Musik Bran SCH

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musikoch underhllningsbranschen
________________________________________________________________________ Frslag version 1.1 2008-06-11
Preliminr rapport
Musik och hga ljudniver

- Praktiska riktlinjer fr musikoch underhllningsbranschen
________________________________________________________________________
Frord
Ljud med hga ljudniver kan orsaka verbelastning av hrseln och ge tillflliga eller bestende hrselskador. Trots att stora insatser har gjorts under mnga r frekommer hga ljudniver fortfarande i mnga verksamheter. Musik- och underhllningsbranschen r speciell jmfrt med annan yrkesverksamhet med hga ljudniver genom att musiken r den avsedda produkten av en aktivitet medan i andra branscher hga ljudniver oftast r mer eller mindre onskade bieffekter av aktiviteten. Hga ljudniver r ocks ngot som mnga gnger anses vara vsentligt fr framfrandet. Speciella strategier och lsningar r drfr ndvndiga som ger musiken full rttvisa samtidigt som skaderisken fr dem som exponeras fr musiken elimineras. Inom branschen finns mnga kategorier arbetstagare som kan vara utsatta fr musik med hrselskadliga niver. Det kan t.ex. vara musiker, sngare och andra som upptrder, musiklrare, ljudtekniker och annan teknisk personal, diskjockeys, vaktmstare, bartenders samt skerhets- och serveringspersonal. Fr mnga av yrkesgrupperna gller att en normal funktion hos hrseln r vsentlig fr yrkesutvandet. En hrselskada kan drfr f frdande konsekvenser fr det fortsatta yrkesarbetet. Frebyggande av hrselskada r drfr av strsta vikt. Utgngspunkten fr arbetet med dessa riktlinjer har varit respekt fr den konstnrliga integriteten och att ska lsningar som ger musiken full rttvisa samtidigt som risken fr skada fr dem som exponeras fr musiken elimineras. Syftet r att ge underlag fr ett systematiskt arbete med ljudfrgorna. I huvudsak har innehllet en praktisk inriktning och br kunna utgra en del av underlaget fr tgrder som kan behvas fr att uppfylla kraven i arbetsmiljlagen och Arbetsmiljverkets freskrifter om buller. Riktlinjerna utgr inte tvingande freskrifter utan deras funktion r att upplysa om lmpliga stt att uppfylla kraven, visa p praktiska lsningar och frfaringsstt samt att ge bakgrundsmaterial och hnvisningar.
________________________________________________________________________
Inledning
I Europaparlamentets och Rdets direktiv 2003/10/EG om minimikrav fr arbetstagares hlsa och skerhet vid exponering fr risker som har samband med buller i arbete sgs bl.a. fljande: I samband med tillmpningen av detta direktiv skall medlemsstaterna, i samrd med arbetsmarknadens parter och i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, utarbeta en uppfrandekodex med praktiska riktlinjer som skall hjlpa arbetstagare och arbetsgivare inom musikoch underhllningssektorn att uppfylla de rttsliga skyldigheter som faststlls i detta direktiv. Mot denna bakgrund gav Arbetsmiljverket uppdraget till en expertgrupp att utarbeta underlag till sdana praktiska riktlinjer. Utgngspunkten fr arbetet har varit respekt fr den konstnrliga integriteten och att ska lsningar som ger musiken full rttvisa samtidigt som risken fr skada fr dem som exponeras fr musiken elimineras. I utarbetandet av underlaget har vrdefull information erhllits frn mnga kllor, bl.a. motsvarande arbetsgrupper i andra lnder. Inte minst kollegor i Danmark har frikostigt delat med sig av sin kunskap till expertgruppen. Arbetsgruppen har haft fljande medlemmar: Stig Arlinger, professor, Hlsouniversitetet i Linkping, projektansvarig Johanna Bengtsson Ryberg, med.dr., Socialstyrelsen, Stockholm Bjrn Hagerman, docent, Karolinska institutet, Stockholm Anders Kjellberg, professor, Hgskolan i Gvle Kim Khri, med.dr., forskare, rebro Universitet Ulf Landstrm, professor, Hgskolan i Gvle Torben Poulsen, lektor, Danmarks Tekniske Universitet, Lyngby, Danmark Det frsta steget i arbetet om hrselskaderisker fr personer verksamma inom musikoch underhllningsbranschen resulterade i en kunskapsversikt, som finns tillgnglig via Internet p Arbetsmiljverkets webbplats med adressen: http://www.av.se/dokument/Teman/buller/musikerrapport_3.pdf I det efterfljande arbetet har uppgiften fokuserats p att beskriva olika vgar fr att reducera de risker fr hrselskada som exponering fr musik med hga ljudniver kan innebra. Arbetsgruppens underlag har bearbetats av Arbetsmiljverket och anpassats till verkets freskrifter. Eftersom frutsttningarna r olika fr olika yrkesgrupper och olika musikformer r dokumentet delvis uppdelat med hnsyn till detta. ven om enbart vissa yrkes-
________________________________________________________________________ grupper r omnmnda br informationen ocks vara anvndbar fr andra yrkesgrupper och musikformer. Dokumentet bestr av ett antal separata avsnitt. De frsta ger versiktlig kunskap om hrseln, akustiska begrepp, ljud och ljudutbredning, ljudmtning samt hrselskydd. Drefter fljer tv avsnitt om regler och systematiskt arbete med ljudfrgorna. De avslutande avsnitten har fokus p olika yrkesgrupper inom musikoch underhllningsbranschen och behandlar bl.a. riskbedmning och tgrder avseende dmpning av ljudkllor, arbetsplanering, rumsakustik och skrmar. Dokumentet behandlar ljudfrgorna ur ett arbetsmiljperspektiv. I de flesta fall dr musik spelas finns det naturligtvis ocks en publik. ven om materialet i vissa delar r tillmpbart p publikens ljudexponering s omfattas denna av annan lagstiftning. Mer information om detta finns p Socialstyrelsens webbplats http://www.socialstyrelsen.se. Via Internet finns ett antal dokument tillgngliga som kan ge ytterligare vrdefull information: Guide fr bullerbekmpning inom musikoch underhllningssektorn - finsk (svensksprkig) vgledning: http://fi.osha.europa.eu/good_practice/fyysinen_tyoymparisto/taulukko/bullerbe kampning.pdf Sound Advice Music and entertainment sector working group - engelsk mycket detaljerad rapport: http://www.soundadvice.info/ Noise and hearing loss in musicians kanadensisk rapport: http://www.cher.ubc.ca/PDFs/MusiciansFinalRevised.pdf Kodex zur Lrmreduktion im Musik- und Unterhaltungssektor sterrikisk rapport (p tyska) http://www.arbeitsinspektion.gv.at/NR/rdonlyres/6A36E879-32D1-40DF-BBF9000AD44E2317/0/Kodex_2007.pdf. Behold hrelsen & hold arbejdsmiljloven - Dansk vgledning http://www.barservice.dk
________________________________________________________________________
Innehll
1 HRSELN ........................................................................................................... 8
1.1 Hrselsinnet .......................................................................................................................................... 8 1.1.1 Ytterrat .............................................................................................................................................. 8 1.1.2 Mellanrat ........................................................................................................................................... 9 1.1.3 Innerrat ........................................................................................................................................... 10 1.1.4 Hrselnerv och centrala hrselbanor ........................................................................................... 10 1.2 Hrselskador ....................................................................................................................................... 10 1.2.1 Bullerskador ..................................................................................................................................... 11 1.3 Hrselmtning .................................................................................................................................... 16 1.3.1 Tonaudiometri .................................................................................................................................. 16 1.3.2 Tympanometri .................................................................................................................................. 16 1.3.3 Otoakustiska emissioner ................................................................................................................ 17 1.4 Hrselvrd ........................................................................................................................................... 17
2 3
3.1 3.2
NIVER OCH DECIBEL ................................................................................... 18 LJUDUTBREDNING ......................................................................................... 21

Ljudets vglngd ............................................................................................................................... 21 Ljudutstrlning i olika riktningar ................................................................................................... 21
3.3 Rumsakustik ....................................................................................................................................... 23 3.3.1 Ljudabsorbenter ............................................................................................................................... 23 3.4 Skrmar ................................................................................................................................................ 24
LJUDMTNING ................................................................................................ 26
4.1 Mtinstrument ..................................................................................................................................... 26 4.1.1 Instrumentklasser ............................................................................................................................ 26 4.2 Exponeringsmtning......................................................................................................................... 26 4.2.1 Mikrofonplacering ............................................................................................................................ 26 4.2.2 Val av mtinstrument ...................................................................................................................... 27 4.2.3 Mtningar .......................................................................................................................................... 27 4.2.4 Mtstandarder .................................................................................................................................. 28
5
5.1 5.2 5.3 5.4
HRSELSKYDD ............................................................................................... 30
Skydden ska vara CE-mrkta.......................................................................................................... 30 Ljudet behver mtas ....................................................................................................................... 30 Vlj hrselskydd med omsorg........................................................................................................ 31 Anvnd hrselskyddet hela tiden .................................................................................................. 31
________________________________________________________________________
5.5 Olika typer av hrselskydd.............................................................................................................. 32 5.3.1 Hrselkpor ...................................................................................................................................... 32 5.3.2 Hjlmmonterade hrselkpor ........................................................................................................ 32 5.3.3 Hrselproppar .................................................................................................................................. 32 5.6 Olika funktioner .................................................................................................................................. 33 5.4.1 Skydd med likformig dmpning ..................................................................................................... 33 5.4.2 Nivberoende skydd ....................................................................................................................... 33 5.4.3 Kommunikationsskydd .................................................................................................................... 34 5.7 5.8 5.9 5.10 Ngra nackdelar med hrselskydd................................................................................................ 34 Att vnja sig vid hrselskydden..................................................................................................... 34 Rengring och hygien ...................................................................................................................... 35 Frvaring .............................................................................................................................................. 35
6
6.1 6.2
REGLER ........................................................................................................... 36
Arbetsmiljlagen ................................................................................................................................ 36 Ansvar ................................................................................................................................................... 36
6.3 Freskrifter .......................................................................................................................................... 37 6.3.1 Buller ................................................................................................................................................. 37 6.3.2 Systematiskt arbetsmiljarbete ..................................................................................................... 38 6.3.3 Arbetsplatsens utformning ............................................................................................................. 38 6.3.4 Arbetsanpassning och rehabilitering ............................................................................................ 39 6.3.5 Gravida och ammande arbetstagare ............................................................................................ 39 6.3.6 Anvndning av personlig skyddsutrustning ................................................................................. 39
SYSTEMATISKT ARBETE MED LJUDFRGORNA ....................................... 40
7.1 Underskning och riskbedmning ................................................................................................ 40 7.1.1 Bestmning av ljudexponering ...................................................................................................... 41 7.2 tgrder och handlingsplan ........................................................................................................... 42 7.2.1 Dmpning vid kllan........................................................................................................................ 43 7.2.2 Skrmar ............................................................................................................................................ 43 7.2.3 Arbetsorganisation .......................................................................................................................... 43 7.2.4 Rumsakustiska tgrder................................................................................................................. 44 7.2.5 Ljudtekniska tgrder ..................................................................................................................... 44 7.3 7.4 7.5 Kontroll ................................................................................................................................................. 44 Information och utbildning .............................................................................................................. 44 Ta hjlp av fretagshlsovrden ................................................................................................... 45
SYMFONIMUSIKER.......................................................................................... 46
8.1 Risker .................................................................................................................................................... 46 8.1.1 Riskbedmning ................................................................................................................................ 48 8.1.2 Bestmning av ljudexponering ...................................................................................................... 49 8.1.3 Hrselvrd ........................................................................................................................................ 50
________________________________________________________________________
8.2 tgrder................................................................................................................................................ 50 8.2.1 Dmpning vid kllan........................................................................................................................ 50 8.2.2 Arbetsorganisation .......................................................................................................................... 52 8.2.3 Rumsakustiska tgrder................................................................................................................. 54 8.2.4 Skrmar ............................................................................................................................................ 56 8.2.5 Hrselskydd...................................................................................................................................... 57
ROCK-, POP- OCH JAZZMUSIKER................................................................. 59
9.1 Risker .................................................................................................................................................... 59 9.1.1 Riskbedmning ................................................................................................................................ 60 9.1.2 Bestmning av ljudexponering ...................................................................................................... 60 9.1.3 Hrselvrd ........................................................................................................................................ 61 9.2 tgrder................................................................................................................................................ 61 9.2.1 Dmpning vid kllan........................................................................................................................ 61 9.2.2 Arbetsorganisation .......................................................................................................................... 64 9.2.3 Rumsakustik ..................................................................................................................................... 66 9.2.4 Skrmar ............................................................................................................................................ 66 9.2.5 Hrselskydd...................................................................................................................................... 67
10
MUSIKLRARE ............................................................................................ 69
10.1 Risker .................................................................................................................................................... 69 Riskbedmning ........................................................................................................................... 70 10.1.1 Bestmning av exponering........................................................................................................ 70 10.1.2 Hrselvrd ................................................................................................................................... 71 10.1.3 10.2 tgrder................................................................................................................................................ 71 Dmpning vid kllan ................................................................................................................... 71 10.2.1 Arbetsorganisation ..................................................................................................................... 72 10.2.2 Rumsakustiska tgrder ............................................................................................................ 74 10.2.3 Skrmar........................................................................................................................................ 74 10.2.4 Hrselskydd ................................................................................................................................. 75 10.2.5
11
SPELSTLLEN ............................................................................................. 77
11.1 Risker .................................................................................................................................................... 77 Riskbedmning ........................................................................................................................... 78 11.1.1 Bestmning av ljudexponering ................................................................................................. 78 11.1.2 Hrselvrd ................................................................................................................................... 79 11.1.3 11.2 tgrder................................................................................................................................................ 79 Dmpning vid kllan ................................................................................................................... 79 11.2.1 Ljudtekniska tgrder................................................................................................................. 81 11.2.2 Rumsakustiska tgrder ............................................................................................................ 82 11.2.3 Organisatoriska tgrder ........................................................................................................... 83 11.2.4 Hrselskydd ................................................................................................................................. 85 11.2.5
________________________________________________________________________
1 Hrseln
1.1 Hrselsinnet
Hrselsinnet r det sinne som reagerar p ljud inom det hrbara omrdet mellan ca 20 och 20 000 Hz (svngningar per sekund) Ljuden uppfngas och omvandlas till nervsignaler i hrselorganet. Signalerna leds sedan via hrselnerven in i hjrnstammen och hjrnbarken. Det r frst nr signalerna nr hjrnbarken som vi hr d.v.s. uppfattar, upplever, tolkar och reagerar p ljud. Sjlva hrselorganet brukar indelas i tre delar; ytterrat, mellanrat och innerrat.
ronmussla
Bggngar Stdet Ovala och Stigbygeln Hammaren runda fnstret Hrselnerv Sncka
Trumhinna Hrselgng rontrumpet
Figur 1.1. rats schematiska uppbyggnad
1.1.1 Ytterrat
Ytterrat bestr av ronmusslan och hrselgngen. Ytterrat har viktiga ljudegenskaper och kan ses som en ljuduppfngande och ljudfrstrkande del. Genom att ytterrats dimensioner r ganska sm har det ingen nmnvrd inverkan p ljud med lg frekvens (= lng vglngd) men fr frekvenser ver ca 1000 Hz pverkar det tillsammans med ljudreflexer i skallen det ljudtryck som trffar trumhinnan p ett vsentligt stt. I de olika hligheter och kanaler som ronmusslan uppvisar reflekteras ljud och detta reflekterade ljud kan samverka med eller motverka det ljud som gr rakt in i hrselgngen. Hrigenom fr vi en ptaglig frgning av ljudbilden beroende p ronmusslans ljudegenskaper. Denna frgning r olika beroende p frn vilken riktning ljudet kommer. Hrselgngen som p en vuxen person r i genomsnitt ca 3 cm lng fungerar som en liten orgelpipa som ger en frstrkning av ljudet vid och runt ca 2500 3000 Hz.
________________________________________________________________________ Frstrkningen inne vid trumhinnan r i genomsnitt av storleksordningen 12 15 dB. I individuella ron kan den dock vara uppt 10 dB strre eller mindre beroende p vilken exakt form hrselgngen har. Denna variation r sannolikt en av flera faktorer som gr att olika individer r olika knsliga fr att drabbas av hrselskada frn starka ljud. Frmgan att hra varifrn ljud kommer bygger till stor del p att vi har tv ron och att hjrnan kan utnyttja ven mycket sm skillnader i styrka och ankomsttid mellan de ljud som nr de tv ronen. Men nr ljudkllan r rakt framfr eller rakt bakom eller rakt ovanfr lyssnaren finns ingen skillnad mellan ljudet som nr vnster och hger ra. D r den riktningsberoende frgningen som ronmusslan stadkommer till nytta. Nr man stter p hrselkpor eller stter in hrselproppar frndras ytterrats ljudegenskaper vilket pverkar frmgan att avgra varifrn ljud kommer. Det beror p att hjrnan r van vid att tolka den ljudbild som ytterrat normalt skapar. Det r frmst frmgan att hra skillnad mellan ljud som kommer bakifrn eller framifrn som strs.
1.1.2 Mellanrat
Mellanrat r en luftfylld hlighet med ett mekaniskt system som brjar med trumhinnan, ett tunt, lttrrligt membran som stts i svngning av ljudets tryckvariationer p samma stt som membranet i en mikrofon. Svngningarna verfrs via hrselbenskedjan hammaren, stdet och stigbygeln till det ovala fnstret, som r tckt av ett lttrrligt membran och som utgr ingngen till det vtskefyllda innerrat. Mellanrats konstruktion r viktig fr att stadkomma en effektiv ljudverfring frn luften i hrselgngen till vtskan i innerrat. Fr att trumhinnan ska kunna svnga s ltt som mjligt mste lufttrycket i mellanrat vara ungefr lika stort som lufttrycket i hrselgngen. Detta skts genom rontrumpeten, en smal kanal frn mellanrats hlighet ner till nshlan. Normalt r denna kanal stngd men ppnas kortvarigt nu och d nr man svljer eller gspar och ser d till att utjmna eventuella tryckskillnader. P stigbygeln sitter en liten muskel som aktiveras nr man utstts fr relativt kraftiga ljud normalt handlar det om ljudniver i omrdet 70 90 dB och drver. Nr muskeln aktiveras dmpas ljudverfringen via stigbygeln till innerrat vilket har en vsentlig betydelse fr att skydda rat frn hrselskada nr det utstts fr starka ljud. Det tar emellertid en viss tid innan muskeln reagerar vilket innebr att den inte hinner dmpa korta impulsljud utan bara ljud som varar lite lngre. ven nr det gller muskelns funktion finns frmodligen stora individuella variationer, vilka bidrar till den varierande knsligheten att skadas av starka ljud. Ur lyssningssynpunkt innebr den sammandragna muskeln att basljud dmpas mer n diskantljud. Dessutom orsakar den sammandragna muskeln viss frgning av ljudet av typ rumble (brummande verlagring) genom att muskeln har en viss
10
________________________________________________________________________ darrning i sin sammandragning. Detta gr att dmpningen inte blir helt konstant i tiden utan smtaggig.
1.1.3 Innerrat
Innerrat bestr av tv delar, nmligen balansorganet med bggngarna och det egentliga hrselorganet som ocks kallas snckan p grund av sin form. Snckan r ca 30 mm lng frn sin bas till toppen om man rullar ut den. Den r uppdelad i tre parallella kanaler som r tskilda av tunna elastiska membran. I en av kanalerna finns de s.k. hrcellerna som om-vandlar ljud till nervsignaler. Totalt finns ca 15 000 hrceller och varje hrcell har en diameter som r mindre n en hundradels millimeter. P varje hrcells topp finns 100 200 sm fina hr s.k. cilier. Nr ovala fnstret stts i svngning utbreder sig en ljudvg i snckan varvid hrcellerna retas och pverkar hrselnerven med resultat att elektriska impulser verfrs via nervceller till hjrnan. I snckan grs ocks en frekvensuppdelning av ljudet genom att hga frekvenser pverkar hrcellerna nra ovala fnstret medan pverkan frn lga frekvenser sker nra snckans topp. Man kan sga att varje position i snckan har specifikt ansvar fr sin lilla del av det totala frekvensomrdet. En avgrnsad skada p en del av snckan kan drfr drabba en del av frekvensomrdet selektivt medan hrseln kan fungera ganska normalt i andra delar av frekvensomrdet.
1.1.4 Hrselnerv och centrala hrselbanor

Hrselnerven utgrs av storleksordningen 30 000 enskilda nervtrdar som frbinder hrselcellerna i snckan med hjrnstammen och de centrala hrselbanorna. Nr nervsignalerna frn hrselcellerna nr hjrnbarken uppstr det medvetna uppfattandet, hrandet, lyssnandet. Det r d signalernas information tolkas och leder till frstelse, upplevelse och reaktion. Olika delar av hrselcentra i hjrnbarken har olika funktion. Hos de flesta mnniskor r frmgan att uppfatta och frst tal frmst belgen i den vnstra hjrnhalvan medan musikupplevelse inbegriper bda halvorna med upplevelse av tonhjd och melodi frmst frlagd till hger hjrnhalva och rytm till vnster hjrnhalva.
1.2 Hrselskador
Hrselskador kan best av olika komponenter. Det man i frsta hand tnker p r hrselnedsttning, vilket innebr att hrseln drabbats av minskad knslighet: ljud mste vara starkare n normalt fr att hras. Vanligen drabbar detta frmst diskantljud. Ett annat inslag i hrselskadan r tinnitus, som innebr att man hr ett konstant ljud ton eller brus trots att inget akustiskt ljud kommer in i rat. Ytterligare en form av skada som kan uppst r verknslighet fr ljud, hyperakusis, som innebr att ljud redan av ganska mttlig styrka upplevs som obehagligt starka. Ett fjrde inslag i hrselskadebilden r frvrngning, distorsion, kvalitetsfrsmringar i hrseln. ven nr ljud r tydligt hrbara hrs de med smre kvalitet p grund av skadan i rat.
11
________________________________________________________________________
1.2.1 Bullerskador
Bullerskador r ett begrepp som representerar de skador hrceller i innerrat drabbas av genom verbelastning av fr starka ljud under fr lng tid. Skadorna kan ske p olika stt. De sm fina hren p hrcellernas topp kan knckas eller anta onormala former. Cellen kan ocks frstras helt och ersttas med rrvvnad. Om man utstts fr extremt hga ljudniver som t.ex. vid detonationer eller skjutning kan man drabbas av en omedelbar mekanisk skada i form av att de tunna elastiska membran som omger hrcellerna slits av. Bde styrka och tid har betydelse Risken fr hrselskada anses fr de flesta individer vara frsumbar fr ljudniver under ca 80 dB(A) oavsett hur lng tid exponeringen pgr. Vid hgre ljudniver kar risken fr skada med stigande niv och kande exponeringstid. Risken anses kopplad till den sammanlagda ljudenergi ljuddos som rat utstts fr under ett arbetspass. Det innebr att fr varje 3 dB som ljudnivn hjs mste exponeringstiden minskas till hlften fr att inte skaderisken ska ka. Sledes innebr enligt denna princip 85 dB under 8 timmar per arbetspass samma risk som 88 dB under 4 timmar eller 91 dB under 2 timmar o.s.v. Exempel p frhllandet mellan ljudniv och tid visas i tabell 1.1 som utgr frn en ekvivalent ljudniv p 85 dB(A) under en ttatimmars arbetsdag.
Ekvivalent ljudniv dB(A) 85 88 91 94 97 100 103 106 109 112 Exponeringstid per 8-timmarspass 8 tim 4 tim 2 tim 1 tim 30 min 15 min 7,5 min 4 min 2 min 1 min
Tabell 1.1 Exempel p frhllande mellan ljudniv och exponeringstid Impulsljud, t.ex. slagljud, kan utgra en srskild risk fr hrselskada. Det kan rcka med enstaka, tillrckligt starka, knallar fr att man ska f en bestende hrselskada. Om en bullerexponering r intermittent, d.v.s. bestr av avsnitt med hga ljudniver omvxlande med vsentligt tystare avsnitt, belastas hrseln mindre n nr man exponeras fr samma bullerdos i en sammanhngande exponering. Hrseln hinner terhmta sig under de tystare avsnitten, och denna hrselvila minskar allts risken fr hrselskada. Tyvrr finns inte tillrckligt detaljerad kunskap fr att man ska kunna ta hnsyn till detta nr man mter upp den aktuella exponeringen.
12
________________________________________________________________________ Musik och hrselskador Nr man talar om bullerskador associerar man ofta till bullrande verkstder och slamrande smedjor. Under senare r har emellertid ocks risken fr hrselskada vid exponering fr musik studerats och diskuterats. Resultaten av dessa studier visar att musik precis som andra ljud kan stadkomma hrselskada men att risken att skadas efter exponering fr en viss bullerdos musik sannolikt r ngot mindre n efter exponering fr samma dos i form av verkstadsbuller. Man har sjlvklart skt en frklaring till detta men inte funnit ngon sker sdan. En teori som framfrts r att ljud som lyssnaren uppskattar skulle innebra mindre risk fr skada n ljud man ogillar. Denna teori har dock inte kunnat bevisas. Fr personer som yrkesmssigt arbetar med musik och exponeras fr hga ljudniver under relativt lng exponeringstid upprepad mer eller mindre dagligen r risken fr hrselskada viktig att ta hnsyn till. Detta gller bland annat drfr att deras yrkesutvning frutstter god hrsel och en bullerskada kan frsvra eller omjliggra fortsatt arbete i musikbranschen. Oavsett orsaken till en bullerskada har erfarenheten visat stora individuella variationer i knslighet. Vissa personer kan ha utsatts fr kraftig exponering under lng tid utan pvisbar skada medan andra redan efter ganska mttlig exponering drabbats av en besvrande hrselpverkan. Sannolikt orsakas denna individuella variation av mnga faktorer i hrselorganet. Tyvrr saknas metoder fr att i frvg avgra om en viss person r mera eller mindre knslig i detta avseende. Fr en person som i sin yrkesutvning r beroende av god hrsel r det drfr viktigt att utg frn att skaderisken r ptaglig och hellre ta det skra fre det oskra. Mer att lsa om musiker och hrselskador finns i rapporten Musik, musiker och hrsel p http://www.av.se/dokument/Teman/buller/musikerrapport_3.pdf
Tillfllig hrselskada Direkt efter en kraftig bullerexponering upplever man typiskt en lockknsla, nedsatt hrsel och susningar eller ringningar i ronen, s.k. tinnitus. Oftast frsvinner lockknslan och ringningarna efter en tid och ven hrselnedsttningen det handlade om en temporr hrselnedsttning, TTS (Temporary Threshold Shift). Dessa fenomen visar att rat utsatts fr mera ljud n det mr bra av och ska tolkas som varningssignaler. Nr den temporra nedsttningen pgr innebr denna nedsatt kvalitet i hrselupplevelsen ungefr som vid permanent skada i snckan. Den drabbade har smre utbyte av musiken och ocks smre precision i upplevelsen av det egna spelandet.
13
________________________________________________________________________
Temporr hrselnedsttning [dB]
TTS
Exponering
terhmtning
Figur 1.2
Illustration av temporr hrselnedsttning under bullerexponering samt terhmtning i bullerfri milj.
Permanent hrselskada Om exponeringen upprepas kan det innebra att rat s smningom inte frmr terhmta sig utan drabbas av en permanent hrselnedsttning, PTS (Permanent Threshold Shift). Risken r ocks stor att susningarna eller ringningarna i ronen blir permanenta. Det har visat sig att inte minst i samband med exponering fr musik p hg ljudniv under lngre tid s r tinnitus ett kande problem. Hrselnedsttning orsakad av att man utsatts fr alltfr starka ljud drabbar typiskt framfr allt diskantomrdet. Fig. 1.3 visar ett exempel p en uttalad bullerskada med nedsttning nda till 70 dB vid 4 kHz men med normala hrtrsklar i bas och mellanregister.
Figur 1.3
Uttalad diskantskada orsakad av buller dr audiogrammet visar en nedsttning till 70 dB i diskantomrdet med maximum vid 4 kHz medan lgfrekvensomrdet uppvisar helt normala hrtrsklar
14
________________________________________________________________________ Hrapparater Hrapparater r hjlpmedel fr hrselskadade som kan kompensera fr hrselnedsttningen men har begrnsad mjlighet att hantera de olika former av frvrngning som skadan medfr. Hrapparater ger vsentlig hjlp men terskapar inte normal hrsel. Tinnitus Tinnitus innebr ljudupplevelse utan att ett verkligt ljud freligger. Sannolikt r den bakomliggande orsaken en skada p hrceller eller nervceller. Denna skada alstrar en aktivitet i hrselbanorna som normalt bara uppkommer som fljd av ett yttre ljud som aktiverar sinnesorganet. Nr denna onormala aktivitet nr hjrnan tolkas den som ett ljud, eftersom hjrnan inte vet vad som stadkommer aktiviteten. Tinnitus frekommer som nmnts ofta som inslag i en bullerskada men upptrder ocks i samband med hrselskador av annan orsak och kan ibland finnas utan att en mtbar hrselnedsttning kan pvisas. ven personer som drabbats av total dvhet kan ha tinnitus, som d r extremt besvrande eftersom det aldrig verrstas av ngra yttre ljud. Tinnitus kan i mnga avseenden liknas vid kronisk smrta, som kan orsakas av onormal aktivitet i nervtrdar, vars smrtreceptorer skadats och drfr p egen hand alstrar onormal nervaktivitet. Ngon garanterat effektiv metod att bota tinnitus finns inte idag. Fr mnga r en lagom ljudrik milj en frdel eftersom ljuden verrstar tinnitusupplevelsen. Generellt gller att tystnad r den smsta ljudmiljn fr en tinnitusdrabbad eftersom d tinnitus blir helt dominerande och den drabbades uppmrksamhet helt fixeras vid detta. Vid Psykologiska institutionen vid Uppsala universitet har man med viss framgng arbetat med s.k. kognitiva psykologiska metoder fr att behandla patienter som lider av svr tinnitus. Hyperakusis Hyperakusis betyder verknslighet fr ljud och definieras som abnormt stark reaktion p ljud redan vid mttlig ljudniv. Ofta men inte alltid frekommer det tillsammans med tinnitus. Hyperakusis kan mjligen ha sin grund i att innerrat verreagerar p ljud men den mest troliga frklaringen r verreaktion p hgre niv i det centrala nervsystemet. Precis som fr tinnitusdrabbade personer gller att den helt tysta miljn r den smsta miljn eftersom den inte ger hjrnan underlag fr att omprogrammeras till att acceptera ocks starkare ljud. Diplakusis Diplakusis betyder dubbelhrande och innebr en form av frvrngd hrselupplevelse som kan vara mycket besvrande fr en musiker. Den kan vara ensidig eller dubbelsidig. Den ensidiga varianten yttrar sig i att en fysikaliskt ren ton i vissa register uppfattas som tv toner i kombinationer som kan vara mycket disharmoniska. Den dubbelsidiga innebr att en och samma ton upplevs ha olika tonhjd nr den presenteras till vnster resp. hger ra. Nr tonen presenteras till bda ronen kan allts ocks hr disharmoniska tonhjdskombinationer uppst som kan vara mycket besvrande nr man lyssnar p musik.
15
________________________________________________________________________ Lnkar till mer information om hrsel och hrselskador: Artister och Musiker MOt Tinnitus, AMMOT: http://www.ammot.se/ Skyddsntet: http://www.skyddsnatet.se/templates/Article____6093.aspx Artist- och Musikerhlsan: http://www.artist-musikerhalsan.se/index.htm HEARNET: http://www.hearnet.com/ Tinnitus Organisation: http://www.tinnitus.org/ Hrselhlsa: http://www.skolliv.nu/amne/fys_hrsl_start.html Hear-It: http://www.hear-it.org/ Sjukvrdsrdgivningen. http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=21190 Hrselskadades Riksfrbund: http://www.hrf.se Hyperakusis-ntverk: http://www.hyperacusis.net/
16
________________________________________________________________________
1.3 Hrselmtning
Ett stort antal olika stt att underska och beskriva hrselns funktion finns tillgngliga. Mnga bygger p att lyssnaren r aktivt medverkande och p ngot stt ska reagera p eller bedma en presenterad ljudsignal. Andra r akustiska metoder fr att mta vissa egenskaper i mellanrat eller innerrat. Andra ter baserar sig p att registrera svaga elektriska signaler som alstras av hrselnerven och de centrala hrselbanorna vid ljudstimulering och som kan registreras med elektroder p skallens yta med speciell elektronisk utrustning. Hr ska bara ngra av dessa metoder berras.
1.3.1 Tonaudiometri
Den vanligaste formen fr att mta och beskriva hrselns funktion r tonaudiometri, dr resultat presenteras grafiskt i ett tonaudiogram . Vid denna underskning presenteras sekundlnga tonpulser vid standardiserade frekvenser i omrdet 125 8 000 Hz och man bestmmer lyssnarens hrtrsklar, d.v.s. lgsta hrbara ljudniv fr testtonerna. Hrtrsklarna anges i decibel hrselniv, dB HL. I denna skala motsvarar noll dB den genomsnittliga hrtrskeln fr en stor grupp unga ronfriska lyssnare. Ett normalt tonaudiogram r sledes en kurva som ligger p eller i nrheten av noll ver hela frekvensomrdet. Signalerna presenteras via hrtelefoner till ett ra t gngen s att varje ras frekvensberoende knslighet kan redovisas separat. I vissa fall utnyttjar man ocks en liten vibrator, kallad bentelefon, fr att presentera testsignalerna som vibration direkt till skallens ben. Vibratorn placeras bakom ytterrat, och denna presentationsform ger ett mtt p hrselns knslighet frn snckan och uppt som r nrmast oberoende av mellanrats tillstnd. Genom att jmfra resultaten frn hrtelefon och frn bentelefon kan man bedma om en skada r belgen i mellanrat eller har drabbat snckan och/eller hrselnerven. Ett tonaudiogram som ligger inom omrdet som representerar normal hrsel r inte en garanti fr att rat r helt oskadat. Normalomrdet r ju definierat genom underskningar p mnga unga ronfriska mnniskor som uppvisar variationer beroende p t.ex. olika detaljform hos ytterra, hrselgng, mellanra o.s.v. Grnsen mellan normal och nedsatt hrsel r allts satt efter sdana variationer och ocks efter den begrnsade precision som mtmetoden har. Exempel p personer med normalt audiogram men nd skadad hrsel r sdana som drabbats av ringningar tinnitus men dr hrselprovet uppvisar hrtrsklar inom normalomrdet.
1.3.2 Tympanometri
Tympanometri r en metod fr att underska mellanrats tillstnd. En mtsond placeras ttt i hrselgngen och genom denna presenteras en testton i hrselgngen. Lufttrycket i hrselgngen varieras med en pump. Om mellanrat r luftfyllt och trumhinnan hel varierar ljudnivn frn testtonen med lufttrycket i hrselgngen s att ljudnivn r lgst nr hrselgngstrycket r lika stort som lufttrycket inne i mellanrat. Detta beror p att vid lika tryck verfrs ljudet frn hrselgng till mellanra effektivast. P detta stt kan man bedma mellanrats och rontrumpetens funktion.
17
________________________________________________________________________
1.3.3 Otoakustiska emissioner

En ganska ny underskningsmetod bygger p de yttre hrcellernas frmga att reagera p inkommande ljud genom att svnga med i samma mnster som det inkommande ljudet. Detta fenomen kallas fr otoakustiska emissioner, OAE. Frn en mtsond i hrselgngen skickas ett kort klickljud in i rat. Nr det nr de yttre hrcellerna stts de i svngning, ett svar som alstras successivt utefter snckans lngd allt eftersom ljudvgen frn klicken breder ut sig. Hrcellernas svngningsrrelser r en aktiv ljudklla vars svaga ljud kan registreras med en mikrofon i sonden i hrselgngen 5-20 millisekunder efter att klicken alstrades som tecken p att normalt fungerande yttre hrceller finns i snckan. Metoden anvnds fr att underska hrseln hos nyfdda spdbarn men har ocks ett vrde i samband med diagnos av ltta bullerskador.
1.4 Hrselvrd
I likhet med andra yrkesgrupper som exponeras yrkesmssigt fr hga ljudniver som kan innebra risk fr hrselskada ska musiker och andra inom underhllningsbranschen erbjudas hrselunderskningar med lmpligt intervall (se avsnitt 6 om regler). Varje underskningstillflle blir en pminnelse om existerande risker och vikten av god hrselhlsa fr alla parter, bde musiker och arbetsgivare/arbetsledning. Varje hrselunderskning innebr att den underskte fr klara fakta att frhlla sig till nr det gller sin hrselstatus. Hrselunderskning genomfrs lmpligen frsta gngen i samband med nyanstllning. Drefter kan regelbundna underskningar fretas med ett till tre rs intervall. Det lngre tidsintervallet kan tillmpas vid dagliga bullerexponeringsniver p omkring 80 - 85 dB(A). Vid hgre niver kan underskningarna behva upprepas oftare. Viktigt r att hrselkontrollerna grs av kunnig personal och med adekvat utrustning. Mtningen utfrs i ett vl ljudisolerat mtrum, dr frskspersonen placeras under testet med underskaren utanfr, med en korrekt kalibrerad audiometer och av en utbildad testare som anvnder standardiserad metodik. Den normala mtmetoden fr att bedma hrselstatus r tonaudiometri, d.v.s. bestmning av hrtrsklar fr rena toner i frekvensomrdet 125 Hz - 8 000 Hz. Hrselunderskningen br ocks innefatta bedmning och journalfring av andra eventuella hrselproblem utver hrselnedsttning ssom frekomst av tinnitus, ljudverknslighet, upplevelse av ljudfrvrngning etc. Vid resultat som avviker frn vad som r rimligt med hnsyn till den undersktes lder och andra knda fakta remitteras den underskte till specialistvrd. Det r ocks viktigt att den underskta personen fr fullstndig information om resultatet av hrselunderskningen.
18
________________________________________________________________________
2 Niver och decibel

Det vi uppfattar som ljud r tryckvariationer i luften, vilka stter trumhinnan i svngningar. Frn trumhinnan verfrs ljudet via hrselbenen till hrselsnckan dr det omvandlas till elektriska signaler som gr vidare till hjrnan. rat kan hantera ljudtryck inom ett mycket stort omrde. Fr att tcka in rats stora arbetsomrde anvnds en speciell skala fr att beskriva hur starkt ljudet r. Resultatet ljudtrycksnivn - anges d i decibel (dB). P grund av den speciella skalan gller att tv lika starka ljudkllor ger 3 dB hgre ljudtrycksniv n enbart den ena kllan. Tio lika starka ljudkllor ger 10 dB hgre niv och hundra lika starka ljudkllor 20 dB hgre niv.
90 dB
93 dB
10
100 dB
100
110 dB
Figur 2.1
Exempel p hur decibelskalan fungerar
Mnniskans ra r olika knsligt fr olika frekvenser. Fr att efterlikna den mnskliga hrseluppfattningen innehller ljudnivmtare s kallade vgningsfilter som ger en frekvensberoende dmpning av mikrofonsignalen. Figur 2.2 visar frekvensgngen hos de tv vanligaste vgningsfiltren. Vid ljudmtning avsedd att uppskatta hrselskaderisken anvnds vanligen A-filtret som i huvudsak dmpar de lgre frekvenserna. Vid mtning av impulsljud anvnds dock C-filtret.
19
________________________________________________________________________
Figur 2.2
Frekvensgng hos vgningsfilter A och C
Mtresultatet nr A-filtret anvnds anges som A-vgd ljudtrycksniv (LpA) i dB eller alternativt som ljudniv i dB(A). Nr C-filtret anvnds anges resultatet som C-vgd ljudtrycksniv (LpC) i dB eller alternativt ljudniv i dB(C). I de flesta miljer varierar ljudets niv med tiden. Fr att ta hnsyn till detta anvnder man en form av genomsnittlig ljudtrycksniv s kallad ekvivalent ljudtrycksniv. Om mtning grs med A-filter anges resultatet som ekvivalent Avgd ljudtrycksniv i dB eller alternativt ekvivalent ljudniv i dB(A). Figur 2.3 Exempel p olika ljudniver (bullertermometer)
Hrselsinnet behver upp till ngot hundratal millisekunder (ms) fr att man ska hinna uppleva ett ljuds rtta styrka. Drfr mts ljud ofta med en s.k. integrationstid hos mtinstrumentet p 125 ms. Vid mtning av kortvariga ljud bestms ofta den maximala A-vgda ljudtrycksnivn (LpAFmax) som r den hgsta ljudtrycksnivn mtt med en integrationstid p 125 ms. (F str fr integrationstiden Fast=125 ms.) Men ven kortare snabba ljudtoppar, impulsljud, kan skada hrseln. De r srskilt farliga eftersom de inte upplevs s starka som de faktiskt r p grund av hrselsinnets trghet. Impulstoppvrdet LpCpeak avser den hgsta uppmtta nivn fr korta ljud (hur korta som helst) mtt med C-filter och en integrationstid som r kortare n 50 mikrosekunder (s). Fr bedmning av hrselskaderisk r den totala ljudenergin man utstts fr under arbetsdagen viktig. Som mtt p detta anvnds den dagliga bullerexponeringsnivn, LEX,8h. som gller fr en ttatimmars arbetsdag. Den berknas med utgngspunkt frn uppmtt ekvivalent A-vgd ljudtrycksniv och den tid man dagligen utstts fr denna niv.
20
________________________________________________________________________ Ls mer om grundlggande begrepp i boken Buller och bullerbekmpning som finns p http://www.av.se/publikationer/bocker/h003.aspx
21
________________________________________________________________________
3 Ljudutbredning
3.1 Ljudets vglngd
Ljud fortplantar sig i luft med hastigheten ca 340 m/s. Olika frekvenser (tonhjd) har olika vglngd. Vglngden har stor betydelse fr hur ljudet utbreder sig och hur det pverkas av hinder. Vglngden i meter r 340/f, dr f r frekvensen i Hz. Vglngden fr en ren ton p 1000 Hz r t ex 340/1000 m = 34 cm. 100 Hz ger en vglngd p ca 3 m, osv. Figur 3.1 Samband mellan frekvens och vglngd
Ljud med en vglngd betydligt strre n ett hinder passerar hindret tmligen obemrkt. Om hindret dremot r strre n vglngden reflekteras och/eller absorberas i stllet en stor del av ljudet.
Figur 3.2
Inverkan av skrmar vid olika vglngder
Detta innebr ocks att en ljudklla, som r betydligt mindre n det utsnda ljudets vglngd, skickar ut ljudet t alla hll, medan den skickar ljudet mest t ett hll om den r strre n den utsnda vglngden p ljudet. Diskantljud r drfr ofta olika starka i olika riktningar, medan basljud sprider sig lttare t alla hll.
3.2 Ljudutstrlning i olika riktningar

De flesta musikinstrument ger ifrn sig en hel mngd av rena toner p en gng, grundton och harmoniska vertoner. (Slaginstrumentens vertoner r dock inte harmoniska.) Det vi kallar tonhjd i musiken avser bara grundtonens frekvens, t ex f=440 Hz som r ettstrukna a. Oktavering kar frekvensen med en faktor 2. Tvstrukna a har allts frekvensen 880 Hz.) vertonerna har frekvenserna n*f, dr n=2, 3, 4, 5, 6, 7 osv., den s.k. vertonsserien. Beroende p resonanser i instrumentet har vertonerna olika styrka. Ngra kan vara starkare n grundtonen. En enda ton som spelas p ett instrument innehller allts en hel rad med rena toner med olika vglngder. Vissa vertoner kan drfr dmpas av ett hinder medan andra, med lgre frekvens, passerar. vertonerna kan ocks strla olika starkt i olika riktningar, vilket gr att klangfrgen blir olika i olika riktningar. Detta gller inte minst bleckblsinstrument. Trumpet och trombon (se fig. 3.3) har srskilt stark ljudniv rakt framfr klockstycket vid frekvenserna 3000-6000 Hz, dr ju bullerskador oftast intrffar. Fiol (se fig. 3.4) strlar ljud mest i riktning vinkelrtt mot topplattan fr frekvenser ver 1000 Hz. En underskning av ljudstrlningen frn sopranrst visade starkt kad ljudniv i sektorn 45 framfr munnen fr frekvenserna 2000 och 4000 Hz.
22
________________________________________________________________________
Figur 3.3
Strlning frn trombon 0 till 3 dB-grns (frn Jansson 2002, se http://www.speech.kth.se/music/acviguit4/part3.pdf).
Figur 3.4
Strlning frn violin (frn Jansson 2002, se http://www.speech.kth.se/music/acviguit4/part3.pdf).
Nr man spelar starkare kar de hgre frekvenserna i styrka mer n de lgre. Klangen blir allts mer diskantrik. Det bidrar extra till hrselskaderisken eftersom rat r mest knsligt fr bullerskada vid hgre frekvenser.
23
________________________________________________________________________
3.3 Rumsakustik
Om man befinner sig p en ppen plats utomhus kan man konstatera att ljudets styrka minskar nr man frflyttar sig bort frn en ljudklla. Om inga reflekterande freml finns i nrheten avtar ljudnivn frn en enstaka ljudklla med 6 dB per avstndsfrdubbling p avstnd lngre n vglngden. Om ljudkllan stngs av dr ocks ljudet bort omedelbart. Figur 3.5 Ljudnivns avtagande med avstndet vid fri utbredning
Nr man r inomhus reflekteras ljudet p vggar, tak och golv, vilket dels frstrker ljudet, dels gr att ljudet lever kvar ett tag i rummet ven efter det att ljudkllan tystnat. Figur 3.6 Ljudreflektion i rum
Ljudet som lever kvar brukar man kalla efterklang. Ett mtt p hur lnge ett ljud lever kvar r rummets efterklangstid (uttryckt i sekunder) som beror p hur stort rummet r och hur mycket ljudabsorberande material som finns. I en stor lokal med hrda vggytor blir efterklangstiden lng medan den kan bli mycket kort i en liten lokal med mycket ljudabsorberande material. Om rummet har lng efterklangstid pverkas ocks mjligheten att uppfatta tal och detaljer i musiken negativt eftersom tidigare ljud lever kvar som ekon i rummet och maskerar efterfljande ljud. Det blir ocks svrare att uppfatta varifrn ljudet kommer. ven inomhus avtar ljudnivn i nrheten av ljudkllan med avstndet, p samma stt som utomhus. Ju lngre bort frn kllan man befinner sig desto strre betydelse fr emellertid reflektionerna frn rummets begrnsningsytor. P ett visst avstnd blir reflektionerna bestmmande fr ljudnivn som drefter upphr att minska med avstndet frn ljudkllan. Man befinner sig d i det s.k. efterklangsfltet. Ju strre ljudabsorptionen i rummet r desto lngre bort frn ljudkllan fortstter ljudnivn att avta med avstndet. Ljudnivn i efterklangsfltet blir ocks totalt sett lgre. Figur 3.7 Ljudnivns avtagande i rum (med nrflt och efterklangsflt)
De som sitter i en orkester befinner sig dremot i nrfltet och pverkas drfr mest av ljudet frn det egna och de nrmaste grannarnas instrument. Musikernas inbrdes avstnd och placering r drfr av mycket stor betydelse fr deras ljudexponering. Om ljudet frstrks med hgtalaranlggning blir det i stllet placeringen i frhllande till hgtalarna som r mest avgrande fr ljudexponeringen.
3.3.1 Ljudabsorbenter
I de fall efterklangstiden i ett rum r fr lng kan den minskas genom att ka rummets ljudabsorption. Det kan gras genom att man frser tak- och vggpartier med ljudabsorberande material eller konstruktioner. Det kan vara srskilda porsa produkter bestende t.ex. av mineralfibrer som ofta har ngon form av ytskikt anpassat fr olika tillmpningar. ven textilier som gardiner, draperier och mattor
24
________________________________________________________________________ kan absorbera ljud men r vanligen inte lika effektiva som speciella ljudabsorbenter. Materialens tjocklek har ocks betydelse - ju lgre frekvenser man vill absorbera desto tjockare material behvs. I stllet fr att anvnda tjocka material kan man anvnda sig av tunnare material som monteras s att man fr en luftspalt bakom (se fig. 3.8). En viktig faktor vid val av material r brandrisken. Som mtt p materialens ljudabsorptionsfrmga anvnds ljudabsorptionsfaktorn . Den kan variera mellan 0 och 1 dr 0 innebr att allt ljud som faller in mot en yta reflekteras och 1 innebr att allt ljud absorberas dvs. inget ljud reflekteras. Figur 3.8 Exempel p ljudabsorption hos ngra olika material
Mer att lsa om rumsakustik finns i boken Buller och bullerbekmpning som finns p http://www.av.se/publikationer/bocker/h003.aspx
3.4 Skrmar
En skrm som r uppsatt exempelvis bakom en musiker i en symfoniorkester kan skydda mot ljudet frn instrument placerade bakom musikern. Skrmen mste dock vara vsentligt strre n ljudens vglngd fr man ska f en avskrmande effekt. Vid stmtonen 440 Hz r vglngden c:a 78 cm. Det betyder allts att en skrm ska vara relativt stor fr att ha ngon inverkan vid denna frekvens. Vglngden avtar med stigande frekvens, och det betyder att en skrm som inte skrmar av srskilt mycket fr grundtonen nd kan vara ganska effektiv vid instrumentets vertoner. Skrmar br anvndas med frsiktighet och placeras ut noggrant s att de inte p grund av reflexer skapar nya problem fr musiker som sitter i nrheten. Fr att fylla sitt syfte och minska risken fr ljudfrstrkningar orsakade av reflekterat ljud behver skrmarna vara ljudabsorberande p bda sidor. Skrmarnas pverkan p mjligheten fr musikerna att hra andra instrument behver ocks uppmrksammas. ven andra arbetsmiljaspekter som att skrmarna inte fr hindra mjligheten till utrymning behver beaktas. I en symfoniorkester ska orkestermedlemmarna vara synliga fr publiken och musikerna ska kunna se dirigenten. Drfr anvnds ofta genomskinliga skrmar. Skrmarna behver samtidigt vara ljudabsorberande vilket i viss grad r mjligt genom att anvnda skrmar med mikroperforerad folie monterad p ngra centimeters avstnd p varje sida av en klar akrylskiva. Anvndning av reflekterande skrmar av t.ex. akryl har mycket begrnsad effekt och kan till och med frvrra situationen fr musiker som sitter bakom skrmen. I ett operaorkesterdike r orkestern inte direkt synlig fr publiken och skrmarna behver drfr inte vara genomskinliga. Om den ndvndiga hjden p skrmen blockerar fri sikt till dirigenten, kan ca 10 cm av den vre delen gras transparent och eventuellt fortfarande vara ljudabsorberande genom anvndning av akrylskrm med mikroperforerad folie. Ett annat alternativ r att verkanten vinklas s att ljuden reflekteras bort frn musikernas ron.
25
________________________________________________________________________ I vissa fall kan ocks sm ljudabsorberande skrmar placerade nra musikerns huvud anvndas. Nr musikern frvntar sig starkt ljud frn de omgivande musikerna aktiverar musikern skrmen genom att luta sitt huvud bakt in i denna (se fig. 3.9)
Figur 3.9
Ngra exempel p skrmar
Mer att lsa om skrmar finns i rapporten Musik, musiker och hrsel p http://www.av.se/dokument/Teman/buller/musikerrapport_3.pdf
26
________________________________________________________________________
4 Ljudmtning
Mtningar kan behvas fr att avgra om det finns risk fr hrselskada, som underlag vid val av hrselskydd eller som underlag fr tgrder. Det r viktigt att den som utfr mtningar har de kunskaper som behvs om aktuella mtstandarder och mtningarnas utfrande samt r vl frtrogen med de instrument som anvnds. Det r ocks viktigt att mtningarna genomfrs vid tillfllen som r representativa fr den aktuella verksamheten i ett lngre tidsperspektiv.
4.1 Mtinstrument
Fr mtning behvs en ljudnivmtare eller en personburen ljudexponeringsmtare s.k. bullerdosimeter. Fr att kunna relatera till exponeringsvrdena i bullerfreskrifterna krvs att instrumentet minst kan mta: Ekvivalent A-vgd ljudtrycksniv (LpAeq), Maximal A-vgd ljudtrycksniv med tidsvgning F (LpAFmax) samt C-vgd toppljudtrycksniv (LpCpeak) (Impulstoppvrde). Fr att uppn ndvndig mtnoggrannhet r det viktigt att instrumentets kalibrering kontrolleras med en akustisk kalibrator fre och efter varje mtning. En akustisk kalibrator r en ljudgivare som placeras mot mtmikrofonen och som alstrar en vl knd ljudtrycksniv.
4.1.1 Instrumentklasser
Enligt standarden SS-EN 61672-1 hnfrs ljudnivmtare till en av klasserna 1 eller 2. Instrument i klass 2 har lgre noggrannhet n instrument i klass 1. I frsta hand r det lmpligt att anvnda ljudnivmtare som uppfyller fordringarna fr klass 1 men ven instrument i klass 2 kan i mnga fall ge tillrcklig noggrannhet. Fr personburna ljudexponeringsmtare gller standarden SS-EN 61252. Kraven i standarden svarar ungefr mot dem som gller fr en klass 2 ljudnivmtare. ldre instrument r inte klassade enligt ovanstende standarder utan uppfyller krav enligt tidigare standarder. ven instrument som uppfyller kraven enligt SS-EN 60651 och SS-EN 60804 och som enligt dessa tillhr klass 1 eller 2 kan godtas.
4.2 Exponeringsmtning
4.2.1 Mikrofonplacering
Vid exponeringsmtning med ljudnivmtare placeras mikrofonen om mjligt i den punkt eller de punkter dr den exponerade normalt har sitt huvud. Om personen behver befinna sig p platsen placeras eller hlls mikrofonen 10 40 cm frn hrselgngens mynning. Vid mtning med dosimeter placeras mikrofonen p axeln minst
27
________________________________________________________________________ 10 cm frn hrselgngens mynning och ungefr 4 cm ver axeln. I bda fallen vljs den sida av huvudet dr ljudnivn kan frvntas vara hgst.
4.2.2 Val av mtinstrument

Om arbetstagaren r stationr eller frflyttar sig mellan bestmda platser kan det vara lmpligt att anvnda en ljudnivmtare, antingen handhllen eller placerad p stativ. Exempel p detta r mtning i ett orkesterdike med ljudnivmtaren p stativ och mikrofonen placerad i nrheten av musikerns ra. Om arbetstagaren utfr mnga skilda arbetsmoment, r rrlig eller har komplexa och ofrutsgbara arbetsuppgifter r det lmpligt att anvnda en dosimeter. Ofta kan en kombination av mtning i fasta mtpunkter och med dosimeter vara lmplig. Mnga moderna instrument har ocks mjlighet att lagra mtdata kontinuerligt exempelvis fr varje minut under mtningen. Genom att verfra resultaten till en dator kan man sedan analysera dessa och f information om hur exponeringen varierat under mtningen. Man kan d exempelvis se nr speciellt hga niver frekommit och korrigera resultatet om ovidkommande ljud frekommit. Figur 4.1 Bild p mtning med ljudnivmtare och dosimeter.
Ett tredje stt att mta ljudniver r att anvnda sig av fast installerade mtsystem. De kan best av mikrofoner placerade i utrymmen dr personal och publik utstts fr hga ljudniver t.ex. vid scen och dansgolv samt i serveringslokaler och barer i anslutning till scen och dansgolv. Mikrofonerna r permanent anslutna till en central enhet dr ljudniverna kan avlsas och registreras. Mtresultaten ger inte direkt information om personalens dagliga ljudexponering utan den mste berknas utifrn ljudnivn och uppehllstiden i de olika utrymmena. Man br ocks vara medveten om att mtningar i andra punkter n vid rat kan ge stora avvikelser nr det gller den individuella exponeringen. Metoden r drfr bst lmpad att ge allmn information om ljudniverna i de olika utrymmena och fr att t.ex. vervaka att bestmda ljudniver inte verskrids.
4.2.3 Mtningar
Fr att kunna bestmma den dagliga bullerexponeringsnivn (LEX,8h) och f med den hgsta ljudnivn och det hgsta impulstoppvrdet under dagen behver mtningen omfatta alla aktiviteter under arbetsdagen. Om arbetsdagen innehller ett begrnsat antal aktiviteter kan det vara lmpligt att mta varje aktivitet fr sig. I praktiken grs detta vanligen genom kortare mtningar under representativa delar av aktiviteten. Genom att bestmma hur lng tid per dag man arbetar med varje aktivitet kan sedan den dagliga bullerexponeringsnivn berknas. Ett exempel visas i tabell 4.1 Om ljudnivn varierar kraftigt och ofrutsgbart under arbetsdagen kan det vara lmpligare att gra en mtning som pgr under hela exponeringstiden.
28
________________________________________________________________________ Aktivitet Tid [minuter] Ekvivalent ljudniv [dB(A)] 86 88 65 91 92 88
Individuell vning Generalrepetition Pauser och mten Konsert del 1 Konsert del 2 Daglig ljudexponering
120 150 115 50 45 480 (= 8 timmar)
Tabell 4.1 Exempel p mtning av olika aktiviteter fr en symfonimusiker. Berkning av daglig bullerexponeringsniv kan gras med hjlp av pongmetoden i avsnitt 7.1.1 eller med kalkylatorn som finns p www.av.se/......... (inte infrd nnu)
Orienterande mtningar Det kan ofta vara lmpligt att brja med versiktliga kortare mtningar fr att bedma om mer omfattande exponeringsmtningar behver gras. Mtningar grs d vid arbetstagarens ra (se mikrofonplacering ovan) under representativa exponeringsfrhllanden.
4.2.4 Mtstandarder
Mtning av buller i arbetsmiljn beskrivs i standarden SS 25 400 Akustik - Mtning av bullerexponering i arbetsmiljn. Denna standard erstts under 2008 av standarden SS EN-ISO 9612 Bestmning av bullerexponering i arbetsmiljn. Nr man utstts fr ljud via hrtelefon krvs speciell mtteknik fr att bestmma exponeringen. Mtning grs d med miniatyrmikrofon i hrselgngen eller p ett s.k. konsthuvud. Ljudniverna korrigeras sedan s att resultatet blir jmfrbart med riskkriterierna. Denna typ av mtning beskrivs i de bda standarderna ISO 11904-1, Acoustics Determination of sound immission from sound sources placed close to the ear Part 1: Technique using a microphone in a real ear (MIRE technique), och ISO 11904-2, Acoustics Determination of sound immission from sound sources placed close to the ear Part 2: Technique using a manikin. Fr att kunna gra en omrkning enligt dessa standarder krvs mtresultat i tersband, dvs. fr mnga separata smala frekvensband. Det rcker inte med att enbart mta ljudnivn i dB(A). Information om ljudnivmtare finns frn Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP). www.sp.se/sv/units/energy/Documents/ETa/Marknadsversikt%20ljudniv mtare.pdf
29
________________________________________________________________________ Standarder kan bestllas frn SIS, Swedish Standards Institute. Webbplats www.sis.se.
30
________________________________________________________________________
5 Hrselskydd
Hrselskydd r i alla sammanhang med hga ljudniver den sista utvgen nr inte andra tgrder gett tillrckligt resultat eller varit mjliga att genomfra. Lmpligt valda skydd kan helt eliminera risken fr hrselskada, men anvndning av skydd innebr alltid vissa nackdelar. De kan gra det svrare att uppfatta svaga ljud och stra vissa hrselfunktioner som t.ex. upplevelsen av den egna rststyrkan och ljudbilden nr man spelar vissa instrument samt frmgan att lokalisera ljudkllor. Hrselskydd finns som kpor och proppar av mnga typer med olika utformning, egenskaper och anvndningsstt. Enligt bullerfreskrifterna gller bl.a. fljande betrffande hrselskydd: Arbetstagarna ska f tillgng till hrselskydd; om den ekvivalenta ljudnivn under en 8-timmars arbetsdag r 80 dB(A) eller mer, om impulstoppvrdet r 135 dB(C) eller hgre. Hrselskydd ska anvndas; om den ekvivalenta ljudnivn under en 8-timmars arbetsdag r 85 dB(A) eller mer om den hgsta ljudnivn r 115 dB(A) eller hgre om impulstoppvrdet r 135 dB(C) eller mer. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna mjlighet att medverka vid val av hrselskydd och se till att hrselskydd anvnds.
5.1 Skydden ska vara CE-mrkta

CE-mrkning betyder att tillverkaren garanterar att skyddet uppfyller de europeiska kraven. Dmpning och hllbarhet har d i de flesta fall testats enligt europeisk standard. I skyddens bruksanvisning finns bl.a. uppgifter om hur man stter p sig, justerar och anvnder skydden samt skyddens dmpningsvrden. Dmpningsvrdena anges bl.a. som H-, M- och L-vrden dr H - anger dmpningen fr hgfrekvent buller. M - anger dmpningen fr mellanfrekvent buller. L - anger dmpningen fr lgfrekvent buller.
5.2 Ljudet behver mtas

Fr att kunna vlja lmpligt hrselskydd behver ljudet p arbetsplatsen mtas. Med hjlp av resultatet frn mtningen och hrselskyddens dmpningsvrden kan ljudnivn innanfr skyddet rknas ut, frutsatt att hrselskyddet anvnds p rtt stt. Metoder fr detta beskrivs bl.a. i broschyren Buller och hrselskydd (ADI 344) samt i bckerna Din personliga skyddsutrustning (H 349) och Buller och bullerbekmpning (H3 ). En frsta grov uppskattning av om skyddet ger tillrcklig dmpning kan gras
31
________________________________________________________________________ genom att dra det lgsta av H-, M- och L-vrdena frn den uppmtta ljudnivn i dB(A). Observera att dmpningen kan variera mycket frn person till person. Den enskilda brukaren kan drfr inte garanteras att f den nominella dmpningen som anges p frpackningen. Det kan vara avvikelser p upp till 3-4 dB. Broschyren Buller och hrselskydd finns p http://www.av.se/publikationer/broschyrer/adi_344.aspx Boken Buller och bullerbekmpning finns p http://www.av.se/publikationer/bocker/h003.aspx Boken Din personliga skyddsutrustning kan bestllas p http://www.av.se/publikationer/bocker/h349.aspx
5.3 Vlj hrselskydd med omsorg

Om hrselskydd ska anvndas hela dagen mste det vara ett bekvmt skydd som inte trycker eller r fr varmt. Eftersom vi r olika som individer r det inte skert att alla skydd passar lika bra. Det r drfr viktigt att var och en fr en mjlighet att prova ut lmpliga skydd, dels med tanke p komfort och dels med tanke p att f avsedd dmpning. Fr hrselproppar behver utprovningen vara speciellt noggrann s att personalen fr proppar som kan appliceras s att de ttar ordentligt. I samband med utprovningen r det ocks viktigt att personalen informeras om hur man applicerar skydden och anvnder dem p ett riktigt stt. Skyddets dmpning ska ocks vara anpassad till det buller man arbetar i. Fr att inte bli isolerad utan hra vad arbetskamraterna sger r det emellertid lmpligt att vlja ett skydd som inte ger ondigt hg dmpning. En ljudniv innanfr hrselskyddet p ca 70-80 dB(A) kan vara lmplig. Det innebr ofta att ett lttare och bekvmare skydd kan anvndas. Fr att underltta kommunikation kan ocks skydd som ger ungefr samma dmpning fr lga och hga frekvenser anvndas. Fr att uppn avsedd dmpning r det viktigt att skydden tas p enligt tillverkarens bruksanvisning innan man gr ut i en milj med hga ljudniver och sedan finjusterar skydden i den bullriga miljn. Justeringen behver sedan upprepas under anvndningstiden. Vid arbete i miljer dr starkt buller bara frekommer d och d kan s.k. nivberoende skydd vara anvndbara.
5.4 Anvnd hrselskyddet hela tiden

Nyttan av hrselskydd minskar mycket om man inte br det hela tiden man vistas i bullret. Drfr r det viktigt att vlja hrselskydd som man klarar av att bra hela arbetsdagen. Tar man av sig hrselskyddet en kort stund, minskar skyddseffekten fr hela arbetsdagen drastiskt. Till exempel ger ett hrselskydd med 30 dB dmpning en skyddseffekt p bara 10 dB om man tar av sig det under 10 % av arbetstiden.
32
________________________________________________________________________
35,0 30,0 Frvntad skyddseffekt [dB] 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 100% 99% 90% 50% Andel tid som skydden anvnds [%]
Hrselskydd med 30 dB dmpning Hrselskydd med 20 dB dmpning Hrselskydd med 10 dB dmpning
Figur 5.1
Frvntad skyddseffekt vid olika anvndningstid
Det r drfr bttre att anvnda ett skydd som dmpar mttligt och anvnda det hela tiden n att anvnda ett kraftigt dmpande skydd som bara utnyttjas del av tiden. De speciella musikerpropparna (se nedan) r vl lmpade genom att de ger en begrnsad men som regel tillrcklig dmpning. Skydden r relativt komfortabla och kan ltt anvndas under hela exponeringstiden.
5.5 Olika typer av hrselskydd

5.5.1 Hrselkpor
Hrselskydd av kptyp bestr av tv kpor som omsluter ytterronen. De r frsedda med en ttningsring som ttar mot huvudet och har vanligen ljudabsorberande material p insidan. Kporna sitter ihop med en bygel av metall eller plast.
5.5.2 Hjlmmonterade hrselkpor

Hjlmmonterade kpor bestr av separata kpor p armar som r fsta p en skyddshjlm. Armarna kan justeras s att kporna kan placeras ver ronen. Fr speciella ndaml monteras ven kpor inuti hjlmar.
5.5.3 Hrselproppar
Hrselproppar r hrselskydd som placeras i hrselgngen eller som tcker hrselgngens mynning. De kan vara avsedda att anvndas flera gnger eller endast en gng. Frformade proppar kan sttas in i hrselgngen utan att de behver
33
________________________________________________________________________ formas frst. De r vanligen tillverkade i mjuka elastiska material som silikongummi eller mjuk plast med flexibla ttningsflnsar och kan finnas i olika storlekar. Det finns ven frformade individuella proppar som tillverkas efter avgjutningar av en viss persons hrselgngar. Proppar som formas av anvndaren r utfrda i material, vanligen skumplast, som kan komprimeras innan de stts in i hrselgngen. Propparna expanderar sedan och ttar hrselgngen. Hrselproppar med bygel Det finns ven hrselproppar som r fsta p en bygel som pressar in dem i hrselgngen eller mot hrselgngens mynning.
5.6 Olika funktioner

5.6.1 Skydd med likformig dmpning
Ett bra hrselskydd fr musiker r hrselgngsproppar frsedda med speciella former av filter som gr att hrselskyddet har ungefr samma dmpning vid alla frekvenser och drfr inte frgar ljudbilden i ngon nmnvrd grad. De finns dels som frformade proppar som kan anvndas av alla och inte krver individuell anpassning och dels som individuellt anpassade proppar som grs efter en avgjutning av hrselgngen. I de individuellt anpassade propparna monteras standardfilter som finns i fyra versioner som principiellt ger en dmpning p respektive 9 dB, 15 dB, 25 dB och 35 dB. Figur 5.2 Figur 5.3 Tv exempel p hrselgngsproppar som nstan inte frgar ljudbilden. Dessa proppar kan anvndas av alla och krver inte individuell anpassning. Musikerhrselskydd med individuellt anpassad hrselgngspropp. Till vnster r propp och filter separerade.
Det finns ven kpor som har ungefr samma dmpning vid alla frekvenser vilka kan vara anvndbara i situationer nr man behver kunna uppfatta tal. Anvndning av hrselskydd i miljer med hga ljudniver, framfr allt hrselskydd av musikertyp med likformig dmpning i hela frekvensomrdet, ger ofta bttre taluppfattning fr normalhrande n om man inte anvnder hrselskydd. Det br vara aktuellt till exempel fr serverings- och skerhetspersonal.
5.6.2 Nivberoende skydd

Nivberoende hrselskydd r skydd som med hjlp av inbyggd elektronik skyddar mot impulsljud eller tillflliga ljud med hga niver men som slpper igenom ljud med lgre niver. Finns som frformade och individuellt anpassade proppar samt som hrselkpor.
34
________________________________________________________________________
5.6.3 Kommunikationsskydd
Kommunikationsskydd r skydd med inbyggda hrtelefoner som bl.a. medger medhrning, antingen via ett trdlst system eller via kabel. I-rat monitorer ( In ear monitors (IEM)) Exempel p kommunikationsskydd r vissa s.k. i-rat monitorer som r frformade individuella proppar frsedda med inbyggda miniatyrhrtelefoner. Fr att anses som hrselskydd mste de emellertid uppfylla de europeiska kraven p sdana vilket bl.a. innebr att de ska dmpa omgivande ljud och vara frsedda med begrnsning av utnivn frn hr-telefonerna. Detta r inte fallet fr alla typer av i-rat monitorer. Ls mer om i-rat monitorer i avsnitt 9.2.1
Hrtelefonmonitorer Ett annat exempel p kommunikationsskydd r vissa s.k. hrtelefonmonitorer. Liksom fr i-rat monitorer mste de europeiska kraven p hrselskydd vara uppfyllda fr att hrtelefonmonitorerna ska anses som hrselskydd. Det r viktigt att utnivn frn hrtelefonerna r begrnsad fr att minska risken fr skadliga ljudniver.
5.7 Ngra nackdelar med hrselskydd

Nr hrselgngen stngs med en propp upptrder den s kallade ocklusionseffekten. Den innebr att ljud och vibrationer som alstras i huvudet t.ex. tal och sng, tuggande, vibrationer frn vissa blsinstrument hrs starkare n nr hrselgngen r ppen. Framfr allt gller detta ljud i lgfrekvensomrdet. P grund av ocklusionseffekten har sngare och blsare ofta problem med att vnja sig vid att anvnda musikerproppar. Ocklusionseffekten kan minskas genom att man anvnder individuellt anpassade hrselproppar som nr lngt in i hrselgngen. Musiker har ocks behov av att hra sina medspelande i ett visst balansfrhllande med ljuden frn sitt eget instrument och hrselskydd kan gra detta svrare.
5.8 Att vnja sig vid hrselskydden

Det r viktigt att man tar den tid som behvs fr tillvnjning vid den nya ljudbilden med hrselskydd och inte t.ex. provar hrselskydd fr frsta gngen i samband med en konsert. Fljande stt kan vara lmpligt fr att vnja sig stegvis: Br hrselproppar 1) hemma 2) hemma och vnj dig vid att tala nr du anvnder dem 3) lite d och d och vnj dig vid konversation 4) under vning 5) vid repetitioner 6) vid framfranden.
35
________________________________________________________________________
5.9 Rengring och hygien

Hrselskydd som r gjorda fr att teranvndas behver rengras och underhllas s att de inte frlorar sin dmpningsfrmga, orsakar hudirritation eller andra besvr. Hrselkpor, srskilt ttningsringarna, och proppar som ska teranvndas behver tvttas eller rengras enligt tillverkarens rekommendationer.
5.10 Frvaring
Nr hrselskydden inte anvnds behver de frvaras p ett hygieniskt stt, kpor i till exempel plastpsar och proppar som ska teranvndas i rena askar. Frvaringen br ske p sdant stt att byglar inte strcks ut och ttningsringar inte deformeras. Oanvnda hrselskydd frvaras p lmpligt stlle enligt tillverkarens rekommendationer. Proppar fr engngsbruk br finnas i reserv i tillrcklig omfattning.
36
________________________________________________________________________
6 Regler
6.1 Arbetsmiljlagen
I arbetsmiljlagen (1977:1160) finns regler om skyldigheter fr arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att frebygga ohlsa och olycksfall i arbetet. Det finns ocks regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet. Arbetsmiljverket ger ut freskrifter som mer i detalj tar upp de krav och skyldigheter som stlls p arbetsmiljn.
6.2 Ansvar
Arbetsmiljlagen och Arbetsmiljverkets freskrifter (AFS 2005:16) om buller gller arbete dr arbetstagare utfr arbete fr arbetsgivares rkning. Med arbete avses hr alla arbetsuppgifter i samband med musikalisk verksamhet. Bl.a. medlemmar i strre orkestrar, musiklrare och personal p spelstllen r ofta anstllda arbetstagare. Reglerna omfattar ocks elever och praktikanter som i sin utbildning deltar i schemalagt arbete med musik. Arbetsmiljlagen och freskrifterna om buller gller i vissa delar ven fr dem som ensamma eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmssig verksamhet som egen fretagare utan anstlld. Konsertpianister och popmusiker tillhr ofta denna grupp. Dessa r skyldiga att flja arbetsmiljlagen och vad som med std av lagen har freskrivits i frga om bl.a. teknisk anordning som kan orsaka ohlsa eller olycksfall. Med teknisk anordning avses olika slags tekniska hjlpmedel som anvnds i arbetet. Till teknisk anordning rknas ocks musikinstrument och musikanlggningar. Arbetsmiljlagen och freskrifterna om buller r drfr tillmpliga p det ljud som t.ex. en ljudanlggning alstrar. ven en musiker som driver sin verksamhet utan anstlld omfattas slunda av bullerfreskrifterna och fr bl.a. inte utsttas fr ljudexponeringar som verskrider de grns-vrden fr buller som anges dr (se avsnitt 6.3.1). Detta gller ven nr ngon annan inte utstts fr ljudet. Den som hyr in t.ex. en musikgrupp eller en ensam musiker har ett ansvar enligt arbetsmiljlagen och bl.a. freskrifterna om buller och ska vidta de skyddstgrder som behvs i arbetet. Den som hyr ut arbetstagare har kvar sitt vergripande ansvar som arbetsgivare. Den som rder ver ett arbetsstlle, t.ex. en konsertlokal, ska se till att det finns sdana fasta anordningar p arbetsstllet att den som arbetar dr utan att vara arbetstagare i frhllande till honom, t.ex. i samband med en konsert, inte utstts fr risk fr ohlsa eller olycksfall. Lsa anordningar som redan finns p arbetsstllet ska ocks kunna anvndas utan risk. En ljudanlggning som tillhandahlls i konsertlokalen, kan vara en sdan fast eller ls anordning. Detta ansvar gller ocks den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver verksamheten utan anstlld, t.ex. med att tillhandahlla en konsertlokal.
37
________________________________________________________________________ Arbetstagare, det vill sga bl.a. anstllda musiker, ska medverka i arbetsmiljarbetet, flja givna freskrifter och anvnda skyddsanordningar och skyddsutrustning, t.ex. ljudnivbegrnsare och hrselskydd, som tillhandahlls av arbetsgivaren.
6.3 Freskrifter
Fr buller i arbetsmiljn gller freskrifterna AFS 2005:16 om buller. Regler som berr buller och akustik finns ven i ett antal andra freskrifter.
6.3.1 Buller
Bullerfreskrifterna gller fr verksamheter dr ngon kan utsttas fr buller i arbetet. I begreppet buller ingr bde hrselskadliga och strande ljud. Det innebr att freskrifterna ven gller fr verksamheter med arbetstagare dr levande eller inspelad musik spelas ven om musiken inte uppfattas som buller. I freskrifterna finns dels generella krav och dels krav som r knutna till olika exponeringsvrden. Sammanfattningsvis gller fljande: Generella krav Arbeten ska planeras, bedrivas och fljas upp s att bullerexponeringen minskas genom att bullret tas bort vid kllan eller snks till lgsta mjliga niv. Hnsyn ska d tas till den tekniska utvecklingen och mjligheterna att begrnsa bullret. Arbetsgivaren ska underska arbetsfrhllandena och bedma riskerna till fljd av exponering fr buller i arbetet. Fr att klarlgga om insats- och grnsvrden uppns eller verskrids ska bullerexponeringen bestmmas och mtningar utfras i den omfattning som behvs. Detta ska planeras och med lmpliga intervall genomfras av en sakkunnig person Arbetstagarna ska f mjlighet att medverka i de frgor som omfattas av freskrifterna och i synnerhet i riskbedmning, tgrder och val av hrselskydd. tgrder ska anpassas till arbetstagare som kan vara srskilt knsliga fr buller. Krav relaterade till exponeringsvrden Undre insatsvrden Daglig bullerexponeringsniv LEX,8h Impulstoppvrde LpCpeak 80 dB 135 dB
Om den genomsnittliga exponeringen under en arbetsdag r 80 dB eller mer eller om impulstoppvrdet r 135 dB eller hgre, r arbetsgivaren skyldig att: Informera och utbilda arbetstagarna
38
________________________________________________________________________ Erbjuda tillgng till hrselskydd Erbjuda hrselunderskning om riskbedmning och mtningar visar att det finns risk fr hrselskada. vre insatsvrden Daglig bullerexponeringsniv LEX,8h Maximal A-vgd ljudtrycksniv LpAFmax Impulstoppvrde LpCpeak 85 dB 115 dB 135 dB
Om den genomsnittliga exponeringen under en arbetsdag r 85 dB eller mer, eller om den hgsta ljudtrycksnivn r 115 dB eller hgre, eller om impulstoppvrdet r 135 dB eller hgre, r arbetsgivaren skyldig att: Genomfra tgrder alternativt upprtta en handlingsplan med tgrder Skylta, avgrnsa och begrnsa tilltrde Se till att hrselskydd anvnds Erbjuda hrselunderskning
Krav i freskrifterna som hr ihop med insatsvrdena gller oavsett om hrselskydd anvnds eller inte. Vid tillmpning av grnsvrdena tas dremot hnsyn till hur mycket eventuella hrselskydd dmpar dvs. grnsvrdena gller den exponering som kan frvntas innanfr hrselskydden om sdana anvnds. Grnsvrden Daglig bullerexponeringsniv LEX,8h Maximal A-vgd ljudtrycksniv LpAFmax Impulstoppvrde LpCpeak 85 dB 115 dB 135 dB
Dessa vrden fr inte verskridas. Om detta nd sker ska arbetsgivaren: Vidta omedelbara tgrder fr att minska exponeringen s att den ligger under grnsvrdena. Utreda orsakerna till att grnsvrdena verskridits. Vidta sdana tgrder att grnsvrdena inte verskrids i fortsttningen.
6.3.2 Systematiskt arbetsmiljarbete

Freskrifterna (AFS 2001:1 ndrad i AFS 2003:4) om systematiskt arbetsmiljarbete innehller generella krav p bl.a. att arbetsfrhllandena ska underskas, att risker ska bedmas och tgrdas samt att det ska kontrolleras om tgrderna varit tillrckliga. Krav finns ven p uppgiftsfrdelning och kunskaper, fretagshlsovrd och sammanstllning av skador och tillbud.
6.3.3 Arbetsplatsens utformning

Freskrifterna (AFS 2000:42) om arbetsplatsens utformning innehller krav p arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen. Nr det gller buller och akustik finns
39
________________________________________________________________________ bl.a. krav p tillgnglighet fr arbetstagare med nedsatt hrselfrmga, lmplig utformning och inredning samt bulleralstring hos installationer.
6.3.4 Arbetsanpassning och rehabilitering

Freskrifterna (AFS 1994:1) innehller bl.a. krav p anpassning av arbetssituationen till den enskildes frutsttningar och beaktande av funktionsnedsttning hos den enskilde arbetstagaren.
6.3.5 Gravida och ammande arbetstagare

Freskrifterna (AFS 2007:5) om gravida och ammande arbetstagare har till syfte att frebygga att gravida kvinnor, nyligen frlsta kvinnor och kvinnor som ammar utstts fr faktorer eller frhllanden i arbetet som kan medfra ohlsa eller olycksfall. I samband med underskning och riskbedmning tas buller upp som en arbetsmiljfaktor som ska beaktas.
6.3.6 Anvndning av personlig skyddsutrustning

Freskrifterna (AFS 2001:1) om anvndning av personlig skyddsutrustning innehller bl.a. bestmmelser om att arbetsgivaren ska tillhandahlla utrustningen och gra en riskbedmning vid val av personlig skyddsutrustning. Det finns ven bestmmelser om anvndning, information till arbetstagarna och underhll och frvaring. Arbetsmiljlagen och Arbetsmiljverkets freskrifter finns att tillg p verkets webbplats www.av.se under rubriken Lag och rtt.
40
________________________________________________________________________
7 Systematiskt arbete med ljudfrgorna

Oavsett typen av arbetsplats r det viktigt att arbetet med ljudfrgorna utgr en naturlig del av verksamheten det vill sga att man planerar, bedriver och fljer upp arbetet regelbundet s att riskerna med hga ljudniver elimineras eller minskas s lngt det r mjligt. Det grs i fyra steg: underskning, riskbedmning, tgrder och kontroll. Stegen grundar sig p Arbetsmiljverkets freskrifter om systematiskt arbetsmiljarbete.
7.1 Underskning och riskbedmning

Kartlgg vilka risker som finns. P vilket stt och hur noggrant arbetsgivaren gr detta beror p hur omfattande problemet r p arbetsplatsen. Det r dock viktigt att se till alla risker som kan uppst p grund av hga ljudniver. Riskbedmning innebr att bedma om de risker man har identifierat kan orsaka olyckor eller ohlsa fr de anstllda. Riskbedmningar ska gras regelbundet och revideras infr frndringar i verksamheten som kan gra en bedmning inaktuell eller om resultat av hrselunderskningar visar att det r befogat. De ska ocks dokumenteras och bevaras s att uppgifterna kan anvndas vid en annan tidpunkt. Exempel p vad som kan behva uppmrksammas vid en riskbedmning: Finns det arbetstagare som utstts fr ljudexponeringar som r lika med eller verskrider insatsvrdena i bullerfreskrifterna? Det r den exponering de enskilda arbetstagarna utstts fr som ska bestmmas och inte bara den allmnna ljudnivn p arbetsplatsen. Utstts ngon arbetstagare fr exponeringar som verskrider grnsvrdena? Bidrar hga ljudniver till den mentala belastningen s att arbetet blir mer trttande och/eller ger upphov till stressymptom av olika slag? Vilka arbetstagare r utsatta fr detta? Finns det arbetstagare som riskerar att drabbas av olyckor p grund av att de inte hr varningssignaler och andra ljud som behver uppfattas? Finns det arbetstagare som kan vara srskilt knsliga fr hga ljudniver, exempelvis hrselskadade eller gravida? Vilka aktiviteter bidrar mest till den ljudexponering arbetstagarna utstts fr? Hr r det viktigt att se till bde ljudnivn och den tid man utstts fr hga ljudniver. Anvnds hrselskydd med lmplig dmpning?
41
________________________________________________________________________
7.1.1 Bestmning av ljudexponering

Fr att kunna genomfra riskbedmningen behver bl.a. arbetstagarnas dagliga ljudexponering bestmmas. Hnsyn behver d tas till bidragen frn alla aktiviteter under arbetsdagen. Den dagliga bullerexponeringsnivn berknas utifrn ekvivalent ljudniv fr respektive aktivitet och den tid aktiviteten varar. Frutom daglig bullerexponeringsniv behver ven maximal ljudniv och impulstoppvrde bestmmas. Underlag fr att bestmma exponeringen kan vara mtningar p arbetsplatsen, information frn motsvarande arbetsplatser och information frn andra kllor. Det r viktigt att underlaget r representativt fr aktiviteterna samt fr de niver och exponeringstider som normalt frekommer. T.ex. s kan ljudniverna vid repetitioner och konserter vara olika och ven skilja sig mellan musiker som spelar samma instrument. Den dagliga bullerexponeringsnivn kan uppskattas med hjlp av nedanstende pongberkningsmetod eller berknas genom att anvnda kalkylatorn som finns p www.av.se/.......... (inte infrd nnu)
Berkning av daglig bullerexponeringsniv
Ekvivalent A-vgd ljudtrycksniv L pAeq [dB] 112 111 110 109 108 107 106 105 104 103 102 101 100 99 98 97 96 95 94 93 92 91 90 89 88 87 86 85 84 83 82 81 80 79 78 77 76 75
Exponeringstid
15 min 1600 1250 1000 800 630 500 400 320 250 200 160 125 100 80 63 50 40 32 25 20 16 12 10 8 6 5 4 3 2 2 2 1 1 1 1 0 0 0 30 min 3200 2500 2000 1600 1250 1000 800 630 500 400 320 250 200 160 125 100 80 63 50 40 32 25 20 16 12 10 8 6 5 4 3 2 2 2 1 1 1 1 1 tim 6300 5000 4000 3200 2500 2000 1600 1250 1000 800 630 500 400 320 250 200 160 125 100 80 63 50 40 32 25 20 16 13 10 8 6 5 4 3 2 2 2 1 2 tim 12500 10000 8000 6300 5000 4000 3200 2500 2000 1600 1250 1000 800 630 500 400 320 250 200 160 125 100 80 63 50 40 32 25 20 16 13 10 8 6 5 4 3 3 4 tim 8 tim 10 tim 12 tim
12500 10000 8000 6300 5000 4000 3200 2500 2000 1600 1250 1000 800 630 500 400 320 250 200 160 125 100 80 63 50 40 32 25 20 16 13 10 8 6 5
12500 10000 8000 6300 5000 4000 3200 2500 2000 1600 1250 1000 800 630 500 400 320 250 200 160 125 100 80 63 50 40 32 25 20 16 13 10
12500 10000 8000 6300 5000 4000 3200 2500 2000 1600 1250 1000 800 630 500 400 320 250 200 160 125 100 80 63 50 40 32 25 20 16 13
12500 10000 8000 6300 5000 4000 3200 2500 2000 1600 1250 1000 800 630 500 400 320 250 200 160 125 100 80 63 50 40 32 25 20 16
Daglig bullerExponerings- exponeringsniv pong totalt L EX,8h [dB] 32000 110 25000 109 20000 108 16000 107 12500 106 10000 105 8000 104 6300 103 5000 102 4000 101 3200 100 2500 99 2000 98 1600 97 1250 96 1000 95 800 94 630 93 500 92 400 91 320 90 250 89 200 88 160 87 125 86 100 85 80 84 63 83 50 82 40 81 32 80 25 79 20 78 16 77 13 76 10 75
Tabell 7.1 Pongberkningsmetod fr uppskattning av daglig bullerexponeringsniv
42
________________________________________________________________________ Exempel: En symfonimusiker utstts fr fljande exponering under en arbetsdag: Aktivitet Tid Ekvivalent ljudniv [dB(A)] 86 88 65 91 92
Individuell vning Generalrepetition Pauser och mten Konsert del 1 Konsert del 2 Det ger fljande pong: Aktivitet Individuell vning Generalrepetition Pauser och mten Konsert del 1 Konsert del 2 Totalt
2 tim 2 tim 30 min 1 tim 45 min 1 tim 45 min
Pong 32 50 + 12 = 62 0 50 32 + 16 = 48 192
Avlsning i tabellen ger en daglig bullerexponeringsniv p ca 88 dB. Ljudmtning beskrivs i avsnitt 4.
7.2 tgrder och handlingsplan

Riskerna som har identifierats i bedmningen ska enligt bullerfreskrifterna tgrdas i samarbete med arbetstagarna. Olika typer av tgrder kan vara aktuella och ofta behvs en kombination av tgrder. tgrder som inte kan genomfras omedelbart ska skrivas ned i en handlingsplan som anger: Vilka tgrder som ska genomfras Nr tgrderna ska vara genomfrda Vem som ska se till att tgrderna genomfrs Omfattningen och utformningen av en handlingsplan kan skilja sig t mellan strre och mindre verksamheter och mellan olika typer av verksamheter. tgrder som pverkar ljudet direkt vid kllan r ofta de mest effektiva. Rangordna ljudkllorna eller aktiviteterna och tgrda de som ger de hgsta exponeringarna frst. Ngra exempel p tgrder:
43
________________________________________________________________________
7.2.1 Dmpning vid kllan

Att snka nivn frn den dominerande ljudkllan innebr som regel i musik att ocks vriga ljudkllor/instrument snks. D snks ven den totala ljudnivn, vilket pverkar alla exponerade personer. Exempel: Val av ljudsvagare instrument. Behrskad spelstil. Dmpning av trummor och cymbaler. Begrnsning av nivn frn scenmonitorer. Begrnsning av nivn vid hgtalarfrstrkt musik.
7.2.2 Skrmar
Ett komplement till att snka ljudnivn vid kllan r att pverka ljudutbredningen med hjlp av skrmar. Detta pverkar frmst hgre frekvenser medan basregistret krver mycket stora skrmar fr att pverkas i sin utbredning. Exempel: Skrmar runt slagverkare. Skrmar i orkesterdiken. Avskrmning av arbetsplatser i spellokaler.
7.2.3 Arbetsorganisation
Arbetets organisation, d.v.s. hur arbetsdagen med varierande inslag av olika ljudmiljer ser ut, r en viktig parameter. Fr att minska hrselskaderisken r det viktigt med variation och avbrott i exponeringen fr hga ljudniver. Exempel: Variera mellan verk med hgre och lgre ljudniv inom en konsert. Undvik komprimerade frestllningar och ge mjlighet till kortare eller lngre pauser. Anpassa den enskilde musikerns arbetsschema fr att begrnsa exponeringen. Variera orkesteruppstllningen s att inte samma musiker alltid sitter framfr de ljudstarka instrumenten. Arbetsrotation p spelstllen. Placering av musiker Exponeringen kan minskas genom att man kar avstndet mellan musikerna och placerar ljudstarka instrument s att de inte spelar direkt mot andra musiker i orkestern. Exempel: Anvnd konsert- och vningssalar med tillrcklig golvyta fr att kunna skapa tillrckliga avstnd mellan musikerna. Anvnd gradnger under mssingsblsare, slagverk och trblsare.
44
________________________________________________________________________
7.2.4 Rumsakustiska tgrder

Rumsakustiken pverkas av rummets storlek och form samt andelen och placeringen av ljudabsorberande och ljudreflekterande ytor. Beroende p typ av aktivitet och typ av lokal kan olika rumsakustiska tgrder vara aktuella. Ofta behvs en vl avvgd balans mellan absorberande och reflekterande ytor fr att f lmplig efterklang och bra mjligheter till ljudmssig kommunikation mellan musikerna. Exempel: Reflekterande ytor i anslutning till orkesterpodiet frbttrar kommunikation och bidrar till att man spelar lgre. Taket under frscenen i en konsertlokal grs delvis absorberande. Vggar och tak runt scenen i lokaler dr hgtalarfrstrkt musik spelas frses med ljudabsorbenter.
7.2.5 Ljudtekniska tgrder

Genom att rikta och frdela ljudet p lmpligt stt kan ondig exponering undvikas. Exempel: PA-hgtalare hngs i tak i stllet fr att st p scengolvet. Monitorer och instrumenthgtalare placeras och riktas s att ljudet koncentreras till aktuell musiker. Nivn kan d snkas och vriga musikers exponering minskas. Mer specifika och detaljerade tgrder beskrivs i avsnitten 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2.
7.3 Kontroll
Regelbundna kontroller r vsentliga fr att faststlla att ljudfrhllandena inte ndrats och att vidtagna tgrder r effektiva samt fr att identifiera behov av ytterligare tgrder. Efter den frsta riskbedmningen br en kompletterande bedmning gras i samband med exempelvis den frsta repetitionen av ett nytt framfrande. Riskbedmningen br drefter revideras och mtningar genomfras vid behov om frndringar som pverkar ljudexponeringen genomfrts p arbetsplatsen. Det kan t.ex. vara ndrad placering fr musikerna eller en annan typ av musik.
7.4 Information och utbildning

Om exponeringen arbetstagarna utstts fr r lika med eller verstiger ngot av de undre insatsvrdena i bullerfreskrifterna r arbetsgivaren skyldig att informera och utbilda arbetstagarna. Uppmrksamma srskilt vad riskerna med att utsttas fr hga ljudniver kan innebra, tgrder som vidtagits eller kommer att vidtas fr att ta bort eller minska riskerna s lngt det r mjligt,
45
________________________________________________________________________ de grnsvrden och insatsvrden som gller enligt freskrifterna, resultaten av riskbedmningar och mtningar samt beskrivning av vad det innebr och mjliga risker, korrekt anvndning av hrselskydd och information om skyldigheten att bra hrselskydd nr de vre insatsvrdena uppns eller verskrids, nyttan med, och metoder fr, att upptcka och rapportera tecken p hrselskador, under vilka omstndigheter arbetstagare har rtt till hrselunderskningar och syftet med dessa och bra arbetsrutiner fr att minimera exponeringen fr hga ljudniver.
7.5 Ta hjlp av fretagshlsovrden

Om det saknas kompetens inom den egna verksamheten, till exempel fr att gra mtningar och bestmma ljudexponeringar, riskbedmningar, tgrdsfrslag, handlingsplaner och arbetsanpassningar samt informera de anstllda ska arbetsgivaren enligt freskrifterna om systematiskt arbetsmiljarbete anlita fretagshlsovrd eller motsvarande sakkunnig hjlp utifrn.
46
________________________________________________________________________
8 Symfonimusiker
Figur 8.1 Bild p symfoniorkester med musiker p podier mm. I kategorin symfonimusiker ingr ocks krsngare och solister inom musikkategorin klassisk musik. Symfonimusiker antas huvudsakligen arbeta med akustiska instrument.
8.1 Risker
Symfonimusiker utstts fr ljud i samband med t.ex. konserter, repetitioner och enskild vning och de flesta musikinstrument kan stadkomma hrselskadliga ljudniver. Beroende p instrument, placering i orkestern, repertoar, spelstil, mm. kan den dagliga bullerexponeringsnivn typiskt ligga mellan 80 och 95 dB(A). Man br ocks vara medveten om att exponering fr hga ljudniver under fritiden bidrar till att ka risken fr hrselskada. Ngra exempel p uppmtta ljudniver i samband med konserter visas i tabell 8.1
Personal/instrument Dirigent Fagott Fljt Fljt, piccola Harpa Horn Klarinett Kontrabas Krsngare Solosngare Oboe Piano Slagverk Trombon Trumpet Viola Violin Violin, alt Violoncell Ekvivalent ljudniv [dB(A)] 83 - 91 88 - 100 90 - 93 90 - 106 90 - 95 90 -102 89 - 102 86 - 98 86 - 92 94 - 95 91 - 100 80 - 100 88 -109 88 - 104 91 - 102 88 - 98 79 - 103 91 - 93 86 - 97
Tabell 8.1 Exempel p uppmtta ljudniver i samband med konserter
47
________________________________________________________________________ Exempel p uppmtta ljudniver vid enskild vning nr man spelar normalstark och starkt visas i tabell 8.2.
Instrument Ekvivalent ljudniv normalstarkt/starkt [dB(A)] 80 88/90 92/100 92/98 84 98 84/90 92/105 104 100 95 97/105 101 98/109 96/104 96 94/100 96/98 100 94/104
Fagott Flygel Horn Klarinett Kontrabas Kontrafagott Orgel Piccolafljt Piccolatrumpet Slagverk Tenorsaxofon Trombon Trumma Trumpet Tuba Tvrfljt Viola Violin Vokal Xylofon
Tabell 8.2 Exempel p uppmtta ljudniver vid enskild vning Exemplen avser ekvivalent ljudniv uppmtt vid konserter och enskild vning och r inte dagliga bullerexponeringsniver. Tabell 8.3 ger en uppfattning om hur lnge man kan utsttas fr en viss ljudniv innan man uppnr en daglig bullerexponeringsniv p 85 dB.
48
________________________________________________________________________
Ekvivalent ljudniv dB(A) 85 88 91 94 97 100 103 106 109 112 Exponeringstid fr 85 dB daglig bullerexponeringsniv 8 tim 4 tim 2 tim 1 tim 30 min 15 min 7,5 min 4 min 2 min 1 min
Tabell 8.3 Tid fr att uppn 85 dB daglig bullerexponeringsniv vid olika ljudniver Om man exempelvis som violinist utstts fr en ekvivalent ljudniv p 91dB(A) s uppns en daglig bullerexponeringsniv p 85 dB efter 2 timmar. Mer detaljerade exempel p uppmtta exponeringar finns i rapporten Musik, musiker och hrsel som finns p www.av.se/teman/buller/publikationer.
8.1.1 Riskbedmning
Riskbedmningar hjlper till att faststlla vem som r utsatt fr risker och ger underlag till lmpliga tgrder fr att frebygga hrselskador. Att informera om riskbedmningar leder till kad medvetenhet hos musiker, dirigenter och kompositrer om riskerna att drabbas av hrselskador och br drfr kunna bidra till att begrnsa kraven p att spela hgre. I samband med riskbedmningen identifieras ocks i vilka sammanhang riskerna r strst och vad som behver tgrdas i frsta hand. Riskbedmning grs lmpligen i samband med planering av en ssong eller vid planering av konserter. Nr spelningen sedan pbrjats behver en uppfljning gras fr att kontrollera att vidtagna tgrder haft avsedd effekt. Fr orkestrar vars repertoar r densamma under lngre tid och som spelar i samma lokaler under denna tid kan riskbedmningen ofta baseras p tidigare resultat. Som utgngspunkt fr en riskbedmning kan fljande behva beaktas: Spellokalen - akustik - utrymme - begrnsningar - resurser De olika verk som kommer att spelas - hgsta ljudniv - lngd
49
________________________________________________________________________ - stora frndringar av dynamiken (frndring av styrka, tonhjd och tempo) - instrumenteringen (antal olika instrument som behvs) Frdelning av musiker - antal och placering av musiker t.ex. hur mnga mssingsblsare som ingr och var slagverket r placerat. Personknnedom - dirigenter (Vill de att musiken ska vara stark? Repeterar de mycket?) - solister (Spelar de hgt? Spelar de ljudstarka instrument?) - kompositrer (om mjligt) Speciellt ljudstarka instrument Anvnds frstrkning? Ingr ngra specialeffekter t.ex. pyrotekniska?

I riskbedmningen ingr bl.a. att ta reda p vilken ljudexponering arbetstagarna utstts fr. Hnsyn behver d tas till bidragen frn alla aktiviteter under arbetsdagen. Den dagliga bullerexponeringsnivn berknas sedan utifrn ekvivalent ljudniv under respektive aktivitet och den tid aktiviteten varar. Underlag fr berkningen kan vara mtningar p arbetsplatsen, information frn liknande arbetsplatser och information frn andra kllor. Det r viktigt att underlaget r representativt fr aktiviteterna samt fr de niver och exponeringstider som normalt frekommer. T.ex. s kan ljudniverna vid repetitioner och konserter vara olika och ven skilja sig mellan musiker som spelar samma instrument. Regelbundna ljudexponeringsmtningar kan drfr behvas fr att f tillrcklig kunskap om vilka exponeringar olika typer av arbetspass ger. Ett exempel p berkning av daglig bullerexponeringsniv visas i tabell 8.4.
Aktivitet Tid [minuter] Genomsnittlig ljudniv [dB(A)] 86 88 65 91 92 88
Individuell vning Generalrepetition Pauser och mten Konsert del 1 Konsert del 2 Daglig ljudexponering
120 150 115 50 45 480 (= 8 timmar)
Tabell 8.4 Exempel p berkning av daglig ljudexponeringsniv
50
________________________________________________________________________ Berkning av daglig bullerexponeringsniv kan gras med hjlp av kalkylatorn som finns p www.av.se/.........(nnu inte infrt) eller med pongmetoden i avsnitt 7.1.1. Ljudmtning beskrivs i avsnitt 4.
8.1.3 Hrselvrd
Arbetstagare som yrkesmssigt utstts fr hrselskadliga ljudniver ska enligt bullerfgreskrifterna erbjudas hrselunderskningar med lmpliga intervall (se avsnitt 6.3.1). Varje underskningstillflle blir en pminnelse om existerande risker och vikten av god hrselhlsa fr alla parter, bde musiker och arbetsgivare. Den underskte fr ocks klara fakta att frhlla sig till nr det gller sin hrselstatus. Se ven avsnitt 1.4.
8.2 tgrder
Om exponeringen kommer upp till eller verstiger insatsvrdena i bullerfreskrifterna ska tgrder vidtas fr att minska risken fr hrselskador. Det r d viktigt att involvera och motivera arbetstagarna och informera dem om riskerna med att utsttas fr hga ljudniver. Hnsyn behver ocks tas till att varje musiker har behov av att hra sina medmusiker i en viss balans i frhllande till ljuden frn det egna instrumentet. Bara nr denna balans existerar blir det mjligt fr musikern att leverera sitt optimala bidrag till samspelet, dvs. dels bidra till den rytmiska precisionen, dels intonera riktigt och dels lgga sin egen ljudniv och sin klangfrg s att de balanserar riktigt med den vriga ensemblen. Olika typer av tgrder fr att minska exponeringen kan drfr vara aktuella. Ofta behvs en kombination av tgrder. Vl genomfrda tgrder fr att minska exponeringen kan ocks gra det lttare att spela tillsammans.

Ljudnivn i orkestrarna r beroende av en rad faktorer bland annat vilka instrumenttyper som anvnds, rummets akustik, antalet musiker p scen eller i orkesterdiket och typen av musik som framfrs. Men ljudnivn r inte bara en akustisk/teknisk frga utan till stor del ocks beroende p det musikaliska klang-idealet hos bde dirigent och musiker. Fr att ka toleransen och frstelsen fr ljudfrgorna r det viktigt att arbetsgivare, musiker och dirigent diskuterar dessa. Ljudniv Enligt bullerfreskrifterna r grnsvrdet fr den dagliga bullerexponeringsnivn 85 dB vilket innebr att man kan utsttas fr en ekvivalent ljudniv p 85 dB(A) under 8 timmar innan grnsvrdet uppns. Om nivn hjs med 3 dB(A) reduceras exponeringstiden med bibehllen riskniv till 4 timmar. Fr varje kning med 3
51
________________________________________________________________________ dB(A) fljer sedan ytterligare en halvering av tillten exponeringstid. Frhllandet innebr andra sidan att en snkning med 3 dB(A) dubblerar den tilltna exponeringstiden. Genom en snkning av musiknivn frn exempelvis 91 till 88 dB(A) kan speltiden med samma riskniv kas frn tv till fyra timmar. (Se ven tabell 8.3). Noteras kan samtidigt att en frndring p 3 dB upplevs som liten och ofta inte uppfattas av lyssnaren. Det krvs en snkning p ca 10 dB fr att den upplevda styrkan ska halveras, 3 dB innebr att den bara snks med ca 20 procent). Eftersom den genomsnittliga nivn dessutom i hg grad pverkas av perioderna med de hgsta niverna, kan det rcka med att snka nivn under dessa. Konstnrliga vervganden kan naturligtvis begrnsa denna mjlighet, men ofta kan sdana snkningar gras utan att komma i konflikt med dessa. Ett alternativ kan vara att snka nivn i alla delar av stycket men behlla skillnaden mellan de svagaste och de starkaste partierna. Vidare kan man begrnsa ljudniverna vid vning och instudering.
Figur 8.2
Exempel p nivsnkning (rd markering) riktat mot del av tv musikstycken ingende i en repertoar av sex p varandra fljande verk
Vlj instrument efter klangegenskaper inte efter maximalt ljudtryck En del orkestrar r vldigt ljudstarka och till viss del kan detta ha med instrumentens utformning att gra. Det frekommer att bleckblsare vljer mer ljudstarka instrument vilket ofta leder till en allmn hjning av ljudnivn i hela orkestern. Ljudnivn kan d snkas genom att byta instrument. I ngra orkestrar har bleckblsare provat ldre, ljudsvagare typer av instrument. Det har i flera fall visat sig fungera vl och bidragit till en allmn snkning av ljudnivn inom hela orkestern. Slagverk, trummor och bleckbls r ljudstarka instrument. I kammarorkestrar r dessa besttningar vanligen mindre och dessa ensembler alstrar drfr vanligen lgre ljudtryck. Drfr r problemen hr oftast mindre n i stora symfoniorkestrar. Det samma gller utprglade barockorkestrar och ensembler som framfr ldre verk p originalinstrument. Vlj en behrskad spelstil Se t.ex. till att det verkligen spelas ppp (piano pianissimo) nr det r angivet i noterna. I s fall behver fff (forte fortissimo) objektivt sett inte vara s starkt fr att
52
________________________________________________________________________ verka vervldigande. Se ocks till att bakgrundsljudnivn i lokalen r lg. Det medverkar till att utveckla spel p svagare niv.
Risken fr hrselskador avgrs inte bara av musikens ljudniv utan ocks av hur lnge och hur ofta man exponeras vilket frmst pverkas av arbetsschema och spelprogram. Det r drfr viktigt att hrselskaderisken beaktas vid utformningen av dessa. Repertoarval En mjlighet att minska den totala ljudexponeringen r att begrnsa antalet verk som ska spelas vid mycket hg ljudniv under en ssong. Man kan ocks variera mellan verk med hgre och lgre ljudniv inom en konsert. Musik som spelas med en viss styrka kommer att ge hgre ljudniver ju mindre lokalen r. Ljudnivn eller valet av verk behver drfr anpassas till konsertsalens storlek och akustik. Pauser Risken fr att musiken ska ge hrselskador beror sllan p hur lnge ett enskilt stycke varar eller p vilken niv det spelas. Det kritiska r snarare den sammantagna exponeringen under en lngre tidsperiod och hur den frdelas ver denna tid. Utnyttjandet av pauser i tyst milj d hrseln fr mjlighet att terhmta sig minskar risken fr bde tillflliga och bestende hrselskador. Att undvika komprimerade frestllningar och ge mjlighet till kortare eller lngre pauser utgr drfr en viktigt organisatorisk tgrd fr att minska hrselskaderisken. Frdelarna med framfrande av 12 musikstycken med tv mellanliggande pauser i stllet fr med en paus kan vara stor ur risksynpunkt (se fig. 8.3) trots att pauserna endast marginellt pverkar den ekvivalenta ljudnivn. Sdana frndringar i spelningen kan dessutom ofta genomfras utan att st i omedelbar konflikt med musicerandet, eftersom framfrandet av musiken inte berrs. Av samma skl kan man lgga in pauser som ger hrselvila ven under vningspassen dr ljudnivn r hg och lgga en lngre period med hrselvila efter ett arbetspass med hg ljudniv.
Figur 8.3
Exempel p infrandet av tv pauser i stllet fr en under en frestllning med 12 p varandra fljande verk.
53
________________________________________________________________________ Effekten av pauser kan illustreras av fig. 8.4. I samband med exponering fr musik vid hga niver, vidtar en uttrttning av rats hrceller. En konsekvens av detta r en s.k. temporr hjning av hrtrskeln (TTS), en vergende frsmring av rats knslighet. Genom att infra en paus utan musik intrffar en frhllandevis snabb terhmtning av rats hrceller. Utnyttjandet av pauser i tyst milj minskar risken fr bde temporra och bestende hrselskador.
TTS
Exponering
terhmtning
Figur 8.4
Exempel p temporr hrselnedsttning under exponering fr hga ljudniver fljt av terhmtning under paus/ljudvila
Arbetsschema Den enskilde musikerns arbetsschema behver lggas upp med tanke p hrselskaderisken. Utgende frn typiska exponeringsniver p de olika platserna i orkestern fr varje verk som uppfrs och motsvarande data frn musikerns vriga aktiviteter, t.ex. privat vning, utarbetas lmpligen individuella vnings/konsertplaner. Hrefter kan man vid behov behva disponera avlsare, ordna rotation mellan platser i orkestern, anvnda skrmar mm. fr att skra en acceptabel ljudexponering. Placering av musiker i orkestern Musikerna i en typisk orkesteruppstllning sitter som regel med ett inbrdes avstnd av ungefr en meter. Om platsen tillter r det en frdel att ka avstndet mellan musikerna. Hrigenom reduceras pverkan frn musiker som sitter i nrheten. I en symfoniorkester r det en frdel att lyfta upp mssingsblsare eller 1 m. De kan hrigenom spela 2-3 dB svagare och nd hras bra av dirigent och publik. Man uppnr dessutom att blsarna kan spela ver huvudet p de musiker som sitter framfr. ven trblsarna kan med frdel lyftas upp. Det r bra med 2 m fri golvyta framfr orkestern. Det frbttrar hgfrekvensverfringen frn strkarna. Skrmar i 45 graders vinkel kan placeras bakom hornisterna fr att reflektera ljudet framt vilket medfr att de inte behver spela s starkt fr att hras. I ett orkesterdike r utrymmet som regel begrnsat och drfr har man sllan mjlighet att skapa olika niver i hjdled.
54
________________________________________________________________________ Exempel p mjliga tgrder r: Variera orkesteruppstllningen, s att inte samma musiker alltid sitter framfr de ljudstarka instrumenten. Lt strkar i samma grupp rotera mellan platser nra intill och lngre bort frn de starka instrumenten. Anvnd konsert- och vningssalar med tillrcklig golvyta, minst 2 m2 per musiker, s att mbleringen kan bli ndamlsenlig och s att man kan skapa tillrckliga avstnd mellan musikerna och speciellt till de ljudstarkaste instrumenten som mssingsblsare och slagverk. En tillrcklig golvyta behvs ocks fr att vid behov kunna stta upp skrmar. ven krens vningslokal behver ha tillrcklig golvyta. Figur 8.5 Bild p dmpning med avstndet frn blsare
Anvnd podier under mssingsblsare och slagverk, s dirigenten hr dessa kraftiga instrument klart (s han/hon inte ber dem spela starkare), och s att dessa inte har sin primra utstrlning direkt in i musiker som sitter framfr. Placering av stora delar av orkestern p svngda podier (som i Berliner Philharmonin) kan underltta det direkta ljudets utbredning ver strre avstnd i orkestern, vilket tillsammans med de tidiga reflexerna - bidrar till god kontakt mellan musikerna. Figur 8.6 Bild p musiker p podier
Undvik att placera musiker under frscenen. I orkesterdiken; - Placera ljudstarka instrument eller instrumentgrupper p platser med strre takhjd s att ljudet kan komma ut ur orkesterdiket. - vervg att placera mssingsblsare nra frmre delen av orkesterdiket runt dirigenten s att inte andra musiker exponeras fr det starkt riktade ljudet frn blsinstrumenten. Utnyttja en brant podieuppbyggnad fr kren s att sngarna sjunger ver huvudet p dem som str/sitter framfr. Den mnskliga rsten kan p nra avstnd stadkomma mycket hg ljudniv, upp till 110-115 dB.
8.2.3 Rumsakustiska tgrder

God akustik behvs bde frn publikens sida och frn musikernas sida, och detta kan ibland leda till motstridiga krav. I konsertsalar ska det sjlvfallet vara bra akustik fr publiken, men ven bra akustik fr orkestern. Det r t.ex. vsentligt att den enskilda musikern kan hra de andra instrumenten i orkestern. Detta r ett stort problem i mnga konsertlokaler som annars berms av publiken fr sin goda akustik.
55
________________________________________________________________________ Ljudnivn i ett rum bestms av ljudkllornas utstrlade akustiska effekt och rummets akustiska egenskaper. Ju hrdare begrnsningsytor rummet har, desto hgre blir ljudnivn p grund av reflexion. Genom att ka ljudabsorptionen i rummet snks allmnnivn vilket dock ger en akustik som kan upplevas som torr och dd i musiksammanhang. Det r drfr sllan en realistisk tgrd i lokaler fr framtrdanden. Dremot kan det vara ett meningsfullt alternativ i vnings- och repetitionslokaler. I orkestrar r det nstan alltid nivn frn det egna och de nrmaste kollegornas instrument som bestmmer den totala nivn som en enskild musiker utstts fr. Tillfrsel av ljudabsorption p exempelvis vggytor omkring orkestern kommer drfr inte att reducera den totala nivn som individen exponeras fr. Bara i vissa fall nr en musiker - t.ex. i ett orkesterdike - sitter mycket nra en vggyta (eller r nra en takyta under frscenen), kommer placering av ljudabsorption lokalt p ytan att ha effekt p musikerns exponering. Varje musiker har behov av att hra sina medmusiker i en viss balans i frhllande till ljuden frn det egna instrumentet. Bara nr denna balans existerar blir det mjligt fr musikern att leverera sitt optimala bidrag till samspelet, dvs. dels bidra till den rytmiska precisionen, dels intonera riktigt och dels lgga sin egen ljudniv och sin klangfrg s att de balanserar riktigt med den vriga ensemblen. En musiker som inte hr sina mera avlgsna kollegor i orkestern tillrckligt bra har ofta ltt att tro att de andra heller inte kan hra honom med resultat att han sjlv spelar starkare. Resultatet blir ofta att ocks grannen - och snart drefter alla de vriga i orkestern brjar spela starkare. Opera- och musikalorkestrar r speciellt utsatta genom att utrymmena i orkesterdiket ofta r begrnsade och genom att de ofta uppfr samma (starka) musik mnga gnger. Frslag p rumsakustiska tgrder: Se till att rummet har en lagom stor volym, helst ca. 50 m3 per musiker, ven i repetitionslokaler, s att man fr en lmplig efterklang utan att nivn blir fr hg. Ju mindre rummet r, desto mera mste efterklangen dmpas fr att undg fr hga ljudniver. Vlj andra sidan inte rummet alltfr stort eller fr dmpat, eftersom d musikerna lttare frleds att spela fr starkt om de inte knner tillrcklig respons (std) frn rummet, eller om de och dirigenten knner att man inte uppnr en tillrcklig niv p hrarplatserna i fff -passager. Lmna en 2 m bred tom golvyta lngst fram p konsertsalens orkesterpodium fr reflexion av strkarnas ljud ut i salen. Hrigenom minskar risken att man spelar starkare fr att n ut i salen. Figur 8.7 Bild p reflektion frn strkar.
56
________________________________________________________________________ Se till att taket under frscenen grs delvis ljudabsorberande om musiker mste sitta under detta. Inrtta en repetitionssal med vl avvgd absorption, dvs. begrnsa den efterklang som skapar en otydlig ljudbild. Se till att det bde i konsert- och repetitionssalar finns reflekterande ytor som kan ge tidiga reflexer fr att skra den akustiska kommunikationen mellan musikerna i orkestern. En optimal golvyta per musiker i ett orkesterdike r ca. 2 m2. En yta mindre n 1,5 m2 per musiker br inte frekomma. Om orkesterdiket ska gras strre br det ske genom att avlgsna de frmsta raderna p parkett. Se till att lokaler fr individuell vning har en lagom stor volym med takhjd, helst ver 3 m, s att det erbjuder lmplig efterklang utan att nivn blir fr hg. Ju mindre rummet r desto mer mste efterklangen dmpas fr att undvika fr hga ljudniver. Hng textilier med luftspalt p vggytor och ha matta p golvet. Utnyttja grna ett avskilt eller tyst rum fr instudering eller liknande arbetsuppgifter. Se till att krens vningslokal har tillrcklig golvyta och optimera ljudabsorptionen i frhllande till rummets volym. Anvnd grna ljudnivmtare eller ljudnivindikator i vningsrum.
8.2.4 Skrmar
En skrm som r uppsatt bakom en musiker i en symfoniorkester kan skydda mot ljudet frn instrument placerade bakom musikern. Ju lgre frekvensen r desto strre behver skrmen vara. Det r drfr inte alltid mjligt att skrma av ljud effektivt vid instrumentens grundfrekvens men skrmen kan nd vara ganska effektiv vid vertonerna. Figur 8.8 Bild med transparenta skrmar bakom strkar och framfr bls.
I en symfoniorkester ska orkestermedlemmarna vara synliga fr publiken och musikerna ska kunna se dirigenten. Drfr anvnds ofta genomskinliga skrmar. I ett operaorkesterdike r orkestern inte direkt synlig fr publiken och ogenomskinliga skrmar kan drfr anvndas. Skrmar br anvndas med frsiktighet och placeras ut noggrant s att de inte skapar nya problem p grund av reflexer fr musiker som sitter i nrheten. Fr att fylla sitt syfte och minska risken fr ljudfrstrkningar orsakade av reflekterat ljud behver skrmarna vara ljudabsorberande p bda sidor. Skrmarnas pverkan p mjligheten fr musikerna att hra andra instrument behver ocks beaktas. Vid
57
________________________________________________________________________ anvndning av skrmar r det ven viktigt att ta hnsyn till mjligheten till utrymning. Ngra rd betrffande skrmar: Anvnd ljudabsorberande skrmar av ordentlig storlek (bredd ca. 80 cm och hjd ca. 1,2 m eller minimum 10 cm ver ronhjd), dr det r ndvndigt. I en konsertsal kan skrmar normalt bara accepteras visuellt, om de r transparenta. Det r i viss grad mjligt genom att anvnda skrmar med mikroperforerad folie monterad p ngra centimeters avstnd p varje sida av en klar akrylskiva. Anvndning av reflekterande skrmar av t.ex. akryl har mycket begrnsad effekt och kan till och med frvrra situationen fr musiker som sitter bakom skrmen. Ljudabsorberande skrmar r speciellt viktiga i orkesterdiken, dr platsen ofta r mera begrnsad n p en konsertscen, och dr de flesta musiker ofta sitter p samma golvniv. I gengld kan man i ett orkesterdike gott acceptera ljudabsorberande, ogenomskinliga skrmar. Om en lmplig storlek av skrmen medfr att utsikten till dirigenten frhindras, kan de versta ca. 10 cm gras transparenta och eventuellt fortfarande vara ljudabsorberande genom anvndning av akrylskrm med mikroperforerad folie. verkanten kan ocks vinklas s att ljuden reflekteras bort frn musikernas ron. Placera en ljudspridande, reflekterande yta i 45 graders vinkel bakom hornister fr att reflektera ljudet framt vilket gr att dirigenten hr instrumentet lagom starkt. Hornister vill samtidigt sitta minst en meter frn ytan. I vissa fall kan ocks sm ljudabsorberande skrmar placerade nra musikerns huvud anvndas. Nr musikern frvntar sig starkt ljud frn de omgivande musikerna aktiverar musikern skrmen genom att luta sitt huvud bakt in i denna. Ls mer om skrmar i avsnitt 3.4.
8.2.5 Hrselskydd
Hrselskydd r i alla sammanhang med hga ljudniver den sista utvgen nr inte andra tgrder gett tillrckligt resultat eller varit mjliga att genomfra. Lmpligt valda skydd kan helt eliminera risken fr hrselskada, men anvndning av skydd innebr alltid vissa nackdelar. Ett bra hrselskydd fr musiker r hrselgngsproppar frsedda med speciella former av filter som gr att hrselskyddet har ungefr samma dmpning vid alla frekvenser och drfr inte frgar ljudbilden i ngon nmnvrd grad. De finns dels som frformade proppar som kan anvndas av alla och inte krver individuell anpassning och dels som individuellt anpassade proppar som grs efter en avgjutning av hrselgngen. I de individuellt anpassade propparna monteras standardfilter som finns i fyra versioner som principiellt ger en dmpning p respektive 9 dB, 15 dB, 25 dB och 35 dB.
58
________________________________________________________________________ Figur 8.9 Tv exempel p hrselgngsproppar som nstan inte frgar ljudbilden. Dessa proppar kan anvndas av alla och krver inte individuell anpassning.
Figur 8.10 Musikerhrselskydd med individuellt anpassad hrselgngspropp. Till vnster r propp och filter separerade. Observera att dmpningen kan variera mycket frn person till person. Den enskilda brukaren kan drfr inte garanteras att f den nominella dmpningen som anges p frpackningen. Det kan vara avvikelser p upp till 3-4 dB. Nr hrselgngen stngs med en propp upptrder den s kallade ocklusionseffekten. Denna innebr att ljud och vibrationer som alstras i huvudet t.ex. tal och sng, tuggande, vibrationer frn vissa blsinstrument hrs starkare n nr hrselgngen r ppen. Framfr allt gller detta ljud i lgfrekvensomrdet. P grund av ocklusionseffekten har sngare och blsare ofta problem med att vnja sig vid att anvnda musikerproppar. Musiker har ocks behov av att hra sina medspelande i ett visst balansfrhllande med ljuden frn sitt eget instrument och hrselskydd kan gra detta svrare. Det r drfr viktigt att man tar den tid som behvs fr tillvnjning vid den nya ljudbilden med hrselskydd och inte t.ex. provar hrselskydd fr frsta gngen i samband med en konsert. Fljande stt kan vara lmpligt fr att vnja sig stegvis: Br hrselproppar 1) hemma 2) hemma och vnj dig att tala nr du anvnder dem 3) lite d och d och vnj dig vid konversation 4) under vning 5) vid repetitioner 6) vid framfranden. Det r bttre att anvnda ett skydd som dmpar mttligt och anvnda det hela tiden n att anvnda ett kraftigt dmpande skydd som bara utnyttjas del av tiden. De speciella musikerpropparna r vl lmpade genom att de ger en begrnsad men som regel tillrcklig dmpning. Skydden r relativt komfortabla och kan ltt anvndas under hela exponeringstiden. Ls mer om hrselskydd i avsnitt 5.
59
________________________________________________________________________
9 Rock-, pop- och jazzmusiker

Rubriken rock-, pop- och jazzmusiker avser ett stort antal olika genrer som har det gemensamt att hgtalarfrstrkning anvnds vid musikframfrandet.
9.1 Risker
Mnga rock-, pop- och jazzmusiker exponeras ofta fr sdana ljudniver i samband med t.ex. konserter, repetitioner och enskild vning att risk finns fr hrselskada. Man br ocks vara medveten om att exponering fr hga ljudniver under fritiden bidrar till att ka risken fr hrselskada. Ngra exempel p uppmtta ljudniver redovisas i tabell 9.1.
Musiker Basgitarrist Gitarrist Trumslagare Saxofonist Keybordspelare Trumpetare Trombonist Flera musiker frstrkt rockmusik Ekvivalent ljudniv [dB(A)] 101 - 115 100 -112 96 - 115 97 -100 111 96 97 - 99 102 - 108
Tabell 9.1 Exempel p uppmtta ljudniver Exemplen avser ekvivalent ljudniv uppmtt vid konserter och r inte dagliga bullerexponeringsniver. Tabell 9.2 ger en uppfattning om hur lnge man kan utsttas fr en viss ljudniv innan man uppnr en daglig bullerexponeringsniv p 85 dB.
Tabell 9.2 Tid fr att uppn 85 dB daglig bullerexponeringsniv vid olika ljudniver
60
________________________________________________________________________ Om man exempelvis som gitarrist utstts fr en ekvivalent ljudniv p 100 dB(A) s uppns en daglig bullerexponeringsniv p 85 dB redan efter 15 minuter.
9.1.1 Riskbedmning
Riskbedmningar hjlper till att faststlla vem som r utsatt fr risker och ger underlag till lmpliga tgrder fr att frebygga hrselskador. I samband med riskbedmningen identifieras ocks i vilka sammanhang riskerna r strst och vad som behver tgrdas i frsta hand.

I riskbedmningen ingr bl.a. att ta reda p vilken ljudexponering arbetstagarna utstts fr. Hnsyn behver d tas till bidragen frn alla aktiviteter under arbetsdagen. Den dagliga bullerexponeringsnivn berknas sedan utifrn ekvivalent ljudniv under respektive aktivitet och den tid aktiviteten varar. Mtningar kan i vissa sammanhang ocks gras kontinuerligt under hela arbetsdagen. Exempel p berkning visas i tabell 9.3. Underlag fr berkningen kan vara mtningar under konserter, repetitioner och individuell vning samt information frn andra kllor. Det r viktigt att underlaget r representativt fr aktiviteterna samt fr de niver och exponeringstider som normalt frekommer. T.ex. s kan ljudniverna vid repetitioner och spelningar vara olika och ven skilja sig mellan musiker som spelar samma instrument. Regelbundna ljudexponeringsmtningar kan drfr behvas fr att f tillrcklig kunskap om vilka exponeringar olika typer av arbetspass ger. Exempel p berkning av daglig bullerexponeringsniv.
Aktivitet Individuell vning Repetition med orkestern Pauser och mten Konsert del 1 Konsert del 2 Daglig bullerexponeringsniv Tid [minuter] 110 160 115 50 45 480 (= 8 timmar) Ekvivalent ljudniv [dB(A)] 86 90 65 92 93 89
Tabell 9.3 Exempel p berkning av daglig bullerexponeringsniv Berkning av daglig bullerexponeringsniv kan gras med hjlp av kalkylatorn som finns p www.av.se/......... (inte infrd nnu) eller med pongmetoden i avsnitt 7.1.1. Ljudmtning beskrivs i avsnitt 4.
61
________________________________________________________________________
9.1.3 Hrselvrd
Arbetstagare som yrkesmssigt utstts fr hrselskadliga ljudniver ska enligt bullerfreskrifterna erbjudas hrselunderskningar med lmpliga intervall (se avsnitt 6.3.1). Varje underskningstillflle blir en pminnelse om existerande risker och vikten av god hrselhlsa fr alla parter, bde musiker och arbetsgivare. Den underskte fr ocks klara fakta att frhlla sig till nr det gller sin hrselstatus. Se ven avsnitt 1.4.
9.2 tgrder
Om exponeringen kommer upp till eller verstiger insatsvrdena i bullerfreskrifterna ska tgrder vidtas fr att minska risken fr hrselskador. Det r d viktigt att involvera och motivera arbetstagarna och informera dem om riskerna med att utsttas fr hga ljudniver. Hur ljudstarkt det blir p scen avgrs av flera faktorer t.ex.
Repertoar Musikstil nskad ljudniv p publikplats Antal instrument i orkestern Typ av instrument Spel- och vningslokalers form, storlek, och dmpning Scenens storlek och utformning Placering av monitorer Hur PA-systemet r riggat Framfrande inomhus eller utomhus
Hnsyn behver ocks tas till att varje musiker har behov av att hra sina medmusiker i en viss balans i frhllande till ljuden frn det egna instrumentet. Bara nr denna balans existerar blir det mjligt fr musikern att leverera sitt optimala bidrag till samspelet, dvs. dels bidra till den rytmiska precisionen, dels intonera riktigt och dels lgga sin egen ljudniv och sin klangfrg s att de balanserar riktigt med den vriga ensemblen. Olika typer av tgrder fr att minska exponeringen kan drfr vara aktuella. Ofta behvs en kombination av tgrder. Vl genomfrda tgrder fr att minska exponeringen kan ocks gra det lttare att spela tillsammans.

Att snka nivn frn den dominerande ljudkllan innebr som regel i musik att ocks vriga ljudkllor/instrument snks och att drmed den totala ljudnivn reduceras, vilket pverkar alla exponerade personer.
62
________________________________________________________________________
Ljudniv Enligt bullerfreskrifterna r grnsvrdet fr den dagliga bullerexponeringsnivn 85 dB vilket innebr att man kan utsttas fr en ekvivalent ljudniv p 85 dB(A) under 8 timmar innan grnsvrdet uppns. Om nivn hjs med 3 dB(A) reduceras exponeringstiden med bibehllen riskniv till 4 timmar. Fr varje kning med 3 dB(A) fljer sedan ytterligare en halvering av tillten exponeringstid. Frhllandet innebr andra sidan att en snkning med 3 dB(A) dubblerar den tilltna exponeringstiden. Genom en snkning av musiknivn frn exempelvis 91 till 88 dB(A) kan speltiden med samma riskniv kas frn tv till fyra timmar. (Se ven tabell 9.2). Noteras kan samtidigt att en frndring p 3 dB upplevs som liten och ofta inte uppfattas av lyssnaren. Det krvs en snkning p ca 10 dB fr att den upplevda styrkan ska halveras, 3 dB innebr att den bara snks med ca 20 procent). Eftersom den genomsnittliga nivn dessutom i hg grad pverkas av perioderna med de hgsta niverna, kan det rcka med att snka nivn under dessa. Konstnrliga vervganden kan naturligtvis begrnsa denna mjlighet, men ofta kan sdana snkningar gras utan att komma i konflikt med dessa. Ett alternativ kan vara att snka nivn i alla delar av stycket men behlla skillnaden mellan de svagaste och de starkaste partierna. Vidare kan man begrnsa ljudniverna vid vning och instudering.
Figur 9.1
Exempel p nivsnkning (rd markering) riktat mot del av tv musikstycken ingende i en repertoar av sex p varandra fljande verk
Instrument Slagverk, trummor och bleckbls r ljudstarka instrument. I mnga mindre lokaler r redan det ensamma akustiska ljudet frn trumsetet mycket starkt. ven nr s inte r fallet lgger ljudet frn trumsetet miniminivn eftersom frstrkningen av vriga instrument och sng mste balanseras mot trummorna. Fr att snka totalnivn r det drfr viktigt att f ned ljudnivn frn trummorna. Det kan gras med skrmar men vissa mjligheter finns ocks att dmpa ljudet vid kllan t.ex: Fyll bastrumman med textilier, till exempel filt, Anvnd mjuka poddar p trumstockarna d det r musikaliskt mjligt, Gaffatejpa cymbaler och high hat frn mitten utt Anvnd mindre och lttare cymbaler
63
________________________________________________________________________ Genom att i stllet anvnda digitala trumset kan ljudnivn frn trummorna kontrolleras fullt ut. Instrumenthgtalare Instrumenthgtalare fr till exempel syntar och gitarrer br lyftas upp frn golvet och riktas mot aktuell musiker. Detta kar tydligheten och gr att ljudnivn kan minskas vilket minskar exponeringen fr vriga musiker. Det r ocks viktigt att inte placera hgtalare s att personer utanfr scenen kan stlla sig nra dem och inte i huvudhjd fr dem som rr sig framfr scenen. Nr det gller bashgtalare (s.k. sub-basar) r det mindre riskabelt med placeringen. De flesta sub-basar frses med ett lgpassfilter med grnsfrekvens i omrdet 80-150 Hz och inverkar endast lite p den totala A-vgda ljudnivn. Behovet av instrumenthgtalare p scenen kan begrnsas genom att direktkoppla instrumenten till ett mixerbord i stllet fr att anvnda kraftiga frstrkar/hgtalarkombinationer och mikrofon. Fr att f lmplig ljudkaraktr kan mjukvara som simulerar olika frstrkare anvndas. Monitorer Scenmonitorer ger ofta stora bidrag till den totala exponeringen under en spelning. tgrder fr att snka ljudnivn frn dessa r drfr viktiga. Placera monitorer in mot scenen, upplyfta frn golvet, riktade mot musikerna. Nivn kan d snkas och den totala ljudnivn p scenen hllas nere. Figur 9.2 Bild p monitorplacering.
Om musikern str eller sitter rakt framfr monitorn och scenen r kraftigt ljudabsorberande kan monitorer med hg riktverkan anvndas fr att hlla nere spridningen till vriga musiker. De r dock inte lmpliga fr musiker som r rrliga p scenen. Fr att minska monitornivn frn trummorna kan bashgtalaren ersttas med en typ av vibrator s.k. drumshaker som monteras under trumslagarens stol och kopplas till en frstrkare. Trumslagaren kan d anvnda in-ear monitorer eller hrtelefonmonitorer och nd bibehlla kontakten med sina instrument (se nedan). Genom att anvnda s.k. i-rat monitorer kan ljudnivn p scenen snkas kraftigt samtidigt som nivn i rat kan minskas. Den lgre nivn innebr ocks en frbttrad ljudkvalitet samtidigt som en kad separation mellan de olika instrumenten gr att man kan hra sig sjlv och andra mycket bttre n tidigare. Ljudnivn kan ocks regleras individuellt. I-rat monitorer r speciellt lmpliga fr mer rrliga artister som gitarrister och sngare. Det r emellertid viktigt att de fungerar som hrselskydd och har inbyggd begrnsning av ljudnivn.
64
________________________________________________________________________ Ls mer om i-rat monitorer i avsnitt 5. Figur 9.3 Bild p i-rat monitorer
Risken fr hrselskador avgrs inte bara av musikens ljudniv utan bestms ocks av hur lnge och hur ofta man exponeras vilket frmst pverkas av arbetsschema och spelprogram. Det r drfr viktigt att hrselskaderisken beaktas vid utformningen av dessa. Repertoarval Frsk att variera mellan nummer med hgre och lgre ljudniv inom en frestllning. Musik som spelas med en viss styrka kommer att ge hgre ljudniv ju mindre lokalen r. Ljudnivn man spelar p eller valet av nummer kan drfr behva anpassas till lokalens storlek och akustik. Fr att undvika alltfr hga ljudniver br man allts vlja bort nummer som krver en strre lokal. Pauser Risken fr att musiken ska ge hrselskador beror sllan p hur lnge ett enskilt stycke varar eller p vilken niv det spelas. Det kritiska r snarare den sammantagna exponeringen under en lngre tidsperiod och hur den frdelas ver denna tid. Utnyttjandet av pauser i tyst milj d hrseln fr mjlighet att terhmta sig minskar risken fr bde tillflliga och bestende hrselskador. Att undvika komprimerade frestllningar och ge mjlighet till kortare eller lngre pauser utgr drfr en viktigt organisatorisk tgrd fr att minska hrselskaderisken. Frdelarna med framfrande av 12 musikstycken med tv mellanliggande pauser i stllet fr med en paus kan vara stor ur risksynpunkt (se fig. 9.4) trots att pauserna endast marginellt pverkar den ekvivalenta ljudnivn. Sdana frndringar i spelningen kan dessutom ofta genomfras utan att st i omedelbar konflikt med musicerandet, eftersom framfrandet av musiken inte berrs. Av samma skl kan man lgga in pauser som ger hrselvila ven under vningspassen dr ljudnivn r hg och lgga en lngre period med hrselvila efter ett arbetspass med hg ljudniv.
Figur 9.4
Exempel p infrandet av tv pauser i stllet fr en under en frestllning med 12 p varandra fljande verk.
65
________________________________________________________________________ Effekten av pauser kan illustreras av fig. 9.5. I samband med exponering fr musik vid hga niver, vidtar en uttrttning av rats hrceller. En konsekvens av detta r en s.k. temporr hjning av hrtrskeln (TTS), en vergende frsmring av rats knslighet. Genom att infra en paus utan musik intrffar en frhllandevis snabb terhmtning av rats hrceller. Utnyttjandet av pauser i tyst milj minskar risken fr bde temporra och bestende hrselskador.
TTS
Exponering
terhmtning
Figur 9.5
Arbetsschema Den enskilde musikerns arbetsschema behver lggas upp s med tanke p hrselskaderisken. Helst br man gra mtning av typiska genomsnittliga ljudniver p de olika platserna i orkestern s att exponeringen fr planerade repetitioner och konserter kan berknas fr den enskilda medverkande musikern. Utgende frn dessa data och data frn musikerns vriga aktiviteter utarbetas sedan individuella vnings/konsertplaner. Hrefter kan man vid behov behva disponera avlsare, ordna rotation mellan platser i orkestern, anvnda skrmar mm. fr att skra en acceptabel ljudexponering. Placering av musiker i orkestern Fr musikgrupper gller framfrallt att s lngt det r mjligt skapa avstnd mellan musikerna och speciellt mellan musiker som spelar akustiskt ljudstarka instrument som bleckbls och trummor och andra musiker. Det r drfr viktigt att scenen r stor nog att hysa de musiker som ska spela tillsammans med monitorer, frstrkare och instrument. Figur 9.6 Bild p dmpning med avstndet frn blsare
Dr det r mjligt br ocks gradnger anvndas fr att lyfta upp musiker med ljudstarka instrument exempelvis bleckblsare s att de spelar ver vriga orkestermedlemmar. En annan mjlighet r en placering lngst fram p scenen.
66
________________________________________________________________________
9.2.3 Rumsakustik
Exponeringen pverkas i hg grad av lokalens och framfrallt scenens utformning. Sm scener med lg takhjd och ljudhrda begrnsningsytor innebr ofta hga ljudniver och ett diffust ljud p scenen. Lokalutformningen r drmed inte bara en viktig faktor fr att frbttra ljudtergivningen utan ocks fr att reducera risken fr onskad hrselpverkan. Bristflligt utformade lokaler anses utgra en srskild komplikation fr kategorin rockmusiker. Scenens akustik kan regleras genom att vggar och tak frses med ljudabsorberande material. En matta p golvet kan ge ytterligare frbttringar. Musikerna kan d minska nivn frn sina monitorer och fortfarande hra sig sjlva tydligt. Se till att replokal och vningsrum har bra ljudabsorption. Det kan uppns med ljudabsorbenter i taket, textilier p vggarna och matta p golvet. Tyget kan vara ett kraftigt, ttt vvt bomullstyg som hngs fritt med distans till vggen. Observera att det r viktigt att tnka p brandrisken vid val av material. Ls mer om rumsakustik i avsnitten 3.3 och 11.2.3. Bild p replokal med absorbenter
Figur 9.7
9.2.4 Skrmar
Ett komplement till att snka ljudnivn vid kllan r att pverka ljudutbredningen med avskrmning. Ju lgre frekvensen r desto strre behver en skrm vara. Det r drfr inte alltid mjligt att skrma av ljud effektivt vid instrumentens grundfrekvens men skrmen kan nd vara ganska effektiv vid vertonerna. Fr rytmisk musik r det ofta ndvndigt att slagverkare avskrmas med skrmar hela vgen runt musikern. Av hnsyn till slagverkaren behver skrmarnas nedre del kls invndigt med ljudabsorberande material. Fr att skrmarna ska vara effektiva krvs ocks att omgivande ytor r ljudabsorberande. Trumskrm En frn ljudsynpunkt bra skrm behver ha en frhllandevis hg ytvikt (vikt per ytenhet) fr att inte ljudet ska passera rakt igenom skrmen och vara tt. Springor och hl i skrmen leder till att den dmpar ljudet med bara en brkdel av vad den skulle gra om den vore tt. Det r drfr viktigt att skrmen ocks gr nda ner till golvet och sluter ttt dr. Skrmen br ocks omsluta trumsetet ju mer desto bttre. Fr att skrmen ska ge avsedd effekt krvs ocks att den inte omges av reflekterande ytor. Bst dmpningseffekt fr man om man kombinerar en bra skrm med uppsttning av absorbenter p kringliggande ytor som vggar och tak.
67
________________________________________________________________________ Vid scenbruk behvs ett genomskinligt material och de vanligaste frekommande r plexiglas eller polykarbonat. Plexiglas r billigare, men polykarbonat r tligare. Bda dessa material r egentligen fr ltta fr att man skall f tillrcklig ljuddmpning vid lgre frekvenser, men eftersom lga frekvenser inte nmnvrt pverkar dB(A)-vrdet, r detta vanligtvis inte ngot stort problem. En praktisk lsning kan vara att anvnda tunga trmaterial i den nedre delen av skrmen upp till ca 80 cm och ett genomskinligt material ovanp detta om behov finns av en hgre skrm. Vid mtningar har det dock visat sig att en s lg skrm som 80 cm mnga gnger ger tillrckligt bra dmpning. Om en sdan lsning anvnds, kan man med frdel kl insidan av trdelen med absorbenter fr att reducera det ljud som reflekteras tillbaka mot trummisen. Skyddet br - vara slitstarkt - vara ergonomiskt d.v.s. acceptabelt att bra och transportera - ha lagom hjd fr ndamlet - inte ge alltfr mycket ljusreflexer - vara flexibelt - vara snyggt p scen Ett exempel p en trumskrm r byggd i tv separata sektioner. Varje sektion r tredelad och har gngjrn, vilket mjliggr ihopfllning. Detta gr att de r enkla att bra. Sektionerna kan anvndas var fr sig och vid behov dmpa andra instrument n trummor. Grundmaterialet r plywood, p insidan kldd med perforerad masonit. Mellan de bda lagren finns en spalt, dr plexiglas kan frvaras under transport och sedan hjas till lmplig niv p plats. Hjden anpassas efter behov och kan tcka in cymbaler, om ndvndigt. Vilken ljudnivsnkning man fr r beroende av hur vl scenvggar och tak r dmpade. Figur 9.8 Bild p trumskrm med absorberande omgivande ytor.
Mer om skrmar finns att lsa i avsnitt 3.4.
9.2.5 Hrselskydd
Hrselskydd r i alla sammanhang med hga ljudniver den sista utvgen nr inte andra tgrder gett tillrckligt resultat eller varit mjliga att genomfra. Lmpligt valda skydd kan helt eliminera risken fr hrselskada, men anvndning av skydd innebr alltid vissa nackdelar. Ett bra hrselskydd fr musiker r hrselgngsproppar frsedda med speciella former av filter som gr att hrselskyddet har ungefr samma dmpning vid alla frekvenser och drfr inte frgar ljudbilden i ngon nmnvrd grad. De finns dels som frformade proppar som kan anvndas av alla och inte krver individuell anpassning och dels som individuellt anpassade proppar som grs efter en avgjutning av hrselgngen. I de individuellt anpassade propparna monteras
68
________________________________________________________________________ standardfilter som finns i fyra versioner som principiellt ger en dmpning p respektive 9 dB, 15 dB, 25 dB och 35 dB. Figur 9.9 Tv exempel p hrselgngsproppar som nstan inte frgar ljudbilden. Dessa proppar kan anvndas av alla och krver inte individuell anpassning.
Figur 9.10 Musikerhrselskydd med individuellt anpassad hrselgngspropp. Till vnster r propp och filter separerade. ven vissa s.k. in-ear monitors och hrtelefonmonitorer kan fungera som hrselskydd frutsatt att de r utfrda s att de dmpar omgivande ljud och r frsedda med begrnsning av utnivn till rat. Observera att dmpningen kan variera mycket frn person till person. Den enskilda brukaren kan drfr inte garanteras att f den nominella dmpningen som anges p frpackningen. Det kan vara avvikelser p upp till 3-4 dB. Nr hrselgngen stngs med en propp upptrder den s kallade ocklusionseffekten. Denna innebr att ljud och vibrationer som alstras i huvudet t.ex. tal och sng, tuggande, vibrationer frn vissa blsinstrument hrs starkare n nr hrselgngen r ppen. Framfr allt gller detta ljud i lgfrekvensomrdet. P grund av ocklusionseffekten har sngare och blsare ofta problem med att vnja sig vid att anvnda musikerproppar. Musiker har ocks behov av att hra sina medspelande i ett visst balansfrhllande med ljuden frn sitt eget instrument och hrselskydd kan gra detta svrare. Det r drfr viktigt att man tar den tid som behvs fr tillvnjning vid den nya ljudbilden med hrselskydd och inte t.ex. provar hrselskydd fr frsta gngen i samband med en konsert. Fljande stt kan vara lmpligt fr att vnja sig stegvis: Br hrselproppar 1) hemma 2) hemma och vnj dig att tala nr du anvnder dem 3) lite d och d och vnj dig vid konversation 4) under vning 5) vid repetitioner 6) vid framfranden. Det r bttre att anvnda ett skydd som dmpar mttligt och anvnda det hela tiden n att anvnda ett kraftigt dmpande skydd som bara utnyttjas del av tiden. De speciella musikerpropparna r vl lmpade genom att de ger en begrnsad men som regel tillrcklig dmpning. Skydden r relativt komfortabla och kan ltt anvndas under hela exponeringstiden. Ls mer om hrselskydd i avsnitt 5.
69
________________________________________________________________________
10 Musiklrare
Avsnittet behandlar musiklrare men informationen br ven i tillmpliga delar vara anvndbar fr elever.
10.1 Risker
Musiklrare exponeras ofta fr sdana ljudniver i samband med musiklektioner att risk finns fr hrselskada. Musiklrare spelar ocks ofta i andra sammanhang och det r drfr viktigt att ta hnsyn till den totala ljudexponeringen nr hrselskaderiskerna bedms. Ngra exempel p uppmtta ljudniver redovisas i tabell 10.1.
Instrument Lrares exponering Saxofon Blockfljt Keyboard Slagverk Sng Violin Elgitarr Trombon Piano Sng med pianoackompanjemang Hel orkester Exponering av elever i skolorkester Trombon Slagverk Trumpetsolist med orkester Saxofon Klarinett Fljt Tuba 94 92 96 91 95 98 92 93 - 95 88 84 87 87 84 88 90 82 85 91 - 94 Ekvivalent ljudniv [dB(A)]
Tabell 10.1 Exempel p uppmtta ljudniver Exemplen avser ekvivalent ljudniv uppmtt vid lektioner och spelningar och r inte dagliga bullerexponeringsniver. Tabell 10.2 ger en uppfattning om hur lnge man
70
________________________________________________________________________ kan utsttas fr en viss ljudniv innan man uppnr en daglig bullerexponeringsniv p 85 dB.
Tabell 10.2 Tid fr att uppn 85 dB daglig bullerexponeringsniv vid olika ljudniver Om man exempelvis som lrare som dirigerar en skolorkester utstts fr en ekvivalent ljudniv p 94 dB(A) s uppns en daglig bullerexponeringsniv p 85 dB efter en timme.
10.1.1
Riskbedmning
10.1.2
Bestmning av exponering
I en riskbedmning ingr att ta reda p vilken ljudexponering arbetstagarna utstts fr. Hnsyn behver d tas till bidragen frn alla aktiviteter under arbetsdagen. Den dagliga bullerexponeringsnivn berknas utifrn genomsnittlig ljudniv under respektive aktivitet och den tid aktiviteten varar. Ett exempel p berkning visas i tabell 10.3. Mtningar kan ocks gras kontinuerligt under hela arbetsdagen.
Aktivitet Morgonsamling Frberedelser Lektioner musikvning Lektion krsng Lektion bluesspelning Raster Lektion pianospel Lektion tonvning Daglig bullerexponeringsniv Tid [minuter] 20 85 90 45 45 105 45 45 480 (= 8 timmar) Ekvivalent ljudniv [dB(A)] 73 45 87 81 80 65 75 79 81
71
________________________________________________________________________ Tabell 10.3 Exempel p berkning av daglig bullerexponeringsniv Underlag fr berkningen kan vara mtningar under olika lektioner och information om typiska exponeringar frn andra kllor. Det r viktigt att underlaget r representativt fr aktiviteterna samt fr de niver och exponeringstider som normalt frekommer. Berkning av daglig bullerexponeringsniv kan gras med hjlp av kalkylatorn som finns p www.av.se/......... (inte infrd nnu) eller med pongmetoden i avsnitt 7.1.1. Ljudmtning beskrivs i avsnitt 4.
10.1.3
Hrselvrd
Arbetstagare som yrkesmssigt utstts fr hrselskadliga ljudniver ska enligt bullerfreskrifterna erbjudas hrselunderskningar med lmpliga intervall (se avsnitt 6.3.1). Varje underskningstillflle blir en pminnelse om existerande risker och vikten av god hrselhlsa fr alla parter, bde musiker och arbetsgivare. Den underskte fr ocks klara fakta att frhlla sig till nr det gller sin hrselstatus. Se ven avsnitt 1.4.
10.2 tgrder
Om exponeringen kommer upp till eller verstiger insatsvrdena i bullerfreskrifterna ska tgrder vidtas fr att minska risken fr hrselskador. Det r d viktigt att involvera och motivera arbetstagarna och informera dem om riskerna med att utsttas fr hga ljudniver. Beroende p situationen kan olika typer och kombinationer av tgrder vara aktuella.

Ljudniv Enligt bullerfreskrifterna r grnsvrdet fr den dagliga bullerexponeringsnivn 85 dB vilket innebr att man kan utsttas fr en ekvivalent ljudniv p 85 dB(A) under 8 timmar innan grnsvrdet uppns. Om nivn hjs med 3 dB(A) reduceras exponeringstiden med bibehllen riskniv till 4 timmar. Fr varje kning med 3 dB(A) fljer sedan ytterligare en halvering av tillten exponeringstid. Frhllandet innebr andra sidan att en snkning med 3 dB(A) dubblerar den tilltna exponeringstiden. Genom en snkning av musiknivn frn exempelvis 91 till 88 dB(A) kan speltiden med samma riskniv kas frn tv till fyra timmar. (Se ven tabell 10.2). Noteras kan samtidigt att en frndring p 3 dB upplevs som liten och i de flesta fall inte alls uppfattas av lyssnaren. Det krvs en snkning p 10 dB fr att den upplevda styrkan ska halveras, 3 dB innebr att den bara snks ca 20 procent. Eftersom den
72
________________________________________________________________________ ekvivalenta ljudnivn dessutom framfrallt pverkas av de perioder som svarar fr de hgsta niverna, kan det rcka med att snka nivn under de ltar som normalt ligger p srskilt hga ljudniver. Instrument Att snka nivn frn den dominerande ljudkllan innebr som regel i musik att ocks vriga ljudkllor/instrument snks. D snks ven den totala ljudnivn, vilket pverkar alla exponerade personer. Det r drfr viktigt att nr det r mjligt vlja tystare instrument. Vlj instrument efter klangliga kvaliteter och inte efter hur starkt de kan spela. Exempelvis bleckblsinstrumenten har med tiden blivit allt ljudstarkare vilket ofta leder till en allmn hjning av ljudnivn i en orkester. Ljudnivn kan d snkas genom att vlja instrument som r mindre ljudstarka. I ett musikklassrum resulterar spel p ett akustiskt trumset i mycket hga ljudniver och i detta fall r digitala trummor att fredra. Om akustiska trummor anvnds - Fyll bastrumman med textilier, till exempel filt, - Anvnd mjuka poddar p trumstockarna d det r musikaliskt mjligt, - Gaffatejpa cymbaler och high hat frn mitten utt - Anvnd mindre och lttare cymbaler Fr att f kontroll ver pianots ljudniv kan det akustiska pianot bytas ut mot ett digitalpiano. Syntar, keyboards, digitalpiano, D-drums, elgitarrer, bas och sng kan PAbehandlas och ljudet kan drefter sttas till en rimlig niv. Vlj en behrskad spelstil Se t.ex. till att det verkligen spelas ppp (piano pianissimo) nr det r angivet i noterna. I s fall behver fff (forte fortissimo) objektivt sett inte vara s starkt fr att verka vervldigande. Se ocks till att bakgrundsljudnivn i lokalen r lg. Det medverkar till att utveckla spel p svagare niv.
10.2.2
Arbetsorganisation
Risken fr att musiken ska ge hrselskador beror sllan p hur lnge ett enskilt stycke varar eller p vilken niv det spelas. Det kritiska r snarare den sammantagna exponeringen under en lngre tidsperiod och hur den frdelas ver denna tid. Fr att minska hrselskaderisken r det drfr viktigt med variation och avbrott i exponeringen fr hga ljudniver. Effekten av pauser kan illustreras av fig. 10.1. I samband med exponering fr musik vid hga niver, vidtar en uttrttning av rats hrceller. En konsekvens av detta r en s.k. temporr hjning av hrtrskeln (TTS), en vergende frsmring av rats
73
________________________________________________________________________ knslighet. Genom att infra en paus utan musik intrffar en frhllandevis snabb terhmtning av rats hrceller. Utnyttjandet av pauser i tyst milj minskar risken fr bde temporra och bestende hrselskador.
TTS
Exponering
terhmtning
Figur 10.1 Exempel p temporr hrselnedsttning under exponering fr hga ljudniver fljt av terhmtning under paus/ljudvila Arbetsorganisatoriska insatser br allts inriktas p lgre exponeringsniver och p att utnyttja mjligheterna till pauser mellan perioder med hg ljudexponering Arbetsschema Den enskilde lrarens arbetsschema behver lggas upp med tanke p hrselskaderisken. Helst br man gra mtning av typiska ekvivalenta ljudniver i samband med lrarens olika aktiviteter s att exponeringen fr planerade lektioner och konserter kan berknas. Utgende frn detta underlag utarbetas sedan individuella planer. Ngra rd avseende organisatoriska tgrder: Ta regelbundna och vl tilltagna raster eller uppehll i musiktrningen fr att ge hrselvila. Spela inte att med mnga klasser i rad under samma dag. Dela p klasserna. Undvik att ha fler n 15 elever vid ett och samma tillflle och i samma lokal. Vxla mellan inslag som ger hgre och lgre ljudniver. Undervisa ven i annat mne dr man inte utstts fr hga ljudniver. Anpassa spelplaner s att exponeringen begrnsas. Begrnsa ljudnivn nr ny repertoar instuderas och vid teknikvning. Anvnd eventuellt ljudnivmtare eller nivindikator i spellokalen.
74
________________________________________________________________________ Samarbeta med andra lrare, t.ex. sljd- och idrottslrare som ocks har intresse av att skapa en bttre ljudmilj. Lr eleverna varfr det r viktigt att vara frsiktig med sin hrsel och hur man kan jobba p ett ur hrselsynpunkt varsamt stt. Se ocks till att eleverna vid behov anvnder hrselskydd.
10.2.3
Rumsakustiska tgrder
Rumsakustiken pverkas av rummets storlek och form samt andelen och placeringen av ljudabsorberande och ljudreflekterande ytor. Beroende p typ av aktivitet och typ av lokal kan olika rumsakustiska tgrder vara aktuella. Ofta behvs en vl avvgd balans mellan absorberande och reflekterande ytor fr att f lmplig efterklang och ge bra mjligheter till ljudmssig kommunikation mellan musikerna. Se till att lektionssalarna har en vl avvgd ljudabsorption fr att begrnsa den efterklang som skapar en otydlig ljudbild. Det kan gras genom att frse taket i lokalen med ljudabsorbenter eventuellt kombinerat med tliga vggabsorbenter eller ttt vvda textilier som hngs med luftspalt till vggen bakom. Lgg mattor p golv srskilt under trummor och andra instrument. Tnk ocks p brandrisken och p att textilier mste sktas s att de inte samlar damm och orsakar problem ur allergisynpunkt. Ls mer om rumsakustiska tgrder i andra typer av lokaler i avsnitten 9.2.3 och 11.2.3.
10.2.4
Skrmar
Ett komplement till att snka ljudnivn vid kllan r att pverka ljudutbredningen med avskrmning. Ju lgre frekvensen r desto strre behver en skrm vara. Det r drfr inte alltid mjligt att skrma av ljud effektivt vid instrumentens grundfrekvens men skrmen kan nd vara ganska effektiv vid vertonerna. Fr rytmisk musik r det vanligt att slagverkare avskrmas med skrmar hela vgen runt musikern. En trumskrm ger dmpning ut frn trumsetet men innebr samtidigt att den som spelar bakom skrmen exponeras fr hgre ljudniver p grund av ljudreflexerna. Fr att begrnsa ljudreflexerna behver skrmarna i s stor utstrckning som mjligt ha ljudabsorberande material p insidan och vanligen frses skrmarnas nedre del med ljudabsorption. Fr att skrmarna ska vara effektiva krvs ocks att omgivande ytor r ljudabsorberande. Ls mer om skrmar i avsnitten 3.4 och 9.2.4.
75
________________________________________________________________________
10.2.5
Hrselskydd
Hrselskydd r i alla sammanhang med hga ljudniver den sista utvgen nr inte andra tgrder gett tillrckligt resultat eller varit mjliga att genomfra. Lmpligt valda skydd kan helt eliminera risken fr hrselskada, men anvndning av skydd innebr alltid vissa nackdelar. Ett bra hrselskydd fr musiker r hrselgngsproppar frsedda med speciella former av filter som gr att hrselskyddet har ungefr samma dmpning vid alla frekvenser och drfr inte frgar ljudbilden i ngon nmnvrd grad. De finns dels som frformade proppar som kan anvndas av alla och inte krver individuell anpassning och dels som individuellt anpassade proppar som grs efter en avgjutning av hrselgngen. I de individuellt anpassade propparna monteras standardfilter som finns i fyra versioner som principiellt ger en dmpning p respektive 9 dB, 15 dB, 25 dB och 35 dB. Figur 10.2 Tv exempel p hrselgngsproppar som nstan inte frgar ljudbilden. Dessa proppar kan anvndas av alla och krver inte individuell anpassning. Figur 10.3 Musikerhrselskydd med individuellt anpassad hrselgngspropp. Till vnster r propp och filter separerade. Observera att dmpningen kan variera mycket frn person till person. Den enskilda brukaren kan drfr inte garanteras att f den nominella dmpningen som anges p frpackningen. Det kan vara avvikelser p upp till 3-4 dB. Nr hrselgngen stngs med en propp upptrder den s kallade ocklusionseffekten. Denna innebr att ljud och vibrationer som alstras i huvudet t.ex. tal och sng, tuggande, vibrationer frn vissa blsinstrument hrs starkare n nr hrselgngen r ppen. Framfr allt gller detta ljud i lgfrekvensomrdet. P grund av ocklusionseffekten har sngare och blsare ofta problem med att vnja sig vid att anvnda musikerproppar. Musiker har ocks behov av att hra sina medspelande i ett visst balansfrhllande med ljuden frn sitt eget instrument och hrselskydd kan gra detta svrare. Det r drfr viktigt att man tar den tid som behvs fr tillvnjning vid den nya ljudbilden med hrselskydd och inte t.ex. provar hrselskydd fr frsta gngen i samband med en konsert. Fljande stt kan vara lmpligt fr att vnja sig stegvis: Br hrselproppar 1) hemma 2) hemma och vnj dig att tala nr du anvnder dem 3) lite d och d och vnj dig vid konversation 4) under vning 5) vid repetitioner 6) vid framfranden.
76
________________________________________________________________________ Det r bttre att anvnda ett skydd som dmpar mttligt och anvnda det hela tiden n att anvnda ett kraftigt dmpande skydd som bara utnyttjas del av tiden. De speciella musikerpropparna r vl lmpade genom att de ger en begrnsad men som regel tillrcklig dmpning. Skydden r relativt komfortabla och kan ltt anvndas under hela exponeringstiden. Ls mer om hrselskydd i avsnitt 5.
77
________________________________________________________________________
11 Spelstllen
Exempel p spelstllen r klubbar, diskotek, pubar, restauranger, inomhusarenor och utomhusevenemang dr levande eller inspelad musik framfrs.
11.1 Risker
Personal som exempelvis ljudtekniker och annan teknisk personal, diskjockeys, vaktmstare, bartenders, skerhets- och serveringspersonal riskerar mnga gnger att exponeras fr ljud som innebr risk fr hrselskada. Att hg ljudniv ibland kombineras med en stressig arbetssituation dr det dessutom stlls krav p fungerande talkommunikation med gster eller kunder kar bara problematiken. Man br ocks vara medveten om att exponering fr hga ljudniver under fritiden bidrar till att ka risken fr hrselskada. Exempel p uppmtta exponeringar redovisas i tabell 11.1.
Personal Barpersonal Diskjockeys Serveringspersonal Skerhetspersonal Spelbordspersonal Ljud- och ljustekniker
Ekvivalent ljudniv [dB(A)] 82 - 99 93 - 99 90 - 102 85 - 100 81 - 92 91 - 104 Daglig bullerexponeringsniv [dB(A)]
Barpersonal Diskjockeys Serveringspersonal Skerhetspersonal Kassrer Nattklubbsfrestndare
87 - 92 91 - 99 89 - 99 86 - 94 86 92
Tabell 11.1 Exempel p uppmtta ljudniver De ekvivalenta ljudnivn r uppmtt vid representativa frhllanden under konserter och liknande. Tabell 11.2 ger en uppfattning om hur lnge man kan utsttas fr en viss ljudniv innan man uppnr en daglig bullerexponeringsniv p 85 dB.
78
________________________________________________________________________
Tabell 11.2 Tid fr att uppn 85 dB daglig bullerexponeringsniv vid olika ljudniver Om man exempelvis som skerhetspersonal utstts fr en ekvivalent ljudniv p 100 dB(A) s uppns en daglig bullerexponeringsniv p 85 dB redan efter 15 minuter. Mer detaljerade exempel p uppmtta exponeringar finns i rapporten Musik, musiker och hrsel som finns p www.av.se/teman/buller/publikationer.
11.1.1
Riskbedmning
11.1.2
Bestmning av ljudexponering
I en riskbedmning ingr att ta reda p vilken ljudexponering arbetstagarna utstts fr. Hnsyn behver d tas till bidragen frn alla aktiviteter under arbetsdagen. Den dagliga bullerexponeringsnivn berknas utifrn genomsnittlig ljudniv under respektive aktivitet och den tid aktiviteten varar. Ett exempel p berkning visas i tabell 11.3. Mtningar kan ocks gras kontinuerligt under hela arbetsdagen.
Aktivitet Administration Iordningstllande av lokal Pfyllning av bar Inslpp Servering i bar Stdning Daglig bullerexponeringsniv Tid [minuter] 35 75 60 90 100 120 480 (= 8 timmar) Ekvivalent ljudniv [dB(A)] 50 78 65 79 92 84 86
Tabell 11.3 Exempel p berkning av daglig bullerexponeringsniv
79
________________________________________________________________________ Underlag fr berkningen kan vara mtningar p arbetsplatsen, information frn liknande arbetsplatser och information frn andra kllor. Det r viktigt att underlaget r representativt fr aktiviteterna samt fr de niver och exponeringstider som normalt frekommer. Regelbundna ljudexponeringsmtningar kan behvas fr att f tillrcklig kunskap om vilka exponeringar olika typer av arbetspass ger. Berkning av daglig bullerexponeringsniv kan gras med hjlp av kalkylatorn som finns p www.av.se/......... (inte infrd nnu) eller med pongmetoden i avsnitt 7.1.1. Ljudmtning beskrivs i avsnitt 4.
11.1.3
Hrselvrd
Arbetstagare som yrkesmssigt utstts fr hrselskadliga ljudniver ska erbjudas hrselunderskningar med lmpliga intervall. Varje underskningstillflle blir en pminnelse om existerande risker och vikten av god hrselhlsa fr alla parter, bde musiker och arbetsgivare. Den underskte fr ocks klara fakta att frhlla sig till nr det gller sin hrselstatus. Se ven avsnitt 1.4.
11.2 tgrder
Om exponeringen kommer upp till eller verstiger insatsvrdena i bullerfreskrifterna ska tgrder vidtas fr att minska risken fr hrselskador. Det r d viktigt att involvera och motivera arbetstagarna och informera dem om riskerna med att utsttas fr hga ljudniver. En enstaka tgrd r sllan tillrcklig utan en kombination av tgrder behvs oftast.
11.2.1
Dmpning vid kllan
Det r viktigt att alla mjligheter att dmpa ljudet vid kllan tillvaratas. Vid hgtalarfrstrkt musik r t.ex. den enklaste och effektivaste metoden att skruva ned ljudet. Fr att n samsyn i verksamheten betrffande ljudniver och mjligheterna att begrnsa dessa r det vsentligt att hrsel och ljudfrgor diskuteras av alla berrda. Ljudniv Enligt bullerfreskrifterna r grnsvrdet fr den dagliga bullerexponeringsnivn 85 dB vilket innebr att man kan utsttas fr en ekvivalent ljudniv p 85 dB(A) under 8 timmar innan grnsvrdet uppns. Om nivn hjs med 3 dB(A) reduceras exponeringstiden med bibehllen riskniv till 4 timmar. Fr varje kning med 3 dB(A) fljer sedan ytterligare en halvering av tillten exponeringstid. Frhllandet innebr andra sidan att en snkning med 3 dB(A) dubblerar den tilltna exponeringstiden. Genom en snkning av musiknivn frn exempelvis 91 till 88 dB(A) kan speltiden med samma riskniv kas frn tv till fyra timmar. (Se ven tabell 11.2).
80
________________________________________________________________________ Noteras kan samtidigt att en frndring p 3 dB upplevs som liten och i de flesta fall inte alls uppfattas av lyssnaren (det krvs en snkning p 10 dB fr att den upplevda styrkan ska halveras, 3 dB innebr att den bara snks ca 20 procent). Eftersom den ekvivalenta ljudnivn dessutom framfrallt pverkas av de perioder som svarar fr de hgsta niverna, kan det rcka med att snka nivn under de ltar som normalt ligger p srskilt hga ljudniver. Kontroll av ljudnivn I verksamhetens arbetsmiljpolicy br det tydligt framg vad som gller betrffande ljudmiljn och all egen och eventuell inhyrd personal behver informeras om detta. Det br klart framg vad som gller fr ljudnivn i verksamhetens olika delar och hur detta fljs upp. Alla som har mjlighet att pverka ljudet t.ex. diskjockeys, musiker och tekniker br vara informerade om detta. Fljande teknik kan anvndas fr att kontrollera och vervaka ljudnivn: Nivvakter som begrnsar ljudnivn s att den inte verskrider en frinstlld niv. En lmplig typ r en sdan som snker nivn gradvis i diskreta steg vilket i praktiken r omrkligt. Nivvakter br placeras p ett skert stlle eller vara utfrda s att de inte kan manipuleras. Ljudnivn kontrolleras med hjlp av ljudnivmtare i bestmda referenspunkter, antingen med portabla instrument eller fast installerade system. Med ett fast installerat system kan t.ex. diskjockeyn och ljudteknikern kontinuerligt hlla kontroll p ljudnivn. nskvrt r att ljudanlggningen/mixerbordet r utformat s att man i aktuell lokal kan kalibrera anlggningen med hjlp av en kalibreringssignal och ljudnivmtare p strategiska platser dr ljudet blir som starkast fr musiker och annan personal. Vid spelning br det sedan vara mjligt att avlsa aktuell momentan ljudniv och ekvivalent ljudniv p mixerbordet. Vid spelningen kan teknikern ocks frsiktigt minska nivn om den ekvivalenta ljudnivn hotar att bli fr hg. Ofta har musiker monitorhrtelefoner i rat. De br ocks vara kalibrerade p motsvarande stt. Ljudtekniker Ljudteknikern har en viktig roll vad gller ljudniverna frn musiken och behver ha kunskaper om hrselskaderisker, bullerfreskrifter och om den mtteknik som krvs fr att hlla kontroll p ljudniverna. Som nyckelperson i ljudmiljarbetet br ljudteknikern ocks vara med i arbetet kring utformandet av arbetsplatsens ljudpolicy. Ljud- eller husteknikern r oftast ocks den person som r lmpligast att fra en kunnig argumentation med inhyrda musiker. Om ljudteknikern p plats har intresse fr och kunskap om ljudmiljarbetet s kommer han ocks att f mer pondus i sin roll gentemot vriga aktrer, svl musiker som arrangrer och publik. Riggning p scen Se avsnitt 9.2.1 betrffande placering av monitorer och annan utrustning p scen.
81
________________________________________________________________________
11.2.2
Ljudtekniska tgrder
En rtt dimensionerad och installerad ljudanlggning kan medverka till att minska ljudexponeringen bl.a. genom att musiken kan koncentreras till nskvrda stllen som t.ex. dansgolv medan ljudnivn i vriga delar av lokalen begrnsas. Genom att vlja en anlggning med tillrcklig kapacitet kan man undvika distorsion och f ett rent ljud som upplevs tillrckligt kraftigt ven vid lgre ljudniver. Hgtalare br placeras med avseende p plats, hjd och riktning s att ljudnivn blir s likformig som mjligt fr dem som ska uppfatta hgtalarljudet. - Genom att hnga upp hgtalarna i taket i stllet fr att de str p scengolvet fr man bttre spridning i lokalen och kan snka ljudnivn. Placeringen gr ocks att exponeringen fr personal som vistas nra scenen minskar. Takhjden br emellertid vara minst ca. 2,5 m frn scengolv till undertak fr att detta ska fungera. - Ytterligare frbttrad ljudspridning kan fs genom att komplettera med extra hgtalare placerade lngre bort frn scenen som kopplas in via ett s.k. delaysystem som frdrjer signalen s att ljudet frn de olika hgtalarna nr lyssnaren samtidigt. Figur 11.1 Bild p hgtalarplacering med livemusik - I diskotek kan ljudet frdelas jmnt genom att anvnda riktade hgtalare t.ex. hgtalare monterade i taket och riktade nedt ver dansgolvet. Anvnd mnga riktade hgtalare fr att undvika att ljudnivn lokalt blir hg. Figur 11.2 Bild med flera hgtalare riktade snett nedt och int dansgolvet. En variant av detta r s.k. ljudtak dr ett strre antal hgtalare r infllda i taket. vriga delar av lokalen, som t.ex. utnyttjas fr servering, fr en lgre ljudniv. Figur 11.3 Bild p ljudtak med omgivande servering. Undvik att ha hgtalare som r riktade mot baren eller andra fasta arbetsstllen. Se till att ha skyddsavstnd s att inte personal kan komma fr nra hgtalare. Undvik sekundra hgtalare utspridda i lokalen eller minska deras ljudniv om de inte kan undvikas.
82
________________________________________________________________________ Installera vibrationsisolerade fsten till hgtalarna fr att undvika ljudverfring till byggnadsstrukturen. Frm beskande artister att anvnda lokalens fast installerade ljudanlggning i stllet fr tillflligt uppstllda anlggningar vilka kan vara svrare att kontrollera betrffande ljudexponering. Utomhus Vid utomhuskonserter placeras hgtalarna lmpligen hgt ver scenen vilket frbttrar ljudspridningen och gr att avstndet till personal som vistas nra scenen kar. I stllet fr att ha hgtalarsystemen koncentrerade till ett mindre omrde i anslutning till scenen kan man sprida ut hgtalarlinjer ver ett strre omrde. Det ger mjlighet att f en mer likformig ljudniv ver publikytan och p s stt minska ljudnivn i nrheten av scenen. Vid sdana arrangemang infrs ocks tidsfrdrjning mellan de olika linjerna fr att ljudet frn de olika hgtalarna ska n lyssnarna samtidigt. Sdana system r tids-krvande att stta upp varfr de lmpar sig bst fr fasta installationer.
11.2.3
Rumsakustiska tgrder
Ljud frn en ljudklla i en lokal kan delas upp i direktljud och reflekterat ljud. Det reflekterade ljudet kan begrnsas genom att ytor som vggar, tak och golv frses med ljudabsorberande material eller produkter. Se ven avsnitt 3.3.1 om ljudabsorbenter.
Figur 11.4 Bilder p musiker i ljudhrt och dmpat rum. Olika musikformer krver olika rumsakustik. Svaga ljudkllor krver att rummet har en viss efterklang fr att musiken ska n fram till lyssnaren p rtt stt. Tt och snabb hgtalarfrstrkt musik r dremot i princip omjlig att framfra i efterklangsrika lokaler om man vill ha ngon uppfattbarhet, tydlighet och kontroll. Det finns drfr inte ngon generell lsning p hur en akustiskt optimal lokal ska vara utformad utan det beror p vilken form av musik som ska framfras. Detta utgr ett speciellt problem i samband med lokaler som anvnds fr olika typer av musikframfranden. Ngra frslag fr lokaler dr hgtalarfrstrkt musik spelas: Frse scenens vggar och tak med ljudabsorbenter. D kan musikerna minska nivn frn sina monitorer och nd hra sig sjlv tydligt. Figur 11.5 Bild p musiker p ljudabsorberande scen Frse taket i lokalen med ljudabsorbenter vilket frbttrar tydligheten och ger mjlighet att snka ljudnivn och samtidigt frbttra ljudupplevelsen.
83
________________________________________________________________________ Frse lokalens vggar med ljudabsorbenter t.ex. i form av tliga vggabsorbenter eller ttt vvda textilier som hngs med luftspalt till vggen bakom. Figur 11.6 Bild med takabsorbent och textilier. Frse arbetsplatser i nrheten av scen och dansgolv, t.ex. kassa och garderob, med ljudabsorbenter. ka ljudabsorptionen genom att anvnda mattor p golvet. Anvnd skrmar runt ljudstarka instrument t.ex. trummor fr att frbttra ljudfrhllandena. Se ven avsnitt 3.3.1 om ljudabsorbenter och avsnitt 3.4 om skrmar.
Fr att kunna anpassa akustiken i lokaler dr olika typer av musik framfrs kan en lsning vara att anvnda vndbara paneler som r ljudabsorberande p ena sidan och ljudreflekterande p den andra. Ljudabsorberande draperier som kan dras undan nr man nskar mer reflektion r ett annat alternativ. En viktig utgngspunkt vid val av material r brandrisken.
11.2.4
Organisatoriska tgrder
En utgngspunkt fr de organisatoriska tgrder som kan vidtas fr att snka risken fr hrselskador r att risken inte bara avgrs av musikens ljudniv, utan ocks bestms av hur lnge och hur ofta man exponeras. Pauser med hrselvila minskar inte bara den dagliga exponeringen utan det finns ocks anledning att anta att en sdan hrselvila i sig minskar risken fr hrselskador genom att ge hrselorganet mjlighet att terhmta sig. Pauser Effekten av pauser kan illustreras av fig. 11.7. I samband med exponering fr musik vid hga niver, vidtar en uttrttning av rats hrceller. En konsekvens av detta r en s.k. temporr hjning av hrtrskeln (TTS), en vergende frsmring av rats knslighet. Genom att infra en paus utan musik intrffar en frhllandevis snabb terhmtning av rats hrceller. Utnyttjandet av pauser i tyst milj minskar risken fr bde temporra och bestende hrselskador.
84
________________________________________________________________________
TTS
Exponering
terhmtning
Figur 11.7
Arbetsschema Personalens arbetsscheman behver lggas upp med beaktande av hrselskaderisken. Helst br mtningar gras av typiska ekvivalenta ljudniver i samband med personalens olika aktiviteter. Det ger d kunskap om vilka exponeringsniver olika typer av arbetspass ger vilket gr det mjligt att planera arbetet och att utarbeta arbetsscheman fr personalen. Organisatoriska tgrder fr att minska risken fr hrselskador fr personal som arbetar i lokaler eller utomhus dr musik spelas br i frsta hand inriktas mot att begrnsa uppehllstiden p platser med hg ljudniv och att lgga in pauser fr hrselvila. Organisera arbetet s att det i strsta mjliga utstrckning kan bedrivas i lokaler med lgre ljudniver. Analysera personalens aktiviteter under arbetsdagen och tillmpa arbetsrotation s att inte samma personer alltid utstts fr hga ljudniver. Planera s att servering, service, information mm. i s stor utstrckning om mjligt kan gras under perioder med lgre ljudniv. Undvik att ha personal som inte behvs p plats i samband med kontroll av ljud och ljudanlggning (sound checks). Planera s att personalen med jmna mellanrum fr mjlighet till hrselvila i tysta rum. Undvik komprimerade frestllningar och utnyttja mjligheterna till kortare eller lngre pauser inom och mellan arbetspass
Repertoarval Frsk att variera mellan nummer med hgre och lgre ljudniv inom en frestllning. Musik som spelas med en viss styrka kommer att ge hgre ljudniv ju
85
________________________________________________________________________ mindre lokalen r. Ljudnivn man spelar p eller valet av nummer kan drfr behva anpassas till lokalens storlek och akustik. Fr att undvika alltfr hga ljudniver br man allts vlja bort nummer som krver en strre lokal. Lokaltgrder Genom att separera personalen frn musiken antingen genom att ka avstndet till ljudkllorna och/eller med hjlp av vggar eller skrmar, kan exponeringen ofta reduceras vsentligt. Det r drfr viktigt att denna mjlighet beaktas, speciellt i samband med ny- eller ombyggnad. Scenen br vara stor nog att sprida ut musiker och scenutrustning p s att nskvrda avstnd mellan musikerna kan skapas. Mjlighet br finnas att anvnda gradnger fr att lyfta upp musiker med ljudstarka instrument exempelvis bleckblsare s att de kan spela ver vriga orkestermedlemmar. Scengolvet br vara stabilt och dmpat. Om golvet inte r dmpat fungerar scenen som en resonanslda som bidrar till kade ljudniver. Mjuk belggning p scengolvet t.ex. matta, bidrar till att dmpa verfring av ljud och vibrationer till golvet. Takhjden br vara minst ca. 2.5 m frn scengolv till undertak fr att undvika ondigt stor ljudreflexion tillbaka till scenen. Placera barer p avstnd frn dansgolv och scen Se till att personalen har tillgng till tysta pausutrymmen Placera barer, serveringsutrymmen och liknande i tysta avdelningar avskilt frn dansgolv och scen Anvnd skrmar fr att skydda vissa arbetsplatser frn direktljud frn scen och dansgolv Ordna en avskild avdelning med dmpad musik dr gsterna kan kommunicera.
11.2.5
Hrselskydd
Hrselskydd r i alla sammanhang med hga ljudniver den sista utvgen nr inte andra tgrder gett tillrckligt resultat eller varit mjliga att genomfra. Lmpligt valda skydd kan helt eliminera risken fr hrselskada, men anvndning av skydd innebr alltid vissa nackdelar. Anvndning av hrselskydd i bullrig milj, framfr allt hrselskydd av musikertyp med likformig dmpning i hela frekvensomrdet, ger ofta bttre taluppfattning fr
86
________________________________________________________________________ normalhrande i starkt buller n vad som erhlls utan hrselskydd. Detta br vara aktuellt fr t.ex. serverings- och skerhetspersonal. Hrselskydd av musikertyp r hrselgngsproppar frsedda med speciella former av filter som gr att hrselskyddet har ungefr samma dmpning vid alla frekvenser och drfr inte frgar ljudbilden i ngon nmnvrd grad. De finns dels som frformade proppar som kan anvndas av alla och inte krver individuell anpassning och dels som individuellt anpassade proppar som grs efter en avgjutning av hrselgngen. I de individuellt anpassade propparna monteras standardfilter som finns i fyra versioner som principiellt ger en dmpning p respektive 9 dB, 15 dB, 25 dB och 35 dB. Figur 11.8 Tv exempel p hrselgngsproppar som nstan inte frgar ljudbilden. Dessa proppar kan anvndas av alla och krver inte individuell anpassning.
Figur 11.9 Musikerhrselskydd med individuellt anpassad hrselgngspropp. Till vnster r propp och filter separerade. Observera att dmpningen kan variera mycket frn person till person. Den enskilda brukaren kan drfr inte garanteras att f den nominella dmpningen som anges p frpackningen. Det kan vara avvikelser p upp till 3-4 dB. Det r bttre att anvnda ett skydd som dmpar mttligt och anvnda det hela tiden n att anvnda ett kraftigt dmpande skydd som bara utnyttjas del av tiden. De speciella musikerpropparna r vl lmpade genom att de ger en begrnsad men som regel tillrcklig dmpning. Skydden r relativt komfortabla och kan ltt anvndas under hela exponeringstiden. Fr att skydden verkligen ska anvndas r det emellertid viktigt att ta den tid som behvs fr tillvnjning vid den nya ljudbilden med hrselskydd. ven vissa s.k. in-ear monitors och hrtelefonmonitorer kan fungera som hrselskydd frutsatt att de r utfrda s att de dmpar omgivande ljud och r frsedda med begrnsning av utnivn till rat. De kan t.ex. vara lmpliga att anvnda fr diskjockeys och ljudtekniker. Om ljudniverna r sdana att ljudteknikern eller diskjockeyn behver anvnda hrselskydd r det viktigt att han/hon har mjlighet att kontinuerligt vervaka ljudnivn s att inte en underskattning av denna kar risken fr andra grupper som musiker, annan personal och publik att drabbas av hrselskada. Ls mer om hrselskydd i avsnitt 5.

Musik Bran SCH

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Musik Bran SCH

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

________________________________________________________________________ Frslag version 1.1 2008-06-11

Musik och hga ljudniver

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

NIVER OCH DECIBEL ................................................................................... 18 LJUDUTBREDNING ......................................................................................... 21

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

SYSTEMATISKT ARBETE MED LJUDFRGORNA ....................................... 40

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

ROCK-, POP- OCH JAZZMUSIKER................................................................. 59

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Trumhinna Hrselgng rontrumpet

Figur 1.1. rats schematiska uppbyggnad

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

1.1.4 Hrselnerv och centrala hrselbanor

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Illustration av temporr hrselnedsttning under bullerexponering samt terhmtning i bullerfri milj.

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

1.3.3 Otoakustiska emissioner

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

2 Niver och decibel

Exempel p hur decibelskalan fungerar

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Frekvensgng hos vgningsfilter A och C

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Inverkan av skrmar vid olika vglngder

3.2 Ljudutstrlning i olika riktningar

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Strlning frn trombon 0 till 3 dB-grns (frn Jansson 2002, se http://www.speech.kth.se/music/acviguit4/part3.pdf).

Strlning frn violin (frn Jansson 2002, se http://www.speech.kth.se/music/acviguit4/part3.pdf).

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Ngra exempel p skrmar

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

4.2.2 Val av mtinstrument

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

________________________________________________________________________ Aktivitet Tid [minuter] Ekvivalent ljudniv [dB(A)] 86 88 65 91 92 88

120 150 115 50 45 480 (= 8 timmar)

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

5.1 Skydden ska vara CE-mrkta

5.2 Ljudet behver mtas

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

5.3 Vlj hrselskydd med omsorg

5.4 Anvnd hrselskyddet hela tiden

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

Frvntad skyddseffekt vid olika anvndningstid

5.5 Olika typer av hrselskydd

5.5.2 Hjlmmonterade hrselkpor

Musik och hga ljudniver Praktiska riktlinjer fr musik- och underhllningsbranschen

5.6 Olika funktioner

5.6.2 Nivberoende skydd