) c(ii)
utrymmen och fartygets fr och
e
d(i)
c(iv)
akter.
> 3000 f(i) d(ii) d(i)
mm
e
d(ii)
f(i)
d(iii)
f(ii)
e
f(i)
f(ii)
f(iv)
2.1
Tilltrde till fren
a
2.1.1 Mellan poop och fr,
f+Hs e
2.1.2 mellan dckshus som inne- (A53
f(i)
)
hller bostadsutrymmen och/eller
f(v)
navigationsutrustning, eller
Oljetankfartyg,
2.1.3 om fartyget r flushdckat,
a
kemikalietankfartyg mellan besttningens bostads>(Af+Hs e
utrymmen och fartygets fr.
45
och gastankfartyg
)
f(i)
f(v)
2.2
Tilltrde till aktern
Om fartyget r flushdckat, mellan Enligt kraven i 1.2.4
fr andra typer av fartyg.
besttningens bostadsutrymmen
och fartygets akter.
Tabell 25-1.1
2
De arrangemang som tabell 25-1.1 hnvisar till och som anses
godtagbara r definierade enligt fljande:
52
Utfrande a till f beskrivs i punkt 2 nedan. Lge (i)(v) beskrivs i punkt 3 nedan.
Af: Minsta sommarfribord berknat fr typ A-fartyg, oberoende av vilken typ av fribord
som r utfrdat fr fartyget. Hs: Normalhjden av verbyggnader enligt regel 33.
53
120
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
a)
En upplyst och ventilerad gng under dck med en fri ppning som r
minst 0,8 m bred och 2,0 m hg, s nra fribordsdcket som r praktiskt
mjligt, som ger tilltrde till platserna i frga.
b)
En permanent gngbro, p eller ver verbyggnadsdcket, vid eller s
nra fartygets centerlinje som mjligt, som r kontinuerlig, har en gngbredd av minst 0,6 m, halkfri yta samt rcken lngs hela dess lngd.
Rckena ska vara minst 1,0 m hga med tre spolar och utfrda enligt kraven
i regel 25.3. Fotlist ska finnas.
c)
En permanent gngvg med en bredd av minst 0,6 m p fribordsdcksniv som bestr av tv rader rcken som har ett avstnd mellan
stttorna som inte verstiger 3 m. Antalet spolar och deras placering ska
vara i enlighet regel 25.3. P typ B-fartyg kan luckkarmar med en hjd av
minst 0,6 m anses utgra ena sidan av tilltrdesvgen, under frutsttning
att tv rader med rcken finns mellan luckorna.
d)
Ett mantg med stllina om minst 10 mm diameter, stagat med stttor
med ett inbrdes avstnd av hgst 10 m, eller
ett rcke eller en stllina som lper mellan luckorna, som r monterat
p luckkarmarna och stagat med stttor.
e)
En permanent gngbro som r:

(i)
belgen p eller ver verbyggnadsdckets niv,
(ii)
placerad p eller s nra fartygets centerlinje som mjligt,
(iii) placerad s den inte hindrar tilltrde till arbetsomrden p

dcket,
(iv) kontinuerlig och med en bredd som inte understiger 1,0 m,
(v)
gjord av brandbestndigt och halkskyddat material,
(vi) utrustad med skyddsrcken p bgge sidor i hela dess lngd,

minst 1,0 m hga och med spolar enligt regel 25.3 och som har stttor
med ett inbrdes avstnd av hgst 1,5 m,
(vii) utrustad med fotlist p bgge sidor,
(viii) frsedd med ppningar, med lejdare nr s krvs, till och frn
dcket; ppningar ska finnas vid minst var 40:e meter,
(ix) utrustad med vderskydd lngs tilltrdesvgen med ett intervall
som inte verstiger 45 m om lngden av passagen ver det oskyddade
dcket verstiger 70 m. Varje sdant skydd ska ha plats fr minst en
person och vara s utformad att den ger vderskydd frn fren, babord
och styrbord.
f)
En permanent gngvg p fribordsdcksniv, placerad p eller s nra
fartygets centerlinje som mjligt, utformad enligt samma krav som
permanenta tilltrdesvgar beskrivna i punkt e), med undantag av fotlist. P
fartyg med typ B-fribord som r certifierade att fra vtskor i bulk, och dr
hjden av luckkarmar med tillhrande luckor inte r mindre n 1,0 m, kan
luckkarmarna anses utgra ena sidan av tilltrdesvgen under frutsttning
att tv rader skyddsrcken installeras mellan luckkarmarna.
121
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
3
Dr det anses lmpligt kan tvrskeppsplaceringen av arrangemang i
2 c), d) och f) gras enligt fljande:
(i) vid eller s nra fartygets centerlinje som mjligt, eller
placerade p luckor vid eller s nra fartygets centerlinje som mjligt,
(ii)
placerade p bda sidor av fartyget,
(iii) placerat p fartygets ena sida men med mjlighet till placering
p valfri sida,
(iv) placerat endast p fartygets ena sida,
(v) placerat p bgge sidor om luckorna, s nra fartygets centerlinje som r praktiskt mjligt.
4
a)
Nr stllina anvnds ska det finnas vantskruvar fr att skerstlla att den strcks.
b)
Om det r ndvndigt fr fartygets handhavande, kan stllina
accepteras i stllet fr fasta spolar.
c)
Om det r ndvndigt fr fartygets handhavande, kan ktting mellan
tv stttor accepteras i stllet fr fasta spolar.
d)
Nr det finns stttor ska var tredje sttta ha std av brickor eller stag.
e)
Demonterbara eller fllbara stttor ska kunna lsas i upprtt lge.
f)
ver hinder, t.ex. rr eller annan fast utrustning, ska det finnas
passage.
g)
Generellt gller att tilltrdesvgens bredd inte ska verstiga 1,5 m.
5
Fr tankfartyg med en lngd som understiger 100 m kan bredden av
tilltrdesvgen, gjord i enlighet med punkt 2 e) och f), reduceras till 0,6 m.
Regel 26
Srskilda villkor fr fartyg av typ A
Maskinkappar
1
P fartyg av typ A, enligt definitionen i regel 27, ska maskinrumskapparna vara skyddade av ett av fljande arrangemang:
a)
en sluten poop eller midskeppsverbyggnad av minst normalhjd,
eller
b)
av ett dckshus av motsvarande hjd och likvrdig styrka.
2
Maskinkappar fr vara oskyddade, om de inte har ngra ppningar
som ger direkt tilltrde frn fribordsdcket till maskinrummet. Drr, som
uppfyller kraven enligt regel 12, tillts i maskinkappen under frutsttning
att den leder till ett utrymme eller gng, som r lika kraftigt byggd som
kappen och skild frn nedgngen till maskinrummet genom ytterligare en
vdertt drr av stl eller likvrdigt material.
122
Del 1
Kapitel II
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Gngbro och frbindelse

3
Permanent gngbro i lngskeppsled, byggd i enlighet med
regel 25-1.2 e), ska finnas i hjd med verbyggnadsdcket p fartyg av
typ A mellan poopen och midskeppsverbyggnaden eller dckshuset, om
sdant finns. Arrangemang enligt regel 25-1.2 a) anses vara en likvrdig tilltrdesvg och anses uppfylla samma syfte som en gngbro.
4
Frn gngbrons plan ska en sker frbindelse finnas mellan olika
delar av besttningens utrymmen och mellan dessa utrymmen och maskinrummet.
Luckppningar
5
Oskyddade luckppningar p fribordsdck, p backdck eller p
ovansidan av expansionstrunkar ska p fartyg av typ A vara frsedda med
ndamlsenliga, vattentta luckor av stl eller likvrdigt material.
Lnsanordningar
6
Fartyg av typ A med brdgngar ska antingen ha ppna rcken p
minst halva lngden av vderdcket eller andra likvrdiga lnsanordningar.
En lnsportsarea i den nedre delen av brdgngen som r 33 % av totalarean
anses vara en likvrdig lnsanordning. verkanten av skrstrket ska hllas
s lg som det r praktiskt mjligt.
7
Nr verbyggnader r frbundna genom trunkar ska ppna rcken
finnas utmed hela lngden av de oskyddade delarna av fribordsdcket.
123
TSFS 2009:114
Bilaga 2
KAPITEL III
Fribord
Regel 27
Fartygstyper
1 Fr fribordsberkning ska fartyg indelas i typ A och typ

B.
Fartyg av typ A
Ett typ A-fartyg:
a)
r konstruerat enbart fr att transportera flytande last i bulk,
b)
har en hg grad av vattentthet p oskyddade dck och lasttankar med
endast sm tilltrdesppningar, som r tillslutna med vattentta, med
packningar frsedda luckor av stl eller likvrdigt material, och
c)
har lasttankar med lg permeabilitet d de r lastade.
3
Ett fartyg av typ A med en lngd som verstiger 150 m och som har
ett fribord mindre n typ B ska, med en antagen permeabilitet av 0,95, nr
det r lastat i enlighet med punkt 11 kunna klara fldning av vilket eller
vilka utrymmen som helst som fljd av de skadeantaganden som specificeras i punkt 12. Fartyget ska d flyta i ett tillfredsstllande jmviktslge
specificerat i punkt 13. Maskinutrymmet ska ocks ses som fldningsbart
med en permeabilitet av 0,85.
4
Ett fartyg av typ A ska ha ett fribord som inte understiger ett fribord
baserat p tabell 28.1.
Fartyg av typ B
5
Alla fartyg som inte uppfyller kraven fr fartyg av typ A i punkt 2
och 3 ska betraktas som fartyg av typ B.
6
Fartyg av typ B, som i lge 1 har luckppningar med luckor som r
godknda av Transportstyrelsen i enlighet med regel 15 (med undantag av
punkt 6) eller som r frsedda med lsning accepterad i enlighet med
regel 16.6 ska ha fribord baserat p tabell 28.2, kat med de vrden som ges
i tabell 27.1.
125
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Fribordstillgg utver tabellfribord fr fartyg av typ B som har
lastluckor som uppfyller regel 15 (med undantag av 15.6)
Fartygets
lngd
(m)
108 och
mindre
Fribordstillgg
(mm)
Fartygets
lngd
(m)
Fribordstillgg
(mm)
Fartygets
lngd
(m)
Fribordstillgg
(mm)
50
139
175
170
290
109
52
140
181
171
292
110
55
141
186
172
294
111
57
142
191
173
297
112
59
143
196
174
299
113
62
144
201
175
301
114
64
145
206
176
304
115
68
146
210
177
306
116
70
147
215
178
308
117
73
148
219
179
311
118
76
149
224
180
313
119
80
150
228
181
315
120
84
151
232
182
318
121
87
152
236
183
320
122
91
153
240
184
322
123
95
154
244
185
325
124
99
155
247
186
327
125
103
156
251
187
329
126
108
157
254
188
332
127
112
158
258
189
334
128
116
159
261
190
336
129
121
160
264
191
339
130
126
161
267
192
341
131
131
162
270
193
343
132
136
163
273
194
346
133
142
164
275
195
348
134
147
165
278
196
350
135
153
166
280
197
353
136
159
167
283
198
355
137
164
168
285
199
357
138
170
169
287
200
358
Fribord fr fartyg av mellanliggande lngder erhlls genom liner interpolering. Fribord fr fartyg vars lngd verstiger 200 m faststlls av
Transportstyrelsen i det enskilda fallet.
Tabell 27.1
126
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
7
Fartyg av typ B, som i lge 1 har luckppningar med luckor som uppfyller kraven i 16.25 ska med de undantag som anges i punkt 8-13 ha
fribord baserat p tabell 28.2.
8
Varje fartyg av typ B med en lngd ver 100 m fr ha mindre fribord
n vad som fljer av punkt 7 under frutsttning att:
a)
de fr besttningens skydd vidtagna tgrderna r tillfredsstllande,
b)
lnsportsanordningarna r tillrckliga,
c)
luckorna i lge 1 och 2 uppfyller bestmmelserna i regel 16.15
samt 7, och
d)
fartyget, lastat i enlighet med bestmmelserna i punkt 11, klarar
fldning av vilket eller vilka utrymmen som helst med en antagen
permeabilitet av 0,95 som fljd av de skadeantaganden som specificeras i
punkt 12, och flyter i ett tillfredsstllande jmviktslge som specificeras i
punkt 13. Fr fartyg vars lngd verstiger 150 m ska maskinutrymmet
ocks ses som ett fldningsbart utrymme med en permeabilitet av 0,85.
9
Vid berkning av fribord fr fartyg av typ B som uppfyller bestmmelserna i punkt 8, 11, 12 och 13 ska vrdet som fs av tabell 28.2 inte
reduceras med mer n 60 % av differensen mellan vrdena frn tabell 28.1
och 28.2 med avseende p fartygets lngd.
10 a)
Reduktionen av tabellfribordet enligt punkt 9 kan kas upp till
den totala differensen mellan vrdet i tabell 28.1 och 28.2 under frutsttning att fartyget uppfyller bestmmelserna i
(i) regel 26 med undantag av punkt 5 som om det vore ett fartyg
av typ A,
(ii)
punkt 8, 11 och 13, och
(iii) punkt 12, om ett enskilt tvrskeppsskott inom fartygslngden

antas skadat s att de tv intilliggande utrymmena fldas samtidigt.
Sdana skador behver inte antas nr det gller de skott som avgrnsar
maskinutrymmet.
b)
I fartyg med en lngd som verstiger 150 m ska maskinutrymmet ses
som ett fldningsbart utrymme med en permeabilitet av 0,85.
Lastkondition
11
Lastkonditionen fre skada bestms enligt fljande:
a)
Fartyget lastas till sommarlastlinjen och ska anses vara otrimmat.
b)
Vid berkning av den vertikala tyngdpunkten, ska fljande principer
tillmpas:
(i)
Lasten ska vara homogen.
(ii) Alla lastutrymmen, bortsett frn dem som avses i (iii), men
inkluderande dem som avses vara delfyllda, ska anses vara fullastade
frutom i de fall med flytande last d varje utrymme ska anses ha
98 % fyllnad.
127
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
(iii) Om fartyget r tnkt att operera vid sommarlastlinjen med

tomma lastutrymmen, ska sdana utrymmen antas vara tomma under
frutsttning att den berknade vertikala tyngdpunkten inte r mindre
n den som fs enligt (ii).
(iv) Fr tankar som innehller vtskor som frbrukas, fr antas att
tankarna innehller 50 % av den individuella totala kapaciteten. Det
ska antas att fr varje typ av vtska ska tminstone ett par sidotankar
eller en centertank har maximal fri vtskeyta, och att tanken eller
kombinationen av tankar som tas med ska vara de som ger den strsta
effekten av fria vtskeytor. I dessa tankar ska den tyngdpunkt som fs
av den totala volymen anvndas. Resten av tankarna ska anses vara
helt fulla eller helt tomma, och frdelningen av frbrukningsvtskor
mellan dessa tankar ska vara sdan att den hgsta mjliga tyngdpunkten uppns.
(v) Vid en krngningsvinkel som inte verstiger 5 i varje utrymme
som innehller vska, beskrivet enligt (ii), med undantag av de
utrymmen som innehller vtskor som frbrukas, beskrivet i (iv), ska
hnsyn tas till maximala effekten av fria vtskeytor. Alternativt kan
den verkliga effekten av fria vtskeytor anvndas.
(vi) Fljande specifika vikter ska anvndas:
Saltvatten 1,025
Frskvatten 1,000
Tjockolja 0,950 (oil fuel)
Dieselolja 0,900
Smrjolja 0,900
Skadeantagande
12
Fljande principer ska tillmpas fr de antagna skadorna:
a)
Den vertikala utstrckningen ska tas frn baslinjen och uppt, utan
begrnsning.
b)
Den transversella utstrckningen r den minsta av BLL/5 och 11,5 m,
mtt vinkelrtt frn centerlinjen i niv med sommarlastvattenlinjen.
c)
Om en skada med mindre utstrckning n vad som specificeras i a)
och b) ger ett mer kritiskt flytlge, ska skadan med mindre utstrckning
antas.
d)
Om inte annat sgs i punkt 10 a) ska fldningen begrnsas till ett
utrymme mellan tv nrliggande tvrskeppsskott, under frutsttning att det
inre avstndet lngskepps av utrymmets avgrnsning inte r mindre n den
antagna skadans utstrckning tvrskepps. De tvrskeppsskott som avgrnsar
vingtankar och som inte har en utstrckning ver fartygets fulla bredd ska
antas oskadade, under frutsttning att de har en utstrckning som r strre
n den utstrckningen tvrskepps av den antagna skadan som beskrivs i b).
128
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Om det i skotten tvrskepps finns steg eller recesser som inte r lngre n
3 m, belgna inom utbredningen tvrskepps av den antagna skadan
definierad enligt b) kan sdana skott anses intakta och endast det
angrnsande utrymmet fldas. Om det inom utstrckningen av den antagna
skadan finns ett steg eller recess i tvrskeppsskottet med en lngd som
verstiger 3 m ska de tv utrymmen som angrnsar till detta skott fldas. De
steg som bildas av akterpikskottet och akterpikens tanktak ska inte ses som
steg vid tillmpning av denna regel.
e)
D ett huvudtvrskeppsskott r placerat inom tvrskeppsutstrckningen av den antagna skadan och r stegat i dubbelbotten eller sidotank
med mer n 3 m, ska de nrliggande dubbelbotten- eller sidotankar som r
stegade i frhllande till huvudtvrskeppsskottet anses fldas samtidigt. Om
denna sidotank har ppningar till ett eller flera lastrum, t.ex. ppningar fr
spannmlsutfyllnad, ska detta eller dessa lastrum anses fldas samtidigt.
Motsvarande gller fr fartyg avsedda fr flytande last om en sidotank har
ppningar till intilliggande utrymmen. Sdana intilliggande utrymmen ska
anses vara tomma och fldas samtidigt. Denna bestmmelse r tillmplig
ven om ppningarna r utrustade med tillslutningsanordningar, med
undantag av de fall dr slussventiler r monterade i skotten mellan tankar
och dessa ventiler kan manvreras frn dck. Manhl med lucka fastsatt
med ttt sittande bultar anses i detta sammanhang inte vara en ppning, med
undantag av ppningar i toppsidotankar mellan toppsidotank och lastrum
(t.ex. ppningar fr spannmlsutfyllnad).
f)
Dr fldning av tv intilliggande utrymmen frutstts, ska vattentta
huvudtvrskeppsskott ha ett inbrdes avstnd som r det minsta vrdet av
1/3LLL2/3 eller 14,5 m fr att anses vara effektiva. D tvrskeppsskotten har
ett mindre inbrdes avstnd ska det anses att de inte existerar d man
faststller minsta tilltna avstnd mellan tvrskeppsskott.
Jmviktslge efter skada

13 Jmviktslget efter skada ska anses tillfredsstllande under fljande
frutsttningar:
a)
Den slutliga vattenlinjen efter skada, d hnsyn tagits till nedsnkning, slagsida och trim, ska ligga under den nedre punkten av ppningar
genom vilka progressiv fldning kan ske. ppningar som avses r bl.a.
luftrr, ventilatorer (ven om de uppfyller regel 19.4), ppningar som kan
tillslutas med vdertta drrar (ven om de uppfyller regel 12) och luckor
(ven om de uppfyller regel 16.1 t.o.m. 5). ppningar vilka inte avses i
denna punkt r:
ppningar tillslutna med manhlsluckor och flushluckor (som
uppfyller regel 18),
lastluckor av den typ som beskrivs i regel 27.2,
fjrrmanvrerade vattentta skjutdrrar och icke ppningsbara fnsterventiler (som uppfyller regel 23).
129
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Dock fr vattentta drrar som separerar huvudmaskinutrymmet frn

styrmaskinutrymmet vara av hngd typ med centralvred, under frutsttning
att den nedre trskeln av en sdan drr ligger ovanfr sommarlastvattenlinjen och att de hlls stngda till sjss d de inte anvnds.
b)
Om rr, trummor eller tunnlar r belgna inom den antagna skadan,
definierad enligt punkt 12 b), ska tgrder vidtas s att progressiv fldning
inte fortstter till andra avdelningar n de som antas fldas vid varje srskilt
skadefall.
c)
Slagsida p grund av osymmetrisk fldning ska inte verstiga 15.
Om ingen del av dcket kommer under vattenytan fr slagsidan vara
maximalt 17.
d)
Metacenterhjden vid skada ska vara positiv.
e)
Om ngon del av dcket utanfr utrymmet som antas vara fldat i ett
skadefall kommer under vattenytan, eller om reststabiliteten efter skada inte
uppenbart r tillrcklig, ska reststabiliteten utvrderas. Det kan d anses
tillrckligt om hvarmskurvan har en vidd av 20 frbi jmviktslget med
en rtande hvarm av minst 0,1 m inom denna vidd. Arean under
hvarmskurvan ska inte vara mindre n 0,0175 mrad. Oskyddade ppningar
fr inte n vattenytan inom detta omrde, men vattentta ppningar och
ppningar med vdertta tillslutningsanordningar samt icke ppningsbara
fnsterventiler fr komma under vattenytan inom reststabilitetsvidden.
f)
Stabiliteten vid de mellanliggande stegen av fldningen ska vara
tillfredsstllande.
Fartyg utan framdrivning

14 Lktare, prmfartyg eller annat fartyg utan egen framdrivning ska
frses med fribord i enlighet med bestmmelserna i dessa regler. Prmfartyg
som uppfyller bestmmelserna i punkt 2 och 3 kan frses med typ Afribord.
a)
Dckslast fr tas endast av prmfartyg med oreducerat typ B-fribord.
b)
Fr prmfartyg som r obemannade ska inte regel 25, 26.3, 26.4 och
39 tillmpas.
c)
Obemannade prmfartyg, vilka p fribordsdcket endast har sm
ppningar som r tillslutna med packningsfrsedda, vattentta luckor av stl
eller likvrdigt material, kan frses med ett fribord som r reducerat med
25 % i frhllande till vad berkningar i enlighet med dessa regler ger.
130
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Regel 28
Fribordstabeller
Fartyg av typ A
1
Tabellfribord fr fartyg av typ A ska faststllas enligt tabell 28.1:
Tabell 28.1. Fribordstabell fr fartyg av typ A

Fartygets
lngd
(m)
Fribord
Fribord
(mm)
Fartygets
lngd
(m)
(mm)
Fartygets
lngd
(m)
24
Fribord
200
60
573
96
1074
25
208
61
587
97
1089
26
217
62
600
98
1105
27
225
63
613
99
1120
28
233
64
626
100
1135
29
242
65
639
101
1151
30
250
66
653
102
1166
31
258
67
666
103
1181
32
267
68
680
104
1196
33
275
69
693
105
1212
34
283
70
706
106
1228
35
292
71
720
107
1244
36
300
72
733
108
1260
37
308
73
746
109
1276
38
316
74
760
110
1293
39
325
75
773
111
1309
40
334
76
786
112
1326
41
344
77
800
113
1342
42
354
78
814
114
1359
43
364
79
828
115
1376
44
374
80
841
116
1392
45
385
81
855
117
1409
46
396
82
869
118
1426
47
408
83
883
119
1442
48
420
84
897
120
1459
49
432
85
911
121
1476
50
443
86
926
122
1494
51
455
87
940
123
1511
52
467
88
955
124
1528
53
478
89
969
125
1546
54
490
90
984
126
1563
55
503
91
999
127
1580
56
516
92
1014
128
1598
57
530
93
1029
129
1615
58
544
94
1044
130
1632
59
559
95
1059
131
1650
(mm)
131
TSFS 2009:114
Bilaga 2
132
Fartygets
lngd
(m)
Fribord
132
Del 1
Kapitel III
Fribord
Fribord
Fribord
(mm)
Fartygets
lngd
(m)
(mm)
Fartygets
lngd
(m)
1667
175
2332
218
2775
133
1684
176
2345
219
2784
134
1702
177
2357
220
2792
135
1719
178
2369
221
2801
136
1736
179
2381
222
2809
137
1753
180
2393
223
2817
138
1770
181
2405
224
2825
139
1787
182
2416
225
2833
140
1803
183
2428
226
2841
141
1820
184
2440
227
2849
142
1837
185
2451
228
2857
143
1853
186
2463
229
2865
144
1870
187
2474
230
2872
145
1886
188
2486
231
2880
146
1903
189
2497
232
2888
147
1919
190
2508
233
2895
148
1935
191
2519
234
2903
149
1952
192
2530
235
2910
150
1968
193
2541
236
2918
151
1984
194
2552
237
2925
152
2000
195
2562
238
2932
153
2016
196
2572
239
2939
(mm)
154
2032
197
2582
240
2946
155
2048
198
2592
241
2953
156
2064
199
2602
242
2959
157
2080
200
2612
243
2966
158
2096
201
2622
244
2973
159
2111
202
2632
245
2979
160
2126
203
2641
246
2986
161
2141
204
2650
247
2993
162
2155
205
2659
248
3000
163
2169
206
2669
249
3006
164
2184
207
2678
250
3012
165
2198
208
2687
251
3018
166
2212
209
2696
252
3024
167
2226
210
2705
253
3030
168
2240
211
2714
254
3036
169
2254
212
2723
255
3042
170
2268
213
2732
256
3048
171
2281
214
2741
257
3054
172
2294
215
2749
258
3060
173
2307
216
2758
259
3066
174
2320
217
2767
260
3072
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Fartygets
lngd
(m)
Fribord
Fribord
(mm)
Fartygets
lngd
(m)
261
Fribord
(mm)
Fartygets
lngd
(m)
3078
296
3246
331
262
3084
3361
297
3250
332
263
3089
3363
298
3254
333
3366
(mm)
264
3095
299
3258
334
3368
265
3101
300
3262
335
3371
266
3106
301
3266
336
3373
267
3112
302
3270
337
3375
268
3117
303
3274
338
3378
269
3123
304
3278
339
3380
270
3128
305
3281
340
3382
271
3133
306
2285
341
3385
272
3138
307
3288
342
3387
273
3143
308
3292
343
3389
274
3148
309
3295
344
3392
275
3153
310
3298
345
3394
276
3158
311
3302
346
3396
277
3163
312
3305
347
3399
278
279
280
3167
3172
3176
313
314
315
3308
3312
3315
348
349
3401
3403
281
3181
316
3318
350
351
3406
3408
282
3185
317
3322
352
3410
283
3189
318
3325
353
3412
284
3194
319
3328
354
3414
285
3198
320
3331
355
3416
286
3202
321
3334
356
3418
287
3207
322
3337
357
3420
288
3211
323
3339
358
3422
289
3215
324
3342
359
3423
290
3220
325
3345
360
3425
291
3224
326
3347
361
3427
292
3228
327
3350
362
3428
293
3233
328
3353
363
3430
294
3237
329
3355
364
3432
295
3241
330
3358
365
3433
Fartyg av typ B
2
Tabellfribord fr fartyg av typ B ska faststllas enligt tabell 28.2:
133
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Tabell 28.2. Fribordstabell fr fartyg av typ B
134
Fartygets
lngd
(m)
Fribord
Fribord
(mm)
Fartygets
lngd
(m)
(mm)
Fartygets
lngd
(m)
Fribord
24
200
61
587
98
1229
25
208
62
601
99
1250
26
217
63
615
100
1271
27
225
64
629
101
1293
28
233
65
644
102
1315
29
242
66
659
103
1337
30
250
67
674
104
1359
31
258
68
689
105
1380
32
267
69
705
106
1401
(mm)
33
275
70
721
107
1421
34
283
71
738
108
1440
35
292
72
754
109
1459
36
300
73
769
110
1479
37
308
74
784
111
1500
38
316
75
800
112
1521
39
325
76
816
113
1543
40
334
77
833
114
1565
41
344
78
850
115
1587
42
354
79
868
116
1609
43
364
80
887
117
1630
44
374
81
905
118
1651
45
385
82
923
119
1671
46
396
83
942
120
1690
47
408
84
960
121
1709
48
420
85
978
122
1729
1750
49
432
86
996
123
50
443
87
1015
124
1771
51
455
88
1034
125
1793
52
467
89
1054
126
1815
1837
53
478
90
1075
127
54
490
91
1096
128
1859
55
503
92
1116
129
1880
56
516
93
1135
130
1901
57
530
94
1154
131
1921
58
544
95
1172
132
1940
59
559
96
1190
133
1959
60
573
97
1209
134
1979
Del 1
Kapitel III
Fribord
Fartygets
lngd
(m)
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Fribord
(mm)
Fartygets
lngd
(m)
Fribord
(mm)
Fartygets
lngd
(m)
Fribord
(mm)
135
2000
177
2855
219
3570
136
2021
178
2875
220
3586
137
2043
179
2895
221
3601
138
2065
180
2915
222
3615
139
2087
181
2933
223
3630
140
2109
182
2952
224
3645
141
2130
183
2970
225
3660
142
2151
184
2988
226
3675
143
2171
185
3007
227
3690
144
2190
186
3025
228
3705
145
2209
187
3044
229
3720
146
2229
188
3062
230
3735
147
2250
189
3080
231
3750
148
2271
190
3098
232
3765
149
2293
191
3116
233
3780
150
2315
192
3134
234
3795
151
2334
193
3151
235
3808
152
2354
194
3167
236
3821
153
2375
195
3185
237
3835
154
2396
196
3202
238
3849
155
2418
197
3219
239
3864
156
2440
198
3235
240
3880
157
2460
199
3249
241
3893
158
2480
200
3264
242
3906
159
2500
201
3280
243
3920
160
2520
202
3296
244
3934
161
2540
203
3313
245
3949
162
2560
204
3330
246
3965
163
2580
205
3347
247
3978
164
2600
206
3363
248
3992
165
2620
207
3380
249
4005
166
2640
208
3397
250
4018
167
2660
209
3413
251
4032
168
2680
210
3430
252
4045
169
2698
211
3445
253
4058
170
2716
212
3460
254
4072
171
2735
213
3475
255
4085
172
2754
214
3490
256
4098
173
2774
215
3505
257
4112
174
2795
216
3520
258
4125
175
2815
217
3537
259
4139
176
2835
218
3554
260
4152
135
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Fartygets
lngd
(m)
Fribord
(mm)
Fartygets
lngd
(m)
Fribord
(mm)
Fartygets
lngd
(m)
Del 1
Kapitel III
Fribord
Fribord
(mm)
261
4165
296
4583
331
4965
262
4177
297
4595
332
4975
263
4189
298
4607
333
4985
264
4201
299
4618
334
4995
265
4214
300
4630
335
5005
266
4227
301
4642
336
5015
267
4240
302
4654
337
5025
268
4252
303
4665
338
5035
269
4264
304
4676
339
5045
270
4276
305
4686
340
5055
271
4289
306
4695
341
5065
272
4302
307
4704
342
5075
273
4315
308
4714
343
5086
274
4327
309
4725
344
5097
275
4339
310
4736
345
5108
276
4350
311
4748
346
5119
277
4362
312
4757
347
5130
278
4373
313
4768
348
5140
279
4385
314
4779
349
5150
280
4397
315
4790
350
5160
281
4408
316
4801
351
5170
282
4420
317
4812
352
5180
283
4432
318
4823
353
5190
284
4443
319
4834
354
5200
285
4455
320
4844
355
5210
286
4467
321
4855
356
5220
287
4478
322
4866
357
5230
288
4490
323
4878
358
5240
289
4502
324
4890
359
5250
290
4513
325
4899
360
5260
291
4525
326
4909
361
5268
292
4537
327
4920
362
5276
293
4548
328
4931
363
5285
294
4560
329
4943
364
5294
295
4572
330
4955
365
5303
136
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Regel 29
Fribordskorrektion fr fartyg med en lngd mindre n
100 meter
Tabellfribordet fr ett fartyg av typ B med lngd mellan 24 och 100 m som
har slutna verbyggnader, vars sammanlagda effektiva lngd r mindre n
35 % av fartygets lngd, ska kas med:
7,5 (100 L ) 0,35 l (mm)

L
dr
fartygets lngd (LLL) i meter, och
El
verbyggnadernas effektiva lngd i meter enligt definitionen i regel 35, med undantag av lngden av trunkar.
Regel 30
Korrektion fr blockkoefficient
Om blockkoefficienten (Cb) verstiger 0,68 ska det i regel 28 angivna
tabellfribordet, om tillmpligt, korrigerat enligt regel 27.8, 27.10 och 29,
multipliceras med faktorn
Cb + 0,68
1,36
Blockkoefficient ska inte sttas strre n 1,0.
Regel 31
Korrektion fr djup
1
Om D verstiger
ska fribordet kas med
D R
(mm), dr
15
15
L
vid en lngd under 120 m och 250 vid en lngd av 120 m eller mer.
0,48
L
R
2
Om D r mindre n
ska inget avdrag gras utom fr fartyg med
15
antingen en sluten verbyggnad som tcker minst 0,6LLL midskepps, en
fullstndig trunk eller ocks med en ver fartygets hela lngd utstrckt
kombination av fristende, slutna verbyggnader och trunkar, i vilka fall
fribordet ska minskas i enligt vad som anges i punkt 1.
3
r hjden av verbyggnad eller trunk mindre n normalhjden ska
det berknade avdraget minskas i proportion till frhllandet mellan den
verkliga hjden av verbyggnad eller trunk och motsvarande normalhjden.
137
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Regel 32
Korrektion fr dckslinjens lge
Om det verkliga djupet frn vre kanten av dckslinjen r strre eller
mindre n D ska djupskillnaden lggas till eller dras frn fribordet.
Regel 32-1
Korrektion fr recesser i fribordsdcket
1
Om det finns en recess i fribordsdcket och den inte strcker sig ut till
fartygssidorna ska fribordet, berknat utan hnsyn till recessen, korrigeras
p grund av frlorat reservdeplacement. Korrektionen ska vara lika med
vrdet man fr genom att dividera recessens volym med fartygets vattenlinjearea vid 85 % av fartygets minsta malldjup (WP0,85D) (se figur 32-1.1).
2
Korrektionen ska adderas till det berknade fribordet efter att alla
andra korrektioner har gjorts, med undantag av boghjdskorrektionen.
3
Om fribordet, korrigerat fr det frlorade reservdeplacementet, r
strre n det minsta geometriska fribordet framtaget med det mallade
djupet, mtt till botten av recessen som grund, kan det senare vrdet
anvndas.
Figur 32-1.1
Korrektionen berknas med fljande formel:
l b dr
WP0,85 D
138
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Regel 33
Normalhjd av verbyggnad
Normalhjden av en verbyggnad ska vara den som anges i fljande tabell:
Normalhjd (m)
Hjt halvdck
Andra
verbyggnader
30 m eller mindre
0,90
1,80
75
1,20
1,80
125 eller mera
1,80
2,30
LLL (m)
Tabell 33.1
Normalhjd fr fartyg av mellanliggande lngder erhlls genom liner interpolering.
Regel 34
verbyggnadslngd
1
Med undantag av vad som sgs i punkt 2 frsts med en verbyggnads lngd (S) medellngden av de delar av verbyggnaden som ligger
inom lngden (LLL).
Om ett verbyggnadsskott har recesser ska den effektiva lngden av verbyggnaden reduceras med en faktor lika med recessens area i planet, delat
med bredden av verbyggnaden vid dess halva lngd. Om recessen r
osymmetrisk kring centerlinjen ska den strsta halvan av recessen anvndas
till bda sidorna av centerlinjen.
2
Nr en sluten verbyggnads ndskott utgr en jmn konvex bglinje
frbi dess skrningslinje med verbyggnadens sidor fr verbyggnadens
lngd kas i frhllande till ett motsvarande plant skott. kningen ska vara
lika med tv tredjedelar av bglinjens utstrckning lngskepps. Den maximala utstrckning i lngskeppsled av bglinjen, som fr tas med i berkningen, r hlften av verbyggnadens bredd vid skrningspunkterna mellan
ndskottets bglinje och verbyggnadens sidor.
Nr det finns en frlngning av verbyggnaden vars utstrckning har en
bredd p varje sida av centerlinjen som r minst 30 % av fartygets bredd,
kan den effektiva lngden av verbyggnaden kas genom att man anstter
ett ekvivalent verbyggnadsskott i form av en parabel. Parabeln ska utg
frn frlngningens centerlinje och passera genom korsningen mellan det
verkliga verbyggnadsskottet och sidorna p frlngningen och fortstta till
fartygets sidor. Parabeln ska i hela sin lngd vara placerad inom verbyggnaden och dess frlngning.
Om verbyggnaden r indragen frn fartygssidan upp till den grns som
anges i 2 kap. 1 ska det ekvivalenta skottet berknas med den aktuella
bredden som utgngspunkt, inte fartygets bredd.
139
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
3
verbyggnader med lutande ndskott ska behandlas p fljande stt:
a)
Om verbyggnadens hjd, utanfr det lutande skottet, r lika med
eller mindre n normalhjden fr verbyggnader fs lngden S enligt figur
34.1.
b)
Om hjden r strre n normalhjden, fs lngden S enligt figur 34.2.
c)
Ovanstende ska tillmpas endast d lutningen i frhllande till
baslinjen r 15 eller mer. r lutningen mindre n 15 ska konstruktionen
ses som sprng.
Figur 34.1. verbyggnadshjd som r lika med eller

mindre n normalhjden
Figur 34.2. verbyggnadshjd som r strre n normalhjden
140
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Regel 35
Effektiv lngd av verbyggnad
1
Med undantag av vad som sgs i 35.2 ska den effektiva lngden (E)
av en sluten verbyggnad med normalhjd vara dess verkliga lngd.
2
r en sluten verbyggnad av normalhjd indragen innanfr fartygets
sidor, enligt vad som anges i 2 kap. 1 , r den effektiva lngden lika med
den verkliga lngden multiplicerad med frhllandet b/Bs, dr
b r verbyggnadens bredd vid mitten av dess lngd, och
Bs r fartygets bredd vid mitten av verbyggnadens lngd.
r en verbyggnad indragen till en del av sin lngd, ska denna jmkning
tillmpas endast betrffande den indragna delen.
3
r en sluten verbyggnadshjd mindre n normalhjden, ska den
effektiva lngden anses vara dess lngd multiplicerad med frhllandet
mellan verklig hjd och normalhjd. Om hjden verstiger normalhjden
fr inget tillgg gras till verbyggnadens effektiva lngd (se figur 34.1 och
34.2).
Om verbyggnadshjden vid det lutande skottet r mindre n normalhjden,
ska dess effektiva lngd (E) vara lngden (S) som fs enligt figur 34.1,
reducerad med frhllandet mellan den aktuella hjden och normalhjden.
Om ett fartyg med ett sprng som r strre n normalsprnget r arrangerat
med en poop eller back som r lgre n normalhjden, men saknar verbyggnad inom 0,2LLL frn midskepps, kan skillnaden mellan det aktuella
sprnget och standardsprnget tillgodorknas till hjden av poop och back.
Avdrag p grund av sprng strre n normalsprng enligt regel 38.16
medges inte.
4
Den effektiva lngden av ett hjt halvdck, som har ett frontskott utan
ppningar, r dess verkliga lngd, dock hgst 0,6LLL. Om skottet har
ppningar, ska det hjda halvdcket behandlas som en poop med mindre
hjd n normalhjden.
Den maximala effektiva lngden av 0,6LLL fr ett hjt halvdck ska tas frn
aktra fribordsperpendikeln ven d det finns en poop i anslutning till det
hjda halvdcket.
5
verbyggnader som inte r slutna ska anses sakna effektiv lngd.
Regel 36
Trunkar
1
En trunk eller liknande byggnad som inte strcker sig ut till fartygets
sidor, ska anses vara effektiv under frutsttning att:
a)
trunken har minst samma styrka som en verbyggnad,
b)
luckppningarna i trunkdcket och luckppningarnas karmar och
luckor uppfyller bestmmelserna i regel 1316 samt att bredden av stringerplten i trunkdcket r sdan att en tillfredsstllande gngbro och tillrcklig
141
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
styvhet erhlls. Sm ppningar med vattentta tckluckor kan dock tilltas i

fribordsdcket,
c)
en fast arbetsplattform finns i lngskeppsled p trunkdck, frsedd
med skyddsrcken, eller vid fristende trunkar frbundna med verbyggnader genom ndamlsenliga fasta gngbroar,
d)
ventilatorer skyddas av trunken, vattentta luckor eller p annat likvrdigt stt,
e)
ppna rcken finns p minst halva lngden av fribordsdckets fr
vderutsatta delar intill trunken eller, som alternativ, att lnsportsarean i
brdgngens nedre del enligt regel 24.2 utgr 33 % av den totala arean av
brdgngen,
f)
maskinkapparna r skyddade av trunken, en verbyggnad av minst
normalhjd eller av ett dckshus av samma hjd och likvrdig styrka,
g)
trunkens bredd r minst 60 % av fartygets bredd, och
h)
trunkens lngd i fartyg utan verbyggnad r minst 0,6LLL.
2
Med en effektiv trunks effektiva lngd avses dess lngd multiplicerad
med frhllandet mellan dess medelbredd och BLL.
3
En trunks normalhjd r lika med normalhjden fr verbyggnad,
annan n ett hjt halvdck.
4
Den effektiva lngden av en trunk vars hjd r mindre n normalhjden minskas i proportion till den verkliga hjdens frhllande till
normalhjden. Om hjden av luckkarmar p trunkdck r lgre n vad som
fordras enligt regel 14-1, ska en minskning gras frn trunkens verkliga
hjd med skillnaden mellan den verkliga och den fordrade karmhjden.
5
Om trunkens hjd r mindre n normalhjden och trunkens luckkarmar ocks r lgre n normalhjden eller helt saknas, ska den aktuella
hjden av trunken, p grund av den otillrckliga karmhjden, reduceras med
skillnaden mellan 600 mm och den aktuella karmhjden, eller 600 mm om
det inte finns ngon luckkarm. Reduktionen av den aktuella trunkhjden ska
inte krvas i de fall d sm luckor med lgre karmar n normalhjd r
installerade i trunkdcket fr vilka undantag frn karmhjdskravet kan ges.
6
Kontinuerliga karmar kan ses som en trunk vid berkning av fribordet
under frutsttning att kraven i denna punkt uppfylls.
Trunkdckets stringerplt, som hnvisas till i 1 b), kan vara p utsidan av
trunkens sidoskott om fljande uppfylls:
a)
stringerplten utformas s att det finns ett gngstrk med en bredd av
minst 450 mm p fartygets bgge sidor,
b)
stringerplten r solid och effektivt stttad och frstyvad,
c)
stringerplten ligger s hgt ver fribordsdcket som mjligt. I fribordsberkningen ska hjden av trunken reduceras med minst 600 mm eller
med den aktuella skillnaden mellan trunktaket och stringerplten, om detta
vrde r strre,
142
d)
luckans lsanordning ns frn stringerplten eller gngstrket, och
e)
trunkens bredd mts mellan trunkens sidoskott.
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
7
Om en trunk som angrnsar till verbyggnader, dvs. poop, midskeppsverbyggnad eller back, tas med i fribordsberkningen ska det inte
finnas ppningar i det skott som r gemensamt fr trunken och verbyggnaden. Sm ppningar fr rrdragning och kablar eller manhl med bultad
lucka fr dock frekomma.
8
Sidorna i en trunk som tas med i fribordsberkningen ska vara intakta.
Fnsterventiler som inte r ppningsbara samt manhl med bultade luckor
fr dock frekomma.
Regel 37
Avdrag fr verbyggnader och trunkar
1
Nr den effektiva lngden av verbyggnader och trunkar r 1,0LLL r
avdraget frn fribordet 350 mm vid 24 m fartygslngd, 860 mm vid 85 m
fartygslngd och 1070 mm vid 122 m fartygslngd och drver. Avdrag vid
mellanliggande lngder erhlls genom liner interpolering.
2
r den totala effektiva lngden av verbyggnader och trunkar mindre
n 1,0LLL ska avdraget vara en procentuell del, bestmd av ett procenttal
som erhlls ur en av fljande tabeller:
Procentuellt avdrag fr fartyg av typ A och B

Total effektiv lngd av verbyggnader och trunkar
0 0,1LLL 0,1LLL 0,3LLL 0,4LLL 0,5LLL 0,6LLL 0,7LLL 0,8LLL 0,9LLL 1,0LLL
Procentuellt
avdrag fr alla
typer av verbyggnader
14
21
31
41
52
63
75,3
87,7
100
Tabell 37.1
Avdrag fr mellanliggande lngder av verbyggnader och trunkar bestms
genom liner interpolering.
3
Fr fartyg av typ B som har en back vars lngd understiger 0,07LLL
tillts ingen reduktion.
Regel 38
Sprng
Allmnt
1
Sprnget ska mtas frn dcket vid fartygssidan till en referenslinje
parallell med klen genom sprnglinjen midskepps.
2
I fartyg konstruerade med styrlastighet ska sprnget mtas i frhllande till en referenslinje parallell med konstruktionsvattenlinjen.
143
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
3
I flushdckade fartyg och i fartyg med fristende verbyggnader ska
sprnget mtas vid fribordsdcket.
4
I fartyg som har en ovanlig form i vre delen av skrovsidorna, i vilka
avsats eller avbrott finns, hnfrs sprnget till det ekvivalenta djupet midskepps.
5
I fartyg med en verbyggnad av normalhjd som strcker sig ver
fribordsdckets hela lngd, ska sprnget mtas vid verbyggnadsdcket.
Om hjden verstiger normalhjden, ska den minsta skillnaden (Z) mellan
den verkliga hjden och normalhjden lggas till varje ndordinata. P
liknande stt ska de mellanliggande ordinatorna vid avstnden 1/6LLL och
1/3LLL frn vardera fribordsperpendikeln kas med 0,444Z respektive
0,111Z. Dr det finns en sluten poop eller back p verbyggnaden
accepteras tillgg fr sprnget fr en sdan poop eller back enligt metoden i
punkt 12 som visas i figur 38.1.
Figur 38.1
6
Har dcket i en sluten verbyggnad minst samma sprng som det
oskyddade fribordsdcket, ska sprnget i den skyddade delen av fribordsdcket inte tas med i berkningarna.
7
Har en sluten poop eller back normalhjd och strre sprng n fribordsdcket eller hgre hjd n normalhjden, ska ett tillgg gras till
fribordsdckets sprng enligt punkt 12.
D en poop eller back bestr av tv niver ska metoden som visas i
figur 38.2 anvndas.
Figur 38.2
144
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
I figur 38.1 och 38.2 i denna regel gller fljande definitioner:

Z fs enligt punkt 5.
Zv r ndordinatan av en tnkt parabelkurva som gr genom punkten x.
Om Zv r strre n (Z+h), ska ndordinatan vara (Z+h), i detta fall ska
punkten x ignoreras och kurva (2) ska inte beaktas.
D lngden av verbyggnadens frsta niv r strre n 0,5LLL, ska den
tnkta parabelkurvan brja midskepps som indikeras i figur 38.1.
Normal sprngkurva
8
Den normala sprngkurvans ordinator erhlls ur fljande tabell:

Normal sprngkurva
Aktra halvan
Frliga halvan
Lge
Aktra fribordsperpendikeln
Ordinata (mm)
25 (LLL/3+10)
Faktor
1
1/6LLL frn A.P.
11,1 (LLL/3+10)
1/3LLL frn A.P.
2,8 (LLL/3+10)
Midskepps
Lge
Midskepps
Ordinata (mm)
0
Faktor
1
1/3LLL frn F.P.
5,6 (LLL/3+10)
1/6LLL frn F.P.
22,2 (LLL/3+10)
Frliga fribordsperpendikeln
50 (LLL/3+10)
Tabell 38.1
145
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Mtning av avvikelser frn den normala sprngkurvan
9
Avviker sprngkurvan frn normalkurvan ska de fyra ordinatorna fr
vardera kurvan i den frliga eller den aktra halvan multipliceras med de
faktorer som anges i tabellen. Skillnaden mellan summorna av respektive
produkter av verkliga vrden och normalvrden dividerade med 8 anger
underskott eller verskott av sprng i den frliga eller aktra halvan. Det
aritmetiska medelvrdet av verskott eller underskott i de frliga och aktra
halvorna anger verskott eller underskott av sprng.
10 Har sprngkurvan fr den aktra halvan verskott av sprng och
sprngkurvan fr den frliga halvan underskott av sprng ska underskottet
beaktas. verskottet fr inte tillgodorknas.
11 Har sprngkurvan fr den frliga halvan verskott av sprng och
sprngkurvan fr aktra halvan utgr minst 75 % av normalsprnget, ska
verskottet i frliga halvan tillgodorknas. Utgr sprngkurvan i aktra
halvan mindre n 50 % av normalsprnget ska verskottet av sprng i
frliga halvan inte tillgodorknas. r sprngkurvan i aktre halvan mellan
50 % och 75 % av normalsprnget kan mellanliggande vrden av verskottet i frliga halvan tillgodorknas.
12 Dr tillgg till sprnget fr poop eller back fr gras ska fljande
formel anvndas:
s=
y L
3L
dr
sprngtillgg, som dras av frn underskottet eller lggs till

verskottet av sprng,
skillnaden mellan verklig och normal verbyggnadshjd vid

den aktra eller frliga fribordsperpendikeln,
medellngd av sluten poop eller back men maximalt 0,5L,
fartygets lngd enligt definitionen av (LLL) i 2 kap. 1 .
Den ovan angivna formeln ger en kurva i form av en parabolisk tangent till
den verkliga sprngkurvan i fribordsdcket, vilken skr ndordinatan vid en
punkt nedanfr verbyggnadsdcket p ett avstnd som r lika stort som
verbyggnadens normalhjd. verbyggnadsdcket fr inte vid ngon punkt
vara lgre n normalhjden ver denna kurva. Denna kurva ska anvndas
fr att bestmma sprngkurvan fr fartygets frliga och aktra halvor.
13 a) Hjdverskott av verbyggnad som inte har en utstrckning till
aktra fribordsperpendikeln anses inte bidra till sprnget.
b)
Nr verbyggnadshjden r mindre n standardhjden ska avstndet
mellan verbyggnadsdcket och den virtuella sprngkurvan, i varje punkt,
inte vara mindre n den minsta hjden av verbyggnaden. Fr detta
ndaml ska y vara skillnaden mellan verbyggnadens verkliga hjd och
minimihjd vid den aktra och frliga fribordsperpendikeln.
146
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
c)
Hjda halvdck kan ge bidrag till sprnget endast om hjden av det
hjda halvdcket r hgre n normalhjden av andra verbyggnader,
definierade i regel 33 och endast fr den del av den aktuella hjden av det
hjda halvdcket som verstiger normalhjden.
d)
Om en poop eller back har lutande ndskott, kan sprngtillgget
rknas med. Om sprngtillgget rknas med fr detta inte anvndas som
verskottshjd. Formeln som ges i punkt 12 ska anvndas och vrdet fr y
och L fs enligt figur 38.3.
Figur 38.3. Sprngtillgg (S) fr verskottshjd
Korrektion fr avvikelser frn den normala sprngkurvan

14 Korrektionen fr sprng r lika med underskottet eller verskottet av
sprng (se punkt 911) multiplicerat med
0,75
dr
S1
2 LLL
S1
den totala lngden av slutna verbyggnader, definierade

enligt regel 34, med undantag av trunkar.
Tillgg fr underskott av sprng

15 r sprnget mindre n det normala, ska korrektionen fr underskott
av sprng (se punkt 14) lggas till fribordet.
Avdrag fr verskott av sprng

16 I fartyg med en sluten verbyggnad frn 0,1LLL fr om till 0,1LLL akter
om midskepps ska korrektionen fr verskott av sprng (berknat enligt
punkt 14) dras av frn fribordet; i fartyg utan sluten verbyggnad midskepps ska inget avdrag gras frn fribordet. Tcker en sluten verbyggnad
en mindre del n frn 0,1LLL fr om till 0,1LLL akter om midskepps, fs av-
147
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
draget genom liner interpolering. Strre avdrag fr verskott av sprng n

125 mm per 100 m lngd r inte tilltet.
Vid tillmpning av denna punkt ska normalhjd anvndas. r hjden av
verbyggnad eller hjt halvdck mindre n normalhjden ska reduktionen
vara i proportion med frhllandet mellan den verkliga hjden och normalhjden.
Regel 39
Reservdeplacement och minsta boghjd
1
Boghjden Fb definieras som det vertikala avstndet vid frliga fribordsperpendikeln mellan den vattenlinje som vid konstruktionstrim svarar
mot det satta sommarfribordet och versidan av det oskyddade dcket vid
fartygssidan. Detta avstnd ska vara minst:
2
3
L
L
L
L
Fb = 6075
1875
+ 200
2,08 + 0,609C b 1,603C wf 0,0129
100
100
100

d1
C wf =
dr
Awf
L
B
2
Fb
berknad minsta boghjd (mm)
lngd (LLL) definierad enligt 2 kap. 1 (m)
mallad bredd (BLL), definierad enligt 2 kap. 1 (m)
d1
djupgende vid 85 % av minsta malldjupet (m)
Cb
blockkoefficient, definierad enligt 2 kap. 1
volymdeplacement vid djupgendet d1 (m3)
Cwf
vattenlinjearea-koefficient fr om midskepps
Awf
vattenlinjearea fr om midskepps vid djupgendet d1 (m2)
Fr fartyg som har fribord fr trlast ska sommarfribordet, inte sommarfribordet fr trlast anvndas d punkt 1 tillmpas.
2
Om den boghjd som fordras enligt punkt 1 fs genom sprng ska
sprnget strcka sig minst 15 % av fartygets lngd akter om den frliga
fribordsperpendikeln. Om den erhlls med hjlp av en verbyggnad ska
denna verbyggnad strcka sig frn stven till en punkt minst 0,07LLL akter
om den frliga fribordsperpendikeln och ska vara sluten enligt definitionen i
2 kap. 1 .
3
Transportstyrelsen kan i enskilda fall medge alternativa lsningar fr
fartyg som r konstruerade fr att mta srskilda operationella krav och som
drmed inte kan uppfylla punkt 1 och 2.
148
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
4
a) Backdckets sprng fr tas med ven om backens lngd r mindre
n 0,15 LLL men strre n 0,07 LLL, under frutsttning att backens hjd
mellan 0,07 LLL och den frliga fribordsperpendikeln inte r mindre n
halva normalhjden av verbyggnader.
b)
Boghjdstillgg kan ven fs av en back med en hjd som understiger
halva normalhjden av verbyggnad, definierad i regel 33. Tillgget
bedms genom fljande:
(i) Om fribordsdcket har ett sprng som har en utstrckning frn
akter om 0,15LLL bestms boghjdstillgget med hjlp av en
parabolisk kurva som brjar vid 0,15LLL akter om frliga fribordsperpendikeln vid en hjd som motsvarar fartygets djup midskepps,
fortstter genom skrningspunkten av backens skott och dck, och upp
till en punkt vid frliga fribordsperpendikeln men inte hgre n nivn
av backdcket (som visas i figur 39.1). Boghjdstillgget ht r d
avstndet mellan dcket och skrningspunkten av den paraboliska
kurvan och frliga fribordsperpendikeln. Det berknas enligt fljande:
2
0,15LLL
Zt
ht = Z b
xb
Om ht r mindre n vrdet av hjden som benmns hb i figur 39.1, kan
dock ht ersttas av hb vid faststllande av den tillgngliga boghjden.
(ii) Om fribordsdcket har ett sprng med en utstrckning som r
mindre n 0,15LLL eller saknar sprng, r boghjdstillgget avstndet
mellan dcket och skrningspunkten av en linje 0,07LLL akter om
frliga fribordsperpendikeln och verbyggnadsdcket vid verbyggnadens sida (som visas i figur 39.2).
Figur 39.1
149
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Figur 39.2
hf = halva normalhjden fr verbyggnader definierad i regel 33.
Reservdeplacement i frskeppet
5
Alla fartyg med typ B-fribord, med undantag av oljetankfartyg, kemikalietankfartyg och gastankfartyg, ska ha ett utkat reservdeplacement i
frskeppet. Inom omrdet mellan frliga perpendikeln och 0,15LLL akter om
frliga perpendikeln ska summan av den projicerade arean mellan
sommarlastvattenlinjen och dcksidan (A1 och A2 i figur 39.3) samt den
projicerade arean av den slutna verbyggnaden (A3) om den existerar, vara
minst:
L
L
2
A1 + A2 + A3
0,15 Fmin + 4 + 10 (m )
1000
3
dr
150
Fmin = f1 F0 + f 2
F0
tabellfribordet i mm, enligt tabell 28.2, korrigerat fr regel

27.9 eller 27.10
f1
korrektion fr blockkoefficient enligt regel 30
f2
korrektion fr djup enligt regel 31.
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Figur 39.3
Regel 40
Minimifribord
Sommarfribord
1
Minsta sommarfribordet r det fribord som fs genom tabellerna i
regel 28, justerat genom korrektioner enligt regel 27 i den mn denna regel
r tillmplig, samt regel 29, 30, 31, 32, 37, 38 och i tillmpliga fall 39.
2
Fribordet i saltvatten, berknat enligt i punkt 1 men utan den i regel
32 freskrivna korrektionen fr dckslinjen, fr inte vara mindre n 50 mm.
Fribordet fr fartyg som i lge 1 har luckppningar med tckluckor och som
inte uppfyller kraven i regel 16.15 eller 26, fr inte vara mindre n
150 mm.
Tropikfribord
3
Minsta fribordet i tropikzonen fs genom avdrag frn sommarfribordet med 1/48 av sommardjupgendet mtt frn klens verkant till
centrum av fribordsmrkets ring.
4
Fribordet i saltvatten, berknat enligt punkt 3, men utan den i regel 32
freskrivna korrektionen fr dckslinjen, fr inte vara mindre n 50 mm.
Fribordet fr fartyg som i lge 1 har luckppningar med tckluckor, som
inte uppfyller kraven i regel 16.15 eller 26, fr inte vara mindre n
150 mm.
Vinterfribord
5
Minsta vinterfribordet fs genom tillgg till sommarfribordet av 1/48
av sommardjupgendet mtt frn klens verkant till centrum av fribordsmrkets ring.
151
Del 1
Kapitel III
Fribord
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Vinterfribord i Nordatlanten
6
Minsta fribordet fr fartyg med en lngd av hgst 100 m som under
vinterrstidsperioden gr in i ngon del av Nordatlanten ssom detta omrde
definieras i del 2, regel 52, ska vara vinterfribordet med tillgg av 50 mm.
Fr andra fartyg r vinterfribordet i Nordatlanten lika med vinterfribordet.
Frskvattenfribord
7
Minsta fribord i frskvatten med specifika vikten 1 erhlls genom att
minimifribordet i saltvatten minskas med:
40T
dr
(cm)
deplacementet i saltvatten i ton p sommarlastvattenlinjen,
ton per cm nedsnkning i saltvatten vid sommarlastvattenlinjen.
8
Kan deplacementet p sommarlastvattenlinjen inte faststllas, ska
avdraget vara 1/48 av sommardjupgendet mtt frn klens verkant till
centrum av fribordsmrkets ring.
152
TSFS 2009:114
Bilaga 2
KAPITEL IV
Srskilda bestmmelser fr fartyg fr vilka
fribord fr trlast faststlls
Regel 41
Tillmpning av detta kapitel
Regel 4245 r tillmpliga endast p fartyg fr vilka fribord fr trlast
faststlls.
Regel 42
Definitioner
1
Dckslast av tr. Med "dckslast av tr" avses last av tr frd p en
icke verbyggd del av fribordsdck eller verbyggnadsdck. Uttrycket
inbegriper inte trmassa eller liknande last.
2
Lastlinje fr trlast. Dckslast av tr kan anses ge ett fartyg viss kad
flytfrmga och kad grad av skydd mot sjn. Av detta skl kan fartyg som
fr dckslast av tr minska fribordet, berknat enligt bestmmelserna i
regel 45 och markerat p fartygssidorna enligt bestmmelserna i regel 6.3
och 6.4. En sdan minskning av fribordet fr gras endast om trlasten
uppfyller villkor angivna i regel 44. Sjlva fartyget ska likas uppfylla
villkor avseende dess konstruktion angivna i regel 43.
Regel 43
Fartygets konstruktion
verbyggnad
1
Fartyg ska ha en back av minst normalhjd och med en lngd av
minst 0,07LLL. Fartyg vars lngd understiger 100 m ska akterut dessutom ha
en poop av minst normalhjd eller ett hjt halvdck pbyggt med ett
dckshus till minst samma totalhjd.
Dubbelbottentankar
2
Finns dubbelbottentankar inom fartygets halva lngd midskepps, ska
dessa ha tillfredsstllande vattentt indelning i lngskeppsled.
153
Del 1
Kapitel IV
Srskilda bestmmelser fr fartyg fr vilka fribord fr trlast faststlls
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Brdgngar
3
Fartyget ska vara frsett antingen med fasta, minst 1,0 m hga
brdgngar, srskilt frstrkta i verkanten, stttade av starka, vid dcket
fastgjorda brdgngsstttor. Brdgngarna ska vara frsedda med ndvndiga lnsportar eller med ndamlsenliga rcken av samma hjd och av
srskilt hllfast konstruktion.
Regel 44
Stuvning
Allmnna bestmmelser
1
ppningar i vderdcket, ver vilka last stuvas, ska vara skert tillslutna och skalkade.
Ventilatorer och luftrr ska vara ndamlsenligt skyddade.
2
Dckslast av tr ska strcka sig minst ver hela den tillgngliga
lngden, dvs. den totala lngden av brunnen eller brunnarna mellan verbyggnader. Finns inte ngon avslutande verbyggnad i akternden ska
trlasten strcka sig minst till aktra nden av den aktersta luckan. Tvrskepps ska trdckslasten stuvas s nra fartygssidan som anses mjligt
med hnsyn till skyddsrcken, brdgngsstttor, stttor, tilltrdesvg fr
lots m.m. Dock fr medelbredden av ett eventuellt fritt utrymme vid
fartygssidan inte verstiga 4 % av fartygsbredden. Trlasten ska vara stuvad
s ttt som mjligt till en hjd minst motsvarande normalhjden av andra
verbyggnader n hjda halvdck.
3
P ett fartyg som vintertid befinner sig inom en vinterrstidszon fr
trlastens hjd ver vderdcket inte verstiga en tredjedel av fartygets
strsta bredd.
4
Dckslast av tr ska vara ttt stuvad, surrad och skrad. Den fr inte
p ngot stt hindra fartygets framfrande eller arbetet ombord.
Stttor
5
Nr det p grund av trlastens egenskaper krvs stttor, ska dessa ha
en styrka som r tillrcklig med hnsyn till fartygets bredd. Stttornas
styrka ska inte verstiga brdgngens stryka och avstndet mellan stttorna
ska vara anpassat efter trlastens lngd och egenskaper men fr inte vara
lngre n 3 m. Starka vinkeljrn eller metallbeslag eller andra ndamlsenliga anordningar ska finnas fr att hlla stttorna fixerade.
Surrningar
6
Dckslast av tr ska vara effektivt surrad ver hela lngden med ett
surrningssystem anpassat fr aktuell typ av trlast.
154
Del 1
Kapitel IV
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Allmnna rd
Surrning br ske i enlighet med timmerdckslastkoden.
Stabilitet
7
tgrder ska vidtas som garanterar erforderlig stabilitet under alla
skeden av resan, varvid hnsyn ska tas till kad vikt, exempelvis genom
uppsugning av vatten eller nedisning och till minskad vikt exempelvis
genom frbrukning av brnsle och frrd.
Skydd fr besttningen, tilltrde till maskinrum, etc.

8
Utver bestmmelserna i regel 25.5 ska lastdcket p fartygets bda
sidor utrustas med skyddsrcken eller mantg med ett inbrdes vertikalt
avstnd av hgst 350 mm upp till en hjd av minst 1,0 m ver lasten.
Det ska dessutom finnas ett mantg, fretrdesvis en stllina, som med en
vantskruv spnns upp s nra centerlinjen som r praktiskt mjligt.
Stttorna till skyddsrcken och mantg ska ha ett inbrdes avstnd som
frhindrar olmpligt slack. Om lasten r ojmn ska en sker gngyta, med
en bredd av minst 600 mm, installeras ver lasten och skras under eller i
anslutning till mantget.
9
Om det inte r mjligt att uppfylla kraven i punkt 8 kan
Transportstyrelsen i enskilda fall fatta beslut om alternativa arrangemang.
Styrinrttningar
10 Styrinrttningar ska vara vl skyddade mot skada orsakad av lasten
och i mjligaste mn tkomliga. ndamlsenliga arrangemang ska vara
vidtagna fr styrning i hndelse av skada p huvudstyrinrttningen.
155
Del 1
Kapitel IV
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Regel 45
Berkning av fribord
1
Minsta sommarfribord ska berknas enligt regel 27.5, 27.6, 27.14, 28,
29, 30, 31, 32, 37 och 38. Dock ska vid tillmpningen av regel 37
nedanstende procenttal erstta dem som dr anges:
Total effektiv lngd av verbyggnader och trunkar
0 0,1LLL 0,2LLL 0,3LLL 0,4LLL 0,5LLL 0,6LLL 0,7LLL 0,8LLL 0,9LLL 1,0LLL
Procentuellt
avdrag fr alla
typer av verbyggnader
20
31
42
53
64
70
76
82
88
94
100
Avdrag fr mellanliggande lngder av verbyggnader fs genom liner

interpolering.
Tabell 45.1
2
Vinterfribordet fr trlast erhlls genom att till sommarfribordet fr
trlast lgga 1/36 av det mallade sommardjupgendet fr trlast.
3
Vinterfribordet fr trlast i Nordatlanten r detsamma som vinterfribordet i Nordatlanten, freskrivet i regel 40.6.
4
Tropikfribordet fr trlast erhlls genom att frn sommarfribordet fr
trlast dra 1/48 av det mallade sommardjupgendet fr trlast.
5
Frskvattenfribordet fr trlast berknas enligt regel 40.7 baserat p
sommarlastvattenlinjen fr trlast eller enligt regel 40.8, baserat p sommardjupgendet fr trlast mtt frn klens verkant till sommarlastlinjen fr
trlast.
6
Fribord fr trlast kan utfrdas fr fartyg med reducerat B-fribord,
under frutsttning att fribordet fr trlast berknas med det ordinarie Bfribordet som utgngspunkt.
7
Vinterlastlinjen fr trlast och/eller vinterlastlinjen fr trlast i Nordatlanten ska placeras p samma niv som vinterlastlinjen fr trlast fr
reducerat B-fribord, d den berknade vinterlastlinjen fr trlast och/eller
den berknade vinterlastlinjen fr trlast i Nordatlanten hamnar nedanfr
vinterlastlinjen fr det reducerade B-fribordet.
156
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Del 2
Zoner, omrden och rstider
Zoner och omrden i denna del r i allmnhet baserade p fljande kriterier:
Sommar hgst 10 % av vindarna uppnr en styrka av 8 beaufort (34 knop)
eller mera.
Tropik hgst 1 % av vindarna uppnr en styrka av 8 beaufort (34 knop)
eller mera. Hgst en tropisk storm upptrder per kalendermnad under en
tiorsperiod inom en kvadratyta med sidan 5.
Inom srskilda omrden har av praktiska skl vissa avvikelser befunnits
godtagbara.
En karta som visar zoner och omrden enligt definitionerna i nedanstende
regler finns efter regel 52.
Regel 46
Norra halvklotets vinterrstidszoner och vinterrstidsomrden
1
a)
Vinterrstidszonerna I och II i Nordatlanten

Vinterrstidszon I i Nordatlanten begrnsas av
meridianen 50W frn Grnlands kust till latitud 45N,
latitudparallellen 45N till longitud 15W,
meridianen 15W till latitud 60N,
latitudparallellen 60N till meridianen genom Greenwich och denna
meridian norrut.
rstider:
b)
Vinter
Sommar
16 oktober15 april
16 april15 oktober
Vinterrstidszon II i Nordatlanten begrnsas av

meridianen 6830'W frn Amerikas frenta staters kust till latitud
40N,
loxodromen drifrn till latitud 36N longitud 73W,
latitudparallellen 36N till longitud 25W, och
loxodromen drifrn till Kap Toriana.
157
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Uteslutna ur denna zon r vinterrstidszon I i Nordatlanten, vinterrstidsomrdet i Nordatlanten samt stersjn, begrnsad av latitudparallellen
genom Skagen i Skagerack. Shetlandsarna ska anses ligga i grnsomrdet
mellan vinterrstidszonerna I och II i Nordatlanten.
rstider:
Vinter
Sommar
1 november31 mars
1 april31 oktober
Vinterrstidsomrdet i Nordatlanten
Vinterrstidsomrdet i Nordatlanten begrnsas av

meridianen 6830'W frn Amerikas frenta staters kust till latituden
40N,
loxodromen drifrn till sydligaste skrningspunkten
meridianen 61W och Kanadas kust samt av
mellan
Kanadas och Amerikas frenta staters ostkust.

rstider:
Fr fartyg med en lngd verstigande 100 m:
Vinter
Sommar
16 december15 februari 16 februari15 december

Fr fartyg med en lngd av 100 m eller mindre:
Vinter
Sommar
1 november31 mars
1 april31 oktober
Vinterrstidszonen i norra Stilla havet
Vinterrstidszonen i norra Stilla havet begrnsas

i sder av latitudparallellen 50N frn Rysslands ostkust till Sakalins
vstkust,
frn Sakalins vstkust till Kap Krilon,
loxodromen drifrn till Wakkanai p Hokkaido i Japan,
Hokkaidos stra och sdra kust till longitud 145E,
meridianen 145E till latitud 35N,
latitudparallellen 35N till longitud 150W, och
loxodromen drifrn till yttersta sdra nden av Dall Island i Alaska.
rstider:
158
Vinter
Sommar
16 oktober15 april
16 april15 oktober
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Regel 47
Sdra halvklotets vinterrstidszon
Den sdra vinterrstidszonen begrnsas
i norr av loxodromen frn den amerikanska kontinentens ostkust vid
Kap Tres Puntas till latitud 34S longitud 50W,
latitudparallellen 34S till longitud 17E,
loxodromen drifrn till latitud 3510'S longitud 20E,
loxodromen drifrn till latitud 34S longitud 28E,
loxodromen drifrn till latitud 3530'S longitud 118E,
loxodromen drifrn till Kap Grim p Tasmaniens nordvstkust.
Begrnsas drifrn av
Tasmaniens norra och stra kust till den sydligaste punkten p Bruny
Island,
loxodromen drifrn till Black Rock Point p Stewart Island,
loxodromen drifrn till latitud 47S longitud 170E,
loxodromen drifrn till latitud 33S longitud 170W, och
drifrn av latitudparallellen 33S till latitud 33S longitud 79W,
loxodromen till latitud 41S, longitud 75W,
loxodromen drifrn till fyren Punta Corona p Chiloe Island, latitud
4147'S longitud 7353'W,
drifrn lngs den norra, stra och sdra kusten av Chiloe Island till
latitud 4320'S longitud 7420'W,
och drefter meridianen genom longitud 7420'W till latitudparallellen
genom 4545'S, inkluderande det inre omrdet av Chiloes kanaler frn
meridianen genom 7420'W och sterut.
rstider:
Vinter
Sommar
16 april15 oktober
16 oktober15 april
Regel 48
Tropiska zonen
1
Norra grnsen fr tropiska zonen
Tropiska zonen begrnsas i norr av

latitudparallellen 13N frn den amerikanska kontinentens ostkust till
longitud 60W,
meridianen 20W till latitud 30N och
159
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 2
latitudparallellen 30N till Afrikas vstkust;
Frn Afrikas ostkust av latitudparallellen 8N till longitud 70E,

latitudparallellen 13N till Indiens vstkust;
drifrn runt Indiens sydkust till latitud 1030'N p Indiens ostkust,
loxodromen drifrn till latitud 9N longitud 82E,
latitudparallellen 8N till Malaysias vstkust,
Sydostasiens kust till Vietnams ostkust vid latitud 10N,
latitudparallellen 10N till longitud 145E,
meridianen 145E till latitud 13N och
latitudparallellen 13N till den amerikanska kontinentens vstkust.
Ho Chi Minh-staden (Saigon) ska anses ligga p grnslinjen mellan tropiska
zonen och tropiska rstidsomrdet.
Sdra grnsen fr tropiska zonen
Tropiska zonen begrnsas i sder

av loxodromen frn hamnen Santos i Brasilien till skrningspunkten
mellan meridianen 40W och Stenbockens vndkrets samt
av Stenbockens vndkrets till Afrikas vstkust;
Frn Afrikas ostkust av
latitudparallellen 20S till Madagaskars vstkust,
Madagaskars vst- och nordkust till longitud 50E,
meridianen 50E till latitud 10S,
latitudparallellen 10S till longitud 98E,
loxodromen drifrn till Port Darwin i Australien,
Australiens och Wessel Islands kust sterut till Kap Wessel,
latitudparallellen 11S till vstsidan av Kap York;
Frn ostsidan av Kap York av latitudparallellen 11S till longitud 150W,
loxodromen drifrn till latitud 26S longitud 75W,
loxodromen drifrn till latitud 3247'S longitud 72W, och
drifrn till latitudparallellen genom 3247'S till Sydamerikas
vstkust.
Valparaiso och Santos ska anses ligga p grnslinjen mellan den tropiska
zonen och sommarzonen.
160
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Omrden som anses tillhra tropiska zonen
Fljande omrden ska behandlas som om de tillhr den tropiska zonen:

a)
Suezkanalen, Rda havet och Adenviken frn Port Said till
meridianen 45E.
Aden och Berbera ska anses ligga p grnslinjen mellan tropiska zonen och
tropiska rstidsomrdet.
b)
Persiska viken till meridianen 59E.
c)
Ett omrde som begrnsas av latitudparallellen 22S frn Australiens
ostkust till Stora Barrirrevet och av Stora Barrirrevet till latitud 11S.
Omrdets norra grns utgrs av sdra grnsen fr den tropiska zonen.
Regel 49
Tropiska rstidsomrden
Fljande omrden r tropiska rstidsomrden:

1
I Nordatlanten
Ett omrde begrnsat:

i norr av loxodromen frn Kap Catoche p Yucatn till Kap San
Antonio p Kuba, nordkusten av Kuba till latitud 20N och av
i vster av den amerikanska kontinentens kust,
i sder och ster av den norra grnsen fr tropiska zonen.
rstider:
Tropisk
1 november15 juli
Sommar
16 juli31 oktober
I Arabiska sjn
Ett omrde begrnsat:

i vster av Afrikas kust, meridianen 45E i Adenviken, Arabiska
halvns sdra kust och meridianen 59E i Omanviken,
i norr och ster av Pakistans och Indiens kuster,
i sder av norra grnsen fr tropiska zonen.
rstider:
Tropisk
1 september31 maj
Sommar
1 juni31 augusti
161
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 2
3
I Bengaliska viken
Bengaliska viken norr om norra grnsen fr tropiska zonen.

rstider:
Tropisk
1 december30 april
Sommar
1 maj30 november
I sdra Indiska oceanen
a)
Ett omrde begrnsat:

i norr och vster av den sdra grnsen fr tropiska zonen och
Madagaskars ostkust,
i sder av latitudparallellen 20S,
i ster av loxodromen frn latitud 20S longitud 50E till latitud 15S
longitud 5130'E och av meridianen 5130'E till latitud 10S.
rstider:
Tropisk
1 april30 november
b)
Sommar
1 december31 mars
Ett omrde begrnsat:

i norr av sdra grnsen fr tropiska zonen,
i ster av Australiens kust,
i sder av latitudparellellen 15S frn longitud 5130'E till

longitud 114E och frn meridianen genom 114E till den australiska
kusten,
i vster av meridianen 5130'E.

rstider:
Tropisk
1 maj30 november
Sommar
1 december30 april
I Kinesiska sjn
Ett omrde begrnsat:

i vster och norr av Vietnams och Kinas kuster frn latitud 10N till
Hongkong,
i ster av loxodromen frn Hongkong till Port of Sual (Luzon-n) och
arna Luzons, Samars och Leytes vstkust till latitud 10N,
i sder av latitudparallellen 10N.
Hongkong och Sual ska anses ligga p grnslinjen mellan tropiska rstidsomrdet och sommarzonen.
162
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 2
rstider:
Tropisk
Sommar
21 januari30 april
1 maj20 januari
I norra Stilla havet
a)
Ett omrde begrnsat:

i norr av latitudparallellen 25 N,
i vster av meridianen 160E,
i sder av latitudparallellen 13 N,
i ster av meridianen 130W.
rstider:
Tropisk
Sommar
1 maj30 november
1 december30 april
Tropisk:
1 april31 oktober
Sommar:
1 november31 mars
b)
Ett omrde begrnsat:

i norr och ster av den amerikanska kontinentens vstkust,
i vster av meridianen 123W frn den amerikanska kontinentens kust
till latitud 33N och
av loxodromen frn latitud 33N longitud 123W till latitud 13N
longitud 105W, och
rstider:
Tropisk
Sommar
1 mars30 juni
1 juli31 oktober
1 november30
november
1 december28/29 februari
I sdra Stilla havet
a)
Carpentariaviken sder om latitud 11S.
rstider:
Tropisk
1 april30 november
Sommar
1 december31 mars
163
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 2
b)
Ett omrde begrnsat:

i norr och ster av tropiska zonens sdra grns,
i sder av latitudparallellen genom 24S frn Australiens ostkust till
longitud 154E,
drifrn till meridian 154E till Stenbockens vndkrets,
drefter frn Stenbockens vndkrets till longitud 150W, meridianen
150W till latitud 20S,
av latitudparallellen 20S till den punkt dr parallellen skr tropiska
zonens sdra grns, och
i vster av grnslinjerna fr det omrde inom Stora Barrirrevet som
tillhr tropiska zonen, och av Australiens ostkust.
rstider:
Tropisk
1 april30 november
Sommar
1 december31 mars
Regel 50
Sommarzoner
terstende omrden r sommarzoner.
Fr fartyg om 100 meters lngd eller mindre r dock nedanstende omrde
vinterrstidsomrde.
Omrdets begrnsas:
i norr och vster av Amerikas frenta staters ostkust,
i ster av meridianen 6830'W frn Amerikas frenta staters kust till
latitud 40N och
rstider:
Tropisk
1 november31 mars
Sommar
1 april31 oktober
Regel 51
Innanhav
1
stersjn
Detta hav innanfr latitudparallellen genom Skagen i Skagerack tillhr

sommarzonerna.
Fr fartyg med en lngd av 100 m eller mindre r det dock vinterrstidsomrde.
164
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 2
rstider:
Tropisk
1 november31 mars
Sommar
1 april31 oktober
Svarta havet
Detta hav tillhr sommarzonerna.

Fr fartyg med en lngd av 100 m eller mindre r det dock norr om latitud
14N vinterrstidsomrde.
rstider:
Tropisk
Sommar
1 mars30 november
Medelhavet
Detta hav tillhr sommarzonerna.

Fr fartyg med en lngd av 100 m eller mindre r dock nedanstende
omrde vinterrstidsomrde.
Omrdet begrnsas:
i norr och vster av Frankrikes och Spaniens kuster och meridianen
3E frn Spaniens kust till latitud 40N,
i sder av latitudparallellen 40N frn longitud 3E till Sardiniens
vstkust,
i ster av Sardiniens vst- och nordkuster frn latitud 40N till
longitud 9E,
meridianen 9E till Korsikas sydkust,
Korsikas vst- och nordkuster till longitud 9E och
loxodromen till Kap Sici.
rstider:
Tropisk
Sommar
16 december15 mars
16 mars15 december
Japanska sjn
Detta hav r sommarzon sder om latitudparallellen 50N.

Fr fartyg med en lngd av 100 m eller mindre r dock omrdet mellan
latitudparallellen 50N och loxodromen frn ostkusten av Korea vid latitud
38N till vstkusten av Hokkaido, Japan, vid latitud 4312'N vinterrstidsomrde.
165
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 2
rstider:
Tropisk
Sommar
1 mars30 november
Regel 52
Vinterfribordet i Nordatlanten
Den del av Nordatlanten, som omnmns i regel 40.6 del 1 omfattar:
den del av vinterrstidszon II i Nordatlanten, som ligger mellan
meridianerna 15W och 50W,
hela vinterrstidszon I i Nordatlanten, varvid Shetlandsarna anses
ligga p grnslinjen.
166
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 2
Karta ver zoner och omrden
167
TSFS 2009:114
Bilaga 3
Bilaga 3
Skrovkonstruktion
Regel 1
Allmnt
1
Denna bilaga innehller allmnna regler fr fartygs skrovkonstruktion, strukturella styrka och lnssystem. Ytterligare konstruktionskrav finns
i andra bilagor.
2
Regel 3.2.23.2.10, 3.3 och 3.4 ska inte tillmpas p hghastighetsfartyg.
Regel 2
Definitioner
Regel 3
Generella konstruktionskrav
Fartyg ska ha en strukturell styrka, ett tillrckligt fribord samt en yttre
vdertthet och vattentthet som skerstller att fartyget kan trafikera de
omrden och den verksamhet det r certifierat fr.
Dck
Fartyg ska vara frsedda med ett dck som frhindrar att vatten trnger ner i
de delar av fartyget som r deplacerande eller som utgr reservdeplacement.
ppningar i detta dck ska skyddas av luckor eller slutna dcksbyggnader
som skerstller att vatten inte kan trnga ner i fartyget.
Fartyg i fartomrde E och mer inskrnkt fart fr dock vara ppna.
Vattentta skott
2.1 Dckade fartyg med byggnadsdatum den 1 januari 1966 eller senare
ska ha vattentta kollisionsskott i fr och akter, samt andra vattentta skott
omedelbart fr och akter om maskinutrymmet. Transportstyrelsen kan fr
enskilt fartyg som har maskinutrymmet frlagt lngt akterut, och det inte
finns utrymmen fr last eller passagerare mellan maskinrumsutrymme och
akterpikskott, medge att aktra skottet utesluts.
2.2 ppna fartyg med byggnadsdatum den 1 januari 1966 eller senare
ska, omedelbart fr och akter om maskinutrymmet, vara frsedda med
vattentta skott upp till djupaste lastvattenlinjen eller andra arrangemang
169
Skrovkonstruktion
TSFS 2009:114
Bilaga 3
som vattenttt avgrnsar fartygs maskinutrymme, samt frligt kollisionsskott med en vertikal utstrckning till dck, verkant fartygssidan eller
tminstone inte understigande minsta tilltna boghjd.
2.2 a Transportstyrelsen kan dock godknna fartyg utan kollisionsskott om
fartyget r konstruerat i enlighet med ett av Transportstyrelsen accepterat
regelverk, i vilket kollisionsskott inte krvs.
2.3 Fartyg med byggnadsdatum fre den 1 januari 1966 ska bibehlla den
indelning som det r konstruerat och byggt fr med avseende p fartygstyp,
fartomrde och byggnadsdatum.
2.4 Fr fartyg som omfattas av bilaga 1 och bilaga 6 ska kollisionsskott
placeras i enlighet med dessa bilagor.
2.5 Fr fiskefartyg med byggnadsdatum den 1 januari 1999 eller senare
och en lngd (LLL) av 45 m eller mer ska kollisionsskottet placeras mellan
0,05LLL och 0,08LLL akter om frliga fribordsperpendikeln. Fr fiskefartyg
med byggnadsdatum den 1 januari 1999 eller senare och med en lngd (LLL)
av 24 m eller mer men mindre n 45 m ska kollisionsskottet placeras mellan
0,05LLL och 0,05LLL+1,35 m akter om frliga fribordsperpendikeln.
Avstndet till frliga perpendikeln fr aldrig understiga 2,0 m.
2.6 Fr fartyg med byggnadsdatum den 1 januari 1966 eller senare, andra
n ovanstende fiskefartyg, ska kollisionsskottet placeras mellan 0,05LLL
och 0,08LLL akter om frliga fribordsperpendikeln. Fr fartyg med bulb eller
motsvarande ska avstndet reduceras med det som r minst av:
halva avstndet mellan frliga perpendikeln och bulbens frligaste
punkt, eller
0,015LLL.
2.7 Mindre steg i kollisionsskottet accepteras under frutsttning att hela
kollisionsskottet r placerat inom freskrivet avstnd frn frliga perpendikeln.
2.8 P fartyg med en frlig verbyggnad med en lngd som verstiger
0,25LLL ska kollisionsskottet fortstta till dcket ovanfr fribordsdcket.
Kollisionsskottet ovanfr fribordsdcket mste inte placeras direkt ver den
del som ligger under fribordsdcket under frutsttning att den del av
fribordsdcket som bildar steget r vattentt. Hela kollisionsskottet ska vara
placerat inom freskrivet avstnd frn frliga perpendikeln.
2.9 Transportstyrelsen kan fr enskilt fartyg medge en mer akterlig
placering av kollisionsskottet, under frutsttning att fartyget, lastat till
djupaste lastvattenlinjen, efter fldning av utrymmet fr om kollisionsskottet har ett flytlge och en stabilitet som inte innebr en vervgande risk
fr fartygets verlevnad.
2.10 Fartyg med byggnadsdatum fre den 1 januari 1966 ska bibehlla den
placering av kollisionsskottet som det r konstruerat och byggt fr vad
gller fartygstyp, fartomrde och byggnadsdatum.
170
Skrovkonstruktion
TSFS 2009:114
Bilaga 3
ppningar i vattentta skott
3.1 I vattentta skott fr det inte finnas fler ppningar n vad som krvs
av fartygets konstruktion och avsedda anvndning. ppningar ska frses
med vattentta stngningsanordningar som har en styrka som motsvarar den
omgivande strukturen.
3.2 Rrgenomfringar i kollisionsskott ska frses med avstngningsventiler som kan manvreras ovan fribordsdck och r frsedda med
indikering.
Ventilerna ska monteras i kollisionsskottet i frpiken. Ventiler fr dock
monteras p akterkant av kollisionsskottet under frutsttning att de r ltt
tkomliga under alla driftsfrhllanden och att utrymmet dr de placeras
inte r ett lastrum.
3.3 ppningar godtas inte i de delar av kollisionsskottet som ligger under
fribordsdck.
3.4 Drrar ska hllas stngda till sjss, vilket ska framg av skyltning vid
drrarna.
3.5 P fiskefartyg med byggnadsdatum den 1 januari 1999 eller senare
och med en lngd (LLL) mindre n 45 m fr vattentta drrar vara hngda
och ska kunna manvreras lokalt frn bda sidor av drren.
3.6 P fiskefartyg med byggnadsdatum den 1 januari 1999 eller senare
och med en lngd (LLL) av 45 m eller mer ska vattentta skjutdrrar
installeras i:
utrymmen dr drrarna ppnas till sjss och trskeln ligger under
djupaste lastvattenlinjen, och
maskinrummets nedre del vid ingng till axeltunnel.
Andra vattentta drrar fr vara hngda.
3.7 Vattentta skjutdrrar ska kunna ppnas nr fartyget har en slagsida
av 15 t endera sida.
3.8 Vattentta skjutdrrar ska, oberoende av om de manvreras manuellt
eller p annat stt, kunna ppnas lokalt frn drrens bda sidor. I fartyg med
en lngd (LLL) av 45 m eller mer ska dessa drrar kunna fjrrmanvreras
frn ltt tillgnglig plats ovan arbetsdcket, utom nr drren r placerad i
besttningsutrymmen.
3.9 Vid platsen fr fjrrmanvrering ska indikering finnas som visar om
skjutdrren r ppen eller stngd.
Dubbelbotten
Fartyg som omfattas av bilaga 1 och bilaga 6 ska minst ha dubbelbotten i

den utstrckning som anges i dessa bilagor.
Allmnna rd
vriga fartyg br ha dubbelbotten om det r mjligt med hnsyn till
fartygets storlek, byggnadsstt och avsedda anvndning.
171
Skrovkonstruktion
TSFS 2009:114
Bilaga 3
5
Skrovgenomfringar fr hjrtstock m.m.
5.1 Roderhjrtstock genom rum under huvuddck ska vara frsedd med
ttningsanordning vid dcket och bordlggningen eller akterstven, eller
vara omgiven av stark och vattentt trumma.
5.2 Genomfringar i botten och bordlggning fr givare eller liknande
som sticker ut genom skrovet, och som vid skada kan ge upphov till
fldning, ska p insidan frses med arrangemang som begrnsar spridning
av vatten vid en eventuell skada.
Lnssystem
6.1 Fartyg ska ha ett tillfrlitligt lnssystem fr samtliga vattentta

avdelningar, s dimensionerat och placerat att lnsning av fartyget kan ske
ven om fartyget har slagsida.
6.2
Lnssystemet ska omfatta minst tv av varandra oberoende pumpar.
Pejl- och luftrr
7.1 Pejlrr ska finnas till alla tankar, kofferdammar och rrtunnlar om det
inte p annat tillfredsstllande stt gr att bestmma vtskenivn i dessa
utrymmen. Lastrum ska p bda sidor frses med pejlrr till lnsldorna.
Pejlrr som inte dras upp ver fribordsdck ska frses med automatisk
stngningsanordning. Pejlrr ska vara tkomliga samt vara mrkta med
tanktillhrighet och lngd till bottenanslag.
7.2 Luftrr ska finnas till alla tankar, kofferdammar, axeltunnlar och
rrtunnlar. Sm torrtankar utan rranslutningar behver inte frses med
luftrr. Luftrr ska vara mrkta med tanktillhrighet.
mningar
Fartyg ska i fr och akter vara frsedda med mningar som r tydligt avlsbara frn bda sidor. Fartyg med lngd (LLL) understigande 24 m behver
inte vara frsedda med mningar men ska, om mningar inte finns, ha
referenspunkter markerade p skrovet fr att mjliggra avlsning av
fartygets flytlge. mningars eller referenspunkters lgen ska vara varaktigt
fstade.
vrigt
9.1 Om fartyget utrustas med andra arrangemang n slingerklar fr att

reducera fartygets rrelser, exempelvis tankar, ska arrangemanget godknnas av Transportstyrelsen.
172
Skrovkonstruktion
TSFS 2009:114
Bilaga 3
9.2 Permanent barlast ska placeras p sdant stt att frskjutning inte kan
ske. Barlasten fr inte flyttas eller tas bort utan godknnande av
Transportstyrelsen. Vattenbarlast fr betraktas som permanent barlast om
det finns tankar speciellt avsedda fr detta syfte, vilka inte kan lnsas av
misstag. Is fr kylning ombord p fiskefartyg ska aldrig anses vara fast
barlast. Om vattenbarlast anvnds som permanent barlast, ska uppgifter om
denna framg i certifikatet.
9.3 Strre, delvis ppna utrymmen p fribordsdck, ssom ppna shelterdck, fr inte frekomma p fartyg i fartomrde C eller mer vidstrckt fart.
Fiskefartyg fr ha en ppen back med en lngd mindre n 0,15LLL.
Regel 4
Klassning
1
Internationell resa
Fljande fartyg p internationell resa ska inneha giltigt klasscertifikat:

fartyg med en bruttodrktighet av 500 eller mer, och
alla passagerarfartyg.
Fartyg p internationell resa andra n de som nmns i frsta stycket ska
antingen ha giltigt klasscertifikat eller vara konstruerade och hllna i stnd
s att de styrkemssigt motsvarar regler utgivna av en erknd organisation
fr motsvarande fartygstyp, fartomrde och byggnadsdatum.
Inrikes resa
Fljande fartyg p inrikes resa ska inneha giltigt klasscertifikat:

fartyg med en bruttodrktighet av 500 eller mer certifierade fr fartomrde D eller mer vidstrckt fart, och
passagerarfartyg fr 400 passagerare eller mer.
Fartyg p inrikes resa andra n de som nmns i frsta stycket ska antingen
inneha giltigt klasscertifikat eller vara konstruerade och hllna i stnd s att
de styrkemssigt motsvarar regler utgivna av en erknd organisation fr
motsvarande fartygstyp, fartomrde och byggnadsdatum.
Regel 5
Konstruktionsregler
1
Fljande allmnna konstruktionsregler ska tillmpas svida inte
specifika konstruktionskrav i andra tillmpliga freskrifter meddelade av
Sjfartsverket eller Transportstyrelsen stller andra krav.
2
Transportstyrelsen kan omprva tidigare godknd konstruktionsstandard i de fall nya kunskaper och erfarenheter leder till en vsentlig
173
Skrovkonstruktion
TSFS 2009:114
Bilaga 3
skrpning av reglerna frn erknda organisationer eller om det finns andra

srskilda skl.
3
Nybyggnad av fartyg
3.1 Fartyg ska konstrueras och byggas s att styrkan i skrov, tillslutningsanordningar, rigg och utrustning ger betryggande skerhet fr alla
konditioner som fartyget r avsett att framfras i och fr alla skadekonditioner som fartyget r avsett att kunna verleva enligt stabilitetsreglerna i dessa freskrifter. Speciell hnsyn ska hr tas till de statiska
pknningar som uppstr vid djupaste nedlastning och svraste lastfrdelning samt till de dynamiska pknningar som kan uppst till fljd av framdrift, sjgng, lastning och lossning.
3.2 Fartyg ska konstrueras enligt ett sammanhllet regelverk utgivet av en
erknd organisation. Fr fartyg som inte ska inneha klasscertifikat kan
alternativa regelverk, godknda av Transportstyrelsen fr det enskilda
fartyget eller fartygstypen, anvndas. Regelverket ska ta erforderlig hnsyn
till statiska och dynamiska pknningar, styrka i material och konstruktionselement, styrka i fogar och infstningar, tillverkningsmetoder samt erforderliga skerhetsmarginaler med hnsyn till korrosion och frslitning samt
oskerheter i operationella konditioner och dimensioneringsunderlag.
3.3 Fr nya typer av fartyg eller nya konstruktionskoncept, fr vilka det
inte finns tillmpliga sammanhllna regelverk, kan Transportstyrelsen
medge att man som alternativ utfr direkta konstruktionsberkningar som
innefattar alla tillmpliga hnsyn enligt punkt 3.1 och 3.2. Samtliga
frutsttningar och berkningar ska redovisas fr Transportstyrelsen fr
granskning och godknnande.
Regel 6
Konstruktionsgodknnande av existerande fartyg
1
Fr fartyg som inte tidigare certifierats av Sjfartsverket eller
Transportstyrelsen i enlighet med kraven i regel 5.3, t.ex. vid inkp eller
artbyte, ska fljande dokumentation ges in som underlag fr
Transportstyrelsens godknnande av fartygets konstruktion och byggnation
med avseende p styrka i skrov, tillslutningsanordningar, rigg och
utrustning:
konstruktionsdokumentation i den utstrckning som Transportstyrelsen finner ndvndigt, samt
konstruktions- och tillverkningsgodknnande frn annan administration, eller
konstruktions- och tillverkningsgodknnande frn en erknd organisation, eller
erforderliga materialcertifikat samt dokumenterad och verifierad tillverkningskontroll, eller
material- och tillverkningsanalys.
174
Skrovkonstruktion
TSFS 2009:114
Bilaga 3
Dokumentationen ska visa att fartygets konstruktionsstandard r relevant

fr den verksamhet och det fartomrde fartyget ska certifieras fr, samt att
fartyget r underhllet p ett tillfredsstllande stt.
2
Fr fartyg som r eller har varit certifierade av Sjfartsverket eller
Transportstyrelsen med avseende p skrovkonstruktion, tillslutningsanordningar, rigg och utrustning accepteras befintlig konstruktionsstandard
under frutsttning att den r relevant fr fartygets verksamhet och det
fartomrde fartyget ska certifieras fr, samt att fartyget r underhllet p ett
tillfredsstllande stt och att de krav som r tillmpliga fr fartyget uppfylls.
Transportstyrelsen kan krva in kompletterande konstruktionsdokumentation om det anses ndvndigt.
Regel 7
Underhll och reparationer
1
Fartyg ska underhllas och repareras i den utstrckning som r
ndvndig fr att de i alla avseenden ska bibehlla den styrka och skerhet
de r konstruerade fr med beaktande av de marginaler fr korrosion och
frslitning som anvnts i konstruktionsunderlaget.
2
I fartyg som innehar klasscertifikat ska material ersttas i den omfattning som krvs fr att de ska kunna bibehlla sitt klasscertifikat.
3
I fartyg som r byggda enligt ett samlat regelverk som innehller
definierade marginaler gllande korrosion och frslitning, eller fr vilka
utfrdande organisation har gett ut anvisningar om sdana marginaler, ska
material ersttas senast d dessa marginaler uppns.
4
Dr marginaler fr materialminskning inte finns uttryckligen angivna
i regelverk eller i anvisningar till dessa, ska material ersttas senast d
tillmpliga marginaler enligt fljande eller motsvarande frsvagning i
konstruktionen uppntts:
Fr konstruktioner av stl och aluminium med pltdimensioner 6 mm eller
mer:
4.1
Lokal punktkorrosion/frslitning:
Utanfr omrden utsatta fr hga spnningskoncentrationer:

fr enstaka punkt: 35 % minskning i frhllande till byggd tjocklek,
tckande 30 % av ytan: 25 % minskning,
tckande 50 % av ytan: 20 % minskning,
i vrigt linert interpolerat mellan dessa vrden.
I eller i direkt anslutning till omrden utsatta fr hga spnningskoncentrationer, ssom infstningar av frstyvningar och konstruktionselement, hlkanter, etc.:
20 % minskning oavsett utbredning.
175
Skrovkonstruktion
TSFS 2009:114
Bilaga 3
4.2 Tjockleksminskning i bordlggning, pltflt eller delar av frstyvningar och konstruktionselement:

20 % minskning i frhllande till byggd tjocklek.
4.3
Bjmotstndsminskning i lokala frstyvningar som spant och stag:
20 % minskning i frhllande till byggda dimensioner.

4.4 Bjmotstndsminskning i brande konstruktionselement ssom
bottenstockar, dcksbalkar, vebbramar, vgare, stringers, etc.:
4.5 Bjmotstndsminskning i skrovbalkens effektiva tvrsnitt, dr detta
ingr som en vsentlig del i dimensioneringsunderlaget:
5
Vid bedmning av tjockleksminskningen och dess betydelse fr bjmotstndet enligt punkt 4.24.5 ska denna tas som ett medelvrde av ett
representativt smsta tvrsnitt vinkelrtt mot den huvudsakliga spnningsriktningen.
6
Fr vriga dimensioner eller konstruktionsmaterial ska srskild
bedmning av effekten av korrosion och frslitning gras med hnsyn till
materialets och konstruktionens egenskaper.
7
Transportstyrelsen kan medge undantag frn kraven under punkt 4 om
det finns speciella omstndigheter eller om detaljerade underskningar
genom berkningar eller fullskaleprov entydigt visar att konstruktionens
styrka behlls p samma skerhetsniv ven d ngon av dessa marginaler
verskridits.
Regel 8
Kvalitetsskring vid nybyggnation och reparationer
1
Dimensioneringsberkningar, konstruktionsritningar
1.1 Fartygets gare eller dess ombud ska till Transportstyrelsen fr

granskning lmna in samtliga dimensioneringsunderlag i form av konstruktionsritningar och berkningar eller sammanfattningar av sdana, som r
ndvndiga fr att konstruktionsstandarden ska kunna skerstllas.
1.2 Fr fartyg som innehar giltigt klasscertifikat eller byggs med avsikt av
erhlla klasscertifikat ska ritningarna godknnas av den erknda organisationen. Fr vriga fartyg ska ritningarna godknnas av Transportstyrelsen. I
det senare fallet ska det framg vem som tagit fram dimensioneringsunderlaget samt vilket regelverk och vilken metod fr kvalitetsskring man
avser tillmpa.
176
Skrovkonstruktion
TSFS 2009:114
Bilaga 3
Material och tillverkning
2.1 Fr fartyg som innehar giltigt klasscertifikat eller byggs i enlighet

med en erknd organisations regler ska material, tillverkningsprocesser och
provning flja den erknda organisationens normer och anvisningar.
Svetsare ska ha genomgtt en svetsprvning som accepteras av den erknda
organisationen.
2.2 Fr vriga fartyg ska kvalitetsskrade material och tillverkningsmetoder anvndas.
54
Svetsare ska ha genomgtt en svetsprvning enligt SS-EN 287 eller motsvarande. Specificering och godknnande av svetsprocedurer ska ske enligt
55
SS-EN ISO 15614 eller motsvarande.
Material som anvnds fr nybyggen och reparationer ska vara certifierat av
en erknd organisation; alternativt ska de metoder fr kvalitetsskring som
tillmpas redovisas fr och godknnas av Transportstyrelsen.
Allmnna rd
Vid val av kvalitetsniv av svetsar br kvalitetsskringsstandard
56
enligt SS-EN 729 anvndas.
2.3 Transportstyrelsen ska beredas tillflle att lpande kontrollera
material och tillverkning.
54
SS-EN 287, Svetsarprvning smltsvetsning.
55
SS-EN ISO 15614, Specifikation fr och kvalificering av svetsprocedurer fr svetsning

av metalliska material.
56
SS-EN 729, Kvalitetskrav fr svetsning smltsvetsning av metalliska material.
177
TSFS 2009:114
Bilaga 4
Bilaga 4
Intaktstabilitet
Regel 1
Allmnt
1
Fartyg ska ha en tillrcklig intaktstabilitet fr att skerstlla att det
kan trafikera de omrden och bedriva den verksamhet det r certifierat fr.
2
Kriterierna i denna bilaga ska uppfyllas i alla driftkonditioner.
3
Stabiliteten ska redovisas i enlighet med bilaga 9 och fr de lastfall
som anges i bilaga 9.
Regel 2
Definitioner
Regel 3
Generella krav
1
Allmnna stabilitetskriterier
Fartyg och prmfartyg ska uppfylla kraven enligt denna regel om inte annat
framgr av regel 3.2 t.o.m. regel 4.15.
Figur 1. GZ-kurva
179
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
1.1 Arean under kurvan fr den rtande hvarmen (GZ-kurvan), den

dynamiska stabiliteten (e), ska vara:
1 e30 0,055 mrad rknat till krngningsvinkeln 30.
2 e40 0,090 mrad rknat till krngningsvinkeln 40 eller fldningsvinkeln f om denna vinkel r mindre n 40.
3 (e40-e30) 0,030 mrad mellan krngningsvinkeln 30 och 40 eller
mellan 30 och fldningsvinkeln f om denna vinkel r mindre n 40.
Figur 2. GZ-kurva
1.2 Den rtande hvarmen (GZ) ska vara minst 0,20 m vid en krngningsvinkel av minst 30.
1.3 Den maximalt rtande hvarmen (GZmax) ska intrffa vid en
krngningsvinkel som helst r strre n 30 men aldrig mindre n 25.
1.4
Begynnelsemetacenterhjden (GM0) ska vara minst 0,15 m.
1.5 Fartyg sysselsatt med lyft ska ha tillrcklig stabilitet d lyft genomfrs. Vid stabilitetskontroll av kranlyft ska vertikal tyngdpunkt berknas
med vikt fritt hngande i lyftkrok, dvs. vikten verkar i kranarmens topp.
Allmnna rd
Vid maximalt krngande moment frn ett fartygs lyftanordningar br
inte fartygets statiska krngningsvinkel verstiga det minsta av 12
eller vinkeln fr halva GZmax.
1.6 Fiske- och frsrjningsfartyg i fartomrde C eller mer vidstrckt fart,
vilka anvnds i omrden dr nedisning sannolikt kan intrffa, ska uppfylla
kraven i denna regel med antagande om nedisning enligt regel 12 i bilaga 9.
vriga fartyg i fartomrde C eller mer vidstrckt fart, vilka anvnds i omrden dr nedisning sannolikt kan intrffa, ska ha tillrcklig stabilitet i
nedisad kondition.
180
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
Alternativa stabilitetskriterier
Fljande fartyg kan, som alternativ till punkt 1.3

1.1 tillmpa kriterier i
punkt 2.1 alternativt 2.2:
passagerarfartyg med en lngd (LLL) mindre n 24 m som anvnds i
fartomrde D,
passagerarfartyg i fartomrde E eller mer inskrnkt fart, samt
vriga fartyg som anvnds i fartomrde D eller mer inskrnkt fart.
Fr ppna fartyg ska stabilitetsvidden vara minst 40.
2.1 Den maximala rtande hvarmen (GZmax) ska intrffa vid en
krngningsvinkel av 15 eller mer. Om vinkeln fr GZmax r 30 eller
mindre ska den dynamiska stabiliteten (e) vara minst [0,055+0,001(30-)]
mrad och om vinkeln fr GZmax r strre n 30 ska den dynamiska
stabiliteten (e) vara minst 0,055 mrad rknat till . r den minsta av
vinkeln fr GZmax och vinkeln fr halva stabilitetsvidden.
2.2 Den dynamiska stabiliteten ska vara minst 0,08 mrad rknad till
vinkeln fr GZmax eller fldningsvinkeln f om denna r mindre. Fr
dckade fartyg ska stabilitetsvidden vara:
20
fr LLL 100 m
15
fr LLL 150 m
fr 100 < LLL < 20-0,1(LLL150 m
100)
3
Frenklad stabilitetsunderskning
3.1 Fljande fartyg kan, som alternativ till punkt 1, tillmpa frenklad
stabilitetsunderskning:
Passagerarfartyg, under frutsttning att fartyget:
inte omfattas av skadestabilitetskrav,
inte omfattas av krav fr specifika fartygstyper enligt regel 4.24.15,
har passagerarutrymmen endast i ett plan, och
anvnds endast i fartomrde E eller mer inskrnkt fart.
Fartyg andra n passagerarfartyg, under frutsttning att fartyget:
inte omfattas av vderkriteriet enligt punkt 4,
inte omfattas av krav fr specifika fartygstyper enligt regel 4, och
anvnds endast i fartomrde D eller mer inskrnkt fart.
Kriterierna som ska anvndas vid frenklad stabilitetsunderskning framgr
av punkt 3.2 och 3.3.
181
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
3.2 Metacenterhjden GM0 ska bestmmas genom ett rullningsprov eller

krngningsprov och fr i den minst gynnsamma konditionen inte understiga
0,70 m. Vid rullningsprov berknas GM0 med formeln:
B
GM 0 = 0,5 LL
T
dr
tiden i sekunder fr en hel rullningsperiod.
3.3 Fr dessa fartyg ska dessutom ett belastningsprov utfras i den minst
gynnsamma konditionen, d krngningen inte fr verstiga 12, och
avstndet frn vattennivn till verkant av skrovsidan i krngt lge inte i
ngon punkt fr understiga 0,20 m. Fljande krngande moment ska
beaktas:
1 Passagerarfartyg belastas med det maximala krngande moment som
passagerare kan utgra d de r samlade p det ur stabilitetssynpunkt
minst gynnsamma sttet vid fartygets ena sida med sex personer per
kvadratmeter fri dcksyta.
2 Lastfartyg belastas med det maximala krngande moment som lasten
kan utgra d den lastas p det ur stabilitetssynpunkt minst gynnsamma sttet inom de omrden och utrymmen som r avsedda fr last.
Vderkriterium
Detta kriterium r ett tillgg till punkt 1 och omfattar passagerar-, fiske- och
fritidsfartyg samt lastfartyg med undantag av tankfartyg och prmfartyg.
Regeln behver inte tillmpas p fartyg med en lngd (LLL) mindre n 24 m
eller fartyg som r certifierade fr fartomrde E eller mer inskrnkt fart.
Alternativ till detta kriterium kan godtas, under frutsttning att de
alternativa kriterierna garanterar en tillfredsstllande stabilitet och likvrdig
skerhetsniv.
Ett fartygs frmga att motst den gemensamma verkan av vind frn sidan
och rullning ska, med referens till figur 3, berknas enligt fljande:
4.1 Fartyget r utsatt fr ett konstant vindtryck som verkar tvrs fartygets
centerlinje, vilket ger en konstant vindmomentarm (lw1).
4.2 Frn jmviktslge (0) antas fartyget rulla, p grund av vgornas
inverkan, med en rullningsvinkel (1) t lovart. Hrvid ska beaktas att
effekten av konstant vind inte resulterar i en onormalt stor krngningsvinkel. Krngningsvinkeln ska inte verstiga 16 eller 80 % av vinkeln d
dckshrnet nr vattenytan.
4.3 Fartyget utstts sedan fr en vindby som resulterar i en momentarm
(lw2).
4.4 Under dessa omstndigheter ska ytan b vara lika med eller strre n
ytan a.
4.5
182
Effekten av fria vtskeytor ska beaktas.
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
Figur 3. Hrd vind och rullning

Vinklarna i figur 3 definieras enligt nedan:
0
krngningsvinkel vid konstant vind, se punkt 4.2
rullningsvinkel t lovart p grund av vgor
fldningsvinkel (f) eller 50 eller c, beroende p vilken

som r minst,
dr: c
vinkeln fr andra skrningspunkten mellan vindmomentarm

(lw2) och GZ-kurva.
4.6 Vindmomentarmarna (lw1) och (lw2) i enlighet med punkt 4.1 och 4.3
r konstanta fr alla krngningsvinklar och ska berknas enligt fljande:
lw1 =
PA Z
1000 g
lw2 = 1,5 lw1

dr
(m) och
(m)
vindtryck p 504 N/m2. Vrdet p P kan reduceras till

275 N/m2 fr fartyg som r certifierade fr fartomrde C
och D;
projicerad lateralarea av fartyget och dckslasten ovan

vattenlinjen (m2);
vertikala avstndet frn lateralareans (A) tyngdpunkt till

deplacementets lateraltyngdpunkt eller approximativt till en
punkt p halva djupgendet (m);
deplacement (ton);
9,81 m/s2.
183
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
4.7 Rullningsvinkeln (1), vilken fr fartyg med rullningsdmpande

system ska bestmmas utan att inverkan av sdana system beaktas, ska
berknas enligt fljande:
dr
109 k X1 X2
X1
faktor redovisad i tabell 1, och
X2
faktor redovisad i tabell 2.
=
k
faktor enligt fljande:

= 1,0 fr fartyg med slagradie utan slingerklar eller
stngkl,
= 0,7 fr fartyg med skarpa slag, och
= enligt tabell 3 fr fartyg vilka har slingerklar och/eller
stngkl.
k
k
OG
0,73 + 0,6
dr
OG = avstndet mellan vikttyngdpunkten och vattenlinjen

(m) (positiv om vikttyngdpunkten ligger ver vattenlinjen, negativ om den ligger under),
= fartygets mallade medeldjupgende (m),
faktor enligt tabell 4.
Tabell 1. Vrde fr faktor X1
184
r s (grader)
Tabell 2. Vrde fr faktor X2
B/d
X1
Cb
X2
2,4
1,00
0,45
0,75
2,5
0,98
0,50
0,82
2,6
0,96
0,55
0,89
2,7
0,95
0,60
0,95
2,8
0,93
0,65
0,97
2,9
0,91
0,70
1,00
3,0
0,90
3,1
0,88
3,2
0,86
3,4
0,82
3,5
0,80
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
Tabell 3. Vrde fr faktor k

100 Ak
LB
0
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
Tabell 4. Vrde fr faktor s
1,00
0,98
0,95
0,88
0,79
0,74
0,72
0,70
6
7
8
12
14
16
18
20
0,100
0,098
0,093
0,065
0,053
0,044
0,038
0,035
(Mellanliggande vrden i dessa tabeller fs genom liner interpolering)

Rullningsperiod:
T=
2C B
(s)
GM
dr
L
B
C = 0,373 + 0,023 0,043 vl
100
d
Symbolerna i ovanstende tabeller och formeln fr rullningsperiod r

definierade enligt nedan:
Lvl
fartygets lngd i vattenlinjen (m)
fartygets mallade bredd (m)
fartygets mallade medeldjupgende (m)
Cb
blockkoefficient
Ak
total area av slingerklar, eller lateralarea av stngkl, eller

summan av dessa areor (m2)
GM =
metacenterhjd korrigerad fr fria vtskeytor (m).

Allmnna rd till regel 3, punkt 4
Som alternativ till punkt 4
58
MSC.1/Circ.1227 tillmpas.
fr
MSC.1/Circ. 1200
57
och
57
MSC.1/Circ.1200, Interim Guidelines for Alternative Assessment of the Weather

Criterion.
58
MSC.1/Circ.1227, Explanatory Notes to the Interim Guidelines for Alternative Assessment of the Weather Criterion.
185
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
Regel 4
Krav fr specifika fartygstyper
1
Passagerarfartyg
Passagerarfartyg ska, utver kraven enligt regel 3, uppfylla fljande

intaktstabilitetskrav. Om den frenklade stabilitetsunderskningen enligt
regel 3.3 tillmpats behver inte punkt 1.1 tillmpas.
1.1 Fr fartyg som gr i fartomrde D eller mer vidstrckt fart fr krngningsvinkeln inte verstiga 10 i ngon lastkondition, nr passagerarna r
samlade p det ur stabilitetssynpunkt minst gynnsamma sttet vid fartygets
ena sida med fyra personer per kvadratmeter fri dcksyta. Fr fartyg i
fartomrde E fr motsvarande vinkel inte verstiga 12. Passagerarmoment
berknas enligt frutsttningarna i regel 13 i bilaga 9.
1.2 Krngningsvinkeln p grund av gir fr inte verstiga 10 i ngon
driftskondition, nr det krngande momentet MR berknas enligt formeln:
V2
MR = 0,196 0 KG d kNm
2
L
dr
V0
fartygets servicefart (m/s)
fartygets vattenlinjelngd (m)
deplacement (ton)
medeldjupgende (m)
KG =
vertikalt tyngdpunktslge ver baslinjen (m).
Fr fartyg med rullningsdmpande system kan systemen antas vara i drift.

Fartyg fr som alternativ till berkning enligt formeln ovan genomfra
fullskaleprov fr att visa att krngningsvinkeln inte verstiger 10 i ngon
driftskondition. Om det anses ndvndigt kan Transportstyrelsen krva att
krngningsvinkeln p grund av gir ska verifieras genom fullskaleprov med
olastat fartyg i nrvaro av en fartygsinspektr frn Transportstyrelsen.
Fiskefartyg
2.1 Fiskefartyg ska, utver kraven enligt regel 3, uppfylla fljande intaktstabilitetskrav.
2.2
Begynnelsemetacenterhjden (GM0) ska vara minst 0,35 m.
2.3
Stabilitetsvidden ska vara minst 60.
2.4 Fr fiskefartyg med en lngd (LLL) mindre n 24 m och som anvnds i

fartomrde C eller mer vidstrckt fart ska den rtande hvarmen GZ vid en
krngningsvinkel av 60 vara minst:
0,2 LL (m)
120
186
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
2.5 Fiskefartyg med en lngd (LLL) av 24 m eller mer ska uppfylla kraven
enligt regel 3.4. Fr fiskefartyg som gr i fartomrde A och B med en lngd
(LLL) av 24 m eller mer men mindre n 45 m kan alternativt vrdena fr
vindtrycket (se regel 3.4.6) tas ur fljande tabell:
h (m)
6 och strre
P (N/m2)
316
386
429
460
485
504
dr h r det vertikala avstndet frn centrum av fartygets lateralarea ovan

vattenlinjen till vattenlinjen.
2.6 Nr fartyget r frsett med barlast fr att garantera verensstmmelse
med punkt 2.12.3 ska barlastens typ och arrangemang godknnas av
Transportstyrelsen. Permanent barlast ska utfras enligt regel 3.9.2 i
bilaga 3.
2.7 Fngsten ska skras mot frskjutning som kan orsaka slagsida eller
trim som inverkar p fartygets skerhet.
2.8 Den krngningsvinkel vid vilken progressiv vattenfyllnad av lastrum
kan uppst genom luckor, som hlls ppna vid fiske och som inte kan
stngas snabbt, ska vara minst 20. Detta krav kan frngs om stabilitetskriterierna i regel 3.1.13.1.3 och punkt 2.2 kan uppfyllas med respektive
lastrum delvis eller helt vattenfyllt.
2.9 Fr fartyg som arbetar med fiskemetoder, dr ytterligare externa
krafter, ssom trlning, pverkar fartyget vid fiske, ska dessa beaktas i
stabilitetsdokumentationen. Fartyg som riskerar att utsttas fr strre
externa krafter n det kan verleva ska frses med arrangemang som
begrnsar det krngande momentet. Transportstyrelsen kan dessutom skrpa
stabilitetskraven, dr s bedms ndvndigt.
Allmnna rd
1. Det krngande moment som kan uppst vid sneddrag av fiskeredskap kan beaktas enligt fljande.
a) Sneddragning sker nr trldragets riktning avviker frn
fartygets kurs. Denna situation kan bl.a. uppkomma vid trlning i
kraftig strmsttning eller om redskapet fastnar i sjbottnen.
tgrder br i sdana fall vidtas fr att reducera dessa moment.
b) Krngande moment orsakat av sneddrag av fiskeredskap kan
berknas p fljande stt:
Mkr = 0,5 h Fbp
dr
Mkr =krngande momentet orsakat av redskapet i en dragriktning som avviker 30 frn kurslinjen (kNm).
h = lodrta avstndet mellan infstningspunkten av fiskeredskapet och halva fartygets aktuella djupgende (m).
187
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
Fbp = K e Ps D p
dr
)2 / 3 (kN)
P = maskineffekt (kW)
Dp = propellerdiameter (m)
Ke bestms enligt nedan:
Typ av propeller
eller maskineri
1 propeller
2 propellrar
CP
propeller
0,78
0,98
FP
propeller
0,70
0,88
De stora krngande moment som kan orsakas av sneddraget

redskap kan reduceras med hjlp av arrangemang som
snker redskapets dragpunkt i fartyget.
c) Det krngande moment som kan orsakas av fiskeredskap,
berknat p ovanstende stt, br inte resultera i ett krngt statiskt
jmviktslge med en krngningsvinkel som verstiger 15.
d) Resterande area mellan krngande och rtande hvarmskurvorna upp till 40 krngningsvinkel br vara strre n
0,07 mrad.
2.
Vid lyft ver fartygssidan br fljande beaktas.
a) Det krngande moment som kan uppst vid brgning av fngst

ver fartygssidan br inte resultera i ett krngt statiskt jmviktslge
med en krngningsvinkel som verstiger 12.
b) Vid brgning av redskap ver fartygssidan kan mycket stora
krngande moment uppst, orsakade av fartygets rrelser lodrtt i
sjhvning i kombination med att redskapet hnger lodrtt ned i
vattnet.
Fr att eliminera dessa krngande moment br fartyget frses med
arrangemang fr att momentant kunna slppa momentet och lta
redskapet lpa ut igen.
2.9.1 Fljande stabilitetskriterier ska uppfyllas av fartyg sysselsatta med
bomtrlning:
a)
Kravet fr area under den rtande hvarmen enligt regel 3.1.1 och fr
den rtande hvarmen enligt regel 3.1.2 ska kas med 20 %;
b)
Begynnelsemetacenterhjden (GM0) tvrskepps fr inte vara mindre
n 0,5 m;
188
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
c)
De kriterier som anges i a) ska glla endast fr fartyg med en
installerad framdrivningseffekt som inte verstiger det vrde i kilowatt som
erhlls ur fljande formler:
P = 0,6 LOA2 fr fartyg med en lngd av hgst 35 m;
P = 0,7 LOA2 fr fartyg med en lngd av minst 37 m;
Fr fartyg med en lngd dremellan ska koefficienten fr LOA erhllas
genom interpolering mellan 0,6 och 0,7LOA utgr lngden ver allt.
Om den installerade framdrivningseffekten verstiger de vrden fr
standard framdrivningseffekt som anges i formlerna ovan, ska de kriterier
som anges i a) kas i direkt proportion till den hgre framdrivningseffekten.
Vid berkning av stabiliteten ska bommarna antas vara upphissade till en
vinkel av 45 frn horisontalplanet.
2.10 Fartyg med en lngd (LLL) av 24 m eller mer ska klara effekterna av
vatten p dck med hnsyn till fr rstiden frekommande vder- och sjfrhllanden, fartygets arrangemang och hur det anvnds.
Allmnna rd
1. Fartygs frmga att motst effekten av krngning vid vatten p
dck br redovisas med en kvasistatisk metod, enligt figur 4, varvid
nedanstende villkor br vara uppfyllt i den smsta operativa
lastkonditionen:
Frhllandet Cwod =
b
fr inte vara mindre n 1.
a
Figur 4. Vatten p dck

2. Vinkeln som begrnsar area b br vara lika med fldningsvinkeln f eller 40 beroende p vilken som r minst. b avser krngningsvinkeln d verkanten av brdgngen nr vattenytan.
189
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
3. Vrdet p det krngande momentet Mwod (eller motsvarande

krngande hvarm) p grund av vatten p dck br bestmmas
genom att anta att dcket, dr det bildar brunnar, r fyllt upp till
kanten p brdgngen vid dess lgsta punkt och att fartyget krnger
till den vinkel vid vilken denna punkt fldar. Fr bestmning av Mwod
anvnds fljande formel:
Mwod
= k Mw
dr Mw = statiska krngande momentet p grund av vatten p

dck
k
= koefficient
Om Mwod bestms
k = 1,0 anvndas.
med
statiskt
tillvgagngsstt,
kan
Om Mwod bestms med kvasistatiskt tillvgagngsstt, kan man

fr k ta hnsyn till fartygets rullningsperiod och den dynamiska
effekten av vattenfldet, inklusive den effekt som utformning av
dcksbrunnar och dckshus medger. Vrdet p k ska tillgodose
faktorer ssom typ av fartyg, operationsomrde, etc. Fr fartyg
dr dckshrnet doppar vid en vinkel d mindre n 1015,
eller brdgngens verkant doppar vid en vinkel b mindre n
2025, kan ett vrde strre n 1,0 anvndas. Om d r strre
n 20 eller b r strre n 30 kan ett vrde mindre n 1,0
anvndas fr k.
Vid berkning av Mw kan man gra fljande antaganden:
i utgngslget r fartyget upprtt;
vid krngning r trim och deplacement konstanta och lika med
de vrden som fartyget har utan vatten p dck;
man kan bortse frn effekten av lnsportar.
Ovanstende frutsttningar kan modifieras vid beaktande av
ssongsmssiga vder- och vgfrhllanden i aktuella operationsomrden, typ av fartyg och driftstt.
Andra metoder fr att berkna effekten av vatten p dck utifrn
dynamisk synvinkel kan tillmpas.
Bogserfartyg
3.1 Bogserfartyg ska, utver kraven i regel 3.1, uppfylla fljande intaktstabilitetskrav:
3.2 Ett bogserfartygs stabilitet ska bestmmas nr bogserlinan inte r i
linje med fartygets centerlinje enligt punkt 3.3 t.o.m. 3.6.
3.3 Krngande moment ska berknas utifrn antagandet att den tvrskepps krngande kraften frn bogserlinan baseras p framdrivningsmaskineriets maximala dragkraft tvrskepps vid ple (BPcont) (uttryckt i
ton). Fr konventionell framdrivning med propeller ska kraften tvrskepps
inte antas mindre n 60 % av den maximala dragkraften vid ple. Fr fartyg
190
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
med vridbara trustrar eller liknande framdrivningssystem fr kraften

tvrskepps antas till 100% av den maximala dragkraften vid ple.
3.4 Krngande hvarm (a) r lika med det vertikala avstndet mellan
centrum p propellern/propellrarna och fstpunkten fr bogserlinan.
3.5 Om fartygets bogserkrok r av krngningshmmande typ kan den
verkliga krngande hvarmen (a) anvndas.
3.6
Den krngande bogserhvarmen berknas enligt:
0,60 BPcont a
deplacement
och fr inte vara strre n 0,5 gnger GZmax vid maximalt tilltet KG. Om
GZmax intrffar vid en strre vinkel n 30 ska GZ vid 30 anvndas.
GZ
(m)
GZ30 > 2 krngande bogserhvarm
krngande bogserhvarm
GZmax
10
20
30
40
50
60
70
Krngningsvinkel
Figur 5. Bogserfartyg
3.7 Fr bogserfartyg av pskjutande typ, s.k. pushers, och eskortbogserfartyg avgrs stabilitetskraven i varje enskilt fall.
Prmfartyg som fr dckslast
4.1 Fr obemannade prmfartyg som fr dckslast kan, som alternativ till

kraven i regel 3.1, fljande intaktstabilitetskrav tillmpas:
191
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
1 Arean under kurvan fr den rtande hvarmen (GZ-kurvan) ska vara

minst 0,08 mrad rknat till vinkeln fr GZmax eller fldningsvinkeln f,
om denna r mindre.
2 Den statiska krngningen till fljd av en jmnt utbredd vindlast av
trycket 540 N/m2 (vindhastighet 30 m/s) fr inte resultera i en
krngningsvinkel som verskrider halva fribordet. Vindens hvarm
utgrs av avstndet frn centrum fr fartygets och dckslastens
lateralarea ovan vattenlinjen till halva djupgendet.
3 Stabilitetsvidden ska vara:
fr LLL 100 m
20
fr LLL 150 m
15
fr 100 < LLL < 150 m
20-0,1(LLL-100)
4.2 Fr obemannade prmfartyg i fartomrde C eller mer inskrnkt fart

kan vindlasten i punkt 4.1.2 reduceras till 275 N/m2 (vindhastighet 21 m/s).
4.3
Stabilitetsberkningar ska vara baserade p fljande grunder:
1 Dckslast ger inget deplacementstillskott, frutom i fallet vl stuvad

och skrad trlast enligt timmerdckslastkoden.
2 Lastfall ska beakta vattenabsorption av dckslast (t.ex. 10 % fr tr),
vatten som samlas i lasten (t.ex. rr) och nedisning.
3 Vid berkning av vindmoment gller fljande:
a) Vindtrycket r konstant och antas verka p en homogen area som
strcker sig ver lastdckets hela lngd och till lastens hjd ver
dcket.
b) Dcklastens vertikala tyngdpunkt ligger p lastens halva hjd ver
dck.
c) Vindens hvarm utgrs av avstndet mellan tyngdpunkten av dckslastens lateralplan och halva medeldjupgendet.
4 Berkningarna ska tcka hela djupgendeintervallet frn prmens
egenvikt till minsta tilltna fribord.
Allmnna rd
Fr dckslast av tr kan halva lasthjden tillgodorknas med 25 %
permeabilitet.
Vgfrjor
Vgfrjor vilka ven kan vara passagerarfartyg, fr som alternativ till

kraven i regel 3.1, tillmpa reducerade stabilitetskriterier enligt regel 3.2 vid
fart i fartomrde D eller mer inskrnkt fart oavsett fartygets lngd.
192
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
Fartyg med dckslast av tr
6.1 Fartyg med dckslast av tr ska uppfylla kraven enligt regel 3.

Alternativt kan, fr ett fartyg med dckslast av tr som r lastat enligt
timmerdckslastkoden och regel 44 i bilaga 2, nedanstende kriterier
tillmpas:
1 Den dynamiska stabiliteten (e) ska vara minst 0,080 mrad, rknat till
krngningsvinkeln 40 eller fldningsvinkeln f om denna r mindre.
2 GZ-kurvans strsta vrde ska vara minst 0,25 m.
3 Begynnelsemetacenterhjden (GM0) ska vara minst 0,10 m.
6.2 Vid bestmning av ett fartygs frmga att motst den gemensamma
verkan av vind frn sidan och rullning enligt regel 3.4 ska
krngningsvinkeln p grund av konstant vind inte verstiga 16. Dock kan
det bortses frn kravet p maximalt 80 % av vinkeln d dckshrnet nr
vattenytan.
6.3 I tillmpliga fall ska dckslastens absorption av vatten beaktas enligt
regel 8.5 i bilaga 9.
Allmnna rd
Fr dckslast av tr kan halva lasthjden tillgodorknas med 25 %
permeabilitet.
Fartyg som transporterar fasta bulklaster
7.1 Fr fartyg som transporterar fasta bulklaster gller, utver kraven i

regel 3, att fartyget i stabilitetshnseende ska lastas i enlighet med
bestmmelserna i BC-koden. Dessutom fr last, lastnings- och lossningsoperationer inte ventyra skerheten med avseende p fartygets styrka.
7.2 Om lasten har en fukthalt som verstiger fuktighetsgrnsen
(transportable moisture limit) i BC-koden ska fljande glla:
1 Lasten ska antas vara frskjuten 25. Hnsyn ska tas ven till lastens
tyngdpunktsfrflyttning i vertikalled.
2 Fartygets krngningsvinkel pga. lastfrskjutning punkt 7.1 fr inte
verstiga 65 % av den krngningsvinkel, vid vilken vderdcket nr
vattenytan.
3 Den dynamiska stabiliteten (e) mellan jmviktslget och 30 efter
jmviktslget ska vara minst 0,10 mrad.
Om lastens fuktighet understiger fuktighetsgrnsen ska spannmlskoden
tillmpas om rasvinkeln r mindre n 30.
193
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
8
Fartyg som transporterar ls spannml eller laster med liknande
egenskaper
Fr transport av ls spannml eller laster med liknande egenskaper gller,
utver kraven i regel 3.1, spannmlskoden fr fartomrdena C eller mer
vidstrckt fart. I fartomrdena B och C mellan svenska hamnar behver
enbart stabilitetskraven enligt regel 3 uppfyllas, under frutsttning att
kraven p trimning av lasten i spannmlskoden uppfylls och att fartyget
sker skydd nr otjnligt vder frvntas.
9
Frsrjningsfartyg och fartyg inrttade fr speciell verksamhet
Frsrjningsfartyg och fartyg inrttade fr speciell verksamhet kan, som

alternativ till kraven i regel 3.1, uppfylla reglerna i Sjfartsverkets
freskrifter (SJFS 2008:10) om transport p frsrjningsfartyg inom
offshore-sektorn med avseende p intaktstabilitet.
10
Isbrytare
10.1 En isbrytare ska, utver kraven enligt regel 3.1, uppfylla fljande
intaktstabilitetskrav.
10.2 Begynnelsemetacenterhjden (GM0) ska vara minst 0,50 m.
10.3 Fartyget ska klara strandning i ett isflt med bibehllen stabilitet och
utan att fldningsppningar kommer under vatten, vilket bedms av
Transportstyrelsen fr varje enskilt fartyg.
10.4 Fr isbrytare med utrustning fr bogsering gller ven punkt 3.
11
Segelfartyg
11.1 Fr enskrovs dckade segelfartyg med en lngd ver 15 m gller,

utver kraven enligt regel 3.1, fljande intaktstabilitetskrav:
1 GZ-kurvan ska vara positiv i minst 90, utan hnsyn tagen till
fldningsppningar. Vidd mindre n 90 kan medges av Transportstyrelsen fr enskilda fartyg av ldre konstruktion.
2 Vinkeln fr stadig krngning, vilket r vinkeln dr en berknad
krngande hvarm (A) skr GZ-kurvan, ska vara strre n 15, se
figur 6.
dr
194
= 0,5 B cos1,3
GZ k
cos1,3 k
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
Figur 6. GZ-kurva
dr: A
den berknade krngande hvarmen som funktion av

vinkeln .
den krngande hvarmen p grund av vind, vid 0, som

krnger fartyget till 60 eller kritiska fldningsvinkeln k
om den r mindre.
GZk =
fartygets rtande hvarm GZ vid 60 eller kritiska

fldningsvinkeln k om den r mindre.
krngningsvinkeln dr den berknade krngande hvarmen skr GZ-kurvan. Om d r mindre n 15 anses

fartyget ha otillrcklig stabilitet.
den kritiska fldningsvinkeln, som intrffar nr fldning

sker av ppningar som har en sammanlagd area strre n:
deplacement fr ltt fartyg (ton)

1500
(m2)
eller 60 om det r mindre.

Den kritiska fldningsvinkeln r den krngningsvinkel vid vilken den lgsta
punkten av ppningen, som resulterar i kritisk fldning, fldar. Vid
faststllande av kritiska fldningsvinkeln ska alla regelbundet anvnda tilltrdes- och ventilationsppningar beaktas. Inga ppningar, oberoende av
storlek, som kan leda till progressiv fldning ska fldas vid en krngningsvinkel mindre n 40. Dock behver inte luftrr till tankar beaktas.
Notera att om fartyget uppfyller kriterierna i punkt 11.1 och det seglas med
en krngningsvinkel som r mindre n d, kommer det att kunna st emot en
vindby av 1,4 gnger den rdande vindhastigheten (dvs. dubbla vindtrycket)
utan att det resulterar i kritisk fldning, eller en krngningsvinkel strre
n 60.
195
Intaktstabilitet
TSFS 2009:114
Bilaga 4
12
Plattformar och liknande offshoreenheter
Fr plattformar och liknande offshoreenheter ska, i den mn de r tillmpliga, freskrifterna i MODU-koden glla i stllet fr kraven i denna bilaga.
13
Oljetankfartyg
Fr oljetankfartyg med en ddvikt av 5 000 ton eller mer ska tillggskrav

till regel 3 fr intaktstabilitet vid lastning och lossning enligt 6 kap. 31 och
32 Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd (SJFS 2007:15) om
tgrder mot frorening frn fartyg glla.
Allmnna rd
Oljetankfartyg med en ddvikt mindre n 5000 ton br uppfylla
intaktstabilitetskrav enligt 6 kap. 31 och 32 Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd (SJFS 2007:15) om tgrder mot frorening frn fartyg. Om dessa krav inte uppfylls fr alla lastfall br
det finnas tydliga instruktioner till beflhavaren som beskriver
operationella begrnsningar och vilka procedurer som r
ndvndiga fr att kraven ska uppfyllas.
14
Fritidsfartyg
Fritidsfartyg ska uppfylla kraven i regel 3.
15
vriga fartyg
Fr vriga fartyg faststller Transportstyrelsen i varje enskilt fall om

fartygets stabilitet uppfyller tillmpliga krav ur sjskerhetssynpunkt.
196
TSFS 2009:114
Bilaga 5
Bilaga 5

Regel 1
Allmnt
1
Denna bilaga innehller regler fr fartygs fribord samt dess externa
tthet. ppna fartyg omfattas endast av de krav som berr konstruktion,
tthet av ppningar i skrovsida och botten, samt minsta tilltna fribord och
boghjd.
2
Regel 3 ska tillmpas p fljande fartyg med en bruttodrktighet av
20 eller mer:
fiskefartyg,
fartyg som befordrar last, och
fartyg som befordrar passagerare.
3
De olika kravniver som frekommer i denna bilaga sammanfaller
med indelningen av fartomrden. Fartyg kan dessutom f ett fribordsgodknnande fr del av fartomrde E, vilket innebr trafik i hamnar, floder,
kanaler och mindre insjar.
4
Vid berkning av tilltna karmhjder med avseende p krngningsvinklar fr berkningarna gras utan initialtrim, eller alternativt med
konstruktionstrim.
5
Transportstyrelsen kan, genom enskilt beslut, godta andra tekniska
lsningar n vad som freskrivs i denna bilaga, under frutsttning att likvrdig skerhetsniv uppns.
Regel 2
Definitioner
1
Utver de definitioner som fljer av 2 kap. 1 gller nedanstende
definitioner vid tillmpningen av denna bilaga.
2
Tabellfribord: Fribord enligt tabell 28.2 i bilaga 2. Fr fartyg med en
lngd (LLL) under 24 m r tabellfribordet 200 mm vid tillmpning av denna
bilaga.
Fartygets lngd: Om inte annat anges avses lngden (LLL), enligt

definitionen i 2 kap. 1 .
197
TSFS 2009:114
Bilaga 5
Regel 3
Utmrkning av fribord
1
Dckslinje
1.1 Dckslinjen ska vara en vgrt linje, 300 mm lng och 25 mm bred.
Den ska utmrkas midskepps p varje sida av fartyget. Dess verkant ska
normalt g genom den punkt, dr fribordsdckets bordvarts utdragna vre
yta skr bordlggningens yttre sida (se figur 3.1). Dckslinjen kan dock
placeras p annan plats med utgngspunkt frn ngon annan fast punkt p
fartyget, p villkor att fribordet p motsvarande stt korrigeras. Den valda
punktens lge och uppgift om vad som r fribordsdck ska anges i det
nationella fribordscertifikatet.
Nationellt fribordsmrke
2.1 Fribordsmrket ska best av en ring, 300 mm i ytterdiameter och

25 mm bred, vilken skrs av en vgrt linje, 450 mm lng och 25 mm bred,
vars verkant gr genom ringens mittpunkt. Denna mittpunkt ska vara
placerad midskepps p varje sida och p ett avstnd under dckslinjens vre
kant som, mtt vertikalt, r lika med det faststllda fribordet fr det mest
vidstrckta fartomrde som fartyget r certifierat fr (se figur 3.2). Ringens
vre halva fr utelmnas om fribordet r mindre n 150 mm eller om
fartygets utfrande p annat stt gr att hela ringen inte kan placeras. Fr
mindre fartyg kan Transportstyrelsen genom enskilt beslut godta att mrket
utgrs av en vgrt linje 250 mm lng och 20 mm bred.
2.2 Transportstyrelsen kan fr fartyg med speciell skrovform eller av
speciell konstruktion besluta att mrket ska placeras p annan plats n
midskepps eller att tv mrken ska placeras p vardera fartygssidan.
Tillggslinjer till fribordsmrket
3.1 Fr varje faststllt nationellt fribord ska en lastlinje p varje sida av

fartyget, 230 mm lng och 25 mm bred, med sin vre kant utvisa respektive
fribord. Linjerna placeras fr om, och vinkelrtt utgende frn, en vertikal
linje belgen 300 mm fr om fribordsringens mittpunkt (se figur 3.2). P
fartyg som ven har internationellt fribord ska de nationella lastlinjerna
placeras 100 mm fr om frliga kanten av de internationella lastlinjerna.
198
TSFS 2009:114
Bilaga 5
Lastlinjer fr utelmnas om fartyget har endast ett fribord faststllt och

saknar internationellt fribord.
3.2 Varje lastlinje utmrker fribordet fr ett visst fartomrde, vilket
markeras med bokstverna AK, dr K representerar fribord fr resa i
hamnar, floder, kanaler och mindre insjar. Bokstverna ska vara minst
50 mm och placeras fr om lastlinjerna.
3.3 Fartyg som omfattas av regler gllande indelning och stabilitet i
skadat skick i bilaga 1 eller bilaga 6 ska, frutom fribordsmrken, mrkas
med indelningsvattenlinje i enlighet med regel 13 i bilaga 1 eller regel 16,
del 1 och regel 4, del 2 i bilaga 6.
3.4 Bokstver kopplade till indelningsvattenlinjer ska ha en hjd av minst
50 mm.
Figur 3.1
Figur 3.2
199
TSFS 2009:114
Bilaga 5
4
Mrke fr den myndighet som har faststllt fribordet
4.1 Ett fartyg som har endast nationellt fribordscertifikat ska frses med
bokstverna S E i enlighet med figur 3.2 i fribordsmrket.
4.2
Bokstverna ska ha en hjd av 115 mm och en bredd av 75 mm.
Detaljbestmmelser fr mrkning
5.1 Ringen, linjerna och bokstverna ska mlas med vit eller gul frg p
mrk botten eller med svart frg p ljus botten. De ska dessutom vara
varaktigt markerade p fartygets sidor. De ska vara vl synliga och, om s
erfordras, ska srskilda anordningar vara vidtagna fr detta ndaml.
Regel 4
Luckppningars, drrppningars och ventilatorers lge
1
Vid tillmpning av reglerna i denna bilaga tillmpas fljande lgen
fr luckppningar, drrppningar och ventilatorer (se ven figur 4.1).
Lge 1:
Oskyddade delar av fribordsdck och hjda halvdck samt
oskyddade delar av verbyggnadsdck fr om en punkt belgen en
fjrdedel av fartygets lngd akter om den frliga fribordsperpendikeln.
Lge 2:
Oskyddade delar av verbyggnadsdck akter om en punkt
belgen en fjrdedel av fartygets lngd akter om den frliga fribordsperpendikeln och minst en normalhjd av verbyggnad ver fribordsdcket, samt
oskyddade delar av verbyggnadsdck fr om en punkt belgen en
fjrdedel av fartygslngden akter om frliga fribordsperpendikeln och
minst tv normalhjder av verbyggnad ver fribordsdcket.
Figur 4.1
200
TSFS 2009:114
Bilaga 5
Regel 5
Reduktioner fr fartyg med hga fribord
1
Fr fartyg i fartomrde B eller mer vidstrckt fart, med ett fribord som
verstiger summan av tabellfribordet och normalhjden av verbyggnader,
ses fribordsdcket som verbyggnadsdck med avseende p:
drrars tthet,
drrtrskelhjd,
luckkarmhjd,
ventilatorer,
luftrr, och
lnsportar.
2
Fr fartyg i fartomrde C och D, med ett fribord som verstiger
summan av tabellfribordet och normalhjden av hjda halvdck, ses
fribordsdcket som verbyggnadsdck med avseende p samma punkter
som i punkt 1.
Regel 6
Normalhjd av verbyggnader
Normalhjden av en verbyggnad ska vara:
Normalhjd (m)
LLL (m)
Hjt halvdck
Andra verbyggnader
30 eller mindre
0,90
1,80
75
1,20
1,80
125 eller mera
1,80
2,30
Tabell 6.1
Normalhjden fr mellanliggande lngder fs genom liner interpolering.
Regel 7
Minsta tilltna fribord
1
Vid bestmning av fartygs fribord ska hnsyn tas till fartygets
stabilitetsegenskaper och styrka.
2
Fribordet fr inte vara mindre n vad som motsvaras av det strsta
djupgendet som frekommer i fartygets godknda stabilitetshandlingar.
3
Ett fribord fr aldrig understiga 50 mm.
4
Minsta tilltna fribord bestms i enlighet med tabell 7.1. Det kriterium
som ger det strsta vrdet ska tillmpas.
Fribordsberkning grs i enlighet med bilaga 2.
201
TSFS 2009:114
Bilaga 5
Fartygstyp
Fartomrde
Minsta tilltna fribord

Kriterium 1
Kriterium 2
Passagerarfartyg
Faststlls genom prvning

av fartygets stabilitetsegenskaper
Minst 50 mm
Fiskefartyg

Minst 50 mm
vriga dckade fartyg

och prmfartyg, L 24 m

Sommarfribordet berknat
enligt bilaga 2, dock minst 50
mm
B och C

Sommarfribordet berknat
enligt bilaga 2, reducerat med
1/24 av djupgendet mtt frn
klens verkant, dock minst
50 mm
D och E

av sommarfribordet berknat
enligt bilaga 2, reducerat med
1/24 av djupgendet mtt frn
klens verkant. Behver inte
vara strre n 100 mm fr tankfartyg (typ A enl. bilaga 2) och
200 mm fr vriga fartyg, men
ska vara minst 50 mm
Hamnar, floder,
kanaler och
mindre insjar

Minst 50 mm

av fartygets
stabilitetsegenskaper
Minst 50 mm
vriga dckade fartyg

och prmfartyg, L < 24 m
Tabell 7.1
Regel 8
Minsta tilltna boghjd
1
Allmnt
Denna regel behver inte tillmpas p obemannade prmfartyg.

1.1 Fartygets boghjd ska i alla driftskonditioner uppfylla nedan angivna
krav.
1.2 Transportstyrelsen kan i enskilda fall gra en srskild bedmning fr
fartyg som r konstruerade fr att mta srskilda operationella krav och som
drmed inte kan uppfylla nedan angivna krav.
1.3
Boghjden fr aldrig understiga minsta tilltna fribord.
Tillgodorkna sprng
2.1 Om den boghjd som krvs fs genom sprng, ska sprnget strcka
sig minst 0,15LLL akter om den frliga fribordsperpendikeln. Om boghjden
202
TSFS 2009:114
Bilaga 5
erhlls med hjlp av en verbyggnad ska denna verbyggnad vara sluten

och strcka sig frn stven till en punkt minst 0,07LLL akter om den frliga
fribordsperpendikeln.
2.2 Backdckets sprng fr tas med ven om backens lngd r mindre n
0,15LLL men lngre n 0,07LLL, under frutsttning att backens hjd mellan
0,07LLL och den frliga fribordsperpendikeln inte r mindre n halva
normalhjden av verbyggnad.
Boghjdstillgg kan ven fs av en back med en hjd som understiger halva
normalhjden av verbyggnad och kan bestmmas enligt fljande:
1 Om fribordsdcket har ett sprng med en utstrckning akter om
0,15LLL bestms boghjdstillgget med hjlp av en parabolisk kurva
som brjar vid 0,15LLL akter om frliga fribordsperpendikeln vid en
hjd som motsvarar fartygets djup midskepps, fortstter genom skrningspunkten av backens skott och dck, upp till en punkt vid frliga
fribordsperpendikeln men inte hgre n nivn av backdcket (som
visas i figur 8.1). Boghjdstillgget ht r d avstndet mellan dcket
och skrningspunkten av den paraboliska kurvan och frliga fribordsperpendikeln. Det berknas enligt fljande:
2
0,15LLL
Zt
ht = Z b
xb
Om ht r mindre n vrdet av hjden som benmns hb i figur 8.1, kan
ht ersttas av hb vid faststllande av den tillgngliga boghjden.
2 Om fribordsdcket har ett sprng med en utstrckning som r mindre
n 0,15LLL eller saknar sprng, r boghjdstillgget avstndet mellan
dcket och skrningspunkten av en linje 0,07LLL akter om frliga
fribordsperpendikeln och verbyggnadsdcket vid verbyggnadens
sida (som visas i figur 8.2).
Figur 8.1
203
TSFS 2009:114
Bilaga 5
Figur 8.2
hf = halva normalhjden fr verbyggnader.
3
Minsta tilltna boghjd fr respektive fartomrde
Minsta tilltna boghjd bestms i enlighet med tabell 8.1. I de fall det finns
alternativa kriterier fr samma fartygskategori, tillmpas valfritt kriterium.
De formler som ska tillmpas fr berkning av boghjden framgr av punkt
3.2. Fr att f fram respektive boghjdskriterium multipliceras resultaten
frn berkningarna under punkt 3.2 med de fartomrdesberoende faktorer
som framgr av tabellen.
204
TSFS 2009:114
Bilaga 5
Minsta tilltna boghjd

Fartomrde Fartygstyp
LLL (m)
Kriterium
Cb
Nr.1
A och B
Hamnar,
floder,
kanaler och
mindre
insjar
Nr. 2
Nr. 3
Fiskefartyg
24
Alla
Se punkt 3.1
Andra n
fiskefartyg
19
Alla
Fb2
< 19
< 0,68
Fb1
< 19
0,68
Fb1
19
Alla
< 19
< 0,68
0,95Fb1
0,68
0,95Fb1 0,95Fb2 0,95Fb3
Alla
Alla
Alla
Alla
Fb3
Fb2
Fb3
0,95Fb2 0,95Fb3
19
Alla
< 19
< 0,68
0,85Fb1
0,68
0,85Fb1 0,85Fb2 0,85Fb3
0,85Fb2 0,85Fb3
19
Alla
0,7Fb2
< 19
< 0,68
0,7Fb1
0,68
0,7Fb1
0,7Fb2
19
Alla
0,5Fb2
0,5Fb3
< 19
< 0,68
0,5Fb1
0,68
0,5Fb1
0,7Fb3
0,5Fb2
0,7Fb3
0,5Fb3
Tabell 8.1
3.1 Minsta tilltna boghjd fr fiskefartyg med en lngd av 24 m eller

mer i fartomrde B eller mer vidstrckt fart
Fr fiskefartyg som tar in sin fngst genom luckor p vderdck i skydd av
dckshus eller verbyggnad ska minsta boghjden (Fb) berknas enligt Fb3,
men fr inte vara mindre n 2,0 m.
Fr fiskefartyg som tar in sin fngst genom luckor p vderdck fr om
dckshus eller verbyggnad ska minsta boghjden (Fb) berknas enligt Fb4.
Vid tillmpning av Fb4 fr brdgngshjden, dock hgst 1 m, inkluderas i
boghjden om den minst har en utstrckning frn frstven till 0,15LLL akter
om den frliga fribordsperpendikeln.
Information om vilken boghjdsregel fartyget uppfyller, samt valt fiskeomrde, ska framg av fartygets dokumentation.
205
TSFS 2009:114
Bilaga 5
3.2
Minsta tilltna boghjd berknas enligt fljande:
F
= 17 L
+ 700
b1
LL
(mm)
2
3
L
L
L
Fb 2 = 6075 LL 1875 LL + 200 LL
100
100
100
LLL
2 ,08 + 0 ,609Cb 1,603C wf 0 ,0129

d 1
dr
Cwf =
Awf
LLL
L 1,36
Fb3 = 56 L LL 1 LL
500 C b + 0,68
dr
dr:
(mm)
Cb inte ska < 0,68
LLL
Fb 4 = K1LLL
1 + K
2
Fb
( mm)
berknad minsta boghjd (mm)
LLL
lngd, definierad enligt regel 2 (m)
mallad bredd, definierad enligt regel 2 (m)
d1
djupgende vid 85 % av minsta malldjupet (m)
Cb
blockkoefficient, definierad enligt regel 2
volymdeplacement vid djupgendet d1 (m3)
Cwf
vattenlinjeareakoefficient fr om midskepps
Awf
vattenlinjearea fr om midskepps vid djupgendet d1 (m2)
K1 och K2 = koefficienter som beror av fiskeomrde och LLL.

Fiskeomrde
Extrema frhllanden med
signifikant vghjd hgst 8 m
Extrema frhllanden med
signifikant vghjd strre n 8 m
206
LLL
K1
K2
24 LLL < 110 m
90
-270
LLL 110 m
4959/LLL
600
24 LLL < 110 m
117
-220
LLL 110 m
5991/LLL
1484
TSFS 2009:114
Bilaga 5
Regel 9
Drrar
1
Drrar med tillhrande ram samt infstning ska ha en styrka som
tminstone motsvarar den omgivande strukturen.
2
Drrar ska ppnas utt. Transportstyrelsen kan fr enskilt fartyg
meddela beslut om undantag frn detta krav.
Drrar ska kunna ppnas och stngas frn skottets bda sidor.
3
Fljande typer av drrar frekommer i denna bilaga:

vdertt, och
spoltt.
Allmnna rd
Fljande standarder anses uppfylla kravet p vder- och spoltthet.
Vdertta drrar:
Vdertta stldrrar (SS-EN ISO 6042)
Spoltta drrar:
Skeppsteknik, Drrar, Spoltta ytterdrrar
Allmnna anvisningar (SS 78 20 03), och
Skeppsteknik, Drrar, Spoltta ytterdrrar av stl
Typ 1 (SS 78 00 41), eller
Skeppsteknik, Drrar, Spoltta ytterdrrar av stl
Typ 2 (SS 78 00 42)
4
Om inte annat framgr av dessa freskrifter ska fartyg i fartomrde C
eller mer vidstrckt fart vara frsedda med:
vdertta drrar med en trskelhjd av minst 380 mm i lge 1 och 2 i
slutna verbyggnader, och
vdertta drrar med en trskelhjd av minst 150 mm i lge 1 och 2 av
dckshus som utgr reservdeplacement i stabilitetsberkningarna.
Drrar i slutna verbyggnader och dckshus som utgr reservdeplacement i
stabilitetsberkningarna ska, fr fartyg i fartomrde D utfras i enlighet med
regel 12.5, och fr fartyg i fartomrde E i enlighet med regel 12.6.
Regel 10
Lastrums- och andra luckppningar
1
Lastrums- och andra ppningar ska skyddas av luckor med tillrcklig
tthet och frses med skringsanordningar.
2
Luckor, karmar och tillslutningsanordningar till lastrumsppningar
och andra ppningar ska vara konstruerade i enlighet med en erknd
organisations normer. Fiskefartyg fr frses med trluckor om dessa
uppfyller regel 14-1 och 15 i bilaga 2.
207
TSFS 2009:114
Bilaga 5
Allmnna rd
Lastrumsppningar som kan komma att ppnas till sjss, t.ex. p

fiskefartyg, br placeras i fartygets centerlinje.
3
Karmar till lastrums- och luckppningar ska ha den hjd som anges i
punkt 6 t.o.m. 8.
4
Om det av operationella skl inte r mjligt att ha karmhjd enligt
nedan fr lastluckor samt om luckor inte anvnds under fartygets normala
drift (t.ex. ndutgngar), kan Transportstyrelsen efter enskilt beslut medge
reducerad karmhjd eller att flushluckor installeras, under frutsttning att
dessa kan tillslutas vattenttt. Sdana luckor ska frses med skyltar som
informerar om att luckan fr ppnas endast i ndsituationer. Anteckning om
detta ska gras i det nationella fribordscertifikatet.
4.1 ppningar i fiskefartyg fr, om det r ndvndigt fr fartygets
verksamhet, frses med skruv- eller bajonettluckor eller motsvarande, under
frutsttning att de kan stngas vattenttt och att de r permanent fstade i
strukturen.
5
Luckppningar som anvnds endast i hamn, t.ex. vid byte av skrymmande detaljer i maskinutrymmet, fr skyddas av flushluckor.
6
Lastrums- och andra luckppningar fr fartyg i fartomrde C
eller mer vidstrckt fart
6.1
Vdertta luckor ska skydda luckppningar i:
lge 1,
lge 2, och
ovanfr lge 2.
6.2
Karmhjden ska vara minst:
450 mm i lge 1 fr fartyg med en lngd mindre n 24 m,

600 mm i lge 1 fr vriga fartyg,
300 mm i lge 2 fr fiskefartyg, och
450 mm i lge 2 fr vriga fartyg.
Lastrums- och andra luckppningar fr fartyg i fartomrde D
7.1
Vdertta luckor ska skydda luckppningar i lge 1 och lge 2.
7.2 Karmhjden i lge 1 och 2 ska vara minst 300 mm, men kan
reduceras om luckppningen inte nr vattenytan inom 40 krngning vid
strsta tilltna djupgende eller accepterad fldningsvinkel enligt
intaktstabilitetsanalysen, om den r mindre. Karmhjden fr dock inte
understiga 100 mm.
208
TSFS 2009:114
Bilaga 5
8
Lastrums- och andra luckppningar fr fartyg i fartomrde E
eller mer inskrnkt fart
8.1
Luckppningar i lge 1 ska frses med vdertta luckor.
8.2 Karmhjden i lge 1 ska vara minst 300 mm, men fr reduceras eller
helt uteslutas om luckppningen inte nr vattenytan inom 30 krngning vid
strsta tilltna djupgende eller accepterad fldningsvinkel enligt intaktstabilitetsanalysen, om den r mindre.
Regel 11
Maskinrumsppningar
1
Maskinrumsppningar ska skyddas av en dcksbyggnad. Ndutgng
fr arrangeras genom lucka som uppfyller kraven i regel 10.
2
Dcksbyggnaden ska vara konstruerad i enlighet med en erknd
organisations normer.
3
Bestmmelser om ppningar till maskinrum finns i Sjfartsverkets
freskrifter och allmnna rd (SJFS 2008:81) om maskininstallation,
elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum.
4
Maskinrumsppningar i fartyg i fartomrde C eller mer
vidstrckt fart
4.1 Sluten dcksbyggnad som skyddar maskinrumsppningar ska i lge 1
och 2 vara frsedd med vdertt drr. Hgre liggande ppningar ska
skyddas av spoltta drrar.
4.2
Trskelhjden ska vara minst:

Allmnna rd
Nedgng frn fribordsdck till maskinutrymmen inom en sluten
dcksbyggnad br skyddas av kapp med vdertt drr med en
trskelhjd av minst 230 mm.
Maskinrumsppningar i fartyg i fartomrde D
5.1 Sluten dcksbyggnad som skyddar maskinrumsppningar ska i lge 1

vara frsedd med vdertt drr, och i lge 2 med spoltt drr.
209
TSFS 2009:114
Bilaga 5
5.2
300 mm i lge 1, och

150 mm i lge 2.
6
Maskinrumsppningar i fartyg i fartomrde E eller mer
inskrnkt fart
6.1 Dcksbyggnad som skyddar maskinrumsppningar ska i lge 1 vara
frsedd med vdertt drr. Har fartyget ett fribord som verstiger summan
av tabellfribordet och normalhjden av hjda halvdck kan spoltt drr
anvndas.
6.2 Trskelhjden ska vara minst 300 mm i lge 1. Har fartyget ett fribord
som verstiger summan av tabellfribordet och normalhjden av hjda
halvdck fr trskelhjden reduceras till minst 150 mm.
Regel 12
vriga ppningar i fribordsdck och verbyggnadsdck
1
Andra ppningar i fribordsdck n luckppningar, maskinrumsppningar, manhl och flushluckor ska skyddas av en sluten dcksbyggnad
med tillrcklig styrka och tthet.
2
Lstagbara trsklar ska undvikas. Transportstyrelsen kan i enskilda
fall medge att lstagbara trsklar fr installeras om detta krvs fr att
mjliggra lastning/lossning av tunga eller skrymmande freml, samt fr
att underltta passage fr passagerare. Installationen av lstagbara trsklar
ska uppfylla fljande:
trsklarna ska monteras innan fartyget lmnar hamnen,
ttningslist ska finnas, och
den lstagbara trskeln ska vara monterad s att kravet p tthet fr
drren uppns.
Allmnna rd
Fr fartyg som trafikerar fartomrde A br spolprov utfras efter att
trskeln varit demonterad. Datum fr demontering och spolprov br
antecknas i skeppsdagboken.
3
Den yttre drren behver inte vara vdertt om ppningen skyddas
inne i dcksbyggnaden av en kapp med vdertt drr med trskel som
uppfyller hjdkravet enligt denna regel. Kapp och drr anses d vara
oskyddade.
210
TSFS 2009:114
Bilaga 5
4
vriga ppningar i fribordsdck och verbyggnadsdck i fartyg i
fartomrde C eller mer vidstrckt fart
4.1 Andra ppningar i fribordsdck n luckppningar, maskinrumsppningar, manhl och flushluckor ska skyddas av en sluten dcksbyggnad
med vdertta drrar.
4.2 ppningar ska skyddas av slutna dcksbyggnader med vdertta
drrar:
i ett oskyddat verbyggnadsdck,
i taket p ett dckshus belget p fribordsdcket, som ger tilltrde till
ett rum under fribordsdcket, eller
i taket p ett dckshus belget p fribordsdcket, som ger tilltrde till
ett utrymme inom en sluten verbyggnad.
4.3 ppningar i taket av dckshus, med minst normalhjd, belgna p
hjda halvdck av minst normalhjd, ska skyddas av dckshus eller kappar
med tillrcklig styrka och med spoltta drrar.
4.4 Hgre liggande ppningar ska skyddas av spoltta tillslutningsanordningar.
4.5

4.6 Om det finns en alternativ tilltrdesvg frn ett hgre liggande dck, i
stllet fr frn fribordsdck, kan karmhjdskravet fr lge 2 tillmpas fr
drrar p fribordsdck i midskeppsverbyggnad, dckshus eller poop.
5
vriga ppningar i fribordsdck och verbyggnadsdck i fartyg i
fartomrde D
med vdertta drrar.
5.2 ppningar ska skyddas av slutna dcksbyggnader med vdertta
drrar:
i ett oskyddat verbyggnadsdck,
i taket p ett dckshus belget p fribordsdcket som ger tilltrde till
ett rum under fribordsdcket, eller
i taket p ett dckshus belget p fribordsdcket som ger tilltrde till
ett utrymme inom en sluten verbyggnad.
I andra positioner n i frontskott i lge 1 fr spoltta drrar anvndas om
ppningen inte nr vattenytan inom 30 krngning vid strsta tilltna
211
TSFS 2009:114
Bilaga 5
djupgende eller accepterad fldningsvinkel enligt intaktstabilitetsanalysen,

om den r mindre.
5.3 Trskelhjden i lge 1 och 2 ska vara minst 300 mm, men fr
reduceras om ppningen inte nr vattenytan inom 40 krngning vid strsta
tilltna djupgende eller accepterad fldningsvinkel enligt intaktstabilitetsanalysen, om den r mindre.
Trskelhjden fr dock inte understiga 100 mm i lge 1.
6
Drrppningar i slutna dcksbyggnader fr fartyg i fartomrde E
eller mer inskrnkt fart
med vdertta drrar. Om ppningen inte nr vattenytan inom 30
krngning vid strsta tilltna djupgende eller accepterad fldningsvinkel
enligt intaktstabilitetsanalysen, om den r mindre, fr i stllet spoltta drrar
anvndas.
6.2 Trskelhjden ska vara minst 300 mm, men fr reduceras eller helt
uteslutas om ppningen inte nr vattenytan inom 30 krngning vid strsta
tilltna djupgende eller accepterad fldningsvinkel enligt intaktstabilitetsanalysen, om den r mindre.
Regel 13
Ventilatorer
1
Ventilationsppningar ska skyddas av ventilatorer.
Ventilatorer ska ha den karmhjd som anges i punkt 9 och 10.
Karmhjdskraven gller fristende ventilatorer men fr ven tillmpas p

ventilationsppningar i akterskott av dcksbyggnader och sidoskott av
dckshus. Karmhjden mts frn dck till underkant av intaget.
3
Fr ventilatorer med sm ppningar, vars utfrande kan likstllas med
luftrr, fr karmhjden reduceras till kravet fr luftrr i motsvarande
position, under frutsttning att tillslutningsanordningar uppfyller kraven
fr luftrr.
4
Fr utsatta positioner kan Transportstyrelsen krva hgre karmhjder
n vad som anges i regel punkt 9 och 10.
Allmnna rd
Ventilatorer br ha en skyddad placering.
5
Ventilatorer till rum under fribordsdck eller dck i slutna verbyggnader ska i lge 1 eller 2 ha karmar av stl eller likvrdigt material, vara av
kraftig konstruktion och ndamlsenligt anslutna till dcket.
212
TSFS 2009:114
Bilaga 5
6
D ventilatorer passerar genom verbyggnader eller motsvarande som
inte r slutna, ska de ha kraftiga karmar av stl eller likvrdigt material
genom dessa utrymmen.
7
Karm vars hjd ver dcket verstiger 900 mm ska vara srskilt
stagad.
Tillslutningsanordningar
8.1 Alla ventilationsppningar ska frses med vdertta tillslutningsanordningar, om inte annat anges nedan.
8.2 Tillslutningsanordningarna ska vara permanent fastsatta vid
ppningen, men fr fartyg med en lngd ver 100 m godtas lsa tillslutningsanordningar under frutsttning att de frvaras ltt tkomliga i
anslutning till ppningen.
Ventilatorer p fartyg i fartomrde C eller mer vidstrckt fart
9.1
Ventilatorers karmhjd ska vara minst:

760 mm i lge 1 fr fiskefartyg med en lngd mindre n 45 m,
450 mm i lge 2 fr fiskefartyg med en lngd mindre n 45 m, och
9.2 Ventilatorer med annan placering n i frontskott och sida av verbyggnad behver inte frses med tillslutningsanordningar om de har en
karmhjd som verstiger:
3,4 m i lge 1 fr fartyg med en lngd mindre n 24 m,
3,4 m i lge 1 fr fiskefartyg med en lngd mindre n 45 m,
4,5 m i lge 1 fr vriga fartyg,
1,7 m i lge 2 fr fartyg med en lngd mindre n 24 m,
1,7 m i lge 2 fr fiskefartyg med en lngd mindre n 45 m, och
2,3 m i lge 2 fr vriga fartyg.
9.3 P fartyg i fartomrde C fr karmhjden reduceras till 1,7 m i lge 1
och 0,9 m i lge 2 utan krav p tillslutningsanordningar, under frutsttning
att ppningen:
inte r placerad i frontskott eller i sidan av verbyggnad,
inte fldas inom 40 krngning vid strsta tilltna djupgende, och
frses med vattenflla med drnering eller likvrdigt arrangemang.
9.4 Ventilatorer i sidan av verbyggnader behver inte frses med
tillslutningsanordningar under frutsttning att ppningen:
213
TSFS 2009:114
Bilaga 5
placeras s att dess underkant ligger 4,5 m ver fribordsdck, och

10
Ventilatorer p fartyg i fartomrde D
10.1 Ventilatorers karmhjd ska vara minst:

600 mm i lge 1, och
450 mm i lge 2.
10.2 Ventilatorer med annan placering n i frontskott och i sidan av verbyggnad behver inte frses med tillslutningsanordningar om de har en
karmhjd som verstiger:
2,3 m i lge 1, och
0,9 m i lge 2,
10.3 Karmhjden fr reduceras till 900 mm i lge 1 och 450 mm i lge 2
utan krav p tillslutningsanordningar, under frutsttning att ppningen:
inte r placerad i frontskott eller i sidan av verbyggnad,
inte fldas inom 40 krngning vid strsta tilltna djupgende eller
accepterad fldningsvinkel enligt intaktstabilitetsanalysen, om den r
mindre, och
10.4 Ventilatorer i sidan av verbyggnader behver inte frses med tillslutningsanordningar under frutsttning att ppningen:
11
Ventilatorer p fartyg i fartomrde E och mer inskrnkt fart
11.1 Karmhjden fr andra ventilatorer n maskinrumsventilatorer ska

vara minst 450 mm i lge 1.
11.2 Ventilatorer i sidan av verbyggnader behver inte frses med tillslutningsanordningar under frutsttning att ppningen:
11.3 Ventilatorer som inte r placerade i sidan av verbyggnader behver
inte frses med tillslutningsanordningar under frutsttning att:
ppningen inte nr vattenytan inom accepterad fldningsvinkel enligt
intaktstabilitetsanalysen, och
karmhjden i lge 1 inte understiger 450 mm fr maskinrumsventilatorer och 150 mm fr vriga ventilatorer.
214
TSFS 2009:114
Bilaga 5
Regel 14
Luftrr
1
Ventilationsppningar till tankar ska skyddas av luftrr.
2
Luftrren ska ha en styrka i enlighet med en erknd organisations
normer.
3
Om luftrr med hjd enligt nedan anses hindrande vid handhavande
av fartyget, kan Transportstyrelsen fr enskilt fartyg godta att hjden
reduceras, om en tillfredstllande skerhetsniv kan skerstllas.
4
Luftrr ska ha automatiska tillslutningsanordningar.
4.1 Vid utformning och dimensionering av automatiska tillslutningsanordningar ska hnsyn tas till de flden och tryck som kan uppst vid
lastning och lossning.
4.2 Luftrr p fartyg i fartomrde E eller mer inskrnkt fart med undantag
av luftrr till brnsletankar behver inte frses med automatiska
tillslutningsanordningar under frutsttning att luftrret inte fldas inom
accepterad fldningsvinkel enligt intaktstabilitetsanalysen.
Luftrr p fartyg i fartomrde C eller mer vidstrckt fart
Luftrrens hjd ska vara minst:

450 mm p fribordsdck fr fartyg med en lngd mindre n 24 m,
760 mm i p fribordsdck fr vriga fartyg, och
450 mm p verbyggnadsdck.
6.
Luftrr p fartyg i fartomrde D
Luftrrens hjd ska vara minst:

380 mm p fribordsdck, och
200 mm p verbyggnadsdck.
7.
Luftrr p fartyg i fartomrde E eller mer inskrnkt fart
Luftrrens hjd ska vara minst 200 mm p fribordsdck.
Regel 15
Lastportar och andra, liknande ppningar
1
Lastportar och andra, liknande ppningar i fartygssidorna under fribordsdcket ska vara frsedda med vattentta drrar. Portar i frsta nivn av
slutna verbyggnader ovan fribordsdcket ska vara frsedda med vdertta
drrar.
215
TSFS 2009:114
Bilaga 5
2
Lastportar och andra, liknande ppningar ska ha en styrka som motsvarar den omgivande strukturen.
3
Portarna ska ppnas utt.
4
Bogportar med tillhrande innerportar, sidoportar och akterportar ska
utfras i enlighet med en erknd organisations normer.
5
Portarna ska ha indikering till bryggan fr ppen och stngd port.
Stngd och reglad port ska indikeras med en grn ljussignal och om porten
inte r stngd och reglad ska detta indikeras med en rd ljussignal.
6.
Placering av ppningen
6.1 Under fribordsdck

a)
ppningens nedre punkt fr inte ligga lgre n en linje, parallell med
skrningslinjen mellan fribordsdcket och fartygssidan, som har sin lgsta
punkt minst 230 mm ovanfr djupaste lastvattenlinjen.
b)
Transportstyrelsen kan i enskilda fall godta placering av lastportar och
liknande ppningar med en nedre punkt lgre n enligt a). Utkade tgrder
ska d vidtas fr att skerstlla vattenttheten.
Allmnna rd
tgrd som ska vidtas enligt b) kan vara att anvnda en inre drr
med likvrdig styrka och tthet som den yttre drren.
c)
Skerstlls vattenttheten med arrangemang i enlighet med det
allmnna rdet ska det finnas lckindikering i utrymmet mellan drrarna.
Det ska ven finnas drnering frn detta utrymme, med ltt tkomlig ventil.
Den yttre drren ska ppnas utt.
6.2 ver fribordsdck
Fr lastportar och liknande ppningar ver fribordsdck stlls inget krav p
trskelhjd.
Regel 16
Skrovgenomfringar
1
Alla intag och avlopp med genomfring genom fartygssidan eller
botten ska frses med tillslutningsanordningar som r ltt tkomliga, och
som hindrar ofrivillig fldning av fartyget genom rret eller vid en skada i
rret.
2
Kravet p backventiler r tillmpligt bara fr de avlopp som hlls
ppna under normalt handhavande av fartyget.
216
TSFS 2009:114
Bilaga 5
3
Skrovgenomfringar i fartyg i fartomrde D eller mer vidstrckt
fart
3.1 Skydd mot skada/korrosion
Spygatt och avlopp med en inre nde p godtycklig niv och med utlopp
genom skrovet p en niv av:
mer n 450 mm under fribordsdck, eller
mindre n 600 mm ver djupaste lastvattenlinjen,
ska frses med fjderbelastad backventil i anslutning till skrovet. Om ventil
inte krvs av andra orsaker kan den undvaras om rret r tjockvggigt.
3.2 Skydd mot fldning via spygatt

Spygatt frn byggnader p dck som inte bedms som vdertta ska ledas
verbord, dvs. inte drneras till inre utrymmen.
3.3 Skydd mot fldning fr ppna avloppssystem

3.3.1 a) Utrymmen under fribordsdcket eller p fribordsdcket belgna
verbyggnader och dckshus som r slutna, ska ha avlopp genom bordlggningen. Dessa ska, med undantag av anordningar enligt punkt 3.3.2,
vara frsedda med ndamlsenliga och tkomliga anordningar fr att
frhindra att vatten trnger in i fartyget. Varje enskilt avlopp ska normalt ha
en fjderbelastad backventil med manuell avstngning, eller en fjderbelastad backventil och en separat avstngningsventil. Oavsett arrangemang
ska dessa ventiler kunna manvreras frn en plats ver fribordsdcket. Manveranordning fr manuell avstngning ska vara ltt tkomlig och frsedd
med indikering som visar om ventilen r ppen eller stngd.
Om avloppets inre nde r placerad minst 0,01L ver djupaste lastlinjen fr
avloppet ha tv fjderbelastade backventiler (utan manuell avstngning).
Om det lodrta avstndet verstiger 0,02L fr en fjderbelastad backventil
utan manuell avstngning anvndas.
b) Dr tv fjderbelastade backventiler krvs, ska den inre ventilen placeras
s att den r tillgnglig fr inspektion i alla gngkonditioner. Detta innebr
att den inre ventilen ska placeras ver djupaste lastvattenlinjen. r detta inte
praktiskt mjligt, ska en lokalt manvrerad avstngningsventil installeras
mellan de tv backventilerna. Den inre ventilen behver d inte placeras
ver djupast lastvattenlinjen.
3.3.2 Drnering genom bordlggningen frn en sluten verbyggnad som
anvnds fr last ska tilltas endast om fribordsdcket inte nr vattenytan vid
5 krngning t ngon sida. I annat fall ska drneringen ledas ner i fartyget i
enlighet med regel 21.1.6 i bilaga 1.
217
TSFS 2009:114
Bilaga 5
3.4 Skydd mot fldning genom slutna system

Sjintag och avlopp som ingr i slutna system behver inte uppfylla kraven
gllande ventiler fr ppna system, men ska i stllet frses med avstngningsventiler s nra bordlggningen som r praktiskt mjligt.
3.5 Ventiler
3.5.1 Alla bordanslutningar och de ventiler som krvs i denna regel ska
vara av stl, brons eller motsvarande, icke sprtt material. Ventiler av
gjutjrn eller liknande material fr inte anvndas.
3.5.2 Spygatt, intag och avlopp ska vara frsedda med ltt tkomliga
ventiler som r monterade s nra bordlggning eller sjkista som r
praktiskt mjligt. Mellan bordlggning och ventil ska rr vara tjockvggiga.
3.6 Rr
3.6.1 Rrledningar ska vara av stl eller likvrdigt material. Material som
uppfyller en erknd organisations regler anses likvrdigt.
3.6.2 Rrledningar ska minst ha fljande godstjocklek:
4,5 mm i rr med en ytterdiameter av hgst 155 mm,
6,0 mm i rr med en ytterdiameter av mer n 230 mm.
Minsta godstjocklek fr mellanliggande diametrar fs genom liner
interpolering.
3.6.3 Rrledningar fr vilka tjockvggiga rr krvs ska minst ha fljande
godstjocklek:
7,0 mm i rr med en ytterdiameter av hgst 80 mm,
10,0 mm i rr med en ytterdiameter av mer n 180 mm, och
12,5 mm i rr med en ytterdiameter av 220 mm eller mer.
Minsta godstjocklek fr mellanliggande diametrar fs genom liner
interpolering.
3.7 Bemannade maskinrum

I bemannade maskinrum fr svl huvud- som reservsjintag och avlopp fr
maskineriets behov manvreras lokalt. Manveranordningen ska vara ltt
tkomlig och frsedd med indikator som visar om ventilen r ppen eller
stngd.
218
TSFS 2009:114
Bilaga 5
3.8 Obemannade maskinrum

Fr obemannade maskinrum gller tillmpliga krav i Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd (SJFS 2008:81) om maskininstallation, elektrisk
installation och periodvis obemannat maskinrum.
3.9 Avgasutlopp
Fartyg ska uppfylla kraven i Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd
(SJFS 2008:81) om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis
obemannat maskinrum.
3.10 Tillggskrav fr fiskefartyg

3.10.1 Slutna arbetsutrymmen p fribordsdck ska vara frsedda med
pumpar fr drnering. Drneringen ska ske frn brunnar i sidorna till sdana
utrymmen. Varje pump ska ha en kapacitet som r minst lika stor som den
strsta ordinarie lnspumpens kapacitet eller som motsvarar det flde som
kan alstras vid fiskhanteringen, om detta r strre.
3.10.2 Avloppsledning ska mynna p en niv minst 1,3 m ovanfr
fribordsdcket och vara frsedd med fjderbelastad backventil med manuell
avstngning frn arbetsdck.
3.10.3 Spillvatten fr drneras genom utrymmets sida, under frutsttning
att ledningsarean r hgst 20 cm2 och drneringen sker genom en automatisk backventil som hlls manuellt stngd till sjss. Inloppet ska vara
frsett med permanent monterad sil.
3.10.4 Drnering genom fartygssidan ska tilltas endast om drneringsledningen och dess lnsgrop inte nr vattenytan inom 5 krngning. I annat
fall ska drnering ske till ordinarie lnslda.
4
Skrovgenomfringar i fartyg i fartomrde E eller mer inskrnkt
fart
Som alternativ till ovanstende regler gllande skrovgenomfringar kan
nedanstende krav tillmpas p fartyg i fartomrde E eller mer inskrnkt
fart.
4.1 Skrovgenomfringar mindre n 100 mm ver djupaste lastvattenlinjen
ska frses med avstngning.
4.2 Skrovgenomfringar mellan lttviktsvattenlinjen och 350 mm ver
djupaste lastvattenlinjen, samt skrovgenomfringar till ppna system ska
vara frsedda med backventil som frhindrar vattenintrngning, om rrsystemet i sin helhet ligger lgre n 350 mm ver djupaste lastvattenlinjen.
219
TSFS 2009:114
Bilaga 5
4.3
Ventiler ska vara:
mnade fr marint bruk,

av stl, brons eller annat motsvarande, icke sprtt material, och
ltt tkomliga.
Ventiler fr placeras i lastrum eller under durk under frutsttning att
manveranordningen frlngs till ver durken.
4.4 I rrsystem som innehller slangkomponenter ska slanganslutningarna
frses med dubbla, rostfria slangklmmor. Slang accepteras inte i frbindelse med skrovgenomfringar lgre n 350 mm ver djupaste lastvattenlinjen.
4.5 Obemannade maskinrum

Fr obemannade maskinrum gller tillmpliga krav i Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd (SJFS 2008:81) om maskininstallation, elektrisk
installation och periodvis obemannat maskinrum.
4.6 Avgasutlopp
Fartyg ska uppfylla kraven i Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd
(SJFS 2008:81) om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis
obemannat maskinrum .
5.
Avfallsschakt
Avfallsschakt eller motsvarande konstruktion fr frekomma i slutet

arbetsutrymme ovanp fribordsdck, under frutsttning att schaktet har en
slussfunktion och att schaktets inre vattentta lucka inte nr vattenytan inom
20 krngning vid strsta tilltna djupgende. Schaktets nedre lucka ska ha
backventilfunktion. Schaktets tvrsnittsarea fr inte verstiga 0,1 m2. Den
inre luckan ska alltid hllas vattenttt stngd d schaktet inte anvnds.
Schaktets slussfunktion fr uteslutas under frutsttning att den vattentta,
inre luckan inte nr vattenytan inom 60 krngning vid strsta tilltna
djupgende.
Regel 17
Kttingbox
1
Kttingbox med tillhrande nedlopp ska vara vattentt upp till
vderdck.
2
Om det finns tilltrdesppningar ska dessa vara stngda med kraftiga
luckor, som r fastsatta med ttt sittande bultar.
220
TSFS 2009:114
Bilaga 5
3
P fartyg i fartomrde B eller mer vidstrckt fart ska nedloppet fr
ankarktting ha permanenta tillslutningsanordningar fr att minimera
vattenintrngningen.
Allmnna rd
Fartyg i fartomrde C br uppfylla punkt 3.
Regel 18
Fnster och fnsterventiler
1
Ljusppningar i skrov och slutna dcksbyggnader ska skyddas av
fnsterventiler eller fnster och, i vissa positioner, storm- eller lagningsluckor.
2
Uttag fr ljusppningar i skrov och dcksbyggnader ska ha vl
rundade hrn.
3
Fnster fr inte installeras under fribordsdck eller i skrovet av ppna
fartyg.
4
I fartyg som trafikerar fartomrde B eller mer vidstrckt fart fr
fnster inte installeras i frsta nivn av slutna verbyggnader eller dckshus
om de anvnds som reservdeplacement i stabilitetsberkningarna. Har
fartyget ett fribord som verstiger tabellfribordet adderat med normalhjden
av verbyggnader fr fnster installeras.
Allmnna rd
Fnster br inte placeras i frsta nivn av dcksbyggnaders
frontskott.
5
Ljusppningar fr inte vara ppningsbara om de i ngot skadefall i
skadestabilitetsberkningarna nr vattenytan i ngot mellanliggande steg
eller i det slutliga jmviktslget. P fiskefartyg fr inte ljusppningar installerade mindre n 1,0 m ver djupaste lastvattenlinjen vara ppningsbara.
5.1 Ljusppningar under fribordsdck, som har sin lgsta punkt 1,4 m
adderat med 2,5 % av bredden BLL eller hgre ver djupaste lastvattenlinjen,
fr ppnas till sjss under beflhavarens ansvar. Lgre liggande ljusppningar fr inte ppnas till sjss.
5.2 Ljusppningar under fribordsdck eller skottdck ska vara utformade
s att ppnande utan beflhavarens medgivande frhindras.
6
Fnsterventiler som kan skadas av fiskeutrustning eller annan utrustning ska skyddas p lmpligt stt.
221
TSFS 2009:114
Bilaga 5
7
En fnsterventil fr inte ha sin lgsta punkt belgen under en linje
som r parallell med skrningslinjen mellan fribordsdck och fartygssidan,
och vars avstnd frn djupaste lastvattenlinjen vid dckets lgsta punkt r:
det strsta avstndet av 500 mm eller 2,5 % av bredden BLL fr fartomrde A och B,
375 mm fr fartomrde C och D,
250 mm fr fartomrde E, samt
100 mm fr trafik i hamnar, floder, kanaler och mindre insjar.
Detta avstnd r markerat med a i figur 18.1.
Figur 18.1. Placering av fnsterventil under fribordsdck

8.
Skylight
8.1 Skylight ska vara av samma utfrande som fnsterventiler eller

fnster i motsvarande position. Skylight ska vara frsedda med stormluckor
eller lagningsluckor i samma omfattning som fnsterventiler eller fnster i
motsvarande position.
Stormluckor och lagningsluckor
9.1 Stormluckorna ska kunna tillslutas vattenttt under fribordsdck samt

i slutna verbyggnaders och dckshus frsta niv. vriga stormluckor ska
kunna tillslutas vderttt. Stormluckornas styrka ska minst motsvara
omgivande struktur.
9.2 Lagningsluckor ska kunna tillslutas vderttt och ska vara ltt
tkomliga, ltta att montera, inte kunna frvxlas samt vara placerade i det
utrymme de r avsedda att anvndas i. Lagningsluckornas styrka ska minst
motsvara omgivande struktur.
9.3 r bryggan placerad i en position dr det enligt dessa regler krvs
stormluckor, fr i stllet fr stormluckor bryggans nedgngstrappa skyddas
med en spoltt drr.
222
TSFS 2009:114
Bilaga 5
Allmnna rd
Karmhjden br vara minst 230 mm och det br finnas tillrcklig
drnering frn bryggan. Ett antal lagningsluckor br finnas till
ljusppningarna.
9.4 I dcksbyggnader med sidoskott indragna frn skrovsidan fr
utvndiga stormluckor anvndas som alternativ till invndiga stormluckor,
om de r ltt tkomliga och kan tillslutas p ett enkelt stt.
9.4 a Dckshus belgna p hjda halvdck eller verbyggnadsdck med
lgre hjd n normalhjden kan anses vara andra nivn av dcksbyggnader
gllande kraven fr stormluckor, om hjden fr det hjda halvdcket eller
verbyggnaden r minst normalhjden fr hjt halvdck.
9.4 b I andra nivn av dcksbyggnader fr inredningsskott och drrar ses
som alternativt skydd fr vattenintrngning till underliggande utrymmen.
9.5 Transportstyrelsen kan, fr fartyg dr fnsterventiler eller fnster
anses srskilt utsatta eller fr stora fnster, krva stormluckor eller
lagningsluckor i strre utstrckning n vad som anges nedan.
9.6 Stormluckor och lagningsluckor fr fartyg i fartomrde B eller mer

vidstrckt fart
9.6.1 Ljusppningar ska frses med invndiga stormluckor:
under fribordsdck,
i frsta nivn av slutna verbyggnader,
i frsta nivn av dckshus som skyddar ppningar till underliggande
utrymmen,
i frsta nivn av dckshus som utgr reservdeplacement i stabilitetsberkningarna,
i andra nivn av dcksbyggnader som skyddar ppningar till underliggande utrymmen, och
i andra nivn av verbyggnader som utgr reservdeplacement i
stabilitetsberkningarna.
9.6.2 Dckshus belgna p hjda halvdck eller verbyggnadsdck med
lgre hjd n normalhjden kan anses vara andra nivn av dcksbyggnader
gllande kraven fr stormluckor, om hjden fr det hjda halvdcket eller
verbyggnaden r minst normalhjden fr hjt halvdck.
223
TSFS 2009:114
Bilaga 5
9.7 Stormluckor och lagningsluckor fr fartyg i fartomrde C

Ljusppningar ska frses med invndiga stormluckor:
under fribordsdck,
i frsta nivn av dckshus som skyddar ppningar till underliggande
utrymmen, och
i frsta nivn av dckshus som utgr reservdeplacement i stabilitetsberkningarna.
Ljusppning i frsta nivn av dcksbyggnader fr frses med lagningslucka
som alternativ till stormlucka, under frutsttning att ljusppningen r
konstruerad i enlighet med punkt 10.1.1 frsta stycket, och att avstndet
mellan ljusppningens lgsta punkt och djupaste lastvattenlinjen r strre n
summan av tabellfribordet och normalhjden av hjda halvdck.
Lagningsluckor ska kunna monteras fr alla ljusppningar i dcksbyggnadens front- och sidoskott. Antalet luckor ska vara:
50 % till varje typ av ljusppning i frontskottet, och
en till varje typ av ljusppning i dcksbyggnadens babords- respektive
styrbordssida.
Om dcksbyggnaden r indelad i flera utrymmen ska en uppsttning
lagningsluckor finnas per utrymme och luckorna ska frvaras i respektive
utrymme.
9.8 Stormluckor och lagningsluckor fr fartyg i fartomrde D

Ljusppningar ska frses med invndiga stormluckor:
under fribordsdck,
i frsta nivn av dckshus, som skyddar ppningar till underliggande
utrymmen, och
i frsta nivn av dckshus som utgr reservdeplacement i stabilitetsberkningarna.
verstiger avstndet mellan ljusppningens lgsta punkt och djupaste
lastvattenlinjen summan av tabellfribordet och normalhjden av hjda
halvdck, kan ljusppningar i frsta nivn av dcksbyggnader, som
alternativ till stormluckor, frses med lagningsluckor till 25 % av varje typ
av ljusppningar i frontskottet.
9.9 Stormluckor och lagningsluckor fr fartyg i fartomrde E eller mer

inskrnkt fart
Ljusppningar i fartyg i fartomrde E eller mer inskrnkt fart behver inte
frses med storm- eller lagningsluckor.
224
TSFS 2009:114
Bilaga 5
10
Konstruktion av fnster och fnsterventiler
10.1 Konstruktion fr fartyg i fartomrde C eller mer vidstrckt fart

10.1.1 Fnster och fnsterventiler ska vara utfrda i enlighet med en
erknd organisations normer, gllande ISO-standarder eller motsvarande.
Fnster och fnsterventiler till utrymmen ovan fribordsdck i fartyg i fartomrde C fr vara utfrda i enlighet med en erknd organisations normer
fr hghastighets- eller lttdeplacementsfartyg, under frutsttning att de
ljusppningar, vars lgsta punkt ligger nrmare djupaste lastvattenlinjen n
summan av tabellfribordet och normalhjden av verbyggnader, frses med
stormluckor.
10.1.2
Glaset ska monteras i ram av metall eller motsvarande material.
10.2 Konstruktion fr fartyg i fartomrde D eller mer inskrnkt fart

10.2.1 Fnster och fnsterventiler med tillhrande ram ska vara utfrda i
enlighet med en erknd organisations normer, gllande ISO-standarder eller
motsvarande.
Fnster och fnsterventiler till utrymmen ovan fribordsdck fr vara utfrda
i enlighet med en erknd organisations normer fr hghastighets- eller lttdeplacementsfartyg.
10.2.2
Glas ska monteras i ram av metall eller motsvarande material.
I ljusppningar i frsta nivn av dcksbyggnader fr glas monterade i

gummiram anvndas fr fartomrde D och mer inskrnkt fart, om hlet r
mindre n glaset.
I ljusppningar vars nedre punkt inte nr vattenytan inom 30 krngning vid
hgsta tilltna djupgende eller accepterad fldningsvinkel enligt intaktstabilitetsanalysen, om den r mindre, fr glas, mindre n hlet, monterat i
gummiram anvndas fr fartomrde E och mer inskrnkt fart.
Regel 19
Lnsportar
1
Allmnt
1.1 Lnsportar eller andra vl tilltagna ppningar ska finnas i brdgngar

fr att snabbt befria dcket frn vatten p stllen dr brdgngen bildar
brunnar.
1.2 Ls utrustning p dck ska anordnas s att drnering genom lnsportarna inte frsmras.
1.3 Lnsportarnas underkanter ska ligga s nra dcket som mjligt. Tv
tredjedelar av den erforderliga lnsportsarean ska finnas inom den hlft av
brunnen, som r nrmast sprngkurvans lgsta punkt. Resterande del av den
krvda lnsportsarean ska vara jmnt frdelad lngs den terstende
lngden av brunnen. D fartyget inte har ngot sprng eller litet sprng p
225
TSFS 2009:114
Bilaga 5
det oskyddade fribordsdcket eller oskyddade verbyggnadsdcket ska

lnsportsarean vara jmnt frdelad lngs brunnen.
1.4 Alla ppningar i brdgngarna ska vara skyddade med rcken eller
stnger, placerade med ett inbrdes avstnd av omkring 230 mm. Fr att
frhindra att de fastnar ska luckor som placeras framfr lnsportarna ha
stort spelrum. Gngjrn ska ha sprintar eller lager av material som inte
korroderar. Luckor fr inte frses med lsningsanordningar.
1.5 P fartyg som arbetar dr det freligger risk fr nedisning ska
lnsluckorna kunna tas bort fr begrnsning av nedisningen.
Lnsportar fr fartyg i fartomrde D eller mer vidstrckt fart
2.1 a) Dr brdgngar p oskyddade delar av fribordsdck eller verbyggnadsdck bildar brunnar, ska vl tilltagna anordningar finnas fr att
snabbt befria dcken frn vatten och drnera brunnarna.
b)
Med de undantag som anges i punkt 2.1 c) och 2.2 i denna regel ska
den minsta lnsportsarean (A) p varje sida av fartyget fr varje brunn p
fribordsdcket vara den som erhlls enligt fljande formler, nr sprnget
invid brunnen r normalt eller strre n normalt. Normalsprng definieras i
regel 38.8 i bilaga 2.
Minsta arean fr varje brunn p verbyggnadsdck ska vara hlften av den
area, som erhlls enligt fljande formler.
Om brdgngens lngd (l) i brunnen r 20 m eller mindre r:
A = 0,7 + 0,035 l (m2)
Om l verstiger 20 m r:
A = 0,07 l (m2)
Fr fiskefartyg r:
A = 0,07 l (m2)
Om brdgngens medelhjd r hgre n 1,2 m, ska arean kas med
0,004 m2 per m av brunnens lngd fr varje decimeter som hjden
verstiger 1,2 m. Om brdgngens medelhjd r lgre n 0,9 m, fr arean
minskas med 0,004 m2 per meter av brunnens lngd fr varje decimeter som
hjden understiger 0,9 m.
c)
I fartyg utan sprng ska den enligt moment b) i denna regel berknade
arean kas med 50 %. Vid sprng som r mindre n normalt berknas
procenttalet med liner interpolering.
d)
P flushdckade fartyg med ett dckshus midskepps, som har en
bredd som r minst 80 % av fartygsbredden och passagen lngs fartygets
226
TSFS 2009:114
Bilaga 5
sida inte verstiger 1,5 m i bredd, bildas tv brunnar. Varje brunn ska ha
lnsportar med en area som baseras p lngden av varje enskild brunn.
e)
Om en skrmplt r monterad tvrskepps ver hela fartygsbredden i
den frliga nden av midskeppsdckshuset, r det oskyddade dcket
uppdelat i tv brunnar, oberoende av dckshusets bredd.
f)
Brunnar p hjda halvdck ska behandlas som om de r belgna p
fribordsdck.
g)
Rnnstensjrn med en hjd som r hgre n 300 mm, monterat p
tankfartygs vderdck vid lastmanifolden, samt lastrr ska behandlas som
brdgngar. Lnsportar ska utfras i enlighet med denna regel. Tillslutningsanordningar fr lnsportar som anvnds vid lastning och lossning
ska utfras s de inte frhindrar drnering till sjss.
2.2
Nr ett fartyg med trunk:
inte r frsett med ppna rcken p minst halva lngden av fribordsdckets vderutsatta delar intill trunken, eller
inte har en lnsportsarea i brdgngens nedre del som utgr 33 % av
den totala arean av brdgngen, samt
nr ett fartyg har kontinuerliga eller i stort sett kontinuerliga lucksidokarmar
mellan verbyggnader, ska minsta lnsportsarean berknas enligt fljande
tabell:
Bredd p lucka eller trunk i
frhllande till fartygets bredd
40 % eller mindre
Lnsportarnas area i frhllande till

brdgngens hela area
20 %
75 % eller mer
10 %
Lnsportsarean vid mellanliggande bredder erhlls genom liner interpolering.

2.3 Effektiviteten av de lnsportar som krvs enligt punkt 2.1 r beroende
av den fria fldesarean i dckets tvrskeppsled.
Dckets fria fldesarea r nettoarean av utrymmet mellan luckkarmar samt
mellan luckkarmar och verbyggnader och dckshus upp till den aktuella
hjden av brdgngen.
Lnsportsarean i brdgngen ska faststllas i frhllande till fria tvrsnittsarean enligt fljande:
a)
Om den fria fldesarean r strre n lnsportsarean, berknad enligt
punkt 2.2, med antagandet att luckkarmarna r kontinuerliga, anses
minimilnsportsarean berknad enligt punkt 2.1 vara tillrcklig.
b)
Om den fria fldesarean r lika stor eller mindre n lnsportsarean
berknad enligt punkt 2.1, ska minimilnsportsarean berknas enligt
punkt 2.2.
c)
Om den fria fldesarean r mindre n berknat enligt punkt 2.2, men
strre n arean berknad enligt punkt 2.1, ska minimilnsportsarean
berknas enligt fljande formel:
227
TSFS 2009:114
Bilaga 5
F = F1 + F2 f p
dr: F1
(m 2 )
= minimilnsportsarean berknad enligt punkt 2.1,
F2
minimilnsportsarean berknad enligt punkt 2.2,
fp
den totala nettoarean av passager och ppningar mellan

luckkarmar och verbyggnader eller dckshus upp till den
aktuella hjden av brdgngarna.
3
Lnsportar fr fartyg med en lngd mindre n 24 m i fartomrde
D eller mer vidstrckt fart
Som alternativ till reglerna gllande lnsportar fr fartyg i fartomrde D
eller mer vidstrckt fart fr lnsportsarean berknas enligt fljande krav:
A = 0,02 V
dr
lnsportsarean (m2/sida)
brunnens volym (m3).
Lnsportar fr fartyg i fartomrde E
Lnsportsarean ska vara minst 5 % av brdgngsarean i brunnen.
5
Lnsportar fr fartyg i hamnar, floder, kanaler och mindre
insjar
Lnsportsarean ska vara minst 2,5 % av brdgngsarean i brunnen.
228
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Bilaga 6
Indelning och skadestabilitet fr

passagerarfartyg p inrikes resa
Regel 1
Allmnt
Denna bilaga innehller regler om fartygs indelning och stabilitet. Reglerna
59
bygger p del B i kapitel II-1 i bilaga 1 till passagerarfartygsdirektivet .
Del 1 i denna bilaga ska, om inte annat anges nedan, tillmpas p inrikes
resa fr:
passagerarfartyg i fartomrde B, C, och D med byggnadsdatum den
1 juli 1998 eller senare, samt
passagerarfartyg i fartomrde B med byggnadsdatum fre den 1 juli
1998.
Del 2 av denna bilaga ska, om inte annat anges nedan, tillmpas p inrikes
resa fr:
passagerarfartyg i fartomrde C med byggnadsdatum fre den 1 juli
1998 om passagerarantalet uppgr till 30 eller fler,
passagerarfartyg i fartomrde D med byggnadsdatum fre den 1 juli
1998 om passagerarantalet uppgr till 60 eller fler, och
passagerarfartyg i fartomrde E med byggnadsdatum den 1 juli 2006
eller senare om passagerarantalet uppgr till 120 eller fler.
59
Jfr rdets direktiv 98/18/EG av den 17 mars 1998 om skerhetsbestmmelser och

skerhetsnormer fr passagerarfartyg (EGT L 144, 15.5.1998, s.1, Celex 31998L0018)
ndrat genom kommissionens direktiv 2002/25/EG (EGT L 98, 15.4.2002, s.1, Celex
32002L0025).
229
Indelning och skadestabilitet fr passagerarfartyg p inrikes resa
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Regel 2
Definitioner
Utver de definitioner som fljer av 2 kap. 1 gller nedanstende definitioner vid tillmpningen av denna bilaga.
Bredd (Bindeln)
Strsta mallade bredden (mtt till ytterkant av

spant), mtt vid eller under den djupaste
indelningsvattenlinjen.
Djupgende
(Tindeln)
Det lodrta avstndet frn den mallade baslinjen

midskepps till indelningsvattenlinjen i frga.
Existerande
fartyg
Fartyg certifierade fr fartomrde B, C och D

med byggnadsdatum fre den 1 juli 1998.
Lngd (Lindeln)
Fartygslngden mellan perpendiklarna genom

ndpunkterna av den djupaste indelningsvattenlinjen.
Marginallinje
En linje dragen minst 76 mm under den vre

kanten av skottdcket bordvarts.
Maskinutrymme
Ett utrymme som rknas frn den mallade baslinjen till marginallinjen samt mellan de yttersta,
vattentta huvudtvrskeppsskott som avgrnsar
de utrymmen som inrymmer huvud- och hjlpframdrivningsmaskiner, ngpannor som anvnds
fr framdrivning samt kolfrrd. Vid speciella
arrangemang kan Transportstyrelsen besluta om
grnserna fr maskinutrymmet.
Nya fartyg
Fartyg certifierade fr fartomrde B, C och D

med byggnadsdatum den 1 juli 1998 eller senare,
samt fartyg certifierade fr fartomrde E med
byggnadsdatum den 1 juli 2006 eller senare.
Passagerarutrymmen
Utrymmen fr inkvartering av passagerare och fr

deras bruk, med undantag av resgods-, frrds-,
proviant- och postrum. Vid tillmpning av regel 5
och 6 i bilaga 1 ska ven utrymmen under
marginallinjen som anvnds av besttningen
betraktas som passagerarutrymmen.
Permeabilitet fr Den del av utrymmets volym som kan fyllas med

ett utrymme
vatten. Fr passagerarfartyg, fr vilka marginallinjen tillmpas, gller att volymen av ett
utrymme som nr ovanfr marginallinjen ska
berknas endast upp till marginallinjen.
230
Indelning och skadestabilitet fr passagerarfartyg p inrikes resa
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Regel 3
Vattentt indelning
1
Fartyg ska indelas med vattentta skott i avdelningar vilkas strsta
lngd berknas enligt kraven i denna bilaga.
60
I stllet fr dessa krav fr de regler som anges i resolution A.265(VIII) om

passagerarfartygens indelning och stabilitet som motsvarar del B i kapitel II
i 1960 rs internationella konvention om skerheten fr mnniskoliv till
sjss (SOLAS) tillmpas, frutsatt att de tillmpas i sin helhet.
2
Varje annan del av den interna strukturen som pverkar effektiviteten
med avseende p fartygets indelning ska vara vattentt.
60
Resolution A.265(VIII), Regulations on Subdivision and Stability of Passenger

Ships as an Equivalent to Part B of Chapter II of The International Convention for
The Safety of Life at Sa, 1960.
231
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Del 1
Regel 4
Fyllnadslngd
Nya fartyg i fartomrde B, C och D samt existerande fartyg i
fartomrde B
1
Fyllnadslngden vid en given punkt r den strsta del av fartygets
lngd (Lindeln), med mittpunkten i den givna punkten, som kan vattenfyllas
enligt de antaganden om permeabilitet som anges i regel 6, utan att
marginallinjen i ngon punkt kommer under vattenytan.
2
Om ett fartyg inte r frsett med ett genomgende skottdck, fr
fyllnadslngden i varje punkt bestmmas i frhllande till en tnkt genomgende marginallinje, som inte p ngon punkt ligger mindre n 76 mm
under den vre kanten bordvarts av det dck till vilket skotten i frga och
bordlggningen r vattenttt dragna.
3
Dr en del av en tnkt marginallinje gr avsevrt under det dck till
vilka skotten r uppdragna, kan Transportstyrelsen i enskilt fall medge
lttnader i frga om krav p vattentthet fr de delar av skotten som
befinner sig ovanfr marginallinjen och under det ovanliggande dcket.
Regel 5
Tillten avdelningslngd
fartomrde B
Strsta tilltna lngd av en avdelning, vars mitt r belgen i vilken punkt
som helst inom fartygslngden, erhlls genom att fyllnadslngden multipliceras med en lmplig faktor, kallad indelningsfaktor.
Regel 6
Permeabilitet
fartomrde B
Vid bestmmande av fyllnadslngden ska medelvrdet av permeabiliteterna
i utrymmen under marginallinjen antas i enlighet med regel 10.10.
232
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Regel 7
Indelningsfaktor
Nya fartyg i fartomrde B, C och D samt existerande roropassagerarfartyg i fartomrde B
1
Indelningsfaktorn ska vara:

1,0 fr fartyg certifierat fr mindre n 400 personer, och
0,5 fr fartyg certifierat fr 400 personer eller mer.
Existerande roropassagerarfartyg i fartomrde B mste uppfylla detta krav

senast det datum som anges i regel 12.2.
Existerande fartyg i fartomrde B, andra n roropassagerarfartyg

2
Indelningsfaktorn ska vara 1,0.
Regel 8
Indelning
fartomrde B
1
I de fall vattentta skott inom ngon eller ngra delar av ett fartyg r
dragna upp till ett hgre dck n i de vriga delarna av fartyget, och man
nskar utnyttja denna hgre uppdragning av skotten vid berkning av
fyllnadslngden, fr srskilda marginallinjer anvndas fr varje sdan del av
fartyget under frutsttning att:
1 fartygssidorna utefter fartygets hela lngd r uppdragna till det dck
som svarar mot den vre marginallinjen och alla ppningar i
bordlggningen under detta dck utmed fartygets hela lngd anses
ligga under en marginallinje vid tillmpning av regel 22, och
2 var och en av de tv avdelningarna intill steget i skottdcket ligger
inom den tilltna rumslngden som hnfr sig till deras respektive
marginallinje och ven att rummens sammanlagda lngd inte
verstiger tv gnger den tilltna rumslngd som hnfr sig till den
lgre marginallinjen.
2
En avdelnings lngd fr verstiga den tilltna rumslngd som faststlls i regel 5 under frutsttning att den sammanlagda lngden av denna
avdelning och vilken som helst av de bda angrnsande avdelningarna inte
verstiger vare sig fyllnadslngden eller tv gnger den tilltna rumslngden.
3
Ett huvudtvrskeppsskott fr vara frsett med recess p villkor att
recessen helt och hllet ligger innanfr vertikala ytor, belgna p vardera
sidan av fartyget p ett avstnd frn bordlggningen som r lika med en
femtedel av fartygets bredd (Bindeln) och r uppmtt i rt vinkel mot
233
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
centerlinjen i niv med den djupaste indelningsvattenlinjen. Varje del av en

recess som ligger utanfr denna begrnsade yta ska behandlas som ett steg
enligt del 1, regel 9.1.
4
Om ett huvudtvrskeppsskott r frsett med recess eller steg ska ett
antaget motsvarande plant skott anvndas vid faststllande av indelningen.
5
Dr en vattentt huvudtvrskeppsavdelning r indelad i mindre avdelningar, och det kan visas att en skada p ngon av fartygets sidor inte ger
upphov till att hela volymen av ngon huvudtvrskeppsavdelning vattenfylls, fr en proportionell kning medges av den tilltna rumslngd som
annars krvs fr en sdan avdelning. I sdant fall fr den oskadade sidan
inte antas ha strre effektiv flytkraft n den som antagits fr den skadade
sidan, och den antagna skadan ska ha en utstrckning enligt det minsta av
fljande vrden:
3,0 m plus 3 % av fartygets lngd (Lindeln),
11,0 m, eller
10 % av fartygets lngd (Lindeln).
Regel 9
Srskilda indelningskrav
Nya fartyg i fartomrde B, C och D
1
Ett huvudtvrskeppsskott fr frses med steg om det uppfyller ett av
fljande villkor:
1 att den sammanlagda lngden av de tv avdelningar som tskiljs av
skottet i frga verstiger varken 90 % av fyllnadslngden eller tv
gnger den tilltna rumslngden. Undantag fr dock gras fr fartyg
med en indelningsfaktor strre n 0,9, dr den sammanlagda lngden
av de tv avdelningarna inte fr verstiga den tilltna rumslngden,
eller
2 att ytterligare indelning har skett invid steget fr att bibehlla samma
skerhetsniv som ett plant skott ger, eller
3 att lngden av den avdelning ver vilken steget strcker sig inte verstiger den tilltna rumslngd som hnfr sig till en marginallinje
dragen 76 mm under steget.
2
I fartyg med en lngd (Lindeln) av 100 m eller mer ska ett av huvudtvrskeppsskotten akter om frpiken arrangeras p ett avstnd frn den
frliga perpendikeln som inte r strre n den tilltna rumslngden.
3
Dr avstndet mellan tv intilliggande huvudtvrskeppsskott eller mot
dessa svarande ekvivalenta plana skott, eller dr avstndet mellan de tvrskeppsplan som sammanfaller med de nrmaste stegen i skotten r mindre
n det minsta av fljande vrden:
234
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
3,0 m plus 3 % av fartygets lngd (Lindeln),

11,0 m, eller
10 % av fartygets lngd (Lindeln),
ska endast ett av dessa skott anses utgra en del av fartygets indelning.
4
Dr den freskrivna indelningsfaktorn r 0,50 eller mindre, fr den
sammanlagda lngden av vilka som helst av tv angrnsande avdelningar
inte verstiga fyllnadslngden.
Regel 10
Skadestabilitet
fartomrde B
Punkt 69 behver inte tillmpas p passagerarfartyg med byggnadsdatum
fre den 29 april 1990, med undantag av roropassagerarfartyg.
1
Tillrcklig intaktstabilitet ska upprtthllas under alla driftfrhllanden, s att fartyget kan motst slutskedet av instrmning av vatten i vilken
avdelning som helst som enligt gllande bestmmelser ligger inom fyllnadslngden.
2
Dr tv till varandra grnsande avdelningar r tskilda med ett skott
som r frsett med steg enligt bestmmelserna i del 1, regel 9.1.1, ska
intaktstabiliteten vara tillrcklig fr att motst vatteninstrmning i dessa tv
angrnsande avdelningar.
3
Dr den freskrivna indelningsfaktorn r 0,50 ska intaktstabiliteten
vara tillrcklig fr att motst vatteninstrmning i vilka som helst angrnsande tv avdelningar.
4
Kraven i punkt 13, ska faststllas genom berkningar som grs i
enlighet med punkt 10, 11 och 13, och med hnsyn till fartygets proportioner och speciella konstruktion samt de skadade avdelningarnas lge
och form. Fr dessa berkningar ska fartyget anses befinna sig under smsta
tnkbara driftfrhllanden i frga om stabilitet.
5
Dr det finns dck, innerbordlggning eller lngskeppsskott som r
tillrckligt tta fr att vsentligen begrnsa vatteninstrmning, ska berkningarna ven redovisa effekten av sdana begrnsningar.
6
Den stabilitet som krvs i det slutliga jmviktslget efter intrffad
skada och, i frekommande fall efter utjmning, ska bestmmas enligt
fljande:
235
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
6.1 Den terstende rtande hvarmskurvan ska ha en positiv stabilitetsvidd p minst 15 bortom jmviktslget. Denna vidd kan minskas till ett
minimivrde av 10 i det fall arean under kurvan fr den rtande hvarmen
r den som anges i punkt 6.2, multiplicerat med:
15
vidden
dr vidden uttrycks i grader.
6.2 Arean under kurvan fr den rtande hvarmen ska vara minst
0,015 mrad, mtt frn jmviktslget till den mindre av fljande vinklar:
1 fldningsvinkeln, eller
2 22 (mtt frn upprtt position) vid vatteninstrmning i en avdelning
eller 27 (mtt frn upprtt position) vid samtidig vatteninstrmning i
tv eller flera intilliggande avdelningar.
6.3 En terstende rtande hvarm ska uppns inom vidden fr positiv
stabilitet med hnsyn tagen till effekten av det strsta av fljande krngande
moment:
1 alla passagerare samlade p en sida, eller
2 sjsttning av alla fullastade, firningsbara livrddningsfarkoster frn
fartygets ena sida, eller
3 vindtryck berknat enligt fljande formel:
GZ =
krngande moment
+ 0,04
deplacement
I inget fall fr dock den rtande hvarmen vara mindre n 0,1 m.

6.4 Vid berkning av de krngande momenten i punkt 6.3, ska fljande
antaganden gras:
1 Moment till fljd av ansamling av passagerare:
1.1 fyra personer per kvadratmeter,
1.2 en massa om 75 kg fr varje passagerare,
1.3 passagerarna ska vara frdelade p de tillgngliga dcksytorna mot en
fartygssida p de dck dr samlingsstationer r belgna och p sdant
stt att de framkallar det strsta krngande momentet.
2 Moment till fljd av sjsttning av alla fullastade, firningsbara
livrddningsfarkoster frn fartygets ena sida:
2.1 alla livbtar och beredskapsbtar som r placerade p den fartygssida
dit fartyget har krngt efter att ha skadats, ska antas vara helt
utsvngda, fullt lastade och frdiga att firas ned,
2.2 vid berkning som gller livbtar avsedda att sjsttas fullt lastade
frn stuvningsplatsen, ska det strsta krngande momentet under sjsttningen anvndas,
236
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
2.3 en fullt lastad, firningsbar livflotte, fastgjord vid varje dvert p den
sida dit fartyget har krngt efter en skada, ska antas vara helt utsvngd
och frdig att firas ned,
2.4 personer som inte befinner sig i de livrddningsanordningar som
svingats ut ska anses orsaka varken ytterligare krngande eller rtande
moment,
2.5 livrddningsanordningar p motsatt sida mot slagsidan ska antas vara i
stuvat lge.
3 Moment p grund av vindtryck:
3.1 ett vindtryck p 120 N/m2 ska tillmpas fr fartyg i fartomrde B, och
80 N/m2 ska tillmpas p fartyg i fartomrde C och D,
3.2 den yta som ska anvndas r den projicerade lateralarean av
fartygssidan ovanfr den vattenlinje som gller i oskadat skick,
3.3 hvarmen ska vara det lodrta avstndet frn en punkt motsvarande
halva medeldjupgendet i oskadat skick till tyngdpunkten fr
lateralarean.
7
Nr progressiv fldning intrffar, dvs. nr en minskning av den
rtande hvarmen med minst 0,04 m sker snabbt, ska den rtande hvarmskurvan kapas vid den vinkel d fldningen intrffar och arean ska
rknas till denna vinkel.
8
I de fall den progressiva fldningen r begrnsad till sin omfattning,
inte fortstter ofrminskat, och den rtande hvarmen reduceras lngsamt
med mindre n 0,04 m; ska den rtande hvarmskurvan delvis trunkeras
genom antagande att de vrden som fs om det utrymme som fldas
progressivt r fldat frn brjan.
9
I mellanliggande flytlgen under fyllnad ska den maximala rtande
hvarmen vara minst 0,05 m och vidden av positiv rtande hvarm minst 7.
I samtliga fall behver endast ett hl i skrovet och en fri vtskeyta antas.
10 Vid berkning av skadestabilitet fr fartyg ska permeabiliteten i
volym och yta vara fljande:
Utrymme
Avsett fr last, kol och frrd
Bostadsutrymme
Maskinutrymme
Avsett fr vtskor
Permeabilitet
60 %
95 %
85 %
0 eller 95 %, det av vrdena som
leder till strngare krav
Hgre ytpermeabilitet ska antas fr utrymmen i nrheten av den berknade

skadevattenlinjen, vilka inte innehller inredning eller maskineri i ngon
strre omfattning och utrymmen som normalt inte anvnds fr last eller
frrd i strre omfattning.
237
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
11
Den antagna skadeutbredningen ska vara fljande:
11.1 Utstrckning i lngskeppsled r det minsta av fljande:

3 m plus 3 % av fartygets lngd (Lindeln),
11 m, eller
10 % av fartygets lngd (Lindeln).
11.2 Utstrckning i tvrskeppsled (mtt inombords frn fartygssidan i rt
vinkel mot centerlinjen vid den djupaste indelningsvattenlinjen):
ett avstnd av en femtedel av fartygets bredd (Bindeln).
11.3 Utstrckning i vertikalled: frn baslinjen uppt utan begrnsning.
11.4 Om ngon skada av mindre omfattning n de som anges i
punkt 11.111.3 skulle resultera i en allvarligare situation i frga om
slagsida eller minskad metacenterhjd, ska berkningen grundas p en
sdan skada.
12 Osymmetrisk fyllning ska med hjlp av effektiva anordningar undvikas s lngt mjligt. Dr det r ndvndigt att korrigera stora krngningsvinklar, ska de anordningar som anvnds vara sjlvverkande, om detta r
praktiskt mjligt, och d kontrollanordningar fr motfyllning finns, ska
dessa kunna manvreras frn positioner ovanfr skottdcket. Den maximala
krngningsvinkeln efter vatteninstrmning men fre utjmning ska inte
verstiga 15. Dr anordningar fr motfyllning krvs, ska tiden fr
utjmning inte verstiga 15 minuter. Beflhavaren ska ha tillgng till
lmpliga anvisningar om anvndning av anordningar fr motfyllning.
Fr existerande fartyg certifierade fr fartomrde B kan Transportstyrelsen i
det enskilda fallet medge att krngningsvinkeln fre utjmning fr
verstiga 15.
Allmnna rd
Vid berkning av motfyllningstiden br resolution A.266(VIII)
tillmpas.
61
13 Fartygets slutliga flytlge efter skada och efter det att utjmningstgrder vidtagits i hndelse av osymmetrisk fyllning ska uppfylla fljande:
13.1 Vid symmetrisk fyllning ska den positiva metacenterhjden vara
minst 50 mm, berknad enligt metoden fr konstant deplacement.
13.2 a Om inte annat anges i punkt 13.2 b ska krngningsvinkeln inte
verstiga 7 vid osymmetrisk fyllning av en avdelning fr fartyg i fartomrde B, samt 12 fr fartyg i fartomrde C och D. Vid samtidig fyllning
av tv intilliggande avdelningar accepteras en krngningsvinkel av 12 fr
fartyg i fartomrde B, under frutsttning att indelningsfaktorn inte r strre
n 0,5 i de delar av fartyget som fldas.
61
Resolution A.266(VIII), Recommendation on a Standard Method for Establishing

Compliance with The Requirements for Cross-flooding Arrangements in Passenger Ships.
238
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
13.2 b Fr existerande passagerarfartyg, andra n roropassagerarfartyg

med byggnadsdatum fre den 29 april 1990, i fartomrde B, ska vid
osymmetrisk fyllning av en avdelning krngningsvinkeln inte verstiga 7.
Transportstyrelsen kan i enskilt fall medge strre krngningsvinkel, men
den fr i inget fall verstiga 15.
13.3 I inget fall ska marginallinjen vara under vattenytan i jmviktslget
efter vatteninstrmningen. Om det antas att marginallinjen kan komma
under vattenytan i ett mellanliggande flytlge, kan Transportstyrelsen krva
sdana underskningar och anordningar som den anser vara ndvndiga fr
fartygets skerhet.
14 Beflhavaren ska frses med den information som r ndvndig fr
att han under rdande driftfrhllanden ska kunna skerstlla att tillrcklig
intaktstabilitet bibehlls s att fartyget str emot den kritiska skadan. Vid
fartyg som krver motfyllning ska fartygets beflhavare upplysas om de
stabilitetsfrhllanden som krngningsberkningarna grundar sig p och
varnas fr att ytterligare slagsida kan uppst, om fartyget skulle skadas nr
det befinner sig i ett mindre gynnsamt lastfall.
15 De i punkt 14 angivna uppgifterna, som beflhavaren behver fr att
han ska kunna skerstlla att tillrcklig intaktstabilitet bibehlls, ska
innehlla information om den strsta tilltna hjden fr fartygets
tyngdpunkt ver kl (KG) eller den minsta tilltna metacenterhjden (GM),
fr en variation av djupgende eller deplacement som tcker alla
driftfrhllanden. Informationen ska visa effekten av olika trim med hnsyn
tagen till fartygets driftbegrnsningar.
16 Varje fartyg ska ha tydliga mningar i fr och akter. I de fall mningarna r svra att utlsa eller d verksamheten vid viss trafik gr dem svra
att avlsa, ska fartyget ven utrustas med ett tillfrlitligt indikeringssystem
fr faststllande av djupgende i fr och akter.
17 Nr fartyget r frdiglastat och innan det lmnar hamn ska beflhavaren faststlla fartygets trim och stabilitet och ven frvissa sig om och
registrera att fartyget uppfyller stabilitetskriterierna i tillmpliga regler.
Fartygets stabilitet ska alltid faststllas genom berkning. En dator med
programvara fr berkning av lastoch stabilitetsfrhllanden eller likvrdiga system fr anvndas fr detta ndaml.
239
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Regel 11
Skadestabilitet fr roropassagerarfartyg
Existerande fartyg i fartomrde B med LLL 24 m
1
Roropassagerarfartyg ska uppfylla bestmmelserna i del 1, regel 10,
senast vid den frsta periodiska besiktningen efter det sista datum som
anges nedan och i enlighet med vrdet fr A/Amax som definieras i bilagan
till MSC/Circ.574 62.
Vrde fr A/Amax:
mindre n 85 %
85 % eller mer men mindre n 90 %
95 % eller mer men mindre n 97,5 %
97,5 % eller mer
Datum fr efterlevnad:
1 oktober 1998
1 oktober 2000
1 oktober 2002
1 oktober 2004
1 oktober 2005
2
Roropassagerarfartyg ska tillmpa bilaga 8 i den utstrckning som dr
anges.
Regel 12
Skadestabilitet fr roropassagerarfartyg
Nya fartyg i fartomrde B, C och D och existerande fartyg i
fartomrde B
Utan hinder av bestmmelserna i regel 10 och 11, gller fljande:
1
Nya roropassagerarfartyg, godknda att medfra minst 400 personer,
ska med en antagen skada var som helst inom fartygets lngd (Lindeln)
uppfylla bestmmelserna i regel 10.6.
2
Existerande roropassagerarfartyg, godknda fr att medfra minst
400 personer, ska uppfylla kraven i punkt 1 senast vid den frsta periodiska
besiktningen efter det datum som freskrivs i punkt 2.12.3, varvid det
senaste datumet ska glla.
2.1
Vrde fr A/Amax:
mindre n 85 %
95 % eller mer men mindre n 97,5 %
97,5 % eller mer
Datum fr efterlevnad:
1 oktober 1998
1 oktober 2000
1 oktober 2002
1 oktober 2004
1 oktober 2005
62
MSC/Circ.574, The Calculation Procedure to Assess The Survivability Characteristics
of Existing Ro-Ro Passenger Ships When Using a Simplified Method Based Upon
Resolution A.265(VIII).
240
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
2.2
Antal personer som fr medfras
1500 eller fler

1000 eller fler men frre n 1500
2.3
1 oktober 2002
1 oktober 2006
1 oktober 2008
1 oktober 2010
Fartygets lder lika med 20 r eller mer
Fartygets lder berknas frn:

det datum nr klstrckning skedde,
det datum d fartyget var p motsvarande byggnadsstadium, eller
det datum d fartyget byggdes om till roropassagerarfartyg.
Regel 13
Skadestabilitet fr passagerarfartyg andra n roropassagerarfartyg
Nya fartyg i fartomrde B, C och D med byggnadsdatum
den 1 januari 2003 eller senare
Utan hinder av bestmmelserna i regel 10 ska passagerarfartyg andra n
roropassagerarfartyg, som r godknda att medfra minst 400 personer och
med en antagen skada var som helst inom fartygets lngd (Lindeln), uppfylla
bestmmelserna i regel 10.6 och 10.9.
Regel 14
Skott i pik- och maskineriutrymmen
fartomrde B
1
Fartyg ska vara frsedda med ett frpiks- eller kollisionsskott som ska
vara vattenttt upp till skottdcket. Detta skott ska vara placerat p ett
avstnd frn den frliga perpendikeln av minst 5 % av fartygets lngd
(Lindeln) och hgst 3 m plus 5 % av fartygets lngd (Lindeln).
2
frliga perpendikeln, t.ex. en bulb, ska de i punkt 1 freskrivna avstnden
mtas frn den av fljande punkter som ligger nrmast frliga perpendikeln:
2 1,5 % av fartygets lngd (Lindeln) frver frn den frliga perpendikeln,
eller
3 3 m fr om den frliga perpendikeln.
241
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
3
frpiks- eller kollisionsskottet vara frlngt vderttt till nsta hela dck
ver skottdcket. Frlngningen ska vara s anordnad att den inte kan
skadas av bogporten, om den skadas eller lossnar.
4
Den frlngning som krvs enligt punkt 3, behver inte vara placerad
rakt ovanfr det underliggande skottet, under frutsttning att ingen del av
frlngningen ligger fr om den i punkt 1 och 2, angivna frmre grnsen.
Dock gller fljande fr existerande fartyg:
4.1 Dr en sluttande ramp utgr en del av kollisionsskottets utstrckning
ovanfr skottdcket fr den del av rampen som ligger mer n 2,3 m ver
skottdcket utstrckas hgst 1,0 m framfr den frmre grns, som anges i
punkt 1 och 2.
4.2 Dr den befintliga rampen inte uppfyller kraven fr att anses utgra
en frlngning av kollisionsskottet och rampens placering frhindrar en
sdan frlngning inom de grnser som anges i punkt 1 och 2, kan
frlngningen placeras ngot akter om den aktra grns som anges i dessa
regler. Den placeringen ska inte vara mer akterlig n vad som r ndvndigt
fr att undvika interferens med rampen. Frlngningen av kollisionsskottet
ska ppnas frver och uppfylla kraven i punkt 3, samt vara anordnad s att
det inte finns mjlighet att den skadas av rampen, om denna skulle skadas
eller lossna.
5
En ramp som inte uppfyller ovan angivna krav ska inte betraktas som
en frlngning av kollisionsskottet.
6
Fr existerande fartyg ska kraven i punkt 3 och 4 uppfyllas senast vid
den frsta periodiska besiktningen efter den 1 juli 1998.
7
Ett akterpikskott och skott som avdelar maskinutrymmet frn fr och
akter drom belgna lastoch passagerarutrymmen ska finnas och vara
vattenttt dragna upp till skottdcket. Akterpikskottet fr dock stegas under
skottdcket, under frutsttning att fartygets skerhet i frga om indelning
till fljd av detta inte frsmras.
8
Propelleraxelhylsor ska i samtliga fall vara inneslutna i vattentta
utrymmen med begrnsad volym. Packningsboxen ska vara monterad i en
vattentt axeltunnel eller annat vattenttt utrymme som r avskilt frn den
avdelning dr propelleraxelhylsan r belgen och ha en sdan volym att
marginallinjen inte kommer under vattenytan, om utrymmet till fljd av
lckage genom boxen skulle fyllas med vatten.
242
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Regel 15
Dubbelbotten
Nya fartyg i fartomrde B, C och D med LLL 24 m samt existerande
fartyg i fartomrde B
1
Fartyg ska vara utrustade med dubbelbotten frn frpikskottet till
akterpikskottet, om detta r praktiskt mjligt och frenligt med fartygets
konstruktion och planerade anvndning.
1.1 Fartyg med en lngd (Lindeln) av minst 50 m men mindre n 61 m ska
vara frsedda med en dubbelbotten som strcker sig tminstone frn
maskinutrymmet till frpikskottet eller s nra detta skott som r praktiskt
genomfrbart.
1.2 Fartyg med en lngd (Lindeln) av minst 61 m men mindre n 76 m ska,
tminstone utanfr maskinutrymmet, vara frsedda med en dubbelbotten
som strcker sig mellan fr- och akterpikskotten eller s nra dessa skott
som r praktiskt genomfrbart.
1.3 Fartyg med en lngd (Lindeln) av 76 m och drver ska midskepps vara
frsedda med en dubbelbotten som strcker sig mellan fr- och akterpikskotten eller s nra dessa som r praktiskt genomfrbart.
2
I fartyg som ska vara frsedda med dubbelbotten ska hjden p
dubbelbotten uppfylla en erknd organisations normer och vara kontinuerlig
till fartygssidorna p sdant stt att bottnen skyddas fram till slagets
rundning. Detta skydd ska anses tillfredsstllande om skrningslinjen
mellan marginalpltens ytterkant och bordlggningen i slaget inte vid ngon
punkt r lgre n ett horisontalplan genom en skrningspunkt dr
midskeppsplanet delas av en diagonal som bildar 25 vinkel med baslinjen
och skr denna p ett avstnd av fartygets halva mallade bredd frn
mittlinjen.
3
Sm brunnar som r inbyggda i dubbelbottnen fr lnsning av lastrum
m.m. fr inte vara djupare n ndvndigt. Brunnsdjupet fr aldrig verstiga
djupet av dubbelbottnen i centerlinjen minskat med 460 mm, och brunnen
fr inte heller strcka sig under det horisontalplan som avses i punkt 2. En
lnsbrunn som strcker sig till bottenbordlggningen r dock tillten i aktre
nden av axeltunneln. Transportstyrelsen kan i enskilt fall godknna andra
brunnar (t.ex. fr smrjolja under huvudmaskiner) under frutsttning att
anordningarna ger samma skerhet som en dubbelbotten i verensstmmelse med denna regel.
4
Inom vattentta avdelningar av mindre storlek, som uteslutande
anvnds fr frakt av vtskor, krvs ingen dubbelbotten, under frutsttning
att fartygets skerhet vid intrffad botten- eller sidoskada inte drigenom
frsmras.
5
Transportstyrelsen kan i enskilda fall medge undantag frn kravet p
dubbelbotten fr de delar av fartyg dr indelningsfaktorn inte verstiger 0,5,
under frutsttning att dubbelbotten i dessa delar av fartyget inte r frenlig
med fartygets konstruktion och anvndning.
243
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Regel 16
Bestmning, mrkning och registrering av indelningsvattenlinjer
fartomrde B
1
upprtthlls, ska en vattenlinje motsvarande det fr indelningen godknda
djupgendet faststllas och mrkas ut p fartygets sidor. Ett fartyg med
utrymmen som alternativt kan anvndas till passagerarutrymmen eller last
kan, p redarens begran, frses med ytterligare en eller flera indelningsvattenlinjer, vilka bestms och mrks ut p fartygets sidor p s stt att de
motsvarar indelningsdjupgenden fr godknda alternativa lastfall.
2
De faststllda och utmrkta indelningsvattenlinjerna ska registreras i
skerhetscertifikatet fr passagerarfartyg och anges med beteckningen C.1
fr det huvudsakliga passagerarlastfallet och C.2, C.3 osv. fr alternativa
lastfall.
3
Det fribord som svarar mot var och en av dessa indelningsvattenlinjer
ska mtas p samma plats och frn samma dckslinje som de fribord som
faststllts enligt bilaga 5.
4
Det fribord som svarar mot varje godknd indelningsvattenlinje och
det lastfall fr vilket det r godknt ska tydligt anges i skerhetscertifikatet
fr passagerarfartyg.
5
lastvattenlinjen i saltvatten enligt vad som r faststllt med hnsyn till
fartygets hllfasthet och bilaga 5.
6
Oberoende av var indelningsvattenlinjerna r markerade fr ett fartyg
aldrig lastas ned s att den fribordslinje som r tillmplig fr rstiden och
platsen enligt bilaga 5 kommer under vatten.
7
Ett fartyg fr aldrig lastas ned s att den indelningsvattenlinje, som r
tillmplig fr den aktuella rutten och lastfallet, befinner sig under vatten.
Regel 17
Konstruktion och frsta provning av vattentta skott m.m.
fartomrde B
1
Varje vattenttt tvrskepps- eller lngskeppsskott ska vara byggt p
sdant stt att det med tillrcklig marginal kan motst det vattentryck som
det kan utsttas fr i hndelse av skada p fartyget, dock minst trycket av en
vattenpelare som nr upp till marginallinjen. Dessa skott ska vara konstruerade i enlighet med en erknd organisations normer.
2
Steg och recesser i skott ska vara vattentta och av samma styrka som
de anslutande skotten.
244
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
3
Dr spant eller balkar genomkorsar ett vattenttt dck eller skott ska
dcket eller skottet till sin konstruktion vara vattenttt utan anvndning av
tr eller cement.
4
Provning av avdelningar genom vattenfyllning r inte obligatorisk.
Nr en sdan provning inte grs ska spolprov utfras. Detta ska utfras i ett
skede nr fartyget till strsta delen r frdigstllt. Om spolprov inte r
praktiskt genomfrbart p grund av risk att skada maskineri, isolering eller
utrustning, fr det ersttas med en noggrann visuell underskning av
svetsfogar, och vid behov kompletteras med ytterligare tgrder ssom
penetrant, ultraljud eller motsvarande. En noggrann underskning av vattentta skott ska alltid gras.
5
punkt 1.
6
ska kontrolleras genom tthetsprov med det tryck som r strst av fljande:
en vattenpelare som nr upp till djupaste indelningsvattenlinjen,
en vattenpelare som nr upp till en niv som motsvarar tv tredjedelar
av djupet rknat frn klens verkant till marginallinjen vid aktuell
tank, eller
en vattenpelare som minst nr upp till 0,9 m ver tanktaket.
Om ett vattenprov inte kan utfras fr provning av lufttthet tilltas med
hjlp av ett lufttryck i tankarna p hgst 0,14 bar.
7
Syftet med de kontroller som anges i punkt 5 och 6 r att skerstlla
att indelningen konstruktionsmssigt r vattentt. De fr inte anses som
annat srskilt ndaml, fr vilket en mer omfattande kontroll kan krvas,
Regel 18
ppningar i vattentta skott allmnna krav
fartomrde B
1
Antalet ppningar i vattentta skott ska vara det minsta mjliga som
r frenligt med fartygets konstruktion och avsedda anvndning. Dessa
ppningar ska vara frsedda med tillfredsstllande stngningsanordningar.
2
Dr rrledningar, drneringar, elektriska ledningar etc. dras genom
vattentta indelningsskott ska tgrder vidtas fr att skerstlla skottens
vattentthet.
3
Ventiler som inte ingr i ett rrsystem fr inte finnas i vattentta
indelningsskott.
245
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
4
Bly eller annat vrmeknsligt material fr inte anvndas i system som
passerar genom vattentta indelningsskott, om skador i sdana system vid
brand skulle frsmra skottens vattentthet.
5
Drrppningar, manhl eller tilltrdesppningar fr inte finnas:

1 i kollisionsskottet under marginallinjen,
2 i vattentta tvrskeppsskott som avskiljer ett lastutrymme frn ett
angrnsande lastutrymme eller bunkerfrrd, med undantag av det
som gller enligt regel 14.1 och 21.
6
Med undantag av vad som freskrivs i punkt 7, fr genom kollisionsskottet under marginallinjen dras hgst ett rr avsett fr vtskor i frpiken,
frutsatt att rret r frsett med en avstngningsventil som kan manvreras
ovanfr skottdcket och vars ventilhus r monterat p kollisionsskottet i
frpiken. Det kan dock godknnas att denna ventil monteras p kollisionsskottets aktra sida, frutsatt att ventilen r ltt tillgnglig under alla driftfrhllanden och inte r monterad i ett lastutrymme.
7
Om frpiken r uppdelad fr att rymma tv olika typer av vtskor kan
Transportstyrelsen i enskilt fall medge att tv rr dras genom
kollisionsskottet nedanfr marginallinjen. Rren ska vara monterade p det
stt som anges i punkt 6, svida det inte finns ngot annat lmpligt
alternativ till det andra rret och att fartygets skerhet med hnsyn till den
ytterligare uppdelningen av frpiken upprtthlls.
8
Inom utrymmen som innehller huvud- och hjlpframdrivningsmaskineri inklusive ngpannor fr framdrivning fr hgst en drr installeras
i varje tvrskeppsskott, frnsett drrar till axeltunnlar .
Dr tv eller flera tunnlar frekommer ska en frbindelsegng finnas mellan
dessa. Endast en drr ska finnas mellan maskinutrymme och tunnlar dr tv
axlar r installerade och endast tv drrar dr det finns mer n tv axlar.
Samtliga drrar ska vara skjutdrrar och monterade med s hg trskel som
mjligt. Anordningen fr att manuellt manvrera dessa drrar ovanfr
skottdcket ska vara placerad utanfr maskinavdelningen.
9
P bda sidor av drrarna ska det finnas en skylt med information om
hur drrsystemet ska hanteras. P bda sidor av varje drr ska det ocks
finnas en skylt med text eller bild som varnar fr faran med att stanna i
drrppningen nr drren hller p att stngas. Dessa skyltar ska vara
tillverkade av hllbart material med bestndig text och vara ordentligt
fastsatta. Texten p informations- eller varningsskylten ska innehlla
upplysning om den tid det tar fr drren i frga att stngas.
10 Alla vattentta drrar ska hllas stngda till sjss, utom i de fall d de
fr ppnas enligt punkt 11 och 12. Vattentta drrar med en bredd av mer
n 1,2 m, som r godknda enligt punkt 11, fr ppnas endast under de
frhllanden som faststllts i den punkten. Varje drr som ppnas i enlighet
med denna punkt ska kunna stngas omedelbart.
11 En vattentt drr fr ppnas under gng fr att tillta passagerare eller
besttning att passera eller nr arbete i dess omedelbara nrhet krver att
den ppnas. Drren ska stngas omedelbart efter passage eller s snart som
det arbete r utfrt som krver att den ppnas.
246
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
12 Transportstyrelsen kan i enskilda fall godknna att vissa vattentta

drrar str ppna till sjss, om det bedms vara vsentligt fr en sker och
effektiv drift av fartygets maskineri eller fr att tillta passagerare normalt,
obegrnsat tilltrde i hela passageraravdelningen.
Att en drr tillts vara ppen i enlighet med denna regel ska tydligt anges i
fartygets stabilitetsdokumentation. Sdan drr ska alltid kunna stngas
omedelbart.

13 Transportstyrelsen kan i enskilt fall medge att vattentta drrar
monteras i vattentta skott som avskiljer last mellan dcksutrymmen. Dessa
drrar kan vara gngjrns-, rulleller skjutdrrar men fr inte vara fjrrmanvrerade. De ska vara placerade s hgt och s lngt frn bordlggningen som mjligt, dr de yttre vertikala kanterna inte i ngot fall befinner
sig p ett avstnd frn bordlggningen som r mindre n en femtedel av
fartygets bredd (Bindeln); avstndet ska mtas vinkelrtt mot centerlinjen i
hjd med den djupaste indelningsvattenlinjen.
14 Drrar enligt punkt 13 ska stngas fre avgng och hllas stngda till
sjss. Tiden fr drrarnas ppnande och stngning fre fartygets avgng ska
antecknas i skeppsdagboken. Om ngon eller ngra av drrarna r tillgngliga under gng, ska de utrustas med en anordning som frhindrar
obehrigt ppnande.
15 Lstagbara pltar i skott fr inte anvndas frutom i maskinutrymmen. Dessa pltar ska alltid vara monterade innan fartyget lmnar
hamn och fr inte avlgsnas under gng utom i yttersta ndfall p beflhavarens order. Transportstyrelsen kan i enskilt fall medge hgst en maskindriven, vattentt skjutdrr i varje huvudtvrskeppsskott som r strre n vad
som anges i regel 19.6.2, och som ska erstta dessa lstagbara pltar,
frutsatt att dessa drrar stngs innan fartyget lmnar hamnen och hlls
stngda till sjss utom vid omedelbart behov p beflhavarens order. Dessa
drrar behver inte uppfylla kraven i regel 19.6.4, avseende fullstndig
stngning med hjlp av en manuell anordning inom 90 sekunder. Tiden fr
ppnande och stngning av dessa drrar till sjss eller i hamn ska antecknas
i skeppsdagboken.
Regel 19
ppningar i vattentta skott srskilda krav
Nya fartyg i fartomrde B, C och D med LLL 24 m
1
Vattentta drrar, med undantag av vad som anges i regel 18.13 och
regel 21, ska vara maskinellt manvrerade skjutdrrar som uppfyller kraven
i punkt 613, och som kan stngas samtidigt frn huvudkontrollpanelen p
bryggan p hgst 60 sekunder med fartyget i upprtt flytlge.
247
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
2
I fartyg som har hgst tv vattentta drrar och dessa r placerade i
maskinutrymmen, eller i skott som avgrnsar maskinutrymmen, kan
Transportstyrelsen i enskilt fall medge att dessa tv drrar kan manvreras
endast manuellt. Om sdana drrar accepteras ska dessa vid passagerartrafik
stngas innan avgng och hllas stngda till sjss.
3
Manveranordningar till vattentt skjutdrr ska, vare sig de r
4
Kontrollanordningar till vattentta drrar, inklusive rrledningar och
elektriska kablar, ska finnas s nra det skott som mjligt i vilket drrarna
r monterade, fr att minska sannolikheten att de pverkas av en eventuell
skada p fartyget. Vattentta drrar och deras manveranordningar ska
placeras s att vid en skada p fartyget som omfattar en femtedel av
fartygets bredd (Bindeln) ska funktionen av vattentta drrar utanfr skadeomrdet inte pverkas (avstndet ska mtas i rt vinkel mot centerlinjen i
niv med den djupaste indelningsvattenlinjen).
5
Alla maskinellt och manuellt manvrerade vattentta skjutdrrar ska
vara utrustade med indikatorer som p alla kontrollpaneler fr fjrrmanvrering visar om drrarna r ppna eller stngda. Kontrollpaneler fr
fjrrstyrning fr finnas endast p bryggan enligt punkt 6.5, samt p den plats
dr manuell manvrering ovanfr skottdcket krvs enligt punkt 6.4.
6
Fljande gller fr varje maskinellt manvrerad vattentt skjutdrr:
6.1
Drren ska manvreras vertikalt eller horisontellt.
6.2 Drren ska, om inte annat fljer av regel 18.15, normalt ha en

begrnsad bredd av 1,2 m. Transportstyrelsen kan i enskilt fall medge
bredare drr om det anses ndvndig fr effektiv drift av fartyget och under
frutsttning att andra skerhetstgrder vidtas, inklusive fljande:
1 Drrens och stngningsanordningens hllfasthet fr att frhindra
vatteninstrmning ska srskilt beaktas.
2 Drren ska vara placerad utanfr skadezon Bindeln/5.
3 Drren ska hllas stngd till sjss, utom under begrnsade perioder,
som Transportstyrelsen anser absolut ndvndigt fr fartygets drift.
6.3 Drren ska vara frsedd med ndvndig utrustning fr att ppnas och
stngas med hjlp av elektrisk strm eller hydraulisk kraft. Transportstyrelsen kan i enskilt fall godknna annan form av kraftklla.
6.4 Varje drr ska vara frsedd med en manuellt manvrerad mekanism.
Det ska vara mjligt att vid sjlva drren frn bda sidor ppna och stnga
drren manuellt. Dessutom ska det vara mjligt att stnga den frn en
tkomlig plats ovanfr skottdcket med hjlp av en anordning konstruerad
fr fullstndig vevrrelse eller p likvrdigt stt. Anvisningar om rotationsriktning, eller motsvarande rrelse, ska klart anges vid alla kontrollstationer.
Den tid som behvs fr att helt stnga drren vid manuell drift fr inte
verstiga 90 sekunder med fartyget i upprtt flytlge.
248
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
6.5 Drren ska vara frsedd med anordningar fr att ppna och stnga
den maskinellt frn bda sidor om drren och ven maskinellt frn den
centrala kontrollpanelen p bryggan.
6.6 Drren ska vara frsedd med ett akustiskt larm som skiljer sig frn
andra larmsignaler i omrdet och som ska ljuda varje gng drren stngs via
maskinell fjrrmanvrering under minst 5 och hgst 10 sekunder innan
drren brjar rra sig och fortstta att ljuda nda tills drren r helt stngd.
Vid manuell fjrrmanvrering behver det akustiska larmet endast ljuda nr
drren r i rrelse. I en passageraravdelning och i en avdelning med hg
ljudniv ska det akustiska larmet kompletteras med en intermittent optisk
signalanordning vid drren.
6.7 Drren ska ha en i huvudsak konstant stngningshastighet vid
maskinell manvrering. Tiden frn det att drren brjar stngas tills den r
helt stngd ska alltid vara minst 20 och hgst 40 sekunder d fartyget inte
har slagsida.
7
Den strm som krvs fr att maskinellt manvrera vattentta skjutdrrar ska frsrjas frn nd-eltavlan, antingen direkt eller frn en srskild
strmfrdelningspanel, belgen ovanfr skottdcket. Strmkretsarna till tillhrande kontrollenheter, indikatorer och larm ska frsrjas frn ndeltavlan, antingen direkt eller via en speciell frdelningspanel belgen ovanfr skottdcket. De ska automatiskt kunna frsrjas frn en buffertinstallation i hndelse av strmavbrott i huvudeller ndkraftkllan.
8
Maskinellt manvrerade vattentta skjutdrrar ska vara utrustade med
ngot av fljande:
1 Ett centralt hydrauliskt system med tv oberoende kraftkllor som var
och en bestr av en motor och pump som kan stnga alla drrar
samtidigt. Dessutom ska det fr hela anlggningen finnas hydrauliska
ackumulatorer med tillrcklig kapacitet fr att manvrera alla drrarna
minst tre gnger, dvs. stngningppningstngning, vid 15 slagsida
t motsatt sida. Denna manvreringscykel ska kunna genomfras nr
ackumulatorn har pumpinkopplingstryck. Den vtska som anvnds ska
vljas med hnsyn till den temperatur som anlggningen kan komma
att utsttas fr under drift. Det maskinella manvreringssystemet ska
vara konstruerat s att risken fr att ett enskilt fel i det hydrauliska
systemet ska pverka manvreringen av mer n en drr minimeras.
Det hydrauliska systemet ska ha ett lgnivlarm fr hydrauloljetanken
till det maskinella manvreringssystemet och ett gastryckslarm eller
andra effektiva system fr vervakning av frlust av lagrad energi i
hydrauliska ackumulatorer. Dessa larm ska vara akustiska och optiska
med indikering p huvudkontrollpanelen p bryggan.
2 Ett oberoende hydrauliskt system fr varje drr dr varje kraftklla
bestr av en motor och pump som kan ppna och stnga drren.
Dessutom ska det finnas en hydraulisk ackumulator med tillrcklig
kapacitet fr att manvrera drren minst tre gnger, dvs. stngning
ppningstngning, vid 15 slagsida t motsatt sida. Denna manvreringscykel ska kunna genomfras nr ackumulatorn har pumpinkopplingstryck. Den vtska som anvnds ska vljas med hnsyn till
249
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
den temperatur som anlggningen kan komma att utsttas fr under

drift. Ett grupplarm fr lgt gastryck eller andra effektiva system fr
kontroll av frlust av lagrad energi i hydrauliska ackumulatorer ska
finnas installerade p huvudkontrollpanelen p bryggan. Indikatorer
som visar frlust av lagrad energi ska ocks finnas installerade vid
varje lokalt placerad kontrollpanel.
3 Ett oberoende elektriskt system och en motor till varje drr, dr varje
kraftklla bestr av en motor med vars hjlp drren kan ppnas och
stngas. Kraftkllan ska automatiskt f strm frn buffertinstallationen
i hndelse av bortfall av huvudeller ndkraftkllan och ha tillrcklig
kapacitet fr att kunna manvrera drren minst tre gnger, dvs.
stngningppningstngning, vid 15 slagsida t motsatt sida.
Fr de system som anges under punkt 8 ska fljande glla:
Kraftsystem till maskindrivna, vattentta skjutdrrar ska vara fristende frn
varje annat kraftsystem. Ett enskilt avbrott i ett elektriskt eller hydrauliskt
kraftsystem, frutom det hydrauliska manverdonet, ska inte frhindra
manuell manvrering av ngon drr.
9
Manverhandtag ska finnas p varje sida om skottet vid ett avstnd
frn golvet av minst 1,6 m. En person som passerar drrppningen ska med
de tv handtagen kunna hlla drren ppen utan att av misstag starta
stngningsmekanismen. Handtagen ska manvreras i drrens rrelseriktning, och det ska finnas tydlig information om detta. Handtag till
hydraulisk manvrering fr vattentta drrar i bostadsutrymmen ska, om det
endast krvs ett handgrepp fr att starta drrens stngning, placeras s att
barn inte kan n dem, t.ex. bakom paneldrrar med bultar placerade minst
1,7 m ver dck.
10 Elektrisk utrustning och komponenter till vattentta drrar ska i
mjligaste mn installeras ovanfr skottdcket och utanfr riskfyllda omrden och utrymmen.
11 Inkapslingar av de elektriska komponenter som ndvndigtvis mste
installeras under skottdcket ska skydda mot vattenintrngning enligt
fljande kapslingsklasser i IEC standard 529,
1. elmotorer, tillhrande kretsar och kontrollkomponenter, skyddade till
IPX7-klass;
2. drrindikatorer och tillhrande kretskomponenter, skyddade till IPX8klass, och
3. varningssignaler fr drr i rrelse, skyddade till IPX6-klass.
Andra anordningar fr kapsling av elektriska komponenter kan installeras
under frutsttning att ett motsvarande skydd uppns. Tryckprov med
vatten av de skyddskpor som r skyddade till IPX8 ska baseras p det tryck
som kan uppst vid fldning av utrymmet dr komponenten r placerad,
under en period av 36 timmar.
12 Strmkretsar till elstrm, kontrollenheter, indikatorer och larm ska
skyddas mot funktionsavbrott p s stt att ett avbrott i en strmkrets till en
drr inte orsakar avbrott i ngon annan drrs strmkrets. Kortslutningar
eller andra avbrott i strmkretsarna till larm eller indikatorer fr en drr ska
250
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
inte medfra att drren inte gr att manvrera maskinellt. Utfrandet ska
vara sdant att vattenintrngning i den elektriska utrustningen under
skottdck inte orsakar att drren ppnas.
13 Ett enstaka elektriskt avbrott i elsystemen eller manvreringssystemen
till en maskinellt manvrerad, vattentt skjutdrr ska inte medfra att en
stngd drr ppnas. Elfrsrjningen ska hela tiden vervakas vid en punkt i
elntet som ligger s nra var och en av de motorer som mjligt, vilka krvs
enligt punkt 8. Strmavbrott i ngon av dessa kraftkllor ska aktivera ett
akustiskt och optiskt larm p huvudkontrollpanelen p bryggan.
14 Huvudkontrollpanelen p bryggan ska utrustas med en huvudomkopplare med tv lgen, ett fr lokal manvrering d varje drr kan
ppnas och stngas lokalt utan automatisk stngning och ett lge fr central
stngning, som automatiskt ska stnga alla drrar som r ppna. Vid
omkopplingslge fr central stngning ska drrar kunna ppnas p plats och
automatiskt stngas nr drrens manverhandtag slpps. Omkopplaren ska
normalt st i lokalt manvreringslge. Central stngning ska anvndas
endast vid ndlge eller vid provning av utrustning. Tillfrlitligheten fr
huvudomkopplaren ska srskilt beaktas.
15 Huvudkontrollpanelen p bryggan ska vara utrustad med en plan som
visar varje drrs placering och ha optiska indikatorer som visar om en drr
r ppen eller stngd. Rtt ljus ska innebra att en drr r helt ppen och
grnt ljus att den r helt stngd. Nr drren stngs genom fjrrmanvrering
ska rtt blinkande ljus visa att drren r i mellanlge. Indikatorstrmkretsen
ska vara oberoende av den strmkrets som anvnds fr manvrering av
varje drr.
16 Det ska inte vara mjligt att genom fjrrmanvrering ppna ngon
drr frn huvudkontrollpanelen.
Regel 20
ppningar i vattentta skott srskilda krav
Nya fartyg i fartomrde B, C och D med LLL < 24 m samt existerande
fartyg i fartomrde B
1
Vattentta drrar ska vara skjutdrrar, gngjrnsdrrar eller drrar av
likvrdig typ. Drrar skrade med enbart bultar, samt drrar av falltyp eller
som stngs med fallande vikter r inte tilltna.
251
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
2
Skjutdrrar ska vara

enbart manuellt manvrerade, eller
bde maskinellt och manuellt manvrerade.
3
Manveranordningar till vattentt skjutdrr ska, oavsett om de r
4
Vattentta drrar som inte uppfyller punkt 2 och 3 ska stngas innan
avgng och hllas stngda till sjss. Tiden fr drrarnas ppnande och
stngning fre fartygets avgng ska antecknas i skeppsdagboken.
5
Manuellt manvrerade skjutdrrar ska manvreras vgrtt eller lodrtt
Manvreringen ska vara tkomlig vid drrens bda sidor. Dessutom ska
drrarna kunna manvreras frn en nbar plats ovanfr skottdcket med
hjlp av en anordning konstruerad fr fullstndig vevrrelse eller motsvarande. Vid manuell manvrering ska tiden fr stngning inte verstiga
90 sekunder d fartyget ligger utan slagsida.
Existerande fartyg i fartomrde B

6
Maskinellt manvrerade skjutdrrar ska manvreras vgrtt eller
lodrtt. Om en drr kan manvreras frn en central manverpanel ska den
vara frsedd med anordning s att drren ven kan manvreras maskinellt
frn bda sidor. Manverhandtag fr den maskinella manvreringen ska
finnas p bda sidor av skottet och vara s placerade att en person som
passerar drren kan hlla manverhandtagen i ppet lge utan att oavsiktligt
starta stngningsmekanismen. Maskinellt manvrerade drrar ska frses
med manuell manvrering (konstruerad fr fullstndig vevrrelse eller motsvarande) som kan anvndas p bda sidor av drren, samt frn en tillgnglig plats ovan skottdck.
Drren ska vara frsedd med akustiskt larm som ska ljuda nr drren brjar
rra sig och fortstta att ljuda nda tills drren r helt stngd. I avdelningar
med hg ljudniv ska det akustiska larmet kompletteras med en intermittent,
optisk signalanordning vid drren.
Regel 21
Passagerarfartyg som transporterar lastfordon med medfljande personal
fartomrde B
1
Denna regel ska tillmpas p passagerarfartyg konstruerade eller
avpassade fr att transportera lastfordon och medfljande personal.
252
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
2
Om det totala antalet passagerare, inklusive personal som medfljer
fordon, i ett sdant fartyg inte verstiger N = 12 + A/25 (dr A r lika med
total dcksarea (m2) av utrymmen fr stuvning av lastfordon och dr den
fria hjden p stuvningsplatsen och vid ingngen till dessa utrymmen r
minst 4 m) gller bestmmelserna i regel 18.13 och 18.14 i frga om
vattentta drrar. Drrarna kan anbringas p vilken niv som helst i
vattentta skott som avdelar lastutrymmen. Dessutom krvs indikatorer p
3
Nr bestmmelserna i detta kapitel tillmpas fr ett sdant fartyg ska
N anses vara det hgsta tilltna antalet passagerare som fartyget kan f
tillstnd att transportera i enlighet med denna regel.
Regel 22
ppningar i bordlggningen under marginallinjen allmnna krav
fartomrde B
1
Antalet ppningar i bordlggningen ska begrnsas till ett minimum i
frhllande till fartygets arrangemang och avsedda anvndning.
2
Arrangemang av och tillfrlitligheten hos stngningsanordningarna
fr varje ppning i bordlggningen ska vara avsedda fr ndamlet och den
plats dr de r placerade.
3
Om inte annat fljer av kraven i bilaga 5 fr ingen fnsterventil
monteras s att dess underkant ligger under en parallellt med skottdcket
bordvarts dragen linje, vars lgsta punkt ligger p ett avstnd av 2,5 % av
fartygets bredd ver den djupaste indelningsvattenlinjen eller 500 mm,
varvid det hgre vrdet ska tillmpas.
4
Alla fnsterventiler, vilkas underkanter r belgna under marginallinjen, ska vara konstruerade s att det frhindras att ngon person ppnar
dem utan beflhavarens medgivande.
5
Om i ett mellandck underkanten av ngon av de i punkt 4 angivna
fnsterventilerna ligger under en parallellt med skottdcket bordvarts
dragen linje och linjens lgsta punkt ligger p ett avstnd av 1,4 m plus
2,5 % av fartygets bredd ver vattenytan d fartyget lmnar hamn, ska alla
fnsterventiler i detta mellandck stngas vattenttt och skras innan
fartyget lmnar hamnen. Dessa fnsterventiler fr inte ppnas frrn
fartyget anlnder till nsta hamn. Vid tillmpningen av denna punkt fr
frskvattenavdrag gras, nr s r motiverat.
6
Fnsterventiler och tillhrande stormluckor som inte kommer att vara
tkomliga under gng ska vara stngda och skrade innan fartyget lmnar
hamn.
7
Antalet spygatter, sanitra avlopp och andra liknande ppningar i
bordlggningen ska begrnsas till minsta mjliga genom att antingen en och
253
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
samma ppning anvnds till s mnga sanitra och andra rr som mjligt
eller med hjlp av ngot annat lmpligt arrangemang.
8
Alla vattenintag och avlopp i bordlggningen ska utrustas med
tillfrlitliga och tkomliga anordningar fr att frhindra att vatten
oavsiktligt trnger in i fartyget.
9
Om inte annat fljer av kraven bilaga 5 och med undantag av regel
punkt 11 ska varje enskilt avlopp genom bordlggningen frn utrymmen
under marginallinjen vara frsett med antingen en fjderbelastad backventil
med manuell avstngning, som kan manvreras frn en plats ovanfr
skottdcket, eller tv automatiska backventiler utan manuell avstngning,
under frutsttning att den inombords placerade ventilen r monterad ver
den djupaste indelningsvattenlinjen och alltid r tkomlig fr kontroll under
gng. Dr en ventil med manuell avstngning r installerad ska
manverplatsen ovanfr skottdcket, dr stngningsanordningen r
placerad, alltid vara ltt tkomlig och det ska finnas en indikator som visar
om ventilen r ppen eller stngd.
10 Bestmmelserna i bilaga 5 ska tillmpas fr avlopp som leds genom
bordlggningen frn ett utrymme ver marginallinjen.
11 De huvud- och reservsjintag som finns i maskinutrymmen fr sjvatten samt avlopp i samband med maskindriften ska vara frsedda med ltt
tkomliga ventiler mellan rren och bordlggningen eller mellan rren och
boxar fsta vid bordlggningen. Ventilerna fr vara lokalt manvrerade och
ska vara frsedda med indikatorer som visar om de r ppna eller stngda.
Regel 23
ppningar i bordlggningen under marginallinjen srskilda krav
1
Manverdon fr bottenventiler ska vara ltt tkomliga. Bottenventiler
ska stngas genom vridning medurs.
2
Avloppsventiler i fartygssidan fr utblsningsvatten frn pannor ska
placeras s att de r ltt tkomliga ovan durk. Ventilerna ska vara frsedda
med indikering. Kranar ska frses med skerhetsavskrmning som r s
utfrd att nyckeln inte kan lyftas av nr kranen r ppen.
3
Alla ventiler i rrsystem, ssom lns- och barlastsystem, brnnoljeoch smrjoljesystem, eldslcknings- och slussystem, kylvattensystem och
sanitra system, ska mrkas tydligt avseende dess funktion.
4
Landgngs-, lastoch bunkerportar under marginallinjen ska ha
betryggande hllfasthet. De ska vara ordentligt stngda och vattenttt
skrade innan fartyget lmnar hamn samt hllas stngda under gng.
5
Portar enligt punkt 4 fr inte ha sin lgsta punkt under djupaste
indelningsvattenlinjen.
254
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Regel 24
Vattentthet ovanfr marginallinjen
fartomrde B
1.
tgrder kan innefatta partiella skott eller vebbspant. Nr vattentta,
partiella skott och vebbspant r placerade p skottdcket, ovanfr eller i
omedelbar nrhet av huvudindelningsskott, ska de vara vattenttt frbundna
med bordlggning och skottdck fr att begrnsa vattenflde lngs dcket
nr fartyget har slagsida efter skada. Dr ett vattenttt partiellt skott inte
ligger rakt ovanfr det underliggande skottet, ska det mellanliggande
skottdcket gras fullstndigt vattenttt.
Allmnna rd
63
Vid tillmpningen av denna regel br MSC/Circ.541 beaktas.

2
Skottdcket eller ett dck ovanfr detta ska vara vderttt. Alla
ppningar p det fr sj utsatta vderdcket ska vara frsedda med karmar
av betryggande hjd och hllfasthet samt frsedda med stngningsanordningar med vilka de snabbt kan tillslutas vderttt. Lnsportar, rckverk och spygatt ska finnas i tillrcklig omfattning fr att vatten under alla
vderleksfrhllanden snabbt ska kunna avlgsnas frn vderdcket.
3
I existerande passagerarfartyg ska alla luftrr i en verbyggnad
mynna ut minst 1,0 m ovanfr vattenlinjen vid en krngningsvinkel p 15,
eller om den r strre, den maximala krngningsvinkeln vid mellanliggande
flytlgen under fldning, framtagen genom direkta berkningar. Alternativt
fr luftrr frn andra tankar n oljetankar mynna ut i verbyggnadens sidor.
Bestmmelserna i denna punkt hindrar inte tillmpningen av bilaga 5.
4
Fnsterventiler, landgngs-, lastoch bunkerportar samt andra anordningar fr tillslutning av ppningar i bordlggningen ver marginallinjen
ska vara ndamlsenligt utformade och konstruerade och ha tillrcklig
hllfasthet med hnsyn till de utrymmen dr de r monterade och deras lge
i frhllande till den djupaste indelningsvattenlinjen. Alla roropassagerarfartyg ska vid tillmpning av denna regel uppfylla kraven i
64
Res.A.793(19) .
63
MSC/Circ.541, Guidance Notes on The Integrity of Flooding Boundaries Above The

Bulkhead Deck of Passenger Ships for Proper Application of Regulations II-1/8 and 20,
Paragraph 1 of The 1974 Safety of Life at Sea Convention, as amended.
64
Resolution A.793(19), Recommendation On Strength and Security and Locking
Arrangements of Shell Doors on Ro-Ro Passenger Ships.
255
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Regel 25
Tillslutning av lastportar
fartomrde B
1
Nedan angivna portar, placerade ver marginallinjen, ska vara
stngda och lsta innan fartyget lmnar hamn och hllas stngda och lsta
till dess fartyget angr nsta kajplats:
2 bogvisir monterade p positioner angivna i punkt 1.1,
4 vdertta ramper som utgr en alternativ tillslutningsanordning till
dem som anges i punkt 1.11.3.
Om en port inte kan ppnas eller stngas medan fartyget ligger vid kaj fr
en sdan port ppnas eller lmnas ppen medan fartyget nrmar sig eller
lmnar kajen, men endast i den utstrckning som behvs fr att det ska vara
mjligt att omedelbart manvrera den. Den inre bogporten mste under alla
2
Utan hinder av bestmmelserna i punkt 1.1 och 1.4 kan Transportstyrelsen i enskilt fall medge att enskilda portar fr ppnas under beflhavarens ansvar, om detta krvs fr fartygets drift eller fr att ta ombord
eller stta i land passagerare nr fartyget ligger skert fr ankar och p
villkor att fartygets skerhet inte frsmras.
3
Beflhavaren ska ansvara fr att ett effektivt system implementeras
fr att vervaka och rapportera om stngning och ppning av portarna enligt
punkt 1.
4
Beflhavaren ska ansvara fr att en anteckning grs i skeppsdagboken
innan fartyget lmnar hamn, i enlighet med regel 33, om tidpunkten fr den
senaste stngningen av portarna enligt punkt 1, och tidpunkten fr varje
ppning av enskilda drrar enligt punkt 2.
Regel 26
Vattentthet frn rorodcket nya fartyg
Nya roropassagerarfartyg i fartomrde B, C och D
1
Om inte annat fljer av bestmmelserna i punkt 2 och 3, ska alla
tilltrdesppningar till utrymmen under skottdcket ha en lgsta punkt p
minst 2,5 m ver skottdcket.
2
Dr fordonsramper leder till utrymmen under skottdcket ska
ppningarna kunna stngas vderttt fr att frhindra vattenintrngning och
vara utrustade med larm och indikering till bryggan.
3
Transportstyrelsen kan i enskilt fall godknna installation av enskilda
tilltrdesppningar till utrymmen under skottdcket under frutsttning att
256
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
de r ndvndiga fr fartygets drift, t.ex. frflyttning av maskinutrustning

och frrd, samt att de grs vattentta och har larm och indikering till
bryggan.
4
De ppningar som avses i punkt 2 och 3, ska stngas innan fartyget
lmnar kaj fre en resa och ska hllas stngda till dess att fartyget r frtjt
vid nsta kaj.
5
Beflhavaren ska se till att ett effektivt system fr att vervaka och
rapportera om stngning och ppning av de ppningar som avses i punkt 2
och 3 implementeras.
6
Beflhavaren ska skerstlla att en anteckning grs i skeppsdagboken
enligt regel 33 innan fartyget lmnar kaj, om tidpunkten fr den senast
gjorda stngningen av de i punkt 2 och 3 angivna ppningarna.
7
Nya roropassagerarfartyg i fartomrde C med en lngd mindre n
40 m och nya roropassagerarfartyg i fartomrde D fr, i stllet fr att
uppfylla bestmmelserna i punkt 16, uppfylla regel 27, frutsatt att
luckkarmar och trskelhjder r minst 600 mm p ppna rorolastdck och
minst 380 mm p slutna rorolastdck.
Regel 27
Vattentthet frn rorodcket existerande fartyg
Existerande roropassagerarfartyg i fartomrde B
1
Alla ppningar frn rorodcket till utrymmen under skottdcket ska
vara vdertta, och indikatorer ska finnas p bryggan som visar om
ppningarna r stngda eller ppna.
2
Alla sdana ppningar ska vid varje resa stngas innan fartyget
lmnar kaj fre en resa och ska hllas stngda till dess att fartyget r frtjt
vid nsta kaj.
3
godknna att ppning ppnas under gng men endast under den tid som
behvs fr passering genom ppningen samt, nr s krvs, fr fartygets
drift.
Regel 28
Tilltrde till rorodck
Alla roropassagerarfartyg
Beflhavaren eller utsett befl ska skerstlla att inga passagerare har
tilltrde till ett slutet rorodck under gng utan uttryckligt tillstnd frn
beflhavaren eller utsett befl.
257
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Regel 29
Stngning av skott p rorodcket
Nya roropassagerarfartyg i fartomrde B, C och D samt existerande
roropassagerarfartyg i fartomrde B
1
Alla tvrskepps- och lngskeppsskott som installerats fr att begrnsa
det havsvatten som samlas p rorodcket ska vara p plats och skrade
innan fartyget lmnar kaj och frbli s till dess att fartyget r frtjt vid
nsta kaj.
2
godknna att ppning i sdana skott ppnas under gng men endast under
den tid som behvs fr passering genom ppningen samt, nr s krvs, fr
fartygets drift.
Regel 30
Arrangemang fr lnsning
fartomrde B
Fartyg fr vilka denna regel r tillmplig ska uppfylla regel 3 i
del II-1/C i bilaga 1, Sjfartsverkets freskrifter (SJFS 2002:17) om skerheten p passagerarfartyg p inrikes resa.
Regel 31
Integritet hos skrov och verbyggnad, skadefrebyggande tgrder och
kontroll
Nya roropassagerarfartyg i fartomrde B, C och D samt existerande
roropassagerarfartyg i fartomrde B
1
inte skras p rtt stt, kan medfra vatteninstrmning i ett utrymme av
srskild kategori eller rorolastutrymme. Indikatorsystemet ska utformas
felskert och ska genom optiska larm visa om porten inte r helt stngd,
eller om ngon av skringsanordningarna inte r i position eller r helt lst,
samt ge akustiska signaler om en sdan drr eller tillslutningsanordning
ppnas eller skringsanordningarna oskras. Kontrollpanelen p bryggan
ska vara utrustad med en omkopplare mellan hamn- eller gnglge,
konstruerad s att ett akustiskt larm ges p bryggan om fartyget lmnar
hamn med bogportar, inre bogportar, akterramp eller ngra andra ppningar
i bordlggningen ppna eller ngon lsningsmekanism i fel lge. Elfrsrjningen till indikatorsystemet ska vara oberoende av det elsystem som
anvnds fr manvrering och lsning av portarna. Indikatorsystem som
258
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
godknts av Transportstyrelsen och som fanns installerade p existerande

fartyg behver inte ndras.
2
TV-vervakning och detektorer fr vatteninstrmning ska finnas
installerade fr att ge signal till bryggan och till kontrollstationen i maskinrummet vid vatteninstrmning genom bogportar, akterportar och alla andra
portar i bordlggningen som kan medfra vatteninstrmning i utrymmen av
srskild kategori eller rorolastutrymmen.
3
Utrymmen av srskild kategori och rorolastutrymmen ska antingen
avpatrulleras eller vervakas med effektiva arrangemang, ssom TVvervakning, s att fordons rrelse i ogynnsamt vder och otilltet intrng
av passagerare i dessa kan uppmrksammas under gng.
4
Arbetsgngen fr att lsa och skra alla portar i bordlggningen, lastportar och andra tillslutningsanordningar som, om de lmnas ppna eller
inte r ordentligt skrade, kan medfra vatteninstrmning i ett utrymme av
srskild kategori eller rorolastutrymme, ska vara dokumenterad och frvaras
ombord. Informationen ska ven vara anslagen p lmplig plats ombord.
Regel 32
Mrkning, periodiska vningar med och inspektioner av vattentta portar
m.m.
fartomrde B
1
vning i manvrering av vattentta drrar, fnsterventiler, ventiler
fr spygatt och vriga ventiler ska genomfras varje vecka.
2
Alla vattentta drrar i huvudtvrskeppsskott som anvnds under
gng ska manvreras varje dag.
3
Vattentta drrar och all drtill hrande utrustning och indikatorer,
alla ventiler som behver stngas fr att gra en avdelning vattentt, samt
alla ventiler som behver anvndas fr motfyllning efter en skada ska till
sjss besiktigas regelbundet, minst en gng per vecka.
4
Ventiler, drrar och utrustning enligt punkt 1-3 ska vara mrkta p
lmpligt stt fr att skerstlla att de kan anvndas p rtt stt fr att ge
strsta mjliga skerhet.
259
Del 1
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Regel 33
Registrering i skeppsdagbok
fartomrde B
1
Gngjrnsfrsedda drrar, lstagbara pltar, fnsterventiler, landgngs- och lastportar samt andra ppningar, som enligt dessa regler ska vara
stngda till sjss, ska stngas innan fartyget lmnar hamn. Tiden fr
stngning och fr ppning (om det r tilltet enligt dessa regler) ska
registreras i skeppsdagboken.
2
Registrering av alla vningar och besiktningar som krvs enligt regel
32 ska gras i skeppsdagboken med klart angivande av varje felaktighet
som har upptckts.
260
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Del 2
Regel 1
Skadestabilitet
Nya fartyg i fartomrde E samt existerande fartyg i
fartomrde C och D
1
Tillrcklig intaktstabilitet ska upprtthllas under alla driftfrhllanden, s att fartyget kan motst slutskedet av instrmning av vatten i vilken
avdelning som helst som enligt gllande bestmmelser ligger inom fartygslngden.
2
Kraven i punkt 1 ska faststllas genom berkningar som grs i enlighet med punkt 56 och med hnsyn till fartygets proportioner och speciella
konstruktion samt de skadade avdelningarnas lge och form. Fr dessa
berkningar ska fartyget anses befinna sig under smsta tnkbara driftfrhllanden i frga om stabilitet.
3
Dr det finns dck, innerbordlggning eller lngskeppsskott som r
tillrckligt tta fr att vsentligt begrnsa vatteninstrmning, ska berkningarna ven redovisa effekten av sdana begrnsningar.
4
I mellanliggande flytlgen under fyllnad och i det slutliga flytlget
ska den maximala rtande hvarmen vara minst 0,05 m och vidden av
positiv rtande hvarm minst 7, med hnsyn tagen till fldningspunkter. I
samtliga fall behver endast ett hl i skrovet och en fri vtskeyta antas.
5
Vid berkning av skadestabilitet fr fartyg ska permeabiliteten i
volym och yta vara fljande:
Utrymme
Avsett fr last, kol och frrd
Bostadsutrymme
Maskinutrymme
Avsett fr vtskor
Permeabilitet
60 %
95 %
85 %
0 eller 95 %, det av vrdena som leder
till strngare krav
Hgre ytpermeabilitet ska antas fr de utrymmen som inte innehller

inredning eller maskineri i ngon strre omfattning i nrheten av den
berknade skadevattenlinjen, och utrymmen som normalt inte anvnds fr
last eller frrd i strre omfattning.
Som alternativ till ovanstende permeabiliteter fr detaljerade berkningar
av den verkliga, genomsnittliga permeabiliteten anvndas.
6
Den antagna skadeutbredningen ska vara fljande:

1 utstrckning i lngskeppsled r en avdelning. Utstrckningen fr dock
inte understiga det minsta av fljande:
3,0 m plus 3 % av fartygets lngd (Lindeln), eller
10 % av fartygets lngd (Lindeln),
261
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 6
2 utstrckning i tvrskeppsled (mtt frn fartygssidan i rt vinkel mot

centerlinjen vid den djupaste indelningsvattenlinjen): ett avstnd av en
femtedel av fartygets bredd (Bindeln),
3 utstrckning i vertikalled: frn baslinjen uppt utan begrnsning,
4 om ngon skada av mindre omfattning n de som anges i punkt 6.1
6.3 skulle resultera i en allvarligare situation i frga om slagsida eller
minskad metacenterhjd, ska berkningen grundas p en sdan skada.
7
Vid osymmetrisk fyllning av en avdelning ska krngningsvinkeln inte
verstiga 15.
Regel 2
Skott i pik- och maskineriutrymmen
fartomrde C och D
1
Fartyg ska vara frsedda med ett frpiks- eller kollisionsskott som ska
vara vattenttt upp till skottdcket. Detta skott ska vara placerat p ett
avstnd frn den frliga perpendikeln av minst 5 % av fartygets lngd
(Lindeln) och hgst 3,0 m plus 5 % av fartygets lngd (Lindeln).
2
frliga perpendikeln, t.ex. en bulb, ska de i punkt 1 freskrivna avstnden
mtas frn den av fljande punkter som ligger nrmast frliga perpendikel:
2 1,5 % av fartygets lngd (Lindeln) frver frn den frliga perpendikeln,
eller
3 3,0 m fr om den frliga perpendikeln.
3
frpiks- eller kollisionsskottet vara frlngt vderttt till nsta hela dck
ver skottdcket. Frlngningen ska vara s anordnad att den inte kan
skadas av bogporten, om den skulle skadas eller lossna.
4
Den frlngning som krvs enligt punkt 3 behver inte vara placerad
rakt ovanfr det underliggande skottet, under frutsttning att ingen del av
frlngningen ligger fr om den i punkt 1 och 2 angivna frmre grnsen.
Dock gller fljande:
4.1 Dr en sluttande ramp utgr en del av kollisionsskottets utstrckning
ovanfr skottdcket fr den del av rampen som ligger mer n 2,3 m ver
skottdcket utstrckas hgst 1,0 m framfr den frmre grns som anges i
punkt 1 och 2.
4.2 Dr en befintlig ramp inte uppfyller kraven fr att anses utgra en
frlngning av kollisionsskottet och rampens placering frhindrar en sdan
frlngning inom de grnser som anges i punkt 1 och 2, kan frlngningen
placeras ngot akter om den aktra grns som anges i punkt 1 och 2. Den mer
akterliga placeringen ska inte vara strre n vad som r ndvndigt fr att
undvika interferens med rampen. Frlngningen av kollisionsskottet ska
262
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 6
ppnas frver och uppfylla kraven i punkt 3 samt vara anordnad s att det
inte finns mjlighet att den skadas av rampen, om denna skulle skadas eller
lossna.
5
En ramp som inte uppfyller ovan angivna krav ska inte betraktas som
en frlngning av kollisionsskottet.
6
Ett akterpikskott och skott som avdelar maskinutrymmet frn fr och
akter drom belgna lastoch passagerarutrymmen ska finnas och vara
vattenttt dragna upp till skottdcket. Akterpikskottet fr dock stegas under
skottdcket, under frutsttning att fartygets skerhet i frga om indelning
till fljd av detta inte frsmras.
Transportstyrelsen kan fr enskilt fartyg som har maskinutrymmet frlagt
lngt akterut medge att aktra skottet utesluts.
Regel 3
Dubbelbotten
Nya fartyg i fartomrde E
1
Fartyg enligt punkt 1.11.3 ska vara utrustade med dubbelbotten frn
frpikskottet till akterpikskottet, om Transportstyrelsen anser det vara
praktiskt mjligt och frenligt med fartygets konstruktion och planerade
anvndning.
1.1 Dubbelbotten i fartyg med en lngd (Lindeln) av minst 50 m men
mindre n 61 m ska strcka sig tminstone frn maskinutrymmet till
frpikskottet eller s nra detta skott som r praktiskt genomfrbart.
1.2 Dubbelbotten i fartyg med en lngd (Lindeln) av minst 61 m men
mindre n 76 m ska, tminstone utanfr maskinutrymmet, strcka sig till
fr- och akterpikskotten eller s nra dessa skott som r praktiskt
genomfrbart.
1.3 Dubbelbotten i fartyg med en lngd (Lindeln) av 76 m och drver ska
strcka sig mellan fr- och akterpikskotten eller s nra dessa som r
praktiskt genomfrbart.
Allmnna rd
Fartyg med en lngd (Lindeln) mindre n 50 m br vara frsett med
dubbelbotten frn frpikskottet till akterpikskottet om detta r
praktiskt mjligt och frenligt med fartygets konstruktion och
planerade anvndning.
2
I fartyg som ska vara frsedda med dubbelbotten ska hjden p
dubbelbotten uppfylla en erknd organisations normer och dras ut mot
fartygssidorna p sdant stt att bottnen skyddas fram till slagets rundning.
Detta skydd ska anses tillfredsstllande om skrningslinjen mellan
marginalpltens ytterkant och bordlggningen i slaget inte vid ngon punkt
r lgre n ett horisontalplan genom en skrningspunkt dr midskeppsplanet
263
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 6
delas av en diagonal som bildar 25 vinkel med baslinjen och skr denna p
ett avstnd av fartygets halva mallade bredd frn mittlinjen.
3
Sm brunnar som r inbyggda i dubbelbottnen fr lnsning av lastrum
m.m. fr inte vara djupare n ndvndigt. Brunnsdjupet fr aldrig verstiga
djupet av dubbelbottnen i centerlinjen, minskat med 460 mm, och brunnen
fr inte heller strcka sig under det horisontalplan som avses i punkt 2. En
lnsbrunn som strcker sig till bottenbordlggningen r dock tillten i aktre
ndan av axeltunneln. Transportstyrelsen kan i enskilt fall godknna andra
brunnar (t.ex. fr smrjolja under huvudmaskiner) under frutsttning att
anordningarna ger samma skerhet som en dubbelbotten i verensstmmelse med denna regel.
4
Inom vattentta avdelningar av mindre storlek, som uteslutande
anvnds fr transport av vtskor, krvs ingen dubbelbotten, under frutsttning att fartygets skerhet vid intrffad botten- eller sidoskada inte drigenom frsmras.
Regel 4
Bestmning, mrkning och registrering av indelningsvattenlinjer
fartomrde C och D
1
upprtthlls, ska en vattenlinje motsvarande det fr indelningen godknda
djupgendet faststllas och mrkas ut p fartygets sidor.
2
Den faststllda och utmrkta indelningsvattenlinjen samt det fribord
som svarar mot indelningsvattenlinjen ska registreras i passagerarfartygscertifikatet och ska mrkas ut med beteckningen P.
3
Det fribord som svarar mot indelningsvattenlinjen ska mtas p
samma plats och frn samma dckslinje som de fribord som faststllts enligt
bilaga 5.
4
lastvattenlinjen enligt vad som r faststllt med hnsyn till bilaga 5.
5
Oberoende av var indelningsvattenlinjen r markerad fr ett fartyg
aldrig lastas ned s att den fribordslinje som r tillmplig fr fartomrdet
enligt bilaga 5 kommer under vatten.
264
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Regel 5
Konstruktion och frsta provning av vattentta skott m.m.
fartomrde C och D
1
Varje vattenttt tvrskepps- eller lngskeppsskott ska vara byggt p
sdant stt att det med tillrcklig marginal kan motst det vattentryck som
det kan utsttas fr i hndelse av skada p fartyget, dock minst trycket av en
vattenpelare som nr upp till skottdck. Dessa skott ska vara konstruerade i
enlighet med en erknd organisations normer.
2
Steg och recesser i skott ska vara vattentta och av samma styrka som
de anslutande skotten.
3
Dr spant eller balkar genomkorsar ett vattenttt dck eller skott ska
dcket eller skottet till sin konstruktion vara vattenttt. Fr metallkonstruktioner ska inte tr eller cement anvndas fr ttning.
4
Provning av avdelningar genom vattenfyllning r inte obligatorisk.
Nr en sdan provning inte grs ska spolprov utfras. Detta ska utfras i ett
skede nr fartyget till strsta delen r frdigstllt. Om spolprov inte r
praktiskt genomfrbart p grund av risk att skada maskineri, isolering eller
utrustning, fr det ersttas med en noggrann visuell underskning av svetsfogar, och vid behov kompletteras med ytterligare tgrder ssom penetrant,
ultraljud eller motsvarande. En noggrann underskning av vattentta skott
ska alltid gras.
5
punkt 1.
6
ska kontrolleras genom tthetsprov med det tryck som r strst av fljande:
en vattenpelare som nr upp till djupaste indelningsvattenlinjen,
en vattenpelare som nr upp till en niv som motsvarar tv tredjedelar
av djupet rknat frn klens verkant till skottdck vid ifrgavarande
tank, eller
en vattenpelare som minst nr upp till 0,9 m ver tanktaket.
Om ett vattenprov inte kan utfras fr provning av lufttthet tilltas med
hjlp av ett lufttryck i tankarna p hgst 0,14 bar.
7
Syftet med de kontroller som anges i punkt 5 och 6, r att skerstlla
att indelningen konstruktionsmssigt r vattentt. De fr inte anses som
annat srskilt ndaml, fr vilket en mer omfattande kontroll kan krvas
265
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Regel 6
ppningar i vattentta skott
fartomrde C och D
1
Antalet ppningar i vattentta skott ska inskrnkas till minsta mjliga
som r frenligt med fartygets konstruktion och avsedda anvndning. Dessa
ppningar ska vara frsedda med tillfredsstllande stngningsanordningar.
Hngda vattentta drrar fr anvndas.
Hngda drrar som installeras den 1 januari 2010 eller senare ska vara
frsedda med centralvred.
2
Dr rrledningar, drneringar, elektriska ledningar etc. dras genom
vattentta indelningsskott ska tgrder vidtas fr att skerstlla skottens
vattentthet.
3
Ventiler som inte ingr i ett rrsystem fr inte finnas i vattentta
indelningsskott.
4
Bly eller annat vrmeknsligt material fr inte anvndas i system som
passerar genom vattentta indelningsskott, om skador i sdana system vid
brand skulle frsmra skottens vattentthet.
5
Drrppningar, manhl eller tilltrdesppningar fr inte finnas i
kollisionsskottet under skottdck.
6
En vattentt drr fr ppnas under gng fr att tillta passagerare eller
besttning att passera. Drren ska stngas omedelbart efter passage.
7
P bda sidor av drrarna ska det finnas en skylt med information om
hur drrsystemet ska hanteras. P bda sidor av varje skjutdrr ska det
finnas en skylt med text eller bild som varnar fr faran med att stanna i
drrppningen nr drren hller p att stngas. Dessa skyltar ska vara
tillverkade av hllbart material med bestndig text och vara ordentligt
fastsatta. Texten p informations- eller varningsskylten ska innehlla
upplysning om den tid det tar fr skjutdrren i frga att stngas.
8
Vattentta drrar p fartyg med en lngd (LLL) 24 meter eller mer ska
ha indikering till bryggan som visar att drren r stngd och skrad. Fr
drrar vilka enligt de operativa rutinerna inte fr ppnas till sjss, fr
indikering undvaras. Dessa drrar ska tydligt skyltas att de inte fr ppnas
till sjss.
266
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Regel 7
Passagerarfartyg som transporterar lastfordon med medfljande personal
fartomrde C och D
1
Denna regel ska tillmpas p passagerarfartyg, konstruerade eller
avpassade fr att transportera lastfordon och medfljande personal.
2
Om det totala antalet passagerare, inklusive personal som medfljer
fordon, i ett sdant fartyg inte verstiger N = 12 + A/25 (dr A r lika med
total dcksarea (m2) av utrymmen fr stuvning av lastfordon och dr den
fria hjden p stuvningsplatsen och vid ingngen till dessa utrymmen r
minst 4 m) gller bestmmelserna i del 1, regel 18.13 och 18.14, i frga om
vattentta drrar. Drrarna kan anbringas p vilken niv som helst i vattentta skott som avdelar lastutrymmen. Dessutom krvs indikatorer p
3
Nr bestmmelserna i detta kapitel tillmpas fr ett sdant fartyg ska
N anses vara det hgsta tilltna antalet passagerare som fartyget kan f
tillstnd att transportera i enlighet med denna regel.
Regel 8
Vattentthet ovanfr marginallinjen
fartomrde C och D
tgrder kan innefatta partiella skott eller vebbspant (ramspant). Nr vattentta, partiella skott och vebbspant (ramspant) r placerade p skottdcket,
ovanfr eller i omedelbar nrhet av huvudindelningsskott, ska de vara
vattenttt frbundna med bordlggning och skottdck fr att begrnsa
vattenflde lngs dcket nr fartyget har slagsida efter skada. Dr ett vattenttt partiellt skott inte ligger rakt ovanfr det underliggande skottet, ska det
mellanliggande skottdcket gras fullstndigt vattenttt.
Allmnna rd
Vid tillmpningen av regel 20 br MSC/Circ.541
65
65
MSC/Circ.541, Guidance Notes on The Integrity of Flooding Boundaries Above

The Bulkhead Deck of Passenger Ships for Proper Application of Regulations II-1/8
and 20, Paragraph 1 of The 1974 Safety of Life at Sea Convention, as amended.
267
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 6
Regel 9
Tillslutning av lastportar
fartomrde C och D
1
Nedan angivna portar, placerade ver marginallinjen, ska vara
stngda och lsta innan fartyget lmnar hamn och hllas stngda och lsta
till dess fartyget angr nsta kajplats:
2 bogvisir monterade p positioner angivna i punkt 1.1,
4 vdertta ramper som utgr en alternativ tillslutningsanordning till
dem som anges i punkt 1.11.3.
Om en port inte kan ppnas eller stngas medan fartyget ligger vid kaj fr
en sdan port ppnas eller lmnas ppen medan fartyget nrmar sig eller
lmnar kajen, men endast i den grad som behvs fr att det ska vara mjligt
att omedelbart manvrera den. Den inre bogporten mste under alla
2
Utan hinder av kraven i punkt 1.1 och 1.4 kan Transportstyrelsen i
enskilt fall medge att enskilda portar fr ppnas enligt beflhavarens
gottfinnande, om detta krvs fr fartygets drift eller fr att ta ombord eller
stta i land passagerare nr fartyget ligger skert fr ankar och p villkor att
fartygets skerhet inte frsmras.
3
Beflhavaren ska ansvara fr att ett effektivt system implementeras
fr att vervaka och rapportera om stngning och ppning av portarna enligt
punkt 1.
4
Beflhavaren ska ansvara fr att en anteckning grs i skeppsdagboken
innan fartyget lmnar hamn, i enlighet med regel 15, om tidpunkten fr den
senaste stngningen av portarna enligt punkt 1 och tidpunkten fr varje
ppning av enskilda drrar enligt punkt 2.
Regel 10
Vattentthet frn rorodcket till underliggande utrymmen
fartomrde C och D
1
Alla ppningar frn rorodcket till utrymmen under skottdcket ska
vara vdertta.
2
Alla sdana ppningar ska stngas innan fartyget lmnar kaj fre en
resa och ska hllas stngda till dess att fartyget r frtjt vid nsta kaj.
268
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 6
3
godknna att ppningar ppnas under gng men endast under den tid som
behvs fr passering genom ppningen samt, nr s krvs, fr fartygets
drift.
Regel 11
Tilltrde till rorodck
fartomrde C och D
Beflhavaren eller utsett befl ska skerstlla att inga passagerare har tilltrde till ett slutet rorodck under gng utan uttryckligt tillstnd frn beflhavaren eller utsett befl.
Regel 12
Arrangemang fr lnsning
Nya fartyg i fartomrde E
1
Fartyg ska uppfylla Sjfartsverkets freskrifter (SJFS 2002:17) om
skerheten p passagerarfartyg p inrikes resa, del II-1/C, regel 3 i bilaga 1.
Existerande fartyg i fartomrde C och D

2
Fartyg ska uppfylla regel 3.6 i bilaga 3.
Regel 13
Integritet hos skrov och verbyggnad, skadefrebyggande tgrder och
kontroll
fartomrde C och D
1
inte skras p rtt stt, kan medfra vatteninstrmning i ett utrymme av
srskild kategori eller rorolastutrymme. Indikatorsystemet ska utformas
felskert och ska genom optiska larm visa om porten inte r helt stngd,
eller om ngon av skringsanordningarna inte r i position eller r helt lst,
samt ge akustiska signaler om en sdan drr eller tillslutningsanordning
ppnas eller skringsanordningarna oskras.
Kontrollpanelen p bryggan ska vara utrustad med en omkopplare mellan
hamn- eller gnglge, konstruerad s att ett akustiskt larm ges p bryggan
om fartyget lmnar hamn med bogportar, inre bogportar, akterramp eller
269
Del 2
TSFS 2009:114
Bilaga 6
ngra andra ppningar i bordlggningen ppna eller ngon stngningsmekanism i fel lge.
Elfrsrjningen till indikatorsystemet ska vara oberoende av det elsystem
som anvnds fr manvrering och lsning av portarna. Indikatorsystem som
godknts av Transportstyrelsen och som fanns installerade p fartyg innan
dessa freskrifter trdde ikraft behver inte ndras.
2
Arbetsgngen fr att lsa och skra alla portar i bordlggningen, lastportar och andra tillslutningsanordningar som, om de lmnas ppna eller
inte r ordentligt skrade, kan medfra vatteninstrmning i ett utrymme av
srskild kategori eller rorolastutrymme, ska vara dokumenterad och
dokumentationen frvaras ombord. Informationen ska ven vara anslagen
p lmplig plats ombord.
Regel 14
Mrkning, periodiska vningar med och inspektioner av vattentta portar
m.m.
fartomrde C och D
1
vning i manvrering av vattentta drrar, fnsterventiler och spygatt
ska genomfras varje mnad.
2
Vattentta drrar och alla drtill hrande utrustning och indikatorer,
alla ventiler som behver vara stngda fr att gra en avdelning vattentt
ska regelbundet inspekteras och provas minst en gng per vecka.
3
Ventiler, drrar och utrustning enligt punkt 1 och 2 ska vara mrkta
p lmpligt stt fr att skerstlla att de kan anvndas p rtt stt fr att ge
strsta mjliga skerhet.
Regel 15
Registrering i skeppsdagbok
fartomrde C och D
15.1 Gngjrnsfrsedda drrar, lstagbara pltar, fnsterventiler, landgngs- och lastportar samt andra ppningar, som enligt dessa regler ska vara
stngda till sjss, ska stngas innan fartyget lmnar hamn.
15.2 Registrering av alla vningar och besiktning som krvs enligt regel 14
ska gras i skeppsdagboken med klar angivelse av varje felaktighet som har
upptckts.
270
TSFS 2009:114
Bilaga 7
Bilaga 7

Regel 1
Allmnt
1
Denna bilaga innehller regler om fartygs, andra n passagerarfartyg,
flytbarhet och stabilitet i skadat skick. Reglerna ska tillmpas p fartyg i
internationell och nationell trafik. Fr prmfartyg r endast regel 4 och 5
tillmpliga.
2
Fr passagerarfartyg p internationell resa ska bilaga 1 tillmpas och
fr passagerarfartyg p inrikes resa bilaga 6 med avseende p skadestabilitet.
Regel 2
Definitioner
Regel 3
Lastfartyg
Lastfartyg, andra n prmfartyg, med en lngd (Ls) av 80 m eller mer ska
uppfylla del B-1 i bilaga 1. Fartyg som uppfyller regel 4, 5, 6, 7, 8 eller 9
behver inte uppfylla denna regel.
Allmnna rd
Fartyg med dckslast av tr fr beakta IMO:s tolkningar i cirkulr
66
MSC/Circ.998 vid tillmpning av frsta stycket.
Regel 4
Lastfartyg med reducerat B-fribord
Lastfartyg med en lngd (LLL) ver 24 m ska, fr att erhlla reducerat Bfribord, uppfylla regel 27 i bilaga 2 med avseende p flytbarhet och
stabilitet i skadat skick.
66
MSC/Circ.998, IACS Unified Interpretation Regarding Timber Deck Cargo in The

Context of Damage Stability Requirements.
271
TSFS 2009:114
Bilaga 7
Regel 5
Oljetankfartyg
Oljetankfartyg ska uppfylla reglerna i Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd (SJFS 2007:15) om tgrder mot frorening frn fartyg med
avseende p flytbarhet och stabilitet i skadat skick.
Regel 6
Gastankfartyg
Gastankfartyg, andra n prmfartyg, ska uppfylla reglerna i IGC-koden med
Regel 7
Kemikalietankfartyg
Kemikalietankfartyg, andra n prmfartyg, ska uppfylla reglerna i IBCkoden med avseende p flytbarhet och stabilitet i skadat skick.
Regel 8
Fartyg med speciellt anvndningsomrde
Fartyg med speciellt anvndningsomrde ska uppfylla SPS-koden med
Regel 9
Frsrjningsfartyg
Frsrjningsfartyg ska uppfylla reglerna i Sjfartsverkets freskrifter
(SJFS 2008:10) om transport p frsrjningsfartyg inom offshore-sektorn
med avseende p flytbarhet och stabilitet i skadat skick.
Regel 10
Isbrytare
Isbrytare ska uppfylla regel 3 samt punkt 16.
1
272
Den antagna utstrckningen av sidoskada ska vara fljande:

lngskeppsled:
det minsta av 1/3LLL2/3 eller 14,50 m
tvrskeppsled:
1,50 m
vertikalled:
3,00 m.
TSFS 2009:114
Bilaga 7
Den antagna utstrckningen av bottenskada ska vara:

lngskeppsled:
5,00 m
tvrskeppsled:
3,00 m
vertikalled:
0,76 m.
3
Om skada med mindre utbredning n vad som specificerats i punkt 1
och 2 skulle resultera i en allvarligare situation med avseende p flytlge
och metacenterhjd, ska sdan mindre utbredning antas.
4
Fljande permeabiliteter ska anvndas:

frrd: 0,60
maskinutrymme: 0,85
tankar eller andra utrymmen: 0,95
delvis fyllda barlasttankar:

verensstmmande med minsta tankinnehll.
5
Skadestabilitetskriterier vid slutligt flytlge efter skada
1 Vattenlinjen vid det slutliga jmviktslget efter skada ska vara lgre
n den lgsta punkten fr alla ppningar som inte kan tillslutas
vattenttt.
2 Slagsidan vid det slutliga jmviktslget efter skada fr inte verstiga
15. Vrdet kan kas till 17 om dckskanten inte nr vattenytan.
3 Krav p reststabilitet vid jmviktslge efter skada:
a)
GZ-kurvan efter skada ska ha tminstone 20 positiv stabilitets vidd frn jmviktslget.
b)
Den maximalt rtande hvarmen (GZmax) ska vara minst 0,10 m
och intrffa inom 20 frn jmviktslget.
6
Skadestabilitetskriterier under fldning

1 Vattenlinjen i mellanliggande flytlgen ska vara lgre n lgsta
punkten fr alla ppningar som inte kan tillslutas vderttt.
2 Slagsidan efter skada fr inte verstiga 25. Vrdet kan kas till 30
om dckskanten inte nr vattenytan.
3 Krav p reststabilitet i mellanliggande flytlgen:
a)
GZ-kurvan efter skada ska ha tminstone 10
positiv stabili
tetsvidd frn jmviktslget.
b)
Den maximalt rtande hvarmen (GZmax) ska vara minst 0,05 m
och intrffa inom 10 frn jmviktslget.
273
TSFS 2009:114
Bilaga 7
Regel 11
Fiskefartyg
Fiskefartyg med en lngd av 100 m eller mer ska, nr det totala antalet
personer ombord r 100 eller fler, frbli flytande med tillrcklig stabilitet
efter vattenfyllning av ngot utrymme som frutstts skadat, med hnsyn till
fartygstyp, avsett fiske och fiskeomrde. Berkningarna fr skottindelning
och stabilitet fr fiskefartyg i skadat skick ska utfras i enlighet med
fljande krav.
Jmviktsvillkor
1.1 Den slutliga vattenlinjen efter skada p ngon vattentt avdelning fr

som hgst vara antingen:
a)
till underkant av ppningar genom vilka fortsatt inflde till underliggande utrymmen skulle kunna ske och i enlighet med Transportstyrelsens
krav, eller
b)
till verkant av poopdckets aktra nde i centerlinjen, under frutsttning att villkoren i punkt 3.1 nedan r uppfyllda.
1.2 Osymmetrisk fyllning ska s lngt mjligt undvikas. Dr det blir
ndvndigt att korrigera stora krngningsvinklar, ska arrangemanget om
mjligt vara sjlvverkande.
Skadeutstrckning
2.1 Skadeutstrckningen i vertikalled ska i samtliga fall antas frn

baslinjen och uppt utan begrnsning.
2.2 Skadeutstrckningen i tvrskeppsled ska vara lika med BLL/5 m, mtt
int frn fartygssidan, vinkelrtt mot centerlinjen vid den djupaste lastvattenlinjen.
2.3 Om en skada av mindre utstrckning n vad som anges i punkt 2.1
och 2.2 leder till ett mera ogynnsamt flytlge ska en sdan mindre skada
frutsttas.
2.4 Vattenfyllningen ska begrnsas till en avdelning mellan tv
intilliggande tvrskeppsskott. Om ett tvrskeppsskott r frsett med steg
eller recess med en lngd av hgst 3,05 m, belget inom den antagna
skadans utstrckning i tvrskeppsled ssom definierat i punkt 2.2, fr detta
skott anses oskadat och endast den anslutande avdelningen anses fldad.
Om ett tvrskeppsskott r frsett med steg eller recess med en lngd strre
n 3,05 m och r belget inom den antagna skadans utstrckning i tvrskeppsled, ska avdelningarna p bda sidor om skottet anses fldade.
2.5 Dr ett huvudtvrskeppsskott har en utstrckning inom den antagna
skadeutstrckningen i tvrskeppsled och r frsett med ett steg med en
lngd strre n 3,05 m inom dubbelbotten- eller sidotank, ska tankarna p
bda sidor om steget i skottet anses fldade.
274
TSFS 2009:114
Bilaga 7
2.6 Avstndet mellan vattentta huvudtvrskeppsskott br vara minst

1/3LLL2/3 m. Dr avstndet mellan tvrskeppsskott r mindre, ska minst ett
av dessa skott inte anses existera vid faststllande av minimiavstnd mellan
skott.
2.7 Om rr, kanaler eller tunnlar r belgna inom antagen skadeutstrckning ssom definierad i punkt 2.2, ska tgrder vidtas fr att frhindra
ytterligare fldning av utrymmen som ligger utanfr det antagna skadeomrdet i varje enskilt lckfall.
verlevnadsfrutsttningar
Fartyget ska anses verleva de skadefall som specificerats i punkt 2 ovan

om det frblir flytande i stabilt jmviktslge och uppfyller fljande kriterier:
3.1 Stabiliteten i det slutliga jmviktslget kan anses tillrcklig om den
rtande hvarmskurvan har en vidd om minst 20 efter jmviktslget och
samtidigt nr en rtande hvarm om minst 0,10 m. Ytan under den rtande
hvarmskurvan inom denna stabilitetsvidd ska vara minst 0,0175 mrad.
Risken fr fortsatt vatteninflde genom skyddade eller oskyddade
ppningar, som tidvis kan komma under vattnet inom den kvarvarande
stabilitetsvidden, ska vrderas. Poopens volym runt maskinkappen fr tas
med i berkningarna, frutsatt att poopen r vattentt till den nivn, att den
inte r fldad, och att den aktra punkten av poopdckets centerlinje inte nr
vattenytan.
3.2
Slagsidan i det slutliga jmviktslget fr inte verstiga 20.
3.3 Metacenterhjden i det slutliga jmviktslget ska vara positiv och

minst 0,05 m.
Permeabiliteter
Permeabiliteter ska berknas eller uppskattats fr varje enskild avdelning.
Lastkondition fre skada
Berkningen av flytbarhet och stabilitet efter skada ska utfras fr det

driftlastfall som fr fartyget r smst med avseende p reservdeplacement
och stabilitet, och utan nedisning.
Regel 12
vriga fartyg
Fr vriga fartyg faststller Transportstyrelsen i varje enskilt fall om
fartygets indelnings- och skadestabilitet uppfyller tillmpliga krav ur
sjskerhetssynpunkt.
275
Srskilda skadestabilitetskrav fr roropassagerarfartyg
TSFS 2009:114
Bilaga 8
Bilaga 8
Srskilda skadestabilitetskrav fr
roropassagerarfartyg
Regel 1
Allmnt
1
Denna bilaga innehller srskilda indelnings- och skadestabilitetsregler fr roropassagerarfartyg.
Allmnna rd
Vid tillmpning av denna bilaga fr anvisningarna i IMO67
dokumentet SLF40/inf.14 anvndas.
2
Fartyg som uppfyller stabilitetskraven i denna bilaga ska inneha ett
dokument som visar att kraven r uppfyllda.
Regel 2
Definitioner
I denna bilaga anvnds de definitioner som fljer av 2 kap. 1
Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd (SJFS 2006:1) om
skrovkonstruktion, stabilitet och fribord.
Regel 3
Signifikanta vghjder
1
Denna bilaga anger de signifikanta vghjder (Hs) som ska anvndas
fr att bestmma vattennivn d den tekniska standarden i regel 4 ska
tillmpas.
Vrdena framgr av figur 1, som visar de signifikanta vghjder som inte
verskrids under mer n 10 procent av ret i de farvatten som omfattas av
verenskommelsen.
Skyddade farvatten antas ha en signifikant vghjd lgre n 1,5 m, om inte
annat anges p kartan.
67
SLF 40/Inf.14, Agreement Concerning Specific Stability Requirements for Ro-Ro

Passenger Ships Undertaking Regular Scheduled International Voyages Between or From
Designated Ports in North West Europe and the Baltic Sea, Guidance Notes of the
Annexes of the Agreement.
277
TSFS 2009:114
Bilaga 8
Fartyg som trafikerar omrden, dr den signifikanta vghjden r lgre n
1,5 m (signifikant vghjd som inte verskrids under mer n 10 procent av
ret), behver inte tillmpa reglerna i denna bilaga.
2
Trafik under vissa delar av ret och trafik under kortare tidsperioder
2.1 Om ett rederi som bedriver reguljr trafik ret runt nskar stta in
ytterligare roropassagerarfartyg som ska nyttjas i samma trafik under en
kortare period, ska det underrtta vrdstatens eller vrdstaternas behriga
myndigheter om detta senast en mnad innan fartyget brjar nyttjas i denna
trafik. Ett rederi fr emellertid snabbt stta in ett roropassagerarfartyg som
ersttning fr att skerstlla kontinuitet i trafiken om det p grund av
ofrutsedda omstndigheter r ndvndigt.
2.2 Om ett rederi nskar bedriva reguljr ssongstrafik under kortare tidsperioder som inte verstiger sex mnader per r, ska det underrtta vrdstatens eller vrdstaternas behriga myndighet om detta senast tre mnader
innan denna trafik brjar bedrivas.
2.3 Om sdan trafik bedrivs under frhllanden med lgre signifikant
vghjd n den som faststllts fr samma fartomrde vid trafik ret runt, fr
den behriga myndigheten vid tillmpning av de srskilda stabilitetskraven i
regel 4 anvnda den signifikanta vghjd som r tillmplig under denna
kortare tidsperiod fr att bestmma vattennivn p dck. Den signifikanta
vghjd som r tillmplig under denna kortare tidsperiod ska verenskommas mellan de medlemsstater eller, nr s r tillmpligt och mjligt, de
medlemsstater och tredje land dr trafikens ndpunkter r belgna.
2.4 Nr vrdstatens eller vrdstaternas behriga myndighet har gett sitt
samtycke till sdan trafik som avses i punkt 2.1 och 2.2, ska roropassagerarfartyg som anvnds i sdan trafik inneha ett dokument enligt
regel 1.2 vilket visar att det uppfyller kraven i denna bilaga.
278
TSFS 2009:114
Bilaga 8
Karta ver signifikanta vghjder
Figur 1
279
TSFS 2009:114
Bilaga 8
Regel 4
Stabilitetsregler
1
Utver kraven i regel 8 i bilaga 1 till Sjfartsverkets freskrifter och
allmnna rd (SJFS 2006:1) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord
betrffande vattentta indelningar och stabilitet i skadat skick ska alla
roropassagerarfartyg uppfylla de specifika stabilitetskraven i denna bilaga.
1.1 Bestmmelserna i regel 8.2.3 i bilaga 1 till Sjfartsverkets freskrifter
och allmnna rd (SJFS 2006:1) om skrovkonstruktion, stabilitet och
fribord ska uppfyllas nr hnsyn tas till effekten av den hypotetiska
vattenmngd som antas ha samlats p det dck som r belget nrmast
ovanfr konstruktionsvattenlinjen i det rorolastutrymme eller utrymme av
srskild kategori enligt definitionen i SOLAS, kapitel II-2, regel 3, som
antas vara skadat (nedan kallat det skadade rorodcket). De andra kraven
i regel 8 i bilaga 1 till Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd (SJFS
2006:1) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord behver inte uppfyllas
vid tillmpning av stabilitetskriterierna i denna bilaga. Den havsvattenvolym som antas ha samlats ska berknas med utgngspunkt i den
vattenyta som har en bestmd niv ver:
a)
dckhrnets lgsta punkt i rorodckets skadade avdelning, eller
b)
stillvattenytan, om dckhrnet i den aktuella, skadade avdelningen
ligger under vatten.
Nivn ska vara:
0,5 m om restfribordet (fr) r 0,3 m eller mindre,
0,0 m om restfribordet (fr) r 2,0 m eller mer, och
mellanliggande vrden, som bestms genom liner interpolering, om
restfribordet (fr) r 0,3 m eller mer men mindre n 2,0 m.
Restfribordet (fr) r det minsta avstndet mellan det skadade rorodcket och
slutliga flytvattenlinjen vid skadan, i det aktuella skadefallet, utan att den
antagna vattenvolymen p det skadade rorodcket beaktas.
1.2 Nr ett hgeffektivt drnerings-/lnssystem finns installerat kan
Transportstyrelsen i enskilda fall tillta en lgre vattenniv.
1.3 Fr fartyg som trafikerar geografiskt begrnsade omrden fr en lgre
vattenniv n den enligt punkt 1.1 anvndas:
1 0,0 m, om den signifikanta vghjden (Hs) i det aktuella omrdet r
1,5 m eller lgre,
2 det vrde som erhllits enligt 1.1 om den signifikanta vghjden (Hs) i
det aktuella omrdet r 4,0 m eller hgre,
3 mellanliggande vrden som ska bestmmas genom liner interpolering
om den signifikanta vghjden (Hs) r 1,5 m eller mer men mindre n
4,0 m,
under frutsttning att fljande omstndigheter rder:
Transportstyrelsen har godtagit att det fr det begrnsade omrdet

finns en definierad signifikant vghjd (Hs) som inte verskrids med mer n
10 procents sannolikhet, och
280
TSFS 2009:114
Bilaga 8
det trafikomrde och, om tillmpligt, den del av ret fr vilka ett

specifikt vrde p den signifikanta vghjden (Hs) har bestmts, r angivna
p certifikaten.
1.4 Som ett alternativ till kraven i punkt 1.1 eller 1.3 kan Transportstyrelsen medge undantag frn tillmpning av kraven i punkt 1.1 eller 1.3
och godta utredning, grundad p modellfrsk som utfrts fr ett enskilt
68
fartyg i enlighet med IMO-resolution MSC.141(76) , vilken visar att
fartyget inte kantrar i oregelbunden sjgng med den antagna
skadeutbredning som angivits i regel 8.4 i bilaga 1 till Sjfartsverkets
freskrifter och allmnna rd (SJFS 2006:1) om skrovkonstruktion,
stabilitet och fribord p den minst gynnsamma delen av fartyget, som avses
i punkt 1.1.
1.5 Hnvisning till att resultaten frn modellfrsken godtagits som likvrdiga med uppfyllandet av kraven i punkt 1.1 eller 1.3 och vrdet p den
signifikanta vghjd (Hs) som anvnds i modellfrsken ska infras i
fartygets certifikat.
1.6 Den information som lmnas till beflhavaren och som r ndvndig
fr att tillrcklig intaktstabilitet ska kunna bibehllas under drift fr att klara
kritiska skador behver inte ndras med anledning av kraven i denna bilaga.
2
Fr bedmning av effekten av den havsvattenvolym som antas ha
samlats p det skadade rorodcket i punkt 1 ska fljande villkor glla:
2.1 Ett tvrskepps-/lngskeppsskott ska anses vara intakt om hela skottet
r placerat innanfr de vertikala ytor p bda sidor av fartyget, som r
belgna p ett avstnd frn bordlggningen som r lika stort som en femtedel av fartygets bredd, uppmtt i rt vinkel mot centerlinjen i niv med det
strsta djupgende fr vilket skadestabiliteten r berknad.
2.2 I de fall d fartygskonstruktionen r delvis breddad fr att uppfylla
bestmmelserna i denna bilaga ska den pfljande kningen av mttet av en
femtedel av dess bredd anvndas genomgende, men ska inte inverka p
placeringen av befintliga skottgenomfringar, rrledningsarrangemang
m.m., som accepterats innan breddningen gjordes.
2.3 Ttheten p tvrskepps- eller lngskeppsskott, som anses vara effektiva nr det gller att avgrnsa den frmodade ansamlingen av havsvatten i
ifrgavarande avdelning p det skadade rorodcket, ska st i proportion till
drnerings-/lnssystemet, och skotten ska kunna motst hydrostatiska tryck
enligt skadeberkningarnas resultat. Sdana skott ska vara minst 4,0 m hga
utom d vattennivn r lgre n 0,5 m. I sdana fall ska skottets hjd
berknas enligt fljande:
Bh = 8hw
dr
Bh
skottets hjd, och
hw
vattennivn.
68
MSC.141(76), Revised Model Test Method Under Resolution 14 of The 1995 SOLAS
Conference.
281
TSFS 2009:114
Bilaga 8
Skottet lgsta hjd fr under inga omstndigheter vara mindre n 2,2 m. P

fartyg med hngdck fr bilar ska dock skottets lgsta hjd inte vara mindre
n avstndet till hngdckets undersida i nedsnkt lge.
2.4 Fr vissa arrangemang, som till exempel hngdck med full bredd och
breda sidotrunkar, kan andra skotthjder godtas, med std av detaljerade
modellfrsk.
2.5 Effekten av den frmodade samlade havsvattenvolymen behver inte
tas med i berkningen, under frutsttning att den skadade avdelningen p
varje sida om rorodcket har lngs avdelningens sidor jmnt frdelade
lnsportar, som uppfyller fljande krav:
1 A 0,3 l
dr
A = lnsportarnas sammanlagda area p varje sida om dcket

uttryckt i m2, och
l
= avdelningens lngd uttryckt i meter,
2 fartyget ska ha ett restfribord p minst 1,0 m i det svraste skadefallet

utan att effekten av den antagna vattenvolymen p det skadade
rorodcket tas med i berkningen,
3 lnsportarna ska vara placerade inom 0,6 m ver det skadade
rorodcket, och den undre kanten p lnsportarna ska vara hgst 2 cm
ver dck, och
4 lnsportarna ska vara utrustade med stngningsanordningar eller
klaffar som hindrar vattenintrng p rorodcket men samtidigt tillter
drnering av vatten som kan ha samlats p rorodcket.
2.6 Nr ett skott, som r belget ovanfr rorodcket, antas vara skadat ska
bda de avdelningar som grnsar till skottet antas vara vattenfyllda upp till
samma niv enligt berkningarna i punkt 1.1 eller 1.3.
282
TSFS 2009:114
Bilaga 9
Bilaga 9

Regel 1
Allmnt
1
Denna bilaga innehller regler gllande fartygs stabilitets- och
fribordsdokumentation samt regler gllande verifiering av fartygs vikt och
tyngdpunkt.
Regel 2
Definitioner
Regel 3
Allmnna bestmmelser
Stabilitetshandlingar omfattar stabilitetsbok, fribordsplan samt kompletterande information fr godknnande av stabilitetsbok. Stabilitetshandlingarna ska upprttas och verifieras enligt fljande:
1
Stabilitetshandlingar ska upprttas fr ett svenskt fartyg som byggs
eller byggs om p ett sdant stt att det har betydelse fr dess brighet och
stabilitetsfrhllanden samt fr fartyg som kps frn utlandet.
2
Handlingarna ska inges i minst tv exemplar till Transportstyrelsen
fr godknnande. De ska vara avfattade p arbetssprket ombord p fartyget
samt svenska och engelska eller enbart engelska. Fr fartyg som anvnds
enbart p inrikes resa kan handlingarna vara avfattade enbart p svenska.
3
Fr fartyg som kps frn utlandet kan befintliga stabilitetshandlingar
godtas av Transportstyrelsen om uppstllning och innehll i handlingarna
fljer principerna i dessa freskrifter. Sprket i sdana handlingar fr,
frutom engelska, vara danska eller norska.
4
Stabilitets- och fribordsdokumentation ska upprttas enligt regel 46.
Transportstyrelsen kan dock medge att enstaka uppgifter, som ansetts klart
obehvliga, utelmnas. Dokumentationen ska ges in till Transportstyrelsen
senast 3 mnader fre leverans av ett nybyggt fartyg. Fr ett fartyg som
byggs om ska handlingarna ges in innan ombyggnaden pbrjas.
283
TSFS 2009:114
Bilaga 9
5
Fr att ett nybyggt, ombyggt eller inkpt fartyg ska f anvndas till
sjfart ska uppgifterna i stabilitetshandlingarna vara verifierade genom
vgnings- och krngningsprov eller motsvarande underskning som
Transportstyrelsen kan godknna.
6
Krngningsprov och vgning ska utfras i enlighet med regel 10 och i
nrvaro av Transportstyrelsens representant, om inte annat medges. Om
mjligt ska rullningsprov genomfras i samband med krngningsprovet.
7
En vgnings- och krngningsrapport ska ges in till och godknnas av
Transportstyrelsen fre leverans av ett nybyggt fartyg eller innan ett
ombyggt eller inkpt fartyg anvnds till sjfart.
8
Innan ett nybyggt, ombyggt eller inkpt fartyg anvnds till sjfart ska
stabilitetshandlingarna uppdateras efter krngningsprovet och ges in till och
godknnas av Transportstyrelsen. Transportstyrelsen kan dock medge att
fartyget anvnds till sjfart under maximalt 3 mnader innan stabilitetshandlingarna uppdateras efter krngningsprov.
9
Fr fartyg som tillmpar frenklad stabilitetsunderskning kan, som
alternativ till punkt 4, stabilitetshandlingar upprttas enligt regel 4.9 och 5.
Frenklad
stabilitetsunderskning
godknns
som
motsvarande
underskning till krngningsprov enligt punkt 5. Vid frenklad
stabilitetsunderskning ska handlingarna ges in till och godknnas av
Transportstyrelsen innan fartyget anvnds till sjfart.
10 Sedan stabilitetshandlingarna kommit in till Transportstyrelsen prvar
den om fartygets stabilitetsegenskaper kan godknnas och anger i beslutet
de villkor som frn stabilitets- och flytbarhetssynpunkt ska glla fr
fartygets anvndning.
11 Om en uppgift i stabilitetshandlingarna ndras och denna avser
frhllanden av vsentlig betydelse fr fartygets stabilitetsegenskaper, ska
nya handlingar snarast ges in.
12
Godknda stabilitetshandlingar ska frvaras ombord.
13 Ett fartyg som har byggts om eller i vrigt har ndrats s att dess
stabilitet och flytbarhet pverkas p ett avgrande stt, ska genomg ett nytt
krngningsprov.
14 Passagerarfartyg ska vgas med regelbundna intervall som inte
verstiger 5 r fr att faststlla om fartygets egenvikt eller lngskeppstyngdpunkt frndrats. Om det vid denna vgning visar sig att fartygets
egenvikt frndrats med mer n 2 % eller att lngskeppstyngdpunkten har
flyttats mer n 1 % av fartygets lngd jmfrt med det som anges i
rapporten frn krngningsprovet, ska ett nytt krngningsprov utfras. Fr
fartyg med en lngd mindre n 24 m behver nytt krngningsprov inte
utfras om djupgendet fr ltt fartyg har frndrats mindre n 2 cm.
15 Fiskefartyg med en lngd (LLL) av 24 m eller mer ska vgas
tminstone vart tionde r. Nytt krngningsprov ska utfras d fartygets
egenvikt eller lngskeppstyngdpunkt har frndrats enligt punkt 14.
284
TSFS 2009:114
Bilaga 9
16 Om en dator anvnds fr lastfalls- och stabilitetsberkningar ombord

fr denna utgra endast ett komplement till stabilitetsboken. Frdefinierade
standardlastfall fr kontroll ska verensstmma med motsvarande lastfall i
stabilitetsboken. Utskrifter frn denna kontroll ska frvaras ombord som
framtida referens.
Allmnna rd
Dator och programvara fr lastfalls- och stabilitetsberkningar br
vara typgodknda samt certifierade av en erknd organisation, och
69
br uppfylla kraven i och kontrolleras enligt MSC/Circ.836 och
70
71
891 . ven MSC.1/Circ.1229 br beaktas.
69
70
71
MSC/Circ.836, Recommendations on Loading Instruments.

MSC/Circ.891, Guidelines for The On-board Use and Application of Computers.
MSC.1/Circ.1229, Guidelines for the Approval of Stability Instruments.
285
Innehll
TSFS 2009:114
Bilaga 9
Innehll
Regel 4
Stabilitetsbok
Stabilitetsboken ska i sammandrag ge fartygsbeflet sdan information om
fartygets stabilitetsegenskaper att fartygets stabilitet kan bestmmas fr
varje tnkbart driftfrhllande. All information ska formuleras p ett stt
som bidrar till att underltta besttningens hantering och lastning av
fartyget.
Fr uppgifter som r datorberknade ska programvara och version framg
av handlingarna. Svl indata som resultatutskrift ska redovisas.
Stabilitetsboken ska innehlla innehllsfrteckning, datum och underskrift
av ansvarig utfrdare samt uppgifter enligt punkt 1 t.o.m. 8 nedan. I syfte att
ka anvndarvnligheten kan Transportstyrelsen medge att uppgifter
redovisas som komplement till stabilitetsboken tillsammans med uppgifter
enligt regel 6. Information om uppgifter som helt avses utelmnas ur
stabilitetshandlingarna ska bifogas stabilitetsboken.
Sammanfattning
Stabilitetsboken ska innehlla en inledande sammanfattning med syfte att

underltta besttningens hantering och lastning av fartyget. Sammanfattningen ska kortfattat redogra fr fartygets maximala lastfrmga,
lastfall och andra begrnsningar fr att fartyget ska uppfylla gllande
stabilitets- och strukturella krav samt en tabellsammanstllning av lastfall.
Andra faktorer som r kritiska fr fartygets stabilitets och fribordsfrhllanden ska ocks beskrivas.
Grunddata
2.1 Fartygets namn, byggnadsvarv, byggnadsnummer, byggnadsdatum,

fartygstyp, fartomrde, klassbeteckning, registerbeteckning, bruttodrktighet, huvuddimensioner samt strsta tilltna djupgende och ddvikt.
2.2
Generalarrangemang.
2.3
Tankplan.
2.4 Skalenlig ritning som visar samtliga utrymmens anvndningsstt och

lge.
2.5 Vikt, typ och placering av eventuell permanent barlast i enlighet med
regel 3.9.2 i bilaga 3.
2.6 Ritning eller skiss som visar mningarnas eller referenspunkternas
utfrande och lge i frhllande till baslinjen och perpendiklarna.
286
TSFS 2009:114
Bilaga 9
2.7 Tabell som anger kapacitet och tyngdpunktslge fr varje tank och
utrymme avsett fr last, brnsle, frskvatten, vattenbarlast och vriga frrd
samt fr tankar ven det maximala yttrghetsmomentet tvrskepps.
2.8 Tabeller eller kurvor fr varje tank och lastutrymme, som inte r av
frsumbar storlek, som visar det enskilda utrymmets volym, tyngdpunkter
och yttrghetsmoment tvrskepps som funktion av fyllnadshjd.
2.9 Egenviktsfrdelning fr ltt fartyg redovisas fr lastfartyg med en
lngd (LLL) av minst 100 m eller andra fartyg dr de globala belastningarna
r betydande fr fartygets konstruktion.
2.10 Hydrostatiska data som visar tminstone fljande storheter som
funktion av djupgendet:
1 Mallat volymdeplacement uttryckt i m3 och totalt deplacement
uttryckt i ton med tydlig anvisning om vilken densitet som anvnts,
t.ex. 1,025 ton/ m3 fr saltvatten.
2 tvrskeppsmetacentrums lge ver baslinjen (KM)
3 deplacementstyngdpunktens lge i lngskeppsled (LCB)
4 flytcentrums lge i lngskeppsled (LCF)
5 moment fr trimndring (MCT)
6 ton per cm nedsnkning (TP cm)
I hydrostatiska data ska klpltens och bordlggningens tjocklek anges.
Deplacement, KM och LCB ska redovisas fr olika trim inom det
trimintervall som fartyget avses anvndas i.
Hydrostatiska data ska redovisas i lmpligt intervall upp till vderdck.
2.11 KN- eller MS-data fr tminstone krngningsvinklarna 5, 10 (fr
fartyg avsedda fr transport av ls spannml dessutom 12), 15, 20, 30,
40 och 60 i enlighet med regel 8.
2.12 Definition av koordinatsystem som anvnds fr beskrivning av lget
av den baslinje till vilken djupgende och trim i stabilitetsberkningarna
relateras samt placering av perpendiklarna.
2.13 Datorplottad spantruta samt datorplottad ritning eller beskrivning av
fartyg inklusive de verbyggnader och dckshus som antas deplacerande i
stabilitetsberkningarna, framtagna i enlighet med regel 8. Aktuella
fldningsppningar ska vara markerade.
287
Innehll
TSFS 2009:114
Bilaga 9
3
Intaktstabilitet
3.1 Lastkonditioner enligt regel 7 ska redovisas. En sammanstllning ver

lastfall innehllande djupgende, trim, GM, KG, KGmax och begrnsande
kriterium ska presenteras. Fr fiskefartyg ska dessutom boghjd anges.
Varje lastkondition som ingr i stabilitetshandlingarna ska innehlla
fljande uppgifter:
1 Tydlig skiss av fartyget som visar placering av last, barlast, bunker
och frrd och fldningsppningar.
2 Uppstllning som visar fartygets vikt olastat, placering, frdelning och
vikt av alla i ddvikten ingende komponenter, med lngskepps- och
vertikala tyngdpunktslgen, lngskepps- och vertikala viktmoment
samt resulterande uppgifter fr den aktuella konditionen.
Uppstllningen ska ven visa storleken av yttrghetsmomentet fr de
tankar dr korrektion fr fria vtskeytor r aktuell. Korrektion fr fria
vtskeytor ska gras i enlighet med regel 11.
3 Aktuella samt hgsta tilltna bjmoment och tvrkrafter ska redovisas
fr lastfartyg med en lngd av minst 100 m eller andra fartyg dr de
globala belastningarna r betydande fr fartygets konstruktion.
4 Medeldjupgende, deplacement, deplacementtyngdpunktens lge i
lngskeppsled, trim samt djupgende vid perpendiklarna. Det ska
tydligt framg om djupgendena r mallade eller till underkant kl.
5 Berkning av GM0 med hnsyn tagen till korrektion fr fria vtskeytor
enligt regel 11.
6 Diagram utvisande den rtande hvarmen (GZ) som funktion av
krngningsvinkeln, berknad i enlighet med regel 8 och korrigerad fr
effekten av fria vtskeytor enligt regel 11. I detta diagram ska ven
fldningsvinkeln framg, och innebrden av vad denna betyder fr
stabiliteten ska tydligt frklaras (se regel 8).
7 GZ-kurvans vrde vid krngningsvinklarna 5, 10 (fr fartyg avsedda
fr transport av ls spannml dessutom 12, 15, 20, 30, 40 och 60
i enlighet med regel 8 och korrigerad fr effekten av fria vtskeytor
enligt regel 11.
8 Berkningar som visar att tillmpliga intaktstabilitetskriterier i bilaga
4 r uppfyllda.
9 Fartyg som anvnds i omrden dr nedisning sannolikt kan intrffa
ska redovisa berkningar som visar fartygets stabilitet med antagande
om nedisning enligt regel 12.
3.2 En KG-grnskurva utgrande envelopen till KG-grnskurvorna fr
varje tillmpligt stabilitetskriterium, redovisad i enlighet med regel 9.
Alternativt kan GM-grnskurvor godtas.
3.3 Uppgifter om eventuell utrustning eller system som vsentligt kan
pverka fartygets stabilitet.
288
Innehll
TSFS 2009:114
Bilaga 9
Skadestabilitet
Fr fartyg som enligt dessa freskrifter ska uppfylla srskilda krav p

flytbarhet och stabilitet i skadat skick ska dessutom fljande handlingar,
vilka kan redovisas i separat lckstabilitetsbok, upprttas och inges:
1 Sammanstllning ver skadefall.
2 Skalenlig ritning som visar placering med mttangivelse och storlek
p invndiga och utvndiga ppningar ssom luftrr, vdertta drrar
och luckor samt ppningar genom vilka vatteninstrmning (progressiv
fldning) kan ske. Fr varje ppning ska typ av tillslutningsanordning
anges.
3 Ritning som visar de rrsystem, vilka vid skada kan leda till att
oskadade utrymmen vattenfylls.
4 Skalenlig ritning som visar placering, med mttangivelse, av
vattentta skott och drrar och som anger typ av drrar och manvreringsanordningar.
5 Koordinatbeskrivning fr rum och tankar som vattenfylls vid skada
samt uppgifter om antagna permeabiliteter.
6 Berkningar ska fr varje antaget skadefall redovisas enligt fljande:
a)
skiss utvisande skadade utrymmen och dess placering i fartyget,
b)
kurvor fr den rtande hvarmen (GZ-kurvor) som representerar
slutlget efter vattenfyllning.
Fr passagerarfartyg som omfattas av bilaga 1 eller del 1 i bilaga 6 ska
det krngande momentet
till fljd av att passagerarna samlas p ena sidan,
till fljd av sjsttning av fullastade livbtar, och
till fljd av vindtrycket
som funktion av krngningsvinkeln redovisas.

Fr borrplattformar ska det krngande momentet till fljd av vindtrycket som funktion av krngningsvinkeln redovisas,
a)
fartygets djupgende och trim fre och efter skada, och
b)
uppgift om de i punkt 4.2 angivna ppningarnas lge, fr
passagerarfartyg ven marginallinjens lge, i frhllande till flytvattenlinjen.
7 Grnskurva som utvisar strsta vrdet p KG fr uppfyllande av
tillmpliga stabilitetskriterier fr fartyg i skadat skick i enlighet med
regel 9.
8 Fr passagerarfartyg i fartomrde D eller mer vidstrckt fart samt
torrlastfartyg i fartomrde A och B ska skadekontrollplan och skadekontrollmanual upprttas i enlighet med regel 15. Gastank- och
kemikalietankfartyg ska ha en skadekontrollritning som visar lget fr
viktiga stngningsanordningar och anordningar fr korrigering av
eventuell slagsida samt information om hur dessa anvnds.
289
Innehll
TSFS 2009:114
Bilaga 9
9 Information angende anvndandet av motfyllningsarrangemang samt

beskrivning om vid vilka skadefall dessa arrangemang ska anvndas.
5
Vgnings- och krngningsrapport
Vgnings- och krngningsrapporten ska innehlla fljande:

1 plats och datum,
2 vder- och vgfrhllanden,
3 nrvarande vid provet,
4 uppmtta djupgenden och vattnets densitet,
5 berkning av deplacement,
6 krngningsfrsk med krngande moment och uppmtta krngningar,
7 berkning av egenvikt, och
8 detaljerad definition av egenvikten.
Vgnings- och krngningsrapporten ska vara utformad i enlighet med regel
10. Rapporten ska vara underskriven av ansvarig fr provets genomfrande
och det ska tydligt anges vilken dokumentation (mningsritning,
pejltabeller, hydrostatiska data, etc.) som rapporten grundas p.
Om stabiliteten r baserad p ett annat fartygs vgnings- och krngningsrapport ska motivering till detta samt sammanfattning av den aktuella
vgnings- och krngningsrapporten bifogas.
Berkning av fartygets stabilitet
Hr ska den ytterligare information tas med som erfordras fr att

besttningen ska kunna bestmma fartygets stabilitetsegenskaper under
olika driftfrhllanden. Informationen ska srskilt innehlla exempel p hur
berkning av en lastkondition utfrs. Exemplet ska ven innefatta
instruktion och formulr fr berkning av:
1 deplacement och viktstyngdpunkt,
2 trim och djupgende,
3 korrektion fr fria vtskeytor, och
4 korrigerat KG, alternativt GM.
Allmnna upplysningar till beflhavaren
7.1
Allmnna tgrder fr att frhindra kapsejsning, text enligt regel 14.
7.2 Instruktion fr hur fartyget ska hanteras frn stabilitetssynpunkt vid

kranlyft, under inverkan frn trldrag samt lastnings- eller lossningsoperationer som vsentligen kan pverka fartygets stabilitet i hamn eller till sjss.
7.3 Instruktion om hur effekten av fria vtskeytor pverkar fartygets
stabilitet och hur de ska begrnsas s att stabiliteten inte understiger
freskrivna vrden vid barlastning eller lastning.
290
Innehll
TSFS 2009:114
Bilaga 9
7.4 Instruktion om hur nedisning pverkar fartygets stabilitet i enlighet

med regel 12 och vad som kan gras i frebyggande syfte.
7.5 Information om hur fartygets stabilitetsegenskaper kan pverkas av
sjgng.
Allmnna rd
Fr information till beflhavaren om fartygets stabilitet enligt punkt
72
7.5 br cirkulr MSC/Circ.1228 anvndas.
vriga upplysningar
I stabilitetsboken ska, i tillmpliga fall, nedan angivna punkter tas med:

8.1 Ritning och beskrivning av statiska och/eller dynamiska antikrngningssystem samt eventuella restriktioner fr anvndning av dessa.
8.2
Restriktioner i frga om lastens placering och stuvning.
8.3 Fr fartyg som r arrangerat fr att fra lastenheter med knda risker
fr lastfrskjutning ska redovisning av fartygets verlevnadsfrmga vid
maximal lastfrskjutning bifogas stabilitetsredovisningen.
8.4 Fartyg med timmerdckslast ska ha omfattande stabilitetsinformation
som beaktar timmerdckslast.
Allmnna rd
Vid information till beflhavaren angende timmerdckslast kan
tabeller och diagram fr rullningsperioder vara bra hjlpmedel.
8.5 Passagerarfartyg ska ha information om eventuella vattentta drrar
som tillts vara ppna till sjss.
8.6 Roropassagerarfartyg ska ha information som frklarar vikten av att
alla ppningar tillsluts vattenttt, eftersom vatten p rorodck kan innebra
pltslig frsmring av stabiliteten och risk fr att fartyget kapsejsar.
8.7 Inverkan av kranlyft (statisk krngningsvinkel ska redovisas). Om den
statiska krngningen p grund av kranlyft verskrider 5 ska hvarmskurvan
fr lyftet redovisas i GZ-kurvan fr de mest kritiska lastfallen.
8.8
Beskrivning av mjligheter till drnering av lastutrymmen och dck.
8.9 Fr fartyg som r arrangerade fr att fra fisk i bulk eller i tankar eller
som har speciella barlasttankar ska i stabilitetsboken bifogas instruktion fr
hur tankar fr fisk, bulklastutrymmen och barlasttankar fr nyttjas.
8.10 Beskrivning och dimensionering av spannmlsskott och andra
skerhetsanordningar fr spannml.
72
MSC.1/Circ.1228, Revised Guidance to the Master for Avoiding Dangerous Situations

in Adverse Weather and Sea Conditions.
291
Innehll
TSFS 2009:114
Bilaga 9
8.11 Fartyg som fr spannml som bulklast p internationell resa, i

fartomrde A, B och C utan vderrestriktioner, ska vara frsedda med
separata spannmlsstabilitetshandlingar i enlighet med vad som freskrivs i
den internationella spannmlskoden.
8.12 Fartyg som fr annan bulklast n spannml p internationell resa i
fartomrde A, B eller C ska redovisa fljande handlingar:
1 barlastkapaciteter samt fyllnings- och tmningshastighet fr barlast,
2 maximalt tillten last per ytenhet p tanktak,
3 maximalt tillten last i respektive lastrum,
4 generella instruktioner angende lastning och lossning med avseende
p fartygsstrukturens styrka, samt eventuella begrnsningar i de mest
ogynnsamma operationella konditionerna under lastning, lossning,
barlasthantering och fartygets resa,
5 speciella begrnsningar, ssom begrnsningar faststllda av
Transportstyrelsen fr de mest ogynnsamma operationella konditionerna, och
6 maximalt tilltna krafter och moment fr fartygets skrov vid lastning,
lossning och till sjss ska inkluderas fr fartyg som ska redovisa
styrkeberkningar.
8.13 Kombinationsfartyg kan behva redovisa operationella procedurer
enligt 6 kap. 32 och 33 Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd
(SJFS 2007:15) om tgrder mot frorening frn fartyg.
8.14 Fr segelfartyg ska information redovisas som ger beflhavaren
mjlighet att snabbt och enkelt bestmma fartygets marginaler till fldning
vid byig vind.
8.15 Fr fartyg som r arrangerat fr att fra fasta bulklaster med till lasten
knutna, srskilda risker ska instruktion fr hur lasten hanteras bifogas
stabilitetshandboken.
Allmnna rd
Vid tillmpning av punkt 8.15 br BC-koden och Sjfartsverkets
freskrifter och allmnna rd (SJFS 2008:4) om transport av last
beaktas.
8.16 Nr det bedms erforderligt med avseende p krav i
Transporstyrelsens och allmnna rd (TSFS 2009:111) om finsk-svensk
isklass eller Transportstyrelsens freskrifter och allmnna rd (TSFS
2009:23) om svensk isklass fr trafik p Vnern, ska ytterligare
upplysningar lmnas, t.ex. djupgende i barlastkonditioner.
Nr det med hnsyn till fartygets typ och anvndningsstt anses ndvndigt
kan Transportstyrelsen begra ytterligare upplysningar om sdana srskilda
egenskaper hos fartyget som antas pverka dess stabilitet.
292
Innehll
TSFS 2009:114
Bilaga 9
Frenklad dokumentation
Fr fartyg som tillmpar frenklad stabilitetsunderskning

stabilitetsboken innehlla nedanstende uppgifter.
ska
1 Sammanfattning enligt punkt 1.

2 Grunddata enligt punkt 2.12.6.
3 Tankars placering och kapacitet.
4 Rapport frn frenklad stabilitetsunderskning innehllande:
plats och datum,
vder- och vgfrhllanden,
nrvarande vid provet,
uppmtta djupgenden och fribord,
beskrivning av belastningsprov och resulterande krngning,
beskrivning av rullnings- alternativt krngningsprov och

berknad metacenterhjd GM0,
redovisning av fartygets lastfall vid belastningsprovet.
Regel 5
Fribordsdokumentation
Fribordsdokumentationen ska visa fartygets tekniska fribordsfrhllanden
och innehlla nedanstende information.
1
Uppgifter om dimensioner kopplade till fribordsreglerna, ssom lngd
(LLL), fribordsperpendiklar, fribordsdjup (DLL), boghjd och fribord. ven
minsta tilltna boghjd, samt minsta tilltna fribord med avseende p
skrovkonstruktion, stabilitet och, om tillmpligt, fribord berknat enligt
bilaga 2, ska ing.
2
Ljusppningars placering, storlek, typ av glas, ppningsbarhet,
infstning/ram, stormluckor/lagningsluckor, och eventuella typgodknnanden eller enskilda godknnanden samt enligt vilka regler de r
dimensionerade.
3
Drrar och nedgngskappars placering, tthet (vdertt, spoltt etc.),
storlek, material, gngjrn (utfrande och antal), vred/ls, ttning
trskelhjder och eventuella typgodknnanden eller enskilda godknnanden
samt enligt vilka regler de r dimensionerade.
4
Luckors placering, tthet (vdertt, spoltt etc.), storlek, material,
lsanordning, skalkning, ttning och karmhjd.
5
Ventilatorers och luftrrs placering,
anordningar och vilket utrymme de gr till.
6
dimension,
tillslutnings-
Lnsportars placering lngskepps, area och utfrande.
293
Innehll
TSFS 2009:114
Bilaga 9
7
Typ och placering av skrovgenomfringar, anslutande rrledningars
diameter, tjocklek och material, vertikala avstnd frn kl till skrovppning
och versta ventil, vertikalt avstnd mellan rrlednings inre nde och
djupaste lastvattenlinjen, vertikalt avstnd mellan utlopp och djupaste
lastvattenlinjen, antal, typ av och material i avloppsventiler samt dessas
manverplats.
Allmnna rd
Delar av denna information presenteras lmpligen som en ritning
fr att informationen ska bli verskdlig. Bilder r ett lmpligt
komplement till beskrivningar.
Regel 6
Kompletterande uppgifter
Fljande dokumentation behver inte ing i stabilitetsboken, men ska
komplettera denna och ges in till Transportstyrelsen fr granskning:
1
Linjeritning med spantruta.
2
Underlag fr datorplottad spantruta och datorplottad ritning eller
beskrivning av fartyget.
Allmnna rd
Om berkningsmodell finns tillgnglig i digitalt format br sdan
inkluderas.
3
Vgnings- och krngningsrapport, om inte rapporten i sin helhet ingr
i stabilitetsboken, utfrdad i enlighet med regel 10.
4
294
Pejltabeller fr samtliga tankar.
Genomfrande och redovisning
TSFS 2009:114
Bilaga 9

Regel 7
Lastkonditioner
Lastkonditioner ska redovisas i den omfattning som motsvarar
anvndningen av fartyget. Redovisade djupgenden och vattnets densitet i
lastfallen ska vara samma som hydrostatiska data r baserade p. Fr alla
lastfall ska kurvan fr den rtande hvarmen (GZ-kurvan) och
begynnelsemetacenterhjden (GM0) korrigeras fr fria vtskeytor enligt
regel 11. Nedisning ska redovisas enligt regel 12.
Samtliga fartyg
Fr samtliga fartyg ska, svida det inte r klart obehvligt eller annat anges
i punkt 2 t.o.m. 10, fljande lastkonditioner redovisas:
1 Ltt fartyg
2 Barlastkondition med 100 % bunker och frrd.
3 Barlastkondition med 10 % bunker och frrd.
4 Speciella lastkonditioner, sdana som ofta frvntas upptrda. Bland
dessa mrks srskilt:
ej homogent lastat fartyg, och
avgngskonditioner med reducerad bunkermngd.
Ingen lastkondition fr innebra en icke frsumbar initialslagsida.
Lastfartyg
Utver vad som angetts ovan ska lastkonditioner med fartyget i fullastat
tillstnd med homogen last i samtliga lastrum redovisas, dels med 100 %
bunker och frrd, dels med 10 % bunker och frrd.
Spannml
2.1 Bestr lasten av ls spannml eller last med liknande egenskaper ska
dessutom fljande anges:
1 Krngande moment till fljd av frskjutning av lasten, dels fr varje
lastrum, dels fr hela fartyget.
2 Maximalt tilltet krngande moment fr aktuellt djupgende och KG.
3 Kurvan fr det krngande moment som uppstr till fljd av lastens
frskjutning. Kurvan ska lggas in i GZ-kurvan.
4 Resterande area mellan de tv kurvorna upp till en krngningsvinkel
av 40, eller fldningsvinkeln om denna r mindre.
295
TSFS 2009:114
Bilaga 9
5 Fartygets krngningsvinkel p grund av lastfrskjutning och den

krngningsvinkel vid vilket vderdcket nr vattenytan.
6 Lastkonditionerna fr minst 4 stuvningsfaktorer.
Malmsliger eller liknande

2.2 Bestr lasten av malmsliger eller liknande ska dessutom fljande
anges:
1 Krngande moment till fljd av lastens frskjutning.
2 Maximalt tilltet krngande moment fr aktuellt djupgende och KG.
3 Kurvan fr det krngande moment som uppstr till fljd av lastens
frskjutning. Kurvan ska lggas in i GZ-kurvan.
4 Resterande area mellan de tv kurvorna upp till en vinkel som r 30
strre n det krngda jmviktslget eller till fldningsvinkeln om
denna r mindre.
5 Fartygets krngda jmviktslge p grund av lastfrskjutning och den
krngningsvinkel vid vilken vderdcket nr vattenytan.
Fisk i bulk
2.3 Bestr lasten av fisk i bulk ska lasten antas vara flytande. Inverkan av
fri vtskeyta ska redovisas enligt regel 11. Representativa lastfall fr
bulklast ska redovisas och srskilda instruktioner fr hur fartyget lastas och
barlastas ska bifogas stabilitetshandlingarna. Instruktion fr handhavande
av portabla skott ska finnas.
Dckslast
2.4 Fartyget i fullastat tillstnd med homogen last i samtliga lastrum, last
p dck, och med dels 100 % bunker och frrd, dels med 10 % bunker och
frrd. Stuvningsfaktorn fr dckslasten, dess tyngdpunkt ver baslinjen
och lngskepps samt dess utstrckning (lngd, bredd och hjd) ska anges.
Fr fartyg med timmerdckslast ska dckslastens vikt vid ankomstkondition
kas enligt regel 8.5.
296
TSFS 2009:114
Bilaga 9
Passagerarfartyg och roropassagerarfartyg
Utver det som angetts i punkt 1 ska fljande lastkonditioner redovisas:

3.1 Fartyget i fullastat tillstnd med fullt antal passagerare inklusive
bagage. Redovisningen ska gras med dels 100 % bunker och frrd, dels
med 10 % bunker och frrd.
3.2 Fartyget i olastat tillstnd med fullt antal passagerare inklusive
bagage. Redovisningen ska gras dels med 100 % bunker och frrd, dels
med 10 % bunker och frrd.
Dessutom ska fr aktuella lastfall anges krngningsvinkel, orsakad av
maximalt passagerarmoment, se regel 13, och av gir.
Fiskefartyg
Inverkan av lyft och sneddrag frn trl ska redovisas i samtliga lastkonditioner.
Utver vad som angetts i punkt 1 ska fljande lastkonditioner redovisas
varvid fiskeredskap ska medrknas i sin helhet.
4.1 Fartyget i homogent fullastat tillstnd med 100, 40 och 10 % bunker
och frrd. Hrvid ska strsta dckslast alltid ing.
4.2 Fartyget lastat med strsta dckslast, tomt lastrum och 10 % bunker
och frrd.
4.3 Fartyget med minimal fngst, vilket normalt innebr 20 % av full
fngst men kan vara upp till 40 % om Transportstyrelsen godtar att den
aktuella verksamheten motiverar ett sdant vrde, samt 10 % bunker och
frrd.
4.4 Fr fartyg som ven r inrttade fr att fra fisk i bulk ska
representativa lastfall fr detta redovisas.
4.5 Fr fartyg med en lngd (LLL) som r mindre n 15 m behver endast
fljande lastfall redovisas, varvid fiskeredskap ska medrknas i sin helhet:
1 Utrustat fartyg, ogynnsammaste bunkerfall.
2 Maximal last inklusive maximal dckslast, 100 % bunker och frrd.
3 Maximal last inklusive maximal dckslast, 10 % bunker och frrd.
4 Enbart maximal dckslast, ogynnsammaste bunkerfall.
Om fartyget anvnds i fartomrde C eller mer vidstrckt fart ska fr lastfall
i punkt 4.5.2 flytvattenlinje vid 60 krngning redovisas. Vid strre
trimavvikelser n 0,05LLL ska flytvattenlinjen vid 60 krngning redovisas
ven fr vriga lastfall. Hrvid fr ingen risk fr fyllning av fartyget
freligga. Alla ppningar som inte kan hllas permanent stngda till sjss
p ett tillfredsstllande vattenttt stt rknas som ppna.
297
TSFS 2009:114
Bilaga 9
4.6
Fr ett fartygs lastfall ska fljande beaktas:
Marginal fr vikten av vt fiskeutrustning p dck.

Jmn frdelning av fngsten, om inte detta strider mot fartygets normala
handhavande.
a)
Fngst p dck, om sdan kan frutses, fr de lastfall d detta r
aktuellt. Lastkonditionerna ska berknas fr den strsta dckslast fartyget
avser att fra, vilket ska antas vara minst LLL.B/20 ton. Dock kan
Transportstyrelsen i enskilda fall medge att dckslasten begrnsas
ytterligare med hnsyn till aktuell typ av fiske. Maximal dckslast ska d
ansls med skylt p dck samt vid styrplats och begrnsningen ska tydligt
framg i trim- och stabilitetsboken.
b)
Marginal fr effekten av fria vtskeytors pverkan frn medfrd
fngst, om s r tillmpligt.
Frsrjningsfartyg
Utver vad som angetts i punkt 1 och 2 ska fartyget lastat med full dckslast
av rr och med 50 % bunker och frrd redovisas. Hnsyn ska tas till det
vatten som r uppsamlat i och mellan rren enligt fljande:
5.1 Fr fartyg med fribord som r lika med eller mindre n 0,015LLL ska
antas att den uppsamlade vattenvolymen uppgr till 30 % av volymen i och
mellan rren.
5.2 Fr fartyg med fribord som r lika med eller strre n 0,03LLL ska
antas att motsvarande volym vatten r 10 %.
5.3 Fr mellanliggande vrden p fribord berknas vattenvolymen genom
liner interpolering.
Tyngdpunkten fr det uppsamlade vattnet ska antas vara densamma som fr
dckslasten.
Prmfartyg
Fr prmfartyg som fr enbart dckslast ska, utver vad som angetts i punkt
1, stabilitet i homogent fullastat tillstnd med maximal lasthjd redovisas.
Fr prmfartyg som inte har vdertta lastluckor ska, utver vad som
angetts i punkt 1, stabiliteten i fullastat tillstnd med fullt utbildad fri
vtskeyta i lastrummet redovisas.
Oljetankfartyg
Utver vad som angetts i punkt 1 och 2 ska stabiliteten fr oljetankfartyg

med en ddvikt av 5000 ton eller mer redovisas fr den kombination av last
och barlast som r smst ur stabilitetshnseende.
298
TSFS 2009:114
Bilaga 9
Allmnna rd
Vid tillmpning av 6 kap. 31 Sjfartsverkets freskrifter och
allmnna rd (SJFS 2007:15) om tgrder mot vattenfrorening
frn fartyg br ngot av fljande tv lastfall beaktas:
1. Varje lasttank i fartyget fylls till den niv som vid 0 krngningsvinkel resulterar i det strsta vertikala volymsmomentet, med
hnsyn tagen till fria vtskeytor. Lastens densitet br vljas s att
minsta KM erhlls, frutsatt 100 % bunker och frrd samt 1 % av
total vattenbarlastkapacitet. Maximal pverkan av fria vtskeytor
br antas i alla barlasttankar. Vid korrektion av begynnelsemetacenterhjden (GM0) br trghetsmomentet tvrskepps fr
tankarna berknas vid 0 krngningsvinkel.
Korrektion av den krngande hvarmen br gras genom berkning
av den fria vtskeytans verkliga pverkan vid varje
krngningsvinkel.
2. Alternativt kan en omfattande analys gras, som tcker alla
tnkbara kombinationer av lastoch barlastfyllningar. Fr sdana
omfattande analyskonditioner antas
2.1 att vikt, tyngdpunkter och moment av fria vtskeytor fr alla
tankar br motsvara det faktiska berknade tankinnehllet, och
2.2 att den omfattande analysen br genomfras enligt fljande:
2.2.1 Djupgendet br varieras mellan minsta barlastdjupgende
och dimensioneringsdjupgende.
2.2.2 Bunker inkluderande men inte begrnsad till brnnolja,
dieselolja och frskvatten. Fyllnadsgrad om 97 %, 50 % och 10 %
br beaktas.
2.2.3 Fr varje djupgende och bunkerniv br den aktuella ddvikten omfatta barlast och last s att kombinationer mellan maximal
barlast minimal last och vice versa tcks. I samtliga fall br
antalet fyllda barlast- och lasttankar vljas s att den minst
gynnsamma kombinationen av KG och effekten av fri vtskeyta
avspeglas. Operationella begrnsningar av antalet tankar som fr
ha slack samtidigt eller uteslutande av specifika tankar fr inte
tilltas. Alla barlasttankar ska ha minst 1 % innehll.
2.2.4 Lastdensiteten br varieras mellan den lgsta och hgsta
densitet som avses att transporteras.
2.2.5 Ett tillrckligt antal steg mellan alla yttersta begrnsningar
br kontrolleras fr att skerstlla att den smsta konditionen
identifieras. Minst 20 steg fr lastoch barlastmngd mellan 1 %
och 99 % av den totala kapaciteten br kontrolleras. En ttare
stegning kan bli ndvndig i de kritiska omrdena.
Stabilitetskriterierna i 6 kap. 31 Sjfartsverkets freskrifter och
allmnna rd (SJFS 2007:15) om tgrder mot vattenfrorening
frn fartyg br uppfyllas i samtliga fall.
299
TSFS 2009:114
Bilaga 9
Fr oljetankfartyg med en ddvikt mindre n 5000 ton rekommenderas

motsvarande dokumentation som fr oljetankfartyg med en ddvikt av 5000
ton eller mer.
Gastank- och kemikalietankfartyg
Fr fartyg som omfattas av IGC- eller IBC-koden ska, utver vad som
angetts i punkt 1 och 2, stabiliteten redovisas fr de minst gynnsamma lastoch barlastfallen, vid de operationella djupgenden som kan frekomma.
vrigt
Nr det med hnsyn till fartygets typ och anvndningsstt bedms

erforderligt ska ytterligare upplysningar, t.ex. volymetrisk momentkurva
eller tabell fr spannml lmnas.
Regel 8
Berkning av stabilitetsdata (KN- eller MS-data)
1
Fr fartyg, fr vilka trimmet har vsentlig inverkan p stabiliteten, ska
stabilitets redovisas fr olika trim i trimintervall inom vilket fartyget avses
anvndas. Fartyget ska antas trimma fritt vid krngning.
2
I diagram eller tabell ver KN- eller MS-data ska minsta fldningsvinkeln fr respektive djupgende anges.
3
Fr vinklar strre n fldningsvinkeln anses fartyget ha frlorat all
stabilitet, alternativt kan den statiska stabilitetskurvan visa ett eller flera steg
d fldade utrymmen inte lngre rknas som deplacerande.
4
Vid berkning av KN- eller MS-data fr, frutom fartygsskrovet och
trunkar som kan tillslutas vderttt, verbyggnader och dckshus medtas
enligt fljande:
4.1 Slutna verbyggnader upp till andra dcket ovan fribordsdck och
dckshus p fribordsdck fr inrknas i stabilitetskurvorna, om de och deras
ppningar har tthet och styrka i enlighet med fribordsreglerna. Fr att
dessa tthetskrav ska anses uppfyllda ska dessutom invndig utrymningsvg
till ovanliggande dck finnas, med fljande alternativ:
1 Fr fartyg i fartomrde C och D kan alternativt utrymningsvg frn
verbyggnader och dckshus som nr vattenytan vid minst 40
krngningsvinkel accepteras.
2 Fr fartyg i fartomrde E kan alternativt utrymningsvg frn verbyggnader och dckshus som nr vattenytan vid minst 30 krngningsvinkel accepteras.
4.2 Icke vdertta verbyggnader och dckshus fr inrknas i
stabilitetskurvorna upp till vinkeln dr ppningar fldas fr ppna fartyg i
300
TSFS 2009:114
Bilaga 9
fartomrde E eller mer inskrnkt fart, under frutsttning att styrkan i

dcksbyggnaden r tillrcklig upp till fldningspunkten och att utrymmet r
drnerat till klen. Ingen utrymningsvg fr n vattenytan vid en
krngningsvinkel mindre n 40 i fartomrde D eller mindre n 30 i
fartomrde E.
5
Fr fartyg som fr dckslast av tr p stt som anges i regel 44 i
bilaga 2 och i timmerdckslastkoden, medges att dckslastens bidrag till
73
uppdriften tillgodorknas enligt MSC/Circ.998 . D dckslast av tr
medtagits vid berkning av stabilitetsdata ska det anges fr vilken
dckslasthjd dessa gller. Dckslastens vikt ska antas ka med 10 % p
grund av vattenabsorption.
Regel 9
Grnskurvor fr stabilitet (KGmax alt. GMmin)
1
KG-grnskurvan representerar de strsta tilltna vrdena fr fartygets
tyngdpunkt ver baslinjen, korrigerad fr effekten av fria vtskeytor, och
ska redovisas som funktion av djupgende eller deplacement. Srskilda
grnskurvor ska redovisas fr fartyg vars trim har vsentlig inverkan p
stabiliteten.
2
Fartyg som ska uppfylla srskilda krav p flytbarhet och stabilitet i
skadat skick ska redovisa en KG-grnskurva utgrande envelopen till KGgrnskurvorna som nmnts i regel 4.3.2 och 4.4.7. Alternativt kan GMgrnskurvor godtas.
3
Fr fartyg som fr endast dckslast ska grnskurvan utvisa lastens
hgsta tyngdpunkt ver dck som funktion av lastens vikt eller fartygets
djupgende.
4
Om fartyget har flera specificerade anvndningsomrden kan en
grnskurva fr varje omrde medges. Kurvornas anvndningsstt ska frklaras med instruktioner samt exemplifieras. De stabilitetskriterier som
ligger till grund fr kurvorna ska anges.
Regel 10
Vgning och krngning
1
Samtliga fartyg ingende i en byggnadsserie ska genomg
individuella krngningsprov. Transportstyrelsen kan dock i enskilda fall
medge undantag frn detta krav frn och med tredje fartyget i serien, om
vgning visar att fartygets egenvikt inte skiljer sig mer n 2 % eller att
lngskeppstyngdpunkten inte har flyttats mer n 1 % av fartygets lngd frn
ngot av de tidigare systerfartygen.
73
MSC/Circ.998, IACS Unified Interpretation Regarding Timber Deck Cargo in The

Context of Damage Stability Requirements.
301
TSFS 2009:114
Bilaga 9
2
Fr ett fartyg som r inkpt frn utlandet kan i det enskilda fallet
befintlig rapport ver ett krngningsprov godtas, frutsatt att fartyget inte
frndrats p ett stt som inverkar p fartygets stabilitet och flytbarhet.
Fartyget ska vgas i samband med inkpet. Om det vid denna vgning visar
sig att fartygets egenvikt frndrats med mer n 2 % eller att lngskeppstyngdpunkten har flyttats mer n 1 % av fartygets lngd jmfrt med det
som anges i rapporten frn krngningsprovet, ska ett nytt krngningsprov
utfras.
3
Fr enskilda fartyg som lastar vtskor eller malm i bulk, dr det r
opraktiskt att krnga fartyget med vikter eller genom att anvnda
provisoriska pumpsystem, kan Transportstyrelsen medge undantag frn
individuella krngningsprov, frutsatt att referenser till liknande fartyg
tydligt indikerar att tillrcklig metacenterhjd kommer att finnas i alla
tnkbara lastfall.
4
Fr prmfartyg och vgfrjor kan Transportstyrelsen medge att detaljerade berkningar av tyngdpunkten erstter krngningsprov.
5
Transportstyrelsen kan besluta att ett krngningsprov ska skjutas upp
om omstndigheter freligger, som bedms pverka krngningsprovet s att
tillrcklig noggrannhet inte kan uppns.
Vid genomfrande av ett krngningsprov ska fljande iakttas:
6
Vderleksfrhllandena ska vara goda och fartyget ska ligga fritt frn
kaj med slacka frtjningar.
7
Fartyget ska vid provet vara s frdigt som mjligt och s fritt som
mjligt frn vikter som inte tillhr fartyget.
8
Vattnets densitet och temperatur vid provet ska faststllas. Densiteten
ska faststllas med en metod dr eventuella skiktningar i vattnet beaktas.
9
Djupgendebestmning ska tminstone ske med avlsning, dels
midskepps, SB och BB, dels i fr och akter, SB och BB. Dokumentationen
ska vara sdan att djupgendebestmningen gr att repetera och avlsningen
br ske med en metod som innebr att vattenytans rrelse dmpas.
10 Tankar br vara tomma eller fulla. Att tankar r fulla ska verifieras.
Fr delfylld tank kan korrektion fr fria vtskeytor medges om noggrann
berkning av korrektionen presenteras. Fyllnadsgrad fr samtliga tankar,
torrtankar och andra utrymmen som pejlas ska redovisas. Tillfrlitliga pejl/ullagetabeller ska finnas.
11 En noggrann inventering av avgende och tillkommande vikter med
bestmning av storlek och tyngdpunktslgen ska gras.
12 Krngningsvikter ska vara kontrollvgda i nrvaro av
Transportstyrelsens representant och mrkta med sin vikt eller frsedda med
aktuell viktattest. Transportstyrelsen kan, om anvndande av
krngningsvikter r praktiskt ogenomfrbart, medge att fartygets tankar
anvnds vid krngningsprov.
13 Om fartyget har en lngd strre n 50 m ska krngningsvinklarna
mtas med minst tv vinkelmtningsinstrument. Minst ett av dessa ska om
mjligt vara en pendel.
302
TSFS 2009:114
Bilaga 9
14
Pendellngden ska vara s stor som mjligt.
15 Minst fyra tillfredsstllande krngningar ska utfras t vardera sidan,

dr varje viktfrflyttning ska resultera i en krngningsfrndring av minst
1 och hgst 3, samtidigt som den maximala krngningsvinkeln inte fr
verstiga 3 rknat frn upprtt lge.
Allmnna rd
Initialslagsidan br inte verstiga 0,5.
Som hjlpmedel vid genomfrande av vgning och krngningsprov
kan kapitel 7 och bilaga 1 av Intaktstabilitetskoden anvndas.
Regel 11
Fria vtskeytor
Vid beaktande av fria vtskeytor ska fljande tillmpas:
1
Fria vtskeytor ska beaktas i tankar av vsentlig storlek med en
fyllnadsgrad mindre n 98 %.
2
Tankar som beaktas kan vara av fljande tv kategorier:
2.1 Tankar med konstant fyllnadsniv, t.ex. lastoch barlasttankar.

Korrektionen fr fri vtskeyta ska berknas fr den aktuella fyllnadsnivn i
varje tank.
2.2 Tankar med varierande fyllnadsniv, t.ex. brnsle- och frskvattentankar. Med undantag fr vad som anges i punkt 4 och 5 ska
korrektionen fr fri vtskeyta berknas fr den minst gynnsamma
fyllnadsnivn inom begrnsningarna fr varje tank, i enlighet med
operationella instruktioner.
3
Vid berkning av effekten av fria vtskeytor hos vtskor som
frbrukas ska antas att det fr varje typ av vtska uppstr en fri vtskeyta,
tminstone i en centertank eller ett par sidotankar belgna p var sin sida av
fartyget. Den tank eller tankkombination som ska beaktas ska vara den, dr
effekten av fri vtskeyta r strst.
4
Om vattenbarlasttankar, inklusive antirullnings- och antikrngningstankar, avses fyllas eller tmmas till sjss ska effekten av de fria
vtskeytorna berknas fr den minst gynnsamma fyllnadsnivn.
5
Fr fartyg sysselsatta med lastning och lossning kan korrektion fr
fria vtskeytor vid vtskefrflyttning gras fr aktuell fyllnadsniv i varje
tank under vtskefrflyttningen.
6
Korrektionen fr effekten av fria vtskeytor av begynnelsemetacenterhjden och den rtande hvarmen ska beaktas separat, i enlighet
med kategorierna angivna i punkt 2, enligt fljande:
6.1 Vid korrektionen av begynnelsemetacenterhjden ska trghetsmomentet tvrskepps fr tankarna berknas vid 0 krngningsvinkel.
6.2 Korrektion av den rtande hvarmen ska gras enligt ngot av
fljande alternativ:
303
TSFS 2009:114
Bilaga 9
1 genom berkning av den fria vtskeytans verkliga pverkan vid varje

krngningsvinkel, eller
2 genom korrektion baserad p trghetsmomentet tvrskepps vid 0
krngningsvinkel, som justeras fr varje berknad krngningsvinkel.
6.3 Fr oljetankfartyg som omfattas av skadestabilitetsregler enligt
Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd (SJFS 2007:15) om tgrder
mot frorening frn fartyg, ska effekten av fria vtskeytor berknas fr
varje individuell tank vid en krngningsvinkel av 5. Fr delvis fyllda
tankar kan Transportstyrelsen krva eller medge att effekten av fria
vtskeytor berknas fr en krngningsvinkel som r strre n 5.
Regel 12
Nedisning
Fr fartyg som anvnds i omrden dr nedisning sannolikt kan intrffa ska
pverkan av nedisning p stabilitetsegenskaperna redovisas fr de minst
gynnsamma konditionerna, liksom full last p maximalt djupgende.
Allmnna rd
Alla fartyg br redovisa pverkan av nedisning, med undantag av de
fartyg som genom sin verksamhet och sitt fartomrde inte riskerar
att utsttas fr sjgng i kombination med lga temperaturer.
Nedisning ska berknas enligt fljande.
1
30 kg/m2 p utsatta vderdck och gngar.
2
7,5 kg/m2 av den projicerade lateralarean ver vattenlinjen p vardera
sidan av fartyget, vilket innebr att slagsida pga. nedisning inte behver
beaktas.
3
Den projicerade sidoarean av icke sammanhngande ytor p rckverk,
stnger (ej master) och rigg p fartyg utan segel och utskjutande sidoareor
p andra sm freml ska berknas genom att den totala projicerande arean
p sammanhngande ytor kas med 5 % och det statiska momentet p
denna area med 10 %.
Allmnna rd
Fr strre passagerar-, roropassagerarfartyg och frsrjningsfartyg
br frontskottet antas nedisat med 30 kg/m2.
304
TSFS 2009:114
Bilaga 9
Regel 13
Passagerarmoment fr intaktstabilitet
Passagerarmomentet ska berknas fr olika antal passagerare och
presenteras som funktion av passagerarantalet. Vid berkning av
passagerarmoment gller fljande:
1
Passagerarmomentet ska alltid beakta att passagerarna r p den ena
sidan om centerlinjen.
2
Passagerarmomentet berknas fr varje dcksplan/utrymme med
placering av passagerarna bordvarts fr att ge det maximala momentet.
Frdelning mellan dck/utrymmen ska gras s att man fr den maximala
krngningsvinkeln.
3
Varje passagerare ska antas vga 75 kg.
Fr fri dcksyta rknas 4 passagerare per m2.
5
En sittande passagerare tar upp 0,6 m av en bnks/soffas lngd.
Antalet passagerare p fasta bnkar och soffor rknas per lpmeter.
6
Tyngdpunkten hos en stende passagerare r placerad 1,0 m ver
dck, med hnsyn tagen till dcksbukt och sprng. Fr sittande passagerare
r tyngdpunkten placerad 0,3 m ver sitsen.
7
Dcksytor som upptas av fast monterad inredning utom
passagerarsten behver inte beaktas. Lsa stolar och bnkar beaktas som
fri dcksyta. Avdrag fr 0,15 m knutrymme vid bnkar/soffor kan
accepteras. Bnkar vars ryggstd str nrmare n 0,2 m frn
barrir/rckverk ger inte mellanliggande dcksyta som behver medrknas
fr moment. Fr lutande barrirer eller rckverk rknas projicerad dcksyta.
8
Omrden som r avsprrade med en kedja och skylt Tilltrde
frbjudet eller motsvarande, betraktas inte som fr passagerare
tillgngliga ytor.
9
r den tillgngliga dcksytan osymmetrisk ska bda dckshalvorna
beaktas fr att faststlla det maximala momentet.
10 Om maximal krngningsvinkel kan
passagerarantal ska detta i stllet redovisas.
erhllas
med
ett
lgre
305
TSFS 2009:114
Bilaga 9
Regel 14
Allmnna upplysningar till beflhavaren
Stabilitetsdokumentationen ska innehlla allmnna upplysningar till
beflhavaren vilka uppmrksammar kravet p att godtagbara stabilitetsegenskaper bibehlls under alla driftsfrhllanden samt risken fr
kapsejsning.
Allmnna rd
Information till beflhavaren kan utformas p fljande stt:
Att fartyget uppfyller de allmnna stabilitetskriterierna och har
godknda stabilitetshandlingar ombord r ingen garanti fr att
fartyget, oberoende av omstndigheterna, inte kan kapsejsa och
sjunka. Inte heller befriar det fartygets beflhavare frn ngon av
hans skyldigheter i samband med lastning, lossning och framfrande
av fartyget. Beflhavaren ska hantera sitt fartyg med gott omdme
och gott sjmanskap med avseende p vderlek, vderleksutsikter
och geografiska frhllanden m.m. och vidta lmpliga tgrder
avseende kurs och fart med hnsyn till rdande omstndigheter
Fartyget ska lastas och barlastas p sdant stt att kraven p
stabilitet, brighet och styrka uppfylls under hela resan.
Innan resan pbrjas ska tgrder vidtas fr att frhindra
lastfrskjutning. Ndvndig trimning ska utfras och i
frekommande fall ska skott sttas upp i lastrummen. Ndvndiga
lastsurrningar ska utfras.
I stabilitetsboken ingr ett antal fr fartyget typiska lastfall samt
ytterligare information som gr det mjligt fr fartygets beflhavare
att berkna fartygets stabilitetsfrhllande under alla tnkbara
lastkonditioner.
Regel 15
Skadekontrollplaner och manualer
Till ledning fr vakthavande fartygsbefl ska finnas permanent uppsatta
eller ltt tillgngliga planer, som fr varje dck och lastrum klart utvisar
grnserna fr de vattentta avdelningarna, ppningarna i dem och ven
stngningsanordningar, placeringen av tillhrande manverkontroll samt
anordningar fr korrigering av eventuell slagsida till fljd av vatteninstrmning. Dessutom ska manualer som innehller ovannmnda uppgifter
306
TSFS 2009:114
Bilaga 9
finnas tillgngliga fr fartygets befl. Skadekontrollplaner och manualer

74
upprttas i enlighet med MSC/Circ.919 .
Fr passagerarfartyg i fartomrde C eller mer inskrnkt fart med
byggnadsdatum fre den 1 juli 1998 samt passagerarfartyg i fartomrde E
behver inte punkt 3.2.6, 3.2.7 och 4 i MSC/Circ.919 redovisas.
Fr torrlastfartyg ska dokumentationen innehlla information ven i
75
enlighet med resolution MSC/Circ.434 .
Fr fartyg p inrikes resa r det tillrckligt att skadekontrollplaner och
manualer presenteras p svenska.
Allmnna rd
En sammanstllning ver samtliga skadefall som tydligt visar
fartygets verlevnadsfrmga fr respektive skadefall br
presenteras, med hnvisning till var ytterligare information om varje
skadefall kan hittas. I denna sammanstllning br ven hnsyn tas
till mer omfattande skador n dem som reglerna krver.
74
MSC/Circ.919, Guidelines for Damage Control Plans.

MSC/Circ.434, Guidelines for The Preparation of Information on The Effect of
Flooding to be Provided to Masters of Dry Cargo Ships.
75
307

TSFS 2009 114

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

TSFS 2009 114

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

TSFS 2009:114

Transportstyrelsens freskrifter och allmnna rd

Regel 33 Normalhjd av verbyggnad ................................................. 139

Bilaga 5 ..................................................................................................... 197

Regel 23 ppningar i bordlggningen under marginallinjen

Bilaga 8 ..................................................................................................... 277

Transportstyrelsens freskrifter och allmnna rd

beslutade den 3 november 2009.

Transportstyrelsen freskriver fljande med std av 2 kap. 1 och 4

Konstruktion och stabilitet fr fartyg p internationell resa samt

Fribord fr fartyg p internationell resa

3 EUT L 214, 26.8.2003, Celex 32003L0044.

Bilaga 3 ska tillmpas p alla svenska fartyg.

Fribord fr fartyg som inte omfattas av bilaga 2

Skadestabilitet fr passagerarfartyg p inrikes resa

Skadestabilitet fr lastfartyg och fiskefartyg

Srskild skadestabilitet fr roropassagerarfartyg

Artbyte, inkp och byte av fartomrde

Ombyggnad och annan frndring

EUT L138, 30.4.2004, sid. 19 (Celex 32004R0789).

Krngningsvinkel vid fartygets maximala rtande

Den aktra begrnsningspunkten av lngden Ls.

MSC/Circ.1246, Interpretation of Alterations and Modifications of A Major Character.

Rr som leder verbord frn ett slutet utrymme ver

Referenslinje fr vertikala mtt som vanligen avser

Koden fr fast bulklast, antagen genom resolution

Vertikalt avstnd vid frliga fribordsperpendikeln

Formkoefficient fr beskrivning av undervattenskroppens fyllighet. Berknas enligt formeln:

Fartyg som drar eller skjuter p en eller flera enheter.

Den strsta mallade bredden (mtt till ytterkant av

Resolution A.434(XI), Code of Safe Practice for Solid Bulk Cargoes.

Fartygets strsta bredd midskepps, mtt till ytterkant

Omrde p ett oskyddat dck dr vatten kan bli

fartyg, inklusive malm- och kombinationsfartyg,

Det datum d fartyget klstrcks eller befinner sig p

Den vattenpelare som anordningar och struktur, vilka

Det djupgende som motsvarar minsta frutsedda

motsvarar barlastdjupgendet adderat med 60 % av

verbyggnad, dckshus eller kapp.

En p fribordsdcket belgen dckad byggnad, som

Frdigstllt fartygs deplacement i ton, inkluderande

Fr svenskt fartyg avses en sdan organisation som

Eskortbogserfartyg Bogserfartyg avsett fr att styra, bromsa eller i vrigt

Omrde definierat i fartygsskerhetsfrordningen

Fartyg som omfattas av SPS-koden.

Innebr att vid fel p komponenter ska systemet stlla

Fartyg som r utrustat och i affrsmssigt syfte

Fartyg som saknar verbyggnad p fribordsdcket.

EGT L 319, 12.12.1994, s. 20, Celex 394L0057.

Den minsta krngningsvinkeln vid vilken en fldningsppning nr vattenytan.

ppning ovanfr vattenlinjen som inte kan tillslutas

Fribordsdjup (DLL) a) Fribordsdjupet (DLL) r malldjupet midskepps

fribordsdcket betraktas som verbyggnad vid

Frliga och aktra fribordsperpendiklarna betecknar

Fartyg som inte har ombordanstllda, inte medfr fler

verbyggnad som minst strcker sig mellan frliga

Andra ljusppningar n fnsterventiler.

Rund eller oval ljusppning med en area som inte

Den frliga begrnsningspunkten av lngden Ls.

Fartyg som i huvudsak r sysselsatt med transport av

Lastfartyg som r byggt eller anpassat fr, och som

Kurva som utvisar fartygets rtande hvarm som

Fartygets maximala rtande hvarm.