You are on page 1of 52

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FRFATTNINGSSAMLING

AFS 1999:6

TRYCKKRL

AFS 1999:6

TRYCKKRL
Arbetarskyddsstyrelsens freskrifter om tryckkrl och
andra tryckbrande anordningar samt allmnna rd om
tillmpningen av freskrifterna

AFS 1999:6

Arbetarskyddsstyrelsens freskrifter
om tryckkrl och andra tryckbrande
anordningar
Beslutade den 12 augusti 1999

Utkom frn trycket

(ndringar infrda t. o. m. 2002-03-21)__________________________ den 17 november 1999

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med std av 18 arbetsmiljfrordningen


(SFS 1977:1166) fljande freskrifter.

1 kap Tillmpningsomrde och definitioner


1 Dessa freskrifter gller tryckkrl, vakuumkrl, ppna cisterner och
rrledningar fr vtska eller gas. Freskrifterna gller dock inte fr
sdan tryckbrande anordning i krnteknisk anlggning fr vilken Statens
Krnkraftinspektion har utfrdat freskrifter eller srskilda villkor fr tillstnd
enligt lagen (SFS 1984:3) om krnteknisk verksamhet,
tryckbrande anordning i flygplan eller annat luftfartyg,
tryckbrande anordning i krigsmateriel,
tryckbrande anordning anvnd som elektrisk apparat fr elproduktion eller
eldistribution,
behllare, som anvnds fr sdan internationell transport, som avses i den
Europeiska verenskommelsen om internationell transport av farligt gods p
vg (ADR),
behllare, som anvnds fr sdan internationell transport, som avses i det
internationella reglementet om befordran av farligt gods med jrnvg (RID),
behllare, som anvnds fr sdan nationell transport av farligt gods fr
vilken freskrifter har meddelats med std av lagen (SFS 1982:821) om
transport av farligt gods,
sdan ppen cistern avsedd fr brandfarlig vtska fr vilken freskrifter har
meddelats med std av frordningen (SFS 1988:1145) om brandfarliga och
explosiva varor,
sdan rrledning fr brandfarlig vtska fr vilken freskrifter har meddelats
med std av frordningen om brandfarliga och explosiva varor och som
anvnds mellan objekt som inte r tryckkrl eller vakuumkrl,
sdan rrledning fr naturgas fr vilken freskrifter har meddelats med std
av frordningen om brandfarliga och explosiva varor,
rrledning i mobil arbetsmaskin och fordon,
gasflaskor.
3

AFS 1999:6

2 De delar av dessa freskrifter, som anges i fljande tabell, gller inte


anordningar, som omfattas av ngon av freskrifterna under A eller B nedan,
nr de slpps ut p marknaden eller tas i drift.
A. Arbetarskyddsstyrelsens freskrifter (AFS 1999:4) om tryckbrande
anordningar.
B. Motsvarande freskrifter i ngot annat land inom det Europeiska
ekonomiska samarbetsomrdet (EES).
Vissa anordningar kan dock med std av vergngsbestmmelser i
freskrifterna under A eller B flja ldre freskrifter nr de slpps ut p
marknaden eller tas i drift. Undantagen i tabellen skall inte tillmpas p
sdana anordningar.
Typ av anordning enligt
AFS 1999:4
Tryckbrande anordningar

Tryckkrl

Delar av AFS 1999:6 som inte gller


fr anordningar som omfattas av A
eller B ovan
3 kap 1 svitt gller material,
konstruktion, utfrande och utrustning
3 kap 2 svitt gller utformning
4 kap 13 och 19
6 kap 3 och 4 svitt gller
installationsbesiktning eller
installationskontroll av aggregat som
inte r direkteldade
8 kap 1 och 2
3 kap 6 svitt gller tillverkningsskylt

AFS 1999:6

3 De delar av dessa freskrifter, som anges i fljande tabell, gller inte


anordningar som omfattas av ngon av freskrifterna under A eller B, nr de
slpps ut p marknaden eller tas i drift.
A. Arbetarskyddsstyrelsens kungrelse (AFS 1993:41; senast omtryckt i AFS
1994:53) med freskrifter om enkla tryckkrl.
B. Motsvarande bestmmelser i ngot annat land inom det Europeiska
ekonomiska samarbetsomrdet (EES).
Typ av anordning
Tryckkrl dr produkten av
hgsta arbetstrycket i bar
och volymen i m 3 verstiger
0,05
Tryckkrl dr produkten av
hgsta arbetstrycket i bar
och volymen i m 3 inte
verstiger 0,05

Delar av AFS 1999:6 som inte gller fr


anordningar som omfattas av A eller B
3 kap 6 , 4 kap 13 och 519, 5 kap
samt 8 kap 12

3 kap 6

4 I dessa freskrifter anvnds fljande beteckningar med nedan angiven


betydelse.
Ackrediterat organ

Ackrediterat laboratorium

Aggregat

Anlggning
Avskringstemperatur

Certifieringsorgan eller kontrollorgan i tredjepartsstllning som ftt ackreditering fr


ifrgavarande uppgift enligt lagen (SFS
1992:1119) om teknisk kontroll.
Laboratorium i tredjepartsstllning som ftt
ackreditering fr ifrgavarande uppgift enligt
lagen (SFS 1992:1119) om teknisk kontroll.
Flera
tryckbrande
anordningar
enligt
definitioner i AFS 1999:4 som satts sam man
av en tillverkare fr att bilda en integrerad och
funktionell enhet.
En grupp av sammankopplade tryckbrande
anordningar.
Den temperatur vid vilken en anordnings
avskringsutrustning aktiveras.
5

AFS 1999:6

Avskringstryck
Behllare

Berkningstemperatur
Berkningstryck
Besiktning

Egenkontroll
Fortlpande tillsyn

Gas

Hetolja
Hgsta respektive lgsta
Arbetstemperatur
Hgsta respektive lgsta
Arbetstryck
Installationsbesiktning

Det tryck vid vilket en anordnings


tryckavskringsutrustning aktiveras.
Krl innehllande vtska eller gas och frmst
avsett fr lagrings- eller processndaml.
Hr avses inte maskindelar, byggnads delar,
processmetallurgiska ugnar (utom vad gller
slutna
kylsystem),
gasgeneratorer,
eldstadsutrymmen, bildck eller liknande.
Behllare anvnds som sammanfattande
beteckning fr tryckkrl, vakuumkrl och
ppen cistern.
Den temperatur som anvnds fr hllfasthetsberkning.
Det tryck som anvnds fr hllfasthetsberkning.
Kontroll som skall utfras av ackrediterat
organ i form av installationsbesiktning,
terkommande besiktning eller revisions besiktning.
Kontroll som utfrs i egen verksamhet (ven
av utomstende) p eget ansvar.
Regelbunden tillsyn av tryckbrande anordning med tillhrande utrustning i syfte att
utrna om skerheten r betryggande.
mne i gasformigt tillstnd samt mne i
flytande tillstnd (kondenserad gas) vars
ngtryck r hgre n 3 bar (0,3 MPa)
(absoluttryck) vid +50 C.
Olja som anvnds som vrmebrare i
vrmesystem med temperaturer ver 100 C.
Den hgsta respektive lgsta temperatur
som bedms lmplig frn skerhets synpunkt
av ackrediterat organ vid besiktning.
Det hgsta respektive lgsta tryck som
bedms lmpligt frn skerhetssynpunkt av
ackrediterat organ vid besiktning.
Kontroll som skall utfras av ackrediterat
organ efter tillverkningskontroll fr att utrna
om anordningen p ett skert stt kan tas i
bruk.

AFS 1999:6

Installationskontroll

Kondenserad gas
Konstruktionskontroll

Objektgrupp

Panna

Revisionsbesiktning

Revisionskontroll

Rrledning

Egenkontroll som skall utfras efter tillverkningskontroll fr att utrna om anordningen p ett skert stt kan tas i bruk.
Se gas.
Kontroll av att innehllet i tillverkningsunderlaget uppfyller faststllda regler. Den
utfrs av ackrediterat organ eller i vissa fall
som egenkontroll.
Grupp av tryckbrande anordningar som i
bl.a. kontrollhnseende behandlas p ett
likartat stt. Vilken av de sex frekommande
objektgrupperna som en anordning tillhr
beror av sdana faktorer som tryck,
temperatur, innehll etc. fr den aktuella
anordningen.
Behllare i vilken vrme, som frigrs ur
brnsle eller elenergi, verfrs till vtska eller
nga fr anvndning utanfr krlet. Tryckkrl
fr vrmning av tappvarmvatten, s.k.
vattenvrmare, skall dock inte betraktas som
panna.
Kontroll som skall utfras av ackrediterat
organ av srskild anledning, t.ex. drfr att en
anordning skadats eller ndrats. Besiktningen kan omfatta kontroll av tillverkningsunderlag, in- och utvndig underskning,
tryckkontroll och installationsbesiktning.
Egenkontroll som skall utfras av srskild
anledning, t.ex. drfr att en anordning
skadats eller ndrats. Kontrollen kan omfatta
kontroll av tillverkningsunderlag, granskning
av tillverkningshandlingar, in- och utvndig
underskning,
tryckkontroll
och
installationskontroll.
Ledning bestende av rr med tillhrande
rrdelar och armatur. Hr avses inte slangledning, ventilationskanal, rkgaskanal eller
liknande. Grnsen mellan behllare och
rrledning anses g vid svetsen mot
behllarens stuts eller, vid flnsad anslut7

AFS 1999:6

Slutet vrmesystem
Svetsning

Tillverkningskontroll

Tryckbrande anordning
Tryckkrl

Underhll

Utvidgad fortlpande
Tillsyn

Vakuumkrl

Vtska

nga

terkommande
besiktning

ppen cistern
8

ning, behllarens motflns. Svetsen anses


tillhra rrledningen.
Vrmesystem som r avstngt eller avstngbart mot atmosfren.
Avser endast svetsning av metalliska material. Med svetsning jmstlls svetsreparation,
svetsldning och hrdldning.
Granskning av tillverkningshandlingar, in- och
utvndig underskning samt tryckkontroll.
Kontrollen utfrs av ackrediterat organ eller i
vissa fall som egenkontroll.
Sammanfattande beteckning fr behllare
och rrledning fr vtska eller gas.
Behllare, utom ppen cistern, i vilken rder
eller kan utvecklas hgre tryck n
atmosfrtrycket.
Frebyggande tgrder som normalt behver
vidtas p tryckbrande anordning med
tillhrande utrustning fr att skerheten skall
bibehllas.
Fortlpande tillsyn som utvidgas s att den
efter bedmning av ackrediterat organ kan
erstta vissa moment i den terkommande
besiktningen.
Behllare, utom ppen cistern, i vilken rder
eller kan utvecklas lgre tryck n atmosfrtrycket.
mne i flytande tillstnd som har ett ngtryck
av hgst 3 bar (0,3 MPa) (absoluttryck) vid
+50 C.
mne som i flytande tillstnd r vtska men
som genom uppvrmning till kokpunkten
verfrts till gasformigt tillstnd.
Kontroll som skall utfras av ackrediterat
organ efter viss bestmd tid av tidigare
besiktad anordning fr att utrna om
anordningen fortfarande fyller stllda krav.
Kontrollen utgrs av in- och utvndig
underskning eller driftprov.
Behllare fr vtska dr trycket ovanfr

AFS 1999:6

ppet vrmesystem

vtskan inte kan verstiga atmosfrtrycket


med mer n 0,03 bar (3 kPa) eller underskrida det med mer n 0,0065 bar (0,65 kPa).
Vrmesystem som r ppet och oavstngbart
mot atmosfren.

2 kap Objektgrupper
1 Tryckbrande anordningar indelas i objektgrupperna 16 enligt 26 .
Fljande beteckningar har drvid nedan angiven betydelse.
p
= hgsta arbetstryck eller vid konstruktion och tillverkning,
berkningstryck.
Hgsta arbetstryck bedms av ackrediterat organ vid besiktning.
Vid motsvarande egenkontroll anvnds dock avskringstrycket.
Med tryck avses hr vertryck i bar.
V
= Behllarens volym i m 3.
DN = Diameterns nominella storlek enligt svensk standard SS-EN ISO
6707. Om denna inte kan bestmmas anvnds innerdiametern.
Fr ej cirkulrt tvrsnitt anvnds diametern i en cirkel med
motsvarande area.
F
= ngot av fljande innehll i den tryckbrande anordningen
brandfarlig vara
hetolja
oxygen
hlsofarlig kemisk produkt som r
* mycket giftig
* giftig
* frtande (R35)
* cancerframkallande (R45, R49)
* mutagen (R46) eller
* reproduktionstoxisk (R60, R61).
Ej F =
t

annat innehll i den tryckbrande anordningen n vad som anges


fr F.
hgsta arbetstemperatur eller vid konstruktion och tillverkning,
berkningstemperatur. Hgsta arbetstemperatur bedms av
ackrediterat organ vid besiktning.
Vid motsvararande egenkontroll anvnds dock
avskringstemperaturen.
Temperaturen anges i C
9

AFS 1999:6

tk
tg

=
=

Kokpunkten vid atmosfrtryck.


den grnstemperatur ver vilken krypbrottgrnsen r
bestmmande fr dimensionering.

Vid bestmning av objektgrupp skall fljande glla.


De vrden p p x V, effekt, V eller p x DN som anger grns mellan tv
objektgrupper i tabellerna tillhr gruppen med det hgre numret.
Om en tryckbrande anordning, t.ex. en vrmevxlare innehller flera rum,
skall objektgrupp bestmmas fr varje rum. Den tryckbrande anordningen i
sin helhet tillhr objektgruppen med det drvid erhllna lgsta numret.
Om en tryckbrande anordning, t.ex. ett expansionskrl, innehller svl
vtska som gas i samma rum, skall objektgruppen bestmmas p s stt
att anordningen antas vara helt fylld med det medium som ger det lgsta
objektgruppsnumret.
2 Tryckkrl utom pannor indelas i objektgrupper enligt fljande tabell. Fr
under ac angivna objekt skall drvid fljande speciella regler tilllmpas.
a) Ett helt gasfyllt tryckkrl med innehll Ej F och med ett tryck (p) av hgst
0,03 bar skall tillhra objektgrupp 6 oberoende av krlets volym (V).
b) Fr hydroforer skall trycket (p) alltid sttas lika med 1 och innehllet
rknas som gas utom nga.
c) Fr dubbelmantlade ngkrl skall beskickningsrummet inrknas i
volymen (V).

10

AFS 1999:6

3 Pannor indelas i objektgrupper enligt fljande tabell. Panna av


genomstrmningstyp, t.ex. hgtrycksaggregat, dr slingans volym r hgst
25 liter skall dock tillhra objektgrupp 5 ven vid effekter ver 5 kW. Vid
konstruktionskontrollen skall pannans skerhetsutrustning srskilt
granskas.

11

AFS 1999:6

Vakuumkrl
4 Vakuumkrl indelas i objektgrupper enligt fljande tabell.

ppna cisterner
5 ppna cisterner indelas i objektgrupper enligt fljande tabell.

12

AFS 1999:6

Rrledningar
6 Rrledningar indelas i objektgrupper enligt fljande tabell. Grenledning
som har mindre diameter n sin huvudledning skall dock tillhra samma
objektgrupp
som
huvudledningen
fram
till
och
med
frsta
avstngningsventilen rknat frn anslutningspunkten mot huvudledningen.

* Fjrrvrmeledning med en temperatur av hgst 120 C skall tillhra


objektgrupp 5 om ledningen r frlagd som kulvert i mark, i srskild
ledningstunnel eller utomhus.
13

AFS 1999:6

3 kap Allmnna bestmmelser


Konstruktion, placering m.m.
1 Tryckbrande anordning skall med hnsyn till material, konstruktion,
utfrande och utrustning erbjuda betryggande skerhet samt vara anordnad,
placerad och installerad p ett frn skerhetssynpunkt lmpligt stt.
2 4 Upphvda genom AFS 2002:2
Kompetens
5 Den som utfr egenkontroll skall ha kompetens fr uppgiften.
Tillverkningsskylt
6 Behllare som tillhr ngon av objektgrupperna 15 skall p vl synlig
plats ha tillverkningsskylt av varaktig beskaffenhet eller annan varaktig
mrkning med nedan angivna uppgifter. Detta gller dock inte
handbrandslckare. Enheter skall anges enligt SI-systemet. Berknings tryck
skall dessutom anges i bar.
tillverkare
tillverkningsr
volym (fr panna skall i stllet mrkeffekt anges)
tillverkningsnummer
berkningstryck (vertryck)
berkningstemperatur
hgsta densitet fr vtska (endast fr ppen cistern)
hgsta fyllnadsgrad vid +15 C (endast fr lagerbehllare fr kondenserad gas som inte r skyddad mot uppvrmning)
typkontrollnummer (endast tryckkrl och vakuumkrl i objektgrupp 5)
Mrkning
7 Upphvd genom AFS 2002:2

14

AFS 1999:6

4 kap Tillverkningskontroll m.m.


Villkor fr leverans
1 Tryckbrande anordning, som tillhr ngon av objektgrupperna 14, fr
avlmnas fr att tas i bruk endast om den r kontrollerad av ackrediterat
organ och drvid bedmts uppfylla kraven i 5 .
Detta gller dock inte fr
a) behllare som kontrollerats med avseende p kraven i 5 fr leverans till
Sverige enligt EFTA-verenskommelsen Scheme for the Reciprocal
Recognition of Tests and Inspections carried out on Pressure Vessels
samt
b) enkla, serietillverkade tryckkrl som fljer reglerna i 5 kap.
2 Tryckkrl eller vakuumkrl, som tillhr objektgrupp 5, fr avlmnas fr att
tas i bruk endast om det r typkontrollerat av ackrediterat organ och drvid
bedmts uppfylla kraven i 5 .
Typkontroll gller fr alla krl, vars material, konstruktion, utfrande och
utrustning verensstmmer med de uppgifter som framgr av de grans kade
handlingarna. Kontrollen gller i tio r svitt avser avlmnande frn tillverkare
eller importr. Den gller i vrigt utan tidsbegrnsning.
Kontroll m.m. vid tillverkning
3 Vid tillverkning av tryckbrande anordning i objektgrupp 5 skall kraven p
svetsarprvning, konstruktionskontroll och tillverkningskontroll i 5 ha
uppfyllts.
Reparation och ndring
4 Vid revisionsbesiktning enligt 6 kap 56 , som franletts av reparation
eller ndring, skall det ackrediterade organet bedma om kraven p
svetslicens, vrmebehandlingslicens och svetsarprvning i 5 r uppfyllda.
Vid reparation eller ndring av anordning i objektgrupp 5 skall kravet p
svetsarprvning i 5 ha uppfyllts.

15

AFS 1999:6

Omfattning av kontroll m.m.


5 Fljande tabell innehller de krav som skall uppfyllas enligt 14 .
Krav

Tillmpliga

Svetsning skall ha utfrts av


fretag med svetslicens. I svetslicensen angivna frutsttningar
skall vara ofrndrade.
Vrmebehandling skall ha utfrts av fretag med vrmebehandlingslicens. I vrmebehandlingslicensen angivna frutsttningar skall vara ofrndrade.
Svetsarbete skall ha utfrts av
person som genomgtt svetsarprvning och har intyg som visar att
gllande fordringar r uppfyllda.
Konstruktionskontroll skall ha utfrts
med tillfredsstllande resultat.
Tillverkningskontroll skall ha utfrts med
tillfredsstllande resultat.

69

Objektgrupper
14 5 6
A

10

1112

13

1418

A = Kontroll utfrd av ackrediterat organ


E = Kontroll utfrd genom egenkontroll
Undantag
a. Konstruktionskontroll av ppen cistern och rrledning i objektgrupp 5 skall
utfras som egenkontroll.
b. Ofrstrande provning i samband med tillverkningskontroll av behllare i
objektgrupp 14 skall utfras och bedmas av ackrediterat laboratorium.
c. Svetslicens, vrmebehandlingslicens, svetsarprvning samt ofrst rande
provning av ackrediterat laboratorium enligt b ovan behvs inte fr
svetsning, vrmebehandling och ofrstrande provning som utfrs utanfr
Sverige eller av utlndska fretag vid monteringsarbete i Sverige. I stllet
gller d fljande.
1. Svetsning skall ha utfrts av fretag som fljer motsvarande
bestmmelser i sitt hemland, vilka ger minst likvrdig skerhet.

16

AFS 1999:6

2. Vrmebehandling skall ha utfrts av fretag som kan dokumentera att


det har sdan utrustning och kompetens att behandlingen kan utfras
tillfredsstllande.
3. Ofrstrande provning skall ha utfrts av fretag som fljer motsvarande bestmmelser i sitt hemland, vilka ger minst likvrdig
skerhet.
Svetslicens
6 Bedmning om svetslicens grs av ackrediterat organ. Fr licens krvs
att fretaget har lmplig utrustning fr aktuellt svetsarbete. Sakkunnig person
med erforderlig svetsteknisk utbildning och erfarenhet skall finnas inom
fretaget eller p annat stt vara knuten till detta.
Fr licens krvs vidare att minst en svetsare vid fretaget inom varje
svetsspecialitet enligt svensk standard SS 06 52 01, Utgva 2, har
genomgtt svetsarprvning enligt standarden. Fr svetsning av material i
kategori 2 enligt SS 06 52 01, Utgva 2, och konstruktion dr det finns risk fr
sprdbrott skall ven procedurkontroll enligt svensk standard SS 06 53 01,
Utgva 1, utfras.
Svetsarprvningen skall vervakas av det ackrediterade organet, som skall
kontrollera att svetsningen utfrs p ett fackmannamssigt stt och bedma
resultatet. Den i prvningen ingende ofrstrande provningen skall utfras
och bedmas av ackrediterat laboratorium. Vid prvningen fr endast
anvndas material som r lmpliga fr anvndning i behllare och
rrledning.
I licensen skall frutsttningarna fr den anges. Kopia p svetslicens skall
sndas till Arbetsmiljverket. (AFS 2000:32)
7 Svetslicens skrivs ut fr en eller flera svetsspecialiteter enligt avsnitt 4 i
SS 06 52 01, Utgva 2. Vid svetsarprvning som ven omfattar
procedurkontroll enligt 6 skall av svetslicensen framg vilket tillsatsmaterial och vilken strckenergi som anvnts vid procedurkontrollen.
Betrffande licensens omfattning i frga om godstjocklek gller fljande
tabell. Om svetsarprvningen fr licens ven omfattar procedurkontroll enligt
6 gller dock godstjockleksbegrnsningarna enligt avsnitt 3.4 i SS 06 53
01, Utgva 1.

17

AFS 1999:6

Svetslicensprovets godstjocklek t [mm]


Svetslicensens
omfattning i mm

t3

3<t6

6<t20

t>20

hgst 3

hgst 6

hgst 2t

Obegrnsad

Av svetslicens skall ven framg vilka specifika produkter licensen omfattar


liksom namnuppgift p sakkunnig person enligt 6 .
Tabellerna enligt avsnitt 4.4 och 4.8 i SS 06 52 01, Utgva 2, avsedda fr
svetsarprvning gller ven vid prvning fr svetslicens. Om procedurkontroll
enligt 6 utfrs fr visst material gller licensen ven fr andra material
inom samma kategori fr vilka det finns regler om slagseghet vid samma
eller hgre temperatur n den temperatur vid vilken procedurkontrollen
utfrts. Fr material inom kategori 2 gller licensen dock endast fr
motsvarande eller lgre hllfasthetsniv samt fr material med motsvarande
analys vad gller mikrolegeringselementen.
8 Svetslicens fr stumsvets gller ven fr psvets p behllare och
rrledning samt fr svetsning mot behllare och rrledning.
9 Efter fem r skall ny bedmning om svetslicens gras av ett ackrediterat
organ. Licensen kan drvid frnyas om villkoren i 6 frsta stycket
fortfarande r uppfyllda. En fullstndig bedmning fordras drvid endast om
licensen ej utnyttjats under de tre senaste ren.
Om ett ackrediterat organ i sin kontrollverksamhet fr veta att fretag, som
innehar svetslicens, utfr undermligt svetsarbete skall detta skriftligt
rapporteras till Arbetsmiljverket. (AFS 2000:32)
Vrmebehandlingslicens
10 Bedmning om vrmebehandlingslicens grs av ackrediterat organ.
Fr licens krvs att fretaget har sdan utrustning och kompetens att
behandlingen kan utfras p tillfredsstllande stt. Efter fem r skall ny
bedmning om licens gras av ett ackrediterat organ och licensen kan
frnyas om villkoren fortfarande r uppfyllda.
I licensen skall frutsttningarna fr den anges. Kopia p vrmebehandlingslicens skall sndas till Arbetsmiljverket.
18

AFS 1999:6

Om ett ackrediterat organ i sin kontrollverksamhet fr veta att fretag, som


innehar vrmebehandlingslicens, utfr undermlig vrmebehandling skall
detta skriftligt rapporteras till Arbetsmiljverket. (AFS 2000:32)
Svetsarprvning
11 Svetsarprvning skall utfras som egenkontroll enligt svensk standard
SS 06 52 01, Utgva 2. Den i egenkontrollen ingende ofrstrande
provningen fr endast utfras av person som r fristende frn produktionen
och har kompetens lgst motsvarande den som erfordras fr certifikat enligt
SS-EN 473 / Nordtest.
Den som tar upp radiogram skall ha kompetens lgst motsvarande den
som erfordras fr certifikat fr niv 1. Den som bedmer radiogram eller utfr
annan ofrstrande provning, skall ha kompetens lgst motsva rande den
som erfordras fr certifikat fr niv 2.
12 Uppfljande svetsarprvning genom kontroll av frdig produkt enligt
SS 06 52 01, Utgva 2, avsnitt 6.1, skall baseras p provning utfrd enligt
SS 06 41 01, Utgva 2, avsnitt 6.1 och 6.2. Vid uppfljande svetsarprvning
genom stickprovskontroll enligt avsnitt 6.2 i SS 06 52 01, Utgva 2, skall den
som avgr vilka svetsar som skall provas vara fristende frn produktionen
och ha kompetens lgst motsvarande den som erfordras fr certifikat fr niv
2 enligt 11 .
Konstruktionskontroll
13 Vid konstruktionskontroll skall tillverkningsunderlaget granskas med
avseende p material, konstruktion, utfrande och omfattning av
ofrstrande och frstrande provning. Om tillfredsstllande berkningsmetod saknas skall konstruktionen bedmas genom lmplig underskning
t.ex. genom tjningsmtning. Vid kontrollen skall behllaren eller
rrledningen bedmas med hnsyn till bestmmelserna i dessa freskrifter.
Tillverkningskontroll
14 Tillverkningskontroll skall omfatta granskning av tillverkningshandlingar,
in- och utvndig underskning samt tryckkontroll.
15 Vid granskning av tillverkningshandlingar skall kontrolleras att konstruktionskontroll utfrts med tillfredsstllande resultat samt att vriga
handlingar som har betydelse fr anordningens skerhet r korrekta.
19

AFS 1999:6

16 Vid in- och utvndig underskning skall kontrolleras att anordningen r


utfrd enligt tillverkningshandlingarna och dessa freskrifter samt att inga fel
som har betydelse fr skerheten finns.
Svetsad behllare skall kontrolleras p stt som uppfyller kraven i svensk
standard SS 06 41 01, Utgva 2, avsnitt 6. Som srskilt farliga behllare
enligt punkt 6.1.6 i standarden rknas sdana behllare som omfattas av
bilagan till dessa freskrifter.
17 Den som vid tillverkningskontrollen tar upp eller bedmer radiogram
eller utfr annan ofrstrande provning som egenkontroll skall uppfylla
kraven i 11 .
18 Vid tryckkontroll skall kontrolleras att anordningen r betryggande med
avseende p tthet och hllfasthet. Kontrollen skall ske med ett tryck som r
s valt att eventuella ottheter eller andra brister i konstruktionen p ett
tillfrlitligt stt kan pvisas. Om tryckkontroll av enstaka svetsar medfr stora
praktiska olgenheter fr dessa dock kontrolleras p annat tillfredsstllande
stt.
Dokumentation
19 Fr tryckbrande anordning i objektgrupp 13 skall tillverkningsritning
medflja vid leverans.
Tryckbrande anordning i objektgrupp 14 som levereras som komplett
enhet eller s att den kan anvndas utan omfattande installationsarbete och
komplettering av utrustning skall vid leverans tfljas av de anvisningar som
behvs fr sktsel, underhll och anvndning.

5 kap Egenkontroll av enkla, serietillverkade tryckkrl


Villkor
1 Tillverkningskontroll av enkla, serietillverkade tryckkrl i objektgrupp 14
fr utfras som egenkontroll om ett ackrediterat organ bedmt att villkoren i
2 r uppfyllda.
Detta gller dock inte fr tryckkrl som r att anse som srskilt farliga enligt
bilagan till dessa freskrifter och inte heller fr tryckkrl i objektgrupp 1,
avsedda fr innehll som tillhr kategori F enligt 2 kap 1 .

20

AFS 1999:6

Tillverkningskontrollen skall utfras p stt som framgr av 4 kap 1418 .


Om tillverkningen omfattar svetsade tryckkrl skall reglerna om
svetsarprvning enligt 4 kap iakttas.
Resultatet av bedmningen enligt frsta stycket skall dokumenteras.
2 Fr att tillverkningskontroll skall f utfras som egenkontroll enligt 1
krvs att fljande villkor r uppfyllda.
Konstruktionskontroll enligt 4 kap 13 av de aktuella krlen skall ha
utfrts av ackrediterat organ.
Fretaget skall ha svetslicens enligt 4 kap om tillverkningen omfattar
svetsade tryckkrl.
Fretaget skall ha vrmebehandlingslicens enligt 4 kap om vrmebehandling skall utfras.
Tryckkrlen skall vara okomplicerade att tillverka med avseende p
konstruktion, ingende material, svetsmetoder etc. De skall ven vara
utfrda p sdant stt att egenkontrollen enkelt kan utfras.
Tillverkningen skall omfatta ett stort antal tryckkrl med samma
tillverkningsunderlag och vara anordnad p sdant stt att god reproducerbarhet erhlls.
Inom fretaget skall finnas en frn produktionen fristende kontrollfunktion med en srskilt utsedd kompetent person som leder kontrollen
av hr aktuella tryckkrl. Kontrollen skall utfras av personal som r vl
frtrogen med ifrgavarande kontrollarbete. Fr tryckkrl i
objektgrupperna 1 och 2 skall dock kontrollen i sin helhet utfras av
personal tillhrande kontrollfunktionen.
Kontrollprogram skall finnas och omfatta alla erforderliga kontrollmoment. Fr varje kontrollmoment skall kontrollspecifikation vara upprttad.
Fretaget skall ha ndamlsenlig kontrollutrustning. Vidare skall finnas
dokumenterade rutiner fr underhll och kalibrering av utrustningen.
Kvalitetsuppfljning
3 Tillverkningskontroll enligt 1 fr utfras som egenkontroll endast om
avtal finns med ett ackrediterat organ om terkommande kvalitetsuppfljning. Antalet uppfljningsbesk skall vara lgst tv och hgst sex per
r. Om egenkontrollen omfattar tryckkrl i objektgrupp 1 eller 2 skall antalet
besk dock vara lgst fyra och hgst tta. Antalet besk samt ett fr fretaget
speciellt egenkontrollnummer skall anges i dokumentet enligt 1 .

21

AFS 1999:6

Vid kvalitetsuppfljning skall det ackrediterade organet kontrollera att de


villkor som lg till grund fr egenkontrollen fortfarande r uppfyllda samt
stickprovsvis kontrollera att tillverkade tryckkrl uppfyller dessa freskrifter.
Giltighet
4 Ny bedmning enligt 1 skall gras efter fem r. Fr tryckkrl i
objektgrupp 1 och 2 skall dock ny bedmning gras efter ett r. Uppgift om
fretag som bedmts uppfylla villkoren fr att f utfra tillverkningskontroll
enligt 1 skall sndas till Arbetsmiljverket. (AFS 2000:32)
5 Tillverkningskontroll enligt 1 fr utfras som egenkontroll endast s
lnge de frhllanden som legat till grund fr bedmningen inte vsentligt
frndrats.
Rapportering
6 Efter varje besk fr kvalitetsuppfljning skall skriftlig rapport med
uppgifter om utfrd kontroll och eventuella anmrkningar lmnas till
fretaget. Om det finns allvarliga anmrkningar skall kopia sndas till
Arbetsmiljverket. (AFS 2000:32)
Dokumentation
7 Om kontrollresultatet r tillfredsstllande skall tillverkningsskylten
stmplas med bokstavskombinationen ET tillsammans med fretagets
egenkontrollnummer enligt 3 av den som leder kontrollen eller av denne
utsedd person. Kontrollresultat skall journalfras fr varje enskilt tryckkrl.
Journalen skall signeras av den som leder kontrollen.
Tillverkning enligt utlndska bestmmelser
8 Fr enkla, serietillverkade tryckkrl som tillverkas utanfr Sverige enligt
utlndska
bestmmelser
kan
Arbetsmiljverket
medge
att
tillverkningskontroll enligt 4 kap av tryckkrl i objektgrupp 14 fr utfras som
egenkontroll utan att villkoren i 27 r uppfyllda. Sdant medgivande kan
lmnas om fretaget fljer bestmmelser i sitt hemland, vilka ger minst
likvrdig skerhet som freskrifterna i detta kapitel. (AFS 2000:32)

22

AFS 1999:6

6 kap Besiktning och motsvarande egenkontroll


Villkor fr anvndning
1 Tryckbrande anordning, som enligt freskrifter frn Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljverket skall besiktas, fr anvndas endast om den
genomgtt sdan besiktning av ackrediterat organ och drvid bedmts
uppfylla dessa freskrifter.
Anordningen fr inte anvndas med hgre tryck och temperatur n hgsta
arbetstryck och hgsta arbetstemperatur. Den fr heller inte anvndas med
lgre tryck och temperatur n lgsta arbetstryck och lgsta arbetstemperatur.
Bestmmelserna i frsta stycket gller inte sdan provdrift, intrimning eller
liknande som r ndvndig fr att besiktningen skall kunna slutfras. (AFS
2000:32)
2 Tryckbrande anordning, som enligt freskrifter frn Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljverket skall genomg installationskontroll eller
revisionskontroll, fr anvndas endast om den genomgtt sdan kontroll och
kontrollresultatet visar att den uppfyller dessa freskrifter.
Anordningen fr inte anvndas med hgre tryck och temperatur n det
hgsta tryck och den hgsta temperatur som den r berknad fr. Den fr
heller inte anvndas med lgre tryck och temperatur n det lgsta tryck och
den lgsta temperatur som den r berknad fr.
Bestmmelserna i frsta stycket gller inte sdan provdrift, intrimning eller
liknande som r ndvndig fr att egenkontrollen skall kunna slutfras.
(AFS 2000:32)
Omfattning av besiktning och motsvarande egenkontroll
3 Tryckbrande anordning skall genomg besiktning eller motsva rande
egenkontroll enligt fljande tabell med nedan angivna undantag.

23

AFS 1999:6

Besiktning och
kontroll

Objektgrupper
1

Installationsbesiktning

Installationskontroll

Revisonsbesiktning

Revisionskontroll

terkommande besiktning
Tryckkrl och Vakuumkrl
Driftprov, intervall, r

A
1

2
A

3
A

A
3*

A
2

1
2

3
6
9

In- och utvndig underskning,


intervall, r
Klass A enligt 7
eller om 8 r uppfylld
Klass B enligt 7
eller om 9 r uppfylld
eller om 10 r uppfylld
ppen cistern och Rrledning
Driftprov, intervall, r
In- och utvndig underskning,
intervall, r

1
2
3
6
9
A
3
6

* Fr dock inte vara lngre n motsvarande intervall fr in- och utvndig


underskning.
A = Kontroll utfrd av ackrediterat organ
E = Kontroll utfrd genom egenkontroll
Fljande besiktningsmoment m.m. undantas fr nedan angivna anordningar.
a) All besiktning eller motsvarande egenkontroll
Handbrandslckare.
Brnsletank i fordon.
b) Installationsbesiktning.
Kolv-, membran- och blsackumulator i hydrauloljesystem. I stllet fr
installationsbesiktning skall installationskontroll utfras.
24

AFS 1999:6

c)

terkommande besiktning.
Kolv-, membran- och blsackumulator i hydrauloljesystem.
Panna i ppet vrmesystem dr hgsta tilltna temperatur inte
verstiger kokpunkten vid atmosfrtryck (tk).
Vrmevxlare i undercentral i fjrrvrmesystem dr hgsta tilltna
temperaturen inte verstiger 120 C.
d) terkommande in- och utvndig underskning.
Behllare fr djupkyld kondenserad gas, vars kokpunkt vid atmosfrtryck
r under 153 C (kryokrl).
Behllare fr djupkyld kondenserad koldioxid.
Behllare i kyl- eller vrmepumpanlggning fr kldmedium, som inte
r korrosivt i frhllande till det tryckbrande materialet. I samband med
driftprov skall dock utvndig underskning utfras stickprovsvis.
Panna i slutet vrmesystem dr hgsta tilltna temperatur inte verstiger kokpunkten vid atmosfrtryck (tk).
e) terkommande driftprov.
ppen cistern, som inte har tryck- och vakuumventil eller annan
liknande skerhetsanordning.
Installationsbesiktning och installationskontroll
4 Installationsbesiktning eller installationskontroll skall utfras efter
leverans.
Drvid skall kontrolleras
att utrustning som behvs med hnsyn till skerheten finns och fungerar
tillfredsstllande,
att det system dr anordningen ingr i vrigt r lmpligt fr sitt ndaml
frn skerhetssynpunkt samt
om tabellerna i 1 kap 2 och 3 innebr att bestmmelserna i 4 kap 13
gller fr krlet
att dessa har iakttagits.
Revisionsbesiktning och revisionskontroll
5 Revisionsbesiktning eller revisionskontroll skall utfras p anordning
som
undergtt vsentlig reparation eller ndring,
kan befaras ha tagit skada,
skall anvndas med vsentligt ndrade driftsfrhllanden eller
25

AFS 1999:6

har flyttats (gller endast stationr anordning som fordrar omfattande


installation).

6 Revisonsbesiktning och revisionskontroll skall i tillmpliga delar omfatta


kontroll av tillverkningsunderlag, granskning av tillverkningshandlingar, inoch utvndig underskning samt tryckkontroll och installationsbesiktning
respektive installationskontroll. Vidare skall kontrolleras att bestmmelserna
i 4 kap 4 har iakttagits.
terkommande besiktning
Indelning i klass A och B
7 Tryckkrl och vakuumkrl i objektgrupp 1 och 2 tillhr klass A om ett
ackrediterat organ efter besiktning bedmer att en eller flera av fljande
omstndigheter freligger.
Tryckbrande delar r eldberrda eller utsatta fr frbrnningsgas med
temperatur ver berkningstemperaturen.
Krlet r sdant att hnsyn behver tas till utmattning och arbetsgivaren
har inte genom srskild utredning visat att den terstende teoretiska
livslngden r minst 3 r.
Hgsta arbetstemperatur r ver materialets grnstemperatur (tg) enligt
2 kap 1 .
Material i tryckbrande delar r av sdan typ att det erfarenhetsmssigt
finns stor risk fr sprickbildning.
Krlets inre eller yttre milj bedms som svr ur skadesynpunkt i
frhllande till det tryckbrande materialet.
vriga tryckkrl och vakuumkrl i objektgrupp 1 och 2 tillhr klass B.
8 Om ett ackrediterat organ efter besiktning finner att fljande villkor r
uppfyllda r intervallet fr in- och utvndig underskning av tryckkrl och
vakuumkrl i klass A 2 r.
Minst tv in- och utvndiga underskningar har utfrts som terkommande besiktning.
Skador som iakttagits vid den senaste in- och utvndiga underskningen
r inte sdana att reparation eller annan tgrd krvts.
Tiden fram till dess att krlet behver tgrdas p.g.a. korrosion, erosion
eller andra skador fr att betryggande skerhet skall bibehllas bedms
verstiga tiden fram till nsta in- och utvndiga underskning med
mycket god marginal.
Arbetsgivaren har i srskild utredning visat att den terstende teoretiska
livslngden r minst 2 r fr krl dr hnsyn till utmattning behver tas.
26

AFS 1999:6

Hgsta arbetstemperatur r inte ver materialets grnstemperatur (tg)


enligt 2 kap 1 .
Arbetsgivaren har i srskild utredning visat att sdana ogynnsamma
driftsbetingelser som kan skada krlet r frsumbara.

9 Om ett ackrediterat organ efter besiktning finner att fljande villkor r


uppfyllda r intervallet fr in- och utvndig underskning av tryckkrl och
vakuumkrl i klass B 6 r.
Minst en in- och utvndig underskning har utfrts som terkom mande
besiktning.
Skador som iakttagits vid den senaste in- och utvndiga underskningen
r inte sdana att reparation eller annan tgrd krvts.
Tiden fram till dess att krlet behver tgrdas p.g.a. korrosion, erosion
eller andra skador fr att betryggande skerhet skall bibehllas bedms
verstiga tiden fram till nsta in- och utvndiga underskning med god
marginal.
Hnsyn till utmattning behver inte tas.
Arbetsgivaren har i srskild utredning visat att sdana ogynnsamma
driftsbetingelser som kan skada krlet r frsumbara.
10 Om ett ackrediterat organ efter besiktning finner att fljande villkor r
uppfyllda r intervallet fr in- och utvndig underskning av tryckkrl och
vakuumkrl i klass B 9 r.
Minst tv in- och utvndiga underskningar har utfrts som
terkommande besiktning.
Som en fljd av en extremt god inre och yttre milj och mycket
gynnsamma driftsfrhllanden har inte korrosion, erosion eller andra
skador uppkommit.
Arbetsgivaren har i srskild utredning visat att sdana ogynnsamma
driftsbetingelser som kan skada krlet r frsumbara.
Utfrande av driftprov
11 Vid terkommande driftprov skall kontrolleras att utrustning som
erfordras med hnsyn till skerheten finns och fungerar tillfredsstllande
samt att det system dr anordningen ingr i vrigt ur skerhetssynpunkt r
lmpligt fr avsett ndaml.
Utfrande av in- och utvndig underskning
12 In- och utvndig underskning vid terkommande besiktning skall
utfras i den omfattning som erfordras fr att man skall kunna bedma att
27

AFS 1999:6

det inte finns defekter eller andra omstndigheter som har ogynnsam
betydelse fr skerheten.
Om den tryckbrande anordningens skerhetsutrustning har tagits isr eller
annan tgrd har vidtagits med den i samband med den in- och utvndiga
underskningen skall utrustningens funktion kontrolleras.
Om tryckbrande anordning, vars innehll tillhr kategori F enligt 2 kap 1 ,
har genomgtt in- och utvndig underskning utan direkt samband med
driftprov, skall anordningens tthet kontrolleras d den p nytt tas i drift.
Denna kontroll skall utfras som egenkontroll.
Frfallomnad fr terkommande besiktning
13 Frfallomnad fr terkommande besiktning skall vara den
kalendermnad d gllande besiktningsintervall lper ut. Besiktningsintervallet rknas frn mnaden fr installationsbesiktningen eller frn
frfallomnaden fr den senaste terkommande besiktningen. Fr aggregat
i objektgrupp 13 som inte r direkteldade skall intervallet till frsta
terkommande besiktning rknas frn den mnad d aggregatet togs i bruk.
Om in- och utvndig underskning och driftprov skall utfras samma r skall
frfallomnaden fr driftprov ven glla fr in- och utvndig underskning.
Den in- och utvndiga underskningen skall normalt alltid utfras fre
driftprovet.
Besiktning skall utfras tidigast 6 mnader fre och senast 3 mnader efter
frfallomnaden. Den frsta terkommande besiktningen fr dock
uppskjutas ytterligare 3 mnader utom fr aggregat i objektgrupp 13 som
inte r direkteldade enligt frsta stycket ovan. Besiktningsintervallet skall i
sdant fall rknas frn den mnad d besiktningen utfrdes.
tgrder efter besiktning och motsvarande egenkontroll
Bedmningar
14 Efter besiktning skall ackrediterat organ gra fljande bedm ningar.

28

Om den besiktade anordningen r sker och uppfyller kraven i dessa


freskrifter.
Vilket hgsta respektive lgsta arbetstryck och arbetstemperatur som r
lmpligt frn skerhetssynpunkt.

AFS 1999:6

Svitt angr tryckkrl och vakuumkrl i objektgrupp 1 och 2, vilket intervall


som enligt 3 och 710 gller fr terkommande in- och utvndig
underskning (ej vid driftprov).

Besiktningsskylt
15 Efter besiktning skall behllare p vl synlig plats frses med
besiktningsskylt av varaktig beskaffenhet dr fljande skall framg
tillverkningsnummer
frfallomnad fr nsta besiktning (mnad, r)
det ackrediterade organets mrke
hgsta respektive lgsta arbetstryck och arbetstemperatur
markering som visar om behllaren r besiktad och drvid bedmts
uppfylla kraven i dessa freskrifter.
Dokumentation m.m.
16 Efter besiktning skall det ackrediterade organet gra markering p
besiktningsskylten och utfrda intyg ver besiktningen. Om tryckbrande
anordning besiktats och bedmts inte uppfylla kraven i 1 skall det
ackrediterade organet snarast meddela detta till Arbetsmiljverket och i frga
om brandfarlig vara ven till Sprngmnesinspektionen.
Besiktningsintyg skall hllas tillgngligt av den arbetsgivare eller det fretag
som anvnder anordningen, till dess att anordningen varaktigt tagits ur bruk.
Efter installationskontroll eller revisionskontroll skall i journal eller p annat
stt anteckning gras om datum fr kontrollen, vem som utfrt den och dess
resultat. Om brister upptckts skall ven dessa antecknas . (AFS 2000:32)
Undantag frn terkommande besiktning vid utvidgad fortlpande tillsyn
17 Om ett ackrediterat organ bedmt att nedanstende villkor r uppfyllda
fr fljande moment i terkommande besiktning ersttas av utvidgad
fortlpande tillsyn.
Moment
1. Fullstndig funktionskontroll av skerhetsutrustning.
2. In- och utvndig underskning av rrledning.
3. In- och utvndig underskning av anordning vars avstllning fr terkommande besiktning medfr synnerliga olgenheter.
29

AFS 1999:6

Villkor

Detaljerad instruktion fr den utvidgade fortlpande tillsynen skall finnas.


Av instruktionen skall srskilt framg hur kontrollen skall dokumenteras.
Fretaget skall ha en frn produktionen fristende kontrollfunktion som
vervakar skerheten hos fretagets tryckbrande anordningar.
Kontrollfunktionen skall ha egen och speciellt avdelad, kvalificerad
personal och utrustning fr ifrgavarande kontrollarbete.
Fr anordning enligt punkt 3 ovan skall finnas metoder att tillfredsstllande bedma skerheten i samband med den utvidgade fortlpande tillsynen.

18 Bestmmelserna i 17 fr endast tillmpas om avtal finns med ett


ackrediterat organ om terkommande uppfljning.
Vid uppfljningen skall det ackrediterade organet kontrollera att de
frutsttningar som lg till grund fr bedmningen om utvidgad fortlpande
tillsyn fortfarande r uppfyllda samt stickprovsvis kontrollera att
anordningarna uppfyller av Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljverket
utfrdade freskrifter. Vidare skall kontrolleras att kontrollen har
dokumenterats korrekt och fullstndigt.
En bedmning enligt 17 gller i 3 r.
Uppgift om fretag som bedmts uppfylla villkoren fr utvidgad fortlpande
tillsyn skall sndas till Arbetsmiljverket. (AFS 2000:32)
19 Efter varje uppfljningsbesk som ackrediterat organ gr skall skriftlig
rapport med uppgifter om utfrd kontroll och eventuella anmrkningar
lmnas till fretaget. Om det finns allvarliga anmrkningar skall kopia
sndas till Arbetsmiljverket. (AFS 2000:32)

7 kap Upphvt genom AFS 2002:2


8 kap Speciella bestmmelser fr svetsad behllare
Konstruktion och tillverkning
1 Svetsad behllare som tillhr ngon av objektgrupperna 15, skall
konstrueras och tillverkas p stt som uppfyller kraven i svensk standard SS
06 41 01, Utgva 2.
30

AFS 1999:6

Tillsatsmaterial skall ha knda och dokumenterade egenskaper. Dess


lmplighet skall bedmas vid konstruktionskontrollen.
Vrmebehandling
2 Svetsad behllare som tillhr ngon av objektgrupperna 15, skall
vrmebehandlas i de fall som framgr av svensk standard SS 06 45 10,
Utgva 2, och p stt som uppfyller kraven i standarden.
Srskilt farliga behllare enligt bilagan till dessa freskrifter, tillverkade av
material enligt avsnitt 5 i SS 06 45 10, Utgva 2, skall oberoende av
godstjocklek avspnningsgldgas enligt reglerna i standarden.
Reparation och ndring
3 Sdan reparation och ndring av svetsad behllare, som r av s ringa
betydelse fr hllfastheten att revisionsbesiktning enligt 6 kap 5 inte
erfordras, skall utfras efter samrd med ett ackrediterat organ.

9 kap Bestmmelser om straff och sanktionsavgifter


1 Bestmmelserna i 6 kap 1 andra stycket utgr freskrifter enligt 4 kap
1 arbetsmiljlagen (SFS 1977:1160). Bestmmelserna i 6 kap 16 andra
stycket utgr freskrifter enligt 4 kap 8 frsta stycket samma lag. Brott mot
nu nmnda freskrifter kan enligt 8 kap 2 samma l ag medfra bter.
2 Fysiska personer och andra juridiska personer n svenska staten, som
vertrder bestmmelserna i 6 kap 1 frsta stycket skall betala
sanktionsavgift enligt 8 kap 510 arbetsmiljlagen.
Fr pannor skall avgiften berknas enligt fljande tabell.
Pannans mrkeffekt
100 kW eller lgre
ver 100 men hgst 2.000 kW
ver 2.000 men hgst 5.000 kW
ver 5.000 men hgst 120.000 kW
ver 120.000 kW

Avgift
5.000 kr
10.000 kr
25.000 kr
50.000 kr
100.000 kr

31

AFS 1999:6

Fr andra tryckbrande anordningar n pannor skall avgiften berknas enligt


fljande tabell.
Vakuumkrl och ppna cisterner
Rrledningar
vriga tryckbrande anordningar

V x 1.000 kronor
p x DN x 5 kronor
p x V x 1.000 kronor

Beteckningarna p, V och DN har drvid samma betydelse som i 2 kap 1 .


Om anordningens innehll betecknas med F enligt 2 kap 1 utgr dubbel
avgift. Lgsta avgift r 1.000 kronor och hgsta avgift 100.000 kronor.

Ikrafttrdande och vergngsbestmmelser


Dessa freskrifter1 trder i kraft den 29 november 1999. Samtidigt upphvs
Arbetarskyddsstyrelsens kungrelse (AFS 1986:9) med freskrifter om
tryckkrl och andra tryckbrande anordningar.
3 kap 2 och 6 samt 4 kap 12 gller inte fr anordningar som tillverkats fre den 1 januari 1987.
Kravet i 3 kap 6 p typkontrollnummer gller inte fr behllare som tillverkats fre den 1 januari 1989.
Besiktning, bedmning, kontroll, godknnanden, medgivanden och liknande
som skett enligt tidigare gllande freskrifter frn Arbetarskyddsstyrelsen
skall glla som motsvarande tgrd enligt de nya freskrifterna. Detsamma
gller faststllande eller bedmning av hgsta eller lgsta tryck eller
temperatur.
_______________
Dessa freskrifter2 trder i kraft den 1 januari 2001.

1
2

AFS 1999:6
AFS 2000:32

32

AFS 1999:6

Bilaga

Behllare som enligt 4 kap 16 och 8 kap 2 skall anses


som srskilt farliga
Behllarens innehll
Brandfarlig gas, oxygen eller gas
som utgr sdan hlsofarlig
kemisk produkt som r F enligt
2 kap 1
Annan gas
Vtska som utgr sdan
hlsofarlig kemisk produkt som r
F enligt 2 kap 1 utom faroklass
frtande (R 35)
Vtska som utgr sdan
hlsofarlig kemisk produkt i
faroklass frtande (R 35) som r F
enligt
2 kap 1
Brandfarlig vtska
Annan vtska
p = berkningstryck i bar vertryck
V = behllarens volym i m 3

Grnsvrden fr srskilt farliga


behllare
Kondenserad gas:
pxV>0,2 om V>0,1 m 3
Gas i gasfas:
pxV>200 om p>1 bar
pxV> 2 000 om 20 bar <p50 bar
eller pxV>200 om p>50 bar
ttk: pxV>20 om p>5 bar t>tk: pxV>2
om p>5 bar

ttk: pxV>200 om p>20 bar t>tk:


pxV>20 om p>20 bar

t>tk: pxV>20 om p>5 bar *)


t>tk: pxV>2000 om 20 bar<p50 bar
eller pxV>200 om p>50 bar
t = berkningstemperatur i C
tk = kokpunkten vid atmosfrtryck

Indelning i faroklasser fljer bestmmelserna i Kemikalieinspektionens


freskrifter om klassificering av hlsofarliga kemiska produkter
(KIFS1994:12).
*) Fr brandfarlig vtska dr berkningstemperaturen verstiger den
termiska tndpunkten (sjlvantndningstemperaturen) gller 1 bar istllet
fr 5 bar.

33

AFS 1999:6

Arbetarskyddsstyrelsens allmnna rd om tillmpningen av


freskrifterna om tryckkrl och andra tryckbrande
anordningar
Arbetarskyddsstyrelsen meddelar fljande allmnna rd om tillmpningen
av Arbetarskyddsstyrelsens freskrifter (AFS 1999:6) om tryckkrl och andra
tryckbrande anordningar.
Allmnna rd har en annan juridisk status n freskrifter. De r inte
tvingande, utan deras funktion r att frtydliga innebrden i freskrifterna
(t.ex. upplysa om lmpliga stt att uppfylla kraven samt visa exempel p
praktiska lsningar och frfaringsstt) och att ge rekom mendationer,
bakgrundsinformation och hnvisningar.

Bakgrund
Denna nya utgva av styrelsens freskrifter om tryckkrl och andra tryckbrande anordningar erstter den kungrelse som har grundnummer AFS
1986:9. Den kungrelsen har senare tryckts om under nummer 1994:39 och
drefter ndrats under nummer 1996:3. ven dessa bda nummer erstts
av den nya utgvan.
I de nya freskrifterna r det mesta av texten ofrndrad i frhllande till den
tidigare gllande lydelsen. De ndringar som har gjorts r i allt vsentligt en
fljd av det nya direktiv om tryckbrande anordningar som EU utfrdade den
29 maj 1997 (direktiv 97/23/EG, publicerat i EGT L 181, d.9.7.97, sid 1).
Dessa ndringar finns i fljande paragrafer.
1 kap 2 och 3
2 kap 1
3 kap 1, 2 och 6
4 kap 13 och 19
6 kap 3
8 kap 1 och 2
I vrigt har endast gjorts mindre uppdateringar och frtydliganden som inte
pverkar innehllet.
Haverier och tillbud
Vid haverier eller tillbud kan det hnda att orsaken till det intrffade inte
omedelbart kan klarlggas. Det kan ocks behva bedmas om det r
34

AFS 1999:6

frenat med risker att driva anlggningen vidare. I sdana fall r det nskvrt
att skadeplatsen i strsta mjliga mn lmnas orrd tills Yrkesinspektionen
eller
Arbetarskyddsstyrelsen
och
i
frekommande
fall
Sprngmnesinspektionen och Polisen beskt platsen.
Enligt 2 arbetsmiljfrordningen skall Yrkesinspektionen underrttas om
allvarliga olyckor och tillbud.
Enligt 19 frordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor
skall
olyckor
och
tillbud
rapporteras
till
tillsynsmyndigheten
(Sprngmnesinspektionen, Rddningsnmnden eller Polisen, se SIFS
1994:5).

Kommentarer till vissa paragrafer


Till 1 kap 1 I dessa freskrifter har hnsyn tagits till risker fr olycksfall eller
ohlsa orsakade av sndersprngning, hoptryckning eller lckage. Hnsyn
har inte tagits till risker som indirekt kan orsakas av sdana hndelser.
Exempel p indirekta risker r att ett tryckbortfall p.g.a. lckage kan orsaka
farlig maskinrrelse.
Exempel p krigsmateriel r kanoner, torpeder, stridsfordon och robotar.
Exempel p elektriska apparater r generatorer, transformatorer och gasisolerade brytare.
Frvaltningsmyndighet fr frgor om brandfarliga varor r Sprngmnesinspektionen.
Exempel p rrledning fr brandfarlig vtska som anvnds mellan objekt
som inte r tryckkrl eller vakuumkrl r
rrledning mellan ppna cisterner,
rrledning mellan oljehamn och ppen cistern eller bergrum,
rrledning mellan ppen cistern och tankbils- eller tankvagns utlastning
eller
rrledning mellan ppna behllare ssom mellan rvarucistern och
frgblandningskrl samt mellan frgblandningskrl och frdigvarucistern
i en frgfabrik.
Fr gasflaskor finns regler i Arbetarskyddsstyrelsens freskrifter om gasflaskor, AFS 1998:7.
Till 1 kap 2 Undantaget i 1 kap 2 gller anordningar som fljer de nya
freskrifter i Sverige eller ngot annat EES-land, som grundas p EG:s
35

AFS 1999:6

direktiv om tryckbrande anordningar, det s. k. PED-direktivet (direktiv


97/23/EG, publicerat i EGT L 181, d.9.7.97, sid 1). I Sverige gller de nya
freskrifterna (AFS 1999:4) tryckbrande anordningar eller aggregat som
slpps ut p marknaden eller som tas i drift hr frn och med den 29
november 1999. Huvudregeln r att konstruktion, tillverkning och leverans av
sdana anordningar enbart regleras av AFS 1999:4.
Enligt direktivet och de svenska freskrifterna fr dock anordningar och
aggregat som fljer ldre freskrifter slppas ut p marknaden eller tas i drift
till och med den 29 maj 2002. Motsvarande vergngsbestmmelse torde
finnas i andra nationella bestmmelser som grundas p PED-direktivet.
Undantaget i 1 kap 2 r inte avsett att glla anordningar som fljer dessa
vergngsbestmmelser.
Till 1 kap 3 Exempel p tryckavskringsutrustning r skerhetsventil och
sprngbleck.
Exempel p aggregat kan vara steriliseringsapparat, kokgryta och annan
behllare av plug-in typ som levereras som komplett och funktionell enhet.
Temperaturavskringsutrustning r normalt en temperaturvakt med fast
instllt brytvrde och som fordrar manuell terstllning. Drifttermostat rknas
inte som temperaturavskringsutrustning.
Av bestmmelserna framgr bl.a. att maskindelar inte skall rknas som
behllare. Exempel p maskindelar r kompressor, pump, turbin och
hydraulcylinder. Med maskin brukar avses teknisk anordning med en eller
flera rrliga delar fr att verfra eller omforma energi.
Exempel p processmetallurgiska ugnar r masugnar och sknkugnar.
Med gasgenerator avses generator dr gas produceras.
Begreppet panna avser i frsta hand behllare vars primra syfte r att
verfra vrme till ett medium fr anvndning utanfr krlet. S.k. vrmeackumulator betraktas inte som panna om vrme, t.ex. via vrmepatron,
tillfrs enbart i syfte att erstta vrmefrluster vid lagring.
Med begreppet rrledning avses i frsta hand anordning fr transport av
vtska eller gas eller fasta mnen med hjlp av vtska eller gas. ven
hydraulledning och liknande ingr i begreppet. Om anordningen
huvudsakligen anvnds fr lagringsndaml eller som en del i en process,
t.ex. vrmevxling, betraktas den som tryckkrl. Rrvrmevxlare, d.v.s.
luftvrmevxlare av typen slinga med samlingsrr eller raka tuber och bjar i
kyl- eller vrmesystem betraktas dock som rrledning.
36

AFS 1999:6

En beskrivning av vad som brukar avses med armatur finns i Tryckkrlskommissionens Rrledningsnormer 1978. Till armatur brukar rknas ven
en frstorad del av framledningen frn en panna, dr skerhets utrustning
ansluts, om delens ytterdiameter r hgst 3 x anslutande rrdimension.
Som exempel p tryckkrl kan nmnas ngpanna, kokare, autoklav, varmeller hetvattenpanna, hydrofor, luftbehllare och kryokrl.
Med ppen cistern avses i frsta hand vtskebehllare som str i ppen
frbindelse med atmosfren genom t.ex. oavstngbart avluftningsrr.
Vtskebehllare som r utrustad med vattenls, tryck- och vakuumventil eller
liknande anordning omfattas ocks av begreppet.
Till 2 kap 1 I AFS 1999:4 anvnds beteckningen PS fr hgsta tilltet tryck. I
dessa freskrifter r dock beteckningen p en samlingsbeteckning fr
berkningstryck, hgsta arbetstryck och avskringstryck. Vidare anvnds
beteckningen TS fr hgsta eller lgsta tilltna temperatur i AFS 1999:4
medan t i dessa freskrifter p motsvarande stt r en sam lingsbeteckning
fr temperaturer.
Begreppet brandfarlig vara finns definierat i frordningen (SFS 1988:1145)
om brandfarliga och explosiva varor.
Hetolja anvnds frmst i vrmesystem dr hg temperatur vid lgt tryck
efterstrvas. Temperaturer ver 300 C kan i vissa fall frekomma.
I Kemikalieinspektionens freskrifter KIFS 1994:12, finns regler fr klassificering av hlsofarliga mnen och beredningar i faroklasser med tillmpliga
riskfraser. Vid indelning av hlsofarliga kemiska produkter fr att bestm ma
krav enligt dessa freskrifter anvnds indelningen i ovan nmnda freskrifter
p fljande stt.

37

AFS 1999:6

Faroklass

Farokod

Beteckning i dessa
freskrifter

Mycket giftig
(R26, R27,R28, R39)

T+

(R23, R24, R25, R39, R48)

Frtande
(R35)
(R34)

C
C

F
Ej F

Hlsoskadlig
(R20, R21, R22, R65,
R40, R48)

Xn

Ej F

Irriterande
(R36, R37, R38, R41)

Xi

Ej F

Allergiframkallande
(R45)
(R43)

Xn
Xi

Ej F
Ej F

Cancerframkallande
(R45, R49)
(R340)

T
Xn

F
Ej F

Mutagen
(R46)
(R40)

T
Xn

F
Ej F

Reproduktionstoxisk
(R60, R61)
(R62, R63)

T
Xn

F
Ej F

Mttligt hlsoskadligt
(R313, R320, R322)

Ej F

Giftig

Kokpunkten vid atmosfrtryck avser begynnelsekokpunkten.


I vissa sllsynta fall t.ex. om kokpunkten r lgre n 65 C kan objektet
hnfras till fler n en rad i tabellerna. I sdant fall gller det strngaste
kravet.

38

AFS 1999:6

Exempel p olika typer av vrmevxlare som hr avses r tubvrmevxlare,


spiralvrmevxlare och plattvrmevxlare.
Berkningsexempel fr bestmning av objektgrupp fr vrmevxlare
Rum 1

Rum 2

Gas (F)
p = 2 bar
V = 0,075 m 3

Vatten (vtska Ej F)
p = 2 bar
V = 0,75 m 3
T = 90 C

pxV = 0,15

pxV = 1,5

Objektgrupp 3

Objektgrupp 5

Vrmevxlaren i sin helhet hnfrs till gruppen med det lgre numret d.v.s.
objektgrupp 3.
Av sista stycket i paragrafen fljer att man fr exempelvis mindre
expansionskrl (p x V hgst 20 bar x m3) som innehller luft eller kvvgas
och ingr i varmvattensystem med temperaturer under 100 C skall lsa
raden Gas utom nga i tabellen i 2 vid bestmning av objektgrupp
eftersom raderna fr vtska med ttk, som ocks ingr i expansionskrlet,
kan ge hgre objektgrupper. Gas och vtska anses tillhra samma rum ven
om de hlls tskilda med hjlp av gummimembran eller liknande.
Till 2 kap 2 I en hydrofor inpumpas vatten eller olja varvid luft sammanpressas s att man fr tillrckligt tryck p frbrukningsvtskan.
Exempel p dubbelmantlade ngkrl r kokgryta och steriliserings apparat.
Till 2 kap 3 Exempel p pannor av genomstrmningstyp som avses r
hgtrycksaggregat fr rengring samt mindre nggeneratorer.
Till 3 kap 1 Tryckkrlskommissionen, numera Tryckkrlsstandardiseringen, har utgivit ett antal s.k. objektnormer. Normerna behandlar
tryckbrande anordningar i t.ex. ng- och vrmeanlggningar, processanlggningar, anlggningar inom massa- och pappersindustrin m.m.
Normerna har i de flesta fall anvisningskaraktr, t.ex. vad gller utrustning,
material och dimensionering. Fr att en tryckbrande anordning skall
erbjuda betryggande skerhet r det likvl oftast ndvndigt att flja
normernas regler eller att p annat stt se till att likvrdig skerhet uppns.
Europastandarder, harmoniserade mot direktivet (97/23/EG) om
tryckbrande anordningar kan ven anvndas i detta syfte.
39

AFS 1999:6

Det r viktigt att material fr tryckbrande anordningar beskrivs p ett korrekt


stt i sin materialspecifikation, har vl knda och dokumenterade
egenskaper, erforderlig hllfasthet vid hgsta anvndningstemperatur,
erforderlig slagseghet vid lgsta anvndningstemperatur, erforderlig
brottfrlngning, hg ldringsbestndighet, god svetsbarhet (i tillmpliga
fall) och god hrdighet mot aktuella media och omgivande milj. Exempel p
material som befunnits lmpliga fr tryckbrande anordningar r sdana
som finns frtecknade i svensk standard, Tryckkrlsnormer 1987 och
Rrledningsnormer 1978, i s.k. NGS-blad (utgivna av SIS-SMS fr Nordiska
Gruppen fr Stlbestmmelser) samt i SMDS (Svenskt materialdatablad).
Anvndningsvillkor framgr normalt av respektive materialspecifikation.
I Arbetarskyddsstyrelsens meddelande 1978:37 (angende tillmpningen av
Rrledningsnormer 1978) ges rd om hur betryggande skerhet kan
uppns med avseende p material och dimensionering fr rrledningar.
Det r viktigt att tryckbrande anordning har avskringsutrustning som
skerstller att anordningen endast utstts fr sdant tryck och sdan
temperatur som den r dimensionerad och i vrigt anpassad fr.
Vid installation r det viktigt att se till att bl.a. utlopp frn skerhetsventil eller
sprngbleck inte mynnar s att olycksrisk freligger.
Nedan fljer ngra exempel p vad man br tnka p vid placering m.m. av
vissa tryckbrande anordningar.
Stationr luftbehllare br inte placeras i trnga och svrtkomliga utrymmen eftersom det d kan bli svrt att bl.a. kontrollera skerhetsventilens
funktion och att ppna bottenventilen fr att drnera behllaren.
Det r viktigt att kokgrytor i storkk placeras s lngt frn vggar och
pelare att man utan svrighet kan avlgsna frontpltar i samband med att
man skall kontrollera dold skerhetsventil eller vid tvngs krning av
anordningen vid besiktning.
Det r viktigt att inte direkt ansluta olika metalliska material mot varandra,
t.ex. ett expansionskrl av koppar till en rrledning av stl, eftersom man
d fr korrosionsproblem.
Avloppsrr frn skerhetsventil t.ex. p en direkt eluppvrmd vattenvrmare br mynna strax ovanfr golvbrunn.
Fr att behllare av plast eller glas till t.ex. luftfilter, oljeavskiljningsfilter,
luftsmrjare eller liknande skall erbjuda betryggande skerhet behver de i
regel frses med skyddskpa av t.ex. perforerad stlplt, vars uppgift r att
fnga upp splitter om behllaren sprngs. Skyddskpa behvs normalt inte
om behllarens volym r hgst 60 cm 3.
40

AFS 1999:6

Till 3 kap 2 4 2 4 r upphvda genom AFS 2002:2


Till 3 kap 5 Det r viktigt att person som utfr egenkontroll r vl frtrogen
med de skerhetsfrgor som kontrollarbetet omfattar svl teoretiskt som
praktiskt samt r vl informerad om de regler som gller. Arbetsgivare eller
tillverkare som inte sjlv eller med hjlp av anstlld kan uppbda erforderlig
sakkunskap br anlita utomstende. Det r viktigt att inte samma person
som utfrt ett visst arbete utfr egenkontroll av samma arbete.
Arbetsgivaren respektive tillverkaren r dock den som ytterst ansvarar fr hur
kontrollresultatet skall bedmas. Vid den bedmningen r det vsentligt att
den lokala skyddsorganisationen hlls underrttad. Detta r av naturliga skl
inte aktuellt vid tillverkningskontroll.
Till 3 kap 6 Fr att frhindra haveri av behllare fr kondenserade gaser
som inte r skyddade mot uppvrmning, behver hnsyn tas till innehllets
vrmeutvidgning. Detta grs genom att hgsta fyllnadsgrad bestms. Regler
fr hur man faststller hgsta (strsta) fyllnadsgraden finns i t.ex.
Tryckkrlskommissionens cisternnormer fr kondenserade gaser. Det r
viktigt att man vid fyllning av behllare verkligen avpassar fyllnadsgraden till
mediets verkliga temperatur under fyllningen. Exempel p behllare som r
skyddade mot uppvrmning r vakuumisolerade behllare fr djupkylda
kondenserade gaser, s.k. kryobehllare. Regler om hgsta fyllnadsgrad fr
brandfarliga kondenserade gaser finns i Sprngmnesinspektionens
freskrifter SIFS 1997:6. Se ven AFS 1997:7 Gaser (17 ).
Till 3 kap 7 7 r upphvd genom AFS 2002:2
Till 4 kap 1 Av EFTA-verenskommelsen framgr bl.a. att ritningar skall
sndas till ett kontrollorgan i Sverige som r ackrediterat fr
konstruktionskontroll. Kontroll under tillverkning utfrs drefter av ett av
Sverige godtaget kontrollorgan i tillverkningslandet. Kontroll dokumenteras
p srskilt intyg (EFTA-intyg).
Till 4 kap 12 Det r viktigt att leverantren snder med intyg om utfrd
kontroll eftersom det behvs vid installationsbesiktningen eller
installationskontrollen enligt 6 kap 4 .
Till 4 kap 3 Av formuleringen framgr att kraven p svetsarprvning,
konstruktionskontroll och tillverkningskontroll i tabellen i 5 ven gller
anordningar som omfattas av krav p typkontroll enligt 2 .
Till 4 kap 5 Fr tryckbrande anordning i objektgrupp 6 gller endast de
allmnna bestmmelserna i 3 kap. Detta innebr inte att sdana
41

AFS 1999:6

anordningar alltid r ofarliga. Som exempel kan nmnas att massalagringstorn, som kan vara ppen cistern, ofta behver konstrueras med
speciell hnsyn tagen till stabiliteten ven om innehllet tillhr kategorin Ej F
och har en temperatur under 65 C. Ngra krav p dokumenterad
konstruktionskontroll, besiktning eller motsvarande egenkontroll stlls inte i
freskrifterna. Det r dock viktigt att den insats som grs fr att uppfylla de
allmnna bestmmelserna fr en viss anordning stlls i relation till
konsekvenserna vid ett eventuellt haveri. Ju nrmare parametrarna tryck x
volym, tryck x diameter, volym eller temperatur ligger grnserna till
objektgrupp 5, desto viktigare r det att skerhetsaspekterna beaktats. D
kan tillmpliga delar av freskrifterna i vrigt vara till ledning.
Till 4 kap 6 Det r viktigt att sakkunnig person har erforderlig teknisk
utbildning, god knnedom om frekommande material och vlmeriterad
erfarenhet av svetsning och tillverkning av sdana behllare och rrledningar
som fretaget avser att svetsa. Kvalifikationerna kan vara frdelade mellan
flera personer.
Har fretagets tekniska ledning inte den sakkunskap som behvs, kan
utomstende sakkunnig anlitas som rdgivare i svetstekniska frgor. Den
utomstende sakkunnige frutstts flja tillverkningen vid fretaget t.ex.
genom besk och andra kontakter med fretaget. Lmpligt r att en skriftlig
verenskommelse trffas om formerna fr dessa kontakter mellan fretaget
och den utomstende sakkunnige.
Det r viktigt att fretaget och sakkunnig person noga fljer gllande regler
fr tillverkning och provning av behllare och rrledningar som fretaget
tillverkar.
Vgledning fr hur en svetsteknisk produktion br vara organiserad kan
erhllas i standarden EN 729. Den bestr av en serie standarder som
beskriver tre niver av kvalitetssystem fr svetsproduktion. Den hgsta nivn,
EN 729-2, r avsedd fr fretag som tillmpar kvalitetssystem enligt SS-EN
ISO 9001 eller SS-EN ISO 9002. Dessa tv standarder r identiska med ISO
9001 respektive ISO 9002, vilka r utgivna som svensk standard och med
svensk versttning.
Som exempel p lmplig utrustning kan nmnas rullbockar, lgestllare,
lyftanordningar etc. Det r angelget att utrustningen systematiskt ses ver
och underhlls.
Fr att bedma om risk fr sprdbrott freligger r det viktigt att beakta bl.a.
kombinationen av godstjocklek, hllfasthetsniv, pknning, typ av
42

AFS 1999:6

belastning (statisk eller dynamisk) och temperatur (drift-, tryckprovningstemperatur etc.). I vissa av Tryckkrlskommissionens (numera Tryckkrlsstandardiseringens) normer finns nrmare regler fr att gra denna
bedmning.
Material som r godtagna fr anvndning i behllare och rrledningar enligt
tryckkrlsnormerna respektive rrledningsnormerna r exempel p lmpliga
material.
Det r viktigt att den vid prvningen anvnda typen av tillsatsmaterial r
representativ fr den aktuella produktionssvetsningen.
Till 4 kap 7 Vid procedurkontroll r det speciellt viktigt att tillsatsmaterialet
r anpassat till det krav p slagseghet som gller fr grundmaterialet.
Fr att erhlla bsta mjliga slagseghet i ett svetsfrband r det ndvndigt
att den anvnda strckenergin varken r fr hg eller fr lg. Vissa tillverkare
av mikrolegerade stl rekommenderar att inte anvnda hgre strckenergi
n 2,5 kJ/mm eller lgre n 1,2 kJ/mm. Vilken strckenergi som behvs styrs
bl.a. av plttjockleken, typen av svetsfog och om svetsningen utfrs med eller
utan frhjd arbetstemperatur.
Utver bestmmelserna om procedurkontroll fr svetslicens frekommer
ofta svetsning av arbetsprov i anslutning till produktionen dr det stlls krav
p verifikation av slagsegheten enligt uppgrelse mellan kpare och
tillverkare.
Till 4 kap 11
Examination
enligt
Nordtest-systemet
utfrs
av
certifieringsorgan som ackrediterats av SWEDAC. Certifieringsorganet
utfrdar ven certifikat. I svetsarprvning ingr ven frstrande provning
ssom dragprovning, slagprovning, bockprovning, hrdhetsprovning m.m.
Betrffande kompetens fr utfrande av sdan provning som egenkontroll se
3 kap 5 samt tillhrande kommentarer.
Till 4 kap 13 Normalt utfrs konstruktionskontroll innan tillverkning
pbrjas och omfattar en granskning av ritningar, men ven andra
handlingar kan ligga till grund vid bedmningen. I vissa fall kan tjningsmtningar vara ndvndiga som ett led i konstruktions kontrollen. Med
utfrande avses i detta sammanhang fogutformning, svetsning, vrmebehandling, ins pektionsppningar etc. Fr att uppfylla specificerade krav i ett
svetsfrband r det normalt ndvndigt att svetsningen utfrs enligt vl
underbyggda och dokumenterade frfaranden. Se ven kommentarer till 3
kap 1 .
43

AFS 1999:6

Till 4 kap 14 Det br observeras att tillverkning av rrledning hr avser


montage av rrsystem och inte tillverkning av de ingende komponenterna
d.v.s. rr, rrdelar och armatur.
Till 4 kap 15 Tillverkningshandlingar kan best av
fldesschema fr rrledningssystem,
ritningar,
hllfasthetsberkningar,
svetslicens och intyg om svetsarprvning,
materialfrteckning,
materialintyg,
intyg ver utfrd vrmebehandling eller
intyg ver utfrd kontroll av svets.
Det r viktigt att ackrediterat organ i frekommande fall fr underlag fr
fldesschemagranskning i ett tidigt skede fr att undvika problem under
tillverkningen.
Till 4 kap 16 Vid denna underskning kontrolleras bl.a. att tillmpliga
freskrifter i 3 kap och 8 kap iakttagits.
Det r viktigt att kontrollera att behllaren (rrledningen) inte pverkas
ogynnsamt av t.ex. anslutande rrledningar (grenledningar).
Till 4 kap 18 Tryckkrl och rrledning provas normalt med ett tryck av 1,3
gnger berkningstrycket. Om hgre tryck anvnds r det viktigt att bedma
om tryckkrlet eller rrledningen kan utsttas fr detta tryck utan att skadas.
Tthetskravet r srskilt viktigt om behllaren eller rrledningen r avsedd
fr innehll som vid lckage kan orsaka olycksfall eller ohlsa.
Lckage vid tryckkontroll visar inte bara att anordningen r ott utan r ofta
ven en indikation p defekter som kan ventyra hllfastheten hos
anordningen.
ppen cistern provas normalt med vatten eller med annan lmplig vtska.
Vakuumkrl provas normalt med ett lgre absoluttryck n berknings trycket
eller med vertryck motsvarande 1,3 gnger berknings trycket.
Betrffande skydd mot olycksfall vid tryckprovning se Arbetarskyddsstyrelsens kungrelse AFS 1985:14.
Med enstaka svets avses hr t.ex. svets mellan tryckkrl och rrledningssystem eller svets mellan nytt och befintligt rrledningssystem. Annat
godtagbart stt att kontrollera stumsvets kan vara radiografering av hela
svetsen med krav lgst betyg 4 enligt av International Institute of Welding
44

AFS 1999:6

(IIW) utgiven rntgenatlas och dessutom fullstndig sprickunderskning av


svetsen.
Till 4 kap 19 P tillverkningsritningen finns sdana uppgifter om bl.a.
material, godstjocklekar och konstruktiv utformning som ofta r ndvndiga
att knna till vid besiktning eller motsvarande egenkontroll och fortlpande
tillsyn.
Vid installationsbesiktning eller installationskontroll skall enligt 6 kap 4
bl.a. kontrolleras att freskrifterna i 4 kap 13 iakttagits. Det r drfr
ndvndigt att dokumentation eller annan verifikation ver utfrd kontroll
tfljer anordningen vid leverans.
Exempel p anordningar som omfattas av andra stycket i paragrafen r
mobila och vissa stationra kompressoranlggningar, mindre pannenheter
och
vrmepumpanlggningar
som
inte
monteras
ihop
p
anvndningsplatsen.
Exempel p installation som inte kan anses vara omfattande r anslutning
av eldriven kompressor med mindre luftbehllare till elnt, s.k. plug-in
system fr anslutning av luftbehllare till tryckluftnt och enklare
rranslutning av vattenvrmare till vattenledningssystem.
Till 5 kap 2 Som stort antal kan i normalfallet betraktas ca 200 enheter per
r. Om tillverkningen ven omfattar objekt tillhrande objektgrupp 5 med
samma tillverkningsunderlag kan dessa medrknas i det totala antalet.
Fr att erhlla god reproducerbarhet vid tillverkningen br det finnas
dokumenterade rutiner fr de olika tillverkningsmomenten ssom
fogberedning, passning, svetsning etc. s att variationer i dessa moment
inte medfr risk fr kvalitetsfrsmring av produkten.
Till 5 kap 4 Arbetarskyddsstyrelsen kan i srskild ordning frbjuda
leverans av sdan tryckbrande anordning fr vilken tillverkningskontrollen
har utfrts som egenkontroll enligt 5 kap 1 frn fretag som inte skter
egenkontrollen p ett tillfredsstllande stt.
Till 5 kap 7 Fretagets stmpel ser normalt ut p fljande stt
dr xxx r fretagets speciella egenkontrollnummer enligt
5 kap 3 .
Till 6 kap 1 och 2 Tryckkrl och rrledningar fr brandfarlig vara omfattas
ocks av tillstndsplikt enligt frordningen (SFS 1988:1145) om brandfarliga
och explosiva varor.
45

AFS 1999:6

Till 6 kap 3 Se ven kommentarer till 4 kap 5 .


Installationsbesiktning eller installationskontroll av aggregat, utom fr
sdana som r direkteldade, behver inte ske enligt dessa freskrifter nr
man vljer att flja AFS 1999:4. Aggregaten har d genomgtt en kontroll hos
tillverkaren som motsvarar denna besiktning respektive kontroll.
terkommande besiktning skall dock ske med de intervall som framgr av
tabellen i denna paragraf. Tidpunkten fr intervallets brjan framgr av 13
frsta stycket.
Det r srskilt viktigt att de behllare som avses i punkt d) och e) skyddas
mot utvndig korrosion.
Till 6 kap 4 Fr att anordningen frn skerhetssynpunkt skall vara lmplig
fr avsett ndaml r det viktigt att kontrollera bl.a. fljande
att anordningen med tillhrande system inte utstts fr vibrationer,
utmattningslaster eller andra belastningar som kan vara skadliga och
vilka inte beaktats vid konstruktionskontrollen,
att anordningen med tillhrande system r tt,
att transport- eller lagringsskador ej uppsttt. Det r viktigt att sdana
skador, fr att de skall kunna bedmas vid kontrollen, inte dljs av
isolering,
att eldningsutrustning till panna r anpassad till pannans mrkeffekt och
att avskringstryck och -temperatur valts s att skerheten r betryggande.
Skerhetsutrustningen kan vara placerad s att den avskrar flera objekt i ett
system. Vid kontrollen av att denna skerhetsutrustning fyller sin funktion fr
systemet r det ocks viktigt att hnsyn tas till utrustningens placering.
Det r lmpligt att installationsbesiktning bestlls hos ackrediterat organ i
god tid fr att undvika frseningar med att ta anordningen i bruk.
Till 6 kap 5 Exempel p sdant som kan vara vsentliga reparationer eller
ndringar r utbyte av tryckbrande del, tuber i ngpanna samt reparation av
svets eller igensvetsning av spricka i tryckbrande del. Se ven 8 kap 3 .
Exempel p anordning som kan befaras ha tagit skada r anordning som
sttt avstlld utan att korrosionshindrande tgrder ssom inertgasfyllning
vidtagits.
Exempel p vsentligt ndrade driftfrhllanden kan vara att ndra innehllet
frn ej korrosivt till korrosivt medium eller frn medium tillhrande Ej F till F. I

46

AFS 1999:6

det frsta fallet kan besiktningsintervallet behva ndras medan i det andra
fallet en ndring av objektgrupp kan bli aktuell.
Till 6 kap 7 Exempel p material som nmns i fjrde strecksatsen r
Fortiweld.
Till 6 kap 10 Exempel p tryckkrl som kan bli aktuella fr niorsintervall r
lagercisterner fr gasol eller kolsyra samt sdana processkrl som
fortlpande brukas vid en drifttemperatur lgre n 10 C. Det r srskilt
viktigt att dessa behllare skyddas mot utvndig korrosion.
Till 6 kap 11 Se kommentarer till 4 .
Till 6 kap 12 Fr att kunna gra en invndig underskning p ett skert och
effektivt stt r det bl.a. viktigt att anordningen r omsorgsfullt urluftad, vl
rengjord och skert avskild frn farligt mne, nga och liknande. Den
utvndiga underskningen innebr fr isolerade anordningar att isolering
behver avlgsnas helt eller delvis.
In- och utvndig underskning grs normalt okulrt. I vissa fall kan det dock
vara svrt eller omjligt p.g.a. tkomlighetsskl att med hjlp av gat avgra
om felaktigheter finns. Fr att kunna gra bedmningar i sdana fall kan det
vara ndvndigt att vidta andra tgrder ssom ultraljudprovning eller annan
ofrstrande provning. Ibland kan ett speciellt utarbetat inspektionsprogram
vara ndvndigt. I vissa fall kan mtningar eller andra iakttagelser vid
brukarens fortlpande tillsyn tas med i bedmningen, frutsatt att rutinerna
vid tillsynen r sdana att tillfrlitliga uppgifter erhlls.
In- och utvndig underskning av rrledning omfattar normalt endast
utvndig underskning av hgt pknda delar, expansionsanordningar och
rrstd samt delar dr korrosion, ntning, sprickor eller andra felaktigheter
befaras kunna uppst.
Till 6 kap 13 Fr anlggningar med flera behllare r det ofta praktiskt att
anpassa tidpunkten fr terkommande besiktning av nytillkomna behllare
till besiktningstillfllet fr de befintliga. Fr att mjliggra detta ges hr
mjlighet att frskjuta den frsta terkommande besiktningen med hgst 6
mnader.
De r som svl in- och utvndig underskning som driftprov skall utfras
kommer markering p besiktningsskylten om frfallomnad fr nsta
besiktning att gras frst nr bda besiktningarna r utfrda.
Till 6 kap 14 Vid bedmning av hgsta respektive lgsta arbetstryck och
arbetstemperatur r det viktigt att ven ta hnsyn till det system dr
47

AFS 1999:6

anordningen ingr. Hgsta arbetstryck fr ett tryckkrl kan sledes inte vara
hgre n vad som gller fr vriga komponenter i systemet.
Fr att intervall fr terkommande in- och utvndig underskning skall kunna
bedmas r det ndvndigt att det ackrediterade organet vid
installationsbesiktning och vid varje terkommande in- och utvndig
underskning bedmer vilken klass tryckkrlet eller vakuumkrlet tillhr.
Till 6 kap 17 Den funktionskontroll som avses i punkt 1 r frmst provning
av skerhetsventiler i bnk.
Sdana speciella anordningar som avses i punkt 3 kan t.ex. vara vissa
processugnar, hgtrycksreaktorer samt stora behllare fr kondenserade
gaser (t.ex. eten och ammoniak) som lagras vid temperaturer nra
kokpunkten.
Det r viktigt att sdana iakttagelser vid den utvidgade fortlpande tillsynen
som kan ha betydelse fr skerheten p lmpligt stt terfrs till det
ackrediterade organ som gjort bedmningen. Det r angelget att det av
instruktionen framgr hur denna terfring skall g till.
Den utvidgade fortlpande tillsynen av strre rrsystem utfrs lmpligen
successivt enligt prioriteringslista som upprttas i instruktionen, dr ven
tillsynsintervall framgr.
Till 6 kap 18 Arbetarskyddsstyrelsen kan i srskild ordning frbjuda
anvndning av tryckbrande anordning fr vilken utvidgad fortlpande tillsyn
har utfrts enligt 6 kap 17 av fretag som inte har utfrt tillsynen p ett
tillfredsstllande stt.
Till 7 kap 7 kap. r upphvt genom AFS 2002:2
Till 8 kap 1 Kravet i 1 frsta stycket kan uppfyllas ven genom att
konstruktion och tillverkning sker enligt andra nationella eller internationella
regler, som uppfyller kraven i den svenska standarden.
Med tillsatsmaterials lmplighet avses i detta fall frmst kemisk sammansttning och mekaniska egenskaper.
Det r viktigt att tillsatsmaterialet vljs s att svetsfrbandet ven efter en
vrmebehandling uppfyller samma krav som gller fr grundmaterialet.
Se ven kommentarer till 4 kap 13 .

48

AFS 1999:6

Till 8 kap 2 Vid leverans av vrmebehandlade anordningar r det viktigt att


leverantren snder med intyg ver behandlingen, eftersom detta behvs
som underlag vid tillverkningskontrollen.
Till 8 kap 3 Det r viktigt att frtskador som saknar betydelse ur hllfasthetssynpunkt rensas och korrosionsskyddas s att de inte frvrras.
Psvetsning r olmplig d den medfr risk fr sprickbildning och kad
korrosion.
Till bilaga Se kommentarer till 2 kap 1 .

49

AFS 1999:6

Bilaga

Exempel p ngra lmpliga tillsynsmoment fr vanliga


tryckbrande anordningar
Vanliga tryckkrl p mindre fretag och institutioner r luftbehllare,
vattenvrmare, autoklaver och kokgrytor. Tryckkrlen har vanligen skerhetsanordningar som skall hindra att trycket i krlet blir s hgt att krlet
brister, i vrsta fall explosionsartat, med risk fr att personer i nrheten
skadas. Skerhetsanordningar finns bl.a. fr att begrnsa tryck och
temperatur. Den vanligaste skerhetsanordningen mot fr hgt tryck r i
detta sammanhang skerhetsventil.
Skerhetsventilens uppgift r att nr trycket i krlet verskrider ett instllt
vrde ge fri passage ut fr vtska eller gas s att krlet avlastas. Den
vanligaste typen av skerhetsventil fr de tryckkrl som behandlas hr r s.k.
fjderbelastade skerhetsventiler. Dessa ventiler fungerar s att om trycket i
krlet verskrider avskringstrycket, s lyfts kglan frn ventilstet genom att
fjdern inte lngre orkar hlla emot trycket. ppningstrycket framgr av
besiktningsskylten och besiktningsintyget fr behllare som omfattas av
besiktningsplikt enligt 6 kap och har genomgtt sdan besiktning. Icke
besiktningspliktiga behllare r i regel avskrade mot det tryck som anges
p tillverkningsskylten, det s.k. berkningstrycket.
Eftersom det r ndvndigt fr skerheten att skerhetsventilen verkligen
ppnar om trycket blir fr hgt r det mycket viktigt att man frvissar sig om
att den inte har krvat ihop eller p annat stt slutat fungera. Det r dock
inte ndvndigt att ka trycket ver ventilens ppningstryck fr att motionera
den. Att ventilen verkligen ppnar vid avsett tryck r ingenting som normalt
br kontrolleras av den person som skter anlggningen. Vid
besiktningspliktiga objekt grs detta av en besiktningsman frn ett
ackrediterat organ och vid installationskontroll av sdan kompetent person
som avses i 3 kap 5 (Se vidare ven 6 kap 3 ). Dremot br den person
som enligt 7 kap 3 utfr fortlpande tillsyn ngon gng varje mnad under
drift manuellt ltta p skerhetsventilen och p s stt frvissa sig om att
passagen r fri genom ventilen och att kglan inte sitter fast vid ventilens
ste. Fr detta ndaml behver ventilen ha en anordning som p ett enkelt
stt gr det mjligt att ppna ventilen. Anordningen kan utgras av ett
handtag, en ring eller knopp i toppen av ventilen och i vissa fall finns ett spr
i spindeln dr ett srskilt lyftverktyg skall anbringas. Fr man inte ventilen att

50

AFS 1999:6

blsa r det viktigt att den snarast byts ut. Betrffande exempel p
frfarande vid funktionsprov av skerhetsventil se fig 13.

Figur 1

Figur 2

Handtaget lyfts till dess att mediet ges fri passage genom skerhetsventilen.

Vridningsriktningen p
ratten r i regel moturs och
anges vantligtvis med en pil
p ratten

Samtidigt som skerhetsventilen blser kan det vara lmpligt att frvissa
sig om att tryckmtarens visare reagerar fr den trycksnkning som sker i
behllaren. Det r viktigt att en tryckmtare som inte fungerar eller som
skadats t.ex. s att glaset gtt snder snarast terstlls i fullgott skick.
51

AFS 1999:6

Tryckmtaren har normalt en rd markering som visar det hgsta tryck som
anlggningen fr utsttas fr, jmfr lmpligen mtarens markerade hgsta
tryck med besiktningsskyltens eller tillverkningsskyltens tryckangivelse.
Ett vanligt utseende av en tryckmtare framgr av fig 4.

Mtaren p bilden r av ldre typ med rd


markering fr tryck som r fr hgt.
Numera anges vanligen det tryck dr
skerhetsventilen skall ppna med ett rtt
streck. Tryck anges i svl kPa (eller
Mpa) som bar.

Figur 4
Ofta saknas tryckmtare p vattenvrmare som har en volym som underskrider 500 liter.
En viktig tgrd fr att hlla luftbehllare i skert skick r att man ppnar den
drneringsventil som ofta sitter i behllarens underdel och lter ventilen st
ppen tills allt eventuellt vatten avlgsnats och enbart luft passerar. Detta r
en mycket viktig tgrd som minskar risken fr korrosion i behllaren.
Drneringen br gras s ofta att inte strre mngder vatten hinner samlas i
behllaren, vilket vid kontinuerlig anvndning av kompressorn betyder ca en
gng per vecka.
I detta sammanhang kan nmnas att enligt arbetsmiljlagen skall de
anvisningar som behvs fr montering, anvndning och sktsel av en
teknisk anordning medflja nr anordningen avlmnas fr att tas i bruk.
Sdana sktselanvisningar r i regel mycket detaljerade och instruktiva och
det r drfr lmpligt att ta kontakt med leverantren av den tryckbrande
anordningen fr att skaffa fram anvisningarna om de saknas p
arbetsplatsen.

52