Uppgift 3

I vrt projekt har vi valt tre olika teman vilka r ldre HBT personer i ldrevrden (homo-bitranssexuell), religion inom ldrevrden samt etnicitet inom ldrevrden. Orsaken till varfr vi har valt dessa teman r fr att vi tycker de r viktigt att ha insikt om att det finns olika personer med olika bakgrund som har olika behov som inte alltid stmmer verrens med den svenska mentaliteten. Eftersom det finns mnga mnniskor med olika kulturella bakgrund, chansen fr ndringar i arbetssttet mot dessa grupper s det r inte alltid ltt eller mjligt. Detta pverkar de ldre mnniskorna bde negativt och positivt. Fr att motverka detta samt ka arbetskvalitet och effektivitet s mste man gra mycket mer forskning med fokus p en multikulturell population. Frgor Vilken mjlighet finns det fr HBT individer att f den vrd de behver och vill ha I ldrevrden finns det samma frutsttning fr de som personer som inte r HBT. Och vad anser de sjlva om deras bemtande inom ldrevrden? AT etc. Hur r ldre personer begrnsade i deras aktivitetsniv p grund av olika religioner och hur reagerar vrden p detta? Hur vrdas ldre personer med olika etniska bakgrund, nr de exempelvis har ngon typ av kognitiv nedsttning? a. Utifrn ett arbetsterapeutisk synstt och intervention. Fr att kunna besvara dessa frgor ska vi ta kontakt med en arbetsterapeut eller en underskterska fr att kunna diskutera olika perskpektiv i deras arbetstt. Vi ska ven frska gra ett besk i ett ldreboende fr att intervjua ldre mnniskor samt personalen fr att f frstahands information. Vi ska ocks lsa artiklar om mnet fr att se vad vi kan hitta. P detta sttet kan vi hitta eventuella brister inom mnet och vad man kan fokusera mer inom i framtiden. Det r ven viktigt att underska familjemedlemmars sikter jmtemot ldrevrden. Frn allt de hr kan vi konkludera p vad som inte r bra och vad som kan frbttras och varfr situationen ser ut som den gr.

Klienten
Klienten r en turkiskt 77 rig kvinna som bor i ett ldreboende efter att hennes man har gtt bort och hon har inte kunnat klarat sig sjlv i deras egna lgenhet. Klienten har 3 barn i vuxen lder samt flera barnbarn som kommer ofta p besk hos henne. Klienten r ven en muslim som bor bland andra icke Muslimer i ldreboendet. Klienten har en annan kulturellt bakgrund vilket gr att klienten lever p ett annat stt n de andra i ldreboendet fastn hon har levt strre delen av sitt liv i Sverige. Klienten vill grna be sina bner i ldre boendet d hon fortfarande kan rra sig och leva en rtt s bra liv psykiskt och i strre kapacitet fysisk ocks. Klienten vill ha halal mltid samt undvika att lyssna p musik ven om hon har mycket svrighter att hra ljud. Vid besk av familjen vill hon grna laga ngot sjlv d hon kan med hjlp av asistens, laga ngot enkelt mltid. Klienten har har en mycket hg hrselnedsttning samt en dligt syn p grund av den hga ldern. Hrselnedsttningen kom pltsligt runt 55 rs ldern och sedan dess har klienten knappt kunnat hra ngot alls. D skadan var utan orsak och pltsligt s har hrselapparat ingen funktion d det inte frbttrar hennes situation. Detta gr att klienten r van att inte kunna hra och anvnder istllet gester och teckensprk fr att klara vardagen. Men i nulget s har klienten artros i olika delar av kroppen bland annat hnderna vilket gr att hennes kommunikation med andra har blivit frsmrat. Synnedsttningen har kommit p grund av den hga ldern vilket gr att det inte r utgrdbart. I och med detta pverkas hennes aktivitetsfrmga p ett negativt stt. Detta pverkar hennes ADL, fritidsaktiviteter samt umgnge med samhllet i form av att hon inte kan kommunicera bra, kan inte sjlvstndigt klara av vrdefulla aktiviteter p grund av bde synen och artrosen i kroppen. Eftersom det viktigaste fr klienten i livet r att kunna sjlvstndigt be sin bner, leva sitt liv efter sin religion samt behlla sin relation till familjen s mste arbetsterapeuten tnka p att genom sin intervention och tgrd, kunna mjliggra fr henne att leva sitt liv s som hon vill. Arbetsterapeuten ska ven tnka p att interventionen/tgrden ska inte krocka med klientens religion och sttet att leva sitt liv p. Arbetsterapin ska hjlpa klienten att leva ett bttre liv och inte hindra klienten frn att utfra sina religisa aktiviteter. Arbetsterapeuten ska

ven tnka p att stta kvinno personal till kvinnor och mn till mn fr att frhindra orespektfullhet till individens levnadsstt. Arbeterapeuten skall ven tnka p att ha god kontakt med resten av klientens familj d dessa r viktiga fr klienten.

Hrsel
Tv huvudgrupper av hrselskador kan urskiljas utifrn skadans lokalisering En skada som engagerar rats ljudverfrande mekanism, ngonstans mellan yttre hrsel gngsppningen och fnstren mellan mellan- och innerrat, kallas fr ledningshinder eller ledningsfel (konduktivt hrselnedsttning). I detta fall sitter skadan i den yttre hrselgngen, trumhinnan eller i mellanrat, medan innerrat och hrselnerven inte r engagerade. Ljudet dmpas p vgen in till innerrat. Vid ett ledningsfel r drfr hrselsinnets kvalitet inte frsmrad. Det finns flera orsaker till ett ledningsfel. Vid ett sensori -neural hrselnedsttning sitter skadan antingen i koklean eller i hrselnerven, och ofta r hrselfrmgans kvalitet frsmrad. Den koklera hrsel nedsttningen r den vanligaste typen av hrselskada och frekommer vid en rad vanliga diagnoser. Vid detta nedsttningen r ofta starka ljud strande och patienter r d ofta ljudknsliga. Vid central hrselpverkan r hrselsystemet inne i hjrnan skadat. Vid denna typ av hrselpverkan r ofta frmgan att uppfatta tal frsmrat. Ton-audiogramet r dremot oftast normalt. Patienten har ingen anvndning av en hraparat. En hrselskada som saknar organisk orsak kallas fr psykogen eller funktionell hrselnedsttning.

Pltsligt hrselnedsttning
Med benmningen pltsligt hrselnedsttning avses en hastigt upptrdande sensori-neural hrselnedsttning, vanligen utan en knd orsak. Insjuknande tiden kan variera frn en timme till dagar i fallande niv. Graden av hrselnedsttning kan ocks variera , frn lttare hrselfrlust till total dvhet. Detta medfr olika aktivitetshinder bde p ett socialt och personligt niv d individen inte kan hra. Sjlva aktivitetsutfrandet kanske inte pverkas s mycket om man r fysisk och kognitivt kapabelt att utfra aktiviteter men har man ven funktionsnedssttnigner inom dessa omrde s blir funktionsnedsttningen vldigt stort. Detta medfr ven diskriminering i form av att bli utesluten av olika grupper p grund av hrselnedsttningen.

Synen
gat kan stlla in skrpan steglst och blixtsnabbt frn ondligt lngt avstnd till ungefr en dryg decimeter framfr gat. Denna mekanism, som kallas ackommodation, fungerar smidigt fram till 40-45-rsldern. Sedan frsmras den gradvis och upphr helt att fungera i 60-65 rsldern. Man ser fortfarande bra p lngt hll, men fr allt svrare att se p nra hll. Gr starr Gr starr, katarakt, r en av de vanligaste orsakerna till smre syn hos ldre mnniskor.. Nr man r ung och i medelldern r linsen kristallklar. I femtiorsldern brjar linsen bli ltt disig. P grund av att ljus sprids oregelbundet i linsen brjar man f besvr med blndning i motljus, nr solen ligger lgt och vid bilkrning p natten. Med ren blir linsgrumlingarna ttare och man fr allt smre syn. Man ser som genom en dimma. Synen r mer nedsatt p lngt hll n p nra hll. Man har svrt att knna igen bekanta p andra sidan gatan, men man kan lsa obehindrat. Gr starr orsakar ocks en viss nrsynthet. Drfr kan man ibland lsa utan lsglasgon igen. ven frgseendet pverkas s att frgerna blir dmpade och allt fr en gul-beige nyans. Synnedsttningen gr i regel mycket lngsamt och i brjan mrker man den inte. Gr starr finns oftast p bda gonen, men inte lika mycket.

Kultur Etnicitet
Ofta betraktas den ldre mnniskan som representant fr en viss kultur eller etnicitet och inte bara som en individ i sig. Detta skapar stora problem ute i vrden och drfr ska man frska undvika att se p individen som en representant fr en viss kultur, etnicitet eller religion. Det viktigaste med allt r att inte skapa en bild i frvg av en viss person eller grupp utan lra knna dessa mnniskor och sedan gra en bedmning. Alla mnniskor i alla lnder i vrlden r pverkade och frgade av sin egen kulturs normer och vrderingar. Vr kultur och vr uppfostran prglar vrt medvetande. Det utgr grunden fr vrt stt att kommunicera med varandra, vr stt att bete oss i olika sammanhang, vr syn p arbete etc. Arbetsterapeutens roll i detta fallet r att kunna ta hnsyn till hela individen och vid intervention/tgrder kunna anpassa sig efter individens livssituation samt synstt. Det frekommer kultur och etnicitet krockar p grund av olika faktorer s som religion, etnicitet, social bakgrund och s vidare. Kultur och etnicitet krockar kan ven uppst vid kommunikation och nr man frmedlar knslor via olika kommunikativa stt.

Att bli ldre i Sverige av svenskar ses ofta som ngot negativt, dr man frlorar sin betydelse i samhllet. Fr att frebygga detta s mycket som mjligt frsker man trna fr att hlla sig frisk, kl sig i ungas mnniskors klder samt jobbar s lnge det gr fr att undvika att g i pension. Men dremot mnniskor frn andra kulturer, speciellt frn Asien, Afrika samt mellan stern ses lderdomen som ngot positivt samt att de fr mer respekt ju ldre de blir inom sina kretser. Inom dessa kulturer ser man upp till de ldre och ofta vnder sig de yngre till de fr att lsa vissa problem. Ju ldre man blir desto hgre position fr man i livet samt i samhllet. Dessa individer kommer frn ett samhlle dr familjestrukturren r baserade p tre generationer som bor tillsammans (hansen) vilket gr att de ldre och de yngre blir beroende p den mellersta generationen bde socialt, ekonomiskt och knslomssigt. Familjen och slktet har en mycket viktigt roll fr individen och detta r som ett skyddsnt fr dessa mnniskor dr individen fr sitt trygghet frn. Antalet barn spelar roll inom olika kulturer. P grund av att dessa ldre r vana vid att tas hand av barnen i sina hemlnder s frvntar de sig att detta ska hnda hr ocks. Det frekommer ven problem inom familjen d svrdottern r oftast behllen att ta hand om bde sitt eget hem samt de ldre svrfrldrarna. Nr detta inte hnder s uppstr problem i relationerna d kvinnan oftast ocks har ngon typ av frvrvsarbete utanfr hemmet. Det hnder ven att de flesta ldre br p hemska minnen frn sina lnder och vill gra ha familjen som skerheten kring sig i ldre ldern. (hansen) Detta eftersom dessa ldre har frlorat kontakten med vnner och familj i hemlandet och ofta brukar det inte finnas andra ldre som de kan dela sina tankar och upplevelser med. Detta kan i sin tur leda till att dessa ldre blir nnu mer emot ldrevrd och ldreboende d de vill grna i alla fall ha sitt familj nra. De ldre invandrare blir ofta besvikna nr de placeras i ngon institution d de inte inser att personalen r professionell och gr sitt bsta med de. Detta hnder d dessa ldre har en annan syn p institution frn sina egna lnder eller kulturer. Hr hnder det ocks att man oftast vid ldre lder tappar det sprket som man har lrt sig eller anvnder det p en dligt stt vilket resulterar i olika missfrstnd som kan resultera sedan i vrre situationer. Dessa ldre invandrare knner sig utelmnade eftersom de inte kan gra sig frstdda och drfr inte kan be om den hjlp de behver. Denna isolering leder till att de inte umgs med de svenska pensionrer och till slut bara fljer sina egna landsmn och kvinnor. Hr ska Arbetsterapeuten frska p ngot stt frklara till klienten hur situationen ser, anlita en tolk som hjlper till i olika situationer samt frska att skapa en relation mellan dessa individer.

Det frekommer ven att dessa individer som inte har samma kulturella perspektiv ofta inte r delaktiga i vardags aktiviteter i den plats de bor i. Detta i sin tur pverkar individens roll i samhllet samt aktivitetsmnstret i vardagslivet. Ett annat viktigt aspekt som skapar mnga problem r tidsaspekten inom olika kulturer och samhllen. Tid ses ofta olika av olika mnniskor och detta kan i sin tur skapa problem ute i samhllet mellan mnniskor, grupper etc. Andra faktorer som kan ven skapa problem r utbildning, klass tillhrighet och uppfostran. Vissa faktorer i en vis kultur kan skapa stora problem i den svenska samhllet d svenskar inte ser p saker p samma stt. Vissa kulturer har nra relationer emellan mnniskor medans andra har inte det. Detta gller ven mnniskor frn olika etniska grupper som lever p ett annorlunda stt n den svenska samhllet vilket kan ibland medfra stora problem emellan dessa grupper. Synen p sjukdom, funktionshinder samt funktionsnedsttning varierar mellan kulturer och religioner. Fr att skapa en bra milj bde fr patienten samt personalen s mste personalen/arbetsterapeuten ta hnsyn till hela individen allts helhetssyn p individen. En anledning till att mnniskor inte accepterar hjlp frn samhllet kan vara att familjen tar hand om de och de r vana vid denna livsstt medan andra kanske inte gr det p grund av andra anledningar s som att de skms, inte litar p vrden etc.

Referenser
Anniko, M. (red.) (2006). ron-, ns- och halssjukdomar, huvud- och halskirurgi. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Melle, A. (2006). Att ldras i frmmande land. Hgans: Kommunlitteratur. Elektroniks klla http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Synnedsattning/ Dehlin, O. & Rundgren, . (2007). Geriatrik. (2., [omarb. och utk.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Hanssen, I. (2007). Omvrdnad i ett mngkulturellt samhlle. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kielhofner, G. (2007). Model of human occupation: theory and application. (4. ed.) Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins.