Hur och var nr museer sin publik?

En uppsats om museer och deras marknadsfring sett ur ett klassperspektiv

Anna Grenholm

Konstfack, Institutionen fr bildpedagogik Barn, ungdomar och visuella kulturer, Vt. 2010

Innehllsfrteckning
Inledning Bakgrund och syfte Frgestllning Empiri/Material och metod Teori Bearbetning Marknadsfring Beskare Resultat Reflektion/diskussion Kllfrteckning Otryckta kllor Tryckta kllor Bildfrteckning Bilagor Bilaga 1, bilder Bilaga 2, bilder Bilaga 3, intervjufrgor Bilaga 4, besksstatistik 18 19 20 21 16 17 17 7 10 13 15 2 3 3 4 5

Inledning
Det kan tyckas att museer marknadsfr sig verallt i vrt samhlle, via dagstidningar, p internetforum, genom lrare, p reklamskyltar i centrala delar av staden och p deras hemsidor, men nd verkar de inte lyckas n alla grupper i samhllet. Nr Thomas Ribba, museipedagog p Tekniska museet fick frgan om han tycker att det r ett visst klientel som gr p museum svarade han:
Det r inte bara att jag tycker det utan det r s 1

Man kan frga sig varfr det har blivit shr. Genom intervjuer, observationer och underskningar ska uppsatsen frska reda ut vilka kanaler museer och konsthallar nr fram genom, vilka grupper de nr och vilka grupper som frbigs. Frgor som hur och var nr museer sin publik, i vilka forum marknadsfr sig museum och vilka mnniskor lyckas respektive misslyckas de n, blir centrala. Det finns, d museer i hg grad inkluderas i begreppet finkultur och har en stor andel beskare med akademikerbakgrund ett intresse av att se underskningen ur ett samhllsklassperspektiv. I och med detta kommer ven begreppen finkultur, populrkultur och kulturellt kapital att behandlas Uppsatsen utgr ifrn ett underskande projektarbete i museiepedagogik som gjordes i januari och februari 2010. Uppsatsen, liksom det underskande projektarbetet har avgrnsats till Stockholm och dess museer och konsthallar.

Intervju med Thomas Ribba p Tekniska museet 2010-02-04

Bakgrund och syfte

Uppsatsen skrivs med anknytning till kursen Barn, ungdomar och visuella kulturer p institutionen fr bildpedagogik p Konstfack i Stockholm. Det underskande projektarbetet Museers mte med ungdomar som gjordes p museer och konsthallar i Stockholm i januari och februari 2010 r bakgrunden till uppsatsen. Gruppen som gjorde underskningen var intresserade av att veta hur museipedagogigken i Stockholm fungerar och frmst hur museer arbetar mot ung publik, 13-18 r. Fokus lg p att ta reda p varfr museer och konsthallar arbetar p de stt de gr. Vad r deras intentioner med ungdomsverksamheterna och hur ser de p sin egen verksamhet. Ett intresse av att underska hur museer och konsthallar marknadsfr sig, frmst p internet, men ocks i andra forum, fanns ocks. Speciellt med tanke p att det frsta mtet med museet ofta sker genom marknadsfring. Underskningen avgrnsades till Stockholmsomrdet. Syftet med uppsatsen r att utifrn grupparbetet frdjupa sig i hur konstitutionerna nr ut till sin publik och p vilket stt de gr det. Till skillnad frn det underskande projektarbetet, som bara behandlade ungdomar, kommer uppsatsen att berra alla besksgrupper. Detta ocks fr att lttare f syn p om och i sdant fall varfr vissa samhllsgrupper omedvetet eller inte exkluderas frn musei- och konstvrlden. Fokus kommer att ligga p museer och konsthallars marknadsfring d detta r tillvgagngssttet fr att locka publik. Att ta reda p om marknadsfringen och de forum den visas i bidrar till att exkludera vissa grupper i samhllet blir ocks en viktig del i uppsatsen.

Frgestllning
Hur och var nr museer sin publik, i vilka forum marknadsfr sig museum och vilka samhllsgrupper exkluderas frn museivrlden?

Empiri/Material och metod

Uppsatsen baseras p en etnografiskt inspirerad underskning dr gruppen i frga har gjort visuella fltanteckningar (intervjuat och fotat) samt observerat museer och deras marknadsfring p plats och p internet. Den strsta delen av det underskande projektarbetet har kretsat kring intervjuer med museipedgagoger. Intervjuerna har avgrnsats till fem av Stockholms alla museer och konsthallar, Magasin 3, stasiatiska museet, Tekniska museet, Millesgrden och Arkitekturmuseet. Intervjuerna spelades in med hjlp av audiofon. Innan vi begav oss ut p intervju frebereddes ett antal frgor som rrde underskningen och dess frgestllning, Hur arbetar museum mot ung publik, 13-18 r. Fr att kunna jmfra svaren museerna/konsthallarna emellan stlldes samma frgor till alla museer/konsthallar (se bilaga 3). Det br ocks nmnas att vi innan intervjuerna granskade museernas besksstatistik och tittade p om det fanns ngot mldokument. Fotografier har tagits p museerna/konsthallarna och pedagogerna med syfte att anvndas till bland annat illustrationer och en animerad film. Dr marknadsfring har varit synlig, exempelvis utanfr museer, i Stockholms centrala delar, i tidningar och p internet har fotografier respektive skrmdumpar ocks tagits. Nr gruppen kom tillbaka frn fltet bearbetades och jmfrdes den insamlade faktan, illustrationer p museipedagoger gjordes, ljud valdes ut till en animation som vi gjorde tillsammans och det material som passade in inom ramen fr underskningen behandlades och togs upp i en PowerPoint. PowerPointen visades sedan vid en frelsning p en offentlig forskning och utvecklingsvecka p Konstfack. Till uppsatsen har ett urval av materialet frn underskningen bearbetats och analyserats, frmst intervjuerna och observationen av marknadsfringen. Ett mindre tillgg av bilder frn marknadsfring har skett. Bilagor med bilder samt besksstatistik har gjorts fr att underltta fr lsaren. Besksstatistiken har i uppsatsen liksom i grupparbetet underskts. Litteratur som har varit relevant fr uppsatsen har valts ut, studerats och bearbetats.

Teori
D museer i hg grad anses tillhra en finkultur tillika hgkultur r det av intresse fr uppsatsen, med tanke p dess klassperspektiv, att behandla denna frestllning2 . ven det populrkulturella begreppet, som till viss del kan ses som motsats till det hgkulturella, och drmed ocks som motsats till en hgre klass, tillika samhllsskikt, br berras.3 I Nationalencyklopedin kan vi lsa att finkultur r kulturen hos det bildade eller borgerliga samhllsskiktet.4 Om populrkultur str det:
populrkultur, samlingsbegrepp fr t.ex. populrlitteratur, populrmusik och populrpress. Begreppet r vagt och anvnds i flera betydelser, vanligen som motsats till s.k. hgre kultur, finkultur o.d. Det kan ven anvndas nedsttande och d liktydigt med trivialkultur och skrpkultur. 5

En liknande syn p populrkultur kan vi se i boken Populrkultur, teorier, metoder och analyser av Simon Lindgren:
Populrkulturen blir den undermliga andra klassens kultur som konsumeras av de som inte har frmgan att frst eller uppskatta den upphjda finkulturen. Alternativt den meningslsa kultur som konsumeras i stunder av tanklshet. I det hr sammanhanget r det emellertid viktigt att betona att distinktionen mellan fin- och populrkultur absolut inte har en s lng historia som man tror. Faktum r att tskillnaden mellan den har sitt ursprung i modernismen under 1800-talets senare hlft, d vissa aspekter av en tidigare allmn och folklig kultur plockades upp av samhllets elitgrupper och etikkerades som hgre stende. 6

Hgkulturens institutioner museer, symfoniorkestrar och konsertsalar, de stora teatrarna Gripsrud Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhlle Gteborg: Bokfrlaget Daidalos AB s. 125 3 Klass (lat. classis 'avdelning', '(frmgenhets)klass', 'kategori av samhllsmedlemmar') samhllsvetenskaplig term som anvnds vid indelning enligt ekonomiska och sociala kriterier Therborn G., Klasstrukturen i Sverige 19301980 (1981), Klass, Nationalencyklopedin. http://ne.se/lang/klass/225960 2010-03-22 4 Ek, S.B., Qltur som problem (1989), Finkultur Nationalencyklopedin, http://ne.se/lang/finkultur 2010-03-17 5 Andersson Lars Gustaf, populrkultur, Nationalencyklopedin, http://ne.se/lang/populrkultur 201003-17 6 Lindgren Simon (2009) Populrkultur, Teorier metoder och analyser Malm: Liber s. 34

I Mediekultur, mediesamhlle av Jostein Gripsrud kan vi dock se att synen p finkultur alltmer brjar suddas ut i och med att en strre del av samhllet har ftt tillgng till det kulturella kapitalet.7 Gripsrud skriver att de stora institutionerna i vra dagar framstlls som betydligt mindre exklusiva n vad de gjorde fr hundra r sedan. Orsaken till detta sgs vara utbildningsrevolutionen som brjade p 1960-talet, under loppet av detta decennium tredubblades antalet studenter vid universitet och hgskolor i hela vstvrlden. Detta gjorde att de tidigare elitutbildningarna blev allt vanligare vilket i sin tur bidrog till en strre spridning av det kulturella kapitalet. Det r idag, enligt Gripsrud betydligt fler som knner sig mindre frmmande fr konstinstitutionerna n tidigare. Han menar ocks att utbildningsrevolutionens generationer, som har vxt upp med moderna medier och r frtrogna dess mediekultur, har tillgng till och utnyttjar sig av kulturlivets hga liksom lga avdelningar.8 Det har under intervjuerna kommit fram att det r en viss publik som besker museum.9 Drfr r det av intresse att titta nrmre p hur besksstatistiken fr museer ser ut. Framfrallt med tanke p att det under r 2005-2006 var kostnadsfritt att beska statliga museer i Sverige. Av kulturrdets sammanstllda besksstatistik fr enskilda, statliga museer att dma (se bilaga 4) har antalet museibesk minskat mellan frientrret 2006 och 2008, d museerna terigen blev avgiftsbelagda.
Frsket med fri entr p ett antal statliga museer pgick under r 2005 och 2006. Bakgrunden var att den dvarande regeringen ville ge nya befolkningsgrupper mjlighet att beska museer. I regleringsbrevet fr 2005 fick Kulturrdet i uppdrag av regeringen att utvrdera reformen. Kulturrdet har sedan dess fljt besksutvecklingen vid de statliga museerna.10

Genom att tillgna sig vissa habitus (ungefr kollektiv livsstil, innefattande stt att fra sig, tnkestt, smak m.m.) br de olika samhllsklasserna p srskiljande knnetecken. Dessa sociala distinktioner r centrala fr frstelsen av hur makteliter formeras och reproduceras och av hur karrirvgar ppnas och stngs inom olika "sociala rum". Pierre Bordieu, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/lang/pierre-bourdieu 2010-03-22 8 Gripsrud (2002) s.127 9 Intervju med Thomas Ribba p Tekniska museet 2010-02-04 10 http://www.kulturradet.se/sv/statistik/statistik_om_museer_och_utstallningar/Besoksstatistik/ 201003-19

Bearbetning
Bearbetningsdelen har delats upp i olika kategorier fr att underltta fr lsaren. Delen om marknadsfring kommer frst och fljs sedan av Beskare. Under dessa rubriker finns ven underrubriker fr respektive museum. Marknadsfring Av de museum och konsthallar som var med i underskningen har alla en vl utformad hemsida med information om deras verksamhet, ppettider, priser, m.m. Hemsidans grafiska profil verensstmmer med hur museet/konsthallen vill marknadsfra sig. Mnga av museerna frsker ven n en bredare, frmst yngre publik via hemsidan genom att lnka till deras sidor p internetforumen Facebook (se bilaga 1, bild 6) och Twitter (bilaga 1, bild 5) samt till en egen kanal p videokanalen YouTube (bilaga 2, bild 7). Magasin 3, Moderna Museet och Tekniska museet r bra exempel p detta. Magasin 3 I en intervju med Sara Kllstrm p Magasin 3 berttar hon att om hur de marknadsfr sig via hemsidan och svarar p frgan om de riktar sig mot unga:
Det ska ocks vara ltt att dela med sig av informationen p hemsidan genom andra medier som t.ex. Facebook och genom en ny funktion som heter Picks and Reveals. De hr funktionerna med Picks and Reveals och sedan att man delar med sig av info att det finns p Facebook, att det hr vi lgger upp p den hr picks sidan gr direkt till Twitter om man fljer oss p Twitter, det r ju snt som en yngre publik mer anvnder sig av s att p s stt ja. Men vi r mn om alla vra besksgrupper ven de som har beskt oss under de drygt 20 r vi har varit hr eller om man r yngre eller vilken det nu kan vara.11

Att locka den yngre publiken med hjlp av internetforum som Facebook och Twitter, liksom genom videokanalen YouTube, verkar vara populrt hos museerna. Genom att bli fan av museets Facebooksida, (kan liknas med att skriva upp sig fr ett nyhetsbrev) fr man regelbundet uppdateringar om nr nya utstllningar ppnar, nr
11

Intervju med Sara Kllstrm p Magasin 3, 2010-01-29

guidade visningar sker, vid events och liknande. Trots detta verkar det nd som att museerna har problem med att locka de yngre beskarna. I det underskande grupparbetet som gjordes infr uppsatsen kom vi fram till, efter att ha lyssnat igenom intervjuerna och bearbetat materialet, att det i de flesta fall krvs ett skolbesk fr att locka den yngre publiken till ett museum. Att locka ungdomar till ett museum endast genom marknadsfring r, enligt museipedagogerna vi intervjuat nstintill omjligt. Om ungdomarna inte r intresserade av det specifika museet och vad det har att erbjuda r det enda sttet att f dem till museet genom skolan. Nr de vl r dr r det dock ganska ltt att plocka upp dem och f dem att komma tillbaka med frldrar eller vnner.12 Att f ungdomarna till museet blir drmed lrarnas ansvar. Kanske r det ocks drfr s mnga lrarkvllar anordnas p museer runt om i Stockholm. Problematiken i marknadsfringen, frmst d den marknadsfring som r tnkt att locka unga, ligger i att man inte bara kan skapa en sida i ett forum (Facebook, YouTube etc.) som ungdomar spenderar sin tid p. Man mste ocks f dem att veta om att sidan finns. Om man inte har varit p museet tidigare eller om man inte har ngon vetskap om att museet finns s r sannolikheten inte heller s stor att man gr in p museets Facebooksida eller tittar p vad museet har att visa p YouTube. Att det r lttare att upptcka museet i ett forum man sjlv hnger i r givet, ngot museerna i frga har uppmrksammat. Men det krvs en vetskap om att museet existerar p de hr platserna fr att kunna ta del av informationen och skapa ett intresse. Har man frldrar eller vnner, eller en engagerad lrare som r intresserade av museikulturen blir det mycket lttare att upptcka den hr typen av marknadsfring och drmed ta del av vad museet har att erbjuda. De personer i ungdomarnas nrhet som r intresserade av den kultur museer har att erbjuda tenderar att komma frn en bakgrund med en hgre utbildning i bagaget, ngot som bidrar till att drren till museer ppnas lttare fr vissa ungdomar. Tekniska museet Tekniska museet marknadsfr sig liksom Magasin 3 genom mnga olika typer av kanaler. Nr Thomas Ribba fick frgan om hur de nr ut till sin publik svarade han:

12

Intervju med Sara Kllstrm p Magasin 3 2010-01-29

P mnga stt, vi har ju flera kampanjer p webben till exempel och sedan har vi ju vra utskick som gr till lrare vi har ju nyhetsbrev och s, sedan har vi ju p bussar och andra grejer och sedan har vi olika typer av event som vi gr hr som vi frsker marknadsfra i pressen och sdr sedan s kommer ju journalister hit och berttar om det vi gr och det r ju ocks ett stt att marknadsfra det vi hller p med13

Precis som det fr ungdomar som inte knner till museet blir svrt att hitta museet p internet blir det ocks svrt fr andra besksgrupper att gra det. En kampanj p webben blir ltt frbigende om man inte vet om att den finns. Dremot kan man frutstta att en strre grupp av de vuxna i samhllet lttare tar till sig av marknadsfring i tryckta medier (se bilaga 1, bild 1 och 2) n vad ungdomar gr (om man ser p det rent historiskt s har vuxna en lngre erfarenhet av tryckta medier n ungdomar), ngot som bidrar till att de lttare fr reda p att museet ocks finns p webben. Detta, i sin tur, gr att det blir mer naturligt att titta nrmare p museets hemsida och vad de har att erbjuda p internet. Om den vuxne inte r intresserad kommer han eller hon inte heller ta till sig av informationen och drmed inte vidarebefordra den till en ungdom i sin nrhet. En hel familj kan p s stt undg vad museet har att erbjuda. Museerna marknadsfr sig ocks genom reklamskyltar i stadens centrala delar (bilaga 2, bild 8 och 9) och, precis som Thomas Ribba ppekade, p bussar, men liksom med den andra marknadsfringen blir det ven hr svrt att ta till sig den om man inte vet s mycket om museet. Man ser den, men sannolikheten att man tittar nrmre p den r inte s stor, svida den inte tar vldigt mycket uppmrksamhet. Om vi tittar p bild 8 och 9 i bilaga 2 kan vi se att reklamskyltarna bilderna inte sticker ut srskilt mycket, inte heller verkar personerna p bilderna uppmrksamma att museerna marknadsfr sig just dr. Liksom i de andra marknadsfringsforumen blir det ven hr mycket lttare att ta till sig informationen om man vet ngot om museet sedan tidigare. Om man knner igen ngot r det lttare att uppmrksamma det. Att pst att museers marknadsfring inte r tillrcklig fr att locka beskare frn alla samhllsklasser r inte riktigt rtt, att man dremot lttare tar till sig av marknadsfringen om man har kunskap om konstinstitutionen, och har beskt den eller liknande platser tidigare r ett faktum. Detta kan sgas vara generellt vid all typ av marknadsfring, vet man ngonting om produkten eller platsen som marknadsfr
13

Intervju med Thomas Ribba p Tekniska museet, 2010-02-04

sig blir det lttare att ta till sig av informationen. I museernas fall bidrar detta till att kulturintresserade personer med akademisk bakgrund och hgre samhllsposition utgr den strsta delen av museernas beskare. Beskare D vi i marknadsfringsdelen har kommit fram till att museerna har svrt att n andra besksgrupper n den kulturintresserade akademikern r det av intresse att frdjupa sig i teorierna om finkultur och populrkultur samt underska vilket klientel som besker museum. Tekniska museet P frgan om det r en viss typ av publik som kommer till Tekniska museet svarar Thomas Ribba att han inte bara tycker det utan att det faktiskt r s. Han sger att den strsta delen av skolorna som kommer r innerstadsskolor. Om man kollar p beskare i allmnhet kan man utifrn underskningar som museet ltit gra se att de flesta som kommer spontant till museet har en akademisk bakgrund. Ribba frklarar att de har srskilda program fr bl.a. SFI (svenska fr invandrare) men menar p att det r svrt att n grupperna lngre ut, dels p grund av att det tar lngre tid att ta sig till museet men ocks fr att man tycker att man har andra saker att ta itu med innan man tar med klassen till ett museum. Han sger att de har jobbat i flera r med att frska f grupper som vanligtvis inte besker Tekniska museet att komma dit.14 Att de flesta av beskarna p Tekniska museet har en akademisk bakgrund och att det r svrt att f skolor frn frorten att beska museet visar p, precis som Ribba sger, att det r en viss typ av publik som besker museum. Att komma ifrn det r svrt. Tekniska museet, liksom mnga andra av museerna i Stockholm jobbar p att f alla typer av beskare till museet, men lyckas ej. Det blir i och med detta s gott som bara den hgre utbildade delen av samhllet som utnyttjar museet och dess utbud och drmed blir segregationen lika mrkbar i museivrlden som i det vriga samhllet. Det faktum att det kostar pengar att g p museum bidrar ocks till att exkludera vissa grupper frn dessa institutioner. Bara genom att kolla p besksstatistiken frn kulturrdet (se bilaga 4) blir det mrkbart att det r en stor skillnad p antalet
14

Intervju med Thomas Ribba p Tekniska museet, 2010-02-04

10

museibeskare under frientrret jmfrt med hur det ser ut nu nr det r avgiftsbelagd entr till de flesta museerna. Magasin 3 Att det idag, precis som Gripsrud skriver r betydligt fler som knner sig mindre frmmande fr konstinstitutionerna r klart synbart. Ngot som museerna och konsthallarna har tagit fste vid. Man marknadsfr sig i populrkulturella medier och frsker locka en publik som r intresserad av populrkultur. Nr Sara Kllstrm p Magasin 3 intervjuades fick hon frgan om vilken typ av mlgrupp konsthallen har fr avsikt att n, hon svarade:
De som vi verkligen tycker borde komma hit som r sg frn gymnasiet och nr man kommer upp mot 20-25 som r intresserade av populrkultur p olika stt, de borde vara intresserade av vad vi gr. Just nu finns ju inte Rodeo som papperstidning men att vi finns med och annonserar p deras hemsida, vi har haft utbyten dr vi erbjuder deras lsare fri entr eller att vi syns i njesguiden. D ska vi synas dr och inte bara i etablerad kulturmedia fr den ldre generationen att man frsker underhlla den unga populrkulturintresserade. 15

(Fr bild, se bilaga 1 bild 4) Det man kan ifrgastta i det hr citatet r om det inte r s att den typiska Rodeolsaren tillhr en kulturintresserad tidigare medelklass16, men idag, d klassbegreppet frndrats i och med det kulturella kapitalets spridning, snarare hgutbildad samhllsgrupp med betydande social position vars frldrar intresserar sig fr etablerad kulturmedia. Om vi blickar tillbaka till teorin och tittar nrmre p det kulturella kapitalet och dess spridning ser vi att enligt Gripsrud har utbildningsrevolutionens generationer tillgng till alla kulturlivets avdelningar17. Allts kan vi dra slutsatsen att den frdom, alternativt frutfattade mening om att museer r en hgkulturell institution brjar rubbas, liksom begreppet hgkultur. Synen p populrkultur som en skrpkultur,

15 16

Intervju med Sara Kllstrm p Magasin 3, 2010-01-29 Medelklass, term som frekommit sedan 1700-talet men som alltid haft en ngot vag och skiftande innebrd. Medelklassens krna utgjordes frn brjan av borgarklassen samt av lgre tjnstemn. I och med den gamla aristokratins allt svagare stllning och motsvarande vxande inflytande fr mktiga handelsmn och s smningom ocks industrikapitalister kom medelklassen frmst att innefatta det lgre borgerskapet samt tjnstemnnen. I senare indelningar har tjnstemnnen ofta hnfrts till mellanskiktet. T. Sderberg Tv sekel svensk medelklass: Frn gustaviansk tid till nutid (1972). Medeklass, Nationalencyklopedin http://www.ne.se/lang/medelklass 2010-03-24 17 Gripsrud (2002) s.127

11

alternativt en andra klassens kultur kan ocks sgas ha frndrats i och med utbildningsrevolutionens generation. Genom spridningen av det kulturella kapitalet har finkulturen, om vi nu ska anvnda oss av detta, lite otidsenliga begrepp, utvidgas och museerna har i och med detta lyckats n en strre grupp mnniskor. En strre skara av befolkningen har ftt mjlighet att genomg en akademisk utbildning drmed ftt det bttre stllt bde rent ekonomiskt men ocks kunskapsmssigt, vi kan sga att de har ftt upp gonen fr vad kulturen, bde den populra och den fina har att erbjuda. Denna nya samhllsgrupp bidrar idag till att hja museernas besksstatistik. Vad som br uppmrksammas r dock att den grupp som tidigare titulerads arbetarklass18, men idag, i och med uppluckringen av klassbegreppet, snarare skulle kunna ses som en lgre utbildad grupp med relativt lg social position och liten mjlighet att ta sig in i den akademiska vrlden fortfarande kan sgas, i och med hga entravgifter och mindre lyckad marknadsfring vara utestngda ur museivrlden. Det kulturella kapitalet har spridits och fler mnniskor har ftt tillgng till konst och kulturinstitutionerna men segregationen r lika uppenbar hr som i samhllet i vrigt.

18

Arbetarklass, del av befolkningen i ett samhlle som betraktas som ett klassamhlle. Vanligen rknas till arbetarklassen de som utfr avlnat kroppsarbete, men en vidare definition av begreppet frekommer ocks. D kan ven andra lntagare utan ngon chefsstllning och utan ngon examen frn hgre utbildning rknas hit. r 1980 omfattade arbetarklassen i Sverige ngot mer n hlften av de frvrvsarbetande. Gran Therborn, Arbetarklass, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/lang/arbetarklass

12

Resultat
De museer som har vart med i underskningen marknadsfr sig i fljande forum: P sina hemsidor Via ntmtesplatser som Facebook och Twitter samt genom videokanalen YouTube I tryckta tidningar som Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Njesguiden, Metro och City I nttidningar som Rodeo P reklamskyltar i centrala delar av Stockolm P och i bussar och annan kollektivtrafik och dess stationer/hllplatser Via lrare

Museerna och konsthallarna frsker n ut till s mnga beskare som mjligt genom att anvnda sig av mnga olika typer av forum fr marknadsfring. Dock gr det ingen strre skillnad att marknadsfra sig p olika platser och i olika forum om syftet r att n en ny publik. Detta p grund av att man om man inte r intresserad av museet eller dess verksamhet sedan tidigare, inte uppmrksammar marknadsfringen p samma stt som en person som utnyttjar konstinstitutionerna regelbundet. Att den lgre klassen bor i utkanten av staden dr marknadsfringen inte r lika frekvent bidrar ocks till att de i mindre utstrckning fr reda p vad som hnder p museerna. Fr att f ungdomar till ett museum krvs en engagerad lrare som tar dem dit. Ungdomarna kommer inte till museet p egen hand svida de inte har frldrar eller andra personer i deras nrhet som r intresserade av vad museet eller konsthallen har att erbjuda. Om man ska hrddra det kan man sga att det i de flesta fall krvs en vuxen fr att en ungdom ska ta sig till en konstinstitution. Det r en viss typ av publik som besker museum. Underskningar som Tekniska museet ltit gra visar p att den strsta andelen beskare har akademisk bakgrund19 Museer och konsthallar anses ocks tillhra de hgkulturella institutionerna.20

19 20

Intervju med Thomas Ribba p Tekniska museet, 2010-02-04 Gripsrud Jostein (2002) s.125

13

Enligt besksstatistiken (se bilaga 4) kan vi se att museerna tappade beskare efter frientrret, med stor sannolikhet beskare som inte har rd alternativt, inte prioriterar att g p museum. Om man som beskare bor en bit utanfr innerstaden och ska ta sig in till de centrala delarna av Stockholm, dr de flesta museer ligger, mste man inte endast betala fr museiavgiften utan ocks fr att ta sig dit. Priset hamnar d p omkring 100-150 kronor (frutsatt att en tunnelbanebiljett kostar ca 3021 kr och ett museibesk ungefr 100 kr22). r man en familj p fyra blir skillnaden jmfrt med vad det kostade att ta sig till och beska museum under frientrret markant. Att prioritera bort museibesket p grund av det hga priset blir sledes inget ovanligt. Spridningen av det kulturella kapitalet har gjort att finkulturen har utvidgats och bidragit till att museerna har lyckats n en strre grupp mnniskor. Men det finns fortfarande grupper som museerna inte nr. Den lgre klassen, med smre samhllsposition stngs i och med hga entravgifter och mindre lyckad marknadsfring ute frn museivrlden. Segregationen existerar svl i vriga samhllet som inom museivrlden.

21 22

http://sl.se/templates/PriceList.aspx?id=14245 2010-03-18 http://nationalmuseum.se/sv/Besoka-museet/Oppettider-och-entrepriser/ 2010-03-18

14

Reflektion/diskussion
Att det inte gr ngon skillnad i var och i hur stor grad ett museum marknadsfr sig om syftet r att n ny publik r intressant. Det handlar precis som i vrig marknadsfring om att om att det underlttar (ur marknadssynpunkt) om personen som tar del av marknadsfringen knner till produkten eller platsen som marknadsfrs och har befunnit sig i produktens eller platsens vrld tidigare. Precis som vi har ftt hra i intervjuerna s r det lttare att f folk att terkomma till museet om man har lyckats locka dit dem en frsta gng. Ett enda besk kan gra att en ny beskare knner att han eller hon har ftt tilltrde till den vrld museer erbjuder. Drmed kommer personen ocks, om man han eller hon r intresserad, ta del av och uppmrksamma marknadsfringen p ett annat stt n tidigare. Skerligen kommer personen i frga ocks att ta del av andra museers marknadsfring och till fljd av detta f upp gonen fr vad vra konst- och kulturinstitutioner har att erbjuda. Det blir i och med detta otroligt viktigt fr museerna att locka frstagngsbeskarna. Kanske borde museerna och konsthallarna tnka ver detta och satsa p att frska n de beskare de inte ntt istllet fr de de redan nr. Om det nu r s att man, som museipedagogerna vi intervjuat hvdar, frsker n ut till alla grupper i samhllet men misslyckas, mste man tnka om. Att locka de nya beskarna och f dem att nyttja museerna och vad de har att erbjuda blir inte bara viktigt fr museerna utan ocks fr samhllet i vrigt. Fr att minska segregationen som nu rder i museivrlden mste de delar av samhllet som idag exkluderas frn de kulturella institutionerna uppmuntras ta del av dem.

15

Kllfrteckning
Otryckta kllor: Intervjuer inspelade med audiofon Intervju med Elisabeth Hedstrand p stasiatiska museet, 2010-02-08 av sa Thomander och Liliana Camarillo Intervju med Madelene Beckman p Arkitekturmuseet, 2010-02-03 av sa Thomander och Carolina Abelli Intervju med Maria Wiberg och Sara George p Millesgrden, 2010-02-02 av Anna Grenholm och Carolina Abelli Intervju med Sara Kllstrm p Magasin 3, 2010-01-29 av Anna Grenholm och sa Thomander Intervju med Thomas Ribba p Tekniska museet, 2010-02-04 av Liliana Camarillo och Carolina Abelli Internetkllor Therborn G, Klasstrukturen i Sverige 19301980 (1981), Klass, Nationalencyklopedin. http://ne.se/lang/klass/225960 2010-03-22 Andersson Lars Gustaf, populrkultur, Nationalencyklopedin, http://ne.se/lang/populrkultur 2010-03-17 Ek, S.B. Qltur som problem (1989), Finkultur Nationalencyklopedin, http://ne.se/lang/finkultur 2010-03-17 Pierre Bordieu, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/lang/pierre-bourdieu 201003-22 http://www.kulturradet.se/sv/statistik/statistik_om_museer_och_utstallningar/Besokss tatistik/ 2010-03-19 http://sl.se/templates/PriceList.aspx?id=14245 2010-03-18 http://nationalmuseum.se/sv/Besoka-museet/Oppettider-och-entrepriser/ 2010-03-18 T. Sderberg Tv sekel svensk medelklass: Frn gustaviansk tid till nutid (1972). Medelklass, Nationalencyklopedin http://www.ne.se/lang/medelklass 2010-03-24 Gran Therborn, Arbetarklass, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/lang/arbetarklass, 2010-03-24

16

Tryckta kllor: Litteratur Gripsrud Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhlle Gteborg: Bokfrlaget Daidalos AB Lindgren Simon (2009) Populrkultur Teorier, metoder och analyser Malm: Liber Andersson LG, Persson M, Thavenius J. (1999/2005): Skolan och de kulturella frndringarna, Studentlitteratur Cartwright, Lisa & Sturken, Marita (2009) Practises of Looking, an introduction to visual culture. Oxford University Press

Bildfrteckning
Bild p frsttsblad, http://www.rodeo.se, februari 2010 Bild 1, bilaga 1, annons frn DN kultur, februari 2010 Bild 2, bilaga 1, annons DN kultur februari 2010 Bild 3, bilaga 1, annons frn metro, februari 2010 Bild 4, bilaga 1, http://www.rodeo.se, februari 2010 Bild 5, bilaga 1, http://twitter.com/Tekniskamuseet 2010-03-18 Bild 6, bilaga 1, http://www.facebook.com/pages/StockholmSweden/ModernaMuseet/61495635266 2010-03-18 Bild 7, bilaga 2, http://www.youtube.com/user/tekniskamuseet 2010-03-18 Fotografi 8, bilaga 2, taget i Stockholm, februari 2010 av Carolina Abelli Fotografi 9, bilaga 2, taget i Stockholm, februari 2010 av Carolina Abelli

17

1.) Foto p annons frn DN februari 2010

2.) Foto p annons frn DN februari 2010

3.) Foto p annons frn Metro februari 2010

4.) Skrmdump http://www.rodeo.se, februari 2010

5.) Skrmdump, http://twitter.com/Tekniskamuseet 2010-03-18

6.) Skrmdump, http://www.facebook.com/pages/ Stockholm-Sweden/ModernaMuseet/61495635266 2010-03-18

18

7.) Skrmdump, http://www.youtube.com/user/tekniskamuseet 2010-03-18 8.) Foto taget av Carolina Abelli 2010-03-11

9.) Foto taget av Carolina Abelli 2010-03-11

19

Intervjufrgor 1. Hur ser ert syfte och mldokument ut? 2. P vilket stt uppnr ni mlen? 3. Hur ser er pedagogiska verksamhet fr ungdomar ut? 4. Vad har ni fr tanke kring arbete med ungdomar? 5. Varfr inriktar ni er p samarbete med skolan? 6. Bertta om ett typsikt mte frn start till slut 7. Vad har ni fr nskeml med skolbesket, ser ni mjligheter att arbeta djupare med besket och vad det ger? 8. Tror ni att det finns risk fr att besket bara blir en rolig grej? 9. Bertta om en lyckad och en mindre lyckad strategi i ert arbete med ungdomar 10. Finns det ngon terkoppling/uppfljning av mtet? 11. Har ni testat olika former av mten med ungdomar? 12. Hur anpassar ni era utstllningar efter lder och behov? 13. Hur samarbetar ni med de vriga verksamheterna i lokalen? 14. Hur och var annonserar ni om nya utstllningar? 15. Har ni ngon tanke kring er hemsida och dess utformning, mlgrupp? 16. Hur arbetar ni fr att locka ungdomar frn olika stadsdelar? 17. Har ni mrkt ngon skillnad p ungdomar frn olika samhllsklasser/omrden? 18. Varfr anser ni att det r viktigt att vara delaktig i den visuella kulturen? 19. Finns det andra utrymmen att tillg fr utomstende, hur informerar ni om detta? 20. Hur kan museet bli en plats fr ungdomar att spendera sin fritid p? 21. Finns det mjligheter fr praktikplatser fr ungdomar? 22. Hur anpassar ni verksamheten efter vilken typ av inriktning den beskande klassen har? 23. Finns det mjlighet att hyra in en pedagog frn er till skolor etc.? 24. Har er verksamhet frndrats ni blev av med stadsbidraget i januari 2007?

20

21