Grundmnenas periodiska system

Grupp enl. IUPAC Elektronskalens utbyggnad Grupp Period 1 1 1 ns

1-2

5 ~ (n1)d
1-10

2 Svart: Gasformiga mnen Bl: Flytande mnen

H
vte

K :1

4 s1

1,01

Atomnummer

86

Period 2

3
K :1 s2 L :2

Li
litium
1

Be
beryllium
2

Rn
radon

Symbol

Namn

(He=)

2s

6,9

2s

9,0

Elektronkonfiguration

4 f14 5 d210 6 6s p

222

Atommassa

Period 3
K1s L :2 s2 p M :3
2

11

Na
natrium

12

Mg
24,3
2A 3A 4A 5A 6A 7A 8

magnesium
3 s2

(Ne=)

3 s1

23,0
1A

Undergrupp Period 4
K :1 s L :2 s2 p6 M :3 s2 p6 N :4
2

19

K
kalium

20

Ca
40,1

21

Sc
45,0

22

Ti
titan

23

V
50,9

24

Cr
krom

25

Mn
54,9

26

Fe
jrn

kalcium
4 s2

skandium
3 d21 4s 3 d22 4s

vanadin
3 d23 4s 3 d15 4s

mangan
3 d25 4s 3 d26 4s

(A=)

+ +

4 s1

39,1

47,9

52,0

55,8

Period 5
K :1 s2 L :2 s2 p6 M :3 s2 p6 d10 N :4 s2 p6 O :5

37

Rb
85,5

38

Sr
87,6

39

Y
88,9

40

Zr
91,2

41

Nb
niob

42

Mo
95,9

43

Tc
99

44

Ru
101,1

rubidium
+ +

strontium
5 s2

yttrium
4 d21 5s

zirkonium
4 d22 5s 4 d14 5s

molybden
4 d15 5s

teknetium
4 d15 5s

rutenium
4 d17 5s

(Kr=)

5 s1

92,9

Period 6
K :1 s2 L :2 s2 p6 M :3 s2 p6 d10 N :4 s2 p6 d10 O :5 s2 p6 P :6 K :1 s2 L :2 s2 p6 M :3 s2 p6 d10 N :4 s2 p6 d10 f14 O :5 s2 p6 d10 P :6 s2 p6 Q :7

55
+ + +

Cs
cesium

56

Ba
barium

72 5771
lantanoider
4 f14 5 d22 6s

Hf
178,5

73
4 f14 4 d14 5s

Ta
tantal

74
4 f14 5 d24 6s

W
183,8

75
4 f14 5 d25 6s

Re
186,2

76
4 f14 5 d26 6s

Os
190,2

hafnium

volfram

rhenium

osmium

(Xe=)

6 s1

132,9

6 s2

137,3

180,9

Period 7
(Rn=)

87
+ +

Fr
223

88

Ra
radium

104 89103
aktinoider

Rf
261

105

Db
262

106

Sg
266

107

Bh
264

108

Hs
269

francium
7 s1 7 s2

rutherfordium

dubnium

seaborgium

bohrium

hassium

226 57

La
lantan

58
4 f2

Ce
cerium

59
4 f3

Pr
140,9

60
4 f4 6s
2

Nd
144,2

61
4 f5 6 s2

Pm
147

praseodym
6s
2

neodym

prometium

5 d21 6s

138,9

6s

140,9

89

Ac
227

90

Th
torium

91
5 f21 6 d2 7s

Pa
231

92
5 f31 6 d2 7s

U
uran

93
5 f41 6 d2 7s

Np
237

aktinium
6 d21 7s

protaktinium

neptunium

6 d22 7s

232

238

Grundmnenas periodiska system

Det periodiska systemet upptar elementen ordnat efter atomnummer (= antal protoner i krnan) i perioder. I Bohrs atomteori representeras atomen av en krna med ett eller flera omgivande elektronskal. En period (rad) i systemet innebr att ett nytt elektronskal tillkommer. Elementen i en grupp (kolumn) har samma antal och typ av yttersta

elektroner och uppvisar inbrdes likartade egenskaper och atomspektra. I Kvantmekanisk teori tilldelas varje elektron fyra kvantal, n: huvudkvantalet (n: 1, 2, 3...), I: azumutala kvanttalet (I: 0, 1, 2..., n 1), me: magnetiska kvantalet (me = 0, + I), ms: spinkvanttalet (ms = + 1/2). Pauliprincipen sger att tv elektroner i en atom ej kan ha samma vrden p samtliga kvantal.

Grundmnenas periodiska system

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 np1-6 (utom He (1s2) 3 4 5 6 7 0

He
helium

Metaller
5

1 s2

4,0

B
bor

C
kol

N
kvve

O
syre

F
fluor

10

Ne
neon

Halv-metaller
2 s2 p1

10,8

2 s2 p2

12,0

2 s2 p3

14,0

2 s2 p4

16,0

2 s2 p5

19,0

2 s2 p6

20,2

Icke-metaller
8 8 1B 2B

13

Al
27,0
3B

14

Si
kisel

15

P
fosfor

16

S
svavel

17

Cl
klor

18

Ar
argon

aluminium
3 s2 p1 3 s2 p2

28,1
4B

3 s2 p3

31,0
5B

3 s2 p4

32,1
6B

3 s2 p5

35,5
7B

3 s2 p6

39,9
0

27

Co
kobolt

28

Ni
nickel

29

Cu
koppar

30

Zn
zink

31

Ga
gallium

32

Ge
72,6

33

As
arsenik

34

Se
selen

35

Br
brom

36

Kr
krypton

germanium
3 d210 2 4s p

3 d27 4s

58,9

3 d28 4s

58,7

3 d110 4s

63,5

3 d210 4s

65,4

3 d210 1 4s p

69,7

3 d210 3 4s p

74,9

3 d210 4 4s p

79,0

3 d210 5 4s p

79,9

3 d210 6 4s p

83,8

45

Rh
rodium

46

Pd
106,4

47

Ag
silver

48

Cd
112,4

49

In
indium

50

Sn
tenn

51

Sb
121,8

52

Te
tellur

53

I
jod

54

Xe
xenon

palladium
4 d10 4 d110 5s

kadmium
4 d210 5s

antimon
4 d210 3 5s p

4 d18 5s

102,9

107,9

4 d210 5s

114,8

4 d210 2 5s p

118,7

4 d210 4 5s p

127,6

4 d210 5 5s p

126,9

4 d210 6 5s p

131,29

77
4 f14 5 d27 6s

Ir
iridium

78
4 f14 5 d19 6s

Pt
platina

79
4 f14 5 d110 6s

Au
guld

80
4 f14 5 d210 6s

Hg
200,6

81
4 f14 5 d210 1 6s p

Tl
tallium

82

Pb
bly

83

Bi
vismut

84

Po
210

85

At
astat

86

Rn
radon

kvicksilver

polonium
4 f14 5 d210 4 6s p

192,2

195,1

197,0

204,4

4 f14 5 d210 2 6s p

207,2

4 f14 5 d210 3 6s p

209,0

4 f14 5 d210 5 6s p

210

4 f14 5 d210 6 6s p

222

109

Mt
268

110

Uun
269

111

Uuu
272

112

Uub
277

meitnesium
7 s1 7 s2

62
4 f6 6 s2

Sm
150,4

63
4 f7 6 s2

Eu
152,0

64
4 f71 5 d2 6s

Gd
152,0

65
4 f9 6 s2

Tb
158,9

66
4 f10 6 s2

Dy
162,5

67
4 f11 6 s2

Ho
164,9

68
4 f12 6 s2

Er
167,3

69
4 f13 6 s2

Tm
168,9

70
4 f14 6 s2

Yb
173,0

71
4 f14 5 d21 6s

Lu
175,0

samarium

europium

gadolinium

terbium

dysprosium

holmium

erbium

tulium

ytterbium

lutetium

94
5 f51 6 d2 7s

Pu
242

95
5 f61 6 d2 7s

Am
243

96
5 f71 6 d2 7s

Cm
247

97

Bk
247

98

Cf
249

99

Es
254

100

Fm
253

101

Md
256

102

No
254

103

Lr
257

plutonium

americium

curium

berkelium

californium

einsteinium

fermium

mendelevium

nobelium

lawrencium

Huvudkvanttalen (n = 1, 2, 3...) svarar mot de olika skalen i Bohrs teori (K, L, M...). Ett visst skal kan enligt ovanstende frutsttningar innehlla maximalt 2 n2 elektroner. Azimutala kvanttalen (l = 0, 1, 2...) anger olika utseende hos elektronbanorna (cirkulra, elliptiska...) och benmns ven efter olika spektralserier: s = sharp, p = principal, d = diffuse, f = fundamental.

Varje ruta i systemet upptar grundmnets atomnummer, symbol, namn, avrundade atomvikt (bas 12C och elektronfiguration i grundtillstndet.) Den fr hela perioden gemensamma elektronstrukturen (strukturen hos fregende delgas) skall adderas. Fr icke stabila element anges istllet fr atomvikt masstal och halveringstid fr den vanligaste isotopen.