Maritima Förutsättningar För Utbyggnad Av Infrastruktur För LNG/LBG

Rapport Nr.
: 2010 - 5653
Frfattare: Johan Gahnstrm, Edvard Molitor, Karl-Johan Raggl, Jim Sandkvist
Maritima frutsttningar fr utbyggnad av

infrastruktur fr LNG/LBG
RAPPORT
Datum:
2011-05-16
Energigas Sverige
Box 49134
100 29 Stockholm
SSPA Rapport Nr:
2010 5653
Projektledare:
Edvard Molitor
edvard.molitor@sspa.se
+46 31 772 90 02
Referens:
Frfattare:
Mattias Hanson
Johan Gahnstrm
Edvard Molitor
Karl-Johan Raggl
Jim Sandkvist
Maritima frutsttningar fr utbyggnad av infrastruktur fr

LNG/LBG
Det finns idag ett stort intresse, inte minst av miljskl, att g ver till att anvnda
LNG/LBG som ett alternativt brnsle fr fordon och fartyg. Fr att detta skall vara
genomfrbart s krvs dock en fungerande infrastruktur som ger en sker tillgng till
LNG/LBG p rtt plats vid rtt tid.
Med anledning av detta har Energigas Sverige initierat en vergripande studie fr att
identifiera de mest lmpliga lokaliseringarna fr LNG/LBG-terminaler lngs med
Sveriges kust, dels utifrn sjfartens behov och dels utifrn landsidans perspektiv.
SSPA har genomfrt den sjfartsrelaterade delen av studien, vilken syftar till att ge ett
underlag som visar var de strsta potentiella behoven av LNG/LBG frn sjfartens sida
kan uppst.
SSPA Sweden AB
SSPA Sweden AB
Jim Sandkvist
Johan Gahnstrm
Avdelningschef
Maritime Operations
Maritime Operations
SAMMANFATTNING
Denna studie har gett en initial bild av var de mest intressanta hamnarna och
omrden finns fr en framtida utbyggnad av en maritim infrastruktur fr LNG.
Utifrn att frse fartyg med LNG som brnsle r det ur ett lngsiktigt perspektiv
att rekommendera att lokalisera LNG terminaler i eller i nrheten av de stora
hamnarna och i nrheten av de stora fartygsstrken dr dessa frttas.
De stora trafikstrken fr fartygstrafik kring Sverige r:
Antal passager/r
Skagen-Gteborg
62743
resund
53637
Bornholmsgattet
51325
Gotland-Fastlandet(Oskarshamn)
19356
land-Sverige
15496
Holmn, grnsen Bottenviken/Bottenhavet
5569
Med hnsyn till existerande ldersfrdelning hos fartyg som trafikerar

stersjns, r nstan 20 % av fartygen 30-40 r gamla och som kan komma att
ersttas fram till 2015-2020. Drmed finns en potential att nybyggda fartyg blir
frsedda med LNG-drift.
Storlek p LNG terminal och drmed behov av storlek p farled och yta
p land
Nrhet till trafikstrk med mycket fartygstrafik
Nrhet till strre hamn
Nrhet till konsumenter p landsidan
Utifrn valda och analyserade kriterier fr mjlig lokalisering av terminal kan

konstateras att ett antal svenska hamnar befinnes lmpliga. Exempelvis kan
hamnar som Sundsvall, Gteborg och Helsingborg, med flera som identifieras
som lmpliga, dock med olika utgngspunkt och med olika typer och storlekar
p terminaler mjliga.
SSPA SWEDEN AB YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER

2 (76)
SSPA Rapport Nr: 2010 5653
Generellt gller dock:

I princip alla svenska hamnar kan etablera en LNG terminal av den mindre
storleken. Den planerade terminalen i Gteborg ligger i det strre
spannet av dessa sm terminaler och berknas bli cirka 10.000m3.
Etablering av en medelstor LNG terminal kan utifrn storlek p farleder
och tillgnglig landyta gras i relativt mnga hamnar i Sverige. Dock br
det beaktas att ven om farleden r tillrckligt djup och att landyta finns
s krver en medelstor LNG terminal stora vervganden vad gller
skerhet. Skerhetsaspekten ligger utanfr denna rapports omfattning
men mjligen kan skerhetsaspekter innebra att listan ver mjliga
hamnar fr etablering av en medelstor LNG terminal kortas radikalt.
Etablering av stora LNG terminaler kan ske i ett mycket begrnsat antal
hamnar i Sverige. Fartygen som angr en sdan terminal r s stora att
mycket f hamnar kan hantera dessa. Dessutom krvs det stora landytor.
Utifrn ovanstende s kan det konstateras att regioner r viktigare n en
enskild hamn d volymerna fr bunkring exempelvis blir stora. Bunkerfartyg fr
LNG r flexibla och kan operera i en region. Sm LNG tankar fr lokal
distribution av LNG som brnsle kan frses med dessa bunkerbtar.
Fr att ge en komplett bild av var man br g vidare med, med avseende p
denna typ av satsningar s br man ven ta hnsyn till resultaten frn den
studie som fr nrvarande utfrs av F p landsidans frutsttningar fr
utbyggnad av infrastruktur fr LNG. Vidare har en studie initierats som
hanterar det aktuella behovet av bunkerbrnsle fr olika hamnar i Sverige,
vilket ocks kan bidra till att ge ett mer detaljerat underlag fr vidare
bedmningar. En strre studie, initierad av danska Sjfartsstyrelsen och som
utfrs av SSPA och F, syftar till att ge ett mer brett och detaljerat underlag fr
hela norra Europa p hur man kan vidareutveckla och utforma ett ntverk av
maritima LNG terminaler och tankstationer. En mera utbredd infrastruktur fr
LNG kar potentialen fr LNG i Sverige d LNG blir tillgnglig i ett strre
omrde.

3 (76)
INNEHLLSFRTECKNING
SAMMANFATTNING ...............................................................................................................2
1
INLEDNING ................................................................................................................6
1.1
1.2
1.3
1.4
Bakgrund ................................................................................................................................................................... 6
Syfte och avgrnsningar ..................................................................................................................................... 6
Metodik ...................................................................................................................................................................... 7
Lokaliseringskriterier ......................................................................................................................................... 7
LNG SOM MARITIMT BRNSLE ....................................................................... 10
2.1
2.2
2.2.1
2.3
2.4
2.5
2.5.1
2.5.2
Frvntad efterfrgan p LNG fr sjfart ................................................................................................ 10

LNG-terminaler ................................................................................................................................................... 13
Storlek p terminaler........................................................................................................................................ 14
Distributionssystem fr LNG som brnsle till fartyg .......................................................................... 16
Bunkring av LNG ................................................................................................................................................. 18
LNG-fartyg ............................................................................................................................................................. 20
Feederfartyg ......................................................................................................................................................... 24
Bunkerfartyg ........................................................................................................................................................ 26
Regelverk, standarder och lagar .................................................................... 28
3.1
Internationella regelverk och rekommendationer fr LNG ............................................................ 28
3.1.1
The International Code for the Construction and Equipment of Ships Carrying Liquefied
Gases in Bulk (IGC Code) ...................................................................................................................................................... 28
3.1.2
The International Code of Safety for Gas-fuelled Ships (IGF Code) ............................................. 29
3.1.3
Rekommendationer frn SIGTTO ................................................................................................................ 30
3.2
Svenska regelverk fr maritim hantering av LNG ............................................................................... 32
3.3
Olyckshistorik fr maritim transport och anvndning av LNG ..................................................... 34
LNG fr fartygsdrift ............................................................................................. 35
4.1
4.1.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
4.8
4.8.1
4.8.2
4.8.3
Fartyg lmpliga fr LNG drift ........................................................................................................................ 35

Bunkervolymer ................................................................................................................................................... 36
Lmpliga bunkerlsningar fr olika fartygstyper................................................................................ 37
Fartygstrafik lngs Sveriges kuster ........................................................................................................... 38
Passagerarvolymer ............................................................................................................................................ 43
Godsvolymer ........................................................................................................................................................ 44
Linjetrafik .............................................................................................................................................................. 44
Hamnstrategiutredningen .............................................................................................................................. 45
Redovisning av underskta hamnar .......................................................................................................... 47
Underskta hamnar och data kring dessa ............................................................................................... 48
Volymmssiga hnsynstaganden, LNG som brnsle till fartyg ...................................................... 51
Storleksmssiga hnsynstaganden, LNG som brnsle till fartyg................................................... 52

4 (76)
FRUTSTTNINGAR FR OLIKA OMRDEN OCH HAMNAR ................. 54
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
Allmnt.................................................................................................................................................................... 54
Vstkusten ............................................................................................................................................................. 54
resundsregionen allmnt............................................................................................................................. 55
Sydkusten och Ostkusten ................................................................................................................................ 55
Stockholmsregionen ......................................................................................................................................... 56
Bottenhavet och Bottenviken ....................................................................................................................... 56
DISKUSSION OCH SLUTSATSER ....................................................................... 57
ANNEX 1 FRFRGNINGSUNDERLAG ........................................................................ 59

ANNEX 2 STATISTIK VER SVERIGES HAMNAR ..................................................... 61
ANNEX 3 REFERENSER, REGELVERK, REKOMMENDATIONER OCH
STANDARDER ........................................................................................................................ 62
ANNEX 4 INTERNATIONELL OLYCKSHISTORIK ..................................................... 66
ANNEX 5 versikt hamnar, i tabellform. ................................................................... 70
ANNEX 6 Enktsvar och intervjuer ............................................................................ 75
ANNEX 7 SEGLATIONSLISTA, LINJETRAFIK P SVENSKA HAMNAR 2007. .. 76

5 (76)
1 INLEDNING
1.1 Bakgrund
Smskaligt nyttjande av LNG kan utgra ett kommersiellt alternativ till
traditionella fartygsbrnslen, ven beaktat den hgre investeringskostnaden i
fartygsinstallationen. Detta grs redan ute i vrlden, exempelvis i Norge dr det
finns ett flertal fartyg som drivs med LNG. LNG reducerar utslppen vid kllan,
utan behov av ytterligare reningsteknik som krvs vid anvndning av t.ex. olja.
Eftersom man inte kan rkna med att LNG kommer att finnas tillgngligt i alla
hamnar r det troligt att fartyg som regelbundet terkommer till samma hamn,
t.ex. passagerarfrjor, blir de som frst anpassas till LNG. Frutom utvecklingen
av roljepriset r den starkaste drivkraften fr LNG som fartygsbrnsle i Sverige
de strngare utslppsregler som faststlls av IMO. Redan nu krvs att
svavelhalten i brnslet fr vara hgst 1 % och r 2015 krvs att brnslet
innehller hgst 0,1 % svavel.
Om LNG anvnds som fartygsbrnsle r svavelinnehllet praktiskt taget noll
redan frn brjan. De strngare kraven p utslpp av NOX kommer att brja
glla frn 2016. En vergng till LNG skulle minska de utslppen med omkring
80 %. Utslppen av partiklar regleras n s lnge inte av ngra
verenskommelser, men ven hr skulle anvndning av LNG leda till att
utslppen blir mycket sm.
Mnga frgor terstr dock kring marknads- och strukturfrgor vid en
utbyggnad av LNG med hubbar, tankar, etc. i Sverige, bde till sjss och p
land. Med en satsning p LNG fr tunga fordon och ett intresse frn den
svenska industrin kan dock LNG-marknaden bli mycket intressant. Det behver
drfr redas ut hur en utbyggd infrastruktur fr LNG/LBG kan se ut om det blir
en satsning bde till land och till sjss.
1.2 Syfte och avgrnsningar

Studien syftar till att pvisa vilka platser eller hamnar i Sverige som har
frutsttningar fr etablering och som r intressanta med avseende p
linjesjfart, tunga fordon p land och nrhet till industrier som kan tnkas
anvnda sig av LNG. ven strategiska platser inne i landet ska underskas med
avseende p terminaler av olika slag.
Studien r uppdelad i tv separata delar, en fr de sjfartsrelaterade delarna
och en fr de landrelaterade. SSPA har genomfrt ett flertal projekt rrande
maritim hantering av LNG och flera aspekter p infrastruktur och tillgng p
LNG fr fartyg behandlas ocks i pgende forskningsprojekt inom SSPA. Mot
denna bakgrund utfr drfr SSPA de sjfartsbaserade delarna, medan den
landbaserade delarna utfrs av F.

6 (76)
1.3 Metodik
Ett underlag fr bedmning av vilka regioner som har bst frutsttningar fr
en utbyggnad av infrastrukturen fr LNG, med fokus p lmpliga hamnar med
nrhet till lmplig sjfart, har tagits fram. Den huvudsakliga
informationsinhmtningen har skett genom enkter och i vissa fall intervjuer
och besk i ngra hamnar.
De olika regionerna och de respektive hamnarna beskrivs och har bedmts
efter deras storleksmssiga och tekniska frutsttningar samt nrheten till
frekvent sjfart av lmplig typ.
Lmpligheten fr sjfarten bedms med utgngspunkt i ett flertal skiftande
parametrar ssom typ av trafik, mottagningsmjligheter (t.ex. djup),
frekvensen av olika trafiktyper i det aktuella omrdet, samt teknisk och
marknadsmssig lmplighet fr LNG/LBG-drift p de aktuella typerna av fartyg.
Denna del berr ven de regelverksmssiga frutsttningarna fr de olika
lsningarna.
1.4 Lokaliseringskriterier
Det finns en lng rad kriterier, parametrar och faktorer som pverkar
lokalisering av en LNG-terminal, ngonstans utmed Sveriges kust. I denna
studie berrs ett flertal av dessa styrande parametrar. Eftersom brnslet r
nytt omfattas analysen - och investeringsviljan av en rad oknda faktorer.
Frutom faktorer som oskerheter kring gasprisets utveckling,
investeringskostnader i terminaler, sjfartsbranschens frhllningsstt till
plagda miljkrav som krver ombyggnader eller eventuella investeringar i nytt
tonnage, regelverk avseende bunkring och hur en eventuell flexibel
bunkermarknad kan komma att se ut, formuleras ett antal kriterier av mer
teknisk och planeringsmssig natur. Frutom oskerheterna listade ovan str
hamnar, markgare och lokala och regionala aktrer infr mer handfasta
frgor.
I Figur 1 illustreras aktiviteter och funktioner som kan utgra grund fr
etablering av en marin LNG-terminal. Terminalen fungerar som lnk mellan
import och dess mer lokala eller regional marknad. Terminalen r ocks plats
fr lagring av intagna kvantiteter och frsrjning av de lokala nyttjarna.
Terminalens storlek styrs av svl fysiska som marknadsmssiga faktorer. I
andra avsnitt av denna rapport diskuteras vad som anses vara stor respektive
liten terminal.
Fysiska faktorer som styr storleken r tillgng till lmplig markyta och eller
kajomrde. Inom ett sdant omrde mste finnas utrymme fr lagringstankar
och processanlggningar. Likas mste hnsyn tas till efterfljande

7 (76)
distributionssystem. En mottagningsterminal r en frga fr kommunal fysisk

planering och drtill hrande beslutsprocesser avseende miljanalyser,
hantering av konfliktintressen och liknande.
Figur 1 Distributionssystem Klla: SSPA
Storleken br vara resultatet av en balans mellan infldesvolymer och

konsumtion. Detta styrs bland annat av frvntade lagringstider och
hanteringsfrgor. Fasta cisterner av olika konstruktion finns att tillg. Likas
frekommer en rad mer eller mindre flexibla tekniska lsningar, lmpliga att
nyttja i uppbyggnadsfaser. Flytande lagringsanlggningar medger ocks flexibla
lsningar.
Fysiska frutsttningar fr anlp av LNG-fartyg av frvntad storlek r en
annan viktig parameter. Farledsbegrnsningar, tillgng till ev bogserkapacitet
och liknande har inverkan. Likas tillgngen till lmpligt tonnage pverkar. Hr
styr snarare mer globala faktorer marknaden fr visst tankertonnage. Fr sm
terminaler r man beroende av feederverksamhet frn de strre. I planeringen
av en terminal br drfr vervgas storleken p framtida feedertonnage,
huruvida detta blir strre, om det ocks kommer att fungera som
bunkertonnage osv.
I terminaler som ocks frvntas ha en utskeppning av LNG, antingen i vidare
feedertrafik eller fr mer lokal bunkring mste finnas tekniska system fr just
lastning av LNG till fartyg.
Huruvida ett regelverk fr bunkring i hamnmilj mellan ship to ship kommer att
pverka en marknad och ett behov fr denna aktivitet, r dock oskert.

8 (76)
En kad trafik med bunker- och eller feederfartyg innebr ocks interaktion
med annan redan existerande trafik i hamn- och farledsomrdet. Detta kan i sin
tur leda till fljdinvesteringar i fler kajer, farledbreddning, vervakning och
liknande.
Terminalens lge och utformning pverkas av mer landbaserade behov. En
storleksdimensionering avgrs givetvis av hinterlandets behov och
mjligheterna att distribuera LNG eller naturgas till dess konsumenter. En
kombination av sjbaserat behov och ett strre landbaserat behov bidrar
givetvis till ett kat intresse att planera fr terminalbygge.
Varje distributionssystem krver sin infrastruktur. Avser man distribuera LNG
med jrnvg fordras nrhet till spr och vagnkapacitet. terigen mste
terminalen utrustas med sdan lastings/tankningskapacitet. Avser man att lta
LNG verg i gasform fr att kopplas till ledningsntet fordras teknisk
utrustning fr detta.
Tankbilstrafik kan ses som ett realistiskt och flexibelt alternativ. Frutom
tankningsmjligheter fordras vginfrastruktur.
En geografisk nrhet till mer regional eller europeiska vg-, spr- och
ledningsnt r naturligtvis attraktivt.
I vissa analyser, i exempelvis Trelleborg, har skissats p att frse
bunkerterminalen fr de lokala frjorna med LNG transporterad via lastbil,
detta som ett alternativ till feedertrafik till sjss. En sdan landbaserad lsning
stller stora krav p lokalt, regionalt och ven nationellt vgnt med avseende
p kapacitet, slitage och skerhet.
Tillgngen till en kad volym biogas ger ocks kombinationsmjligheter i
distribution och kapacitet. I produktion av biogas kan frutsttningar finnas att
kyla den till flytande form, sk LBG, Liquid Bio Gas. Drmed finns mer lokal
tillgng till en variant av LNG, dock baserad p frnyelsebara resurser.

9 (76)
2 LNG SOM MARITIMT BRNSLE

2.1
Frvntad efterfrgan p LNG fr sjfart

Den frvntade efterfrgan p LNG som maritime brnsle r fortfarande
relativt osker, ven om potentialen beskrivs som fortsatt god.
Den frmsta orsaken till att man frvntar sig en kad efterfrgan av LNG som
brnsle fr sjfarten r att den tilltna halten av svavel i marina brnslen r
begrnsad till 0,1 % frn 2015 i SECA-omrden (se figur).
Figur 2. SECA-omrden (Sjfartsverket, 2011).
Idag r anvndningen av LNG begrnsad till 23 fartyg varav 22 i Norge.

10 (76)
Bestllningar finns fr mnga fartyg. I skrivande stund r det i Sverige ett

tankfartyg som konverteras under sommaren 2011 och som ska g i norsk
kustfart. Viking Line har bestllt en stor passagerarfrja som fr finsk flagg men
som ska g p linjen Stockholm-bo.
Det r vidare knt att flera Offshore fartyg r bestllda liksom Ro/Ro fartyg.
Planer finns nu fr en betydande kning av antal fartyg med mjlighet till LNG
drift.
Internationellt s har de koreanska varven gjort prognoser fr varven i Korea:
Fr tv av varven s rknar de med att till 2015 leverera nstan 200 fartyg som
har mjlighet att drivas med LNG. Dessa siffror gller fr leveranser till hela
vrlden och i storlekar frn container fartyg p 2000 TEU till Aframax tankers.
Generellt gller att det r dyrt att genomfra en s kallat retrofitting av ett
fartyg. Sdana kommer marknaden troligen endast att se d stora bidrag ges
till ombyggnaden s som tekniken ser ut idag. Det enda knda fartyg som nu r
aktuellt r det svenska tankfartyget Bit Viking p 25.000 dwt som berknas vara
konverterad i slutet av sommaren p Gtaverken i Gteborg.
Nr det gller nybyggnation s finns siffror som varierar mellan 5-50% fr kad
kostnad att bygga ett LNG kontra konventionellt drivet fartyg. Sanningen ligger
troligen nrmre den hgre siffran fr fartyg som bestlls idag och nrmar sig
den lgre allt eftersom tekniken blir knd.
Detta innebr att troligen LNG introduceras p en bredare front i frsta hand
med nybyggda fartyg. ldersstruktur p fartyg r p grund av detta intressant
att titta p.
Figur 3 ldersstruktur p fartyg som trafikerar stersjomrdet. Klla: DNV
Germanischer Lloyd, GL, har studerat ldersstrukturen, vilken redovisas i

nedanstende figur. P grund av de skrpta utslppsreglerna kommer man att
se en accelererande utfasning av ldre fartyg som erstts av nybyggnationer.

11 (76)
Figur 4. Den frvntade efterfrgan p LNG i stersjomrdet enligt berkningar frn GL (Germanischer
Lloyd, 2010).

12 (76)
2.2
LNG-terminaler
Det pgr fr nrvarande ett omfattande arbete med att utveckla
infrastrukturen fr LNG i norra Europa, och ett flertal terminaler planeras och
byggs fr nrvarande i flera olika lnder. Ngra exempel p dessa visas i figuren
n
e
d
a
n
s
a
m
t
i
F
i
g
u
r
5
.
Figur 6 LNG terminaler i omrdet kring Sverige och stersjn (California Energy Commission,
2010)
Nynshamn har det byggs en ny LNG terminal som tagits i drift under vren
2011. Terminalen rymmer 20 000 m3 och man rknar med att kunna ta emot
fartyg med en lngd p upp till 160 m och ett djup p 9 m (AGA Gas AB, 2009).
Zeebrugge i Belgien r en av de strre LNG-terminalerna i Europa, och kan
sedan muddringsarbeten genomfrdes 2008 ta emot LNG-tankers p upp till
217 000 m3, s kallade Q-Flex.
ven i Swinoujscie i Polen planeras fr en LNG-terminal dr man skall kunna ta
emot fartyg av typen Q-Flex.

13 (76)
2.2.1 Storlek p terminaler

En uppdelning p stora, medelstora och sm LNG terminaler kan gras.
En uppdelning enligt Tabell 1 som visar exempel p befintliga och planerade
LNG terminaler.
Stora
Medelstora
Sm
Lagringskapacitet > 100 000 m3 10 000 100 000 m3 < 10 000 m3

Belgien
Zeebrugge
Nederlnderna
Rotterdam
Norge
Hammerfest
Risavika
Kollsnes
Mosjen
Oslo
m.fl.
Polen
Swinoujscie
Storbritannien
Isle of Grain
Dragon
South Hook
Sverige
Nynshamn
Gteborg?
Brofjorden?
Brofjorden?
Gteborg ?
Tabell 1. Exempel p befintliga och planerade Europeiska LNG-terminaler av olika storlekar
Stora terminaler
De stora LNG terminalerna r importterminaler med lagringskapacitet p
100000 m3 eller mera. Dessa frses med LNG med stora LNG fartyg (se nedan),
exempelvis South Hook i Storbritannien. Det r frmst frn dessa som
medelstora och sm terminaler i Sverige skulle frses med LNG med LNG
feeder fartyg. Stora LNG terminaler krver en djupgende hamn och stora ytor
p land.

14 (76)
Medelstora terminaler
Nynshamn r ett exempel p en medelstor LNG terminal. Medelstora LNG
terminaler krver ett relativt stort omrde p land och klara av fartyg med ett
djupgende p cirka 9-10 meter. En medelstor terminal kan lagra mellan
10 000 100 000 m3. Medelstora terminaler skulle kunna anvndas fr
Bunkerbtar eller tankbilar att lasta och distribuera till fartyg svl som att
frse andra brukare med Gas/LNG.
Sm terminaler
I Gteborg projekteras en LNG terminal som blir en terminal i det strre
spannet bland de sm terminalerna, den projekteras att bli p ca 10 000 m3.
Sm terminaler kommer ofta att vara s kallade Typ C tankar och vara
dedikerade fr att frse en eller flera utvalda kunder med LNG. I fallet med
Gteborg som ligger i det vre spannet s kan den ven anvndas fr att lasta
ut LNG till bunkerbtar och frse flera aktrer med LNG som brnsle.
Plats p land blir beroende av storlek p LNG tank. Men ofta krvs relativt liten
yta och det krvs mindre djupgende i farleder. I fallet Gteborg s kommer
det att vara max djupgende p 7 meter vid projekterad kaj.
Det finns idag planer p att anlgga flytande bunkerterminaler fr LNG. Det
finns i Italien en stor frgasningsanlggning fr mottagning av LNG som ligger
offshore utanfr Venedigs kust. Anlggningar av detta slag skulle kunna vara en
mjlighet ven fr Sverige.
Figur 7 Proposed ChevronTexaco Port Pelican Project, offshore Louisiana - Gravity-based structure, Klla Chevron

15 (76)
2.3 Distributionssystem fr LNG som brnsle till fartyg

Det finns flera stt att bunkra LNG p och flera stt att distribuera LNG.
Nedanstende bild ger en schematisk bild och uppfattning om hur ett
distributionssystem r uppbyggt.
Figur 8 Exempel p distributionssystem fr maritim anvndning av LNG. Klla: SSPA
Konventionella distributionssystem fr bunker:

Runt om i vrlden finns dag hubbar fr att distribuera brnsle, oftast placerade
i nra anslutning till frtrngningar dr mnga fartyg tvingas g fr att optimera
volymer och korta avstnd fr distributionen. Det r ocks i dessa hubbar dr
priserna r som mest frdelaktiga, man har en lgre kostnad fr distribution
och man har stora volymer. Skillnader frn detta frekommer.
Internationellt kan nmnas Singapore som vrldens strsta hamn fr bunkring
av fartyg. Detta p grund av det faktum att nstan all trafik frn
Europa/Mellanstern mste passera hr p vg till till exempelvis, Kina och
Japan. Gibraltar r ett annat exempel dr mycket bunkring sker. Dessutom r
bunkringen mycket centrerad till stora hamnar med mycket fartygstrafik.
Fr Sveriges del gller samma sak men d i mindre skala. Idag r Gteborg (och
Skagen) en stor aktr vad gller bunkring. Inte minst fr fartyg p vg till eller
frn stersjn. ven i resund finns en betydande bunkring. Runt de strre
hamnarna i Sverige finns idag en uppbyggd bunker verksamhet.

16 (76)
Distributionssystem fr LNG som brnsle:

Distributionssystem fr LNG som brnsle till fartyg kommer d LNG som
brnsle sljs p en mogen marknad r vida spritt med strsta sannolikhet likna
mycket det som idag existerar fr konventionella brnslen. Skillnaden mellan
dagens system och LNG r att fartygen troligen fr mindre bunker/LNG tankar
n vad som r praxis idag. Fljden kan d bli att fartygen mste bunkra oftare.
Att fartygen har mindre bunkerkapacitet n idag betyder inte med sjlvklarhet
att fartygen behver bunkra oftare. Ofta r dagens bunkerkapacitet kraftigt
verdimensionerade fr de flesta fartyg s att fartygen klarar vsentligt lngre
resor utan att bunkra n vad som r normalt. Vidare frsker redare redan idag
optimera mngden brnsle ombord d det binder kapital att transportera
omkring fr mycket brnsle.
En bunkerbt kan anvndas bde fr att bunkra ship to ship eller att fylla upp
en mindre LNG tank som sedan anvnds fr att fylla ett fartyg eller annan
verksamhet med pipeline. Det r dock mycket dyrt att bygga en bunkerbt fr
LNG. Det innebr att fr att f lnsamhet i att driva en bunkerbt fr LNG s
krvs bde volym och frekvens som str i proportion till bunkerbtens storlek.
Konkurrens runt de stora passagestrken ven p LNG r ngot vi kan rkna
med d volymerna r s stora att det finns utrymme fr detta. Detta kommer
troligen leda till ett lgre pris p LNG i dessa omrden och en frskjutning av
distributionen till dessa omrden.
Det kan drfr frutsttas att ett moget LNG distributionssystem inte r s
vsentligt skilt frn dagens system fr bunkers.
Initialt lr det bli mngen special lsningar fr att lsa distributionen av LNG till
fartyg. Idag pgr diskussioner om prmar med LNG tankar, vgfrjor med LNG
tankar och flera andra mer eller mindre permanenta lsningar fr att frse de
frsta strre fartygen med LNG.
Till mindre fartyg fungerar tankbil precis som idag, oavsett om man tankar olja
eller LNG. Fr strre fartyg r tankbil initialt ett alternativ d andra
distributionssystem saknas. Men som beskrivits ovan lr detta ndras ver
tiden och mognad p marknaden kar. Samtidigt br ppekas att oftast r
tankbilars pumpsystem underdimensionerat vilket kan medfra lngre
bunkringstider. Det kan drfr ta fr lng tid att bunkra ett strre fartyg inom
de ofta snva liggetider som str till buds.

17 (76)
2.4 Bunkring av LNG

Bunkring av LNG sker idag nstan enbart i Norge. Huvudsakligen sker d
bunkring frn lastbil eller via fasta anordningar frn en mindre terminal eller
tankstation. Man anvnder sig frmst av flexibla slangar, men ven lastarmar
har prvats.
P bilderna nedan visas ngra exempel p hur bunkring av LNG kan se ut idag.
P bilderna ses tydligt hur det bildas frost p slangarna och dimma omkring
kopplingarna, vilket r en fljd av att fukt i den omgivande luften kondenserar
som en effekt av kylan.
Figur 9. Bunkring av Viking Lady frn lastbil. (Foto: Gasnor).

18 (76)
Figur 10. Bunkring av LNG (Foto: Gasnor).
Figur 11. Bunkring av LNG (Foto: Gasnor).

19 (76)
2.5
LNG-fartyg
Jmfrt med andra fartygstyper r den internationella flottan av LNG-tankers
relativt liten, med omkring 300 fartyg r 2008. Bde antalet fartyg och
storleken p fartygen har dock kat, vilket illustreras av figuren nedan. I och
med den stora expansionen av LNG runt om i vrlden kar antaletLNG- fartyg
snabbt. Leverans av LNG-fartyg till bland annat Qatar med mnga s kallade
Q-max och Q-flex har gjorts frn 2008 -2011.
Figur 12. Antal LNG-tankers i trafik under respektive r (baserat p Colton Companies databas) samt
utvecklingen i storlek fram till r 2008 (LNG One world, 2009).
I april 2011 s fanns det 369 LNG fartyg registrerade hos Lloyds. Storleksmssigt s frdelar sig dessa
enligt Figur 13 Storleksmssig frdelning av LNG fartyg i vrlden i april 2011
Storleksmssig frdelning av LNG

fartyg i vrlden i april 2011
350
300
250
200
150
Antal fartyg
100
50
0
Figur 13 Storleksmssig frdelning av LNG fartyg i vrlden i april 2011

20 (76)
Strst r de s kallade Q-Flex och Q-Max, som har en kapacitet p ver 200 000
m3. Q str fr Qatar och indikerar att fartygen har den maximala storleken som
r mjlig fr att kunna lasta i Qatar.
Figur 14 VLGC Mozah vrldens frsta Q-Max fartyg i Ras Laffan, Qatar p sin jungfruresa. I bakgrunden ett
Q-Flex fartyg. Foto: Johan Gahnstrm
Den kade omfattningen av LNG-fartyg stller ocks helt nya krav p

riskhantering och innovativa lsningar fr att garantera en fortsatt sker
hantering. De speciella egenskaperna som krvs av LNG-tankers gr ocks att
LNG-flottan huvudsakligen bestr av relativt nya fartyg (se Figur 15
ldersfrdelning bland LNG fartyg i april 2011).

21 (76)
ldersfrdelningen bland LNG-fartyg visar att mer n hlften av fartygen

levererades efter r 2005. Det finns ngra f LNG-tankers kvar frn den tidiga
LNG-transporten, men allt fler av dem har tagits ur bruk. LNG-tankers r
generellt sett vrdefulla fartyg som r dyra i inkp, och de r drfr ofta vl
sktta och underhllna (Hightower et al, 2004). Majoriteten av de existerande
fartygen r byggda i Sydkorea och Japan, med ngra undantag byggda i Europa
och Kina.
ldre r 1975
3%
1975-1980
7%
1980-1985
5%
ldre r 1975
1985-1990
1%
1975-1980
1980-1985
1990-1995
5%
1995-2000
9%
2005-2011
53%
1985-1990
1990-1995
1995-2000
2000-2005
17%
2000-2005
2005-2011
Figur 15 ldersfrdelning bland LNG fartyg i april 2011
Fartygsdesignen p LNG-tankers innefattar ett antal specifika egenskaper.

Samtliga tankers har dubbla skrov, vilket ger god hllbarhet samt ett extra
skydd vid eventuella kollisioner eller grundsttningar (Hightower et al, 2004).
Vidare r tankarna byggda och utrustade med speciella material fr att kunna
lagra LNG under lga temperaturer.
Tv slags lagringstankar dominerar dagens LNG-flotta, membrantypen och
sfriska tankar (se Figur 16 och Figur 17). En mindre andel av flottan har ven
andra typer av tank konstruktioner.

22 (76)
Figur 16. Tankar av Mosstyp (vnster) och membrantyp (hger) (Luketa, Hightower, & Attaway, 2008).
Enligt data frn Colton Company (2009) s anvnds tankar av membrantyp i 64

% av den befintliga flottan och 82 % av de bestllda fartygen, medan de sfriska
tankarna (Moss) anvndas i 35 % av den befintliga flottan och 13 % av de
bestllda fartygen. 1 % av de befintliga fartygen och 5 % av de bestllda
anvnder en self supporting konstruktion.
Figur 17. LNG-tankers av membrantyp (vre) och Mosstyp (nedre) (Hffmeier, 2006).
Det r viktigt att pongtera att med dagens handelssystem s seglar LNGtankers ofta halva tiden i last och halva tiden i barlast, i och med att de fraktar
LNG frn exportterminaler till importterminaler. Membrantankers fr heller
inte segla med halvfulla lasttankar, eftersom de r knsliga fr sloshing i
lasttankarna, vilket r en effekt av lastrrelser som kan leda till frsmrad
stabilitet.
I vissa LNG-tankers har man mjligheten att utnyttja den andel LNG som
frngas i tankarna som brnsle fr den egna driften. Man kan d anvnda s
kallade dual fuel motorer. P senare tid har dock mnga av de nybyggda LNGfartygen istllet valt att ha mer hgeffektiva dieselmotorer, och istllet
terkondenserar man d den frngade LNG.

23 (76)
2.5.1 Feederfartyg
Medan de fartyg som anvnds fr interkontinentala transporter av LNG p
omkring 150 000 m3, r de fartyg som anvnds fr lokal distribution vsentligt
mindre i storleken, mellan 4 000 m3 och 20 000 m3. Det finns i dagslget f
LNG-tankers i den mindre storleksklassen, men flera gastankers i detta
storleksomrde r bestllda och kommer att levereras under de nrmsta ren.
Rederiet Anthony Veder tog i brjan av maj 2009 emot fartyget Coral Methane
(se Tabell 2 och Figur 18), som r en kombinerad gastanker fr bde LNG, LPG,
och etylen. Coral Methane gr idag p trafik i Norra Europa och kommer bland
annat att genomfra de frsta transporterna till den nya terminalen i
Nynshamn.
Tabell 2. Egenskaper fr fartyget Coral Methane.
Coral Methane
Tankkapacitet
7 500 m3
LNG
3 300 ton
Lngd
117,8 m
Bredd
18,6 m
Djupgng (fr LNG): 6,3 m

Pumpkapacitet
Lastning: 1 000 m3/h

Lossning: 900 m3/h
Figur 18. Fartyget Coral Methane (Foto: Gasnor).

24 (76)
De befintliga potentiella LNG feederfartygen i vrlden idag r f. I order finns

ytterligare fem fartyg som r knda vid rapportens sammanstllning.
Namn
CORAL METHANE
AMAN BINTULU
AMAN HAKATA
AMAN SENDAI
NORGAS CREATION
NORGAS INNOVATION
NORGAS INVENTION
SUN ARROWS
SURYA AKI
SURYA SATSUMA
Byggnadsr
2009
1993
1998
1997
2010
2010
2011
2007
1996
2000
Dwt
6150
11001
10951
10957
10429
10630
10500
11142
11612
12493
Registrerad i
Netherlands
Malaysia
Malaysia
Malaysia
Singapore
Singapore
Singapore
Bahamas
Bahamas
Japan
Lngd
117,8
130
130
130
137,06
137,1
137,1
151
151
151,03
Figur 19 Befintliga LNG feeder fartyg i vrlden 2011. Klla: Sea-Web

25 (76)
2.5.2 Bunkerfartyg
Det finns idag inte ngot regelverk fr hur bunkerbtar fr LNG ska se ut, och
de skulle fljaktligen istllet behva flja regelverket fr gastankers (IGCkoden). IGC-koden r dock ett omfattande regelverk och innan dess att
efterfrgan p LNG vuxit s diskuteras ven mjligheten att anvnda en enklare
lsning, ssom en prm med LNG-tankar ombord.
Det r dock oklart i dagslget huruvida man kan tillta denna typ av enklare
hantering, och inom Transportstyrelsen behver man omkring 1-1 r fr att ta
fram en eventuell ny freskrift fr att tcka in denna typ av verksamhet. Man
r dock inte frmmande fr att titta p de olika alternativ som framfrts, och
man kommer i den processen att rdfrga bde grannlnderna (frmst Norge),
andra myndigheter (till exempel MSB), klassificeringssllskapen, samt
eventuella fretrdare fr branschen.
Normalstorleken p bunkerbtar r omkring 700 4000 m3. Det finns idag bara
ett LNG-tankfartyg i den storlekskategorin, norska Pioneer Knutsen p 1 100 m3
(se Figur 20). Drutver finns ngra koncept framtagna p bunkerbtar fr
LNG, t ex L1 (se Figur 21) frn FKAB eller WS1 (se Figur 22) frn White Smoke
AB.
Tabell 3. Egenskaper fr fartyget Pioneer Knutsen.
Pioneer Knutsen
Tankkapacitet
1 100 m3
Lngd
69 m
Bredd
11,8 m
Djupgng (fr LNG): 3,5 m

Pumpkapacitet
4 x 50 m3/h
Figur 20. Fartyget Pioneer Knutsen (Foto: Gasnor).

26 (76)
Pioneer Knutsen r idag det enda fartyg i vrlden som kan betraktas som
bunkerfartyg fr LNG. Design p LNG bunker fartyg finns bland svenska fretag.
Exempel p dessa r.
Figur 21 LNG bunkerfartyg Klla:FKAB
Figur 22 LNG bunkerfartyg. Klla: White Smoke AB

27 (76)
3 Regelverk, standarder och lagar

3.1 Internationella regelverk och rekommendationer fr LNG
LNG-tankers mste liksom all internationell handelssjfart i frsta hand flja de
olika internationella regelverk fr skerhet, sjfartsskydd och miljskydd som
tagits fram inom International Maritime Organisation (IMO). Det finns drtill en
mngd regelverk genom klassificeringssllskapen, flaggstaterna samt i mnga
fall ven mer specifika nationella regelverk. Ett urval av olika
rekommendationer, regelverk och standarder som kan vara relevanta listas i
Annex 1.
Att skerheten kring transporter av LNG r en viktigt och potentiellt knslig
frga illustreras av den mngd regelverk som berr verksamheten. Det finns
bde regler, lagar, standarder och rd kring utformning, konstruktion,
operation och underhll av LNG-terminaler och fartyg. Vissa av dessa gller alla
slags fartyg, medan andra r specifika fr LNG-tankers.
I vissa fall kan regelverk som i frsta hand gller terminalen ven ha en
inverkan p utformningen och begrnsningarna p fartygen, och tvrtom.
Detta gr att de flesta regelverk mste behandlas frn bda hll. Regelverken
grs oftast p nationell niv, men bygger oftast till stor del p
rekommendationer frn internationella organ ssom t ex SIGTTO.
3.1.1 The International Code for the Construction and Equipment of Ships
Carrying Liquefied Gases in Bulk (IGC Code)
The International Code for the Construction and Equipment of Ships Carrying
Liquefied Gases in Bulk (IGC Code) r det internationella regelverk som gller
fr LNG-tankers. IGC-koden har funnits sedan 1975 och inkluderar en mngd
regler fr hur en gastanker skall konstrueras, utrustas, underhllas och
handhas. Koden tar hnsyn till ett flertal olika risker, bland annat brand,
explosivitet, reaktivitet samt temperatur och tryckskillnader.
IGC-koden r fr nrvarande under revision.
Enligt uppgift frn Transportstyrelsen s r definitionen p en gastanker idag
oberoende av storleken p tanken, vilken innebr att en LNG-bunkerbt enligt
gllande regelverk skulle klassas som en tanker och drmed skulle behva
uppfylla de regler som finns beskrivna i IGC-koden.

28 (76)
3.1.2 The International Code of Safety for Gas-fuelled Ships (IGF Code)
Inom International Maritime Organisation (IMO) pgr ett arbete med att ta
fram ett nytt regelverk fr gasdrivna fartyg kallat The International Code of
Safety for Gas-fuelled Ships (IGF), vilket frvntas vara klart omkring 2015. I
vntan p att detta arbete r avklarat s beslutade IMO r 2009 om Interim
Guidelines on Safety for Natural Gas-fuelled Engine Installations in Ships. Dessa
guidelines r att betrakta som ett tillflligt regelverk som ska glla i vntan p
att man slutfr arbetet med den nya IGF-koden.
Transportstyrelsen deltar aktivt i den arbetsgrupp inom IMO vilken leds av
Norge och som syftar till att ta fram det nya regelverket. I mars 2010 freslog
man frn svensk sida att IGF-koden ven skulle inkludera bunkringsfrfarandet,
men detta frslag gick inte igenom i arbetsgruppen. Transportstyrelsen uppger
dock att man har fr avsikt att driva frgan vidare inom IMO, om s krvs som
en separat punkt p agendan.

29 (76)
3.1.3 Rekommendationer frn SIGTTO

The Society of International Gas Tanker and Terminal Operators Ltd (SIGTTO),
som r den internationella branschorganisationen fr gashantering, har tagit
fram ett antal olika riktlinjer och rekommendationer fr hantering av LNG. D
lagstiftning inom ett omrde saknas s anvnds dessa riktlinjer ofta som praxis.
I rekommendationerna fr konstruktionen av en ny LNG-terminal nmns ett
antal yttre faktorer som man br ta hnsyn till, dribland:
Den lokala topografin
Vderprognoser
Marin trafik i nrheten av hamnen
Skerhetsavstnd
Ankringsmjligheter
Bogserkapacitet
Fartyg i beredskap
Risker fr terrordd (skerhetsfreskrifter)
Utbildning av personal
Befolkning och omgivande infrastruktur
I de flesta fallen r rekommendationerna generella och uppger inte ngra

specifika data p skerhetsavstnd eller dylikt. De ger dock en god verblick av
de olika riskomrden som kan vara relevant att ta hnsyn till.
SIGTTO har i mars 2011 publicerat en guide fr lktring av LNG mellan LNG
fartyg, som dock inte innefattar direkt bunkring av LNG. D denna guide r den
enda i sitt slag frn en internationell sammanslutning s r det likvl sannolikt
att den kommer att anvndas som en grund vid utformande av framtida
procedurer fr bunkring av LNG.

30 (76)
Ngra viktiga punkter i denna guide r till exempel:
Lktrande fartygs kompatibilitet (kan fartygen skert frtja sida vid

sida).
Frberedelser:
o Godknnande frn myndigheter
o Var ska lktringen ga rum
o Vder
Skerheten runt lktringen, guiden innehller flera exempel p

checklistor som ska verenskommas mellan lktrande fartyg
Nd avstngnings system (ESD), Man trycker p vikten av lnkade ESD

system och ESD systemens kompatibilitet.
Losskoppling av lastanordning vid ndsituation (ERS).
Kommunikation mellan fartygen
Frtjning av fartygen
Operativa instruktioner vid lktringen
Utrustning
o Avfendring mellan fartygen
o Slangar/verfringsanordningar
Planering av ndtgrder

31 (76)
3.2 Svenska regelverk fr maritim hantering av LNG

Regelverken kring LNG-hantering i hamnar skts i Sverige av tv myndigheter;
Myndigheten fr Samhllsskydd och Beredskap (MSB) ansvarar p landsidan
medan Transportstyrelsen har ansvaret p sjsidan. Grnssnittet mellan MSB
och Transportstyrelsen gr vid kajkanten, dr fartyget och tillhrande
utrustning faller under Transportstyrelsens kontroll medan den vriga delen
faller under MSBs restriktion.
Lagen om brandfarliga och explosiva varor r den lag som avgr
verksamhetens utformning och restriktioner p landsidan. Drtill gller, som
alltid, de allmnna aktsamhetskraven. Eftersom det idag inte finns ngra
motsvarande anlggningar i Sverige, s sker en eventuell prvning av
verksamheten genom en jmfrelse med motsvarande verksamhet. Vad som
kan anses vara motsvarande verksamhet r dock inte alltid sjlvklart, och det
finns drfr en viss tnjbarhet i detta begrepp.
P sjsidan r det frmst de internationella regelverken som avgr vad som kan
tilltas och detta regelverk r drfr normalt sett mindre restriktivt. Generellt
sett s frsker man frn svensk sida att flja den internationella nivn, och
man fredrar att frska genomfra nskade frndringar direkt inom IMO,
framfr att ha en avvikande lagstiftning p nationell niv.
De internationella regelverken r oftast infrda i Sjfartsverkets
frfattningssamling och kan drfr betraktas som en del av svensk lag. Den del
av operationerna som utfrs p sjsidan, till exempel bunkring frn bunker
sbt, hamnar under Transportstyrelsens (tidigare Sjfartsinspektionen)
ansvarsomrde och tcks fljaktligen inte av Lagen om brandfarliga och
explosiva varor. Det br dock ppekas att detta har varit en grzon, och enligt
vissa jurister s tcks ven bunkring och lktring utav Lagen om brandfarliga
och explosiva varor.
Eftersom bunkringen av LNG kommer att ske mitt i grnssnittet mellan MSB
och Transportstyrelsen s finns ett tydligt behov av en kontinuerlig dialog
mellan de bda myndigheterna fr att tydliggra vilken del av operationerna
som ska tckas in av vilken myndighet och vilken hnsyn man ska ta
dremellan.
I regeringsrapporten Inriktning fr skadebegrnsning av hndelser med farliga
mnen infr 2015 (Rddningsverket, 2008) pekas LNG ut som ett mne fr
vilket man behver utveckla mjlighet att hantera hndelser med, vilket
illustrerar att kunskapen om LNG och de eventuella riskerna med LNG i vissa
fall r mycket begrnsad hos svenska myndigheter.
Det kan noteras att regelverken idag skiljer mellan lktring av last och bunkring
av brnsle, bland annat genom att lktring krver tillstnd medan bunkring r
tilltet med anmlning.

32 (76)
Bde MSB och Transportstyrelsen uppger att man r tveksamma till LNGhantering i nrheten av allmnna platser, och man ser den mnskliga faktorn
och sjlva bunkringsfrfarandet som de strsta riskfaktorerna.
LNG bunker bt
Sjskerhetslagen
Transportstyrelsen
LNG drivet fartyg
LNG bunker bt
LNG Truck
Lagen om brandfarliga och

explosiva varor
LNG Truck
MSB
Lagen om transport av
farligt gods
LNG fast tank
MSB
Miljbalken
LNG Truck
Figur 23 Lagar och deras tillmplighet p LNG bunkring. Klla: SSPA

33 (76)
3.3
Olyckshistorik fr maritim transport och anvndning av LNG

Totalt sett har det skett f maritima olyckor med LNG och det finns idag ett
otillrckligt statistiskt underlag fr att kunna dra ngra skra slutsatser utifrn
historiska data specifikt fr LNG-fartyg. Olika sammanstllningar av
olycksrapportering ifrn LNG-tankers visar att de olyckor som intrffat sllan r
direkt relaterade till lasten av LNG, utan snarare r sjfartsrelaterade olyckor
som frekommer bland samtliga fartygstyper. Fr kategorin alla gasfartyg (dvs.
bde de som fraktar LPG och LNG) r dock det statistiska olycksunderlaget mer
omfattande och kan anvndas fr jmfrelse med andra fartygstyper.
Av olyckstatistikjmfrelserna mellan gastankfartyg och oljetankfartyg som
presenteras i Annex 2 framgr att oljetankfartyg uppvisar en ngot hgre
olycksfrekvens, men skillnaderna r sm och kan inte sgas styrka att
gastankfartyg generellt sett r mindre olycksdrabbade n oljetankfartyg. Andra
statistiska jmfrelser mellan olycksfrekvens fr LNG tankfartyg och vriga
fartygstyper har dock ofta pvisat att LNG tankfartyg generellt r mindre
olycksdrabbade n andra fartygstyper.
Ngra illustrativa exempel p olyckor med LNG-tankers som har intrffat
beskrivs i Safe Havens for Disabled Gas Carriers - An Information Paper For
Those Seeking a Safe Haven and Those Who May Be Asked to Provide It
(SIGTTO, 2003), och dessa olycksbeskrivningar bifogas i Annex 3.
Det har frn Norge inte rapporterats ngra olyckor med hanteringen av LNG
som r knda vid rapportens sammanstllande.

34 (76)
4 LNG fr fartygsdrift
4.1 Fartyg lmpliga fr LNG drift
Tills nyligen var den allmnt rdande uppfattningen att vi skulle se linjebunden
sjtrafik samt tankfartyg som s att de alltid terkom till platser dr det fanns
LNG tillgngligt.
D det idag finns ett stort antal initiativ kring LNG som brnsle fr fartyg i
Europa men ven runt om i vrlden s som Singapore, Korea och Mellan stern
s har ven bilden av det LNG drivna fartyget frskjutits. Idag finns det f fartyg
som kan sgas INTE vara lmpliga fr fartygsdrift. Den tekniska utvecklingen
gr fort och problematiken kring hur exempelvis tankar i fartygen ska
konstrueras har kommit en god bit p vg.
Det gr drfr inte idag sga att en viss fartygstyp r lmplig fr LNG drift, d
de allra flesta fartygstyper r lmpliga.
Generellt kan dock sgas att det i ett initialt skede kommer bli fokus p fartyg i
linjetrafik eller fartyg som terkommer till samma hamn/ar ofta.
Figur 24 Stenas E-MAXair konceptfartyg, LNG drivet. Hulldesign SSPA. Bildklla: Stenabulk

35 (76)
4.1.1 Bunkervolymer
Hr fljer en lista p exempelfartyg och volymer av bunkers p rsbasis.
Tabell 4 Exempel p bunkerfrbrukning
Fartygstyp
Ro/Pax
Lngd
Bredd DW1
Maskin
styrka
LNG /r
tonnes
GWh/r2
165
24
4.200
5.400
6.900
94.530
Bogserbt
40
10
500
5.400
3.400
46.580
tankfartyg
150
23
20.000
10.000
12.200
167140
Container fartyg
135
20
9.000
8.000
11.200
153.440
Kustbevakningsfartyg
93
17
4.000
6.000
1.450
19.865
Liten passagerarfrja
50
12
1.125
640
600
8.220
Fiskefartyg
70
15
1.200
5.000
4.700
64.390
VLCC tanker
334
60 301.000
25.500
28.150
385.655
Det r viktigt att pongtera at ovanstende r exempel p hur det skulle kunna
se ut. Ngra av vrdena r tagna frn befintliga fartyg som drivs med LNG ngra
r berkningar.
Notera att fiskefartyget behver mycket energi att kyla fisk. Eventuellt kan LNG
anvndas fr kyla, kyla som skulle kunna tas frn LNG som frgasas, d minskar
energibehovet dramatiskt!
1
2
Dead Weight (SV: Ddvikt), stt att mta storlek p fartyg, enhet ton.
GWh/r r berknat enligt 13,7 kWh/kg

36 (76)
4.2 Lmpliga bunkerlsningar fr olika fartygstyper

I tabellen i Figur 25 redovisar vi olika stt att bunkra vissa utvalda fartygstyper.
Notera att vi har antagit en standardstorlek p respektive fartygstyp. D
fartygstyperna kan variera vldigt mycket i storlek s fr tabellen ses som en
versiktlig bild och inte en exakt avspegling av verkligheten.
Generellt gller att volym och frekvens styr valet.
Fr att bunkra fartyg s har vi identifierat 3 olika stt.; fartyg till fartyg med
bunkerbt(FTF), Tank bil till fartyg (TTF), LNG Liten tank till fartyg (LTF).
Typ av fartyg / typ av bunkerlsning
FTF
TTF
LTF
RoPax/RoRo Fartyg
Bogserbtar (och andra mindre fartyg I

hamn)
Kust tankers/bulkfartyg
LNG Feeder fartyg
LNG Bunker fartyg
LNG Tankers (140 000m3)
Militra/Kustbevaknings fartyg
Sm Passagerarfartyg
Fiskefartyg
VLCC (Very Large Crude oil Carrier)
Figur 25 Typiska stt att bunkra vissa typer av fartyg
Bunkring av LNG kommer sannolikt att ske p detta stt
Bunkring av LNG r mjligt men inte optimalt
Bunkring av LNG kommer troligen inte ske p detta stt

37 (76)
4.3 Fartygstrafik lngs Sveriges kuster

Potentialen fr LNG som brnsle blir begrnsad om utgngspunkten endast r
fartygstrafik p hamnar i Sverige.
Figur 26 Fartygs trafik lngs Sveriges kuster baserat p AIS data. Klla:SSPA

38 (76)
Figur 27 Antal fartyg som passerar fasta linjer runt Sverige 2009. Klla: Helcom

39 (76)
I Figur 26 redovisas verklig fartygstrafik runt Sveriges kuster under sommaren

2010. Bilden ger en verblick ver hr trafikfldena gr och till viss del
trafikintensitet. Fr att kvantifiera mngden trafik s har ven en redovisning
av antal fartyg som passerar vissa fast linjer tagits med, se Figur 27.
Som framgr av figurerna passerar en mycket stor mngd fartyg Sveriges kust
rligen.
Figur 28 Trafik till/frn Bottenviken Klla:SSPA
I Figur 28 redovisas trafiken till Bottenviken som saknas i Helcoms redogrelse.

Fr 2010 s passerade det totalt 5500 fartyg till och frn Bottenviken.
Fr att kunna kvantifiera volymer av fartyg som passerar och som kan tnkas
behva bunkra har vi tagit ut ett exempel. Exemplet r valt i resund, sder
om resundsbron.

40 (76)
2500
<25 m
A 2000
n
t
a
l
1500
25-100 m
100-150 m
150-250 m
p
a
s
1000
s
a
g
e
500
r
>250 m
Utan fartygslngd
0
Fiskefar
tyg
fritidsb
tar
Hghas
tighetsf
rjor
Supply
och
bogser
btar
Passage
rar
fartyg
Torrlast
fartyg
Tankfar
tyg
vriga
Unika
Fartyg
totalt
<25 m
30
10
35
30
115
25-100 m
135
40
90
15
1360
190
170
2000
100-150 m
15
10
10
35
1220
365
40
1695
150-250 m
65
615
415
30
1125
>250 m
15
15
30
Utan fartygslngd
15
25
70
25
25
170
Typ av fartyg
Figur 29 Unika fartygspassager sder om resundsbron 2010: Klla SSPA, AIS Data: Sjfartsverket
Figur 29 kan anvndas fr att gra ett rkne exempel p framtida volymer av
LNG som fartygsbrnsle.
I Figur 3 ovan s kan ldersstrukturen p fartyg i stersjn. Vi utgr i frsta
lget p att nybyggda fartyg i frsta hand kommer att drivas med LNG som
brnsle. S kallad retrofitting bedms nu vara mycket dyrt och till att brja med
endast kommer att ske i undantagsfall.

41 (76)
Enligt Figur 3 s blir nybyggnationen ca 20 % den nrmaste 10 rs perioden.

(5% mellan 20-30 och 30-40 , 15% mellan 30-40 och 40-50 r) D har inte
tagits med en utkad utskrotning som br ske i och med de nya kraven.
I Tabell 4 Exempel p bunkerfrbrukning, kan utlsas bunkerfrbrukningen fr
vissa exempelfartyg. Fr att kunna gra ett exempel har vi i Tabell 5 omrknat
detta till medeltal och omvandlat till M3 fr att lttare kunna jmfra med
volymer i terminaler.
Om 25% av nybyggda fartyg blir mjliga att driva p LNG skulle listan kunna se
ut som i Tabell 5 Exempel p rsfrbrukning av bunkers p fartyg genom
resund.
Notera att tabellen inte tar hnsyn till en frmodad kning av fartygstrafiken i
framtiden och heller inte en frmodad accelererad utskrotning p grund av
kade krav p utslpps minskning frn fartyg.
Tabell 5 Exempel p rsfrbrukning av bunkers p fartyg genom resund
Fartygs lngd
Antal
unika
fartyg
25% av antal
fartyg
Uppskattad
bunkevolym
per r och
fartyg i M3
Total
frbrukning
per r i M3
25-100m
2000
500
1000
500000
100-150m
1695
424
10000
4240000
150-250m
1125
281
30000
8430000
>250m
30
40000
320000
Totalt
4850
1213
82500
13490000
Bunkerfrbrukningen p rsbasis fr samtliga unika fartyg genom resund r

13,5 miljoner M3 per r i detta exempel.
Om dessa fartyg bunkrar en gng varje vecka s blir omsttningen per vecka
260 000 M3!
Det r orealistiskt att tro att alla LNG drivna fartyg kommer att bunkra i
resund, dessutom kommer flera s sllan att de troligen bunkrat ngon annan
stans. Om exempelvis 10 % av alla unika fartyg som drivs med LNG om 10 r
bunkrar i resund s skulle omsttningen verstiga en terminal av
Nynshamnsterminalen per vecka.
Ovanstende resonemang fr betraktas som ett exempel p hur det skulle
kunna se ut om 10 r.

42 (76)
4.4 Passagerarvolymer
Fr att titta p antal passagerare till och frn utvalda hamnar r Figur 30 nedan
en god hjlp. Figuren visar vilka omrden kring Sverige som har mest
passageraromsttning. Hr sticker Stockholm och Helsingborg ut vldigt tydligt.
Visby
2009
Gteborg
2010
Ystad
Helsingborg
Stockholm
-
2 000
4 000
6 000
8 000
Figur 30 De fem strsta hamnarna i Sverige efter antal passagerare 2010, Antal i 1 000-tal.
Klla:Trafikanalys
Informationen presenterad i Figur 29 kan utgra gott underlag fr vidare

analyser. Noters br att informationen r frn 2009.
Informationen visar p hamnar med mycket linjedriven trafik. Detta r den typ
av trafik som med strsta sannolikhet frst kommer att drivas med LNG, d
tillgng p LNG i en hamn r tillrckligt.

43 (76)
10 000
4.5 Godsvolymer
Gvle
Stockholm
Karlshamn
Oxelsunds hamnar
Helsingborg
2009
Lule
2010
Malm
Trelleborg
Brofjorden Preemraff
Gteborg
-
10 000
20 000
30 000
40 000
Figur 31 De tio strsta hamnarna i Sverige efter hanterad godsmngd 2010: Klla: Trafikanalys
I versikten ver de strsta hamnarna r identifierade godsvolymer ngot

annorlunda. Hr r Gteborg mycket strre n alla andra hamnar. Raffinaderiet
i Brofjorden hanterar s stora mngder olja att det kvalificerar sig som god tva
bland Sveriges strsta hamnar.
4.6 Linjetrafik
Linjetrafiken i svenska hamnar presenteras som en seglingslista, hmtad frn
Sjfartstidningen, se Appendix. Hr terfinns svl dagliga linjer som linjer med
avgngar en gng per mnad. Listan r frn 2007 men ger nd verblick ver
linjebunden trafik annat n den som redovisas fr passagerartrafiken. Hr kan
ocks utlsas att linjebunden trafik finns p de allra flesta svenska hamnar och
att den linjebundna trafikens omfattning ofta str i proportion till hamnens
storlek. Linjetrafiken r vldigt aktiv i de strsta passagerarhamnarna samt
ven mnga av hamnarna p listan ver de strsta hamnarna vad avser
hanterad godsmngd.
Figur 28 visar mngd gods som hanteras i svenska hamnar.

44 (76)
50 000
I Figur 34 nedan redovisas antal anlp per hamn och r fr 2010. Noteras br
att vissa av siffrorna inte r frn officiell statistik. Exempelvis saknas statistik
ver anlp till Strmstad och Brofjorden i uppgifter frn Trafikanalys.
Att Helsingborg med sin tta frjetrafik ver resund hamnar verst r inte
ovntat.
4.7 Hamnstrategiutredningen
I Hamnstrategi strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet
identifieras vad som anses som strategiska hamnar i Sverige. Utredningen
gjordes p uppdrag av regeringen.
Fljande hamnar freslogs som strategiska:
Gvle strategisk energi- och containerhamn
Gteborg strategisk hamn i samarbete med Varberg och Uddevalla
Helsingborg strategisk bro- och containerhamn
Karlshamn tillsammans med Karlskrona strategisk industri-, bro- och

energihamn
Lule strategisk industrihamn
Malm strategisk energi- och brohamn
Norrkping strategisk industri- och energihamn
Stockholm(Kapellskr) strategisk brohamn
Sundsvall strategisk industrihamn
Trelleborg strategisk brohamn.
I utredningen sammanfattade man dessa val med fljande:

Det utpekade hamnarna br betraktas som strategiska vid framtida
vervganden rrande omkringliggande infrastruktur. Utgngspunkten fr
urvalet r att var och en av regionerna fr en hamnstruktur som r rationell
utifrn regionens transportbehov samtidigt som vitala nationella intressen
tillgodoses. I urvalet har hela Sverige beaktats. Dessutom pvisas att ytterligare
ett antal hamnar har en vsentlig funktion fr transporterna i nromrdet
Halmstad och Oskarshamn eller fr exportindustrin frmst vad gller
skogsprodukter Ume och Vnerhamn. Drutver har Ystad Hamn en viktig
funktion fr bl.a. tgfrbindelser med Polen. Det kommer att vara ndvndigt
att frsrja ven dessa hamnar med en tillfredstllande infrastruktur ven om
investeringar som gynnar dessa hamnar kommer lngre ner p framtida
prioriteringslistor. Slutligen freslr jag (utredaren) att regeringen tar initiativ
fr att prva mjligheten att skapa en modern och effektiv transportlsning fr

45 (76)
vstra Mlardalen och Bergslagen som kan erbjuda marknaden en mjlighet

att ocks i framtiden av miljskl vlja sjtransport under s stor del av
transportstrckan som mjligt.
Sedan utredningen presenterades har dess slutsatser sttt p en del kritik.
Mana har drfr senare valt att lgga utredningen och prioriteringen av viktiga
hamnar t sidan. Dock, utredningen tittade ven p den infrastruktur som finns
i och kring hamnar.
Figur 32 Hamnar enligt Hamnstrategiutredningen. Klla: Sjfartsverket

46 (76)
4.8 Redovisning av underskta hamnar

Sjfartsverket redovisar i sin SJFARTENS UTVECKLING 2010 SEKTORSRAPPORT
bilden i Figur 33 som ger en bttre verblick ver anlp och trafiken i hamnar
och regioner i Sverige.
Figur 33 Geografisk frdelning av anlp r 2010. Klla: Sjfartsverket
Enkter och intervjuer har genomfrts med hamnar runt om i Sverige fr att
sammanstlla en redovisning av mjligheter att etablera LNG terminaler i hamnarna.
Svarsfrekvens p enkterna har varit 67%. Detta medfr att vissa uppgifter nedan fr
anses som oskra d dessa d bygger p antaganden. Antaganden har gjorts enligt
storlekskriterier som diskuteras i 0 ovan.
En mer detaljerad genomgng av hamnar i tabellform finns i ANNEX 5 versikt
hamnar, i tabellform.

47 (76)
4.8.1 Underskta hamnar och data kring dessa
Antal
Max Max
Namn
anlp/r Lngd bredd
Helsingborg
29744
230
Gteborg
7214
400
60
Trelleborg
5637
200
Stockholm
4683
200
32
Ystad
3438
170
Malm
2262
260
40
Brofjorden
1790
380
60
Gotland
1636
200
Nynshamn
1468
300
45
Karlshamn
1417
245
Norrkping
1252
260
33
Strmstad
1200
200
Varberg
1135
215
33
Gvle
924
220
28
Halmstad
876
275
40
Ume
864
233
33
Stenungsund
850
250
Oxelsund
838
244
42
Mlarhamnar
827
124
18
Oskarshamn
741
220
33
Sdertlje
687
200
32
Lule
679
270
40
Karlskrona
653
245
Vnerhamn
524
89
13
Sundsvall
522
250
44
Kalmar
399
185
22
Uddevalla
365
250
Pite
320
250
35
Skellefte
272
190
33
rnskldsvik
260
180
Landskrona
249
190
30
djup
12,3
19,5
7,6
11
7,2
12,5
25
7,5
15,3
13,5
11,4
9
10
10,1
10,5
11
13
15,5
6,8
10,5
9
11
7,9
5,4
12,3
7,3
10,5
11,5
11,5
10
10,1
Bedmning av
mjlighet att
etablera LNG
terminal ur ett
farledsperspektiv
Stor Mellan Liten
2
1
1
1
1
1
3
2
1
2
1
1
3
2
1
2
1
1
1
1
1
3
2
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
3
2
1
3
2
1
3
1
1
3
1
1
2
1
1
2
1
1
1
1
1
3
2
1
3
1
1
3
1
1
2
1
1
3
2
1
3
3
1
2
1
1
3
2
1
2
1
1
2
1
1
2
1
1
3
1
1
3
2
1
Bedmning av
mjlighet att
etablera LNG
terminal p
landsidan
Stor Mellan Liten
2
1
1
1
1
1
3
2
1
3
2
1
2
2
1
2
2
1
1
1
1
2
2
1
2
1
1
2
1
1
2
2
1
3
2
1
3
2
1
2
1
1
2
1
1
2
1
1
2
1
1
1
1
1
2
2
1
3
1
1
3
2
1
2
1
1
3
2
1
3
2
1
2
1
1
3
2
1
2
1
1
2
1
1
1
1
1
2
1
1
3
1
1
Figur 34 Underskta hamnar
Bedmningen av etablering av LNG terminaler har gjorts i en tregradig skala.

1: God mjlighet 2: Oskert 3: Begrnsad mjlighet

48 (76)
Kommentarer till siffrorna i Figur 34 Underskta hamnar.
Bedmningen r uteslutande ur ett tillgnglighetsperspektiv. (gr det

att storleksmssigt framfra ett fartyg i farleden, finns det tillgnglig
yta)
Inga bedmningar har gjorts utifrn skerhetssynpunkt.
Kriterier
Stora Terminaler
Fr att f en 1:a i Farleder ska hamnen klara av ett djupgende p minst
11,5 meter och minst 250 meter lnga fartyg
Fr att f en 1:a i landyta s ska en landyta till i storleksordningen som ett
medelstort raffinaderi
Medelstora terminaler
Fr att f en 1:a i Farleder ska hamnen klara av ett djupgende p minst 9
meter och minst 160 meter lnga fartyg
Fr att f en 1:a i landyta s ska en landyta till i storleksordningen p
ngon eller ngra fotbollsplaner
Sm terminaler
Fr att f en 1:a i Farleder ska hamnen klara av ett djupgende p cirka 7
meter
Fr att f en 1:a i landyta s ska en landyta till i storleksordningen ca
1000-3000 m2
I Figur 34 Underskta hamnar redovisas de hamnar som i denna rapports riktat
strst intresse mot. Statistiken kommer i de flesta fall frn Trafikanalys och r
fr 2010. I vissa fall som exempelvis i Strmstad har gjorts antagande baserat
p turlistan fr Norgetrafiken, och siffrorna fr Brofjorden r baserat p data
p Preems hemsida. Noteras br ven att det i vissa hamnar finns flera
terminaler men att statistiken hr ovan i ngot fall endast gller huvudhamnen.
Uppgifterna fr lngd, bredd och djup i hamnarna har varit svra att f
enhetliga uppgifter om. Vi har anvnt flera kllor s som, Sjfartsverket,
Hamnarnas svar p enkt, hamnars hemsidor. Lngd kan vara missvisande och
kan glla en viss kaj snarare n farleden till en hamn. Djup kan i vissa fall avse
maximalt djupgende fr fartyg som seglar i farled och i andra fall maximalt
djup i farleden. Det r dock vr uppfattning att uppgifterna r s pass korrekta
att de kan anvndas fr en vergripande analys som grs i denna rapport.
Att bedma tillgnglighet p land r alltid svrt, dessa uppgifter fr drfr ses
som mycket preliminra. Dessutom s kommer en mngd andra

49 (76)
hnsynstaganden till utom sjlva tillgngligheten vilket gr analysen n mer

osker fr tillgnglig landyta..

50 (76)
4.8.2 Volymmssiga hnsynstaganden, LNG som brnsle till fartyg

I 2.3 ovan, diskuteras distributionssystem fr LNG som bunker till fartyg. P en
mogen marknad fr LNG distribution som brnsle till fartyg kommer mycket
troligt att likna det system som idag finns fr bunkring av konventionella
drivmedel. Ur ett sdant perspektiv r det av stor vikt att titta p parametrar
som var bunkras det idag, var passerar mycket fartygstrafik, var ligger de stora
hamnarna.
Ovanstende data och statistik kan sammanfattas med att det finns ett antal
mycket starka regioner vad gller bde volymer av gods och antal anlp. Det r
drfr inte ovntat att LNG satsningar sker i dessa regioner. Att en eller flera
LNG terminaler placeras p Vstkusten, Sydkusten och kring
Stockholmsregionen kan ses som troligt i ett frsta steg. I dagslget finns redan
Nynshamn som fungerar operativt. Gteborg och Brofjorden ligger lngt fram
med planer och flera hamnar i resund och p Sydkusten har pbrjat sin
planering.

51 (76)
4.8.3 Storleksmssiga hnsynstaganden, LNG som brnsle till fartyg

Vi avser med storlek hr storleken p farlederna in till valda hamnar s som
maximalt djupgende i hamnarna, maximalt tillten lngd och bredd i
farlederna. Inga skerhetsmssiga eller riskbaserade analyser grs i denna del.
De skerhetsmssiga eller riskbaserade analyserna r s komplexa att de fr
gras frn fall till fall d etablering blir aktuell.
Stor LNG terminal
r avsikten att etablera en stor LNG terminal som redovisas i 2.2 ovan s r
storleken p farlederna in till hamnen avgrande. Begrnsande parametrar r
ofta antingen lngd eller djup. D LNG fartyg av naturen r mindre djupgende
n konventionella tankfartyg har hr valts lngd som faktor. Det br ppekas
att uppgifterna hr r frn hamnarna sjlva eller Sjfartsverket och kan i vissa
fall avse en speciell kaj och inte farleden.
Max fartygslngd i farleder

Ume
Gvle
Helsingborg
Oxelsund
Karlskrona
Karlshamn
Uddevalla
Sundsvall
Stenungsund
Pite
Norrkping
Malm
Lule
Halmstad
Nynshamn
Brofjorden
Gteborg
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
Figur 35 Max fartygslngd i de hamnar som tillter strst fartygslngd
I denna sammanstllning s har det skts efter max fartyg som kan anlpa en
hamn. Ska de allra strsta fartygen som lastar LNG (VLGC av Q-Max typ) kunna
g in i hamnen s mste farleden och terminalen klara ett max djupgende p

52 (76)
12,5 meter en lngd p 345 meter och en bredd p 53 meter. Det r dock inte
troligt att vi kommer ta emot fartyg av den storleken i Sverige utan fartyg som
r ngot mindre.
Det r svrt att veta vilken fartygsstorlek som kan vara av intresse fr
etablering av en stor terminal fr import av LNG. Exempel p maxstorlek p
fartyg skulle kunna vara:
L=300m, B=40m, Djupg max= 12m
L=250 m, B=35 m, Djupg max= 11 m
L=200 m, B=30 m, Djupg max= 10 m
LNG fartyget p 200 meter inte r representativt fr stora LNG fartyg. Den
absoluta majoriteten av LNG fartyg p marknaden r lngre n 250 meter se
2.5 LNG-fartyg ovan.
ven om mindre storlekar p fartyg och drmed krav p mindre farleder s blir
urvalet av tillgngliga hamnar ytterligt begrnsat. Det gr att muddra och bygga
nytt. Det r ngot denna rapport inte tar upp och gr utanfr givna ramar fr
uppdraget.
Slutsatsen blir att det finns mycket f hamnomrden i Sverige som skulle
tnkas kunna bli aktuella fr etablering av en stor LNG terminal om vi utgr
frn befintlig infrastruktur i farleder.
Mellanstor LNG terminal
Ur ett storleksmssigt perspektiv r f av de redovisade hamnarna olmpliga
sett till tillgnglig farledsstorlek. Undantaget r troligen hamnar i Vnern och
Mlaren d slussarna till dessa sjar r begrnsande. Dessutom kan ven
hamnar som inte nmnts ovan i rapporten klara av att ta emot fartyg till en
terminal av den storlek som r etablerad i Nynshamn.
Detta innebr att andra avvganden n farlederna blir begrnsande eller
vgledande vid etablering av en mellanstor LNG terminal.
Liten LNG terminal
I fallet med en liten LNG terminal s kan alla hamnar i analysen anvndas. Till
en sdan anlggning kan kras bde med en bunkerbt och om den inte r allt
fr stor, ven med tankbil. Exempel p en liten terminal r den planerade
terminalen i Gteborg. Den planerade terminalen i Gteborg tillhr dock de
absolut strsta i denna kategori.

53 (76)
5 FRUTSTTNINGAR FR OLIKA OMRDEN OCH HAMNAR

Hr fljer en verblick p regioner, fr en detaljerad bild av framfrallt
hamnarna s hnvisas till appendix dr en strre genomgng av hamnar lngs
Sveriges kuster med utdrag av hamnarnas egna svar p den genomfrda
enktunderskningen samt information inhmtat frn olika kllor finns.
5.1 Allmnt
De strre allmnna hamnar i Sverige har valts som utgngspunkt. De mindre
hamnarna har i de flesta fall valts bort om de inte r srskilt lmpade p grund
av tillgnglig infrastruktur i form av farleder eller ligger i nra anslutning till
industri/verksamhet som r intressant. Frutom de strre allmnna hamnarna
har ett antal industrihamnar valts ut p grund av deras storlek eller p grund av
den verksamhet som bedrivs.
Generellt gller att en LNG-tank fr bunkring av sm volymer av LNG (ofta
direkt till en frja eller linjefartyg enligt den princip som idag grs i Norge fr
mindre passagerarfrjor) kan genomfras i princip i alla hamnar i Sverige (om vi
ser strikt ur ett tillgnglighetsperspektiv). Fokus har drfr varit p
frutsttningarna fr LNG i ngot strre kvantiteter.
5.2 Vstkusten
Med Skandinaviens strsta hamn, Gteborg, Brofjorden med sitt stora
raffinaderi, Stenungssund med tung kemikalieindustri och Varberg som
Sveriges strsta exporthamn fr sgat virke inom omrdet s betraktas detta
geografiska omrde som det omrde med allra strst potential. Dessutom
passeras omrdet mellan Skagen och Vinga av en mycket stor mngd fartyg p
vg till och frn stersjn.
Det finns idag planer p LNG terminaler i omrdet (Brofjorden och Gteborg).
Potentialen fr att anvnda LNG som brnsle r mycket god. Stora volymer
fartyg gr in i eller passerar hamnarna och det finns omfattande linje- och
passagerartrafik i omrdet. Inom omrdet finns idag en stor utbyggd
verksamhet fr konventionell bunkring. Noteras br ocks att den befintliga
gasledningen lngs Vstkusten skulle kunna frse en LNG terminal med gas,
beroende p kapacitet i ledningen och kostander fr kylprocessen.

54 (76)
5.3 resundsregionen allmnt

Genom resund passerar idag ett stort antal fartyg som inte anlper hamnarna
dr eller ens Svenska hamnar. Alla dessa fartyg har dock ett bunkerbehov och
etablering av en LNG terminal i regionen fr anses ha goda frutsttningar om
vi frutstter att LNG som brnsle fr en bred frankring som brnsle fr
fartyg.
resund erbjuder ven relativt goda ankringsmjligheter dr bunkring kan ske.
En LNG terminal fr detta ndaml br inte vara belgen allt fr lngt frn
potentiella bunkrings positioner. Vi gr drfr bedmningen att en begrnsning
i norr av Halmstad och syd/st av Trelleborg eventuellt Ystad r rimlig att gra
fr att gngtider fr LNG bunkerfartyg inte ska bli allt fr lnga. Skulle
bunkermngderna ka s kan ven omrdet ka och man skulle kunna anvnda
exempelvis Gteborg fr utlastning.
Hr finns ven ett stort intresse p landsidan fr etablering av LNG terminaler i
regionen.
ven i resundsregionen passerar gas ledningen som en LNG terminal skulle
kunna anvndas till att frse med gas.
5.4 Sydkusten och Ostkusten

Denna region har mnga starka medelstora hamnar inom sitt omrde.
Sammantaget finns bde vilja och goda mjligheter att etablera LNG terminaler
inom omrdet. Att anvnda LNG som bunker fr anses som osker i en nra
framtid. Det finns linjetrafik inom omrdet men inte lika omfattande som i flera
andra omrden. Undantaget frn detta r ngra hamnar, exempelvis Ystad,
med passagerar/RoRo trafik av mer omfattande karaktr.
Om och nr LNG som brnsle blir allmnt frekommande s finns gods och
fartygsvolymer som kan motivera en LNG terminal enbart fr detta ndaml.
Det har frekommit diskussioner om att etablera en stor LNG terminal i
Oxelsund, det r inte knt i dagslget hur dessa planer fortskrider.
ven i detta omrde finns ett stort intresse bland vissa hamnar att etablera
LNG/LBG terminaler. Potentialen r stor d hr passerar mycket fartyg mellan
ex Gotland och fastlandet samt Gotland och Baltikum. Ett problem r dock
avsaknaden av relativt skyddade ankarplatser nra Gotland dr bunkring skulle
kunna ske av allt tonnage som passerar.
Fr Gotlands del kan finnas en stor potential sett till det stora antal fartyg som
passerar, begrnsande fr Gotland r brist p skyddade ankarplatser fr att
kunna bunkra LNG.

55 (76)
Ett nyligen presenterat examensarbete frn Linkping som genomfrts i

samarbete med EoN, Alexandra Bakosch, visar att bunkring av frjor som
trafikerar Trelleborg r mjlig att genomfra. Flexibla och utbyggbara och drmed permanenterbara lsningar presenteras. Studiens resultat kan vara
ett exempel p den frsiktighet och i viss mn oskerhet som rder infr
vergng till LNG dr kostnader och betalbarhet till fullo inte kartlagts.
5.5 Stockholmsregionen
Med Nynshamn som redan har en etablerad LNG terminal s hr omrdet till
de starkaste. Hr finns en stor och etablerad linjetrafik i och kring Stockholm.
Sdertlje med bde egen hamn och med trafiken till Mlaren som passerar
och ger ytterligare mjligheter. All trafik till och frn Bottenhavet och
Bottenviken mste passera omrdet.
5.6 Bottenhavet och Bottenviken

Hamnarna i Bottenhavet och Bottenviken prglas av mnga industrihamnar
ofta fokuserade p export av trvaror, pappersprodukter och malm.
Inom regionen finns ett antal relativt stora hamnar och mnga sm
hamnar/terminaler med endast en kaj. Att etablera en LNG terminal med enda
avsikt att anvndas till bunkring av fartyg r troligen inte ur ett volym
perspektiv lnsamt i denna region. Dock finns det flera hamnar dr kraftverk
och annan industri skulle kunna anvnda LNG/Naturgas och gra en etablering
lnsam. Det sker idag konventionell bunkring i omrdet i mycket begrnsad
omfattning och nr det sker r det oftast med lastbil.
Intressant r samarbetsavtalet som finns mellan det Lule, Pite, Skellefte och
Kalix hamnar.

56 (76)
6 DISKUSSION OCH SLUTSATSER

Denna studie har gett en initial bild av var de mest intressanta hamnarna och
omrden finns fr en framtida utbyggnad av en maritim infrastruktur fr LNG.
Utifrn att frse fartyg med LNG som brnsle r det ur ett lngsiktigt perspektiv
att rekommendera att lokalisera LNG terminaler i eller i nrheten av de stora
hamnarna och i nrheten av de stora fartygsstrken dr dessa frttas.
De stora trafikstrken fr fartygstrafik kring Sverige r:
Antal passager/r
Skagen-Gteborg
62743
resund
53637
Bornholmsgattet
51325
Gotland-Fastlandet(Oskarshamn)
19356
land-Sverige
15496
Holmn, grnsen Bottenviken/Bottenhavet
5569
Med hnsyn till existerande ldersfrdelning hos fartyg som trafikerar

stersjns, r nstan 20 % av fartygen 30-40 r gamla och som kan komma att
ersttas fram till 2015-2020. Drmed finns en potential att nybyggda fartyg blir
frsedda med LNG-drift.
Storlek p LNG terminal och drmed behov av storlek p farled och yta
p land
Nrhet till trafikstrk med mycket fartygstrafik
Nrhet till strre hamn
Nrhet till konsumenter p landsidan
Utifrn valda och analyserade kriterier fr mjlig lokalisering av terminal kan

konstateras att ett antal svenska hamnar befinnes lmpliga. Exempelvis kan
hamnar som Sundsvall, Gteborg och Helsingborg, med flera som identifieras
som lmpliga, dock med olika utgngspunkt och med olika typer och storlekar
p terminaler mjliga.

57 (76)
Generellt gller dock:

I princip alla svenska hamnar kan etablera en LNG terminal av den mindre
storleken. Den planerade terminalen i Gteborg ligger i det strre
spannet av dessa sm terminaler och berknas bli cirka 10.000m3.
Etablering av en medelstor LNG terminal kan utifrn storlek p farleder
och tillgnglig landyta gras i relativt mnga hamnar i Sverige. Dock br
det beaktas att ven om farleden r tillrckligt djup och att landyta finns
s krver en medelstor LNG terminal stora vervganden vad gller
skerhet. Skerhetsaspekten ligger utanfr denna rapports omfattning
men mjligen kan skerhetsaspekter innebra att listan ver mjliga
hamnar fr etablering av en medelstor LNG terminal kortas radikalt.
Etablering av stora LNG terminaler kan ske i ett mycket begrnsat antal
hamnar i Sverige. Fartygen som angr en sdan terminal r s stora att
mycket f hamnar kan hantera dessa. Dessutom krvs det stora landytor.
Utifrn ovanstende s kan det konstateras att regioner r viktigare n en
enskild hamn d volymerna fr bunkring exempelvis blir stora. Bunkerfartyg fr
LNG r flexibla och kan operera i en region. Sm LNG tankar fr lokal
distribution av LNG som brnsle kan frses med dessa bunkerbtar.
Fr att ge en komplett bild av var man br g vidare med, med avseende p
denna typ av satsningar s br man ven ta hnsyn till resultaten frn den
studie som fr nrvarande utfrs av F p landsidans frutsttningar fr
utbyggnad av infrastruktur fr LNG. Vidare har en studie initierats som
hanterar det aktuella behovet av bunkerbrnsle fr olika hamnar i Sverige,
vilket ocks kan bidra till att ge ett mer detaljerat underlag fr vidare
bedmningar. En strre studie, initierad av danska Sjfartsstyrelsen och som
utfrs av SSPA och F, syftar till att ge ett mer brett och detaljerat underlag fr
hela norra Europa p hur man kan vidareutveckla och utforma ett ntverk av
maritima LNG terminaler och tankstationer. En mera utbredd infrastruktur fr
LNG kar potentialen fr LNG i Sverige d LNG blir tillgnglig i ett strre
omrde.

58 (76)
ANNEX 1 FRFRGNINGSUNDERLAG
Vilka storleksmssiga frutsttningar har hamnen som helhet fr att kunna erbjuda
hantering av LNG?
Vilka tekniska frutsttningar finns i hamnen idag, och vilka delar skulle behva
frndras eller frbttras fr att ka frutsttningarna fr en effektiv LNGhantering?
Finns det idag en frekvent sjfart av lmplig typ bland hamnens anlp, alternativt i
nromrdet?
Fr grnsytan gentemot landsidan;

o Vilka fr- och nackdelar finns kring hamnens geografiska lge i frhllande
till ttorter, och en anvndbar infrastruktur fr vidare transport av LNG p
landsidan?
o Hur bedms kundintresset vara p landsidan fr LNG generellt?
o Vilka nrliggande industrier kan ha intresse av LNG?
o Finns det existerande nrliggande ntverk av
Pipelines?
Andra distributionsnt?
o Hur ser behovet ut av leverans- och frsrjningsskerhet fr gas och/eller

LNG i omrdet ifall denna infrastruktur byggs ut?
o Vilken tillgng p teknisk utrustning finns idag fr en effektiv
sammankoppling av en framtida maritim respektive landbaserad
anvndning av LNG?
Hur ser det lokala opinionslget (allmnhet, politik etc.) ut fr gas i allmnhet och
LNG i synnerhet ut i nromrdet?
Finns en risk fr en eventuell konkurrenssituation med nrliggande hamnar

o i Sverige?
o i vriga lnder?
Hur bedms tillgngen p lmplig sjfart gllande:

o Trafikmngd?
o Olika typer av trafik (t.ex. linjetrafik/frjor/patrullfartyg)?
o Frekvensen av de olika trafiktyperna i det aktuella omrdet?
o Vilka behov av olika slags bunkerlsningar ger detta upphov till:
1. Bt bt?

59 (76)
2. Bil bt?
3. Landstation bt?
Vilka mottagningsmjligheter finns hamnen idag, t ex gllande:

o Djup?
o Kajer?
Vilka vriga uppgifter kan anses relevanta fr en framtida mjlig utbyggnad av

LNG?

60 (76)
ANNEX 2 STATISTIK VER SVERIGES HAMNAR

Handelsfartyg anlp jan-juni 2009 (ref. 7)
Hamn
Helsingborg
Gteborg
Trelleborg
Stockholm
Ystad
Kapellskr
Malm
Karlshamn
Gotlands hamnar
Nynshamn
Varberg
Norrkping
Ume
Gvle
Mlarhamnar
Halmstad
Oskarshamn
Karlskrona
Sdertlje
Sundsvall
Oxelsund
Vnerhamn
hus
Husum
Skrns terminal
Lule
Uddevalla
Kalmar
Mnsters
Pite
Skellefte
Hargshamn
Slvesborg
Sderhamn
Wallhamn
Falkenberg
Lysekil
Landskrona
Hrnsand
Vstervik
rnskldsvik
Bergkvara
Delta Terminal
Norrtlje
Totalt
Antal fartyg
Fartygsdrktighet (brutto 1000 ton)
Summa
Utrikes
Inrikes
Summa
Utrikes
Inrikes
21645
21462
183
150913
149888
1025
3590
3234
356
72021
69736
2285
2988
2965
23
78621
78601
20
2320
2226
94
79270
78923
347
1607
1591
16
24585
24556
29
1242
1242
0
25728
25728
0
1132
939
193
23833
23022
811
721
581
140
6098
5695
403
710
33
677
17179
56
17123
670
260
410
15371
4479
10892
564
533
31
6505
6418
87
480
295
185
2697
1627
1070
476
431
45
4745
4364
381
461
310
151
3213
2299
914
374
243
131
1245
780
465
354
269
85
1717
1370
347
328
42
286
6680
261
6419
324
320
4
8986
8974
12
287
218
69
1645
1349
296
285
114
171
3134
765
2369
274
172
102
2245
1752
493
247
128
119
530
273
257
217
109
108
645
253
392
199
61
138
2421
246
2175
194
67
127
2402
232
2170
177
131
46
1509
1085
424
175
148
27
1018
900
118
174
113
61
414
256
158
154
103
51
505
367
138
138
103
35
953
701
252
136
110
26
681
556
125
134
112
22
360
295
65
105
91
14
223
193
30
97
49
48
455
241
214
91
82
9
3573
3482
91
90
73
17
154
130
24
88
87
1
280
278
2
86
75
11
179
145
34
71
61
10
445
408
37
58
49
9
167
112
55
32
19
13
152
80
72
25
10
15
71
16
55
22
17
5
47
36
11
7
7
0
47
47
0
43549
39285
4264
553662
500975
52687

61 (76)
ANNEX 3 REFERENSER, REGELVERK,

REKOMMENDATIONER OCH STANDARDER
AGA Gas AB. (2009). Miljvnligare produktion i Sverige. www.aga.se. 2009-0518.
Alderton, T., och Lane, T. (2002). Bulk Carrier Vessels An analysis of crew
performance, vessel casualties and voyage cycles. Cardiff, UK: Seafarers
International Research Centre - Cardiff University.
Anthony Veder. (2009). First Multi Purpose Small LNG Tanker. Press release,
May 6, 2009. www.anthonyveder.com. 2009-05-20.
Birgersson, Bengt Owe, Hamnstrategi strategiska hamnnoder i det svenska
godstransportsystemet. ISBN 978-91-38-22791-6, SOU 2007:58
California Energy Commission. (2010). www.energy.ca.gov.
Clifton, A. (2005). LNG on the boil... Society of International Gas Tanker and
Terminal Operators.
Det Norske Veritas. (2004). Hantering av LPG vid kaj 551 Sammanfattning och
vrdering av genomfrda riskanalyser. Rapport till Gteborgs hamn AB.
Rapport nr 50000309/07319. Revision nr 02.
Det Norske Veritas. (2009). Risk for striking impact to LNG carriers Skangass
LNG plant. DNV Report no: 2009-0089. Final, Rev 1, 2009-03-25.
Fluxys LNG. (2009). Larger LNG ships at the terminal. www.fluxyslng.net. 200905-18.
Germanischer Lloyd. (2010). Expected demand for LNG as ship fuel in Northern
Europe. Presentation frn Gas Fuelled Ships Conference 2010.
Gteborg Energi. (2010). Underlag samrd, LNG-terminal Skarvikshamnen,
2010-02-09. Dnr 10-2009-0567.
Hansson, Jens. (2008). LNG As an Alternative Energy Supply in Sweden. Rapport
SGC 197. Svenskt Gastekniskt Center AB.
Hightower, Mike, et al. (2004). Guidance on Risk Analysis and Safety
Implications of a Large Liquefied Natural Gas (LNG) Spill Over Water. Sandia
National Laboratories, USA.
I.M. Skaugen SE. (2009). I.M. Skaugen SE, Annual General Meeting, 9th March
2009. Presentation. www.skaugen.com. 2009-05-19.
King & Spalding. (2008). LNG in Europe - An Overview of European Import
Terminals.
LNG GOT. (2011). www.lnggot.com
LNG One world. (2009). www.lngoneworld.com. 2009-02-10.

62 (76)
MAGALOG. (2008). Maritime Gas Fuel Logistics Developing LNG as a clean

fuel for ships in the Baltic and North Seas. Report from the MAGALOG project,
December 2008.
Port of Gteborg. (2009). Port Information Guide.
Port of Rotterdam. (2007). Nautical admission policy for LNG carriers in the Port
of Rotterdam. Version 2, Draft.
Rddningsverket. (2008). Inriktning fr skadebegrnsning av hndelser med
farliga mnen infr 2015. Regeringsrapport. ISBN 978-91-7253-421-6.
Rddningsverket. (2008). Bilaga till rapport Inriktning fr skadebegrnsning av
hndelser med farliga mnen infr 2015. Regeringsrapport. ISBN 978-91-7253422-3.
Sjfartsverket. (2011). www.sjofartsverket.se.
Skjervheim, Aksel. (2008). Availability of LNG for bunkering. Presentation from
the 29th International Bunker Conference in Copenhagen, 24 april 2008.
Gasnor AS.
Svensk Sjfarts Tidning. (2009). 8 maj 2009.
Sveriges Hamnar. (2011). www.transportgruppen.se
Trafikanalys. (2011). www.trafa.se
Vanem, E. (2006). Risk Analysis of LNG Tankers. Oslo, Norway.
Weber, Kristina. (2008). Muntliga uppgifter. Gteborgs Hamn AB.
International Maritime Organization (IMO)
International Convention for the Safety of Life at Sea (SOLAS), 1974
International Ship and Port Facility Security (ISPS) Code, 2003
STCW Chapter V Standards regarding special training requirements for
personnel on certain types of ships
International Code for the Construction and Equipment of Ships Carrying
Liquefied Gases in bulk (IMO Gas Code)
International Maritime Dangerous Goods Code
Handling of Dangerous Goods in Port Areas 1997 (IMO Ref. 290 E) IMO.
Guidelines for Formal Safety Assessment (FSA) for use in the IMO rule-making
process, MSC/Circ.1023, International Maritime Organization, 2002.
Fire Safety Systems (FSS) Code, 2001, International Maritime Organization,
2001.

63 (76)
ISM Code & Guidelines, 2002 Edition, International Maritime Organization,

2002.
ISPS Code, 2003 Edition, International Maritime Organization, 2003.
Load Lines, Consolidated edition 2005, International Maritime Organization,
2005.
COLREG, Convention on the International Regulations for Preventing Collisions
at Sea, 1972. Consolidated Edition 2003, International Maritime Organization,
2003.
MARPOL 73/78, Consolidated edition 2002, International Maritime
Organization, 2002.
European Committee for Standardization
Installation and Equipment for LNG - Design of Onshore Installations, EN 1473
Installation and Equipment for LNG - Design and testing of LNG loading arms,
EN 1474
Installation and Equipment for LNG - Ship to Shore Interface, EN 1532
Guidelines best practice standards
Alleviation of Excessive Surge Pressures on ESD, SIGTTO, ISBN 0948691409,
Witherby & Co. Ltd., 1987
Guide to Contingency Planning for the Gas Carriers Alongside and Within Port
Limits OCIMF, SIGTTO, ICS Published: 1999
Contingency Planning for Marine Gas Terminals, ICS/ OCIMF
Crew Safety Standards and Training for Large LNG Carriers, Essential best
practices for the Industry. SIGTTO, 2003
Application of Amendmendts to Gas Carrier Codes Concerning Type C Tank
Loading Limits. December 1997, Witherby & Company Ltd
A Contingency Planning and Crew Response Guide for Gas Carrier Damage at
Sea and in Port Approaches, ICS/ OCIMF ISBN 9781856091725, Witherby &
Co. Ltd., 1999
Site Selection and Design for LNG Port and Jetties, with views on Risk Limitation
during Port Navigation and Cargo Operations, SIGTTO Information Paper No 14,
1997.
Dangerous Goods in Ports: Marcom report of WG 35 - 2000 PIANC.
The IALA Aids to Navigation Guide (Navguide) (5th Edition 2006) - IALA.

64 (76)
Requirements concerning GAS TANKERS, International Association of

Classification Societies, corr. 2003.
LNG Operations in Port Areas: essential best practices for the industry 2003
SIGTTO
LNG Ship to Ship Transfer Guidelines 2011 - SIGTTO
Approach Channels, A Guide for Design (Volume 2), Joint Working Group PIANC
and IAPH PTC2 report of WG 30 Final report 1997 - PIANC.
IAPH Guidelines for Port Planning and Design 1993 IAPH.
Guidelines for Hazard Analysis as an Aid to Management of Safe Operations
1992 SIGTTO
A Contingency Planning and Crew Response Guide for Gas Carrier Damage at
Sea and in Port Approaches 3rd Edition 1998 SIGTTO / ICS / OCIMF.
International Safety Guide for Oil Tankers & Terminals, ISGOTT, fourth Edition
(1996) - ICS/OCIMF/IAPH
Ship to Ship Transfer Guide (Petroleum), Third Edition 1997 - ICS/OCIMF
Inert Gas Systems Ed. 1990 IMO
Tanker Safety Guide (Liquefied Gas) 2007 ICS. ISBN: 9781856093415,
Witherby & Co. Ltd
Safety Guide for Terminals Handling Ships Carrying Liquefied Gases in Bulk
2nd Edition 1993 OCIMF
Liquefied Gas Handling Principles on Ships and in Terminals 3nd Edition 2000
SIGTTO
Design and Construction Specification for Marine Loading Arms, Witherby &
Co. Ltd
The Bulk Transfer of Dangerous Liquids and Gases between Ship and Shore HSE Books, 1999
LNG Shipping, Suggested Competency Standards, SIGTTO, 2008
Liquefied Gas Fire Hazard Management, SIGTTO, 2004
Mooring Equipment guidelines, 1997, OCIMF
OCIMF Guidelines and Recommendations for the Safe Mooring of Large Ships
at Piers and Sea Islands 1994
OCIMF Recommendations for Ships Fittings for Use with Tugs 2002
ICS Guide to Helicopter/Ship Operations

65 (76)
ANNEX 4 INTERNATIONELL OLYCKSHISTORIK

En sammanstllning har gjorts av olycksstatistik fr gasfartyg och oljetankfartyg
registrerade i Lloyds olycksdatabas Seaweb. Statistiken omfattar perioden 1995
till och med 2009 och inkluderar alla olyckor i hela vrlden. Fr jmfrelse har
statistik tagits fram och presenteras separat fr gasfartyg (liquefied gas
tankers) och fr tankfartyg som fraktar olja.
Som ytterligare jmfrelse har motsvarade olycksstatistik allvarliga olyckor fr
alla fartygstyper som intrffat i stersjregionen sammanstllts.
stersjregionen inkluderar hr hela stersjn, resund samt de danska
farvattnen i och kring blten. Frutom antalet olyckor ingr ven antalet
omkomna och saknade samt de fall d man har registrerat att frorening
frkommit. Antal omkomna/saknade inkluderar besttning och passagerare p
fartyget som olyckan refererar till men inte omkomna p t.ex. andra fartyg
inblandade in en kollision.
En approximativ berkning av olycksfrekvensen har ocks gjorts. Hr har
antalet fartyg satts till antalet fartyg i drift och under byggnad vid januari 2010.
Tabell 6. Alla Olyckor med gasfartyg betecknande som allvarliga under perioden 1995-2009.
Serious accidents
1995 - 2009
No. of acc. % of total
Killed/ Pollution
Missing verified
Collision
50
26%
Contact
4%
Fire/Explosion
26
13%
29
Foundered
14
7%
24
Hull/Mchy. Damage
63
32%
1%
33
17%
195
100%
53
14
Miscellaneous
Wrecked/Stranded
Total

66 (76)
Tabell 7. Olyckor med gasfartyg betecknande som icke allvarliga under perioden 1995-2009.
Accidents not labelled as serious

Killed/ Pollution
1995 - 2009
Missing verified
Collision
54
15%
Contact
12
3%
Fire/Explosion
13
4%
0%
57
15%
1%
17
5%
Not specified
213
58%
Total
369
100%
Foundered
Hull/Mchy. Damage
Miscellaneous
Wrecked/Stranded
Tabell 8. Typer och antal gasfartyg i trafik och under byggnad januari 2010.
Liquefied gas tankers in service

or under construction 2010
% of
total
No.
LNGC
392
23%
LPGC
1281
75%
24
1%
0%
1701
100%
LPGC/Chemical Tanker
CO2 tanker
Total
Tabell 9. Antal olyckor med gasfartyg per fartyg och r fr perioden 1995-2009.
Accidents with Liquefied gas tankers per ship

and per year in the period 1995 - 2009
per ship
per 1000
ships
Serious accident per ship per year
0.007643
7.64
Any accident per ship per year
0.022105
22.10
Killed/Missing per ship per year
0.000627
0.63
Pollution per ship per year
0.000588
0.59

67 (76)
Tabell 10. Alla olyckor med oljetankfartyg betecknande som allvarliga under perioden 1995-2009.
Killed/
Pollution
Missing
Serious accidents 1995 - 2009 No. of acc. % of total

Collision
236
22%
31
45
Contact
60
6%
10
160
15%
194
40
4%
25
12
315
29%
17
20
Miscellaneous
1%
21
Missing
0%
War Loss/Hostilities
1%
17
261
24%
17
31
1086
100%
323
126
Fire/Explosion
Foundered
Hull/Mchy. Damage
Wrecked/Stranded
Total
Tabell 11. Antal olyckor med oljetankfartyg per fartyg och r fr perioden 1995-2009.
Accidents with oil tankers

per ship
per ship and per year in the period 1995 - 2009
per 1000 ships
Serious accident per ship per year
0.008815
8.82
Any accident per ship per year
0.030732
30.73
Killed/Missing per ship per year
0.002622
2.62
Pollution per ship per year
0.001023
1.02
Tabell 12. Antal oljetankfartyg i trafik och under byggnad januari 2010.
Oil tankers in service or under construction 2010
No.
Oil tanker
8213
Total
8213

68 (76)
Tabell 13. Alla olyckor fr samtliga fartygstyper i stersjregionen betecknande som allvarliga under
perioden 1995-2009.
Serious accidents in
Killed/ Pollution
the Baltic area 1995 - 2009
Missing verified
Collision
151
16%
12
Contact
98
10%
Fire/Explosion
93
10%
14
Foundered
39
4%
28
195
20%
1%
Wrecked/Stranded
388
40%
22
Total
970
100%
57
40
Hull/Mchy. Damage
Miscellaneous

69 (76)
ANNEX 5 versikt hamnar, i tabellform.

Helsingborg
Antal anlp 2010
Gteborg
Trelleborg
Stockholm
Ystad
Malm
29744
7214
5637
4683
3438
2262
230
400
200
200
170
260
12,3
19,5
7,2
12,5
Max Lngd farled

Max bredd farled
60
Max djup farled
32,31
7,6
40
11
Inomskr etc
Kustlinje/Inomskrs
Inomskrs
Kustlinje
Inomskrs
Kustlinje
Kustlinje
Cargo/Olja/Cont/RoRo/Pas
s/Bulk
Alla
Alla + Gas
Olja/RoRo
Carge/Olja/RoRo/Pass
Cargo/Bulk/RoRo/Pass
Alla
Visat intresse
Mycket intresserade
Mycket intresserade
Mycket intresserade
Ja
Ja
Stort intresse
Lmpligt landomrde,
Areal, avstnd etc
Gott om bra kajnra

plats i den privatgda
Bulkhamnen (KEMIRA)
Ryanabbe, litet omrde,

centralt. Fr strre
terminal kan ev finnas
lmpligt landomrde vid
Torshamnen
Ingen uppgift
Flera fr mindre
installationer
Ingen upgift
I Oljehamnen finns
lmplig kaj samt
landomrde.
Diskussioner har tidigare
frts om etablering hr.
Liknande verksamhet
idag? LPG, LBG etc
Konkurrerar om
biogasanlggning
Ryahamnen, maxlngd
145 m
Nej
Nej
Ingen uppgift
Bunkring av fartyg sker

idag mycket begrsnat.
Varfr vet man inte.
Konkurrens, Avstnd,
verksamhet
Trelleborg/Malm/Lands
krona/Halmstad
Brofjorden, ev,
Stenungsund
Malm/Landskrona/Hels
ingborg
Nynshamn, ev Gvle
Trelleborg/Landskrona/
Helsingborg
Trelleborg/Landskrona/
Helsingborg
Passerande fartyg, Antal,

typ
Hg frekvens. Mycket
nra
Hg frekvens. Nra
Hg frekvens. Visst
avstnd
Begrnsat
Hg Frekvens, Medel
avstnd
Hg frekvens. Mycket
nra
Rddningstjnst
Ingen upgift
Mycket god.
Normal
Ingen upgift
Ingen upgift
Mycket god. Nationell

beredskapstyrka
Ankarplatser fr bunkring
av LNG
Skyddat vatten
ppet och skyddat

vatten
ppet vatten
Skyddat vatten
ppet vatten
Skyddat vatten
vrigt
Planer fr LNG terminal

finns

finns. Projektering pgr.
Stora utbyggnadsplaner
Ingr i Copenhagen
Malm Port AB
Brofjorden
Gotlands hamnar
Nynshamn
Karlshamn
Norrkping
Strmstad
Antal anlp 2010
1790
1636
1468
1417
1252
1200
Max Lngd farled
380
200
300
245
260
200
Max bredd farled
60
Max djup farled
25
Inomskr etc
Inomskrs
45
7,5
Kustlinje
33
15,3
Inomskrs
13,5
11,4
Inseglingsled
Inomskrs
Inomskrs
Pass/RoRo/olja
Cargo/Olja/Cont/RoRo/Pass/Bulk
Olja/Gas
Cargo/Bulk/Olja/Pass
Olja/RoRo/Pass. + Gas
Alla + Gas
Cargo/Bulk/Olja/Cont/R
oRo
Visat intresse
JA, Planerar terminal
Ingen uppgift
JA, Har redan startat.
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Lmpligt landomrde, Areal,

avstnd etc
Ja
Ingen uppgift
Ja
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Liknande verksamhet idag? LPG,

LBG etc
Ja, LPG
Ingen uppgift
Har en LNG-anlggning
Biogasanlggning
Ingen uppgift
Nej
Konkurrens, Avstnd,
verksamhet
Gteborg,
Stenungsund, Hirtshals,
Fredrikstad
Nynshamn,
Oskarshamn
Inte idag
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Norge, Brofjorden
Passerande fartyg, Antal, typ
Medium frekvens,
Nra, Hg
frekvens/Medium
avstnd
Hg frekvens. Medel
avstnd
hg frekvens, relativt
stort avstnd
Medimum frekvens.
Stort avstnd
Medium frekvens, stort

avstnd
Medium frekvens
(Oslofjorden), Medium
avstnd
Rddningstjnst
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ankarplatser fr bunkring av
LNG
Skyddat och ppet

vatten
ppet vatten
Skyddat och ppet

vatten
Skyddat och ppet

vatten
Skyddat vatten
Skyddat vatten
vrigt

finns. Projektering
pgr
Etanol och biogasfabrik

r p gng.

71 (76)
Varberg
Gvle
Halmstad
Ume
Stenungsund
Oxelsund
Antal anlp 2010
1135
924
876
864
850
838
Max Lngd farled
215
220
275
233
250
244
Max bredd farled
33
28
40
33
Max djup farled
10
10,1
10,5
11
13
15,5
Inomskr etc
42
Kustlinje
Inomskrs
Kustlinje
Inseglingsled
Inomskrs
Inomskrs
Alla utom olja
Cargo/Cont/Bulk/Olja/R
oRo
Cargo/Cont/Bulk/Olja/R
oRo
Cargo/RoRo/Pass
LPG/Kem/Petroleum
Cargo/Bulk/Olja/RoRo
Visat intresse
Ingen uppgift
Ja
Mycket intresserade
Ja
Ja
Ja

avstnd etc
Ingen uppgift
Ja
Ja
Ja
I omrdena kring
befintliga
kemindustrier
Ja

LBG etc
Nej
Nej
Nej
Nej
LPG, Kemindustri
Nej
Konkurrens, Avstnd,
verksamhet
Gteborg, resund
Stockholm?
resundshamnarna
Gteborg, Brofjorden
Nynshamn
Hg frekvens, Medium
avstnd
Medium frekvens, Stort

avstnd
Hg frekvens, Medel Stort avstnd
Lg frekvens
Medium frekvens
Medium frekvens,
Medium avstnd.
Rddningstjnst
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Stor pga kemindustrin
Ingen uppgift
LNG
ppet vatten
ppet vatten
ppet vatten
ppet vatten
Skyddat vatten
ppet vatten
vrigt

72 (76)
Mlarhamnar
Oskarshamn
Sdertlje
Lule
Karlskrona
Vnerhamn
Antal anlp 2010
827
741
687
679
653
Max Lngd farled
124
220
200
270
245
Max bredd farled
18
33
32
40
Max djup farled
6,8
10,5
11
524
89
13,4
7,9
5,4
Inomskr etc
Inomskrs
Inomskrs
Inomskrs
Inomskrs
Inomskrs
Blandat
Cargo/Olja/Bulk
Cargo/Olja/RoRo/Pass/Bulk
Cargo/Bulk/Olja/RoRo
Olja/Bulk/RoRo
Olja/RoRo/Pass.
Cargo/Olja/Bulk
Visat intresse
Ingen uppgift
Mycket intresserade
Ingen uppgift
Ja
Nej
Ingen uppgift

avstnd etc
Ingen uppgift
Stora ytor kommer att

finnas efter muddring.
Ingen uppgift
Uddebo Oljehamn dr
markytor nra kaj
finns
Ingen uppgift
Ingen uppgift

LBG etc
Ingen uppgift
Mycket lite.
Nej
Nej
Ingen uppgift
Nej
Konkurrens, Avstnd,
verksamhet
Nynshamn
Nynshamn ligger nra.
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Gteborg
lngt avstnd!
Lg frekvens. Visst avstnd
Lg frekvens, nra
(Mlaren)
Lg frekvens
Lg frekvens. Visst
avstnd
N.A
Rddningstjnst
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
LNG
Skyddat vatten
ppet och skyddat vatten
Skyddat vatten
ppet och skyddat

vatten
ppet vatten
Skyddat vatten
Lule har ett

samarbete i North
Sweden Sea Port
(Lule Kalix Pite
Skellefte)
Skall lgga ned

oljehamnen??
Koppling till Cargo2projektet kan vara

intressant.
vrigt

73 (76)
Sundsvall
Uddevalla
Pite
Skellefte
rnskldsvik
Landskrona
Antal anlp 2010
522
365
320
272
260
249
Max Lngd farled
250
250
250
199
180
190
Max bredd farled
44
35
35
11,5
11,5
10
10,1
Max djup farled
10,5
12,3
30
Inomskr etc
Inseglingsled
Inomskrs
Kustlinje
Kustlinje
Blandat
Inseglingsled
Bulk/RoRo/Olja
Cargo/Bulk
Cargo/Olja/Bulk
Cargo/Olja/Bulk
Cargo/Bulk/Olja
Pass/Bulk/Cargo
Visat intresse
Ja
Ja
Mycket Intresserade
Ja
Ja
Mycket intresserade

avstnd etc
Ja
Frlandshamnen
Ja
Ja
Ja
Bra plats sder/ster

om varvsomrdet.

LBG etc
Ja, LPG
Nej
Ja, LPG
Biogas
Nej
Hanterar ammoniak.
Konkurrerar om
biogasanlggning
Konkurrens, Avstnd,
verksamhet
Inte i dagslget
Stenungsund,
Brofjorden, Gteborg
N.A
N.A
N.A
Trelleborg/Malm/Hels
ingborg
Lg frekvens. Visst
avstnd
N.A
Lg Frekvens
Lg Frekvens
Lg Frekvens, Nra
Hg frekvens. Visst
astnd
Rddningstjnst
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Ingen uppgift
LNG
ppet och skyddat

vatten
Skyddat vatten
ppet vatten
ppet vatten
ppet och skyddat

vatten
Skyddat vatten
Inom -vik finns ett

Vrmekraftverk som
troligen skulle kunna
konverteras till
Biogas/Naturgas. Det
planeras fr ett nytt
fartyg p linjetrafik till
-vik/Domsj som
troligen kommer att
drivas med LNG.
vrigt

74 (76)
ANNEX 6 Enktsvar och intervjuer

Namn
Enktsvar Intervju
Helsingborg
Gteborg
Trelleborg
Stockholm
Malm
Brofjorden
Gotland
Ystad
Nynshamn
Karlshamn
Norrkping
Strmstad
Varberg
Gvle
Halmstad
Ume
Stenungsund
Oxelsund
Mlarhamnar
Oskarshamn
Sdertlje
Lule
Karlskrona
Vnerhamn
Sundsvall
Uddevalla
Pite
Skellefte
rnskldsvik
Landskrona
ANNEX 7 SEGLATIONSLISTA,
LINJETRAFIK P SVENSKA HAMNAR 2007.

76 (76)
EUROPA-LINJER
Seglingslista
Seglingslistan r i frsta hand avsedd fr dem som sker en sjtransportr fr medelstora lastpartier. Fr befraktning av helt fartyg, eller vsentlig del av ett fartyg, hnvisas till medlemsmatrikeln
p Sveriges Skeppsmklarefrenings hemsida (www.swe-shipbroker.se). Den som behver transporthjlp med smpartier vnder
sig lmpligen till en speditr. Listan baseras p uppgifter frn rederier och agenter.
Kontakta redaktionen p telefon 031-629570 eller e-post
info@shipgaz.com
Uppgifterna presenteras p fljande stt:

1. Europa-linjer. Under varje avresehamn finns destination,
hamnar, rederi, agent och frekvens.
2. Transoceana direktlinjer grupperade efter destination. Under
varje geografiskt omrde finns avgngshamnar och under dessa
hamnar, rederi, agent och frekvens.
3. Transocean trafik med omlastning grupperad efter destination. Efter varje land finns rederi och agent.
-
Frn FALKENBERG
Spanien
Estland
St Malo, Lindstone Shipping AS/Edvin Svenson

Skeppsmkleri AB, 1g/3v
La Corunna, Villagarcia, Gandia, Sevilla, Barce

lona, Palma de Mallorca, Palamos, Alicante,
Motril, Vigo, Marin, Baltic Med Service/Baltic
Shipping Net AB, 1g/m
Tallinn, UniFeeder Container Service/UniFeeder

Sweden AB, 1g/v
Tallinn (via Antwerpen), Mediterranean Shipping Company/MSC Sweden AB, 1g/v
Storbritannien
Tyskland
Finland
Hull, TTS (Shipping) Ltd/Edvin Svenson Skepps

mkleri AB, 2g/m
Rosyth, TTS (Shipping) Ltd/Edvin Svenson
Skeppsmkleri AB, 1g/3v
Hamburg, Bremerhaven, AB PJ Haegerstrand,

2g/v
Hamburg, Bremerhaven, Team Lines Sverige,
2g/v
Hamburg, Evergreen/Greenship Sweden AB
Hamburg, Lloyd Triestino/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB
Kotka, Helsingfors (via Antwerpen), Mediterranean Shipping Company/MSC Sweden AB,

1g/v
Helsingfors, Containerships/Concarrier, 1g/v
Rauma, Mediterranean Shipping Company/
MSC Sweden AB, 1g/v
Frankrike
Frn GRISSLEHAMN
Finland
Ecker, Ecker Linjen, 25g/d
Frn GVLE
Belgien
Antwerpen (via Hamburg), AB PJ Haeger
strand, 2g/v
Holland
Rotterdam (via Hamburg), AB PJ Haeger
strand, 2g/v
Lettland
Riga (via Hamburg), AB PJ Haegerstrand, 2g/v
Litauen
Klaipeda (via Hamburg), AB PJ Haegerstrand,
2g/v
Polen
Gdynia (via Hamburg), AB PJ Haegerstrand,
2g/v
Portugal
Leixoes, Setubal, Figueira, Aveiro, Baltic Med
Service/Baltic Shipping Net AB, 1g/m
Ryssland
Novorossisk, Zim Israel Navigation/Burger
Sweden AB Sweden AB, 1g/v
St Petersburg (via Hamburg), AB PJ Haegerstrand, 2g/v
SVENSK SJFARTS TIDNING 6 MARS 2007
Frn GTEBORG
Belgien
Antwerpen, Mediterranean Shipping Company/MSC Sweden AB, 2g/v
Antwerpen, EUKOR Car Carriers Inc/STL Shipping, 1g/v
Antwerpen (via Hamburg), Team Lines Sverige
AB, 2g/v
Antwerpen, UniFeeder Container Service/UniFeeder Sweden AB, 2g/v
Antwerpen, Atlantic Container Line/ACL Sweden AB, 1g/v
Gent, DFDS Tor Line AB, 6g/v
Zeebrgge, X-Press Container Line/Melship,
1g/v
Zeebrgge, Cobelfret/Cobelfret AB, 6g/v
Zeebrgge, Flota Suardiaz/Global Swedish
Freight Solutions AB, 1g/v
Danmark
Frederikshavn, Stena Line, 78g/d
Frederikshavn, Stena Rail Ferry/Stena Line,
2g/d
Kpenhamn, rhus, UniFeeder Container Service/UniFeeder Sweden AB, 2g/v
rhus, K Line/K Line (Sweden) AB, 1g/v
Torshavn (Frarna), Eimskip/Eimskip Transport AB, 1g/v
Frankrike
Le Havre, Hegh Autoliners/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB, 2g/m
Le Havre, X-Press Container Line/Melship, 1g/v
Montoir, Flota Suardiaz/STL Shipping, 1g/v
Holland
Flushing, Flota Suardiaz/GlobalSwedish Freight
solutions AB, 1g/v
Rotterdam, K Line/K Line (Sweden) AB, 1g/v
Rotterdam, MISC/Aseco AB, 1g/v
Rotterdam, X-Press Container Line/Melship,
2g/v
Rotterdam (via Hamburg), Team Lines Sverige
AB, 2g/v
Rotterdam, UniFeeder Container Service/UniFeeder Sweden AB, 2g/v
Island
Reykjavik, Eimskip/Eimskip Transport AB, 1g/v
Lettland
Riga (via Hamburg), Team Lines Sverige AB,
2g/v
Riga (via Antwerpen), Mediterranean Shipping
Company/MSC Sweden AB, 1g/v
Litauen
Klaipeda (via Hamburg), Team Lines Sverige
AB, 2g/v
Klaipeda, Mediterranean Shipping Company/
MSC Sweden AB, 1g/v
EUROPA - L I N J E R
Norge
Brevik, DFDS Tor Line, 1g/v
Fredrikstad, Eimskip/Eimskip Transport AB,
1g/v
Fredrikstad, Oslo, Halden, UniFeeder Container Service/UniFeeder Sweden AB, 1g/v
Larvik, Mediterranean Shipping Company/MSC
Sweden AB, 1g/v
Oslo, (via Antwerpen), Mediterranean Shipping Company/MSC Sweden AB, 1g/v
Kristiansand, DFDS Seaways, 3g/v
Hamburg, UniFeeder Container Service/UniFeeder Sweden AB, 6g/v

Kiel, Stena Line, 1g/d
Frn HALMSTAD
Danmark
Hundestedt/Grena, Nor-Lines/Frank & Tobiesen
AB, 1g/v
Irland
St Petersburg, Finnlines/Lindholm Shipping,

1g/v
St Petersburg, Containerships/Concarrier, 1g/v
St Petersburg, UniFeeder Container Service/
UniFeeder Sweden AB, 2g/v
St Petersburg (via Antwerpen), Mediterranean
Shipping Company/MSC Sweden AB, 1g/v
Spanien
Bilbao, Samskip AB, 2g/v
Vigo, NYK Line, 1g/v
Storbritannien
Gdynia (via Hamburg), Team Lines Sverige AB,

2g/v
Belfast, Wicklow, Union Transport/AB Th.

Schle, 2g/m
Warrenpoint, Union Transport/AB Th. Schle,
1g/m
Portugal
Norge
Lissabon, Leixoes, K Line/K Line (Sweden) AB,

1g/v
Lissabon, Leixoes, NYK Line, 2g/v
Lissabon, Leixoes, MISC/Aseco AB, 1g/v
Setubal, Flota Suardiaz/Global Swedish Freight
Solutions AB, 1g/v
Diverse hamnar hela norska kusten, Nor-Lines/

Frank & Tobiesen AB, 1g/v
Tyskland
Ryssland
Tyskland

Sweden AB, 1g/v
St Petersburg (via Hamburg), Team Lines Sverige AB, 2g/v
St Petersburg, UniFeeder Container Service/
UniFeeder Sweden AB, 1g/v
St Petersburg, Containerships/Concarrier, 1g/v
Emden, K Line European Sea Highway Services

(KESS)/K Line (Sweden), 2g/v
Travemnde, Transfennica/Lindblom & Co, 3g/v
Spanien
Antwerpen, UniFeeder Container Service/UniFeeder Sweden AB, 1g/v

Antwerpen, Mediterranean Shipping Company/MSC Sweden AB, 1g/v
Polen
Bilbao, K Line/K Line (Sweden) AB, 1g/v

Bilbao, MISC/Aseco AB, 1g/v
Bilbao, X-Press Container Line/Melship, 2g/v
Gijon, X-Press Container Line/Melship, 1g/v
Santander, Hegh Autoliners/Scandinavian
Shipping Agencies Sweden AB, 2g/m
Santander, Bilbao, Vigo, Barcelona, Tarragona,
Flota Suardiaz/Global Swedish Freight Solutions AB, 1g/v
Vigo, NYK Line, 2g/v
Storbritannien
Felixstowe, UniFeeder Container Service/UniFeeder Sweden AB, 2g/v
Felixstowe, X-Press Container Line/Melship,
1g/v
Felixstowe, Newcastle, K Line/K Line (Sweden)
AB, 1g/v
Immingham, DFDS Tor Line AB, 7g/v
Liverpool, Atlantic Container Line/ACL Sweden
AB, 1g/v
Newcastle, DFDS Seaways, 2g/v
Southampton, Hegh Autoliners/Scandinavian
Shipping Agencies Sweden AB, 2g/m
Southampton, Flota Suardiaz/Global Swedish
Freight Solutions AB, 1g/v
Thamesport, X-Press Container Line/Melship,
2g/v
Tilbury, DFDS Tor Line AB, 3g/v
Tyskland
Hamburg, K Line/K Line (Sweden) AB, 1g/v
Hamburg, Bremerhaven, Hegh Autoliners/
Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB,
2g/m
Hamburg, Team Lines Sverige AB, 4g/v
Bremerhaven, Team Lines Sverige AB, 3g/v
Bremen, Bremerhaven, UniFeeder Container
Service/UniFeeder Sweden AB, 3g/v

Storbritannien
Chatham, Union Transport/AB Th. Schle, 2g/m
Ipswich, Union Transport/AB Th. Schle, 1g/m
frn helsingborg
Belgien
Danmark
Helsingr, Scandlines, 23g/h
Helsingr, HH-Ferries, 12g/h
Kpenhamn, rhus, UniFeeder Container Service/UniFeeder Sweden AB, 2g/v
lborg, Samskip AB, 1g/v
Finland
Helsingfors, Finnlines/Lindholm Shipping AB,
1g/v
Helsingfors, Containerships/Concarrier, 1g/v
Holland
Rotterdam, UniFeeder Container Service/UniFeeder Sweden AB, 1g/v
Rotterdam, Samskip AB, 2g/v
Felixstowe, UniFeeder Container Service/UniFeeder Sweden AB, 1g/v

Hull, Samskip AB, 2g/v
Hamburg, Bremen, Bremerhaven, UniFeeder
Container Service/UniFeeder Sweden AB,
3g/v
Travemnde, TT-Line, 2g/v
Frn HOLMSUND/Ume
Irland
Dublin, Interforest Agency Ume, 2g/m
Spanien
Gandia, Spliethoff/Kjelln Chartering AB, 1g/m
Storbritannien
Hull, Interforest Agency Ume, 1g/m
Frn HRNSAND/dalen
Spanien
Storbritannien
Hull, Almark Lines/dmark & Andersson AB,
1g/2v
Frn IGGESUND
Holland
Irland
Amsterdam, Wijnne & Barends/J Arndt Shipping, 1g/m
Belfast, Cork, Dublin, Samskip AB, 2g/v
Storbritannien
Lettland
Hull, Ahlmark Lines AB/J Arndt Shipping, 2g/m
Ventspils, Samskip AB, 1g/v
Litauen
Frn KALMAR
Klaipeda, Samskip AB, 1g/v
Irland
Norge
Belfast, Wicklow, Union Transport/AB Th.

Schle, 1g/m
Oslo, Finnlines/Lindholm Shipping AB, 1g/v
Polen
Gdynia (via Antwerpen), Mediterranean Shipping Company/MSC Sweden AB, 1g/v
Portugal
Lissabon, Leixoes, NYK Line, 1g/v
Ryssland
Storbritannien
Kings Lynn, TTS Shipping/Johan Nilsson & Co
AB, 2g/m
Shoreham, JnssonNovabolagen/Johan Nilsson
& Co AB, 1g/m
Rochester, Scotline/Johan Nilsson & Co AB,
1g/m

Sweden AB, 1g/v
EUROPA-LINJER
Frn KAPELLSKR
Frn KPING
Frn MNSTERS
Estland
Tyskland
Tyskland
Paldiski, Tallink, 2g/d

Paldiski, Baltic Scandinavian Lines, 1g/d
Hamburg, Bremerhaven, BML/Transatlantic

European Services, 2g/v

Finland
Mariehamn (land), bo, Silja Line, 1g/d
Mariehamn (land), Viking Line, 23g/d
Ndendal, FinnLink, 3g/d
Frn LYSEKIL
Frn NORRKPING
Danmark
Belgien
Antwerpen (via Hamburg), JnssonNovabolag
en AB, 2g/v
Irland
Hundested/Gren, Nor-Lines/Franck & Tobiesen AB, 1g/v

Hirtshals, Torshavn (Frarna), Tvroyri (Fr
arna), Klakksvik (Frarna), Runavik (Fr
arna), Faroe Line/Swanship AB, 1g/v
Belfast, Wicklow, Scotline/Becoship AB, 1g/m
Frankrike
Italien
St Malo, Lind Stoneship/Fermson Lysekil AB,

1g/m
Frn KARLSHAMN
Genua, Savona, Spliethoff/Kjelln Chartering

AB, 1g/m
Holland
Lettland
Rotterdam, Lys-Line/Lys-Line Sweden AB, 1g/v
Ventspils, Scandlines, Amber-Line/Becoship

AB, 6g/v
Irland
Litauen
Belfast, Drogheda, Lys-Line/Lys-Line Sweden

AB, 1g/v
Klaipeda, DFDS LISCO, 6g/v
Norge
Ryssland
Diverse hamnar hela norska kusten, Nor-Lines/

Franck & Tobiesen AB, 1g/v
Kaliningrad, DFDS LISCO, ca 1g/v

Kaliningrad, Gillis Shipping AB, ca 1g/m
Storbritannien
Newport, Hull, ISB London/Gillis Shipping AB,
1g/m
Shoreham, JnssonNova Line/Becoship AB,
2g/m
Lowestoft, Hull, JnssonNova Line/Becoship
AB, 1g/m
Frn KARLSKRONA
Portugal
Lissabon, Lys-Line/Lys-Line Sweden AB,
12 g/m
Spanien
Bilbao, Lys-Line/Lys-Line Sweden AB, 1g/v
Pasajes, Aviles, La Coruna, Malaga, Motril,
Cartagena, Garrucha, Gandia, Palma de Mal
lorca, Barcelona, Thunrederierna/Fermson
Lysekil AB, 2g/m
Polen
Gdynia, Stena Line, 2g/d
Immingham, Lys-Line/Lys-Line Sweden AB, 1g/v
Frankrike
St Malo, Wijnne & Barends/Bror Andrn AB,
1g/3m
Spanien
Barcelona, Palma de Mallorca, Red. Nielsen &
Bresling AS/Bror Andrn AB, 1g/3m
El Ferrol, Alicante, Gandia, Red. Nielsen & Bresling AS/Bror Andrn AB, 1g/m
Kanariearna, Bres Line/Bror Andrn AB, 2g/m
Pasajes, Aviles, Gijon, La Coruna, Cadiz, Mala
ga, Motril, Cartagena, Garrucha, Gandia,
Palma de Mallorca, Barcelona, Thunrederierna, 2g/m
Frn KRISTINEHAMN
Tyskland
Bremen, Samskip AB, 1g/v
Frn MALM
Danmark
Kpenhamn, UniFeeder Container Service/
Gemek Shipping AB, 2g/v
Finland
Hang, Finnlines/Lindholm Shipping AB, 2g/v
Helsingfors, Kotka, Finnlines/Lindholm Shipping AB, 1g/v
Ryssland
Sweden AB, 1g/v
St Petersburg, Finnlines/Lindholm Shipping,
1g/v
Storbritannien
Tyskland
Hull, Ahlmark Lines AB/Vnerhamn AB, 2g/v

Montrose, Rochester, Ahlmark Lines AB/ Vner
hamn AB, 1g/2v
Boston, Goole, Ahlmark Lines AB/Vnerhamn
AB, 1g/mn
Hamburg, Bremerhaven, UniFeeder Container

Service/Gemek Shipping AB, 2g/v
Travemnde, Nord-Link, 4g/d
Rauma, Teamlines/JnssonNovabolagen AB,

1g/v
Holland
Rotterdam, JnssonNovabolagen AB, 1g/v
Amsterdam, BML/Unr Shipping AB, 1g/m
Lettland
Riga (via Hamburg), JnssonNovabolagen AB,
2g/v
Litauen
Klaipeda (via Hamburg), JnssonNovabolagen
AB, 2g/v
Polen
Gdynia (via Hamburg), JnssonNovabolagen
AB, 2g/v
Portugal
Leixoes, Setubal, Figueira, Aveiro, Baltic Med
Service/Baltic Shipping Net AB, 1g/m
Setubal, MTL/Unr Shipping AB, 1g/m
Ryssland
St Petersburg (via Hamburg), JnssonNovabo
lagen AB, 2g/v
Spanien
Storbritannien
Frn KARLSTAD
Finland

Motril, Gandia, MTL/Unr Shipping AB, 1g/3m
Storbritannien
Shoreham, JnssonNovabolagen AB, 2g/m
Hull, JnssonNovabolagen AB, 1g/m
Lowestoft, JnssonNovabolagen AB, 1g/v
Tyskland
Hamburg, Bremerhaven, JnssonNovabolagen
AB, 2g/v
Hamburg, Bremerhaven, Team Lines Sverige
AB, 1g/v
Frn NYNSHAMN
Lettland
Ventspils, Scandlines AG/Burger Sweden AB,
5g/v
Polen
Gdansk, Polferries/Burger Sweden AB, 3g/v
Sverige
Visby, Destination Gotland, 45g/d
Frn OSKARSHAMN
Motril, Gandia, MTL/Unr Shipping AB, 1g/3m
Mariehamn (land), Helsingfors, Viking Line,

1g/d
Mariehamn/Lngns (land), bo, Viking Line,
2g/d
Mariehamn (land), Viking Line, 1g/d
Mariehamn (land), nedinlinjen, 6g/v
Mariehamn (land), Tallink, 1g/d
Storbritannien
Holland
Hull, Lowestoft, Shoreham, Jnsson Nova Line/

Askala Shipping AB, 2g/m
Goole, Pal Line/Transatlantic European Services, 1g/v
Goole, Pal Line/Unr Shipping AB, 1g/v
Rotterdam (via Hamburg), Team Lines Sverige

AB, 2g/v
Irland
Wicklow, Scotline/Askala Shipping AB, 1g/m
Spanien
Lettland
Sverige
Riga (via Hamburg), Team Lines Sverige AB,

2g/v
Riga, Tallink, 3g/v
Visby, Destination Gotland, 12g/d
Litauen
Frn OXELSUND
Klaipeda (via Hamburg), Team Lines Sverige

AB, 2g/v
Storbritannien
Polen
Gdynia (via Hamburg), Team Lines Sverige AB,

2g/v
Frn PITE
Ryssland
Kolding, Wagenborg Shipping, 2g/m

Sweden AB, 1g/v
St Petersburg (via Hamburg), Team Lines Sverige AB, 2g/v
Holland
Storbritannien
Danmark
Terneuzen, Rederi AB Sea-Link, 1g/v
Felixstowe, Estonian Shipping Co/Melship, 1g/v
Spanien
Tyskland


AB, 2g/v
Hamburg, Bremerhaven, Saimaa Lines Maritime Oy/Baltic Ferry Line AB, 1g/v
Storbritannien
Sheerness, Rederi AB Sea-Link, 1g/v
Tyskland
Bremen, Rederi AB Sea-Link, 1g/v
Frn SKELLEFTEHAMN
Frn STRMSTAD
Norge
Sandefjord, Color Line, 56g/d
Storbritannien
Hull, Ahlmark Lines AB/Dahl & Bjrkeroth AB,
1g/v
Rochester, Ahlmark Lines AB/Dahl & Bjrke
roth AB, 2g/m
Frn STOCKHOLM
Frn SUNDSVALL
Italien
Genua, Spliethoff/Kjelln Chartering AB, 1g/m
Frn SDERHAMN
Frn SDERTLJE
Polen
Gdansk, Containerships/Concarrier AB, 1g/v
Ryssland
St Petersburg, Containerships/Concarrier AB,
1g/v
Storbritannien
Tyskland
AB, 2g/v
Frn TRELLEBORG
Tyskland
Rostock, TT-Line, 56g/d
Rostock, Scandlines, 3g/d
Sassnitz, Scandlines, 5g/d
Travemnde, TT-Line, 45g/d
Travemnde, Scandlines, 2g/d
Frn UDDEVALLA
Irland
Belfast, Wicklow, Union Transport/Krner/
Swanfalk Shipping AB, 2g/m
Frn UME
Finland
Vasa, RG Line, 16g/v
Frn UTANSJ
Belgien
Gent, Almark Lines/dmark & Andersson AB,
1g/2v
Storbritannien
Rochester, Almark Lines/dmark & Andersson
AB, 1g/2v
Frn VARBERG
Danmark
Belgien
Belgien
Antwerpen, Estonian Shipping Co/Melship,

1g/v
Antwerpen (via Hamburg), Team Lines Sverige
AB, 2g/v
Gren, Stena Line, 2g/d

rhus, Samskip AB, 1g/v
Ghent, Ahlmark Lines/HML Shipping AB, 2g/m
Frarna
Spanien
Torshavn, Samskip AB, 1g/v
Ferrol, Gandia, Barcelona, Dalar Oil & Shipping AB, 1g/m

Holland
Estland
Tallinn, Tallink, 1g/d
Finland
Kemi, Oulu, Tornio, Saimaa Lines Maritime Oy/
Baltic Ferry Line AB, 1g/v
Helsingfors, Estonian Shipping Co/Melship,
1g/v
Mariehamn (land), Birka Line, 1g/d
Lngns (land), bo, SeaWind Line, 2g/d
Mariehamn (land), Helsingfors, Silja Line,
1g/d
Lngns (land), bo, Silja Line, 1g/d

Storbritannien
Rochester, Hull, Ahlmark Lines/HML Shipping
AB, 2g/m
Rotterdam, Samskip AB, 1g/v
Irland
Belfast, Cork, Dublin, Samskip AB, 1g/v
Cork, Wicklow, Belfast, Scotline/Magnusson
Shipping, 2g/m
Warrenpoint, Scotline/Magnusson Shipping,
1g/m
Island
Reykjavik, Samskip AB, 1g/v
Storbritannien
Hull, Samskip AB, 1g/v
EUROPA-LINJER
Inverness, Montrose, Grangemouth, Scotline/
Magnusson Shipping, 2g/m
Rochester, Goole, Scotline/Magnusson Shipping, 1g/v
Frn VISBY
Sverige
Nynshamn, Destination Gotland, 45g/d
Oskarshamn, Destination Gotland, 12g/d
Frn VSTERS
Belgien
Antwerpen, Pal Line/Transatlantic European
Services, 1g/v
Antwerpen, Ghent, Jnsson Novabolagen/JA
Shipping AB, 2g/m
Frankrike
Bordeaux, Pal Line/Transatlantic European
Services, 1g/m
Tyskland
Bremen, Bremerhaven, BML/JA Shipping AB,
2g/v
Frn WALLHAMN
Belgien
Antwerpen, Grimaldi Lines/Grimaldi Maritime
Agencies Sweden AB, 1g/v
Antwerpen , EUCOR Car Carriers Inc/STL Shipping, 1g/v
Danmark
Esbjerg, Grimaldi Lines/Grimaldi Maritime
Frankrike
Le Havre, Grimaldi Lines/Grimaldi Maritime
Holland
Frn YSTAD
Danmark
Rnne, Bornholmstrafikken, 37g/d
Polen
Swinoujscie, Unity Line, 4g/d
Swinoujscie, Polferries, 1g/d
Frn HUS
Belgien
Antwerpen (via Hamburg), Lindns Fritz Nilssons Eftr. AB, 2g/v
Holland
Rotterdam (via Hamburg), Lindns Fritz Nilssons Eftr. AB, 2g/v
Lettland
Riga (via Hamburg), Lindns Fritz Nilssons Eftr.
AB, 2g/v
Litauen
Grekland
Terneuzen, Lys-Line/Lys-Line Sweden AB, 1g/v
Diverse hamnar, JA Shipping AB, 1g/m
Irland
Holland
Cork, Grimaldi Lines/Grimaldi Maritime Agencies Sweden AB, 1g/v
Klaipeda (via Hamburg), Kursiu Linija/Kursiu

Linija Sweden AB, 1g/v
Klaipeda (via Hamburg), Lindns Fritz Nilssons
Eftr. AB, 2g/v
Portugal
Polen
Setubal, Grimaldi Lines/Grimaldi Maritime

Gdynia (via Hamburg), Lindns Fritz Nilssons

Eftr. AB, 2g/v
Spanien
Ryssland
Bilbao, Grimaldi Lines/Grimaldi Maritime

Agencies Sweden AB, 1g/m
Santander, Barcelona, EUCOR Car Carriers Inc/
STL Shipping, 2g/m
St Petersburg (via Hamburg), Lindns Fritz

Nilssons Eftr. AB, 2g/v
Amsterdam, Rotterdam, Jnsson Novabolagen/

JA Shipping AB, 1g/v
Amsterdam, Rotterdam, Pal Line/Transatlantic
Spanien
Nordspanska hamnar, JA Shipping AB, 1g/m
Nordspanska hamnar, Pal Line/Transatlantic
European Services, 1g/m
Storbritannien
Lowestoft, Shoreham, Hull, Kings Lynn, Jnsson Novabolagen/JA Shipping AB, 2g/m
Grangemouth, Pal Line/, 1g/m
Storbritannien
Immingham, Lys-Line/Lys-Line Sweden AB, 1g/v
Portbury, Southampton, Grimaldi Lines/Grimaldi Maritime Agencies Sweden AB, 1g/v
Southampton, EUKOR Car Carriers Inc/STL
Shipping, 1g/v
Frst med nyheterna!

Tyskland
Hamburg, Bremerhaven, Kursiu Linija/Kursiu
Linija Sweden AB, 1g/v
Hamburg, Bremerhaven, Lindns Fritz Nilssons
Eftr. AB, 2g/v
Hamburg, Bremerhaven, Team Lines Sverige,
2g/v
Varje vardag i veckan hittar du

frska nyheter p Sjsidan
(www.shipgaz.se/nyheter).
Titta in ofta s missar du inget.
TRANS O C E A N A D I R E K T L I N J E R

MEDELHAVET
(utom Frankrike och Spanien)
Frn Gvle
Libyen, Spliethoff/Kjelln Chartering AB,
1g/2m
Frn Gteborg
Frn Wallhamn
Salerno, Savona, Palermo, Civitavecchia,
Valetta, Piraeus, Izmir, Limassol, Ashdod,
Alexandria, Grimaldi Lines/Grimaldi Maritime Agencies Sweden AB, 1g/v
SDRA AFRIKA, KANARIEARNA
STAFRIKA
Frn Uddevalla
Djibouti, Port Sudan, Ethiopian Shipping Line/
Freightman/Swanfalk Shipping
Frn Wallhamn
Dar es Salaam, Mombasa, EUKOR Car Carriers
Inc/ STL Shipping, 1g/m
Gioia Tauro, Izmir, Istanbul, Hamburg Sd/

Hamburg Sd Norden AB, 1g/v
Gioia Tauro, Izmir, Istanbul, Ellerman/Hamburg
Sd Norden AB, 1g/v
Frn Hrnsand
Frn Halmstad
Frn Karlstad
Frn Gteborg
Piraeus, Elefis, Istanbul, Ashdod, Haifa, Limas

sol, SOL Niver Lines/SOL Agencies, 2g/m
Kanariearna, Bres Line/Bror Andrn AB, 2g/m

St Cruz de Tenerife, Las Palmas de Gran Cana
ria, Red. Nielsen & Bresling AS/Bror Andrn
AB, 1g/m
Aqaba, Jeddah, Hodeidah, P.S. Qaboos, Dubai,

Jebel Ali, Abu Dhabi, Doha, Bahrain, Dam
mam, Kuwait, Port Kelang, Karachi, Hegh
Autoliners/Scandinavian Shipping Agencies
Sweden AB, 2g/m
Frn Hrnsand/dalen
Kanariearna, Spliethoff/Kjelln Chartering

AB, 1g/m
MELLERSTA STERN
Ashdod, Haifa, Limassol, SOL Niver Lines/SOL

Agencies, 1g/m
Marocko, Spliethoff/Kjelln Chartering AB,
1g/m
Frn Norrkping
Frn Iggesund
Frn Ume
Lefkanti, Preveza, Elmar Shipping Co AS/

JArndt Shipping, 2g/m
Misurata, Elmar Shipping Co AS/J Arndt Shipping, 1g/m

AB, 1g/m
Frn Karlstad
Frn Helsingborg
Kenitra, Agadir, Casablanca, Nador, Jorf Lasfar,

Red. Nielsen & Bresling AS/Bror Andrn AB,
1g/m
Savona, Piombino, Civitavecchia, Taranto,
Nordafrika, Thunrederierna, 2g/m
Dakar, Abidjan, Tema, Lagos, Douala, Euro

africa Shipping Lines/SOL Agencies, oregelbundna anlp
Frn Holmsund
Frn Wallhamn
Frn Lysekil
Casablanca, Baltic Med Service/Baltic Shipping

Net AB, 1g/m
Aqaba, Jeddah, Dubai, EUKOR Car Carriers Inc/

STL Shipping, 2g/m
Dammam, Abu Dhabi, Kuwait, Baharein,Port
Sultan, Qaaboos, Doha, EUKOR Car Carriers
Inc/ STL Shipping, 2g/m
Izmir, Tunis, Lys-Line/Lys-Line Sweden AB,

12g/m
Piraeus, Elefsis, Stylis, Lys-Line/Lys-Line Sweden AB, 12g/m
Savona, Piombino, Civitavecchia, Taranto,
Nordafrika, Thunrederierna/Fermson Lysekil
AB, 2g/m
Frn Norrkping
1g/m
Tunis, Benghazi, Misurata, Beirut, Alexandria,
Lattakia, POL-Levant Shipping Lines/SOL
Agencies, 2g/m

AB, 1g/m
VSTAFRIKA
Frn Hrnsand/dalen
Net AB, 1g/m
DakarDouala range, Spliethoff/Kjelln Chartering AB, 1g/m
Frn Ume (Holmsund)

1g/m

Frn Sderhamn
Jeddah, Dalar Oil & Shipping AB, 1g/6v
FJRRAN STERN, SYDOSTASIEN

Masan, EUKOR Car Carriers Inc/ STL Shipping,
2g/m
Toyohashi , EUKOR Car Carriers Inc/ STL Shipping, 1g/v
Singapore, Hongkong, Keelung, Yokohama,
Inchon, EUKOR Car Carriers Inc/ STL Shipping, 2g/m
Singapore, Masan, Yokohama, Hegh Autoliners/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB, 2g/m
Singapore, Hongkong, Xingang, Qingdao,
Shanghai, Sinotrans Containter Line/Eimskip
Transport AB, 1g/v
Frn Norrkping
Net AB, 1g/m
Piraeus, Mersin, Beirut, Tripoli, Tyr, Limassol,

Lattakia, Tartous, Alexandria, Van Uden/
Melship AB, 1g/m
Alexandria, Imperial Shipping Ltd/Askala Shipping AB, 1g/m

Jeddah, Port Sudan, Gear Bulk/Askala Shipping
AB, 1g/m
Casablanca, Bres Line/Georg Hansen Shipping

AB, 2g/m
Frn Pite
Frn Uddevalla
Frn Oskarshamn
Frn Gteborg
Thessaloniki, Piraeus, Elefsis, Istanbul, Alex

andria, Ashdod, Haifa, Limassol, SolNiver
Lines/SOL Lines, ca 1g/10d
Casablanca, Algeriska hamnar, Dalar Oil &
Shipping AB, 1g/m
Diverse hamnar, Spliethoff/Kjelln Chartering

AB, 1g/m
Jeddah, Aqaba, Port Sudan, Shrja mfl, Gearbulk/JnssonNovabolagen AB, 1g/m
Frn Karlstad
Frn Sundsvall (Tunadal)
Frn Sderhamn
Frn Norrkping
Frn Uddevalla
Dakar, Abidjan, Tema, Lagos, Douala, Euro
africa Shipping Lines/SOL Agencies, oregelbundna anlp
Frn Helsingborg
Transport AB, 1g/v
Frn Malm
Transport AB, 1g/v
TRANSOCEANAEUROPA-LINJER
DIREKTLINJER
Frn Norrkping
AB, 1g/m
NORDAMERIKAS STKUST,
US GULF, CENTRALAMERIKA,
SYDAMERIKAS NORDKUST
Frn Gteborg
Halifax, New York, Baltimore, Portsmouth,
ACL Sweden AB, 1g/v
Halifax, New York, Portsmouth, Baltimore,
Hapag-Lloyd (Sweden) AB, 1g/v
New York, Baltimore, Charleston, Brunswick,
Wallenius Wilhelmsen, 1g/v
Puerto Limon, Puerto Barrios, Santa Marta,
Puerto Cortez, Almirante, Great White Fleet/
Swedish Maritime AB, 1g/v
Galveston, Vera Cruz, Wallenius Wilhelmsen,

2g/m
Frn Halmstad
Diverse hamnar, B&N/Transatlantic European
Services, 2g/m
Frn Uddevalla
St John, Fernandina Beach, Savannah, Port
Arthur, Gearbulk/Swanfalk Shipping, 1g/m
NORDAMERIKAS VSTKUST
Frn Norrkping
Frn Gteborg

AB, 1g/m
Philadelphia, Wilmington, Charleston, Port
Canaveral, Mobile, Houston, Star Shipping/
JnssonNovabolagen AB, 12g/m
Port Hueneme, Wallenius Wilhelmsen, 1g/v

Tacoma, Wallenius Wilhelmsen, 2g/m
Frn Oxelsund
Frn Uddevalla
Stora sjarna, Philadelphia, Rederi AB

Transatlantic/Transatlantic European Services, 1g/m
Salvador, Rio de Janeiro, Santos, Paranagua,

Itajai, Montevideo, Buenos Aires, Hamburg
Sd Norden AB, 1g/m
SYDAMERIKAS STKUST
EUROPA
TRANS
OC
- LEI A
NN
JET
RR A F I K M E D O M L A S T N I N G

MEDELHAVET, SVARTA HAVET
(utom Frankrike och Spanien)
Algeriet
CEC Lines/Skonvik Shipping AB CMA CGM/
CMA CGM Sweden MSC/MSC Sweden AB
Sloman Neptun/Melship
Bulgarien
Bulcon/Melship CMA CGM/CMA CGM
Sweden Hapag-Lloyd (Sweden) AB Lloyd
Triestino/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB MSC/MSC Sweden AB
Cypern
Sweden Contship Containerlines/Contship
Sweden AB Ellerman/Hamburg Sd Norden
AB Hapag-Lloyd (Sweden) AB KLine/K
Line (Sweden) AB Lloyd Triestino/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB MSC/MSC
Sweden AB Zim Israel Navigation/Burger
Sweden AB
Egypten
APL/APL Sweden AB Bulcon/Melship
CMA CGM/CMA CGM Sweden Contship
Containerlines/Contship Sweden AB Ellerman/Hamburg Sd Norden AB Hamburg
Sd/Hamburg Sd Norden AB Hapag-Lloyd
(Sweden) AB K Line/KLine (Sweden) AB
Lloyd Triestino/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB MISC/Aseco AB MSC/MSC
Sweden AB
Georgien
CMA CGM/CMA CGM Sweden MSC/MSC
Sweden AB
Triestino/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB MSC/MSC Sweden AB
den AB MSC/MSC Sweden AB Sloman

Neptun/Melship
Kroatien
Turkiet
MSC/MSC Sweden AB

CMA CGM/CMA CGM Sweden Ellerman/
Hamburg Sd Norden AB Evergreen/Greenship Sweden AB Flota Suardiaz SA/STL Shipping Hamburg Sd/Hamburg Sd Norden
Line (Sweden) AB Lloyd Triestino/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB Lys-Line/
Lys-Line Sweden AB MSC/MSC Sweden AB
Libanon
AB Hamburg Sd/Hamburg Sd Norden AB
Hapag-Lloyd (Sweden) AB K Line/K Line
(Sweden) AB Lloyd Triestino/Scandinavian
Shipping Agencies Sweden AB MSC/MSC
Sweden AB
Libyen
CEC Lines/Skonvik Shipping AB Sloman
Neptun/Melship CMA CGM/Inchcape Shipping Services (Sweden) AB
Malta
Zim Israel Navigation/Burger Sweden AB
Ukraina
Sweden AB
VSTAFRIKA

Line (Sweden) AB MSC/MSC Sweden AB
Angola
Benin
Marocko
CMA CGM/CMA CGM Sweden Flota Suardiaz/STL Shipping Grimaldi Lines/Grimaldi
Maritime Agencies Sweden AB K Line/K
Line (Sweden) AB MSC/MSC Sweden AB
OPDR/Melship
Portugal
Evergreen/Greenship Sweden AB Flota
Suardiaz/STL Shipping Lloyd Triestino/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB
Grimaldi Lines/Grimaldi Maritime Agencies

Sweden AB ISL/Skonvik Shipping AB MSC/
MSC Sweden AB

Sweden AB Hegh Autoliners/Scandinavian
Sweden AB
Elfenbenskusten
Deco-Line/Nyman & Schultz Rederiagenturen AB Grimaldi Lines/Grimaldi Maritime
Agencies Sweden AB Hegh Autoliners/
Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB
MSC/MSC Sweden AB WAL/Skonvik Shipping AB
Grekland
Rumnien

CMA CGM/CMA CGM Sweden Contship Containerlines/Contship Sweden AB Ellerman/
Hamburg Sd Norden AB Evergreen/Greenship Sweden AB Hapag-Lloyd (Sweden) AB
K Line/K Line (Sweden) AB Lloyd Triestino/

Sweden Hapag-Lloyd (Sweden) AB MSC/
MSC Sweden AB Zim Israel Navigation/Bur-

Lys-Line/Lys-Line Sweden AB MSC/MSC
Sweden AB
CMA CGM/CMA CGM Sweden Lloyd
Sweden AB
Triestino/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB MSC/MSC Sweden AB Zim Israel

Navigation/Burger Sweden AB
Ghana
Israel
Syrien
Bulcon/Melship Contship Containerlines/

Contship Sweden AB Ellerman/Hamburg
Sd Norden AB K Line/K Line (Sweden) AB
Lloyd Triestino/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB MSC/MSC Sweden AB Zim

Agencies Sweden AB MSC/MSC Sweden AB
CEC Lines/Skonvik Shipping AB CMA
Guinea
Israel Navigation/Burger Sweden AB
Tunisien
Italien
Contship Containerlines/Contship Sweden
AB Ellerman/Hamburg Sd Norden AB
Evergreen/Greenship Sweden AB Flota Suardiaz SA/STL Shipping Hamburg Sd/Hamburg Sd Norden AB Hapag-Lloyd (Sweden)
AB K Line/K Line (Sweden) AB Lloyd

ger Sweden AB
Slovenien
CGM/Inchcape Shipping Services (Sweden) AB

Ellerman/Hamburg Sd Norden AB Hamburg Sd/Hamburg Sd Norden AB HapagLloyd (Sweden) AB MSC/MSC Sweden AB
Inchcape CMA CGM/CMA CGM Sweden

Hamburg Sd Norden AB Flota Suardiaz
SA/STL Shipping Hamburg Sd/Hamburg
Sd Norden AB K Line/K Line (Sweden)
AB Lloyd Triestino/Scandinavian Shipping
Agencies Sweden AB Lys-Line/Lys-Line Swe-
Gabon
Sweden AB
Gambia

Sweden AB WAL/Skonvik Shipping AB
Kamerun
Agencies Sweden AB Hegh Autoliners/
MSC/MSC Sweden AB
Kap Verde
ISL/Skonvik Shipping AB
TRANSOCEAN TRAFIK MED

EUROPA-LINJER
OMLASTNING
Kongo
Kenya

Sweden AB Hapag-Lloyd (Sweden) AB
APL/APL Sweden AB CMA CGM/CMA CGM

Sweden DAL/Skonvik Shipping AB Ellerman/Hamburg Sd Norden AB EUKOR Car
Carriers Inc/ STL Shipping Hegh Autoliners/
Nigeria
WAL/Skonvik Shipping AB
Sao Tom
ISL/Skonvik Shipping AB
Senegal
WAL/Skonvik Shipping AB
Sierra Leone
Sweden AB
Togo

MOL/Seven Seas Shipping AB MSC/MSC
Sweden AB
Madagaskar
CMA CGM/CMA CGM Sweden HapagLloyd (Sweden) AB Hegh Autoliners/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB
MOL/Seven Seas Shipping AB MSC/MSC Sweden AB SEAL/Skonvik Shipping AB
Mauritius
Sweden Hapag-Lloyd (Sweden) AB Hegh
Sweden AB MOL/Seven Seas Shipping AB
MSC/MSC Sweden AB SEAL/Skonvik Shipping AB
MSC/MSC Sweden AB NYK Line Orient

Overseas Container Line Ltd/OOCL Ltd Wallenius Wilhelmsen
Irak
Sweden Ellerman/Hamburg Sd Norden
AB EUKOR Car Carriers Inc/ STL Shipping
(Sweden) AB Melmed/Melship
Iran
Hapag-Lloyd (Sweden) AB IRISL/HLW K
Line/K Line (Sweden) AB Melmed/Melship
MSC/MSC Sweden AB NYK Line
Jemen
Sweden Ellerman/Hamburg Sd Norden
(Sweden) AB Melmed/Melship MSC/MSC

Sweden AB Hegh Autoliners/Scandinavian
Moambique
Sweden AB
AB
Jordanien
Zaire
Runion
CMA CGM/CMA CGM Sweden Hegh

AB EUCORCar Carriers Inc/STL Shipping
(Sweden) AB Melmed/Melship MSC/MSC
Sweden AB Wallenius Wilhelmsen
Sweden AB
SDRA AFRIKA, KANARIEARNA

Azorerna
Transinsular/Aseco AB
Kanariearna
Ellerman/Hamburg Sd Norden AB Flota
Suardiaz/STL Shipping Hapag-Lloyd (Sweden) AB MSC/MSC Sweden AB OPDR/Melship
Madeira
Hapag-Lloyd (Sweden) AB OPDR/Melship
Sydafrika
Hegh Autoliners/Scandinavian Shipping
Agencies Sweden AB Lloyd Triestino/
Sweden AB Wallenius Wilhelmsen
STAFRIKA
Comoros Isl.
CMA CGM/CMA CGM Sweden MOL/Seven
Seas Shipping AB MSC/MSC Sweden AB
Djibouti
APL/APL Sweden AB Ellerman/Hamburg
Sd Norden AB EUKOR Car Carriers Inc/
STL Shipping Hapag-Lloyd (Sweden) AB
Eritrea
EUKOR Car Carriers Inc/ STL Shipping
Hapag-Lloyd (Sweden) AB Hegh Autoliners/Scandinavian Shipping Agencies Sweden
AB MSC/MSC Sweden AB
Ellerman/Hamburg Sd Norden AB MOL/

Seven Seas Shipping AB MSC/MSC Sweden

Sweden AB MOL/Seven Seas Shipping AB
MSC/MSC Sweden AB SEAL/Skonvik Shipping AB
Seychellerna
MOL/Seven Seas Shipping AB
Sudan
Sweden Ellerman/Hamburg Sd Norden AB
EUKOR Car Carriers Inc/ STL Shipping Hapag-Lloyd (Sweden) AB MSC/MSC Sweden AB
Tanzania
APL/APL Sweden AB Ellerman/Hamburg
Sd Norden AB EUCORCar Carriers Inc/STL
Shipping MOL/Seven Seas Shipping AB
MSC/MSC Sweden AB
MELLERSTA STERN
Bahrein
Hanjin Shipping/Georg Hansen Shipping AB
AB IRISL/HLW K Line/K Line (Sweden) AB
Melmed/Melship MSC/MSC Sweden AB
NYK Line Wallenius Wilhelmsen
Frenade Arab-Emiraten
Hanjin Shipping/Georg Hansen Shipping
AB AB Hapag-Lloyd (Sweden) AB Hegh
Sweden AB IRISL/HLW K Line/K Line (Sweden) AB Melmed/Melship MISC/Aseco AB
Sweden AB
Kuwait
Hapag-Lloyd (Sweden) AB IRISL/HLW
KLine/KLine (Sweden) AB MSC/MSC Sweden AB NYK Line Wallenius Wilhelmsen
Oman
Sweden AB Ellerman/ Hamburg Sd Norden
KLine/KLine (Sweden) AB Melmed/Melship
MSC/MSC Sweden AB NYK Line Wallenius Wilhelmsen
Qatar
MSC/MSC Sweden AB NYK Line Wallenius Wilhelmsen
Saudi-Arabien
EUROPA
TRANS
OC
- LEI A
NN
JET
MISC/Aseco AB MSC/MSC Sweden AB
NYK Line Wallenius Wilhelmsen
BANGLADESH, INDIEN,
PAKISTAN, SRI LANKA
Bangladesh
APL/APL Sweden AB CMA CGM/CMA
CGM Sweden EUKOR Car Carriers Inc/ STL
Shipping Hanjin Shipping/Georg Hansen
Shipping AB Hapag-Lloyd (Sweden) AB
MISC/Aseco AB MOL/Seven Seas Shipping AB
NYK Line
Indien
KLine/KLine (Sweden) AB Lloyd Triestino/
MISC/Aseco AB MOL/Seven Seas Shipping
AB MSC/MSC Sweden AB NYK Line Zim
Israel Navigation/Burger Sweden AB
Pakistan
AB Hegh Autoliners/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB MISC/Aseco AB

Sweden AB NYK Line Orient Overseas
Container Line Ltd/OOCL Ltd Wallenius Wilhelmsen
Japan
Tasmanien

MSC/MSC Sweden AB NYK Bulkship/NYK
Line NYK Line Orient Overseas Container
Line Ltd/OOCL Ltd Wallenius Wilhelmsen
CMA CGM/CMA CGM Sweden Hamburg

Sd Norden AB Hapag-Lloyd (Sweden) AB
AB MSC/MSC Sweden AB Orient Overseas
Container Line Ltd/OOCL Ltd
Kambodja
Tahiti, Nya Guinea, Papua, Nya

Kaledonien, Solmonarna

Sweden Hanjin Shipping/Georg Hansen
MOL/Seven Seas Shipping AB NYK Line
Bank Line/Swedish Maritime AB CMA

CGM/CMA CGM Sweden Contship Containerlines/Contship Sweden AB Hamburg Sd
Norden AB MOL/Seven Seas Shipping AB
NYK Line Swire Group/Swedish Maritime AB
Wallenius Wilhelmsen
FJRRAN STERN, SYDOSTASIEN

Brunei
EUKOR Car Carriers Inc/ STL Shipping
Burma
K Line/K Line (Sweden) AB MOL/Seven Seas
Shipping AB NYK Line
Filippinerna
Sri Lanka

Sweden AB EUKOR Car Carriers Inc/ STL


AB NYK Line NYK Bulkship/NYK Line
Orient Overseas Container Line Ltd/OOCL Ltd

MISC/Aseco AB MSC/MSC Sweden AB
NYK Line Orient Overseas Container Line
Ltd/OOCL Ltd Zim Israel Navigation/Burger
Sweden AB
AUSTRALIEN, NYA ZEELAND

Australien
APL/APL Sweden AB Bank Line/Swedish
Maritime AB CMA CGM/Inchcape Shipping
Services (Sweden) AB Contship Containerlines/Contship Sweden AB Hamburg Sd
Norden AB Hanjin Shipping/Georg Hansen
Nya Zeeland
Bank Line/Swedish Maritime AB CMA
CGM/CMA CGM Sweden Contship Containerlines/Contship Sweden AB Hamburg
Sd Norden AB Hapag-Lloyd (Sweden)
10

Hong Kong
Indonesien
Overseas Container Line Ltd/OOCL Ltd Swire
Group/Swedish Maritime AB
Kina
Laos
Macau
NYK Line
Malaysia
Maldiverna
APL/APL Sweden AB MOL/Seven Seas
Shipping AB
Singapore
TRANSOCEAN TRAFIK MED

EUROPA-LINJER
OMLASTNING
Costa Rica
Martinique
S:t Vincent

Sweden Hamburg Sd Norden AB HapagLloyd (Sweden) AB OceanExpress/Grimaldi

Sd Norden AB Hegh Autoliners/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB Ocean

Sd Norden AB Hegh Autoliners/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB Ocean-
Maritime Agencies Sweden AB
Express/Grimaldi Maritime Agencies Sweden

AB

AB
Mexiko
Tortola

CGM Sweden Hamburg Sd Norden AB
OceanExpress/Grimaldi Maritime Agencies

Hapag-Lloyd (Sweden) AB MOL/Seven Seas
Shipping AB MSC/MSC Sweden AB Orient
Overseas Container Line Ltd/OOCL Ltd
S:t Thomas
Curaao
Sweden AB
Kuba
Dominikanska Republiken
APL/APL Sweden AB CCNI/Melship
Sweden AB
Montserrat
CMA CGM/CMA CGM Sweden
Sweden AB
Nederlndska Antillerna
Sweden AB
CMA CGM/CMA CGM Sweden HapagLloyd (Sweden) AB OceanExpress/Grimaldi

Turks & Caicos Is.

Sd Norden AB OceanExpress/Grimaldi Maritime Agencies Sweden AB
Trinidad, Tobago
El Salvador
Sweden AB

CMA CGM/CMA CGM Sweden
Sweden AB
Sweden AB

Sweden AB
Venezuela
Franska Antillerna, Franska Guyana
Nicaragua

Sd Norden AB Hegh Autoliners/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB MSC/
MSC Sweden AB OceanExpress/Grimaldi

Panama
Grenada
AB
Guadeloupe
AB
Guatemala
Haiti
MSC/MSC Sweden AB OceanExpress/Grimaldi Maritime Agencies Sweden AB
Honduras
Nevis Island
Sweden AB

Sweden AB Hamburg Sd Norden AB
Hapag-Lloyd (Sweden) AB MOL/Seven
Seas Shipping AB OceanExpress/Grimaldi
Maritime Agencies Sweden AB Wallenius
Wilhelmsen

AB MSC/MSC Sweden AB OceanExpress/
Grimaldi Maritime Agencies Sweden AB
Virgin Islands
vr. Karibien
Sd Norden AB
Puerto Rico
Sweden Hamburg Sd Norden AB HapagLloyd (Sweden) AB Hegh Autoliners/Scandinavian Shipping Agencies Sweden AB
Sweden AB
S:t Barthelemy
S:t Kitts-Nevis
S:t Lucia
Sd Norden AB OceanExpress/Grimaldi Mari-
time Agencies Sweden AB
Jamaica
S:t Martin
CMA CGM/CMA CGM Sweden Contship

Containerlines/Contship Sweden AB Hamburg Sd Norden AB Hapag-Lloyd (Sweden)
AB MSC/MSC Sweden AB OceanExpress/

11
EUROPA
TRANS
OC
- LEI A
NN
JET
Sydkorea
Taiwan
AB NYK Bulkship/NYK Line NYK Line
Orient Overseas Container Line Ltd/OOCL Ltd
Wallenius Wilhelmsen
Thailand
Line Ltd/OOCL Ltd
Vietnam
Line Ltd/OOCL Ltd
NORDAMERIKAS VSTKUST
Kanada
CGM Sweden Fednav/Burger Sweden AB
USA
CGM Sweden Fednav/Burger Sweden AB
SYDAMERIKAS VSTKUST
Colombia, Ecuador, Peru
CCNI/Melship CMA CGM/CMA CGM Sweden Contship Containerlines/Contship Sweden AB Hamburg Sd Norden AB Hapag-
12
Lloyd (Sweden) AB OceanExpress /Grimaldi

Maritime Agencies Sweden AB K Line/K Line
(Sweden) AB MSC/MSC Sweden AB
Chile
CCNI/Melship CMA CGM/CMA CGM Sweden Contship Containerlines/Contship Sweden AB Hamburg Sd Norden AB HapagLloyd (Sweden) AB OceanExpress/Grimaldi
Maritime Agencies Sweden AB K Line/K Line
(Sweden) AB MSC/MSC Sweden AB
NORDAMERIKAS
ST- OCH SYDKUST
USA sydkusten (Gulfen)
Atlantic Container Line/ACL Sweden AB
Agencies Sweden AB K Line/K Line (Sweden) AB Lykes Lines/Swedish Maritime AB
Sweden AB NYK Line Orient Overseas
Container Line Ltd/OOCL Ltd Wallenius Wilhelmsen
Paraguay
Aliana Sweden Hamburg Sd Norden AB
Surinam
Sweden AB
Uruguay
Aliana Sweden CMA CGM/CMA CGM
Sweden AB Grimaldi Lines/Grimaldi Maritime Agencies Sweden AB Hamburg Sd
Norden AB Hapag-Lloyd (Sweden) AB
CENTRALAMERIKA, VSTINDIEN,
MEXIKO
Antigua
Anguilla
USA nordkusten
Aruba
APL/APL Sweden AB Kanada Maritime/

Aseco AB CAST/Swedish Maritime AB
CMA CGM/CMA CGM Sweden Contship Containerlines/Contship Sweden AB Eimskip/
Eimskip Transport AB Hanjin Shipping/Georg
Hansen Shipping AB Hapag-Lloyd (Sweden)
AB K Line/K Line (Sweden) AB Lykes Lines/
Swedish Maritime AB MOL/Seven Seas Shipping AB MSC/MSC Sweden AB NYK Line
Orient Overseas Container Line Ltd/OOCL
Ltd Wallenius Wilhelmsen

Kanada
APL/APL Sweden AB Kanada Maritime/
Aseco AB CAST/Swedish Maritime AB
CMA CGM/CMA CGM Sweden Eimskip/Eimskip Transport AB Hanjin Shipping/Georg
Hansen Shipping AB Hapag-Lloyd (Sweden) AB MOL/Seven Seas Shipping AB
SYDAMERIKAS STKUST
Argentina
Sweden AB Grimaldi Lines/Grimaldi Maritime Agencies Sweden AB Hamburg Sd
Norden AB Hapag-Lloyd (Sweden) AB
NYK Line MSC/MSC Sweden AB
Sweden AB
Bahamas
Hamburg Sd Norden AB MSC/MSC Sweden AB OceanExpress/Grimaldi Maritime
Agencies Sweden AB
Barbados
MSC/MSC Sweden AB OceanExpress/Grimaldi Maritime Agencies Sweden AB
Belize
Sweden AB
Bermuda
Hamburg Sd Norden AB
Bonaire
Hamburg Sd Norden AB OceanExpress/
Cayman Islands
Brasilien
Colon

Sweden AB Euroatlantic Container Line/
Nyman & Schultz Rederiagenturen AB


Hapag-Lloyd (Sweden) AB MSC/MSC Sweden
AB NYK Line
Colombia
Guyana
Sweden AB

Hapag-Lloyd (Sweden) AB MSC/MSC Sweden
AB OceanExpress/Grimaldi Maritime Agencies Sweden AB

Maritima Förutsättningar För Utbyggnad Av Infrastruktur För LNG/LBG

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Maritima Förutsättningar För Utbyggnad Av Infrastruktur För LNG/LBG

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Rapport Nr.

Maritima frutsttningar fr utbyggnad av

SSPA Rapport Nr:

Maritima frutsttningar fr utbyggnad av infrastruktur fr

Holmn, grnsen Bottenviken/Bottenhavet

Med hnsyn till existerande ldersfrdelning hos fartyg som trafikerar

Nrhet till trafikstrk med mycket fartygstrafik

Nrhet till strre hamn

Nrhet till konsumenter p landsidan

Utifrn valda och analyserade kriterier fr mjlig lokalisering av terminal kan

SSPA SWEDEN AB YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER

SSPA Rapport Nr: 2010 5653

Generellt gller dock:

SSPA SWEDEN AB YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER

SSPA Rapport Nr: 2010 5653

LNG SOM MARITIMT BRNSLE ....................................................................... 10

Frvntad efterfrgan p LNG fr sjfart ................................................................................................ 10

Regelverk, standarder och lagar .................................................................... 28

LNG fr fartygsdrift ............................................................................................. 35

Fartyg lmpliga fr LNG drift ........................................................................................................................ 35

SSPA SWEDEN AB YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER

SSPA Rapport Nr: 2010 5653

FRUTSTTNINGAR FR OLIKA OMRDEN OCH HAMNAR ................. 54

DISKUSSION OCH SLUTSATSER ....................................................................... 57

ANNEX 1 FRFRGNINGSUNDERLAG ........................................................................ 59

SSPA SWEDEN AB YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER

SSPA Rapport Nr: 2010 5653

1.2 Syfte och avgrnsningar

SSPA SWEDEN AB YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER

SSPA Rapport Nr: 2010 5653

SSPA SWEDEN AB YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER

SSPA Rapport Nr: 2010 5653

distributionssystem. En mottagningsterminal r en frga fr kommunal fysisk

Figur 1 Distributionssystem Klla: SSPA

Storleken br vara resultatet av en balans mellan infldesvolymer och

SSPA SWEDEN AB YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER

SSPA Rapport Nr: 2010 5653

SSPA SWEDEN AB YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER

SSPA Rapport Nr: 2010 5653

2 LNG SOM MARITIMT BRNSLE

Frvntad efterfrgan p LNG fr sjfart

Figur 2. SECA-omrden (Sjfartsverket, 2011).

Idag r anvndningen av LNG begrnsad till 23 fartyg varav 22 i Norge.

SSPA SWEDEN AB YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER

SSPA Rapport Nr: 2010 5653

Bestllningar finns fr mnga fartyg. I skrivande stund r det i Sverige ett

Figur 3 ldersstruktur p fartyg som trafikerar stersjomrdet. Klla: DNV

Germanischer Lloyd, GL, har studerat ldersstrukturen, vilken redovisas i

SSPA SWEDEN AB YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER

SSPA Rapport Nr: 2010 5653

SSPA SWEDEN AB YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER

SSPA Rapport Nr: 2010 5653

SSPA SWEDEN AB YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER

SSPA Rapport Nr: 2010 5653

2.2.1 Storlek p terminaler

Lagringskapacitet > 100 000 m3 10 000 100 000 m3 < 10 000 m3

SSPA SWEDEN AB YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER

SSPA Rapport Nr: 2010 5653

SSPA SWEDEN AB YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER

SSPA Rapport Nr: 2010 5653

2.3 Distributionssystem fr LNG som brnsle till fartyg

Figur 8 Exempel p distributionssystem fr maritim anvndning av LNG. Klla: SSPA

Konventionella distributionssystem fr bunker: