You are on page 1of 23

AFS 2000:6

MAST- OCH STOLPARBETE


Arbetarskyddsstyrelsens freskrifter om mast- och stolparbete samt
allmnna rd om tillmpningen av freskrifterna

(ndringar infrda t.o.m. 25 mars 2014)

AFS 2000:6

Arbetarskyddsstyrelsens freskrifter och allmnna rd


om mast- stolparbete
beslutade den 19 oktober 2000
(ndringar infrda t.o.m. 25 mars 2014)

Utkom frn trycket


den 24 november 2000

Tillmpningsomrde
1 Dessa freskrifter gller
master och stolpar, dr det finns risk fr att mnniskor eller freml strtar
ned,
stag, strvor, fasta tilltrdesanordningar till master och stolpar och p
konstruktionen monterad utrustning, dr sdan risk finns,
arbete i sdana master och stolpar samt
stolpskor och deras anvndning.
Freskrifterna i 4 gller inte produkt, vilken omfattas av produktdirektiv som
krver totalharmonisering inom EES-omrdet. Freskrifterna gller inte heller
mast- och stolparbete i rddningstjnst. Hjdarbete inom frsvarsmakten
omfattas inte av bestmmelserna i 25 .
Med arbetsgivare jmstlls i dessa freskrifter den som anlitar inhyrd arbetskraft fr att utfra arbete i sin verksamhet.
Med arbetsgivare jmstlls ven vid tillmpningen av 20 och 34 de
som fr gemensam rkning driver yrkesmssig verksamhet utan anstlld. Vid
tillmpningen av 13 och 14 samt 28 och 29 skall med arbetstagare
jmstllas de som yrkesmssigt driver verksamhet fr gemensam rkning.
Detta gller dock ej om verksamheten bedrivs endast av medlemmar av
samma familj.

Definitioner
2 I dessa freskrifter anvnds fljande beteckningar med nedan angiven
betydelse:
Mastarbete

Arbete i mast eller inom omgivande riskomrde.

Stolparbete

Arbete i stolpe eller inom omgivande riskomrde.

Hjdarbete

Mast- eller stolparbete p mer n 13 meters hjd ver den


lgsta punkten inom det omrde till vilket den arbetande kan
falla ned.

AFS 2000:6

Riskomrde

Omrde kring mast eller stolpe inom vilket isras eller nedfallande freml kan framkalla allvarlig personskada.

Rtskadekontroll

Sakkunnig underskning av eventuell rta i trstolpar och


strvor samt bedmning av rtans inverkan p stolparnas
mekaniska hllfasthet. Kontroll av stag och stolpar med
avseende p deras infstning i underlaget.

Stolpsko

Fotburen arbetsutrustning fr klttring och arbete i stolpe.

Allmnt
3 Den som rder ver ett arbetsstlle med en eller flera master eller stolpar
skall underhlla dessa vl samt frebygga olycksfall genom terkommande
kontroll av anlggningen. Kontrollen skall avse slitage, korrosion, erosion,
ldring och utmattning avseende konstruktionsmaterial, fundament, stagning
och liknande. Tidsintervallet mellan kontrollerna skall bestmmas med hnsyn
till geografiskt lge, klimatiska frhllanden, grundfrhllanden och
konstruktionsmaterialets beskaffenhet samt dokumenteras i en plan. I den
hndelse kontrollen mynnar ut i ett frbud mot tilltrde till masten eller stolpen
i avvaktan p tgrder, skall detta srskilt utmrkas.
Stolpar av tr skall dessutom rtskadekontrolleras och mrkas enligt 30
37 .
4 En mast skall normalt ha fast tilltrdesanordning eller vara frberedd fr
anslutning till mobil tilltrdesanordning. Tilltrdesanordningen skall ge skert
tilltrde till masten.
5 Nr det behvs av srskilda skl skall en mast med omgivande riskomrde utmrkas med varselmrken som varnar den, som avser att betrda
riskomrdet, fr dr frekommande risker eller faror, samt upplyser om
eventuellt gllande frbud mot tilltrde eller pbud om skyddsutrustning. Om
behovet r tillflligt kan dock utmrkningen ersttas med utposterad vakt.

Medicinsk kontroll vid hjdarbete


6 Arbetsgivaren ska ordna med medicinska kontroller enligt
Arbetsmiljverkets freskrifter Medicinska kontroller i arbetslivet fr
arbetstagare som sysselstts eller kommer att sysselsttas i hjdarbete.
Bestmmelser om sanktionsavgifter fr den som sysselstter arbetstagare
som inte bedmts som tjnstbara finns i 6 Arbetsmiljverkets freskrifter om
medicinska kontroller i arbetslivet. (AFS 2014:11)
3

AFS 2000:6

7 - 11 Upphvda. (AFS 2005:11)

Utbildning
12 Arbetstagare som anlitas till mast- eller stolparbete skall ha genomgtt
srskild teoretisk och praktisk utbildning fr sdant arbete.
Innan en arbetsgivare frsta gngen anlitar en arbetstagare fr arbete i mast
eller stolpe skall arbetsgivaren frvissa sig om att arbetstagaren har
genomgtt tillrcklig utbildning och har de kunskaper som behvs fr arbetet.

Utrustning
Generellt
13 Arbetstagare skall vid mast- eller stolparbete anvnda skyddshjlm med
hakrem och fallskyddsutrustning om det inte r uppenbart ondigt. Nr s
behvs skall skyddshandskar, gonskydd, skyddsskor och skyddsklder
anvndas.
Vid mast- och stolparbete skall, om det inte r uppenbart ondigt, utrustning
fr att ta ned skadade finnas ltt tillgnglig.
14 Fr att kunna kalla p hjlp skall arbetstagare i mast eller stolpe vara
utrustade med lmplig larm- och kommunikationsutrustning om det inte r
uppenbart ondigt. En plan fr omedelbar undsttning av skadad eller
hjlpbehvande skall finnas.
15 Verktyg och redskap, som anvnds vid mast- och stolparbete, skall
vljas s, att de r lmpliga fr det arbete som skall utfras och vid behov
skrade s, att de inte skapar risker genom att falla ned eller p annat stt.
Stolpskor
16 Stolpskor fr anvndas eller avlmnas fr att tas i bruk endast om deras
utfrande uppfyller kraven i bilaga 1, punkt 24.

17 Stolpskor fr vidare anvndas eller avlmnas fr att tas i bruk endast om


ett certifieringsorgan i tredjepartsstllning som ackrediterats fr uppgiften
enligt Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 765/2008 av den 9
juli 2008 om krav fr ackreditering och marknadskontroll i samband med

AFS 2000:6

salufring av produkter och upphvande av frordning (EG) nr 339/93 1 och


lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll har certifierat att de
uppfyller kraven i 16 samt utfrdat ett certifikat. Till grund fr certifieringen
ska ligga en typprovning enligt bilaga 1, punkt 56. (AFS 2011:9)
Ett certifikat ver certifiering enligt frsta stycket gller fr alla stolpskor
som till material och utfrande stmmer verens med det provade exemplaret.
18 Certifiering enligt 17 kan ocks utfras av ett certifieringsorgan i ngot
annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet (EES), som
r ackrediterat fr uppgiften mot tillmplig standard i EN 45 000-serien av
ett ackrediteringsorgan, som kan visa att det uppfyller och till
mpar kraven i EN 45 010 eller
p annat stt erbjuder likvrdiga garantier vad gller teknisk och yrkesmssig kompetens samt garantier fr oberoende.
19 Stolpskor skall, d de avlmnas fr att tas i bruk, vara tydligt och
varaktigt mrkta med certifieringsorganets och tillverkarens mrke samt
tillverkningsr. De skall tfljas av skriftliga instruktioner om anvndning,
sktsel, kontroll och kassation.
Stolpskor som r i bruk skall kontrolleras med hgst ett rs mellanrum.
Stolpskor, som genomgtt kontroll utan vsentlig anmrkning, skall mrkas
s, att tiden fr nsta kontroll ltt kan faststllas. Mrkning skall utfras s, att
skorna inte frsvagas genom mrkningen.

Utfrande av hjdarbete och annat mast- och


stolparbete
20 Mast- och stolparbete skall planeras s, att det kan utfras skert. Innan
arbetet pbrjas skall arbetsgivaren frvissa sig om anlggningens skick.
Information om anlggningens skick samt instruktioner fr det arbete som r
aktuellt skall i god tid tillhandahllas berrda arbetstagare. Nr det behvs
skall instruktionerna vara skriftliga.
21 Arbetsledare fr mast- eller stolparbete skall vara vl frtrogna med olika
metoder att bedriva arbetet samt ha kunskaper om den aktuella typen av
arbete.
22 Vid arbete i mast eller stolpe skall starka radiosndare stngas av eller
1

EUT L 218, 13.8.2008, s. 30 (Celex 32008R0765).

AFS 2000:6

effektreduceras s, att arbete p eller nra dessa kan utfras skert och i
enlighet med gllande freskrifter frn Arbetarskyddsstyrelsen om
hgfrekventa elektromagnetiska flt.
23 Mast- och stolparbete fr inte utfras dr det finns risk fr ohlsa eller
olycksfall genom okontrollerat is- eller snras, eller p grund av ogynnsamma
meteorologiska frhllanden. Vistelse i mast eller stolpe under annalkande
eller pgende skvder r inte tillten.
Vid arbete i mast skall riskomrdet kring masten utmrkas p lmpligt stt nr
s behvs.
24 Till hjdarbete fr endast anlitas den som genomgtt medicinsk kontroll
enligt 69 och utbildning enligt 12 samt har tillrckliga kunskaper och i
vrigt r lmplig fr uppgiften. Hjdarbete fr inte bedrivas som ensamarbete.
25 Hjdarbete skall normalt ske i dagsljus. Om hjdarbete undantagsvis
mste utfras under mrker, skall tillfredsstllande arbetsbelysning finnas.
26 Arbetstagare som r indisponerad eller av annat skl knner tveksamhet
infr arbetsuppgiften, och som anmlt detta till arbetsledningen, fr inte
sysselsttas i hjdarbete.

tgrder fre arbete i stolpe av tr


27 Arbetsgivaren skall, innan en arbetstagare gr upp i en stolpe, frvissa
sig om att anlggningen r rtskadekontrollerad enligt 30 .
28 Arbetstagaren skall vara frsiktig ven om en stolpe inte r kontrollmrkt
som farlig enligt 35 , och skall genom egna iakttagelser frvissa sig om att
stolpen r i sdant skick att den inte r farlig att g upp i.
29 Om en arbetstagare mste utfra arbete i en stolpe, som r kontrollmrkt
som farlig enligt 35 eller som arbetstagaren inte bedmer som sker att g
upp i, skall arbetsplattform eller arbetskorg anvndas, eller skall stolpen
tillflligt stagas eller p annat stt gras sker innan arbetet pbrjas.

Rtskadekontroll
30 Den som rder ver ett arbetsstlle med en eller flera ledningsstolpar av
tr skall frebygga olycksfall genom att planera och regelbundet genomfra
rtskadekontroll av samtliga sdana stolpar i anlggningen. Kontrollen skall
gras under tid d virket inte r fruset. Vid nyanlggning av stolplinje skall
tidpunkt fr den frsta kontrollen och intervall fr drefter terkommande
kontroller bestmmas.
6

AFS 2000:6

Tidsintervallet mellan kontrollerna skall dokumenteras i en plan och bestmmas med hnsyn till
anlggningens geografiska lge,
markbeskaffenheten dr stolparna r placerade och
stolparnas impregnering.
31 Den som utfr kontroll skall ha tillrcklig utbildning och erfarenhet fr att
kunna faststlla rtskada hos en stolpe, beskriva skadans omfattning och
bedma om en rtskadad stolpe behver bytas eller frstrkas fre nsta
kontroll.
32 Vid kontroll skall fras protokoll. I protokollet skall den som utfr
kontrollen beskriva skadans omfattning hos rtskadade stolpar och ange om
de behver bytas eller frstrkas.
33 Om det kan misstnkas att en stolpe inte str tillrckligt djupt i marken
eller att ett stag har allvarliga skador ver eller under markytan skall detta
antecknas i protokollet.
34 Den som rder ver arbetsstllet skall frvara protokollet och hlla det
tillgngligt fr berrda arbetsgivare och arbetstagare och deras ombud samt
fr tillsynsmyndighet.

Mrkning av farlig stolpe och tgrder med anledning av


rtskadekontroll
35 Om den som utfrt kontroll bedmer att en stolpe i en enkelstolpledning
behver bytas eller frstrkas, skall stolpen vid kontrollen frses med
mrkning som visar att det r farligt att g upp i den utan fregende stagning
eller strvning. Mrkningen skall placeras ca 2 m ver mark.
36 Den som rder ver arbetsstllet skall med ledning av kontrollprotokollet
bestmma tid fr byten, frstrkningar eller kompletterande underskningar
och se till att dessa blir utfrda.
37 Mrkning enligt 35 fr inte tas bort innan stolpen byts eller frstrks.
38 Upphvd. (AFS 2014:11)

AFS 2000:6

Ikrafttrdande och vergngsbestmmelser


1. Dessa freskrifter trder i kraft den 2 april 2001. Samtidigt upphvs
Arbetarskyddsstyrelsens kungrelse med freskrifter om rtskadebesiktning av ledningsstolpar (AFS 1992:3) och Arbetarskyddsstyrelsens
kungrelse om stolpskor (AFS 1984:1).
2. Fr mast som tagits i bruk fre den 2 april 2001 fr tgrder fr att tillgodose kraven i 4 samordnas med ordinarie underhllsarbeten. tgrderna skall dock ha genomfrts senast den 31 december 2010.
3. Om tidpunkten fr den frsta rtskadekontrollen och intervall fr drefter
terkommande kontroller inte r bestmda vid ikrafttrdandet av dessa
freskrifter, skall detta gras snarast.
4. Typkontroll och typgodknnande av stolpskor som fre den 2 april 2001
utfrts enligt Arbetarskyddsstyrelsens kungrelse (AFS 1984:1) om
stolpskor skall glla som certifiering enligt 17 i de nya freskrifterna.
5. Fr arbetstagare i hjdarbete, som inom 12 mnader fre ikrafttrdandet av
dessa bestmmelser genomgtt medicinsk kontroll, som till omfattning och
innehll r minst likvrdig med medicinsk kontroll vid hjdarbete enligt 6
11 , skall den genomgngna kontrollen glla som freskriven kontroll.
6. Arbetstagare som vid ikrafttrdandet av dessa bestmmelser r sysselsatt i
mast- eller stolparbete, och hrigenom kan bedmas ha tillgnat sig
kunskaper motsvarande kraven i 12 , behver inte genomg den dr
freskrivna utbildningen om kunskaperna r tillfredsstllande dokumenterade.
_________
AFS 2005:11
Denna frfattning trder i kraft den 1 juli 2005.

AFS 2011:9
1. Denna frfattning trder i kraft den 1 augusti 2011.
2. Med ackreditering enligt dessa freskrifter jmstlls ackreditering som
freskrivits om enligt ldre freskrifter

AFS 2014:11
Denna frfattning trder i kraft den 1 juli 2014
8

AFS 2000:6

Bilaga 1

Utfrande och provning av stolpskor


1. Definitioner och frklaringar
1.1 Total belastningsamplitud: Under utmattningsprovning utstts stolpskon
fr en belastning som i tiden varierar periodiskt mellan minimivrdet P min och
maximivrdet Pmax. Total belastningsamplitud P definieras av
P = Pmax Pmin
1.2 Nominell belastningspunkt: Den punkt p fotplattan (eller motsvarande)
som vid anbringande av belastningen innebr ogynnsammaste frhllanden
frn
utmattningssynpunkt
under
provningen.
Den
nominella
belastningspunkten r i regel belgen lngst bak p fotplattan, omedelbart
framfr bakkappan om sdan finns.
1.3 Livslngd: Det logaritmiskt berknade medelvrdet av det antal belastningsvxlingar med konstant amplitud som stolpskorna i provserien
uthrdar innan brott intrffar vid prov.
1.4 Logaritmiskt berknat medelvrde: Det logaritmiskt berknade medelvrdet x av n st observationer x1, x2 . . .xn ges av

dvs. logaritmen fr medelvrdet r lika med medelvrdet av logaritmerna fr


de enskilda observationerna.
2. Utfrande
2.1 Stolpskor skall ha taggar eller motsvarande anordningar som ger bra fste
men inte fastnar i stolpen. Remmar och andra fstanordningar skall vara
sdana att skorna sitter skert och stadigt fast p brarens skor och ltt kan
tas av och p.
Stolpskor med justerbar gripvidd skall kunna lsas tillfrlitligt i nskat lge.
3. Material
3.1 Material i lastupptagande delar skall ha sdana egenskaper att hllfasthetsegenskaperna ej nmnvrt frndras i temperaturintervallet
30C +50C. Dokumenterade materialprovningar skall styrka detta.
9

AFS 2000:6
Bilaga 1

3.2 Material i fstdon, t.ex. remmar, skall vara fuktavvisande och ha tillrcklig
styrka fr att uppta frekommande krafter. Det fr inte pverkas av tr- och
skoimpregneringsmedel, stelna i kyla eller ldras snabbt.
Anm 1. Remmar av syntetiskt material, t.ex. terylene, godtas om de
monterade i sina fstanordningar p stolpskor kan uppta en kraft av
minst 3 000 N utan att skadas. Remmarnas hllfasthet provas enligt
figur 1. Kraften F anbringas och bibehlles under 3 minuter. Bandet fr
under denna tid inte glida i sina infstningar eller eventuella justeringsanordningar.
Anm 2. Lderremmar r ej lmpliga.

Figur 1: Provning av hllfastheten hos rem.


4. Ytbehandling
4.1 Eventuell ytbehandling skall utfras s att okulr sprickskning p de
mest pknda delarna r mjlig.
Anm. Mlning med klarlack godtas.
5. Utmattningsprovning
5.1 Utmattningsprovning skall utfras p komplett sko som r monterad i
stolpe p sdant stt att frhllandena vid praktisk anvndning s lngt
mjligt efterliknas. Fr justerbar sko skall den instllning vljas som r
ogynnsammast frn utmattningssynpunkt.
10

AFS 2000:6
Bilaga 1

5.2 Om s erfordras fr vid provning en av ingreppspunkterna i stolpen


(exempelvis en av taggarna) vara fixerad.
5.3 Plagd belastning skall motsvara en total belastningsamplitud P av 1080
N (110 kp), med belastningen angripande i nominella belastningspunkten (se
punkt 1.2 i denna bilaga). Vrdet p P min stts till 100 N. Lasten fr anbringas
p valfri plats p fotplattan, dock hgst 100 mm frn nominella
belastningspunkten i skons lngdled (framfr bakkappan) respektive hgst 50
mm frn nominella belastningspunkten i skons tvrled (innanfr fotplattans
yttersta del), varvid erforderlig justering av belastningsamplituden utfrs.
5.4 En provserie omfattande minst 5 prov under identiska betingelser skall
utfras. Provserien skall vljas s att svl vnster- som hgerskor ingr.
Livslngdens medelvrde, berknat enligt 1.5, skall uppg till lgst 2,0 x 10 6
belastningsvxlingar. Lgsta enskilda vrde fr inte underskrida 1,0 x 10 6
belastningsvxlingar. Fr stolpsko med dubbla brelement registreras antalet
belastningsvxlingar till dess det yttre brelementet utmattats s att det inre
brelementet vertagit hela eller delar av lasten. Skon skall hrefter uppta
minst 1,0 x 104 belastningsvxlingar.
6. Balansprovning m.m.
6.1 Provning av skons balans skall utfras genom bestmning av de vridande
momenten i skons lngdled respektive tvrled enligt figur 2.
6.2 Vridande moment av stolpskons egenvikt fr vid gng inte verka utt frn
stolpen och fr inte verstiga fljande vrden:
Stolpskostorlek
Gripvidd mm*

300 eller mindre


Mer n 300

Vridande moment
Nm
I lngdled
I sidled
Mtt p fotplattan i en axel
Mtt i fotplattans
100 mm framfr skons
lngdaxel
bakkappa (eller motsvarande)
8
1,5
9
2

*Fr justerbar sko skall vljas den instllning som r ogynnsammast frn
balanssynpunkt.

11

AFS 2000:6
Bilaga 1

Figur 2: Bestmning av vridande moment.

12

AFS 2000:6

Arbetarskyddsstyrelsens allmnna rd om tillmpningen


av freskrifterna om mast- och stolparbete
Arbetarskyddsstyrelsen meddelar fljande allmnna rd om tillmpningen av
Arbetarskyddsstyrelsens freskrifter (AFS 2000:6) om mast- och stolparbete.
Allmnna rd har en annan juridisk status n freskrifter. De r inte tvingande,
utan deras funktion r att frtydliga innebrden i freskrifterna (t.ex. upplysa
om lmpliga stt att uppfylla kraven, visa exempel p praktiska lsningar och
frfaringsstt) och att ge rekommendationer, bakgrundsinformation och
hnvisningar.
Allmnt
Arbete i och kring master, stolpar och liknande innebr speciella risker fr den
personal som utfr arbetet. En srskild risk utgr hrvid det arbete, som utfrs
p hg hjd ver omgivande markniv (hjdarbete). De mest uppenbara
riskerna gller fall frn hjd samt skador frn nedstrtande ismassor, verktyg
eller andra freml, men ven andra, mer indirekta risker frekommer.
Slunda r tilltrde till arbetsplatsen ofta frenat med klttring uppfr stegar,
vilket innebr extrem fysisk belastning med betydande pfrestning p hjrta
och cirkulationsorgan. En annan speciell fara vid arbete i master och stolpar
ligger i arbetsplatsens svrtillgnglighet och drmed sammanhngande
svrigheter att snabbt undstta den, som rkat ut fr olyckshndelser eller
insjuknat akut.
Till dessa fr mast- och stolparbete speciella risker kommer mer traditionella
arbetsmiljrisker ssom exponering fr impregneringsmedel och hgfrekventa
elektromagnetiska flt, elektriska risker frn hgspnningsledningar m.m.
samt belastningsergonomiskt ogynnsamma arbetsstllningar.
Kommentarer till vissa paragrafer
Till 1 Fristende master frekommer frmst som brare av utrustning fr
sndning och mottagning av radiosignaler fr trdls kommunikation eller fr
vervakning av sdan kommunikation. ven lgre sdana master
frekommer, t.ex. som ljusmaster fr belysning inom kommunala anlggningar, hamn- och industriomrden, idrottsplatser och liknande. Master
som r fysiskt sammankopplade till linjer eller nt frekommer frmst som
brare av hgspnningsledningar fr verfring av elektrisk energi, men kan
ocks frekomma t.ex. som kabelbrare vid linbanor. Underlag fr mast kan
vara fast, naturligt eller uppbyggt, men ven, huvudsakligen i fltmssig militr
applikation, ett mobilt underrede.
13

AFS 2000:6

Beteckningar fr olika masttyper kan variera mellan olika branscher. Vanligt r


att ostagade master benmns torn. Energibranschen anvnder traditionellt
begreppet kraftledningsstolpe, eller bara stolpe, om sina ledningsbrare
oavsett material och utfrande, sledes ven i de fall stolpen snarast r en
mast.
I mast- och stolparbete ingr verksamheter ssom:
Att bygga, inspektera, resa, riva och underhlla mast eller stolpe och vad
drtill hr.
Att klttra eller p annat stt frflytta sig i mast eller stolpe.
Att montera, demontera, byta ut eller underhlla mast- eller stolpburen
utrustning och tillhrande frbrukningsmateriel.
Freskrifterna gller inte rddningstjnst emedan hjdarbete r ett dr ofta
ingende arbetsmoment, som mste utfras utan att kunna planeras i samma
utstrckning som vanligt mast- eller stolparbete. Rddningstjnsten har
normalt ocks ledning, teknisk utrustning samt utbildnings- och hlsokrav p
personalen
utver
vad
som
krvs
i
dessa
freskrifter
(jfr
Arbetarskyddsstyrelsens kungrelse med freskrifter om rk- och kemdykning). Fr personal inom rddningstjnsten som, utan att ha kompetens
ssom rk- och kemdykare, deltar i rddningsinsatser innebrande
hjdarbete, som normalt skulle falla inom tillmpningsomrdet fr dessa
freskrifter, kan det vara lmpligt att ordna medicinsk kontroll vid hjdarbete
enligt 611 i freskrifterna.
Till 2 Hjdgrnsen 13 m br inte tolkas s, att arbete under denna grns
skulle vara riskfritt. Grnsen avser endast att frn tillmpningsomrdet fr
bestmmelserna om medicinsk kontroll (611 ) undanta merparten av
arbete med lokala stolpnt fr telekommunikation, distribution av lgspnd
strm, gatubelysning m.m.
Riskomrdet kring en mast eller en stolpe utgrs normalt av en cirkel med
centrum vid foten och med en radie motsvarande tv tredjedelar av den hjd
frn vilken nedfall av isstycken eller freml kan befaras. Fr arbete som
bedrivs inom omrde dr det finns risk fr skada genom ras (=nedfall eller
vltning av massor eller freml) gller Arbetarskyddsstyrelsens kungrelse
om skyddstgrder mot skada genom ras.
Andra risker n fall och ras i anslutning till mast- och stolpanlggningar kan
hrrra frn impregneringen i ledningsstolpar av tr (jfr Arbetarskyddsstyrelsens freskrifter om kemiska arbetsmiljrisker samt styrelsens
freskrifter om bekmpningsmedel). Misstanken att de elektriska och
magnetiska flten kring starkstrmsanlggningar lngsiktigt skulle kunna
medfra hlsorisker fr nrboende kan inte anses slutgiltigt motbevisad.
Starka radiosndare avger hlsoskadliga, hgfrekventa EM-flt i sin
14

AFS 2000:6

omedelbara nrhet i sndningsriktningen (jfr Arbetarskyddsstyrelsens


kungrelse med freskrifter om hgfrekventa elektromagnetiska flt). Genom
sndarnas hga placering och vsentligen horisontella sndningsriktning
anses dock fltstyrkan vid markniv i regel ej utgra ngon hlsorisk. Inom
vissa fltmssiga militra applikationer kan dock frekomma radiosndare
med fltstyrkor vid markniv verstigande av Arbetarskyddsstyrelsen
freskrivna exponeringsvrden.
Till 3 I 3 kap 12 arbetsmiljlagen lggs ett skyddsansvar p den som
rder ver ett arbetsstlle. Detta skyddsansvar kan bli aktuellt nr
arbetstagare, som arbetar i master och stolpar, inte r anstlld hos den som
ger anlggningen eller eljest har rtt att frfoga ver den. Det kan i sdana
fall vara svrt fr arbetstagarens arbetsgivare att kontrollera t.ex. en trstolpes
kondition innan arbete i stolpen pbrjas. Ansvaret fr att sdan kontroll utfrs
ligger drfr p den som frfogar ver anlggningen och sledes rder ver
arbetsstllet. (Normalt r denne ven att betrakta som anlggningens
innehavare enligt elskerhetslagstiftningen). Se vidare 20 med kommentar.
Arbete med uppfrande av mast eller anlggande av nt fr verfring av el,
tele och data r normalt att hnfra till byggnads- och anlggningsarbete och
omfattas d ven av Arbetarskyddsstyrelsens freskrifter om byggnads- och
anlggningsarbete. Detta gller ven arbete med reparation och underhll.
I 3 kap. 14 arbetsmiljlagen finns bestmmelser om arbetsmiljansvar vid
projektering. Enligt dessa bestmmelser skall arbetsmiljsynpunkter
avseende svl byggskedet som bruksskedet beaktas redan vid projekteringen. Ytterligare bestmmelser om projekteringsansvar avseende
byggskedet finns i Arbetarskyddsstyrelsens freskrifter om byggnads- och
anlggningsarbete. Ytterligare bestmmelser om projekteringsansvar
avseende den frdiga masten/anlggningen finns i Arbetarskyddsstyrelsens
kungrelse med freskrifter om projektering av byggnader och anlggningar.
Fr att lokalt och lttillgngligt informera om nr kontroll av anlggningen
senast skedde kan det vara lmpligt att p masten eller stolpen, c:a tv meter
ver marknivn, anbringa ett mrke, som visar nr och av vem kontroll senast
utfrts. Sdant besiktningsmrke br vara vderbestndigt och s utformat,
att det r vl lsligt fram till tiden fr nstfljande kontroll. Av mrke som
upplyser om tillflligt tilltrdesfrbud br lmpligen framg orsaken hrtill, t.ex.
att mast eller stolpe saknar betryggande hllfasthet fr klttring.
Till 4 Tilltrdesanordning till mast kan t.ex. utgras av stegjrn och stegar i
kombination med ryggskydd eller lmplig fallskyddsutrustning. Tilltrde kan
ocks ske via trappor eller hiss. Det r lmpligt att frflyttningsvgar i master
r utrustade med horisontella vilplan fr att avlasta kroppen under klttring.
Srskilda arbetsplattformar i anslutning till servicekrvande utrustning, kan
15

AFS 2000:6

vara exempel p lmpliga kompletterande anordningar. Krysstag (diagonaler)


och liknande i fackverkskonstruktion kan i regel inte anses erbjuda
tillfredsstllande tilltrdesvg till mast. Fr att klttring inte skall bli ondigt
anstrngande r det viktigt att avstndet mellan stegpinnarna r konstant och
lagom stort (250300 mm brukar rekommenderas) samt att pinnarna r
parallella.
Tilltrde till mast kan ocks planeras och arrangeras med teknisk anordning
ssom kran, mobil arbetsplattform eller helikopter. I de fall arbete p mast kan
utfras frn maskinburen arbetskorg r detta slags tilltrde frn
belastningssynpunkt ofta att fredra.
Fr att frsvra obehrigt tilltrde till mast kan det, i de fall masten inte str p
hgnad mastgrd eller eljest skyddats mot sdant tilltrde, vara lmpligt att
fast tilltrdesanordning ej gr nda ned till marknivn, utan att tilltrde till den
nedersta delen av masten tillgodoses med mobil tilltrdesanordning.
Till 5 Srskilda skl kan vara pgende arbete, risk fr sn- eller isras m.m.
Sn- och isbildning p kraftledningar krver endast undantagsvis
varselskyltning. Vid avisningsarbeten, liksom andra arbeten, p kraftledning
inom trafikerade omrden kan det vara lmpligt med utposterad vakt.
Regler om avsprrning, tilltrde och skyddstgrder vid risk fr ras finns i
Arbetarskyddsstyrelsens kungrelse om skyddstgrder mot skada genom
ras.
Om varselmrkning finns srskilda bestmmelser i Arbetarskyddsstyrelsens
freskrifter om varselmrkning och varselsignalering p arbetsplatser.
Freskrifter om hinderljus fr luftfarten finns i Luftfartsverkets Bestmmelser
fr Civil Luftfart, BCL-F 2.2 (LFS 1996:2).
Till 6 I Arbetsmiljverkets freskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet
finns regler och rd om arbetsmiljrelaterade medicinska kontroller. Hr
beskrivs hur och nr sdana kontroller skall eller br anordnas, hur man
hanterar resultaten av kontrollerna m.m. (AFS 2005:11)
Till 7 Lkarunderskningen syftar till att frebygga, att den som har sdan
sjukdom eller svaghet, som kar risken att drabbas av ohlsa eller olycksfall i
hjdarbete, anlitas till sdant arbete. Fr att kunna ligga till grund fr en
tjnstbarhetsbedmning enligt 9 kan anamnesen ven behva omfatta:
Upplevda syn-, hrsel- och balansrubbningar,
bruk av lke-, njutnings-, missbruks- eller dopningsmedel med inverkan p
vakenhet, omdme eller blodtryck samt
tidigare kontakter med den psykiatriska vrden.
Av samma skl kan den fysikaliska underskningen ocks behva inriktas p:
16

AFS 2000:6

Synskrpa och hrsel,


balans- och rrelseorgan,
neurologiskt status samt
frekomst av glukos och farmakologiskt aktiva mnen eller deras
metaboliter i kroppsvtskor.

Prediktivvrdet av avvikande fynd i arbets-EKG anses vara ganska lgt, och


sdana fynd kan drfr behva fljas upp med en frdjupad underskning.
Till 8 De ttare EKG-kontrollerna vid hgre lder motiveras av att risken fr
hjrt- och krlsjukdom kar tmligen snabbt frn 4550 rs ldern. Fr
arbetstagare, som fyllt 50 r, behvs drfr rlig EKG-kontroll av hjrtat under
arbetsbelastning (=arbets-EKG) fr att s lngt mjligt upptcka sdan tidig
eller latent hjrt-krlsjukdom, som kan utgra en risk vid maximal fysisk
anstrngning.
Till 9 Under frutsttning att den underskte r informerad om syftet med
underskningen r lkaren, som utfr denna, ofrhindrad att till arbetsgivare
och tillsynsmyndighet lmna upplysning om resultatet, dock endast med
avseende p tjnstbarhet/icke tjnstbarhet i hjdarbete. Det frutstts att
underskningsresultatet och hrav franledda bedmningar och tgrder
journalfrs.
Till 10 Okomplicerad graviditet diskvalificerar inte automatiskt frn
hjdarbete. Dock erinras om arbetsgivares skyldighet att utfra riskbedmning
enligt Arbetarskyddsstyrelsens kungrelse med freskrifter om gravida och
ammande arbetstagare.
Till 11 Av 3 arbetsmiljfrordningen framgr att register, som hr avses,
skall av arbetsgivaren frvaras under viss minsta tid samt att, om verksamheten
verltes, registret skall verlmnas till den nya innehavaren.
Det br observeras att den arbetsgivare som hyr ut och den som hyr in
arbetstagare i hjdarbete har ett gemensamt ansvar fr att freskriven
registerfring av genomgngen medicinsk kontroll sker. Det kan drfr vara
lmpligt att parterna verenskommer, grna skriftligt, vem som rent praktiskt
skall svara hrfr.
Inget hindrar, att registret p arbetsgivares uppdrag frs av t.ex. den som utfr
den medicinska kontrollen. Detta frutstter dock att registrets tillgnglighet
fr tillsynsmyndighet inte hrigenom inskrnks. Det r drfr viktigt att
arbetsgivare, som lgger ut registerfringen p entreprenad, genom skriftlig
verenskommelse eller p annat stt skyddar sin rtt till registren, t.ex. vid
byte av fretagshlsovrd eller liknande omstndighet.

17

AFS 2000:6

Till 12 Den utbildning, som enligt freskriften skall ha genomgtts innan


mastarbete frsta gngen pbrjas, br minst omfatta tv hela arbetsdagar
och normalt ta upp: Arbetsplanering, klttringsteknik, anvndning av fallskydd,
frstahandstgrder vid olycka, nedtagning av skadad frn mast, hissning av
gods, kommunikation vid arbete i mast, utrustning och teknik vid
montagearbete i mast samt elektriska, elektromagnetiska, vderbetingade
och andra risker vid mastarbete. Fr arbetstagare, som i sitt arbete avses
anvnda srskild utrustning, t.ex. masthiss, r det angelget att ven sktsel
och anvndning av sdan utrustning ingr i utbildningen. Utbildningen br p
lmpligt stt frdelas mellan teoretiska och praktiska moment samt avslutas
med ett kunskapsprov. Denna grundutbildning fr anses utgra ett minimum
fr att kunna bedriva mastarbete med godtagbar skerhet och br
innehllsmssigt anpassas till det planerade arbetets karaktr. Beroende p
arbetsuppgifter kan det sedan vara lmpligt att teoretiskt och praktiskt
vidareutbilda arbetstagaren inom relevanta kunskapsomrden. Viktiga men i
det praktiska arbetet sllan frekommande moment, ssom nedtagning av
skadad frn mast och meddelande av frsta hjlpen, kan behva vas
terkommande.
Det r viktigt att arbetsgivaren, innan arbete i stolpe frsta gngen pbrjas,
frvissar sig om att arbetstagaren har ndiga kunskaper om arbetsteknik och
daglig materieltillsyn vid anvndning av stolpskor, betrffande fysisk
arbetsbelastning vid arbete i stolpe, betrffande anvndning av personlig
fallskyddsutrustning samt betrffande nedtagning av ndstlld frn stolpe. Det
r ocks viktigt att arbetstagare som arbetar i ledningsstolpe av tr har
grundlggande kunskaper om rtskador och om de bekmpningsmedel som
anvnds mot rtskador, samt hur man skyddar sig mot dessa medel, liksom
om hur rtskador pverkar en stolpes hllfasthet och om hur en rtskadad
stolpe tillflligt kan gras sker. Det r vidare viktigt att arbetstagaren r vl
informerad om hur farliga stolpar mrks vid rtskadekontroll.
Sker anvndning och sktsel av stolpskor frutstter normalt utbildning.
Till 13 Det r viktigt, att den personliga skyddsutrustning som anvnds r
anpassad till riskerna i arbetet och till rdande vderlek.
Fr fallskyddsutrustning finns ett antal europastandarder antagna ssom
svensk standard. Regler om personlig skyddsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens freskrifter om utfrande av personlig skyddsutrustning och
om anvndning av personlig skyddsutrustning.
Personlig skyddsutrustning, som kan vara aktuell vid mast- och stolparbete, r
bl.a.:
Fallskyddssystem fr fall frn hgre niv, vilket ger sker uppbromsning
efter fall samt skerstller att anvndaren stannar i korrekt lge dr, om s
18

AFS 2000:6

behvs, hjlp kan invntas.


Skyddsutrustning med stdjande och fallhindrande funktion fr skring i
situationer dr bda hnderna behvs fr arbete och det inte finns risk fr
fritt fall. Exempel p sdan utrustning r blte eller sittsele med tv korta
kopplingslinor med lmpliga kopplingsdon.
gonskydd av korgmodell eller annan modell som ger likvrdigt skydd.
Skyddshjlm med hakband som skert hller hjlmen p plats. Det r
viktigt att hjlmen skyddar inte bara mot fallande freml och klmningsrisk utan ven mot elektriska risker samt att den r lmplig fr
rdande temperaturfrhllanden.
Lmpliga skyddsskor som vid klttring och arbete medger skert grepp
mot underlaget vid rdande vder.
Skyddsutrustning i form av nedfirningsutrustning som gr det mjligt att ta
ned skadad.
Skyddsklder och skyddshandskar som skyddar mot mekaniska skador
och kemiska risker samt r lmpliga fr rdande vderlek. Vid arbete i
stolpe som r impregnerad med kreosotolja r det viktig att skyddsklder
och skyddshandskar valts s att de skyddar mot kontakt med
impregneringsmedlet. Vid sdant arbete r det vidare srskilt viktigt att
byta handskar som slitits.

Exempel p mast- och stolparbete dr viss, eljest freskriven utrustning, kan


bedmas vara uppenbart ondig r rutininspektioner vid masten eller stolpen
utan uppstigning i densamma.
Till 14 En lmplig utrustning fr upprtthllande av samband med personal
p marken r kommunikationsradioutrustning av sdan beskaffenhet, att den
inte strs ut av t.ex. nrbelgna sndare (jfr 22 ). Talstyrda utrustningar (av
s.k. VOX-typ) kan vara att fredra i situationer dr bda hnder r upptagna.
Kommunikation mellan arbetstagare i mast- eller stolparbete kan ofta klaras
utan hjlpmedel i icke bullerstrda miljer. Utrustning fr ndlarm r svrare
att undvara. Det r viktigt att arbetstagare, som t.ex. blivit hngande medvetseller hjlpls i fallskyddsutrustning eller liknande, uppmrksammas och
undstts utan drjsml. Detta innebr att anordning fr automatisk utlsning
av larm i samband med fall ibland kan behvas.
Till 15 Enligt uppgifter frn Elskerhetsverket gller freskrifterna i ELSKFS 1994:7, 706 fr matning av handhllen eller portabel materiel som
anvnds i fackverksmast, om mjligheten fr en person under arbete att
avbryta kontakten med den ledande masten r begrnsad. Detta innebr att
ett uttag, som anvnds fr anslutning av sdan materiel, antingen skall vara
anslutet till ett SELV-system enligt 411.1 eller vara skyddsseparerat enligt
413.5 i ELSK-FS 1994:7.
19

AFS 2000:6

Till 19 Anvndares dagliga tillsyn av stolpsko omfattar lmpligen rengring


av fotplatta och griparmar samt inspektion av eventuell frekomst av
deformation, sprickor, nedslitna taggar eller motsvarande och granskning av
remmarnas tillstnd. Fre gng i stolpe kan det ocks vara lmpligt att prova
stolpskornas tillfrlitlighet och gripfrmga, vilket fretrdesvis sker nra
marknivn genom ltt gungning p frsta steget.
Det r viktigt att anvndare av stolpskor r medveten om arbetsutrustningens
exklusiva anvndningsomrde och inte anvnder den som lyft- och dragkrok
eller liknande.
Den rliga kontrollen av stolpskor utfrs lmpligen av en av arbetsgivaren
utsedd person, som r vl frtrogen med stolpskors anvndning och sktsel.
Stolpsko kan drutver behva genomg kontroll om den utsatts fr onormal
pknning, t.ex. blivit verkrd eller fallit till marken frn strre hjd.
Kontroll av skorna br fretrdesvis utfras efter noggrann rengring och
brukar normalt omfatta:
Underskning av att ingen del av skorna deformerats.
Omsorgsfull okulr sprickskning under lmplig belysning.
Kontroll av att griparmarnas taggar r skarpa eller att motsvarande
anordningar ger gott fste.
Avsyning av remmarna och deras infstning i stolpskon.
Om bristfllighet hos en stolpsko iakttas vid kontroll eller tillsyn, r det viktigt
att den genast tas ur bruk och att arbetsledningen underrttas.
Vssning av taggar p stolpsko br gras efter tillverkarens instruktioner av
hrfr utbildad person.
Stolpskor br kasseras om de r deformerade, har sprickor eller r kraftigt
slitna eller korroderade. Kassering av ldersskl kan lmpligen ske d
stolpsko varit i bruk i 10 r eller, vid mycket lg anvndningsfrekvens, 15 r.
Fr att hindra terbruk av kasserad stolpsko br griparmarna kapas vid
kassationsbeslutet.
Till 20 Av 2 och 3 Arbetarskyddsstyrelsens freskrifter om internkontroll
av arbetsmiljn framgr att arbetsgivaren skall planera, genomfra och flja
upp verksamheten s, att kraven i arbetsmiljlagen och med std av denna
utfrdade freskrifter skerstlls. Exempel p instruktioner, som lmpligen
kan tillhandahllas i svl muntlig som skriftlig form, r sdana
skerhetsinstruktioner, som arbetstagaren r skyldig att iaktta.
Till 22 Till tryggande av elskerheten vid arbete i starkstrmsanlggningar
har Elskerhetsverket utgivit starkstrmsfreskrifter (ELSK-FS 1994:7) med
ndring av Avdelning C, sktsel av elektriska starkstrmsanlggningar
20

AFS 2000:6

(ELSK-FS 1997:9).
Till 23 Kontrollerat avlgsnande av is och sn frn anlggning krver i regel
srskilda frsiktighetstgrder.
De arbetsmiljrisker som r kopplade till klimatfaktorer varierar starkt med
arbetsplatsens geografiska belgenhet, altitud och allmnna utsatthet. Det r
ocks viktigt att uppmrksamma att avkylningseffekten (dvs. effekten av
kombinationen vind och lufttemperatur) kan variera hgst betydligt mellan
olika niver i en mast. Mastarbete i kyla har beskrivits i en rapport frn
Arbetslivsinstitutet (Arbetslivsrapport 1999:22, ISSN 1401-2928).
Nr skvder upptrder verraskande br den som befinner sig i en mast eller
stolpe snabbt ta sig ned och lmna riskomrdet. Om detta, t.ex. av tidsskl vid
arbete p hg hjd i mast, inte r mjligt, br arbetstagaren istllet bege sig
till en plats som omges av mastkonstruktionen och koppla fast sig dr.
Till 24 Av frbudet att bedriva hjdarbete som ensamarbete fljer att den
arbetskamrat, som arbetar eller uppehller sig vid markniv, mste vara
tjnstbar och behrig fr hjdarbete fr att vid behov omedelbart kunna
undstta skadad p hg hjd.
Till 25 Exempel p situationer dr hjdarbete kan behva utfras i mrker
kan vara ndvndiga, brdskande reparationsarbeten. Frsvarsmakten har
behov av att kunna va och utfra hjdarbete under mrklggning och r
drfr undantagen frn tillmpningsomrdet fr 25 .
Vad som r tillfredsstllande arbetsbelysning fr bedmas efter karaktren
och omfattningen av den akuta arbetsinsats som mste utfras. Fr strre
och mer kvalificerade arbeten krvs som regel tillfllig stationr belysning,
medan bagatelltgrder ofta kan klaras med personburen belysning av typ
pannlampa.
Till 26 Det r viktigt att hjdarbete sker p arbetstagarens villkor vad avser
bedmning av riskerna med hnsyn till nedisning, meteorologiska faktorer,
upplevd dagsform etc.
Till 2829 ven vid en riktigt bedriven kontrollverksamhet finns risk fr att
enstaka stolpar kan ha nedsatt hllfasthet som uppsttt sedan senaste
kontroll p.g.a. rta, markfrndring, mekanisk pverkan, myrangrepp,
hackspettskador, blixtnedslag, sabotage och skadegrelse eller av annan
orsak. Det r drfr viktigt att den som skall arbeta i en stolpe frst gr en
bedmning av om stolpen frefaller sker att g upp i. Vissa yttre tecken kan
tyda p skador. En frisk, kreosotimpregnerad trstolpe ger massiv klang och
nstan ingen terstuds av hammarslag, medan svr rtskada med tunt skal
av frisk ved ger ett tydligt trumljud med ihlig klang och stark terstuds. En
saltimpregnerad stolpe br underskas vid jordbandet med ett
21

AFS 2000:6

underskningsinstrument eller genom sondering med syl.


Det br observeras att risk fr stolpbrott kan uppkomma vid frndring av
belastningen p stolpen, t.ex. genom inspnning eller borttagning av ledare,
ndring av stag eller liknande.
Till 30 Skyldighet att regelbundet genomfra rtskadekontroll (tidigare
benmnd rtskadebesiktning) frelg ven enligt den kungrelse med
freskrifter om rtskadebesiktning av ledningsstolpar som nu upphvts.
Trstolpars hllfasthet pverkas frmst av de rtskador som efter hand
upptrder i stolparna vid och strax under markytan (jordbandet). I en
saltstolpe brjar rtan i mnga fall i ytveden och sprider sig in mot krnan. I
en kreosotstolpe brjar rtan inne i stolpen, nra grnsen mellan krnved och
splintved (dr den rtbengnare splintveden r svagast impregnerad), och
sprider sig sedan utt och int. Saltstolpens friska diameter minskar nr
rtskadan tilltar medan kreosotstolpens impregnerade skal vid strre
rtangrepp kommer att likna ett rr.
Rta orsakas av svampar eller andra mikroorganismer. Tillvxten gynnas av
hg fukthalt och temperatur i virket och hejdas under perioder med tjle.
Brunrta utvecklas ofta till en hlrta, och stolpen kan fortfarande ha kvar
betydande del av sin hllfasthet, medan soft rot i regel brjar utifrn. Det har
stor betydelse i vilken del av landet stolpen str (p.g.a. tjlperiodens lngd)
och vilken typ av mark som den str i.
Rtskadornas lgen i frhllande till marken r olika i saltstolpar och
kreosotstolpar. I bda slagen av stolpar brjar rtan i allmnhet i jordbandet,
varefter den sprider sig nedt i en saltstolpe men svl uppt som nedt i en
kreosotstolpe. Det r drfr viktigt att frilgga en saltstolpe till visst djup vid
kontroll. I en kreosotstolpe kan allvarliga skador dremot normalt upptckas
utan frilggning av stolpen.
Till 31 EBR, Elbyggnadsrationalisering, r ett branschorgan fr utveckling
och samordning av rationella arbetsmetoder inom linjebyggnadstekniken.
EBR drivs av VAST (Svenska kraftverksfreningens stiftelse fr teknisk
utveckling), Vattenfall och Svenska Elverksfreningen. I EBR-standard U 1:87
Rtskadebesiktning av trstolpar, Luftledningar, anges lmplig rutin fr
kontroll, regler fr utdmning av rtskadad stolpe, mrkning av stolpe som
skall tgrdas och frslag till blanketter fr protokoll. Det r lmpligt att
kontroll utfrs enligt denna rutin eller p motsvarande stt.
Till 33 Fr kontroll av en stolpes nedgrvningsdjup r det viktigt att granska
marken kring stolpen. Man br kunna utg frn att gllande normer fljdes d
stolpen sattes upp om ingen srskild anledning finns till misstnksamhet.
Drefter kan emellertid hndelser ha intrffat, som ndrat nedgrvningsdjupet.
22

AFS 2000:6

Tjle kan ha skjutit upp stolpen. Marknivn kan ha snkts genom


anlggningsarbeten, utdikning, ras eller liknande. Markfrndringar kan
sledes medfra att stolpen str fr grunt.
Kontroll av stag innebr som regel inspektion av att inga uppenbara
rostangrepp eller andra skador freligger. ldre stag som saknar galvaniskt
skydd br gnas srskild uppmrksamhet.
Med ledning av praktiska erfarenheter frn rtskadekontroll av 2035-riga
BIS-stolpar (Bolidensalt-impregnerade stolpar) har en summarisk indelning av
Sverige i fyra stora zoner gjorts. Medan frre n 10% dmdes ut i den
nordligaste zonen, blev nda upp till 90% utdmda i den sydligaste zonen.
Stolpar i kermark rtskadas betydligt snabbare n stolpar i skogsterrng.
Kort tjlperiod bidrar ocks till att ka rtskadorna.
Kreosotimpregnerade stolpar r bestndigare n BIS-impregnerade stolpar
(som inte lngre stts upp) och r likvrdiga med CCA-impregnerade. CCA r
ett koppar-, krom- och arsenikhaltigt impregneringsmedel.
Till 35 Mrkning br ske p sdant stt att den ltt uppmrksammas samt
har tillfredsstllande vderbestndighet och mekanisk hllfasthet. Regler om
mrkning finns i Arbetarskyddsstyrelsens freskrifter om varselmrkning och
varselsignalering p arbetsplatser.
Till 36 Det r lmpligt att redan i planeringen ta hnsyn till att varselmrkta
stolpar br frstrkas eller bytas och att bestmma inom vilken tid varselmrkt
stolpe senast skall tgrdas.

23