FRSVARETS FORSKNINGSANSTALT FOA-R--97-00490-990--SE

Avdelningen fr NBC-skydd November 1998

Avdelningen fr Vapen och Skydd ISSN 1104-9154
Stellan Fischer, Rickard Forsn, Ola Hertzberg, Anders Jacobsson, Bo Koch, Per Runn,
Lennart Thaning och Stellan Winter
Vdautslpp av brandfarliga och giftiga
gaser och vtskor
Metoder fr bedmning av risker
TREDJE REVIDERADE UPPLAGAN
- 2 -
Dokumentets utgivare
FRSVARETS FORSKNINGSANSTALT
Dokumentnamn och dokumentbeteckning,ISRN
FOA-R--97-00490-990--SE
Avdelningen fr NBC-skydd
Avdelningen fr Vapen och Skydd
Dokumentets datum
November 1998
PEL
E2601/E4312
Projektnamn (ev frkortat)
Upphovsman(mn)
Stellan Fischer, Rickard Forsn, Ola Hertzberg,
Anders Jacobsson, Bo Koch, Per Runn, Lennart
Thaning, Stellan Winter
Uppdragsgivare
Statens Rddningsverk
Styrelsen fr Svensk Brandforskning
Arbetsmiljfonden
Dokumentets titel
VDAUTSLPP AV BRANDFARLIGA OCH GIFTIGA GASER OCH VTSKOR
Metoder fr bedmning av risker
(Andra reviderade och utkade upplagan)
Sammanfattning
FOA har p uppdrag frn Statens Rddningsverk, Styrelsen fr Svensk Brandforskning och
Arbetsmiljfonden tagit fram en handbok som redovisar aktuellt kunskapslge inom omrdet
skydd mot utslpp av giftiga och explosiva kemikalier, brnder m m.
Handboken innehller berkningsmetoder rrande:
utslpp och spridning av kemikalier vid olika frhllanden
toxisk pverkan, svl akut p mnniskor och i ett lngre tidsperspektiv p miljn
bestmning av tryck och vrmestrlning frn explosioner och pverkan p mnniskor och
materiel.
Dessutom beskrivs hur sannolikheter fr olika hndelser kommer in i riskanalysen. Vidare
diskuteras organisatoriska och administrativa system fr skerhet inom kemikalieindustrin.
Handboken vnder sig till ingenjrer inom industrin verksamma inom omrden som
processutformning, drift, arbetarskydd och miljfrgor. Brandingenjrer och annan personal
inom rddningstjnsten r en annan viktig mlgrupp. Frhoppningen r att handboken ocks ska
ge planerare och beslutsfattare en god inblick i riskanalysers frutsttningar, metodik och
begrnsningar.
Nyckelord
Riskanalys, gasutslpp, gasspridning, toxikologi, gasexplosioner, vrmestrlning, miljskador
vriga bibliografiska uppgifter
Sprk Svenska
Andra reviderade och utkade upplagan
ISSN 1104-9154
Omfng s. 402
Pris 800 kr
Distributr (om annan n ovan)
- 3 -
Issuing organization
Defence Research Establishment
Document name and doc. ref. No., ISRN
FOA-R--97-00490-990SE
Division of NBC Protection
Weapons and Protection Division
Date of issue
November 1998
PEL
E2601/E4312
Project name (abbrev. if necessary)
Author(s)
Stellan Fischer, Rickard Forsn, Ola Hertzberg,
Anders Jacobsson, Bo Koch, Per Runn, Lennart
Thaning, Stellan Winter
Initiator or sponsoring organization
Swedish National Rescue Services Board
the Swedish Fire Research Board
the Swedisk Work Environment Fund
Document title
TOXIC AND INFLAMMABLE/EXPLOSIVE CHEMICALS - a Swedish Manual for Risk
Assessment
(The second edition; revised and enlarged)
Abstract
FOA has in a 3 year project elaborated a manual in Swedish for prediction of consequences after
release of dangerous materials in the open. The manual is intended to be an instrument in risk
assessment and emergency planning concerning storage, transportation and other handling of
toxic, inflammable or explosive chemicals, mainly gases.
The work has been sponsored by the Swedish National Rescue Services Board, the Swedish Fire
Research Board and the Swedish Work Environment Fund.
The manual contains calculation methods concerning
release and dispersion at different conditions
toxic hazards, both acute on people and long term on environment
characterization of explosion pressure, heat radiation and effects on people and structures
Also treated in the manual is the important subject of probabilities. Furthermore organizational
and administrative measures concerning safety routines in chemical industries are discussed in
the manual.
The manual can be used by engineers working with safety matters in the process industry. A
great deal of effort has been put into the work to make the manual easily understandable also to
non specialists.
Key words
Risk assessment, gas release, gas dispersion, toxic hazards, gas explosions, heat radiation,
environmental impact
Further bibliographic information
Language Swedish
Reprinted with corrections and addenda
ISSN 1104-9154 ISBN
Pages 402 Price SEK 800
Distributor (if not issuing organization)
- 4 -
Denna handbok har utarbetats av Frsvarets Forskningsanstalt, FOA, med finanasiering frn
Statens Rddningsverk, Styrelsen fr Svensk Brandforskning och Arbetsmiljfonden.
Projektledare har varit Rickard Forsn och bitrdande projektledare Mats Knberg.
Frfattare till handboken har varit:
Stellan Fisher Konsult kapitel 12
Rickard Forsn FOA, Avd fr Vapen och Skydd kapitel 10, 11, 13
Ola Hertzberg Konsult kapitel 1, 3, 13
Anders Jacobsson Konsult kapitel 2
Bo Koch FOA, Avd fr NBC-skydd kapitel 9
Per Runn FOA, Avd fr NBC-skydd kapitel 9
Lennart Thaning FOA, Avd fr NBC-skydd kapitel 8
Stellan Winter FOA, Avd fr NBC-skydd kapitel 4, 5, 6, 7, 8
vriga medarbetare i projektet har varit:
Rolf Hedquist Rolf Hedquist AB
Mats Knberg FOA, Avd fr NBC-skydd
Stefan Lamnevik FOA, Avd fr Vapen och Skydd
sa Lundvall FOA, Avd fr NBC-skydd
Kenneth Nyrn FOA, Avd fr NBC-skydd
Indra Svensson FOA, Avd fr NBC-skydd
Projektet har skett i samverkan med en referensgrupp med fljande sammansttning:
Per Berg Arbetarskyddsstyrelsen
Nils Boman Arbetsmiljfonden
Inga Birgitta Larsson Statens Naturvrdsverk
Erik Nilsson Sprngmnesinspektionen
Jan Schyllander Staten Rddningsverk
Bengt Thulin Ingenjrsvetenskapsakademien
Under arbetets gng har ider vckts om utvidgningar av det innehll som ursprungligen
planerades fr handboken. Vissa sdana utvidgningar har genomfrts efter diskussioner med
referensgruppen. Kunskapen kar stndigt inom de omrden som beskrivs i handboken. Det har
drfr varit frestande att fortstta arbetet med beskrivning av modeller ven om det inte ryms inom
ramarna fr den ursprungliga planeringen av projektet. Under arbetets gng har ocks handbokens
layout och tryckteknik diskuterats.
Infr utgivandet av freliggande andra upplaga har en granskning och revidering av texter, tabeller
och figurer genomfrts. Handboken har dessutom kompletterats med material och berknings-
exempel, framfr allt i kapitel 4 Gasutstrmning, 5 Vtskeutstrmning, 6 Turbulent jet och 8
Spridning.
- 5 -
INNEHLLSFRTECKNING
1. Inledning ......................................................................................................... 13
1.1 Bakgrund........................................................................................... 13
1.2 Omfattning och syfte......................................................................... 15
2. Organisatoriska och administrativa system fr skerhet........................... 19
2.1 Allmnt.............................................................................................. 19
Uppbyggnad av system fr skerhet ......................................... 20
Uppbyggnad av rutiner ............................................................. 20
2.2 vergripande fretagsrutiner ............................................................ 21
Policy............................................................................................. 21
Accepterad risk.............................................................................. 21
Mlsttningar och handlingsplaner .............................................. 22
2.3 Personal- och utbildningsrutiner ....................................................... 22
Organisation och ansvarsreglering............................................... 22
Bemanning..................................................................................... 23
Utbildning...................................................................................... 23
2.4 Drift- och underhllsrutiner............................................................... 24
Instruktioner .................................................................................. 24
Frebyggande underhll ............................................................... 24
Anlggningsstandard..................................................................... 25
Kontroll av modifieringar.............................................................. 25
System fr arbetstillstnd .............................................................. 26
Beredskapsplan.............................................................................. 26
Tillbudsrapportering och -uppfljning.......................................... 26
2.5 Granskningsrutiner............................................................................ 27
Skerhetsrevisioner................................................................... 27
Riskanalyser.............................................................................. 28
Tillsyn........................................................................................ 28
Kontrollrutiner fr skerhetsutrustning.................................... 29
3. Metoder fr identifiering och skattning av risker....................................... 31
3.1 Risk och riskanalys ........................................................................... 31
Analys av funktionsskerhet och risk............................................. 32
Grundlggande begrepp................................................................ 34
Exempel p kemikalieolyckor ........................................................ 35
Kommentarer ................................................................................. 39
3.2 Identifiering av riskkllor.................................................................. 40
Checklistor..................................................................................... 41
Indexmetoder (Dows fire and explosion index,
the Mond index) ........................................................................ 41
Vad Hnder Om-analys (What if) och Hazard and
Operability Analysis (Hazop).................................................... 42
Logiska diagram............................................................................ 45
- 6 -
3.3 Analys av olycksfrlopp och konsekvenser ...................................... 50
Sannolikheter och skadefrvntan................................................. 54
Analys av intrffade olyckor.......................................................... 56
3.4 Riskbedmningar, riskvrderingar, oskerheter................................ 57
Oskerheter i riskbedmningen ................................................ 58
Sammanfattande synpunkter ..................................................... 60
3.5 Referenser ......................................................................................... 62
4. Gasutstrmning .............................................................................................. 63
4.1 Introduktion....................................................................................... 63
Gaslagar: Begrepp ........................................................................ 64
Gaskonstanterna R och ............................................................... 65
Strmningslagar fr ideal gas ....................................................... 66
4.2 Utstrmning frn behllare genom ett hl eller en kort kanal........... 68
Kritisk strmning ........................................................................... 69
Icke-kritisk strmning.................................................................... 70
4.3 Utstrmning frn behllare genom en lng kanal ............................. 71
Friktionsparameter och strmningstillstnd............................. 71
Kritisk strmning ...................................................................... 74
Icke-kritisk strmning ............................................................... 76
4.4 Utstrmning frn behllare genom en lng kanal tfljd av en
frtrngning....................................................................................... 77
4.5 Transientell utstrmning frn en behllare........................................ 78
Kritisk utstrmning frn en behllare med gas ........................ 79
Kritisk utstrmning frn gasfasutrymmet i behllare med
tryckkondenserad gas...................................................... 81
4.6 Utstrmning frn ett brott p en pipeline .......................................... 83
Fas 1 av utstrmningen ................................................................. 84
Fas 2 av utstrmningen ................................................................. 85
Modellens giltighet ........................................................................ 86
4.7 Beteckningar ..................................................................................... 87
4.8 Referenser ......................................................................................... 89
5. Vtskeutstrmning......................................................................................... 91
5.1 Introduktion....................................................................................... 91
5.2 Utstrmning av underkyld vtska ..................................................... 94
Utstrmning genom ett hl eller en kort kanal (friktionsfritt) .. 94
Utstrmning genom en lng kanal (friktion)............................. 95
Utstrmning genom en lng kanal tfljd av en frtrngning . 96
Transientell utstrmning........................................................... 97
5.3 Utstrmning frn vtskefasutrymmet i behllare med tryck-
kondenserad gas ................................................................................ 97
Utstrmning genom ett hl i behllarens mantel...................... 97
Kritisk utstrmning genom en kanal med L>10 cm och
frsumbar friktion (L/D<30)........................................... 98
Kritisk utstrmning genom en kanal med L<10 cm................ 100
Icke kritisk utstrmning genom en kanal med frsumbar
friktion (L/D<30) .......................................................... 101
- 7 -
Utstrmning genom lnga kanaler ......................................... 102
Transientell utstrmning......................................................... 103
5.4 Utstrmning frn gasfasutrymmet i behllare med tryck-
kondenserad gas .............................................................................. 104
Tvfasutstrmning................................................................... 105
Gasfasutstrmning.................................................................. 106
Transientell utstrmning......................................................... 106
5.5 Beteckningar ................................................................................... 107
5.6 Referenser ....................................................................................... 109
5.7 Fysikaliska data............................................................................... 110
Specifikt vrme c
f
och volumitet v
f
hos vtskefas.................... 110
Mttnadstrycket P
s
(T)............................................................. 110
Specifik volym
g
(T) hos mttad nga .................................... 111
ngbildningsvrme h
fg
(T)....................................................... 112
6. Turbulent jet ................................................................................................. 113
6.1 Introduktion..................................................................................... 113
Definitioner och begrepp............................................................. 113
Jet114
Modeller fr turbulent jet ............................................................ 117
6.2 Fri cirkulr jet i stagnant medium................................................... 117
Koncentrationer och hastigheter ................................................. 118
Brnnbara koncentrationer ......................................................... 120
6.3 Fri cirkulr jet i medvind................................................................. 121
Koncentrationer och hastigheter ................................................. 122
Brandfarliga koncentrationer...................................................... 123
Modellens giltighetsomrde......................................................... 123
6.4 Bluff wall jet i medvind .............................................................. 124
Koncentrationer och hastigheter ............................................ 125
Experimentell verifikation av modellen .................................. 127
6.5 Momentan jet: Katastrofalt utslpp av tryckkondenserad gas
frn behllare................................................................................... 127
Molnets volymtillvxt .............................................................. 128
Molnets radietillvxt ............................................................... 129
Molnets frflyttning i hjd och koncentrationer ..................... 130
6.6 Berkningsexempel ......................................................................... 132
Katastrofalt utslpp av tryckkondenserad gas ................................. 132
6.7 Beteckningar ................................................................................... 134
6.8 Referenser ....................................................................................... 136
6.9 Fyskaliska data ................................................................................ 138
Specifikt vrme fr gasfas c
pg
och fr vtskefas c
f
.................. 138
ngbildningsvrme h
gf
............................................................ 138
7 Avdunstning frn vtskespill ........................................................................ 139
7.1 Introduktion..................................................................................... 139
Grundlggande avdunstningsmodell ........................................... 139
Vrmebalans fr avdunstande vtskeskikt................................... 141
Frenklade modeller.................................................................... 142
7.2 Plutbredning.................................................................................. 143
- 8 -
7.3 Modell fr avdunstning................................................................... 144
Frutsttningar............................................................................ 144
Avdunstning frn en liten delyta eller frn momentant
bildad pl ........................................................................... 145
Samtidig avdunstning och plutbredning med konstant
specifik avdunstning e
M
( ) =e
c
.......................................... 147
Samtidig avdunstning och plutbredning med i tiden
varierande specifik avdunstning e
M
( )............................... 148
Avstannad pltillvxt ................................................................... 148
7.4 Modell fr kokning ......................................................................... 149
Frutsttningar............................................................................ 149
Kokning frn en liten delyta ........................................................ 150
Samtidig kokning och plutbredning........................................... 150
Avstannad pltillvxt ................................................................... 151
Modellens giltighet ...................................................................... 152
7.5 Beteckningar.................................................................................... 154
7.6 Referenser ....................................................................................... 156
7.7 Fysikaliska data............................................................................... 157
Vrmeledningsegenskaper hos mark ...................................... 157
Absorberad solinstrlning ...................................................... 157
Mttnadskurvan P
s
(T)............................................................. 158
Gaskonstanten R..................................................................... 159
ngbildningsvrmet h
fg
........................................................... 159
8. Spridning....................................................................................................... 161
8.1 Inledning ......................................................................................... 161
8.2 En enkel spridningsmodell fr momentana utslpp........................ 161
Koncentration .............................................................................. 161
Dosering ...................................................................................... 164
8.3 En enkel modell fr kontinuerliga utslpp...................................... 167
Koncentration .............................................................................. 167
Dosering ...................................................................................... 172
8.4 Beskrivning av viktiga begrep inom spridningsmeteorologin och
av frhllanden som pverkar spridningsfrlopp............................ 174
Mekanisk turbulens ................................................................. 174
Underlagets skrovlighet .......................................................... 175
Stabilitet .................................................................................. 176
Blandningsdjup ....................................................................... 185
Inverkan av topografi - drneringsflden............................... 187
Utslppshjd - plymlyft - nedsug ............................................ 188
Vindens variation med hjden ................................................ 190
8.5 Gaussiska spridningsmodeller......................................................... 192
8.6 Modellkedjor fr spridning ............................................................. 197
Kontinuerliga utslpp.................................................................. 198
Momentana utslpp ..................................................................... 201
8.7 Modell fr tunggasspridning frn kontinuerligt utslpp ................. 204
Modellens inmatning m m............................................................ 205
Tunggasmodell............................................................................. 206
Plymens mtt och koncentrationer .............................................. 207
- 9 -
vergng till modell fr passiv spridning................................... 209
8.8 Modell fr passiv spridning frn kontinuerligt utslpp................... 209
Modellens inmatning m m............................................................ 209
Koncentrationsberkning ............................................................ 210
Doseringsberkning..................................................................... 213
8.9 Modell fr tunggasspridning frn momentant utslpp.................... 214
Inmatning, koordinater m m........................................................ 215
Villkor fr tunggasmodell ............................................................ 218
Molnets mtt och koncentrationer ............................................... 219
vergng till modell fr passiv spridning................................... 221
8.10 Modell fr passiv spridning frn momentant utslpp ................... 222
Modellens inmatning m m............................................................ 223
Koncentrationsberkningar......................................................... 224
Doseringsberkningar ................................................................. 226
8.11 Inlckning i byggnader .................................................................. 227
8.12 Beteckningar ................................................................................. 229
8.13 Referenser ..................................................................................... 233
Appendix 1. Fldesschema, kontinuerliga utslpp ............................... 235
Appendix 2. Fldesschema, momentana utslpp.................................. 237
Appendix 3. Koncentrationsmtt - definitioner och vergngar........... 239
9. Toxikologi...................................................................................................... 243
9.1 Allmnna begrepp........................................................................... 244
Exponeringsvg ........................................................................... 244
Exponeringstid............................................................................. 244
Frsta hjlpen.............................................................................. 245
9.2 Toxikologisk verkan ....................................................................... 245
Lokala effekter ............................................................................. 245
Systemiska effekter....................................................................... 246
Frdrjda effekter........................................................................ 246
Smygande effekter........................................................................ 246
9.3 Dos .................................................................................................. 247
Begreppet Dos......................................................................... 247
Doseringsberkning fr gaser och aerosoler ......................... 247
Effekter av fysiskt arbete vid inhalation.................................. 251
Systemisk frgiftning............................................................... 252
9.4 Dos - Respons ................................................................................. 252
9.5 Extrapolering av djurdata till mnniska .......................................... 252
9.6 Konsekvensanalys ........................................................................... 253
Toxikologiskt underlag............................................................ 253
9.7 Exponering fr kemikalier .............................................................. 254
Fysikalisk-kemiska egenskaper.................................................... 254
Koncentration - dosering............................................................. 255
9.8 Skadeutfallsberkningar.................................................................. 256
Uppehllsplats ............................................................................. 257
Fysisk aktivitet ............................................................................. 257
Skydd............................................................................................ 258
Berkningsmodeller..................................................................... 258
9.9 Berkningsexempel ......................................................................... 259
- 10 -
Frutsttning........................................................................... 259
Gasmolnets utbredning........................................................... 260
9.10 Berkning av skadeutfall ............................................................... 260
9.11 Referenser ..................................................................................... 265
Appendix 1. Exempel p skyddsblad frn kemikontoret ...................... 267
Appendix 2. Bestmning av riskindex .................................................. 269
Appendix 3. Probitkonstanter ............................................................... 271
Appendix 4. Skadekategorier ammoniak, klor och svaveldioxid ......... 277
10. Tryck vid explosioner.................................................................................. 279
10.1 Allmnna begrepp ......................................................................... 280
10.2 Tryck frn gasexplosioner............................................................. 284
Spridningsomrde........................................................................ 287
Identifiering av omrden med hg turbulens............................... 287
Energiinnehll ............................................................................. 287
Explosionsstyrka.......................................................................... 287
Tryck och impulstthet................................................................. 291
10.3 Skador av tryck.............................................................................. 292
Skador p mnniskor .............................................................. 292
Skador p byggnader .............................................................. 297
10.4 Tillmpningsexempel.................................................................... 302
10.5 Beteckningar.................................................................................. 306
10.6 Referenser ..................................................................................... 308
10.7 Tabell med fysikaliska data........................................................... 311
11. Vrmestrlning............................................................................................. 313
11.1 Bestmning av strlning................................................................ 315
Allmnna begrepp................................................................... 315
Kllans egenskaper................................................................. 316
Minskning av strlning med avstnd frn vrmestrlkllan .. 324
11.2 Pverkan av vrmestrlning .......................................................... 330
11.3 Tillmpningsexempel.................................................................... 334
Plbrand ................................................................................. 334
BLEVE..................................................................................... 336
Jetflamma................................................................................ 341
11.4 Beteckningar.................................................................................. 337
11.5 Referenser ..................................................................................... 343
11.6 Tabell med fysikaliska data........................................................... 346
12. Miljtoxikologi............................................................................................. 347
12.1 Inledning........................................................................................ 347
12.2 Allmnna begrepp......................................................................... 348
Spridning i olika miljer ......................................................... 348
Nedbrytning i olika miljer..................................................... 353
Giftverkan ............................................................................... 355
Skyddsvrda objekt ................................................................. 359
12.3 Referenser ..................................................................................... 362
- 11 -
Appendix 1. Faro/Riskbedmning ........................................................ 365
Appendix 2. Miljfarlighetsklassificering ............................................ 381
Appendix 3. Farligt gods-kort ............................................................... 383
Appendix 4. Miljskyddsblad............................................................... 385
Appendix 5. Berkning av miljolycksindex........................................ 387
Appendix 6. Miljorienterande frgor i samband med en miljrisk-
bedmning....................................................................... . 391
13. Tillmpningsexempel riskanalys................................................................ 393
13.1 Tnkbara scenarier ........................................................................ 394
13.2 Sluthndelser ................................................................................. 395
13.3 Frekvenser fr vdahndelser........................................................ 400
13.4 Resulterande risk........................................................................... 401
13.5 Referenser ..................................................................................... 402
1 Inledning
________________________________________________________________________
- 13 -
1 1. . I IN NL LE ED DN NI IN NG G
1.1 Bakgrund
Den kemiska industrin har under vrt rhundrade utvecklats frn en nrmast
hantverksmssig hantering till storindustri. Antalet substanser som framstlls och
bearbetas har kat enormt. Krav p utbyte och snabbhet har lett till storskalighet och en
allt mera avancerad processteknologi med hga tryck och temperaturer under
framstllning och bearbetning. Avancerad teknik innebr ofta en kad srbarhet samt att
defekter i det tekniska systemet kan frorsaka allvarliga personskador och omfattande
materiell skadegrelse. Denna utveckling har medfrt allt strre krav p skerhet och
inom industrierna har skerhetstnkandet allt mera betonats. Orsaker till och kon-
sekvenser av tnkbara olyckor analyseras med mlsttningen att s lngt som mjligt
eliminera olycksorsakerna.
Intrffade kemikalieolyckor har visat att missden vid tillverkning, lagring, transport
och hantering kan leda till dramatiska hndelsefrlopp, utbredda skadeomrden och ett
stort antal personskador. Vid stora lckage av lttflyktiga och toxiska kemikalier bildas
gasmoln som ibland driver lnga strckor i vindriktningen innan de av turbulensen
utspds till ofarliga koncentrationer. Vid brnder inom kemiska fabriker och kemikalie-
frrd kan giftiga reaktionsprodukter stadkomma stor skadegrelse i omgivningen.
Utslpp av brandfarliga substanser kan bilda gasmoln, som orsakar s k fria gasmolns-
explosioner om de kommer i kontakt med en tndklla innan de hunnit spdas ut till
koncentrationer under antndbarhetsgrnsen. Sdana explosioner medfr ofta frdande
skador av tryckvgen och livsfarliga brnnskador p mnniskor, samt mnga gnger
utbredda brnder. Verkansomrdet nr ibland hundratals meter frn utslppspunkten.
Brand inom lageromrden har vid flera tillfllen orsakat cisternexplosioner dr kring-
flygande delar skadar mnniskor och leder till stor materiell skadegrelse.
Samtidigt med den industriella utvecklingen har en kraftig urbanisering skett som med-
frt befolkningscentra som ofta ligger i industriernas omedelbara nrhet. Genom
industriutvecklingen stlls stora krav p transporter av farligt gods. ven om transport-
fordonens utformning och framfrande r kringgrdat av skerhetsbestmmelser och
transportvgarna i mjligaste mn vljs genom glest befolkade omrden, r det oundvik-
ligt att mnga mnniskor utstts fr en potentiell risk genom transporthaverier.
1 Inledning
______________________________________________________________________
- 14 -
Parallellt med den industriella utvecklingen har allmnhetens intresse fr miljfrgor
och katastrofrisker kat. En viktig orsak till detta r intrffade storolyckor inom
industrier och vid transporter som kostat mnniskoliv, orsakat miljfrstrelse och lett
till materiell skadegrelse lngt utanfr industriomrdena. Det kade kravet p ren luft
och rent vatten och knnedom om fljderna av industri- eller transportolyckor har lett
till ett uttalat behov bde frn industrin och samhllet i vrigt att utveckla metodik fr
att frutsga konsekvenserna av och sannolikheten fr olika typer av olyckor. Bedm-
ningarna av verkansomrdets omfattning, olycksfrloppets varaktighet och olyckans
sannolikhet r viktiga kvantiteter vid dimensionering av skyddsavstnd och skyddst-
grder.
Under 1970-talet intrffade flera allvarliga industriolyckor med toxisk eller brandfarlig
substans som lckt ut i fria luften. I Flixborough skedde 1974 ett utslpp av cyklohexan
som antndes, exploderade och orsakade stor skadegrelse. Anlggningen totalfrstr-
des och 28 mnniskor omkom. De flesta av de omkomna hade ddats av samman-
strtande byggnader.
I Seveso intrffade 1976 ett stort utslpp av klorfenol som ledde till en belggning av
dioxin i omgivningen och medfrde att stora markomrden blev obeboeliga.
De intrffade stora olyckorna ledde till att man inom EU pbrjade arbetet med en
gemensam lagstiftning fr att frebygga uppkomsten av stora olyckor, t ex genom krav
p analys av risker och tgrder fr att minimera dessa, det s k "Sevesodirektivet". Detta
ligger ocks till grund fr svenska regler frmst utgivna av Arbetarskyddsstyrelsen och
Sprngmnesinspektionen.
De allvarliga konsekvenserna av fria gasmolnsexplosioner hade frut inte tillfullo
beaktats. I Sverige bildades p tillskyndan av svl den petrokemiska industrin som
Sprngmnesinspektionen en IVA-kommitt "Major loss prevention - undvikande av
strre skador i processindustrin". Kommittn var inriktad p riskfrgor fr industrier
som hanterar stora mngder brandfarliga och explosiva substanser och hade till uppgift
att utarbeta underlag fr att faststlla regler betrffande avstnd mellan olika aktiviteter
inom industriomrdet och anvisningar betrffande industribyggnaders utformning och
motstndskraft.
Slutprodukten av arbetet var IVAs meddelande 238, "Skydd mot Fria Gasmolns-
explosioner i Processindustrien", 1981. IVA-utredningen blev mer eller mindre en norm
fr hur processindustrin skall berkna sina riskavstnd betrffande tryckverkan.
1 Inledning
________________________________________________________________________
- 15 -
Vid de fria gasmolnsexplosioner inom industrier som var anledningen till IVA-arbetet
befann sig flertalet av de anstllda i byggnader och var drmed avskrmade frn
vrmestrlningen vid explosionerna. De flesta offren skrdades p grund av samman-
strtande byggnader. IVA-utredningen kom drfr inte att berra vrmestrlning och
drav orsakade brnnskador. Senare erfarenheter har dock visat att brnnskador ofta
visat sig vara den helt dominerande skadan vid fria gasmolnsexplosioner. Utslpp och
verkan av giftiga substanser lg utanfr IVA-utredningens arbetsomrde.
Under 80-talet har kunskapen kat vsentligt betrffande bl a substansutstrmning av
kondenserade gaser frn olika typer av lckor (tvfasutstrmning), jetstrlebildning och
primr luftinblandning. Omfattande forskningsarbete, bde teoretiskt och experi-
mentellt, har genomfrts betrffande atmosfrisk spridning och utbredning av tunga
och/eller kalla gasmoln ver olika typer av terrng. Stora insatser inom detta omrde har
gjorts vid FOA som ven deltagit i ett flertal internationella projekt dr bl a stora
fltfrsk genomfrts i syfte att samla in empiriska data fr modellvrdering. FOA har
ocks p konsultbasis genomfrt ett stort antal riskanalyser.
Mot bakgrund av den utveckling som skett av modeller fr berkning av riskomrden
har det bedmts som angelget att redovisa kunskapslget och visa principer fr hur
skadeverkningar kan berknas vid vdautslpp av toxiska och/eller brandfarliga
substanser.
1.2 Handbokens omfattning och syfte
Riskanalys innebr ett systematiskt studium av hndelser och hndelsekedjor som kan
medfra olyckor samt att bedma konsekvenserna av tnkbara olycksfrlopp och deras
sannolikheter.
En ofta frekommande situation vid en kemikalieolycka r att farlig substans genom ett
tekniskt missde mer eller mindre vldsamt lmnar sin inneslutning och sprids ut i
omgivningen i form av vtska, gas eller fast substans i finfrdelad form.
I handboken beskrivs organisatoriska och administrativa system fr skerhetsarbetet
inom en industri. Vidare beskrivs ngra ofta anvnda metoder fr att identifiera mjliga
olycksorsaker.
1 Inledning
______________________________________________________________________
- 16 -
Vid kemikalieolyckor r skadeomrdenas omfattning i hg grad beroende av
substansens fysikaliska egenskaper, utslppets storlek och varaktighet, meteorologiska
frhllanden, omgivningens geometriska utformning som topografi, vegetation och
bebyggelse. Innehllet i boken berr frmst uppkomst, utbredning och skadeverkan av
giftiga eller brandfarliga gasmoln som bildats i samband med olyckor vid industrier,
lageromrden och transporter. Fr brandfarliga substanser studeras svl tryckverkan
som vrmestrlning frn poolbrnder. Fr giftiga substanser demonstreras hur risk- och
skadeomrden berknas med utgngspunkt frn substansernas toxiska egenskaper, vilka
presenteras fr ett antal vanliga industrikemikalier.
Ett internationellt forskningsprojekt fr studium av brandgaser som kan vlla stor skade-
grelse har nyligen pbrjat sin verksamhet och mnet kommer inte att berras i denna
handbok. Detsamma gller fr dammexplosioner.
Hndelsefrloppet vid kemikalieolyckor r mnga gnger mycket komplicerat. Berk-
ningsanvisningarna r drfr i vissa fall inte uttmmande, men avsikten r att de skall
kunna anvndas fr att ge en rimlig bild av skador och riskomrden.
Fr en fullstndig frstelse av de modeller som anvndes fr berkning av skadeverk-
ningar och riskavstnd fordras i mnga fall hgst specialiserade kunskaper. Ett viktigt
syfte med handboken r drfr att ge lsaren en s lttfattlig beskrivning som mjligt av
den teoretiska bakgrunden till berkningarna. Genom en frstelse av modellerna, dvs
att kunna se verkligheten bakom modeller och formler, fr anvndaren goda mjligheter
att avgra vilka ingngsvrden i modellerna (parametrar) som frmst pverkar resultatet
och fr drmed en knsla av hur olika antaganden och yttre omstndigheter pverkar
slutsatserna. Framstllningen kompletteras med exempel dr metodik och modeller
diskuteras.
Riskanalysen genomfrs innan den onskade hndelsen intrffar och r drmed
prognostisk till sin karaktr. Slutsatserna av analysen har som alla prognoser en inne-
boende oskerhet. Berkningarna bygger p modeller och ordet modell innebr ofta en
grov frenkling av ett komplicerat frlopp. De anvnda berkningsmodellerna kan
drmed ha ett begrnsat giltighetsomrde. Modellernas begrnsningar och oskerhet
redovisas i texten. Likas redovisas faktorer som kan pverka utsagan men som r svra
att frutse, mta eller infrliva i modellen.
Handboken vnder sig till ingenjrer inom industrin verksamma inom omrden som t ex
processutformning, drift, arbetarskydd och miljfrgor. Brandingenjrer och vrig
1 Inledning
________________________________________________________________________
- 17 -
personal inom rddningstjnsten r en annan viktig mlgrupp. Kemikalierisker berr
ofta stora omrden utanfr industriomrdet och pverkar drfr i hg grad
samhllsplaneringen. I handboken grs frsk att samla och renodla begrepp inom
riskanalysen och drmed underltta kommunikationen betrffande riskfrgor mellan
nringsliv och myndigheter. Frhoppningen r att planerare och beslutsfattare (som ofta
r bestllare av riskanalyser) skall f en god inblick i riskanalysens frutsttningar,
metodik och begrnsningar.
I riskanalyser identifieras hndelser och kombinationer av hndelser som kan leda till
haverier och drav orsakad skadegrelse. Fr att begreppet "risk" skall vara ett
fungerande kriterium fr en saklig uppfattning av de negativa effekter som en viss
aktivitet kan medfra, skall det omfatta svl sannolikheten fr ett missde som ett mtt
p den orsakade skadan. Riskanalysen ger drmed en grund fr avvgning mellan posi-
tiva och negativa konsekvenser av en viss aktivitet.
2 Skerhet
______________________________________________________________________
- 19 -
2 2. . O OR RG GA AN NI IS SA AT TO OR RI IS SK KA A O OC CH H
A AD DM MI IN NI IS ST TR RA AT TI IV VA A S SY YS ST TE EM M F F R R
S S K KE ER RH HE ET T
2.1 Allmnt
Ur skerhetssynpunkt rcker det inte att designa processer och konstruera maskiner och
byggnader p ett genomtnkt stt. Det mste ocks vid ett fretag finnas ett vl utvecklat
och underhllet system av organisatoriska och administrativa rutiner fr att den totala
skerheten skall kunna upprtthllas.
I de allra flesta fall ligger brister i mnskligt beteende bakom intrffade olyckor. En
siffra som ofta nmns r att 80 % av alla olyckor r frorsakade av mnskliga fel. Andra
kllor hvdar betydligt hgre andel. Oavsett vilken siffra som r "rtt" finns det normalt
ett antal bidragande orsaker till en olycka eller tillbud, varav ofta en eller flera r av
karaktren mnskligt fel. Dessa mnskliga fel kan i vissa fall vara rena felgrepp av en
operatr. Oftast r de dock av en mer komplex karaktr med grundorsak i dlig utbild-
ning, avsaknad av rutiner etc - helt enkelt brister i fretagets ledningssystem.
Management av skerhet hller p att vxa fram som ett srskilt begrepp i svenskt
nringsliv. I mnga fretag ser man dessutom kombinationen Skerhet/Hlsa/Milj som
naturlig. Det hller p att utvecklas till en disciplin med ett eget strategiskt vrde och
anses mer och mer utgra ett betydelsefullt styrinstrument fr den vergripande
ledningen av ett fretag. Bland mnga internationella storfretag r detta sedan lnge ett
etablerat arbetsstt.
Det r oerhrt viktigt att det finns en vergripande och sammanhllen syn i fretaget p
riskhantering. Fr att denna totalsyn skall kunna omsttas i praktiken ute i fretaget
mste det finnas ett system av sammanhngande rutiner som reglerar arbetet kring
skerhet.
Programmet Ansvar & Omsorg ("Responsible Care"), som tagits fram inom kemi-
industrin har som ett grundlggande tema en helhetssyn p skerhets-, hlso- och milj-
frgorna. Hr betonas ocks att detta i hg grad r en ledningsfrga inom fretagen.
2 Skerhet
______________________________________________________________________
- 20 -
Kraven p fretagen att fra en ppen dialog med externa intressenter r idag helt
naturlig. Denna ppenhet uttrycks bl a i Ansvars- & Omsorgsprogrammet.
2.1.1 Uppbyggnad av system fr skerhet
Systemen kan delas in i t ex
Management-system p hg niv - fr fretagsledningens styrning och kontroll, t
ex policy, ansvarsdelegering m m.
Administrativa system fr dels lngsiktig, dels dag-till-dagstyrning och kontroll, t ex
skerhetsrevision och modifieringsrutiner.
Tekniska system, t ex riskanalyser och tillsyn av brandutrustning.
"Promotion"-system, t ex information i interna och externa nyhetsmedia, rsrapport
fr skerhet och milj.
2.1.2 Uppbyggnad av rutiner
Rutinerna i ett system fr skerhet br ha ett relativt likartat och formellt utseende.
Slunda br de vara uppbyggda enligt ISO-standard och ing i ett dokumentstyrnings-
system. Det skall klart framg vem som r revisionsansvarig och vem som r
godknnare och hur ofta revision skall ske.
Strukturen p de enskilda rutinerna kan variera beroende p deras innehll, men typiska
rubriker kan vara
Mlsttning. Klargr vad man nskar uppn med rutinen.
Bakgrund. Ge en kort bakgrund till varfr rutinen behvs.
Omfattning. Gr en definition av vad som regleras och vad som inte regleras i
rutinen
Metod. Beskriv sjlva tillvgagngssttet i rutinen - kontroller, frekvenser etc.
Resurser. Beskriv de resurser som behvs fr att uppfylla rutinen.
Krav. Klargr explicit i frekommande fall normer fr uppfyllande av rutinen.
Ansvar. Definiera vem som ansvarar fr att rutinen fljs.
2 Skerhet
______________________________________________________________________
- 21 -
2.2 vergripande fretagsrutiner
2.2.1 Policy
En skerhetspolicy eller kombinerad skerhets- och miljpolicy r en av de ndvndiga
grunderna fr ett framgngsrikt arbete. Det r emellertid lngt ifrn en tillrcklig grund.
Den i allmnhet ganska kortfattade policyn mste kompletteras med ngon form av
frklaringar "Vad r det?". Policyn mste levandegras genom mera konkreta psten-
den. Dessutom behvs utbildning i organisationens alla led.
2.2.2 Accepterad risk
All industriell verksamhet r frbunden med vissa risker. Dessa gr att kontrollera och
reducera genom tillmpande av god teknisk konstruktion, skra driftmetoder och med
vl utbildad och kunnig personal.
Fretagets strvan skall vara att med olika medel hlla denna risk s lg som mjligt.
Till syvende och sist blir det alltid en avvgning mellan riskreduktion och ekonomiska
insatser. Detta arbete grs bl a genom att systematiskt utfra riskanalyser. Detta
behandlas nrmare i kapitel 3 om riskanalys.
En viss kvarvarande riskniv mste dock tolereras. Denna r svr att kvantifiera, men
frsk br gras. Fretaget br i frsta hand sjlv eller i samrd med berrda myndig-
heter definiera de vergripande riskkriterierna. I vissa lnder, t ex Holland, r kriterier
fr risk gentemot tredje part redan reglerat av myndigheter. Ngot av fljande stt eller
kombinationer drav kan vljas
- En hgsta sannolikhet fr en s k storolycka enligt t ex definitionen i AFS 1989:6.
- En hgsta tillten ddsfallsfrekvens fr tredje man berknad utifrn kvantitativ
riskanalys.
- En hgsta sannolikhet fr ddsfall eller skada p arbetsplatsen jmfrt med
annan knd verksamhet.
- Ett hgsta tilltet vrde p Fire & Explosion Index fr de processer som fr
anvndas.
Riskkriteriet br omfatta konsekvenser fr bde hlsa och milj samt eventuellt
egendom.
2 Skerhet
______________________________________________________________________
- 22 -
2.2.3 Mlsttningar och handlingsplaner
En naturlig fljd av fretagets policy fr hlsa, milj och skerhet r att utveckla och
driva mlsttningar med tillhrande handlingsplaner. Dessa skall hanteras liknande
budgetar, dvs gras upp p bestmda tidpunkter och sedan fljas upp regelbundet. Det r
drvid viktigt att formulera ml som p ngot stt r mtbara. De kan t ex vara av
fljande karaktr:
minskning av antalet olyckor
kad rapportering av tillbud
infrande av skerhetsinstallation till en viss tidpunkt
genomfrande av utbildning till en viss tidpunkt
2.3 Personal- och utbildningsrutiner
2.3.1 Organisation och ansvarsreglering
Bland det viktigaste fr att f en skert arbetande organisation r att ha klara och
entydiga ansvarsomrden. De skall inte lappa ver varandra och de skall inte heller
lmna ngonting utanfr. Skriftliga ansvarsfrdelningar skall finnas. Grundlggande r
att ha skriftliga befattningsbeskrivningar fr alla befattningar. Dessa skall explicit
uttrycka ansvaret fr bl a yttre milj och arbetsmilj.
I vissa fall kan ven speciella dokument fr ansvarsdelegering vara lmpliga. Sdana
behvs exempelvis d verksamheten r omfattande och diversifierad och kanske frlagd
till flera produktionsorter. En hgre chef, t ex en VD, har d knappast mjlighet att
kontinuerligt verblicka verksamheten. Vid sdan delegering gller framfr allt att ett
verkligt behov skall freligga och att den som fr sig ansvaret delegerat har kompetens-
resurser och befogenheter att utva detta ansvar. Den som delegerat ansvaret har dock
alltid kvar en vervakningsplikt.
Man br efterstrva att ge personer totalansvar fr ett avsnitt. Ett produktionsansvar
innebr i princip alltid att dri ingr ocks ansvar fr arbetsmilj, skerhet och yttre
milj. Detta r ett utprglat linjeansvar. Specialistfunktioner som ofta finns i
stabsenheter skall givetvis ha funktionellt ansvar fr sina befattningar och fr de
rekommendationer eller krav som lmnas till linjeenheterna, men det slutgiltiga ansvaret
2 Skerhet
______________________________________________________________________
- 23 -
vilar alltid linjeorganisationen. I vissa fall kan man vlja att ge en specialist ven
beslutandertt och "veto"-rtt, en form av VDs frlngda arm.
2.3.2 Bemanning
Bemanningen inom en anlggning anpassas naturligtvis till de krav verksamheten
stller. Viktigare n en viss numerr r i allmnhet kompetensen. Detta gller svl
tjnstemannakategorin som de kollektivanstllda. Vid dimensioneringen av en
operatrstyrka mste tas hnsyn till att antalet operatrer skall vara tillrckligt fr att
bde kra normal drift effektivt och klara av ndsituationer och vissa rddningsinsatser.
Ett speciellt problem r bemanning och ansvarsfrhllanden under ntter och ver
helger. Somliga anlggningar med potentiella risker r helt obemannade vid dessa tider,
och vervakningen verlten till en ronderande vakt. En av kemiindustrins svrare
olyckor, Seveso-olyckan i Italien, intrffade just i en ver helgen avstlld och
obemannad fabrik. I andra fall r bemanningen under vissa tider lg och ofta utan
ansvarig arbetsledare eller tjnsteman. I bda dessa fall krvs en noggrann analys av
mjliga uppkommande riskscenarier och hur upptckt av dessa skall kunna gras i ett
tillrckligt tidigt skede. Ngon form av beredskap fr ansvarig chef r oftast ndvndig.
2.3.3 Utbildning
Utbildningen av den personal som nrmast skall skta processutrustning av olika slag
skall givetvis anpassas till processens omfattning och komplexitet. Den br gras
tmligen omfattande och inte enbart innehlla information om hur utrustningen skall
sktas i form av handgrepp. Kunskap om kemikaliers egenskaper, utrustningens
funktioner och begrnsningar m m skall ocks ing. Srskilt introduktionsprogram fr
nyanstllda plus program fr fortsatt utbildning skall finnas. Utbildningen skall inte
enbart verltas p en redan anstlld arbetare utan arbetsledning och chefer skall ocks
engageras. Srskild skydds- och brandutbildning skall ges regelbundet, lmpligen en
gng per r.
Ngon form av kunskapskontroll efter avslutad utbildning br gras. Detta har flera
syften. Dels skall det skerstlla att varje befattningshavare verkligen har en tillrcklig
information och kunskap fr att sjlvstndigt kunna utfra ett visst arbete, dels skall det
ge terfring till ledningen om utbildningen varit av tillrcklig omfattning och kvalitet.
Utbildningsbehovet fr tillfllig arbetskraft, t ex entreprenrer mste noga beaktas.
2 Skerhet
______________________________________________________________________
- 24 -
Att ingjuta ansvarsknsla i varje led i organisationen r av yttersta vikt.
2.4 Drift- och underhllsrutiner
2.4.1 Instruktioner
Aktuella skriftliga instruktioner fr alla vsentliga operationer skall finnas, vilka steg fr
steg beskriver aktiviteterna. Detta r vsentligt fr att tillse att alla berrda utfr
hanteringen p ett och samma och auktoriserat stt. Instruktioner skall finnas bde fr
drift- och underhllsverksamhet.
Instruktionerna skall vara klara och entydiga. De br utformas mera som checklistor n
som lnga, frklarande romaner. Allmn frklarande bakgrundsinformation skall finnas
i driftmanualer och annat utbildningsmaterial. Srskilda instruktioner fr de mest frut-
sgbara ndlgena (t ex elbortfall, kylvattenbortfall och brand) skall upprttas. Dessa
br dessutom prvas i vningar med simulerade hndelser.
Instruktionerna br flja upplgget i t ex ISO-standard eller liknande och allts ha klart
utsedd ansvarig person fr instruktionen samt godknnare av densamma, datering,
revisionsnummer etc. Instruktionerna skall uppdateras vid frndringar som grs i
utrustningen eller driftstt. Dessutom skall revidering ske periodiskt.
Vid en eventuell rttslig prvning i samband med en olycka spelar instruktioner alltid en
betydelsefull roll. Avsaknad av eller brister i instruktioner leder nstan alltid till att
ansvaret fr hndelsen utkrvs p ledningsniv.
2.4.2 Frebyggande underhll
Skerhetsarbetet i underhllsfrgor brjar redan vid konstruktion och upphandling av
utrustning. Hr grundlggs utrustningens kvalitet och underhllsmssighet. Utver vad
som erfordras i form av kontroller enligt freskrifter br ett program fr frebyggande
underhll med tillstndskontroll finnas.
2 Skerhet
______________________________________________________________________
- 25 -
En plan skall finnas som anger vad/nr/hur tillstndskontroll skall utfras, definierande
System/utrustning/komponent
Exakta mtpunkter i systemet
Mtningsfrfarande
Uppfljningsfrekvens
Programmet br omfatta t ex mtning av korrosionshastighet i vissa krl och
rrledningar p utsatta punkter, mtning av konditionen hos roterande utrustning (t ex
sttpulsmtning av lager) samt kontroll av instrument (srskilt regelbunden test av
skerhetsutrustning som t ex verfyllnadsskydd, frreglingar etc).
2.4.3 Anlggningsstandard
Ett enhetligt och beprvat stt att utforma anlggningar samt att konstruera och
installera utrustningar i en anlggning r mycket viktigt fr skerheten. Grundlggande
krav finns i vissa normer och freskrifter, men detta r i allmnhet inte tillrckligt. Varje
typ av verksamhet behver dessutom en egen anlggningsstandard, vilken freskriver
hur olika typer av utrustning, byggnader mm skall utformas och installeras. Tidigare
egna och externa erfarenheter fr design, utfrande och underhll skall samlas,
dokumenteras och utgra en bas fr fortsatt verksamhet. Avsteg frn en sdan standard
fr bara auktoriseras av speciellt utsedd person.
2.4.4 Kontroll av modifieringar
Ett strikt system fr att gra frndringar i en anlggning erfordras, ven fr sdana
ingrepp som inte faller under officiell besiktning. ven ndringar i driftstt br
omfattas av detta. Formell granskning med bl a riskanalyser som det viktigaste inslaget
erfordras. Srskild auktorisation av hrtill utsedd behrig person krvs i olika skeden av
ett modifieringsarbete. Srskilt stor risk att infra modifieringar utan tillrcklig
granskning freligger vid
1. Igngkrning av en ny anlggning eller projekt
2. Modifiering som r s billig att ekonomiskt godknnande av hgre chef ej erfordras
3. Modifiering medan anlggningen/utrustningen repareras
4. Modifiering som r temporr
Det mest knda exemplet dr en dligt sktt modifiering ledde till desdigra konsekven-
ser r Flixborough-olyckan i England 1974. En temporr installation fr att frbikoppla
2 Skerhet
______________________________________________________________________
- 26 -
viss utrustning brast och ett mycket stort gasmoln av cyklohexan exploderade, varvid 28
personer omkom.
2.4.5 System fr arbetstillstnd
Innan ett arbete utanfr normalt driftarbete (exempelvis ett reparationsarbete) fr
utfras, skall ett srskilt tillstnd fr detta utfrdas fr en hrtill behrig person till den
som skall utfra arbetet. Detta grs fr att tillfrskra att utrustningen r frberedd p ett
lmpligt och skert stt fr att undvika risker bde p personal, milj och utrustning.
Allt arbete br behandlas inom ett sdant system. Arbeten som kan innebra brandfara
eller arbeten som innebr intrde i tankar brukar omgrdas med speciella bestmmelser.
Speciellt "hetarbeten" r numera vl reglerade med tillstndsgivning, bl a som fljd av
krav frn frskringsbolagen.
2.4.6 Beredskapsplan
En plan fr ndlgen med en organisation, larminsatser, specifika tgrder, kommu-
nikationssamband etc skall alltid finnas. I vissa fall finns formella krav p fretagen
enligt bl a rddningstjnstlagen att ha vissa resurser. A och O i sammanhanget r att
planen vas regelbundet under s realistiska frhllanden som mjligt.
2.4.7 Tillbudsrapportering och -uppfljning
Fr att lra maximalt av ett tillbud eller en olycka och undvika ett upprepande, ven t ex
ett mindre utslpp av kemikalie, br alla tillbud rapporteras och vidarebehandlas p ett
systematiskt stt.
Frsta steget r att rapportera alla relevanta hndelser, olyckor eller tillbud till olyckor.
Detta skall ske omgende av den berrda personalen.
Andra steget r att ansvarig personal (i linjen) tar stllning till erforderliga (omedelbara)
tgrder. Ibland krvs strre och tidskrvande utredningar innan mera vittgende
tgrder kan sttas in. Uppfljning av att tgrder vidtagits i varje enskilt fall skall ske.
Tredje steget r att gra uppfljningar, sammanstllningar, statistik och analys p
intrffade olyckor och tillbud. Ur detta material skall rekommendationer om mera
allmnna och lngsiktiga tgrder gras.
2 Skerhet
______________________________________________________________________
- 27 -
Vid olyckor och allvarligare tillbud finns ocks krav p rapportering till myndigheter, i
frsta hand Yrkesinspektionen och Sprngmnesinspektionen.
2.5 Granskningsrutiner
2.5.1 Skerhetsrevisioner
Ett centralt begrepp inom kvalitetsskring r revision. Skerhetsomrdet skall kvali-
tetsskras genom regelrtta revisioner och revisionsliknande rutiner.
En enkel form av skerhetsrevision r s k skyddsronder, regelbundet genomfrda
inspektioner av en anlggning eller del drav. Dessa utfrs oftast av partsammansatta
grupper med representation frn bde fretag och anstllda. Ronderna skall vara
planerade och de skall dokumenteras och fljas upp fr tgrd.
En mera omfattande form av revision r en s k administrativ skerhetsgranskning
("safety audit"). Denna r i frsta hand en kontroll av lednings (management) -systemen
fr att driva en anlggning p ett skert stt med beaktande av bl a
- Attityder
- Information
- Utbildning
- Skerheten p arbetsplatsen
- Procedurer och rutiner
Tyngdpunkten br ligga p program och system och inte p specifika detaljer. En admi-
nistrativ skerhetsgranskning innehller en bedmning av flertalet av de punkter som tas
upp i detta kapitel av Handboken.
Revisionen utfrs bst av en grupp personer med bred erfarenhet. Gruppen br ha ett
starkt inslag av frn den reviderade verksamheten oberoende personer fr att uppn
tillrcklig objektivitet.
Flera metoder fr revision finns, en del mycket detaljerade och omfattande. Fr de flesta
fretag torde dock en enkel men nd vl strukturerad metod som t ex den som finns i
Kemikontorets Riskhantering 1 vara tillrcklig. Man br i en rutin fr skerhetsrevision
sl fast sdana saker som revisionens omfattning, metod och frekvens,
revisionsgruppens sammansttning, ansvarig person mm.
2 Skerhet
______________________________________________________________________
- 28 -
Utver en vergripande administrativ skerhetsgranskning finns i de flesta verksamheter
behov fr terkommande vergripande tekniska skerhetsgranskningar, (safety review),
som lggs upp p likartat stt som de administrativa granskningarna.
2.5.2 System fr riskanalyser
Riskanalys r ett mycket viktigt instrument fr att skerstlla en hg skerhetsniv.
Olika analysmetoder och deras anvndningsomrden beskrivs i kapitel 3 i denna skrift.
En viss vergripande struktur i riskanalysarbetet r ndvndig fr att optimera arbetet.
Denna struktur kan byggas upp p fljande stt
1. Gr frst en vergripande analys av hela den aktuella verksamheten eller projektet
med hjlp av s k grovanalys, Dow Index eller liknande.
2. Jmfr utfallet av den vergripande analysen med tidigare uppstllda kriterier i t ex
en riskmatris fr grovanalys eller vissa vrden p Dow Index. Hrigenom klassifice-
ras olika delar av ett projekt i t ex tre kategorier
- lgrisk (inga srskilda ytterligare krav)
- mellanrisk (fortsatt enkel riskanalys med konsekvensanalys)
- hgrisk (kvalificerad frdjupad riskanalys med konsekvensanalys)
3. Fortstt drefter med lmplig detaljanalys om ndvndigt.
I rutinen regleras ocks ansvar fr utfrande, uppdatering m m.
Inom projektverksamhet har naturligtvis riskanalysen sin givna plats. Projektrutinerna
mste innehlla krav p riskanalys vid vissa tillfllen under projektets framtskridande,
fr att ver huvud taget kunna g vidare.
Srskilt viktigt r det att risk- och konsekvensbedmningar grs tidigt, d det
fortfarande gr att pverka den grundlggande utformningen av en process.
2.5.3 Tillsyn
Tillsyn av anlggningens olika delar skall naturligtvis flja de krav som meddelas i
diverse freskrifter. Officiell provning och egenkontroll i form av besiktning, revisions-
besiktning och terkommande besiktning av krl och rrsystem skall t ex flja AFS
1990:15, "Tryckkrl". Tillsyn enligt Miljskyddslagen skall sjlvklart ocks gras.
2 Skerhet
______________________________________________________________________
- 29 -
Fretaget br ocks upprtta rutiner fr den tillsyn man utfr utver freskrivna krav.
2.5.4 Diverse kontrollrutiner fr skerhetsutrustning
Utver de i freskrifter lagda kontrollerna av viss utrustning skall fretaget stta upp
rutiner fr regelbunden kontroll av diverse skydds- och brandutrustning. Exempel p
sdan utrustning r
larmsystem
gasdetektorer
rk/branddetektorer
slckningsutrustning
filtermasker och annan personlig skyddsutrustning
Sdan kontroll kan ven vara krav i tillstnd fr hantering av brandfarlig vara.
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 31 -
3 3. . M ME ET TO OD DE ER R F F R R I ID DE EN NT TI IF FI IE ER RI IN NG G
O OC CH H S SK KA AT TT TN NI IN NG G A AV V R RI IS SK KE ER R
3.1 Risk och riskanalys
Ordet risk anvnds i vanligt sprkbruk i flera betydelser. Ibland anvnds ordet fr
typ/omfattning av ngot inte nskvrt tillstnd, ibland som en synonym till sannolikhet
fr en inte nskvrd hndelse.
Riskanalys innebr en systematisk genomgng av ett tekniskt system i syfte att identi-
fiera hndelser (felfunktioner), som kan leda till onskade konsekvenser, samt vrdera
dessa konsekvenser och bedma deras sannolikheter. Med utgngspunkt frn det
normala funktionssttet undersks
Hur kan en olycka ske?
Hur vanlig kan olyckan vntas vara?
Hur allvarliga blir konsekvenserna?
Dessa tre frgesatser ger tre huvudpunkter i riskanalysen
Identifiering av riskkllor
Sannolikhetsbedmning
Konsekvensanalys
som sammanfattas i en fjrde
Riskbedmning och riskvrdering
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 32 -
3.1.1 Analys av funktionsskerhet och risk
Under utvecklingen av ett tekniskt system sker fortgende systemanalyser dr man med
utgngspunkt frn det avsedda och nskvrda verkningssttet undersker om och p
vilket stt drift- och kvalitetsstrningar kan orsakas av felaktigheter i processdelar,
komponenter och hantering. Med utgngspunkt frn data fr komponenternas
funktionsskerhet och livslngd kan tekniska krav p de olika detaljerna definieras och
servicebehovet bedmas. Funktionsskerhetsanalyser av detta slag r ndvndiga och
sjlvklara fr att skapa en driftsker process som ger ett acceptabelt utbyte av
slutprodukten bde betrffande kvalitet och kvantitet.
Riskanalys r en funktionsskerhetsanalys som inriktas p studium av hur olika fel i
systemet kan leda till olyckor som kan medfra faror fr mnniskor och milj samt leda
till materiell skadegrelse. Syftet med riskanalysen r att identifiera och drmed gra det
mjligt att reducera frekomsten av strningar som leder till olyckor samt fresl
tgrder fr att reducera skadans omfattning. Riskanalysen r allts ett medel fr att
stadkomma en kad skerhet i hanteringen och utgr ett viktigt underlag fr tillstnds-
och lokaliseringsfrgor betrffande verksamheter som kan tnkas vara farliga fr
anstllda och fr mnniskor i omgivningen. Funktionsskerhetsanalys och riskanalys r
fljaktligen starkt beslktade och genomfrs p likartade stt.
Analys av risker frknippade med teknisk verksamhet har genomfrts lngt innan ordet
riskanalys var lanserat. ven under industrins barndom gjordes vervganden om flj-
derna av olika tekniska fel i systemen och av manuella missgrepp vid deras anvndning.
Sdana analyser samt erfarenheter frn intrffade olyckor har under rens lopp lett till
modifieringar och utvecklingar av de industriella processerna.
Riskanalyser r prognostiska till sin karaktr till skillnad frn haveriutredningar som
genomfrs fr att klarlgga omstndigheter som ledde till olyckor eller tillbud och
drmed avsljar brister i utrustning och hantering. Vl genomfrda haveriutredningar
ger vrdefulla kunskaper om svaga punkter i hanteringen.
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 33 -
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 34 -
3.1.2 Ngra grundlggande begrepp
I riskanalysen frekommer ett antal grundlggande begrepp ssom hndelse, olycka,
konsekvens, sannolikhet. Innebrden av dessa begrepp beskrivs kortfattat nedan.
Hndelser eller incidenter r onormala drift- eller hanteringstillstnd, t ex tekniska fel-
funktioner eller mnsklig felhandling och antas intrffa slumpmssigt i tiden.
Olycka r en oavsiktlig hndelse som medfr skadegrelse och intrffar vid ofrutsedd
tidpunkt. Olyckan kan orsakas av en enda felfunktion/felhandling eller av en kombina-
tion eller sekvens av sdana hndelser, en s k hndelsekedja. Den frsta lnken i en
sdan kedja kallas initial- eller begynnelsehndelse. Olyckan r hndelsekedjans
sluthndelse.
Konsekvens r ett mtt p skadan av en olycka. Konsekvensen kan vara mngfacetterad
och omfatta svl personskador som materiella skador och skador p miljn.
Sannolikheten fr en hndelse r ett mtt p frvntning eller trolighet av utfall av
hndelsen. Sannolikheten r ett tal mellan 1 och 0 dr vrdet 1 betecknar visshet att
hndelsen intrffar och 0 visshet att hndelsen inte intrffar. Sannolikheten skattas ofta
frn den relativa frekvensen r/n dr r r antalet intrffade hndelser av n st experiment
eller observationer. Sannolikheten kan ocks vara resultatet av teoretiska vervganden.
(En skattning av sannolikheten fr att en trning skall visa fem gon kan gras
experimentellt genom upprepade kast och berkning av kvoten antal kast som givit
fem och totala antalet kast. Berkningen skulle ocks, rent teoretiskt, kunna vara
resultatet av noggranna uppmtningar av trningens dimensioner och tyngdpunktens
lge.)
En hndelses frekomst i tiden uttrycks ofta som en intensitet dvs frvntat antal under
ett bestmt tidsintervall. Det inverterade vrdet av intensiteten uttrycker d genom-
snittlig eller frvntad tid mellan hndelsens intrffande.
Scenarium anvnds hr med betydelsen hndelse- eller skadefrlopp.
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 35 -
Det vrsta fallet Worst case r en skadehndelse dr alla onda krafter samverkar till
en kad omfattning av skadan.
Dimensionerande skadefall r en benmning p allvarliga olyckor som r osannolika
men inte orimliga; olyckor som kan vntas intrffa ngon eller ngra gnger per sekel.
Bland de scenarier som behandlats i en riskanalys vljs ngra ut och fr utgra underlag
fr dimensionering av rddningskrers resursbehov och av sjukvrdens beredskap och
behov av akutvrd vid olyckor.
Skadefrvntan r produkten av en hndelses sannolikhet eller intensitet och dess
konsekvenser. Om exempelvis konsekvensen r antalet drabbade mnniskor vid en viss
typ av haverier och intensiteten r frvntat antal haverier per r, uttrycker skadefr-
vntan sledes det genomsnittliga antalet per r drabbade mnniskor.
Risk r ett begrepp som omfattar svl konsekvens som sannolikhet eller intensitet, t ex
genomsnittligt en gng per 20-rsperiod vntas ett lckage ske som orsakar frgift-
ningsskador fr tio personer. I riskanalyser definieras ibland risk som skadefrvntan.
Det r dock viktigt att beakta att risk r ett flerdimensionellt begrepp som omfattar och
redovisar bde sannolikhet och olika typer av konsekvenser.
BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) r en typ av cisternexplosioner.
Dominoeffekt. Under ett olycksfrlopp kommer en hndelse att initiera en fljande
hndelse, t ex en brand frorsakar en BLEVE som i sin tur frorsakar en ny BLEVE.
3.1.3 Exempel p kemikalieolyckor
Fljande fall r ngra exempel p hndelser dr toxiska eller brandfarliga/explosiva
substanser lmnat sin inneslutning och orsakat olyckor.
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 36 -
Stenungsund 1969
Vid lossning av klor frn tankvagn brast en metallarmerad teflonslang. Flera ton klor
lckte ut. 35 personer skadades. Klorgasmolnets hga koncentration medfrde att
operatrerna frst efter ca tio minuter kunde n ventilerna och stnga av fldet.
Orsak: Korrosionsskador p slangen.
Norrahammars bruk 1969
Lcka p gasolcistern. Gasmolnet fljde en delvis kulverterad fra ca 400 meter till ett
gjuteri dr det antndes. Brandfronten fortplantade sig ter till cisternen och gasol kring
cisternen antndes liksom gas som strmmade bakvgen frn en lossnad distributions-
ledning. Av reaktionskraften bjdes rret och lgan upphettade tankens verdel. Tanken
sprngdes efter ungefr en timme. BLEVE.
Orsak: Lckan berodde p dlig svets.
Korsnsverken 1970
Klorutslpp i ett lagerrum vid blekeriet i samband med reparationsarbete. Tv ton klor
lckte ut och 34 personer skadades.
Orsak: Missuppfattade (eller ej fljda) instruktioner frn frman. Avstngning av
klorfldet frdrjt p grund av skadad ventil.
Korsnsverken 1971
Lcka p klorledning. 100 kg lckte ut. 27 personer pverkade av klor.
Orsak: Ngra mnader tidigare hade en del av klorledningen bytts ut. Rrisoleringen
hade inte ersatts. Det regnade vid olyckstillfllet och ett litet lckage vid en felaktig
svetsskarv utvecklades snabbt till en strre frtskada.
Flixborough 1974
En tillfllig frbikoppling av reaktor havererade. Cyklohexan lckte ut och antndes av
en yttre tndklla. 28 personer ddades.
Orsak: Reaktionskraften p den S-formade och ofullstndigt stagade frbikopplingen
orsakade rrbrottet.
Akzo Salt Chemical Division, Hengelo Holland, 1976
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 37 -
Klorutslpp. Fem ton under fem minuter. Sju personer blev ltt skadade.
Orsak: I samband med byte av ventil hade en distansring av felaktigt material (PVC
istllet fr stl) av misstag satts in p ventilens hgtrycksdel. Efterfljande inspektion
frsummades.
Seveso, Italien 1976
Utslpp frn reaktor fr tillverkning av triklorfenol. Stora arealer i omgivningen
kontaminerade av dioxin. 250 mnniskor drabbade av klorakne. Ingen ddad.
Orsak: nga fr uppvrmning av reaktor var fr het. Skerhetsbleck brast. Reaktor-
innehllet spreds ut via ventilationstrumma.
Los Alfaques, Spanien 1978
Tankbil med 45 m
3
(ca 23 ton) propen havererade intill campingplats. Ca 200
mnniskor dog av brnnskador.
Orsak: Tankbilen krde av vgen och mot en stenmur. Lasten lckte ut och antndes
nstan omedelbart. Cisternen mjligen dligt underhllen och/eller stumfylld.
Gteborg, Arendal 1981
Brott p en fem km lng ledning fr propan mellan OK raffinaderi och Skarvikshamnen.
Uppskattningsvis 18-36 ton lckte ut fre antndning av yttre tndklla ca 70 m frn
lckan.
En person ddad och en mycket svrt skadad. Kanalisering genom dagvattenledning
stadkom bl a en inre explosion och total ramponering av kontorsbyggnad 80 m frn
lckan (ca 120 m fgelvgen frn antndningspunkten).
Gteborg, BPs raffinaderi 1981
Ungefr en mnad efter olyckan vid Arendal uppstod lckage av propan i ventil vid
reparationsarbete. 1-2 m
3
lckte ut. Ingen antndning.
Orsak: Detalj till ventil togs bort av misstag. En ny typ av ventil som reparatren inte
knde till hade ersatt en ldre typ i samband med olyckan vid Arendal.
Bhopal, Indien 1984
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 38 -
Utslpp frn tank innehllande metylisocyanat (MIC). 25 ton spreds ut i luften. 2 000
mnniskor ddades och ca 200 000 skadades.
Orsak: Vatten hade tillfrts reaktorn (eventuellt sabotage). Detta ledde till en vild
reaktion. Skerhetsventilen ppnades och innehllet spreds ut. Skerhetssystemet
(kylning, scrubber, fackla) ur funktion.
San Juanico, Mexico 1984
Lcka p distributionsledning fr gasol till gasdep. Gasmolnet frdes av vinden och
antndes av facklan som var placerad i markplanet 200 m frn lckan. Det brinnande
gasmolnet orsakade primrt BLEVE i halvfylld sfrisk cistern. Innehll ca 800 m
3
.
Vrmestrlningen och tryckverkan orsakade "dominoeffekt". De flesta av de ca 50
cisternerna inom depomrdet exploderade inom ngra timmar. Ungefr 600 mnniskor
ddades i nrbelget stadsomrde. Denna olycka kan antagligen betraktas som exempel
p ett intrffande av det vrsta fallet.
Orsak: Det kan misstnkas att lckan berodde p dligt underhll och bristfllig kontroll.
Mycket ttt placerade cisterner och sprinklersystem som inte fungerade eller snabbt
slogs ut har troligen bidragit till olyckans omfattning.
Emmaboda 1992
Lckage av gasol i glasfabrik. Fabriksbyggnaden totalfrstrdes.
Orsak: I Sprngmnesinspektionens utredning kan lckkllan inte med full skerhet
faststllas. Tre olika mjligheter identifieras varav fljande tv bedmts som de mest
troliga: Gasol har strmmat ut via brnnare i ugn p grund av fel p flamvakt-styr-
utrustning eller utstrmning har skett via dligt ansluten gasslang eventuellt i kombina-
tion med felaktig reducerventil. Tndklla var troligen oljepanna i kllaren.
Stockholm, Vanadisbadet 1993
Orsak: Gasutveckling vid pfyllning av natriumhypoklorit i frrdstank.
Transporten skedde med lastbil som fraktade tv semicontainrar, en med hypoklorit och
en med fosforsyra. Genom en frvxling fyllde fraren p fosforsyra i frrdstanken.
Gasutveckling skedde och stora delar av Norrmalm sprrades av. 33 personer frdes till
sjukhus. Ingen blev dock allvarligt skadad. ( Stockholms brandfrsvar 1993-10-13.)
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 39 -
Dronka, Egypten november 1994
Bensincistern rmnar i samband med versvmning. Bensin som flt p vattnet antndes
och minst 357 brndes ihjl enligt tidningsuppgifter.
3.1.4 Kommentarer
I ngra av de redovisade fallen har konsekvenserna varit av katastrofkaraktr - Bhopal,
San Juanico, Los Alfaques, Flixborough. I andra fall har konsekvenserna varit allvarliga,
men inte medfrt ddliga skador.
Oberoende av hur allvarlig olyckan var, gr det att spra likheter i de primra orsakerna
till hndelsefrloppen.
I mnga av de beskrivna fallen har uppenbara brister frelegat i kontrollen av utrust-
ningen och hanteringen och detta gller ven vid beprvad och vlknd teknik. Enkla
grovanalysmetoder och checklistor, grundade p tidigare erfarenheter, borde rimligen
har givit varningssignaler. Vid flera av olyckorna har den initierande hndelsen varit
missuppfattade eller ej fljda instruktioner i samband med enkla reparationer. Vid flix-
borougholyckan hade ingen kalkyl av belastning och hllfasthet gjorts p frbi-
kopplingen och korrekta arbetsritningar saknades.
Vid utslpp av brnnbar substans kan vid olika tillfllen den tunga (kalla) gasen via
diken, dagvattenledningar etc ntt ngon tndklla och antnts p avsevrt avstnd frn
lckan (t ex Norrahammar 1969 och Arendal 1981).
Vid flera av olyckorna har den hndelse som vid en teknisk skerhetsgranskning kunde
tolkas som en sluthndelse, t ex gasutslpp, initierat ett fortsatt olycksfrlopp. S var
fallet vid San Juanico, dr en s k dominoeffekt stadkom ett brinnande inferno ver hela
anlggningsomrdet. Vid olyckan i Stenungsund frhindrade gasutslppet ett snabbt
ingripande av operatrer. Hade gasutslppet stoppats inom en halv minut hade
hndelsen troligen inte lett till mer n en tidningsnotis.
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 40 -
Vid ngra av olyckorna har brister i processernas utformning varit ptagliga. T A Kletz
nmner i "Chritical Aspects of Safety and Loss Prevention" (1990) bde olyckorna i
Seveco och Bhopal som exempel p fall dr HazOp-analys (Kap 3.2) troligen skulle ha
identifierat de hndelsekedjor som ledde till olyckorna.
Att det kan finnas stora svrigheter att p frhand bedma hur samverkande faktorer kan
medfra katastrofala hndelser och deras konsekvenser visar bl a den nyligen timade
versvmningen/branden i Dronka.
3.2 Identifiering av riskkllor
Det frsta stadiet av en riskanalys r att med utgngspunkt frn en beskrivning av det
tekniska systemet och det normala driftmnstret identifiera vilka felfunktioner och fel-
handlingar som kan leda till onskade konsekvenser.
I vissa fall r dessa felfunktioner eller felhandlingar den direkta orsaken till en olycka.
Som exempel p en sdan situation kan nmnas ett rrbrott som direkt leder till ett
lckage i fabrikslokal eller till omgivningen. I andra fall kan felet vara ett ndvndigt
men inte tillrckligt villkor fr lckage. Om t ex en rrbrottsventil r installerad r
villkoret fr missdet att bde rrbrottet sker och rrbrottsventilen underlter att stnga.
En enkel skerhetsgranskning kan mnga gnger avslja kritiska tillstnd i hanteringen,
vilka omedelbart och enkelt kan elimineras. I andra fall kan en olycka vara en slut-
hndelse i en lng och komplicerad hndelsekedja och en mer djupgende analys av det
tekniska systemet blir ndvndig.
Ett stort antal metoder och olika varianter av metoder har under de senaste decennierna
utvecklats fr att identifiera hndelser och kombinationer av hndelser som kan leda till
onskade konsekvenser. Vissa av dessa metoder beskriver en vergripande granskning
av organisation, kompetens och utrustning samt att de olika delarna av en anlggning
uppfyller fastlagda bestmmelser och krav betrffande skerhet (Kap 2).
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 41 -
Bland metoder avsedda fr att identifiera olycksorsaker och deras konsekvenser finns
dels sdana som frmst beskriver hur granskningsgrupper skall organisera sitt arbete och
stimulera tankarna till att upptcka kritiska punkter i systemet, dels sdana som i hgre
utstrckning kartlgger systemets struktur och med hjlp av logiska diagram identifierar
kombinationer av hndelser som kan leda till olyckor. Den senare typen r speciellt
lmpad fr analys av mer komplicerade system och fr underlag till sannolikhets-
berkningar.
Ngra av metoderna beskrivs kortfattat nedan. Fr en mer ingende beskrivning
hnvisas till AChE (1985) och Riskhantering 3 (Kemikontoret 1987) dr
anvndningsomrden, personal- och tidstgng m m redovisas.
3.2.1 Checklistor
Checklistor utgr en kontroll av att de olika delarna av en anlggning uppfyller fastlagda
bestmmelser och krav betrffande skerhet. Kontroll enligt checklistor genomfrs vid
olika tillfllen under processens planerings- projekterings- och uppbyggnadsstadier.
Olika checklistor utarbetas fr olika driftfaser t ex fr igngkrning, fr drift, fr
avstngning av anlggningen och utgr en minneslista fr personalen att freskrivna
tgrder vidtas och sker i rtt tidsfljd.
Checklistor r framfr allt en kontroll av att vedertagna tekniska normer r uppfyllda
och att inga grova fel sker under driftfasen. Listorna grundar sig p erfarenheter och r
fga kraftfulla vid identifiering av icke knda orsaker till driftstrningar och olyckor.
3.2.2 Indexmetoder (Dows fire and explosion index, The Mond index.)
Indexmetoderna r avsedda fr vergripande riskanalyser som utan stora insatser kan ge
allmnna besked om riskniver i anlggningar fr kemikaliehantering. Metoderna gr
det mjligt att gradera riskkllor inom en anlggnings olika delar. Ett indexvrde
grundas p egenskaper hos de kemikalier som bearbetas, mngder, processparametrar
ssom tryck och temperatur, lckage-bengenhet, skyddstgrder etc. Metoderna gr det
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 42 -
mjligt att rangordna riskerna med olika kemikalier, och vid olika utformningar av
anlggningar.
3.2.3 Vad Hnder Om-analys (What if) och
Hazard and Operability Analysis (Hazop)
Metoderna beskriver arbetsstt fr granskningsgrupper med uppgift att underska
processers skerhet och funktionsduglighet i syfte att identifiera hndelser som kan
orsaka driftstrningar och olyckor.
Analysarbetet i de bda metoderna brjar med en strukturering av systemet dr olika
funktionella delar och operationer identifieras och deras avsikter klargrs. Vidare
noteras avsedda vrden eller br-vrden p processparametrar som tryck, flde, tempera-
tur etc. Granskarna undersker systematiskt del fr del av processens olika faser, och
bedmer huruvida avvikelser frn avsett driftmnster kan frorsaka driftstrningar och
olyckor.
Granskningsgruppen bestr vanligen av tv till sex personer. Metodernas effektivitet r
direkt avhngig av granskarnas teoretiska och praktiska knnedom om processen, och
deras frmga att s fullstndigt som mjligt frestlla sig vilka tekniska och manuella
fel som r tnkbara. Det r ocks nskvrt att granskarna har knnedom om intrffade
olyckor och tillbud inom liknande hanteringar. Ledaren fr gruppen skall innan arbetet
pbrjas gra en preliminr frteckning av de frgor som br besvaras.
I Vad Hnder Om-analys stlls fr varje funktionell del eller operation frgor som inleds
med Vad hnder om t ex
- ventil V inte stnger?
- kylvattenfldet r fr litet?
- komponent A r frorenad?
osv.
Gruppen skall ha tillgng till ritningar och andra handlingar som beskriver processens
avsikt och utformning.
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 43 -
Fr de olika frgorna diskuterar analysgruppen hur avvikelserna frn avsett driftmnster
kan uppkomma och om de kan medfra olycksrisker eller driftstrningar. Fr vissa
frgor kan det under arbetets gng bli ndvndigt att tillkalla expertis utanfr arbets-
gruppen.
Gruppens arbete protokollfrs fr att utgra ett dokumenterat underlag fr eventuella
beslut om olika tgrder t ex infrande av skerhetshjande frndringar eller mer
detaljerade analyser.
HAZOP
I WHAT IF kombineras den vid en skerhetsgranskning naturliga frgan vad hnder
om med formuleringar av olika avvikelser frn det normala driftmnstret. HAZOP r
en mer strukturerad metod dr frgan vad hnder om nyanseras genom att vissa s k
ledord kombineras med processparametrar och operationer. Avsikten med ledorden r
att vgleda analysgruppen till att allsidigt beakta mjliga avvikelser frn normalt drift-
mnster.
Ledorden r av typen:
hgre (mer, strre)
lgre (mindre, frre)
nej (inget)
motsatt (omvnt)
annat n
Fr varje funktionell del eller operation inom processen kombineras ledorden med
processparametrar och operationer och formulerar en avvikelse frn avsett vrde eller
driftmnster. Fr varje meningsfull kombination diskuteras och protokollfrs dess
orsaker och konsekvenser.
Fljande tabl ger exempel p HAZOP tillmpat p framstllning av en produkt ur tv
komponenter, A och B, i ett reaktionskrl. Reaktionen r exotermisk, och fr att fr-
hindra att temperaturen blir fr hg r ett kylsystem ndvndigt.
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 44 -
____________________________________________________________________
Avvikelse Innebrd Orsaker Konsekvenser tgrder
____________________________________________________________________
Funktionell del: Dosering av komponent A
HGRE Fr stor mngd A Fldesmtare Produkten inne- Ttare kontroller
till reaktionskrl visar fel hller oreagerad av fldesmtare
A. Allvarligt
kvalitetsfel.
LGRE Fr liten mngd A Fldesmtare Dligt utbyte. Ttare kontroller
till reaktionskrl visar fel Produkten inne- av fldesmtare
hller oreagerad
B. Kvalitetsfel.
Funktionell del: Kylanordning
HGRE Fr mycket kyl- Avvikelsen
ning ej menings-
full
LGRE Fr lite kyl- Otillrckligt Hftig reaktion. Utred spridning
ning. kylvattenflde Ev. verstrm- av reaktorns
p grund av ning av inne- innehll i
fel i matarledn. hllet i reak- lokalen, och
tionskrlet. risk fr
frgiftning.
Isolerande be-
lggning p
kylare.
_____________________________________________________________________
HAZOP och ven What IF r mest effektiva nr en avvikelse direkt orsakas av en enda
hndelse. Om orsaken till avvikelsen beror p samverkan av flera samtidigt intrffade
incidenter kan den behva analyseras mer ingende. Feltrdsanalys (FTA, se nsta
avsnitt) med den aktuella avvikelsen som topphndelse, r d ofta en lmplig metod. Fr
nrmare analys av konsekvenser r Hndelsetrdsanalys, ETA (nsta avsnitt och kapitel
3.3) en metod att rekommendera.
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 45 -
3.2.4 Logiska diagram - Trdmetoder
Logiska diagram beskriver olika processdelars funktioner och deras samband. Under
1960-talet brjade metoder fr bedmning av funktionsskerhet och risker som bygger
p sdana diagram att alltmer utvecklas och anvndas i samband med funktionsskerhet
hos komplicerade tekniska system. Intresset fr metoderna berodde till stor del p det
intensiva arbetet med bedmning av funktionsskerheten vid konstruktioner av missiler
och rymdfarkoster. Metoderna blev alltmer anvnda i samband med riskanalyser och
mer allmnt knda under 1970-talets diskussioner om krnkraftens risker genom
Rasmussen-utredningen i USA och den svenska Nrfrlggningsutredningen 1974.
Logiska diagram r lmpliga utgngspunkter fr sannolikhetsberkningar.
Feltrdsanalys, FTA (Fault Tree Analysis)
I Feltrdsanalysen utgr man frn en viss olycka eller funktionsstrning, topp-
hndelsen och klargr steg fr steg vilka kombinationer av felhndelser och villkor
som kan orsaka denna. Topphndelsen kan vara en olycka eller kritiskt drifttillstnd,
ofta identifierade i What if- eller Hazop-analyser. Felhndelserna kan vara felfunktioner
hos komponenter, manuella felgrepp etc.
I analysen identifieras frst de hndelser som r topphndelsens direkta orsaker. Dessa
hndelser analyseras vidare tills man slutligen nr en kombination av bashndelser, dvs
hndelser som inte kan eller behver analyseras vidare.
Feltrdet byggs upp med hjlp av logiska symboler som beskriver sambanden mellan
ingende skadehndelser och utgr grunden fr sannolikhetsberkningar. De viktigaste
r fljande
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 46 -
G
H
E F
D
B C
A
Eller grind. Hndelsen A intrffar om hndelsen
B eller C intrffar.
P
A
=P
B
+P
C
Detta gller om B och C r msesidigt uteslutande hndelser
( om s ej r fallet gller P
A
=P
B
+P
C
-P
Boch C
).
Och grind. Om E och F samtidigt intrffar kommer
D att intrffa.
P
D
=P
E
P
F
Detta gller om E och F r oberoende hndelser ( om s ej
r fallet gller P
D
=P
EF
=P
E givet F
P
F
=P
F givet E
P
E
).
Bashndelse. Grundlggande fel som inte kan eller
behver analyseras vidare.
Mellanliggande hndelse. En hndelse som r en
konsekvens av andra felhndelser.
Frdrjningstid. Hndelse H intrffar en viss tid
efter det att hndelse G intrffat.
Fljande fall r ett enkelt exempel p feltrdsanalys, figur 2.1 (jmfr fallet Emmaboda
1992 i avsnitt 3.1.).
I en gasuppvrmd ugn regleras temperaturen med en termostat. Nr ugnen startas tnds
gaslgan automatiskt. Ugnen r frsedd med en flamvakt som stnger av gasfldet om
den automatiska gastndningen uteblir. I lokalen finns gasindikatorer som vid lga
koncentrationer i luften aktiverar ett larm. Vid larm skall personalen omedelbart
manuellt stnga av gastillfrseln till ugnen.
Topphndelse: Farliga gaskoncentrationer i lokalen p grund av gasutstrmning frn
brnnaren.
De direkta orsakerna till topphndelsen r att gas strmmar ut frn ugnen (mellan-
hndelse 1) och gasvarning uteblir (mellanhndelse 2). Efter viss tid kan explosion
intrffa.
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 47 -
Mellanhndelse 1 intrffar om gastndning uteblir och flamvakten ej fungerar. Dessa tv
hndelser betraktas som bashndelser.
Mellanhndelse 2 intrffar vid fel p gasindikatorer eller fel p larmanordning.
Fljande feltrd kan konstrueras, dr beteckningar fr sannolikheter ocks anges
Sannolikheten fr Mellanhndelse 1 r P
M1
= P
A
.
P
B
(frutsatt att A och B r oberoende hndelser).
Sannolikheten fr Mellanhndelse 2 r P
M2
= P
C
+ P
D
(frutsatt att C och D r msesidigt uteslutande hndelser).
Sannolikheten fr Topphndelsen blir allts P
T
= P
M1

.
P
M2
= P
A

.
P
B
(P
C
+ P
D
)
Vid en mer ingende analys av larmsystemet hade det varit mjligt att i hndelsetrdet
erstta bashndelse D av en mellanhndelse larm observeras som i sin tur byggs upp
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 48 -
av bashndelserna larmanordningen fungerar ej och larmet observeras ej frenade
med en eller-grind.
En analysgrupp har till uppgift att granska anlggningens skerhet och skall bedma hur
ofta det kan vntas ske att gas strmmar ut frn ugnen. Fr en preliminr analys gr
gruppen fljande bedmning:
Anlggningen har varit i bruk under ett par r. Enligt driftjournalen har ugnen startat
5 000 gnger. I 10 fall har gaslgan inte tnts. I samtliga av dessa fall har flamvakten
fungerat och stngt av gasfldet. Efter terstllning har tndningen fungerat. Den
observerade relativa frekvensen av uteblivna tndningar r 10/5 000 = 0,002. Detta r en
direkt observation p den aktuella anlggningen och fljaktligen den bsta tillgngliga
skattningen av P
A
.
Flamvakten har satts p prov 10 gnger. Vid samtliga tillfllen har den fungerat. Detta
tolkas givetvis inte som att funktionen r helt sker. Fljande bedmning grs: Antag att
felsannolikheten r s hg som 0,2. Sannolikheten fr en serie av 10 felfria
observationer r (1- 0,2)
10
= 0,11. Det r sledes inte uteslutet att P
B
kan vara s hg
som 0,2. Detta kan givetvis vara en mycket pessimistisk skattning men accepteras tills
vidare. Bashndelserna A och B r frenade med en och-grind till Mellanhndelse 1.
P
M1
blir 0,002
.
0,2 = 0,0004.
Eftersom flamvakten alltid har fungerat om gastndningen uteblivit har ngra funktions-
data fr indikatorer och larmanordningen inte insamlats p den aktuella anlggningen.
Gasindikatorerna har dock vid tester fungerat och utlst larm, vilket r audiovisuellt och
vl synligt och verrstar ljudet i lokalen.
Betrffande Mellanhndelse 2 mste valet av sannolikheter bygga p erfarenheter frn
andra anlggningar. Efter vissa sonderingar bedmer gruppen att vrdena P
C
= 0,01 och
P
D
= 0,02 r rimliga vrden. Bashndelserna C och D r frenade med en eller-grind till
Mellanhndelse 2. Sledes r P
M2
= 0,01 + 0,02 = 0,03.
Mellanhndelserna 1 och 2 frenade genom en och-grind ger topphndelsen och dess
sannolikhet blir P
T
= P
M1

.
P
M2
= 0,0004
.
0,03 = 1.2
.
10
-5
. Ungefr 2 500 ugnsstarter
sker varje r. Detta innebr att 2 500
.
1,2
.
10
-5
= 0,03 ggr per r. Fljaktligen kan en
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 49 -
gasutstrmning frn brnnaren vntas ske tre gnger per sekel eller ungefr var
trettionde r. Eftersom en farlig gaskoncentration med hg sannolikhet fr antndning
och en inre explosion kan leda till allvarliga konsekvenser bedms P
T
vara oacceptabelt
hg.
Som framgr fr uttrycket fr P
T
r denna proportionell mot felfrekvensen P
B
hos
flamvakten, som var en r bedmning och mycket troligt sattes fr hgt. Analys-
gruppens nsta uppgift blir att ska mer precisa data p funktionsskerheten hos den
aktuella typen av flamvakt.
Hndelsetrdsanalys, ETA (Event tree analysis)
I feltrdsanalysen utgr man frn en viss topphndelse och undersker steg fr steg vilka
kombinationer av bashndelser som orsakar denna. I ETA sker analysen i omvnd
riktning. Man utgr frn en viss felfunktion i en komponent, eller ett felgrepp vid
hanteringen etc som utlsande hndelse eller starthndelse och undersker vilka
skadehndelser detta kan medfra. Fljaktligen gller att om starthndelsen i en ETA r
en bashndelse i ett feltrd, skall feltrdets topphndelse vara en (av kanske flera) slut-
hndelser som ETA identifierar.
ETA kan drfr vara en lmplig granskningsrutin fr att bedma krav p tillfrlitlighet
hos olika komponenter som ingr i ett system. ETA r vidare en lmplig gransknings-
rutin fr att studera sekventiella frlopp t ex olycksfrlopp och skerhetssystem dr en
utlsande hndelse aktiverar manuella eller automatiska tgrder som skall frhindra att
hndelsefrloppet utvecklas till ett kritiskt tillstnd. Ett exempel p detta ges i avsnitt
3.3 och i kapitel 13.
I exemplet ovan med den gasuppvrmda ugnen finns fljande skerhetsbarrirer som
skall frhindra att farliga gaskoncentrationer uppstr i lokalen.
1. Flamvakt stnger gasfldet om lgan inte tnder.
2. Gasindikator i lokalen aktiveras.
3. Larm aktiveras.
4. Larm observeras och gasfldet stngs manuellt.
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 50 -
Systemet kan beskrivas av fljande diagram.
Analysen kan liksom FTA bilda underlag fr sannolikhetsbedmningar.
3.3. Analys av olycksfrlopp och
konsekvenser
Konsekvensen av en olycka r den kostnad (i vid mening) fr skadegrelsen som
olyckan frorsakar. En kemikalieolycka kan medfra skador av olika typer och allvarlig-
hetsgrader p mnniskor och milj och orsaka omfattande materiella skador. Eftersom
analysen ofta utgr ett underlag fr beslutsfattare, rddningspersonal m fl r det viktigt
att olika typer av konsekvenser anges s detaljerat som mjligt.
I de fall dr konsekvenserna r av typen materiell skadegrelse eller driftbortfall kan
kostnaden uttryckas i ekonomiska termer. Om dremot konsekvenserna r miljfr-
strelse eller skador av olika allvarlighetsgrad p mnniskor, kan ett sdant mtt vara
svrt eller omjligt att anvnda. Om konsekvenserna r mngfacetterade br de beskri-
vas som skadescenarier som ger en samlad bild av skadegrelsen p mnniskor, milj
och materiel.
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 51 -
Reaktorsprngning, gas- eller vtskelckage etc r exempel p haverier som utgr slut-
hndelser i riskanalysens identifieringsfas. Med utgngspunkt frn dessa skall skade-
grelsen bedmas och vrderas. Identifieringsfasens sluthndelse blir allts starthndel-
se i konsekvensanalysen.
Vid kemikalieolyckor kan mnga svrfrutsebara yttre omstndigheter starkt pverka
hndelsefrlopp och konsekvenser. Detta r speciellt ptagligt vid olyckor dr substans
mer eller mindre vldsamt, t ex p grund av tryckkning eller yttre pverkan, lmnar sin
inneslutning och sprids ut i lokaler eller i omgivningen. Vid exempelvis ett utslpp av
flytande substans kan det vara en ren sinkadus om vtskan rinner ut p ett underlag dr
den ltt och effektivt kan omhndertas och saneras eller strmmar i en sdan riktning att
den stadkommer mark- och vattenfrgiftningar.
Fr att ge en heltckande bild av tnkbara olycksfrlopp och konsekvenser kan analysen
behva omfatta ett antal scenarier fr att belysa inverkan av olika yttre betingelser.
Bedmningen innehller mnga led och fordrar ofta medverkan av flera personer med
skilda fackinriktningar.
Det frsta ledet i konsekvensanalysen r att med utgngspunkt frn den antagna skadans
typ och storlek bestmma utstrmningens intensitet, varaktighet, aggregationstillstnd
etc (Kap 4, 5 och 6). Nsta led r att bestmma substansens spridning dvs hur den
frflyttas i tid och rum. Vid lckage av luftburen substans inomhus r luftstrmningar
och ventilation i lokalen viktiga att beakta. Vid lckage utomhus bestms utbredningen
av den lokala vindriktningen, vindstyrka och andra meteorologiska parametrar samt av
vriga faktorer som pverkar utspridningen t ex omrdets topografi och markhinder som
bebyggelse, vegetation m m (Kap 8). Fr olika utbredningsriktningar berknas koncent-
rationen och varaktigheten av exponeringen. Fr giftiga substanser anges ofta
nivkurvor fr doseringen, vilken r en funktion av koncentration och exponeringens
varaktighet, s vald att den r direkt relaterad till skadeeffekten. Doseringen, befolk-
ningsttheten och mnniskornas skyddssituation ligger till grund fr berkning av
antalet drabbade personer (Kap 9).
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 52 -
Vid utslpp av brandfarliga substanser i gas eller vtskeform sker en skadegrelse om
substansen antnds. Inom olika utbredningsomrden kartlggs mjliga tndkllor t ex
ppen eld, gnistor och heta ytor. Fr gasmoln gller att om en antndning skall ske
mste gaskoncentrationen verskrida ett visst vrde, den s k antndbarhetsgrnsen och
tndkllan ha en tillrckligt stor initieringsenergi. Storlek och lge av det omrde dr
antndning kan ske berknas med utgnspunkt frn utstrmningens intensitet och
meteorologiska parametrar. Skadeomrdets storlek beror av mngden substans som
deltar i frbrnningen (Kap 10 och 11).
Ett stort antal skadefall kan vara mjliga. Fr gasformiga substanser gller att om gasen
antnds kort tid efter utstrmningens brjan och intill lckan, bildas en flamma som ger
intensiv vrmestrlning s lnge substans tillfrs kontinuerligt. Vrmestrlningen har
dock ofta en kort rckvidd. Om dremot antndning sker efter en lngre tid har ett mer
substansrikt fritt gasmoln hunnit utvecklas som ger intensiv vrmestrlning inom ett
strre omrde och ibland avsevrd tryckverkan. En brinnande/exploderande gasmassa
kan leda till fljdverkningar s k dominoeffekter. Intensiv vrmestrlning och tryck-
verkan kan medfra brnder, mekaniska skador och lckage inom ett industri- eller
lageromrde (t ex San Juanico Mexico 1984).
I figur 3.1 visas med hjlp av hndelsetrdsanalys ett exempel p olika olycksfrlopp
efter lckage av brnnbar substans.
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 53 -
Figur 3.1. Hndelsetrd som beskriver ngra tnkbara olycksfrlopp vid uppkomst av
fritt gasmoln efter initialhndelsen lckage av brnnbar substans.
Inom varje utbredningssektor kan fljande sluthndelse intrffa
Sluthndelse 1. Gasen antnds inte.
Inga allvarliga konsekvenser. (Gteborg, BPs raf-
finaderi, 1981)
Sluthndelse 2. Molnet antnds men sekundra brnder uteblir eller r
ltt bemstrade. Ingen brandspridning. Tryck och vrme-
strlning kan orsaka personskador och materiell skade-
grelse.
Sluthndelse 3. Molnet antnds. Omfattande brnder och/eller struktur-
skador p materiel och byggnader. Ofta allvarliga per-
sonskador. (Gteborg, Arendal 1981).
Sluthndelse 4. Molnet antnds och leder till cisternexplosioner eller lik-
nande allvarliga fljdhndelser. Konsekvenserna kan bli
frdande. Efter antndning frflyttar sig flamfronten ofta
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 54 -
ter till lckan (stubineffekt). (Norrahammars bruk,
1964. San Juanico, Mexiko 1984.)
Utbredningsomrdet fr gasen beror av vindriktningen. I de olika omrdena eller
sektorerna kan frekomsten, typen och placeringen av tndkllor vara helt olika och
drmed ocks sannolikheten fr att gasmolnet skall antndas. Vidare kan befolknings-
ttheten i de olika sektorerna uppvisa avsevrda skillnader. Fr att kunna bedma
olycksfrlopp och konsekvenser korrekt r det ofta ndvndigt att behandla varje
utbredningssektor fr sig. Kombinationer av sluthndelser, utbredningssektorer (ofta 30,
45 eller 60 graders sektorer), typ av atmosfrisk skiktning m m bildar ett antal scenarier.
I en riskanalys med mycket hg ambitionsgrad br naturligtvis alla sdana scenarier
studeras med avseende p skadebilden. Vanligen vljs dock ngot eller ngra scenarier
ut fr nrmare studium. Urvalet sker p sdana grunder som stor befolkningstthet eller
andra knsliga skadeobjekt, frekomst av tndkllor eller risksektorer som freligger vid
frhrskande vindriktningar.
3.3.1 Sannolikheter och skadefrvntan
Konsekvenserna uttryckt i antalet ddade eller svrt skadade mnniskor inom ett
definierat geografiskt omrde bedms fr de olika sluthndelserna.
Om rimliga vrden p de olika delsannolikheterna i hndelsetrdet figur 3.1 kan
ansttas, kan sannolikheterna fr de olika sluthndelserna berknas (jfr avsnitt 3.2.4).
Fljande beteckningar infrs
I NT
uts
Intensiteten av gasutslpp dvs det vntade antalet gasutslpp per tidsintervall,
uttryckt exempelvis som antal hndelser per r. Skattningen kan vara ett
resultat av en feltrdsanalys.
P
i
Sannolikheten fr att gasplymen driver inom sektor i. En skattning erhlls ur
relativa frekvensen aktuella vindriktningar ur vindrosen fr orten.
P
ant, i

Sannolikheten fr att gasen skall antndas. Skattas frn lge och typ av
tndkllor inom sektorn.
P
brand, i
Sannolikheten fr att den antnda gasen skall vlla brand. Bedms med
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 55 -
utgngspunkt frn frekomsten av antndbara objekt inom sektorn.
P
exp, i

Sannolikheten att uppkomna brnder skall leda till fljdhndelser t ex i form av
tankexplosioner.
Det vntade antalet av gasutbredningar per r inom sektor i r sledes
I NT
uts
.
P
i
Under frutsttningen att olycksfrloppet endast kan ske efter de vgar som anges i figur
3.1 berknas intensiteterna fr de olika sluthndelserna inom de olika sektorerna.
I NT
ij
betecknar intensiteten av sluthndelse j inom sektor i (gnger per r).
Sluthndelse 1. Gas frekommer inom sektor i men antndning sker ej.
I NT
i1
= I NT
uts
P
i
(1-P
ant, i
)
Sluthndelse 2. Gas inom sektor i, antndning sker men sekundra brnder undviks.
I NT
i2
= I NT
uts
.
P
i

.
P
ant, i
.
(1- P
brand, i
).
Sluthndelse 3. Gas inom sektor i antnds och sekundra brnder uppstr men antnd-
ning av cistern undviks.
I NT
i3
= I NT
uts

.
P
i

.
P
ant, i
.
P
brand, i
.
(1- P
exp, i
).
Sluthndelse 4. Gas inom sektor i antnds, brnder uppstr, cistern antnds vilket antas
vara den yttersta konsekvensen.
I NT
i4

= I NT
uts
.
P
i

.
P
ant, i

.
P
brand, i

.
P
exp. i
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 56 -
Tabell 3.1 Fr exemplet i figur 3.1 kan konsekvensen Personskada presenteras i en
matris dr fr varje utbredningssektor av intresse (dvs dr mnniskor finns
eller tndkllor existerar) redovisas konsekvens, intensitet och skadefr-
vntan.
Utbrednings-
sektor
Sluthndelse Konsekvens.
Antal dda och
svrt skadade,
n
Intensitet
(gnger per r)
Skadefrvntan
i J
n
ij
I NT
ij
n
ij
I NT
ij
Den totala skadefrvntan r en summering ver utbredningssektorer och sluthndelser.
dvs
n I NT
ij ij


3.3.2 Analys av intrffade olyckor
Tidigare intrffade olyckor r en ibland frbisedd klla till kunskap om olycksorsaker,
skadefrlopp och konsekvenser. Mnga olyckor r vl dokumenterade och ger mjlighet
att jmfra modeller fr t ex utstrmning, utbredning och verkan med det som obser-
verades vid olyckan. Dokumenten kan ven vara av vrde fr att studera vilka
identifieringsmetoder som vid en riskanalys, dvs innan olyckan intrffade, skulle ha
avsljat den aktuella olycksorsaken. Olyckor med vldokumenterade konsekvenser kan
betraktas som fltfrsk under realistiska frhllanden. En lttillgnglig databas med
beskrivningar av olycksfrlopp och konsekvenser skulle vara till stor hjlp vid riskana-
lyser genom att komplettera teoretiska analyser, frankra teoretiska modeller i verklig-
heten och bidra till utveckling och frfining av modeller.
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 57 -
3.4. Riskbedmningar, riskvrderingar,
oskerheter
All mnsklig verksamhet r frknippad med risker. En riskvrdering innebr att vga
nyttan av verksamheten mot de nackdelar som farorna av den utgr. Fr den vgningen
finns ingen formel. Den mste bygga p beslutsfattares goda omdme och ske p deras
ansvar.
Riskanalytikerns uppgift r att leverera underlag till beslutsfattare, dvs att redovisa
hndelser och kombinationer av hndelser som vid skerhetsgranskningen identifierats
som mjliga orsaker till olyckor, samt bedmningen av deras sannolikheter och
konsekvenser.
Resultaten frn riskanalysen utgr underlag till ansvariga fr den tekniska hanteringen,
fr beslut om eventuella modifieringar av processer och infrandet av skyddstgrder
samt prioritering av sdana tgrder.
I riskanalyser som rr faror fr allmnheten ligger resultaten till grund fr frgor som
tillstndsgivning fr viss verksamhet, tilltna lagermngder, tilltna transportvgar fr
farligt gods, skyddsavstnd m m. Fr att illustrera konsekvenserna mste ofta ett antal
scenarier presenteras dr inverkan av meteorologiska faktorer, lager- och hanterings-
mngder, topografiska faktorer inom utbredningsomrdet m m belyses. Riskanalysen
utgr hr faktaunderlag fr bl a kommunala beslutsfattare.
Som mtt p de negativa konsekvenserna av en viss verksamhet anvnds ofta i dessa
sammanhang skadefrvntan t ex vntat antal personer per r som kommer till skada p
grund av verksamheten. Attityden till en risksituation dr sannolikheten r lg men
konsekvenserna stora r dock i de flesta fall mer negativ n till en situation dr sannolik-
heten r hg men konsekvenserna mttliga ven om skadefrvntan r densamma i bda
fallen. Detta gller framfr allt i situationer dr mnniskor kan drabbas. I frsta fallet,
katastrofsituationen, kan viktiga funktioner i samhllet samtidigt sls ut och
belastningen p rddningstjnsten och sjukvrden verskrida kapacitetsgrnserna.
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 58 -
Olycksfrloppet lper amok och skadade mnniskor hinner inte f adekvat behandling
och omvrdnad.
Vid riskjmfrelser kan begreppet skadefrvntan vara helt motiverad nr konse-
kvenserna r av samma typ och av liknande omfattning. Fr att vara ett nyanserat och
fullgott underlag fr beslutsfattare kan det dock vara motiverat att risker uttrycks i
termer av svl sannolikheter som olika typer och grader av konsekvenser.
Vid redovisning av befolkningsrisker r det ndvndigt att definiera vilka riskexponera-
de grupper som avses i underskningen.
I tabell 3.1 visades ett exempel p berkning av s k kollektiv risk uttryckt som en
skadefrvntan fr antalet mnniskor inom ett definierat omrde som rligen vntas bli
drabbade av en viss typ av olycka. Fr ett stort antal scenarier, knnetecknade av olika
yttre omstndigheter, berknas sannolikheter och konsekvenser som vgs samman och
adderas till en kollektiv skadefrvntan fr mnniskor bosatta inom omrdet. Detta r
ett ofta anvnt stt att jmfra farorna vid olika typer av aktiviteter. Sdana jmfrelser
genomfrdes t ex under krnkraftsdebatten fr att stilla en utbredd rdsla fr den nya
och oknda tekniken.
Denna kollektiva risk kan avsevrt skilja sig frn den individuella risken som i hg grad
beror p lget av personens bostad och arbetsplats.
Riskanalyser har ofta mlet att belysa faror vid speciella skadeobjekt, ofta institutioner
som sjukhus, vrdhem, dagis m m dr den riskexponerade gruppen r mnniskor som r
srbara och har sm mjligheter att av egen kraft stta sig i skerhet eller mildra effekten
av olyckan.
3.4.1 Oskerheter i riskbedmningen
Riskanalyser r prognostiska till sin karaktr och som alla prognoser behftade med
oskerheter i svl bedmningarna av sannolikheter som av konsekvenser. Vid analys av
en komplicerad process fordras att de som genomfr den har en djup kunskap om
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 59 -
processens teori och dess praktiska utformning och en nra nog vermnsklig frmga
att frutse alla tnkbara funktionsstrningar och mnskliga felgrepp och bedma om de
kan leda till vdahndelser. Icke beaktade orsaker till olyckor leder sjlvklart till under-
skattningar av riskerna.
Sannolikheten fr ett missde, t ex ett substansutslpp, berknas utifrn funktions-
skerheten hos komponenter som ingr i den tekniska hanteringen. Sdana data kan
mnga gnger vara mycket ofullstndigt knda, ibland r de data som str till buds
endast ra bedmningar. Felen i bedmningen av komponenternas funktionsskerhet
kommer att fortplanta sig till sluthndelsens sannolikhet. Sannolikheten fr hndelser av
typen mnskliga felfunktioner r oftast mycket svra att kvantifiera. Sannolikheter fr
sabotagehandlingar r helt omjliga att tilldela realistiska vrden.
Fel i sannolikhetsutsagan kan vidare bero p att vissa samband mellan funktioner har
frsummats vid beskrivningen av processen. I riskanalyser antas vanligen att bashndel-
ser r av varandra oberoende, dvs om hndelse 1 intrffar skall detta inte pverka
sannolikheten fr att hndelse 2 intrffar. Sdana antaganden kan i vissa situationer vara
felaktiga. Antag att det i en process finns tv skydds- eller larmsystem som vid analysen
betraktats som av varandra oberoende. Villkoret fr att ett olycksfrlopp skall utvecklas
till en olycka r att bda systemen samtidigt r ur funktion, vilket kan ha bedmts som
mycket osannolikt. Ett el-bortfall, t ex p grund av kabelbrott genom brand i ett
kabelfrdelningsrum eller en kabeltrumma dr matarledningar till bda systemen r
dragna, slr samtidigt ut bda systemen och kar sannolikheten fr haveri avsevrt.
Sdana beroenden, som kan vara vl dolda, har ibland undgtt upptckt och orsakat en
vertro p skerheten i hanteringen.
Efter det att en substans lmnat sin inneslutning sker fortsatta hndelsefrlopp vars
konsekvenser ibland r oskra. Spridningen av substanser beror som frut ppekats av
lokala frhllanden inom utbredningsomrdet, t ex vegetation och bebyggelse. Diken
och dagvattenledningar kan kanalisera gasmolnet och medfra lngstrckta utbrednings-
omrden. Olika spridningsmodeller existerar och valet av den som bst beskriver
frloppet i den aktuella situationen kan vara vanskligt. Flera scenarier kan behvas fr
att fnga in variationen i mjliga utfall. Om verkansomrdet bedms enligt enkla
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 60 -
schabloner utan att hnsyn tas till speciella frhllanden inom utbredningsomrdet, kan
avsevrda felbedmningar gras.
Vid sekventiella frlopp r i mnga fall sannolikheterna fr vergng frn ett stadium
till nsta (t ex frn sekundra antndningar till cisternexplosion i figur 3.1 eller exemplet
i kapitel 13) ofullstndigt knda, speciellt i fall som r s sllan frekommande att
erfarenhetsdata r sparsamma. I exemplet i kapitel 13 domineras det summerade vrdet
p skadefrvntan av cisternexplosion (BLEVE). Bde sannnolikheten och konse-
kvensen fr detta skadefall mste betraktas som svrbedmda och oskra.
Oskerheter i resultatredovisningen bde d det gller sannolikheter och konsekvenser
r oundvikliga, speciellt nr komplicerade samband och frlopp undersks. Det mste
ses som ett krav p saklighet och god vetenskaplig anda att vid redovisningen av resultat
belysa de oskerheter som freligger.
3.4.2 Ngra sammanfattande synpunkter
Frutsttningen fr att en riskanalys skall n sitt syfte, nmligen att identifiera farliga
hndelsekedjor, r att skerhetsgranskningen utfrs av personer som r kunniga inom
det speciella omrde som analysen gller och r vl frtrogna med lokala frhllanden.
Vidare mste de engagerade personerna ha fantasi och kombinationsfrmga. Som
motto fr verksamheten kan formuleras "tnk efter fre".
Skerhetsgranskningen kan mnga gnger avslja kritiska funktioner och hndelseked-
jor vilka omedelbart och enkelt kan elimineras. Hur ambitist en skerhetsgranskning n
har utfrts mste dock alltid beaktas att vissa farliga hndelsekedjor kan ha undgtt
upptckt. Ngot tillspetsat kan sgas att nr en kritisk hndelsekedja r identifierad
kommer den sllan att genomlpas. Olyckor orsakas i stor utstrckning av
hndelsekedjor som undgtt upptckt.
En riskanalys r till sin karaktr prognostisk. Resultatet av analysen har drfr en
inbyggd oskerhet och denna gller svl bedmningen av sannolikheter som
konsekvenser. Resultaten av analyserna fr drfr inte presenteras som "absoluta
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 61 -
utsagor" utan som resultat av studerade scenarion som bedmts som rimliga.
Oskerheterna i utsagorna skall redovisas och detta torde snarare ka n minska
analysens trovrdighet.
Riskanalyser utgr underlag fr olika typer av beslut och tgrder. Eftersom det i
begreppet risk ingr svl sannolikheten fr en onskad hndelse som dess
konsekvenser br resultatet av riskanalysen redovisa bedmningen av bda dessa
begrepp. Sammanvgningen av sannolikhet och konsekvens samt eventuella andra
faktorer som beslutet grundas p mste gras av ansvarig beslutsfattare.
3 Riskanalys
______________________________________________________________________
- 62 -
3.5 Referenser
AIChE. Guidelines for hazard evaluation procedures. American Institute of Chemical
Engineers. 2nd ed. 1992.
American Institute of Chemical Engineers (1981). Dows Fire and Explosion Index,
Hazard Classification Guide, 5th ed.
Kemikontorets arbetsgrupp fr processkerhet. Riskhantering 3 - TEKNISK
SKERHETSGRANSKNING, Stockholm (1987).
Kletz, T A. (1990). Critical Aspects of Safety and Loss Prevention. Butterworths,
London. Bashndelse, id4.
The Mond Index. ICI 2nd ed. (1985). Amended January 1993.
4 Gasutstrmning
____________________________________________________________________
- 63 -
4. GASUTSTRMNING
4.1 Introduktion
Figur 4.1. Principskiss visande konvergerande utstrmning.
P = tryck, T = temperatur, u = hastighet.
Med gasutstrmning menas hr att fluiden r i form av en gas (nga eller verhettad gas)
innan den via ett tryckfall strmmar ut, och att den frblir till vervgande delen i gasfas
under utstrmningen.
De fundamentala kvantiteter som behvs fr att kvantifiera konsekvenser av en
gasutstrmning r massfldet Q och rrelsemngdsfldet F. Den sistnmnda som ocks
r lika med dragkraften hos utslppets jetstrle (Kap 6) ges av
F Qu A P P
e e e a
= = + + ( ) [4:1]
dr u
e
r utloppshastigheten, P
e
r utloppstrycket, P
a
r atmosfriska mottrycket och A
e
betecknar utloppets tvrsnittsarea (Fig 4.1)
4 Gasutstrmning
_____________________________________________________________________
- 64 -
I kapitlen 4.1-4.6 ges anvisningar fr bestmning av Q och F.
4.1.1 Gaslagar: Antaganden och begrepp
Utgngspunkten fr modellerna i kapitel 4.1-4.6 r antagandet att gasen uppfyller
lagarna fr en ideal gas. Denna approximation krver endast tv fysikaliska kontanter,
R och , fr beskrivning av gasens egenskaper. Idealgasapproximationen vilar p tv
definitioner
Def 1. Sambandet mellan tryck P (N/m
2
), temperatur T (K) och specifik volym v
(m
3
/kg) ges av gaslagen
Pv RT = = [4:2]
dr R r gaskonstanten (J/kgK) fr gasen i frga.
Def 2. Det specifika vrmet (J/kgK) vid konstant volym c
v
respektive vid konstant
tryck c
p
r konstanter i de processer gasen genomgr.
En konsekvens av detta r att
R c c
p v
= = [4:3]
Definitionerna medfr ocks fljande enkla uttryck fr gasens inre energi e (J/kg),
entalpi h (J/kg) och entropi s (J/kgK)
e P T cT
v
( , ) = = h P T c T
p
( , ) = = [4:4]
s P T c R P
p
( , ) ln ln = = [4:5]
4 Gasutstrmning
____________________________________________________________________
- 65 -
De termodynamiska potentialerna eoch h r allts endast funktioner av temperaturen,
vilket r unikt fr den ideala gasen.
I strmningsprocesser blir framstllningen enklare om man i stllet fr konstantparet R,
c
v
anvnder sig av konstantuppsttningen R, , dr betecknar Poisson's kvot
= =
c
c
p
v
[4:6]
I ekvationerna [4:4]-[4:5] ovan kan infras genom substitutionen
c
R
v
= =
1
c
R
p
= =


1
[4:7]
I modellavsnitten 4.1-4.6 anvnds R och genomgende som gaskonstanter.
4.1.2 Bestmning av gaskonstanterna R och
Konstanten R bestms bst genom att utnyttja empiriska data
R
P v
T
r r
r
= = [4:8]
dr P
r
, v
r
och T
r
r sammanhrande tryck-, volumitets- och temperaturvrden frn
mtningar. P
r
och T
r
br hrvid inte ligga alltfr lngt ifrn tillmpningens.
Om lmpliga data saknas utgr fljande en grov approximation
R
R
m

[4:9]
4 Gasutstrmning
_____________________________________________________________________
- 66 -
dr R
*
= Universella gaskonstanten = 8 314 J/K och m r massan hos en kilomol av
mnet. Fr hga tryck eller nga kan detta dock verskatta R med 20-30 %.
Fr blandningar av gaser r empiriska data enligt ekvation [4:8] att fredra. Om sdana
data saknas, bestms gaskonstanterna R
n
fr de enskilda komponentgaserna (numrerade
n) enligt metoderna ovan, varefter blandningens gaskonstant R
MI X
berknas med
R R x
MI X n n
n
= =

[4:10]
dr x
n
r massandelen av gas nummer n i blandningen.
Fr konstanten finns oftast data tillgngliga. Vrdet ligger vanligtvis mellan 1,1 och
1,6. Utstrmningsdata som Q eller F varierar lite med , varfr man som regel kan
anvnda = 1,3 som ett standardvrde fr utstrmningsberkningar.
I fljande avsnitt anges Q, F och andra kvantiteter ofta p ett "dubblerat" stt. Dels
anges kvantiteten i termer av och dels anges den med = 1,3 insatt.
4.1.3 Strmningslagar fr ideal gas: Antaganden
och begrepp
I modellerna som fljer antas alla strmningsfrlopp vara adiabatiska, dvs gasen antas
ha ett frsumbart vrmeutbyte med omgivningen, vilket r karaktristiskt fr snabba
trycksnkningsfrlopp. Denna approximation har dessutom visat sig vara bra fr
utstrmning genom mycket lnga kanaler (Shapiro (1953), kap 6.4) dr uppehllstiden
inte r kort.
Fr ett gaspaket som startar frn stillastende (u = 0) vid tryck P
o
och temperatur T
o
och
accellereras adiabatiskt till hastigheten u
1
utefter en strmlinje (Fig 4.1), gller
T T
u
c
o
p
1
1
2
2
= = [4:11]
4 Gasutstrmning
____________________________________________________________________
- 67 -
P P
u
c T
e
o
p o
s s
R
o
1
1
2 1
1
2
1

_
,

[4:12]
v v
u
c T
e
o
p o
s s
R
o
1
1
2
1
1
1
2
1

_
,

[4:13]
dr s
1
- s
o
r den entropihjning gasen erhllit p grund av friktion (kinetisk energi
vergr i vrme). Noterbart r att temperaturen T
1
r oberoende av friktion och r en
entydig funktion av hastigheten u
1
.
Om processen kan antas friktionsls kallas den adiabatiska utstrmningen fr
isentropisk (= lika entropi) och s
o
= s
1
. Fr detta fall kan ekvationerna [4:11]-[4:13]
sammanfattas med
T
T
P
P
v
v
u
c T
o o
o
p o
1 1
1
1
1
1
2
1
2

_
,

_
,

[4:14]
Dessa lagar, som ger sambandet mellan volym, tryck, temperatur och hastighet, kallas
ofta fr de isentropiska gaslagarna.
Av speciellt intresse r fallet med en konvergerande (minskande tvrsnittsarea) utstrm-
ning. Fr denna situation kan man med ekvationerna [4:11]-[4:13] visa att u
1
alltid
understiger ljudhastigheten RT
1
s lnge den trngsta passagen (e i fig 4.1) inte
ntts.
Fr utloppet efinns tv mjliga strmningstillstnd
a) Kritisk strmning. Hr har gasen ntt ljudhastigheten
u RT
e e
= = [4:15]
4 Gasutstrmning
_____________________________________________________________________
- 68 -
och trycket i utloppet P
e
r strre n det omgivande backtrycket P
a
.
Strmningskvantiterna P
e
, u
e
, T
e
och Q r oberoende av P
a
.
Insttning av u
e
(Ekv [4:15]) i ekvation [4:11] ger ocks att
T T T
e o o
= =
+ +
= =
2
1
0 87

, [4:16]
vilket betyder att T
e
och u
e
ocks r oberoende av friktionen (s
1
- s
o
)
vid kritisk strmning.
b) Icke-kritisk strmning. Hr har gasen inte ntt ljudhastigheten och utlopps-
trycket P
e
r lika med P
a
. Kvantiterna P
e
, u
e
, T
e
och Q beror av mottrycket P
a
.
4.2 Utstrmning frn behllare genom ett
hl eller en kort kanal
Figur 4.2. Utstrmning frn behllare genom ett hl.
Med behllare avses rrledning, cistern mm vars minsta diameter vsentligt verstiger
lckageppningens medeldiameter.
4 Gasutstrmning
____________________________________________________________________
- 69 -
I detta fall kan friktion frsummas och utstrmningen fljer de isentropiska strmnings-
lagarna enligt ekvation [4:14].
4.2.1 Kritisk strmning
Villkoret fr kritisk strmning (P
e
> P
a
, se kap 4.1) kan formuleras som
P P P
o a a

_
,

1
2
1 83
1
, [4:17]
dr hgra ledet berknats fr = 1,3.
Om detta tryckvillkor gller, s ges massfldet Q av
Q C A
P
RT
C A
P
RT
d
o
o
d
o
o

+

_
,

+

2
1
0 667
1
2 1 ( )
, [4:18]
dr A r ppningens tvrsnittsarea och C
d
r en kontraktionsfaktor som maximalt kan
vara = 1,0. Dataunderlag finns endast fr runda eller spaltformade hl. C
d
r ungefr lika
fr bgge geometrierna och fljande vrden kan anvndas
Hl med rundade inloppskanter: C
d
= 0,95
Skarpkantat hl: C
d
= 0,75
Rrelsemngdsfldet i jetstrlen fs ur
[ ]
F C A P P C A P P
d o a d o a

_
,

1
]
1
1
1

2
2
1
1 26
1
1


, [4:19]
Fr det kritiska trycket P
e
i utloppet gller
4 Gasutstrmning
_____________________________________________________________________
- 70 -
P P P
e o o

_
,

2
1
0 55
1



, [4:20]
Utloppstemperaturen T
e
och utloppshastigheten u
e
r densamma fr alla adiabatiska
kritiska utstrmningar (oavsett friktion) och fs ur ekvationerna [4:16] och [4:15].
4.2.2 Icke-kritisk strmning
Villkoret fr icke-kritisk strmning r komplementrt till villkoret [4:17]
P P P
o a a

_
,

1
2
1 83
1
, [4:21]
Utloppstrycket P
e
r lika med atmosfrtrycket P
a
och massfldet ges av
Q C A
P
RT
P
P
P
P
C A
P
RT
P
P
P
P
d
a
o
o
a
a
o
d
a
o
o
a
a
o

_
,

_
,

_
,

_
,

2
1
1
2 94 1
1 1
0 231 0 231






,
, ,
[4:22]
dr C
d
kan vara ngot mindre n fr kritisk strmning.
Rrelsemngdsfldet blir
F C A P
P
P
C A P
P
P
d a
o
a
d a
o
a

_
,

1
]
1
1
1

_
,

1
]
1
1

2
1
1 8 67 1
1
0 231




,
,
[4:23]
4 Gasutstrmning
____________________________________________________________________
- 71 -
I utloppet gller ocks att
T T
P
P
T
P
P
e o
a
o
o
a
o

_
,

_
,

1
0 231 ,
[4:24]
u
Q
C A
RT
P
e
d
e
a

_
,
[4:25]
4.3 Utstrmning frn behllare genom en
lng kanal
4.3.1 Bestmning av friktionsparameter och
strmningstillstnd
Figur 4.3. Utstrmning av gas genom en kanal.
Analytiska formellsningar fr massfldet finns inte. Fr konfigurationen i figur 4.3
finns dremot grafiska metoder (Levenspiel, 1977, Shapiro, 1953).
Fr att anvnda denna metod, krvs knnedom om rrfriktionskoefficienten . Denna r
en funktion av rhetstalet K (hjden hos rrvggarnas ytrhet) och Reynolds' tal Re. Det
empiriskt baserade diagrammet i figur 4.4 (ett s k Moody-diagram) visar detta samband.
4 Gasutstrmning
_____________________________________________________________________
- 72 -
Re-talet ges av
Re= =
QD
A
[4:26]
dr betecknar dynamiska viskositeten (Ns/m
2
) hos gasen. varierar endast mttligt
med T och nstan inte alls med P. En konsekvens av detta r att Rer nstan konstant
utefter kanalen, ven fr mycket lnga kanaler med stora tryck- och hastighetsvariatio-
ner.
Dessutom varierar svagt eller inte alls (stora K och Re, se fig 4.4) med Re. Detta
betyder att i praktiken r en konstant utefter utloppskanalen.
Figur 4.4. Rrfriktionskoefficienten som funktion av Reynolds tal R
e
och rhetstalet K.
Av figur 4.4 och ekvation [4:26] framgr att massfldet Q behvs fr att faststlla ,
vilket i sin tur behvs fr faststllande av Q. Lsningen bestr i att man brjar med att
0,1
0,05
0,01

10 10 10 10 10 10


0,05
0,02
0,01
0,004
0,001
0,0004
0,0001
L
a
m
i
n

r

s
t
r

m
n
i
n
g
Glatta
rr
Re =
QD
A
0,000005
R
e
l
a
t
i
v

y
t
r

h
e
t

=

KD
3 4 5 6 7 8
4 Gasutstrmning
____________________________________________________________________
- 73 -
anta att har sitt lgsta mjliga vrde (vgrta kurvorna t h i Moody-diagrammet) vilket
kan berknas med uttrycket

_
,

1
]
1
1 33
3 72
2
,
ln ,
D
K
[4:27]
Detta val ger korrekt eller ngot frhjt vrde p Q. Ur detta berknas sedan friktions-
parametern
N
L
D
= =

[4:28]
Figur 4.5. Diagram fr adiabatisk utstrmning av gas genom rr. Kurvskaran

r
massfldesreduktionsfaktorn fr rrfriktion. Prickade omrdet r kritisk
strmning (P
e
> P
a
) medan omrdet ovanfr den -formade kurvan r icke-
kritisk strmning (P
e
= P
a
). Den -formade kurvan visar kritiska tryckfr-
hllandet
e
= P
e
/P
o
som funktion av friktionsparametern N (efter
Levenspiel (1977)).
= / =0.9 0.7 0.5 0.2 0.1 0.05 0.02 =0.01 QQ


1.0
0.8
0.6
0.4
0.2
0
N =
L
D
=1.2
1.4
1.6

Kritisk strmning
1.6
1.4
1.2
=
0.564
0.528
0.497

P
P
P <P
10 10 1.0 10 100 10 10 10
-2 -1 3 4 5
a
a
a e
r
0

4 Gasutstrmning
_____________________________________________________________________
- 74 -
I Levenspieldiagrammet (Fig 4.5) avstts nu punkten (
a
, N) dr
a
r tryckkvoten

a
a
o
P
P
= = [4:29]
Om punkten hamnar i det prickade omrdet under den -formade kurvan (hr ritad fr
tre olika -vrden) rder kritisk strmning med P
e
> P
a
. Om punkten hamnar ovanfr det
prickade omrdet (dvs ovanfr - kurvan) r P
e
= P
a
, dvs strmningen r icke-kritisk.
Nedan ges anvisningar fr bestmning av Q och F i respektive fall.
4.3.2 Kritisk strmning
Oavsett friktion gller alltid (Ekv [4:15] och [4:16]) fr adiabatisk kritisk utstrmning
att
u RT RT
e o o
= =
+ +
= =
2
1
1 06


, [4:30]
Kurvan (den -formade) som skiljer det prickade omrdet frn det oprickade i Leven-
spieldiagrammet visar ocks det kritiska tryckfrhllandet
e
som funktion av N, dvs
kritiska utloppstrycket fs ur
P N P
e e o
= = ( ) [4:31]
dr
e
(N) r det avlsta vrdet. Massfldet Q fs nu m h a ekvationerna [4:2], [4:16],
[4:30] och [4:31] som
Q A
P
RT
AP
RT
e
o
e
o
= =
+ +
= =
( )
,
1
2
1 22 [32a]
Denna metod fr bestmning av
e
och drmed Q blir osker fr stora N-vrden. D
utfrs i stllet en direktavlsning p fljande stt
4 Gasutstrmning
____________________________________________________________________
- 75 -
Punkten (
e
, N) hamnar mellan tv av

-kurvorna i fig 4.5.
Linjr interpolation mellan dessa tv

-vrden ger d ett vrde
p massfldesreduktionsfaktorn

, varur Q fs som
Q Q
r
= =

[4:33]
Dr Q
r
r det maximala (friktionslsa) massfldet
Q A
P
RT
A
P
RT
r
o
o
o
o

+

_
,

+

2
1
0 667
1
2 1 ( )
, [4:34]
Fr kontroll kan trycket i utloppet nu berknas m h a det nyss
faststllda Q-vrdet (Ekv [4:33])
P
RT
A
Q
RT
A
Q
e
o o
= =
+ +
= =
2
1
0 82
( )
, [4:32b]
Detta tryck skall vara strre n P
a
.
Sedan Q bestmts kan en kontroll av friktionskoefficienten gras genom insttning av
Q i ekvation [4:26] och avlsning i Moody-diagrammet (Fig 4.4). Om detta vrde
vsentligt verstiger det ursprungliga -vrdet, kan bestmningen av strmningstillstnd
(kritiskt, icke-kritiskt) och Q upprepas.
Nr Q vl bestmts kan jetstrlens dragkraft F berknas som
F RT Q AP RT Q AP
o a o a
= =
+ +
= = 2
1
2
1 88


, [4:35]
4 Gasutstrmning
_____________________________________________________________________
- 76 -
4.3.3 Icke-kritisk strmning
Hr hamnar punkten (
a
, N) ovanfr den -formade kurvan och mellan tv kurvor fr
massfldesreduktionsfaktorn

. Interpolation (vgrtt) ger d ett vrde p

, varur
massfldet Q fs som
Q Q
r
= =

[4:36]
dr Q
r
berknats med ekvation [4:34].
Man kan ocks visa (Winter, 1994) att
F AP
RT
P
Q
A
AP RT
Q
AP
a
o
a
a o
a

_
,

_
,

1
]
1
1
1
1
1

_
,

1
]
1
1



1
1
2
1
1
4 33 1 0 462 1
2
2
2
, ,
[4:37]
Kontroll av friktionskoefficienten kan nu gras m h a ekvation [4:26] och Moody-
diagrammet i figur 4.4. Om det nya -vrdet r vsentligt hgre, grs bestmningen av
Q om.
4 Gasutstrmning
____________________________________________________________________
- 77 -
4.4 Utstrmning frn behllare genom en
lng kanal tfljd av en frtrngning
Figur 4.6. Utstrmning av gas genom en kanal tfljd av en frtrngning. A

betecknar
kanalens tvrsnittsarea. A
h
betecknar frtrngningens area.
Figur 4.6 illustrerar principen. Nedanstende frfaringsstt ger en god approximation
utan att krva komplicerade berkningar. Det resulterande massfldet Q blir mjligen
ngot frhjt.
a) Berkna frst Q

= Massfldet genom kanalen utan frtrngning med hjlp av
tvrsnittsarean A

, ekvation [4:34] och den grafiska metoden i kapitel 4.3.

b) Berkna sedan Q
h
= Massfldet genom frtrngningen utan kanal med hjlp av
frtrngningens area A
h
och metoderna fr friktionsls utstrmning i kapitel 4.2

c) Det mindre av Q

och Q
h
r nu ett bra vrde p Q fr situationen med en kanal tfljd
av en frtrngning enligt figur 4.6.
Q Q Q
h
= = min( , )

[4:38]
Om jetstrlens dragkraft (rrelsemngdsflde) F efterfrgas krvs ocks knnedom om
huruvida kritisk strmning freligger eller ej. Om villkoret
4 Gasutstrmning
_____________________________________________________________________
- 78 -
Q C A
P
RT
C A
P
RT
d h
a
o
d h
a
o

+ +
= =
( )
,
1
2
1 22 [4:39]
r uppfyllt, r strmningen kritisk (P
e
> P
a
) P
e
och F ges d av
P
RT
C A
Q Q
RT
C A
e
o
d h
o
d h
= =
+ +
= =
2
1
0 82
( )
, [4:40]
F RT Q C A P RT Q C A P
o d h a o d h a
= =
+ +
= = 2
1
2
1 88


, [4:41]
Om andra sidan villkoret [4:39] inte r uppfyllt, r strmningen icke-
kritisk (P
e
= P
a
) och F blir
F C A P
RT
P
Q
C A
C A P
RT
P
Q
C A
d h a
o
a
d h
d h a
o
a d h

_
,

_
,

1
]
1
1
1
1
1

_
,

1
]
1
1



1
1
2
1
1
4 33 1
0 462
1
2
2
2
2
,
,
[4:42]
4.5 Transientell utstrmning frn en
behllare
Under ett utstrmningsfrlopp minskar den kvarvarande mngden i behllaren. Detta fr
med sig att tryck, temperatur och, som en konsekvens drav, massfldet kommer att
avta med tiden. Fr kritisk utstrmning r det mjligt att kvantifiera detta med
ekvationer.
Nedan ges anvisningar fr bestmning av hur massflde och rrelsemngdsflde avtar
med tiden i tv fall. Det ena fallet r utstrmning frn en behllare som enbart innehller
gasfas. Det andra fallet r utstrmning av nga frn vre delen av en behllare med
tryckkondenserad gas (Kap 5).
4 Gasutstrmning
____________________________________________________________________
- 79 -
4.5.1 Kritisk utstrmning frn en behllare med gas
Figur 4.7. Kritisk utstrmning av gas frn en behllare. Massflde Q
t
som funktion av
tiden t. Q
o
betecknar initiala massfldet. M
o
betecknar initiala gasmassan i
behllaren.
Utstrmningen antas brja vid tiden t = 0, d behllarens tryck och temperatur r P
oo
respektive T
oo
. Mngden M
0
av gas i behllaren r d
M
P V
RT
o
oo
oo
= = [4:43]
dr V r behllarens totala innervolym.
En annan kvantitet som behvs r det initiala massfldet Q
o
vid t = 0. Detta bestms
med hjlp av P
oo
, T
oo
och ngon av de metoder som ges i kapitlen 4.2-4.4.
Under adiabatiska frhllanden (frsumbart vrmeflde till behllaren utifrn) kan
exakta uttryck fr massfldet Q
t
och rrelsemngdsfldet F
t
anges
4 Gasutstrmning
_____________________________________________________________________
- 80 -
Q
Q
Q t
M
t
o
o
o

_
,

1
]
1
+

1
1
2
1
1



[4:44]
F RT Q
Q
Q
A P
t oo o
t
o
eff a

_
,

+
2
1
2
2
1




[4:45]
dr A
eff
r den effektiva ppningsarean fr utstrmningen. Fr ett hl med area A r A
eff
= C
d
A (Kap 4.2 och 4.4). Fr en kanal r A
eff
lika med kanalens tvrsnittsarea.
I figur 4.7 visas funktionen Q
t
/Q
o
grafiskt fr = 1,3.
Ekvationerna [4:44] och [4:45] r giltiga s lnge utloppstrycket P
e
verstiger atmosfr-
trycket P
a
, dvs s lnge kritisk utstrmning freligger. Villkoret fr detta kan ocks for-
muleras som
Q
Q
A P
Q RT
t
o
eff a
o oo

_
,

_
,

+
+





1
2
1
4
1
2
( )
[4:46]
Vrdet p hgerledet i [4:46] kan avsttas i figur 4.7, fr markering av
giltighetsomrdet.
terstende mngd M
t
, tryck P
0t
och temperatur T
ot
i behllaren kan ocks enkelt anges
uttryckt i Q
t
(Fig 4.7, ekv [4:44])
M
M
Q
Q
P
P
Q
Q
T
T
Q
Q
t
o
t
o
ot
oo
t
o
ot
oo
t
o

_
,

_
,

_
,

+ +

+
2
1
2
1
2 1
1




( )
( )
[4:47]
vilka gller s lnge [4:46] r uppfyllt.
4 Gasutstrmning
____________________________________________________________________
- 81 -
4.5.2 Kritisk utstrmning frn gasfasutrymmet i
behllare med tryckkondenserad gas
Figur 4.8. Utstrmning av nga frn behllare med tryckkondenserad gas.
Vid tiden t = 0, d utstrmningen brjar, antas tryck och temperatur i behllarens
ngfasutrymme vara P
oo
respektive T
oo
. Trycket r dessutom lika med mttnadstrycket,
dvs P
oo
= P
s
(T
oo
). Vidare skall villkoren fr ngfasutstrmning (Kap 5.4) vara
uppfyllda, dvs ingen vtskefas rivs med i utslppet (Fig 4.8).
P grund av frngning av vtskan kommer behllarens tryck P
ot
att n atmosfrtrycket
lngt innan allt innehll strmmat ut, varfr endast en begrnsad del av innehllet
kommer ut. Den utstrmmade mngden ges av
M M M e
o r o
c
h
T T
f
fg
oo b

1
]
1
1

1
( )
[4:48]
dr T
b
r mnets kokpunkt (K) vid atmosfrtryck, M
o
r behllarens totala begynnelse-
innehll (kg) och M
r
r behllarens terstende mngd efter utstrmningen.
4 Gasutstrmning
_____________________________________________________________________
- 82 -
Fr berkning av det avtagande frloppet behvs ocks Q
o
= det initiala massfldet vid
tiden t = 0. Detta berknas ur P
oo
och T
oo
med ngon av de metoder som ges i kapitlen
4.2-4.4, beroende p geometrin.
Numeriska berkningar visar att massfldets avtagande med tiden kan approximeras
mycket vl (Winter, 1994) med en exponentiell korrelation s lnge utstrmningen r
kritisk
Q Q e
t o
Q t
M M
o
o r
= =


[4:49]
Man kan ocks visa (Winter, 1994) att rrelsemngdsfldet i jetstrlen fljer
F RT Q A P
t ot t eff a
= =
+ +
2
1
2


[4:50]
dr A
eff
r den effektiva utloppsarean, definierad p samma stt som fr gasutstrmning
ovan. T
ot
i ekvation [4:50] r temperaturen i behllaren, vilken kan visas vara (Winter,
1994)
T T
h
c
M M
M
Q
Q
ot oo
fg
f
o r
o
t
o
+

_
,

1
]
1
ln 1 1 [4:51]
dr Q
t
r enligt [4:49].
Ovanstende metod fr bestmning av Q
t
och F
t
frutstter att utloppstrycket P
e
ver-
stiger atmosfrtrycket P
a
, dvs att utstrmningen r kritisk. Detta kan ocks uttryckas
som
Q A
P
RT
t eff
a
ot
1 22 , [4:52]
4 Gasutstrmning
____________________________________________________________________
- 83 -
4.6 Utstrmning frn ett brott p en pipe-
line
Figur 4.9. Utstrmning av gas frn pipe-line. Skissen visar det inledande stadiet med
en
dekompressionsvg (strecket) som med ljudets hastighet gr frn brottet in i
rret. P
i
och T
i
betecknar gasens tryck och temperatur fre brottet.
Med pipe-line avses en lng rrledningssektion som i sig sjlvt r en behllare. Den
avgrnsas i ndarna av ventiler eller pumpstationer.
Gasen antas fre utstrmning ha trycket P
i
och temperaturen T
i
. Den initiala mngden
(kg) i rret blir d
M
P AL
RT
o
i
i
= = [4:53]
dr A r rrets tvrsnittsarea och L r rrets lngd.
Ljudhastigheten i rret r ocks vsentlig och ges av
c RT
i i
= = [4:54]
Wilson (1979) freslr en modell fr utstrmning enligt figur 4.9. Rret r helt ppet i
ena nden och utstrmningen indelas i tv faser:
4 Gasutstrmning
_____________________________________________________________________
- 84 -
Fas 1 karaktriseras av en dekompressionsvg (skuggat i fig 4.9) som gr med
hastigheten c
i
frn brottstllet in i rret. Framfr vgen str gasen stilla vid
ofrndrat tillstnd (P
i
, T
i
). Bakom vgen strmmar gas mot lckageppningen
under sjunkande tryck och kande hastighet. Massfldet avtar snabbt pga kande
friktion.
Fas 2 karaktriseras av att dekompressionsvgen reflekterats och trycket verallt
understiger P
i
. Frloppet liknar nu mycket utstrmning frn en behllare (Kap
4.5) med ett lngsamt, vsentligen exponentiellt, avtagande massflde.
Modellen utgr frn en analogi med utstrmning genom en lng kanal (Kap 4.3) och
frsummar temperaturvariationer hos gasen. Modellen ger fr massflde god verens-
stmmelse med experiment.
4.6.1 Fas 1 av utstrmningen
Denna fas pgr under tiden 0 < t < t dr
t
L
c
i
= = [4:55]
Enligt Wilson (1979) kan massfldet Q
t
frn brottet d terges som
Q A
P
RT c t
D
t
i
i i

+

_
,

1
1
[4:56]
dr

_
,

+

2
1
0 445
1
1
, [4:57]
4 Gasutstrmning
____________________________________________________________________
- 85 -
Rrfriktionskoefficienten i ekvation [4:56] kan berknas med ekvation [4:27] i kapitel
4.3.
D gasen startat frn temperaturen T
i
, kan man ocks visa (Winter, 1994) att jetstrlen
frn lckaget har rrelsemngdsfldet
F RT Q AP
t i t a
= =
+ +
2
1
2


[4:58]
dr Q
t
r enligt [4:56].
Nr fas 1 upphrt vid t = t, finns i rret en terstende mngd
M M
D
L
L
D
t o

_
,
+

1
]
1

'

1
2
1 1




[4:59]
4.6.2 Fas 2 av utstrmningen
Fr t t = L/c
i
gller (Wilson,1979) fr massfldet
Q
M
e
t
t
t t
= =






[4:60]
dr


= =
L
D
L
RT
i
[4:61]
Inom ramen fr Wilson's approximation att temperaturvariationer r frsumbara kan
man visa att rrelsemngdsfldet ven i fas 2 ges av ekvation [4:58] med Q
t
enligt
ekvation [4:60].
4 Gasutstrmning
_____________________________________________________________________
- 86 -
4.6.3 Modellens giltighet
Modellen frutstter hgtrycksledningar med kritisk utstrmning, dvs att utloppstrycket
verstiger atmosfrtrycket.
Detta kan approximativt uttryckas som
Q A
P
RT
t
a
i

+ + ( ) 1
2
[4:62]
vilket r kriteriet fr modellens giltighet.
4 Gasutstrmning
____________________________________________________________________
- 87 -
4.7 Beteckningar
A Tvrsnittsarea hos hl eller kanal m
2
A
eff
Effektiv ppningsarea. C
d
A fr hl. A fr kanal m
2
c
f
Specifikt vrme fr vtskefas J/kgK
c
i
Ljudhastighet vid temperaturen T
i
m/s
c
p
Specifikt vrme vid konstant tryck J/kgK
c
v
Specifikt vrme vid konstant volym J/kgK
C
d
Kontraktionsfaktor fr gasstrle -
D Inre diameter hos hl/rr/ventil m
e Inre energi J/kg
F Rrelsemngdsflde i jetstrle = dragkraft N
F
o
Begynnelsevrde (t=0) fr F
t
N
F
t
Rrelsemngdsflde som funktion av tiden N
h Entalpi J/kg
h
fg
ngbildningsvrme J/kg
L Lngd hos kanal eller pipe-line m
M
o
Mngd gas i behllare eller pipe-line fre utslpp kg
M
r
Kvarvarande mngd i behllare efter utslpp kg
N Friktionsparameter = L/D -
P Tryck N/m
2
P
a
Atmosfrtryck N/m
2
P
e
Utloppstryck N/m
2
P
i
Tryck i pipe-line fre brott N/m
2
P
o
Tryck i behllare N/m
2
P
oo
Begynnelsevrde (t=0) fr P
0t
N/m
2
P
s
(T)Mttnadstryck vid temperaturen T N/m
2
P
0t
Tryck i behllare som funktion av tiden N/m
2
Q Massflde frn kllan kg/s
Q
o
Begynnelsevrde (t=0) fr Q
t
kg/s
Q
t
Massflde som funktion av tiden kg/s
R Gaskonstant = (Pv/T) J/kgK
R
e
Reynolds' tal -
4 Gasutstrmning
_____________________________________________________________________
- 88 -
s Entropi J/kgK
t Tid s
T Temperatur K
T
e
Utloppstemperatur K
T
i
Temperatur i pipe-line fre brott K
T
o
Temperatur i behllare K
T
oo
Begynnelsevrde (t=0) fr T
ot
K
T
ot
Temperatur i behllare som funktion av tiden K
u
e
Utloppshastighet m/s
v Specifik volym m
3
/kg
v
o
Specifik volym i behllare m
3
/kg

a
Tryckkvot = P
a
/P
o
-

e
Kritiska tryckfrhllandet = P
e
/P
o
-
Poissons kvot = c
p
/c
v
-


Reduktionsfaktor (friktion) fr massflde -
Rrfriktionskoefficient -
4 Gasutstrmning
____________________________________________________________________
- 89 -
4.8 Referenser
Levenspiel, O. (1977). The discharge of gases from a reservoir through a pipe. AIChE
Journal 23 402-403.
Shapiro, A. H. (1953). The dynamics and thermodynamics of compressible fluid flow,
Volume I, John Wiley & Sons, New York/Chichester/Brisbane/Toronto.
Wilson, D. J. The release and dispersion of gas from pipeline ruptures. Report prepared
for Alberta Environment, January, 1979.
Winter, S. (1994). FOA 4 Arbetspapper.
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 91 -
5. VTSKEUTSTRMNING
5.1 Introduktion
Med vtskeutstrmning menas hr att fluiden r i form av en vtska innan den
strmmar ut. Den behver inte ndvndigtvis vara en vtska under tryckfallet till
atmosfrtryck, utan kan ocks upptrda som ett tvfassystem eller en gas. Utstrmning
kan drfr tillg p mnga stt beroende p tryck och temperatur hos vtskan, utslpps-
hlets placering m m.
Det enklaste fallet r att vtskan r underkyld med en atmosfrisk kokpunkt T
b
som
verstiger vtsketemperaturen T
o
. Det utstrmmande mediet kommer d att frbli en
vtska under utstrmningen och flja enkla hydrauliska lagar fr (i praktiken) strmning
av inkompressibla fluider. Utstrmningen kan t ex aldrig vara kritisk, utan
utloppstrycket P
e
verensstmmer med det atmosfriska mottrycket. I kapitel 5.2 ges
anvisningar fr estimering av massflden och utloppshastigheter frn sdana utslpp.
Om vtskan har ett mttnadstryck P
so
som verstiger atmosfrtrycket P
a
, dvs att mnets
kokpunkt T
b
vid atmosfrtryck understiger lagringstemperaturen T
o
, s talar man i stllet
om en tryckkondenserad gas.
Utslpp av tryckkondenserad gas blir betydligt mer komplicerad p grund av
substansens bengenhet att ka sin volumitet vid trycksnkning och bilda en
tvfasblandning (nga + vtska) i form av bubblor, skum eller aerosol. Denna partiella
frngning (ofta kallad flash) r dessutom mer eller mindre frdrjd i tiden. Vtskan
reagerar allts inte omedelbart nr trycket understiger mttnadstrycket, utan verlever
som verhettad fr ett gonblick innan flashningen tar fart.
Ur fysikalisk synvinkel kan man dela upp utslppsstten i fyra kategorier enligt figur
5.1.
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________





A B


D C

Figur 5.1. Principskiss. Olika utstrmningsstt fr tryckkondenserad gas.

A) Hr r utslppskanalen kort och vtskan hinner inte flasha frrn den helt lmnat
ppningen. Utloppstrycket r lika med omgivningstrycket och massfldet r det
strsta mjliga och lter sig berknas p samma stt som fr en underkyld vtska. I
flashprocessen, som sker i ett steg, sjunker temperaturen till Tb och en gasaerosol
blandning bildas dr massandelen nga (den s k adiabatiska frngningen) r
ungefr

fg
b f
a
h
T T c
x
) (
0

= [5:1]
Denna andel gller innan luft kommit i kontakt med substansen.

B) Hr r utslppskanalen tillrckligt lng fr att medge flash fre utloppet. Processen
sker i tv steg. Frst flashar vtskan ned till ett tryck ngot under mttnadstrycket
vid utloppet, dr andelen nga r betydligt lgre n i ekvation [5:1]. Drefter undergr
substansen ett tryckfall frn det frhjda utloppstrycket Pe ned till Pa utanfr
utloppet, samtidigt som den accellereras till betydligt hgre hastighet. I detta andra
steg fullbordas ocks flashningen s att massandelen nga (utan luftinblandning) nr

- 92 -

5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 93 -
en niv enligt ekvation [5:1]. Processen r ett exempel p s k kritisk strmning, dr
P
e
r strre n P
a
. Massfldet per areaenhet blir betydligt mindre n i fallet A ovan.
C) Hr finns en mindre ppning i behllarens ngfasutrymme. Bildningen av bubblor
och skum i vtskefasutrymmet rcker inte till fr att hja upp vtskan s att den
rivs med i utstrmningen. Faserna separeras och endast ngfas slpps ut (Kap 4,
Gasutstrmning). Detta ger minsta mjliga massflde per areaenhet. Dessutom
kommer tryck och temperatur att sjunka under utstrmningen p grund av
avkokningen frn vtskan. Massfldet avtar drfr med tiden fr att fr att till slut
upphra helt nr trycket i behllaren ntt ned till P
a
. Den mngd som d avgtt
utgr oftast en mindre andel av det ursprungliga innehllet och ges approximativt
av ekvation [5:1].
D) Hr finns en strre ppning i ngfasutrymmet. Vrme hinner inte ledas genom vtskan i
tillrcklig takt, utan s k bulkkokning intrffar. Vtskan skummar upp till en tvfas-
blandning som strmmar ut genom ppningen. Massfldet (per areaenhet) hamnar
mellan fallen A och C ovan och r oftast nra fallet B ovan.
Den gas-aerosolblandning som produceras i fallen A, B och D bildar en s kallad tvfas-
jet med hg hastighet. Denna blandar snabbt in omgivande luft (Kap 6, Turbulent Jet)
varvid aerosol frngas och ett kallt tungt gasmoln bildas. Detta moln innehller ocks
till en brjan kondenserad luftfuktighet som gr molnet synligt som en dimma.
Empirisk erfarenhet (se t ex (Goldwire, 1985) eller (Nyrn & Winter, 1987)) visar ocks
att hela (eller tminstone nra nog hela) aerosolmngden frngas om mttnadstrycket r
ngon bar eller mer ovanfr atmosfrtrycket och jetstrlen inte p nra hll trffar fre-
ml eller mark. Inga modeller eller andra korrellat finns fr nr och i vilken omfattning
eventuella markbelggningar bildas.
Hr antas att hela utslppta mngden blir luftburen. I kapitlen 5.3 och 5.4 ges
anvisningar fr bestmning av massfldet Q och den jetbestmmande parametern F
(Kap 6) vid utstrmning av tryckkondenserad gas fr kategorierna A-D. Kvantiteten F
r jetstrlens rrelsemngdsflde (eller dragkraft) som ges av
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 94 -
( ( ) ) F Qu A P P
e e a
= = + + [5:2]
dr u
e
r hastigheten i utloppet.
5.2 Utstrmning av underkyld vtska
5.2.1 Utstrmning genom ett hl eller en kort kanal
(friktionsfritt)
Om friktion kan frsummas, ger en mekanisk energibalans fr inkompressibel fluid att
utloppshastigheten u
e
och massfldet Q blir
( ( ) ) u v P P
e f o a
= = 2 [5:3]
( ( ) )
Q
C Au
v
C A
P P
v
D e
f
d
o a
f
= = = =
2
[5:4]
dr stagnationstrycket P
o
relateras till trycket P
T
ovanfr vtskan (Fig 5.2) genom
P
g H
v
P
o
f
T
= = + +

[5:5]
Figur 5.2. Utstrmning av underkyld vtska.
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 95 -
Kontraktionsfaktorn C
d
kan maximalt vara = 1,0 , vilket kan anvndas fr konservativa
estimat. Dataunderlag fr oregelbundna revor eller hl saknas. Fr runda eller spaltfor-
made hl finns dremot data. C
d
r lika fr bgge geometrierna och fljande vrden kan
anvndas
Hl med rundade inloppskanter: C
d
= 0,95
Skarpkantat hl: C
d
= 0,6
Utifrn intryckt hl: C
d
= 0,5
5.2.2 Utstrmning genom en lng kanal (friktion)
Fr en rrformig geometri gller
( ( ) ) u v P P
e f o a
= =

2 [5:6]
( ( ) )
Q A
P P
v
o a
f
= =



2
[5:7]
dr P
o
ges av ekvation [5:5] och massfldesreduktionsfaktorn

fs ur




+ +

_
,

1
1 2
L
D
n
n

/
[5:8]
Termen L/D r frlustkoefficienten fr rrfriktion medan termerna
n
r engngsfr-
lustkoefficienter fr areandringar, inlopp, ventiler, krkar m m.
I lnga rrsystem r i regel summan av engngsfrlusterna frsumbar jmfrt med
L/D, varfr berkning med enbart rrfriktion ger goda estimat som i varje fall inte r
fr lga.
Som exempel kan nmnas att ett skarpkantat inlopp har = 0,5 medan en tvr 90 krk
har 1. Hydraulisk och kemiteknisk handbokslitteratur ger en mngd anvisningar fr
olika engngsfrluster.
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 96 -
Det minsta mjliga (fr hga Reynolds' tal, se nedan) vrdet p rrfriktionskoefficienten
r

MI N
D
K

_
,

1
]
1
1 33
3 72
2
,
, ln
[5:9]
dr K betecknar hjden hos rrets ytrhet (det s k rhetstalet).
Ekvation [5:9] kan mjligen verskatta


och drmed Q. Fr noggrannare bestmning
berknas frst Q med hjlp av [5:9] + [5:8] + [5:7], varefter Reynolds' tal
Re = =
QD
A
[5:10]
faststlls. Ur figur 4.4 i kapitel 4 bestms sedan , varefter ett nytt Q berknas ur ekva-
tionerna [5:8] och [5:7]. Eventuellt upprepas denna iteration ytterligare ngon gng.
5.2.3 Utstrmning genom en lng kanal tfljd av
en frtrngning
Frutsttningen r en kanalutstrmning (Fig 5.2) dr kanalen avslutas med en ppning
med mindre area n kanalens tvrsnittsarea. Fljande frfarande ger goda estimat
a) Berkna Q = Q
1
med hjlp av ekvation [5:4] med anvndande av frtrngningens
area.
b) Berkna Q = Q
2
med hjlp av ekvationerna [5:7] - [5:10] med anvndande av kanalens
tvrsnittsarea.
c) Det mindre av Q
1
och Q
2
r d ett (ngot frhjt) bra vrde.
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 97 -
5.2.4 Transientell utstrmning
En berkning krver knnedom om hur P
T
och H (Fig 5.2) varierar med utslppt
mngd. Beroende p behllarens form och hur vre gasutrymmet i behllaren r arrange-
rat (ppet till atmosfren, paddinggas, mttnadstryck etc) finns ett otal olika fall. I
kapitel 5.3 ges ett generellt frfaringsstt fr stegvis berkning.
Fr det vanliga fallet att P
T
verensstmmer med atmosfrtrycket P
a
gller fljande
Q Q
Q
2A H
t
t o
o
2
f
b o
= =
v

[5:11]
dr Q
o
r begynnelsevrdet (t = 0) fr Q, vilket berknats med ngon av metoderna
ovan. A
b
r behllarens inre vgrta tvrsnittsarea. Ekvationen r hrledd fr en stende
cylinder med konstant A
b
, men utgr en god approximation ven fr andra former, frut-
satt att ett bra medelvrde fr A
b
anvnds.
5.3 Utstrmning frn vtskefasutrymmet i
behllare med tryckkondenserad gas
Med behllare avses rrledning, processkrl, lagerkrl, transportkrl m m, vars minsta
diameter vsentligt verstiger lckageppningens medeldiameter.
5.3.1 Utstrmning genom ett hl i behllarens mantel
Figur 5.3. Utstrmning av tryckkondenserad gas genom ett hl.
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 98 -
Substansen strmmar ut som en vtska. Flash intrffar utanfr hlet och utloppstrycket
blir lika med atmosfrtrycket (Fig 5.3). Massfldet Q och rrelsemngdsfldet (drag-
kraften i jetstrlen) F blir d som fr en underkyld vtska
Q C A
P P
v
d
o a
f
= =
2( )
[5:12]
F Qu
Q v
C A
e
f
d
= = = =
2
[5:13]
dr kontraktionsfaktorn C
d
definieras p samma stt som i kapitel 5.2. Tanktrycket P
o
avser hlets niv, och ekvationerna gller bde fr mttat (P
o
=P
so
) och vertryckt
(P
o
>P
so
) tankinnehll.
5.3.2 Kritisk utstrmning genom en kanal med
L>10 cm och frsumbar friktion (L/D<30)
Figur 5.4. Utstrmning av tryckkondenserad gas genom en kanal.
Fallet illustreras av skissen i figur 5.4. Kanalen r lng nog fr fullt utvecklad tvfas-
strmning i jmvikt. Utloppstrycket P
e
frutstts vara hgre n atmosfrtrycket P
a
(kritisk strmning) dvs mttnadstrycket P
so
r tillrckligt mycket hgre n P
a
(se nedan
angende grnsfallet med icke kritisk strmning).
Fr kritisk strmning med jmvikt (P
o
=P
so
) i tanken gller enligt Fauske (1985) fr
massfldet Q
sc
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 99 -
Q AG
sc ERM
= = [5:14]
dr
G
h
v c T
ERM
fgo
fgo f o

1
[5:15a]
eller
G
dP
dT
T
c
ERM
s
T
o
f
o

_
,
[5:15b]
Den senare [5:15b] varianten r vrdefull fr blandningar (gasol etc) fr vilka
storheterna
v
fg
och h
fg
r svrdefinierade.
Indexet ERM str fr "Equilibrium Rate Model".
Fr kritisk strmning med vertryckt tankinnehll (P
o
> P
so
, t ex hg vtskepelare eller
paddinggas) gller (Fauske,1985) fr massfldet Q
c
Q A
P P
v
G
c
o so
f
ERM
= =

+ +
2
2
( )
[5:16]
dr G
ERM
r enligt ekvation [5:15].
Knnedom om att infldet i kanalen r vtska (experiment) och utnyttjande av hydro-
dynamikens momentumsats (Winter,1994) ger ocks jetstrlens dragkraft F. Fr bda
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 100 -
fallen gller
F
Q v
A
A P P
c f
o a
= = + +
2
2
( ) [5:17]
dr Q
c
ges av ekvation [5:14] eller [5:16].
5.3.3 Kritisk utstrmning genom en kanal med
L<10 cm
Hr frutstts frhjt (P
e
> P
a
, se fig 5.4) utloppstryck, dvs kritisk strmning (vad
betrffar icke-kritisk strmning, se nedan). Kanalen r dock fr kort fr fullstndig fas-
jmvikt i utloppet. Substansen r partiellt verhettad och massfldet hamnar mellan
ekvationerna [5:16] och [5:12].
Fr kritisk strmning med jmvikt (P
o
= P
so
) i tanken gller enligt Fauske & Epstein
(1987) fr massfldet Q
sc
Q
A
v
P P G
L
L
sc
f
so a ERM o

_
,

2
1
2
( )
[5:18]
dr L
o
= 0,10 m och G
ERM
enligt ekvation [5:15].
Fr kritisk strmning med vertryckt tankinnehll (P
o
> P
so
) gller (Fauske, 1985) fr
massfldet Q
c
Q A
P P
v
Q
A
c
o so
f
sc

_
,

2
2
( )
[5:19]
dr Q
sc
ges av ekvation [5:18].
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 101 -
Rrelsemngdsfldet F i jetstrlen blir i bda fallen
F
Q v
A
A P P
f
o a
= = + +
2
2
( ) [5:20]
dr Q r enligt ekvation [5:19] eller [5:18]
5.3.4 Icke kritisk utstrmning genom en kanal med
frsumbar friktion (L/D<30)
Kanalutstrmningsmodellerna ovan (Ekv [5:14] - [5:20]) frutstter kritisk strmning,
dvs att P
e
> P
a
. Fr L > 0,10 m r normalt P
e
/P
so
ungefr 0,9, varfr endast extremt lga
P
so
kan ge icke-kritisk strmning (P
e
= P
a
). Fr korta (L
o
< 0,10m) kanaler kan dremot
icke-kritisk strmning uppst fr hgre P
so
.
I modellerna ovan framkommer inte utloppstrycket P
e
. Man kan dock visa (Winter,
1994) att nedanstende frfaringsstt p ett tillfredsstllande stt tcker in icke kritisk
strmning
Massfldet Q skall vljas som den mindre av Q
1
och Q
2
nedan
Q
1
= ekvation [5:14], [5:16], [5:18] eller [5:19]
Q
2
= A
P P
v
o a
f
2( )
[5:21]
Fr rrelsemngdsfldet i jetstrlen gller
F =
Q v
A
A P P
f
o a
2
2
+ + ( ) [5:20]
dr Q r den mindre av Q
1
eller Q
2
.
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 102 -
Om Q
2
r mindre n Q
1
(icke-kritisk strmning) reduceras uttrycket fr F till F = 2A (P
o
- P
a
).
5.3.5 Utstrmning genom lnga kanaler
Fr L/D > 30 brjar friktion f en icke frsumbar inverkan. Massflde, rrelsemngds-
flde och utloppstryck snks. Fr massfldet Q rekommenderar Fauske & Epstein
(1987) en reduktionsfaktor

enligt
______________
L/D

______________
30 1,0
50 0,85
100 0,75
200 0,65
400 0,55
______________
Ett korrellat till tabellen ges av (Winter, 1994) formeln



+

_
,

1
1 0 012
1 3
,
/
L
D
[5:22]
Analogt med det friktionlsa fallet fr man fljande frfaringsstt, som gller fr bde
tankjmvikt (P
o
= P
so
) och vertryckning (P
o
> P
so
) och ven tcker in icke-kritisk
strmning
Massfldet Q

skall vljas som den mindre av Q

1
och Q

2
nedan
Q A
P P
v
G
o so
f
ERM

1
2
2
= =

+ +
( )
[5:23]
Q A
P P
v
o a
f


2
2
= =
( )
[5:24]
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 103 -
dr

fs ur ekvation [5:22] och G
ERM
enligt ekvation [5:15]
Fr rrelsemngdsfldet i jetstrlen gller (Winter, 1994)
F
Q v
A
A P P
f
o a

_
,
+
2
2
1
1
2
( ) [5:25]
dr Q

r den mindre av Q

1
och Q

2
5.3.6 Transientell utstrmning
Om behllarens innehll frn brjan r approximativt i jmvikt med P
o
= P
so
, kommer
utstrmningskvantiteterna Q och F att frbli nstan konstanta och lika med begynnelse-
vrdena tminstone s lnge vtskenivn ligger ver utslppsppningens niv (Kap 5.4
angende det fortsatta frloppet).
Om substansen r vertryckt, exempelvis pga nrvaron av en frmmande gas (padding) i
behllaren verdel, kommer Q och F att flja ett avtagande frlopp till dess gasfas-
utrymmet expanderat s att trycket ntt ned till mttnadstrycket P
so
, varefter ett konstant
frlopp enligt ovan tar vid.
I princip kan ett sdant frlopp terges genom att dela in tiden i steg och via
volymbalans berkna ett nytt P
o
fr varje nytt tidssteg. Lmpligen antar man d att
tryck-volymsambandet fr gasutrymmet fljer en adiabatisk gaslag
P
P
V
V
ot
oo
o
t

_
,

dr P
ot
och V
t
r gasutrymmets tryck och volym vid tiden t. r poissons kvot c
p
/c
v
vilken kan sttas till 1,3.
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 104 -
5.4 Utstrmning frn gasfasutrymmet i
behllare med tryckkondenserad gas
Figur 5.5. Utstrmning frn gasfasutrymmet i behllare med tryckkondenserad gas.
H
f
betecknar den kollapsade vtskenivn utan bubblor/skum.
Figur 5.5 illustrerar principen fr utstrmningen. H
f
betecknar den kollapsade vtske-
nivn, dvs utan innehll av ngfas i form av bubblor och skum. H
D
, som betecknar
utslppsppningens niv, ligger ovanfr H
f
. ppningen kan vara ovanfr vtskenivn
frn brjan, eller ha blivit det som resultat av utstrmning frn vtskefas (Kap 5.3).
Fr behllare av typ "stende cylinder" vljs diametermttet D
v
som i figur 5.5. I annat
fall kan D
v
= (V/H)
1/2
anvndas, dr H r behllarens inre hjd och V den totala inner-
volymen.
Trycket i gasfasutrymmet upptill frutstts vara mnets mttnadstryck P
s
(T
o
).
Inga lngdkriterier fr kanallngd el dyl finns, eftersom eventuell tvfasstrmning rder
redan fre utslppsppningen.
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 105 -
5.4.1 Tvfasutstrmning
Enligt Fauske & Epstein (1990), mste fljande tv villkor samtidigt vara uppfyllda fr
att tvfasutstrmning skall freligga
I:
D
D
R u
H H
H
H
H
v
s o r
D f
D
f
D

_
,
>

_
,

_
,

2
0 6 , [5:26]
II:
H
H
f
D
> >
1
2
[5:27]
dr R
s
r gaskonstanten fr ngan (definierad enligt kapitel 4) och "hastigheten" u
r
i
villkor I ges av (Fauske & Epstein, 1990)
u g
v v
v
r
f go
f

_
,

1
]
1
1
1 2
1 1
1 4
1 2
,
/
/
[5:28]
I ekvation [5:28] betecknar ytspnningen mellan faserna. Fr de flesta kemikalier
ligger denna mellan 0,02 N/m och 0,04 N/m, varfr man kan stta
1/4
= 0,4 /N/m)
1/4
.
Enligt Fauske & Epstein (1987) kan man beskriva massfldet Q p samma stt som fr
utslpp frn vtskefas genom en kanal. Fr rrelsemngdsfldet F kan man dessutom
visa att ekvationerna [5:17] och [5:25] r tillrckliga (Winter, 1994) approximationer.
Sammanfattningsvis gller d att
Q A
h
v
c T
fgo
fgo
f o
= =

1
[5:29]
F
Q v
A
A P P
f
o a

_
,
+
2
2
1
1
2

( ) [5:30]
dr

ges av ekvation [5:22].
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 106 -
5.4.2 Gasfasutstrmning
Villkoret fr gasfasutstrmning r att minst ett av villkoren [5:27] och [5:28] inte r
uppfyllt. Utstrmningen kan d anses vara till vervgande delen ngfas.
Med hjlp av R
s
(gaskonstanten fr mttad nga), T
o
och mttnadstrycket P
so
kan d
massfldet Q och rrelsemngdsfldet F berknas med metoder enligt kapitel 4.5.2.
5.4.3 Transientell utstrmning
Om bde villkor I och II (olikheterna [5:27] och [5:28] ovan) r uppfyllda vid tiden t = 0
(utstrmningens brjan) kommer massfldet Q(t) och rrelsemngdsfldet F(t) att ligga
p en nstan konstant (Fauske & Epstein,1987) niv enligt ekvationerna [5:29] och
[5:25]. ven trycket P
so
ligger nstan konstant.
Denna "konstanta" frsta fas av utstrmningen varar till dess den kollapsade
vtskenivn H
f
minskat s att ett av villkoren I eller II inte gller. Utstrmningen
vergr d till en andra fas av vsentligen gasfasutstrmning. Endast en begrnsad del
av behllarens terstende innehll kommer d att slppas ut efter ett avtagande frlopp.
Metoder fr bestmning av de avtagande utstrmningsparametrarna Q och F ges i
kapitel 4.5 (Fig 4.8).
Om ngot (eller bda) av villkoren I och II inte r uppfyllt vid tiden t = 0, kommer
utslppet att i sin helhet vara ett gasfasutslpp som kan beskrivas med metoderna i
kapitel 4.5 (Fig 4.8).
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 107 -
5.5 Beteckningar
A Tvrsnittsarea hos hl eller kanal m
2
a Konstant i korrellation fr mttnadskurva N/m
2
B Konstant i korrellation fr mttnadskurva K
c
f
Specifikt vrme (c
p
) fr vtskefas J/kg K
C
d
Kontraktionsfaktor fr vtskestrle -
dP T
dT
s
( )
Mttnadskurvans lutning N/m
2

K
D Diameter hos hl/rr/ventil/kanal m
F Rrelsemngdsflde i jetstrle = dragkraft N
g Tyngdaccellerationen m/s
2
G Massflux = Q/A kg/m
2
5
h
fgo
ngbildningsvrme vid T
o
J/kg
H
D
Niv hos hl relativt botten i behllare m
H
f
Vtskeniv (kollapsad utan bubblor) mtt frn botten av behllare m
K Rhetstal fr rr m
L Lngd hos rr/ventil/kanal m
L
o
Minsta kanallngd fr uppnende av fasjmvikt i utlopp=0,10 m m
P
a
Atmosfrtryck N/m
2
P
e
Utloppstryck N/m
2
P
o
Tanktryck i hlets niv N/m
2
P
so
Mttnadstryck vid T
o
(=P
s
(T
o
)) N/m
2
P
s
(T) Mttnadstrycket vid temperaturen T (se kapitel 5.7.2) N/m
2
P
T
Tryck vid vre vtskeniv i behllare N/m
2
Q Massflde kg/s
Q
c
Massflde vid kritisk strmning (P
e
>P
a
) kg/s
Q
sc
Massflde vid kritisk strmning (P
e
>P
a
) frn mttat
tillstnd (P
o
=P
so
) kg/s
Q
t
Massflde vid tiden t efter brott kg/s
R Gaskonstant J/kgK
t Tid s
T
b
Kokpunkt vid atmosfrtryck K
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 108 -
T
o
Vtsketemperatur i behllare K
u
e
Utloppshastighet m/s
v
f
Specifik volym hos vtskefas m
3
/kg
v
fgo
ngbildningsvolumitet = v
go
- v
f
m
3
/kg
v
go
Specifik volym hos mttad nga vid T
o
och P
so
m
3
/kg
H Nivskillnad mellan utslppsppning och vre vtskeyta i behllare m
H
o
Begynnelsevrde hos H m
Rrfriktionskoefficient -


Reduktionsfaktor fr massflde i lnga kanaler (friktion) -
Dynamisk viskositet hos fluid Ns/m
2
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 109 -
5.6 Referenser
Fauske, H. K. (1985). Flashing flows: Some practical guidelines for emergency releases.
Plant/Oper Prog 4 132-134.
Fauske, H. K. and Epstein, M. Source term considerations in connection with chemical
accidents and vapor cloud modeling. International Conference on Vapor Cloud
Modeling, Cambridge, Massachussetts, Nov 2-4 1987.
Fauske, H. K. and Epstein, M. (1990). Source term and two-phase flow phenomena in
connection with hazardous vapor clouds. In: Proceedings of the 5
th
Int. Symp. on Multi-
phase Transport and Particulate Phenomena, New York 483-500.
Goldwire, H. C. (1985). Status report on the Frenchman Flat ammonia spill study. 1985
Ammonia Symposium, American Institute of Chemical Engineers, Seattle, Washington.
Nyrn, K. and Winter, S. (1987). Discharge of condensed sulphur dioxide: A field test
study of the source behaviour with different release geometries. J Hazard Mater 14 365-
386.
Winter, S. (1994). FOA 4 Arbetspapper.
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 110 -
5.7 Fysikaliska data
Fyskaliska mnesegenskaper behvs i modellerna. Nedan ges anvisningar om hur
tillgngliga data kan anvndas.
5.7.1 Specifikt vrme c
f
och volumitet v
f
hos
vtskefas
Den inkompressibla principen r tillrcklig. c
f
och v
f
kan betraktas som konstanter i
processerna. Vlj ett konstant vrde givet fr ngon temperatur som inte ligger allt fr
lngt frn tillmpningen.
5.7.2 Mttnadstrycket P
s
(T)
Med mttnadstrycket P
s
(T) menas det tryck dr vtskefas och gasfas existerar samtidigt i
jmvikt vid temperaturen T. Till varje T hr d ett bestmt tryck P
s
.
Om tta (var femte grad eller ttare) P
s
-T-tabeller finns tillgngliga (som fr vissa
kryogener) kan man interpolera linjrt i dessa.
Ofta finns tminstone tv punkter (P
1
,T
1
) och (P
2
,T
2
) p mttnadskurvan P
s
(T)
tillgngliga. Vanligtvis r det kokpunkten vid atmosfrtryck respektive ngtrycket vid
ngon referenstemperatur (t ex 0
o
C, 20
o
C). I s fall kan Clausius-Clapeyrons approxi-
mation anvndas:
( ( ) ) P T a e
s
B
T
= =

[5:31]
Konstanterna a(N/m
2
) och B (K) r relaterade till de bgge knda punkterna enligt
a P
P
P
T
T T

_
,

1
1
2
2
1 2
[5:32]
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 111 -
B
T T
T T
P
P

_
,

1 2
1 2
1
2
ln [5:33]
Har man fler n tv punkter vljer man de tv som ligger nrmast den nskade tempera-
turen T.
Om endast en punkt (P
1
,T
1
) p mttnadskurvan r knd, behver man ocks ngon
uppgift om ngbildningvrme h
1
. Det r d nskvrt att h
1
r given vid en temperatur
inte allt fr lngt frn T
1
(se nedan ang. ngbildningsvrmets temperaturberoende).
Konstanterna aoch B i ekvation [5:31] ges d av
a P e
h
R T
= =

1
1
1
[5:34]
B
h
R
= =
1
[5:35]
dr R r mnets gaskonstant (se nedan under specifik volym).
5.7.3 Specifik volym v
g
(T) hos mttad nga
Volumiteten v
g
(T) fr mttat tillstnd kan berknas med gaslagen
( ( ) )
( ( ) )
v T R
T
P T
g
s
= = [5:36]
dr P
s
(T) r mttnadstrycket (se ovan) och R r mnets gaskonstant (som egentligen r
en lngsamt varierande funktion av temperaturen T).
Om sammanhrande mttnadsdata T
1
, P
1
= P
s
(T
1
) och v
1
= v
g
(T
1
) finns fr ngon tem-
peratur T
1
som inte ligger allfr lngt frn tillmpningen kan man bestmma R enligt
5 Vtskeutstrmning
______________________________________________________________________
- 112 -
R
v P
T
= =

1 1
1
[5:37]
Om detta inte r mjligt fr man vlja ngon annan knd datapunkt (v
r
, P
r
, T
r
) fr gas-
fasen som inte ligger p mttnadskurvan och stta in den i ekvation [5:37]. Se f kapitel
4.1 angende ytterligare metoder fr bestmning av R.
5.7.4 ngbildningsvrme h
fg
(T)
Om mnets kritiska temperatur T
c
(kritisk punkt: Den tryck-temperaturkombination dr
ngbildningsvrmet 0 och vtskevolumiteten gasfasvolumiteten, dvs vtska-gas
gr inte att skilja t) r knd, kan man man anvnda nedanstende korrellation som
ocks frutstter att ett vrde h
fg
(T
1
) r knt.
( )
( ) h T h T
T T
T T
fg fg
c
c

1
]
1 1
1
0 38 ,
[5:38]
I annat fall rekommenderas att anvnda ngot datavrde h
fg
(T
1
) dr T
1
ligger s nra den
nskade tillmpningen som mjligt.
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 113 -
6 TURBULENT JET
6.1 Introduktion
6.1.1 Definitioner och begrepp
I vidstrckt mening kan man definiera turbulent jet som ett stadium av luftinblandning
dr utspdning av en utslppt substans huvudsakligen frorsakas av hastigheten hos den
utslppta substansen. Det omgivande mediets (hr luft) frflyttning (vind) och turbulens
har underordnad inverkan p koncentrationerna.
Jetstadiet r alltid begrnsat. Luftinblandningen frorsakas av (och r ungefr propor-
tionell mot) hastighetsverskottet i gasmolnet. Detta hastighetsverskott minskar med
kad luftinblandning, varfr den omgivande atmosfren till sist tar ver som spridande
mekanism.
Anvndning av modeller fr turbulent jet r drfr mest uppenbar vid utslpp av
brandfarliga substanser (hga riskkoncentrationer) med hg hastighet, d som regel alla
vsentliga koncentrationer kommer att finnas i den del av gasplymen som utgr jet-
stadiet.
Jetmodeller har dock ocks sin anvndning fr giftiga substanser med lga riskkoncen-
trationer. Slutet av en jetmodell definierar nmligen vilka initiala plymdimensioner som
skall anvndas i en atmosfrisk spridningsmodell (Kap 8).
De vsentliga storheter som bestmmer koncentrationer och andra egenskaper hos en jet
r rrelsemngdsfldet (dragkraften) F och massfldet Q hos kllan. F ges av uttrycket
F =Qu
e
+ + A P P
e e a
( ) [6:1]
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 114 -
Alternativt kan man sga att jetens egenskaper bestms av Q och en effektiv utlopps-
hastighet u
o
u
F
Q
o
= = [6:2]
Fr icke kritisk strmning dr utloppstrycket P
e
verensstmmer med atmosfrtrycket
P
a
, blir den effektiva utloppshastigheten lika med den verkliga utloppshastigheten u
e
. I
kapitlen 4 och 5.2 ges metoder fr berkning av Q och F vid utstrmning av gas respek-
tive tryckkondenserad gas.
Alla jettyper har en kort s k anpassningszon intill kllpunkten dr tryck och hastighets-
profil anpassar sig till en jet med atmosfrtryck. I figur 6.1A, som visar en s k fri
cirkulr jet i ett stillastende medium, representeras anpassningszonen ungefr av
omrdet mellan utslppspunkten och symbolen x. Det koniska omrdet som fljer
drefter, utgr den s k similra blandningszonen, dr tidsmedelvrdet av framtriktade
hastighetskomponenter (se strmlinjer i figuren) och koncentrationer r strre n noll. I
denna zon, dr reynoldstalet r konstant, r ocks tvrsnittsprofilerna fr hastighet och
koncentration likformiga verallt. Utanfr blandningszonen sugs luft in vinkelrtt mot
jetaxeln. Om den koniska blandningszonen frlngs bakt (streckade linjer i figuren)
hamnar konens spets i den s k virtuella kllpunkten, som alltid r nra utslppspunkten.
6.1.2 Olika typer av jet; Inverkan av vind, gravita-
tion och hinder
Figur 6.1 visar blandningszon och strmlinjer fr ngra typer av turbulent jet.
A i figuren r en s k fri cirkulr jet, vilken redan kommenterats ovan. Vxelverkan med
vind, underlag mm kan frsummas.
B i figuren r en s k "radial wall jet". Jeten splittras mot ett underlag och strmmar ut
radiellt symmetriskt i alla riktningar. Avstndet till givna koncentrationer blir betydligt
mindre n i fallet A.
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 115 -
C i figuren visar en jet riktad vinkelrtt mot vinden, dr sjunkande koncentration ger
kande fljning med vinden. Avstndet till givna koncentrationer blir ungefr som fr
A. Om utslppet riktas i vindens riktning (s k "compound jet") blir koncentrationerna
hgre. Om utslppet riktas mot vinden blir koncentrationerna lgre.
D i figuren visar en s k "bluff wall jet" i medvind. Utslppet r riktat parallellt med vind
och ett platt underlag. Man kan med fysikaliska argument visa att denna jet ger strsta
mjliga avstnd till givna koncentrationer. Hinder som splittrar jeten ger t ex kad
luftinsugningsarea och lgre koncentrationer.
Frutom dessa typer av jet, kan man definiera i princip hur mnga som helst genom att
variera utslppsriktning, vindriktning och terrnghinder. Dessutom tillkommer inverkan
av tyngdkraften vid strre utslpp. Buoyanta krafter kan t ex lyfta en jetplym som r
lttare n luft, vilket frkortar avstndet till givna koncentrationer. Fr tunga jetplymer
har fltfrsk med typ D i figur 6.1 utfrts. Inga bevis finns fr att koncentrationerna
(som funktion av avstndet) ndras av tunggasegenskaperna.
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 116 -
Figur 6.1. Skiss visande ngra olika typer av jetfenomen. Pilarna anger endast strm-
ningsriktning (tidsmedelvrde) men inte hastigheter.
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 117 -
6.1.3 Modeller fr turbulent jet
Fr de flesta jettyper saknas modeller och empiriska korrelat. Srskilt gller detta kon-
centrationer. Som nmnts ovan r "vrsta fall" vad avser avstnd till koncentrationer
nd identifierade som utslpp parallellt med vinden utan hinder som splittrar jetstrlen.
Det r just detta fall som medger modellering.
Nedan ges modeller fr fljande fall
- Fri cirkulr jet i stagnant medium.
- Fri cirkulr jet i medvind (compound jet).
- "Bluff wall jet" i medvind.
- Katastrofalt utslpp av tryckkondenserad gas frn behllare.
I modellerna har antagits att den virtuella kllpunkten sammanfaller med
utslppspunkten och att deposition av aerosol frn tryckkondenserade utslpp kan
frsummas.
I modellerna anvnds massflde Q och rrelsemngdsflde F (Ekv [6:1]) som
jetbestmmande storheter.
6.2 Fri cirkulr jet i stagnant medium
Detta r den grundlggande typen av jet. Utslppet r riktat t ett hll. Det finns inga
hinder. Blandningszonen r konisk och den omgivande luften antas ha frsumbara rrel-
ser. Tidsmedelvrdet fr hastigheter och koncentrationer fljer enkla lagar, som r veri-
fierade av mnga experimentella data. Lagarna utgr en utmrkt modell fr utslpp av
substanser med hg utgngshastighet u
o
(Ekv [6:1]-[6:2]) och hga riskkoncentrationer,
t ex utslpp av naturgas frn hga tryck.
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 118 -
6.2.1 Koncentrationer och hastigheter
Fljande empiriska lag (Ricou & Spalding, 1961) gller fr totala luftinblandningen Q
a
(massflde av luft in i blandningszonen) fram till avstndet x frn utslppspunkten (eg.
virtuella kllpunkten)
Q
F
x Q
a
a
= =



3 53 ,
[6:3]
dvs luftinblandningen per lngdenhet r lika verallt. Kvantiteten Q
a
r ocks lika med
massfldet av luft genom ett tvrsnitt vid x.
Med hjlp av ekvation [6:3] och utnyttjande av rrelsemngdens bevarande (Thaning et
al, 1988) fr man (den dynamiska) medelhastigheten u
b
i framtriktningen och medel-
koncentration Y
b
i tvrsnittet.
u
F
Q Q
F
x
b
a a
= =
+ +
= = 3 53
1
,

[6:4]
Y
Q
Q Q
Q
F
x
b
a
a
= =
+ +
= =
3 53 1 ,

[6:5]
Bde koncentrationer och hastigheter avtar allts omvnt proportionellt mot avstndet x.
Om kvantiteterna i tvrsnittet vore konstanter (det r de inte) skulle man ur ekvationerna
[6:4]-[6:5] ocks f fljande radie hos blandningszonen
R x
b
= = 016 , [6:6]
som r ngot mindre n den verkliga blandningszonen. Ekvationerna [6:4]-[6:6] defi-
nierar en enkel s k boxmodell fr den fria cirkulra jeten.
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 119 -
Fr kvantiteter p jetens axel, dvs maximalvrden, gller enligt experiment (t ex Hinze
& Zijnen, 1949) fljande tidsmedelvrden fr hastighet u
c
och koncentration Y
c
u
F
x
c
a
= = 7 21
1
,

[6:7]
Y
Q
F
x
c
a
= =
5 95 1 ,

[6:8]
Experiment ger ocks tidsmedelvrden fr koncentrationsprofilen Y(r, x) i tvrsnittet,
liksom profilen u
x
(r, x) fr hastighetskomponenten i jetaxelns riktning
u r x u x
r
x
x c u
( , ) ( )

_
,
[6:9]
Y r x Y x
r
x
c Y
( , ) ( )

_
,
[6:10]
dr r r avstndet till centrumaxeln och u
c
, Y
c
ges av ekvationerna [6:7]-[6:8]. Profil-
funktionerna
u
och
y
ges av illustrationen i figur 6.2. Profilerna fr u
x
och Y r
nstan identiska och blandingszonens radie ges ungefr av
R x 0 22 , [6:11]
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 120 -
Figur 6.2. Profiler fr koncentration (F
r
) och hastighetskomponent i jetaxelns riktning
(F
u
) i ett tvrsnitt av en cirkulr jet.
6.2.2 Brnnbara koncentrationer
Om man betraktar tidsmedelvrdet av koncentrationer, kommer omrdet med brnnbara
koncentrationer dvs Y
2
< Y < Y
1
att ligga mellan tv rotationsellipsoidliknande ytor
enligt figur 6.3 (x- och r-skalorna i figuren r inte lika. Brnnbara zonen r smalare).
Avstnden x
2
och x
1
till nedre respektive vre brnnbarhetsgrnserna blir enligt
ekvation [6:8].
x
Q
F
Y
a
2
2
5 95 1
= =
,

[6:12]
x x
Y
Y
1 2
2
1
= = [6:13]
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 121 -
Mngden utslppt substans med koncentration mellan Y
2
och Y
1
, dvs totala mngden
som befinner sig mellan de bda begrnsningsytorna i figur 6.3, kan med hjlp av ett
similaritetsresonemang grundat p ekvation [6:10] och figur 6.2 (Winter, 1994)
berknas till
M Y x
Y
Y
a

_
,

1
]
1
1

2 2
3 2
1
2
1 [6:14a]
dr konstanten beror av koncentrationsprofilkurvans (Fig 6.2) exakta utseende. Kali-
brering av ekvation [6:14a] mot ett berkningsexempel enligt Hoftijzer (1992) ger att
= 0,007 [6:15]
Figur 6.3. Zon med brnnbara koncentrationer i cirkulr turbulent jet. Brnnbarhets-
grnserna r fr propangas. (Efter Hoftijzer (1992) fig 6.)
6.3 Fri cirkulr jet i medvind
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 122 -
Denna jet, kallad "compound jet" i engelsksprkig litteratur, fr hgre koncentrationer
n modellen i kapitel 6.2, beroende p att hastighetsskillnaden mellan jet och omgivande
medium blir lgre.
Nr hastighetsverskottet blivit litet i frhllande till vindstrmmen, kommer dessutom
atmosfrens turbulens att bidra till luftinblandning. Koncentrationerna blir fr hga om
modellen anvnds till fr lnga avstnd. Modellens giltighetsomrde och principer fr
hur vergng till atmosfrisk spridningsmodell skall gras, framgr nedan.
6.3.1 Koncentrationer och hastigheter
Experiment (Forstall & Shapiro (1950), Tani & Kobashi (1951), Maczynski (1962) m fl)
visar att hastighetsverskottet i frhllande till vindhastigheten u
w
avtar omvnt propor-
tionellt mot avstndet. Fr strre u
o
/u
w
gller (Bradbury, 1967) fr hastighetsverskottet
utefter jetaxeln att
u u
F Qu
x
c w
w
a
= =

7 2
1
,

[6:16a]
vilken ocks vergr i ekvation [6:7] fr u
w
= 0. Experiment visar ocks att hastighets-
verskottet u
x
(r, x) - u
w
r lika i alla tvrsnitt och har samma form som i figur 6.2. Fr
medelhastigheten i tvrsnittet fs d genom analogi med ekvationerna [6:7] och [6:4] att
u u
F Qu
x
b w
w
a
= =

3 53
1
,

[6:17a]
Fr koncentrationer finns inga experimentella data. Ett analogiresonemang (Winter,
1994) dr konservering av rrelsemngd, ekvationerna [6:4]-[6:11] och ekvationerna
[6:16a]-[6:17a] utnyttjas, ger fr koncentration, radie och luftinblandning
( ( ) )
Y
Q
F Qu
x
c
a w
= =


5 95 1 ,

[6:18a]
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 123 -
R
x
u x
F Qu
w a
w
= =
+ +


0 22
1
3 53
,
,

[6:19a]
Q
F Qu
x Q
a
a w
= =


( )
, 3 53
[6:20a]
Dessa ekvationer vergr ocks i ekvationerna [6:8], [6:11] och [6:3] fr u
w
= 0.
6.3.2 Brandfarliga koncentrationer
Ur ekvation [6:18a] fr man fr avstndet till nedre (Y
2
) och vre (Y
1
) brnnbarhets-
grns
x
Q
F Qu
Y
a w
2
2
5 95 1
= =


,
( )
[6:21a]
x x
Y
Y
1 2
2
1
= = [6:22]
Fr mngd brnnbar substans mellan brnnbarhetsgrnserna rekommenderas att anvnda
ekvation [6:14a] med x
2
enligt ekvation [6:21a]. Detta ger ett ngot frhjt vrde.
6.3.3 Modellens giltighetsomrde
Nr hastighetsverskottet U
c
- u
w
blir tillrckligt litet, kommer atmosfrturbulens att ta
ver som luftinblandningsmekanism. Ett kriterium r att nr dQ
a
/dx i jetmodellen nr
ned till samma vrde som en atmosfrisk spridningsmodell ger (vid likadant cirkulrt
tvrsnitt) grs en vergng till spridningsmodell.
Enligt Winter (1994) fr man vid jmfrelse med Briggs' (1973) modell fr stabil
atmosfr i ppet landskap, att jetmodellen r giltig fram till avstndet
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 124 -
x
F Qu
u
tr
w
w a
= =

16

[6:23a]
Vid grnsavstndet x
tr
har hastighetsverskottet (centrum respektive medelvrde) ntt
ned till
( ( ) ) u x u u
c tr w w
= = 0 45 , [6:24a]
( ( ) ) u x u u
b tr w w
= = 0 22 , [6:25]
dvs verskottet har ntt ned till en fraktion av vindhastigheten.
Centrumkoncentration och radie har vid vergngsavstndet vrdena
( ( ) ) Y x
Qu
F Qu
c tr
w
w
= =

0 37 , [6:26]
( ( ) ) R x
F Qu
u
tr
w
w a
= =

1 497 ,

[6:27a]
Det br ppekas att vergngen frn jet till atmosfrspridning r mjuk och diffus. Grns-
avstndet x
tr
r inte en knslig variabel. Fr brandfarliga substanser rekommenderas att
utelmna vergng till atmosfrisk spridningsmodell om grnskoncentrationen enligt
ekvation [6:26] uppfyller
Y
c
(x
tr
) <2Y
2
[6:28]
Fr mnen med lga riskkoncentrationer grs vergng till spridningsmodell (Kap 8.6)
genom att utnyttja Y
c
(x
tr
) och R(x
tr
) enligt ekvationerna [6:26] och [6:27a].
6.4 "Bluff wall jet" i medvind
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 125 -
Denna typ av jet ger strsta avstnd till givna koncentrationer och, fr brandfarliga sub-
stanser, sannolikt ocks strsta mjliga mngd substans mellan brnnbarhetsgrnserna.
Utslppsriktningen r parallell med vind och underlag. Utslppspunkten r nra under-
laget och jetstrlen splittras inte av hinder (Fig 6.1D). Denna typ av jet kan ven upp-
komma nr utslppsriktningen r snett uppt. Utslpp av tryckkondenserad gas ger t ex
upphov till en tung jetplym som bjer ned och sedan fljer underlaget.
Nedan presenteras en modell (Winter, 1994) som r en variation av modellen fr "fri
cirkulr jet i medvind".
6.4.1 Formulering av modell fr koncentrationer
och hastigheter
Modellen baseras p att jeten utgr vre hlften av en cirkulr fri jet i medvind (Kap
6.3). Dessutom frsummas friktion mot underlaget. Centrumhastigheten u
c
kan dock
inte definieras hr. Hastigheten r ju noll p underlaget. Hgsta hastigheten finns strax
ovan underlaget.
vriga kvantiteter blir som i fregende modell (Kap 6.3) men korrigerade med
faktorer 1,4 eller 0,7 i vissa fall.
u u
F Qu
x
b w
w
a
= =

5 00
1
,

[6:17b]
( ( ) )
Y
Q
F Qu
x
c
a w
= =


8 41 1 ,

[6:18b]
R
x
u x
F Qu
w a
w
= =
+ +


0 22
1
5 00
,
,

[6:19b]
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 126 -
( ( ) )
x
Q
F Qu
Y
a w
2
2
8 41 1
= =


,

[6:21b]
x x
Y
Y
1 2
2
1
= = [6:22]
M Y x
Y
Y
a

_
,

1
]
1
1
0 0035 1
2 2
3 2
1
2
, [6:14b]
x
F Qu
u
tr
w
w a
= =

22 6 ,

[6:23b]
( ( ) ) u x u u
b tr w w
= = 0 22 , [6:25]
( ( ) ) Y x
Qu
F Qu
c tr
w
w
= =

0 37 , [6:26]
( ( ) ) R x
F Qu
u
tr
w
w a
= =

2 12 ,

[6:27b]
Som fr cirkulra fria jeten rekommenderas fr brnnbara substanser att utelmna ver-
gng till annan modell vid x
tr
frutsatt att fljande villkor r uppfyllt
( ( ) ) Y x Y
c tr
2
2
[6:28]
dr Y
c
berknats ur ekvationerna [6:26] och [6:23b].
Modellen ger ett halvcirkulrt tvrsnitt med radie R enligt ekvation [6:19b]. Som
framgr nedan, kan detta ge en felaktig bild om jetplymen har negativ buoyans (r
tyngre n luft, t ex utflde av tryckkondenserad gas). Plymens horisontella radie r d
strre n modellens R medan den vertikala r mindre. Tvrsnittsarean och drmed
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 127 -
koncentrationerna frefaller dock terges vl av modellen ven vid kraftig
tunggasutflytning (se nedan).
6.4.2 Experimentell verifikation av modellen
Noggranna laboratorieexperiment fr koncentrationer m m finns inte. Dremot har flt-
experiment med utslpp av tryckkondenserad gas i medvind i ppet landskap utfrts
under 80-talet. Modellen har jmfrts (Winter,1994) med propanexperimentet EEC55
(Jones et al, 1991) och med ammoniakexperimentet Desert Tortoise IV (Goldwire,
1985).
verensstmmelsen r mycket god vad betrffar centrumkoncentrationer. Dremot var
de experimentella jetplymerna betydligt bredare och lgre (tunggasutflytning) n vad
modellen ger. I ammoniakexperimentet mttes koncentrationer vid x = 100 m, 800 m
och 2 800 m. Data frn experimentet ger i modellen x
tr
= 400 m. Trots detta fs en
mycket god verensstmmelse ven fr 800 m och 2 800 m.
6.5 Momentan jet: Katastrofalt utslpp av
tryckkondenserad gas frn behllare
I strikt mening r detta inte en jet (kontinuerlig utstrmning) utan en s k puff. Luftin-
blandningsmekanismen r dock densamma. Hga hastigheter hos det utstrmmade
materialet dominerar den turbulenta inblandningen av luft och atmosfrens egen turbu-
lens har underordnad betydelse.
Denna modell beskriver detta frsta stadium av spridning efter en krlsprngning, dr
substansen antas strmma ut i alla riktningar (halvsfrisk symmetri).
Modellen baseras p fltexperiment med momentana utslpp av propylen (Maurer et
al,1977) och utgr en omarbetning (Winter,1994) av en modell enligt Maurer et al
(1977) och Opschoor (1992). Omarbetningen innebr att molnets inre struktur ftt en
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 128 -
frenklad beskrivning och att gravitationsutbredning tillfrts. Vidare anges principer fr
hur vergng till vanlig spridningsmodell br ske.
Modellen antas vara giltig fram till en tidpunkt d molnet skulle f snabbare luft-
inblandning om principer (Briggs, 1973) fr passiv spridning i neutral atmosfr
tillmpas.
Molnet beskrivs i alla skeden som en stende cylinder med hjden H och radien R.
Dessutom antas att all aerosol frngas, dvs att all utslppt substans blir luftburen.
6.5.1 Molnets volymtillvxt
Fr molnets volymtillvxt gller
V t E V t t t
V t t t
go A
A
( ) ,
( )
/ / /

>

'

0 134
9 16 5 8 9 8
fr
Atmosfrisk spridningsmodell fr
[6:29]
Dr E r en "explosionsenergi" som kan tolkas som rrelseenergin hos substansen nr
denna ntt atmosfrtryck just innan luftinblandning brjar. Med god approximation
(Winter, 1993) ges denna av
E c T T T
T
T
f f b b
f
b

1
]
1
ln [6:30]
V
go
i ekvation [6:29] r en modellparameter enligt Maurer et al (1977)
V
m
m
M
go
a
g
o
a
= =
2

[6:31]
Tiden t
A
d vergng till annan modell br gras r
t
E V
u
A
go
w
= =

1 05
3 10 1 3
8 5
,
/ /
/
[6:32]
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 130 -
6.5.2 Molnets radietillvxt
Tunggaseffekterna kan vara stora pga nedkylning av inblandad luft. Detta beskrivs
(Winter, 1993) genom att erstta den utslppta gasen med en gas som har samma tem-
peratur som den omgivande atmosfren, men en avvikande "effektiv" molekylvikt m
ge
.
( )
m m m
h
c T
c
c
T T
T
ge g g
gf
pa a
pg
pa
a f
a
+ +

1
]
1
1
[6:33]
Denna "simulantgas" ger d upphov till ett realistiskt densitetsverskott vid blandning
med luft.
Horisontella radien hos molnet (Winter,1993) fljer
fr t t
R t E V t
B
go
<

'

( ) ,
/ / /
0 40
3 16 5 24 3 8
[6:34]
( ) ( )
fr t
B A
B
B
oo g a
a
t t
R t R
t t
gV

+

1
]
1
1
1

'

( )
/
2
1 2
2



[6:35]
Om t
B
skulle vara strre n t
A
s gller ekvation [6:34] fr hela giltighetsomrdet t < t
A
.
Ekvation [6:34] beskriver den fas d gravitationsutflytning nnu kan frsummas. Molnet
vxer lika fort i alla riktningar.
Ekvation [6:35] r den experimentellt verifierade vtskepelare-formeln fr tunggas-
utbredning (Brighton et al,1985). Den beskriver fasen d gravitationsdriven utflytning
dominerar tillvxten.
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 131 -
Konstanterna i ekvation [6:35] ges av

g a
ge
a
m
m
= = [6:36]
V
M
oo
o
g
= =

[6:37]
( )
t
gV
E V
B
a
oo g a
go

1
]
1
1
0 000128
2
3 2 5 3
,
/ /


[6:38]
( )
R
E
gV
V
B
a
oo g a
go

1
]
1
1
0 0139
3 4
5 6
,
/
/


[6:39]
6.5.3 Molnets frflyttning, hjd och koncentrationer
Nstan omedelbart utgr luft molnets majoritetssubstans, varfr molnets
centrumavstnd till utslppspunkten kan approximeras med
x t u t
w
( ) = = [6:40]
Molnets hjd fljer
[ [ ] ]
H t
V t
R t
( )
( )
( )
= =

2
[6:41]
Medelkoncentrationen i molnet fljer
C t
V
V t
go
( )
( )
= =
2
[6:42]
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 132 -
Inom molnet antas i enlighet med experimentaldata fr tung gas att koncentrationen
avtar linjrt med hjden och r ungefr konstant p samma niv genom molnet. Dvs
C r z t C t
z
H t
( , , ) ( )
( )

1
]
1
2 1 [6:43]
dr r r vgrta avstndet frn molnets centrum och z r nivn ovan underlaget. Molnets
hgsta koncentration i botten r allts 2 C.
Med denna koncentrationsfrdelning kan man ocks rkna ut mngden M av utslppt
gas som har brnnbar koncentration
M M
C C
C
o
= =

1
2
2
2
2
4
fr C
C

1
2
[6:44]
( ( ) )
M M
C C
C
o
= =
4
4
2
2
2
2
fr C
C

1
2
[6:45]
Den maximala mngden ns nr C = C
1
/2 och r
M M
C C
C
MAX o
= =

1
2
2
2
1
2
[6:46]
M har vrdet noll nr C < C
2
/2
I ekvationerna [6:44]-[6:46] har sambandet mellan massandelskoncentration Y och
volymandelskoncentration C approximerats med
Y C
m
m
g
a
= =
och C
1
, C
2
str fr vre respektive nedre brnnbarhetsgrns (volymandelar).
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 133 -
6.6 Berkningsexempel
6.6.1 Katastrofalt utslpp av tryckkondenserad gas
Det frutstts att ett krl med 45 ton propangas rmnar pga stumfyllning eller yttre
vld.
Berkna fr vindstyrkan u
w
= 2 m/s hur gasmolnets lge (x), radie (R), hjd (H) och
markkoncentration (2 C) utvecklas under den tid brnnbara koncentrationer finns i
molnet.
Atmosfrens temperatur antas vara 12C och tankinnehllet antas ha temperaturen 0C.
Med hjlp av data (se anvisningar i kapitel 6.9) fr propan fs modellens indata:
M
o
= 45 000 kg T
f
= 273 K T
a
= 285 K
u
w
= 2 m/s T
b
= 231 K c
f
= 2 400 J/kg K
m
g
= 44,1 kg/kmol h
gf
= 378 000 J/kg c
pg
= 1 600 J/kg K
m
a
= 28,8 kg/kmol
a
= 1,2 kg/m
3
c
pa
= 1 200 J/kg K
C
1
= 0,095 m
3
/m
3 C
2
= 0,020 m
3
/m
3
Med hjlp av ekvationerna [6:30], [6:31], [6:32], [6:33], [6:36], [6:37], [6:38] och
[6:39] berknas sedan modellkonstanterna:
E = 8 190 J/kg V
go
= 49 000 m
3
t
A
= 189 s
m
ge
= 95,3 kg/kmol
g
= 3,97 kg/m
3
V
oo
= 11 300 m
3
t
B
= 0,095 s R
B
= 8,50 m
Anvndning av dessa konstanter i ekvationerna [6:29], [6:34] och [6:35] ger d fr
molnets volym (V) och radie (R) i SI-enheter
a) V t
t t s
( )
/

'

18200 189
189
9 8
fr
Atmosfrisk spridningsmodell fr t > s
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 134 -
b)
( )
R t
t t s
t s t s
( )
, ,
, , ,
/

<
+ <

'

20 6 0 095
72 3 571 0 095 0 095 189
3 8
fr
fr
Tillsammans med ekvationerna [6:40], [6:41] och [6:42] fs d resultattabellen
t
(s)
x
(m)
R
(m)
H
(m)
2C
(vol%)
5 10 54 12,3 44
7 14 63 12,9 30
10 20 76 13,5 20
14 28 89 14,1 14
20 40 107 14,7 9,3
28 56 127 15,4 6,3
40 80 151 16,1 4,2
56 112 179 16,8 2,9
80 160 214 17,5 1,9
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 135 -
6.7 Beteckningar
A
e
Utloppsarea m
2
c
f
Specifikt vrme fr vtskefasen hos tryckkondenserad gas J/kg K
c
pa
Specifikt vrme hos fuktig luft = 1200 J/kg K
c
pg
Utslppta gasens (gasfas) specifika vrme J/kg K
C Koncentration i volymandelar m
3
/m
3
C
1
vre brnnbarhetsgrns m
3
/m
3
C
2
Nedre brnnbarhetsgrns m
3
/m
3
C Momentanmolnets medelkoncentration m
3
/m
3
E Isentropisk explosionsenergi J/kg
F Dragkraft = rrelsemngdsflde N
g Tyngdaccellerationen m/s
2
h
gf
ngbildningsvrme fr tryckkondenserade gasen J/kg
H Hjd hos momentanmoln m
m
a
Molvikt hos luft kg/kmol
m
g
Molvikt hos utslppt gas kg/kmol
m
ge
Effektiv (isotermiskt ekvivalent) molvikt hos utslppt gas efter
frngning av aerosol kg/kmol
M
o
Mngd gas i behllare kg
P
a
Atmosfrtryck N/m
2
P
e
Utloppstryck N/m
2
Q Massflde frn kllan kg/s
Q
a
Luftinsugning kg/s
r Avstnd till centrumaxeln i cirkulr jet m
r
a
Densitet hos omgivande luft kg/m
3
R Horisontell radie hos momentanmoln eller radie hos blandningszonen
i turbulent jet m
R
b
Jetradie i boxmodell m
t Tid s
t
A
Tidpunkt fr vergng till spridningsmodell s
t
B
Tid fr vergng till gravitationsutflytningsmodell s
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 136 -
T
a
Atmosfrens temperatur K
T
b
Kokpunkt vid atmosfrtryck K
T
f
Tryckkondenserade gasens temperatur fre utslpp K
u
b
Medelhastighet i tvrsnitt hos jet m/s
u
c
Centrumhastighet i cirkulr jet m/s
u
e
Utloppshastighet m/s
u
o
Effektiv utloppshastighet = F/Q m/s
u
w
Vindhastighet m/s
u
x
Hastighetskomponent i jetaxelns riktning m/s
V Molnets volym m
3
V
go
Modellparameter =
2m
m
M
a
g
o
a


m
3
V
A
Momentanmolnets volym vid vergng till spridningsmodell m
3
x Avstnd utefter jetaxel frn virtuell kllpunkt (ungefr utslppsppnin-
gen) eller avstnd frn centrum av momentanmoln till utslppspunkt m
x
tr
Avstnd fr vergng till atmosfrisk spridningsmodell m
x
1
Avstnd till vre brnnbarhetsgrns m
x
2
Avstnd till nedre brnnbarhetsgrns m
Y Koncentration i massandelar kg/kg
Y
b
Medelkoncentration i tvrsnitt hos jet kg/kg
Y
c
Centrumkoncentration i cirkulr jet kg/kg
Y
1
vre brnnbarhetsgrns kg/kg
Y
2
Nedre brnnbarhetsgrns kg/kg
M Mngd utslppt substans med brnnbar koncentration kg
Molnets densitet kg/m
3

a
Atmosfrens densitet kg/m
3
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 137 -
6.8 Referenser
Bradbury, L. J. S. (1967). Simple expressions for the spread of turbulent jets. Aeronaut.
Q. 18 133-142.
Briggs, G. A. (1973). Diffussion estimation for small emissions. ATDL contribution
File No. 79, Atmospheric Turbulence and Diffussion Laboratory.
Brighton, P. W. M., Prince, A. J. and Webber, D. M. (1985). Determination of cloud
area and path from visual and concentration records. J. Haz. Matls. 11 155-178.
Forstall, W. and Shapiro, A. H. (1950). Momentum and mass transfer in coaxial gas jets.
Trans. A.S.M.E., J Appl. Mech. 399-408.
Goldwire, H. C. (1985). Status report on the Frenchman Flat ammonia spill study. 1985
Ammonia Symposium, American Institute of Chemical Engineers, Seattle, Washington.
Hinze, J. O. and van der Hegge Zijnen, B. G. (1949). Transfer of heat and matter in the
turbulent mixing zone of an axially symmetrical jet. J Appl Sci Res A1.
Hoftijser, G. W. (1992). Turbulent free jet. Ch. 3 of Methods for the calculation of
the physical effects of the escape of dangerous material. Directorate-General of
Labour, The Netherlands.
Jones, S. J., Martin, D., Webber, D. and Wren, T. (1991). The effects of natural and
manmade obstacles on heavy gas dispersion - Part II: Dense gas dispersion over
complex terrain. SRD/CEC/22938/02.
Maczynski, J. F. J. (1962). A round jet in an ambient coaxial stream. J Fluid Mech. 13
597-608.
Maurer, B., Hess, K., Giesbrecht, H. and Lueckel, W. Modelling of vaour cloud
dispersion and deflagration after bursting of tanks filled with liquefied gas. International
Loss Prevention Symposium, Heidelberg, 6-9 sept. 1977.
Opschoor, G. (1992). Spray release. Ch. 4 of Methods for the calculation of the
physical effects of the escape of dangerous material Directorate-General of Labour,
the Netherlands.
Ricou, F. P. and Spalding, D. P. (1961). Measurents of entrainment by axisymmetrical
turbulent jets. J Fluid Mech 7 21-32.
Tani, I. and Kobashi, U. (1951). Experimental studies on compound jets. Proc. 1st Japan
Natl. Congr. Appl. Mech. 465-468.
Thaning, L., Winter, S. and Nyrn, K. (1988). Uppkomst och utbredning av explosiva
och giftiga gasmoln: Inventering av kunskapslge och forskningsbehov. FOA Rapport
E 40036.
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 138 -
Winter, S. (1993). FOA 4 Arbetspapper.
Winter, S. (1994). FOA 4 Arbetspapper.
6 Turbulent jet
______________________________________________________________________
- 139 -
6.9 Fysikaliska data
Fyskaliska mnesegenskaper behvs i modellerna. Nedan ges anvisningar om hur till-
gngliga data kan anvndas.
6.9.1 Specifikt vrme fr gasfas c
pg
och fr vtskefas c
f
Dessa kan betraktas som konstanter. Om mer n ett vrde finns strvar man efter att
temperaturen fr mtvrdet skall ligga s nra tillmpningen som mjligt.
6.9.2 ngbildningsvrme h
gf
Om mnets kritiska temperatur T
c
(kritisk punkt: Den tryck-temperaturkombination dr
ngbildningsvrmet 0 och vtskevolumiteten gasfasvolumiteten, dvs vtska-gas
gr inte att skilja t) r knd, kan man man anvnda nedanstende korrellation som
ocks frutstter att ett vrde h
fg
(T
1
) r knt.
( ( ) )
( ( ) ) h T h T
T T
T T
fg fg
c
c
= =







1
1
0 38 ,
[6:47]
I annat fall rekommenderas att anvnda ngot datavrde h
fg
(T
1
) dr T
1
ligger s nra den
nskade tillmningen som mjligt.
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 139 -
7 7. . A AV VD DU UN NS ST TN NI IN NG G F FR R N N V V T TS SK KE E- -
S SP PI IL LL L
7.1 Introduktion
7.1.1 Grundlggande avdunstningsmodell
Frn en horisontell vtskeyta med temperaturen T
f
kan avdunstningen eper areaenhet
(kg/m
2
s) beskrivas som
( )
e k T
s f
[7:1]
dr faktorn
s
r den s k flyktigheten, dvs gaskoncentrationen p vtskeytan.
s
beror
endast av temperaturen T
f
p ytan. Faktorn k r det s k massverfringstalet, vilket r
detsamma som vertikala medelhastigheten hos gasmolekylerna som lmnar vtskeytan.
Denna faktor beror vsentligen av vind och turbulens.
Flyktigheten fs ur gaslagen
( )
( )

s f
s f
f
T
P T
R T

[7:2]
dr P
s
r mttnadstrycket (Kap 7.7) vid T
f
och R r mnets gaskonstant (Kap 7.7).
En semiempiriskt baserad ekvation fr massverfringstalet som visat sig anvndbar fr
strre vtskeplar, ges av (Verhagen & Opschoor ,1992)
( )
k k
U
U
L
D
f T
r
r
f

_
,

_
,

0
10
7
9
1
9
[7:3]
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 140 -
dr U
10
r vindhastigheten p 10 m hjd, D r plens lngd i vindriktningen och f r en
s k filmteorikorrektionsfaktor.
Skalningskonstanterna i ekvation [7:3] r
k
0
= 0,0020 m/s
U
r
= 1,00 m/s
L
r
= 1,00 m
Beroendet av D r svagt, endast storleksordningen behver vara knd. Fr lgre ng-
tryck, dvs att P
s
r mrkbart mindre n atmosfrtrycket P
a
, r korrektionsfaktorn f unge-
fr 1,0, medan den fr hga ngtryck, d T
s
nrmar sig kokpunkten T
b
, snabbt vxer mot
hgre vrden. Faktorn f ges av
( )
( ) ( )
f T
P
P T
P
P P T
f
a
s f
a
a s f

1
]
1
1
ln [7:4]
Problemet med ekvationerna [7:1]-[7:4] r att temperaturen T
f
som regel inte r knd.
Fr en kryogen vtska med kokpunkt T
b
lgre n omgivningstemperaturen, kommer t ex
T
f
att ligga strax under T
b
, vilket innebr att sm ndringar i T
f
ger stora skillnader i av-
dunstningen e(Ekv [7:4]). En hgflyktig vtska med T
b
inte alltfr hgt ovanfr omgiv-
ningstemperaturen, kommer att kylas ned i mer eller mindre grad beroende p vind och
underlag, vilket kan innebra vsentlig minskning av avdunstningen e. Endast fr till-
rckligt lgflyktiga vtskor med P
s
(T
a
) << P
a
kan mjligen ekvationerna [7:1]-[7:4]
anvndas med T
f
= T
a
insatt.
Vad som ytterligare behvs r knnedom om vtskans vrmeutbyte med omgivningen.
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 141 -
7.1.2 Vrmebalans fr avdunstande vtskeskikt
Figur 7.1. Vrmeflden till och frn ett avdunstande vtskeskikt.
Frutsatt att vtskans eget vrmeinnehll (tillrckligt tunt skikt) kan frsummas, blir
plens vrmebalans (se ven fig 7.1)
( ) e h q q q q q
fg s c G A E
+ + + [7:5]
dr
e= Avdunstning enligt ekvationerna [7:1]-[7:4] (kg/m
2
s)
h
fg
= Vtskans ngbildningsvrme (J/kg)
q
s
= Mottagen solinstrlning (Kap 7.8) (J/m
2
s)
q
c
= Vrmeledning frn luften till vtskan. r proportionell
mot T
a
- T
f
och beror av vinden p analogt stt som k i
ekvation [7:3] (J/m
2
s)
q
G
= Vrmeledning frn underlaget till vtskan. Beror av
underlagets ursprungliga temperatur T
G
, vtskans
temperatur T
f
, underlagets termiska ledningsegenskaper
och hur lnge vtskan varit i kontakt med underlaget. (J/m
2
s)
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 142 -
q
A
-q
G
= Skillnaden mellan infrard instrlning och
utstrlning. Denna term r minst och kan frsummas. (J/m
2
s)
Ekvation [7:5] r en tidsberoende ekvation fr vtsketemperaturen T
f
som (formellt) r
lsbar, dock inte utan svrighet. ven numeriska metoder r behftade med svrigheter
p grund av att funktionen f(T
f
) r s brant fr T
f
nra kokpunkten T
b
, dvs fr fallet kry-
ogen vtska.
Det r dock mjligt att konstruera frenklade modeller som ger njaktiga kvantitativa
resultat genom att analysera storleken hos de olika fldena q i ekvation [7:5] och ute-
sluta de minsta.
7.1.3 Frenklade modeller
Genom att dela upp ekvation [7:5] fr vrmefluxerna i tv olika fall, fr man tv hanter-
bara modeller.
Den frsta modellen baseras p fallet att faktorn f(T
f
) i ekvation [7:4] r vsentligt strre
n 1, dvs att T
f
r nra kokpunkten T
b
Detta motsvarar att termen e h
fg
i ekvation [7:5]
blir dominerande jmfrt med termerna q
s
och q
c
. Strykning av dessa medfr att endast
q
G
blir kvar i hgerledet. Denna modell, kallad Modell fr Kokning, presenteras i kapi-
tel 7.4 nedan och r en modell fr kryogena vtskor, dvs vtskor med en kokpunkt un-
derstigande omgivningstemperaturen.
Den andra modellen baseras p att man kan approximera f(T
f
) 1,00. Detta motsvarar
att vtskans kokpunkt T
b
r markerat strre n omgivningstemperaturen. Denna modell,
kallad Modell fr Avdunstning, presenteras i kapitel 7.3.
De bgge modellerna kombineras med samtidig pltillvxt och i kapitel 7.2 ges anvis-
ningar fr estimering av plstorlek, vilket behvs fr berkning av den totala avdunst-
ningen E (kg/s).
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 143 -
7.2 Plutbredning
Fr att kunna estimera den luftburna kllstyrkan frn en avdunstande vtskepl, mste
plens area vara knd. Om vtskespillet r snabbt i frhllande till den specifika av-
dunstningen e (kg/m
2
s) hinner vtskemngden inte minska mrkbart. Plarean ges d av
A
V
H
f
b
= = [7:6]
dr V
f
r den utslppta vtskevolymen och H
b
r underlagets bindningskapacitet fr
vtskor. H
b
r helt enkelt strsta vtskevolym per areaenhet som underlaget kan binda.
H
b
r allts den strsta genomsnittliga vtskepelarhjd som underlaget kan hlla statiskt.
Som regel r H
b
minst 5 mm, ven p ptagligt slta underlag, beroende p porositet och
ytspnning. H
b
lter sig svrligen berknas, utan mste bedmas utgende frn ojmn-
heter och uppsugningsegenskaper. H
b
kan dock ltt mtas, t ex med hjlp av vatten fr-
sett med vtmedel.
Det r oftast svrt att avgra om ekvation [7:6] r tillmplig eller ej. Vtskor som kan ge
vdliga luftkoncentrationer, har ocks mrkbar specifik avdunstning. Avdunstning som
intrffar samtidigt med pltillvxten kan medfra mycket mindre area n enligt ekvation
[7:6], dvs totala avdunstningen verskattas av ekvation [7:6]. En hgflyktig vtska som
lcker ut tillrckligt lngsamt ger t ex upphov till en pl vars area stannar upp under
utslppet. Totalavdunstningen r d lika stor som tillrinningen av vtska och arean kan
vara avsevrt mindre n den som ges av ekvation [7:6].
Det har visat sig, bde empiriskt och teoretiskt (Webber (1991) m fl) att medeldjupet d
p
(betraktat som vtskevolym per areaenhet) hos en samtidigt vxande och avdunstande
pl r oberoende av avdunstningen. Experiment (se t ex Moorhouse & Carpenter(1986))
med strre spill av lttrinnande vtskor stder fljande enkla lag fr medeldjupet hos
den vxande plen
( ) d H
p b
max , [7:7]
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 144 -
dr H
b
definieras som ovan och = 10 mm. Den vxande plens medeldjup r alls an-
tingen H
b
eller 1 cm, vilkendera av dessa som r strre. I de bgge modeller som fljer
nedan anvnds detta konstanta djup tillsammans med kvarvarande volym vtska fr att
faststlla plarean och drmed totala avdunstningen.
7.3 Modell fr avdunstning
Detta r en modell fr vanlig avdunstning. mnets kokpunkt T
b
r hgre n omgiv-
ningens temperatur, dvs ngtrycket p vtskeytan (vid omgivningstemperatur) under-
stiger atmosfrtrycket.
7.3.1 Frutsttningar
Det frutstts att kokpunkten T
b
ligger hgre n atmosfrtemperaturen T
a
som r unge-
fr lika med underlagets temperatur T
G
T
G
T
a
< T
b
Vidare frutstts att korrektionsfaktorn f(T
f
) enligt ekvation [7:4] kan sttas lika med
1,00. Specifika avdunstningen som funktion av temperaturen blir d (se kap 7.1 ang
symboler)
( )
e k T
s f
[7:1]
dr massverfringstalet (m/s) r
k k
U
U
L
D
r
r

_
,

_
,

0
10
7
9
1
9
[7:8]
och koncentrationen (kg/m
3
) p vtskeytan r
( )
( )

s f
s f
f
T
P T
R T

[7:2]
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 145 -
7.3.2 Avdunstning frn en liten delyta eller frn
momentant bildad pl
Kawamura & Mackay (1987) anvisar en approximativ algoritm fr berkning av av-
dunstningen e
M
(y) frn en flck underlag som vts av vtskan vid tiden y = 0. Egentli-
gen avser deras modell en strre yta som tcks av en strre mngd vtska mycket snabbt,
s att ingen avdunstning hinner intrffa under utbredningen av vtskan. Frfarandet l-
ser vrmebalansproblemet (Ekv [7:5]) genom att approximera funktionen P
s
(T) fr mtt-
nadstryck med en rt linje. Ekvation [7:5] fr d en lsning som kan uttryckas med enkla
ekvationer.
Frfarandet r som fljer:
A) Berkna storheten ( ) e k T
a s a
[7:9]
med hjlp av ekvationerna [7:2] och [7:8]. Om plens slutliga storlek r oknd,
gissas ett vrde eller anvnds D = 10 m. Om den slutliga pldiametern avviker
kraftigt frn detta gissade vrde, kan berkningarna gras om med ett nytt D-
vrde. e
a
r den avdunstning som skulle rda om ingen avdunstningsavkylning eller
solinstrlning frelg.
B) Berkna storheten
e
q
h
r
s
fg
= = [7:10]
dr q
s
r den av vtskan mottagna solinstrlningen (Kap 7.7) och h
fg
r vtskans
ngbildningsvrme. Detta r den avdunstning som skulle freligga om endast
solinstrlning svarar fr vrmetillfrseln, dvs utan vind p ett isolerande underlag.
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 146 -
C) Den specifika avdunstningen (kg/m
2
s) blir d
( ( ) ) e y
e y e
y
M
a
= =
+ +
+ +

[7:11]
vilken r lika med e
a
vid tiden y = 0 och gr mot e

fr stora y-vrden. e

r den
konstanta avdunstning som ns nr vrmeledningen frn underlaget q
G
blivit
frsumbar efter tillrckligt lng tid. Fr fallet q
s
= 0, dvs ingen solinstrlning,
motsvarar e

den lgsta avdunstning som kan frekomma under de givna atmos-

frfrhllandena U
10
och T
a
, det s kallade wet bulb-tillstndet dr endast luften
bidrar med vrmetillfrseln q
c
till avdunstningen. Konstanterna e

och ges av
( )
e e
e e
P c T
h T
a
a r
a pa a
fg s a

1
1 63
2
,

[7:12]
( )

_
,

_
,

+
K R
k
T
h T
T
P c
G
G
a
fg s a
a
a pa


2
1 63 ,
[7:13]
dr P
a
och c
pa
r tryck och specifikt vrme hos atmosfrluften (Kap 7.5) k
G
och
G
r vrmekonduktivitet respektive vrmediffussivitet fr underlaget (Kap 7.7). k r
massverfringstalet enligt ekvation [7:8].
Rknefrfarandet ger allts avdunstningen e
M
(y) frn en delyta som ns av vtskan vid
tiden y = 0. Modellen kan ocks anvndas fr en mycket snabbt bildad pl. Den luftbur-
na kllstyrkan, dvs den totala avdunstningen fs d genom att multiplicera e
M
(y) med
plarean A. Strsta vrdet p A r V
f
/ d
p
, dr V
f
r den utslppta vtskevolymen och d
p
estimerats med ekvation [7:7].
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 147 -
7.3.3 Samtidig avdunstning och plutbredning med
konstant specifik avdunstning e
M
(y) = e
c
Fr en pl som breder ut sig till fljd av tillrinnande vtska, kommer olika delar av un-
derlaget att ns av vtskan vid olika tidpunkter, motsvarande y = 0 i ekvation [7:11]
ovan. Fr det speciella fallet att tidsvariationen hos e
M
(y) r liten (kan intrffa nr flyk-
tigheten r liten) dvs att
( ) e y e e
M a


kan den totala avdunstningen E
c
(kg/s) och arean A
c
hos den vxande plen ltt berknas
med hjlp av en massbalans (Winter, 1994)
( ) E t Q
e
d
t
c f
c
f p

_
,

1
]
1
1
1 exp

[7:14]
( )
( )
A t
E t
e
c
c
c
[7:15]
dr
Q
f
= Tillfrsel av vtska till plen (kg/s)

f
= Densitet hos vtskan (kg/m
3
)
d
p
= Plens medeldjup enligt ekvation [7:7] (m)
t = Tid som vtskan tillfrts (s)
e
c
= Den konstanta avdunstningen e
M
(y) e
a
(kg/m
2
s)
Om processen fr fortg gr allts E
c
och A
c
mot grnsvrdena Q
f
och Q
f
/ e
c
, varvid
avdunstningen r lika stor som tillfrseln av vtska och plen inte vxer lngre.
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 148 -
7.3.4 Samtidig avdunstning och plutbredning med i
tiden varierande specifik avdunstning e
M
(y)
Fr fallet att e
M
(y) enligt ekvation [7:11] inte har frsumbar variation och vtskan dess-
utom nr underlaget vid olika tidpunkter (motsvarande y = 0) finns ingen enkel exakt
lsning fr den totala avdunstningen E(t). Det gr dock att visa (Winter,1995) att ekva-
tionen [7:14], som r avsedd fr konstant e
M
(y), blir en bra approximation, frutsatt att
vissa medelvrdesbildningar grs. Fr totala avdunstningen E(t) och plarean A(t) fs
att
( )
( )
E t Q
e
d
t
f
M
t
f p

_
,

1
]
1
1
1
16
exp

[7:16]
( )
( )
( )
A t
E t
e
M
t

4
[7:17]
dr funktionen e
M
r enligt ekvation [7:11] med fljdekvationer.
7.3.5 Avstannad pltillvxt
Plutbredningen kommer att avstanna, antingen nr vtsketillfrseln upphr, eller nr
plen fngas upp av naturliga eller avsiktliga invallningar.
Fr fallet att e
M
(y) r ungefr konstant = e
c
, kommer den fortsatta totala avdunstningen
att helt enkelt bli E
c
= A
e
e
c
, dr A
e
r den avstannade plarean.
Fr fallet att e
M
(y) varierar blir situationen mer komplicerad. Om vi betecknar tidpunk-
ten d utbredningen avstannar (rknat frn vtskespillets brjan) med t
e
gller fr t > t
e
att
( ) ( ) E t A e t
e M
+ [7:18]
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 149 -
dr funktionen e
M
r enligt ekvation [7:11] och konstanten ges av
( )
( )

1
]
1
1

2
4
4
e e
e e
a M
t
e
M
t
e
[7:19]
med e
a
, e

och enligt ekvationerna [7:9], [7:12] och [7:13].

Avdunstningsprocessen avstannar senast nr den totala avdunstade mngden uppgr till
den tillfrda mngden vtska.
7.4 Modell fr kokning
Detta r en modell fr kryogener, dvs fr vtskor med en kokpunkt T
b
som understiger
omgivningstemperaturen och som lagras vid en temperatur hgst lika med T
b
.
7.4.1 Frutsttningar
Det frutstts att vrmeledningen frn underlaget q
G
dominerar ver vrmetillfrseln
frn luft (q
c
) och eventuell instrlning (q
s
) s att
q
G
> q
s
+ q
c
Underlagets temperatur T
G
fre kontakt med vtskan antas vara ungefr lika med luf-
tens temperatur T
a
och strre n mnets kokpunkt, dvs
T
G
T
a
> T
b
Baserat p dessa frutsttningar antas vrmebalansekvationen (Ekv [7:5]) kunna app-
roximeras med
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 150 -
e h q
fg G
[7:20]
Dvs allt vrme till avdunstningen tas frn underlaget.
7.4.2 Kokning frn en liten delyta
Om man antar att endimensionell vrmeledning r tillmplig (se t ex Carslaw & Jaeger,
1959), kommer kokningen e
MK
(kg/m
2
s) frn en delyta som vid tiden y = 0 vts av vts-
kan att flja
( ) e y
y
MK


[7:21]
dr konstanten ges av
( )

K T T
h
G G b
fg G
[7:22]
dr K
G
och
G
r vrmekonduktivitet respektive vrmediffussivitet fr underlaget.
Man ser att kokningen r ondlig vid y = 0, vilket innebr att den samtidiga utbredning-
en r kritisk fr kvantifiering av totala gasavgivningen E(t).
7.4.3 Samtidig kokning och plutbredning
Fr en pl som breder ut sig till fljd av tillrinnande vtska, kommer olika delar av un-
derlaget att ns av vtskan vid olika tidpunkter, motsvarande y = 0 i ekvation [7:21]
ovan.
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 151 -
Om vtsketillfrseln Q
f
(kg/s) och plens medeldjup d
p
(Ekv [7:7]) r konstanta kan
man visa att (Winter, 1994) plarean A(t) och totala avdunstningen E(t) uppfyller rrel-
seekvationen
( )
( )
A t d Q t
A
t
d
f p f
t

0
[7:23a]
( ) E t Q d
dA
dt
f f p
[7:23b]
dr t r tiden frn vtsketillfrselns brjan och
f
r vtskans densitet. Denna ekvation,
som visas hr fr klarhetens skull, kan lsas i form av en onlig potensserie, som dock
r (minst sagt) svrhanterlig. En rimlig (upp till ca 10 % fel) approximation (Winter,
1995) r dock fljande uttryck
( ) A t
Q
d
t
d
t
f
f p
f p

_
,

_
,

1
4
3
[7:24]
( ) E t Q
d
t
d
t
f
f p
f p

+

_
,

_
,

1
]
1
1
1
1
1
1
1
1
2
3
1
4
3
2




[7:25]
som har korrekta asymptotiska beteenden fr t 0 och t .
7.4.4 Avstannad pltillvxt
Plutbredningen kommer att avstanna, antingen nr vtsketillfrseln upphr, eller nr
plen hindras av en invallning av ngot slag. Om vi betecknar tidpunkten fr avstan-
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 152 -
nandet med t
e
gller med god approximation (Verhagen & Opschoor(1978), Winter
(1995)) fr t > t
e
att
( ( ) ) E t
A
t
e
k
= =

+ +


[7:26]
dr A
e
r den avstannade plarean A(t
e
) enligt ekvation [7:24] och tidskonstanten
k
ges
av


k
e
e
e
A
E
t = =


2 2
2
[7:27]
E
e
i denna ekvation r totalavkokningen E(t
e
) just nr plutbredningen avstannade (Ekv
[7:25]).
7.4.5 Modellens giltighet
I hela processen gller att vrmefldet q
G
frn underlaget skall dominera ver andra
former av vrmetillfrsel till vtskan (Ekv [7:5]). Eftersom medelvrdet av q
G
avtar med
tiden, kommer modellen till sist att underskatta totala gasavgivningen. Det rekommen-
deras att anvnda fljande jmfrelsekriterium fr att bedma om modellen r tillmplig
eller ej.
Kokningsmodellen gller s lnge
( )
( )
E t
A t
e

[7:28]
r uppfyllt.
e

r enligt ekvationerna [7:12], [7:9] och [7:10] fr vanlig avdunstning, men med T
b
i
stllet fr T
a
.
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 153 -
Nr villkoret (Ekv [7:28]) inte uppfylls lngre, rekommenderas att anvnda E(t) =
A(t)e

fr den fortsatta avdunstningen.

Avdunstningen avstannar senast nr den totala avdunstade mngden uppgr till den till-
frda mngden vtska.
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 154 -
7.5 Beteckningar
a Konstant i korrellation fr mttnadskurva N/m
2
A(t) Area hos vxande pl m
2
A
c
(t) Plarea, baserad p konstant e(t) = e
c
m
2
A
e
Slutlig plarea = A(t
e
) m
2
c
pa
Specifikt vrme fr luft = 1000 J/kgK
d
p
Medelhjd hos vxande pl m
D Plens lngd i vindriktningen m
e(t) Specifik avdunstning frn vtskeytan J/m
2
s
e
c
Avdunstning som kan anses konstant i tiden kg/m
2
s
e
M
(y) Avdunstning frn delyta som vtts vid tiden y = 0. ven e(t) fr
e
MK
(y) Kokning frn yta som vtts vid tiden y = 0 kg/m
2
s
momentant bildad pl kg/m
2
s
E(t) Kllstyrka = total avdunstning frn pl kg/s
E
c
(t) Total avdunstning frn vxande pl, baserad p konstant e(t) = e
c
kg/s
f Korrektionsfaktor fr massverfringstalet k nr T
f
nrmar sig T
b
-
h
fg
Vtskans ngbildningsvrme J/kg
H
b
Underlagets frmga att binda en stillastende vtska, uttryckt som
maximal genomsnittlig vtskepelarhjd m
k Massverfringstal = den hastighet varmed den mttade ngan
vertikalt lmnar vtskeytan m/s
k
0
Skala fr massverfringstal = 0,0020 m/s
K
G
Vrmekonduktivitet fr underlaget J/msK
L
r
Skala fr pllngd = 1,00 m
P
a
Atmosfrtrycket = 1,0110
5
N/m
2
P
s
(T
f
) Vtskans mttnadsngtryck vid temperaturen T
f
N/m
2
q
c
Vrmeledningsflux (konvektion) frn luften till vtskan J/m
2
s
q
ev
Vrmeflux frn vtskan p grund av frngning J/m
2
s
q
s
Av vtskan absorberad solinstrlning J/m
2
s
q
G
Vrmeledning frn underlaget till vtskan J/m
2
s
Q
f
Tillfrsel (massflde) av vtska till vxande pl kg/s
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 155 -
R Gaskonstant fr mnet ifrga J/kgK
t Tid rknat frn brjan av vtskespill s
t
e
Tid fr vtskeutslppets (plutbredningens) upphrande s
T
a
Atmosfrtemperatur K
T
b
Kokpunkt vid atmosfrtryck K
T
f
Vtskeplens temperatur K
T
G
Underlagets temperatur fre vtskekontakt K
U
r
Skala fr vindhastighet = 1,00 m/s
U
10
Vindstyrka p 10 m hjd m/s
y Tid som vtska (i en punkt) varit i kontakt med underlaget s

G
Vrmediffussivitet fr underlaget m
2
/s
Minsta vrde p d
p
fr vxande pl = 0,010 m
Konstant = e
MK
y (Ekv [7:22]) kg/m
2
s
1/2

f
Densitet hos avdunstande vtska kg/m
3

s
(T
f
) Flyktighet. Gaskoncentration p vtskeytan vid temperaturen T
f
kg/m
3
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 156 -
7.6 Referenser
Carslaw, H. S. and Jaeger, J. C. (1959). Conduction of heat in solids, Clarendon Press,
Oxford, 2
nd
Edn.
Kawamura, P. I. and Mackay, D. (1987). The evaporation of volatile liquids. Journal of
Hazardous Materials. 15 343-364.
Moorhouse, J. and Carpenter, J. Factors affecting evolution rates from liquefied gas
spills. I Chem E Symposium on Refinement of Estimates of the Consequences of Heavy
Toxic Vapour Releases, UMIST, Manchester, UK, 8 Jan 1986.
Ratcliffe, E. H. (1962). The thermal conductivity of ice. Phil. Mag. 7 1197.
Verhagen, T. L. A. and Opschoor, G. (1992). Evaporation. Ch 5 of Methods for the
calculation of the physical effects of the escape of dangerous material Directorate-
General of Labour, the Netherlands.
Webber, D. M. (1991). Source terms. J. Loss Prev. Process Ind. 4 5-15.
Winter, S. (1994). FOA 4 Arbetspapper.
Winter, S. (1995). FOA 4 Arbetspapper.
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 157 -
7.7 Fysikaliska data
7.7.1 Vrmeledningsegenskaper hos mark
Vrmekonduktiviteten K
G
(J/msK) och vrmediffussiviteten
G
(m
2
/s) r proportio-
nella mot varandra och relaterade via
K c
G G pG G
[7:29]
dr
G
och c
pG
r densitet (kg/m
3
) respektive specifikt vrme (J/kgK) fr underlags-
materialet. Vrdet p vrmeledningskonstanterna varierar med porositet och fukthalt
m m. Nedanstende tabell ger ngra typvrden enligt Carslaw & Jaeger (1959) och
Ratcliffe (1962)
Underlag K
G
(J/msK)

G
(m
2
/s)
Referens
Sandig torr jord 0,26 2,010
-7
C&J (1959)
Sandig fuktig (8 %)
jord
0,59 3,410
-7
C&J (1959)
Grus 2,5 1110
-7
C&J (1959)
Betong 0,92 4,210
-7
C&J (1959)
Is (-21
o
C) 2,4 1,410
-6
R (1962)
7.7.2 Absorberad solinstrlning q
s
Fr instabila atmosfrfrhllanden (se kap 8) rekommenderas q
s
= 400 J/m
2
s. Fr mulet
eller natt r q
s
= 0 ett tillrckligt bra vrde.
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 158 -
7.7.3 Mttnadskurvan P
s
(T)
Med mttnadstrycket P
s
(T) menas det tryck dr vtskefas och gasfas existerar samtidigt i
jmvikt vid temperaturen T. Till varje T hr d ett bestmt tryck P
s
.
Om tta (var femte grad eller ttare) P
s
-T-tabeller finns tillgngliga (som fr vissa kryo-
gener) kan man interpolera linjrt i dessa.
Ofta finns tminstone tv punkter (P
1
,T
1
) och (P
2
,T
2
) p mttnadskurvan P
s
(T) tillgng-
liga. Vanligtvis r det kokpunkten vid atmosfrtryck respektive ngtrycket vid ngon
referenstemperatur (t ex 0
o
C, 20
o
C). I s fall kan Clausius-Clapeyrons approximation
anvndas
( ) P T a e
s
B
T


[7:30]
dr konstanterna a (N/m
2
) och B (K) r relaterade till de bgge knda punkterna enligt
a P
P
P
T
T T

_
,

1
1
2
2
1 2
[7:31]
B
T T
T T
P
P

_
,

1 2
1 2
1
2
ln [7:32]
Har man fler n tv punkter, vljer man de tv som ligger nrmast den nskade tempera-
turen T.
Om endast en punkt (P
1
,T
1
) p mttnadskurvan r knd, behver man ocks ngon upp-
gift om ngbildningvrme h
1
. Det r d nskvrt att h
1
r given vid en temperatur inte
alltfr lngt frn T
1
(se nedan ang. ngbildningsvrmets temperaturberoende). Konstan-
terna aoch B i ekvation [7:30] ges d av
a P e
h
R T
= =

1
1
1
[7:33]
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 159 -
B
h
R

1
[7:34]
dr R r mnets gaskonstant (se nedan).
7.7.4 Gaskonstanten R
mnets gaskonstant R r egentligen en lngsamt varierande funktion av temperaturen T,
men kan hr sttas konstant.
Om sammanhrande data finns fr T
1
, P
1
= P
s
(T
1
) = mttnadstrycket (se ovan) och v
1
=
v
g
(T
1
) = specifika volymen fr gasfasen, vid ngon temperatur T
1
som inte ligger allfr
lngt frn tillmpningen kan man bestmma ett bra vrde R enligt
R
v P
T

1 1
1
[7:35]
Om detta inte r mjligt fr man vlja ngon annan knd datapunkt (v
r
, P
r
, T
r
) fr gas-
fasen som inte ligger p mttnadskurvan och stta in den i ekvation [7:35]. Se f kapitel
4.1 angende ytterligare metoder fr bestmning av R.
7.7.5 ngbildningsvrmet h
fg
Om mnets kritiska temperatur T
c
(kritisk punkt: Den tryck-temperaturkombination dr
ngbildningsvrmet 0 och vtskevolumiteten gasfasvolumiteten, dvs vtska-gas
gr inte att skilja t) r knd, kan man man anvnda nedanstende korrellation som ock-
s frutstter att ett vrde h
fg
(T
1
) r knt.
( )
( ) h T h T
T T
T T
fg fg
c
c

1
]
1 1
1
0 38 ,
[7:36]
7 Avdunstning
______________________________________________________________________
- 160 -
I annat fall rekommenderas att anvnda ngot datavrde h
fg
(T
1
) dr T
1
ligger s nra den
nskade tillmpningen som mjligt.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 161 -
8 SPRIDNING
8.1 Inledning
En viktig del i en riskanalys fr vdautslpp till atmosfren r att gra berkningar av
koncentrationer och doseringar p olika avstnd frn kllan. Fr att gra detta mste
man anvnda ngon form av spridningsmodell.
Syftet med detta kapitel r att ge en beskrivning av de processer som pverkar spridning
i atmosfren, fr att ge lsaren mjlighet att frst grunderna till hur en spridningsmo-
dell fungerar. I kapitlet formuleras inledningsvis ngra frenklade spridningsmodeller s
att lsaren ska kunna gra egna verslagsberkningar och p det sttet f en knsla fr
hur olika antaganden och omstndigheter pverkar resultaten. Lngre fram, fr o m kapi-
tel 8.5, beskrivs modeller och modellkedjor avsedda att anvnda vid berkningar effek-
ter vid vdautslpp.
De presenterade modellerna gr dock inte att utnyttja i alla situationer. Eventuellt mste
de modifieras, eller ersttas med mer avancerade modeller, fr att ett givet fall, t ex med
komplicerad topografi, skall kunna belysas p ett bra stt.
8.2 En enkel spridningsmodell fr momen-
tana utslpp
8.2.1 Koncentration
Nr gas, partiklar eller vtskedroppar under kort tid slpps ut i atmosfren bildas ett
moln
3
(synligt eller osynligt) som frflyttas med vinden (Fig 8.1) och samtidigt utvid-
gas.

3
Med moln avses i detta kapitel ett moln bestende av gas, partiklar eller vtskedroppar frn ett utslpp
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 162 -
Figur 8.1. Illustration av momentant utslpp. Molnet med radien R transporteras av
vindfltet samtidigt som radien tillvxer. Tillvxten orsakas av de turbulenta
virvlar som r mindre n molnet. Tid anges med t.
Om vi antar att molnet r sfriskt och att koncentrationen inte varierar inom molnet kan
koncentrationen
4
skrivas enligt

M
R
o
4
3
3
[8:1]
dr = koncentrationen (kg/m
3
)
R = radien i molnet (m)
M

= utslppt mngd (kg)
Frn figur 8.1 och ekvation [8:1] framgr att de frhllanden som mest pverkar resulte-
rande koncentrationer efter ett momentanutslpp r
Vindriktningen
Utslppt mngd
Molnets tillvxt med avstndet frn kllan, eller med tiden

4
Med koncentration avses i detta kapitel masskoncentration (kg/m
3
)
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 163 -
Vindriktningen och pverkan av den densamma behver inte kommenteras; utslppt
mngd har en lika direkt som sjlvklar pverkan. Olika typer av kllor diskuteras i detalj
i kapitel 4-7.
Att beskriva molnets tillvxt r en krnpunkt inom spridningsmeteorologin. Tillvxten,
eller spridningen, orsakas av turbulenta virvlar som r mindre n molnet. Man kan se det
som att turbulensen, som har en slumpmssig karaktr, fjrmar partiklar, gasmolekyler
eller vtskedroppar frn varandra allt eftersom tiden gr. Alternativt kan man se det som
att turbulensen blandar in ren luft frn omgivningen i molnet och drmed orsakar en
utspdning. Virvlar som r strre n molnet frflyttar detsamma utan att ndra dess form
eller storlek. De virvlar som har samma storlek som molnet pverkar i frsta hand dess
form dvs deformerar molnet.
Intensiteten p turbulensen beror p en mngd olika saker, t ex vindhastigheten, marky-
tans skrovlighet, atmosfrens stabilitet osv. Dessa olika processer och begrepp och deras
inverkan p spridningen frklaras senare i detta kapitel (Kap 8.4). Ett rimligt uttryck fr
radiens tillvxt p relativt korta avstnd frn kllan, x < ca 1 km, ges av
R ax R aUt R + +
0 0
[8:2]
dr x = Ut r avstndet frn utslppspunkten (m)
U r molnets advektionshastighet
1
(m/s)
t r tiden (s)
a r en konstant som bestmmer tillvxten (-)
R
o
r molnets initiala radie (m)
Typiska vrden p a kan vara
a = 0,03 under frhllanden med dlig utspdning
a = 0,3 under frhllanden med god utspdning
I tabell 8.1 anges koncentrationen normaliserad med koncentrationen vid tiden t = 0 fr
ngra olika avstnd (R
o
r valt till 5 m).
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 164 -
Frn tabell 8.1 ser vi att redan p ngra hundra meters avstnd kan skillnaderna i kon-
centration mellan ett gynnsamt och ett ogynnsamt fall vara flera storleksordningar. Ex-
emplet ovan r extremt, men pekar nd p vikten av att ha klart fr sig vilken turbu-
lensniv, dvs spridning, som r relevant fr den situation man r intresserad av.
8.2.2 Dosering
Den toxiska effekten i samband med ett utslpp beror bl a p exponeringstiden och kon-
centrationen (Kap 9). En dimensionsls dosering (fr detaljer se kapitel 9.3.2) efter pas-
sage av ett moln kan, om man antar att koncentrationen r konstant under passagen,
skrivas
D
t
t
norm
n
p
norm

_
,



[8:3]
dr D = doseringen (-)
t
p
= passagetiden fr molnet (s)
n = en mnesspecifik konstant (Tabell 8.4) (-)
= koncentration (kg/m
3
)

norm
= 1 10
-6
(kg/m
3
)
t
norm
= 60 (s)

1
Med advektion menas i meteorologiska sammanhang, horisontell frflyttning med vinden. Advektions-
hastigheten blir allts vindhastigheten p ngon medelhjd fr molnet.
Tabell 8.1. Relativa koncentrationer vid olika avstnd. Momentana utslpp.
x (m) R
0
(m) /
0
(a = 0,03) /
0
(a = 0,3)
0 5 1 1
10 5 8 10
-1
2 10
-1
30 5 6 10
-1
5 10
-2
100 5 2 10
-1
3 10
-3
300 5 5 10
-2
1 10
-4
1000 5 3 10
-3
4 10
-6
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 165 -
Under frutsttning att anges i mg/m
3
och t
p
i minuter kan allts det numeriska vrdet
p doseringen (=D
n
) skrivas D
n
=
n
t
p
. I det fljande har detta antagande gjorts.
Med ekvation [8:1] insatt i [8:3] erhller vi (obs att M
0
mste anges i mg):
D
M
R
t
n
n
p

_
,

0
3
4
3

[8:4]
Passagetiden t
p
kan approximativt bestmmas frn
t
R
U
p

2
[8:5]
genom att anta att molnets radie r konstant under hela passagetiden. Doseringen i en
punkt som passeras av molncentrum kan d skrivas
( )
D
M
R
R
U
M
U ax R
n
n
n
n
n

_
,

_
,

0
3
0
1 2
0
3 1
4
3
2 3 2


[8:6]
Om man tar hnsyn till att radien och drmed koncentrationen frndras under tiden
molnet passerar berkningspunkten mste fljande integral lsas:
( )
D
M
aUt R
dt
n
t
t
n

_
,

1
2 3
4
0
0
3

[8:7]
Det kan noteras att lsningen av ekvation [8:7], med n = 1, ger samma uttryck som ek-
vation [8:6].
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 166 -
I tabell 8.2 anges ngra normaliserade doseringar (n=1, n=3,86) som funktion av av-
stndet. n=3,86 gller fr nitrsa gaser (Tabell 8.4). Berkningarna i tabell 8.2 har gjorts
med ekvation [8:6].
En jmfrelse med tabell 8.1 visar dels att doseringen (fr n=1) minskar lngsammare
n koncentrationen med avstndet, dels att skillnaden mellan ett gynnsamt fall (a=0,03)
och ett ogynnsamt r mindre. Bda skillnaderna har samma orsak: Man kan bortse frn
molnets tillvxt lngs en axel parallell med vindriktningen, eftersom den minskade kon-
centrationen orsakad av tillvxten i den riktningen, kompenseras av en frlngd passa-
getid. Det r enbart den koncentrationsminskning som beror p molnets tillvxt vertikalt
resp horisontellt tvrs vindriktningen som orsakar doseringens minskning med avstn-
det. Resonemanget ovan gller fr n=1. Frhllandena blir ngot annorlunda om n1 .
Om n>1 ger hg koncentration och kort passagetid frhllandevis strre dosering jm-
frt med lg koncentration och lng passagetid. Detta betyder att doseringen avtar snab-
bare med avstndet, vilket ocks kan ses i tabell 8.2. Fr n<1 blir det tvrtom.
Doseringen r, till skillnad frn koncentrationen, omvnt proportionell mot hastigheten
jmf ekvation [8:1] och [8:6]. Frklaringen till detta r att ven om koncentrationen en-
ligt vr enkla modell r densamma p ett visst avstnd, s minskar passagetiden och
drmed ven doseringen nr vindhastigheten kar (jmf ekv [8:5]).
Tabell 8.2 Relativa doseringar p olika avstnd. Momentana utslpp
D
0
= D(x=0)
x(m) R
0
(m) D/D
0
(a = 0,03) D/D
0
(a = 0,3)
n=1 n=3,86 n=1 n=3,86
0 5 1 1 1 1
10 5 9 10
-1
5 10
-1
4 10
-1
7 10
-3
30 5 7 10
-1
2 10
-1
1 10
-1
2 10
-5
100 5 4 10
-1
7 10
-3
2 10
-2
1 10
-9
300 5 1 10
-1
2 10
-5
3 10
-3
3 10
-14
1000 5 2 10
-2
1 10
-9
3 10
-4
1 10
-19
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 167 -
8.3 En enkel modell fr kontinuerliga
utslpp
8.3.1 Koncentration
Ett utslpp som pgr en lngre tid orsakar ett moln i form av en plym (Fig 8.2)
Figur 8.2. Plym frn kontinuerlig klla. U r vindhastigheten.
Lt oss anta att tvrsnittsytan S (= R
2
) i plymen r cirkulr med radien R och att radien
vxer med avstndet frn kllan. Lt oss ocks anta att koncentrationen vid varje av-
stnd x, r konstant inom plymen, dvs att koncentrationen enbart varierar med x.
Om man nu studerar hur mycket massa som passerar genom ytan S per tidsenhet vid
ngot givet avstnd, mste denna mngd vara precis s mycket som slpps ut frn kllan
per tidsenhet dvs lika med kllstyrkan. Om vi har en konstant kllstyrka Q (kg/s) kom-
mer allts under en tidsrymd dt, massan dm =Q dt att passerar genom ytan S och hrvid
uppta volymen dV =S U dt jmf figur 8.2. Koncentrationen kan allts skrivas

dm
dV
Qdt
SUdt
Q
SU
[8:8]
vilket ger fljande uttryck fr en enkel plymmodell
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 168 -

Q
R U
2
[8:9]
dr = koncentrationen (kg/m
3
)
Q = kllstyrkan (kg/s)
R = tvrsnittsradien (m)
U = advektionshastigheten (m/s)
Om vi jmfr med motsvarande modell i momentanfallet (Ekv [8:1]) kan vi se ngra
viktiga skillnader.
1) Koncentrationen blir vid kontinuerliga utslpp en funktion av vindhastigheten
( ~1/U). Frn hrledningen av ekvation [8:9] r detta uppenbart. Ett delvis annorlunda
stt att frst detta r att studera vad som hnder vid sjlva kllan (Fig 8.3).
Figur 8.3. Illustration av initial utspdning vid sjlva utslppet. I figuren illustreras tv
fall: ett med vindhastigheten U
1
och ett med U
2
Den mngd materia som
slpps ut under tidsintervallet t kommer att frdelas i en volym som r
proportionell mot U t dvs i fallet U
2
kommer samma mngd att frdelas i
en strre volym jmfrt med fallet U
1
lgre koncentration direkt vid
kllan i U
2
-fallet.
Eftersom den mngd materia som under tiden t lmnar kllan kommer att frdelas i en
volym som r proportionell mot U t mste koncentrationen redan vid kllan (och dr-
med i alla punkter i plymen) vara omvnt proportionell mot U.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 169 -
Fr ett momentant utslpp, dr den initiala molnstorleken r oberoende av U, saknas
detta beroende. Men, utstrmningsfrloppet mste vara hftigt (t ex utsprngning) fr att
detta ska vara sant. Om ett momentant utslpp betraktas som en kort del av ett kontinu-
erligt utslpp mste beroendet p U finnas, men detta "dljs" genom att det kommer in i
valet av R
0
2) En annan skillnad r att molnradiens (R) tillvxt pverkar koncentrationen mindre n
i det momentana fallet ( ~1/R
2
i kontinuerliga fallet och ~1/R
3
i det momentana). Fr-
klaringen r att den "massfrlust" och minskning av koncentrationen som, fr en viss
del av molnet, orsakas av spridningen framt och bakt, dvs parallellt med vindrikt-
ningen, i det kontinuerliga fallet kompenseras av ett motsvarande "massinflde" frn de
delar av plymen som befinner sig framfr resp bakom den del vi betraktar.
Meandring
Precis, som i fallet med momentana utslpp orsakar de turbulenta virvlar som r mindre
n molnbredden/tjockleken att molnet spds ut och att koncentrationen minskar. Men,
vid kontinuerliga utslpp tillkommer en ytterligare spridningsmekanism: virvlar vars
dimension r strre n molnets bredd orsakar att plymen meandrar, dvs plymen fr en
"slingrande" rrelse, bde i tid och rum (Fig 8.4).
Detta innebr att de koncentrationer man t ex skulle mta upp lngs en linje p avstndet
x
m
(Fig 8.4) blir en funktion av medelvrdestiden. Om man mter under en kort tid, t ex
5 min, fr man en relativt hg medelkoncentration inom ett relativt smalt omrde. Om
man istllet skulle mta i t ex 60 min hinner plymen berra ett betydligt bredare omrde,
men istllet blir medelkoncentrationen lgre. Frn ovanstende inser man att bredden p
medelplymen kar och medelplymens koncentration minskar, nr medelvrdestiden
kar.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 170 -
Figur 8.4 Meandrande plym sedd uppifrn.
Momentankoncentrationerna i en given punkt, kommer att fluktuera p g a meandringen.
Figur 8.5 visar principiellt hur koncentrationen i en given punkt kan variera.
Figur 8.5. Principiellt utseende p en mtserie i en punkt.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 171 -
Lt oss nu terg till vr modell, ekvation [8:9]. ven i det kontinuerliga fallet, kan ra-
diens tillvxt approximeras fr avstnd x < 1 km:
R =ax +R
0
[8:10]
Konstanten a beskriver i det kontinuerliga fallet dels tillvxten orsakad av sm virvlar
(utspdningen) och dels meandringseffekten, vilket gr att a bde r en funktion av tur-
bulensnivn och av vald medelvrdestid (kallas ofta samplingstid). Fr korta medel-
vrdestider (< ca 5 min) kan samma vrden som fr momentanmoln anvndas
a = 0,03 i fall med dlig utspdning
a = 0,3 i fall med god utspdning
Meandringseffekten har en tendens att vara mest accentuerad i situationer med lg vind-
hastighet och lg turbulensniv, dvs dlig utspdning. Drfr kan fljande vrden p a
vara rimliga fr en medelvrdestid p t ex 60 min (a fr situationer med dlig utspd-
ning har allts kats frhllandevis mer n fr situationer med god utspdning)
a = 0,1 i fall med dlig utspdning
a = 0,5 i fall med god utspdning
I tabell 8.3 redovisas koncentrationer berknade frn ekvationerna [8:9] och [8:10] fr
ovan givna vrden p a.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 172 -
Tabell 8.3 visar att skillnaderna mellan gynnsamma och ogynnsamma fall r mindre n i
fallet med momentana utslpp, srskilt vid lnga medelvrdestider. Men den r dock en
storleksordning redan p ngra hundra meters avstnd och kan knappast ignoreras.
8.3.2 Dosering
Doseringen fr en mnniska som vistas i plymen kan skrivas D
t
t
norm
n
norm

_
,





(fr detaljer, se kapitel 9 och kapitel 8.2.2) dr t i det kontinuerliga fallet r vistelseti-
den i plymen. En stor skillnad frn det momentana fallet (Ekv [8:3]) r att t saknar
vre grns. S lnge man befinner sig i plymen kar doseringen. Lt oss i det fljande
anta att tiden anges i minuter och koncentrationen i mg/m
3
s att det numeriska vrdet
p doseringen skrivas D
n
=
n
t
Mot bakgrund av den tidigare diskussionen kring meandringeffekter och koncentrations-
fluktuationer ska vi nedan underska hur doseringens storlek kan bero p dessa fluktua-
tioner. Normalt r ju en berknad koncentration ett medelvrde ver en viss tid. Om vi
utnyttjar antagandet i vr frenklade modell, om konstant koncentration vid ett givet
Tabell 8.3. Relativa koncentrationer vi olika avstnd. Kontinuerligt utslpp.
5 min 60 min
x(m) R
0
(m)
0
(a = 0,03)

0
(a = 0,3)

0
(a = 0,1)

0
(a = 0,5)
0 5 1 1 1 1
10 5 9 10
-1
4 10
-1
7 10
-1
3 10
-1
30 5 7 10
-1
1 10
-1
4 10
-1
6 10
-2
100 5 4 10
-1
2 10
-2
1 10
-1
8 10
-3
300 5 1 10
-1
3 10
-3
2 10
-2
1 10
-3
1000 5 2 10
-2
3 10
-4
2 10
-3
1 10
-4
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 173 -
avstnd frn kllan, och definierar

t
t


som den del av tiden plymen befunnit sig
ver en viss punkt, kan koncentrationen i plymen skrivas som


[8:11]
dr

r koncentrationen i den meandrande plymen, r medelkoncentrationen under
tiden t.
Med hjlp av sambandet [8:11] kan doseringen under tiden t, skrivas
D t
t
t D
n a
n n n n n n
n









1 1
[8:12]
dr D
n
r en dosering berknad p medelvrdet av koncentrationen.
Tabell 8.4. n-vrden fr ngra kemikalier och D D
n
berknad
fr =3 (se ekv [8:12])
mne n
D D
n
( =3)
Ammoniak 2,0 1,62
Klor 2,0 0,97
Svaveldioxid 4,0 42,8
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 174 -
8.4 Beskrivning av viktiga begrepp inom
spridningsmeteorologin och av frhl-
landen som pverkar spridningsfrlopp
8.4.1 Mekanisk turbulens
Med turbulens menas avvikelser frn medelvindens riktning och hastighet. En klla till
turbulens r de strningar som uppstr nr vinden kommer i kontakt med ett underlag,
t ex marken (Fig 8.6).
Figur 8.6. Illustration av uppkomst av mekanisk turbulens.
Intensiteten p dessa avvikelser frn medelstrmmen beror dels p underlagets karaktr
och dels p vindhastigheten. Den direkta pverkan frn marken, frutom att det genere-
ras turbulens, r att vindhastigheten nrmast marken bromsas. Detta betyder att en has-
tighetsgradient (vertikal) uppkommer ovanfr marken (Fig 8.6). P grund av vertikalr-
relser (bl a de som genererats vid den direkta kontakten med marken) kommer "luftpa-
ket" att frflyttas vertikalt, dvs byta hjd. Men nr detta sker i ett omrde med en has-
tighetsgradient skapas horisontella avvikelser (turbulens) eftersom till en viss hjd med
en viss medelhastighet, kommer luftpaket uppifrn med hgre horisontell hastighet och
luftpaket underifrn med lgre hastighet. I ett omrde med en hastighetsgradient kom-
mer allts turbulens att genereras.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 175 -
Den turbulens som diskuterats ovan benmns mekanisk turbulens. Den mekaniska tur-
bulensen r i stort sett direkt proportionell mot vindhastigheten i den meningen att till-
vxten av molnradien kan skrivas
dR
dt
U (jmf ekv [8:2] och ekv [8:10] med x Ut ).
8.4.2 Underlagets skrovlighet
Intuitivt inser man att det ovanfr ett mycket skrovligt underlag, t ex en skog eller en
stad, genereras mer turbulens n ovanfr ett mindre skrovligt underlag, t ex en grsmat-
ta. Den parameter som brukar anvndas fr att ange graden av skrovlighet, r skrovlig-
hetslngden, z
0
. Skrovlighetslngden kan uppskattas till ~ 10 % av variationen fr de
enskilda skrovlighetselementens hjd. I tabell 8.5 ges ngra exempel p olika vrden p
z
0
.
Tabell 8.5. Skrovlighetslngder.
Underlag z
0
Slt isyta 0,01 mm
Snyta ppet landskap 1 mm
Grsmatta 1 cm
Jordbruksomrde 1 dm
Gles skog/mindre stad 0,5 m
Stor skog/stad 1 m
Det r svrt att ge ngon kvantitativ regel fr hur turbulensen pverkas av skrovlig-
hetslngden, men en metod att uppskatta hur konstanten a i ekvationerna [8:2] och
[8:10], som beskriver den turbulenta tillvxten av ett moln eller en plym, ges i ekvation
[8:13].
a z a
z
z
( )
,
0 0
0
03
0 2

_
,
[8:13]
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 176 -
dr z
03
= 0,03 m och a
03
r de vrden p a som gller vid z
0
=0,03. I tabell 8.6 anges
ngra vrden p a(z
0
)/a
03
Tabell 8.6 Skrovlighetens inverkan p spridningen a(z
0
)/a
03
z
0
0,1 mm 1 mm 1 cm 1 dm 1 m
a(z
0
)/a
03
0,32 0,51 0,80 1,23 2,02
8.4.3 Stabilitet
Utver de effekter som nmnts ovan, kan sk buoyancy-krafter ha stor pverkan p tur-
bulensens intensitet. Med buoyancy-kraft (kan versttas med lyftkraft) avses den kraft
som vill accelerera en given luftmngd om denna av ngon anledning r varmare eller
kallare n den sig omgivande luften. Accelerationen r riktad uppt om vr luftmngd r
varmare n sin omgivning och nert om den r kallare. Fr att lttare kunna frst hur,
och nr, buoyancy-effekter modifierar turbulensen r det bra att definiera tv begrepp:
hvningskurva och skiktningskurva.
Hvningskurva
En hvningskurva beskriver hur temperaturen i en given luftmngd frndras nr luft-
mngden ifrga frflyttas vertikalt.
Om en luftmngd av ngon anledning hvs, kommer temperaturen i denna luftmngd att
avta med ca 1C/100 m, om den istllet sjunker s kar temperaturen i samma takt. Av-
kylningen vid hvningen beror p att nr luftmngden flyttas uppt s sjunker trycket i
omgivningen varvid luftmngden expanderar. Men fr att expandera mste omgivnings-
luften tryckas undan, dvs vrt luftpaket utrttar ett arbete p omgivningen. Fr detta
arbete krvs energi och eftersom det hela r en adiabatisk process mste denna energi tas
frn luftpaketet sjlvt. Enda mjligheten fr detta r att minska den inre energin, dvs
temperaturen i luftpaketet. P motsvarande stt kommer omgivningen att utrtta ett ar-
bete p luftmngden nr den flyttas nert och komprimeras, vilket ger en kning av tem-
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 177 -
peraturen. En hvningskurva blir allts en rt linje med lutningen dT/dz = -1C/100 m.
Ett vanligt namn p denna kurva r torradiabaten.
Om luften r mttad med avseende p vattennga kommer kondensation att ske i sam-
band med hvning och tillfrseln av latent vrme kommer d att motverka expansions-
avkylningen. Temperaturavtagandet blir d en funktion av tryck och temperatur men fr
vrdet ~ -0,5 - -0,6C/100 m i marknra skikt. Hvningskurvan kallas i detta fall fr
fuktadiabaten. I det fljande kommer vi hela tiden att anta att luften inte r mttad.
Skiktningskurva
En skiktningskurva anger lufttemperaturen som en funktion av hjden i ett visst gon-
blick. En mast med termometrar p olika hjder kan anvndas fr att bestmma skikt-
ningen genom en samtidig avlsning av de olika termometrarna.
Medan hvningskurvan endast har ett tnkbart utseende (-1C/100 m fr omttad luft)
kan en skiktningskurva i princip se ut hur som helst. T ex kan man inse att om man ky-
ler luften underifrn tillrckligt mycket s br temperaturen s smningom ka med
hjden, medan en uppvrmning underifrn borde f skiktningskurva att luta t andra
hllet.
Fr att lttare frst de resonemang som fljer nedan om olika skiktningstyper r det
bra att ha klart fr sig vad som hnder med en skiktningskurva i samband med kraftig
omblandning. Antag att vi har en balja med vatten dr temperaturen t ex minskar med
hjden Om vi nu rr om i baljan, dvs skapar en turbulent omblandning, s inser man
intuitivt att skiktningskurvan kommer att vrida sig mot ett isotermt lge (Fig 8.7).
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 178 -
Figur 8.7. Skiktningens frndring vid omblandning av vatten.
Omblandning strvar alltid till att frndra skiktningen till ett neutralt lge. Med neutralt
menas hr ett lge dr fortsatt omblandning, inte har ngon tendens att frndra skikt-
ningen.
Samma sak gller i atmosfren, men det faktum att luft r ett kompressibelt medium
(innebr bl a att temperaturen i en luftmngd vid vertikalfrflyttningar frndras enligt
en hvningskurva), medfr att neutral skiktning inte sammanfaller med isotermi, utan
istllet med hvningskurvan, dvs temperaturavtagande vid neutral skiktning r
1C/100 m.
8.4.3.1 Stabil skiktning
Antag att temperaturskiktningen i atmosfren r som illustreras i figur 8.8 och lt oss
betrakta en luftmngd p hjden H
A
. Denna luftmngd har d temperaturen T
A
. Antag
vidare att denna luftmngd av ngon anlednings hvs, t ex pga av mekaniskt betingade
turbulenta rrelser. Temperaturen i denna luftmngd kommer d att avta enligt hv-
ningskurvan och p hjden H
B
kommer temperaturen i luftmngden att vara T
Bl
samti-
digt som temperaturen i omgivningen (som ju inte hvts) r T
B0
.
Vi kan konstatera att den hvda luftmngden r kallare n sin omgivning. Eftersom vi
antar att trycket i den hvda luftmngden omedelbart anpassar sig till omgivningen (ett
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 179 -
bra antagande som ju ocks ligger bakom resonemanget om expansionsavkylningen)
inser vi att vr luftmngd p hjden H
A
har hgre densitet n sin omgivning och drfr
"vill" vnda nert och tervnda till sin ursprungshjd.
Figur 8.8. Stabil skiktning.
Om vi i stllet antagit att luftmngden frflyttats nert ger motsvarande resonemang att
p hjden H
C
kommer vr luftmngd att vara varmare n omgivningen och drfr ut-
sttas fr en lyftkraft.
En atmosfr med en skiktning som den i figur 8.8 befinner sig uppenbarligen i ett stabilt
jmviktstillstnd eftersom s fort systemet strs uppstr krafter som strvar efter att f
systemet tillbaka ursprungslget. En sdan atmosfr sgs vara stabilt skiktad. Observera
att skiktningskurvan inte behver luta som den gr i figur 8.8 fr att skiktningen ska
vara stabil. Det rcker med att temperaturen minskar lngsammare med hjden n vad
torradiabaten anger. Temperaturkning med hjden kallas inversion.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 180 -
Slutsats
I en stabilt skiktad atmosfr motverkas alla vertikalfrflyttningar av buoyancy-krafterna,
vilket betyder att mekaniskt genererad turbulens kommer att dmpas, vilket i sin tur
leder till frhllandevis liten spridning av utslppta substanser. Ovanstende gller pri-
mrt den vertikala delen av turbulensen, men eftersom kopplingen mellan horisontella
och vertikala strningar r stor, jmf t ex resonemanget i avsnitt 8.4.1 om generation av
turbulens i ett omrde med hastighetsgradient, gller det ven den horisontella delen.
Dock, om man betraktar lnga tidsskalor kan lngsamma horisontella svngningar fr-
ndra denna koppling, jmf meandringeffekt som beskrivs i avsnitt 8.3.1.
Nr uppstr stabil skiktning
Om marken r kallare n luften ovanfr, kommer atmosfren att kylas underifrn. I en
sdan situation finns en tendens att vrida skiktningskurvan t det stabila hllet. Men, den
omblandning som trots allt finns, strvar alltid att vrida skiktningen t det neutrala hl-
let. Fr att upprtthlla en stabil skiktning krvs allts en kontinuerlig avkylning under-
ifrn. Emellertid, om vindhastigheten och drmed den mekaniska turbulensen blir alltfr
stor, rcker inte avkylningen underifrn utan skiktningen blir i alla fall neutral. Det fr
allts inte blsa alltfr hrt, maximalt ~ 4-5 m/s p 10 m hjd.
En huvudorsak till avkylning av marken r negativ strlningsbalans, dvs att summan av
instrlningen frn solen och svartkroppsstrlningen (vrmestrlning) frn moln, till mar-
ken r mindre n svartkroppsstrlningen ut frn marken. Ett sdant lge uppstr fretr-
desvis vid relativt klart vder nattetid; under vintern ven dagtid dvs nr solinstrlningen
r liten och utstrlningen frn marken inte hindras av moln.
En annan orsak till avkylning underifrn r att varm luft transporteras in eller ut ver ett
kallt underlag, t ex frnlandsvind ver kallt vatten p vren/frsommaren, plandsvind
under hsten eller en vr-vintersituation dr luften r varm men marken fortfarande
sntckt och drfr aldrig kan bli varmare n 0C.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 181 -
8.4.3.2 Instabil skiktning
Om, som visas i figur 8.9 skiktningskurvan lutar mer n torradiabaten, kan vi med hjlp
av samma resonemang som i det stabila fallet, inse att en luftmngd som av ngon an-
ledning frflyttas uppt frn sitt jmviktslge, definierat av skiktningskurvan, kommer
att bli varmare n sin omgivning och drfr ytterligare accelereras uppt. Det omvnda
gller vid frflyttning nert.
Figur 8.9. Instabil skiktning.
Jmviktslget definierat av skiktningskurvan i figur 8.9 r uppenbarligen instabilt med
avseende p vertikala strningar. S fort en luftmngd frflyttas frn sin ursprungsniv
kommer den att "vilja" fjrma sig ytterligare drifrn. En sdan atmosfr r instabilt
skiktad.
Slutsats
I en instabilt skiktad atmosfr frstrks alla vertikalrrelser p g a buoyancy-krafterna,
vilket betyder att mekaniskt genererad turbulens frstrks och att drigenom spridning
av ev utslppta substanser blir frhllandevis stor.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 182 -
Nr uppstr instabil skiktning
Frn en diskussion, motsvarande den i det stabila fallet, inser man att frutsttningar fr
instabil skiktning uppstr nr man har uppvrmning underifrn och det samtidigt inte
blser fr hrt, maximalt 4-5 m/s p 10 m hjd.
En viktig orsak till varm mark r positiv strlningsbalans dvs strre instrlning n ut-
strlning. Dagtid och liten molnmngd r allts gynnsamt. Men instrlningen, vinkelrtt
mot marken, r ocks en funktion av solhjden, vilket betyder att instrlningen vintertid
r fr liten ven mitt p dagen. Advektion av kall luft ver ett varmt underlag, t ex
frnlandsvind p vintertid ut ver ppet hav r gynnsamt fr uppkomst av instabil skikt-
ning.
8.4.3.3 Neutral skiktning
Med neutral skiktning menas strikt ett lge dr skiktningskurvan sammanfaller med
hvningskurvan, dvs dr temperaturen avtar med 1C/100 m. I praktiken r en sdan
snv definition meningsls - neutral skiktning skulle aldrig intrffa. I praktiken omfattar
begreppet neutral skiktning ett intervall mellan ltt instabil och ltt stabil skiktning.
I det neutrala fallet varken dmpas eller frstrks turbulensen i ngon strre grad, tem-
peraturfrndringen i en luftmngd som frflyttas vertikalt sammanfaller ju nra med
omgivningens temperaturvariation.
Slutsats
Spridningen i neutral skiktning blir ngonting mellan den vid instabil och den vid stabil
skiktning.
Nr uppstr neutral skiktning
I samband med hrd vind ( 4-5 m/s p 10 m hjd) blir omblandningen p g a genera-
tionen av mekanisk turbulens s stor att skiktningen nstan alltid blir neutral, oavsett
avkylning eller uppvrmningseffekter underifrn. Men, det r klart att om avkylningen
eller uppvrmningen r liten s krvs inte lika hg vindhastighet fr att f neutral skikt-
ning. Detta innebr att nr det r molnigt s kar sannolikheten fr neutral skiktning
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 183 -
ver land, eftersom moln minskar bde in- och utstrlning. Yttemperaturen i hav och
stora sjar dremot ndras betydligt lngsammare n marktemperaturen, s ver vatten
har strlningseffekterna ingen omedelbar inverkan p skiktningen.
8.4.3.4 Stabilitetsklasser
Det finns ett antal olika stt, mer eller mindre avancerade, att stabilitetsklassificera at-
mosfren. Ett enkelt, men samtidigt robust stt r att anvnda s k Pasquill-klasser och att
bestmma dessa ur ett schema (Tabell 8.7). Metoden freslogs ursprungligen av den
engelske meteorologen och pionjren inom spridningsmeteorologin, F.Pasquill (1961).
Enligt denna metod klassar man atmosfren i en av 6 klasser, benmnda A-F, alltefter
turbulensnivn. Klass A representerar hrvid frhllandena med den strsta spridningen,
sett som en funktion av avstndet och F de med den minsta. Klasserna kan benmnas
enligt:
A Extremt instabil
B Mttligt instabil
C Svagt instabil
D Neutral
E Svagt stabil
F Mttligt - Extremt stabil
Ibland ser man scheman dr ytterligare en klass lagts till, G som str fr extremt stabil.
Nr denna stabilitet rder r det inte lngre helt turbulent och mnga spridningsmodel-
ler, bl a de som beskrivs i detta kapitel r egentligen inte giltiga. I tabell 8.7 markeras
dessa tillfllen med en asterisk.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 184 -
Tabell 8.7. Schema fr att bestmma atmosfrens stabilitet (Pasquill-klass). F* anger
frhllanden d strmningen i atmosfren inte r helt turbulent.
Dag
Solinstrlning
Natt
Molnighet
Vindhastighet
10 m hjd (m/s)
Stark; sol-
hjd >60
Mttlig
35 - 60
Svag
< 35
Tunna moln
eller > 4/8
lga
3/8
< 2 A A-B B F* F*
2-3 A-B B C E F
3-4 B B-C C D E
4-6 C C-D D D D
> 6 C D D D D
Med molnighet avses hur mnga ttondelar av himlen som r tckta av moln och med
tunna moln avses moln genom vilka man kan se starkare stjrnor; 8/8 lga moln ska
alltid ge D (bde dag och natt).
Vi kan ocks notera att stabilitetsklass A rimligen r mycket sllsynt i Sverige eftersom
maximal solhjd (= 90- lat +23,45) r ca 58 i sydligaste Skne.
8.4.3.5 Spridning som funktion av tiden eller avstndet
I diskussionerna om stabilitet ovan, har vi sagt att spridningen i en neutral situation r
mindre n i en instabil och samtidigt psttt att orsaken till den neutral skiktningen r att
turbulensen och omblandningen r s stor. Detta kan lta motsgelsefullt och kan ocks
vara det om man betraktar spridningen som en funktion av tiden, dvs frgar sig hur
snabbt vxer ett moln med tiden? Turbulensnivn och "spridningen per tidsenhet" kan
mycket vl vara strre i det neutrala fallet, men eftersom molnet samtidigt transporteras
mycket snabbare s hinner det inte p en viss strcka x, vxa lika mycket som i ett in-
stabilt fall med lgre vindhastighet. Utgende frn ekvation [8:2] och efter derivering
med avseende p x resp t erhller vi
dR
dx
a [8:14a]
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 185 -
dR
dt
a U [8:14b]
Frn ekvationerna [8:14a] och [8:14b] r det uppenbart att ven om konstanten a i det
neutrala fallet typiskt r 0,15 mot 0,3 i det instabila fallet, s blir radiens tillvxt som en
funktion av tiden, snabbare i det neutrala fall, s snart vindhastigheten
U
U
neutral
instabil
> 2 .
8.4.4 Blandningsdjup
Skiktningen, eller stabiliteten, varierar alltid med hjden, om man betraktar en tillrck-
ligt tjock del av atmosfren. Karakteristiskt fr skikten nrmast marken (de lgsta 2 km)
r att det alltid finns en inversion p ngon hjd. Eftersom en inversion kraftigt dmpar
all turbulens, kommer den i praktiken att fungera som en vre grns, eller ett lock, fr
ett utslpp som sker under inversionen (Fig 8.10).
Figur 8.10. Blandningsskikt.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 186 -
Skiktet mellan marken och den frsta hjdinversionen (det kan finnas fler hgre upp)
kallas blandningsskikt och tjockleken p detsamma brukar benmnas blandningsdjup
eller blandningshjd.
Blandningshjden varierar med den allmnna vdersituationen. I samband med instabil
skiktning, t ex en varm sommardag, fs de hgsta vrdena - upp till ~ 1500 m. ven
kraftig vind ger upphov till stora blandningsdjup. De lgsta vrdena upptrder i samband
med svag vind och stabil skiktning. En lugn klar vinterdag t ex, kan starta med en inver-
sion som nr nda ner till marken. Nr solen gr upp och brjar vrma sker en viss labi-
lisering nra marken - eventuellt brjar det blsa lite mer och inverisonen brjar brytas
upp i skikten nrmast marken. Typiskt kan man f ett lge med en nra neutral skiktning
i de lgsta ca 100 m och dr ovan en kraftig hjdinversion (Fig 8.10). Marknra utslpp
kommer att fngas mellan inversionen och marken. Fenomenet, som kallas fumigation
och r mycket ogynnsamt frn luftfroreningssynpunkt, r mycket vanligt i Sverige un-
der vintern.
I situationer dr man har markinversion eller ordentligt stabil skiktning nda ner till
marken, fr man ett turbulent skikt nrmast marken utan tydlig vre grns och begreppet
blandningsskikt frlorar lite av sin mening. Det r ocks viktigt att notera att fr mar-
kutslpp s r fallet med mycket stabil skiktning nda ner till marken, mer ogynnsamt
(ger hgre markkoncentrationer) n fumigationsfallet. I tabell 8.8 finns ngra typiska
blandningsdjup angivna.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 187 -
Tabell 8.8. Blandningsdjup
Situation Blandningsdjup (m)
Sommar, klart, dagtid
Instabilt
1000
Kraftig vind eller mulet
Neutral skiktning
400
Ltt stabil skiktning 200
Klara lugna vinterdagar med
uppbruten markinversion
Mycket stabil skiktning
100
8.4.5 Inverkan av topografi - drneringsflden
Topografin kan pverka vindflt och spridning p flera olika stt.
Styrande effekt pvinden
Helt naturligt mste vinden mer eller mindre flja topografin. I en dalgng t ex, kommer
vindriktningar parallella med dalgngen att dominera. Om det ligger en kulle eller ett
berg "i vgen" kommer vinden, bl a beroende p skiktningen, i olika grad att blsa runt
eller ver kullen.
En luftmngds "ovilja" mot att frflyttas vertikalt vid stabil skiktning (jmf avsnittet
8.4.3.1 om stabilitet) ger en tendens att tvinga luftstrmmen runt ett hinder. Vid instabil
skiktning dremot, sker strmningen i mycket hgre grad ver hindret.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 188 -
Pverkan phorisontell spridning
Den horisontell spridningen mste ju begrnsas av t ex bredden p en dalgng. En kulle
dremot kan, srskilt vid stabil skiktning, dela upp strmningen i tv eller flera grenar,
och p s stt bidra till kad horisontell spridning.
Drneringsflden
I situationer med svag vind och stabil skiktning, kan avkyld luft nra marken "rinna"
nerfr sluttningar (kallas drneringsflde). Om detta sker i en dalgng kan man f ett
flde, frst ner frn sidorna mot centrum av dalen, och sedan nert lngs dalgngen.
Uppkomsten av drneringsflden kan ocks starkt pverka t ex temperaturen i marknra
skikt. De flesta har skert lagt mrke till att under kalla, lugna dagar, s kan tempera-
turen variera vldigt mycket frn plats till plats. Kallast blir det p stllen dr det r
platt, dvs dr luften str stilla (inga drneringsflden). I sluttande terrng dremot sker
en turbulent nedblandning av varm luft uppifrn och det kan bli betydligt varmare. Tur-
bulensen orsakas av drneringsvinden.
8.4.6 Utslppshjd - plymlyft - nedsug
Utslppshjd
Utslppshjden har strst pverkan nra kllan. Det tar ju en viss tid fr den utslppta
substansen att blandas ner till marknivn, s vid marken nra kllan fr man lga, eller
inga koncentrationer alls, vid ett hjdutslpp. Ju lngre bort frn kllan man kommer, ju
bttre omblandat blir utslppet (inom blandningsskiktet) vilket betyder att utslppshj-
den frlorar i betydelse (jmf figur 8.11).
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 189 -
Figur 8.11. Inverkan av hjdutslpp.
Om utslppet sker ovanfr blandningsskiktet kommer i princip ingen utslppt substans,
eller tminstone mycket lite, att blandas ner till blandningsskiktet och marken, vilket
resulterar i mycket lga markkoncentrationer.
Plymlyft
En utslppt gas som r lttare n omgivningsluften, t ex drfr att den r varmare,
kommer att stiga tills dess att gasens densitet, p g a av turbulent inblandning av omgiv-
ningsluft och adiabatisk avkylning, erhllit omgivningens densitet. Den slutliga hjden
fr utslppet, dvs utslppshjden + plymlyftet, kallas effektiva utslppshjden.
Om det omvnda gller, att den utslppta gasen r tyngre n sin omgivning, kommer
utslppet att sjunka (vid markutslpp sjunker tyngdpunkten) till dess att inblandning och
ev uppvrmning utjmnat densitetsskillnaden.
Nedsug bakom skorstenar och byggnader
P lsidan av en byggnad, skorsten eller liknande, uppstr en lvak, dvs ett omrde med
lgre tryck. Detta "lgtrycksomrde" orsakar vinden och strmningen att sugas ner en
del bakom hindret. r hindret tillrckligt stort, t ex en byggnad, fr man ofta en lvirvel
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 190 -
som nr nda ner till marken. Detta gr att ett hjdutslpp kommer att sjunka och even-
tuellt dras ner helt i lvirveln (Fig 8.12).
Figur 8.12. Nedsug bakom skorstenar och byggnader.
8.4.7 Vindens variation med hjden
Vi har tidigare sett att vindhastigheten kommer in p olika stt i spridningsmodeller. I
det kontinuerliga fallet (Ekv [8:9]) t ex, finns U i nmnaren. I modellen fr momentana
utslpp, syns inte vindhastigheten p samma stt i modellformuleringen, men den r ju
avgrande fr nr molnet kommer att passera en viss plats.
Vid modellberkningar gller det i regel att anvnda vindhastigheten p utslppshjden
eller p den hjd dr molnet har sin tyngdpunkt. Men, om man t ex anvnder vder-
statistik, ges ofta vindhastigheten p en viss hjd (10 m) och det kan allts finnas skl
att kunna konvertera den till andra hjder. Fr neutral skiktning gller fljande samband
fr vindens variation med hjden
( ) U z
u z z
z

_
,

ln
0
0
[8:15]
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 191 -
dr u

r en den sk friktionshastigheten som kan ses som ett mtt p de turbulenta has-
tigheterna och r von Karmans konstant (= 0,4).
Precis som fr utslppt materia r det s att turbulens och omblandning strvar till att
utjmna en hastighetsprofil. Detta gr att den logaritmiska vindlagen (Ekv [8:15]) mste
modifieras en del fr att bli giltig i det instabila fallet (dr allts variationen med hjden
blir mindre) och i det stabila fallet (dr variationen blir strre). I figur 8.13 r frhllan-
de mellan vindhastigheten p hjden z och p hjden 10 m plottad, fr skrovlighetslng-
derna 0,01, 0,1 och 1 m i det neutrala fallet. Motsvarande kurvor i ett mycket stabilt fall
r ocks plottade. Dremot r inga kurvor fr det instabila fallet plottade eftersom avvi-
kelserna frn de neutrala nstan alltid blir mindre n 10 %.
Figur 8.13. Frhllandet U(z)/U (10 m), z anger hjden mtt frn z
0
Heldraget = Neutral skiktning
Streckat = Mycket stabil skiktning
I situationer med mttligt stabil skiktning kan de neutrala kurvorna anvndas utan alltfr
stort fel.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 192 -
8.5 Gaussiska spridningsmodeller
Den gaussiska spridningsmodellen, som r den i srklass vanligaste, skiljer sig egentli-
gen frn vra enkla modeller (Ekv [8:1] resp [8:9]) endast genom att man antagit att
koncentrationen r normalfrdelad
6
i puffen resp plymen, och inte homogent frdelad.
Lt oss definiera koordinatsystemet x i vindens riktning; y horisontellt tvrs vindrikt-
ningen; z vertikalt.
Figur 8.14. Antagande om homogen respektive gaussisk frdelning i moln.

6
Normalfrdelning och gaussisk frdelning r samma sak.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 193 -
I figur 8.14 illustreras koncentrationsfrdelningen horisontellt och vertikalt dels i vra
enkla modeller med homogen mass och koncentrationsfrdelning och dels i en gaussisk
modell, lngs en linje genom centrum p plymen eller puffen. Antagandet om gaussisk
frdelning horisontellt har stort std frn experiment. Dremot r normalfrdelningen
vertikalt mer tveksam speciellt vid lga utslppshjder. Mnga parametrar i modellerna
har dock kalibrerats mot marknra mtningar frn fltfrsk, under antagande om nor-
malfrdelning och vilket gr att modelltypen nd ofta ger bra vrden i markniv.
Matematiskt beskrivs, t ex i y-led, en normalfrdelad koncentration av ekvation [8:16]



( ) y
e
m
y
y

2
2
2
[8:16]
dr (y) = koncentrationen som en funktion av y (kg/m
3
)

m
= det maximala koncentrationsvrdet (kg/m
3
)

y
= standardavvikelsen (m)
Standardavvikelsen, som r ett avstnd, r ett mtt p hur "bred" frdelningen r, dvs ett
mtt p bredden p plymen (Fig 8.15). P avstndet en standardavvikelse frn centrum
har koncentrationen sjunkit till ca 61 % av max-vrdet, p avstndet 2 standardavvikel-
ser har den sjunkit till ca 14 % osv.
Figur 8.15. Normalfrdelning.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 194 -
i gaussmodellen har allts samma funktion som R i vra frenklade sk boxmodeller
(Ekv [8:1] och [8:9] ) och precis som det i de enkla modellerna handlar om att bestm-
ma hur R vxer med avstndet frn kllan (eller med tiden) handlar det i en gaussmodell
om att bestmma hur
y
,
z
och
x
vxer med avstndet (x) eller med tiden (t) (
x
bort-
faller i det kontinuerliga fallet eftersom spridningen i x-led inte kommer in).
En viktig skillnad mot vra enkla modeller r att vi i gaussmodellen kan ha olika sprid-
ning i x-, y-, och z-led (infres genom att t ex lta
y
(x)
z
(x)). Speciellt viktigt r det
att kunna skilja spridningen i vertikalled frn den i horisontalled p lite strre avstnd
frn kllan. Dremot brukar man ofta anta att
y
(x) =
x
(x).
Eftersom vi vill ha normalfrdelning i x-, y- och z-led i momentana fallet och i y- och z-
led i det kontinuerliga kan de tv spridningsmodellerna skrivas
( )
( )




( , , )
( ) ( ) ( )
x y z
M
Ut Ut Ut
e e e
x y z
x Ut
y z
x
y z

0
3
2
2
2 2
2
2
2
2
2
2
2
[8:17]
dr Ut r x-koordinaten fr molncentrum, resp



( , , )
( ) ( ) ( )
x y z
Q
x x U
e e
y z
y z
y z

2
2
2
2
2
2 2
[8:18]
Om vi jmfr med boxmodellerna och betraktar standardavvikelserna som proportio-
nella mot radien R, r likheterna uppenbara. Det enda som skiljer r "ngra " och ngra
exponentialfunktioner som behvs fr att beskriva normalfrdelningen.
En effektiv utslppshjd r ltt att infra i ekvationerna [8:17] och [8:18] genom koor-
dinattransformationen: z' = z-H
eff
. Om vi infr denna transformation erhller vi
( )
( ) ( )




( , , )
( ) ( ) ( )
x y z
M
Ut Ut Ut
e e e
x y z
x Ut
y
z H
x
y
eff
z

0
3
2
2
2 2
2
2
2
2
2
2
2
[8:19]
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 195 -
resp



( , , )
( ) ( ) ( )
( )
x y z
Q
x x U
e e
y z
y z H
y
eff
z

2
2
2
2
2
2 2
[8:20]
dr H
eff
den effektiva utslppshjden.
Om man studerar ekvationerna [8:17] - [8:20] lite nrmare, upptcker man att en del av
den utslppta materien finns under marken! Fr att rda bot p detta problem kan man
addera ytterligare en klla - en spegelklla. Spegelkllan placerar man under marken, p
"djupet" -H
eff
och fr p det sttet, ovanfr marken, tillbaka precis lika mycket materia
som frlorats frn den "riktiga" kllan (Fig 8.16).
Figur 8.16. Spegelklla.
Modellerna kan nu skrivas som




( , , )
( ) ( ) ( ) ( )
( )
( ) ( )
x y z
M
Ut Ut Ut
e e e e
x y z
x Ut
y z H z H
x
y
eff
z
eff
z
+

1
]
1
1

+
0
3
2
2
2 2 2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
[8:21]
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 196 -
resp



( , , )
( ) ( ) ( )
( ) ( )
x y z
Q
x x U
e e e
y z
y z H z H
y
eff
z
eff
z
+

1
]
1
1

+
2
2
2
2
2
2
2
2 2 2
[8:22]
I regel r man intresserad av koncentrationen vid marken (z=0) och mitt i molnet (x-Ut =
0; y=0). Om vi infr detta frenklas uttrycken betydligt:



( , , )
( ) ( ) ( ) ( )
x
M
x x x
e
x y z
H
eff
z
0 0
2
2
0
3
2
2
2
2

[8:23]
resp



( , , )
( ) ( )
x
Q
x x U
e
y z
H
eff
z
0 0
2
2
2

[8:24]
De allra enklaste uttrycken fr man nr man har kllan vid marken H
eff
= 0.


( , , )
( ) ( ) ( ) ( )
x
M
x x x
x y z
0 0
2
2
0
3
2
[8:25]
resp


( , , )
( ) ( )
x
Q
x x U
y z
0 0 [8:26]
Angende bestmning av
x x x
, , se kap 8.8 och 8.10.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 197 -
8.6 Modellkedjor fr spridning
Figur 8.17. Den kedja av modelltyper, med vergngsvillkor, som ingr i en sprid-
ningsberkning.
Fig 8.17 visar den typiska kedjan av fysikaliska processer som ingr i ett spridningsfr-
lopp i atmosfren. Varje delprocess beskrivs i regel av sin egen delmodell. Dessa del-
modeller lnkas samman med hjlp av vergngsvillkor som t ex dikteras av hur snabb
luftinblandning delmodellerna har. Ett fldesschema som beskriver hanteringen av mo-
dellkedjan finns i Appendix 8.1 fr kontinuerliga utslpp och i Appendix 8.2 fr mo-
mentana utslpp.
Kllmodellen beskriver de mest fundamentala faktorerna, ssom utslppt mngd
M
0
(kg), massflde Q (kg/s), rrelsemngd, buoyancy m fl storheter som kan ha inver-
kan p spridning och koncentrationer.
Drefter kommer en modell fr initial utspdning, som ofta behandlar spridningsproces-
ser som frorsakas mer av kllan sjlv n av atmosfrens turbulens. Det kan t ex vara en
jetmodell eller en modell fr spridning i lvaken till en byggnad. Det kan ocks vara en
freskrift fr initiala storleken hos ett moln nr kllan r utbredd, t ex en avdunstande
vtskeansamling.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 198 -
Slutresultatet av modellen fr initial utspdning utgr vergngsvillkor 1 i fig 8.17.
Villkoret bestr av freskrifter fr var modellen fr atmosfrspridning ska brja och
vilka initiala dimensioner molnet i atmosfrspridningsmodellen ska ha.
Modellen fr atmosfrspridning r antingen en modell fr passiv spridning (frsumbara
gravitationseffekter) direkt, eller en kombination av en tunggasmodell tfljd av en mo-
dell fr passiv spridning. Vilket alternativ som ska vljas avgrs genom att testa med
vergngsvillkor 2, vilket kan resultera i att tunggassteget fr lngden noll. Om bgge
stegen kommer med, utgr vergngsvillkor 2 freskrift fr plats och molndimensioner
vid vergngen mellan de bgge modellerna fr atmosfrspridning.
I fig 8.17 finns ocks ett vergngsvillkor 3, vilket symboliserar det faktum att den
empiriskt baserade modellen fr passiv spridning har ett begrnsat giltighetsomrde.
Karaktristiskt fr modellkedjan r att varje delmodell har sin egen avstndsskala x,
som brjar med x = 0. Modellen fr initial utspdning har x = 0 vid kllan, medan at-
mosfrspridningsmodellen har x = 0 vid skarvningspunkten enligt vergngsvillkor 1
o s v.
Nedan ges exempel p hur vergngsvillkoren ska hanteras.
8.6.1 Kontinuerliga utslpp
Fr vergngsvillkor 1 (se fig 8.17), rekommenderas fljande principer fr val av de
initiala dimensionsmtten
y0
och
z0
i atmosfrspridningsmodellen.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 199 -
Default-vrden
Om inget r knt om de initiala utspdningsprocesserna, rekommenderas att stta x = 0
fr atmosfrspridningsmodellen i kllpunkten och vlja fljande minimalvrden fr ini-
tiala dimensionsmtten


y z
a
g a
g
Q
U
m m
m
0 0
0 6
+
, [8:27]
dr Q r massfldet frn kllan, U r plymens advektionshastighet (se kap 8.7.1). m
g
och
m
a
r molvikterna (kg/kmol) fr utslppt substans resp luft. Det br ppekas att de initi-
ala standardavvikelserna enligt [8:27] motsvarar en mycket liten initial utspdning med
en centrumkoncentration som motsvarar en massandel p ungefr 50 %.
Avdunstande pl
Det rekommenderas att stta x = 0 i plens uppstrmskant och att vlja
y0
= 1/4 av p-
lens diameter.
zo
kan sttas = 0,05 av plens diameter.
Turbulent jet
Se kapitel 6. Nr luftinblandningen i jetmodellen ntt ned till samma niv som atmos-
frturbulensen ger, ns vergngsvillkoret 1. I jetmodellerna i kap 6.3 och 6.4 represen-
teras detta av en vergngsradie R(x
tr
). I atmosfrsspridnings-modellen vljs x = 0 p
samma stlle som x
tr
i jetmodellen och initiala dimensionsmtten stts som

y0
=
zo
= 0,44 R(x
tr
)
Lvakar och plymlyft
Bde p l- och lovartsidan om byggnader uppstr omrden med recirkulation ( kallas
lvirvel p lsidan) dr omblandningen och utspdningen blir kraftig. Om en klla ligger
tillrckligt nra en byggnad kan utslppet bli indraget i denna cirkulation, vilket kraftigt
kan pverka koncentrationerna i markniv. Det rekommenderas att hnsyn till byggna-
der tas endast om fljande villkor r uppfyllda:
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 200 -
1. Inget tunggassteg frekommer
2. Kllan ligger p l- eller lovartsidan om byggnaden och inom ett avstnd av W
b
frn
byggnaden (dr W
b
r byggnadens bredd, tvrs vindriktningen).
Om dessa villkor r uppfyllda stts
y0
till det strsta vrdet av
W
b
3
och
y0
bestmt
enligt tillmplig rekommendation ovan. P motsvarande stt vljs
z0
till
MAX (
H
b
3
,
z0
enl ovan). Dessutom stts den effektiva utslppshjden H
H
eff
b

3
(H
b
r byggnadens hjd) och x=0 vljs vid byggnadens lovartsida. Metoden bygger p Bar-
ker (1982) och anses som en ltt konservativ (Hosker och Pendergrass, 1986), dvs
den underskattar sannolikt inte koncentrationerna.
Plymlyft
Plymlyft hanteras inte i denna handbok. Om anvndaren tror att plymlyftseffekten har
stor betydelse rekommenderas att kontakta expertis inom omrdet.
Effekten av ett berknat eller p annat stt uppskattat plymlyft kan dock alltid tas med i
berkningarna genom att stta H H H
eff utslppshjd lyft
+ .
Nsta steg r att anvnda de erhllna
y0
och
z0
frn vergngsvillkor 1 fr testning av
huruvida, och i s fall fr hur lnge, tunggasspridning freligger (Kap 8.7.2). Om testpa-
rametern x
MAX
> 0 , anvnds tunggasmodellen (Kap 8.7) med
y0
och
z0
som initial-
mtt. Om x
MAX
0 , sammanfaller vergngsvillkor 1 och 2 och modellen fr passiv
spridning (Kap 8.8) anvnds direkt med
y0
och
z0
som begynnelsedimensioner.
Nr avstndet x =x
MAX
har ntts i tunggasmodellen, har vergngsvillkor 2 ntts, dvs
vergng till passiv spridning ska gras. Detta beskrivs detaljerat i kap 8.7.4 fr det fall
d tunggassteg frekommit och i kap 8.8 i de fall tunggassteget verhoppats.
Ang vergngsvillkor 3 s rekommenderas att den passiva spridningsmodellen inte an-
vnds p avstnd x > 10 km.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 201 -
8.6.2 Momentana utslpp
Fr vergngsvillkor 1 (fig 8.17) rekommenderas fljande principer fr val av de initi-
ala mtten R
0
och H
0
(radie och hjd i en stende cylinder) i atmosfrspridningsmodel-
len.
Default-vrden
Om lite r knt om de initiala utspdningsprocesserna, rekommenderas att stta x = 0 fr
atmosfrspridningsmodellen i kllpunkten och vlja fljande minimalvrden fr initial-
dimensionerna
H R
M
m m
m
a
g a
g
0 0
0
1 3

+

_
,

[8:28]
dr M
0
r den utslppta mngden. m
g
och m
a
r molvikterna (kg/kmol) fr utslppt sub-
stans resp luft. Detta motsvarar en minimal initial utspdning med en maximalkoncent-
ration i begynnelsemolnet som motsvarar en massandel p ungefr 50 %.
Kortvarigt avdunstningsfrlopp
Det rekommenderas att stta atmosfrspridningsmodellens x = 0 i plens centrum och
att vlja R
0
= 0,5 av plens maximala diameter. H
0
kan vljas = 0,15 av plens maxi-
maldiameter.
Momentan jet (explosivt utslpp)
Se kapitel 6.5. Nr luftinblandningen i jetmodellen ntt ned till samma niv som atmos-
frturbulensen skulle ge, ns vergngsvillkoret 1. I jetmodellen (Kap 6.5) representeras
detta av tidpunkten t
A
enligt ekvation [6.32]. Molnet har d radien R(t
A
) enligt ekvation
[6.35] och hjden H(t
A
) enligt ekvationerna [6.41] och [6.29]. Dessa vrden utgr at-
mosfrspridningsmodellens initiala dimensionsmtt R
0
och H
0
.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 202 -
Lvakar och plymlyft
Det existerar idag inga verifierade modeller som beskriver koncentrationen inom sjlva
lvirveln eller i recirkulationszonen framfr byggnaden efter ett momentant utslpp
(Duijm & Webber, 1994). Nmnda frfattare freslr dock en modell av vilken nedan-
stende r en konservativ tillmpning:
Under frutsttning att:
1. Inget tunggassteg frekommer
2. Kllan ligger p l eller lovartsidan av byggnaden inom ett avstnd av W
b
(m) (W
b
r
byggnadens bredd)
bestms maximala koncentrationen i nrheten av byggnaden (avstnd W
b
) enl

M
W H
b b
0
2
0 5 ,
[8:29]
dr H
b
r byggnadens hjd.
Duijm & Webber ger ven ett uttryck fr att uppskatta den tid (t
r
) som utslppet befin-
ner sig i lvirveln. Detta uttryck kan approximeras med:
t
W
U
W
H
t
H
U
W
H
r
b b
b
r
b b
b


4
4
16
4

[8:30]
och tillsammans med antagandet att

e
t
t
r
kombineras med [8:29] till en uppskatt-
ning av doseringen:
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 203 -
D
M
W H
W
nU t
W
H
D
M
W H
H
nU t
W
H
b b norm
n
b
norm
b
b
b b norm
n
b
norm
b
b

_
,

_
,

2 4
4
2 16
4
0
2
0
2




[8:31]
Bortom lvirveln (avstnd > W
b
) anvnds samma metodik som i det kontinuerliga fallet,
dvs
y0
stts till det strsta vrdet av
W
b
3
och
y0
bestmt enl tillmplig rekommenda-
tion ovan. P motsvarande stt vljs
z0
till MAX(
H
b
3
,
z0
enl ovan). Dessutom stts
den effektiva utslppshjden H
H
eff
b

3
och x=0 vljs vid byggnadens lovartsida.
Plymlyft
Plymlyft hanteras inte i denna handbok. Om anvndaren tror att plymlyftseffekten har
stor betydelse rekommenderas att kontakta expertis inom omrdet.
Effekten av ett berknat eller p annat stt uppskattat plymlyft kan dock alltid tas med i
berkningarna genom att stta H H H
eff utslppshjd lyft
+ .
Nsta steg r att anvnda de erhllna R
0
och H
0
frn vergngsvillkoret 1 fr testning
av huruvida, och i s fall fr hur lnge, tunggasspridning freligger (Kap 8.9.2). Om
testparametern x
MAX
> 0 anvnds tunggasmodellen (Kap 8.9) med R
0
och H
0
som initi-
almtt. Om x
MAX
0, sammanfaller vergngsvillkor 1 och 2 och modellen fr passiv
spridning (Kap 8.10) anvnds direkt med R
0
och H
0
som begynnelsedimensioner.
Nr x =x
MAX
har ntts i tunggasmodellen, har vergngsvillkor 2 ntts och vergng till
passiv spridning ska gras. Detta beskrivs detaljerat i kapitel 8.9.4 fr det fall d tung-
gassteg frekommit och i kapitel 8.10 i de fall tunggassteget verhoppats.
Ang vergngsvillkor 3 s rekommenderas att den passiva spridningsmodellen inte an-
vnds p avstnd x > 10 km.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 204 -
8.7 Modell fr tunggasspridning frn kon-
tinuerligt utslpp
I fig 8.18 visas schematiskt hur spridningsplymens bredd 4
y
och hjd 2
z
kan variera
med avstndet x vid ett utslpp av tung gas, jmfrt med utslpp av en passiv gas. Ply-
men breder ut sig extra mycket i sidled, samtidigt som dess utbredning i hjdled brom-
sas eller till och med kan vara negativ. Lokalt, i toppen av molnet, rder en mycket sta-
bil skiktning (Kap 8.4.3) frorsakad av att molnet r tyngre n den omgivande atmosf-
ren. Detta medfr en minskning av luftinblandningshastigheten uppifrn (s k top-
entrainment), eftersom alla vertikalfrflyttningar dmpas av densitetsskiktningen. Detta
kompenseras dock i hg grad av att plymen i stllet blir bredare p g a buoyancykrafter-
na. Den yta genom vilken luft kan blandas in r strre.
Figur 8.18.Tunggasplym sedd uppifrn och frn sidan (skuggat). De streckade lin-
jerna visar motsvarande plym fr passiv spridning.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 205 -
8.7.1 Modellens inmatning m m
Avstndet x avser i modellen (Fig 8.18) avstndet, i vindens riktning, frn den punkt dr
tunggasspridning anses brja glla. x = 0 r allts inte ndvndigtvis kllpunkten, utan
det kan vara slutet av en jet eller annan initial utspdningsprocess (Kap 8.6.1)
Vid x = 0 har plymen en bredd = 4
y0
och en hjd = 2
z0
, givna av ngon modell fr
initial utspdning (Kap 8.6.1). Dessa
y0
(=bredden/4) och
z0
(=hjden/2) utgr inmat-
ning till modellen.
Vindstyrkan, representerad av U
10
= U (10m) utgr tillsammans med skrovlighetslng-
den z
0
(Kap8.4.2)

och Pasquillklass (Kap 8.4.3.4) ocks inmatning.
Modellen krver en advektionshastighet = U, dvs ett medelvrde fr hur fort den ut-
slppta substansen transporteras med vinden. Denna hastighet kan sttas lika med vin-
dens hastighet (Fig 8.13) p plymens halva medelhjd (= medelvrdet av
z
). D denna
hjd till att brja med inte r knd, fr man gra ett estimat. Vinden p 10 m hjd = U
10
kan vara en brjan. Om man efter spridningsberkningarna finner att hlften av plymens
medelhjd (i det avstndsintervall man r intresserad av) vsentligt avviker frn 10 m,
kan man gra om berkningarna en gng till med ett U-vrde baserat p en mer passan-
de referenshjd (Fig 8.13).
Tunggasegenskaperna hos den utslppta substansen beskrivs med hjlp av en effektiv
molvikt m
ge
, som frutom effekten av mnets riktiga molvikt m
g
ocks tar hnsyn till
nedkylning av inblandad luft. Den effektiva molvikten skall tolkas som molvikten hos
en isotermisk (samma temperatur som omgivande luft) simulantgas som ger samma
tunggaseffekter som den utslppta gasen.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 206 -
Fr ett utslpp dr ingen aerosol genereras och frngas, t ex kokning av en kryogen,
ges effektiva molvikten av
( )
m m
c T T
c T
ge g
pg a g
pa a
+

1
]
1
1
1
0
[8:32]
Dr T
g0
r utslppta gasens temperatur fre luftinblandning. Fr utslpp av tryckkon-
denserad gas, dr hela substansen antas bli luftburen, blir effektiva molvikten
( )
m m
h c T T
c T
ge g
fg pg a f
pa a
+
+

1
]
1
1
1 [8:33]
dr T
f
r vtskans temperatur fre utslpp. Det br noteras att ven mnen med lg mol-
vikt kan f hga vrden p m
ge
. S har t ex tryckkondenserad ammoniak
(m
g
=17kg/kmol) ett m
ge
-vrde av ungefr 100 kg/kmol, vilket r mer n tre gnger hg-
re n den omgivande luftens (m
a
29 kg/kmol)
Det r ocks praktiskt att infra en lngdskala fr buoyancy = L
b
, som r ett mtt p
graden av tunggasbeteende.
L g
m
m
Q
U
b
a
ge a

_
,

1
3

[8:34]
En annan storhet som behvs fr att bedma hur lnge tunggasmodellen r giltig, r
d
y
/dx fr passiv spridning, dvs hur snabbt en passiv plym vxer med avstndet x. Den-
na storhet, som frklaras nrmare nedan, symboliseras med
yp
.
8.7.2 Villkor fr tunggasmodell
Enligt experiment (se t ex Britter & Snyder, 1988) har tunggaseffekterna blivit frsum-
bara nr plymens tillvxt i sidled ntt ned till samma vrde som fr passiv spridning.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 207 -
Detta kan (via ekvation [8:37] nedan) ocks uttryckas som ett avstndsvillkor fr tung-
gasmodellens giltighet
( )
x
L
L
x
b
yp
y
b
MAX

0 037
0 35
3
0
3 2
1 2
,
,
/
/


[8:35]
dr, enligt Briggs (1973) och Hanna (1982),
yp
kan skrivas som

_
,

yp
z
z
0
03
0 2 ,
[8:36]
med
= 0,08 fr Pasquill D
= 0,06 fr Pasquill E
= 0,04 fr Pasquill F
Fr instabil skiktning (Pasquill A-C) saknas experimentaldata, men det kan visas att
anvndning av = 0,08 inte underskattar koncentrationerna.
Tunggasmodellen skall allts tillmpas i intervallet 0 x x
MAX
, varefter vergng till
en modell fr passiv spridning skall gras. Av speciellt intresse r fallet dr ekva-
tion [8:35] ger ett x
MAX
-vrde mindre n noll. D skall tunggasmodell ver huvud taget
inte anvndas, utan d skall en modell fr passiv spridning (Kap 8.8) anvndas direkt.
8.7.3 Plymens mtt och koncentrationer
I intervallet 0 x x
MAX
har plymen bredd- och hjdmtt (standardavvikelser) enligt
nedanstende ekvationer. Ekvationerna r korrellat (Winter,1995) till laboratorieexpe-
riment (se t ex Britter & Snyder, 1988) och fltexperiment (de s k Thorney Island-
experimenten: se t ex Britter & McQuaid, 1988).
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 208 -
( )
[ ]

y y b
x L x +
0
3 2 1 2
2 3
0 35 , [8:37]
( )



z
r s z y
r s y
x
x K K
K K x
( )
( )

85
85
1
0 0
2
1
[8:38]

y
(x) i ekvation [8:38] r enligt ekvation [8:37]. Lngdkonstanten L
b
r enligt ekvation
[8:34]. Koefficienterna K
r
och K
s
r korrektionsfaktorer fr ytskrovlighet och atmosfr-
stabilitet. Dessa r ngot oskra fr situationer som avviker frn de typiskt experimen-
tella (neutral atmosfr och liten ytrhet). Britter & McQuaid (1988) anger dock vre och
undre grnser fr hur skrovlighet och stabilitet inverkar. En konservativ (koncentra-
tionerna blir inte fr lga) tolkning av grnserna innebr att:
K
z
z
r

_
,

0
01
0 2 ,
[8:39]
K
s
= 1 fr Pasquill A-B-C-D
K
s
= 1,75 fr Pasquill E
K
s
= 3,5 fr Pasquill F
Konstanten z
01
i ekvation [8:39] r en referenslngd fr ytrhet = 0,01 m.
Pasquillklasserna A-F frklaras i kapitel 8.4.
Koncentrationerna fs nu ur ekvation (8.22) med H
eff
= 0
( )


x y z
Q
U
e
y z
y z
y z
, ,
+

_
,

2
2
2
2
2 2
[8:22]
dr
y
och
z
bestms enligt ekvationerna [8:37] och [8:38]. P plymens centrumaxel
(y = z = 0) r koncentrationen hgst och ges av
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 209 -
( )


m
r s
r s z y
x x
Q K K
x K K U
( ) ( , , )

+

0 0
85
85
1
1
0 0
2
[8:40]
En kontroll av att advektionshastigheten U r konsistent med plymens hjd kan nu gras
enligt anvisningarna i kapitel 8.7.1.
8.7.4 vergng till modell fr passiv spridning
Vid avstndet x
MAX
enligt ekvation [8:35] r tunggasspridning inte lngre tillmplig.
Plymen har d ftt standardavvikelser enligt ekvationerna [8:37]-[8:38] med x =x
MAX
.
Dessa vrden p
y
och
z
anvnds sedan som initiala vrden (
y0
och
z0
) i modellen
fr passiv spridning (Kap 8.8) fr berkning av spridning p avstnd strre n x
MAX
.
Drvid skall vrdena fr U, Q och H
eff
= 0 behllas.
8.8 Modell fr passiv spridning frn
kontinuerligt utslpp
Fr den passiva spridningsfasen rekommenderas en gaussisk spridningsmodell
(Kap 8.5) Den maximala markkoncentrationen enligt en gaussisk modell beskrivs av
ekvation [8.24] eller [8:26].
8.8.1 Modellens inmatning m m
Avstndet x r i modellen avstndet frn den punkt dr gaussmodellen antas brja glla.
x = 0 r allts i regel inte kllpunkten.
Om den passiva spridningsfasen fregtts av ett tunggassteg, bestms
y z 0 0
och i
enlighet med kapitel 8.7.4. Har dremot inget tunggassteg frekommit anvnds ver-
gngsvillkoren beskrivna i kapitel 8.6.1.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 210 -
Om den effektiva utslppshjden har ett knt vrde stts H
eff
till detta. I annat fall stts
H
eff
= 0 svida inte utslppet sker nra l- eller lovartsidan av en byggnad d H
H
eff
b

3
(Kap 8.6.1).
Bestmning av standardavvikelserna
y z
och
En mngd olika stt att bestmma standardavvikelserna,
y z
och fr olika frhllan-
den finns beskrivna i litteraturen. Vr rekommendation r att anvnda fljande formler
(Briggs, 1973, Hanna, 1982):




y
y y
y y
rp yt
z
z z
z z
rp
a x x
b x x
K K
a x x
b x x
K
y
z

+
+ +

+
+ +
( )
( ( ))
( )
( ( ))
0
0
0
0
1
1
[8:41]
dr a b , och r parametrar som beror p rdande stabilitet; x x
z y0
och
0
r avstnden till
s k virtuella kllor, dvs de koordinatfrskjutningar som r ndvndiga fr att plymen ska
f rtt bredd och hjd initialt(
y y z
x = och = fr
z0 0
0 ); K
rp
anger en korrigering
fr underlagets skrovlighet och K
yt
fr samplingstidens (medelvrdesbildningstidens)
pverkan p den horisontella spridningen.
8.8.2 Koncentrationsberkning
1) Bestm a b , och frn tabell 8.9 om omrdet r obebyggt och frn tabell 8.10 om
omrdet r bebyggt
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 211 -
Tabell 8.9. Stabilitetsberoende parametrar fr obebyggt omrde.
Stabilitet a
y
b
y
y
a
z
b
z
z
A 0,22 0,0001 0,5 0,20 0 0
B 0,16 0,0001 0,5 0,12 0 0
C 0,11 0,0001 0,5 0,08 0,0002 0,5
D 0,08 0,0001 0,5 0,06 0,0015 0,5
E 0,06 0,0001 0,5 0,03 0,0003 1
F 0,04 0,0001 0,5 0,016 0,0003 1
Tabell 8.10. Stabilitetsberoende parametrar fr bebyggt omrde.
Stabilitet a
y
b
y
y
a
z
b
z
z
A 0,32 0,0004 0,5 0,24 0,001 -0,5
B 0,32 0,0004 0,5 0,24 0,001 -0,5
C 0,22 0,0004 0,5 0,20 0 0
D 0,16 0,0004 0,5 0,14 0,0003 0,5
E 0,11 0,0004 0,5 0,08 0,0015 0,5
F 0,11 0,0004 0,5 0,08 0,0015 0,5
2) Bestm K
rp
enl
a) Fr obebyggt omrde:
K
z
z
rp

_
,

0
03
0 2 ,
dr z
0
= aktuell skrovlighetslngd (m) och z
03
= 0,03 m.
b) Fr bebyggt omrde:
K
rp
= 1
3) Bestm K
yt
enligt
K
t
t
yt

_
,

5
0 2 ,
dr t = r den nskade medelvrdesbildningstiden (s) och t
5
=300 s.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 212 -
4) Betstm x x
y z 0 0
och enl
x
K K
b
K K K K
b a
a
y
y
rp yt
y
y
rp yt
y
rp yt
y y
y
0
0
2
0 0
2
2 2
2
4
2

_
,

_
,

+

fr
y
0 5 , [8:42]
x
K
a b
K
z
z
rp
z z
z
rp
0
0
0

_
,

_
,

fr
z
= = 1 [8:43]
x
K
b
K K
b a
a
z
z
rp
z
z
rp
z
rp
z z
z
0
0
2
0 0
2
2 2
2
4
2

_
,

_
,

+

fr
z
= = 0 5 , [8:44]
x
K a
z
z
rp z
0
0

fr
z
= = 0 [8:45]
( )
( )
x
K
b
a
b
z
z
rp
z
z
z
0
0
1
4 2 1
1
2 2 1

fr
z
= = 0 5 , [8:46]
Ekvationerna [8:42]-[8:45] r exakta inverser av ekvation [8:41] medan ekvation [8:46]
ger en approximativ lsning. Fr
z0
400 < < m blir dock relativa felet
( )

z z z
z
x
0 0
0

_
,

1,5 % vid nyttjandet av ekvation [8:46].

5) Koncentrationsberkningar med ekvation [8:24]
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 213 -



( , , )
( ) ( )
x
Q
x x U
e
y z
H
eff
z
0 0
2
2
2

[8:24]
eller om H
eff
= 0, ekvation [8:26]


( , , )
( ) ( )
x
Q
x x U
y z
0 0 [8:26]
8.8.3 Doseringsberkning
Berkning av dosering sker enligt (se kapitel 8.3.2)
D
t
t
norm
n
norm

_
,





8 Spridning
______________________________________________________________________
- 214 -
8.9 Modell fr tunggasspridning frn
momentant utslpp
Figur 8.19. vre skissen visar ett exempel p ett tunggasmoln sett uppifrn (heldragna
cirklar) vid en serie tidpunkter, jmfrt med motsvarande moln fr passiv
spridning (streckade cirklar). Nedre skissen visar hur tunggasmolnets hjd
(heldraget) varierar med avstndet till begynnelsemolnet.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 215 -
I figur 8.19 visas schematiskt hur molnets radie R och hjd H kan variera under molnets
frflyttning, jmfrt med spridning av ett passivt moln. Molnet breder ut sig i extra
mycket i sidled under inflytande av tyngdkraften, samtidigt som dess spridning i hjdled
bromsas eller till och med blir negativ. Inne i molnet finns en lokal stabil skiktning (Kap
8.4) som frorsakas av att molnet r tyngre n den omgivande atmosfren. Detta medfr
en minskning av luftinblandningshastigheten (s k top entrainment), eftersom alla verti-
kalfrflyttningar dmpas av densitetsskiktningen. Detta kompenseras dock i hg grad av
att molnet i stllet fr strre area, vilket innebr att koncentrationerna endast mttligt
avviker frn de i det passiva fallet.
8.9.1 Inmatning, koordinater m m
Avstndet x i modellen (Fig 8.19) r definierat som avstndet frn molnets centrum till
begynnelsemolnets centrum. Begynnelsemolnets centrum (x = 0) r det avstnd dr
tunggasspridning anses brja glla. Detta betyder att x = 0 inte ndvndigtvis r ut-
slppspunkten, utan kan vara slutet av en puffmodell eller annan initial utspdningspro-
cess (Kap 8.6.2)
Vid x = 0 har molnet en radie R
0
och en hjd H
0
givna av ngon modell fr initial ut-
spdning (Kap 8.6.2). Dessa utgr inmatning till tunggasmodellen.
Enligt experiment kan molnet approximeras med en stende cylinder, karaktriserad av:
x = lge (centrum) relativt begynnelsemolnet (m)
R = radie (m)
H = hjd (m)
Koncentrationen r konstant p samma niv inom molnet.
Koncentrationen avtar linjrt med hjden inom molnet.
Koncentrationsfrdelningen inom molnet (r R, 0 z H) beskrivs allts av
( )

r x
M
R H
z
H
,

_
,

2
1
0
2
[8:47]
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 216 -
dr r r vgrta avstndet frn centrum och z r hjden ovanfr underlaget. I botten
(z = 0) av molnet r koncentrationen strst =
m
.


m
M
R H

2
0
2
[8:48]
Speciellt har initialmolnet en maximal koncentration


m
M
R H
0
0
0
2
0
2
[8:49]
som ocks utgr inmatning till modellen.
Vindstyrkan U
10
, skrovlighetslngden z
0
(Kap 8.4.2) och Pasquillklassen (Kap 8.4.3.4)
utgr ocks inmatning till modellen.
Modellen krver en advektionshastighet = U, dvs ett medelvrde fr hur snabbt molnet
transporteras med vinden. Denna hastighet kan sttas lika med vindhastigheten (Fig
8.13) p en hjd motsvarande ett medelvrde av H/2. D denna hjd inte r knd frn
brjan fr man gra en gissning. Vinden p 10 m hjd = U
10
kan vara en brjan. Om
man efter spridningsberkningarna finner att hlften av molnets medelhjd (i det av-
stndsintervall man r intresserad av) vsentligt avviker frn 10 m, kan man gra om
berkningarna en gng till med ett U-vrde baserat p en mer passande referenshjd (Fig
8.13)
Tunggasegenskaperna hos den utslppta substansen beskrivs med hjlp av en effektiv
molvikt m
ge
, som frutom effekten av mnets riktiga molvikt m
g
ocks tar hnsyn till
nedkylning av inblandad luft. Den effektiva molvikten skall tolkas som molvikten hos
en isotermisk (samma temperatur som omgivande luft) simulantgas som ger samma
tunggaseffekter som den utslppta gasen.
Fr ett utslpp dr ingen aerosol genereras och frngas, t ex kokning av en kryogen,
ges effektiva molvikten av
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 217 -
( )
m m
c T T
c T
ge g
pg a g
pa a
+

1
]
1
1
1
0
[8:32]
Dr T
g0
r utslppta gasens temperatur fre luftinblandning. Fr utslpp av tryckkon-
denserad gas, dr hela substansen antas bli luftburen, blir effektiva molvikten
( )
m
h c T
c
ge g
fg pg a f
pa a
+

]
1
1
dr T r vtskans temperatur fre utslpp. Det br noteras att ven mnen med lg mol
vikt kan f hga vrden p m
e
. S har t ex tryckkondenserad ammoniak
m
g
m
ge
g-
m
a
29 kg/kmol)
B g
m
m
M
a
ge a

_
,

1
0

[8:50]
som r molnets s k negativa buoyancy = ett mtt p molnets tyngd.
En annan storhet som behvs fr att bedma hur lnge tunggasmodellen r giltig, r
d
y
/dx fr passiv spridning, dvs hur snabbt ett passivt moln vxer med x. Denna storhet,
som frklaras nrmare nedan, symboliseras med
yp
.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 218 -
8.9.2 Villkor fr tunggasmodell
Principen r densamma som fr plymutslpp, dvs d
y
/dx fr molnet skall verstiga
yp
fr att modell fr tunggasspridning skall vara tillmplig. Med
R
3
(= stan-
dardavvikelse fr likformig frdelning) fr man (via ekvation [8:52b] nedan) ett av-
stndsvillkor fr anvndande av tunggasmodellen
( )
x
B
U
R U
B
x
yp
MAX

10
1 2
2
0
2

,
[8:51]
dr, enligt Briggs (1973) och Hanna (1982),
yp
kan skrivas som
2 0
03
0
,
rp yp
z
z
K








= = = = [8:36]
med
= 0,08 fr Pasquill D
= 0,06 fr Pasquill E
= 0,04 fr Pasquill F
Fr instabil skiktning (Pasquill A-B-C) saknas experimentaldata, men det kan visas att
anvndning av = 0,08 inte underskattar koncentrationerna.
Tunggasmodellen skall allts tillmpas i intervallet 0 x x
MAX
, varefter vergng till
en modell fr passiv spridning skall gras. Av speciellt intresse r fallet dr ekva-
tion [8:51] ger ett x
MAX
-vrde mindre n noll. D skall tunggasmodell ver huvud taget
inte anvndas, utan d skall en modell fr passiv spridning (Kap 8.10) anvndas direkt.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 219 -
8.9.3 Molnets mtt och koncentrationer
Empiriska data (se t ex Brighton et al, 1985) stder att radien tillvxer med tiden (obe-
roende av U) enligt
R t R B t ( ) , +
0
2
1 2 [8:52a]
dr t = 0 nr x = 0. Som funktion av avstndet x, kan allts R skrivas som
R x R B
x
U
( ) , +
0
2
1 2 [8:52b]
I ekvation [8:52a] r B = buoyancykostanten enligt ekvation [8:50].
Maximalkoncentrationen
m
i botten av molnet ges av ekvationen nedan. Ekvationen r
en korrellation till de s k Thorney Island - experimenten (se Britter & McQuaid, 1988)
korrigerad fr randvillkor enligt Winter (1995).
( )



m
m
m
r s
x
k
K K
x R x R
( )
,
( )

1
]
1
1

0
0
1
0
2
1
2 8
[8:53]
dr R(x) r enligt ekvation [8:52b] och konstanten k ges av
k
m
m M
a
g a

1
]
1
1

0
2
1 6
[8:54]
Koefficienterna K
r
och K
s
r korrektionsfaktorer fr ytskrovlighet och atmosfrstabili-
tet. Dessa r ngot oskra fr situationer som avviker frn de typiskt experimentella
(neutral atmosfr och liten ytrhet). Britter & McQuaid (1988) anger dock vre och und-
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 220 -
re grnser fr hur skrovlighet och stabilitet inverkar. En konservativ (koncentrationerna
blir inte fr lga) tolkning av grnserna innebr att:
K
z
z
r

_
,

0
01
0 2 ,
[8:39]
K
s
= 1 fr Pasquill A-B-C-D
K
s
= 1,75 fr Pasquill E
K
s
= 3,5 fr Pasquill F
Konstanten z
01
i ekvation [8:39] r en referenslngd fr ytrhet = 0,01 m.
Med knnedom om den inre koncentrationsfrdelningen i molnet (Kap 8.9.1) r det up-
penbart att x + R(x) r det strsta avstndet till maxkoncentrationen
m
. Ur ekva-
tion [8:53] fs d att
x
K K
k
R
M
r s
m
( )
,

1
]
1
1
+

2 8
1 1
1
0
0
[8:55]
dr x
M
r lngsta avstnd till en given koncentration . Det br noteras att detta avstnd
r oberoende av U och B.
Molnets hjd H(x) fs ur ekvation [8:48].
H x
M
R
m
( )
2
0
2

[8:56]
med R enligt ekvation [8:52b] och
m
enligt ekvation [8:53].
Molnets inre koncentrationsfrdelning fs ur ekvation [8:53].
En kontroll av att advektionshastigheten U r konsistent med molnets hjd kan nu gras
enligt anvisningarna i kapitel 8.9.1.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 221 -
8.9.4 vergng till modell fr passiv spridning
Frn och med avstndet x =x
MAX
(Ekv [8:51]) r tunggasmodell inte tillmplig lngre.
Molnet har d dimensionerna
Radie = R(x
MAX
) enligt ekvation [8:52b]
Hjd = H(x
MAX
) enligt ekvationerna [8:36], [8:52b] och [8:53]
I modellen fr passiv spridning (Kap 8.10) rekommenderas att anvnda

y0
=
x0
= 0,58 R(x
MAX
)

z0
= 0,50 H(x
MAX
)
som initiala standardavvikelser fr berkning av spridning p strre avstnd n x
MAX
.
Drvid skall vrdena fr U, M
0
och H
eff
= 0 behllas.
Koncentrationsfrdelningen i de bgge modellerna, mellan vilka vergng grs, r inte
likadan, varfr det r omjligt att f en verallt korrekt passning. I figur 8.20 visas hur
koncentrationsprofilen i markniv frndras vid vergngen frn tunggasmodellen (hel-
dragen kurva) till modellen fr passiv spridning (streckad kurva). I verkligheten r fr-
ndringen successiv.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 222 -
8.10 Modell fr passiv spridning frn mo-
mentant utslpp
En skillnad frn det kontinuerliga fallet r att fr berkning av koncentration och dose-
ring inom lvakar och recirkulationszoner dvs p ett avstnd x < W
b
(W
b
r husets
bredd) i de fall d utslppet sker p avstnd < W
b
och inget tunggassteg finns med mste
en speciell modell anvndas (Kap 8.6.2 fr detaljer).
P avstnd x > W
b
och i alla vriga fall berknas maximala markkoncentrationen med
hjlp av en gaussisk modell: ekvation [8:23] eller [8:25].
Figur 8.20. Koncentrationsfrdelning i molnet vid vergng frn tunggasmodell
(heldraget) till modell fr passiv spridning (streckat och punktstreckat).
Den vre figuren visar hur koncentrationen i botten av molnet varierar
horisontellt. Den nedre visar hur koncentrationen varierar vertikalt i mit-
ten av molnet (heldraget respektive streckat), p avstndet R/2 frn
centrum (punktstreckat) samt p avstndet R (punktstreckat med tre
punkter).
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 223 -
8.10.1 Modellens inmatning m m
Avstndet x r i modellen avstndet frn den punkt dr gaussmodellen antas brja glla.
x = 0 r allts i regel inte kllpunkten.
Om den passiva spridningsfasen fregtts av ett tunggassteg, bestms
x y z 0 0 0
, och
i enlighet med kapitel 8.9.4. Har dremot inget tunggassteg frekommit anvnds ver-
gngsvillkoren beskrivna i kapitel 8.6.2.
Om den effektiva utslppshjden har ett knt vrde stts H
eff
till detta. I annat fall stts
H
eff
= 0 svida inte utslppet sker nra l- eller lovartsidan av en byggnad d H
H
eff
b

3
vid berkningar p avstnd x > W
b
(Kap 8.6.2).
En mngd olika stt att bestmma standardavvikelserna,
x y z
, och fr olika frhl-
landen finns beskrivna i litteraturen. Vr rekommendation r att vlja

x y y

(betecknas gemensamt nedan) och att anvnda fljande formler (Briggs,
1973; Hanna,1982):




y
y y
y y
rp
z
z z
z z
rp
a x x
b x x
K
a x x
b x x
K
y
z

+
+ +

+
+ +
( )
( ( ))
( )
( ( ))
0
0
0
0
1
1
[8:57]
dr a b , och r parametrar som beror p rdande stabilitet; x x
y z 0 0
och r avstnden
till s k virtuella kllor, dvs de koordinatfrskjutningar som r ndvndiga fr att plymen
ska f rtt bredd och hjd initialt (
y z
x = och = fr
y0 z0
0 ); K
rp
anger en kor-
rektion fr underlagets skrovlighet.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 224 -
8.10.2 Koncentrationsberkningar
1) Bestm a b , och frn Tabell 8.9 om omrdet r obebyggt och frn Tabell 8.10 om
omrdet r bebyggt
Tabell 8.9. Stabilitetsberoende parametrar fr obebyggt omrde.
Stabilitet a
y
b
y
y
a
z
b
z
z
A 0,22 0,0001 0,5 0,20 0 0
B 0,16 0,0001 0,5 0,12 0 0
C 0,11 0,0001 0,5 0,08 0,0002 0,5
D 0,08 0,0001 0,5 0,06 0,0015 0,5
E 0,06 0,0001 0,5 0,03 0,0003 1
F 0,04 0,0001 0,5 0,016 0,0003 1
Tabell 8.10. Stabilitetsberoende parametrar fr bebyggt omrde.
Stabilitet a
y
b
y
y
a
z
b
z
z
A 0,32 0,0004 0,5 0,24 0,001 -0,5
B 0,32 0,0004 0,5 0,24 0,001 -0,5
C 0,22 0,0004 0,5 0,20 0 0
D 0,16 0,0004 0,5 0,14 0,0003 0,5
E 0,11 0,0004 0,5 0,08 0,0015 0,5
F 0,11 0,0004 0,5 0,08 0,0015 0,5
2) Bestm K
rp
enl
a) Fr obebyggt omrde:
K
z
z
rp

_
,

0
03
0 2 ,
dr z
0
= aktuell skrovlighetslngd (m) och z
03
= 0,03 (m).
b) Fr bebyggt omrde:
K
rp
= 1
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 225 -
3) Bestm x x
y z 0 0
och enl
x
K
b
K K
b a
a
y
y
rp
y
y
rp
y
rp
y y
y
0
0
2
0 0
2
2 2
2
4
2

_
,

_
,

+

fr
y
0 5 , [8:58]
x
K
a b
K
z
z
rp
z z
z
rp
0
0
0

_
,

_
,

fr
z
= = 1 [8:43]
x
K
b
K K
b a
a
z
z
rp
z
z
rp
z
rp
z z
z
0
0
2
0 0
2
2 2
2
4
2

_
,

_
,

+

fr
z
= = 0 5 , [8:44]
x
K a
z
z
rp z
0
0

fr
z
= = 0 [8:45]
( )
( )
x
K
b
a
b
z
z
rp
z
z
z
0
0
1
4 2 1
1
2 2 1

fr
z
= = 0 5 , [8:46]
Ekvationerna [8:43]-[8:45] och [8:58] r exakta inverser av ekvation [8:57] medan
[8:46] ger en approximativ lsning. Fr
z0
400 < m blir dock relativa felet
( )

z z z
z
x
0 0
0

_
,

1,5 % vid nyttjandet av ekvation [8:46].

8 Spridning
______________________________________________________________________
- 226 -
4) Koncentrationsberkningar
Berkningar inom recirkulationszonerna kring byggnader, nr inget tunggassteg fre-
kommit, grs enligt ekvation [8:29]

M
W H
b b
0
2
0 5 ,
[8:29]
och i vriga fall med ekvation [8:23]



( )
( ) ( ) ( ) ( )
x
M
x x x
e
x y z
H
eff
z

2
2
0
3
2
2
2
2
[8:23]
eller om H
eff
= 0, ekvation [8:25]


( )
( ) ( ) ( ) ( )
x
M
x x x
x y z

2
2
0
3
2
[8:25]
8.10.3 Doseringsberkningar
Berkningar inom recirkulationszonerna kring byggnader, nr inget tunggassteg fre-
kommit, grs enligt ekvation [8:31].
D
M
W H
W
nU t
W
H
D
M
W H
H
nU t
W
H
b b norm
n
b
norm
b
b
b b norm
n
b
norm
b
b

_
,

_
,

2 4
4
2 16
4
0
2
0
2




[8:31]
och i vriga fall enligt ekvation [8:3].
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 227 -
( )
( )
( )
D x
x
t x
t
norm
n
p
norm

_
,



[8:3]
dr transporttiden t
p
bestms enligt:
( )
( )
t x
x
U
p
y

4
[8:59]
8.11 Inlckning i byggnader
Vistelse i vanliga byggnader kan ofta reducera verkningarna av giftiga gasmoln (Karls-
son, 1994, Karlsson och Berglund, 1994) p g a:
1. Koncentrationen r lgre inomhus n utomhus under gasmolnets passage, p grund
av att utomhusluften strmmar in relativt lngsamt (normal tid fr att byta luft inom-
hus r 1-3 timmar).
2. Gas kan adsorberas av material i golv, vggar, tak, textilier m m.
3. Verkningarna av gasen beror ofta p koncentrationen upphjt till en faktor n (Tab
8.4) multiplicerat med tiden (
n
dt

). Om n>1 erhlls d en mindre verkan vid en

lg koncentration under lng tid, n vid en hg koncentration under kort tid (se vidare
kap 9 Toxikologi). Observera att detta skrivstt fr dosering frutstter att koncent-
rationen anges i mg/m
3
och tiden i min (jmfr kapitel 8.2.2).
Stngd ventilation och stngda drrar och fnster ger en lgre koncentrationen n kraf-
tig ventilation, p grund av att endast en mindre mngd gas hinner lcka in och att golv,
vggar, tak m m hinner absorbera en strre andel av den gas som ndock lcker in. Nr
gasmolnet har passerat utomhus finns en viss mngd gas kvar inomhus. Om man skert
vet att gasmolnet har passerat br man d snabbt vdra ut kvarvarande gas. r man dr-
emot osker r det bttre att behlla en lg ventilation. Skyddseffekten av vistelse i
vanliga byggnader jmfrt med vistelse utomhus kan berknas som kvoten mellan

n
dt

utomhus och
n
dt

inomhus Ungefrliga vrden fr denna skyddsfaktor

framgr av tabell 8.11.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 228 -
Tabell 8.11 Ungefrliga vrden p skyddsfaktorer fr vanliga bostder. Skyddsfaktorn
r berknad som kvoten mellan
n
dt

utomhus och
n
dt

inomhus i vanliga byggna-

der fr 10 timmars exponering inomhus. Hgre vrde fr skyddsfaktorn innebr strre
skydd.
Gas n Skyddsfaktor
1,0 luftbyten per timme 0,1 luftbyten per timme
Gasmolnet passe-
rar utomhus p 10
min
Gasmolnet passe-
rar utomhus p 2
tim
Gasmolnet passe-
rar utomhus p 10
min
Gasmolnet passe-
rar utomhus p 2
tim
Ammoniak 2,0 5 3 100 50
Klor 2,0 2 2 10 10
Svaveldioxid 4,0 >1000 20 >1000 >1000
Vid ett gasutslpp r koncentrationen ofta strst nra marken. Hgt belgna rum eller
hgt belget luftintag kan drfr ge ett bttre skydd n lgt belgna rum/luftintag. Inne
rum eller rum p lsidan av en byggnad kan ocks ge bttre skydd n rum p lovartsi-
dan.
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 229 -
8.12 Beteckningar
a Konstant som anger tillvxt momentanmoln och plymer -
a
x
Konstant vid berkning av horisontella standardavvikelser -
a
y
Konstant vid berkning av horisontella standardavvikelser -
a
z
Konstant vid berkning av vertikala standardavvikelser -
a
03 03
Konstant som anger tillvxt av momentanmoln och plymer
vid skrovlighetslngden 0,03 m -
b
x
Konstant vid berkning av horisontella standardavvikelser -
b
y
Konstant vid berkning av horisontella standardavvikelser -
b
z
Konstant vid berkning av vertikala standardavvikelser -
B Negativ buoyancy fr tung gas m
4
/s
2
c
f
Specifikt vrme fr vtskefasen hos tryckkondenserad gas J/kgK
c
pa
Specifikt vrme hos luft J/kgK
c
pg
Utslppta gasens (gasfas) specifika vrme J/kgK
D
n
Normaliserad dosering (normaliserad med 1 mgmin/m
3
) -
D
0 0
Normaliserad dosering vid avstndet x=0 -
g tyngd acceleration m/s
2
h
gf
ngbildningsvrme fr tryck-kondenserade gasen J/kg
H Hjd hos momentanmoln m
H
0
Initial hjd hos momentanmoln m
H
A
Hjd ver marken m
H
B
Hjd ver marken m
H
b
Hjd p byggnad m
H
C
Hjd ver marken m
H
eff
Effektiv utslppshjd m
k Konstant i momentan tungasmodell m
0,5
/kg
0,5
K
r
Korrektionsfaktor fr underlagets skrovlighet vid tunggas-
spridning -
K
rp
Korrektionsfaktor fr underlagets skrovlighet vid passiv spridning -
K
S
Korrektionsfaktor fr atmosfrens stabilitet vid tunggasspridning -
K
yt
Korrektionsfaktor fr samplingstid vid horisontell passiv spridning -
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 230 -
L
b
Lngdskala fr tunggasutslpp m
m
a
Molvikt hos luft torr luft kg/kmol
m
g
Molvikt hos utslppt gas kg/kmol
m
ge
Effektiv (isotermiskt ekvivalent) molvikt hos utslppt gas
efter blandning med omgivande luft kg/kmol
M
0
Utslppt mngd momentant kg
n mnesspecifik konstant fr berkning av dosering -
Q Massflde frn kllan kg/s
R Momentant utslpp: Radie hos molnet
Kontinuerligt utslpp: Radie i vertikalsnitt vinkelrtt mot
vindriktningen m
R
0
Initial horisontell radie hos moln m
S Tvrsnittsyta i plym m
2
t Tid s
t
A
Tidpunkt fr vergng till spridningsmodell s
t
p
Passagetid fr momentant utslpp s
t
5
Medelvrdestid = 300 (5 min) s
T
a
Atmosfrens temperatur K
T
f
Tryck-kondenserade gasers temperatur fre utslpp K
T
g0
Temperatur hos kllgas fre luftinblandning K
T
A
Lufttemperatur p hjden H
A
K
T
Bl
En luftmngds temperatur p hjden H
B
K
T
BO
Omgivningsluftens temperatur p hjden H
B
K
T
Cl
En luftmngds temperatur p hjden H
C
K
T
CO
Omgivningsluftens temperatur p hjden H
C
K
u
w
Vindhastighet m/s
u

Friktionshastighet = karaktristisk turbulent vindhastighet m/s
U Advektionshastighet hos moln eller plym m/s
U
10
Vindhastighet p 10 m hjd m/s
W
b
Bredd p byggnad (vinkelrtt mot vindhastigheten) m
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 231 -
x Horisontell koordinat; parallell med vindhastigheten
Avstnd efter plymaxel (kontinuerligt utslpp)
Avstnd till centrum i momentanmoln m
x
max
Strsta avstnd x fr giltighet hos tunggasmodell m
x
M
( ) Strsta avstnd till en given koncentration fr
momentant tunggasmoln m
x
tr
Avstnd fr vergng till atmosfrisk spridningsmodell m
x
y0 0
Avstnd till virtuell klla m
x
z0 0
Avstnd till virtuell klla m
y Horisontell koordinat, vinkelrt mot vindhastigheten
Avstnd frn plymcentrum (kontinuerligt utslpp) m
z Vertikal koordinat,
Vertikalt avstnd frn plymcentrum (kontinuerligt utslpp) m
Hjd ver marken m
z
0 0
Skrovlighetslngd (ytrhet) m
z
01 01
Referenslngd fr skrovlighet (ytrhet) = 0,01 m
z
03 03
Referenslngd fr skrovlighet (ytrhet) = 0,03 m
t Tidsperiod s
t
norm
Tidsperiod fr normering av dosering = 60 s
t

Brkdel av tidsperiod s
von Karmans konstant = 0,4 -

a
Densitet hos omgivande luft kg/m
3

x
Standardavvikelse fr masskoncentration i x-led m

x0 0
Standardavvikelse vid avstndet x=0 m

y
Standardavvikelse fr masskoncentration i y-led m

y0 0
Standardavvikelse vid avstndet x=0 m

z
Standardavvikelse fr masskoncentration i z-led m

z0 0
Standardavvikelse vid avstndet x=0 m

yp

d
dx
y

fr passiv spridning m/m

m
Hgsta koncentration i moln eller plym.
Fr kontinuerligt utslpp: Centrum av plymen i markniv
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 232 -
Fr momentant utslpp: I mitten av molnet
Fr momentant utslpp; tunggas: I botten av molnet kg/m
3

norm
Masskoncentration fr normering av dosering = 110
-6
kg/m
3


Masskoncentration i fluktuerande plym kg/m
3

0 0
Masskoncentration vid avstndet x=0 kg/m
3
Tidsmedelvrde av masskoncentration kg/m
3
8 Spridning
______________________________________________________________________
- 233 -
8.13 Referenser
Anjemo, R., Koch, B., Runn, P. och Segerstedt, B. Giftiga gasmoln! - Sju kemikaliers
toxikologiska egenskaper och de skadebilder som kan uppst vid en olyckssituation.
FOA Rapport C 40322-4.5, 1994a.
Anjemo, R., Koch, B., Runn, P. och Segerstedt, B. Gasolycka! - Sammanstllning av sju
vanliga industrikemikaliers toxicitet. FOA Rapport Arbets PM D 40315-4.5, 1994b.
Barker, C. D. (1982). A virtual source model for building wake dispersion in nuclear
safety calculations. Central Elect. Generating Board report TPRD/B/0072/N82. Avail.
C.E.G.B., Marchwood Engng. Labs., Marchwood, Southhampton, U.K., 41 pp.
Hosker Jr, R. P. and Pendergrass, W. R. (1986). Flow and dispersion near clusters of
buildings. U.S. Nucl. Reg. Comm. report NUREG/CR-4113. Avail. NOAA, Air Re-
sources Laboratory, Oak Ridge, TN, 138 pp.
Duim, N. J. and Webber, D. M. (1994). Dispersion in the presence of buildings. J. Loss
Prev. Process Ind. 7 118-123.
Britter, R. E. and Snyder, W. H. (1988). Fluid modelling of dense gas dispersion over a
ramp. J. Haz. Matls. 18 37-67.
Briggs, G. A. (1973). Diffussion estimation for small emissions. ATDL contribution
File No. 79, Atmospheric Turbulence and Diffussion Laboratory.
Hanna, S. (1982). Review of atmospheric diffussion models for regulatory applications.
World Meteorological Organisation 5.
Winter, S. (1995). FOA 4 Arbetspapper.
Britter, R. E. and McQuaid, J. Workbook on the dispersion of dense gases, HSE Con-
tract Research Report No.17/1988.
Karlsson, E. (1994). Indoor deposition reducing the effect of toxic gas clouds in ordi-
nary buildings. Journal of Hazardous Materials 38 313-327.
Karlsson, E. and Berglund, T. (1994). Inlckning, adsorption och teravgivning av giftig
gas i vanliga byggnader och skyddsrum. FOA Rapport R-94-00027-4.6--SE.
8 Spridning - Appendix 1
_______________________________________________________________________

Appendix 1

Fldesschema Kontinuerliga utslpp


Tunggas?

Kap 8.7.2
Utslpp nra
byggnad?

Kap 8.6.1 Lvakar
Korrigera
initialvrden

Kap 8.6.1 Lvakar
Berkna koncentrationer
med tunggasmodell

Kap 8.7.1 8.7.2
J A
vergng till passiv spridning

Kap 8.7.4
NEJ
Berkna koncentrationer och doseringar med modell fr passiv spridning

Kap 8.8
J A NEJ
Bestm initialvrden

Kap 8.6.1
Default, Avdunstande pl, eller
Turbulent jet
- 235 -

8 Spridning - Appendix 2
_______________________________________________________________________

Appendix 2

Fldesschema Momentana utslpp



J A
Tunggas?

Kap 8.9.2
NEJ
NEJ
Utslpp nra
byggnad?

Kap 8.6.2 Lvakar
J A
Berkna koncentrationer och
dosering med lvaksmodell

Kap 8.6.2 Lvakar
Berkna koncentrationer
med tunggasmodell

Kap 8.9.1 8.9.3
vergng till passiv spridning

Kap 8.9.4
vergng till passiv spridning

Kap 8.6.2 Lvakar
Berkna koncentrationer och doseringar med modell fr passiv spridning

Kap 8.10
Bestm initialvrden

Kap 8.6.2
Default, Avdunstande pl, eller
Turbulent jet
- 237 -

8 Spridning - Appendix 3
_______________________________________________________________________
- 239 -
Appendix 3
Koncentrationsmtt - definitioner och
vergngar
I kapitel 4 - 8 anvnds flera olika koncentrationsmtt. Nedan definieras dessa och
sambanden mellan dem hrleds. Hrvid utnyttja fljande beteckningar:
C
g
= volymandel m
3
/m
3
ev ppm(V)
M
a
= massa hos luft kg
M
g
= massa hos utslppt gas kg
M = M
a
+M
g
kg
m
a
= molvikt fr luft kg/kmol
m
g
= molvikt fr utslppt gas kg/kmol
m= molvikt fr blandning av luft och utslppt gas kg/kmol
n
a
= antal moler luft
n
g
= antal moler utslppt gas
p = rdande lufttryck Pa
R
*
= universella gaskonstanten J/K
T = temperatur K
V
a
= volym som luften ensam skulle uppta vid p och T m
3
V
g
= volym som en utslppt gas ensam skulle uppta vid p och T m
3
V= volym fr blandning av utslppt gas och luft vid p och T m
3
Y
g
= massandel kg/kg ev ppm(m)

a
= densitet hos oblandad luft kg/m
3

g
= densitet hos utslppt gas utan inblandning av luft kg/m
3
= masskoncentration kg/m
3
Volymandel
Volymandelen definieras som:
C
V
V
g
g
= [A.1]
Med hjlp av gaslagen kan vi skriva:
pV n RT
M
m
RT
g g
g
g
= =

[A.2]
pV n RT
M
m
RT
a a
a
a
= =

[A.3]
( )
pV n n RT
M
m
RT
a g
= + =

[A.4]
8 Spridning - Appendix 3
_______________________________________________________________________
- 240 -
Frn ekv [A2] och [A4] ser vi att volymandel ven kan ses som molandel dvs
C
n
n n
g
g
g a
=
+
[A.5]
Massandel
Massandelen definieras som
Y
M
M
g
g
= [A.6]
Masskoncentration
Masskoncentrationen definieras som
=
M
V
g
[A.7]
vergngsformler
Enligt Daltons lag kan n
a
+ n
g
i ekv [A.4] skrivas
M
m
M
m
M
m
a
a
g
g
= + [A.8]
=
+
m
Mmm
M m M m
a g
g a a g
[A.9]
Genom att dividera ekv[A.2] med [A.4] och utnyttja [A.1] och [A.6] kan vi enkelt visa:
C
M
M
m
m
Y
m
m
g
g
g
g
g
= = [A.10]
[ ] =
+
(mha ekv A.9 ) C Y
M
m
m
M
m
m
M
g g
a
g
g
a
g
a
[A.11]
Med definitionerna
a
a
a
g
g
g
M
V
M
V
= = samt kan vi frn ekv [A.2] och [A.3] hrleda:
8 Spridning - Appendix 3
_______________________________________________________________________
- 241 -
m
m
a
g
a
g
=


[A.12]
och genom kombination av [A.11], [A.12] och [A.6] erhller vi:
C
Y
Y
g
g
a
g
g
a
g
=

1 1
[A.13]
Inversen av [A.13] fr fljande utseende:
Y
C
C
g
g
g
a
g
g
a
=

1 1
[A.14]
Frn ekv [A.7] och [A.1] ser vi att kopplingen mellan masskoncentration och volymandel
kan skrivas:
=

= C
M
V
C
g
g
g
g g
[A.15]
Genom att kombinera ekv [A.13] och [A.15] kan slutligen sambandet mellan
masskoncentration och massandel hrledas:




=
+

Y
Y
g a
g
a
g
1 1
[A.16]
vars invers blir:
Y
g
a
a
g
=
+

1
[A.17]
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 243 -
9 TOXIKOLOGI
"Det kunde ha gtt riktigt illa. Att man kan slarva s. Den dr kopplingen till
ammoniaktanken skulle ha kontrollerats frra veckan innan tanken fylldes. Vi hade
tur nd. Vinden lg s att molnet drev ut ver sjn. De tre som satt p kontoret
hade frstnd att hlla sig inomhus tills lckan var ttad. Gunnar frskte stnga
kranen utan att ha tagit p sig skyddsutrustningen. Undrar hur det gr fr honom,
han verkade bra dlig nr ambulansen krde bort honom. Jag fick sjlv i mig en del
nr jag skulle hjlpa till men knde mig inte srskilt pverkad, lite hosta och ont i
brstet. Lkaren sa att jag skulle vara uppmrksam och genast komma in till
sjukhuset om jag blev smre under natten. Det blev jag. Dom sger att min andnd
nog gr ver inom ett par dagar men jag fr ligga kvar fr observation."
Exemplet illustrerar flera av de faktorer som behandlas i detta avsnitt; mnen som
sprids i gasform utgr en risk p avstnd frn utslppet; beteende och tillgng p
skydd kan vara avgrande fr hur svra skadorna blir; och att mnga mnen har bde
direkta och frdrjda effekter.
Syftet med detta avsnitt r att ge underlag fr hur man genomfr en toxikologisk
konsekvensbeskrivning efter ett utslpp av en kemikalie. Detta grs genom att vissa
grundlggande toxikologiska begrepp behandlas, faktorer som r avgrande fr den risk
en kemikalie utgr belyses, grundlggande metodik fr berkningar redovisas och kllor
fr ytterligare information anvisas. Fr ngra kemikalier av srskilt intresse redovisas de
toxikologiska data som r ndvndiga fr berkningar.
De effekter som behandlas i det fljande avsnittet r akuta effekter av giftiga mnen.
Det betyder effekter av exponering fr ett mne under kortare tid. Med akut avses
vanligen ett frlopp som r kortare n 24 timmar. Normalt r nnu kortare tider, frn
minuter till ngon timme, av intresse fr bedmning av toxiska effekter vid ett utslpp
av kemikalier.
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 244 -
9.1 Allmnna begrepp
Vid bedmning av effekterna av en exponering fr ett mne mste man ta hnsyn till
mnets giftighet, exponeringsvg fr mnet, exponeringstid och dos, dvs den mngd gift
man utstts fr. Alla dessa samverkar och bestmmer vilken effekt exponeringen kan
frvntas f p en individ.
9.1.1 Exponeringsvg
Med begreppet exponeringsvg avses det stt p vilket en individ kommer i kontakt med
mnet. Mjliga exponeringsvgar r andningsvgar, genom att man andas in mnet
(inhalation), hud, gon eller intag genom munnen (oralt). mnets fysikaliska
egenskaper pverkar vilken exponeringsvg som utgr den strsta risken. Gaser och
flyktiga mnen som ltt bildar gasfas utgr strst risk fr inhalation. ven icke flyktiga
mnen kan dock tas upp denna vg om de sprids som mycket sm partiklar eller aerosol.
Partiklar omkring 1 m eller mindre kan n nda ner i de minsta lungblsorna. Strre
partiklar fastnar till strsta delen i de vre delarna av luftvgarna och kan dr ge effekt.
Viktigaste exponeringsvg fr hud, och i viss mn gon, r direkta stnk eller annan
direkt kontakt med vtskeformigt eller fast mne. Exponering via gasfas och sm
partiklar/aerosoler r dock ven en exponeringsvg av betydelse fr hud och framfr allt
gon. Detta gller exempelvis retande mnen som klor dr gonen r mycket knsliga.
9.1.2 Exponeringstid
Exponeringstiden r den tid under vilken man utstts fr mnet. Vid inhalation av ett
mne r exponeringstiden den tid under vilken inandning sker. Vid exponering via hud
eller gon r det tidsperioden under vilken mnet r i direkt kontakt med dessa. En aktiv
insats med vatten, saneringsmedel eller andra stt att fysiskt avlgsna mnet minskar
exponeringstiden.
mnets flyktighet pverkar ocks tiden fr hudexponering d en snabb avdunstning frn
hudytan ger en kort exponeringstid. Bde vid inhalation och exponering av hud/gon
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 245 -
kan dock ett mne fortstta att utva sin effekt efter att den direkta exponeringen
upphrt genom att det absorberats i andningsvgar, hud eller gon. Vid oral exponering
definierar man normalt inte en exponeringstid. Effekten av mnet kan i vissa fall
pverkas genom att man ger ett "motmedel" fr att minska eller frdrja upptaget i mage
och tarm. Att tmma magscken genom att framkalla krkningar avlgsnar mnet frn
magen men kan ge upphov till svrare skador genom att det d kan komma ned i
andningsvgarna eller skada matstrupe och munhla ytterligare.
9.1.3 Frsta hjlpen
Att ge frsta hjlpen vid en frgiftning krver kunskap. Grundlggande information kan
fs ur s k skyddsblad t ex Kemikontorets skyddsblad eller Svenska Brandfrsvars-
freningens Farligt Gods-kort, se appendix 1 fr ett exempel p ett sdant. Bde fr
frebyggande arbete och i ett akut skede kan Giftinformationscentralen ge rd om
tgrder. Denna r ppen 24 timmar om dygnet och kan ns via telefon 112 vid akut
behov eller med direkttelefon, se telefonkatalogen SOS alarmering.
9.2 Toxikologisk verkan
9.2.1 Lokala effekter
Nr man exponeras fr ett mne kan det uppkomma en lokal effekt i den vvnad som
varit i direkt kontakt med mnet. Exempel p situationer dr effekten huvudsakligen r
lokal r nr syra kommer i kontakt med hud och ger en lokal frtskada eller lungskador
efter inhalation av ammoniak. Den primra skadan kan dock ge fljdeffekter p andra
organ. De lokala symtomen kommer i regel i nra anslutning till exponeringstillfllet
men vriga symtom kan vara frdrjda i flera timmar.
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 246 -
9.2.2 Systemiska effekter
Ett mne kan efter kontakt med andningsvgar eller hud absorberas och via dessa vgar
n blodcirkulationen. Utver mjligheten att ge en lokal effekt kan mnet p detta stt
orsaka en systemisk effekt och t ex medfra en allmn frgiftning.
Svavelvte som bildas vid frruttnelseprocesser ger dels en lokal lungskada men ocks
andra inre skador genom att det frdelas i kroppen efter ett upptag i lungorna. Neuro-
toxiska mnen, exempelvis organiska fosforfreningar, vilka anvnts som bekmpnings-
medel och vissa organiska lsningsmedel som bensen och koltetraklorid tas i hg grad
upp genom huden. I dessa fall erhlls en mycket ringa lokal effekt och upptaget
resulterar frmst i en systemisk frgiftning.
9.2.3 Frdrjda effekter
En effekt som illustreras i det inledande exemplet r att vissa mnen kan ge upphov till
frdrjda effekter. Inhalation av ammoniak resulterar omedelbart i en retning av lungan
och andningssvrigheter. Symtom upptrder ven p gonen. Dessa effekter avtar
snabbt nr personen tar sig ut ur gasmolnet. Flera timmar senare kan dock nya symtom
tillstta genom att den exponerade kan utveckla ett lungdem vilket kan leda till
livshotande andningsproblem. Dessa sena lungskador kan, fr vissa mnen t ex nitrsa
gaser och fosgen, dessutom upptrda hos personer som uppvisar ringa symtom under
den direkta exponeringen fr mnet.
9.2.4 Smygande effekter
Retande och irriterande mnen som ammoniak och klor annonserar att en olycka har
hnt genom sina direkta och tydliga effekter p gon och andningsvgar. Andra mnen
har mindre tydliga effekter eller kan ge skador vid koncentrationer som r fr lga fr
det mnskliga luktsinnet att uppfatta eller r som kolmonoxid helt luktfria. Bara
varannan person kan uppfatta doften av cyanid, bittermandel. vriga fr ej ngon
varning frn luktsinnet. Att man r p vg att frgiftas uppfattas frst nr de frsta
symtomen, andningsrubbningar, upptrder. Detta r ett exempel p en smygande effekt.
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 247 -
9.3 Dos
9.3.1 Begreppet Dos
Toxikologiska effekter anges normalt som en funktion av dos. Nr ett mne ges i en vl
definierad mngd, exempelvis intravenst eller oralt, uttrycks dosen i mngd mne per
kilo kroppsvikt, vanligen mg/kg. Ett vrde som ofta anvnds fr att beskriva den akuta
giftigheten av ett mne r den dos som frvntas resultera i en 50 %-ig ddlighet, LD
50
,
(Lethal Dose 50 %). ven fr vriga effekter, som gonirritation, kan man bestmma
den dos som frvntas ge en specifik effekt i den exponerade gruppen. Denna dos anges
normalt som ED
50
fr en viss effekt (Effective Dose 50 %). Motsvarande doser kan
bestmmas fr andra sannolikhetsniver exempelvis 10 %, ED
10
. Andra typer av doser
som kan anges r LD
lo
, (Lethal Dose low) vilket r den lgsta dos vid vilken ddlighet
har registrerats. Om ej annat anges avser dessa dosvrden en momentant given
engngsdos med en observationstid efter dosering p minimum 7 dygn.
9.3.2 Doseringsberkning fr gaser och aerosoler
Vid exponering fr gaser och/eller aerosoler uttrycks den toxiska effekten som en
funktion av koncentrationen av mnet i luften, mg/m
3
eller ppm. Ett vrde analogt med
LD
50
r drfr LC
50
, (Lethal Concentration 50 %). Upptagen dos r dock till lika del en
funktion av tiden fr exponering. Fr varje LC
50
mste drfr ocks anges vilken
exponeringstid det avser, t ex LC
50
(15 min): 100 mg/m
3
. Den toxiska effekten r
dessutom bestmd fr en specifik exponeringsvg, gon-, hudexponering eller efter
inhalation av mnet. ven detta mste anges. Ett vanligt stt att ange doseringen vid
dessa exponeringar r att uttrycka den som produkten av koncentrationen gnger tiden
D = C t mg min/m
3
[9:1]
dr D = Doseringen (ex fr 50 % ddlighet) i mg min/m
3
,

C = koncentration i mg/m
3
och t = tid i minuter.
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 248 -
Omrknat p detta stt kan LC
50
vrdet fr 15 minuter i fregende exempel anges som
en dosering, LCt
50
= 1 500 mg min/m
3

(100 mg/m
3

*
15 min). I analogi med tidigare
kan man p detta stt ven ange andra toxiska effekter i form av ECt-vrden exempelvis
ECt
50
eller ECt
10
.
Idealt skulle Ct-vrden ge mjligheten att jmfra effekter och doser erhllna vid
varierade koncentrationer och tider. Om ett linjrt samband rder skulle det resultera i
att en dosering p 1 500 mg min/m
3
ger samma effekt om den erhllits vid en
koncentration av 100 mg/m
3
under 15 minuter eller vid 10 mg/m
3
under 150 minuter.
Ett exempel p ett mne som inte fljer detta enkla sambandet r alkohol. Om man
tnker sig att mngden alkohol motsvarar dosen av ett gift och tiden man tar p sig fr
att konsumera alkoholen motsvarar exponeringstiden s vet de flesta av erfarenhet att
om man dricker en halv liter brnnvin p en timme blir berusningen tmligen kraftig.
Om man istllet tar 6 timmar p sig fr att dricka samma mngd blir berusningen
avsevrt mindre. Den kan t o m vara s lg att man inte kan observera ngra
berusningssymtom (frgiftningssymtom). Att effekten p kroppen blir olika i de bda
fallen beror p att kroppen bryter ner (metaboliserar) alkohol med en maximal hastighet.
Detta medfr att ju lngsammare man dricker ju strre chans har levern att bryta ner
alkoholen i den takt som den konsumeras. andra sidan, ju fortare man dricker ju strre
r risken att intaget av alkohol verskrider nedbrytningshastigheten och en berusning
(frgiftning) intrder.
Fr att kunna beskriva sambandet och ta hnsyn till bland annat metabolism och
anpassning mste man erstta C
*
t-sambandet med en probitfunktion. Probitfunktionen
tar sledes hnsyn till vilken parameter som har strst betydelse fr responsen vilket i
sin tur innebr att den toxiska effekten inte kar linjrt vid kad dosering. I dess mest
elementra form kan funktionen beskrivas som
Pr = + lnC + lnt
2

1
[9:2]
dr C r koncentrationen, t r exponeringstiden, ,
1
samt
2
r regressionsfaktorer
och Pr r ett mtt p toxisk effekt.
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 249 -
Sambandet [9:2] kan ocks uttryckas som
Pr = + (C t)
2
n
ln [9:3]
dr n =
1
/
2
.
En grafisk representation av sambandet mellan lnDos och dels det procentuella utfallet
och dels probit, visar skillnaden mellan relationerna. I figuren str det procentuella
utfallet till vnster och probit till hger. Den s-formade kurvan hr till den vnstra axeln
och den rta linjen till den hgra.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
-2.0
2.0
%
-1.28
-0.84
-0.52
-0.25
0.00
0.25
0.52
0.84
1.28
Probit Probit %
2.3
15.9
30.9
50.0
69.1
84.1
93.3
97.7
6.7 -1.5
-1.0
-0.5
0.0
0.5
1.0
1.5
0.4 0.6 1.0 0.8 1.2 1.4 1.6
ln Dos
Figur 9.1. Effekten av en probittransformation. S-kurvan omvandlas till en rt linje
nr procentvrdena p den vertikala axeln omvandlas frn att varit linjrt
kande (vnstra Y-axeln) till icke linjrt (hgra Y-axeln). Dremot har
probitvrdena vergtt till att ha blivit linjra.
Omrkning mellan probit och procentuellt utfall kan gras med hjlp av tabell 9.6.
Om koncentrationen ndras under exponeringstiden mste man berkna doseringen i
varje tidsintervall och summera dessa enligt
Dosering = [ [ ] ] C t dt
n

[9:4]
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 250 -
Den i ekvation [9:3] angivna koefficienten
2
kommer fr ett mne att vara lika stor
oberoende av vilken respons man studerar. Det innebr att om man studerar svl risken
fr att f huvudvrk som risken fr att f livshotande lungden, blir koefficienten lika
stor. Detta gller dock inte fr koefficienten . Den r olika fr olika skador och ju
allvarligare en skada r desto mindre r . I de flesta fall r vrdet p dessutom
negativt. Exponenten "n" r strre n 1 om metabolism av och anpassning till giftet
frekommer och den r lika med 1 om det finns ett enkelt samband mellan
koncentration, exponeringstid och respons (C
*
t). Det senare fallet kallas ocks Habers
lag.
Om koncentrationen r stabil under exponeringstiden kan sambandet vanligen uttryckas
frenklat som
Dosering =C t
n
[9:5]
Exempel p effekten av konstanten n
Frutsttning: Dosering = 400 mg min/m
3
och n = 2,0
om C = 2 mg/m
3
fs exponeringstid 100 minuter (400/2
3

= 100)
om C = 10 mg/m
3
fs exponeringstid 4 minuter (400/10
2

= 4)
Exemplet visar att en hjning av koncentrationen med 5 ggr ger i detta fall en snkning
av exponeringstiden till 1/25 fr att uppn samma toxiska effekt. Exemplet belyser
ocks faran i att extrapolera toxiska effekter angivna som ECt-vrden till andra
exponeringstider n den som vrdet r bestmt fr. Detta r tydligast om man tillmpar
ett ECt-vrde frn en lng exponeringstid p en vsentligt kortare tid. Utryckt som ECt
blir de tv vrdena i exemplet ovan s olika som 200 respektive 40 mg min/m
3
.
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 251 -
9.3.3 Effekter av fysiskt arbete vid inhalation
Den mngd mne som nr andningsvgarna vid exponering via inhalation r dock,
utver koncentration och tid, ocks en funktion av respirationen. Den mngd luft och
drmed mngd mne man andas in per tidsenhet frndras kraftigt med den fysiska
aktiviteten. Publicerade LC
50
eller LCt
50
-vrden fr inhalation avser om inte annat anges
lg fysisk aktivitet. Respiratorisk minutvolym varierar frn cirka 6 liter/min vid
vila/smn upp till 100 liter/min eller mer vid extrem fysisk anstrngning. Detta gr att
den fysiska aktiviteten r en viktig faktor att ta hnsyn till vid uppskattningar av
skadeutfall.
Det finns idag inga vedertagna metoder att kombinera den skillnad i exponering som
varierad fysisk aktivitet medfr med den effekt av koncentrationen som representeras av
funktionen [9:5]. Ett stt att beskriva det samband som denna funktion anger r att
mngden mne man exponeras fr per tidsenhet, doseringshastigheten, pverkar den
toxiska effekten. En hgre koncentration ger en hgre doseringshastighet och en strre
effekt. P motsvarande stt ger ven en kning av den respiratoriska minutvolymen en
frhjning av doseringshastigheten. Med detta resonemang kan en hjning, eller
snkning, av den respiratoriska minutvolymen hanteras p samma stt som frndringar
i koncentration. Om tillgngliga Ct-vrden antas vara giltiga fr en lg fysisk aktivitet
med en respiratorisk minutvolym p ca 15 liter per minut kan termen C, koncentrationen
av mnet, i funktion [9:5] justeras fr minutvolymer som avviker frn normaltillstndet.
Detta sker genom att C multipliceras med kvoten mellan aktuell respiratorisk
minutvolym och normvrdet p 15 liter per minut. En minutvolym p 45 liter/minut
vilket motsvarar kraftigt fysiskt arbete kan d hanteras berkningsmssigt som en
tredubbling av koncentrationstermen C. Detta tar dock ej hnsyn till effekter som
exempelvis upptagseffektiviteten i lungan. Detta upptag r bl a beroende av andnings-
volymen och andningsfrekvensen.
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 252 -
9.3.4 Systemisk frgiftning vid flera upptagsvgar
Vid uppskattning av effekter vid systemiska frgiftningar med mer n en upptagsvg,
exempelvis via bde andningsvgar och hud, mste man berkna det totala upptaget. Det
kan ske genom att man separat berknar den mngd som nr blodcirkulationen per
tidsenhet efter upptag ver andningsvgar respektive hud. Detta frutstter att
verfringskonstanter i andningsvgarna samt upptagshastighet och exponerad yta fr
hud r knda. Summan av dessa bidrag ger en "intern doseringshastighet" som kan
utnyttjas i en skadeutfallsmodell analogt med termen C i funktionen [9:2].
9.4 Dos - Respons
Mellan individer i en grupp finns en variation i knslighet fr ett visst mne, samma dos
ger olika respons (effekt) hos olika personer. Ett mtt p detta r skillnaden i vrde fr
exempelvis LD
10
och LD
50
. En stor skillnad indikerar en stor spridning i knslighet. Fr
att kunna gra berkningar av sannolika utfall vid exponering mste man kunna
uppskatta dessa knslighetsfrdelningar. I mnga fall finns denna information endast fr
ngon av de toxiska effekter som r av intresse. Ett antagande som d ofta fr gras r
att ven andra effekter visar samma relativa spridning i knslighet.
9.5 Extrapolering av djurdata till mnniska
En svrighet fr de flesta skadeutfallsberkningar r att i mnga fall rcker inte
publicerade uppgifter om toxicitet till fr en berkning. Man mste drfr gra egna
bedmningar och framfr allt egna berkningar av dos-respons fr olika skador. Vidare
finns det i mnga fall inga uppgifter om effekter p mnniska utan man r hnvisad till
toxikologiska uppgifter som bygger p djurstudier. I sdana fall r det vanskligt att dra
ngra slutsatser om mnenas effekt p mnniska eftersom mnniska och djur skiljer sig
t. Man har nnu inte funnit ngon djurart som alltid reagerar p samma stt som
mnniska vid exponering fr olika kemikalier. Det r inte heller s att rttan alltid r t ex
10 gnger mindre knslig n mnniskan utan denna relation varierar. Ndvndigheten av
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 253 -
jmfrelser har dock gjort att ett antal metoder fr transformering av dessa data till
humanvrden har freslagits.
En ytterligare begrnsning r att testerna p frsksdjur r utfrda p en homogen grupp
av individer, normalt testas dock bda knen. Det gr att skillnader i knslighet mellan
testade djur r mindre n vad som kan frvntas i en mer heterogen grupp av mnniskor
dr olika ldrar och medicinsk status r representerade. Vissa sjukdomstillstnd kar
dessutom markant knsligheten fr vissa mnen. Lungsjukdomar som astma leder ofta
till en hg knslighet fr mnen vilka r akut retande fr luftvgarna som klor och
ammoniak.
9.6 Konsekvensanalys
9.6.1 Toxikologiskt underlag
Bedmningsmetoder
Fr att gra en bedmning om en kemikalie utgr en fara fr mnniskor mste man frst
och frmst ha tillgng till uppgifter om mnets toxicitet, dvs den typ av skadlig effekt
som det kemiska mnet har i ett biologiskt system.
Drefter bestmmer man mnets hlsofarlighet. I denna bedmningen tar man bland
annat hnsyn till exponeringen. Ett exempel p detta r att man mste ta hnsyn till hur
flyktig en substans r. Ju flyktigare en substans r ju mer kar avdunstningen och ju mer
substans finns tillgngligt fr inandning och drmed frgiftning.
Nsta steg i bedmningen r att utfra en riskbedmning. I en riskbedmning tar man
hnsyn till bde hlsofarligheten och sannolikheten fr att hndelsen skall intrffa.
Det sista steget bestr av en riskvrdering. Vrderingen tar hnsyn till om risken r
acceptabel eller inte och om det finns tgrder fr att minska densamma.
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 254 -
Toxikologiska informationskllor
Ett stt att f reda p ett mnes toxicitet r att studera Svenska brandfrsvarsfreningens
Farligt Gods-kort, Kemikontorets skyddsblad (Appendix 1) eller de varuinformations-
blad som alltid fljer med en hlsofarlig kemikalie. Ur skyddsbladen kan man f
uppgifter om hygieniska grnsvrden och hlsorisker vid inandning, frtring samt
kontakt med gon eller hud. Skyddsbladen ger ven upplysning om frebyggande
tgrder, frsta hjlp efter exponering samt fysikaliska/kemiska/biologiska data. Det r
allts mjligt att f information dels om hur mnet pverkar kroppen efter olika
exponeringsvgar, dels vilken exponeringsvg som r den sannolikaste.
Fr att gra en konsekvensbeskrivning eller en skadeutfallsberkning efter t ex en
transportolycka eller ett haveri i en industri rcker uppgifterna i skydds- och
varuinformationsbladen inte till. Informationskllorna ger ingen upplysning om dos-
respons fr olika typer av skador. Fr att f noggrannare information mste man vnda
sig till speciallitteratur och databaser. Sdana informationkllor utgrs av 1)
toxikologisk referenslitteratur (se litteraturlistan), 2) databaser, 3) redan utfrda
sammanstllningar av toxicitet, 4) specialartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter
och 5) uppgifter frn Giftinformationscentralen och andra myndigheter eller
organisationer som t ex Foa, Kemikalieinspektionen, SRV, Naturvrdsverket och
Kemikontoret.
9.7 Exponering fr kemikalier
9.7.1 Fysikalisk-kemiska egenskaper
Ska man utfra skadeutfallsberkningar i samband med exponeringen fr kemiska
substanser till fljd av olyckor vid tillverkning, hantering eller transport av kemikalier
mste man ha knnedom om hur kemikalien frvaras eller transporteras. En del mnen
som r gaser vid normalt tryck och temperatur (t ex ammoniak och klor) frvaras som
vtskor under tryck vilket innebr att det vid en olycka finns risk fr att stora mngder
slpps ut. mnena bildar snabbt ett gasmoln som i vrsta fall kan driva in i ett
bostadsomrde. Det finns ocks mnen (t ex salpetersyra) som vid ett utslpp reagerar
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 255 -
och bildar toxiska gaser. I fallet med salpetersyra bildas nitrsa gaser som i sin tur bildar
gasmoln.
Substanser som r vtskor vid normala tryck och temperaturer ger, om de inte r extremt
flyktiga, i regel gasmoln med betydligt lgre koncentrationer.
Vtskor och fasta mnen som r mycket lgflyktiga bildar inte gasmoln. Vid en olycka
frislpps de endast som vtskor eller fasta mnen och utgr endast en risk fr personer i
dess omedelbara nrhet. Exempel p ett sdant mne r natriumhydroxid.
Vtskor och fasta mnen kan om de sprids ut vid en explosion eller vid hgt tryck ge
upphov till aerosoler. Dessa kan likt gasmoln transporteras lnga strckor. Ur risksyn-
punkt kan de drfr under dessa frhllanden jmstllas med gaser.
9.7.2 Koncentration - dosering
Fr att kunna gra skadeutfallsberkningar vid en olycka r det ndvndigt att knna till
en mngd faktorer. Frst och frmst mste man knna till vilken substans det gller och
p vilket stt denna substans har frisatts. Fr att sedan kunna gra en uppskattning av
det omrde som kommer att bli berrt av olyckan mste man gra en berkning av
mnets spridning och utbredning i den aktuella miljn. Dessa berkningar finns
beskrivna i kapitel 4 och 5. Fr den toxikologiska analysen r det nskvrt att
spridningsberkningarna utfrs p ett sdant stt att man i varje punkt inom riskomrdet
kan uttala sig om koncentrationen av mnet vid varje tidpunkt efter utspridningen.
Koncentrationen i en given geografisk punkt r aldrig konstant under exponeringstiden.
Ett vanligt scenario r att koncentrationen frn brjan snabbt stiger till ett maximalt
vrde fr att, efter en kortare eller lngre platfas, sedan avta. Under den senare delen av
frloppet kan avtagandet vara mycket lngsamt (Fig 9.2). P grund av effekten av n i
funktionen TE=C
n
t kan man inte vlja en enda genomsnittlig koncentration fr att
berkna doseringen fr hela frloppet utan mste ta hnsyn till koncentrationsvaria-
tionen. Fr att gra doseringsberkningar mste man drfr dela in frloppet i tidssteg
och inom varje steg utifrn dess genomsnittliga koncentrationen berkna doserings-
bidraget. Ju kortare dessa tidssteg r ju noggrannare blir berkningarna. Fr att sedan
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 256 -
berkna doseringen fr hela exponeringsperioden summerar man de enskilda bidragen
enligt ekvation [9:4].
Finns inte koncentrationfrloppet tillgngligt i en form lmpat fr en matematisk
behandling kan man frn en kurva gra en uppskattning av doseringen.

0
1
2
3
4
5
6
0 5 10 15 20 25 30 40 35 45 50
t (min)
C (mg/m )
3
0,2
151
157
120
144
126
n=2,0
4
32
Figur 9.2. Figur ver koncentrationen av en kemikalie och dess variation med tiden.
Frloppet delas upp i lmpliga steg och doseringstillskottet berknas frn ett
skattat medelvrde fr varje tidsperiod enligt C
n
dt. De enskilda doserings-
tillskotten fram till den tid fr vilken berkningen skall gras summeras. I
exemplet r den totala doseringen under perioden 0-50 minuter 743 mg
min/m
3
. (vid staplarna anges bidraget fr varje tidsperiod)
9.8 Skadeutfallsberkningar
De uppskattade toxikologiska konsekvenserna av en olycka grundar sig p exponering
fr mnet (som erhlls frn spridningsberkningar) och mnets toxiska egenskaper.
Andra viktiga faktorer r den fysiska aktiviteten hos exponerade personer, deras uppe-
hllsplats och eventuell tillgng till olika former av skyddsutrustning. Det senare kan
best av andningsskydd, skyddshandskar och skyddsdrkter.
Fr de allra flesta mnena utgr inhalation det viktigaste bidraget till skada. Detta gller
inte minst fr personer som befinner sig lngt frn utspridningskllan. Dessa personer
kommer endast att exponeras fr ett drivande gasmoln och aerosoler. Fr irriterande
mnen kan ven effekter p gonen upptrda p lngt avstnd frn kllan. Fr personer i
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 257 -
kllans omedelbara nrhet, vilka kan tnkas f stnk av mnena p sig, kan dremot
hud- och gonbidraget vara den dominerande del av den toxiska effekten.
9.8.1 Uppehllsplats
Ett mycket effektivt stt att skydda sig fr exponering fr gaser r att bege sig inomhus
och stnga drrar, fnster och ventilation. Detta medfr flera positiva effekter. Som
redovisats i avsnittet om spridning av kemikalier i atmosfren kommer koncentrationen
av mnet att vara lgre inomhus n utomhus, tminstone under den inledande fasen.
Detta beroende p den relativt lngsamma inblandningen av utomhusluften med luft
inomhus (Fig 8.X). Det medfr ocks att den toxiska effekten av mnet blir lgre.
Dessutom sker det fr mnga mnen en signifikant absorption i ventilationskanaler och
ytor i rummen vilket ytterligare reducerar koncentrationen. Kombineras inomhusvistelse
med effektiv vdring nr gasmolnet passerat reduceras riskerna ytterligare.
9.8.2 Fysisk aktivitet
Personer som exponeras fr toxiska substanser kommer att ha olika fysisk aktivitet
under exponeringstiden. Detta innebr bland annat att deras andningsmnster kommer
att vara olika, vilket i sin tur avgr hur mycket substans som tas upp via lungorna.
Vidare frndras den fysiska aktiviteten under tiden exponeringen varar. Ngra personer
kommer med all sannolikhet att befinna sig utomhus den frsta tiden efter en olycka och
dessa personer kommer eventuellt att springa hem fr att sedan lugna ner sig och tta sin
bostad s gott det gr. En sdan fysisk aktivitet medfr att personerna den frsta tiden
efter olyckan kommer att utsttas fr relativt stora mngder toxisk substans fr att under
den senare delen av perioden f ett minimalt bidrag till den toxiska effekten.
Konsekvensen av att personerna i en exponerad befolkning kommer att ha olika fysisk
aktivitet samt att reaktionen gentemot toxiska substanser r individuell, blir att man vid
ett och samma olyckstillflle p samma plats samtidigt kan f personer som r oskadade
och personer som r svrt eller ddligt skadade.
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 258 -
9.8.3 Skydd
I det normala fallet har en befolkning som exponeras fr en toxisk substans i form av ett
drivande gas- eller aerosolmoln ingen skyddsutrustning. Fullstndig skyddsutrustning
finns endast tillgngligt p vissa hgriskarbetsplatser och fr undsttningspersonal.
Mindre fullstndig utrustning, enkla andningsskydd och skyddshandskar, finns normalt
att tillg p de arbetsplatser dr riskkemikalier hanteras. Skyddsmasker av typ halvmask
ger inget skydd fr gonen, fr detta krvs en helmask. Fr att ge ett gott skydd krvs att
skyddsmasken r frsedd med rtt typ av filter fr att effektivt absorbera mnet.
Dessutom mste masken ha en god tillpassning till ansiktet fr att sluta ttt. Idealt skall
detta vara testat i frvg. Erfarenhetsmssigt vet man dock att vissa personer har mycket
dlig ttning av masken. Detta beror p ansiktsform, skggvxt etc och medfr att
skador kan upptrda trots att utsatta personer br skyddsmask.
Fr skydd mot icke flyktiga mnen (t ex natriumhydroxid) kan grova handskar och
klder utgra ett visst kortvarigt skydd.
9.8.4 Berkningsmodeller
Om man beaktar ovanstende kan man berkna vilken risk exponerade personer utstts
fr beroende p avstnd frn kllan, deras uppehllsplats och deras fysiska aktivitet.
Resultatet kommer att uttryckas i hur stor del av mnniskorna som kan frvntas bli
skadade. Fr att kunna gra absoluta berkningar av antalet skadade mnniskor inom ett
omrde mste man uppskatta hur stor del av personerna som har en viss fysisk aktivitet,
hur stor del som finns var och vilka personer som har vilket skydd. Eftersom dessa
uppskattningar endast r gissningar blir resultatet i mnga fall ocks mycket oskert. Det
r dock mjligt att anvnda resultaten fr att gra jmfrelser mellan t ex effekten av
olika mjliga olyckor, vidtagna skyddstgrder och effekten av olika fysiska aktiviteter.
Det r mjligt att efter behov utfra skadeutfallsberkningar med olika detaljeringsgrad.
Den enklaste berkningen ger endast upplysning om det ver huvudtaget finns ngon
risk fr skada. Sdana slutsatser kan t ex grunda sig p att mnet har mycket lg toxicitet
(Appendix 2), liten mngd substans har slppts ut eller att avstndet mellan olyckan och
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 259 -
exponerade personer r s stort att substansen spds ut s pass mycket att det inte lngre
r att betrakta som toxiskt.
En mer avancerad berkning kan, frutom ovanstende uppgifter, ven berkna
skadeomrden. Det innebr t ex att man kan berkna inom vilket geografiskt omrde
som personer som vistas utomhus eller inomhus riskerar ngon typ av skada. Resultaten
kan uttryckas som riskomrden fr olika vistelseplatser inom vilka det finns risk fr t ex
ltta, svra eller ddliga skador.
En ytterligare detaljeringsgrad i skadeutfallsberkningar kan ge information om hur
mnga personer inom varje geografiskt omrde som riskerar bli skadade och vilken typ
av skador man kan frvnta sig. Det r dessutom mjligt att ange frvntat utfall vid
varje tidpunkt efter en tnkt olycka. Fr denna typ av berkningar behvs frutom vad
som nmnt tidigare, ven tillgng till befolkningsuppgifter, antal och typ av bostadshus,
arbetsplatser etc samt vid vilken tidpunkt p dygnet olyckan har skett. Det r t ex stor
skillnad i personernas uppehllsplats och aktivitet om man jmfr en situation som
intrffar i rusningstid eller mitt i natten. Denna typ av berkningar kan ligga till grund
fr t ex en uppskattning av vilka insatser som behvs fr att undstta skadade personer
som exponerats fr kemikalier i samband med en olycka.
9.9 Berkningsexempel
9.9.1 Frutsttning
En jrnvgstransport med ammoniak (trycksatt transportvagn) kolliderade med en
lngtradare i en korsning mellan en vg och jrnvgen mitt inne i centrala Kristianstad.
Fljden blev att en av jrnvgsvagnarna vlte och tappningsrret skadades s pass
allvarligt att ammoniak strmmade ut. Vagnen var vid olyckstillfllet lastad med 20 ton
ammoniak.
Den skada som uppstod p tappningsrret frvrrades och en spricka bildades i sjlva
tanken. Ammoniak strmmade ut med en hastighet av ungefr 10 kg/sekund och
utslppet varade i ca 20 minuter innan lckan kunde ttas.
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 260 -
Eftersom olyckan intrffade p eftermiddagen frutstts att 20 % av exponerad befolk-
ning, i inledningsskedet, befann sig utomhus och 80 % inomhus.
9.9.2 Gasmolnets utbredning
Vid olyckstillfllet, som intrffade mitt p eftermiddagen, var det uppehllsvder med
svag sydligvstlig vind och en temperatur p +15C. Den ammoniak som strmmade ut
frgasades och det bildades ett gasmoln som lngsamt drev mot nordost.
Som ett resultat av olyckans storlek och vdret blev koncentrationen av ammoniak i
gasmolnet mycket hg och drmed ven riskerna fr skador bland befolkningen. Fr att
beskriva den fysiska utbredningen av frvntade effekter berknas spridningen av
ammoniak som isodoseringslinjer vilka binder samman geografiska punkter med lika
dosering (Kap 5: Atmosfrisk spridning). Isodoseringslinjerna berknas med hjlp av
ekvationen [9:4]. Fr berkningar med ammoniak anvnds vrdet n=1,44 ur tabell 9.5,
appendix 3.
9.10 Berkning av skadeutfall
Vrdena fr isodoseringslinjerna har valts utifrn de toxiska effekter och procentuella
utfall som skall illustreras, t ex 5 % svra skador. Fr att f en uppfattning om risk-
omrdets totala storlek br man vlja en isodoseringslinje som motsvarar ett litet utfall
av mycket ltt skadade (i storleksordningen 1-5 %). Doseringen fr de effekter som man
skall beskriva berknas genom att utnyttja probitparametrarna i tabell 9.5 och
omvandling mellan probit och procentuellt utfall i tabell 9.6 (Berkningsempel 2 i
Appendix 3).
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 261 -
Figur 9.3. Utbredning av det bildade ammoniakmolnet.
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 262 -
Isodoseringslinjerna kan med vissa frbehll betraktas som iso-skadelinjer, vilka
binder samman geografiska punkter med samma frvntade skadeutfall. Linjerna i
exemplet bygger p frutsttningen att samtliga personerna befinner sig utomhus p
samma uppehllsplats hela exponeringstiden samt har en mttlig fysisk aktivitet. Trots
dessa begrnsningar ger denna typ av berkning en god bild av riskomrdets mjliga
utbredning. Fr mnga situationer ger det tillrckligt med information fr att exempelvis
uppskatta hur larm (VMA) eller evakuering skall frberedas.
P motsvarande stt kan man konstruera riskomrden fr andra scenarier. Exempelvis
personer som befinner sig inomhus under hela frloppet, har tillgng till
skyddsutrustning eller flyttar sig mellan olika uppehllsplatser under frloppet.
Om man kar detaljeringsgraden i skadeutfallberkningen och studerar inverkan av
skydd, fysisk aktivitet och uppehllsplats och dessutom fastslr ett scenario dr
befolkningen ndrar sitt beteende under exponeringstiden, r det mjligt att uppskatta
utfallen i varje punkt inom riskomrdet. Ett sdant scenario kan se ut som fljer.
I ett kvarter ca 200 meter frn olycksplatsen befinner sig 20 % utomhus nr olyckan
intrffar. Dessa personer kommer att springande ska sig inomhus. Detta sammanfaller
med att gasmolnet nr omrdet. Det innebr att de har hg fysisk aktivitet (respiratorisk
minutvolym: 60 l/min) under tre minuter. De nrmaste sju minuterna minskar
aktiviteten och minutvolymen snks till 25 l/min. Samtidigt har dessa personer kommit
inomhus och drmed minskar ven exponeringen fr ammoniak. Under
exponeringsperiodens sista 50 minuter vilar personerna inomhus (minutvolym: 15
l/min).
Fr de terstende 80 % av befolkningen blir situationen annorlunda. De r frn brjan
inomhus med ppna eller stngda fnster och drrar. Tio minuter efter olyckan snds ett
VMA (Viktigt Meddelande till Allmnheten), en uppmaning att lyssna p lokalradion
fr vidare information. Meddelandet innehller uppmaningen att stanna eller bege sig
inomhus och att stnga fnster och drrar samt om mjligt stnga ventilationen. Dessa
personer lyder uppmaningen och minskar ventilationen. Den fysiska aktiviteten hos
personerna r mttlig utom i samband med VMA d de gr allt fr att flja
uppmaningen. Inte i ngot av fallen har personerna tillgng till skyddsutrustning.
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 263 -
Fr berkning av doseringen fr de personer som befann sig i detta omrde, utom- och
inomhus, kan man stlla upp fljande tabeller fr dosering
Tabell 9.1. Doseringsberkning fr personer som inledningsvis vistades utomhus.
Tidsperiod
(start-stopp)
Uppehllsplats
(ute/inne)
Medelkonc.
(mg/m
3
)
Minutvolym
(l/minut) C
n
t
0-2 Ut 120 50 320 000
2-7 Ut 285 60 6 498 000
7-20 In 30 25 32 500
20-40 In 45 20 72 000
40-70 In 65 20 225 333
70-120 In 50 15 125 000
120-180 In 35 15 73 500
0-180 7 346 333
n=1,44. Fr inhalation berknades C
i
n
t ur fljande formel: C
i
= (C*minutvolym/15), ett
koncentrationvrde fr exponering via inhalation som korrigerats fr fysisk aktivitet.
Tabell 9.2. Doseringsberkning fr personer som under hela berkningsperioden
vistades inomhus.
Tidsperiod
(start-stopp)
Uppehllsplats
(ute/inne)
Medelkonc.
(mg/m
3
)
Minutvolym
(l/minut) C
n
t
0-10 In 1 20 18
10-20 In 10 50 11 111
20-40 In 35 25 68 056
40-80 In 75 20 400 000
80-100 In 45 20 216 000
100-180 In 15 15 18 000
0-180 713 184
n=1,44. Fr inhalation berknades C
i
n
t ur fljande formel: C
i
= (C*minutvolym/15), ett
koncentrationvrde fr exponering via inhalation som korrigerats fr fysisk aktivitet.
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 264 -
Gruppen, som befann sig utomhus under de frsta minuterna, erhll en sammanlagd do-
sering, uttryckt som C
n
t av 7 346 333. Inomhusgruppen erhll en dosering av 713 184.
Dessa doseringar kan sedan sttas in i probitfunktionen, Pr = +
2
ln(C
n
t). Probit-
vrdena omrknas drefter till ett sannolika utfall uttryckt i procent (Appendix 3) fr att
personerna kommer att bli skadade samt den procentuella frdelningen mellan olika
skadekategorier. En sammanfattning av berkningarna finns redovisat i tabell 9.3.
Tabell 9.3. Sammanfattning av skadeutfallet fr de tv grupperna redovisade i tabell
9.1 och 9.2. Grupp A: inledningsvis utomhus och Grupp B inomhus hela
berkningsperioden. Fr berkningar se appendix 3 och fr definition av
skadekategorierna appendix 4.
Skadekategori Grupp A (%) Grupp B (%)
Opverkade 0 22
Ltt irritation, ofarligt 25 73
Lindriga skador, vergende 71 5
Svra skador, risk fr betende men 4 0
Dd 0 0
P liknande stt kan berkningar utfras fr andra uppehllsplatser och beteenden och
nr skadeutfallen r berknade fr samtliga uppehllsplatser summeras utfallet och man
fr en bild av skadeutfallet inom ett geografiskt omrde.
Resultatet i tabell 9.3 visar tydligt att exponeringen reduceras avsevrt vid vistelse
inomhus. Exponeringsfrloppet blir utdraget om ventilationen r reducerad eller
avslagen. Detta medfr att exponeringstiden kar och att koncentrationen av mnet
minskar. Eftersom exponenten n fr ammoniak r strre n 1 innebr detta att en
frndring av koncentrationen fr en strre betydelse n en motsvarande frndring av
exponeringstiden. Slunda kommer den totala exponeringen att minska och drmed
ocks skadeutfallet.
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 265 -
9.11 Referenser
Toxikologisk grundlitteratur
Amdur, M. O., Doull, J. and Klaassen, C. D. (Eds) (1992). Casarett and Doulls
Toxicology. The basic science of poisons. 4th edition. Pergamon Press. New York.
Toxikologiska sammanstllningar
Anjemo, R., Koch, B., Runn, P. och Segerstedt, B. (1994). Giftiga gasmoln! - Sju
kemikaliers toxikologiska egenskaper och de skadebilder som kan uppst vid en
olyckssituation. FOA Rapport C 40322-4.5.
Anjemo, R., Koch, B., Runn, P. och Segerstedt, B. (1994). Gasolycka! -
Sammanstllning av sju vanliga industrikemikaliers toxicitet. FOA Rapport ArbetsPm
D 40315-4.5.
Handbook on toxicology of toxic agents, part 1 and 2 (1987). U.S. Department of
Commerce. National technical information service, Springfield, VA.
Lehmann, K. B. (1912). Tabellen der kleinsten mengen schadlicher fabrikgase, welche
noch giftig sind und der mengen, welche allenfalls ertagen werden. In: Kobert R.
Kompendium der praktischen toxikologie zum Gebrauche fr arzte, studierende und
medizinalbeamte, Stuttgart. p.45.
Runn, P., Koch, B., Nyrn, K., Andersson, J-O., Trff, M. och Thaning, L. (1988). Cisk
2, Vapenverkan. Konserkvenser fr civilbefolkningen vid olika skyddsalternativ. FOA
Rapport C 40253-4.9.
Weedon, F. R., Hartzell, A. and Setterstrom, C. (1940). Toxicity of ammonia, chlorine,
hydrogen cyanid, hydrogen sulphide and sulphur dioxid gases v. animals. Contrib Boyce
Thompson Inst 11, 365-385.
Probit och berkning av konstanter fr probitfunktioner
Finney, D. J. (1971). Probit analysis. Third Edition, Cambridge University Press.
Cambridge.
Handbcker med toxikologisk informtion
Clayton, G. D. and Clayton, F. E. (1985). Pattys industrial hygiene and toxicology.
John Wiley & sons. New York.
Gosselin, R. E., Hodge, H. R., Smith, R. P. and Gleason, M. N. (1984). Clinical
toxicology of commercial products. 5 ed. Williams & Wilkins. Baltimore.
Hommel, G. (1980). Handbuch der gefhrlichen Gter. Springer-Verlag, Berlin.
9 Toxikologi
_____________________________________________________________________
- 266 -
Lewis, R. J. Sr. (1992). Saxs dangerous properties of industrial materials. 8th edition.
Van Nostrand Reinhold. New York.
Databaser med toxikologisk informtion
Exempel p dessa r Chemical Abstract, Medline och Toxline. Dessa finns tillgngliga
p Universitets- och Hgskolebibliotek och p vissa forskningsinstitutioner som Foa.
Skadeutfallsmodeller
CPR 16E (1992). Methods for the determination of possible damage. First ed. CIP-data
of the Royal Library, Hague.
9 Toxikologi - Appendix 1
__________________________________________________________________________
Publicerat med tillstnd frn Kemikontoret
- 267 -
APPENDIX 1
Exempel p skyddsblad frn kemikontoret
9 Toxikologi - Appendix 1
_________________________________________________________________________
Ytterligare information: Kemikontoret
- 268 -
9 Toxikologi - Appendix 2
_________________________________________________________________________
- 269 -
APPENDIX 2
Bestmning av riskindex (ref: CPR 16E)
Ett stt att avgra om en kemikalie verhuvudtaget utgr ngon risk vid utslpp efter ett
olyckstillflle, r att upprtta ngon form av riskindex som rangordnar kemikalier utifrn
deras toxicitet och kemisk-fysikaliska egenskaper.
Fr att upprtta ett riskindex anvndbart fr riskbedmning kan man utg frn fljande
frutsttningar.
Skiktning: Neutral (Pasquill klass D)
Vindhastighet: 4 m/s
Skrovlighetslngd: 1 m (bostadsomrden med tta men lga
byggnader)
Genomsnittlig tid: 15 minuter
Med dessa frutsttningar blir koncentrationen 500 m nedvinds frn kllan:
c = 6,74 x 10
-5

dr = kllans massflde (kg/s) (den mngd substans som avges).
Eftersom toxiciteten ofta anges med storheten mg/m
3
mste koncentrationen omvandlas till
ett massflde av 1 m /s. Detta ger:
c = 2,80 x 10
-6
M x Pr
dr M = molekylvikten och Pr =
mttnadstryck
atmosfrstryck
Som kriterium p skada kan man vlja STEL-vrdet. Detta vrde motsvarar ett grnsvrde
under vilket, genom inandning av mnet under en kort tid (< 15 min), ingen irritation eller
vvnadsskada uppstr. Vrdet anges i mg/m
3
. Frhllandet mellan de tv koncentrationerna
ger d riskindex (RI ):
RI =
2,80 PR
STEL
9 Toxikologi - Appendix 2
_________________________________________________________________________
- 270 -
Praktiskt taget alla substanser i tabell 9.4 har ett RI som verstiger 1, vilket innebr att STEL-
vrdet kommer att uppns inom 500 m nedvinds frn spridningskllan. Man kan ocks dra
slutsatsen att mnen med hga riskindex kan ge upphov till skador p betydligt lngre avstnd
n 500 m.
Risken kan ocks uttryckas s att fr mnen med riskindex (RI ) strre n 1 kan man sga, vid
neutralt skiktning, att de vid ett avstnd av 500 m nedvinds frn spridningskllan kan ge
upphov till irritation eller andra skador efter en exponeringstid av 15 minuter.
Eftersom riskindex endast gller under mycket specifika frhllanden ska man vara mycket
frsiktig att anvnda dessa vrden vid skadeutfallsberkningar. Vrdena ger i frsta hand
information om den relativa risken, dvs hur mycket strre risken r att man rkar illa ut efter
ett utslpp av mne x n mne y.
Tabell 9.4. Riskindex (RI ) fr olika kemikalier.
FN-nummer Kemikalie Riskindex
1092 Acrolein 60
1093 Akrylonitril 1
1098 Ammoniak 15
1198 Formaldehyd 129
2480 Fosgen 330
1017 Klor 148
1131 Koldisulfid 1
1016 Kolmonoxid 18
2199 Kvvedioxid 12
- Metylisocyanat 450
1050 Saltsyra 620
1079 Svaveldioxid 59
1829 Svaveltrioxid 30
- Tetraetylbly 0,6
1051 Vtecyanid 6
1052 Vtefluorid 11
1053 Vtesulfid 80
9 Toxikologi - Appendix 3
______________________________________________________________________
- 271 -
APPENDIX 3
Probitkonstanter
Tabell 9.5. Probitkonstanter fr effekter p mnniska av ett antal industrikemikalier.
Som exempel ges det berknade vrdet fr 15 minuters exponering. Fr
inhalation gller vrdet vid lg fysisk aktivitet (respiratorisk minutvolym 15
lit/min). Grunddata och berkningen av dessa konstanter redovisas i Anjemo
et. al. (1994 a,b).
mne Toxisk Effekt n
2
ECt
50
(15 min)
C
n
t
50
Ammoniak Irritation ofarligt
Lindriga skador,
vergende
Svra skador, risk fr
bestende men
Dd
-12,7
-15,1
-17,6
-19,7
2 228
7 436
25 186
74 163
3,31 x 10
5
3,69 x 10
6
4,23 x 10
7
3,67 x 10
8
Klor Irritation ofarligt,
Lindriga skador,
vergende
Svra skador, risk fr
bestende men
Dd
-5,8
-8,1
-9,4
-12,4
150
898
2 095
14 973
1,49 x 10
3
5,38 x 10
4
2,93 x 10
5
1,49 x 10
7
Svaveldioxid Irritation ofarligt
Lindriga skador,
vergende
Svra skador, risk fr
bestende med
Dd
-11,4
-13,1
-21,2
-25,4
345
600
8 995
35 752
4,21 x 10
6
3,85 x 10
7
1,94 x 10
12
4,84 x 10
14
Lukten (frnimmelsen) av kemikalierna i tabellen r inte tidsberoende, utan beror endast
p koncentrationen av mnet. Grnsen fr uttalad lukt fr de olika mnena r:
ammoniak: 3,5 mg/m
3
, klor: 0,06 mg/m
3
och svaveldioxid: 2 mg/m
3
.
2,0 1,0
2,0 0,75
4,0 0,75
9 Toxikologi - Appendix 3
______________________________________________________________________
- 272 -
Tabell 9.6. Relationen mellan procent och probit
% 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
0 - -2,33 -2,05 -1,88 -1,75 -1,64 -1,55 -1,48 -1,41 -1,34
10 -1,28 -1,23 -1,18 -1,13 -1,08 -1,04 -0,99 -0,95 -0,92 -0,88
20 -0,84 -0,81 -0,77 -0,74 -0,71 -0,67 -0,64 -0,61 -0,58 -0,55
30 -0,52 -0,50 -0,47 -0,44 -0,41 -0,39 -0,36 -0,33 -0,31 -0,28
40 -0,25 -0,23 -0,20 -0,18 -0,15 -0,13 -0,10 -0,08 -0,05 -0,03
50 0,00 0,03 0,05 0,08 0,10 0,13 0,15 0,18 0,20 0,23
60 0,25 0,28 0,31 0,33 0,36 0,39 0,41 0,44 0,47 0,50
70 0,52 0,55 0,58 0,61 0,64 0,67 0,71 0,74 0,77 0,81
80 0,84 0,88 0,92 0,95 0,99 1,04 1,08 1,13 1,18 1,23
90 1,28 1,34 1,41 1,48 1,55 1,64 1,75 1,88 2,05 2,33
Notera att i tabell 9.6 mste man fr att f rtt procentvrde kombinera 10-tal i vnstra
kolumnen med en-talen i tabellens huvud. Ex. Pr = 0,39 ger 60 + 5 = 65 %.
Berkningar med probitfunktionen
Med hjlp av probitfunktionen Pr = +
2
ln(C
n
t) och de probitkonstanter som ges fr
olika mnen och effekter i tabell 9.4 kan man berkna det fljande:
1 Berkning av procentuellt utfall
Givet koncentrationsfrloppet och exponeringstiden kan man berkna det procentuella
svaret fr en effekt. Eventuellt kan man behva berkna utfall fr flera effekter, se
nedan.
a. I tabell 9.5, sk vrdet fr probitkonstanterna och
2
samt exponenten n fr
aktuellt mne och effekt.
b. Berkna doseringen enligt [ [ ] ] C t dt
n

eller frn en kurva enligt exempel, figur 9.2.
9 Toxikologi - Appendix 3
______________________________________________________________________
- 273 -
c. Berkna probit enligt Pr = +
2
ln(C
n
t)
d. Frn tabell 9.6, ta reda p det procentuella svar som motsvarar det berknade
probitvrdet.
Notera att en dosering kan ge ett utfall fr mer n en skadeniv, det kan exempelvis
samtidigt upptrda bde lindriga och svra skador. Vid uppskattningar av skadeutfall
skall man drfr ta som regel att underska om det ocks blir ett utfall i "nsta hgre
niv" av skada. Samma sak mste man ocks gra om utfallet fr en niv blir 100 % fr-
utsatt att det ej r ddliga skador. Erhlls t ex 100 % svra skador mste man gra en
berkning fr att se om ven ddliga skador upptrder.
Resultatet frn probitfunktionen sger bara hur stor fraktion som faller p ena sidan av
grnsen fr en specifik effekt. Den tar ingen hnsyn till hur stor fraktion som faller inom
nsta hgre niv. Om man har mer n en skadeniv mste vrdena drfr korrigeras fr
detta. Det sker genom att det procentuella utfallet fr den lgsta nivn av skada
subtraheras med det procentuella utfallet fr nsta berknade hgre skadeniv osv.
Berkning av det procentuella skadeutfallet med utgngspunkt frn exponeringarna i
berkningsexemplet.
A. Personer som inledningsvis befann sig utomhus ca 200 meter i vindriktningen frn
olycksplatsen. Uppgifterna r hmtade ut tabell 9.1, 9.5 och 9.6.
Total dosering [ [ ] ] C t dt
n

: 7 346 333
Andelen dda: Pr = -19,7 + 1 ln 7 346 333
Pr = -3,91
Frn tabell 9.6: 0 %
Andelen svra skador: Pr = -17,6 + 1 ln 7 346 333
Pr = -1,75
Frn tabell 9.6: 4 %
Andelen lindriga skador: Pr = -15,1 + 1 ln 7 346 333
Pr = 0,69
9 Toxikologi - Appendix 3
______________________________________________________________________
- 274 -
Frn tabell 9.6: 75 %, minus 4 % i hgre niv
terstr: 71 %
Andelen ofarlig irritation: Pr = -12,7 + 1 ln 7 346 333
Pr = 3,10
Frn tabell 9.6: 100 %, minus 75 % i hgre niv
terstr: 25 %
B. Personer som under hela berkningsperioden vistades inomhus ca 200 meter i
vindriktningen frn olycksplatsen. Uppgifterna r hmtade ut tabell 9.2, 9.5 och 9.6.
Total dosering [ [ ] ] C t dt
n

: 713 184
Andelen dda: Pr = -19,7 + 1 ln 713 184
Pr = -6,24
Frn tabell 9.6: 0 %
Andelen svra skador: Pr = -17,6 + 1 ln 713 184
Pr = -4,08
Frn tabell 9.6: 0 %
Andelen lindriga skador: Pr = -15,1 + 1 ln 713 184
Pr = -1,64
Frn tabell 9.6: 5 %
Andelen ofarlig irritation: Pr = -12,7 + 1 ln 713 184
Pr = 0,77
Frn tabell 9.6: 78 %, minus 5 % i hgre niv
terstr: 73 %
2 Berkning av dosering fr viss effekt
Om det procentuella utfallet fr en viss effekt r givet kan man berkna doseringen.
Detta har tillmpning nr man skall berkna vrden fr isodoseringslinjer vilka
motsvarar den effekt man nskar illustrera.
a. I tabell 9.6 sk probitvrdet som motsvarar det procentuella svaret.
9 Toxikologi - Appendix 3
______________________________________________________________________
- 275 -
b. I tabell 9.5 sk vrdet fr probitkonstanterna och
2
samt exponenten n fr
aktuellt mne och effekt.
c. C
n
t = Exp [ [(Pr- )/
2
] ]
d. Berkning av vrdet fr isodoseringslinjen som ger 5 % av befolkningen besvr
efter exponering fr ammoniak.
5 % irritation, ofarligt: Pr = -1,64 Ur tabell 9.6
n = 2,0 Ur tabell 9.5
= -12,7

2
= 1,0
C
n
t: Exp [(-1,64-(-12,7))/1,0] = 64 216 mg min/m
3
3 Berkning med errorfunktioner
Ett alternativt, och ibland enklare, berkningsstt fr att berkna skadeutfall r att
utnyttja errorfunktioner. Dessa r numer ofta inkluderade i moderna datoriserade
kalkylprogram, t ex Microsoft Excel. Berkningssttet kommer inte att presenteras i
detalj i denna handbok, utan hr presenteras endast ett exempel p berkning.
Frutsttningarna r desamma som i exempel 1A, vilket gr det mjligt att jmfra
berkningsstten. Fr vidare lsning hnvisas till referenslistan.
Total dosering (C
n
t): 7 346 333
Vrdena i den fljande tabellen r hmtade ur tabell 9.5.
Effekt C
n
t
50
2
n
Ltt irritation, ofarligt 3,31 x 10
5
1,0 2,0
Lindriga skador, vergende 3,69 x 10
6
1,0 2,0
Svra skador, riska fr bestende men 4,23 x 10
7
1,0 2,0
Dd 3,67 x 10
8
1,0 2,0
9 Toxikologi - Appendix 3
______________________________________________________________________
- 276 -
Fljande tabell r en berkning med hjlp av errorfunktionen. Tabellen r ett exempel p
berkningsgngen i Microsoft Excel.
Z Erf(ABS(Z)) P* Skadeutfall (%)
Ltt irritation, ofarligt -2,192 1,00 1,00 24
Lindriga skador, vergende -0,488 0,51 0,75 71
Svra skador, risk fr bestende men 1,238 0,92 0,04 4
Dd 2,765 1,00 0,00 0
* Den totala sannolikheten, dvs inklusive sannolikheten fr allvarligare skador.
Z =

2
n
50
n
ln
C t
C t 2












Erf(ABS(Z)): errorfunktionen.
P: Sannolikheten fr att tillhra en skadeniv.
P berknas enligt: Om Z < 0: P = 0,5 + 0,5* Erf(ABS(Z))
Om Z > 0: P = 0,5 - 0,5* Erf(ABS(Z))
Skadeutfall: Vrdena korrigerade enligt beskrivning i exempel 1A.
Berkningarna visar att skillnaden i resultat vid de bda berkningsstten r mycket
liten.
9 Toxikologi - Appendix 4
_________________________________________________________________________
- 277 -
APPENDIX 4
Skadekategorier ammoniak, klor och
svaveldioxid
Opverkade: Personerna inom denna kategori pverkas inte nmnbart av
gasmolnet. De r inte heller i ett inledningsskede medvetna om att
en olycka har intrffat.
Frnimmelse: Mnniskor knner tydlig lukt av mnena. Vissa personer kan erfara
mycket ltt irritation.
Ltt irritation, ofarligt: Irritation i andningsvgar och gon. Upplevs som synnerligen
besvrande men effekten br vara vergende.
Lindriga skador,
vergende: Mycket kraftig irritation med symptom frn andningsvgar och
gon. Akuta andningsbesvr med kvvningsknslor. Lindriga
skador kan upptrda p andningsvgarnas slemhinnor. Dessa br
dock inte vara av allvarlig natur. Bestende besvr efter
exponeringen kan upptrda. Symptomen r s kraftiga att
exponerade personer kan frvntas att ska sjukvrd.
Svra skador, risk fr
bestende men: Kraftig pverkan av gon med uttalade synsvrigheter. Svra
andningsbesvr - andnd. Risk fr permanenta lung- och
gonskador, lungdem kan uppkomma upp till tv veckor efter
exponering. Kategorin krver akuta sjukvrdinsatser.
Dd: Snabbt ddligt, kraftigt lungdem och kvvning.
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 279 -
10 TRYCK VID EXPLOSIONER

"....P. befann sig ..... utanfr Domus varuhus i Emmaboda d han uppmrksammade en kraftig explosion. D
P. tittade i riktning mot explosionen kunde han, trots att relativt hga hus var i vgen, se en hg eldpelare i
luften. D P. ngon minut senare kom fram till platsen fr explosionen kunde han konstatera att
industribyggnad ....... i stort sett jmnats med marken."
"Stora skador har uppsttt p intilliggande industribyggnad ...... detta p grund av tryckvgen samt att brand
brutit ut i denna byggnad. Ett stort antal glasrutor har ven krossats i byggnader runt explosionen."
"... hrdes en kraftig explosion ster om den plats jag befann mig p. Samtidigt krossades skyltfnstren i K-
Marknad och angrnsande butiker och ...."
"..... gick F. och klippte grs p sin bostadstomt ...... hrdes pltsligt "en vldig smll". Samtidigt syntes "ett
eldhav" stiga upp frn fabrikens plats ...... efter "smllen" upplevde F. att dr blev ngon sekunds tystnad.
Detta kndes mrkligt och overkligt eftersom han samtidigt kunde se "fabriken i delar" flyga bde uppt och
dala nedt ......... enda kroppsliga pfljd F. fick av explosionen r att det numera "ringer i ronen" p
honom."
"E. hrde ett flygplan g frbi och strax drefter kom en "fruktansvrd smll". Samtidigt knde E. att ngot
slog till mot huvudet ....... E:s minnesbilder av vad som hnde i detta tidiga skede r mycket dliga. Han
menar sig ha varit "borta en kort stund". D han i egentlig mening terfick minnet befann han sig utomhus
p gatan norr om villan dr folk brjade samlas ......... E. hade ftt ett skrsr i ena tinningen frn en
kringflygande glasbit och bldde ven frn ngra mindre sr i ansiktet."
Citaten ovan r hmtade ur polisens underskningsprotokoll efter explosionsolyckan med gasol i Emmaboda i
maj 1992 och antyder ngra frhllanden som behandlas i detta kapitel.
- Vid explosioner kan svl byggnader som mnniskor skadas men normalt r byggnader, srskilt fnster,
srbarare n mnniskor.
- Byggnadsskador kan emellertid i sin tur ge skador p mnniskor p grund av glassplitter och ras t ex
- Ofta uppkommer inte enbart skador av tryck utan kombineras med skador av vrmestrlning (Kap 11).
Brnnbara gaser som slpps ut i luften kan om de antnds, under olyckliga omstndigheter,
explodera och ge upphov till s hga tryck att mnniskor och materiel skadas. Explosion
uppstr emellertid inte i samtliga fall ven om antndning sker. I detta kapitel frklaras
vissa parametrars betydelse fr om och hur explosioner sker. En approximativ metod fr
uppskattning av tryck vid gasexplosioner presenteras och skadekriterier fr mnniskor och
byggnader anges. Huvudsakligen r det utvndiga gasexplosioner som behandlas men ven
tryckkrlsexplosioner, inneslutna explosioner och dammexplosioner berrs.
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 280 -
10.1 Allmnna begrepp
Karakteristiskt fr trycket p visst avstnd frn en explosion r i det ideala fallet
(energifrigrelsen sker p en mycket kort tid i en mycket liten volym) att trycket
momentant gr upp frn normalt lufttryck till ett maximalt vrde P
+
fr att drefter avta
exponentiellt och verg i ett undertryck P
-
fr att s smningom terg till normalt
lufttryck (Fig 10.1). Vid explosioner med sprngmnen erhlls det hr redovisade
principiella utseendet.
t
1
t
2
t
3
t
+
t
-
P
+
P
-
Tryck
Tid
vertrycksfas
Undertrycksfas
-
I =
t
3
t

+
I =
t
2
t

Figur 10.1. Karakteristiska parametrar fr en ideal luftsttvgs vertrycksfas r maximalt

vertryck P
+
, vertryckets varaktighet
+
I .
ertrycksfasen finns motsvarande parametrar
-
t och
-
Vanligen menas nr man talar om tryckparametrar egenskaperna hos det ostrda trycket.
side -trycket eller det infallande trycket. Detta r det tryck som
trycket istllet faller in vinkelrtt mot vggens plan belastas vggen av det reflekterade
kPa kan
tera
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 281 -
berknas (Baker, Cox, Westine, Kulesz & Strehlow, 1983) som
dr P
r
= skalat reflekterat vertryck = P
r
/P
0

P
s
= skalat infallande vertryck = P
s
/P
0

P
r
= reflekterat vertryck (kPa)
P
s
= infallande vertryck (kPa)
P
0
= atmosfrstryck (1 10
5
kPa)
= 1,4
Fr lga infallande tryck blir allts trycket frstorat med en faktor tv vid reflektion. I
tabellen nedan redovisas exempel p reflekterat tryck vid olika infallande tryck.
P
s
(kPa)
P
r
(kPa)
P
r
/P
s
10 20,8 2,1
20 43,3 2,2
40 91,3 2,3
60 148 2,5
80 209 2,6
100 275 2,8
200 667 3,3
400 1670 4,2
Reflekterat tryck fr infallsvinklar mellan 0 och 90 grader finns beskrivna i litteraturen
(Baker, Cox, Westine, Kulesz & Strehlow, 1983). Vid verslag kan man anta att grnsen
mellan infallande tryck och reflekterat tryck gr vid 45 grader.
r s
2
s
s
P =2P +
( +1)P
( - 1)P +2



[10:1]
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 282 -
Trycket frn en explosion r mycket kortvarigt. Vid en detonation av t ex 38 kg
propylenoxid blandat i luften uppmttes vertryckets varaktighet p 20 m avstnd till ca
20 ms (Axelsson och Berglund, 1968). 20 ms r den ungefrliga utsvngningstiden
(utsvngningstiden = halva egensvngningstiden) fr mnga byggnadskomponenter. Det
betyder att inte bara tryckets maximivrde bestmmer skadornas omfattning p en byggnad
utan ocks impulsttheten. Impulsttheten r integralen av trycket med avseende p tiden,
dvs arean under kurvan i tryck-tid-diagrammet.
Ett vanligt stt att redovisa hur en konstruktion pverkas av dynamisk belastning r att
ange en skadekurva i ett tryck-impulstthetsdiagram (Fig 10.2). Sdana kombinationer av
tryck och impulstthet som ger en och samma skada t ex utbjning hos en vgg bildar en
skadekurva. Vid kombinationer av tryck och impulstthet som ligger under eller till
vnster om skadekurvan uppstr ej den aktuella skadan. Vid kombinationer av tryck och
impulstthet som ligger ver eller till hger om skadekurvan blir skadan strre.
P
c
P
+
I
+
I
c
Olika kombinationer av tryck (P ) och
impulstthet (I ) som ger en och
samma skada, t ex en utbjning hos
en vgg, bildar en skadekurva.
+
+
I
+
Tryck
Tid
P
+
I
+
Tryck
Tid
P
+
I denna del av diagrammet r trycket kortvarigt i
frhllande till den aktuella konstruktionens
egensvngningstid.
I denna del av diagrammet r trycket
lngvarigt i frhllande till den aktuella
konstruktionens egensvngningstid.
Figur 10.2. Skadekurva i tryck-impulstthetsdiagram. P
c
och I
c
r skadekurvans asympto-
ter som bda minst mste verskridas fr att en viss skada ska uppst.
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 283 -
vertrycket vid en explosion fljs allts av en undertrycksfas (Fig 10.1). Undertrycksfasen
har betydligt lngre varaktighet n vertrycksfasen men lgre amplitud. Fr fallet
detonation av 38 kg propylenoxid blandat i luften blev tryckets negativa varaktighet p 20
m avstnd ca 80 ms (Axelsson och Berglund, 1968). Total varaktighet fr vertrycksfas
och undertrycksfas blev allts ca 100 ms vilket r betydligt lngre n utsvngningstiden fr
de flesta typer av byggnadskomponenter. Detta betyder att undertrycket oftast har en
mycket liten pverkan p normala byggnadskonstruktioner. Ett undantag r om man har
mycket sm explosioner, mindre n 10 kg brnsle, d hela tryck-tid-frloppet r s kort att
ven undertrycksfasen pverkar maximalutbjning hos t ex en byggnadsvgg.
En viktig parameter fr bestmning av om skadliga tryck uppstr vid en gasexplosion r
hur snabbt frbrnningen sker. Harris (1983) anger fr t ex propan-luftblandning en
maximal laminr brinnhastighet p 0,52 m/s. Den laminra brinnhastigheten varierar
mellan olika slags gaser (Tab 10.2 i slutet av detta kapitel). Den laminra brinnhastigheten
r den hastighet med vilken flamfronten (vid frnvaro av turbulens) rr sig i frhllande till
den obrnda gasen framfr sig. Flamhastigheten i ett gasmoln blir emellertid betydligt
hgre av tv orsaker. P grund av att gasblandningen kar sin volym vid frbrnningen
kommer flamfronten att skjutas framt, hur snabbt beror p den geometri i vilken
frbrnningen sker. Fortast gr det i en tunnel eller liknande (endimensionell geometri)
och lngsammast vid sfrisk utbredning i fria luften (tredimensionell geometri). Dessutom
uppstr vid flamfrontens utbredning turbulens varvid flamfrontens area kar och drmed
frbrnns mer gasblandning per tidsenhet n vad som skulle varit fallet om flamfronten
varit helt jmn och detta innebr att flamfronten skjuts framt snabbare.
Turbulensen r allts en viktig parameter fr flamhastighetens storlek och drmed trycket.
Hg turbulens i flamfronten ger en snabb frbrnning vilket kar trycket. Hur stor
turbulensen blir beror p i vilken milj som flamman breder ut sig i. Om det t ex finns
mycket hinder i flammans vg eller om gasblandningen r mer eller mindre innesluten
uppstr hg turbulens. ven initieringsenergin och koncentrationen av gasen i luften
pverkar flamhastigheten.
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 284 -
Det r som synes mnga parametrar som styr hur stort trycket blir och vissa parametrars
betydelse r inte heller fullstndigt klarlagda. I detta kapitel presenteras en approximativ
metod fr uppskattning av trycket vid gasexplosioner. Vidare presenteras skadekriterier fr
olika konstruktioner och mnniskor.
10.2 Tryck frn gasexplosioner
Vid explosioner med brnnbara gaser blandade med luften r energittheten lgre n fr
sprngmnen och dessutom pgr energifrigrelsen under en lngre tid n fr
sprngmnen. Van den Berg (1980, 1984) redovisar berknade tryck-tidfrlopp vid
frbrnning av ett halvsfriskt moln av kolvte blandat med luft med stkiometrisk
koncentration (Fig 10.3). I berkningarna har frutsatts centrisk initiering och jmn
flamhastighet.
Den initiala styrkan hos explosionen r en variabel som i modellen kan varieras mellan 1
och 10. Explosionsstyrka 1 innebr en svag explosion med lg flamhastighet.
Explosionsstyrka 2-10 innebr successivt allt starkare explosioner med hgre
flamhastigheter. Flamhastigheterna r emellertid fr explosionsstyrka 9 eller mindre
fortfarande lgre n ljudhastigheten (deflagration). Explosionsstyrka 10 innebr en stark
explosion med flamhastighet hgre n ljudhastigheten allts en detonation.
Explosionsstyrkan mste vara knd fr att man ska kunna bestmma tryck och
impulstthet. Fr nrvarande finns ingen enkel metod att bestmma explosionsstyrkan men
hjlpmedel fr detta hller p att tas fram.
Det har visat sig i mnga experiment som gjorts med gasexplosioner dr geometrin eller
antalet turbulensskapande hinder varierat inom gasmolnet att flamhastigheten varierar
kraftigt med turbulensen. Om det finns flera volymer med turbulensskapande hinder inom
ett gasmoln som antndes kommer flamhastigheten att accelereras upp dr hindren r
mnga men terg till ett lgt vrde i omrden dr hindren r f eller saknas. Detta betyder
att det endast r den gas som befinner sig i ett omrde med mycket hinder eller delvis
inneslutet som kommer att bidra till det tryck som bildas vid en explosion.
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 285 -
Fr att uppskatta det tryck som uppstr om en explosiv/brandfarlig gas slppts ut och
antnds efter att den blandat sig med luften fresls fljande metod
1. Bestm gasens spridningsomrde.
2. Identifiera omrden inom gasens spridningsomrde dr hg turbulenshos
flamma kan frvntas.
3. Berkna energiinnehllet av gasen i aktuellt omrde.
4. Uppskatta explosionsstyrkan i aktuellt omrde.
5. Bestm tryck och impulsttheter p olika avstnd.
De olika momenten frklaras nedan i avsnitt 10.2.1 - 10.2.5.
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 286 -
P
P
Po
s
s
= t
t c
E P
o
o
+
+
=
( / )
/ 1 3
R
R
E P
o
=
( / )
/ 1 3
[10:2, 3 och 4]
Figur 10.3. Tryck (P
s
) och varaktighet (t
+
) frn halvsfriska kolvte-luftexplosioner p
marken (Van den Berg, 1984). P
0
= atmosfrstrycket (1 10
5
Pa), C
0
=
ljudhastigheten i luft (340 m/s), E = Energimngd (J), R = avstnd frn
molncentrum (m), R
0
= molnets skalade radie.
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 287 -
10.2.1 Bestmning av gasens spridningsomrde
Gasens spridningsomrde bestms enligt kapitel 4 - 8. Det r endast omrdet med
koncentrationer som ligger innanfr brnnbarhetsgrnserna (enligt tabell 10.2 i slutet av
detta kapitel) som r intressant vid berkning av skador frn en explosion.
10.2.2 Identifiering av omrden med hg turbulens
Inom gasens spridningsomrde identifieras omrden dr hg turbulens hos flamman kan
frvntas. Det kan rra sig om volymer som r delvis inneslutna t ex under skrmtak
och/eller innehller mnga hinder t ex mycket rrledningar, ttt placerade tankar eller
andra objekt. Om tv eller flera sdana omrden ligger nra varandra sls de samman till
en enhet, annars grs tryckuppskattningen med antagandet att de exploderar var fr sig.
10.2.3 Berkning av energiinnehllet
Energiinnehllet av gasluftblandningen i aktuellt omrde berknas som produkten av
aktuell volym, andelen brnnbar gas och energiinnehllet (Tab 10.2 i slutet av detta
kapitel) hos den aktuella gasen. Eventuellt mste aktuellt omrde delas upp i delvolymer
om koncentrationerna varierar kraftigt inom omrdet.
10.2.4 Uppskattning av explosionsstyrkan
Som tidigare nmnts saknas enkla metoder fr uppskattning av explosionsstyrkan. Kinsella
(1994) samt Baker, Tang och Scheier (1994) redovisar metoder fr uppskattning av explo-
sionsstyrkan grundat p parametrar som grad av inneslutning, hindertthet,
initieringsenergi och reaktivitet hos gasen. Bda metoderna ger emellertid resultat som
markant avviker frn vissa experiment. Eggen (1994) har utfrt ett omfattande arbete fr
sammanstllning av resultat frn experiment och analys av olyckor gllande
gasexplosioner. Avsikten har varit att ta fram en metod fr bestmning av
explosionsstyrkan utgende frn i stort sett samma parametrar som Kinsella och Baker,
Tang och Scheier. Tillgngliga data uppvisar emellertid en mycket stor spridning vilket
innebr att man ofta inte kan utesluta hga vrden p explosionsstyrkan. Ett stt som man
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 288 -
kan tillmpa r d att anta att explosionsstyrkan r 10 allts detonation. Detta ger ett vre
grnsvrde p trycket. I verkligheten uppstr vid vdautslpp utomhus med
brandfarliga/explosiva gaser ytterst sllan detonation. Som det framgr av diagrammet i
figur 10.3 fr man emellertid p lite strre avstnd samma tryck fr explosionsstyrka 6
(allts en inte orealistiskt kraftig deflagration) som explosionsstyrka 10. Det betyder att om
man intresserar sig fr skador p konstruktioner som inte tl s hga tryck (<20 kPa) fr
man ett vre grnsvrde p skadeomfattningen om man antar en explosionsstyrka p 6.
Om antagandet enligt ovan anses alltfr mycket p skra sidan r det mjligt att f en
uppfattning om explosionsstyrkan genom egna experiment i modellskala eller genom
jmfrelse med experiment som beskrivs i litteraturen. Det r emellertid inte alltid som
man direkt kan verfra flamhastigheten eller trycket frn ett experiment i modellskala till
fullskala. Van Wingerden (1989) anser att fr flamhastigheter lgre n 100 m/s kan man
direkt anvnda sig av modellskaleexperiment. Vid hgre flamhastigheter mste man
emellertid kompensera fr skalningseffekter. Man kan d f liknande flamhastigheter som
i fullskala om man i modellskaleexperimenten anvnder gaser med hgre flamhastighet
eller med syrgasinblandning i stllet fr luft.
Det finns ocks mjlighet att utnyttja olika datorprogram fr berkning av flamhastighet
och tryck i ett begrnsat omrde med mycket turbulens. Exempel p sdana datorprogram
r FLACS (Hjertager, 1982 och 1989) och REAGAS (van den Berg, 1989).
Vid uppskattning av explosionsstyrkan eller vid jmfrelse med experiment som r
liknande men kanske inte exakt lika aktuellt fall r det bra att knna till hur olika
parametrar pverkar flamhastigheten och drmed explosionsstyrkan.
Van Wingerden, Vissner och Pasman (1990) redovisar resultat av experiment dr det
framgr att flamhastigheten kar med "blockage ratio" dvs frhllandet mellan hindrens
tvrsnittsarea och den totala tvrsnittsarean dr flamman rr sig. Det framgr ocks att
minskat avstnd mellan hindren kar flamhastigheten. Skarpkantade hinder ger hgre
flamhastighet n runda. mnen med hg laminr brinnhastighet ger hgre flamhastighet.
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 289 -
Fr att en frbrnning eller explosion ska komma till stnd fordras frutom brnsle och
syre ocks en viss initieringsenergi. Minsta erforderliga initieringsenergi bestms av flera
parametrar, varav de viktigaste r typ av brnsle, brnslets koncentration i luften och
nrvaro av andra gaser i blandningen t ex inert gas. ven trycket och temperaturen
pverkar initieringsenergin. Normala variationer i atmosfrstrycket och temperaturen
pverkar emellertid initieringsenergin marginellt (Bond, 1991).
Fr att en brnsle/luftblandning ska kunna antndas krvs att koncentrationen ligger
mellan brnnbarhetsgrnserna. P motsvarande stt krvs fr att en explosion av typen
detonation (se tidigare) ska uppkomma att koncentrationen ligger mellan
detonationsgrnserna. Fr de flesta mnen ligger brnnbarhetsgrnserna och
detonationsgrnserna mycket nra varandra (Tab 10.2). Lgst initieringsenergi krvs vid
koncentrationer som ligger nra stkiometrisk koncentration (men inte alltid exakt dr).
Vid avvikelse frn stkiometrisk koncentration kar erforderlig initieringsenergi markant
(Fig 10.4). Fr bestmning av brnnbarhetsgrnserna hos mnen dr dessa inte r knda
finns approximativa formler som bl a tar hnsyn till mngden vte och kol som ingr i
mnet (Bond, 1991, Lewis och von Elbe, 1987).
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 290 -
Figur 10.4. Initieringsenergier som ger direkt detonation som funktion av frhllandet mellan
aktuell koncentration och stkiometrisk koncentration (vol-% i luft) fr olika
mnen (Moen, 1993; Bull, 1979; Benedick, Guirao, Knystautas & Lee, 1986).
Figur 10.5. Initieringsenergier fr antndning som funktion av frhllandet mellan aktuell
koncentration och stkiometrisk koncentration (vol-% i luft) fr olika mnen
(Calote, Gregory, Barnett och Gilmer, 1952; Bond, 1991).
I tabell 10.2 i slutet av detta kapitel redovisas minsta initieringsenergier fr olika mnen.
Initieringsenergin har uppmtts vid blixturladdningar vid vldefinierade experiment.
Blixten gr mellan tv 3 mm tjocka elektroder. Fr mnen dr initieringsenergin inte r
knd finns approximativa formler som bl a tar hnsyn till molekylstrukturen (Bond, 1991).
Vid experiment kan det vara enklare att registrera flamhastigheten n trycket. Oppenheim,
Kuhl och Kamel (1972) redovisar resultat av berkningar som kan anvndas till att ge
trycket som funktion av flamhastigheten i olika geometrier (Fig 10.6).
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 291 -
Baker, Cox, Westine, Kulesz och Strehlow (1983) redovisar berkningar av tryck som
funktion av skalat avstnd fr olika brinnhastigheter i centralt initierade sfriska moln med
konstant flamhastighet.
Figur 10.6. Maximala tryck (innanfr flamfronten) som funktion av brinnhastigheten i
olika geometrier enligt Oppenheim, Kuhl och Kamel (1972). Med brinn-
hastigheten menas den hastighet med vilken den turbulenta flamfronten rr sig
i frhllande till den obrnda gasen framfr sig. Brinnhastigheten r ca 7
gnger lgre n flamhastigheten.
10.2.5 Bestmning av tryck och impulstthet
Nr man vet energin och explosionsstyrkan kan man bestmma trycket och varaktigheten
p olika avstnd (Fig 10.3). Impulsttheten berknas som om tryck-tidfunktionen vore
triangelformad, dvs som halva produkten av trycket och varaktigheten. Reflekterat tryck
och impulstthet berknas enligt ekvation [10:1].
Figur 10.3 gller fr ett halvsfriskt moln p marken som initieras centriskt. Fr andra
geometrier p molnet och initieringslgen kan man f andra tryck speciellt nra molnet.
Vanligen r inte moln halvsfriskt formade utan snarare pannkaksformade om de hrrr
frn ett momentant utslpp eller cigarrformade om de hrrr frn ett kontinuerligt.
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 292 -
Dessutom initieras moln sllan i mitten utan oftare sker det i randen. Raju (1981) och
Baker, Cox, Westine, Kulesz och Strehlow (1983) redovisar berkningar p tryck som
visar att radiellt ut frn centralt initierade pannkaksformade moln erhlls lgre tryck och
impulsttheter n frn halvsfriska tminstone i nrzonen (ut till ett energi-skalat avstnd
p ca 5). Strehlow (1981) har med berkningar visat att tryck bestmda med antagande om
halvsfrisk geometri och centrisk initiering kraftigt verskattar tryck som uppstr frn
kantinitierade moln med stora sidofrhllanden. Berkning enligt figur 10.3 som anvndes
vid verslagsberkningar ger allts ofta hgre tryck n i verkligheten.
10.3 Skador av tryck
10.3.1 Skador p mnniskor
Skador av luftsttvgor p mnniskor kan indelas i direkta eller primra och indirekta. De
indirekta skadorna kan i sin tur delas upp i sekundra (freml kastas av explosionen mot
mnniskor) och tertira (mnniskor kastas ivg av explosionen). Till detta kommer skador
av kollapsande byggnader.
Direkta skador
Den tryckknsligaste delen i mnniskokroppen r rats trumhinna. Vid alltfr hga tryck
gr den snder (trumhinneruptur) och skador p mellanrat kan leda till permanent
hrselskada. En siffra som ofta anges som grns fr trumhinneruptur r 35 kPa (White,
1968; Hirsch, 1968). Mnniskor r naturligtvis olika knsliga och White och Hirsch anger
ocks grnsen 100 kPa fr 50 % trumhinnerupturer. En figur som anger andelen
trumhinnerupturer som funktion av vertrycket redovisas av Hirsch (Fig 10.7). Angivna
vrden gller fr en luftsttvg med brant front.
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 293 -
Figur 10.7. Procent trumhinnerupturer som funktion av maximala vertrycket (Hirsch,
1968).
Grnstrycket fr d lungskador brjar uppkomma anges (White, Jones, Damon, Fletcher
och Richmond, 1971) vara 70 kPa. Motsvarande tryck fr vriga skadeniver anges i tabell
nedan.
Skada Infallande tryck
(kPa)
Grns fr lungskador (alla skadade) 70
Grns fr ddliga skador (1 % dda) 180
10 % dda 210
50 % dda 260
90 % dda 300
99 % dda 350
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 294 -
Samtliga angivna siffror gller fr infallande tryck mot en person (vikt 70 kg) med
lngsaxeln vinkelrtt mot tryckets utbredning. Vid mycket korta varaktigheter hos
vertrycket (< 0,01 s) kan hgre tryck tolereras.
Indirekta skador
Sekundra skador - skador av splitter
Vid utvndiga gasexplosioner kan man ofta bortse frn risken att mnniskor ska skadas av
splitter. Dremot kan problemet behva uppmrksammas vid explosioner inneslutna i
byggnader (Avsnitt 10.3.2) och vid tryckkrlsexplosioner. Baker Cox, Westine, Kulesz och
Strehlow (1983) redovisar berkningsmodeller fr splitterhastigheter och splitterrckvidder
hos delar av tryckkrl med gasformiga mnen och skadekriterier fr mnniskor som trffas
av splitter. Dessutom redovisas modeller fr berkning av det tryck som uppstr i
omgivningen av ett exploderande tryckkrl. Skador av tryck frn exploderande tryckkrl r
ofta sm jmfrt t ex med skador av utslppta brnnbara/explosiva gaser. Baker, Kulesz,
Ricker, Westine, Parr, Vargas, Moseley (1978) redovisar en modell fr berkning av
kastlngder hos tryckkrl med flytande mnen t ex propan. Ett sdant tryckkrl kan kastas
ivg som en raket mycket lngt beroende p att vtskan vergr till gas p grund av
trycksnkningen vid snderbrytningen. Gasen strmmar ut genom ppningen i krlet p ett
stt liknande funktionen i en raketmotor. Splitter frn t ex exploderande tryckkrl innebr
oftast frhllandevis sm risker fr mnniskor eftersom det ofta rr sig om ett mycket litet
antal splitter som sprids ver ett stort omrde.
Tertira skador
Tertira skador uppkommer genom att kroppen accelereras av trycket och sedan bromsas
upp d den trffar ngot freml eller marken. Skador p grund av uppbromsningen r de
mest betydande. Viktiga parametrar fr bestmning av skadeomfattningen r hastighets-
frndringen, anslagsytans karaktr och vilken del av kroppen som slr i.
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 295 -
White (1968, 1971) och Clemedsson, Hellstrom och Lingren (1968) anger fljande
anslagshastigheter och skadeniver fr huvudet
Andel skallfrakturer Anslagshastighet (m/s)
Vanligen inga frakturer 3,05
Grnsvrde 3,96
50 % frakturer 5,49
Nstan 100 % frakturer 7,01
Fr hela kroppens anslag anger White (1971) fljande anslagshastigheter och skade-
niver
Andel dda Anslagshastighet (m/s)
Vanligen inga dda 3,05
Grnsvrde 6,40
50 % dda 16,5
Nstan 100 % dda 42,1
I tabellerna ovan r det antaget att anslaget sker mot en hrd yta.
Figurerna 10.8 och 10.9 visar erforderliga kombinationer av tryck och skalad impuls
som krvs fr att kasta ivg en kropp till hastigheterna enligt ovan.
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 296 -
Figur 10.8. Kombinationer av vertryck och skalad impulstthet (dvs aktuell
impulstthet i kPas dividerad med kubikroten ur ivgkastad persons
kroppsvikt i kg) som ger allvarliga skador vid islag av huvudet (Baker
et al., 1983).
Skalad impulstthet (kPas/kg1/3)
vertryck (kPa)
0,1 0,5 1 5 10 50 100 500 1000
0,1
0,2
0,5
1
2
5
10
20
50
100
7,01m/s (nstan 100% frakturer)
5,49 m/s (50 % frakturer)
3,96 m/s (grnsvrde)
3,05 m/s (skert)
. .
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 297 -
Figur 10.9. Kombinationer av vertryck och skalad impulstthet (dvs aktuell
impulstthet i kPas dividerad med kubikroten ur ivgkastad persons
kroppsvikt i kg) som ger allvarliga skador vid islag av kroppen
(Baker et al., 1983).
10.3.2 Skador p byggnader
Skador p fnster
Vanliga fnsterrutor r mycket knsliga fr explosioner. Glasrutornas storlek, sidofr-
hllande och tjocklek pverkar motstndsfrmgan liksom glasrutans inspnning och
sm skador i glaset. Detta gr att avstnd till dr fnsterrutor krossas vid en explosion
varierar mycket. Enkla rutor har mindre motstndsfrmga n isolerrutor. Splitt-
ringstrycket fr en 3 mm tjock glasruta med sidomtten 1 1 m r ca 4,5 kPa (Forsn
och Selin, 1991). Detta r vad rutan normalt (50 % grns) klarar vid statiskt tryck. Fr
sprngladdningar p upp till 10-tals kg r varaktigheten s kort att rutan tl hgre tryck.
Fr tryck frn gasexplosioner kan man emellertid normalt inte rkna med s kort
Skalad impulstthet (kPas/kg1/3)
vertryck (kPa)
0,1 0,5 1 5 10 50 100 500 1000
0,1
0,2
0,5
1
2
5
10
20
50
100
7,01m/s (nstan 100% frakturer)
5,49 m/s (50 % frakturer)
3,96 m/s (grnsvrde)
3,05 m/s (skert)
. .
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 298 -
varaktighet att rutan tl hgre tryck. 4,5 kPa r allts det verkliga trycket som rutan tl.
Om t ex ett infallande tryck p 2,2 kPa reflekteras vinkelrtt mot en ruta belastas rutan
av 4,5 kPa och krossas allts. Empiriska vrden som gller amerikanska frhllanden
har beskrivits av Reed (1973). Enligt dessa krossas 1 % rutor totalt i bebyggelse vid ett
infallande tryck p ca 1 kPa, 10 % vid ca 3 kPa och 50 % vid ca 10 kPa.
Skador p vggar
Precis som fr fnsterrutor r det stor spridning i avstnd till dr byggnadsdelar i vrigt
skadas vid en explosion. Det finns dessutom ett brett spektrum av skadeniver fr t ex
byggnadsvggar. Lindriga skador kan vara fina sprickor i puts eller obetydliga frskjut-
ningar av icke brande vggar. Allvarliga skador kan vara total snderbrytning och ras
av brande vggar. Det r drfr normalt inte praktiskt mjligt att i en riskanalys i detalj
bestmma skadeomfattning vid olika vdahndelser. I den hr fljande framstllningen
grs valet att endast redovisa kriterier fr skadetyper som r av vsentlig betydelse fr
berkning av skador p mnniskor i byggnader. I andra arbeten (Lindqvist, Forsn,
Holm och Hgglund, 1989 och Lindqvist, Forsn, Holm, Hgglund och Onnermark,
1991) rrande berkningsmodeller av skador p byggnader och mnniskor i byggnader
har begreppet skadezoner anvnts. Vggraszon definieras t ex som de utrymmen i en
byggnad dr en brande vgg (eller takbjlklag) har kollapsat. I bostadshus r det vanligt
med en lngsgende brande vgg i mitten av huset. Om en lngsida i ett bostadshus
kollapsat innebr detta d oftast att halva byggnaden (den mot explosionen) ingr i
vggraszonen. Fr arbetsplatsbyggnader kan man rkna med att vggraszonen strcker
sig 5 m in i byggnaden om yttervggen raseras. Andelen dda i vggraszonen frvntas
bli ca 1/3 och andelen allvarligt skadade ocks ca 1/3.
Som tidigare beskrivits beror skadeomfattningen bde av trycket och impulsttheten.
Fr att en skada ska uppkomma krvs bde ett visst karakteristiskt tryck P
c
och en
karakteristisk impulstthet I
c
. P
c
och I
c
utgr i ett tryck-impulstthetsdiagram
asymptoter fr en skadekurva (Fig 10.2). Huruvida en viss skada uppstr kan
kontrolleras grafiskt
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 299 -
eller med formeln (Granstrm, 1958)
Karakteristiska tryck och impulsttheter fr kollaps av olika vggtyper anges nedan i
tabell 10.1. Det saknas i stor utstrckning data p spridning av angivna vrden som fr
anses vara 50 %-iga skadeniver. Datorprogrammet VASDIP (1990) anger dock ven
berknade vrden fr 0 % och 100 % skador. Vanligen skiljer det ungefr en faktor 2 fr
steg frn 0 % till 50 % och frn 50 % till 100 % bde fr impuls och tryck.
c
+
c
+
I
I
+
P
P
1 uppndd skada [10:5]
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 300 -
Tabell 10.1. Karakteristiska tryck och impulsttheter fr kollaps av olika vggtyper
(Lindqvist, Forsn, Holm, Hgglund och Onnermark, 1994).
______________________________________________________________________
Typ av konstruktion Beteckn. Vn.hjd P
c
I
c

(m) (kPa) (kPas)
______________________________________________________________________
Byggnader med stomme i
platsgjuten betong:
Brande yttervggar av 20 cm
betong (och invndiga pelare) B1TN 3,5 200 2,5
Ltta utfackningsvggar
(pltkassetter) i pelarhus B2LN 3,5 5 0,5
Medeltunga utfackningsvggar
(regelstomme och fasadtegelskal)
i pelarhus B2MN 3,5 5 1,0
Brande tvrvggar och utfackade
lngsgende yttervggar: B3MN 2,5
Gavel med 16 cm betong 200 2,5
Lngsida (regelstomme och
fasadtegelskal) 10 1,0
Cellhus med brande yttervggar
av 15 cm betong B4TN 2,5 200 2,5
Byggnader med stomme i
monterad betong:
Hallbyggnad med yttervggar
av 25 cm lttbetongelement
(spnnvidd 6 m) P1MH 6,0 5 0,5
Hallbyggnad med yttervggar
av sandwichelement (betong-
isolering-betong), (spnn-
vidd 4 m) P1TH 8,0 6 2,8
Pelar-balkstomme med yttervggar
av sandwichelement
(betong-isolering-betong) P1TN 3,5 200 3,1
Elementhus med yttervggar av
sandwichelement
(betong-isolering-betong) P2TN 2,5 200 3,1
______________________________________________________________________
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 301 -
Tabell 10.1. (forts.) Karakteristiska tryck och impulsttheter fr kollaps av olika
vggtyper (Lindqvist, Forsn, Holm, Hgglund och Onnermark,
1994).
______________________________________________________________________
Typ av konstruktion Beteckn. Vn.hjd P
c
I
c

(m) (kPa) (kPas)
______________________________________________________________________
Byggnader med stomme i stl:
Hallbyggnad med ltta ytter-
vggar (profilerad plt p
stlreglar, spnnvidd 6 m) S1LH 7,5 5 0,5
Pelarhus med ltta utfacknings-
vggar (stlreglar med utvndig
pltbekldnad) S1LN 3,5 15 1,5
Pelarhus med medeltunga utfack-
ningsvggar (regelstomme och
fasadtegelskal) S1MN 3,5 15 1,0
Hallbyggnad med tunga ytter-
vggar (2 halvstens tegel-
murar med mellanliggande
isolering) S1TH 7,5 2,5 0,3
Byggnader med murad stomme:
Smhus med yttervgg av 250 mm
lttbetong M1LS 2,5 25 0,5
Flerfamiljshus med 1-stens
brande yttervggar M1TN 3,0 80 1,5
ldre tegelbyggnad (1,5-stens
yttervgg) M2TN 3,0 200 1,8
Byggnader med trstomme:
Plank- och timmerhus T1MN 3,0 20 0,6
Hallbyggnad med pelare/balk-
stomme (vggbekldnad trpanel
p trreglar, spv 6 m) T2LH 6,0 2 0,1
Hallbyggnad med regelstomme
(vggbekldnad trpanel) T3LH 3,0 1 0,1
Strre hus med regelstomme
(vggbekldnad trpanel) T3LN 3,0 2 0,2
Smhus med regelstomme
(yttervgg med 1/2-stens
fasadtegelskal) T3MS 2,5 10 0,8
______________________________________________________________________
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 302 -
Vid explosioner inne i byggnader kommer tryckets maximivrde att bestmmas av
mngden brnnbart material i frhllande till rumsvolymen. Vid stkiometrisk
koncentration kommer vertrycket att bli ca 750 kPa fr de flesta kolvten (Harris,
1983) vilket r hgre n samtliga karakteristiska tryck enligt tabell 10.1. Eftersom
trycket har en viss stigtid kommer ocks maximitrycket att bestmmas av areornas
storlek p eventuella lckage (t ex fnsters). Ett visst lckage till utemiljn startar
nmligen genom dessa s fort som trycket brjar byggas upp inne i utrymmet. Modeller
fr berkning av stigtider och maximala tryck fr olika mnen och lckageareor finns i
litteraturen (Harris, 1983; Bartknecht, 1981). Fr mnga vanliga gaser t ex propan som
befinner sig i stkiometrisk koncentration med luften krvs mycket stora lckageareor
(kanske en hel sidovgg i ett rum) fr att trycket inte ska bli s hgt att vanliga
byggnader skadas. Vid gasexplosioner inne i byggnader kan ofrbrnd gas tryckas ut
och ge upphov till sekundra explosioner utanfr (Schacke och Siwek, 1992).
Ett mycket stort antal mnen kan i form av damm antndas och frorsaka explosioner
med hga tryck (Field, 1982; Bartknecht, 1989; Eckhoff, 1991). Sdana mnen r
naturliga organiska material (sd, linne, socker etc), syntetiska organiska material (plas-
ter, organiska pigment, pesticider etc), kol och torv samt metaller (aluminium, magne-
sium, zink, jrn etc). ven vid explosionsavlastning i samband med dammexplosioner
kan damm fras ut och vid tillgng till syre utanfr inneslutningen ge en sekundr
explosion som kan frorsaka strre skadeverkningar n den primra explosionen (Stock,
Schuman och Wirkner-Bott, 1992).
10.4 Tillmpningsexempel
I detta avsnitt visas hur skador av tryck bestms vid initiering av ett utslpp av propan
ver ett industriomrde (Fig 10.10).
Bedmningen grs att hg turbulens hos flamman endast upptrder inom volymen som
begrnsas av skrmtaket. Energiinnehllet i aktuell volym berknas som produkten av
volymen, andelen brnnbar gas (vilken antas ha berknats till 5 vol-%) och gasens
energiinnehll.
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 303 -
Skrmtakets bottenarea r 4,5 11,5 m. Aktuell volym blir sledes 11,5 4,5 3 = 155
m
3
Gasens energiinnehll (tabell 10.2) = 86,4 MJ/m
3
Energiinnehllet i aktuell volym blir d
155 0,05 86,4 MJ = 670 MJ
Explosionsstyrkan 10 antas (detonation)
Lckande tank med propan
Gasmolnets utbredning
(kontur visar nedre
brnnbarhetsgrns)
Ett antal rrledningar
och mindre tankar
under ett 3 m hgt
skrmtak
Kontrollrumsbyggnad
med yttervggar av
15 cm armerad betong
Byggnad med vggar
av 25 cm lttbetong-
element inrymmande
kontor och personal-
utrymmen
Figur 10.10. Kartskiss ver ett industriomrde med utslpp av propan.
Bestmning av tryck och impulstthet p olika avstnd sker enligt figur 10.3 och
redovisas i tabell nedan.
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 304 -
Avstnd frn
centrum
skrmtak (m)
Energiskalat
avstnd
P
s
(kPa)
P
r
(kPa)
t
+
(s)
I
s
(kPas)
I
r
(kPas)
5 0,265 869 4831 9,43 10
-3
4,10 22,8
7 0,371 337 1331 8,57 10
-3
1,44 5,70
10 0,530 146 443 8,33 10
-3
0,608 1,85
20 1,06 35,7 81,8 1,34 10
-2
0,239 0,548
30 1,59 19,1 41,2 1,64 10
-2
0,157 0,338
40 2,12 12,3 25,9 1,89 10
-2
0,116 0,245
60 3,18 7,27 15,0 2,14 10
-2
0,0778 0,161
80 4,24 5,12 10,5 2,29 10
-2
0,0586 0,120
100 5,30 4,15 8,45 2,44 10
-2
0,0506 0,103
150 7,96 2,80 5,60 2,50 10
-2
0,0350 0,070
200 10,6 2,00 4,00 2,57 10
-2
0,0257 0,0514
Olika skador bestms enligt kapitel 10.3. Observera att hr endast berknas skador av
tryck. Skador av vrmestrlning berknas enligt kapitel 11.
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 305 -
Avstnd
(m)
Trumhinne-
skador
(%)
Dda av
lungskado
r
(%)
Skalad
impulstthet
(kast 70 kg
person)
Skallfrakturer
(%)
Kastskador
kropp
(%)
Fnster-
skador
(%)
5 100 100 0,995 100 100
7 95 95 0,349 100 50
10 70 0 0,148 0 0
20 6 0 0,0580 0 0
30 1 0 0,0381 0 0
40 0 0 0,0281 0 0 50
60 0 0 0,0189 0 0
80 0 0 0,0142 0 0
100 0 0 0,0123 0 0
150 0 0 0,0085 0 0 10
200 0 0 0,0062 0 0
Tabellen ovan redovisar olika typer av skador p olika avstnd. Det framgr att det
endast r i en relativt liten zon nrmast explosionen (< 10 m) som riktigt allvarliga
skador p mnniskor ute i det fria intrffar.
Avstndet till kontrollrumsbyggnaden r ca 25 m. Karakteristiskt tryck och impulstthet
fr dess vggtyp r (tabell 10.1) 200 kPa och 2,5 kPas. Reflekterat tryck och impuls-
tthet p 25 m avstnd r ca 50 kPa och ca 0,40 kPas. Enligt ekvation [10:5] erhlls:
2,5/0,4 + 200/50 = 10,3 > 1 allts ingen kollaps av vggen.
Avstndet till kontors- och personalutrymmesbyggnaden r ca 20 m. Karakteristiskt
tryck och impulstthet fr dess vggtyp r (tabell 10.1) 5 kPa och 0,5 kPas. Reflekterat
tryck och impulstthet p 25 m avstnd r ca 82 kPa och ca 0,55 kPas. Enligt ekvation
[10:5] erhlls: 0,5/0,55 + 5/82 = 0,97 < 1 allts kollapsar vggen vnd mot explosionen.
Raszonen berknas omfatta ca halva byggnaden dr 1/3 berknas d. Om det t ex fanns
12 personer i byggnaden ddas allts 2 av dessa.
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 306 -
10.5 Beteckningar
C
0
Ljudhastigheten i luft = 340 m/s (normalvrde)
E Energimngd J
I
+
vertryckets impulstthet Pas
I
-
Undertryckets impulstthet Pas
I
c
Karakteristisk impulstthet fr viss skada p en viss konstruktion Pas
I
r
Reflekterad impulstthet Pas
I
s
Side-on impulstthet Pas
P
0
Atmosfrstryck (absolutvrde) = 1 10
5
Pa (normalvrde)
P
+
Maximalt vertryck Pa
P
-
Maximalt undertryck Pa
P
c
Karakteristiskt tryck fr viss skada p en viss konstruktion Pa
P
r
Reflekterat vertryck Pa
P
s
Side-on vertryck Pa
_
P
r
Dimensionslst eller skalat reflekterat tryck ( =P
r
/P
0
)
_
P
s
Dimensionslst eller skalat side-on tryck ( =P
s
/P
0
)
R Avstnd m
_
R Dimensionslst eller skalat avstnd (= R/(E/P
0
)
1/3
)
_
R
0
Dimensionls eller skalad molnradie
t
+
vertryckets varaktighet s
t
-
Undertryckets varaktighet s
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 307 -
_
t
+
Dimensionsls eller skalad positiv varaktighet
( =t
+
C
0
/(E/P
0
)
1/3
)
Frhllande mellan spec. vrmekapaciteten vid
konstant tryck och konstant volym = 1,4 (normalvrde)
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 308 -
10.6 Referenser
Axelsson, H. and Berglund, S. (1978). Cloud development and blast wave
measurements from detonating fuel air explosive charges. Foa rapport C 20225-D4.
Baker, W. E., Cox, P. A., Westine, P. S., Kulesz, J. J. and Strehlow, R. A. (1983).
Explosion Hazards and Evaluation, Elsevier.
Baker, W. E., Kulesz, J. J., Ricker, R. E., Westine, P. S., Parr, V. B., Vargas, L. M. and
Moseley, P. K. (1978). Workbook for Estimating Effects of Accidental Explosions in
Propellant Ground Handling and Transport Systems. NASA Contractor, Report 3023.
Bartknecht, W. (1981). Explosions. Course Prevention Protection, Springer-Verlag.
Bartknecht, W. (1989). Dust Explosions. Course, Prevention, Protection, Springer-
Verlag.
Benedick, W. B., Guirao, C., Knystautas, R. and Lee, J. H. (1986). Critical Charge for
the Direct Initiation of Detonation in Gaseous Fuel-Air Mixtures, AIAA Prog.
Astronaut, Aeronaut, 106, pp. 181-202.
Bond, J. (1991). Sources of Ignition. Flammability Characteristics of Chemicals and
Products. Butterworth-Heinemann Ltd.
Bull, J. (1979). Concentration Limits to the Initiation of Unconfined Detonation in
Fuel/Air Mixtures, Trans. Inst. Chem. Eng., 57, pp. 219-227.
Calote, H. F., Gregory, C. A., Barnett, C. M., and Gilmer, R. B. (1952). Spark Ignition -
Effect of Molecular Structure. Industrial and Engineering Chemistry, 44, pp 2656-2662.
Clemedsson, C. J., Hellstrom, G., and Lingren, S. (1968). The Relative Tolerance of the
Head, Thorax, Abdomen to Blunt Trauma. Annals of the New York Academy of
Sciences, 152, Article 1, pp. 187+.

Eckhoff, R. K. (1991). Dust Explosions in the Process Industry. Butterworth,
Heinemann.
Eggen, J. B. M. M. (1994). Minutes of the Third Meeting of Steering Committee of
Project Game. Guidance for Application of the Multi-Energy Method. TNO Prins
Maurits Laboratory
Field, P. (1982). Dust Explosions, Elsevier.
Forsn, R. and Selin, B. (1991). Skador p glasrutor vid sprngmnesdetonationer.
FOA rapport C20832-2.3.
Harris, R. J. (1983). The Investigation and Control of Gas Explosions in Buildings and
Heating Plants. E&F N Spon Ltd; British Gas.
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 309 -
Hirsch, A. E. (1968). Effects of Overpressure on the Ear -- A Review. Annals of the
New York Academy of Sciences, 152, Article 1, pp. 147+.
Hjertager, B. H. (1982). Simulation of Transient Compressible Turbulent Reactive
Flows, Combustion Science and Techn. vol. 27 , pp. 159-170.
Hjertager, B. H. (1989). Simulation of Gas Explosions, Modeling, Identification and
Control, Vol. 10, No. 4, pp. 227-247.
IVA (1981). Skydd mot fria gasmolnsexplosioner i processindustrin, IVA meddelande
238, Stockholm.
Lewis, B. and von Elbe, G. (1987). Combustion Flames and Explosions of Gases,
Combustion and Explosives Research, Inc., Pittsburgh, Pennsylvania.
Lindqvist, S., Forsn, R., Holm, G. and Hgglund, B. (1989). VEBE - Datoriserad
dynamisk modell fr konventionell vapenverkan i bebyggelse. Arbetslgesrapport
1988/1989, FOA rapport C 20772-2.5 (2.6,2.7).
Lindqvist, S., Forsn, R., Holm, G., Hgglund, B. and Onnermark, B. (1991). VEBE -
Datoriserad dynamisk modell fr konventionell vapenverkan i bebyggelse.
Arbetslgesrapport 1989/1990, FOA rapport C 20831-2.5 (2.6,2.7).
Lindqvist, S., Forsn, R., Holm, G., Hgglund, B. and Onnermark, B. (1994) VEBE -
Datoriserad dynamisk modell fr konventionell vapenverkan i bebyggelse.
Arbetslgesrapport 1992-1993, FOA rapport C 20971-2.5 (2.6, 2.7).
Moen, I. O. (1993). Transition to Detonation in Fuel-Air Explosive Clouds, Journal of
Hazardous Materials, 33, pp. 159-192.
Oppenheim, A. K., Kuhl, A. L. and Kamel, M. M. (1972). On Flame Generated
Self-Similar Blast Waves. In Proceedings of Conference Fuel-Air 1st
AFATL-TR-71-171 1971 v1 Bookl pp. 147-173.
Polismyndigheten i Kalmar (1993). Underskningsprotokoll i anledning av explosions-
olycka i byggnad tillhrig Trossings Glas i Emmaboda AB p Jrnvgsgatan 2,
Emmaboda den 21 maj 1992. Polismyndigheten i Kalmar K 3565-92, Tekniska roteln
TR nr 336-92.
Raju, M. S. (1981). The Blast Wave from Axisymmetric Unconfined Vapor Cloud
Explosions, University of Illinois at Urbana.
Reed, J. W. (1973). Distant Blast Predictions for Explosions, Presented at the 15th
Annual Explosives Safety Seminar San Fransisco, California.
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 310 -
Schacke, H. and Siwek, R. (1992). Gas Explosion Venting of a Structure, 7th
International Symposium on Loss Prevention and Safety Promotion in the Process
Industries, Taormina Italien.
Stock, M., Schuman, S. and Wirkner-Bott, I. (1992). Dust Explosion Venting:
Investigation of the Secondary Explosion, 7th International Symposium on Loss
Prevention and Safety Promotion in the Process Industries, Taormina Italien.
Strehlow, R. A. (1981). Blast Wave from Deflagrative Explosions: an Accoustic
Approach, University of Illinois at Urbana.
van den Berg, A. C. (1980). BLAST - A 1-D variable flame speed simulation code using
a Flux-corrected Transport Algorithm. Prins Maurits Laboratory, TNO, report no. PML
1980-162.
van den Berg, A. C. (1984). The Multi Energy Method. A Framework for Vapour Cloud
Explosion Blast Prediction. Prins Maurits Laboratory, TNO, report no. PML 1984-C-72.
van den Berg, A. C. (1989). REAGAS - a Code for Numerical Simulation of 2-D
Reactive Gas Dynamics, TNO Prins Maurits Laboratory Report No. PML 1989-IN-48.
van Wingerden, C. J. M. (1989). On the Scaling of Vapour Cloud Explosion
Experiments. Chem. Eng. Res. Des., Vol. 67, pp. 339-347.
van Wingerden, K., Visser, J. and Pasman, H. (1990). Combustion in Obstructed
Diverging and Non-diverging Flowfields. TNO.
VASDIP (1990). Vulnerability Assessment of Structural Damaging Impulses and
Pressures, Users Manual, Engineering Analysis, Inc.

White, C. S. (1968). The Scope of Blast and Shock Biology and Problem Areas in
Relating Physical and Biological Parameters. Annals of the New York Academy of
Science, 152, Article 1, pp. 89-102.
White, C. S. (1971). The Nature of the Problems Involved in Estimating the Immediate
Casualties from Nuclear Explosions. CEX-71.1, Civil Effects Study, U. S. Atomic
Energy Commission, DR-1986.
White, C. S., Jones, R. K., Damon, E. G., Fletcher, E. R. and Richmond, D. (1971). The
Biodynamics of Airblast. Technical Report to Defence Nuclear Agency, DNA 2738T,
Lovelace Foundation for Medical Education and Research.
10 Tryck
_____________________________________________________________________
- 311 -
10.7 Tabell med fysikaliska data
Tabell 10.2. Frbrnningsegenskaper fr ngra olika mnen (Referenser: 1)Harris
1983; 2)Bond, 1991; 3)Baker, Cox, Westine Kulesz och Strehlow, 1983,
4)IVA, 1981.
mne Stkiometrisk
konc.
(vol-%)
Brnnbarhets-
grnser vid
25 C
(vol-%)
Detonations-
grnser
(vol-%)
Energiinneh.
(MJ/m
3
brnsle)
Sjlvantnd.
temp.
(K)
Min. initie-
ringsenergi vid
25 C
(mJ)
Laminr
brinnhastighet
(m/s)
Acetylen
C2H2
7,7 1) 2,5-80 1) 2,0-100 4) 51 1) 578 1) 0,02 1) 1,6 1)
Butan
C4H10
3,1 1) 1,9-8,5 1) 2,5-5,0 4) 112,4 1) 678 1) 0,25 1) 0,5 1)
Etylenoxid
C2H4O
7,8 3,0-80 2)
3,7-100 2)
6,0-24 4) 702 2)
713 2)
0,06 2)
Metan
CH4
9,5 1) 5,0-15 1) 34 1) 813 1) 0,29 1) 0,45 1)
Propan
C3H8
4,0 1) 2,0-9,5 2)
2,1-9,5 2)
2,2-9,5 1)
2,0-9,0 4) 86,4 1) 723 1)2)
743 2)
766 2)
0,25 1)2)
0,48 2)
0,52 1)
Propen
(propylen)
C3H6
4,5 2,0-11,1 4) 3,5-8,5 4) 81,5 1)
Propyn
C3H4
5,0 1,7- 2)
3,4-10,8 4)
6,5-10 4) 0,11 2)
Propylen-oxid
C3H6O
5,0 2,1-22 2)
2,3-36 2)
2,8-37 2)
2,7-14,4 4) 722 2)
737 2)
0,13 2)
Vte
H2
30 1) 4,0-75 1) 10,2 1) 847 1) 0,02 1) 3,5 1)
Omvandling mellan koncentrationer som anges som massandelar och som anges som
volymandelar kan gras med fljande formler
Y C
C
g g
g
a
g
g
a
=

1
1 1
[10:6]
C Y
Y
g g
a
g
g
a
g
=

1
1 1
[10:7]
10 Tryck
______________________________________________________________________
- 312 -
dr Y
g
= koncentrationen i massandelar
C
g
= koncentrationen i volymandelar

g
= gasens densitet (kg/m3)

a
= luftens densitet (kg/m3)
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________

11 VRMESTRLNING









Figur 11.1. Den 21:a juni 1970 rmnade en jrnvgsvagn som ursprungligen innehll 120 m
3
LPG
(liquified petroleum gas, oftast propan). 120 m
3
flytande propan motsvarar ca 70 ton. Brnnbart material
p upp till 350 m antndes. Olyckan skedde i Crescent City, Illinois i USA. Eldklotet filmades av en
hndelse och kunde mtas upp till ca 200 m diameter (Strehlow och Baker, 1976).



Brnnbara mnen som blandas med luften avger om de antnds kemiskt bunden energi
som till stor del utgrs av vrme. Vrmen strlar ut frn reaktionsomrdet och kan ge
skador p mnniskor och materiel. Med de berkningsmodeller som beskrivs i detta
kapitel kan man f en uppfattning om hur stora vrmestrlningsskadorna kan bli fr
olika typer av olyckor.

-313 -

11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 314 -
Om det brnnbara mnet relativt lngsamt av-
dunstar frn en vtskeyta och antnds talar
man om en plbrand.
En jetflamma uppstr om det brnnbara m-
net under tryck strmmar ut i luften, mer eller
mindre kontinuerligt och drefter antnds.
Om det brnnbara mnet har frgasats och
blandat sig med luften fre antndning kan
man f en flamfront som rr sig genom
gasblandningen.
Ett eldklot blir fljden av en s k BLEVE
(Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion).
Denna uppstr om en brnnbar substans, un-
der tryck, i vtskeform, pltsligt (momen-
tant) strmmar ut i luften och antnds. Ut-
strmningen kan t ex bero p att tryckbe-
hllaren utstts fr brand frn utsidan.
Fr att bestmma skadornas omfattning p grund av vrmestrlning grs en berkning i
tv steg. I frsta steget ingr att bestmma strlningen p olika avstnd. Bde energin
(strlningsdosen) och effekten (strlningsnivn) r viktiga fr bedmningen av
skadeomfattningen. Drefter undersks hur mottagande objekt, t ex mnniskor och
byggnader, pverkas av den aktuella strlningen.
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-315 -
11.1 Bestmning av strlning
11.1.1 Allmnna begrepp
Strlningen (emissionen) frn en idealt svart kropp blir enligt Stefan-Boltzmanns lag
dr P
s
= utstrlad (emitterad) effekt (W/m
2
)
= 5,67 10
-8
(W m
-2
K
-4
)
T = temperaturen (K)
Frn verkliga ytor blir emellertid alltid strlningen mindre vilket kan uttryckas som
dr = emittansen
Emittansens storlek beror p sammansttningen av det material som brinner och p dess
frbrnningsprodukter (frmst koldioxid, vatten och sot).
Vrmestrlningen frn en yta A
1
som faller in mot en yta A
2
p visst avstnd kan beskrivas
med fljande formel
dr P
12
= infallande strlning frn A
1
till A
2
(W m
-2
)
P
1
= strlningen frn ytan A
1
(W m
-2
)

a
= transmissionsfrmgan
F
12
= vinkelkoefficienten fr A
1
mot A
2
Hur utsnd strlning berknas frn olika kllor beskrivs i avsnitt 11.1.2.
s
4
P = T [11:1]
P = P
s
[11:2]
12 1 a 12
P = P F [11:3]
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 316 -
Transmissionsfrmgan tar hnsyn till att den utsnda strlningen delvis absorberas av
luften mellan strlkllan och mottagaren. Detta beskrivs i avsnitt 11.1.3.
Vinkelkoefficienten beskriver hur stor del av strlningen frn ytan A
1
som trffar ytan A
2
.
Detta r en rent geometrisk faktor som kan berknas fr varje given ytkonfiguration. Detta
beskrivs i avsnitt 11.1.3.
I frsta steget som beskrivs nedan ingr allts att berkna egenskaperna hos olika
vrmestrlningskllor, t ex ett eldklots diameter, varaktighet och utstrlning. Vidare ingr
att berkna energin och effekten hos strlningen p olika avstnd.
11.1.2 Kllans egenskaper
Plbrand
Vid en plbrand med cirkulr pl kan flammans geometri approximeras med en cylinder
dr flammans diameter, d
f
, r lika stor som plens diameter, d
p
. Flammans hjd, h
f
, kan
berknas
som (Thomas, 1963)
frutsatt att man bortser frn vindens inverkan och att

0,8 < h
f
/d
f
< 4
dr b= frbrnningshastigheten per ytenhet (kg m
-2
s
-1
)

a
= luftens densitet = 1,29 (kg m
-3
)
g = tyngdaccelerationen = 9,81 (m s
-2
)
Fr en rektangulr pl kan man om sidofrhllandet r mindre n 2 rkna ut en ekvivalent
diameter (d
eq
) som (CPR 14E)
d
eq
= 4 plarean/plomkretsen [11:5]
f p
0,61
p
h = d 42
b
g d







1 1
] ]
1 1
1 1

[11:4]
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-317 -
Om sidofrhllandet r strre n 2 kan man dela in plen i s mnga delar att fr varje del
sidofrhllandet r mindre n 2. Plbranden kan drefter ses som en plan strlande yta.
Om det blser kommer flamman att vinklas. Berkningsanvisningar fr detta fall finns i
litteraturen (CPR 14E, Mudan, 1984).
Frbrnningshastigheten har fr mnga mnen uppmtts vid experiment eller bestmts
teoretiskt (Tab 11.1).
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 318 -
Tabell 11.1. Frbrnningshastigheter fr ngra olika mnen vid plbrand p land. (Re-
ferenser: 1) Babrauskas, 1983, vrdena r teoretiska hgsta vrden; 2)Eyre,
1982, vrdena gller fr pl med 20 m diameter; 3)Andersson, 1992.)
mne Kemisk formel Frbrnningshastighet (b)
(kg m
-2
s
-1
)
Butan C
4
H
10
0,078

1)
Bensen C
6
H
6
0,085

1)
Hexan C
6
H
14
0,074

1)
Heptan C
7
H
17
0,10

1)
Xylen C
8
H
10
0,090

1)
Aceton C
3
H
6
O 0,041

1)
Bensin 0,048

1)
Kerosene (flygbrnsle) 0,039 1)
Fotogen 0,039 1)
MC-77, JP-4 (flygbrnsle) 0,051 1)
JP-5 (flygbrnsle) 0,054 1)
Transformatorolja 0,039 1)
Eldningsolja (tung) 0,035 1)
Rolja 0,022-0,045 1)
Metanol CH
3
OH 0,017

1)
Etanol C
2
H
5
OH 0,015

1)
Vte (flytande) H
2
0,169 1)
LNG (flytande) CH
4
(vanligen) 0,11 2)
LPG (flytande) C
3
H
8
(vanligen) 0,13 2)
Etan (flytande) C
2
H
6
0,067 3)
Pentan C
5
H
12
0,090 3)
Hexan C
6
H
14
0,080 3)
Heptan C
7
H
16
0,077 3)
Oktan (n-) C
8
H
18
0,074 3)
Nonan(n-) C
9
H
20
0,070 3)
Isobutan C
4
H
10
0,092 3)
Eten 0,070 3)
Propen 0,069 3)
Buten 0,087 3)
Cyklohexan 0,089 3)
Cyklopentan 0,10 3)
Metylcyklopentan 0,088 3)
Toluen 0,083 3)
Etylbensen 0,084 3)
Frbrnningshastigheten kan ocks bestmmas med empiriska formler (CPR 14E)
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-319 -
b
h
h c T
c
v v

+ +

10 10
3
,

[11:6]
dr h
c
= energivrde (J kg
-1
)
h
v
= ngbildningsvrme (J kg
-1
)
c
v
= materialets specifika vrmekapacitet (J kg
-1
K
-1
)
T = skillnaden mellan kokpunkten och omgivningstemperaturen (K)
Vrden p h
c
,

h
v
och c
v
fr olika mnen redovisas i tabell 11.4 i slutet av detta kapitel.
Fr vtskor med kokpunkt under omgivningstemperaturen kan formeln ocks anvndas
men d bortfaller termen c
v
T.
Vrden p utstrlning mtt vid experiment med plbrnder finns tillgngliga fr vissa
mnen (Tab 11.2).
Sotmngden (beroende p ofullstndig frbrnning pga syrebrist i mitten) kar vanligen d
flammans (eldklotets) storlek kar.
Om strlningen inte uppmtts fr ett visst mne kan den approximativt berknas med hjlp
av brinnhastighet och energivrde. Det r d ndvndigt att vlja ett vrde p den andel av
energin som strlar ut ("radiation fraction"). Ett lmpligt maxvrde r 0,35 fr andelen av
energin som strlar ut (CPR 14E).
Strlningen per ytenhet berknas sedan som (Moorehouse och Pritchard, 1982)
P =
0,35 b h
1+4h / d
W / m
c
f f
2

[11:7]
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 320 -
Tabell 11.2. Strlning frn plbrnder (medelvrden) mtt vid experiment med olika
mnen
och olika plstorlekar. Angivna utstrlningar gller hela flammans yta.
Lokalt
kan utstrlningen vara hgre.
mne Pldiameter
(m)
Utstrlning
(kW m
-2
)
Anmrkning
LNG 20 153 Mizner och Eyre, 1982. (LNG p land)
LNG 15; 24 52; 36 May och McQueen, 1973 (LNG p land)
LNG 29 (max) 203 Blackmore, Colenbrander och Puttock, 1982
(LNG p vatten)
LPG 20 48 Mizner och Eyre, 1982 (LPG p land,
"mycket rk")
Propan (kyld) 30 (max) 43 Blackmore, Colenbrander och Puttock, 1982
(utslpp p vatten)
Heptan 3 100 Mangialavori och Rubino, 1992
Toluen 3 53 Mangialavori och Rubino, 1992
Isobutyl-
alkohol
3 85 Mangialavori och Rubino, 1992
Hexan 1
2
3
4
5
6
53
69
107
133
129
137
Mangialavori och Rubino, 1992
Flygbrnsle (MC-77,
JP-4)
0,5-10 60-130 Hgglund och Persson, 1976 (kvadratiska
plar, strst utstrlning fr 2 m plsida)
Flygbrnsle (JP-5) 3 110 Alger, Corlett, Gordon och Williams, 1979
Metanol 3 70 Alger, Corlett, Gordon och Williams, 1979
Pentan 1,0 61 Modak, 1978
Eten 2,5 130 Modak, 1978

Jetflamma
Kontinuerlig utstrmning av ett brnnbart mne i gas eller vtskeform frn ett tryckkrl
eller en trycksatt ledning leder till att luft sugs in i strlen och blandar sig turbulent med
mnet. Antnds en sdan strle fr man en jetflamma. I flammans grnsskikt kommer
blandningen att vara i stort sett stkiometrisk med optimal frbrnning, dvs sdan att
luftens syre precis rcker till att frbrnna brnslet fullstndigt.
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-321 -
Lngden hos en sdan flamma (L
f
) berknas som avstndet till stkiometrisk
koncentration (x
s
) enligt avsnitt 6.2 - 6.4.
L
f
= x
s
[11:8]
ven flammans diameter (d
f
) antas verensstmma med avstndet i sidled till
stkiometrisk koncentration enligt avsnitt 6.3 - 6.4. Fr vrmestrlningsberkningar grs
frenklingen att flamman har formen av en cylinder med diametern
d
eq
= 0,15L
f
[11:9]
De antagna dimensionerna fr flamman stmmer vl med experimentella resultat (Hirst,
1986, Cowley och Tam, 1989 samt Cowley och Pritchard, 1991)
Fr jetflammor rekommenderas (CPR 14E) att man ska vlja dubbla vrdet av
utstrlningen jmfrt med en icke sotande plbrand (d
p
=1 m).
Flamfront i gasmoln blandade med luft fre antndning
Om ett utslpp av brnnbart mne blandar sig med luften och frst drefter antnds kan en
frbrnning uppst dr flamfronten breder ut sig med en hastighet som bl a pverkas av
inneslutningar och hinder i flamfrontens vg. Om brnsleluftblandningen r mer eller
mindre innesluten eller om det finns mycket hinder i flammans vg kan flamfronten f s
hg hastighet att ett vertryck skapas (Kap 10). ven om flamfrontens hastighet r lg,
man kan rkna med 1-10 m/s (CPR 16E, Maplin, TNO) vid frbrnning utan nrvaro av
hinder, mste man ta hnsyn till vrmen som utvecklas.
Fr personer som befinner sig inne i det brinnande molnet kommer kontakten med
flamfronten att innebra att de med stor sannolikhet fr mycket allvarliga eller ddliga
skador. Skadorna hrrr i frsta hand frn att klderna antnds, vilket i sin tur ger
omfattande brnnskador p kroppen. ven byggnader inne i molnet riskerar att antndas
och drmed ven de mnniskor som finns i byggnaderna pga sekundr pverkan. Fr
mnniskor och materiel utanfr det brinnande molnet kan man emellertid rkna med s
sm skador att de r frsumbara jmfrt med skadorna inne i molnet (CPR 14E).
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 322 -
BLEVE
Vrmestrlningen frn en BLEVE hrrr frn det eldklot av brinnande gas eller aerosol,
som pga sin lga densitet jmfrt med omgivande luft, snabbt stiger uppt. Det brnnbara
mnet blandas med luften pga turbulensen, som uppstr vid stigningen, och frbrnns
snabbt. Till att brja med har det brinnande molnet en halvsfrisk form p marken,
halvsfren vxer fr att s smningom ltta och stiga upp i luften, varvid formen p
eldklotet blir mer eller mindre sfrisk. Eldklotet fortstter att vxa (Crocke & Napier,
1988) och stiga uppt men man kan (enl. Baker et al. 1983) fr de flesta mnen anta att en
maximal storlek snabbt erhlls och som bibehlls under en frhllandevis lng tid, fr att
mot slutet av sin frbrnning innan eldklotet kollapsar skymmas av rk och kondenserad
vattennga. Eldklotet kyls av den luft som sugs in vid frbrnningen och det kyls ocks av
den strlning som avges.
Egenskaperna fr sdana hr eldklot har underskts bde teoretiskt och experimentellt,
srskilt i modellskala. Resultat frn storskaliga experiment och olyckor finns ocks
tillgngliga.
Viktiga parametrar r:
eldklotets diameter D, varaktighet t och utstrlning.
Olika frfattare presenterar olika samband mellan eldklotsdiameter och massa hos
brnslet. Ofta r sambanden av typen
dr M r massan hos brnslet och a och b r konstanter. Vrdet p konstanten b varierar
ofta ganska marginellt, medan vrdet p a kan variera kraftigt. Frklaringen kan vara att
sambanden baserar sig p experiment eller berkningar fr olika mnen med olika
eldklotstemperaturer eller p experiment i olika skalor.
Ofta redovisas samband baserade p experiment med flytande raketbrnsle dr syre ingr i
brnslet och drmed ocks i massan.
D = a M
b
[11:10]
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-323 -
Vrdet p b anges ofta vara 1/3 vilket verensstmmer med en dimensionsanalys utfrd av
Baker et al. (1983) och detta vrdet vljs hr.
Fr konstanten a vljs vrdet 6,5 som stmmer vl med mnga referenser.
Sledes fr man fr brnnbara gaser
ven uttryck p eldklotsvaraktigheten varierar hos olika referenser. I CPR 14E anges
uttrycket
Varaktigheten hos eldklot kan vara svr att bestmma pga att det inte finns ngon skarp
avslutning d eldklotet kallnar. Utslppstiden av substansen kan ocks pverka eldklotets
varaktighet (Roper, Arner och Jaggers, 1991). Det angivna sambandet ovan grundar sig p
experiment i strre skala (massor strre n 20 kg).
Som en approximation kan hjden ver marken vljas till 0,5D (Crocker och Napier,
1988). Alternativt kan man konservativt anta att eldklotet tangerar markytan.
Fr eldklot frn BLEVEs rekommenderas (CPR 14E) att man ska vlja dubbla vrdet av
utstrlningen jmfrt med en icke sotande plbrand (d
p
= 1 m).

D = 6,5 M
1 3 /
[11:11]
t = 0,85 M
0,26
[11:12]
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 324 -
11.1.3 Minskning av strlning med avstnd frn
vrmestrlkllan
Atmosfrisk transmissionsfrmga
Den atmosfriska transmissionsfrmgan har att gra med det faktum att den utsnda
strlningen delvis absorberas av luften mellan strlkllan och mottagaren. Den
atmosfriska transmissionsfrmgan kan skrivas som

a
= 1-
w
-
c
[11:13]
dr
w
= absorptionsfaktorn fr vattennga

c
= absorptionsfaktorn fr koldioxid
Bda faktorerna beror p respektive mnes partialtryck, lngden som strlningen frdas
frn den strlande ytan till mottagaren, strlningens temperatur och omgivningens
temperatur.
Koldioxidens partialtryck i atmosfren r alltid ca 30 Pa medan vattenngans partialtryck
beror p temperaturen och relativa fuktigheten. Mttad vattenngas tryck (100 % relativ
luftfuktighet) framgr av tabell 11.3.
Tabell 11.3. Mttad vattenngas tryck vid olika temperaturer.
Temperatur (C) ngtryck (Pa)
-20 100
-10 260
0 610
10 1230
20 2340
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-325 -
En exakt berkning av den atmosfriska transmissionsfrmgan,
a
, r mycket
komplicerad (om inte omjlig). En approximativ metod baserad p emissionsfaktorer har
presenterats av Hottel och Sarofim (1967) och sammanstllts av Mudan (1984). Denna
metod gr att a
w
och a
c
kan bestmmas grafiskt som funktion av partialtryck, strlvg och
flamtemperatur (Fig 11.2). Koldioxidens absorption r marginell medan vattenngans
absorption ofta r mer betydande.
Figur 11.2. Absorptionsfaktor fr vattennga och koldioxid som funktion av partialtryck
(p
w
resp. p
c
), strlvg (L) och flamtemperatur.
Vinkelkoefficienter
Vinkelkoefficienten definieras som den andel av strlningen frn en yta i alla riktningar
som trffar en annan yta (vid fullstndig transmissionsfrmga). Den r en rent
geometrisk faktor som kan berknas fr varje ytkonfiguration. Nedan beskrivs hur
vinkelkoefficienten berknas fr cylindrar, plan och sfrer.
Vinkelkoefficient fr cylinder
Fr en plbrand approximeras flammans form som en cylinder. Vid vindstilla antas att
cylindern r vertikal. Om flamman r vinklad pga vindpverkan hnvisas till Raj (1977).
Den bestrlade ytan antas vara orienterad s att normalen till ytan och cylinderns
centrumlinje ligger i ett plan (den bestrlade ytan r vnd rakt mot flamman).
Vinkelkoefficienten beror p flammans hjd, diameter och avstndet till flamman samt
vinkeln (Fig 11.3).
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 326 -

x
h
r
Figur 11.3. Parameterar som anvndes fr berkning av vinkelkoefficient fr en cylinder.
Fr ett horisontellt bestrlat plan ( = /2)kan vinkelkoefficienten berknas som
och fr ett vertikalt bestrlat plan ( =0)
dr
h
-1
r
r
r
2
r
2
-1
r
r
F =
1 x +1
x - 1
-
x - 1+h
AB
( x - 1)A
( x +1)B


tan tan



1 1
] ]
1 1 [11:14]
v
r
-1
r
r
2
r r
r
-1
r
r
r
r
-1
r
r
F =
1 1
x
h
x - 1
+
h (A- 2x )
x AB
( x - 1)A
( x +1)B
-
h
x
x - 1
x +1


tan tan tan




_ _
, ,






1 1
] ]
1 1
1 1
[11:15]
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-327 -
A=(x
r
+1)
2
+ h
r
2
[11:16]
B=(x
r
-1)
2
+ h
r
2
[11:17]
h
r
=h/r [11:18]
x
r
=x/r [11:19]
Maximal vinkelkoefficient (Fig 11.4) berknas som
Ovanstende formler kan ven anvndas fr berkning av vinkelkoefficienten vid en
jetflamma.
Figur 11.4. Maximal vinkelkoefficient vid strlning frn en cylinder.
max
F = F +F
h
2
v
2
[11:20]
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 328 -
Vinkelkoefficient fr ett plan
Fr en plant strlande yta berknas vinkelkoefficienten som summan av
vinkelkoefficienterna fr plan I och plan II (Fig 11.5).
Vinkelkoefficienten mot en horisontell mottagare ( = /2) berknas som
F
x
Ax A
h
r
r

_
,

1
]
1

1
2
1
1 1

tan tan [11:21]
och fr en vertikal mottagare ( = 0) som
F hA A
B
h
B
v r
r
+

_
,

1
]
1

1
2
1 1

tan tan [11:22]
dr
h
r
= h/b [11:23]
x
r
= x/b [11:24]
A
h x
r r

+ +
1
2 2
[11:25]
B
h
x
r
r

10
2
[11:26]

x
h
I
II
b
I I
b
I
Figur 11.5. Parametrar fr berkning av vinkelkoefficient vid plant strlande yta.
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-329 -
Maximal vinkelkoefficient (Fig 11.6) berknas som
Figur 11.6. Maximal vinkelkoefficient fr plant strlande yta.
Vinkelkoefficient fr en sfr
Fr en BLEVE kan vinkelkoefficienten fr en sfr anvndas
F r x
v
( / ) cos
2
[11:28]
dr x = avstndet mellan objektet och centrum av eldklotet (m)
r
v
= radien p eldklotet (m)
= vinkel mellan normalen till objektets yta och linjen mellan objektet och strl-
kllans centrum (Fig 11.7).
Det antas att < /2- dr r halva vyvinkeln (Fig 11.7). Om > /2- hnvisas till CPR
14E.
max
F = F + F
2
h
2
v
[11:27]
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 330 -

r
v
x
Figur 11.7. Parametrar som anvnds vid berkning av vinkelkoefficient fr sfr.
11.2 Pverkan av vrmestrlning
Vrmestrlning mot mnniskor kan leda till brnnskador p huden. Skadorna delas ofta in
i 1:a, 2:a och 3:e gradens brnnskador.
1:a gradens brnnskador karakteriseras av rodnad av huden som blir torr och m.
2:a gradens brnnskador karakteriseras av att blsor bildas i huden som dessutom blir vt
och rd.
3:e gradens brnnskador karakteriseras av att huden r torr men har en vit, gul eller svart
frg.
Den brnda huden saknar knsel eftersom nervndarna r skadade.
Vid 2:a och 3:e gradens brnnskador krvs sjukhusbehandling. En viss sannolikhet finns
fr ddliga skador. Hur stor sannolikheten fr ddliga skador r beror p hur stor andel av
huden som r brnd och ldern p den som drabbas (CPR 16E). Om t ex 25 % av huden r
brnd verlever barn och yngre mnniskor (upp till 30 r) troligen, mnniskor i ldern 45-
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-331 -
55 har 80 % sannolikhet fr verlevnad, medan alla mnniskor ldre n 80 r troligen dr.
Om 50 % av huden r brnd verlever ett barn mellan 5 och 10 r med 80 % sannolikhet,
en vuxen i ldern 35-40 r verlever med 50 % sannolikhet medan en person som r ldre
n 65 r troligen dr.
Det finns teoretiska berkningsmodeller som gr att man kan bestmma
vrmefrdelningen i huden och drmed skadorna vid bestrlning och det finns ocks
experimentella vrden t ex frn frsk med grisar (Fig 11.8). Det har visat sig att tiden
som man utstts fr vrmestrlning r en viktig parameter. Den hgsta bestrlningen som
man kan utstta bar hud fr under en lng tid utan att knna smrta r ca 1 kW/m
2
. Fr
bestrlning under 1 min gr grnsen vid ca 2 kW/m
2
och fr bestrlning under 2 s ca 20
kW/m
2
(CPR 16E).
Figur 11.8. Sammanstllning av strlningsniv och strlningsdos som ger olika grad av
skador p mnniskor och djur (Buettner (1951), Stoll och Chianta (1969),
Stoll (1967), CPR 16E), och textilmaterial (Hymes (1983), Wulff (1973).
Linjer fr strlningens varaktighet p 1 s och 200 s r inlagda.
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 332 -
Det finns ocks (CPR 16E) probitfunktioner som anger procentandel skadade (1:a, 2:a och
ddliga skador) som funktion av strlningsniv och varaktighet. Angivna vrden gller
brnder av kolvten (och inte krnvapenexplosioner som ger andra vrden p grund av
andra vglngdsomrden). I figur 11.9 anges sannolikheten fr 2:a gradens brnnskador
som funktion av vrmestrlning (CPR 16E).
Figur 11.9. Sannolikhet fr skada (2:a gradens brnnskada) p mnniskor (bar hud) av
vrmestrlning frn kolvtebrnder som funktion av strlningsniv (q) och
varaktighet (s) (CPR 16E).
Kldsel pverkar naturligtvis skadorna frn strlningen. Det r endast bar hud som skadas
vid kortvarig bestrlning. Den andel av mnniskokroppen som r oskyddad ven fr
pkldda personer (huvud, nacke, hnder och underarmar) r ca 20 %. ven om endast 20
% av kroppen fr brnnskador kan man rkna med att ca 15 % av befolkningen (normal
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-333 -
ldersfrdelning) fr ddliga skador. Fr att f fram andelen dda kan man allts frst
berkna andelen som fr 2:a gradens brnnskador och sedan berkna 15 % av denna andel.
Vid hg bestrlning kan emellertid kldseln fatta eld vilket nstan alltid leder till allvarliga
skador hos personen. Det finns mnga underskningar av vilka bestrlningsniver och
tider som antnder olika material (Wulff, 1973; Hymes, 1983) (Fig 11.10).
Figur 11.10. Bestrlning som orsakar antndning av textil (Wulff, 1973; Hymes, 1983). Hr
r frutsatt att enbart strlning, utan gnistor och liknande, pverkar materialet.
Olika textilier har slagits samman i grupper.
Grupp 1: 100 % bomull, 100 % ull samt 65/35 polyester/bomull
Grupp 2: 100 % nylon samt 100 % polyester
Grupp 3: 100 % akryl (guldfrgad)
Grupp 4: 100 % acetat
Extrapolering utanfr figuren kan inte gras.
Det finns ocks uppgifter p hur byggnadsmaterial skadas och berkningsmetoder fr
vrmepverkan av stlprofiler (CPR 16E). Ondrus (1990) redovisar tid till antndning som
funktion av strlningsniv fr furutr med olika ytbehandling. Tckmlad tryta antnds
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 334 -
efter ca 10 minuter vid strlningsnivn 20 kW/m
2
. Obehandlad, laserad eller
tryckimpregnerad tryta antnds efter ca 5 minuter vid strlningsnivn 15 kW/m
2
.
Anvisningar finns ocks (CPR 16E) fr berkning av hur lng exponeringsvaraktigheten
blir innan personer hunnit stta sig i skerhet i olika miljer.
11.3 Tillmpningsexempel
11.3.1 Plbrand
Detta exempel visar hur vrmestrlning och skadeomfattning berknas vid en plbrand
med bensin. Plarean r 100 m
2
och formen i stort sett kvadratisk.
Ekvivalent diameter erhlls enligt ekvation [11:5] som
d
eq
= 4100/40 = 10 m
Frbrnningshastigheten per ytenhet antas vara 4,810
-2
(Tab 11.1)
Flamhjden erhlls enligt ekvation [11:4] som
h
f
= 10 42 [4,8 10
-2
/ (1,29 (9,8110)
0,5
]
0,61
= 13,9 m
h
f
/d
f
= 13,9/10 = 1,4
Strlningen per ytenhet frn flamman berknas enligt ekvation [11:7] som
0,35 4,8 10
-2
46 10
6
/ (1+4 1,4) = 117 kW/m
2
Fr berkning av transmissionsfrmgan antas att strlningen sker frn en svart kropp
varvid en temperatur som motsvarar utstrlningen kan berknas enligt ekvation [11:1] som
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-335 -
(11710
3
/5,6710
-8
)
1/4
= 1200 K

Absorptionsfaktorer, transmissionsfrmga och vinkelkoefficienter bestms enligt avsnitt
11.1.3. 20C och 50 % relativ luftfuktighet antas vilket ger p
w
=1170 Pa. Vrmestrlning
p olika avstnd berknas enligt ekvation [11:3].
Skadenivn bestms frutom av strlningsnivn av strlningens varaktighet. Fr berkning
av skador p mnniskor redovisas i tabellen nedan en varaktighet p 10 s som en inte
orimlig exponeringstid innan man hunnit stta sig i skerhet.
Avstnd
frn
centrum
pl(m)
a
w
a
c

a
F
max
q
(kW/m
2
)
t q
4/3
t=10s antas
(s(W/m2)
4/3
)
2:a grad
brnnskador
(%)
Textil som
antndes (klder)
(fig 11.10)
5 0 0 1,0 1,0 117 5710
6
100 grupp 2,4
7 0,06 0,01 0,93 0,40 44 1610
6
95 grupp 4
10 0,10 0,01 0,89 0,28 29 8,910
6
50
15 0,13 0,02 0,85 0,16 16 4,010
6
1
20 0,15 0,02 0,83 0,10 9,7 2,110
6
0
30 0,18 0,03 0,79 0,05 4,6
40 0,20 0,03 0,77 0,029 2,6
50 0,22 0,04 0,74 0,019 1,6
Smrtgrnsen vid lngvarig strlning gr p ca 50 m avstnd.
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 336 -
11.3.2 BLEVE
Detta exempel visar hur vrmestrlning och skador berknas vid en BLEVE frn en
tankbil med 25 ton gasol.
Eldklotsdiametern berknas enligt ekvation [11:11] som
D = 6,525000
1/3
= 190 m
Eldklotsvaraktigheten berknas enligt ekvation [11:12] som
t = 0,8525000
0,26
= 12 s
Strlningen per ytenhet frn flamman i en plbrand av gasol (propan) med 1,0 m diameter
berknas enligt ekvation [11:7]. Brinnhastigheten antas vara 0,13 kg/m
2
s (Tab 11.1),
energivrdet 46,5 MJ/kg (Tab 11.4) och flamhjden berknad enligt ekvation [11:4] blir
h
f
= 1,0 42 (0,13/ (1,29 (9,81 1,0)
1/2
))
0,61
= 5,16 m.
Ekvation [11:7] ger
0,35 0,13 46,5 10
6
/ (1+4 5,16/1,0) = 97,8 kW/m
2
Dubbla detta vrde allts 196 kW/m
2
vljes som utstrlning frn eldklotet.
Fr berkning av transmissionsfrmgan antas att strlningen sker frn en svart kropp
varvid en temperatur som motsvarar utstrlningen kan berknas enligt ekvation [11:1] som
(196 10
3
/5,67 10
-8
)
1/4
= 1360 K

Absorptionsfaktorer, transmissionsfrmga och vinkelkoefficienter bestms enligt avsnitt
11.1.3. 20C och 50 % relativ luftfuktighet antas vilket ger p
w
=1170 Pa. Vrmestrlning
p olika avstnd berknas enligt ekvation [11:3].
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-337 -
Avstnd
frn
centrum
(m)
a
w
a
c

a
F
max
q
(kW/m
2
)
t q
4/3
(s(W/m2)
4/3
)
2:a grad
brnnskador
(%)
Textil som
antndes
(klder)
(fig 11.10)
100 0,09 0,01 0,90 0,90 159 1,010
8
100 grupp 1,2,4
150 0,19 0,03 0,78 0,40 61 2,910
7
100 grupp 2,4
200 0,23 0,04 0,73 0,23 33 1,310
7
90 grupp 4
250 0,26 0,04 0,70 0,14 19 0,6110
7
15
300 0,28 0,05 0,67 0,10 13 0,3710
7
1
400 0,30 0,06 0,64 0,056 7,2 0,1710
7
0
500 0,31 0,06 0,63 0,036 4,5 0,08910
7
0
11.3.3 Jetflamma
Detta exempel visar hur vrmestrlning och skador berknas vid en jetflamma som bildas
vid utslpp frn ett hl i en tank med propan. Hlet antas vara intryck frn utsidan och ha
diametern 2 cm och vara belget 1 m under vtskeytan i tanken. Trycket i tanken, i
gasfasen, antas vara 500 kPa. Horisontell flamma antas, omgivande luft antas ha
frsumbara rrelser.
Vtskans densitet (Tab 11.4) antas vara 585 kg/m
3
vilket ger den specifika volymen som
1/585 = 0,00171 m
3
/kg. Tanktrycket i hlets niv erhlls enligt ekvation [5:5]
P
0
= 9,811,0/0,00171 + 50010
3
= 50610
3
Pa
Hlarean blir 0,01
2
p = 3,1410
-4
m
2
Med hlet intryckt frn utsidan antas kontraktionsfaktorn, c
d
, vara 0,5 enligt kapitel 5.
Massfldet berknas enligt ekvation [5:12]
Q = 0,5 3,14 10
-4
[2 (506 10
3
-100 10
3
) / 0,00171]
1/2
= 3,42 kg/s
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 338 -
Rrelsemngdsfldet (dragkraften i jetstrlen) berknas enligt ekvation [5:13]
F = 3,42
2
0,00171 / (0,5 3,14 10
-4
) = 127 N
Stkiometrisk koncentration r enligt tabell 11.4 0,04 volymandelar och relativa densiteten
i frhllande till luft r 1,5. Det betyder att massandelen blir
Y = 0,04 1,5 / 0,96 = 0,0625 kg/kg
Luftens densitet stts till 1,3 kg/m
3
Flammans lngd, L
f
, berknas enligt ekvation [11:8] vara lika med avstndet, x
s
, till
stkiometrisk koncentration. Detta avstnd berknas enligt ekvation [6:8]
L
f
= x
s
= 5,95 3,42 / (0,0625 (1,3 127)
1/2
) = 25,3 m
Flammans diameter berknas enligt ekvation [11:9]
d
f
= 0,15 25,3 = 3,8 m
Utstrlningen antas bli samma som i fregende berkningsexempel 196 kW/m
2
.

Absorptionsfaktorer, transmissionsfrmga och vinkelkoefficienter bestms enligt avsnitt
11.1.3 med antagen flamtemperatur 1360 K enligt fregende berkningsexempel.
Vinkelkoefficienten kommer att bli strst mitt fr flamman och det r denna som
redovisas i tabellen nedan som dubbla vrdet av vinkelkoefficienten vid ena nden. 20C
och 50 % relativ luftfuktighet antas vilket ger p
w
=1170 Pa. Vrmestrlning p olika
avstnd berknas enligt ekvation [11:3].
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-339 -
Skadenivn bestms frutom av strlningsnivn av strlningens varaktighet. Fr berkning
av skador p mnniskor redovisas i tabellen nedan en varaktighet p 10 s som en inte
orimlig exponeringstid innan man hunnit stta sig i skerhet.
Avstnd
frn
lngsaxeln
(max)(m)
a
w
a
c

a
F
max
q
(kW/m
2
)
t q
4/3
t=10s antas
(s(W/m2)
4/3
)
2:a grad
brnnskador
(%)
Textil som
antndes (klder)
(Fig 11.10)
2 0,05 0,01 0,94 0,95 175 9,810
7
100 grupp 1,2,4
3 0,06 0,01 0,93 0,62 113 5,510
7
100 grupp 2,4
5 0,08 0,01 0,91 0,38 67,7 2,810
7
100 grupp 4
10 0,12 0,02 0,86 0,20 33,7 1,110
7
75
20 0,15 0,02 0,83 0,06 9,76 2,110
6
0
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 340 -
11.4 Beteckningar
A Konstant -
A
1
Area m
2
A
2
Area m
2
B Konstant -
b Bredd m
b Frbrnningshastighet per ytenhet vid plbrand kgm
-2
s
-1
b
1
Konstant -
b
2
Konstant -
c
v
Specifik vrmekapacitet Jkg
-1
K
-1
D Eldklotsdiameter m
d
eq
Ekvivalent diameter m
d
p
Pldiameter m
d
f
Flamdiameter (plbrand) m
d
u
Diameter hos utfldesppning m
F Vinkelkoefficient (sfr) -
F
12
Vinkelkoefficient fr A
1
till A
2
-
F
h
Vinkelkoefficient horisontell mottagare -
F
max
Maximal vinkelkoefficient -
F
v
Vinkelkoefficient vertikal mottagare -
g Tyngdaccelerationen = 9,81 m s
-2
h Hjd (hos cylinder eller plan) m
h
c
Energivrde J kg
-1
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-341 -
h
f
Flamhjd (plbrand) m
h
r
h/r fr cylinder eller h/b fr plan -
h
v
ngbildningsvrme J kg
-1
j
st
Volymandel av brnnbart mne vid stkiometri -
K
1
Konstant -
L Lngd (avstnd frn centrum strlningsklla) m
L
f
Flamlngd (jetflamma) m
M Brnslemassa kg
P Strlning W m
-2
P
1
Strlning frn A
1
W m
-2
P
12
Infallande strlning frn A
1
till A
2
W m
-2
P
s
Strlning frn en svart kropp W m
-2
p
c
Koldioxidens partialtryck Pa
p
w
Vattenngans partialtryck Pa
Q Strlningsdos J m
-2
q Strlningsniv W m
-2
r Radie (hos cylinder eller sfr) m
r
v
Radie (eldklot) m
T Temperatur K
T Skillnad kokpunkt och omgivningstemperatur K
t Varaktighet s
x Avstnd (frn strlkllas centrum) m
x
r
x/r fr cylinder eller x/b fr plan -
x
s
Avstnd till stkiometrisk koncentration
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 342 -

c
Absorptionsfaktor koldioxid -

w
Absorptionsfaktor vattennga -
Stefan-Boltzmanns konstant = 5,6710-8 W m
-2
K
-4
Emittans -
Vinkel rad

a
Luftens densitet = 1,29 kg m
-3

g,a
Relativ densitet av det brnnbara mnet vid atmosfrstryck
(i frhllande till luft) -

g,u
Relativ densitet av det brnnbara mnet i utfldesppningen
(i frhllande till luft) -

a
Transmissionsfrmga -
Vinkel rad
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-343 -
11.5 Referenser
Alger, R. S., Corlett, R. C., Gordon, A. S. and Williams, F. A. (1979). Some Aspects of
Turbulent Pool Fires. Fire Techn. 15 (2), pp. 142-146.
Andersson, B. (1992). Introduktion till konsekvensberkningar. Ngra frenklade typfall.
Lunds Tekniska Hgskola.
Babrauskas, V. (1983). Estimating Large Pool Fire Burning Rates. Fire Tecnology,
NAFPA.
Bond, J. (1991). Sources of Ignition. Flammability Characteristics of Chemicals and
Products. Butterworth-Heinemann Ltd.
Buettner, K. (1951). Effects of extreme heat and cold on human skin. I: Analysis of
temperatur changes caused by different kinds of heat application. II: Surface temperature,
pain and heat condutivity in experiemnts with radiant heat. J. Appl. Phys., Vol 3 (12), pp.
691-702, 703-713.
Cowley, L. T. and Pritchard, M. J. (1991). Thermal Impact on Structures from Large Scale
Jet Fires. Proceedings of Conference on Safety Developments in the Offshore Oil and Gas
Industry.
Cowley, L. T. and Tam, V. H. Y. (1989). Consequences of Pressurised LPG Releases: The
Isle of Grain Full Scale Experiments. Presentation at the 13th International LNG/LPG
Conference and Exhibition, GASTECH 88.
CPR 14E. Methods for the Calculation of Physical Effects. Committee for the prevention
of Disasters, Second edition, 1992.
CPR 16E. Methods for the Determination of Possible Damage to People and Objects
Resulting from Releases of Hazardous Materials. Committee for the prevention of
Disasters caused by Dangerous Substances, First edition, 1992.
Crocker, W. P. and Napier, D. H. (1988). Assessment of Mathematical Models for Fire
and Explosion Hazards of Liquefied Petroleum Gsaes. Journal of Hazardous Materials, 20,
pp. 109-135.
Ditali, S., Rovati, A. and Rubino, F. (1992). Experimental Model to Assess Thermal
Radiation from Hydrocarbon Pool Fires. In Proceedings of the 7th International
Symposium on Loss Prevention and Safety Promotion in the Process Industries, Volume
1. Taormina Italien.
Eyre, J. A. (1982). Recent Large-Scale Experiments to Investigate the Combustion of
Refrigerated Gas Spillages. In Proceedings of the MIT LNG Safety Workshop, USA,
Volume 3, pp. 39-58.
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 344 -
Harris, R. J. (1983). The Investigation and Control of Gas Explosions in Buildings and
Heating Plant. British Gas.
Hasegawa, K. and Sato, K. (1978). Experimental Investigation of the Unconfined Vapour-
Cloud Explosions of Hydrocarbons, Technical Memorandum of Fire Research Institute,
No. 12, Fire Research Institute, Fire Defence Agency, Japan.
High, R. W. (1968). The Saturn Fireball, Annals of the New York Academy of Science,
152, I, pp. 441-451.
Hirst, W. J. S. (1986). Combustion of Large Scale Jet-Releases of Pressurised Liquid
Propane. Proceedings of 3rd Symposium on Heavy Gas Risk Assessment III.
Hottel, H. C. and Sarofim, A. F. (1967). Radiative Transfer. McGraw Hill, New York.
Hymes, I. (1983). The Physiological and Pathological Effects of Thermal Radiation. U.K.
Atomic Energy Authority, Safety and Reliability Directorate, Culchetch, Warrington, SRD
R 275.
Hgglund, B. and Persson, L. E. (1976). The Heat Radiation from Petroleum Fires. FOA
Report C 20126-D6(A3).
Ingelstam, E., Rnngren, R. and Sjberg, S. TEFYMA. Handbok fr teknisk fysik, fysik
och matematik.
Mangialavori, G. and Rubino, F. (1992). Experimental Tests on Large Hydrocarbon Pool
Fires. In Proceedings of the 7th International Symposium on Loss Prevention and Safety
Promotion in the Process Industries, Volume 2. Taormina Italien.
May, W. G. and McQueen, W. (1973). Radiation from Large LNG Fires. Combustion
Science Technology, 7 (2), pp. 51-56.
Mizner, G. A. and Eyre, J. A. (1982). Large-Scale Liquefied Gas Pool Fires. Institute of
Chemical Engineering, Rugby Symposium Series, Number 71, pp. 147-163.
Modak, A. (1978). Radiation from Products of Combustion. Techn. Report OAOE6, BU-
1, Factory Mutual Rersearch Corp., Norwood, Mass., USA.
Moorehouse, J. and Pritchard, M. J. (1982). Thermal Radiation Hazards from Large Pool
Fires and Fireballs. I. Chem. Eng. Symposium Series 71, 397.
Mudan, K. S. (1984). Thermal Radiation Hazards from Hydrocarbon Pool Fires. Prog.
Energy. Combust. Sci. 10, pp. 59-80.
Ondrus, J. (1990). Brandfrlopp. Institutionen fr Brandteknik Tekniska Hgskolan i
Lund.
Pettersson, E. (1985). Antndningsorsaker och explosionsrisker inom industrin. FOA
Rapport C 20565-D1.
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
-345 -
Raj, P. K. (1977). Calculations of Thermal Radiation Hazards from LNG Fires, a Review
of the State of the Art. A.G.A. Transmission Conference, T135-148.
Roper, F., Arno, J. and Jaggers, H. C. (1991). The Effect of Release and Geometry on
Burning Times for Non-Premixed Fuel Gas Clouds. Combustion Science and Technology,
Vol. 78, pp. 315-338.
Schnbucher, A., Gck, D. and Fiala, R. (1992). Prediction of the Heat Radiation and
Safety Distances for Large Fires with the Model OSRAMO. In Proceedings of the 7th
International Symposium on Loss Prevention and Safety Promotion in the Process
Industries, Volume 2. Taormina Italien.
Stoll, A. M. (1967). Heat Transfer in Biotechnology, in Advances in Heat Transfer, Vol. 4,
Academic Press, New York, pp. 67-141.
Stoll, A. M. and Chianta, M. A. (1969). Method and Rating System for Evaluation of
Thermal Protection. Aerosp. Med., 40(11), pp. 1232-1238.
Strehlow, R. A. and Baker, W. E. (1976). The Characterization and Evaluation of
Accidental Explosions. Progress in Energy and Combustion Science, 2,1, pp. 27-60.
Thomas, P. H. (1963). The Size of Flames from Natural Fires. In the Proceedings of Ninth
Symposium on Combustion, Academic Press, New York, pp. 844-859.
Wulff, W. (1973). Fabric Ignition, Tex. Res. J.
11 Vrmestrlning
______________________________________________________________________
- 346 -
11.6 Tabell med fysikaliska data
Tabell 11.4. Fysikaliska data fr olika mnen. 1)CPR 14E; 2)Pettersson, 1985;
3)Andersson, 1992; 4)Harris, 1983; 5)Babrauskas, 1983; 6)Ingelstam,
Rnngren och Sjberg; 7)Bond (1991).
mne Kemisk
formel
Energivrde,
hc (MJ/kg)
ngbildningsvrme,
hv; vid viss temp. i K
(kJ/kg)
Specifik
vrmekapacitet fr
vtska, cv; vid viss temp.
i K (kJ/kgK)
Kokpunkt
vid 1 atm
(K)
Densitet
vtska vid
viss temp. i
K
(kg/m
3
)
Rel. dens. i frh.
till luft vid
atmosfrstryck
rg,a
Volymandel
vid stkiometri,
jst
Metan CH4 50,1 1) 510; 111 1) 3,77; 139 1) 112 1) 415; 109 1) 0,544 0,095 2)
Etan C2H6 47,6 1) 488; 184 1) 2,49; 203 1) 184 1) 546; 185 1) 1,02 0,056 2)
Propan C3H8 46,5 1) 445; 290 1) 2,60; 290 1) 231 1) 585; 228 1) 1,50 0,040 2)
Butan C4H10 45,9 1) 363; 298 1) 2,30; 273 1) 273 1) 601; 273 1) 1,97 0,031 2)
Pentan C5H12 45,0 3) 360; 3) 2,21; 3) 310 3) 626 3) 2,5 7) 0,026 4)
Hexan C6H14 44,8 3) 340; 3) 2,46; 3) 342 3) 659 3) 3,0 7) 0,022 4)
Heptan C7H16 44,6 3) 320; 3) 2,61; 3) 372 3) 684 3) 3,5 7) 0,019 4)
Oktan (n-) C8H18 44,4 3) 300; 3) 2,11; 3) 399 3) 702 3) 3,9 7)
Nonan (n-) C9H20 44,3 3) 300; 3) 2,11; 3) 424 3) 719 3) 4,4 7)
Isobutan C4H10 45,3 3) 370; 3) 2,30; 3) 261 3) 595 3) 2,0 7)
Eten C2H4 47,7 1) 483; 169 1) 2,79; 194 1) 170 1) 570; 171 1) 1,0 7) 0,065 4)
Propen C3H6 46,2 1) 440; 226 1) 2,60;250 1) 226 1) 609; 226 1) 1,5 7) 0,044 4)
Buten C4H8 45,6 1) 365; 298 1) 2,60;322 1) 267 1) 600; 282 1) 1,9 7) 0,034 4)
Cyklohexan C6H12 43,5 3) 360; 3) 1,81; 3) 354 3) 776 3) 2,9 7) 0,023 4)
Cyklopenta
n
46,5 3) 390; 3) 1,75; 3) 323 3) 755 3) 2,4 7)
Metylcyklo
pentan
44,0 3) 380; 3) 1,89; 3) 345 3) 749 3) 2,9 7)
Bensen C6H6 40,6 3) 390; 3) 1,75; 3) 353 3) 878 3) 2,8 7) 0,027 4)
Toluen C7H8 40,6 3) 360; 3) 1,84; 3) 384 3) 869 3) 3,1 7)
Xylen C8H10 40,8 3) 350; 3) 1,67; 3) 418 3) 864 3) 3,7 7)
Etylbensen 41,4 3) 340; 3) 1,70; 3) 409 3) 870 3) 3,7 7)
Aceton C3H6O 25,8 5) 515; 6) 2,20; 6) 330 2) 791 3)
Acetylen C2H2 50,1 1) 630; 189 1) 2,69; 233 1) 189 1) 621; 293 1) 0,885 0,077 2)
Bensin 44,7 5) 405 1) 2,10; 1) 740 3)
12 Miljtoxikologi
_______________________________________________________________________
- 347 -
12 MILJTOXIKOLOGI
12.1 Inledning
Idag rder det brist p instrument/metoder tillmpbara fr bedmning av miljeffekter i
samband med en kemikalieolycka. Utvecklad metodik fr att skydda mnniska och
egendom kan inte utan vidare tillmpas. En orsak r att kunskap kring kemikaliers
miljfarlighet fortfarande r bristfllig. En annan orsak r att den "yttre miljn" som
mlobjekt visat sig betydligt mera komplicerad n mlobjektet "mnniska". Hr till-
kommer t ex spridningsbedmningar fr jord-, luft- och vattenmiljer. En kanske nnu
strre utmaning r utvidgningen av effektbilden frn enskilda arter till hela ekosystem.
Fr den yttre miljn kan det ven bli aktuellt med bedmningar av lngtidseffekter.
Hnsyn till lngtidsperspektivet har tidigare haft en underordnad betydelse vid
kemikalieolyckor. Det har dock visat sig dyrbart att inte tidigt vga in de lngsiktiga
aspekterna.
En bedmning av en kemikalies miljegenskaper bestr av en spridningsbedmning och
en effektbedmning. Spridningsbedmningen identifierar kemikaliens mjlighet att
sprida sig till olika delar av den yttre miljn. Effektbedmningen identifierar
kemikaliens giftighet fr de organismer vilka kan tnkas exponeras. Genom att vga
samman spridningsbedmningen med effektbedmningen erhlls en bild av kemikaliens
mjligheter att orsaka skada. Denna bedmning kan gras med varierande
ambitionsniv. En kvalitativ bedmning av en kemikalies inneboende egenskaper kallas
farobedmning. Vgs ven omgivningsfaktorer in ssom hanteringsfrhllanden och
markegenskaper kan man uppskatta hur sannolikt det r att inneboende egenskaper
orsakar skada. Detta kallas riskbedmning. En riskbedmning kan gras kvalitativ, hr
kallad inledande riskbedmning. Med en frdjupad riskbedmning avses hr en
jmfrelser av halter av kemikalien i miljn med dess giftighet (kvantitativ
riskbedmning).
12 Miljtoxikologi
_________________________________________________________________________
- 348 -
Detta kapitel beskriver grundlggande begrepp ndvndiga fr en bedmning av en
kemikalieolycka. I appendix 1 ges en vgledning i val av metodik fr faro- respektive
riskbedmningar. Dr presenteras ven ett frslag till miljolycksindex.
Miljolycksindex kan vara till hjlp fr att bedma angelgenhetsgraden infr en faro-
/riskbedmning.
Inom EU finns idag metodik framtagen fr miljriskbedmning avseende utslpp vid
normal anvndning av kemikalier (ref. "The Concil Regulation, EEC" 1993 och 1994).
Denna r endast till viss del tillmpbar fr ett olycksscenario. Den riskbedmnings-
metodik som presenteras hr (Appendix 1) bygger p EUs metodik men har modifierats
bl a fr att bttre belysa de aspekter som r unika fr en olyckssituation.
12.2 Allmnna begrepp
Fr att kunna gra en miljriskbedmning krvs en viss orientering i grundlggande
begrepp. Fljande presentation r ett sammandrag av data frn kompendiet Tolkning
av miljdata i Farligt godskorten (Fischer, 1994).
12.2.1 Spridning i olika miljer
Frekomstform
Kunskap om en kemikalies frekomstform ssom gas, vtska eller fast mne r
grundlggande fr bedmningen av dess spridning i den yttre miljn. Vid ett inlednings-
skede av ett utflde sker spridningen i den yttre miljn oftast i outspdd form. Den
lngsamma spridning som kemikalien drefter uppvisar sker ofta nr kemikalien r mer
eller mindre utspdd i jord, luft eller vatten. Spridningsmekanismerna fr dessa tv faser
r olika.
Kemikalier med smlt- och/eller kokpunkt inom normala omgivningstemperaturer kan
uppvisa olika frekomstformer beroende p klimatologiska och geografiska faktorer.
Detta kan ibland komplicera spridningsbilden.
12 Miljtoxikologi
_______________________________________________________________________
- 349 -
Fasta mnen kan frekomma i mer eller mindre finfrdelad form. Normalt medfr kad
finfrdelning en kning av upplsningshastighet i vatten och drmed en kning av
spridningsrisken. Pulver eller kristaller r drfr de mest snabbupplsta formerna.
Drefter kommer i ordning flak, granulat och block. Har en kemikalie som normalt har
fast form gjorts flytande genom uppvrmning, kan detta pskynda utspdningshastig-
heten vid ett utslpp.
Inverkan av temperatur
kad temperatur brukar hos de flesta kemikalier medfra en kning av vattenlsligheten
och flyktigheten, vilket kar risken fr spridning via vatten eller luft. Vid en explosion
kan kemikalien spridas inom och utanfr brandomrdet. Brandscenariet medfr ven att
farliga kemikalier kan snderdelas pga av den hga temperaturen. Det r dock mindre
troligt att temperaturen blir s hg och jmn att nedbrytningen blir fullstndig. Man kan
drfr frvnta sig att mer eller mindre farliga omvandlingsprodukter kan bildas. En
brand kan ven medfra att en kemikalie som normalt inte r flyktig kan frngas och
adsorberas till brandrkspartiklar och spridas lngt utanfr brandomrdet.
Blandning med andra kemikalier
En viktig aspekt vid en bedmning av en kemikalieolycka r effekter som uppstr nr
olika kemikalier blandas. T ex kan frtande kemikalier (syror eller baser) komma i
kontakt med en giftig kemikalie. Den uppkomna pH-frndringen kan pverka kemi-
kaliers spridningsegenskaper s att exempelvis vattenlslighet och flyktighet frndras.
Det r framfr allt kemikalier som bildar joner i vattenlsning som kan vara pH-
knsliga.
Fljande exempel beskriver pHs inverkan p olika kemikaliegrupper
12 Miljtoxikologi
_________________________________________________________________________
- 350 -
Tabell 1. pHs inverkan p rrlighet och giftighet hos ngra kemikaliegrupper (undantag
finns frn dessa generaliseringar).
KEMIKALIEGRUPP*
INVERKAN AV MINSKANDE pH
Vattenlsligheten Flyktigheten Giftigheten
metallfreningar kar --- kar
aminer kar minskar minskar
fenoler minskar kar kar
karboxylsyror minskar kar kar
* alkaner, alkener, alkoholer, aldehyder, etrar, ketoner, amider, nitriler pverkas inte
eller endast svagt.
Ett annat exempel p kemikalieblandningar r nr svrlsliga kemikalier blandas med
brandskum. Skummets ytaktiva egenskaper kan gra att en kemikalie i kad
utstrckning transporteras bort med slckvattnet, antingen lst, emulgerad eller
suspenderad. ven flyktiga kemikalier kan i strre utstrckning terfinnas i slckvattnet
d de till viss del kan bindas till skummet. Detta medfr en kad risk fr borttransport
av kemikalier till vattendrag. ven blandningar med andra ytaktiva kemikalier typ
tensider eller avfettningsmedel kan leda till liknande effekter.
Spridning via mark
Vid utflde av en flytande kemikalie styr viskositet och i viss mn ven densiteten den
inledande nedtrngningen i marken. Ju lgre viskositet desto snabbare sker nedtrng-
ningen. Om kemikalien lst sig i vatten frlorar dessa parametrar sin betydelse fr
rrligheten. Vid en brand som slcks med vatten eller skum r istllet vattenlslighet
och flyktighet avgrande fr den inledande markspridningen. Risken fr grundvatten-
kontaminering kar hr med kande vattenlslighet och minskande flyktighet.
Bindningen till jord kar normalt med minskande vattenlslighet. Detta gller framfr
allt organiska kemikalier. Fr oorganiska kemikalier saknas motsvarande enkla
samband. En viktig grupp oorganiska kemikalier med snarlika egenskaper r de som
12 Miljtoxikologi
_______________________________________________________________________
- 351 -
innehller s k "tungmetaller". Dessa binds i mnga fall mer eller mindre starkt till jord
oberoende av kemikaliens vattenlslighet.
Frutom kemikaliens inneboende egenskaper br ven markens sammansttning vgas
in i en rrlighetsbedmning. Den viktigaste markegenskapen r porositeten. Ju mera
luftutrymmen som finns i marken desto lttare trnger kemikalier ned. r marken
svrgenomtrnglig eller kemikaliemngden stor kan kemikalier istllet rinna lngs med
markytan. Frutom tta jordar kan ven tjle gra marken svrgenomtrnglig.
Vattenflden ovanp marken medfr kad rrlighet av svrlsliga och partikelbundna
kemikalier. Marken har rent fysiskt en viss frmga att inledningsvis hlla kvar en
flytande kemikalie, den s k recidualkapaciteten. Om kemikaliemngden r stor kan
denna kapacitet verskridas varvid fldet nedt i marken kar.
Andra markegenskaper av betydelse r mullhalt, vattenhalt samt fr vissa kemikalier
ven pH. En kemikalies rrligheten kar normalt med minskande mullhalt och kande
vattenhalt
1
.
Spridning via luft
En kemikalies transport i luft sker vanligen i gasform. Densitetstal samt
vindfrhllanden avgr om gasen kryper lngs marken eller sprids uppt. Med hg
motstndskraft mot atmosfrsnedbrytning kar risken fr lngvga spridning. I samband
med en brand finns det ven risk fr att icke flyktiga kemikalier sprids till luft. Detta
sker d genom en kombination av gas- och partikelspridning. En tredje form av
luftspridning r damning, vilket frutstter att kemikalien r finfrdelad. I ett lngre
tidsperspektiv kan ven mttligt flyktiga och lgflyktiga kemikalier avg till atmosfren.
Hr r det d ofta frga om avdunstning frn en vattenlsning eller jord. Detta gller
frmst svrnedbrytbara mnen. r vattenlsligheten stor kan en frflyktigad kemikalie
hamna p mark eller i vatten via slckvatten eller nederbrd.

1
I kompendiet "Olje- och kemikalieutslpp i jord" (Ledskog & Lundgren 1989) kan man lsa mer om
utslpp av kemikalier p mark.
12 Miljtoxikologi
_________________________________________________________________________
- 352 -
Spridning via vatten
Vattenlsligheten r viktig bde fr den inledande och den lngsiktiga spridningen av en
kemikalie.
Vid ett utflde i vatten r densiteten avgrande fr den inledande spridningen. Antingen
flyter kemikalien p ytan eller sjunker till botten. r kemikalien mycket vattenlslig
lser den sig snabbt. Lttlsliga kemikalier sprids p samma stt som vattnet sjlvt. Ett
undantag r nr en vattenlsning trnger igenom marken. Hr kan jordpartiklar ibland
effektivt fnga upp ven lttlsliga kemikalier. ven viskositeten och ytspnningen kan
pverka den inledande spridningen i vatten. En minskning i viskositeten eller ytspn-
ningen medfr oftast en kad spridningsfrmga (kad utflytningshastighet + kad
upplsning).
Vid en brand kan val av slckningsstrategi kraftigt inverka p en kemikalies rrlighet.
Framfr allt r beslutet att anvnda vattenbaserade slckmedel avgrande. Anvnds
vatten eller skum kar risken fr borttransport till olika vattenmiljer.
Vid utslpp till ett vattendrag kan kemikalien p sikt hamna i sedimentet. Detta r
vanligt fr kemikalier som binds hrt till jordpartiklar som t ex tungmetallsalter och
svrlsliga kemikalier.
Till vattenburna spridningsvgar rknas bl a avloppsntet. Avloppet kan antingen leda
till ett reningsverk eller endast vara avsett fr dagvatten. Det senare leder normalt direkt
till ett vattendrag. Om kemikalien hamnar i ett avloppsreningsverk gller det att frutse
om den passerar igenom reningsverket eller fastnar i slammet. Utifrn kemikaliens
kemisk/ fysikaliska data kan detta ibland frutses.
En kemikalies tendens att avdunsta frn en vattenlsning kan uppskattas genom att
berkna Henrys Lags konstant (H)
12 Miljtoxikologi
_______________________________________________________________________
- 353 -
ngtrycket (Pascal) x Molekylvikten (gram/mol)
H = _____________________________________________
Vattenlsligheten (mg/l)
Bedmningar (enl. Lyman, 1982)
H < 0,01 Kemikalien r mindre flyktig n vatten
H < 0,03 Kemikalien r i praktiken inte flyktig
H = 0,1--1 Avdunstning frn grunda rinnande vattendrag kan vara betydande
(t ex p-cresol, butanol)
H > 1 Avdunstning frn alla typer av vattensamlingar
H = 1--100 Lngsam men betydande avdunstning frn vattendrag (t ex hexanol,
butyraldehyd)
H > 100 Snabb avdunstning frn vattendrag (t ex styren, toluen, kloroform)
Detta samband gller i frsta hand fr kemikalier med en vattenlslighet <1 mol/liter.
Fr kemikalier med hgre lslighet erhlls troligen en verskattning av avdunstningen.
12.2.2 Nedbrytning i olika miljer
I naturen kan en kemikalie falla snder spontant, reagera med andra kemikalier
("kemisk/fysikalisk nedbrytning") eller angripas av nedbrytande organismer ("biologisk
nedbrytning"). I inledningsskedet av ett kemikalieutslpp dominerar den kemisk/ fysi-
kaliska nedbrytningen. Den biologiska nedbrytningen intrder frst vid en senare
tidpunkt nr kemikalien har sptts ut till en koncentration ogiftig fr nedbrytande mikro-
organismer. Fr svrlsliga kemikalier tar detta ofta lng tid. Det finns ett internationellt
klassificeringssystem fr biologisk nedbrytbarhet som syftar till att bedma i vilken grad
en kemikalie bryts ned i ett reningsverk. Fljande kategorier har definierats
1) "Biologiskt lttnedbrytbara" ("Readily biodegradable")
2) "Biologiskt nedbrytbara" ("Inherently biodegradable")
3) "Svrnedbrytbara" alt. "Persistenta" ("Persistent")
12 Miljtoxikologi
_________________________________________________________________________
- 354 -
Vid ett utslpp direkt ut i naturen kommer innebrden i dessa fraser att frndras ngot
d frutsttningarna fr nedbrytning hr sllan r lika goda. En kemikalie klassad som
biologiskt lttnedbrytbar kan allts i vissa miljer visa sig krva lng tid att brytas ned
(t ex i grundvattnet). Den biologiska nedbrytningen i mark fljer ofta samma mnster
som gller fr vattenmiljn. Nedbrytbarheten i vanlig matjord r normalt minst lika stor
som i ett vattendrag. I jord med lg mikrobiell aktivitet typ mineraljord, skogsmark och
mager ngsmark r dock frutsttningarna fr biologisk nedbrytning smre. Nedbryt-
ningen frsmras ven med kat markdjup. I svenska grundvattenzoner br man rkna
med en betydligt lngsammare nedbrytning n i ett vattendrag. I atmosfren frekommer
endast kemisk/fysikalisk nedbrytning.
De viktigaste mekanismerna fr atmosfrsnedbrytning r reaktion med reaktiva mole-
kyler naturligt frekommande i atmosfren samt snderfall pga solljusbestrlning. I
Skandinavien torde direkt inverkan av solljus normalt spela en underordnad roll.
Temperaturen r den viktigaste styrande faktorn fr nedbrytning. Under en brand
pskyndas den kemiska/fysikaliska nedbrytningen snabbt av temperaturstegringen
medan den nstan helt upphr vid lga temperaturer (< +5C). Vid nedbrytning av
giftiga kemikalier kan mer eller mindre stabila nedbrytningsprodukter bildas vilka
fortfarande r giftiga. Det frekommer ven att giftverkan hos en kemikalie kar eller
ndrar karaktr nr den omvandlas till en annan form, t ex frn att vara giftig fr vxter
till att bli giftig fr djur.
Begreppet "nedbrytning" r frmst framtaget fr organiska kemikalier. Fr oorganiska
kemikalier innehllande miljfarliga grundmnen, typ arsenik, fosfor, tungmetaller, r
nedbrytning ett mindre anvndbart begrepp, d grundmnen inte kan brytas ned. Hr
gller det istllet att bedma hur grundmnet omvandlas till andra kemikalier.
12 Miljtoxikologi
_______________________________________________________________________
- 355 -
Uppgifter om nedbrytbarhet r vanligtvis sparsamt frekommande. Saknas denna
information kan miljexperter/kemister ibland grovt bedma nedbrytbarheten utifrn
dess struktur.
Kemikalier som normalt r stabila, kan vid en brand bli reaktiva. Frutom den hga
temperaturen s kan blandningen med slckvatten eller andra kemikalier medfra
onskade kemiska reaktioner. De kemiska freningar som bildas kan vara giftiga.
12.2.3 Giftverkan
Akut respektive kronisk giftighet
En kemikalies giftighet delas upp i akut respektive kronisk giftighet.
Den akuta giftigheten avser effekter uppkomna efter en kort tids exponering, ofta inom
timmar eller dagar. De vanligaste akuta effekterna som mts i korttidstester r dd fr
djur och tillvxthmning fr vxter. Resultaten frn studier av akut giftighet redovisas
ofta som ett LC
50
-vrde eller EC
50
-vrde, vilket betyder den koncentration av mnet
som orsakar 50 % ddlighet (eller annan "akut" effekt) efter en definierad tidsperiod,
vanligtvis 24-96 timmar. Andra mer eller mindre liktydiga benmningar r I C
50
, TL
m
och TL
50
. Andra siffror n "50" kan frekomma i litteraturen. T ex avser LC
25
den
kemikaliekoncentration som orsakar 25 % effekt.
Man mste lgga p minnet att LC
50
inte r ngot grnsvrde vid vilket frgiftning
brjar. Ddsfall erhlls normalt ven vid lgre koncentrationer. Data om den akuta
giftigheten r i frsta hand anvndbara fr bedmning av giftigheten under utslppets
inledningsfas.
Fljande klassificeras fr av den akuta giftigheten fr vattenlevande organismer anvnds
av Kemikalieinspektionen fr miljfarlighetsbedmning
12 Miljtoxikologi
_________________________________________________________________________
- 356 -
Tabell 2. Giftighetsniver fr vattenlevande organismer (ref. Kemikalieinspektionen,
1992).
LC
50
(mg/l = ppm) GIFTIGHET
<1 mycket giftig
1 - 10 Giftig
10-100 Skadlig
Med kronisk giftighet menas effekter som uppkommer efter en lngre tids exponering.
Symptomen r vanligen hmning av tillvxt eller reproduktion. Studier av kronisk
giftighet r vrdefulla vid bedmning av mnets lngtidseffekter. Kronisk giftighet redo-
visas normalt som ett grnsvrde fr frgiftning och benmns vanligen NOEC (No
Observed Effect Concentration). Saknas "kroniska" studier kan vissa inneboende egen-
skaper ge en indikation om ett mne kan frvntas orsaks lngtidseffekter. Lngsam
nedbrytning eller hg log K
ow
(se nedan) r exempel p sdana egenskaper.
Giftighetsdata fr kemikalier finns huvudsakligen tillgngliga fr dggdjur som rtta,
mus eller kanin. Giftighetsstudier p andra organismer finner man framfr allt fr
vattenlevande organismer, med fisk som dominerande testorganism. Andra testade
vattenorganismer r planktonlevande alger och krftdjur, bottenlevande krftdjur och
hgre vattenvxter. I allmnhet finns det mindre information om vxter n om djur.
Slckvattnets giftighet
Det slckvatten som uppstr i samband med en kemikaliebrand r ofta mer eller mindre
giftigt och kan frvntas orsaka skador i nrliggande vattendrag eller reningsverk.
Sandozolyckan r ett exempel dr omfattande fiskdd uppstod nr slckvattnet spreds
till Rhenfloden (ref. EAWAG, 1986). Beroende p vilka kemikalier som r inblandade
och omgivningens knslighet kan man allts bli tvungen att omhnderta och rena ett
slckvatten. ven svrlsliga kemikalier kan terfinnas i slckvattnet som partiklar.
Denna spridningsform kar risken fr exponering av filtrerande och/eller bottenlevande
12 Miljtoxikologi
_______________________________________________________________________
- 357 -
djur samt vattenvxter i nromrdet. Skum eller andra ytaktiva kemikalier kan leda till
att svrlsliga kemikalier lttare tas upp av organismer.
Bioackumulation
Med bioackumulation menas att en kemikalie upplagras i en organism. Begreppet
anvnds oftast fr vattenlevande djur som fisk, mussla eller krftdjur. En bioackumu-
lerande kemikalie tas upp mer eller mindre aktivt i organismen genom glar, hud eller
tarmkanal. Fenomenet behver inte medfra att organismen vid normala studier mr
dligt. Erfarenheten har visat att bioackumulation kan ge frdrjda men allvarliga
symptom som endast kan identifieras i specialstudier. ven om en organism tl en viss
kemikaliekoncentration i kroppen kan andra organismer hgre upp i nringskedjan
frgiftas. Man betraktar drfr bioackumulation som en potentiell miljfara.
Bioackumulationen sker vanligen lngsamt vilket gr den speciellt intressant vid en
bedmning av lngtidsskador.
Fr mnga organiska kemikalier r det mjligt att med en enkel kemisk
laboratorieanalys frutse dess bioackumulerbarhet. Analysen ger ett mtt p kemikaliens
tendens att tas upp i organismen, vilket redovisas som frdelningskoefficienten
oktanol/vatten ("log K
ow
"). Ju hgre log K
ow
desto strre r risken fr bioackumulation.
Log K
ow
-vrden finns tillgngliga fr ett frhllandevis stort antal kemikalier. En
vedertagen riktlinje r att en kemikalie med log K
ow
3 anses vara bioackumulerbar, och
vid log K
ow
>5 vara mycket bioackumulerbar (ref. Landner, 1990). Log K
ow
r inte
anvndbar fr att bedma risken fr bioackumulation av metallsalter. Upptaget och
inbindningen i organismen fljer hr andra mekanismer. T ex kan ett metallsalt med log
K
ow
<0 terfinnas i fisk i halter som r flera tusen gnger hgre n i vattnet.
I litteraturen finns sparsamt med data om pvisad bioackumulation. De uppgifter som
finns bygger vanligtvis p akvariefrsk med fisk. Resultatet redovisas i form av en
biokoncentrationsfaktor (BCF). BCF anger hur mnga gnger hgre koncentrationen r i
den testade organismen jmfrt med det omgivande mediet. Vid BCF >100 r det troligt
12 Miljtoxikologi
_________________________________________________________________________
- 358 -
att kemikalien r bioackumulerande. BCF-vrden finns framtaget bde fr organiska och
oorganiska kemikalier.
Lttnedbrytbara kemikalier brukar sllan bioackumuleras d dessa ofta hinner brytas ned
innan tillrckliga halter hunnit byggas upp i organismen.
Saknas uppgifter om BCF kan detta uppskattas utifrn log K
ow
enligt fljande (ref. The
Concil Regulation, EEC 1993)
BCF
kalkylerad
= 10
log Kow
x 0,05
Denna ekvation br endast tillmpas fr kemikalier som har log K
ow
mellan 2 och 6.
Fr bedmning av BCF kan fljande skala tillmpas
Tabell 3. Bedmning av ackumulationsrisken utifrn BCF (ref. The Concil Regulation,
EEC, 1993).
BCF ACKUMULATIONSRISK
< 30 Lg
30 - 100 Mttlig
100 - 1 000 Hg
> 1 000 mycket hg
vergdning
En del kemikalier kan orsaka en kraftig stimulans av vissa organismers tillvxt (gdande
inverkan). Denna pverkan uppstr normalt frst en lngre tid efter utslppet och rknas
drfr som en lngtidseffekt. Det finns i huvudsak tre typer av gdande kemikalier
1) Nedbrytbara fosforhaltiga kemikalier
2) Nedbrytbara kvvehaltiga kemikalier
3) Lttnedbrytbara organiska kemikalier
12 Miljtoxikologi
_______________________________________________________________________
- 359 -
Fosforhaltiga kemikalier r framfr allt gdande i insjar medan de kvvehaltiga r
gdande i stersjn och i vsterhavet.
Om ett vattendrag vergds sker frst en kraftig tillvxt av alger och mikroorganismer.
r utslppet stort och omsttningen i vattendraget lg r det risk fr att vattnets syrehalt
nrmar sig noll nr producerad biomassa brjar brytas ned. Ett symtom p detta r att
fiskar simmar vid ytan. Djur som inte r tillrckligt rrliga eller tappar orienteringen
riskerar att kvvas. Vattenvxter kommer att lida brist p ljus pga grumlighet och
vervxning med alger, bakterier och svamp.
Fljande rkneexempel belyser fosforns miljfarlighet: Av 1 kilo fosfor kan 4 ton alger
bildas som nr de bryts ned frbrukar syreinnehllet i 280 m
3
vatten (en damm p 12 x
12 m och ett djup p 2 m). Fr kvve r motsvarande syrefrbrukning lgre.
ven utslpp av lttnedbrytbara mnen utan fosfor eller kvve, t ex etanol, ttiksyra,
eller etylglykol kan leda till kraftig tillvxt med efterfljande syrebrist.
Nringsfattiga omrden r extra knsliga fr vergdning. Tillfrs gdande kemikalier
till dessa kan det gamla ekosystemet kollapsa. Fosforhaltiga utslpp har en tendens att
ge en varaktigt gdande effekt bde p land och i vatten.
12.2.4 Skyddsvrda objekt
Naturen
Knsliga eller sllsynta arter eller livsmiljer kan frekomma omkring en plats fr
kemikaliehantering. Omgivningen kan ven ha ett vrde som rekreationsomrde. Mark-
och vattenomrden finns eventuellt inventerat och klassificerat av regional eller lokal
miljmyndighet. Vad som r skyddsvrt kan variera stort mellan olika regioner. En
grundregel r dock att naturtyper som r i "minoritet" inom en regionen ofta r mera
knsliga. Sklet r att mjligheten fr tillfrisknande genom terkolonisation frn
nrliggande omrden r begrnsad.
12 Miljtoxikologi
_________________________________________________________________________
- 360 -
ven luftmiljn rknas till naturen och br ing i en miljbedmning. T ex br hnsyn
tas till eventuella skador p det naturliga ozonskiktet.
Reningsverk
Skadas ett avloppsreningsverk vid en kemikalieolycka s att reningen mer eller mindre
upphr drabbas vattenrecipienten dels av utslppta kemikalier och dels av orenat
avloppsvatten. Avloppsreningsverk med biologisk och kemisk rening r speciellt utsatta
fr en kemikalieolycka. Genom avloppsledningsntet kan kemikalier snabbt n
reningsbassngerna dr flertalet processer kan stras. Det r framfr allt det biologiska
reningsstegets mikroorganismer som drabbas. Att terstlla balansen i ett strt renings-
steg kan ta veckor. Speciellt knsligt fr gifter r det biologiska "kvvereduktionssteget"
vilket kan finnas p strre reningsverk lokaliserade vid stersjn. ven det "kemiska
fllningssteget" kan pverkas genom att sedimentationen strs av t ex ytaktiva eller
komplexbildande mnen.
Kemikalier som slpps ut till ett reningsverk kan antingen brytas ned, fastna i slammet
eller flja med det utgende vattnet. Bindningen till slammet kar normalt med
minskande vattenlslighet. ven kemikalier som normalt r lttflyktiga, kan fastna i
slammet. Det bildade slammet r en biprodukt som lmpligen br tas till vara som
gdande jordfrbttringsmedel. Innehller slammet fr mycket giftiga kemikalier mste
dremot slammet deponeras. Exempel p onskade kemikalier r kvicksilver, kadmium,
bly, PCB och dioxiner.
Flertalet strre industrier har egna avloppsreningsverk. Dessa r speciellt anpassande till
det aktuella avloppsvattnet. Det renade vattnet kan drefter ledas till ett kommunalt
reningsverk eller slpps direkt ut till ett vattendrag. I samband med en brand kan dessa
reningsbassnger anvndas fr uppsamling av frorenat slckvatten.
12 Miljtoxikologi
_______________________________________________________________________
- 361 -
Vattenanvndare
Vattendrag, grundvatten eller grussar anvnds ibland som vattentkter. Frutom som
dricksvatten fr mnniska kan vattnet anvndas som dricksvatten fr kreatur, bevattning
av vxter, odling av fisk, musslor eller krftor, som process/kylvatten i en industri eller
som badvatten. Dessa anvndningsomrden har olika krav p vattenkvalitet och drabbas
olika beroende p vilken kemikalie som frorenar.
Typen av vattentkt inverkar p hur knslig den r fr olika kemikalier. T ex kan en
ytvattentkt snabbare bli frorenad n en grundvattentkt. Grundvattentkter i mark med
hg porositet, t ex grussar r speciellt knsliga fr froreningar. En viktig frga vid
bedmning av miljeffekter av ett kemikalieutslpp r eventuella skadors varaktighet.
Kemikalier kan frvntas kvarstanna i en grundvattenmilj lngre n i en ytvattentkt.
Ligger grundvattnet djupt r det dessutom svrt att sanera. Efter att en kemikalie
frorenat en grundvattentkt finns normalt lga halter kvar i markvattnet under en lngre
tid. I en sdan situation br, frutom kemikaliens akuta giftighet, ven kronisk giftighet
vgas in vid bedmning av konsekvenser fr exponerade organismer. Detta kan ven
vara aktuellt fr en ytvattentkt om vattenomsttningen r lg.
12 Miljtoxikologi
_________________________________________________________________________
- 362 -
12.3 Referenser
CHRIS (1991). Chemical Hazard Response Information System. The United States Coast
Guard.
EAWAG (1986). Swiss Federal Institute for Water Resources and Water Pollution Control.
Bestandesaufname, oekologische beurteilung, empfohlene massnahmen und absichten fuer
weitere untersuchungen nach dem schadenfall SANDOZ im Rhein bei Basel. Auftrag Nr.
4727. 12 December 1986.
Farligt godskort. Utges av Svenska Brandfrsvarsfreningen.
Fischer S. (1994). Tolkning av miljdata i farligt godskorten. Svenska Brandfrsvars-
freningen.
Hermelin J. (1984). Tolkning av vissa viktiga data. Kompendium i Farligt godsprm nr. 1.
Svenska Brandfrsvarsfreningen. ISBN 91-7144-196-4.
Hommel, G. Handbuch der Gefhrlichen Gter. Springel Verlag.
HSDB. Hazardous Substances Databank. The National Library of Medicine, U.S.A.
IMDG-code. International Maritime Dangerous Gods, IMO.
Kemikalieinspektionen (1992). KIFS 1992:2, Kemikalieinspektionens freskrifter om
klassificering och mrkning vid verltelse av miljfarliga kemiska mnen.
Kemikalieinspektionens frfattningssamling ISSN 0283-1937 (Mars 1992).
Kemikontoret (1992). Miljskyddsblad. Bedmningsunderlag fr enskilt mne.
Landner L. (1990) Kemikaliers Miljfarlighet. En praktisk hjlpreda fr bedmning av
kemikalier. Naturvrdsverkets frlag. ISBN 91-620-1078-6.
Ledskog L. och Lundgren T. (1989). Olje- och kemikalieutslpp i jord. Statens Geotekniska
Institut. Information 9.
Lyman W. J., Reehl W. F. and Rosenblatt D. H. (1982). Handbook of Chemical Property
Estimation Methods. McGraw-Hill Book Company.
Naturvrdsverket. Allmnna Rd 90:15. Grundvattentkter. Skyddsomrden -
Skyddsfreskrifter. 1991.
Naturvrdsverket. Allmnna Rd 90:17. Skydd mot vattenfrorening vid hantering av
brandfarliga vtskor. Mars 1991.
12 Miljtoxikologi
_______________________________________________________________________
- 363 -
OHMTADS (1987). Oil and Hazardous Materials Technical Assistance. Environmental
Protection Agency, U.S.A.
The Concil Regulation, EEC (1993). Technical Guidance on Environmental Risk Assessment
of New Chemicals, Dec. 1993.
The Concil Regulation, EEC (1994). Technical Guidance on Environmental Risk Assessment
of Existing Chemicals (Draft). July 1994.
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 365 -
APPENDIX 1
Faro/Riskbedmning
I detta avsnitt ges frslag p en modell fr bedmning av miljolycksrisker. Modellen
skall i frsta hand ses som ett exempel p ett frhllningsstt till miljolycksrisker. Allt
eftersom ny kunskap tillkommer, kommer denna modell att modifieras.
Berkning av miljolycksindex
Vid en miljbedmning av en kemikaliehantering br man lmpligen brja med en in-
ledande analys fr att grovt identifiera hur stor den vidare utredningsinsatsen kan bli.
Nedan beskrivs ett index som ger frslag till utredningsbehov i en tregradig skala. I syfte
att gra detta index enkelt och allmnt tillmpligt har endast ett mindre urval av
kemikalieegenskaper och omgivningsfaktorer inkluderats. Vid en slutgiltig bedmning
av en kemikalie mste drfr ytterligare faktorer vgas in som t ex densitet, flyktighet,
nedbrytbarhet och kronisk giftighet.
Detta index avser i frsta hand akuta olycksskador p miljer i vatten och jord.
Kemikaliens inneboende rrlighet, hr representerad av vattenlslighet och konsistens,
avser endast den inledande rrligheten under akutskedet. Kemikaliens rrlighet i ett
lngsiktigt perspektiv har inte vgts in. Eventuella skador uppkomna genom
gasexponering tcks inte heller in av detta index.
Fljande data ingr i detta index: (beteckning)
1) Akut giftighet fr vattenlevande organismer (Gi)
2) Lagrad/transporterad mngd kemikalie (M)
3) Kemikaliens spridningsfrutsttningar:
a) Kemikaliens - konsistens (aggregationstillstnd/viskositet) (Ko)
inneboende - vattenlsligheten (L)
rrlighet.
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 366 -
b) Omgivningens - avstnd till brunn, sj eller vattendrag (Om)
frmga att - grundvattents djup och rrlighet
sprida en - jordens genomtrnglighet
kemikalie.
Denna information pongstts enligt tabeller i appendix 5.
Genom att kombinera delpongen frn de olika miljolycksegenskaperna erhlls en
samlad bild av en kemikalies potential att orsaka akut miljskada. Miljolycksindex
berknas enligt fljande:
Miljolycksindex = Gi x M x [Ko + L + Om]
Fljande riktlinjer anger ambitionsnivn vid den vidare bedmningen:
Tabell 4. Bedmning av miljolycksindex.
MILJOLYCKSIND
EX
UTREDNINGSBEHOV
1 - 100 Farobedmning
100 - 500 Farobedmning + Inledande riskbedmning
> 500 Farobedmning + Inledande riskbedmning + Frdjupad
riskbedmning
Innebrden i de tre bedmningsniverna behandlas i de fljande avsnitten. De angivna
grnserna fr utredningsbehov samt tillvgagngssttet fr indexberkningen skall i
frsta hand ses som ett exempel p ett frhllningsstt till miljolycksrisker. Allt
eftersom ny kunskap genereras kommer denna modell att modifieras.
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 367 -
Berkningsexempel
Olycksscenariet som presenteras under Frdjupad riskbedmning, dr en tankvagn
med kondenserad ammoniak vlt, kan anvndas som exempel p hur miljolycksindex
berknas. Exemplet ger fljande resultat (Appendix 5)
________ ______________
Avstnd till nrmaste vattendrag (175 m) ---> 3
Djup till grundvattnet (1,5 m) ---> 7
Grundvattenytan lutar mot vattendrag (nra strre ) ---> 5
Jordens genomtrnglighet (grus) ---> 9
miljolyckspong
= 24
omgivnings-pong ---> 7
Akutgiftighet (1 mg/l, fisk) 8
Viskositet (1,3 cSt) 3
Lslighet (>100%) 5
Kemikaliemngd (50 ton) 7
_____________________________________________________________________
Miljolycksindex = 8 x 7 x [3 + 5 + 7] = 840.
D index fr detta scenario blir strre n 500 indikerar detta ett behov av en frdjupad
riskbedmning.
Skulle tankvagnen istllet innehlla en 5 %-ig ammoniaklsning sjunker pongbidraget
fr transporterad mngd frn 7 till 3 vilket ger en snkning av index till 360.
Utredningsambitionen kan i vissa fall ven snkas om olycksscenariet begrnsas till en
omgivning med lg bengenhet fr kemikaliespridning. Fr detta exempel medfr dock
en snkning av omgivningspong frn 7 till 1 endast en snkning av index till 504.
Rangordning av kemikalier
Med de reservationer som gjort ovan kan detta index ven anvndas fr en inledande
rangordning av kemikalier. Pongbidraget frn Omgivningens spridningsbengenhet
och Lagrad/transporterad mngd kemikalie grs d lika stora fr alla kemikalier. I
tabell 5 har miljolycksindex berknats p detta stt fr ngra vanlig kemikalier. Av
tabellen kan man t ex utlsa hur index kar nr ett fast mne lses upp i vatten (kande
spridningsrisk).
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 368 -
Tabell 5. Miljolycksindex fr ett antal kemikalier. Pongbidraget frn Omgivningens
spridningsbengenhet (Om) och Lagrad/transporterad mngd kemikalie
(M) har satts till 3 respektive 6 fr att motsvara en normalsituation.
vriga
data r hmtade frn Farligt godskort (Svenska Brandfrsvarsfreningen),
Miljskyddsblad (Kemikontoret) eller Handbuch der Gefhrlichen Gter
(Hommel).
KEMIKALIE TILLSTND MILJOLYCKSINDEX
Vtecyanid vtska 720
Kaliumklorat, kaliumcyanid, kopparsulfat vattenlsning 720
Natriumhypoklorit vattenlsning 660
Ammoniak (kaustik) vtska 576
Nonylfenol, anilin vtska 540
Butylacetat vtska 432
Kaliumcyanid, zinkklorid kristaller 420
Bensen, cyklohexan, tetrakloretylen, toluen vtska 384
Kopparsulfat kristaller 360
Xylen (o-, m-, p-) vtska 336
Fenol kristaller 288
Dioxan, myrsyra (konc.), trikloretylen vtska 288
Fosforsyra (konc), HNO
3
(konc), ttiksyra (konc) vattenlsning 288
Ammoniumnitrat vattenlsning 264
Svavelsyra 96% vtska 264
DHTDMAC kristaller 240
Metylenklorid vtska 240
Natriumhydroxid (konc) vattenlsning 240
Ammoniumnitrat, citronsyra, NaOH, Na
3
-NTA kristaller 168
EDTA kristaller 144
Saltsyra (konc.) vattenlsning 144
Natriumperborat, borsyra kristaller 120
Aceton vtska 78
Formamid, metanol, iso-propanol vtska 72
Natriumklorid vattenlsning 72
Etylenglykol, etanol (99%) vtska 66
n-Butanol, glycerol vtska 60
Natriumklorid, acetamid kristaller 42
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 369 -
Farobedmning
Med en farobedmning menas en sammanvgning av fljande inneboende egenskaper
Kommentar
- akut giftighet (framfr allt fr vattenlevande organismer)
- vattenlslighet
- flyktighet (frn rent mne, frn jord resp. vatten)
- frekomstform (pulver, granulat, kondenserad m.m.)
- viskositet
- densitet fr svrlsliga kemikalier (sjunker/flyter p vatten alt. grundvatten)
- reaktivitet
- hydrolysstabilitet (stabilitet i grundvatten)
- biologisk nedbrytbarhet
- ljusstabilitet (om flyktig)
- pH-knslighet
- gdande/syretrande frmga
- bioackumulerbarhet (log K
ow
, BCF)
- miljfarlighetsklassificering (Appendix 2)
- ev uppgifter om kronisk giftighet (om kemikalien inte bryts ned snabbt)
I bedmningen br man identifiera i vilken del av yttre miljn som kemikalien kan
frvntas hamna samt varaktigheten av eventuella miljskador. Lmpligen delar man
upp bedmningen i ett utfldes- respektive brandscenario. Frutom de akuta skador som
kan frvntas uppst br bedmningen ven belysa om lngsiktiga skador kan uppst.
ven kemikaliens spridningsbengenhet br lmpligen bedmas p kort respektive lng
sikt. I appendix 6 finns ett antal ledfrgor som ger en orientering ver mjliga hotbilder.
Ett frsta steg i identifieringen av den potentiella miljfaran av en kemikalieverksamhet
r insamlandet av kemikaliedata. Om man arbetar med mindre knda kemikalier r det
viktigt att dessa entydigt identifieras. Den bsta identifikationen erhlles med hjlp av
ett mnes CAS-nummer (Chemical Abstract Number). Tillgng till detta nummer
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 370 -
underlttar vsentligt datainsamlandet i handbcker och databaser. Fljande
kemikaliedata r anvndbara
- Kemisk/fysikaliska data: Molekylvikt, smltpunkt, kokpunkt, ngtryck,
vattenlslighet, densitet, ngdensitet, log K
ow
(=logP=logP
ow
) och reaktivitet (ven i
utspdd form).
- Rrlighet: Flyktighet frn jord och vatten. Adsorberbarhet till jord. Rrlighet i jord.
- Nedbrytningsdata: Biologisk nedbrytbarhet, ljusstabilitet, hydrolysstabilitet samt
nedbrytbarhet i jord, luft och vatten.
- Giftighet: Akut och kronisk giftighet fr vattenlevande organismer t ex fisk,
djurplankton (Daphnia) och alger. Akut och kronisk giftighet fr landlevande
organismer. Biokoncentrationsfaktor (BCF) fr vattenlevande organismer.
Som hjlp av bedmning av kemisk/fysikaliska data rekommenderas kompendiet Tolk-
ning av vissa viktiga data (Hermelin, 1984). Lttillgngliga kemikaliedata som r
relevanta fr olyckor kan erhllas i Svenska brandfrsvarsfreningens Farligt
godskort (Appendix 3) och Kemikontorets Miljskyddsblad (Appendix 4).
Anvndbar information kan ven erhllas frn utlndska motsvarigheter ssom
Hazardous Substances Databank (HSDB), Chemical Hazard Response Information
System (CHRIS, 1991), Oil and Hazardous Materials Technical Assistance
(OHMTADS, 1987) och Handbuch der Gefhrlichen Gter (Hommel). Bland andra
anvndbara informationskllor kan nmnas International Maritime Dangerous Gods
(IMDG-code) och Dangerous Properties of Industrial Materials (SAXS). Vid
bedmning av data om rrlighet, nedbrytbarhet och giftighet kan kompendiet Tolkning
av miljdata i Farligt godskorten (Fischer, 1994) vara till hjlp.
Inledande riskbedmning
Om miljolycksindex fr en kemikaliehantering blir strre n 100 eller om den
inledande farobedmningen identifierar miljfara br en inledande riskbedmning
vervgas. Med detta menas hr en kvalitativ genomgng av situationen p den aktuella
platsen fr kemikaliehantering. Ledfrgorna i appendix 6 kan anvndas som ett
hjlpmedel vid denna bedmning.
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 371 -
Fljande platsspecifika egenskaper br inkluderas
- typ och omfattning av kemikaliehanteringen
- samhantering med andra kemikalier (brand/explosionsfara, frtande)
- typ och placering av avloppssystem
- den nrmsta omgivningens geologi och hydrologi
- rekommenderad slckningsstrategi (sprinkler, slckmedel)
- skerhetstgrder (t ex uppsamlingsdammar, golvbrunnsls)
- beredskap hos anslutet reningsverk fr en kemikalieolycka
- skyddsvrda objekt i omgivningen
Omgivningsbedmning
Vid en bedmning av en omgivnings miljknslighet grs en sammanvgning av
knsligheten hos djur och vxter som man vet eller tror finns i omgivningen, med
omgivningens spridningsbengenhet. Man utgr ifrn platsen fr kemikaliehantering
och identifierar det omrde som direkt kan drabbas, hr kallat nrzonsomrde fr
miljfara. Zonens storlek styrs huvudsakligen av mngden hanterad kemikalie. ven
omgivningens spridningsbengenhet kan pverka zonens storlek. Beroende p
ambitionsniv kan ven ett ytterzonsomrde fr miljfara definieras. Denna zon avser
ett omrde som indirekt kan drabbas av kemikalieutslpp. Ett viktigt underlag fr denna
zon r bedmning av mjliga spridningsvgar. Hr br man extra noggrant bedma
mjliga spridningsvgar mellan kemikaliehantering och skyddsvrda objekt. Observera
att ett avloppssystem kan medfra att ven avlgsna reningsverk kan ing i zonen. Till
hjlp fr bedmning av omgivningens inverkan p en kemikalies rrlighet i mark
rekommenderas kompendiet Olje- och kemikalieutslpp i jord (Ledskog & Lundgren
1989, utgiven av Statens Geotekniska Institut).
Underlag fr en omgivningsbedmning r framfr allt geologiska och hydrologiska data
fr bedmning av spridningsrisk i mark och vatten, samt data om skyddsvrda
naturobjekt. Dessutom br det finnas tillgng till kartor ver avloppssystemet och
drneringsfrhllanden. Exempel p kartmaterial fr inventerade och/eller miljklassade
omrden r nationalpark, naturreservat, fgelskyddsomrde och skyddszon fr vatten-
tkt. Tag kontakt med miljansvariga p kommun eller lnsstyrelse om denna
information saknas. Riskomrden kan identifieras genom jmfrelser mellan olika
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 372 -
kartor. Datoriserade kartsystem av typ GIS (geografiska informationssystem) kan drvid
anvndas fr att sammanstlla viktiga data fr ett definierat omrde. Denna teknik r
under utveckling och kommer inom en snar framtid att underltta omgivnings-
bedmningen.
Berkningsmodeller
Vid en frdjupad bedmning av en kemikaliespridning vid en olycka krvs ofta en
sammanvgning av ett antal parametrar av varierande dignitet. T ex kan man behva
veta hur olika vrden p flyktighet och vattenlslighet pverkar avdunstningsgraden frn
ett vattendrag. Flertalet modeller r under utveckling fr dylika scenarier. Ambitionen
att gra modellerna mera realistiska gr att dessa bli allt mera komplicerade och drmed
datorberoende. Datamodeller r under snabb utveckling framfr inom internationella
organisationer. Via kontakter med branschorganisationer, myndigheter eller inter-
nationella organisationer kan man f reda p om lmpliga modeller finns framtaget.
Frdjupad riskbedmning
Om miljolycksindex r strre n >500 eller om den inledande riskbedmningen
identifierar ett behov av vidare bedmning br en frdjupad riskbedmning vervgas.
En frdjupad riskbedmning kan gras genom att jmfra en berknad kemikalie-
koncentration i naturen, kallad PEC (= Predicted Environmental Concentration), med
kemikaliens grnsvrde fr frgiftning. Pga en kemikalieolyckas ofta korta varaktighet
rcker den normalt att man anvnder den akuta giftigheten som grund fr
riskbedmningen. Endast i de fall som kemikalien r svrnedbrytbar och utspdningen i
naturen r lg kan det bli aktuellt att ven inkludera kronisk giftighet i berkningarna.
Grnsvrdet fr frgiftning kallas hr PNEC (Predicted No Effect Concentration).
Metodik fr detta finns i frsta hand framtagen fr vattenlevande organismer (se ref.
The Concil Regulation, EEC, 1993). Mjligheter att gra motsvarande berkningar fr
mark- och landlevande organismer r begrnsade framfr allt pga brist p giftighets-
data.
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 373 -
Berkning av PEC
PEC avser hr i frsta hand naturmiljer som kan tnkas bli frorenad inom de nrmaste
dagarna efter en olycka. Fljande berkningsexempel visar p hur PEC kan berknas
(avser endast vattenmiljer):
Scenario 1. All kemikalie hamnar i avloppssystemet under akutskedet inom ett par
timmar (ingen nedbrytning frutstts ske i reningsverket)
Mngd utslppt kemikalie (kg) [Ekvation 1]
PEC (g/l) = _________________________________________________________________________
[ Slckvatten (m
3
) + (0,2
a
(m
3
) x Antal personekvivalenter
b
) ] x Recipientutspdning
c
a) Vattenfrbrukning: 200 liter per person och dag.
b) Hur mnga mnniskor reningsverket r dimensionerat fr. Ange 10 000 om
uppgift saknas.
c) Utspdning av avloppsvattnet i nrmaste vattendrag. Ange 20 gnger om uppgift
saknas.
Scenario 2. All kemikalie nr ett stillastende vatten under akutskedet inom ett par
timmar:
Mngd utslppt kemikalie (kg) [Ekvation 2]
PEC (g/l) = ________________________________________________
Slckvatten (m
3
) + Primrrecipientens
a
vattenvolym (m
3
)
b
a) Den frsta sjn som utslppet nr.
b) Om utslppet sker direkt till en strre sj eller hav anges den vattenvolym som
kan tnkas bli frorenad inom de nrmaste dagarna, t ex volymen inom en radie av
500
meter. Fr svrlsliga kemikalier torde radien vara mindre.
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 374 -
Scenario 3. All kemikalie nr ett rinnande vattendrag under akutskedet inom ett par
timmar
Mngd kemikalie utrunnet inom ett dygn (kg) [Ekvation 3]
PEC
a
(g/l)= ____________________________________________________
Slckvatten (m
3
) + Fldet i vattendraget under akutskedet (m
3
)
a) Avser det rinnande vattendraget. Om vattnet mynnar i en sj anvnds istllet
scenario 2.
Berkning av PNEC
Berkningen av PNEC grundar sig p giftighetsdata framtaget i laboratorietester. Med
tillgng till en eller flera av dessa giftighetsdata kan man grovt uppskatta en koncentra-
tionsniv under vilken endast frsumbar frgiftning uppstr p vattenlevande
organismer. Denna riskbedmning bygger p data om giftighet fr fisk, djurplakton och
vxtplankton, vilka representerar tre viktiga organismtyper i vattenmiljn. I tabell 6
anges vilka giftighetsdata som r anvndbara.
Tabell 6. Anvndbara giftighetsdata fr en riskbedmning fr vattenlevande
organismer.
ORGANISMTYP UNDERLAG FR PNEC
acute
UNDERLAG FR PNEC
chronic
*
Fisk
LC
50
**
(4 dygns exponering)
NOEC
**
(>28 dygns exponering)
Djurplankton
(Daphnia)
LC
50
**
eller EC
50
*
(2-4 dygns exponering)
NOEC
(14 dygns exponering)
Vxtplankton
(mikroalger)
EC
50
**
(3 dygns exponering)
NOEC eller EC
0
**
(3 dygns exponering)
Endast relevant vid lg utspdning av svrnedbrytbara kemikalier.
** Se frklaringar under Giftverkan i avsnittet Allmnna begrepp.
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 375 -
PNEC berknas genom att dividera det lgsta tillgngliga vrdet fr akut eller kroniska
giftighet (enligt tabell 6) med en omrkningsfaktor (F) enligt fljande
PNEC
acute
= LC
50
/ F alt. PNEC
acute
= EC
50
/ F [Ekvation 6a]
PNEC
chronic
= NOEC / F alt. PNEC
chronic
= EC
0
/ F [Ekvation 6b]
Bst skattning av PNEC erhlls om giftighetsdata finns tillgngligt fr alla tre
organismtyperna (fisk, djur- resp vxtplankton). Om giftighetsdata saknas fr 1-2 av
organismniverna medfr detta en kad oskerhet i skattningen av PNEC vilket kom-
penseras med en kning av F. Lmpligt vrde p F erhlls frn tabell 7.
Tabell 7. Vrdet p omrkningsfaktorn F fr berkning av PNEC
acute
resp. PNEC
chronic
.
TILLGNGLIG
GIFTIGHETSDATA
FR:
OMRKNINGSFAKTORN, F
Bedmningen avser
AKUT giftighet
a
Bedmningen avser
KRONISK giftighet
b
tre organismtyper 100 10
tvorganismntyper 500 50
en organismtyp 1 000 100
a) Anvnds endast tillsammans med data om akut giftighet.
b) Anvnds endast tillsammans med data om kronisk giftighet (enligt The Concil
Regulation, EEC, 1994). Om data endast finns tillgngligt fr akut giftighet kan
NOEC grovt uppskattas genom att dividera vrdet fr akut giftighet med 10. Denna
frenkling r dock endast tillten om akut giftighet r knd fr alla tre organism-
typerna (enligt The Concil Regulation, EEC, 1994).
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 376 -
Jmfrelse mellan PEC och PNEC
Genom att jmfra framrknade vrden p PNEC och PEC kan sedan risken fr
frgiftning uppskattas. Under frutsttning att kemikalien r jmnt uppblandad i hela
recipienten kan fljande bedmningar gras
PEC > PNEC ----> stor risk fr frgiftning av vattenorganismer
PEC < PNEC ----> liten risk fr frgiftning av vattenorganismer
Om kemikalien r ofullstndigt uppblandad kan man frvnta sig lokalt akut frgiftning
ven om PEC < PNEC
acute
. Oberoende av frhllandet PEC/PNEC
acute
br man alltid
frvnta sig akuta frgiftningar i direkt anslutning till utslppsstllet.
Ett annat stt att bedma konsekvenserna av ett kemikalieutflde r att berkna den
maximala volym recipientvatten dr kemikaliekoncentrationen r lika med grnsvrdet
fr akutgiftighet (PNEC
acute
). Detta grs enligt fljande
Teoretiskt antal km
2
Mngd utslppt kemikalie (kg)
recipientvatten med =___________________________________________ [Ekvation 7]
akutgiftig kemikalie- PNEC
acute
(kg/m
3
= g/l) x Vattendjupet (m) x 10
6
koncentration
Denna ekvation r framfr allt tillmplig vid ett snabbt utslpp av en lttlslig
kemikalie.
Till dessa ekvationer finns ett antal schablonvrden angivna. Dessa br i grligaste mn
stmmas av mot vrden som r relevanta fr frhllanden vid platsen fr kemikalie-
hanteringen. Fljande parametrar br om mjligt ses ver
- utspdningsgrad i avloppssystem
- utspdningsgrad av avloppsvattnet i recipienten
- vattenfrbrukning per person
- recipientens volym och omsttningstid
- vattenfring i rinnande vattendrag
Vissa av dessa parametrar kan uppvisa betydande rstidsvariationer. Kan detta uppskat-
tas br detta inkluderas i bedmningen t.ex genom att berkna hgsta respektive lgsta
berknade vrde p PEC.
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 377 -
Till en frdjupad riskbedmning hr ven att kvantitativt inkludera ett
lngtidsperspektiv. Faktorer som drvid tillkommer r bl a
- nedbrytningshastigheter i aktuella miljer (jord, luft, vatten, grundvatten m m)
- kronisk giftighet (om kemikaliehalten endast lngsamt sjunker)
- klimatinverkan
- halten partikulrt organiskt material i vattnet
- halten organiskt kol i sedimentet
- omsttningstiden i recipienten
Riktlinjer framtaget av EU fr riskbedmning av kemikalier kan vara till hjlp (speciellt
focuserade kring lngtidsperspektivet, ref. The Concil Regulation, EEC, 1993 och
1994).
Berkningsexempel
Frutsttning (samma olycksscenario som i toxikologikapitlet).
50 ton ammoniak rinner inom en timme ut frn en jrnvgsvagn i Kristianstad (flde ca
1 ton/min.). Banvallen bestr av ett 2 meter vldrnerat lager singel vilande p 10 meter
lera. En mindre del flytande ammoniak trnger ned i den porsa marken. Ytterligare en
del trnger ned i marken upplst i 100 m
3
vatten som sprutas p gasmolnet (fr att fnga
upp ammoniak). Sammanlagt 30 % av ammoniaken uppskattades trnga ned i marken.
Under leran ligger en kommunal vattentkt. Jrnvgen korsar en strre endast 175
meter frn olycksplatsen (medelvattenflde 36 m
3
/sek.). Grundvattenytan kan frvntas
luta mot n. n mynnar efter 1 km ut i en grund och nringsrik sj (0,7 meters djup, 17
km
2
). Kemiskt/fysikaliska data: viskositet = 1,3, vattenlslighet >100 %, log K
ow
< 0,
LC
50
(fisk) = 0,6 mg/l, LC
50
(Daphnia) = 32 mg/l, EC
50
(alg) oknt.
Riskbedmning
Omgivningens spridningsbengenhet samt kemikaliens hga markrrlighet talar fr att
strre delen av den ammoniak som inte frgasas (ca 30 %) inom ett dygn kommer att
hamnar i den nrliggande n. Teoretisk halt ammoniak (PEC) i n och i sjn nedstrms
kan berknas enligt fljande
En teoretisk koncentration i n under frsta dygnet blir
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 378 -
Mngd kemikalie utrunnet inom ett dygn (kg) [Ekv 3]
PEC
n
(g/l) = ___________________________________________________ =
Slckvatten (m
3
) + Fldet i vattendraget under ett dygn (m
3
)
50 000 x 0,30
= ____________________________ = 4,8 x 10
-3
g/l

100 + (36 x 60 x 60 x 24)
En teoretisk koncentration i sjn under frsta dygnet blir
Mngd utslppt kemikalie (kg) [Ekv 2]
PEC
sjn
(g/l) = ________________________________________________ =
Slckvatten (m
3
) + Primrrecipientens vattenvolym (m
3
)
50 000 x 0,30
= ____________________________ = 1,3 x 10
-3
g/l
100 + (0,7 x 17 x 10
6
)
PNEC
acute
(grnsvrdet fr akut frgiftning) berknas enligt ekvation 6a. Lgsta tillgng-
liga akutgiftighet r 0,6 x 10
-3
g/l avseende fisk. F vljs enligt tabell 7 till 500 d akut-
giftighet finns tillgngligt fr tv av tre organismniver. PNEC
acute
blir d
PNEC
acute
= LC
50
(fisk) / F = 0,6 x 10
-3
/ 500 = 1,2 x 10
-6
gram/liter
Med PEC p 4,8 x 10
-3
gram/liter och 1,3 x 10
-3
gram/liter fr n respektive sjn erhlls
fljande riskbedmning
PEC
n
r 4000 gnger ver PNEC
acute
----> Akut frgiftning av vattenlevande
organismer i n r trolig.
PEC
sjn
r 1080 gnger ver PNEC
acute
----> Akut frgiftning av vattenlevande
organismer i sjn r trolig.
Riskbedmningen anger att den teoretiska halten i n och sjn kan verstiga grnsvrdet
fr akuta effekter hos vattenlevande organismer. Sjn nedstrms utslppet r allts
troligen fr liten fr att ammoniaken p kort tid skall spdas till en ogiftig
koncentration. Av vattenfldet i n och sjns volym kan en teoretisk omsttningstid p 4
dygn berknas ([0,7m x 17x10
6
m
2
] / 36 m
3
/sek = 3,8 dygn). Den frhllandevis hga
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 379 -
omsttningstiden antyder att strre delen av utslppt ammoniak kommer att
transporteras vidare ned i sjsystemet inom ngra dygn.
Om den utspillda ammoniaken snabbt nr n kommer dessa vattenkoncentration i n att
inledningsvis bli hgre n den berknade. Detsamma gller den angrnsande delen av
sjn.
Till dessa berkningar br man ven vga in att ammoniak kan frsvinna frn vattnet
genom avdunstning och nedbrytning. Ammoniak r starkt basiskt. Man kan frvnta sig
att recipienten till viss del kommer att ha en buffrande effekt. Nr ammoniak av
recipientvattnet buffras till ammonium (NH
4
+
kommer troligen giftigheten och
flyktigheten att frndras).
Ammoniak kan frvntas frsvinna relativt snabbt (neutralisering, avdunstning,
utspdning). Om olyckan sker under sommarhalvret kan ammoniak utnyttjas upp som
kvveklla av vattenlevande vxter. Detta kan leda till vergdning med efterfljande
syrefrbrukning.
Slutsatser
- Den del av ammoniaken som inte hinner avdunsta kommer snabbt att trnga ned i
banvallsmaterialet och flja lerskiktets lutning mot n.
- Allt liv sls ut i n nedstrms utslppet (pH-effekt + giftverkan).
- Fiskdd kan observeras inom ett strre omrde runt mynningen (giftverkan).
- Akut frgiftning av vattenorganismer trolig i hela sjn.
- -Akut giftverkan i n och i sjn r troligen snabbt vergende (dagar).
- Akut giftverkan kan inom en vecka ven uppst i vattendrag nedstrms sjn.
- Kronisk giftverkan mjlig pga kvvegdande inverkan (frmst i stersjn
kustvatten).
- Det tjocka lerlagret som ligger ver den kommunala dricksvattentkten frhindrar
troligen att den blir frorenad.
12 Miljtoxikologi - Appendix 1
_____________________________________________________________________
- 380 -
Referenser
CHRIS (1991). Chemical Hazard Response Information System. The United States Coast
Guard.
EAWAG (1986). Swiss Federal Institute for Water Resources and Water Pollution Control.
Bestandesaufname, oekologische beurteilung, empfohlene massnahmen und absichten fuer
weitere untersuchungen nach dem schadenfall SANDOZ im Rhein bei Basel. Auftrag Nr. 4727.
12 December 1986.
Farligt godskort. Utges av Svenska Brandfrsvarsfreningen.
Hermelin J. (1984). Tolkning av vissa viktiga data. Kompendium i Farligt godsprm nr. 1.
Svenska Brandfrsvarsfreningen. ISBN 91-7144-196-4.
Hommel, G. Handbuch der Gefhrlichen Gter. Springel Verlag.
HSDB. Hazardous Substances Databank. The National Library of Medicine, U.S.A.
IMDG-code. International Maritime Dangerous Gods, IMO.
Kemikalieinspektionen (1992). KIFS 1992:2, Kemikalieinspektionens freskrifter om
klassificering och mrkning vid verltelse av miljfarliga kemiska mnen.
Kemikalieinspektionens frfattningssamling ISSN 0283-1937 (Mars 1992).
Kemikontoret (1992). Miljskyddsblad. Bedmningsunderlag fr enskilt mne.
Landner L. (1990) Kemikaliers Miljfarlighet. En praktisk hjlpreda fr bedmning av
kemikalier. Naturvrdsverkets frlag. ISBN 91-620-1078-6.
Ledskog L. och Lundgren T. (1989). Olje- och kemikalieutslpp i jord. Statens Geotekniska
Institut. Information 9.
Lyman W. J., Reehl W. F. and Rosenblatt D. H. (1982). Handbook of Chemical Property
Estimation Methods. McGraw-Hill Book Company.
Naturvrdsverket. Allmnna Rd 90:15. Grundvattentkter. Skyddsomrden -
Skyddsfreskrifter. 1991.
Naturvrdsverket. Allmnna Rd 90:17. Skydd mot vattenfrorening vid hantering av
brandfarliga vtskor. Mars 1991.
OHMTADS (1987). Oil and Hazardous Materials Technical Assistance. Environmental
Protection Agency, U.S.A.
The Concil Regulation, EEC (1993). Technical Guidance on Environmental Risk Assessment
of New Chemicals, Dec. 1993.
The Concil Regulation, EEC (1994). Technical Guidance on Environmental Risk Assessment
of Existing Chemicals (Draft). July 1994.
12 Miljtoxikologi - Appendix 2
___________________________________________________________________________
- 381 -
APPENDIX 2
MILJFARLIGHETSKLASSIFICERING: Fljande klassificeringssystem anvnds inom
EU och Sverige fr mrkning av kemikalier. Systemet identifierar miljfarliga kemikalier och
grundar sig p akut giftighet fr vattenorganismer, biologisk nedbrytbarhet, bioackumulations-
potential och vattenlslighet. Kriterierna tar i viss mn hnsyn till miljfarlighetens
varaktighet. En begrnsning r att kriterierna i frsta hand avser spridning utifrn normal
kemikaliehantering. Vid en olycka kan andra aspekter tillkomma (ref. KIFS 1992:2,
Kemikalieinspektionen).
12 Miljtoxikologi - Appendix 2
___________________________________________________________________________
- 382 -
12 Miljtoxikologi - Appendix 3
_____________________________________________________________________
- 383 -
APPENDIX 3
FARLIGT GODSKORT (utges av Svenska brandfrsvarsfreningen)
12 Miljtoxikologi - Appendix 3
_______________________________________________________________________
- 384 -
12 Miljtoxikologi - Appendix 4
__________________________________________________________________________
- 385 -
APPENDIX 4
MILJSKYDDSBLAD (utges av Kemikontoret)
12 Miljtoxikologi - Appendix 4
__________________________________________________________________________
- 386 -
12 Miljtoxikolgi - Appendix 5
______________________________________________________________________
- 387 -
APPENDIX 5
En frsta validering av miljolycksindex avslutades i mars 1997 med rapporten
Validering av Miljolycksindex. Ett prioriteringsinstrument fr bedmning av vidare
utredningsbehov vid kemikaliehantering FOA-R97-00444-222SE, frfattare sa
Scott. I valideringen har det ingtt bde en teoretisk del och en verklighetsansknuten del,
dr ett tjugotal olyckor anvnts.
Resultatet av valideringen kan kort sammanfattas som att miljolycksindex, med en del
sm ndringar, kan anvndas som ett prioriteringsinstrument vid kemikaliehantering.
Berkning av miljolycksindex
Med hjlp av detta miljolycksindex erhlls ett mtt p angelgenhetsgraden fr bedm-
ning av en kemikaliehantering.
Med hjlp av tabellerna 1 till 5 erhlls pong fr omgivningens miljknslighet m a p
spridningsbengenhet. Tabellerna 1 till 4 r tagna ur "Olje- och kemikalieutslpp i jord,
Ledskog & Lundgren (Information 9, utgiven av SGI, 1989). Om svrigheter uppstr vid
tillmpningen finns frklarande text i orginalrapporten.
Med hjlp av tabellerna 6 till 9 erhlls pong fr giftighet, rrlighet i mark (konsistens,
lslighet) samt hanterad mngd kemikalie.
Ett miljolycksindex kan sedan berknas med hjlp av delpong frn respektive
miljolycksparameter.
12 Miljtoxikologi - Appendix 5
______________________________________________________________________
- 388 -
Instruktioner
I. Bedm parametrarna i tabellerna 1 - 4 och summera de fyra delpong som erhlls.
II. Ls av vilken miljolyckspong som erhlls fr den summerade delpongen i tabell
5 (pong fr "Omgivningens spridningsbengenhet").
III. Bedm parametrarna i tabell 6 - 9.
IV. Berkna miljolycksindex enligt fljande: Gi x M x (Ko + L + Om)
V. Avls angelgenhetsgraden fr bedmning enligt fljande
MILJOLYCKSINDEX UTREDNINGSBEHOV
1 - 100 Farobedmning
100 - 500 Farobedmning + Inledande riskbedmning
> 500 Farobedmning + Inledande riskbedmning + Frdjupad
riskbedmning
Tabell 1. Avstnd till nrmaste brunn, sj eller vattendrag.
Pong 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0
Meter 0-10 10-20 20-35 35-50 50-75 75-150 150-300 300-1 000 1 000-2 000 >2 000
Tabell 2. Djup till grundvattenytan.
Pong 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0
Meter 0-0,2 0,2-1 1-3 3-5 5-7 7-12 12-20 20-30 30-60 >60
Tabell 3. Grundvattenytans lutning och fldets riktning.
Pong 5 1 0
Grundvattenytan lutar
mot en brunn, sj eller
vattendrag
Horisontell
grundvattenyta
Ingen brunn, sj eller vattendrag
ligger inom 1 km i den riktning som
grundvattenytan lutar
12 Miljtoxikolgi - Appendix 5
______________________________________________________________________
- 389 -
Tabell 4. Jordens genomtrnglighet: Vlj den hgsta angivna pongen i intervallet om
berget under jorden r sprickrik. Vlj den lgsta pongen i intervallet om berget r ttt.
Jord-
tckets
tjocklek
Pong
Grus Sand Morn Silt Lera Tjlad jord
>30 m
25-30
20-25
15-20
10-15
3-10
<3
9
9
9
9
9
9
9
8
7-8
7-8
7-8
7-9
7-9
7-9
6
5-6
5-6
5-7
5-8
6-8
6-9
4
3-5
3-5
3-6
3-7
4-8
4-8
0
0-1
0-2
0-3
0-4
1-6
2-8
0
0
0
0
0
0
0
12 Miljtoxikologi - Appendix 5
______________________________________________________________________
- 390 -
Tabell 5. Miljolycksindex - Pongbidrag
pga omgivningens spridningsbengenhet.
OMGIVNINGSPONG
a
PONG
(Om)
>25 10
25-20 7
20-15 5
15-10 3
<10 1
a) Omgivningspong = summan av delpong
frn tabellerna 1 till 4.
Tabell 6. Miljolycksindex - Pongbidrag
pga kemikaliens akut giftighet.
AKUT-GIFTIGHET
a
PONG
(LC
50
el. EC
50
) (Gi)
<1
b
mg/l 10
1-6 8
6-30 6
30-200 4
200-1 000 2
>1 000 1
a) Anvnd lgsta tillgngliga LC
50
-vrde eller
EC
50
-vrde fr fisk, Daphnia eller alg (samma
typ av tester som i miljfarlighetskriterierna, se
appendix 2).
b) Hantering av extremt giftiga kemikalier, t ex
bekmpningsmedel br utredas ven om
miljolycksindex blir lgt.
Tabell 7. Miljolycksindex - Pongbidrag
pga kemikaliens konsistens
(viskositet/fysiskt tillstnd)
KONSISTENS PONG
Viskositet
a
(cSt
b
) / Fast mne (Ko)
<0,5 5
0,5-4,4 4
4,4-47 3
47-300 2
>300 1
fast mne 0
oknd viskositet
a
4
a) Om uppgifter om viskositet saknas anvnds
lmpligen pong 4 vilket motsvarar det
viskositetsintervall dr de flesta flytande
kemikalier terfinns.
b) Om viskositeten endast r tillgnglig som cp
(centipois) divideras den frst med densiteten i
g/cm
3
.
Tabell 8. Miljolycksindex - Pongbidrag
fr lagrad/transporterad mngd
kemikalie.
LAGRAD/TRANSPORTERAD PONG
MNGD KEMIKALIE (ton)
a
(M)
>500
b
10
50-500 7
5-49 5
0,5-4,9 3
<0,5 1
a) Avser den maximala mngden kemikalie,
om-
rknat till rent mne, som kan tnkas hanteras.
b) Mycket stora lager br utredas ven om
miljolycksindex blir lgt.
Tabell 9. Miljolycksindex - Pongbidrag
pga vattenlsligheten hos en kemikalie.
VATTENLSLIGHET PONG
(vikts-%) (L)
>90% 5
25-90 4
5-25 3
1-5 2
<1 1
lst i vatten 5
lst i organiskt lsningsmedel
a
a) lsningsmedlets lslighetspong
12 Miljtoxikologi - Appendix 6
_______________________________________________________________________
- 391 -
APPENDIX 6
ORIENTERANDE FRGOR I SAMBAND MED EN MILJRISKBEDMNING
Nedan har ett antal frgor sammanstllts som kan vara till hjlp vid identifiering av
potentiella miljrisker i samband med en kemikalieverksamhet.
STEG 1 - EFFEKTBEDMNING
r kemikalien klassad som "miljfarlig"?
(Appendix 2)
- r kemikalien "mycket giftig", "giftig", eller
"skadlig"?
- bedms giftverkan vara lngtidsverkande?
- r ngon speciell organismgrupp speciellt
knslig?
- giftig fr mark/landorganismer?
Finns knsliga organismer eller ekosystem inom
riskomrdet?
- vad r deras skyddsvrde?
- i vilken typ av naturobjekt frekommer
organismerna?
- vilket skyddsvrde har naturobjektet?
r kemikalien gdande?
- finns det nringsknsliga naturobjekt i
omgivningen?
r kemikalien skadlig fr avloppsreningsverk?
- kan kemikalien frorena avloppsreningsverkens
slam?
- har reningsverket kvvereduceringssteg
(knsligt)?
STEG 2 - SPRIDNINGSBEDMNING
STEG 2a RRLIGHET
Vilka utslppsscenarier kan frutses?
- hanterad mngd kemikalier?
- ppen eller sluten kemikaliehantering?
r kemikalien uppvrmd eller nedkyld?
- kan man minska spridningen med en
nedkylning?
Om utflde till mark kan frvntas:
- kan kemikalien spridas som damm?
- stor risk fr markgenomtrngning (sand, grus)?
- kan kemikalien n grundvattnet?
- om svrlslig i vatten: kommer
kemikalien
att lgga sig ovan eller under
grundvattnet?
Vid utfldet till vatten:
- lser sig kemikalien snabbt i vatten?
- sjunker eller flyter kemikalien?
Vid utfldet till avloppssystemet:
- vart leder avloppet?
- kan kemikalien bindas till slammet?
- kan kemikalien frflyktigas i samband
med luftning av avloppsvattnet?
- kan kemikalien passera rakt igenom
reningsverket?
- r reningsverket utrustat med en
sandfilteranlggning (som kan anvndas
att fnga upp miljfarliga mnen)?
- kan kemikalien frvntas stra ett
reningsverk?
Vid utflde till atmosfren:
- "rinner" gasen lngs marken?
- kan kemikalien tvttas ur ett gasmoln?
- kan skumbelggning minska
avdunstningen?
- finns det knsliga naturobjekt i
dominerandevindriktning?
Kan klimatet p platsen tnkas avvika frn det
normala?
Finns frutsttningar fr kemikalier i fast
tillstnd att ndra sin frekomstform?
I en brandsituation:
- vilka slckningskemikalier kommer att
rekommenderas?
- kan tillsats av ytaktiva mnen gra
kemikalien lslig i slckvattnet?
- hur lttexponerad r kemikalien fr
slckvatten?
- lser sig kemikalien i slckvattnet?
- var kan slckvattnet hamna? (vattendrag,
marken, avloppsverk)?
- kan kemikalien bli mrkbart flyktigare vid
en temperaturhjning?
12 Miljtoxikologi - Appendix 6
_______________________________________________________________________
- 392 -
Kan kemikalien bedmas som rrlig i jord, luft
eller vatten?
- vilket spridningsstt dominerar?
Sammanfatta hur kemikalien frvntas bete sig.
Bland egenskaper som br berras kan nmnas
flyktighet, beteende i vatten, rrlighet i mark
och risk fr att grundvattnet frorenas.
STEG 2b NEDBRYTBARHET
r kemikalien reaktiv?
r kemikalien lttnedbrytbar, nedbrytbar el.
svrnedbrytbar dr den frvntas hamna?
Kan nedbrytningshastigheten mrkbart frndras
om kemikalien nr andra miljer (t ex grundvatten,
sediment, atmosfren)?
Innehller kemikalien giftiga grundmnen (t ex
arsenik, fosfor, bly, kvicksilver)?
Vid utfldet till avloppssystemet:
- kan kemikalien brytas ned i ett reningsverk?
Sammanfatta kemikaliens stabilitet i
atmosfren, mark, vatten och grundvatten.
STEG 3 - FAROBEDMNING
Hr vgs svaren samman frn steg 1-2. Syftet r att
erhlla en bild av kemikaliens miljskadlighet vid
en eventuell olycka. Det r det viktigt att hlla isr
kemikaliens kortsiktiga och lngsiktiga effekter.
Om kemikalien vid en olycka frndrar sitt
aggregationstillstnd (t ex flytande --> fast):
- kan detta ske i samband med en olycka?
- kan detta mrkbart pverkar
spridningsfrloppet?
Om kemikalien r reaktiv:
- kvarstr reaktiviteten ute i naturen, t ex utspdd
i vatten?
Om kemikalien r vattenlslig:
- finns det risk fr transport till vattendrag?
- vattendragets storlek/utspdningsmjligheter?
- finns skyddsvrda objekt nedstrms utslppet?
- kan jordbrukare, fiskodlare el dyl drabbas?
Om kemikalien r flyktig:
- kommer det mesta av kemikalien avg till
atmosfren?
- kommer en del att kvarstanna i mark eller
vatten?
- kommer kemikalien att brytas ned i
atmosfren?
- r den aktuella mngden en fara fr
atmosfren (ozonnedbrytning, fotokemiskt
smogbildning)?
Kommer kemikalien att trnga djupt ned i
marken?
- finns det grundvattentkter i nrheten?
- p viket djup ligger grundvattennivn?
- i vilken riktning rr sig grundvattnet
(markens lutning)?
- hur kommer kemikalien att bete sig i den
aktuella grundvattenzonen?
- finns det risk fr att kemikalien
kvarstannar i marken under lng tid?
Kan blandning med andra kemikalier
frndra gjorda bedmningar?
r flera spridningsstt aktuella?
- vilket r det troligaste spridningssttet?
Vilka delar av den yttre miljn riskerar att
drabbas?
- kortsiktigt respektive lngsiktigt?
Krver klimatetvariationer korrigering av
gjorda bedmningar (t ex skilda bedmningar
fr vinter respektive sommar)?
Kommer omgivande naturobjekt att kunna
exponeras fr kemikalien?
- r tillgngligheten beroende av
rstid/klimat?
r naturobjektens knslighet beroende av
rstid?
Vilka miljskador kan frvntas uppst?
Vilket naturobjekt har det strsta
skyddsvrdet?
- vilka frebyggande tgrder kan gras?
13 Tillmpningsexempel
______________________________________________________________________
- 393 -
13 TILLMPNINGSEXEMPEL
RISKANALYS
Syftet med detta kapitel r att redovisa hur risken med jrnvgstransport av gasol genom
ett samhlle (Fig 13.1) kan berknas. Jrnvgen gr i nord-sydlig riktning. Vster om
jrnvgen finns ingen bebyggelse eller industriaktivitet. Parallellt med jrnvgen och 10 m
frn spret gr Jrnvgsgatan. P Jrnvgsgatans stra sida och 40 m frn spret finns en
bebyggelse av tv- och trevningshus huvudsakligen med brande vggar av 25 cm
lttbetong. Lngs gatans bda sidor finns parkeringsplatser. Mnga av husen har affrer
eller andra publika lokaler inrymda i bottenplan eller i suterrngvning. vervningarna
innehller huvudsakligen bostadslgenheter. Parallellt med Jrnvgsgaten och 50 m lngre
sterut gr Lnggatan. ster om Lnggatan ligger ett omrde som huvudsakligen r
bebyggt med villor. Inom detta omrde finns ven skola, barndaghem, vrdcentral och
servicehus fr ldre.
Bebyggelsen ligger p plan mark. Jrnvgen ligger 0,5 till 1 m under Jrnvgsgatans niv.
Godstget passerar mellan kl 11 och 11.30. Jrnvgsgatan och dess butiker r under denna
tid livligt beskta. Mnga ankommer till parkeringsplatserna och startar drifrn. Vi antar
en typisk befolkningstthet p 1 300 personer per km
2
utomhus. Vid lckage efter olycka
driver gasmolnet mot Jrnvgsgatan och dess bebyggelse vid vindriktningar mellan NNV
och SSV. Vid stiltje eller mycket svag vind kan tung gas kvarhllas intill det havererade
tget.
P jrnvgen passerar varje vardag, mndag till fredag; ett godstg som innehller en
gasolvagn. Inom kommundelen har en diskussion vckts om vad som skulle hnda vid en
jrnvgsolycka som medfr lckage av gasol, och kanske cisternexplosion. Kommun-
ledningen bestller en riskanalys fr att bedma farorna.
13 Tillmpningsexempel
______________________________________________________________________
- 394 -
Figur 13.1. Kartskiss ver samhlle vid jrnvg med transport av gasol.
13.1 Tnkbara scenarier
1. Inget haveri av tankvagn sker
2. Haveri av tankvagn sker men inget utslpp - inga konsekvenser
3. Haveri av tankvagn sker och lckage uppkommer men ingen antndning - inga
konsekvenser.
4. Haveri av tankvagn sker, lckage uppkommer och antndning sker efter frdrjning -
fri gasmolnsexplosion.
5. Haveri av tankvagn sker, lckage uppkommer och antndning sker omedelbart, dock
ingen BLEVE - brinnande gasflamma.
6a. Haveri av tankvagn sker, lckage uppkommer och antndning sker efter frdrjning
och leder till BLEVE.
6b. Haveri av tankvagn sker, lckage uppkommer och antndning sker omedelbart och
leder till BLEVE.
13 Tillmpningsexempel
______________________________________________________________________
- 395 -
Scenarierna kan skdliggras i ett hndelsetrd (Fig 13.2) med redovisning av sannolik-
heter fr olika alternativa hndelser. Konsekvenser fr sluthndelser har berknats och
sannolikheten fr olika vindriktningar har hr vgts in i konsekvenserna. Ofta mste flera
olika kombinationer av meteorologiska spridningsparametrar studeras och flera parallella
hndelsetrd konstrueras.
Skadefrvntan som redovisas lngst till hger, har berknats som produkten av sannolik-
heterna fr de olika hndelserna som leder fram till en sluthndelse och konsekvensen av
sluthndelsen.
Ursprn. Lcka Antndn. Omedel- BLEVE Slut- Konse- Sanno- Skade-
gasolvagn uppstr sker bar sker hndelse kvens likhet frvntan
inom akt. antndn. antal Dda/svrt
omrde dda/skadade skadade per r
nej 1. 0 0
nej 2. 0 0
ja (0,99)
410
-7
ggr/r nej 3. 0 0
ja (0,3)
(0,01)
nej 4. 3,4 2 10
-9
6,8 10
-9
(0,8)
nej
ja (0,7) ja 6a 85 3,9 10
-10
3,3 10
-8
(0,7) (0,2)
nej 5. 1,0 1 10
-9
1,0 10
-9
ja (0,9)
(0,3)
ja 6b 150 8,4 10
-11
1,3 10
-8
(0,1)
__________________________
Total risk: 5,4 10
-8
Figur 13.2. Hndelsetrd som beskriver tnkbara olycksfrlopp vid haveri av gasoltankvagn.
13.2 Sluthndelser
Hr redovisas konsekvenser vid en vdahndelse. Vdahndelsen antas vara att en
jrnvgstankvagn sprar ur och skadas s att ett hl i tanken uppstr och gas lcker ut. Det
antas att tankvolymen r 110 m
3
. En sdan tank rymmer maximalt, med expansionsvolym,
47 ton (0,6 0,7 110 = 0,41 110 = 47 ton; 0,6 r densiteten och 0,7 fyllnadsgraden). Ett
13 Tillmpningsexempel
______________________________________________________________________
- 396 -
typiskt hl r lngt och smalt och har en ganska liten hlarea, hr antas att hlarean r ca
20 cm
2
. Hlet antas vara belget under vtskeytan.
Fljande sex sluthndelser r aktuella:
1. Inget haveri av tankvagn sker
2. Haveri av tankvagn sker men inget utslpp - inga konsekvenser
3. Haveri av tankvagn sker och lckage uppkommer men ingen antndning - inga
konsekvenser.
4. Haveri av tankvagn sker, lckage uppkommer och antndning sker efter
frdrjning - fri gasmolnsexplosion.
Spridningsbild berknas enligt kapitel 4-8. Maximalt avstnd till undre brnnbarhetsgrns
blir ca 100 m med en plymbredd p ca 50 m. Total area av omrdet med koncentrationer
ver undre brnnbarhetsgrns blir ca 2 500 m
2
. Alla mnniskor utomhus inom detta
omrde kommer att drabbas av allvarliga brnnskador. Med en befolkningstthet p 1 300
personer per km
2
innebr det 2500 1300/1 10
6
= 3,25 personer.
Byggnader inom omrdet kan antndas av vrmestrlningen. Vi bedmer emellertid att
samtliga i byggnaden i s fall hinner ut och inte skadas.
Fr bedmning av skador av tryck vid en sdan hr frbrnning identifieras volymer inom
omrdet dr hg turbulens kan frekomma. I anslutning till Jrnvgsgatan finns vertckta
cykelstll. Volymen hos dessa r ca 20 4 2 = 160 m
3
vardera. Vi antar att
koncentrationen i denna volym r 5 vol-%. Energiinnehllet fr gasol antas ha vrdet som
fr propan 86,4 MJ/m
3
. Totalt energiinnehll i volymen blir allts 160 0,05 86,4 = 690
MJ. Fr denna energimngd antas explosionsstyrka 10 (detonation). Skadornas omfattning
blir jmfrbara med de som redovisas i berkningsexemplet i avsnitt 10.4. Riktigt
allvarliga skador p mnniskor ute i det fria intrffar p hgst ca 10 m avstnd eller ver
ett omrde med arean ca 120 m
2
. Det betyder 120 1 300/110
6
= 0,2 personer ddas eller
allvarligt skadas. Avstndet till den nrmaste byggnaden som har brande yttervggar av
25 cm lttbetong r ca 20 m. Det betyder att vggen mot explosionen kollapsar (jmfr
berkningsexempel i avsnitt 10.4) och 1/6 av personerna i byggnaden antagen till 20
13 Tillmpningsexempel
______________________________________________________________________
- 397 -
personer allts 3,3 dr eller skadas allvarligt Dessutom uppkommer fnsterskador.
Grnsen fr 50 % fnsterskador gr vid ca 40 m och 10 % vid ca 150 m.
Sammanlagt ddas eller skadas allvarligt 3,25 + 0,2 + 3,3 = 6,8 personer. Den hr redo-
visade hndelsen frutstter emellertid att vinden fr den utslppta gasen mot
bebyggelsen. En sdan vindriktning antas freligga med 50 % sannolikhet. Totalt antas
drfr 0,5 6,8 = 3,4 personer ddas eller allvarligt skadas.
5. Haveri av tankvagn sker, lckage uppkommer och antndning sker omedelbart
dock ingen BLEVE - brinnande gasflamma.
Berkning sker i princip lika som i avsnitt 11.3.3. Hlarean antas vara 20 cm
2
. Det antas
att effekterna blir desamma fr ett avlngt hl som fr ett runt hl med samma hlarea.
Diametern d
u
fr ett runt hl med samma storlek kan berknas som 2 (20/ )
1/2
= 5.0 cm.
Flammans lngd berknas bli
L
f
= 63 m
Flammans diameter berknas bli
d
eq
= 9,5 m
Utstrlningen antas bli 200 kW/m
2
Fr berkning av strlning p olika avstnd antas att temperaturen r 20C och relativa
fuktigheten 50 %.
Resultatet blir att dda och allvarligt skadade terfinns inom ett omrde som r ca 40 80
= 3 200 m
2
.
Det betyder att 3 200 1 300/1 10
6
= 4,2 personer ddas eller allvarligt skadas.
Fr att ngon ska skadas av flamman mste den ha en riktning som r mer eller mindre
parallell med marken och dessutom riktad mer eller mindre sterut. Vi bedmer att detta
13 Tillmpningsexempel
______________________________________________________________________
- 398 -
endast intrffar i 1/4 av fallen med flamma frn tanken. Sledes blir konsekvensen totalt
fr denna hndelse att 1,0 personer ddas eller allvarligt skadas.
Om en byggnad str i vgen fr flamman kan denna antndas. Vi bedmer emellertid att
samtliga i byggnaden i s fall hinner ut och inte skadas.
6. Haveri av tankvagn sker, lckage uppkommer och antndning sker och leder till

BLEVE.
Fr sluthndelse 6a antas att halva tankens innehll har lckt ut innan BLEVE sker, medan
fr sluthndelse 6b antas att hela tankens innehll deltar.
Berkning sker i princip lika som i avsnitt 11.3.2.
6a
Skadeomfattning fr ett likartat fall har berknats i avsnitt 11.3.2. Allvarliga eller ddliga
skador kan erhllas vid 2:a gradens brnnskador. I tabell nedan anges andel med 2:a
gradens brnnskador p olika avstnd.
Avstnd
(m)
Andel med 2:a gradens
brnnskador (%)
150 100
200 90
250 15
300 1
400 0
13 Tillmpningsexempel
______________________________________________________________________
- 399 -
Med en befolkningstthet p 1 300 personer per km
2
erhlls d
[150
2
1.0 + (200
2
-150
2
) 0,9 + (250
2
-200
2
) 0,15 + (300
2
-250
2
) 0,01) 0,001]
1300/1 10
6
= 170 personer med 2:a gradens brnnskador.
P grund av skuggning frn i frsta hand byggnader antar vi att endast halva antalet enligt
ovan drabbas av vrmestrlning. Det betyder att totalt fr denna hndelse 85 personer
ddas eller allvarligt skadas.
Byggnader i nrzonen kan antndas av vrmestrlningen. Vi bedmer emellertid att
samtliga i byggnaden i s fall hinner ut och inte skadas.
6b
Eldklotsdiametern berknas bli
D = 6,5 47 000
1/3
= 235 m
Varaktigheten berknas bli
t = 0,85 47 000
0,26
= 14 s
Utstrlningen antas bli 200 kW/m
2
Fr berkning av strlning p olika avstnd antas att temperaturen r 20C och relativa
fuktigheten 50 %.
Allvarliga eller ddliga skador kan erhllas vid 2:a gradens brnnskador. I tabell nedan
anges andel med 2:a gradens brnnskador p olika avstnd.
13 Tillmpningsexempel
______________________________________________________________________
- 400 -
Avstnd
(m)
Andel med 2:a gradens
brnnskador (%)
200 100
250 95
300 40
350 5
400 0,5
450 0
Med en befolkningstthet p 1 300 personer per km
2
erhlls d
[200
2
1.0 + (250
2
-200
2
) 0,95 + (300
2
-250
2
) 0,4 + (350
2
-300
2
) 0,05 + (400
2
-
350
2
)
0,005] 1 300/1 10
6
= 300 personer med 2:a gradens brnnskador.
P grund av skuggning frn i frsta hand byggnader antar vi att endast halva antalet enligt
ovan drabbas av vrmestrlning. Det betyder att totalt fr denna hndelse 150 personer
ddas eller allvarligt skadas.
Byggnader i nrzonen kan antndas av vrmestrlningen. Vi bedmer emellertid att
samtliga i byggnaden i s fall hinner ut och inte skadas.
13.3 Frekvenser fr vdahndelser
Ursprning av gasolvagn inom aktuellt omrde
Vissa data fr haveri vid olika typer av banor och olika typer av vagnar finns
sammanstllda (Fredn 1994, Purdy 1993). Med utgngspunkt i banans och den rullande
materielens kvalitet bedms sannolikheten fr haveri. I vrt fall antas att sannolikheten fr
haveri r 10
-8
per tgkm.
13 Tillmpningsexempel
______________________________________________________________________
- 401 -
Vi antar vidare att det i varje tg finns en vagn med gasol.
Lngden av jrnvgen mitt fr aktuellt omrde r 0,2 km.
Frvntat antal haverier vid en passage kan d berknas till 0,2 km 10
-8

Antalet passager antas vara 200 per r
Det betyder att frvntat antal haverier blir 200 0,210
-8
per r dvs 410
-7
vagnar per r
inom aktuellt omrde.
Lckage
Data om sannolikhet fr utslpp vid kollision och ursprning r mycket bristflliga
(Fredn 1994, Purdy 1993). Vi antar i vrt fall att vid haveri uppstr lckage med
sannolikheten 0,01.
Antndning
Fr jrnvgstransport i England anger Purdy (1993) att vid utslpp av gasol, oberoende av
orsak, har det skett antndning omedelbart i 20 % av fallen vid strre hl. Tndning efter
viss frdrjning har skett i 50 % av fallen, medan 30 % inte ledde till tndning. Vi antar
sledes att i vrt fall med ett relativt stort hl antndning intrffar med sannolikheten 0,7
och om antndning sker att den sker omedelbart med sannolikheten 0,3.
BLEVE
Om omedelbar antndning sker antar vi att detta leder till BLEVE (t ex pga av att den
brinnande flamman r riktad nedt och vrmer upp tanken) med sannolikheten 0,1. Om
antndningen inte r omedelbar antar vi att detta leder till BLEVE med en hgre
sannolikhet, 0,2, p grund av att gasolen kan tnkas ha bildat en pl under eller nra
tanken.
13.4 Resulterande risk
Sammantaget innebr den hr skisserade riskanalysen att transporten av gasol p jrnvgen
ger en risk att 5,4 10
-8
ddas/svrt skadas per r i samhllet. Detta kan ocks uttryckas
som att frvntat antal dda/svrt skadade i samhllet r 1 p ca 20 miljoner r p grund
av gasolens transport p jrnvgen.
13 Tillmpningsexempel
______________________________________________________________________
- 402 -
13.5 Referenser
Fredn, S. (1994). Om sannolikhet fr jrnvgsolyckor med farligt gods. VTI rapport
387:2.
Purdy, G. (1993). Risk analysis of transportation of dangerous goods by road and rail.
Journal of Hazardous Materials 33, pp. 229-259.