Skiffergas I Världen - Dagens Spridning Och Framtida Potential

Skiffergas i vrlden
dagens spridning och framtida potential

Energigas Sverige Svensk Energi FORSK
2012-03-16
F
Anna Nordling Ronja Beijer Maria Stenkvist
SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential
1 [82]
Sammanfattning
Skiffergas r naturgas som finns inbddad i skiffer och frekommer i naturliga skifferformationer p cirka 1 000 till 3 000 meters djup. Historiskt sett har det inte varit ekonomiskt lnsamt att utvinna denna naturgas d skifferns genomtrnglighet (permeabilitet) r lg. En frutsttning fr utvinning har varit att skiffern haft naturliga sprickor s att gasen enkelt har kunnat frigras och fras upp till ytan. Ny teknik har dock skapat frutsttningar fr lnsamhet inom detta segment. Naturgasen svarade r 2010 fr cirka 24 procent av vrldens energianvndning . I takt med att de konventionella resurserna sinar och efterfrgan p naturgas kar har fokus flyttats till s kallade ickekonventionella naturgaskllor som till exempel kolbddsmetan, (eng. coalbed methane), gas frn sandsten (eng. tight gas) och skiffergas (eng. shale gas). Skiffergas r den icke-konventionella naturgasklla som skapat strst intresse de senaste ren, och som berknas ha strst framtida potential 2 av de icke konventionella gasresurserna . Det finns en mngd viktiga egenskaper hos skiffern som ligger till grund fr kvaliteten p den gas som 3 terfinns i denna. Skifferns geologiska karaktr r beroende av under vilken geologisk period denna bildades. Frmst r den aktuella geologiska periodens vxtlighet avgrande, men ven sedimenteringsmiljn pverkar karaktren p skiffern. Fr att skiffergasproduktion ska vara lnsam, dvs. att skiffern innehller tillrckligt mycket gas, krvs att skiffern r tillrckligt mogen och innehller 4 tillrckligt med organiskt material. Vrldens skiffergastillgngar De lnder som utvinning av skiffergas r mest intressant fr kan delas in i tv olika grupper. Den ena gruppen bestr av lnder som idag importerar naturgas, som drmed har viss utbyggd gasinfrastruktur och som har skiffergasresurser som r stora i frhllande till den egna naturgaskonsumtionen. S r fallet fr exempelvis Sydafrika, Frankrike och Polen. Skiffergasutvinning skulle i dessa lnder ptagligt kunna minska beroendet av gasimport och drmed frbttra landets gashandelbalans. Den andra gruppen bestr av lnder som bde har stora skiffergasreserver och en vl utbyggd gasinfrastruktur. Den utbyggda infrastrukturen i dessa lnder innebr att utvecklingen av skiffergasproduktion 5 underlttas. I denna grupp ingr USA, Kanada, Mexiko, Kina, Argentina och Brasilien . Energisituationen r dock unik fr varje land varfr incitamenten fr skiffergasproduktion skiljer sig t. Nordamerika har de strsta skiffergasresurserna i vrlden och USA r den ledande aktren i vrlden, dr tekniken fr skiffergasproduktion ftt sitt genombrott de senaste ren. Strst nationell potential fr skiffergasutvinning finns dock i Kina med 397 000 TWh tekniskt utvinningsbara resurser (beskrivs i kap 5.4.2), jmfrt med USA:s 268 500 TWh. I Asien finns omkring en femtedel av de globala skiffergastillgngarna. Kina r det land som har strst skiffergastillgngar i vrlden och som har potential att bli en storskalig producent av skiffergas om ndvndiga investeringar grs. Skiffergasreserver finns ven i Indien och Pakistan. Hittills r det dock bara Kina som har underskt den egna skiffergaspotentialen. Indien har skjutit p underskningar fr att frst ta fram regler fr hur utvinningen ska g till.
1
BP, Statistical Review of World Energy, Juni 2011. International Energy Agency, World Energy Outlook 2011: Are We Entering a Golden Age of Gas, 2011. 3 Florence Gny, Can Unconventional Gas be a Game Changer in European Gas Markets?, The Oxford Institute for Energy Studies, ISBN 978-1907555-17-6, December 2010. 4 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessmentof 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 5 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessmentof 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011.
2
2 [82]
I Sydamerika har framfr allt Argentina och Brasilien stora gasreserver. Eftersom Argentinas konventionella gasreserver minskar bedms mjligheterna att skiffergasproduktionen kommer att ka vara stora. Gastutvinning sker redan idag i ett par borrhl. Australien, som idag r en betydande exportr av naturgas, har ocks stora skiffergastillgngar. Om skiffergasproduktion skulle komma igng skulle Australien kunna behlla och strka sin position som central gasleverantr till Asien. Eftersom gasinfrastrukturen r utbyggd och miljlagstiftningen inte begrnsar utvinningen bedms Australien vara ett land dr skiffergasproduktion kan starta i stor skala. Inget land i Afrika har pbrjat storskalig produktion av skiffergas, trots att det finns stora tillgngar i Sydafrika, Libyen och Algeriet. I Sydafrika har hydraulisk sprickbildning frbjudits, vilket gr att ngon produktion inom en nra framtid inte r trolig. I Tunisien grs dock en utredning om landets skiffergaspotential. Polen och Frankrike r de lnder som har strst skiffergastillgngar i Europa och Polen r det land som har kommit lngst nr det gller skiffergasutvinning. I Frankrike finns istllet en stark opinion mot skiffergasutvinning och hydraulisk sprickbildning har frbjudits p grund av risken fr pverkan p vattenresurser, vilket gr att ngon skiffergasutvinning inte bedms som troligt i Frankrike. Prospektering och utredningar kring skiffergas pgr ven i Tyskland, Nederlnderna, Ukraina och Storbritannien. Milj Den viktigaste miljfrgan vid utvinning av skiffergas r anvndningen av vattenresurser och risken fr pverkan p vattenkvaliteten. Vid hydraulisk sprickbildning anvnds stora mngder vatten. Enligt Chesapeake Energy, som har borrat brunnar i alla de stora fyndigheterna i Barnett, Eagle Ford, Haynesville, Marcellus och Niobrara, uppgr den genomsnittliga vattenfrbrukningen vid hydraulisk 3 6 sprickbildning till ca 15 17 000 m vatten. I dessa vattenvolymer tillstts en mindre andel kemikalier motsvarande 0,5-2% av den totala volymen. Tillsatsen av kemikalier innebr en risk fr spridning av dessa kemikalier i omgivande dricksvatten och grundvattensreservoarer. Risken fr negativ pverkan p vattenkvaliteten r en frga som debatteras i USA. USA:s motsvarighet till Naturvrdsverket har drfr ftt i uppdrag att utreda pverkan p vattenkvaliteten vid hydraulisk sprickbildning. Preliminra utredningsresultatet ska redovisas 2012 och slutredovisning sker 2014. Utredningens resultat kommer ha en avgrande betydelse fr den fortsatta skiffergasproduktionen i USA, eftersom mnga av nationens stater avvaktar resultatet av denna utredning innan beslut om fortsatt skiffergasproduktion kommer att fattas. ven i Quebec i Kanada avvaktar myndigheterna med att ge tillstnd till utvinning tills en utredning av miljkonsekvenserna av skiffergasutvinning har genomfrts. Om resultatet visar att miljpverkan r liten kan det ven pverka lnder som Frankrike och Sydafrika, som har frbjudit hydraulisk sprickbildning. Generellt sett anses naturgas vara ett bttre alternativ fr miljn n kol och olja. Utslppen till luft vid frbrnning av naturgas r koldioxid, svaveldioxid samt partiklar och sot men r betydligt lgre n fr vriga fossila brnslen. Det har gjorts ett flertal livscykelstudier kring skiffergasens miljpverkan vid elproduktion bara senaste ren dr jmfrelser gjorts mot konventionell naturgas och kol frn ett 20-rs- men framfr allt ett 100rsperspektiv. Mnga r fokuserade kring de nordamerikanska fyndigheterna eftersom de kommit lngst i utvinningsprocessen och drmed kan bidra med faktisk data. En sammanstllning av de aktuella studierna finns i figuren nedan som visar de olika livscykelutslppen fr olika brnslen. Enligt sammanstllningen r utslppen frn skiffergas, sett ur ett livscykelperspektiv ca 20-50 % mindre
6
Chesapeake Energy, Hydraulic Fracturing Facts, inhmtat 2011-12-28,Tillgnglig vid: www.hydraulicfracturing.com/WaterUsage/Pages/Information.aspx
3 [82]
koldioxid per energimngd brnsle (CO2e/MJ) n kolproducerad el, men ca 11 % mer n el frn 7 konventionell naturgas .
g CO2e/kWh 1200,0
Livscykelutslpp ur ett 100-rsperspektiv

Hultman et al. Jiang et al. Directorate General Skone, Timothy
1000,0
800,0
600,0
400,0
200,0
0,0 Skiffergas Konventionell gas Kol
Utslpp vid elproduktion ur ett 100-rsperspektiv Anm: I vissa fall har genomsnittliga utslpp berknats, baserat p data frn hgsta och lgsta antaganden, fr att kunna gra en jmfrelse mellan aktuella studier. En annan miljfrga som debatterats i USA r skiffergasens pverkan p landskapet. Allmnhetens oro och negativa instllning till skiffergasutvinning i detta avseende rr dock frmst de ttbefolkade staterna i nordstra USA, dr exempelvis skiffergasfyndigheten Marcellus Shale ligger. I delstaten Pennsylvania, som bestr av omfattade skogsmarker, har den pgende utvinningen av skiffergas i delstaten lett till en debatt om utvinningens pverkan p skogstillgngarna. En del experter menar att exploateringen kan leda till segmentering av skog, skogsmarker kantade av ppna flt, vilket kan ge skadliga effekter p flora och fauna och drmed ha en negativ pverkan p bde ekosystem och rekreationsmjligheter i staten. Den negativa opinionen beror ocks till stor del p en oro fr att utvinningen innebr ett hot mot skogsindustrin, som r en av grundpelarna i Pennsylvanias ekonomi. Kostnader Redan p 1820-talet borrades det efter skiffergas i USA, men det drjde nda till 2000-talet innan tekniska framsteg gjorde att skiffergasutvinning blivit ekonomiskt intressant. De viktigaste tekniska framstegen r utvecklingen av horisontell borrning i kombination med hydraulisk sprickbildning, som lett till att produktionen har kat med 60 % p fyra r (2004-2007). Tack vare att produktionsniverna har kat har produktionskostnaderna fr skiffergas sjunkit i USA. Enligt IEAs bedmning av produktionskostnaderna fr olika naturgaskllor frn olika regioner ligger produktionskostnaderna fr skiffergas inom intervallet 3-7 USD/MBtu (73-171 kr/MWh), vilket kan
M Jiang et. al., Life Cycle Greenhouse Gas Emissions of Marcellus Shale Gas, Environmental Research Letters 6, DOI: 10.1088/17489326/6/3/034014, 2011,
7
4 [82]
jmfras med kostnaderna fr konventionell gas som varierar mellan 2 och 9 USD/MBtu (49-219 kr/MWh). Konventionell gas som produceras i stra Europa, Euroasien och Mellanstern har generellt sett lgre produktionskostnaderna n skiffergasproduktionen i USA, medan delar av gasproduktionen som producerats i vriga delar av Europa, Asien och Stillahavsomrdet har hgre produktionskostnaderna n skiffergas. De totala produktionskostnaderna bestr dels av kapitalkostnader vilka r kopplade till utvinning av gasreserver och dels av driftskostnader, administrativa kostnader samt rntekostnader. Exempel p kostnader som r kopplade till utvinning r kostnader fr markanskaffning, borrning och frdigstllande av kllan. I den sistnmnda kostnadsposten ingr bl.a. kostnader fr hydraulisk sprickbildning. Vid skiffergasutvinning r kostnader fr markanskaffning, borrningskostnader och kostnader fr hydraulisk sprickbildning stora kostnadsposter. Borrningskostnaderna kan variera kraftigt mellan olika kllor, mellan 0,5 -10 miljoner USD (4-244 miljoner kronor). Horisontella brunnar har i genomsnitt tv till fyra gnger hgre borrnings- och frdigstllandekostnader n vertikala brunnar. Enligt de bedmningar av produktionskostnader i Europa som gjorts, vntas kostnaderna i Europa ligga p betydligt hgre niver n de amerikanska. Det beror dels p att det r en ung industri med stor potential fr teknisk utveckling, men ocks p att det finns viktiga strukturella skillnader mellan USA och Europa. Europa har striktare regelverk n USA bde vad gller milj-, skerhets- och arbetsrttsfrgor. Vidare bestr serviceindustrin i Europa av ngra f fretag, vilket gr att konkurrensen i branschen r begrnsad. Dessutom ligger skifferformationerna i Europa p strre djup n i USA, vilket innebr hgre borrningskostnader. Det finns dock frutsttningarna fr att minska produktionskostnaderna i Europa med omkring 50 % inom en period p fem till tio r. Enligt en kostnadsbedmning utfrd av Oxford Institute For Energy Studies kommer dock inte skiffergas vara konkurrenskraftigt med importerad gas i Europa 2020. Det talar fr att produktionen av skiffergas i Europa kommer vara begrnsad fram till 2020, svida inte marknadsvillkor frbttras ptagligt, t.ex. genom hgre importpriser p naturgas eller introduktion av styrmedel som gynnar inhemsk energiproduktion. Pverkan p gasmarknaden Hur stor pverkan skiffergasproduktionen kommer att ha p den globala gasmarknaden beror frsts p hur stor vrldens skiffergasproduktion kommer att bli. Framgngarna inom skiffergasproduktionen i USA under de senaste ren har lett till att intresset fr skiffergas kat kraftigt i hela vrlden och att mnga lnder nu genomfr underskningar av skiffergastillgngarna. Mjligheterna att utvinna ven de okonventionella gaserna har inneburit att vrldens utvinningsbara gasreserver visat sig vara bde betydligt strre och mer jmnt frdelade jmfrt med tidigare bedmningar av de konventionella gasreserverna. En kad skiffergasproduktion skulle drfr kunna medfra en frbttrad energifrsrjningssituation i mnga lnder. Hittills har skiffergasen inneburit att USA har gtt frn att vara stor importr av LNG till att i det nrmaste bli sjlvfrsrjande p gas. Det har i sin tur lett till ett verskott p produktionskapacitet av LNG och tillflligt prisfall p naturgas under 2009. Skiffergasproduktionen i USA har ocks lett till en kad konkurrens p utbudssidan, som lett till att strre volymer av gas handlats p spotmarknaden och en frndrad prissttning p naturgas i bde Europa och Asien. Om skiffergasproduktion visar sig vara ekonomiskt mjligt i lnder som Indien och Kina, vilka bda har vxande energimarknader och stora tillgngar av skiffergas, kommer handelsmnstren p gasmarknaden att frndras och pverkan p den globala gasmarknaden att vara betydande.
5 [82]
Innehll
1 2 3 FRKORTNINGAR ................................................................................................................................................... 7 KONVERTERINGSTABELL ....................................................................................................................................... 7 INLEDNING .............................................................................................................................................................. 8 3.1 4 SYFTE OCH METOD .................................................................................................................................................................................... 8
BAKGRUND .............................................................................................................................................................. 9 4.1 4.2 VRLDENS ENERGIFRSRJNING ............................................................................................................................................................. 9 ENERGIFRSRJNINGSTRYGGHET .......................................................................................................................................................... 11
TEKNIK .................................................................................................................................................................... 12 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 SKIFFERGASENS HISTORIK ....................................................................................................................................................................... 12 FREKOMST ............................................................................................................................................................................................. 13 GEOLOGISK KARAKTR ............................................................................................................................................................................ 14 GASINNEHLL .......................................................................................................................................................................................... 15 FR-PROSPEKTERING .............................................................................................................................................................................. 16 PROSPEKTERING....................................................................................................................................................................................... 17 EXPLOATERING ......................................................................................................................................................................................... 17
SKIFFERGAS I VRLDEN ....................................................................................................................................... 19 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 NORDAMERIKA ........................................................................................................................................................................................ 20 SYDAMERIKA ............................................................................................................................................................................................ 30 EUROPA .................................................................................................................................................................................................... 36 AFRIKA ...................................................................................................................................................................................................... 50 AUSTRALIEN ............................................................................................................................................................................................. 56 ASIEN ........................................................................................................................................................................................................ 58
SKIFFERGASENS PVERKAN P MILJN .......................................................................................................... 63 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 VATTENANVNDNING ............................................................................................................................................................................. 63 FRORENINGAR TILL VATTEN ................................................................................................................................................................. 64 UTSLPP TILL LUFT ................................................................................................................................................................................... 66 PVERKAN P LANDSKAPET .................................................................................................................................................................... 70 JORDBVNINGAR OCH EXPLODERANDE BRUNNAR ............................................................................................................................... 70 LAGAR OCH FRORDNINGAR ................................................................................................................................................................. 70
PRODUKTIONSKOSTNADER OCH PVERKAN P GASMARKNADEN ........................................................... 72 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 8.8 FRAMGNGSFAKTORER FR SKIFFERGAS I USA ................................................................................................................................... 72 JMFRELSE AV PRODUKTIONSKOSTNADER FR NATURGAS FRN OLIKA NATURGASKLLOR ......................................................... 73 FRDELNING AV PRODUKTIONSKOSTNADERNA ................................................................................................................................... 73 FRAMTIDA UTVECKLING AV KOSTNADERNA .......................................................................................................................................... 75 HGRE PRODUKTIONSKOSTNADER I EUROPA N I USA ..................................................................................................................... 76 MJLIGHETER TILL REDUCERADE KOSTNADER I EUROPA ..................................................................................................................... 77 SKIFFERGASENS KONKURRENSKRAFT JMFRT MED ANDRA GASKLLOR I EUROPA ......................................................................... 78 PVERKAN P GASMARKNADEN ............................................................................................................................................................ 79
SLUTSATSER........................................................................................................................................................... 81
6 [82]
Appendix
Appendix 1: Geologisk information och skiffergaspotential Appendix 2: Leasingarealer
Figurfrteckning
Figur 4-1: Figur 4-2: Figur 5-1: Figur 5-2: Figur 5-3: Figur 5-4: Figur 5-5: Figur 6-1: Figur 6-2: Figur 6-3: Figur 6-4: Figur 6-5: Figur 6-6: Figur 6-7: Figur 7-1: Figur 7-2: Figur 7-3: Figur 8-1: Figur 8-2: Figur 8-3: Figur 8-4: Vrldens energikonsumtion av primrenergi (Mtoe) ....................................................................................................... 9 Vrldens energisituation ............................................................................................................................................................. 10 Skiffergasproduktionens utveckling i USA r 2000 till 2010, Miljarder kubikmeter .......................................... 12 Gasfrekomst i berggrunden .................................................................................................................................................... 13 Metod fr identifiering av skifferformationer .................................................................................................................... 16 Kriterier fr identifiering av intressanta omrden ............................................................................................................ 16 Utvinning av skiffergas ................................................................................................................................................................ 18 Uppskattade tekniskt utvinningsbara skiffergasresurser (TRR) i vrlden. .............................................................. 20 Skiffergasflt i Nordamerika med respektive lands strre fyndigheter .................................................................. 22 Skiffergasflt i Sydamerika. ........................................................................................................................................................ 32 Skiffergasflt i Europa med nmnda fyndigheter utsatta. ............................................................................................ 38 Skiffergasflt i Afrika. .................................................................................................................................................................... 52 Skiffergasflt i Australien. ........................................................................................................................................................... 58 Skiffergasflt i Asien...................................................................................................................................................................... 60 Komponenter i det vatten som anvndes vid hydraulisk sprickbildning vid Fayetteville, USA 2008. ........ 64 Utslpp vid elproduktion ur ett 100-rsperspektiv. ........................................................................................................ 68 Vxthusutslpp sett till energimngd gas sett ur ett 100-rsperspektiv................................................................ 69 Borrnings- och frdigstllandekostnader i Haynesville, USA. ..................................................................................... 74 Kostnadslge fr gaskllor i Europa och USA.................................................................................................................... 76 Indikativa kostnader fr potentiella nya gaskllor fr Europa r 2020. .................................................................. 78 Utvecklingen av naturgaspriser i Japan, Tyskland, Storbriannien och USA, USD/MBtu .................................. 79
Tabellfrteckning
Tabell 6-1: Tabell 6-2: Tabell 6-3: Tabell 6-4: Tabell 6-5: Tabell 6-6: Tabell 6-7: Tabell 6-8: Tabell 6-9: Tabell 6-10: Tabell 6-11: Tabell 6-12: Tabell 7-1: Tabell 7-2: Tabell 8-1: Skiffergaspotential i Nordamerika ...................................................................................................................................... 20 Naturgasmarknaden i Nordamerika 2009 samt uppskattade tekniskt utvinningsbara skiffergasresurser i respektive land. ......................................................................................................................................................................... 21 Skiffergaspotential i Sydamerika ......................................................................................................................................... 30 Naturgasmarknaden i Sydamerika 2009 samt uppskattade tekniskt utvinningsbara skiffergasresurser i de lnder dr skiffergaspotential uppskattas finnas. .................................................................................................. 31 Skiffergaspotential i Europa ................................................................................................................................................... 36 Naturgasmarknaden i Europa 2009 samt uppskattade tekniskt utvinningsbara skiffergasresurser i utvalda lnder dr skiffergaspotential uppskattas finnas. ........................................................................................ 37 Skiffergaspotential i Afrika ..................................................................................................................................................... 50 Naturgasmarknaden i Afrika 2009 samt uppskattade tekniskt utvinningsbara skiffergasresurser i utvalda lnder dr skiffergaspotential uppskattas finnas. ........................................................................................ 51 Skiffergaspotential i Australien ............................................................................................................................................. 56 Naturgasmarknaden i Australien 2009 samt tekniskt utvinningsbara resurser skiffergas........................... 57 Skiffergaspotential i Asien ...................................................................................................................................................... 58 Naturgasmarknaden i Asien 2009 samt tekniskt utvinningsbara resurser av skiffergas i utvalda lnder dr skiffergaspotential uppskattas finnas. ....................................................................................................................... 59 Vatten och sand vid hydraulisk sprickbildning .............................................................................................................. 64 vriga tillsatser vid hydraulisk sprickbildning ................................................................................................................ 65 Indikativa produktionskostnader per naturgasklla och region............................................................................. 73
7 [82]
1
Frkortning Bcf Bcm Btu CBM CH4 CO2 EIA EPA IEA Mtoe Mwh m
3
Frkortningar
Utskrivet Billion cubic feet = 10 ft Billion cubic meters = 10 m British Thermal Unit Coalbed Methane Metan Koldioxid U.S. Energy Information Administration U.S. Environmental Protection Agency International Energy Agency Million tons of oil equivalent Megawatt-timme Kubikmeter Tekniskt Utvinningsbara Resurser
9 3 9
TRR
Konverteringstabell
Storhet/Kommentar
1 1 1 1 1 1 1
Mbtu Btu Mtoe Gallon m

3
0,293 2,52*10
-8 7
MWh Mtoe Btu Liter Liter Bcf SEK
Energimngd Energimngd Energimngd Volym Volym Volym Vxlingskurs som anvnds i denna rapport
3,97*10 3,785 1000 35,31 7,14
Bcm USD
8 [82]
Inledning
Skiffergas har ftt sitt stora genombrott i USA under de senaste ren tack vare bland annat teknikutveckling som gjort skiffergasutvinningen lnsam. Potentialerna i USA bedms vara s stora att USA skulle kunna exportera naturgas i framtiden. Intresset fr skiffergas har kat i hela vrlden och utredningar grs i mnga lnder fr att kartlgga skiffergaspotentialen. Dock skiljer sig frutsttningarna fr skiffergasutvinning t mellan vrldens olika lnder, inte endast vad gller geologi och tekniska mjligheter utan ven nr det gller energisituation och opinion i landet. De amerikanska framgngarna kan drfr inte enkelt versttas till en framtida utveckling i vriga vrlden. Fr att ka kunskapen kring utvecklingen inom skiffergasomrdet och ge en bild av vrldens potentialer har F i uppdrag av Forsk, Energigas Sverige och Svensk Energi genomfrt freliggande studie. Frn F har fljande personer deltagit i studien: Anna Nordling Ronja Beijer Projektledare Medfrfattare, fokusomrde skiffergasens geografiska spridning och olika regioners potential samt skiffergasens egenskaper Medfrfattare, fokusomrde teknik och miljpverkan Medfrfattare, fokusomrde miljpverkan Medfrfattare och kvalitetsgranskare, fokusomrde kostnader och skiffergasens pverkan p gasmarknaden Medfrfattare, fokusomrde skiffergasens pverkan p gasmarknaden Rdgivare Medfrfattare
Johan Viksten Alexander Hembjer Maria Stenkvist
Hanna Paradis Karin Byman Vytautas Kalpokas
3.1
Syfte och metod
Utredningens syfte r att ge en vergripande beskrivning av den teknik som gjort skiffergasutvinning mjlig samt dess potentiella miljpverkan och kostnadsbild. Vidare ska studien ge en samlad bild av skiffergasens potential och spridning i vrlden samt pverkan p vrldens energisituation. Mlet r att p ett illustrativ och pedagogiskt stt belysa utvecklingen inom omrdet skiffergas. Erfarenheter vad gller skiffergasutvinning har frmst hmtats ur amerikansk litteratur d USA r det land som kommit lngst vad gller utvinning av skiffergas. Bilden av vrldens skiffergaspotentialer har baserats p senast tillgnglig litteratur och fokus har legat p att ge en bild av skiffergaspotentialen i Europa. Hinder och mjligheter fr skiffergasutvinning har beskrivits och lndernas potential har beskrivits utifrn energimlen i Europa: konkurrenskraft, klimatml och frsrjningstrygghet. Fr vriga vrlden har en mer vergripande bild av situationen redovisats.
9 [82]
Bakgrund
Skiffergas r naturgas som finns inbddad i skiffer och frekommer i naturliga skifferformationer p cirka 1 000 till 3 000 meters djup. Historiskt sett har det inte varit ekonomiskt lnsamt att utvinna denna naturgas d skifferns genomtrnglighet (permeabilitet) r lg. En frutsttning fr utvinning har tidigare varit att skiffern haft naturliga sprickor s att gasen enkelt har kunnat frigras och fras upp till ytan. Ny teknik fr utvinning av skiffergas har dock skapat frutsttningar fr lnsamhet inom detta segment, detta har ocks medfrt att de utvinningsbara naturgasresurserna kat markant. Naturgasen svarade r 2010 fr cirka 24 procent av vrldens energifrbrukning. I takt med att de konventionella naturgasresurserna sinar och efterfrgan p naturgas kar har fokus flyttats till s kallade icke-konventionella naturgaskllor som till exempel kolbddsmetan, (eng. coalbed methane), gas frn sandsten (eng. tight gas) och skiffergas (eng. shale gas). Skiffergas r den icke-konventionella naturgasklla som skapat strst intresse de senaste ren, och som berknas ha strst framtida potential 9 av de icke konventionella gasresurserna.
8
4.1
Vrldens energifrsrjning
Vrldens anvndning av primrenergi stiger i genomsnitt med 3 % per r. r 2010 motsvarade 10 energianvndningen i vrlden 12 852 miljoner ton rolja (Mtoe). Det kan jmfras med 11 energianvndningen r 1965 som uppgick till 3 767 Mtoe knappt en tredjedel av dagens anvndning. Anvndningen av energi visar inga tecken p att minska kommande r. I takt med att levnadsstandarden kar i utvecklingslnderna kar ocks energianvndningen i dessa lnder. Energianvndningen av primrenergi r 2035 uppskattas drfr uppn motsvarande ca 19 400 Mtoe. Grafen nedan visar hur energianvndningen har utvecklats sedan 1990-talet och hur den frvntas utvecklas de nrmaste 15 ren.
Figur 4-1: Vrldens energikonsumtion av primrenergi (Mtoe)
12
BP, Statistical Review of World Energy, Juni 2011. International Energy Agency, World Energy Outlook 2011: Are We Entering a Golden Age of Gas, 2011. 10 U.S. Energy Information Administration. International Energy Outlook, DOE/EIA-0484(2011), 2011 11 BP, Statistical Review of World Energy, Juni 2011. 12 U.S. Energy Information Administration. International Energy Outlook, DOE/EIA-0484(2011), 2011.
9
10 [82]
Figuren nedan visar en versikt av vrldens energisituation per energiklla. Som framgr av diagrammet r de fossila brnslena klart dominerande och den frnybara delen endast 7 %.
Figur 4-2: Vrldens energisituation 4.1.1 Energireserver
De fossila brnslereserverna r svra att uppskatta eftersom man kontinuerligt hittar nya reserver samt utvecklar ny teknik som mjliggr utvinning vid tidigare omjliga omrden. De existerande energireserverna har trots det uppskattats till ca 922 600 Mtoe, varav oljan str fr 181 700 Mtoe, 13 naturgas fr motsvarande 163 000 Mtoe och kol fr motsvarande 577 900 Mtoe. Med dagens energikonsumtion p 12 852 Mtoe (inkluderat alla energikllor) skulle den uppskattade fossila 14 energireserven endast tcka energibehovet i knappt 72 r till.
13 14
BP, Statistical Review of World Energy, June 2010 Total energireserv delat med dagens konsumtion
11 [82]
4.2
Energifrsrjningstrygghet
Tillgng p energi r ett grundlggande behov i moderna samhllen och drmed r ven sker energifrsrjning en viktig frga i vrlden. En trygg energifrsrjning omfattar flera aspekter. P lng sikt handlar det om planerade investeringar fr att mta energibehoven som r en fljd av den ekonomiska utvecklingen och framtida miljkrav. P kort sikt handlar trygg energifrsrjning om att energisystemet ska klara att mta pltsliga frndringar i tillgng och efterfrgan. En annan central frga fr ett lands energifrsrjningssituation r hur beroende av importerad energi landet r. Inom EU gr utvecklingen mot ett allt strre beroende av importerad energi. r 2008 15 importeras 55 % av den energi som anvnds inom EU, jmfrt med 46 % r 1998 . P grund av att den inhemska produktionen vntas minska antas importbehovet ka ytterligare till omkring 60 % p 20 rs 16 sikt . P gasmarknaden r EUs medlemslnder beroende av gasleveranser frn ett ftal lnder: Ryssland, Norge och Algeriet. De baltiska lnderna och Finland har Ryssland som enda gasleverantr. Ett stt att ka leveransskerheten p gasmarknaden r att ka antalet tillfrselkllor. Detta har exempelvis Belgien och Storbritannien gjort genom att importera flytande naturgas, LNG. I takt med att Europas gaskllor sinar vntas importen av LNG ka i betydelse p den europeiska gasmarknaden. USA har dremot gtt mot ett minskat importberoende, frmst nr det gller naturgas men ven importen av oljeprodukter har minskat. Detta bedms vara en fljd av strngare krav p brnsleeffektivitet och hgre brnslepriser kombinerat med kad inhemsk produktion av bde olja och gas. Under 2009 importerade USA 52 % av alla flytande brnslen (oljeprodukter och flytande 17 biobrnslen) och 11 % av naturgasen som anvndes i landet.
15
European Comission, Eurostat Yearbook 2011 European Comission, Directorate General for Energy, European Energy Trends 2030, 2009 17 Annual Energy Outlook 2011, EIA
16
12 [82]
5
5.1
Teknik
Skiffergasens historik
Utvinning av skiffergas r ingenting nytt i USA. Redan i slutet av 1820-talet borrades de frsta kommersiella skiffergasbrunnarna i Fredonia, New York. Mellan 1860-1920 utvanns skiffergas ur de grunda lgtrycksfyndigheterna i Appalacherna och Illinois. Under 1930-talet utvecklades gasledningsntet vilket mjliggjorde hgre kapacitet och lngre transportstrckor. Under 1940-talet anvndes hydraulisk sprickbildning fr frsta gngen med syfte att stimulera olje- och gas18 produktionen . Det drjde sedan nda till perioden mellan 1980-1990 innan omfattande studier och tekniska framsteg inom omrdet gjorde skiffergas till en stor potentiell energiklla och en nationell angelgenhet. I brjan av 2000-talet producerade skiffergasbrunnar ca 11 miljarder kubikmeter gas, vilket motsvarar 19 ngra f procent av USA:s totala gasproduktion . Tack vare ny teknik fr s kallad hydraulisk sprickbildning, p engelska hydraulic fracturing, och horisontell borrning har utvecklingen av skiffergasproduktionen kat kraftigt under de senaste fyra ren, vilket visas i figuren nedan. r 2010 produceras 136 miljarder kubikmeter gas ur skiffergasbrunnar, vilket motsvarar 23 procent av den totala 20 gasproduktionen i USA . Utvecklingen har lett till att USA gtt frn att vara en betydande naturgasimportr till att bli en ledande gasproducent.
Bcm 160 140 120 100 80 60 40 20 0
Figur 5-1: Skiffergasproduktionens utveckling i USA r 2000 till 2010, Miljarder kubikmeter
21
Naturgas har en viktig roll fr USA:s energifrsrjning. Naturgas stod fr 25 procent av 22 energianvndningen 2010 . Prognoser pekar p att efterfrgan p naturgas i USA kommer att ka de nrmaste rtiondena. Hur stor denna kning kommer att bli beror av en kombination av framtida klimat och energipolicys och tillgngligheten av alternativa fossila brnslen (low carbon). Samtidigt som
18
The Breakthrough, Shale gas timeline, tillgngligt via: http://thebreakthrough.org/blog/Shale_Gas_Timeline_2.png, inhmtat 2012-01-06 Geology.com, Tillgnglig via: http://geology.com/energy/world-shale-gas/, inhmtat 2011-12-14 20 Ibid. 21 International Energy Agency, Medium-Term Oil and Gas Markets 2011 22 U.S. Energy Information Administration, Tillgngligt via: http://www.eia.gov/totalenergy/, Inhmtat 2011-12-04
19
13 [82]
prognoserna pekar mot en kad efterfrgan p naturgas vntas produktionen av konventionell naturgas att minska inom de nrmaste ren. Fr att mta denna obalans vntas okonventionella gaser, dribland skiffergas ka i betydelse. Enligt bedmning frn EIA frvntas skiffergasen st fr knappt 50 procent av 23 USA:s totala naturgasproduktion till 2035 .
5.2
Frekomst
Naturgas har traditionellt sett utvunnits ur reservoarer. Den naturgas som benmns konventionell finns dels i rena naturgasflt men ofta ven tillsammans med olja i s kallade integrerade flt, se figuren nedan fr mer information. Den inkapslade gasen har funnits frmst i mindre volymer och frekommit som fri gas. Detta tillsammans med att dessa naturgasflt ofta funnits i grundare omrden har gjort att 24 gasen varit relativt enkel att utvinna . I takt med att de konventionella naturgasresurserna sinar runt om i vrlden och efterfrgan p naturgas kar har fokus flyttats till mjligheterna att ven utvinna gas frn s kallade icke-konventionella naturgaskllor, som frutom skiffergas ven omfattar gas i sandsten (eng. tight gas) och kolbddsmetan (eng. coalbed methane, CBM). Gemensamt fr de icke-konventionella naturgaserna r att de r mer svrtkomliga och gasen ofta r inbddad i ett medium frn vilket gasen mste frigras. Skiffergas r den icke-konventionella naturgasklla som skapat strst intresse de senaste ren. I skiffer frekommer gasen dels som fri gas i bergartens porer och dess naturliga sprickor men ven som adsorberad gas i det organiska materialet.
LANDYTA ICKE INTEGRERAD KONVENTIONELL NATURGAS INTEGRERAD KONVENTIONELL NATURGAS
FRSEGLING SANDSTEN
OLJA GASRIK SKIFFER

Figur 5-2: Gasfrekomst i berggrunden
25
GAS
23
U.S. Energy Information Administration. International Energy Outlook 2011 Canadian Association of Petroleum Producers, The Facts on Natural Gas, 2011 25 U.S. Geological Survey
24
14 [82]
5.3
Geologisk karaktr
Det finns en mngd viktiga egenskaper hos skiffern som ligger till grund fr kvaliteten p den gas som 26 terfinns i denna. Skifferns geologiska karaktr r beroende av under vilken geologisk period denna bildades. Frmst r den aktuella geologiska periodens vxtlighet avgrande, men ven sedimenteringsmiljn pverkar karaktren p skiffern. Fr att skiffergasproduktion ska vara lnsam, dvs. skiffern mste innehlla tillrckligt mycket gas, krvs 27 att skiffern r tillrckligt mogen och innehller tillrckligt med organiskt material. Hur dessa parametrar/mtt undersks beskrivs mer detaljerat senare i detta kapitel. 5.3.1 Totalt organiskt kol (TOC)
Organiskt material, s som fossila mikroorganismer och vxter, bidrar med ndvndigt kol, syre och vte som behvs fr att bilda gas och olja. En hg halt organiskt material kan potentiellt innebra att det finns en stor mngd gas varfr totalt organiskt kol (TOC) r ett mtt som ger en bild av gaspotentialen 28 hos en skifferformation. Totalt organiskt kol br ligga ver 0,5 %. 5.3.2 Termiskt mognad (Ro)
Den termiska mognaden hos en skifferformation r ett mtt p hur lngt metamorfosen av organiskt material har gtt, dvs. hur mycket organiskt material som har omvandlats till gas, samt en indikation p vilken maximal temperatur som skiffern har genomgtt. Graden av mognad r i det nrmaste linjr mot tiden medan temperaturen snarare r exponentiell mot tiden. Det finns mnga metoder fr att mta den termiska mognaden, men alla metoder frlitar sig p en temperaturberoende, kemisk eller fysisk process. Reflektansen (Ro) av specifika mineraler anvnds som en indikator p den termiska 29 mognaden. En reflektans p 2,5 % ger en indikation p en vldigt mogen skiffer och en stor sannolikhet fr skiffergasfrekomst. En reflektans p 1,0 % ligger p grnsen fr vergngen frn torr gas till vt (se 30 31 definition nedan). En hg termisk mognad kan dock ven innebra frekomst av koldioxid. Definition av torr och vt naturgas Naturgas delas upp i tv typer, vt och torr naturgas. Med vt naturgas menas att gasen r blandad med olika kolvten utver metan som kan tnkas kondensera eller r i vtskeform som t. ex propan och butan. Drfr renas gasen efter utvinning i behandlingsverket och de onskade mnena separeras och kan sedan sljas som biprodukter. Nr gasen r behandlad r den mer enhetlig, nstan helt bestende 32 av metan, och anses vara torr och drmed redo fr transport med gasledning .
26
Florence Gny, Can Unconventional Gas be a Game Changer in European Gas Markets?, The Oxford Institute for Energy Studies, ISBN 9781-907555-17-6, December 2010 27 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessmentof 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 28 Florence Gny, Can Unconventional Gas be a Game Changer in European Gas Markets?, The Oxford Institute for Energy Studies, ISBN 9781-907555-17-6, December 2010 29 Monash University, Chapter 5: Thermal Maturity, Tillgngligt via: http://www.geosci.monash.edu.au/heatflow/chapter5.html, Inhmtat 2011-12-18 30 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessmentof 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 31 Ibid. 32 Marcellus Shale USA, Tillgngligt via: http://www.marcellus-shale.us/intro_to_Marcellus.htm, Inhmtat 2012-01-12
15 [82]
5.4
5.4.1
Gasinnehll
Risked gas in-place
Begreppet risked gas in-place (risked GIP) r en berknad faktor som tas fram fr att uppskatta mngden gas som terfinns i en skiffergasformation. Mngden risked GIP tas fram genom att kombinera en rad faktorer som p olika stt mter gasmngden i en skiffergasformation. Dessa faktorer 33 r free gas in-place, adsorbed gas in-place, en s kallad sannolikhetsfaktor och en riskfaktor. Free gas in-place definieras som mngden kolvten som uppskattas terfinnas fritt i en reservoar. Mngden tas fram genom berkningar som utnyttjar skifferformationens storlek, porositeten hos skiffern, mttnadsgraden av kolvten, och en faktor som tar hnsyn till att gasen expanderar nr den 34 extraheras p grund av frndring i tryck och temperatur. Adsorbed gas in-place avspeglar gasmngden som terfinns i en skiffergasformation frutom GIP. Detta r istllet den mngd gas som finns adsorberad p ytan av det organiska materialet i en 35 skifferformation. Sannolikhetsfaktorn som tas fram r ett mtt p sannolikheten att den aktuella skiffergasformationen producerar en gas med tillrckligt hgt flde och att utveckling av omrdet kommer att ske. Vissa skiffergasformationer r redan under utveckling varfr denna faktor r 100 %. Vissa formationer med begrnsad geologisk data erhller en lgre sannolikhetsfaktor. Under utvecklingen av en aktuell 36 formation, nr geologiska data blir tillgngliga och borrhll skapas, kar framgngsfaktorn. Riskfaktorn tas fram genom att ta hnsyn till de risker som kan komma att gra det presumtiva omrdet inte lmpar sig fr skiffergasproduktion. Sdana risker kan vara ett omrdes strukturella komplexitet, lga termiska mognad eller lga organiska tjocklek. I likhet med framgngsfaktorn 37 omvrderas riskfaktorn, nr utveckling av omrdet sker. 5.4.2 Tekniskt utvinningsbara resurser (TRR)
De tekniskt utvinningsbara resurserna, frkortat TRR frn engelskans Technically Recoverable Resources, av skiffergas r en viktig parameter fr att kvantifiera den framtida gasproduktionen frn en aktuell skiffergasformation. Tekniskt utvinningsbara resurser uppskattas genom att multiplicera risked GIP med en faktor (shale gas recovery factor) som tar i beaktning geologisk information frn den specifika skiffergasformationen och formationens troliga respons p hydraulisk sprickbildning, se vidare kapitel 5.7.1. Aspekter som beaktas r bland annat mineralogi och geologisk komplexitet samt en rad andra faktorer som pverkar responsen frn den aktuella skiffergasformation p den bsta teknik som finns 38 39 mjlig fr gasutvinning. . Denna faktor ligger idag ofta mellan 20 % och 30 % .
33
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessmentof 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 34 Ibid. 35 Ibid. 36 Ibid. 37 Ibid. 38 Ibid. 39 International Energy Agency, Medium-Term Oil and Gas Markets 2011
16 [82]
5.5
Fr-prospektering
Metoden fr att identifiera och bedma skifferformationer varierar mellan olika prospekterare och de olika omrdenas karaktr. I denna studie redovisas en metod angiven av EIA, US Energy Information 40 Agency. Enligt EIA kan tillvgagngssttet fr att identifiera intressanta omrden fr prospektering av skiffergas struktureras enligt fljande figur.
1. Preliminra geologiska underskningar Syfte a tt identifiera frekomsten av skifferformationer
3. Identifiera intressanta omrden (slla)
4. Berkna GIP Gas in Place (se 5.3.1) 2. Faststllande av storlek Arealen fa ststlls p det identifierade skifferforma tionerna 5. Berkna TRR Tekniskt mjliga potentialen fr utvinning (se. 5.3.2)
41
Figur 5-3: Metod fr identifiering av skifferformationer
Fr att bedma omfattningen p de identifierade skifferformationerna genomfrs en sammanstllning av indata frn ett flertal olika kllor. Dessa indata analyseras och anvnds sedan fr att identifiera relevanta skifferformationer. Exempel p indata som sammanstlls fr att identifiera intressanta skiffergasomrden illustreras nedan.
Kriterier fr identifiering av intressanta omrden
Geografisk lokalisering
Skifferns organiska tjocklek Totalt organiskt innehll (TOC)
Struktur
Sedimenteringsmilj
Organiskt innehll
Djup
Termisk mognad (Ro)

42
Skiffergasens nettointervall
Figur 5-4: Kriterier fr identifiering av intressanta omrden
Genom analys av dessa nyckelfaktorer kan en frsta verblick av de geologiska frutsttningarna klargras. Analysen anvnds sedan som ett frsta beslutsunderlag fr huruvida de identifierade skifferformationer kan anses attraktiva (ekonomiskt) fr vidare prospektering. Efter att ha identifierat frekomsten av skifferformationer genomfrs sedan en mer detaljerade analys fr att klarlgga omrdets storlek. Vid denna typ av bedmning anvnds tillgnglig geologisk indata, innehllande information om det aktuella omrdets tjocklek och tidslder (ex. Devon och Silur).
40
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessmentof 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 41 Ibid. 42 Ibid.
17 [82]
En viktig och utmanande uppgift blir sedan att faststlla vilka delar av den identifierade skifferformationen som kan prospekteras vidare genom bedmning av skifferformationernas lokalisering, djup och innehll av organiskt material.
5.6
Prospektering
Generellt gller att skifferformationer som frekommer i marin milj, tenderar att ha lgre innehll av lera och ett hgre innehll av sprda mineraler ssom kvarts, fltspat och karbonater. Sdana sprda skifferformationer reagerar generellt positivt p hydraulisk sprickbildning och r drmed intressanta ur prospekteringssynpunkt. Skifferformationer som frekommer i icke marin milj (insj, flod), tenderar ha ett hgre innehll av lera och r drfr mer formbar och drmed mindre intressanta fr vidare prospektering. Vidare anses ven djupet av skifferformationen ha en avgrande betydelse vid bedmning av omrden. Generellt anges att skifferformationer som frekommer p ett djup mellan 1000 och 5000 meter r intressanta fr vidare prospektering. I prospekteringsskedet grs en bedmning av omrdets geologiska frutsttningar med fokus p organiskt innehll. Det totala organiska innehllet (TOC) i prospekteringsomrdet ska vara lika med, eller strre n 2 %. Organiskt material, ssom fossilerade mikroorganismer och vxtdelar bildar kol, syre och vteatomer vilka r ndvndiga fr att olja och naturgas ska bildas. Drmed utgr (TOC) en viktig faktor vid bedmning av potentialen fr vidare prospektering och utvinning av skiffergas. Nr man konstaterat att de geologiska frhllandena r de rtta, fortlper prospekteringsprocessen vidare med olika tillstndsanskningar (tillstnd fr provborrning), informationsinsatser (informera berrda aktrer), infrskaffande av utrustning och kompetent personal samt planering och kartlggning av tillgngen till infrastruktur (vattenfrsrjning, transporter och utvunnen gas). Nr alla tillstnd och frberedelser r p plats inleds provborrningar. Provborrningarna analyseras sedan fr att bedma resursernas storlek och ekonomi. I nsta steg i processen tas beslut om exploatering/utvinning eller alternativt att exploatering inte r aktuell.
5.7
Exploatering
Nr testerna har utfrts och analysen av provborrningarna r klara och beslut tagits fr vidare utvinning av skiffergas i det aktuella omrdet gr processen vidare i exploateringsskedet. Utvinning kan antingen ske genom borrning av vertikala eller horisontella brunnar. Frdelen med horisontella brunnar r att exploatren kan borra flera brunnar i ett och samma borrhl. 5.7.1 Hydraulisk sprickbildning
Hydraulisk sprickbildning, (eng. hydraulic fracturing) r en vanlig och effektiv metod som anvnds vid borrning i bde vertikala och horisontella brunnar. I dag r det dock vanligare med hydraulisk sprickbildning i horisontella brunnar. Hydraulisk sprickbildning r applicerbar i brunnar som borrats i berg, sten och skiffer. Ungefr 90 procent av samtliga naturgasbrunnar som borrats i USA, har anvnt 43 sig av hydraulisk sprickbildning vid utvinning av naturgas . I bilden nedan illustreras hur metoden med hydraulisk sprickbildning kan anvndas vid borrning och utvinning av skiffergas ur en horisontell brunn.
43
Naturalgas.org. Tillgngligt via: http://www.naturalgas.org/environment/technology.asp
18 [82]
Figur 5-5: Utvinning av skiffergas
44
Hydraulisk sprickbildning bygger p att vtska, blandad med sand och ett antal kemikalier, se vidare kapitel 7.2, infrs i borrhlet under mycket hgt tryck. Drigenom skapas sprickbildningar i skifferformationen, vilket resulterar i att gasmolekylerna i dessa formationer frigrs och drefter kan samlas in fr framstllning av naturgas. Under sjlva borrningsprocessen, skyddas grundvattnet i omrdet via installationen av ett cementhlje i borrhlet, vilket frhindrar att ett gaslckage intrffar. Det r en skerhetstgrd som grs fr att frhindra att froreningar frn hydrauliska sprickbildningen nr eventuella vattenakvifrer i omrdet. Ytterligare en faktor som minskar risken fr frorening av omrdets vattenresurser r att det ofta r avstnd p tskilliga hundra meter mellan omrdet dr sprickbildning utfrs och vattenakvifrererna i omrdet. Vid borrning och hydraulisk sprickbildning av en horisontell skiffergasbrunn krvs stora mngder vatten. Mngden vatten r beroende av formationens storlek och platsens geologiska frutsttningar. Eftersom vatten r en viktig insatsvara, utgr tillgngen p vatten och infrastrukturen fr transport av vatten en nyckelfaktor fr framgng vid utvinning av skiffergas. Efter att borrningen och processen med hydraulisk sprickbildning i brunnen har avslutats, terfrs vatten som innehller gasmolekyler vidare upp mot ytan, dr det sedan tas om hand. En del av spillvattnet utgrs av den vtska som tidigare pumpats in i borrhlet. Fr att frhindra froreningar och lckage med skadlig inverkan p mark och grundvattenniver samlas spillvattnet in och lagras i konstgjorda dammar eller i srskilda tankar uppstllda p plats innan det skickas till rening. Mer information om hanteringen av vattnet och miljpverkan frn skiffergasutvinningen redovisas i kapitel 7.
44
Al Granberg, ProPublica
19 [82]
Skiffergas i vrlden
I detta avsnitt ges en sammanfattande beskrivning av den skiffergaspotential som freligger i olika delar av vrlden. Viktigt att knna till r att de gaspotentialer som anges endast r uppskattningar och drfr ska ses som indikationer p de potentialer som finns i de olika regionerna. Detta beror bland annat p att vissa typer av skiffer r outforskade och borrning endast har skett i vissa delar av fyndigheterna. Erfarenhetsvrden frn dessa borrningar har anvnts fr att uppskatta potentialen fr vriga delar. I denna rapport har information inhmtats framfr allt frn rapporter publicerade av EIA (U.S. Energy Information Administration). De parametrar som presenteras i tabeller fr de respektive regionerna r bland annat termisk mognad (Ro), organiskt innehll (TOC), Risked GIP och tekniskt utvinningsbara resurser (TRR). Dessa parametrar frklaras i kapitel 5.4. De lnder som utvinning av skiffergas br vara mest intressant fr kan delas in i tv olika grupper. Den ena gruppen bestr av lnder som idag importerar naturgas, som drmed har viss utbyggd gasinfrastruktur och som har skiffergasresurser som r stora i frhllande till den egna naturgaskonsumtionen. S r fallet fr exempelvis Sydafrika, Frankrike och Polen. Skiffergasutvinning skulle i dessa lnder ptagligt kunna minska beroendet av gasimport och drmed frbttra landets gashandelsbalans. Den andra gruppen bestr av lnder som bde har stora skiffergasreserver och en vl utbyggd gasinfrastruktur. Den utbyggda infrastrukturen i dessa lnder innebr att utvecklingen av skiffergasproduktion underlttas. I denna grupp ingr USA, Kanada, Mexiko, Kina, Argentina och 45 Brasilien . Som framgr av Tabell 6-2 har Nordamerika de strsta skiffergasresurserna i vrlden och Nordamerika (USA) r ven den enda del av vrlden dr skiffergasproduktion pbrjats och sker i stor skala. USA r den ledande aktren i vrlden, dr tekniken fr skiffergasproduktion ftt sitt genombrott de senaste ren. Strst nationell potential fr skiffergasutvinning finns dock i Kina med 397 000 TWh tekniskt utvinningsbara resurser, jmfrt med USAs 268 500 TWh. P grund av specifika marknadsfrhllanden, lagar och politiska system r det i stort sett omjligt att verstta USAs skiffergasframgngar till eventuella framgngar i vriga delar av vrlden. Idag pgr en debatt kring skiffergasutvinningens miljkonsekvenser. Flera lnder har frbjudit hydraulisk sprickbildning och ngra lnder har ven frbjudit utredning av skiffergastillgngarna till dess att mer information finns tillgnglig. Debatten har lett till att industrin ftt hgre krav p att redovisa hur utvinningen gr till. Intressant att notera r dock att kraven kommer efter det att storsaklig produktion pbrjats i USA och till viss del Kanada, medan 46 regelverken i vriga vrlden utformas innan storskalig utvinning pbrjas.
45
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessmentof 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 46 Wyciszkiewicz et al., Path to Prosperity of Road to Ruin? Shale Gas Under Political Scrutiny, Polish Institute of International Affairs (PISM), Warsaw, Oktober 2011.
20 [82]
TRR (TWh) 700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0 Nordamerika Sydamerika Afrika Europa Asien Australien

47
Figur 6-1: Uppskattade tekniskt utvinningsbara skiffergasresurser (TRR) i vrlden.
6.1
Nordamerika
Tabellen nedan visar en sammantagen bedmning av skiffergaspotentialen i Nordamerika.
Tabell 6-1: Skiffergaspotential i Nordamerika Kategori Teknisk Potential Energisituation Betyg * # Kommentar Stor potential, frmst i USA, dr skiffergas redan utvinns. Med krympande konventionella naturgasresurser i bde USA och Kanada r frhoppningarna stora p skiffergas. Miljeffekter som t.ex. grundvattenkontaminering har blivit stora frgor i USA, frmst kring Marcellus-skiffern.
Opinion och milj
* Grn indikerar bra potential, # Gul indikerar mttlig potential, Rd indikerar dlig potential
Skiffergas har ftt en kad betydelse i Nordamerika de senaste ren, men utvecklingen ser olika ut i de olika lnderna. I USA har naturgasproduktionen de senaste ren pltsligt tagit fart tack vare teknisk utveckling vilket lett till lnsam produktion, kombinerat med statliga subventioner och kat pris p naturgas, och USA r nra p sjlvfrsrjande p gas, se Tabell 6-2. Kanada och Mexiko har inte kommit lika lngt i utvecklingen men potentialen r stor ven hr. Kanada r historiskt en stor exportr av gas med omfattande ledningsnt som strcker sig in i USA, men de konventionella naturgasreserverna har brjat krympa. Detta kombinerat med det lgre importbehovet i USA har medfrt att den kanadensiska exporten minskat flera r i rad. Nu undersks mjligheterna att
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011
47
21 [82]
istllet exportera skiffergasen till Europa och Asien, men detta kommer troligtvis inte att bli verklighet 48 frrn tidigast 2015. Mexiko r det land i Nordamerika som har de i srklass strsta skiffergasresurserna i frhllande till storleken p landets konsumtion. Mexikos skiffergaspotential motsvarar nstan 80 % av resurserna i USA och de utvinningsbara resurserna skulle kunna gra att Mexiko blir sjlvfrsrjande p naturgas. Samtliga tre lnder utvinner idag konventionell naturgas varfr gasinfrastruktur finns tillgnglig, ngot som underlttar en framtida skiffergasproduktion. Eftersom de tre lnderna tidigare utvunnit konventionell naturgas fanns det inte ngot strre motstnd mot skiffergasutvinning nr det pbrjades i USA och delvis inte heller i Kanada. D Nordamerika var frst med storskalig skiffergasproduktion pbrjades debatten om mjliga miljkonsekvenser med utvinningen frst efter att produktionen startats. I de flesta delstaterna i USA pgr diskussioner om att infra en lag som reglerar skiffergasutvinning, dr New York och Pennsylvania r de mest framtrdande. Bda staterna har lagt fram frslag om att begrnsa mjligheten till skiffergasutvinning. I New York handlar oron frmst om risken fr kontaminering av vattentkter och i Pennsylvania finns det en oro att skiffergasutvinning pverkar skogsindustrin som r en grundpelare i statens ekonomi. De flesta staterna i USA avvaktar utredning frn EPA (Environmental Protection Agency) innan beslut tas om skiffergasproduktionens fortsttning. ven i Quebec i stra Kanada finns en oro kring skiffergasproduktionens miljkonsekvenser. I mars 2011 togs beslut om att all skiffergasutveckling i provinsen skall upphra tills en miljutredning gjorts. Troligtvis kommer oron av debatten i New York och Pennsylvania. Stor potential fr skiffergasproduktion freligger i samtliga tre lnder i Nordamerika, men d debatten kring skiffergasutvinningens miljkonsekvenser tagit fart r det troligt att den hittills drastiska kningen av produktionen kommer att avta ngot. Som kan ses i Tabell 6-2 finns det uppskattningsvis mer n 600 000 TWh skiffergas kvar att utvinna i Nordamerika, dr USA har de strsta tekniskt utvinningsbara resurserna, ttt fljt av Mexiko. I Figur 6-2 illustreras var i Nordamerika de presumtiva skiffergasflten terfinns, namngivna och numrerade r de viktigaste och strsta flten i de respektive lnderna.
Tabell 6-2: Naturgasmarknaden i Nordamerika 2009 samt uppskattade tekniskt utvinningsbara 49 skiffergasresurser i respektive land. Naturgasmarknaden 2009 Konsumtion Import/(Export) Skiffergas Tekniskt Utvinningsbara Resurser TWh 268 500 120 900 212 100 601 500
Produktion
USA Kanada Mexico Totalt
TWh 6 420 1 744 550
TWh 7 100 938 670
% av konsumtion 10 (87) 18
48
49
International Energy Agency, World Energy Outlook 2011: Are We Entering a Golden Age of Gas, 2011. U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: Initial Assessmentof 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011.
22 [82]
Figur 6-2: Skiffergasflt i Nordamerika med respektive lands strre fyndigheter 6.1.1 USA
50
Energisituation och opinion Den totala energianvndningen i USA uppgick r 2009 till 27 710 TWh. Olja r den dominerande energikllan vilken bidrar med omkring 38 % av den totala energitillfrseln, men naturgasen blir allt 51 viktigare fr USAs ekonomi. Naturgasen str idag fr ca 25 % av landets totala energianvndning . P mindre n fyra r har USA gtt frn att vara en stor importr av gas till att vara nstintill sjlvfrsrjande. Nettoimporten av gas har minskat med 18 procent frn 2004 till 2009, till en niv p 3 869 TWh (79 GNm ). U.S. Department of Energy uppskattar att importen 2030 kommer att ha minskat till 3 en niv p 218 TWh (20 GNm ), vilket innebr en ytterligare minskning om 75 %. Orsaken till denna kade gastillgng i USA r bland annat tekniskt framsteg vad gller gasutvinning kombinerat med 52 statliga subventioner och kat pris p naturgas sedan r 2000. Gasproduktion frn skiffergasformationer har gtt frn att utgra en frsumbar mngd till att bidra med 23 procent av den totala 53 naturgasproduktionen i USA . Detta har bidragit till lgre priser p naturgas p den amerikanska 54 marknaden, inhemska jobb och kad nationell energifrsrjning tack vare produktionskningen. De stora framgngarna i skiffergasproduktion i USA har fljts av en debatt gllande de potentiellt negativa miljkonsekvenserna av hydraulisk sprickbildning. Myndigheternas intresse har kat och EPA (Environmental Protection Agency) fick drfr i uppgift av kongressen att genomfra en heltckande
50 51
Kartan r producerad av F och baseras p U.S. Energy Information Administration, april 2011. U.S. Energy Information Administration, Total Energy, Tillgngligt via: http://www.eia.gov/totalenergy/ 52 Florence Gny, Can Unconventional Gas be a Game Changer in European Gas Markets?, The Oxford Institute for Energy Studies, ISBN 9781-907555-17-6, December 2010 53 Geology.com, Tillgngligt via: http://geology.com/energy/world-shale-gas/, Inhmtat 2012-01-17 54 Secretery of Energy Advisory Board, Ninety-Day Report, Natural Gas Subcommittee of the Secretery of Energy Advisory Board (SEAB), Augusti 2011
23 [82]
utredning vad gller mjliga kopplingar mellan hydraulisk sprickbildning och kvaliteten hos dricksvattenkllor. Med anledning av detta brjade det stllas krav p industrin att redovisa kemikaliesammansttning som anvnds vid hydraulisk sprickbildning. Detta var dock inte ett lagkrav. Idag anses det inte troligt att ngon ny lag antas, eftersom stdet fr ett sdant lagfrslag r litet i kongressen och president Obama har ett stort intresse av att ka naturgasens betydelse i den amerikanska energisrjningen. EPAs slutgiltiga rapporten ska vara klar 2014, 2012 presenteras preliminra resultat. Industrin stttar EPAs arbete och menar att risken fr kontaminering av vattentkter minskar om det finns en tydlig statlig reglering. Industrin har nu blivit mer villig att delge EPA med information, allt fr att minska risken fr att EPA i sina slutsatser freslr att en reglering av hydraulisk sprickbildning skall infras i USA. Dock sker det idag verlggningar i nstintill samtliga delstater dr skiffergasproduktion pgr om infrande av nya lagar. Mest framtrdande r diskussionerna i New York och Pennsylvania, dessa kan dock inte ses som representativa fr hela USA. I Staten New York gavs 2009 tillstnd att utfra hydraulisk sprickbildning i ett omrde i omedelbar nrhet till de vattentkter som frser staden New York med dricksvatten, men i augusti 2010 drogs beslutet tillbaka. I juli 2011 togs beslut att inte utfrda ngra nya tillstnd fr borrning innan dess att miljkonsekvensbeskrivning tagits fram som beskriver konsekvenserna av hydraulisk sprickbildning. Det finns ingen lag som frbjuder skiffergasutvinning i New York idag, men frslag ligger om att helt frbjuda gasutvinning p all statlig mark, i vildmark och i omrden nra viktiga vattenkllor och allts bara tillta det p privat mark. Innan ngon lag gllande skiffergasutvinning antas kommer inte storskalig skiffergasproduktion att pbrjas i staten New York. ven i Pennsylvania r det troligt att omrdet tillgngligt fr skiffergasutvinning kommer att begrnsas. Oron i Pennsylvania gller frmst risken att skiffergasutvinning kan innebra ett hot mot skogsindustrin, en av grundpelarna i statens ekonomi. I praktiken infrdes ett frbud mot borrning i staten mellan oktober 2010 och februari 2011 p grund av krav som stlldes av DCNR (Pennsylvania Department of Conservation and Natural Resources). Frbudet upphvdes i februari 2011, men oron finns kvar. Skiffergas i USA I USA pgr mnga aktiviteter fr att utforska, utveckla och utvinna skiffergas. Av de tekniskt utvinningsbara resurserna r det endast 1-3 % som redan utvunnits och det finns allts stora 55 gasresurser kvar tillgngliga fr utvinning. Uppskattningsvis finns 268 500 tekniskt utvinningsbara resurser i USA . De sex mest aktiva skiffergasflten i USA r 2009 var Barnett, Fayetteville, Haynesville, Marcellus, Antrim och New Albany (se Figur 6-2), varfr denna rapport valt att fokusera p dessa flt. Den totala skiffergaspotentialen i dessa flt uppgr till omkring 184 180 TWh vilket motsvarar omkring 70 % av de totala utvinningsbara resurserna i USA. Appendix 1 ger en sammanstllning av geologisk information som visar skillnaden i frutsttningar fr de sex mest presumtiva flten. Marcellus r den skiffergasfyndighet som har verlgset strst arealer i USA fljt av New Albany, men gasinnehllet i dessa tv fyndigheter r lgre n fr de flesta andra fyndigheter. Tack vare sina stora arealer r Marcellus dock den fyndigheten som har strst tekniskt utvinningsbara resurser. Som tidigare nmnts r det viktigt att notera r att det freligger stora oskerheter vid framtagande av dessa 57 potentialer varfr gasresurserna som presenteras endast ska ses som en indikation.
55 U.S. Energy Information Administration, Review of Emerging Resources: U.S. Shale Gas and Shale Oil Plays, U.S. Department of Energy, Independent Statistics & Analysis, Washington, juli 2011 56 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessmentof 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, april 2011. 57 U.S. Energy Information Administration, Review of Emerging Resources: U.S. Shale Gas and Shale Oil Plays, U.S. Department of Energy, Independent Statistics & Analysis, Washington, juli 2011
56
24 [82]
Chesapeake r det fretag som har flest och strst leasingarealer i de sex mest aktiva flten i USA (i fyra 58 av sex). Devon Energy ligger p andra plats med leasingarealer i tre av de sex fyndigheterna. Se Appendix 2 fr en sammanstllning av de fretagen med strst leasingarealer i de sex fyndigheterna. BARNETT Skiffergasfyndigheten Barnett r en av de mest betydande fyndigheterna i USA och har fungerat som en modell fr modern utvinning av okonventionell gas. ver 10 000 borrhll har skapats i Barnett och 59 dess totala gasinnehll r det hgsta bland de strsta skiffergasfyndigheterna i USA. 2010 pgick borrning i omrdet och tminstone 58 riggar vara aktiva i fyndigheten. 22 av de aktiva riggarna drevs av fretaget Chesapeake och 14 av EOG Resources. r 2008 hade 10 fretag leasingavtal i krnan av Barnett och lika mnga hade avtal i den sydvstra delen av omrdet. Frutom de tv tidigare nmnda fretagen r Devon Energy, XTO Energy och Quicksilver de fretagen mest strst leasingareal i Barnett. Som ses i Figur 6-2 r fyndigheten belgen i norra och centrala delar av Texas, i urbana 60 omrden och frorter. MARCELLUS Marcellus r den skiffergasfyndighet som strcker sig ver det strsta landomrdet, nrmare 2 bestmt 246 050 km , med fyndigheter i sex delstater i nordstra USA. Pennsylvania r den delstat med strst areal av Marcellus (36 %), fljt av West Virginia (21 %), New York (20 %), Ohio (18 %), Virginia (5 %) och Maryland (1 %). 2003 borrades det frsta borrhllet dr skiffergasproduktionen blev lnsam i Marcellus. Den teknik som anvndes liknade till stora delar den som anvnds i Barnett. 2008 fanns ver 500 tilltna platser fr borrning efter skiffergas i omrdet varav borrningen hade startat vid strax under 300 stycken. Gasinnehllet i denna fyndighet r signifikant lgre n fr de vriga flten, men tack vare Marcellus stora arealer r de tekniskt utvinningsbara resurserna mycket hgre n fr vriga flt, se Appendix 1. Range Resources och Chesapeake r de fretag med verlgset strst arealer i Marcellus r 2008 av de 19 fretag med leasingavtal i omrdet, se Appendix 61, 62 2.
Ibid. U.S. Energy Information Administration, Modern Shale, Gas Development in The United States: a Primer, U.S. Department of Energy, Office of Fossil Energy and National Energy Technology Laboratory, april 2009 60 U.S. Energy Information Administration, Review of Emerging Resources: U.S. Shale Gas and Shale Oil Plays, U.S. Department of Energy, Independent Statistics & Analysis, Washington, juli 2011 61 Ibid. 62 U.S. Energy Information Administration, Review of Emerging Resources: U.S. Shale Gas and Shale Oil Plays, U.S. Department of Energy, Independent Statistics & Analysis, Washington, juli 2011
59
58
25 [82]
FAYETTEVILLE Utvecklingen av skiffergasfyndigheten Fayetteville startade tidigt p 2000-talet med anledning av framgngarna i Barnett. Paralleller kunde dras vad gller lder och geologisk karaktr mellan de bda omrdena. Omrdet i Fayetteville r nstan dubbelt s stort till ytan som i Barnett, men gasinnehllet r betydligt lgre varfr de tekniskt utvinningsbara skiffergastillgngarna r mindre, se Appendix 1. Trots detta r Fayetteville p vg att bli ett av de viktigaste skiffergasflten i USA med ver 1 000 aktiva borrhl. Under frsta halvan av 2010 borrade och slutfrde fretaget Southwestern Energy 249 borrhl i Fayetteville och Chesapeake drev under 2010 omkring 8 riggar i omrdet. Dessa tv fretag r de tv fretag som har strst leasingarealer av de nio fretag med leasingavtal i Fayetteville 2008. Fayetteville r belget i Arkomaomrdet p landsbygden i norra Arkansas och stra Oklahoma, se Figur 6-2 Den strsta tekniskt utvinningsbara skiffergasen terfinns i den centrala delen av fyndigheten. HAYNESVILLE Skiffergasfyndigheten Haynesville kallas ven ibland Haynesville/Bossier. Efter en lng tids provborrningar vid fyndigheten blev den 2007 uppmrksammad som en potentiell klla till en signifikant mngd skiffergas. D fyndigheten fortfarande r ny krvs fortsatt utredning kring dess fulla potential. Haynesville r till ytan lika stor som Fayetteville, men har en signifikant strre tekniskt 9 utvinningsbar mngd gas. Omfattande borrning efter skiffergas pgr i Haynesville idag. I augusti 2010 fanns 48 aktiva riggar p plats i omrdet, varav 31 av dessa drevs av Chesapeake, men ytterligare 24 fretag hade leasingavtal i Haynesville under 2008. Som r synligt i Figur 6-2 r 63 Haynesville belgen i norra Louisiana och stra Texas. ANTRIM Vid sidan av Barnett r skiffergasfyndigheten Antrim ett av de mest exploaterade skiffergasflten i USA, dr den huvudsakliga expansionen skedde under sent 1980-tal. Frn 1980 fram till 2008 har 9 000 borrhl skapats och avslutats i Antrim. r 2008 hade fyra fretag leasingavtal i Antrim dr BreitBurn Energy Partners var det dominerande fretaget. Fyndigheten r grundare n de flesta andra skiffergasfyndigheter och befinner sig p ett djup som r mer typiskt fr konventionella naturgasfyndigheter n skiffergas. Detta resulterar i att en strre mngd vatten produceras tillsammans med gasen vid utvinning n vad som produceras vid andra flt. Fyndigheten r belgen i 64 den norra delen av den sdra halvn i Michiganomrdet, se Figur 6-2. NEW ALBANY Skiffergasfyndigheten New Albany r till ytan en av de strsta i USA men r precis som Antrim ett ovanligt grunt flt och producerar en strre mngd vatten vid utvinning n de flesta andra flt. CNX Gas var det fretag med strst leasingarealer i New Albany r 2008 av de totalt nio fretagen med leasingavtal i omrdet. Fyndigheten r belgen i delar av sydstra Illinois, sydvstra Indiana och 65 nordvstra Kentucky, se Figur 6-2.
63
U.S. Energy Information Administration, Modern Shale, Gas Development in The United States: a Primer, U.S. Department of Energy, Office of Fossil Energy and National Energy Technology Laboratory, april 2009 64 Ibid. 65 Ibid.
26 [82]
6.1.2
Kanada
Energisituation och opinion Kanada har lnge varit en ledande producent och exportr av naturgas och har drfr ett mycket vlutvecklad ledningsnt fr export av naturgas till USA. Nstan 90 % av USAs naturgasimport kommer frn Kanada. Dessutom finns ver 80 000 km gasledningar i landet. r 2009 producerades 1 744 TWh 3 3 66 (159 GNm ) naturgas i Kanada varav 938 TWh (85 GNm ) konsumerades. Den kade produktionen av naturgas i USA kombinerat med en minskad produktion av konventionell naturgas i Kanada, har lett till att exporten av naturgas i Kanada minskat i flera r i rad. 67 Naturgasproduktionen sjnk med nstan 6 % frn 2008 till 2009. Provinsen Quebec i stra Kanada kan inneha s mycket som 10 % av landets totala skiffergastillgngar. Oskerheten kring skiffergasutvinningens ekologiska fotavtryck har skapat en debatt i provinsen och den provinsiella ledningen i Quebec beslutade i mars 2011 att all skiffergasutveckling skall upphra tills en miljutredning r genomfrd. Quebec har traditionellt sett ingen erfarenhet av storskalig energiproduktion och 95 % av elekriciteten i Quebec produceras med vattenkraft. Troligtvis r debatten en 68 fljd av de diskussioner som frs i New York och Pennsylvania i USA. Skiffergas i Kanada I Kanada sker idag ingen storskalig utvinning av skiffergas men underskningar har gjorts och pgr fr att bestmma den potential som finns i landet. Den gasbrande skiffern r i Kanada frmst koncentrerad till landets vstra del, i delstaterna Alberta och British Columbia. Ytterligare resurser finns ven i landets stra del, i Nova Scotia och New Brunswick. Totalt sett har Kanada uppskattningsvis 120 900 TWh 69 tekniskt utvinningsbar skiffergas, vilket motsvarar lite mindre n hlften av USAs resurser . I den vstra delen av landet, dr den mesta skiffergasen terfinns, finns fem omrden presumtiva fr skiffergasfrekomst. De fem omrdena kallas Horn River, Cordova, Liard, Deep Basin och Colorado Group. De tre frsta terfinns i delstaten British Columbia och de resterande tv i Alberta. Totalt fr den vstra delen av Kanada uppgr de uppskattade tekniskt utvinningsbara resurserna till 110 600, dvs. mer 70 n 90 % av de totalt uppskattade resurserna i Kanada. En tabell ver geologisk information och gaspotential i de ovan nmnda skiffergasflten terfinns i Appendix 1.
66
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 67 International Energy Agency, World Energy Outlook 2011: Are We Entering a Golden Age of Gas, 2011. 68 Ibid. 69 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 70 Ibid.
27 [82]
HORN RIVER Den mest betydande fyndigheten i dessa fem omrden r den s kallade Horn River. I detta omrde finns tv typer av skifferformation, en som terfinns ngot djupare n den andra. Den termiska mognaden (Ro) i denna fyndighet r hg, hela 3,8 %, och totalt motsvarar de tekniskt utvinningsbara resurserna i Horn River 43 % av hela Kanadas skiffergastillgngar. De geologiska frutsttningarna fr hydraulisk sprickbildning i denna formation r goda men den hga termiska mognaden innebr att gasen potentiellt kan innehlla ca 10 % koldioxid. Horn River har ven ytterligare tv skifferformationer vars tjocklek och fyndighetsattribut inte r frdelaktiga fr en noggrannare underskning av skiffergasfrekomsten eller utvinning i dagslget. Gasutvinningen i Horn River har varit under utveckling en tid med syfte att i framtiden kunna bidra med skiffergas som komplement till den konventionella naturgasen. Ett flertal fretag r aktiva kring Horn River. Bland annat planerar fretaget EnCana att tillsammans med Apache borra 41 horisontella hl i omrdet. ven fretagen 71 Devon, EOG, Quicksilver och Nexen r aktiva i omrdet. CORDOVA ven omrdet Cordova har en skiffer med relativt hg termisk mognad, tillrckligt hg fr att generera en torr gas. De geologiska frutsttningarna i denna fyndighet r ven de goda fr att utfra hydraulisk sprickbildning. En lgre termisk mognad, koncentration av organiskt material (TOC) samt ett mindre presumtivt skiffergasomrde innebr dock att de tekniskt utvinningsbara resurserna r betydligt lgre i Cordova n i Horn River. Ett antal hl har skapats i omrdet fr att underska den faktiska potentialen, bland annat har fretaget Nexen leasingareal i omrdet men ven Penn West 72 Energy Trust och Mitsubishi. LIARD Omrdet Liard har en skiffer med lika hg termisk mognad och organiskt material som Horn River. Dock r de tekniskt utvinningsbara resurserna betydligt lgre vilket bland annat beror p att omrdet r hlften s stort men ven att dess struktur r komplex fr utvinning av skiffergas. Tv mindre kanadensiska fretag, Transeuro Energy Corp. och Questerre Energy Corp. har borrat tre hl fr utredning av skiffergaspotentialen i omrdet. Underskningen har slutfrts och den producerade gasen sljs nu in p det existerande ledningsntet fr konventionell gas. Fretaget Nexen har ven 73 nyligen ftt leasingarealer i omrdet.
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 72 Ibid. 73 Ibid.
71
28 [82]
DEEP BASIN I omrdet Deep Basin r den termiska mognaden relativt lg, men i delar av omrdet nr skiffern en termisk mognad tillrcklig fr att en torr gas ska genereras. De geologiska frutsttningarna i denna fyndighet r gynnsamma fr hydraulisk sprickbildning och de tekniskt utvinningsbara resurserna relativt hga fr ett sdant litet omrde. Ett stort antal hl har skapats i detta omrde och ett betydande ledningsnt fr gas sammanlnkar detta omrde med Kanadas och USAs vriga 74 naturgasmarknad. COLORADO GROUP I det presumtiva skiffergasomrdet Colorado Group r den termiska mognaden mycket lg, kring 0,6 %. Trots detta har gasmngden visat sig vara acceptabel och de geologiska frutsttningarna fr hydraulisk sprickbildning goda. Endast en begrnsad underskning av omrdets potential och 75 frutsttningar fr skiffergasutvinning har genomfrts i de stra delarna av omrdet.
stra Kanada har tre omrden potentiella fr skiffergasutvinning men i samtliga omrden r underskningarna i ett tidigt skede varfr information endast finns tillgnglig fr tv av dessa omrden kallade Appalachian och Windsor. Totalt fr den stra delen uppgr de uppskattade tekniskt utvinningsbara resurserna till 10 300 TWh, som tidigare nmnts mindre n 10 % av de totala tekniskt utvinningsbara resurserna i Kanada. APPALACHIAN I omrdet Appalachian r den geologiska strukturen relativt komplex vilket innebr att underskning och utvinning sker med en betydande risk. Den termiska mognaden i omrdet r relativt hg och gasen som terfinns r torr. P grund av den komplexa strukturen blir vrderingen av de tekniskt 76 utvinningsbara resurserna relativt lg. WINDSOR Den termiska mognaden r relativt hg ven i omrdet Windsor och ven detta omrde har en komplex struktur vilket innebr en risk vid underskning och utvinning. De tekniskt utvinningsbara 77 resurserna vrderas lgt ven hr p grund av den komplexa strukturen. .
Ett flertal fretag har etablerat sig och har leasingarealer i dessa tv omrden, uppskattningsvis 25 78 borrhl har skapats fr att underska frutsttningarna fr skiffergas i stra Kanada.
74 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 75 Ibid. 76 Ibid. 77 Ibid. 78 Ibid.
29 [82]
6.1.3
Mexiko
Energisituation och opinion Som ses i Tabell 6-2 r Mexiko en importr av naturgas. Omkring 18 % av den naturgas som anvnds i landet importeras, 2009 konsumerades 670 TWh och produktion uppgick till 550 TWh. I landet finns genom fretaget Pemex ver 9 100 km gasledningar och mjligheter att importera naturgas frn USA i flera punkter i ledningsntet. Mexikos resurser av skiffergas bedms vara stora, nstan motsvarande 80 % av resurserna i USA. Detta gr Mexiko till det land som har de fjrde strsta skiffergasresurserna i vrlden. Dessa stora mngder skiffergas skulle kunna vara mycket viktiga fr landets framtida sjlvfrsrjning av naturgas. Intresset fr skiffergas har kat i Mexiko den senaste tiden och trots debatten om skiffergasproduktionens potentiella miljpverkan r Mexiko redo att utforska och 79 potentiellt pbrja skiffergasutvinning. Skiffergas i Mexiko Den totala uppskattade skiffergaspotentialen i Mexiko uppgr till 212 100 TWh. Den strsta potentialen anses finnas i den norra och nordstra delen som grnsar till USA, i en fyndighet som kallas Burgos. Hr finns nrmare 80 % av de uppskattade totala utvinningsbara resurserna i Mexiko. Frutom Burgos finns fyra omrden presumtiva fr skiffergasutvinning, nmligen omrdena Sabinas, Tampico, Tuxpan och Veracruz, synliga i Figur 6-2. En tabell ver geologisk information och gaspotential i de ovan nmnda skiffergasflten terfinns i Appendix 1. Ingen av fyndigheterna i dessa fem omrden har dock utforskats noggrannare genom testborrningar, men i och med det kade intresset fr skiffergas i landet har det statligt gda gasfretaget Pemex 80 annonserat att fem borrhl kommer att skapas i norra delen av landet. I augusti 2011 hade ett av 81 dessa borrhl skapats. BURGOS Som nmnts ovan r det i omrdet Burgos som de mesta tekniskt utvinningsbara resurserna i Mexiko terfinns, 167 000 TWh. Hr finns en tjock organiskt rik skiffer, men strukturen r komplex och vldigt djup. Djupet p skiffern uppgr i vissa delar av fyndigheten till 5 000 meter, det tillsammans med den komplexa strukturen resulterar i att de tekniskt utvinningsbara resurserna rknas ned avsevrt frn den faktiska tillgngliga gasmngden. Tv typer av skifferformationer terfinns i Burgos. Den mest organiskt rika formationen och den formation dr den mesta gasen terfinns har ett organiskt innehll p hga 5 %. Den ngot mindre organiskt rika formationen har fortfarande ett relativt hgt organiskt innehll, 3 % i genomsnitt. De vriga omrden i Mexiko har sparsamma mngder skiffergas 82 i jmfrelse med omrdet Burgos, men potentialer finns, se Appendix 1.
79
Ibid. U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 81 Reuters: Edition U.S., Mexico should tap huge shale gas reserves-regulator, Tillgngligt via: http://www.reuters.com/article/2011/08/31/mexico-gas-idUSN1E77U1JG20110831, publicerat 31 augusti 2011, inhmtat 2011-11-01. 82 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011.
80
30 [82]
6.2
Sydamerika
Tabellen nedan visar en sammantagen bedmning av skiffergaspotentialen i Sydamerika. Tabell 6-3: Skiffergaspotential i Sydamerika Kategori Teknisk Potential Betyg * Kommentar Stor potential, ca 60 % av potentialen i Nordamerika. Argentina str fr de strsta reserverna, de tredje strsta i vrlden. Krympande konventionella naturgasresurser och stort naturgasbehov i flera av de Sydamerikanska reserverna skapar alltmer intresse fr skiffergasutvinning. Inget knt motstnd kring miljeffekter vid skiffergasutvinning, men pga. kat fokus i dessa frgor i USA kar ven medvetenheten och intresset i Sydamerika.
Energisituation
Opinion och milj
Sydamerika uppskattas ha stora skiffergasresurser, omkring 381 500 TWh vilket motsvarar ca 60 % av Nordamerikas totala resurser. Argentina str fr 60 % av dessa resurser och uppskattas ven vara det land som har de tredje strsta skiffergasreserverna i vrlden. Argentinas konventionella resurser sinar drastiskt vilket ppnar fr produktion av skiffergas. Borrning pgr vilken visat ge en signifikant mngd 83 gas. Tillsammans med Brasilien str Argentina fr omkring 85 % av kontinentens utvinningsbara tillgngar, se Tabell 6-4. Bda Argentina och Brasilien importerar idag naturgas. r 2009 importerade Argentina endast 4 % men p grund av drastiskt minskade naturgasreserver kommer landet att ka sitt importbehov i framtiden om inte nya reservoarer hittas, eller alternativt att produktion av skiffergas pbrjas. De flesta av Sydamerikas lnder utvinner idag konventionell naturgas och ingen information 84 har hittats kring srskilt motstnd mot skiffergasutvinning. Skiffergasfyndigheterna i Sydamerika r uppdelade i tv strre omrden i norra Sydamerika och fem omrden i sdra Sydamerika. I Figur 6-3 namges och numreras de strsta presumtiva skiffergasflten i de respektive delarna. En tabell ver geologisk information och gaspotential i dessa omrden terfinns i Appendix 1. Omrdet Nequen i Argentina r det omrde som har strst enskild potential. I Appendix 1 r omrdet Parana och Chaco hopslagna varfr denna potential dock r ngot hgre. Flera av omrdena terfinns inte bara i ett land utan strcker sig ver flera lnder varfr geologisk data fr de respektive omrdena presenteras samlat per omrde, dvs. inte uppdelat per land i Appendix 1.
83 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 84 Ibid.
31 [82]
Tabell 6-4: Naturgasmarknaden i Sydamerika 2009 samt uppskattade tekniskt utvinningsbara 85 skiffergasresurser i de lnder dr skiffergaspotential uppskattas finnas. Naturgasmarknaden 2009 Konsumtion Import/(Export) Skiffergas Tekniskt Utvinningsbara Resurser TWh 241 100 70 400 19 900 19 300 15 000 6 500 5 900 3 400 381 500
Produktion
Argentina Brasilien Chile Paraguay Bolivia Uruguay Colombia Venezuela Totalt
TWh 455 112 16 -140 -115 202
TWh 473 206 31 -31 0,00 97 221
% av konsumtion 4 45 52 -(346) 100 (21) 9
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011.
85
32 [82]
Figur 6-3: Skiffergasflt i Sydamerika.
86
86
Kartan r producerad av F och baseras p U.S. Energy Information Administration, april 2011.
33 [82]
NEQUEN OCH AUSTRAL-MAGELLAN Bda fyndigheterna Nequen och Austral-Magallanes undersks just nu gemensamt av de tv fretagen Apache och YPF (Repsol). I december 2010 rapporterades Latinamerikas frsta horisontella provborrning av Apache och de har ven utfrt tre hydrauliska sprickbildningar. Ett annat aktivt fretag i regionen r det oberoende fretaget E&P Apco Oil & Gas som aktivt visat intresse i omrdet 87 Neuquen. Nequen r den fyndigheten med de strsta tekniskt utvinningsbara skiffergasresurserna av de tv, 126 800 TWh mot 53 600 TWh. Austral-Magallanes terfinns till strst del i Argentina dr fyndigheten brukar kallas endast Austral. En mindre del terfinns i Chile dr den vanligtvis istllet kallas fr Magallanes. PARANA-CHACO Skifferformationerna Parana och Chaco anges i Appendix 1 som en formation, Parana-Chaco. Omrdet tcker frmst stora delar av Paraguay med ven delar av sdra Brasilien, Uruguay, norra Argentina och sdra Bolivia. Fyndigheten strcker sig ver ett stort omrde, men det presumtiva 2 omrdet r begrnsat till 129 500 km . Mindre n 150 borrhl har skapats i denna fyndighet fr att utreda dess potential. Dess geologiska struktur liknar mest fyndigheten Nequen. Dess tjocklek r exceptionellt tjock, upp till 3,6 km, men den organiskt rika delen uppskattas endast till 610 meter. Det presumtiva omrdet fr skiffergasfrekomst r ocks relativt stort och fyndighetens potential nr Parana och Chaco lggs ihop r sammanlagt den strsta i Sydamerika, 162 200 TWh tekniskt utvinningsbara resurser. GOLFO SAN JORGE Belget i centrala Patagonien terfinns gasfyndigheten Golfo San Jorge (frkortat San Jorge i Appendix 1). Fyndigheten str fr 30 % av Argentinas konventionella gas- och oljeproduktion och det 2 presumtiva omrdet fr skiffergasfrekomst strcker sig ver 34 600 km frmst i Argentina. De tekniskt utvinningsbara resurserna r de minsta i sdra Sydamerika, 29 600 TWh. CATATUMBO OCH MARACAIBO I norra Sydamerika finns ett par organiskt rika skifferformationer vilka r och har varit klla till konventionell gasproduktion i Venezuela och Colombia. De huvudsakliga fyndigheterna r de s kallad Catatumbo och Maracaibo vilka ocks r de fyndigheter med strst potential fr skiffergasfrekomst i norra Sydamerika. Dock r de bda fyndigheternas tekniskt utvinningsbara resurser sparsamma, 5 900 TWh respektive 3 400 TWh. Catatumbo innehller tv typer av skiffer vars vrden anges separat i Appendix 1.
87
34 [82]
6.2.1
Argentina
Energisituation och opinion Som ses i Tabell 6-4 producerade Argentina stora mngder naturgas r 2009, 455 TWh, men konsumtionen var ocks hg varfr landet nd r en marginell nettoimportr. Den konventionella naturgasproduktionen r fokuserad kring de tre enorma fyndigheterna Neuquen, Golfo San Jorge och Austral som presenterats tidigare, dr ven ett utbrett ledningsnt finns. Naturgasreserverna har dock minskat med 50 % det senaste rtiondet och r 2009 fanns endast 4 100 TWh naturgas kvar i de konventionella fyndigheterna i Argentina. Nedgngen har ppnat fr produktion av okonventionell gas, dvs. skiffergas. Skiffergas i Argentina Argentina har som nmnts stora utvinningsbara resurser av skiffergas. Med de totalt uppskattade 241 100 TWh tekniskt utvinningsbara resurserna har landet de tredje strsta resurserna av skiffergas i vrlden och omkring 63 % av de totala resurserna i Sydamerika. De huvudsakliga tv fyndigheterna som terfinns i Argentina r Neuquen och Austral-Magallanes, men frutom dessa tv finns ven delar av 88 fyndigheterna Golfo San Jorge och Parana i Argentina. Enligt Financial Times har fretaget YPF snart avslutat borrning av tre hl i Argentina. Tv av de tre borrhlen producerar nu gas och produktionen frvntas vara omfattande. YPF vill dock nnu inte uttala sig mer om det frvntade resultatet men hoppas veta mer i slutet av januari 2012. 6.2.2 Brasilien
Energisituation och opinion Produktionen av naturgas i Brasilien r 2009 uppgick till 112 TWh och kom frmst frn den havsbaserade fyndigheten kallad Campos. Brasilien var d en nettoimportr av naturgas med en konsumtion p 206 TWh. Importen av naturgas kom frmst frn Bolivia som r en stor exportr av naturgas, se Tabell 6-4. I Brasilien kan 80 % av naturgasbehovet hnfras till Brasiliens industri, men gasbaserad kraftproduktion kar kraftigt i landet. Fretaget Petrobras kontrollerar 90 % av Brasiliens kvarvarande 4 000 TWh naturgas och tillhandahller landet med 6 500 km gasledningar, som frmst r 89 lokaliserade till den mer ttbefolkade sydstra och nordstra delarna av landet. Skiffergas i Brasilien Med 70 400 TWh uppskattad tekniskt utvinningsbara resurser skiffergas i Brasilien r landet det andra strsta i Sydamerika, 18 % av kontinentens totala resurser terfinns hr. Den fyndighet som terfinns i Brasilien r den s kallade Parana-Chaco som beskrivits tidigare. 6.2.3 Chile, Paraguay, Bolivia och Uruguay
Energisituation och opinion Tillgngarna p konventionell naturgas i dessa fyra lnder r vldigt olika de i Argentina och Brasilien. Som ses i Tabell 6-4 r det endast Bolivia som har en naturgasreserv, exporten motsvarar 346 % av den inhemska konsumtionen. Det framfr allt Paraguay och Uruguay som skulle kunna st infr ett stort energiskifte om skiffergasproduktionen kommer igng, d de idag varken har ngra naturgastillgngar eller r beroende av naturgas fr sin energifrsrjning. Chile dremot r ett naturgasberoende land med mycket lite reserver kvar varfr de kan tnkas behva erstta framtida behov av naturgas med 90 okonventionell skiffergas.
88
Financial Times, Argentina poised for shale oil and gas boom, Tillgngligt via: Oil & Gas, http://www.ft.com/cms/s/0/feaf971e-14f4-11e1b9b8-00144feabdc0.html#axzz1gXhRbAgK, publicerad 2011-12-12, inhmtat 2011-12-15. 89 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 90 Ibid.
35 [82]
Skiffergas i Chile, Paraguay, Bolivia och Uruguay De mindre aktrerna Chile, Paraguay, Bolivia, och Uruguay str tillsammans fr ca 17 % av Sydamerikas tekniskt utvinningsbara resurser Chile str fr ca 5,2 % (19 900 TWh), Paraguay fr 5,0 % (19 300 TWh), Bolivia fr 3,9 % (15 000 TWh), och Uruguay fr 1,7 % (6 500 TWh). I Chile terfinns skiffergasfyndigheterna Parana, Austral-Magallanes som nmnts tidigare och i Paraguay, Bolivia och Uruguay terfinns fyndigheten Parana-Chaco som ven terfinns i Brasilien och Argentina. I oktober 2009 inleddes ett ettrigt prospekteringsavtal mellan Schuepbach Energy LLC och det 2 Uruguayanska statsgda fretaget ANCAP p ett 10 000 km stort omrde i nordcentrala Uruguay. Fretaget kommer utfra geokemiska analyser angende skiffergaspotentialen innan ngon form av produktion kan ta fart. 6.2.4 Venezuela och Colombia
I Norra Sydamerika, i Venezuela och Colombia, r skiffergaspotentialen mindre n i de sdra delarna av kontinenten. Energisituation och opinion r 2009 producerade Venezuela 202 TWh naturgas och konsumerade 221 TWh, Venezuela r allts en importr av naturgas. De uppmtta naturgastillgngarna r stora, hela 54 800 TWh r 2010. Ungefr 90 % av dessa resurser r sammankopplade med landets oljereserver, men 70 % av naturgasproduktionen r terinjicerad fr att frbttra utvinningen av rolja. Landet har nyligen uppgraderat sitt ledningsnt till de centrala och vstra regionerna av landet. Colombia producerade 115 TWh och konsumerade 97 TWh naturgas r 2009. Colombia har betydligt mindre konventionella naturgasresurser n Venezuela, uppskattningsvis 1 200 TWh r 2010, men landet r nd en exportr av naturgas, 21 % av landets konsumtion exporterades 2009. I likhet med Venezuela terinjiceras en stor del av naturgasen i Colombia (43 %) fr att istllet ka oljeproduktionen i landet. Det finns ca 3 200 km pipeline i landet vilka ven knyter samman Colombia med Venezuela. Skiffergas i Venezuela och Colombia Sydamerikas norra skiffergasresurser ligger i grnsmarkerna mellan vstra Venezuela och norra Colombia. Trots att stora delar av dessa fyndigheter innehller organiskt rik skiffer r det ett signifikant stort omrde dr den termiska mognaden r lg eller djupet till skiffern fr djupt (mer n 5 000 meter) fr att skiffergasen ska vara tekniskt utvinningsbar. Risked GIP uppgr till totalt 37 400 TWh i dessa tv fyndigheter men TRR uppgr endast till 9 300 TWh. I Colombia har provborrningar nyligen genomfrts vilka pvisat god potential i omrdet. Colombia anses ha ytterliga tillgngar i vst och st men p grund av dliga geologiska frhllanden anses dessa vara omogna fr utvinning.
36 [82]
6.3
Europa
Tabellen nedan visar en sammantagen bedmning av skiffergaspotentialen i Europa. Tabell 6-5: Skiffergaspotential i Europa Kategori Teknisk Potential Betyg # Kommentar Skiffergaspotentialen i Europa r relativt lg varfr Europa troligtvis inte kommer vara den del av vrlden som leder skiffergasutvinningen. I flera av Europas lnder talar dock energisituationen fr en framtida utvinning av skiffergas. Flera av Europas lnder r starkt beroende av naturgasimporter och/eller har en hg kolanvndning. I dessa lnder skulle inhemsk skiffergasproduktion kunna frndra energisituationen drastiskt. Andra lnder i Europa har idag redan en stor andel frnybara energikllor i sin energimix och ser skiffergasen som en delvis olmplig fossil energiklla. Hur mycket de potentiella miljeffekterna pverkar lndernas syn p skiffergasutvinning i Europa varierar, dels pga. skillnaderna i lndernas energisituation som nmns ovan. Frankrike har t.ex. frbjudit hydraulisk sprickbildning medan Polen utvecklats till en lobbyist fr skiffergasutvinning.
Energisituation
Opinion och milj
I Europa sker ingen storskalig produktion av skiffergas, men utredning av potentialen grs i flera lnder. Detta gller frmst lnder med sinande konventionella gasresurser eller ett starkt importberoende av gas, alternativt en hg kolanvndning. Polen r det land som kommit lngst och uppskattas ha de strsta skiffergasresurserna i Europa. Polen r bde importberoende och har en hg kolanvndning och har strst potential att faktiskt pbrja skiffergasutvinning. sikterna om anvndning och produktion av naturgas r delade i Europa. Vissa lnder ser naturgasen som en olmplig energiklla p grund av att det r ett fossilt brnsle eller fr att miljkonsekvenserna vid hydraulisk sprickbildning vid produktion av skiffergas r oknda, medan andra ser den som en ndvndig brygga och vergng frn en intensiv kolanvndning till en renare energianvndning. En inhemsk naturgasproduktion i flera Europeiska lnder har ocks inneburit en viss frsrjningstrygghet. Efterfrgan p naturgas frvntas ka i Europa i framtiden, och eftersom de inhemska naturgaskllorna 91 sinar vntas ven importen att ka. Sverige och Danmark r exempel p lnder som ser skiffergas som olmplig p grund av dess fossila ursprung och Frankrike r Europas strsta motstndare till hydraulisk sprickbildning i och med oskerheten i miljkonsekvenser. Frankrike har antagit en lag som frbjuder tekniken. I Europa finns det inget land som r p gng att pbrja storskalig produktion av skiffergas, men Polen r det land i Europa som kommit lngs. Europas skiffergaspotential r relativt liten i jmfrelse med vriga vrlden och kommer troligtvis inte vara den del av vrlden dr skiffergasproduktion kommer att vara som strst. Intresset fr skiffergasutvinning i Europa r en fljd av framgngarna i USA. Idag sker ingen storskalig skiffergasproduktion i Europa, men ett ftal lnder har underskt och undersker fr nrvarande mjligheterna. Flera av de lnder som visat sig ha geologiskt lovande strukturer fr skiffergastillgng r
91
Wyciszkiewicz et al., Path to Prosperity of Road to Ruin? Shale Gas Under Political Scrutiny, Polish Institute of International Affairs (PISM), Warsaw, Oktober 2011.
37 [82]
lnder som idag r starkt beroende av en enda energiklla och drfr letar efter alternativa kllor. Skiffergas skulle exempelvis kunna erstta en stor del av kolet som anvnds som primr energiklla i flera Europeiska lnder idag, vilket ven skulle frndra flera lnders politiska relationer till grannlnder 93 och nuvarande gasleverantrer. Som nmns ovan ser dessa lnder snarare naturgasen som en klla till en skrad energifrsrjning snarare n som ett olmpligt fossilt brnsle. Oavsett geologiska tillgngar och miljmssiga utmaningar kommer det vara de politiska besluten som i framtiden avgr hur 94 utvinningen av skiffergasproduktionen utvecklas i framtiden i Europa. Uppskattningsvis skulle 95 skiffergasresurserna i Europa kunna tcka Europas gasbehov i ytterligare 60 r. Som framgr av Tabell 6-6 r Polen och Frankrike de lnderna med strst teknisk potential fr utvinningsbara resurser av skiffergas (TRR) men opinionen kring skiffergasutvinning ser signifikant olika ut i dessa lnder. Polen har utvecklats till att bli en lobbyist fr skiffergas medan Frankrike av miljskl har frbjudit tekniken som anvnds fr utvinning (hydraulisk sprickbildning). Som visas i Tabell 6-6 r Tyskland, Frankrike och Storbritannien stora gaskonsumenter. Dessa lnder har ven de strsta ekonomierna i Europa varfr dessa lnders stllningstaganden kring skiffergasutvinning kommer att ha 96 stor betydelse fr Europa i stort. I Figur 6-4 ses de skiffergasfyndigheter som terfinns i Europa, numrerade och namngivna. I kommande text ges en beskrivning av situationen fr skiffergasutvinning i de mest intressant lnderna i Europa. Tabell 6-6: Naturgasmarknaden i Europa 2009 samt uppskattade tekniskt utvinningsbara 97 skiffergasresurser i utvalda lnder dr skiffergaspotential uppskattas finnas. Naturgasmarknaden 2009 Konsumtion Import/(Export) Skiffergas Tekniskt Utvinningsbara Resurser TWh 58 200 56 100 25 900 13 100 12 800 7 200 6 200 5 300 4 700 2 500 1 200 5 900 199 100
92
Produktion
Polen Frankrike Norge Ukraina Sverige Danmark Storbritannien Nederlnderna Turkiet Tyskland Litauen vriga Totalt
TWh 65 9,3 1 137 224 93 651 869 9 159 149
TWh 180 539 50 486 13 50 969 536 386 1 018 31 296
% av konsumtion 64 98 (2 156) 54 100 (91) 33 (62) 98 84 100 50
Wyciszkiewicz et al., Path to Prosperity of Road to Ruin? Shale Gas Under Political Scrutiny, Polish Institute of International Affairs (PISM), Warsaw, Oktober 2011. 93 Florence Gny, Can Unconventional Gas be a Game Changer in European Gas Markets?, The Oxford Institute for Energy Studies, ISBN 9781-907555-17-6, December 2010 94 Wyciszkiewicz et al., Path to Prosperity of Road to Ruin? Shale Gas Under Political Scrutiny, Polish Institute of International Affairs (PISM), Warsaw, Oktober 2011. 95 Florence Gny, Can Unconventional Gas be a Game Changer in European Gas Markets?, The Oxford Institute for Energy Studies, ISBN 9781-907555-17-6, December 2010 96 Wyciszkiewicz et al., Path to Prosperity of Road to Ruin? Shale Gas Under Political Scrutiny, Polish Institute of International Affairs (PISM), Warsaw, Oktober 2011. 97 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011.
92
38 [82]
Figur 6-4: Skiffergasflt i Europa med nmnda fyndigheter utsatta. 6.3.1 Polen
99
98
Polen r det land som enligt EIA har de strsta skiffergasfyndigheterna i Europa. Dock r det viktigt att vara medveten om att potentialen hos fyndigheterna i Polen r framtagen genom en jmfrelse med geologiskt liknande skiffergasflt i USA. Polen r det land i Europa som kommit lngst i sina underskningar av skiffergasfrekomst och d Polen generellt och landet stller sig generellt positiva till utvinning varfr Polen r det land i Europa med strst potential att faktiskt pbrja utvinning av 100 skiffergas. Energisituation och opinion Idag r kol en viktig energiklla i Polen. Kolet str fr 90 % av elproduktionen och bidrar med 58 % av 101 den primra energitillfrseln. Polen r ven en stor importr av naturgas och infrastruktur fr gastransport i form av rrledningar terfinns ver hela landet. Av de 180 TWh naturgas som konsumerades i Polen 2009 tillgodosgs 64 % genom import, frmst frn Ryssland. Efter att ha legat p en stabil niv mellan 2004 till 2007 har den inhemska produktionen av naturgas terigen brjat minska i Polen. Organisationen The Polish Exploration and Production Industry Organization bildades i juni 2010 i syfte att skapa frstelse fr de legala, ekonomiska, politiska och sociala faktorerna som pverkar industrin fr utveckling och produktion av kolvten i Polen. Organisationen har 11 medlemsfretag och r
98
Kartan r producerad av F och baseras p U.S. Energy Information Administration, april 2011. U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 100 Wyciszkiewicz et al., Path to Prosperity of Road to Ruin? Shale Gas Under Political Scrutiny, Polish Institute of International Affairs (PISM), Warsaw, Oktober 2011. 101 European Commission, Poland Energy Mix Fact Sheet, januari 2007
99
39 [82]
verksamma genom att arbeta fr att frmja skiffergas i Polen, arrangera konferenser och forma den 102 allmnna opinionen i Polen kring skiffergas. I augusti 2011 gjorde The Public Opinion Research Center (CBOS) en underskning (Poles on Shale Gas) bland mer n 1 000 vuxna invnare vilken visade att 73 % var fr skiffergasutvinning, endast 4 % var emot och 23 % hade ingen sikt. Dessa proportioner ndrades dock vid frgan om hur de stllde sig till utvinning av okonventionell gas i nrheten av dr de bor. D var siffran 56 % fr de som fortfarande 103 stllde sig positiva till utvinning, 21 % emot och 23 % hade fortfarande ingen sikt. Majoriteten av de som svarade att de var fr skiffergasutvinning var ocks vertygade om att utvinningen skulle generera ekonomiska fredelar och skra den nationella energitillfrseln. De som istllet var emot utvinning menar att tekniken r ett hot mot miljn och mnniskors hlsa. Dock medger 48 % av opponenterna att 104 skiffergasutvinning skulle skra landets energitillfrsel. Polen har tilldelat 221 licenser fr utforskning och prospektering av kolvten av vilka 63 gller exploatering av skiffergas. Det finns ingen srskild lag som reglerar utforskning, prospektering och 105 utvinning av gas frn okonventionella resurser utan samma lag gller som fr konventionell gas. Skiffergas i Polen Det finns tre omrden i Polen som r presumtiva fr skiffergasfrekomst vilka benmns Baltic, Lublin och Podlasie. Det finns dock idag nnu inga bevisade skiffergasreserver i Polen utan potentialen baseras p siffror frn geologiskt liknande flt i USA. De totala tekniskt utvinningsbara resurserna i Polen 106 uppskattas till 58 200 TWh. En tabell ver geologisk information och gaspotential i de ovan nmnda skiffergasflten terfinns i Appendix 1. LUBLIN Fyndigheten Lublin tcker omrden inte bara i Polen utan ven Ukraina och Rumnien, men ven hr beskrivs endast omrdet i Polen. I detta omrde finns sedan tidigare flt dr mttliga mngder konventionell olja och gas utvunnits, och precis som i Baltic finns ett antal internationella fretag verksamma i Lublin vilka undersker omrdets potential fr skiffergasutvinning. TOC i det presumtiva omrdet varierar inte lika stort som i fyndigheten Baltic men Ro kan vara ver 2,5 % i de centrala delarna och sjunker till 1 % i de stra delarna. Medeltalet p Ro r 1,35 % ver hela det presumtiva skiffergasomrdet. Skiffergaskoncentrationen i Lublin r mttlig och varierar mycket ver omrdet p grund av variationen i tjocklek och organiskt innehll och de tekniskt utvinningsbara resurserna uppgr till 13 700 TWh. ven hr gr det nationella olje- och gasfretaget, PGNiG, underskningar i 107 omrdet.
102 103
Polish Exploration and Production Industry Organization, Engaging local communities, Shale Gas Conference, Warsaw, 18 maj 2011 CBOS (Centrum Badania Opinii Spoleznej) WYDOBYWA? POLACY O GAZIE UPKOWYM, Warsawa, September 2011 104 Ibid. 105 Orlen, Shale Gas Basic Information, 2010. 106 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 107 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011.
40 [82]
BALTIC Fyndigheten Baltic tcker omrden inte bara i Polen utan ven Ryssland (Kaliningrad), Litauen, Lettland, Estland, Sverige och delar av stersjn, men det som beskrivs hr gller endast fyndighetens strckning i Polen. Det presumtiva omrdet fr skiffergasfrekomst i Polen r ca 10 % av omrdets totala areal. TOC i det presumtiva omrdet varierar och kan vara s hgt som 10 % men medelvrdet ligger snarare kring 4 %. Ro varierar ocks stort ver omrdet, mellan 1 och 5 % med ett medel p 1,75 %. Ett Ro p 1,75 % indikerar att torr gas terfinns. Flera stora internationella fretag och mindre sjlvstndiga fretag har leasingkontrakt i omrdet och undersker dess potential fr skiffergasutvinning. ven landets nationella gas-enhet PGNiG gr underskningar i omrdet. Baltic r det omrde i Polen med strst tekniskt utvinningsbara resurser, 40 200 TWh vilket motsvarar nstan 108 70 % av de totala resurserna i landet. PODLAISE Fyndigheten Podlasie r belgen p grnsen mellan Polen och Vitryssland och det presumtiva 2 skiffergasomrdet r endast 3 430 km till ytan. Detta omrde r det omrde som har lgst uppskattade tekniskt utvinningsbara resurser i Polen, 4 300 TWh. Ngra borrhl har dock inte skapats i omrdet fr att underska fyndighetens potential utan det presumtiva omrdet har uppskattats genom information om djup och data p termisk mognad. ExxonMobil r det fretag med strst leasingarealer i omrdet med tre beviljade koncessioner fr utforskning av skiffergas. TOC i denna fyndighet r lngt hgre n i Baltic och Lublin med vrden upp mot 20 % p vissa stllen. Medelvrdet p TOC ligger kring 6 % ver hela det presumtiva skiffergasomrdet. Den termiska 109 mognaden avtar snabbt mot ster och medeltalet p Ro ver hela omrdet r 1,25 %.
6.3.2
Frankrike
Frankrike har som tidigare nmnts en stor teknisk potential fr skiffergasutvinning men p grund av den starka opinionen i landet r det inte srskilt troligt att skiffergasutvinning kommer att pbrjas i Frankrike den nrmsta tiden. Energisituation och opinion Majoriteten av den el som produceras i Frankrike produceras med krnkraft. Den omfattande anvndningen av krnkraft fr elproduktion gr Frankrikes ekonomi mindre beroende av naturgas i 110 jmfrelse med andra vsteuropeiska lnder, trots att i stort sett all naturgas importeras idag. Potentiellt skiffergasrika omrden i Frankrike har identifierats i sydstra landet och i mars 2010 beviljades tre licenser fr att utforska potentialen nrmare, tv till fretaget Schuepback Energy Company LLC och ett till fretaget Total. D Frankrike inte r beroende av naturgas fr att skra sin energifrsrjning har debatten kring okonventionell gasutvinning snarare handlat om miljkonsekvenser vid utvinningen. Strax efter det att de tre licenserna beviljades startades en debatt kring skiffergasutvinning i Frankrike och flera aktiviteter som initierades av motstndare till 111 skiffergasutvinning har bidragit till ett kat medvetande kring dess problematik. I juli 2011 antogs ett lagfrslag om att frbjuda hydraulisk borrning i samband med prospektering och exploatering av okonventionella kolvten i Frankrike. I brjan av oktober 2011 bekrftade Frankrikes miljminister
108
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 109 Ibid.
110
Wyciszkiewicz et al., Path to Prosperity of Road to Ruin? Shale Gas Under Political Scrutiny, Polish Institute of International Affairs (PISM), Warsaw, Oktober 2011. 111 Ibid.
41 [82]
Nathalie Kosciusko-Morizet upphvandet av de tv licenser som tidigare tilldelats fretaget Schuepback Energy. Den 11 oktober 2011 avvisade dock Frankrikes nationalfrsamling den freslagna lagen om att helt frbjuda utvinningen av skiffergas i landet. Propositionen som lades fram av socialistiska partiet, de grna, det kommunistiska partiet och vnsterpartiet syftade till att dra tillbaka samtliga licenser som 112 redan tilldelats fr okonventionell olje- och gasprospektering. Skiffergas i Frankrike I Frankrike finns tv omrden med skiffergasfyndigheter, ett omrde i Paris och ett omrde i sydstra Frankrike. En tabell ver geologisk information och gaspotential i dessa fyndigheter terfinns i Appendix 1. Potentialen fr skiffergasutvinning r hg med tekniskt utvinningsbara resurser om uppskattningsvis 56 100 TWh, men motstndet mot den teknik som utnyttjas vid utvinning r stort. I fyndigheten i Paris finns tv typer av skifferformationer, men endast en som har en tillrckligt hg termisk mognad. I den sydstra fyndigheten finns framfr allt tv olika typer av skifferformation, bildade under olika 113 tidsperioder. Dessa kallas hr den ldre och den yngre. PARIS Som nmnts ovan finns det tv typer av skifferformationer i Paris. En av dessa r lerskiffer som terfinns nrmare ytan och har en lgre termisk mognad. Denna skiffer r klla till den strsta delen av den olja som produceras i Parisfyndigheten men p grund av den lga termiska mognaden r 114 skiffergaspotentialen lg. Den andra typen av skiffer terfinns djupare ned och har en hgre termisk mognad. Denna fyndighet r mindre utforskad men har en lovande karaktr fr skiffergasfrekomst, de tekniskt utvinningsbara resurserna uppskattas till 23 700 TWh. Det presumtiva 2 omrdet fr den djupare och gaspotentiella formationen uppskattas till 46 600 km vilket r ett strre omrde n fyra av de sex mest aktiva skiffergasflten i USA. Medeltjockleken i den organiskt rika delen av skifferformationen uppskattas av EIA till 35 meter, dock har det varit svrt att f fram ett medeltal d tjockleken varierar stort ver omrdet. Ngra data p TOC i det presumtiva omrdet finns inte tillgngliga varfr en uppskattning av TOC gjorts av EIA med hjlp av studier av skifferformationer med liknande milj. Ro ligger inom ett omrde som visar p att gas br terfinnas i 115 formationen, mellan 1,3 och 2 % ver det presumtiva omrdet. SYDSTRA FRANKRIKES Lokala olje- och gaslckor som upptcktes p 40-talet uppmuntrade tidigt till utvinning av kolvten i den sydstra fyndigheten i Frankrike. Trots detta har inga strre fyndigheter av olja och gas funnits efter omkring 150 provborrningar bde p land och till havs i omrdet. Dock har det nyligen gjorts omvrderingar av omrdets potential vilket terigen har kat intresset fr olje- och gasutvinning. Det pgr idag tester i mindre skala fr att utreda storleken hos denna potential vilken uppskattas till 32 400 TWh tekniskt utvinningsbara resurser, ngot hgre n potentialen i Paris. I den sydstra fyndigheten finns tv typer av skiffer. Den ldre skiffern r tjockare och generellt mer mogen n den yngre skiffern och dess djup lmpar sig bttre fr utvinning av skiffergas. ven vid jmfrelse av TOC ses att den ldre skiffern r ngot mer mogen och mer presumtiv fr skiffergasfrekomst. Denna 116 skiffer har ocks en tjockare organiskt rik del.
112 European Parliament, Impact of Shale Gas and Shale Oil Extraction on the Environment and Human Health, Directorate - General for Internal Policies, Policy Department A: Economic and Scentific Policy, juni 2011 113 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 114 Ibid. 115 Ibid. 116 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011.
42 [82]
6.3.3
Ukraina
Energisituation och opinion Ukraina r starkt beroende av import av naturgas d konsumtionen r mer n dubbelt s hg som den egna produktionen. Ukrainas stora potential av skiffergasfrekomst skulle kunna frndra landets energifrsrjning genom att minska importen p naturgas och drmed ven beroendet av naturgas117 leverantrer. Ungefr 90 % av Ukrainas olja och gas kommer frn ett omrde som kallas Dniper-Donets. Detta omrde r ett av de tv som ven r presumtivt fr skiffergasfrekomst. Skiffergas i Ukraina Ukraina r det land i Europa med de fjrde strsta skiffergasreserverna. Landets potential uppskattas till 13 100 TWh. Det finns tv omrden presumtiva fr skiffergasfrekomst i Ukraina, Dnieper-Donetsk och Lublin. Lublin r en fyndighet som ven terfinns i Polen vilket tidigare beskrivits, men hr anges endast de geologiska frutsttningarna och gaspotentialen i de delar av fyndigheten som terfinns i Ukraina. Av dessa tv fyndigheter r det Lublin som har de strsta tekniskt utvinningsbara resurserna skiffergas, 118 9 300 TWh, nstan tre gnger s mycket som i Dniper-Donetsk. En tabell ver geologisk information och gaspotential i de ovan nmnda skiffergasflten terfinns i Appendix 1. DNIPER-DONETSK Dniper-Donetsk strcker sig frn nordvst tills sydst genom hela centrala Ukraina och ven en bit in i Ryssland. Geokemiska analyser av naturgasen i detta omrde visar att skiffern r marint sedimenterad. Den termiska mognaden i omrdet har visat sig inte vara vldokumenterad och tillgnglig data ger varierade information. En del information visar p att vrmefldet i de centrala delarna varit lg vilket kan ha begrnsat gasen att verg till torr gas. Uppskattningen av de tekniskt 119 utvinningsbara resurserna har tagit hnsyn till oskerheten i data kring termisk mognad. De strsta begrnsningarna i omrdet r dess betydande djup som blir strre mot centrum av omrdet, upp till 12 000 meter, varfr det presumtiva skiffergasomrdet begrnsas till DniperDonetsks norra delar och sidopartier. Omrdet r under utredning fr att bestmma dess skiffergaspotential och fretaget EuroGas gick nyligen ihop med fretaget Total fr att gra utredningar i omrdet och bland annat borra sitt frsta hl. Ngra resultat har nnu inte 120 presenterats.
117
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011 118 Ibid. 119 Ibid. 120 Ibid.
43 [82]
LUBLIN Som nmns ovan terfinns skiffergasfyndigheten Lublin inte bara i Ukraina utan ven Polen. Den del 2 av fyndigheten som terfinns i Ukraina r de sdra delarna och tcker ett omrde om 68 600 km dr 2 20 300 km uppskattas vara presumtivt fr skiffergasfrekomst. Det presumtiva omrdet begrnsas till nordvstra Ukraina p grund av geologisk struktur s som djup och organiskt tjocklek. Information om fyndighetens geologiska struktur i Ukraina r sparsam vilket innebr att information som presenteras och antaganden som grs, baseras p underskningar i den polska delen av fyndigheten.
121
Fram till idag har de stora fretagen som utreder skiffergaspotential i Lublinomrdet fokuserat p dess utstrckning i Polen p grund av landets mer frdelaktiga affrsklimat. Det enda fretaget som 122 r aktivt i den ukrainska delen av Lublin r fretaget Eurogas.
6.3.4
Tyskland och Nederlnderna
De presumtiva skiffergasfyndigheterna som terfinns i Tyskland och Nederlnderna strcker sig delvis i de bda lnderna. Nederlnderna r det land av de tv som ser ut att ha de totalt strsta potentialerna fr skiffergasutvinning. Energisituation och opinion i Tyskland Den strsta energikllan i Tyskland r kol vilken 2008 stod fr omkring 44 % av landets elproduktion. Krnkraft och vattenkraft r tv andra viktiga energikllor. I september 2010 antog Tyskland ett energikoncept vilket huvudsakligen fokuserade p att utveckla frnybar energi och utka anvndningen av krnkraft. Krnkraften skulle ses som en brygga frn kolvten till frnybar energi och frnybar energi skulle st fr 80 % av den totala energitillfrseln r 2050. Investeringarna i frnybar energi skulle minska Tysklands beroende av fossila brnslen, naturgas inkluderat. Tysklands energipolitik frndrades dock drastiskt i och med katastrofen i Fukushima i mars 2011. Regeringen tog den 30 maj 2011 beslut om att avveckla all krnkraft i Tyskland fram till r 2022. Ett nytt energikoncept togs fram i juni 2011 som beskriver att utvecklingen av frnybar energi ska stdjas ytterligare och Tyskland ska i framtiden vara fri frn krnkraft. ven kapaciteten hos de redan planerade kol- och naturgaseldade kraftverken behver utkas ngot. Okonventionell gasproduktion nmns dock inte i varken Tysklands gamla eller nya 123 energikoncept. I oktober 2010, gav Tysklands regering den nybildade German Mineral Resource Agency i uppgift att bland annat analysera skiffergaspotentialen i landet. Detta vittnar om att Tysklands regering ser potentiella frdelar med utvinning av okonventionell gas. andra sidan verkar regeringen inte intresserad av att utreda konsekvenserna av sdan utvinning utan i september 2010 lt de meddela att det inte finns ngon plan fr att bestlla eller utfra ngon forskning kring miljpverkan frn okonventionell gasutvinning p grund av de prioriteringar som beskrivs i energikonceptet som tagits 124 fram fr Tyskland.
121
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. Ibid. 123 Wyciszkiewicz et al., Path to Prosperity of Road to Ruin? Shale Gas Under Political Scrutiny, Polish Institute of International Affairs (PISM), Warsaw, Oktober 2011. 124 Ibid.
122
44 [82]
Energisituation och opinion i Nederlnderna Nederlnderna r en av Europas strsta producenter, konsumenter och exportrer av konventionell gas. De befintliga konventionella fyndigheterna brjar dock sina men i dagslget upprtthlls gasproduktionen tack vare utveckling av nya mindre gasflt offshore, fortfarande med konventionell utvinningsteknik. Nederlnderna har en ambition om att upprtthlla sin status som gas-hub varfr de intresserar sig fr LNG-projekt och gasprojekt i Ryssland s som Nord Stream, projekt som skulle 125 innebra ett importberoende fr Nederlnderna i framtiden. P grund av oron fr importberoende har regeringen i Nederlnderna brjat intressera sig fr okonventionell gasutvinning, dels som ett resultat av framgngarna i USA men ocks d Nederlnderna visat sig ha lovande strukturer fr frekomst av skiffergas. I februari 2010 publicerades ett brev frn Dutch Energy Council dr regeringen rekommenderades att vidta ndvndiga tgrder fr att underltta fr utvinning av okonventionell gas i Nederlnderna. Frdelarna med okonventionell gasutvinning var enligt regeringen kade gasreserver, skrad energifrsrjning, avtalsrttslig flexibilitet, kommersiell 126 riskspridning och en lttare vergng till hllbar energifrsrjning. Skiffergas i Nederlnderna och Tyskland I Nederlnderna och Tyskland finns ett omrde potentiellt fr skiffergasutvinning. Omrdet strcker sig frn Nederlndernas grns mot Belgien till Tysklands stra grns och ut i Nordsjn. Detta omrde kallas Nordsjn-Tyskland. Flera skifferformationer i detta omrde visar potential fr skiffergasutvinning och de tre formationer vars potential bst utretts r den marina skiffern kallad Posidonia, deltaskiffern kallad Wealden och en tredje skifferformation kallad Namurian. Dessa tre skifferformationer har tidigare visats vara olje- och gaskllor, men dess skiffergaspotential upptcktes s snart som fr ngra r sedan. En tabell ver geologisk information och gaspotential i de ovan nmnda skiffergasflten terfinns i Appendix 1. Konventionell borrning i omrden i Tyskland och Nederlnderna har resulterat i tillgng till geofysisk data som kan anvndas fr identifikation av lmpliga omrden fr prospektering hos dessa tre skifferformationer. Dock r uppgifterna fortfarande oskra, speciellt i Nederlnderna, vad gller kvalitet och producerbarhet frn formationerna. Totalt sett har Nederlnderna den strsta skiffergaspotentialen 127 av de tv lnderna, 5 300 TWh tekniskt utvinningsbara resurser mot Tysklands 2 500 TWh. WEALDEN Wealden har precis en lg termisk mognad ver strre delar av omrdet. Det r endast i de djupare delarna, i omrdets krna, dr den termiska mognaden r ngot hgre. TOC i Wealden varierar ver omrdet med vrden mellan 1 och 15 %, med ett medelvrde p 4,5 % i krnan av det presumtiva omrdet. Det presumtiva skiffergasomrdet har en lg gaskoncentration varfr Risked GIP och tekniskt utvinningsbara resurser r relativt lga.
125
Wyciszkiewicz et al., Path to Prosperity of Road to Ruin? Shale Gas Under Political Scrutiny, Polish Institute of International Affairs (PISM), Warsaw, Oktober 2011. 126 Ibid. 127 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011.
45 [82]
POSIDONIA Skifferformation Posidonia finns ver hela det potentiella skiffergasomrdet kallat NordsjnTyskland. Den r dock endast presumtiv fr skiffergasutvinning i isolerade delar av Tyskland och Nederlnderna. Omrdets organiska tjocklek r relativt tunn och det organiska innehllet varierar mellan 1-14 % med ett medelvrde p 5,7 %. Den termiska mognaden r precis som i Wealden dock fr lg i den strsta delen av omrdet, det r frmst de centrala, djupare omrdena av Posidonia som har en tillrckligt hg termisk mognad, 1-1,5 %. Precis som i Wealden r innehller det presumtiva skiffergasomrdet en lg gaskoncentration varfr Risked GIP och tekniskt utvinningsbara resurser ven r relativt lga. NAMURIAN Skiffergasformationen kallad Namurian frn terfinns i Nederlnderna. Denna fyndighet har till skillnad frn de vriga tv i omrdet Nordsjn-Tyskland en hg termisk mognad. Detta r tack vara det djup som skiffern terfinns, mellan 2,6 och 5,0 kilometer. TOC i denna fyndighet r dock ngot lgre n i de vriga tv, med ett medeltal p 3,5 %. Tack vare den strre arealen samt den hgre termiska mognaden r Risked GIP och tekniskt utvinningsbara resurser hgre fr Namurian n fr bde Wealden och Posidonia.
6.3.5
Skandinavien
Norge r det land med strst tekniskt utvinningsbara resurser skiffergas i Skandinavien, 25 900 TWh jmfrt med 12 800 respektive 7 100 TWh i Sverige och Danmark. Energisituation och opinion i Sverige Sverige r ett av de lnder som lngsiktigt planerar att erstta all fossil energi med frnybar och krnkraft. Andelen naturgas i Sveriges energimix r idag frsumbar, mindre n 2 %, och landet ser inte ngot stort behov av att etablera en ny industri fr utvinning av skiffergas. Sverige frsker dock att ka sin frsrjningstrygghet genom diversifiering av energikllor och i maj 2011 invigdes den frsta LNGterminalen i Sverige, i Nynshamn av fretaget AGA. Mjligheterna att utreda skiffergasfrekomst i Sverige r ppen fr alla aktrer och ett ftal fretag har utfrt underskningar men inga lyckade resultat har presenterats. Trots avsaknaden p lyckade borrfrsk har intresset i Sverige inte minskat utan underskningar pgr fortfarande. Skiffergasen r freml fr en het politisk debatt och regeringsoppositionen har lyft debatten om de negativa konsekvenserna med utvinning av skiffergas till en nationell niv. Oppositionen vill bland annat ge kommuner och markgare rtten att frbjuda utvinning av fossila energikllor, ett frslag som delvis antagits. Kommuner och markgare kommer att f kad information om utredningar och tillstnd, men kommer inte att ha makten att lgga in sitt veto. Oppositionen vill g s lngt som att helt frbjuda utvinning av fossil energi i Sverige, men ngot sdant beslut har inte tagits och ligger troligtvis lngt borta. Den sittande regeringen vill att vergngen frn fossil energi ska ske med hjlp av 128 marknadsmekanismer s som exempelvis koldioxidskatt.
128
46 [82]
Energisituation och opinion i Danmark Danmark r precis som Sverige ett av de lnder som planerar att lngsiktigt erstta all fossil energi med frnybar. Idag har Danmark en egenproduktion ur konventionella gasresurser som tillgodoser hela landets egna behov av gas samt rcker till export. Regeringen frutser en minskad inhemsk gasproduktion i framtiden och mlet r en fossilfri energimix 2050. P grund av detta verkar det inte s 129 troligt att Danmark kommer att etablera en ny industri fr utvinning av skiffergas. Som exportr av gas mste Danmark dock se till att uppfylla de leveransavtal som finns varfr Nordsjn undersks som ny klla till gas. Ngon politisk debatt kring skiffergas finns heller inte i Danmark och ser inte heller ut att uppst i den nrmaste framtiden. Ett ftal underskningar av skiffergasfrekomst i 130 Danmark grs men framtiden fr skiffergasen i Danmark r fortfarande en ppen frga. Energisituation och opinion i Norge Norge r en stor gasproducent och i stort sett all producerad gas exporteras till lnder inom Europa. Norge fokuserar delvis p att effektivera utvinningen ur de existerande konventionella gasflten, men 131 har ven stort fokus p att ka energieffektiviteten och investera i frnybar energi. Statoil r den aktr i Norge som har de tekniska och finansiella resurserna som krvs fr skiffergasutvinning. Statoil har dock ingen egen produktion av skiffergas i Europa idag, men eftersom en utvecklad skiffergasmarknad i Europa troligtvis skulle ha en stark pverkan p Norges exportmarknad bevakar Statoil utvecklingen inom skiffergasomrdet genom att bland annat delta i projektet GASH (Gas Shales in Europe). Informationen kring skiffergas i Norge har mest varit reaktioner p hndelser i andra 132 lnder s som bland annat Shells provborrning i Sverige. Skiffergas i Skandinavien Skiffergaspotentialen i Skandinavien terfinns huvudsakligen i en skiffer som kallas alunskiffern. ALUNSKIFFER Som nmnts tidigare s terfinns skiffergaspotentialen i Skandinavien huvudsakligen i en skiffer som kallas alunskiffer. Skiffern har identifierats finnas i ett omrde som strcker sig frn Norge till Estland och ned till Tyskland och Polen i sder. Skiffern sedimenterade under en ovanligt lng period utan syre varfr det organiska innehllet r hgt, TOC ligger i genomsnitt p 10 %. Den totala potentialen fr Alunskiffern uppgr till 45 800 TWh dr 25 900 TWh terfinns i Norge, 12 800 TWh i Sverige och 7 100 TWh i Norge. En tabell ver geologisk information och gaspotential i alunskiffern terfinns i Appendix 1.
I centrala och sdra Sverige har alunskiffern brutits som en klla till oljeskiffer under mnga decennier. Idag finns ett ftal fretag som utreder alunskifferns skiffergaspotential i Sverige. Det nystartade prospekteringsfretaget Gripen Gas AB har getts prospekteringstillstnd fr sju omrden i centrala stergtland (Ekeby, Eneby, Orlunda, Hov, Skedet, Rdjan och Nset) samt fem licenser i land (Greby, Lundeby, Mjelby, Nyby och ssby) i juli 2011. Tillstnden delades ut av Bergsstaten mellan september 2010 och juli 2011. Den frsta perioden gller i tre r med option om ytterligare en fas. Licensen ger Gripen Gas rtt att leta efter gas under vissa frutsttningar, samt producera tillrcklig
129
Wyciszkiewicz et al., Path to Prosperity of Road to Ruin? Shale Gas Under Political Scrutiny, Polish Institute of International Affairs (PISM), Warsaw, Oktober 2011.. 130 Ibid. 131 Ibid. 132 Ibid.
47 [82]
mngd gas fr att kunna bevisa att kommersiella mngder finns tillgngliga. Fretaget planerar att anvnda svensk borrteknik fr att ta sig in i krnan av alunskiffern och f information om framtida potentiella skiffergasproduktion. Ingen provborrning har nnu utfrts utan nu grs geologisk 133 underskning. Fretaget Aura Energy Limited letar ocks efter skiffergas i stergtland, i ett omrde kring Linkping. 2 Projektet kallas Motalaprojektet. Omrde strcker sig ver en areal om 140 km av alunskiffer. Aura har jmfrt denna skifferformation och funnit likheter med framfr allt skiffergasfyndigheten Antrim i USA. Borrning har pbrjats i Motalaprojektet fr att f mer information om projektets potentiella vrde. 134 Alunskiffern i omrdet har ett TOC upp till 20 %. 2007 inledde oljebolaget Shell ett omfattande borrningsprojekt fr att utreda skiffergasfrekomst i Skne. Borrning har skett p tre platser i de tre kommunerna Sjbo, Hrby och Tomelilla. Vren 2011 rapporterade Shell att underskningarna visat att fyndigheterna inte r tillrckliga fr att motivera en utvinning varfr Shell valde att inte anska om ett nytt underskningstillstnd hos Bergsstaten. Resultaten var tydliga och visar en mycket begrnsad frekomst av naturgas i alunskiffern menar 135 136 Shell. , I augusti 2010 utfrdes ytliga borrfrsk p Bornholm utanfr Danmark. Det var det tyska forskningscentret GFZ som tillsammans med GEUS (Geological Survey of Denmark and Greenland) 137 utfrde underskningen som en del av projektet GASH (Gas Shales in Europe). GASH r det frsta tvrvetenskapliga europeiska forskningsinitiativet om skiffergas. Projektet sponsras av Statoil, ExxonMobil, Gas de France SUEZ, Wintershall, Vermillion, Marathon Oil, Total, Repsol, Schlulmberger och Bayerngas. Koncession fr utforskning av skiffergasfrekomst gavs till fretaget Schuepback Energy 138 LLC 2009 och till fretaget Total i juni 2011. I en intervju i Norge i november 2010 sa en representant fr det norska oljedepartementet att det finns skiffergasresurser i Norge men att produktionen inte anses vara ekonomiskt genomfrbar. Den information som regeringen frmedlar om skiffergasfrekomst i Norge baseras p den information som 139 IEA tagit fram. 6.3.6 Storbritannien
Storbritannien r ett land som har en stor konsumtion av naturgas men en minskande egenproduktion. Regeringen jobbar med att skra tillgngen p naturgas, varfr skiffergaspotentialen undersks. Potentialen i Storbritannien har dock inte visat sig vara srskilt stor. Energisituation och opinion Storbritanniens energipolitik fokuserar p att uppn en hg energieffektivitet och en lg kolanvndning. Naturgas anses vara det brnsle som bst kan uppn dessa ml och samtidigt n de uppsatta emissionsmlen. Storbritannien r en stor konsument av naturgas och importen av gas har kat den senast tiden p grund av minskad inhemsk produktionen frn konventionella gasresurser. Behovet av import berknas ka ven i framtiden varfr Storbritanniens regering jobbar med att skra tillgngen p
133
Gripen Gas, Tillgngligt via: http://gripengas.com/sv, inhmtat 2011-11-01. Natural Gas Europe, Uranium Explorer Seeks Shale Gas in Sweden, Tillgngligt via: http://www.naturalgaseurope.com/uranium-explorerseeks-shale-gas-in-sweden-2884, publicerat 2011-10-11, inhmtat 2011-11-01 135 E24 Nringsliv, Bakslag fr Shell i Skne, Tillgngligt via: http://www.e24.se/business/ravaror/bakslag-for-shell-i-skane_2702807.e24, publicerad 2011-03-28, inhmtad 2011-11-01. 136 Shell hemsida, Resultatet av underskningsarbete, http://www.shell.se/home/content/swe/naturgas/, inhmtat 2011-11-01 137 Wyciszkiewicz et al., Path to Prosperity of Road to Ruin? Shale Gas Under Political Scrutiny, Polish Institute of International Affairs (PISM), Warsaw, Oktober 2011. 138 Gas Shales in Europe, GASH, Tillgngligt via: http://www.gas-shales.org/index.php/en.html, inhmtat 2011-11-01. 139 Wyciszkiewicz et al., Path to Prosperity of Road to Ruin? Shale Gas Under Political Scrutiny, Polish Institute of International Affairs (PISM), Warsaw, Oktober 2011.
134
48 [82]
gas genom att utveckla samarbetet med de strsta gasleverantrerna Norge och Quatar, genom 140 utkade lagringskapaciteter och genom utkad infrastruktur fr LNG. Skiffergas i Storbritannien I Storbritannien finns tv stora petroleumsystem, hr frenklat som norra och sdra systemet. De geologiska egenskaperna hos skiffern i de bda systemen liknar varandra. Totalt uppgr de tekniskt utvinningsbara resurserna i Storbritannien till 6 200 TWh. En tabell ver geologisk information och gaspotential i de bda systemen terfinns i Appendix 1. NORRA PETROLEUMSYSTEMETS Det norra petroleumsystemet strcker sig frn centrala England och norrut genom Skottland. 2 Oljeutvinning har pgtt i detta system i ver 100 r. Ett omrde om 25 430 km uppskattas som presumtivt fr skiffergasutvinning i det norra systemet, men det r endast det stra omrdet som underskts nnu. Som framgr av tabell i Appendix 1 r skiffergaspotentialen signifikant hgre i det norra system jmfrt med det sdra. Detta beror delvis p att detta system r relativt organiskt rikt med ett hgt TOC i det presumtiva omrdet. Ro r dock relativt lgt i de bda omrdena. SDRA PETROLEUMSYSTEMETS Det sdra petroleumsystemet strcker sig mellan centrala England och engelska kanalen i England och Wales. I detta system uppskattas det presumtiva omrdet fr skiffergasfrekomst till endast 410 2 km . Som nmns tidigare r skiffergaspotentialen i det sdra systemet signifikant lgre n i det norra systemet p grund av lgre organiskt innehll. Ro r dock relativt lg i de bda omrdena.
6.3.7
Turkiet
Energisituation och opinion Turkiet r starkt beroende av import av naturgas fr att mte landet behov p gas, eftersom Turkiet har en vldigt liten produktion av gas. Landets reserver av konventionell naturgas r vldigt begrnsade och en utveckling som leder till skiffergasproduktion skulle kunna minska Turkiets importberoende och bidra till kad sjlvfrsrjning. Skiffergas i Turkiet Tv omrden r presumtiva fr skiffergasfrekomst i Turkiet, Thrace i vstra landet och sydstra Anatolia lngs med grnsen till Irak och Syrien. Bda dessa omrden r underskta av det turkiska oljebolaget TPAO och andra internationella fretag. De bda omrdena har liknande skiffergaspotential. Totalt uppskattas Turkiet ha 4 700 TWh tekniskt utvinningsbara resurser skiffergas. En tabell ver geologisk information och gaspotential i de bda skiffergasflten terfinns i Appendix 1.
140
49 [82]
ANATOLIA Det presumtiva omrdet i sydstra Anatolia r till ytan lika stor som fyndigheten Barnett i USA. Omrdet har tidigare varit knt fr sin olja, men nyligen upptcktest ven att det ven finns gas i omrdet. TOC i omrdet r hgt, men den termiska mognaden relativt lg. Med ett Ro p 1,1 % r gasen vt. Gaskoncentrationen i omrdet berknas vara lg och omrdet visar p frkastningar vilket kan innebra en stor risk vid utvinning. Data kring termisk mognad och organiskt rik tjocklek hos skiffern r osker varfr mer data skulle ka tillfrlitligheten p bedmningen av skiffergasresurserna 141 i omrdet. THRACE Det presumtiva omrdet fr skiffergasfrekomst i Thrace har framfr allt tagits fram med hjlp av information om termisk mognad hos skiffern. Skiffergaspotentialen i Thrace terfinns i tv olika typer av skifferformationer, varav en terfinns p strre djup. D de bda formationerna i omrdet r relativt unga och djupa r gasen i omrdet vt. Data gllande den organiskt rika tjockleken hos skiffern finns inte tillgnglig varfr denna antas uppg till en tredjedel av den totala tjockleken hos skiffern. Som ses i Appendix 1 r den djupare skiffern ngot mer termiskt mogen varfr tv tredjedelar av de 1 900 TWh tekniskt utvinningsbara resurserna uppskattas terfinnas i denna formation.
6.3.8
Litauen och Ryssland
Energisituation och opinion Litauen har ingen egenproduktion av naturgas utan 100 % av landets konsumtion importeras. Produktion av skiffergas skulle frndra landets energifrsrjning drastiskt genom minskad import och minskat beroende av gasleveranser. Ryssland har vrldens strsta reserver av konventionell naturgas och r ven vrldens strsta gasexportr och fler lnder r beroende av Rysslands leveranser av naturgas. P grund av Rysslands stora reserver av konventionell naturgas r sannolikheten lg att Ryssland kommer leda skiffergasutvecklingen i vrlden. Skiffergas i Litauen och Ryssland I Litauen och delar av Ryssland (Kaliningrad) terfinns fyndigheten Baltic. Denna fyndighet terfinns ven i Polen och den polska delen av fyndigheten har beskrivits tidigare. BALTIC Omkring 8 000 km av fyndigheten Baltic uppskattas finnas utanfr Polen, men fyndighetens potential fr skiffergasfrekomst har utretts i begrnsad omfattning i omrdet utanfr Polen. Litauens regering har uppmrksammat fyndighetens potential men ngra leasingkontrakt fr att underska potentialen i Litauen har inte och frvntas inte delas ut inom den nrmaste framtiden. Av de totala 7 200 TWh tekniskt utvinningsbara resurserna i fyndigheten Baltics strckning utanfr Polen uppskattas 1 200 TWh terfinnas i Litauen och 6 000 TWh uppskattas finnas i Ryssland. En tabell ver geologisk information och gaspotential i denna fyndighet terfinns i Appendix 1.
2
141
50 [82]
6.4
Afrika
Tabellen nedan visar en sammantagen bedmning av skiffergaspotentialen i Afrika. Tabell 6-7: Skiffergaspotential i Afrika Kategori Teknisk Potential Betyg # Kommentar Den tekniska skiffergaspotentialen i Afrika r hg, mjligtvis hgre n vad som rapporterats i och med att begrnsad information finns tillgnglig. Sydafrika r det land i Afrika som visat p strst potential, men ven Libyen och Algeriet har potential. Sydafrika som r det land med strsta skiffergaspotential importerar 63 % av sin naturgas. Inhemsk skiffergasproduktion skulle drfr kunna frndra landets energisituation genom minskat importberoende. Libyen och Algeriet r vana gasexportrer tack vare stora konventionella gasresurser. I och med de stora konventionella gasresurserna har lnderna inget stort behov av skiffergasutvinning. Sydafrika har fr frbjudit hydraulisk sprickbildning s trots den relativt hga potentialen och mjligheten att minska importberoendet r skiffergasutvinning inte s trolig. I Libyen och Algeriet finns ingen opinion mot skiffergasproduktion men heller inget behov d de konventionella resurserna r stora.
Energisituation
Opinion och milj
Det finns begrnsad information om presumtiva omrden fr skiffergas i Afrikas lnder. De lnder dr information finns tillgnglig r Algeriet, Libyen, Tunisien, Marocko och Sydafrika varfr dessa lnder r 142 inkluderade i freliggande rapport. Som framgr av Tabell 6-8 r Sydafrika det land med de strsta skiffergaspotentialerna i Afrika. I Sydafrika har dock hydraulisk sprickbildning frbjudits varfr skiffergasproduktion inom den nrmsta framtiden inte r trolig. Libyen och Algeriet r bda stora exportrer av konventionell naturgas, och gasproduktionen har kat senaste tiden. P grund av att de konventionella resurserna har kat de senaste ren har skiffergaspotentialen i dessa tv lnder inte utretts nrmare trots att de bda lnderna uppskattas ha stora potentialer. I de bda lnderna finns en vlutvecklad gasinfrastruktur som frbinder lnderna med den europeiska gasmarknaden. Tunisien r dock det enda land i Afrika dr okonventionell naturgas utforskas. Marocko uppskattas ha lga tekniskt utvinningsbara resurser skiffergas och kartlggningen r svr p grund av regionala deformationer, erosioner och sttingar i landets skiffer. Vad gller lnder i Afrika frutom Sydafrika har ingen information hittats kring srskilda sikter fr eller emot skiffergasutvinning.
142
51 [82]
I tabellen nedan ses de presumtiva skiffergasflten i Afrika. Tabell 6-8: Naturgasmarknaden i Afrika 2009 samt uppskattade tekniskt utvinningsbara skiffer143 gasresurser i utvalda lnder dr skiffergaspotential uppskattas finnas. Naturgasmarknad Produktion Konsumtion Import/(Export) Skiffergas Tekniskt Utvinningsbara Resurser TWh 151 100 90 330 71 950 5 610 3 400 2 200 324 490
Sydafrika Libyen Algeriet Tunisien Marocko Vstra Sahara Totalt
TWh 22 174 897 40 0,00 -
TWh 59 65 318 53 6 -
% av konsumtion 63 (165) (183) 26 90 -
143
52 [82]
Figur 6-5: Skiffergasflt i Afrika.
144
144
53 [82]
6.4.1
Algeriet, Tunisien, Libyen och Marocko
Algeriet, Tunisien, Libyen och Marocko har gemensamma skiffergasformationer varfr de presenteras under samma avsnitt freliggande rapport. Energisituationen och opinion Algeriet r den sjtte strsta gasproducenten i vrlden och produktionen har kat under det senaste decenniet. Gasinfrastrukturen i landet r vlutvecklad och inkluderar en befintlig och en planerad produktionsanlggning fr flytande gas (LNG) samt ett regionalt ledningsnt fr gas. P World Energy Congress i september 2010 adresserade Algeriets oljeminister ett intresse att vrdera landets reserver av 145 skiffergas. Libyen r ocks en stor leverantr av kolvten och naturgasproduktionen har nstan mer n frdubblats sedan 2004 d gasledningen Greenstream ppnades. Denna gasledning binder samman Libyen med 146 den Europeiska marknaden. Det finns dock Inga uppgifter om skiffergasaktivitet i Libyen. Tunisien var r 2008 en importr av gas, d den egna produktionen understeg konsumtionen. Till ytan r Tunisien ett mycket mindre land n bde Algeriet och Libyen men har liknande geologiska frutsttningarna som dessa lnder. Tunisien r det enda land i norra, centrala Afrika dr utvinning av 147 okonventionell naturgas utforskas. Marocko har endast en liten produktion av konventionell naturgas varfr 90 % av den naturgas som konsumeras i landet importeras. Produktionen av naturgas r fr liten fr att tas med i EIAs rapportering, varfr uppgifter om produktionen saknas i Tabell 6-8. Konsumtionen av naturgas i landet r lg, varfr Marockos skiffergaspotential skulle kunna frndra landets energisituation drastiskt 148 genom ett signifikant minskat importbehov. Enligt MBendi Information Service har Marocko en vlfungerande infrastruktur fr att hantera en aktiv olje- och gasproduktion. Stora hamnar, vgar, flygplatser, gasledningar och raffinaderier finns i nrheten av stora stder. Skiffergas i Algeriet, Tunisien, Libyen och Marocko I Algeriet, Tunisien, Libyen och Marocko finns frmst fyra omrden presumtiva fr skiffergasutvinning. Dessa omrden kallas Ghadames, Sirt, Tindouf och Tadla. Libyen r det land av de fyra som har de strsta skiffergaspotentialerna, 90 300 TWh, ttt fljt av Algeriet med 72 000 TWh. Marocko hart lgst potential fr skiffergasfrekomst, endast 3 400 TWh men ven Tunisien har en lg potential, 5 600 TWh 149 tekniskt utvinningsbara resurser. En tabell ver geologisk information och gaspotential i de ovan nmnda skiffergasflten terfinns i Appendix 1.
145
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessmentof 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 146 Ibid. 147 Ibid. 148 MBendi Information Service, Oil and Gas in Morocco-Overview, Tillgngligt via: http://www.mbendi.com/indy/oilg/af/mo/p0005.htm#5, inhmtat 2012-01-06. 149 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011.
54 [82]
GHADAMES Ghadames strcker sig ver ett presumtivt skiffergasomrde p 136 200 km i stra Algeriet, sdra Tunisien och nordvstra Libyen. Omrdet r en viktig klla till kolvten i Afrika och oljefynd i denna region har frbttrat olje- och gasproduktionen i bde Algeriet och Tunisien. Hr finns framfr allt tv olika typer av skiffer, en djupare och en grundare. Den djupare av dessa tv har ett ngot hgre organiskt innehll men en lgre termisk mognad. Den termiska mognaden r fr de bda formationerna relativ lg vilket innebr att det p flera stllen r troligare att det finns olja n gas. Betydande prospekteringsaktiviteter pgr i Ghadames, bland annat seismiska underskningar och borrhl fr att bedma skiffergaspotentialen hos formationen. nnu har ingen gasproduktion rapporterats frn Ghadames men utredningen fortstter och fyndigheten uppskattas inneha 72 000 150 TWh tekniskt utvinningsbara resurser. SIRT Sirt terfinns i norra, centrala Libyen p ett nstan tre gnger s stort presumtivt skiffergasomrde som Ghadames. Det r en relativt ung skiffergasfyndighet som strcker sig ver ett relativt stor omrde, men hr finns relativt f underskningar utfrda av skiffergaspotentialen. Potentialen uppskattas dock relativt hgt, 85 000 TWh tekniskt utvinningsbara resurser. I Sirt finns huvudsakligen tv presumtiva skiffergasformationer, en djupare och en grundare. De har bda en relativt lg termisk mognad, kring 1,1 % eller strax drunder, vilket gr att det r troligt att olja istllet fr gas terfinns i 151 delar av formationen. TINDOUF Tindouf terfinns frmst i sdra Marocko men strcker sig ven delvis in i Algeriet, vstra Sahara och Mauretanien. I det presumtiva omrdet strcker sig skifferformationen 1 000 till 4 600 meter ned i marken. Den organiska halten r relativt hg, 5 % som medel i det presumtiva omrdet. Trots att skiffern har en hg organisk halt uppskattas den tekniskt utvinningsbara skiffergasresursen bli relativt lg, 15 600 TWh. Detta d formation har en relativt lg gaskoncentration och den organiskt rika delen r mycket tunn. TADLA Skifferformationen Tadla har ett betydligt lgre organiskt innehll och det presumtiva omrdet r signifikant mindre n Tindouf. Den termiska mognaden visar p att torr gas finns tillgngligt, men p grund av det lga organiska materialet och de sm arealerna r den tekniskt utvinningsbara skiffergaspotentialen relativt lg i Tadla, 5 000 TWh.
2
Att kartlgga skiffergaspotentialen hos skifferformationer i Marocko r svrt p grund av regionala deformationer, erosioner och sttningar i landets skiffer. P grund av formationernas komplexitet krvs en stor mngd data vilket inte finns tillgngligt idag. Detta dels p grund av begrnsningar i mjligheten att borra men ocks d mycket av informationen r konfidentiell. De tv formationerna dr information finns tillgnglig r formationerna som kallas Tindouf och Tadla. Det marockanska olje- och gasbolaget ONHYM har studerat skiffergaspotentialen i landet sedan mitten av 2010 och planerar att
150
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011.. 151 Ibid.
55 [82]
under 2011 samla in seismologisk data och skapa det frsta borrhlet. Hlet ska borras i samarbete med det irlndska fretaget San Leon Energy och det kanadensiska fretaget Longreach. 6.4.2 Sydafrika
Sydafrika r ett land med geologiska frutsttningar fr skiffergasfrekomst men opinionen mot skiffergasutvinning indikerar att landet inte kommer att starta produktion inom den nrmaste framtiden. Energisituation och opinion Sydafrika importerade 2009 63 % av den naturgas som konsumeras i landet. Naturgasen anvnds frmst fr elproduktion och som rvara i en GTL-anlggning (gas-to-liquid) och importen sker frmst frn grannlnderna Moambique och Namibia. Den relativt stora skiffergaspotentialen som uppskattas terfinnas i Sydafrika skulle kunna spela en stor roll fr landet genom ett minskad importberoende. I april 2011 lade dock den Sydafrikanska regeringen fram ett frbud mot hydraulisk sprickbildning i det enda presumtiva skiffergasomrdet i Sydafrika, Karoo varfr skiffergasutvinning i Sydafrika den nrmsta 152 framtiden inte r s trolig. Skiffergas i Sydafrika I Sydafrika finns ett stort omrde presumtivt fr skiffergasutvinning kallat Karoo. Karoo strcker sig ver 2 totalt 612 300 km i Sydafrika, nstan tv tredjedelar av landets totala yta. I omrdet terfinns tv typer 2 av skifferformation. Dessa tre kallas Prince Albert, Whitehill och Collingham. Totalt r det 550 200 km av Karoo som r presumtivt fr skiffergasfrekomst. En tabell ver geologisk information och gaspotential i de ovan nmnda skifferformationerna terfinns i Appendix 1. Totalt finns 151 000 TWh tekniskt utvinningsbara resurser i Sydafrika, Whitehill r den skifferformation i omrdet Karoo med verlgset strst potential av de tre som terfinns i omrdet, nmligen 92 800 TWh tekniskt utvinningsbara resurser. PRINCE ALBERT I omrdet Prince Albert har hga halter av TOC och Ro mtts upp lokalt, men i omrden med hg vulkanaktivitet, som i Prince Albert, finns det en risk att mycket av det organiska materialet har gtt frlorat eller omvandlats till granit. Den termiska mognaden i omrdet befinner sig dock inom intervallet fr torr gas. Skiffern i omrdet r sedimenterad i marin milj, vilket betyder att de har en mineralogi som r gynnsam fr skiffergasutvinning. WHITEHILL TOC i omrdet Whitehill r hgt, 6 % i medel, och omrdet r det viktigaste omrdet fr skiffergasfrekomst i Sydafrika. Skifferns mineralogi i detta omrde r ocks gynnsamt fr skiffergasutvinning d ven denna skiffer r marint sedimenterad. ven i nrheten av Whitehill r vulkanaktiviteten hg. COLLINGHAM Frutom vad gller organiskt innehll har skifferformationen Collingham liknande egenskaper som Whitehill, TOC i detta omrde r lgre men fortfarande relativt hgt.
152
56 [82]
6.5
Australien
Tabellen nedan visar en sammantagen bedmning av skiffergaspotentialen i Australien. Tabell 6-9: Skiffergaspotential i Australien Kategori Teknisk Potential Energisituation Betyg # * Kommentar Den tekniska skiffergaspotentialen i Australien r hg. Australien r redan idag en stor exportr av naturgas, frmst i form av LNG, varfr infrastrukturen r vl utbyggd. Fr att behlla och till och med att strka sin stllning som exportr r skiffergasutvinning av stort intresse i landet. I Australien finns idag inga miljlagar som kan begrnsa utvinningen av skiffergas och opinionen r generellt positiv tack vare landets mjlighet att strka sin roll som gasexportr.
Opinion och milj
Australien r en stor exportr av naturgas, frmst av naturgas i flytande form (LNG), och infrastrukturen fr export till den asiatiska gasmarknaden r vlutbyggd. Den relativt stora skiffergaspotential som finns i landet kan hjlpa Australien att behlla sin stllning som exportr ven fortsttningsvis. Inga strre tekniska svrigheter frekommer hos skifferformationerna i Australien, den geologiska strukturen liknar de i USA och Kanada. Hydraulisk sprickbildning har pgtt lnge i Australien, dock har dessa ingrepp varit betydligt mindre n de som sker idag med modern horisontell borrning. Ngot strre motstnd till gasproduktion med den mer moderna tekniken har inte identifierats. Australien kan vara ett land som r redo fr att kommersialisera skiffergasproduktion i stor skala. Energisituation och opinion Som framgr av i Tabell 6-10 r Australien en stor exportr av naturgas. Den inhemska marknaden fr naturgas r liten och 53 % av landets produktion exporterades r 2009. Precis som USA finns en utbyggd infrastruktur fr gas i landet. En stor del av den gas som produceras i Australien konverteras till 153 flytande naturgas (LNG) fr att exporteras till den asiatiska gasmarknaden. Tillsammans med Quatar 154 berknas Australien bli en viktig leverantr av LNG till Asien och Stilla havet mellan 2010 och 2020. I januari 2010 uppskattades de konventionella naturgastillgngarna i Australien till 34 200 TWh. Om Australien skulle producera den skiffergas som uppskattas finnas i landet, 123 300 TWh, skulle landet signifikant strka sin roll som betydande gasleverantr till den asiatiska marknaden. En utbyggd infrastruktur fr gas tillsammans med relativt stora skiffergastillgngar och en avsaknad av miljlagar som kan begrnsa utvinningen av gas gr att Australien bedms vara ett land som r redo fr att kommersialisera skiffergasproduktion i stor skala.
153
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 154 Gascoyne & Aik, Unconventional Gas and Implications for the LNG Market, FACTS Global Energy, Advance Summit paper from the 2011 Pacific Energy Summit, Jakarta, Indonesien, 21-23 februari 2011.
57 [82]
Tabell 6-10: Naturgasmarknaden i Australien 2009 samt tekniskt utvinningsbara resurser skiffer155 gas.
Naturgasmarknad 2009 Konsumtion Import/(Export) TWh 340 % av konsumtion (53) Skiffergas Tekniskt Utvinningsbara Resurser TWh 123 300
Produktion TWh 520
Skiffergas i Australien Australien har en stor skiffergaspotential som terfinns i frmst fyra stora omrden, Cooper, Maryborough, Perth och Canning. Ytterligare ngra fyndigheter kan finnas i landet men information saknas frn dessa. Den geologiska strukturen hos skifferformationerna i Australien liknar de i USA och Kanada. Fyndigheten Cooper r Australiens huvudsakliga fyndighet p land och det r ven hr det r strst sannolikhet att skifferproduktion pbrjas. I Figur 6-6 visas skiffergasfltens geografiska lge.
COOPER Skiffern i omrdet Cooper r marint sedimenterad och dess TOC och Ro ligger relativt hgt varfr torr gas terfinns. Hydraulisk sprickbildning pbrjades i omrdet redan 1968 och har anvnts mycket sedan dess. Mer n 400 borrhl har skapats med hydraulisk sprickbildning i omrdet men ingreppen har varit mycket mindre n vid de moderna horisontella skiffergasborrningarna. Omrdet r det mest lmpade i Australien fr hydraulisk sprickbildning och r ocks det omrde som underskts mest fr skiffergasfrekomst i Australien. Fretagen Santos, Beach Energy och DrillSearch Energy har aktiva program fr skifferutredning, men endast Beach har rapporterat borrning av hl fr att testa potentialen fr skiffergasfrekomst. De tekniskt utvinningsbara resurserna i omrdet uppskattas till 26 500 TWh. MARYBOROUGH Omrdet Maryborough r ett litet omrde belget i sdra Queensland, omkring 250 km norr om Brisbane. Endast fem konventionella borrhl fr underskning av gas- och oljepotentialen i omrdet har rapporterats och potentialen uppskattas till 7 200 TWh. Ingen aktivitet verhuvudtaget vad gller skiffergas har rapporterats. PERTH I omrdet Perth som r belget sydvst i vstra Australien r idag ett omrde fr konventionell olje- och gasproduktion. EIA informerar om att AWE och dess partner Norwest Energy eventuellt planerade att utfra hydraulisk sprickbildning i skiffern i detta omrde under 2011, men ifall detta har gjorts r oklart. Skifferns geologiska struktur r relativt enkelt vilket borde vara gynnsamt fr hydraulisk sprickbildning, potentialen uppskattas till 18 400 TWh. CANNING Potentialen i det fjrde omrdet i Australien, Canning, r relativt oknd med uppskattas vara den strsta p kontinenten, 71 300 TWh tekniskt utvinningsbara resurser. Fretagen Buru Energy och New Standard Energy har de flesta leasingarealerna i omrdet fr konventionell utvinning men undersker nu ven omrdets skiffergasfrekomst.
155
58 [82]
Figur 6-6: Skiffergasflt i Australien.
156
6.6
Asien
Tabellen nedan visar en sammantagen bedmning av skiffergaspotentialen i Asien. Tabell 6-11: Skiffergaspotential i Asien Kategori Teknisk Potential Betyg * Kommentar Skiffergaspotentialen i Asien r enorm trots att information endast finns tillgnglig fr ett ftal lnder. Kina str fr den mesta av denna potential, med vrldens uppskattade strsta potential. Kina och Indien r stora producenter och konsumenter av kol. Med instllningen att naturgasen r ett miljvnligare brnsle och det faktum att Kina har ett kraftigt kande energibehov, skulle inhemsk skiffergasproduktion ndra landets energisituation drastiskt. Ingen knd opinion mot skiffergasutvinning.
Energisituation
Opinion och milj
Det finns vldigt lite information gllande skiffergasfrekomst i Asien d utredningen fortfarande r i ett tidigt stadium, men den sammanlagda skiffergaspotentialen i Asien visar sig vara hg tack vare att Kina r det land i vrlden som uppskattas ha strst skiffergaspotential.
156
59 [82]
Utredningar som ska visa den faktiska potentialen i Kina pgr och landet ser skiffergasproduktion som en lsning snarare n som ett miljproblem i sig. Kina har ett kraftigt kande energibehov och behver renare energikllor n den kol som anvnds till stor del fr att mta strngare miljkrav. Borrning har precis pbrjats i Kina varfr produktion dock lter vnta sig p tminstone 5 till 10 r. Indien och Pakistan r tv andra lnder i Asien med uppskattade skiffergaspotentialer, men inga beslut om att utreda den faktiska potentialen har fattats i de tv lnderna. Indien har skjutit upp underskningar ngot r fr att ta fram regelverk fr hur prospektering av skiffergas ska g till. Skifferformationer i Indien och Pakistan har dessutom visat sig vara geologiskt komplexa varfr de faktiskt tekniskt utvinningsbara resurserna r betydligt lgre n den teoretiska potentialen. I Tabell 6-12 redovisas naturgasmarknaden i de tre lnderna samt information om uppskattade skiffergaspotentialer. Som framgr r Kina och Indien idag importrer av naturgas. Om den befintliga skiffergasen i dessa lnder skulle utnyttjas skulle det drastiskt kunna minska importberoendet och lnderna bli mer sjlvfrsrjande p gas. I Figur 6-7 visas var skiffergasflt i dessa tre lnderna r lokaliserade, men inte alla flten r presumtiva fr skiffergasfrekomst eller underskta nrmre. Tabell 6-12: Naturgasmarknaden i Asien 2009 samt tekniskt utvinningsbara resurser av skiffergas 157 i utvalda lnder dr skiffergaspotential uppskattas finnas. Naturgasmarknad Produktion TWh Kina Indien Pakistan 913 445 424 Konsumtion TWh 960 582 424 Import/(Export) % av konsumtion 5 24 Skiffergas Tekniskt Utvinningsbara Resurser TWh 397 100 19 600 15 900
157 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011.
60 [82]
Figur 6-7: Skiffergasflt i Asien. 6.6.1 Kina
158
Energisituation och opinion Kina r redan idag en stor producent av s kallad tight gas, vilken str fr lite mindre n 20 % av Kinas totala naturgasproduktion. Kina har precis nyligen ftt upp gonen fr skiffergas som en potential energiklla som kan bidra till att mta landets kade energibehov samt mta de kade miljkraven. Kina har redan en befintlig infrastruktur fr gas, men de konventionella resurserna r begrnsade och kan inte tillgodose energibehovet i landet Skiffergas i Kina Kina r det land som har strst uppskattade potentialer fr skiffergasfrekomst i hela vrlden, uppskattningsvis 397 100 TWh. Om ndvndiga investeringar kan gras har Kina stor potential att bli en storskalig producent av skiffergas. Dock har potentialerna inte formellt bekrftats d 159 skiffergasproduktionen i Kina fortfarande r i sin linda. Mer serisa underskningar av skiffergaspotentialen i Kina pbrjades 2004 och r 2007 skrev Kina p sitt frsta avtal med ett amerikanskt fretaget om utredning av omrdet Sichuan i Kina. Ingen distribution av skiffergas kommer frn omrdet nnu.
158
159
Kartan r producerad av F och baseras p U.S. Energy Information Administration, april 2011. U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011.
61 [82]
SICHUAN OCH TARIM Kina har tv stora omrden presumtiva fr skiffergasfrekomst dr skiffern r tjock och organiskt rik. Dessa tv omrden kallas Sichuan och Tarim och de bda bde innehller marint sedimenterad skiffer. De geologiska frutsttningarna i de bda omrdena r gynnsam fr skiffergasfrekomst. Frutom dessa tv omrden har Kina fem mindre presumtiva omrden. Eftersom borrning precis har pbrjats i Kina r den geologiska informationen om skiffergasfyndigheterna mycket osker och ska endast ses som en indikation. En tabell ver geologisk information och gaspotential i Kina terfinns i 160 Appendix 1.
6.6.2
Indien och Pakistan
Energifrsrjningen i Indien och Pakistan ser olika ut. Indiens potentiella skiffergasproduktion skulle hjlpa landet att minska sin import av naturgas medan Pakistans skiffergaspotential skulle kunna hjlpa 161 landet att fortstta vara sjlvfrsrjande p gas. Energisituation och opinion i Indien Trots att Indien innehar signifikanta reserver av naturgas r landet fortfarande beroende av import fr att frse landets naturgasbehov, 24 % av den konsumerade naturgasen i Indien importeras. Landet r en stor producent av kol, vrldens tredje strsta, varfr Indiens potential fr utvinning av CBM (Coal Bed Methane) mjligtvis r strre n skiffergaspotentialen. Indiens skiffergasmarknad r fortfarande i sin linda, men till skillnad frn Kina finns ingen plan fr nr Indien kan pbrja skiffergasproduktion. I mars 2011 tog regeringen i Indien beslut om att skjuta upp underskningen av skiffergasfrekomst i Indien ngot r. Regeringen avser att ta fram ett regelverk fr 162 hur skiffergasprospektering ska g till. Energisituation och opinion i Pakistan Idag r det fullstndig jmvikt mellan Pakistans naturgasproduktion och konsumtion. Landet har under det senaste decenniet kat sina naturgasreserver i samma takt som de konsumerat naturgas. Den skiffergas som uppskattas kunna produceras i Pakistan skulle hjlpa landet att ven under en verskdlig framtid kunna balansera produktionen mot konsumtionen. Skiffergas i Indien och Pakistan Totalt uppskattas Indien och Pakistan ha 35 500 TWh tekniskt utvinningsbara resurser skiffergas med 163 19 600 TWh i Indien och 15 900 TWh i Pakistan . Storleken p dessa potentialer skulle troligen ka om mer information om de specifika fyndigheterna tas fram, nu baseras informationen p erfarenhetsvrden frn andra fyndigheter.
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011 161 Ibid 162 Pacific Energy Summit, Unconventional Gas and Implications for the LNG market, Advance Summit Paper, Jakarta, Indonesia, Feb 21-23, 2011 163 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011.
160
62 [82]
INDIEN OCH PAKISTAN I Indien och Pakistan finns ett antal omrden med organiskt rik skiffer. Framfr allt fyra omrden i Indien r presumtiva fr skiffergasfrekomst, Cambay, Krishna-Godavari, Cauvery och Damodar. I Pakistan finns det framfr allt ett omrde, sdra Indus. I Indien finns ett stort antal ytterligare omrden med skifferformationer, men dessa har visat sig ha fr lg termisk mognad fr skiffergasfrekomst. En tabell ver geologisk information och gaspotential i Indien och Pakistan terfinns i Appendix 1. Skifferformationer i bda Indien och Pakistan har visat sig vara geologiskt komplexa varfr de presumtiva omrdena fr skiffergasfrekomst r betydligt lgre n i det totala omrdet. Nyligen borrade och slutfrde ONGC sitt frsta skiffergashl i Indien i fyndigheten Damodar nordvst om Calcutta. Tv borrhl har ven skapats i Cambay.
63 [82]
Skiffergasens pverkan p miljn
Skiffergasens miljpverkan r en frga som fr nrvarande debatteras, framfr allt i USA, men ven i vriga delar av vrlden. Generellt sett anses naturgas vara ett bttre alternativ fr miljn n kol och olja. Utslppen till luft vid frbrnning av naturgas r koldioxid, svaveldioxid samt partiklar och sot men r avsevrt lgre n fr vriga fossila brnslen. Vid utvinning av skiffergas r sannolikt den viktigaste miljfrgan vattenanvndningen och risken fr frorening av vattenresurser vid hydraulisk sprickbildning. Mot bakgrund av den oro som finns kring pverkan p vattenresurserna har USA:s motsvarighet till Naturvrdsverket, Environmental Protection Agency (EPA) ftt i uppdrag att utreda pverkan p dricksoch grundvatten vid hydraulisk sprickbildning. Det vergipande syftet med studien r att ka frstelsen kring sambandet mellan hydraulisk sprickbildning och dricksvattenfrsrjningen i landet. Studien omfattar vattnets hela livscykel, frn vattenkllan och sprickbildningsprocessen; till efterbehandling och bortskaffande av spillvattnet. EPA vntas under 2012 presentera de frsta 164 preliminra resultaten och berknas vara slutgiltigt klara 2014. Andra viktiga miljfrgor som diskuteras fr nrvarande r pverkan p landskapet och storleken p utslppen av vxthusgaser i jmfrelse med konventionell gasutvinning. I detta avsnitt redogrs fr de miljmssiga effekter som r frknippade med skiffergasutvinning baserat p erfarenheter frn USA.
7.1
Vattenanvndning
Vid borrning och hydraulisk sprickbildning anvnds stora volymer vatten. I borrningen anvnds vatten fr kylning och smrjning av borrhuvudet samt fr bortforsling av borrmassan. Den mest vattenintensiva processen r dock hydraulisk sprickbildning. Vattentgngen r olika fr varje brunn och beror p borrdjup, om det r en vertikal eller en horisontell brunn, andel vatten/sand, borrhlstorlek etc. I nyare brunnar sker oftast hydraulisk sprickbildning uppdelat i flera steg som r olika vattenintensiva. Enligt Chesapeake Energy, som har borrat brunnar i alla de stora amerikanska fyndigheterna i Barnett, Eagle Ford, Haynesville, Marcellus och Niobrara, uppgr den genomsnittliga vattenfrbrukningen vid 3 165 hydraulisk sprickbildning till ca 15 17 000 m vatten per borrhl. Magnituden av vattenanvndningen kan vara vldigt olika mellan olika regioner. T. ex motsvarar detta staden New 166 Men eftersom Yorks vattenfrbrukning under 7 minuter eller en golfbana under 25 dagar. vattenbehovet r koncentrerat till en plats kan detta bli problematiskt i mindre samhllen eller under torrssonger d vattenreserverna r lga. Vattnet transporteras med lastbilslaster som kan vara kostsamma och som i sig har ett ekologiskt fotavtryck. Sett till en brunns livslngd kan den behva behandlas flera gnger vilket ocks flerdubblar vattenfrbrukningen. Fr brunn-borrning behvs i 3 jmfrelsen endast ca 250-2300 m vatten.
164
U.S. Environmental Protection Agency, Natural Gas Extraction, Tillgngligt via: http://water.epa.gov/type/groundwater/uic/class2/hydraulicfracturing/index.cfm 165 Hydraulic Fracturing Facts, Water Usage, Tillgngligt via: www.hydraulicfracturing.com/Water-Usage/Pages/Information.aspx, Inhmtat 2011-12-04. 166 Ibid.
64 [82]
7.2
Froreningar till vatten
Den vtska som anvnds vid skiffergasutvinning utgrs till strsta del av vatten och sand och till en mindre del olika tillsatta kemikalier. Frdelningen r normalt att tillsatser (slickwater) uppgr till mellan 0.5 % - 2 % och resterande del, 98 % - 99.5 % utgrs av vatten blandat med sand. Figuren nedan redovisar ett exempel p vilka komponenter som kan ing i de vattenvolymer som 167 anvnds vid hydraulisk sprickbildning.
Vatten och Sand; 99,51% Gelling Agent; 0,056% Breaker; 0,01% Corrosion Inhibitor; 0,002% Friction Reducer; 0,088%
Surfactant; 0,085% Scale Inhibitor; 0,043% Crosslinker; 0,007% Biocide; 0,001%
KCL; 0,06% pH Adjusting Agent; 0,011% Iron Control; 0,004% Acid; 0,123%
Figur 7-1: Komponenter i det vatten som anvndes vid hydraulisk sprickbildning vid Fayetteville, 168 USA 2008. Antalet kemikalier som tillstts i det aktuella borrhlet varierar beroende p vattnets karaktr och geologiska frutsttningar. De vanliga frekommande kemikalierna redovisas i de tv tabellerna nedan. Tabell 7-1: Vatten och sand vid hydraulisk sprickbildning
Produkt Vatten ndaml Expandera sprickorna och leverera sand Resultat i borrhl En del stannar i formationen medan terstende returneras tillsammans med naturligt vatten i formationen som producerat vatten. Stannar i formationen, inbddad i sprickorna. Medfr att dessa frblir ppna och slpper ut gas Filtrering av dricksvatten, leksand, cement, byggmaterial.
169
Andra vanliga anvndningsomrden
Sand
Lgga sig i sprickorna
A Primer, Modern Shale Gas Development in the United States, National Energy Technology Laboratory, Office of Fossil Energy, U.S. Department of Energy, april 2009. 168 Modern Shale Gas, Development in the United States: A Primer, 2009 169 http://www.chk.com/Media/Educational-Library/Fact-Sheets/Corporate/Hydraulic_Fracturing_Fact_Sheet.pdf
167
65 [82]
Tabell 7-2: vriga tillsatser vid hydraulisk sprickbildning

Produkt Acid (Syra) ndaml Hjlper lsa upp mineraler och inleda sprickbildningen Frhindra korrosion i rrverk Frhindra bottenfllning av metall i rrverk Avlgsna bakterier i vattnet som producerar nedbrytande biprodukter Frhindra avskalat avfall i bottenhl och hos utrustning vid ytan Frhindra formationens lera frn att svlla Smrjer vattnet fr att minska friktion Resultat i borrhl
170
Reagerar med mineraler i formationen och skapar salter, vatten och koldioxid (neutraliserad). Fster vid metallytor nedrrs. Resterande oanvnd produkt bryts ned av mikroorganismer eller returneras i producerat vatten. Reagerar med mineraler i formationen och bildar enkla salter, koldioxid och vatten som alla returneras med producerat vatten. Reagerar med mikroorganismer som kan existera i behandlingsvtskan och formationen. Dessa mikroorganismer produkten med lite restprodukt terfrd med producerat vatten. Fster vid formationen nere i borrhlet. Mestadels av produkten terfrs med producerat vatten medan resterande konsumeras av nedbrytande mikroorganismer. Reagerar med lera i formationen i ett natriumkalium-jonutbyte. Reaktionen medfr natriumklorid (bordssalt) som returneras med producerat vatten. Frblir i formationen i vilken temperatur och produkten breaker bryter ned den och konsumeras sedan av befintliga mikroorganismer. En liten andel terfrs med producerat vatten. Generellt terfrs produkten med producerat vatten. I vissa formationer tas den upp av gasstrmmen och returneras via producerad gas. Kombineras med breaker i formationen och frenklar kraftigt vtskans frmga att flda i borrhlet och returneras med producerat vatten.
Andra vanliga anvndningsomrden Rengringskemikalie fr swimmingpool. Lkemedel, akrylfibrer och plaster. Tillsats i mat och dryck, t.ex. citronjuice. Desinfektionsmedel, steriliserare fr medicinska och tandlkarverktyg. Hushllsrengring, avfrostning, frg, ttningsmnen. Substitute till lgnatrium-bordssalt, mediciner, intravensa vtskor. Kosmetika innefattande hr-, smink-, nageloch hudprodukter. Glasrengrare, ytrengrare, antiperspirant, deodorant, hrfrg. Kosmetika, bakade varor, glass, tandkrm, sser och salladsdressing. Hrfrg, desinfektionsmedel, tillverkning av hushllsplast. Tvttmedel, handtvl, kosmetika. Tvttmedel, tvl, mjuka upp vatten, diskmedel.
Corrosion Inhibitor Iron Control AntiBacterial Agent
Scale Inhibitor
Clay Stabiliser
Friction reducer
Surfactant
kar viskositeten hos anvnt vatten
Gelling Agent
Frtjocka vattnet fr att lsa upp sanden
Breaker
Reagerar med crosslinker och gel nere i formationen och frenklar vtskans resa i borrhlet. Reaktionen producerar ammoniak och sulfat-salter som returneras med producerat vatten. Crosslinker Upprtthlla vtskans Kombineras med breaker i formationen och viskositet trots skapar salter som returneras med producerat temperaturkning vatten. pH Upprtthlla Reagerar med syrliga agenter i Adjusting effektiviteten hos behandlingsvtskan fr att upprtthlla ett Agent andra komponenter neutralt pH. Reaktionen medfr mineralsalter, som t.ex. vatten och koldioxid som returneras med Crosslinkers producerat vatten. Tillsatsmnen typiskt frekommande vid hydraulisk sprickbildning.
Tillter en frsenad nedbrytning av gelen
Eftersom gasbolagen inte velat lmna ut information om de kemikalier som anvnds r det svrt att veta 171 vilka kemikalier som pverkar miljn och ven omfattningen av pverkan. I en studie frn staten New
http://www.chk.com/Media/Educational-Library/Fact-Sheets/Corporate/Hydraulic_Fracturing_Fact_Sheet.pdf Wood, R. et al. Shale Gas: A Provisonal Assessmentof Climate Change and Environmental Impacts, The Tyndall Centre, University of Manchester. Jan, 2011.
171 170
66 [82]
York framgr dock att av 260 underskta substanser hade 58 av dem en eller flera egenskaper som var anmrkningsvrda, exempelvis var 17 giftiga fr vattenorganismer och 38 akut giftiga ven fr mnniskor. Man fann ven mnen som bensen och naftalin som finns med p EU:s prioriteringslista samt 2-butoxy-etanol som anses vara mycket skadlig ven vid sm halter och har en lng aerobisk nedbrytningstid som frlngs av syrebrist, som finns vid stora djup. I rapporten skrivs att: Det finns en tydlig risk fr frorening av grundvatten frn skiffergas. Det r viktigt att inse att de flesta felaktigheterna uppstr p grund av fel i konstruktion eller i verksamhetsutvandet och dessa kan inte avlgsnas. Fr att upprtthlla tillrckliga vattenvolymer fr borrning och hydraulisk sprickbildning anvnder operatrerna ppna dammar och tankar fr lagring av returvattnet (eng. flowback), som ibland kallas fr producerat vatten, innan vattnet skickas fr rening. Vtskan som lagras r en blandning av metangas, jordblandningar, kemikalierester samt returvtska frn jordens undre lager och mste hanteras enligt vissa bestmda regler. Ett problem med lagring i ppna dammar r risken fr lckage till fljd av att vtska sipprar ner vidare i jorden eller vid versvmning till fljd av kraftigt regn. Avdunstning tillsammans med nederbrd kan ven sprida de skadliga mnena till markomrden runt omkring. Vattenvolymerna kan frutom kemikalier och metan ven innehlla radioaktiva mnen och tungmetaller frn omgivande berggrund. Det finns flera fall av miljbrott i USA som har handlat om att fretagen inte sktt hanteringen av returvattnet p rtt stt. Ungefr 20-50 % av anvnt vatten kommer tillbaka till ytan. Vissa andra kllor 172 anger ca 9-35 %. Risken fr vattenfrorening freligger ocks eftersom hydraulisk sprickbildning kan skapa sprickor som strcker sig frbi mlformationen vidare in i vattenakvifrer, s att metan och kemikalier frn den hydrauliska sprickbildningen slutligen hamnar i frsrjningssystemet fr dricksvatten . En studie frn Osborne frn april 2011 visar att Marcellus- och Utica-fyndigheterna i nordstra USA har en mycket hg metangashalt i vattenakvifrerna och i brunnsvattnet i dessa omrden. Rapporten pvisar att metanhalten kar kraftigt i nrheten av aktiva gasbrunnar. Med en snittniv p 19,2 mg metan per liter r det ca 17 gnger ver den uppmtta normalnivn p 1,1 mg/liter i oexploaterade omrden. Maxnivn uppmttes till 64 mg metan per liter vilket innebr att dricksvattnet medfr en explosionsrisk.
173
7.3
Utslpp till luft
Frbrnning av naturgas har lnge ansetts ha lgre utslpp till luft n fr vriga fossila brnslen men de senaste ren har det vckts frgor kring hur stora skiffergasens bidrag till vxthusgaser verkligen r i frhllande till konventionell naturgas och kolkraft om man ven tar med utslppen som sker under 174 produktionen av skiffergas. I en uppmrksammad forskningsrapport frn Howarth et. Al. vid Cornell University frn 2010 uppskattades skiffergasens livscykelbidrag av vxthusgaser till 20-100% hgre n vid kolproduktion sett p 20 rs sikt och minst lika utslppsintensivt sett p 100 rs sikt. Rapporten har dock ftt mycket kritik och man har senare kunnat pvisa felaktiga antaganden kring gasfrlusterna i rapporten. Nya berkningar med data levererat frn befintliga anlggningar visar att, sett ur ett
172 European Parliament, Impact of Shale Gas and Shale Oil Extraction on the Environment and Human Health, Directorate - General for Internal Policies, Policy Department A: Economic and Scentific Policy, juni 2011. 173 Osborne G., Stephen et al., Methane Contamination of Drinking Water Accompanying Gas-well Drilling and Hydraulic Fracturing, 2011, , Nicholas School of the Environment, Biology Department, Duke University, Durham, April 2011. 174 R W Howarth, R Santoro, Methane and the Greenhouse-Gas Footprint of Natural Gas From Shale Formations, Climate Change, DOI: 10.1007/s10584-011-0061-5, 2010.
67 [82]
livscykelperspektiv, slpper skiffergas ut ca 20-50 % mindre CO2e/MJ n kolproducerad el men ca 11 % 175 mer n el frn konventionell naturgas. Anledningen till att miljeffekterna kan vara s olika stora och svra att uppskatta r att frhllandena r unika vid olika fyndigheter. Faktorer som spelar in r t.ex. brunnens livslngd, gasflde, lckagefaktor, fr-produktionens utslpp mm. 7.3.1 Vxthusgaser och utslppsjmfrelser mellan fossila brnslen
Naturgas r en kombination av en mngd kolvten i gasform och bestr primrt utav metangas, kemisk beteckning CH4. Typisk naturgas har en sammansttning av ca 70-90 % metan och en mindre andel 176 etan, propan, butan och koldioxid men varje gasklla har en unik sammansttning. Metan r en vxthusgas som har en mycket hgre vxthuseffekt n koldioxid. P grund av att gasen har s stor vxthuseffekt kan olika uppskattningar av metanlckaget ha stor inverkan p utslppsresultatet. Ytterligare en faktor som spelar in vid jmfrelse av naturgasens vxthuseffekt gentemot andra energikllor r det faktum att metanen i naturgas har en kortare livslngd i atmosfren. Detta innebr att dess vxthusfaktor och drmed vxthuseffekt avtar ver tiden. Vid en tidshorisont p 20 jmfrt med 177 100 r minskar exempelvis metangasens vxthusfaktor frn 72 - 25. Vid fullstndiga livscykelanalyser jmfrs de fossila alternativen kol och olja mot varandra genom att man berknar och omvandlar alla vxthusgaser till en gemensam nmnare koldioxidekvivalenta utslpp (CO2e). Eftersom frbrnning av fossila brnslen alltid sker med en verkningsgrad br man vid jmfrelser vid elproduktion ta hnsyn till de olika verkningsgraderna vid olika anlggningar fr respektive energiklla fr att skdliggra utslppen per producerad kWh fr slutanvndaren. 7.3.2 Orsaken till utslppen
Utslpp sett i ett livscykelperspektiv omfattar alla utslpp i samband med fr-produktion, drift, behandling av den utvunna gasen, transport och frbrnning. Utslppen kategoriseras som ventilerad gas (medvetna utslpp), lckage (ofrivilliga utslpp), utslpp vid behandling, transport och vid frbrnning av den utvunna gasen. De strsta utslppen vid en fyndighet kommer frn ngon form av lckage, antingen ofrivilliga eller ventilerade utslpp som sker vid mnga olika faser i produktionen och inte vid anvndningen. En typisk brunn r ansluten till 55-150 enheter som t.ex. vrmeelement, mtare, avfuktare, kompressorer m.fl. som antingen kan lcka eller behva ventilera gas fr att upprtthlla lmpliga tryckniver eller skerhetskrav. Det r drfr mycket svrt att uppskatta dessa utslpp sett ver en livstid. Flera av de behandlade studierna uppskattar lckagen till ca 2 % men det skiljer mycket mellan olika antaganden. Som tidigare nmnt menar forskare att skiffergasutvinning har hgre utslpp av vxthusgaser n konventionell naturgas. Detta r till fljd av kat lckage i samband med frdigstllandet av en okonventionell gasbrunn som har ett tillbakaflde av vatten som fr med sig gaser som sedan ventileras vid ytan. Uppskattningen av utslppen i denna fas r fortfarande oskra och det r svrt att ta fram vrden d varje fyndighet r unik.
M Jiang et. al., Life Cycle Greenhouse Gas Emissions of Marcellus Shale Gas, Environmental Research Letters 6, DOI: 10.1088/17489326/6/3/034014, 2011. A Primer, Modern Shale Gas Development in the USA, National Energy Technology Laboratory, Office of Fossil Energy, U.S .Department of Energy. 177 N Hultman et. al., The Greenhouse Impact of Unconventional Gas for Electricity Generation,School of Public Policy, University of Maryland,Environmental Research Letter 6: 044008, 2011.
176
175
68 [82]
Det har gjorts ett flertal livscykelstudier kring skiffergasens miljpverkan vid elproduktion bara senaste ren dr jmfrelser gjorts mot konventionell naturgas och kol frn ett 20-rs- men framfr allt ett 100rsperspektiv. Mnga r fokuserade kring de nordamerikanska fyndigheterna eftersom de kommit lngst i utvinningsprocessen och drmed kan bidra med faktisk data snarare n spekulation och antaganden. En sammanstllning av de aktuella studierna finns i figurerna nedan som visar de olika livscykelutslppen fr olika brnslen.
g CO2e/kWh 1200,0
Livscykelutslpp ur ett 100-rsperspektiv

Hultman et al. Jiang et al. Directorate General Skone, Timothy
1000,0
800,0
600,0
400,0
200,0
0,0 Skiffergas Konventionell gas Kol
Figur 7-2: Utslpp vid elproduktion ur ett 100-rsperspektiv.

Anm: I vissa fall har genomsnittliga utslpp utslpp berknats, baserat p data frn hgsta och lgsta antaganden, fr att kunna gra en jmfrelse mellan aktuella studier.
69 [82]
Eftersom olika antaganden om verkningsgrader i olika kraftverk har anvnts i studierna kan det ven vara intressant att jmfra utslppen per energiinnehll (MJ). Fljande figurer sammanstller data frn olika studier. Eftersom studierna har behandlat data frn olika fyndigheter skiljer sig resultaten t, men r nd relativt samstmmiga. Undantag gller dock fr den uppmrksammade rapporten frn Howarth et al. som anvnt mycket kritiserade och ifrgasatta antaganden .
g CO2e/MJ 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 lg medel hg Skiffergas g CO2e/MJ 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 lg medel hg Skiffergas lg medel hg Konventionell gas lg medel hg Kol lg medel hg Konventionell gas lg medel hg Kol
g CO2e/MJ 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 lg medel hg Skiffergas lg medel hg Konventionell gas lg medel hg Kol
Klla: Howarth et al.
g CO2e/MJ 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 lg medel hg Skiffergas g CO2e/MJ 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 lg medel hg Skiffergas lg medel hg Konventionell gas lg medel hg Kol lg medel hg Konventionell gas lg medel hg Kol
Klla: Hultman et al.
Klla: Jiang et al.
Klla: Directorate General
Klla: Scone, Timothy
Figur 7-3: Vxthusutslpp sett till energimngd gas sett ur ett 100-rsperspektiv.
Anm: I vissa fall har genomsnittliga utslpp l berknats, baserat p data frn hgsta- och lgsta-antaganden, fr att kunna gra en jmfrelse mellan aktuella studier.
I studien frn Jiang et al. frn 2011 behandlas skifferfyndigheten Marcellus i nordstra USA och har dr berknat att livscykelutslppen r i genomsnitt 68 g CO2e/MJ varav 50 g CO2e/MJ motsvarande 74 % uppstr vid frbrnningen. vriga studier konfirmerar att ca 70-75 % av utslppen uppstr vid frbrnningen. Sammantaget visar dessa studier att utvinningen av skiffergas bidrar med lite mer vxthusgaser n konventionell naturgas, men har betydligt lgre utslpp av vxthusgaser n kolutvinning fr kraftproduktion. Utslpp frn skiffergasutvinningen r 20-50 % lgre n utslppen frn kolutvinning fr kraftproduktion.
70 [82]
7.4
Pverkan p landskapet
En annan miljfrga som debatterats i USA r skiffergasens pverkan p landskapet. Allmnhetens oro och negativa instllning till skiffergasutvinning i detta avseende rr dock frmst de ttbefolkade staterna i nordstra USA, dr exempelvis skiffergasfyndigheten Marcellus Shale ligger. I delstaten Pennsylvania, som bestr av omfattade skogsmarker, har den pgende utvinningen av skiffergas i delstaten lett till en debatt om utvinningens pverkan p skogstillgngarna. En del experter menar att exploateringen kan leda till segmentering av skog, skogsmarker kantade av ppna flt, vilket kan ge skadliga effekter p flora och fauna och drmed ha en negativ pverkan p bde ekosystem och rekreationsmjligheter i staten. Den negativa opinionen beror ocks till stor del p en oro fr att utvinningen innebr ett hot mot skogsindustrin, som r en av grundpelarna i Pennsylvanias ekonomi. Hur stora pverkan kan tnkas bli r direkt proportionell mot storleken p de landomrden som tas i ansprk fr exploatering. D vervgande del av de gasledningar som dras, anlggs lngs med de vgar (redan befintliga eller nya) som behvs fr att komma fram till kllan, blir strningen av landskapet i detta avseende relativt liten. Den vervgande pverkan p landskapet och miljn utgrs d av storleken p det omrde som krvs fr att anlgga varje enskild brunn, vilken berknas till cirka 1,4 178 hektar.
7.5
Jordbvningar och exploderande brunnar
En frga som ftt viss uppmrksamhet handlar om oron fr att hydraulisk sprickbildning kan leda till jordbvningar av mindre omfattning. Ett antal sdana incidenter har rapporterats frn Texas under 2008 och 2009. ven riskerna med brunnar som exploderat (tv p varandra fljande explosioner i Marcellus fltet) i kombination med hndelserna i Mexikanska Golfen, har sptt p allmnhetens oro kring de potentiella riskerna frknippade med hgtrycksborrning.
7.6
7.6.1
Lagar och frordningar

USA
Utveckling och produktion av olja och gas (inklusive skiffergas) i USA, regleras av ett stort antal federala, statliga och lokala lagar som tillsammans omfattar aspekter som rr exploatering och drift av dessa verksamheter. Samtliga lagar, regleringar och tillstnd som krvs fr konventionell olje- och gasutvinning, gller ocks fr skiffergasutvinning. U.S Environmental Protection Agency (EPA) r den myndighet som administrerar den strsta delen av den federala lagstiftningen, med undantag fr exploatering av federal mark, som i frsta hand hanteras av Bureau of Land Managment (BLM) som r en del av the Department of Agriculture. Vidare tillkommer fr varje stat dr olje- och gasproduktion frekommer en eller flera regleringsmyndigheter som utfrdar tillstnd, utvar tillsyn och vervakar den aktuella verksamheten vad gller exempelvis borrning, vattenhantering, avfallshantering, utslpp till luft, luftfroreningar, inverkan p djurliv, pverkan av landskapsbild och arbetsmilj.
178
T J Considine, R W Watson, N B Considine, The Economic Opportunities of Shale Energy Development, Energy Policy and the Environment Report no 9, Center for Energy Policy and the Environment, The Manhattan Institute, maj 2011.
71 [82]
7.6.2
Europa
I Europa omges exploatering av okonventionell gas av en rad internationella och nationella regleringar, dribland FN:s lista ver skyddade omrden som implementerats i miljlagstiftning p nationell niv. EU har ven implementerat en policy vad gller skerstllandet av biologisk mngfald, kallad Natura 2000, som baseras p tv direktiv rrande livsmilj och fgelskydd. Vidare har EU antagit ett ramdirektiv fr vatten, dr ett tydligt ml r att skydda grundvattenresurser. Dessutom tillkommer en rad olika nationella och regionala regleringar som ytterligare komplement till dessa verstatliga regleringar. Dessa regleringar innebr sammantaget att mnga omrden i Europa r skyddade mot exploatering, vilket vntas begrnsa mjligheterna att utvinna skiffergas i Europa.
72 [82]
Produktionskostnader och pverkan p gasmarknaden
Skiffergastillgngar har varit knda i mer n hundra r, men det r inte frrn under de fem senaste ren som skiffergasproduktionen har tagit fart, framfr allt i USA. Tack vare de senaste rens utveckling av tekniken fr horisontell borrning i kombination med flera steg av hydraulisk sprickbildning har det blivit mjligt att uppn ekonomiskt lnsamma produktionsniver av skiffergas i Nordamerika. Produktionsdata visar att horisontell borrning i kombination med hydraulisk sprickbildning kade produktionen med mer n 60 % under perioden 2004-2007. Den kade produktionen har ocks lett till bttre kunskap om kllorna, vilket i sin tur gjort det mjligt att skrddarsy utformningen av gasbrunnarna. kade produktionsniver och bttre utformning av brunnarna har lett till minskade produktionskostnader per enhet, vilket i sin tur resulterat i en kraftig kning av produktionen av skiffergas p ngra f r.
8.1
Framgngsfaktorer fr skiffergas i USA
Idag r USA r det enda land dr skiffergasproduktion sker i stor skala i vrlden. Fr att kunna frst utvecklingsmjligheterna fr skiffergasutvinning i vrlden, som ocks r en avgrande faktor fr utvecklingen av produktionskostnaderna, kan det vara av intresse att knna till vilka framgngsfaktorer som lett till den dramatiska utvecklingen av skiffergasproduktionen i USA. Den mest betydande framgngsfaktorn r att det varit mjligt att utveckla en storskalig produktion av skiffergas i USA tack vare stora skiffergasfyndigheter och stora arealer tillgngliga fr att genomfra provborrningar och utforska fyndigheterna. En annan viktig frdel fr den amerikanska skiffergasproduktionen r att den amerikanska serviceindustrin r vl utvecklad och har stor erfarenhet och kompetens av att utvinna olja och gas och dessutom r starkt konkurrensutsatt. Vidare har myndigheternas tilldelning av tillstnd fr prospektering varit geners och det har inte stllts strikta miljkraven p utvinningsverksamheten. Som exempel p det sistnmnda har skiffergasutvinningsverksamhet beviljats undantag frn kravet i dricksvattenlagstiftningen i USA p att redovisa vilka kemikalier som anvnds vid hydraulisk sprickbildning. Prospekteringsfretagen har ven haft relativt ltt att f tillgng till marken, bland annat fr att amerikanska markgare har rtt till ersttning vid uppltelse av mark fr utvinning, en frutsttning som inte r vanlig i andra delar av vrlden. Viktiga marknadsstyrda faktorer som varit avgrande fr utvecklingen r minskande inhemska gasreserver och kade gaspriser p den amerikanska marknaden frn 2002. Statliga subventioner, frmst i form av skattelttnader som infrdes under 1980-talet fr fretag som utvann inhemska energiresurser och riktade anslag till forskning om gas- och oljeutvinning, bedms ocks ha haft stor betydelse fr det tekniska genombrott som skedde under 2000-talet.
73 [82]
8.2
Jmfrelse av produktionskostnader fr naturgas frn olika naturgaskllor
IEA har uppskattat produktionskostnaderna fr olika naturgaskllor och regioner, detta redovisas i tabellen nedan. Dessa kostnader avser de totala produktionskostnaderna, dock exklusive transportkostnader. Enligt IEAs bedmning ligger produktionskostnaderna fr skiffergas i Nordamerika inom intervallet 3 till 7 USD/MBtu (73-171 kr/MWh), med en stor andel av produktionen inom intervallet 4-6 USD/MBtu (97-146 kr/MWh). Det kan jmfras med kostnaderna fr konventionell gasproduktion, som varierar mellan 2 och 9 USD/MBtu (49-219 kr/MWh). Skiffergasens konkurrenskraft gentemot konventionell gas beror p varifrn den konventionella gasen kommer ifrn. Konventionell gas som r producerad i stra Europa och Euroasien samt Mellanstern har generellt sett lgre produktionskostnader n skiffergas, medan en del av den konventionella gasen som producerats i vriga delar av Europa, Asien och Stillahavsomrdet, Latinamerika har hgre produktionskostnader n skiffergas. Skillnaderna i kostnader beror p flera faktorer. Gasreserver som kan utnyttja mogen teknik eller som r lokaliserade till omrden dr olje- och gasutvinning redan pgr har frdelar i form av tillgng till erfarenhet och infrastruktur, som gr att produktionskostnaderna blir lgre. Hgre produktionskostnader kan bero p att gasen innehller froreningar som krver extra utrustning fr behandling eller att gasreserverna finns i krvande miljer, t.ex. Arktis eller p djupt vatten. Tabell 8-1: Indikativa produktionskostnader per naturgasklla och region. Konventionell gas $/MBtu 2-6 2-7 4-8 3-9 3-8 3-7 4-9 2-9 kr/MWh 49-146 49-171 97-195 73-219 73-195 73-171 97-219 49-219 Gas i sandsten (Tight gas) $/MBtu 3-7 4-8 4-8 3-7 3-7 kr/MWh 73-171 97-195 97-195 73-171 73-171 3-7 73-171 Skiffergas
179
Kolbddsmetan (CoalBed-Methane) $/MBtu 3-6 kr/MWh 73-146
$/MBtu
kr/MWh
stra Europa och Euroasien Mellanstern Asien/Stilla Havsregionen NordAmerika Latinamerika Afrika OECD Europa World
3-8 3-8
73-195 73-195
3-8
73-195
3-7
73-171
3-8
73-195
Anm:. Kostnaderna redovisas i 2009 rs USD och baseras endast p produktionskostnader fr gas, vrdet eller kostnaderna fr flytande produkter och kostnader fr transport av gasen r inte inkluderad. Produktionskostnaderna inkluderar fyndighets- och utvecklingskostnader, driftskostnader samt kostnader fr att avveckla kllan.
8.3
Frdelning av produktionskostnaderna
De totala produktionskostnaderna fr skiffergas kan delas in i fyra kategorier; fyndighets- och utvecklingskostnader, driftskostnader, allmnna och administrativa kostnader samt rntekostnader. Hr beskrivs de tv frsta kategorierna lite nrmare, fyndighets- och utvecklingskostnaderna samt driftskostnaderna, eftersom dessa str fr cirka 80 % av de totala produktionskostnaderna.
179
International Energy Agency, World Energy Outlook 2011: Are We Entering a Golden Age of Gas, 2011.
74 [82]
Fyndighets- och utvecklingskostnader r kapitalkostnader som r kopplade till skande av fyndigheter och utveckling av gasreserver, dvs. de inkluderar kostnader fr att skaffa sig tillgng till marken dr kllan finns, prospekteringskostnader, borrning och frdigstllandekostnader. Kostnaderna fr markanskaffning str fr nstan 50 % av de totala fyndighets- och utvecklingskostnaderna. Borrnings- och frdigstllandekostnaderna, som allts r en del av fyndighets- och utvecklingskostnaderna, r den kostnadspost som har kartlagts i strst utstrckning och som det drfr finns mest data om. Som en huvudregel brukar denna kostnadspost till 50 % best av borrningskostnader och 50 % av frdigstllandekostnader. P senare r har dock frdigstllandekostnaderna kat mer n borrningskostnaderna p grund av kat antal steg av hydraulisk sprickbildning per klla. Frdelningen mellan de olika delerna som ingr i borrning och frdigstllandekostnaderna i Haynesville, USA, visas i figur Figur 8-1.
KOSTNADER FR FRDIGSTLLANDE: 50 %
BORRNINGSKOSTNADER : 50 % Lokalisering; 5 %
Hydraulisk sprickbildning 33%
Inkapsling; 13 %
Cementering, borrning; 19%
Perforering, returflde av vatten etc; 15 %
Rrlggning och utrustning ovan mark; 2 %
Anlggande av borrigg; 13 %
Figur 8-1: Borrnings- och frdigstllandekostnader i Haynesville, USA
180
Som ses i Figur 8-1 r det inte bara sjlva borrningen som inkluderas i borrningskostnaderna utan ven lokalisering, inkapsling, cementering och anlggande av borrig. Borrning tillsammans med cementering utgr dock den strsta delen av borrningskostnaderna och hydraulisk sprickbildning str fr den strsta andelen av frdigstllandekostnaderna. Horisontella kllor har i genomsnitt tv till fyra gnger hgre borrnings- och frdigstllandekostnader n vertikala kllor, p grund av att de frstnmnda r mer tekniskt krvande och frutstter strre vattenvolymer vid hydraulisk sprickbildning. Enbart borrningskostnader kan variera frn 0,5 USD till 10 miljoner USD (4-244 kr/MWh) eller mer per klla. I den andra kategorin, driftskostnader, ingr de kostnader som r kopplade till produktionsstegen efter det att kllan r frdigstlld fr utvinning. Det handlar t.ex. om kostnader fr insamling, behandling och
180
Exco
75 [82]
transport av den utvunna gasen till den punkt dr den frs in p ledningsntet. Andra kostnader som ingr r arbetskrafts-, overhead- och underhllskostnader. Alla kostnadsposter som uppkommer efter kllan har blivit frdigstlld fr utvinning utgr lpande driftskostnader. Dessa kostnader kan sgas motsvara en minimiprisniv fr skiffergasen, om gaspriserna ligger under miniminivn innebr det att producenterna inte fr tckning fr sina lpande kostnader och drmed gr med frlust. I USA 181 uppskattas minimipriset uppg till 2 USD/MBtu. (49 kr/MWh). Driftskostnaderna varierar dock kraftigt mellan olika gaskllor, beroende p gaskllans karaktr, gasens kemiska sammansttning, trycket i kllan och avstndet till gasledning m.m.
8.4
Framtida utveckling av kostnaderna
Flera offentliga kllor anger att det krvs ett genomsnittligt gaspris p 6 USD/ MBtu (146 kr/MWh) fr 182 att utvinning av skiffergas ska vara ekonomiskt frsvarbart . Under 2009-2010 har gaspriserna i USA legat runt 3-5 USD/MBtu (73-122 kr/MWh), nd har skiffergasproduktionen fortsatt att ka. Det borde innebra att skiffergasproduktionen vid mnga av kllorna i USA idag inte r lnsam, och att mnga skiffergasproducenters finansiella soliditet idag drfr kan vara mycket svag. De amerikanske gaspriserna har fr vrigt ven legat lgt i frhllande till produktionskostnaderna fr konventionell naturgas, som enligt IEA ligger i intervallet 3-9 USD/MBtu (73-219 kr/MWh). Mot bakgrund av detta kan det tnkas att produktionskostnaderna fr skiffergas kommer att driva upp gaspriserna i USA, eller 183 alternativt kan produktionen av skiffergas komma att minskas . Enligt inrapporterade kostnadsuppgifter frn skiffergasfretagen ser produktionskostnaderna fr skiffergas ut att fortstta att minska, frmst genom kortare borrtider, kade utvinningsgrader och andra optimeringar i tillfrselkedjan. Det frklaras med att skiffergasutvinningen r en ung industri som har utrymme fr ytterligare kostnadsminskningar. Det r dock oskert hur lnge det r mjligt att uppn kostnadsreduktioner. Det finns ven indikationer p att kostnaderna per producerad enhet skiffergas kan komma att ka p lngre sikt. Kostnadskningen frklaras till stor del av ett kat antal omgngar hydraulisk sprickbildning per klla. kat antal omgngar hydraulisk sprickbildning per klla leder till att det krvs mer vatten- och sandresurser per klla och att kostnaderna kar. Erfarenheter frn ngra amerikanska skiffergaskllor, bland annat frn Barnett-fyndigheten, visar att ett kat antal omgngar hydraulisk sprickbildning inte alltid leder till en hgre produktion. Dessutom r det troligt att mnga kllor kommer att behva genomg hydraulisk sprickbildning mer n en gng, vilket ocks leder till kade kostnader per produktionsenhet. Vidare visar produktionsdata frn USA att den genomsnittliga gaskllan producerar allt mindre ver tid. Det kan frklaras av att de bsta kllorna utvinns under de frsta ren och att marginella kllor utanfr gasreservernas krnomrden utvinns i ett senare skede av processen. Som ett exempel p denna utveckling kan nmnas att gasutvinningen i Barnett redan ntt sin kulmen efter sex rs utvinning av skiffergas. Det r ocks mjligt att den kade medvetenheten om miljriskerna vid skiffergasutvinning leder till restriktioner av olika slag fr skiffergasutvinning som i sin tur kan leda till kade produktionskostnader. Det skulle t.ex. kunna bli aktuellt med striktare regler fr tilltrde till mark fr nya borrhll, begrnsningar av mjligheterna att utnyttja hydraulisk sprickbildning och begrnsning av utbyggnaden av infrastrukturen fr att transportera den utvunna gasen till anvndarna.
181
Florence Gny, Can Unconventional Gas be a Game Changer in European Gas Markets?, The Oxford Institute for Energy Studies, ISBN 9781-907555-17-6, December 2010. 182 Florence Gny, Can Unconventional Gas be a Game Changer in European Gas Markets?, The Oxford Institute for Energy Studies, ISBN 9781-907555-17-6, December 2010. 183 Ibid.
76 [82]
Vad utfallet blir av det kade fokuset p miljeffekterna r oklart idag och det rder oskerhet kring utvecklingen av produktionskostnader p lng sikt. Drfr r det mycket svrt att bedma framtida kostnader och tillgnglighet fr skiffergas i Nordamerika.
8.5
Hgre produktionskostnader i Europa n i USA
Produktionskostnader fr okonventionell gas i Europa frvntas vara betydligt hgre n produktionskostnaderna i USA, framfrallt i inledningsskedet. Skillnaden i kostnadslget fr kllor i USA och Europa illustreras i Figur 8-2 nedan. Hr redovisas de totala kostnaderna per klla (fyndighet).
Figur 8-2: Kostnadslge fr gaskllor i Europa och USA
184
Anm: Kostnaderna fr skiffergas-fyndigheter i Europa r baserade p uppgifter frn Tyskland, Polen, Rumnien och Nederlnderna.
Det finns flera frklaringar till att produktionsniverna frvntas vara hgre i Europa n i USA: Skiffertillgngarna i Europa ligger p ett 1,5 gnger strre djup n skiffertillgngarna i USA, vilket innebr ett behov av kraftfulla borriggar, starka pumpar och strre volym vtska vid hydraulisk sprickbildning (p grund av att en mindre mngd vtska tas i retur och teranvnds) Europa har striktare regelverk n USA, framfrallt nr det gller arbetsrtts- och miljoch skerhetsfrgor. Europeiska arbetsrttslagar innebr hgre lneniver och reglerad arbetstid. Det sistnmnda innebr behov av strre personalstyrka vid borriggarna n i USA. Det finns ocks mnga omrden som r skyddade genom miljlagstiftningen, t.ex. Natura 2000, som drmed inte kommer vara tillgngliga fr utvinning av skiffergas eller annan energiverksamhet . Hgre servicekostnader. Serviceindustrin i Europa, dvs. fretag som utfr borrningstjnster och frdigstller kllor infr utvinning, bestr av ngra f specialiserade fretag. Bristen p konkurrens inom sektorn kommer att bidra till hgre
184
Can Unconventional Gas be a Game Changer in European Gas Markets? The Oxford Institute for Energy Studies, 2010.
77 [82]
kostnader fr dessa tjnster. Som exempel bedms kostnaderna fr borriggar ligga 20 % hgre n i USA, (25,000-30,000 USD (180-218 ksek) per dag i Europa jmfrt med ca 20,000 USD (140 ksek) per dag i USA enligt intervjuer med serviceindustrifretag).
8.6
Mjligheter till reducerade kostnader i Europa
Eftersom skiffergasindustrin i Europa r en ung industri, finns stor potential att minska produktionskostnaderna. Det gller inte minst fyndighets- och utvecklingskostnaderna. Erfarenheterna frn USA visar att det r mjligt att reducera kostnaderna genom att korta borrtiderna och att anvnda flera omgngar hydraulisk sprickbildning samtidigt. Annan teknisk utveckling som behvs fr att minska kostnaderna r frbttrad karaktrisering och utveckling av nya fyndigheter genom utvecklad anvndning av seismisk data. Genom att utveckla mjukvara som kan berkna sprickbildning i berg kan frdigstllandesteget utvecklas. Vidare r minimering av vattenanvndningen vid hydraulisk sprickbildning av stor betydelse fr att minska kostnaderna, eftersom tillgngen p vatten r betydligt mer begrnsad i flera av de europeiska lnder som har skiffergastillgngar jmfrt med i USA. Det finns dock faktorer som talar fr att mjligheterna att reducera kostnaderna kommer att vara mer begrnsade i Europa n i USA: Det handlar dels om att skiffergasproduktion har hgre strukturella kostnader p grund av den striktare miljoch skerhetslagstiftningen i Europa. Det handlar ocks om att frutsttningarna fr att utnyttja skalekonomifrdelar i Europa r begrnsade. Det sistnmnda beror p att de utvinningsbara gasvolymerna r mindre, att markytor som r tillgngliga fr borrning r mindre samt att det ofta finns ett stort antal aktrer med utvinningstillstnd inom ett omrde, vilket kan innebra att utvinningen inte optimeras. Totalt sett bedms dock produktionskostnaderna kunna 185 reduceras med omkring 50 % i Europa p fem till tio rs sikt.
185
Florence Gny, Can Unconventional Gas be a Game Changer in European Gas Markets?, The Oxford Institute for Energy Studies, ISBN 9781-907555-17-6, December 2010
78 [82]
8.7
Skiffergasens konkurrenskraft jmfrt med andra gaskllor i Europa
The Oxford Institute for Energy Studies har analyserat kostnaderna fr utvinning av skiffergas i Europa 2020 och jmfrt dessa kostnader med IEAs uppskattningar av kostnader fr nya kllor fr leveranser av gas till Europa 2020. Utfallet av analysen redovisas i figuren nedan.
Figur 8-3: Indikativa kostnader fr potentiella nya gaskllor fr Europa r 2020.
186
Anm: I dessa berkningar levereras algerisk LNG till Spanien och Italien, rysk LNG och nigeriansk LNG levereras till Storbritannien och LNG frn Yamal levereras till tyska grnsen. IEAs kostnadsuppskattningar presenteras i 2010 rs USD. I de ryska kostnaderna ingr inte exporttullen p 30 %. Analysen inkluderas inte heller en ny gasledning frn Libyen eller frn Kaspiska/Mellanstern-regionen.
Enligt dessa berkningar kommer kostnaderna fr skiffergas att ligga i intervallet 8-16 USD per MBtu (195-390 kr/MWh). Det innebr att kostnader fr skiffergasen r hgre n fr vriga gaskllor i Europa 2020. Av de nya gaskllorna vntas flytande naturgas frn Nordafrika och Qatar ha lgst kostnader enligt IEAs analys. De strsta volymerna av gas vntas komma frn Ryssland, i frsta hand frn Yamal Peninsula. Marginalproduktionen de kommande tio ren bedms best av rysk gas och eventuellt ven nya LNG-projekt i Nigeria och Ryssland, vilket skulle innebra att den lngsiktiga marginalkostnaden kommer att ligga inom intervallet 6-8,5 USD per MBtu (146-207 kr/MWh).
187
Enligt denna kostnadsanalys kommer sledes inhemsk okonventionell gas inte att vara konkurrenskraftigt med importerad gas r i Europa 2020. En trolig utveckling r drfr produktionen av skiffergas i Europa kommer att vara begrnsad produktion fram till 2020, svida inte marknadsvillkoren frbttras ptagligt. Exempelvis kan introduktion av styrmedel som gynnar inhemsk energiproduktion kunna frbttra situationen fr skiffergasproduktion, vilket kan vara en tnkbar lsning fr lnder som vill minska sitt importberoende, som t.ex. Polen Utvecklingen av naturgaspriset i Europa r ocks avgrande fr intresset fr nya gaskllor. Under 2011, d importpriserna under delar av ret lg runt 910 USD per MBtu (220-245 kr/MWh) var frutsttningarna s att skiffergasproduktion som ligger i den nedre delen av kostnadsintervallet skulle varit konkurrenskraftigt.
186 187
International Energy Agency, World Energy Outlook 2009. Kostnaderna r hr berknade som vid vilken prisniv som krvs fr att ge 10 % nominell avkastning. Prisnivn avspeglar produktionskostnader, skatter, produktionsprofiler samt vilken avkastning som krvs fr att investerare ska fatta beslut om investering. Omrkning av priset frn USD/mcf till USD/MBtu har gjorts med faktor 1.
79 [82]
8.8
Pverkan p gasmarknaden
Skiffergasproduktionen i USA har inte bara frndrat den amerikanska gasmarknaden utan ven pverkat utvecklingen p den globala gasmarknaden. En mycket ptaglig pverkan r att framgngarna i USA lett till ett kat intresse fr skiffergas i hela vrlden och att underskningar av skiffergasreserver genomfrs vrlden ver. En annan viktig frndring av skiffergasproduktionen r att USAs behov av import av flytande naturgas, LNG, har minskat drastiskt. Bara fr ngra r sedan fanns frvntningar om USAs importbehov av LNG skulle ka kraftigt. Energy Information Agency bedmde exempelvis r 2005 att USAs import av LNG skulle ka frn ca 20 till 70 miljarder kubikmeter r 2010 och fortstta att ka drefter. Dessa frvntningar resulterade i att en rad investeringar i nya produktionsanlggningar fr LNG kom till stnd. Frn 2008 har dock den kade skiffergasproduktionen lett till att USAs import av LNG istllet har kunna minska. r 2010 uppgick LNG importen till 12 miljarder kubikmeter. USAs minskade importbehov har medfrt att det idag finns en verkapacitet i LNGproduktionsanlggningar och att den nya LNG-produktionen blivit tillgnglig fr gasmarknaderna i Europa och i Asien. Den goda tillgngen p LNG tillsammans med en kraftigt minskad efterfrgan p gas i Europa, det sistnmnda var en fljd av den ekonomiska krisen under 2008 och 2009, resulterade i att det fanns ett verskott p naturgas i Europa, som ledde till att priset p naturgas sjnk under 2009. Under 2010 brjade dock priserna p naturgas ter stiga i Europa och i Japan, medan priserna i USA har legat kvar p en relativt sett lg niv, med undantag av en tillfllig prisstegring i brjan av 2010 som berodde p kallt klimat. Det lga gaspriset i USA r en effekt av det kade utbudet av naturgas genom skiffergasutvinningen p den amerikanska marknaden. Utvecklingen visas i figur Figur 8-4 nedan.
Figur 8-4: Utvecklingen av naturgaspriser i Japan, Tyskland, Storbriannien och USA, USD/MBtu
188
Enligt prognoser vntas skiffergas st fr ca 50 % av USAs gasproduktion r 2030 och USA vntas under 189 de nrmaste decennierna ha ett begrnsat behov av import av LNG . Det bedms ven vara mjligt fr USA att exportera LNG. Det frvntas ven medfra att priserna i USA kommer att vara relativt stabila fram till 2035. Priserna p Henry Hub vntas ka frn dagens niver p under 4 USD per MBtu (97 190 kr/MWh) till att ligga mellan 5,5 och 6,5 USD per MBtu (135-160 kr/MWh) fram till 2035 .
188 World Energy Outlook, Are we entering the golden age of gas, IEA 2011.
189 190
K B Medlock III, Impact of Shale Gas Development on Global Gas Markets, Natural Gas and Electricity, Wiley Periodicals, DOI:10.1002 Ibid.
80 [82]
verskottet p LNG har vidare lett till att gasvolymerna som handlas p spotmarknaden har kat bde i Europa och i Asien och att konkurrensen p utbudssidan p gasmarknaden har kat. Det har i sin tur lett till att det har blivit svrare fr gasleverantrerna att ta ut ett pris som ligger hgre n marginalkostnaden. Drfr vntas leveransavtal med oljeindexering minska i betydelse. Om skiffergasproduktion kommer igng ven i Europa och Asien frvntas utvecklingen mot kad konkurrens och frndrad prissttning av gasleveranser att accelerera. En kad konkurrens p utbudssidan innebr ocks att risken minskar fr kartellbildning av 191 naturgasproducenter i lnderna som r involverade i Gas Exporting Countries Forum, GFCF . En mycket viktig pverkan r att mjligheterna att utvinna okonventionell gas har lett till att vrldens utvinningsbara resurser av naturgas har kat kraftigt. Enligt IEAs uppskattning har vrldens gasreserver 192 frdubblats , vilket br innebr frbttrade frutsttningar fr att ka gasanvndningen i vrlden. Det har ocks visat sig att vrldens gasserver r mer jmnt frdelade n vad man tidigare trodde, d mnga av de lnder som har tillgng till skiffergasreserver saknar tillgng till konventionell gas. En kad skiffergasutvinning br drfr leda till en kad frsrjningstrygghet, i frsta hand fr de lnder som har frutsttningar fr att starta en inhemsk skiffergasproduktion, men ven fr lnder utan egen skiffergasproduktion i Europa och Asien som genom en kad global skiffergasproduktion kommer bli mindre beroendet av gasleveranser frn geopolitiska hgriskomrden som Mellanstern, Nordafrika och Ryssland. Hur stor pverkan p gasmarknaden skiffergasen kommer att ha beror frsts p hur skiffergasproduktionen kommer att utvecklas i vrlden i framtiden. Om skiffergasproduktion visar sig vara ekonomiskt mjligt i lnder som Indien och Kina, vilka bda har vxande energimarknader och stora tillgngar av skiffergas, kommer handelsmnstren p gasmarknaden att frndras och pverkan p den globala gasmarknaden att vara betydande.
191 192
K B Medlock III, Impact of Shale Gas Development on Global Gas Markets, Natural Gas and Electricity, Wiley Periodicals, DOI:10.1002. International Energy Agency, Medium-Term Oil and Gas Markets 2011.
81 [82]
Slutsatser
Framgngen fr skiffergasindustrin i USA har inneburit omvlvande frndringar av den amerikanska gasmarknaden men ven haft stor betydelse fr den globala gasmarknaden. USA har gtt frn att vara en stor gasimportr till att bli i det nrmaste sjlvfrsrjande p naturgas. Skiffergasen betydelse vntas ka ytterligare till 2035, d den vntas st fr knappt 50 % av USAs gasproduktion, jmfrt med 20 procent idag. Den viktigaste frklaringen till framgngen under de senaste ren r den tekniska utvecklingen av horisontell borrning tillsammans med hydraulisk sprickbildning, som lett kraftiga produktionskningar p kort tid, vilket i sin tur lett till minskade produktionskostnader per producerad enhet. Dessa framgngar har skett i USA, som r det enda land idag dr skiffergasutvinning i stor skala. Viktiga faktorer som pverkar frutsttningarna fr skiffergasutvinning r frutom storleken p skiffergasreserverna energifrsrjningssituation och tillgng till gasinfrastruktur i det aktuella landet. ven lagstiftning som rr olje- och gasutvinning samt milj och skerhetslagstiftning samt opinionen r av stor betydelse fr skiffergasens utveckling. De lnder som idag bedms ha bst frutsttningar fr skiffergasproduktion frutom USA r Mexiko, Kanada, Argentina, Kina, Australien och Polen. Gemensamt fr dessa lnder r att de har stora skiffergasreserver i vrigt skiljer sig incitamenten ngot t mellan lnderna. Kina och Polen r idag starkt beroende av kol och en vergng till gas skulle innebra minskad miljpverkan och dessutom en kad sjlvfrsrjningsgrad. Argentina har i likhet med USA krympande konventionella gasresurser samtidigt som gasinfrastrukturen r utbyggd, vilket gr att det finns starka incitament fr att utveckla skiffergasproduktionen. Starka incitament fr skiffergasproduktion finns ven i Australien, som idag r en betydande gasexportr till framfrallt Asien, och som bedms vilja strka sin roll som gasexportr i regionen och som dessutom har miljlagar som inte utgr ngra hinder fr gasutvinning. Stora skiffergasreserver finns ven i Sydafrika, Libyen, Algeriet, men i dessa lnder vntas inte skiffergasproduktion komma igng inom den nrmaste framtiden. I Sydafrika har hydraulisk sprickbildning frbjudits och Libyen och Algeriet har de konventionella gasresurserna kat, vilket gr att det inte r troligt med satsningar p skiffergas. I Europa r Polen den ledande nationen inom skiffergasutvinning, men prospektering och utredningar pgr ven i Tyskland, Nederlnderna, Ukraina och Storbritannien. I Frankrike, som har relativt stora skiffergastillgngar, har hydraulisk sprickbildning frbjudits vilket gr att det inte r troligt att ngon produktion kommer att starta den nrmaste framtiden. Den viktigaste miljfrgan som rr skiffergasen r anvndningen av vattenresurser och risken fr pverkan p vattenkvaliteten i omgivande vattenreservoarer. Resultatet av den utredning som fr nrvarande pgr i USA, som analyserar konsekvenserna p vattenkvaliteten av hydraulisk sprickbildning, kommer ha stor betydelse fr skiffergasens framtid. Detta eftersom frgan inte r tillrckligt vl belyst idag och mnga aktrer idag r oroliga fr konsekvenserna och drmed negativt instllda till skiffergasutvinning. Flera stater i USA och Kanada avvaktar med att ge tillstnd till utvinning och prospektering tills konsekvenserna av skiffergasutvinningen fr vattenreservoarerna har utretts och redovisats.
82 [82]
Andra viktiga miljfrgor r pverkan p landskapet och storleken p utslppen av vxthusgaser. Pverkan p landskapet kommer troligen vara en viktig frga i ttbefolkade regioner som Europa, men av mindre betydelse i glesbygder. Nr det gller utslppen av vxthusgaser r dessa hgre n fr konventionell gas, men nd betydligt lgre n frn kol. Drfr r det inte troligt vxthusutslppen kommer vara ett avgrande hinder fr skiffergasens utveckling. Det bedms inte vara troligt att ngon strre produktion av skiffergas kommer att komma igng i Europa fre r 2020. Det strsta hindret r troligen hga produktionskostnader, som gr att skiffergasen inte ser ut att bli konkurrenskraftig mot gasimport frn andra omrden, ven om produktionskostnaderna i Europa vntas minska. Frndrade marknadsvillkor, som kade importpriser och styrmedel fr inhemsk produktion skulle dock kunna frndra situationen. Ett annat viktigt hinder fr skiffergasen i Europa r striktare regelverk nr det gller milj-, arbetsrtt och skerhetsaspekter. Det r nd troligt att skiffergas kommer ha en stor betydelse fr gasmarknaden. Tack vare mjligheterna att utvinna de okonventionella gaserna har vrldens naturgasreserver har kat kraftigt, vilket troligen kommer att leda till att naturgas kommer att f en kad betydelse i mnga lnder i vrlden och ven att fler lnder kommer att f en kad frsrjningstrygghet. En annan viktig effekt av den kad skiffergasproduktion r en kad konkurrens p produktionssidan, vilket kommer att frndra prissttningen p naturgas och ven frndra vrldens gashandel.
SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential | APPENDIX 1
Appendix 1 Geologisk information och skiffergaspotential

Tabell 1: USA ............................................................................................................................................................................................................ 2 Tabell 2: Vstra Kanada ......................................................................................................................................................................................... 2 Tabell 3: stra Kanada........................................................................................................................................................................................... 2 Tabell 4: Mexiko ....................................................................................................................................................................................................... 3 Tabell 5: Sdra Sydamerika ................................................................................................................................................................................. 3 Tabell 6: Norra Sydamerika ................................................................................................................................................................................. 3 Tabell 7: Polen........................................................................................................................................................................................................... 4 Tabell 8: Frankrike, Paris ....................................................................................................................................................................................... 4 Tabell 9: Ukraina ...................................................................................................................................................................................................... 4 Tabell 10: Tyskland och Nederlnderna ......................................................................................................................................................... 5 Tabell 11: Skandinavien ........................................................................................................................................................................................ 5 Tabell 12: Storbritannien ...................................................................................................................................................................................... 5 Tabell 13: Turkiet ..................................................................................................................................................................................................... 6 Tabell 14: Litauen och Ryssland (Kaliningrad) ............................................................................................................................................. 6 Tabell 21: Algeriet, Tunisien, Libyen och Marocko .................................................................................................................................... 6 Tabell 22: Karoo i Sydafrika ................................................................................................................................................................................. 7 Tabell 24: Australien ............................................................................................................................................................................................... 7 Tabell 26: Kina ........................................................................................................................................................................................................... 7 Tabell 27: Indien och Pakistan............................................................................................................................................................................ 8
,
Tabell 1: USA
1, 2
De sex mest aktiva skiffergasflten i USA
Barnett
Fayetteville
Haynesville
Marcellus
Antrim
New Albany 112 700 4 100 0,3-1,4 30-91 13 3 400
Areal Totalt Leasat Djup Tjocklek TOC TRR Totalt Leasat
km
km m % TWh
16 700 10 600 1,9-2,6 30-183 4,5 13 500 7 400
23 400 10 400 0,3-2,1 6-61 6,9 10 000 8 500
23 400 10 400 3,2-4,1 61-91 2,3 23 300 16 600
245 700 27 500 15-61 12 127 800 55 400
31 100 1 400 0,2-0,7 21-36 11 6 200
TOC anges som medelvrde Tabell 2: Vstra Kanada

3
Horn River Areal Totalt Presumtivt Djup Organisk tjocklek TOC Ro Risked GIP TRR
2
Cordova
Liard
Deep Basin
Colorado Group 321 200 126 300 2 100 159 2,4 0,61 127 100 19 000
km m m % %
21 000 8 600 2 400/2 800 128/49 3,5/3,5 3,8/3,8 152 000 51 400
11 100 7 400 1 800 70 2,0 2,5 25 900 9 000
11 100 5 000 2 700 190 3,5 3,8 38 900 9 700
6 900 4 900 1 800 122 3,0/5,0 1,5/1,1 69 200 21 500
TWh TWh
Medelvrde anges fr djup, tjocklek, TOC och Ro fr de presumtiva skifferformationerna i fyndigheterna Tabell 3: stra Kanada
4
Appalachian Fold Belt Areal Totalt Presumtivt Djup Organisk tjocklek TOC Ro Risked GIP TRR
* 2
Windsor
km m m % %
9 100 7 500 2 400 305 2,0 2,0 48 300 9 700
1 700 1 400 1 200 152 5,0 2,0 2 800 600
TWh TWh
Medelvrde anges fr djup, tjocklek, TOC och Ro
U.S. Energy Information Administration (april 2009) U.S. Energy Information Administration (juli 2011) U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 4 U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011.
2 3
Tabell 4: Mexiko
Burgos Areal Totalt Presumtivt Djup Organisk tjocklek TOC Ro Risked GIP TRR
Sabinas
Tampico
Tuxpan
Veracruz
km m m % %
84 500 3 799/3 200 150/180 3/5 1,25/1,30 556 300 167 000
61 900 61 900 2 700/ 3 500 150/240 4/2 1,3/2,5 85 300 17 100
38 900 36 900 1 900 149 3 1,3 67 000 20 200
10 100 2 400/2 600 91/149 3/3 1,25/1,30 16 500 5 000
23 400 21 100 3 400 91 2 1,5 11 800 2 800
TWh TWh
Medelvrde anges fr djup, tjocklek, TOC och Ro fr de presumtiva skifferformationerna i fyndigheterna Tabell 5: Sdra Sydamerika
6
Neuquen
Frekomst i land Argentina
AustralMagallanes
Argentina Chile
Parana-Chaco
Paraguay / Brasilien Uruguay / Argentina Bolivia
San Jorge
Argentina
Areal Totalt Presumtivt Djup Organisk tjocklek TOC Ro Risked GIP TRR
km m m % %
173 300 47 300 3 800/2 400 240/150 1,1/4,0 1,50/1,25 362 900 126 800
168 300 101 000 2 600/2 600 180/90 1,6/2,0 1,3/1,3 240 200 53 600
1 295 000 129 500 2 300 610 2,5 0,9 648 800 162 200
119 100 34 600 3 700/3 200 490/370 2,2/1,5 2,0/1,5 133 900 29 600
TWh TWh
Medelvrde anges fr djup, tjocklek, TOC och Ro fr de presumtiva skifferformationerna i fyndigheterna Tabell 6: Norra Sydamerika
7
Catatumbo Grundare/Djupare
Frekomst i land Colombia
2
Maracaibo
Venezuela
km m m % %
7 400 17 100/19 400 61/244 4,5/1,3 1,05/1,10 24 300 5 900
52 900 4 700 4 100 61 5,6 1,25 13 100 3 400
TWh TWh
Medelvrde anges fr djup, tjocklek, TOC och Ro fr de presumtiva skifferformationerna i fyndigheterna
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011. 6 Ibid. 7 Ibid. 3
Tabell 7: Polen
Baltic Areal Totalt Presumtivt Djup Organisk tjocklek TOC Ro Risked GIP TRR
2
Lublin
Podlaise
km
m m % % TWh TWh
224 180 22 900 3 750 175 4 1,75 160 100 40 200
30 800 30 200 3 050 126 1,5 1,35 69 150 13 700
11 200 3 430 2 600 166 6 1,25 17 440 4 300
Medelvrde anges fr djup, tjocklek, TOC och Ro Tabell 8: Frankrike, Paris

9
Paris Areal Totalt Presumtivt Djup Organisk tjocklek TOC Ro Risked GIP TRR
2
Sydstra Frankrike ldre/Yngre 89 800 3 700/1 500 160/100 3,5/2 1,45/1,25 130 900 32 400
km
m m % % TWh TWh
159 200 46 600 3 300 35 4 1,65 94 400 23 700
Medelvrde anges fr djup, tjocklek, TOC och Ro fr de presumtiva skifferformationerna i fyndigheterna Tabell 9: Ukraina
10
Dniper-Donetsk Areal Totalt Presumtivt Djup Organisk tjocklek TOC Ro Risked GIP TRR
2
Lublin
km
m m % % TWh TWh
99 800 18 500 4 000 39 4,0 1,30 15 000 3 700
68 600 20 300 3 000 129 2,5 1,35 46 400 9 300
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011 9 Ibid. 10 Ibid. 4
Tabell 10: Tyskland och Nederlnderna
11
Posidonia
Frekomst i land Tyskland / Nederlnderna
Wealden
Tyskland
Namurian
Nederlnderna
km
m m % % TWh TWh
6 860 3 000 45 5,7 1,5 8 100 2 180
4 690 2 000 34 4,5 1,25 2 800 620
10 280 3 700 124 3,5 2,5 19 940 4 980
Medelvrde anges fr djup, tjocklek, TOC och Ro Tabell 11: Skandinavien

12
Alunskiffer Areal Totalt Presumtivt Djup Organisk tjocklek TOC Ro Risked GIP TRR Totalt Sverige Danmark Norge km
2
m m % % TWh TWh
99 000 99 000 1 000 100 10 1,85 183 500 45 800 12 800 7 100 25 900
Medelvrde anges fr djup, tjocklek, TOC och Ro Tabell 12: Storbritannien

13
Norra systemet Areal Totalt Presumtivt Djup Organisk tjocklek TOC Ro Risked GIP TRR
2
Sdra systemet
km
m m % % TWh TWh
58 100 25 430 1 500 150 5,8 1,4 29 590 5 900
19 800 410 4 100 126 2,4 1,15 623 300
11
Tabell 13: Turkiet
14
Sydstra Anatolia Areal Totalt Presumtivt Djup Organisk tjocklek TOC Ro Risked GIP TRR
2
Thrace / Djupare/Grundare
km
m m % % TWh TWh
84 000 7600 2 500 152 5,5 1,1 13 400 2 800
22 200 1 600 4 300/2 800 105/90 3,9/2,5 1,75/1,1 6 500 1 900
Medelvrde anges fr djup, tjocklek, TOC och Ro fr de presumtiva skifferformationerna i fyndigheterna Tabell 14: Litauen och Ryssland (Kaliningrad)
15
Baltic (omrdet utanfr Polen) Areal Totalt Presumtivt Djup Organisk tjocklek TOC Ro Risked GIP TRR
2
km
m m % % TWh TWh
263 200 8 000 2 000 140 4,0 1,2 29 000 7 200
Medelvrde anges fr djup, tjocklek, TOC och Ro Tabell 15: Algeriet, Tunisien, Libyen och Marocko
16
Ghadames Djupare/Grundare
Frekomst i land Algeriet / Tunisien Libyen
Sirt Djupare/Grundare
Libyen
Tindouf
Algeriet / Marocko Sahara / Mauretanien
Tadla
Marocko
Areal Totalt Presumtivt Djup Organisk Tjocklek TOC Ro Risked GIP TRR Totalt Algeriet Tunisien Libyen Marocko
km
m m % % TWh
313 400 136 200 3 900/2 800 32/54 5,7/4,2 1,15/1,15 240 200 72 000 61 100 5 600 5 300 -
458 400 366 700 3 700/3 000 183/610 3,6/2,8 1,1/1,1 339 500 85 000 85 000 -
231 200 143 300 2 700 5,0 3,5 78 200 15 600 10 900 saknas
7 200 4 300 2 000 100 2,0 2,25 5 000 5 000 saknas
TWh
14
Tabell 16: Karoo i Sydafrika
17
Karoo Prince Albert 183 400 2 590 122 2,5 3,0 141 100 28 300 Whitehill 183 400 2 400 61 6,0 3,0 309 900 92 800 Collingham 183 400 2 400 61 4,0 3,0 120 200 29 900
Areal - Presumtivt Djup Organisk tjocklek TOC Ro Risked GIP TRR
km m m % % TWh TWh
Medelvrde anges fr djup, tjocklek, TOC och Ro fr de presumtiva skifferformationerna i fyndigheten Tabell 17: Australien
18
Cooper Areal Totalt Presumtivt Djup Organisk tjocklek TOC Ro Risked GIP TRR km
2
Maryborough 11 100 4 000 2 900 381 2,0 1,5 24 000 7 200
Perth 32 500 11 300 3 300/3 000 290/700 1,4/1,3 1,4/1,3 61 700 18 400
Canning 468 800 124 600 3 700 400 1,4 1,4 238 000 71 300
m m % % TWh TWh
121 500 15 000 2 600 152 2,5 2,0 106 500 26 500
Medelvrde anges fr djup, tjocklek, TOC och Ro fr de presumtiva skifferformationerna i fyndigheterna Tabell 18: Kina
19
Sichuan Djupare/Grundare Areal Totalt Presumtivt Djup Organisk tjocklek TOC Ro Risked GIP TRR km
2
Tarim Djupare/Grundare 606 600 307 200 4 300/4 000 246/159 2,0/2,0 2,5/2,0 727 000 181 600
m m % % TWh TWh
358 400 3 500/3 300 119/171 3,0/3,0 2,5/2,3 861 900 215 500
17
Tabell 19: Indien och Pakistan
20
Cambay
Frekomst i land Indien
Damodar
Indien
KrishnaGodavari
Indien
Cauvery
Indien
Sdra Indus Djupare / Grundare

Pakistan
km
m m % % TWh TWh
51 800 2 400 4 000 460 3,0 1,1 24 300 6 200
3 700 2 800 1 500 320 4,5 1,2 10 300 2 200
20 200 11 200 3 500 305 6,0 1,6 42 400 8 400
23 600 2 600 3 000 244 2,0 1,15 13 400 2 800
173 500 20 700 4 300/3 500 305/457 2,0/2,0 1,25/1,15 64 200 15 900
20
U.S. Energy Information Administration, World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions Outside the United States, Advanced Resources International, April 2011 8
Appendix 2 Leasingarealer
Tabell 1: Fretag med leasingarealer i de sex mest aktiva skiffergasflten i USA Skiffergasflt Fretag med leasingavtal Range Resources Chesapeake Dominion Talisman Atlas Energy Resources LLC Devon Energy Chesapeake XTO Energy EOG Resources Quicksilver Devon Energy Southwestern Energy Chesapeake XTO Energy CNX Gas Noble Energy BreitBurn Energy Partners El Paso Rex Energy BreitBurn Energy Partners Chesapeake Encana Corp. Petrohawk Devon Energy Net acreage 1 400 000 1 200 000 800 000 640 000 483 000 527 000 260 000 125 000 554 000 247 000 199 900 851 069 585 000 300 000 356 000 179 000 168 430 122 000 92 000 256 438 440 000 325 000 275 000 200 000
Marcellus
Barnett Krnan
Barnett Sydvst
Fayetteville
New Albany
Antrim
Haynesville

Skiffergas I Världen - Dagens Spridning Och Framtida Potential

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Skiffergas I Världen - Dagens Spridning Och Framtida Potential

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Skiffergas i vrlden

dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

Chesapeake Energy, Hydraulic Fracturing Facts, inhmtat 2011-12-28,Tillgnglig vid: www.hydraulicfracturing.com/WaterUsage/Pages/Information.aspx

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

Livscykelutslpp ur ett 100-rsperspektiv

0,0 Skiffergas Konventionell gas Kol

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

Mbtu Btu Mtoe Gallon m

MWh Mtoe Btu Liter Liter Bcf SEK

3,97*10 3,785 1000 35,31 7,14

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

Johan Viksten Alexander Hembjer Maria Stenkvist

Hanna Paradis Karin Byman Vytautas Kalpokas

Syfte och metod

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

Figur 4-1: Vrldens energikonsumtion av primrenergi (Mtoe)

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

Figur 4-2: Vrldens energisituation 4.1.1 Energireserver

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

Bcm 160 140 120 100 80 60 40 20 0

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

LANDYTA ICKE INTEGRERAD KONVENTIONELL NATURGAS INTEGRERAD KONVENTIONELL NATURGAS

OLJA GASRIK SKIFFER

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

1. Preliminra geologiska underskningar Syfte a tt identifiera frekomsten av skifferformationer

3. Identifiera intressanta omrden (slla)

Figur 5-3: Metod fr identifiering av skifferformationer

Kriterier fr identifiering av intressanta omrden

Skifferns organiska tjocklek Totalt organiskt innehll (TOC)

Termisk mognad (Ro)

Figur 5-4: Kriterier fr identifiering av intressanta omrden

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

Naturalgas.org. Tillgngligt via: http://www.naturalgas.org/environment/technology.asp

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

Figur 5-5: Utvinning av skiffergas

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

TRR (TWh) 700 000

0 Nordamerika Sydamerika Afrika Europa Asien Australien

Figur 6-1: Uppskattade tekniskt utvinningsbara skiffergasresurser (TRR) i vrlden.

Tabellen nedan visar en sammantagen bedmning av skiffergaspotentialen i Nordamerika.

Opinion och milj

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

USA Kanada Mexico Totalt

TWh 6 420 1 744 550

TWh 7 100 938 670

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential

SKIFFERGAS | Dagens spridning och framtida potential