Sjkaptensprogrammet 180+75 p

Kalmar Maritime Academy

Sophantering
En studie om integrering mellan fartyg, hamn och kommun

Moa Lundgren Lindberg

Anna Roysson

Examensarbete, 7.5 hp
Hgskolan i Kalmar
Sjkaptensprogrammet

Handledare: Andreas senholm

Sjfartshgskolan
Vrterminen 2008

Frord
Vi vill rikta ett stort tack till Anders Sjblom, produktionschef i Kalmar hamn, fr all den
hjlp han bidragit med. Vi vill ven tacka alla de andra aktrerna som stllt upp p att bli
intervjuade samt skeppsmklare Johan Nilsson med personal som hjlpt oss ordna intervjuer
ombord p fartyg i Kalmar hamn. Slutligen vill vi tacka vran handledare Andreas senholm
fr den hjlp och feedback han gett oss under arbetets gng.

HGSKOLAN I KALMAR
Sjfartshgskolan
Utbildningsprogram:

Sjkaptensprogrammet

Arbetets art:

Examensarbete, 7.5 hp

Titel:

Sophantering En studie om integrering mellan

fartyg, hamn och kommun

Frfattare:

Moa Lundgren Lindberg, Anna Roysson

Handledare:

Andreas senholm

ABSTRAKT
Vi ville, i och med denna uppsats, ge en beskrivning av de problem och konflikter som kan
uppst mellan fartyg, hamn och kommun gllande deras kllsorteringssystem d tydliga regler
fr detta saknas. Studien utfrdes med syftet att beskriva problemen utifrn de olika
aktrernas perspektiv.
Metoden som vi anvnde oss av var en kvalitativ studie med ett antal halvstrukturerade
intervjuer. Vi valde denna metod eftersom den lmpar sig bst fr det valda mnet d det inte
finns mycket litteratur att stdja sig p.
Resultatet vi kom fram till visade sig vara som vntat, ett befintligt problem som alla de
inblandade aktrerna upplevt. Det som verraskade oss mest var att problemen hade en
betydligt strre omfattning n vad vi trott frn brjan. Det som alla aktrerna ppekade var att
problemen med kllsortering mste uppmrksammas och med tiden lsas p ett, fr alla
inblandade parter, smidigt stt.

Nyckelord: fartygsgenererat avfall, integrering, kllsortering

.

ii

UNIVERSITY of KALMAR
Kalmar Maritime Academy
Degree course:

Nautical Science

Level:

Diploma Thesis, 7.5 ETC

Title:

Garbage handling A study concerning integrating

vessel and shoreside garbage management

Author:

Moa Lundgren Lindberg, Anna Roysson

Supervisor:

Andreas senholm

ABSTRACT
With this thesis, we would like to present the problems that might arise, for vessels, ports and
municipalities, due to the fact that there are no rules regulating the interaction between vessels
and shoreside garbage management. The problem will be described from the different
participants point of view.
The method used in this thesis, is based on a qualitative study where different interviews have
been made. We elected this method because it is best suited for the purpose of the chosen
subject. The result will mostly be based on material from interviews since there is only a
limited amount of literature to refer to.
Our result point to, as was expected, an existing problem. The extent of the problem was not
clear to us in the beginning of the study, but as the process went along we quickly became
aware of the proportions of the problem. All participants have pointed out the importance of
drawing attention to the problem and hopefully finding a solution.

Keywords: Garbage management, integration, reception facilities

iii

Definitioner av uttryck och begrepp

Hr ges en frklaring av vanligt frekommande ord, begrepp och uttryck i uppsatsen.

Aktrer

Nr vi i uppsatsen skriver aktrer menar vi med detta

fartyg i Kalmar hamn, Kalmar hamn och Kalmar
kommun

Avfallsdagbok

Dagboken skall vara utformad enligt appendixet till

MARPOL 73/78 Annex V (SJFS 2007:15, kapitel
12 14) Varje utslpp av avfall eller genomfrd
frbrnning skall antecknas i
avfallsdagboken den dag d avfallsutslppet eller
frbrnningen genomfrs (SJFS 2007:15, kapitel
12 18)

Avfallshanteringsplan

Planen skall utformas i enlighet med de riktlinjer

som anges i resolution MEPC.71 (38) och innehlla
rutinbeskrivningar fr uppsamling, frvaring,
behandling och bortskaffande av avfall samt
handhavande av utrustning fr avfallshantering
ombord (SJFS 2007:15, kapitel 12 13)

Ddvikt

Vikten av den last, bunker och ls utrustning som

fartyget frmr bra (Sjfartens bok 2008, s. 183)

Farligt avfall

Farligt avfall r avfall som kan vara giftigt, frtande,

miljfarligt eller brandfarligt. Exempel p sdant
avfall r batterier, lysrr, oljefilter, oljefrorenade
trasor, elektronik, frgrester och andra kemikalier
(KSRR, 2008)
iv

Fast avfall

Den del av fartygsgenererat avfall som bestr av

matavfall, hushllsavfall, kasserad fiskeutrustning,
plast, strbrdor, lastpallar, frpackningsmaterial,
plywood, kartong, stlband och liknande slag av
avfall. (SJFS 2001:12, kapitel 1 2) I denna
uppsats kommer fast avfall hdanefter att benmnas
som avfall eller sopor

Hamnstatskontroll

Den kontroll som hamnstatsmyndigheten utfr p ett

utlndskt fartyg enligt Paris MOU 1982 och rdets
direktiv 95/21/EG om hamn statskontroll, med
ndringsdirektiv (SJFS 1999:17, Bilaga 1)

Hushllsavfall

Avfall som kommer frn hushll samt drmed

jmfrligt avfall frn annan verksamhet (SFS
1998:808, kapitel 15 2)

KSRR

Kalmarsundsregionens renhllare

Kllsortering

Fraktionsseparering av avfall (Wikipedia, 2008)

MARPOL

International Convention for the Prevention of

Pollution from Ship, 1973, as modified by the
Protocol of 1978

Slop

Lastrester som uppkommer efter rengring av

tankfartygs lasttankar (SJFS 2001:12, kapitel 1 2)

Sludge

Oljerester som uppkommer i ett fartygs maskinrum

(SJFS 2001:12, kapitel 1 2)

Specialomrde

Speciellt knsliga havsomrden som krver speciella

metoder fr att frhindra avfallsutslpp1.

Frfattarnas versttning av MARPOL Annex V Regulation 1 (3) till svenska.

vi

Innehllsfrteckning
1. Introduktion.......................................................................................................................... 1
1.1 Inledning........................................................................................................................... 1
1.2 Syfte ................................................................................................................................. 3
1.3 Frgestllningar ................................................................................................................ 3
1.4 Avgrnsningar .................................................................................................................. 3
2. Metod..................................................................................................................................... 4
2.1 Sekundrdata .................................................................................................................... 4
2.2 Primrdata ........................................................................................................................ 4
2.3 Bearbetning av resultat..................................................................................................... 6
2.4 Reliabilitet och validitet ................................................................................................... 8
2.5 Etiska vervganden ........................................................................................................ 8
3. Lagrum.................................................................................................................................. 9
3.1 MARPOL 73/78 Annex V................................................................................................ 9
3.2 Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd om mottagning av avfall frn fartyg
(SJFS 2001:12) .................................................................................................................... 9
3.3 Miljbalk (SFS 1998:808).............................................................................................. 10
4. Avfallets vg........................................................................................................................ 11
5. Kalmar Hamn ..................................................................................................................... 12
6. Resultat................................................................................................................................ 13
6.1 Avfallshantering i Kalmar hamn .................................................................................... 13
6.1.1 Fartyg i Kalmar hamn ............................................................................................. 13
6.1.2 Kalmar hamn ........................................................................................................... 14
6.1.3 Kalmar kommun...................................................................................................... 15
6.2 Integrering fast avfallshantering..................................................................................... 15
6.2.1 Fartyg i Kalmar hamn ............................................................................................. 16
6.2.2 Kalmar hamn ........................................................................................................... 17
6.2.3 Kalmar kommun...................................................................................................... 18
6.3 Kostnadsrelaterade aspekter ........................................................................................... 19
6.3.1 Fartyg i Kalmar hamn ............................................................................................. 19
6.3.2 Kalmar hamn ........................................................................................................... 19
6.3.3 Kalmar kommun...................................................................................................... 20
7. Diskussion ........................................................................................................................... 21
7.1 Sammanfattning ............................................................................................................. 21
7.2 Egna sikter .................................................................................................................... 22
7.3 Frslag till vidare forskning ........................................................................................... 22
8. Referenslista........................................................................................................................ 23
Bilagor ..................................................................................................................................... 25
Bilaga 1 ................................................................................................................................ 25
Bilaga 2 ................................................................................................................................ 28
Bilaga 3 ................................................................................................................................ 29

vii

1. Introduktion
1.1 Inledning
Miljn r ett hgst aktuellt och omdebatterat mne. I dagslget r det viktigt att vr
omgivning blir mer miljmedveten. Allt fler hushll har ftt ett vxande intresse fr
kllsortering och mnga kommuner stter upp riktlinjer fr hur denna sortering skall g till.
Genom att kllsortera kan mycket av det kasserade avfallet komma till nytta igen om det
sorteras rtt och lmnas p rtt stlle. Att sortera avfall och tervinna r bra fr miljn men att
undvika att avfallet uppstr r nnu bttre. Tack vare kretsloppstnkandet och nya tekniker r
avfallshanteringen idag inte lngre en frga om att bli kvitt avfallet. Det handlar istllet mer
och mer om att ta tillvara. (KSRR, 2008)
Kllsortering r ett litet steg p vgen mot en frbttrad milj. Den kade uppmrksamheten
som miljfrgor har ftt idag, gr vr uppsats hgst aktuell d vi kommer att belysa ett
problem som inte r uppenbart fr alla.
Fr ett fartyg kan det uppkomma vissa svrigheter med kllsortering av hushllsavfall.
Sorteringsmjligheterna ombord r begrnsade i jmfrelse med de mjligheter man har
iland. Till att brja med s r fartyg mobila och det r inte ovanligt att fartygen anlper ett
flertal olika hamnar. Hamnarnas mottagningsanordningar kan vara olika utformade vilket gr
det svrt fr fartygen att anpassa sin sortering efter hamnarnas individuella krav. En annan sak
att ta i beaktande r fartygens begrnsade frvaringsmjligheter av avfall. Detta r inte ngot
som den enskilda besttningen kan pverka utan problemet ligger i fartygets design.
(Committee on Shipborne Wastes 1995, s. 142)
Hamnens roll i detta sammanhang r att tillgodose behovet av avfallslmning frn fartyg som
anlper hamnen. (SJFS 2001:12, kapitel 2 1) Till skillnad frn fartygen, kan hamnen
uppleva en omvnd problematik. Hamnen r stationr och anlps normalt av ett flertal olika
fartyg. Det kan vara svrt fr hamnen att anpassa sina mottagningsanordningar efter den
1

sortering som rder ombord p de olika fartygen. Det r inte alltid hamnens
mottagningsanordningar r optimalt utformade fr de fartyg som anlper hamnen.
Vid verlmnandet av avfall frn hamnen till den kommunala eller privata upphmtaren kan
man stta p problem. I vissa fall uppkommer svrigheter nr hamnen ska lmna ifrn sig det
fartygsgenererade avfallet eftersom sorteringen kan vara av tvivelaktig kvalitet. Mottagaren
tvingas d ta emot avfallet som brnnbart avfall istllet fr i kllsorterade fraktioner.
Vi har bgge tv, ombord p vra praktikfartyg, upplevt viss problematik med kllsortering
bde ombord och i hamn. Dessa problem har vckt ett intresse hos oss angende kllsortering
ombord och de konflikter som kan uppst. Fr att frtydliga vra erfarenheter ger vi nu tre
exempel.

P fartyg A sorterar man p olika stt beroende p vilken besttning som r ombord. I
dagslget finns det inga regler som tydligt talar om vad och hur man skall sortera
avfall som skall lmnas iland. MARPOL Annex V reglerar bara sorteringen av det
avfall som har fr avsikt att kastas verbord. Att ha tv olika sorteringssystem ombord
p samma fartyg orsakar frvirring bland besttningen och det stadkommer ven ett
problem vid avlmning av avfall d man inte fljer hamnens standard.

P fartyg B sorterar man fljande: brnnbart, plast, metall, glas, papper, kksavfall
samt farligt avfall. Problematiken i detta fall uppkommer istllet nr avfallet skall
omhndertas i hamnen. Denna hamns sorteringssystem r nstintill obefintligt. Det
sorterade avfallet, frn fartyget, slngs i en container fr osorterat avfall. Detta visar
tydligt p brister i integreringen mellan fartyg och hamn eftersom inga gemensamma
regler finns gllande kllsortering.

P fartyg C kllsorterar man inte hushllsavfallet och nr fartyget anlper en hamn

med ett vl utvecklat kllsorteringssystem uppkommer en annan typ av problematik.
Fartyget slnger sitt osorterade avfall i frsta bsta container i hamnen och frstr d
hela hamnens och avfallsmottagarens kllsorteringskedja.

Under vra praktikperioder r dessa ovanstende exempel p problem som vi har sttt p ett
flertal gnger. Det r utifrn dessa upplevelser vi fick idn till arbetet som gr ut p att
underska om detta r ett knt problem som flera aktrer erfarit.

1.2 Syfte
Syftet med arbetet r att ge en beskrivning av de problem och konflikter som kan uppst
mellan fartyg, hamn och kommun gllande deras kllsorteringssystem eftersom tydliga regler
fr detta saknas. Utifrn aktrernas perspektiv vill vi underska om detta r ett befintligt
problem fr deras verksamhet.

1.3 Frgestllningar
De huvudsakliga frgestllningarna fr arbetet lyder:
-

Hur fungerar avfallsavlmningen frn fartygen, till hamnen och vidare till den
kommunala uppsamlingsplatsen?

Vad kan dessa aktrer uppleva fr problematik i denna kedja?

1.4 Avgrnsningar
Arbetet kommer att begrnsas till underskning i Kalmar hamn och Kalmar kommun dels p
grund av praktiska skl eftersom det ligger nra till hands, men ven fr att arbetet inte skall
anta allt fr stora proportioner. Frn brjan hade vi tnkt underska hanteringen av
fartygsgenererat avfall i flera svenska hamnar fr att ur ett strre perspektiv kunna jmfra
om de anvnder olika metoder fr kllsortering. Vi insg snabbt att detta skulle bli praktiskt
ogenomfrbart, bde ekonomiskt och tidsmssigt. I och med det kom vi fram till
begrnsningen Kalmar hamn. Uppsatsen kommer att koncentrera sig p fast avfall (ej sludge,
slop, lnsvatten, grvatten och svartvatten), allts avfall som regleras i MARPOL Annex V.
Denna begrsning kndes sjlvklar fr oss i och med att exempelvis sludge hanteras och
regleras helt skiljt frn det fasta avfallet.

2. Metod
Vi har valt att anvnda oss av en kvalitativ underskningsmetod eftersom vi vill gra en
ppen studie fr att f fram s mycket ny och relevant information som mjligt. (Jacobsen
2003, s. 48) De data som vi kommer att anvnda oss av r bde sekundra och primra.
Sekundrdata r data som samlats in av andra medan primrdata r data som man sjlv samlat
in direkt frn kllan, exempelvis en muntlig intervju. (ibid, s. 113-114)

2.1 Sekundrdata
De sekundrdata vi har anvnt oss av har i frsta hand haft syftet att ge oss ndvndig
bakgrundskunskap om mnet samt att ge oss ider och inspiration fr vidareutveckling och
inriktning av arbetet. Problematiken med sekundrdata kan vara att dessa data har samlats in
fr att anvndas i ett helt annat syfte n det man sjlv har tnkt sig. (Jacobsen 2003, s. 114)
Huvudproblemet med sekundrdata r att bedma i vilken grad man kan lita p den klla man
vljer ut. (ibid, s. 126) Vi upplever dock inte denna problematik eftersom vra litterra kllor
frmst r svenska och internationella lagtexter som i hgsta grad berr mnet.
Sekundrdata har vi samlat in genom Internet- och databasskning. Skordet vi anvnde p
Sjfartsverkets hemsida var avfall. Det skordet gav oss tv trffar (2008-01-21) med ett antal
frfattningar angivna under varje trff. Tv stycken av dessa frfattningar har anvnts
frekvent som kllor i denna uppsats, detta fr att de behandlar delar av de frgor vi ville f
besvarade. De andra trffarna var inte relevanta fr mnet. En del av litteraturen vi anvnt oss
av har vi hittat i Kalmar hgskolebiblioteks bibliotekskatalog. Skordet vi anvnde i dr var
garbage. Det gav oss totalt sju trffar (2008-01-21) men det var bara en av dessa bcker som
var av intresse fr oss. Denna bok r en frklarande tolkning av MARPOL Annex V och vi
ansg att den skulle komma till stor nytta fr oss i vran uppsats.

2.2 Primrdata
Fr att f en kad frstelse fr det valda uppsatsmnet gjordes en frstudie p skolfartyget
Calmare Nyckel. (2008-02-07) Dr undersktes systemet fr kllsorteringen ombord,
4

dokumentationen rrande densamma samt avfallsavlmningen. Resultatet frn frstudien

kommer inte att vidare utvecklas i och med att sophanteringsfrfarandet skiljer sig p flera
punkter frn hanteringen p handelsfartyg, i kommersiell drift, som trafikerar Kalmar hamn.
Det

fasta

avfallet

frn

Calmare

Nyckel

lmnas

direkt

till

den

kommunala

tervinningscentralen utan inblandning frn Kalmar hamn. Vidare underskning av Calmare

Nyckel r drmed inte relevant fr denna studie. Frstudien ledde dock fram till de
frgestllningar som kommer att behandlas i arbetet.
En stor del av vrt arbete har grundat sig p halvstrukturerade intervjuer med teman istllet
fr frgor. Vi har valt den intervjuformen eftersom respondenten d fr tala fritt om mnet.
(Jacobsen 2003, s. 92) Innan intervjuerna utfrdes upprttade vi intervjuguider med ett antal
temata till de olika aktrerna.(Bilaga 1) En intervjuguide r en versikt ver de mnen som
ska behandlas under intervjun. Detta grs fr att skerstlla att man kommer in p de teman
man vill belysa. I regel hller man sig inte till en fast ordningsfljd under sdana intervjuer.
Teman tas upp i den ordningsfljd som faller sig naturlig fr respondenten. Intervjuguiden ska
endast anvndas om respondenten inte sjlv kommer in p ett tema som intervjuaren vill f
belyst.(ibid, s. 96-97) Den frsta intervjun som gjordes var med Anders Sjblom,
produktionschef i Kalmar hamn. (2008-02-14) Nsta intervju som utfrdes var med Lindy
Hugosson och Stefan Gustavsson, utredare och informatr fr Kalmarsundsregionens
Renhllare, KSRR (2008-02-20). Den tredje aktren som tillfrgades var tv stycken
beflhavare ombord p fartyg som trafikerar Kalmar hamn. (2008-03-28)
De personer som vi har valt att intervjua har noggrant utsetts p grund av deras yrkesmssiga
kompetens. Vi har valt att intervjua respondenter, det vill sga personer med direkt knnedom
om ett visst fenomen eller som r representanter fr den grupp man vill underska. (ibid,
s.121) Eftersom vi har valt att gra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer har vi
bestmt oss fr att anvnda ett begrnsat antal respondenter. Halvstrukturerade intervjuer r
tidskrvande och ger detaljrik information som tar lng tid att analysera. (ibid, s. 120)
Information frn en person som sjlv har deltagit i ngot kallas en frstahandsklla. (ibid, s.
127) I vrat fall r det upplysningar frn de aktrer vi intervjuat.
Fr att dokumentera de data som vi samlat in, under intervjuerna, har vi tagit anteckningar
5

kontinuerligt. Vi har valt att inte gra bandinspelningar av intervjuerna d vi anser att det
finns risk fr att respondenten kan tycka att det r obehagligt att bli inspelad. Ett uppenbart
problem r att mnga reagerar negativt p att bli inspelad p band. En de sluter sig som
musslor s fort de fr syn p en bandspelare. En annan nackdel r att anvndandet av
bandspelare ibland kan skapa avbrott i intervjun. Det r inte ovanligt att kassetten tar slut
(med ett tydligt och hgljutt klick) mitt i ett resonemang. Ofta behvs det inte s mycket
mer fr att man ska tappa trden eller att den goda stmningen mellan intervjuare och
intervjuobjekt ska frstras. Slutligen mste det ocks nmnas att man kan drabbas av ngot
s banalt som tekniska problem genom att bandspelaren slutar att fungera eller att
batterierna tar slut. (ibid, s. 99) Jacobsen nmner ytterligare ett problem med
bandinspelningar, det kan bli mycket lnga utskrifter speciellt om flera kvalitativa intervjuer
grs. (ibid, s. 136) Vi r vl medvetna om att det ven frekommer vissa problem med att
anteckna under en intervju. Tempot i samtalet kan variera under intervjufrloppet vilket kan
leda till att det r svrt att hinna anteckna. Anteckningarna kan d bli slarviga och svra att
tyda. (ibid, s. 136) Under vra intervjuer har dock inte detta varit ett problem d vi bda har
antecknat och intervjufrhllandena har varit goda. De citat som vi anvnder i resultatet har
framkommit under vra intervjuer dr dessa har antecknats ordagrant. D vi medvetet har valt
bort bandinspelningar kommer inte citat att frekomma frekvent p grund av att det har varit
praktiskt omjligt att citera en hel intervju. Det resultat vi presenterar grundar sig p de
intervjuer vi gjort.

2.3 Bearbetning av resultat

Som analysmodell har vi valt att utg frn den kvalitativa innehllsanalysen som beskrivs i
Jacobsen 2003, sidan 139. I denna innehllsanalys tolkas texten som upplysningar om faktiska
frhllanden. I en sdan analysmodell genomgr man vissa bestmda faser:
1. Kategorisering, allts att dela upp texten i ett antal teman eller problemstllningar.
2. Fylla kategorierna med innehll och illustrera dem med hjlp av citat.
3. Rkna hur ofta ett tema eller en problemstllning nmns.
4. Jmfra intervjuer/observationer och ska efter skillnader och likheter.
5. Ska frklaringar till skillnader.
6

Vi har valt denna modell eftersom den lmpar sig bra fr vrat arbete som till stor del grundar
sig p kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Efter intervjutillfllena har vi gjort en
sammanstllning av materialet dr vi grovt kategoriserat datan fr att underltta fr framtida
analys. Under denna kategorisering upptckte vi stndigt terkommande teman som samtliga
respondenter ppekat. Materialet sammanstlldes och utifrn det vxte tre huvudteman fram
som arbetet vidare kommer att grunda sig p. Dessa tre teman r:
1. Avfallshantering Kalmar hamn
2. Integrering fast avfallshantering
3. Kostnadsrelaterade aspekter.
Varje tema belyses utifrn de tre aktrernas perspektiv. De kategorier vi fick fram under vra
intervjuer sorterades in under de tre teman som vi redovisar i resultatet. Valet av teman
baserar sig p respektive aktrs verksamhetsomrde. Det visade sig under arbetes gng att
mnga av de teman vi anvnt oss av redan i frstudien lmpade sig bra fr alla kommande
intervjuer. I tabellen nedan visas exempel p kategorier som delats in under respektive tema
och vilka aktrer de berr. Hr visas ven exempel p frgor som behandlats under
intervjuerna.
Tabell 1 Kategoriseringstabell
Kategori

Berrd aktr

Tema

Bakgrund
Fartyg, hamn, kommun
Sophantering Kalmar Fartyg, hamn, kommun
hamn
KSRR
Hamn, kommun

Avfallshanteringsplan Fartyg, hamn

Integrering

Fartyg, hamn, kommun

Regler
Frndra/frbttra
Rabatterade
hamnavgifter

Fartyg, hamn, kommun

Fartyg, hamn, kommun
Fartyg, hamn

2
2
3

Exempel p frgor som

behandlats
Hur sorteras soporna idag
i Kalmar hamn?
Ansvarsomrde,
uppgifter?
Hur och vem upprttade
den?
Hur upplever du att det
fungerar?
Vilka regler styrs ni av?
Kan kedjan frbttras?
r detta ett system du
upplevt?

2.4 Reliabilitet och validitet

Information frn flera oberoende kllor ger en valid beskrivning av de fenomen man vill
belysa i underskningen. Det behver inte betyda att kllorna r samstmmiga i sin
beskrivning. Att man fr olika beskrivningar av ett fenomen kan vara ett lika skert tecken p
validitet. Det innebr ju bara att mnniskor tolkar saker och ting p olika stt. Att fnga
sdana olikheter r ett av de viktigaste mlen med kvalitativa angreppsstt. Det r den
sammanlagda informationen frn olika mnniskor som r den riktiga beskrivningen av
fenomenet, oavsett om beskrivningen gr i riktning mot enighet eller i riktning mot oenighet.
(Jacobsen 2003, s. 162)
I vr uppsats har vi anvnt oss av ett antal oberoende frstahandskllor. Dessa r beflhavare
p tv fartyg, produktionschefen i Kalmar hamn och tv anstllda inom KSRR.
Frstahandskllorna har varit samstmmiga i sin beskrivning av de problem som uppsatsen r
tnkt att behandla. Dremot har aktrerna beskrivit orsaken till problemen utifrn deras
synvinkel och hur det pverkat deras verksamhet. Tillfrlitligheten till den information som
de olika aktrerna har gett, anser vi vara stor d de kommer i kontakt med dessa frgor i
vardagen. Hnsyn mste dock tagas till det faktum att aktrerna r prglade av sin
verksamhet. Vi vill i det hr avsnittet gra lsarna medvetna om detta men samtidigt frklara
att syftet med arbetet r att, utifrn aktrernas perspektiv, ge en beskrivning av de problem
och konflikter som de upplever.

2.5 Etiska vervganden

Alla respondenter har blivit informerade om arbetets syfte och de har frivilligt stllt upp p att
bli intervjuade. (Jacobsen 2003, s. 22-23) De personer vi intervjuat inom hamnen och
kommunen har blivit tillfrgade huruvida de vill vara anonyma eller inte i uppsatsen. Samtliga
har svarat att de kan framtrda med sitt namn och sin yrkesbefattning. De fartyg vi har gjort
studiebesk p har vi valt att, i uppsatsen, inte nmna vid namn eller uppge deras flagg. Vi
tnker inte heller uppge beflhavarnas namn eller besttningens nationalitet. Orsaken till detta
r fr att undvika missfrstnd och fr att skydda respektive fartyg, besttning och redare.
(ibid, s. 24)

3. Lagrum
3.1 MARPOL 73/78 Annex V
Annex V reglerar avfallshanteringen av det fartygsgenererade avfallet gllande dumpning,
avlmning och dokumentering. I regel 2 str det att alla fartyg omfattas av detta annex svida
inget annat anges. Vidare i regel 3, 4, 5 och 6 behandlas dumpning av olika kategorier av
avfall i och utanfr specialomrden. I bilaga 2 visas en tabell ver vad man fr dumpa i havet
samt i vilka omrden. Regel 7 behandlar hamnens skyldighet att tillhandahlla
mottagningsanordningar fr fartygsgenererat avfall. Mottagningsanordningarna ska vara s
utformade att inga frseningar uppstr fr ett fartyg vid avlmnandet av avfall. Ytterst
ansvarig fr att hamnen fljer denna regel r ledningen i det berrda landet. Hamnstaten har
rtt att kontrollera att annex V efterfljs. Detta sker genom en hamnstatskontroll. Brott mot
annex V kan leda till kvarstad. Regel 9 behandlar den dokumentation som skall finnas om
avfallshanteringen. Exempel p sdan dokumentation r avfallshanteringsplan, avfallsdagbok
samt anslag rrande avfallshanteringsproceduren. Dessa anslag skall finnas lttillgngliga fr
besttning och passagerare. Avfallshanteringsplanen mste fljas av besttningen. Den skall
innehlla procedurer fr hantering, frvaring, dumpning samt avlmning av sopor.

3.2 Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd om

mottagning av avfall frn fartyg (SJFS 2001:12)
Dessa freskrifter tillmpas p svenska varv och i svenska hamnar som trafikeras av
handelsfartyg. I freskrifterna regleras hamnens ansvar med hnseende p mottagning av
avfall,

den

dokumentation

som

relevant

samt

hamnens

upprttande

av

en

avfallshanteringsplan. Hamnen skall tillgodose fartygens behov av avfallslmning. Detta skall

ske p en, fr fartygen, ndamlsenlig plats och vid en lmplig tidpunkt. Hamnen skall frse
fartygen med mottagningsbevis eller intyg p mngd och typ av avlmnat avfall. Fartygen
skall f information innan, eller i samband med, anlpet av hamnen angende
avlmningsfrfarandet av sopor. Hamnen r skyldig att upprtta en avfallshanteringsplan. Fr
svenska hamnar r det Sjfartsverket som godknner den. Avfallshanteringsplanen utarbetas i
samrd med kommunen, hamnens nyttjare samt andra berrda parter. Vart tredje r skall
9

hamnens avfallshanteringsplan revideras. Den skall ven omarbetas om det sker ngon strre
frndring i hamnen. Hamnen skall dessutom skicka en rlig rapport till Sjfartsverket
gllande bland annat mottaget avfall och mngd.

3.3 Miljbalk (SFS 1998:808)

Miljbalken r den lag som kommunen styrs av. I kapitel 15 str det att kommunen r skyldig
att transportera bort hushllsavfall till en behandlingsanlggning om det behvs fr att
tillgodose svl skyddet fr mnniskors hlsa och miljn, som enskilda intressen. Kommunen
r ven skyldig att tervinna eller bortskaffa avfallet. Regeringen, eller den myndighet som
regeringen utser, fr meddela freskrifter om hanteringen av avfall. Regeringen fr dock
verlta t kommunen att meddela sdana freskrifter. ven kommunen skall ha en
avfallshanteringsplan som skall innehlla uppgifter om avfall inom kommunen samt
kommunens tgrder fr att minska avfallets mngd och farlighet. Regeringen kan begra att
den som bedriver yrkesmssig verksamhet, i detta fall hamnen, skall lmna ndvndig
information till kommunen gllande typ av avfall och mngd.

10

4. Avfallets vg
Fartyg
Hamn
Kommun
Frbrnning/tervinning
P ett fartyg genereras hushllsavfall frn de utrymmen dr mnniskor bor och vistas. En del
av detta avfall fr dumpas i havet i enlighet med MARPOL Annex V. En annan del av
avfallet, i vissa fall allt, mste lmnas iland. Annex V stller inga krav p kllsortering av
avfall som skall avlmnas i hamn utan reglerar endast det avfall som skall dumpas. Fr fartyg
som endast r sysselsatta i trafik inom specialomrden betyder det i praktiken att ingen
kllsortering behver ga rum ombord i och med att allt skall lmnas iland. Hamnen r
skyldig, enligt SJFS 2001:12, att ta emot fartygsgenererat avfall. Kalmar hamn gs av
Kalmar kommun och tillsammans har hamnen och kommunen kommit verens om regler
gllande kllsortering av fartygsgenererat avfall i hamnen samt upphmtning och
vidaretransport till kommunens tervinningscentral. Med jmna och frbestmda intervaller
tms hamnens mottagningsanordningar och transporteras vidare fr behandling. Beroende p
avfallets typ och de kommunala resurserna kan det krvas att avfallet transporteras till en
annan ort fr den slutliga behandlingen.

11

5. Kalmar Hamn
Kalmar hamn r en medelstor hamn belgen i stersjn, p Sveriges ostkust. Hamnen anlps
av fartyg med en ddvikt p upp till 10 000 ton. I en intervju med Anders Sjblom,
produktionschef i Kalmar hamn, berttade han att Kalmar r den tjugofemte strsta hamnen i
Sverige, som omfattas av totalt femtiotv hamnar. Den har cirka sjuhundra anlp per r.
Anlpen har kat kraftigt under de senaste ren. Detta bland annat till fljd av de stora
stormar, som har dragit in ver Smland och fllt mnga trd. Kalmar hamn r frmst inriktad
p spannml, skogsprodukter och petroleum. En vxande nisch fr hamnen har blivit
kryssningstrafik. rligen anlper flera kryssningsfartyg Kalmar. Kalmar hamns miljpolicy
lyder: Vi ser vrt miljarbete som en lngsiktig investering och ett bidrag till en hllbar
utveckling. I vrt dagliga arbete ska vi ta vrt miljansvar. Vi ska strva efter att minimera
vr miljpverkan och hushlla med naturresurserna. Vra kunder ska knna till vrt
miljarbete. (Kalmar hamn, 2008)
I hamnen finns det tre stycken obemannade miljstationer. Dessa str till besttningarnas
frfogande dygnet runt. Det fasta avfallet sorteras i fljande kategorier; brnnbart, frgat glas,
ofrgat glas och farligt avfall. Avgiften fr avfallshanteringen ingr i den ordinarie
hamnavgiften.

12

6. Resultat
Resultatet kommer vi att presentera i form av tre teman. Under varje tema sammanfattas de
olika aktrernas upplevelser, sikter och synpunkter.

6.1 Avfallshantering i Kalmar hamn

I detta tema vill vi summera aktrernas sikter gllande kllsorteringssystemet i Kalmar
hamn.

6.1.1 Fartyg i Kalmar hamn

Beflhavarna p de tv fartyg vi har intervjuat anser att det skulle kunna ske en frbttring vid
avlmnandet av avfall. Mnga hamnar, ven Kalmar hamn inkluderat, har idag obemannade
miljstationer. I mnga fall skulle det, ur besttningens synpunkt, underltta med bemannade
mottagningsanordningar. Detta fr att det, frn fartyget, sorterade avfallet skall avlmnas i rtt
behllare. Beflhavarna ppekade att det frekommer oansvariga fartygsbesttningar som inte
fljer den sortering som finns i hamnen. Detta medfr att osorterat avfall hamnar i behllare
fr sorterat avfall och frstr p detta vis fr de besttningar som sorterar sitt avfall p ett
tillfredsstllande stt. En bemannad station med kvalificerad personal skulle frhindra att
detta problem uppkommer.
En annan synpunkt som kom p tal under intervjuerna med beflhavarna var att de grna ser
mobila miljstationer i strre utstrckning. En av beflhavarna hade erfarit detta system i
ngra finska hamnar och ansg att det var en bra lsning fr att stadkomma bttre och
smidigare avfallsavlmning. I de finska hamnarna i frga, kunde de erbjuda en mobil vagn
med upp till sju olika sorteringskrl. Vagnen krdes fram till fartyget och avfallsavlmningen
vervakades av en hamnanstlld. Efter mottagandet verlmnades ett kvitto, till fartyget, som
angav typ av avfall, mngd samt en signatur som bekrftade att hamnen tagit emot det. ven
den andra beflhavaren ser positivt p mobila miljstationer och tycker att fler hamnar br
anvnda sig av liknande system.

13

Samtliga beflhavare som vi har intervjuat anser att de har en godtagbar kllsortering ombord
p deras fartyg. Med godtagbar kllsortering menar de att de r miljmedvetna, sorterar
avfallet i olika fraktioner samt att inget avfall slngs verbord eftersom de endast trafikerar
specialomrden. Sorteringsmjligheterna i Kalmar hamn upplevs, av de intervjuade
beflhavarna, som relativt begrnsade. De anser att Kalmar hamn skulle kunna frbttra sin
sortering genom att erbjuda fler sorteringskrl fr specifika avfallsfraktioner. Beflhavarna
har upplevt att sorteringen i hamnar de anlper generellt kan vara av varierande kvalitet. I de
hamnar dr kllsorteringen hller en lg standard tvingas besttningen att slnga sitt sorterade
avfall i samma behllare. Det jobb som har lagts ned p att sortera ombord upplevs d av
besttningen som ondigt. Nr besttningen rkat ut fr det hr problemet ett flertal gnger
snks deras motivation till fortsatt kllsortering ombord.

6.1.2 Kalmar hamn

I dagslget kan Kalmar hamn erbjuda mottagningsanordningar fr avfall sorterat i fljande
fraktioner; brnnbart avfall, frgat glas, ofrgat glas och farligt avfall. I miljstationen vid
Oljehamnsplan sorteras ven wellpapp. Tidigare fanns det mottagningsanordningar fr
papper, wellpapp, mjukplast, hrdplast, frgat glas, ofrgat glas, farligt avfall och brnnbart
avfall. I ett samarbete med KSRR gjordes det en underskning, i oktober 2007, om hur
kllsorteringen fungerade. Det visade sig att sorteringen frn fartygens sida var s pass dlig
att hamnen tvingades att ndra sina mottagningsanordningar till dem som existerar idag.
Kalmar hamn r en relativt liten hamn och Anders Sjblom tog upp den problematik som kan
uppst fr mindre hamnar. Mindre hamnar har smre mjligheter att stlla krav p fartyg, som
anlper hamnen, i jmfrelse med strre hamnar. Idag finns det inga regler som sger att
fartygen mste sortera sitt avfall i enlighet med vad hamnen kan erbjuda fr
mottagningsanordningar. En stor hamn kan dock agera mer som en myndighet och stlla krav
som fartygen kan vlja att acceptera. Ett sdant krav kan innebra att fartygen skall kllsortera
sitt avfall i den utstrckning hamnen begr.
Anders Sjblom gav ett mlande exempel p hur en felsortering kan uppkomma: Ngon
stller en pappkartong innehllande tomma lflaskor p dck. Tanken r att, vid avlmningen,
14

slnga flaskorna i en behllare avsedd fr glas. Senare gr ngon annan frbi och slnger en
ppelskrutt i denna kartong. Drefter kommer en tredje person och slnger cigarettfimpar i
den. S hr fortstter det eftersom ingen lngre ser att kartongen egentligen var avsedd fr
glas. Nr avfallet ska lmnas iland r det ingen som vill befatta sig med att sortera det som nu
ligger i kartongen utan alltihop slngs i behllaren avsedd fr glas.

6.1.3 Kalmar kommun

Kalmar kommun har monopol p hushllsavfallet vilket innebr att de har en skyldighet att
hmta upp allt hushllsavfall inom kommunen. Kalmar kommun kan inte stlla ngra
egentliga krav p hur hamnens kllsorteringssystem skall vara utformat. Dremot kan
kommunen i frlngningen vgra att ta emot avfallet om det r felsorterat. Om detta skulle
intrffa s mste avfallet hmtas i form av brnnbart avfall och det medfr extra arbete och
kostnader.
I oktober 2007 startade, KSRR i samarbete med Kalmar hamn, ett projekt som fick namnet
Projekt Kalmar hamn. Syftet med projektet var att utreda vilket avfall som fartygen har med
sig till hamnen, hur kllsorteringen fungerar samt att frska hitta smidiga och enkla
lsningar fr sortering och mottagning av avfallet. Fr att se hur sorteringen fungerade i
hamnen gjordes en plockanalys. (Bilaga 3) Analysen visade att det farliga avfallet sorterades
bra. Dremot var glas, tidningar och frpackningar s dligt sorterade att materialet inte kunde
anvndas till tervinning. Vid en av miljstationerna var till exempel ett 190 liters krl, avsett
fr glas, till hlften fyllt med brnnbart avfall. Som ovan nmnts resulterade projektet i att
Kalmar hamn tvingades att ndra sin sortering till den som rder idag. Stefan Gustavsson,
informatr p KSRR, sade i en intervju att: sorteringen frn fartygens sida var s dlig att
den gjorde mer skada n nytta. En annan bidragande orsak till att sorteringen minskade var att
det tidigare blev s sm kvantiteter av sorterat avfall, som medfrde hga kostnader fr
bortforsling av avfallet.

6.2 Integrering fast avfallshantering

Med

detta

tema

vill

vi

presentera

aktrernas

sopsorteringssystem mellan fartyg, hamn och kommun.

15

sikter

angende

ett

integrerat

6.2.1 Fartyg i Kalmar hamn

Som tidigare nmnts i lagrummet, omfattas fartygen av MARPOL Annex V. I detta annex
regleras hanteringen och sorteringen fr avfall som fr slngas verbord. MARPOL beskriver
dock inte hur det avfall som lmnas i land skall sorteras. Detta gr att det inte finns ngra
regler som talar om hur besttningarna skall sortera sitt avfall ombord. I frlngningen
innebr det att man ombord p fartyg inte behver kllsortera s lnge avfallet inte ska
slngas verbord. Sorteringen ombord kan i och med detta variera frn fartyg till fartyg. Olika
besttningsmn har olika syn p miljtnkande som kan leda till den variation i sortering som
idag rder ombord p fartygen.
De beflhavare som vi har intervjuat, har bgge tv bekrftat att nypmnstrade
besttningsmedlemmar fr information om det sophanteringssystem som gller ombord. Detta
sker normalt under den familiseringsrunda som samtliga genomgr nr de mnstrar p
fartyget fr frsta gngen. Enligt MARPOL Annex V skall avfallsplanen vara anslagen p en
lttillgnglig plats ombord. Detta gr att besttningen, vi tveksamheter, ltt kan finna den
ndvndiga informationen.
Ett fartyg utstts regelbundet fr olika inspektioner s som exempelvis hamnstatskontroller.
Detta innebr att fartygen stndigt r under kontroll. Dessa kontroller inkluderar bland annat
sophanteringsfrfarandet. Ombord upplever man att fartygen r hrdare kontrollerade n vad
hamnarna r. Beflhavarna, som intervjuats, menar att ven hamnarna borde utsttas fr
liknande kontroller fr att skerstlla att sorteringen i hamnens mottagningsanordningar hller
god kvalitet. Under en hamnstatskontroll kan fartygets avfallshanteringssystem och
dokumentation rrande detsamma kontrolleras. Exempel p sdan dokumentation r kvitton
som visar att fartyget lmnat i land avfallet samt mngd och typ av avfall. Beflhavarna anser
att det i mnga hamnar r en omstndlig procedur med kvittoutskrivningen. I vissa fall mste
de sjlva begra kvittot eller i annat fall fr de utfrda ett eget kvitto som agenten sedan fr
signera. Bemannade miljstationer hade lst detta problem p ett smidigt stt.
Fr

fartygsbesttningar

som

kllsorterar

det

av

stor

vikt

att

hamnens

mottagningsanordningar r utformade p ett stt som verensstmmer med den sortering som
rder ombord. Beflhavarna som intervjuats anser att det r viktigt att hamnen kan erbjuda
16

mottagningsanordningar fr sorterat avfall, annars finns det risk fr att besttningen upplever
att de lagt ner ondigt arbete p att sortera sitt avfall.
Under intervjuerna vi genomfrt har samtliga beflhavare uttryckligen sagt att det finns
brister i systemet fr avfallssortering i olika hamnar. Problemet ligger i att det saknas ngon
form av standard fr hur bde fartygens och hamnens sorteringssystem skall vara utformade.
En beflhavare uttryckte detta p fljande vis: If the whole Europe could do the same, it
would have been good. It must be standardized from the top! Med detta menas att en standard
fr integrering, gllande sopsortering, mellan fartyg och hamnar skulle vara bra. Fr att detta
skall fungera mste det upprttas direktiv som samtliga hamnar och fartyg skall flja. Bgge
beflhavare, som intervjuats, r eniga om att systemet kan, och mste, frbttras. En standard
hade underlttat fr alla inblandade parter. I dagslget anvnds olika typer av formulr fr
avfallsavlmning i olika hamnar. I och med en standardisering hade pappersarbetet ombord p
fartygen underlttats d ven dessa formulr skulle vara utformade p samma stt. En
standard hade ven inneburit att alla aktrer omfattas av samma regler och drmed hade
avfallet sorterats p samma vis. Motivationen hos besttningen att kllsortera hade bibehllits
och eventuellt kat. I det lnga loppet hade miljn gynnats av denna standardisering d detta
endast kan leda till frbttrad kllsortering.

6.2.2 Kalmar hamn

Enligt MARPOL Annex V skall hamnen bist med mottagningsanordningar fr
fartygsgenererat avfall. Vidare skall de upprtta en avfallshanteringsplan som, i Sverige, skall
godknnas av Sjfartsinspektionen. I vrigt finns det inga regler som sger hur
mottagningsanordningarna skall vara utformade eller vilka sorteringsmjligheter som hamnen
skall erbjuda fartygen. Drigenom har hamnen rtt till att sjlva bestmma vilken sortering
som skall rda i miljstationerna. I Kalmar har dock sorteringen utarbetats i samrd med
kommunen d det r kommunen som hmtar upp avfallet. I intervjun som gjordes med Anders
Sjblom s framkom det att Sjfartsinspektionen inte har gjort ngon uppfljning, i Kalmar
hamn, p att avfallshanteringsplanen efterlevs. Detta r en skillnad gentemot fartygen, som
regelbundet kontrolleras i form av olika slags inspektioner dr bland annat deras
avfallshanteringsplan granskas.
17

Produktionschefen i Kalmar hamn berttade, i den intervju som gjordes, om de problem som
uppstr i hamnen gllande sopsorteringen av det fartygsgenererade avfallet. Hamnen har
svrigheter att upprtta mottagningsanordningar som r anpassade fr alla fartyg d
kllsorteringen ombord r av varierande slag. Kalmar hamn, som r en relativt liten hamn, har
varken viljan eller mjligheten att kontrollera att fartygen sorterat sitt avfall i enlighet med
hamnens utformning av mottagningsanordningarna. De har medvetet valt bort att kontrollera
fartygen d de inte vill agera som en myndighet. En standard fr sopsorteringsfrfarandet br
utvecklas enligt Anders Sjblom, liksom de andra aktrerna ocks ppekat. En standard
skulle, fr hamnen, innebra att deras mottagningsanordningar skulle vara anpassade till alla
fartyg som anlper hamnen.

6.2.3 Kalmar kommun

Kommunen styrs av Miljbalken och i kapitel 15 str det att kommunen r skyldig att
transportera bort hushllsavfall till en behandlingsanlggning samt att tervinna eller
bortskaffa avfallet. Detta betyder att kommunen r skyldig att bist med tervinningscentraler
som skall st till invnarnas frfogande. Kommunen kan dock inte tvinga den enskilda
kommuninvnaren att kllsortera. Det samma gller fr hamnen, kommunen kan inte heller
tvinga hamnen att upprtta mottagningsanordningar fr sorterat avfall. I en intervju med
Lindy Hugosson och Stefan Gustavsson, anstllda hos Kalmarsundsregionens renhllare,
berttade de om den problematik de upplevt vid upphmtningen av det fartygsgenererade
avfallet frn Kalmar hamn. Innan sorteringen ndrades i hamnen, var det inte ovanligt att
avfallet var felsorterat och kunde drmed inte anvndas fr tervinning utan fick behandlas
som brnnbart avfall. Detta problem ansgs inte ligga hos hamnen utan var en direkt fljd av
att fartygen inte sorterade p samma stt som i Kalmar hamn. De belyste bgge tv vikten av
att upprtta en standard fr hur kllsorteringen skall se ut ombord p alla fartyg. Om alla
fartyg sorterar p samma stt skulle det innebra att alla hamnar kan utforma sina
mottagningsanordningar utefter denna sortering. Detta skulle i sin tur underltta fr
kommunen vid upphmtning av det fartygsgenererade avfallet. Avfallet hade d varit sorterat
i korrekta fraktioner som direkt kan tervinnas. KSRR beskriver, p sin hemsida, vikten av
tervinning och hur det i sin tur sparar p jordens resurser. En gemensam standard fr
kllsortering ombord p fartyg hade drfr varit ett litet steg p vgen mot en bttre milj. En
18

annan sikt som uttrycktes under intervjun var att hamnar verlag borde genomg
regelbundna myndighetskontroller fr att skerstlla att sophanteringen skts p ett
tillfredsstllande stt samt att deras avfallshanteringsplan efterlevs.

6.3 Kostnadsrelaterade aspekter

Vid avlmning, mottagning, upphmtning samt hantering av avfall uppkommer det vissa
kostnader. Under detta tema skall vi ge en kortfattad beskrivning av dessa kostnader. Vi
kommer ven att ta upp alternativa lsningar, som respondenterna beskrivit i de intervjuer vi
gjort, hur sopsorteringssystemet kan frbttras.

6.3.1 Fartyg i Kalmar hamn

I Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd om mottagning av avfall frn fartyg, SJFS
2001:12, str det att fartyg kan erhlla rabatterad hamnavgift som en fljd av bttre hantering
av avfallet. De beflhavare vi har intervjuat har hrt talas om detta system, med reducerade
hamnavgifter, men aldrig upplevt det sjlva. De tycker dock att det verkar vara ett bra system
d det kan leda till frbttrad sopsortering och hja motivationen att kllsortera hos
besttningen. En av de intervjuade beflhavarna har i en hamn, upplevt ett annat
avgiftssystem som gr ut p att betala en deponeringsavgift. I samband med avfallsavlmning
till hamnen erlggs en avgift p, i detta fall 500 , som terfs om fartyget sorterat sitt avfall i
enlighet med hamnens regler. Beflhavaren ansg att detta var ett system som skulle kunna
bidra till kad kllsortering ombord samt gynna de hamnar som nyttjar systemet. Problemet
med att olika hamnar har olika sorteringssystem kvarstr dock fr fartygen d en standard ej
finns tillgnglig idag.

6.3.2 Kalmar hamn

Mottagningsanordningar fr annat avfall n frorenat barlast- och tankspolvatten skall finnas i
alla hamnar. I de hamnar dr hamnavgift eller motsvarande generell avgift tas ut fr
utnyttjande av hamnen ansvarar den som tar ut avgiften fr att mottagningsanordningar finns
tillgngliga. (SFS 1980:789, kapitel 3 5) Avgiftssystemet kan utformas fr att stimulera
anvndning av utrustning och tillmpning av miljledningssystem som leder till en ur
19

miljsynpunkt bttre hushllning med resurser och hantering av avfallet ombord p fartyget
(till exempel kllsortering) samt fr att underltta avfallslmningen till mottagningsanordning.
(SJFS 2001:12, kapitel 3 2) I en intervju med Anders Sjblom frgade vi om det
frekommer rabatterade hamnavgifter i Kalmar hamn. Svaret blev att det inte frekommer
ngra rabatter fr bra sorterat fartygsgenererat avfall. Det finns flera orsaker till detta. Fr det
frsta s erbjuder inte Kalmar hamn idag, mottagningsanordningar fr avfall sorterat i flera
fraktioner p grund av dliga erfarenheter frn fartyg som felsorterat sitt avfall. Fr det andra
s r inte miljstationerna bemannade. Detta r ett mste fr att kunna kontrollera att avfallet
sorteras p ett korrekt stt. Bemannade miljstationer skulle bli kostsamma fr hamnen d det
krvs utkad arbetskraft fr att tillgodose sdan service. Avslutningsvis s skriver Anders
Sjblom i ett mail att: Vi har inga rabatterade avgifter fr fartyg vilka sorterar bra av den
anledningen att vi inte vill kontrollera och inspektera fartyg. En avgift som hamnen dock har
mjlighet att ta ut, r en form av straffavgift om det r uppenbart vilket fartyg som avsiktligt
sorterat sitt avfall fel alternativt slngt avfallet p en ej ndamlsenlig plats.

6.3.3 Kalmar kommun

Om avfallet i hamnens mottagningsanordningar r felsorterat kan det hnda att den mnade
sopbilen fr den specifika avfallstypen inte kan ta emot detta avfall. I och med det
uppkommer extra kostnader d ytterligare en sopbil mste skickas till hamnen fr att
omhnderta avfallet som brnnbart istllet fr sorterat avfall. Den sortering som tidigare rdde
i Kalmar hamn, innan projektet Kalmar hamn startades, innebar att det blev sm kvantiteter
sorterat avfall som skulle upphmtas eftersom det var ett begrnsat antal fartyg som
avlmnade detta till hamnen. De sm mngderna sorterat avfall visade sig bli kostsamma, vid
upphmtning och vidaretransport fr behandling, d de olika fraktionerna krvde
bortfraktning med sopbilar anpassade fr de speciella fraktionerna. Dremot uppkommer det
ett problem fr kommunen med osorterat avfall. Det blir dyrare att ta hand om det osorterade
avfallet n det sorterade. Fr osorterat avfall tillkommer det kostnader s som tonavgift,
frbrnningsavgift, frbrnningsskatt samt att det blir lngre transportstrckor. Frn Kalmar
transporteras det brnnbara avfallet till Norrkping fr frbrnning istllet fr att tervinnas
inom kommunen. Fr sorterat avfall tas det endast ut en hmtningsavgift.

20

7. Diskussion
I detta kapitel kommer vi att besvara de frgestllningar som arbetet utgtt frn, i form av en
sammanfattning. Vi kommer ven att uttrycka vra egna sikter rrande mnet.

7.1 Sammanfattning
Samtliga tillfrgade aktrer har upplevt att avfallsavlmningen frn fartygen, till hamnen och
vidare till den kommunala uppsamligplatsen inte fungerar p ett nskvrt stt. Beflhavarna
anser att det finns stora brister i denna kedja d det r ett vanligt frekommande problem att
hamnar inte kan erbjuda mottagning av vl kllsorterat avfall. Snarare r det tvrtom d ett
flertal

hamnar

endast

har

mottagningsanordningar

fr

ett

ftal

fraktioner.

Fr

besttningsmedlemmarna r det omotiverande att se att det arbete de lagt ner, p att
kllsortera, gr till spillo om det sorterade avfallet slngs i en och samma container. I Kalmar
hamn anser man dremot att den felande lnken, i avfallsavlmningskedjan, r vissa fartyg
som hanterat sitt avfall p ett sdant stt att det vid avlmnandet kan frstra hela sorteringen
i den berrda mottagningsanordningen. D detta blev ett stort problem fr bde Kalmar hamn
och kommun, bestmde de i samrd med varandra att sorteringsutbudet i hamnen skulle
reduceras. Den reducering som utfrdes har underlttat fr kommunen vid upphmtningen av
det fartygsgenererade avfallet genom att felsorteringen i och med detta minskade. Det har
tidigare varit problematiskt fr kommunen att ta emot avfallet frn hamnen, d detta inte alltid
varit korrekt sorterat och drmed inte kunnat anvndas fr tervinning.
De olika aktrerna r eniga om att det r ett befintligt problem med kllsorteringen d tydliga
regler fr detta frfarande saknas. Aktrerna beskriver problemen utifrn deras egen
verksamhet och drfr skiljer sig deras syn t, p var problemen uppstr. De f regler som
aktrernas verksamhet omfattas av, r inte tillrckliga i omfattning d de inte beskriver hur
kllsorteringen mste se ut och ej heller hur systemet skall integreras mellan de olika
aktrerna. En sak som aktrerna dock r rrande eniga om r att ngon form av standard
mste framarbetas. Den nskade standarden skulle frmst reglera integreringen mellan fartyg,
hamn och kommun. Det skulle bli enklare fr alla inblandade parter genom att alla skulle
omfattas av samma regler och kllsorteringen skulle se likadan ut p alla fartyg och hamnar.
21

7.2 Egna sikter

Vid det inledande skedet av uppsatsen misstnkte vi att det fanns ett problem med
integreringen mellan fartyg, hamn och kommun d vi sjlva erfarit delar av denna
problematik under vra praktikperioder. Under uppsatsskrivandets gng insg vi mer och mer
vidden av detta problem. Nr vi intervjuade berrda aktrer, som r verksamma inom sektorn
som problemen hrrr, klargjordes det att alla inblandade parter i allra hgsta grad, berrs av
detta. Vi tycker att det r konstigt att ett sdant hr problem inte har uppmrksammats i strre
utstrckning d miljfrgor debatteras dagligen i samhllet. Som de intervjuade aktrerna
redan nmnt, anser ven vi att en standardisering kan vara en bra lsning fr att f bukt med
problemen rrande kllsortering. Samstmmiga regler som skall glla fr samtliga fartyg och
hamnar mste upprttas fr att systemet skall fungera. Fr att uppn bsta resultat skulle vi
fresl en standard som skulle implementeras under en lngre tidsperiod. Vi frstr att detta
skulle vara en arbetsam och tidskrvande process som inte grs i en handvndning. Man
mste dock vga frdelarna mot nackdelarna och inse att i slutnden r det frst och frmst
miljn vi mste vrna om. En vl utvecklad standard fr kllsortering kan i vr mening
frbttra situationen idag fr alla inblandade parter. Vi vill avsluta med att dra en parallell till
det Neil Armstrong sa 1969: Det r ett litet steg fr mnniskan och ett jttekliv fr
mnskligheten.

7.3 Frslag till vidare forskning

Som frslag till vidare forskning, hade det i vr mening, varit mycket intressant om man gtt
vidare inom omrdet och underskt om problematiken, rrande integreringen, ptrffas i fler
hamnar n Kalmar hamn. Med hjlp av en kvantitativ studie, exempelvis enktunderskning,
hade man kunnat underska eventuella problem ur ett strre perspektiv. Detta hade frslagsvis
kunnat gras bland flera hamnar i Sverige eller Europa. Ett annat frslag till vidare forskning
r att, utifrn vran studie, bygga vidare p lsningar till de problem som vi uppmrksammat.

22

8. Referenslista
Committee on Shipborne Wastes. (1995). Clean ships Clean ports Clean oceans: Controlling
Garbage and Plastic Wastes at Sea. Washington D.C: National Academy Press.
International Maritime Organization. (2002). MARPOL 73/78: International Convention for
the Prevention of Pollution from Ship, 1973, as modified by the Protocol of 1978. Beccles,
Suffolk: William Clowes Ltd.
Jacobsen, D. I. (2003) Frstelse, beskrivning och frklaring: Introduktion till
samhllsvetenskaplig metod fr hlsovrd fr hlsovrd och socialt arbete. Lund.
Studentlitteratur.
Kalmar hamn (2008). Hmtad 2008-02-23 frn http://www.kalmar.se/kalmarhamn
Kalmarsundsregionens renhllare (2008). Hmtad 2008-01-31 frn http://www.ksrr.se
Nilsson, R.P (2008) Sjfartens Bok 2008. Falkping: Svensk Sjfarts Tidnings Frlag AB.
SFS 1980:789. Frordningen om tgrder mot frorening frn fartyg. Stockholm:
Nringsdepartementet. (elektronisk version)
SFS 1998:808. Miljbalk. Stockholm: Miljdepartementet. (elektronisk version)
SJFS 1999:17. Sjfartsverkets freskrifter om tillsyn av fartygs och rederiers
skerhetsorganisation. Norrkping: Gunilla Blomquist, Sjfartsverket. (elektronisk version)
SJFS 2001:12. Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd om mottagning av avfall frn
fartyg. Norrkping: Gunilla Blomquist, Sjfartsverket. (elektronisk version)
SJFS 2007:15. Sjfartsverkets freskrifter och allmnna rd om tgrder mot frorening
23

frn fartyg. Norrkping: Jan-Olof Seln, Sjfartsverket. (elektronisk version)

Wikipedia (2008). Kllsortering. Hmtad 2008-03-21 frn
http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4llsortering

24

Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide Anders Sjblom
14 februari, 2008
1. Bakgrund
Vem r du?
Vad r dina arbetsuppgifter?
Vad har du fr bakgrund?
2. Sophantering i Kalmar Hamn
Hur sorteras soporna idag, februari 2008?
Hur sorterades dom frr?
Hur upplever du frndringen?
3. KSRR
Varfr bytte man?
Vem hade hand om det tidigare?
Varfr mste ni flja KSRR?
4. Integrering hamn kommun
Hur upplever du att det fungerar?
Vem hmtar soporna?
Valmjlighet av upphmtare?
Vart tar soporna vgen?
Sorteras soporna p samma stt dr?
Vad reglerar sopsorteringen i hamn?
5. Ekonomiska aspekter
6. Integrering hamn fartyg
Hur upplever du att det fungerar?
Synpunkter frn fartygen?
Information till fartygen?
Krav p fartygen?
Upplever du ngon skillnad mellan fartygens och hamnens sorteringssystem, ex.
varierande kvalitet p sortering frn fartyg?
Eventuell problematik med integreringen?
7. Garbage management plan
Hur upprttades den?
8. Hur tycker du att man kan frndra/frbttra hela kedjan och dess delmoment?
9. Motivation
Hur motiveras hamnens anstllda att frndra/frbttra sorteringssystemet?
Om och hur i s fall motiverar kommunen er?
25

Intervjuguide Stefan Gustavsson och Lindy Hugosson

20 februari, 2008
1. Bakgrund
Vem r du?
Vad r dina arbetsuppgifter?
Vad har du fr bakgrund?
2. KSRR
Ansvarsomrde, uppgifter?
Hur kom KSRR till?
Vem hade hand om det tidigare? Varfr bytte man?
3. Regler
Vilka regler styrs ni av?
r dessa regler kommunala eller lagstiftade?
4. Sophantering Kalmar hamn
Varfr genomfrde ni en plockanalys? Fanns det ett knt problem?
Fungerar det bttre nu n innan?
Resultat av plockanalys och svar p Projekt Kalmar hamn?
Vart tar soporna vgen?
Finns det problem nr hamnens avfall ska lmnas p tippen? (dlig sortering etc.)
Vad fanns det fr frslag angende frbttring av hamnens sorteringssystem?
Hur har ni resonerat fr att komma fram till det system som hamnen har idag?
5. Ekonomiska aspekter
6. Hur tycker du att man kan frndra/frbttra hela kedjan och dess delmoment?

26

Intervjuguide Tv fartyg i Kalmar hamn

28 mars, 2008
1. Background
Name of the ship and Master/Chief Officer?
Port of registry?
Nationality of the crew?
How often are you in the port of Kalmar?
2. Garbage handling
Garbage handling onboard sorting after MARPOL or something else?
What do you think about the garbage handling system in the port of Kalmar?
Do you have any experience of other garbage handling systems in Swedish ports?
Do you think that the garbage handling system can be improved, both onboard and in
the port of Kalmar?
3. Rules
Do you have any special rules concerning garbage handling from your flag state?
4. Economics
Here in Kalmar, have you gotten any discounts of the harbour fees due to good
garbage handling onboard?
Have you gotten any discounts in other ports?
5. Education and information
Does the crew get some information and/or education regarding the garbage handling?
6. Port state control
Have you been exposed to any port state control when trading in Sweden?
Have the coastguard made any controls concerning your garbage management plan,
garbage record book and/or the garbage handling onboard?
7. Garbage management plan
Who approved your garbage management plan?

27

Bilaga 2
MARPOL Annex V Garbage Disposal Restrictions
All vessels except platforms, offshore platforms and associated vessels.
Garbage type
Plastics including
synthetic ropes,
fishing nets and
plastic bags
Floating dunnage,
lining and packing
materials

Outside Special Areaa

Disposal prohibited

In Special Areab
Disposal prohibited

Disposal prohibited less

than 25 miles from
nearest land

Disposal prohibited

Paper, rags, glass,

metal bottles,
crockery and similar
refuse
Paper, rags, glass etc.
comminuted or
groundc
Food waste, not
comminuted or
ground
Food waste,
comminuted or
groundc
Mixed refuse

Disposal prohibited less

than 12 miles from
nearest land

Disposal prohibited

Disposal prohibited less

than 3 miles from
nearest land
Disposal prohibited less
than 12 miles from
nearest land
Disposal prohibited less
than 3 miles from
nearest land
Varies by componentd

Disposal prohibited

a
b
c
d

Disposal prohibited less

than 25 miles from
nearest land
Disposal prohibited less
than 12 miles from
nearest land
Varies by componentd

Includes all fixed or floating platforms engaged in exploration or exploitation

and associated offshore processing of seabed mineral resources, and all vessels
alongside or within 500 m (1/3 mile) of such platforms.
The Mediterranean, Baltic, Red and Black seas, and Persian Gulf.
Must be able to pass through a screen with a mesh size no larger than 25 mm.
When substances having different disposal or discharge requirements are mixed,
the more stringent disposal requirement

28

Bilaga 3
Plockanalys Kalmar hamn
PLOCKANALYS HAMNEN
Datum:
2007-10-09
Hmtplats:

Barlastholmen cont

Material

Fraktion
Brnnbart

Brnnbart
Pappersfrp
Metallfrp
Ljuspunkter
Glasfrpackn
Tidningar

12 kg
5 kg
8 kg
1 kg (mest pantburk)
3 st gldl
21 kg
2 kg

Hmtplats:

Tjrhovsplan
cont

Material

Fraktion
Brnnbart

Brnnbart
Pappersfrp
Metallfrp
Ljuspunkter

36 kg
4 kg
2 kg

Glasfrpackn
Tidningar
Smbatterier
bra

3 kg
4 kg

Hmtplats:

Oljehamnen

Material

Fraktion
Brnnbart

Brnnbart
Pappersfrp
Metallfrp
Ljuspunkter
Glasfrpackn
Tidningar
Smbatterier
bra

Glas

Glas
4 kg

Tidningar Pappersfrp

Tomt

Tidningar Pappersfrp
100 %
sopor
25 kg
1 kg

18 kg
11 kg

10 %
glas

Glas

Tidningar Pappersfrp

Sck med brnnbart

Bra men i fel behllare

Glaset ligger i sckar

Inga tidn i krlet

P samtliga platser ligger tervinningsmaterialet, glas, well och tidningar i sckar

29

30