BRANSTEN ocH MILJ0

Virt behov av energi

Det moderna s:rmhellet anv:inc'ler enorma mingder energi. Vi behover energikiillor sonr prodncerar elektrisk striim ocl.r sonl ger oss v:jrme. Bilar, biitar och fh'gplan slukilr nrassor av br:inslen.

I Sverige f:ir vi n:istan all clcktrisk energi frin varrenkraft oclr krirnkraft, men de n stijrsta delen al energin vi anvainder kommer frdn forbrdnning av olika bruinslen. Gemensamt for dessa brdnslen ar atr ovlga 3 o/o ,, de innehiller grund:irnnet kol. vattenkraft 2 %
kdrnkraft 5 % biobrdnslen

naturgas

Zl V"

'lO

o/o

Fossila brdnslen
Fossil;ir forsteliade rester av viixter eller djur soni levr ftjr miljoner ir seclan. Fossila brdnslen :ir ocksi rester :rv dijda veixter och d1ur. For ca 300 miljoner ir sedan, di klimatct i'ar
varmare och fuktigare, var stora delar av jorden tickt rned stora sumpskogar. NAr v;ixterna dog begravdes de i surlr;lmarker och grunda sjoar. Ddr blev de overtdckta med sand och lera som forhindrade normal formultning, eftersom luften utestdngdes. Efterhand vaixte lerlagren och sandlagren i tjocklek och okade trycket pi vdxtresterna. Det bildades kol.
Olf a och naturgas har bildats pi samma srirt, nren ofrast av r':ixter och smidjur som levde i haven. Oljan finns idag lAngt nere i n.rarken och dr uppsugcn i sandsten som vattnet i en tvrittsvamp, medan naturgasen dr samlad i tdta hiligheter som gasfickor.
Varldens energifors6rjn ing

uppdelad
Kiilla
lEA.

pA

energikiillor.

Urrgefir 80 % av viirldens
energiforsorjning komrner idag frArr fossila brAnslen och forvantas gdra si vtterligare nigra tiotal ir.
N.'{ed

nuvar:rnde forbruk-

rringstakt beraknas kolet rdcka ca 130 ar, oljan 40 ar oelr naturgaserr 60 lr.
De fo'sila hrrinslcrrrr lir'

inte fornr.bara.

Fossil av en ormbunke.

146
:.il.ir:
: :::::.:t!.-la:

l:.::1i1:1a{:5i:.$rs*:'&:

;:-

BRANSLEN OCH MITJO

0lika sorters kol

n.ran pratar om kol sonr br;insle lrcnilr r-nan ofrast stenkol, nren clet linns ocksii kolsortcr sonr innel.riiller blde rncr och rrinclre kol rrn stenkol girr. Kolet:ir inre rcnt kol uran bcsr:ir 'ild till srorsta cie len av olika kcilviiten.

Niir

I)et kol

sr'lisser lingst ne'irr:rrker iir.ftasr rilcist.ch i'r'ecler finnas torv |necl en kolhalt

rncst kol. Antracit har en kolhalt pli nter an 9() 7o, r,anlig stcnkol 8-5-90 %r och brunkol 6.5-8-5 o,zi,. Nzirrlast ntarkyrar-r kan som ar nrindre rin 6-5 7n.lirn, rir clelvis fiirmultn:rcle resrer av vrirter, frrinrst r.itmossr,r. sonr vurit i sankrnarker. f)et

hillcr

- *a4 gr;iiforoGh*"*r;_-*r.:r
Mbnga kraftverk som t.ex. j Tyskland fbr sin energi frdn forbranning av brunkol som bryts i kraftverkens nirhet.

tar ca 10 000
i,rtt bildas.

ir

f<ir rorvcn

For inte

si lange sedan brots och torkades torv utan hjalp av maskiner

Koks

Om man upphettar en kolfiircning ufrln att dct kornmer

till lufr tar

Llpphcttn
in

clen inte elcl utan sonderclelas

iolika

amrrcn.
rr-ra

gsmeroden kall as torrdestillation. Nrir

torrdcstillcrar stenkol bildas gasformisa iin')nen, tjira och cn fast iterstocl sorn kallas koks. Cl:lserna bestar av metan och kolmonoxicl och kirn anv:indes till brdnsle. tJr tjririrn urr,.inns
amnroniak och iimnen s()rn r"nan irnviinclcr till bl.a. framstiillning ar, frirger och liike nredcl. Koksen innehiiller n-r1'ckct kol c>ch
rrnviinds nrest r..id fraurstallr.ring av jiirn ur jiirnn.rahn.
147

w
.:.4

BRANSLEN OCH MILJ0

0lja

Riolja finns i marken och dr en blandning av minga olika kolvdten. Olla anvdnds inte bara som brdnsle utan dr ocksi en viktig rkvara vid framstdllning av plaster, ffettmedel, lekemedel m.m. Oljan kallas ddrfor ofta for "det svarta guldet".
Innan rioljan kan anvdndas miste den delas upp i olika best6ndsdelar, vilket sker genom destillation i oljeraffinaderier (raffinera - rena). Hdr upphettas forst olian si att den overgir igasform. Oljegasen ieds in i hoga torn ddr det blir kallare ju hogre upp gasen kommer. Kolvdten med hogst kokpunkter skiljs ut lingst ner i tornet, medan kolvdten med ldgre kokpunkter skiljs ut hogre upp i tornet.

gasformiga kolvaten

cr

ruffi"
Cru

bensin

flygbrdnsle

&

ruHF

A,

dieselolja

C,,

Cro

eldningsolja

Cro

Cr,

Coo

asfalt, paraffi n, vaselin

nil

ru
[.
':l
+,a,.

::::

Co,

Destillation av rAolja

BRANSTEN OCH 14IL]O

Fnrbrdnning av fossila bransien

Nrlr vi idag cltlar nrccl fossila br-rirtslcn ar clct de ttnrvrrncllade: rcstenra av forhistorislia virtu och ci jur sotll britrner rt1-rp.
Av kolcliorir-1. \'irrtcn och solcrte'lgi b1'ggcle clatidcrrs vr.irtcr Lrpp ene rgii-rka iirnnetr som ttcksr diiirclt ktrnclc uttlvtrjil. [)ct iir dcnrtrr lngrrlc{e solcrrergi soin frigitrs iiortlt rlr r"lirllle nrir i'i rrtl elclar rlerl kol, olj,r ellcr rtetLtrgrrs. lltitvcr vrtrtlre [rildes ocksrr i<olcliorid och ,,'atte tr.

kolldtc + syre:-F koldioxid + l'atten + energi

i-Lriten frlr trt cnrtit errornrir nrringcler kolclioricl. F.ftersolll cle fossila hr:inslcna bilclrrcles ii;r-s,l lirnge seclatl iir clcrl kolciiorirl sont 1<orttnrcr Lrt iltiltert flerr desse brrinslen orsal< till atr koiclioxiclh,iltcn ilLrlteir i)kar och biclrrri till en iikacl

viirth Lrseffckt.
Brdnsle {kJ)
Ved

nergimdngd
15 000 l\4ilngd koldioxid i kg

Torv Brunkol Stenkol

17000
20 000 33 000 35 000 38 000 42 00t) 45 000

Antracit
Natu rgas

Eldningsolja
Butan
Bensi n

46 000 46 000
49 000
1

Propan

ko

olja

natu rg as

Metan
VAte
Sd hdr nrycket energi

20 000

ger i kg av nigra branslen matt i kilojoule (kJ).

Diagrammet visar hur rranga kilogram (kg) koldioxid som sldpps ut i luften ndr man eldar med kol, oija och naturgas for att producera en enerqirnanqd pi en megaurattimme (A.4tA1hl.

Ndr man kbrt upp en full tank pb 60 lrter konrmer avgaserna att innehblla 550

kg kvJvgas, 1 40 kg koldioxid, 60 kg vattenanga samt 2 kg kvaveoxider, kolviiten och

kolmonoxid.
150

.:

.,i

:l
.

'j

::

.,c
..:l-S

..*

::llf

l.$
'.,,,$i

Fossil dr rester av vdxter och djur som levt for miljoner

6r sedan. Kol, olja och naturgas ar fossila brijnslen.Den

vanligaste brbnsleformen av kol ir stenkol och den viktigaste gasen i naturgas 6r metan. De fossila brdnslena
dr inte fornybara.

Olja 6r en blandning av olika kolvdten. Oljan delas upp

olika bestAndsdelar genom destillation ett raffinaderi.

i

Olja och naturgas kan transporteras i ledningar som kallas pipelines.

fit ef \J ;.rr ,--us\ {di!6|d

Qr

miljoviinligast av de fossila brdnslena. Vid forbrdnning av fossila brdnslen bildas koldioxid som
Naturgas bidrar till en okad vdxthuseffekt.

ir

Biobrinslen kommer till storsta delen frSn det i dag levande

vdxtriket. Tradbriinslen, energigrodor och biogas 5r exempel p6 biobranslen. Vid forbriinning av biobriinslen bildas

koldioxid som inte bidrar till en okad vdxthuseffekt, under forutsittning att det planteras nya vdxter.

Gaser som votrcnAnga, koldioxid och metan fungerar som

glaset i ett vdxthus. De gor s6 att en del av solvdrmen stannar kvar nere p5 jorden vilket kallas vdxthuseffekt. Okade utslapp av viixthusgaser gor att temperaturen stiger pe jorden. Den hojda temperaturen gor enligt
de flesta forskare att isarna smdlter, havsytan stiger och oknarna breder ut sig. Den okade viixthuseffekten kan bara

forhindras genom att forbranningen av fossila brinslen minskar och att vi overgir till biobriinslen och andra
mi ljovd
n li

ga energiformer.

164