Tentaplugg

Definition av marknadsfring: Enligt Axelsson och Agndal 2012, de aktiviteter som syftar till att verbrygga avstnd (gap) mellan marknadens aktrer. Olika sorters gap ssom tid, plats, informationsgap, vrderingsgap mm. Det finns bde interna och externa aktrer mellan vilka gapen ska verbryggas. Marknadsfringsprocessen: Identifiera, lokalisera eller skapa konsumenters behov och efterfrgan, d.v.s. definiera marknaden fr existerande eller nya produkter, tjnster och/eller upplevelser Uttrycka och uppfylla dessa behov i form av konkreta produkter, tjnster och/eller upplevelser, med hnsyn till organisationens och omvrldens frutsttningar Genomfra aktiviteter som leder till att dessa erbjudanden grs tillgngliga fr anvndarna och att de blir medvetna om erbjudandenas existens, innehll och frdelar. Hantera utbytesprocesser. Fldesinriktning Fretaget som vrdeskapande system - Verksamheten bestr av aktiviteter som ger nytta, som kunder vill betala fr - Fretaget har en eller flera huvudprocesser som skapar nyttan fr kunderna resurser krvs fr dessa processer - Krnverksamheten - den frmsta nytta fretaget ska ge och som det finns en kund fr - ska vara utgngspunkten fr fretagets nyttoskapande aktiviteter - Att organisera aktiviteterna utifrn krnverksamheten, enligt ovan, brukar kallas Fldesinriktning. Marknaden Marknader en viktig samhllsinstitution. Ett system av normer och regler som strukturerar mnskligt handlande till bestende eller terkommande beteendemnster. Reglerna behvs fr att den fria marknaden skall fungera, upprtthlla konkurrens, skydda konsumenter och inhemsk produktion samt nringsliv. Idag r det ngot man tror eller inte tror p. Frestllning om marknaden (egennyttomaximerade idealmodellen): Aktrerna r rationella, oberoende, sjlvstndiga. Bestr av tv aktrer: sljare och kpare, som arbetar under konkurrens. Sljare strvar efter att maximera sin vinst & kparna sin nytta.

Aktrer inblandade i ett konsumentkp: - Initiativtagare Den som ppekar att en viss produkt behvs eller att vissa behov behver fyllas (t.ex. gamla farmor som noterade att 6-riga Johans jacka brjar bli fr liten) - Pverkare Den eller de som pverkar beslutet, antingen med syfte att sjlv dra nytta av beslutet eller neutral part som bidrar med information angende en viss produkts egenskaper eller om alternative produkter (t.ex. Johans dagisfrken som berttade fr Johans mamma att H&M har rea p jttekcka jackor) - Beslutsfattare Den som bestmmer vilken produkt som skall kpas, var och nr (t.ex. Johans mamma som bestmde vilken jacka man skulle kpa) - Kpare Den som gr det faktiska inkpet (t.ex. Johans storasyster som fick i uppdrag att kpa en ny jacka t Johan p H&M) - Brukare Den som anvnder produkten (6-rige Johan) Konsument marknadsfring - Marknadssegmentering STP Segmentering, fokusering, positionering Segmentering: Att sortera in marknaden i grupper av konsumenter utifrn olika variabler och prioritera mellan dessa. Fokusering: Vlja mlgrupper inom valda delmarknader.

Positionering: Positionering handlar om att skapa sig en unik och stark position inom de segment fretaget fokuserar p och en stark och unik position i intressenternas medvetande. Positionen skall idealiskt spegla hur fretaget vill bli uppfattat av de marknadssegment de riktar sig till. Den ska stmma verens med den nytta och image konsumenterna inom det valda marknadssegmentet efterstrvar. En viktig aspekt av positionering r fretagets varumrke eller identitet som skapas med hjlp av de konkurrensmedel (4 P) fretaget har till sitt frfogande. Positionering startar med en produkt. En vara,en tjnst, ett fretag, en institution, eller tom. en person. Men positionering r inte vad man gr med en produkt. Positionering r vad man gr med medvetandet hos kunder (och andra berrda). Detta betyder att man positionerar produkten i kundens medvetande (Ries and Trout, 1981, vers. Axelsson & Agndal) Det finns tv sidor av positionering . Objektiv/Strukturell: Bygger p att fretaget relaterar sig till andra fretag I form av egenskaper: stor-liten, billig-dyr, funktioner etc. Symbol: Hur produkten eller fretaget uppfattas och vilka signaler som ges till dem som anvnder fretaget produkter eller har en relation till fretaget ifrga.

Det gller att vlja de fr fretaget rtta konkurrensfrdelarna annars kan positioneringen leda till frvirring. Nio strategier fr differentiering, skapa sig en annorlunda position gentemot konkurrenter: Var frst Muta in en egenskap Upptrd som ledare

 Ta vara p historien Bli specialist beropa Utnyttja tekniken St fr det senaste Tala om nr det gr bra Strategisk positionering Positionen ska vara lngsiktigt hllbar Positionering r lnken mellan fretagets ml och marknadskommunikation Positionera varumrket relativt konkurrenterna i samma kategori

Taktisk positionering Taktisk positionering handlar om hur den strategiska positioneringen ska realiseras i handling. Exempel: Varumrkets namn Frpackningen Positioneringstaktik i reklam Attraktionseffekter Reklamallianser Slogans Kommunikation Ltt att knna igen och komma ihg Inkpsstllen

Principer fr segmentering av konsumentmarknader: Segmentering efter beteende och kpvanor Storfrbrukare vs smfrbrukare Oftakpare vs sllankpare Fattar sjlvstndiga beslut vs lyssnar p experter Acceptansbeteende, takt konsumenter provar nya varor. Frst har vi innovatrer, drefter tidiga accepterare, tidig majoritet som fljs av sen majoritet och slutligen efterslntrare.

Segmentering efter nytta Vilken nytta erbjuder produkten fr skilda kundgrupper? Fokus p nyttan som produkten gr inte sjlva produkten i sig. Tvttmedel kan vara billigt, effektivt eller miljvnligt. Segmentering efter intressen och livsstil Social klass Livsstil Personlighet Maslows behovspyramid

Livsstilsklassificering AIO (Activities, Interest, Opinion) En persons livsstil uttrycks i personens aktiviteter, intressen & uppfattningar. Aktiviteter: arbete, hobby, sociala tillstlln., fritid, underhllning, klubbmedlemskap, gemenskap, shopping, sport Intressen: Familj, hem, arbete, samhlle, semester, mode mat, media Uppfattningar: ego, politik, affrer, ekonomi, utbildning, kultur Tre personlighetstyper (frenklad/populariserad uppdelning av livsstilar): Svensson: Social, Hjlpsam, kr gammal bil, reparerar sjlv, kper billigt. Hanzon: Frst med det nya, pratar mest, mest ider, sportbil Andersson: Perfektionist, skerhet, kper plitliga produkter, planerar. Demografiska faktorer Segmentering efter geografiska och demografiska variabler Land, stad, region, bostadsomrde Genus lder och livscykel Etnicitet/nationalitet Yrke Familjestorlek Utbildning

Konsumentmarknadsfring/marketing management Fretag anvnder olika typer av marknadsfring som konkurrensmedel. Man kan gra strategiska val p olika omrden. Ett vedertaget stt att frenkla sammanstllningen r att tala om de 4P. Fretag strvar efter att optimera denna marknadsmix. Marknadsmix r allts den blandning av konkurrensmedel som ett fretag anvnder i sin marknadsfring. Marknadsfringsmixen beskriver i frsta hand den strategiska positionen av en produkt p en marknad. Ngra av orsakerna till att marknadsmixen ej lngre fungerar som koncept har att gra med fljande hndelser/frndringar i omvrlden: Globalisering (skapar kad konkurrans, ger fler alternativ till konsument) Teknologisk utveckling (kparens marknad, internet osv) kat mediebrus (i och med att konsumenten utstts fr mer och mer "oljud" i form av meddelanden s skrmar hon av sig. Kunden mste vilja se.) kad konkurrens (som en fljd av ovan, samt lagar, eu, osv)

Marknadsmixen/konkurrensmixen r viktig strategisk verktygslda fr marknadsfrare att tillg och anvnda sig av nr de ska konkurrera p marknaden. - Fyra bestndsdelar, Kotlers 4P; Produkt, Pris, Plats, Pverkan Ett femte konkurrensmedel A&A tycker skall vara med r Kundvrd. Inom tjnstemarknadsfring talar man om 7 P och lgger d till den fysiska omgivningen (physical environment), processen inom vilken produkten sljs eller skapas och personal. Produkt ngot som utbjuds p en marknad fr kp, anvndning eller konsumtion vilket kan tillgodose en nskan eller ett behov. Gller ven tjnster och ven ider kan ses som en produkt. Produktvalsproblem 1. Problem i valet av att utveckla och producera en helt ny produkt. 2. Problem i att kunna vlja och prioritera mellan produkter vi redan har i sortimentet. 3. Problem i att vlja om en vara skall avyttras och tas bort ur produktportfljen. Produktlivscykeln. Introduktion-tillvxt-mttnad-nedgng (diagram). Introduktionsstadiet: Nr ett fretag intrder en ny marknad r resultatet mnga gnger negativt. Att skapa en marknad r kostsamt. Fokus ligger p att f produkten att bli vlknd. Tillvxtstadiet: Produkten brjar bli lnsam och vlknd., fler kper varan. Mognadsstadiet: Konkurrenter ger sig in p marknaden och differentiering blir mycket viktigt.

Nedgngsstadiet: Produkten brjar sls ut och det blir aktuellt att frska mjlka ut s mycket som mjligt. Hr r det viktigt att locka till sig efterslntrarna, vilket kan gras genom att bygga ngot nytt p den existerande produkten Produkten bestr av tre delar: (produktutformning) Krnprodukt. Anledningen till att man kper produkten. Exempel. Chokladkaka Ptaglig produkt. Val av frg, funktioner, design, kvalitet, egenskaper, frpackning. Utkad produkt. Garantier, Servicevillkor, Leverensvillkor, installation. Hur produkten verfrs till kunden. Pris Alla aspekter kopplade till prissttning. Priset r kraftfull signal om produktens egenskaper och r ett flexibelt konkurrensmedel d det kan ndras. Vad r marknadens aktrer villiga att betala med hnsyn till konkurrenternas prissttning av liknande produkter och tillgngen p substitut? Vad kostar det att producera varan eller tjnsten? Priset kan allts vara: - Kostnadsbaserat - Konkurrensbaserat - Vrdebaserat Plats Var och hur frsljningen sker. Beskriver hur enkelt det r fr kunden att konsumera tjnsten. Distributionskanaler, direkt- eller indirekt frsljning. Exempelvis via sljagenter, i detaljhandel, via grossister eller i webbutik. Konkurrensmedlet plats, eller distribution omfattar allts de aktiviteter som medverkar till att gra en produkt fysiskt tillgnglig fr kunden. Distributionskanal beskrivs i termer av lngd och bredd. Lngd avser det antal mellanhnder produkten skall passera p vgen frn det tillverkande fretaget till anvndaren. Med bredd avses det antal mellanhnder som finns i varje steg. Distributionskanaler inom detaljhandeln: Butikshandel, posterorder, kioskhandel, torg och gatuhandel. Pverkan - Aktiviteter som kommunicerar produktens/tjnstens frdelar till kunderna och kar sannolikheten fr ett positivt kpbeslut. Direkt kommunikation, Reklam, PR, Annonsering, Internet, Sales Promotion, Direkt marknadsfring, m.fl. Kundvrd Viktigt att flja upp kp, ha en dialog med kunder s som kundklubbar. Internet gr det ocks enklare i dagens samhlle. Det r billigare att ta hand om nuvarande kunder n att skaffa nya.

En kommunikationsmodell Sndare/Kommunikation Meddelande Kanal Mottagare Nr fretag annonserar skickar de ut ett meddelande i en viss kanal till mottagarna. Olika typer av kanaler fungerar fr olika typer av meddelande. Drfr r det viktigt att veta vad man ska kommunicera och till vem. Detta kodas ut till mottagarna i syfte att det budskap de snder ut ska uppfattas och tolkas p rtt stt. Anti-branding aktivism fungerar som en strning d det ndrar budskapet i kodningen och medfr en annan tolkning av mottagaren n vad fretaget hade som avsikt. Det egentliga syftet och budskapet med fretagets annons blir drfr negativt istllet fr att gynna verksamheten. Kommunikation r en frga om vilken effekt sndaren vill uppn hos mottagaren, ocks att pverka mottagarens vrderingar och att frm denne att kpa en viss produkt. Om man primrt vill f till stnd ett kpbeteende r AIDA-modellen en bra utgngspunkt. A-Attention F uppmrksamhet frn kunderna I-Interest F kunderna intresserade genom att fokusera p och demonstrera frdelar D- Desire vertala/vertyga att de vill och behver produkten och att den kommer tillfredstlla deras behov A-Action Leda kunderna mot kp Kpprocessens stadier och attitydniver: Uppmrksamhet/Medvetenhet & kunskap = Kognitiv Sympati,preferens,vertygelse = intresse & nskan = affektiv Kp = Agerande = Handling Social marknadsfring Varfr? Marknadsfring av ider fr att 1. Frndra riskbeteenden (trafikskerhet) 2. Frbttra hlsa (Antirkkampanjer) 3. Frbttra miljn 4. Frndra vissa freteelser i samhllet Genomfrs ofta av icke-vinstdrivande organisationer. Marknadsfringen r lika d det ocks handlar om att hitta mlgrupp, segmentera, och n ut till mlgrupperna med sin information. Positionering r viktig d det r av betydelse av att inta en position som stmmer verens med identiteten. Industriell marknadsfring Integrerad marknad (frre kunder, men mer komplicerade erbjudanden) Relationer, interaktion och ntverk centralt snarare n marknadsmixen 4p Fokus p att frst och kunna utvrdera relationer och ntverk samt hur de fungerar.

Tre oskerheter i inkpsarbetet: Inkpsarbetets inriktning och omfattning styrs till stor del av upplevd oskerhet, detsamma gller fr frsljningsarbetet. Transaktionsoskerhet Oskerhet kring en tnkt leverantr, dess kapacitet och kompetens, leverans i tid ju mer anpassad produkt och ju mindre erfarenhet frn tidigare affrer med samma leverantr, ju strre oskerhet. Alt. Oskerhet kring en tnkt kund, dess kapacitet och kompetensju mer anpassad produkt och ju frre kunder man har, ju store oskerhet. Marknadsoskerhet Oskerhet om hur marknaden egentligen ser ut, vem som r tnkbar leverantr ju mer heterogen och frnderlig marknad, ju strre oskerhet. Alt. Oskerhet om hur stor marknaden r fr en given produkt/produktgrupp. Behovsoskerhet Oskerhet om sina verkliga behov och hur en produkt eller lsning kan tnkas se ut ju mindre erfarenhet av liknande inkp och ju mer diffust problemet r, ju strre oskerhet Anvndningsoskerhet Oskerhet om kundens behov kan tnkas hanteras och hur en produkt kan anvndas ju mindre erfarenhet av liknande frsljning och ju mer diffust problemet r, ju strre oskerhet

Hur kan sljare agera utifrn oskerheter? (A) Skapa en oskerhet, I form av att t.ex. sljaren sker upp en potentiell kund och frklarar vad det r dom erbjuder och det som konkurrenterna inte erbjuder = Skapar en marknadsoskerhet alternativt en behovsoskerhet (B) Reducera en oskerhet: G till olika aktrer som bde du och parten som knner oskerhet har bindingar med. T.ex. Sociala bindningar och be om referens. Tre principer/modeller fr marknadsorganisering - Funktionsbaserad organisering En funktionsinriktad organisation har separata enheter fr exempelvis tillverkning, inkp, forskning, och utveckling samt marknadsfring. - Produktbaserad organisering En produktorienterad marknadsorganisation byggs upp med utgngspunkt frn de produkter, ibland affrsomrden, som fretaget har. Till produkten, t.ex. viss typ av finansiell lsning fr en bank, knyts en marknads- och sljorganisation. - Marknadsbaserad organisering

Med marknaden som utgngspunkt kan alla fretagets marknadsaktiviteter inom ett visst land eller inom ett visst anvndningsomrde eller bransch, hnfras till den fr denna marknad uppbyggda marknadsorganisationen. Intern marknadsfring Hela organisationer genomsyras av marknadsfringstnkande och det r viktigt att alla strvar i samma riktning. Fretagets vision och ml mste kommuniceras till medarbetarna s att de presenterar en konsekvent bild av fretaget nr de har kontakter med externa aktrer. Intern marknadsfring handlar om att verbrygga interna gap rrande information och kunskap mellan olika anstllda. Praktiska exempel p intern marknadsfring: Utbildning inom fretag, intrant. Man menar att alla i en organisation r deltidsmarknadsfrare, vilket innebr att alla anstllda sysslar med ngon form av marknadsfring, inte enbart de som arbetar endast med marknadsfring. Alla mste vara frberedda, informerade, engagerade o motiverade. I tjnstemarknadsfring har i princip alla anstllda kontakt med konsumenterna, drfr blir det viktigt att alla i tjnstefretaget marknadsfr fretaget. No Logo Kritiskt konsumentperspektiv The book No Logo represents a bible for anti-corporate, anti-globalization activism. The basic perspective is that multinational corporations have become so big that they have superceded governments and have become the ruling political bodies of our era. Unlike governments, multinational corporations are accountable only to their shareholders and there are no mechanisms in place to make them put people before profits. According to Naomi Klein, corporate rule has been associated with an assault on the three social pillars of civic space, civil liberties and employment. The first part of the book, No Space, examines the corporate assault on civic space: the surrender of culture and education to marketing. The second part of the book, No Choice, examines the corporate assault on civil liberties: how the forces of predatory franchising and mergers have reduced cultural choice. The third part of the book, No Jobs, examines the corporate assault on employment: how multinationals have been freeing themselves from the burden of having employees. Finally, the fourth part of the book, No Logo, documents the activism that is emerging in response to this corporate rule. Tre stora samhllsproblem - No Space How has corporate rule assaulted civic space? According to Naomi Klein, the cultural influence of multinational corporations has increased significantly over the last 15 years due to the corporate emphasis on primarily producing brands instead of products. It used to be that corporations focused on making things. But now the focus of successful corporations is not on manufacturing but on marketing. Corporations try as much as possible to contract out the production side of their business, preferably to firms in third world countries where wages

are very low and instead focus on developing their brand images (Tommy Hilfiger is a classic example; the company does not manufacture any clothes at all and is run entirely through licensing agreements). Advertising expenditures by corporations have exploded in the 1990s as companies have come to realize that their stock market value is largely tied to their advertising budget (the more they spend, the more they are worth). So companies like Nike promote their brands, for example, by signing star athletes to colossal sponsorship deals. And since consumers are like roaches (you spray them and spray them and they get immune after a while), companies have looked for more creative and intrusive ways of promoting their brand images, for example, by using ads on benches in national parks, ads on library cards in public libraries, and ads on television in public school classrooms. According to Naomi Klein, the above-mentioned developments would not have been possible without the deregulation and privatization policies of the last three decades. In the US under President Ronald Reagan in the 1980s, for example, corporate taxes were dramatically lowered, a move that eroded the tax base and gradually reduced the size of the public sector. Schools, museums and broadcasters were increasingly forced to turn to private corporations for financial support. These sponsoring arrangements can be mutually beneficial with the cultural institution receiving much- needed funds and the sponsoring corporation being compensated with some modest form of public acknowledgement. But over time, as dependency on sponsorship revenue increased in the cultural industries, many corporations have become more ambitious in their demands for grander acknowledgements and control. To give one of many examples, Nike not only sponsored the 1998 Winter Olympics in Japan, it had CBS TV commentators report on the games in jackets adorned with bold Nike logos and even funded the training of two Kenyan runners for crosscountry skiing events. Naomi Klein writes, By equating the company with athletes and athleticism at such a primal level, Nike ceased to merely clothe the game and started to play it. The increasing importance of branding is of particular relevance for Generation X. As one clothing retailer put it, teenage shoppers today run in packs. If you sell to one, you sell to everyone in their class and everyone in their school. Corporations have responded by focusing their marketing on kids and positioning their brands so they are viewed as being cool. Nike has been particularly successful at this. One Nike designer described his experience in giving Nike shoes away in inner-city neighborhoods as follows: The kids go nuts. That is when you realize the importance of Nike. Having kids tell you that Nike is the number one thing in their life number two is their girlfriend. Brands have also moved into the classroom, for a long time, a major unbranded youth space. In the US, Channel One now has a presence in 12,000 schools and reaches an estimated eight million students with in class advertisements (teachers are not able to adjust the volume when ads are aired). And outside the classroom, one study found that 85 percent of middle class teens watched MTV (an all-news bulletin for creating brand-images) every day. Brands have made major inroads into university life as well. The more obvious examples are things like Barnes & Noble replacing campus-owned bookstores,

Taco Bells and Pizza Huts replacing university cafeterias, and Coke or Pepsi being granted campus-wide exclusive vending rights. But the influence of brands in universities goes much deeper. Nike pays college coaches (not the players) as much as $1.5 million in sponsorship fees at top sport universities and university research has become heavily dependent on corporate sponsors. In the process, universities have offered their research facilities and priceless academic credibility for the brands to use as they please. Nowadays, universities are used for everything from designing new Nike skates to developing more efficient oil extraction techniques for Shell to measuring the relative merits of a brand-name drug compared with a generic one (and one should not expect this research to be unbiased). According to Naomi Klein, left-wing student activists have failed to take proper notice of the effects of branding until recently. Instead, the focus for a long time was on the political correctness battle (better representation for women and minorities, same-sex spousal rights, etc.). Student radicals thought that they were challenging the establishment with this agenda but multinational corporations were not at all threatened. What their marketing experts discovered is that diversity is the defining issue for Generation Xers and that by incorporating an emphasis on diversity into their brands, they could enhance their market shares. Furthermore, diversity marketing made global expansion less costly. Rather than creating different advertising campaigns for different markets, campaigns could sell diversity itself, to all markets at once. While CEOs dreamed of Big Macs in Russia, Benetton in Shanghai and logos projected on the moon, the PC warriors were focused on small issues like getting a handful of women and minorities into positions of power, things that posed no real threat to the guiding profit-making principles of Wall Street. But left-wing student activists have now awakened to the global economic implications of branding. The world has changed in a big way. Over the last decade, there has been a massive redistribution of the worlds resources, with everyone except those in the very highest tier of the corporate elite...getting less. - No Choice According to Naomi Klein, while the branded multinationals talk diversity, what they really want is an army of teenage clones marching in uniform...into the global mall. Despite the embrace of polyethnic imagery, market-driven globalization does not want diversity; quite the opposite. Its enemies are national habits, local brands and distinctive regional tastes. For example, when Wal-Mart sets up one of its big-box discount stores on the edge of a town and exploits economy of scale by setting prices sufficiently low so that no small retailer can compete, small communities find that their lively downtown streets die. When Starbucks enters a community, it sets up so many stores that each store largely cannibalizes the clientele at other Starbuck stores. Independently run coffee shops and restaurants cannot compete with Starbucks expansion strategy of clustering stores in existing markets. As of 1999, Starbucks had 1900 stores with outlets in 12 countries and Wal-Mart had 2435 big-box discount stores in 9 countries. With the aggressive expansion of these Pac-Man chains, the world becomes significantly more homogenous and there is a loss of meaningful choice.

Another way that real choice has diminished over time is through the mergers of large firms. Over the last 20 years, we have seen Disney buy ABC, Times Warner buy Turner Broadcasting and Bertelsmann buy Random House, to name a few of the high- profile mergers. All of these mergers have been motivated by the potential benefits from exploiting synergies but they have left consumers with no protection against monopolistic schemes. Many of these mergers would have been illegal before President Ronald Reagan engaged in an all-out attack on US anti-trust laws in the early 1980s. According to Naomi Klein, resentment at invasive advertising, the corporate takeover of public space, predatory retail schemes and monopolistic business practices is not deep or widespread enough to spark a real backlash against the power of the brands. The main force contributing to the rise in anti-corporate activism is the slashing of good jobs by these brand-name multinationals, a subject to which I now turn. - No Jobs As was mentioned earlier, the emphasis of multinational corporations has shifted over the last 15 years from producing products to producing brands. It used to be that corporations focused on making things. But now the focus of successful corporations is not on manufacturing but on marketing. Corporations try as much as possible to contract out the production side of their business and instead focus on developing their brand image. As Nikes CEO Phil Knight has put it, There is no value in making things any more. The value is added by careful research, by innovation and by marketing. Many of the branded multinationals have followed Nikes example. For example, Levi Strauss has shifted a significant portion of their manufacturing from the US and Canada to contractors throughout the world so they could focus their efforts on brand promotion. Between November 1997 and February 1999, Levi Strauss shut down 22 plants and layed off 13,000 North American workers. When manufacturing is so highly devalued, it follows that the people doing the production work become highly devalued as well. The shift in corporate priorities has left factory workers and craftspeople in a precarious position. The lavish spending in the 1990s on marketing, mergers and brand extensions has been matched by a never-before-seen resistance to investing in production facilities and labor. Multinationals search the globe for factories that can make their products as cheaply as possible. And by contracting out the manufacturing work, the multinationals can shed all responsibility for the working conditions inside these factories. The contracting allows multinationals to refocus on the needs of their brands, as opposed to the needs of their workers. While Levi Strauss was laying off thousands of workers, it was launching a particularly funky international ad campaign rumored to have cost $90 million. So where has the production work gone? The answer is to free-trade zones (alternatively referred to as export processing zones or EPZs) in Indonesia, China, Mexico, Vietnam, the Philippines and other developing countries. These free-trade zones have emerged as leading producers of garments, toys, shoes, electronics, machinery and even cars. One representative example that Naomi Klein has visited and describes at length is the Cavite EPZ in the Philippines. Here, in the middle of the town of Rosario, is a 700-acre walled-in industrial area

housing 200 factories that produce goods strictly for the export market. Inside the guarded gates of Cavite, factory workers assemble Nike running shoes, Gap pajamas and IBM computer screens, among the other branded products. The vast majority of the workers are young women who have migrated long distances to work inside Cavite. They work 12 hour-long days for military-style supervisors that are often abusive, at wages that are typically below the legal minimum wage of $6 per day. The shed-like factories are cheaply constructed and exude a sense of temporariness. To entice companies to set up production in the free-trade zone, they are offered a 5-year tax holiday during which they pay no income taxes and no property taxes. There are also no imports or export duties, lax regulations and the formation of labor unions is forcefully suppressed. The WTO estimates that around $225 billion worth of trade flows through EPZs and it has been estimated that roughly 27 million workers are employed by EPZs in roughly 70 countries. According to Naomi Klein, when only a few countries like South Korea and Taiwan has EPZs, the wages of workers rose and taxes were gradually increased. But now, with so many countries competing with each other by using EPZs to attract foreign investors, wages and standards are being held hostage to the threat of departure and entire countries are being turned into industrial slums. With zone wages that are so low that workers spend most of their pay on shared dorm rooms and transportation, EPZs no longer offer any promise as a road to economic development. Moving back to the advanced countries, brand-name multinationals have not only been gradually outsourcing jobs in manufacturing, they have been rushing to free themselves from the burden of employees in everything from human resources to computer systems. The offering of good jobs the steady kind, with benefits, holiday pay, a measure of security and maybe even union representation has become less and less common. Companies are increasingly using part-timers, temps and freelancers to keep costs down. In the rapidly growing service sector, many of the jobs offered by brand-name companies are notoriously unstable, low paying and part-time. These firms defend what they are doing by claiming that they are offering hobby jobs for kids; summer jobs for students on the road to more satisfying careers but many of these jobs are filled with older workers (people with multiple university degrees, laid-off nurses and teachers, downsized middle managers, etc.). But what about all the great new jobs in the growing high-tech world? What about companies like Microsoft where scores of young workers have become millionaires from their lavish stock options? Naomi Klein responds that even Microsoft is playing the same game by having a two-tier workforce. On the inner circle, there is a group of very happy employees with permanent full-time jobs, pension benefits, generous stock options and $220,000 average salaries (not including the top executives). Orbiting around this inner circle are around 5000 temporary workers, many of which work side by side with members of the inner circle and perform many of the same jobs, but do not have the stock option benefits or high salaries, are not even officially employed by Microsoft (they have been outsourced to other companies so Microsoft is legally protected from having to offer them the same benefits as other employees).

At the top of the pyramid in the corporate world though, people are definitely benefiting from globalization. This is the realm of the free-agent executives, who are offered exorbitant salaries and bonuses to provide them with economic incentives to make difficult management decisions, like laying off workers. A nice example is provided by Eastman Kodak CEO George Fisher, who cut 20,000 jobs in 1997 and was rewarded with an option grant worth $60 million. No Space: inget utrymme, varumrkena har invaderat hela samhllet, finns I princip verallt varumrkta stdar och bussar. Kulturen har blivit pverkad d den mste sponsras, detsamma gller skolan, utbildningar och forskning. Det finns inte lngre ngot utrymme fr eget tnkande. Varumrkena manipulerar och pverkar oss, de blir en livsstil. No Choice: Inga valmjligheter. Trots ett kat utbud av varor minskar vr valmjlighet, vilket beror p att de stora varumrkesjttarna dominerar marknaden. Dominans kan uppns genom priskrig, klusteretablering eller det tredimensionella varumrket. Bara de som r stora nog har rd att kpa in riktigt stora partier frn leverantrer och p stt kunna f ner priserna. Endast de fretag som har stora finansiella tillgngar har rd med klusteretablering. Genom att etablera sig i kluster konkurrerar man ut andra, t.ex. erbjuder man sig att betala hgre hyra fr att f ta ver de lokaler som sm fretag har. Det tredimensionella varumrket syns allt oftare, t.ex. Disney world, Celebration, hard rock caf. Man sugs in i varumrket, och det finns inte lngre ngra valmjligheter. No Jobs: De stora varumrkesjttarna har gjort sig av med heltids-tillsvidareanstllda till frmn fr deltidsarbetare och visstidsanstllda. Detta innebr minskad anstllningstrygghet. Anlitandet av bemanningsfretag har kat, och hr frekommer ofta smre anstllningsvillkor t.ex. fr man bara jobba (och f ln) nr man blir inhyrd. Outsourcing till lglnelnder frekommer bland varumrkesjttarna. I dessa fabriker frekommer sweatshop-arbete, odrgliga arbetsvillkor och smre arbetsfrhllanden. Lnerna r skattefria vilket gr det n mer attraktivt och de multinationella gr vertramp p de mnskliga rttigheterna. Final part of the book: No Logo This brings me to the final part of the book, No Logo, where Naomi Klein discusses what anti-globalization activists can and are doing to counter the above-mentioned trends. One option is culture jamming; altering billboard advertisements in ways that drastically change the messages that brand name multinational are trying to send. Another option is staging protest rallies at WTO meetings and in so doing make it more difficult for companies to negotiate free trade deals that do not include enforcement of basic labor laws and environmental codes. One group of anti- globalization activists has taken to throwing cream pies in the faces of appropriate targets like Microsoft CEO Bill Gates, WTO director Renato Ruggiero and economist Milton Friedman (the architect of global free trade). Still another option is to organize boycotts of brand-name products unless the multinationals agree to improve conditions in

the third world sweatshops where their products are manufactured. Naomi Klein concludes that the task of eliminating the inequalities at the heart of free-market globalization is daunting but much can be accomplished by appropriately targeted protest activities.

Strategisk Marknadsplan Fr att fretag skall kunna konkurrera framgngsrikt p en marknad genom att erbjuda kunder en hgre eller bttre nytta n konkurrenterna krvs enligt A&A att en SM utvecklas. Baserat p sina resurser, mjligheter och konkurrens p marknaden utvecklar fretaget en marknadsplan. Behandlar fem viktiga frgor: 1. Vad har vi gjort? Visar vad fretaget stadkommit tidigare, och man ser mnster hur det brukar g nr fretaget utfr tgrder enligt marknadsplanen. Pminna sig om viktiga hndelser som pverkat fretagets utveckling inom skilda marknader. 2. Vart r vi?

Systematiskt ge en verblick ver de viktigaste svl interna som externa aktrerna och faktorerna man I ett fretag har att ta hnsyn till I samband med marknadsfringsarbetet. Angreppsstt genom nulgesanalys som r till fr att p ett s sakligt stt som mjligt faststlla fretagets stllning i nulget 3 Nulgesanalys/situationsanalys: Analysera fretagets resurser/frmgor: SWOT Bedmning av konkurrenssituationen p marknader: Porters fem krafter beskriver hur attraktiv en viss bransch r att verka i. Vid hgt tryck frn de fem krafterna pressas lnsamheten enligt teorin. 1. Kundernas frhandlingsstyrka - r hg nr det finns fr kparna mnga val(affrer) att handla(kpa) frn och lg nr valen (affrerna) r f. 2. Leverantrernas frhandlingsstyrka - Finns f eller mnga potentiella leverantrer av en viktig insatsprodukt eller tjnst? r det ltt att byta ut en leverantr? r insatsvaror en stor del av den frdiga produkten? Rder monopol eller oligopol i leverantrsledet? 3. Substitut - Kan varan ltt bytas ut mot ngot annat pressas priser och drmed lnsamhet. 4. Potentiella nyetablerare i branschen - r det ltt att starta en konkurrerande verksamhet fr en ny aktr? 5. Konkurrensen inom branschen Nulgesanalys av marknaden kundsegmentsbedmning, utveckling av konkurrenter, teknologi, produkter m.m.

3.

Vart ska vi/vart vill vi komma?

Identifiera specifika kundsegment eller specifika kunder att inrikta sig p. Definiera fretagets nskvrda position i relation till kundens behov och konkurrenternas stllning. Stta upp kvantifierbara ml som stdjer den efterskta positionen eller segmentet De finansiella mlen ska vara utmanande, men tydliga, mtbara och nbara Balanced Scorecard anvnder finansiella nyckeltal och mjukare nyckeltal (till exempel Personalens trivsel 4. Hur kommer vi dit - marknadsfringsplanering?

Varje ml ska knytas till en tnkt strategi, och sedan till ett motsvarande aktivitetsprogram. Dvs. Marknadsplan gr ver I marknadsfringsplan. Planen fr mallen stts I strategier och aktivitetsprogram. Hur ser budgeten ut? Etc? 5. Hur fr vi det gjort?

Risker: Planen fr ej bli en symbolhandling som inte anpassar sig till frndringar, omvrlden. Planen skall vara ett riktmrkte, inte fljas slaviskt. Organisera - frdela aktiviteter mellan individer, enheter och grupper Interagera - samspela med bde interna och externa aktrer, hantera relationer Allokera - frdela resurser, tid, personal, pengar p ett lmpligt stt Registrera och flja upp lpande se efter vad som fungerar, identifiera och analysera avvikelser, mm. Klassificering av information eller data Primr data; interna primrdatakllor = T.ex. sljare och marknadsfrare Externa primrdatakllor = Konsumenter, experter (respondenter) Sekunderdrdata Interna sekunderdatakllor = T.ex. tidigare studier gjorde av fretaget, rapporter, statistik etc. Externa sekunderdatakllor = T.ex. branschtidningar, affrspress, officiell statistik, intresseorganisationer.

Tre av servicefretagens/tjnstefretagens viktigaste marknadsfringsproblem Avvgning av krntjnst verensstmmelse mellan uttalad, kommunicerad service och av kunden upplevd service. Kvalitetsstyrning: Styra in kundens frvntningar p rtt niv. Hur fr man en konsekvent kvalitet i sitt tjnsteerbjudande? Hantera interaktiva momenten (kundmtena) Prissttning Tjnstens vrde Tjnstens produktionskostnad Marknadssituationen Fem stt p vilka tjnster skiljer sig frn varor Tjnster r immateriella Tjnster kan ej lagras Konsumtion och produktion sker ofta samtidigt Tjnster r svra att demonstrera Tjnster kan ej transportas A&A diskuterar en anpassning av konkurrensmedelsynsttet till tjnstefretag genom en utveckling av de 4P:na till 7. De tre tillggen r : Personal, Process, Fysisk omgivning. Personal spelar stor roll eftersom de kommer i kontakt med kunden. r de kunniga och har ett bra bemtande blir aspekten ett positivt konkurrensmedel. En tjnst kan ses som en process. Om kunden fr vara med och kanske ven styra i processen fr man strre frtroende fr fretaget. Fysiska omgivningen r viktig fr hela totalupplevelsen av tjnsten och r ett drmed ocks ett konkurrensmedel. Tjnstemarknadsfring Som marknadsfrare mter man delvis andra problem jmfrt med frsljning av produkter att skerstlla kvalitet r svrare. Tjnstefretag kan sgas vara i hgre eller mindre grad Kunskapsintensiva vs rutinintensiva , och arbetskraftsintensiva vs teknikintensiva

Det utvidgade tjnsteerbjudandet

Tjnsteerbjudandet r en samling av process- och resultatrelaterade egenskaper, vidare bestr den av tv huvuddelar; krntjnsten samt kringtjnster. De sistnmnda tjnsterna kan avgra hur erbjudandet skiljer sig frn fretag till fretag och om det skapar konkurrensfrdelar. Tjnstekonceptet avgr fretagets avsikter, det vill sga erbjudandet utvecklas av konceptet. Vidare beskriver tjnstekonceptet vad fr slags krntjnster, stdoch hjlptjnster som fretaget ska anvnda, hur de ska f tillgng till grunderbjudandet, hur de olika interaktionerna utvecklas samt hur kunderna ska f delta under sjlva processen. Dessutom avgr tjnstekonceptet bland annat hur resurserna kommer att nyttjas samt planeras fr framtida projekt. Krntjnsten r sklet till att fretaget finns p marknaden. Krntjnsten i en golfklubb r att kunna erbjuda mjligheten att spela golf, fr att kunna spela golf behvs frmst en golfbana. Fretag inriktar sig p att utveckla sitt/sina krntjnst/- er d det kan komma att bli den frmsta faktorn i kundens vrdeskapande processer Hjlptjnster underlttar anvndningen av krntjnsten fr kunderna, exempelvis behver en golfklubb en reception eller ett online-system fr att kunna ta emot bokningar och dylikt. Om hjlptjnsterna inte finns kan inte heller kunderna konsumera krntjnsten. Stdtjnster uppfyller inte samma funktion som hjlptjnster trots att ven de r kringtjnster fr krntjnster. De anvnds fr att ka tjnstens vrde samt fr att srskilja den frn konkurrenternas tjnster. P en golfklubb kan stdtjnster exempelvis vara restaurang, juniorverksamhet, shop, hotell, driving range. Det gr inte att se tydliga skillnader p hjlp- och stdtjnster d det skiljer sig t beroende p situationen. Exempelvis en hjlptjnst som en mltid p lngfrdsflygning kan bli en stdtjnst- p en kort flygresa. Fretag br tydligt klargra skillnaden mellan hjlpande samt stdjande tjnster d hjlpande tjnster r ndvndiga samt att tjnsteerbjudandet kollapsar om hjlpande tjnster utesluts. Krntjnsten kan anvndas ven om stdtjnster utesluts, dock br de finnas med d de leder till fler konkurrensfrdelar.

Kunderna upplever krntjnsten, hjlptjnsterna samt stdtjnsterna olika beroende p hur tillgngliga tjnsterna r, hur enkelt samt bra interaktionerna upplevs och hur pass vl kunderna r medvetna om sin roll i tjnsteprocessen. beskriver hur tjnsteprocessen, det vill sga samspelet mellan sljare och kpare, kan upplevas p olika stt beroende p den situation de befinner sig i. Det finns tre grundlggande faktorer som bildar denna process; Tjnstens tillgnglighet Interaktioner med tjnstefretaget Kundens medverkan Tjnstens tillgnglighet beror p bland annat; antal personal, arbetstider, lokalisering, mjligheten att f spela golf, kundernas mjlighet att ta kontakt med fretaget, kundernas antal samt golfklubbens medlemsformer. Tjnstens tillgnglighet kan visa hur kunderna upplever fretagets tillgng till att nyttja de erbjudna tjnsterna. Den stndigt utvecklade teknologin underlttar bde fretag och kund att n varandra. Interaktioner visar samspelet mellan fretaget och dess kunder. Kommunikationen mellan dessa tv aktrer kan bero p personalens beteende. Vad de sger, gr och hur de sger och gr det r av vikt. Samspelet r avgrnsat till fretagets fysiska samt tekniska resurser, dessutom visar samspelet fretagets samspel med ven andra kunder samtidigt som befinner sig i tjnsteprocessen. Kundmedverkan innebr att kunderna kan pverka de tjnster fretagen erbjuder genom olika typer av feedback som exempelvis fylla i en enktunderskning, nyttja fretagets webbsida etcetera. Alla delar ur modellen fungerar som ett samspel dr de behver varandra fr att fretag p bsta mjliga stt ska kunna erbjuda en kundanpassad tjnst vilket frhoppningsvis ska leda till konkurrensfrdelar. Ett Tjnsteerbjudande br vara kundinriktat och innehlla alla faktorer som kunden upplever, det vill sga, bde hur kunden upplever samspelet med fretaget (tjnsteprocessens funktionella kvalitet) och vad kunderna erhller (resultatets tekniska kvalitet). Dessa faktorer kombineras med krntjnster och kringtjnster vilket utvidgar tjnsteerbjudandet (modellen). Fretagsmarknaden som ntverk Ntverksstrukturen av relationer kan beskrivas i tre dimensioner; aktrsbindningar, aktivitetslnkar och resurskopplingar. Det som hnder, eller inte hnder i en relation kan f effekter p andra relationer i ntverket (dominoeffekter).

Triadanalysen Relationen mellan tv parter brukar kallas fr en dyad. Vid adderad relation, en aktr till dyaden uppstr en triad. Modellerna indikerar att det r viktigt att ta i beaktande hur fretags agerande inom en viss kundrelation, i en viss affr, pverkar vriga affrsrelationer, och omvnt att agerandet pverkas av de vriga faktorerna i modellen. Modellen identifierar de aktrer som berrs direkt men ven indirekt (via ngon annan). Efterom det r f aktrer i en triad pverkas de av sm frndringar. Kommunikation r drfr viktigt. Triad A Aktr x Aktr y Aktr z Tre aktrer som alla agerar i skilda led i produktionssystemet. Ex. kan hr vara samspelet mellan leverantr (x), kund (y), och kunds kund (z). Eller ocks producent-grossist-detaljist dr transaktioner och aktiviteter sker i led. Triad B Aktr x Aktr y Aktr z Alla aktrer samverkar med varandra. Beroendefrhllandet kan t.ex. g mellan tv leverantrer via en kund(fretag). Leverantrerna samverkar fr att stta ihop en slutprodukt , skickar delar mellan varandra etc fr att fretaget/kunden skall kunna tillhandahlla slutresultatet. Ntverksmodell och analysschema fr att analysera affrsrelationer p den industriella marknaden. Analysschema Relationen mellan fretag genom kategorisering i tre begrepp. 1. aktivitetslnkar mellan fretag, bla de transaktioner som utfrs. 2. Band mellan aktrer, t.ex. i form av msesidig personlig uppskattning 3. Resursbindningar kopplar resurser i ett fretag till resurser i ett annat fretag. Detta frhllande r enkelt att frestlla sig t.ex. d tv fretags resurser kompletterar varandra. Relation mellan tv parter bestr av aktivitetslnkar (kopplar ihop sljares och kpares aktiviteter), aktrsbindningar (tekniska, administrativa ekonomiska, juridiska etc, ex kontrakt) och resurskopplingar (binder samman sljarens och kparens resurser). Det r viktigt att frst att Aktivitetslnkarna, aktrsbindningarna och resurskopplingarna mellan tv parter (kund-leverantr) endast r en liten del av utbytena i ntverket. Se analysschema fr att analysera affrsrelationer. En aktivitet- aktrs och resursanalys kan vara viktigt

fr att bttre frst frutsttningarna fr marknadsfring och inkp p en ftgmarknad. Analysschemat demonstrerar allts att alla de aktiviteter som utfrs inom en relation r bara en liten del av alla aktiviteter som utfrs I ntverkets aktivitetsmnster. Vidare r deras organisation och samarbete med en aktr bara en del av totala ntverkets aktrsgruppering. Sist visar det ocks att de resurser som kontrolleras av ett fretag och utbyts inom en relation med en aktr bara r en del av hela ntverkets resurs-konstellation.

Ntverksmodell Vid analyser av industriella system r det viktigt att kartlgga aktivitetsmnster (hur aktivitet r lnkade till varandra), och vilka resurser som anvnds eller knyts an till dessa aktiviteter. Det r ocks viktigt att ta reda p vilka aktrer som kontrollerar de mer eller mindre kritiska resurserna. Vidare r det viktigt att ta reda p hur ntverkets aktrer r sammankopplade till varandra genom bindningar (sociala, tekniska, juridiska, ekonomiska). I ett ntverk pgr stndiga frndringsprocesser som pverkar aktrernas frhllningsstt. Vid etablering av en ny produkt kan det krvas anpassningar av aktiviteter, resurser och inblandade aktrer. Det gller att kartlgga alla lnkar, bindningar och kopplingar fr att f en frstelse fr hur hela ntverkat ser ut och samspelar.

Prissttningsmodell A&A 4p pris Enligt A&A finns det tre saker som pverkar valet av prissttning av en produkt. Kostnaden att producera varan, vrdet fr kunden(kparen) och alternativkostnaden fr kunden dvs. vilken substitut som finns ute p marknaden och till vilket pris de sljs. Den sista blir mer och mer aktuell desto nrmare substitut till varandra produkterna upplevs som. Priset kommer ligga nra produktionskostnaden i de fall d kundens alternativsituation r god, dvs. d det finns ett flertal alternativa leverantrer eller alternativa produkter som fyller motsvarande funktioner. Fr nya produkter och d det inte finns mnga alternativ, blir utgngspunkten naturligt nog att frska bedma vrdet fr kunden av en viss produkt. Den faktiska prisnivn r beroende av den specifika situation som freligger p marknaden och fretagets olika strategiska ml. Transaktionsmarknadsfring vs. Relationsmarknadsfring Grnroos skiljer p dessa tv perspektiv. Inom relationsmarknadsfring ligger inte fokusen p produkterna och bara utbytet utan p vrdeskapande processer. Det som str i fokus hr fr marknadsfringen r att skapa ett mervrde fr kunden. Relationsmarknadsfring har hr ett mer lngsiktigt tnkande om man jmfr med transaktionsmarknadsfringen. Stor tonvikt lggs vid skapandet av en kundlojalitet. Med en strre grad av kundlojalitet s kar lnsamheten. Kundomsttningen minskar och fretagets marknadsfringskostnad minskar d det r billigare att behlla en befintlig kund n att attrahera en ny. Ett viktigt inslag hr r att fretaget arbetar aktivt fr att utveckla msesidigt vrdehjande kundrelationer som leder till en positiv pverkan p kundtillfredsstllelsen och fretagets lnsamhet Kundlojalitet r ett viktigt element inom relationsmarknadsfring. Tanken r att genom relationsmarknadsfringen involvera hela fretaget och p s stt fokusera p att strka befintliga kundrelationer genom att erbjuda ett hgt kundupplevt vrde. Inom transaktionsmarknadsfringen r marknadsfringsmixen utgngspunkten och hr konkurrerar fretagen frmst med priset. Det som str i fokus hr fr marknadsfringen r sjlva resultatet. Enstaka affrshndelser r av betydelse och hr r relationen mer kortsiktig. Inom transaktionsmarknadsfring finns ingen intention att skapa lojalitet. Det vsentliga inom transaktionsmarknadsfringen r att utbytet str i fokus.

Tjnstemarknadsfringstriangeln

Intern, extern, interaktiv marknadsfring. Hrt strukturerat ntverk respektive lst strukturerat ntverk. Ett hrt strukturerat ntverk knnetecknas av att kopplingarna mellan aktrer generellt sett r mycket starka samt att aktrerna har tydliga roller och positioner i frhllande till varandra. Aktiviteterna r fast lnkade till varandra och resurskopplingarna r starka. Freligger en sdan struktur kan det ta lng tid och orsaka problem vid en etablering fr en ny aktr. Ett lst strukturerat ntverk, sin sida, karaktriseras av att aktrerna har mer diffusa roller samt att kopplingarna mellan aktrerna r svaga. Vid intrdesskedet r sledes ett lst strukturerat ntverk betydligt enklare att hantera gentemot ett hrt strukturerat ntverk. Precis som vid kundfrbindelserna finns det tv sidor av myntet. Etableringsprocessen kan visserligen underlttas i det inledande skedet om ntverket r lst strukturerat, dock kan det senare f negativa konsekvenser om det r svrt att skapa djupare relationer mellan aktrer. Marknadsfringssituationer Konsumentmarknader & Fretagsmarknader (B2C & B2B) Nr fretag sljer/marknadsfr varor till konsumenter(B2C) samt nr fretag marknadsfr/sljer till andra fretag (B2B) Matris med 4 marknadsfringssituationer. P ena axeln har man antalet kunder (f, mnga) och p andra typ av kund (konsument, individ och fretag, organisation).

Varor och tjnster Nr marknadsfring kan antingen gras fr varor eller tjnster. Varor r ptagliga, dvs, de kan utvrderas innan de inhandlas och de kan lagras. Detta r ofta inte fallet med tjnster, dr produktion av tjnsten och konsumtionen ofta sammanfaller. Intern & extern marknadsfring (Interna vs. Externa gap) Intern viktigt att fretagets ml och vision kommuniceras ut till medarbetarna s att de presenterar en konsekvent bild av fretaget nr de har kontakt med externa aktrer. Hemma marknad & utlandsmarknad Internationell marknadsfring stller andra krav p fretaget, bland annat beroende p andra lagar och regler. Det perceptuella gapet blir strre, samt det geografiska. Konsumentbeteende - individens inkpsprocess 1. Konsumenten upplever fysiskt eller psykiskt behov 2. Skprocess startar dr konsumenten sker alternativ 3. Utvrdering av alternativ innan kp kpbeslut fattas efterolikakpbeslutsregler (vanemssigtkp,enkelt kp, impuls?) 4. Kp genomfrs 5. Konsumtion/anvndning med hgt eller lgt engagemang 6. Efterkpsbeteende konsumenten letar efter information som stdjer kpbeslutet

Fretags inkpsbeteende Inkpsprocessen 1. 2. 3. 4. 5. 6. Probleminsikt Sk och identifiera alternativa lsningar p problemet Sk och identifiera alternativa leverantrer Utvrdera alternativa lsningar och leverantrer Vlj terkoppla och lr fr framtiden

Matris fr sortering av inkpta produkter, baserad p produktens pverkan p det finansiella resultatet och leveransrisken .Hvstngsprodukter: Strategiska produkter: Rekommenderas frdjupad, lngsiktig relation fr att hantera levereransrisk och ta vara p utvecklingsmjligheter. Rutin produkter: frtjnar uppmrksamhet p s stt att fretaget strvar efter att skapa effektiva kpsystem. Kritiska: Rekommenderas att p olika stt skerstlla leveranser.

Massmarknad & ftalsmarknad 4. Marknadsfringen p en massmarknad skiljer sig ifrn den som bedrivs p en ftalsmarknad 5. Marknadsfring p ftalsmarknader antas involvera tv aktiva parter, drfr blir det kpande fretagets beteende en viktig enhet att frst och pverka 6. Marknadsfring p ftalsmarknader handlar i stor utstrckning om att hantera oskerhet och relationer 7. Marknadsfring p ftalsmarknader antas pg/skapas genom interaktion och samspel i relationer