Abstract Integration FEK502 Title: Cardo, Disposal of Residential Garage Doors Authors: Andr Agnesson Franzn, Pelle Andersson,

on, Ola Johansson, Joakim Nystrm Adviser: Bo Markulf Course: FEK502 General course in business administration, A -level Date: 2007-01-15 Key words: Residential garage doors, acquisition, disposal, value based conclusions Purpose: Our purpose with this report is that our conclusions should provide Cardo, with the help they need to make good decisions in the near future, dealing with disposal and acquisition. Methodology: This paper is based on Cardos annual report, course literature, other literature, lectures, interviews and articles from the Internet. Conclusions: Our conclusion is that Cardo should stick to thei r plan, selling Residential Garage Doors, but there are a few things they might do to improve their profit. Also, after the disposal, there are a few things they have to consider before moving into a new project. Sammanfattning Cardo har under 2005 genomgtt omfattande omstruktureringar och utvecklat en ny strategi. Det som tidigare var tv affrsomrden har nu delats in i fyra divisioner, och nu r man en operativ industrikoncern med fokus p helhetslsningar till industriella kunder. Den nya strategin har medfrt att garageportsverksamheten, som riktar sig direkt till konsumentmarknaden inte lngre passar in. Fretagsledningen r verens om att en avyttring av divisionen r ndvndig, och det har vi valt att fokusera rapporten kring. Vi pekar i rapporten p kunniga personers sikter inom detta omrde samt deras konkreta tgrder fr att ka vrdet p ett fretag. Vidare pekar vi p relationen sljare och kpare vid avyttring, och terger vrdebaserade rd i hur man fr vertag p den motsatta parten ur bda parters synvinklar. Efter en eventuell avyttring kommer en hel del kapital att lsgras vilket innebr nnu ett vgskl fr Cardo. Vi har hr, utver litteratur som vrdegrund, valt att intervjua en expert frn exportrdet samt en fretagsledare, p ett fretag som nyligen genomgtt en liknande process. Allt fr att f en solid grund i de handlingsalternativ vi utreder t Cardo, slutligen sammanfattas vra slutgiltiga rd i en slutsats. Innehllsfrteckning Titelsida Abstract Sammanfattning Innehllsfrteckning Sid. 1. Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Problemdiskussion 6 1.3 Problemformulering 6 1.4 Syfte 6 2. Metod 7 2.1 Tillvgagngsstt 7 2.2 Teorikunskap 7 2.3 Val av kllor 8 2.3.1 Skriftliga kllor 8 2.3.2 Muntliga kllor 8 2.3.3 Elektroniska kllor 8 2.4 Kllkritik 8 3. Analys 9 3.1 Situation 9 3.2 Hur kar man vrdet p en organisation? 9 3.2.1 Fysiskt 9 3.2.2 Psykologiskt 10 3.3 Att bygga ett starkt varumrke 11 3.4 Prisfrhandling 12 3.5 Praktiska aspekter 12 3.6 Frsljningstidpunkt 13 3.6.1 Due diligence 13

3.6.2 Tillggskpeskilling 14 3.6.3 Integration 14 3.7 Framtida hot och mjligheter 15 3.7.1 Organisatoriska aspekter 15 3.7.2 Avsteg frn krnverksamheten 15 3.7.3 Frvrv utomlands 16 3.7.4 Aktieutdelning 17 3.7.5 Samhllsaspekter 17 4. Slutsats 19 5. Kllfrteckning 20 5.1 Muntliga 20 5.2 Skriftliga 20 5.3 Elektroniska 21 5.4 Fretagsinformation 21 6. Bilagor 22 6.1 Intervju Mauro Gozzo, exportrdet 22 6.2 Intervju Mattias Ohlsson, investment relations (Atlas Copco) 24

1. Inledning Nedan terges kort bakgrunden dr lsaren fr en inblick i fallfretaget Cardo AB, drefter fljer en problemdiskussion samt en problemformulering. Informationen i bakgrunden r hmtad frn Cardos hemsida.

1.1 Bakgrund Cardokoncernen innehar starka positioner p marknaderna fr port och logistiksystem, avloppsvattenrening samt system fr massa och pappersindustrin. Verksamheten r fokuserad mot industriella, speciellt utvalda kunder och bedrivs i fyra divisioner. Koncernen har ca 5 800 anstllda och omstter ca 7.9 miljarder kronor, varav 90 % avser kunder utanfr Sverige. Huvudkontoret r belget i Malm och dotterbolag har man i ett 30 tal lnder mestadels belgna i Vsteuropa. Cardo kan ses som ett konglomerat vars verksamhet fram till rsskiftet 2005/2006 varit indelad i affrsomrdena Cardo Door och Cardo Pump. Pumpverksamheten startades 1918 och portverksamheten 1960. Bda affrsomrdena har utvecklats genom en kombination av organisk tillvxt och frvrv. Inom fre detta Cardo Pump har man de senaste ren frvrvat tyska ABS Pumpen AG, som r den nst strsta europeiska tillverkaren av drnkbara pumpar fr avloppsdistribuering och vattenrening. P samma stt har ven f.d. Cardo Door genomfrt mnga frvrv av bl.a. tillverkare av industriportar, garageportar och dockningsutrustning i flera europeiska lnder. Med den snart mttade europeiska marknaden som grundpelare minskade dock tillvxten inom Cardo. Den 1 april 2005 tilltrdde Peter Aru som ny VD fr Cardo. Han insg att koncernen behvde genomfra vergripande strukturfrndringar fr att stimulera tillvxten. Vilket medfrt att koncernen det senaste ret gtt frn att vara ett investmentbolag till en operativ industrikoncern med fokus p service och kundnytta. Cardo-aktien r, fr vrigt, noterad p stockholmsbrsens A-lista med drygt 13 000 aktiegare. Cardo r en internationell, operativ industrikoncern som erbjuder lsningar med kvalitetsprodukter, hgt serviceinnehll och stort applikationskunnande till strategiskt utvalda kunder (Ca rdos affrsid hmtad frn www.Cardo.se)

Samtidigt som mnga frvrv har strkt koncernen s har koncernen ven avyttrat mindre lnsamma avdelningar (bl.a. tgbromstillverkaren Cardo Rail 2002). Historiskt sett s har avyttring resp. frvrv haft en central roll inom koncernen. En ytterst aktuell frga som har en stor roll i den pgende frndringen inom Cardo, r en eventuell frsljning av deras division Residential Garage Doors, hdanefter benmnd RGD. Faktum att avyttringar och frvrv varit s centrala inom koncernens tillvxtstrategi har fngat vrt intresse, vilket vidare medfrt att vi valt att fokusera arbetet p avyttring och frvrv, d det r det mest aktuella beslutet Cardo str infr idag.

1.2 Problemdiskussion Efter en kort introduktion kring integrationsrapporten och en tids studerande av Cardo insg vi vad vi ville underska, nmligen garageportsdivisionens existens inom koncernen. Cardo hade uttalade ambitioner att avyttra RGD d divisionen inte ligger i linje med fretagets strategi. Vi behvde drmed ta frgor i beaktning vad gller Cardos handlande bde innan och efter den eventuella avyttringen. Fljaktligen var det viktigt att ta reda p vilka beslut som r mest rationella och frdelaktiga fr Cardos del.

1.3 Problemformulering Efter lnga diskussioner kom vi fram till en huvudfrgestllning, som sedan fljdes upp av sekundra frgestllningar. Huvudfrga: Hur br Cardo behandla divisionen Residential Garage Doors fr att f ut maximal behllning vid en frsljning och vad har Cardo fr nrstende beslutssituationer efter en frsljning? Bifrgor: Hur kan Cardo gra Residential Garage Doors mer attraktivt utt? Nr uppstr rtt frsljningstillflle? Hur br Cardo placera ett verskott vid en frsljning? Vad br Cardo beakta vid ett frvrv?

1.4 Syfte Syftet med denna rapport r att se avyttrings och frvrvsprocessen ur fler synvinklar, genom en koppling till tillfrlitliga kllor och egna resonemang ska vi terge en s vrdebaserad slutsats som mjligt. Vr frhoppning r att Cardo, genom vr slutsats, fattar bsta mjliga beslut nr de inom kort str infr nya avyttrings- och frvrvsprocesser. 2. Metod Nedan terges en bild av hur denna rapport gtt frn idstadium till att skildras som en rapport. Hr har lsaren mjlighet att sjlv bedma huruvida rapporten r vrd ngot vetenskapligt sett. Man kan som lsare ven flja frfattarnas diskussion kring kllor man anvnt sig av i rapporten.

2.1 Tillvgagngsstt Rapporten inleddes med plst brainstorming med syftet att finna intressanta delar med Cardo. Brainstormingen mynnade senare ut i en problemformulering, ur vilken vi hmtade inspiration till datainsamlingen. Fr att behlla det kreativa spret i rapporten var vi mna om att inte lsa oss i teorier, men efter hand visade det sig att vissa teorier nd anvnts. Vi valde att anvnda oss av en kvantitativ datainsamling vilket innebar omfattande och stundtals krvande arbete, men med all data insamlad och kritiserad faststlldes en disposition som skulle innebra rttvisa arbetsbrdor. D vi valt att anstrnga oss fr att vara kreativa dk det stundom upp alternativa lsningar p problem lngs vgen, en sdan lsning var vra intervjuer. 2.2 Teorikunskap Kurslitteraturens teorier och modeller fr analys anvnds i mindre utstrckning i rapporten. Vr inriktning och vrt syfte r framtidsorienterat snarare n historiskt underskande. Vi undersker fretagets valmjligheter snarare n deras situation men har emellertid berrt fljande teorier ur kurslitteraturen. Marknadsfring Varumrkesstrategier: Vi tar hr upp vikten av att skapa ett starkt varumrke Produktens tre niver: Den verkliga produkten den del av produkten som tillfredstller ett behov Den faktiska produkten mervrdet p produkten, utseende, storlek o.s.v. Den utkade produkten den del av produkten som tilltalar kundens medvetande Ekonomistyrning Benchmarking: Intern benchmarking fokusera p arbete som sker i koncernen mellan olika divisioner Konkurrensinriktad benchmarking granskning av konkurrenter

Funktionsinriktad benchmarking nr man inte granskar konkurrenter utan ser till fretag inom andra branscher som har genomfrt ngot p ett fredmligt stt. Investeringsbedmning: Nuvrdemetoden nuvrdemetoden gr ut p att investeringsalternativets alla frvntade in- och utbetalningar omrknas till en och samma tidpunkt tidpunkten fr grundinvesteringen. Organisation Integration Integrationen r en viktig del i frvrvsprocessen fr att f ut maximalt av den nya organisationen. Frvrvsprocessen/avyttringsprocessen vi behandlar huruvida koncernen kan pverkas organisatoriskt vid en strukturell frndring.

2.3 Val av kllor Vi har funnit tillfredstllande mngd material fr att underbygga vra diskussioner och slutsatser som vi presenterar i rapporten. Materialet r av flera olika slag och delas med frdel in i grupper fr att lttare ge en verblick t lsaren. De flesta kllorna kan klassas som sekundrdata eftersom kontakt med Cardo respektive personer knutna till Cardo klassats som otillten datainsamling. Vi har emellertid en del primrdata inskaffad via intervjuer med valda personer med expertis p vra frgor. Kllorna r listade i sin helhet i kllfrteckningen. 2.3.1 Skriftliga kllor Skriftliga kllor i form av diverse bcker ssom Mikael Carlssons 99 stt att ka vinsten, men ven en del av kurslitteraturen inom fretagsekonomisk grundkurs. Samt Cardos rsredovisning 2005. 2.3.2 Muntliga kllor Muntligt material har infrskaffats genom frelsningar med bl.a. Peter Aru (VD Cardo), Anna Belfrage (vice ekonomichef ABS Cardo), Allan T Malm (Rektor ekonomihgskolan) m.fl. Det har ven genomfrts telefonintervjuer med en chefsekonom p exportrdet och en ledare inom Atlas Copco. 2.3.3 Elektroniska kllor Diverse ekonomiska artiklar skrivna av analytiker p tidskrifter, funna via deras hemsidor dribland Affrsvrlden, Dagens Industri, Privata affrer med flera. Samt oberoende artiklar frn bl.a. KPMG Internationals hemsida. 2.4 Kllkritik Vi har anstrngt oss fr att hitta vrdefull och rttvisande information fr att styrka rttfrdigheten i rapporten. Arbetssttet har genomsyrats av en strvan av att publicera slutsatser med solida grundantaganden. Drfr har vi inte publicerat ngra egna slutsatser utan relevant grund och tillfrlitlig information i ryggen. Vra intervjuer har drfr fokuserats till personer med expertis. Och information som hmtas ur exempelvis elektroniska trading tidskrifter skildras som spekulationer i arbetet och pongteras. Information frn rsredovisningen, Anna Belfrage och Peter Aru anser vi aningen partiska och speglar inte riktigt helheten. Men ven andra faktorer har pverkat informationens aktualitet, ssom tiden mellan Peter Arus frelsning och tidpunkten fr arbetets skrivande, tillfrde att vi inte kunde anvnda den informationen fullt ut. Bland de vriga kllor vi anvnt oss av har tillfrlitligheten och det egentliga faktavrdet varierat. Allan T Malm och Mauro Gozzo (exportrdet) r tv kllor som vi anser vara tillfrlitliga, d de troligen inte har egna intressen i Cardo. Dessutom har de stora erfarenheter och kunskaper inom ekonomi, vilket ven vr kurslitteraturs frfattare fr antas inneha. Aktualiteten bland vra kllor r ven den varierande. Artikeln, Frberedelser, nyckel n till lyckad fretagsfrsljning visar ny underskning, av KPMG r daterad till 2004 -03-22, trots detta bedmer vi informationen vara anvndbar d den r av sorten som tar lngre tid p sig fr att frndras. I artikeln Aktieutdelning istllet fr nyinvestering skriven 2005-12-20 av Cecilia Aronsson kan aktualiteten och faktavrdet ifrgasttas d Aronsson hr talar om nyinvesteringsprognoser fr r 2006. Avslutningsvis vill vi dock hvda att vi anser att helheten p vra kllor ger en rttvisande bild.

3. Analys

I detta avsnitt ska vi med hjlp av vra kllor frska besvara de problem som problemdiskussionen ledde fram till. Analysens rda trd r problemformuleringen och mlet r att resultatet av analysen ska mynna ut i en vrdebaserad slutsats som svarar p vr huvudfrga.

3.1. Situationen Allan T Malm, ekonomihgskolans rektor, tog upp ett vgskl som mnga fretag stlls infr nr tillvxten stadigt minskar. Alternativen var att antingen avyttra eller sjlv ta initiativ till frnyelse och omstrukturering. Allan nmnde vidare att avyttring r den enkla vgen fr fretaget, men fr att gra omstruktureringar och skapa frnyelse krvs det en vision om vad som efterfrgas i morgon samt ett stort mod hos fretagsledningen. Representanter inom Cardoledningen (Anna Belfrage, Peter Aru) menar att man skapat en vision inom koncernen, men man ppekar samtidigt att man vill avyttra divisionen RGD. Divisionen innehar r 2005 12.5% av koncernens totala omsttning (Cardo rsredovisning 2005), vilket medfr att en avyttring har stor ekonomisk pverkan p koncernen. D eventuella bud inte varit officiella har vi ingen alternativkostnad att relatera till den frlorade intkten, vilket frsvrar vr analys av beslutssituationen. Dock bekrftade Anna Belfrage (vice ekonomichef fr ABS Cardo AB) att budgivningar skett, samt att VD Peter Aru har fr avsikt att finna en kpare med ambition att driva divisionen vidare i samma riktning. Med andra ord r Peter Aru inte intresserad av att avyttra verksamheten om risken finns att kparen lgger ner den. Huvudkonkurrenterna fr divisionen enligt rsredovisningen r tyska Hrmann och Novoferm. Dessa konkurrenters intresse fr RGD br vara relativt stort med tanke p den marknadsposition de skulle inneha med RGD i sin portflj. En begrnsande faktor till konkurrenternas intresse skulle dock vara verkapaciteten inom branschen (Cardo rsredovisning 2005), d man mjligtvis inte vill frvrva mer tillverkningskapacitet till en marknad som frblir trng. 3.2. Hur kar man vrdet p en organisation? En central frga i vr problemdiskussion var: Hur kan Cardo gra Residential Garage Doors mer attraktiv utt? Allmnt gller att fretag som tar marknadsdelar frn oss r vra konkurrenter, en konkurrensutsatt milj r i viss mn positivt d det stimulerar till kad utveckling. Dock r verkligheten ofta den att man strvar efter att vara strst p marknaden, vilket leder till att fretag tar ver andra fretags plats p marknaden genom uppkp. Fr att stimulera en frsljning av divisionen kan man sledes pressa sina konkurrenter p marknadsandelar, vilket kan ka lnsamheten och f potentiella kpare intresserade av divisionen. 3.2.1 Fysiskt Mikael Carlson (Professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet) behandlar i sin bok 99 stt att ka vinsten lnsamhet. I boken listar frfattaren 99 rd till fretagsledare i syfte att ka deras vinster. Ligger det i Cardos intresse att locka fram en kpare med bud i rtt storlek och rliga intentioner finns hr med andra ord en rad olika tgrder man br underska. Rvaror Enligt rsredovisningen s utger sig Cardo fr att kpa in kvalitativa rvaror. Vad man enligt Carlson br underska r om det finns en mjlighet att g ned ett steg p kvaliteten (givetvis inom ramen fr vad kunden anser rimligt). Detta skulle ven kunna ses som ytterligare ett steg p den strategi Cardo har framtagit, frn produktfokus till kundnytta. D man istllet fr att ha de bsta bestndsdelar koncentrerar sig p vad kunderna anser vara bttre, exempelvis lgre pris p samma produkter, genom nytt val av rvaruleverantr. Man br dock underska om detta mjligtvis skulle f negativa effekter i framstllningen av slutprodukten. Halvfabrikat Fr att fortstta p temat rvaror pekar Carlson i sin bok ven p mjligheten att kpa in halvfabrikat, eller snarare underska mjligheten fr kostnadsbesparingar vid halvfabrikat. Man fr dock inte bortse frn vilka eventuella negativa konsekvenser detta kan medfra, ssom hgre inkpspris, uppsgning av personal och eventuell avyttring av inventarier som inte lngre fyller ngon funktion. Lager Vid sin frelsning den 15/12 2006 tog Anna Belfrage upp riskerna med att hlla hgt respektive lgt lager. ven Carlson menar i sin bok att detta r ngot som br underskas fr att undvika ondiga kostnader. Carlson pekar ocks p att det kan finnas kostnadstjuvar p andra poster, bl.a. marknadsfring. Han skriver att det r viktigt att utvrdera om mssbesk och liknande evenemang ger resultat, d dessa r ondiga kostnader om man inte nr ut till kunderna genom dem. D Anna Belfrage bekrftat att Cardos huvudsakliga marknadsfring bestr av utskick och mssbesk, anser vi att det r relevant att underska dessa. 3.2.2 Psykologiskt Carlson ppekar ven vikten av att ha rtt personal p rtt plats, fr att vidareutveckla detta kan det vara av vrde att mta sljarnas produktivitet. Det r allmnt knt att mnga fretag idag har sljtvlingar fr att ka produktiviteten bland sljpersonalen. Inom Cardos organisation anvnder man sig av ml, utdelade p sljarniv fr att driva personalen att slja mer, men har man ngon belning? En frga till Anna Belfrage p frelsningen var huruvida man anvnde sig av bonus till de anstllda fr att motivera dem till kad arbetsinsats. Enligt Anna existerar inte ngot sdant inom Cardo mer n p divisionschefsniv, d de anstllda inte skulle vara intresserade av ngot sdant. Monetra belningar existerar med andra ord inte, men det finns ju fler belningsvarianter som kan tnkas fungera bttre fr Cardo. Exempelvis skulle ett konkret pris kunna delas ut till den sljavdelning som sljer bst i relation till sina

frutsttningar. Priset br vara prestigefyllt och exempelvis leda till kade karrirmjligheter. Anna menar att man inom Cardo har vidtagit tgrder fr att f rtt personal p rtt plats. Detta genom att alla medarbetare genomgtt en analys dr man ser till varje enskild medarbetare och utvrderar om den r p rtt position och vad den kan behva fr utbildning. Best practice Carlson tar ven upp best practice, vilket r normsttande p hur man utfr varje del av sitt arbete p bsta stt. Vidare kan det innebra att man studerar den bsta mannen/kvinnan p varje plats fr att utbilda och frelsa infr de vriga. Givetvis kan det ju finnas kulturella skillnader mellan olika regioner som medfr att best practice i en region r worst practice i en annan. Detta r ngot man br underska noggrant, innan man stter upp standarder och rutiner. Benchmarking Fr att ytterligare ka vrdet kan fretag enligt Ax, Johansson, Kullvn, Den Nya Ekonomistyrningen, anvnda sig av benchmarking dr man lgger fokus p objekt inom fretaget som kan frbttras. Genom intern benchmarking fokuserar man p arbetet som sker i koncernen mellan de olika divisionerna. Jmfrelser av RGD med de andra divisionerna kan med enkla medel och tillfrlitlig information frbttra strukturen och utjmna skillnader i interna prestationer. Cardo har ven mjligheten att genom intern benchmarking blicka tillbaks historiskt p avyttringen av Cardo Rail (2002) fr att se vad som har varit lyckat och vad som eventuellt br undvikas fr att strka sitt beslut vid en frsljning. Det r allmnt knt att ett fretag mste ha en uppfattning om sina konkurrenter fr att verleva. I konkurrensinriktad benchmarking kan man se skillnader i prestationer och best practice kan identifieras och appliceras p det egna fretaget. Man br dock vara frsiktig nr man ser till konkurrenternas verksamhet d risk fr fientlighet r hg. Om man tar efter en konkurrent fr mycket skulle en konflikt kunna uppst. Detta kan frhindras genom att bygga upp en form av benchmarkingrelation dr man msesidigt byter information. I Cardos fall har man mjlighet att nyttja detta mot sina konkurrenter Novoferm och Hrmann. Cardo kan ven anvnda sig av funktionsinriktad benchmarking, analysera och jmfra koncerner inom en helt annan bransch som har gjort lyckade avyttringar. Mattias Ohlsson p Atlas Copco berttade i vr intervju den 10 januari 2007 om deras avyttring av elverktygsverksamheten. Det visade sig att Atlas Copco hade liknande argument som Cardo, frsljningen berodde p strategiska skl inte p att verksamheten var olnsam. Vilket gr denna frsljning till en intressant hndelse att studera. 3.3 Att bygga ett starkt varumrke I Marketing an introduction diskuterar Kotler fler faktorer som skriver upp vrdet p fretaget utver deras konkreta tillgngar, bl.a. fretagets varumrken. I skrivande stund har man, inom divisionen RGD fljande varumrken, Crawford (Norden och Benelux lnderna), Normstahl (Centraleuropa) och Henderson (Storbritannien). Enligt Kotler r det skillnad p ett varumrke och en produkt. En produkt r konkret och ska tillfredstlla ett grundbehov, ett varumrke r ngot strre som existerar p ett annat plan. Kotler tar upp produktens tre niver, krnprodukt, faktisk produkt och den utkade produkten, och enlig Kotler s r det p den sista nivn vi finner varumrket. Det r p detta plan knslor och medvetande angripes med hjlp av produktfrdelar och personlig service. nskar man lojala kunder som vrdestter varumrket mer n som bara nnu en produkt, br man satsa p kvalitet eller service, i egenskap av bra personlig kontakt med kunden, samt uppfljning av kundtillfredstllelsen. Kotler menar p att service r svrt att mta utan uppfljning av kundernas tillfredsstllelse, d det r mycket svrt att avgra huruvida personalen anstrnger sig maximalt. Enligt Anna Belfrage angriper Cardo detta genom en rad interna utbildningar bl.a. fr att sljaren ska besitta frmgan att kunna frklara fr kunden vad den behver, Cardo fljer ven upp kundernas tillfredsstllelse en tid efter kpet. I sin bok behandlar Kotler ocks vikten av ett starkt varumrke, detta gr han konkret med ett citat frn en tidigare chef fr McDonalds: If every asset we own, every building, every piece of equipment were destroyed in a terrible natural disaster, we would be able to borrow all the money to replace it very quickly because of the value of our brand. The brand is more valuable than the totality of all these assets. Fritt versatt menar han att varumrket McDonalds r mer vrt n alla konkreta tillgngar inom fretaget. Det gller att kunderna vljer oss framfr vra konkurrenter fr att vrt varumrke betyder ngot fr kunden, inte bara fr att vi finns dr. Drar man paralleller mellan Kotler och Cardo ser man att Cardo r p rtt vg strategiskt genom fokus p kundnytta, vilket innebr att man har ambitionen att erbjuda ngot utver en solid produkt, nmligen en knsla av kvalitet och service, vad som terstr r att implementera strvan i handling. 3.4 Prisfrhandling Allan T Malm tog ven upp vad som gr att ett fretag blir attraktivt fr andra fretag att kpa upp. Vad r det d fr

faktorer som pverkar detta? Hr kom Allan fram till tre punkter som vi anser intressanta i Cardos fall: Fretagets tillgngar r vrt mer fr kparen n det r fr fretaget. Kparen ser rationalitets potential, de tror sig kunna effektivisera fretag et. Kparens intresse kar d han ser att verksamheten har en strre potential att generera vinst i hans go n vad det tidigare haft. Vi vet inte med skerhet om Cardo har varit i frhandling med en eventuell kpare av RGD nnu, vi vet bara att budgivning har skett. Men enligt Allan r det hr tre av de saker som en eventuell kpare kommer att ha underskt, men ven tre av de saker som Cardo br underska innan frhandlingen upptas fr att kunna f en s stor ersttning som mjligt. Anna pekade under frelsningen p att man inte nskar att slja divisionen fr att den r olnsam, utan fr att den inte ligger i linje med fretagets strategi. Detta kan vara till en frdel fr Cardo under stundande frhandlingar d man kan pongtera att det finns stor potential inom divisionen, men att man dock inte utnyttjat detta, d det inte ligger i linje med strategin. Av underskningsskl ville vi testa hur skra man inom Cardo var p att slja divisionen, vi hade hrt att man hade funderat p att gra det, men hade inget bestmt uttalande. Fr att ta reda p detta poserade vi en situation fr Anna Belfrage, d vi menade att frbttringar inom divisionen hade lett till kad lnsamhet, och att divisionen nu var en av de mer lnsamma inom koncernen. Skulle man d fortfarande vilja slja divisionen i denna situation? P detta hade Anna inget direkt svar. Hon kommenterade dock att hon ansg att sannolikheten var mycket liten att situationen skulle intrffa, d VD: n Peter Aru mnar slja divisionen p kort sikt. 3.5 Praktiska aspekter vid avyttring Att man har ett attraktivt frsljningsobjekt behver inte ndvndigtvis innebra att man r vid mlet, och fr ut vrdet man har satt p sitt objekt. Frfattarna Nordstrm, Olofsson, Malmstrm diskuterar i artikeln, Frbere delser nyckeln till lyckad fretagsfrsljning visar ny underskning, en underskning gjord av KPMG international dr 205 europeiska fretag har underskts angende fretagsfrsljning. Hr skriver man att underskningen visade att en tredjedel av alla fretagsfrsljningar gjorda av de tillfrgade fretagen, resulterade i ett frsljningspris som i genomsnitt var 20 % lgre n vad man sjlv hade vrderat fretaget till, och det uppstod dessutom problem i efterhand i 60 % av fallen. Man nmner ven i artikeln att Pehr Olofsson, ansvarig fr Vendor Assistance p KPMG Transaction Services i Sverige, vill bryta fretagens missvisande uppfattning om att det r kparen som stlls infr de svraste utmaningarna vid fretagstransaktionen. Han pekar p att sljaren bara har en chans p sig nr processen vl har startat. Gr ngot fel r alternativen vldigt f, kparna flyr om man s vill. I artikeln fokuserar man p att frberedelser r nyckeln till framgng, de flesta vet enligt frfattarna att en kort affr r att fredra framfr en lng och utdragen process, nd r det bara drygt 38 % av dessa som anser att man br vidta tgrder fr att korta ner processen. Man listade i artikeln de vanligaste problemen vid de 60 % av fallen som tidigare nmndes och dessa var, integrations- och separationsproblematik, ofrutsedda garantitaganden, skadestndskrav samt negativa skattekonsekvenser. Skulle frberedelsen varit bttre hade frmodligen dessa kunnat undvikas. Det viktigaste nr processen vl r igng r att sljaren behller kontrollen, frutser faktorer som kan frsena processen eller avbryta den och p ett tidigt stadie brja frbereda, enligt Per Olofsson. 3.6 Frsljningstidpunkt Fr att angripa detta p bsta stt vljer vi att citera en av vra bifrgor: Nr uppstr rtt frsljningstillflle? Att precisera ett gonblick d det ligger rtt i tiden att avyttra ett specifikt fretag r ganska diffust och svrt. Frmst med tanke p att det r svrt att se om fretaget r moget fr det, men man br ven ha ett relevant och bra alternativ att placera verskottet i fr att maximera behllningen. Efter mycket diskussion och resonemang har vi kommit fram till tv faktorer som kan ha inverkan. Avyttringsobjektets mognad Sekundra investeringsalternativ Detta leder oss in p ytterliggare tv frgestllningar. Hur br Cardo placera ett verskott vid en frsljning? Vad br Cardo beakta vid ett frvrv? Blidberg & Gransson skriver i sin kandidatuppsats att fretagsfrvrv har blivit en allt vanligare freteelse i affrsvrlden. Vrt exempel Cardo har, precis som mnga andra fretag genomgtt frvrvsprocesser och kommer

frmodligen att gra det ven i framtiden. Eftersom frvrvsprocesserna ofta involverar en hg grad frgestllningar och oskerhet, s har vi listat ett antal aspekter som Cardo, och ven andra fretag br tnka p vid frvrv fr att minimera risken och gra processen och utfallet s gynnsamt som mjligt. 3.6.1 Due dilligence Due dilligence genomfrs innan ett kp gr i hamn och innebr en noggrann granskning av det sljande fretaget, kparen fr d tillgng till vsentliga avtal som kan vara av vikt nr man ska investera. Ofta s anvnds olika experter inom omrdet eftersom att arbetet r omfattande och krver mycket specialistkunskap. Det anvnds frmst fr att hitta lik i garderoben, samt fr att underltta vrderingen av fretaget. Vanligen genomfrs due diligence d man redan beslutat om att frvrva fretaget. Drfr handlar due diligence inte s mycket om att ta reda p fretagets vrde, utan anvnds snarare fr att frskra sig om att fretagets juridiska frehavanden r ok. (Isaksson & Lundgren) En viktig aspekt fr Cardo att beakta vid frvrv, r enligt Blidberg & Gransson att agera snabbt med affren s snart som mjligt efter att due diligence genomfrts. Om man inte gr en snabb affr finns risken att sljaren blir osker och ivrigare att slja, och d kanske till ett lgre pris, vilket kan gynna Cardos konkurrenter, som d ocks blir potentiella kpare. 3.6.2 Tillggskpeskilling I en frvrvssituation s utstts bda parter (kpare och sljare) fr uppenbara risker. Kan kparen vara sker p att de uppgifter som sljare lmnar r riktiga? Undanhller han viktig information eller r sljaren sjlv omedveten om frsljningsobjektets eventuella brister? Vrderingen av fretag grs generellt utifrn en prognos om dess framtida vinst, och det r just det, den framtida vinsten, som medfr oskerhet i beslutsprocessen fr kparen. Ofta r fallet att kparen hamnar i underlge gentemot sljaren. (Blidberg & Gransson) Blidberg & Gransson nmner i sin uppsats tillggskpeskilling, som r i ett relativt oknt begrepp, det anvnds sparsamt i teorin men r i praktiken vanligt frekommande. Med tillggskpeskilling menas att den totala kpeskillingen inte bara baseras p fretagets vrde vid frsljningstidpunkten, utan ocks beroende p det frvrvade fretagets framtida resultat. Sljaren fr en del av utbetalningen vid frsljningstidpunkten och en del beroende p utfallet under avtalsperioden. I Cardos fall skulle man kunna se tillggskpeskillingen som ett verktyg fr att minska risken fr bda parter i affren, och drigenom underltta affrsfrloppet. Genom detta frhandlingsstt s minskas risken markant fr kparen eftersom att sljaren ocks har ngot att vinna p affren och ett eventuellt undanhllande av information (frn sljarens sida) minskar. I det fallet d sljaren har undanhllit ngot som kan pverka frsljningsobjektets framtid negativt s frbinder sig inte kparen till en lika stor investering (risk) vid frsljningstillfllet. Lennart Wallsten behandlar i sin bok Fretagskp med utfallsfrbehll tillggskpeskilling. I hans bok finns en utfrlig teoretisk analys av vilka mjligheter till riskreducering som tillggskpeskillingen medfr. Enligt honom s ligger oskerheten kring mlfretagets vrde i hur stora inbetalningar som kparen frvntar sig frn sitt frvrv. Standardavvikelsen mellan dessa inbetalningars medelvrde beror p oskerheten om framtiden, samt informationsgapet som uppstr mellan sljare och kpare. En intressant detalj i Wallstens avhandling r hur risken kan variera beroende p kpeskillingens konstruktion. Generellt kan man sga att, om kparen vill reducera all oskerhet som investeringen medfr, s ska han utforma ett avtal dr nuvrdet av den totala kpeskillingen till sljaren r lika stort som de frvntade intkterna (inbetalningarna frn objektet) under perioden plus fretagsvrdet vid periodens slut. 3.6.3 Integration Fretagsfrvrv har blivit en alltmer vanlig freteelse sedan 1980-talet, och mjligheterna till att frvrva fretag anvnds ofta som en strategi fr att ka vrdet fr aktiegarna. Enligt Cartwright & Cooper s har fretagsfrvrv blivit en naturlig del i den alltmer globaliserade vrldsekonomin. Frfattarna menar p att hlften av alla frvrv visar sig vara misslyckade. Och mnga organisationsforskare pekar p att den strsta bidragande faktorn till deras misslyckanden beror p att integrationen mellan moderbolaget och det nya dotterbolaget inte fungerat. Enligt Haspeslagh & Jemison (1991) s frbiser fretagsledningen omedvetet frn integrationens viktiga aspekter. Anledningen till detta r att frhandlingarna kring uppkp medfr en stor oskerhet och komplexitet (inom ledningen) som verskuggar integrationsfrgorna. Frfattarna pekar p att det i sdana fall kan vara gynnsamt fr fretaget att tillstta en grupp av erfarna medarbetare frn bda fretagen, som fr i uppgift att endast arbeta med integrationen under frvrvsprocessen. 3.7 Framtida hot och mjligheter

3.7.1 Organisatoriska aspekter Anledningen till att mnga fretagsfrvrv misslyckas r mnga. Enligt Cartwright & Cooper (1996) kan fretagsfrvrv skapa en knsla av frlorad lojalitet och engagemang hos medarbetarna inom det frvrvade fretaget gentemot deras gamla organisation, d de upplever att fretagsidentiteten frsvinner. Det kan bli s att fretagsledningen ser prestige i att bibehlla sin existerande personal och organisationsstruktur, vilket i sin tur kan leda till att den nyfrvrvade organisationen inte kommer att fungera effektivt, och drmed inte uppn moderbolagets ml med investeringen. Haspeslagh & Jemison (1991) ppekar vidare att fretagsfrvrv kan innebra en vldigt omvlvande frndring fr alla inblandade. Det kan skapa en rdsla inom organisationen, vilket kan medfra att de personer som frvntas ka vrdet p fretaget, istllet fr sitt eget vrde inom fretaget minskat. Fr den anstllde kan det knnas som att det stnger mjligheter till karrirvgar och geografisk omplacering. Denna psykiska oro som skapas genom en frndring av skerheten i det gamla till det oskra i det nya kan pverka viljan och frmgan till samarbete. En studie som gjorts av Chaudhuri och Tabrizi (1999) pekar p att mnga frvrv har misslyckats d kparen har fokuserat p produkter och marknader istllet fr att fokusera p kompetensen inom fretaget som frvrvats. Enligt frfattarna s ligger en av nycklarna till ett lyckat frvrv i att lyckas vertyga, och f nyckelpersoner frn den frvrvade organisationen till att acceptera frndringen. Om inte ledningen lyckas vertyga ledargestalterna inom den nya kulturen s talar mycket fr att det inte kommer att leda till en positiv frndring. Sledes r det mycket viktigt att Cardos och det frvrvade bolagets anstllda arbetar medvetet med integrationen efter det att kpet gtt i hamn, fr att maximalt utnyttja den expertis som finns inom de olika organisationerna. I fretag dr humankapitalet r en viktig resurs stlls det ytterliggare krav p att integrationen mellan kulturerna gr smidigt, d mnniskorna r den viktigaste produktionsresursen. Frvrv av fretag med hg grad av komplexitet br innebra att integrationen r s liten som mjlig fr att inte stra verksamheten. Dotterbolag som tar fram banbrytande produkter br sledes hllas som en enhet. Vid frvrv av sdana fretag kan Cardo vinna acceptans bland de anstllda, genom att ge nyckelpersoner inom dotterbolaget strre inflytande. 3.7.2 Avsteg frn krnverksamheten Mikael Carlson framhller i sin bok 99 stt att ka vinsten faran fr ett fretag att gra avsteg frn krnverksamheten. Nr fretag frvrvar andra fretag mste man ta hnsyn till de konsekvenser som kan uppst om fretaget inte tidigare r bekant med den verksamhet de tnkt frvrva. Detta gller naturligtvis ven fr Cardos del. Negativa effekter av att g utanfr krnverksamheten kan vara att fr mycket tid gr t till att f ordning p den nya verksamheten. Detta grundar sig i antagandet att ett fretag omjligt kan ha samma erfarenhet och kompetens som sina konkurrenter om de involverar sig i en ny verksamhet. Vidare har man heller inget kontaktnt fr verksamheten i frga och detta kan i vrsta fall leda till att tid och resurser som skulle ha satsats p krnverksamheten gr t till att f igng det nya frvrvet. I Cardos fall skulle med andra ord ett fretagsfrvrv utanfr de tre divisionernas ramar kunna vara en dlig placering (Mikael Carlsson, 99 stt att ka vinsten). Enligt SEB (Affrsvrldens ntupplaga, Cardo: SEB Enskilda rekommenderar kp, riktkurs 270 kr) kommer Cardo efter en eventuell avyttring av Residential Garage Doors att gra ett frvrv inom den industrirelaterade delen. Detta innebr med andra ord att om ett frvrv grs s r sannolikheten stor att det sker inom de tre vriga industrirelaterade divisionerna. andra sidan har Cardo tidigare varit involverad i allt frn socker till tgbromsar och tycks inte ha problem med att byta verksamhetsomrden (rsredovisning 1999, Cardo AB). Frutsttningen r allts att Cardo noggrant analyserar det tilltnkta alternativet och drefter kommer fram till att objektet trots allt kan bli ett bra frvrv (Mikael Carlson, 99 stt att ka vinsten). 3.7.3 Frvrv utomlands 83 % av Cardos omsttning ligger idag i Europa. Cardo har med andra ord strsta delen av sin verksamhet hr. Tillvxten r dock i skrivande stund hgre utanfr Europa, i till exempel Asien och Indien. Enligt Anna Belfrage p Cardo finns det redan idag en fabrik i Kina och en i Brasilien. Nrvaron p dessa marknader har Cardo dock ambitionen att utveckla nnu mer. Detta beror inte minst p deras vilja att genomfra sin strategiutveckling. Ytterligare en anledning till att investera utanfr Europa r enligt Magnus Heinstedt p Frvrv och Fusioner i en intervju i Aktiespararen nr 9, att det finns en generell ovilja bland svenska fretag att investera i europeiska lnder p grund av att konkurrensmyndigheterna blivit tuffare. Detta berr Cardo d de likt mnga andra svenska fretag redan har mycket stora marknadsandelar och investeringar i Europa. Dessutom kan det finnas stora risker i att ha merparten av sin verksamhet inom en region, eftersom man d r helt beroende av konjunkturlge, fretagsklimat och omvrldsfrndringar i just den region man bedriver sin verksamhet (Dag Rolander, Aktiespararen nr 9). Cardo kan kanske drfr tnkas vara intresserade av att ka sin nrvaro i tillvxtlnderna. Var kan de fretag Cardo vill t finnas och vilka frutsttningar har Cardo att genomfra ett bra frvrv utanfr Europas ramar?

Mauro Gozzo, Chefsekonom p Exportrdet, nmnde i en intervju vi gjorde med honom, 2006-12-14, hur svrt det kan vara att frvrva fretag utomlands. Mauro menar att en rad svrigheter kan uppst. De legala delarna av ett fretagskp mste tas i beaktning och hr mste fretaget ta sig tid att ta reda p vilka lagar som gller i det land som de eventuellt ska etablera sig i. ven om konkurrenslagarna inte r s utvecklade i en vrldsdel ssom Asien s finns det mycket korruption som kan skapa svrigheter. En annan komplikation som kan uppst r kulturella krockar p grund av att normer och vrderingar skiljer sig t mellan olika lnder. Det lnga avstndet kan dessutom ocks skapa stora svrigheter. (Mauro Gozzo) Mauro nmner ven att en bra tillvxt i ett land inte r nog anledning till att investera i landet i frga. Man br titta mer p fretagets frutsttningar p den tilltnkta marknaden, vilka positioner man har och vad ens ml r. Detta innebr att ett land ssom Kina inte ndvndigtvis r det bsta landet att investera i, utan det kan finnas andra lnder som bttre passar ett fretag som Cardo. Ett fretag br inte investera i ett land bara fr att man i framtiden vill bli strre i landet. Man br som fretag alltid till en viss del tnka kortsiktigt och underska hur man nr lnsamhet inom en viss tid. Mnga fretag har fallit p att de tror att Kina r en bra marknad fr dem bara fr att den r stor. De som har den instllningen kan mycket vl misslyckas. Cardo br enligt Mauro vervga riskerna och inte frblindas av tillvxtsiffrorna i ett land vid ett frvrv. Vad r det d som talar emot att Cardo kommer att gra ett fretagsfrvrv?

Swedbanks chefsanalytiker Anders Bruzelius menar i artikeln Mycket pengar, lg aktivitet av Martin Hammarstrm p Dagens Industris ntupplaga att det med tanke p den hgkonjunktur som svenska fretag haft de senaste ren, kan tyckas konstigt att fretagsfrvrven inte kat i samma snabba takt. Problemet kan antingen bero p att fretagen inte vgar frvrva fretag eller att de helt enkelt inte hittar ngot prisvrt objekt. Detta kan i sin tur handla om att fretagen p senaste tiden blivit alldeles fr dyra. Det som dessutom tyckts hnda p sistone r att vid varje tillflle det spekuleras i ett fretagsfrvrv s sjunker brskursen fr det fretag som ska frvrva. Anders Bruzelius beskriver detta fenomen som en slags reflex. Ett fretag br dock inte ta hnsyn till detta d nedgngen i de allra flesta fall endast r kortsiktig. Om Cardo r rdda fr en kraftig brsnedgng kan det nd f inverkan p deras handlande i denna frga. Om vi ponerar att Cardo anser att ett frvrv medfr fler hot n mjligheter br man kanske hitta ett annat stt fr investering av kapital. Frgan r i s fall i vad och hur? 3.7.4 Aktieutdelning En aktieutdelning innebr att ett fretag betalar ut en del av vinsten till sina aktiegare. Hur mycket pengar per aktie som ska delas ut bestms av hur stor likviditet, dvs. hur stor kortsiktig betalningsfrmga fretaget har (Aktiespararnas faktabank Allt om aktier). Ett fretag vill varken ha fr lg eller fr hg likviditet. Att ha fr lg likviditet kan med fra att fretaget inte kan betala sina leverantrsskulder och drfr mste lna mer, medan fr hg likviditet kan medfra att likvida medel blir passiva i fretagets kassa. Fretaget fr d bttre avkastning av att utnyttja dessa medel. Ett fretag kan minska likviditeten genom att amortera ln, gra fretagsfrvrv, investeringar eller just genom en aktieutdelning. Man skulle, enligt Aktiespararna, ven kunna pst att en aktieutdelning r det slutliga mlet med all fretagsamhet och att det var av den anledningen som fretaget skt till aktiekapital frn frsta brjan. Att amortera ln minskar i Cardos fall inte likviditeten nmnvrt. Fretaget hade den 30 september 2006 lngfristiga rntebrande skulder och avsttningar p endast 178 miljoner SEK fr hela koncernen (Cardo AB, Delrsrapport Januari- september 2006). Enligt Handelsbankens analytiker kan Cardos likviditet ka med mellan 500-600 miljoner SEK vid en frsljning av RGD (Nyhetsbyrn Ticker, Guldregn att vnta i Cardo?). Men enligt Dagens I ndustris brsanalytiker kan kpeskillingen hamna uppemot 1,3 miljarder (Nyhetsbyrn Direkt, Cardo mot vndning). Analytiker r oense om hur stor utdelningen/aktie kan tnkas bli. I den senaste analysen tippade dock handelsbankens analytiker p en utdelning som landar p 17-20 SEK/aktie (Nyhetsbyrn Ticker, Guldregn att vnta i Cardo?). 3.7.5 Samhllsaspekter Cecilia Aronsson skriver i sin artikel Aktieutdelning istllet fr nya jobb om den problematik som kan ses som ett trendbrott de senaste ren: att tillvxten r hg samtidigt som att nyanstllningar uteblir. Nyinvesteringarna inom industrifretagen sjunker konstant och hamnade troligen p 2 % r 2006 jmfrt med 13 % under 2005. Detta problem r utbrett, d fler jobb frsvinner n som skapas, ven nr konjunkturen gr p hgvarv. Fackfrbundet TCO varnar fr att om industrins ovilja att investera i Sverige fortstter att minska, kommer detta ven att pverka andra sektorer negativt. En av huvudanledningarna till att fretagen inte investerar trots kade vinster r, enligt Cecilia Aronsson, att de inte investerar i kad kapacitet utan att pengarna oftast gr tillbaka till aktiegare i form av utdelning. I en intervju medgav chefen Mattias Ohlsson, chef Investment Relations, Atlas Copco, att ett fretag har ett socialt ansvar i den ort eller land dr fretaget verkar. Detta tycker dock inte Mattias innebr att ett svenskt fretag har ett strre ansvar gentemot det svenska samhllet n gentemot vriga lnder i till exempel Asien, var man investerar rr sig snarare om

var det r mest lnsamt att nyinvestera. Det verkar som att svenska fackfrbund och fretag har helt olika synstt nr det gller innebrden av fretagens sociala ansvar. Cardo mste kanske frga sig sjlva innan de tar beslut om var pengarna ska placeras: r det moraliskt korrekt att investera utomlands eller dela ut pengar nr jobben nd inte kar i Sverige? 4. Slutsats Underskningarna vi genomfrt besvarar vra frgestllningar och ider, och vi har drigenom kommit fram till fljande slutsatser och riktlinjer gllande Cardos agerande kring divisionen Residential Garage Doors.

Hur br Cardo behandla divisionen RGD fr att f ut maximal behllning vid en frsljning och vad har Cardo fr nrstende beslutssituationer efter en frsljning? Fr att maximera behllningen vid en avyttring br Cardo anvnda sig av olika metoder fr att ka vrdet p divisionen innan avyttringen. Fr detta finns tv varianter: fysiskt och psykologiskt. I Cardos fall innebr det fysiskt att man utvrderar lagerhllningen, undersker mjligheterna med halvfabrikat samt vilka rvaruleverantrer man anvnder, och huruvida de uppfljer kraven pris och kvalitetsmssigt. Psykologiskt innebr aktioner fr att stimulera produktiviteten t.ex. genom infrande av sljtvlingar, olika belningsvarianter samt best practice. Efter att ha maximerat frtjnsten vid avyttringen s mste behllningen anvndas p bsta stt. En mjlighet r att gra en aktieutdelning, inte minst med tanke p ptryckningar frn aktiegarna. Men vra underskningar, samt Cardos uttalade ambitioner att vxa p tillvxtmarknaderna styrker att Cardo br investera utomlands. Efter noga uppfljningar av vra kllor vill vi till och med pst att Cardo r tvungna att expandera fr att trygga sin verlevnad. Att Cardo har 83 % av sin omsttning inom Europa innebr nmligen en stor begrnsning. Vljer koncernen att investera utomlands br man beakta att hlften av alla utlandsfrvrv misslyckas, och stora hot r hrd konkurrens och korruption. Drfr br Cardo noga vervga frvrvsobjekten, och inte bara frvrva fr sakens skull. Vid frvrv av nya fretag till koncernen br Cardo ven vervga en rad aspekter fr att minska risken och oskerheten fr ledning och anstllda. Fr att minska oskerheten och risken i frvrvsprocessen br koncernen genomfra en due dilligence av frvrvsobjektet, och fr att underltta affrsfrloppet kan de ven anvnda sig av tillggskpeskilling fr att ytterliggare minska den likvida risken. Nr processerna r genomfrda fr Cardo inte sl sig till ro, statistiskt stt r det nmligen d det gr dligt. En misslyckad integration r nmligen anledningen till att 50 % av alla fretagsfrvrv misslyckas. Cardo br i fallet tillstta en handlingsgrupp som arbetar fr att underltta integrationsprocessen. Detta har man inom koncernen aldrig anvnt vilket kan tyckas konstigt med tanke p att koncernens historia involverar mnga fusioner. En vl genomfrd integration medfr att koncernen utnyttjar individerna inom den nya organisationen maximalt, och man har drigenom maximerat behllningen frn hela processen.

5. Kllfrteckning Muntliga kllor Aru Peter, VD Cardo AB, Frelsning, 2006-09-15 Belfrage Anna, vice ekonomichef ABS Cardo AB, Frelsning, 2006-12-15 Gozzo Mauro, chefsekonom Exportrdet, Intervju, 2006-12-14 Malm Allan T, rektor Ekonomihgskolan, Lunds universitet, Frelsning, 2006-12-14 Ohlsson Mattias, chef Investment Relations, Atlas Copco, Intervju, 2007-01-10 Skriftliga kllor Bcker: Ax, Johansson, Kullvn, Den Nya Ekonomistyrningen, Liber AB, Malm, 2005 Armstrong Gary & Kotler Philip, Marketing an Introduction, Prentice Hall, New Jersey, 2006 Carlson Mikael, 99 stt att ka vinsten, Tholin & Larsson, Gteborg, 2002 Citatet under rubrik att bygga ett starkt varumrke r hmtat ur Kotlers, Marketing an introduction, s 214, Kotler har i sin tur hmtat detta citat frn artikeln McAtlas shrugged, Foreign Policy, maj- juni 2001, s 26-37.

Uppsatser: Blidberg Christoffer & Gransson Mathias, Kandidatuppsats, Lunds Universitet, Tillggskpeskilling i samband med fretagsfrvrv, Lund, HT 2003 Isaksson Lantto Henrik & Lundgren Doris, C-uppsats, Lule Universitet Fretagsfrvrv och integration inom IT och telekombranschen, Lule 2005 Vi har anvnt Blidberg Gransson som en sekundr klla fr fljande primra kllor: Wallsten, Lennart, Fretagskp med utfallsfrbehll 1985 sid. 103+(100-127)+112 Vi har anvnt Isaksson & Lundgren som en sekundr klla fr fljande primra kllor: Cartwright & Cooper 1996 Managing mergers, acquisitions & strategic alliences: integrating people and cultures. Oxford: Butterworth-Heinemann. Chaudhuri & Tabrizi (1999) Capturing the real value in high tech acquisitions. Harvard Business review, 77(5), 123-131. Haspeslagh & Jemison (1991) Managing acquisitions. New York: Free Press.

Elektroniska kllor Artiklar: Aronsson Cecilia, Aktieutdelning istllet fr nya jobb, Dagens Industri ntupplaga, 2005-12-20 Hammarstrm Martin, Mycket pengar, lg aktivitet, Dagens Industri ntupp laga 2004-05-14 Landberg Robert, Cardo: SEB Enskilda rekommenderar kp, riktkurs 270 kr, Affrsvrldens ntupplaga 2006 -11-30 L Nordstrm, P Olofsson, D Malmstrm, Frberedelser nyckeln till lyckad fretagsfrsljning visar ny underskning, KPMG International, www.kpmg.se/pages/100838.html 2004-03-22 Nyhetsbyrn Ticker, Guldregn att vnta i Cardo?, Affrsvrldens ntupplaga 2006-12-06 Nyhetsbyrn Direkt, Cardo mot vndning, Privata Affrers ntupplaga 2006-12-04 Rolander Dag, Ny strategi prglar Cardo, Aktiespararen nr 9, 2006-09-07 Aktiespararnas faktabank Allt om aktier, aktieutdelning, http://has.aktiespararna.se/alltomaktier/start.asp?referer=, 2006-12-12 Logotyp: http://www3.lu.se/LUinternt/grafiskprofil/manual/pdf/2.pdf, 2007-01-11 Fretagsinformation rsredovisning 1999, Cardo AB, http://www.cardo.com/sPDF/cardo99.pdf Cardo AB, Delrsrapport januari-september 2006, Bilaga 3 rsredovisning 2005, Cardo AB Affrsid: Cardos affrsid samt informationen till bakgrunden r hmtad frn www.cardo.com