Upptcktsfrd bland onskade surr och klick | SvD

2010-02-22 15.09

S kallat "vitt brus" andvnds svl av utryckningsfordon som i elektronisk musik.

Upptcktsfrd bland onskade surr och

klick
Publicerad: 14 november 2009, 09.24

RA FR LJUD 3. Oljud, ovsen och strningar str i fokus fr en ny bok som

tar sikte p sprickorna i det sena 1900-talets ljudkonst och populrkultur.
Mycket av intresse ger rum i ljudets smuts.
Under fyra rs tid lyssnade man. Eller vid nrmare eftertanke s har lyssnandet pgtt i snart 50 r.
Den 9 september i r var en del av lyssnandet ver: 525 minuter musik hade tvttats ren frn
verdrivna s-ljud, popp-ljud frn mikrofoner, elektriska klickljud, surr frn inspelningsutrustning och
pltsliga ljudbortfall. Andetag, hostningar, knarrande stolar och annat musikaliskt ovsen lt man
vara kvar. Ommastringsarbetet, som engagerade sju ljudtekniker och utfrdes vid legendariska Abbey
Road Studios i London, inleddes med att olika bandspelare lyssnades igenom fr att avgra vilken som
bst kunde sl en bro mellan analogt och digitalt. Fr att bevara inspelningarnas autenticitet och
integritet anvndes brusreducering, ytterst sparsamt, och mellan varje lt rengjordes bandspelarens
tonhuvud frn damm.
Beatleskatalogen har bara getts ut p cd en gng tidigare, r 1987, och d med det slags brister i
ljudkvalitet som prglar den frsta generationens verfringar till cd. Nr arbetet med att mastra om 14
Beatlesalbum nu r slutfrt, sls man av hur angelgen Beatles musik lter, vilket inte enbart har med
resultatet att gra. Mastringen och utgivningen, lika kontroversiella som kommersiella, sger ngot om
musikbranschen. Och om samtida lyssnande, oljud och verfldig information.
Vi fr er tillbaka till 1960-talets ljud, sade Abbey Roads ljudtekniker Steve Rooke, som hade man
funnit ett stt att komma i kontakt med den luft Beatles en gng satt i rrelse. Men varje in- och
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/upptacktsfard-bland-oonskade-surr-och-klick_3798035.svd

Sida 1 av 4

Upptcktsfrd bland onskade surr och klick | SvD

2010-02-22 15.09

funnit ett stt att komma i kontakt med den luft Beatles en gng satt i rrelse. Men varje in- och
uppspelning, ja varje genomlyssning tillfr ngot nytt till originalet ett undermedvetet brus,
finkornigt damm, frndringar p nanoniv. S ocks denna. Och nsta. Att det inte gr att frnimma
som man gjorde p 60-talet, att dagens damm r annorlunda n grdagens och att hgtalarmembran
ldras kan tyckas sjlvklart, men att utvinna s mycket information som mjligt ur ett rullband och att
terskapa hur det verkligen lt r inte samma sak. Ommastring och omvandling frn analogt till
digitalt, och vice versa, kan liknas vid en versttning mellan tv sprk ofullstndig och oavslutad,
driven av lngtan efter att tervnda till ursprunget, platsen fr den absoluta brjan. Arkivfeber kallas
det. Eller nostalgi, en minst lika drivande faktor i musikbranschen som trsten efter nya teknologier
och rent ljud.
Av alla modernismens emfatiska ljud r oljudet det mest produktivt improduktiva, konstaterar
Douglas Kahn i Noise, Water, Meat: A History of Sound in the Arts (1999). Oljudet, klla till
inspiration och frustration, ger upphov till produktiv frvirring och vcker frgor om ordning och
oordning, filtrering och tskillnad, svl av ljud som av mnniskor. Jag tror att buller kommer att
anvndas. Var vi n befinner oss det mesta vi hr r buller. Nr vi inte hr det str det oss. Nr vi
lyssnar till det fascinerar det oss, skriver den amerikanske kompositren John Cage i en text frn
1937. Det finns alltid ngot att se, alltid ngot att hra, s ocks i frmodat tysta och transparenta inoch uppspelningsmedier.
Rtterna till utvidgandet av uppspelningsteknologiers kapacitet att reproducera ljud till att ven
producera dem str att finna i det tidiga 1900-talet, nrmare bestmt i den italienske futuristen Luigi
Russolos manifest fr oljud, Larte dei rumori (Oljudens konst) frn 1913. I manifestet, ett brev stllt
till futuristkollegan och musikern Balilla Pratella, lyfts en rad kategorier buller fram, dribland skrik,
tjut, jmmer, vrl, hoanden, skratt, rosslingar, snyftningar. Dessa (o)ljud, menar Russolo, kan bryta
den sonora hegemoni knppinstrument, slagverk, tr- och bleckbls vidmakthller. Lt oss vandra
tillsammans genom en modern storstad, med rat mer p helspnn n gonen. Lt oss upptcka
stadens hgtidliga andning, ljudet av vatten, luft och gas i metallrr, kolvars rrelser upp och ned,
ljudet av droskor, motorers djuriska andning, mekaniska sgars skrik, piskrapp och vajande
flaggor, och frdas bortom den vsterlndska musikens ider om harmonisk konsensus, rytm och
tempi. Och, som om det inte vore nog, lt oss tga ut p slagfltet, vars larm kan tjna som modell fr
det moderna lyssnandet och fr en bullerkonst, eftersom rat r mer privilegierat i strid n i det
vardagliga livet.
Inflytandet frn Russolos manifest, liksom den musik han utvecklade genom utformningen av
bullerintonerande instrument (intonarumori), terupplivades under 50-talet och har kommit att prgla
ett stort antal estetiska fenomen under det sena 1900-talet. Med sitt frsta manifest fr en
autodestruktiv konst, frfattat r 1959, angav den tyske konstnren Gustav Metzger riktningen fr den
destruktiva vndning konsten skulle ta under 60-talet. De material och tekniker som anvndes vid
skapandet av autodestruktiv konst innefattade betong, lim, elektricitet, kompression, rundgng,
sprngmnen, eld, stress, tryck och frtning, fr att nmna ngra. Teknikerna kom under 60-talet att
anvndas fr att manipulera skiv- och rullbandspelares uppspelningsmekanismer, inte sllan fr att
frorda nya ls- och skrivpraktiker. I verken Random Access (Schallplatten-Shaschlik) och Random
Access (1963) placerade den koreansk-amerikanske konstnren Nam June Paik pickup och tonhuvud
frn isrskruvade skiv- respektive rullbandspelare i publikens hnder, som efter eget tycke lts
botanisera bland de lp-skivor och snderklippta rullband Paik spritt ut i galleriet. Och samma r
brjade den tjeckoslovakiske konstnren Milan Knk sl snder, brnna och limma ihop lp-skivor. Ur
skivorna, sargade men spelbara, utvanns nya, kontrasterande rytmiska element och melodiska fraser.
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/upptacktsfard-bland-oonskade-surr-och-klick_3798035.svd

Sida 2 av 4

Upptcktsfrd bland onskade surr och klick | SvD

2010-02-22 15.09

Sprickor som dessa r mnet fr Caleb Kellys bok Cracked Media: The Sound of Malfunction (MIT
Press, 388 s). Kelly tar vid dr Douglas Kahn slutar, i 60-talets konceptkonst, och utforskar de
vanligtvis onskade, nedtonade och bortklippta ljuden, strningarna och sprickorna i det sena 1900talets ljudkonst och populrkultur; hur buggar, applikationsfel, jordbrum, systemkraschar, surr,
distorsion, skrap- och flktljud anvnds av och inspirerar konstnrer som Christian Marclay, Nicolas
Collins, Yasunao Tone och Michael Graeve, och musiker som Masonna, Merzbow, Kid 606, Hair
Stylistics, Otomo Yoshihide och Oval. Sprickorna, upplyser Kelly, finns inbyggda i medier (men dmpas
genom felkorrigering och brusreducering) eller skapas genom olika ingrepp: Sprickan r en
brottpunkt eller plats fr tillfllighet, dr unika hndelser ger rum.
I sin mest destruktiva form leder sprickor till att ett medium och dess funktioner havererar (mediet gr
inte att reparera eller terstlla). Subtil manipulation, andra sidan, stadkommer tillflliga strningar
i datafldet (att spela en grammofonskiva p fel hastighet eller att f en cd-skiva att stamma genom
att fsta sm bitar tejp p dess undersida). Mediet r skadat men anvndbart, om n inte fr de
ndaml det skapats fr. Den djupa sprickan, slutligen, hejdas strax fre sammanbrottet, i grnslandet
mellan fraktur och brott, mellan intakt och sargat medium. Just hri ligger knckandets kritiska udd
och konst, en misslyckandets estetik ett medium frs mot och ver det mjligas delikata grns,
bortom sin frmodade slutenhet och transparens. Med den amerikanske konstnren Christian Marclays
ord: Jag frstr, jag repar, jag agerar mot grammofonskivans brcklighet fr att befria musiken frn
dess fngenskap.
Ljud i konsten, och ljudkonster, omfattar svl galleribaserad konst med rtter i det europeiska
avantgardet som det tidiga 2000-talets elektroniska musik. Kellys skildring av sprickbildningar och
brott i den moderna (ljudande) konsten r aktuell och engagerar. Nr det ronbedvande ljudet frn en
sndersagen hifi-anlggning sidostlls med minimala ingrepp i cd-spelare, undrar man vad som r
mjligt att sprcka, kncka, bryta, uttala, lsa och lyssna till i dag och i morgon. Cracked Media ger
inga entydiga svar. Mjligen har manipulation av cd-spelare och cd-skivor ntt sin kulmen, medan
analoga skivspelare fortfarande lmnar utrymme fr sprickbildningar. Kanske har ocks skivspelaren
vnts ut och in i sdan omfattning att allt som finns kvar av den r p den, i form av externa
ljudproducerande ting. Skivspelaren sjlv har upplsts, avslutar Kelly.
Sprickan strcker sig ut p internet, mot audiovisuella hybridformer, dr olika program och teknologier
anvnds fr att skapa bilder av ljud och ljud av bilder. Sprickan, frklarar Kelly, br ses som taktisk
motstndshandling, ett stt att utnyttja de kryphl som alltid redan finns i medier, ett skande efter
ljudets grzoner i spruckna cd-skivor, ett brusande kassettband, en programbugg, en dlig ldning, ett
ppet kretskort. Mer om oljudets politiska innebrder fr vi inte veta, vilket r synd relationen
mellan censur och cesur, processer som stts ur spel och aktiveras d ting, ljud, personer eller grupper
stmplas som vrdelsa rester. Frn brjan vet vi att de r oljud fr att de finns dr de inte borde vara
eller att de r meningslsa dr de borde ha en mening, skriver Douglas Kahn om oljudet, vilket kan
tolkas som att oljud ocks handlar om mnskliga viskningar och rop, minoritetens ovsen och
majoritetens rst, om korrekta och felaktiga platser, om de mindre sprkens virala kraft sneda
grin, felsgningar, gnissel, oartikulerade ljud, utdragna bindningar, brutala fall och inbromsningar, fr
att tala med den franske filosofen Gilles Deleuze och om sprickor mellan medier.
Nu r vi vldigt lngt frn Abbey Road. Och ytterst nra. Den bakgrund Russolo placerade i
frgrunden fr sitt bullermanifest inspirerade kompositrer som Claude Debussy, Darius Milhaud,
Edgar Varse och George Antheil. Vagnshjul, droskor, mekaniska sgar och piskrapp r svrfunna i
samtida, vardagliga ljudlandskap. Kanske har de ersatts av surrande datorflktar, susande laserskrivare
och tuggande hrddiskar. Bakgrunden och vr uppfattning om den har frndrats. Drmed inte sagt att
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/upptacktsfard-bland-oonskade-surr-och-klick_3798035.svd

Sida 3 av 4

Upptcktsfrd bland onskade surr och klick | SvD

2010-02-22 15.09

och tuggande hrddiskar. Bakgrunden och vr uppfattning om den har frndrats. Drmed inte sagt att
oljuden blivit tystare eller sprickorna frre. Kanske har filtren blivit mer exakta. ven om oljudet
traditionellt hrt till verskridandets och det okontrollerbara verfldets domner, rymmer det ocks
tystnad tystnad kan uppst mitt i oljudet, pminner Kahn, med en formulering som fr tankarna till
John Cages id om de mindre ljudens kraft (och behov av frstrkning): konsertpublikens egenljud,
myrans gng i grset och flugans procession ver ett papper.
Beatles nyutgivna musik lter i mina ron kusligt samtida. Som hade en navelstrng etablerats mellan
mikrofonens d och hgtalarens nu. Det frefaller, skrev en recensent om nyutgivningen, som om en
hinna lyfts bort frn musiken. Det lter, freslog en annan, som att f dammig och skitig musik att
kliva frsch och renskrubbad ur duschen. Renskrubbad frn vad d? 1987 rs mastringsmisstag. Och
in- och uppspelningsteknologiers egenljud. Dr gnisslande stolar, andetag, hostningar och musikaliskt
ovsen lmnats orrt, har instrumentsurr, popp-ljud frn mikrofoner och elektriska klickljud tonats
ned. Fr att ta ny form, anno 090909. 5 minuter bandljud, dmpade misstag och bortsopat damm fr
morgondagen att upptcka, tnker jag. Och ns samtidigt av nyheten att det amerikanska bandet
Nirvanas album Bleach ter slppts p lp. Givetvis ommastrat.

FREDRIK STAHLNIUS
Fredrik Stahlnius r fil mag i konstvetenskap och estetik.

http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/upptacktsfard-bland-oonskade-surr-och-klick_3798035.svd

Sida 4 av 4