Musik

1
Musik
Musikartiklar finns samlade i Musikportalen.
Denna artikel r en del i serien konst som bestr av fljande delar:
Konstarterna
Bildkonst
Arkitektur
Skulptur
Musik
Litteratur
Konstens historia
Konstverken
Konstnrerna
Musikanter i Katmandu. Till vnster tablas. Till
hger en sorts harmonium.
Musik r en form av konstnrligt, emotionellt och kulturellt uttryck,
framfrallt i fljder av ljud och toner med hjlp av srskilda instrument
eller den mnskliga rsten. Det r ocks en av de strsta konst- och
underhllningsformerna, ett yrkes- utbildnings- och vetenskapsflt,
fritidsintresse och verktyg fr kommunikation, med mera.
Etymologi
Ordet musik r belagt i svenskan sedan 1619 och kommer, via tyska
och franska, av latinets musica som i sin tur hrstammar frn
grekiskans mousik [].
[1]
Det grekiska ordet syftar p
Muserna, en grupp gudinnor som ansgs inspirera och beskydda
diktning, tonkonst, bildkonst, dans och kroppsvningar samt andlig bildning i antik mytologi. Den grekiska termen
mousik (eller mousik techn "musisk konst") hade allts ursprungligen en annan, mycket bredare betydelse, dr
det vi idag kallar musik endast var en delmngd.
[2]
Ordet musik har senare lnats in i nstan alla vsterlndska sprk
via latinet.
[3]
Musik
2
Definitioner av musik
Eduard Hanslick menade att musik r "tonande
rrliga former".
Musik r ett begrepp som inte har ngon generellt accepterad
definition.
[4]
Inom musikhistorien kan man konstatera att frgan om
vilka typer av verk som ska f kallas musik har frndrats mnga
gnger. Som redan nmnts syftade det grekiska begreppet mousik
techn p vad vi idag skulle betrakta som skilda konstformer. Samma
sak gller fr det kinesiska ordet yue som idag motsvarar musik i en
bred betydelse, men som ursprungligen hade en betydelse som liknar
mousik och som har utvecklats p ett liknande vis som det europeiska
musikbegreppet.
[5]
Det r inte ovanligt att musikaliska uttryck r intimt
sammanfltade med andra former av uttryck s som rrelse, dikt och s
vidare. Musiken ingr dessutom ofta i ett bestmt socialt
sammanhang.
[6]
Sprk som saknar ett musikbegrepp som liknar vrt
men i stllet har begrepp som speglar dessa frhllanden r knda frn
mnga delar av vrlden in i modern tid.
[7]
Redan under senantiken
frndrades dock mousik-begreppets betydelse s att det mer kom att
syfta p "akustiska gestalter som sjlvstndiga, konstnrliga uttryck".
I det medeltida Europa kom sedan musikbegreppet mest att anvndas fr den lrda tonkonsten, medan allmogens
musikaliska uttrycksformer betraktades som musikens motsats amusiska. Detta synstt hll i sig fram till
1700-talet, d musikbegreppets betydelse vidgas till att ven omfatta sdant som folkmusik. Denna breddning av
musikbegreppet har fortgtt fram till idag, s att musik, med musikvetaren Jan Lings ord, "blivit ett nstan
ohanterligt universalbegrepp fr olika ljudande freteelser i tid och rum".
[8]
I allmnna lexika p flera europeiska
sprk frekommer definitioner av musik som tydligt utgr frn den vsterlndska konstmusiktraditionen. Hr
framhvs komposition som musikens ursprung; musik ses som en vetenskapligt eller konstnrligt ordnad mngd av
musikaliska grundelement frmst toner. Dessa grundelement har ordnats i syfte att skapa ngonting vackert,
uttrycksfullt eller frstligt.
[9]
Musikskriftstllaren Eduard Hanslicks definition av musik som "tonande rrliga
former" (tyska: "tnend bewegte Formen") har blivit vlknd. Sedan Edgar Varses tid har definitioner som
"organiserat ljud" frekommit, ven om vissa (till exempel John Cage) har bestridit organisationens roll i
sammanhanget.
[10]
Inom forskningsgrenar som musikvetenskap tillmpas mnga olika typer av definitioner.
Definitionen av musik som organiserat ljud frekommer fortfarande idag men begreppet kan ocks inkludera
omstndigheterna kring musiken, det vill sga musiklivet, samt potentiellt klingande musik ssom inspelningar och
noterad musik.
[11][12]
Musikformer
En symfoniorkester innehller ofta 60-150
musiker.
Se ocks: Musikgenrer, Noterad musik, Improvisation,
Folkmusik, Populrmusik, Klassisk musik, Musikindustri
Olika traditioner fokuserar p mycket olika aspekter i ett musikflde.
En vanlig frestllning, tminstone i vsterlandet, r att musik bestr
av melodi, rytm och harmoni. Det finns dock musikformer som saknar
en eller flera av dessa bestndsdelar, fram till det att den vsterlndska
musiktraditionen spreds ver vrlden har harmonik varit mycket
sllsynt, tonls slagverksmusik saknar bde melodik och harmonik,
gregoriansk sng saknar harmonik och r relativt arytmisk. Det finns
Musik
3
ven andra aspekter av musik som har stor betydelse till exempel klangfrg.
[13]
I den vsterlndska musiktraditionen har man ofta skiljt p konstmusik och folkmusik, en indelning som kritiserats.
Numera gr musikvetare hellre distinktioner mellan noterad respektive gehrstraderad musik, samt mellan
komponerad respektive improviserad musik.
Musik kan framstllas p mnga olika stt, ofta genom att sjunga och/eller spela p ett instrument, av en ensam
person eller i en grupp. Musik framfrd endast av instrument kallas instrumentalmusik, medan sjungen musik kallas
vokalmusik (sdan helt utan instrument kallas a cappella). Dessutom kan musik delas in efter vilka instrument som
anvnds. Vanliga s kallade sttningar r till exempel strkkvartett (cello, tv fioler och viola), rockband (trummor,
elbas, elgitarr, synth och sng).
Frutom att framfras infr en publik kan musik lagras eller spridas genom olika former av musiknotation samt med
ljudmedia som radio, grammofonskivor, cd-skivor eller datafiler.
Vad som definieras som "skapandet" av musiken varierar med vad som i den aktuella formen eller stilen anses som
viktigt eller centralt, samt vad som inom formen r fritt och fastlagt. I mnga fall anses innovationen i musiken vara
bestmmandet av den precisa tonfljden, varfr den person som utfr detta tilldelas det frmsta kreativa ansvaret fr
den uppfrda musiken.
Kulturella drag
Afroamerikansk musik
Afroamerikansk musik kallas de musikformer som uppstod p de amerikanska kontinenterna d de musikkulturer
som slavar frn Afrika frde med sig blandades med lokala och europeiska musikstilar.
[14]
Dessa stilblandningar gav
i sinom tid upphov till musiktyper som bland annat samba, reggae, jazz och blues och r drmed roten till mycket av
dagens populrmusik.
Arabisk musik
Arabernas ervringar, som tog sin brjan under 600-talet, skapade ett gemensamt kulturomrde som strcker sig frn
Spanien, via Nordafrika och den Arabiska halvn till Centralasien. Med hjlp av ett gemensamt kultursprk
(Arabiska) samt goda och vidstrckta kommunikationer blev centralorterna smltdeglar fr impulser frn de mnga
musikkulturer som ingick i det arabiska vldet. Man inkorporerade ven mycket av den grekiska musikteorin.
[15]
Liksom i vsterlandet utvecklades en kostmusiktradition som, trots lokala variationer, delar mnga gemensamma
drag ver det arabiska kulturomrdet. Till skillnad frn i vsterlndsk musik frekommer ingen harmonik. Istllet
anses melodilinjens variationer och skiftningar vara det frmsta uttrycksmedlet. Musiken baseras p modala
strukturer som till skillnad frn vsterlndska skalor utmrks av bde intervallfrhllanden och melodiska modeller.
Den arabiska musikens tonfrrd r i allmnhet strre och mer varierat n den vsterlndska motsvarigheten. En
frenklad modell kan beskrivas som att man utgr frn tre huvudtyper av intervall: Heltonssteg, halvtonssteg och
trekvartstonssteg.
Gamelanmusik
Den klassiska musiktraditionen frn Java och Bali kallas Gamelanmusik. Gamelan r egentligen namnet p den typ
av orkester som spelar musiken. Orkestern bestr frmst av olika typer av slagverksinstrument som gongar,
xylofoner och trummor, men ven av bambufljten suling och strkinstrumentet rebab. Man anvnder sig av tv
olika tonsystem: Plog och slndro. Plog delar in oktaven i sju toner, men endast fem anvnds i en given
komposition. De minsta skalstegen i pelog nrmar sig en vsterlndsk halvton i storlek. Slndro delar istllet in
oktaven i fem ungefr lika stora intervall. Musiken byggs upp med vokal och instrumental improvisation kring ett
fast melodiskt tema.
[16]
Musik
4
Indisk musik
Den Indiska subkontinenten har en lng och rik musikhistoria. Den klassiska indiska musiken, shastriya sangita, r
den som fljer reglerna fr raga. I denna kan man urskilja tv nra beslktade traditioner, en nordindisk och en
sydindisk. Gemensamma drag fr dessa r solistisk musik i sm ensembler, ofta med ett borduninstrument och
slagverk samt en sng- eller instrumentalsolist.
[17]
Liksom den arabiska musiken saknar den klassiska indiska
musiken harmonik, men har ett skalsystem som tillter en mycket finare indelning av oktaven n vsterlndska
motsvarigheter. I indisk musikteori delas oktaven in i 22 segment som kallas sruti. Dessa r inte exakt lika stora,
men r ungefr i samma storleksordning som en kvartston. En skala konstrueras med utgngspunkt frn en av tv
grundskalor, varav den vanligaste kallas sa-grma och liknar den vsterlndska durskalan. Andra skalor skapas
genom att man altererar och ibland utesluter ngon eller ngra av tonerna i ngon av de tv grundskalorna.
Improvisation r en viktig del av melodiskapandet i den klassiska indiska musiktraditionen. Improvisationen utgr
frn raga-systemet. Raga r modala, melodiska, rytmiska och formmssiga regler fr hur kompositionen skall vara
uppbyggd. Rytmen i den indiska musiken r ofta mycket komplex. Den baseras p rytmiska mnster som kallas tala.
Vanliga instrument i den indiska melodiinstrumentet sitar, en sorts lnghalsluta, och borduninstrumentet tanpura.
Bland slagverksinstrumenten har tablan, en stmbar trumtyp, en srstllning.
[18]
Kinesisk musik
Det gr att rekonstruera delar av den klassiska kinesiska musiktraditionen s lngt som 5000 r tillbaka i tiden.
Forntida kinesiska hymner var lngsamma i tempot och ackompanjerades av stora orkestrar. Fylligare kllor finns
dock frst frn tiden efter 200-talet f.kr. Genom hela den kinesiska musikhistorien har det funnits starka kopplingar
mellan musik och filosofi. Liksom i den antika grekiska musikteorin och affektlran ansgs musiken ha bde
kosmologiska paralleller och etiska effekter.
[19]
Under Shangdynastin frskte man pverka samhllsutvecklingen
genom att justera musikutfrande, stmning och instrument.
[20]
Ton och klangfrg har en viktig plats, viktigare n
melodin, i den klassiska kinesiska musiken. Man anvnder sig av en Pentatonisk skala, flera olika modi kan hrledas
ur denna genom att vlja olika skalsteg som grundton. I vokalmusik begrnsas den melodiska friheten av att
traditionell kinesiska r ett tonsprk dr den melodiska modulationen av ett ord kan pverka betydelsen.
Trning och utbildning
En oktav p ett piano.
Mnniskan har i allmnhet en vldefinierad frmga att hra och
uppskatta samt p en enkel niv ven skapa musik. Musik kan utvas
p alla niver frn helt grundlggande till virtuos, vilket krver olika
grad av trning fr att kunna framstlla och kontrollera ett nskat
musikaliskt uttryck. Grundlggande sng- och i vissa fall
instrumentfrdighet r en idag en relativt utbredd kunskap, och anses
ofta som en del av allmnbildningen. Mnga barn lr sig
musikgrunderna av sina frldrar.
Mnga ungdomar tar enskilda musiklektioner i ngon form, ofta p en
kommunal eller privat musik- eller kulturskola; flera fr dessutom
trning i olika former av amatrensembler, krer eller orkestrar. P mnga orter finns en stark bandkultur, som ofta
stds av ideella scener och musikfreningar. Det finns ocks grund- och gymnasieskolor med srskild
musikinriktning.
Professionella musiker r vanligen utbildade vid ngon form av musikhgskola, ibland i kombination med
folkhgskoleutbildningar. Det finns dock ven musiker som r mer eller mindre sjlvlrda, s kallade autodidakter.
Musik
5
Musikalitet
Musikalisk frdighet kan typiskt delas upp i:
Teknik
Uttryck
Tolkning/interpretation
Gehr
Rytmknsla
m.m.
Generell musikalisk frmga (inte ndvndigtvis bunden till specifika instrument, stilar eller tekniker) benmns som
musikalitet. Utmrkande musikaliska frdigheter, ssom absolut gehr, eller extrem teknisk frmga har ofta ansetts
som en delar av en medfdd, frutbestmd "musikalitet", men anses idag snarare vara produkter av trning och
adaptivitet.
De flesta musikformer krver en ganska jmnhg niv p alla de ovanstende omrdena, ven om de flesta musiker
ocks har ngon form av specialitet. Vissa institutioner har utvecklat speciella metoder fr musikaliskt trning,
ssom den japanska Suzukimetoden.
Historia
Studier i musikhistoria har lnge koncentrerat sig p inriktningarna i den europeiska och senare vsterlndska
traditionen, i synnerhet. Det finns ansatser till att bredda musikhistoriemnet till att omfatta all vrldens musik, men
det r ett abete som fortfarande pgr; vrldens kulturer uppvisar en mycket stor bredd av skilda musikstilar. Det r
ocks s att det frmst r de hgre klassernas musik som r synlig i det skriftliga kllmaterialet, ven om den
gehrstraderade musiken ibland kan bevara element av mycket hg lder. Dessa begrnsningar kommer tyvrr att
pverka den fljande framstllningen.
Frhistorisk tid
En replika av en av fljterna frn Geissenklsterle
Kunskapen om musik fre de frsta historiska kllorna grundar sig p
arkeologiska fynd av mjliga musikinstrument, avbildningar av
musicerande, samt jmfrelser med kulturer som i relativt modern tid
levt under liknande betingelser som de forntida folk vars boplatser
arkeologerna grvt ut. Frn paleolitiska bosttningar finns bland annat
fynd av rfflade ben som kan ha anvnts som skrapinstrument, lansettformade ben med ett hl fr ett snre i ena
nden som kan ha anvnts som vinare samt diverse rasselinstrument.
[21]
Det finns ven benfljter av hg lder frn
bde europa och stasien (de ldsta, ungefr 35000 r gamla, hittades i grottan Geissenklsterle nra Ulm i
Tyskland).
[22]
Tidiga kllor
En reproduktion av en assyrisk relief som visar en procession med
harpspelande musiker.
Musiken verkar ha spelat en viktig roll i de
tidigaste knda hgkulturerna, i floddalarna kring
Eufrat och Tigris, Indusdalen, Nildeltat samt i
Kina. Musiken tycks ha fyllt en funktion i den
religisa kulten. Man reciterade eller sjng ocks
episka dikter till instrumentalackompanjemang.
Den frsta knda noterade musiken kommer frn
Musik
6
Mesopotamien, det rr sig om religisa hymner som skrevs ned cirka 1250-1200 f.kr (men det finns forskare som
pstr sig ha funnit ldre exempel frn samma omrde), samt en samling dokument som behandlar hur lyror eller
harpor skall stmmas.
[23]
Det rder fortfarande oenighet bland forskarna kring hur denna urgamla musiknotation
skall tolkas. Men frn texternas form och andra kllor kan man sluta sig till att man sjng responsorial sng (vxling
mellan solist och kr) eller antifonal sng (vxling mellan tv halvkrer). Det verkar som om man anvnde sig av ett
diatoniskt skalsystem. Liksom i mnga andra gamla hgkulturer utvecklade man en matematiskt orienerad
musikteori. Mycket tyder p att denna utvade ett stort inflytande p den antika grekiska musikteorin.
[24]
ven i
Kina, Japan, Indien och Indonesien har notationssystem utvecklats oberoende av det europeiska.
I det antika Grekland kan vi fr frsta gngen i kllmaterialet skymta uppkomsten av en autonom tonkonst, ngot
som mycket vl kan ha funnits tidigare i andra hgkulturer men inte lmnat spr i kllorna. Av srskild vikt fr
europas musikhistoria r den musikteori och musikestetik som vxte fram i antikens Grekland. Man ansg att vissa
tonarter, skaltyper och instrument var brare av vissa egenskaper och kunde pverka lyssnarna i fr samhllet
frdelaktig eller ofrdelaktig riktning (se vidare etoslra). Mycket av den grekiska musikteorin frefaller ha
influerats av de gamla kulturfolken i tvflodslandet, men ven ett egyptiskt inflytande kan spras. Frn antikens
Grekland stammar inte bara sjlva musikbegreppet utan ven en hel del annan nutida musikterminologi. Tre
grundlggande begrepp i den grekiska musikteorin var rhytmos, mlos och harmonia fregngarna till svenskans
"rytm", "melodi" och "harmoni", ven om ordens betydelse frndrats avsevrt med tidens gng.
[25]
Den vsterlndska konstmusiken
Johann Sebastian Bach var en av de strsta
kompositrerna inom den klassiska musiken.
Frn 800-talet e.kr. kan man brja spra den vsterlndska
konstmusiken i kllmaterialet tack vare bevarade notdokument. Den
grekiska musikteorin, frmedlad genom romerska och senare ven
arabiska kllor, hade tagits i kyrkans tjnst fr att standardisera
kyrkosngen vad som kom att kallas Gregoriansk sng. En viktig del
i standardiseringen av kyrkosngen var framvxten av kyrkotonarterna
som klassifikationssystem fr koralmelodier. Kyrkotonarterna var
modala skalor dels ett tonfrrd men ven vissa melodiska principer
ssom slutton (finalis) och recitationstoner. Kyrkotonarterna uppstod i
mtet mellan en levande krsngspraxis och musikteoretiska arbeten
baserade p antika auktoriteter. Det finns belgg fr att liturgisk sng
frekommit i den kristna kyrkan redan flera rhundraden tidigare, men
det r frst med de standardiseringsstrvanden som resulterade i den
gregorianska sngen som noterade melodier dyker upp. Under
800-talet brjar man skriva ut melodilinjens konturer ovanfr de
liturgiska texterna, en tidig fregngare till det moderna vsterlndska
notsystemet som kallas neumer. Det fanns en bokstavsnotskrift redan
tidigare, men den anvndes nstan uteslutande i teoretiska sammanhang. Neumsystemet utvecklades gradvis mot en
mer exakt tonangivelse. Man brjade anvnda de hjlplinjer som drogs p pergamentet (fr att hlla textraderna
raka) som notlinje, och p 1000-talet e.kr. introducerade Guido av Arezzo tanken att lta linjen representera tre olika
toner en under, en p och en ver linjen. Antalet linjer utkades gradvis med kad exakthet i tonangivelsen som
fljd.
[26]
Under medeltiden utvecklades polyfoni i den europeiska kyrkomusiken. Tidig flerstmmighet kunde best i att man
sjng i parallella kvinter eller kvarter, men ocks av att man sjng en med melismer utbroderad verstmma mot en
lngsam gregoriansk koralmelodi. Dessa och andra dtida stt att utsmycka melodier kallas gemensamt organum. De
nya mjligheterna att notera melodier skapade nya musikaliska mjligheter, man kunde planera komponera mer
komplexa flerstmmiga frlopp, vilket i sin tur stllde n hgre krav p notskriften. Framt andra hlften av
Musik
7
1100-talet och brjan av 1200-talet skrivs det tre- och fyrstmmiga organumsatser i Paris, av en grupp tonsttare som
forskare senare kommit att kalla Notre Dame-skolan.
[27]
Under slutet av 1200-talet brjade man anvnda sig av vrldsliga texter och melodier i de tidigare textlsa
verstmmorna, det blev en sorts lrd konstform att p ett s konstfullt vis som mjligt kombinera de vrldsliga
melodierna med den fortfarande i grunden gregorianska cantus firmusstmman. Denna riktning brukar kallas Ars
antiqua. Kompositrerna kunde lna sitt material frn den folkliga spelmansmusiken, frn dansmusiken vid hoven
eller frn trubadurvisan (och dess arvtagare under senare delen av medeltiden). Ars antiqua-fresprkarna stod i
motsttning till en ngot senare rrelse som (redan d) kallades Ars nova. De kompositrer som verkade inom Ars
nova-traditionen utvecklade och brjade anvnda sig av nya notationsformer som tillt kombinationer av tv- och
treunderdelad rytm. P s vis utkade de de musikaliska uttrycksmjligheterna.
[28]
Musikhistoriker har valt att anvnda konsthistorikernas term "renssans" fr att beteckna perioden frn slutet av
1400-talet till brjan av 1600-talet. Mycket tack vare boktryckarkonsten, men ven p grund av att tidens
musikteoretiker hade en mer praktisk inriktning, r kllmaterialet mycket rikare n under medeltiden. Under den hr
tidsperioden frndras bde sats- och klangidealen p ett vis som frde bort frn det rdande modala systemet och
till slut gav upphov till det dur/moll-tonala system som varit frhrskande i vsterlandet sedan dess, tminstone fram
till slutet av 1800-talet. Den polyfona satstekniken drevs mycket lngt, och till exempel Palestrinas satsteknik har
sttt sig som ideal fram till vra dagar. En nskan att teruppliva det antika dramat gav upphov till operan, och
drmed en musik som var mer baserad p melodi med ackompanjemang n den polyfona kyrko- och hgre
stndsmusiken.
[29]
Under Renssansen utvecklades mnga instrument till att bli mer tekniskt avancerade.
Strkinstrument etablerades, och luta anvndes flitigt. ven under denna period fanns stora olikheter mellan profan
(folklig musik)och sakral musik (kyrklig musik).
Perioden efter renssansen brukar kallas barocken i traditionell musikhistoria. Denna period varade ungefr mellan
1600 och 1750. Under den hr tiden verkade kompositrer som Claudio Monteverdi, G.F. Hndel, Antonio Vivaldi
och J.S. Bach. De nya strmningarna tar sin brjan i Italien och sprids sedan i olika former ver resten av Europa.
Operan var en viktig pdrivande faktor i den musikaliska utvecklingen, liksom framvxten av ett konsertvsende.
Inom den sakrala musiken (kyrkliga musiken) brjade likheterna mellan sakral och profan musik suddas ut. Former
som oratorium, som var inspirerade av operan, letade sig in i kyrkorummen. Grundlggande fr mycket av musiken
under den hr perioden var generalbasen, ett stt att notera ackord. Mycket av musiken var uppbyggs kring en
kompgrupp som spelade bas och ett improviserat ackordiskt ackompanjemang.
[30]
Instrumenten hamnade i centrum
och musiken blev till fr sin egen skull. Strkorkestern fick sin frdiga form. Polyfonin hade fortfarande en stark
stllning, men var nu baserad p andra principer dur/moll-tonalitet n under tidigare perioder.
Frn mitten av 1700-talet vxer den stil som kommit att kallas Wienklassicism fram. Under den hr perioden var
sonaten den mest karaktristiska musikformen. Tongivande i den utvecklingen var Joseph Haydn. ven W.A.
Mozart verkade under wienklassicismen. Det r under den hr perioden som symfoniorkestern fr ungefr den form
den har idag. Ludwig van Beethoven brukar ses som den som leder ver i nsta musikhistoriska epok: Romantik.
[31]
Under romantiken tnjs grnserna fr det dur/moll-tonala systemet mer och mer, tills ramarna mer eller mindre
sprngs med sdant som Claude Debussys impressionistiska eller Arnold Schnbergs senromantiska musik. Detta
skapade en motreaktion dr exempelvis Schnberg var ledande. Schnberg frskte skapa en helt atonal musik med
sitt tolvtonssystem.
Musik
8
Musiker
Ray Charles var pianist.
Musikbranschen r en mycket bred bransch dr alla typer av kunskaper
ofta kan efterfrgas. De flesta yrkesmusiker i Sverige r tvungna att
kombinera minst tv eller flera stt att frsrja sig. Det vanligaste r att
arbeta som lrare p ngon av de olika utbildningsniverna. Andra r
att framtrda live, turnera och gra skivinspelningar. Det finns flera
privata- och allmnfinansierade institutioner som erbjuder musiker fast
anstllning: framfrallt kyrkosamfund, konsertsalar, operahus, teatrar,
universitet, med mera.
Som musiker kan man inrikta sig p sng, srskilda instrument,
komponerande, pedagogiskt arbete, och s vidare, ofta i kombination med olika stilar.
Professionell musiker r man frst d man fr betalt fr att utva, eller komponera, musik. Man mste allts inte ha
gtt musikhgskola fr att f kalla sig proffsmusiker. I njesbranschen finns det ocks gott om yrkesmusiker som till
exempel operasngare, musikalskdespelare.
Studiet av musik
Det akademiska studiet av musik kallas musikvetenskap. Viktiga delar r musikhistoria och musikteori.
Musikteori
Musikteori r det vetenskapliga studiet av musik, dr man definierar den utifrn begrepp som ton och rytm.
Musik i Sverige
Musik r ett mne i den svenska grundskolan. Det finns ven som nationell inriktning p gymnasieskolans estetiska
program, som speciellt tillval p mnga lokala programinriktningar, samt som tillvalsmne i form av kursen Estetisk
verksamhet p alla vriga gymnasieprogram.
Kllor
Tryckta kllor
Bernstein, Leonard, The Infinite Variety of Music (1966), ISBN 0-385-42438-8
The new Grove Dictionary of Music and Musicians (2:a). London: McMillan. 2001
Ling, Jan (1983). Europas musikhistoria 1730. Uppsala: Esselte Studium
Sohlmans musiklexikon. Stockholm: Sohlmans. 1977
Stanley, John, Classical Music (1997), ISBN 0-89577-947-1
kurwa mac
Musik
9
Webbkllor
musik
[32]
. ne.se. Lst 2011-11-09.
Indien: Musik
[33]
. ne.se. Lst 2011-11-13.
Afroamerikansk musik
[34]
. ne.se. Lst 2011-11-13.
Mair, Victor, H. (2006). Prehistoric European and East Asian Flutes
[35]
. Lst 2011-11-09.
Musik
[36]
. SAOB. Lst 2011-11-07.
West, M.L. (1994). The Babylonian Musical Notation and the Hurrian Melodic Texts
[37]
. Lst 2011-11-10.
Hindu Music
[38]
. Columbia Electronic Encyclopedia, 6Th Edition. Lst 2011-11-13.
Chinese Music
[39]
. Columbia Electronic Encyclopedia, 6Th Edition. Lst 2011-11-13.
Javanese Music
[40]
. Columbia Electronic Encyclopedia, 6Th Edition. Lst 2011-11-13.
Noter
[1] [1] SAOB, uppslagsord: Musik.
[2] Ling 1983, s. 2 & s. 26.
[3] [3] New Grove Dictionary of Music and Musicians (2:a upplagan), uppslagsord: Music (I).
[4] [4] ne.se, uppslagsord: Musik.
[5] [5] New Grove Dictionary of Music and Musicians (2:a upplagan), uppslagsord: Music (II.2. East Asia).
[6] [6] Ling 1983, s. 2-3.
[7] [7] Sohlmans musiklexikon, uppslagsord: Musik; ne.se, uppslagsord: Musik.
[8] [8] Ling 1983, s. 2.
[9] [9] New Grove Dictionary of Music and Musicians (2:a upplagan), uppslagsord: Music (I.2. Language Dictionaries).
[10] [10] Sohlmans musiklexikon, uppslagsord: Musik
[11] [11] New Grove Dictionary of Music and Musicians (2:a upplagan), uppslagsord: Music (III. The concept in scholarship.).
[12] Nationalencyklopedin, uppslagsordet 'musik' samt ne.se, uppslagsord: Musik.
[13] [13] ne.se, uppslagsord: Musik. (om klangfrg)
[14] [14] ne.se, uppslagsord: Afroamerikansk musik.
[15] [15] Sohlmans musiklexikon, uppslagsord: Arabisk musik.
[16] [16] Columbia Electronic Encyclopedia, 6Th Edition, uppslagsord: Javanese music.
[17] [17] ne.se, uppslagsord: Indien (musik).
[18] [18] Columbia Electronic Encyclopedia, 6:th edition, uppslagsord: Hindu Music.
[19] [19] Columbia Electronic Encyclopedia, 6th Edition, uppslagsord: Chinese music.
[20] [20] Ling (1983), s. 10.
[21] [21] Ling 1983, s. 7-8.
[22] [22] Mair (2006), s. 210.
[23] [23] West (1994).
[24] [24] Ling (1983), s.11-13.
[25] [25] Ling (1983), s. 26-37.
[26] Ling (1983), s. 36, s. 69, s. 88-89 & s. 105-107.
[27] Ling (1983), s. 113-123 & s. 172-175.
[28] Ling (1983), s. 187-190 & s. 202-208.
[29] [29] Ling (1983), s. 250-408.
[30] [30] Ling (1983), s. 464-541.
[31] [31] ne.se, uppslagsord: Musik (om Beethoven).
[32] http:/ / www.ne.se/ lang/ musik
[33] http:/ / www.ne.se/ indien/ musik
[34] http:/ / www.ne.se/ afroamerikansk-musik
[35] http:/ / instphi. org/ Festschrift15_Mair.pdf
[36] http:/ / g3. spraakdata.gu.se/ saob/
[37] http:/ / gfax.ch/ literature/ TheBabylonianMusicalNotationAndTheHurrianMelodicTexts. pdf
[38] http:/ / 0-web. ebscohost. com. www.gotlib. goteborg. se/ ehost/ detail?sid=e1b46931-cc85-4e72-bbca-d0291cc3f4ca%40sessionmgr113&
vid=6& hid=127& bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#db=f5h& AN=39011761
[39] http:/ / 0-web. ebscohost. com. www.gotlib. goteborg. se/ ehost/ detail?vid=8& hid=127&
sid=e1b46931-cc85-4e72-bbca-d0291cc3f4ca%40sessionmgr113& bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#db=f5h& AN=39052014
[40] http:/ / 0-web. ebscohost. com. www.gotlib. goteborg. se/ ehost/ detail?vid=10& hid=127&
sid=e1b46931-cc85-4e72-bbca-d0291cc3f4ca%40sessionmgr113& bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#db=f5h& AN=39014130
Musik
10
Externa lnkar
Wikimedia Commons har media som rr Musik.
Teori och psykoakustik
http:/ / www. musictheory. net
http:/ / www. northwestern. edu/ observer/ issues/ 2004-10-21/ music. html
Historia
http:/ / www. retro. nu
http:/ / library. thinkquest. org/ 15413/ history/ music-history. htm
Ltarna som frndrade musiken p UR play (http:/ / urplay. se/ 166698)
100 ltar som frndrade populrmusiken, med motiveringar till urvalet (http:/ / www. ur. se/ Produkter/
166697-Latarna-som-forandrade-musiken/ 100-viktigaste-latarna)
Artikelkllor och frfattare
11
Artikelkllor och frfattare
Musik Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=25058554 Bidragsgivare: -nothingman-, Ace90, Ahoerstemeier, BengtL, Bingoberran, Blondel, Boberger, Bruno Rosta,
CommonsDelinker, Dead Fish, Den fjttrade ankan, Dexter, Dobblefish, El Gurka Rapido, Entheta, Farejobaldo, Ferre91, Fredde 99, Freddie, Fredrik Ostrozanszky, Fyrfatet, FredettaMH,
Garlicbreath, Glenn, Hannibal, Hashar, Hasse JH, Hstblomma, Imperto, Ingerfara, Ingman, Isthmus, Itangalo, Jalla, Jlundqvi, Jojan, Jono, Jopernikus, Kiruna, KlasHass, Krokodile, Kruosio,
Kung Midas, LX, Lars Trnqvist, Lavallen, Lord Pelle, MagnusA, Marek Pola, Maundwiki, Mickegunnarsson, Morphius2, Nagy, NattiW, Nicke L, Niklas R, Nirmos, Obelix, Oblaserad, Oddjob,
Opera, Polly morf, Rex Sueci, Rosp, Sander, ShineB, Simon9B, Siorse, Sir A., Sj, Softssa, Strangnet, Svarte Riddaren, Svempa, Sven, SweJohan, TKU, Tallium, Tegel, Tolkemolkemoli,
Torvindus, Tournesol, Tubaist, Vame, Vesihiisi, Webkid, Wolfgangus Mozart, Yogidoo, Yosri, Yvwv, conversion script, e017.laurentii.lu.se, h64n1fls32o831.telia.com, ke Persson, 124
anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Kathmandu-21.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kathmandu-21.JPG Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: Sigismund
von Dobschtz
Fil:Hanslick.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Hanslick.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Hrmhll
Fil:Orquesta Filarmonica de Jalisco.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Orquesta_Filarmonica_de_Jalisco.jpg Licens: Creative Commons Attribution 2.5 Bidragsgivare:
Pedro Snchez
Fil:Octaaf0320w.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Octaaf0320w.JPG Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: Original uploader was Algont at
nl.wikipedia
Fil:Flauta paleoltica blanco.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flauta_paleoltica_blanco.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5 Bidragsgivare:
Jos-Manuel Benito
Fil:Assyrian procession.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Assyrian_procession.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Perrot, Georges, 1832-1914; Chipiez,
Charles, 1835-1901; Armstrong, Walter, Sir, 1850-1918
Fil:Bach.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bach.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Agostino64, Bukk, ChristianBier, Clavecin, Daniel (de), Ecummenic, Enst38,
Hannah, Herbythyme, Mapmarks, Michael Bednarek, Rainer Zenz, Rama, Vanzanten, Wikiwal, Wst, 3 anonyma redigeringar
Fil:Ray Charles FIJM 2003.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Ray_Charles_FIJM_2003.jpg Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: Victor Diaz
Lamich
Fil:Commons-logo.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Commons-logo.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: SVG version was created by User:Grunt and cleaned up
by 3247, based on the earlier PNG version, created by Reidab.
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/