You are on page 1of 36

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FRFATTNINGSSAMLING

AFS 1986:26 Utkom frn trycket den 10 februari 1987

ARBETEN P FARTYG

Utfrdad den 5 december 1986


(ndringar infrda t. o. m. 2000-12-15)

AFS 1986:26

ARBETEN P FARTYG
Arbetarskyddsstyrelsens kungrelse med freskrifter om vissa arbeten p fartyg samt allmnna rd om tillmpningen av freskrifterna

Utfrdad den 5 december 1986


(ndringar infrda t. o. m. 2000-12-15)

AFS 1986:26

Arbetarskyddsstyrelsens kungrelse med freskrifter om vissa arbeten p fartyg


Utfrdad den 5 december 1986
(ndringar infrda t. o. m. 2000-12-15)

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med std av 18 arbetsmiljfrordningen (SFS 1977:1166) och efter samrd med sjfartsverket fljande freskrifter.

Tillmpningsomrde
1 Dessa freskrifter gller fartyg som tas emot fr reparation, underhll, ombyggnad, upphuggning eller liknande. De gller ven fartyg under byggnad och utrustning frn och med den dag d koldioxid- eller halonanlggning fr brandslckning kopplas in eller bunkerfrrd tas ombord. Freskrifterna gller endast i frga om fartyg ver 12 m lngd och 4 m bredd och endast till dess att fartyget verlmnas till rederi eller motsvarande. Med fartyg jmstlls i dessa freskrifter svvare, flytande plattformar och andra liknande flytande anordningar, som anvnds till sjss. Fr reparations- och underhllsarbete eller liknande som utfrs p fartyg utan att detta tagits emot enligt frsta stycket eller efter det fartyget terlmnats gllar endast bestmmelserna i 48 . Betrffande skyddet fr ombordanstllda finns srskilda bestmmelser i lagen om skerhet p fartyg (SFS 1965:719 med senare ndringar) och i freskrifter som sjfartsverket utfrdat med std av lagen

Definitioner
2 I dessa freskrifter anvnds fljande beteckningar med nedan angiven betydelse. Ansvarigt befl Fartygs beflhavare eller maskinchef eller den av beflet ombord till vilken ansvaret fr visst arbete delegerats. Brnnbar flyktig Olja eller flytande brnnbar kemikalie med en flampunkt som inte verstiger vtska 60EC (140EF). Flytande kemikalie Annan brnnbar eller hlsofarlig vtska n olja med ett ngtryck av hgst 275 kPa ( = 2,8 kp/cm2, 2,75 bar respektive 40 psi) vid 37,8EC (100EF).

Gas

Gas, nga och dimma (aerosol)

AFS 1986:26 Hett arbete Arbete som innefattar anvndning av ppen lga eller p annat stt ger s hg temperatur att brnnbar gas kan antndas. Gas som under inverkan av tryck eller temperatur verfrts i flytande tillstnd och som har ett ngtryck hgre n 275 kPa vid 37,8EC (100EF). Rolja (Crude Oil) och vtskeformig oljeprodukt som erhllits vid raffinering av rolja med undantag fr petrokemisk produkt. Lasttank, bunkertank, smrjoljetank, pumprum, maskinrum, kompressorrum, kofferdamm eller liknande utrymme dr brnnbar eller hlsofarlig vtska eller gas kan samlas eller dr oxygenbrist kan uppst.

Kondenserad gas Olja

Rum

Samordningsan- Det fretag som tagit emot eller bygger fartyg enligt 1 eller annat fretag svarigt fretag som r samordningsansvarigt enligt 3 kap 7 arbetsmiljlagen. Certifikat och tillstnd Ingngscertifikat Intyg enligt 7 och 8 om gaskontroll. Tilltrdestillstnd Intyg om underskning enligt 34-36 med avseende p hlsofaran och villkor fr att visst utrymme kan betrdas.

Arbetscertifikat Intyg enligt 37 om gaskontroll och rengringskontroll samt villkor fr visst arbete. Hetarbetstillstnd Intyg enligt 39 som r utfrdat med std av arbetscertifikat och som anger att ett visst hett arbete fr utfras.

Samordnare
3 Det samordningsansvariga fretaget skall fr varje fartyg utse en samordnare. Samordnaren skall vl knna till dessa freskrifter och andra skyddsregler som gller fr arbetet. Han skall samordna allt arbete ombord p fartyget i de avseenden som berrs i dessa freskrifter samt ordna erforderliga skerhetsmten. Samordnaren skall ha den befogenhet som behvs fr detta.

Gaskontrollant och mttekniker


4 Det samordningsansvariga fretaget skall utse gaskontrollant. Gaskontrollant skall vl knna till dessa freskrifter och andra fr arbetet gllande skyddsregler samt ven interna instruktioner. Han skall vara vl insatt i de arbeten som kommer att bedrivas. Gaskontrollant skall ha erforderliga kunskaper om konstruktion och byggnadsstt fr aktuella typer av fartyg de viktigaste fysikaliska och kemiska egenskaperna hos vtskor och gaser som transporteras till sjss samt deras hlsorisker

AFS 1986:26 brandfrsvar och brandmateriel

aktuella instruments funktion och tillfrlitlighet samt erforderlig kontroll och kalibrering av sdana instrument.

5 Om det behvs skall det samordningsansvariga fretaget efter samrd med gaskontrollant utse en eller flera mttekniker att bitrda gaskontrollanten.

Fartygs mottagande
Allmnt 6 Fartyg fr tas emot endast om det samordningsansvariga fretaget innan arbetet stts igng trffat skriftligt avtal med redaren eller den som i redarens stlle brukar fartyget om att dessa freskrifter skall fljas ven av ombordanstllda intill dess fartyget terlmnas. Det samordningsansvariga fretaget skall frn den som brukar fartyget eller ansvarigt befl infordra uppgifter om av dem anlitade entreprenrer och specifikation p vilka arbeten som skall utfras av dessa och av de ombordanstllda. Ingngscertifikat 7 Fljande slag av fartyg fr med hnsyn till brand- och explosionsrisker tas emot endast om gaskontrollant har utfrdat ingngscertifikat: fartyg som fr eller ngon gng under de senaste tio ren har frt brnnbar vtska eller kondenserad brnnbar gas som last i bulk fartyg fr vilket det inte r knt om det under de senaste tio ren frt brnnbar vtska eller kondenserad gas som last i bulk fartyg med brnnbar flyktig vtska som bunkerolja.

Ingngscertifikat krvs dock inte nr arbetscertifikat enligt 37 utfrdas fr hela fartyget i stllet fr ingngscertifikat eller nr fartyget gr in till srskild anlggning fr tankrengring eller mottagningsstation fr vtskerester.

8 Innan ingngscertifikat utfrdas skall gaskontrollant ha konstaterat att kraven i 9-13 r uppfyllda.

Ingngscertifikat skall innehlla intyg om att fartyget vid underskning visat sig vara s fritt frn brnnbar gas och gasbildande vtskerester att det under freliggande omstndigheter inte finns ngon fara fr antndning eller explosion.

AFS 1986:26

Ingngscertifikat skall vidare innehlla uppgift om faktorer som r av betydelse fr skerheten mot antndning och explosion. Uppgifterna skall grundas p fartygets dokument eller mtningar utfrda av gaskontrollant eller enligt dennes direktiv. 9 Halten brnnbar gas fr vid kontrolltillfllet inte verstiga 5 % av nedre brnnbarhetsgrnsen (LFL). Detta gller dock inte vrmda bunkertankar med olja vars flampunkt r ver 60E C. 10 Rum och rrledningssystem som innehllit brnnbar flyktig vtska eller kondenserad brnnbar gas skall vara tmda, rengjorda och utluftade. Lsa fat eller behllare som innehller brnnbar flyktig vtska eller rester av sdan vtska skall vara vl tillslutna och mrkta med uppgift om innehllet. 11 Petroleumgastankfartyg (LPG-fartyg) fr utan hinder av vad som sgs i 10 ha kondenserad brnnbar gas kvar i hjlptank om inte arbete skall utfras p den. Rrledningar till sdan tank skall vara blindflnsade. Motsvarande skall fr alla typer av fartyg glla tankar p dck med brnsle till helikopter eller motorbt. Tankarna och rrledningar till dessa skall vara skyltade att de innehller brnnbar flyktig vtska respektive brnnbar gas. Hamn- och brandmyndigheter skall ha informerats om tankarna och deras innehll. 12 Luckor, ventiler och andra ppningar till rum och rrledningssystem som innehller eller innehllit brnnbar icke flyktig vtska skall vara stngda och tydligt mrkta med varningsskylt eller annan markering som anger att de inte fr ppnas. Detta gller dock inte rum som r fyllt med rent barlastvatten eller rum och rrledningssystem som r tmda, rengjorda och utluftade. 13 Rum som varit fyllda med inert gas som brandskydd skall ha tmts p sdan gas. Vidare skall rummen ha rengjorts och ventilerats samt ha erforderlig oxygenhalt. Undantag frn vad som sgs i frsta stycket fr gras om verenskommelse hrom trffats mellan det samordningsansvariga fretaget och representanter fr redaren eller den som i redarens stlle brukar fartyget. Drvid krvs ocks att frutsttningar finns fr att uppfylla vad som sgs i 42 och 43 . 14 Frn bestmmelserna i 7-13 fr de undantag gras som r ndvndiga p grund av haveri eller annat srskilt frhllande under fljande frutsttningar.

Det samordningsansvariga fretaget skall tillsammans med gaskontrollant rdgra med representanter fr redaren eller den som i redarens stlle brukar fartyget samt fr brand- och hamnmyndigheter p platsen om vilka undantag frn bestmmelserna som skall gras

AFS 1986:26 vilka srskilda skyddstgrder som skall vidtas samt vilken expertis som skall tillkallas.

15 Ingngscertifikat skall ansls p igonenfallande plats vid tilltrdesled till fartyget. Vid tilltrdesled skall finnas srskild vakt som hindrar obehriga frn tilltrde till dess tilltrdestillstnd och arbetscertifikat enligt 34 och 37 utfrdats eller till dess det samordningsansvariga fretaget p annat stt bedmer att bevakningen kan dras in. Fartyg med last av hlsofarlig flytande kemikalie, gas, kondenserad gas eller hlsofarliga fasta mnen 16 Tankfartyg som fr eller ngon gng under de senaste tio ren har frt hlsofarlig flytande kemikalie, gas eller kondenserad gas som last i bulk fr tas emot endast p fljande villkor. a) Det samordningsansvariga fretaget skall om mjligt ha ftt uppgift om kemisk-tekniskt namn p den eller de hlsofarliga flytande kemikalier, gaser eller kondenserade gaser som fartyget fr eller har frt som senaste last med sdan kemikalie respektive gas. Det samordningsansvariga fretaget skall ha tillgng till uppgifter om vilka risker kemikalierna eller gaserna medfr. Rum och rrledningssystem som har innehllit hlsofarlig flytande kemikalie, gas eller kondenserad gas skall ha tmts, rengjorts och utluftats i den omfattning som behvs med hnsyn till hlsofaran och de planerade arbetena. Luckor eller ppningar till rum eller rrledningssystem som inte rengjorts eller som innehller rester av hlsofarlig flytande kemikalie eller spolvatten skall vara stngda. Luckor till sdana rum skall tydligt mrkas med varningsskyltar som anger att luckorna inte fr ppnas med hnsyn till hlsofaran. Plombering eller blindflnsning skall ha utfrts i den omfattning som behvs fr att hindra oavsiktligt lckage, spill eller verpumpning. Lsa fat eller behllare som innehller hlsofarlig flytande kemikalie eller rester av sdan vtska skall vara vl tillslutna och mrkta med uppgift om innehllet.

b)

c)

d)

e)

Det skall efterstrvas att samma villkor s lngt mjligt r uppfyllda vid mottagande av alla fartyg som fr eller har frt last av hlsofarlig flytande kemikalie, gas, kondenserad gas eller hlsofarliga fasta mnen. Motsvarande gller ven andra kemiska produkter, som kan medfra oxygenbrist. Om lasten frts i container eller ls behllare skall srskild kontroll utfras med hnsyn till eventuellt lckage eller spill.

Koldioxid- och halonanlggning fr brandslckning


Installation av koldioxidanlggning p fartyg 17 Nr koldioxidanlggning fr brandslckning installeras skall denna kopplas in s sent som mjligt fre fartygets avgng. Samordnaren skall se till att anlggningen skerhetsblockeras i samband med inkopplingen. Skerhetsblockeringen skall finnas kvar tills fartyget ver-

AFS 1986:26 lmnas till rederi eller motsvarande. Fr provtur gller dock reglerna i 21 . Fartyg med halonanlggning

18 Halonanlggning fr brandslckning skall vara skerhetsblockerad om arbeten skall utfras s nra halonmunstycken att arbetstagarna riskerar bli direkt utsatta fr utstrmmande halon. Endast de munstycken som r berrda behver blockeras. Mottagande av fartyg fr reparation, ombyggnad eller liknande 19 Nr fartyg tas emot skall det samordningsansvariga fretaget snarast mjligt ta reda p om koldioxid- eller halonanlggning fr brandslckning finns ombord och om ngot alarmsystem r kopplat till denna. Finns sdan anlggning skall uppgifter om den inhmtas frn ansvarigt befl och fras in p en srskild kontrollblankett. 20 Sedan fartyg med koldioxidanlggning fr brandslckning tagits emot skall samordnaren se till att anlggning skerhetsblockeras innan ngot arbete stts igng i utrymme som kan fyllas med koldioxid vid utlsning av anlggningen. Skerhetsblockeringen skall utfras i samarbete med ansvarigt befl. Samordnaren skall gra skriftlig anmlan om blockeringen till ansvarigt befl samt till dem som r ansvariga fr brandskyddet ombord. Blockeringen skall finnas kvar tills fartyget terlmnas till rederi eller motsvarande. Fr provtur gller dock reglerna i 21 . Fartyg under provtur 21 Under provtur skall koldioxidanlggning fr brandslckning normalt vara skerhetsblockerad om strre antal personer n ordinarie personal skall vistas i utrymme som r skyddat av anlggningen. Under provtur skall p fartyget alltid finnas person som r utsedd att svara fr brandskyddet. Brandslckningsanlggningen fr utlsas frst nr denna person bedmt att s kan ske. 22 Vid provtur med nybyggt fartyg skall svl akustisk som optisk signal ges vid koldioxidrespektive halonalarm. vrigt 23 Samordnaren skall se till att information om det alarmsystem som r kopplat till koldioxid- eller halonanlggning fr brandslckning ansls vid tilltrdesleder till fartyg och vid ingngar till de skyddade rummen.

Informationen skall bl a innehlla uppgifter om alarmsystemet och erforderliga skyddstgrder vid eventuellt alarm. 24 Blockering av koldioxid- eller halonanlggning fr brandslckning skall utfras s att anlggningen snabbt kan anvndas fr brandslckning om det blir ndvndigt. Nr koldioxidanlggning skerhetsblockeras skall samordnaren se till att skylt med upplysning om detta stts upp

AFS 1986:26 dels p drr till rum fr koldioxidanlggning eller vid anlggningen om den inte finns i srskilt rum dels vid alla stllen varifrn anlggningen kan utlsas.

Motsvarande gller fr halonanlggning som blir helt skerhetsblockerad . 25 Nycklar till utrymme fr brandslckningsanlggning och till lsa hjlpmedel fr lsning av anlggningen skall frvaras hos person som utsetts av det samordningsansvariga fretaget. Under provtur skall detta vara den som svarar fr brandskyddet ombord. Det samordningsansvariga fretaget skall lmna utsedd person uppgift om till vem eller vilka nycklar fr lmnas ut. Det samordningsansvariga fretaget skall se till att uppgift om var nycklar frvaras ansls vid tilltrdesleder till fartyget. 26 Ingen ovidkommande materiel fr frvaras i utrymme som r avsett endast fr brandslckningsanlggning. Om arbete utfrs i utrymmet eller om av annan anledning drr till utrymmet mste hllas olast skall srskild vakt vara utsatt. Denna skall se till att obehriga inte uppehller sig i utrymmet.

Utfrande av arbete
Allmnt 27 Efter det fartyg tagits emot enligt 1 gller fljande tobaksrkning fr endast frekomma p srskilt anvisade platser omrden kring srskilt riskfyllda platser skall avsprras och om s behvs hllas bevakade luckor till tankar med anoder fr galvaniskt skydd skall vara ppna utom under provtur frg och lsningsmedel p fartyget skall frvaras och hanteras p betryggande stt.

28 Efter det att arbetscertifikat enligt 37 utfrdats skall fartyg om mjligt ha minst tv av varandra oberoende tilltrdesleder.

29 Innan andra arbeten pbrjas skall strm till anoder med ptryckt spnning (Impressed current hull cathodic protection) brytas fartyg om mjligt jordfrbindas effektivt dr s behvs lsa fat eller behllare som innehller brnnbar flyktig vtska eller hlsofarlig flytande kemikalie eller rester av sdan vtska om mjligt tas iland

AFS 1986:26 -

10

ombord eller p plats nra fartyget finnas tillgng till frskvatten s att kroppsdelar som har utsatts fr hudfarligt mne snabbt kan spolas av.

30 Om halten brnnbara gaser i ett rum verstiger 25 % av nedre brnnbarhetsgrnsen (LFL) fr endast anordning, som inte kan orsaka gnistbildning eller vars utfrande anses som explosionsskyddat enligt gllande freskrifter fr elektriska starkstrmsanlggningar, anvndas. 31 Vid hett arbete skall tgrder vidtas fr att hindra uppkomst och spridning av brand. Rum p eller i vilket hett arbete skall utfras och som innehller eller innehllit brnnbar vtska skall tmmas och gras s rent frn slam och avlagringar att risk inte finns fr antndning frn kringflygande svetsloppor, smltjrn, rester av svetselektroder eller liknande. Plt, p vilken hett arbete skall utfras, skall dr s behvs rengras p bda sidor. Om endast en mindre del av rummets yta kommer att uppvrmas fr rengringen begrnsas till riskomrdet. tgrder skall vidtas som skyddar de icke rengjorda omrdena. Hett arbete direkt p skott, dck och andra begrnsningsytor till rum eller p rrledningssystem som innehller brnnbar icke flyktig vtska fr dock utfras utan fregende tmning och rengring om det anges i arbetscertifikat eller hetarbetstillstnd. 32 Under arbetets gng skall det kontinuerligt ses till att arbetsplats dr hett arbete utfrs snabbt kan utrymmas. Passer- och utrymningsvgar skall vara markerade och hllas fria frn ovidkommande material. 33 Innan manuellt rengringsarbete pbrjas i rum skall detta vara tillfredsstllande ventilerat. Flktstyrd ventilation skall finnas under arbetet och om mjligt vara s utfrd att den hller koncentrationen av luftfroreningar p en niv som r godtagbar med hnsyn till av Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljverket faststllda hygieniska grnsvrden och s att tillfredsstllande oxygenhalt erhlls. (AFS 2000:11) Tilltrdestillstnd 34 Rum dr brnnbar eller hlsofarlig vtska eller gas kan finnas eller dr oxygenbrist kan freligga fr betrdas endast om gaskontrollant har utfrdat tilltrdestillstnd.Om det r ndvndigt fr sdana rum undantagsvis betrdas utan tilltrdestillstnd om skyddstgrder vidtas s att eventuella risker motverkas. Dock skall i dessa fall srskilt tillstnd om mjligt inhmtas frn arbetsledningen. 35 Innan tilltrdestillstnd utfrdas skall rummet ha underskts med avseende p hlsofaran. I rum dr oxygenbrist kan befaras skall oxygenhalten kontrolleras i rummets alla delar. 36 Tilltrdestillstnd skall innehlla uppgift om vilka skyddstgrder som behvs med hnsyn till frgiftnings- eller annan hlsofara. Fr rum dr godtagbar koncentration av luftfroreningar med hnsyn till av Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljverket faststllda hygieniska grnsvrden inte kan uppns eller dr oxygenbrist freligger skall i tillstndet anges villkor fr tilltrde. (AFS 2000:11)

AFS 1986:26 Arbetscertifikat

11

37 Innan arbeten som kan medfra risk fr brand och explosion stts igng skall arbetscertifikat utfrdas av gaskontrollanten. Arbetscertifikat skall innehlla uppgift om var arbeten fr utfras vilka villkor som gller fr arbetena giltighetstid.

Innan arbetscertifikat utfrdas skall gaskontrollant konstatera att kraven i 38 r uppfyllda kontrollera rengringen p arbetsplats dr sdant arbete skall utfras som kan innebra risk fr brand och explosion.

Fr fartyg under byggnad och utrustning gller kravet p arbetscertifikat frn och med den dag bunkerfrrd tas ombord. Dr risk fr ndrade frhllanden kan befaras skall gaskontrollanten i samrd med samordnaren vid utfrdande av arbetscertifikat ta stllning till om frnyade gasunderskningar skall gras eller om srskilda skyddstgrder skall vidtas innan arbete stts igng. Arbetscertifikat skall normalt ansls vid tilltrdesled. 38 Arbetscertifikat fr hett arbete fr inte utfrdas om halten brnnbar gas verstiger eller kan antas komma att verstiga 5 % av nedre brnnbarhetsgrnsen (LFL) i eller i nrheten av det aktuella rummet eller rrledningssystemet. Arbetscertifikat fr hett arbete i eller p tank som har vrmeslingor och som innehller brnnbar icke flyktig vtska fr utfrdas endast om temperaturen i vtskan och ovanfr vtskeytan r minst 20EC lgre n vtskans flampunkt. Arbetscertifikat fr hett arbete p utsidan av rum som innehller eller har innehllit brnnbar icke flyktig vtska och som inte tmts och rengjorts fr utfrdas endast om det inte finns risk fr genombrnning och om rummet hlls fyllt med icke flyktig vtska till en hjd av minst 0,5 m ver det uppvrmda stllet eller om annan tgrd vidtas som ger motsvarande skydd . Vidare krvs fr alla arbetscertifikat att rrledning eller rrnde fr brnnbar vtska eller hlsofarlig flytande kemikalie eller fr gas r blindflnsad eller p annat stt effektivt stngd om den mynnar i det rum dr arbete skall bedrivas. Avstngningsventil till sdan ledning skall vara skrad mot att ppnas oavsiktligt. Hetarbetstillstnd 39 Om srskilda brand- eller explosionsrisker freligger kan gaskontrollant i arbetscertifikat i samrd med samordnaren ange att srskilt hetarbetstillstnd behvs fr varje enskilt hett arbete.

AFS 1986:26 Hetarbetstillstnd fr utfrdas av gaskontrollant om kraven i 38 r uppfyllda.

12

Innan hetarbetstillstnd utfrdas skall halten brnnbar gas kontrolleras. Utfrdaren skall ven tillsammans med arbetsledningen kontrollera att rengringen r tillrcklig med hnsyn till brand- och explosionsrisk. Frndrad atmosfr i rum 40 Om det finns anledning att befara att atmosfren i rum, fr vilket tilltrdestillstnd eller arbetscertifikat utfrdats, har frndrats s att angivna skyddstgrder r otillrckliga skall rummet omedelbart utrymmas. Tilltrde fr inte ske eller arbetet terupptas frrn nytt tilltrdestillstnd och arbetscertifikat utfrdats. Fartyg med inert gas i rum 41 Vid provtur gller inte 42, 43, 45 och 46 . 42 Arbete fr pg p fartyg med inert gas som brandskydd i rum endast om fljande frutsttningar r uppfyllda: Det samordningsansvariga fretaget skall se till att inertgasbatteri eller inertgasanlggning med tillrcklig kapacitet finns omedelbart tillgnglig. Fartygets huvudledning fr inert gas skall ha anordning fr tillfrsel av inert gas utifrn. Det samordningsansvariga fretaget skall ha vakt med erforderlig instruktion vid fartyget. Personalen skall genom avsprrning hindras att betrda andra delar av dck n som behvs fr arbetet. Vid utrymmen som grnsar till rum som r fyllda med inert gas skall finnas anslag om att tilltrde r frbjudet.

43 S lnge arbete pgr p fartyg med inert gas som brandskydd i rum skall oxygenhalt och vertryck i de inertgasfyllda rummen kontrolleras. Kontrollen skall utfras av gaskontrollant eller mttekniker och protokollfras. Om fartygets egen mtanlggning anvnds skall kontroll gras mot kalibrerade instrument. Oxygenhalten skall om mjligt vara under 6 volymprocent och skall alltid vara under 8 procent. vertrycket skall vara minst 2 kPa ( = 20 mbar eller ca 200 mm vattenpelare). Om s behvs skall inert gas fyllas p s att dessa krav uppfylls. Om oxygenhalten verstiger 8 volymprocent eller om vertrycket understiger 2 kPa skall alla arbeten p fartyget omedelbart avbrytas. Sdana tgrder skall vidtas att kraven i tredje stycket ter uppfylls innan arbetena terupptas. Om oxygenhalten fortstter att stiga eller vertrycket inte terfs trots vidtagna tgrder skall

AFS 1986:26 hamnmyndigheter, brandfrsvar p platsen och gaskontrollant rdfrgas innan beslut om tgrd fattas. 44 Om inert gas frekommer i utrymme, som inte r avsett att vara inertgasskyddat skall samordnaren tillkallas. I avvaktan p att samordnaren beslutar vilka skyddstgrder som behvs skall skrpt kontroll av atmosfren utfras i alla utrymmen p fartyget dr ngon uppehller sig.

13

45 P fartyg med inert gas som brandskydd i rum fr heta arbeten endast utfras om de inte berr de inertgasskyddade rummen eller angrnsande rum och omrden p fartyget. Fristrleblstring i samband med bottenmlning samt liknande arbeten som uppenbarligen inte medfr brand- eller explosionsrisk fr dock utfras utan hinder av vad som sgs i frsta stycket. 46 P fartyg med inert gas som brandskydd i rum fr kalla arbeten utfras i inertgasskyddat omrde endast i fljande fall: 1 2 P tankdck eller utsida av tankar om arbetet inte berr tankarnas luckor. I rum som grnsar till inertgasskyddat rum om fljande villkor r uppfyllda: Arbetsledningen skall efter samrd med gaskontrollant ge srskilt tillstnd fr varje enskilt arbete. Vid arbetets brjan och drefter vid upprepade tillfllen skall rummet kontrolleras ur hlso- och brandsynpunkt. Ventiler till rr som kan fra in brnnbar eller inert gas skall vara stngda och lsta eller plomberade. Alternativt skall rren vara blindflnsade. I rum skall flktstyrd ventilation finnas under arbetet och om mjligt vara s utfrd att den hller dels koncentrationen av luftfroreningar p en niv som r godtagbar med hnsyn till av Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljverket faststllda hygieniska grnsvrden dels tillfredsstllande oxygenhalt. Misstnks lckage av inert gas skall underskning gras med avstngd ventilation.

Kallt arbete enligt ovan fr utfras p ledningar som str i frbindelse med rum med inert gas endast om ledningarna r betryggande avstngda frn det inertgasskyddade rummet, helst genom losskoppling och blindflnsning. Fr arbete p sdana ledningar skall finnas skriftligt medgivande av gaskontrollant. (AFS 2000:11) 47 Om rum fylls med inert gas, t ex i samband med provtur, efter att ha varit fria frn brnnbar gas eller vtska skall fljande tgrder vidtas: Tilltrdesppningar till rummen skall av det samordningsansvariga fretaget frses med tydliga anslag om att rummen innehller hlsofarlig gas och inte fr ppnas. Om kompletteringsarbeten eller liknande skall utfras i de aktuella eller angrnsande rummen jmte tillhrande rrledningssystem skall det ses till att rummen ventileras s

AFS 1986:26

14

att de r helt fria frn inert gas. Frnyade tilltrdestillstnd krvs innan personal fr g in i sdana rum.

Srskilda bestmmelser fr arbeten som utfrs av icke ombordanstlld personal p fartyg som inte tagits emot enligt 1
48 D reparations- eller underhllsarbete utfrs av icke ombordanstlld personal p fartyg som inte tagits emot enligt 1 eller som terlmnats skall om mjligt verenskommelse om hur arbetet skall utfras p ett skert stt och om vilka skyddstgrder, som skall vidtas, ha trffats mellan arbetsgivaren och redaren eller den som i redarens stlle brukar fartyget eller ansvarigt befl.

Ikrafttrdande
Dessa freskrifter1 trder i kraft den 1 april 1987. Samtidigt upphvs fljande allmnna rd (tidigare anvisningar) frn arbetarskyddsstyrelsen Nr 19:1 Skydd mot yrkesfara vid vissa arbeten p fartyg med tankar fr olja och oljeprodukter (oljetankfartyg) Nr 19:2 Skydd mot yrkesfara vid vissa arbeten p fartyg med tankar fr kondenserad gas (gastankfartyg) Nr 19:3 Skydd mot yrkesfara vid vissa arbeten p fartyg med tankar fr flytande kemikalier (kemikalietankfartyg) Nr 19:4 Skyddstgrder vid kolsyreslckningsanlggningar i fartyg under varvsarbete eller under provtur (kolsyreslckningsanlggningar) _________________ 1) AFS 1986:26

Nr 19:6 Skydd mot yrkesfara vid vissa arbeten p tankfartyg med inert gas i lastutrymmen (inert gas). __________________ Dessa freskrifter1 trder i kraft den 1 januari 2001

AFS 1986:26

15

___________________ 1) AFS 2000:11

AFS 1986:26

16

Arbetarskyddsstyrelsens allmnna rd om tilllmpningen av freskrifterna om vissa arbeten p fartyg


Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med std av 15 arbetsmiljfrordningen (SFS 1977:1166) fljande allmnna rd om tillmpningen av arbetarskyddsstyrelsens freskrifter (AFS 1986:26) om vissa arbeten p fartyg.

Bakgrund
Arbetsmiljn p fartyg, speciellt tankfartyg av olika slag, kan vara mycket farlig frn svl brand- och explosionssynpunkt som hlsosynpunkt. Allvarliga olyckor har intrffat i fartyg vid varv, bland annat till fljd av bristande samordning mellan de olika arbetstagarkategorier som r sysselsatta ombord under varvsarbete. I International Convention for the Safety of Life at Sea, 1974 (SOLAS 1974) finns bl a bestmmelser om att fartyg skall ha brandslckningsanordningar som skyddar vissa utrymmen, t ex maskinomrdet. Dessa bestr vanligen av koldioxidanlggningar ven om man numera vergr mer och mer till halonanlggningar, som r mindre farliga. Vid varvsarbete och motsvarande kan det finnas ovanligt mnga personer i de utrymmen, som r skyddade genom koldioxidanlggningar. En oavsiktlig utlsning av anlggningen skulle kunna innebra en katastrof om inte alla hinner ta sig ut ur utrymmet. En blockering av koldioxidanlggningen innebr att det blir en viss frdrjning frn det att brand utbryter tills koldioxidanlggningen kan utlsas. Arbetarskyddsstyrelsen har tidigare utfrdat ett antal anvisningar rrande arbeten ombord p fartyg. Genom att flja dessa anvisningar har man i hg grad kunnat nedbringa olycksriskerna. Freskrifterna r i stort sett en verarbetning av anvisningarna.

Rd till vissa paragrafer och avsnitt


Till 1 Arbetsmiljlagen r tillmplig p arbete som bedrivs inom svenskt territorium. Hit rknas d ven svenskt sjterritorium. Vid underhlls- och reparationsarbeten gller freskrifterna endast fr fartyg som har tagits emot av ngot fretag fr utfrande av detta arbete. Freskrifterna gller allts inte nr det r frga om sdana mindre arbeten som utfrs utan att rdigheten ver fartyget vertagits. Fr sdana arbeten gller dock freskrifterna i 48 . Fr smrre arbeten som utfrs p rustat fartyg som inte tagits emot fr dessa arbeten gller ven vad som sgs i lagen om skerhet p fartyg (SFS 1965:719) och i de freskrifter sjfartsverket utfrdat med std av denna lag. Dessa bestmmelser gller dock inte fr utlndskt fartyg. Det finns ven internationella regler frutom i nmnda SOLAS 1974 ven i BCH-code (Code

AFS 1986:26 for the Construction and Equipment of Ships Carrying Dangerous Chemicals in Bulk), IBC-Code (International Code for the Construction and Equipment of Ships Carrying Dangerous Chemicals in Bulk) och IGC-Code (International Code for the Construction and Equipment of Ships Carrying Liquefied Gases in Bulk). Reglerna r utgivna av IMO (International Maritime Organization). Till 2 Brnnbar flyktig vtska

17

Brnnbara vtskor indelas efter flampunkt antingen i riskklasser eller i riskgrupper. Med flampunkt avses den lgsta temperatur vid vilken en vtska avger s mycket gas att en brnnbar blandning med luft bildas omedelbart ver vtskeytan. Enligt frordningen om brandfarliga varor (SFS 1961:568) jmte ndringsfrordningar indelas brandfarliga vtskor i fljande klasser i Sverige (i andra lnder kan andra grnser glla). Klass 1 Klass 2a Klass 2b Klass 3 Flampunkt lgre n +21EC Flampunkt lika med eller hgre n +21EC men lgre n eller lika med + 30E C Flampunkt hgre n +30EC men lgre n eller lika med + 55E C Flampunkt hgre n + 55E C

Enligt IMO m fl internationella organisationer, som sysslar med skerhetsfrgor inom sjfarten, r brnnbara vtskor indelade i tv grupper. Brnnbar flyktig vtska med flampunkt som inte verstiger 60EC (140EF) cc (closed cup) Brnnbar icke flyktig vtska med flampunkt som verstiger 60EC (140EF) cc Brnnbarhetsgrnserna frkortas vanligen LFL (Lower Flammable Limit = nedre brnnbarhetsgrnsen) och UFL (Upper Flammable Limit = vre brnnbarhetsgrnsen). Dessa grnser ligger oftast nra undre respektive vre explosionsgrnserna och drfr anvnds ibland beteckningarna LEL (Lower Explosive Limit) och UEL (Upper Explosive Limit). Flampunkter mellan 5EC och 65EC bestms enligt svensk standard SS 021811 (Bestmning av flampunkt i Abel-Penskys apparat med omrrare), flampunkter 60EC och hgre enligt SS 021812 (Bestmning av flampunkt i Pensky-Martens apparat), vilken i sak verensstmmer med internationell standard. Hett arbete I sdant arbete innefattas t ex all anvndning av svetsnings-, skrnings-, smrglings- och ldningsutrustning, blslampa och utrustning med frbrnningsmotor. Vidare innefattas fristrleblstring. Vissa verktyg som inte r handdrivna kan ocks ge s hg temperatur att brnnbar gas kan antndas. Betrffande inte explosionsskyddad elektrisk utrustning se 30 .

AFS 1986:26 Kondenserad gas

18

Frn transportsynpunkt skiljer man p gastankfartyg som kan fra kondenserad naturgas (LNG = Liquefied Natural Gas) och gastankfartyg som r avsett att fra kondenserad petroleumgas (LPG = Liquefied Petroleum Gas). LPG-fartygen kan anvndas ven fr transport av andra mnen med liknande flyktighet t ex butadien (C4H6), acetaldehyd (CH3CHO), ammoniak (NH3), etylenoxid (C2H40) och vinylklorid (C2H3CI). Det kan frekomma att LPG-fartygen anvnds ocks fr transport av vissa flytande kemikalier som ej r kondenserad gas men som kan behva en viss temperaturkontroll. Naturgasens (LNG) sammansttning beror p varifrn den kommer. Huvudbestndsdelen r metan. ven vissa tyngre kolvten kan ing t ex etan, propan och butan. LNG r frgls och inte frtande. Den transporteras i lasttankar som r nedkylda till vtskans kokpunkt, vilken ligger mellan -155EC och -165EC. vertrycket r hrvid 3,5-17,5 kPa (ca 0,035-0,175 kp/cm2). Den gas som avgr vid kokning r ren metan. Den anvnds i vissa fall under resan som brnsle fr fartygets huvudmaskineri. Annars slpps gasen ut till atmosfren. Petroleumgasen (LPG) bestr av kolvten ssom propan (C3H8), propen (C3H6), butan (C4H10), buten (C4H8) eller blandningar av dem. De erhlls antingen ur naturgas eller vid raffinering av olja. I mindre fartyg transporteras gasen ofta i trycktankar som i regel r avsedda fr ngtryck vid +45EC. Modernare fartyg har kylmaskineri som kan hlla den kondenserade gasens temperatur nra kokpunkten -50EC, s k kylda fartyg. Lasttankar r fr dessa fartyg avsedda fr vertryck som r mindre n 50 kPa (ca 0,5 kp/cm2). Det finns ven fartyg med delvis kylda (semirefrigerated) tankar. LPG-fartygen har ofta kompressoranlggning s att den gas som kokar bort i lasttankarna kan terfras i flytande form. I samband hrmed brukar det finnas hjlptankar dit den terkondenserade gasen kan ledas. Dessa hjlptankar r dimensionerade som trycktankar ven om de ibland r isolerade. Fr LNG-fartyg fordrar internationella regler (de s k gaskoderna) att lasttankarna skall omges av ett skerhetsomrde, en s k secondary barrier, som temporrt skall kunna hindra att den kalla, kondenserade gasen kommer i kontakt med det varma fartygsskrovet om det skulle bli en lcka i lasttankarna. Skerhetsomrdet r vanligen fyllt med inertgas (i regel nitrogen) som tjnar som korrosionsskydd och som brand- och explosionsskydd. I omrdet finns ett fast varningssystem som snabbt ger larm om inertgasen frorenas genom lckage frn lasttankarna. mne Acetaldehyd Kokpunkt EC +20,8 Densitet i frhllande till luft 1,52 LEL-UEL % 4,0-57,0 Flampunkt EC -38

AFS 1986:26 mne Ammoniak Butadien Butan (iso- och n-) Buten (iso-) Dimetylamin Etylenoxid* Klor Propan Propen (Propylen) Vinylklorid Kokpunkt EC -33,4 -4,5 -0,5 -6,9 +6,8 +10,7 -34 -42,8 -47,7 -13,8 Densitet i frhllande till luft 0,60 1,88 2,01 1,93 1,55 1,52 2,49 1,55 1,48 2,5 LEL-UEL % 16,0-25,0 2,0-12,6 1,5-9,0 1,6-10,0 2,9-14,4 3,0-100 -----2,1-9,5 2,0-11,1 4,0-33,0 Flampunkt EC -57 -60 -35 -70 -30 -17,8 -----105 -108 -78

19

* Tillsats av nitrogen (N2) s att trycket i tanken blir cirka 100 kPa. Transporttemperaturer varierar beroende p om produkterna transporteras under tryck, helt eller delvis nedkylda till vtskefas. Vissa uppgifter om en del mnen som transporteras som kondenserad gas anges i tabellen p fregende sida. Uppgifterna r hmtade bl a ur Tanker Safety Guide (Liquefied Gas) vilken r utgiven av International Chamber of Shipping (ICS). Olja Exempel p brnnbara flyktiga oljor r roljor (crude oils), bensin (gasoline), gasturbin- och reaktionsmotorbrnslen (turbine and jet fuels), fotogen (kerosene) och white spirit. Bland brnnbara icke flyktiga oljor kan nmnas tunga mineraloljor, dieseloljor, pannbrnnoljor och smrjoljor. Animaliska och vegetabiliska oljor ssom sillolja, valolja, jordntsolja, kokosolja, linolja och tallolja rknas som kemikalier. Samordningsansvarigt fretag Arbetsmiljlagen och lagen om skerhet p fartyg innehller regler om samordningsansvarigt fretag d flera fretag r verksamma p ett arbetsstlle. Normalt sammanfaller samordningsansvaret enligt dessa bda lagar. Samordningsansvaret frntar inte vriga arbetsgivare det arbetsmiljansvar de har fr sina anstllda enligt arbetsmiljlagen eller lagen om skerhet p fartyg. Om endast det fretag som tagit emot eller bygger fartyget r sysselsatt med arbeten p det r

AFS 1986:26 detta fretag att betrakta som samordningsansvarigt fretag i dessa freskrifter.

20

De risker som behandlas i dessa freskrifter kan vara aktuella vare sig ett eller flera fretag r sysselsatta p fartyget. Certifikat och tillstnd Innan eller nr ett fartyg tas emot fr arbete krvs i de fall som anges i 7 att gaskontrollant har utfrdat ett ingngscertifikat, som visar att fartyget r skert ur brand- och explosionssynpunkt. Sedan, innan egentliga arbeten stts igng, skall gaskontrollant i de fall som anges i 37 ha utfrdat arbetscertifikat, som anger vilka arbeten som fr utfras samt villkoren hrfr. Om gaskontrollanten s anser kan han i arbetscertifikat krva att srskilda hetarbetstillstnd utfrdas fr srskilt riskfyllda arbeten. Att arbetscertifikat och hetarbetstillstnd utfrdats innebr inte att det r klart fr att stta igng med arbeten i utrymmena. Frst mste rummen ha underskts ur hlsosynpunkt och tilltrdestillstnd ha utfrdats enligt vad som sgs i 34 . I tilltrdestillstndet anges om rummens atmosfr r tillfredsstllande ur hygienisk synpunkt eller vilka skyddstgrder respektive vilken personlig skyddsutrustning som erfordras fr tilltrde. Till 3 Samordnarens uppgifter innebr inte ledning av varje enskilt arbete. Det r viktigt att ansvaret fr varje enskilt arbete klargrs genom att det i fretagets delegationsordning r faststllt vem som i olika avseenden br ansvaret fr att arbetet utfrs i enlighet med dessa freskrifter och andra fr arbetet gllande skyddsregler. Exempel p samordningsuppgifter fr samordnaren r att informera fartygets beflhavare och maskinchef om de villkor som gller fr arbetets utfrande, t ex hur vsentligt det r att inte manluckor ppnas, att inte bunkerolja, last eller barlast lnsas eller ompumpas, att inte ventiler t ex i lastledningar m fl ledningar stlls om etc utan det samordningsansvariga fretagets tillstnd, samt att frskra sig om att fartygets befl ser till att besttningen frstr och tlyder varningsskyltar och de villkor som r angivna i ingngs- och arbetscertifikat. Det r lmpligt att vid tilltrdesleder stta upp anslag om vem som r samordnare fr fartyget. Om arbetena berknas f stor omfattning eller om mnga olika fretag anlitade av fartyg eller rederi samtidigt kommer att vara sysselsatta i fartyget kan det vara lmpligt att fr samordningens skull ordna skerhetsmten med representanter fr fartyget, entreprenrer och andra arbetsgivare, skyddstjnst, skyddsombud frn svl det samordningsansvariga fretaget som fartyg och vriga berrda, brandfrsvar m fl. Vid skerhetsmte kan man g igenom och protokollfra rutiner fr skerhet, kommunikationer m m. Om arbetena kommer att strcka sig ver lngre tidsperioder kan det vara lmpligt att hlla skerhetsmten med vissa tidsmellanrum, eventuellt dagligen, under hela varvsvistelsen. Till 4 Vid utseende av gaskontrollant r det viktigt att samrd tas med skyddskommittn dr sdan finns. Finns srskild skyddstjnstavdelning hos det samordningsansvariga fretaget kan det vara lmpligt att ngon drifrn utses att vara gaskontrollant.

AFS 1986:26

21

Fr mindre fretag kan det vara svrt att ha en egen gaskontrollant. Det kan vara lmpligt att uppgift om utsedda gaskontrollanter lmnas till yrkesinspektionen. De mindre fretagen kan d ska hjlp hos redan utsedda gaskontrollanter. De kunskaper som fordras av gaskontrollanten kan erhllas bl a genom de s k sjfartens tankoperativa kurser (STOK). Sdana kurser ges t ex vid hgskolan i Kalmar, institutionen fr teknik/sjfart och drift.

AFS 1986:26 Till 5 Det r viktigt att mttekniker knner till dessa freskrifter och andra fr arbetet gllande skyddsregler och interna instruktioner knner vl till hur aktuella typer av fartyg r byggda, srskilt med hnsyn till tankindelning och rrsystem r vl insatt i de arbeten som kommer att bedrivas har god kunskap om mtinstruments tillfrlitlighet och anvndning kan utfra mtningar och andra uppgifter enligt dessa freskrifter.

22

Till 4 och 5 Eftersom det r mycket anstrngande och pfrestande att kontrollera innehll i och tillstnd hos tankar och rum i stora tankfartyg r det viktigt att se till att utsedda gaskontrollanter och mttekniker har tillrckliga frutsttningar samt i vrigt r vl lmpade fr uppgiften. Till 6 Arbetsmiljlagen gller inte fr de ombordanstllda. Avtalet reglerar rederiets och de ombordanstlldas frpliktelser mot det samordningsansvariga fretaget. Vidare gller fr svenska fartyg vad som sgs i lagen om skerhet p fartyg (SFS 1965:719) och i de freskrifter sjfartsverket utfrdat med std av denna lag. Det r av vikt att entreprenrer som anlitas av fartygets gare eller av ansvarigt befl informeras om att de r skyldiga att flja dessa freskrifter. Utlndska rederier och fartygsgare representeras ofta av sina agenter och mklare. Det r d med dessa avtal kan trffas. Exempel p avtalsformulr finns i bilaga 1 till kungrelsen. Till 7 Exempel p lmplig blankett fr ingngscertifikat finns i bilaga 3 till kungrelsen. Kombinerade tank- och torrlastfartyg kan tidigare ha frt oljelast och det kan drfr finnas risk fr att oljerester och avlagringar kan finnas kvar och avge brnnbara gaser. Enligt internationella regler fr bunkerolja normalt inte ha lgre flampunkt n 60EC. Till 8 Exempel p sdan kontroll som avses i paragrafen r att kontrollera om brnnbara gaser finns i rum eller rrledningssystem. Detta frutstter normalt att ventilationen skall ha varit avstngd minst 60 minuter i respektive utrymme kontrollera att rum och rrledningssystem i grligaste mn r fria frn gasbildande vtskerester kontrollera oxygenhalt och vertryck i inertgasskyddade rum

AFS 1986:26 kontrollera tankar med anoder fr galvaniskt skydd.

23

AFS 1986:26 Exempel p uppgifter och faktorer av betydelse fr skerheten r -

24

vilka brnnbara vtskor eller kondenserade brnnbara gaser fartyget har frt som last de tv senaste resorna med sdan last bunkeroljans flampunkt eventuellt innehll av absorbenter i bunkeroljan blyfreningar eller andra tillsatser till bensinlast kemisk-tekniskt namn och om mjligt FN-nummer fr kemikalielast oxygenhalt och tryck i inertgasskyddade rum frekomsten av trycktankar fr kondenserad gas och dessas innehll samt frekomsten av tankar p dck fr brnsle till helikopter eller motorbt.

Vid gasmtningar r det viktigt att se till att de ger ett representativt underlag fr bedmning av rummets atmosfr vilket fs t ex genom att mta p flera stllen i rummet. Det r viktigt att kontrollera att tmda tankar fr bunkerolja r fria frn brnnbar gas. Det r ocks viktigt att gna srskild uppmrksamhet t bunkertank som grnsar direkt till lasttank eftersom lckage kan uppst genom sprickor i skotten. Det finns bunkeroljor med inblandning av absorbenter av typ bensen eller andra hlsofarliga produkter. I tankar med anoder fr galvaniskt skydd kan det bildas knallgas. Denna gas samlas upptill i tankarna och kan innebra en extra explosionsrisk om den inte ventileras bort. Det kan vara lmpligt att i ingngscertifikatet ocks ange vilka andra laster som frts de senaste resorna. Detta gller speciellt s k OBO-fartyg. Med FN-nummer (UN-nummer) avses det lpande identifikationsnummer alla sdana mnen erhllit som klassificerats av FN:s expertgrupp fr transport av farligt gods. Fr de uppgifter som inhmtas frn fartygets dokument kan t ex blankett enligt bilaga 5 till kungrelsen anvndas. Till 13 Tankfartyg har ofta anlggning fr framstllning av inert gas. Denna anvnds fr att snka luftens oxygenhalt i rummen s att brnnbara eller explosiva gasblandningar inte kan bildas i tankarna. Den anvnds ocks fr att hindra oxidation av vissa kemikalielaster. Det r viktigt att huvudledningen fr inert gas frses med anordning fr tillfrsel av inert gas utifrn om sdan inte finns. Atmosfren i ett inertgasskyddat utrymme kan medfra risk fr akut oxygenbrist - som r ett

AFS 1986:26 livshotande tillstnd - och ven andra hlsorisker. Oxygenhalten br normalt vara minst 20 volymprocent. Det r viktigt att samrd tas med de lokala brand- och hamnmyndigheterna eftersom det kan finnas lokala regler som mste iakttas. Typisk sammansttning av ngra inerta gaser ges i fljande tabell tagen frn Tanker & Bulk Carrier No 7 nov 1973. Volymprocent bestndsdelar i gasen* Framstllningsstt fr inert gas Tvttad rkgas Oxygen O2 Nitrogen N2 Koldioxid CO2 4 82 14 Frbrnningsgenerator 0,5 84,5 15,0 Luftspaltning 0,5 99,5 -

25

* Dessutom kan gasen innehlla vissa mngder av CO, S02, NOx och H20. Som inert gas kan ocks anvndas p annat stt framstllt nitrogen. Flytande nitrogen kan medfra stor risk fr kldskador. Om koldioxid anvnds som inert gas freligger stor risk fr alstring av statisk elektricitet nr gasen strmmar in i rummen. Enligt International Maritime Organizations (IMO:s) rekommendationer skall inertgasanlggningar ombord kunna lmna en inert gas med hgst 5 volymprocent oxygen. Enligt IMO:s krav skall anlggningen ha sdan kapacitet att oxygenhalten i de skyddade utrymmena ej verstiger 8 volymprocent. Till 14 I tveksamma fall kan tillsynsmyndigheternas (yrkesinspektion och sjfartsinspektion) uppfattning inhmtas. Till 16 International Chamber of Shipping (ICS) i London har givit ut anvisningar om skerhetsrutiner fr fartyg med last av kemikalier - Tanker Safety Guide (Chemicals) - vilka har faststllts av sjfartsverket att glla p svenska fartyg. Till denna guide hr datablad fr de flesta kemikalier som transporteras med tankfartyg. De av IMO utarbetade publikationerna Emergency Procedures och Medical First Aid Guide kan vara till god hjlp vid bedmning av erforderliga tgrder. Exempel p sdana kemikalier som kan medfra oxygenbrist r vissa animaliska och vegetabiliska oljor. Till avsnitt om koldioxid- och halonanlggning fr brandslckning

AFS 1986:26

26

Koldioxid (C02), i dagligt tal ven kallad kolsyra, kan frekomma som frgls gas, frgls vtska, vit massa eller vita flingor (kolsyresn). Koldioxid har i gasform en ltt stickande lukt. I utspdd form saknar gasen lukt och smak. Den r i lg koncentration inte giftig men kan p grund av sin tyngd - den r ca 1,5 gnger s tung som luft - i stngda och srskilt i lgt belgna delar av slutna utrymmen trnga undan luften, s att en person, som uppehller sig dr, riskerar att bli kvvd p grund av oxygenbrist (syrebrist). D gasen i lgre koncentrationer r nstan luktls och endast i hg koncentration irriterande, kan dess frekomst ltt frbises, vilket vid lckage och utstrmning kan utgra en verklig fara. P grund av oxygenbrist r andningsskydd med filter inte anvndbart vid rddningsuppdrag i utrymme som fyllts med koldioxid. Endast andningsskydd av typ tryckluftsapparat eller motsvarande kan anvndas i sdan atmosfr. Halon eller halogenkolvte, som anvnds fr brandslckning, frekommer i flera varianter dr vteatomer har ersatts med atomer frn halogenserien och i frsta hand d brom (Br), fluor (F) och klor (Cl). De fr brandslckning vanligaste tv halonerna benmns halon 1301 (Trifluorbrommetan) och halon 1211 (Difluorklorbrommetan). Halonerna r endast obetydligt hlsofarliga - utlndska kllor uppger fr halon 1301 ett hygieniskt grnsvrde av 1000 ppm (0,1 volymprocent). En halonanlggning fr brandslckning r normalt berknad fr en koncentration av hgst 6 volymprocent. Man br drfr inte uppehlla sig i ett rum efter halonutslpp. Vid anvndning av halon vid brand finns dessutom en viss risk fr uppkomst av fosgen och andra pyrolysprodukter som r avsevrt giftigare n halonerna sjlva. Det r drfr viktigt att iaktta mycket stor frsiktighet vid slckning av brand med halon och drvid omedelbart ta sig ut ur brandrummet nr larmet ljuder. Till 17, 20 och 21 Koldioxidanlggning kan skerhetsblockeras t ex genom att a) utlsningsanordning fr koldioxidbatteri respektive utlsningsventil fr koldioxidtank frses med effektiv sprr som lses, huvudventil lses och drr till rum fr koldioxidanlggning lses.

b) c)

Till 19 Exempel p en lmplig kontrollblankett finns som bilaga 2 till kungrelsen. Denna blankett kan ocks anvndas fr skriftlig anmlan om blockeringen och till anmlan om borttagandet av skerhetsblockeringar. Till 21 Vid bedmning av nr utlsning av koldioxidanlggningen kanske behver den ansvarige ta hnsyn till skerheten fr svl personalen i det skyddade utrymmet som vrig personal p fartyget. Till 22 Under varvsarbete och vid provturer r det ofta en sdan ljudniv i maskinomrdet att akustiska signaler kan vara svra att uppfatta. Vanliga optiska signaler kan ofta vara svra att uppfatta om man inte har dem direkt fr

AFS 1986:26 gonen. Det r drfr viktigt att ta hnsyn till detta vid ordnande av optiskt alarmarrangemang. Till 23 Sdan information kan ges t ex genom att vid alla ingngar till det skyddade utrymmet placera skyltar p svenska och eventuellt annat lmpligt sprk. Till 24 Det r frn brandslckningssynpunkt mycket vsentligt att koldioxidanlggningen snabbt kan terstllas i funktionsdugligt skick. Fr upplysning om skerhetsblockeringen kan man t ex ha en skylt med texten

27

KOLDIOXIDANLGGNINGEN SKERHETSBLOCKERAD CARBON DIOXIDE PLANT BLOCKED FOR SAFETY

Till 25 Det r viktigt att nycklar till brandslckningsanlggning finns tillgngliga s att de som svarar fr brandskyddet och skerheten vid behov kan terstlla anlggningen och utlsa den nr de bedmt att s kan ske. Till 27 Exempel p sdan riskfylld plats r vid hjlptank som innehller kondenserad gas. Till 29 Om lastrester frn kemikalier eller rester av hlsofarliga rengringsmedel kommer p huden eller i gonen r det vsentligt att de utsatta stllena s snabbt som mjligt spolas med stora mngder vatten. Det r viktigt att tillgng till vatten finns s nra arbetsplatsen som behvs med hnsyn till frekommande kemikalier eller andra hudfarliga mnen. Det fr bedmas frn fall till fall huruvida mngden och arten av den farliga vtskan r sdan att omedelbar lkarbehandling erfordras. Till 30 Om flkt eller annan anordning placeras utanfr rum som inte r gasfritt r det viktigt att den placeras s att explosiv atmosfr inte kan komma in i den. Till 31 Sdan tgrd kan vara att tillstta brandvakt med utbildning inom brandskydd och med god knnedom om brandmateriels anvndning. Om hett arbete pgr p skott till angrnsande rum eller p rr som leder dit kan det vara lmpligt att brandvakt finns ven i det angrnsande rummet om det inte r uppenbarligen obehvligt. Det kan ocks vara lmpligt att underska angrnsande utrymmen med avseende p frekomsten av brnnbara gaser och andra risker liksom att avlgsna spillolja p tanktak eller p annat stt gra den ofarlig t ex genom att belgga den med skum. Med rengring avses hr endast manuell rengring. Fr fullstndig rengring av tankfartyg har sjfartsverket srskilda regler. Med riskomrde avses det omrde inom vilket vrme, svetsloppor, smltjrn, rester av svetselektroder och liknande kan spridas.

AFS 1986:26 Rd om hur rengringsarbete utfrs p ett skert stt finns i "International Safety Guide for Oil Tankers and Terminals" (ISGOTT) och "Tanker Safety Guide (Chemicals)" vilka distribueras av International Chamber of Shipping (ICS), London.

28

Rengringen kan t ex omfatta att rum och rrledningssystem med tillhrande ventiler, pumpar, filter e d samt befintliga vrmeslingor tms s noggrant som mjligt och i erforderlig utstrckning spolas med vatten eller p annat effektivt stt rengrs s att lastrester, slam, avlagringar, rostkakor o d i strsta mjliga utstrckning avlgsnas samt att rum och rrledningssystem utluftas. Om slam och avlagringar r svra att avlgsna r det normalt lmpligt att komplettera rengringen med vattenfyllning ver tankens (utrymmets) botten eller skumbelggning av utsatta ytor. Lttskum ger dock inte ett betryggande skydd. Till 32 Det r av vikt att tilltrdesled till arbetsplats, dr hett arbete utfrs, hlls tillrckligt fri frn hinder och annat som kan hindra framkomligheten. Om befintliga utrymningsmjligheter bedms vara otillrckliga kan det vara ndvndigt att anordna extra utrymningsvgar t ex genom hl i skott eller bordlggning. Det kan vara lmpligt att skyltar eller andra hnvisningsanordningar har belysning som r oberoende av ordinarie belysningsnt eller r sjlvlysande. Om man inte kan ordna extra utrymningsvg kan det vara lmpligt att vidta andra srskilda skyddstgrder som t ex att ndra arbetsrutinerna genom skiftarbete e d s att inte fler personer finns i utrymmet n att de snabbt kan ta sig ut genom befintliga utgngar vid eventuellt tillbud. Till 33 Det r viktigt att uteluftstillfrseln riktas s att arbetstagarna erhller s ren luft som mjligt i andningszonen. Om s behvs kan tryckluftsutrustning med ansiktsmask av vertryckstyp anvndas. Vid placering av utlopp frn ventilationsanordning r det viktigt att den frorenade luften inte sugs in i andra flktar eller slpps ut dr personal kan skadas av froreningarna. Det kan vara lmpligt att anvnda personlig skyddsutrustning ssom gummihandskar och stvlar vid rengring av rum, som innehller slam, avlagringar e d frn blyhaltig bensin eller sur rolja och vid anvndning av hlsofarligt rengringsmedel. Till 34 Det kan vara lmpligt att tilltrdestillstnd utfrdas p samma blankett som arbetscertifikat. Exempel p lmplig blankett visas i bilaga 4 till kungrelsen. Oxygenbrist kan frekomma i rum som varit tillstngt eller dligt ventilerat lngre tid t ex piktank, vattentank, kofferdamm liksom i rum som innehllit vegetabilisk olja eller som varit fyllt med inert gas. Det kan ofta vara svrt att t bort den inerta gasen och andra gaser frn fack mellan bottenvebbar o d. Ett bra stt att avlgsna sdana gaser r att, dr s r mjligt, fylla rummet med vatten och drefter lnsa det.

AFS 1986:26 Enligt sjfartsverkets regler fr frorenat vatten endast lmnas till mottagningsanlggning eller motsvarande. Fr tilltrde till rum dr mlningsarbete utfrs gller srskilda regler. Vid sdant arbete kan tilltrdestillstndet utgras av en utfrlig instruktion med angivande av erforderliga skyddstgrder och skyddsutrustning. Exempel p sdana srskilda skyddstgrder som kan behvas vid tilltrde till rum utan erforderligt tilltrdestillstnd r att fljande punkter tillgodoses a) b) arbetet str under direkt tillsyn av en ansvarig arbetsledare,

29

arbetstagare anvnder tryckluftsapparat med andningsskydd av vertryckstyp dr ansiktsmasken sluter till vl och den som anvnder apparaten r vl frtrogen med den, arbetstagare har om s behvs lyftsele vid ingngen till rummet finns person som fljer arbetet, hller i skerhetslina och tjnstgr som kontaktperson, varvid det r verenskommet om signalsystem mellan kontaktpersonen och den som r inne i rummet. Kontaktpersonen har larmanordning fr att kunna kalla p hjlp och gr inte in i rummet innan hjlp har erhllits och d endast med utrustning enligt b) och c), lmplig skyddsutrustning inklusive andningsskydd, sjukbr och eventuell brandmateriel finns och r klar fr omedelbar anvndning samt om explosionsrisk freligger br arbetstagaren inte skodon med jrnbeslag e d som kan orsaka gnistbildning eller kldsel som bygger upp statisk elektricitet och anvnder endast explosionssker ficklampa.

c) d)

e)

f)

Till 35 Att underska ett rum med avseende p hlsofaran innebr inte att en analys av luften eller eventuella vtskerester mste utfras. Det r viktigt att underskningen baseras p erfarenhetsmssig bedmning samt mtkontroll nr detta behvs fr en sdan bedmning. Om riskerna inte r bekanta r det lmpligt att freskriva anvndning av personlig skyddsutrustning. Vissa kemikalier kan vid frbrnning eller vid hett arbete snderdelas och avge hlsofarliga gaser. Oxygenbrist kan befaras om oxygenhalten vsentligt underskrider 20 volymprocent. Till 36 Exempel p villkor fr tilltrdestillstnd r att arbetet str under direkt tillsyn av en ansvarig arbetsledare och att arbetstagare anvnder tryckluftsapparat med andningsskydd av vertryckstyp dr ansiktsmasken sluter vl till och den som anvnder apparaten r vl frtrogen med den. Till 37 Exempel p lmplig blankett fr arbetscertifikat visas i bilaga 4. Exempel p sdana arbeten dr arbetscertifikat inte behvs r

AFS 1986:26 rengringsarbete som kan utfras frn plats utanfr det aktuella rummet och arbete som enbart bestr i utfrande av gasmtning och kontroll.

30

Med rengringsarbete avses t ex ngning (steaming) av rummen. I vissa rum m m ssom piktankar, deplacementsroder och avbrarlister kan brandfarlig eller explosiv gasblandning bildas genom att rostskyddsmedel och liknande kan finnas i dem. Vid gasmtningar r det viktigt att se till att de ger ett representativt underlag fr bedmning av rummets atmosfr vilket fs t ex genom att mta p flera stllen i rummet. P fartyg under byggnad anses inte risk fr brand och explosion freligga frrn bunkerfrrd eller motsvarande tagits ombord. Det kan vara lmpligt att vid huvudtilltrdesleden till fartyget stta upp en tabl eller tavla som anger i vilka rum hett arbete respektive annat arbete fr utfras och till vilka rum tilltrde r frbjudet. P denna tabl kan man ocks ange vilka rum som r fyllda med inert gas eller annan hlsofarlig gas och vilka angrnsande rum som r farliga att betrda. Det kan ocks vara lmpligt att ansl certifikat m m som rr maskinutrymmen vid ingngar till dessa. Till 38 Om temperaturen verstiger den angivna finns risk att brnnbar gas strmmar ut genom tankens luftrr. Vare sig svetsning e d skall utfras p tanken eller ej r det lmpligt se till att den angivna temperaturen inte verskrids. Exempel p heta arbeten p utsidan av rum r psvetsning av rrkrkar, dubblingar, beslag eller fundament. Till 39 Inom vissa omrden p fartyget t ex i maskinutrymme kan det vara lmpligt att utfrda s k hetarbetstillstnd fr varje enskild arbetsoperation. Under dubblingar, beslag, fundament liksom i deplacerande roder och slingerklar eller liknande kan finnas brnnbara vtskor och gaser. Det r viktigt att hl borras fr avledning av gaser samt att hetarbetstillstnd utfrdas innan hett arbete utfrs. Kopia av hetarbetstillstnd br lmnas till varje arbetstagare som skall utfra arbete enligt tillstndet. Till 40 Exempel p nr det kan befaras att gasfriheten har ndrats r om ventil har ppnats, trimning skett eller rrledning fr brnnbar vtska utluftats genom rummet eller om annan frbindelse finns mellan rummet och utrymme som inte r gasfritt. Andra exempel r temperaturstegring, lngre avbrott i arbetet, dockning m m. Likas kan utstrmning av gas genom luftrr vid t ex ngning av rum medfra risker. Till 42 Exempel p ett lmpligt sdant anslag som avses r en varningsskylt utfrd enligt svensk standard SS 03 15 11 (Varselmrkning) med t ex fljande text

31

AFS 1986:26

HLSOFARLIG GAS - FR EJ PPNAS

Till 43 Genom temperaturvxlingar p grund av solbelysning m m kan fartyget "andas" d v s under uppvrmning strmmar gas ut genom otta luckor och ventiler och vid avkylning kan luft sugas in. Detta frekommer srskilt p malmtankfartyg och liknande fartyg med stora luckor till lastutrymmen. Genom att man hller ett stndigt vertryck i rummen minskar dock risken fr sdan "andning". Till 45 Exempel p sdana arbeten r arbete fr och akter om lastutrymmena liksom mindre omfattande arbeten p dck vilka inte berr last- eller sloptankar med tillhrande rrledningar, visst hett arbete p plats som inte direkt grnsar till inertgasskyddade rum p fartyg som endast delvis skyddas med inert gas, vissa heta arbeten i maskinutrymme, i inredning i dckshus akter, p fartygets akterskepp och roder.

Risk finns att lckage i skott eller dck kan uppst vid hett arbete. Atmosfren i rummen kan d frndras s att brand- och hlsorisk kan uppkomma dr s tidigare inte var fallet. Fr bottenmlning mste normalt gammal frg blstras bort. Det r d lmpligt att gra detta genom s k vtblstring. Till 46 Exempel p sdana kalla arbeten r byte av rr eller ventil i pumprum, kofferdammar, rrtunnlar o d. Till 47 Om inte rummen fre verlmnande av fartyget ventileras och befinns vara fria frn inert gas br den samordningsansvarige skriftligt anmla till fartygets beflhavare vilket eller vilka rum som drigenom inte r skra fr tilltrde utan erforderlig ventilation. Till 48 Det r srskilt viktigt att arbetsgivaren ger den eller dem som snds ut till eller medfljer fartyg noggranna instruktioner om hur arbetet skall bedrivas och vilka skyddstgrder som behver vidtas. Om mjligt br en arbetsledare flja med och leda arbetet. Det r ocks viktigt att kontakt tas med ansvarigt befl fr samrd om arbetets skra utfrande.

AFS 1986:26

32 Bilaga 1

Exempel

Avtal om fartygs mottagande


Fr fartygs mottagande fr reparation, underhll och ombyggnad gller nedan angivna bestmmelser. 1 Varvet har rdigheten ver fartyget och svarar fr samordningen av skydd, skerhet och ordning vid varvet och ombord p fartyget frn mottagandet till dess fartyget terlmnas. Fartygspersonal skall s lnge varvet har rdigheten ver fartyget flja bestmmelserna i 3 kap 6 och 7 arbetsmiljlagen (SFS 1977: 1160) samt i AFS 1986:26 "Arbeten p fartyg" och andra freskrifter frn arbetarskyddsstyrelsen som gller vid varvsarbete liksom andra p arbetet tillmpliga bestmmelser och freskrifter om skydd, skerhet och ordning, som utfrdats av andra statliga och lokala myndigheter eller verk samt varvets lokala skydds- och ordningsfreskrifter. Bestllaren r skyldig att informera fartygets personal om ovannmnda bestmmelser och freskrifter och r gentemot varvet ansvarig fr att de fljs av fartygets personal. Fartygets egen personal fr inte utfra egna arbeten p fartyget utan att skriftlig reciogrelse om arbetets art, omfattning och tidpunkt fr utfrande lmnats till varvet samt varvet skriftligen godknt arbetets utfrande. Detta gller ven arbeten som bestllaren anlitar andra entreprenrer fr. Bestllaren och fartygets personal r skyldig att lmna varvet alla erforderliga uppgifter som har med arbetet och skerheten att gra.

Ovanstende avtal godknnes: Fr varvet:

Fr bestllaren:

.............................

.............................

(Avtalet tfljs av en frteckning ver de bestmmelser och freskrifter som avses i punkt 2).

AFS 1986:26

33 Bilaga 2

BLANKETT 1

AFS 1986:26

34 Bilaga 3

BLANKETT 2

AFS 1986:26

35 Bilaga 4

BLANKETT 3

AFS 1986:26

36 Bilaga 5

BLANKETT 4