Kapitel 1 introduktion

Mikroekonomi (micro economics): vetenskapen dr man studerar hur man effektivt allokerar ndliga resurser. Ett
samhlle mste bestmma vilka varor och tjnster som ska produceras, hur de ska produceras och vilka som ska f
dem. Frgestllningarna r hopkopplade med varandra och beror p prisnivn och statliga regleringar.
Kapitel 2 utbud och efterfrgan
Efterfrgan (demand): Vilken kvantitet p en vara eller tjnst som efterfrgas av konsumenterna beror p deras smak,
varans pris, priset av substitut- och komplementvaror, inkomsten, information, statliga regleringar och andra faktorer.
Efterfrgekurvor som skildrar den kvantitet konsumenterna vill kpa (X) vid en viss prisniv (Y) sluttar nert.

Utbud (supply): Kvantiteten av en vara eller tjnst som ett fretag erbjuder beror p priset, kostnader, regleringar och
andra faktorer. Utbudskurvan skildrar vilken kvantitet fretag vill slja (X) vid en viss prisniv (Y). Den sluttar ofta uppt
ven om det inte r ndvndigt.

Marknadsjmvikt (market equilibrium): Punkten dr utbuds- och efterfrgekurvorna mts bestmmer jmviktspriset och
kvantiteten. Marknadskrafterna driver priset och kvantiteten hit ifall de r initialt fr hga eller lga. Affrer sker dock inte
alltid hr, t ex vid pristak eller prisgolv, d uppstr verskottsefterfrgan eller verskottsutbud.

Perfekta marknader (perfectly competetive markets): I en perfekt marknad r alla pristagare, fretag sljer identiska
produkter, all har full information om pris och kvalitet, och transaktionskostnaderna r lga. Utbud-och-efterfrgan-
modell r tillmpbar p dessa marknader, eller marknader som pminner om detta lge, exempelvis jordbruk, finans,
arbetskraft, byggnation, tjnster, grossister och detaljister.
Kapitel 3 tillmpningar av utbud-och-efterfrgan-modellen
Efterfrgans priselasticitet (price elasticity of demand), c: procentuell frndring i efterfrgan delat med den procentuella
frndringen i pris: (AQ/Q) / (Ap/p). Beskriver hur knslig efterfrgan r fr prisfrndringar: en 1 % kning av priset
leder till en c % justering av efterfrgan. Om en vara kan bytas ut p sikt borde efterfrgeelasticiteten vara hgre (hgt
|c|) p lng sikt n p kort. Men om en vara dremot kan lagras vl kan efterfrgeelasticiteten tvrtom vara hgre p kort
sikt, om man t ex nappar p ett erbjudande p en vara som kan lagras lnge. Elasticiteterna ger svar p vilket pris som
ger hgst vinst vid monopol (lokalt max fr H=pE(p)-C(E(p)) ==> -1/(c(p*))=0) och vem som br skattebrdan.

Efterfrgans inkomstelasticitet (income elasticity of demand), : procentuell frndring i efterfrgan delat med den
procentuella frndringen av inkomsten: (AQ/Q) / (AY/Y). Mat och andra basvaror har inkomstelasticitet nra 0, vilket
innebr att efterfrgan inte pverkas av prisndringar. Lyxvaror har ofta [xi] > 1, vilket innebr att efterfrgan kar
snabbare n vad priset kar vid en prishjning.

Efterfrgans korspriselasticitet (cross-price elasticity of demand): procentuell frndring i efterfrgan delat med den
procentuella prisjusteringen fr en annan vara: (AQ/Q) / (ApO/pO). Om korspriselasticiteten r < 0 s r varorna
komplement: folk kper mindre av vara A nr priset p vara B minskar, t ex bilar och bensin. Om korspriselasticiteten r
>= 0 s r varorna istllet substitut: Om vara B sjunker i pris s minskar efterfrgan p vara A.

Utbudets priselasticitet (price elasticity of supply), q: procentuell frndring i utbudet delat med procentuell frndring i
pris: (AQ/Q) / (Ap/p). Beskriver hur knsligt utbudet r fr prisfrndringar: en 1 % kning av priset leder till en q %
justering av utbudet. Till skillnad frn efterfrgans elasticitet s beror utbudets elasticitet p den utbjudna kvantiteten,
inte den efterfrgade. Om utbudskurvan lutar uppt, Ap/AQ > 0, s r utbudselasticiteten ocks positiv.
Utbudselasticiteten r ofta hgre p lng sikt n p kort, eftersom man d kan pverka alla produktionsfaktorer.

Frsljningsskatter (sales tax): Man skiljer p mervrdesskatter (ad valorem) och punktskatter (unit tax) dr t kronor
lggs p varje producerad enhet. Om man hller utbudselasticitet konstant och studerar effekterna av en skatt s kan
man se att jmviktspriset stiger mindre om varans efterfrgeelasticitet r hg, eftersom konsumenterna d r mer
bengna att vlja bort varan vid hga priskningar. Producenterna fr i sdana fall ta en strre del av skatten.
Kapitel 4 konsumentteori
Preferenser (preferences): Beskriver vilken kombination (bundle) of varor som en individ vljer framfr andra
kombinationer. Det finns tre viktiga egenskaper nr det gller preferenser: completeness (en person kan alltid vlja
mellan tv varor, alternativt vara likgiltig infr vilket hon vljer), transitivity/rationality (msesidigt konsistenta val), and
more is better.

Indifferenskurvor (indifference curves): Beskriver alla uppsttningar av varor som en konsument likstller. En vara p Y-
axeln, en annan p X-axeln, punkter (en kombination) sammankopplade med linjer (indifferenskurvorna). Fr perfekta
substitut (Coke/Pepsi) r indifferenskurvan raka linjer med en lutning p minus ett heltal. Fr perfekta komplement
(glass/ppelpaj) r indifferenskurvorna som L, att f 3 av X och 1 av Y ger samma nytta som 1 av X och 1 av Y. Fr
vriga varor r indifferenskurvorna konvexa.

Marginella substitutionsgraden, MRS (marginal rate of substitution): Lutningen p indifferenskurvan. Det maximala
antalet av vara Y som en konsument vill ge upp fr att f en mer av vara X: AY/AX. MRS r alltid negativ samt alltid
minskande i absoluta termer (diminishing MRS) i och med att man blir mindre och mindre villig att ge upp ngra Y i takt
med att man fr frre av dem.

Nytta (utility): En nyttofunktion hjlper oss att rangordna olika kombinationer, i och med att varje kombination har ett
vrde som vi kan jmfra med andra kombinationers vrden. Vrdena r dock ordningsnummer (ordinal), inte absoluta
vrden som har ngon innebrd i sig (cardinal). En indifferenskurva r en tvdimensionell representation av
nyttofunktionen. Z-axeln ligger utplattad, s ju lngre upp till hger man kommer desto hgre upp p Z-axeln r vi.
Nyttan eller hill of happiness kar allts nr man rr sig ivg frn origo. Varje indifferenskurva reflekterar en hjdniv p
nytto/Z-kullen.

Marginalnytta (marginal utility): Den extra nytta man fr av att konsumera ett extra exemplar av en viss vara, derivatan
av nyttofunktionen eller lutning p dess graf. Men marginalnyttan r avtagande, ven om nyttan vxer ju mer man
konsumerar s vxer den inte lika snabbt lngre efter ett tag. Om man tar marginalnyttan fr vara X delat med
marginalnyttan fr vara Y och stter ett minustecken framfr fr man MRS, den marginella substitutionsgraden:
MRS=AY/AX=-MUX/MUY.

Budgetrestriktionen (budget constraint): Vi antar att varje individ har en inkomst/budget p Y, som frdelas med olika
varor, i de enklare fallen mellan tv varor: pXX + pYY = inkomsten. Om man ritar in den hr kurvan i indi fferenskurvan
drar man en linje frn X- till Y-axeln. Antalet Y en konsument kan kpa r (Inkomst pXX) / pY. Om man kper 0 av X
s blir Y-vrdet Y/pY och motsvarande om man kper 0 av Y. Alla kombinationer p indifferenskurvorna som ligger inom
budgetlinjen r mjliga att konsumera (opportunity set). Om priset p vara Y kar [mer n priset p vara X
proportionerligt] justeras budgetlinjen s att den trffar Y-axeln lngre ner. Om inkomsten ndras s parallellfrskjuts
budgetlinjen.

Marginella transformationsgraden, MRT (marginal rate of transformation): Lutning p budgetlinjen. Den avvgningen
marknad ptvingar konsumenten vad gller det antal av en vara konsumenten mste ge upp fr att kpa mer av den
andra. Lutningen r AY/AX = -pX/pY.

Den optimala kombinationen: Antingen lite av varje, nmligen att man tar en kombination som ligger p en den ytterst
mjliga indifferenskurva som tangerar budgetlinjen. Riktningskoefficienterna ska allts vara lika MRS=MRT. Man kan
ocks uttrycka det som MUX/PX = MUY/PY, allts att marginalnyttan av vara X per krona ska vara lika med
marginalnyttan av vara Y per krona. Den sista krona man lgger p vara X ska allts ge lika mycket nytta som den sista
krona man lgger p vara Y, annars skulle man omprioritera hur man la dessa kronor. Men ibland r den ena varan alltid
att fredra och d fr man istllet en hrnlsning, att man tar 0 av den ena varan och s mnga man kan av den
andra.
Kapitel 5 tillmpad konsumentteori
Att hrleda efterfrgekurvan (deriving demand curves). Lt oss frestlla oss en indifferenskarta med vara X (antalet
konsumerade enheter av X p X-axeln) och Y. Man kan rita upp en efterfrgekurva dr antalet enheter av vara X ocks
hr ligger p X-axeln. P Y-axeln har man istllet priset per enhet, vilket r ngot som man rknar ut fr varje budgetlinje
nr man bestmmer dess lutning. De olika kombinationerna konsumenten vljer fr varje budgetlinje (som allts utgr
pris-konsumtionskurvan, se nedan) blir motsvarande punkter i efterfrgekurvan med samma X-vrden.

Pris-konsumtionskurvan (price-consumption curve): Linjen som gr genom den optimala kombination p respektive
indifferenskurva/budgetlinje kallas pris-konsumtionskurva. Hr kan man se vilka volymer av olika varor som konsumeras
vid olika prislgen, givet indifferenskurvan och en viss inkomst.

Normal vara (normal good): Efterfrgan kar nr inkomsten kar (inkomstelasticitet >= 0). Ngon vara bland de som
konsumenterna kper mste alltid vara normal (t ex sparande), fr nr inkomsten kar mste ju de extra pengarna
lggas tminstone p ngon vara.

Inferir vara (inferior good): Efterfrgan sjunker nr inkomsten kar ( < 0). En del varor r normala vid lga inkomster
och inferira vid hgre niver. En viss vara kan ocks vara inferir fr en person, men inte fr en annan.

Inkomst-konsumtionskurvan (income-consumption curve): Som pris-konsumtionskurvan, fast man hr frvntas variera
inkomsten och hlla priserna konstanta, s budgetlinjerna i den underliggande indifferenskartan parallellfrskjuts.

Engelkurva (Engel curve): Engelkurvan visar relationen mellan den efterfrgade kvantiteten av en enskild vara och
inkomsten, om man hller priserna konstanta. ven hr r konsumtionen av vara X p X-axeln, medan p Y-axeln har vi
budgeten. P samma stt som nr man hrleder en efterfrgekurva fr man dessa siffror frn respektive budgetlinje.

Substitutionseffekten (substitution effect): Om nyttan hlls konstant, och priset p vara X hjs, s substituerar
konsumenten andra, nu relativt billigare varor istllet fr vara X. Nyttan hlls kontant genom att konsumenten
kompenseras fr prishjningen genom att dennes inkomst kar. Substitutionseffekten gr alltid t ett hll: mer av en vara
konsumeras om priset faller och vice versa. En konsument vljer alltid en mindre dyr vara istllet fr en dyrare, om man
hller dennes nytta konstant. Om man ska frska spra substitutionseffekten fr man frskjuta budgetlinjen genom att
ndra lutningen. Dremot mste budgetlinjen fortfarande tangera samma indifferenskurvan (nyttan r ju konstant), men
frsts inte i samma punkt.

Inkomsteffekten (income effect): Om priset p en vara kar s sjunker kundens kpkraft (buying power) och drmed i
praktiken inkomsten. Om priset p alla varor dubblas r det samma sak som om en konsuments inkomst halveras.
Inkomsteffektens riktning beror p inkomstelasticiteten. Fr en normal vara r inkomsteffekten positiv och gr t samma
hll som substitutionseffekten. Rent grafiskt leder inkomsteffekten till att den imaginra budgetlinje som skapades av
substitutionseffekten parallellfrskjuts (lutningen r densamma eftersom bgge bygger p det ndrade priset p en av
varorna). Vi nr nu en annan nyttoniv.

Den totala effekten (total effect): Substitutionseffekten plus inkomsteffekten.

Giffen-vara (Giffen good): En inferir vara dr den negativa inkomsteffekten r strre n substitutionseffekten. En
prissnkning leder allts till att efterfrgan sjunker. Oklart om dessa varor finns.

Lnekompensation (cost-of-living adjustments): Konsumentprisindex r tnkt att ka inkomsten i takt med priskningar.
Men i sjlva verket blir man verkompenserad eftersom konsumenterna nr nya nyttoniver. Man kan tnka sig en
kompensering som leder till att budgetlinjen roterar utt men s den fortfarande skr genom den punkt som r den
optimala kombinationen fr den gamla budgetlinjen, eftersom man ska ju ha mjlighet att kpa samma varukorg. Men i
och med att den nya budgetlinjen kommer till r det mjligt att konsument nu kan n en annan, hgre indifferenskurva.

Att hrleda arbetsutbudet (deriving labor supply curves): Man kan hrleda arbetsutbudet genom att underska
fritidsefterfrgan. Priset p fritid r frlorad arbetstid och intkter drifrn. Man kan rita upp en indifferenskurva med
prylar p Y-axeln och fritid p X-axeln. Fr olika lnelgen drar man budgetlinjer som tangerar olika indifferenskurvor. P
s stt fr man en slags pris-konsumptionskurva. Ur detta kan man hrleda en efterfrgekurva, med fritid (fritid
vxande(arbete avtagande) p X-axeln och timlnen, w, p Y-axeln. Dr fritid r en normal vara s sluttar utbudskurvan
uppt, annars gr den bakt t vnster. Om man hjer marginalskatten fr arbetare som r den baktlutande delen av
sin utbudskurva, s sjunker inkomsten och drmed ocks efterfrgan p fritid, eftersom det r en normal vara. Folk
jobbar allts mer, vilket ger mer skatteintkter men mindre fritid.
Kapitel 6 producentteori
Produktionsfunktionen (production function): En produktionsfunktion kan se ut s hr: q = f (L, K). Baserat p olika
niver av L (labor) och K (capital) s erhlls maximalt en produktion p q enheter per dag. Alla vinstmaximerande
fretag mste producera teknologiskt effektivt (technological efficiency), dvs man maximerar sin produktionsvolym
(output) med en given uppsttning insatsvaror (inputs).

P kort sikt en variabel och en fast insatsvara
Produktionsfunktionen: q = f (L, K) (Egentligen verstruken och inte understruken)
Marginalprodukten (marginal product): MPL = f(L) eller MPL = Aq/AL. Frndringen per arbetare om man hjer antalet
arbetare med AL och avkastningen d kar Aq.
Genomsnittsprodukten (average product): APL = q/L. Produktionen per arbetare.

MP-kurvan skr AP-kurvan i den senastes extrempunkt. AP kar nr den ligger under MP-linjen och minskar nr den
ligger ver MP.

Lagen om avtagande marginalavkastning (law of diminishing marginal returns/product): Om ett fretag fortstter att ka
en insatsvara och hller alla andra insatsvaror och teknologi konstant s kommer motsvarande kning i avkastning att bli
mindre efter hand. S om bara en insatsvara kas p s kommer marginalprodukten av den insatsvaran att bli mindre
efterhand (t ex att folk inte kan jobba effektivt om man kar antalet arbetare men inte antalet maskiner). Om man
dremot kar andra insatsvaror, eller frndrar teknologin, finns ingen vre grns fr avkastningen.

P lng sikt tv variabla insatsvaror
Produktionsfunktionen: q = f(L, K)

Isokvant (isoquant): En kurva som innehller alla olika effektiva kombinationer av insatsvaror (arbete och kapital) som
ger en specifik (iso) produktionsvolym (quantity). q = f(L, K). q hlls allts konstant hr. En isokvant ritas upp i en
isokvantfamilj-graf med insatsvara 1 (exempelvis K) p Y-axeln och insatsvara 2 (ex L) p X-axeln. Isokvanter lngre
bort frn origo medfr hgre niver av avkastning. Isokvanter korsar inte varandra och de sluttar alltid nert. Om de tv
insatsvarorna r perfekta substitut s r isokvanterna raka linjer, om insatsvarorna r perfekta komplement s r
isokvanterna bara punkter (som L, fast bara korsningen mellan armarna r utritad eftersom de andra punkterna r
ineffektiva d vissa insatsvaror inte behvs). Normala isokvanter r dock kurviga.

Marginella tekniska substitutionsgraden (MRTS, marginal rate of technical substitution): Det absoluta vrdet av en
isokvants riktningskoefficient. Rknas ut som - frndring i kapital / frndring i arbete, dvs -AK/AL, eller -K(L) i en viss
punkt givet konstant produktionsvolym. Den talar om hur mnga enheter kapital som fretaget kan erstta med en enhet
arbete medan avkastningen hlls konstant. MRTS r avtagande ifall inte insatsvarorna r perfekta substitut, ju fler
arbetare ett fretag har i frhllande till kapital, desto svrare r det att byta ut nnu mer kapital mot arbete. MRTS r
lika med MPL / MPK, allts den kning i avkastning ett fretag fr per extra arbetare delat med den kning man fr per
extra enhet kapital.

Skalavkastning (returns to scale). Anta att a r en konstant och >1. Vi har konstant skalavkastning om vi har ett linjrt
samband mellan symmetriska kningar av insatsvarorna och produktionsvolymen: F(aK,aL) = aF(K,L). Vi har en
avtagande skalavkastning om produktionsvolymen inte kar lika snabbt som insatsvarorna: F(aK,aL) < aF(K,L).
Slutligen, vi har en tilltagande skalavkastning om F(aK,aL) > aF(K,L). Skalavkastningen kan mycket vl vara av olika
natur i olika niver av insatsvaror: ofta frst kande, sedan konstant, och slutligen, vid hga niver av insatsvaror,
avtagande.

Tekniska innovationer (technical progress): Tekniska innovationer och organisatorisk frndring kan frbttra
produktionsfunktionen, s att mer avkastning uppns med samma insatsvaror.
Kapitel 7 kostnader
Ekonomisk kostnad (economic cost) eller alternativkostnad (opportunity cost): Vrdet p den bsta alternativa
anvndningen av en resurs, bde implicita och explicita kostnader. I mikroekonomi r inte den historiska kostnaden s
intressant utan mer vad man kan f ut av en resurs just nu. Om man har kpt en ny pryl som man inte har anvndning
av r det en sunk cost.

Kostnader p kort sikt
Total kostnad (C, total cost): F + VC
Fasta kostnader (F, fixed cost): Den kostnad som inte beror p q, F = C(0)
Variabla/rrliga kostnader (VC, variable cost): VC = C(q) - F
Marginalkostnaden (MC, marginal cost): C(q). Den extra [variabla] kostnaden fr att producera en till pryl. Lutningen p
kostnadskurvan och den rrliga kostnadskurvan.
Genomsnittliga fasta kostnaden (AFC, average fixed cost): AFC = F/q. Avtar i takt med att produktionsvolymen kar
eftersom kostnaden kan frdelas p fler enheter.
Genomsnittliga rrliga kostnaden (AVC, average variable cost): AVC = VC/q. Kan rra sig t olika hll, men sjunker ofta
ett tag fr att sedan ka vid hgre produktionsniver. r lutningen p en tnkt linje frn origo till en punkt p den rrliga
kostnadskurvan.
Genomsnittskostnaden (AC, average cost): AC = C/q eller AC = AFC + AVC. r lutningen p en motsvarande tnkt linje
frn origo till en punkt p kostnadskurvan. Ett fretag gr med vinst om dess genomsnittskostnad r lgre n intkterna.

Man kan rita upp en graf med antal enheter (q) p X-axeln och kostnaderna ($) p Y-axeln, allts samma axlar som t ex
en efterfrgekurva. Nr marginalkostnadskurvan MC gr under den genomsnittliga kostnadskurvan AC s sjunker AC.
Nr MC dremot gr ver AC s r AC stigande. I den punkt de korsar har AC en extrempunkt, nrmare bestmt en
minpunkt. Detsamma gller fr den genomsnittliga rrliga kostnadskurvan, AVC. Minimum av AVC ligger vid en lgre
produktionsvolym (q) n minimum fr AC, eftersom AVC alltid gr under AC och MC stiger nr den korsar bda dessa
kurvor.

P kort sikt r kapital fast, s ett fretag kan bara ka produktionsvolymen genom att anvnda extra arbetskraft. Fr att
hja produktionsvolymen en enhet krvs AL/Aq eller L(q) enheter arbetskraft. Arbetskraften kostar w per enhet, s
fretagets kostnader stiger med w(AL/Aq). Denna kostnad motsvarar marginalkostnaden. MC = AVC/Aq = w(AL/Aq).

Hur vet vi hur mycket arbetskraft vi behver fr att hja produktionsvolymen en enhet? Genom produktionsfunktion.
Marginalprodukten av arbete den extra volym som produceras av en enhet arbetskraft, om andra insatsvaror r
konstanta r MPL = Aq/AL. S fr att producera en extra enhet krvs 1/MPL.

AVC = VC/q = wL/q = w/APL (APL = q/L, 1/APL = L/q)

Vid en konstant ln s rr sig AVC i motsatt riktning frn APL. Eftersom APL brukar stiga och sedan falla s brukar AVC
falla fr att sedan stiga.

Kostnader p lng sikt
P lng sikt r alla kostnader variabla, s C=VC. Antag att vi jobbar med tv insatsvaror, arbete och kapital.

Kostnaden r C = rK + wL, dr r r kapitalkostnaden per enhet och w lnen per enhet.

Isokostkurva (isocost line): Det finns mnga olika tekniskt effektiva kombinationer av insatsvaror som ger en viss
produktionsniv, ngot som en isokvantkurva berttar om. Men ett fretag vill hitta den ekonomiskt effektiva
kombinationen. Fr detta anvnds en isokustkurva. Det r en rak linje mellan Y-axeln (kapital) och X-axeln (arbete). En
isokostkurva gr igenom alla de kombinationer av insatsvaror som ger samma (iso) totala kostnad (cost). Ekvationen fr
en linje kan skrivas som C = rK + wL (Strecket ska g ver C, inte under). Var isokostlinjen trffar axlarna beror p C, r
och w (priset p insatsvarorna): om L=0 s blir K=C/r. Isokostlinjer som r lngre bort frn origo har hgre kostnader.
Varje isokostlinje har samma riktningskoefficient, -w/r. Fr att f den mest ekonomiskt mest effektiva produktionen ska
vill fretaget hitta den lgsta isokostlinje som rr en viss isokvant. Om isokvanten har en mjuk linje (smooth) kan man
stta riktningskoefficienterna p isokvanten och isokosten lika: -MRTS = -w/r.

Frndring i faktorpriserna (factor price changes): Om priset p en faktor hjs ndras lutningen p isokostlinjen och
eventuellt s tangerar motsvarande isokvant-linje nu en annan isokost-linje istllet. Det r sannolikt att det sker en
substitution mot den andra faktorn, ifall inte priset p bgge faktorerna hjs i motsvarande grad.

Expansionsvgen (expansion path) och kostnadskurvan (cost curve): Genom att dra en linje genom de olika optimala
kombinationerna fr varje isokvant/isokost fr man expansionsvgen. Frn detta kan man sedan skapa en lngsiktig
kostnadskurva, med kostnad C p Y-axeln (samma som isokost-linjens vrde) och q enheter p X-axeln (frn isokvant-
linjen). Man kan ocks rita ut den marginella och den genomsnittliga kostnadskurvan i ett annat diagram. Den lngsiktiga
genomsnittliga kostnadskurvan r U-formad, men inte p g a att de fasta kostnaderna frdelas p fler enheter eller
minskad marginalavkastning som fr den kortsiktiga genomsnittliga kostnadskurvan, utan snarare p g a kande och
avtagande skalfrdelar.

Skalekonomi (economies of scale): En kostnadsfunktion uppvisar skalekonomi om den genomsnittliga kostnaden, AC,
faller nr produktionsvolymen vxer. Om AC r horisontell s finns ingen skalekonomi (no economies of scale). Om AC
tvrtom kar s lider fretaget av negativ skalekonomi (diseconomies of scale). Skalfrdelar i produktionen r ett stt att
f skalekonomi, men man kan ocks f skalekonomi genom att justera frhllandet mellan insatsvarorna vid olika
produktionsvolymer.

Lgre kostnader p lng sikt (lower costs in the long run): Eftersom man justera fler insatsvaror p lng sikt n p kort
undviker man att lsa upp sig i ondiga beroenden. Likas kan teknisk utveckling och kad erfarenhet hos personalen
(learning by doing) frbttra kostnadslget. Fljaktligen finns alla kurvor, inkl expansionsvgen, i en kortsiktig och en
lngsiktig uppsttning.
Kapitel 8 konkurrensutsatta fretag och marknader
Pristagare (price taker). Fretag som inte sjlva kan pverka priset utan mste anpassa sig till marknadspriset. De finns
oftast p marknader dr konsumenterna uppfattar att allas produkter r identiska, fretag kan enkelt komma in och
lmna marknaden, kpare och sljare har perfekt information om priser och transaktionskostnaderna r lga.
Marknaden med sdan hr perfekt konkurrens har ett antal trvrda egenskaper, plus att mnga marknader faktiskt
fungerar s hr.

Residual/rest efterfrgan (residual demand): Den efterfrgan som r kvar fr ett visst fretag nr alla andra aktren p
marknaden har slt sina varor, Dr(p) = D(p) - SO(p). Fretagets egen efterfrgekurvan blir i stort sett horisontell och
mycket priselastisk, det finns inte s stort utrymme fr prisndringar. Vid jmviktspriset r restefterfrgan 0 eftersom
andra fretag tar hand om utbudet. Vid prissnkningar s r vr restefterfrgan skillnaden mellan marknadens efterfrga
och marknadens utbud.

Vinstmaximering (proft maximization): H = R C eller R(q) C(q), revenues minus cost. Hr talar vi om ekonomisk vinst
(economic profit), inte affrsmssig vinst (business profit) som r den bokfringsmssiga vinsten.

Avkastningsregeln (output decision): Ett fretag stter sin produktionsvolym till en niv, q*, dr vinsten r maximerad.
Detta r dr marginalvinsten (H(q)) r noll, eftersom det r ett lokalt maximum. Det innebr samma punkt dr MR(q) =
MC(q), allts dr marginalintkten r lika med marginalkostnaden. (Bortsett frn att man kan vilja kapa t sig
marknadsandelar fr framtiden, och drfr tnker p ett mer lngsiktigt stt)

Nedlggningsregeln (shutdown rule): r det mer lnsamt att producera q* n att lgga ner? Om fretaget kan minska sin
frlust genom att lgga ner s gr det det. P kort sikt beror detta bara p de kostnader som kan undvikas, allts
framfrallt de rrliga kostnaderna samt eventuellt vissa avyttringsbara delar av de fasta kostnader. Tcks de fortstter
fretaget producera. I det kortsiktiga fallet gller det att ett fretag lgger ner om marknadspriset r mindre n minimum
av dess kortsiktiga rrliga kostnadskurva, AVC: p < AVC(q).

Kortsiktigt avkastningsbeslut (short-run output decision). Eftersom priset r lika med marginalintkten, s blir MC(q) = p.
Fretagets utbudskurva blir allts lika med marginalkostnaden MC ovanfr minimum av dess genomsnittliga rrliga
kostnadskurva AVC (dr det inte producerar).

Marknadens utbudskurvor p kort sikt (short-run market supply curve): Marknadens utbudskurva r den horisontella
summan av alla ingende fretags utbudskurvor. Vi frutstter att antalet fretag r fast p kort sikt. Om fretagen r
identiska blir marknadens utbudskurva mer och mer lutande och mer och mer elastiska. Om fretagen inte r identiska, t
ex har olika kostnadsfunktioner, blir marknads utbudskurva mer krokig och indelad i steg.

Lngsiktiga beslut. Avkastningsregeln och nedlggningsregeln r samma p lng sikt som p kort, ven om man hr tar
hnsyn till de lngsiktiga kurvorna. Nedlggning beror t ex p om dess intkter (revenues) r mindre n dess total
kostnader.

Intrde och uttrde (to enter, to exit). Fretag gr in p en marknad om de kan gr en lngsiktig vinst, H > 0. Fretag
lmnar marknaden fr att undvika en lngsiktig frlust, H < 0. Vid H = 0 r de indifferenta huruvida de stannar inne/ute
eller gr in/ut.

Marknadens utbudskurvor p lng sikt (long-run market supply): Om fretagen r identiska, har samma kostnader,
insatsvarornas priser r konstanta och intrde/uttrde r fritt kommer marknadens utbudskurva att blir helt horisontellt
vid den lngsiktiga AVG-kurvans minimum. Annars kommer utbudskurvan att luta, nert om insatsvarornas priser faller
vid hgre volymer, annars uppt. Den lngsiktiga jmvikten r inte samma som den kortsiktiga.

Nollresultat p lng sikt med fritt intrde (zero long-run profit): P lng sikt blir det nollresultat p en perfekt marknad,
vilket r OK med fretagen eftersom den ekonomiska vinsten motsvarar alternativa intkter fr samma resurser. ven
om en marknad har hga intrdesbarrirer s blir vinsten noll eftersom leverantrerna av viktiga insatsvaror hjer sina
priser fr att ta sina kunders vinster. Eftersom den ekonomiska vinsten fr vinstmaximerande fretag blir noll p sikt
kommer icke-vinstmaximerande fretag att frlora pengar. Alla fretag p en konkurrensutsatt marknad mste drfr
vinstmaximera.
Kapitel 9 tillmpning av modellen ver konkurrensutsttning
Konsumentverskott (CS, consumer surplus): Skillnaden mellan vad en konsument r beredd att betala och vad de
faktiskt betalar. Omrdet under efterfrgekurvan ner till marknadspriset, fr X frn 0 till den kvantitet konsumenten kper.
Frlusterna i konsumentverskott blir hgre i marknaden dr summorna redan frn brjan r stora eller dr
efterfrgekurvan inte r s elastisk.

Producentverskott (PS, producer surplus): Skillnaden mellan vad en producent tjnar p frsljningen och den minsta
summan som sljaren skulle vilja slja varan fr, allts den rrliga kostnaden: PS = R - VC.

Vlfrd (welfare): Man kan rkna ut samhllets vlfrd (=vad olika grupper har fr nytta av ngot) genom att lgga ihop
CS och PS, men det finns ocks andra modeller. P en konkurrensutsatt marknad maximerar det hr sttet att se p
vlfrd.

Ddviktsfrlust (DWL, deadweight loss): Vlfrdsfrlusten som uppstr genom frlusten av verskott fr en grupp som
inte kompenseras av kat verskott i motsvarande grad fr en annan grupp. Uppstr genom en tgrd som ndrar
marknadsjmvikten. Om man producerar mindre n jmviktskvantiteten, s vrdestter konsumenterna en vara mer n
marginalkostnaden fr att tillverka den, s samhllet skulle tjna p att tillverka och konsumera extra enheter av den
varan istllet fr att lgga pengarna p andra varor. Ddviktsfrsluten r alternativkostnaden fr att ge upp en del av den
varan till frmn fr ngon annan vara.

Marknadsmisslyckande (market failure): Ineffektiv produktion eller konsumtion, ofta beroende p att priset r hgre n
marginalkostnaden.

Regleringar som frskjuter utbudskurvan (policies that shift supply curves): Att begrnsa antalet fretag, exkludera vissa
grupper frn marknaden eller ha intrdes- eller uttrdesbarrirer

Regleringar som skapar en kil mellan utbud och efterfrgan (policies that create a wedge between supply and demand):
frsljningsskatter, pristak, prisgolv/kvoter (quotas).
Kapitel 10 allmn jmvikt och ekonomisk vlfrd
Effektiva (efficient) respektive rttvisa (equitable) jmvikter: En effektiv jmvikt uppns om bde konsumtionen och
produktionen r effektiv. Konsumtion r effektiv bara om varor inte kan omfrdelas mellan mnniskor s att ngon fr det
bttre utan att ngon fr det smre. Produktion r effektiv ifall man inte kan producera strre volymer vid det aktuella
kostnadslget med given teknik. Effektivitet r en vetenskaplig frgestllning: hur stor paj kan vi baka?. Huruvida ngot
r en rttvis jmvikt r dremot ett vrdeomdmande: hur ska vi frdela pajen?

Pareto-frbttring: En omfrdelning av resurser som ingen ogillar och som minst en person gillar, fr att citera Tore.
Dessa br gras utifrn ett effektivitetsperspektiv.

Pareto-principeln (Pareto principle): En frdelning r Pareto-effektiv om det inte finns ngon Pareto-frbttring (=om alla
mjliga omfrdelningar skadar tminstone ngon). First best om inte ens en diktator kan framtvinga en Pareto-
frbttring. Nst bst om en diktator skulle kunna gra det, men det gr inte med de verktyg som str ti ll buds.

Allmn jmviktsanalys (general-equilibrium analysis): Tar hnsyn till msesidig pverkan mellan marknader. Ndvndigt
om det mycket interaktion mellan marknader (spillover effects). Tidigare har vi studerat en marknad i taget. Exempel p
chocker i hndelsekedjan fr tv substitutvaror som produceras av samma producenter: 1) Efterfrgan p vara A faller,
parallellfrskjuts t vnster, vilket innebr att dess pris sjunker. 2) Efterfrgan p vara B, som r ett substitut, faller, dvs
parallellfrskjuts t vnster, eftersom vara A nu relativt sett r billigare. Utbudet p vara B kar, parallellfrskjuts t
hger, eftersom producenterna fr relativt stt bttre betalt fr den. Pris och kvantitet p B sjunker. 3) Utbudet p vara A
kar, eftersom producenterna nu fr relativt bttre betalt, vilket leder till att jmviktspriset sjunker. 4) Efterfrgan p vara
B minskar, parallellfrskjuts t vnster, eftersom priset p A sjnk. Utbudskurvan fr B parallellfrskjuts dock t hger
eftersom B nu r bttre betalt igen. 5) Osv, med mindre och mindre justeringar tills marknaden stabiliserat sig. I vissa fall
kan det bli vldigt fel om man inte tar hnsyn till interaktionen mellan flera marknader.

Restutbud (residual supply). Som i kapitel 8, fast utbud i stllet fr efterfrgan. Utbudet i en viss sektor r det totala
utbudet p marknaden minus vad som sljs i vriga sektorer: Sr(p) = S(p) - DO(p). Perloff anvnder den hr fr att gra
en allmn jmviktsanalys av en sektor av arbetsmarknaden med minimiln (c=covered) och en utan (u=uncovered). Om
en minimiln infrs i C s sjunker efterfrgan p arbete dr. De som inte fr arbete dr gr till U-sektorn s utbudet dr
stiger, vilket leder till att jmviktspriset (lnen) sjunker. U-sektorns utbud kan ses som ett restutbud Su(w), totalt utbud
S(w) minus Dc(w), de som har arbete i C vid minimilnen.

Utgngspunkt/donerande?! (endowment): den initial frdelningen av varor, t ex att Kalle har 20 av vara A och 30 av
vara B. Kan frsts visas p en indifferenskurva.

Edgeworth-lda (Edgeworth box): Tv indifferenskurvor, den ena utgr frn nedre vnstra hrnet, den andra frn vre
hgra hrnet. Indifferenskurvorna mter varandra i mitten. Ldan visar p byteshandel mellan tv personer givet vissa
utgngslgen (endowments). Hjden p ldan r det tillgngliga antalet av vara A och bredden r det tillgngliga antalet
av vara B. Utifrn utgngslgen kan handel ske om ingen av dem frlorar p det (inte lgre nyttoniv) och tminstone en
tjnar p det (hgre nyttoniv). Handel kan ske i olika steg, men var man hamnar beror p utgngslget.

Pareto-effektiva kombinationer: Nr de bdas indifferenskurvor tangerar varandra r deras MRS identiska och eftersom
de d vrderar varorna lika mycket relativt varandra blir det inga fler transaktioner. Det finns alla inga mjligheter till
Pareto-frbttringar. De hr kombinationerna r allts Pareto-effektiva. Det finns mnga sdana, t ex om utgngslget r
att A har allt och B inget s r det effektivt redan frn brjan: inget kan gras utan att A frlorar.

Kontraktskurvan (contract curve): En linje genom alla Pareto-effektiva kombinationer. Vid dessa punkter upprttas de
slutgiltiga kontrakten, eftersom tminstone en person inte vill handla vidare nr man ntt hit. Vid dessa punkter r all ts
MRS lika fr bgge personerna. Fr alla (icke-effektiva) frdelningar som inte ligger p kontraktskurvan finns en
(effektiv) frdelning p kontraktskurvan som tminstone en person tjnar p. Exakt var man hamnar beror p hur bra de
bda r p att frhandla.

Frikonkurrensjmvikt/jmvikt under perfekt konkurrens (the competitive equilibrium): Vi kanske inte vet hur personerna
ovan frhandlar, men vi kan underska bytesprocessen under perfekt konkurrens med en allmn jmviktsanalys fr att
hitta jmvikten. Perfekt konkurrens leder fr eller senare till en jmvikt. Om alla tar priserna fr givna rder jmvikt om
alla kan kpa och slja s mycket de vill till dessa priser. Vilka jmvikter som finns pverkas av den ursprungliga
resursfrdelningen.

Prislinje (price line) och jmvikter: De tv varornas priser relativt varandra blir en prislinje i en Edgeworth-box, ungefr
som en budgetlinje. Kombinationerna innehller alla kombinationer dit man kan n genom byteshandel. En kombination
som ligger p prislinjen och dr bgges indifferenskurvor tangerar (alla tre kurvor har samma lutning) r en jmvikt. Men
fr vissa relativpriser r det inte skert att sdana kombinationer finns. Om inte indifferenskurvorna tangerar vid en viss
punkt p prislinjen s mts inte utbud och efterfrgan fr bgge varorna, den ena vill kanske inte slja s mnga A som
den andra vill kpa till det prisfrhllandet. Men har man en marknad med perfekt konkurrens s frskjuts relativpriserna
tills de blir sdana att en jmvikt kan uppns.

Frsta vlfrdsteoremet (First Theorem of Welfare Economics): Jmvikterna under perfekt konkurrens r Pareto-
effektiva i alla marknader. Frklaring: Bgge/alla konsumenters MRS r identiska i jmvikten. Allts r den Pareto-
effektiv och ligger p kontraktkurvan. Allts: samhllet kan uppn effektivitet genom att tillta konkurrens.

Andra vlfrdsteoremet (Second Theorem of Welfare Economics): Alla tnkbara effektiva frdelningar kan uppns
genom perfekt konkurrens, givet rtt utgngslge. Omvnt: fr att komma till en viss frdelning mste man utg frn ett
visst utgngslge. En viss Pareto-effektiv kombination X blir frvisso jmvikt om utgngslget r just X. X blir ocks en
jmvikt om utgngslget ligger lngs en prislinje som ocks korsar X, s lnge som bgges indifferenskurvor ocks
tangerar i den punkten. Allts: samhllet kan uppn just den effektiva frdelning som man tycker r rttvis genom att
frdela utgngslgena (inkomsterna).

Antaganden: Perfekt information om aktrernas preferenser, konventionella preferenser (konvexa indifferenskurvor),
inga transaktionskostnader, privata varor. Tore: Det betyder inte att man ska slppa alla marknader fria.

Ekonomier med produktion: Alla resultaten ovan generaliseras till fallet dr det r mjligt att producera (omforma varor).

Grns fr mjlig produktion (PPF, production possibility frontier): Om man har vara Y och vara X p de tv axlarna i en
graf, s kan man dra PPF som en linje som visar vilka kombinationer av X och Y som kan produceras givet vissa
insatsvaror. Vid effektiv produktion uppns en kombination lngs PPF. Lutningen kallas den marginella
transformationsgraden (MRT, marginal rate of transformation), samma begrepp som vi anvnde i kapitel 4 fr
budgetlinjen, vilket r motsvarande begrepp p konsumentsidan. Slr man ihop fler och fler personers produktion s blir
PPF mer och mer konkav. PPF pminner om isokvant-linjerna i kapitel 6 vars lutning beskrivs med MRTS (marginal rate
of technical substitution), men dr fokuserade vi p hur mycket av en (1) vara vi kan producera givet tv insatsvaror, hr
pratar vi om hur mycket av respektive vara vi kan producera givet en viss producents komparativa frdelar.

Konkurrensfrdel (comparative advantage): MRT visar hur mycket det kostar att producera en enhet av vara X om man
ger upp en av vara Y. Har man en lg alternativkostnad fr att producera vara X har man en konkurrensfrdel nr det
gller att producera det. Om de har olika konkurrensfrdelar s tjnar bgge p att fokusera p att producera den varan
dr de har en konkurrensfrdel och byta sig till den andra.

Effektiv produktmix (efficient product mix): Man kan lgga till en budgetlinje och indifferenskurvor i samma graf fr att
visa vilken mix av produkter en individ eller samhllet fredrar vid perfekt konkurrens. Den optimala mixen r dr bde
budgetlinjen och en indifferenskurva tangerar PPF (MRS = -pX/pY = MRT). D vrdestter en kund Y i frhllande till X i
lika hg grad som procenten vljer att producera Y i frhllande till X, bytesfrhllandena r de samma i konsumtionen
som i produktionen, s utbud r lika med efterfrgan.

Effektivitet och rttvisa (efficiency and equity): Omfrdelningar i ett samhlle baseras p vilka normer om rttvisa som
anammats. Att sga att man ska anvnda Pareto-principen i frdelningar r ett vrdeomdme och inget vetenskapligt
pstende. Man kan d prata om att frdelning x r Pareto-verlgsen frdelning y, ifall ngra tjnar mer p x n y och
ingen skadas. Ett annat vrdeomdme r att regeringar ska frska maximera vlfrden W ssom summan av CS
konsumentverskottet och PS producentverskottet.

Samhllelig vlfrdsfunktion (social welfare function): Ett stt att rangordna samhllsnyttan hos olika frdelningar, bde
de som r Pareto-effektiva och de som inte r det. Man kan tnka sig att alla medlemmar fr exakt samma varor (vldigt
egalitrt), att samhllsnyttan r summan av alla individers nytta (mindre egalitrt), att man viktar olika individers nyttor,
eller att samhllsnyttan r lika med nyttan hos den som har det smst (Rawls). Eller s kan man tnka sig att vi lever i
den bsta av alla tnkbara vrldar och inga omfrdelningar alls br gras Ofta finns det en effektiv frdelning som
samhllsmssigt r att fredra framfr en viss ineffektiv frdelning, men inte alltid: det kan vara en motsats mellan
effektivitet och rttvisa.
Kapitel 11 monopol
Vinstmaximering (profit maxization): Monopolet mter en nedtsluttande efterfrgekurva, inte en horisontell dito som
under perfekt konkurrens. Fr varje extra enhet som sljs sjunker priset, till skillnad frn vid perfekt konkurrens dr
fretagen r pristagare. Monopolet kan sledes justera priset/kvantiteten till en niv dr vinsten maximeras. Det spelar
ingen roll om det stter priset eller kvantiteten, men det kan inte stta bde eftersom det mste vara en punkt p
efterfrgekurvan. Vid vinstmaximering frsker alla fretag frst maximera MH, allts hitta den kvantitet Q* dr
MR=MC.

Marginella betalningsviljan: Hur mycket kunden vill betala fr en extra enhet vid en viss kvantitet. Det hr utlses av
efterfrgekurvan, som ju r sjlva betalningsviljan. Eftersom monopolet inte har ngot att vinna p att stta priset vid Q*
under efterfrgekurvan, s stter man priset till p* lngs efterfrgekurvan. Om p* < AVC p kort sikt resp p* < AC p lng
sikt lgger man ner.

Marginalintktskurvan (marginal revenue curve). Vid perfekt konkurrens fljer marginalintkten efterfrgekurvan och r
drmed horisontell. Vid monopol ligger den under efterfrgekurvan vid alla positiva kvantiteter Q, eftersom man tappar
en del av intkten frn frsljning av enhet Q+1 eftersom priset sjunker p de frsta Q enheterna. Fr linjra
efterfrgekurvor har marginalkurvan dubbelt s brant lutning: Om vi antar att efterfrgekurvan sluttar 45, allts
Ap/AQ=1, s: Q(p)=m-p => p(Q)=m-Q => R(Q)=pQ=(m-Q)Q=mQ-Q2 => R(Q)=MR=m-2Q.

Marginalintkt och priselasticitet (marginal revenue and price elasticity of demand): MR=p(1+1/c). Nr priselasticiteten
stiger gr MR mot p. Vid Y-axeln r efterfrgan perfekt elastisk och MR=p. Nr c=-1 s r MR=0. Nr c nrmar sig 0 och
blir mindre och mindre elastiskt s r MR<0. Hr har allts ett monopol ingen verksamhet.

Marknadsmakt (market power): Att kunna stta p>MC och drmed f H>0.

Lerner-index (Lerner index, price markup): (p-MC)/p, allts verskottets frhllande till priset. Kan ocks ses som 1/c.
Vid ett vrde uppemot 1,0 s r nstan hela priset rent verskott och efterfrgan r oerhrt inelastisk med avseende p
pris, monopolet kan allts ta ut i stort sett vad som helst. Vid ett vrde ner mot 0,0 s r p=MC, som vid perfekt
konkurrens, och monopolet kan allts inte lgga p ngot. Detta beror p att efterfrgan r vldigt elastisk och allts
vldigt prisknslig, skulle monopolet lgga p ngot skulle de tappa alla sina kunder.

Monopolets beroende av efterfrgekurvan: Marknadsmakt bygger allts p en inelastisk efterfrgekurva, vilket kan
tnkas uppst om substitut saknas eller att det finns f (lokala) konkurrenter. ndras efterfrgekurvan mste monopolet
ndra sin prissttning. Monopolet har allts ingen utbudskurva baserat bara p marginalkostnaden dr man kan avlsa
ett pris fr en viss kvantitet, utan utbudet bygger ocks p efterfrgekurvan.

Vlfrdseffekter av monopol (welfare effects of monopoly): Producenten vinner delvis, eftersom man kan ta ut ett hgre
pris. andra sidan frlorar de visst producentverskott eftersom kvantiteten r lgre n vid fri konkurrens (fast hade det
PS:et varit strre hade monopolet kunnat vlja att producera dr). Konsumenterna frlorar dremot dubbelt av dessa
skl. Resultatet blir allts en vlfrdsfrlust jmfrt med perfekt konkurrens.

Kostnadsfrdelar som skapar monopol: En anledning att ett monopol uppstr kan vara att ett fretag kontrollerar en
nyckelinsatsvara eller att man har verlgsen teknologi/organisation. Om ett fretag kan producera marknadens totala
efterfrgan till lgre kostnad n vad flera fretag kan s finns ett naturligt monopol (natural monopoly). Om ett antal
fretag har samma skalekonomi (samma avtagande AC) s finns ett naturligt monopol eftersom flera fretag bara
innebr att de fasta kostnaderna mngdubblas utan att marginalkostnaden avtar.

Stater skapar monopol: Det finns tre stt att hindra fretag frn att sig in p en marknad ifall man vill hlla kvar ett
monopol: genom att gra det svrt att f licenser, genom att ge ett (1) fretag en monopolstllning eller genom att
auktionera ut licenser. Genom de tv senare stten kan staten fnga delar av eller hela vrdet p monopolets
nuvarande eller framtida vinster, genom hga hyror eller licensavgifter. Patent r ett annat stt att skapa ett temporrt
monopol. Staten vger d de lngsiktiga frdelarna av att stimulera forskningen mot de kortsiktiga skadorna av tillfllig
monopolprissttning. Som alternativ till patent kan man tnka sig forskningsbidrag eller tvlingar med belningar.

Stater reducerar monopol: En stat kan frska reglera ett monopols vinst genom att infra ett pristak. Det optimala vore
att stta pristaket till vad priset hade blivit p en marknad med fri konkurrens, fr i s fall anpassar monopolet kvantiteten
p motsvarande stt. Men om inte staten knner till efterfrgekurvan/fretagets MR och dess MC finns en risk att man
stter ett icke-optimalt pristak, vilket kan leda till efterfrgeverskott och en minskad vlfrdskning jmfrt med ett
optimalt pristak. Och stter man pristaket s att MC mter efterfrgekurvan under AC-kurvan s lgger monopolet ner
om det inte fr subventioner. Ett annat problem kan vara att det reglerande organet mutas/influeras, s att regleringen
inte blir effektiv ur konsumenternas perspektiv. Ytterligare ett annat problem r att monopolfretaget fr ett omvnt
incitament att hlla kostnaderna uppe s att inte pristaket hamnar fr lgt. Stater kan ocks frska uppmuntra
konkurrens, t ex genom avreglering av en marknad, som alternativ till att stta pristak.

Dominerande fretag (dominant firm): Ett prissttande fretag som konkurrerar med mindre pristagande aktrer. De
kallas hh marginella aktrer (competitive fringe/fringe). Det dominerande fretaget mter en residuell
efterfrgekurva, dess efterfrgan r marknadens efterfrga minus vad de marginella aktrerna utbjuder: Dr(p)=D(p)-
Sf(p). Det stter sitt pris p samma stt som ett monopol, fast givet Dr istllet fr D. Vid priser under de marginella
aktrerna utbudskurva Sf mter det dominerande fretaget hela marknadens efterfrgan. Men vid priser ver dr Sf
mter marknadens efterfrga finns ingen restefterfrgan fr det dominerande fretaget, efter de marginella aktrerna
tar hand om allt. Mellan dessa niver r Dr mindre brant n D och fljaktligen mer elastisk. Monopolets marknadsmakt
har naggats i kanten! Det innebr att det dominerande fretaget tvingas snka priset => kvantiteten stiger. En
dominerande och ngra marginella aktrer producerar allts mer n ett monopol skulle gjort, s en del av
ddviktsfrlusten elimineras.
Kapitel 12 prissttning
Icke-enhetlig prissttning (nonuniform pricing): Priset p en vara beror p vem kunder r eller hur mnga enheter
han/hon kper. Gr det mjligt fr fretaget att ka sin vinst, eftersom man dels sljer till kunder man annars inte ntt,
och dels kan ta ut mer av sina nuvarande kunder.

Prisdiskriminering (price discrimination): En typ av icke-enhetlig prissttning. Olika kunder betalar olika mycket fr
samma vara, trots att det inte finns ngon skillnad i kostnadsnivn (r det skillnad i kostnadsnivn fr olika kunder s r
det inte prisdiskriminering om detta reflekteras i priset). Det finns tre grader av prisdiskriminering: 1) perfekt
prisdiskriminering 2) blockpriser/kvantitetsdiskriminering 3) multimarknadsprisdiskriminering (). Nr man anvnder
frasen slarvigt r det ofta det sistnmnda man menar.

Fr att ett fretag ska kunna prisdiskriminera mste det ha marknadsmakt, dess kunder mste ha olika prisknslighet
och fretaget mste kunna upptcka detta, samt fretaget mste kunna frhindra terfrsljning (resales) mellan
grupper som betalar olika mycket. Den sista punkten r ofta ett stort problem, men inte nr det gller tjnster eller
produkter med hga transaktionskostnader. Alternativt kan ett fretag vertikalt integrera sig fr att skerstlla att ingen
aktr i kedjan sljer vidare produkterna (lter lite extremt?!) eller frlita sig p lagar och regleringar (t ex frbud mot
parallellimport av hgprofilerade varumrken).

Frsta gradens prisdiskriminering, perfekt prisdiskriminering (perfect price discrimination): Fretaget lter varje person
betala sitt reservationspris (reservation price), vilket r det maximala belopp de r villiga att betala. Varje enhet sljs till
den som vrderar den mest, till det pris denne maximalt vill betala. Marknaden r effektiv och det uppstr ingen
ddviktsfrlust, men fretaget fngar allt mjligt konsumentverskott. En kund skulle allts tjna p ett monopol med
enhetlig prissttning, ven om det ger en lgre total vlfrd (W=CS+PS). Men perfekt prisdiskriminering r inte s vanligt
eftersom transaktionskostnaderna blir vldigt hga om man vill veta varje individs reservationspris.

Andra gradens prisdiskriminering, blockpriser (quantity discrimination): De flesta kunder har en nedtslutande
efterfrgekurva: de r villiga att betala mer fr den frsta enheten r fr de fljande. Ett fretag kan basera sin
prissttning p detta antagande fr att frska omvandla s mycket som mjligt av CS till PS. Observera att det inte r
prisdiskriminering om det lgre priser p fljande enheter beror p lgre kostnader, t ex vid lagerhllning. Ofta utgr man
frn olika block av enheter: de 20 frsta enheterna kostar 70 kr, de 20 nsta 50 kr, etc. Vlfrdsfrlusten r mindre n ett
monopol med enhetlig prissttning och ju fler block, desto nrmare perfekt prisdiskriminering. Men eftersom man aldrig
exakt kan efterlikna efterfrgekurvan s blir det alltid en viss ddviktsfrlust eftersom man inte sljer de sista enheterna
fr MC nr p gr mot MC.

Tredje gradens prisdiskriminering, multimarknadsprisdiskriminering (multi market price discrimination): Som perfekt
prisdiskriminering, fast man frsker uppskatta reservationspriserna p gruppniv istllet fr p individniv. Det kan till
exempel glla olika geografiska marknader. Inom varje marknad gller en viss prisniv som stts precis som ett
monopol stter ett enhetligt pris, allts baserat p marknadens efterfrgekurva/priselasticitet/marginalintkt och
fretagets marginalkostnad (som man kan anta r konstant mellan marknaderna). P s stt tcker man in den skiftande
betalningsvilja som finns p olika marknader. Man kan identifiera grupper antingen genom observerbara karaktrsdrag (t
ex lder p kunderna) eller genom observerbara handlingar (ge kunder som bryr sig om att klippa ut kuponger eller boka
inflexibla flygbiljetter i frvg lga priser eftersom vi vet att de r prismedvetna). Vlfrden vid
multimarknadsprisdiskriminering r frsts lgre n vid perfekt prisdiskriminering, men den kan vara bde hgre eller
lgre vid ett monopol som stter enhetliga priser.

Tvdelade tariffer (two-part tariffs). Det rder lite frvirring i Perloff om det hr r en form av prisdiskriminering eller inte,
avsnitt 12.5 indikerar det, men s 389 stycke 3 tycks motsga det. Det innebr i alla fall att ett fretag debiterar sina
kunder en klumpsumma (lump-sum fee) fr rtten att kpa och sedan ett visst pris per enhet. Ett klassiskt exempel r
telefonabonnemang, dr man betalar bde abonnemangsavgift och en rrlig taxa. Precis som fr prisdiskriminering
mste man ha marknadsmakt, frst sina kunders efterfrgan och kunna frhindra terfrsljning.

Tvdelade tariffer kommer till sin anvndning om man r tvungen att ha en prissttningsmodell mot kunder som
sinsemellan har olika efterfrgekurvor. Ifall alla hade samma efterfrgekurva kunde man ju bara bestmma ett visst pris,
frslagsvis ett som slukade deras konsumentverskott, och kra det mot alla. Men om kunderna skiljer sig t skulle man
riskera att helt tappa de med lgre betalningsvilja med en sdan metod, vilket skulle ge 0 i intkt frn dem. I stllet
anvnder man sin rrliga taxa fr att maximera intkterna frn de med en hg marginell betalningsvilja vid hga volymer,
s man kapar t sig betalningsviljan mellan fr omrdet mellan p=MC (konstant i bokens exempel) och p=rrlig taxa fr
alla Q frn 0 till punkten dr efterfrgekurvan korsar p=rrlig taxa. Konsumentverskottet fr omrdet ovanfr p=rrlig
taxa frsker man istllet komma t via en fast avgift. Hr vljer man ut en fast avgift som man tror de flesta accepterar.
P s stt kommer man t en s stor del som mjligt av konsumentverskottet. De som konsumerar en liten kvantitet vill
egentligen inte vara med och betalar fr dem som konsumerar mer, men p det hr sttet blir det s nd!

Sambandsfrsljning (Jacob-ord, alt. tie-in sales): En kund fr kpa produkt A bara om han/hon lovar att kpa produkt B
ocks. Det kan vara fokuserat p en lngvarig relation, t ex att ett fretag lovar att kpa kopiatorservice frn fretaget
som slde dem en kopiator (requirements tie-in sale).

Paketering (bundling): Men paketering/bundling verkar vanligare. Man sljer tv produkter ihop, fr man tror att vissa
uppskattar mest A men kan tnka sig att betala lite fr B, medan andra uppskattar mest B men kan tnka sig att betala
lite fr A. P s stt kan man ha samma priser mot alla kunder, men nd f bgge grupperna att kpa bgge
produkterna. Paketering kan vara lnsamt, beroende p konsumenternas smak och, frsts, frmgan att frhindra
terfrsljning. Man ska bara paketera varor som har en negativ korrelation till varandra, dvs att de kunder som r
intresserade av A r inte s intresserade av B eller vice versa (fr hade mnga kunder varit intresserade av bde A och
B kunde man ju slt dem separat till ett hgre pris).
Kapitel 13 oligopol och monopolistisk konkurrens
Oligopol (oligopoly): Ett litet antal fretag i en marknad med stora intrdeshinder. De kan pverka priset och de tar
hnsyn till sina konkurrenters agerande. Exempel r biltillverkare. Fretag som inte samarbetar i en kartell tjnar lgre
n monopolvinsten, men de kan nda uppn > 0 ven p lng sikt.

Kartell (cartel): En grupp fretag som explicit kommer verens om att koordinera sina aktiviteter, t ex hur mycket varje
fretag ska slj och till vilket pris. Medlemmarna i en kartell uppfr sig kollektivt som ett monopol och kan analyseras
som ett sdant.

Monopolistisk konkurrens (monopolistic competition): Fretag har marknadsmakt (mjlighet att hlla p>MC) men
eftersom det inte finns ngra intrdeshinder drivs den lngsiktiga vinsten nd mot 0. Intrde sker tills inga nya fretag
kan komma in p marknaden och uppn > 0. Exempel r rrmokare i en liten stad. ven hr tar man hnsyn till sina
konkurrenters beteende. De har marknadsmakt eftersom de mter en nedtsluttande efterfrgekurva, liksom i ett
oligopol.

Spelteori
Spelteori (game theory): En uppsttning verktyg som ekonomer, statsvetare, militra analytiker och andra anvnder fr
att analysera beslutsfattande bland olika aktrer som anvnder strategier. Alla aktrerna r intresserade att maximera
sina utfall, ven p bekostnad av andra, men en aktrs agerande pverkar alla andras.

Bsta svar (best response): Den strategi som maximerar en aktrs vinst, givet dess uppfattning om de andras
kommande drag. Fr varje tnkbart drag som motspelaren/-na kan tnkas gra s finns ett bsta svar. Kan visas i en
bsta-svars-kurva.

Nash-jmvikt (Nash equilibrium): En uppsttning strategier som r de optimala fr alla spelare finns inget annat stt att
uppn hgre avkastning givet att man hller de andras strategier konstant. Ingen vill ndra sin strategi eftersom man
anvnder sin bsta respons. Lite som i en jmvikt i en frikonkurrensmarknad dr ingen producent vill ndra kvantiteten
givet vad andra hller p med.

Spel utan samarbete och med imperfekt information (noncooperative gave of imperfect information): Den ena aktren
vet inte vad den andra kommer att gra, utan mste frska gissa.

Strikt dominerande (strictly dominating): Strategi 1 r strikt dominerande ver strategi 2 om att strategi 1 utlovar
tminstone lika bra resultat som strategi 2, oavsett vad motspelaren gr.

Dominerande strategi (dominant strategy): Om en strategi r strikt dominerande ver alla andra strategier s ska ett
fretag vlja denna dominerande strategi. Vad den tror om motspelaren drag spelar d ingen roll. Det r inte alltid det
finns dominerande strategier.

Fngarnas dilemma (prisoners dilemma): Ett spel utan samarbete och med imperfekt information. Spelarna skulle tjna
mest p att samarbete (bgge hller tyst). Men eftersom de inte vgar lite p den andre (att den hller tyst), s vljer
bgge en strategi som skadar dom sjlva minst (att tala fr att slippa riskera att bara den andre parten talar). Bgge har
allts dominerande strategier som gr att de inte uppnr det optimala utfallet (men de undviker sitt vrsta mjliga utfall).
Kan ritas upp i en 2x2 matris dr varje ruta innehller vrdet fr aktr A och vrdet fr aktr B vid det utfallet.

Samarbete (cooperation/collusion): I ett spel som bara pgr en period samarbetar inte fretag fr att de inte litar p
varandra och det finns inget stt att bestraffa varandra, s bgge har ett incitament att fuska fr att tjna mer. Men om
spelet pgr multipla perioder kan fretag samarbeta eftersom det d finns sanktionsmjligheter. Genom att signalera
att man vill samarbete (t ex genom att vlja en icke-optimala strategi ngra perioder) och genom att hota att bestraffa
(sabba fr den andra) kan ett fretag pverka sin medspelare. Ett problem uppstr om spelet spelas i ett i frvg
bestmt antal ronder, eftersom bgge har incitament att fuska sista ronden, och drmed ocks nst sista etc.

Oligopolmodeller
Oligopolmodeller med samarbete (cooperative oligopoly models): Karteller uppstr eftersom det r ett stt hja vinsterna
jmfrt med en frikonkurrensmarknad dr man r begrnsad till att maximera sin vinst utifrn marknadspriset. I en kartell
kan flera fretag snka sin produktion, vilket d pverkar marknadens utbud och leder en lgre jmviktskvantitet men ett
hgre pris. Kartellen stter sitt pris som ett monopol, men r frsts begrnsad av priselasticiteten i efterfrgan. Det
finns lagstiftning mot karteller i de flesta i-lnder, men karteller mellan lnder (som OPEC) r lagliga. Fretag kan ibland
ta risken att bryta mot lagen om sanktionsmjligheterna r sm. Fretag kan ocks frska fusioneras (merge) som
alternativ till en olaglig kartell. I vissa fall kanske inte fretag samarbetar explicit, men effekten blir den samma (tacit
collusion).

En kartell kan misslyckas om icke-kartellmedlemmar kan bjuda ut stora kvantiteter p marknaden och drmed hlla nere
priset. Kartellmedlemmar kan ocks frska fuska och ka sin produktion mer n vad man kommit verens om, fr att
ka dra nytta av det hga marknadspriset i frhoppningen att de inte pverkas av lite extra produktion. Fr att undvika
det hr mste kartellen kunna upptcka (detect) fusk och bestraffa det (enforcement). Rabatter och liknande gr det
lttare att dlja ett fusk fr kollegorna.

Olika oligopolmodeller fr marknader utan samarbete: Cournotmodellen r lmplig om alla aktrerna stter sin kvantitet
samtidigt (svrrrlig variabel) och lter marknaden bestmma priset (lttrrligt), ex mackar och researrangrer.
Stackelbergmodellen r bttre om ett fretag r ledare och bestmmer sin kvantitet fre de andra aktrerna.
Bertrandmodellen anvnds om fretagen stter priset (den svrrrliga variabeln) och inte kvantiteten. Om man inte vet
de institutionella egenskaperna p en marknad kan man testa med alla tre modellerna och se vilken som efterliknar
verkligheten bst. Cournotmodellen ger lite lgre pris och hgre kvantitet => lgre vinst, mycket hgre
konsumentverskott => hgre vlfrd n i ett monopol/kartell. Stackelberg ger nnu lgre (sammanlagd) vinst men nnu
hgre konsumentverskott och drmed nnu hgre vlfrd, ven om man inte nr fram till vlfrden som skapas av det
pristagande fretaget.

Cournotmodellen fr oligopol utan samarbete (Cournot model of noncooperative oligopoly): Som sagt, lmplig om alla
aktrerna p marknaden stter sin kvantitet samtidigt. Den utgr som jag frstr frn homogena produkter med samma
MC. Hr pratar man om en Cournotjmvikt (Cournot equilibrium), en uppsttning kvantiteter som ger varje enskilt fretag
maximal vinst jmfrt med andra strategier, om man hller kvantiteterna fr de andra aktrerna konstant. En
Cournotjmvikt r ocks en Nashjmvikt. Fr att hitta Cournotjmvikten mste man frst vilken strategi de olika
aktrerna anvnder Varje aktrs strategi baseras p efterfrgekurvan man mter och dess marginalkostnad. Aktr A kan
utg frn den restefterfrgan man mter, allts marknadens efterfrgan minus det man tror om aktr B:s produktion. A
har ett monopol gentemot de som inte kper av B och kan allts stta sin produktion dr MRr (marginalintkten fr
restefterfrgan) och MC mts. Eftersom man inte vet B:s produktion s mste man frskjuta restefterfrgan fr alla
mjliga vrden p B:s produktion. Fr varje sdant vrde fr man en egen bsta respons. Detta kan d ritas upp i en
graf ver jmviktskvantiteter med A:s kvantitet p Y-axeln och B:s p X-axeln. Deras tv bsta-responskurvor
(produktion baserat p vad man tror om motpartens produktion) korsas i Cournotjmvikten. Vid denna produktionsniv
r allts bgge p sin bsta-responskurva och har inget incitament att vilja producera p ngon annan niv. Det hr kan
lsas matematiskt genom att man stter in qA i qB.

Cournot eller kartell? Oligopolfretag som samarbetar beter sig som ett monopolfretag och delar drefter vinsten. I
grafen om jmviktskvantiteter kan man lgga in en kontraktkurva med ekvationen qA+qU=Q frn (0,Q) till (Q,0).
Samverkande fretag kan tnka sig (skriva kontrakt om) att producera lngs alla dessa punkter. Man kan ocks tnka
sig att skapa en graf ver jmviktsvinster (equilibrium profits) dr fretagets A:s vinster visas p ena axeln och B:s p
andra. Det pristagande fretaget hamnar i origo, Cournot-jmvikten en bit ut men kartellvinsterna ligger lngs grnsen
fr den mjliga vinsten (PPF, profit possibility frontier). Baserat p hur vilken modell som hrmar verkligenhet kan man
se vilken modell som verkar frklara fretagens beteende bst.

Cournot-jmvikten och antalet fretag. Ett Cournot-fretags Lerner-index rknas ut som 1/(nc) dr n r antalet fretag
p marknaden. Nr n vxer gr Lerner-indexet mot 0,0 och fretagens mjlighet att stta p>MC minskar. Det beror p
att ett enskilt fretag mter den restefterfrgan som de andra inte tagit hand om, och ju fler fretag som finns, desto mer
elastisk blir den efterfrgan ett visst fretag mter.

Stackelbergmodellen fr oligopol utan samarbete (Stackelberg model of noncooperative behavior). Anvnds nr man
har en ledare (leader) och ett antal efterfljare (followers) som stter sin kvantitet efter ledarens. Ledaren inser at t dess
fljeslagare kommer att anvnda sin bsta-respons-kurva som i Cournot-modellen fr att vlja lmplig produktionsniv.
Ledaren frutsger detta och stter drfr sin egen produktion givet detta antagande. Det r ndvndigt att en ledare
hinner agera innan fljeslagaren gr det, fr bara ett hot att lgga produktionen vid en viss niv r inte trovrdigt.

Speltrd (game tree). Anvnds t ex nr Perloff frklarar Stackelbergmodellen. D gr ledaren L frst ett val mellan tre
mjliga produktionsniver, vilket leder till tre huvudfrgreningar i trdet (A, B och C). Fr var och en av dessa vljer F
och det uppstr d tre ytterligare underfrgreningar fr var och en av huvudfrgreningarna (A1, A2, A3, B1, B2, ). Fr
var och en av underfrgreningarna kan man rkna ut en vinst fr bde L och F, som allts r ett resultat av deras olika
handlingar. L frestller sig vad F hade valt om L valt A. I s fall hade F valt mellan A1, A2 och A3 och valt den som gav
denne hgst vinst. L frestller sig vidare vad F vljer om L vljer B respektive C. Baserat p vilket underalternativ F valt
fr varje huvudalternativ gr sen L sitt val. L vljer frsts det huvudalternativ som leder till det tillgngliga
underalternativ med den fr honom hgsta vinsten. Resultatet blir en Stackelberg-jmvikt, vilket ocks r en Nash-
jmvikt: Givet att L stter en viss produktionsniv s vljer F den strategi som maximerar dess vinst. Och p samma stt
s vljer L den optimala produktionsniv, givet vad den vet om F respons.

Stackelbergmodellen grafiskt: Den restefterfrgan Dr som ledaren mter n marknadens efterfrgan D minus
konkurrentens produktion. Genom konkurrentens bsta-respons-kurva kan man avlsa dennes produktion givet varje
niv p den egna produktionen. Genom att stta sin egen produktion vldigt hgt respektive till 0 kan man se
extremvrdena fr konkurrentens produktion. Baserat p detta kan man rita upp ledarens restefterfrgan. Ledaren stter
sen den egna produktionen dr marginalintkten baserat p restefterfrgan MRr mter marginalkostnaden MC. Den
totala Stackelberg-vinsten r mindre n vid Cournot-modellen, och desto ojmnare frdelat: ledaren tar en stor del. Men
konsumenterna fredrar Stackelberg-jmvikten, eftersom priset r lgre och kvantiteten hgre n i Cournot-jmvikten.

Strategisk handelspolitik (strategic trade policy): En stat kan stda ett av sina fretag p vrldsmarknaden. Stater kan
underbygga sitt fretag och gra dess hot om att stta en viss produktionsniv trovrdigt. Med subventioner sjunker MC-
kurvan och fretaget producerar mer fr varje given kvantitet som konkurrenten producerar p bsta-respons-kurvan.
Subventionen fr ett fretag att falla in i ledarrollen och det i andra i rollen som fljeslagare. Men man ska nd vara
frsiktig med interventioner, eftersom fem saker krvs fr att det ska fungera: 1) Staten mste lyckas stta sin
subvention innan de andra aktrerna offentliggjort sina produktionsniver 2) Andra stater fr inte hmnas 3) Statens
agerande mste vara trovrdigt och lngsiktigt 4) Staten mste knna till efterfrgan och de olika fretagens
kostnadsfunktion 5) Staten mste veta vilket spel fretagen spelar.

Monopolitisk konkurrens (monopolistic competition): I en marknad med monopolistisk konkurrens finns det ett s pass
litet antal fretag, nr alla lnsamma intrden gjorts, att varje fretag mter en nedtsluttande efterfrgan. Drfr kan
fretaget ta p>MC. Dremot stts p=AC eftersom fler konkurrenter skulle attraheras om fretaget tjnar pengar p varje
sld enhet, och d skulle priset sjunka. P de hr marknaderna rder inte fri konkurrens eftersom det finns relativt f
fretag kanske p grund av hga fasta kostnader eller skalekonomi som r hg i frhllande till efterfrgan eller
eftersom fretag sljer differentierade produkter. Ju lgre fasta kostnader, desto fler fretag finns det i en jmvikt med
monopolistisk konkurrens och desto mindre monopolistiskt.

Bertrands prissttningsmodell (Bertrand price-setting model): I mnga marknader med oligopol eller monopolistisk
konkurrens stter fretag priser och inte kvantitet. Om produkten r homogen och fretagen stter priserna s hamnar
Bertrand-jmvikten vid MC (vilket r lgre n Cournot-jmviktspriset som uppns nr kvantiteten stts) eftersom
fretagens bsta respons vid en prissttning >MC r att snka priset fr att kapa t sig hela marknaden, vilket leder till
en ond cirkel. Endast vid p=MC finns en jmvikt efter den bsta responsen fr bgge dr r att hlla kvar priset. Detta r
dock inte s realistiskt, eftersom priserna inte pressas ned s lgt vid ett litet antal fretag. Bertrand-modellen tar
dessutom inte hnsyn till efterfrgans utseende. Om produkterna r differentierade s r dock Bertrand-jmviktspriset
ver MC. Normalt sett r marginalerna p varor ((p-MC)/p) hgre ju mer varorna r differentierade. Produktdifferentiering
ger marknadsmakt.

Eftersom varje fretag har en del trogna kunder s behver inte fretagen priskonkurrera fr att ta ver alla den andras
kunder. Bertrand-respons-kurvorna, som skildrar relationerna mellan priserna (vara Y p Y-axeln och vara X p X-axeln)
sluttar uppt, eftersom ifall X hjer priset s hjer Y ocks. I den punkt dr responskurvorna mts r bgge njda med
sin respons p den andres prissttning, och vill inte ndra den.
Kapitel 15.4 vertikal integration
Ett fretag kan integrera sig vertikalt (delta i mer n ett efterfljande steg i produktionen eller distributionen av varor eller
tjnster), integrera sig quasi-vertikalt (anvnda kontrakt eller andra medel fr att kontrollera fretag som det har vertikala
relationer med) eller kpa frn en faktormarknad (factor market). Framfrallt vid ett bilateralt beroende, som det skulle
kunna finnas mellan en kolgruva och ett elverk, kan man tnka sig vertikal integration eller lngsiktiga kontrakt.
Beroende p vilket som r mest lnsamt s integrerar sig ett fretag vertikalt och producerar en viss insatsvara eller
kper den av andra.

Eftersom vertikal integration r kostsamt s integrerar fretag bara om det finns stora frdelar. Vid en perfekt marknad
fr insatsvaror skulle det inte finnas ngra frdelar alls. Men i praktiken kan man tnka sig fem mjliga frdelar: att snka
transaktionskostnaderna (delvis genom att undvika opportunism), frskra sig om en stadig tillgng, undvika statliga
priskontroller och regleringar, utka sin marknadsmakt till en annan marknad samt att eliminera ngon annans
marknadsmakt. Nackdelar kan vara att det r svrt fr den kontrollerande att binda sig till att inte exploatera och att inte
komma till undsttning vid behov. De som kontrolleras kan d f svagare incitament att producera optimalt.
Kapitel 18 externaliteter, allmn egendom och kollektiva varor
Externalitet, extern effekt (externality): Intrffar nr en konsuments vlbefinnande eller en producents
produktionskapacitet direkt pverkas av andra konsumenters eller producenters handlingar, snarare n indirekt genom
prisndringar. En externalitet som skadar andra r en negativ externalitet, medan en externalitet som hjlper andra r en
positiv dito. Vissa externaliteter gagnar en grupp och skadar en annan.

Det ineffektiva i att producera med externaliteter: Eftersom producenterna inte betalar fr negativa externaliteter ssom
utslpp s r de privata kostnaderna (private costs) mindre n de samhlleliga kostnaderna (social costs). Den
samhlleliga marginalkostnadskurvan MCs (marginal social cost) r summan av den privata marginalkostnadskurvan
MCp och marginalkostnaden av externaliteten MCg. Som en konsekvens skapar frikonkurrensmarknader fler negativa
externaliteter n vad som r samhlleligt optimalt. Om det enda sttet att minska externaliteterna r att minska
produktionen s r den optimala lsningen att stta produktionen dr den marginella frdelen frn att reducera
externaliteten r lika med den marginella kostnaden som konsumenter och producenter betalar fr lgre produktion (se
cost and benefit-analysen nedan). Det r oftast optimalt att ha vissa negativa externaliteter, fr om man tar bort alla
elimineras ocks nskvrd produktion och konsumtion, vilket kanske inte upphver frdelen av att slippa externaliteten.

Statliga interventioner: Om staten har tillrcklig information om efterfrgan, produktionskostnader och de skadliga
effekterna som externaliteterna skapar, s kan den anvnda skatter eller kvoter (quotas) fr att tvinga en
frikonkurrensmarknad att producera det som r samhlleligt optimalt (the social optimum). Staten kan tnkas beskatta
eller begrnsa den negativa externaliteten, eller den kan beskatta eller begrnsa produktionen. En skatt br vara lika
stor som den marginella skadan av externaliteten vid den samhlleligt optimala kvantiteten, inte ndvndigtvis vid andra
kvantiteter.

Kostnad-och-frdel (cost and benefit). Man kan visa var den samhlleligt optimala produktion (social optimum) finns
genom en vanlig utbud-och-efterfrgan-analys, men ocks genom en kostnad-och-frdels-analys dr vrdet av bde
kostnaden och frdelen visas p Y-axeln och kvantiteten visas sjunkande p X-axeln. I origo r kostnaden och frdelen
0 jmfrt med i jmvikten om man bara rknar med de privata kostnaderna, och kvantiteten p X-axeln r den
jmviktskvantiteten. Kostnaden (C, cost, mindre produktion) och frdelen (B, benefit, mindre utslpp) ritas som tv
kurvor som bgge kar i takt med att kvantiteten minskar. Nr bgge dessa kurvor har samma lutning och derivatorna r
identiska (MC=MB) s r nettofrdelen maximerad. Detta r frsts i samma punkt som dr jmvikten uppstr i en
utbud-och-efterfrgan-analys om man utgr frn de samhlleliga kostnadskurvorna.

Marknadsstruktur och externaliteter: ven om en frikonkurrensmarknad producerar fr mycket varor och negativa
externaliteter s kan en marknad med begrnsad konkurrens producera mer eller mindre n vad som r optimalt. Med
en negativ externalitet s kan en jmvikt p en marknad med begrnsad konkurrens (a noncompetitive equilibrium)
komma nrmare vad som r socialt optimalt n vad en jmvikt p en frikonkurrensmarknad kan. En skatt i niv med den
marginella samhlleliga skadan (the marginal social harm) av en negativ externalitet som r socialt optimalt fr en
frikonkurrensmarknad kan snka vlfrden nr den tillmpas p en marknad med begrnsad konkurrens. Andra
skatter eller subventioner kan behvas istllet.

Att tilldela gandertt fr att reducera externaliteter (allocating property rights to reduce externalites): Externaliteter
uppstr eftersom gandertten till en egendom inte r tydligt definierad. Enligt Coase-teoremet fr man ett effektivt
resultat om man tilldelar gandertten till ngon av tv parter s lnge de tv kan frhandla. Detta frutstter att
transaktionskostnaderna r lga, att inte ena sidan frhandlar enligt ngon viss strategi och att det inte finns
asymmetrisk information (den ena sidan vet mer n den andra om kostnader eller frdelar). Man kan stlla upp
frhandlingen som ett 2x2-spel. Hur man tilldelar gandertten pverkar inkomstfrdelningen, eftersom rttigheterna r
vrdefulla. Tyvrr s r frhandlingar inte alltid s praktiskt, framfrallt inte nr mnga mnniskor r involverade. I
sdana fall kan man tnka sig marknader fr rtten att producera externaliteter kan verkomma problemet med
externaliteter: de fretag som ltt kan frbttra sina produktionsprocesser gr det och sljer sina rttigheter, medan de
med gamla produktionsprocesser (som krver mycket pengar att frbttra) konkurrerar om rttigheterna och driver upp
priset, vilket skulle ge ett kat incitament fr dem att frbttra sina processer.

Privata varor (private good): Det rder rivalitet om dessa varor, s varje exemplar som konsumera av en person kan inte
konsumeras av ngon annan. Det rder ocks exklusivitet, s bara de som betalar fr tillgng. Exempel: kokosboll,
penna, Festis-flaska.

Allmn egendom/gemensamma resurser (common property): Externaliteter r ett problem med allmn egendom (en
resurs som alla har fri tkomst till). Allmn egendom blir nmligen verexploaterad eftersom individerna inte br sin egen
samhlleliga kostnad, utan bara en privat marginalkostnad som r liten jmfrt med den privata marginalnyttan. Om alla
till exempel kan kra p en motorvg s gr alldeles fr mnga det, eftersom de ignorerar den externalitet de skapar fr
andra: frseningar p grund av trafikstockningar. Skatter och kvoter kan tnkas reducera eller eliminera verutnyttjande,
alternativt kan man tnka sig privatiseringar och att tilldela gandertten till ngon. Exempel: motorvg, jakt.

Kollektiva varor (public goods): Om kollektiva varor finns det ingen rivalitet. Nr en kollektiv vara tillhandahlls till ngon
kan den ocks tillhandahllas till andra utan extra kostnad. Att exkludera ngon frn att konsumera en kollektiv vara r
ineffektivt. En utmaning fr en stat blir att hitta den tillhandahlla den optimala nivn eftersom det r svrt att f reda p
hur mycket folk vrdestter en kollektiv vara. Man kan tnka sig en kollektiv vara dr man pltsligt slr i ett kapacitetstak,
s att rivalitet dyker upp, t ex nr en simbassng blir full. D kan det verg till att ses som en allmn
egendom/gemensam resurs.

Rent kollektiva varor (public good without exclusion): En kollektiv vara (icke-rivalitet) som man inte kan exkludera ngon
frn att konsumera. Marknader tillhandahller fr lite eller inget alls av icke-exklusiva kollektiva varor, eftersom bara de
mest intresserade bidrar och resten ker snlskjuts p de positiva externaliteter som alstras. En lsning r statlig
finansiering. Exempel r frsvar, gratisprogramvaror och ren luft.

Klubbvara (club good): En kollektiv vara som tillter uteslutning (exclusion) av dem som inte betalar. Men s lnge man
betalar finns ingen rivalitet, s lnge som man inte slr i ngot kapacitetstak (t ex konserten blir full). Privata marknader
r bttre p att tillhandahlla klubbvaror n rent kollektiva varor. Dock: snlskjutsproblemet finns ven hr, man kan till
exempel vnta p att klubben formas och sedan frhandla om billigt intrde.

Den samhlleliga marginalnyttokurvan (social marginal benefit curve): Den aggregerade efterfrgan p en privat vara r
den horisontella summan av varje individs efterfrgekurvan (man lgger ihop kvantiteterna vid ett visst pris). Detta kallas
ocks den samhlleliga marginalnyttokurvan. Men motsvarande kurva fr kollektiva varor fr man fram genom att
vertikalt addera varje individs efterfrgekurva (man lgger ihop priserna fr en given kvantitet). Eftersom det inte finns
ngon rivalitet kan mnga individer uppskatta samma exemplar av varan. Genom att ta fram den samhlleliga
marginalnyttokurvan ser man hur betalningsviljan fr tjnsten ser ut. En tjnst efterfrgas tills marginalnyttan =
marginalkostnaden.

Snlskjuts (free riding): Mnga r ovilliga att betala fr sin del av en kollektiv vara. De vill dra frdel av den positiva
externalitet som det ger att andra konsumerar varan. Perloff visar t ex med ett 2x2-brde hur ineffektivt det blir nr tv
butiker i ett kpcentrum funderar p att hyra en vakt. Att hyra vakt kostar $10 per timme, men fr varje enskild butik ger
det bara $8. De skulle mycket vl kunna dela p honom/henne och nd f ut ett vrde p $8, men d mste de
samarbeta, eftersom bgges dominanta strategi r att inte hyra. Statlig eller annan kollektiv handling kan lsa problemet,
t ex genom socialt tryck, fusioner (d blir det en intern angelgenhet), tvng (alla medlemmar i en grupp tvingas vara
med, fr att alla ska veta att alla andra r med och betalar) och privatisering (inte lngre en kollektiv vara).
Kapitel 19 asymmetrisk information (ett s, tv m!)
Problem som uppstr p grund av asymmetrisk information: Asymmetrisk information leder till marknadsmisslyckanden
nr informerade parter hnger sig t opportunistiskt beteende p de oinformerade parternas bekostnad. Det kan handla
om att bara sljaren knner till varans kvalitet, att bara frskringstagaren/lntagaren knner till sin risk eller att bara
lntagaren knner till sin arbetsfrmga. Detta kan resultera i att marknader elimineras och att priserna hamnar ovanfr
marginalkostnaden (p>MC). Tv olika sorters problem uppstr ur opportunism, ogynnsamt urval och moral hazard.
Moral hazard r opportunism dr en informerad part drar frdel av en mindre informerad part genom ngon slags
oobserverad handling. Det behandlas i nsta kapitel.

Ogynnsamt urval (adverse selection): Lg kvalitet r verrepresenterad. Opportunism dr de enda som accepterar en
verenskommelse r de informerade parter som har en oobserverad egenskap (unobserved characteristic) som gr det
mjligt fr dem att dra nytta av verenskommelsen, p den mindre informerade partens bekostnad: fr ett givet pris r
gare av dliga objekt mer bengna att slja, fr ett given rnta r lntagare med riskabla projekt mer bengna att lna,
etc. Fr att undvika det hr problemet mste man antingen begrnsa det opportunistiska beteendet eller eliminera
informationsasymmetrin. Fr att frhindra opportunismen som uppstr nr informationen r asymmetrisk kan staten
intervenera eller s kan aktrerna sjlva skriva kontrakt som begrnsar de informerades beteende. Fr att eliminera eller
reducera informationsasymmetrin kan de oinformerade screena fr att f den information de behver (hlsokontroller),
medan de informerade kan vlja att signalera (redovisning, certifiering, ). Signalering r en slags sjlvselektion. Andra
exempel p sjlvselektion r att t ex ha en sjlvrisk i ett frskringskontakt eller ln som beror p anstllningstrygghet,
vilket gr att kunden/den anstllde visar med sitt beteende i vilken grupp han/hon hr hemma. Tredjepartsaktrer som
staten kan ocks frmedla information. Ett annat alternativ r gruppdeltagande som gr att lgriskkunder inte kan dra sig
undan, ex via lagstiftning ssom offentliga socialfrskringar. Tvingande certifiering/garantier pressar dock bort
produkter av lgre kvalitet, vilket kanske inte r s bra om det finns en efterfrgan p dem, och frstr
signaleringsmekanismen.

Hur okunskap om kvalitet leder till att varor med hgre kvalitet vljs bort (how ignorance about quality drives out high-
quality goods): Om kunderna inte kan skilja p bra och dliga produkter fre kpet, s finns det en risk att dliga
produkter puffar ut de bra frn marknaden. Detta problem (lemons problem) beror p ogynnsamt urval. Exempel: sljare
av bra bilar vill ha tvtusen spnn per bil medan sljare av dliga bilar njer sig med en tusenlapp. Konsumenterna
kanske r beredda att betala det hr, men kan de inte skilja dem t och de rknar med att chansen att f en bra bil r
fifty-fifty s r de villiga att lgga 1500 kr. Fr det hr priset vill inga sljare av bra bilar vara med. (Det hr kan ocks
gras i flera niver med lgre och lgre kvalitet.) Konsumenterna inser det och efterfrgan sjunker s att man bara
betalar 1000 kr fr de dliga bilarna igen. Ett annat exempel r frskringar, d lgrisktagare frsvinner successivt.
Metoder fr att hantera det r bland annat med lagar som begrnsar opportunism, screening frn kundernas sida
(genom experter eller genom att man frlitar sig p fretagens rykte), att tredjeparter som staten eller konsumentgrupper
tillhandahller information samt att fretag signalerar (genom att ha knda varumrken och att erbjuda garantier).
Signalering r bara vettigt om det r dyrt att gra det (men inte fr dyrt, s att det inte lnar sig) och alla andra inte gr
det.

Prisdiskriminering p grund av falska uppfattningar om kvalitet (price discrimination due to false beliefs about quality):
Fretag kan prisdiskriminera om vissa konsumenter felaktigt tror att kvaliteten skiljer sig mellan identiska produkter.
Eftersom bara vissa kunder samlar in information om kvalitet s r det bara de kunderna som vet ifall kvaliteten skiljer
sig mellan produkterna p en marknad. Fretag kan utnyttja de okunniga kunderna genom att skapa brus (noise): man
sljer samma pryl under tv olika varumrken till olika priser. Man kan sga att det handlar om
multimarknadsprisdiskriminering dr man segmenterat baserat p handling (kpbeteendet).

Marknadsmakt frn okunskap om priser (market power from price ignorance): Om konsumenterna inte vet hur priserna
skiljer sig mellan fretag s kan ett fretag hja sitt pris utan att tappa alla sina kunder. Konsumenternas okunskap
skapar allts marknadsmakt, eftersom p>MC r mjligt. Fr en marknad som annars skulle vara i fri konkurrens med full
information s leder konsumenternas okunskap om priser till mycket hgre priser. r transaktionskostnaderna och
antalet fretag stort blir jmvikten monopolpriset. r antalet fretag lgre kan man tnka sig en spridning i priserna. Som
exempel hr tar Perloff turistbutiker som sljer sdana dr trevliga plastbollar med sn som yr om man skakar dem.

Problem som uppstr frn okunskap vid anstllning (problems arising from ignorance when hiring): Fretag anvnder
signalering och screening fr att frska eliminera informationsasymmetrier nr de anstller. Nr potentiella anstllda
och fretag har gemensamma intressen till exempel att frska para ihop rtt person med rtt uppgift s tjnar alla
p att eliminera asymmetrin genom att de vlinformerade skandena rligt berttar om sina kunskaper genom cheap
talk. Men nr parterna har olika intressen funkar inte cheap talk, d mste den som sker jobb snda dyrbara signaler
(expensive signals), t ex en utbildning, fr att informera fretaget om sina frdigheter. Om dessa signaler r oproduktiva
(nr utbildning bara r en signal och inte bidrar till att ka individens produktivitet) s kan de vara privat frdelaktiga men
samhllsmssigt skadliga (socially harmful). Om signalerna r produktiva s kan de ven vara samhllsmssigt
frdelaktiga. Men r signalerna fr dyra eller om alla snder, s r det inte intressant fr ngon. Fretag kan ocks
screena. Intervjuer, objektiva tester och andra instrument kan leda till en bttre matchning av skande och uppgifter,
vilket kan vara till nytta fr samhllet. Att screena genom statistisk diskriminering (statistical discrimination) skadar de
grupper som man diskriminerar. En arbetsgivare som diskriminerar p basis av viss gruppegenskap (t ex lder) kanske
aldrig fr reda p att diskriminering r baserad p falska sikter eftersom de aldrig testar dessa.
Kapitel 20 kontrakt och moral hazards
Huvudman-agent-problemet (principal-agent problem): En huvudman kontrakterar en agent fr att genomfra en viss
uppgift. Storleken p deras gemensamma vinst (joint profit) beror p ngon tillgng som huvudmannen str fr,
agentens handlingar (a) och faktorer utanfr agentens kontroll (u, state of nature): H=H(a, u). Om huvudmannen inte kan
observera agentens beteende, utan bara resultatet av handlingen, s kan denne bli opportunistisk. Denna moral hazard
minskar den gemensamma vinsten. Hur motiverar man d agenten att handla rtt?

Effektiva kontrakt (efficient contracts) leder till en effektiv produktion (den gemensamma vinsten maximeras genom att
man eliminerar moral hazards) och en effektiv riskhantering (den som r mindre riskavers br mer risk). Tre vanliga
typer av kontrakt r kontrakt med fast avgift (dr den ene betalar den andre en fast avgift och den andre tar resten av
vinsten), anstllningskontrakt (hire contracts; dr huvudmannen betalar agenten per timme eller per producerad vara)
och beroendekontrakt (contingent contracts; dr vinsten frdelas efter hur mycket som producerats p ngot stt).
Eftersom ett kontrakt som minskar moral hazard kan kar risken fr en ganska riskavers person s mste man
balansera de tv dubbla mlen av effektivitet i produktion och effektivitet i riskhanteringen.

Riskaverse (risk averse): Inte pigg p att ta risk och betalar en extra premie fr att slippa det. Behandlas i ett kapitel som
vi hoppat ver. Motsats till riskneutral, d risken bara r en parameter man kalkylerar med.

Produktionseffektivitet (production effiency): Huruvida man uppnr effektivitet i produktionen beror p kontraktet mellan
huvudmannen och agenten och graden av asymmetrisk informationen. Fr att agenten ska lgga optimal kraft p sitt
jobb s mste han/hon f hela marginalvinsten, alternativt s mste huvudmannen vervaka (monitor) agenten. Om
bgge parter har full information s kan en agent med ett kontrakt med fast avgift eller vinstdelning f hela
marginalvinsten och drmed producera optimalt utan vervakning. Om huvudmannen inte kan vervaka agenten eller
inte kan kontrollera vinst och kostnader s kan bara ett kontrakt med fast avgift frhindra moral hazard och mjliggra en
effektiv produktion.

Balans mellan effektivitet i produktionen och i riskbalanseringen (trade-off between efficiency in production and in risk
bearing): En huvudman och en agent kan tnkas komma verens om ett kontrakt som r en kompromiss mellan att
reducera moral hazard och att frdela risken optimalt. Kontrakt som helt eliminerar moral hazard krver att agenten tar
risken. Om agenten r riskneutral s kan denne f bra allt ansvar, t ex genom ett franchisekontrakt. Men om agenten r
mer riskavers n huvudmannen, s kan man tnka sig en kompromiss dr man reducerar effektiviteten i produktionen
fr att stadkomma lgre risk fr agenten.

Betalningar kopplade till produktion eller vinst (payments linked to production or profit): Fr att anstllda inte ska smita
undan (shirk) s kan arbetsgivaren belna de anstllda fr kad produktivitet p individuell eller gruppniv. Ackordln
(piece rates), som belnar snabbare individuellt arbete, r praktiska bara nr individuell produktion enkelt kan mtas och
kvaliteten inte r kritisk. Risk finns dock alltid att sdana hr belningar uppmanar till ett felaktigt beteende som inte r
lngsiktigt optimalt. Bonusar och optioner (stock options) som belnar arbetare fr kad grupproduktivitet ger mindre
incitament men kan nd minska skolket.

vervakning (monitoring): P grund av asymmetrisk information mste en arbetsgivare normalt vervaka sina anstllda
fr att frhindra skolk. Mindre vervakning krvs om den anstlldes intresse att behlla jobbet kar. Arbetsgivaren kan
krva att den anstllde deponerar en stor summa pengar (post a bond) som inte terbetalas om den anstllde blir
pkommen med att skolka, stjla eller p ngot annat stt uppfra sig illa. Om den anstllde inte har rd att deponera
pengar kan arbetsgivaren anvnda uppskjutna utbetalningar (deterred payments) eller extra hga effektivitetslner
(efficiency wages) fr att gra den anstllde mer motiverad att behlla jobbet. Kan vara bra att skjuta p utbetalningarna
en bra bit in i framtiden, s att moroten har effekt i mnga perioder. Det blir allts vldigt smrtsamt att frlora jobbet.
(Hr passar Perloff p att skjuta in att det r bra med lga arbetslshetsersttningar s att det maximalt smrtsamt att
frlora jobbet, s man ska tnka sig fr bde en och tv gnger innan man surfar p arbetstid eller rkar bli uppsagt p
grund av orderlget...) Arbetsgivaren kan ocks frhindra skolk genom att kontrollera i efterhand, vilket kan fungera om
dligt uppfrande kan bestraffas i efterhand. Det borde vara mjligt om inte pengar betalats ut.

Kontroll av huvudmannen (checks on principals): Bde huvudmannen och agenten kan tnkas bli opportunistiska. Ett
fretag kan deponera pengar fr framtida lner och pensioner fr att framst som mer frtroendeingivande. Det kan
ocks frska minska asymmetrin genom att avslja sina handlingar fr sina anstllda och p s stt lta dem frst att
de inte kommer att bli utnyttjade. Fr att verfra information kan ett fretag ha personalrepresentanter i styrelsen, lta
fretagets rkenskaper granskas (t ex om ett vinstdelningsprogram ska f legitimitet) eller frska jobba p sitt rykte.
Alternativt kan arbetsgivaren gra utfstelser som leder till icke-optimal produktion men skapar frtroende hos de
anstllda.

Val av kontrakt (contract choice): En huvudman kan f vrdefull information frn sin agent genom att erbjuda denne ett
antal olika kontrakt. Arbetsgivaren undviker problem med moral hazard genom att frebygga ogynnsamt urval.
Exempelvis kan de erbjuda jobbskande olika kontrakt fr att screena bort lata skande. De ambitisa personerna
lockas att vlja det kontrakt som utlovar en andel av inkomsterna, medan lata skande vljer det kontraktet som ger en
fast ln oavsett prestation. De sistnmnda blir d inte anstllda alls.