Professional Documents
Culture Documents
UTVANDRARNA
VARFR SKER VI
LYCKAN UTOMLANDS?
COSPLAYARE
HELA SVERIGE
PODDAR
HUR BLEV DET S?
R DIALEKTERNA
P VG ATT D UT?
VISSA GR ALLT FR
ATT HLLA DEM VID LIV
ER
NS
LKARE
U TA
n
v
ta
re g s
N GR
INNEHLL
MNNISKAN
DIALEKTERNAS BESKYDDARE
SIDA 14-18
SLKTEN R BST
SIDA 19-23
SIDA 24-28
SAMHLLE
FRN ATOMBOMBER TILL AVVECKLING
SIDA 42-43
SIDA 46-50
SIDA 51-55
SIDA 57
INNEHLL
TREND
HELA SVERIGE PODDAR
SIDA 32-35
MER LUST N ND
SIDA 36-41
KULTUR
MANGANS VG TILL SVERIGE
SIDA 58-63
SIDA 66-71
SIDA 76-81
KRNIKA: DU R HISTORIA
SIDA 90
Vi har 1800 frivilliga sjrddare beredda att rycka ut inom 15 minuter i alla vder. Och vra moderna rddningsbtar klarar
att g i hg fart ven i mycket grov sj. Ge en gva eller bli medlem, s bidrar du till att rdda liv till sjss vi fr nmligen inga
bidrag frn staten. Som tack fr ditt std hjlper vi dig om du t.ex. fr roderhaveri eller motorstopp
ven nr sjn ligger spegelblank. Ls mer p sjrddning.se eller ring 077 -579 00 90.
@MAGASINKONTEXT
@MAGASINKONTEXT
MAGASINET KONTEXT
Redaktion
Vlkommen till Kontext!
Vad kul att du har hittat hit! Det hr r nmligen ett helt nytt magasin. Ett magasin som dessutom r det
enda i sitt slag. Det r ngot som vi knner oss ganska stolta ver, nu nr vi ntligen brjar se resultatet
av vrt slit.
Fr vgen hit har inte varit helt spikrak.
Nr vi drog igng det hr s hade vi en vag id om att gra ett magasin som p ngot
stt handlar om historia. Det var egentligen allt. Vi insg tidigt att ett traditionellt
historiemagasin inte var ngonting fr oss. Det finns redan mngder som handlar om
krig, kungar och arkeologi. Du vet de som alltid har Hitler p omslaget. Den sortens
magasin ville vi inte gra. Vi ville gra ngot annorlunda. Ngot som inte redan var
gjort. Men vad?
Till slut kom vi p det.
Vi ska frklara samtiden - genom historien. Vi ska stta nutida trender, fenomen och freteelser i ett historiskt sammanhang. Fr dig som
ngon gng har undrat hur saker och ting blev som de r. Fr dig som r
nyfiken. Fr dig som r vetgirig. Fr dig som r frgvis.
Har du haft planer p att ta krkort, och undrat varfr det har blivit
s omstndligt jmfrt med nr dina mor- och farfrldrar gjorde
samma sak? Vi har svaret.
r du en av alla mnniskor som brjat lyssna p podcaster de
senaste ren och funderat p hur det egentligen gick till nr den
trenden tog fart? Vi frklarar.
Rkade du se att SVT snde svenska msterskapen i cosplay och
blev intresserad av att veta hur det fenomenet startade? Vi ger dig bakgrunden.
CHEFREDAKTR
Erik Gthlin
Cecilia Ilves
Emma Nilsson
Simon Rissvik
Matilda Carlstrm
Elinor Strand
Robert Lundberg
Chefredaktr
Layout
Webbredaktr
Reporter
Reporter
Reporter
Reporter
Felicia Green
Emily Brodin
Bildchef
Douglas del
Layout
Reporter
Reporter
Marielle Theander
Olsson
Reporter
Hanna Gissln
Niklas Thander
Reporter
Reporter
Webbredaktr
Fr hundra r sedan
stiftades en ny skilsmssolag. Nu fick makar skiljas p grund av osmja,
vilket hade varit nstintill
omjligt tidigare.
S1FFRAN
r 1985
nmndes ordet mens i TV fr frsta
gngen ngonsin. Det tabubelagda ordet
yttrades av skdespelerskan Courteney
Cox, nr hon medverkade i en reklam fr
Fr femtio r sedan
frsvinner sabeln frn
polisens mundering och
erstts av batongen.
Fr tio r sedan
infrdes rkfrbud p
restauranger, pubar och
kafer i Sverige.
Fr fem r sedan
avskaffades den svenska allmna vrnplikten
och ersattes av frivillig
grundlggande soldatutbildning.
150
948 823
svenskar
54 400
1,5 miljarder
Svenska medborgare
24 300
ktenskap avslutades
genom skilsmssa
2014.
10
n av dem r Christian Trk som r 2008 beskte Yosemite Valley tillsammans med ytterligare en svensk fr att klttra upp fr den
branta granitvggen.
Det r en vldigt klassisk klttervgg och
en del av klttringens historia. Det var det som
inspirerade oss att ka dit och klttra den, sger han.
Idag bor han i Italien och
arbetar som bergsguide i
bland annat Alperna och
gnar sig drfr t klttring ret om.
r till nrmelsevis lika hg som Mont Blanc eller Mount everest, s r den nst intill vertikala granitvggen, med den led som kallas The
Nose som gr ut frn klippvggen i mitten, en
utmaning ven fr de mer erfarna klttrarna.
11
Det r absolut
inget man ska testa
frsta gngen
12
antalet personer som faktiskt klttrar i Sverige berknas vara betydligt fler. Jacob Sternius,
ordfrande fr Svenska kltterfrbundet, tror att
medlemsantalet r s mycket mindre n det antal personer som faktiskt klttrar fr att frbundet
framfr allt tilltalar de som ven klttrar utomhus.
Fr att ta sig upp fr The Nose anvnde sig Christian Trk med sllskap av bde s kallad friklttring och aidklttring. Vid friklttring fr klttraren
enbart anvnda sina hnder och ftter fr att ta
sig upp. Klttringsutrustningen anvnds d bara
fr att skra personen. Vid aidklttring fr personen ven dra i och st p utrustningen fr att ta
sig upp.
Aidklttringen gr det lite lttare. Vissa partier
har en hg teknisk grad och r vldigt svra.
Christian Trk rekommenderar att en klttrare ska
ha klttrat mnga turer ute med flera replngder
innan personen ger sig p El Capitan.
Det r absolut inget man ska testa frsta gngen,.
friklttra The Nose. Ett r senare gjorde hon dessutom om det, den gngen p mindre n ett dygn.
Fr Christian Trk r det inte hjden p berget
som r avgrande fr upplevelsen. Han sker sig
inte till bergen fr att klttrandet r farligt eller fr
att han lngtar efter adrenalinkickar. Fr honom
r det naturen som drar.
Du fr se s otroligt fina platser och vara p
otroligt hftiga stllen genom klttring och skidkningen som jag tror att mnga aldrig kommer att f
uppleva. Det r upplevelsen att vara ute i naturen
helt enkelt.
Fakta
Yosemite nationalpark
Nationalparken grundades 1864 och var d den tredje
i USA.
Parken r drygt 3000 kvadratkilometer stor, vilket
ungefr motsvarar Gotlands yta.
Varje r besker ca 4 miljoner mnniskor parken. En
knapp tiondel av beskarna kommer frn andra lnder
n USA.
Som beskare i Yosemite Valley kan du ltt ta dig till
vackra vattenfall.
34-rige Warren Harding var den frsta att klttra The Nose r 1958.
13
MNNISKAN
MNNISKAN
Dialekternas
beskyddare
Jan-Olof Johansson r
ordfrande i Sllskapet
Wermlnningarne.
14
MNNISKAN
rd som inte lngre anvnds i vardagen frsvinner med tiden, s det r ganska naturligt
att yngre personer inte knner till dem idag.
Dessutom hller dialekterna i Sverige p att
jmnas ut. De senaste femtio ren har dialekterna
blivit allt mer lika varandra och nrmar sig standardsprket, den form av sprket som i motsats
till dialekter r sprkmssigt neutral.
Det beror p vad man menar med dialekt,
men de riktigt gammaldags dialekterna kommer
nog inte vara kvar. Dremot finns det vldigt tydlig lokal prgel p de flestas sprk, sger Margareta Svahn, docent i Nordiska sprk och universitetslektor vid nordiska sprk i Uppsala. Hon
har nyligen skrivit en bok om dialektutjmningen
i Vstsverige tillsammans med kollegan Jenny
Nilsson.
15
MNNISKAN
an det rent av vara s att mnniskor har frsttt att dialekterna hller p att jmnas ut
och d blir mer intresserade av att bevara dem?
Ja, det kan nog handla om att man inte vill
frlora det nd. Det lokala i sprket fascinerar
och det kan ju vara fr att det inte r s mnga
som pratar s lngre, sger Margareta Svahn.
P Sveabiografen tar man ngra minuters paus
mellan tv olika scener. Smprat hrs frn de
mrkrda biografstolarna. De saknar ngra personer till brllopsscenen.
Jan-Olof Johansson fr tcka upp och spela
Lpar-Nisse, en figur som grna kryddar sina historier lite extra och berttar dem med hg rst
och stora armrrelser.
En halv aln bre va han, mella ga. nr han
tale te m s va de ackurat som om ska hade
brja gtt.
Han stampar foten hrt i scengolvet.
Nej nu ljuger ni, om ni s aldrig har gjort det
frr.
tig du. Ljuger j, herr patron?
Fr Sllskapet Wermlnningarne r det viktigt att
de gamla orden bevaras.
Det har nog att gra med en slags trygghet,
det r lite nostalgi sdr, sger Kenneth Larsson.
Jag r slktforskare i botten s d kan det
vara bra att frst vad gamla ord betyder. Vi frkastar all vr historia om vi glmmer det hr, d
kan vi lika grna slnga vra historiebcker ocks. r man lite historieintresserad s ska man inte
bara komma ihg att Karl XII stupade 1718, det r
kanske nnu mer intressant att komma ihg vrt
gamla sprk, fortstter han.
I sina roller brer de grna p lite extra med gam-
16
e har frstelse fr att samhllets frndringar pverkar sprket, men de tycker nd att
det r trkigt om dialekterna skulle frsvinna helt.
Tnker vi flera hundra r framt s har vi ftt
en helt ny befolkning i Sverige, och d kommer
skert vrmlndskan att bli helt annorlunda. Det
ndrar sig hela tiden, det r nog inget vi kan gra
ngot t, sger Jan-Olof Johansson.
Varje generation pratar p sitt stt tills man
blir borta, nsta generation pratar inte p samma stt. Det r ingen tragedi med det, men det
r synd om ingen till slut frstr varken vad folk
skrev eller pratade om frr, sger Kenneth Larsson.
MNNISKAN
De blev utskrattade fr att de pratade dialekt och fick verkligen lra om, sger Margareta
Svahn.
Om man bodde i Gteborg s fick man va
sig i att inte sga kngen, fr det heter ju kungen, det heter inte durr det heter drr. S tror jag
inte att folk sger till ngon annan idag, fortstter
hon.
17
MNNISKAN
FAKTA
Dialekter
Ja faktiskt
litte stolt va
vrmlnning,
ja vet inte vad
ja annars skulle
vilje vre
argareta Svahn tror inte att dialekterna kommer frsvinna n p ett tag.
De nrmaste femtio ren kommer det nog
att st ganska still, eftersom idealet inte r standardssprk. Dessutom bor mnga kvar och behver inte flytta s lngt fr att studera, det tror
jag r klart bevarande. De regionala dialekterna
kommer finnas kvar lnge.
Vissa frdomar lever fortfarande kvar, trots att
dialekter r accepterade idag. Ofta handlar det
om stereotypiska uppfattningar som lrts in och
inte s mycket om dialekten i sig.
Det handlar mer om vad den landsdelens
mnniskor har fr status i allmnhet. Stockholmska tycker de flesta inte om eftersom det frknippas med makt. Sedan beror det p vem du frgar
ocks, sger Margareta Svahn.
18
MNNISKAN
19
MNNISKAN
r julafton.
1896Det
Middagen str
p
bordet och ljusen p bordet r
tnda. De r de enda ljuskllorna
i rummet. Karl Julius kryper upp
mot bordet. Han r tv r. Kanske
till och med ett r. Han blser ut
ljusen. Hans pappa, John, ryter till.
Jag tillter inte barnsligheter p julafton. Om du vill ha det
mrkt, s ska du f det mrkt.
Karl Julius blir inlst i kllaren en stund.
2015
20
1897
lktforskning som fenomen gr lngt tillbaka i tiden. Frr var det bara adelsfamiljer som
slktforskade, ofta fr att kunna bevisa vem som
hade finast arv. Gamla kungar slktforskade ofta
ocks, d var det fr att bevisa att de var slkt
med andra kungar eller till och med gudar.
Ja, kungar slktforskade och kom fram till att
de var slkt med Oden eller sagogudar. Det finns
till och med de som forskade sig fram till att de
var slkt med Adam, sger Benjamin.
Under 1950-talet frvandlades och exploderade slktforskningen till en folkrrelse. Fler och
fler vanliga mnniskor brjade slktforska. Det
fanns dock olika syften med forskningen. Nationalism, liberalism, nazism och socialdemokrati
var olika vrden som var centrala och som krockade med varandra.
Det var frmst rasforskningen som frst
grundade sig i slktforskning. Rasforskare ville
att folket skulle brja slktforska fr att frmja
rasforskningen och nationalismen. Det kom motstndsrster mot detta som bevisade att man
kunde anvnda slktforskningen till annat, speciellt efter andra vrldskriget. Det blev mer klart att
man gr frn en identitet, till en annan. Jag har en
samisk slkting lngt bak i slkten men det betyder inte att jag knner mig som en same.
1897
MNNISKAN
fr att komma vidare i sin forskning. Och just idag
r det sista kursdagen fr terminen. Sara sitter
med tv datorskrmar framfr sig. Bredvid sig
har hon ett fotoalbum med blodrd prm. Det r
hennes morfars fasters fotoalbum.
Hon gillade att vara med p bild, sger Sara
och skrattar.
Det r sant. Hon r med p nstan alla bilder.
P baksidan av vissa kort har hon skrivit ngot p
finska.
Victor! Kan du hjlpa mig? Jag frstr inte
vad det str p kortet.
Victor Aitman kommer lunkandes fram till Sara.
Han r ledare p kursen tillsammans med Sara
och han kan finska. Hans grsprngda hr ligger
mjukt mot huvudet och han hller bilden med
bda hnderna. Fastn bilden r lika stor som en
prislapp frn ett par jeans. Han funderar en stund.
Jag tror att det str att hon fyller 62 om tre
mnader och sen skriver hon och jo, jag vet att
jag r gammal, sger han.
Hon r ju fr rolig, sger Sara och skrattar.
Sara berttar att det kan vara svrt med sprket, speciellt nr hon slktforskar p sin mammas
sida.
Allt frn Ingermanland r antingen p finska,
ryska eller p estniska. Visst, jag har lrt mig vissa
ord men ibland kan det bli vldigt svrt. Som nu
har jag frskt f tag p ett arkiv i St. Petersburg.
Jag skickade ett mail p engelska och fick svaret
att jag var tvungen att skriva om mailet, p ryska.
Jag anvnde Google translate, men jag har inte
ftt ngot svar n, sger hon.
ara berttar att hon inte alls var historieintresserad som ung. tminstone inte av allmn
historia om kungar, krig och Hitler. Hon blev intresserad av sin egen historia. Det blir mer nra
berttar hon. Det r det som r roligast med
slktforskningen ocks. Att f veta saker om sitt
ursprung. Att man fastnar och hela tiden vill veta
mer, fortstter hon.
Sara berttar att man aldrig blir klar med sin
slktforskning.
Nej, man blir ju inte det. Det
finns inget stopp.. Jag har ver
180 sidor med namn p slktingar p min pappas sida, och jag r
lngt ifrn klar n.
Vad ska man brja med nr
man vill brja slktforska d?
Sara Dyrinder berttar att det
viktigaste att gra till en brjan
r att prata med sina nu levande slktingar. De kanske har ett
Jo, jag vet att jag r gammal. har Saras morfars faster skrivit
p baksidan av fotografiet p henne sjlv.
De kanske har
ett gammalt
fotoalbum eller
dammiga vykort
som ligger p
vinden.
1898
21
MNNISKAN
ritas Benjamin Eriksson berttar att vi fortfarande idag anvnder handbcker inom slktforskning som skrevs p 1930-talet. De hller sig
aktuella p grund av att det i princip r likadant
att slktforska d som nu, det handlar om att g
till och ska i arkiven. Kyrkbckerna har digitaliserats och scannats in i datorer men det r fortfarande kyrkbcker. Det underlttar dock att det
finns hjlpmedel p ntet.
Han tror att slktforskningen kommer att fortstta vxa. Han berttar att slktforskningsfreningarna blir fler och fler och att det nu ocks
finns ett nytt stt att slktforska p. Det stavas
DNA. DNA-forskningen vxer snabbt och man
skulle kunna hitta slktingar som levde 200000
r bakt i tiden om man har tur. Britas Benjamin
Eriksson tror att detta delvis kan frndra slktforskningen, men inte helt.
Man mste fortfarande g till landsarkivet,
vare sig man vill det eller inte. Fr att DNA-bankerna ska fungera som de ska s mste man ha
lst kyrkbckerna, sger han och skrattar.
Fler och fler yngre brjar ocks med slktforsk-
22
ning. Benjamin tror att det kan bero p just identitetsskapande. Genom att se vart man kommer
ifrn s skapar man sig en egen identitet. Han tror
ocks att historia blir mer och mer intressant fr
ungdomar, och ven fr andra ldersgrupper.
Det finns s mnga olika historietidningar nufrtiden. Samt alla nya tv-program som handlar
om ursprung och om att hitta sina rtter.
I sommar ska Sara Dyrinder till dvarande Ingermanland, nuvarande Estland/Ryssland, fr att
g p ett slktkalas. Hon hoppas p att f veta
mer om sina slktingar, fr att fortstta skandet
efter sitt ursprung.
1899
Sara anvnder digitaliserade arkiv fr att komma vidare med sitt slktforskande. I dag finns
mycket bttre hjlpmedel n nr Sara var en nybliven slktforskare fr elva r sedan.
MNNISKAN
23
MNNISKAN
24
MNNISKAN
25
MNNISKAN
Vy ver Julita kanonbruk i Sdermanland dr Peter fick jobb som kolare 1642, tills hans tio r senare dms fr hot mot sin chef Ditmar.
Mlning av Allart van Everdingen.
26
MNNISKAN
han var vallonttling, men genom sitt intresse fr
slktforskning har han upptckt slktskap med
flera vallonfamiljer p bda frldrarnas sidor:
Pierrou, Herou, Goude, Garney och Beneux.
Han berttar om hur hans pappa talade om
vallonskt blod som ngot speciellt. Men det
tycker han inte sjlv. Fr honom r det just slktforskningen och historien som r det intressanta.
Man fr en knsla fr hur det var frr i tiden.
Hur tufft det var, sger Jrgen dr han sitter vid
bordet i villans matrum. Han har dragit ut bok
efter bok ur bokhyllan bakom sig d han berttat
om valloner och om sitt intresse fr slktforskning
som brjade nr han blev pappa p 60-talet.
Bckerna ligger nu i travar p matsalsbordet men
hr och var sticker titlar fram: Vallonernas namn,
Valloner jrnets mnniskor och ett exemplar av
vallonfreningens egen tidning Vallonttlingen.
Tio r efter att Peter har kommit till Julita
bruk har han ftt stora problem. Han har haft en
kontrovers med sin chef Johan Ditmar och rendet tas den 15 november upp i Kungliga Bergskollegiet I Stockholm. Peter ska enligt protokollet med stoora skielsordh och Undsijelser ha
hotat att skjuta ihjl sin chef och sedan ha brutit
sig in i hans hem. Men dr finner han inte honom,
eftersom han r bortrest. Peter stts i Nykpings
fngelse flera mil ifrn bruket. Han erknner
att han har hotat Ditmar, men med tillgget att
alla bruksfrvaltare r skellmar och Tiufwar.
Angende straff fr brotten freslr Peter sjlv att
han ska hngas, med orden: Ltt hngia migh,
det wndar iagh intet.
27
MNNISKAN
Annika Bergstrm anfader Peter, eller Petter, hamnade flera gnger i trubbel med det svenska rttssystemet. Hr visar hon ett mejl frn sin
syssling som forskat om deras vallonska ursprung.
28
Fakta
Vallonttlingar i dag
Annika Bergstrm och Jrgen Vessman tillhr de omkring 100000 svenskar som i dag
berknas vara vallonttlingar. Men d rknar
man bara in de fransktalande vallonerna.
Rknar man ven in de tyska och hollndska
slkterna, dubbleras siran.
Klla: Sllskapet Vallonttlingar
r du dummare n
tget?
Vi har alla hrt de gamla talestten, men varifrn kommer
de egentligen? Kontext har tagit reda p historien bakom
fem mer eller mindre vanliga uttryck.
Vara lika goda klsupare
Det sgs att uttrycket myntades
1599 av Hertig Karl (senare kung
Karl IX) d han sa: Lika brder
borde ocks vara lika klsupare. Uttrycket betyder att vara av
samma sort p ett negativt stt.
Supa har inget med alkohol att
gra, utan hade frr betydelsen
att srpla i sig soppa. S en lika
god klsupare srplar allts klsoppa likadant som ngon annan.
Ingen ko p isen
Uttrycket betyder ingen fara och r
frn brjan ett talestt: Det r ingen
ko p isen s lnge rumpan r p
land. Frr slppte man ofta ut korna
p vinterbete och d gick de ibland
ut p frusna vattendrag och halkade eller trampade igenom isen. Talesttet kan tolkas som att man inte
behver oroa sig s lnge kon har
fast mark under bakklvarna och
kan rdda sig sjlv om isen brister.
G brsrkagng
Att g brsrkagng betyder att frstra
allt i sin vg. En brsrk var en vldsam
krigare frn den nordiska vikingatiden
som slogs i ett blint raseri och vrlade
som ett vilddjur. Ordet tros komma frn
islndska ber som betyder bjrn och
serkr som betyder skjorta, och betyder
man kldd i bjrnskinn. Uttrycket go
berserk har ocks lnats i engelskan.
Dummare n tget
Betyder att ngon inte har den
skarpaste
hjrnan.
Uttrycket
kopplas ihop med Oscar I:s yngsta barn, Prins August (1831-1873)
som ansgs vara ganska obegvad. Prinsen gav namn t ngloket Prins August och p den tiden fick man inte prata illa om en
kunglighet, s drfr brjade man
sga dummare n tget istllet.
29
BILDER: WIKIMEDIA COMMONS & REBRO STADSARKIV/ERIK ARLEBO
30
GENIERNAS KAMP
Vem r den nya Nikola Tesla?
I jakten p ett nytt
ouppskattat geni stllde vi
tv excentriska forskare mot
varandra i en duell.
ALEKSANDR BOGDANOV
(1873-1928)
JACK PARSONS
(1914-1952)
VERSUS
1. Betydelse av arbete
och hvdade att hans experiment ledde till bland annat frbttrad
3/5
rymdresandet.
5/5
2. Livet utanfr
Politisk aktivist som var med i grundandet av den bolsjevikiska
faktionen. Stor rival till Lenin om makten innan han blev frvisad.
4/5
3. Mottagande
Han startade det frsta institutet fr blodtransfusioner som se-
vilket han senare friades fr. P grund av sitt intresse fr marxism och
ockulta aktiviteter frbjds han dock frn att arbeta inom amerikansk
3/5
4. Excentritet
Kombinationen av bolsjevik, scifi-frfattare och evigt liv-forskare,
kopplat med futuristiska ider gjorde Bogdanov till en fr sin tid udda
land som p 30-talet sg raketer som ren och skr science fiction till
3/5
5. Dd
Efter att ha genomgtt elva lyckade transfusioner gick det snett nr han
tog blod frn en av sina studenter som led av bde malaria och tuber-
kolos. Bogdanov dog, men studenten som injicerades med hans blod
har gett en rad andra anledningar till hans dd: sjlvmord, mrdad av
tillfrisknade helt. I efterhand har det spekulerats i att det var ett sjlv-
mord, d han kort innan skrivit ett hgkontroversiellt politiskt brev. 5/5
mnniska). 4/5
31
TREND
Hela Sverige
poddar
Frn Ystad i sder till Haparanda
i norr. I dag grs det podcaster
verallt. Antalet lyssnare kar fr
varje dag som gr, och de som nr
allra flest hyllas som rockstjrnor.
Men hur blev det s hr?
Text och foto: Christian Mller
TREND
ust det.
Stefan och Emil har en egen podcast.
Quizpodden beskrivs av upphovsmnnen
sjlva som en frgesport i poddformat.
Stefan, som annars arbetar som personlig trnare, och Emil, som studerar till ljudtekniker i
Stockholm, stller helt enkelt frgor till varandra.
Den som svarar rtt fr pong, och den som fr
flest pong vinner.
Lyssnarna fr flja med i
resonemangen, gldjas nr
det blir rtt och srja nr
det blir fel.
Eller tvrtom, fr den
skadeglada
De har gjort podden i drygt ett r (frsta avsnittet slpptes i januari 2014) och har enligt Stefan
sjlv omkring 50 000 lyssnare i dag.
I brjan kndes det hftigt att vi ndde 50
personer. D frstod vi att det var fler n bara vra
vnner och bekanta som lyssnade, sger han.
Sedan dess har Quizpodden hunnit hamna p
Itunes topplistor, gstas av kndisar, och plockas
upp av Acast, den nya plattformen som erbjuder lyssnarna att ta del av extramaterial i from av
lnkar, bilder och videoklipp samtidigt som de
lyssnar p podden.
Acast hrde av sig till oss precis nr de skulle
dra igng i Sverige. De tyckte att vr podd passade bra med deras app. Det skulle vara reklam
med, och det tyckte vi lt bra. De pengarna kunde ju tcka en del av de kostnader vi lagt ut p
mikrofoner och resor och snt, sger Stefan och
tillgger:
Det r inte s att vi str och vaskar champagne p Ibiza, direkt. Men det ger oss i alla fall en
mjlighet att fortstta gra podden.
refter fljer en stjrnparad, dr ett antal knda artister fr gra var sin tolkning av signaturmelodin:
First Aid Kit dyker upp p storbildsskrmen och
bjuder p gitarrspel och stmsng.
Markus Krunegrd tar ver p lktarplats.
Lill Lindfors dansar upp p scenen och gr en
bossa-nova-variant.
Och Timbuktu avslutar med en Paul Simon-insprirerad upptempoversion.
33
TREND
etta r en viktig anledning till att podcasttrenden har blivit s stor. Att det inte krvs ngon
avancerad teknik. Det tror i alla fall Erik Lindelius.
Han r medieforskare vid Ume universitet.
Och har en podcast.
Mediespanarna grs sedan i augusti 2011 av
honom och hans forskarkollega vid Ume universitet, Jesper Enbom. I podden diskuterar de
medier och deras roll i samhllet, oftast p tu
man hand men ibland med inbjudna gster.
Det gr sllan att peka p en enskild frklaring nr ngonting pltsligt blir s populrt som
poddarna blivit i dag, sger Erik Lindelius. Men
teknikutvecklingen r definitivt en av dem. Frr
hade mobiltelefonerna vanliga radiomottagare,
men med Ipoden och senare Iphonen fick de
en hrddisk som man kunde ladda
ner filer till. Och ett mycket mer
anvndarvnligt
grafiskt
grnssnitt.
Sedan fick prylarna 3G
och 4G och trdlsa ntverk
spred ut sig ver landet, samtidigt som all teknik blev billigare.
I dag kan i princip vem som helst
kpa sig en hyfsad dator och en mikrofon och brja spela in. Man kan faktiskt
till och med spela in p en smartphone.
34
ven de sociala mediernas genombrott har pverkat, sger Erik Lindelius. Frr var det i princip
bara de stora mediesajterna, som SVT och SR,
som hade beskare p ntet. I dag kan vem som
helst n ut via Twitter.
Sedan r sjlva formatet en frklaring i sig
ocks, fortstter han. Att inte behva frhlla sig
till en tabl r ju en jttefrdel fr poddarna. Man
kan lyssna nr man vill och det man lyssnar p fr
ta sin tid. Jag tycker faktiskt att mnga poddar r
i lngsta laget i dag, men mnga uppskattar att
f hra mnniskor prata till punkt. Det blir nstan
som att tjuvlyssna p ett samtal ute p stan. Man
upplever att man blir vn med dem man lyssnar
p.
r brjade allt, d?
Ngot definitivt startdatum fr poddtrenden r tyvrr svrt att stta.
Den tekniska definitionen av en podcast (en
lnk till en ljudfil som publiceras i ett RSS-flde)
har funnits sedan brjan av 2000-talet.
Nr Apple sedan lade till en podcast-funktion
i Itunes 2005 gjordes poddarna tillgngliga fr
den breda massan.
2006 startade tjnstedesignbyrn Daytona
Svenska poddradiopriset, som ger poddlyssnare
i Sverige mjlighet att nominera och rsta p sina
favoritpoddar i ett antal kategorier. Men de flesta
priser gick d till vanliga eftersndningar av Sveriges Radios program.
Det drjde egentligen till 2010 nr Filip och
Fredriks podcast hade premir innan folk brjade
f upp gonen fr det nya mediet.
Och den riktiga explosionen kom nnu senare.
Jag upplevde att det tog fart ordentligt 2012,
sger Erik Lindelius. Innan dess gick det att hlla koll p poddarna, men d brjade de bli fr
mnga fr det. Alex och Sigge kom d. Fredags-
TREND
I quizpodden mste det g att resonera sig fram till svaren, och man fr inte passa.
Stefan Helms lgenhet i Gteborg pgr inspelningen av Quizpodden fr fullt. Vilket fretag
skapade Bluetooth? och Vilken bok inleds med
orden Kalla mig Ismael? r ngra av de frgor
35
SAMHLLE
SAMHLLE
Mer lust
n nd
Fler gifter sig och i yngre lder.
Brje och Siv gifte sig fr 60 r
sedan och firar diamantbrllop i
sommar. Samtidigt r Malin, 27 och
Alexander, 28 mitt uppe i brllopsplaneringen.
Text och foto: Matilda Carlstrm
37
SAMHLLE
38
iv upplevde egentligen inte ngra konstigheter med att ha blivit gravid innan
ktenskapet.
Det r klart att det fanns tanter som sa jaha,
hon var tvungen att gifta sig. Lite sdr sa dom
sinsemellan, det tror jag nog. Men det var ju vldigt vanligt. Jag tror det var vanligare n att man
stllde till brllop i frvg, sger hon.
Det var ingen som levde ihop och hade barn
som inte gifte sig. Det gjorde man bara inte. Det
hade vckt uppmrksamhet, sger Brje.
Men att de hade gift sig nd tids nog tvivlar de
inte en sekund p.
Var man frlovad, d var tanken att man
skulle gifta sig inom ett r. Nr man hade
broderat frdigt som man sa, sger Siv.
Att brodera frdigt innebar att man skulle
brodera handdukar, lakan och liknande till det
blivande hemmet. Helt enkelt fr att sedan
kunna visa upp sitt hem.
ven om det vrsta jag visste var att
sy s gjorde jag det nd. Satt och fllade
handdukar och sydde lakan, och s skulle man
brodera namn p.
SAMHLLE
Att det var vanligt att man redan var
gravid nr gifte sig r ngot som ven Helene
Bergman, genushistorisk forskare p Stockholms
Universitet, bekrftar. Hon menar att bilden vi har
i dag av att folk inte hade sex innan ktenskapet,
historiskt sett inte stmmer. Tvrtom har det varit
accepterat. Dremot inte att skaffa barn innan man gifte sig. Hon tror att det frmst handlat om en kombination av sociala normer och
av juridiska faktorer. Lagstiftningen gjorde helt
enkelt skillnad p om ett barn var ftt inom eller
utanfr ktenskapet.
Det finns mnga historiska underskningar som visar att skillnaden i tid mellan att ett par gifte sig
och nr frsta barnet fds ofta r
kortare n nio mnader. D pratar vi
ven 1800-tal. Vissa historiker hvdar att det funnits en mer tilltande
attityd till frktenskaplig sexualitet
i Skandinavien, Men man har nd
frvntat sig att folk skulle gifta sig
om dom blev gravida. Det ansgs
som ngot sjlvklart, sger Helena Bergman.
Brje fddes 1930 och Siv 1933. De var unga
vuxna under efterkrigstiden och tillhr den
generation som gifte sig mest under hela
1900-talet. Bde i hgre utstrckning och i yngre
lder n generationerna fre och efter.
Sedan 90-talet
har det istllet
blivit s att er
bejakar traditioner igen.
ktenskapsboomen under 50-talet frklarar Helena Bergman med att vi fick ett kat
vlstnd i Sverige. Tidigare hade en strre andel
mnniskor levt ogifta i samboliknande frhllanden. Eller Stockholmsktenskap som det kalllades. Under efterkrigstiden fick folk det bttre
46%
3,3
milj.
Gifta personer finns det i Sverige.
25
r
Varar ett ktenskap i snitt.
Brllopsdagar att
minnas lite extra
Kristall:
15 r
Porslin:
20 r
Rubin:
40 r
Guld:
50 r
Diamant:
60 r
21000
Personer firade
guldbrllop r 2014.
47084
ktenskap ingicks under 2014.
1213
39
SAMHLLE
Malin och Alexander r med sina 27- respektive 28 r yngre n det genomsnittliga brudparet. Fr dem str sjlva festen i centrum, praktiska frdelar med
att ing ktenskap r inget de lgger vikt vid, inte just nu. Den tolfte september r den borgerliga vigseln planerad att ske.
40
SAMHLLE
Brllopstraditioner runt
om i vrlden
41
Krnkraft - Ja tack?
Med tio aktiva reaktorer r
Sverige vrldens mest
krnkrafttta land.
Krnkraften har gtt en
brokig vg och dess framtid
r trots en 70 r gammal
historia nnu osker.
Av: Douglas del
42
25 meter under jord, vid Kungliga Tekniska Hgskolans campus i Stockholm, finns resterna av Sveriges frsta krnkraftsreaktor, R1.
43
EN LNG OCH
DYR HISTORIA
Pengar, svett och trar r vad som krvs
fr att ta ett krkort r 2015. Men en
gng i tiden rckte det med att skicka
ett brev s var lappen din. Flj med
Kontexts reporter tillbaka till krkortets
vagga. Och p en hisnande jakt efter
det egna krkortet.
Hll i dig.
Arkivbilder:
Vghistoriska
samlingarna
andra ord. Ett av de allra frsta krkorten utfrdades redan r 1902 till industrimannen Alfred
Hahn i rebro. Han behvde varken vningskra
eller kra upp. Han skickade helt enkelt ett brev
till magistraten, dtidens kommunfullmktige,
som godknde honom som frare. Det kan tyckas draktigt att godknna en frare utan att frst
ha kontrollerat om personen kan kra bil. Men
det fanns andra sidan inte srskilt mnga bilar i
rebro som Alfred Hahn kunde krocka med.
Bilarna var mycket f och kunde
knappast kra snabbare n 30 km/h p den hr
tiden. En mtesolycka som idag
brukar sluta vldigt allvarligt, var p denna
tid knappast jmfrbar, sger Hans
Mattsson, expert p Transportstyrelsen.
44
U
Alfred Hahn fick
anvnda ett
protokollutdrag frn
kommunfullmktige
som krkort.
Arkivbild:
Vgmuseet
en rda lampan blinkar inte p jrnvgstrafikskylten. Det ska inte komma ngot tg.
Jag minns vad jag lste i teoriboken och snker
farten nd. Jag har precis bytt krlrare frn
45
SAMHLLE
46
SAMHLLE
Fakta
Engelska inbrdeskriget
Det engelska inbrdeskriget var en serie
konflikter som pgick mellan 1642-1651.
Konflikterna stod mellan kungamakten och
parlamentet och handlade om hur England
skulle styras. Kungen och hans anhngare ansg att kungen var envldig och att
endast gud stod ver, medan parlamentet
menade att kungamakten var ett mbete
som utgick frn folket. Parlamentet menade
att man hade std fr sin sikt i Magna Charta. Nr kriget var ver och parlamentet stod
som segrare avskaffades kungamakten helt i
England, Irland och Skottland nda fram tills
1660 d parlamentet rstade fr att terinfra monarkin. Kung blev Karls son som fick
namnet Karl II.
ill ljudet av trummor och trumpeter och omgiven av beridna vakter hade han frts in,
han som fr ver sex r sedan hade frklarat
krig emot det engelska folket och dess parla-
47
SAMHLLE
48
SAMHLLE
Fakta
Avrttningen av Karl I
Av 68 jurymedlemmar rstade 59 fr en
fllande dom. I domen sades det att kungamakten var ett mbete som tilldelats Karl av
folket och att hans skyldighet var att regera
fr deras bsta och enligt landets lagar. Att
han brutit mot detta var lika med hgfrrderi mot England.
Vid avrttning av frrdare var det brukligt
att huvudet av den dde hlls upp och hans
brott ropades ut. Vid Karls rttegng hlls
huvudet upp men inget ropades ut.
Det har spekulerats i att detta var fr att
bdeln inte ville bli igenknd, ngot som
kan ha rddat hans liv. Fr 18 r senare nr
monarkin terinfrdes dmdes flera av de
inblandade i rttegngen till dden genom
hngning, drnkning och styckning.
49
SAMHLLE
Trots uppstndelsen lagen har vckt ser Alberto
lugn ut dr han sitter infr kommittns ordfrande, den republikanske senatorn Arlen Spector.
Med ett litet leende p lpparna tar han till orda.
Enligt min mening senatorn, finns det inget i
konstitutionen som garanterar rtten till habeus
corpus.
Innan han hinner fortstta avbryts han mitt i sin
mening av senatorn.
Du har fel! Hgsta domstolen slr fast att
rtten till habeus corpus r garanterade oss
genom konstitutionen. Det kommer frn Kung
Johan och undertecknandet av Magna Charta.
Kommittn gr inte p klagarens linje utan.
Med rstsiffrorna 11-9 s rstar man den 7 juni
2007 igenom en resolution som ska se till att
terstlla rtten till habeus corpus i USA.
50
Fakta
Habeus corpus
Habeus corpus betyder direkt versatt frn
latin du skall ha kroppen. I praktiken r det
ett skydd mot att ingen mnniska ska kunna
hllas fngslad utan rtt till rttegng.
Habeus corpus r en av grundpunkterna i
Magna Charta och gjordes nnu starkare i
engelsk lag genom The Habeus Corpus act
frn 1679. Lagen var en direkt fljd av inbrdeskriget och att kung Karl hade hllit flera
medlemmar av parlamentet i husarrest utan
formell anklagan.
Lagen om habeus corpus har fljt med oss
i modern tid bde genom den amerikanska
konstutionen och de mnskliga rttigheterna.
SAMHLLE
51
SAMHLLE
Fr Ellie innebr flytten en tur tillbaka till ursprungslandet. Hon r nmligen av rasen italiensk bolognese.
52
SAMHLLE
ldst svensk befolkning har Kroatien dr
medelldern hos svenskarna r 57,4 r, yngst r
vi i Somalia dr medeldern r 34,3 r. Det mest
svenskbefolkade landet utanfr Vsteuropa,
Nordamerika och Australien r Thailand dr 2010
stycken svenskar bor, enligt
Skatteverkets siffror. Dessa
siffror baseras p hur mnga
som uppgett en ociell adress
i landet dr de bor,
vilket r drygt hlften av den
halva miljonen som uppskattas
bo utomlands.
I Sverige lever vi fr
att jobba. I Italien
jobbar man fr
att leva.
53
SAMHLLE
54
SAMHLLE
Emigrationen var frvnansvrt organiserad,
redan i Sverige kunde man kpa en biljett frn
Gteborg hela vgen till Minnesota med
samtliga transporter inkluderade, som ett
dtidens tgplus. Nr de runt 1,3 miljoner
mnniskor som lmnade landet steg i land p
Ellis Iland, New York, tog majoriteten sig vsterut
mot Chicago och Minnesota. Hr etablerade sig
svensken snart som antingen hembitrde
eller hantverkare.
Mitt genomgende intryck har varit att
svenskarna hade en frdelaktig framtoning i
Amerika. Det baserades p att de var
arbetsvilliga och anpassningsbara. De ville lra
sig engelska illa kvickt. Det finns roliga historier
om hur de gjorde sig av med de svenska
bonna-klderna genom att kasta dem verbord
innan bten kommit i land, berttar Ulf.
I Swede Town, Chicago levde folk trngt.
De fredrog att bo tillsammans, de var vldigt
sparsamma och byggde ofta hus i de norra
delarna av Chicago, sger Ulf.
Flera sociala ntverk etablerades snabbt, det
fanns landskapsfreningar, krer och
idrottssllskap, ofta startade och ledda av
prster som var tidiga med att utvandra och vana
vid kontakt med myndigheter.
Det var framfr allt prster och kyrkan som
hll ihop svenskarna utomlands. Det r ganska
lustigt fr ofta flydde man kyrkan, man tyckte
den var s frtryckande, berttar Ulf.
Vi kommer
aldrig tillbaka.
40194
(16,7%)
2. USA
39666
(16,5%)
3. Storbritannien
27554
(11,5%)
4. Danmark
14816
(6,2%)
5. Tyskland
12669
(5,3%)
6. Finland
12526
(5,2%)
7. Spanien
9349
(3,9%)
8. Frankrike
8578
(3,6%)
9. Schweiz
8132
(3,4%)
10. Australien
7658
(3,2%)
13. Italien
3989
(1,7%)
55
SAMHLLE
Har du tillstnd?
Som svensk medborgare krvs
inga speciella tillstnd fr att
flytta till ngot annat land i Norden eller EU.
Utanfr dessa omrden krvs
ofta visum och uppehllstillstnd, i vissa lnder vill man
se hlsointyg och bevis p att
man inte frekommer i brottsregister.
Ordna ett giltigt pass och kolla
med landets ambassad vilka
tillstnd du behver fr att bo
i det nya landet.
r du rtt frskrad?
Det r inte skert att dina
frskringar gller i det nya
landet, kontakta ditt frsk-
56
Vad hnder om
du blir sjuk?
Behver du vrd fr du i
frsta hand vnda dig till sjukvrden i landet dit du flyttat.
Bor du inom EU har du samma
rttigheter som vriga medborgare i landet. Du fr ven
rtt till vrd i
Sverige om du skulle bli sjuk
under ett besk.
ningskontrakt,
hyreskontrakt,
vaccinationsintyg, skolbetyg, friskintyg,
arbetsreferenser, slutskattebesked, passfoton osv. Det lter
kanske trkigt, men man kan
aldrig vara nog frberedd.
Fr du rsta i
svenska val?
Ja, det fr du. Ditt svenska
medborgarskap pverkas inte
av att du flyttar utomlands. Du
fr dock bara rsta i riksdagsvalet. Rstlngden gller i tio
r frn den dag du flyttade frn
Sverige.
Drefter fr du sjlv anmla dig
fr en ny tiorsperiod.
Ekonomiska tips.
Kontakta din bank, mjligen
kan de ge dig rd om hur du
ska hantera dina pengar nr
du flyttar utomlands. Se till att
de rkningar och fasta svenska
utgifter du har kvar betalas genom autogiro
eller e-faktura.
Ta kontakt med en
skatteexpert, har du ngra inkomster i Sverige (kanske hyr
du ut din lgenhet?) s r du
ocks skyldig att
betala skatt fr dessa.
ven frsljning av aktier, fonder eller annan egendom kan
vara beskattningsbara.
Slutligen, kom ihg att
avanmla din tv-avgift!
r jag en danskjvel?
anske skiderv. Danskjvel. Eller min favorit Ernst-Hugos monolog frn Riket.
Tack, ni svenska vakttorn. Med plutonium tvingar vi dansken p kn. Hr: Danmark, utskitet av kalk och vatten. Och dr: Sverige, hugget i granit. Danskjvlar.
Danskjvlar!. Rabblar du den utantill blir jag bara glad. Nr mitt danska medborgarskap kommer p tal brukar det mtas av tv reaktioner: slentrianmssigt nordiskt
grannhat och/eller fascination.
Nej, jag kan inte danska. Jag har aldrig bott dr och kommer nog aldrig att gra det. I
mitt danska pass str det 890211-XXXX. Fyra starka tecken som sger: du r nog inte
dansk egentligen va? nd blev jag sjlaglad nr den hrligt danskt arrogante Jon Dahl
Tomasson dunkade in 2-0 mot regerande vrldsmstarna Frankrike i fotbolls-VM 2002.
Sedan har vi alla danska saker som gr mig gosigt nostalgisk. Mordkommissionen! Faxe
Kondi! Hnstartelleter! Ungsbakad leverpastej med bacon! Tuborg!
Det r kanske s det blir nr man har kt Stenafrjan mellan Gteborg och Fredrikshavn
200 gnger, spelat bort alla sina mynt p banditerna, tagit krkortet p Legoland sju
gnger, praoat som lastbilschas p Jylland och blivit skrattad t nr kusinen Mads frsker f mig att sga rdgrd med flde. Men jag har aldrig
knt mig dansk eller svensk kanske har det att gra med att det finns
nnu en dimension. Min mamma fddes nmligen p Grnland och
flyttade till Danmark som liten.
Eftersom Grnland och Danmark har ett problematiskt kolonialliknade
frhllande frstr ni nog att en inuitflicka inte behandlades srskilt vl i
ett industrisamhlle p 70-talet. Bara det borde vl vara en anledning att
distansera sig frn Danmark med ett svenskt medborgarskap.
Varfr jag har haft kvar mitt danska pass i alla r r en gta,
ven fr mig. Jag har bara haft svrt att slppa det. Kanske
handlar det om att vilja sticka ut lite. Kanske r det lathet det har lnge funkat att dra undanflykten Danmark tillter
inte dubbelt medborgarskap men det gr ju inte lngre.
Men samtidigt har det knts fr jvligt att sitta p ett medborgarskap som jag inte ens bryr mig om, medan flyktingar
och nyanlnda till Danmark inte ftt vara en del av sitt nya
land. Och att jag egentligen inte kan pverka p riktigt nr
det r valdag i landet jag bor i.
Mest tror jag att jag har haft kvar det fr att jag vill att danskjveln alltid ska vara en del av mig oavsett om jag pratar danska eller inte. Eller fr att det ska bli lttare att f ett potentiellt
grnlndskt pass i framtiden. Det sticker ju ut nnu mer.
Ja for helvede. Det er dejligt.
NIKLAS THANDER
57
KULTUR
Mangans vg
till Sverige
- en historia om ockupation
och stngda grnser
KULTUR
KULTUR
et som i dag kallas fr manga brjade tecknas i Japan under ockupationstiden efter andra vrldskriget. Det var p den tiden en billig underhllning med bra distribution, som inte stred
mot den amerikanska ockupationens censur.
Under 70-talet brjade det spridas till vstvrlden, och under de kommande decennierna vxte
marknaden utanfr Japan, med fler och fler serier
som versattes och slpptes p andra sprk.
P mnga hll fick mangastilen ven fste hos
serietecknare, och det brjade dyka upp inhemska serier tecknade i mangastil. ven en del amerikanska och europeiska animerade TV-serier har
tagit mycket inspiration frn den japanska animstilen, bland andra Avatar: The Last Airbender.
Influenser frn Japan i den vsterlndska konsten r ingenting nytt, utan har en lng tradition.
Efter att ha varit stngt fr utlnningar i 200 r
60
KULTUR
Simon var 10 r nr han sg anim fr frsta gngen, och fastnade. Nu har han en stor samling filmer, tidningar och bcker.
fortfarande i Japan, s trots att han grundade freningen var han inte dess frsta ordfrande. P
den tiden slpptes mycket anim p Laserdisc,
ett format som var ganska ovanligt ven d, och
bara p japanska.
61
KULTUR
Piece, Ranma och Naruto.
Den allra frsta svenskversatta mangan
som gavs ut i Sverige var nr Alvglans Frlag
1985 slppte Gen - Pojken frn Hiroshima. Ingenting hnde d. Andra steget var p nittiotalet
nr vissa butiker importerade
versatt manga frn Amerika,
frn Dark Horse och Viz Media.
Men den stora stten kom
kring millennieskiftet, Dragon
Ball p svenska kom under
sent nittiotal och gick med frlust i tv r innan det slog igenom. Sen kom One
Piece, sger Simon.
imon plockar fram en av de svenska volymerna, som han sjlv stod fr versttningen av,
frn ett skp fr att frskra sig om rtalet.
2002. Anim hade sin egen vg, under mitten
och slutet av ttiotalet slppte Wendros dubbade serier p hyrmarknaden. Sen kom Sailor Moon
p svenska 1992. Men det var med internet som
det slog igenom riktigt stort.
62
KULTUR
lngre tid har de blivit ett kompisgng som lrde
knna varandra genom Mangakais arrangemang.
Det r ngot som gr att se ven bland de senare generationerna av mangaentusiaster. Strre
arrangemang lever nd kvar. Flera freningar
har bildats i Mangakais fotspr, och som en direkt
utveckling av de tidigare visningarna anordnas i
dag flera strre konvent runt om i Sverige varje r.
blivit en mtesplats fr de som r intresserade av
den japanska populrkulturen.
Vad r manga?
Begreppet manga brjade anvndas i Japan mot slutet av 1700-talet.
Skrivtecknen betyder nrmast slarviga bilder.
Ett av de frsta knda verk som anvnde termen
var de populra Hokusai Manga-bckerna, som
slpptes i femton volymer under 1800-talet. De
innehll bilder frn den Japanska konstnren
Katsushika Hokusai (1760-1849). Han arbetade
frmst med trsnitt i ukiyo-e-stil, bilder frn den
ytande vrlden.
Hokusai skapade det som i efterhand blivit det
mest knda verket frn den konststilen, 36 vyer
av berget Fuji. Manga kom s smningom att bli
det generella japanska ordet fr serier, och det
var under ockupationstiden i mitten av 1900-talet
som den moderna mangan uppkom.
Det var frmst tv serier som inuerade det som
kom senare, Machiko Hasegawas Sazae-san,
1946 och Osamu Tezukas Mighty Atom, knd som
Astro Boy i vst, 1951. Bda serierna lade grunder
fr teman och stil i den nya mangakonsten, och
Osamu Tezuka har i efterhand kallats fr mangans fader.
63
Serietips
Manga
lskling AI-REN
(Yutaka Tanaka, 1999)
En mask av glas
(Suzue Miuchi, 1976)
Aomanjuskogen
(Hisae Iwaoka, 2008)
Anim
Steins;Gate
(Nitroplus/White Fox, 2011)
Legenden om Galaxhjltarna
(Yoshiki Tanaka/Magic Bus
och Madhouse, 1988)
Utgr en av de mest trffskra illustrationer av barndomstrauman som mnskligheten ngonsin skapat fr TV.
Film
Paprika
(Satoshi Kon, 2006)
Tokyo Godfathers
(Satoshi Kon, 2003)
64
MENSTRSK
SNOPPTORP
TROSA
I
Vsterbotten,
nrmare
bestmt i Norsj kommun,
ligger orten med det mrkliga
namnet Menstrsk. Den lilla
byn var en gng en gruvort
men r i dag mest knd fr
sitt namn och den 13,6 kilometer lnga linbanan som gr
till grannbyn rtrsk. Namnet
d? Ordet mens betyder p
lulesamiska nyfdd renkalv.
Menstrsk blir den nyfdda
renkalvens sj.
Namnet p stadsdelen i
Eskilstuna
fr
skerligen
gonbrynen att hjas hos de
flesta. Britt-Marie Gustafsson berttade fr Expressen
i en artikel frn 2010 om hur
hennes dotter fick problem
att ska studiemedel nr hon
uppgav sin adress, CSN tog
henne inte p allvar. Namnet
kommer frn Eskilstunahjlten
Erik af Snoppenstrm.
RVEN
PORRARP
r 2009 fick orten Porrarp en
ny skylt, den tidigare hade
stulits utav souvenirjgare.
Namnet p den lilla byn i
norra Skne kommer frn det
dialektala ordet purra som
betyder risig buske, och arp
en sydsvensk form av torp.
Namnet betyder ngot i stil
med torpet med de risiga
buskarna, pest eller kolera?
RVEN
sk
str
Men
torp
Snopp
rr
Po
arp
FITTJA
Att Fittja kvalar in p listan
ver besynnerliga ortsnamn
r en lgoddsare. Frorten till
Stockholm ligger i Botkyrka
kommun vid Albysjn. Ordet
fitta betyder flera saker; vt
ngsmark eller strandng
t.ex. Fittja betyder allts ngot
i stil med en fuktig strandng.
I dag r orten knd fr b.la. sin
mosk som har en av Europas
hgsta minareter.
FIT
TJ
65
KULTUR
XXX
KULTUR
Han r svensk
films okrnte
riddare
Nstan all svensk film gr med frlust.
Inte ens den kommersiella filmen klarar
sig sjlv lngre. Landets modigaste
regissr Johannes Nyholm tror att mer
fantasi och mindre deckare kan rdda
Filmsverige.
Text och foto: Erik Gthlin
XXX
KULTUR
Det finns flera kortfilmer om den hysteriska Dockpojken. r 2008 slpptes en fejkdokumentr som skildrar regissren neurotiska och
bisarra frhllande till lerfiguren.
2008. Ett snobbigt TV-team r p besk i regissren och animatren Johannes Nyholms
studio. I mitten av rummet str ett ensamt skrivbord. Skrivbordslampan r riktad rakt nedt. Ljuset som lyser upp dockskpets insida r vitt och
sterilt - inga detaljer slipper undan hr. Mrkret
utanfr de fyra vggarna r massivt.
Han ser rtt rugt ut. Man kan tro att den
r slarvigt uppbyggd, att ngon bara provat sig
fram. Men den r nd komplex inuti med en
stomme av aluminiumtrd.
Johannes Nyholm, Dockmakaren, lutar sig ver
skpets plywoodvggar. Hans ansikte r dunkelt
i ljuset frn lampan. Pminner om ngot ur en
skrckfilm. Han hller i Dockpojken, en lerfigur
kldd i en grn t-shirt och svarta shorts.
Jvlar, utbrister
Johannes med
hjrtat i
halsgropen.
unnen p dockan r
uppsprrad i ett frustrerat grin och de mrkt
rynkade gonbrynen skulle
passa vilken filmskurk som
helst. Johannes arbetar med
hnderna metodiskt, p
grnsen till frsiktigt. Med
modelleringspinnen frfinar han konturerna, den
sista touchen gr han med tummen. Han flyttar
Dockpojkens gon fram och tillbaka med en bit
stltrd, ndrar blickriktningen. I Dockpojkens
rum str en TV, en soffa, en skl med chips. Det
ser ut som ett riktigt vardagsrum, men mblerna
68
KULTUR
Man kan tnka sig att Johannes hem ska vara belamrad med dockor och rekvisita i varje vr och
hrn, men nr vi kommer dit inser jag snabbt att
det inte r s. Den ljusa lgenheten skvallrar inte
alls om vem som bor dr. Men en till synes hastigt nedtecknad figur i tusch p i ett
block p kksbordet br nd spr
av regissrens filmvrld. Johannes
r eftertnksam nr han karakteriserar typisk svensk film.
Ngot som r slende r hur lite
fantasi vi faktiskt har. Vr film bygger
i princip bara p verkligheten, den
gr trista verkligheten. Oavsett om
det r ett deckardrama eller diskbnksrealism.
Ngot som r
slende r hur
lite fantasi vi
faktiskt har.
FAKTA
FILM I VST
Film i Vst r en av fyra filmfonder i
Sverige. Fonderna ger filmer produktionspengar i utbyte mot att de spelas
in i regionen. Ofta har man som krav
att lokala fretag och filmarbetare ska
anstllas. Sedan starten 1997 har Film i
Vst samproducerat
hundratals filmer.
Tomas Eskilsson, VD Film i Vst.
69
KULTUR
Kortfilmen Las Palmas r ett exempel p Johannes Nyholms udda filmskapande. Genom att kl ut sin ettriga dotter till en typisk turist
70
KULTUR
NYFIKEN P JOHANNES
NYHOLMS FILMER?
KOLLA IN VR HEMSIDA:
skildrar han hur svenskar svinar till det p semestern.
KONTEXT.JMG.GU.SE
FAKTA
FILMAVTALET
Svensk film bekostas sedan 1963 av
bde av staten och filmbranschen i
det s kallade Filmavtalet. Filminstitutet delar ut stdpengar till svenska
filmer enligt detta avtal. Kritikerna har
menat att pengarna inte rcker till och
att systemet r fr kortsiktigt eftersom
varje avtal bara gller i fem r framt.
Filmavtalet erstts av en helstatlig
filmpolitik 2017.
Nstan alla filmer som grs i Sverige
r beroende av Filminstitutets produktionsstd. Men lngt ifrn alla som sker pengar fr dem. Reglerna sger att
den skande mste ha en etablera d
producent med ett filmbolag som tidigare gjort film fr bio, fr att kunna f
ngra pengar.
71
Av : Douglas del
Sommaren r rddad
Den svenska sommaren r kort och det mesta
regnar bort. Strunta i playan och stanna hemma p semestern.
Hr r filmerna och serierna som frgyller ven den graste julidag.
72
Rome (2005)
Serien tar sin start ungefr samtidigt som
det frsta romerska
inbrdeskriget 49 f.kr.
Den visar de historiskt
ihgkomna mnniskornas liv men ocks hur
livet kunde se ut fr
vanliga personer kring
denna tid. Historiska
hndelser, maktspel
och intriger r nyckelord fr denna dramaserie.
Mandela (1996)
Han satt fngslad i 28 r
och blev en viktig symbol mot apartheidregimen i Sydafrika. Den
hr dokumentren visar
Mandelas liv frn de tidiga protesterna mot
rasdiskriminering till
hans tilltrde som Sydafrikas frsta demokratiskt valda president
1992 (2015)
I tidiga 1990-talets Italien blste frndringens vindar starka p
den politiska scenen. I
en tid av oerhrd korruption ritades det politiska landskapet om
och etablerade partier
tappade sin stllning.
I 1992 fr vi flja sex
personer frn olika delar av samhllet, vars liv
pverkas av de snabba
frndringarna.
TIO NEDSLAG I
MEDIEHIST RIEN
1645 Sveriges frsta tidning
Sveriges ldsta dagstidning, Ordinari Post Tijdender, grundades
p initiativ av Axel Oxenstierna och innehll frmst utrikesnyheter
och kungrelser.
Radions andra kanal P2 startar och radion kar sin sndningstid. P3 blir tredje kanalen 1964. P1 blir kanal fr talade
program och information, medan P2 blir kanalen fr skoloch regionala program samt seris musik. P3 blir melodiradiokanal med ltt musik och nyheter.
1969 TV utkas
1956 Frsta TV-sndningen
TV sgs lnge som en frdummande form av underhllning. Men efter r av utredning beslutade riksdagen att infra television i Sverige.
Provsndningar startade och en testbild med ljud var det enda som
visades vissa kvllar. Tv r senare slr TV igenom med fotbolls-VM.
73
Spegeln - Kungsportsavenyn 14
Bio Roy ligger lngst upp p Avenyn och r dpt efter den
knda Gteborgsregissren Roy Andersson. Men faktum
r att biografen har legat hr sedan 1940 men hette d
Royal. Man har haft den goda smaken att behlla den gamla
skylten och har lst namnbytet genom att slcka ljuset i de tv
sista bokstverna. gs idag av Folkets hus och parker och
visar frmst smalare film som ett alternativ till SF.
Vid en frsta anblick finns inte mycket kvar av den gamla biografen Spegeln idag, men faktum r att Burger King
fortfarande anvnder biografens gamla entrdrrar. Om man
dessutom sitter p vervningen och ter sin hamburgare
sitter man faktiskt i det gamla maskinrummet. Biografen invigdes 1940 men lades ned redan p 80-talet. Spegeln var en
av tre biografer tillsammans med Royal och Aveny som lg
lngs Avenyn samtidigt.
Pornorama var mer eller mindre ett uppstllt skjul som mellan 1974-79 visade film i den barnfrbjudna genren. Ironiskt
nog ligger det idag en frskola p Pornoramas gamla plats.
Salongen hade omkring 50 platser och titlarna de visade
kunde heta saker som Zorros erotiska ventyr eller Utan brallor i Tyrolen.
Palladium ppnade redan 1919 och var lnge en av Gteborgs ldsta biografer innan den lades ner 2008 av SF. Frn
ppningen fram till 1980-talet var det just Palladiumbiograferna som gde biograferna, drav namnet, fr att senare tas
ver av Europafilm under en kort period innan SF steg in. I
dag hller en kldbutik till i lokalerna men mycket av lokalens
charm och arkitektur r fortfarande intakt.
74
Nr hnde det?
Att andra vrldskriget tog slut 1945 och att slaget vid Poltava var
1709 vet du kanske men nr intog danska vikingar London? Kontext
ger dig ngra spnnande och mindre knda rtal genom historien.
871 e.Kr. Den danske vikingen Halvdan Ragnarsson har invaderat och
plundat England med en stor arm
frn Skandinavien. Vintern 871-872
intar de och hller London. Fast p
den hr tiden r London en liten och
obetydlig stad jmfrt med idag.
Nr vren kom drog man istllet
vidare fr att hitta rikare stder att
plundra. Halvdan blev ddad i strid
877 nr han frskte inta Dublin och
det var slutet p vikingainvasionen
fr den gngen.
75
KULTUR
Fiktion blir
verklighet i
cosplayvrlden
I februari visade SVT som frsta nationella tv-kanal i
vrlden en tvling i cosplay. P scenen stod
fantasifigurer i avancerade utstyrslar som alla slogs om
att bli svensk mstare. En av dem som lgger hela sin sjl i
cosplayvrlden r Jack.
Text och foto: Hanna Gissln
KULTUR
KULTUR
78
KULTUR
Emelie och Akira, frbereder sig fr att crossplaya. Det betyder att man cosplayar en karaktr som inte har samma kn som man sjlv.
79
KULTUR
Fr tredje ret i rad anordnade Jack en cosplaypicknick i Kungstrdgrden i Stockholm. Flera hundra cosplayare samlades under
krsbrstrden fr att umgs, ta japanska matldor och bli fotade av turister.
Vanliga mnniskor gr
p bio eller kper skor och
klder p H&M. Vi lgger
alla vra pengar p
peruker och linser.
80
KULTUR
frestller karaktrer ifrn webbserien
Homestuck. Mnniskor p Centralen vnder sig
om fr att titta p dem, mnga stannar pltsligt
till i storstadsstressen.
Kungstrdgrden har de rosa krsbrsblommorna just slagit ut, det r fullt av kameror
och turister runt stammarna. P konstgrset
bortanfr fontnen slr sig fler och fler
fantasifigurer ned p picknickfiltar. Till slut r det
flera hundra. Mnga har med sig Bentos,
japanska matldor, dr ris och tillbehr r
formade till gulliga djur och karaktrer frn knda
Miyazakifilmer. Mnga japanska turister r p
semester och passar p att turas om att fotas
med Jack och de andra. Tv tjejer, utkldda till
karaktrer i Sailor Moon, kommer inte bort frn
kamerorna och snart bildas en lng k med folk
som vill bli fotade mellan dem.
81
Vagn
Gteborg
SJ BO13
nnting
1856
Frsta jrnvgen
ppnas i Sverige
den 5 juni mellan
rebro och Nora.
1939
Jrnvgen
frstatligas.
1975
1972
SJ anstller den
frsta kvinnliga
konduktren.
1988
Statens jrnvgar
delas upp i banverket och SJ. Nu kr SJ
tgen och banverket har hand om
jrnvgen.
En bransch i rrelse
Var r vagn 3
Vagn
Gteborg
82
Vagn
Gteborg
Vagn
Gteborg
1990
SJ brjar
kra med
snabbtget
X2000.
2001
SJ bolagiseras.
Delas bland
annat upp i persontrafik, SJ AB,
och godsstrafik,
Green Cargo AB.
Vagn
Gteborg
2009
Jrnvgsmonopolet tas bort. Nu
r det fritt fram
fr alla som vill att
bedriva tgtrafik i
Sverige.
2010
Trafikverket
bildas nr
banverket och
vgverket sls
ihop.
2015
Regeringen beslutar om kade
resurser till jrnvgsunderhllet
de kommande
ren.
MTR utmanar
SJ p strckan
Stockholm Gteborg.
83
En annons sger mer n vad som erbjuds p marknaden. Den berttar ven en hel del
om sin samtid. Kontext har gjort en djupdykning i annonser frn 1920-tal till 1950-tal.
Husmodern, 1940
Husmodern, 1942
Under frsta och andra vrldskriget infrde staten ransoneringar p lpande band.
Importen upphrde nstan helt och de inhemska resurserna var knappa, srskilt under
1940 rs kalla vinter och torra sommar. Varje konsument tilldelades en begrnsad ranson p vissa livsmedel och textilier. Myndigheterna uppmanade folk att konservera, salta,
sylta och att ta vad som finns i naturen, odla, fda upp kaniner och jaga.
Husmodern, 1922.
84
Husmodern, 1945
Bindan uppfanns i slutet av 1800talet. Nu skulle mensen dljas. Tidigare var det vanligt att lta blodet
rinna hyfsat fritt. Det vanliga blev att
sticka eller virka sina egna stoppdukar,
och frst p 20-talet lanserades den
fabrikstillverkade bindan. Egentillverkningen var fortfarande vanlig fram till
1950- och 1960-talen.
Husmodern, 1940
Husmodern, 1950
Adoption blev lagligt i Sverige 1917, ven om det i praktiken frekom ocks tidigare.
Fram till brjan av 1970-talet
var det vanligt att mammor
lmnade bort sina barn till
adoptivhem. r 1938 legaliserades bde preventivmedel och abort och adoptionen minskade en aning.
Men det r frst efter att
p-pillret godknns r 1964,
och aborten blir fri tio r senare som den internationella
adoptionen blir vanligare n
den nationella.
Husmodern, 1940
Husmodern, 1922
Nr denna annons fr tvl kom r 1922 var det frsta ret kvinnor deltog i riksdagen.
Sverige hade ett r tidigare ftt kvinnlig rstrtt. P bilden ser vi Elisabeth Tamm,
Nelly Thring, Bertha Wellin, Agda stlund och Kerstin Hesselgren. Dessa kvinnor
blev de fem frsta att sitta i Sveriges riksdag, tillsammans med 145 mn. I dag r 152
av 349 riksdagsledamter kvinnor.
85
I FRMMANDE JORD
86
arken r upplten av
Svenska kyrkan fr all
framtid. Gravarna tas om hand
om av Volksbund Deutsche
Kriegsgrberfrsorge e.V., respektive the Commonwealth
War Graves Commission. De
sistnmnda har hand om 1,7
miljoner gravar i 154 lnder
runt om i vrlden. I Sverige
finns dessa i vst, frn Bokens i Bohusln till Malm i
Skne. De tyska gravarna terfinns frmst i vstra Sverige,
men ven p Gotland.
VILKEN R KNSSJUKDOMEN?
Syfilis
87
VAD
VET
DU
OM
MYTER OM MENS
Myt 1
Man br inte ha sex nr man
har mens.
Fel!
Kan givetvis knnas lite mer
besvrligt att ha sex under
mensen, men mens
fungerar som ett utmrkt
glid-medel. Tnk dock p
att det gr att bli gravid
ven under mensen.
Myt 2
Man ska inte bada nr man
har mens.
Fel!
Klart du kan bada under
mensen! Anvnd ett bra
mensskydd (t.ex. tampong
eller menskopp) s behver
du inte oroa dig.
Myt 4
Myt 5
88
Myt 3
Mensen kommer var 28:e dag.
Fel!
Detta r bara ett ungefrligt
genomsnitt. Cyklerna varierar,
bde frn person till person
och frn cykel till cykel. ven
stress, sjukdom eller dliga
matvanor kan leda till oregelbunden mens.
DU HAR VL INTE
MISSAT KONTEXT
P WEBBEN?
Ls, lyssna och titta p vrt webbexklusiva material som till exempel...
?=!
En stjrna i kket
Varfr? Drfr!
Vr radioreporter trffar
Titti Qvarnstrm - den
frsta svenska kvinnliga
kkschefen som
tilldelats en stjrna i
Guide Michelin.
Varfr lt modemet
som det gjorde? Och
vad r grejen med
rdslan fr siffran fyra i
Kina? F svaret hos oss.
Urgamla
sexleksaker
Dildos ldre n Jesus,
penisringar gjorda av
getgon och mer p
vr lista ver
sjlvbehagande verktyg.
Kvinnliga filmskapare
Foto: Gabriela Pichler (Press)
Polkagrismysteriet
Polka + gris. Ett besynnerligt namn med en
mystisk bakgrund. Kontexts reportrar tog med
sig kameran till grisens huvudstad Grnna fr att
frska nysta upp det hela.
Du r historia!
en vad r historia egentligen? r allt som hnde igr och dessfrinnan en del av historien? Ni vet, den i bestmd form och med
stort H? Vad jag bredde p frukostmackan igr r vl knappast
ngot som hr hemma i Historien?
Pratar vi om historiska hndelser tnker jag och mnga med mig
spontant p krig, kungamord, blodiga revolutioner och ervringar.
Stora, samhllsomvlvande hndelser. Ofta med rika och mktiga mn i
huvudrollerna. Helt enkelt, det vi lrde oss under skolans historielektioner.
Men r det verkligen s enkelt? r allt det som inte ftt plats i
hgstadiets historiebcker oviktigt att se tillbaka p och utforska? Jag
svarar nej p den frgan. Jag tror att varenda liten detalj i vr omgivning
r ett resultat av ett hndelsefrlopp som gr att utforska bakt i tiden.
ven den helt vanliga mnniskans vardagshndelser r fyllda till bredden av Historia.
Lt mig dra ngra exempel. Nr jag gr en s banal sak som stter in en bomullstampong i mitt underliv, gms i min handling
Historien om hur ett kvinnligt kn har konstruerats i motsats till
ett manligt dito, under rhundradens gng.
Nr jag sedan drar upp mina byxor efter
toalettbesket, gr jag ngot som hade varit helt omjligt
fr mig som kvinna om jag levt 150 r tidigare d
hade jag burit kjol.
Men okej, hur blir det med min frukost d? Jo, att jag
t fabrikstillverkat brd gjort p en blandning av vete
och rg i morse, har faktiskt ocks en historisk frklaring. Varfr ter jag s sllan hembakat brd, medan
min farmors mor skert bakade varenda brdbit hon
satte i sig, fr egen hand? Frsk svara p den frgan
utan att gna dig t historisk forskning.
Varje dag r vi alla delaktiga i att dra det stora nglok som
r Historien framt; det finns inga passagerare som passivt hakar
p nej, inte p detta tg. r det inte viktigt att d och d se sig
om och ta reda p vad det r vi drar p egentligen?
ELINOR STRAND
90
I nsta nummer av
KONTEXT
fr du bland annat lsa om...
Vi vill ha dig.
Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och
kanske din kompis. Fr tillsammans kan vi gra
vrlden bttre.
Vi kan se till s att det fortfarande gr att bada
i en fin insj. Att du kan ta en promenad i skogen.
Eller kanske bara plocka lite friska blbr.
Vi kan se till att bin inte dr ut p grund av
farliga bekmpningsmedel. Vi kan se till att det
finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutslppen. Och vi kan se till att flera hundra r gamla
92