Ojmlikhet i hlsa

Lena Andersson
Universitetslektor, MSc. med.dr i socialmedicin
Institutionen fr socialt arbete
Gteborgs universitet

Upplgg

Vad r hlsa
Hur kan den mtas
Hlsa globalt och i Sverige
Statistik
Frklaringar till ojmlikhet i hlsa

Varfr ska socionomer ha

kunskaper i hlsa?
Socialarbetare r de som har nrmast kontakt
med mnga riskgrupper
Har kunskap bl a om:
Frndringsarbete
Motivationsarbete
Gruppprocesser
Social rttvisa (kunskap pverkar hlsan!)
r en handlande diciplin
= En viktigt yrkesgrupp inom preventionsarbete
och hlsopromotion

Definition av hlsa
Ett tillstnd av fullstndig fysisk, psykisk
och socialt vlbefinnande och inte enbart
frnvaron av sjukdom eller krmpor
( WHO)
Skillnad p sjukdom, sjuklighet
Eng: Illness (subjektive upplevelse),
sickness (social och kulturell uppfattning
av ohlsan), disease (medicinsk bedmning,
symptom, diagnos) (Susser 1973)

Vanligt anvnda mtt

Spdbarnsddlighet < 1 r
Barnaddlighet < 5 r
Mdraddlighet
Frvntat livslngd
Disability adjuste life years (DALYs)
Befolkningskning
Sjukdomsprevalens /incidens
Ddstal
Sjlvskattad hlsa
Vrdutnyttjande

Barnaddlighet
[antal dda barn per 1000 levande fdda upp till 5 rs lder]

Sub Sahara 168/1000

Sdra Asien 90/1000
Norra Afrika 37 /1000
CIS Europa 30 /1000
Sverige 3 /1000
(2004)

Orsaker till barnaddlighet?

Barnaddlighet
[antal dda barn per 1000 levande fdda upp till 5 rs lder]

Sub Sahara 168/1000

Sdra Asien 90/1000
Norra Afrika 37 /1000
CIS Europa 30 /1000
Sverige 3 /1000
(2004)
Frlossningsrelaterade orsaker
Diarrsjukdomar
Mssling
Malaria
HIV

Trends in Maternal Mortality Ratio

(Embargoed until May 6, 2014)
By UNICEF regions

1200

Orsaker till mdraddlighet?

940

990

1000

610

1990

2005

12
11
15

270
210

380

430
300
230

36
27

65

170
100
74

140
93
85

200
140
110

280

440

Embargoed until May 6, 2014 ----------------------

190

200

550

400

510

600

680

800

2013

Source: Trends in Maternal Mortality: 1990-2013 (WHO, UNICEF, UNFPA, World Bank)

Holistisk syn p hlsa och dess bestmningsfaktorer

Klla: Hlsans bestmningsfaktorer. Omarbetad frn Dahlgren och Whitehead (A. Balkfors)

Sociala och ekonomiska policyer

Institutioner

Avlgsna faktorer
( upstream)

Grannskap/nrsamhllen
Levnadsfrhllanden
Sociala relationer
Individuella riskfaktorer

Nrliggande faktorer
( downstream)

Genetiskt/medfdda faktorer
Patofysiologiska mekanismer
Hlsa bland
individer &
befolkningar

Klla: Kaplan, 2004

Sverige idag
Ekonomisk utveckling, kad vlfrd,
kad livslngd
Svenskarna lever friska och lnge
Men r det s fr alla, finns sociala
skillnader i hlsa i Sverige?

Hlsa r vl god i Sverige?

1970-1990 talen utjmnat skillnader i
ohlsa i befolkningen genom frndring
av livsstil och beteende
Samtidigt kade skillnader inte bara i
Sverige. The Black report
Istllet pverka frutsttningarna,
strukturella faktorer

De strsta folksjukdomarna
i Sverige
Vilka r de?

De strsta folksjukdomarna

Hjrt- och krlsjukdomar

Psykisk ohlsa
Tumrsjukdomar
Rresleorganens sjukdomar
Allergier
Olyckfallsskador

vervikt och fetma

Diabetes
Urininkontinens
tstrningar
Demensjukdomar

S hur ser det ut med folkhlsan i

Sverige? Vilka grupper har hgre
risk fr sjukdom och frtidig dd?
Lt oss titta p lite statistik..

Knsskillnader i livslngd

Livslngd och utbildningsniv

Social klass och frekomst av sjuklighet

Nedtgende trend
bland mn inte
bland kvinnor
Hgst frekomst
bland lgutbildade bde mn & kvinnor
Frekomsten hgre
bland mn
Lgutbildade
kvinnor har ca 70%
s hg frekomst
som hgutbildade
kvinnor
Lgutbildade mn
har dubbelt s hg
frekomst som
hgutbildade mn
En tydlig social
gradient

Sociala skillnader i hjrtinfarkt

Klasskillnader i ddlighet

90% av alla hjrtinfarkter

orsakas av pverkbara
faktorer. Dr rkning och
hga blodfetter bedms
vara de viktigaste.
Psykosociala faktorer har
nsta lika stor betydelse
som rkning. Drnst
kommer bukfetma, hgt
blodtryck, lg frukt/
grnskaskonsumtion,
fysisk inaktivitet och
alkoholkonsumtion

Interaktionseffekter

Interaktionseffekter

Sociala skillnader
i frekomst av
vervikt

S varfr r det s hr?

Vilka frklaringar finns?

Closing the gap in a generation Health Equity

through action on the Social Determinants of Health.
Final report from the Commission on Social
Determinants of Health, WHO 2008
Tre principer att handla efter
1.Frbttra de dagliga levnadsvillkoren , frhllanden dr
mnniskor fds, vxer upp, bor, arbetar och ldras
2. Frbttra den ojmlika distributionen av pengar, makt och
resurser de strukturella drivkrafterna
3. Mt problemen, utvrdera vad som ska gras, utka
kunskapsbasen, utveckla en arbetskraft som r trnade i
kunskap om de sociala determinanterna i hlsa

Hur?

Jmlikhet frn allra frsta brjan

Hlsosamma bostder och grannskap
Rttvisa arbetsvillkor
Sociala trygghetssystem som innefattar de
fattigaste
Universell sjukvrdsfrskring
Pverka den ojmlika frdelningen av
makt, pengar och resurser
Jmstlldhet mellan knen
Mta och utvrdera insatser och forska

Rtt lika de svenska

folkhlsomlen.
De elva mlomrdena r:
1. Delaktighet och inflytande i samhllet, srskild vikt ska lggas

vid att strka frmgan och mjligheten till social och kulturell
delaktighet, srskilt utsatta grupper, + ung+ldre
2. Ekonomiska och sociala frutsttningar
3. Barns och ungas uppvxtvillkor viktiga fr bde nuvarande och
senare hlsa
4. Hlsa i arbetslivet
5. Sunda och skra miljer och produkter- kretsloppstnkande,
trafikmilj
6. Hlsofrmjande hlso- och sjukvrd hlsofrmjande o
sjukdomsfrebyggande
7. Skydd mot smittspridning
8. Trygg och sker sexualitet och en god reproduktiv hlsa
9. Fysisk aktivitet i skolan, p jobbet, fritid
10. Matvanor och livsmedel
11. Minska bruket av tobak, alkohol, narkotika, doping och spel

 S om man kan pverka

allt detta, dvs hlsans
bestmningsfaktorer hur
kommer det sig att vi i
Sverige nd har sociala
skillnader i hlsa,
skillnader som ocks
kar..

Whitehallstudierna
Marmot et al, 1998

Marmots hlsoparad/statussyndromet

Den sociala gradienten & dess

samband med hlsa
Den relativa positionen (Den relativa positionen: vi
jmfr vr status med andra i vr nrliggande sociala
omgivning, vr plats i den sociala/arbetsmssiga
hierakin har stor betydelse fr vr hlsa.)
Den social hierarkin
Rangordningssystem (Vi ingr alla i ett
rangordningssystem som kan vara uttalat,
arbetspositioner eller outtalat (grannskap)
Autonomi, egenmakt, kontroll (Hur mycket kontroll

man har ver sitt liv- och de mjligheter man har till ett fulldigt
socialt engagemang och delltagandde r av avrande betydelse )

M. Marmot, Statussyndromet, Natur och Kultur, 2006

Samband med hlsa

Den sociala gradienten pverkar vra
livsvillkor:
Om vi r lngre ned i den sociala
hiearkin s har vi ofrdelaktigare livsvillkor
Detta leder till bristande kontroll/makt ver
vra liv
Detta kan leda till ett kronisk stresstillstnd
(kortisol, adrenalin = riskfaktorer
ohlsosamma beteenden & hjrtkrlsjukdomar)
Detta kan leda till sjukdom och frtidig dd

Frklaringar till ojmlikhet i hlsa

Lg social position leder till ohlsa
Ohlsa leder till lg social position
Neo-materiell frklaring:
uppvxtvillkor, boendefrhllanden
Psykosocial frklaring: Stress
Livscykelperspektivet

Frfogande
av resurser

Knskillnader och lderskillnader i hlsa

Women are sicker but men die quicker

Knsskillnader i hlsa och

livslngd
Genusmedicinen fokuserar
anatomiska, fysiologiska och genetiska
skillnader
Kvinnors sociala status
Den traditionella mansrollen en
hlsorisk
Ref. Kap 4. Kn, genus och skillnader i hlsa. M Gisselman, . Hemstrm, S.
Toivonen i boken Den orttvisa hlsan, Liber (2013)

 Kvinnor rapporterar mer oro, ngest och depression

(genusteoretiker sger att det kn som vrderas
lgst i samhllet ocks upplever mer ohlsa)
Mer sjlvmordsfrsk bland kvinnor, mer sjlvmord
bland mn ( stt att hantera ohlsa p)
Copingstrategier, socialt std ( kvinnor bttre p att
finna std?)
Arbetsvillkoren (offentlig/privat arbetsmarknad)

Lager, A. Varfr drabbas kvinnor oftare av oro, ngest och depression?

En kunskapsversikt. Statens folkhlsoinstitut 2009

s. 75

Vad kan frklara detta?

Arbete socialt std- hlsa

KRAV

Lg

Hg

Hg

KONTROLL

Avspnt
arbete

Passivt
jobb

Aktivt jobb

Hg stress,
negativt fr
hlsan

Lg

R.A. Karasek (1979), "Job demands, job decision la<tude, and mental strain: Implica<ons for job
redesign", Administra*ve Science Quarterly, Vol. 24 pp.285 - 308.

Hlsoskillnader i relation till

etnicitet/fdelseland

Bild 5.4 s 85.

Hr ser vi sjlvskattad hlsa hos olika invandrargrupper i Sverige i jmfrelse med

svenskar ( skattning av gott, dligt och ngot dremellan).
Kan
haRostila,
olika syn
vadIGod
som r
gott, dligt och
ngot
dremellan?
Kapman
5. M.
A. p
Hjren
hlsa:invandring
ojmlikhet
i hlsa,
boken Den orttvisa hlsan, Liber 2013

Invandrare frn andra icke-vstliga lnder utanfr Europa som hade hgst risk att
skatta sin hlsa som dlig p den frra bilden, de visar sig har minst risk att d jmft
med svenskar. Varfr?
Men Finland och vriga
Norden uppvisar hgre ddlighetsrisk

Frklaringar:
Typ av arbete?
Arbetslshet?
Diskriminering?
Annat?

Smre hlsa
Push and pull teorin ( Portes och Brcz, 1989)

Samhllsfaktorer i hemlandet
Faktorer som rr orsaken till flytten
Den nya positionen i det nya landet
Strukturella faktorer i det nya landet

Hemlandet

Nya landet

A. Hjern Migration och hlsa (2009) Folkhlsorapport, Socialstyrelsen, i Kap

5. boken Den orttvisa hlsan, Liber 2013

Samhllsfaktorer i hemlandet
Infektioner: tbc, HIV, hepatit B,C
Kulturellt betingande levnadsvanor:
rkning, kost, motion
Genetik: Diabetes, allergier,

Faktorer som rr orsaken till flytten

Traumatiska upplevelser
PTSD
Depression

SES i det nya landet

Invandrare har ofta lgre SES, det tar
tid att etablera sig, arbetslshet, lg
utbildning ger ev monotona arbeten,
fysiskt krvande = risk faktorer fr
ohlsa
Diskriminering, sprkproblem.
Levnadsvanor, dels gamla (ex rkning)
dels nya (lite motion, lg inkomst att
handla bra mat)

Mjliga frklaringar
God hlsa
Latinamerikaner i USA Salomn bias
hypotesen. Invandrare tervnder till sitt
hemland som gamla, och dr dr, men
finns kvar i statistiken som friska
Selektion healthy migrant hypothesis
De unga och friska orkar gra resan, de
andra blir kvar. ven de med hg SES, har
rd och har bttre hlsa n de som r kvar

Vad kan frklara omrdesspecifika

skillnader i hlsa d?

Grannskapets socialt kapital

Tillgngar och
resurser som ingr i
sociala strukturer
och sociala ntverk
Normer och vrden som
resulterar i, och r ett
resultat av kollektiva och
socialt frhandlade
band och relationer
Hur r det relaterat till
hlsa?

Sammanbindande Bonding

Tillit utvecklas genom socialt

deltagande och utvecklande av
gemensamma vrderingar
inom en grupp som str
varandra nra

verbryggande Bridging
Tillit utvecklas genom socialt
deltagande och utvecklande av
gemensamma vrderingar
mellan individer frn olika
(bonding)-grupper

Sammanlnkande Linking

Tillit utvecklas genom socialt

deltagande och utvecklande av
gemensamma vrderingar
mellan individer med olika
statusmssig position

Socialt kapital och sociala

ntverks relation till hlsa

Sammanfattningsvis, s har vi
diskuterat:

Vad r hlsa
Hur kan den mtas
Hlsa globalt och i Sverige
Statistik
Frklaringar till ojmlikhet i hlsa
Nsta frelsning fokuserar p
frndringsarbete i relation till hlsa

Nsta gng, hur kan man arbeta med

hlsopromotion och samhllsarbete.
Tack fr uppmrksamheten idag!