Bro 2004 Supplement NR 1

PUBLIKATION 2006:25
Bro 2004
- Supplement nr 1
Dokumentets datum
Dokumentbeteckning
2006-03
Publikation 2006:25
Upphovsman (frfattare, utgivare)
Samhlle och trafik

Teknik, sektion bro- och tunnelteknik
Kontaktperson: Robert Ronnebrant
Dokumentets titel
Bro 2004-Supplement nr 1
Huvudinnehll
I publikationen anges revideringar och frtydliganden av Bro 2004.
ISSN
ISBN
1401 - 9612
Nyckelord
Bro, armering, belggning, betong, brorcke, cement, certifiering, fog,

grundlggning, frbttring, konstruktionsredovisning, lager, lastfrutsttning, ple,
standard, stl, tr, ttskikt, ppningsbar bro
Distributr (namn, postadress, telefon, telefax, e-postadress)
Postadress
Besksadress
Telefon
Telefax
E-postadress
781 87 BORLNGE
Rda vgen 1
0771-119 119
0243-758 25
vagverket@vv.se
FRORD
Bro 2004-Supplement nr 1 innehller tillgg till och revideringar av Bro 2004. Punkterna i
supplementet r hnfrda till respektive punkt i Bro 2004.
Vid motstridiga uppgifter mellan krav angivna i supplementet och Bro 2004 ska
supplementet tillmpas.
Nya nummer av Bro 2004-Supplement kommer att innehlla den nya texten samt all text
som tidigare nummer innehllit. Tillgg och revideringar i frhllande till fregende
supplement kommer att frses med ett vertikalt streck i kanten.
Inom Vgverkets verksamhetsomrde ska Bro 2004-Supplement nr 1 anvndas fr.o.m. den 1
maj 2006.
Andra tekniska krav eller lsningar n de som anges i Bro 2004 kan f tillmpas efter
godknnande av chefen fr avdelningen fr verksamhetsstyrning (cHKv).
Borlnge i mars 2006
Ingemar Skog
Janeric Reyier
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
Innehllsfrteckning
1.
Allmnna frutsttningar .......................................................................................... 3
10.
Inledning ............................................................................................................... 3
11.
Generella utformningskrav ................................................................................... 5
12.
Generella krav vid verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet .............. 5
16.
Publikationer......................................................................................................... 6
17.
Standarder och ritningar...................................................................................... 12
Bilaga 1-2 Vgverkets administrativa rutiner................................................................. 23

Bilaga 1-3 Av Vgverket godtagna produkter, certifierings- och besiktnings-/provningsorgan
................................................................................................................ 26
2.
Lastfrutsttningar .................................................................................................. 30
21.
Laster .................................................................................................................. 30
22.
Lastkombinationer .............................................................................................. 32
3.
Grundlggning ........................................................................................................ 35
30.
Allmnt ............................................................................................................... 35
32.
Verifiering genom berkning och provning........................................................ 35
33.
Material............................................................................................................... 37
4.
Betongkonstruktioner.............................................................................................. 38
42.
Verifiering genom berkning och provning........................................................ 38
43.
Material............................................................................................................... 38
45.
Kontroll............................................................................................................... 39
Bilaga 4-6
Glasfiller ................................................................................................. 40
Bilaga 4-12
Utnyttjande av hgre tryckhllfasthet..................................................... 42
5.
Stl-, tr- och aluminiumkonstruktioner................................................................. 43
54.
Material - stlkonstruktioner............................................................................... 43
56.
Kontroll - stlkonstruktioner............................................................................... 44
57.
6.
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
Trkonstruktioner ................................................................................................45
Ttskikt och belggning ..........................................................................................47
61.
Ttskikt................................................................................................................47
62.
Belggning p brobaneplatta av betong ..............................................................47
66.
Belggning p trafikerade bottenplattor samt trg av betong .............................49
67.
Fog med fogmassa...............................................................................................49
7.
Brodetaljer...............................................................................................................50
71.
Avvattningssystem ..............................................................................................50
72.
Lager....................................................................................................................50
73.
vergngskonstruktioner ....................................................................................53
74.
Skyddsanordningar..............................................................................................53
Bilaga 7-1 Provning av armerade gummilager ...............................................................54

8.
ppningsbara broar .................................................................................................55
80.
Allmnt................................................................................................................55
82.
Maskinkonstruktioner..........................................................................................55
86.
Elektrisk installation............................................................................................57
9.
Rrbroar ..................................................................................................................58
91.
Utformning ..........................................................................................................58
92.
Verifiering genom berkning och provning ........................................................59
93.
Material ...............................................................................................................60
10.
Frbttring...........................................................................................................61
100.
Allmnt................................................................................................................61
101.
Betongkonstruktioner ..........................................................................................61
102.
Stlkonstruktioner ...............................................................................................63
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
1.
Allmnna frutsttningar
10.
Inledning
10.6
Miljpverkan, brandskydd samt skydd mot

buller
10.61
Miljpverkan
Broar ska utformas p sdant stt att minsta mjliga miljpverkan uppstr.
I Kemikalieinspektionens Begrnsningsdatabas frtecknas
mnen vars anvndning r begrnsad enligt reglerna i Kemikalieinspektionens regelbok.
Kemikalieinspektionens webbaserade verktyg PRIO r ett
std nr det gller att avgra vilka mnen som har sdana
egenskaper att de br gnas srskild uppmrksamhet i arbetet med att minska riskerna med kemikalier.
10.8
Bekrftelse av verensstmmelse med krav

p produkter
Detta avsnitt fljer indelningen i Byggproduktdirektivet, bilaga 3.
Vid respektive produkt anges vilket alternativ som minst
krvs avseende bestyrkandet av verensstmmelse med
stllda krav.
Dr det fr respektive produkt anges att verifiering
- minst ska gras enligt 10.821 godtas ven certifiering enligt 10.81
- minst ska gras enligt 10.822 godtas ven certifiering enligt 10.81
- minst ska gras enligt 10.823 godtas ven verifiering enligt 10.821
och 10.822 samt certifiering enligt 10.81.
Fr produkter dr krav p verifiering inte anges i anslutning till respektive produkt ska verifieringen minst gras enligt 10.823.
10.81
Certifiering av produkter
Certifiering ska utfras av organ som ackrediterats av Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC, eller av annat ackrediteringsorgan som kan visa att de uppfyller och tillmpar kraven i
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
SS-EN ISO/IEC 17011:2005. Certifieringen ska utfras p basis av provning/besiktning enligt krav som anges fr respektive produkt. Provningen/besiktningen ska utfras enligt 10.83.
I frekommande fall anges fr respektive produkt ytterligare krav p certifieringsorganet.
10.81 avser bestyrkande av verensstmmelse enligt Byggproduktdirektivet, bilaga 3, frsta punkten.
10.82
Verifiering av produkter
10.821
Verifiering, dvs. tillverkardeklaration, ska ske p basis av krav som anges

fr respektive produkt. Tillverkaren ska ha ett kvalitetssystem fr sin
egenkontroll som r certifierat av ett organ som r ackrediterat av SWEDAC eller av annat ackrediteringsorgan som kan visa att de uppfyller och
tillmpar kraven i SS-EN ISO/IEC 17011:2005. Certifieringen ska ske p
basis av krav som anges fr respektive produkt.
I frekommande fall anges fr respektive produkt ytterligare krav p certifieringsorganet.
10.821 avser bestyrkande av verensstmmelse enligt Byggproduktdirektivet, bilaga 3, andra punkten, frsta alternativet.
10.823
Verifiering, dvs. tillverkardeklaration, ska ske p basis av krav som anges

fr respektive produkt.
10.823 avser bestyrkande av verensstmmelse enligt Byggproduktdirektivet, bilaga 3, andra punkten, tredje alternativet.
Denna typ av tillverkardeklaration innebr att tillverkaren
ensam svarar fr hela provningen och kontrollen.
Tillverkardeklarationen utformas i princip enligt
SS-EN ISO/IEC 17050-1:2005.
10.83
Provning och besiktning

Provningen/besiktningen ska utfras av organ som ackrediterats av
SWEDAC eller av annat ackrediteringsorgan som kan visa att de uppfyller och tillmpar kraven i SS-EN ISO/IEC 17011:2005.
I frekommande fall anges fr respektive produkt ytterligare krav p
provnings-/besiktningsorganet.
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
11.
Generella utformningskrav
11.3
Jordning av broar
Broar ver jrnvg ska jordas enligt BVF 510 Jordning och skrmning i
Banverkets anlggningar (Banverket) om ngon del av bron r inom
kontaktledningsomrdet. Anordningarna fr jordning ska redovisas p
arbetsritningar.
Betrffande definition av kontaktledningsomrdet, se
BVF 510 Jordning och skrmning i Banverkets anlggningar (Banverket).
11.5
Upplagsanordningar
Upplagsanordningar ska vara utformade s att verbyggnaden inte kan
ramla ner vid en eventuell pkrning.
12.
Generella krav vid verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet
12.1
Allmnt
12.11
Frutsttningar
I kapitel 12 anges de tillgg och ndringar till VKR som ska glla vid verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet. Vidare anges ytterligare
krav fr respektive konstruktion i del 2 - 10.
Kraven p fri hjd enligt avsnitt 13.2 ska uppfyllas vid maximal nedbjning av bron under trafik- och temperaturlaster.
Tillmpning av EN 1990 EN 1999 godtas som alternativ till motsvarande texter i denna publikation under frutsttning att reglerna i Vgverkets freskrifter (VVFS 2004:43) om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder uppfylls. Om de nationellt valbara parametrarna inte
har faststllts fr standarden inte tillmpas. Se ven VKR, 1.4.
VV Publ 2006:25
16.
Publikationer
16.1
Vgverket
Bro 2004
-Supplement nr 1
Allmn teknisk beskrivning fr klassningsberkning

av vgbroar
1998:78
Allmn teknisk beskrivning fr tillflliga broar
2003:153
Allmn teknisk beskrivning fr vgkonstruktion,

ATB VG
2005:112
Antiutvaskningsmedel
2002:50
Bankplning
1994:68
Broinspektionshandbok
1993:34
Erosionsskydd i vatten vid vg- och brobyggnad
1987:18
Geotekniska underskningar fr vgbroar
1989:7
Handledning fr geotekniska berkningar
1986:6
Hydraulisk dimensionering
1990:11
Istryck mot bropelare
1987:43
Jords hllfasthets- och deformationsegenskaper
1994:15
Kontroll av konstruktionshandlingar
2004:68
NAD(S), Nationellt anpassningsdokument till SS-EN 1994:35

10 025+A1 och SS-EN 10 113
NAD(S)/SS-ENV 10 080, Utgva 1, Armeringsstl Svetsbart kamstl B500 - Tekniska leveransbestmmelser fr stng, ringmaterial och svetsat stl
1997:44
Principer fr digital informationshantering i vgprojekt
2003:54
version 1.1
REBEL 91 - Tekniska beskrivningar fr anordningar

av vgbelysning. Del 3. Drift och underhll
1991:18
SAFEBRO Kodfrteckning fr administrativa och

tekniska uppgifter
1996:41
Selektiv vattenbilning
2002:49
Slitsmurar som permanent konstruktionsdel, dimensionering
RAP
1997:0288
Svetsade rckeskonstruktioner till broar Bekrftelse 2004:70

av verensstmmelse
Svetsade stlkonstruktioner till broar Bekrftelse av 2004:10
verensstmmelse
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
Utbildningsplan Undervattensgjutning av betong
2004:69
Utfrande av erosionsskydd i vatten
1987:91
VGU
2004:80
VV MB 905, Bestmning av vattens korrosiva egenskaper
1993:32
Vgverkets allmnna tekniska beskrivning fr under- 2002:48

hll av broar, Brounderhll 2002
16.2
Vgverkets freskrifter om tekniska egenskapskrav

vid byggande p vgar och gator (vgregler)
VVFS
2003:140
Vgverkets freskrifter om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder
VVFS
2004:43
Boverket
BBK, BBK 04 Boverkets handbok om betongkonstruktioner inkl. rttelseblad daterat 2005-09-23
BBR (BFS 1993:57 med ndringar t.o.m. BFS
2005:17) Boverkets byggregler
16.3
BSK, BSK 99 Boverkets handbok om stlkonstruktioner
1999
Dimensionering genom provning
1994
Sn- och vindlast, Utgva 2
1997
Plkommissionen
Anvisningar fr provplning med efterfljande provbelastning, Rapport 59
1980
Datorsimulering av plslagning, Rapport 92
1993
Dimensioneringsanvisningar fr slagna slanka stlplar, rapport 98
2000
Dimensioneringsprinciper fr plar. Lastkapacitet.

Rapport 96:1
1998
Dimensioneringsprinciper fr plar. Lastkapacitet.

2003
Supplement nr 1 till rapport 96:1, Utgva 2003-02-16
Grova stlrrsplar - Anvisningar fr dimensionering 1993
och utfrande av grova stlrrsplar, Rapport 90
Kohesionsplar, rapport 100
2004
Injekterade plar, rapport 102
2004
Negativ mantelfriktion lngs plar. Rapport 60
1979
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
Standardplar av betong - lastkapacitet och geoteknisk brfrmga. Rapport 94
1996
Stlkrneplar Anvisningar fr projektering, dimen- 1999

sionering, utfrande och kontroll, Rapport 97
16.4
16.5
Svensk Byggtjnst
Anlggnings AMA 98
1999
Betonghandbok - arbetsutfrande, utgva 2
1992
Betonghandbok - konstruktion, utgva 2
1990
Betonghandbok - material, utgva 2
1994
Betonghandbok - reparation
1987
High Performance Concrete Structures, Design

Handbook
2000
Plattgrundlggning
1993
Plgrundlggning
1993
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

SP-Metod 0433, Utgva 6, RCT-metoden (Rapid
Chloride Test)
16.7
2005-10-20
vriga
Arbetsmiljverket
Tryckprovning
AFS 1985:14
Maskiner och vissa andra tekniska anordningar
AFS 1993:10
Banverket
BVF 510, Jordning och skrmning i Banverkets
anlggningar
2002-02-20
Bygg & Teknik, S berg

Efterspnd skjuvarmering fr frstrkning av
betongkonstruktioner, Publikation 1984:8
1984
Byggforskningsrdet
Sponthandboken, T18:1996
1996
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
Cement och Betong Institutet

Rekommendationer fr genomfrgad platsgjuten
betong. Rapport 96103
1996
Silica granulates in concrete - dispersion and durability aspects, CBI-rapport 3:93
1993
Undergjutningar, Uppdragsrapport 8155
1981-11-15
Elskerhetsverket
Elskerhetsverkets freskrifter om utfrande och ELSK-FS
sktsel av starkstrmsanlggningar samt all1999:5
mnna rd om tillmpningen av dessa
2004:1
FGSV Verlag GmbH (50973 Kln, Postfach 501362)
Technische Prfvorschriften fr Reaktionsharze
fr Grundierunge, Versiegelungen und Kratzspartelungen unter Asphaltbelgen auf Beton
TP-BEL-EP
Utgiven 1999
EOTA, European Organisation for Technical Approval

juni 2002
Guideline for European Technical Approval of
post-tensioning kits for prestressing of structures,
ETAG 013
Freningen fr asfaltbelggningar i Sverige
Bestmning av stmpelbelastningstid fr asfaltmastix
FAS Metod 44798
Bestmning av stmpelintryck fr gjutasfalt
FAS Metod 4652001
Korrosionsinstitutet
Anvisningar fr kontroll av rostskyddsmlning,
Bulletin 104
1994
Frebyggande tgrder mot galvanisk korrosion

p brorcken, KI Rapport 2000:2
2000
KTH Institutionen fr byggvetenskap

Provning av Acrydurbelggning p brofarbana av 1993-01-08
aluminiumelement. Frslag
Dimensionering av rrbroar, Rapport 58, Utgva 2
2002
10
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
Luftfartsverket
Bestmmelser fr Civil Luftfart
BCL-F4.1, 1993
Lule Tekniska Universitet

FRP Strengthening of Existing Concrete Structures Design Guideline, ISBN 91-89580-03-6
2002
Temperatursprickor i betongkonstruktioner. Berkningsmetoder fr hydratationsspnningar och

diagram fr ngra vanliga typfall, Del A, B och
C, publikation 1997:02
1997
Temperatursprickor i betongkonstruktioner, Del

D, teknisk rapport 2001:14
2001
Nordcert AB
BBC Certifieringsregler Betongelement,
CB5-EN
2005
BBC Kontrollplan Broelement CB20-EN
2004
SBS Certification Rules B1 Hot rolled Plate,

Beams and Bars
2003
SBS Certification Rules B2 Hollow sections
2003
Nordiska Trskyddsrdet
NTR Dokument nr 3 Nordiska regler fr kvalitetskontroll och mrkning av impregnerat tr
Del 1: Furu och andra lttimpregnerbara barrtrslag
1998
SIS Frlag
Lyftdonsnormer
senaste utgvan
SIS handbok 19:2003 Materialnyckel Jmfrelse av metalliska material
Utgva 1
Tryckkrlsnormer Komplett (Normer fr hllfasthetsberkning av tryckkrl och vakuumkrl)
1987
Sjfartsverket
Broppningssignaler, allmnna rd
1993-06-08
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
Stlbyggnadsinstitutet
Anvisningar fr TIG-behandling av svetsar fr
hjning av utmattningshllfastheten,
Publikation 46
1974
Dimensionering av konstruktioner i rostfritt stl,

Byggserie, volym 3
2002
K18, Dimensionering av stlkonstruktioner, utdrag ur handboken BYGG Konstruktion, kapitel

18 och 19
1994
Pelarfot, publikation 101
1987
tdragning av stlbyggnadsskruv, Publikation 78 1982

Stlbyggnadskontroll AB
Val av svetsklasser med hnsyn till stlkonstruktioners funktionskrav
1983
Svensk Limtrkontroll
Regler fr tillverkningskontroll av limtr och
limmat konstruktionsvirke
1997:1
Svenska Betongfreningen
Vidareutbildning inom betongomrdet, Platsgjutning av betong, fabriksbetongtillverkning, betongelementtillverkning samt montering av betongelement. Betongrapport nr 8
2000
Sveriges Byggindustrier
Handbok i formbyggnad
1993
Svenska Geotekniska Freningen

Kalk- och kalkcementpelare. Vgledning fr
projektering, utfrande och kontroll, SGF Rapport 2:2000
2000
Telia AB
skskydd fr teleanlggningar, linjent, anvisning 8230-A 237
1987
AB Terminologicentrum TNC
Plan- och byggtermer, TNC 95
1994
11
12
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
Vattenfall Utveckling AB
VU-SC:34 Alkalibestndighet hos produkter fr 1997
ttning av stumma fogar mot vatten
Regler fr certifiering av fogband av PVC
2001-03-21
Regler fr certifiering av kompositmembran
1999-11-18
Regler fr certifiering av produkter fr ttning av 1997-08-11

stumma fogar mot vatten
17.
Standarder och ritningar

Standarderna nedan kan bestllas frn SIS Frlag, 118 80 Stockholm, tfn
08-555 523 10.
17.1
Svensk standard
SS-ISO 34-1:2004
Utgva 2
Vulkat gummi och termolast - Bestmning

av rivhllfasthet - Del 1: Tvtungad provkropp, vinkelprovkropp och mnskreformad provkropp (ISO 34-1:2004, IDT)
SS-ISO 37
Utgva 2
Vulkat gummi och termoelast Bestmning av draghllfasthet
SS-ISO 48 + Amd 1
Utgva 1
Vulkat gummi - Bestmning av hrdhet

(hrdhet mellan 10 IRHD och 100 IRDH)
SS-ISO 128-50
Utgva 1
Ritregler Allmnna ritregler Del 50:

Allmnna regler fr snittmarkering
SS-ISO 188 + Cor 1

Utgva 2
Gummi och termoelast - Vrmeldring
SS-EN 196-1
Utgva 2
Cement - Provning - Del 1: Bestmning av

hllfasthet
SS-EN 196-2
Utgva 2
Cement - Provning - Del 2: Kemisk analys
SS-EN 197-1 + A1
Utgva 1
Cement Del 1: Sammansttning och fordringar fr ordinra cement
SS-EN 197-2
Utgva 1
Cement Del 2: Utvrdering av verensstmmelse
SS-EN 206-1 + A1 och

A2
Utgva 1
Betong Del 1: Fordringar, egenskaper,

tillverkning och verensstmmelse
SS-EN 335-2
Utgva 1
Trskydd Definition av riskklasser avseende biologiska angrepp Del 2: Massivt

tr
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
13
SS-EN 336
Utgva 2
Trkonstruktioner - Konstruktionsvirke av
barrtrd eller poppel Mttavvikelser
SS-EN 338
Utgva 2
Trkonstruktioner Konstruktionsvirke Hllfasthetsklasser
SS-EN 351-1
Utgva 1
Trskydd Trskyddsbehandlat massivt tr

Del 1: Klassificering av intrngning och
upptagning av trskyddsmedel
SS-EN 390
Utgva 1
Trkonstruktioner - Limtr - Mtt Tilltna

avvikelser
SS-ISO 406
Utgva 1
Ritningsregler - Toleranssttning av lngdmtt och vinkelmtt
SS-EN 418
Utgva 1
Maskinskerhet - Ndstoppsutrustning,
funktionella aspekter - Konstruktionsprinciper
SS-EN 445
Utgva 1
Betongkonstruktioner - Bruk fr injektering

av foderrr fr spnnkablar - Provning
SS-EN 446 + T1
Utgva 1
Betongkonstruktioner - Injektering av
foderrr fr spnnkablar - Utfrande
SS-EN 447
Utgva 1
Betongkonstruktioner - Bruk fr injektering

av foderrr fr spnnkablar - Fordringar
SS-EN 450-2
Utgva 1
Flygaska fr betong Del 2: Utvrdering

av verensstmmelse
SS-EN 480-1
Utgva 1
Tillsatsmedel till betong, bruk och injekteringsbruk, Provning Del 1: Referensbetong och referensbruk fr provning
SS-EN 523
Utgva 2
Betongkonstruktioner Foderrr av spirallindad stlplt till spnnkablar Fordringar

och kvalitetskontroll
SS-EN 719
Utgva 1
Tillsyn vid svetsning Uppgifter och ansvar
SS-ISO 812
Utgva 1
Gummi och termoelast - Bestmning av

sprdpunkt
SS-ISO 815
Utgva 1
Vulkat gummi och termoelast Bestmning av sttning vid rumstemperatur samt

vid hga och lga temperaturer
SS-EN ISO 868

Utgva 2
Plast och ebonit Bestmning av hrdhet,

mot durometer (Shore hrdhet) (ISO
868:2003)
SS-EN 927-1
Utgva 1
Frg och lack Frger och frgsystem fr

mlning p tr utomhus
14
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
SS-EN 933-1
Utgva 1
Ballast Geometriska egenskaper Del 1:

Bestmning av kornstorleksfrdelning Siktning
SS-EN 934-2 + A1 + A2
Utgva 2
Tillsatsmedel till betong, bruk och injekteringsbruk - Del 2: Fordringar fr tillsatsmedel till betong
SS-EN 1008
Utgva 1
Vatten (inklusive processvatten) fr

betongtillverkning - Fordringar
SS-EN ISO 1302

Utgva 1
Geometriska produktspecifikationer (GPS)

Metod att ange ytstruktur i teknisk produktdokumentation
SS-EN 1317-1
Utgva 1
Vgutrustning Skyddsanordningar Del

1: Terminologi och allmnna kriterier fr
provning
SS-EN 1317-2
Utgva 1

2: Skyddsrcken Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder
SS-ENV 1317-4
Utgva 1

4: Vgrckesndar och vergngar fr
skyddsrcken Prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder
SS-EN 1337-1
Utgva 1
Brolager Del 1: Allmnna regler fr dimensionering
SS-EN 1337-2
Utgva 2
Brolager Del 2: Glidelement
SS-EN 1337-3
Utgva 1
Brolager Del 3: Gummilager
SS-EN 1337-4
Utgva 1
Brolager Del 4: Rullager
SS-EN 1337-5
Utgva 1
Brolager Del 5: Gummipottlager
SS-EN 1337-6
Utgva 1
Brolager Del 6: Vipplager
SS-EN 1337-7
Utgva 2
Brolager Del 7: Glidlager med sfrisk

(kalott) eller cylindrisk PTFE-glidyta
SS-EN 1337-9
Utgva 1
Lager Del 9: Korrosionsskydd
SS-EN 1337-11
Utgva 1
Lager Del 11: Hantering och installation
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
15
SS-EN 1426
Utgva 1
Bitumen och bituminsa bindemedel Bestmning av penetration
SS-ISO 1431-1
Utgva 2
Vulkat gummi och termoelast Bestmning av sprickbildning i ozon Del 1:

Provning under statisk och dynamisk tjning (ISO 1431-1:2004, IDT)
SS-EN ISO 1461

Utgva 1
Varmfrzinkade belggningar p tillverkade jrn- och stlfreml Specifikationer

och provningsmetoder
SS-EN 1536
Utgva 1
Utfrande av geokonstruktioner Grvplar
SS-EN 1537
Utgva 1
Utfrande av geokonstruktioner Frankringar
SS-EN 1538
Utgva 1
Utfrande av geokonstruktioner Slitsmurar
SS-ISO 1817
Utgva 3
Gummi och termoelast Bestmning av inverkan av vtskor
SS-EN 1982
Utgva 1
Koppar och kopparlegeringar Tackor och

gjutgods
SS-ISO 2795
Utgva 1
Glidlager Sintrade sjlvsmrjande glidlager Mtt och toleranser
SS-EN ISO 2811-1

Utgva 1
Frg och lack Bestmning av densitet

Del 1: Pyknometermetod (ISO 28111:1997)
SS-EN ISO 2815

Utgva 2
Frg och lack Bestmning av hrdhet

enligt Buchholz (ISO 2815:2003)
SS-ISO 2921
Utgva 3
Gummi och termoelast Bestmning av

lgtemperaturegenskaper Temperaturtergngsmetoden (TR-prov)
SS-EN ISO 3219

Utgva 1
Plast Polymerer i vtskeform, emulsion

eller dispersion Bestmning av viskositet
med rotationsviskosimeter med bestmd
skjuvhastighet (ISO 3219:1993)
SS-EN ISO 3251

Utgva 2
Frg, lack och plaster Bestmning av icke

flyktiga bestndsdelar (vikttorrhalt) (ISO
3251:2003)
SS-EN ISO 3451-1

Utgva 1
Plast Bestmning av askhalt Del 1: Allmnna metoder (ISO 3451-1:1997)
16
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
SS-EN ISO 3834-2:

2005
Utgva 1
Kvalitetskrav fr smltsvetsning av metalliska material Del 2: Omfattande kvalitetskrav (ISO 3834-2: 2005)
SS-EN ISO 3834-3:

2005
Utgva 1
Kvalitetskrav fr smltsvetsning av metalliska material Del 3: Normala kvalitetskrav (ISO 3834-3: 2005)
SS-ISO 4406
Utgva 1
Hydrauliska anlggningar Vtskor Metod fr kodning av frorening genom fasta

partiklar
SS-EN ISO 4624

Utgva 1
Frg och lack Bestmning av vidhftning

Dragprovning
SS-EN ISO 5455

Utgva 1
Ritningsregler Skalor
SS-EN ISO 6158

Utgva 1
Oorganiska ytbelggningar Elektrolytiska

belggningar av krom fr tekniska ndaml
(ISO 6158:2004)
SS-EN ISO 6427

Utgva 1
Plast Bestmning av extraherbara mnen

med organiska lsningsmedel (ISO
6427:1992)
SS-EN ISO 6428

Utgva 1
Ritningsregler Fordringar fr mikrofilmning (ISO 6428:1982)
SS-ISO 8501-3
Utgva 1
Behandling av stlytor fre belggning med

frg och liknande produkter Visuell
utvrdering av ytrenhet Del 3: Frbehandlingsgrader fr svetsar, kanter och
andra omrden med ytfel
SS-EN ISO 8503-2

Utgva 1

mlningsfrg och liknande produkter Karakterisering av ytrhet hos blstrade
stlunderlag Del 2: Metod fr klassning
av ytprofil hos blstrat stl Komparatormetod
SS-EN ISO 9431

Utgva 1
Byggdokumentation Ritflt, skrivflt och

namnrutor p ritningsblanketter
SS-EN 10 002-1
Utgva 2
Metalliska material Dragprovning Del

1: Provningsmetod vid rumstemperatur
SS-EN 10 025 + A1
Utgva 2
Varmvalsade formvaror av olegerat allmnt

konstruktionsstl och maskinstl Tekniska leveransbestmmelser
SS-EN 10 045-1
Utgva 1
Metalliska material Slagprovning Del 1:

Provningsmetod
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
17
SS-ENV 10 080
Utgva 1
Armeringsstl Svetsbart kamstl B500

Tekniska leveransbestmmelser fr stng,
ringmaterial och svetsat stl
SS-EN 10 083-1 + A1
Utgva 2
Seghrdningsstl Del 1: Tekniska leveransbestmmelser fr specialstl
SS-EN 10 088-1
Utgva 2
Rostfria stl Del 1: Frteckning ver rostfria stl
SS-EN 10 088-2
Utgva 2
Rostfria stl Del 2: Tekniska leveransbestmmelser fr plt och band avsedda fr

allmnna ndaml
SS-EN 10 088-3
Utgva 2
Rostfria stl Del 3: Tekniska leveransbestmmelser fr halvfabrikat, stng, valstrd

och profiler avsedda fr allmnna ndaml
SS-EN 10 113-1
Utgva 1
Varmvalsade produkter av svetsbara finkornstl fr allmnna konstruktionsndaml

Del 1: Allmnna leveransbestmmelser
SS-EN 10 113-2
Utgva 2

Del 2: Leveransbestmmelser fr normaliserade/normaliservalsade stl
SS-EN 10 113-3
Utgva 1

Del 3: Leveransbestmmelser fr termomekaniskt valsade stl
SS-EN 10 149-1
Utgva 1
Varmvalsade platta produkter av hghllfast kallformningsstl Del 1: Allmnna

leveransbestmmelser
SS-EN 10 149-2
Utgva 1
Varmvalsade platta produkter av hghllfast kallformningsstl Del 2: Leveransbestmmelser fr termomekaniskt valsat stl
SS-EN 10 204
Utgva 3
Metalliska varor Typer av kontrolldokument
SS-EN 10 210-1
Utgva 1
Varmbearbetade konstruktionsrr av olegerat stl och finkornstl Del 1: Tekniska

leveransbestmmelser
SS-EN 10 210-2
Utgva 1
Varmbearbetade konstruktionsrr av olegerat stl och finkornstl Del 2: Toleranser,

dimensioner och tvrsnittsdata
SS-EN 10 219-1
Utgva 1
Kallformade svetsade konstruktionsrr av

olegerat stl och finkornstl Del 1: Tekniska leveransbestmmelser
18
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
SS-EN 10 219-2
Utgva 1
Kallformade svetsade konstruktionsrr av

olegerat stl och finkornstl Del 2: Toleranser, dimensioner och tvrsnittsdata
SS-EN 10 305-4
Utgva 1
Precisionsstlrr Tekniska leveransbestmmelser Del 4: Kalldragna smlsa

precisionsrr fr hydrauliska och pneumatiska anlggningar
SS-EN 12 063
Utgva 1
Utfrande av geokonstruktioner Sponter
SS-E 12 350-2
Utgva 1
Provning av frsk betong Del 2: Sttmtt
SS-EN 12 350-6
Utgva 1
Provning av frsk betong Del 6: Densitet
SS-EN 12 350-7
Utgva 1
Provning av frsk betong Del 7: Lufthalt

tryckmetoder
SS-EN 12 390-2+T1
Utgva 1
Provning av hrdnad betong Del 2: Tillverkning och hrdning av provkroppar fr

hllfasthetsbestmning
SS-EN 12 390-3
Utgva 1
Provning av hrdnad betong Del 3: Tryckhllfasthet hos provkroppar
SS-EN 12 390-5+AC
Utgva 1
Provning av hrdnad betong Del 5: Bjdraghllfasthet hos provkroppar
SS-EN ISO 12 572

Utgva 1
Fukt- och vrmetekniska egenskaper hos

byggmaterial och byggprodukter Bestmning av permeabilitet fr vattennga (ISO
12572:2001)
SS-EN 12794:2005
Utgva 1
Frtillverkade betongprodukter Betongplar
SS-EN 12 878:2005
Utgva 2
Pigment fr frgning av byggnadsmaterial

baserat p cement och/eller kalk Specifikationer och provningsmetoder
SS-EN 12 970
Utgva 1
Gjutasfalt och asfalt mastix Definitioner,

krav och provningsmetoder
SS-EN 13036-1
Utgva 1
Ytegenskaper fr vgar och flygflt Provningsmetoder Del 1: Mtning av makrotexturens djup hos en belggningsyta medelst
en volymetrisk metod
SS-ENV 13 670-1
Utgva 1
Betongkonstruktioner Utfrande del 1:

Allmnna regler
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
19
SS-EN 14188-1:2004
Utgva 1
Vgmaterial Fogfyllningar och fogmassor

Del 1: Krav p varmapplicerade fogmassor
fr vgar och flygflt
SS-EN ISO 14 284

Utgva 1
Stl och jrn Provtagning och provberedning fr kemisk sammansttning (ISO

14284:1996)
SS-EN 14298:2004
Utgva 1
Sgat virke Bedmning av torkningskvalitet
SS-EN ISO 14 555

Utgva 1
Svetsning Bgbultsvetsning av metalliska

material (ISO 14555:1998)
SS-ISO 14617-2
Utgva 1
Grafiska symboler fr scheman Del 2:

Symboler fr allmn tillmpning
SS-EN ISO 15 630-3

Utgva 1
Armeringsstl och stl fr spnnarmering

Provningsmetoder Del 3: Spnnarmering
(ISO 15630-3:2002)
SSEN ISO/IEC 17011:2005

Utgva 1
Bedmning av verensstmmelse Allmnna

krav p ackrediteringsorgan som ackrediterar
organ fr bedmning av verensstmmelse
(ISO/IEC 17011:2004)
SS-EN ISO/IEC 170501:2005

Utgva 1
Bedmning av verensstmmelse Leverantrsfrskran om verensstmmelse

Allmnna krav (ISO/IEC 17050-1:2004)
SS-ISO 19 840:2005
Utgva 1
Frg och lack Korrosionsskydd av stlkonstruktioner genom mlning Mtning av och

acceptanskriterier fr tjocklek hos torr belggning p r yta (ISO 19840:2004, IDT)
SS-EN 22 063
Utgva 1
Metalliska och andra oorganiska ytbelggningar Termisk sprutning Zink, aluminium och deras legeringar
SS-EN 50 132-7+C1
Utgva 1
Larmsystem Utrustning och system fr TVvervakning (CCTV) Del 7: Tillmpningsanvisningar
SS-EN 60 204 -1
Utgva 2
Maskinskerhet Maskiners elutrustning
SS 02 71 07
Utgva 3
Geotekniska provningsmetoder Organisk

halt i jord Kolorimetermtning
20
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
SS 05 59 00 + T1
Utgva 3

mlningsfrg och liknande produkter Visuell utvrdering av ytrenhet Del 1: Rostgrader och frbehandlingsgrader fr obelagt stl
och stl, frn vars hela yta tidigare belggning avlgsnats
SS 06 40 25
Utgva 1
Smltsvetsning av kolstl, kol-manganstl

och mikrolegerade stl med ReL <= 390
N/mm2 Bedmning av svetsbetingelser vid
manuell metallbgsvetsning med belagda
elektroder
SS 11 21 20
Utgva 3
Metalliska material Dragprovstavar av trd

och stng med d hgst 6 mm Provstavar typ
K
SS 11 23 70
Utgva 2
Utmattningsprovning Metalliska material

Allmnna principer
SS 13 41 11
Utgva 1
Bindemedel fr bruk Provning
SS 13 42 02
Utgva 2
Cement Sammansttning och fordringar fr

cement med moderat vrmeutveckling
SS 13 42 03
Utgva 1

cement med lg alkalihalt (LA-cement)
SS 13 42 04
Utgva 1

sulfatresistenta cement (SR-cement)
SS 13 70 03
Utgva 3
Betong Anvndning av EN 206-1 i Sverige
SS 13 70 10
Utgva 1
Betongkonstruktioner Tckande betongskikt
SS 13 71 26
Utgva 2
Betongprovning Frsk betong Tillstyvnande (intrngningsmotstnd)
SS 13 71 30
Utgva 3
Betongprovning Frsk betong Konsistens

Omformningstal
SS 13 72 15
Utgva 2
Betongprovning Hrdnad betong Krympning
SS 13 72 20
Utgva 2
Betongprovning Hrdnad sprutbetong

Tryckhllfasthet hos sprutade provkroppar
SS 13 72 31
Utgva 2
Betongprovning Hrdnad betong

Draghllfasthet hos provkroppar
SS 13 72 42
Utgva 1
Betongprovning Hrdnad betong Karbonatiseringsdjup
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
21
SS 13 72 43
Utgva 1
Betongprovning Hrdnad betong, sprutbetong och puts Vidhftningshllfasthet
SS 13 72 44
Utgva 4
Betongprovning Hrdnad betong Avflagning vid frysning
SS 13 72 45
Utgva 1
Betongprovning Hrdnad betong Betongkuber fr frysprovning
SIS 14 15 05
Utgva 5
Gjutstl Stl 15 05
SIS 14 16 06
Utgva 5
Gjutstl Stl 16 06
SS 14 16 50
Utgva 5
Maskinstl SS-stl 1650
SS 14 17 57
Utgva 5
Stl fr spnnarmering av betong SS-stl 17

57
SS 14 21 37
Utgva 4
Stl fr spnnarmering av betong SS-stl 21

37
SS 14 23 43
Utgva 14
Rostfritt stl SS-stl 23 43
SS 21 25 20
Utgva 2
Slt stng av stl fr spnnarmering av betong
SS 21 25 22
Utgva 3
Slt riktad trd av stl fr spnnarmering av

betong
SS 21 36 20
Utgva 4
Lina 36 20 av stl fr spnnarmering av betong
SS 21 97 11
Utgva 7
Rostfritt stl Tryckkrlsrr Kontrollklass

I Tekniska leveransbestmmelser
SS 22 70 00:2005
Utgva 1
Avlopp Rr och rrdelar av oarmerad, stlfiberarmerad och armerad betong Kompletterande krav till SS-EN 1916 med tillhrande provningsmetoder
SS 23 68 03
Utgva 3
Byggpapp Fordringar
SS 76 35 21
Utgva 1
Hissar Varupersonhissar klass IV
SS 81 11 92
Utgva 2
Betongvaror Bergskodubbar fr betongplar Fordringar
SS 81 11 95
Utgva 2
Betongvaror Plana plskor fr kvadratiska

betongplar Fordringar
SS 81 11 96
Utgva 2
Betongvaror Bergskor av stl fr fastgjutning i kvadratiska betongplar Fordringar
22
17.2
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
SIS 81 20 02
Utgva 1
Betongytor Tilltna ytavvikelser
SS 83 13 33
Utgva 2
Takskydd Rcken Funktionskrav
SS 83 13 40
Utgva 3
Takskydd Stegar fr fast vertikal montering

Funktionskrav
SIS 91 11 01
Utgva 1
Trappor Trappelement Grundlggande

mtt
SS 421 01 01
Utgva 2
Starkstrmsanlggningar med nominell spnning verstigande 1 kV AC
SS 424 14 37
Utgva 5
Kabelfrlggning i mark
SS 424 17 01
Utgva 5
Kraftkablar och installationsledningar Typbeteckningar (svenska)
SS 436 21 01
Utgva 3
Utrymmen fr elektriska kopplingsutrustningar fr lgspnning
Utlndsk standard
ASTM D 638M-93
Standard Test Method for Tensile Properties

of Plastics (Metric)
ASTM D 695-02
Standard Test Method for Compressive Properties of Rigid Plastics
ASTM A 926-97
Standard Test Method for Comparing the

Abrasion Resistance of Coating Materials for
Corrugated Metal Pipe
BS 5400: Part 2: 1978
Steel, concrete and composite bridges Part 2.

Specification for loads
BS 6744:2001
Stainless steel bars for the reinforcement of

and use in concrete Requirements and test
methods
DIN 51 451
September 1988
Prfung von Minerallerzeugnissen und

verwandten Produkten, Infrarotspektro-metrische Analyse, Allgemeine Arbeits-Prfung
von Minerallerzeugnissen und grundlagen.
Testing of petroleum products and related
products; analysis by infrared spectrometry;
general working principles
Bro 2004
-Supplement nr 1
17.3
VV Publ 2006:25
23
DIN 53 495
April 1984
Prfung von Kunststoffen, Bestimmung der

Wasseraufnahme. Testing of plastics; determination of water absorption
prEN 1317-5:2005-2
Road restraint systems Part 5: Product requirements and evaluation of conformity for
vehicle restraint
ENV 1991-2-5:1997
Eurocode 1: Basis of design and actions on

structures part 2-5: Actions on structures
Thermal actions
ENV 1991-2-7:1998
Eurocode 1: Basis of design and actions on

structures part 2-7: Actions on structures Accidental actions due to impact and explosions
ISO 76
Utgva 2
Rolling bearings Static load ratings
ISO 281
Utgva 1
Rolling bearings Dynamic load ratings and

rating life
Ritningar
Frteckning ver gllande version av ritningar
Ritningsbeteckning
Avseende
582:2S-c
Loddubbar i brostd
582:2S-d
Avvgningsdubbar
584:6S-i
Grundavlopp av plast
Bilaga 1-2 Vgverkets administrativa rutiner

.4
Godtagande av konstruktionsredovisning
.41
Allmnt
.411
Konstruktionsredovisningen ska vara godtagen av Vgverket enligt .42.

Konstruktionsfretag med behrighet enligt alternativ A och B i Kontroll av konstruktionshandlingar (Vgverket) samt fretag som har avtal
med Vgverket ska mrka konstruktionshandlingar enligt .413. Vid vrig
kontroll mrks konstruktionshandlingarna av Vgverket.
Godtagandet utfrs av sektion bro- och tunnelteknik.
24
.413
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
Efter det att Vgverket godtagit handlingarna ska konstruktionsfretaget

mrka originalhandlingarna med
Godtagen av Vgverket, enhetsbeteckning, enligt brev daterat xxxx-xxxx med diarienummer --------.
Vid revideringar ska handlingarna frses med beslutsdatum och diarienummer i ndringstabellen enligt Principer fr digital informationshantering i vgprojekt (Vgverket).
P ritningarna ska mrkningen placeras omedelbart ver namnrutan och
p vriga handlingar nederst p framsidan. Vidare ska handlingarna frses med Vgverkets registreringsbeteckning. Beteckningen placeras p
ritningar i det hrnflt som beskrivs i .52 och p vriga handlingar i anslutning till ovannmnda mrkning. Mrkningen ska ges textstorleken
3,5 mm och beteckningen 5 mm.
Med ndring av vad som anges i avsnitt 14.1 godtas att handlingar som
snds in fr kontroll enligt alternativ A och B enligt Kontroll av konstruktionshandlingar (Vgverket) inte r undertecknade, under frutsttning att de tfljs av ett intyg, undertecknat av den konstruktionsansvarige, i vilket insnda handlingar specificeras. Konstruktionshandlingarna
ska vara undertecknade senast i samband med att relationshandlingarna
snds till Vgverket.
.5
Redovisning
.52
Arbetsritningar
.521
Ritningar ska upprttas i enlighet med svensk standard.

Det rittekniska utfrandet ska vara sdant att arbetsritningarna kan mikrofilmas med tillfredsstllande resultat. Utfrandet ska uppfylla
SS-EN ISO 6428.
Markering av snittytor i betongkonstruktioner ska p mtt- och armeringsritningar utfras enligt SS-EN ISO 128-50, 7.
Ritningar ska utfras i ngot av formaten A1 (594x841 mm), A1F
(596x1189 mm), A2 (420x594 mm) eller A3 (297x420 mm).
I de flesta fall anvnds format A1.
Ritningar ska upprttas i skalor enligt SS-EN ISO 5455. Fr armeringsritning ska skala 1:50 eller strre anvndas.
Inom det hrnflt i ritningens nedre hgra del som frblir synligt ven
efter ritningens vikning, ska lmnas ett utrymme utan text etc. Utrymmet
ska vara s stort att mrkning enligt .411 och .7 kan utfras.
P arbetsritningar godtas att hnvisning sker till standard- och gruppritningar, men inte till typritningar.
Bro 2004
-Supplement nr 1
.522
VV Publ 2006:25
25
Ritningar ska frses med namnruta enligt Principer fr digital informationshantering i vgprojekt (Vgverket).
Namnrutan ska utver vad som anges i Principer fr digital informationshantering i vgprojekt (Vgverket) frses med
a. huvudrubrik med byggnadsverkets namn, nummer och vgnummer
enligt Vgverkets beteckning samt ln eller i frekommande fall
kommun och
b. i frekommande fall uppgift om entreprenrens namn om ritningen
inte upprttats av denne.
Ritningar ska frses med skallinje fr skalan 1:100. Skallinjen ska placeras inom ritfltet enligt SS-EN ISO 9431.
.7
Handlingar som inte ska godtas

Handlingar, som enligt .412, inte ska genomg kontroll enligt .42 ska
sndas in till Vgverkets region. Innan arbete med permanenta konstruktioner pbrjas ska dessa handlingar vara registrerade och mrkta.
Efter det att Vgverket registrerat handlingarna ska originalhandlingarna
mrkas av konstruktionsfretaget med Vgverkets registreringsbeteckning, diarienummer och beslutsdatum.
Registreringen utfrs av Vgverkets regioner.
Vid revideringar ska handlingarna frses med uppgifter enligt .413.
P ritningarna ska mrkningen placeras omedelbart ver namnrutan och
p vriga handlingar nederst p framsidan. Vidare ska handlingarna frses med Vgverkets registreringsbeteckning. Beteckningen placeras p
ritningar i det hrnflt som beskrivs i .52 och p vriga handlingar i anslutning till ovannmnda mrkning. Mrkningen ska ges textstorleken
3,5 mm och beteckningen 5 mm.
Det godtas ven att handlingar som snds fr registrering inte r undertecknade, under frutsttning att de tfljs av ett intyg, undertecknat av
den konstruktionsansvarige, i vilket insnda handlingar specificeras. Senast i samband med att relationshandlingarna snds till Vgverket ska
konstruktionshandlingarna vara undertecknade.
26
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
Bilaga 1-3 Av Vgverket godtagna produkter,

certifierings- och besiktnings-/provningsorgan
.1
Godtagna produkter
.11
Lager
Av Vgverket godtagna lager i omrden med hgre vrden fr lga temperaturer n vad som motsvarar isotermen fr -42 enligt 21.261. Godtagandet gller t.o.m. 2006-12-31.
.12
Mageba Topflager,
ELA-Product armerade gummilager Type 1och Type 2
Internordisk Spnnarmering AB
169 83 SOLNA
08-504 372 00
TOBE gummitopflager (ls och

fast ring)
Lasto-Block armerade gummilager
Spnnteknik SLF AB
Box 158
671 24 ARVIKA
0570 126 60
Spnnsystem och spnnenheter

Punkten utgr.
.14
Rcken
Av Vgverket enligt avsnitt 74.7 godtagna rcken redovisas p Vgverkets hemsida.
.2
Certifiering och provning/besiktning

Frteckning ver ackrediterade certifieringsorgan och laboratorier redovisas i p Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontrolls hemsida
www.swedac.se.
Provningsorgan likstlls med laboratorium.
Frteckning ver av Vgverket enligt bilaga 1-2.3 godtagna certifieringsrespektive provnings-/besiktningsorgan redovisas i bilaga 1-3.
Inom omrden dr ngot ackrediterat organ nnu inte finns
eller dr produkter nnu inte har provats p ett ackrediterat
organ godtas tillsvidare nedanstende organ.
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
.21
Certifieringsorgan
.212
Fljande certifieringsorgan fr produkter r godtagna av Vgverket.
.213
.214
Produkt
Certifieringsorgan
Betongelement enligt 45.24

Linor och kablar enligt 56.25
Nordcert AB
Box 45 131
104 30 STOCKHOLM
08-34 92 70
Limtr och limmat konstruktionsvirke enligt 57.73

Impregnerat tr enligt 57.73
Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB
Enheten fr byggnadsteknik
Box 857
501 15 BORS
033-16 50 00
Fljande certifieringsorgan fr system r godtagna av Vgverket.

Produkt
Certifieringsorgan
Svetsade stlkonstruktioner enligt

56.23
Svetsade rckeskonstruktioner enligt 74.512
Nordcert AB
Box 45 131
104 30 STOCKHOLM
08-34 92 70
Fljande produkter ska vara godtagna av Vgverket.

Spnnsystem enligt 57.73
vergngskonstruktioner
enligt 73.7
Brorcken enligt 74.7
.22
Vgverket
Samhlle och trafik
Teknik, Bro- och tunnel
781 87 BORLNGE
0243-750 00
Provnings-/besiktningsorgan
Produkt
Provnings-/besiktningsorgan
Rostskyddssystem enligt 55.34

och 72.41
Korrosionsinstitutet SCI AB
Krftriket 23 A
104 05 STOCKHOLM
08-674 17 00
Vattenbilningsutrustning
enligt 101.537
Kungliga Tekniska Hgskolan

Institutionen fr byggvetenskap
100 44 STOCKHOLM
08-790 60 00
27
28
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
enligt 101.537
Norut Teknologi AS
Box 250
N-8501 NARVIK
Norge
+47 82 44 020
Masugnsslagg enligt 45.21

enligt 45.222
enligt 73.7
Epoxi enligt 101.43
enligt 101.537

Enheten fr byggnadsteknik
Box 857
501 15 BORS
033-16 50 00
Fogmassa enligt 67.2

Rostskyddssystem enligt 55.34,
72.41 och 94.33
Epoxi enligt 61.24

Kemi och Materialteknik
Box 857
501 15 BORS
033-16 50 00
enligt 45.222
Vattenfall Utveckling AB
814 26 LVKARLEBY
026-835 00
Isoleringsmattor enligt 61.22

Epoxi enligt 61.24
Glasfibernt enligt 61.28
Stmpelbelastningsprov enligt
61.416
Lim enligt 63.21
Polymermodifierad asfaltmastix enligt bilaga 6-2.211
Vg- och Transportforskningsinstitutet

Vg- och Banteknik, VBA
Vgmateriallaboratoriet
581 95 LINKPING
013-20 40 00
Brorcke enligt 74.65
Agder Research
Serviceboks 415
N-4604 Kristiansand
Norge
+47 38 14 22 00
BASt
Bundesanstalt fr Strassenwesen
Brderstrasse 53
D51427 Bergisch Gladbach
Tyskland
+49 2204 435 41
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
29
CIDAUT
Parque Tecnolgico de Boecillo
Parcela 209
E-47151 Boecillo-Valladolid
Spanien
+34 983 54 80 35
vergng mellan rcken

enligt 74.64
FORCE Technology Sweden AB

Tallmstargatan 7
721 34 Vsters
+46 21 490 30 00
L.I.E.R S.A.
D 29 route de Crmieu
BP 352
F69125 Lyon Saint Exupry Aroport
Frankrike
+33 472483730
MIRA
Watling Street
Nuneaton
Warwickshire
GB-CV 10 0TU
Storbritannien
+44 (0)24 7635 5209
Statens Vg- och transportforskningsinstitut

S-58195 Linkping
+46 13 20 40 00
TNO
Crash Safety Research Centre
PO Box 6033
NL2600 JA DELFT
Nederlnderna
+31-15-269 6284
TRL Ltd.
Crowthorne House
Nine Mile Ride
GB-RG40 3GA Wokingham
Storbritannien
+44 1344 77056
30
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
2.
Lastfrutsttningar
21.
Laster
21.2
Variabla laster
21.26
Temperaturndring
21.261
Vid berkning av deformationer orsakade av temperaturndringar godtas

att fljande lngdutvidgningskoefficienter frutstts.
1,010-5 (1/C) fr stl och betong
0,510-5 (1/C) fr tr lngs fibrerna
5,010-5 (1/C) fr tr tvrs fibrerna
2,410-5 (1/C) fr aluminium
Inverkan av temperatur ska berknas fr 21.262 kombinerat med det
ogynnsammaste av antingen 21.263, 21.264 eller 21.265.
Vid systemberkningen kan betongens temperatur vid gjutningen vanligen antas vara +10 C.
Tabell 21-3
Jmn respektive ojmn temperaturndring

(se figur 21-11 och 21-12)
Konstruktionstyp
Medeltemperatur C
i konstruktionen
T+
T-
Temperaturskillnad C
(positivt vid den hgre
temperaturen verst)
T+
T-
Tmin -5
+20
-5
Betong- eller trbrobana Tmax + 5

p ld- eller I-balkar av
stl
Tmin +5
+10
-5
Betongbrobana p ldbalk eller T-balkar av

betong (ven betongplatta)
Tmin +10
+10
-5
Tmin +10
+5
-5
Stl- eller aluminiumbrobana p ld- eller Ibalkar av stl
Tmax + 15
Tmax
Trbrobana p balkar av Tmax - 5

tr
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
31
Godtagna vrden fr Tmin och fr Tmax ges i Vgverkets freskrifter

(VVFS 2004:43) om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder,
bilaga 2.
21.27
Vindlast
21.273
Vindlasten bestms enligt Sn- och vindlast (Boverket) med ndringen

att formfaktorn hmtas frn BS 5400, del 2.
Vid samtidig vindlast och trafiklast motsvarar vindytan p trafiken en
lngsgende rektangel med hjden 2,0 m ovan belggningens verkant.
Fr gngbroar gller hjden 1,5 m. Vindlastintensiteten p bro med trafik
ska antas uppg till 60 % av vrdet mot bron utan trafik.
21.29
Speciella laster
21.295
Infstningen av brorcke enligt 74.61 ska berknas fr en kraft som ska

bestmmas s att infstningens kapacitet r dubbelt s stor som stndarens kapacitet. Fr bestmning av stndarens kapacitet ska stndarens
plastiska bjmotstnd anvndas. Med infstning avses hr infstningen
av stndaren. Kraften ska anses angripa vinkelrt mot rcket 0,55 m ver
belggningens verkant.
Gng- och cykelbanercken, gng- och cykelbanerckens infstning, fallskydd och fallskyddens infstning ska berknas fr en kraft av 1,0 kN/m.
Kraften ska anses angripa vinkelrt mot rcket vid rckets verkant.
I den tekniska beskrivningen anges om infstningen ska berknas fr en strre kraft.
Styva skyddsanordningar, ssom betongrcken, ska berknas fr en kraft
av 100 kN. Kraften ska anses angripa vinkelrt och horisontellt mot
skyddsanordningen 100 mm under dess verkant, dock hgst 1,0 m ver
belggningens verkant. Kraften r godtyckligt placerad lngs skyddsanordningen och ska anses angripa som en linjelast som r 0,5 m lng.
Hnsyn ska, fr anslutande brodelar, tas till horisontella och vertikala
krafter frn skyddsanordningarna. Krafterna ska fr brorcke enligt 74.61
samt styva skyddsanordningar minst anses uppg till 100 kN och fr vriga skyddsanordningar till 1,0 kN/m.
21.3
Olyckslaster
21.31
Pkrningskraft av fordon
21.312
Pkrningskraften ska berknas som den farligaste av nedanstende horisontalkrafter.
32
VV Publ 2006:25
Niv 1
Niv 2
Niv 3
Bro 2004
-Supplement nr 1
Horisontalkraft F
Horisontalkraft 0,2 F
Horisontalkraft 0,1 F
Pkrningskraften ska interpoleras rtlinjigt mellan niverna.

Niv 1 r lika med 1,0 m ver krbana eller rlsverkant.
Niv 2 r lika med 4,70 m ver krbana.
Niv 3 r lika med 5,20 m ver krbana.
Eventuell annan niv fr pkrningskraften anges i den tekniska beskrivningen.
Betrffande vrdet p F, se 21.311.
21.313
Fr broar med horisontell eller nstan horisontell verbyggnad ska pkrningskraften sttas till 0,2 F. Den ska anses ha en lastyta av 500 x 250 mm,
med mttet 500 mm i brons lngdled. Pkrningskraften ska antas verka p
verbyggnaden vinkelrt mot brons lngdriktning och vara godtyckligt placerad inom ett omrde som begrnsas av vgbanebredden utkad med 10 m
p bgge hll. Kraftens resultant behver aldrig anses angripa hgre n
5,20 m ver krbana.
Betrffande vrdet p F, se 21.311.
21.32
Pseglingskraft av fartyg
21.322
Dr s anges i den tekniska beskrivningen ska brons verbyggnad berknas fr en pseglingskraft parallellt farleden av 5 % av pseglingskraften enligt 21.321. Denna pseglingskraft ska placeras p ogynnsammaste plats inom farleden. Kraften ska anses angripa i underkant p
brons verbyggnad.
22.
Lastkombinationer
22.2
Lastkombinationer
Belastningar ska kombineras s att respektive lastfall kan anses motsvara
verkliga frhllanden. Berkningen ska ske med den i tabell 22-1 angivna
lastkoefficienten och de dr angivna lastkombinationerna om inte annat pvisas vara riktigare.
Fr vissa mindre ofta frekommande konstruktioner kan berkning av andra kombinationer krvas.
Vid berkning av broar med bde jrnvgs- och vgtrafik anges tillgg till lastkombinationerna nedan i den tekniska beskrivningen.
Vid berkningen godtas att bromskraft och lagerfriktion inte kombineras.
Hnsyn ska tas till jordens och betongens krypning, se 32.141 och 42.14.
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
33
Vid tillmpning av lastkombination IV:A och IV:B ska hnsyn tas till
temperaturndring vid berkning av lager. Hnsyn till effekter av temperaturpverkan i brottgrnstillstndet ska annars endast tas dr dessa r
signifikanta (t.ex. utmattning, verifiering av stadga dr andra ordningens
effekter r av betydelse, etc.). I andra fall behver hnsyn inte tas till effekter av temperaturpverkan under frutsttning att duktiliteten och rotationskapaciteten fr byggverksdelen r tillrcklig.
34
Tabell 22-1
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
Lastkoefficienten fr respektive lastkombination
Laster
Permanenta laster
Egentyngd (21.11)
Belggning (21.121)
verfyllnad (21.122)
Jordtryck (21.13)
Vattentryck (21.14)
Stdfrskjutning (21.15)
Krympning (21.16)
Spnnkraft (21.17)
Lastkombination
I
II
III
max
min
max
min
max
min
max
min
max
min
max
min
t=0
t=t1
t=t2
1,05
0,95
1
1
a)
a)
1
a)
a)
1
1
1
Phngslast p ple (21.18)

Variabla laster
Ekv last 1 (21.2221)
Ekv last 2 (21.2222)
Ekv last 3 (21.2223)
Ekv last 4 (21.2224)
Ekv last 5 (21.2225)
Utmattningslast (21.2226)
Ytlast (21.222 B, C och D)
Renhllningsfordon (21.2227)
Typfordon (21.2229)
Utryckningsfordon (21.2228)
Bromskraft (21.2231)
Sidokraft (21.2232)
Last p vgbank (21.224)
Snlast (21.251)
Snsprut vid plogning (21.252)
Temperaturndring (21.262+21.263)
Vindlast (21.27)
Is- och strmtryck (21.28)
Last p insp brygga (21.291)
Arbetsfordon etc. (21.292)
Last frn vergngskonstr (21.293)
Olikformig last (21.294)
Last p rcke (21.295)
Vattentryck (21.296)
Last p ldbotten (21.297)
Fuktrrelser i tr (21.298)
IV:A
IV:B
V:A
1
0,9b)
1
0,8
1
0,9
a)
a)
1
1
0
1
0
1,15
1
1
0
1
0
1,05
0,95
1,2
0,8
1,1
0,9
a)
a)
1
1
0
1
0
1
1
0
1
1
1
1
1
0
0,7/1,5
0,7/1,5
0,7/1,5
0,7/1,5
0,7/1,5
0,7
0,7
0,7
0,7
0,7
1
1
1
1
1
1,15
1,15
a)
V:B
V:C
VI
VII
VIII
IX
1
1
1
0
1
0
1
1
1
1
1
1,1
0,8
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0,8
1
1
0,3
0,8
0,3
1
1
1
1
1
0,6/1,3
0,6
0,6/1,3
0,4/1
1/1,3
0,7/1,5
0,7/1,5
0,7/1,5
0,7/1,5
0,7/1,5
0,7/1,5
0,7/1,5
0,6/1,5
0,7/1,5
0,6c)/1,5c)
0,6c)/1,5c)
0,6c)/1,5c)
0,6/1,5
0,6/1,5
0,7/1,5
0,7
0,7
0,7
0,7
0,7
0,7
0,7
0,6
0,6c)
0,6c)
0,6c)
0,6
0,6
0,7
1
1
1
1
0,7
0,7
1
0,6
0,7
0,6
0,6
0,6
0,6
0,6
0,7
0,4/1,5
0,4
0,7/1,5d)
0,8/1,5
0,7/1,5
0,7
0,8
0,7
0,6
1
1
1
0,3
0,3
1
1
1
1
1
1
1
1
0,2
0,6
0,6
0,6
1
0,6/1
0,8
0,7
Olyckslaster (21.3)
a) Aktivt jordtryck
Vilojordtryck
()min = 0,9 ()max = 1,1
(cellplast)
Vilojordtryck
()min = 0,9 ()max = 1,1
Passivt jordtryck
()min = 0,9 ()max = 1
b) Vid berkning fr hydrauliskt upplyft ska detta vrde sttas till 0,85.
c)
Se 22.2.
d) Vid berkning av fordonsrckens infstning ska detta vrde sttas till 1.
1
1
()min = 0
()max = 1
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
3.
Grundlggning
30.
Allmnt
30.1
Tillmpning
30.15
Pltyper
35
Del 3 omfattar fljande pltyper.

Frtillverkade betongplar
Grvplar av betong
Stlkrneplar
Slanka stlplar
Stlrrsplar
Trplar.
Fr anvndande av andra pltyper krvs ett godtagande av bestllaren i
varje enskilt fall.
Om s anges i den tekniska beskrivningen fr borrade injekterade plar utfras. Rd om borrade injekterade plar finns
angivna i Injekterade plar (Plkommissionen).
En stlrrsple med diameter mindre n 0,30 m hnfrs till
pltypen slank stlple.
32.
Verifiering genom berkning och provning
32.2
Brottgrnstillstnd
32.22
Plgrundlggning, lastkapacitet
32.222
Vid bestmning av lastkapaciteten fr en frtillverkad betongple ska

hnsyn ven tas till kraven i SS-EN 12794 varvid fljande ndringar och
tillgg ska tillmpas.
Hnvisningar i SS-EN 12794 ska ndras enligt nedan.
EN 1992-1-1 ska ersttas med del 4
EN 1997-1 ska ersttas med del 3.
Vid berkning av betongples lastkapacitet godtas inte att spnnarmering

i plen tillgodorknas.
36
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
Motivet r risken fr att armeringen kommer att rosta bort d

plen spruckit.
32.23
Plgrundlggning, geoteknisk brfrmga
32.231
Fr en mantelburen ple ska den geotekniska brfrmgan fr tryckkraft

bestmmas genom berkning eller genom provning. Fr dynamisk provning ska kraven enligt 32.237 glla varvid tillmpning av tot i tabell 32-2
fr berg godtas.
Exempel p berkningsmetoder fr mantelburna plar i friktionsjord redovisas i Plgrundlggning, 6.4.
Exempel p berkningsmetoder fr mantelburna plar i
kohesionsjord redovisas i Kohesionsplar (Plkommissionen).
Fr statisk provning godtas att "Anvisningar fr provplning med efterfljande provbelastning" (Plkommissionen) anvnds. tot i tabell 32-2
fr berg ska d tillmpas. Om endast en eller tv plar provas ska tot
sttas till minst 1,95 respektive 1,8 fr skerhetsklass 2. Fr skerhetsklass 3 ska tot kas med 0,1.
Med en mantelburen ple avses en ple dr den helt vervgande delen av brfrmgan utgrs av jordens brfrmga
lngs med plens mantelyta.
Dimensionerande geoteknisk brfrmga fr kohesionsple i verkonsoliderad lera med verkonsolideringskvoten strre n tre ska bestmmas
efter provning.
Fr en stlple som r ytbehandlad fr mantelbrfrmgan tillgodorknas
endast om den bestms genom provning.
Totallasten p en grupp av mantelburna plar, rknad som en enhet, ska
kunna verfras till omgivande jordlager med minst samma skerhet som
gller fr den enstaka plen.
32.3
Bruksgrnstillstnd
32.31
Sttningsskillnad
32.315
Fr grupper av mantelburna plar i friktionsjord ska storleken av frvntade sttningar berknas med ngon av metoderna i Plgrundlggning,
5.63.
Fr grupper av mantelburna plar i kohesionsjord ska storleken av frvntade sttningar berknas med ngon av metoderna i Kohesionsplar
(Plkommissionen).
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
33.
Material
33.1
Ple
33.11
Frtillverkad betongple
33.111
En frtillverkad betongple ska uppfylla kraven i SS-EN 12794, varvid

4.3.3.1 class 1 ska vara uppfyllt.
37
En ples nde ska uppfylla kraven enligt SS-EN 12794, 4.3.1.1 class
AD1.
33.112
Punkten utgr.
33.113
Vid plslagningen ska betongen ha uppntt fordrad hllfasthet.
33.117
Punkten utgr.
33.2
Pldetaljer
33.21
Plskarv
33.211
Skarvar till frtillverkade betongplar, slanka stlplar, stlkrneplar

och stlrrsplar ska ha lmpliga hllfasthets- och styvhetsegenskaper.
Detta ska verifieras genom berkning eller provning.
En skarv fr en frtillverkad betongple ska uppfylla kraven fr skarvar
enligt SS-EN 12794. Vid provning av skarven enligt SS-EN 12794,
4.3.8.3 ska kraven fr class A uppfyllas.
Lutningsndringen i en skarv fr en slank stlple ska vara hgst 1:150
(enskilt skarvbeslag 1:300).
33.212
Skarvning av en underple av tr med en verple av betong godtas utfrd med en hylsskarv som r speciellt utformad fr detta. Lutningsndringen i skarven ska vara hgst 1:75.
35.3
Certifiering och verifiering av produkter

Bekrftelse av verensstmmelse av frtillverkade betongplar och av
skarvar till sdana ska ske enligt SS-EN 12 794.
38
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
4.
Betongkonstruktioner
42.
42.2
Brottgrnstillstnd
42.21
Tvrkraft
42.212
Det godtas att en del av upphngningsarmeringen enligt BBK, 3.7.1, frdelas i de till korsningsomrdet anslutande balkarna. Den armering som
placeras utanfr korsningsomrdet ska placeras inom ett avstnd hgst
lika med d/3 frn den anslutande balkens sida och hgst lika med d/2 frn
korsningscentrum, se figur 42-1. I bda fallen r d lika med den effektiva
hjden i den aktuella balken. Vid planvotade balkar mts avstnden frn
balksidans lge utanfr voten. Medrknad bredd utanfr korsningspunkten fr inte vara strre n a enligt figur 42-1, dr a b.
a
b
d/2
d/3
d/2
d/3
Figur 42-1
Omrde dr armering fr frdelas
43.
Material
43.2
Delmaterial till betong
43.22
Cement
43.222
Vid betongtillverkning ska cement som minst uppfyller kraven i

SS 13 42 02, SS 13 42 03 och SS 13 42 04 anvndas.
Om kraven vid sprickskerhetsberkning enligt bilaga 4-11, metod 3,
uppfylls godtas att kravet enligt SS 13 42 02 frngs.
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
39
43.24
Tillsatsmaterial
43.242
Silikastoft till betong ska uppfylla kraven i SS-EN 13 263-1, se ven

SS 13 70 03, 5.1.6. Silikan ska vid tillverkning av betong vara vl dispergerad.
Om silikastoftet inte dispergeras vl kan detta innebra att
konstruktionens bestndighet ventyras p grund av alkalikiselsyrareaktioner. Se ven rapport 3:93, "Silica granulates in
concrete - dispersion and durability aspects (Cement och
Betong Institutet).
En hanteringsinstruktion ska upprttas. Av denna ska det framg hur produktionen, gjutningen samt efterbehandlingen av betongmassa med silika
ska genomfras.
Betrffande krav p efterbehandling, se 44.53.
43.244
Pigment fr infrgning av betong ska uppfylla kraven i SS-EN 12 878.

Fr krav p egenskaper och sammansttning i standarden ska kategori B
vljas. Pigment ska best av syntetiska jrnoxider eller titandioxid i form
av pulver, granulat eller slurry.
Ytterligare krav kan tillkomma i den tekniska beskrivningen.
En hanteringsinstruktion ska upprttas. Av denna ska framg hur produktionen, gjutningen samt efterbehandlingen av betongmassa med pigment ska genomfras.
Rd fr upprttande av hanteringsinstruktionen kan hmtas
frn rapport nr 96103 "Rekommendationer fr genomfrgad
platsgjuten betong (Cement och Betong Institutet).
45.
Kontroll
45.2
Betong och betongprodukter
45.21
Cement och mineraliska tillsatsmaterial

Bekrftelse av verensstmmelse fr cement enligt 43.22 ska ske enligt
SS-EN 197-2 samt enligt SS 13 42 02, SS 13 42 03 och SS 13 42 04.
Granulerad masugnsslagg enligt 43.241 och glasfiller enligt 43.243 ska
vara certifierade enligt 10.81.
Bekrftelse av verensstmmelse fr flygaska enligt 43.241 ska ske enligt SS-EN 450-2.
Bekrftelse av verensstmmelse fr silikastoft enligt 43.242 ska ske enligt SS-EN 13 263-2.
40
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
Bekrftelse av verensstmmelse fr mineraliska tillsatsmaterial fr infrgning av betong enligt 43.244 ska ske enligt SS-EN 12 878.
45.32
Spnnsystem
Spnnsystem ska ha ett europeiskt tekniskt godknnande baserat p
ETAG 013 (EOTA). Vid tillmpning av ETAG 013 fr spnnsystem fr
efterspnning av brverk ska kalibrering av uppspnningsutrustningen
gras enligt punkt 7.3 i ETAG 013.
Intyg, som ska medflja leverans av spnnarmering, ska vara kontrollintyg typ 3.1 enligt SS-EN 10 204.
Bilaga 4-6 Glasfiller

.3
Siktanalys
Siktning sker enligt SS-EN 933-1 p siktar 0,063, 0,25 och 0,5 mm.
Materialet ska uppfylla kraven i tabell 2.
Tabell 2
Siktanalys av glasfiller
Sikt (mm)
Summa passerande (%)
Tolerans
(%-enheter)
0,5
100
- 0,1
0,25
90
3,0
0,063
50
10
.4
Funktionsprovning
.41
Recept referensbetong
Cementtyp
CEM I 42,5 enligt 43.22
Cementmngd
390 20 kg/m3
Vatten
180 10 liter
Ballast
1790 30 kg/m3
0 - 8 mm
Naturligt fingrus, densitet 2650 25 kg/m3
8 - 32 mm
Granitiskt material, densitet 2650 25 kg/m3
Luft
61%
Siktkurvan ska ha sammansttning enligt tabell 3.
Bro 2004
-Supplement nr 1
Tabell 3
.44
VV Publ 2006:25
41
Siktkurva fr referensbetong
Sikt (mm)
Summa passerande
(%)
Tolerans
(%-enheter)
31,5
100
-3
16
74
55
41
30
20
0,5
11
0,25
0,125
Provning
Betongen ska efter blandning frvaras i 20 2 C.
Egenskaper enligt tabell 4 ska provas p frsk och hrdnad betong.
Tabell 4
Provning av frskt och hrdnat bruk
Egenskap
Provningsmetod
Krav
Betong med glasfiller i frhllande till referensbetong
Konsistens (sttmtt)
SS-EN 12 350-2
> referensbetongen
Omformningstal
SS 13 71 30
< referensbetongen
Densitet
SS-EN 12 350-6
referensbetongen
30 kg/ m 3
Lufthalt
SS-EN 12 350-7
referensbetongen 1 %
Tillstyvnadstid
SS 13 71 26
referensbetongen 60 min
Frostresistens
SS 13 72 44, fr- Fr betong med glasfiller, god

farande I, metod A enligt tabell i standarden efter
112 cykler
Tryckhllfasthet
vid 28 dygn
SS-EN 12 390-3
referensbetongen 10 %
42
VV Publ 2006:25
Tryckhllfasthet
vid 56 dygn
.5
Bro 2004
-Supplement nr 1
SS-EN 12 390-3
referensbetongen + 2 10 %
Kontroll av frdig produkt

Egenkontroll av frdig produkt ska minst omfatta siktanalys och kemisk
analys.
Glasfillrets kemiska innehll ska analyseras minst 1 gng per kvartal med
XRF- eller ICP-apparat eller likvrdig provning. Kraven i tabell 1 ska
uppfyllas.
Siktanalys ska utfras enligt SS-EN 933-1 vid varje tillverkningstillflle.
Vid varje provningstillflle utfrs minst tv provningar. Kraven i tabell 2
ska uppfyllas.
Bilaga 4-12 Utnyttjande av hgre tryckhllfasthet

.1
Dimensionering
Om s anges i den tekniska beskrivningen fr betongkonstruktioner dimensioneras med karaktristisk tryckhllfasthet C 70/85 t.o.m.
C 100/115. Texten i High Performance Concrete Structures Design
Handbook (Svensk Byggtjnst) utgr d kompletterande krav som ska
tillmpas. Dessutom gller nedanstende begrnsningar tillsammans med
dem som anges i den tekniska beskrivningen.
-
Fr betong C 70/85 eller hgre begrnsas utnyttjat fct i BBK, formel

3.7.3.7c och 3.12.3b till det vrde som svarar mot fctk = 2,95 MPa.
Hllfasthetsvrden fr betong med hllfasthetsklass C 70/85 ska

bestmmas enligt tabell 1.
Tabell 1
Hllfasthetsvrden fr betong med

hllfasthetsklass C 70/85
Hllfasthetsklass
C 70/85
C 80/95
C 90/105
C 100/115
fcck
fctk
Eck
(MPa)
(MPa)
(MPa)
65,0
73,0
80,0
87,0
3,05
3,25
3,35
3,45
40,0
41,0
42,0
43,0
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
5.
Stl-, tr- och aluminiumkonstruktioner
54.
Material - stlkonstruktioner
54.4
Svetsbultar
54.43
Frunderskning
43
Frunderskningen ska utfras enligt SS-EN ISO 14555, kapitel 7 med

fljande tillgg.
Provstycken ska framstllas genom att bultar svetsas p en stlplt med
stlsort, eventuell ytbehandling och godstjocklek, som verensstmmer
med den aktuella stlflnsens.
Femtio bultar ska svetsas i en fljd p en vl slipad yta. Vid svetsningen
ska den tidsinstllning, svetsstrm, lyfthjd, dmpning och utstickningslngd anvndas som motsvarar medelvrden av de intervall som tillverkaren av utrustningen rekommenderar.
Utfrandet av provningen och krav p provningsresultaten redovisas i
bilaga 5-1.
Hgst ett r gamla godtagbara resultat frn fortlpande kontroll godtas
som ersttning fr frunderskningen under frutsttning att tillverkare,
svetsutrustning, materialkvalitet och dimensioner inte har ndrats.
54.6
Skruv och mutter

Skruvar och muttrar ska levereras med kontrollintyg 3.1 enligt SSEN 10 204 och ska vara varmfrzinkade enligt SS-EN ISO 10684. Fr
skruvar i hllfasthetsklass 10.9 ska metod fr vteutdrivning anges.
Med ndring av vad som anges i BSK, 7:142 ska fr hgt frspnda frband mutterns nominella hjd vara minst lika stor som skruvdiametern.
44
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
56.
Kontroll - stlkonstruktioner
56.2
Plt och stlprodukter
56.21
Plt
56.212
Plt ska minst vara verifierad enligt 10.821. Kraven i SBS Certifications
Rules B1 Hot rolled Plate, Beams and Bars (Nordcert AB) ska uppfyllas med nedanstende tillgg och ndringar. D Nordcert anges i dokumenten avses certifieringsorganet.
Material till huvudkonstruktion ska levereras med kontrollintyg 3.1 enligt
SS-EN 10 204.
Vid leverans av stl S235 JRG2 och S275 JR, enligt SS-EN 10 025, med
godstjocklek under 25 mm fr 3.1 enligt ovan ersttas med kvalitetsintyg
2.2 enligt SS-EN 10 204.
56.22
Konstruktionsrr samt valsade stnger och balkar
56.222
Produkterna ska minst vara verifierade enligt 10.821. Kraven SBS Certifications Rules B1 Hot rolled Plate, Beams and Bars, respektive
SBS Certifications Rules B2 Hollow sections (Nordcert AB) ska
uppfyllas med nedanstende tillgg och ndringar. D Nordcert AB anges i dokumenten avses certifieringsorganet.
Valsade balkar och konstruktionsrr till huvudkonstruktion ska levereras
med kontrollintyg 3.1 enligt SS-EN 10 204.
Vid leverans av valsade balkar av stlsorterna S235 JRG2 och S275 JR,
enligt SS-EN 10 025, med godstjocklek under 25 mm fr kontrollintyg
3.1 enligt ovan ersttas med kvalitetsintyg 2.2 enligt SS-EN 10 204.
Vid leverans av konstruktionsrr av stl S235 JRH, enligt SS-EN 10 210
eller SS-EN 10 219, fr kontrollintyg enligt ovan ersttas med kvalitetsintyg 2.2 enligt SS-EN 10 204.
56.23
Svetsad konstruktion
56.231
Svetsade konstruktioner enligt avsnitt 54.3 ska vara verifierade enligt

56.232 eller 56.233. Kvalitetskraven fr svetsning enligt
SS-EN ISO 3834-2 ska uppfyllas. SS-EN 719 ska tillmpas varvid den
svetsansvarige ska uppfylla kraven enligt 5.2.2 eller 5.3.2.
56.24
Svetsbult
Svetsbultar ska levereras med kontrollintyg 3.1 enligt SS-EN 10 204.
Bro 2004
-Supplement nr 1
56.25
VV Publ 2006:25
45
Linor och kablar

Linor och kablar enligt avsnitt 54.5 ska vara certifierade enligt 10.81.
Linor och kablar ska levereras med kontrollintyg 3.2 enligt
SS-EN 10 204.
56.3
Utfrandekontroll
56.31
Grundkontroll
56.311
Fortlpande provning vid svetsning av svetsbultar ska utfras enligt

SS-EN 14555, kapitel 10 med fljande tillgg.
Under lpande produktion ska per 500 svetsade bultar en bult bjprovas
enligt SS-EN 14555, figur 8b och en bult bjprovas enligt figur 8c.
56.316
Med ndring av vad som anges i BSK, avsnitt 9:65 ska mtning av belggningens skikttjocklek utfras enligt SS-ISO 19840. Mtning av testytors skikttjocklek ska utfras enligt Annex B. Vid kontroll av tjocklek
hos frgskikt samt metallbelggningar ska skikttjockleken mtas ver
blsterprofilens toppar enligt annex A. Grundfrg EP(Zn) mts med en
cirka 100 m tjock folie mellan sond och grundmlad yta. Mtresultatet
redovisas exklusive folietjocklek.
Kontroll av skikttjocklek av varmfrzinkade skikt ska i tillmpliga delar
utfras enligt SS-ISO 19840.
57.
Trkonstruktioner
57.5
Utfrande
57.53
Montering
57.535
Tr i konstruktionsdel som spnns upp ska ha en mlfuktkvot p 12 %

enligt SS-EN 14298.
57.54
Rostskydd
Spik, skruv och andra stldetaljer som anvnds i frband ska ges fljande
korrosionsskydd.
- Spik, varmfrzinkning minst enligt SS-EN ISO 1461, tabell 2.
- Skruv, varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 10684.
- Stldetaljer, varmfrzinkning minst enligt SS-EN ISO 1461, tabell
NA.1, Fe/Zn 115.
46
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
Spnnstag med tillhrande muttrar fr ytbehandlas enligt fljande. Rengring ska utfras med hgtryckstvttning varvid trycket vid munstycket
ska vara minst 20 MPa. Ytorna ska blstras till Sa 2 enligt SS 05 59 00
och ha ytrhet grov enligt SS-EN ISO 8503-2. Metallsprutning ska utfras enligt SS-EN 22 063 med Zn 85 Al 15 till en tjocklek av minst 40
m.
57.6
Trskydd
57.63
Impregnering
57.632
Konstruktionsdelar som r belgna i vgmilj eller marin milj ska hnfras till riskklass 4 enligt SS-EN 335-2 och ska skyddas mot angrepp av
rta och virkesfrstrande insekter enligt SS-EN 351-1.
En brobaneplatta ska dock utfras av oimpregnerat barrtr eller av annat
virke med erforderlig naturlig bestndighet i riskklass 2 enligt
SS-EN 335-2. Undersidan ska ytbehandlas enligt 57.64
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
47
6.
Ttskikt och belggning
61.
Ttskikt
61.3
Utfrande
61.33
Ttskikt med isoleringsmatta
61.336
Med ndring av vad som anges i 61.313 ska betongytor bearbetas s att
gjuthuden avlgsnas och en ren yta som har ttt frekommande ojmnheter erhlls. Uppstickande partiklar fr inte sticka upp mer n 1,5 mm
frn betongytan.
61.4
Kontroll
61.42
Ttskikt med isoleringsmatta
61.424
Rheten hos betongytor ska kontrolleras enligt SS-EN 13036-1. Medeltexturdjupet (MTD) ska ligga inom intervallet 0,6 0,8 mm. Fr broar
med broyta strre n 400 m2 ska minst en kontroll per 100 m2 utfras, fr
vriga broar gller minst fyra kontroller per bro.
62.
Belggning p brobaneplatta av betong
62.1
Utformning
62.11
Allmnt
62.115
Betongbelggning ska utformas som betongbelggning p ttskikt eller

som direktgjuten slitbetong utan ttskikt. Vid val av direktgjuten slitbetong fr bron inte vara spnnarmerad. Betongbelggningen ska uppfylla
kraven i ATB VG, kapitel A.
Tjockleken p betongslitlager ska vljas med hnsyn tagen till bde slitage och eventuell nedfrsning i framtiden. Se ATB VG, kapitel G.
Betongbelggning som r sprickarmerad med armeringsstnger eller stlfibrer ska utformas med en tjocklek av minst 120 mm p krbana, vgren
samt gng- och cykelbana i samma plan.
48
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
Kantbalkens armering eller vergngskonstruktionens frankring kan, vid utfrande med betongbelggning p ttskikt,
behva frstrkas med hnsyn till temperaturrrelser hos
belggningen och brobaneplattan.
Frstrkt armering mellan brobaneplatta och kantbalk kan
ocks fordras vid ensidigt lutande brobaneplatta.
Alternativt godtas en utformning med betongbelggning enligt ATB
VG, kapitel G, med tv lager isoleringsmatta, skyddslager av 15 mm
ABT 4 / B 160/220 och bindlager av 50 mm ABb 11 / B 70/100.
Vid uppbyggnad av frhjd gng- och cykelbana med asfalt
kan ABb 11 / B 160/220 anvndas.
62.12
Typbelggningar
62.122
Punkten utgr.
62.3
Utfrande
62.32
Betongbelggning p ttskikt
62.323
Betongbelggningen ska armeras med kamstnger minst 6 s 150 i bda

riktningarna alternativt 5 s 100 Nps 500. Armeringen ska lggas i tv
lager.
Om stlfiberarmerad betong ska anvndas fr denna erstta armeringen
enligt ovan. Erforderlig mngd stlfibrer i volym-% (Vf) ska bestmmas
enligt
Vf = 15400
d
2
f
s( + 70 ) l f
stngdiameter hos den armering som erstts med stlfibrer
de ersatta armeringsstngernas centrumavstnd
df
fiberdiameter
lf
fiberlngd.
Stlfibern ska lgst ha fyk lika med 500 MPa.

Det godtas inte att stlfiberarmerad betong kommer i kontakt med vrig
armering med undantag fr solfjderarmeringen i betongbelggningen.
I varje hrn ska 5 10 lggas in solfjdersformigt. Lngden p armeringsstngerna ska vara 1,0 m. Dessutom ska 1 10 lggas in. Denna armeringsstng ska vara 2,0 m lng och ska bockas p mitten.
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
49
Den sistnmnda stngen frlggs vanligen med vinkelspetsen

vid hrnet och sknklarna parallella med de bda betongsidorna.
66.
Belggning p trafikerade bottenplattor samt trg av betong
66.1
Utformning
66.11
Allmnt
66.114
Betongbelggning ska utformas som betongbelggning p ttskikt. Betongbelggningen ska uppfylla kraven i ATB VG, kapitel A.
Tjockleken p betongslitlager ska vljas med hnsyn tagen till bde slitage och eventuell nedfrsning i framtiden. Se ATB VG, kapitel G.
Kantstds armering eller vergngskonstruktionens frankring kan behva frstrkas med hnsyn till temperaturrrelser och ensidiga lutningar, hos belggningen och bottenplattan eller trget, vid utfrande med betongbelggning p
ttskikt.
Alternativt godtas en utformning med betongbelggning enligt ATB
VG, kapitel G, ovanp ttskikt, med tv lager isoleringsmatta, skyddslager av 15 mm ABT 4 / B 160/220 och bindlager av 50 mm ABb 11 /
B 70/100.
66.12
Typbelggningar
66.122
Punkten utgr.
67.
Fog med fogmassa
67.2
Material
Fogmassan ska uppfylla kraven i SS-EN 14188-1, typ 2.
67.4
Kontroll
Punkten utgr.
50
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
7.
Brodetaljer
71.
Avvattningssystem
71.2
Material
71.24
Stamledning
71.241
Stamledningar ska utfras av isolerade rr av rostfritt stl lgst enligt

SS 14 23 43. Tillhrande detaljer ssom rensrr och sandfng ska utfras
i samma material.
Upphngningsanordningar ska ha en ytbehandling motsvarande minst
varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 1461, tabell 2 respektive enligt
SS-EN ISO 10624.
72.
Lager
72.1
Allmnt
72.11
Definitioner
Definitioner framgr av SS-EN 1337-1.
72.13
Lager enligt europastandard

Lager enligt europastandard ska med ndring av vad som anges i avsnitt
72.3 och 72.8 uppfylla kraven enligt avsnitt 72.7.
72.2
72.23
Brottgrnstillstnd
72.231
Frankringsanordningar ska berknas s att de kan verfra upptrdande

horisontalkrafter fr laster enligt 22.24. Vid berkningen godtas att friktion medtas. Hnsyn ska tas till rostmn enligt BSK, avsnitt 8:74. Vid berkning av rostmn ska de hgsta vrdena fr korrosivitetsklass C4 anvndas och anvndningstiden ska sttas till 60 r. Friktionskoefficienten
mellan stl och betong ska sttas till hgst 0,25 och mellan stl och stl
till hgst 0,20.
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
51
Friktionskoefficienterna kan anses glla oberoende av om

stlytan r mlad eller inte.
72.232
Punkten utgr.
72.233
Punkten utgr.
72.234
Punkten utgr.
72.235
Punkten utgr.
72.236
Punkten utgr.
72.237
Punkten utgr.
72.238
Punkten utgr.
72.24
Bruksgrnstillstnd
72.244
Punkten utgr.
72.246
Punkten utgr.
72.3
Material
72.32
vriga material
Polytetrafluoretylen, PTFE, ska uppfylla kraven i SS-EN 1337-2.
72.4
Utfrande
Fr utfrandet ska kraven enligt kapitel 55 glla med de ndringar och
kompletteringar som anges i detta avsnitt.
72.42
Montering och fastgjutning
72.423
Lager ska monteras horisontellt, se dock 72.761.

Vid montering av rullager ska undre och vre lagerplattorna vara parallella. Dessutom ska rulle och lagerplattor ligga an utefter hela rullens
lngd.
72.427
Lagerplattan ska frankras i underbyggnaden och verbyggnaden. Betrffande frankring se 72.231.

Betrffande frankring av armerade gummilager, se 72.76.
52
72.6
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
Kompletterande krav fr vissa lagertyper

Avsnittet utgr.
72.7
Lager enligt europastandard
72.75
Gummipottlager
Gummipottlager skall uppfylla kraven i SS-EN 1337-5. Bekrftelseprocedur 1 i annex ZA ska tillmpas.
Val av material ska gras med beaktande av BSK, 7:21.
Gummipottlager godtas inte i omrden med lgre vrden fr lga temperaturer n vad som motsvarar isotermen fr -42 C i 21.261.
Momentet som orsakas av lagrets vinkelndring ska redovisas och godtas
av bestllaren.
72.76
Gummilager
Gummilager skall uppfylla kraven i SS-EN 1337-3. Bekrftelseprocedur
1 i annex ZA ska tillmpas.
Val av material ska gras med beaktande av BSK, 7:21.
Gummilager godtas inte i omrden med lgre vrden fr lga temperaturer n vad som motsvarar isotermen fr -42 C i 21.261.
72.761
Fre monteringen ska lagrets ytor vara vl rengjorda. Betongens kontaktyta ska ha en ytjmnhet motsvarande stlslipad yta.
Lager orienteras lmpligast med den korta sidan parallell
med brons rrelseriktning.
Vid lutande verbyggnad ska lagrets under- och verytor vara parallella.
Anliggningen svl ver som under lagret ska vara fullstndig.
Vid lutande verbyggnad ska provisorisk lsning av lagerlge ske under
arbete med terfyllning och packning bakom ndskrmar.
Armerade gummilager godtas inte utfrda med glidelement.
72.762
Oarmerade gummilager godtas endast utfrda som gummiremselager.

Oarmerade gummilager godtas endast om
- rrelselngden fr aktuellt std r hgst 10 mm. Rrelselngden ska i
detta fall berknas som LT enligt 72.222, och att
- bromskraften fr aktuellt std inte verstiger 125 kN.
Oarmerade gummilager godtas inte utfrda med glidelement.
Bro 2004
-Supplement nr 1
72.8
VV Publ 2006:25
53
Produktgodtagande
Fr lagertyper som inte anges i 72.7 godtas att minst tillverkardeklaration
enligt 10.822 tillmpas. Verifikatet fr vara hgst fyra r gammalt.
73.
73.4
Material
73.42
Gummi
73.422
Vid provning enligt SS-ISO 48 ska hrdheten motsvara vrden mellan

55 och 65 IRHD. Provningen ska utfras vid temperaturen 23 2 C.
Vid provning enligt SS-ISO 37 ska brottjningen vara minst 350 % och
brotthllfastheten vara minst 10 MPa. Provningen ska utfras vid temperaturen 23 2 C och med provkropp enligt SS-ISO 37, 6.1.
Vid provning enligt SS-ISO 34-1, metod A, ska rivhllfastheten vara
minst 10 kN/m. Provningen ska utfras vid temperaturen 23 2 C.
Vid provning enligt SS-ISO 815 ska sttningen vara hgst 5 %. Provningen ska utfras vid 25 % sammantryckning och vid temperaturen
70 1 C under 22 till 24 h.
Vid provning enligt SS-ISO 1431-1, punkt 9.2, vid temperaturen
40 2C godtas inte att gummimaterialet efter 100 h uppvisar ngra synliga sprickor.
Sedan materialet ldrats enligt SS-ISO 188, 3.5.1, vid temperaturen
70 1 C under 7 dygn, ska de uppkomna ndringarna av provningsresultaten hgst uppg till fljande vrden.
- Hrdhet
- Brotthllfasthet
- Brottjning
kning med 17 %
minskning med 15 %
minskning med 20 %
Volymkningen respektive hrdhetsminskningen ska provas enligt

SS-ISO 1817, 8 resp. 11.2, vid +23 2 C under 7 dygn 2 h med provningsvtska som uppfyller kraven enligt SS-ISO 1817, A.2, olja nr 1.
Volymkningen ska uppg till hgst 5 % och hrdhetsminskningen till
hgst 10 IRHD.
74.
Skyddsanordningar
74.5
Kontroll
Kraven i avsnitt 74.5 innehller ndringar och tillgg till kapitel 56.
54
VV Publ 2006:25
74.51
Kontroll vid tillverkning
74.514
Tillggskontrollen vid tillverkning ska minst omfatta
74.53
Bro 2004
-Supplement nr 1
ofrstrande provning av svetsar till 10 % (100 % provning av var

tionde svets)
kontroll av skikttjocklek och vidhftning enligt BSK avsnitt 9:71 vid

rcken som mlats av estetiska skl. Antal provningsomrden fr
skikttjockleksmtningen bestms enligt SS-ISO 19 840. Rcken till
en bro betraktas som ett objekt.
Kvalitetskrav fr svetsning
Kvalitetskraven fr svetsning enligt SS-EN ISO 3834-3 ska uppfyllas.
Vid tillmpningen av SS-EN 719 ska den svetsansvarige uppfylla kraven
enligt 5.2.3.
74.7
Produktgodtagande
Rckestillverkaren ska verifiera att alla krav i kapitel 74 r uppfyllda.
Verifikatet ska i tillmpliga delar vara utformat enligt
SS-EN SO/IEC 17050-1.
Brorcken enligt 74.61 och 74.62 ska vara godtagna av bestllaren.
vergngar mellan rcken enligt 74.64 ska vara godtagna av bestllaren.
Rckestillverkaren ska upprtta ett tillverkningskontrolldokument enligt
prEN 1317-5, avsnitt 6.3.
De av Vgverket godtagna rckena redovisas p Vgverkets
hemsida.
Bilaga 7-1 Provning av armerade gummilager

Bilagan utgr.
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
8.
ppningsbara broar
80.
Allmnt
80.4
Dokumentation
80.42
Maskinutrustning
55
Ritningar och vriga handlingar som avser maskinutrustningen ska innehlla

- ritningslista
- hydraulschema som ska innehlla driftdata avseende
- arbetstryck
- provtryck
- flde normaldrift
- flde reservaggregat
- motorspnning
- motoreffekt
- varvtal
- manverspnning
- reservmotoreffekt
- utnyttjad slaglngd
- anslutningsdimensioner
- tankvolym, arbetsvolym
- uppgift om oljekvalitet
- filterinsats.
Hydraulscheman ska upprttas enligt SS-ISO 14617-2. Schemat ska visa
komponenterna i sitt vilolge och innehlla samtliga grnslgesbrytare
och tryckvakter. Fr varje motorcylinderfunktion ska instllningsvrden
fr hastighet, tryck, varvtal etc. anges.
82.
Maskinkonstruktioner
82.1

Maskinkonstruktioner ska berknas fr laster enligt 22.29. De delar av en
maskinkonstruktion som belastas av vgtrafiklast ska ven berknas fr
laster enligt 22.21 - 22.28.
Utver krav enligt 82.11 t.o.m. 82.18 ska Maskiner och vissa andra tekniska anordningar, (Arbetsmiljverket) tillmpas.
56
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
Linspel, linblock, lintrummor, drivanordningar och lininfstningar vid

lyftbroar samt kranar och traverser ska dimensioneras enligt Lyftdonsnormer (SIS Frlag).
I den tekniska beskrivningen anges val av skerhetsfaktorer
och om andra maskinkonstruktioner n ovan upprknade ska
dimensioneras enligt Lyftdonsnormer.
Kolvstnger enligt 82.263 ska dimensioneras enligt Dimensionering av
konstruktioner i rostfritt stl (Stlbyggnadsinstitutet).
82.16
Lageranordning
82.162
Dimensioneringsvrden fr maximala yttryck och minsta ythrdhet fr

motgende material i glidlager anges i tabell 82-1.
Till motgende material ska vljas hrdat och slipat stl, eventuellt hrdfrkromat, med maximal ytfinhet Ra 0,8.
Angivna vrden fr ythrdhet avser hrdhet bestmd genom
Brinellprovning.
Tabell 82-1
Maximala yttryck och minsta ythrdhet fr material

till lageranordningar enligt SS-EN 1982
Materialbeteckning
Max yttryck (MPa)
Min ythrdhet (HB)
CuSn5Zn5Pb5
10
170
CuSn12
20
270
CuSn10Pb10
10
170
CuAl10Fe5Ni5
35
400
82.2
Material
82.26
Hydraulutrustning
82.261
Hgtrycksrr, kopplingar och tankar till hydraulutrustningar ska tillverkas i rostfritt stl minst enligt SS 14 23 43. Rren ska utfras enligt
SS-EN 10 305-4 i leveransform enligt SS 21 97 11.
Till flnsar i flnskopplingar godtas att material enligt 82.27 vljs.
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
82.3
Utfrande
82.32
Ytbehandling av maskingods
82.321
Kolvstnger ska hrdfrkromas enligt SS-EN ISO 6158 med en total

skikttjocklek av minst 100 m och hgst 130 m. Hrdfrkromningen
ska vara av typ Duplex med ett skikt konventionell krom ovanp ett
undre skikt av hgst 25 m sprickfri krom.
86.
Elektrisk installation
86.1
Allmnt
57
Fr elektriska installationer ska "Starkstrmsfreskrifterna" (Elskerhetsverket) beaktas.

Utrymmen fr elektriska kopplingsutrustningar fr lgspnning ska utformas enligt SS 436 21 01. Starkstrmsanlggningar med nominell
spnning verstigande 1 kV AC ska utformas enligt SS 421 01 01.
58
VV Publ 2006:25
9.
Rrbroar
91.
Utformning
91.5
Rrbro av betong
91.52
Armerade betongrr
Bro 2004
-Supplement nr 1
Det godtas att rrbroar av armerade betongrr utformas enligt kraven i

SS 22 70 00. De fr i dessa fall
- inte vara placerade i marin milj och
- vara utformade s att den teoretiska spnnvidden r hgst 3,0 m.
Betrffande definition av marin milj, se 10.54.
Utver vad som anges i 43.22 godtas att cement CEM II/A-LL enligt
SS-EN 197-1 anvnds under frutsttning att alkalireaktiv eller
sulfidhaltig ballast inte anvnds samt att det pvisas att de installerade
rren inte kommer att utsttas fr sulfatangrepp. Provning av detta ska
utfras vid ett organ enligt 10.83.
Betongrr avsedda att lggas som element i en rrbro behver inte uppfylla kraven p trycktthet enligt SS 22 70 00, 4.3.7.
91.6
Rrbro av stl
Multipelkonstruktioner och valv av stl ska fr att konstruktionen ska f
erforderlig stabilitet utformas s att
- konstruktionens vinkel mot verliggande vg vid snedskrning av
rrnde inte understiger 78g,
- hjsslngden inte understiger halva bottenlngden,
- snedskrningar utfrs med lutning 1:3 eller brantare och
- snedskrningar avslutas med en vertikal avskrning som r minst 0,5
m hg rknat frn rrbrons underkant och hgst ca en tredjedel av
konstruktionens hjd.
Lngden ska anpassas s att hjssan sticker ut minst 0,25 m utanfr slnten.
I rrbroar av stl avsedda fr gng- och cykeltrafik ska alla skruvhuvuden sitta p rrets insida. Detta gller inte skruvhuvuden som r placerade i gng- och cykelbanan under marknivn. Vidare ska skruvens lngd
anpassas efter pltantal och plttjocklek.
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
59
Rrbroar av stl som r avsedda fr vgtrafik, gng- och cykeltrafik samt

viltpassage ska frses med ett kantskydd vars yttre geometri r runt eller
erforderligt trubbigt.
Valv till rrbroar av stl ska utformas med bottenplattor av betong. Bottenplattorna ska utformas enligt kapitel 41. Valvet ska stllas i en minst
100 mm djup ursparing i bottenplattan eller frankras i bottenplattan med
en vinkelprofil. Efter montering av valvbgen ska ursparingen i bottenplattan fyllas med polymermodifierad asfaltmastix enligt 61.514 p bda
sidor om valvbgen.
Anslutningen mellan stl och betong till valvbroar av stl fr inte vara
belgen mellan nivn MW + 0,5 m och nivn MW 0,5 m.
I hjssans vgtopp nrmast respektive mynning ska en avvgningsdubb
monteras. Som avvgningsdubbar ska vagnsbultar anvndas.
92.
92.1
Allmnt
Berkning av rrbroar i stl ska gras med berkningsmodell enligt Dimensionering av rrbroar (Kungliga Tekniska Hgskolan).
Med ndring vad som anges i Dimensionering av rrbroar godtas att
skruvfrband ven dimensioneras genom provning.
Det godtas att armerade betongrr med en teoretisk spnnvidd av hgst
3,0 m verifieras enligt SS 22 70 00 med de tillgg som anges i avsnitt
92.2 och 92.4. Vid bestmmande av armeringsmngd ska hnsyn tas till
att tvrsnittet uppfyller brfmgekraven i del 2. Dessutom ska
- betongrren vara av lgst hllfasthetsklass 135 enligt SS 22 70 00
- tillten trafikbelastning enligt 14.51 bestmmas och
- hllfasthetsklassen verifieras genom berkning.
Bottenplattor till rrbroar utformade som valv ska verifieras enligt kapitel
42.
60
VV Publ 2006:25
93.
Material
93.3
Rrbro av stl
93.34
Skruv och mutter
Bro 2004
-Supplement nr 1
Skruvar och muttrar ska levereras med kontrollintyg 3.1 enligt

SS-EN 10 204 och ska vara varmfrzinkade enligt SS-EN ISO 10684.
94.31
Korrosionsskydd
Rrbron ska ha ett metalliskt korrosionsskydd enligt 94.32 eller ett kombinerat korrosionsskydd enligt 94.33.
Skarvelement och frekommande svetsfogar i plt ska ha ett korrosionsskydd minst motsvarande det fr vriga delar av rrbron.
Valt alternativ fr korrosionsskydd anges i den tekniska beskrivningen, se ven 91.16.
P en rrbro som r frlagd under en tsaltad vg ska ndarnas utsidor
frses med ett kombinerat korrosionsskydd enligt 94.331 p hela omkretsen intill minst 1,0 m innanfr slntytan.
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
61
10.
Frbttring
100.
Allmnt
100.4
Frutsttningar
100.42
Lastfrutsttningar
100.421
Vid frbttring godtas, med ndring av vad som anges i del 2, att berkningen utfrs fr laster enligt ATB Klassningsberkning av vgbroar
(Vgverket), med A/B minst lika med 130/200 kN. Se dock 100.422.
Eventuellt hgre A/B anges i den tekniska beskrivningen.
100.422
Vid ombyggnad av en bro ska berkningen dock ske fr laster enligt del
2. Detta gller ven fr en breddning med minst 3,0 m sammanhngande
bredd.
101.
Betongkonstruktioner
101.3
101.31
Frutsttningar
101.311
Betongen fr inte vara urlakad, vittrad eller spjlkad i sdan omfattning

att konstruktionens funktion r nedsatt. Bedmningen ska vara gjord av
en sakkunnig person som bde ska ha provbilat och bomknackat.
Kloridhalten, uttryckt som den totala kloridjonhalten i procent av cementets vikt, ska vara mindre n 0,30 % i niv med armeringen i betong
med ospnd armering. Motsvarande vrde fr spnnarmerad betong r
0,10 %.
Kloridjonhalten ska bestmmas genom att prov tas ut ur betongen.
Provningen kan till exempel utfras enligt SP metod 0433.
Annan niv p kloridhalten kan anges i den tekniska beskrivningen.
Betongens tryckhllfasthet ska uppfylla de vrden som fordras enligt
BBK, avsnitt 7.2.4.2. Dessutom ska sprckhllfastheten vara minst 7 %
av uppmtt tryckhllfasthet, dock minst 6 % av den nominella tryckhllfastheten.
62
VV Publ 2006:25
Bro 2004
-Supplement nr 1
Efter vattning p bearbetad yta fr det inte finnas sprickor i mikroskala i

betongen.
Med sprickor i mikroskala avses sprickor i cementpastan och
i kontaktytan mellan ballastkorn och cementpasta som kan
uppst vid bilning och frsning av betong. Bredden hos dessa
sprickor kan vara liten, 50 100 m. Dessa sprickor ska inte
frvxlas med de mikrosprickor som alltid uppkommer vid
hydratisering i cementpasta och i kontaktytan mellan cementpasta och ballastkorn.
Betongen fr inte vara karbonatiserad i niv med armeringen.
Karbonatisering ska fr betong kontrolleras enligt SS 13 72 42. Ett medelvrde av minst tre prov ska ligga till grund fr bedmning av karbonatiseringsdjupet. Provningen ska vara utfrd dr maximal karbonatisering kan frvntas.
Metoden frutstter att provet inte utfrs d betongen r
kraftigt uttorkad eller mycket vt.
Karbonatiseringsdjupet kan kontrolleras p fljande vis.
Med hammare och mejsel grs en ngra mm djup krater i
betongen. Dammet blses bort, varefter fenolftaleinlsning
sprayas ver brottytan. Om ingen frgning erhlls grs ett
djupare ingrepp tills betongen lngst in frn ytan frgas rdviolett. Djupet frn ursprunglig yta till frgomslaget mts.
Mttet r karbonatiseringsdjupet.
En mer omfattande kartlggning av risken fr armeringskorrosion kan utfras med potentialkartering, se bilaga 10-1.
Det r lmpligt att bestmma det tckande betongskiktet
samtidigt med mtningen av karbonatiseringsdjupet.
Med hnsyn till armeringens frankring och skarvning ska det tckande
betongskiktet vara minst lika med armeringsstngens diameter.
Betongen ska uppfylla kravet fr acceptabel frostbestndighet vid prov
enligt SS 13 72 44, metod A.
101.3
101.32
Brottgrnstillstnd
101.328
Vid dimensionering av en frbttring, som inte r en ombyggnad eller en

breddning minst 3,0 m, utgr kraven enligt 42.213.
Bro 2004
-Supplement nr 1
VV Publ 2006:25
63
101.5
Utfrande
101.56
Betongsprutning
101.568
Hrdning av sprutbetong ska gras enligt metod W, se 44.53. Fr att undvika skador i betongytan ska vattenbegjutning utfras frsiktigt.
Om s anges i den tekniska beskrivningen godtas att metod W
erstts med ett uttorkningsskydd enligt metod CC i BBK, avsnitt 8.4.2.
102.
Stlkonstruktioner
102.41
Frutsttningar
102.411
Stlet ska vara fritt frn pgende korrosion.

Areafrlust eller anvisningsverkan p grund av korrosion som pverkar
konstruktionens funktion ska inte frekomma.
Mekaniska skador som nedstter konstruktionens brfrmga ska inte frekomma. Stlet ska vara fritt frn sprickor.
Frekomst av sprickor kan kontrolleras genom ofrstrande
provning enligt BSK, avsnitt 9:732.
Stlmaterialet ska ha knd och tillfredsstllande seghet, homogenitet och
hllfasthet.
Kriterier fr dessa egenskaper avgrs frn fall till fall nr
frbttring r aktuell.
Segheten i konstruktionsstl som r av ldre datum n 1955 ska utredas.
Kompletterande provning som kan bli aktuell r till exempel
- kemisk analys enligt SS-EN ISO 14 284
- dragprovning enligt SS-EN 10 002-1
- slagprovning enligt SS-EN 10 045-1
- slagganalys
- strukturunderskning med bestmning av bl.a. kornstorlek.

Bro 2004 Supplement NR 1

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Bro 2004 Supplement NR 1

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

PUBLIKATION 2006:25

Upphovsman (frfattare, utgivare)

Samhlle och trafik

I publikationen anges revideringar och frtydliganden av Bro 2004.

Bro, armering, belggning, betong, brorcke, cement, certifiering, fog,

Distributr (namn, postadress, telefon, telefax, e-postadress)

Allmnna frutsttningar .......................................................................................... 3

Generella utformningskrav ................................................................................... 5

Generella krav vid verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet .............. 5

Standarder och ritningar...................................................................................... 12

Bilaga 1-2 Vgverkets administrativa rutiner................................................................. 23

Verifiering genom berkning och provning........................................................ 35

Verifiering genom berkning och provning........................................................ 38

Utnyttjande av hgre tryckhllfasthet..................................................... 42

Stl-, tr- och aluminiumkonstruktioner................................................................. 43

Belggning p brobaneplatta av betong ..............................................................47

Belggning p trafikerade bottenplattor samt trg av betong .............................49

Fog med fogmassa...............................................................................................49

Bilaga 7-1 Provning av armerade gummilager ...............................................................54

ppningsbara broar .................................................................................................55

Verifiering genom berkning och provning ........................................................59

Miljpverkan, brandskydd samt skydd mot

Bekrftelse av verensstmmelse med krav

Verifiering, dvs. tillverkardeklaration, ska ske p basis av krav som anges

Verifiering, dvs. tillverkardeklaration, ska ske p basis av krav som anges

Provning och besiktning

Generella krav vid verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet

Allmn teknisk beskrivning fr klassningsberkning

Allmn teknisk beskrivning fr tillflliga broar

Allmn teknisk beskrivning fr vgkonstruktion,

Erosionsskydd i vatten vid vg- och brobyggnad

Geotekniska underskningar fr vgbroar

Handledning fr geotekniska berkningar

Istryck mot bropelare

Jords hllfasthets- och deformationsegenskaper

NAD(S), Nationellt anpassningsdokument till SS-EN 1994:35

Principer fr digital informationshantering i vgprojekt

REBEL 91 - Tekniska beskrivningar fr anordningar

SAFEBRO Kodfrteckning fr administrativa och

Slitsmurar som permanent konstruktionsdel, dimensionering

Svetsade rckeskonstruktioner till broar Bekrftelse 2004:70

Utbildningsplan Undervattensgjutning av betong

Utfrande av erosionsskydd i vatten

VV MB 905, Bestmning av vattens korrosiva egenskaper

Vgverkets allmnna tekniska beskrivning fr under- 2002:48

Vgverkets freskrifter om tekniska egenskapskrav

Vgverkets freskrifter om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder

BSK, BSK 99 Boverkets handbok om stlkonstruktioner

Dimensionering genom provning

Sn- och vindlast, Utgva 2

Datorsimulering av plslagning, Rapport 92

Dimensioneringsanvisningar fr slagna slanka stlplar, rapport 98

Dimensioneringsprinciper fr plar. Lastkapacitet.

Dimensioneringsprinciper fr plar. Lastkapacitet.

Injekterade plar, rapport 102

Negativ mantelfriktion lngs plar. Rapport 60

Standardplar av betong - lastkapacitet och geoteknisk brfrmga. Rapport 94

Stlkrneplar Anvisningar fr projektering, dimen- 1999

Betonghandbok - arbetsutfrande, utgva 2

Betonghandbok - konstruktion, utgva 2

Betonghandbok - material, utgva 2

High Performance Concrete Structures, Design

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB