Logistikens Termer Och Begrepp

LOGISTIKENS
TERMER OCH BEGREPP
Sammanstlld av
Stig-Arne Mattsson
LOGISTIKENS
TERMER OCH BEGREPP
Sammanstlld av
Stig-Arne Mattsson
2004, Stig-Arne Mattsson och PLAN Freningen fr Produktionslogistik

Mngfaldigande av innehllet i denna bok, helt eller delvis, r enligt lag
av den 30 december 1960, frbjudet utan medgivande av frfattaren.
Frbudet gller varje form av mngfaldigande.
PLAN Freningen fr Produktionslogistik

Box 553, 101 31 Stockholm
Telefon 08-24 12 90. Fax 08-24 12 05
ISBN 91-971593-2-8
Frfattare: Stig-Arne Mattsson
Grafisk form: Original Et AB, Stockholm
Typsnitt: Myriad
Tryck: Brolins Offset AB, Stockholm 2004
2004, Stig-Arne Mattsson och PLAN Freningen fr Produktionslogistik

Mngfaldigande av innehllet i denna bok, helt eller delvis, r enligt lag
av den 30 december 1960, frbjudet utan medgivande av frfattaren.
Frbudet gller varje form av mngfaldigande.
PLAN Freningen fr Produktionslogistik

Box 553, 101 31 Stockholm
Telefon 08-24 12 90. Fax 08-24 12 05
ISDN 91-973865-3-7
Frfattare: Stig-Arne Mattsson
Grafisk form: Original Et AB, Stockholm
Typsnitt: Myriad
Tryck: Brolins Offset AB, Stockholm 2004
FRORD
I en vrld med allt snabbare frndringar r mjligheter att kunna tillgodogra
sig andras kunskaper och erfarenheter en vsentlig frutsttning fr att bli
framgngsrik. Oavsett om detta sker genom att studera facklitteratur och
facktidskrifter, g p seminarier och konferenser, gra besk p andra fretag
eller diskutera med kolleger har man behov av ett gemensamt sprkbruk fr att
ett informationsutbyte skall kunna komma till stnd.
Inom logistikomrdet anvnds ett stort antal termer och begrepp. Tyvrr r
terminologin inte srskilt standardiserad och enhetlig. Ofta finns det tv eller
flera ord fr samma freteelse och olika individer avser olika saker med samma
begrepp. Som ett stt att ka standardiseringsgraden och att skapa ett mer
enhetligt ordval fr alla de fackuttryck som r aktuella i logistiksammanhang
har freningen PLAN tagit initiativ till att utarbeta freliggande terminologiordbok. Boken r en vidarebearbetning av en tidigare version som utgavs 1997.
Sammanlagt finns ver 1 200 termer och frkortningar frklarade i boken.
Fr att kunna etablera en terminologistandard mste man i mjligaste mn
anvnda ord och uttryck som uppfattas som lmpliga och frsteliga av s
mnga som mjligt. Val av terminologi mste ocks i rimlig omfattning spegla
det sprkbruk som redan anvnds. Fr att stadkomma detta och f en bred
frankring i industrin har ett stort antal personer frn olika fretag och
branscher medverkat med synpunkter och frslag.
Per Berglund
Anders S Carlsson
Anna Ericsson
Christer Florin
Anders Hammarberg
Jan Henricsson
Hans Jeppsson
Christer Johansson
Leena Kossila
Anna Kristensson
Lars-Anders Larsson
Pr Larsson
Roger Lindau
Hrle Trd AB
ABB Power Technologies AB
Husqvarna AB
Procordia Food AB
Ovako Steel AB
Logimatic HB
Hands T Jeppsson AB
Autoliv Sverige AB
MPS & Affrssystem AB
Volvo Aero Corporation AB
Scald AB
Minerva Sverige AB
Promaco AB
Bengt Lundkvist
Kerstin Olsson
Bengt Savn
Lennart Schweitz
Lennart Sjdell
ke Skarstam
Electrolux AB
ABB Automation AB
Saab AB
Scania AB
Astra Zeneca AB
Alfa-Laval AB
Synpunkter och frslag har ocks erhllits av Patrik Jonsson, Chalmers Tekniska
hgskola och Mikael Thulin, Mikado Industrikonsult. Utver dessa personer har
representanter frn ngra av de stora ERP-leverantrerna p markanden
medverkat. Dessa r Pr Lnn frn SSA Global AB (Baan, BPCS, PRMS), Patrik
Pettersson frn SYSteam Applications AB (Peoplesoft Enterprise One,
Peoplesoft World), Sven Stalin frn Intentia R & D AB (Movex), Magnus
Thunander frn SAP Svenska AB (mySAP Business Suite) och Joakim Wikner
frn IFS World Operations AB (IFS Applications)
Vid arbetet med det slutgiltiga urvalet av termer, valet av alternativa
benmningar i de fall alternativ frelegat samt slutgranskning av frklaringarna av termernas betydelse har professorerna Jan Olhager, Linkpings
Tekniska Hgskola och Kenth Lumsden, Chalmers Tekniska Hgskola medverkat.
Vid sammanstllningen av termboken har vissa principer valts. I de fall det finns
alternativt anvnda likvrdiga termer har den frklarande texten placerats
under det alternativ som bedmts vara mest relevant att anvnda. Fr vriga
alternativ finns en hnvisning till detta huvudalternativ. Huvudalternativet
avser drmed den term som av PLAN frordas som standard.
Ett annat terminologiproblem r frekomsten av engelska ord. Fr flera av
dessa har ett svenskt sprkbruk inte hunnit etableras. I stllet anvnds ofta den
engelsksprkiga benmningen. Som exempel p sdana ord kan nmnas
business process reengineering, pegging, bucket system och cost driver. Fr
dessa har i s mnga fall som mjligt svensksprkiga termer valts. Fr de termer
som hunnit etablera sig p engelska, exempelvis just-in-time, och fr vilka en
svensk motsvarighet skulle uppfattas som mindre knd och frstelig har
emellertid den engelsksprkiga benmningen behllits.
En speciell terminologifrgestllning gller anvndningen av begreppen frrd
och lager. Traditionellt har lager sttt fr frlag av produkter till frsljning och
leverans till kund medan frrd sttt fr frlag av varor avsedda att anvndas
som utgngsmaterial i produktionen. Att skilja p dessa begrepp har blivit

mindre och mindre vanligt, sannolikt bland annat som en konsekvens av att
samma datasystem anvnds bde fr att administrera lager och frrd och att
endast ett av orden frekommer p bilder och listor. I boken anvnds drfr
genomgende endast termen lager i frklaringstexterna. Termen frrd och
vissa ordsammansttningar av frrd finns dock medtagna och frklarade.
Engelsksprkiga frkortningar fr logistiktermer anvnds ganska ofta ven
i svensk industri, exempelvis DRP, JIT och CIM.Vanliga sdana frkortningar och
motsvarande bakomliggande begrepp har inkluderats.
Till alla ovan nmnda som medverkat vid framtagningen av boken med bde
engagemang och tid framfrs ett stort tack.
Helsingborg i mars 2004

Stig-Arne Mattsson
A
ABC
ABC r en frkortning av Activity based costing, dvs ABC-kalkylering.
ABC-analys (ABC-analysis)
ABC-analys r en vanlig alternativ benmning fr Volymvrdeanalys.
Benmningen hrrr frn att man ofta delar in ett artikelsortiment i tre
olika volymvrdeklasser; A, B och C.
ABC-kalkylering (Activity based costing)
ABC-kalkylering r en kalkylmetodik som innebr att omkostnader
summeras per grupper av aktiviteter och att de drefter frdelas p
kostnadsbrare med hjlp av s kallade kostnadsdrivare. Kostnadsdrivarna fr varje grupp av aktiviteter vljs s att kostnadsbrarna belastas
i proportion till den resursfrbrukning som de frorsakar.
ABC-klassificering (ABC-classification)
ABC-klassificering r en vanlig alternativ benmning p Volymvrdeklassificering, dvs klassificering av ett artikelsortiment efter volymvrden.
ABM
ABM r en frkortning fr Activity based management, dvs ekonomistyrning
baserat p ABC-kalkylering.
Ackumulerad ledtid (Cumulative lead time)
Med ackumulerad ledtid menas summa ledtid fr nivvis p varandra
fljande artiklar i en produktstruktur. Ledtiden avser den ledtidsmssigt
lngsta strukturkedjan, dvs strukturntverkets kritiska linje. En alternativ
benmning fr termen r Kombinerad ledtid.
Ackumuleringsplats (Accumulation store)
En ackumuleringsplats r en lagringsplats dr allt material som skall
anvndas fr en viss tillverkningsorder samlas upp innan det transporteras
ut fr start av tillverkning. Ackumuleringsplatser anvnds ocks vid fysisk
materialklarering.
Logistikens termer och begrepp
Adaptiv styrning (Adative control)

Ett styrsystems beteende att sjlv automatiskt justera sina egna parametrar
via mtning av olika pverkande variabler kallas adaptiv styrning.
Adaptiv utjmning (Adaptive smoothing)
Adaptiv utjmning r en prognostiseringsmetod liknande exponentiell
utjmning. Metoden innebr att prognossystemet sjlv knner av uppkomna prognosfel och automatiskt frsker anpassa sig till frndrade
efterfrgemnster genom justering av utjmningskonstanten vid berkning av nya prognosvrden.
Administrativ ordersrkostnad (Administrative ordering cost)
Med administrativ ordersrkostnad menas de srkostnader fr orderbehandling som har med administration och administrativa aktiviteter att
gra. Som exempel kan nmnas kostnader fr behandling av orderfrslag,
val av leverantr, leverantrsfrhandlingar, registrering och inplanering av
order, leveransbevakning, kvantitets- och kvalitetskontroll samt inleveransrapportering. Den administrativa ordersrkostnaden utgr en del av den
totala ordersrkostnaden och pverkar bland annat berkningen av
ekonomisk orderkvantitet.
ADR
ADR r en europeisk verenskommelse om internationell transport av
farligt gods p vg. Det r en frkortning av Accord europen rlatif au
transport international des marchandises dangereuses par route.
ADR S
ADR S r en kungrelse om freskrifter fr inrikes vg- och terrngtransporter av farligt gods.
Adresserade behov (Pegged requirements)
Adresserade behov r en alternativ benmning fr Peggade behov.
AFFO
AFFO r en vanlig frkortning fr Administrations- och frsljningsomkostnader.
Affrsprocess (Business process)

En affrsprocess kan definieras som en ordnad fljd av aktiviteter med
syfte att skapa vrde fr kund genom att omvandla en input till en output.
Affrsprocesser karakteriseras av att ha en definierad brjan och ett slut,
ha kunder, vara repetitiva och att ofta korsa funktionella avdelningsgrnser
i fretaget.
Affrsprocessutveckling (Business process reengineering)
Affrsprocessutveckling r en alternativ benmning till Business process
reengineering, BPR.
Agility
Agility r den engelsksprkiga benmningen p begreppet Totalflexibilitet.
AGV
AGV r en frkortning fr Automated guided vehicle, dvs en slingstyrd
eller laserstyrd truck.
AI
AI r en frkortning av Artificiell intelligens.
Aktiveringsgrad (Activation rate)
Aktiveringsgrad r ett mtt p utnyttjning av en resurs. Aktiveringsgraden
r lika med utnyttjad tid i frhllande till tillgnglig tid, dr utnyttjad tid r
lika med tillgnglig tid minus vntan p belggning och tillgnglig tid r
lika med bruttotid fr produktion minus kapacitetsbortfall. Med aktiveringsgrad uttrycks slunda utnyttjning i frhllande till nettotillgnglig kapacitet.
Utnyttjningsgraden fr en produktionsresurs r lika med aktiveringsgraden
gnger tillgnglighetsgraden.
Aktivt lager (Active inventory)
Med aktivt lager menas det lager av rmaterial, kpkomponenter, halvfabrikat och frdiga produkter som bedms komma att frbrukas eller
sljas inom en given period, exempelvis ett r, utan att frorsaka extra
kostnader eller krva prisnedsttningar fr att kunna avyttras.
Alfafaktor (Alpha factor)

Alfafaktor r en alternativt frekommande benmning p den utjmningskonstant som anvnds vid prognostisering med hjlp av exponentiell
utjmning. Termen alfafaktor anvnds ocks som beteckning fr skerhetsfaktorn vid berkning av antal kanbankort i ett kanbansystem.
Allkontroll (100% inspection)
Med allkontroll menas en form av kvalitetskontroll som innebr att
samtliga enheter i ett parti kvalitetskontrolleras. Jmfr Stickprovskontroll.
Alternativ leverantr (Alternate supplier)
En alternativ leverantr r en leverantr som kan anlitas fr leverans av en
viss artikel om av ngot skl huvudleverantren eller andra under normala
omstndigheter anvnda leverantrer inte kan anvndas.
Alternativ operation (Alternate operation)
Med alternativ operation menas operation som kan anvndas som ett
alternativt tillverkningssteg i annan produktionsgrupp om av ngot skl
den ordinarie operationen och produktionsgruppen inte r tillgnglig eller
anvndbar, exempelvis p grund av verbelggning eller maskinstillestnd.
Normalt sker kostnadskalkylering med avseende p den ordinarie operationen. Att anvnda en alternativ operation medfr drfr i regel att en
arbetsprestationsoberoende kalkyldifferens uppkommer.
Alternativ operationsfljd (Alternate routing)
En alternativ operationsfljd r en operationsfljd som kan anvndas som
alternativ till den ordinarie operationsfljden fr tillverkning av en artikel.
Den anvnds exempelvis om man som alternativ vill kunna tillverka en
artikel p ett annat fretag eller fabrik n den normala. Jmfr Alternativ
operation, som endast avser ett alternativt tillverkningsfrfarande fr ett
enstaka tillverkningssteg.
Alternativ planeringsgrupp (Alternate work center)
Alternativ planeringsgrupp r en alternativ benmning fr Alternativ
produktionsgrupp.
10
Alternativ produktionsgrupp (Alternate work center)

Med alternativ produktionsgrupp menas en produktionsgrupp som kan
anvndas som alternativ till den produktionsgrupp som normalt r avsedd
att anvndas fr att utfra en operation. Den alternativa produktionsgruppen har sdana likheter med den ordinarie att samma operation och
operationstid kan anvndas i planeringen. I annat fall anvnds alternativ
operation och denna operations normala produktionsgrupp. Alternativ
planeringsgrupp frekommer som alternativ benmning.
Ankomstintensitet (Arrival intensity)
Ankomstintensitet r ett mtt p det antal kunder som per tidsenhet
anlnder till ett ksystem.
Ankomstkontroll (Receiving inspection)
Med ankomstkontroll menas kontroll av ankommande material. Oftast
avses kontroll av gods som kommer frn externa leverantrer men det kan
ocks avse kontroll av varor som tillverkas i den egna verkstaden eller
fabriken. Ankomstkontroll genomfrs som regel innan varorna fysiskt lggs
in i lager. Den kan omfatta bde kvantitet och olika kvalitetsegenskaper
och vara utformad som stickprovskontroll eller allkontroll. Mottagningskontroll r en alternativt frekommande benmning.
Ankomstprocess (Arrival process)
En ankomstprocess i ett ksystem beskriver hur kunder anlnder tidsmssigt
i frhllande till varandra. Matematiskt uttrycks oftast ankomstprocessen
som en statistisk frdelning av ankomstintervall, dvs tider mellan p
varandra fljande kunders ankomster. Vid kteoretiska berkningar antar
man oftast att tidsintervallen mellan p varandra fljande ankomster r
exponentialfrdelade. Detta r detsamma som att sga att ankomstprocessen r Poissonfrdelad, dvs sannolikheten fr att n kunder anlnder
under tidsintervallet t beskrivs av en Poissonfrdelning.
Anpassningsstrategi (Chase strategy)
Den strategi fr kapacitetsplanering som innebr att tillgnglig kapacitet
successivt anpassas till det kapacitetsbehov som freligger i takt med att
efterfrgan frndras kallas anpassningsstrategi. Med en renodlad
anpassningsstrategi behvs det inget frdigvarulager. Nollagerstrategi r
en alternativ benmning. Jmfr Utjmningsstrategi.
11
ANSI X12
ANSI X12 r en amerikansk standard fr elektronisk dataverfring, EDI
(Electronic data interchange). ANSI utgr en frkortning fr American
National Standards Institute.
Anslagen tid (Planned hours)
Anslagen tid r en alternativ benmning p termen Planerad tid.
Anvnd tid (Actual hours)
Med anvnd tid menas den tid som en operation eller annat arbetsmoment i verkligheten har tagit att utfra. Anvnd tid anvnds bland
annat fr efterkalkylering, effektivitetsuppfljning samt fr prestationslneberkningar.
AOQ
AOQ r en frkortning av Average outgoing quality, dvs genomsnittligt
utgende kvalitet.
APICS
APICS r en frkortning fr American Production and Inventory Control
Society. Det r en amerikansk intresse- och utbildningsorganisation fr
material- och produktionsstyrning. PLAN r en systerorganisation till
APICS.
APS
APS r en frkortning fr Advanced planning and scheduling. Det r ett
samlingsnamn fr en grupp avancerade planeringssystem fr optimering
av produktion och materialflden som bygger p operationsanalytiska
metoder. Planering mot kapacitetstak, lageroptimering och ruttplanering
r exempel p vanligt frekommande APS-tillmpningar.
Arbetsberikning (Job enrichment)
Att infra arbetsberikning innebr att anstllda som normalt mest arbetar
med rutinmssiga arbetsuppgifter ocks tilldelas styrande och kontrollerande arbetsuppgifter. Syftet r att ka motivation och arbetstillfredsstllelse hos den anstllde och att kunna skapa mlstyrda arbetsgrupper.
12
Arbetskort (Labor ticket)

Ett arbetskort r ett dokument i ordersatsen. Minst ett arbetskort brukar
ing per operation. Det anvnds dels fr den direkta beordringen av
tillverkning, dels fr att ge information om planerade tider och/eller ackord.
Arbetskortet kan ocks anvndas fr terrapportering av operationer i de
fall man inte anvnder speciella rapportkort eller inrapporteringsterminaler.
Arbetsmtning (Work measurement)
Med arbetsmtning menas mtning och p mtningar grundade
berkningar, dels av produktionsfaktorernas insatser, dels av resultatet av
insatserna. Arbetsmtning avser oftast variabeln tid, men kan ocks avse
variabler som exempelvis volym, antal eller energifrbrukning.
Arbetsorder (Manufacturing order)
Arbetsorder r en alternativ benmning fr begreppet Tillverkningsorder.
Arbetsordersats (Shop packet)
En arbetsordersats r en alternativ benmning fr termen Ordersats.
Arbetsstudier (Work study)
Med arbetsstudier avses en systematisk underskning av funktion hos
eller samspelet mellan produktionsfaktorerna i pgende produktion
i syfte att klarlgga och dokumentera de olika faktorerna i detta samspel,
att utveckla, vlja och fresl lmpliga metoder samt att frutsga och
beskriva de resultat som kan uppns.
Arbetstidsdifferens (Labor time variance)
Den del av kalkyldifferensen fr direkt ln som beror p att den tid som
anvnts i tillverkningen varit kortare eller lngre n den tid som planerats
och som legat till grund fr standardprisberkningen fr produkterna
kallas fr arbetstidsdifferens.
Arbetsutvidgning (Job enlargement)
Att infra arbetsutvidgning innebr att anstllda tilldelas fler och bredare
arbetsuppgifter. Syftet kan dels vara att frska ka den anstlldes
arbetstillfredsstllelse och motivation, dels att reducera ledtider genom
den minskning av antalet inblandade i utfrandet av en process som
arbetsutvidgning medfr.
13
Artikelnummer (Item number)

Ett artikelnummer r ett identitetsbegrepp fr en artikel. Bde rent
numeriska och alfanumeriska identiteter anvnds.
Artikelregister (Item master file)
Ett artikelregister r ett register med information om de artiklar som kps,
tillverkas och/eller sljs i ett fretag.
Armslngds avstnd (Arms length distance)
Armslngds avstnd r en typ av leverantrsrelation som karakteriseras av
ett motsatsfrhllande mellan kund och leverantr snarare n ett partnerskap. Relationen r av win/loosetyp och ofta kortsiktigt affrsmssig. Priset
spelar en avgrande roll vid affrsuppgrelser.
ATP
ATP r en frkortning av Availabetopromise, dvs mjligt att lova att kunna
leverera.
Automatisk identifiering (Automated identification)
Frmgan att automatiskt kunna lsa och tolka ett kort meddelande,
exempelvis en kod som ett freml mrkts med, kallas fr automatisk
identifiering.
Automatisk lageravrkning (Backflushing)
Med automatisk lageravrkning menas automatisk uppdatering av lagersaldo fr utgngsmaterial i samband med inleverans av frdigtillverkad
artikel. Lageravrkningen grs med de kvantiteter av ingende artiklar
som reserverats mot tillverkningsordern fr den tillverkade artikeln,
alternativt med hjlp av den tillverkade artikelns struktur. Som alternativ
benmning anvnds Baklngesnedbrytning.
Automatisk lagerpfyllnad (Automatic replenishment)
Med automatisk lagerpfyllnad menas ett tillvgagngsstt som innebr
att ERP-systemet inte bara genererar orderfrslag fr att fylla p ett lager.
Systemet skapar ocks lagerpfyllnadsorder utan att ngon manuell
arbetsinsats krvs. Den skapade ordern skickas automatiskt till aktuell
leverantr med hjlp av EDI eller motsvarande typ av teknologi.
14
Avbrottstid (Interruption hours)

Avbrottstid avser den tid som en produktionsresurs inte varit tillgnglig
fr produktion p grund av haveri eller annan form av avbrott.
Avhjlpande underhll (Corrective maintenance)
Korrektivt underhll avser sdana underhllsinsatser som utfrs fr att
stta maskiner och andra produktionsresurser i driftstillstnd efter ett
haveri eller annan typ av produktionsavbrott. Jmfr Frebyggande
underhll.
Avrop (Blanket release, call-off)
Ett avrop utgr ett frenklat bestllningsfrfarande som grs frn kund till
leverantr inom ramen fr en form av principverenskommelse, dvs ett
ramavtal eller ett avropsavtal. I det mest frenklade fallet behver endast
leveranskvantitet och leveranstid-punkt anges fr att avropet skall vara
helt preciserat.
Avropsavtal (Blanket order)
Med avropsavtal menas en verenskommelse mellan en kund och en
leverantr om leverans av en mer eller mindre exakt specificerad kvantitet
till ett verenskommet pris. Kvantiteten r oftast ngon form av minimikvantitet eller ramkvantitet per r eller dylikt. Leveranstidpunkter finns
i allmnhet inte preciserade utan anges i stllet i samband med avrop mot
avtalet. Som alternativ benmning frekommer bland annat termerna
Ramavtal och rsavtal. Frn leverantrens synvinkel frekommer ocks
termen Avropsorder.
Avropsorder (Blanket order)
Begreppet avropsorder r en term som anvnds med tv olika betydelser.
Det kan vara en synonym term till begreppet Avrop, dvs en frenklad
bestllning inom ramen fr ett avropsavtal. Termen anvnds emellertid
ocks som ett alternativt begrepp fr termen Avropsavtal, speciellt den
kundorderliknande information som finns i ett avropsavtal och som
registreras i ett kundordersystem som en order med speciell ordertyp.
15
Avropssystem (Pull system)

Med avropssystem menas en grupp av materialplaneringsmetoder som
karaktriseras av att tillverkningen i ett steg i vrdekedjan mer eller
mindre direkt initierar och beordrar tillverkning i fregende steg. Graden
av direktbeordring r beroende av storleken p de buffertar man av olika
skl ofta mste ha mellan stegen. Ett avropssystem kan karaktriseras som
ett s kallat sugande system. Materialstyrning med hjlp av kanbankort r
ett exempel p avropssystem.
Avvikelsekostnad (Deficiency cost)
Avvikelsekostnad r en term som anvnds vid kvalitetskostnadsanalys.
Kostnaden avser summan av interna och externa kvalitetsbristkostnader,
dvs alla de kostnader som r frknippade med att kvaliteten fr en
tillverkad och levererad produkt inte sttt i verensstmmelse med
uppsatta kvalitetsstandards och kundkrav.
Avvikelserapportering (Exception reporting)
Avvikelserapportering r en rapporteringsmetod fr vilken endast
avvikelser jmfrt med plan terrapporteras. Det innebr, jmfrt med
totalrapportering, att mindre arbetsinsatser krvs fr rapportering men
ocks att den blir ngot oskrare och mindre fullstndig.
16
B
B2B
B2B betyder Business-to-business och str fr elektroniska affrer mellan
fretag.
B2C
B2C betyder Business-to-consumer och str fr elektroniska affrer mellan
fretag och konsumenter.
B,Q-system
Ett B,Q-system r en typ av bestllningspunktssystem som karaktriseras
av kontinuerlig bevakning av saldoutvecklingen och av att nya orderfrslag
initieras med oregelbundna intervall nr en bestllningsniv underskrids.
Orderkvantiteten r konstant frn bestllningstillflle till bestllningstillflle. Systemet motsvarar det traditionella bestllningspunktssystemet.
Det kallas ibland ocks ett bestllningsnivsystem.
B,S-system
Ett B,S-system r en typ av bestllningspunktssystem som karaktriseras
av att saldoutvecklingen bevakas kontinuerligt och att nya orderfrslag
initieras med oregelbundna intervall nr en bestllningsniv underskrids.
Orderkvantiteten varierar frn ordertillflle till ordertillflle och anpassar
sig efter saldot vid bestllningstillfllet.
Badkarskurvan (Bath tub curve)
En badkarskurva beskriver principiellt hur felintensiteten fr exempelvis
produktions- och transportutrustningar varierar ver tiden. Felintensiteten,
och drmed kapacitetsbortfallet, r strst under den frsta tiden, bland
annat beroende p inkrningssvrigheter av olika slag. Felintensiteten
sjunker drefter fr att senare p grund av lder och frslitning terigen
ka.
Baklngesnedbrytning (Backflushing)
Baklngesnedbrytning r en alternativ benmning fr termen Automatisk
lageravrkning.
17
Baktintegration (Backward integration)

Med baktintegration menas verksamhetssamordning med leverantrer.
Baktplanering (Back scheduling)
Med baktplanering menas en metodik fr inplanering av operationer
vid tidsplanering. Metodiken innebr att de operationer som tillhr en
tillverkningsorder planeras in successivt bakt i tiden frn en given
tidpunkt. Denna tidpunkt motsvarar som regel orderns leveranstidpunkt
eller en nskad frdigtidpunkt, eventuellt justerad med en skerhetstid.
Jmfr Framtplanering.
Balanserat styrkort (Balanced score card)
Ett balanserat styrkort r en uppsttning av finansiella och verksamhetsmssiga mtetal fr att utvrdera ett fretags prestationer. Det innehller
de fyra dimensionerna kundperspektiv, processperspektiv, finansiellt
perspektiv samt ett innovations- och lrande perspektiv. De olika mtetalen
relateras till fretagets vergripande mlsttningar och strategier.
Balanseringsfrlust (Balancing loss)
Begreppet balanseringsfrlust anvnds vid balansering av monteringslinjer och produktionsflden. Det r ett mtt p balanseringens effektivitet
och kan definieras som skillnaden mellan en linjes cykeltid och medelcykeltiden fr ingende stationer/arbetsplatser i frhllande till linjens cykeltid.
Bas tillkommer/avgr (Base add/delete)
Bas tillkommer/avgr avser en metodik fr att skapa varianter av
produkter mot kundorder. Frfarandet innebr att man vid materialplanering och kundorderbehandling utgr frn en basprodukt med ett
standardiserat materialinnehll. Frn strukturen fr denna basprodukt
lgger man till och tar bort artiklar och kan p s stt skapa en unik
kundordervariant av produkten.
Batchsprning (Lot tracing)
Batchsprning r en alternativ benmning fr termen Partisprning.
18
Batchstruktur (Batch bill of material)

Inom vissa branscher, exempelvis kemisk industri, livsmedelsindustrin
och lkemedelsindustrin, anges inte bestr-av kvantiteten i produktstrukturen per enhet av moderartikeln. I stllet anges den per sats eller
batch och man kan d tala om batchstrukturer. En batchstorlek r den
orderkvantitet som genomgende anvnds vid tillverkningen. Oftast r
den definierad med utgngspunkt frn kapacitetsrestriktioner, exempelvis
att man fr ett blandningssteg i tillverkningsprocessen anvnder sig av en
tank med en viss volym. Kvantiteterna av ingende material anges d per
batch motsvarande denna volym av moderartikeln.
Batchtillverkning (Batch production)
Batchtillverkning r en alternativ benmning fr Partivis tillverkning.
Begrnsningsteori (Theory of constraints)
Med begrnsningsteori menas ett managementkoncept utvecklat av
amerikanen Eli Goldratt. Speciellt knnetecknande fr konceptet r att
frekommande systembegrnsningar r avgrande fr utfldet,
throughput, frn ett produktionssystem och att styrningen av vriga
produktionsresurser mste anpassas efter fldet genom dessa
systembegrnsningar. Kapaciteten i systemet bestms av flaskhalsen.
Behovsadressering (Pegging)
Behovsadressering r en alternativ benmning p termen Pegging.
Behovsberkning (Requirements planning)
Behovsberkning r en alternativ benmning fr termen Materialbehovsplanering.
Behovssug (Pull)
Med behovssug menas en planeringsprincip som innebr att produktion
och materialfrflyttning endast sker p initiativ av och auktoriserat av den
frbrukande aktren i materialfldet. Pull r en vanligt anvnd alternativ
benmning. Principens motsats utgrs av s kallat planeringstryck (push).
19
Belggningsgrad (Load)
Belggningsgrad avser, fr en produktionsgrupp eller avdelning,
frhllandet i procent mellan planerad belggning i en viss period och
tillgnglig kapacitet i motsvarande period.
Belggningsgrupp (Work center, department)
Med belggningsgrupp menas en enstaka maskin eller arbetsplats, en
produktionsgrupp, ett frmansomrde eller en hel produktionsavdelning
mot vilken kapacitets- och belggningsplanering sker. Belggningsgrupper
anvnds exempelvis vid kapacitetsbehovsplanering och grov kapacitetsplanering
Belggningsnyckel (Load profile)
Belggningsnyckel r en alternativ benmning fr Kapacitetsbehovsnyckel.
Belggningsplanering (Loading)
Med belggningsplanering menas inplanering av tillverkningsorder med
hnsyn tagen till aktuell belggning i frhllande till tillgnglig kapacitet.
Begreppet belggningsplanering innefattar ocks omplanering av order
och utlegolggning fr att stadkomma en belggningsutjmning
och/eller att minska belggningen till niver som motsvarar tillgnglig
kapacitet.
Belggningsredovisning (Load report)
Belggningsredovisning avser redovisning av belggning period fr
period fr en viss produktionsgrupp eller fabriksavsnitt.
Belggningsspecifikation (Load specification)
Med belggningsspecifikation menas analys och redovisning av vilka
order och operationer som belggningen i en viss produktionsgrupp
under en viss period bestr av.
Belggningsutjmning (Load levelling)
Belggningsutjmning avser aktiviteter som innebr att tillverkningsorder
tidigarelggs eller senarelggs fr att stadkomma en jmnare belggning
i aktuella produktionsgrupper.
20
Bemanningsfaktor (Crew fector)

En bemanningsfaktor r det samma som antal operatrer per maskin
eller annan produktionsenhet i en produktionsgrupp. Fr halv eller helautomatiska maskiner r bemanningsfaktorn mindre n 1 medan den kan
vara strre n 1 vid en produktions- eller monteringslinje som betjnas av
flera operatrer. Bemanningsfaktorn anvnds bland annat fr att gra
omrkningar av belggning frn mantid till maskintid eller vice versa.
Benchmarking
Med benchmarking menas en systematisk mtning av ett fretags
prestationer och jmfrelse med de bsta konkurrenternas eller andra
framgngsrika fretags motsvarande prestationer. Mtningen och
jmfrelsen kan exempelvis avse kundservice, leveranstider, produktutvecklingstider och kapitalbindning.
Beordring (Dispatching)
Beordring r den i produktionslogistiksammanhang lgsta planeringsnivn. Den omfattar funktioner fr det direkta igngsttandet av order
och operationer i fabriken, i grligaste mn inom ramen fr den
inplanering som genomfrts av detaljplaneringen.
Beredning (Process planning)
Med beredning eller produktionsberedning menas den funktion som
bearbetar, anpassar och modifierar konstruktioner fr tillverkning samt tar
fram tillverkningsunderlag, exempelvis i form av operationsfljder och
operationstider.
Beredningsgrad (Level of process planning)
Med beredningsgrad menas den utstrckning i vilken produkter
produktionsbereds fre tillverkning. Val av lmplig beredningsgrad r en
frga om vilka produktivitetsvinster som man kan uppn med hjlp av
strre och mer omfattande arbetsinsatser fr att frbereda produktion.
Beroende behov (Dependent demand)
Beroende behov r en alternativ benmning fr Hrledd efterfrgan.
21
Berknad kapacitet (Calculated capacity)

Berknad kapacitet avser en resurs frvntade frmga att producera.
Den berknas traditionellt som antal tillgngliga timmar gnger planerad
belggningsgrad. Det r ett nettokapacitetsmtt.
Berknat saldo (Projected on hand)
Med berknat saldo menas den kvantitet som med hnsyn till inneliggande aktuella order och reservationer berknas finnas i lager per dag
eller period framt i tiden. I den frsta perioden r berknat saldo lika
med redovisat saldo plus frvntade inleveranser i perioden minus inneliggande reservationer i perioden eller tidigare. Fr varje drp fljande
period r det berknade saldot lika med berknat saldo i fregende
period plus frvntade inleveranser i perioden minus uteliggande
reservationer i perioden. Teoretiskt saldo r en frekommande alternativ
term fr Berknat saldo.
Best practice
Best practice r en beteckning fr hur de mest framgngsrika fretagen
bedriver sin verksamhet i olika avseenden. Det representerar state-of-theart fr olika system, processer och metoder.
Bestllning (Order)
Bestllning r en alternativ benmning fr Order.
Bestllningspunkt (Order point)
En bestllningspunkt r en berknad lagerniv som anvnds fr att
initiera nya order fr lagerpfyllning. Bestllningspunkten jmfrs med
redovisat saldo alternativt med disponibelt redovisat saldo. Om detta
saldo r mindre n bestllningspunkten initieras ett frslag till ny order.
Principiellt r bestllningspunkten lika med prognostiserad frbrukning
under teranskaffningstiden plus en skerhetslagerkvantitet.
Bestllningspunktssystem (Order point system)
Ett bestllningspunktssystem r ett lagerstyrningssystem som bygger p
bestllningspunkter. Principen innebr att bestllningspunkten jmfrs
med redovisat saldo alternativt disponibelt saldo. Om denna saldokvantitet r mindre n bestllningspunktskvantiteten skapas ett
orderfrslag.
22
Betingad prognos (Extrinsic forecast)

Med betingad prognos avses en prognos som bygger p formella
berkningar frn modeller ver sambanden mellan den prognostiserade
variabeln och ett antal frklarande variabler, s kallade marknadsindikatorer. Sambanden kan antingen bestmmas analytiskt, exempelvis
med hjlp av regressionsanalys, eller genom simuleringsanalyser.
Prognosmetodiken anvnds framfr allt fr lngtidsprognoser.
Betjningsfaktor (Service factor)
I ett ksystem r betjningsfaktorn ett uttryck fr belggning i frhllande
till kapacitet, dvs genomsnittlig belggningstid i frhllande till
utnyttjningsbar tid. En betjningsfaktor kan aldrig permanent vara strre
n 1. Om den vore strre n 1 skulle kn vxa i ondlighet.
Betjningsintensitet (Service intensity)
Betjningsintensiteten r ett mtt p det antal kunder som per tidsenhet
betjnas i ett ksystem.
Betjningsprocess (Service process)
En betjningsprocess beskriver i ett ksystem hur kunderna tidsmssigt
betjnas och lmnar systemet i frhllande till varandra. Matematiskt
uttrycks ofta betjningsprocessen som en statistisk frdelning av
betjningsintervall, dvs tiden mellan start av betjning fr p varandra
fljande kunder.
Biprodukt (By-product)
I vissa tillverkningsprocesser erhlls utver den huvudprodukt som avses
tillverkas via processen ocks olika slag av restprodukter. I de fall dessa
restprodukter representerar ett vrde eller en alternativ anvndning kan
man tala om restprodukter som biprodukter. En biprodukt kan antingen
sljas p marknaden eller teranvndas i processen eller andra tillverkningsprocesser. Som exempel p biprodukter kan nmnas mssingsspn
och kopparpltklipp vid metallbearbetning och ingt vid termoplastsprutning. Artiklar som representerar biprodukter kopplas till respektive
moderartikel som en biproduktstruktur. Principiellt har den en negativ
bestrav kvantitet eftersom de terfr i stllet fr frbrukar tillgngar.
23
Blandlagerplatssystem (Mixed-stock system)

Ett blandlagerplatssystem r ett system fr godsplacering i lager och
frrd som innebr att det samtidigt finns bde fasta och flytande
lagerplatser. Plockning sker frn delen med fasta platser medan delen
med flytande lagerplatser anvnds som buffertutrymme. Nr lagret p en
fast lagerplats tar slut, fylls det p frn bufferten i det flytande lagret.
Blandmodellproduktion (Mixed model production)
Produktion av flera produktvarianter med i huvudsak ofrndrad mix per
period och p samma monteringslinje eller annan produktionsutrustning
s att produktionen motsvarar respektive perioders totala efterfrgan av
varianterna kallas blandmodellproduktion. Produktionsformen innebr
att samtliga aktuella varianter tillverkas varje period i kvantiteter som
motsvarar periodens behov. Vid blandmodellproduktion frsker man
efterstrva s korta perioder som mjligt, exempelvis dag.
Blandstrategi (Mixed strategy)
Med blandstrategi fr kapacitetsplanering menas en strategi som innebr
att man bde varierar tillgnglig kapacitet och tillverkar mot lager fr att
anpassa sig till variationer i efterfrgan. Strategin kan betraktas som ett
mellanting mellan utjmningsstrategi och anpassningsstrategi.
Blindaktivitet (Dummy activity)
Blindaktiviteter anvnds vid ntverksplanering fr att klargra beroendefrhllanden som frekommer mellan olika aktiviteter, exempelvis att en
viss aktivitet mste slutfras innan en annan kan pbrjas. Blindaktiviteter
medfr ingen resursfrbrukning men kan ha tidsangivelser fr att
specificera aktuella tidsfrskjutningar.
Blockerad operation (Blocked operation)
Om operationer i en produktionsgrupp i brjan av en operationsfljd inte
kan utfras p grund av kbildning i produktionsgrupper i efterfljande
delar av operationsfljden talar man om blockerade operationer.
24
Blockplanering (Block scheduling)

Med blockplanering menas att operationer vid tidsplanering inplaneras
med operation efter operation i p varandra fljande tidsblock eller
perioder. Vid exempelvis blockplanering per vecka planeras varje
operation i en operationsfljd in med en operation per vecka.
BOM
BOM r en frkortning fr Bill of material, dvs en produktstruktur, recept
eller stycklista.
Box Jenkins metod
Box Jenkins metod r en metod fr prognostisering av efterfrgan.
Metoden bygger p anvndning av regressionsanalys av historiska
efterfrgevrden och prognosfel med varierande tidsfrskjutning.
BPR
BPR r en frkortning av Business process reengineering.
Break-even diagram (Break-even chart)
Ett break-even diagram r en grafisk framstllning av summa fasta och
rrliga kostnader i frhllande till intkter vid olika verksamhetsvolymer.
Break-even punkten motsvarar den verksamhetsvolym dr intkter och
summa kostnader r lika stora.
Bristkostnad (Shortage cost)
Med bristkostnad menas en kostnad som uppstr drfr att en artikel inte
kan levereras eller inte finns tillgnglig i lager. Kostnaden kan vara en
alternativkostnad fr utebliven frsljningsintkt. Den kan ocks vara en
verklig kostnad, exempelvis kostnader fr driftstopp i den egna produktionen, leveransfrseningsavgifter, kostnader fr restorderbehandling,
frdyrade transporter o dyl. I en del lagermodeller anvnds uppgifter om
bristkostnader fr att dimensionera skerhetslager.
25
Bristlista (Shortage list)

Med bristlista menas en frteckning av artiklar som det av ngon anledning
freligger brister av. Det finns tv huvudtyper av bristlistor. En typ av
bristlista omfattar samtliga artiklar i ett artikelsortiment som det finns
brist av. Den andra typen omfattar samtliga artiklar som krvs fr eller
reserverats fr en viss tillverkningsorder eller kundorder och som det
freligger brist av.
Bruttobehovsberkning (Gross requirements planning)
Bruttobehovsberkning r en teknik som innebr att man vid behovsnedbrytning frn produktionsprogram eller frn enstaka produkter fr
berkning av materialbehov inte tar hnsyn till frekommande lager och
frvntade inleveranser. Oftast grs inte heller ngon ledtidsfrskjutning
eller partiformning av de framrknade materialbehoven.
Bruttokapacitet (Theoretical capacity)
Den nominella kapaciteten i en produktionsgrupp r sllan fullt ut
anvndbar. Man mste rkna med kapacitetsfrluster av olika slag. Dessa
kapacitetsfrluster kan vara personellt betingade som exempelvis
sjukdom och permission. Frlusterna kan ocks vara tekniskt betingade,
exempelvis bero p maskinhaverier, verktygshaverier och underhllsarbete.
Dessutom kan frlusterna vara organisatoriskt betingade och bero p
olika typer av indirekt tid som uppstr i verksamheten. Frluster av detta
slag gr att den nominella kapaciteten reduceras till vad som kallas en
bruttokapacitet. Detta r den i praktiken normalt tillgngliga kapaciteten.
Buffertlager (Buffer stock)
Termen buffertlager anvnds i tv olika betydelser. Den anvnds som ett
synonymt begrepp till skerhetslager och den anvnds som en generell
benmning p lager som frikopplar inflde och utflde, exempelvis
mellan tv stationer lngs en monteringslinje. I den senare betydelsen
innebr dimensioneringen av buffertlager en avvgning mellan
lagerhllningskostnader och kapacitetsbalanseringskostnader.
Bufferttid (Buffer time)
Bufferttid r en alternativ benmning fr Skerhetstid.
26
Business process reengineering

Business process reengineering r en metodik fr effektivisering av
fretag och dess affrsprocesser. Metodiken knnetecknas frmst av att
den r frknippad med ett fundamentalt nytnkande med avseende p
sttet att arbeta, att den innebr radikala frndringar och att den
frvntas ge dramatiska resultatfrbttringar. En alternativ svensksprkig
benmning r Transformering av affrsprocesser.
Byggplatslayout (Fixed position layout)
En byggplatslayout innebr att den successivt framvxande produkten
placeras p en bestmd plats och produktionsresurserna flyttas till denna
plats och organiseras runt produkten.
27
C
CAD
CAD r en frkortning fr Computer aided design. Det avser datorstd fr
formgivning, ritning, teknisk berkning, konstruktionsarbete och stycklisteframstllning i samband med konstruktion och produktutveckling.
CAE
CAE r en frkortning av Computer aided engineering, dvs datorsttt
ingenjrsarbete.
CAM
CAM r en frkortning fr Computer aided manufacturing. Det avser
datorstdd tillverkning och kan exempelvis omfatta datorstyrd kvalitetsvervakning, numeriskt styrda bearbetningsmaskiner, robotsystem, FMSsystem och autocarriersystem.
CAPP
CAPP r en frkortning fr Computer aided process planning. Begreppet
avser datorstdd produktionsberedning och kan exempelvis omfatta
system fr processberedning, operationsberedning, verktygsspecificering,
hjlpmedel fr NC-programmering o dyl.
CAT
CAT r en frkortning fr Computer aided testing, dvs datorstdd provning
och kvalitetstestning.
Centraliseringsgrad (Degree of centralization)
I ett komplett materialfldessystem finns det ett antal noder eller
knutpunkter dr tillverkning, lagring och omlastning sker. Systemets
struktur bestms av den geografiska frdelningen av dessa knutpunkter.
Minskas antalet knutpunkter kar den fysiska centraliseringsgraden och
omvnt. Den administrativa centraliseringsgraden r endast i begrnsad
utstrckning beroende av den fysiska centraliseringsgraden. Med
administrativ centraliseringsgrad avses antal beslutspunkter i systemet
i frhllande till antalet fysiska knutpunkter.
28
Centrallager (Central warehouse)

Ett centrallager r ett fr ett strre geografiskt omrde gemensamt lager.
Lagret kan vara avsett fr distribution direkt till slutkund och/eller fr
distribution till ett antal olika lokallager och drifrn till slutkund.
CIF
CIF r en frkortning som str fr Cost, insurance, freight. Det avser ett
leveransvillkor som innebr att sljaren av en vara bekostar transport till
angiven plats och ansvarar fr leveransen fram till dess varan stllts till
kparens frfogande p den angivna platsen.
CIM
CIM r en frkortning fr Computer integrated manufacturing. CIMbegreppet kan uppfattas som ett synstt fr att stadkomma integrerade
datorsystem och automatiseringssystem med syfte att uppn administrativa
rationaliseringseffekter, kvalitetsfrbttringar och reduktion av genomloppstider frn kundorder och/eller design till leverans av frdig produkt.
CLM
CLM, Council of Logistics Management, r en amerikansk vrldsomspnnande intresseorganisation fr logistiker.
CNC
CNC r en frkortning fr Computer numerical control. Det avser en teknik
vid vilken en dator anvnds fr att utveckla och lagra instruktioner, s
kallade NC-program, fr styrning av NS-maskiner.
CPIM
CPIM r en frkortning som str fr Certified in production and inventory
management. Det avser en certifiering som efter omfattande kunskapstester
utfrdas av den amerikanska organisationen APICS.
CPM
CPM r en frkortning fr Critical path method. Critical path method r en
vanligt anvnd metodik fr ntverksplanering av projekt.
29
CPFR
CPFR r en frkortning som str fr Collaborative planning, forecasting
and replenishment. Det r ett koncept som innebr att fretag i frsrjningskedjor kommunicerar och samverkar med varandra fr att kunna arbeta
med gemensamma och verensstmmande prognoser och planer s att
man kan stadkomma effektivare och skrare materialfrsrjning.
CRM
CRM r en frkortning fr Customer relationship managament. Det r en
process som syftar till att frvrva nya kunder samt att behlla och utka
affrerna med existerande kunder. Dess fokus r att genom verlgsen
service skapa sdana vrden att man fr lojala och terkommande kunder.
I en del sammanhang str CRM enbart fr ett informationssystem fr att
stdja slj- och marknadsfringsarbetet.
Cross-docking
Med cross-docking menas ett distributionssystem dr produkter som tas
emot i ett lager eller en distributionscentral inte stlls undan i ett lagringsutrymme utan mer eller mindre omedelbart omsorteras och omlastas fr
vidaretransport till mottagare. Vid traditionell lagerhllning identifieras de
hanterade objekten med artikelnummer medan de vid cross-docking
identifieras med ordernummer.
CRP
CRP r en frkortning fr Capacity requirements planning, dvs kapacitetsbehovsplanering.
Cykeltid (Cycle time)
Med cykeltid menas den tid fr en produktionslinje som frflyter mellan
tv p varandra fljande tillverkningstillfllen fr en och samma produkt,
dvs den tid det tar att framstlla en produktindivid. Ju kortare cykeltid,
desto hgre produktionstakt.
Cyklisk planering (Cyclic planning)
Cyklisk planering r en alternativ benmning fr termen Cyklisk produktion.
Cyklisk planering kan ocks st fr en cykliskt terkommande planering,
exempelvis ett regelbundet periodiskt genomfrt arbete med att ta fram
och faststlla en produktionsplan.
30
Cyklisk produktfljd (Periodic control)

En produktfljd r en ordningsfljd i vilken ett antal olika produkter
betjnas i en station eller produktionsgrupp. En cyklisk produktfljd r en
sdan produktfljd som upprepas periodiskt med givet intervall.
Cyklisk produktion (Periodic control)
Cyklisk produktion r en planeringsmetod som innebr tillmpning av
cyklisk produktfljd. Artiklar som styrs med cyklisk produktfljd placeras
i en ordningsfljd som upprepas ett bestmt antal gnger per r i perioder
med konstant lngd. Antalet gnger bestms med utgngspunkt frn
lagerekonomiska berkningar. Cyklisk produktion innebr konstanta
ankomstintervall medan orderstorlekarna kan variera frn tillflle till
tillflle beroende p efterfrgan.
31
D
Dagar fre frdigdag (Days before due date)
Dagar fre frdigdag, DFF, r en term som anvnds fr tidsttning av
operationer och materialbehov vid planering. DFF str fr det antal dagar
fre en orders frdigdag som en ingende operation mste vara frdig
respektive ett ingende material behver vara tillgngligt fr att ordern
inte skall bli frsenad.
Dedicerad kapacitet (Dedicated capacity)
Med dedicerad kapacitet avses kapacitet som avsatts fr speciella
ndaml. Det kan exempelvis vara frga om en speciell produktionsgrupp
som avsatts fr tillverkning av en eller en viss grupp av artiklar. Det kan
ocks utgra en del av en produktionsgrupps kapacitet, exempelvis nr en
viss verenskommen andel av kapaciteten i en produktionsgrupp hos en
legoleverantr avsatts till produktion fr viss kund.
Delad order (Split order)
Med delad order menas en order som skapas vid orderklyvning, dvs vid
uppdelning av en tillverkningsorder i tv eller flera delar.
Delleverans (Split delivery)
Med delleverans menas leverans av en delkvantitet p en kundorderrad
eller leverans av endast vissa orderrader p en kundorder. Det som inte
levereras restnoteras och en restorder skapas. Delleverans kan ocks ske
frn tillverkningsorder och innebr d leverans av en del av den totala
tillverkningsorderkvantiteten.
Delphimetoden (Delphi method)
Delphimetodik r ett tillvgagngsstt fr att prognostisera eller frutsga
hndelser som bygger p att man stegvis kombinerar och stmmer av ett
antal experters sikter. Metodiken r kvalitativ och i frsta hand lmplig
nr det finns behov av lngsiktiga bedmningar av framtida skeenden och
frlopp.
32
Deminghjulet (Deming cricle)

Deminghjulet r en metodik fr att bedriva frbttringsarbete, speciellt
i kvalitetssammanhang. Den kallas ocks PDCA-cykeln dr P str fr Plan,
D fr Do, C fr Check och A fr Act. En vanlig alternativ benmning r
Frbttringscykeln.
Detalj (Semi-finished item)
Detalj r en artikeltyp som avser en oftast egentillverkad artikel som ingr
i ett halv- eller helfabrikat. Jmfrt med artikeltypen halvfabrikat bestr en
detalj av endast en ingende artikel och utgr i allmnhet ett bearbetat
rmaterial.
Detaljerad bestr-av (Indented bill of material)
Detaljerad bestr-av r en strukturanalys som nivvis, p alla underliggande
niver, visar vilka artiklar och i vilka kvantiteter. Som alternativa benmningar frekommer Nivvis bestr-av och Strukturerad bestr-av.
Detaljerad ingr-i (Indented where-used)
Detaljerad ingr-i r en strukturanalys som fr en viss artikel visar nivvis,
upp till slutprodukt, vilka moderartiklar som artikeln ingr i och p
respektive niv i vilka kvantiteter. Analysformen anvnds exempelvis nr
man vid konstruktionsndringar vill ta reda p i vilka verordnade halvoch helfabrikat en ndringsutsatt artikel ingr. Som alternativa
benmningar frekommer Nivvis ingr-i och Strukturerad ingr-i.
Detaljfrteckning (Parts list)
Detaljfrteckning r ett alternativt begrepp fr termen Struktur. Oftast
avser den endast en en-nivstruktur. Termen frekommer framfr allt inom
verkstadsindustrin.
Detaljplanering (Production activity control)
Med detaljplanering avses detaljerad inplanering av de tillverkningsorder
fr egentillverkade artiklar som initierats och inplanerats av materialplaneringen. Funktioner som ingr i detaljplaneringen omfattar bland
annat planering av utslpp av tillverkningsorder till fabrik/verkstad med
hnsyn tagen till aktuell tillgnglig kapacitet, tidplanering av de frislppta
ordernas operationer samt prioritering och krplanering.
33
Detaljspecifikation (Parts specification)

En detaljspecifikation utgr en frteckning av i en ritning ingende
detaljer, komponenter, rmaterial och halvfabrikat. Specifikationen
frekommer antingen som en del av ritningen, fast specifikation, eller p
ett frn ritningen separat dokument, ls specifikation. Termen specifikation
anvnds ibland ocks som ett synonymt uttryck fr termen Struktur.
DFF (Days before due date)
DFF r en frkortning av Dagar fre frdigdag.
Differensinventering (Difference physical inventory)
Med differensinventering menas en inventering som innebr att
rapportering av inventeringsresultat avser rknad kvantitet minus
kvantitet enligt lagerredovisningssystemet.
Direkt kostnad (Direct cost)
En direkt kostnad r en kostnad som direkt kan hnfras till ett visst objekt,
den s kallade kostnadsbraren. Som exempel p vanliga direkta kostnader
i en produktkalkyl kan framfr allt nmnas direkt material och direkt ln.
Direkt-till-lager (Dock-to-stock)
Direkt-till-lager r ett tillvgagngsstt som innebr att erhllna varor frs
direkt frn godsmottagning in i lager utan kontroll av levererad kvalitet
och kvantitet. Frfarandet bygger p verenskommelse med leverantren
att uppfylla specificerade leverans- och frpackningskrav.
Direkt mrkning (Direct marking)
Direkt mrkning avser mrkning, exempelvis i form av streckkod, som sker
direkt p produkten eller dess frpackning i syfte att kunna identifieras.
Direktbeordring (Direct ordering)
Direktbeordring r en alternativ benmning till Hngbeordring.
Direktinventering (Direct physical inventory)
Direktinventering r ett vanligt alternativt uttryck fr Impulsinventering.
34
Direktkanal (Direct channel)

Med direktkanal menas att fretagets egna frsljare gr affrer med
kunderna p marknaden.
Direktkp (Direct purchasing)
Med direktkp menas kp av material direkt mot tillverkningsorder
alternativt kundorder. Avses kp mot tillverkningsorder kan materialet
fysiskt vid leverans passera lager men redovisas ekonomiskt som
produkter-i-arbete. Avses kp mot kundorder sker ofta leverans direkt frn
den egna leverantren till den egna kunden.
Direktleverans (Drop shipment)
Med direktleverans menas en distributionslsning som innebr att ett sljande fretag tar emot kundorder. Dessa kundorder skickas vidare till aktuell
tillverkare eller distributr som i sin tur levererar direkt till sljarens kunder.
Diskret partiformning (Discrete lot sizing)
Diskret partiformning avser en partiformning som genererar partistorlekar
som en summa av p varandra fljande behov. Varje parti motsvarar
fljaktligen ett eller flera diskreta behov.
Diskret partiformningsmetod (Discrete lot sizing technique)
Med diskret partiformningsmetod menas en partiformningsmetod som
bygger p diskret partiformning. Som exempel p diskreta partiformningsmetoder kan nmnas Enligt behov, Minsta totalkostnadsmetoden, Minsta
enhetskostnadsmetoden och Silver-Meals metod.
Diskret tillverkning (Discrete manufacturing)
Det finns tv huvudtyper av tillverkning, diskret och kontinuerlig
tillverkning. Med diskret tillverkning menas att tillverkning av viss produkt
sker i serier med avbrott fr tillverkning av annan produkt. Ett avgrande
skl fr tillmpning av denna tillverkningsform r att tillverkningstakten r
hgre n frbrukningstakten.
Disponibel kapacitet (Available capacity)
Med disponibel kapacitet vid ett visst tillflle menas den kapacitet som
finns till frfogande efter det att hnsyn tagits till den kapacitet som
erfordras fr de vid tillfllet redan inplanerade och frislppta orderna.
35
Disponibelt saldo (Available-to-promise)

Disponibelt saldo r den kvantitet som finns fritt disponibel i ett lager och
som kan frbrukas utan att pverka eventuella inneliggande kundorder
eller reservationer till tillverkningsorder. Principiellt r disponibelt saldo
lika med redovisat saldo plus frvntade inleveranser minus utestende
reservationer inom teranskaffningstiden. En alternativt frekommande
term r Mjligt att lova.
Distribution (Distribution)
Med distribution menas fysiska och administrativa aktiviteter vars syfte r
att gra fretagets produkter tillgngliga p marknaden. Distribution
omfattar exempelvis funktioner som utformning av distributionsstruktur,
val av distributionskanaler, lagring och transporter.
Distributionsbehovsplanering (Distribution requirements planning)
Termen distributionsbehovsplanering motsvaras av det engelsksprkiga
begreppet Distribution requirements planning och innefattar ett synstt
och en samling metoder och tekniker som syftar till att stadkomma en
sammanlnkning av materialflden, frn slutkund, via distributrer i olika
led och nda ner till tillverkare.
Distributionskanal (Distribution channel)
Med distributionskanal menas den kedja av affrspartners genom vilka ett
fretag distribuerar sina produkter till den slutkonsumerande kunden.
Distributionssystem (Distribution system)
Termen distributionssystem utgr en sammanfattande beteckning fr alla
objekt, aktiviteter och relationer mellan objekt som r involverade i att
gra ett fretags produkter tillgngliga p marknaden.
Divergerande struktur (Divergent bill of material)
En divergerande struktur r en produktstruktur som knnetecknas av att
den har enstaka ingende artiklar och flera utgende artiklar. Som exempel
p verksamheter med divergerande strukturer kan nmnas slakterier,
mejerier, sgverk och raffinaderier. Motsatsen till divergerande strukturer
r konvergerande strukturer.
36
Djupstapling (Deep stacking)

Djupstapling avser en lagringsmetod som innebr att lastpallar placeras
i djupled direkt p golvet. Djupstapling innebr begrnsad tkomlighet
vilket frsvrar tillmpning av FIFO-principen vid uttag.
DNC
DNC r en frkortning fr Direct numerical control. Det innebr ett system
i vilket ett antal numeriskt styrda maskiner r anslutna till och direkt styrda
av en dator.
DRP
DRP r en frkortning av Distribution requirements planning, dvs
Distributionsbehovsplanering.
Dual sourcing (Dual sourcing)
Dual sourcing r ett specialfall av multiple sourcing. Det innebr att tv
alternativa leverantrer anvnds parallellt per artikel fr materialfrsrjning.
Dubbel bestllningspunkt (Double order point)
Fr bestllningspunktssystem som anvnds i distributionslager kan tv
olika bestllningspunkter anvndas. Den mindre av dessa bestllningspunkter utgr den traditionella bestllningspunkten och avser frvntad
frbrukning under teranskaffningstiden frn centrallager plus ett
skerhetslager. Den anvnds fr att initiera lagerpfyllnad. Den hgre
bestllningspunkten utgr summan av den mindre bestllningspunkten
och frvntad frbrukning under tillverkningsledtiden fr pfyllning av
centrallager. Den anvnds fr att frvarna produktionen om kommande
lagerpfyllnadsorder.
Dubbel exponentiell utjmning (Second-order exponential smoothing)
Dubbel exponentiell utjmning r en variant av prognosmetodiken
exponentiell utjmning som inkluderar ett mer avancerat hnsynstagande
till frekommande trender. Dessa trender framrknas med hjlp av
exponentiell utjmning av p varandra fljande basprognosvrden.
Duglighetsindex (Capability index)
Duglighetsindex r en alternativ benmning fr Kapabilitetsindex.
37
Dummy aktivitet (Dummy activity)

Termen dummy aktivitet r en alternativ benmning p en Blindaktivitet.
Dupontformeln (Dupont formula)
Dupontformeln r en formel fr att berkna ett fretags rntabilitet.
Formeln lyder:
Rntabiliteten = verskottsgraden Kapitalomsttningshastigheten
Dupontschema (Dupont chart)
Ett Dupontschema r ett analysschema som visar sambanden mellan ett
fretags intkter, kostnader, kapitalbindning och rntabilitet.
Dyad (Dyad)
Med Dyad menas ett kundleverantrspar i en frsrjningskedja.
Dyadprocess (Dyad process)
En dyadprocess r en affrsprocess som omfattar tv fretag i ett kundleverantrsfrhllande, dvs det r en tvrfretagsprocess. En orderfulfillmentprocess r ett exempel p en dyadprocess.
Dynamisk partiformning (Dynamic lot sizing)
Med dynamisk partiformning menas en typ av partiformning som innebr
att orderkvantiteten rknas om fr varje ny order som skapas. Orderkvantiteten varierar fljaktligen ver planeringshorisonten. Partiformningsmetoderna Fast behovstckningstid och Lgst enhetskostnad r exempel
p partiformningsmetoder som medfr dynamisk partiformning.
Dmpningsfunktioner (Dampener)
Med dmpningsfunktioner avses funktioner i ett materialbehovsplaneringssystem som anvnds fr att undvika att ohanterligt mnga omplaneringar
genereras, dvs fr att undvika s kallad systemnervositet. Som exempel p
dmpningsfunktioner kan nmnas att inom ett parameterstyrt intervall
undertrycka omplaneringsfrslag fr inplanerade tillverkningsorder och
inkpsorder.
38
E
e-handel (e-commerce)
Inkp av varor och tjnster via internet eller motsvarande digitala
kommunikationskanaler kallas e-handel. Vanliga synonyma begrepp r
nt-handel och online-handel.
EAN
EAN r en frkortning som betyder European article numbering. Det r en
numeriskt uppbyggd streckkod med tretton tecken som anvnds fr att
mrka konsumentprodukter. Varje land har en specifik landskod som en
del av totalkoden. Landskoden fr Sverige r 73. EAN-koden anvnds fr
nrvarande i cirka 35 lnder. Den har sin motsvarighet i USA av UPC-koden.
ECR
ECR r en frkortning fr Efficient consumer response. Det r en form av
partnersamverkan mellan kunder och leverantrer, speciellt inom dagligvaruhandeln, med syfte att effektivisera varuflden. Begreppet innefattar
utver effektivare varuflden ocks frgestllningar som berr produktsortiment, marknadsfringsaktiviteter och introduktion av nya produkter
och som r av gemensamt intresse.
EDI
EDI r en frkortning fr Electronic data interchange. Det avser
elektroniskt utbyte av strukturerad information mellan datorsystem enligt ett
standardiserat format.
Edifact
Edifact r en frkortning fr Electronic data interchange for
administration, commerce and transport. Det r en FN-standard fr hur
elektroniska EDI-meddelande mellan fretag skall se ut.
39
Effektivitetsdifferens (Efficiency variance)

Den del av kalkyldifferensen fr tillverkningskostnader som uppstr p
grund av strre eller mindre tidstgng i tillverkningen, arbetstidsdifferensen, eller strre eller mindre materialfrbrukning, kvantitetsdifferensen, n den som planerats och som r underlag fr standardprissttning kallas effektivitetsdifferens.
Effektivitetsfaktor (Efficiency factor)
Effektivitetsfaktorn definieras som normalfrhllandet mellan planerad tid
och verklig tid fr operationer. Som regel anges effektivitetsfaktorn per
produktionsgrupp. Faktorn anvnds vid belggningsberkning fr att
transformera planerad tid till frvntad verklig operationstid.
Transformeringen stadkoms genom att dividera alla planerade
operationstider med respektive produktionsgrupps effektivitetsfaktor.
Efterfrgeadministration (Demand management)
Med efterfrgeadministration menas den funktion i fretaget som
ombesrjer all hantering och bearbetning av efterfrgan p produkter.
Efterfrgeadministration omfattar i frsta hand ordermottagning, att
berkna och informera om mjliga leveranstider, bearbeta efterfrgestatistik samt att prognostisera framtida efterfrgan.
Efterfrgefilter (Demand filter)
Ett efterfrgefilter r en kontrollfunktion som anvnds i prognossystem
fr att hindra att exceptionellt stora och tillflliga kundorder eller andra
enstaka extrema efterfrgevrden skall f en oacceptabel pverkan p
prognosberkningarna. Ofta bestr filtret av ngon form av jmfrelse
mellan en periods utleveransvrde och medelutleveransvrdet per period
plus en faktor gnger prognosfelens standardavvikelse.
Efterfrgekedja (Demand chain)
Med en efterfrgekedja menas en fljd av till varandra levererande fretag
frn rmaterial via olika led av tillverkare och distributrer till slutkonsumerande kund. Med utgngspunkt frn det fretag i efterfrgekedjan
som str i fokus r den betraktad frn ett informationsfldesperspektiv.
Jmfr frsrjningskedja och vrdekedja.
40
Efterfrgetest (Demand check)

Med efterfrgetest menas en kontroll av efterfrgedata som grs i prognossystem. Syftet r att upptcka och rensa ut enstaka efterfrgevrden som
p statistiska grunder kan sgas vara icke representativa fr den aktuella
efterfrgesituationen utan mera vara ett resultat av tillflliga och slumpmssiga inflytanden. Efterfrgetest grs med ngon form av s kallade
efterfrgefilter.
Efterfrgetidsgrns (Demand time fence)
Efterfrgetidsgrns r en alternativ term fr Kundordertidsgrns.
Efterkalkyl (Actual cost)
En efterkalkyl innebr en berkning av verkliga kostnader fr att tillverka en
produkt. I allmnhet grs efterkalkylen per tillverkningsorder och kallas d
ibland ven orderefterkalkyl eller enbart orderkalkyl. Kostnadsberkningen
baseras p verklig materialfrbrukning och verklig arbetstidstgng.
Efterslp (Backorder)
Med efterslp menas den belggning som hrrr frn order som skulle
varit utfrda enligt gjord inplanering men som inte r det. Efterslp
redovisas ofta bde per produktionsgrupp, fabriksavsnitt och fabrik totalt.
Det r en del av orderstocken.
Ekonomisk orderkvantitet (Economic order quantity)
Ekonomisk orderkvantitet r ett begrepp som innebr att en orderkvantitet
har en lmplig storlek med utgngspunkt frn ekonomiska berkningar.
Oftast berknas kvantiteten genom minimering av summa lagerhllningssrkostnader och ordersrkostnader. Kvadratrotsformeln, ven kallad
Wilsonformeln, r en vanligt anvnd modell fr sdan berkning av
ekonomisk orderkvantitet.
Ekonomisk partistorlek (Economic order quantity)
Ekonomisk partistorlek r en alternativ term fr Ekonomisk orderkvantitet.
Elektroniska affrer (e-business)
Med elektroniska affrer menas utbyte av information och dokument med
hjlp av datorer och telekommunikation fr att gra affrer mellan kunder
och leverantrer.
41
Eliminering av mellanhnder (Dis-intermediation)

Avser en strategi som syftar till att i s stor utstrckning som mjligt
kunna leverera produkter direkt frn tillverkande fretag till slutlig och
konsumerande kund utan inslag av mellanhnder, exempelvis i form av
grossister och detaljister.
En-niv bestr-av (Single-level bill of material)
En-niv bestr-av r en frteckning ver vilka artiklar och i vilka kvantiteter
en moderartikel bestr av.
En-niv ingr-i (Single-level where-used)
En-niv ingr-i r en frteckning som fr en viss artikel visar i vilka moderartiklar p nrmast verliggande niv artikeln ingr och med vilken
kvantitet. En-niv ingr-i analys anvnds exempelvis nr man vid
konstruktions- eller receptndringar vill ta reda p i vilka verordnade
halvoch helfabrikat en ndringsutsatt artikel ingr.
Engineering database
Engineering database r ett begrepp som avser en gemensam databas
eller informationsbank fr all ingenjrsinformation om artiklar och
produkter och som krvs fr produktutveckling, konstruktion, beredning,
tillverkning och leverans. Den kan exempelvis innehlla ritningar, produktstrukturer, beskrivande produkttexter, monteringsanvisningar, produktdokumentation, anvndarmanualer, kvalitetskontrollinstruktioner o dyl.
Enhet (Unit of measure)
Med begreppet enhet menas den sort som kvantiteter av en artikel anges
i. I materialstyrningssammanhang avser begreppet enhet som regel
lagerfrd enhet, dvs den enhet som artikeln lagras i.
Enhetskonsolidering (Unitization)
Enhetskonsolidering avser sammanslagning av lagerfrda enheter till
strre enheter fr att minska hanteringsarbetet.
Enhetslast (Unit load)
Med enhetslast menas en kvantitet av lmplig storlek som kan sammanhllas som en enhet ur hanterings- och transportsynpunkt. En lastpall r
en vanlig brare av enhetslaster.
42
Enligt behov (As required)

Enligt behov r en metod fr partiformning. Metoden finns i tv huvudvarianter. Enligt den ena varianten skapas en orderkvantitet fr varje
enskilt behov. Denna variant innebr ett renodlat behovsorienterat
materialflde. Enligt den andra varianten skapas en orderkvantitet per
planeringsperiod som det finns behov i, exempelvis per dag eller vecka.
Bakom ett periodbehov kan det finnas ett eller flera enskilda
materialbehov. Enligt behov r en tidsbaserad, diskret och tidsvariant
partiformningsmetod. En alternativ benmning r Parti-fr-parti.
Enstycksflde (One-piece flow)
verfring av tillverkningsorder frn en operation till en annan sker
traditionellt nr hela orderkvantiteten tillverkats frdig. Enstycksflde innebr att verfring frn operation till operation sker med en styck i taget.
Genom anvndning av enstycksflden kan genomloppstider effektivt
reduceras. Fr att kunna tillmpas krvs fldesorienterade produktionsupplggningar. I annat fall kan transport- och hanteringskostnaderna bli
fr stora.
Enterminalsystem (Single terminal system)
Ett enterminalsystem innebr att en enda centralt lokaliserad terminal
svarar fr huvudterminalfunktionen i systemet. Utver centralterminalen
finns ett antal lokala terminaler fr insamling och distribution av gods.
Enterprise resource planning
Enterprise resource planning, ERP, r en beteckning p ett administrativt
system fr tillverkande fretag. Det ses i allmnhet som en vidareutveckling
av s kallade MRP II system. Skillnaderna r i frsta hand att ERP-system
innehller fler funktioner, exempelvis kvalitetsstyrning, underhll, lageradministration o dyl jmfrt med de traditionella MRP II systemen. De r
ocks mer utbyggda med avseende p informationsutbyte med kunders
och leverantrers system. ERP-systemen skiljer sig ocks i tekniskt avseende,
exempelvis genom att de r frsedda med grafiskt anvndargrnssnitt och
bygger p relationsdatabaser.
43
EOK (EOQ)
EOK r en frkortning fr Ekonomisk orderkvantitet. Frkortningen syftar
oftast p den orderkvantitet som berknas med hjlp av den s kallade
kvadratrotsformeln. Berkningen innebr en minimering av summa
lagerhllningssrkostnader och ordersrkostnader.
EOQ
EOQ r en frkortning fr Economic order quantity, dvs partiformningsmetoden Ekonomisk orderkvantitet.
ERP
ERP r en frkortning av Enterprise resource planning. Begreppet
lanserades av det amerikanska analytikerfretaget Gartner Group i brjan
av 90-talet.
Ersatt-artikel (Replaced item)
Med termen ersatt-artikel menas en artikel som r ersatt av annan artikel.
Information om ersatt-artikel, eventuellt i kombination med ersttningsdatum, r framfr allt av intresse i samband med kundorderbehandling.
Erstter-artikel (Replacing item)
Med termen erstter-artikel menas en artikel som skall erstta annan
utgende eller utgngen artikel, dvs ersatt artikel. Information om erstterartikeln, eventuellt i kombination med ersttningsdatum, r framfr allt av
intresse i samband med kundorderbehandling.
Exponentiell utjmning (Exponential smoothing)
Exponentiell utjmning r en prognosmetod som innebr att en viss andel
av prognosfelet frn fregende period lggs till det gamla prognosvrdet
vid berkning av en ny prognos. Den utjmningsfaktor som anvnds fr
att vga in prognosfelet kallas utjmningskonstanten alfa och r ett tal
mellan 0 och 1. Ju lgre utjmningsfaktor man anvnder, desto stabilare
blir prognosmetoden mot slumpmssiga efterfrgefrndringar. Lga
utjmningsfaktorer innebr emellertid ocks att prognosmetoden
reagerar lngsamt p systematiska efterfrgefrndringar.
Expressorder (Express order)
Expressorder r en alternativ benmning till termen Snabborder.
44
Externa transporter (External transportation)

Externa transporter avser transporter mellan olika fretag, fabriker och
andra anlggningar. Frenklat uttryckt betecknar det transporter utanfr
fretagets grindar. Jmfr Interna transporter.
Extrapolerat saldo (Projected stock-on-hand)
Extrapolerat saldo r en alternativ beteckning fr termen Berknat saldo.
Extremvrde (Outlier)
Ett extremvrde r ett markant avvikande vrde i en serie av variabelvrden. Det kan exempelvis avse en exceptionell stor efterfrgan under
en viss period frorsakad av en specialorder. Vid prognostisering av efterfrgedata mste de efterfrgevrden som karaktriseras som extremvrden sllas bort.
Extrinsic prognos (Extrinsic forecast)
En extrinsic prognos r en betingad prognos, dvs prognosen baseras p
samband mellan den variabel som skall prognostiseras och en eller flera
frklarande variabler, s kallade indikatorer.
Extranet (Extranet)
Extranet innebr anvndning av internetteknologi till en begrnsad grupp
av fretag eller individer. Fr att kunna komma in i ett extranetsystem
mste man ha en godknd behrighetskod. Exempelvis kan extranetlsningar anvndas av en leverantr fr att gra sina produkter
tillgngliga fr en definierad mngd kunder.
45
F
Fabrikskalender (Shop calender)
En fabrikskalender r en kalender som anger vilka kalenderdagar som r
arbetsdagar. Fabrikskalendrar anvnds fr inplanering av materialbehov
och operationer i tiden. Verkstadskalender och Industrikalender r vanligt
frekommande alternativa benmningar fr termen.
Fabrikslagring (Four-wall inventory)
Fabrikslagring avser en materialstyrningsmetodik som innebr att rmaterial, kpkomponenter och egentillverkade halvfabrikat levereras direkt till
tillverkningen och lagras p fabriksgolvet. De passerar genom fabriken och
ut i form av frdigprodukter utan att ha passerat ngot formellt lager.
Factory of the future
Med factory of the future menas ett koncept och en idealbild ver hur
den framtida fabriken kommer att kunna se ut nr den idag frvntade
teknologiska utvecklingen har kommit till stnd.
Fakturakontroll (Invoice matching)
Fakturakontroll r en alternativ term fr Fakturamatchning.
Fakturamatchning (Invoice matching)
Nr en leverantrsfaktura erhllits frn leverantr skall den jmfras dels
med den inkpsorder som ligger bakom leveransen och dels med den
leverans som erhllits, speciellt med avseende p kvantiteter. Detta
frfarande kallas fakturamatchning.
Fantomartikel (Phantom item)
Fantomartikel r en alternativ beteckning fr termen Fiktiv artikel.
46
Fast behovstckningstid (Fixed period requirements)

Fast behovstckningstid r en metod fr partiformning som innebr att en
orderkvantitet skapas fr att tcka ett helt antal planeringsperioders behov
eller ett givet antal dagars behov. Antalet perioder eller dagar kan faststllas genom manuella bedmningar alternativt berknas ekonomiskt p
motsvarande stt som vid berkning av ekonomisk orderkvantitet. Partiformningsmetoden Enligt behov utgr ett specialfall av Fast behovstckningstid. Fast behovstckningstid r en tidsbaserad, diskret och tidsvariant
partiformningsmetod.
Fast lagerplats (Fixed stock location)
Fast lagerplats r en lagerlggningsprincip som innebr att varje artikel
lagerlggs p en bestmd och ver tiden fast plats.
Fast orderkvantitet (Fixed order quantity)
Fast orderkvantitet r en metod fr partiformning som innebr att orderkvantiteten stts lika med en given fast kvantitet. Denna fasta kvantitet
kan antingen faststllas genom manuella bedmningar, eller berknas
genom kostnadsminimering, exempelvis med hjlp av kvadratrotsformeln.
Fast orderkvantitet r en kvantitetsbaserad, ickediskret och tidsinvariant
partiformningsmetod.
Fast planerad order (Firm planned order)
Vid materialbehovsplanering tillmpas en teknik som bygger p
anvndning av fast planerade order fr att eliminera problem med s
kallad systemnervositet och fr att stadkomma en rollfrdelning mellan
planerare och system. Tekniken innebr att planerade order frn en
behovsplanering vars frdigtidpunkter ligger inom den s kallade
planeringstidsgrnsen ges vissa restriktioner fr tillten omplanering.
En vanlig restriktion r att tillta omplaneringar tidsmssigt men inte
kvantitetsmssigt, dvs planerad orderkvantitet tillts inte ndras, dremot
planerad inleveranstidpunkt.
Fast specifikation (Fixed parts list)
Fast specifikation r en princip tillmpad inom verkstadsindustrin som
innebr att varje ritning skall inkludera en stycklista. Jmfr Ls
specifikation.
47
Fastplatssystem (Fixed location storage system)

Med fastplatssystem menas ett system fr godsplacering i lager som
innebr att varje artikelnummer har en bestmd plats reserverad fr sig
i lagret. Platsen mste vara s vl tilltagen att den rcker till fr den
maximala mngd av respektive artikel som normalt kan frekomma.
Typiskt fr ett fastplatssystem r att det krver mindre administration
men r mer utrymmeskrvande n flytande placeringssystem.
FIFO
FIFO r en frkortning fr First in first out. Termen avser Frst in frst ut
principen vid lagervrdering och lagerhantering.
Fiktiv artikel (Phantom item)
En fiktiv artikel r en artikel som inte representerar ngon fysisk freteelse
utan anvnds av administrativa skl, exempelvis fr att underltta strukturregisterunderhll. Tv olika tillmpningsomrden finns. En tillmpning
innebr att fiktiva artiklar anvnds fr att gruppera artiklar i en struktur.
En annan tillmpning fr fiktiva artiklar r att frenkla planeringsrutiner
och materialflden. Exempelvis kan fiktiva artiklar vara ett stt att hantera
konstruktionsndringar nr man vill konsumera restkvantiteterna av en
ersatt artikel innan den ersttande artikeln brjar anvndas. Som alternativ
term frekommer Fantomartikel.
Finplanering (Shop floor control)
Finplanering r en alternativ benmning fr termen Detaljplanering.
Fiskbensdiagram (Fishbone chart)
Med fiskbensdiagram menas ett diagram och en metod fr analys av orsak
och verkan bakom ett formulerat problem. Vanliga alternativa benmningar
r Ishikawadiagram och Orsak/verkandiagram.
Fjrdepartslogistik (Fourth party logistics)
Fjrdepartslogistik innebr att ett fristende fretag ingr ett lngsiktigt
samarbetsavtal med ett logistikkpande fretag som ensamt ansvarig fr
frsrjning med logistiktjnster. Fjrdepartslogistikern organiserar och
administrerar i sin tur olika underlevererande logistikfretag fr att
fullgra sitt uppdrag.
48
FKA (Functioncost analysis)

FKA r en frkortning fr Funktionskostnadsanalys.
Flaskhals (Bottleneck)
Flaskhals r ett uttryck fr en produktionsresurs som r verbelagd.
Genom verbelggningen kommer flaskhalsresursen att vara en
begrnsande faktor fr det totala produktionssystemets output. Trng
sektion r en vanlig alternativ benmning fr termen Flaskhals.
Flernivers huvudplan (Multilevel master schedule)
Flernivers huvudplan r en huvudplaneringsprincip som innebr att
artiklar huvudplaneras oavsett p vilken strukturniv de befinner sig.
Fr att det skall vara meningsfullt mste i allmnhet huvudplaneringsartiklarna ha bde hrledd och oberoende efterfrgan.
Flerterminalsystem (Multiple terminal system)
Ett flerterminalsystem r ett terminalsystem dr flera terminaler har samma
terminalniv. Varje terminal p hgsta niv tilldelas ett trafikomrde till
vilken lokala terminaler hr fr insamling och distribution av gods.
Flerterminalsystem anvnds framfr allt fr styckegods.
Flexibilitet (Flexibility)
Begreppet flexibilitet r ett uttryck fr en frmga att snabbt och effektivt
reagera p frndrade frutsttningar. Inom produktion och logistik kan
man framfr allt urskilja fyra typer av flexibilitet; volymflexibilitet, produktmixflexibilitet, produktflexibilitet och leveransflexibilitet.
Flytande bestllningspunkt (Floating order point)
Traditionella bestllningspunkter berknas periodiskt, ofta en eller ett par
gnger om ret. Flytande bestllningspunkt innebr att bestllningspunkten
berknas om lpande i takt med efterfrgefrndringar och ledtidsfrndringar.
Flytande lagerplats (Random stock location)
Flytande lagerplats r en lagerlggningsprincip som innebr att artiklar fr
nya lagerplatser varje gng en ny inleverans skall lagerlggas.
49
Flytande lagerplaceringssystem (Random location storage system)

Med flytande placeringssystem avses system fr placering i lager som
innebr att levererad artikel placeras p lmpligt vald plats. Platsen r
endast knuten till artikelnumret s lnge det finns kvantiteter kvar av det
som levererats. Typiskt fr ett system med flytande placering r att det
jmfrt med fastplatssystem krver mer administrativt arbete och stller
mer avancerade krav p lagerredovisningssystemet. andra sidan medfr
det ett mindre behov av lagerutrymme.
Fldesdiagram (Flow chart)
Ett fldesdiagram r en grafisk framstllning och illustration av en process
eller ett tillverkningsfrlopp. Standardiserade symboler anvnds fr att
exempelvis representera frdling, kontroll, transport, lagring och vntan.
Fldesgrupp (Manufacturing cell)
En fldesgrupp r en produktionsgrupp dr ingende maskiner och
arbetsplatser arrangerats s att de i s stor utstrckning som mjligt
medger ett rakt materialflde och som motsvaras av operationsfljderna
fr de detaljer som tillverkas i gruppen. En fldesgrupp utgr ur
planeringsoch uppfljningssynpunkt en planeringspunkt och den kan
betraktas som en mlstyrd enhet.
Fldesorder (Flow order)
En fldesorder r en speciell typ av order som anvnds vid repetitiv
tillverkning. I motsats till konventionella order fldar utgngsmaterial mer
eller mindre kontinuerligt in till ordern och frdigtillverkade artiklar fldar
kontinuerligt ut frn ordern utan ngot distinkt leveranstillflle. Medan en
vanlig tillverkningsorder anger en kvantitet och en leveranstidpunkt,
specificerar fldesordern kvantiteter per dag eller timme under ett antal
dagar respektive timmar.
Fldesorienterad verkstad (Flow shop)
Med en fldesorienterad verkstad menas en verkstad dr tillverkningsresurserna r organiserade fr tillverkning av en utvald grupp av likartade
detaljer och dr utplaceringen av resurserna r sdan att de har samma
eller i huvudsak samma ordningsfljd som operationsfljden fr de
tillverkade detaljerna.
50
FMS
FMS r en frkortning fr Flexible manufacturing system. Det avser ett
arrangemang av automatiskt styrda maskiner, hanteringssystem och
transportsystem. Transportsystemet verfr automatiskt arbetsstycken
mellan maskinerna. En gemensam dator styr systemets samtliga maskiner
och transport/hanteringsutrustningar. I systemet kan som regel flera olika
artiklar vara under tillverkning vid ett och samma tillflle.
FOB
FOB str fr Free on board och r ett avtalsvillkor som definierar nr
ansvaret fr en leverans vergr frn sljare till kpare. Att kpa FOB
innebr att kparen betalar och ansvarar fr leveransen frn det att godset
lmnar sljarens lokaler.
Focus forecasting
Focus forecasting r en alternativt anvnd benmning fr prognosmetoden Prognoskonkurrens.
Formnytta (Form utility)
Aktiviteterna i en frsrjningskedja syftar till att tillfredsstlla kunders
behov genom att skapa nyttor. Formnytta r en av dessa nyttor och
representerar det mervrde som skapas genom vrdefrdling av
insatsvaror till frdiga produkter.
Framt/bakt kontroll (Look ahead/look back)
Framt/bakt kontroll r en tillggsalgoritm som kan anvndas
tillsammans med partiformningsmetoden partperiodbalansering. Syftet
med algoritmen r att frhindra att stora periodbehov i ondan behver
lagras under lng tid eller att inleveranser i ondan sker under perioder
med sm behov. Att frhindra detta r av speciellt intresse nr det
i behovsbilden finns starka inslag av vxande eller avtagande behov och
nr det finns inslag av exceptionellt stora eller sm enskilda behov.
51
Framtplanering (Forward scheduling)

Framtplanering r en metodik fr inplanering av operationer. Metodiken
innebr att de operationer som tillhr en tillverkningsorder planeras in
framt i tiden med utgngspunkt frn en given tidpunkt. Denna tidpunkt
kan motsvara den tidpunkt nr kapacitet tidigast finns disponibel i frsta
operationens produktionsgrupp. Tidpunkten kan ocks vara den starttidpunkt fr ordern som erhllits via materialplaneringen och som
i huvudsak motsvarar nr material finns tillgngligt fr att pbrja ordern.
Frekvensplacering (Location by frequency)
Frekvensplacering r en metod fr placering av gods i lager av fastplatstyp.
Den innebr att de artiklar som har flest lagerrrelser per tidsenhet
placeras i den del av lagret dr de r lttast och snabbast att plocka.
Frekvensstudier (Work sampling)
Frekvensstudier avser mtning genom observation av definierade
hndelser vid p statistiska grunder valda observationstillfllen eller
platser fr berkning av hndelsernas relativa frekomst.
Frikopplingspunkt (Decoupling point)
Med frikopplingspunkt menas den punkt i en produktstruktur frn och
med vilken tillverkningen r kundorderstyrd, bde med avseende p
kvantitet och p tid. Fre frikopplingspunkten r tillverkningen prognos
eller lagerstyrd. Jmfr termen Kundorderpunkt som ocks inkluderar att
produktens utformning r kundorderbestmd.
Frislppningstidsgrns (Release time fence)
Med frislppningstidsgrns menas det antal dagar frn dagens datum
inom vilka planerade tillverkningsorder skall frislppas. Frislppningstidsgrnsen kan faststllas som tillverkningsordernas ledtider plus nskade
framfrhllningstider innan tillverkning mste sttas igng fr att kunna
hlla planerade leveranstidpunkter.
Fristapling (Free stacking)
Med fristapling menas en lagringsmetod som innebr att lastpallar
placeras i djupled direkt p golvet och i hjdled ovanp varandra.
52
Fritt glapp (Free float)

Fritt glapp r en term som anvnds vid ntverksplanering. Det r fr en
aktivitet skillnaden mellan den tidigaste tidpunkten fr den hndelse som
nrmast fljer efter aktiviteten och summan av den tidigaste tidpunkten
fr hndelsen som fregr aktiviteten och aktivitetens egen tidstgng.
Fryst order (Firm planned order)
Fryst order r en alternativ benmning fr Fast planerad order.
Funktionell layout (Functional layout)
En funktionell layout r en layout dr tillverkningsresurserna r utplacerade
och organiserade efter sin tillverkningsfunktion, dvs tillverkningsresurser
med samma eller likartad tillverkningsfunktion placeras tillsammans.
Funktionskostnadsanalys (Functioncost analysis)
Funktionskostnadsanalys r en kalkylmetod fr att hnfra kostnader till
olika delfunktioner i ett materialflde och drefter frdela dessa funktionskostnader p olika mtdimensioner, exempelvis produkter, produktgrupper
eller marknader.
Fyllnadsgrad (Fill rate)
Fyllnadsgrad r ett uttryck, ofta i procent, fr i vilken utstrckning tillgngligt
lagerutrymme i ett lager r utnyttjat. Fyllnadsgraden kan berknas som
utnyttjat antal lagerplatser i frhllande till tillgngligt antal lagerplatser,
alternativt som utnyttjad lageryta i frhllande till totalt tillgnglig lageryta.
Fysisk reservering (Staging)
Fysisk reservering r en materialklareringsmetod som innebr att fysiska
uttag frn lager pbrjas i god tid innan en tillverkningsorder slpps ut fr
att pbrjas i verkstaden. Syftet r att kontrollera om alla ingende
komponenter och material finns tillgngliga. P motsvarande stt kan
uttag frn lager gras mot kundorder.
Fljastrategi (Lag strategy)
En fljastrategi r en strategi fr ndring av tillgnglig kapacitet i samband
med frvntade frndringar i efterfrgan. Den innebr att kapaciteten
kas eller minskas efter det att efterfrgan kat respektive minskat. Det r
en reaktiv strategi.
53
Fljekort (Shop traveller)

Fljekortet r ett av dokumenten i arbetsordersatsen. Kortet r en kopia av
planeringskortet och anvnds primrt fr att identifiera materialet p en
tillverkningsorder och att ge information om till vilken produktionsgrupp
det skall transporteras. Fljekortet fljer den fysiska ordern genom fabriken.
Fljesedel (Traveller)
En fljesedel r ett kundorderdokument som specificerar en utleverans
och som bipackas godset.
Fravisering (Advance shipment notice)
En fravisering r ett meddelande frn leverantr till kund med
information om att ett parti produkter r under transport till kund.
I allmnhet skickas meddelandet med hjlp av EDI.
Frbrukad tid (Actual hours)
Frbrukad tid r en alternativ benmning fr Anvnd tid.
Frbrukningsdifferens (Usage variance)
Frbrukningsdifferens r den del av kalkyldifferensen fr tillverkningsomkostnader som uppsttt p grund av mer- eller mindrefrbrukning av
energi, smrjmedel, tillsatsmaterial o dyl jmfrt med de omkostnader
som planerats vid kalkylering av standardpriserna.
Frbrukningsmaterial (Indirect material)
Frbrukningsmaterial avser material som inte ingr i ngon produkt men
som krvs fr produkters tillverkning, exempelvis smrjoljor, trassel,
handverktyg o dyl. Kostnader fr frbrukningsmaterial inkluderas ofta
i produktkalkylen som en del av tillverkningsomkostnaden.
Frbrukningsplatslager (Point-of-use storage)
En lagerplats i fabriken som ligger i direkt anslutning till den produktionsresurs dr de lagrade artiklarna skall frbrukas kallas frbrukningsplatslager.
54
Frbrukningstyp (Usage type)

Automatisk prognostisering baseras p olika slag av historisk frbrukning.
Fr att kunna vlja nskat slag att utg frn kan frbrukning delas upp
i olika frbrukningstyper. Som exempel p sdana typer kan nmnas
utleverans till kund, uttag mot tillverkningsorder, internfrbrukning,
kassation och inventeringsdifferenser.
Frbttringscykeln (Deming circle)
Frbttringscykeln r en alternativ benmning fr Deminghjulet.
Frebyggande underhll (Preventive maintenance)
Aktiviteter som vidtas i syfte att i frvg frhindra maskinhaverier eller
andra produktionsavbrott samt skerstlla produktionskvalitet kallas
frebyggande underhll. Det kan exempelvis innefatta justeringar,
komponentutbyte, rengring och service.
Frfakturering (Pre-invoicing)
Med frfakturering menas fakturering av kund innan full leverans av order
skett. Freteelsen r speciellt vanligt frekommande vid stora kundorder
med lnga leveranstider.
Frkalkyl (Product cost)
En frkalkyl r en kostnadsberkning av en produkt som grs innan
produktion har skett. Den kan anvndas som en del av en offert vid
kundorderorienterad produktion eller fr frstagngsprissttning vid
produktutveckling av standardprodukter. Frkalkylen baseras p grovt
planerad eller uppskattad materialtgng och tidstgng.
Frpackningskvantitet (Packaging quantity)
Med frpackningskvantitet menas kvantitet som finns i en normalfrpackning. En angiven frpackningskvantitet anvnds bland annat fr
att avrunda maskinellt utrknade orderkvantiteter s att en bestllning
kan avse ett helt antal frpackningar.
55
Frplockningslager (Pre-picking storage)

Ett frplockningslager r ett lager som uppstr drfr att plockning till
kundorder eller tillverkningsorder av ngot skl pbrjas en tid innan
respektive artikel behver utlevereras alternativt anvndas. Frplockning
r ofta ett stt att upptcka och gardera sig mot bristsituationer.
Frrd (Raw material inventory)
Med frrd avses upplag av rmaterial, kpkomponenter samt egentillverkade detaljer och halvfabrikat. Lager anvnds ofta som begrepp fr
samma sak. ven upplag av frbrukningsmaterial, tillsatsmaterial, verktyg
o dyl kallas frrd.
Frrdsbokfring (Inventory accounting)
Frrdsbokfring r en ldre benmning p Frrdsredovisning.
Frrdsorder (Stock order)
Med en frrdsorder menas en tillverkningsorder eller inkpsorder med
avsikt att fylla p frrdet, dvs som r initierad av ett frrdspfyllnadsbehov.
Frrdsredovisning (Inventory accounting)
Frrdsredovisning avser redovisning av behllning i frrd. Frrdsredovisning omfattar ajourfring av frndringar i kvantiteter i frrd
genom uttag, inleveranser och inventeringar. I mnga fall innefattas ocks
planerade frndringar, dvs frvntade inleveranser i form av uteliggande
order samt frvntade uttag i form av reservationer. Frrdsredovisning r
dels avsedd att tillgodose materialstyrningsbehov, dels ekonomisk frrdsvrdering.
Frrdsstyrning (Inventory control)
Frrdsstyrning avser besluts-, beordrings- och kontrollaktiviteter fr att styra
kvantiteter i frrd p ett ur kostnads- och intktssynpunkt optimalt stt.
Frseningslista (Delay list)
En frseningslista r en rapport med tillverkningsorder eller inkpsorder
som r frsenade eller alternativt berknas bli frsenade jmfrt med
planerat frdigdatum eller inleveransdatum. Om listan avser tillverkningsorder kan frseningsberkningen ske genom inplanering av terstende
operationer mot kapacitetstak.
56
Frst in frst ut (First in first out)

Frst in frst ut avser en princip som anvnds i tre olika bemrkelser. Det
kan vara en prioriteringsregel i fabriken som innebr att order/operationer
utfrs i en produktionsgrupp i den ordning som de anlnder. Det kan
ocks vara en regel fr uttag ur lager med multipla lagerplatser som
innebr att man alltid gr uttag frn det ldsta och tidigast inlevererade
partiet frst.
Den tredje betydelsen av frst in frst ut principen frekommer
i lagervrderingssammanhang. Principen innebr hr att artiklar i lager
prisstts och vrderas som om frst in frst ut principen strikt tillmpas
vid fysiska lageruttag.
Frsrjningskedja (Supply chain)
Med en frsrjningskedja menas en fljd av till varandra levererande
fretag frn rmaterial via olika led av tillverkare och distributrer till slutkonsumerande kund. Med utgngspunkt frn det fretag i frsrjningskedjan som str i fokus r den betraktad frn ett materialfldesperspektiv.
Jmfr efterfrgekedja och vrdekedja.
57
G
GAN
GAN r en frkortning som str fr Godsadresseringsnummer. Det anvnds
inom transportbranschen fr att ange och identifiera godsmottagare. En
GAN-katalog med nummer p alla engagerade fretag finns. Syftet med
GAN-koden r att kunna stadkomma en snabbare och skrare
identifikation av fraktsedlar.
Gantt-schema (Gantt chart)
Ett Gantt-schema r ett grafiskt hjlpmedel fr att utarbeta och illustrera
tidplaner. Den horisontella axeln anvnds som tidsskala. P den vertikala
axeln anges de maskiner, personer eller andra objekt som planeringen
avser. Den traditionella planeringstavlan r en typ av Gantt-schema.
Garderingslager (Hedge inventory)
Med garderingslager menas extra kvantiteter som lagerhlls fr att
gardera sig mot ofrutsedda hndelser typ strejker, transportstrningar,
prisfrndringar o dyl. Jmfr skerhetslager som primrt syftar till att
gardera sig mot normalt frekommande oskerhet i frbrukning och
teranskaffning.
Gemensamt orderutslpp (Common order release)
Gemensamt orderutslpp r en planeringsprincip som innebr att
tillverkningsorder fr samtliga artiklar som ingr i en produkt eller artikel
p en verliggande strukturniv slpps ut i verkstaden vid en och samma
tidpunkt. Tidpunkten bestms av den tillverkningsorder som har lngst
genomloppstid. Principen anvnds i frsta hand vid kundorderorienterad
produktion.
Genomflde (Throughput)
Med genomflde ur ett produktionssystem menas sdan produktion som
leder till utleverans och fakturering. Frenklat uttryckt kan det ocks
definieras som den takt med vilken ett produktionssystem genererar
inkomster. Produktion mot lager innebr fljaktligen inget genomflde.
Termen frekommer inom ramen fr den s kallade begrnsningsteorin,
Theory of constraints.
58
Genomloppskapacitet (Throughput capacity)

Genomloppskapacitet r ett mtt p hur mnga timmar per period som
kan avsttas fr att utfra en operation i en produktionsgrupp. Fr produktionsgrupper med endast en maskin/tillverkningsenhet r genomloppskapaciteten och volymkapaciteten lika stora. Finns det flera tillverkningsenheter blir genomloppskapaciteten lika med kapaciteten per enhet
gnger antalet mjliga enheter som den kan tillverkas i parallellt. Genomloppskapaciteten r framfr allt av intresse vid genomloppsplanering,
operationstidssttning och leveranstidsberkning.
Genomloppstid (Throughput time)
Genomloppstiden r den tid som tgr fr att tillverka en artikel frn uttag
av material och start av frsta operation till inleverans av frdig och kvalitetsgodknd artikel. Genomloppstiden r en del av ledtiden. Principiellt bestr
den av transporttider, ktider, omstllningstider och produktionstider.
Genomloppstidsspiral (Vicious manufacturing circle)
Med genomloppstidsspiral menas ett erfarenhetsbaserat frhllande vid
bestmning av ledtider. Det innebr att genomloppstider i viss utstrckning
r sjlvuppfyllande. Exempelvis blir, inom vissa grnser, en planerad lng
genomloppstid en verklig lng genomloppstid.
Genomsnittlig utgende kvalitet (Average outgoing quality, AOQ)
Genomsnittlig utgende kvalitet r en term som anvnds vid acceptanskontroll. Den avser den genomsnittliga felkvot som kan frvntas finnas
i ett parti efter genomfrd kontroll.
GFO
GFO r en frkortning fr Grnslsa fldesorganisationer. Begreppet
representerar ett organisationskoncept fr producerande fretag. Det
knnetecknas i frsta hand av en helhetssyn, fldesorientering, grnsverskridande ansvar och rutiner mellan fretagsfunktioner, grnsverskridande
avseende uppdelningen i arbetare och tjnstemn samt anvndning av
mlstyrda grupper och kompetensutveckling av alla medarbetare.
59
Giltighetsdatum (Effectivity date)

I mnga fall kan konstruktionsndringar infras p ett planerat stt och
med framfrhllning. Exempelvis kan det medfra att man kan skapa
frutsttningar fr att frbruka det som finns i lager av en utgende
artikel innan man infr en ny eller konstruktionsndrad ersttande artikel.
Fr att i materialplaneringen styra detta planerade infrande av
konstruktionsndrade artiklar kan man anvnda sig av giltighetsdatum.
Dessa giltighetsdatum anges i strukturerna med ett till och med datum fr
den utgende artikel och ett frn och med datum fr den tillkommande
artikeln.
Glapp (Slack)
Glapp r en term som anvnds vid ntverksplanering. Glappet fr en
hndelse r skillnaden mellan den senaste och tidigaste tidpunkt som
hndelsen kan intrffa. Det r den maximala frsening en hndelse kan
tilltas rka ur fr utan att ntverksprojektet som helhet skall frsenas.
Slack r en alternativt anvnd term fr samma sak.
Glapptid (Slack time)
Med glapptid avses skillnad i kalendertid mellan en tillverkningsorders
planerade leveranstidpunkt och den tidpunkt nr den behver bli frdig
med avseende p materialbehov frn verliggande strukturniv eller lovad
leveranstidpunkt till kund. Om den planerade leveranstidpunkten ligger
senare n behovstidpunkt respektive leveranstidpunkt till kund talar man
om negativ glapptid. Slacktid r en alternativt anvnd term.
Glapptidsregeln (Slack time rule)
Glapptidsregeln r en prioriteringsregel som innebr att man prioriterar
order fr vilka skillnaden mellan tillgnglig produktionstid fram till
leveranstidpunkt och terstende operationstid fr att frdigtillverka r
minst.
Glidande medelvrde (Moving average)
Glidande medelvrde r en prognosmetod som innebr att man som
prognosvrde berknar medelvrdet av ett antal passerade perioders
verkliga efterfrgevrden. Ju fler perioder man tar med desto stabilare
blir prognoserna mot inverkan frn slumpfluktuationer men desto
lngsammare reagerar ocks prognoserna p systematiska frndringar.
60
Global frsrjning (Global sourcing)

Global frsrjning innebr att man sker leverantrer fr sin materialfrsrjning ver hela vrlden.
Godsterminal (Terminal)
En godsterminal i ett transportsystem r en knutpunkt eller en mellanstation fr omlastning och sortering av gods. I den hr bemrkelsen kan
den betraktas som en nod i ett materialfldessystem dr man sammanfr
eller delar upp materialflden. En godsterminal kan ocks vara
slutmottagare.
Golvlager (Shop floor stock)
Med golvlager menas ett lager av artiklar som tagits ut frn lager fr framtida frbrukning i fabriken. Uttagen sker inte mot order utan kostnadsfrs
direkt. Kvantiteter i golvlager lagerredovisas inte.
Golvlagerartikel (Shop floor item)
En golvlagerartikel r en artikel som rekvireras ut frn lager mot ett icke
orderbundet behov, exempelvis mot ett allmnt frvntat behov under de
nrmaste veckorna eller mnaderna. Vid uttag kostnadsfrs hela uttaget
som frbrukning. Alternativt kan man vlja att reservera eller inte
reservera uttagna golvlagerartiklar. Man talar d om kontrollerade
respektive okontrollerade golvlagerartiklar. Som alternativa benmningar
frekommer begreppen Handlagerartikel, Montagelagerartikel och
Veckolagerartikel.
Grov kapacitetsplanering (Rough cut capacity planning)
Grov kapacitetsplanering r en metodik fr att berkna framtida
kapacitetsbehov med hjlp av s kallade kapacitetsbehovsnycklar.
Tillvgagngssttet anvnds bde fr att analysera och utvrdera
produktionsplaner vid huvudplanering och i samband med grovplanering
vid starkt kundorderorienterad produktion.
61
Grovbelggningsgrupp (Rough cut capacity planning unit)

Vid grov kapacitetsbehovsplanering anvnder man i regel en grvre
indelning av fretagets produktionsresurser n enskilda produktionsgrupper. Sdana grupperingar av resurser kallas grovbelggningsgrupper.
Inom respektive grupp br det finnas ett enhetligt anvndbart kapacitets
och belggningsmtt, exempelvis mantimmar eller maskintimmar. Termen
Resursgrupp frekommer som alternativt begrepp.
Grov belggningsplanering (Rough cut capacity planning)
Grov belggningsplanering r en alternativt frekommande benmning
p Grov kapacitetsbehovsplanering.
Grovplan (Outline plan)
En grovplan r en tidplan med lg detaljeringsgrad fr strre komponenter,
konstruktionsgrupper och/eller slutmontering av en kundorderprodukt.
Grovplanen anger nr i tiden tillverkning skall ske i olika fabriksavdelningar
eller s kallade grovbelggningsgrupper. Fr att upprtta en grovplan
krvs inte att motsvarande produkt r frdigkonstruerad eller produktionsberedd. Planen grs i stor utstrckning med utgngspunkt frn erfarenhetsbaserade bedmningar.
Grovplanering (Outline planning)
Termen grovplanering avser inplanering av konstruktion och tillverkning
av kundorderorienterade produkter. Inplaneringen grs p hela
verkstadsavsnitt eller p speciella s kallade grovbelggningsgrupper.
Grunddata (Basic data)
Grunddata utgr basinformation om ett fretags produkter och produktionsresurser. Till grunddata rknas i frsta hand data om de artiklar som
finns i produkt och artikelsortimentet, om de detaljer, komponenter,
rmaterial och halvfabrikat som produkterna bestr av, dvs deras
materialstrukturer eller recept, om hur de egentillverkade artiklarna
tillverkas samt data om de produktionsgrupper som finns fr att
stadkomma tillverkningen. Begreppet grunddata innefattar sledes
artikeldata, strukturdata, operationsdata och produktionsgruppsdata.
62
Grunddatakvalitet (Basic data accuracy)

Grunddatakvalitet avser den utstrckning i vilken information om fretagets
produkter, s kallade grunddata, r korrekt och fullstndig samt innehller
alla de datauppgifter som krvs fr aktuella planeringsfunktioner.
Grunddataunderhll (Basic data maintenance)
Merparten av information om produkter och produktionsresurser, dvs s
kallade grunddata, r frnderlig och mste mer eller mindre stndigt
underhllas och uppdateras fr att i mjligaste mn motsvara aktuella
frhllanden. Detta uppdateringsarbete kallas grunddataunderhll.
Grundprognos (Basic forecast)
Med grundprognos avses en prognos fr ett antal perioder in i framtiden
som r gjord med utgngspunkt frn efterfrgestatistik som r rensad frn
frekommande trender och ssongsvariationer. Fr att ta fram den slutliga
prognosen korrigeras grundprognosen per period med uppskattade
trender respektive multipliceras med berknade ssongsindex.
Gruppbestllning (Can-ordering)
Gruppbestllning r en metodik fr att minska ordersrkostnader och
lagerhllningssrkostnader genom samordning av pfyllnadsorder fr ett
antal artiklar. Det kan exempelvis vara frga om en grupp kpartiklar frn
samma leverantr eller en grupp av tillverkningsartiklar med gemensam
eller likartad maskinomstllning. Gruppbestllning kan stadkommas
genom att berkna orderkvantiteter och ordertillfllen fr alla artiklar
inom respektive gruppbestllningsgrupper.
Gruppbestllningssystem (Can-order system)
Ett gruppbestllningssystem r en variant av ett bestllningspunktssystem
som mjliggr bestllning och samordnad materialfrsrjning fr grupper
av artiklar. Varje artikel i en grupp har en bestllningspunkt av vanligt slag
men dessutom en hgre gruppbestllningspunkt. Varje gng en artikels
saldo underskrider bestllningspunkten bestlls den. Dessutom bestlls de
artiklar i gruppen vars saldo underskrider gruppbestllningspunkten.
63
Gruppomstllning (Major setup)

Vid gruppteknologisk tillverkning tillverkas grupper av artiklar med likartad
maskinomstllning tillsammans fr att kunna reducera de totala omstllningstiderna. Den fr respektive grupp gemensamma omstllningsaktiviteten kallas gruppomstllning. Jmfr termen Tillggsomstllning.
Gruppteknologi (Group technology)
Gruppteknologi r en teknik som innebr att man utnyttjar olika artiklars
likhet vad gller material, form, tillverkningsstt, ytjmnhet, storlek,
funktion, geometri etc i syfte att frenkla och frbilliga utvecklingskedjan
id konstruktion tillverkning. Gruppteknologi anvnds bland annat fr
klassificering och gruppering av artiklar. Fr sdan klassificering finns det
tv huvudsyften; klassificering fr konstruktionsndaml och klassificering
fr tillverkningsndaml. Bda syftena kan tillgodoses inom ramen fr ett
gruppteknologiskt angreppsstt.
Grn logistik (Green logistics)
Med grn logistik menas transport och logistiklsningar som r skonsamma
mot miljn.
64
H
Halvfabrikat (Semi-finished goods)
Ett halvfabrikat r en artikel som r egentillverkad och som ingr i en
slutprodukt eller helfabrikat. Jmfrt med artikeltypen detalj bestr den av
flera ingende artiklar. Som alternativ benmning frekommer termen
Delmontage.
Handlagerartikel (Shop floor item)
Handlagerartikel r en alternativ beteckning fr termen Golvlagerartikel.
Helfabrikat (Finished goods)
Med helfabrikat menas en artikel som utgr en slutprodukter som levereras
till kund. Vanliga alternativa benmningar fr artikeltypen r Slutmontage,
Slutprodukt och Frdigartikel.
Hinksystem (Bucketed system)
Hinksystem r en alternativt frekommande benmning p ett Periodsummerat materialplaneringssystem.
Histogram (Histogram)
Ett histogram r ett hjlpmedel fr att grafiskt skdliggra relativa
storlekar p ett antal variabelvrden. Syftet r att tydligt kunna illustrera
hur mtstorheter varierar. Stapeldiagram r en alternativ benmning fr
histogram.
Horisontell integration (Horizontal integration)
Horisontell integration innebr att tv eller flera fretag p samma niv
i frsrjningskedjan, till exempel tv producenter, samarbetar eller sls
samman fr att bearbeta en gemensam marknad. Horisontell integration
leder till sortimentsbreddning fr de samarbetande parterna.
Hub (Hub)
En hub r en knutpunkt i ett distributionssystem eller materialfrsrjningssystem.
65
Huvudleverantr (Main supplier)

En huvudleverantr r den leverantr av en artikel som man under
normala omstndigheter lgger merparten eller alla inkpsorder till.
Jmfr begreppet Alternativ leverantr.
Huvudplan (Master schedule)
Med en huvudplan menas en plan p medellng sikt avseende utleverans
och produktionsvolymer. Den utgr slutresultatet av en genomfrd
huvudplaneringsprocess.
Huvudplanering (Master scheduling)
Med huvudplanering avses den process som utarbetar och faststller
utleveransplaner och produktionsprogram fr produkter med syfte att
skerstlla ml med avseende p kundservice och lagerstorlekar. Fr
kundordertillverkande fretag kan processen ocks innefatta grovplanering
av kundorder samt leveranstidssttning.
Huvudplaneringsartikel (Master schedule item)
Med huvudplaneringsartikel menas en artikel som behandlas i en
huvudplaneringsprocess. I frsta hand r det frga om artiklar som har
oberoende efterfrgan. Slutprodukter och volymvrdehga reservdelar r
typiska huvudplaneringsartiklar. Delmontage och ingende komponenter
som av kostnadsskl eller av andra skl r kritiska ur planeringssynpunkt
kan ocks vljas att behandlas som huvudplaneringsartiklar.
Huvudprocess (Main process)
En huvudprocess r en affrsprocess som representerar en betydelsefull
del av ett fretags verksamhet. Det kan vara frga om direkt vrdefrdlande processer, s kallade krnprocesser, eller indirekt stdjande
processer, s kallade stdprocesser. I fretag som tillmpar ett processsynstt definierar man ofta storleksordningen 510 olika huvudprocesser.
Hybrid sourcing (Hybrid sourcing)
Hybrid sourcing r ett mellanting mellan single sourcing och multiple
sourcing. Det innebr att man anvnder multiple sourcing p artikelgruppsniv och single sourcing fr de individuella artiklarna inom
respektive artikelgrupp.
66
Hyllfackslagring (Rack storage)

Hyllfackslagring r en lagringsmetod som innebr att material lagras p
hyllor eller i hyllfack. Metoden anvnds speciellt fr sm och ltta detaljer
och fr plocklager i direkt anslutning till produktion.
Hyllvrmare (Slow mover)
Hyllvrmare r ett uttryck som anvnds fr artiklar som r mycket
lgrrliga, dvs som omstts i ingen eller ytterst ringa omfattning.
Hrd reservation (Hard allocation)
Med en hrd reservation menas en reservation som inte endast bokar en
viss kvantitet till en kund- eller tillverkningsorder utan ocks specificerar
frn vilket parti och/eller lagerplats som kvantiteten skall tas. Hrd
reservering tillmpas bland annat nr det finns kvalitetsskillnader mellan
olika inlevererade partier och vid utskrift av plocklistor i flytande lager dr
artiklar kan frekomma p flera lagerplatser samtidigt.
Hckstapling (Rack stacking)
Hckstapling r en lagringsmetod som bygger p principen att transportbrarna, i detta fall hckar, staplas direkt p varandra. Det r en variant p
fristapling.
Hngbeordring (Direct ordering)
Hngbeordring innebr att en order automatiskt skapas fr en artikel nr
man registrerar en tillverkningsorder fr dess moderartikel. Ordern fr den
hngbeordrade artikeln kan vara en inkpsorder eller en tillverkningsorder. Orderkvantiteten fr den hngbeordrade ordern r normalt precis
den kvantitet som behvs fr att fylla materialbehovet till ordern p
moderartikeln. Som alternativa begrepp anvnds Direktbeordring.
Hrledd efterfrgan (Dependent demand)
Med hrledd efterfrgan menas en efterfrgan av artiklar som karaktriseras
av att behoven kan hrledas till tillverkning av en annan artikel p hgre
liggande strukturniv. Jmfr termen Oberoende efterfrgan.
Hrledda behov (Dependent demand)
Hrledda behov r ett alternativt begrepp till Hrledd efterfrgan.
67
I
Icke betingade prognoser (Intrinsic forecast)
Icke betingade prognoser avser en typ av prognoser som karaktriseras av
att man vid prognostiseringen endast analyserar data fr den variabel som
man nskar prognostisera. Jmfr Betingade prognoser. Metodtypen r
helt dominerande fr operativ efterfrgeprognostisering.
Icke-diskret partiformningsmetod (Non-discrete lotsizing method)
Med en icke-diskret partiformningsmetod menas en partiformningsmetod
som genererar partistorlekar som inte motsvarar summan av ett helt antal
perioders behov. Som exempel p icke-diskreta partiformningsmetoder
kan nmnas kvadratrotsformeln.
Icke representativ efterfrgan (Abnormal demand, outlier)
Prognostisering baseras p historisk efterfrgan, likas statistiska
frbrukningsanalyser. Fr att inte prognoser och analyser skall bli
missvisande br i efterfrgehistoriken endast ing sdan efterfrgan som
r typisk och normal fr verksamheten. S kallad icke representativ
efterfrgan br exkluderas. Icke representativ efterfrgan kan exempelvis
utgras av en exceptionellt stor order frn ett statshandelsland.
Implementera (Implement)
Att implementera innebr att fr anvndning under driftsfrhllanden
infra administrativa system och rutiner.
Impulsinventering (Direct physical inventory)
Impulsinventering r en inventeringsvariant som innebr att man i stllet
fr att inventera vid vissa fasta i frvg planerade tillfllen, inventerar p
grund av att visa hndelser intrffat. Sdana hndelser kan intrffa helt
slumpmssigt och impulser till att de skall tfljas av inventering fs ofta
via lagerredovisningssystemet. Som exempel p hndelser som kan
franleda impulsinventering kan nmnas att lagersaldot blivit noll eller
negativt eller att inleverans skall ske och lagret fljaktligen r p en
mycket lg niv och drmed ltt att rkna fr inventeringsndaml.
Direktinventering r en alternativt anvnd term.
68
Inaktivt lager (Nonactive inventory)

Med inaktivt lager menas lager av artiklar med ingen eller mycket lg
rrlighet. Kriterier fr vad som r inaktivt lager definieras frn fall till fall.
Det kan exempelvis definieras som lager av artiklar fr vilka ingen
frbrukning skett under nrmast fregende r.
Inboundlogistik (Inbound logistics)
Med inboundlogistik menas de processer som stadkommer materialflden frn leverantr till lager eller direkt in till produktionen.
Incoterms (Incoterms)
Incoterms r en uppsttning regler fr frdelning av kostnader och ansvar
fr en leverans mellan kpare och sljare. Regelverket ges ut av ICC,
International Chamber of Commerce.
Indirekt kostnad (Indirect cost)
En indirekt kostnad r en kostnad som endast indirekt kan hnfras till
visst objekt, den s kallade kostnadsbraren, oftast en produkt. Indirekta
kostnader frdelas i stllet med hjlp av frdelningsnycklar frn den enhet
eller avdelning i fretaget dr de uppstr, dvs frn kostnadsstllet.
Indirekt mrkning (Indirect marking)
Mrkning, exempelvis i form av streckkod, som sker via etiketter o dyl p
produkter och frpackningar i syfte att kunna identifieras kallas indirekt
mrkning. Jmfr Direkt mrkning.
Industrikalender (Shop calender)
Termen industrikalender r en alternativ term fr Fabrikskalender.
Informativa artikelnummer (Significant item number)
Informativa artikelnummer r en alternativt frekommande term fr
Klassificerande artikelnummer.
Ingr-i analys (Implosion)
Ingr-i r en strukturanalys som fr en artikel visar vilka moderartiklar som
artikeln ingr i och i vilka kvantiteter. Analysformen anvnds exempelvis
nr man vid konstruktionsndringar vill ta reda p i vilka verordnade
halvoch helfabrikat en ndringsutsatt artikel ingr.
69
Ingr-i produktionsgrupp (Work center where-used)

Ingr-i produktionsgrupp r en analysmjlighet i grunddataregister som
innebr att man fr en godtycklig produktionsgrupp kan f information
om vilka operationer och drmed artiklar som r produktionsberedda fr
att tillverkas i gruppen. Sdana analyser r exempelvis av intresse vid
utbyte av produktionsgrupp och vid kapacitetsplanering.
Inkurans (Obsolescence)
I ett lager kan artiklar av olika anledningar i strre eller mindre
utstrckning frlora sitt ursprungliga vrde. Sdana anledningar kan
exempelvis vara att de utgr p grund av konstruktionsndringar eller
modellbyten eller att de p grund av lder blir begrnsat anvndbara. Man
talar i sdana sammanhang om inkurans och om inkuranta artiklar.
Inkurant lager (Obsolete inventory)
Inkurant lager r en benmning p ett inaktivt lager, dvs ett lager av
artiklar som inte lngre efterfrgas och som kommer att skrotas ut.
Inkp och Logistik I & L
I & L, Inkp och Logistik r en svensk intresseorganisation inom inkp och
logistik.
Inkpsanmodan (Purchase requisition)
En inkpsanmodan r en signal till en inkpsavdelning att genomfra ett
inkp. Signalen kan exempelvis utgras av en ifylld rekvisition, en bestllningspunktslista eller ett orderfrslag frn ett materialbehovsplaneringssystem.
Inkpsenhet (Purchase unit of measure)
Fr vissa artiklar sker inkp inte i samma enhet som artikeln lagerhlls.
Exempelvis kps ofta stngmaterial i kg men lagerredovisas i styck eller
meter. Fr att kunna hantera detta problem vid lagerstyrning anvnds en
s kallad inkpsenhet parallellt med den lagerfrda enheten. Med hjlp av
en omvandlingsfaktor grs omrkningar mellan lagerfrd enhet och
inkpsenhet.
70
Inkpsorder (Purchase order)

En inkpsorder r en order till leverantr om leverans av material eller
tjnster. Ofta erhlls ett ordererknnande som bekrftar den lagda ordern
och innehllet i den. En vanlig alternativ benmning r Bestllning. Man
talar d i stllet om ett bestllningserknnande.
Inkpsorderfrslag (Planned purchase order)
Ett inkpsorderfrslag r ett tgrdsmeddelande frn ett materialplaneringssystem om att genomfra ett inkp eller gra ett avrop mot ett
leveransavtal. Det kan ocks sgas vara en typ av inkpsanmodan.
Inlrningskurva (Learning curve)
Vid alla manuellt utfrda repetitiva arbetstempon minskar cykeltiden fr
att utfra ett arbetstempo med antalet cykler som utfrs i fljd. Detta
fenomen kallas inlrning och cykeltidens frndring i takt med antalet
utfrda cykler fr inlrningskurva.
Input/output modellen (Input/output modell)
Input/output modellen avser en modell fr strukturering och registrering
av svl fysiska volymer som ekonomiska uppgifter fr att mjliggra
mtning av materialfldeseffektivitet.
Input/output styrning (Input/output control)
Input/output styrning r en alternativ term fr Utslppsstyrning.
Inre effektivitet (Efficiency)
Inre effektivitet r ett mtt p hur vl ett fretag fungerar i sina interna
processer. Den inre effektiviteten utgr i kombination med den yttre
effektiviteten ett mtt p fretagets totala effektivitet.
Inre omstllning (Internal setup)
Med inre omstllning menas den del av omstllningsarbetet i en maskin
som mste utfras nr maskinen str stilla och inte producerar.
Arbetsomfnget motsvaras av en s kallad inre omstllningstid. Jmfr
Yttre omstllning.
Inre stll (Internal setup)
Inre stll r en alternativ beteckning fr Inre omstllning.
71
Integrerad logistik (Integrated logistics)

Integrerad logistik str fr ett synstt som innebr att frsrjningskedjor
betraktas frn ett helhetsperspektiv. De processer som utfrs i frsrjningskedjorna administreras gemensamt och ver funktions- och
fretagsgrnser snarare n funktions- och fretagsindividuellt.
Integrerad produktframtagning (Concurrent engineering)
Integrerad produktframtagning r ett koncept fr produktutveckling. Det
karakteriseras av att alla av utvecklingen berrda funktioner i fretaget
skall vara involverade frn brjan och att de olika faserna i utvecklingsarbetet frn id till lanserad produkt i mjligaste mn bedrivs parallellt.
ven kunder och leverantrer kan inom konceptets ram integreras
i produktutvecklingsprocessen.
Intermodala transporter (Inter-modal transportation)
Intermodala transporter avser transporter av gods dr godset hela tiden
finns i en och samma lastbrare eller fordon men dr lastbraren/fordonet
transporteras med olika sorters transportmedel. Exempelvis kan det vara
frga om en container som transporteras med en kombination av tg och
lastbil.
Interna transporter (Internal transportation)
Interna transporter r transporter inom ett fretag, fabrik eller annan
anlggning. Termen betecknar frenklat uttryckt transporter innanfr
fretagets grindar. Jmfr Externa transporter.
Intranet (Intranet)
Intranet innebr anvndning av internetteknologi fr informationsutbyte
av olika slag internt i en verksamhet, exempelvis i ett fretag eller i en
koncern.
Intrinsic prognos (Intrinsic forecast)
En intrinsic prognos r en prognos baserad p historik frn samma
variabel som man prognostiserar, dvs det r en icke-betingad prognos.
Exempelvis r en frsljningsprognos fr en produkt, framtagen frn
frsljningsstatistik fr produkten, en intrinsic prognos. Jmfr Extrinsic
prognos.
72
Inventering (Physical inventory, cycle counting)

Inventering avser fysisk rkning av faktisk kvantitet i frrd och lager.
Sdan inventering grs vid vissa mellanrum fr att korrigera saldon om
felaktigheter uppkommit. Vid inrapportering av inventeringsresultat
rapporteras alternativt inventerad kvantitet eller differensen mellan
inventerad kvantitet och kvantitet enligt lagerredovisningssystemet.
Den senare formen kallas differensinventering.
Inventeringsanmodan (Cycle count request)
En inventeringsanmodan r en listutskrift frn ett lagerredovisningssystem.
Listan upptar en samling artiklar som skall inventeras. Inventeringsanmodan anvnds frmst vid rullande inventering och vid impulsinventering. Den anvnds i allmnhet ocks som underlag fr att terrapportera
erhllet inventeringsresultat.
Inventeringsdatum (Cycle count date)
Ett inventeringsdatum r det datum d senaste inventering utfrdes fr en
artikel.
Inventeringsdifferens (Physical inventory discrepancy)
Med inventeringsdifferens menas den skillnad mellan rknad kvantitet och
kvantitet enligt lagerredovisningssystemet som framkommer vid
inventering. Som regel franleder stora inventeringsdifferenser att
ominventering mste ske fr att klarlgga och skerstlla att differensen
inte beror p felaktig fysisk rkning.
Inverterad struktur (Inverted bill of material)
En inverterad struktur r en strukturtyp som anvnds vid prognostisering
och kalkylering av tillbehr, kringutrustning, emballage o dyl. Om exempelvis en basprodukt levereras i olika frpackningar, kan artiklar motsvarande olika frpackningsalternativ knytas samman med basprodukten
med hjlp av inverterade strukturer. Kvantiteterna i dessa strukturer
representerar d ett antal eller en andel av antalet frpackningar per
enhet av basprodukten.
Ishikawa diagram (Ishikawa chart)
Ishikawa diagram r en alternativ benmning fr Fiskbensdiagram.
73
ISO 9000
ISO 9000 r en internationell standard fr kvalitetsskring. Den r
utvecklad fr att hjlpa fretag att utveckla och infra kvalitetsskringssystem. ISO 9000 r en serie omfattande fem olika standards med nummer
90009004.
ISO 14000
ISO 14000 r en generell managementstandard fr att hantera miljfrgor.
Den innehller ett system av hjlpmedel fr att i fretaget skerstlla att
den miljpverkan som verksamheten medfr str i verensstmmelse
med de krav som stlls av lagar och frordningar.
74
J
Japanska sjn (The Japanese river)
Japanska sjn r en liknelse som innebr, att om man tappar tillrckligt
med vatten ur en sj kommer btarna i sjn att g p grund och man fr
drigenom reda p var grunden finns s att man kan gra ngot t dem.
Liknelsen syftar p att man inte skall dlja problem och ofullkomligheter
i ett materialflde med lager och andra typer av buffertar. I stllet br man
reducera dessa lager och buffertar s att de egentliga problemen kommer
upp till ytan och man drigenom kan f mjlighet att lsa dem.
Jidoka
Jidoka r en japansk term som str fr att stoppa en produktionslinje nr
felaktigheter och kvalitetsbrister uppstr.
JIT
JIT r en frkortning fr begreppet Just-in-time.
Just-in-time
Just-in-time r ett synstt och en produktionsfilosofi som str fr att
eliminera allt slseri och en strvan att producera och leverera varor
i precis den kvantitet och vid den tidpunkt som de behvs. Att tillmpa
JIT-filosofi frutstter att man arbetar med mycket korta omstllningstider
och genomloppstider, att kassation r frsumbar och att tillgngligheten
hos maskiner och anlggningar r hg. En vanlig frkortning r JIT.
75
K
Kaizen
Kaizen r ett japanskt uttryck som str fr en stndigt pgende effektivisering och vidareutveckling av verksamheter med hjlp av alla berrda
anstlldas engagemang och deltagande.
Kalkyl (Calculation)
Med en kalkyl menas en berkning och en sammanstllning av kostnader
och intkter fr ett visst objekt, kalkylobjektet. Kalkylobjektet kan exempelvis vara en produkt, en tjnst eller en avdelning.
Kalkyldifferens (Cost variance)
Skillnaden mellan efterkalkylerade kostnader fr en tillverkningsorder eller
en hel avdelning eller ett fretag och motsvarande standardkostnader
kallas kalkyldifferens.
Kalkylerad tid (Planned hours)
Kalkylerad tid r en alternativ benmning fr Planerad tid.
Kalkylpris (Costed price)
Det pris p en produkt som tas fram med hjlp av produktkalkylering eller
p annat stt uppskattats eller berknats kallas kalkylpris. Det motsvarar
som regel produktens tillverkningskostnad eller sjlvkostnad.
Kanban (Kanban)
Termen kanban str fr en materialplaneringsmetod av typ avropssystem
dr bestllning grs med hjlp av kort, s kallade kanbankort. Dessa kort
fljer med fyllda behllare/lastbrare tillbaka till bestllaren. Ordet kanban
r ett japanskt ord som betyder synligt bevis.
76
Kapabelt att lova (Capable to promise)

Kapabelt att lova str fr det tagande ett fretag kan gra i form av
tillverkning och leverans till en kund med hnsyn tagen till aktuell tillgnglig
kapacitet och disponibelt utgngsmaterial fr tillverkning samt med hnsyn tagen till redan inneliggande kundorder. Syftet med en kapabelt att
lova analys r att bestmma ett mjligt leveransdatum. Jmfrt med
disponibelt saldo och mjligt att lova innehller kapabelt att lova utver
en materialtillgnglighetsdimension ocks en kapacitetstillgnglighetsdimension.
Kapabilitetsindex (Capability index)
Ett kapabilitetsindex r ett mtt p spridningen i en kvalitetsindikator fr
en process i frhllande till det toleransomrde som faststllts fr
indikatorn. Kapabilitetsindex anvnds vid statistisk processtyrning.
Kapacitet (Capacity)
Kapaciteten i en produktionsgrupp r ett mtt p och ett uttryck fr en
frmga att kunna producera. Det vanligast anvnda mttet p kapacitet
r timmar per period. ven mtt som kg, liter, styck och kronor per period
frekommer. Kapacitet r i striktare mening detsamma som s kallad volymkapacitet. Ur genomloppsplaneringssynpunkt kan begreppet genomloppskapacitet vara av strre intresse. Beroende p kapacitetsbortfall av olika
slag skiljer man p maximal kapacitet, nominell kapacitet, bruttokapacitet
och nettokapacitet.
Kapacitetsbehovsnyckel (Load profile)
En kapacitetsbehovsnyckel uttrycker det samlade kapacitetsbehovet fr
en produkt i de avdelningar eller produktionsgrupper som krvs fr dess
tillverkning. Kapacitetsbehovet uttrycks oftast i timmar. Jmfrt med ett
operationsregister innehller kapacitetsbehovsnycklar endast uppgifter
om kapacitetsbehov, inte information om i vilken ordning tillverkningen
i de olika avdelningarna/produktionsgrupperna skall genomfras.
Kapacitetsbehovsnyckeln har med andra ord ingen operationsfljdsinformation.
77
Kapacitetsbehovsplanering (Capacity requirements planning)

Kapacitetsbehovsplanering r en metod fr lng- och medelsiktig
kapacitets- och belggningsplanering. Den innebr att belggning
berknas dels frn frislppta och utlagda tillverkningsorder och dels frn
planerade tillverkningsorder. De planerade tillverkningsorderna erhlls
genom materialbehovsplanering frn en produktionsplan och/eller frn
inneliggande kundorder. I motsats till kapacitetsplanering med hjlp av
kapacitetsbehovsnycklar hmtas operationsfljder och belggningsuppgifter direkt frn operationsregisterna.
Kapacitetsplanering (Capacity planning)
Kapacitetsplanering r den planeringsfunktion som omfattar aktiviteter fr
att skerstlla tillgng till produktionsresurser med kapacitet som kan
frvntas behvas under den aktuella planeringshorisonten och som str
i verensstmmelse med vergripande produktionsbudgets och produktionsplaner.
Kapacitetstak (Maximum available capacity)
Ett kapacitetstak utgr den maximalt tillgngliga kapaciteten i en produktionsgrupp under en definierad period.
Kapacitetsvariabler (Capacity options)
Med kapacitetsvariabler menas alla de alternativ som finns till frfogande
fr att kunna variera ett fretags produktionskapacitet. Som exempel p
vanliga kortsiktiga kapacitetsvariabler kan nmnas vertid, kvllsskift och
utlego. Lngsiktiga kapacitetsvariabler kan exempelvis utgras av
nyinvesteringar i maskinutrustning och av personalrekryteringar.
Kapitalbindningsdiagram (Tied up capital chart)
Ett kapitalbindningsdiagram r ett diagram som visar hur kapitalbindningen
i produkter i arbete frndras ver tiden vid tillverkning av en produkt.
Kapitalrationalisering (Capital rationalization)
Kapitalrationalisering innebr tgrder som syftar till att frbttra ett
fretags rntabilitet genom en frbttrad kapitalomsttning, frmst
genom att frigra olika slag av bundet kapital i omsttningstillgngar,
exempelvis lager och kundfordringar.
78
Karusellager (Carousels)
Karusellager r en lagringsmetod fr smartiklar. Framtagning av nskat
lagerfack till plockstation styrs med hjlp av dator. Jmfrt med paternosterlager roterar hyllfacken i ett karusellager kring vertikala axlar.
Kaskadeffekt (Cascading effect)
En kaskadeffekt r ett fenomen som kan upptrda i hierarkiska lagersystem
och som innebr att sm efterfrgesvngningar i kundledet p marknaden
frstrks uppstrms frsrjningskedjan frn lokallager till centrallager till
produktion.
Kaskadkopplade materialsystem (Cascaded system)
Med kaskadkopplade materialsystem avses system med hierarkiska
produktionsenheter och lager som r kopplade s att varje enhet/lager
styrs fr sig p basis av efterfrgan frn nrmast efterfljande enhet.
I kaskadkopplade materialsystem kan tidsfrdrjningar i informationsverfring uppst och ge ogynnsamma dynamiska effekter. Jmfr
Parallellkopplade materialsystem.
Kassation (Scrap)
Kassation innebr att en viss andel inkpta eller egentillverkade artiklar
inte uppfyller stllda kvalitetskrav och drfr mste avvecklas som ej
anvndbara. I materialfldet kan kassation uppdagas och behva tgrdas
vid ankomstkontroll, i lager, vid anvndning i produktionen, under
produktion och/eller i speciella kontrolloperationer. Fr att undvika brister
mste hnsyn tas till denna kassation vid materialplaneringen.
Kassationsfaktor (Scrap factor)
Fr att undvika brister och andra typer av strningar i materialfldet
mste man vid materialplanering ta hnsyn till frekomst av kassation.
Detta grs genom att anvnda olika typer av kassationsfaktorer. Val av
lmpligt alternativ fr att gra kassationspslag r beroende av
kassationens art och storlek.
79
Kategoristyrning (Category management)

Med kategoristyrning menas differentierad styrning av material och informationsflden per produktkategori fr att f en s effektiv frsrjningskedja
som mjligt. Varje produktkategori utgr en avgrnsad grupp av produkter
som konsumenter upplever som frknippade med varandra eller som kan
erstta varandra fr att tillgodose ett visst konsumtionsbehov.
Keiretsu
Keiretsu r en japansk freteelse som str fr samverkan med andra
fretag, exempelvis kunder, leverantrer, lngivare eller andra typer av
intressenter. Samarbetet innebr en fokusering p sdant som r av
msesidigt intresse snarare n p egenintressen och konkurrens.
Kit (Kit)
Ett kit r en samling artiklar som krvs fr tillverkning av en produkt och
som plockats samman fr transport till produktionsavdelning. Termen kit
anvnds ocks i reservdelssammanhang. Ett reservdelskit kan vara en
standardsats fr en viss maskin eller en samling artiklar avsedda fr en
specifik standardiserad underhlls- eller serviceinsats.
Klassificerande artikelnummer (Significant item number)
Ett klassificerande artikelnummer r ett artikelnummer som har ett
informativt innehll, dvs en innebrd som kan tolkas, har en specifik
mening och som kan anvndas fr klassificeringsndaml. Exempelvis kan
ett klassificerande artikelnummer innehlla information om vilken artikelgrupp som artikeln ingr i, vilket material den r gjord av, vilken form den
har o dyl. Informativa artikelnummer r en alternativt anvnd term.
Klumpade behov (Lumpy demand)
Med klumpade behov menas en behovsbild som karaktriseras av f och
i frhllande till rsfrbrukning stora behov. Sdana behovsbilder
frekommer exempelvis fr reservdelar och fr detaljer och halvfabrikat
inuti produktstrukturer. Artiklar med den hr typen av behov r oftast
svrprognosticerade och krver speciella materialplaneringsmetoder
jmfrt med artiklar som har mera kontinuerliga och likformiga
behovsbilder.
80
KOD 39 (Code 39)

Kod 39 r ett alfanumeriskt streckkodssystem som framfr allt anvnds
i industriella tillmpningar fr mrkning av gods. Koden innehller 43
tecken, 09, AZ samt sju specialtecken. Varje tecken bestr av nio kodelement, varav tre skall vara breda och resten smala, drav namnet p
koden. Kod 39 r Odette-standard.
Kombinerad ledtid (Combined lead time)
Kombinerad ledtid r en alternativ beteckning fr Ackumulerad ledtid.
Kommonalitet (Commonality)
I tillverkande fretag anvnds oftast samma rmaterial och kpkomponenter i flera produkter samtidigt. Begreppet kommonalitet r ett uttryck
fr graden av sdan multipel tvranvndning. Ju hgre kommonalitet man
har desto mer gemensamt rmaterial och gemensamma kpkomponenter
finns det i slutprodukterna. kad kommonalitet stadkoms med hjlp av
standardisering av artikelsortimentet.
Komplett pegging (End item peggning)
Komplett pegging avser pegging frn rmaterial och kpkomponenter
genom hela produktstrukturen nda upp till slutproduktniv och kundorder.
Kompletteringsmaskin (Complementary machine)
En fldesgrupp eller produktionscell byggs ofta upp kring en eller enstaka
maskiner som r styrande fr gruppen/cellen. Denna styrande maskin
omges av kompletteringsmaskiner som karaktriseras av att ha vsentligt
lgre anskaffningspris, vara lgbelagda och att vara sekundra ur planeringsoch kalkylsynpunkt.
Komplex produkt (Complex product)
Produkter som kps och kundorderbehandlas som en produkt men som
ur plockningsoch leveranssynpunkt utgr ett antal olika och separata
artiklar kallas komplexa produkter. Montering av ingende artiklar till
anvndbar slutprodukt grs av kund.
81
Komponent (Component)
Med komponent menas en artikeltyp avseende en inkpsartikel som ingr
i ett halv- eller helfabrikat. Jmfrt med artikeltypen rmaterial sker vidarefrdling av komponenter primrt i form av montering.
Konfigurator (Configurator)
En konfigurator r ett datoriserat system som anvnds som hjlpmedel fr
att konfigurera och specificera variantprodukter enligt kundnskeml.
Konfigurera-mot-order (Configure-to-order)
Med konfigurera mot order menas en tillverkningstyp som innebr att
kunden vid order specificerar den variant av en produkt som han vill ha
och att produkten drefter tillverkas eller monteras mot denna specifikation.
Tillverkningstypen motsvarar i stor utstrckning Montera mot order.
Konfigurering (Configuration)
Med konfigurering menas att mot kundorder specificera utseende,
funktion, storlek och liknande egenskaper hos en slutprodukt, dvs att
definiera nskad variant av en produkttyp. Oftast r produkter som kan
konfigureras i strre eller mindre omfattning uppbyggda av
standardiserade moduler.
Konsignationslager (Consignment stock)
Ett konsignationslager r ett lager som str till kunds, terfrsljares eller
agents frfogande men som tills uttag sker fortfarande r leverantrens
egendom.
Konsolidering (Consolidation)
Konsolidering innebr i transportsammanhang att tv eller flera leveranser
av material kombineras fr att minska transportkostnader. Konsolidering
kan avse bde inbound- och outboundtransporter.
Konstruera-mot-order (Engineer-to-order)
Konstruera-mot-order r en tillverkningstyp som innebr att produkterna
i ett fretag till stor del konstrueras och tillverkas mot kundorderspecifikationer. Oftast r ocks en stor del av komponent- och rmaterialanskaffningen kundorderinitierad.
82
Konstruktionsstruktur (Engineering bill of material)

En konstruktionsstruktur r en struktur som i frsta hand avspeglar en
produkts eller annan sammansatt artikels sammansttning ur konstruktionssynpunkt. Skillnaderna mellan en konstruktionsstruktur och en
produktionsstruktur r i frsta hand i att konstruktionsstrukturen innehller
konstruktionsgrupper i stllet fr monteringsgrupper och att kvantiteterna
kan avse nettomaterialbehov i stllet fr bruttomaterialbehov.
Konstruktionsndring (Engineering change)
Konstruktionsndringar avser ndringar av konstruktioner. Konstruktionsndringar medfr ofta en tfljande ndring av produktstrukturerna
genom borttag, tillgg alternativt utbyte av strukturrelationer eller genom
ndring av strukturkvantiteter.
Konstruktionsndringsorder (Engineering change order)
Konstruktionsndringsorder r en alternativ term fr ndringsorder.
Konsumentrisk (Consumers risk)
Termen konsumentrisk r ett sannolikhetsmtt som anvnds i anslutning
till acceptanskontroll med hjlp av stickprov. Den avser sannolikheten att
ett kontrollerat parti med viss felkvot accepteras trots att det mot bakgrund
av verklig felfrekvens borde frkastas.
Konsumentvaror (Consumer goods)
Varor och tjnster som kps av den slutlige frbrukaren fr egen
konsumtion kallas konsumentvaror. Jmfr Producentvaror.
Kontinuerlig frbttring (Continuous improvement)
Kontinuerlig frbttring r en alternativ benmning fr termen Stndig
frbttring.
Kontinuerlig pfyllning (Continuous replenishment)
Kontinuerlig pfyllning r ett tillvgagngsstt som innebr att en kunds
lager fylls p av leverantren baserat p verklig eller prognostiserad
efterfrgan i stllet fr p ekonomiska orderkvantiteter.
83
Kontinuerlig tillverkning (Continuous production)

Med kontinuerlig tillverkning menas en verksamhet som karaktriseras av
att tillverkningen av en produkt sker kontinuerligt eller i huvudsak kontinuerligt. De grundtyper av kontinuerlig tillverkning som finns r masstillverkning, linjetillverkning och processtillverkning. Jmfr
Stycktillverkning och Serietillverkning.
Kontrolldiagram (Control chart)
Kontrolldiagram r en alternativ benmning fr termen Styrdiagram.
Kontrollgrns (Control limit)
Kontrollgrns r en alternativ benmning p termen Styrgrns.
Kontrollkostnad (Inspection cost)
Med kontrollkostnader menas alla de kostnader som r frknippade med
aktiviteter fr att mta, kontrollera och utvrdera produkter i syfte att
skerstlla att de verensstmmer med uppsatt kvalitetsstandard och med
kundkrav.
Kontrolloperation (Inspection operation)
En kontrolloperation r en operation i en artikels operationsfljd som
avser kvalitetskontroll av artikeln under tillverkning. Att ha en sista
operation som kontrolloperation r ett alternativ till att genomfra
kontroll i samband med inleverans till lager.
Kontrollpunkt (Count point)
Med kontrollpunkt menas en punkt i ett materialflde eller i en
operationssekvens vid vilken artiklar antalsrknas och inrapporteras.
Kontrollsignal (Tracking signal)
En kontrollsignal r ett meddelande som erhlls frn ett prognossystem
nr frhllandet mellan det ackumulerade prognosfelet och det absoluta
medelfelet (MAD) r strre n ett p frhand bestmt tal. Den anvnds fr
att signalera att den automatiska prognostiseringen sannolikt ger felaktiga
prognoser och att manuella ingripanden och korrigeringar kan behva
gras.
84
Kontrolltid (Inspection lead time)

Kontrolltiden r den ledtid som det tar att genomfra kvalitetskontroll av
inlevererat material frn inleveranstidpunkt tills materialet kan gras
tillgngligt fr produktion eller utleverans till kund. Kontrolltidens lngd
pverkar den totala ledtiden fr en artikel.
Konvergerande struktur (Convergent bill of material)
En konvergerande struktur r en produktstruktur som knnetecknas av att
den har en utgende artikel som framstllts av flera ingende artiklar. Dess
motsats r divergerande struktur.
Koordinationslager (Coordination inventory)
Koordinationslager r lager som uppstr p grund av nskeml om att
samordna vissa materialfldesaktiviteter. Exempelvis kan man vid
bestllning av en viss artikel vilja passa p att ven bestlla ett antal andra
artiklar frn samma leverantr ven om det inte freligger ett direkt
bestllningsbehov. Det merlager som uppstr p grund av dessa extra
bestllda artiklar utgr ett koordinationslager.
KOP
KOP r en frkortning fr Kundorderpunkt.
Kopiering/modifiering (Copyadd/delete)
Kopiering/modifiering r en funktion fr grunddataregisterunderhll
i ERP-system. Funktionen innebr att nyupplggning av produkter kan ske
genom kopiering och modifiering av strukturer och/eller operationer frn
likartade redan upplagda produkter.
Kopplade lager (Coupled inventories)
Kopplade lager r en generell benmning p lager som str i direkta
beroendefrhllanden till varandra, till exempel produktionens
frdigvarulager och ett distributionslager av samma artiklar.
Kortaste operationstidsregeln (Shortest processing time rule)
Kortaste operationstidsregeln r en prioriteringsregel som anvnds vid
krplanering. Den innebr att man av de operationer som finns tillgngliga
att pbrja vid en produktionsgrupp vljer den operation som har kortast
operationstid.
85
Kostnadsdrivare (Cost driver)

Kostnadsdrivare r hndelser eller aktiviteter som medfr resursfrbrukning. Begreppet anvnds vid aktivitetsbaserad kostnadskalkylering fr att
frdela olika slag av omkostnader p kostnadsbrare.
Kostnadsstlle (Cost center)
Vid kalkylering avser begreppet kostnadsstlle en enhet eller avdelning
inom ett fretag fr vilken indirekta kostnader summeras innan de helt
eller delvis frdelas p kostnadsbrare. Kostnadsstlle anvnds ocks som
beteckning fr en organisatorisk enhet, i allmnhet med ett budget och
kostnadsansvar.
KPI
KPI str fr Key performance indicator och avser prestationsmtt som r av
strategisk betydelse fr fretaget.
Kritisk kvot (Critical ratio)
Kritisk kvot r ett prioritetstal som anvnds som prioriteringsregel vid
krplanering. Prioritetstalet erhlls genom division av terstende
kalenderarbetstid till leveranstidpunkt med den arbetstid som berknas
terst fr att slutfra tillverkning. Om prioritetstalet r mindre n 1, ligger
man efter uppgjorda planer, dvs frsening kan inte undvikas. Kritiskt
frhllande r en alternativt anvnd term.
Kritisk linje (Critical path)
En kritisk linje r den fljd av aktiviteter i ett ntverk som r bestmmande
fr den totala genomloppstiden. Det r den tidsmssigt lngsta kedjan
i ntverket.
Kritiskt frhllande (Critical ratio)
Kritiskt frhllande r en alternativ term fr Kritisk kvot.
Kundanpassad massproduktion (Mass custimization)
Kundanpassad massproduktion avser tillverkning av hgvolymprodukter
vardera frekommande i ett stort antal varianter som kunder i stor
utstrckning kan specificera efter egna behov och nskeml.
86
Kundcentrerad produktframtagning (Quality function deployment)

Med kundcentrerad produktframtagning menas en process som med
utgngspunkt frn kunders behov och frvntningar och med hnsyn till
den produktkvalitet som konkurrenterna kan prestera, systematiskt
hrleder relevanta krav p produkters egenskaper och konstruktionsparametrar samt p tillverkningsprocessen.
Kundinitierad tillverkning (Customer initiated manufacturing)
Kundinitierad tillverkning avser tillverkning som initieras av order frn kund,
dvs tillverkning efter kundorderpunkten. Kundinitieringen kan omfatta strre
eller mindre delar av produkternas totala frdling och materialflde. Fr de
icke kundinitierade delarna r tillverkningen som regel i stllet lagerinitierad.
Kundorderbehandling (Order entry)
Med kundorderbehandling avses en sammanfattande benmning p de
arbetsmoment som inkluderar att ta emot kundnskeml, lmna prisuppgifter och leveranstider samt att registrera en kundorder och att
reservera material i ett kundorderbehandlingssystem.
Kundordertidsgrns (Demand time fence)
En kundordertidsgrns r det antal dagar frn dagens datum inom vilken
man i allmnhet inte tar emot nya order, dvs den avser den normala
leveranstiden till kund. Kundordertidsgrnsen anvnds bland annat som
styrparameter vid prognoskonsumtion. Inom kundordergrnsen bortses
frn restprognoser och hnsyn tas endast till inneliggande kundorder vid
berkning av efterfrgan fr planeringsndaml.
Kundorderpunkt (Order penetration point)
Kundorderpunkten r den punkt i produktstrukturen frn och med vilken
en produkts materialsammansttning och tillverkning r kundorderbestmd. Frn och med denna punkt r tillverkningen kundorderstyrd
medan tillverkningen av artiklar p underliggande strukturniver r
lagerinitierad. Jmfr termen Frikopplingspunkt.
Kundpreferens (Voice of the customer)
Avser kunders uttalade och i ord beskrivna nskeml om funktioner,
egenskaper och prestanda p ett fretags produkter och tjnster. Det r
en term som anvnds i anslutning till kundcentrerad produktframtagning.
87
Kundservice (Customer service)

Med kundservice menas frmgan att tillfredsstlla kunders krav, behov
och frvntningar. Det kan exempelvis glla lngd p leveranstider,
leveranstidshllning, korrekta leveranser, snabba svar p frfrgningar o dyl.
Kundstruktur (Customer structure)
Kunders frdelning p olika grupper efter hur stor del av leverantrens
omsttning de representerar kallas kundstruktur. Mnga sm kunder eller
f stora kunder r tv ytterlighetsexempel p kundstrukturer. Analys av
kundstrukturer r ofta en viktig utgngspunkt vid lnsamhetsbedmningar och fr att utforma rationella materialadministrativa system.
Kvadratrotsformeln (Square root formula)
Den s kallade kvadratrotsformeln r en formel fr berkning av ekonomisk
orderkvantitet genom minimering av summa ordersrkostnader och
lagerhllningssrkostnader. Formeln bygger p antaganden om konstant
efterfrgan, partistorleksoberoende ordersrkostnader och momentana
inleveranser. En vanlig alternativ benmning r Wilsons formel.
Kvalitet (Quality)
En produkts eller tjnsts kvalitet r dess frmga att tillfredsstlla kunders
behov och frvntningar.
Kvalitetsbristkostnad (Quality deficiency cost)
Med kvalitetsbristkostnader menas kostnader som r frknippade med
felaktigheter eller andra avvikelser frn uppsatt kvalitetsstandard eller
kundkrav. De kan delas in i tv kategorier. Interna kvalitetsbristkostnader r
kostnader fr aktiviteter som krvs fr att korrigera eller erstta produkter
som inte verensstmmer med standards eller kundkrav i fallet att
bristerna eller missverensstmmelsen upptcks inom fretaget fre
leverans. Externa kvalitetsbristkostnader r motsvarande kostnader fr
fallet att brister eller missverensstmmelser upptcks av kund.
Kvalitetscirkel (Quality circle)
En kvalitetscirkel r en grupp p mellan fem till tio personer som sammantrffar vid terkommande tillfllen fr att komma tillrtta med och lsa
uppkomna kvalitetsproblem och fr att kontinuerligt arbeta mot att
uppn bttre kvalitet.
88
Kvalitetshuset (House of quality)

Kvalitetshuset r en beskrivning i matrisform av sambanden mellan kunders
nskeml, behov och frvntningar i frhllande till produktegenskaper.
Matrisen redovisar ocks kundvrderingar och konkurrentjmfrelser.
Kvalitetsstyrning (Quality control)
Med kvalitetsstyrning avses alla de aktiviteter som syftar till att en avsedd
kvalitetsniv p produkter och tjnster uppns. Kvalitetsstyrning innefattar
dels planering av produktkvalitet, dels kontroll av att nskad produktkvalitet
uppns.
Kvalitetsskring (Quality assurance)
Kvalitetsskring avser alla de planerade och genomfrda aktiviteter som
utfrs fr att skerstlla att specificerad kvalitet uppfylls p ett skert och
konsekvent stt.
Kvantitetsbaserad partiformningsmetod (Quantity-based lot-sizing method)
Med en kvantitetsbaserad partiformningsmetod menas en partiformningsmetod som direkt uttrycker orderstorleken som en kvantitet. Jmfr
Tidsbaserade partiformningsmetoder. Som exempel p kvantitetsbaserade
partiformningsmetoder kan Minsta totalkostnadsmetoden, Part period
metoden och Kvadratrotsformeln nmnas.
Kvantitetsdifferens (Quantity variance)
En kvantitetsdifferens avser den del av kalkyldifferensen som beror p att
strre eller mindre kvantiteter material frbrukats n vad som ursprungligen
planerats och som legat till grund fr standardprisberkningen fr
produkterna.
Kvittning av order (Order pick reporting)
Kvittning av order r ett uttryck som avser att man registrerar plockade
kvantiteter mot en kundorder. Kvittning av order r det steg i kundorderprocessen som fregr restnotering och fakturering.
Kvotavtal (Capacity allocation agreement)
Ett kvotavtal r en avtalskonstruktion som innebr att kparen reserverar
kapacitet hos en leverantr utan att precisera vilka produkter han nskar
kpa. Kapaciteten kan anges i kg, maskintimmar, mantimmar eller dylikt.
89
Krnprocess (Core process)

En krnprocess r en affrsprocess som direkt bidrar till att skapa vrde fr
dess kunder. Jmfr Stdprocess.
Kpa/tillverka analys (Make/buy analysis)
Med kpa/tillverka analys menas en systematiskt genomfrd analys av om
en viss artikel br egentillverkas eller kpas frn underleverantr.
Krlista (Dispatch list)
En krlista r en krplan som r utskriven p papper. Det r en alternativ
benmning fr termen Prioritetslista.
Krplan (Dispatch list)
Med en krplan avses en frteckning av operationer per produktionsgrupp,
maskin eller annan arbetsplats i den turordning som de med utgngspunkt
frn planeringsstatus eller olika prioriteringsregler br utfras.
Krplanering (Priority control)
Krplanering r en detaljplaneringsmetod som innebr en detaljerad
planering av i vilken ordning och nr operationer skall utfras i en produktionsgrupp eller enstaka maskin eller arbetsplats. Krplanering kan baseras
p generella prioriteringsregler eller p inplanering av operationer mot
kapacitetstak.
Ktid (Queue time)
Den tid som en order vntar framfr en produktionsgrupp i avvaktan p
att kunna pbrjas kallas ktid. Ktidens storlek r i mycket stor utstrckning beroende av belggningssituationen i gruppen. P grund av detta
beroende kan den drfr delas upp i tv delar, dels ktid som uppstr vid
en normal belggningssituation p grund av interferens mellan olika order
och dels ktid som uppstr p grund av belggning frn tidigare
inplanerade order.
90
L
Lager (Inventory)
Med lager avses ett upplag av varor avsedda fr framtida frsljning,
distribution eller frbrukning i tillverkningen. I vissa fretag r begreppet
lager begrnsat till att avse varor som r helfabrikat och avsedda fr
frsljning medan upplag av detaljer och halvfabrikat som anvnds
i tillverkningen kallas frrd.
Lageravrkningspunkt (Count point backflush)
En lageravrkningspunkt r en fysisk punkt lngs en monteringslinje vid
vilken automatisk lageravrkning sker genom inrapportering av tillverkat
antal och berkning av uttagskvantiteter fr ingende material med hjlp
av strukturer. Ofta anvnds endast en lageravrkningspunkt per linje.
Denna motsvarar frdigrapportering av tillverkade produkter.
Lageravrkningsstruktur (Back-flush bill of material)
Avser struktur som anvnds fr att gra automatisk lageravrkning
i frdefinierade lageravrkningspunkter i produktionen, speciellt lngs
monteringslinjer vid repetitiv tillverkning. En lageravrkningsstruktur r en
struktur som innehller alla de artiklar som vid monteringslinjen frbrukas
frn och med nrmast bakomliggande lageravrkningspunkt i materialfldet.
Lagerbokfring (Inventory accounting)
Lagerbokfring r en ldre benmning p begreppet Lagerredovisning.
Lagercykel (Inventory cycle)
Med lagercykel menas den tid som i medeltal frflyter mellan tv p varandra
fljande lagerpfyllningar. Ju strre orderkvantiteter, desto lngre lagercykler.
Lagerhistorik (Inventory statistics)
Lagerhistorik avser data om historiska lagerrrelser i form av inleverans-,
uttags- och inventeringstransaktioner.
Lagerfringskostnad (Carrying cost)
Med lagerfringskostnad menas alla de investeringskostnader och
riskkostnader som r frknippade med att artiklar lagras.
91
Lagerhllningskostnad (Carrying cost)

Lagerhllningskostnader omfattar alla de kostnader som hnger samman
med och som uppstr genom att man lagerhller artiklar. De bestr av
kapitalkostnader, kostnader fr lagerlokaler, kostnader fr hanteringsutrustning, lagerhyllor, stllage o dyl, hanteringskostnader, frskringskostnader, kostnader fr vrdeminskning, inventeringskostnader, administrativa
kostnader, databehandlingskostnader och personalkostnader. I en del fall
inkluderas inte de investeringskostnader och riskkostnader som r
frknippade med att artiklar lagras. Dessa kostnader kallas d lagerfringskostnader.
Lagerinitierad tillverkning (Stock initiated manufacturing)
Med lagerinitierad tillverkning avses tillverkning som initieras genom att
behov av lagerpfyllnad uppstr, exempelvis initierat via bestllningspunkter eller materialbehovsplanering. Den frutstter att de tillverkade
artiklarna r standardiserade. En alternativt frekommande benmning r
Lagerstyrd tillverkning.
Lagerls produktion (Stockless production)
Lagerls produktion syftar p ett idealtillstnd dr det vid produktion inte
frekommer ngon annan kapitalbindning n i form av produkteriarbete
under pgende produktion.
Lageromsttningshastighet (Inventory turnover)
Lageromsttningshastighet r ett nyckeltal fr lagerstorlekar som mjliggr jmfrelser mellan olika lager och mellan ett och samma lager vid
olika tidpunkter. Den r lika med rsomsttningen i frhllande till
kapitalbindningen. Omsttningshastigheten anger slunda hur mnga
gnger som lagret omstts per r.
Lagerorder (Stock order)
En lagerorder r en tillverkningsorder eller inkpsorder som lggs ut med
avsikt att fylla p lagret, dvs som r initierad av ett lagerpfyllnadsbehov.
Lagerplats (Stock location)
Med lagerplats avses en fysisk placering fr en artikel i ett lager. Anges ofta
som en adress uttryckt som rad-hylla-fack.
92
Lagerposition (Inventory position)

Med lagerposition menas summan av den kvantitet som vid ett visst
tillflle finns i lager plus kvantiteter p uteliggande ej levererade order
minus eventuella restorderkvantiteter.
Lagerredovisning (Inventory accounting)
Lagerredovisning avser redovisning av behllning i lager. Det omfattar
ajourfring av frndringar i form av uttag, inleveranser och inventeringsdifferenser. I mnga fall innefattas ocks planerade frndringar, dvs
frvntade inleveranser i form av uteliggande order samt planerade uttag
i form av reservationer i en lagerredovisningsfunktion. Lagerredovisning r
dels avsedd fr materialplanering och dels fr ekonomisk lagervrdering.
Lagersaldo (Stock on hand)
Med lagersaldo avses den kvantitet som fysiskt finns i lager och som framgr av lagerredovisningssystemet frutsatt att det inte freligger ngon
differens mellan redovisat saldo och den verkliga kvantiteten i lager.
Lagerstatus (Inventory status)
Lagerstatus avser information om disponibla tillgngar i lager fr en artikel.
Informationen kan exempelvis omfatta saldo, frvntade inleveranser
i form av uteliggande order samt inneliggande reservationer till kundorder
och tillverkningsorder.
Lagerstyrning (Inventory control)
Med lagerstyrning avses besluts-, beordrings- och kontrollaktiviteter fr att
styra materialflden in och ut frn lager.
Lagerstlle (Stock point, warehouse)
Ett lagerstlle r ett fysiskt lager som administreras som en enhet. Det kan
vara lokalmssigt separata enheter inom ett och samma fabriksomrde,
exempelvis rmateriallager, reservdelslager och frdigvarulager. Det kan
ocks vara separata enheter p olika orter tillhrande samma fretag,
exempelvis regionala och lokala distributionslager.
93
Lagerstlleenhet (Stock keeping unit, SKU)

En lagerstlleenhet avser en artikel lagerhllen p ett specifikt lagerstlle.
Om till exempel en artikel lagerhlls p tre olika lagerstllen, representerar
den tre olika lagerstlleenheter.
Lagertillgnglighet (Percent of fill)
Lagertillgnglighet r en alternativ benmning fr begreppet Serviceniv.
Lagringspunkt (Stockpoint)
En lagringspunkt r en plats i en verkstad dr artiklar mellanlagras i vntan
p att anvndas fr tillverkning eller montering p nrmast hgre strukturniv. Det kan ocks vara en knutpunkt i ett distributionssystem.
Lastbrare (Pallet)
En lastbrare r en anordning som br och hller samman en mngd varor
och som r speciellt utformad fr att underltta hantering. En lastpall r ett
exempel p en lastbrare.
LCC
LCC r en frkortning av Life cycle cost och str fr en metod fr att
bedma totalkostnaderna fr en produkt under hela dess livslngd.
Ledastrategi (Lead strategy)
En ledastrategi r en strategi fr ndring av tillgnglig kapacitet i samband
med frvntade frndringar i efterfrgan. Den innebr att kapaciteten
kas eller minskas innan efterfrgan frvntas ka respektive minska. Det
r en proaktiv strategi.
Ledtid (Lead time)
En ledtid utgr den kalendertid som tgr fr att genomfra en aktivitet,
frn det att ett behov uppsttt och tills det har uppfyllts och inrapporterats. Ledtid frknippas oftast med beordring i materialflden och kan
i praktisk mening definieras som kalendertid frn beordring till inleverans.
Fr materialanskaffning talar man om inkpsledtid, i produktionen om
produktionsledtid och i distributionen om kundorderledtid. Kundorderledtid r det samma som leveranstid till kund.
94
Generellt bestr ledtiden av tre delar, en administrativ del, en inplaneringsdel och en genomfrandedel. Den administrativa delen bestr av tid fr
administration vid beordring och finns till strsta delen i brjan av ledtidsfrloppet. Inplaneringsdelen representerar tidsfrdrjningar som uppstr
drfr att de resurser som skall effektuera en order r belagda med annat.
Det r allts frga om en tid som uppstr p grund av lnga orderstockar
och verbelggning. Genomfrandedelen r fr inkpsorder leverantrernas
leveranstid och fr produktionsorder genomloppstiden i produktionen.
Ledtidsfrskjutning (Lead time offset)
Ledtidsfrskjutning r en term som anvnds framfr allt i materialbehovsplaneringssammanhang. Frdigtidpunkten fr en planerad order erhlls
frn frsta uppkomna nettobehov. Fr fortsatt nedbrytning av den artikel
som ordern avser och fr att f en korrekt tidsttning, berknas en starttidpunkt fr den planerade ordern genom en ledtidsfrskjutning frn frdigtidpunkt.Tidsttningen av de nedbrutna behoven grs mot denna tidpunkt.
Ledtidslager (Lead-time inventory)
Ett ledtidslager r en lagerkvantitet som i materialstyrningssystem av
bestllningspunktstyp planeras tcka behoven under ledtiden. Ledtidslagret r lika med ledtidens lngd prognostiserad frbrukning per
tidsenhet.
Ledtidsvariation (Lead time variability)
Med ledtidsvariation avses den verkliga ledtidens spridning i frhllande
till planerad ledtid.
Legoleverantr (Subcontractor)
En legoleverantr r ett fretag som sysslar med legotillverkning t andra
fretag. Jmfrt med en underleverantr knnetecknas legoleverantren
av att han inte sjlv svarar fr materialfrsrjning utan att detta ombesrjs
av kunden.
95
Legotillverkning (Subcontracting)
Legotillverkning avser tillverkning hos underleverantr efter bestllarfretagets produkt- och produktionsspecifikationer. Skillnaden mellan
legotillverkning och underleverantrstillverkning kan i huvudsak sgas
vara att vid legotillverkning svarar bestllarfretaget fr materialfrsrjning.
En speciell form av legotillverkning utgr operationslego. Legotillverkningen
omfattar d endast enstaka operation i en operationsfljd fr frdigstllande av en artikel.
Leveransavisering (Advance shipment notice)
Med leveransavisering menas att information om att leverans av varor r
p vg frn leverantr till en kund skickas till kund i samband med att
leverans sker. Leveransavisering utfrs ofta med hjlp av EDI-meddelanden.
Leveransberedskap (Delivery capability)
Leveransberedskap r ett samlat mtt p ett materialfldessystems
frmga att i leveransavseende erbjuda vad marknaden krver, hlla vad
som utlovas och anpassa sig till frndringar.
Leveransbevakning (Delivery monitoring)
Med leveransbevakning avses bevakning av att utlagda inkpsorder
levereras enligt verenskommen leveranstidpunkt.
Leveransbevis (Proof of delivery)
Ett leveransbevis r ett dokument som bevisar att leverans har skett.
Leveransdokument (Delivery document)
Med leveransdokument menas dokument som skrivs ut och till strre eller
mindre del skickas med godset vid utleverans och transport till kund. Som
exempel p leveransdokument kan nmnas packsedel, fljesedel och
tullhandlingar.
Leveransflexibilitet (Delivery flexibility)
Leveransflexibilitet avser den utstrckning i vilken ndring av uteliggande
kundorder kan accepteras och stadkommas, exempelvis vad gller
orderstorlek och leveranstidpunkt.
96
Leveransfrmga (Delivery service)

Leveransfrmga r ett sammanfattande begrepp fr ett fretags prestationer med avseende p leveranstid, leveransskerhet, lagertillgnglighet
och leveransflexibilitet.
Leveransfrsening (Delay)
Leveransfrsening intrffar nr verklig leveranstidpunkt infaller senare n
verenskommen leveranstidpunkt. Skillnaden mellan verklig leveranstidpunkt och av kunden ursprungligen nskad leveranstidpunkt brukar
inte rubriceras som leveransfrsening.
Leveransplan (Delivery schedule)
En leveransplan r en plan fr leveranser frn leverantr till kund. Leveransplanen utarbetas av kund och innehller ofta en planeringshorisont p
0,51 r. Som regel har de i leveransplanen upptagna kvantiteterna olika
status. Vanligt r exempelvis att de nrmast liggande kvantitetsangivelserna
utgr direkta beordringar. I ett intervall p ngra mnader framfr dessa
beordringar kan kvantitetsangivelserna ha karaktr av preliminra
beordringar fr vilka kunden frbinder sig att ekonomiskt ansvara fr
inkpt utgngsmaterial. De drefter fljande kvantitetsangivelserna r helt
av prognoskaraktr. Leveransprogram r en alternativt anvnd beteckning.
Leveranspolitik (Delivery policy)
En leveranspolitik omfattar alla de regler, riktlinjer och praxis som tillmpas
fr leveranser till kund, exempelvis med avseende p leveranstider och
orderkvantiteter.
Leveransprecision (Delivery accuracy)
Med leveransprecision avses i vilken utstrckning som leverans sker vid
den leveranstidpunkt som verenskommits mellan kund och leverantr.
Leveransprogram (Delivery schedule)
Termen leveransprogram r en alternativ benmning fr termen
Leveransplan.
97
Leveransservice (Delivery service)

Prestationer som utfrs fr att skapa tidsnytta och platsnytta fr kunder
kallas leveransservice. Leveransservice kan omfatta ett stort antal element
varav de viktigaste r leveranstid, leveransprecision, maximal volym per
tidsenhet, leveransskerhet, lagertillgnglighet och leveransflexibilitet.
Leveransstatus (Delivery status)
Leveransstatus r en beteckning fr information om var en vara som skall
levereras befinner sig, dvs var i kedjan produktion, utlastning och transport
den befinner sig.
Leveransskerhet (Delivery reliability)
Leveransskerhet avser i vilken utstrckning korrekt vara enligt order
levereras och i vilken utstrckning den levererade varan r korrekt och
felfri.
Leveranstidpunkt (Due date)
Med leveranstidpunkt avses tidpunkt d artiklar p en kundorder, en
inkpsorder eller en tillverkningsorder skall finnas tillgngliga fr
godsmottagning, anvndning eller frsljning. Leveranstidpunkten r
principiellt lika med frdigstllnings-/avsndningstidpunkt plus tid fr
transport till kund/godsmottagare. I praktiken avser den ofta
avsndningstidpunkt frn leverantr.
Leveranstidsflexibilitet (Delivery lead time flexibility)
Leveranstidsflexibilitet uttrycker ett fretags frmga att anpassa sig
till variationer i leveranstidsnskeml frn kunder, svl fre som efter
kundorderingng.
Leveransvillkor (Delivery conditions)
Leveransvillkor r bestmmelser i ett kpeavtal som reglerar sljarens
respektive kparens skyldigheter i samband med leverans av vara eller
tjnst. Det som i frsta hand regleras i formella leveransvillkor r vem
som skall st risken fr varan under transporten, vem som skall teckna
frskring samt vem som skall svara fr transportkostnaderna.
98
Leverantrsbedmning (Supplier evaluation)

Leverantrsbedmning r en bedmning av alternativa leverantrer
i samband med val av mest lmplig leverantr. Faktorer som normalt
i frsta hand beaktas vid leverantrsbedmning r prisniv, produktkvalitet, leveransservice, fretagsstorlek, lokalisering, organisation,
kompetens, fabrikslokaler och produktionsutrustning.
Leverantrsnummer (Supplier number)
Ett leverantrsnummer r ett identitetsbegrepp fr en leverantr. Det kan
vara numeriskt eller alfanumeriskt.
Leverantrsstruktur (Supplier structure)
Med leverantrsstruktur menas frhllanden som karaktriserar ett fretags
leverantrer. De frhllanden som framfr allt avses gller antal leverantrer
totalt och per artikel, storleksfrdelning med avseende p inkpsvrde
samt geografisk spridning.
Leverantrsstyrda lager (Vendor managed inventory)
Med leverantrsstyrda lager menas att leverantren vertar ansvar fr
orderprocessen och fr styrning av kundens lager. Som underlag fr att
utfra styrningen frser kunden honom med uppgifter om aktuella lagersaldon och frvntade framtida behov. Kund eller leverantr kan ga lagret.
Leverantrsuppfljning (Supplier monitoring)
Leverantrsuppfljning avser mtning och uppfljning av leverantrsprestationer samt eventuellt jmfrelser med i frvg uppstllda
prestandakrav. Som exempel p prestationer som brukar fljas upp vid
leverantrsuppfljning kan nmnas leveranstidshllning, kvantitetshllning, dvs i vilken utstrckning man levererar rtt kvantitet, samt
kvalitetsutfall.
Leverantrsutveckling (Supplier development)
Termen avser ett fretags insatser fr att utveckla sina leverantrers
prestationsfrmga och resurser samt det logistiska samspelet mellan
parterna.
99
Leverantrsvrdering (Supplier evaluation)

Leverantrsvrdering avser vrdering av leverantrsprestationer. Som
exempel p prestationer som brukar beaktas vid leverantrsvrdering kan
nmnas prisniv, leveranstidslngd, leveranstidshllning, leveransskerhet,
kompetenstillskott och produktkvalitet.
LIFO
LIFO str fr Last in first out. Det r en princip fr lagervrdering som
innebr att man vid prissttning av kvantiteter i lager utgr frn att det
senaste inlevererade partiet frbrukats frst. Principen anvnds ocks
i samband med lagerhantering, exempelvis vid djupstapling.
Linje (Line)
En linje r en sammanhngande fljd av maskiner och/eller arbetsplatser,
s kallade stationer som ur planeringsoch uppfljningssynpunkt kan
behandlas som en planeringspunkt. Den renodlade linjen har en bunden
sekvens, dvs endast en operationsfljd r mjlig och tillten. Den station
som har hgst belggning r avgrande fr hela linjens kapacitet.
Linjeorienterad verkstad (Lineoriented shop floor)
En verkstad dr tillverkningsresurserna r utplacerade och organiserade
som matningslinjer, tillverkningslinjer och/eller monteringslinjer kallas en
linjeorienterad verkstad. Bearbetningsstationerna respektive montagestationerna lngs linjerna har samma ordningsfljd som operationerna fr
de artiklar som produceras lngs linjerna.
Linjebalansering (Line balancing)
Linjebalansering avser en frdelning av arbetsuppgifter p olika arbetsplatser eller andra produktionsresurser lngs en produktions eller
monteringslinje s att summa outnyttjad tid fr linjen minimeras vid en
given produktionstakt.
Linjr programmering (Linear programming)
Linjr programmering r en operationsanalytisk optimeringsmetod fr att
lsa allokeringsproblem dr resurserna r begrnsade och de ingende
kostnads och funktionssambanden r linjra.
100
Livslngdskostnad (Life cycle cost)

Med livslngdskostnad avses summan av alla kostnader som hnger
samman med en produkt och som uppstr under hela dess livslngd.
Logistik (Logistics)
Begreppet logistik r ett samlingsnamn fr alla de aktiviteter som tillser att
material och produkter finns p rtt plats, i rtt tid och i rtt kvantitet. Det
kan definieras som planering, organisering och kontroll av materialflden,
frn rmaterialanskaffning till slutlig konsumtion, som syftar till att ge en
god leveransservice under beaktande av de kostnader och andra uppoffringar som r frknippade med att skapa tids och platsnytta fr varor.
Logistikkvalitet (Logistics quality)
Logistikkvalitet avser den utstrckning i vilken en leverantrs logistikprestationer motsvarat kundens frvntningar. Logistikprestationerna kan
exempelvis avse leveranstid, leveransprecision och leveransskerhet.
Lokaliseringsfaktor (Facilities location factor)
En lokaliseringsfaktor r ett frhllande som pverkar vrdering och val av
lokaliseringsalternativ.
Lokaliseringsproblem (Facilities location problem)
Med ett lokaliseringsproblem menas val av lokaliseringsort fr ett fretags
verksamhet. Ett lokaliseringsproblem kan delas upp i tv delproblem, dels det
renodlade lokaliseringsproblemet, dvs platsproblemet avseende p vilken
ort som fretagets verksamhet skall bedrivas, dels koncentrationsproblemet,
dvs om verksamheten skall bedrivas centraliserat eller decentraliserat.
Lokallager (Local warehouse)
Ett lokallager r ett lager som r avsett fr distribution till slutkund inom
ett mindre geografiskt omrde. Jmfr Centrallager.
Lorenzdiagram (Lorenz chart)
Lorenzdiagram r en alternativ benmning p Paretodiagram.
Lgrrliga artiklar (Slow moving items)
Med lgrrliga artiklar menas artiklar fr vilka uttag endast sker enstaka
gnger per r.
101
Lgstanivkod (Low level code)

Lgstanivkod avser den lgsta niv i en produktstruktur som en artikel
frekommer p i ett produktsortiment. Koden anvnds i frsta hand
i samband med materialbehovsplanering. Fr att kunna genomfra en helt
korrekt materialbehovsplanering mste nedbrytning, lageravrkning och
partiformning ske nivvis en niv i taget. Fr att d skerstlla att alla
materialbehov frn alla verordnade strukturniver kommer med
i behovsberkningen mste behovsplaneringssystemet veta p vilken niv
varje artikel frekommer som lgst. Lgsta-niv-koden styr nedbrytningsprocessen.
Lgsta enhetskostnadsmetoden (Least unit cost method)
Lgsta enhetskostnadsmetoden r en metod fr partiformning som
innebr att orderkvantiteten bestms som det antal perioders behov som
per enhet minimerar kostnader fr lagerhllning och ordersrkostnader.
Metoden innebr att svl orderkvantiteten som tiden mellan successiva
beordringar varierar ver planeringshorisonten. Lgsta enhetskostnadsmetoden r en kvantitetsbaserad, diskret och tidsvariant partiformningsmetod.
Lgsta totalkostnadsmetoden (Least total cost method)
Lgsta totalkostnadsmetoden r en metod fr partiformning som innebr
att orderkvantiteten bestms som det antal perioders behov som minimerar den absoluta skillnaden mellan totala ordersrkostnader och lagerhllningssrkostnader. Metoden bygger p samma ekonomiska resonemang
som i kvadratrotsformeln, nmligen att ekonomiskt optimum intrffar nr
lagerhllnings och ordersrkostnader r lika. Lgsta totalkostnadsmetoden
r en kvantitetsbaserad, diskret och tidsvariant partiformningsmetod.
Lnsamhetsdiagram (Profit margin chart)
Ett lnsamhetsdiagram r ett diagram som illustrerar sambandet mellan
kostnadsrationalisering, kapitalrationalisering och lnsamhetsfrbttring.
Ls specifikation (Separate bill of material)
Termen Ls specifikation str fr en princip inom verkstadsindustrin
gllande om stycklisteinformation finns med p ritningar eller ej. Principen
med ls specifikation innebr att stycklistan finns p ett separat
dokument, skilt frn ritningen. Jmfr Fast specifikation.
102
M
MAD
MAD r en frkortning som str fr Mean absolute deviation. MAD r lika
med medelvrdet av de absoluta prognosfelen under ett antal prognosperioder. Fr prognosfel som kan antas vara normalfrdelade r prognosfelens standardavvikelse lika med 1,25 MAD.
MAP
MAP r en frkortning fr Manufacturing automation protocol, dvs ett
protokoll som mjliggr kommunikation mellan olika datorsystem,
speciellt system som anvnds i produktionen.
Maskingrupp (Work center)
Maskingrupp r en alternativ beteckning fr termen Produktionsgrupp.
Maskintid (Machine hours)
Med maskintid menas den tid en operation tar i en maskin. Om det r
frga om ngon form av automatmaskiner dr en operatr kan betjna
mer n en maskin r maskintiden strre n mantiden fr samma operation.
Det omvnda frhllandet gller fr maskiner som betjnas av flera
operatrer. Omrkning frn mantid till maskintid och vice versa grs ofta
med hjlp av en bemanningsfaktor.
Massborttag (Mass delete)
Massborttag r en vanlig funktion fr grunddataunderhll i ERP-system.
Funktionen innebr att samtliga strukturer och operationer fr en artikel
kan tas bort automatiskt med hjlp av en enda registrerad transaktion.
Massutbyte (Mass exchange)
Massutbyte r en funktion i ERP-system fr underhll av grunddataregister.
Funktionen innebr att man automatiskt kan byta ut en artikel mot en
annan i samtliga strukturer dr den ursprungliga artikeln ingr. Motsvarande funktion finns fr operationer.
103
Material- och produktionsstyrning (Production and inventory control)

Material- och produktionsstyrning r ett samlande begrepp fr styrning
av materialflden och styrning av frdlingsprocesserna i produktionen.
Material och produktionsstyrning kan betraktas som den operativt
orienterade delen av den materialadministration som frsiggr innanfr
det tillverkande fretagets vggar. Material och produktionsstyrning
frkortas vanligen MPS.
Materialadministration (Materials management)
Materialadministration avser styraktiviteter som berr resurser i materialflden, frn leverantr till kund, och som skapar tids och platsnytta fr
material. Materialadministration representerar ett helhetssynstt p
materialfldena och innebr en fldesorientering i sttet att betrakta
organisation och styrning. Termen materialadministration har under
senare r i stor utstrckning ersatts av logistik.
Materialbehovsberkning (Material requirements planning)
Materialbehovsberkning r en alternativ benmning fr termen Materialbehovsplanering.
Materialbehovsnyckel (Material requirements profile)
Med en materialbehovsnyckel avses summerade data om materialbehov
per produkt. Oftast uttrycks materialbehoven i monetra enheter och
tidsfrskjutet i frhllande till produktens leveranstidpunkt. Materialbehovsnycklar r fr resursen material motsvarigheten till kapacitetsbehovsnycklar fr resursen kapacitet. Materialbehovsnycklar anvnds
bland annat fr likviditetsplanering med utgngspunkt frn produktionsplaner och/eller orderstockar.
Materialbehovsplanering (Material requirements planning)
Materialbehovsplanering r en materialplaneringsmetod som innebr att
behovskvantiteter och behovstidpunkter fr i produkter ingende material
berknas genom nedbrytning med hjlp av produktstrukturer frn ett
produktionsprogram. Vanliga alternativa benmningar r Materialbehovsberkning eller enbart Behovsberkning.
104
Materialfldessrkostnad (Material flow cost)

Aktiviteter och frhllanden som rr materialflden och som frorsakar
ordersrkostnader kallas med en gemensam benmning materialfldessrkostnader. Som exempel p materialfldessrkostnader kan nmnas
kostnader fr uttag av material frn lager, transporter, godsmottagning,
hantering samt inlggning i lager. De utgr en del av den totala ordersrkostnaden och pverkar bland annat ekonomisk orderkvantitet.
Materialfrsrjning (Sourcing)
Materialfrsrjning avser en sammanfattande benmning p alla de
aktiviteter i ett fretag som syftar till att anskaffa material frn leverantrer
fr produktion och/eller frsljning. De aktiviteter som frmst innefattas r
materialplanering, inkp, transport, materialhantering, godsmottagning
och inlagring.
Materialhantering (Materials handling)
Materialhantering avser fysiska aktiviteter i ett materialflde, exempelvis
fysisk hantering, frflyttning, lagring och frpackning av material.
Materialklarering (Material availability check)
Att materialklarera innebr att kontrollera om det finns material tillgngligt
i lager motsvarande de kvantiteter som behvs fr en viss kundorder eller
tillverkningsorder. I huvudsak kan man urskilja tv materialklareringstillfllen. Ett av dessa r vid kontroll av om kundorder eller tillverkningsorder
kan planeras in med utgngspunkt frn aktuell materialtillgng. Denna
materialklarering br ske mot disponibelt saldo, dvs gras med hnsyn till
samtliga inneliggande reservationer och frvntade inleveranser frn
uteliggande order.
Det andra materialklareringstillfllet r vid start av tillverkningsorder och
plockning mot kundorder. Denna materialklarering br ske mot fysiska
saldon eller mot disponibla saldon efter avrkning av hrda reservationer.
105
Materialomkostnad (Material overhead)

En materialomkostnad r en kostnad fr sdana resurser som anvnds
gemensamt fr materialfrsrjningen och som drfr mste frdelas p
anskaffade artiklar, exempelvis med hjlp av frdelningsbas direkt material.
Som exempel p sdana kostnader kan nmnas personalkostnader p
inkpsavdelningen, kostnader fr lagerpersonal, lokalkostnader, avskrivningar och rntor fr transport och hanteringsutrustning samt rntekostnader fr kapital bundet i frrd och lager.
Materialplanering (Material planning)
Med materialplanering menas den planeringsfunktion som skall skerstlla
materialflden frn leverantrer, genom produktionen och ut till kunder.
Detta stadkoms principiellt genom att identifiera obalanser mellan behov
och tillgng p material och att nr obalans intrffar initiera nya order.
Materialplanering ligger p planeringsnivn under huvudplanering.
Materialrekvisition (Material requisition)

En materialrekvisition r ett dokument eller kort i arbetsordersatsen.
Det anvnds fr att rekvirera ut material och rapportera materialuttag
till tillverkningsorder. Tv huvudtyper finns. Fr den ena typen skrivs
ett materialrekvisitionskort ut per ingende artikelnummer. Denna typ
anvnds framfr allt vid detaljtillverkning eller annan tillverkning eller
montering med f ingende material. Nr antalet ingende material r
stort, exempelvis fr monteringsorder, anvnds ofta en annan typ. Denna
typ utgrs av en materiallista som upptar en rad per artikelnummer.
En materialrekvisition kan ocks vara ett handskrivet dokument, exempelvis fr uttag av material fr diverse ej orderbunden frbrukning eller
fr uttag av s kallat frbrukningsmaterial. Genom materialrekvisitionen
fr den som tar ut materialet behrighet att gra det av den som stller ut
rekvisitionen. Ofta frses rekvisitionen med uppgifter om det kostnadsstlle, projekt o dyl som skall belastas med kostnaderna fr motsvarande
materialfrbrukning.
Materialstyrning (Material control)
Materialstyrning definieras som aktiviteter fr att styra lager och andra
materialfldesresurser i det totala materialfldet frn leverantr till kund.
Det betraktas som den operativa delen av begreppet materialadministration.
106
Materialtorg (Material square)

Ett materialtorg r en upplagringsplats p fabriksgolvet avsedd fr
material som tagits ut frn lager och p vg att anvndas i produktionen.
Det kan ocks vara en frvaringsplats fr produkteriarbete mellan p
varandra fljande operationer.
Medelabsolutfel (Mean absolute deviation)
Medelabsolutfelet r lika med medelvrdet av de absoluta prognosfelen
under ett antal prognosperioder. Fr prognosfel som kan antas vara normalfrdelade r prognosfelens standardavvikelse lika med 1,25 medelabsolutfelet.
Medelpris (Average price)
Ett medelpris r ett pris som ofta anvnds som alternativ till FIFOpris vid
lagervrdering av inkpsartiklar. Nytt medelpris berknas vid varje inleveranstillflle genom att berkna ett viktat pris frn gllande medelpris fr
kvantiteten i lager och inkpspris fr den kvantitet som just levereras in.
Medeltid mellan fel (Mean time between failure)
Med medeltid mellan fel menas den tid som i medeltal frflyter mellan tv
p varandra fljande fel i en produktionsresurs eller motsvarande. Termen
anvnds som ett mtt p felintensitet fr reparerbara resurser.
Medelvariant (Phantom product item)
En medelvariant r en fiktiv artikel som anvnds vid varianthantering med
hjlp av modul och variantteknik. Artikeln bestr av moduler som i sin tur
bestr av frekommande varianter med kvantitetsangivelser motsvarande
respektive variants relativa utleveransvolym. En medelvariant kan sgas
motsvara ett materialinnehll i en tnkt genomsnittlig levererad artikel.
Medelvariantartiklar anvnds framfr allt fr prognostiserings och
kalkyleringsndaml.
Mellanlager (Temporary stock)
Med mellanlager avses ett lager i verkstaden dr artiklar lagerlggs
i vntan p att frbrukas i stllet fr att transporteras in i det ordinarie
lagret. Ett mellanlager kan ocks avse lager av order mellan tv p
varandra fljande operationer, dvs av PIA-material.
107
MES
MES r en frkortning fr Manufacturing execution system, dvs system fr
styrning av aktiviteter p fabriksgolvet.
MIA (WIP)
MIA r en frkortning fr material-i-arbete. Det r en alternativ term fr
begreppet Produkter-i-arbete.
Min/Max system (Min-max system)
Min/Max system r en alternativ benmning fr periodinspektionssystemet eller (S,s)-systemet. Det r ett system fr lagerstyrning av artiklar
med oberoende behov.
Minsta kvadratmetoden (Least square method)
Minsta kvadratmetoden r en metod fr att p bsta mjliga stt
representera ett antal mtvrden med en linje och dess ekvation. Linjen
och ekvationen vljs s att summan av kvadraterna p avvikelserna mellan
mtvrden och motsvarande linjevrden blir s liten om mjligt.
Minsta slack per operation (Least slack per operation)
Minsta slack per operation r en prioriteringsregel som innebr att
operationer turordnas efter operationsslack, frn minsta till hgsta.
Mjuk reservation (Soft allocation)
Med en mjuk reservation menas en reservation som endast bokar en viss
kvantitet till en kund- eller tillverkningsorder utan att specificera frn vilket
parti och/eller lagerplats som kvantiteten skall tas. Det motsvarar vad man
oftast innefattar i begreppet reservation. Jmfr termen Hrd reservation.
Mjlkrunda (Milk run)
Med mjlkrunda menas ett stt att transportera varor frn leverantrer.
Metoden innebr att i stllet fr att utfra en transport per leverantr och
leveranstillflle, samordnas leveranserna frn flera leverantrer till en
gemensam transport, ofta av typ rundtur. Inleveransfrekvensen frn
respektive leverantr kan drigenom kas.
MO (Material overhead)
MO r en vanligen anvnd frkortning fr materialomkostnad.
108
Modell (Model)
En modell r en frenklad beskrivning av verkligheten. Ofta utgr
modellen en sambandskonstruktion mellan studerade faktorer som
anvnds fr att beskriva, frklara eller fr att ge vgledning och rd vid
beslutsfattande.
Modul (Module)
Modul r ett begrepp som anvnds med tv olika innebrder. Det kan dels
st fr en strre fristende del av en produkt som kan frekomma i olika
varianter. Termen frekommer d inom ramen fr begreppet moduler och
varianter eller s kallade features and options.
Termen modul str ocks fr delsystem i ett ERPsystem. Som exempel p
vanliga sdana moduler kan nmnas grunddatamodul, lagerstyrningsmodul, produktionsstyrningsmodul, kalkylmodul, materialbehovsplaneringsmodul, huvudplaneringsmodul och inkpsmodul.
Modularisering (Modularization)
Att konstruera en produkt s att nskad variant kan stadkommas genom
sammansttning av standardiserade fristende delar, s kallade moduler,
innebr att modularisera produkten.
Modul och variantteknik (Feature and option technique)
Tekniken moduler och varianter r ett tillvgagngsstt fr hantering av
produktvarianter. Tekniken bygger p att produkter r modulariserade, dvs
uppdelade p var fr sig materialmssigt oberoende delar. Fr varje modul
finns olika varianter och de olika modulernas varianter kan p olika stt
kombineras fr att skapa produktvarianter som motsvarar kundnskeml.
Montagelagerartikel (Shop floor item)
Montagelagerartikel avser en alternativ benmning fr termen Golvlagerartikel.
Monte Carlo metoden (Monte Carlo simulation)
Monte Carlo metoden r en speciell form av simulering som knnetecknas
av att den bygger p stokastiska modeller av verklig frhllanden. I sdana
modeller utfrs simuleringar av verkliga frlopp med hjlp av slumptalsgenerering frn stokastiska processer.
109
Monteramotorder (Assemble-to-order)
Monteramotorder r en tillverkningstyp som innebr att produkter
i fretaget monteras/sluttillverkas mot kundorderspecifikationer.
Tillmpning av montera-mot-order krver i allmnhet att produkterna
r modulariserade.
Monteringsorder (Assembly order)
En monteringsorder r en tillverkningsorder som avser montering, dvs
tillverkning som karaktriseras av att frdling stadkoms genom
sammansttning av detaljer, komponenter och halvfabrikat.
Mottagningskontroll (Receiving inspection)
Mottagningskontroll r en alternativ benmning fr Ankomstkontroll.
Mottagningsrapport (Goods receipt report)
Med en mottagningsrapport menas en skriftlig rapport om gods som
mottagits frn leverantr. Ofta anvnds leverantrernas fljesedlar som
underlag fr framstllning av mottagningsrapporter.
MPS
MPS str fr en frkortning av begreppet Material och produktionsstyrning.
Det r ocks en frkortning fr det engelsksprkiga begreppet Master
production schedule, dvs produktionsprogram.
MRP
MRP r en frkortning av Material requirements planning. Det r den
engelsksprkiga benmningen fr materialbehovsplanering.
MRP II
MRP II r en frkortning fr Manufacturing resource planning. Det kan
sgas vara en vidareutveckling av begreppet MRP, drav IItillgget.
Vidareutvecklingen avser i frsta hand att styrningen av materialfldena
betraktas i ett vidare perspektiv med hnsynstagande till ven andra typer
av resurser n material.
MRP-tabl (MRP record)
En MRP-tabl r en tabelluppstllning som visar berkningsgngen vid
materialbehovsplanering.
110
MTBF
MTBF r en frkortning fr Mean time between failures, dvs den tid som
i medeltal frflyter mellan tv p varandra uppkommande fel.
Multi-echelon system (Multiechelon system)
Ett multi-echelon system r ett hierarkiskt lagersystem bestende av flera
knutpunkter som kan vara centrallager och lokallager i ett eller flera led.
Multimodala transporter (Multi-modal transportation)
Transport av gods frn leverantr till kund genom att anvnda mer n ett
sorts transportmedel kallas intermodala transporter. Exempelvis kan det
vara frga om att kombinera tg och lastbil.
Multiple sourcing (Multiple sourcing)
Med multiple sourcing menas att flera alternativa leverantrer anvnds
parallellt per artikel fr materialfrsrjning.
Multipelkvantitet (Multiple quantity)
En multipelkvantitet r en kvantitet som anvnds fr avrundning vid
bestmning av orderkvantiteter. Avrundningen kan vara betingad av att
man vill tillverka eller kpa i kvantiteter som motsvarar ett helt antal
frpackningar eller fyller ett helt antal lastpallar. Syftet med avrundningen
kan ocks vara helt praktiskt betingad fr att slippa arbeta med ojmna
tal. Speciellt r detta fallet vid automatisk berkning av ekonomisk
orderkvantitet.
Mlkostnadskalkylering (Target costing)
Med mlkostnadskalkylering menas att frst stta planerat frsljningspris
fr en produkt och drefter dra ifrn nskat tckningsbidrag samt
marknadsfrings- och distributionskostnader. Det belopp som blir kvar
utgr mlsatt kostnad fr tillverkning av produkten. Denna mlsatta
kostnad kan anvndas som utgngspunkt fr konstruktion och
produktionsberedning.
Mngfaldsekonomi (Economy of scope)
Mngfaldsekonomi innebr att kostnader per tillverkad enhet kan minskas
genom att i en gemensam process kunna tillverka s mnga olika
varianter av produkter som mjligt. Jmfr Skalekonomi.
111
Mjligt att lova (Available to promise)

Mjligt att lova r en alternativ benmning fr termen Disponibelt saldo.
112
N
Navdistribution (Hub & spoke)
Navdistribution innebr att mnga godsflden samordnas mellan s
kallade brytpunkter. Dessa brytpunkter fungerar som nav dr ett strre
antal ingende och utgende flden sammanstrlar. Ett nav bestr av en
terminal som mjliggr sortering, mellanlagring och omlastning.
Nedbrytning (Explosion)
Nedbrytning innebr att frn en moderartikel ska upp artiklar p
underliggande strukturniver, exempelvis fr att vid materialbehovsplanering och reservering berkna materialbehov per kvantitet av
moderartikel.
Nedbrytningsprognos (Exploded forecast)
En nedbrytningsprognos r en prognos som tas fram frn en prognos per
produktgrupp, produktfamilj eller motsvarande. I produktgrupperna
ingende produkters prognoser berknas genom nedbrytning med hjlp
av prognosstrukturer.
Nedstrms (Downstream)
Termen nedstrms anvnds som beteckning fr den riktning i frsrjningskedjan som gr frn fretaget mot kundhllet. Jmfr uppstrms.
Negativ bestllningspunkt (Negative order point)
Negativa bestllningspunkter anvnds i bestllningspunktssystem fr att
stadkomma att orderfrslag endast erhlls nr det finns en reservation,
dvs ett knt behov till en kundorder eller en tillverkningsorder.
Negativt lager (Negative inventory)
Ett negativt lager r ett uttryck fr en orderstock. Vid ren kundorderstyrning r det negativa lagret lika med den inneliggande kundorderstocken.
Net change (Net change)
Net change r en engelsksprkig benmning fr Partiell materialbehovsplanering. Benmningen anvnds ocks i Sverige.
113
Nettobehovsberkning (Requirements planning)

Nettobehovsberkning r en metodvariant inom ramen fr materialbehovsplanering. Den innebr att man vid behovsnedbrytning frn
produktionsprogram fr berkning av materialbehov tar hnsyn till
frekommande lager fr varje artikel p de olika strukturniverna. Fr att
nettobehovsberkningen skall bli korrekt mste nedbrytning, nettning och
partiformning ske nivvis. Varje artikel mste behandlas frst p sin lgst
frekommande niv.
Nettokapacitet (Calculated capacity)
Av olika skl r inte alltid hela bruttokapaciteten i en produktionsgrupp
tillgnglig fr planerad verksamhet. Exempelvis kan reservkapacitet
behvas fr ej planerbar omarbetning av kvalitetsunderknda artiklar eller
fr omtillverkning av ett helt parti. Kapacitet kan ocks behva finnas fr
experiment och 0serietillverkning. Den kapacitet som terstr nr denna
typ av kapacitetstgng rknats bort, kallas nettokapacitet.
Nivkod (Level code)
Med nivkod avses den strukturniv relativt versta nivn som en
i produktstrukturen ingende artikel har. Den vanligaste konventionen
r att slutproduktnivn ges nivkod 0, de artiklar som direkt ingr
i slutprodukten ges nivkod 1 etc. Det frekommer ocks att slutproduktnivn ges nivkod 1, nivn drunder nivkod 2 etc.
Nivvis bestr-av (Indented bill of material)
Nivvis bestr-av r en typ av strukturanalys som nivvis, p alla underliggande niver, visar vilka artiklar och i vilka kvantiteter en viss moderartikel bestr av. Som alternativa benmningar frekommer Detaljerad
bestrav och Strukturerad bestrav.
Nivvis ingr-i (Indented where-used)
Nivvis ingri r en typ av strukturanalys som fr en viss artikel nivvis upp
till slutprodukt visar i vilka moderartiklar som artikeln ingr p respektive
niv samt i vilka kvantiteter. Analysformen anvnds exempelvis nr man
vid konstruktions och receptfrndringar vill ta reda p i vilka verordnade
halv- eller helfabrikat en ndringsutsatt artikel ingr. Som alternativa
benmningar frekommer Strukturerad ingr-i och Detaljerad ingr-i.
114
Nollager (Zero inventory)

Nollager r ett materialplaneringskoncept som i bland anvnds som en
synonym till Just-in-time.
Nollfelsstrategi (Zero defect strategy)
Nollfel r en strategi fr kvalitetsarbete som syftar till att i s stor
utstrckning som mjligt undvika att kvalitetsbrister ver huvudtaget
uppkommer. Strategin innebr speciellt att pverka den vanliga attityd
som innebr att man betraktar frekomst av fel som ngot oundvikligt
och naturligt.
Nollpunktsinventering (Zero-inventory cycle counting)
Nollpunktsinventering r en speciell form av impulsinventering som
innebr att lagret inventeras nr saldot enligt lagerredovisningssystemet
r noll eller negativt.
Nominell kapacitet (Theoretical capacity)
Nominell kapacitet r den kapacitet som man normalt kan rkna med att
finnas tillgnglig fr produktion med undantag fr diverse kapacitetsbortfall p grund av produktionsstrningar och andra tidsfrluster samt
exklusive oplanerade kapacitetstillskott av olika slag. Den innefattar
exempelvis inte kapacitet p grund av temporrt infrda skift eller
temporrt infrd vertid.
Normalfrdelning (Normal distribution)
Normalfrdelning r en statistisk frdelning som karaktriseras av att de
flesta observationerna ligger i nrheten av medelvrdet och att den r
symmetrisk, dvs det finns lika mnga observationer som r mindre n
medelvrdet som strre n medelvrdet. En normalfrdelning r definierad
av dess medelvrde och standardavvikelse.
Nyckeltal (Key performance indicator)
Ett nyckeltal r ett mtt som p ett frenklat stt uttrycker ett resultat, en
prestation eller en annan intressant freteelse fr att beskriva dess relativa
vrde. Som exempel p nyckeltal kan nmnas lageromsttningshastighet,
serviceniv och vinstmarginal.
115
Ntverksplanering (Network planning)

Ntverkplanering r en metod fr att planera, koordinera och flja upp
projekt. I ntverket definieras sambandet mellan olika i projektet ingende
hndelser och aktiviteter. Starttidpunkter, frdigtidpunkter, glapp, kritiska
linjer etc berknas med hjlp av ntverksrelationer och uppskattad
tidstgng.
116
O
Oberoende efterfrgan (Independent demand)
En oberoende efterfrgan karaktriseras av att behoven av en artikel inte
p ett direkt stt pverkas av eller kan hrledas till behov av andra artiklar.
Slutprodukter har oberoende efterfrgan. Likas artiklar nere i produktstrukturerna som ocks sljs som reservdelar. Jmfr Hrledd efterfrgan.
Oberoende glapp (Independent slack)
Oberoende glapp r en term som anvnds vid ntverksplanering. Det r
skillnaden mellan tiden frn en aktivitets senast mjliga starttidpunkt till
nstfljande aktivitets tidigast mjliga starttidpunkt och aktivitetens ledtid.
OC-kurva (OC-curve)
Frmgan hos en provtagningsplan att avskilja dliga partier och
godknna bra kan illustreras med en s kallad OC-kurva, Operating
characteristic curve. Kurvan visar sannolikheten att ett parti med felkvoten
p accepteras som funktion av felkvoten p.
OCR
OCR betyder Optical character recognition och innebr maskinell lsning
av alfanumeriska tecken. Bde handskriven och maskinskriven text kan
anvndas.
Odette
Odette betyder Organisation for Data Exchange by Tele Transmission in
Europe. Det r en standard fr dataverfring, Electronic data intechange,
mellan fretag i samband med affrstransaktioner. verfring av leveransplaner frn kund till leverantr och avisering av godsavsndning frn
leverantr till kund r exempel p vanliga i praktisk drift frekommande
Odettemeddelanden.
OEM
OEM str fr Original equipment manufacturer och avser det fretag som
r tillverkare av en produkt som blir en komponent eller en del i en
produkt som tillverkas av en annan tillverkare.
117
Offert (Quotation)
En offert r ett erbjudande frn en leverantr till en kund om att till
specificerade pris-, betalnings- och leveransvillkor tillverka och/eller
leverera en vara eller en tjnst vid ett specificerat tillflle.
Offertfrfrgan (Request for Quotation)
En offertfrfrgan r en frfrgan frn en kund till en leverantr om att
offerera en vara eller tjnst. I offertfrfrgan specificeras nskad vara eller
tjnst som villkor i vrigt fr leverans.
OLF
OLF r en frkortning fr Order lager fakturering, dvs fr de grundfunktioner som finns i ett datoriserat kundordersystem. System av det hr
slaget kallas ofta OLF-system. Alternativt frekommer beteckningen OFLsystem i stllet.
Ominventering (Renewed physical inventory)
Med ominventering menas en frnyad inventering som mste genomfras
drfr att inventeringsdifferensen vid det ordinarie inventeringstillfllet
blivit strre n vad som kunnat accepteras. Rapportering av resultatet av
en ominventering sker ofta i form av differensrapportering, dvs man
rapporterar avvikelserna mellan rknad kvantitet och kvantitet enligt
lagersaldot.
Omloppslager (Cycle stock)
Termen omloppslager r en alternativ benmning fr Omsttningslager.
Omrkningsfaktor (Transformation factor)
Omrkningsfaktor r en alternativ benmning fr termen omvandlingsfaktor. Den anvnds i lagerstyrningssystem fr omvandling av kvantiteter
mellan lagerfrd enhet och inkpsenhet.
Omstllning (Setup)
Med omstllning avses aktiviteter fr att frbereda och avsluta en
operation. Aktiviteterna kan exempelvis innefatta rengring av maskin
fre och/eller efter operation, framtagning och uppsttning av verktyg,
instllning av maskin, provkrning samt nedtagning av verktyg efter
operation.
118
Omstllningstid (Setup time)

Med omstllningstid avses tid fr omstllning av maskin i en produktionsgrupp. Omstllningstiden r normalt en fast tid per ordertillflle, oavsett
antalet tillverkade enheter.
Omsttningshastighet (Turnover rate)
Begreppet omsttningshastighet r ett alternativt ord fr den fullstndigare
benmningen lageromsttningshastighet. Termen kan ocks avse kapitalomsttningshastighet.
Omsttningslager (Cycle stock)
Ett omsttningslager r ett lager som uppstr genom att material levereras
in till lager i kvantiteter som r strre n vad som behvs fr den omedelbara frbrukningen. Det r som regel ett resultat av att beordring av
tillverkning respektive inkp r frknippad med s stora ordersrkostnader
att ngon form av ekonomisk orderkvantitet mste anvndas. Approximativt r omsttningslagret fr en artikel lika med halva orderkvantiteten.
Omvandlingsfaktor (Transformation factor)
En omvandlingsfaktor r en faktor fr omvandling mellan inkpsenhet och
lagerfrd enhet fr en artikel. Omvandlingen behvs vid lagerstyrning
eftersom man fr vissa artiklar kper i en enhet och lagerhller i en annan.
Omvnd logistik (Reverse logistics)
Den del av logistiken som omfattar administration och hantering av
returflden av frpackningar och av anvnda produkter fr tervinning
eller destruktion kallas omvnd logistik.
Operation (Operation)
Vid traditionell tillverkning r en operation ett frdlingssteg i ett tillverkningsfrlopp. Oftast bestr den av en omstllnings eller frberedelsedel
och en direkt tillverkningsdel. I fldesorienterad produktion utgr en
operation en eller flera frdlingssteg eller tempon vars totala arbetsinnehll r balanserat mot takten i fldet.
119
Operationsberedning (Process planning)

Med operationsberedning avses det detaljerade utarbetandet av lmplig
tillverkningsmetod samt framtagande av tillverkningsdata inom ramen
fr det upplgg som processberedningen gjort. De arbetsmoment som
speciellt ingr i en operationsberedning r val av bearbetningsdata,
bestmning av operationstider, val av verktyg, materialberedning samt
utarbetande av arbetsinstruktioner.
Operationsdelning (Operation splitting)
Operationsdelning innebr att arbetet med att utfra en operation delas
upp p tv eller flera enheter i en produktionsgrupp. Genom operationsdelning kan man snka genomloppstiden men kar samtidigt de sammanlagda omstllningstiderna.
Operationsfljd (Routing)
En operationsfljd r en fljd av operationer fr tillverkning av en artikel.
Vanliga alternativa benmningar r Operationsgng och Processteg
Operationsgng (Routing)
Operationsgng r en alternativ beteckning fr termen Operationsfljd.
Operationskort (Operation card)
Ett operationskort r ett dokument som innehller information om
operationsfljder fr egentillverkade artiklar. Utver operationsfljd finns
ocks datauppgifter per operation om bland annat produktionsgrupp,
verktyg, omstllningstid och stycktid. Korten anvnds endast i manuella
planeringssystem och motsvaras av operationsregistret i ett datoriserat
system. Som alternativ benmning frekommer termen Grundkort.
Operationsledtid (Operation lead time)
Med operationsledtid avses ledtid fr genomfrande av ett tillverkningssteg. Operationsledtiden bestr av vntetid, transport och hanteringstid
till aktuell produktionsgrupp, ktid i produktionsgruppen, omstllningstid
samt produktionstid. Den utgr en del av tillverkningsorderns genomloppstid.
120
Operationslego (Subcontracting)
Operationslego innebr bearbetning av enskild operation i en operationsfljd hos extern underleverantr. Karakteristiskt fr operationslego r att
det kpande fretaget svarar fr ingende material och att varorna utgr
produkter-i-arbete nr de befinner sig hos underleverantren.
Operationslista (Operation list)
En operationslista r en frteckning ver frdlingssteg vid tillverkning av
en artikel, inklusive uppgifter om produktionsgrupper, omstllningstider,
produktionstider, verktyg o dyl.
Operationsnummer (Operation number)
Operationsnummer r ett identitetsbegrepp fr operationer i en operationsfljd. Ofta anvnds sifferserien 10, 20, 30 etc fr att mjliggra att extra
operationer kan lggas in utan att efterfljande operationer behver
omnumreras.
Operationsregister (Routing file)
Ett operationsregister r ett register med information om hur egentillverkade produkter och andra artiklar tillverkas samt vilken tids och resurstgng som krvs fr denna tillverkning.
Operationsslack (Operation slack)
Operationsslack r en term som anvnds vid krplanering och fr
prioriteringsndaml. Det avser skillnaden mellan hur mnga dagar som
terstr fram till leveranstidpunkt fr en tillverkningsorder och hur mnga
dagar som krvs fr att utfra terstende operationer.
Operationstid (Operation time)
Operationstid avser tid fr utfrande av en operation. Den bestr av en
omstllningstid och en produktionsstid dr produktionstiden r lika med
orderkvantitet gnger stycktid.
Oplanerad inleverans (Unplanned delivery)
En oplanerad inleverans r en inleverans till lager utan att det finns ngon
motsvarande inkpsorder eller tillverkningsorder.
121
Oplanerat uttag (Unplanned issue)

Ett oplanerat uttag r ett uttag frn lager utan att det finns ngon
motsvarande reservation till kundorder eller tillverkningsorder att boka
av uttaget mot.
OPT
OPT str fr Optimized production technology och r bde en produktionsfilosofi och ett planeringssystem byggt p en optimeringsmetod.
Grundtanken i OPT r att identifiera de falskhalsar som begrnsar materialfldena och att koncentrera planeringsinsatserna p att utnyttja dessa
flaskhalsresurser i s stor utstrckning som mjligt.
Optimal verksamhetsniv (Best operating level)
Den verksamhetsvolym som ger lgsta tillverkningskostnader per styck
i en anlggning kallas optimal verksamhetsniv. Nivn r bland annat
beroende av vilken produkt det r frga om och vilken tillverkningsteknologi som anvnds.
Optionsavtal (Agreement with options)
Ett optionsavtal r ett avtal som innebr att kparen utver den kvantitet
som avtalas levereras ocks har rtt att till ett frutbestmt pris kpa
ytterligare kvantiteter.
Order (Order)
En order r ett muntligt eller skriftligt meddelande mellan fretag om att
man nskar vissa aktiviteter utfrda. Vanliga frekommande typer av order
r inkpsorder, tillverkningsorder, lagerorder, ndringsorder, distributionsorder och kundorder. En vanlig alternativ term r Bestllning.
Orderackumulering (Order cumulation)
Orderackumulering avser avsiktlig ansamling av kundorder fr att uppn
en sdan transportomfattning att man exempelvis kan f frmnligare
tariffer eller kvantitetsrabatter.
122
Orderbekrftelse (Order acknowledgement)

En orderbekrftelse r ett dokument som skickas frn leverantr till kund.
Den innebr att leverantren accepterar de villkor som finns angivna i den
order/bestllning som erhllits frn kund. Ordererknnande r en alternativt
anvnd benmning.
Orderbunden produktion (Orderbased production)
Orderbunden produktion innebr produktion dr verksamheten helt avser
tillverkning mot direkta kundorderbehov.
Ordercykel (Order cycle)
Med ordercykel menas den process som startar med att ett behov av
leverans uppstr sluta med att levererad produkt r tillgnglig fr
anvndning eller fr att lggas i lager.
Ordercykeltid (Order cycle time)
Ordercykeltid avser kalendertid fr genomfrande av en ordercykel.
Orderdelning (Order splitting)
Orderdelning innebr att en tillverkningsorder under produktionens gng
delas upp i tv eller flera delar. En del av ordern krs i frvg medan resten
av orderkvantiteten produceras vid senare tillflle. Orderdelning frbttrar
mjligheterna att undvika bristsituationer men skapar ocks kat
administrativt arbete och lngre totala omstllningstider.
Ordererknnande (Order acknowledgement)
Ordererknnande r en alternativ term fr Orderbekrftelse.
Orderformulr (Order form)
Ett orderformulr r en blankett fr att specificera en produkt i samband
med kundorderbehandling. Ofta frknippas termen med variantbestmning av produkter. Specifikationsformulr r en alternativt anvnd
benmning.
Orderfrislppning (Order release)
Orderfrislppning r en manuell beslutsprocess som innebr att av ERPsystemet genererade planerade order efter utvrdering och beslut av en
planerare eller inkpare blir en s kallade frislppta order.
123
Orderfrdelare (Order distributor)

Med orderfrdelare menas en speciell personalkategori som arbetar med
planering p verkstadsgolvet. Orderfrdelarna tar emot utskrivna arbetsordersatser och frdelar dem ut till respektive frmn/arbetsledare eller
direkt till operatrer. Befattningen frekommer speciellt i stora funktionellt
organiserade verkstder. I mnga fall skts orderfrdelningsfunktionen av
frmn och arbetsledare som en del av deras normala arbetsuppgifter.
Orderkvalificerare (Order qualifier)
Ett fretags konkurrenskraft avgrs av ett antal faktorer. Vissa av dessa
faktorer r i frsta hand avgrande fr om frtaget i en affrssituation blir
kvar bland dem som det slutgiltiga valet av leverantr kommer att st
mellan. Dessa konkurrensfaktorer kallas orderkvalificerare. Som exempel
p en vanlig orderkvalificerare kan produktkvalitet nmnas.
Orderkvantitet (Order quantity)
Med orderkvantitet menas den kvantitet som planeras tillverkas p en
tillverkningsorder, anskaffas p en inkpsorder eller levereras mot en
kundorder.
Orderls produktion (Order-less production)
Orderls produktion avser produktion som utfrs utan att det finns
specifika tillverkningsorder som auktoriserar tillverkning. I stllet fr
orderkvantiteter specificeras kvantiteter per period och produktionsresurs,
exempelvis kvantitet per dag och monteringslinje. Orderls produktion r
i frsta hand tillmpbar vid repetitiv tillverkning.
Orderplanering (Order planning)
Orderplanering r den planeringsfunktion som svarar fr att rvaror,
komponenter, detaljer, halvfabrikat och helfabrikat anskaffas eller egentillverkas i sdana kvantiteter och till sdana tidpunkter att beslutade
produktionsplaner av slutprodukter kan frverkligas och att erhllna
kundorder kan levereras enligt nskeml. Vid orderplanering behver
hnsyn tas till bde material- och kapacitetstillgng.
124
Ordersats (Shop packet)

En ordersats r en samling dokument per tillverkningsorder som anvnds
fr att planera och administrera en order p verkstadsgolvet. Som exempel
p vanliga ingende dokument kan nmnas planeringskort, fljekort, arbetskort, materialrekvisition, transportkort och rapportkort. Vilka dokument
som anvnds i det enskilda fallet r frmst beroende p tillverkningsfrhllanden samt p graden av datorisering av planering och terrapportering. Som alternativa benmningar frekommer Verkstadsordersats och
Arbetsordersats.
Orderstatus (Order status)
Med orderstatus avses aktuellt tillstnd fr en order, vare sig det r frga
om en inkpsorder, en tillverkningsorder eller en kundorder. Fr en
kundorder kan som exempel orderstatus vara ej expedierad, plockklar,
plockad och leveransklar. Orderstatus anges i regel med hjlp av en kod
eller en s kallad statusflagga. Dess primra anvndning r dels att
informera om aktuellt tillstnd fr ordern, dels att styra ERPsystemets
bearbetningar och utskrifter.
Orderstorlek (Order quantity)
Orderstorlek r en alternativ benmning fr Orderkvantitet.
Orderstruktur (Order structure)
Orderstruktur avser orders frdelning p olika storleksgrupper, oftast
uttryckta i form av faktureringsvrde. Mnga sm order eller f stora order
r tv ytterlighetsexempel p orderstrukturer.
Ordersrkostnad (Ordering cost)
En ordersrkostnad omfattar alla de kostnader som r hnfrbara till och
frorsakade av hantering av inkpsorder eller tillverkningsorder och vars
storlek r oberoende av orderkvantitet. En ordersrkostnad kan delas upp
i en administrativ ordersrkostnad och en materialfldessrkostnad. Fr
tillverkade artiklar tillkommer ocks en produktionssrkostnad.
Ordertillverkning (Order-based production)
Ordertillverkning r en alternativ benmning fr begreppet Orderbunden
produktion.
125
Ordervinnare (Order winner)

Ett fretags konkurrenskraft avgrs av ett antal faktorer. Vissa av dessa
faktorer r avgrande fr det slutgiltiga valet av leverantr. Dessa
konkurrensfaktorer kallas ordervinnare. Som exempel p en vanlig
ordervinnare kan konkurrensfaktorn pris nmnas.
Orsak/verkan diagram (Cause and effect diagram)
Orsak/verkan diagram r en alternativ term fr Fiskbensdiagram.
Outboundlogistik (Outbound logistics)
Med outboundlogistik menas de processer som stadkommer materialflden frn lager eller produktionen till kund.
Outsourcing (Outsourcing)
Med outsourcing menas att lta andra fretag utfra prestationer som
utgr en del av ett fretagets verksamhet. Outsourcing kan omfatta bde
varor och tjnster. Externfrsrjning r en motsvarande svensksprkig
benmning.
126
P
P/L-frhllande (P/D-ratio)
Med ett P/L-frhllande menas frhllandet mellan den ackumulerade
ledtiden, produktionsledtiden, fr en produkt och normal leveranstid till
kund. Ju strre P r i frhllande till L, i desto strre utstrckning blir
materialfrsrjningen beroende av prognoser.
Packsedel (Packing slip)
En packsedel r ett kundorderdokument som specificerar en utleverans
och som bipackas godset. Fljesedel r en alternativt frekommande term
fr samma sak.
Paketgods (Package goods)
Paketgods avser gods av mindre slag, under storleksordningen 100 kg,
som enbart till en liten del fyller upp en lastbrares kapacitet och som kan
bli aktuell fr omlastning mellan kort och lngvga lastbrare.
Pallplats (Pallet location)
En pallplats r ett utrymme fr frvaring av en pall i ett pallstll.
Parallellgruppsystem (Parallel lines)
Ett parallellgruppsystem r en produktionsupplggning som innebr att
man gr kompletta tillverkningar/monteringar i flera parallella linjer. Syftet
med en sdan typ av produktionsupplgg r dels att stadkomma en
arbetsutvidgning fr den enskilda operatren eftersom arbetscykeln blir
lngre n vid enkellinjer och dels att minska den strningsknslighet som
finns vid enkellinjer.
Parallelliserad produktutveckling (Concurrent engineering)
Parallelliserad produktutveckling r ett koncept som innebr att alla
funktioner i fretaget som berrs av produktutveckling medverkar under
utvecklingsarbetet och att de olika faser som innefattas i mjligaste mn
utfrs parallellt fr att minska utvecklingstiderna.
127
Parallellkopplade materialsystem (Parallel system)

Med parallellkopplade materialsystem avses system av hierarkiska
produktionsenheter och lager som r kopplade s att efterfrgeinformation till en enhet i hierarkin frs ner igenom systemet utan den
tidsfrdrjning som informationsverfring via beordring medfr.
Jmfr Kaskadkopplade materialsystem.
Paretodiagram (Pareto chart)
Ett Pareto diagram r en grafisk illustration till Paretos minoritetsprincip.
Lorenzdiagram r en alternativ benmning fr Paretodiagram.
Paretos minoritetsprincip (Pareto minority principle)
Paretos minoritetsprincip formulerades av den Schweiziske nationalekonomen Vilfredo Pareto. Principen lyder: I varje serie av element svarar
alltid ett litet antal element fr en stor del av effekten. Principen utgr den
bakomliggande teorin till volymvrdeanalys. En alternativt frekommande
benmning p principen r 80/20-regeln.
Parti-fr-parti (Lot for lot)
Parti-fr-parti r en alternativ benmning p partiformningsmetoden
Enligt behov.
Partiell materialbehovsberkning (Net change requirements planning)
Partiell materialbehovsberkning r en teknik fr materialbehovsplanering
som innebr att man vid materialbehovsberkningstillfllena endast gr
nedbrytning, behovsberkning och partiformning fr de artiklar som
pverkats ur behovsberkningssynpunkt sedan fregende materialbehovsplaneringstillflle. Jmfr regenerativ materialbehovsberkning som
innebr en komplett behovsberkning fr samtliga artiklar och strukturer.
Som exempel p aktiviteter som medfr att partiell behovsberkning sker
kan nmnas strukturfrndringar, lageruttag, inleveranser och kassationsrapporteringar.
Partiformning (Lot sizing)
Partiformning r ett frfarande som innebr att man grupperar samman
ett eller flera materialbehov till att omfattas av en tillverkningsorder
alternativt inkpsorder. Partiformningen grs ofta utifrn en kostnadsekonomisk optimering.
128
Partisprning (Lot tracing)

Med partisprning menas analys av till vilka produkter och kundleveranser
ett visst tillverkat parti av hel eller halvfabrikat anvnts och till vilka ett
visst inkpt parti av en rvara eller en komponent anvnts.
Partivis tillverkning (Intermittent production)
Avser en tillverkningsform som knnetecknas av att order passerar genom
en verkstad i satser frn funktionell avdelning till funktionell avdelning
med avbrott emellan.
Partnerskap (Partnership)
Partnerskap r ett uttryck fr en typ av relation mellan kund och leverantr.
Det str fr ett nra och intimt samarbete i alla de frgor som pverkar
kund/leverantrsfrhllandet och bygger p en frestllning om att man
har gemensamma intressen och kan stdja varandra fr att tillsammans bli
framgngsrika.
Partperiod balansering (Part period balancing)
Partperiod balansering r en metod fr partiformning som i princip r
identisk med Lgsta totalkostnadsmetoden. Det r snarast berkningstekniken som skiljer de tv metoderna t. Begreppet partperiod r
produkten av kvantitet och antalet lagerhllna perioder. Metoden innebr
att man fr varje ptrffat behov berknar antalet partperioder och jmfr
det berknade antalet med det ekonomiska antalet partperioder, dvs
kvoten mellan ordersrkostnaden och lagerhllningssrkostnaden per
enhet och period. Partperiod balanseringsmetoden r en kvantitetsbaserad, diskret och tidsvariant partiformningsmetod.
Paternosterlager (Paternoster storage)
Paternosterlagring r en lagringsmetod fr smartiklar. Framtagning av
nskat lagerfack till plockstation styrs med hjlp av dator. Jmfrt med
karusellager roterar hyllfacken i ett paternosterlager kring horisontella axlar.
PBB
PBB r en frkortning som str fr produktion med begrnsad bemanning.
Detta kan exempelvis innebra att en produktionscell endast r bemannad
under dagskift medan den under resten av dygnet krs obemannat.
129
PDM
PDM str fr Product data management. Det avser hantering och underhll av
all den information som gller ett fretags produkter, exempelvis
konstruktionsritningar, beredningsdata, data om ingende material material,
data om tillverkningsprocesser etc. Som hjlpmedel anvnder man sig av s
kallade PDM-system.
PDCA-cykeln (PDCA-cycle)
PDCA-cykeln r ett alternativt namn p Deming-hjulet eller Frbttringscykeln. I termen str P fr Plan, D fr Do, C fr Check och A fr Act.
Peggade behov (Pegged requirements)
Peggade behov avser en term som frekommer i materialbehovsplaneringssammanhang. Pegging av behov innebr att varje behovspost som
skapas vid behovsnedbrytning frses med information om frn vilken
tillverkningsorder den kommer. En peggad behovspost till en planerad
tillverkningsorder r slunda en parallell till en reservation till en frislppt
tillverkningsorder. Genom att anvnda peggade behov, kan materialbehovsanalyser gras i samband med orderfrislppning, exempelvis om
bristsituationer uppstr. En frekommande alternativ benmning r
Adresserade behov.
Pegging (Pegging)
Med pegging menas att vid materialbehovsnedbrytning skapade behovsposter frses med information om frn vilken tillverkningsorder respektive
behovspost kommer. Med hjlp av pegging kan materialbehovsanalyser
gras i samband med orderfrislppning. En frekommande alternativ
benmning r Behovsadressering.
Pegging till slutproduktniv (End-item pegging)
Pegging till slutproduktniv r en alternativ term fr Komplett pegging.
Perfekt order (Perfect order)
Med en perfekt order menas en order som fullt ut levererats i verensstmmelse med gjord verenskommelse mellan kund och leverantr.
Exempelvis r ordern levererad i tid och i rtt kvantitet.
130
Periodbestllningssystem (Periodic ordering system)

Ett periodbestllningssystem r ett med det traditionella bestllningspunktssystemet beslktat system fr materialplanering. Systemet innebr
att man gr bestllningar vid i frvg bestmda tidpunkter baserat p
ekonomiskt berknade intervall mellan tv p varandra fljande beordringar. Den bestllda kvantiteten utgrs av skillnaden mellan en s kallad
terfyllnadsniv och den lagerniv som lagret har vid bestllningstillfllet.
Periodbestllningssystemet innebr fljaktligen att man arbetar med
konstanta beordringsintervall och varierande orderkvantiteter. I det
traditionella bestllningspunktssystemet r orderkvantiteten fast och tiden
mellan tv beordringar varierande.
Periodinspektionssystem (Periodic review system)
Ett periodinspektionssystem r ett lagerstyrningssystem som kan sgas
utgra en kombination av ett bestllningspunktssystem och ett periodbestllningssystem. Systemet innebr att lagret kontrolleras vid vissa givna
tidpunkter, inspektionstidpunkter. Bestllning grs om lagret vid dessa
tillfllen underskrider en given bestllningspunktsniv.
Periodlst materialbehovsplanerigssystem
(Bucketless requirements planning system)
Ett periodlst materialbehovsplaneringsystem avser ett materialbehovsplaneringssystem som efter behovsnedbrytning sparar varje enskilt
materialbehov och lagrar det som en enskild behovspost. Det innebr att
behovsberkningen kan ske utan frdefinierade planeringsperioder och
att nskad periodicitet kan vljas i samband med utskrift av materialbehovsplaneringsresultatet p bildskrm eller lista. Ett periodlst system
r ocks en frutsttning fr att kunna anvnda funktioner som bygger p
pegging. Systemet krver strre minneskapacitet och berkningskapacitet
n s kallade periodsummerade system.
131
Periodsummerat materialbehovsplaneringssystem
(Bucketed requirements planning system)
Med ett periodsummerat behovsplaneringssystem menas ett materialbehovsplaneringssystem som efter behovsnedbrytning summerar och
lagrar materialbehoven per period i periodposter. Periodindelningen
mste vara preciserad innan behovsberkningen sker och kan sen endast
i begrnsad omfattning ndras i samband med utskrift av behovsberkningsresultaten. Genom att behoven summeras samman per period r det
inte mjligt att lagra information om var respektive behov kommer ifrn, dvs
peggingfunktioner r inte mjliga att stadkomma i periodsummerade
materialbehovsplaneringssystem. Jmfrt med periodlsa system stlls
mindre krav p minnesutrymme och behovsberkningstiderna blir kortare.
En vanlig alternativ benmning r Hinksystem.
PERT
PERT r en frkortning av Program evaluation and review technique och
avser en teknik fr ntverksplanering.
PFA
PFA r en frkortning av Produktionsfldesanalys.
PIA (WIP)
PIA r en frkortning av Produkteriarbete.
Pick-by-light
Pick-by-light r ett datoriserat system fr att underltta plockning. Alla
plockplatser r frsedda med en lampa, display och knapp. Plockaren ser
en lampa vid den aktuella plockplatsen, gr dit och avlser kvantiteten
som skall plockas. Drefter plockar han och kvitterar med hjlp av en
knapp p panelen. Metoden r speciellt avsedd fr paternosterverk och
lagerhissar.
Pick-by-voice
Pick-by-voice r ett datoriserat system fr att underltta plockning. I stllet
fr att anvnda plocklista lyssnar plockaren p stegvisa kommandon och
svarar tillbaka med hjlp av ett headset. En dator som brs i bltet str
i radiofrbindelse med lagersystemet. Tillvgagngssttet innebr att man
har bda hnderna fria fr plockning.
132
Pildiagram (Arrow chart)

Ett pildiagram r ett diagram som visar samband mellan aktiviteter och
hndelser. Det anvnds exempelvis vid ntverksplanering av projekt.
Pildiagrammet utgr ett av de s kallade Sju managementverktygen.
Pisksnrtseffekt (Bullwhip effect)
En pisksnrtseffekt r ett fenomen som kan upptrda i hierarkiska lagersystem och som innebr att de efterfrgesvngningar som finns i kundledet
p marknaden successivt frstrks uppstrms frsrjningskedjan.
PK-analys (Product-quantity analysis)
PK-analys r en frkortning av produkt/kvantitetanalys.
PLAN
PLAN, Freningen fr Produktionslogistik, r en svensk ideell frening fr
personer med intresse fr produktionslogistik och nrliggande omrden.
Planerad order (Planned order)
En planerad order r en inkpsorder eller en tillverkningsorder som har
genererats av ett datoriserat planeringssystem men som nnu inte
behandlats av en inkpare eller planerare. Genom s kallad orderfrislppning skapas en frislppt order av en planerad order.
Planerad tid (Planned hours)
Den planerade tiden fr en operation r en i frvg berknad eller
uppskattad tid fr att utfra operationen. Normalt sett har hnsyn tagits
till prestationsskillnader mellan olika personer och till frekomst av s
kallad frdelningstid, dvs tid som r ndvndig fr arbetets utfrande men
som inte r direkt produktiv. Anslagen tid r en alternativt anvnd term.
Planerat saldo (Calculated stock-on-hand)
Planerat saldo r en alternativ benmning fr Berknat saldo.
Planering mot kapacitetstak (Finite capacity planning)
Planering mot kapacitetstak innebr inplanering, dvs starttids och
frdigtidsbestmning, av operationer tillhrande tillverkningsorder med
hnsyn tagen till den kapacitet som finns till frfogande i aktuella
produktionsgrupper. En vanlig alternativ benmning r Takplanering.
133
Planering utan kapacitetstak (Infinite capacity planning)

Planering utan kapacitetstak avser inplanering, dvs bestmning av start
och frdigtider, av operationer tillhrande tillverkningsorder utan att ngon
hnsyn tas till den kapacitet som finns till frfogande. Inplaneringen av
operationerna ver tiden baseras i stllet p standardvrden fr transporttider och ktider.
Planeringsgrupp (Work center)
Planeringsgrupp r en alternativ beteckning fr termen Produktionsgrupp.
Planeringsgrns (Planning time fence)
Planeringsgrns r en alternativ benmning fr Planeringstidsgrns.
Planeringshorisont (Planning horizon)
Med planeringshorisont menas den framfrhllningstid man arbetar med
vid planering av produktion. Anvnd planeringshorisont r olika p olika
planeringsniver.
Planeringskort (Planning card)
Ett planeringskort r ett dokument i ordersatsen. Det innehller uppgifter
om en tillverkningsorder och den artikel som ordern avser samt en
komplett operationsfljd inklusive produktionsgrupper, verktygsangivelser, omstllningstider, stycktider samt eventuellt planerade start
och frdigtidpunkter fr varje operation. Planeringskortet behlls oftast p
planeringsavdelningen fr bevaknings- och uppfljningsndaml, speciellt
i manuella planeringssystem.
Planeringsmetod (Planning method)
Med en planeringsmetod menas ett formellt tillvgagngsstt fr att
behandla ett planeringsproblem.
Planeringsmilj (Planning environment)
Den milj som planeringen avses pverka och som definierar villkoren
och begrnsningarna fr planering kallas planeringsmilj. En specifik
planeringsmilj kan beskrivas som en kombination av karakteristiska
faktorer och frhllanden, framfr allt med avseende p produkter och
produktionsfrhllanden.
134
Planeringsmn (Time slack)

Med planeringsmn menas skillnaden mellan antal arbetsdagar frn
innevarande datum fram till leveranstidpunkt fr en tillverkningsorder och
den ackumulerade ledtiden i arbetsdagar fr att genomfra tillverkningen.
Det r slunda frga om den tidsmarginal som finns fr att hinna frdigstlla en tillverkningsorder.
Planeringsniv (Planning level)
Vid planering i tillverkande fretag kan man urskilja ett antal funktioner
som ligger p olika planeringsniver. Dessa planeringsniver karaktriseras
dels av att planeringen avser olika lng sikt och dels olika detaljeringsgrad
och precision. Som exempel p vanligen frekommande planeringsniver
kan nmnas slj- & verksamhetsplanering, huvudplanering, orderplanering
och detaljplanering.
Planeringsperiod (Planning period)
En planeringsperiod r det tidsintervall som man arbetar med vid
planering. Vanliga periodlngder r dag, vecka, mnad, kvartal, tertial och
r. I mnga fall anvnder man ett snvare intervall i nrtid och ett vidare
periodintervall lngre bort i tiden.
Planeringspunkt (Planning point)
En planeringspunkt r en resursenhet i en fabrik mot vilken inplanering
av tillverkningsorder, krplanering och beordring sker samt frn vilken
terrapportering grs. Enskild operatr, maskin eller produktionsgrupp
utgr planeringspunkter i en funktionell verkstad. En hel monteringslina
utgr vanligtvis ocks en planeringspunkt. I en fldesorienterad verkstad
utgr varje fldesgrupp en planeringspunkt. Antalet planeringspunkter
i en verkstad r av avgrande betydelse fr planeringsarbetets omfattning
och komplexitet.
Planeringstavla (Gantt chart)
En planeringstavla r ett hjlpmedel fr att utarbeta och illustrera
tidplaner. Den horisontella axeln r en tidsskala. P den vertikala axeln
anges de maskiner, order, personer eller andra objekt som planeringen
avser. Rektangulra bitar med lngder proportionella mot planerad
tidstgng stoppas in i insticksfickor utfr varje planeringsobjekt vid
inplanerade start och frdigtidpunkter.
135
Planeringstidsgrns (Planning time fence)

En planeringstidsgrns r det antal dagar frn dagens datum inom vilka
materialplaneringssystemet inte sjlv skapar ny tillverkningsorder eller
omplanerar inplanerade order. Endast olika slag av tgrdsfrslag fr
manuella planeringsinsatser genereras. Bortom planeringstidsgrnsen
hanterar systemet all orderplanering.
Planeringstryck (Push)
Med planeringstryck menas en planeringsprincip som innebr att
produktion och materialfrflyttning sker utan att frbrukande aktr
auktoriserat aktiviteterna och att de i stllet initierats av den producerande
aktren sjlv eller av en utanfrstende central planeringsinstans i form av
planer eller direkta beordringar. Push r en vanligt anvnd alternativ
benmning Planeringsprincipens motsats kallas behovssug (pull).
Planutjmning (Plan levelling)
Med planutjmning menas att skapa en produktionsplan som ger upphov
till s jmna arbetskraftsbehov som mjligt. Planutjmning medfr ocks
att materialbehoven p underliggande strukturniver blir utjmnade.
Platsnytta (Place utility)
behov genom att skapa nyttor. Platsnytta r en av dessa nyttor och
representerar det mervrde som skapas genom att gra produkter
tillgngliga p den plats dr de efterfrgas.
PLM-system (PLM-system)
PLM str fr Product lifecycle management. Ett PLM-system r ett
datoriserat system som hjlper fretag att dokumentera och hlla reda alla
typer av information om sina produkter under samtliga faser av deras
produktlivscykler.
Plocklager (Picking stock)
Ett plocklager r en lagringsplats fr plockning av mindre kvantiteter, ofta
i direkt anslutning till behov, exempelvis vid en montagearbetsplats eller
en utleveransarea.
136
Plocklista (Picking list)

En plocklista r en frteckning ver artiklar som skall plockas till en
kundorder eller en tillverkningsorder.
Plocksekvensering (Pick sequencing)
Plocksekvensering innebr att de olika orderraderna p en kundorder eller
artikelreservationerna p en tillverkningsorder i plocklistan sorteras i en
sdan turordning att plockaren kan plocka samtliga rader under s kort
gngstrcka som mjligt, dvs s att man stadkommer en s rationell
plockrunda som mjligt.
POD
POD r en frkortning av Proof of delivery, dvs leveransbevis.
Poissonfrdelning (Poisson distribution)
En Poissonfrdelning r en statistisk frdelning som karaktriseras av att
standardavvikelsen r lika med roten ur medelvrdet.
Point of sales
Med Point of sales avses det stlle i en frsrjningskedja dr en produkt
sljs till den slutkonsumerande kunden.
Poka-yoke (Mistake-proofing)
Pokayoke avser en metodik fr att konstruera produkter och processer s
att det i princip blir omjligt fr operatrer att gra fel.
Portal (Portal)
En portal r en Websida som anvnds som startpunkt fr att kunna ta sig
till andra Websidor och fr att kunna utfra aktiviteter p Webben.
Positionsnummer (Position number)
Positionsnummer r ett lpnummer i stycklistan p en ritning.
Nummersttningen r speciellt vanlig p sammanstllningsritningar.
Ett positionsnummer r en referens mellan ritningsbilden och stycklistan.
Numret kan finnas i en del ERP-system som ett separat flt i strukturregisterposterna.
137
PPB
PPB r en frkortning fr Part period balancing, dvs partiformningsmetoden partperiod balansering.
Presterad kapacitet (Demonstrated capacity)
Med presterad kapacitet menas den produktionsfrmga som en produktionsgrupp eller annan resurs i verkligheten stadkommit historiskt.
Uppgifter om presterad kapacitet anvnds fr att vrdera berknad
framtida kapacitet. Visad kapacitet r en alternativ frekommande term.
Primr produktionsgrupp (Primary work center)
I mnga fall kan alternativa produktionsgrupper anvndas fr att utfra
en tillverkningsoperation. Med primr produktionsgrupp avses den
produktionsgrupp som man i frsta hand av produktionsekonomiska skl
under normala frhllanden avser att anvnda fr tillverkningen.
Primr leverantr (Primary supplier)
Om ett fretag har flera leverantrer fr en och samma artikel, har i vissa fall
en av dessa en central och prioriterad stllning. En sdan leverantr kallas
primr leverantr. Merparten av inkpsorderna lggs till denna leverantr.
Prioriteringsregel (Priority rule)
En prioriteringsregel r en regel fr val av turordning mellan order/operationer i en produktionsgrupp, dvs fr turordning av produktionsfljder.
Som exempel p vanliga prioriteringsregler kan nmnas frst in frst ut,
strst ordervrde, kortast operationstid samt val efter tidigast planerad
start eller frdigtidpunkt.
Prioritetslista (Priority list)
En prioritetslista r en frteckning av operationer i prioritetsordning,
dvs i den ordningsfljd som de olika operationerna br kras p aktuell
produktionsgrupp.
Prisdifferens (Price variance)
En prisdifferens r den del av en kalkyldifferens fr direkt material som
beror p att inkpspriserna fr material blivit hgre eller lgre n
motsvarande faststllda standardpriser och som legat till grund fr
standardprisberkningen fr produkterna.
138
Process management
Process management r ett koncept fr effektivisering av fretag som
karakteriseras av ett fldesorienterat synstt p organisation och genomfrande av administrativa och operativa processer. Det knnetecknas
ocks av ett helhetssynstt p de processer som genomfrs i fretaget.
Processberedning (Process planning)
Processberedning avser de produktionsberedningsinsatser som innebr
att man i grova drag utarbetar och faststller hur en produkt eller artikel
skall tillverkas. Bland de arbetsmoment som ingr i en processberedning
kan nmnas val av produktionsmetod, val av produktionsgrupper,
uppdelning i operationer, bestmning av operationsfljd och materialval.
Processduglighet (Process capability)
Processduglighet r en alternativ benmning fr Processkapabilitet.
Processfldesplanering (Process flow scheduling)
Processfldesplanering r en metodik fr resursorienterad planering. Den
innebr att inplanering av produktion i frsta hand utgr frn kapacitets
och belggningsaspekter och att behov och tillgng p material endast
beaktas som restriktioner fr denna inplanering. Metodiken anvnds i frsta
hand vid processorienterad tillverkning.
Processkapabilitet (Process capability)
Med processkapabilitet menas en process frmga att producera output
som hller sig inom givna toleransgrnser. Det kan exempelvis vara frga
om en orderprocess frmga att leverera med en normleveranstid
plus/minus x dagar. Kapabilitet uttrycks i form av ett kapabilitetsindex.
Processduglighet anvnds som en alternativ benmning p processkapabilitet.
Processlayout (Process layout)
Processlayout r ett alternativt namn fr Funktionell layout.
Processorientering (Process orientation)
Med processorientering menas en anpassning av fretagets verksamhet
frn en funktionsorienterad till en fldesorienterad och tvrfunktionell
organisationskultur och beteende.
139
Processgare (Process owner)

En processgare r en person som har utsetts till att vara ansvarig fr att
driva utveckling och effektivisering av en affrsprocess.
Producentrisk (Producers risk)
Termen producentrisk r ett sannolikhetsmtt som anvnds i anslutning
till acceptanskontroll med hjlp av stickprov. Den avser sannolikheten att
ett kontrollerat parti med viss felkvot frkastas trots att det borde
accepteras.
Producentvaror (Producer goods)
Producentvaror r varor som kps in av fretag och andra organisationer
fr att anvndas i samband med framstllning av produkter och tjnster.
Jmfr Konsumentvaror.
Produkt (Product)
Med begreppet produkt menas en fysisk artikel eller en tjnst som r
avsedd fr frsljning till kund.
Produkter-i-arbete (Work in process)
Produkter-i-arbete r en beteckning p varor som r under tillverkning
i olika led. Det kan exempelvis rra sig om rmaterial som r under
bearbetning fr framstllning av detaljer eller montage som hller p att
framstllas av kpkomponenter och egentillverkade detaljer och halvfabrikat. Produkter i arbete uppstr i och med att material tas ut mot
tillverkningsorder frn frrd och upphr i samband med inleverans till
lager eller vid utleverans till kund. Varor i arbete r en alternativt anvnd
benmning.
Produktfamilj (Product family)
Produktfamilj r ett alternativt namn fr Produktgrupp.
Produktflexibilitet (Product flexibility)
Produktflexibilitet r ett uttryck fr ett fretags frmga att inom givna
produktkoncept och leveranstider kunna stadkomma kundanpassbara
produkter motsvarande frekommande variationer i kundnskeml.
140
Produktgrupp (Product group)

En produktgrupp r en grupp av produkter som r nra beslktade med
varandra, exempelvis p grund av funktionella egenskaper, materialegenskaper, tillverkningsegenskaper eller marknadsfringsegenskaper.
Produktfamilj r en alternativt anvnd term.
Produktion (Production)
Produktion innebr allmnt en process vid vilken varor och tjnster skapas
genom en kombination av material, arbete och realkapital.
Produktionscell (Manufacturing cell)
Med en produktionscell menas en grupp av maskiner och/eller arbetsplatser
som ur planeringsoch uppfljningssynpunkt kan behandlas som en planeringspunkt och fr vilken alla ingende bearbetningsmoment kan behandlas
som en operation. En fldesgrupp r ett exempel p en produktionscell.
Produktionsfldesanalys (Production flow analysis)
Produktionsfldesanalys avser en analysmetod fr att urskilja och
gruppera artiklar som har tillverkningsmssiga likheter, dvs likheter vad
gller operationer och operationsfljder. Analysen grs med hjlp av
datorprogram med utgngspunkt frn gjorda beredningar. Syftet med
metoden r att finna grupperingar av artiklar som kan bilda underlag fr
att skapa fldesgrupper eller andra typer av produktionsceller. Oftast
mste de artikelgrupperingar som metoden ger kompletteras och
modifieras genom anpassning av existerande beredningar.
Produktionsfljd (Manufacturing sequence)
En produktionsfljd r en sekvens av operationer som avses utfras i en
produktionsgrupp. I motsats till begreppet operationsfljd tillhr
operationerna olika order och artiklar.
Produktionsgrupp (Work center)
Med en produktionsgrupp avses en produktionsenhet bestende av en
eller flera operatrer och/eller en eller flera maskiner, som ur planeringssynpunkt kan betraktas som en odelbar enhet och som sjlvstndigt kan
utfra en komplett operation. Enheterna i en produktionsgrupp tillhr ett
och samma kostnadsstlle. Vanliga alternativa benmningar r Planeringsgrupp, Maskingrupp, Resursgrupp och Tillverkningsadress.
141
Produktionsgruppsregister (Work center file)

Ett produktionsgruppsregister r ett register med information om de
tillverkningsresurser som finns i form av produktionsgrupper samt vilken
kapacitet och prestanda de har.
Produktionskanban (Production kanban)
Ett produktionskanban r det kanbankort i ett tvkortskanbansystem som
anvnds fr att beordra tillverkning i ett producerande verkstadsavsnitt.
Produktionslogistik (Manufacturing logistics)
Med produktionslogistik avses det tillverkande fretagets logistik. Det
omfattar utformning och styrning av materialflden frn leverantrer, via
vrdefrdling i produktionen, till kunder samt utformning och styrning
av det produktionssystem som svarar fr vrdefrdlingen.
Produktionsorder (Manufacturing order)
Produktionsorder r en alternativ benmning fr begreppet
Tillverkningsorder.
Produktionsordersrkostnad (Production ordering cost)
Produktionsordersrkostnad avser den ordersrkostnad som uppstr i
produktionen. Som exempel p denna typ av ordersrkostnader kan nmnas
kostnader fr framtagning av jiggar, fixturer och andra verktyg, uppsttning
och instllning av maskiner, frstastyckskrning och kontroll, inlrning,
start- och stoppskrot samt transporter och hantering mellan maskiner.
Produktionsplan (Production plan)
Med en produktionsplan menas en plan ver vilka volymer som avses
produceras inom planeringshorisonten. Produktionsplaner grs bde p
slj och verksamhetsplaneringsniv och huvudplaneringsniv. Det som
principiellt skiljer dessa typer av produktionsplaner t r detaljeringsgrad,
planeringshorisont och ofta den enhet som planerna uttrycks i.
Produktionsplanering (Production scheduling)
Med produktionsplanering avses planering av hur existerande resurser
fr vrdefrdling i materialflden skall utnyttjas. Produktionsplanering
resulterar i planer fr var och nr tillverkning av olika produkter och
artiklar skall utfras.
142
Produktionsprogram (Master production schedule)

Ett produktionsprogram r en plan fr kvantiteter att producera p kort
och medellng sikt. Den utgrs oftast av ett antal tillverkningsorder per
slutprodukt nr det r frga om standardprodukter, kvantiteter per period
av produktmodeller nr det r frga om variantprodukter som konfigurerats mot kundorder samt tillverkningsorder per kundorder nr det r
frga om kundorderutformade produkter. Vid orderls tillverkning kan ett
produktionsprogram ocks avse kvantiteter per artikel och tidsperiod, dvs
produktionstakter per artikel.
Produktionsstruktur (Manufacturing bill of material)
En produktionsstruktur r en struktur som avspeglar en produkts eller
annan sammansatt artikels materialmssiga sammansttning ur
tillverkningssynpunkt. Skillnaderna mellan en produktionsstruktur och
dess motsvarande konstruktionsstruktur bestr i frsta hand i att den visar
monteringsgrupper i stllet fr konstruktionsgrupper och att kvantiteterna
avser bruttomaterialbehov i stllet fr nettomaterialbehov.
Produktionsstyrning (Production control)
Produktionsstyrning definieras som styrning av de operativa resursfldena
i produktionen, dvs styrning av de resurser som anvnds fr frdling
i materialfldet.
Produktionstakt (Production rate)
Med produktionstakt menas antal producerade enheter per tidsenhet och
produktionsgrupp, monteringslinje eller motsvarande. Det r ett vanligt
stt att uttrycka produktionskapacitet och produktionsplaner vid repetitiv
tillverkning.
Produktionstid (Manufacturing hours)
Produktionstid avser tidstgng fr den direkta och egentliga produktionen. Produktionstiden fr en operation r ungefrligen lika med
orderkvantitet gnger stycktid. Sklet till att sambandet endast kan
betraktas som ungefrligen korrekt r att stycktiderna kan pverkas av
inlrningseffekter och uttrttningseffekter. Summan av produktionstid
och omstllningstid utgr den totala operationstiden. Som alternativt
begrepp anvnds termen Bearbetningstid.
143
Produktiv ledtid (Value adding lead time)

Ledtid avser den kalendertid som tgr fr genomfrande av en process.
Av den totala ledtiden r som regel endast begrnsade delar vrdeskapande och drmed nyttig tid. Dessa delar av ledtiden kallas produktiv ledtid.
Produktivitet (Productivity)
Produktivitet r ett mtt p ett systems frmga att producera effektivt.
Det definieras som systemets output av varor eller tjnster i frhllande till
input av produktionsresurser. I praktisk tillmpning njer man sig ofta med
att betrakta en typ av produktionsresurs t gngen och talar d om partiell
produktivitet. Produktionsvolym i kronor per anstlld r ett exempel p ett
partiellt produktivitetsmtt.
Produktkalkyl (Product cost)
En produktkalkyl r en kalkyl som grs per produkt genom uppsummering
genom strukturniverna av i kalkylmodellen ingende kalkylkomponenter.
Dessa kalkylkomponenter kan exempelvis utgras av direkt material,
materialomkostnader, direkt ln, tillverkningsomkostnader, maskintimkostnader, grundvrdesplgg, administrativa omkostnader och frsljningsomkostnader. En produktkalkyl grs p planerad material- och timfrbrukning. En vanlig alternativ benmning r Frkalkyl.
Produktkalkylering (Product costing)
Produktkalkylering omfattar alla de arbetsmoment som hnger samman
med att rkna fram och faststlla en produktkalkyl.
Produktkomplexitet (Product complexity)
Produktkomplexitet r ett uttryck fr hur komplext sammansatt en produkt
r. Komplexiteten r bde beroende av strukturdjupet, exempelvis mtt som
antal strukturniver, och strukturbredden, exempelvis mtt som antalet
ingende komponenter i slutmontaget / sluttillverkningssteget. Strukturkomplexiteten pverkar bland annat valet av lmplig materialplaneringsmetod.
Produktlayout (Product layout)
I motsats till processlayout innebr en produktlayout att produktionsresurserna organiseras efter produkten / artikeln och att de i mjligaste
mn placeras i samma ordningsfljd som de frdlingssteg som mste
genomfras vid tillverkningen.
144
Produktledtid (Cumulative product lead time)

En produktledtid avser den ackumulerade ledtiden fr en produkt.
Frenklat uttryckt r produktledtiden lika med kalendertiden lngs kritiska
linjen i produktstrukturntverket frn beordring av kpartikel till mjlig
leverans av frdig produkt. Produktledtidens lngd pverkar i vilken
utstrckning som man i tillverkning och materialfrsrjning r beroende
av att prognostisera. Den pverkar ocks mjligheterna att flexibelt kunna
ndra produktionsplaner med kort varsel.
Produktlivscykel (Product life cycle)
Med en produkts livscykel menas en kurva som visar en produkts
frsljningsvolym per r under dess livstid. Livscykeln brukar delas in i ett
antal faser; introduktionsfasen, tillvxtfasen, mognadsfasen, mttnadsfasen
och nedgngsfasen.
Produktmix (Product mix)
En produktmix r en uppsttning eller kombination av produkter som
tillverkas i ett produktionssystem och/eller distribueras i ett distributionssystem.
Produktmixflexibilitet (Product mix flexibility)
Med begreppet produktmixflexibilitet uttrycks ett fretags frmga att
inom en given efterfrgad totalvolym anpassa sig till individuella efterfrgevariationer fr enskilda produkter.
Produktorienterad layout (Product layout)
En produktorienterad layout r en produktionsupplggning som helt eller
till mycket stor del r utformad och dimensionerad fr frdigtillverkning av
enstaka produkt eller grupp av produkter. En produktorienterad layout kan
innehlla olika kombinationer av fldesgrupper, funktionella produktionsgrupper och linjeorienterade grupper. Produktverkstad r en vanlig
benmning p en verkstad med en produktorienterad layout.
Produktprogram (Product line)
Ett produktprogram avser en uppsttning eller kombination av produkter
som tillverkas i ett produktionssystem och/eller distribueras i ett
distributionssystem.
145
Produktverkstad (Focused factory)

En produktverkstad r en verkstad med produktorienterad layout. Syftet
med att dela upp produktionen i ett antal produktverkstder r framfr
allt att stadkomma en enklare administration och produktionsstyrning.
Man fr ocks en bttre kontroll av materialfldet och kortare genomloppstider.
Produkt/kvantitet-analys (Productquantity analysis)
Produkt/kvantitet-analys r en analysmetod som innebr att man fr varje
produkt i ett produktsortiment bedmer och faststller total frvntad
tillverknings- och utleveranskvantitet under respektive produkts livslngd
och sorterar dem efter fallande antal. Produkt/kvantitet-analys anvnds
bland annat som underlag vid utformning av produktions- och distributionssystem.
Profit center (Profit center)
Ett profit center r en besluts- och resultatansvarig enhet eller avdelning
i ett fretag. Det behandlas ur intkts- och kostnadssynpunkt som en
resultatenhet.
Prognos (Forecast)
En prognos r en framtidsbedmning av faktorer som vntas pverka
fretaget men som fretaget i huvudsak inte sjlv direkt p kort sikt kan
pverka. I logistiksammanhang r prognoser i frsta hand aktuella fr
framtidsbedmningar av efterfrgan.
Prognosfel (Forecast error)
Med prognosfel menas skillnaden mellan prognosvrde och verkligt utfall.
Tv metoder fr uppfljning av prognosfel r vanliga. Den ena innebr att
prognosfelen ackumuleras lpande med tecken. Den andra innebr att
medelvrdet av det absoluta prognosfelet under ett antal perioder, dvs
MAD, berknas.
Prognoshorisont (Forecast horizon)
Den tidrymd fr vilken prognoser tas fram och faststlls kallas
prognoshorisont. Lmplig prognoshorisont bestms frmst av aktuella
produktledtider, teranskaffningstider fr kpartiklar samt av den
framfrhllningstid som krvs fr anpassning av tillgnglig kapacitet.
146
Prognoskonkurrens (Focus forecasting)

En metodik som bygger p simulerande jmfrelser av olika prognosberkningsmetoder kallas prognoskonkurrens. Metodiken innebr att
prognosberkning av passerad periods efterfrgan grs artikelvis och
infr varje nytt prognostillflle med hjlp av ett antal enkla prognosberkningsmetoder. De berknade prognosvrdena jmfrs med verkligt utfall
och den prognosberkningsmetod som gett bst prognos relativt utfall
vljs fr att prognostisera kommande periods efterfrgan.
Prognoskonsumtion (Forecast consumption)
Inneliggande ej levererade kundorder utgr en del av frvntade framtida
leveranser och drmed en del av den totalt prognostiserade efterfrgan.
Avrkning av prognoser mot erhllna kundorder s att dubbelrkning
undviks kallas prognoskonsumtion. Det kan utfras i takt med att order
erhlls, alternativt periodiskt i samband med att nya utleveransplaner och
huvudplaner genereras.
Prognoskontroll (Forecast monitoring)
En prognoskontroll r en lpande uppfljning av prognoser kontra verklig
efterfrgan. Prognoskontrollen genomfrs ofta genom att jmfra
ackumulerade prognosfel med statistiskt bestmda kontrollgrnser s att
man med nskade sannolikheter kan gra bedmningar om prognosfel
freligger eller inte och dra motsvarande slutsatser frn detta.
Prognosstruktur (Forecast bill of material)
Med prognosstruktur menas en struktur som anvnds fr nedbrytning av
produktgruppsprognoser vid prognostisering av produktindivider.
Prognosstrukturen anger vilka produkter som ingr i en produktgrupp
samt med vilka procentandelar av total omsttning respektive produkt r
representerad.
Prognostest (Forecast error check)
Med prognostest menas en typ av prognoskontroll som syftar till att
upptcka prognoser som systematiskt r fr hga eller fr lga. Kontrollen
innebr att man lpande jmfr absolutvrdet av ackumulerade prognosfel med en kontrollgrns lika med en faktor gnger MAD. Faktorn r ett
mtt p den konfidensgrad som man nskar ha.
147
Projektlayout (Project layout)

Projektlayout r en alternativ benmning fr Byggplatslayout.
Pseudostruktur (Pseudo bill of material)
En pseudostruktur r en artificiell gruppering av artiklar som anvnds fr
att underltta planering. Den behver inte ha ngon motsvarighet i ett
fysiskt produktinnehll. Som exempel p pseudostrukturer kan nmnas
modulstrukturer, reservdelsstrukturer samt prognosstrukturer.
Pull
Termen pull r en alternativ benmning fr Behovssug.
Push
Termen push r en alternativ benmning fr Planeringstryck.
Pyramidprognostisering (Pyramid forecasting)
Pyramidprognostisering r en prognosmetodik som mjliggr manuell
vrdering och justering p produktgruppsniv av maskinellt eller av
individuella sljare framstllda produktvisa prognoser. Justeringar p
produktgruppsniv slr igenom p produktniv.
Pgende order (Open order)
En pgende order r en tillverkningsorder med orderstatus ngonstans
mellan materialuttag till frsta operation och slutinleverans av frdig
artikel. S lnge en order har status pgende r den en del av kapitalbindningen i produkter-i-arbete.
Plggskalkylering (Absorption costing)
Plggskalkylering r en metodik fr kalkylering av produktkostnader som
bygger p sjlvkostnadsprincipen. Den innebr att samtliga kostnader
i fretaget skall pfras produkterna. Vissa av dessa kostnader, de s
kallade direkta kostnaderna, pfrs produkterna direkt. Andra kostnader,
s kallade indirekta kostnader, pfrs frst kostnadsstllen fr att drefter
frdelas p produkter.
148
Q
QFD
QFD r en frkortning p Quality function deployment, dvs Kundcentrerad
produktutveckling.
QS 9000
QS 9000 r ett kvalitetsledningssystem innehllande krav som formulerats
och antagits av de tre stora biltillverkarna Daimler-Chrysler, Ford och
General Motors. QS 9000 innehller alla huvudbestndsdelarna i ISO 9000
men innehller dessutom minimikrav p kvalitet fr att stimulera stdiga
frbttringar, frhindra uppkomst av felaktiga produkter och eliminera
slseri.
Quick respons
Quick respons r en strategi fr att stadkomma effektivare och flexiblare
materialflden frn leverantrer till kunder. Strategin bygger p partnersamverkan och att efterfrgan fngas upp vid kllan. Quick respons kan
karakteriseras som just-in-time inom distributionsomrdet. Tillmpning av
quick respons bygger i stor utstrckning p anvndning av EDI och
streckkodsteknik.
149
R
Ramavtal (Blanket order)
Ramavtal r en benmning p en avtalsform med ungefr samma innebrd som termen Avropsavtal.
Rapporteringspunkt (Deduct point)
En rapporteringspunkt r en punkt i ett materialflde eller i en sekvens
av operationer vid vilken rapportering av tillverkade kvantiteter sker. Ofta
placeras rapporteringspunkterna vid vergng frn en avdelning eller ett
frmansomrde till ett annat. Anvnds automatisk lageravrkning sker
den i respektive rapporteringspunkt fr allt material som tillkommit sedan
fregende rapporteringspunkt.
Rapportkort (Report card)
Ett rapportkort r ett dokument i arbetsordersatsen. Minst ett rapportkort
skrivs ut per operation och anvnds i vissa fall fr terrapportering mot
operation. Rapporteringen kan avse tillverkat antal, anvnd tid eller endast
att en operation r avslutad.
RCCP
RCCP r en frkortning p Rough cut capacity planning, dvs kapacitetsplanering med hjlp av kapacitetsbehovsnycklar.
Recept (Recipe)
Termen recept r i dessa sammanhang ett alternativt begrepp till termen
Struktur. Den frekommer framfr allt inom kemiskteknisk industri,
livsmedelsindustrin och lkemedelsindustrin.
Reciproka inkp (Reciproke purchase)
Reciproka inkp r det samma som msesidiga inkp, dvs att man som
leverantr vljer ett fretag som ocks r kund. Reciproka inkp kan ocks
frekomma i triangelform med tre fretag inblandade i kund/leverantrsrelationer.
150
Redovisat saldo (Accounted balance)

Redovisat saldo avser den kvantitet som finns i lager enligt lagerredovisningssystemet. Om det finns skillnader mellan redovisat saldo och fysiskt
saldo, betraktas det som en inventeringsdifferens. Fr artiklar som
behandlas som golvlagerartiklar kan skillnader ocks uppst genom att
artiklar som tagits ut frn lager kan finnas kvar fysiskt i fabriken ven om
de r avfrda frn det redovisade saldot.
Regenerativ materialbehovsberkning (Regenerative requirements planning)
Regenerativ materialbehovsberkning r en teknik fr materialbehovsplanering som bygger p att vid varje behovsplaneringstillflle, med
utgngspunkt frn ett produktionsprogram, gra en komplett nedbrytning
av samtliga produkters strukturer och skapa nya tidssatta behov och order
fr samtliga ingende artiklar. Jmfr Partiell nedbrytning.
Registervrd (File maintenance)
Med registervrd avses aktiviteter fr att underhlla information i ett
dataregister, exempelvis artikelinformation i ett artikelregister.
Regressionsanalys (Regression analysis)
Regressionsanalys r en matematisk metod fr att ta fram samband
mellan en beroende variabel och ett antal oberoende variabler. Metoden
anvnds bland annat fr prognostiseringsndaml.
Relationsdiagram (Relationship chart)
Ett relationsdiagram illustrerar de logiska sambanden mellan ena sidan
en frgestllning eller ett problem och andra sidan dess effekter p olika
slag av data eller pverkan p resultat. Relationsdiagrammet r ett av de s
kallade Sju managementverktygen.
Repetitiv tillverkning (Repetitive manufacturing)
Repetitiv tillverkning r en tillverkningsform som avser tillverkning av
diskreta produkter i hgfrekvent terkommande serier eller kontinuerligt
i stora volymer.
151
Reservation (Allocation)
En reservation r en kvantitet av en lagerfrd artikel som r destinerad till
viss kundorder eller tillverkningsorder. En reservation kan betraktas som
ett skert frvntat materialbehov jmfrt med planerade materialbehov
som avser nedbrutna behov frn planerade order. Se ocks Hrd reservation
och Mjuk reservation.
Reservdel (Spare part)
En reservdel r en artikel som ingr eller har ingtt i en produkt men som
ocks sljs individuellt fr utbyte i tidigare levererade produkter. En artikel
som bde r reservdel och som ingr i produktion varande produkter r
utsatt fr bde hrledda och oberoende behov.
Reservdelssats (Spare parts kit)
En reservdelssats r en grupp av reservdelar som sljs tillsammans. Ofta
lggs en artikel som representerar hela reservdelssatsen upp och de
i satsen ingende artiklarna knyts till denna artikel med hjlp av speciella
reservdelsstrukturer.
Reservdelsstruktur (Spare parts bill of material)
En reservdelsstruktur r en gruppering av artiklar som utgr en standardsats av reservdelar som kan levereras till en viss produkt eller maskin. Det
kan ocks vara en gruppering av artiklar som frvntas anvndas fr att
utfra en serviceoperation eller annan typ av standardiserad, frebyggande underhllsinsats.
Restnotera (Backorder)
Att restnotera r detsamma som att skapa en restorder fr de orderrader
eller delkvantiteter p orderrader som inte kunnat levereras med ordern
som helhet p grund av lagerbrist eller andra leveranssvrigheter.
Restorder (Backorder)
En restorder r en speciell typ av kundorder. Den skapas frn en vanlig
kundorder i samband med att en komplett leverans inte kan ske utan att
enstaka orderrader eller delkvantiteter p orderrader mste restnoteras
och levereras senare.
152
Resultatdiagram (Profit and loss chart)

Ett resultatdiagram r en grafisk illustration av sambandet mellan intkter
och kostnader vid olika verksamhetsvolymer.
Resursbehovsnyckel (Load profile)
En resursbehovsnyckel uttrycker ett samlat resursbehov fr en produkt.
Ett sdant resursbehov kan avse kapacitet fr att producera, material att
anvnda fr produktion, kapital att finansiera produktion, utrymme att
bedriva produktion, utrymme att lagra producerade kvantiteter och dylikt.
Resursbehovsnycklar anvnds framfr allt i samband med utvrdering av
verksamhetsplaner och vergripande produktionsplaner.
Resursbehovsplanering (Resource requirements planning)
Resursbehovsplanering avser planering av tillgngliga resurser p slj och
verksamhetsplaneringsniv. Resurserna kan avse bde maskinkapacitet,
bemanning, tillgng till kritiskt material och finansiella resurser. Planeringen
baseras p en lngsiktig produktionsplan.
Resursgrupp (Work center)
Resursgrupp r en alternativ benmning fr termerna Produktionsgrupp
och Grovbelggningsgrupp.
Resurssnl produktion (Lean production)
Resurssnl produktion r en filosofi och ett synstt som str fr att i hela
processen, frn konstruktion till leverans till kund, minimera resursfrbrukningen. Filosofin inkluderar att identifiera och eliminera alla icke vrdeadderande aktiviteter i hela vrdekedjan.
Revisionsniv (Revision level)
Med revisionsniv menas en beteckning fr ett ndringstillstnd fr
produkt, en ritning eller en specifikation. Oftast anges revisionsnivn med
hjlp av en siffra eller en bokstav. Identiteten fr en produkt som utsatts
fr revisioner blir d dess artikelnummer plus revisionsbokstav eller
revisionsnummer.
Ritningsnummer (Drawing number)
Ett ritningsnummer r ett identifikationsbegrepp fr en ritning. Det r
ibland identiskt med artikelnumret fr den artikel som ritningen avser.
153
ROA
ROA r en frkortning av Return on assets och str fr avkastning p totalt
kapital, dvs frenklat uttryckt vinst i frhllande till totalt kapital.
Robust konstruktion (Robust design)
Med robust konstruktion menas en konstruktion som r sdan att dess
funktionsegenskaper varierar s lite som mjligt trots inverkan frn olika
strande och kvalitetspfrestande faktorer.
ROI
ROI r en frkortning av Return on investment och str fr avkastning p
investerat kapital, dvs frenklat uttryckt vinst i frhllande till investerat
kapital.
ROP
ROP r en vanlig engelsksprkig frkortning fr Reorder point. En reorder
point r det samma som en bestllningspunkt.
Rullande inventering (Cycle counting)
Rullande inventering r en inventeringsmetod som innebr att inventering
genomfrs mer eller mindre lpande under ret. I stllet fr att vid varje
inventeringstillflle inventera hela sortimentet inventeras grupper av artiklar
periodiskt terkommande. Ofta frsker man anpassa antal inventeringstillfllen per r till respektive artikels volymvrde s att artiklar med hga
volymvrden inventeras ofta och artiklar med lga volymvrden mera sllan.
Rullande planering (Rolling planning)
Rullande planering innebr en periodiskt terkommande planering dr
planer successivt erstts med mer preciserade och faststllda program.
Exempelvis kan rullande planering innebra att man vid varje
kvartalsskifte gr ett program fr det nrmaste kvartalet, en ungefrlig
plan fr det drp fljande kvartalet och prognoser fr kvartal tre och fyra.
Rullfackslager (Pallet flow rack)
Ett rullfackslager r ett lager som bestr av ett antal rullbanor sammanbyggda parallellt i hjd och breddled. Inlagring sker p en sida och uttag
frn den andra. Rullbanorna lutar som regel mot uttagssidan s att en
automatisk frammatning av pallar eller andra godsbrare stadkoms.
154
Ruttplanering (Route scheduling)

Ruttplanering innebr planering av lmpliga krrutter vid distribution av
varor till ett antal kunder som efterfrgar varorna i knda kvantiteter.
Som hjlpmedel fr lsning av ruttplaneringsproblem finns ngra olika
operationsanalytiska metoder utvecklade.
Rmaterial (Raw material)
Rmaterial r en typ av kpartikel som ingr i andra bearbetade artiklar.
Rmaterial kan i det hr sammanhanget och jmfrt med artikeltypen
komponent uppfattas som ett mne eller ett utgngsmaterial som primrt
r avsett fr vidarebearbetning snarare n anvndning eller fr inmontering
i ett halv- eller helfabrikat.
Rttidighet (Just-in-time)
Rttidighet avser frmgan att leverera nskade kvantiteter vid precis den
tidpunkt som bestllare nskat f leveransen.
Rrlighetsklassificering (Issue frequency classification)
En rrlighetsklassificering r en indelning av artiklar i rrlighetsklasser
efter antal lageruttag och inleveranser per tidsenhet. Syftet med en
rrlighetsklassificering r att kunna tillmpa olika regler och policies fr
olika artiklar vid prognosticering och lagerstyrning. Rrlighetsklassificering
r ocks av intresse vid utformning av lagerlokaler.
155
S
S,Q-system
Ett s,Q-system r en typ av bestllningspunktssystem som karaktriseras
av att nya orderfrslag initieras med oregelbundna intervall efter periodiskt
terkommande inspektion och jmfrelse med en bestllningsniv.
Konstanta orderkvantiteter anvnds. En vanlig benmning p systemet r
periodinspektionssystem med fast orderkvantitet.
S,s-system
S,s-systemet r en alternativ benmning fr ett periodinspektionssystem
med variabel orderkvantitet. S avser terfyllnadsnivn och s bestllningsnivn. S minus s utgr den berknade ekonomiska orderstorleken.
Saldonoggrannhet (Record accuracy)
Med saldonoggrannhet avses i vilken utstrckning artiklars saldon enligt
lagerredovisningssystemet r korrekta. Ett enkelt mtt p saldonoggrannhet r frhllandet uttryckt i procent mellan antal artiklar med korrekta
saldon och det totala antalet artiklar.
Samarbetsstyrda lager (Co-managed inventory)
Samarbetsstyrda lager r en variant av leverantrsstyrda lager. Varianten
innebr att leverantren styr kundens lager men att han mste f ett
godknnande frn kund innan han lgger in en ny order fr att fylla p
lagret. Kunden ger lagret.
Sambandsdiagram (Scatter diagram)
Ett sambandsdiagram r ett diagram som illustrerar sambandet mellan tv
variabler, ofta en beroende och en oberoende. Sambandsdiagrammet r
ett av de s kallade Sju kvalitetsverktygen och anvnds i det sammanhanget
som hjlpmedel vid kvalitetsfrbttringsinsatser.
Sambandsschema (Relationship chart)
Ett sambandsschema r ett grafiskt hjlpmedel fr att med avseende p
nskvrd eller icke nskvrd nrhet sammanbinda olika funktioner och
ytor vid lokalplanlggning.
156
Sambestllning (Joint ordering)

Sambestllning innebr att en eller flera olika artiklar bestlls samtidigt
frn en leverantr eller beordras samtidigt fr tillverkning.
Samkostnad (Joint cost)
En samkostnad r en kostnad som r gemensam fr flera objekt och som
vid bidragskalkylering inte behver frdelas p dessa objekt.
Samlastning (Joint loading)
Samlastning innebr att flera olika sndningstyper frn olika godsavsndare
transporteras p en gemensam lastbrare.
Samlingsoperation (Gathering operation)
Vid tillverkning av komplexa produkter inom verkstadsindustrin uppstr
ibland problem med ett stort antal smoperationer. Speciellt gller detta
vid detaljtillverkning i plt- och stngmaterial. Fr att komma tillrtta med
detta problem, samlar man vid tillverkningsorderupplggning alla sdana
operationer till en samlingsoperation per produktionsgrupp. Operationstiden fr samlingsoperationen stts lika med summan av operationstiderna fr de individuella ingende operationerna.
Samlingsorder (Joint order)
En samlingsorder r en tillverkningsorder som omfattar flera artiklar och
som utgr en sammanslagning av ett antal individuella tillverkningsorder.
Sdana samlingsorder anvnds bland annat vid tillverkning av variantliknande produkter i sm serier fr att kunna f rationellare plockningsoch terrapporteringsrutiner.
Samlingsplocklista (Joint pick list)
En samlingsplocklista r en plocklista som innehller artiklar att plocka till
flera kundorder eller tillverkningsorder samtidigt. Syftet med samlingsplocklistor r att rationalisera plockningsarbetet genom att kunna plocka
till flera order p en gemensam plockningsrunda.
157
Samplockning (Joint picking)

Samplockning innebr att den plockning som skall utfras fr olika kundorder eller tillverkningsorder samordnas. Samtliga artiklar som skall plockas
mot de berrda orderna skrivs ut p en gemensam plocklista, exempelvis
i plocksekvensordning. Metodiken krver att det plockade godset p ett
rationellt och skert stt kan frdelas p de olika order som omfattats av
plockningen.
Samprodukt (Co-product)
En samprodukt r en produkt som tillverkas tillsammans med eller i direkt
anslutning till tillverkning av en annan produkt p grund av likheter med
avseende p produktegenskaper och tillverkningsprocess.
Satsnummer (Lot number)
Termen satsnummer anvnds som alternativ benmning fr begreppet
Tillverkningsordernummer. Det frekommer ocks som beteckning i stllet
fr lpnummer i fretag vars tillverkningsordernummer bestr av artikelnummer + ett lpande nummer per order fr artikeln.
SCOR
SCOR betyder Supply chain operations reference model r ett verktyg fr
kartlggning, analys, effektivisering och prestationsmtning av affrsprocesser. Den har utvecklats av en Supply Chain Council som r en global
sammanslutning av ett antal hundra fretag.
Sekvensering (Sequencing)
Sekvensering r en alternativ term fr Turordningsplanering.
Sekvensleverans (Synchro delivery)
En sekvensleverans r en typ av leverans fr vilken levererade artiklar eller
artikelvarianter vid leveransen placeras i samma ordning som de kommer att
anvndas hos kunden, exempelvis i den turordning som de skall monteras.
Selektiv lagerhllning (Selective storing)
Selektiv lagerhllning avser att endast vissa lagerstllen i ett distributionssystem lagerhller ett komplett artikelsortiment. Det kan ocks avse att
endast vissa artiklar i ett artikelsortiment lagerhlls medan resten kps
eller tillverkas mot kundorder.
158
Senarelggning (Postponement)
Med senarelggning menas en strategi fr produktion och distribution
som innebr att vrdeskapande aktiviteter i frsrjningskedjan i s stor
utstrckning som mjligt inte utfrs frrn kundorder erhllits. Om den
vrdeskapande aktiviteten avser direkt vrdefrdling talar man
produktionssenarelggning och om den avser frflyttning i fldet om
logistiksenarelggning. Dess motsats r spekulation.
Seriegruppsystem (Serial group system)
Ett seriegruppsystem r en produktionsupplggning som karaktriseras av
att arbetsmomenten lngs en tillverkningslinje lggs samman och utfrs
av grupper av operatrer, oftast med buffertlager mellan grupperna. Syftet
med en sdan produktionsupplggning r att stadkomma en arbetsutvidgning fr den enskilde operatren och att stadkomma arbetsuppgifter som kan utfras i grupp.
Seriekopplat linjesystem (Serial line system)
En produktionslinje r en fljd av maskiner och/eller arbetsplatser. I det
seriekopplade linjesystemet r dessa arbetsplatser seriekopplade till
varandra och str drigenom i ett direkt beroendefrhllande till varandra.
Man brukar skilja mellan tre olika typer av seriekopplade linjesystem;
drivna linjer, odrivna linjer och linjer med mellanliggande buffertlager.
Serielngd (Order quantity)
Serielngd r en alternativ benmning fr orderkvantitet, speciellt anvnd
vid serieorienterad tillverkning.
Serienummer (Lot number)
Ett serienummer r ett identifikationsbegrepp fr ett tillverkat eller
levererat parti. Det anvnds bland annat i kvalitetsstyrningssammanhang,
vid sprning av ingende material och vid konstruktionsndringar.
Serietillverkning (Batch production)
Serietillverkning r en tillverkningstyp som karaktriseras av att produkter
tillverkas vid enstaka tillfllen eller vid upprepade tillfllen med oregelbundna intervall vid behov alternativt med knda intervall fr att tcka
en kontinuerlig efterfrgan. Jmfr stycktillverkning och kontinuerlig
tillverkning.
159
Serieuttag (Serial issue)

Med serieuttag avses materialuttag till en komplett serie av en produktvariant som tillverkas vid en monteringslinje.
Serviceelasticitet (Service elasticity)
Med serviceelasticitet menas ett samband mellan leveransservice och
efterfrgan. Den pverkas framfr allt av konkurrenssituationen och
efterfrgans karaktr. Om serviceelasticiteten r mindre n 1 talar man om
en oelastisk efterfrgan, om den r lika med 1 om en neutralelastisk och
om den r strre n 1 om en elastisk efterfrgan.
Servicefunktionen (Service function)
Servicefunktionen r ett matematiskt samband mellan skerhetsfaktorn
fr dimensionering av ett skerhetslager och motsvarande serviceniv
definierad som andel av efterfrgan som kan tillfredsstllas frn lager.
Sambandet uttrycks fr praktisk anvndning i form av en tabell.
Servicegrad (Service level)
Servicegrad r en alternativt anvnd term fr Serviceniv.
Serviceniv (Service level)
Begreppet serviceniv r ett uttryck fr leveransfrmga till kund. Det
anvnds bland annat fr att dimensionera skerhetslager. Mnga
alternativa definitioner frekommer. Till de vanligaste hr fljande:
Den andel av lagercyklerna som det inte frekommer brist i.
Den andel av tiden d lagerbrist inte frekommer.
Den andel av efterfrgan som kan tillfredsstllas frn lager utan frdrjning.
Servicenivkurva (Service level curve)
En servicenivkurva r en kurva som visar sambandet mellan serviceniv till
kund och den motsvarande kapitalbindningsinvestering som krvs i form
av lageruppbyggnad. Det kan ocks avse en uppmtt serviceniv ver tiden.
Sex sigma kvalitet (Six sigma quality)
Sex sigma kvalitet r en term som allmnt str fr att man ur kvalitetssynpunkt har vlkontrollerade produktionsprocesser. Mer preciserat innebr
det att de kvalitetsindikatorer som anvnds fr produktion hller sig inom
kontrollgrnser motsvarande plus/minus tre sigma i ett styrdiagram.
160
SilverMeals metod (Silver-Meals method)

Silver-Meals metod r en metod fr partiformning som pminner om
Lgsta totalkostnadsmetoden. Orderkvantiteten bestms som det antal
perioders behov som minimerar totalkostnaden per period ver den
tidshorisont som partiet r avsett att tcka. Silver-Meals metod r en
kvantitetsbaserad, diskret och tidsvariant partiformningsmetod.
Simplexmetoden (Simplex method)
Simplexmetoden r en metod fr att lsa linjrprogrammeringsproblem.
Single sourcing (Single sourcing)
Singel sourcing r en frsrjningsstrategi som innebr att endast en
leverantr anvnds per artikel fr anskaffning.
Single group sourcing (Single group sourcing)
Singel group sourcing r en frsrjningsstrategi som r en variant p
single sourcing. Det innebr att endast en leverantr anvnds fr
anskaffning av en hel grupp av artiklar.
Sju kvalitetsverktyg (The seven quality control tools)
Som hjlpmedel vid kvalitetsfrbttring kan olika statistiska verktyg
utnyttjas. Enligt japansk managementfilosofi br dessa vara s enkla att de
kan anvndas och frsts av alla medarbetare p ett fretag s att drmed
alla kan medverka i frbttringsarbetet. Sju sdana verktyg har i det
sammanhanget stllts samman. De kallas de sju kvalitetsverktygen och r
Datainsamlingstabl, Stapeldiagram, Paretodiagram, Ishikawadiagram,
Stratifiering, Sambandsdiagram och Styrdiagram. Verktygen r i frsta
hand avsedda fr analys av data.
Sju managementverktyg (The seven management tools)
Vid japanskt frbttringsarbete anvnds olika slag av hjlpmedel och
verktyg. En samling hjlpmedel som gr under beteckningen de sju
managementverktygen r i frsta hand avsedda fr att sammanstlla
och hantera ostrukturerad verbal information eller verbala data. De sju
managementverktygen r Slktskapsdiagram, Relationsdiagram,
Trddiagram, Matrisdiagram, Matrisdataanalys, Processbeslutsdiagram
och Pildiagram.
161
Sjlvfakturering (Self billing)

Sjlvfakturering innebr att leverantren inte skickar ngon faktura till
kund. I stllet fakturerar kunden sig sjlv internt i sitt system fr de
kvantiteter som han mottagit och betalar automatiskt leverantren mot
denna faktura. Frfarandet innebr ocks att avstmningen mellan order,
leverans och faktura utfrs av leverantren i stllet fr som traditionellt av
kunden.
Sjlvkostnadskalkylering (Absorption costing)
Sjlvkostnadskalkylering r ett kostnadskalkyleringsalternativ som innebr
att alla omkostnader frdelas ut p kostnadsbrare via kostnadsstllen.
Skalekonomi (Economy of scale)
Skalekonomi innebr att man kan stadkomma lgre produktpriser
genom att tillverka och distribuera i stora volymer och drmed frdela de
fasta kostnaderna p strre kvantiteter.
SKU
SKU r en frkortning fr Stock keeping unit. P svenska motsvarar det
begreppet Lagerstlleenhet.
Slack (Slack)
Slack r en alternativ benmning fr termen Glapp.
Slacktid (Slack time)
Slacktid r en alternativ benmning fr termen Glapptid.
Slutmonteringsplan (Final assembly schedule)
En slutmonteringsplan r en plan fr att genomfra slutmontering eller
annan typ av sluttillverkning av produkter. Den kan uttryckas i form av
inplanerade monteringsorder eller i form av monteringstakter per produkt.
Vid kundorderstyrd produktion r monteringsplanen en konsekvens av
inneliggande kundorderstock medan den vid lagerstyrd produktion r en
konsekvens av lagerpfyllningsbehov. Slutmonteringsplaner r oftast
kortsiktiga med en planeringshorisont motsvarande ledtiden fr
slutmonteringen/sluttillverkningen.
162
Slutprodukt ingr-i (End product where-used)

Slutprodukt ingr-i r en strukturanalys som visar i vilka slutprodukter en
viss artikel ingr. Analysformen r ett specialfall av summerad ingr-i. Som
alternativ benmning frekommer Slutniv ingr-i.
Slktskapsdiagram (Relationship chart)
Ett slktskapsdiagram r ett av de Sju managementverktygen. Det r ett
hjlpmedel fr att organisera stora mngder av verbala data, exempelvis ider,
nskeml eller sikter. Det illustrerar associationer snarare n logiska samband.
Slp (Backorder)
Med slp menas kapacitetsbehov fr att slutfra sdana tillverkningsorder
som enligt gjord planering skulle varit slutfrda men som inte r det. Slp
innebr principiellt belggning i frfluten tid.
Slseri (Waste)
Slseri r en term som frekommer i anslutning till justintime och Lean
production. Det r ett uttryck fr den resursfrbrukning som inte bidrar till
vrdekning fr produkterna. Som exempel p vad som innefattas i slseri
kan nmnas verproduktion, kassation, lager och ondiga transporter.
Muda r det japanska ordet fr slseri.
SMED
SMED r en frkortning av Single minute exchange of die. Det str fr ett
japanskt synstt som innebr en strvan mot att stadkomma sdana
rationaliseringar och frenklingar att ett verktygsbyte hgst tar ett
ensiffrigt antal minuter i ansprk.
Snabborder (Rush order)
Begreppet snabborder frekommer med tv olika betydelser. I dess ena
betydelse avses en order som genom manuellt beslut av auktoriserade
planerare ges prioritet ver andra order. Snabbordern ges p s stt frtur
vid uttag av material och frtur avseende tillgng till kapacitet fr att
stadkomma snabbast mjliga genomlopp. Termens andra betydelse
frekommer vid kundorderbehandling. En snabborder r d en rutinmssigt frekommande kundordertyp som r avsedd fr en snabb och
administrativt frenklad kundorderbehandling. Exempelvis kan ordertypen
karaktriseras av att ordererknnande inte skrivs ut.
163
Sole sourcing (Sole sourcing)

Sole sourcing r ett specialfall av single sourcing. Det innebr att det inte
finns mer n en enda leverantr att tillg fr anskaffning av en artikel.
Jmfrt med single sourcing r det allts inte ett frivilligt val att endast
arbeta med en leverantr.
Sortimentsanalys (Assortment analysis)
Med sortimentsanalys menas analys av artikelsortimentet, ofta med syfte
att reducera antalet artiklar och artikelvarianter. Analysen kan baseras p
tckningsbidrag, volymvrde, efterfrgespridning o dyl.
Sortimentspolitik (Product mix policy)
De policies, regler, riktlinjer och praxis som tillmpas vid val och utformning av ett produktsortiment kallas med ett sammanfattande namn fr
sortimentspolitik. Beslut rrande sortimentspolitik innefattar bland annat
val av sortimentsdjup och sortimentsbredd. Tillmpad sortimentspolitik
har en avgrande betydelse fr materialadministrativ effektivitet.
Sortimentsreduktion (Variety reduction)
Sortimentsreduktion avser reduktion av antalet artiklar och artikelvarianter
i ett sortiment, framfr allt med syfte att kunna reducera kapitalbildningen
i lager och fr att rationalisera det materialadministrativa arbetet.
SPC
SPC r frkortning fr Statistical process control, dvs statistisk processtyrning.
Specifikation (Specification)
En specifikation utgr en frteckning av i en ritning ingende detaljer,
komponenter, rmaterial och halvfabrikat. Den frekommer antingen som
en del av ritningen, fast specifikation, eller p ett frn ritningen separat
dokument, ls specifikation. Termen anvnds ibland som ett synonymt
uttryck fr struktur. Termen anvnds ocks i betydelsen instruktion fr hur
ett visst arbete skall utfras, exempelvis vrmebehandlingsspecifikation,
svetsningsspecifikation och kontrollspecifikation.
Specifikationsformulr (Specification form)
Specifikationsformulr r en alternativ benmning p termen Orderformulr. Det kan ocks avse mall fr att skriva specifikationer.
164
Spedition (Forwarding)
Med spedition menas en verksamhet som innebr att fr annans rkning
ta emot och snda i vg gods samt i frekommande fall svara fr
samlastning, omlastning, frtullning, frskring, lagring o dyl.
Spekulation (Speculation)
Spekulation r en strategi fr produktion och distribution. Den innebr att
man tillverkar en produkt utan att det finns ngon kundorder respektive
att man distribuerar en produkt till ett lager p en lokal marknad utan det
finns ngon kundorder. I det frsta fallet finns det en risk och drmed ett
inslag av spekulation att produkten aldrig blir efterfrgad och i det andra
fallet att den aldrig blir efterfrgad p den lokala marknad dr produkten
lagrats. Dess motsats r senarelggning.
Spekulationslager (Speculation inventory)
Ett spekulationslager r ett lager som uppstr p grund av spekulation
i samband med inkp. Inkp av verkvantiteter grs till exempel fr att
man skall kunna tillgodorkna sig ett tillflligt och speciellt frmnligt pris.
Dimensionering av spekulationslager innebr en avvgning mellan
lagerhllningskostnader, inkuranskostnader och de kostnadsminskningar
man fr genom att kunna kpa till frmnligare priser.
SPT
SPT r en frkortning fr Shortest processing time, dvs prioriteringsregeln
val av operation efter kortast operationstid.
Sprbarhet (Traceability)
Med sprbarhet menas mjligheter att spra dels till vilka produkter och
kundleveranser ett visst tillverkat parti av hel eller halvfabrikat eller enskild
detalj anvnts eller ett visst inkpt parti av rvaror eller komponenter eller
enskild detalj anvnts.
Standardisering (Standardization)
Med standardisering menas tgrder fr att begrnsa ett fretags
sortiment av rvaror, kpkomponenter samt egentillverkade detaljer och
halvfabrikat.
165
Standardpris (Standard price)

Ett standardpris r ett pris som man berknar och faststller per artikel.
Standardpriser anvnds i frsta hand fr kostnadsredovisning och
effektivitetsuppfljning. Ofta r standardpriset giltigt ett helt r i taget.
Standardtid (Standard hours)
En standardtid fr en operation avser den tid som operationen enligt
anvnd prestationsnorm frvntas ta att utfra.
Stapeldiagram (Bar chart)
Ett stapeldiagram r ett hjlpmedel fr att grafiskt skdliggra relativa
storlekar p ett antal variabelvrden. Syftet r att tydligt kunna illustrera
hur mtstorheter varierar. Stapeldiagrammet t ett av de s kallade Sju QCverktygen. Histogram r en alternativ benmning fr Stapelgram.
Startskrot (Start scrap)
Startskrot avser material som behvs fr uppsttning och instllning av
en maskin men som inte resulterar i en frdig artikel. Som exempel p
verksamheter dr startskrot frekommer kan nmnas kabelindustrin och
den grafiska industrin.
Stationsplockning (Station picking)
Stationsplockning r en plockningsmetodik som innebr att utplockning
av nskade artiklar sker vid speciella plockstationer. Dessa kan drigenom
utformas p ett maximalt rationellt stt s att plocktiderna kan hllas
korta. Till dessa plockstationer transporteras de pallar som innehller de
nskade artiklarna.
Statistisk kvalitetsstyrning (Statistical quality control)
Med statistisk kvalitetsstyrning menas anvndning av statistiska metoder
och tekniker som hjlpmedel fr att kontrollera och skerstlla kvalitet
i produkter och produktionsprocesser.
166
Statistisk processtyrning (Statistical process control)

Statistisk processtyrning r en metodik fr att med hjlp av statistiska
tekniker styra en process mot nskat utfall. Processens kvalitetsvariabler
fljs upp fortlpande och resultatet frn denna uppfljning anvnds fr
att styra processens beteende. Ett grundlggande syfte med statistisk
processstyrning r att kunna styra fram i stllet fr att kontrollera fram
kvalitet genom kontroll av processens frdiga output.
STEP
STEP r en frkortning av Standard for the exchange of product model
data. Det r en FNstandard fr att lagra och utbyta information om
produkter. Standarden innefattar exempelvis strukturinformation, ritningar,
anvisningar, produktbeskrivningar, reservdelsfrteckningar o dyl.
Stickprov (Sample)
Med stickprov menas ett slumpmssigt urval av objekt frn en population,
exempelvis ett antal slumpmssigt valda enheter frn ett levererat parti.
Ett stickprov kan ocks avse ett slumpmssigt antal observationer eller
mtvrden frn en process, exempelvis mtvrden avseende leveranstidshllningen fr ett antal utleveranser.
Stickprovskontroll (Acceptance sampling)
Kvalitetskontroll utfrd med hjlp av stickprov kallas stickprovskontroll.
Stickprovskontroll r en delkontroll som innebr att endast en del av
enheterna i ett parti, dvs ett stickprov frn partiet, kontrolleras och att
slutsatser om kvaliteten fr partiet som helhet baseras p utfallet frn
detta stickprov. Jmfr allkontroll.
Stoppskrot (Stop scrap)
Stoppskrot avser material som blir kvar i en maskin nr tillverkningen
avslutats och som inte kan anvndas fr att gra en anvndbar artikel.
Kabelindustrin r exempel p verksamheter dr stoppskrot frekommer.
Frstastyckstillverkning fr maskininstllning kan betraktas som ett
specialfall av stoppskrot.
167
Stratifierad materialstyrning (Stratified material control)

Med stratifierad materialstyrning menas att olika regler och metoder fr
materialstyrning tillmpas fr olika grupper av artiklar, s kallade strata.
Volymvrdeanalys r en vanlig metod fr att genomfra en sdan
gruppering av artiklar.
Streckkod (Bar code)
En streckkod r en kod fr automatisk identifiering. Den vanligast frekommande kodvarianten r uppbyggd av mellanrum och svarta eller
frgade streck av olika bredd. Vanliga streckkodssystem r EAN, kod 39
och Interleaved.
Strecktabl (Check sheet)
En strecktabl r ett hjlpmedel fr att samla in och registrera data som
underlag fr att genomfra kvalitets och produktivitetsfrbttringar. Det
r ett av de s kallade sju kvalitetsverktygen.
Struktur (Bill of material)
En struktur r i material och produktionsstyrningssammanhang ett
samband mellan de artiklar som en produkt eller annan sammansatt
artikel r uppbyggd av. En struktur utgrs av ett antal moder/dotterartikelrelationer inklusive angivelser av kvantiteter av dotterartiklar per
moderartikel. Termerna Specifikation, Detaljfrteckning, Stycklista och
Recept frekommer som alternativa termer.
Strukturbaserad lageravrkning (Backflushing)
Med strukturbaserad lageravrkning menas automatisk uppdatering av
lagersaldo fr utgngsmaterial i samband med inleverans av frdigtillverkad
artikel. Lageravrkningen grs med de kvantiteter av ingende artiklar
som reserverats mot tillverkningsordern fr den tillverkade artikeln,
alternativt med hjlp av den tillverkade artikelns struktur. Alternativa
benmningar r Automatisk lageravrkning och Baklngesnedbrytning.
Strukturerad bestr-av (Indented bill of material)
Strukturerad bestr-av r en alternativ benmning fr Nivvis bestr-av.
Strukturerad ingr-i (Indented whereused)
Strukturerad ing-ri r en alternativ benmning Nivvis ingr-i.
168
Struktur fr gemensamma artiklar (Common parts bill of material)

Avser en planeringsstruktur som binder samman de artiklar som r
gemensamma fr alla varianter av en produkt eller en produktgrupp
under en gemensam fiktiv moderartikel.
Strukturkvalitet (Bill of material accuracy)
Strukturkvalitet avser i vilken utstrckning som moder/dotter relationerna
i produkterna r korrekta inklusive kvantitetsuppgifter, giltighetsdatum o
dyl. Strukturkvaliteten kan exempelvis uttryckas som antalet moder/dotterrelationer i strukturregistret som r korrekta i frhllande till det totala
antalet relationer.
Strukturkvantitet (Bill of material quantity)
Med strukturkvantitet menas kvantitet av dotterartikel i moderartikel.
Oftast anges i strukturregister kvantiteten per enhet av moderartikeln.
Inom bland annat kemiskteknisk industri och livsmedelsindustri r det
emellertid ocks vanligt att kvantiteten anges per standardbatch av
moderartikeln.
Strukturloop (Bill of material loop)
En strukturloop r en felaktighet som kan uppkomma i ett strukturregister.
Det innebr att en artikel, eventuellt via andra artiklar p lgre strukturniver, ingr i sig sjlv. I ERP-system finns i allmnhet systemmssiga
kontroller fr att undvika att strukturloopar uppstr.
Strukturniv (Bill of material level)
Med strukturniv menas nivdjup i en produktstruktur. En vanlig
konvention r att slutprodukter har strukturniv 0, artiklar p nivn under
slutprodukt, exempelvis delmontage eller halvfabrikat, har niv 1 osv nda
ner till rmaterial- och kpkomponentnivn.
Strukturregister (Bill of material file)
Ett strukturregister r ett register med information om hur produkter och
andra sammansatta artiklar r uppbyggda, dvs vad de i sin tur bestr av fr
artiklar och i vilka kvantiteter. Som alternativ benmning frekommer
termen Receptregister.
169
Strukturtyp (Type of bill of material)

Ett strukturregister kan innehlla olika typer av strukturer. Varje strukturtyp
r avsedd fr ett speciellt anvndningsomrde. Bland vanligen frekommande strukturtyper kan nmnas produktionsstruktur, konstruktionsstruktur, reservdelsstruktur och prognosstruktur.
Strukturverlappning (Overlapping bill of material)
Traditionell strukturuppbyggnad innebr fr materialplaneringen att hela
den kvantitet som behvs tillverkas frdig p en viss strukturniv innan
den brjar anvndas p verliggande strukturniv. Speciellt fr monteringslinjer vid repetitiv tillverkning r det nskvrt att tillverkade
kvantiteter successivt fldar frn linje till linje. Fr att stadkomma detta
och f en korrekt tidsttning av materialbehov, kan man anvnda sig av
verlappande strukturer. En sdan struktur karaktriseras av att frdigtidpunkten fr material p en strukturniv r tidsfrskjuten relativt
starttidpunkten fr material p verliggande strukturniv.
Styckegods (Mixed cargo)
Med styckegods avses gods av varierande storlek och slag, fr
lastbilstransporter ofta i storleksordningen 1001000 kg, som till mindre
del uppfyller en lastbrares kapacitet och kan bli aktuell fr omlastning
mellan kort- och lngvga lastbrare.
Stycklista (Bill of material)
Stycklista r ett alternativt begrepp fr termen struktur. Begreppet
frekommer framfr allt p konstruktionsavdelningar inom verkstadsindustrin. En stycklista r ocks en frteckning av i en ritning ingende
detaljer, komponenter, rmaterial och halvfabrikat. Den frekommer i detta
sammanhang antingen som del av ritningen, fast stycklista, eller p ett
separat dokument, ls stycklista.
Stycktid (Run time per unit)
Stycktid avser produktionstid per enhet fr ett operationssteg. Den kan
definieras som cykeltiden fr tillverkning av en enhet i en produktionsgrupp.
170
Stycktillverkning (Piecewise production)

Stycktillverkning r en tillverkningsform som karaktriseras av att enstaka
enheter tillverkas endast en gng eller upprepade gnger med knda eller
oknda intervall. Jmfr serietillverkning och kontinuerlig tillverkning.
Styrande maskin (Governing machine)
Fldesgrupper och produktionsceller byggs ofta upp av en eller enstaka s
kallade styrande maskiner. En i gruppen styrande maskin karaktriseras av
att oftast representera ett hgt anskaffningspris, vara ur belggningssynpunkt trng sektion i gruppen och/eller arbeta med hg utnyttjningsgrad.
Det r den maskin i gruppen som belggningsplanering och genomloppsplanering inriktas p.
Styrdiagram (Control chart)
Ett styrdiagram r en grafisk illustration av processtyrning. Erhllna vrden
frn gjorda observationer ritas in i en graf som ocks innehller bland
annat processmedelvrde samt vre och undre styrgrnser. Kontrolldiagram r en alternativ benmning.
Styrgrns (Control limit)
Styrgrns r ett begrepp som anvnds vid statistisk processtyrning.
Styrgrnserna, en undre och en vre, anger inom vilket intervall mtvrdet
fr en process kvalitetsindikator mste befinna sig fr att processen skall
vara under statistisk kontroll.
Stende order (Stationary order)
En stende order r en order till en leverantr att tills vidare leverera
material till verenskomna kvantiteter och tidsintervall. Ordern r giltig
tills annat verenskoms. En stende order kan ocks frekomma som
tillverkningsorder med ungefrligen samma innebrd vid kontinuerlig
tillverkning. Tillverkning sker mot ordern under en viss period, exempelvis
en mnad. Som alternativa benmningar fr denna typ av stende order
frekommer termerna Veckoorder och Mnadsorder.
171
Begreppet stende order anvnds dessutom i en tredje betydelse. En sdan

order kan anvndas fr rapporterings- och uppfljningsndaml under en
period, exempelvis en mnad. Stende order anvnds ofta fr att rapportera
och flja upp indirekt arbete, fr att flja upp experimenttillverkning och
annan utvecklingsverksamhet eller fr att rapportera och flja upp
kassations- och omarbetningskostnader.
Stll (Setup)
Stll r en alternativ benmning fr Omstllning.
Stllage (Rack)
Ett stllage r en frvaringskonstruktion fr pallar, ldor, containers o dyl
bestende av vertikala och horisontella brande element.
Stllagefack (Rack bin)
Ett stllagefack r ett frvaringsutrymme i ett stllage fr pallar, ldor etc
mellan tv vertikala brande element p ett horisontellt plan.
Stllagelagring (Rack storage )
Med stllagelagring menas en lagringsmetod som innebr att gods frvaras
p lastpallar som placeras i fack i pallstll. Samtliga pallar r direkttkomliga.
Stlltid (Setup time)
Stlltid r en alternativ benmning fr Omstllningstid.
Stndig frbttring (Continuous improvement)
Stndig frbttring r ett effektiviseringskoncept som innebr att det
i fretaget stndigt pgr aktiviteter fr att frbttra produktions och
leveranssystems effektivitet. Frbttringarna sker i sm successiva steg.
Den japanska beteckningen fr stndig frbttring r Kaizen. En alternativ
benmning r Kontinuerlig frbttring.
Stnga order (Closing orders)
Att stnga en tillverkningsorder innebr att ge den en status som avslutad
och slutrapporterad, dvs inga ytterligare materialuttag eller arbetstider
frvntas inrapporteras. Eventuellt kvarvarande materialreservationer
och resterande operationstider bokas bort. Efter stngning kan ordern
efterkalkyleras.
172
Stdprocess (Support process)

En stdprocess r en affrsprocess som inte i sig sjlv direkt bidrar till att
skapa vrde fr fretaget och dess kunder men som krvs som std fr att
kunna utfra direkt vrdeskapande krnprocesser.
Subjektiv prognos (Subjective forecast)
En subjektiv prognos r en prognos som r helt framstlld genom
bedmningar och uppskattningar av personer som r insatta i de
frhllanden som skall prognostiseras. Prognoserna bygger i princip inte
p formella berkningar frn historiskt utfall.
Summerad bestr-av (Summarized bill of material)
Med summerad bestr-av menas en strukturanalys som visar det
summerade behovet av samtliga artiklar som ingr i en viss sammansatt
artikel eller produkt. ven om en artikel ingr i flera olika strukturgrenar p
olika strukturniver, presenteras den endast en gng med den
sammanlagda behovskvantiteten i den summerade bestr-av analysen.
Jmfr Nivvis bestrav analys.
Summerad ingr-i (Summarized where-used)
Med summerad ingr-i menas en strukturanalys som fr en viss artikel
visar i vilka moderartiklar upp igenom strukturniverna den ingr och med
vilka kvantiteter den sammanlagt ingr, oavsett hur mnga strukturniver
den frekommer p. Analysformen anvnds exempelvis nr man vid
bristsituationer behver planera och prioritera till vilka montage eller
sluttillverkningssteg som bristartikeln i frsta hand skall anvndas.
Superstruktur (Super bill)
En superstruktur r en fr moduluppbyggda produkter verordnad
planeringsstruktur som knyter samman olika i produkten frekommande
moduler och eventuellt gemensamt i alla varianter ingende artiklar.
Supply chain
Supply chain r en engelsksprkig benmning fr Frsrjningskedja.
173
Supply chain management

Supply chain management r ett engelsksprkigt begrepp som avser
strategiska och operativa processer fr att administrera materialflden
i frsrjningskedjor, speciellt med syfte att integrera kunders och
leverantrers verksamheter. Supply chain management representerar
ocks ett processorienterat helhetssynstt p vrdefrdlingen i hela
kedjan frn rmaterialleverantr, via tillverkare och distributr, till den
slutlige konsumerande kunden.
Supply chain planning
Med supply chain planning menas taktisk konfigurering och operativ
styrning av verksamheter och materialflden i frsrjningskedjor. Supply
chain planning bygger p anvndning av programvaror med avancerade
operationsanalytiska berknings och planeringsmetoder.
Synkroniserad produktion (Synchronized production)
Synkroniserad produktion innebr att tillverkning av artiklar p en
strukturniv r kopplad till behov av och i takt med tillverkning av artiklar
p verliggande strukturniv. I sin frlngning kan synkroniseringen av
materialflden ocks innefatta verksamheter hos kunder och leverantrer.
Synkroniserade produktion r ocks en produktionsfilosofi som omfattar
ett regelverk fr hur effektiv produktion skall stadkommas. Mest vsentligt
i denna filosofi r att varje aktivitet p lokal niv skall vrderas utifrn dess
inverkan p fretagsglobala ml. Synsttet bakom synkroniserad produktion
har nra samband med Eli Goldratts begrnsningsteori.
Sysselsttningsgrad (Occupation rate)
Sysselsttningsgrad avser frhllandet mellan verklig produktion och den
produktion fr vilken en produktionsanlggning r dimensionerad fr.
Systematisk avvikelse (Bias)
Systematisk avvikelse r en term som anvnds i prognossammanhang som
ett mtt p hur mycket en prognos i medeltal ligger systematiskt fr hgt
eller fr lgt jmfrt med den verkliga efterfrgan.
174
Systemleverantr (System supplier)

Med systemleverantr menas en underleverantr som svarar fr leverans
av kompletta delsammanstllningar eller delsystem i en produkt och inte
endast enstaka detaljer eller komponenter. Systemleverantrer medverkar
ofta i kundfretagets produktutveckling som en del av sitt
underleverantrstagande.
Systemnervositet (System nervousness)
Systemnervositet r en beteckning fr en egenskap i materialbehovsplaneringssystem. Det innebr att systemet verreagerar p transaktionsfrndringar och blir verknsligt ur praktisk anvndarsynpunkt. Som
exempel p utslag av systemnervositet kan nmnas att omplaneringsfrslag om senarelggning och tidigarelggning av en och samma order
kan komma med korta mellanrum. Fr att eliminera problem med systemnervositet bygger man ofta in olika former av dmpningsfunktioner.
Sgtandskurva (Saw-tooth diagram)
En sgtandskurva r en grafisk framstllning av hur lagernivn varierar
ver tiden p grund av inleveranser och uttag. Det anvnds framfr allt fr
att illustrera bestllningspunktsprincipen.
Skerhetsfaktor (Safety factor)
En skerhetsfaktor r en faktor som anvnds fr berkning av skerhetslager. Vid berkningen multipliceras faktorn med efterfrgans standardavvikelse alternativt prognosfelets standardavvikelse.
Skerhetskapacitet (Safety capacity)
Med skerhetskapacitet menas extra kapacitet som finns disponibel att ta
till om det uppstr oplanerade produktionsstrningar eller ngon form av
extra eller ofrutsgbart kapacitetsbehov.
Skerhetslager (Safety stock)
Med skerhetslager menas det lager som utver omsttningslagret
behvs fr att gardera sig mot oskerheter, dels i inleveranser, dels
i frbrukning. Dimensionering av skerhetslager innebr en avvgning
mellan lagerhllningssrkostnader och kostnader som uppstr vid
bristsituationer.
175
Skerhetstid (Safety time)

Att anvnda skerhetstid r ett alternativ till skerhetslager fr att fnga
upp oskerheter i materialfldena. I frsta hand r skerhetstider till fr att
gardera sig mot tidsmssiga oskerheter, exempelvis oskerhet i inleveranstidpunkt, medan skerhetslager primrt r avsett fr gardering mot
kvantitetsmssiga oskerheter, exempelvis frbrukade kvantiteter och
kassation. Skerhetstid kan emellertid ocks med frdel anvndas fr att
skapa skerhetslager som automatiskt varierar med efterfrgan. Ett
skerhetslager kan alltid rknas om till en skerhetstid och vice versa.
Slj- och verksamhetsplanering (Sales and operations planning, SOP)
Slj- och verksamhetsplanering avser den versta planeringsnivn enligt
MRP IIs planeringskoncept. Det r en process p fretagets ledningsniv
som syftar till att utarbeta och faststlla vergripande slj- och verksamhetsplaner inklusive produktionsplaner.
Slj- och verksamhetsplan (Sales and operations plan)
En slj- och verksamhetsplan r en samlad vergripande plan fr fretagets
verksamhet under det/de nrmaste ren. Ofta grs den p produktgruppsniv eller motsvarande och omfattar en slj- och utleveransplan, en plan
fr lagerutveckling alternativt orderstocksutveckling samt en produktionsplan.
Srkostnad (Incremental cost)
En srkostnad fr ett objekt r en kostnad som direkt kan urskiljas som
frorsakad av objektet och som inte uppstr p grund av andra objekt.
Ssongsindex (Seasonal index)
Ett ssongsindex r ett jmfrelsetal som anger frhllandet mellan
normalefterfrgan under en viss period och medelefterfrgan per period
under ret. Ett ssongsindex fr mnaden januari r exempelvis
normalefterfrgan under januari i frhllande till rets mnatliga
medelefterfrgan. Ssongsindex anvnds fr att rensa tidsserier frn
ssongsinflytande och fr att korrigera grundprognoser med
ssongseffekter.
176
Ssongslager (Anticipation inventory)

Ssongslager r ett lager som uppstr drfr att utleveranser per period
varierar ssongmssigt och att man vill kunna producera i en annan och
jmnare takt. Extra lager byggs upp under lgssong och avvecklas under
hgssong. Dimensionering av ssongslager innebr en avvgning mellan
lagerhllningskostnader och kostnader fr outnyttjad kapacitet respektive
temporr extra kapacitet.
Ssongvariation (Seasonal variation)
Med ssongvariationer menas efterfrgevariationer som p ett rligt
terkommande stt uppvisar ett regelbundet mnster. Fr att efterfrgevariationer skall behandlas som ssongvariationer krvs det normalt ocks
att det finns en logisk frklaring och orsak till att en tidsserie uppvisar ett
ssongmnster.
177
T
Taguchi metoder (Taguchi methods)
Taguchi metoder r en metodik fr statistisk frsksplanering som inte
endast studerar frvntade utfall utan ocks dess variationer vid olika
frsksbetingelser. Dessa tankegngar ligger bakom konceptet robust
konstruktion. Detta koncept syftar till att stadkomma konstruktioner som
r sdana att dess funktionsegenskaper varierar s lite som mjligt trots
inverkan av strande miljfaktorer.
Takplanering (Finite capacity planning)
Begreppet takplanering r en alternativ benmning fr Planering mot
kapacitetstak.
Takt (Takt)
Med takt menas det antal av en produkt som planeras tillverkas per period.
Teoretiskt saldo (Calculated stock-on-hand)
Teoretiskt saldo r en alternativ term fr Berknat saldo.
Terminssttning (Time scheduling)
Terminssttning r en alternativ benmning fr termen Tidplanering.
Tid- och platsnytta (Time and place utility)
Tid- och platsnytta r egenskaper som en artikel har nr den befinner sig
p den plats dr den behvs och i det gonblick som den behvs.
Tid till marknad (Time-to-market)
Med tid till marknad avses den kalendertid det tar frn produktid till
marknadsfringsbar och levererbar produkt.
Tidplanering (Scheduling)
Med tidplanering avses bestmning av start- och frdigtidpunkter fr
aktiviteter, exempelvis tillverkningsorder och operationer. Ett alternativt
anvnt begrepp r Terminssttning.
178
Tidsbaserad partiformningsmetod (Time-based lot sizing method)

En tidsbaserad partiformningsmetod r en partiformningsmetod som
uttrycker orderkvantiteter i form av antal tidsperioder. Resulterande
orderkvantitet motsvarar de summerade berknade behoven under
dessa perioder. Som behov och Fast behovstckningstid r exempel p
tidsbaserade partiformningsmetoder.
Tidskonkurrens (Time-based competition)
Tidskonkurrens r en fretagsstrategi som betraktar snkning av ledtider
till kund och reduktion av ledtidvariationer som det viktigaste medlet fr
att ka konkurrensfrmgan. Strategin r nra frknippad med ett
processorienterat angreppsstt fr att effektivisera fretags verksamhet.
Tidsfasad bestllningspunkt (Time-phased order point)
Tidsfasad bestllningspunkt r en variant av ett bestllningspunktssystem
som tar hnsyn till inneliggande reservationer och berknar tidsfrdelade
lagertillgngar och nettobehov. Bestllningsinitiering sker nr saldot
berknas underskrida skerhetslagret och denna tidpunkt intrffar inom
aktuellt datum plus teranskaffningstid.
Tidsgrns (Time fence)
Tidsgrns r en benmningen fr en typ av parametrar som anvnds
i materialplaneringssammanhang fr att styra planeringsfunktionerna.
Exempelvis kan man lta en tidsgrnsparameter stta en grns fr med
vilken framfrhllning man som hgst vill acceptera automatiska
omplaneringar av uteliggande order. Ett annat exempel p tidsgrns r
den tidsgrns inom vilken man endast beaktar behov frn reservationer
och slunda inte prognosbehov.
Tidsnytta (Time utility)
behov genom att skapa nyttor. Tidsnytta r en av dessa nyttor och
representerar det mervrde som skapas genom att gra produkter
tillgngliga vid den tidpunkt nr de efterfrgas.
179
Tidsserie (Time series)

En tidsserie r en fljd av data ver ett antal perioder i tiden. Utleveransvolymer per vecka under fregende r r ett exempel p en tidsserie.
Begreppet anvnds bland annat vid prognostisering.
Tidsvariant partiformningsmetod (Time-variant lot sizing method)
En tidsvariant partiformningsmetod r en partiformningsmetod som
genererar nya orderkvantiteter vid varje beordringstillflle. Dess motsats r
tidsinvarianta partiformningsmetoder, dvs metoder vars genererade orderkvantiteter anvnds ofrndrade under lng tid, exempelvis ett r. Minsta
totalkostnadsmetoden r ett exempel p en tidsvariant partiformningsmetod medan kvadratrotsformeln r ett exempel p en tidsinvariant metod.
Tidsstyrd direktdistribution (Time-based direct distribution)
Med tidsstyrd direktdistribution menas att separera material- och frsljningsflden genom att infra centraliserad lagerhllning dr ledtiden r
styrande variabel i stllet fr avstndet och med decentraliserad frsljning
med sljbolag geografiskt nra kunden fr bsta marknadskontakt.
Tillfrlitlighet (Reliability)
Med tillfrlitlighet menas en egenskap hos en resurs att kunna utfra
frvntade prestationer under givna betingelser utan ofrutsedda
strningar och avbrott. En resurs tillfrlitlighet uttrycks ofta som
sannolikheten att den r tillgnglig och anvndbar fr sitt ndaml.
Tillgngsfrdelning (Fair share allocation)
Vid bristsituationer i ett centrallager kan det vara nskvrt att frdela de
kvantiteter som finns p de olika frsrjda distributionslagerna s att alla
behandlas likvrdigt. Detta kallas tillgngsfrdelning och innebr frenklat
att tillgngliga kvantiteter frdelas s att alla distributionslager uppnr
samma tcktid.
Tillgnglighet (Accessability)
Tillgnglighet r ett begrepp inom underhllsomrdet. Det str fr
sannolikheten att en viss resurs vid en godtycklig tidpunkt inom ett givet
tidsintervall r tillgnglig att anvndas p frvntat stt och med
frvntad funktionalitet.
180
Tillgnglighetsgrad (Degree of accessability)

Tillgnglighetsgraden fr en produktionsresurs r ett mtt p i vilken
utstrckning den r disponibel fr att producera. Tillgnglighetsgraden
definieras som tillgnglig tid fr produktion i frhllande till bruttotid fr
produktion, dr tillgnglig tid r lika med bruttotid minus tid som bortfaller
p grund av olika slag av driftstillestnd. En produktionsresurs utnyttjningsgrad r lika med tillgnglighetsgraden gnger aktiveringsgraden.
Tillhrighetstabell (Where-used matrix)
En tillhrighetstabell r en ingr-i matris som visar vilka slutprodukter och
halvfabrikat som olika frekommande rmaterial, detaljer, komponenter
och halvfabrikat ingr i. Tillhrighetstabeller anvnds bland annat fr att f
en versikt ver struktursambanden som underlag fr att bedriva standardiseringsarbete och fr att studera materialfrbrukningens produktmixberoende.
Tillkommer/avgr struktur (Add/delete bill of material)
Vid den metodik fr att skapa kundorderspecifika varianter som heter
grundutfrande med tillbehr skapas varianterna genom att lgga till
och ta bort artiklar i grundutfrandets produktstruktur. Strukturer som
anvnds fr att stadkomma detta kallas tillkommer/avgr-strukturer.
Tillsatsmaterial (Added material)
Tillsatsmaterial r en benmning p material som ingr i produkter men
som har ett s beloppsmssigt lgt vrde att de i produktkalkyler
behandlas som en del av materialomkostnaderna. Som exempel p
tillsatsmaterial kan nmnas frg, spik, brickor och skruvar.
Tillverka-mot-lager (Make-to-stock)
Tillverka-mot-lager r en tillverkningstyp som innebr att produkter
tillverkas mot pfyllnadsbehov i lager, dvs mot lagerorder.
Tillverka-mot-order (Make-to-order)
Tillverka-mot-order r en tillverkningstyp som innebr att montering/sluttillverkning och i viss utstrckning detaljtillverkning sker mot kundorderspecifikationer. Kundorderpunkten ligger fljaktligen p strukturniv 2
eller lgre.
181
Tillverkningscell (Manufacturing cell)

Med en tillverkningscell menas en grupp av maskiner och/eller arbetsplatser
som ur planeringsoch uppfljningssynpunkt kan behandlas som en
planeringspunkt och fr vilken alla ingende bearbetningsmoment kan
behandlas som en operation. De detaljer som tillverkas r s lngt mjligt
frdigtillverkade inom cellen. En tillverkningscell kan behandlas som en
mlstyrd enhet. En fldesgrupp r ett exempel p en tillverkningscell.
Tillverkningskanban (Production kanban)
Ett tillverkningskanban r ett kanbankort i ett tvkorts kanbansystem som
anvnds fr att beordra fram tillverkning av den kvantitet som finns
angiven p kanbankortet.
Tillverkningsledtid (Manufacturing lead time)
Tillverkningsledtid r den kalendertid som normalt krvs fr att framstlla
en egentillverkad artikel. Den bestr i allmnhet av en inplaneringstid p
grund av belggning, en administrativ tid samt den direkta genomloppstiden inklusive ktider i produktionen.
Tillverkningsomkostnad (Manufacturing overhead)
Med tillverkningsomkostnader menas kostnader fr sdana resurser som
anvnds gemensamt fr flera tillverkningsorder och produkter och som
drfr schablonmssigt mste frdelas, exempelvis med hjlp av frdelningsbasen direkt ln. Som exempel p sdana kostnader kan nmnas
lokalkostnader, avskrivningar och rntor fr maskiner, kostnader fr
elektricitet och vrme samt arbetsledningskostnader.
Tillverkningsorder (Manufacturing order)
Tillverkningsorder r ett sammanhllande begrepp vid tillverkning av en
artikel. Tillverkningsordern representerar det objekt mot vilket start- och
frdigtidpunkter fr tillverkningen anges, kvantitet att tillverka specificeras,
terrapportering av tillverkningstider, materialtgng och tillverkade antal
sker samt det objekt mot vilket efterkalkyler grs. Arbetsorder och
Produktionsorder r alternativt frekommande termer.
182
Tillverkningsordernummer (Manufacturing order number)

Ett tillverkningsordernummer r ett identitetsbegrepp fr en tillverkningsorder. Det utgrs ofta av en entydig numerisk eller alfanumerisk teckenkombination. Tillverkningsordernummer som bestr av artikelnummer
plus ett lpnummer per artikel anvnds ocks. Satsnummer frekommer
som alternativ benmning.
Tillverkningsprogram (Master production schedule)
Tillverkningsprogram r en alternativt anvnd term fr Produktionsprogram.
Tillggsomstllning (Minor setup)
Vid gruppteknologisk tillverkning tillverkas grupper av artiklar med
likartad maskinuppsttning tillsammans fr att kunna reducera de totala
omstllningstiderna. Utver den fr respektive grupp gemensamma
omstllningsaktiviteten, s kallad gruppomstllning, tillkommer omstllningsaktiviteter fr varje artikelindivid. Dessa tillkommande omstllningsaktiviteter kallas tillggsomstllning.
TIR
TIR str fr Transport international par la route och avser en internationell
tullkonvention enligt vilken plomberade fordon ger rtt att passera
nationsgrnser utan tidsfrdrjande tullvisitering.
TO
TO r en vanlig frkortning fr Tillverkningsomkostnad. Termen anvnds
ibland ocks som frkortning fr tillverkningsorder.
Total cost of ownership (TCO)
Med total cost of ownership menas summan av pris och alla kostnader
som r frknippade med anskaffning, frvaring och anvndning av en
anskaffad vara. De slunda berknade kostnaderna anvnds i frsta hand
vid utvrdering och val av alternativa leverantrer. Syftet r att f ett
bredare och fullstndigare bedmningsunderlag n bara pris per styck.
183
Total kvalitetsledning (Total quality management)

Total kvalitetsledning r en ledningsfilosofi och strategi fr att kvalitetsorientera ett fretag. Den karaktriseras av en strvan att vara bst i alla
lednings- och affrsprocesser, att arbeta med stndiga frbttringar samt
av att involvera alla i frbttringsarbetet.
Total kvalitetsstyrning (Total quality control)
Total kvalitetsstyrning r ett koncept fr kvalitetsutveckling som innebr
att alla fretagets funktioner beaktas och att alla anstllda involveras
i kvalitetsarbetet.
Totalavrkning (Superflush)
Totalavrkning r en form av automatisk lageravrkning som innebr
att artiklarna ner till lgsta strukturniv lageravrknas vid inleverans av
slutprodukt i proportion till de kvantiteter med vilka de ingr.
Totalflexibilitet (Agility)
Med totalflexibilitet menas en frmga hos ett fretag att bedriva en
vinstgivande och framgngsrik verksamhet i miljer som karakteriseras
av stark konkurrens och stndiga och ofrutsgbara frndringar av
marknadsfrutsttningar och kundkrav.
Totalt produktivt underhll (Total productive maintenance)
Totalt produktivt underhll r ett koncept fr underhllsverksamhet som
utvecklats i Japan och som kan sgas utgra en del av en den japanska
produktionsfilosofin. Dess brande principer r dels att underhllsaktiviteter
i strsta mjliga utstrckning skall utfras av den producerande verkstadspersonalen och dels att haverier och andra maskinavbrott i mjligaste
mn br elimineras genom frebyggande underhllsinsatser.
Totalutbyte (Total yield)
Med totalutbyte menas det totala utbytet fr samtliga operationer i en hel
operationskedja fram till frdigtillverkad artikel.
TPM
TPM r en frkortning fr Total productive maintenance, dvs Totalt
produktivt underhll.
184
TQC
TQC r en frkortning fr Total quality control, dvs Total kvalitetsstyrning.
TQM
TQM r en frkortning fr Total quality management, dvs Total kvalitetsledning.
Track and trace
Track and trace r en funktionalitet som finns i transportsystem. Tracking
innebr att flja en fysisk vara lngs ett materialflde medan tracing
innebr att spra en enhet som frsvunnit lngs materialfldet.
Transferpris (Transfer price)
Med transferpris menas ett avrkningspris vid affrer mellan olika enheter
eller avdelningar inom ett fretag.
Transferkvantitet (Transfer quantity)
Med transferkvantitet menas den kvantitet som transporteras vidare frn
en operations produktionsgrupp till nsta operations produktionsgrupp
fr fortsatt frdling. Om transferkvantiteten r mindre n orderkvantiteten stadkoms verlappning mellan de bda operationerna.
Transferlinje (Transfer line)
En transferlinje r ett antal hel- eller halvautomatiska bearbetningsmaskiner som r sammankopplade via ngon typ av transportutrustning,
exempelvis en bandtransportr eller en industrirobot. Bearbetningsobjektet
frflyttas stegvis mellan maskinerna. Operatrens arbete bestr frmst av
laddning av material samt vervakning och kontroll. En transferlinje r ett
exempel p en strikt fldesorienterad maskinuppstllning.
Transformering av affrsprocesser (Business process reengineering)
Transformering av affrsprocesser r en frekommande svensksprkig
term fr detsamma som Business process reengineering.
Transittid (Transit time)
Med transittid menas den totala tidsrymden mellan den tidpunkt nr en
leverantr gjort en vara klar fr leverans och fram till den tidpunkt nr
varan anlnder till den avsedde mottagaren.
185
Transportkanban (Transportation kanban)

Ett transportkanban r ett kanbankort i ett tvkorts kanbansystem som
anvnds av en materialfrbrukande produktionsgrupp fr att rekvirera
material frn ett mellanlager eller direkt frn den tillverkande produktionsgruppen.
Transportkort (Transportation card)
Ett transportkort r ett kort i arbetsordersatsen. Det anvnds fr att beordra
transport av material frn och till lager samt mellan produktionsgrupper
fr p varandra fljande operationer.
Transportkostnad (Transportation cost)
Med transportkostnader menas kostnader fr intern och extern hantering
och frflyttning.
Transportkvalitet (Transportation quanlity)
Transportkvalitet avser grad av verensstmmelse mellan en transporttjnsts innehll och egenskaper och de frvntningar som kunden har p
transporttjnsten. Viktiga bestndsdelar i en transportkvalitet r transporttid, transportfrekvens, skerhet, pris, flexibilitet, ansvar och tillgnglighet.
Transportlager (Intransit inventory)
Med transportlager menas lager av material under transport. Ett transportlager r lika med transporttiden multiplicerad med utfldet per tidsenhet.
Tredjepartslogistik (Third party logistics)
Tredjepartslogistik innebr att en tredje part tar sig att utfra hela eller
delar av de logistiktjnster som krvs fr att skerstlla materialflden
mellan ett fretag och dess kunder. De vanligaste formerna av tredjepartslogistik r att tredjepartsfretaget utfr de fysiska transporterna till
kunderna eller att tredjepartsfretaget svarar fr den fysiska lagerhllningen och administrationen, s kallade lagerhotellverksamhet.
186
Trend (Trend)
En trend r en efterfrgefrndring som inte r av slumpmssig eller
tillfllig natur utan som r systematisk och under viss tid bestende
kning eller minskning av efterfrgan per tidsenhet. Den enklaste formen
fr trenduppskattning r att berkna skillnaden mellan tv p varandra
fljande prognosvrden. Trender kan ocks berknas med hjlp av
exponentiell utjmning.
Trevgskontroll (Three way matching)
Nr en leverantrsfaktura erhlls frn leverantr skall den jmfras dels
med den inkpsorder som ligger bakom leveransen och dels den leverans
som erhllits, speciellt med avseende p kvantiteter och priser. Eftersom
kontrollen omfattar vad som bestllts, vad som erhllits och vad man skall
betala fr kallas denna kontroll ofta trevgskontroll.
Trumma-buffert-rep (Drum-buffer-rope)
Trummabuffertrep r en beteckning fr en metodik att styra produktion
enligt den s kallade begrnsningsteorin, Theory of constraints. Trumman
reglerar den produktionstakt som bestms av systemets trnga sektioner.
Bufferten svarar fr den gardering mot oskerhet i materialfldena som
krvs fr att skerstlla maximal produktion i systemets trnga sektioner.
Repet representerar kommunikation och samordning av fldena mellan
startoperationsgrupper och trnga sektioner.
Trng sektion (Bottle neck)
Trng sektion r ett uttryck fr en produktionsresurs som r verbelagd.
Genom verbelggningen kommer den trnga sektionen att vara en
begrnsande faktor fr det totala produktionssystemets output. Flaskhals
r en vanlig alternativ benmning fr en trng sektion.
Trddiagram (Tree diagram)
Ett trddiagram ett hjlpmedel fr att bryta ner och illustrera ett problem
eller ett nskeml i sina bestndsdelar i flera successiva niver.
Trddiagrammet r ett av de s kallade Sju managementverktygen.
187
Turordningsberoende (Sequence dependence)

I mnga typer av tillverkningsprocesser pverkas omstllningstidens
storlek av produktionsfljden, dvs omstllningstiden fr en viss operation
pverkas av vilken operation som gtt nrmast fre i produktionsgruppen.
Denna omstllningstidspverkan kallas turordningsberoende. Beroendet
hnger samman med att man i mindre eller strre omfattning kan behva
gra frndringar av maskin, verktyg, instllning o dyl mellan p varandra
fljande operationer.
Turordningsplanering (Sequencing)
Turordningsplanering avser planering av produktionsfljder i produktionsgrupper, dvs faststlla i vilken fljd olika order skall betjnas i en produktionsgrupp fr att optimera ngot visst utfrandemtt, exempelvis
minimera den totala genomloppstiden eller minimera medelfrseningen
relativt planerade frdigtidpunkter. Sekvensering r en alternativt anvnd
benmning.
Tvrfunktionell grupp (Cross-functional team)
En tvrfunktionell grupp r en grupp av individer frn olika avdelningar
eller funktioner i ett fretag som arbetar tillsammans fr att genomfra
ett visst uppdrag eller projekt.
Tvldesystem (Two-bin system)
Tvldesystem r en benmning p ett fysiskt uppbyggt bestllningspunktssystem. Principiellt delas lagret av en artikel upp i tv delar som
frvaras tskilt. Ena delen innehller en kvantitet som skall tillfredsstlla
efterfrgan frn det att man ftt en inleverans tills det r dags att placera
nsta order. Den andra delen innehller en kvantitet som skall tcka
efterfrgan under leveranstiden. Nr den frsta delen av lagret tmts,
placeras en ny order fr lagerpfyllnad.
Tvnivers huvudplanering (Two-level master production scheduling)
Tvnivers huvudplanering avser en teknik fr huvudplanering av modulariserade produkter som variantbestms mot kundorder. Produktionsplaner upprttas p produktmodellniv och bryts till modulvarianter med
hjlp av planeringsstrukturer. Via denna nedbrytning och aktuella
reservationer av modulvarianter mot kundorder huvudplaneras ven
denna underliggande strukturniv.
188
Tvranvndning (Commonality)
Tvranvndning r en alternativt anvnd term fr Kommonalitet.
Tyngdpunktsmetoden (Center of gravity method)
Tyngdpunktsmetoden r en metod fr utvrdering och val av lokaliseringsort fr fabrik eller centrallager med syfte att minimera distributionskostnaderna.
Tyst accept (Silent agreement)
Med tyst accept menas en princip som innebr att om man ftt en order
frn en kund och inte inom viss tid kontaktat kund om villkoren i ordern,
s har man automatiskt accepterat den. Principen innebr fljaktligen att
man inte behver skicka orderbekrftelser nr order accepteras enligt
nskeml.
Tcktid (Run-out time)
Tcktid r ett begrepp som avser hur lnge ett lager kan berknas tcka
aktuella behov. Berkningsmssigt r tcktiden lika med saldo dividerat
med efterfrgan per tidsenhet. Saldot kan alternativt avse saldo med eller
utan avdrag fr skerhetslager.
189
U
U-format produktionsflde (U-line)
Ett U-format produktionsflde r en form av fysiskt materialflde som
erhlls d en produktions- eller monteringslinje utformas som ett U.
U-formen gr det lttare fr dem som arbetar vid linjen att f en verblick
ver hela fldet, att kommunicera med varandra och att assistera varandra
vid problem eller tillfllig verbelggning.
Underhllsmssighet (Maintainability)
Underhllsmssighet str fr en egenskap hos en maskin eller annan
produktionsresurs och innebr att den genom underhll kan bibehllas
i eller terstllas till ett tillstnd dr den kan utfra avsedda prestationer.
Underleverans (Under delivery)
Med underleverans menas att en kvantitet mindre n den som verenskommits enligt order levereras utan att det r frga om en delleverans.
I mnga fall regleras grnser fr vad som r underleveranser i leveransavtal
mellan involverade parter. Jmfr verleverans.
Underleverantr (Supplier)
En underleverantr r ett fretag som sysslar med tillverkning av detaljer
och halvfabrikat som r insatsvaror i ett annat fretags produkter, dvs
kundfretagets produkter. Jmfrt med en legoleverantr svarar en
underleverantr sjlv fr materialfrsrjningen.
Undre kontrollgrns (Lower control limit)
Undre kontrollgrns r en alternativ term fr Undre styrgrns.
Undre styrgrns (Lower control limit)
Den undre styrgrnsen vid statistisk processtyrning anger inom det lgsta
vrde en kvalitetsindikator fr ha fr att processen skall vara under statistisk
kontroll.
190
Universalmaskin (General purpose machine)

En universalmaskin r en maskin som kan utfra ett antal olika typer av
bearbetning. Exempelvis kan en universalmaskin fr skrande bearbetning
bde utfra borrnings-, frsnings- och svarvningsoperationer.
UPC
Frkortningen UPC str fr Universal product code och r den amerikanska
motsvarigheten till den europeiska EAN-koden.
Upparbetad tid (Actual hours)
Upparbetad tid r en alternativ term fr Anvnd tid.
Uppstrms (Upstream)
Termen uppstrms anvnds som beteckning fr den riktning i frsrjningskedjan som gr frn fretaget mot leverantrshllet. Jmfr nedstrms.
Utbokad kvantitet (Allocated quantity)
Med utbokad kvantitet avses kvantitet som r utskriven p plocklistor men
som nnu inte hunnit fysiskt plockas frn lager och administrativt
avrapporteras som plockat.
Utbokning (Allocation)
Utbokning r en lagerredovisningsfunktion som anvnds i samband med
utskrift av plocklista. Fr att undvika att artikelkvantiteter som skrivits ut
p en plocklista plockas till annat ndaml eller annan plocklista under
tiden frn plocklisteutskrift till inrapporterad plockning, uppdateras s
kallade utbokade kvantiteter i lagerredovisningen. Efter rapporterad
plockning sker en motsvarande minskning av summa utbokad kvantitet.
Den kvantitet, som r tillgnglig fr plockning i samband med plocklisteutskrift, r lika med saldo minus summa utbokad kvantitet.
Utbytbarhet (Replacability)
Utbytbarhet r ett begrepp som anvnds vid strukturndringar. Utbyte av
en artikel mot en annan med full utbytbarhet innebr att utbytet inte
pverkar produktens funktion eller andra karakteristika. Artikelnumret fr
moderartikeln kan bibehllas.
191
Utbyte (Yield)
Utbyte r ett mtt p bortfall eller svinn under en tillverkningsprocess eller
i en operation. Det kan definieras som frhllandet mellan kvantitet ut frn
operationen och den ekvivalenta kvantiteten in till operationen. Utbyten
under 100 % i en serie av operationssteg pverkar belggningsberkning,
produktkalkylering och materialbehovsberkning.
Uteliggande order (Open order)
Med uteliggande order menas inkpsorder eller tillverkningsorder som
har frislppts och skickats ivg till leverantr respektive som har planerats
in eller startats i tillverkningen men som nnu inte har levererats in till
lager. En uteliggande order utgr ocks vad man kan kalla en Frvntad
inleverans.
Utjmnad produktion (Levelled production)
Utjmnad produktion innebr att man frsker stadkomma ett konstant
kapacitetsutnyttjande genom att producera man mot lager under
lgssong och anvnda lager fr att tcka en jmfrt med tillgnglig
kapacitet fr stor efterfrgan under hgssong.
Utjmningskonstant (Smoothing constant)
Utjmningskonstanten r en konstant som anvnds i prognosmetodiken
exponentiell utjmning. Konstanten tillts ha ett vrde mellan 0 och 1.
Ju strre utjmningskonstant man anvnder, desto snabbare reagerar
prognosen vid efterfrgefrndringar. Samtidigt blir den emellertid
knslig mot slumpmssiga och mer tillflliga efterfrgetoppar eller dalar.
Val av lmplig utjmningskonstant blir drfr en avvgning mellan krav
p reaktionssnabbhet och stabilitet gentemot slumpfluktuationer. Vanligt
anvnda vrden p utjmningskonstanten ligger i intervallet 0.050.3.
Alfafaktor r en anvnd alternativ benmning p termen.
192
Utjmningslager (Levelling inventory)

Ett utjmningslager r ett lager som uppstr drfr att produktionstakten
under vissa perioder inte r den samma som utleveranstakten. Syftet med
ett utjmningslager r att kunna stadkomma en utjmning av kapacitetsutnyttjandet genom att under perioder med lg utleveranstakt producera
mot lager och under perioder med hg utleveranstakt leverera en del frn
det slunda uppbyggda lagret. Dimensionering av utjmningslager
innebr en avvgning mellan lagerhllningssrkostnader och kostnader
fr outnyttjad kapacitet.
Utjmningsstrategi (Level strategy)
Den strategi fr kapacitetsplanering som innebr att man tillmpar ett
konstant kapacitetsutnyttjande kallas utjmningsstrategi. Fr att anpassa
sig till variationer i efterfrgan producerar man mot lager under lgssong
och anvnder lager fr att tcka en jmfrt med tillgnglig kapacitet fr
stor efterfrgan under hgssong. Jmfr Anpassningsstrategi.
Utnyttjningsgrad (Utilization rate)
En utnyttjningsgrad anger frhllandet mellan presterad produktion och
tillgnglig kapacitet under en passerad period. Oftast berknas den
individuellt per produktionsgrupp, per verkstadsavdelning och/eller fr
fabriken/fretaget totalt. Utnyttjningsgrader uttrycks i %. Jmfr
Belggningsgrad.
Utslppsstyrning (Input/output control)
Med utslppsstyrning menas en planeringsmetod fr utslppning av order
i verkstaden. Metoden innebr att utslpp av tillverkningsorder regleras
s att antalet utslppta belggningstimmar per produktionsgrupp och
period hgst r lika med planerad kapacitet justerad med skillnaden
mellan verkligt antal ktimmar och ett planerat nskat antal ktimmar.
Metoden syftar i frsta hand till att f kontroll ver genomloppstiderna
genom att styra kstorlekarna. Planeringsmetoden liknar veckoprogramplanering dr utslppsperioden r en vecka.
Utslppt order (Released order)
En utslppt order r en frislppt tillverkningsorder som lmnats ver till
verkstadspersonalen fr start av tillverkning.
193
Uttagscykel (Material issue cycle)

En uttagscykel r den tid det tar frn att en materialuttagsrekvisition ftts
tills motsvarande material tagits ut frn lager och transporterats till den
plats dr det avses anvndas.
194
V
Variabilitetsredovisning (Variability accounting)
Variabilitetsredovisning r en logistikorienterad internredovisningsmetod.
Aktiviteter och arbetsinsatser bildar basen fr att pfra kostnader.
Volymberoendet beskrivs av variabilitetsfaktorer, dvs storheter som
karaktriserar aktiviteterna.
Variantfrdelning (Option distribution)
Med variantfrdelning menas en procentuell efterfrgefrdelning mellan
olika produktvarianter eller varianter av moduler i en produkt. Den anges
som bestrav kvantiteter i prognosstrukturer fr att frdela totalprognoser
p ingende varianter.
Variantpunkt (Option point)
Variantpunkten r den punkt i en produktstruktur frn och med vilken en
produkts materialsammansttning inte lngre r gemensam med vriga
varianter tillhrande samma produktmodell eller produkttyp. Frn och
med denna punkt resulterar tillverkningen i specifika produktvarianter.
Jmfr termerna Kundorderpunkt och Frikopplingspunkt.
Variantverplanering (Option overplanning)
Vid huvudplanering av produkter som variantskapas genom att kombinera
olika modulalternativ anvnds planeringsstrukturer dr procentuella
frdelningar av olika alternativ per variant anges. Genom att lta summan
av dessa procentsatser vara hgre n 100 kan man stadkomma en
leveransberedskap d verklig variantsammansttning avviker frn
prognostiserad och planerad. Detta kallas variantverplanering.
Variationsbredd (Range)
Med variationsbredd menas skillnaden mellan det strsta och minsta
vrdet i ett stickprov. Det anvnds ibland ocks som beteckning p
avstndet mellan den vre och under kontrollgrnsen i ett kontrolldiagram.
Varor i arbete (Work in process)
Varor i arbete r en alternativ benmning fr Produkter-i-arbete.
195
VDA
VDA r en tysk standard fr EDI, dvs elektronisk dataverfring.
Veckoprogramplanering (Input/output control)
Veckoprogramplanering r en detaljplaneringsmetod som innebr att
man fr en vecka i taget planerar in vilka tillverkningsorder som skall
utfras per fabriksavsnitt eller produktionsgrupp. Inom ramen fr varje
sdant veckoprogram avgr verkstadspersonalen sjlvstndigt nr under
veckan respektive order/operation skall utfras. Planeringsmetoden har
framfr allt anvnts i fldesgruppsorienterade verkstder.
Verkstadsdokument (Shop packet)
Verkstadsdokument utgr en alternativ benmning fr termen Ordersats.
Verkstadskalender (Shop calender)
Verkstadskalender r en vanlig alternativ benmning fr termen
Industrikalender.
Verkstadsplanering (Shop floor control)
Verkstadsplanering r en alternativ term fr Detaljplanering.
Verkstadsrapportering (Production reporting)
Med verkstadsrapportering avses rapportering av information om verkligt
utfall mot operationer p tillverkningsorder. terrapporteringen kan bland
annat avse nedlagd arbetstid, tillverkat antal och kasserat antal. terrapportering krvs fr uppdatering av belggning, fr lnesystem och fr att
kunna gra efterkalkyler.
Verktygskort (Tool card)
Ett verktygskort r ett dokument i arbetsordersatsen. Det anvnds frmst fr
att rekvirera ut de specialverktyg som krvs fr att kunna utfra en operation.
Vertikal integration (Vertical integration)
Vertikal integration avser att tillverknings-, grossist- och detaljistfunktionerna ur produkt och materialfldessynpunkt upptrder p marknaden
som ett enhetligt system. Direkt garfrhllande kan men behver inte
finnas. Det kan rcka med ngon form av samarbetsavtal fr att integrationseffekter skall kunna erhllas.
196
VIA
VIA r en frkortning fr Varor-i-arbete. Det r en alternativ benmning fr
termen PIA.
Visad kapacitet (Demonstrated capacity)
Visad kapacitet r en alternativ benmning fr presterad kapacitet.
Visuella styrsystem (Visual control system)
Ett visuellt styrsystem r ett system i vilket styrning bygger p fysiskt
visuella signaler. Kanban r ett exempel p ett visuellt styrsystem.
VMI
VMI str fr Vendor managed inventory, dvs leverantrsstyrda lager.
Volymflexibilitet (Volume flexibility)
Med volymflexibilitet uttrycks ett fretags frmga att anpassa sig till
variationer i efterfrgade volymer. Principiellt kan volymflexibilitet uppns
genom att arbeta med lageruppbyggnad/lageravveckling eller genom att
skapa kapacitetsflexibilitet.
Volymkapacitet (Volume capacity)
Volymkapacitet r ett mtt p hur mnga timmar eller annan kapacitetsenhet som en produktionsgrupp kan prestera per period. Den totala
kapaciteten fr gruppen r lika med antalet tillverkningsenheter, exempelvis
antal maskiner, i gruppen gnger kapaciteten per enhet. Volymkapaciteten
i en produktionsgrupp r alltid strre n eller lika med dess genomloppskapacitet. Av de bda kapacitetsbegreppen r volymkapacitetsbegreppet
av strst intresse vid kapacitets- och belggningsplanering. Volymkapacitet
r detsamma som det man vanligtvis uppfattar som kapacitet.
197
Volymvrdeanalys (ABC analysis)

Volymvrdeanalys r en metod fr vrdemssig analys av exempelvis ett
artikelsortiment. Fr varje artikel berknas dess volymvrde som rsfrbrukning gnger ett pris som kan vara ett standardpris, ett frsljningspris eller
dylikt. Samtliga artiklar rangordnas drefter i fallande ordning efter
berknat volymvrde. Sortimentet indelas i grupper, ofta kallade A, B, C etc,
efter volymvrdeintervall. Analysmetoden kallas drfr ofta ABC-analys.
Syftet med volymvrdeanalyser r att stadkomma en artikelgruppering
som man kan tillmpa olika styrfilosofier och styrmetoder fr.
Volymvrdeklassificering (ABC classification)
Volymvrdeklassificering avser gruppering och klassificering av ett artikelsortiment eller en grupp kunder p basis av volymvrde. Klassificeringen
bygger p volymvrdeanalys. En indelning i 35 klasser r vanlig. Ofta
benmns klasserna A, B, C etc dr A representerar den hgsta volymvrdeklassen, B den nst hgsta osv.
Volymvrdestyrd inventering (ABC oriented cycle counting)
Med volymvrdestyrd inventering menas en speciell form av rullande
inventering som innebr att volymvrdehga artiklar inventeras oftare n
volymvrdelga.
Vntetid (Waiting time)
Vntetid avser den tid som en order efter avslutad operation mste vnta
p att bli frflyttad till efterfljande operations produktionsgrupp eller till
inlagring. Den utgr en del av ledtiden. Enligt lean production filosofin
betraktas vntetider som slseri.
Vrdekedja (Value chain)
Med en vrdekedja menas en fljd av till varandra levererande fretag frn
rmaterial via olika led av tillverkare och distributrer till slutkonsumerande kund betraktad frn ett vrdefrdlingsperspektiv. Jmfr frsrjningskedja och efterfrgekedja.
198
Vrdeflde (Value stream)

De processer som anvnds fr att skapa, producera och leverera varor och
tjnster p en marknad kallas vrdeflden. Fr en vara omfattar dessa
vrdeflden de fretag och avdelningar i fretag som tillhandahller
rvaror, de som tillverkar detaljer och komponenter, de som tillverkar eller
monterar slutprodukterna samt de fretag i olika led som distribuerar
produkterna till slutkundsmarknaderna. Ett vrdeflde kan ses som en
kombination av ett antal vrdekedjor.
199
W
Wagner-Whitins metod
Wagner-Whitins metod r en metod fr partiformning som bygger p en
tillmpning av dynamisk programmering. De flesta vriga partiformningsmetoder bygger p optimering av en order t gngen medan WagnerWhitins metod sker optimering fr samtliga order ver hela planeringshorisonten. I praktiken anvnds metoden nstan inte alls, dels p grund av
att berkningsmetodiken r svrfrstelig och dels drfr att den r
berkningskrvande. Metodens strsta betydelse har i stllet varit att
fungera som en jmfrelsemall vid utvrdering av andra mer approximativa partiformningsmetoder.
Wilsons formel (Wilson formula)
Wilsons formel r en formel fr berkning av ekonomisk orderkvantitet.
Den r ven knd under benmningen Kvadratrotsformeln. Formeln
bygger p en minimering av summa lagerhllningssrkostnader och
ordersrkostnader.
200
XYZ
XML (Extensible markup language)
XML r metasprk som gr det mjligt att med hjlp av browserteknik
utbyta information mellan fretag ver internet. Innebrden av olika data
som kommuniceras definieras med hjlp av mrkord.
Yttre effektivitet (Effectiveness)
Yttre effektivitet r ett mtt p hur marknaden vrderar ett fretags
produkter i frhllande till kostnaderna fr de resurser de frbrukar. Den
yttre effektiviteten utgr i kombination med den inre effektiviteten ett
mtt p fretagets totala effektivitet.
Yttre omstllning (External setup)
Med yttre omstllning menas den del av omstllningsarbetet som kan
utfras utanfr den producerande maskinen/anlggningen, dvs utfras
samtidigt som maskinen/anlggningen r i produktion. Arbetet motsvaras
av en yttre omstllningstid. Jmfr inre omstllning. Uppdelningen i inre
och yttre omstllning grs som ett stt att snka ordersrkostnaderna
och drmed orderkvantiteterna. Den yttre omstllningstiden skall inte
inkluderas vid berkning av maskinbelggning och inte heller vid
berkning av maskinkostnad i samband med produktkalkylering
Yttre stll (External setup)
Yttre stll r en alternativ benmning fr Yttre omstllning.
Zonplockning (Zone picking)
Zonplockning r en plockningsmetodik som innebr att en separat
plocklista skrivs ut fr varje delomrde eller zon i ett lager i stllet fr att
skrivas ut som en gemensam plocklista omfattande alla artiklar som skall
plockas. Plockning sker drefter individuellt per zonplocklista.
201

rsavtal (Yearly agreement)
Ett rsavtal r ett avtal som p rsbasis och artikel specificerar kvantiteter
att leverera, priser, leverans- och betalningsvillkor samt regler fr
avropsfrfarande och fakturering mellan en leverantr och kund.
teranskaffningstid (Replenishment lead time)
Begreppet teranskaffningstid har samma innebrd som ledtid frn
leverantr eller den egna verkstaden. Som begrepp anvnds det oftast
i anknytning till att fylla p lager frn extern leverantr.
terfyllnadsniv (Order-up-to level)
Med en terfyllnadsniv menas den lagerniv i ett periodbestllningssystem
som terfyllnad skall ske till. Bestllningskvantiteten stts lika med
terfyllnadsnivn minus lagernivn nr bestllningspunkten underskrids.
terrapportering (Feed back reporting)
terrapportering avser rapportering och registrering av information om
verkligt utfall mot planer och order i ett planeringssystem. Verkstadsrapportering och Arbetsrapportering r alternativt anvnda benmningar.
tgrdsmeddelande (Action message)
Ett tgrdsmeddelande r en signal frn ett planeringssystem till en
ansvarig planerare om att vidta tgrder som rr materialfldet. Det kan
exempelvis glla att frislppa en order, tidigarelgga en order, senarelgga
en order eller annullera en order.
ttio/tjugoregeln (Eighty/twenty rule)
ttio/tjugoregeln r en erfarenhetsbaserad regel om att storleksordningen
20% av ett antal element ofta str fr storleksordningen 80% av effekten.
Exempelvis svarar ofta 20% av produkterna i ett sortiment fr storleksordningen 80% av frsljningen. ttio/tjugoregeln r en variant p den s
kallade Paretos minoritetsprincip.
202

M
M r en frkortning fr ndringsmeddelande, dvs ett meddelande om en
beslutad konstruktionsndring.
ndringsbegran (Engineering change request)
Med en ndringsbegran menas ett frslag om konstruktions- eller
receptndring inklusive information om orsaker och nskvrda tgrder.
ndringsbegran skickas till berrda befattningshavare som kan ge
synpunkter p ndringsfrslaget innan den verkstlls i form av en
ndringsorder. Det som r speciellt intressant att ge synpunkter p ur
logistiksynpunkt r infrandetidpunkt, effekter ur reservdelssynpunkt,
utbytbarhet mellan befintlig och ndrad konstruktion samt tgrder
rrande eventuella verblivna kvantiteter i lager av artiklar som skall utg.
ndringsorder (Engineering change order)
En ndringsorder r en order med information om att en konstruktions
eller receptndring skall genomfras. ndringsordern tfljs oftast av
datum frn och med nr infrandet skall ske och av regler och anvisningar
fr hur man skall g tillvga med eventuella restkvantiteter i lager av
utgngna artiklar.
203

ppen struktur (Open bill of material)
Med en ppen struktur menas en struktur dr inte alla i moderartikeln
ingende artiklarna fullt specificerats, innehllsmssigt eller med avseende
p bestr-av kvantitet. ppna strukturer anvnds som ett alternativ fr
hantering av kundordervarianter p produkter. Metoden innebr att
strukturppningarna preciseras frst nr kundorder erhllits.
verbelggning (Overload)
Med verbelggning menas det antal belggningstimmar som verskrider
tillgnglig kapacitet under en viss planeringsperiod.
verensstmmelsekostnad (Conformance cost)
verensstmmelsekostnad r en term som anvnds vid kvalitetskostnadsanalys. Kostnaden avser summan av kostnader fr kvalitetskontroll och
kostnader fr frebyggande kvalitetsinsatser.
verkvantitet (Over quantity)
En verkvantitet avser en inlevererad kvantitet p en tillverkningsorder
eller en inkpsorder som r strre n den planerade eller verenskomna
kvantiteten.
verlappning (Overlapping)
verlappning mellan operationer i en operationsfljd innebr att en
efterfljande operation tillts starta innan dess fregngare r helt klar.
verlappning r i frsta hand mjlig att tillmpa vid stora orderkvantiteter
och sm transport- och hanteringskostnader.
verlappningskvantitet (Overlapping quantity)
verlappningskvantitet r den minsta kvantitet som mste vara frdigtillverkad i en operation fr att motsvarande order skall f transporteras till
nstfljande operation. Termen anvnds fr att specificera tillten verlappning mellan operationer.
204
verlappningstid (Overlapping time)

verlappningstid avser den minsta produktionstid som mste ha frflutit i
en viss operation innan nstfljande operation fr pbrjas, s kallad
startfrdrjning, alternativt den minsta produktionstid som mste frflyta i
en efterfljande operation frn det att fregende operation frdigstllts,
s kallat frdigfrdrjning. Termen anvnds fr att specificera
verlappning mellan operationer.
verleverans (Over delivery)
Med verleverans menas att en kvantitet strre n den som verenskommits enligt order levereras. I mnga fall regleras grnser fr vad som
r tilltna verleveranser i leveransavtal mellan involverade parter. Jmfr
Underleverans.
verplanerat produktionsprogram (Overstated master production schedule)
Med ett verplanerat produktionsprogram menas ett produktionsprogram
som upptar strre kvantiteter per period n vad det finns kapacitet fr
i produktionen att klara av eller som det finns utgngsmaterial i tillrcklig
kvantitet att disponera. Innan materialbehovsplanering genomfrs br ett
sdant verplanerat produktionsprogram justeras.
verproduktion (Over production)
verproduktion innebr att tillverka ngot som det inte finns ett omedelbart behov av. verproduktion r en av de sju formerna av slseri inom
lean production filosofin.
vre kontrollgrns (Upper control limit)
vre kontrollgrns r en alternativ term fr vre styrgrns.
vre styrgrns (Upper control limit)
Den vre styrgrnsen vid statistisk processtyrning anger inom det hgsta
vrde en kvalitetsindikator fr ha fr att processen skall vara under
statistisk kontroll.
205
Stig-Arne Mattsson

I en vrld med allt snabbare frndringar r mjligheter att kunna tillgodogra sig
andras kunskaper och erfarenheter en vsentlig frutsttning fr att bli framgngsrik. Oavsett om detta sker genom att studera facklitteratur och facktidskrifter, g p
seminarier och konferenser, gra besk p andra fretag eller diskutera med kolleger
har man behov av ett gemensamt sprkbruk fr att ett effektivt informationsutbyte skall kunna komma till stnd.
Inom logistikomrdet anvnds ett stort antal termer och begrepp. Tyvrr r terminologin inte srskilt standardiserad och enhetlig. Ofta finns det tv eller flera ord fr
samma freteelse och olika individer avser olika saker med samma begrepp. Som
ett stt att ka standardiseringsgraden och att skapa ett mer enhetligt ordval fr
alla de fackuttryck som r aktuella i logistiksammanhang har freningen PLAN tagit
initiativ till att utarbeta freliggande terminologiordbok. Boken r en bearbetning
av en tidigare version som gavs ut 1997. Sammanlagt finns ver 1 200 termer och
frkortningar frklarade i boken.
Fr att kunna etablera en terminologistandard mste man i mjligaste mn anvnda ord och uttryck som uppfattas som lmpliga och frsteliga av s mnga som
mjligt. Val av terminologi mste ocks i rimlig omfattning spegla det sprkbruk
som redan anvnds. Fr att stadkomma detta och f en bred frankring i industrin
har personer frn bland annat dessa fretag medverkat i ett remissfrfarande; Hrle
Trd, ABB Automation, ABB Power Technologies, Alfa Laval, Astra Zeneca, Autoliv
Sverige, Electrolux, Husqvarna, Ovako Steel, Procordia, Saab, Scania och Volvo Aero.
Dessutom har bidrag och synpunkter erhllits frn ett antal konsultfretag och frn
ERP-leverantrerna IFS World Operations (IFS Applications), Intentia (Movex), SAP
Svenska (mySAP Business Suite), SSA Global (Baan, BPCS, PRMS) och SYSteam
Applications (Peoplesoft Enterprise One, Peoplesoft World).
PLAN Freningen fr produktionslogistik

Blekholmsterrassen 3. Box 553, 101 31 Stockholm
Telefon 08-24 12 90. Telefax 08-24 12 05
kansli @ plan.se www.plan.se

Logistikens Termer Och Begrepp

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Logistikens Termer Och Begrepp

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

LOGISTIKENS

TERMER OCH BEGREPP

2004, Stig-Arne Mattsson och PLAN Freningen fr Produktionslogistik

PLAN Freningen fr Produktionslogistik

2004, Stig-Arne Mattsson och PLAN Freningen fr Produktionslogistik

PLAN Freningen fr Produktionslogistik

som utgngsmaterial i produktionen. Att skilja p dessa begrepp har blivit

Helsingborg i mars 2004

Logistikens termer och begrepp

Adaptiv styrning (Adative control)

Logistikens termer och begrepp

Affrsprocess (Business process)

Logistikens termer och begrepp

Alfafaktor (Alpha factor)

Logistikens termer och begrepp

Alternativ produktionsgrupp (Alternate work center)

Logistikens termer och begrepp

Logistikens termer och begrepp

Arbetskort (Labor ticket)

Logistikens termer och begrepp

Artikelnummer (Item number)

Logistikens termer och begrepp

Avbrottstid (Interruption hours)

Logistikens termer och begrepp

Avropssystem (Pull system)

Logistikens termer och begrepp

Logistikens termer och begrepp

Baktintegration (Backward integration)

Logistikens termer och begrepp

Batchstruktur (Batch bill of material)

Logistikens termer och begrepp

Logistikens termer och begrepp

Bemanningsfaktor (Crew fector)

Logistikens termer och begrepp

Berknad kapacitet (Calculated capacity)

Logistikens termer och begrepp

Betingad prognos (Extrinsic forecast)

Logistikens termer och begrepp

Blandlagerplatssystem (Mixed-stock system)

Logistikens termer och begrepp

Blockplanering (Block scheduling)

Logistikens termer och begrepp

Bristlista (Shortage list)

Logistikens termer och begrepp

Business process reengineering

Logistikens termer och begrepp

Logistikens termer och begrepp

Centrallager (Central warehouse)

Logistikens termer och begrepp

Logistikens termer och begrepp

Cyklisk produktfljd (Periodic control)

Logistikens termer och begrepp

Logistikens termer och begrepp

Deminghjulet (Deming cricle)

Logistikens termer och begrepp

Detaljspecifikation (Parts specification)

Logistikens termer och begrepp

Direktkanal (Direct channel)

Logistikens termer och begrepp

Disponibelt saldo (Available-to-promise)

Logistikens termer och begrepp

Djupstapling (Deep stacking)

Logistikens termer och begrepp

Dummy aktivitet (Dummy activity)