TRVR Bro 11

TRVR Bro 11
Trafikverkets tekniska rd Bro

TRV publ nr 2011:086
Titel: TRVR Bro 11

Publikationsnummer: 2011:086
ISBN: 978-91-7467-154-4
Utgivningsdatum: November 2011
Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Ebbe Rosell
Produktion: Grafisk Form
Tryck: Trafikverket
Distributr: Trafikverket
ts
Dokumenttyp: Beslut
rendenummer: TRV2011/80286 A
Beslut om Trafikverkets Rd Bro, TRVR Bro

TRVR bro (TRV 2011:086) r ett trafikverksdokument som innehller Trafikverkets rd vid dimensionering och
utformning av broar. TRVR Bro r av dokumenttypen rd. TRVR Bro r en del av Trafikverkets
Anlggningsstyrning.
TRVR Bro ska anvndas fr broar och vissa andra i TRVK Bro angivna byggnadsverk frn och med den
1 februari 2012. Dokumentet anvnds tillsammans med TRVK Bro (TRV 2011:085) som hnvisar till detta
dokument samt TK Geo (TRV 2011:047). Dokumentet erstter TR Bro (VV 2009:28, BVH 1583.10) som upphr
att glla.
Avsteg frn dessa tekniska rd ska verifieras enligt god ingenjrsmssig sed.
Dokumentet kommer att finnas tillgngligt p Trafikverkets hemsida.
Borlnge den 12 december 2011
Mats Karlsson
Bjrn Eklund
Peter Lundman
cIVt
cUHa
cPRt
1(1)
TDOK 2010:27 Mall_Beslut v.2.0 (Faststlld av Trafikverket)
Innehllsfrteckning
Allmnna frutsttningar ....................................................... 6
A.1
Inledning ..................................................................................................... 6
A.2
Administrativa rutiner .............................................................................. 10
A.3
Konstruktionsredovisning......................................................................... 13
Allmnna tekniska frutsttningar ........................................ 16
B.1
Utformning ................................................................................................ 16
B.2
Verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet - allmnt ................ 23
B.3
Varaktiga dimensionerings-situationer ....................................................26
B.4
Tillflliga dimensioneringssituationer ...................................................... 32
B.5
Exceptionella dimensioneringssituationer ............................................... 33
Grundlggning...................................................................... 34
C.1
Allmnt ......................................................................................................34
C.2
Utformning ................................................................................................ 35
C.3
Verifiering genom berkning och provning .............................................. 37
C.4
Erosionsskydd fr brostd i vatten ...........................................................39
Betongkonstruktioner .......................................................... 40
D.1
Utformning ................................................................................................40
D.2
Verifiering genom berkning och provning ..............................................50
Stl-, och aluminiumkonstruktioner......................................56
E.2
Utformning - stlkonstruktioner .............................................................. 56
E.3
Verifiering genom berkning och provning stlkonstruktioner ............58
Trkonstruktioner .................................................................59
F.1
Utformning ................................................................................................ 59
Brodetaljer ........................................................................... 60
G.1
Allmnt ......................................................................................................60
G.2
Ttskikt ...................................................................................................... 61
G.3 Belggning fr vgsamt gngoch cykelbroar........................................62
G.4
Belggning p trafikerade bottenplattor ...................................................68
G.5
Avvattningssystem ....................................................................................69
G.6
Lager ...........................................................................................................71
G.7
vergngskonstruktioner fr vgsamt gngoch cykelbroar ................ 72
G.8
vergngskonstruktioner fr jrnvgsbroar ............................................ 74
G.9
Skyddsanordningar fr vgsamt gngoch cykelbroar .......................... 75
G.10 Skyddsanordningar fr broar med jrnvgstrafik .................................... 77
G.11 Fasta inspektionsanordningar .................................................................. 78
G.12 vriga brodetaljer ..................................................................................... 79
ppningsbara broar ............................................................. 80
H.1
Allmnt ......................................................................................................80
H.2
Utformning ................................................................................................ 81
H.3
Maskinkonstruktion ..................................................................................82
H.4
Bromaskineri .............................................................................................83
H.5
Bromanverutrustning..............................................................................84
H.6
Trafiksignaler ............................................................................................86
Rrbroar ...............................................................................87
J.2
Utformning ................................................................................................ 87
J.3
Verifiering genom berkning och provning .............................................. 91
Tillflliga byggnadsverk .........................................................93
K.1
Allmnt ......................................................................................................93
K.2
Bestndighet..............................................................................................94
K.3
ndringar och tillgg till krav i B - G, J och L .......................................... 95
vriga byggnadsverk ............................................................ 96
L.2
Stdkonstruktion.......................................................................................96
L.4
Pldck ......................................................................................................98
L.5
Bankplning ..............................................................................................99
L.8
Skrm, vgg och skrmtak vid jrnvg ...................................................100
L.9
Sngalleri..................................................................................................101
L.10 Hjdbegrnsningsportal ......................................................................... 102
Frbttring .......................................................................... 103
M.2 Frutsttningar ....................................................................................... 103
M.3 Betongkonstruktioner ............................................................................. 105
M.4 Stlkonstruktioner .................................................................................. 109
M.5
Stenkonstruktioner ..................................................................................112
M.6 Brodetaljer ................................................................................................115
Bilaga 101 Litteraturfrteckning ................................................................ 117
Bilaga 102 Definitioner.............................................................................. 126
Bilaga 103 Grupptillhrighet och avvikelsegradering vid kontroll av
konstruktionsredovisning...................................................... 137
Bilaga 104 Upprttande av en teknisk beskrivning ................................. 142
Bilaga 105 Sidomotstnd mot en ple...................................................... 150
Bilaga 106 Sttningsberkning i friktionsjord och verkonsoliderad lera 152
Bilaga 107 Systemberknings- moduler.................................................... 158
Bilaga 108 Betongled ................................................................................. 159
Bilaga 109 Armerad pgjutning som frstrkning av en betongplatta .... 163
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
Allmnna frutsttningar
A.1
Inledning
A.1.2
Hnvisningar till andra dokument
A.1.2.1
Allmnt
Hnvisningar till andra dokument avser de utgvor som anges i

Bilaga 101. Om rd i dessa dokument strider mot rd i TRVR Bro
gller rden i TRVR Bro.
Om lag, frordning eller bindande myndighetsfreskrift stller krav
som r strngare n rden i TRVR Tunnel gller dessa krav fre
rden i TRVR Tunnel.
A.1.2.2
Vgverkets och Boverkets freskrifter

Betrffande freskrifter som anger nationella val vid tillmpning av
de europeiska berkningsstandarderna, se A.1.2.3.1.
A.1.2.3
Standarder etc.
A.1.2.3.1
Allmnt
Standarderna SS-EN 1990 SS-EN 1999 r exempel p standarder
som beropas i en freskrift.
A.1.2.3.2
Europeiska berkningsstandarder, Eurokod

Eurokoderna bestr nrmare 60 standarder uppdelade p 10
huvuddelar benmnda SS-EN 1990 till SS-EN 1999. Alla dessa
huvuddelar, med undantag fr SS-EN 1990, bestr av ett antal delar
dr underdelens nummer avskiljs frn huvuddelens med ett
bindestreck.
Nr samlingsbeteckningen SS-EN 1990 - SS-EN 1990 anvnds i
TRVK Bro eller TRVR Bro avses samtliga standarder i eurokodserien.
Om beteckningen fr en huvuddel anvnds, t.ex. SS-EN 1992, avses
samtliga standarder som hr till denna huvuddel.
Vid hnvisning till en specificerad eurokoddel anges dess fullstndiga
standardbeteckning, t.ex. SS-EN 1991-1-1.
En hnvisning till ngon av standarderna SS-EN 1990 - SS-EN 1999 i
TRVK Bro eller TRVR Bro innefattar ven de nationella valen enligt
VVFS 2004:43 och BFS 2011:10.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
SS-EN 1996 och SS-EN 1998 tillmpas vanligen inte fr broar i

Sverige.
A.1.2.3.3
Allmn material- och arbetsbeskrivning (AMA)

Med hnvisning till AMA i detta dokument avses
Allmn material- och arbetsbeskrivning fr
anlggningsarbeten
Allmn material- och arbetsbeskrivning fr eltekniska arbeten
Allmn material- och arbetsbeskrivning fr VVS-tekniska
arbeten
Ovanstende publikationer gller med ndringar och tillgg enligt
TRVAMA. I frekommande fall avses koder och rubriker i AMA fr
bro respektive kategori A. Publikationerna ges ut av Svensk
Byggtjnst AB.
Dr krav i AMA beropas genom hnvisning till kod eller rubrik i
AMA gller ven krav under verordnade koder med tillhrande
rubriker.
A.1.2.4
TRVR Bro
I TRVR Bro har underrubriker utan tillhrande innehll utelmnats.
A.1.4 Teknisk lsning med srskild

kravspecifikation
Vid tillmpningen av TRVK Bro, A.1.4 kan nedanstende
utformningar och metoder anses vara beskrivna i TRVK Bro:
- Grundlggning av broar och byggnadsverk enligt TRVK Bro, L
med plar enligt TRVK Bro, C.1.3 eller med plattor.
- Betongkonstruktioner
utfrda av armerad betong eller av frspnd betong med
vidhftande spnnarmering,
utfrda av platsgjuten betong eller av frtillverkade
betongelement, dock inte segmentbroar, samt
med tvrsnitt i form av massiva platt- eller skivtvrsnitt
eller med normala balk-, ld- eller pelartvrsnitt.
- Stlkonstruktioner med fr broar och sponter normal utformning
och normala utbyggnadsstt.
- Trkonstruktioner med fr broar och sponter normal utformning
och normala utbyggnadsstt.
- Brodetaljer enligt TRVK Bro, G och TRVR Bro, G.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
- Maskindrivna ppningsbara broar av typerna klaffbro, svngbro,

lyftbro eller rullbro med normala utformningar.
- Rrbroar enligt TRVK Bro, J.1.
- Tillflliga byggnadsverk enligt TRVK Bro, K.
- Byggnadsverk enligt TRVK Bro, L.
- Frbttringsmetoder beskrivna i TRVK Bro, M och TRVR Bro, M.
- Materialkrav, utfrandemetoder och kontrollmetoder enligt AMA
och dr angivna som gllande fr bro och i frekommande fall fr
kategori A.
A.1.5 Tillmpning av TRVK Bro och TRVR

Bro i olika entreprenadformer
A.1.5.1
Allmnt
I A.1.5 beskrivs hur frfrgningsunderlag utformas och vad som
frvntas av olika parter d TRVK Bro tillmpas i olika
entreprenadformer. Dessa rd vnder sig i frsta hand till
byggherren. Vad som i detalj gller i ett projekterings- eller
entreprenaduppdrag anges i frfrgningsunderlaget.
TRVK Bro anger krav p utformning och dimensionering. Fr
upphandlingen ska frfrgningsunderlaget innehlla objektspecifika
frutsttningar och krav. Fr utfrandet upprttas en
konstruktionsredovisning enligt A.3.
Entreprenadformen pverkar innehllet i frfrgningsunderlaget och
ansvaret fr olika delar av konstruktionsredovisningen enligt A.1.5.
Std fr framtagande av frfrgningsunderlag vid olika
entreprenadformer finns i bilaga 104.
A.1.5.2
Utfrandeentreprenad
Om byggherren upprttat den tekniska lsningen innehller
underlaget fr konstruktionsfretagets uppdrag minst objektspecifika
byggherreval till TRVK Bro samt fr frstelsen av byggherrens
tekniska lsning tillrckligt detaljerade illustrationer. Om
upprttande av en teknisk lsning ingr i uppdraget fattar
byggherren under uppdragets gng beslut om objektspecifika
byggherreval till TRVK Bro fr den tekniska lsning
konstruktionsfretaget freslr.
Konstruktionsarbetet utfrs enligt TRVK Bro.
Konstruktionsfretaget upprttar ett frfrgningsunderlag med
arbetsritningar och relevanta beskrivningar, dock minst
beskrivningar enligt TRVK Bro, A.3.3.2, A.3.3.6 samt A.3.3.8. Krav p
material, utfrande och kontroll enligt AMA tillmpas fr samtliga i
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
konstruktionen ingende produktionsresultat. I frekommande fall

tillmpas koder och rubriker i AMA fr bro respektive kategori A.
Byggherren kan vlja att lta entreprenren upprtta arbetsritningar
och beskrivningar. D upprttar konstruktionsfretaget ett
frfrgningsunderlag som minst innehller en redovisning av den
tekniska lsningen, en hnvisning till TRVK Bro i sin helhet, aktuella
objektspecifika byggherreval till TRVK Bro samt fr frstelsen av
den tekniska lsningen tillrckligt detaljerade illustrationer.
Frfrgningsunderlaget innehller lmpligen ocks en beskrivning av
material, utfrande och kontroll enligt TRVK Bro, A.3.3.2.
Entreprenren upprttar i bda fallen de beskrivningar enligt
TRVK Bro, A.3.3 som r relevanta fr objektet och som inte upprttas
genom byggherrens frsorg.
A.1.5.3
Totalentreprenad
Frfrgningsunderlaget innehller minst funktionskrav samt fr
frstelsen av byggherrens krav tillrckligt detaljerade illustrationer.
Efter upphandling upprttar entreprenren ett frslag till teknisk
lsning. Frslaget till teknisk lsning omfattar minst en kortfattad
redogrelse fr vilka krav p material, utfrande och kontroll som
kommer att tillmpas och vilka geotekniska frutsttningar som
antagits samt fr frstelsen av utformning och utfrande
ndvndiga illustrationer. Entreprenren upprttar drefter en
konstruktionsredovisning enligt A.3.
Krav enligt AMA, med i frekommande fall koder och rubriker fr
bro respektive kategori A, kan anses uppfylla byggherrens krav p
material, utfrande och kontroll.
A.1.7
Definitioner
Fr definitioner se bilaga 102.
Utver de i bilaga 102 angivna definitionerna anvnds benmningar
p brotyper, konstruktionsdelar etc. enligt stddokumentet
Kodfrteckning och beskrivning av brotyper i brofrvaltnings
systemet BaTMan.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
A.2
A
dministrativa rutiner
A.2.1
A
llmnt
10
I en utfrandeentreprenad r konstruktionsfretaget vanligen

Trafikverkets kontraktspart vid upprttandet
konstruktionsredovisningen och entreprenren vanligen
Trafikverkets kontraktspart vid bekrftelse av verensstmmelse med
krav p produkter.
I totalentreprenader, utfrandeentreprenader med av entreprenren
upprttade arbetsritningar och beskrivningar och vid alternativa
utfranden i utfrandeentreprenader r entreprenren vanligen
Trafikverkets kontraktspart i alla skeden.
A.2.3 Bekrftelse av verensstmmelse med

krav p produkter
A.2.3.1
C
ertifiering
Vilka organ som godtagits av Trafikverket framgr av en frteckning
p Trafikverkets hemsida.
A.2.3.2 Provning och besiktning

Vilka organ som godtagits av Trafikverket framgr av en frteckning
p Trafikverket hemsida.
A.2.4
Godtagande av
konstruktionsredovisning
A.2.4.1
Allmnt
Godtagandet av konstruktionsredovisning fr permanenta
konstruktioner sker i tv steg:
Godtagande fr byggande.
Godtagande som relationshandling.
Med tillfllig konstruktion avses t.ex. en spont, sprbrygga, stllning,
lanseringsanordning eller tillfllig bro.
A.2.4.3 Indelning i grupper beroende p komplexitet

I bilaga 103 finns exempel p bedmning av grupptillhrighet fr
konstruktioner som i frhllande till sin art har en fr svenska
frhllanden normal komplexitet.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
11
A.2.4.4
Handlggningstider
A.2.4.4.1
Allmnt
I projekt med kort tid mellan upphandling och leverans av
konstruktionsredovisning snder Trafikverkets projekt lmpligen in
en preliminr tidplan fr konstruktionsarbetet till den kontrollerande
enheten.
A.2.4.5
Avvikelsegradering
Avvikelser i en konstruktionsredovisning som upptcks vid kontroll
av konstruktionsredovisning eller senare graderas av Trafikverket i
-
grad 1, mindre allvarlig,
grad 2, allvarlig eller
grad 3, mycket allvarlig.
Trafikverket vrderar avvikelser som i olika grad hade kunnat

resultera eller resulterade i
-
brister betrffande brfrmga, stadga eller bestndighet
brister betrffande skerhet vid anvndning,
felaktiga uppgifter om tillten trafiklast,
kostnader fr korrigerande tgrder eller
att administrativa krav inte uppfylls.
Graderingen av avvikelser baseras p vilka konsekvenser dessa hade

kunnat f eller fick i form av kostnader, frseningar, tgrder,
bristande funktion eller bristande bestndighet. Till grad 1 hnfrs
avvikelser vars konsekvenser hade kunnat vara eller var inga eller
ringa. Till grad 3 hnfrs avvikelser vars konsekvenser hade kunnat
vara eller var omfattande.
Avvikelser som kan avhjlpas genom korrigering av berkningar utan
att ritningar eller beskrivningar behver korrigeras hnfrs till
grad 1.
I bilaga 103 ges exempel p hur Trafikverket vrderar avvikelser i en
konstruktionsredovisning.
A.2.4.6
Konstruktionsstartmte
Avhjlpande underhll ingr inte i listan i TRVK Bro eftersom
avhjlpande underhll inte regleras av TRVK Bro.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
12
A.2.4.7
Kontroll
A.2.4.7.2
Handlingar
Fr en mindre bro snds alla handlingar lmpligen in p samma
gng. Fr en strre bro kan en uppdelning i etapper vara lmplig.
Ritningar kan inte kontrolleras innan tillhrande berkningar r
insnda.
A.2.4.7.3
Korrigering av fel och brister

Utver vad som anges i TRVK Bro korrigeras fel och brister i
konstruktionsredovisningen och i byggnadsverket enligt i kontraktet
gllande regler fr tgrdande av fel och brister.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
A.3
Konstruktionsredovisning
A.3.1
Allmnt
13
Handlingar enligt TRVK Bro, A.3.3 A.3.5 upprttas i format A4.

Bilagor kan upprttas i format A3 som viks till format A4.
A.3.2
Arbetsritningar
A.3.2.1
Upprttande av ritningar
A.3.2.1.1
Allmnt
Markering av snittytor i betongkonstruktioner utfrs enligt
SS-EN ISO 128-50, 7.
Ritningar upprttas i skalor enligt SS-EN ISO 5455. Fr armerings

ritningar anvnds skala 1:50 eller strre.
Ritningar frses med ett tydligt angivet 100 mm lngt referensmtt.
A.3.2.1.2
Vgbro samt gngoch cykelbro

Ritningar utfrs i ngot av formaten A1, A1F, A2 eller A3.
A.3.2.1.3
Jrnvgsbro
Exempel p hur namn ska skrivas i ritningshuvudet:
re lv, Jrnvgsbro
Mellansel-Vnns
km 000+000
Gvle, sterbgen, Jrnvgsbro
Uppsala-Gvle
km 000+000
A.3.2.3
Detaljritning
Objektsspecifika detaljritningar fr produkter ur ett standard
sortiment kan skapas genom att tillverkarens ritning frses med
namnruta enligt TRVK Bro, A.3.2.1.1 och uppgifter enligt TRVK Bro,
A.3.2.1.2 eller A.3.2.1.3. Detta frutstter att tillverkarens ritning i
vrigt uppfyller kraven i TRVK Bro.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
14
A.3.3
Beskrivningar
A.3.3.2
Beskrivning av material, utfrande och kontroll

Beskrivningen av material, utfrande och kontroll utgr dels en
handling som beskriver fr utfraren vilka produktionsresultat som
ska utfras och dels en frvaltningshandling som fr frvaltaren
beskriver vilka krav som gllde vid utfrandet.
A.3.3.4
Svetsplan
Vissa av uppgifterna i svetsplanen kan ges med hnvisning till
svetsdatablad (WPS) som bilggs planen.
A.3.3.8
Drift- och underhllsplan

En drift- och underhllsplan baseras p konstruktionens srart samt
terkommande kontroller av konstruktionens tillstnd,
trafikfrhllanden och inspektionsresultat frn ett urval av
inspektionspunkter som kan ge en representativ bild av tillstndet. I
tillgg kontrolleras eventuella hjlpsystems funktion och lokala
milj- och vderfrhllanden registreras.
Driftstgrder omfattar bland annat uppgifter som mste utfras
regelbundet, t.ex. rengring, rensning av avlopp, kontinuerlig
bemanning, service p hjlpsystem, utfrande av tillstndskontroller
och tgrder frorsakade av resultatet av tillstndskontroller.
Driftstgrder arbetas in i underhllsplanen fr bron. D utbyte av
delar kan frutses bli aktuellt ingr detta ocks i driftstgrderna.
I drift och underhll ingr bland annat
- utvrdering av noteringar frn tillstndskontroller,
- kontroll av noteringar mot konstruktionsunderlaget,
- att vidta tgrder om registreringarna r oacceptabla eller inte
stmmer verens med konstruktionsunderlaget,

- att revidera eller komplettera konstruktionsunderlaget om det
inte stmmer verens med i verkligheten,
- drift av databas fr bron,
- revidering eller komplettering av drift- och underhllsplan samt
- utbyte av delar.
En drift- och underhllsplan innehller minst
- aktiviteter fr tillstndskontroller,
- tidpunkter fr tillstndskontroller samt rekommenderade
kontrollintervall,
- en beskrivning av metoder som ska anvndas vid tillstnds
kontroller samt
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
en beskrivning av utbyte av konstruktionsdelar.
15
A.3.4 Redogrelse fr frutsttningar och

metoder fr dimensionering
Kravet p att redogrelsen ska redovisa hur konstruktren tolkar
andra dokument innebr att hnvisningar till andra dokument inte
kan erstta detaljerad information om vad som gller fr det aktuella
objektet.
Motiv till kravet p att redogrelsen ska vara kortfattad r dels att
den ska vara lttlst i det fortsatta arbetet med konstruktions
redovisningen vid svl konstruktionsfretaget som vid Trafikverket.
Dessutom r redogrelsen en frvaltningshandling som ska kunna
frsts i en framtid d broingenjrer arbetar med helt andra
regelverk. Redogrelsen innehller drfr lmpligen bara
information som r specifik fr objektet. Tabeller etc. med olika
alternativa data fr andra situationer n den aktuella undviks.
A.3.5
K
onstruktionsberkning
A.3.5.1
Allmnt
I verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet ingr att visa att
dimensionerande laster, laststllningar och lastkombinationer har
anvnts vid dimensioneringen.
A.3.5.2 Uppstllning av berkning

I konstruktionsberkningen till en spnnbetongkonstruktion
redovisas de skeden under uppspnningen av spnnarmeringen som
behvs fr att verifiera de uppgifter avseende etappvis utbyggnad,
uppspnningsordning, formsnkning etc. som ska anges i
spnnlistan.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
A
llmnna tekniska
frutsttningar
B.1
U
tformning
B.1.1
B
roar ver vattendrag
16
B.1.1.1 Dimensionerande vattenfring och vattenniv

Dimensionerande vattenfring och vattenniv bestms enligt
MB 310 Hydraulisk dimensionering (Vgverket). Fr strre
avrinningsomrden n de som behandlas i Hydraulisk
dimensionering utreds vattenfring och vatteniver p ett likvrdigt
stt.
Frvntade klimatfrndringar under brons tekniska livslngd kan
beaktas med de faktorer som anges i Hydraulisk dimensionering.
B.1.1.2
U
tformning
Utformningen av en bro i ett vattendrag kan vara angiven i en
miljdom.
Fr att strmningen i vattendraget ska pverkas s lite som mjligt
tas hnsyn till bland annat lutningar, rheter, dmning,
vattenhastigheter och vattendragets bredd.
Isgng pverkar valet av brotyp, dimensioner, spnnvidder och
korrosionsskydd. I ett vattendrag med isgng utformas en bro
lmpligen s att den inte inverkar p vattendragets bredd. En
utformning med flera mindre ppningar i bredd kan av den
anledningen vara olmplig.
Lokala frhllanden som is eller vgor kan motivera att lagren
placeras p hgre niv ver HHW.
B.1.2
Teknisk livslngd
Den tekniska livslngden fr trbroar har begrnsats i TRVK Bro
eftersom trskyddets miljpverkan har prioriterats framfr
nskemlet om lngre tekniska livslngder.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
17
B.1.3 Utformning fr exceptionella

hndelser
B.1.3.1
Allmnt
Betrffande krav p utformning fr exceptionella hndelser se ocks
SS-EN 1990, 2.1(3)P, 2.1(4)P och 2.1(5)P.
Om kraven i TRVK Bro r uppfyllda kan fljande anses vara beaktat:
Risken fr att personer som vistas p bron skadas vid en eventuell

pkrning av bron.
Risken fr att personer som vistas i ett annat intilliggande
byggnadsverk skadas vid ett fortskridande ras som brjar med en
pkrning av bron.
Kravet enligt SS-EN 1990, 2.1(4)P kan uppfyllas genom att bron
utformas och dimensioneras fr en olyckslast eller genom att bron
utformas s att en lokal skada frblir begrnsad.
Att ett std betraktas som overksamt frutstter att stdet kan skadas
allvarligt av en horisontalkraft utan att denna hndelse allvarligt
pverkar verbyggnadens brfrmga eller lge. Detta innebr att
denna metod kan vara mindre lmplig fr en bro med kraftiga
mellanstd och en verbyggnad som r knslig fr horisontalkrafter.
B.1.3.2
verbyggnader
B.1.3.2.1
ver vgbanor
Broar ver vgar kan frses med en kantskoning som skyddar
betongkonstruktionens undre kant mot skador vid lttare
pkrningar.
B.1.3.3
U
pplagsanordningar
Kravet i TRVK Bro, B.1.3.3 avser upplagsanordningens robusthet vid
en ofrutsedd hndelse. Fr en vgeller en gngoch cykelbro fr
till exempel inte brfrmgan fr horisontalkrafter g frlorad vid
brott i enstaka sm konstruktionsdetaljer eller om en ltt
verbyggnad vid en ofrutsedd hndelse lyfts ngot vid upplaget. Fr
en jrnvgsbro uppfylls kravet genom att upplagsanordningar
dimensioneras fr pkrningskrafter enligt TRVK Bro, B.5.2.
B.1.3.4
B
rostd
B.1.3.4.2
Brostd som dimensioneras fr pkrning

Fr definition av skivstd se SS-EN 1992-1-1, 5.3.1(7).
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
18
Ett vgrcke i kapacitetsklass N2 kan inte antas skydda ett brostd

vid en vg mot sdana pkrningar som kan skada stdet.
B.1.3.4.3
Brostd som dimensioneras fr psegling

Ett brostd som p grund av risken fr psegling ska ha ett massivt
tvrsnitt kan utformas som en ihlig pelare som i efterhand fylls med
betong.
B.1.4 Fria utrymmen fr trafik under bron

Minsta fria hjd ver normalsprig elektrifierad jrnvg varierar
mellan 5,9 m och 6,5 m ver rlsverkant. Fria hjden gller vanligen
inom avstndet 1,5 m frn sprmitt.
B.1.5
M
iljpverkan
B.1.5.1
Allmnt
Miljpverkan kan minskas genom att man vljer produkter,
material och utrustning som
- inte innehller miljfarliga komponenter,
- har lng livslngd,
- kan tervinnas eller teranvndas och
- r resurssnla.
B.1.5.2
K
emiska produkter
Kraven och Trafikverkets kemikaliehanteringssystem dr anskan
och granskning sker terfinns p www.trafikverket.se eller p
www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och
underhalla/Kemikaliehantering/.
Definition av mrkningspliktig kemisk produkt framgr av Krav i
Kemiska produkter granskningskriterier och krav fr
Trafikverket (Trafikverket) och Kemiska produkter granskning av
mrkningspliktiga kemiska produkter (Trafikverket).
B.1.7 Utformning med avseende p drift och

underhll
B.1.7.1
Allmnt
Minsta utrymmesbehov fr utfrandet av en skyddsinkldnad och vid
en reparation framgr av Banverkets ritning 517 020.
Kravet i TRVK Bro, B.1.7.1, andra stycket kan vanligen anses uppfyllt
om det fria mttet mellan stdet och sprmitt r minst 5,5 m.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
19
Grundlggningen kan d vanligen utfras utan sponter eller

hastighetsnedsttning och pelaren hamnar inte i dikesbotten.
B.1.7.2 Utformning vid lager och

vergngskonstruktioner
Vid lager kan kraven anses uppfyllda om lagren monteras p klackar

med mtt enligt figur B.1-1. I brons tvrriktning gller mtten inom
ett avstnd av 0,60 m frn lagerplattans kant.
Lyftpunkter placeras minst 0,5 m frn en lagerplattas kant.
Om b 600 mm v
vljs h 300 mm
mm
Om b 600 mm v
vljs h 500 mm
mm
2b
Figur B.1-1 Fri hjd vid lager
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
20
B.1.7.3
Inspekterbarhet
B.1.7.3.1
Allmnt
En bro utformas s att inspektioner som utfrs enligt
stddokumenten i brofrvaltningssystemet BaTMan underlttas.
B.1.9
Jordning av broar
Definition av kontaktlednings- och strmavtagaromrdet finns i
BVS 510 Jordning och skrmning i Banverkets anlggningar
(Banverket).
Banverkets typritningar fr jordning, se BVH 583.40, kan anvndas
som std vid upprttandet av jordningsritningar.
B.1.10 Brobaneplattor
B.1.10.1 Avvattning
B.1.10.1.1
Vg- samt gngoch cykelbroar

Brobaneplattans veryta utformas vanligen med samma tvrlutning
som slitlagrets veryta och utan lokala frhjningar.
Vid fall mot hinder som kantbalkar, refuger etc. anordnas en lglinje
150 mm frn hindrets sida. Lglinjen skapas genom att
brobaneplattans veryta ges ett fall med lutning minst 1:10 ut frn
hindret. I denna lglinje placeras eventuella grundavlopp och
drneringskanaler.
Vid ett utfrande med typbelggning 8 enligt G.3.2.9 kan en bro med
en maximal lngd av 10,0 m i tvrled ha en horisontell brobaneplatta
om denna ges en lutning av minst 1,0 % i lngdled. Om lutningen r
minst 1,5 % kan den maximala lngden kas till 15,0 m. Plattan
frutstts vid detta utfrande luta t vardera hllet i vgens riktning
frn en hgpunkt i bromitt.
Vid en vergngskonstruktion utformas den anslutande brobane
plattan med ett lokalt omrde med lutning minst 1,0 % frn
vergngskonstruktionen. Om brobanan utanfr detta lokala omrde
har fall mot vergngskonstruktionen innebr detta att en lglinje
skapas. I denna lglinje placeras de grundavlopp och den tvrgende
drneringskanal som enligt TRVK Bro, G.5.1.2.2 och G.3.2.10 ska
placeras intill vergngskonstruktioner.
B.1.10.1.2
Jrnvgsbroar
verytan p en plattrambro utformas lmpligen med en lutning i
lngdled p minst 1,0 % mot den ena eller bda brondarna.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
21
verytan p en brobaneplatta till en balk- eller plattbro utfrs
lmpligen med en lutning i tvrled p minst 2,0 % mot bronde eller
ytavlopp.
Vid en rrelsefog med dilatationsanordning utformas brobaneplattan
med fall frn fogen.
Genom att frlgga gngbanorna p konsoler kan brobaneplattans
bredd reduceras. Gngbanorna utformas d enligt Banverkets ritning
517 141 eller 517 142.
B.1.10.1.3
Droppnsor
Om brobaneplattan r frsedd med kantbalkar placeras de
lngsgende droppnsorna p dessa.
B.1.10.2 Avvgningsdubbar
Om brobaneplattan r frsedd med kantbalkar placeras avvgnings
dubbarna p dessa.
B.1.11 Kantbalkar
B.1.11.2 Vg- samt gngoch cykelbro
Kantbalken utformas vanligen enligt ngot av alternativen frhjd
kantbalk, frsnkt kantbalk eller kantbalk i niv med belggningen.
P en frhjd kantbalk lutas versidan minst 1:20 in mot vgbanan.
P vriga kantbalkar lutas versidan minst 1:20 mot kantbalkens
utsida.
B.1.11.4 Konsoler fr stolpar placerade utanfr rcket

Konsoler fr belysningsstolpar, stolpar fr skyltportaler,
kontaktledningsstolpar etc. utformas lmpligen med samma hjd
som kantbalken. Vanligen ges konsolerna en trapetsformad
utformning i plan varvid sidorna vinklas ut 45 frn kantbalkens sida.
Utrymmesbehovet fr kabelrr och ingjutningsgods tillsammans med
armering beaktas vid val av betongdimensioner.
B.1.12 Skyddsanordningar
B.1.12.2 Broutformning med hnsyn till en
vgskyddsanordning
B.1.12.2.1
Allmnt
Vid utformning av en vgbro kan rcket vara styrande fr
utformningen av t.ex. kantbalkarnas tvrsektion, kantbalkars lngder
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
22
och placering av vergngskonstruktioner i frhllande till

kantbalkarnas ndar. Detaljutformning av verbyggnad och
vingmurar p en vgbro grs drfr lmpligen i samrd med
rckestillverkaren.
B.1.12.2.2
Arbetsbredd
Arbetsbredden definieras i SS-EN 1317-2. Konstruktionsdelar som
t.ex. bgar, pyloner och pelare rknas i detta sammanhang som
oeftergivliga. Produkter som t.ex. stolpar fr skyltar eller belysning
som endast r eftergivliga fr en pkrning i vgens riktning, t.ex.
slip base, betraktas i detta sammanhang som oeftergivliga.
Om ett brorcke med arbetsbredd < 1,0 m placeras lngs en brobanas
kant uppfyller en normal kantbalksutformning kravet p att ett
pkrande fordon hlls kvar p vgeller brobanan.
Fr utformning av oeftergivliga konstruktionsdelar vid rcken p
underliggande vg tillmpas VGU.
B.1.15 Hng- och snedkabelbroar

Arbetsbredden fr rcket definieras enligt SS-EN 1317-2.
Ett pkrningsskydd fr snedkablar och huvudkablar till hngbroar
kan utgras av ett ventilerat och drnerat stlrr med minst 6 mm
godstjocklek, ytbehandling enligt korrosivitetsklass C5-M och minst
50 mm fritt utrymme mellan rr och kabel.
Jrnvgsbroar utformas lmpligen inte som hngbroar.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
23
B.2 Verifiering av brfrmga,

stadga och bestndighet allmnt
B.2.1
F
rutsttningar
I TRVK Bro, B.3 anges dels tillggskrav till lasterna i SS-EN 1990
SS-EN 1999 och dels krav p tillmpning av laster som inte ingr i
SS-EN 1990 SS-EN 1999.
TRVK Bro innehller inte en fullstndig frteckning av de laster som
enligt SS-EN 1990 SS-EN 1999 tillmpas vid dimensioneringen av
broar. Fljande laster i SS-EN 1990 SS-EN 1999 r vanligt
frekommande vid dimensionering av broar:
Laster under byggnadstiden eller vid underhllstgrder enligt
SS-EN 1991-1-6 och SS-EN 1992-2.
Egenvikt fr konstruktionsmaterial, belggning, ttskikt, ballast,
verfyllnad m.m. enligt SS-EN 1991-1-1.
Jordtryck och vattentryck enligt SS-EN 1997-1. Fr dessa laster
gller dock ocks de tillgg till SS-EN 1997-1 som anges i TK Geo.
Krympning i betongkonstruktioner enligt SS-EN 1992-2.
Spnnkraft i frspnda betongkonstruktioner enligt SS-EN 1992-2.
Trafiklaster och andra fr det aktuella trafikslaget specifika laster
enligt SS-EN 1991-2.
Lagerfriktion enligt SS-EN 1993-2, bilaga A.
Snlast enligt SS-EN 1991-1-3.
Vindlast enligt SS-EN 1991-1-4.
Temperaturlast enligt SS-EN 1991-1-5.
Last av vergngskonstruktion enligt SS-EN 1993-2, bilaga B.
Fuktrrelser i tr enligt SS-EN 1995-1-1.
Olyckslaster enligt SS-EN 1991-1-7.
Enligt SS-EN 1990, 1.5.3.7 r laster som verfrs till brverket frn
mark, fyllnadsmassor eller grundvatten geotekniska laster. Fljande
laster r exempel p geotekniska laster:
Egentyngd av jord.
Jordtryck, inklusive vattentryck, orsakat av jordens egentyngd,

yttre last eller en konstruktionsdels rrelse.
Laster orsakade av rrelser i jordmaterialet, t.ex. phngslaster.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
24
Stdfrskjutning.
De i TRVR Bro angivna rden fr verifiering av brfrmga, stadga
och bestndighet frutstter att krav p material, utfrande och
kontroll enligt AMA uppfylls fr samtliga i konstruktionen ingende
produktionsresultat. I frekommande fall ska i koder och rubriker
som i AMA anges glla fr kategori A eller fr bro beropas.
B.2.1.2
G
rundlggande dimensioneringsregler
B.2.3
Grundlggande
dimensioneringsregler
B.2.3.2 -faktorer
Fr aerodynamiska lasteffekter frn passerande tg anvnds faktorer
som i SS-EN 1990 anges fr jrnvgsbroar ven fr andra
byggnadsverk vid jrnvg.
B.2.4 Brighetsutredning av byggnadsverk

utsatta fr vgtrafiklast
Fr broar med mittrcke kan olika vrden p A/B fr de bda
krriktningarna behva bestmmas.
Fr broar med brobanekonsol kan en jmfrelse av lasteffekter ge ett
missvisande resultat eftersom hjullasternas avstnd till vgkanten r
olika i de olika trafiklastmodellerna. I sdana fall utfrs en
kapacitetsberkning fr brobanekonsolen.
Vid brighetsutredning av frspnda betongkonstruktioner i
bruksgrnstillstndet utfrs lasteffektjmfrelsen fr en frekvent
lastkombination.
En brighetsutredning med kapacitetsberkning kan inledas med en
lasteffektjmfrelse var efter de avgrande snitten studeras med
kapacitetsberkningar. Utredningen frfinas drefter successivt tills
dess att alla avgrande snitt studerats med kapacitetsberkningar.
B.2.5 Brighetsutredning av byggnadsverk

utsatta fr last av gngoch cykeltrafik
Vid brighetsutredning av frspnda betongkonstruktioner i
bruksgrnstillstndet utfrs lasteffektjmfrelsen fr en frekvent
lastkombination.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
25
B.2.6 Dimensionering genom provning

Utvrderingsmodellerna i SS-EN1990, kapitel 5 och bilaga D
uppfyller de krav som stlls i TRVK Bro.
B.2.7 Berkningsmodell fr systemanalys

B.2.7.1
Allmnt
En global tredimensionell berkningsmodell kan anses beskriva
byggnadsverkets verkningsstt i sin helhet. Tvdimensionella
berkningsmodeller uppfyller inte detta kriterium annat n fr en
konstruktion som med avseende p geometri, laster och
dimensioneringsvillkor har ett entydigt tvdimensionellt
verkningsstt. Fr den lokala inverkan av punktlaster p en
brobanekonsol av betong eller p en brobaneplatta av betong upplagd
p tv balkliv av stl kan i vedertagna handbcker beskrivna
handberkningsmodeller som beaktar en betongplattas
tredimensionella verkningsstt anvndas.
Fr tvrfrspnda brobaneplattor av tr uppfyller
berkningsmodeller angivna i SS-EN 1995-2 kraven.
En berkningsmodell fr tredimensionella linjebrverk kan inte
anses ge en god beskrivning av ett brverk dr vsentliga delar utgrs
av plattor och skivor.
B.2.7.2 Analys av dynamiska effekter av jrnvgstrafik

Strsta dynamiska respons uppstr sannolikhet vid resonans mellan
en multipel av brons egenfrekvenser och lastens
pfrningsfrekvenser. Underskattning eller verskattning av brons
massa eller styvhet pverkar brons berkningsmssiga egenfrekvens
och pverkar drmed vid vilken hastighet som resonans uppstr.
B.2.8 Hng-, bg- och snedkabelbroar

B.2.8.2 Hllfasthetsvrden fr kablar till hng- och
snedkabelbroar
Kablar till hng- och snedkabelbroar provas lmpligen enligt
publikationen Recommendations for Stay Cable Design, testing and
Installation (Posttensioning Insitute).
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
B.3
Varaktiga dimensionerings
situationer
B.3.1
Permanenta laster
B.3.1.3
Vattentryck
26
Normalt antas HHW motsvara Gk,sup och LLW motsvara Gk,inf.
B.3.1.4
Stdfrskjutning
B.3.1.4.1 Allmnt
Fr betongkonstruktioner beaktas SS-EN 1992-1-1, avsnitt 2.3.1.3.
Fr stl- och samverkanskonstruktioner beaktas SS-EN 1993-1-1,
avsnitt 2.3.1.
B.3.1.4.2 Vertikala stdfrskjutningar

Den dimensionerande stdfrskjutningen Sd fr std n kan
berknas som skillnaden mellan sttningen i std n och sttningarna
i de angrnsande stden n-1 och n+1 enligt fljande:
Sd = RdS(n) S(n-1)
Sd = RdS(n) S(n+1)
Sd = 0
Det strsta av vrdena ovan anvnds. Modelloskerhetsfaktorn Rd
anges i TRVK Bro.
B.3.1.4.3
Horisontella stdfrskjutningar
Vid normala grundlggningsfrhllanden kan den dimensionerande
horisontella stdfrskjutningen i ett std antas vara 10 mm. Fr ett
ndstd i en plattrambro behver en horisontell stdfrskjutning
mot banken vanligen inte beaktas.
B.3.1.5
Betongs krympning
Betrffande partialkoefficient se SS-EN 1992-1-1, 2.4.2.1(1).
TRVR Bro 11
27
Publ nr 2011:086
B.3.2
Variabla laster
B.3.2.1
Trafiklast
B.3.2.1.4
T
illgg till SS-EN 1991-2 fr jrnvgsbroar
Broms- och accelerationskraft mot en frontmur eller en annan
liknande konstruktion antas hrrra frn en lngd av h i sprets
riktning frn ett vertikalplan genom konstruktionsdelens bakre kant
eller yta, dr h r avstndet mellan RUK och konstruktionens
underyta. bestms med hnsyn till motfyllningens egenskaper.
Utan srskild berkning kan sttas till 1,5. Denna kraft behver inte
antas belasta konstruktionsdel som pverkas av bromskraft frn
verbyggnad. Broms- och accelerationskraften kan antas pverka
frontmuren enligt figur B.3-1.
ven om brobanan inte behver belastas med bromslast belastas
frontmuren med bromskraft enligt fregende stycke.
Vid berkning av bromskraft med eventuell reduktion betraktas varje
konstruktionsdel, t.ex. landfste och verbyggnad, var fr sig.
2,25
RUK
2:1
q
h
2:1
B
Figur B.3-1 Broms- och accelerationskraft mot frontmur.
B.3.2.2 kat jordtryck orsakat av en konstruktionsdels

horisontella rrelse mot jord
B.3.2.2.1
Allmnt
Om ett kat jordtryck orsakat av en konstruktionsdels rrelse mot
jord anvnds i en systemanalys baseras upplagets eftergivlighet p
jordmaterialets parametrars medelvrden, se SS-EN 1990, 4.2(2) och
4.2(8).
TRVR Bro 11
B.3.2.2.2
Publ nr 2011:086
28
kat jordtryck mot ramben, pelare etc. orsakat av dess rrelse

mot jorden
Om vertikala konstruktionsdelar som vilar p en grundlggning
(ramben, pelare etc.) utstts fr en kad belastning av jordtryck p
grund av konstruktionens rrelse mot jorden tas hnsyn till detta
enligt fljande.
Den kning av jordtrycket utver vilojordtrycket som orsakas av fr

skjutningen antas vara triangelformad med vrdet noll vid
konstruktionsdelens verkant och underkant. Vid
konstruktionsdelens halva hjd antas vrdet vara
p = c z
(kN/m)
Frn konstruktionsdelens halva hjd och nedt antas det kade
jordtrycket avta rtlinjigt till 0 vid grundlggningsnivn.
I ovanstende uttryck r:
c
600 nr jordtrycket verkar ogynnsamt som vid en
temperaturkning i broverbyggnaden
c
300 nr jordtrycket verkar gynnsamt som vid upptagning av
bromskraft
jordmaterialets tunghet (medelvrde) frn markytan ned till

djupet z
djup under markytan (m)
h
konstruktionsdelens verkants horisontella frskjutning mot
jorden
r ambenets hjd
Vilojordtrycket tillsammans med p kan hgst uppg till
passivt jordtryck.
B.3.2.2.3
kat jordtryck mot ndskrmar orsakat av dess rrelse mot

jorden
En ndskrm utstts fr ett kat jordtryck vid en rrelse mot jorden.
Vid en total horisontell rrelse mot jorden motsvarande 1/200 av
ndskrmens hjd anses ett passivt jordtryck vara fullt utvecklat. Vid
mindre rrelser n 1/200 av ndskrmens hjd berknas det kade
jordtrycket genom interpolering mellan vilojordtrycket och det
passiva jordtrycket.
B.3.2.3 Krafter och moment frn lager

Moment p grund av vinkelndring i ett lager uppstr t.ex. i pottlager
och armerade gummilager.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
29
Lagerfriktion och det moment som orsakas av ett lagers

vinkelndring eller frskjutning beaktas vid dimensioneringen av
anslutande konstruktionsdelar.
B.3.2.4
Snlast
B.3.2.4.1
Snlast p broar
Fr en bro som br en gngoch cykelvg som inte snrjs behver
trafiklast enligt SS-EN 1991-2, 5 och snlast vanligen inte
kombineras.
Broar fr t.ex. skidspr eller viltpassage betraktas vid
dimensioneringen ofta som gngoch cykelbroar. Fr en sdan bro
utreds i varje enskilt fall om trafiklast enligt SS-EN 1991-2, 5 och
snlast ska anses verka samtidigt.
B.3.2.6
Vindlast
B.3.2.6.1
Allmnt
Vid tillmpning av SS-EN 1991-1-6 ges fljande rd.
Punkt i
SS-EN
1991-1-4
Val
8.2(1)
Fr t.ex. ltta gngbroar eller broar med

ovanlig utformning kan det vara lmpligt att
utvrdera den dynamiska responsen ven om
bron inte hr till de i TRVK Bro upprknade.
B.3.2.7
Istryck, strmtryck och vgkrafter
B.3.2.7.2
Istryck
De i TRVK Bro angivna minsta vrdena kan anvndas om isen i
brolget inte frvntas vara tjock, istcket inte pverkas av
strmmande vatten och drivande is inte frekommer. I vriga fall
utreds istryckets storlek med hnsyn till lokala frhllanden och
konstruktionens utformning. Vgledning vid bestmning av istryck
ges i "Istryck mot bropelare" (Vgverket).
B.3.2.8
Last av underhllsarbeten
En inspektionsbrygga och en underflns i en ldbalk r exempel p
ytor som omfattas av kravet p dimensionering fr Qca. Normalt
utformade lagerpallar uppfyller kraven i TRVK Bro.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
30
B.3.2.10 Fuktrrelser i tr
Den totala fuktrrelsen kan frutsttas vara 5 mm/m vinkelrtt mot
fiberriktningen och frsumbar lngs fiberriktningen.
B.3.2.11 Krafter frn kontaktledningsstolpe

Krafterna i TRVK Bro, motsvarar lastpverkan frn linjestolpe 120.
B.3.3
Brottgrnstillstnd
B.3.3.1
Allmnt
Metod 2 och 3 i SS-EN 1990, A2.3.1(5) motsvaras av
dimensioneringsstt (DA) 2 respektive 3 i SS-EN 1997-1.
B.3.3.2
Dimensionering med avseende p lager

Moment p grund av vinkelndring uppstr t.ex. i pottlager och
armerade gummilager.
B.3.3.3
Bro med ndskrmar

Verifieringen av ett kat jordtryck som utnyttjas som upplag fr yttre
horisontalkrafter bestr av en kontroll av kraftjmvikt i
brottgrnstillstnd varvid det kade jordtrycket betraktas som en
geoteknisk last.
B.3.3
Bruksgrnstillstnd
B.3.4.2
Deformationer
B.3.4.2.2
Vertikal deformation av variabel last

Begrnsningen av rrelse vid en fri ndkant p en brobaneplatta
avser bland annat
- rrelser i en bronde som ansluter direkt mot vgbanken samt
- en brobaneplattas rrelse vid en vergngskonstruktion.
B.3.4.2.4
Utbjningsradie av trafiklast
Vridning kan uppkomma vid verbyggnad med sned upplagslinje, vid
en bro i kurva, vid ett excentriskt placerat spr, vid en
dubbelsprsbro med centriskt placerade pelare eller en
dubbelsprsbro med verliggande fackverksbalkar och mellan dessa
spnda tvrbalkar och liknande.
Vridningskravet kan ven uttryckas som att vridningsgradienten ska
vara mindre n 0,0006 rad/m.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
31
B.3.4.2.5
Sttningar
Kravet i TRVK Bro p dimensionerande sttningsskillnad mellan
angrnsande brostd avser i frsta hand komforten vid passage av
bron. Fr broar med kontinuerlig verbyggnad ger en
sttningsskillnad av den storleksordningen normalt orimliga resultat
vid dimensioneringen av verbyggnaden. En riktigt utformad och
dimensionerad grundlggning frvntas heller inte f s stora
sttningar.
B.3.4.3
Svngningar
B.3.4.3.1
Analys av dynamiska effekter frn trafik

Knsliga konstruktioner kan t.ex. vara glasinkldda gngoch
cykelbroar i lttare material.
TRVR Bro 11
B.4
Publ nr 2011:086
32
T
illflliga dimensionerings
situationer
B.4.2 Tillmpning av SS-EN 1991-1-6

Vid tillmpning av SS-EN 1991-1-6 ges fljande rd.
Punkt i
SS-EN
1991-1-6
Val
4.9(6)
Inverkan av istryck kan vara stor i

byggskedet, t.ex. d ett std str utan
verbyggnad.
B.4.3 Dimensionering fr byte av lager

Varaktigheten hos en tillfllig dimensioneringssituation fr byte av
lager kan vanligen sttas till hgst 3 mnader.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
33
B.5
xceptionella dimensionerings
E
situationer
B.5.1
A
llmnt
Betrffande krav p dimensionering fr exceptionella hndelser se
ocks SS-EN 1990, 2.1(3)P, 2.1(4)P och 2.1(5)P.
B.5.2 Pkrning med vgeller

jrnvgsfordon
B.5.2.1
Allmnt
Kraven i TRVK Bro avser skerheten fr trafikanter p bron. Rcken
lngs vgen under bron frbttrar skerheten fr trafikanter, fram
frallt i mindre fordon, p vgen under bron. Rcken p vgen under
bron kan vanligen inte frvntas hindra att tunga fordon kr p bron.
Exempel p broar som r utformade s att fria hjden inte innehlls
inom skerhetszonen r snedbeningar och broar med underliggande
bge.
B.5.2.5
P
krningskrafter
Vid tillmpning av SS-EN 1991-2 gller fljande rd.
Punkt i
SS-EN
1991-2
Val
4.7.3.3(1)
4.7.3.3(1) avser globala lasteffekter i en

broverbyggnad eller i en konstruktionsdel i en
broverbyggnad.
4.7.3.3(2)
4.7.3.3(2) avser lokala skador vid en rckestndare.

Tillmpning av 4.7.3.3.(2) ger en avsiktlig
verdimensionering av infstningen och anslutande
konstruktionsdelar i frhllande till rckesstndarnas
kapacitet. Motivet r att begrnsa skadorna till
skador p rcket fr att minimera reparationsarbete
och trafikstrning vid reparationen. Att dimensionera
infstningen genom att lta den ing i provningen av
rcket ger inte den avsedda verdimensioneringen.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
Grundlggning
C.1
A
llmnt
C.1.3
Pltyper
34
Rd om borrade injekterade plar finns i Injekterade plar, rapport

102 (Plkommissionen).
C.1.4
Grundlggning p
bindemedelsfrstrkt jord
Slutna rambroar och slutna rrbroar har ett grundtryck som inte r
vsentligt strre n det vertikala trycket under den anslutande
banken och kan drfr vanligen grundlggas p bindemedelsfrstrkt
jord.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
C.2
Utformning
C.2.1
Allmnt
35
Av estetiska skl placeras en bottenplatta som helt eller delvis r

belgen i fritt vatten med verytan under LLW.
C.2.2
Plgrundlggning
C.2.2.1
Allmnt
Fr frtillverkade betongplar, slanka stlplar och trplar kan
minsta plavstnd vanligen vljas enligt tabell C.2-1 om plarna r
parallella eller nstan parallella. Plarnas riktningar, lutningar och
inbrdes avstnd vljs s att risken fr att tv plar kommer fr nra
varandra minimeras och s att det finns mjlighet att sl extra plar,
t.ex. p grund av bortslagning av plar. I plavskrningsplanet
placeras plar vanligen med minst 0,80 m avstnd mellan plarnas
centrumlinjer.
Tabell C.2-1 Rekommenderade minsta plavstnd
Centrumavstnd i plavskrningsplan i frhllande till
plens diameter (D) fr cirkulr ple eller sidomtt (B)*
fr kvadratisk ple
Frutsatt Spetsburen ple
pllngd eller
friktionsple
Kohesionsple
cirkulr
kvadratisk
cirkulr
kvadratisk
15-25
4D
4,5 B
5D
5,6 B
>25
5D
5,6 B
6D
6,8 B
* Fr plar med annan form n cirkulr eller kvadratisk vljs det

centrumavstnd som anges i tabellen fr cirkulr ple med lika stor
tvrsnittsarea som den aktuella plen.
TRVR Bro 11
C.2.2.2
Publ nr 2011:086
36
Ingjutningslngd
Ingjutningslngder fr plar enligt tabell C.2-2 kan anses tillrckliga
fr kraftverfringen till en torrhetsgjuten bottenplatta.
Tabell C.2-2 Plars ingjutningslngd
Pltyp
Ingjutningslngd
Frtillverkad betongple
200 mm
dito med frilagd armering
100 mm
dito d bottenplattan gjuts mot ttplatta
100 mm
Trple
200 mm
Slank stlple
50 mm
Stlkrneple
50 mm
Stlrrsple
100 mm
Betrffande ingjutning av stlplar, se ven TRVK Bro, bilaga 5.
I en undervattensgjuten bottenplatta r en ingjutningslngd
400 mm tillrcklig fr frtillverkade betongplar. Se TRVK Bro,
D.1.2.1.2.
C.2.2.3
Inborrningslngd
P en stlkrneple placeras svetsarna p krnan.
C.2.2.4
Bestndighet
C.2.2.4.1
Betongple
Exempel p aggressiva jordar r f.d. soptippar, mark med industriella
restprodukter, sulfidhaltig jord, torv, bark, jord med hg halt av
organiskt material, salthaltig jord och mark dr elektriska
likstrmmar frekommer.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
37
C.3 Verifiering genom berkning

och provning
C.3.1 Allmnt
Vid dimensionering av en stlple kan den stlarea som terstr efter
avrostning enligt TRVK Bro, bilaga 5 utnyttjas som omslutning enligt
SS-EN 1992-1-1, 3.1.9.
C.3.2
F
rutsttningar
C.3.2.1
Berkningsmodell
C.3.2.1.2
Inspnning i grunden
Karakteristiska vinkelndringsmoduler enligt bilaga 107 kan
anvndas fr bedmning av plattgrundlggningars rotationsstyvhet.
C.3.2.1.3
K
rypdeformationer
Krypning i betong berknas enligt SS-EN 1992-2.
Ett jordmaterials krypdeformationer kan berknas med fljande
kryptal:
= 2 fr permanenta laster
= 0,5 fr temperaturlaster
= 0 fr vriga laster
C.3.2.2
P
lar
Spnnarmering fr inte tillgodorknas eftersom den r
korrosionsknslig och kan rosta bort om plen spruckit.
Dimensionering av plar med avseende p utmattning utfrs med en
berkning enligt delskadehypotesen baserad p vrden frn en
utmattningsprovning av den aktuella utformningen.
C.3.2.4 Lnshllning efter undervattensgjutning

En ttplatta eller en undervattensgjuten bottenplatta dimensioneras i
brottgrnstillstndet UPL enligt SS-EN 1997-1. Se ven TK Geo,
2.3.2.2.
Fr att frhindra att plattan rr sig uppt vid lnshllningen
frspnns frankringsstagen vanligen.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
38
C.3.3 Brottgrnstillstnd i varaktiga

dimensioneringssituationer
C.3.3.1
P
lgrundlggning
C.3.3.1.1
Allmnt
Vid bestmning av en ples konstruktiva brfrmga fr tryckkraft
kan Dimensioneringsprinciper fr plar Lastkapacitet
(Plkommissionen) anvndas. Kryptal bestms enligt C.3.2.1.3. En
ples sidostd kan berknas enligt bilaga 105. Karakteristiska vrden
fr jordparametrar bestms enligt TK Geo.
Vid bestmning av konstruktiv brfrmga fr en slank stlple kan
kapitel 4 och 5 i Dimensioneringsanvisningar fr slagna slanka
stlplar (Plkommissionen) anvndas.
C.3.3.1.2
Plskor och plskarvar

Med ndring av Dimensioneringsprinciper fr plar
Lastkapacitet (Plkommissionen) kan plskor dimensioneras enligt
fljande. Vid dimensioneringen beaktas moment av normalkraftens
excentricitet vid bergdubbens spets och tvrkrafter. Normalkraftens
excentricitet kan fr slagna plar antas vara minst 25 % av dubbens
diameter. Om plen stoppsls fr en dimensionerande brfrmga
strre n vad som motsvarar tryckspnningen 300 MPa p dubbens
hela tvrsnittsarea kan lastens excentricitet i anliggningen mellan
berg och dubb sttas till 10 % av dubbens diameter.
C.3.4 Bruksgrnstillstnd i varaktiga

C.3.4.1
S
ttningsskillnad
Sttningar i friktionsjord eller verkonsoliderad lera berknas enligt
bilaga 106.
I friktionsjordar beaktas krypdeformationer genom att aktuella
moduler halveras fr lastkningen ver 2/3 av den dimensionerande
brfrmgan i brottgrnstillstnd.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
39
C.4 Erosionsskydd fr brostd i

vatten
Betrffande krav p erosionsskydd fr brostd som skyddas av en
slntkon, se ven TK Geo, 9.2.3.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
B
etongkonstruktioner
D.1
U
tformning
D.1.1
A
llmnt
40
Cement r ett exempel p material som inte r frnyelsebart eller

som krver mycket energi vid framstllningen, se TRVK Bro, B.1.5.1.
Nr betong med ett lgt vattencementtal anvnds fr att krav p
bestndighet ska uppfyllas kan en hg tryckhllfasthet samtidigt
frvntas. Fr att uppfylla krav enligt TRVK Bro, B.1.5.1 utnyttjas
denna hllfasthet lmpligen dr det har en vsentlig betydelse fr
tvrsnittens utformning. Konstruktioner med stora normalkrafter,
t.ex. pelare och frspnda konstruktioner, r exempel p
konstruktioner dr en hgre hllfasthet kan ha vsentlig betydelse fr
mjligheten att minska tvrsnittets storlek. I konstruktionsdelar
utsatta fr bjning och tvrkraft men inte stora normalkrafter kan
hllfastheten antas ha en liten betydelse fr tvrsnittets storlek.
Betongkonstruktioner utformas s att sjlvkompakterande betong
kan anvndas.
Armering utformas lmpligen s att rationella monteringsmetoder
kan anvndas. Vid armeringsutformning beaktas arbetsmiljproblem
som t.ex. risken fr genomtrampning eller snubbling vid arbete p
armeringen.
D.1.2
Konstruktionsdelar
D.1.2.1 Bottenplattor, stagbalkar, ttplattor och

arbetsbddar
D.1.2.1.1
Allmnt
En bottenplattas versida i vgmilj lutas 1 % mot fri kant.
Med hnsyn till risken fr genomstansning kan snvare toleranser fr
plars hjdlge n normalt behvas.
D.1.2.1.3
Ttplattor
En ttplatta under en plattgrundlagd bottenplatta utformas och
dimensioneras enligt ngot av nedanstende alternativ.
1. Ttplattan betraktas som en tillfllig konstruktion.
Byggherren stller drmed inga material- eller bestndighetskrav
p ttplattan. Mot slutet av brons tekniska livslngd kan ttplattan
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
41
frvntas ha vittrat snder. Ttplattan betraktas d som grus med

medelhg relativ fasthet. Grundlggning och bottenplatta
dimensioneras med bottenplattans underkants niv som
grundlggningsniv. I brjan av brons tekniska livslngd kan
ttplattan frvntas ha en oarmerad betongkonstruktions normala
egenskaper vilket br beaktas dr det r ogynnsamt. Bottenplattan
dimensioneras fr grundtrycket i kontaktytan mellan bottenplatta
och ttplatta. Ttplattan ges en geometrisk utformning enligt
alternativ a eller b nedan.
a. Ttplattan utformas s att den uppfyller de geometriska
kraven fr en packad fyllning enligt figur i AMA, figur
CEB/6.
b. Ttplattan ges en utkragning utanfr bottenplattan som r
mindre n en tredjedel av ttplattans tjocklek. Ttplattan
gjuts inom en kvarsittande stlspont. Denna utformning
frutstter att den omgivande jorden under bottenplattans
underkants niv har en fasthet som minst motsvarar grus
med en medelhg relativ fasthet.
2. Ttplattan betraktas som en permanent konstruktion.
Enligt TRVK Bro stlls d samma krav p material, utfrande och
frostfrihet som fr en undervattensgjuten bottenplatta. Ttplattan
gjuts inom en kvarsittande spont. Ttplattan utformas utan
utkragning utanfr bottenplattan. Ttplattan frses med en
minimiarmering av minst 0,05 % av betongtvrsnittets area.
Armeringen frankras vid ttplattans kant. Grundlggningen
dimensioneras i snittet under ttplattan.
D.1.2.1.4
Arbetsbddar av grovbetong
En arbetsbdd betraktas som en tillfllig konstruktion. Byggherren
stller drmed inga material- eller bestndighetskrav p
arbetsbdden. Mot slutet av brons tekniska livslngd kan
arbetsbdden frvntas ha vittrat snder. Arbetsbdden betraktas d
som grus med medelhg relativ fasthet. Grundlggning och
bottenplatta dimensioneras med bottenplattans underkants niv som
grundlggningsniv. I brjan av brons tekniska livslngd kan
arbetsbdden frvntas ha en oarmerad betongkonstruktions
normala egenskaper vilket br beaktas dr det r ogynnsamt.
D.1.2.2
Landfsten och brostd

Ett gruskifts veryta lutas 1,0 % i riktning mot banken.
Under en vergngskonstruktion p en vgbro eller gngoch
cykelbro frses grusskiftet med en kantlist p sidan mot
broverbyggnaden.
TRVR Bro 11
D.1.2.3
Publ nr 2011:086
42
Lagerpall
En lagerpall som inte r belgen inom ett omrde som r skyddat av
brobaneplattan frses med kantlist.
Lagerpallens veryta lutas 1:20 mot kanten.
D.1.2.4
Vingmur
D.1.2.4.1
Allmnt
En vingmur p ett fristende landfste utformas s att konen gr
under lagerpallens kantlist.
D.1.2.4.2
Vingmur parallell med vg eller spr ver bron

Vingmurens veryta lutas 1:2 i riktning frn kantbalken.
D.1.2.4.3
Vingmur frlagd i slnt

verytans lutning i vingmurens riktning pbrjas fr vgbroar och
gngoch cykelbroar vid stdremsans ytterkant. Fr jrnvgsbroar
pbrjas lutningen vid terrassens ytterkant.
Fr att hindra att vatten frn slnten ovanfr rinner ver vingmuren
frlggs verytan 0,10 m ver slntens yta.
D.1.2.5
ndskrm
Vanligen dimensioneras ndskrmar inte fr frhjda jordtryck mot
ndskrmen vid rrelser frn banken. Sdana jordtryck frhindras
genom inlggning av ett flexibelt material mellan ndskrmen och
motfyllningen p den sida av ndskrmen som vetter mot bron.
D.1.2.6
Brobaneplatta
Brobaneplattor ges minst fljande tjocklekar:
- Vgbroar; 170 mm
- Jrnvgsbroar; 200 mm.
- Gng- och cykelbroar; 140 mm.
Vanligen anvnds dessa minimtt endast lokalt vid kantbalken.
Brobaneplattans ndkant kan styvas upp genom att plattans tjocklek
kas lokalt eller genom att den lggs upp p en ndtvrbalk som
kragas ut mot kantbalken.
D.1.2.7
Balkar
D.1.2.7.1
Tvrbalkar
Mellan huvudbalkar anordnas tvrbalkar i den omfattning som
behvs fr att stabilisera huvudbalkarna och verfra horisontella
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
43
laster till underbyggnaden. Vid upplag kan tvrbalkar behvas fr att
anordna lyftpunkter fr lagerbyte.
Fr att underltta inlggning av armering kan en tvrbalks underyta
frlggas p en annan niv n huvudbalkens underyta.
I en trgbalkbro kan tvrbalkar anordnas som inarmerade balkar
inom brobaneplattans tjocklek.
D.1.2.7.2
Huvudbalkar i jrnvgsbroar med trgtvrsnitt

Huvudbalkarnas veryta i en trgbalkbro lutas 1:50 mot spret.
D.1.2.7.3
Kantbalkar
En kantbalk p en brobanekonsol ges en sdan bredd och hjd att
den ger en tillrcklig lastfrdelning i brobanekonsolen och
dimensioneras fr de snittkrafter som uppstr vid punktlaster p
brobanekonsolen.
En kantbalk utformas s att dess brfrmga och mtt r tillrckliga
fr infstningen av rcket. En kantbalk p en vgbro eller en gngoch cykelbro utformas vanligen med en bredd av minst 400 mm och
en hjd av minst 400 mm. Rckets skruvgrupps utformning beaktas
vid armeringsutformningen.
En kantbalk p en jrnvgsbro utformas vanligen med en bredd av
minst 400 mm d ingjutna rckesstndare anvnds. Om rcket fsts
p kantbalkens utsida utformas kantbalken med en minsta bredd av
250 mm. Kantbalkens veryta lutas int minst 1:20.
En skiljebalk i en jrnvgsbro som enbart utgr ballaststd utformas
med en minsta bredd av 250 mm.
D.1.2.7.4
Armering
Om betongen kommer att kompakteras med stavvibrator placeras
huvudarmeringen i grupper s att hgst tv stnger i bredd lggs vid
balkens sidor och hgst fyra stnger i bredd i vrigt. Mellan dessa
grupper anordnas vertikala gjutluckor med minst 100 mm bredd. I en
balk med hgst tv lager armering behver inte gjutluckor anordnas.
Se figur D.1-1.
Mellan ursparingsrr fr spnnarmering anordnas gjutluckor p i
princip samma stt. Antalet rr i en grupp begrnsas med hnsyn till
avstndet mellan gjutluckor och rrens diameter.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
44
Figur D.1-1 Placering av armering i en balk
D.1.2.8
Bronde
En bronde p en vgbro eller en gngoch cykelbro utformas enligt
Vgverkets ritning 584:5S-b.
D.1.2.9
Kantlist
En kantlists funktion r att hindra att vatten frn t.ex. en lagerpall
rinner ner lngs den vertikala ytan. En kantlist utformas 100 mm
bred och 150 mm hg.
D.1.2.10 Lnkplatta
En lnkplattas versida lutas 1 % mot banken.
D.1.3
Bestndighet
D.1.3.1
Allmnt
Fr ytterligare krav och rd avseende vattenavrinning se rubriker fr
respektive konstruktionsdel.
D.1.3.2
Exponeringsklass
Enligt SS-EN 206-1 indelas miljns inverkan p betongen i
exponeringsklasser efter angreppsstt. Detta medfr att varje
betongyta kan hnfras till flera olika exponeringsklasser.
TRVR Bro 11
45
Publ nr 2011:086
Lmpliga val av exponeringsklass anges i tabell D.1-1 och D.1-2.
Betongplars exponeringsklass redovisas i TRVK Bro, C.2.2.4.1.
Tabell D.1-1 Val av exponeringsklass - allmnt

Konstruktionsdel
Exponerings
klasser
Underbyggnad2) 3) inkl. bottenplatta:

- Betong under mark och betongytor mot
jordfyllning
XC2, XF31)
- Betong i stvatten (under LLW 1,0 m)
XC2, XF31)
- Betong i havsvatten (under LLW 1,0 m)
XS2, XF4
- Betong ovan marin milj (HHW + 5,0 m)
XS1, XF2
- Trafikerad bottenplatta
XD1, XF2
- Vingmur till vgsamt gngoch cykelbro
XD1, XF4
- vrig betong
XC4, XF31)
verbyggnad vgsamt gngoch cykelbro4)
XD1, XF4
verbyggnad jrnvgsbro4)
XC4, XF3
verbyggnad jrnvgsbro ovan marin milj4)

(HHW + 5,0 m)
XS1, XF2
Kantbalk vid vgbroar
XD35), XF4
Kantbalk vid gngoch cykelbroar
XD1, XF4
1)
vctekv enligt SS 13 70 03 begrnsas till maximalt 0,50
2)
ndskrmar ingr
3)
vingmurar ingr
4)
lnkplattor ingr
en kantbalk som gjuts tillsammans med brobaneplattan kan dock utformas av betong
med vctekv 0,45 och med ett minsta tckande betongskikt av 35 mm.
5)
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
46
Tabell D.1-2 Val av exponeringsklass i srskilda miljer

Konstruktionsdel
Exponerings
klasser
GC-milj
XD1, XF4
Vgmilj
XD31), XF4
Marin milj
XS31), XF4
Brobaneplatta under direktgjuten slitbetong
XD3, XF4
1)Frontmurars,
ndskrmars samt vingmurars baksida mot jordfyllning betraktas som

belgna i XD1 respektive XS2.
D.1.3.3
Tckande betongskikt
Vid tillmpning av SS-EN 1992-1-1, 4.4.1.3(4) betraktas
en gjutning mot en fyllning av frstrkningslagermaterial, krossad
sprngsten eller schaktbotten som en gjutning direkt mot jord
en gjutning av en bottenplatta mot en vattenavvisande papp eller
en plastfolie p ett vl avjmnat underlag som en gjutning mot
beredd mark.
Om lnkplattor frses med ttskikt enligt G.2 kan det minsta
tckande betongskiktet under den isolerade ytan minskas med 5 mm
i frhllande till VVFS 2004:43, 21 kap, 4, tabell a.
Invndigt i ldsektioner i exponeringsklass XD3 och XS3 kan i VVFS
2004:43, 21 kap, 4, tabell a angivna minsta tckande betongskikt
minskas med 5 mm.
Tckande betongskikt fr konstruktioner i havsvatten med hgre
kloridkoncentration n 1 % faststlls i varje enskilt fall. Om rostfri
armering anvnds i marin milj p vstkusten kan dock det minsta
tckande betongskiktet enligt VVFS 2004:43, 21 kap, 4, tabell a
tillmpas med vrden fr ostkusten.
Tckande betongskikt i exponeringsklasserna XA1 - XA3 faststlls i
varje enskilt fall.
I en undervattensgjuten konstruktion grs det tckande
betongskiktet maximalt 250 mm tjockt.
D.1.3.4
Skyddsimpregnering
D.1.3.4.1
Allmnt
En skyddsimpregnering utfrs inte p frontmurars eller vingmurars
yta mot fyllning.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
47
Av estetiska skl kan en skyddsimpregnering behva utfras p en

konstruktionsdels hela synliga yta.
D.1.4
vrigt
D.1.4.1
Minimiarmering
D.1.4.1.2
Bottenplattor gjutna i torrhet samt stagbalkar

Stagbalkar armeras med en lngsgende armering av minst 4 16
mm och med byglar minst 10 s 300 mm.
D.1.4.1.6
Kantbalkar
En kantbalk frses med en lngsgende armering av minst 7 16 mm.
I en kantbalk p en brobanekonsol behvs vanligen mer armering.
Minimiarmeringen i kantbalken p en vgbro eller en gngoch
cykelbro frdelas enligt fljande.
Tv stnger i det vre yttre hrnet.
Tv stnger i det vre inre hrnet.
En stng mitt p utsidan.
Tv stnger i underkanten.
En kantbalk p en vgsamt gng och cykelbro bygelarmeras med
minst 10 s 300 mm. Vid ingjutna rckesstndare kompletteras
armeringen med frankringsbyglar med minst 16 mm diameter.
En kantbalk p en jrnvgsbro bygelarmeras med minst 12 s 200
mm. Vid ingjutna rckesstndare kompletteras armeringen med
frankringsbyglar med minst 10 mm diameter.
D.1.4.1.7
Vid gjutfogar - allmnt

Vid en gjutfog i en konstruktionsdel med bredd strre n fem gnger
tjockleken lggs en extra armering av minst 5 16 s 200 mm in
parallellt med gjutfogen. Armeringen lggs in i tvrsnittets bda
lngsidor i den senare gjutna delen. Vid gjutfog i en brobaneplatta
med plattjocklek mer n 0,40 m lggs dessutom en vertikal armering
av minst 16 s 200 mm i den senare gjutetappens yta mot fogen.
Dr en brobaneplatta gjuts samman med ett skivstd och
gjutetappens bredd r strre n 16 m lggs armering in parallellt med
stdet s att fljande villkor r uppfyllt:
B 45k - C/10 + 40
Dr:
B
gjutetappens bredd (m)
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
48
cementinnehll (kg/m). Om inte annat anges godtas att

400 kg/m antas
totalt armeringsinnehll (%) parallellt med stdet inom

avstndet B/4 frn stdet.
k
1,1 vid anvndning av cement CEM I. Om silikastoff tillstts
anvnds k = 1,0
Dr en frontmur, ett skivstd etc. gjuts samman med en bottenplatta
och gjutetappens lngd r strre n 11 m lggs horisontell armering
in i murens sidor s att fljande villkor uppfylls:
L 30k - C/15 + 25
Dr:
L
gjutetappens lngd (meter)
C
cementinnehll (kg/m). Om inte annat anges kan
400 kg/m3 antas
totalt horisontellt armeringsinnehll (%)

1,1 vid anvndning av cement CEM I. Om silikastoff tillstts
anvnds k = 1,0 anvndas
D.1.4.2 Anslutningar fr elektrokemisk

potentialmtning
D.1.4.2.2
Kantbalkar
Elektrisk kontakt mellan armering och rcke kan leda till att rcket
alltfr tidigt fr korrosionsskador. En kantbalk p en vgsamt gngoch cykelbro frses drfr med anslutningar fr elektrokemisk
potentialmtning s att en kontrollmtning av att armeringen inte
har elektrisk kontakt med rcket kan utfras. P en bro ver en
elektrifierad jrnvg ska kontrollmtningen istllet visa att
armeringen har elektrisk kontakt med rcket.
D.1.4.3
S
pnnarmeringsfrankringar
Om ursparingar i balkliv eller brobaneplatta anordnas frses de med
rundade eller fasade hrn och extra ospnd armering i
frspnningsriktningen.
D.1.4.4 Ttning av gjutfogar

D.1.4.4.2
B
robaneplattor
En gjutfog eller en fog mellan betongelement p en bro som kommer
att frses med ttskikt frseglas med remsor av ttskiktsmatta enligt
AMA, JBJ. Frseglingen placeras under ttskiktet.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
49
En gjutfog i en brobaneplatta p en jrnvgsbro utan ttskikt

frseglas med epoxi p plattans versida. Frseglingen utformas s
att den tcker minst 200 mm p mse sidor om fogen.
D.1.4.4.3
Konstruktioner med en yta mot jord

En gjutfog och en rrelsefog frseglas enligt AMA, JBJ. Frseglingen
placeras p den motfyllda ytan. Vid val av alternativ enligt AMA, JBJ
vljs ngot av fljande alternativ:
En horisontell gjutfog i en frontmur eller liknande frseglas med
epoxi.
En vertikal gjutfog i en frontmur eller liknande frseglas med
epoxi eller med remsor av ttskiktsmatta.
En fog mellan betongelement frseglas med remsor av
ttskiktsmatta.
En rrelsefog fr ngot strre rrelser, t.ex. en fog mellan en
vingmur p en ndskrmsbro och en stdmur, frses med en
tckplt mot fyllningen och fylls med fogmassa.
En gjutfog p en konstruktion med ena ytan mot jord kan frseglas
enligt Vgverkets ritning 584:5S-b.
D.1.4.4.4
Konstruktioner utsatta fr ett ensidigt vattentryck

Ttningsanordningarna kan best av fogband eller likvrdiga
anordningar. Alternativt kan de dubbla ttningsanordningarna i en
gjutfog best av ett fogband eller en likvrdig anordning kombinerad
med ett utvndigt ttskikt.
D.1.4.4.5
Motgjutning av spnnkabelfrankringar
Frseglingen kan best av epoxi eller remsor av ttskiktsmatta, se
AMA, JBJ.
D.1.4.5
Utformning med hnsyn till anvisningsverkan

Kravet i TRVK Bro kan t.ex. uppfyllas genom att intgende hrn
utjmnas genom votning eller avrundning. Uppslitsningar av t.ex.
kantbalkar och kantstd p brobaneplattor undviks.
D.1.4.6
Utformning av betongytor
En droppnsa utformas vanligen genom inlggning av en 20 mm
trekantslist i formen.
D.1.4.7
Betongled
Kompletterande rd avseende p betongleder ges i bilaga 108.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
50
D.2 Verifiering genom berkning

och provning
D.2.1 Allmnt
Vid tillmpningen av SS-EN 1992-2 ges fljande rd.
Punkt i
SS-EN
1992-2
Val
6.8.7(101)
Fr bestmning av L se SS-EN 1993-2,

9.5.3(4)a bde fr moment och
tvrkraft. SS-EN 1993-2, 9.5.3(4)b r
inte tillmplig p betongkonstruktioner.
D.2.2
Berkningsfrutsttningar
D.2.2.1
Berkningsmodell
D.2.2.1.1
Allmnt
Inverkan av ett sprngvis ndrat tvrsnittsmtt kan vid systemanalys
antas bli utjmnad p en strcka lika med tre gnger mttndringen.
Det tvrsnittsmtt som kan utnyttjas vid en vot eller i en knutpunkt
bestms p samma stt, dvs. s att hjdndringen blir maximalt 1:3.
Vid tillmpning av SS-EN 1992-1-1, 5.4(3) p en statiskt obestmd
spnnbetongkonstruktion kan det anses vara tillrckligt att de delar
av konstruktionen som inte r frspnda nr detta r ogynnsamt
betraktas som spruckna.
Deformationer hos formar och stllningar beaktas om de har
betydelse.
D.2.2.1.4
Bottenplattor och plplattor

Fr en jrnvgsbro bestms grundtrycket utan dynamikkoefficient p
trafiklasten.
Vid berkning av grundtrycksfrdelning tas hnsyn till
bottenplattans deformationer om styvhetstalet l enligt
Plattgrundlggning (Svensk Byggtjnst), avsnitt 2.23 r strre n
3,0.
Vid berkning av plkrafter tas hnsyn till bottenplattans
deformationer om styvhetstalet l enligt Plattgrundlggning
(Svensk Byggtjnst), avsnitt 2.23 r strre n 3,0. Vrdet p
bddmodulen berknas ur plgrundlggningens styvhet.
TRVR Bro 11
D.2.2.1.5
Publ nr 2011:086
51
Snedvinklig armering
Erforderlig mngd armering nr ett snedvinkligt armeringsnt
anvnds kan berknas enligt fljande.
Tvrsnittet dimensioneras i huvudmomentriktningen. Detta innebr
att betongens brfrmga fr tryck inte verskrids p grund av
berkningsmetoden fr det snedvinkliga armeringsntet.
Armeringsmngderna transformeras enligt nedanstende formler fr
transformering av moment. Vid denna transformering stts tecknet
framfr absolutbeloppet till samma tecken som summan av termerna
utanfr absolutbeloppet har.
Mx
1
M1 sin 2 M 2 cos2
sin 2
M1 sin sin M 2 cos cos
My
1
M1 sin2 M 2 cos2
2
sin
M1 sin sin M2 cos cos
Beteckningar framgr av figur D2-1.

Armeringsriktning y
M2
Armeringsriktning x
M1
Figur D2-1 Huvudmoment och vinklar
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
52
D.2.2.1.6
Frdelning av snittkrafter i plattor
D.2.2.1.6.1
Allmnt
Vid utvrdering av krafter och moment berknade med
tredimensionella analyser frdelas toppvrden p ett sdant stt att
berkningsmodellens jmviktsvillkor uppfylls. Frdelning av
toppvrden utfrs s att medelvrdet av den dimensionerande
snittkraften inom en viss bredd minst tcks av tvrsnittets
brfrmga. Toppvrden fr krafter och moment berknade med
tredimensionella analyser kan
- i brottgrnstillstnd frdelas p det minsta av tre gnger
plattjockleken eller en tiondel av konstruktionsdelens spnnvidd
och
- i bruksgrnstillstnd frdelas p det minsta av tv gnger
plattjockleken eller en tiondel av konstruktionsdelens spnnvidd.
I en brobaneplatta kan ett toppvrde fr tvrkraftsintensitet frn
hjultryck vid ett linjeupplag frdelas p det minsta av
- avstndet mellan de punkter dr tvrkraften enligt berkningen
med finita element r 10 % av toppvrdet och
- en bredd bef enligt D.2.2.1.6.2.
D.2.2.1.6.2
Handberkningsmetod
Denna metod kan anvndas fr spridning av tvrkraft frn den lokala
inverkan av punktlaster nra ett linjeupplag vid
- handberkning av snittkrafter i en brobanekonsol av betong,
- handberkning av snittkrafter i en brobaneplatta av betong
upplagd p tv balkliv av stl eller
- vid frdelning av tvrkraft enligt D.2.2.1.6.1, sista stycket.
Tvrkraften frn en koncentrerad last nra ett linjeupplag frdelas
ver en plattbredd bef, berknad som det strsta vrdet enligt nedan:
7d b t
bef
10d 1,3 x
dr
b
d
t
x
r lastbredden
r plattans effektiva hjd
r tjocklek av belggning etc.
r avstnd frn lastcentrum till dimensioneringssnitt, vilket
anses ligga p avstndet d/2 utanfr lastutbredningens
begrnsning nrmast upplaget. Se figur D.2-1.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
53
Figur D.2-1 Effektiv bredd bef fr koncentrerad last p

platta nra upplag
Vid tv koncentrerade laster i bredd placerade s nra varandra att
deras effektiva bredder bef verlappar varandra, se figur D.2-2, kan
tvrkraften per lngdenhet v i dimensioneringssnittet berknas p
fljande stt. Lget fr resultanten R(F1, F2) till F1 och F2 bestms.
Effektiv bredd fr R(F1, F2) stts till (bef + 2lres) dr bef r effektiv
bredd fr den strre av lasterna och lres r avstnd mellan R(F1, F2)
och den strre av lasterna. Det s berknade vrdet p v stts inte
lgre n det vrde p v som den strsta enskilda lasten ger.
Till vrdet p v av R(F1, F2) adderas tvrkraft per breddenhet i
dimensioneringssnittet av annan last p plattan, t.ex. egentyngd och
andra koncentrerade laster (t.ex. F3 och F4 i figur D.2-2).
Rrlig last behver inte antas placerad nrmare upplagets kant n d,
jmfr figur D.2-1 och D.2-2.
Gynnsam inverkan av lastangrepp nra upplag r inkluderad i
metoden och beaktas drfr inte srskilt.
Fr tre nrliggande och lika stora koncentrerade laster kan
frdelningen utfras enligt MB802 Brighetsutredning av
byggnadsverk (Vgverket), 4.2.1.3.1.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
54
Figur D.2-2 Effektiv bredd fr tv olika stora laster nra

upplag dr F1 F2
D.2.2.1.7
Brobaneplatta
En brobaneplatta i en jrnvgsbro med trgtvrsnitt dimensioneras i
tvrriktningen bde som fast inspnd i huvudbalkarna och som fritt
upplagd. Brobaneplattans spnnvidd kan i det senare fallet sttas till
det fria avstndet mellan huvudbalkarna.
D.2.3 Brottgrnstillstnd i varaktiga

D.2.3.1
Allmnt
D snittkrafter bestms med finita elementmetoden beaktas den
strsta resulterande tvrkraften vid dimensioneringen av en platta
utan tvrkraftsarmering. Vid denna berkning anvnds som
- bjarmeringsinnehll summan av armeringsriktningarnas
komposanter i resultantriktningen och
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
55
- effektiv hjd ett viktat medelvrde baserat p armeringsinnehll

berknade enligt ovan.
D.2.3.2
Undervattensgjutna bottenplattor
Undervattensbetong utfrs enligt AMA med tryckhllfasthetsklass
C 28/35 men p grund av oskerheten i gjutresultatet utfrs
dimensioneringen med C 25/30.
D.2.3.3
Bgbro
Vid berkning av en bge fr tryck och bjning beaktas svl lasten i
bgens plan som horisontallast vinkelrtt mot bgens plan. Vid
berkning av bgens slankhetsparameter fr knckning i bgplanet
anvnds de snitt som har strst utbjning vid knckning.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
56
Stl-, och aluminium

konstruktioner
E.2 Utformning - stlkonstruktioner
E.2.1
A
llmnt
E.2.1.1
T
vrfrband
E.2.1.1.2
Tvrfrband p jrnvgsbroar med direkt sliperupplggning

Fackverksfrband utformas med bde diagonaler och transversaler i
samma plan.
De vertikala frbanden br ha ett inbrdes avstnd av hgst 5,0 m,
om inte annat avstnd r erforderligt eller pvisas vara tillrckligt.
E.2.1.3
Svetsfrband
Efterbehandling av svetsar enligt SS-EN 1993-2, 9.7 anvnds endast
lokalt och i begrnsad omfattning.
E.2.1.5 Avstnd mellan sliprar vid direkt

slipersupplggning
Vid en jrnvgsbro med direkt slipersupplggning r normalt slipers
avstndet 450 mm.
E.2.2
B
estndighet
E.2.2.1
S
tlverbyggnad
E.2.2.1.2
Ytbehandling med rostskyddssystem

I en och samma milj har ett rostskyddssystem enligt C5-M lngre
livslngd n ett rostskyddssystem enligt C4. Valet av
rostskyddssystem kan baseras p en LCC-analys.
E.2.2.1.3
Slutna stlkonstruktioner med avfuktningsanlggning

Valet att utfra en bro med avfuktningsanlggning kan motiveras av
lgre totalkostnad fr bron dr kostnader fr
avfuktningsanlggningens tillsyn och elfrbrukning beaktas.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
57
Kravet p att alla invndiga ytor ska vara av stl uppfylls fr en sluten
stlkonstruktion med brobaneplatta av betong genom att brobanan
gjuts mot en kvarsittande stlform.
E.2.2.1.4
Slutna stlkonstruktioner med slutna fack

Kravet p att alla invndiga ytor ska vara av stl uppfylls fr en sluten
stlkonstruktion med slutna fack och med brobaneplatta av betong
genom att brobanan gjuts mot en kvarsittande stlform. Den
kvarsittande formen ttsvetsas. Tthetsprovning utfrs fre
gjutningen av brobaneplattan.
E.2.2.1.5
Rostfritt stl
Fr rostfria stl frbttrar en hg ytfinhet motstndet mot
atmosfrisk korrosion. Vid hga estetiska krav, speciellt i kustnra
och marina miljer, r det drfr frdelaktigt att vlja en yta med hg
ytfinhet t.ex. ytutfrande 1K eller 2K enligt SS-EN 10 088-2.
E.2.3
Dimensioner
E.2.3.2
Balk
Vid vergng mellan tv flnsbredder fasas den bredare flnsen 1:8
eller flackare till den smalare flnsens bredd.
Vid vergng mellan tv plttjocklekar i flns eller liv fasas den
tjockare plten 1:4 eller flackare. Om ndringen av plttjockleken r
liten kan vergngen ordnas genom att svetsens yta lutas 1:4.
E.2.4
Teknisk livslngd
En stlkonstruktion som ytbehandlas enligt AMA, GBD.1
Konstruktion av stlelement kategori A vid nybyggnad rubrik
ROSTSKYDDSSYSTEM uppfyller kravet fr en teknisk livslngd av
minst 80 r.
kning av den tekniska livslngden till minst 120 r uppns genom
en fullstndig ommlning.
En stlkonstruktion av rostfritt stl enligt TRVK Bro, E.2.2.1.5
uppfyller kravet fr en teknisk livslngd av minst 120 r.
En stlkonstruktion som inte r placerad i vgmilj uppfyller kravet
fr en teknisk livslngd av 40 r om den varmfrzinkas enligt
SS-EN ISO 1461, tabell 2.
Bestndigheten fr stlprofiler neddrivna i jord beaktas enligt
TRVK Bro, bilaga 5.
TRVR Bro 11
E.3
Publ nr 2011:086
58
V
erifiering genom berkning och
provning stlkonstruktioner
E.3.2 Brottgrnstillstnd i varaktiga

E.3.2.2 Skruvfrband och gngade
konstruktionselement
Skruvfrband fr skarvar och infstningar dimensioneras fr det
strsta av
- de dimensionerande krafterna i frbandet och
- 70 % av brfrmgan hos den klenare av de anslutande delarna.
Skruvfrband kan dimensioneras utan att friktion enligt SS-EN 1993
1-8, 3.9 utnyttjas.
E.3.3
T
illflliga dimensioneringssituationer
E.3.3.2
Bruksgrnstillstnd
Att kvarstende deformationer i en livplt inte uppstr under
lansering kan verifieras med fljande villkor:
Ek < FRd.sls
Dr
Ek
FRd,sls
lasteffekt vid en karakteristisk lastkombination

brfrmga bestmd enligt
FRd,sls F,sls ( F ) FRd

F,sls(F ) 0,050,44 F 1
FRd
brfrmga i brottgrnstillstnd enligt

SS-EN 1993-1- 5, 6.2(1).
livets slankhet enligt SS-EN 1993-1-5, 6.4.
F ,sls ( F )
en reduktionsfaktor fr bruksgrnstillstnd.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
T
rkonstruktioner
F.1
U
tformning
59
F.1.2 Klimatklass
Vid tillmpning av klimatklasser enligt SS-EN 1995 hnfrs
konstruktionsdelar av tr i en bro till klimatklass 3. Under
frutsttning att de r ventilerade kan fljande konstruktionsdelar
dock hnfras till klimatklass 2:
Konstruktionsdelar skyddade av brobaneplatta eller av tak.
Brobaneplattor med ttskikt.
Konstruktionsdelar skyddade av intckning enligt TRVK Bro,
F.1.5.2.
F.1.5
Trskydd
F.1.5.1
Allmnt
Vattentta mellanlgg kan utfras av plt.
Distanser kan utfras av tr.
F.1.5.2
Intckning
F.1.5.2.1
Intckning fr en teknisk livslngd av 40 r

Med ppna fogar avses fogar och frband dr vatten och fukt kan
skapa bestndighetsproblem.
F.1.5.2.3
Detaljutformning av intckning
En intckning kan utfras av tr eller plt.
F.1.5.3
Impregnering
F.1.5.3.3
Konstruktionsdelar i anvndningsklass 2
Beroende p trslag kan impregnering fordras i anvndningsklass 2.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
Brodetaljer
G.1
Allmnt
60
Kravet p bestndighet kan anses vara uppfyllt om krav p

bestndighet angivna i AMA r uppfyllda eller om
konstruktionsdelen r utformad enligt Trafikverkets, Vgverkets
eller Banverkets ritning.
TRVR Bro 11
G.2
Ttskikt
G.2.1
A
llmnt
Publ nr 2011:086
61
Vgledning fr val av ttskikt kan fs frn G.3.2.9.

Vid utformning av ttskikt beaktas risken fr glidning om ytan har
6 % lutning i lngdriktningen. Detsamma gller p klaffbroar.
Vid en bronde avslutas ttskiktet enligt Vgverkets ritning
584:5S-b. Vid en vergngskonstruktion avslutas ttskiktet enligt
Vgverkets ritning 584:6T-l.
G.2.2 Brobaneplattor p vgbroar samt

gngoch cykelbroar
Kravet p ttskikt p spnnarmerade brobaneplattor baseras p
risken fr att den korrosionsknsliga spnnarmeringen kan
utsttas fr klorider i kombination med de svra konsekvenser
korrosion p spnnarmering kan medfra.
Ttskikt utfrs lmpligen ocks p betongbroar dr sprickbildning
i brobaneplattan kan frvntas t.ex p grund av
spnningskoncentrationer som inte beaktats vid frdelningen av
verkantsarmeringen.
Akrylat p brobaneplattor av stl br i frsta hand anvndas p
ppningsbara broar och gngoch cykelbroar.
Betrffande frsegling av ett ttskikts kanter se AMA, JBJ.112 och
JBJ.113.
Betrffande frsegling av en bronde samt en vingmur eller
stdmur som r parallell med vgen se AMA, JBJ.81.
G.2.3
Brobaneplattor p jrnvgsbroar
Se AMA, JBG.1.
G.2.4 Bottenplattor och stagbalkar

Betrffande frsegling av ett ttskikts kanter se AMA, JBJ.112 och
JBJ.113.
Betrffande frsegling av en bronde samt en vingmur eller
stdmur som r parallell med vgen se AMA, JBJ.81.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
62
G.3 Belggning fr vgsamt

gngoch cykelbroar
G.3.1
A
llmnt
Vid en bronde avslutas belggningen enligt Vgverkets ritning
584:5S-b. Vid en vergngskonstruktion avslutas belggningen
enligt Vgverkets ritning 584:6T-l.
G.3.2 Belggning p brobaneplatta av

betong
G.3.2.1
Asfaltbelggning
Belggningen utformas enligt ngot av alternativen redovisade i
G.3.2.9.
Om ett drnerande slitlager anvnds p den anslutande vgen
anvnds ett sdant vanligen ocks p bron.
G.3.2.1.1 Slit- och bindlager

Ett halkhmmande slitlager kan utfras som asfalt med
inblandning av rivgummi.
Ett tillflligt trafikerat bindlager av gjutasfalt kan lggas med BCS
invltad i ytan.
Betrffande bindlager av asfaltbetong se AMA, DCF.21111.
Betrffande slitlager av asfaltbetong se AMA, DCF.2212.
Betrffande bindlager av gjutasfalt se AMA, DCF.22111.
Betrffande slitlager av gjutasfalt se AMA, DCF.22112.
G.3.2.1.2 Kombinerat skydds- och bindlager

Med ett kombinerat skydds- och bindlager av gjutasfalt erhlls ett
ttt underlag fr slitlagret. Detta mjliggr nedfrsning av
slitlagret flera gnger utan att bindlager och ttskikt behver
bytas.
Ett kombinerat skydds- och bindlager av gjutasfalt ger en stabilare
uppbyggnad av ttskikt och belggning i jmfrelse med ett
utfrande med ett skyddslager enligt tabell G.3-3, alternativ a.
Gjutasfalten jmnar ocks ut ojmnheter vid mattskarvar vilket
ger en bttre vattenavrinning.
Ett kombinerat skydds- och bindlager enligt tabell G.3-4,
alternativ III vljs i fljande fall.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
63
P broar med stor trafikintensitet.

P broar dr ttskikten bestr av ttskiktsmatta och det
frekommer mycket tung trafik.
Betrffande kombinerat skydds- och bindlager se AMA,
DCF.22111.
G.3.2.1.3 Skyddslager av betong

Betrffande skyddslager av betong se AMA, EBE.116.
G.3.2.2 Asfaltbelggning som p anslutande vg

D belggningstyp 8 enligt tabell G.3-1 vljs med bindlagret ersatt
av obundet brlager eller AG utformas den med en sammanlagd
tjocklek 170 mm.
Till brobaneplattor av frtillverkade betongelement utan
genomgende armering i elementfogar vljs belggnings typ 8
enligt tabell G.3-1 med sammanlagd tjocklek 170 mm.
G.3.2.3
B
etongbelggning
En betongbelggnings tjocklek bestms med hnsyn tagen till bde
slitage och eventuell framtida frsning fr justering av spr.
En betongbelggning som r sprickarmerad med armeringsstnger
eller stlfibrer utformas med en tjocklek av minst 120 mm p
krbana, vgren och gngoch cykelbana i samma plan.
Kantbalkens armering eller vergngskonstruktionens frankring
kan, vid utfrande med betongbelggning p ttskikt, behva
frstrkas med hnsyn till temperaturrrelser hos belggningen
och brobaneplattan. Frstrkt armering mellan brobaneplatta och
kantbalk kan ocks behvas p en brobaneplatta med skevning.
En frhjd gngoch cykelbana p betongbelggningen kan
byggas upp med ABb 11 / B 160/220.
Betrffande betongbelggning p ttskikt se AMA, DCF.311.
Betrffande direktgjuten slitbetong se AMA, DCF.312.
G.3.2.4 Betongbelggning som p anslutande vg

En betongbelggning som p anslutande vg p ttskikt utformas
med tv lager ttskiktsmatta, skyddslager enligt tabell G.3-3,
alternativ a och bindlager enligt tabell G.3-4, alternativ I.
G.3.2.5 Belggning p gngoch cykelbroar och

frhjda gngoch cykelbanor
En asfaltbelggning p en frhjd gngoch cykelbana samt p
gngoch cykelbroar utformas med 65 mm ABT 11 / B 160/220
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
64
eller med 65 mm PGJA med BCS invltad i ytan. Om ett

skyddslager krvs minskas slitlagrets tjocklek med skyddslagrets
tjocklek.
Vid utformning av ttskiktet som ttskiktsmatta utformas
belggningen med antingen 75 mm PGJA med BCS som kan
invltas i ytan eller med 60 mm ABT 11 / B 160/220 som
slitlager och ett skyddslager av
20 mm ABT 8 / B 70/100.
Vid uppbyggnad av en frhjd gngoch cykelbana med hjlp av
asfalt kan ABb 11 / B 160/220 anvndas.
G.3.2.6 Belggnings beroende av kantbalk

Ett permanent sidostd fr en belggning utgrs vanligen av en
frhjd kantbalk eller en kantbalk i niv med belggningen.
Vid ett ttskikt av ttskiktsmatta utformas brobaneplattan med ett
permanent sidostd fr belggningen om tvrfallet r 3,0 %. Vid
ett ttskikt av asfaltmastix utformas brobaneplattan med ett
permanent sidostd fr belggningen om brobaneplattans tvrfall
r 1,5 %.
G.3.2.7 Utformning av belggning intill

vergngskonstruktion
G.3.2.8 Fogning med fogmassa
Betrffande fogning med fogmassa se AMA, DCF.6.
G.3.2.9
Typbelggningar
Belggningsuppbyggnader utformas enligt ngot av alternativen i
tabell G.3-1. De olika uppbyggnadernas beteckningar frklaras av
tabell G.3-2 G.3-4.
Tjockleksangivelser fr bitumenbundna skyddslager och fr
slitlager r minimitjocklekar. Den fr ttskiktsmatta angivna
tjockleken avser omrden utan skarvar.
Angivna lagertjocklekar i tabellerna beaktar inte justeringar av
ojmnheter i underlaget. Ojmnheter i underlaget mindre n
20 mm utjmnas i bindlagret, skyddsbetongen eller
betongbelggningen.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
Tabell G.3-1 Typbelggningar fr brobaneplattor av

betong
Typbelggning
Nr Uppbyggnad
1
1aIA
2aIA
Tjocklek (mm)
110
(110)
110
1IIA
1IIB
2aIB
110
(110)
1IIIA
2IIIA
100
(95)
1IIIB
2IIIB
100
(95)
1IIIC
2IIIC
100
(95)
4bIA
150
(150)
8*
1aIVD
170
(170)
4E
10
70
11
255
2aIVD
(130)
*) Bindlager V och/eller IV, se G.3.2.2.
Tabell G.3-2 Ttskikt

Beteckn.
Typer
Tjocklek
(mm)
Polymermodifierad
asfaltmastix
10
Ttskiktsmatta
2 lager ttskiktsmatta
5
10
Tabell G.3-3 Skyddslager

Beteckn.
Typer
Tjocklek
(mm)
ABT 8 / B 70/100
20(25) *
Skyddsbetong
70
*) 20
mm med asfaltmastix och 25 mm med ttskiktsmatta.
65
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
66
Tabell G.3-4 Bindlager

Beteckn.
Typer
Tjocklek
(mm)
ABb 11 / B 70/100
40 (50) *
II
ABb 11 / B 70/100
60
III**
PGJA
50
IV
ABb 11 / B 70/100
Obundet brlager/AG
*)
40 mm med ABT 8 och 50 mm med skyddsbetong.
**)
Kombinerat skydds- och bindlager
Tabell G.3-5 Slitlager

Beteckn.
Typer
Tjocklek
(mm)
ABS 16 / B 70/100
40
ABD 16 / B 70/100
40
PGJA
40
Asfaltbelggning som
p anslutande vg
Betongbelggning
Direktgjuten slitbetong 70
Betongbelggning
enligt
120
180
TRVK Vg, 7.2
G.3.2.10 Drneringskanaler
Drneringskanaler utformas som ursparingar i det
belggningslager som lggs p ttskiktet. Drneringskanalerna
utformas enligt Vgverkets ritningar 584:6S-e, 584:6S-h och
584:6T-l.
Om den totala tjockleken p ttskiktet och belggningen r 170
mm kan drneringskanalerna placeras ovanp ett kombinerat
skydds- och bindlager av PGJA eller ovanp en skyddsbetong.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
67
G.3.3 Belggning p brobaneplatta av stl

G.3.3.2 Brobanor frutom p broklaffar
Betrffande belggningen fr icke ppningsbara vgbroar eller
gngoch cykelbroar se AMA, DCF och DCF.21122 eller AMA,
DCF.2212.
G.3.3.3 Brobanor p broklaffar

Betrffande belggning av PGJA se AMA, DCF.2212.
Betrffande belggning av akrylat se AMA, JBG.11 och DCF.
G.3.4 Belggning p brobaneplatta av tr

Belggningen utformas som ngon av typbelggningarna i tabell
G.3-1, typbelggning 1 eller 3 - 6.
P vgbroar anvnds i frsta hand typbelggning 1, uppbyggnad
2aIA eller typbelggning 6, uppbyggnad 2IIIC.
Belggningen p gngoch cykelbroar utformas enligt G.3.2.5.
G.3.5 Belggning p brobaneplatta av

aluminium
Se AMA, DCF.2212, DCF.412, JBG och JBG.11.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
68
G.4 Belggning p trafikerade

bottenplattor
G.4.2
U
tformning
G.4.2.1
Asfaltbelggning
Belggningen utformas enligt ngot av alternativen redovisade i
G.4.2.6.
Om ett drnerande slitlager anvnds p den anslutande vgen
anvnds ett sdant vanligen ocks p bottenplattan.
G.4.2.1.1
Slit- och bindlager

Se G.3.2.1.1.
G.4.2.1.2
Kombinerat skydds- och bindlager

Se G.3.2.1.2.
G.4.2.2
B
etongbelggning
Se G.3.2.3.
G.4.2.3 Betongbelggning som p anslutande vg

Betongbelggning som p anslutande vg ovanp ttskikt utformas
med tv lager ttskiktsmatta, skyddslager enligt tabell G.3-3,
alternativ a och bindlager enligt tabell G.3-4, alternativ III.
G.4.2.4 Belggning p frhjd gngoch cykelbana

Se G.3.2.5.
G.4.2.6
Typbelggningar
Typbelggningen enligt tabell G.3-1 kan anvndas. En
asfaltbelggning ges dock en tjocklek 170 mm. Ttskiktet
utformas som ttskiktsmatta p epoxifrsegling.
G.4.2.7
Drneringskanaler
Se G.3.2.10.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
69
G.5
Avvattningssystem
G.5.1
Utformning
G.5.1.1
Ytavlopp
G.5.1.1.1
Anordnande av ytavlopp
Ytavlopp p en vgbro eller en gngoch cykelbro utformas enligt
Vgverkets ritningar 584:6S-c, 584:6S-f, 584:6S-j, 584:6S-k eller
584:6S-l.
Om ett ytavloppsrr r placerat utanfr ytterbalken ges fr en vgsamt en gngoch cykelbro rrdelen under brobaneplattan en
lngd minst lika med balkhjden reducerad med avstndet mellan
rret och ytterbalken.
G.5.1.1.2
Placering av ytavlopp
P en jrnvgsbro med lutning i lngsled < 1 % placeras ytavlopp
p ett inbrdes avstnd av hgst 10 m. Vid lutning 1 % kan
avstndet kas till 20 m.
Betrffande drnering av en vergngskonstruktion p en vgbro
eller en gngoch cykelbro, se TRVK Bro, G.7.3.2.
G.5.1.1.3
Stuprr
Ett stuprr utformas med hgst tv krkar med vardera hgst 45
vinkel i rrets vre del samt hgst en krk med hgst 45 vinkel
vid utkastet.
G.5.1.2
Grundavlopp
G.5.1.2.1
Anordnande av grundavlopp
Grundavlopp p en vgbro eller en gngoch cykelbro utformas
enligt Vgverkets ritningar 584:6S-d, 584:6S-g, 584:6S-i,
584:6S-m eller 584:6T-l.
P korta broar med typbelggning 8 kan grundavlopp slopas, se
ven B.1.10.1.1.
Om belggningen i sin helhet utfrs av gjutasfalt enligt tabell
G.3-1, typbelggning 6, kan grundavlopp och drneringskanaler
slopas.
G.5.1.2.2
Placering av grundavlopp
Fr en bro med brobaneplatta av betong och underliggande
konstruktion av stl placeras grundavloppen s att dropp p
underliggande konstruktionsdelar undviks.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
70
Rren till grundavloppen intill en vergngskonstruktion frlngs

till 50 mm under brobaneplattans underyta och frses med
anslutande rr. Rren ges en sdan lngd att de mynnar nedanfr
nrliggande tvrfrband samt utanfr underliggande lagerpall.
Fr att undvika frvntade hjulspr placeras grundavloppen
lmpligen under blivande kantlinjer och krfltslinjer.
G.5.1.3
Gasutlopp
G.5.1.3.1
Anordnande av gasutlopp
Gasutlopp anordnas enligt Vgverkets ritning 584:5S-a.
TRVR Bro 11
G.6
L
ager
G.6.1
A
llmnt
Publ nr 2011:086
71
Betrffande val av utformning, dimensionering och upprttande av

konstruktionsredovisning se ven SS-EN 1993-2, bilaga A.
G.6.2
U
tformning
G.6.2.1
Allmnt
Lagertyp och dimensioner vljs med hnsyn till de frutsttningar
och krav som gller fr den aktuella brotypen och brolget.
Frutsttningar och krav som kan behva beaktas vid val av
lagertyp och dimensioner r bl.a;
belastningar,
funktionsstt,
verbyggnadens deformation (lngd- och vinkelndringar i
svl lngs- som tvrled),
mjligheten till inspektion, justering och byte,
lagrets konstruktionshjd och
brons geografiska lge.
Vid bestmning av ett lagers rrelseriktning beaktas
rrelsecentrums lge, rrelser i svl lngsled som tvrled samt
inverkan av stdvinklar och olikheter i stdens styvhet.
G.6.3 Verifiering genom berkning och

provning
G.6.3.2
Rrelsekapacitet
Eftersom rrelsediagram enligt TRVK Bro, bilaga 3.8 ska anges p
ritning eller i beskrivning kan temperaturen vid tidpunkten fr
montering vid tillmpningen av SS-EN 1991-1-5, 6.1.3.3(5) anses
vara knd.
G.6.3.4 Bruksgrnstillstnd i varaktiga

Kravet p begrnsning av rrelsen enligt TRVK Bro stlls med
hnsyn till vergngskonstruktioner, rcken och eventuella
ledningar. En sidostyrning av lagret kan behvas fr att denna
begrnsning ska uppfyllas.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
G.7
vergngskonstruktioner fr
vgsamt gngoch
cykelbroar
G.7.1
A
llmnt
72
Valet av vergngskonstruktion baseras p de frutsttningar och

krav som gller fr den aktuella bron. Frvntad trafikintensitet
kan ocks ha betydelse.
Betrffande val av utformning och upprttande av
konstruktionsredovisning se ven SS-EN 1993-2, bilaga B.
G.7.2
F
unktionskrav
G.7.2.1
Rrelsekapacitet
Eftersom rrelsediagram enligt TRVK Bro, bilaga 3.9 ska anges p
ritning eller i beskrivning kan temperaturen vid tidpunkten fr
montering vid tillmpningen av SS-EN 1991-1-5, 6.1.3.3(5) anses
vara knd.
Vid broar i lutning och vid plankrkta eller mycket breda broar,
dr brobaneplattan vid vergngskonstruktionen lutar i brons
tvrled, kan vertikala deformationer frekomma vid vergngs
konstruktionen. Vid veka verbyggnadsdelar, t.ex.
brobanekonsoler, kan vertikala deformationer ocks frekomma.
Sdana konstruktionsdelar avstyvas lmpligen.
vergngskonstruktioner med en eller flera gummiprofiler kan
under dessa frutsttningar vanligen ta upp frekommande
vertikalrrelser.
G.7.2.2
B
rfrmga
I vntan p en harmoniserad produktstandard eller motsvarande
fr vergngskonstruktioner kan utmattningsdimensionering av
en vergngskonstruktion baseras p N = 2106 cykler.
G.7.2.3
Tthet
En vergngskonstruktion med ttande gummielement uppfyller
kravet p tthet.
TRVR Bro 11
G.7.2.4
Publ nr 2011:086
73
Bestndighet
Beroende p t.ex. trafikintensitet kan det vara ndvndigt att byta
ut en vergngskonstruktion under brons livslngd.
G.7.3
Utformning
G.7.3.2
Drnering
En eventuell tvrgende rnna under vergngskonstruktion ges
tillrcklig lutning och placeras s att den r tkomlig fr
inspektion och rensning. Fr att mjliggra effektiv rensning kan
srskilda spolrr som r tkomliga frn brobanan behvas.
G.7.3.3
Infstning
En vergngskonstruktion som ansluter till en betongkonstruktion
kan fstas in med kramlor som svetsas till fr detta avsedd
monteringsarmering bestende av byglar och i frhllande till
vergngskonstruktionen lngsgende stnger. Fr att fixera
vergngskonstruktionen under gjutningen kan kramlorna i
lmplig omfattning svetsas till monteringsarmeringen efter
justering av fogppningen. I kramlorna lggs en lngsgende
armering av minst 3 16.
En vergngskonstruktion som ansluter till en stlkonstruktion
kan svetsas eller skruvas fast. Avstndet mellan svetsar respektive
skruvar stts lmpligen till hgst 250 mm.
En vergngskonstruktion som ansluter till en trkonstruktion
eller en aluminiumkonstruktion kan skruvas fast med
genomgende skruvar. Avstndet mellan svetsar respektive
skruvar stts lmpligen till hgst 250 mm.
Utformningen av infstningen samordnas med de anslutande
konstruktionsdelarnas detaljutformning.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
G.8
vergngskonstruktioner fr
jrnvgsbroar
G.8.1
A
llmnt
74
Se G.7.1.
G.8.2
F
unktionskrav
G.8.2.1
Rrelsekapacitet
En vergngskonstruktion utformad enligt Banverkets ritning nr
517 181 uppfyller krav som stlls p en vergngskonstruktion om
- rrelsen av variabla laster r mindre n 80 mm och
- rrelsen av permanenta laster r mindre n 20 mm. Vid
berkning av denna rrelse beaktas inverkan av krypning och
krympning samt rrelser enligt TRVK Bro, tabell G.7-1.
En vergngskonstruktion enligt ngon av Banverkets ritningar
517 182 - 517 185 uppfyller de krav som stlls p en
vergngskonstruktion fr de rrelser som anges p respektive
ritning. Vid berkning av denna rrelse beaktas svl variabla som
permanenta laster.
Vid en vergngskonstruktion med rrelse strre n 80 mm
behvs vanligen en dilatationsskarv i spret. Med hnsyn till
inverkan av temperatur anordnas lmpligen dilatationsskarv i
spret om rrelselngden r strre n 150 m fr betongbroar och
100 m fr stl- och samverkansbroar.
Se ven G.7.2.1.
G.8.2.3
Tthet
Se G.7.2.3.
G.8.2.4
Bestndighet
Se G.7.2.4.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
G.9
S
kyddsanordningar fr vgsamt gngoch cykelbroar
G.9.1
U
tformning
75
G.9.1.1 vergripande krav avseende skerhet vid

anvndning
G.9.1.1.1
Rcke fr vgbro
Fr en bro ver en jrnvg med snabbtgstrafik eller en
hgtrafikerad vg kan det med hnsyn till konsekvenserna av att
ett tungt fordon faller av bron vara lmpligt att anvnda ett rcke
med en hgre kapacitetsklass.
G.9.1.1.2
Rcke fr gngoch cykelbro
G.9.1.1.4
vergng mellan rcken

Ett successivt styvare rcke kan uppns genom att successivt
minska stndaravstndet.
De av Vgverket godtagna provningsorganen fr datorsimulering
av rckesvergngar redovisas i AMA, YE.
G.9.1.2
Vgbro
G.9.1.2.1
A
llmnt
Frhllandet att krbanans kant och brons kant inte r frlagda i
samma linje frekommer t.ex. p rrbroar och p plattramar med
s.k. dansbanor, se figur G.9-1.
Fallskydd monteras dr risken fr fallskador eller
drunkningsolyckor r stor.
G.9.1.2.2
Anordnande av rckesdetaljer
Exempel p lgre liggande ytor med allmn vgtrafik r vgar och
gator som passerar under bron eller lper nra intill bron. Fr
korsande vgar och gator kan skyddsntens utstrckning
begrnsas till trafikeringsomrdet enligt VGU.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
76
Brons kant
Kant parallell
med
krbanan
Figur G.9-1 Illustration av krbanans respektive brons

kanter
Exempel p ytor dr gng- eller cykeltrafik kan frvntas r gngoch cykelvgar, parkeringsplatser och motionsspr.
Ett brorcke med spjlgrindar kan ven anvndas p vgbroar
med stor hjd ver omgivande terrng eller vattendrag eller dr
srskilda behov bedms freligga, t.ex. i nrheten av en skola.
G.9.1.2.3
Anslutande vgrcke
Anvndande av anslutande vgrcke p bron frutstter att det
vertikala fallet och vattendjupet enligt VGU beaktas vid val av
rckestyp.
G.9.1.6
Rckesdetaljer
G.9.1.6.5
Stndare
Stndarna placeras lmpligen symmetriskt kring brons mittpunkt.
G.9.1.6.6
Infstning
Jordningen av broar ver elektrifierade jrnvgar innebr en
strre risk fr galvanisk korrosion p rckestndarnas nedre del.
Spalten mellan fotplt och betong lmnas ppen fr att minska
risken fr korrosion.
P en bro som inte passerar ver en elektrifierad jrnvg
undergjuts fotpltarna fr att minska behovet av rengring.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
77
G.10 Skyddsanordningar fr broar

med jrnvgstrafik
G.10.1 Utformning
G.10.1.4 Rckesdetaljer
G.10.1.4.4
Stndare
Stndarna placeras lmpligen symmetriskt kring brons mittpunkt.
G.10.2 Verifiering genom berkning och

provning
G.10.2.2 Skarv
En rrelsefog i ett rcke enligt Banverkets ritningar nr 517 051 och
517 052 som inte placeras ver en rrelsefog i bron r godtagen
utan berkning av brons rrelse.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
78
G.11 Fasta inspektionsanordningar
G.11.1 Allmnt
G.11.1.1 Utformning
Fr att hindra obehriga att betrda inspektionsanordningar kan
dessa t.ex. frses med lsbara grindar omgivna av nt som ansluter
till intilliggande konstruktionsdelar.
G.11.2 Belysning i ldkonstruktioner

Dr anslutning till ett kraftnt inte r mjlig kan
strmfrsrjningen utgras av strm frn ett fast eller mobilt
elaggregat.
G.11.3 Manhl och drrar

G.11.3.1 Manhl
Ett manhl i en verbyggnad placeras s att det blir lttillgngligt
och vanligen i ldbotten.
G.11.4 Hiss
G.11.4.1 Utformning
Hissar utformas enligt SS 76 35 21.
G.11.5 Trappor och stegar m.m.

G.11.5.1 Utformning
Trappor utformas enligt SIS 91 11 01.
Stegar och ryggskydd utformas enligt SS 83 13 40.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
79
G.12 vriga brodetaljer

G.12.1 Belysning m.m.
G.12.1.1 Utformning
G.12.1.1.3
Belysning av parallella vgbroar

En bro med tv parallella verbyggnader, t.ex. en bro fr en
motorvg, kan av skerhetsskl behva belysning om
mellanrummet mellan verbyggnaderna i mittremsan r s stort
att en person som klttrar ver frn den ena krbanan till den
andra kan falla ned genom det.
G.12.2 Kabelrr m.m.

Dragbrunnar utfrs vanligen vid rrlngder strre n 40 m samt
dr tvra krkar freligger.
Vid bronden frlggs kabelrren s att riskerna fr skador p
kablar och kabelrr p grund av sttningar begrnsas.
Kabeln monteras med slack vid vergngen mellan bro och bank.
G.12.3 Skyddstak vid bro ver jrnvg

Se ven BVS 543.37710 Skyddsanordningar p broar och
bergskrningar.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
ppningsbara broar
H.1
A
llmnt
H.1.1
Giltighetsomrde och medgllande

dokument
80
Fr ytterligare rd se handboken BVH 583.13, ppningsbara

broar.
H.1.2
Dokumentation
H.1.2.3
I nstruktioner
H.1.2.3.3
Instruktion fr underhllsinspektion
Med underhllsinspektion avses en huvud- eller srskild
inspektion men kan ocks vara den inspektion som grs i samband
med vecko- mnads- eller rsarbeten som beskrivs i
sktselinstruktionen.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
H.2
Utformning
H.2.1
Allmnt
H.2.1.5
Skydd av maskininstallationer
81
Maskininstallationer frses lmpligen med kpor.
H.2.1.6
Skydd av lyftcylindrar
Lyftcylindrar skyddas fr att undvika att vatten sugs in genom
skrapringsttningen nr de tryckavlastade lyftcylindrarna fljer
med i brons rrelser i stngt lge.
H.2.1.11 Jrnvgsbroar
H.2.1.11.1
Skarvanordningar i jrnvgsspr
Syftet med utformningen av vergngen frn den styva
infstningen av spret i bron till det frhllandevis eftergivliga
spret p banken r att minska slitaget och drmed
underhllskostnaderna. Stlsliprar ger ngot strre mjlighet till
justeringar n direkt ingjutning av befstningar i betongplatta.
H.2.2
Klaffbro
H.2.2.1
Allmnt
Om vridlager belastas med trafiklast mste trafiken stngas av vid
eventuella renoveringar eller byten av dessa.
H.2.6
Reservdrift
H.2.6.1
Kraftfrsrjning
Reservdriften kan utgras av reservkraft frn en dieseldriven
elgenerator, reservkraft frn annat nt eller en dieseldriven
hydraulpump. Den kan ocks utgras av reservkraft frn ett mobilt
elaggregat eller mobilt hydraulaggregat.
H.2.6.2
Styrsystem och bomlyktor

Drifttiden br vljas med hnsyn till hur lng tid det tar att f
personal till den ppningsbara bron. Batterikapaciteten br dock
vljas fr en drifttid av minst en timme.
TRVR Bro 11
H.3
Publ nr 2011:086
82
Maskinkonstruktion
H.3.1 Verifiering genom berkning och

provning
H.3.1.1
Allmnt
Rd fr val av maskingrupp enligt Lyftdonsnormer (SIS Frlag)
finns i BVH 583.13, 7.7.3.
Betrffande egentyngd se ven BVH 583.13, 7.6.1.
H.3.1.3
Kuggvxel
H.3.1.3.1
L
ngsam vxel
En vxel vars periferihastighet r mindre n 2,0 m/s anses vara
lngsam. Fr en lngsam vxel behver hnsyn till kuggarnas peri
ferihastighet inte tas.
H.3.1.3.2
Snabbgende vxel
Vanligen anvnds precisionskuggvxlar av standardutfrande.
H.3.1.10 Rrelsekapacitet och toleranser

Rikvrde fr spel i ls- och styrreglar samt lager r 0,1 % av
tvrsnittsmttet, hnsyn tas dock till funktionen.
H.3.2 Utformning av maskinkonstruktion

H.3.2.1
Allmnt
Lmpliga radiestorlekar framgr av handbcker.
H.3.2.2
F
stskruvar
Om maskindelar mste passas in p broplatsen borras hl fr
fstskruvar i samband med montering.
Konstruktren anger toleranser och krav.
H.3.2.3 Toleranser, passningar och ytjmnhetsvrden

Konstruktren anger lmpliga toleranser och passningar samt
ytjmnhetsvrden med hnsyn till konstruktionens funktion.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
H.4
Bromaskineri
H.4.2
Komponenter
H.4.2.1
Pump
83
En elstyrd omloppsventil installeras fr att rundpumpning ska
kunna ske utan att bron ppnas.
Krav avseende material, utfrande och kontroll fr pumpar finns i
VVS AMA, PKB.
H.4.2.3
Lgeskopplare
H.4.2.3.2
Anslagsmanvrerad grnslgeskopplare med dubbelarm

Dubbelarmen frhindrar rrelser orsakade av skakningar och
vibrationer.
H.4.2.3.4
Berringsfri lgeskopplare
Utformningen frhindrar eventuella rrelser i hydraulsystemet
orsakade av skakningar eller sttningar.
H.4.2.4
Ventil
Krav avseende material, utfrande och kontroll fr ventiler finns i
VVS AMA, PS.
H.4.2.5
Hydraulutrustning
H.4.2.5.2
Oljebehllare och pump

Krav avseende material, utfrande och kontroll fr oljebehllare
finns i VVS AMA, PLD.
H.4.2.5.4
Tryckmtningsuttag
Tryckmtningsuttagen kan ven anvndas fr oljeprovtagning.
H.4.3
Manvrering och indikering
H.4.3.1
Allmnt
Induktiva givare kan anvndas som lgeskopplare och
skerhetsbrytare.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
H.5
Bromanverutrustning
H.5.1
Manverutrustning
H.5.1.2
Manverplats
H.5.1.2.2
Funktioner
Manverutrustningen kan innehlla fljande funktioner:
84
val av manverplats (gller lokal manverplats)
"bro ppna"
"bro stng"
provning av vg- och sjsignaler
"ppna", "stopp" och "stng" fr manvrering av vgsignaler,
fllbommar, lsningsfunktioner, domkrafter samt broppning

respektive brostngning
val av manuell eller automatisk manvrering av vgsignaler,
fllbommar, lsningsfunktioner, domkrafter samt broppning
respektive brostngning och bromaskineri
manvrering av sjsignaler
start av reservkraft.
H.5.1.2.3
Indikeringar
Manverutrustningen kan innehlla fljande indikeringar:
nt- och reservkraft (400/230 V)
manverspnning "till"
lampprov
oljeniv, filter, fasbrott och PLC-drift
vgsignaler
fllbommar "nere"
fllbommar "uppe"
omloppsventil
bro "ppen"
bro "stngd"
sjsignaler
frregling "till"
frregling "frn"
domkrafter "uppe"/Pendelbock "till"
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
85
domkrafter "nere"/Pendelbock "frn"
bro "centrerad"
bro "fri".
H.5.1.2.4
Instrumentering
Fljande instrumentering kan vara aktuell:
rkneverk som visar antalet broppningar
voltmeter som visar ntspnning
amperemeter som visar bromotorernas belastning
instrument som visar hydraultryck.
H.5.2
Signalverfring
H.5.2.1
Allmnt
verfring av signaler fr ljud och bild kan ske i samordnade eller
separata system.
H.5.2.2
verfringssystem
Fr verfring av bildsignaler p lnga strckor utan frstrkning
anvnds lmpligen fiberkabel.
Vid naturhinder anvnds lmpligen repeaterantenn.
Fr vgbroar kan i terrng som r svrframkomlig fr
kabeldragning en radiolnk anvndas fr verfring av
bildsignaler och fr verfring av manver- och ljudsignaler.
H.5.2.3
vervakningsutrustning
Anvndning av kameror fr vervakning krver lnsstyrelsens
godknnande.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
H.6
Trafiksignaler
H.6.1
Signaler fr vgtrafik
H.6.1.1
Allmnt
Vid ppningsbara broar kan det vara lmpligt att utnyttja
mjligheten att hja vgsignalerna eller dubblera dessa. Detta
gller speciellt fjrrmanvrerade broar.
H.6.4
Varningssignaler
Varningssignaler som kopplas in vid bromanver installeras i
tillrcklig omfattning.
86
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
87
R
rbroar
J.2
U
tformning
J.2.1
Allmnt
J.2.1.1
Teknisk livslngd
J.2.1.1.1
Rrbro av betong
Se TRVK Bro, J.2.5.
J.2.1.1.2
Rrbro av stl med teknisk livslngd av 40 r anvnd som bro

ver vattendrag
En rrbro av stl anvnd som bro ver vattendrag kan anses
uppfylla kraven fr en teknisk livslngd av 40 r om
- den r varmfrzinkad enligt AMA, GBD.116 Rrbro av
stlelement rubrik Metalliskt korrosionsskydd.
- den dimensioneras fr en total rostmn av minst 2,0 mm upp
till minst 0,5 m ver medelvattenytans niv,
- strmningshastigheten vid medelvattenfring r < 0,5 m/s och
- egenskaperna hos vattnet uppfyller nedanstende krav
- pH > 6,5
- vattenhrdheten > 20 mg Ca/I (totalhrdhet)
- alkaliniteten > 1 mekv/1
- ledningsfrmgan < 100 mS/m.
Ovanstende vrden kan bestmmas enligt VV MB 905,
Bestmning av vattens kemiska sammansttning" (Vgverket).
Om egenskaperna hos vattnet inte uppfyller krav enligt ovan
anvnds ett kombinerat korrosionsskydd enligt AMA, GBD.116
Rrbro av stlelement rubrik Kombinerat korrosionsskydd
varvid rostmnen kan minskas till 1,0 mm.
Om strmningshastigheten i rrbron vid medelvattenfring r
0,5 m/s anvnds ett ntningsbestndigt kombinerat
korrosionsskydd enligt AMA, GBD.116 Rrbro av stlelement
rubrik Ntningsbestndigt kombinerat korrosionsskydd under
nivn HHW. Rostmnen kan d minskas till 1,0 mm. Ovanfr
HHW kan korrosionsskydd enligt ovan vljas.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
88
Fr de delar av rrbron som frses med ett kombinerat

korrosionsskydd p bde in- och utsidan behver rostmn inte
beaktas.
J.2.1.1.3
Rrbro av stl med teknisk livslngd av 80 r anvnd som bro

ver vattendrag
En rrbro av stl anvnd som bro ver vattendrag kan anses
uppfylla kraven fr en teknisk livslngd av 80 r om den
- frses med ett kombinerat korrosionsskydd enligt AMA,
GBD.116 Rrbro av stlelement rubrik Kombinerat
korrosionsskydd.
- dimensioneras fr en rostmn av minst 2,0 mm upp till minst
0,5 m ver medelvattenytans niv och minst 1,0 mm i vrigt och
Om strmningshastigheten vid medelvattenfring r 0,5 m/s
anvnds ett ntningsbestndigt kombinerat korrosionsskydd
enligt AMA, GBD.116 Rrbro av stlelement rubrik
Ntningsbestndigt kombinerat korrosionsskydd under nivn
HHW. Ovanfr HHW kan korrosionskydd enligt ovan vljas.
beaktas.
J.2.1.1.4
Rrbro av stl med teknisk livslngd av 40 r belgen i

vgmilj respektive GC-milj
En rrbro av stlbelgen i vgmilj respektive GC-milj kan anses
stlelement rubrik Metalliskt korrosionsskyddoch
- delar som befinner sig i vgmilj respektive GC-milj frses
med ett kombinerat korrosionsskydd enligt AMA, GBD.116
Rrbro av stlelement rubrik Kombinerat korrosionsskydd.
J.2.1.1.5
Rrbro av stl med teknisk livslngd av 80 r belgen i

vgmilj respektive GC-milj
En rrbro av stl belgen i vgmilj respektive GC-milj kan anses
stlelement rubrik Metalliskt korrosionsskydd,
- den dimensioneras fr en total rostmn av minst 1,0 mm och
- delar som befinner sig i vgmilj respektive GC-milj frses
med ett kombinerat korrosionsskydd enligt AMA, GBD.116
Rrbro av stlelement rubrik Kombinerat korrosionsskydd.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
89

beaktas.
J.2.1.1.6
vriga rrbroar av stl med teknisk livslngd av 40 r

En rrbro av stl som inte anvnds som bro ver vattendrag eller
r belgen i vgmilj eller GC-milj kan anses uppfylla kraven fr
en teknisk livslngd av 40 r om den r varmfrzinkad enligt
AMA, GBD.116 Rrbro av stlelement rubrik Metalliskt
korrosionsskydd.
J.2.1.1.7
vriga rrbroar av stl med teknisk livslngd av 80 r

En rrbro av stl som inte anvnds som bro ver vattendrag eller
r belgen i vgmilj eller GC-milj kan anses uppfylla kraven fr
en teknisk livslngd av 80 r om
stlelement rubrik Metalliskt korrosionsskydd.
- den dimensioneras fr en total rostmn av minst 1,0 mm.
J.2.1.1.8
Rrbro av polyetenplast med teknisk livslngd av 40 r

En rrbro av polyetenplast kan anses uppfylla kraven fr en
teknisk livslngd av 40 r om plasten
- skyddas mot UV-strlning enligt SS-EN 12201-1 punkt 4.2 och
- uppfyller kraven i tabell 1 i SS-EN 12201-1 avseende
tillsatsmaterialens delmngd och spridning samt polyetenets
lsningsmedelshalt.
J.2.1.2
Tjlskydd
Multipelkonstruktioner av betong och valv av stl grundlggs med
bottenplattor. Krav p tjlskydd av dessa framgr av TRVK Geo.
J.2.1.3
Erosionsskydd
Erosionsskydd kan stadkommas med sten- eller grusbekldnad.
Ger erosionsskyddet inte tillrcklig skerhet mot underspolning,
t.ex. vid siltiga jordar, kan grundlggningen vid rrnden skyddas
med spont.
J.2.1.5
Tthet
Skydd mot inlckage av kringfyllnadsmaterial med kornstorlek
0,2 mm kan utformas genom att fogarna frses med en elastisk
ttning eller med en utvndig geotextil runt rrets fogar.
Skydd mot inlckage av vatten kan utformas med ett geomembran.
Geomembranet br p bda sidor skyddas med geotextil samt ges
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
90
en lutning s att vatten drneras bort. Geomembranet br ges en

utstrckning av 1,5 - 2 m frn rrbrons sida.
J.2.4
Fyllningshjd
Kravet p fyllningshjd fr jrnvgsbroar medger framtida byte av
ballast utan att ventyra rrbrons stabilitet. Fyllningen bestr av
0,6 m ballast och 0,5 m kringfyllning.
J.2.6
Rrbro av stl
Vid val av plttjocklek beaktas rrbrons stabilitet under
monterings- och fyllningsarbeten.
J.2.8
Rcke
Vid anordnande av fallskydd placeras eventuella skyddsnt eller
stnkskydd vid rrbrokanten.
TRVR Bro 11
J.3
Publ nr 2011:086
91
Verifiering genom berkning

och provning
J.3.1 Rrbro av betong

J.3.1.1 Rrbro av armerade betongrr enligt
SS 22 70 00
I SS 22 70 00, bilaga L visad berkningsmetod kan inte anvndas
som dimensioneringsmetod fr en rrbro.
J.3.1.3
S
ammanbindning
Vid dimensioneringen av stnger fr sammanbindning med
tillhrande skruvfrband antas rren vara vattenfyllda och den
yttre rrdelen antas sakna upplag. Jordlasten p den yttre rrdelen
kan frsummas.
J.3.2 Rrbro av stl

J.3.2.1
A
llmnt
Vid dimensionering av en rrbro enligt Design of soil steel
composite bridges (Kungliga Tekniska Hgskolan) vljs
dimensionerande tangentmodul fr kringfyllningen enligt bilaga 2.
Om packning och kontroll av motfyllning utfrs enligt AMA,
CEB.5201 kan en dimensionerande tangentmodul hgst lika med
10 MPa antas. Anvndning av en hgre dimensionerande
tangentmodul fr kringfyllningen n 10 MPa frutstter att
dimensionering och kontroll utfrs enligt Design of soil steel
composite bridges (KTH), bilaga 2, Metod B.
J.3.2.3
B
ruksgrnstillstnd
Fr att verifiera att kravet uppfylls bestms tilltna vertikala och
horisontella deformationer i rret under kringfyllning och
packning. De tilltna deformationerna baseras p berkningar av
spnningar i rret i olika skeden. Under utfrandet kontrolleras
deformationerna.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
J.3.3
Rrbro av polyetenplast
J.3.3.1
Allmnt
92
Vid dimensionering av en rrbro enligt Design of soil steel

composite bridges (Kungliga Tekniska Hgskolan) vljs
dimensionerande tangentmodul fr kringfyllningen enligt bilaga 2.
Om packning och kontroll av motfyllning utfrs enligt AMA,
CEB.5201 kan en dimensionerande tangentmodul hgst lika med
10 MPa antas. Anvndning av en hgre dimensionerande
tangentmodul fr kringfyllningen n 10 MPa frutstter att
dimensionering och kontroll utfrs enligt Design of soil steel
composite bridges (KTH), bilaga 2, Metod B.
J.3.3.2
Brottgrnstillstnd
Vid kontroll av lokal buckling i strukturvgg fr rrbroar av
polyetenplast kan berkningsmetod enligt Linear buckling in
profiled polyethylene pipes (Geosynthetics International)
anvndas.
J.3.3.3
Bruksgrnstillstnd
Fr berkning av deformationer fr rrbroar av polyetenplast kan
de metoder som redovisas i Hllfasthetsdimensionering av
plastrr fr sjlvfallsledningar i mark (JM Geokonsult AB)
anvndas. Jordmoduler enligt metoder angivna i Design of soil
steel composite bridges (KTH) kan anvndas.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
Tillflliga byggnadsverk
K.1
Allmnt
93
Efter tillstndsbedmning skerstlls att alla tekniska krav r

uppfyllda och att den terstende livslngden r tillrcklig. Detta
kan innebra att en utmattningsberkning behver utfras dr
byggnadsverkets lasthistorik beaktas. Dessutom kontrolleras att de
laster som byggnadsverket kommer att utsttas fr inte r strre
n de laster det r dimensionerat fr. Vid beslut om vilken
trafiklast ett tillflligt byggnadsverk dimensioneras fr beaktas
behovet av att framfra tunga transporter. Uppgifter om aktuell
trafiklast lmnas av byggherren.
TRVR Bro 11
K.2
Publ nr 2011:086
94
Bestndighet
Om ett tillflligt byggnadsverk ska utformas och dimensioneras fr
en teknisk livslngd som r strre n tre r eller fr att anvndas
mer n en gng beaktas
- sprickbredder i betong,
- minsta tckande betongskikt med avseende p bestndighet,
- korrosion och korrosionskydd av stl samt
- intckning och impregnering av trkonstruktioner,
- sttningar samt
- utmattning, tillflliga jrnvgsbroar fr hgtrafikerade banor
utformas och dimensioneras dock fr utmattningslast.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
95
K.3 ndringar och tillgg till krav i

B - G, J och L
ndringarna och tillggen i TRVK Bro, K.3 baseras p att ett
tillflligt byggnadsverk som ska anvndas endast en gng och
under hgst tre r normalt inte utformas och dimensioneras med
avseende p
- sprickbredder i betong,
- minsta tckande betongskikt med avseende p bestndighet,
- korrosion och korrosionskydd av stl samt
- intckning och impregnering av trkonstruktioner,
- sttningar samt
- utmattning, tillflliga jrnvgsbroar fr hgtrafikerade banor
utformas och dimensioneras dock fr utmattningslast.

Kravet i TRVK Bro, K.3- B.3.2.1.3 p dimensionerande trafiklast
fr underbyggnader r baserat p att Trafikverkets verbyggnader
fr tillflliga vgbroar vanligen r klassade EG A/B 12/18 ton.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
vriga byggnadsverk
L.2
Stdkonstruktion
L.2.1
Allmnt
96
En stdkonstruktion som inte r grundlagd p berg och som inte

r en anslutande stdkonstruktion dimensioneras vanligen fr
aktivt jordtryck.
Fr de geotekniska aspekterna vid dimensionering av en
stdkonstruktion tillmpas SS-EN 1997-1, 2.4.7.3.4.1(1)P. Fr
brottgrnstillstndet STR tillmpas TRVK Bro, B.3.3.1.
L.2.2
Stdmur
L.2.2.1
Utformning
L.2.2.1.3
Stdmur av stl
En stdmur utformad som permanent spont frses vanligen med
en krnbalk av betong.
L.2.3
Spont
L.2.3.2
Kvarsittande spont
En spont som r nedslagen i jorden under en bottenplatta eller
placerad i en packad fyllning under en bottenplatta dras p grund
av risken fr sttningar vanligen inte upp. En sdan kvarsittande
spont kapas vanligen s att den inte sticker upp ovanfr den
anslutande betongens veryta.
L.2.3.3
Permanent spont
I ytor som ska vara vattentta eller r synliga fylls ppningar i
sponten vid spontls och liknande igen med ett material som r
vattenttt, elastiskt, har god vidhftning och r vermlningsbart.
En permanent spont av stl vid en bottenplatta kan, om s
erfordras p grund av verkningsstt eller bestndighet, frankras i
bottenplattan.
TRVR Bro 11
L.2.4
Publ nr 2011:086
97
Slitsmur
Betongen i en slitsmur kan inte frvntas ha tillrcklig
bestndighet mot frostpverkan, kloridangrepp eller
brandpverkan. Slitsmurar som utstts fr sdan pverkan
utformas drfr med en tvskalskonstruktion enligt Slitsmurar
som permanent konstruktionsdel, dimensionering (SBUF).
Kraven p tthet och bestndighet mot frostpverkan,
kloridangrepp eller brandpverkan stlls d p det inre skalet.
L.2.5
Sekantplevgg
Betongen i en sekantple som gjuts i torrhet kan frvntas uppfylla
de krav p bestndighet mot frostpverkan, kloridangrepp eller
brandpverkan som gller fr betongkonstruktioner i den aktuella
miljn. Alternativt kan sekantplevggen utformas med en
tvskalskonstruktion i princip enligt Slitsmurar som permanent
konstruktionsdel, dimensionering (SBUF). Krav p vattentthet
eller estetiska krav kan ocks medfra att en tvskalskonstruktion
behvs.
Betongen i en sekantple som gjuts under vatten kan inte
frvntas ha tillrcklig bestndighet mot frostpverkan,
kloridangrepp eller brandpverkan. Sekantplevggar som utstts
fr sdan pverkan utformas drfr med en tvskalskonstruktion i
princip enligt Slitsmurar som permanent konstruktionsdel,
dimensionering (SBUF). Kraven p tthet och bestndighet mot
frostpverkan, kloridangrepp eller brandpverkan stlls d p det
inre skalet.
L.2.7
vriga stdkonstruktioner
En stdkonstruktion av stenfyllda ntkorgar, s.k. gabionmur, r ett
exempel p en stdkonstruktion som inte r beskriven i TRVK Bro,
L.2.2 L.2.6.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
L.4
Pldck
L.4.1
Utformning
Fr ett pldck kan ingjutningslngden fr betongplar enligt
C.2.2.2 minskas till 100 mm.
98
TRVR Bro 11
L.5
Bankplning
L.5.1
Utformning
Publ nr 2011:086
99
Fr bankplar kan ingjutningslngden fr betongplar enligt

C.2.2.2 minskas till 50 mm.
L.5.2 Verifiering genom berkning och

provning
Vid berkning av snittkrafter i plplattan antas den last som ligger
rakt ovanfr plattan vara jmnt utbredd och den last som ligger
mellan plplattorna vara koncentrerad som linjelaster lngs
plattans kanter.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
100
L.8 Skrm, vgg och skrmtak vid

jrnvg
L.8.1
Utformning
L.8.2 Verifiering genom berkning och

provning
L.8.2.3
Dimensionering
Om inga kvarstende deformationer eller frskjutningar p.g.a.
vindlast och lufttryck uppkommer i inspnningsnivn kan
grundkonstruktionen betraktas som oeftergivlig.
Det r av srskild vikt att skrmar och skrmtaks infstningar och
i synnerhet deras frankring i grundkonstruktionen dimensioneras
fr utmattning. I det i TRVK Bro angivna antalet spnningscykler
med konstant amplitud har hnsyn tagits till att amplituden
varierar. Det angivna vrdet motsvarar vad som fs med 500000
spnningscykler med kollektivparametern 2/3.
TRVR Bro 11
L.9
Publ nr 2011:086
101
Sngalleri
Ett sngalleri dimensioneras fr minst egenvikt, jordtryck, snlast,
temperaturlast, vindlast samt lufttryck av passerande fordon enligt
SS-EN 1990 SS-EN 1999.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
102
L.10 Hjdbegrnsningsportal
L.10.1 Allmnt
En bro ver vgen kan anvndas som hjdbegrnsningsportal.
Vid portalen anordnas utrymme fr tillfllig uppstllning av fr
hga fordon. Om mjligt anordnas en alternativ vg bort frn
omrdet vid hjdbegrnsningsportalen fr fordon som stoppats av
portalen.
L.10.3 Vek hjdbegrnsningsportal

En vek hjdbegrnsningsportal dimensioneras enligt samma
principer som en skyltportal.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
Frbttring
M.2
Frutsttningar
M.2.1
Allmnt
103
Innan beslut om en frbttring fattas utreds hela den befintliga

brons brighet, inklusive grundlggningen, enligt MB 802
Brighetsutredning av byggnadsverk (Vgverket) respektive
BVS 583.11 Brighetsberkning av jrnvgsbroar (Banverket)
med en individuell brighetsutredning baserad p tvrsnittens
kapaciteter.
Vid en frbttring kompletteras en befintlig bro om kostnaden r
rimlig s att moderna utformningskrav uppfylls efter
frbttringen. Exempel p sdana utformningskrav r B.1.1, B.1.3,
B.1.4, B.1.11, B.1.12, B.5.2 och B.5.3 i TRVK Bro.
Ytterligare rd fr utvrdering av ett byggnadsverks tillstnd och
metoder fr frstrkning finns i ett flertal rdgivningsdokument
frn Sustainable Bridges, t.ex:
"Inspection and condition Assessment of Railway Bridges
Guideline
Load and resistance Assessment of Existing European
Railway Bridges Guideline
"Repair and Strengthening of Railway Bridges Guideline
M.2.2
Dimensioneringsregler
M.2.2.2
Vgbroar
M.2.2.2.1
Allmnt
I de trafiklaster som ska vljas enligt MB 802 Brighetsutredning
av byggnadsverk (Vgverket) ingr de horisontella laster av trafik
som i SS-EN 1991-2 ingr i begreppet trafiklast.
M.2.2.2.2
Breddning
M.2.2.2.2.1 Allmnt
En breddning av en plattrambro kan utformas med
brobaneplattan inspnd i konsoler som anordnas p rambenen.
Brobaneplattan kan d ocks behva kompletteras med
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
104
brobanedelar p vingmurarna. En sdan breddning kan gras upp

till ca 1,5 m bred.
M.2.2.2.2.3 Laster
En dimensionering fr samma A/B som den befintliga bron
frutstter att hela den befintliga brons brighet r utredd enligt
MB 802 Brighetsutredning av byggnadsverk (Vgverket) med
en individuell brighetsutredning baserad p tvrsnittens
kapaciteter. Detta innebr att brons tilltna trafiklast ska vara
bestmd genom klassningssttet Individuell, kapacitet.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
M.3
Betongkonstruktioner
M.3.1
Allmnt
105
En frbttring av en betongkonstruktion kan t.ex. utformas som en

pgjutning eller med speciella metoder som kolfiberprodukter. De
senare kan utgras av vv eller laminat som limmas p ytan eller
av stnger som limmas i frsta spr eller borrhl.
Balkbroar och balkrambroar frbttras t.ex. genom att tvrsnitts
kapaciteten kas med en armerad pgjutning eller med yttre
spnnarmering.
Plattbroar och plattrambroar frbttras t.ex. genom att tvrsnitts
kapaciteten kas med en armerad pgjutning av brobaneplattan
eller med yttre armering.
M.3.2
Utformning
M.3.2.1
Momentkapacitet
Momentkapaciteten kan kas med kompletterande armering i en
pgjutning.
Momentkapaciteten kan ocks kas genom utanpliggande
spnnarmering eller med kolfiberprodukter.
M.3.2.2
Tvrkraftskapacitet
Tvrkraftskapaciteten kan kas med vertikala eller sneda byglar i
en pgjutning. Byglarna kan ven vara placerade i hl som borrats
genom konstruktionen.
Om skjuvsprickor uppsttt efterspnns lmpligen byglarna.
Betrffande berkningsprinciper fr tvrkraftsfrstrkning, se
Efterspnd skjuvarmering fr frstrkning av betong

konstruktioner (Bygg & Teknik, berg S).
Fr brobaneplattor kan en armerad pgjutning ge en kning av
tvrkraftskapaciteten.
Tvrkraftskapaciteten kan ocks kas genom utanpliggande
spnnarmering eller eller med plimmade kolfiberprodukter.
M.3.2.3
Normalkraftskapacitet
Kapaciteten fr tryckande normalkraft kan kas med en armerad
pgjutning.
Kapaciteten fr dragande normalkraft kan kas med
utanpliggande spnnarmering eller med plimmade
kolfiberprodukter.
TRVR Bro 11
M.3.2.4
Publ nr 2011:086
106
Pgjutning
En armerad pgjutning kan utfras fr att ka momentkapaciteten
och i vissa fall ocks tvrkraftskapaciteten.
En pgjutning kan utfras i tryckzon, i dragzon, p balkliv eller
som en kombination av dessa.
Ny armering placeras vanligen i en pgjutning. Pgjutningen kan
utfras som en konventionell gjutning eller med sprutbetong.
Om momentkapaciteten i en balk eller en pelare kas med en
pgjutning omsluts den nya armeringen lmpligen med byglar
som frankras i eller omsluter den gamla konstruktionen.
Rd betrffande en armerad pgjutning som frstrkning av en
betongplatta terfinns i bilaga 109.
M.3.2.5
Utanpliggande spnnarmering
Utanpliggande spnnarmering p balkar kan appliceras i form av
stnger eller linor. Vid utformning och dimensionering av
utanpliggande spnnarmering behver stor uppmrksamhet
gnas t korrosionsskyddet och det statiska verkningssttet.
M.3.2.6
Bronde
Fr att klara kraven p minsta tckande betongskikt kan en lokal
armerad pgjutning utfras p den lodrta ytan.
M.3.2.7
Brostd
Fr att en utredning av stden ska kunna utfras mste material i
undergrunden och grundlggningsmetoden vara knda. En
grundunderskning kan drfr behva utfras. Om
grundpknningarna kommer att ka utfrs lmpligen en
geoteknisk utredning av samma omfattning som vid nybyggnad.
Vid de geotekniska sonderingarna verifieras lmpligen ocks
bottenplattans utbredning.
Fr bedmning av tillstndet kan en dykarinspektion behvas.
Horisontalkrafterna mot ett ndstd kan reduceras genom att
- den nya verbyggnaden frses med en ndskrm,
- motfyllningen byts mot ett lttare material eller
- grusskiftet placeras p ett anslutande trg.
En flyttning av upplagslinjen kan ha en gynnsam inverkan p
stdets brfrmga.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
107
M.3.3 Verifiering genom berkning och

provning
M.3.3.1
F
rutsttningar
M.3.3.1.1
Befintlig betong
Provning av kloridjonhalten kan t.ex. utfras enligt SP metod
0433.
En mer omfattande kartlggning av risken fr armeringskorrosion
kan utfras med elektrokemisk potentialmtning, se AMA
EBC.1112 Ospnd armering och dubbning vid frbttring och
reparation av bro rubrik Elektrokemisk potentialmtning.
Det r lmpligt att bestmma det tckande betongskiktet samtidigt
med mtningen av karbonatiseringsdjupet.
M.3.3.1.2
Befintlig armering
Pgende armeringskorrosions omfattning kan bedmas med
hjlp av elektrokemisk potentialmtning enligt AMA EBC.1112
Ospnd armering och dubbning vid frbttring och reparation av
bro rubrik Elektrokemisk potentialmtning.
Vid korrosion av ingjuten armering kan korrosionsprodukterna
orsaka spjlkning av det tckande betongskiktet eftersom de har
en strre volym n det ursprungliga stlet. Tidiga tecken p
spjlkning kan lokaliseras genom bomknackning.
I betong under vatten kan avsevrd korrosion i armeringen pg
utan att svllande korrosionsprodukter uppkommer. Korrosionen
kan i detta fall inte detekteras genom bomknackning utan
armeringen mste bilas fram fr en okulr besiktning.
M.3.3.2 Brottgrnstillstnd i varaktiga

M.3.3.2.1
Kraftverfring mellan ny och gammal betong

M.3.3.2.3
Kolfiber
Frbttringar med kolfiberprodukter kan dimensioneras med
hjlp av berkningsmetoder angivna i FRP Strengthening of
Existing Concrete Structures Design guidelines (Lule Tekniska
Universitet).
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
108
M.3.3.3 Bruksgrnstillstnd i varaktiga

M.3.3.3.1
Spnningar
M.3.3.3.2
Minimiarmering i pgjutningar
En konstruktion med armeringstnger ingjutna i betong med stl
fibrer kan anses ha en terstende teknisk livslngd p hgst 30
r.
Om stlfibrer tillts komma i kontakt med armeringstnger gjuts
stngerna lmpligen in helt i den fiberarmerade betongen. Detta
motiveras av att risken fr galvaniska element r strre om
stngerna passerar mellan betong utan stlfibrer och betong med
stlfibrer.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
M.4
Stlkonstruktioner
M.4.1
Allmnt
109
Frbttringen kan t.ex. utfras genom att konstruktionsdelar byts

ut eller genom att konstruktionsdelar kompletteras med t.ex.
plggspltar.
Momentkapaciteten hos valsade eller nitade stlprofiler kan
frbttras genom att tvrsnittdelarnas areor kas med hjlp av
plggspltar.
Om tvrsnittskapaciteterna r fr sm p grund av stabi
litetsproblem som till exempel knckning, vippning eller buckling
kan kapaciteterna kas genom frbttrad stagning eller avstyvning
av konstruktionsdelarna.
M.4.2
Utformning
M.4.2.1
Tvrsnittskapacitet
Tvrsnittskapaciteten hos balkar kan kas genom att tvrsnittet
kompletteras med plggspltar p flnsar och liv eller genom att
konstruktionsdelar byts ut.
M.4.2.2
Instabilitet
Frbttring med avseende p lokal buckling i en tvrsnittsdel kan
stadkommas med avstyvningar.
Frbttring med avseende p knckning eller vippning kan
stadkommas med stag som minskar den fria lngden hos den
aktuella konstruktionsdelen.
M.4.2.3
Utmattning
En frbttring av kapaciteten med avseende p utmattning kan
stadkommas p samma stt som en kning av
tvrsnittskapaciteten, se M.4.2.1.
Vid svetsfrband och andra brottanvisningar kan utmattnings
hllfastheten kas genom lokal bearbetning till mindre anvisnings
verkan. Den kade utmattningshllfastheten fr en slipad eller
TIG-behandlad svets kan utnyttjas vid en frnyad
brighetsutredning och kan bestmmas med utgngspunkt frn
svetsklass WA enligt BSK, bilaga 1.
Bearbetning till hgre svetsklass kan utfras genom slipning eller
TIG-behandling av frmst svetsarnas fattningskanter. Betrffande
slipning, se "Val av svetsklasser med hnsyn till
stlkonstruktioners funktionskrav" (Stlbyggnadskontroll AB).
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
110
Betrffande TIG-behandling, se "Anvisningar fr TIG-behandling

av svetsar fr hjning av utmattningshllfastheten"
(Stlbyggnadsinstitutet).
M.4.3 Verifiering genom berkning och

provning
M.4.3.1
F
rutsttningar
M.4.3.1.1
Tillstnd
Kompletterande provning som kan bli aktuell r till exempel
- kemisk analys enligt SS-EN ISO 14 284,
- dragprovning enligt SS-EN 10 002-1,
- slagprovning enligt SS-EN 10 045-1,
- slagganalys,
- strukturunderskning med bestmning av bl.a. kornstorlek och
- brottseghetsprovning enligt MB801 Bestmning av
brottsegheten hos konstruktionsstl (Vgverket) fr vgbroar
och
- brottseghetsprovning enligt BVS 583.12 Brottseghet hos
jrnvgsbroar fr jrnvgsbroar (Banverket).
Frekomst av sprickor kan kontrolleras genom ofrstrande
provning enligt SS-EN 1090-2.
Slagsegheten i konstruktionsstl tillverkade efter 1961 r normalt
provad vid tillverkningen. Ytterligare information om slagseghet,
provning etc. finns i de regler fr stlbyggnad som gllde vid tiden
fr konstruktionens uppfrande. Stlets seghetsklass framgr ofta
av materialbeteckningen. Uppgifter om slagsegheten kan i vissa
fall visa att brottsegheten r tillrcklig.
M.4.3.1.2
Kraftverfring
Kraftverfring mellan befintlig konstruktion och nya eller ersatta
delar ordnas med skruv- eller svetsfrband.
Tillgg i form av balkprofiler, pltar etc. skruvas eller svetsas till
befintlig konstruktion.
M.4.3.1.3
Svetsning
Svetsbarheten hos stl i ldre broar, dr stlets sammansttning
inte r knd, kan bestmmas genom en kemisk analys av stlet, i
frsta hand med avseende p C, Mn, S, P och N. Ett mtt p
svetsbarheten r kolekvivalenten CEV som kan berknas enligt SS
EN 10 025, 7.2.3. Kemisk analys kan utfras p sm
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
111
materialmngder, t.ex. borrspn. Svetsbarheten fr stl med knd

kolekvivalent kan bedmas med hjlp av SS 06 40 25.
M.4.3.1.4
Svngningar och vibrationer

Svngningar och vibrationer kan minskas genom anordning av
dmpare, stag eller en kning av konstruktionens styvhet.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
M.5
Stenkonstruktioner
M.5.1
Stenvalvbroar
M.5.1.1
Sidomur
112
En frbttring av en vgbro eller en gngoch cykelbro kan

stadkommas genom att en kantlist enligt figur M.5-1 bestende av
platta och kantbalk av armerad betong anordnas p sidomuren.
tgrden medger att den fria brobredden kas med upp till 0,2 m
p vardera sidan.
DRAGSTAG
GRUSFYLLNING
SIDOMUR
STENVALV
Figur M.5-1 Princip fr frbttring av sidomur med

kantlist
M.5.1.2
Brobaneplatta
En frbttring av en vgbro eller en gngoch cykelbro kan
stadkommas med en brobaneplatta enligt figur M.5-2.
Frbttringens syfte r att p ett gynnsamt stt verfra lasten till
fyllningen. Med denna tgrd kan den fria brobredden kas med
upp till 0,5 m p vardera sidan.
Frbttringen utfrs med en pgjuten platta av armerad betong.
Plattan kan vara ledad vid bromitt. Plattans versida utformas s
att eventuell betongled placeras i lutningens hgpunkt.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
113
CL
EVENTUELL
BETONGLED
GRUSFYLLNING
SIDOMUR
STENVALV
Figur M.5-2 Princip fr frbttring med ledad platta
M.5.1.3
Bakgjutning
Stenvalvet frbttras genom att en armerad betongplatta utfrs
ovanp valvet och sidomurarna bakgjuts med betong.
Bakgjutningens armering frbinds med betongplattans.
Bakgjutningen kan utformas enligt Trafikverkets ritning TRV
BS0001.
M.5.2
Brostd av sten
M.5.2.1
Allmnt
Vid byte av verbyggnad p befintliga broar kan befintliga stenstd
ofta teranvndas. Stden byggs d vanligen om endast i en
mindre omfattning som pverkar grusskift, lagerpallar,
vingmurars vre delar samt kantbalkar.
Fr att en utredning av stden ska kunna utfras mste material i
undergrunden och grundlggningsmetoden vara knda. En
grundunderskning kan drfr behva utfras. Om
grundpknningarna kommer att ka utfrs lmpligen en
geoteknisk utredning av samma omfattning som vid nybyggnad.
Vid de geotekniska sonderingarna verifieras lmpligen ocks
bottenplattans utbredning.
Fr bedmning av tillstndet kan en dykarinspektion behvas.
Stdets mtt mts lmpligen upp p plats.
M.5.2.2
Utformning
Horisontalkrafterna mot ett ndstd av sten kan reduceras genom
att
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
114
- den nya verbyggnaden frses med en ndskrm,
- motfyllningen byts mot ett lttare material eller
- grusskiftet placeras p ett anslutande trg.
En flyttning av upplagslinjen kan ha en gynnsam inverkan p
stdets brfrmga med avseende p horisontalkrafter eftersom
trycklinjen d flyttas.
Vertikallasterna frn verbyggnaden mot ett std av sten kan ges
en gynnsammare spridning genom att verbyggnaden ges en
utformning som frdelar lasten jmnt p stdets bredd, t.ex. en
plattbro p gummiremselager, eller genom att verbyggnaden
lggs p en ny lagerpall i betong som dimensioneras fr att sprida
lasten jmnt ver stdets bredd.
M.5.2.3
Verifiering genom berkning och provning
M.5.2.3.1
Frutsttningar
D tillrckliga uppgifter om mtt och hllfasthetsvrden fr
murverket och grundlggningen finns utfrs utredningen som en
jmfrelse mellan lasteffekt och brfrmga.
D tillrckliga uppgifter om mtt och hllfasthetsvrden fr
murverket och grundlggningen inte finns utfrs utredningen som
en verifiering av att belastningen p stdet inte r vsentligt strre
efter bytet av verbyggnaden. Fr vgbroar med teoretisk
spnnvidd hgst 10,0 m kan detta anses vara verifierat om
- vertikallasten av den nya verbyggnadens egentyngd inte
verstiger den befintliga verbyggnadens egentyngd,
- en lagerpall av betong som dubbas fast i underliggande stenskift
utfrs,
- bredden p den nya verbyggnaden r hgst 0,5 m bredare n
den befintliga verbyggnaden. Breddkningen ska vara lika stor
p bgge sidorna.
Dubbningen av lagerpallen till underliggande stenskift utformas s
att den gr ner minst 1,5 skift i murverket.
Ett nytt gruskift av betong anordnas p lagerpallen av betong eller
p ett anslutande trg. Alternativt anordnas ndskrmar p
verbyggnaden.
Hllfasthetsvrden fr murverk kan hmtas frn vedertagna
handbcker. Vrdena korrigeras med avseende p en eventuell
skillnad p skerhetsfaktorer.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
M.6
B
rodetaljer
M.6.1
vergngskonstruktion
M.6.1.1
Allmnt
115
Med frbttring av en vergngskonstruktion avses ett byte till en

ny vergngskonstruktion.
Fr en spnnarmerad bro utreds placeringen av
spnnarmeringens frankringar noga s att bilning och borrning
fr den nya vergngskonstruktionen kan utfras p ett skert
stt.
M.6.1.3
U
tformning
Vid val av ny vergngskonstruktion beaktas det bl.a. att:
- Ett byte av en vergngskonstruktion kan innebra ingrepp i
brande konstruktionsdelar.
- Det disponibla utrymmet fr vergngskonstruktionen r
tillrckligt.
- Det disponibla utrymmet fr inspektion och underhll av
vergngskonstruktionen r tillrckligt.
- De anslutande konstruktionsdelarna kan ta upp
horisontalkrafter frn vergngskonstruktionen.
- Utfrandet kan medfra att brigheten eller den fr trafik fria
brobredden mste begrnsas.
- Brobaneplattan kan behva understttas vid utfrandet.
- Avlgsnandet av den befintliga vergngskonstruktionen kan
medfra en reduktion av anslutande konstruktionsdelars
brighet. Till exempel kan stldetaljer i ldre
vergngskonstruktioner ven ing som brande delar i
brobaneplattan och sdana detaljer kan inte avlgsnas utan att
ersttas.
M.6.2 Frbttring av skyddsanordning p

vgbro
M.6.2.1
Allmnt
En frbttring av en skyddsanordning innebr ngot av fljande:
- Ett byte till ett rcke som uppfyller kraven i TRVK Bro, G.9 fr
att ka trafikskerheten.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
116
- En komplettering av ett befintligt rcke med t.ex. skyddsnt,

stnkskydd eller spjlgrindar dr sdana krvs enligt
TRVK Bro, G.
Ett byte till ett rcke med kapacitetsklass H2 betraktas inte som en
frbttring om bytet motiveras av att kantbalken ska bytas eller att
det befintliga rcket r alltfr skadat fr att repareras.
Om en frbttring av en bro medfr att ett rcke monteras i ett
nytt lge, t.ex. vid en breddning eller ett ombyggnadsbyte,
tillmpas TRVK Bro, B.1.12. Se ocks TRVK Bro, M.2.1.
Fr en bro som r frspnd i tvrled utreds placeringen av
spnnarmeringens frankringar noga s att bilning och borrning
fr de nya rckesstndarna kan utfras p ett skert stt.
M.6.3
L
ager
M.6.3.1
Allmnt
Med en frbttring av lager avses vanligen ett byte till nya lager.
M.6.3.3
U
tformning
Vid val av nya lager beaktas bland annat att
- ett byte av lager r ett ingrepp i den brande konstruktionen,
- det disponibla utrymmet fr lagren r tillrckligt,
- det disponibla utrymmet fr inspektion och underhll av lagren
r tillrckligt,
- de anslutande konstruktionsdelarna kan ta upp aktuella
horisontalkrafter frn lagret samt
- konstruktionens kapacitet med avseende p spjlkning och
prgling kan pverkas av en ndrad lagerutformning.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
117
Bilaga 101 Litteraturfrteckning

101.1
Frfattningar
101.1.1
Allmnt
Frfattningar utgrs av lagar, frordningar och
myndighetsfreskrifter. Fr frfattningar hnvisas alltid till
grundfrfattningen. Vid utfrandet gller dock ven alltid alla
frfattningar med andra frfattningsnummer n
grundfrfattningen som r ndringsfrfattningar till den angivna
grundfrfattningen.
Anbud ska baseras p grundfrfattningen och de
ndringsfrfattningar som utgivits vid frfrgningsunderlagets
datum.
101.1.2
Grundfrfattningar
Frfattningsnummer
Boverkets freskrifter och allmnna rd
om tillmpning av europeiska
konstruktionsstandarder (eurokoder)
BFS 2011:10
Vgverkets freskrifter om brfrmga,

stadga och bestndighet hos
byggnadsverk vid byggande av vgar och
gator1)
VVFS 2004:31
1)
Finns p Trafikverkets hemsida.
101.2
Publikationer
101.2.1
Allmnt
Fr Banverkets och Vgverkets publikationer se Trafikverkets
hemsida.
101.2.2
Trafikverket
Publikationsnummer
Kemiska produkter granskning av
TDOK 2010:311
TRVR Bro 11
118
Publ nr 2011:086
mrkningspliktiga kemiska produkter

och krav fr Trafikverket
TRVAMA
Anges i FU
TRVK Bro
TRVK Bro 11
2011:085
TRVKB 10 Ttskikt p broar
101.2.3
TDOK 2010:310
TDOK 2011:319
TK Geo
TK Geo 11
2011:047
TRVK Vg
2011:072
Vgverket
Publ. n:r
101.2.4
Istryck mot bropelare
1987:43
MB 310 Hydraulisk dimensionering
2008:61
MB 801 Bestmning av brottseghet hos

konstruktions-stl
2009:5
MB 802 Brighetsutredning av byggnadsverk
2009:61
MB 905, Bestmning av vattens korrosiva

egenskaper
1993:32
Utfrande av erosionsskydd i vatten
1987:91
VGU Vgar och gators utformning
2004:80
Banverket
Publ. n:r
senast
uppdaterad
Bro- och plattformsritningar
BVH 583.40
2008
Brottseghet hos jrnvgsbroar
BVS 583.12
2003
Brighet
BVS 583.11
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
Jordning och skrmning i Trafikverkets anlgg

ningar
BVS 510
2011
Ritningshuvudets utformning
BVS 501
2009
Skyddsanordningar p broar och bergskrningar
ppningsbara broar
101.2.5
119
BVS
543.37710
2007
BVH 583.13
2007
vriga
Publ. n:r./r
Boverket
Boverkets handbok om
stlkonstruktioner, BSK 07
2007
Bygg & Teknik

S. berg, Efterspnd skjuvarmering fr frstrkning
av betongkonstruktioner, Bygg och Teknik 1984:8
1984
Geosynthetics International
Linear buckling in profiled polyethylene pipes, Dhar
A.S. och Moore I.D., Geosynthetics International,
2001, Vol 8, No 4.
2001
JM Geokonsult AB
Hllfasthetsdimensionering av plastrr fr
sjlvfallsledningar i mark
KTH Institutionen fr
byggvetenskap
2005
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
Design of soil steel composite bridges, Report 112

inklusive rttelsebladet New version of Subsection
5.3.
120
2007
Lule Tekniska Universitet

FRP Strengthening of Existing Concrete Structures
Design Guideline, ISBN 91-89580-03-6
2002
Posttensioning Insitute
Recommendations for Stay Cable Design, testing
and Installation
2007
Plkommissionen
Dimensioneringsanvisningar fr slagna slanka stl
plar, rapport 98
2000
Dimensioneringsprinciper fr plar. Lastkapacitet.

Rapport 96:1
1998
Injekterade plar, rapport 102
2004
SBUF
Slitsmurar som permanent konstruktionsdel,

dimensionering
2006
SIS frlag
Lyftdonsnormer
senaste
utgvan
Stlbyggnadsinstitutet
Anvisningar fr TIG-behandling av svetsar fr

hjning av utmattningshllfastheten,
Publikation 46
Stlbyggnadskontroll AB
1974
TRVR Bro 11
121
Publ nr 2011:086
Val av svetsklasser med hnsyn till stlkonstruk

tioners funktionskrav
1983
Svensk Byggtjnst
Allmn material- och arbetsbeskrivning fr
anlggningsarbeten fr anlggningsarbeten
Anges i FU
Allmn material- och arbetsbeskrivningfr

eltekniska arbeten
Anges i FU
Allmn material- och arbetsbeskrivning fr VVStekniska arbeten
Anges i FU
Plattgrundlggning
1993
Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB
SP-Metod 0433, Utgva 6, RCT-metoden

(Rapid Chloride Test)
2005-10-20
Sustainable Bridges 1)
Inspection and condition Assessment of Railway
Bridges Guideline
2007
Load and resistance Assessment of Existing

European Railway Bridges Guideline
2007
Repair and Strengthening of Railway Bridges

Guideline.
2007
1)
Se http://www.sustainablebridges.net under fliken

Project reports.
101.3 Standarder
101.3.1 Allmnt
Hnvisning till standarder sker genom att standardens beteckning
anges.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
122
Om det inte i en myndighetsfreskrift eller i AMA anges att en

speciell utgva ska glla ska den utgva som gllde vid
frfrgningsunderlagets datum tillmpas.
TRVR Bro fr anses vara baserad p de utgvor som gllde tre
mnader fr utgivningen av TRVR Bro.
101.2.2 Svensk standard

SS-ISO 128-50
Ritregler Allmnna ritregler Del 50:

Allmnna regler fr snittmarkering
SS-EN 1090-2
Utfrande av stl- och

aluminiumkonstruktioner Del 2:
Stlkonstruktioner
SS-EN 1317-1
Vgutrustning Skyddsanordningar
Del 1: Terminologi och allmnna
kriterier fr provning
SS-EN 1317-2
Vgutrustning Skyddsanordningar
Del 2: Skyddsrcken Klassificering,
prestandakrav vid kollisionsprovning
och provningsmetoder
SS-EN ISO 1461
Oorganiska ytbelggningar Belggningar bildade genom

varmfrzinkning p jrn- och
stlfreml - Specifikationer och
provningsmetoder (ISO 1461:2009)
SS-EN 1990 tom. SS

EN 1999
Se TRVK Bro, A.1.2.3.2
SS-EN ISO 5455
Ritningsregler Skalor
SS-EN 10002-1
Metalliska material Dragprovning

Del 1: Provningsmetod vid
rumstemperatur
SS-EN 10025-1
Varmvalsade konstruktionsstl Del 1:

Allmnna tekniska leverans
bestmmelser
SS-EN 10045-1
Metalliska material Slagprovning

Del 1: Provningsmetod
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
123
SS-EN 10088-2
Rostfria stl - Del 2: Tekniska

leveransbestmmelser fr plt och band
av korrossionsbestndiga stl fr
allmnna ndaml.
SS-EN 12201-1
Plastrrsystem - Rrsystem fr
vattendistribution - PE (polyetylen) Del 1: Allmnt
SS-EN 12794
Frtillverkade betongprodukter
Betongplar
SS-EN 14188-1
Vgmaterial - Fogfyllningar och

fogmassor - Del 1: Krav p
varmapplicerade fogmassor fr vgar
och flygflt
SS-EN ISO 14284
Stl och jrn Provtagning och

provberedning fr kemisk
sammansttning (ISO 14284:1996)
SS 13 70 03
Anvndning av EN-206 i Sverige.
SS 06 40 25
Smltsvetsning av kolstl, kol

manganstl och mikrolegerade stl med
ReL <= 390 N/mm2 Bedmning av
svets-betingelser vid manuell
metallbgsvetsning med belagda
elektroder
SS 22 70 00
Hissar Varupersonhissar klass IV
SS 76 35 21
Hissar Varupersonhissar klass IV
SS 83 13 40
Takskydd Stegar fr fast vertikal montering

Funktionskrav
SIS 91 11 01
Trappor Trappelement Grundlggande

mtt
101.3 Ritningar
Ritningsbeteckningar anges genom att ritningens beteckning
anges med eller utan precisering av utgva. Om ingen nrmare
precisering grs gller den utgva av ritningen som r giltig vid
frfrgningsunderlagets datum. Fr ritningar dr precisering av
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
124
utgva inte anges har den utgva som gllde i november 2011 legat
till grund fr utarbetandet av TRVR Bro.
101.3.1 Trafikverket
Frtecknings ver gllande ritningar. Ritningarna kan hmtas i
brofrvaltningssystemet BaTMan.
TRVBS0001
Standardritning avseende bakgjutning av

stenvalvbroar
101.3.2 Banverket
Frteckning ver gllande ritningar finns i BVH 583.40, Bro och
plattformsritningar. Banverkets ritningar kan hmtas p
Trafikverkets hemsida.
517 020
Fritt utrymme vid normalspr och skydd mot

hgspnningsledning vid brobygge
517 051
Rcke av stl fr jrnvgsbro, gngbana ej upplten

fr allmnheten, infstningsalternativ B, C eller D
517 052
Rcke 92 av stl fr jrnvgsbro gngbana ej upplten

fr allmnheten
517 141
Gngbana av stl med ovanpliggande kabelrnna
517 142
Gngbana av stl med inflld kabelrnna
517 181
vergngskonstruktion rrelselngd 80 mm
betongtrg
517 182
517 183
517 184
517 185

Varierad ballast veryta
101.3.3 Vgverket
Frteckning ver ritningar. P ritningarna visad utformning av
kan tillmpas. Fr krav p material, utfrande och kontroll
tillmpas krav i AMA.
Ritningarna kan hmtas i brofrvaltningssystemet BaTMan.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
125
584:5S-a
Gasavledning vid isolering med asfaltmastix
584:5S-b
Gasavledning; ndavslutning vid typbelggningar nr

1-10 och isolering av gjutfogar mot bank
584:6S-d
Avlopp och drnering; Grundavlopp vid

typbelggningar nr 7 och 9
584:6S-e
Avlopp och drnering; Drneringskanaler vid

584:6S-g
Grundavlopp vid typbelggningar nr 1-6 och 8
584:6S-h
Avlopp och drnering; Drneringskanaler vid

typbelggningar nr 1-6 och 8
584:6S-i
Avlopp och drnering; Grundavlopp av plast
584:6S-j
Avlopp och drnering; Ytavlopp 220 vid

584:6S-k
Avlopp och drnering; Ytavlopp 220 vid

typbelggningar nr 1-6 och 8
584:6S-m
Nybyggnad och reparation; grundavlopp rostfria,

kompletteringsritning
584:6T-l
Utfrande vid grusskift; Grundavlopp samt avslutning

av belggning och isolering vid dilatationsfog
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
126
Bilaga 102 Definitioner
Fljande definitioner tillmpas.

Anslutande
stdkonstruktion
En stdkonstruktion med lngd hgst 10

m, eller en hgst 10 m lng del av en
stdkonstruktion, som i ena nden
ansluter mot en bro eller en annan
konstruktion som inte r eftergivlig.
Arbetsritning
Arbetsritning r ett gemensamt begrepp

fr sammanstllningsritning, detaljritning
samt standard- och gruppritning.
Bankplning
Grundfrstrkning av plar under en vgeller jrnvgsbank .
Beskrivning
Med beskrivning avses ett dokument som

anger krav avseende material, utfrande
och kontroll av en konstruktion eller
konstruktionsdel. Beskrivningen kan
antingen vara placerad p en arbetsritning
eller vara en separat handling. Spnnlistor,
montageplaner och svetsplaner betraktas
som beskrivningar
Betongmadrass
Se "Utfrande av erosionsskydd i vatten"

(Vgverket).
Betongrr
Frtillverkat rr av armerad betong med

cirkulr eller nstan cirkulr tvrsektion
som anvnds som rrbro.
Bottenplatta
En platta som genom kontakttryck mot

underliggande mark eller med ingjutna
plar verfr egentyngd och last frn
anslutande konstruktionsdelar till
undergrunden.
Bro
Ett ver underlaget upphjt byggnadsverk

avsett att leda trafik ver ett under bron
belget hinder.
Bro i rrelse
En bromanver pgr.
Bro i stngt lge
Att en ppningsbar bro r stngd fr

sjtrafik och ppen fr trafik p bron.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
127
Bro i ppet lge
Att en ppningsbar bro r stngd fr trafik

ver bron och ppen fr sjtrafik under en
lngre tid n en normal bromanver
Bromanver
Ett cykliskt frlopp fr en ppningsbar bro

bestende av att bron under normal drift
ppnas fr sjtrafik och stngs fr sjtrafik
igen.
Btbrygga
Ett i vatten stende byggnadsverk dr den

ena nden har frbindelse med land och
den andra r tillggsplats eller
frtjningsplats fr btar. De btbryggor
som behandlas i TRVK Bro och TRVR Bro
r vanligen omlastningsplatser mellan
vgtrafik och regional bttrafik i
skrgrdar.
Detaljritning
En arbetsritning som visar en konstruktion

eller en del av en konstruktion med fr
utfrandet ndvndiga detaljer redovisade.
Exempel p detaljritningar r
mttritningar fr betong- och
stlkonstruktioner, armeringsritningar och
maskinritningar
Direktgjuten
slitbetong
Betongbelggning gjuten direkt p

underliggande konstruktionsbetong utan
mellanliggande ttskikt.
Droppnsa
En uttgende anvisning vars syfte r att

frhindra att vatten som rinner lngs en
vertikal yta vid denna ytas underkant
rinner in lngs konstruktionens underyta.
Fast lager
Ett brolager som tar upp horisontalkrafter

i en eller tv riktningar men som medger
rotationer.
Fristende
landfste
Ett stdmursliknande ndstd fr en bro.

Utmrkande fr ett fristende landfste r
att frontmuren ovanfr lagerpallen r
frlngd upp till brobaneplattans niv med
ett grusskift. Grusskiftet ansluts till
brobaneplattan med en
vergngskonstruktion.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
128
Fullstndig
ommlning
En ommlning dr all befintlig frg p en

stlkonstruktion tas bort varefter
stlkonstruktionen frses med ett nytt
rostskyddssystem.
Fyllningshjd
Avstnd mellan verytan p en rrbros

hjssa och verytan p belggningen p en
vg eller underkant sliper p en jrnvg.
Fr en jrnvgsbro rknas fyllningshjden
till nivn fr underkant sliper d det r dr
trafiklasten frs ver till fyllningen. All
tyngd av ballast tas dock med i
berkningen, se Design of soil steel
composite bridges (KTH), bilaga 6.
Frjelge
Ett byggnadsverk som skapar en krbar

frbindelse mellan en frja och land.
Frbttring
Ett ingrepp i en konstruktion som syftar

till att frbttra dess funktion. Exempel p
frbttringar r breddning av en bro,
frstrkning av en bro eller tgrder som
ger bttre bestndighet n tidigare.
GC-milj
GC-milj avser ett omrde pverkat av

saltinblandad sand och froreningar frn
gngtrafik.
GC-milj vid en underliggande gngoch
cykelvg begrnsas enligt fljande. GCmilj begrnsas uppt av ett plan belget
1,5 m ver gngoch cykelvgens yta. GCmilj strcker sig nedt 1,0 m under
markyta. I sidled strcker sig GC-miljn
2,0 m utanfr gngoch cykelvgens bda
kanter.
GC-miljn fr brodelar ovanfr
brobaneplattan p en gngoch cykelbro
begrnsas uppt av ett plan belget 1,5 m
ver belggningens yta. I sidled strcker
sig GC-miljn 2,0 m utanfr gngoch
cykelvgens bda kanter.
verytan av en brobaneplatta eller trafike
rad bottenplatta som r frsedd med
ttskikt anses inte vara GC-milj.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
129
Grundlggning
Grnssnittet mellan underbyggnad och

undergrund samt de delar av
undergrunden vars spnningsfrhllanden
pverkas av bron.
Grusskift
Den del av ett landfste som r vnd mot

bron och belgen mellan lagerpallen och
vgbanans niv. Grusskiftet utgr std fr
motfyllningen.
Huvudkonstruktion
De konstruktionsdelar som belastas direkt

med trafiklast t.ex. brande balkar med
tillhrande tvrfrband, brobaneplattor,
pelare, hngkablar med tillhrande
hngare och bgar med tillhrande
hngstag, vindfrband samt fr
jrnvgsbroar ven bromsfrband.
Inspektionsbrygga
En frbindelsegng eller arbetsyta vars

funktion r att ge driftpersonal tilltrde till
delar av en bro som r svra att n p
annat stt. Utver inspektionsbryggor
mellan huvudbalkar av stl betraktas ven
balkongliknande permanenta stllningar
vid t.ex. brolager samt gngbryggor fr
driftpersonal som inspektionsbryggor.
Kantbalk
- frhjd kantbalk
En kantbalk vars veryta r frlagd hgre

n den anslutande belggningens veryta.
- frsnkt kantbalk
En kantbalk vars veryta r frlagd i

samma niv som brobaneplattans veryta.
- kantbalk i niv
med belggningen
En kantbalk vars veryta r frlagd 10

20 mm under den anslutande
belggningens veryta.
Kantlist
En utstickande list av betong runt

lagerpallar och under
vergngskonstruktioner. Kantlistens
funktion r att hindra att vatten rinner ner
p de vertikala ytorna under kantlisten.
Klaffbro
En ppningsbar bro dr verbyggnaden

vrids i vertikalled.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
130
Kontrollerande
enhet
En organisatorisk enhet med ansvar fr

anlggningsstyrning fr byggnadsverk
inom ett verksamhetsomrde i
Trafikverket.
Kontrollplan fr
tillggskontroll
En kontrollplan som anger vilken

tillggskontroll som ska utfras, vilken
omfattning kontrollen ska ha samt hur
kontrollen ska dokumenteras.
Kringfyllning
Del av fyllning nrmast en rrbro.
Lagerklack
En betongklack mellan en lagerpall och ett

lager.
Lagerpall
P ett mellanstd med lager utgrs

lagerpallen av stdets veryta. P ett
landfste utgrs lagerpallen av den nstan
horisontella ytan framfr gruskiftets
underkant.
Landfste
Ett ndstd fr en bro. Se ven fristende

landfste.
Lyftbro

lyfts vertikalt.
Manhl
Mindre genomgng fr att

underhllspersonal ska komma t slutna
utrymmen i en ldkonstruktion.
Benmningen anvnds fr genomgngar i
svl horisontella som vertikala
konstruktionsdelar. Ett manhl kan vara
frsett med lucka.
Manvrering
Styrning av en bromanver
- lokal
manvrering
Styrning av en bromanver frn en

manverplats vid bron.
- fjrrmanvrering
Styrning av en bromanver frn en

manverplats som inte r belgen vid
bron.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
131
Marin milj
Med marin milj avses ett omrde

pverkat av brckt vatten eller saltvatten.
Den marina miljn begrnsas vertikalt av
niverna HHW + 5,0 m och LLW - 1,0 m.
I ett vattendrag som mynnar ut i brckt
vatten eller i saltvatten begrnsas den
marina miljn horisontellt till ett omrde
som strcker sig frn kustlinjen och
1000 m uppstrms. verytan av en
brobaneplatta som r frsedd med ttskikt
anses inte vara i marin milj.
Mellanfljare
Se figur 102-1.
Multipelkonstruktion
En rrbro som utfrs av armerad betong

eller stl och bestr av segment som stts
ihop till en tvrsektion.
Navfljare
Se figur 102-1.
Ombyggnad
Utbyte av en strre del av en konstruktion,

t.ex. verbyggnaden.
Omrde skyddat av
brobaneplatta
Det omrde under en brobaneplatta som

begrnsas av ett plan med 30 lutning in
under bron frn brobaneplattans eller
kantbalkens yttre och undre kant.
Lutningen mts frn vertikalplanet.
Omrde skyddat av
tak
Det omrde under taket som begrnsas av

ett plan med 30 lutning in under taket
frn takets yttre och undre kant. Lutningen
mts frn vertikalplanet.
Pldck
En horisontell eller i det nrmaste

horisontell betongkonstruktion p plar
och med verytan belgen under mark.
Ples geotekniska
brfrmga
Jordens eller bergets frmga att ta upp

lasteffekter frn en ple utan att det
uppstr brott eller skadliga rrelser i
jorden eller berget. Lasten kan verfras
lngs plens mantel eller vid plspetsen.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
132
Ples konstruktiva
brfrmga
En ples frmga att verfra lasteffekter

utan att brott eller skadliga deformationer
fs i plelementet. I en ples konstruktiva
brfrmga ingr ocks brfrmgan hos
skarvar och plsko. Jordens sidostd mot
knckning r en viktig del i bestmningen
av en ples konstruktiva brfrmga. Ett
plelement mste ven klara hantering och
slagning.
Plgrupp
En plgrupp bestr av de plar som br ett

(1) brostd. Fr en sluten plattrambro, en
tunnelmonolit och en stdmur utgrs en
plgrupp istllet av de plar som br en (1)
bottenplatta.
Plplatta
En betongplatta som i en bankplning

utgr upplag fr banken.
Resterande fyllning
Fyllning ver kringfyllningen upp till

frdig markyta eller till
vgverbyggnadens eller
banverbyggnadens underkant vid en
rrbro.
RUK
Nivn fr rlsens underkant
Rullbro

frflyttas horisontellt i vgens riktning.
RK
Nivn fr rlsens verkant
Rr av
polyetenplast
Frtillverkat rr av polyetenplast med

cirkulr eller nstan cirkulr tvrsektion
som anvnds som rrbro.
Rrbro
En cirkulr eller nstan cirkulr bro som

genom samverkan mellan ett rr och
omgivande jord fr ndvndig brfrmga.
Rrbro av
spiralfalsad stlplt
En rrbro dr rret r ett korrugerat

pltband som falsas ihop till en spiral som
bildar ett rr.
Rrelselngd
Ett lagers eller en vergngskonstruktions

rrelselngd definieras som de anslutande
brodelarnas rrelse i frhllande till
varandra.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
133
Rrligt lager
Ett brolager som medger rotationer och

horisontella translationer i den ena eller i
bda riktningarna.
Sammanstllnings
ritning
En arbetsritning, som visar ett

byggnadsverk i dess helhet.
Sekantplevgg
En mur som utgrs av delvis verlappande

grvplar.
Skivstd
Ett skivformat brostd. Ramben i

plattrambroar r skivstd.
Skyddsanordning
Skyddsanordning definieras i SS-EN 1317

1. Om inte annat anges avses i TRVK Bro
brorcken och fallskydd.
Slitsmur
En mur av betong som utfrs i slitsar i

jorden.
Slutna fack
En sluten stlkonstruktion, se nedan, som

r tillverkad med preciserade och
verifierade tthetskrav.
Sluten stl
konstruktion
En stlkonstruktion som har slutna

utrymmen och dr alla invndiga ytor r
av stl.
Spont
En stdjande vgg som vanligen ufrs

genom att profiler sls ned i jorden i syfte
att stabilisera en schakt eller liknande som
utfrs senare.
- kvarsittande spont
En spont fr tillflligt bruk som efter

anvndningen lmnas kvar.
- permanent spont
En spont fr permanent bruk.
Stndare
Se figur 102-1.
Stdfrskjutning
En vid en berkning av krafter och

moment i ett brverk frutsatt
frskjutning av en stdpunkt.
Stdkonstruktion
En vertikal konstruktion vars syfte r att

stdja en jordmassa s att ett hjdsprng
kan skapas.
Stdmur
En stdkonstruktion av betong utformad

som en mur inspnd i en bottenplatta.
Svngbro

vrids i horisontalled.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
134
Sttning
En vertikal och irreversibel frskjutning av

ett std beroende p deformationer i
underliggande jord, berg eller plar.
Teknisk livslngd
En tidsperiod under vilken ett

byggnadsverk eller en del av ett
byggnadsverk med normalt underhll kan
utnyttjas fr avsedd funktion.
Tillfllig bro
En bro som utformas och dimensioneras

fr en teknisk livslngd hgst lika med tre
r.
Toppfljare
Se figur 102-1.
Total brobredd
Den fria bredden mellan brons yttre

rcken.
Trafikerad
bottenplatta
En bottenplatta eller del av en bottenplatta

som r belgen innanfr vgbanekanten
fr en vg som passerar under bron.
Trg
En fr trafik anordnad passage som r

delvis nedsnkt i jord och utformad med
tv stdmurar gjutna p en gemensam
bottenplatta. Vanligen r trget ven delvis
belget under grundvattenytan.
Ttskikt
Ett vattenttt skikt under belggningen p

en brobaneplatta eller t.ex. p en
bottenplattas versida i syfte att skydda
underliggande konstruktion mot fukt och
klorider frn vatten p vgbanan.
Underbyggnad
De delar av en bro som r belgna

nedanfr verbyggnadens undersida. P
plattrambroar utgrs grnsen mellan veroch underbyggnad av ett horisontellt snitt
vid votens anslutning i frontmuren.
Grusskift och vingmurar fastgjutna i
frontmurar hnfrs ocks till
underbyggnad.
Valv av stl
En rrbro utformad som ett valv av stlplt

som r grundlagt med bottenplattor.
Vattenniver
HHW / HHQ
Hgsta hgvattenniv / -vattenfring
MHW /MHQ
Medelhgvattenniv / -vattenfring
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
135
MW / MQ
Medelvattenniv / -vattenfring
MLW / MLQ
Medellgvattenniv / -vattenfring
LLW / LLQ
Lgsta lgvattenniv / -vattenfring
Vridaxel
En vridaxel r en axel som br upp en klaff

p en klaffbro vid ppning och kring vilken
klaffen roterar vid ppningen.
Vgmilj
Med vgmilj avses ett omrde pverkat av

tsalter frn en vgbana under, p eller
lngs med ett byggnadsverk.
Fr en vgbro eller en gngoch cykelbro
begrnsas vgmiljn enligt Vgverkets
freskrifter (VV 2004:43) om
tillmpningen av europeiska
berkningsstandarder, 22 kap., 4.
Fr en jrnvgsbro begrnsas vgmiljn
enligt Boverkets freskrifter (BFS 2011:10)
och allmnna rd om tillmpning av
europeiska konstruktionsstandarder
(eurokoder), kap 2.2, 5 med det tillgget
att vgmiljn i hjdled ocks begrnsas av
verbyggnadens yttersta vre punkt.
DT
Se VGU.
DT tung trafik
Del av DT som utgrs av fordon med

totalvikt > 3,5 ton.
ndtvrbalk
En tvrbalk i en broverbyggnads nde.
verbyggnad
De delar av en bro som inte r

underbyggnad eller grundlggning. En
ndskrm och till den hrande vingmurar
rknas som verbyggnad. En bge med alla
dess delar inkl. t.ex. bgpelare rknas som
verbyggnad.
verfyllnad
Jordfyllning belgen mellan verytan p en

bro eller ett pldck och underytan p
belggningen eller, p en jrnvgsbro,
ballasten. Ballastens underyta antas vara
belgen 0,60 m under RUK.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
Toppfljare
Mellanfljare
Stndare
Navfljare
Mellanfljare
Figur 102-1 Delar till rcke
136
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
137
Bilaga 103 Grupptillhrighet och

avvikelsegradering vid kontroll
av konstruktionsredovisning
103.1
Indelning i gupper beroende p komplexitet

I tabell 103.1-1, 103.1-2 och 103.1-3 finns exempel p bedmning
av grupptillhrighet fr konstruktioner som i frhllande till sin
art har en fr svenska frhllanden normal komplexitet.
Tabell 103.1-1 Exempel p konstruktioner i grupp 1
Grupp 1: Vg- och GC-bro med spnnvidd 20 m i strsta spannet
Jrnvgsbro i ett spann med spnnvidd 10 m i strsta
spannet och korsningsvinkel mellan jrnvg och bronde
75 gon.
Stdkonstruktion med hjd 4 m
Bullerskyddsskrm eller liknande byggnadsverk utmed
jrnvg som pverkas av jrnvgtrafik.
Rcke fr gngoch cykelbro
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
138

Grupp 2:
Vg- och GC-bro med spnnvidd 20 - 50 m i strsta

spannet
Jrnvgsbro med spnnvidd 10 - 25 m i strsta spannet
eller jrnvgsbro med spnnvidd 10 m i strsta spannet
och korsningsvinkel mellan jrnvg och bronde 75
gon.
Stdkonstruktion med hjd > 4 m
Pltyper som i AMA beskrivs under koderna CCB.12,
CCB.13, CCB.221, CCB.31, CCB.33, CCD.211 och CCE
Bankplning och tillhrande plplattor
Pldck
Betong- eller stlbrverk fr tunnlar
Lager
Rcke fr vgbro
Spnnsystem
Tillfllig konstruktion som pverkar
brfrmgan eller bestndigheten hos ett annat
byggnadsverk
skerheten fr allmnheten eller
jrnvgstrafik eller allmn trafik
vergngskonstruktion
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
139

Grupp 3:
Vg- och GC-bro med teoretisk spnnvidd L > 50 m i

strsta spannet
Jrnvgsbro med teoretisk spnnvidd L > 25 m i strsta
spannet
Pltyper utver de i grupp 2
Bro fr kombinerad vgtrafik och sprbunden trafik p
samma brobana.
ppningsbar bro
Konstruktion i annat material n betong, stl eller tr
Hng- och snedkabelbro
Dynamisk analys fr jrnvgsbro som ska trafikeras med
hastigheter ver 200 km/h
103.2
Avvikelsegradering
I tabell 103.2-1, 103.2-2 och 103.2-3 ges exempel p hur
Trafikverket vrderar brister.
Tabell 103.2-1 Exempel p avvikelser av grad 1
Mindre allvarliga avvikelser
Grad 1:
Administrativa krav r inte uppfyllda.

Ofullstndig eller otydlig redovisning.
Mindre allvarliga fel i mtt eller utsttningsdata.2)
Mindre allvarliga fel i systemanalys eller
tvrsnittsdimensionering som leder till
- < 2 % kapacitetsbrist i brottgrnstillstnd1),
- < 2 % fel i angiven tillten trafikbelastning eller
- < 10 % verskridande av tillten sprickbredd.
Felaktig verhjning utan att detta har annat n
estetiska konsekvenser.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
140

Allvarliga avvikelser
Grad 2
Allvarliga fel i mtt eller utsttningsdata.2)

Allvarliga fel i systemanalys eller
- 2 5 % kapacitetsbrist i brottgrnstillstndet1),
- 2 5 % fel i angiven tillten trafikbelastning
eller
- 10 30 % verskridande av tillten sprickbredd.
Allvarliga fel i analys av dynamiska effekter enligt
SS-EN 1991-2, 6.4.
Felaktig verhjning som har allvarliga
konsekvenser fr fria mtt eller vattenavrinning.
Fr stor nedbjning av trafiklast.
Krav p minimiarmering r inte beaktade.
Krav p minimidimensioner r inte beaktade.
Tckande betongskikt uppfyller inte krav enligt
SS-EN 1992-2.
Felaktig detaljutformning av t.ex. armering, svetsar
eller skruvfrband.
Felaktig specifikation av betong map. bestndighet.
Felaktig specifikation av korrosionsskydd.
Vsentliga detaljer inte redovisade p ritning.
Fel skerhetsklass eller miljklass r angiven p
ritning eller i beskrivning.
Verifiering av geoteknisk brfrmga fr
plgrundlggning saknas.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
141

Mycket allvarliga avvikelser
Grad 3
Mycket allvarliga fel i mtt eller utsttningsdata.2)

Relevanta delar av dimensioneringen saknas.
Mycket allvarliga fel i systemanalys eller
- 5 % kapacitetsbrist i brottgrnstillstndet1),
- 5 % fel i angiven tillten trafikbelastning eller
- > 30 % verskridande av tillten sprickbredd.
Mycket allvarliga fel i analys av dynamiska effekter
enligt SS-EN 1991-2, 6.4.
Felaktig verhjning som har mycket allvarliga
konsekvenser fr fria mtt eller vattenavrinning.
Tckande betongskikt till spnnarmering uppfyller
inte krav enligt SS-EN 1992-2.
Visad utformning kan inte utfras.3)
Relevant kontrollplan eller arbetsbeskrivning
saknas.
P ritning eller i beskrivning angiven
materialkvalitet stmmer inte verens med vad
som anges i berkning eller bestndighetskrav.
Produkter eller detaljutformning som inte
uppfyller gllande krav.3)
Relevanta delar av innehllet i beskrivning av
material, utfrande och kontroll saknas.3)
Uppgifter i beskrivning av material, utfrande och
kontroll har placerats under fel kod och rubrik i
BSAB-strukturen.3)
Fotnoter till tabell 103.2-1, 103.2-2 och 103.2-3

1)
Angivna procentsatser avser dimensionering mot sprda brott, brott p

grund av instabilitet eller brott i en statiskt bestmd konstruktionsdel. Fr
dimensionering avseende brott som kan frvntas ha ett segt frlopp i en
statiskt obestmd konstruktionsdel kan angivna procentsatser multipliceras
med 1,5.
2)
Vid vrdering av mttfel beaktas dels pverkan p brfrmga och dels

bristande funktion som uppstr p grund av felet. Exempel p bristande
funktion r fr liten fri hjd.
3)
Kan om konsekvenserna r begrnsade hnfras till grad 2.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
142
Bilaga 104 Upprttande av en

teknisk beskrivning
104.1
Allmnt
Fr varje entreprenad, eller varje objekt, upprttas en
objektspecifik teknisk beskrivning. Beskrivning kan glla fr flera
broar i en och samma entreprenad och omfattar ofta mer n
broarna. Beskrivningens struktur och innehll beror p
entreprenadformen, se ven TRVK Bro, A.1.5. Nedanstende
avsnitt kan anvndas som std vid upprttandet av de brotekniska
delarna i frfrgningsunderlaget.
104.2
Utfrandeentreprenad
104.2.1
Allmnt
Den objektspecifika beskrivningen upprttas i anslutning till AMA.
Utformningen och dimensioneringen av bron baseras p TRVK
Bro varvid rd kan hmtas frn TRVR Bro. Objektspecifika
byggherreval till TRVK Bro, A.1.3 och bilaga 2 beaktas under
framtagandet av arbetsritningar och beskrivning och behver
drmed inte anges i samband med beskrivningen av byggherrens
frslag.
Fr att ett anbud fr ett alternativt utfrande ska kunna upprttas
behver en hnvisning till TRVK Bro och objektspecifika
byggherreval till TRVK Bro, A.1.3 och bilaga 2 anges i
frfrgningsunderlaget ven i en utfrandeentreprenad om frslag
p alternativa utfranden tillts.
104.2.2
Frslag till innehll

Utver krav p material, utfrande och kontroll enligt AMA finns
en mngd krav och information som i en objektspecifik
beskrivning eller p annat stt i ett frfrgningsunderlag behver
redovisas fr anbudsgivare och utfrare. Fljande lista r tnkt att
anvndas som en checklista fr sdan information. Listans
innehll gller i tillmpliga delar.
104.2.2.1
Allmnt
-
Hnvisning till TRVK Bro i sin helhet.
De fr objektet gjorda byggherrevalen enligt TRVK Bro,

A.1.3 och bilaga 2. I en utfrandeentreprenad med
frdiga handlingar arbetas byggherrevalen in i
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
143
handlingarna. I en utfrandeentreprenad med

konstruktionsansvar behver de byggherreval som har
betydelse fr konstruktionsarbetet anges i
frfrgningsunderlaget.
104.2.2.2
Hnvisning till gllande version av publikationer i AMAserien (Svensk Byggtjnst). ndringar och tillgg
enligtTRVAMA lggs in i beskrivningen.
Hnvisning till ritningar och beskrivningar.
Frutsttningar och begrnsningar fr alternativa

frslag.
Om alternativa utfranden inte accepteras.
Att samtliga i konstruktionen ingende

produktionsresultat ska uppfylla krav p material,
utfrande och kontroll enligt AMA och att om srskilda
krav fr bro respektive kategori A finns ska dessa
tillmpas. Om AMA ger alternativ och byggherren krver
att ett visst alternativ ska anvndas ska detta anges.
Speciella lastfrutsttningar.
Krav p provbelastning.
Information och krav avseende grundfrhllanden och

hydrologi
-
Information om geotekniska frhllanden och utfrda

underskningar.
Fr dimensioneringen och utfrandet ndvndiga

geotekniska uppgifter.
Information om hydrologiska frhllanden. Exempel p

hydrologisk information r uppgifter om:
Vattenniver, isniver, grundvattenniver.
Normal tid fr vrflod, hstflod, hgvatten, islggning
och islossning.
Om vattendraget r reglerat eller inte.
Grundlggningsniver.
Motfyllningsmaterial.
Krav p att byggherren ska underrttas senast fem dagar

fre utlggning av packad fyllning eller gjutning av
bottenplatta, grovbetong eller ttplatta s att en
besiktning av schaktbotten eller en packad fyllning kan
utfras.
TRVR Bro 11
104.2.2.3
104.2.2.4
Publ nr 2011:086
144
I vilken omfattning det krvs att bankplar sls fre plar

fr ett brostd.
Redovisning av resultatet av en eventuell provplning.
Att pllngden ska bestmmas av entreprenren genom

provplning eller sondering och att entreprenren r
ansvarig fr att rtt pllngd anvnds.
Krav p erosionsskydd, permanent och under utfrandet.
Frutsttningar fr schaktning: Exempel p information

avseende detta r uppgifter om grundvattensnkning och
schakt i torrhet, schakt under vatten, schakt under vatten
inom spont. Tillrinning vid lnshllning och
lnshllningsniv.
Frutsttningar fr plning: Exempel p information

avseende detta r uppgifter om frutsatt plstoppsniv,
frutsatt medelpllngd, provplning, pltyp,
plstoppsniv, dubbning, lerproppar, prylning, plar
utan bergskor, inspektionsrr etc.
Frutsttning och krav fr sponter.
Geometriska krav och krav avseende trafikutrymmen

-
Geometriska data fr vglinjer, spr etc.
Krav p vgsektion, fria utrymmen etc.
Vilka begrnsningar som gller fr placeringen av std

och koner.
Vilka begrnsningar som gller fr en frndring av

profillinjen.
Krav fr utformning, dimensionering, material,

utfrande och kontroll fr ledverk fr sjtrafik.
Krav avseende trafik under entreprenadtiden

-
Krav p framkomlighet fr vgtrafik under utfrandet.

Exempel p information avseende detta r uppgifter om
krav p fria utrymmen, etappindelning, DT, tillten
trafiklast och hastighet.
Krav p framkomlighet fr gngoch cykeltrafik under

utfrandet. Exempel p information avseende detta r
uppgifter om krav p fria utrymmen och etappindelning.
Krav p framkomlighet fr kollektivtrafik under

utfrandet.
TRVR Bro 11
104.2.2.5
104.2.2.6
104.2.2.7
Publ nr 2011:086
145
Krav p framkomlighet fr jrnvgstrafik under

uppgifter om krav p fria utrymmen, etappindelning,
antal tgrrelser per dygn, tgfria tider, hastighet eller
hastighetsnedsttning samt om spret r elektrifierat.
Krav p inplankning och stngsel etc. vid jrnvg.

Frutom skyddsinplankning enligt Banverkets ritning nr
517 020 ska p bda sidor om spret anordnas ett
ntstngsel som uppstts enligt uppgifter frn
bestllaren.
Krav p att ritning och berkningar till stllnings

byggnad, sponter etc. ska vara godknda av Banverket
innan arbete pbrjas p platsen,
Krav p framkomlighet fr sjtrafik under utfrandet.

krav p fria utrymmen.
Speciella krav p brverket

-
Om mellanstd ska frses med loddubbar.
Krav p minsta tvrmtt fr mellanstd.
Krav p avrundning av mellanstd p grund av is- eller

strmfrhllanden.
Frutsatta niver fr isntning.
Omfattning av radiografering av stumsvetsade skarvar i

en huvudkonstruktion.
Krav p utformning av korrosionsskyddet p kablar i

hngbroar och snedkabelbroar utver vad som anges i
AMA, HBB.12111 och HBB.12112.
Estetiska krav
-
Krav p gestaltning.
Kulrkrav p genomfrgad betong.
Kulrkrav p stl. Eventuella garantikrav p

ytbehandling av stl. Om frdigmlning av stl fr
utfras i verkstad.
Vilka ytor som ska behandlas med klotterskydd.
Brodetaljer
-
Krav p rcken utver kraven i TRVK Bro t.ex. kulr eller
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
146
omfattning av spjlgrind, stnkskydd och skyddsnt.

-
Krav p skyddstak ver jrnvg utver TRVK Bro, t.ex.

omfattning, infstning och kulr.
Krav p belysning, belysningskonsol, armaturer,

kopplingsskp, kabelrr, dragtrd.
Krav p inlggning av kabelrr eller uppsttning av

kabelstegar fr genomgende ledningar.
Krav p inspektionsanordningar, manhlsluckor etc.

utver kraven i TRVK Bro t.ex. utformning, kulr eller
mer detaljerad beskrivning av omfattning.
104.3
Totalentreprenad
104.3.1
Allmnt
Utformningen och dimensioneringen av bron baseras p tekniska
funktionskrav eller p en krvd teknisk lsning. Fr byggnadsverk
som omfattas av TRVK Bro redovisas dessa krav som en
hnvisning till TRVK Bro. Dessutom anges ocks de
objektspecifika byggherrevalen till TRVK Bro.
104.3.2
Frslag till innehll

Kraven i en totalentreprenad stlls som funktionskrav eller som
krav p teknisk lsning. Utver sdana krav p det permanenta
byggnadsverket finns en mngd krav och information som i en
objektspecifik beskrivning eller p annat stt i
frfrgningsunderlaget behver redovisas fr anbudsgivare och
utfrare. Fljande lista r tnkt att anvndas som en checklista fr
sdan information. Listans innehll gller i tillmpliga delar.
104.3.2.1
Allmnt
-
Administrativa krav och allmnna tekniska

funktionskrav redovisas som en hnvisning till TRVK
Bro.
De fr objektet gjorda byggherrevalen enligt TRVK Bro,

A.1.3 och bilaga 2.
Hnvisning till gllande version av publikationer i AMAserien (Svensk Byggtjnst) med ndringar och tillgg
enligt TRVAMA om dessa beropas.
Hnvisning till frslagsskisser samt krav och

frutsttningar i AF, EK och teknisk beskrivning.
TRVR Bro 11
104.3.2.2
104.3.2.3
Publ nr 2011:086
147
Att mtt som fljer av dimensioneringskrav gller fre

mtt uppmtta p frslagshandlingar.
Uppgifter om fixpunkt och koordinatsystem enligt TRVK

Bro, bilaga 3.2.2
Speciella lastfrutsttningar utver vad som anges i

TRVK Bro, B.
Krav p provbelastning.
Information och krav avseende grundfrhllanden och

hydrologi
-
Information om geotekniska frhllanden och utfrda

underskningar.
Fr dimensioneringen och utfrandet ndvndiga

geotekniska uppgifter.
Information om hydrologiska frhllanden. Exempel p

hydrologisk information r uppgifter om:
Vattenniver, isniver, grundvattenniver.
Normal tid fr vrflod, hstflod, hgvatten, islggning
och islossning.
Om vattendraget r reglerat eller inte.
Krav p att byggherren ska underrttas senast fem dagar

fre utlggning av packad fyllning eller gjutning av
bottenplatta, grovbetong eller ttplatta s att en
besiktning av schaktbotten eller en packad fyllning kan
utfras.
Redovisning av resultatet av en provplning.
Krav p erosionsskydd, permanent och under utfrandet.
Frutsttningar fr schaktning: Exempel p information

avseende detta r uppgifter om grundvattensnkning,
tillrinning vid lnshllning och lnshllningsniv.
Geometriska krav och krav avseende trafikutrymmen

-
Geometriska data fr vglinjer, spr etc.
Krav p vgsektion, fria utrymmen etc.
Vilka begrnsningar som gller fr placeringen av std

och koner.
Vilka begrnsningar som gller fr en frndring av

profillinjen.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
104.3.2.4
104.3.2.5
148
Krav fr utformning, dimensionering, material,

utfrande och kontroll fr ledverk fr sjtrafik.
Krav avseende trafik under entreprenadtiden

-
Krav p framkomlighet fr vgtrafik under utfrandet.

krav p fria utrymmen, etappindelning, DT, tillten
trafiklast och hastighet.
Krav p framkomlighet fr gngoch cykeltrafik under

uppgifter om krav p fria utrymmen och etappindelning.
Krav p framkomlighet fr kollektivtrafik under

utfrandet.
Krav p framkomlighet fr jrnvgstrafik under

uppgifter om krav p fria utrymmen, antal tgrrelser
per dygn, tgfria tider, hastighet eller
hastighetsnedsttning samt om spret r elektrifierat.
Krav p inplankning och stngsel etc. vid jrnvg.

Frutom skyddsinplankning enligt Banverkets ritning nr
517 020 ska p bda sidor om spret anordnas ett
ntstngsel som uppstts enligt uppgifter frn
bestllaren.
Krav p att ritning och berkningar till stllnings

byggnad, sponter etc. ska vara godknda av Banverket
innan arbete pbrjas p platsen,
Krav p framkomlighet fr sjtrafik under utfrandet.

krav p fria utrymmen.
Speciella krav p brverket

-
Om mellanstd ska frses med loddubbar.
Krav p minsta tvrmtt fr mellanstd.
Krav p avrundning av mellanstd p grund av is- eller

strmfrhllanden.
Frutsatta niver fr isntning.
Omfattning av radiografering av stumsvetsade skarvar i

en huvudkonstruktion.
Krav p utformning av korrosionsskyddet p kablar i

hngbroar och snedkabelbroar utver vad som anges i
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
149
AMA, HBB.12111 och HBB.12112.

104.3.2.6
104.3.2.7
Estetiska krav
-
Krav p gestaltning.
Kulrkrav p genomfrgad betong.
Kulrkrav p stl. Eventuella garantikrav p

ytbehandling av stl. Om frdigmlning av stl fr
utfras i verkstad.
Vilka ytor som ska behandlas med klotterskydd.
Brodetaljer
-
Krav p rcken utver kraven i TRVK Bro t.ex. kulr eller

omfattning av spjlgrind, stnkskydd och skyddsnt.
Krav p skyddstak ver jrnvg utver TRVK Bro, t.ex.

omfattning, infstning och kulr.
Krav p belysning, belysningskonsol, armaturer,

kopplingsskp, kabelrr, dragtrd.
Krav p inlggning av kabelrr eller uppsttning av

kabelstegar fr genomgende ledningar.
Krav p inspektionsanordningar, manhlsluckor etc.

utver kraven i TRVK Bro t.ex. utformning, kulr eller
mer detaljerad beskrivning av omfattning.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
150
Bilaga 105 Sidomotstnd mot

en ple
105.1
Allmnt
Sidomotstndet mot en ples mantelyta berknas med hjlp av
bddmodulen kk [kraft/lngd]. Nedan angivna kk-vrden r
medelvrden fr rrelser upp till grnstrycket qk [kraft/lngd].
Vid rrelser strre n grnstrycket r sidomotstndet konstant.
Tillmpbara vrden fr kk och qk fr ngra vanligt frekommande
jordlagerfrhllanden och belastningsfall redovisas nedan.
105.2
Normalkonsoliderad lera
105.2.1
Lngtidsfrhllanden
c
k k 50
u
d
[MN/m]
qk = 6 c u
[MPa]
cu
lerans odrnerade skjuvhllfasthet (reducerat vrde)
d
ples tvrmtt
105.2.2
Korttidsfrhllanden
c
kk 200
u
d
qk = 9 c u
[MN/m]
[MPa]
105.3
Friktionsjord
105.3.1
Korttids- och lngtidsfrhllanden

nh z
d
[MN/m]
nh
tillvxtfaktor enligt tabell 105-1
z
jorddjup
d
ples tvrmtt
Fr verlagrande jord med lgre tunghet n friktionsjord minskas
jorddjupet i proportion till kvoten mellan de effektiva tungheterna.
kk
TRVR Bro 11
151
Publ nr 2011:086
Vrdet kkd begrnsas till vrden enligt tabell 105-2.
qk 3 K pk ' v
Kpk
jordens passiva jordtryckskoefficient berknad enligt
klassisk jordtrycksteori med karakteristisk inre friktionsvinkel
'v
jordens effektiva vertikalspnning
Tabell 105-1 Vrden p nh [MN/m]

Relativ fasthet
ver
grundvattenytan
under
grundvattenytan
mycket
lg
lg
medelhg
hg
mycket
hg
2,5
1,5
4,5
3,0
7,0
4,5
12,0
7,5
18,0
11,0
Tabell 105-2 Maximalt vrde fr kkd ver

grundvattenytan1
Jordart
kkd
[MN/m]
Morn
Grus
Sand
Silt
Packad sprngstensfyllning
Packad morn
Packad friktionsjord
Packad finjord
30
25
12
6
50
30
30
10
1 Vrdena i tabell 105-2 avser medelhg relativ fasthet hos naturligt lagrad jord. Vid
annan relativ fasthet kan proportionering gras med hjlp av tabell 105-1. Under
grundvattenytan multipliceras vrdena med 0,6.
TRVR Bro 11
152
Publ nr 2011:086
Bilaga 106 Sttningsberkning i

friktionsjord och verkonsoliderad
lera
106.1
N
ettobelastning
Sttningen berknas fr nettospnningskningen qnetto
q netto
FSvd
'v0
Bef Lef
FSvd
vertikalkomponenten av last p grundlggningen i en
kvasipermanent lastkombination
Bef Lef
v0
den ursprungliga vertikala effektivspnningen p
grundlggningsnivn.
effektiva arean
106.2 Inverkan av anslutande vgbank och

intilliggande bottenplatta
Spnningstillskott frn anslutande vgbank och intilliggande
bottenplattor beaktas enligt nedanstende modell. ven
frndring av grundvattenniv och schaktning kan behandlas p
detta stt.
Fljande berkningsmodell bygger p Boussinesqs
spnningsekvationer och utgr en analytisk tillmpning av
Steinbrenners influensdiagram.
2q l1 l2
tillskott
m n1 (2 m 2 n12 )
m n1
1
arctan
l1
2
2
2
2
2 (1 m ) (1 n1 ) 1 m n1
1 m 2 n12
m n2 (2 m 2 n22 )
m n2
1
arctan
2 (1 m 2 ) (1 n22 ) 1 m 2 n22
1 m 2 n22
l2
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
153
I arctan-uttrycken ovan r vinkeln i radianer.
a
2d
n1
bc
d
n2
c
d
dr a, b, c och d bestms enligt figur 106-1.

plan
a
sektion
q
tillskott
Figur 106-1 Beskrivning av mtt som anvnds vid

berkning av tillskottsspnning av intilliggande last.
Beteckningar:
tillskottsspnning frn intilliggande last.

tillskott
a
b
sidlngd p intilliggande last. Fr brostd r a = Lef och fr

vgbank r a = vgbana + dubbla bankhjden.
sidlngd p intilliggande last. Fr brostd r b = Bef och fr
vgbank stts b = 2a.
TRVR Bro 11
c
d
106.3
Publ nr 2011:086
154
det horisontella avstndet mellan intilliggande last och den

punkt dr tillskottsspnningen ska berknas.
det vertikala avstndet mellan underkanten av intilliggande
last och den niv dr tillskottsspnningen ska berknas.
Kalibrering
Kalibreringsfaktorn, , bestr dels av en omrkning frn t = 10 r,
den tidpunkt som anses glla fr tabellvrdena ver
sttningsmodulen E, och dels av en korrigering med utgngspunkt
frn uppmtta sttningar.
106.4 Sttningsutveckling som funktion av

tiden
Berknade sttningsvrden multipliceras med en tidsfaktor enligt
nedan.
Tidsfaktor = 1 + 0,2 log (10 t)
dr t r tiden i r.
D hela den sttningsgivande lasten brjat verka stts t = 0,1 r.
Dimensionerande sttningsskillnad kan vanligen anses intrffa vid
slutet av konstruktionens avsedda tekniska livslngd.
106.5
M
odelloskerhet
Vid berkning med metod 1 kan Rd frutstts vara 1,2. Om dimen
sionerande jordart r silt frutstts Rd lika med 1,3.
Vid berkning av dimensionerande sttning frn medelvrdet av
de tre metoderna kan Rd frutstts vara 1,0, men om dominerande
jordart r silt stts Rd till 1,1.
Berknas dimensionerande sttningsskillnad ur medelvrdet
enligt ovan kan ven den karakteristiska sttningen berknas som
medelvrde av de tre metoderna.
106.6
M
etod 1
- Bestm plattans grundlggningsdjup (z = 0 p detta djup)
- Berkna 'v0 p grundlggningsnivn
-
Bestm belastningsytans bredd (Bef) och lngd (Lef)

Berkna qnetto enligt 106.1
Rita upp jordprofilen ner till djupet z = 4 Bef
Dela in jordprofilen mellan z = 0 och z = 4 Bef i minst 8 skikt.
Skikttjockleken betecknas hi
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
155
- Berkna spnningskningen v i mittpunkten i varje skikt
v qnetto
ef
Bef Lef
z Lef z
tillskott
- dr tillskott berknas enligt 106.2

- Ange sttningsmodulen Ei fr varje skikt och berkna
sttningen
s i v
hi
Ei
- Berkna den totala sttningen vid tiden t = 0,1 r

n
s si
i 1
- dr = 0,70
- Multiplicera med tidsfaktor enligt 106.4.
106.7
Metod 2
- Bestm plattans grundlggningsniv (z = 0 p detta djup)
Berkna effektivspnningen v0 p grundlggningsnivn
Bestm belastningsytans bredd (Bef) och lngd (Lef)
Berkna qnetto enligt 106.1
Rita upp jordprofilen ner till djupet z = 4 Bef
Dela in jordprofilen mellan z = 0 och z = 4 Bef i minst 8 skikt.
- Ange sttningsmodulen Ei fr varje skikt
-
- Berkna vertikala effektivspnningen fre avschaktning 'vm0

(kPa) fr mittpunkten i varje skikt
- Berkna tillskottsspnningen v (kPa) fr mittpunkten i varje
skikt
1 z 1 z
v q netto 1 3 2
1
g Bef g Bef
tillskott
- dr tillskott berknas enligt 106.2. Om termen

1 z
1
g B
ef
r negativ stts den till noll.

- ett jordartstal:
= 0,5 fr silt
= 1,0 fr lera
= 0 fr grovkorning jord
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
Bef
2,5
g 1,0 21,5
Lef
156
2,15
- Fr varje skikt berknas drefter den relativa kompressionen i

enligt fljande formel.
P
i a
Ei
' '
v
vm0
vm0
Pa
Pa
- Pa referensspnning = 100 kPa

-
spnningsexponent (dimensionsls):
= l fr verkonsoliderad lera
= 0,5 fr grus, sand och grov silt
- Berkna den totala sttningen vid tiden t=0,1 r
- s = ( i h i )
- dr = 0,65
106.8
Metod 3
- Bestm plattans grundlggningsniv (D) (z = 0 p detta djup)
- Berkna v0 p grundlggningsnivn
- Bestm belastningsytans bredd (Bef) och lngd (Lef)
- Berkna qnetto enligt 106.1
- Berkna belastningsytans ekvivalenta radie r0
r0
Lef Bef
- Rita upp jordprofilen ner till djupet z = 4 Bef

- Dela in jordprofilen mellan z = 0 och z = 4 Bef i minst 8 skikt.
- Ange djupet (zi) till vre grnslinjen fr varje skikt (zi = 0 fr
versta skiktet)
- Ange sttningsmodulen Ei fr varje skikt
- Berkna zi /r0 fr varje skikts veroch underyta
- Berkna S (integrerade tjningsinfluenskurvan)
z
S 3,87 n 1,82
ro
- Berkna drefter
1,70
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
zi
S
r
s 0 q netto r0 0
z
S i 1
r0
Ei
- Giltighetsomrdet fr funktionen S begrnsas till

z
0 i 20
r0
- Berkna den totala sttningen s fr tiden t = 0,1 r
s c re d e so hi tillskott
Ei
- dr = 1,10
- tillskott berknas enligt 106.2.
4 r1 r0
r1 r0
2
r1 0,5m
0,42
Lef
re 0,45 0,98
2,0
ef
- Giltighetsomrdet fr funktionen re begrnsas till

Lef
1
20
Bef
2,40
d e 0,82 0,96 2,0
ro
157
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
158
Bilaga 107 Systemberkningsmoduler

107.1
Plattgrundlggning
Den karakteristiska vinkelndringsmodulen fr en
plattgrundlggning berknas enligt nedan. En frutsttning r att
jordvolymen under grundlggningsnivn r homogen vad avser Emodul till ett djup som minst motsvarar bottenplattans dubbla
bredd.
Karakteristisk vinkelndringsmodul, kk, berknas enligt uttrycken
k k
107.2
Ek B 2 L
[kNm/rad] i plattans veka riktning och
k k
E k L2 B
[kNm/rad] i plattans styva riktning.
5
Ek
B
L
elasticitetsmodul [kPa] enligt TRVK Geo 11
plattans hela bredd [m]
plattans hela lngd [m]
Plgrundlggning
Karakteristisk styvhet berknas med utgngspunkt frn
plgruppens utformning, plarnas tvrsnitt och lngd samt
plarnas elasticitetsmodul.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
159
Bilaga 108 Betongled

108.1 Allmnt
En betongled utformas beroende p last och milj enligt ett av
alternativen enligt 108.1.1, 108.1.2 eller 108.1.3.
108.1.1 Betongled med bred skl och klack

En betongled med bred skl och klack enligt figur 108-1 r avsedd
fr sm laster.
60
Figur 108-1 Betongled med bred skl och klack
108.1.2 Betongled med ledhals

En betongled med ledhals enligt figur 108-2 r avsedd fr stora
laster.
Figur 108-2 Betongled med ledhals
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
160
108.1.3 Betongled med frsnkt ledhals

Betongleder med frsnkt ledhals enligt figur 108-3 r avsedda fr
stora laster.
60
Figur 108-3 Betongled med frsnkt ledhals
108.2 Utformning
108.2.1 Placering
108.2.2 Detaljutformning
En betongled enligt 108.1.1 utformas med en minst 45 mm djup
skl och med kantytorna lutande ca 60 mot kontaktplanet.
Sklens djup r lmpligen cirka 1/5 av sklens bredd.
Fr att en betongled enligt 108.1.1 ska fungera som avsett utformas
den enligt ngot av fljande alternativ:
- Ett lager ttskiktspapp av kvalitet YAL 2500 eller likvrdig
lggs mellan skl och klack.
- Flera lager ttskiktspapp YAP 2500 eller likvrdig lggs mellan
skl och klack. Ttskiktspappen klistras eller svetsas till
underlaget och i frekommande fall till fregende lager.
Ttskiktspappens sammanlagda tjockleken vljs till minst
1/100 av sklens bredd.
- Ttskiktsmatta enligt TRVKB 10 Ttskikt p broar med
tjockleken minst 1/100 av sklens bredd lggs mellan skl och
klack.
En betongled enligt 108.1.2 eller 108.1.3 utformas med en
minst 150 mm bred ledhals. Ledarmeringens stnger placeras i en
rad centriskt i ledhalsen.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
161
Spalten i en betongled ges en sdan hjd att en vinkelndring p

minst 15 kan ske. P ledhalsens kortsidor anordnas en
50 mm djup spalt.
En betongled enligt 108.1.3 utformas med 90 - 100 mm djup skl
och med kantytorna lutande ca 60 mot kontaktplanet.
En betongled med ledhals armeras med stnger med minst 20 mm
diameter.
En betongled som r placerad under markytan eller under vatten
ttas med alkalibestndig fogmassa som uppfyller materialkraven
enligt AMA DCF.6. Dock kan en annan fogmassa n typ N2 enligt
SS-EN 14188-1 anvndas.
I en betongled enligt 108.1.2 eller 108.1.3 utformas spalten med
cellneopren som inte r vattenupptagande, dvs. porerna ska vara
slutna.
108.3 Verifiering genom berkning

och provning
108.3.1 Brottgrnstillstnd i varaktiga
Brfrmgan fr spjlkning i betongkonstruktioner som ansluter
till leden berknas med frutsttningen att anliggningsbredden r
noll.
De anslutande konstruktionsdelarnas deformationer begrnsas s
att klacken inte lyfts ur sklen.
Kontakttrycket i sklens botten begrnsas enligt SS-EN 1992-1-1,
6.7(2). Leden utformas s att kontakttrycket mot vriga ytor inte
verstiger fcd.
En betongled betraktas vid dimensionering fr tvrkraft som en
fog med skrovlig yta.
Armeringen i en betongled enligt 108.1.2 eller 108.1.3
dimensioneras utan hnsyn till betongens medverkan i ledhalsen
och frutstts uppta vertikalkraften, horisontalkraften och krafter
av moment i ledhalsens lngdriktning. Armeringsmngden vljs s
att spnningen hgst uppgr till fyk.
Fr jrnvgsbroar kontrolleras en betongled ven fr utmattning.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
162
108.3.2 Bruksgrnstillstnd i varaktiga

Fr en betongled enligt 108.1.1 begrnsas normalkraften i en
frekvent lastkombination till 0,20 MN/m.
Vinkelrrelsen i en betongled, berknad enligt kraven fr rrelser i
brolager, begrnsas till 10 rknat frn lget vid gjutningen.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
163
Bilaga 109 Armerad pgjutning som

frstrkning av en betongplatta
109.1
Allmnt
109.1.1
Plattrambroar
En pgjutning p en plattrambros versida frankras med en
frlngning p rambenets utsida. Pgjutningen p rambenet utfrs
minst 200 mm tjock. Lngden p pgjutningen p rambenet
bestms genom en kontrollberkning av rambenets brfrmga.
Pgjutningen p rambenet avslutas dock minst 600 mm under den
befintliga betongens versida eller minst 150 mm under votens
undersida. Om dubbning fr skjuvning i gjutfogen behvs i snittet
ver rambenets centrumlinje frses pgjutningen p rambenet
med motsvarande dubbning.
109.1.2 Brobaneplattor med rrelsefogar

Vid en rrelsefog i brobaneplattan frses pgjutningen med
mekaniska frband mellan pgjutning och befintlig betong.
Frbanden dimensioneras fr det minsta av krympkraften och
flytkraften i pgjutningens armering.
109.1.3 Krympning och krypning

Pgjutningens krympning och krypning anses motsvara 5 C. I
systemberkningen stts motsvarande tryckkraft med tillhrande
excentricitet in som en last.
109.1.4
Minimiarmering
En pgjutning fr en frstrkning frses med minst fljande
armeringsinnehll:
360/fy (%)
109.2 Brottgrnstillstnd i varaktiga

109.2.1 Dimensionering fr bjande moment
Den befintliga och den nya armeringen medrknas under
antagandet att bda armeringarna r plasticerade.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
164
109.2.2 Dimensionering fr tvrkraft

I snitt dr den pgjutna sidan r dragen medrknas den befintliga
och den nya armeringen. Den effektiva hjden stts till ett
medelvrde som viktas mot armeringsareorna.
I snitt dr den pgjutna sidan r tryckt medrknas pgjutningen i
den effektiva hjden.
109.2.3 Dimensionering av gjutfog mellan pgjutning

och befintlig betong
I snitt dr pgjutningen r dragen dimensioneras gjutfogen fr en
frskjutningskraft som berknas under antagandet att
frdelningen av kraft mellan den nya och den befintliga
armeringen r proportionell mot armeringarnas kapaciteter.
I snitt dr pgjutningen r tryckt dimensioneras gjutfogen fr en
frskjutningskraft som berknas under antagandet att hela
tryckzonen ligger i pgjutningen.
109.3
Bruksgrnstillstnd
En kontroll av att spnningarna i den befintliga armeringen
uppfyller SS-EN 1992-2, 7.2(5) utfrs fr
- ett utfrandeskede dr den befintliga konstruktionen br
egentyngden av den befintliga konstruktionen och
frstrkningen samt
- en varaktig dimensioneringssituation dr spnningar frn
utfrandeskedet verlagras av spnningar frn variabla laster.
I en varaktig dimensioneringssituationberknas spnningar under
antagandet att den befintliga armeringen br den totala egenvikten
vid utfrandet och att drefter tillkommande laster brs av
befintlig och ny armering i samverkan.
TRVR Bro 11
Publ nr 2011:086
http://www.trafikverket.se/tekniska
165
www.trafikverket .se
TRAFIKVERKET. PUBLIKATION:2011:086. ISBN: 978-91-7467-154-4. NOVEMBER 2011. PRODUKTION: GRAFISK FORM. TRYCKERI: TRAFIKVERKET. FOTO: KERSTIN ERICSSON, TRAFIKVERKET.
Trafikverket, 781 89 Borlnge, Besksadress: Rda vgen 1
Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90

TRVR Bro 11

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

TRVR Bro 11

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

TRVR Bro 11

Trafikverkets tekniska rd Bro

Titel: TRVR Bro 11

Beslut om Trafikverkets Rd Bro, TRVR Bro

Borlnge den 12 december 2011

Allmnna frutsttningar ....................................................... 6

Administrativa rutiner .............................................................................. 10

Allmnna tekniska frutsttningar ........................................ 16

Verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet - allmnt ................ 23

Varaktiga dimensionerings-situationer ....................................................26

Tillflliga dimensioneringssituationer ...................................................... 32

Exceptionella dimensioneringssituationer ............................................... 33

Verifiering genom berkning och provning .............................................. 37

Erosionsskydd fr brostd i vatten ...........................................................39

Verifiering genom berkning och provning ..............................................50

Stl-, och aluminiumkonstruktioner......................................56

Utformning - stlkonstruktioner .............................................................. 56

Verifiering genom berkning och provning stlkonstruktioner ............58

G.3 Belggning fr vg- samt gng- och cykelbroar........................................62

Belggning p trafikerade bottenplattor ...................................................68

vergngskonstruktioner fr vg- samt gng- och cykelbroar ................ 72

vergngskonstruktioner fr jrnvgsbroar ............................................ 74

Skyddsanordningar fr vg- samt gng- och cykelbroar .......................... 75

G.10 Skyddsanordningar fr broar med jrnvgstrafik .................................... 77

G.11 Fasta inspektionsanordningar .................................................................. 78

G.12 vriga brodetaljer ..................................................................................... 79

ppningsbara broar ............................................................. 80

Verifiering genom berkning och provning .............................................. 91

Tillflliga byggnadsverk .........................................................93

ndringar och tillgg till krav i B - G, J och L .......................................... 95

vriga byggnadsverk ............................................................ 96

Skrm, vgg och skrmtak vid jrnvg ...................................................100

L.10 Hjdbegrnsningsportal ......................................................................... 102

Frbttring .......................................................................... 103

M.2 Frutsttningar ....................................................................................... 103

M.3 Betongkonstruktioner ............................................................................. 105

M.4 Stlkonstruktioner .................................................................................. 109

M.6 Brodetaljer ................................................................................................115

Bilaga 101 Litteraturfrteckning ................................................................ 117

Bilaga 102 Definitioner.............................................................................. 126

Bilaga 103 Grupptillhrighet och avvikelsegradering vid kontroll av

Bilaga 104 Upprttande av en teknisk beskrivning ................................. 142

Bilaga 105 Sidomotstnd mot en ple...................................................... 150

Bilaga 106 Sttningsberkning i friktionsjord och verkonsoliderad lera 152

Bilaga 107 Systemberknings- moduler.................................................... 158

Bilaga 108 Betongled ................................................................................. 159

Bilaga 109 Armerad pgjutning som frstrkning av en betongplatta .... 163

Hnvisningar till andra dokument

Hnvisningar till andra dokument avser de utgvor som anges i

Vgverkets och Boverkets freskrifter

Europeiska berkningsstandarder, Eurokod

huvuddelar benmnda SS-EN 1990 till SS-EN 1999. Alla dessa

huvuddelar, med undantag fr SS-EN 1990, bestr av ett antal delar

dr underdelens nummer avskiljs frn huvuddelens med ett

Nr samlingsbeteckningen SS-EN 1990 - SS-EN 1990 anvnds i

TRVK Bro eller TRVR Bro avses samtliga standarder i eurokodserien.

Om beteckningen fr en huvuddel anvnds, t.ex. SS-EN 1992, avses

samtliga standarder som hr till denna huvuddel.

Vid hnvisning till en specificerad eurokoddel anges dess fullstndiga

standardbeteckning, t.ex. SS-EN 1991-1-1.

En hnvisning till ngon av standarderna SS-EN 1990 - SS-EN 1999 i

VVFS 2004:43 och BFS 2011:10.

SS-EN 1996 och SS-EN 1998 tillmpas vanligen inte fr broar i

Allmn material- och arbetsbeskrivning (AMA)