Ekonomistyrning (7,5 hp)

Studieguide fr F092G och F104G

Mittuniversitetet, Campus stersund HT 2013 Marta Lindvert Jan Hemlin

Innehll
Vlkommen till kursen Ekonomistyrning (7.5 hp)!.................................................................................. 3 1. 2. 3. Kursens syfte ................................................................................................................................... 4 Lrandeml ...................................................................................................................................... 4 Litteratur .......................................................................................................................................... 4

4. Schema och kursversikt ..................................................................................................................... 5 5. Betyg .................................................................................................................................................... 7 6. Lsanvisningar till litteraturen............................................................................................................. 8 BLOCK 1: Fretag, ekonomi och styrning ......................................................................................... 8 BLOCK 2: Rrliga och fasta kostnader samt resultatplanering .......................................................... 8 BLOCK 3: Produktkalkylering fr varor och tjnster ......................................................................... 9 BLOCK 4 Budgetering...................................................................................................................... 15 BLOCK 5 Intern redovisning ............................................................................................................ 16 BLOCK 6 Standardkostnader och internprissttning ........................................................................ 17 BLOCK 7 Investeringskalkylering .................................................................................................... 17 BLOCK 8, BLOCK 9, BLOCK 10 ................................................................................................... 17 7. Tips infr skriftlig tentamen .............................................................................................................. 18

Vlkommen till kursen Ekonomistyrning (7.5 hp)!

Kursen utgr en introduktion till fretagsekonomiska informationssystem och innehller svl teoretiska som praktiska inslag. De engelska beteckningarna p kursen r Management Accounting alternativt Management Control. Kursen inleds med begreppsdefinitioner och klassificeringar av ekonomiska grundbegrepp. Drefter frs utvecklade resonemang om dessa begrepp och deras pverkan p fretags resultat och lnsamhet. En stor del av innehllet inriktas p teoretiska modeller och praktiska metoder fr resultatplanering, produktkalkylering, resultatbudgetering och intern styrning. Betydelsen av sambandet mellan information, analys, planering och uppfljning betonas. Denna studieguide innehller det mesta du behver veta om kursen. Hr finns information om syfte, lrandeml och kurslitteratur. Du fr en versikt ver kursens upplgg, samt lsanvisningar till litteraturen. Obs! Kom ihg att du mste registrera dig p kursen! Det gr du p Studentportalen, s snart som mjligt. Om du av ngon anledning inte ska fortstta p kursen, mste avbrott gras inom 3 veckor efter kursstart fr att du ska ha mjlighet att ska kursen igen. Det gr du p Studentportalen, under "Tidigt avbrott p kurs". Resultatintyg och registreringsintyg m.m. kan du sjlv skriva ut. Det gr du p Studentportalen, under "Mina intyg". Om du behver hjlp av administrativ karaktr, vnder du dig till HUVkontakt@miun.se, eller gr direkt och pratar med sekreterarna.

D stter vi igng! Lycka till med studierna!

nskar Marta och Janne

1. Kursens syfte
Kursens syfte r att ge grundlggande kunskaper om terminologi och metodik fr ekonomistyrning samt insikter i kvantitativt inriktade modeller och metoder som underlag fr beslutsfattande.

2. Lrandeml
Efter avslutad kurs ska kursdeltagarna kunna: - klassificera och anvnda centrala ekonomiska begrepp inom ekonomistyrningsomrdet - redovisa teoretiska kunskaper om ekonomistyrningens delomrden, ssom produktkalkylering, budgetering och intern styrning och kontroll - visa praktiska frdigheter inom omrdena produktkalkylering, budgetering och redovisning

3. Litteratur
Ax, Christian & Kullvn, Hkan, Den nya ekonomistyrningen. vningsbok., Malm, Liber, Senaste upplagan Ax, Christian, Johansson, Christer, & Kullvn, Hkan, Den nya ekonomistyrningen, Malm, Liber, senaste upplagan Utdelat material tillkommer. Litteraturen i kursen bestr av bckerna Den nya Ekonomistyrningen (DNE) med tillhrande vningsbok, DNE, vningsbok med lsningar. Bckerna ska lsas och invas fullt ut. Teoriboken r sjlvinstruerande med instuderingsfrgor, vningar samt diskussionsuppgifter i vningsboken. De viktiga begreppen finns utskrivna i marginalen och dr finns ven plats fr anteckningar och egna funderingar. De frslag till vningar som finns i lsanvisningen r en minimidos fr att lra in och frst kursen. Utver ovanstende material finns ocks ett antal extravningar med lsningar. Dessa vningar r av ltt eller medelsvr karaktr. Nr ungefr halva kurstiden har gtt brukar vi ocks lgga ut en trningstentamen med frslag till lsningar. Kursen avslutas med en skriftlig salstentamen. Obs! Svar p en vanlig frga: r det ok att anvnda ldre upplagor av dessa bcker? Kursens tenta och uppgifter baseras p aktuell kurslitteraturlista. Om man vill anvnda ldre upplagor av bckerna s sker det p egen risk, s att sga. Ofta gr det bra med ldre upplagor, MEN det r allts upp till studenten att avgra om man vill anvnda ldre upplagor. Betyg stts p tenta och andra uppgifter, baserat p aktuell litteraturlista! 4

4. Schema och kursversikt

Datum Tid och lokal 1) 13-10-07 13-15, F229

Innehll

Lsanvisningar vningar Kap 1-3 vning 2: 1, 2, 3

Kurspresentation Ekonomistyrningens utgngspunkter, grundbegrepp och styrmedel Rrliga och fasta kostnader, kostnadsdiagram

2) 13-10-09 13-15, F229

Kap 4, vning 4: 2, 3, 9

3) 13-10-10 13-15, F234 4) 13-10-14 13-16, F234

Resultatplanering, totalanalys och bidragsanalys Forts Resultatplanering Produktkalkylering, sjlvkostnadskalkylering divisions- och normalmetod Forts produktkalkylering plggsmetod Bidragskalkylering

Kap 5 vning 5: 1, 11 vning 5: 14 Kap 6, 7 vning 6:1, 7:1, 7: 3

5) 13-10-16 13-16, F234

vning 7: 7

Kap 9 vning 9:1 6) 13-10-17 13-16 Forts Bidragskalkylering Kalkyler fr srskilda beslut, trng sektor Kap 9 vning 9:4 Kap 10 vning 10: 2, 10

Datum Tid och lokal 7) 13-10-21 13-15, F234

Innehll

Lsanvisningar vningar

Grundlggande Kap 11, 12 begreppsdefinitioner vning Budgetuppgift 12:1-2 Budgeteringens roller och syften huvudbudgetar Resultatbudgetering av verksamheter och ver tid Fortsttning huvudbudgetar Kap 12 likviditetsbudget och budgeterad balansrkning, samband mellan vning :3, 6, 7, 16 H-budgetar budgetering per mnad Berkning av genomsnittliga kundfordringar och lev skulder, d.v.s. lmnade och erhllna krediter Likviditetsbudgetering Budgetuppfljning och analys budgetavvikelse, Frnderlig budget Intern och extern redovisning, definitioner. Utgngspunkter fr intern redovisning, intern redovisning i tjnstefretag, intern redovisning i handelsfretag och tillverkningsfretag kontoklass 9, interna debiteringar Forts intern redovisning Standardkostnader Definitioner och begrepp inom omrdet standardkostnader Forts standardkostnader Kap 12 vning 12: 8,

8) 13-10-23 13-15, F234

9) 13-10-24 13-15, F229

Kap 13 Kap 14 lses versiktligt

10) 13-10-28 13-16, G2351

Kap 15, 16 vning 16: 1, 2, 3

11) 13-10-30 13-15, F229

Kap 16, 17 vning 17:1

12) 13-10-31 13-16, F229 13) 13-11-05 13-15, F229 14) 13-11-06 13-15, F229

vning 17:2

Internprissttning Tentamensgenomgng Forts tentamensgenomgng sammanfattning och avslutning

Kap 18 vning sant falskt Block 7, 8, 9 och 10 ingr ej p kursen. Kursen r tillrckligt omfattande som den nu r upplagd.

5. Betyg
P kursen ges ngot av betygen A-F, dr A-E r godknt och dr A r det hgsta betyget, medan Fx och F r underknt.

Generella kriterier kopplas till mlen i hgskolefrordningens examensbeskrivningar: Kunskap och frstelse Frdigheter och frmga Vrderingsfrmga och frhllningsstt

Betygskriterier och benmningar fr den mlrelaterade sjugradiga betygsskalan som anvnds vid Mittuniversitetet (ECTS-benmningar inom parantes):

A - Framstende

Studenten visar framstende resultat i frhllande till de krav som stlls i lrandemlen (Excellent) Studenten visar mycket bra resultat i frhllande till de krav som stlls i lrandemlen (Very Good) Studenten visar bra resultat i frhllande till de krav som stlls i lrandemlen (Good) Studenten visar tillfredsstllande resultat i frhllande till de krav som stlls i lrandemlen (Satisfactory) Studenten visar tillrckliga resultat i frhllande till de krav som stlls i lrandemlen (Sufficient) Studentens resultat r otillrckliga i frhllande till de krav som stlls i lrandemlen. Ytterligare arbete krvs fr att uppfylla lrandemlen (Insufficient) Studentens resultat r otillrckliga i frhllande till de krav som stlls i lrandemlen (Insufficient)

B - Mycket bra

C Bra

D Tillfredsstllande

E - Tillrcklig

Fx Otillrcklig Komplettering mjlig F Otillrcklig

(Hmtat frn www.miun.se/betygskriterier)

6. Lsanvisningar till litteraturen

Lsanvisningarna gller upplaga 4:4, 2009 Innehll i boken: BLOCK 1, kapitel 1-3 BLOCK 2, kapitel 4-5 BLOCK 3, kapitel 6-10 BLOCK 4, kapitel 11-14 BLOCK 5, kapitel 15-16 BLOCK 6, kapitel 17-18 BLOCK 7, kapitel 19-21 BLOCK 8, kapitel 22-23 BLOCK 9, kapitel 24-25 BLOCK 10, kapitel 26-27

BLOCK 1: Fretag, ekonomi och styrning

Den nya ekonomistyrningen r uppdelad i 10 block som vart och ett representerar de olika momenten inom ekonomistyrningen. I block 1 (kap 1-3) finns grundlggande begrepp inom mnet ssom effektivitet, produktivitet, lnsamhet, vinst, frlust, kostnader, intkter m.m. Blocket presenterar ven olika modeller som kan vara anvndbara i praktiskt arbete och/eller vid analys av verksamheten. I kapitel 1 presenteras ekonomistyrningens utgngspunkter frn vision, affrsid och strategi till verksamhetsplanering. En bra figur (Figur 3:7) som visar dessa samband finns p sidan 55. Fr de studenter som tidigare har lst redovisning eller organisation och ledarskap s r det mesta vlbekant, men nytillkommande studenter br gna mer tid till detta block och d srskilt kapitel 2, eftersom begreppen r grundlggande fr den fortsatta frstelsen. Ls dessa kapitel s fort du kan s du snabbt kommer fram till Block 2 med kapital 4 och 5. vningstips: D1.1, D 1.6, D2.1, D3.2, och D 3.3 (D r diskussionsuppgifter) Ls ven alla pstenden Sant eller falskt? i kap 1 t o m 3 (SF?)

I kapitel 4 och 5 presenteras begreppen rrliga och fasta kostnader men ven begreppet tckningsbidrag. Hr ska vi ven lra oss att skapa ett resultatdiagram med hjlp av kostnader och intkter. Skerhetsmarginal r ocks ett viktigt begrepp i ett fretags verksamhet. vningstips: 4.1 t o m 4.11 samt 5.1 t o m 5.7 och SF?

BLOCK 2: Rrliga och fasta kostnader samt resultatplanering

BLOCK 3: Produktkalkylering fr varor och tjnster

Normalt brukar kursen upplevas som svrare nr vi kommer in i denna del. Kapitel 6 t o m 10 krver vanligen en stor arbetsinsats. Det rcker inte med att bara gra exemplen i teoriboken utan hr mste man gra mnga av de vningsexempel som finns i vningsboken. vningarna ligger normalt i stigande svrighetsgrad och en minimidos torde vara minst tv vningar per dag och delomrde. Ekonomistyrning handlar om styrning mot ekonomiska ml. Kalkylering r en del av den ekonomiska styrningen och anvnds vanligen som beslutsunderlag vid prissttning, produktval och lnsamhetsbedmning. Ni vet skert att prissttning bygger p bde interna och externa faktorer. Kalkylering i form av produktkalkylering r en av de interna faktorerna. I produktkalkylering rknar man fram produktens sjlvkostnad (kap 7), men bidragskalkylering (kap 9) r ocks en anvndbar metod. Det r ven viktigt att kunna kalkylmetoder fr srskilda situationer (srskilda beslut) ssom vid ledig och full kapacitet (kap 10). Produktkalkyleringen har starka samband med bde budgetering (block 4) och internredovisning (block 5), som frser produktkalkylerna med data. En budget r en frkalkyl dr man frsker att frutse de ekonomiska konsekvenserna. Redovisning kan vara en efterkalkyl i form av registrering av det ekonomiska skeendet. Lgg mrke till hur begreppen hnger ihop. Fretagets verksamhet ses som en frdlingsprocess. Produktionsresurserna frdlas till resultat. Det gller att kunna styra frdlingsprocessen p ett s kostnadseffektivt stt som mjligt. Kalkylering handlar om kostnads- och intktsberkning lngs hela frdlingskedjan. Allt som hnder i fretaget kan rent ekonomiskt sammanfattas med begreppen Intkter, kostnader och resultat. INTKTER det kunden betalar - r inte alltid s ltt att pverka. KOSTNADERNA gr att kontrollera och pverka p ett annat stt och drfr lgger kalkyleringen stor vikt vid just kostnaderna. KOSTNADSANALYS! Ett vanligt ml vid produktkalkylering r det ekonomiska RESULTATET. Fr att kunna fatta ett s rationellt beslut som mjligt mste vi veta vilka intkter och kostnader som gller fr KALKYLOBJEKTET. Ett kalkylobjekt kan vara en produkt, en komponent, en order, en avdelning eller en kund. Ngot som r mycket vsentligt r att kalkylobjektet normalt ska kunna bra sina egna kostnader! KAUSALITETSPRINCIPEN Intkter r inte s svrt att hrleda, det r dock kostnaderna i vissa fall. Kausalitetsprincipen r betydelsefull i produktkalkylering och den gr ut p att vi frsker att hrleda kostnaderna s lngt som det r mjligt. Syftet r att uppn s god kausalitet som mjligt. Ibland fr man gra avkall p kausalitetskravet fr att f en hanterbar kalkyl. D arbetar vi enligt vsentlighetsprincipen istllet.

Hur precisa ska vi vara? Ja, det r frgan och den fr avgras frn fall till fall. Fundera p vad begreppen verkligen innebr och hur du kan anvnda dig av dem? Nr du berknar resultatet r det vsentligt att intkter och kostnader avser samma kalkylobjekt. Det handlar om att matcha s att det blir korrekt och riktigt. I fretagsekonomi arbetar vi mycket med modeller. En modell r en frenkling av verkligheten och genom modellen frsker vi att avbilda den verkliga situationen p ett realistiskt stt. Det gller att anpassa modellen till just den situation vi befinner oss i. Om vi inte gr denna anpassning kan vi knappast uppn god kausalitet och d fr vi inte heller ngot bra styrinstrument. Fundera p hur anpassningar mste gras! Vilka modeller r lmpliga att arbeta med? En styrprocess anvnds fr att fatta beslut som rr framtiden. Vi vet att det r affrsidn (sid 19) som ligger till grund fr besluten och att det r utifrn visionen (sid 18) och affrsidn som vi planerar och genomfr olika aktiviteter. Det r vsentligt att flja upp vad som hnder i fretaget och koppla tillbaka till affrsidn. Om man inte gr detta s frlorar styrprocessen mycket av sin roll. Kom ihg att knyta ihop de olika begrepp du lrt dig s att du brjar se ett helhetsmnster. Nedan finns en kort sammanfattning av samband som presenteras t o m Block 3.

Kostnadsbegrepp

Rrliga Verksamhetsvolym kostnader

Fasta kostnader Resultatdiagram

Direkta Kostnadsfrdelningsprincip kostnader

Indirekta kostnader Sjlvkostnadskalkyl

SrBeslutssituation kostnader

Samkostnader Bidragskalkyl

10

KALKYLERING UTIFRN RRLIGA OCH FASTA KOSTNADER I block 2 delas de totala kostnaderna upp i rrliga och fasta kostnader. Rrlig kostnad RK Fast kostnad FK Exempel p RK r: Exempel p FK r: ndras med ndrad tillverknings- eller frsljningsvolym. r opverkad av frndringar i volymen Material, ackordsln, frbrukningsavgifter fr el och telefon Hyra, fast ln, grundavgifter fr el och telefon

En helt fast kostnad r ofrndrad ven om produktionen gr ner till noll det r en s kallad stillestndskostnad. Exempel p helt fast kostnad: Rnta p kapital som r bundet i rrelsen

En halvfast kostnad r en kostnad som r fast inom ett volymintervall. Exempel p halvfast kostnad: Lokalkostnader, ln till arbetsledare

Dessa kostnader kommer att ndras vid en produktionsfrndring. Vid en produktionshjning behvs t.ex. strre lokaler och fler arbetsledare. En driftsbetingad fast kostnad r helt fast, men frsvinner helt nr volymen r noll. En annan kostnad r tomgngskostnad. Ett exempel r belysning i lokalerna. Figur 5:7 p sidan 82 r viktig och central. I bilden ser du uppdelningen av fasta och rrliga kostnader tillsammans med intkterna i ett resultatdiagram. Du ser ocks nollpunkten och kan utifrn den lsa ut resultatet. Bilden r pedagogisk och bra. Rita grna upp egna resultatdiagram fr att f en tydlig verblick ver intkter och kostnader. Skerhetsmarginalen skillnaden mellan verklig volym och nollpunktsvolymen (kritisk volym)- r att betrakta som en skerhetszon som visar den marginal som finns i den verkliga omsttningen eller volymen. Om verklig eller frvntad volym verstiger kritisk volym talar man om en skerhetsmarginal inom vilken vinst (fre skatt) erhlls. Marginalen visar hur mycket omsttningen eller volymen kan minska innan fretaget gr med frlust. Observera att du ska behrska att beskriva marginalen bde i absoluta tal och i procent. Vid periodkalkylering grs en uppdelning i rrliga och fasta kostnader En periodkalkyl anvnds nr produktionen r likartad frn period till period. Kostnaden fr en viss period berknas och frdelas p periodens produktion. Efterkalkyl r en typ av periodkalkyl i vilken man gr en kostnadskontroll. Fr att rkna fram sjlvkostnaden per enhet i det vi kallar fr Divisionskalkyl (sid 112) utgr vi frn den totala kostnaden fr perioden och delar denna med verkligt antal producerade enheter. Divisionskalkyl: sjlvkostnad/styck (sjk/st) = Totalkostnad under perioden/Verkligt antal producerande enheter

11

Divisionskalkylen vidareutvecklas i det vi kallar fr Normalkalkylen (sid 114). Det som knnetecknar normalkalkylen r att vi nu srbehandlar fasta och rrliga kostnader. Normalkalkyl: Sjk/ st = FK/Normalt antal enheter + RK/Verkligt antal enheter. I och med att bde normalt antal enheter och verkligt antal enheter anvnds i berkningen elimineras den s kallade sysselsttningseffekten (kapacitetsutnyttjandet). Kapacitetsutnyttjande = Verkligt antal enheter/Normalt antal enheter. Normalkalkyl r bra vid jmfrelser mellan olika r. Ekvivalentmetoden (sid 117) anvnds nr kalkylobjekten inte frorsakar kostnader i lika proportioner. Metoden r vl beskriven fr.o.m. sidan 117 och i ngra vningar (7.5 och 7.6). Som avslutning p periodkalkylerna har vi det som vi benmner Minimikalkyl (begreppet r ej beskrivet i huvudboken). Denna typ av kalkyl r ofullstndig d den endast behandlar de rrliga kostnaderna. Det som rknas fram r den rrliga kostnaden per styck. Denna metod anvnds ofta vid ledig kapacitet och ger ett absolut minimipris p produkten. Mer om ledig kapacitet finns p sidorna 179-181. Minimikalkyl: Kostn/st = Rrliga kostnader/Verkligt antal enheter = Rrlig kostnad/st. Diskutera frdelar och nackdelar med de olika kalkylerna! Fundera p! Hur kan du definiera rrliga och fasta kostnader i en egen knd organisation? Tycker du att denna uppdelning r relevant att gra? KAPITEL 6 Hr introduceras begreppet produktkalkylering samt olika problemomrden inom kalkylering. Srskilt viktigt i detta kapitel r skillnader mellan bokfringsmssiga och kalkylmssiga kostnader (se Figur 6:2 p sid 98) samt vrderingsfrgor, periodisering och kapitalkostnad. Begreppet ekonomisk livslngd (sid 101) r centralt vid all kalkylering. vningstips: 6.1, 6.4, 6.7, SF?, D6.4 KAPITEL 7 Kapitel 7 behandlar kalkylmodeller baserade p direkta och indirekta kostnader. Plggskalkylen r ytterligare ett exempel p en metod som ger fullstndig kostnadsfrdelning. Denna metod r mycket vanlig bland fretag och frvaltningar. Notera hur kostnaderna frdelas med hjlp av frdelningsnycklar och plggsbaser samt kausalitetsprincipen. Lgg srskilt p minnet vilka plggsbaser som vanligen anvnds fr olika omkostnader. KALKYLERING UTIFRN DIREKTA OCH INDIREKTA KOSTNADER Det vi nu kommer in p r sjlvkostnadskalkylering med hjlp av plggskalkyler. 12

De totala kostnaderna delas in i direkta och indirekta kostnader. Studera exemplet p sidan 128. Det handlar om att kostnaderna ska frdelas p kostnadsbrare. Kostnadsbrare r det som vi tidigare kallat fr kalkylobjekt. Det r sjlva ndamlet i form av en produkt, en order, en kund eller en marknad. (Exempel: Den kurs ni lser r en kostnadsbrare i Mittuniversitetets verksamhet.) Kostnader som r likartade kan hnfras till samma s kallade kostnadsslag. Exempel p sdana r lner, lokaler, telefon och porto. Dessa kostnader ska sedan frdelas p kostnadsbrare. Det grs antingen direkt eller indirekt. Exempel p direkta kostnader r frbrukning av material, direkt ln och lokalkostnader. Indirekta kostnader gr via ett kostnadsstlle i form av en avdelning eller en funktion i ett fretag. P kostnadsstllet utfrs ngon del av fretagets frdlingsprocess. Med hjlp av en frdelningsnyckel kan man bestmma hur stor del av de indirekta kostnaderna (omkostnaderna) som ska frdelas p olika kostnadsbrare. (Exempel: Det kostnadsstlle som de indirekta kostnaderna p er kurs frdelas via r den avdelning som lrarna tillhr, dvs. Fretagsekonomi/Avdelningen fr Ekonomivetenskaper och Juridik. Den berkningsmetod som anvnds kallas sjlvkostnadsmetoden och det vi rknar ut r vad kalkylobjektet har kostat fr fretaget, vilket r en viktig grund fr prissttning och styrning. vningstips: 7.1 t o m 7.9 samt de ngot svrare uppgifterna f o m 7.10, SF?; D7:2 Fundera p! Hur kommer kalkyltrappan att se ut fr en egen knd organisation?

KAPITEL 8 Kapitel 8 behandlar aktivitetsbaserad kalkylering och styrning. Aktivitetsbaserad kalkylering, ABC (Activity-Based Costing), r ett relativt nytt angreppsstt som ftt stor uppmrksamhet och samtidigt blivit mycket omdebatterat. Denna metod har blivit allt vanligare bland en del fretag och frvaltningar. Med aktivitetsbegreppet fokuseras orsaken till en resursfrbrukning. Kalkylobjektet frorsakar aktiviteter som i sin tur frorsakar resursfrbrukning. Genom att studera de tre exemplen i boken erhlls en strre frstelse fr ABC-metoden. Inom ABC-kalkylering gr vi f rknevningar, eftersom metoden innehller s mnga variabler, utan vi njer oss med att frst de olika begreppen. vningstips: 8.1 och 8.2 KAPITEL 9 Bidragskalkylering i kapitel 9 r exempel p en metod som ger ofullstndig kostnadsfrdelning. Produkter belastas endast med srkostnader och man undviker problemet med att frdela samkostnaderna. Detta innebr att kalkylen r av kortsiktig karaktr och frmst r anvndbar vid ledig kapacitet eller trng sektor. KALKYLERING UTIFRN SRKOSTNADER OCH SAMKOSTNADER Bidragskalkylering anger lgsta grns vid prissttning och vgleder vid produktval och kortsiktig lnsamhetsbedmning. En relativt enkel metod dr vi slipper rkna p olika frdelningsgrunder. I vissa fall behver vi dock berkna vilka kostnader som tillkommer eller frsvinner vid ndrad 13

produktionsteknik eller -inriktning. Det kan ocks finnas tillfllen nr man behver knna till de speciella kostnader som r frknippade med en viss order. De kostnader som d r relevanta r bde rrliga och fasta. Srkostnader r kostnader som tillkommer eller frsvinner som fljd av ett beslut. Samkostnader r kostnader som inte pverkas av vilket handlingsalternativ som vljs. Det handlar om gemensamma kostnader. Vilka kostnader som blir srkostnader respektive samkostnader varierar frn en beslutssituation till en annan. Det beror p vad det r som orsakar resursfrbrukningen. Allts: Srkostnad och samkostnad definieras av beslutssituationen! Sr- och samkostnader r teoretiska begrepp vilka i praktiken motsvaras av begreppen rrlig kostnad och fast kostnad som r den kostnadsuppdelning som r praktiskt mjlig i beslutssituationen. Vid volymfrndring blir den rrliga kostnaden en srkostnad, men det kan ocks finnas fasta srkostnader som kan tillkomma eller frsvinna. Om det rder tveksamhet huruvida en kostnad pverkas eller inte pverkas av ett beslut s r det en samkostnad. Frsvinner en kostnad om ett projekt inte genomfrs s r det garanterat en srkostnad. Nr vi faststllt srkostnaden fr en viss beslutssituation s rknar vi ut Tckningsbidraget. Tckningsbidraget r (beslutets) intkter minskat med (beslutets) srkostnader. Tckningsbidraget (TB) ska bidra till att tcka samkostnaderna och ge vinst drav benmningen bidragskalkylering. Ett syfte med ekonomistyrning r att tydliggra sambandet mellan individuella prestationer och fretagets intkter. Varje anstlld mste kunna se sin del i fretagets ekonomiska tillvxt. Ett styrmedel r att visa hur mycket varje produkt, varje maskin, varje avdelning eller varje anstlld bidrar till fretagets totala resultat. Detta r tckningsbidraget och det r i mnga fretag ett lnsamhetsml fr vissa avdelningar och produkter. Tckningsbidraget visar vilket bidrag handlingsalternativet ger. Om TB r positivt kan alternativet vara lnsamt d det bidrar till att tcka samkostnaderna. Om det finns flera alternativ r det alternativ som ger strst TB det mest lnsamma. Ett exempel: Utifrn ett lnsamhetsresonemang kan fretag ha olika erbjudanden. Det r till exempel s att vissa hotell snker sina priser p helgerna fr att f dem s fullbokade som mjligt. De stter ett annat pris p rummen som ligger i linje med vad mlgruppen (privata kunder) r villiga att betala. Huvudmlgruppen, som antagligen r affrsresenrer, fr betala mer fr rummen under veckorna, medan turister som kommer ver helgen fr rummen till ett pris dr intkterna i stort sett tcker srkostnaderna och ger ett litet verskott. Samkostnaderna ska tckas, men stora vinster r inte ndvndiga. Det r viktigare att f verksamheten att g runt n att n hg vinst. P samma vis stts pris olika beroende p mlgrupp och ssong. Jmfr till exempel priserna i re under hgssong och resten av ret! Begreppet Tckningsgrad (TG, sid 162) visar hur stor del av srintkterna som ger tckningsbidrag. Genom att berkna tckningsgraden kan man vid lnsamhetsbedmning ta hnsyn till en viss produkts eller avdelnings srintkter, allts frsljningspriset eller omsttningen. Tckningsgraden gr det ocks mjligt att kunna jmfra lnsamheten fr avdelningar av olika storlek. vningstips: 9:2-9:4, 9:8, SF?, D9:1, D9:2 14

Fundera p! Hur skulle du vilja utforma beslutsunderlaget i ett av dig knt fretag? KAPITEL 10 I tidigare kapitel har vi utgtt frn att kalkylerna som upprttas r rutinmssiga, dvs. ofta terkommande. I kapitel 10 visas ngra exempel p kalkyler fr srskilda beslutssituationer. Lgg srskilt mrke till beslut vid full kapacitet, ledig kapacitet, kpa in eller producera sjlv samt vid beslut om nedlggning. vningstips: 10.2, 10.6, 10.10, 10.14, 10.17, SF?, D10.1 -10.3

BLOCK 4 Budgetering
KAPITEL 11- 14 I den hr delen (kap 11-14) ska du koncentrera dig p fljande: Du ska kunna gra resultat-, likviditets- och balansbudget. Av den anledningen r det en frutsttning att du kan skilja p grundbegreppen inom redovisning och ekonomistyrning: tillgngar, skulder och eget kapital, kostnader och intkter samt ut- och inbetalningar. Dessa begrepp br vara inhmtade under tidigare block. Mjligen behver balansposterna definieras. (Detta r ofta en tentamensfrga!) Vi lser ngra uppgifter fr att va oss i att skilja p resultatbudget, likviditetsbudget (kassabudget) och balansbudget (budgeterad balansrkning) Fundera ver/svara p! Vilka typer av budgetar tycker du r viktiga fr verksamheten i ett fretag? Du br kunna fljande innan du gr vidare till nsta block: Kapitel 11: Definitioner av budget och budgetering Olika typer av planering: operativ, taktisk och strategisk planering Budgeteringens roller och syften Kapitel 12: Olika slag av budgetar och deras samband: resultat-, likviditets- och balansbudget. Hr belyses sambanden med ngra illustrativa vningsexempel. Kapitel 13: Budgetprocessen, budgetuppstllande, budgetuppfljning och avvikelseanalys. ven hr belyses begreppen med ngra exempel. Se ven begrepp som rrlig budget och flexibel budget. Kapitel 14: Budgetering i utveckling/avveckling. Nollbasbudgetering, ndamlsbudgetering, programbudgetering samt aktivitetsbudgetering lses med betoning p de nmnda begreppen. 15

TNK P HUR BEGREPPEN KALKYLERING, BUDGETERING OCH REDOVISNING HNGER SAMMAN I EKONOMISTYRNINGEN! Fundera ver/svara p! Vad innebr budgetering enligt nedbrytningsmetoden? Enligt uppbyggnadsmetoden? Vad innebr budgetering enligt den iterativa metoden? Fundera p/svara p! Vilka funktioner, aktiviteter och processer kan du srskilja i ngon fretagsverksamhet? Fundera ver/svara p! Vilka delbudgetar anvnds inom ngon verksamhet som du knner till? Du br kunna fljande innan du gr vidare: Stta upp en enklare resultatbudget Stta upp en enklare likviditetsbudget Stta upp en enklare balansbudget Budgetera fr delar av r fr ovanstende huvudbudgetar Fundera ver/svara p! Sker budgeteringen inom din verksamhet enligt nedbrytnings- eller uppbyggnadsmetoden? Fundera ver/svara p! Anvnds budgeten fr planering eller fr ansvarsstyrning i ngon knd verksamhet? Tnk p att det r helheten som r viktig! Haka inte upp dig p detaljer. vningstips: D11.1, D11.4, SF?, 12.3, 12.4, 12.8, 12.9, 12.14, 12.16 samt 13.2 och 13.3.

BLOCK 5 Intern redovisning

KAPITEL 15-16 I kapitel 15 och 16 ska vi koncentrera oss att frst behovet av intern information fr olika verksamhetsformer fr att ver huvud taget kunna kalkylera och budgetera. Redovisningens syfte behandlas, skillnader mellan extern och intern redovisning gs igenom. Vidare behandlas ngra utgngspunkter fr intern redovisning. Boken tar upp praktiska exempel och modeller fr intern redovisning, vars information kan ligga till grund fr t ex prissttning eller kostnadskalkyler. Koncentrera er p att frska frst vilken intern information som man behver dokumentera fr att ver huvud taget kunna bedriva en verksamhet. Detta varierar frn fretag till fretag och det finns ocks stora skillnader mellan olika branscher. Boken visar exempel p hur man kan bedriva internredovisning i den s.k. BAS-kontoplanen. Det viktigaste med exemplen r vilken typ av information som man samlar fr att kunna flja upp och styra verksamheten. Vad r intressant att veta om den egna verksamheten i fretaget? 16

vningstips: 16.1, 16.2, 16.3, 16.5 och 16.6 samt D15.1.

BLOCK 6 Standardkostnader och internprissttning

KAPITEL 17-18 Standardkostnader definieras i kapitel 17 som frutberknade kostnader som anvnds fr jmfrelser med de verkliga kostnaderna. D.v.s. man fr en mjlighet att jmfra och d kan man ocks berkna utfallet p ett projekt eller fr en produkt. Olika syften med standardkostnader diskuteras. Det mest intressanta inom omrdet r jmfrelse mellan utfall och plan, vilket ofta ger en avvikelse som franleder en analys av orsak, klla och ansvar fr framtida behov. Avvikelseanalysen koncentreras kring frbrukningsavvikelse, prisavvikelse och kvantitetsavvikelse. Analys av omkostnader (sid 353) och resten av kapitlet lses versiktligt. Du br lsa ngon uppgift i vningsboken kring avvikelseanalys. I kapitel 18 diskuteras internprissttningens fr- och nackdelar. Vad r internprestationer? Syften med internprissttning och metoder fr internprissttning. Fr- och nackdelar med internavrkning. vningstips: 17.1, 17.2 och 17.4 ger en bra frstelse fr vad det handlar om.

BLOCK 7 Investeringskalkylering
KAPITEL 19-21 Lses ej i denna kurs.

BLOCK 8, BLOCK 9, BLOCK 10

KAPITEL 22-27 Lses versiktligt, eftersom kursen r tillrckligt omfattande nd med att lra sig den traditionella biten. Begreppen rntabilitet och produktivitet r viktiga. Mnga framgngsrika organisationer arbetar numer med budgetls styrning, benchmarking, balanserade styrkort, intellektuellt kapital, BPR, projektorganisation, kaizenkalkylering eller mlkostnadskalkylering, men vi frdjupar oss inte i detta utan det rcker om ni knner till de olika begreppen och metoderna.

17

7. Tips infr skriftlig tentamen

Tentamen bygger p hela kurslitteraturen med tonvikt enligt fljande: Allmnna begrepp 5-15 % Kalkylering 30-50 % Budgetering 15-25 % Internredovisning mm 10-25 % Normalt brukar vi gra en skrivning p 100 pong med 8-10 uppgifter. Mer n hlften av uppgifterna brukar vara rkneuppgifter och vriga av annan karaktr. Instruktioner/tips utver vrigt som gller vid tentamen: Redovisa varje uppgift p ett eget ark. Redovisa rkneuppgifter med fullstndiga uppstllningar. ven om ni kommit fram till felaktigt svar s kan det finnas kunskapspong i det ni redovisat. Nr det str Redogr kort alternativt i punktform fr ngot s vinner man inte ngra pong genom att breda ut sig p flera sidor. r instruktionen att man ska redogra fr ngot med exempel s ska man ha exempel! Str det att man ska svara med figur och kommentarer s rcker det inte bara med figuren. Den ska vara kommenterad! Glm inte sorter! Det r stor skillnad p antal cyklar och antal kronor! Str det att ni ska diskutera i ngon frga s ska ni fra en diskussion med t ex fr- och nackdelar. Motivera grna dina stllningstaganden. Vi kommer inte att bedma vad ni tycker utan hur vl och sakligt ni argumenterar. Vi brukar alltid ha en diskussionsfrga med i vra tentor s att studenterna fr skriva av sig lite. Stt ned pennan och skriv ngot ven om ni inte kan lsa hela uppgiften. Vi kommer inte att ha minuspong fr oriktiga svar om det inte klart framgr av frgan. Allmnt Det r svrt fr examinator att veta vad som r ltt respektive svrt fr enskilda studenter. Detta betyder att frgorna normalt inte kommer i ngon stigande svrighetsgrad dr uppgift 2 r svrare n uppgift 1 o s v. Ni br lsa igenom hela tentan innan ni brjar besvara frgorna.

18