InbLIck/ hrselskadad i kina I Kina har hrselskada lnge setts som en sjukdom.

Teckensprk och umgnge med varandra har motverkats, d det ansetts kunna frsmra chanserna att lra sig prata. P senaste r har satsningar gjorts fr frbttringar, men samhllets frdomar r svra att ndra p.
text Och Foto JOJJe OlssOn

InbLIck

hrselskadade i kina

Liu Lu var tv r gammal brakade ett vldigt skovder ver Peking. Medan andra barn grt av frskrckelse, s reagerade inte Liu och hennes tvillingsyster alls. Frldrarna tyckte det var mrkligt och tog syskonen till sjukhus, dr det visade sig att bda var gravt hrselskadade. I ett Kina utan socialt skyddsnt eller utvecklat sjukvrdssystem, visste frldrarna att de nu hade en utmaning framfr sig: Mamma sade upp sig frn jobbet direkt, och var hemma med oss varje dag fr att lra oss prata och lsa p lpparna. Pappa jobbade extra fr att ha rd med hrapparater, sger Liu Lu.

Liu Lu mrkte inte skan

l I Kina finns 27,8 miljoner hrsel skadade. Cirka 30 000 barn fds med hrselskada varje r. l Kina r ett av de sista lnderna som anvnder beteckningen dvstum fr alla hrselskadade, vilka d ven faller under kategorin handikappade. l Det finns tv sorters olika teckensprk i Kina; ett som imiterar rrelser, och ett som utgr frn kinesiska skrivtecken. l Det finns ingen lag som frbjuder fretag att betala lgre lner fr samma arbete till hrselskadade vilket ocks ofta sker.

Liu Lu tycker att hrselskadade fr fr lite uppmrksamhet i media.

Det kostar nstan 50 000 kronor vart sjtte r, d bde jag och syrran behver tv nya var. Det finns ocks inhemska mrken fr ett par tusenlappar, men de r inte bra nog fr grava hrselskador, sger Liu. Allt detta har familjen sttt fr sjlva. Ingen finansiell hjlp frn myndigheterna fr vare sig hrapparater eller trning. Men tack vare frldrarnas insatser har systrarna Liu kunnat gtt i vanlig skola: En otrolig mjlighet. I stora delar av Kina dr inkomstnivn r lg, r det dvskola som gller fr en hrselskada av min grad, menar Liu. Hon sger att klasskamraterna alltid varit snlla och att lrarna ordnat platser lngst fram i klassrummet. Tack vare denna hjlp och uppmuntran hemifrn, har Liu och hennes syster varit toppstudenter under hela sin skoltid, och de bda lser nu fjrde och sista ret vid ett av stadens strre universitet.

umgs med andra hrselskadade p grund av risk fr en frsmrad chans att att anpassa sig till samhllet.
men p utbildningsomrdet har framsteg gjorts de senaste ren. Frn att den frsta hrselskadade kinesen tog hgskoleexamen 2001, har ett stort antal dvskolor vxt fram frmst i strre och rikare stder som Peking, Shanghai, Nanjing och Chengdu. Men ven i stder som Lhasa, i en av Kinas fattigaste provinser Tibet. Kinas tredje strsta stad Tianjin var frst ut med en teknisk hgskola fr dva 1991. Hr prioriteras datorutbildning, men kurser ges ven i design och mode. China Disabled Persons Federation (CDPF) har tillsammans med myndigheter ocks upprttat ver 5 000 center fr yrkesutbildning runt om i Kina, dr nstan 300 000 personer liu lu fick utbildning 2011.

KinesisKa r ett sprk som bygger p enstaviga ord i olika toner. Den synbara skillnaden mellan tonerna r vldigt liten, vilket gr det extremt svrt att avlsa. Hrapparaterna var familjen tvungna att importera frn utlandet; frst frn Schweiz, sedan frn USA.
22

tecKensprK var lnge frbjudet vid Kinas skolor, och verlag har hrselskada setts som en sjukdom, som mnga n i dag frsker bota med akupunktur eller kinesisk medicin. Frldrar vill ofta inte att barn

Jag fick inte ens extrajobb som maskinskrivare, trots att de inte behver anvnda hrseln.

CDPF r Kinas riksorganisation fr ver 80 miljoner personer med funktionsnedsttning, som grundades 1988 d ett stort antal freningar, bland dem Kinas riksfrening fr dva och hrselskadade, gick samman. CDPF har ocks sedan 80-talet etablerat ett strre center fr trning av hrsel och tal i samtliga av Kinas 31 provinser, samt ver 1 500 mindre sdana center utspridda ver landet. Enligt CDPF fick 27 000 barn med hrselproblem trning vid dessa center i fjol, och ver 30 000 frldrar fick utbildning. Standarden vid dessa center stts av The China Rehabilitation and Research Center for Deaf Children (CRRCDC), som r anslutna till CDPF. De ger ven sedan ngra r tillbaka examensutbildning fr studenter som vill jobba med dva och hrselskadade. Tillsammans med myndigheterna arbetar CRRCDC fram femrsplaner fr rehabilitering av hrsel och tal, samt en nationell

plan 20072015 srskilt fr hrselskadade. Med brjan 2010 informerar man srskilt om cochleaimplantat, och gav ocks gratis operationer till 700 barn i fattiga omrden i fjol. I ett s stort land dr ofta grundlggande sjukvrd saknas, r det en utmaning att tillmtesg behovet. Men CRRCDC har som ml att ge 12 000 barn gratis hrapparater eller cochleaimplantat under den pgende femrsplanen.
ven om det gr

framt inom utbildningen, s r Liu Lu oroad ver arbetsmarknaden. Hon skte extrajobb fre och under tiden p universitet, men d arbetsgivaren har ftt reda p att hon r hrselskadad har det alltid blivit nobben: Jag fick inte ens extrajobb som maskinskrivare, trots att de inte behver anvnda hrseln, sger Liu, och tillgger att det r precis likadant fr hennes syster. Fretag som anstller hrselskadade kan nu f skattelttnader, och de som startar eget fretag fr ekonomiska och andra frdelar. Trots detta sger Liu att de flesta hrselskadade jobbar som dansare, mlare eller driver webb-butiker. Ett stort problem som Liu upptckt med att ska jobb, r att en stor del av kommunikationen i Kina sker per telefon. En av hennes vnner fick ett cochleaimplantat inopererat just fr att kunna prata i telefon. En sdan operation r dyr, och min vns frldrar hade bara rd att bekosta ena rat, sger Liu.

Som hrselskadad fr Liu ett handikappkort, som ger bidrag p cirka 5 000 kronor per r fr att g p universitet. Med kortet kan hon ven ka gratis buss, slippa parkeringsavgifter och g in gratis vid mnga museum och andra sevrdheter. Liu tycker att hrselskadade fr fr lite uppmrksamhet i media och officiella sammanhang, och knner sig ofta idiotfrklarad d folk fr veta om hennes hrsel. Bristande information gr att allmnheten r okunnig, vilket exempelvis kunde ses frra ret d Liu tappade sitt kort p bussen. Personalen sg via kortet att hon var hrselskadad. D hon kom till stationen vgrade de prata med henne, trots att de frstod vad hon sade. I stllet skrev de med penna och papper: Det r ocks en slags frdom. Det kndes hemskt, minns Liu.
Fotnot: Jojje Olsson r frilansjournalist bosatt i Beijing och driver bloggen www.inbeijing.se.
DecemBer 2012
23

DecemBer 2012