VEGETATIONSTEKNIK

Grnare byggande fr framtidens stder

Veg Tech

Innehll
VEG TECH BYGG
Grnare stder Takvegetation Grna Grdar Fasadvegetation

16

48

60

VEG TECH TEknik

dagvatten Vtmarker och dammar dammbyggnad Erosionsskydd

76

88

90

98

Vattenrening

slambehandling - Vassbddar

104

108

VEG TECH park oCH landskap

perennmatta Buskmatta Vxtskrmar Hckmoduler

112

118

120

126

Veg Tech Wall

Modulkruka

pelleplatta

Vegetation till trafikytor

128

130

132

136

ngsvegetation

Vxter fr vattenmiljer

plantor fr markmiljer

duckbill

140

150

168

174

Tillbehr

177

Veg Tech AB

Vad gr Veg Tech? Veg Tech r verksamt inom omrdet vegetationsteknik. Vr mlsttning r att tillsammans med bygg- och fastighetsmarknaden i Norden, skapa ekonomiskt och miljmssigt optimala vegetationslsningar kring tak, mark, och vatten.

Produkter och system Veg Tech erbjuder ett flertal produkter och kompletta systemlsningar inom vegetationsteknik. Vi har ett mycket brett sortiment med allt frn plantor och frer till prefabricerade vegetationsmattor. Veg Tech erbjuder ven kompletta systemlsningar fr exempelvis tak- och fasadvegetation, grna innergrdar, erosionsskydd och vattenrening. Den strsta delen av produktionen sker i egna odlingar i Smland. Vi samarbetar ocks med ett antal externa leverantrer som frser oss med hgklassiga produkter.

Entreprenadtjnster Vi erbjuder entreprenadtjnster i anslutning till vra produkter och system. Vra montrer har lng erfarenhet av exempelvis takvegetation, fasadvegetation, dammbyggnation och planteringsarbeten. Rdgivning Vra sljare hjlper dig med rdgivning inom alla vra produktomrden.

Vd Har ordET!
Sedan starten av fretaget i slutet av 80-talet har Veg Tech arbetat med hga miljambitioner och produkter som erbjuder helt nya mjligheter fr ett grnare byggande. Trots att produkterna ofta baseras p vxter som sett likadana ut under rhundraden arbetar vi stndigt med att frnya och utveckla sortimentet lpande. Vr ambition r att alltid leverera hg kvalitet och att vara en innovativ partner fr ett miljmssigt byggande. Vra produkter strcker sig frn det lttsktta sedumtaket, via taktrdgrdar, grna vggar, vxter fr mark och vatten ned till rotklumpsfrankring fr bde sm och stora trd. En grnare milj i vrt livsrum tjnar alla p. Det ger upphov till biologisk mngfald, ett bttre klimat och sist men inte minst en bttre hlsa fr dem som vistas dr. I vra strre stder fungerar flertalet av dessa produkter som viktiga delar i dagvattensystemen. Du hller just nu i din hand vr katalog som jag hoppas ska ge dig inspiration och kanske ger dig en lsning som bde r ekonomisk och miljmssig samt en god investering. Om du funderar p hur dessa produkter kan anvndas r du alltid vlkommen att kontakta ngon av vra sljare som finns fr att hjlpa just dig.

Bengt-Erik Karlberg, VD Veg Tech AB

Kontakt och adresser

VEG TECH aB sverige Huvudkontor Veg Tech AB Fagers 1 342 52 Vislanda Tel: Fax: Hemsida: E-post: Orgnr 0472-363 00 0472-300 23 www.vegtech.se info@vegtech.se 556301-3472

Frsljningskontor Veg Tech AB Hornsgatan 178 117 34 Stockholm

HElsinGFors oslo sToCkHolM

Tel: Mobil: Hemsida: E-post:

08-669 48 00 070-399 10 27 www.vegtech.se info@vegtech.se

Vislanda lBorG

VEG TECH a/s danmark Veg Tech A/S Annasvej 2 DK-2900 Hellerup Tel: Fax: Mobil: Hemsida: E-post: + 45 3962 6869 + 45 3962 6865 + 45 2835 6869 www.vegtech.dk info@vegtech.dk

kpEnHaMn

TErFrslJarE Finland Envire VrJ Group Hemsida: E-post: norge Veg Tech Hemsida: E-post: www.vegtech.no info@vegtech.no www.vegtech.fi info@enivre.fi

Veg Techs Huvudkontor i Smland

Sex populra produkter frn Veg Tech

01

Flera nya vggfsten och vajersystem fr fasadvegetation i Grna Vajern-serien. sidan 62

02

d-rainclean - det kompakta systemet fr infiltration och rening av dagvatten. sidan 82

03

Tuffa och tliga vxtmattor fr erosionsskydd i utsatta miljer. sidan 100

04

Med frdig buskmatta blir det grnt, ttt och vackert direkt och ett minimalt sktselbehov. sidan 118

05

Utnyttja ytorna och lt vxterna vxa vertikalt med Veg Techs nya Veg Tech Wall. sidan 128

06

Med duckbill fr du en snabb och sker lsning av frankring under mark. sidan 174

Veg Tech By g g

Grnare byggnader Grnare stder

Vilka r frdelarna med ett grnare byggande och vad innebr det fr vra stder och den enskilda byggnaden?

Takvegetation
Takvegetation byggs enkelt med frdigodlade vxtmattor som baseras p lttsktta system med minimal vikt och bygghjd och som kan anvndas p alla typer av byggnader. Veg Tech producerar mattor med sedum och sedumrt-grs i egna odlingar i Sverige. Systemen kan anvndas bde p flacka och branta tak.

16

Grna Grdar och Taktrdgrdar

Uppbyggnad av skra system fr alla typer av vxtlighet p innergrdar, terrasser och taktrdgrdar. De vlbeprvade systemen skyddar byggnaden. De smarta uppbyggnaderna minimerar vikt och bygghjd.

48

Fasadvegetation
Smarta och skra lsningar fr vertikal vegetation till alla tnkbara byggnader och fasader.

60

Grnare byggnader - Grnare stder

Grnare byggnader Grnare stder

Fr inte s lnge sedan betraktades vegetationen bara som ett vackert inslag i stadsmiljn. I dag anvnds vxterna p allvar fr att lsa tekniska problem.

Framtidens stder r grna Vegetationsteknik gr ut p att anvnda vxter fr att lsa tekniska problem. Genom att utnyttja vxternas naturliga egenskaper kan man angripa olika miljrelaterade problem i exempelvis vra tttbebyggda stder. Fr inte s lnge sedan betraktades vegetationen bara som ett vackert inslag i stadsmiljn. I dag anvnds vxterna p allvar fr att lsa tekniska problem. Under de senaste ren har vi sett en explosionsartad utveckling inom detta omrde. I bland annat de stora stderna i USA, Canada och Japan ser vi hur man p allvar anvnder sig av grna tekniker fr att angripa problemen. Stora insatser grs exempelvis fr att frbttra stadsklimatet med hjlp av grnytor p husens tak och fasader. I andra stder anvnds vxter fr att rena luften frn skadliga partiklar och dmpa buller i trafikmiljer. Att vxter p takytor effektivt minskar avrinningen av dagvatten r ocks en egenskap som utnyttjats vid mnga byggprojekt. Veg Tech har under mnga r arbetat med vegetationsteknik i Skandinavien och vi hoppas att man ven hr i strre utstrckning skall inse frdelarna med vxtbaserade system. Vissa stder var tidigt ute och har sedan lnge en vl utarbetad plan fr det grna byggandet. Veg Tech jobbar hrt fr att fler stder skall gra detsamma.

Frdelar fr byggnaden Ett grnare byggande innebr inte bara stora frdelar fr stadsmiljn utan ocks fr den enskilda byggnaden. Vegetation p takytor och fasader anvnds exempelvis fr att isolera byggnaderna mot bde vrme och kyla vilket ger fastighetsgaren minskade energikostnader. Det isolerande vxtskiktet gr ocks att klimatet inne i lokalerna blir mer behagligt med en jmnare temperatur. Med vxter p taket eller innergrden kan fastighetsgaren ocks gldja sig t en kad livslngd hos ytornas ttskikt. Den skyddande vegetationen stnger ute solens skadliga UV-ljus och ttskiktets ldrande bromsas. I bullriga miljer uppskattas ven den bullerdmpande effekten hos vegetation p tak och fasader. Ett tunt vxtskikt p taket reducerar det buller som trnger in i byggnaden med flera decibel. I alla vra system fr grna tak, grdar och fasader prioriteras byggnadens skerhet. De olika materialen som anvnds r vlbeprvade. Och ja vxter p tak, terrasser, grdar och fasader r vackert. Hur vanligt r det inte att en lgenhet exempelvis sljs med argumentet utsikt mot grn innergrd? En grn byggnad, en grn innergrd eller en grn stadsdel fr alltid ett positivt mottagande. Grnt sljer.

VEG TECH BYGG

Grnare byggnader - Grnare stder

VEG TECH BYGG

Grnare byggnader - Grnare stder

Vxterna gr jobbet
Att vxterna har en mngd nyttiga egenskaper r ingen revolutionerande nyhet. Det som r nytt r att man nu har brjat lra sig hur man kan utnyttja dessa egenskaper till att lsa tekniska problem exempelvis i vra sterila och tttbebyggda stder. Eftersom ytorna i stadsrummen ofta r hrt utnyttjade finns det sllan ngot utrymme fr att etablera nya parker eller att plantera stadstrd. Drfr r det extra finurligt att det nu finns skra och beprvade tekniker fr att etablera vxtlighet p exempelvis tak och fasader! Detta r ytor dr vegetationen inte behver inkrkta p andra funktioner i samhllet samtidigt som de blir tilltalande inslag i betongdjungeln.

Hg energikonsumtion Hg stadstemperatur Torr luft Buller versvmningar skadliga partiklar inga tgrder mot vxthuseffekten sterila miljer Fult

Energisnla byggnader Behagligt stadsklimat naturlig luftfuktighet Mjukare ljudmilj naturlig dagvattenhantering renare luft koldioxidneutrala byggnader Biologisk mngfald Vackert Friskare invnare

VEG TECH BYGG

Grnare byggnader - Grnare stder

GrnarE sTdEr Fr FraMTidEn Grn urbanism p frammarsch i hela vrlden Tyskland r hemlandet fr moderna former av takvegetation. Man berknar att ca 10% av taken i Tyskland har ngon form av grna tak. Vid all nybyggnation stlls det mycket hga krav p att byggnaden uppfrs p ett hllbart stt, bland annat med avseende p hur dagvattnet hanteras och hur energieffektiv byggnaden r. Takvegetation har drfr blivit ett mycket viktigt instrument fr att lsa tekniska problem i stder och industriomrden. Veg Tech samarbetar med det tyska fretaget Xeroflor International GmbH som har mycket lng erfarenhet av takvegetation och produktutveckling inom omrdet. Den absolut snabbaste utvecklingen p senare r har man kunnat se i USA och Canada dr takvegetation p mycket kort tid har blivit en mycket viktig del i det moderna stadsbyggandet. I mnga stder har det grna byggandet blivit en vital del i stadsplaneringen. I de stora och ttbebyggda stderna fokuseras det mycket p hur grna tak kan motverka s kallade Urban Heat Islands, d v s hur ett kat anvndande av vegetation kan snka de onaturligt hga temperaturerna i tttbebyggda stder. Takvegetationen ses ocks som en viktig komponent fr en sundare dagvattenhantering. P Fords fabrik utanfr Detroit finns exempelvis vrldens strsta grna tak. Det drygt 40 000 kvadratmeter stora taket byggdes av vra amerikanska Xeroflorpartner som arbetar med samma system fr takvegetation som vi gr hr i Skandinavien. Megastder blir grnare ven i Asien ser vi en spnnande utveckling. I Tokyo mste alla offentliga byggnader som uppfrs med en takyta strre n 1000 m2 ha ngon form av takvegetation p minst 20% av ytan. r 2001 byggdes mer n 100 000 m2 grna tak bara i Tokyo. I Green Tokyo Plan r mlsttningen att bygga 1.200 hektar grna tak fram till r 2015. I planen beskrivs de huvudsakliga mlen med de grna taken: 1) Motverka Heat Island-effekten 2) Minska dagvattenavrinningen 3) Minska luftfroreningarna 4) Motverka global uppvrmning 5) Tillfra grnska i sterila stadslandskap 6) Frbttra den biologiska mngfalden. Ett annat intressant exempel i Japan r fretaget Toyota som har en speciell avdelning som utvecklar system fr takvegetation till sina industrilokaler.

2 3

1 Ett framtida New York i fotomontage av Earth Pledge. Projektet Greening Gotham verkar fr kat anvndande av takvegetation i New York. Se mer p www.greeninggotham.org. 2 Exempel p takvegetation i Berlin byggt av vra samarbetspartners p Xeroflor International GmbH. 3 Vrldens strsta grna tak med drygt 40 000 kvadratmeter sedumvegetation p Fords fabrik i Dearborn utanfr Detroit, USA. Taket byggdes av Veg Techs Xeroflorpartner i USA. Foto frn Xeroflor USA.

VEG TECH BYGG

10

Grnare byggnader - Grnare stder

GrnarE sTdEr Fr FraMTidEn

1 P biblioteket i Linkping finns en takyta med 4500 kvadratmeter moss-sedumvegetation frn Veg Tech. Huvudmotivet fr takvegetationen var att minska avrinningen av dagvatten. Eftersom det befintliga dagvattensystemet i stadsdelen redan var hrt belastat kunde man inte tillta att det nyuppfrda huset skulle slppa ifrn sig 100% av regnvattnet som fll p taket. 2 Parkeringshus med fasad av prefabricerade vxtskrmar. Ls mer under kapitlet Vxtskrmar. 3 Utanfr Oslo finns nordens strsta hallbyggnad och den tcks med Veg Techs takvegetation. Vxterna isolerar taket och kylbehovet av lokalerna minskar avsevrt.

TakodlinG - nrodlat fr framtidens stder Maximalt nrodlat P mnga hll runt om i vrlden frsker man skapa hllbara system som genom nrproduktion kan frse de stora stderna med livsmedel. Eftersom utrymmet i stderna redan r mycket hrt utnyttjat tittar man drfr p lsningar dr odlingen sker p byggnadernas tak. Fenomenet med Urban agriculture utvecklas snabbt och i flera stora stder skissar man p system som skall realiseras inom en snar framtid. Men egentligen har odling p takytor en mycket lng historia. I exempelvis Asien och steuropa har takytor lnge anvnts fr odling av grnsaker. Det finns i huvudsak tre stt fr hur odling kan utfras p takytor: Containerodling i behllare eller uppbyggda bddar. Odling i taktrdgrdar. Hydroponisk odling dr vxterna etableras i ett medium som inte innehller jord och dr nringen tillfrs i bevattningssystemet.

P ett hotell i Vancouver har man under mnga r haft en egen produktion av grnsaker p taket. Man har berknat att grnsakerna frn takytan rligen har inneburit en besparing p ca $ 25.000 jmfrt med att kpa in alla grnsaker externt. Till de mer fantasifulla framtidsprojekten hr s kallade Vertical Farms. Odlingen sker p varje vningsplan i skyskrapeliknande konstruktioner. Columbia University har exempelvis studerat hur Vertical Farms kan frse New York med det livsmedel som staden behver.

2 3

VEG TECH BYGG

Grnare byggnader - Grnare stder

11

VxTErna r Bra Fr sTadEn

dagvattenavrinningen halveras

Nytnkande dagvattenteknik Dagens stadsmiljer bestr till mycket stora delar av hrdgjorda ytor. Den nederbrd som faller p exempelvis en gata, en parkeringsyta eller ett tak avleds direkt till de anslutande dagvattensystemen och drifrn vidare till ett mottagande vattendrag. P hrdgjorda ytor ges nederbrden ingen chans att infiltrera och den snabba avledningen av vattnet medfr att avdunstningen minimeras. Att direkt avleda detta vatten i ledningar innebr ocks att de nringsmnen och froreningar som vattnet fr med sig nr recipienten. Takvegetationen minskar avrinningen En effektiv delkomponent i moderna dagvattensystem r vegetation p tak- och bjlklag. Ett tak med vegetation tar upp, magasinerar och avdunstar stora mngder nederbrd. Hur stor den rliga reduktionen av avrinningen blir beror p vegetationstypen samt den magasinerande frmgan hos jord- och fukthllande lager. Mest effektivt fungerar takvegetationen under vegetationsperioden men ven under vintern r avdunstningen av stor betydelse. P takytor med sedumvegetation kan man, trots att uppbyggnaden inte r mer n 50 mm tjock, reducera den rliga avrinningen med upp till 50 %. Takvegetationen frdrjer avrinningen Om regnen r mycket intensiva kan inte ens de tjockaste jordlager svlja all nederbrd. ven i dessa fall fyller vegetationstaken en viktig funktion genom att de frdrjer avrinningen. Att frdrja avrinningen medfr att dagvattensystemen kan belastas jmnare, att de kan dimensioneras fr lgre flden och att risken fr versvmningar minskar.

Trots att ett sedumtak bara r 50 mm tjockt tar det upp och frdrjer stora delar av nederbrden.

-50%
Vxtupptag/ avdunstning

Halverad avrinning med vegetation p taket

Nederbrd Avdunstning Avrinning

Nederbrd

Avrinning

Tak med sedumvegetation

Konventionellt, naket tak

VEG TECH BYGG

12

Grnare byggnader - Grnare stder

1 2

Fasadvegetation p Veg Techs Grna Vajern-system. Exempel frn ett kpcenter i Gteborg. Ett utrymmessnlt och smart system med lutande paneler med plantor och en pergola med klngvxter. Vxterna fngar effektivt partiklar ur den frorenade luften i Saigon, Vietnam.

Frbttrad luftkvalitet

3, 4 Mossor har frmgan att inte bara fnga in partiklar utan ocks att bryta ned och oskadliggra dem.

Skadliga partiklar i luften I flera tttbebyggda omrden ligger halterna av skadliga partiklar i luften p direkt hlsofarliga niver. I bland annat Stockholm ifrgastts det om man kan fortstta den bostadsutbyggnad som sker i direkt anslutning till de stora trafiklederna. Man har berknat att 1800 svenskar rligen dr en fr tidig dd p grund av partiklar i luften frn svenska vgar allts mer n tre gnger fler n antalet dda i trafikolyckor. Vxterna fngar partiklar Olika former av vxtlighet kan med sin stora bladyta filtrera och fastlgga en stor mngd froreningspartiklar ur stadsluften. Man har visat att halten av froreningspartiklar vid en gata som kantas av vxtlighet endast r 15% av nivn vid motsvarande gata utan vegetation. Trnga gaturum krver vertikal vegetation Eftersom det ofta r ont om plats i de tttbebyggda stadsmiljerna r det en stor frdel om man kan etablera vegetationen p exempelvis tak och fasader. I kapitlet om fasadvegetation hittar du mnga olika system som passar bra fr stadsmiljer. De luftburna partiklarna fastnar i klngvxternas bladverk. Mossor r specialister p partiklar Mossor skiljer sig frn annan vxtlighet genom att ta upp all nring som den behver direkt frn omgivande luft. Eftersom mossorna inte har ngot rotsystem tas vatten och nring upp direkt genom mossornas bladyta. Den tta ytan med de mycket sm mossbladen bildar totalt sett en mycket stor kontaktyta mot omgivande luft. Som en mycket positiv bieffekt av mossornas nringsupptag har man funnit att mossorna r mycket effektiva p att fnga in luftburna partiklar. Mossytan fungerar som ett stort filter dr luftburna froreningspartiklar fngas in. Forskning har ocks visat att mossorna har den unika egenskapen att inte bara fnga in partiklarna utan att de ven kan bryta ned och oskadliggra de skadliga partiklarna.

2 3

VEG TECH BYGG

Grnare byggnader - Grnare stder

13

Vxtligheten motverkar heta stadsklimat

koldioxidneutralt byggande mot vxthuseffekten

Vxtligheten snker lufttemperaturen Temperaturen r ofta flera grader hgre i ttbebyggda och hrdgjorda stder n i omrden med vegetation. Detta fenomen brukar kallas fr Urban Heat Island-effekten. Den instrlande solenergin upplagras i stdernas byggnadskroppar. Staden fr ocks ett vrmetillskott frn bland annat motorfordon och elektrisk apparatur. Den frhjda temperaturen i stderna innebr bland annat kade kostnader fr kylning av lokaler, strre risk fr smogbildning och kad produktion av marknra ozon. Bttre stadsklimat Den instrlande solenergin omstts i vxterna delvis till att avdunsta vatten. Med sin avdunstning bidrar vxterna till att hja luftfuktigheten och snka temperaturen i den annars torra och varma stadsluften. Jmfrt med exempelvis en solexponerad betongvgg eller ett papptak ackumuleras inte heller vrmen i samma omfattning om ytan r tckt med vxtlighet. Effekten blir att en stad med mycket vegetation blir svalare n en stad med mycket sterila och hrdgjorda ytor. I flera stora stder angriper man stdernas s kallade Heat Islands just genom att etablera mycket vegetation exempelvis p tillgngliga takytor och fasader. Vegetationen motverkar vxthuseffekten Vid Universitetet i Manchester har man visat att en kad andel grnyta i stadsmiljn kan snka den genomsnittliga temperaturen med upp till 4C . Denna temperaturminskning motsvarar ungefr den frutspdda temperaturkningen som den globala uppvrmningen ger fram till 2080. En kad anvndning av vegetation i staden kan allts anvndas fr att mildra de effekter som man fruktar skall bli fljden av den hotande globala uppvrmningen.

Minskade utslpp av vxthusgaser I vra stder finns ett flertal av de kllor som producerar onskade vxthusgaser. Genom att snka byggnadernas energifrbrukning skulle stadens produktion av vxthusgaser kunna reduceras avsevrt. Vegetation p byggnadernas tak och fasader ger en mycket bra isolering vilket i sin tur ger ett minskat energibehov och reducerat bidrag till utslpp av vxthusgaser. En studie vid Environment Canada visar att om s lite som 6% av Torontos takytor frsgs med takvegetation s skulle stadens utslpp av vxthusgaser minska med 2.4 miljoner ton/r eftersom byggnaderna blir mer energieffektiva.
CO 2

Bidrar till upptag av koldioxid I stadsmiljn rder ett stort underskott p vegetation som kan konsumera en del av verskottet av vxthusgaser. Man har berknat att CO2-upptaget i en takyta med sedumvegetation ligger runt 375 gram/m. Genom att kl stdernas takytor med takvegetation kan man drfr stadkomma en vrdefull koldioxidreduktion.

Om alla tak som lmpar sig fr takvegetation i Detroit skulle gras grna, skulle de ta upp lika mycket CO2 som utslppen frn 10.000 medelstora SUV:ar per r
dmpar buller i stadsmiljn

Temperaturen r flera grader hgre i stder n i omgivande naturmark. Detta kan motverkas med vxter p tak och fasader.

Vxterna dmpar buller I stadens hrdgjorda miljer finns det inget som kan fnga upp och dmpa buller. Med vxternas luftiga bladverk skapar man effektiva ljudabsorbenter. Med exempelvis en vxtkldd fasad- eller takyta skapar man en helt annan ljudbild n i ett gaturum med bara hrdgjorda ytor.
I detta kvarter i Stockholm frndrades ljudbilden drastiskt med hjlp av det vxtkldda taket. Vxtligheten absorberar buller jmfrt med det tidigare ttskiktet som reflekterade allt trafikbuller.

Temperatur

ort

rier

ygd

Fr

Par

rn

ust

dsb

dsk

Ind

Lan

Sta

Lan

dsb

ygd

VEG TECH BYGG

14

Grnare byggnader - Grnare stder

Utnyttja stadens utrymmen mer effektivt

Grna ytor p maxutnyttjad fastighet I vra stadsmiljer r utrymmet redan maximalt utnyttjat. Det r drfr sllan som man kan tillta sig att anlgga nya grnytor i markplanet. ven vid nyproduktion och vid exploatering av nya stadsdelar r det vanligt att de grna ytorna fr st tillbaka fr infrastruktur och husbyggnation. Marken r dyr och som fastighetsgare vill man s lngt det r mjligt utnyttja ytan fr nya bostder. En smart lsning p problemet r drfr att istllet anlgga vxtligheten p byggnadernas takytor, p garagens tak eller p husens fasader. P detta vis kan man skapa en stor andel grnyta inom fastigheten utan att det inkrktar p de vitala funktionerna i markplanet. Fastighetsgaren kan p detta stt maximalt utnyttja sin tomtyta samtidigt som de boende fr tillgng till grnytor. I mnga ttbebyggda stder brjar man ocks i strre utstrckning utnyttja de befintliga husens takytor fr nybyggnation. Genom att bygga den nya staden p staden stlls samtidigt hga krav p skra system fr vegetation i dessa nya stadsdelar hgt ovan markplanet.
m2

Grnare stad - friskare invnare

2 3

Grnt r sunt Grna miljer r alltid mycket uppskattade av stadens invnare. Flera studier har visat vilken stor betydelse som en grn och avkopplande milj har fr mnniskornas vlbefinnande. Att frn sitt kontorsrum eller frn sin bostad ha utsikt ver en grn grd eller en yta med takvegetation ger en hel del positiv energi. Att titta igenom tidningarnas bostadsannonser bevisar teorin utsikt mot grn grd sljer mnga lgenheter i vra stder. Man har ocks visat hur den grna miljn effektivt kan anvndas nr det gller rehabilitering av sjuka mnniskor. P mnga sjukhus anlggs drfr grna miljer just fr att ge en snabbare och mer effektiv rehabiliteringsprocess.
ka den biologiska mngfalden

Urbaniserade fjrilar Grna grdar, levande terrasser och grna tak innebra att en hel del nya invnare bjuds in till staden. De levande ytorna blir ett populrt tillhll fr fjrilar, humlor, bin och fglar. Naturen fr chansen att under kontrollerade former flytta in i den tidigare betongdjungeln.

1 Ytan uppe p det underjordiska garaget har utnyttjats fr att bygga en grn grd. 2 Veg Techs sedum-rt-grsmatta ger en varierad vxtlighet p en takterrass i Kpenhamn. 3 En urbaniserad fjril.

VEG TECH BYGG

Grnare byggnader - Grnare stder

15

styrmedel fr grnare stder

LEED - Styrmedel fr ett grnare byggande Fr att leda in byggandet mot lngsiktig hllbarhet s har det skapats olika former av styrmedel. I USA var man tidigt ute (1998) nr man skapade LEED, Leadership in Energy and Environmental Design. LEED bestr bland annat av ett bedmningssytem fr ett grnare och mer hllbart byggande. Bedmningsmallar fr LEED finns idag bland annat fr nybyggnation, befintliga byggnader, kommersiella lokaler och skolor. I bedmningssystemet inom LEED tittar man huvudsakligen p fljande punkter:

Kpenhamn tar tten fr grnare stder i Skandinavien Kpenhamns kommun har nyligen fastlagt en klimatplan dr stor vikt lggs vid ett grnare stadsbyggande. Planen krver att det anlggs 325.000 kvadratmeter grna tak fram till 2015. I planen faststlls motiven fr de grna taken:
reducerer og forsinker regnvandsaflb reducerer varme-effekten reducerer energiforbruget i eksisterende byggeri ger fordampningen fra byen Virker klende i alt byggeri Binder stvpartikler og Co2 Udgr et habitat for dyre- og plantelivett

Sustainable sites Water efficiency Energy and atmosphere Materials and resources Indoor environmental quality Innovation and design process

Green Build fr ett grnare Europa EU:s nnu s lnge ngot vaga svar p LEED heter Green Build och r tnkt att bli ett styrmedel fr det europeiska byggandet. I Sverige finns det dock redan exempel p hur man vljer att flja den mer vldefinierade och utmanande LEED fr att n sina ml i byggprocessen. Malm - Ett utmrkt lokalt alternativ Malm r ett stort fredme fr det grna byggandet i Skandinavien. Redan i brjan av 2000-talet infrde man styrmedel fr att skapa ett grnare och mer hllbart byggande. I samband med etableringen av den nya stadsdelen Vstra Hamnen infrdes det innovativa styrsystemet Grnytefaktorn. Grnytefaktorn r en modell fr att berkna hur vl respektive fastighet anpassas till det nya omrdet med hjlp av grn teknik. Varje ny fastighet som uppfrs skall kompensera fr den frlust av grnyta som detta innebr. Det handlar exempelvis om att alla fastigheter skall minimera sin egen dagvattenbelastning p omrdets gemensamma dagvattennt och att fastigheten skall ge frutsttningar fr en stor biologisk mngfald. Krav p minst 0,5 grnytepong Malmmodellen med grnytefaktorn bygger p ett pongsystem dr exempelvis en asfaltsyta ger 0 pong per ytenhet medan en grsyta ger maxpongen 1,0. Fr att f bygglov krvs att man kan uppvisa ett genomsnittligt vrde p 0,5 fr fastigheten.
lTTa GrnYTEponG Frn VEG TECH Takvegetation Grna Grdar och Taktrdgrdar Fasadvegetation Genomslpplig markbelggning 0,8 0,6-0,8 0,7 0,4

Vxterna r bra fr byggnaden

Effektiv isolering - minskad energifrbrukning Vxter p tak och fasader bidrar till en effektiv isolering av byggnaden. Avdunstningen frn vegetationen motverkar solens uppvrmning av lokalerna. Temperaturen blir jmnare ver dygnet och man uppnr inte alls samma maxtemperaturer inne i lokalerna. Vintertid ger vegetationsuppbyggnaden p en takyta en god isolering mot avkylning. En viktig effekt fr man genom att tak- och fasadvegetation skyddar byggnadens ytterskal mot vindavkylning. Totalt sett ger grnare byggnader med vegetation p tak och fasader en vsentligt reducerad energifrbrukning.
vrme UV-ljus regn

kyla

buller

VEG TECH BYGG

16

Takvegetation

Takvegetation

ltta tak fr alla byggnader

skert och vlbeprvat system

Minimal vikt och bygghjd Takvegetation anvnds p en mngd olika takkg typer och p byggnader av varierande slag. Veg Tech har exempelvis byggt takvegetation p skolor, industribyggnader, kontor, butiker, bibliotek, flerfamiljshus och villor. Veg Techs system fr takvegetation baseras p lttsktt och torktlig vegetation som ger uppbyggnader med minimal bygghjd och vikt. Veg Techs sedumtak vger bara ca 50 kg/m2 nr det r vattenmttat.
50

Snabbt och enkelt med frdiga vxtmattor Veg Tech producerar frdiga vxtmattor med sedum och sedum-rt-grs fr anvndning p tak. Vegetations- och jordlagret hlls samman av en stark armeringsstomme vilket ger en ltthanterlig produkt med mycket lng livslngd. Armeringsstommen bryts inte ned och den krymper inte. Med dessa frtillverkade vegetationsmattor fr man snabbt ett frdigt resultat och byggtiden blir kort.

Isolerar och skyddar Takvegetationen isolerar byggnaden bde mot uppvrmning sommartid och mot avkylning vintertid. Inomhusklimatet blir jmnare och behagligare tack vare takvegetationen. Takvegetationen skyddar ocks det underliggande ttskiktet mot solens UV-ljus och mot de snabba temperaturvxlingar som frestar ett oskyddat ttskikt. Livslngden hos ttskiktet frlngs drfr avsevrt. Takvegetationen innebr inte heller ngra problem med fukt eller rtter. Takvegetationen byggs alltid med system som r skra och beprvade ur byggnadsteknisk synvinkel. Takvegetationen skyddar taket istllet fr att skada det! Brandgodknd Veg Techs takvegetation av typen sedum r brandgodknd som taktckning. Veg Techs takvegetation r brandsker eftersom vegetationsmattorna baseras p en obrnnbar mineraljord med en mycket lg halt av organiskt material.

Tryggt med Veg Techs tak

svenska vxter fr svenskt klimat Veg Tech odlar takvegetationen i egna odlingar med svenska vxter. Vra tak klarar drfr tuffa klimat. skrad mot vindbelastning Stommen r perforerad med sm hl fr att optimera luftgenomstrmningen och p s stt gra uppbyggnaden mer motstndskraftig mot vindlaster. Brandgodknt Veg Techs takvegetationssystem med sedummattor r brandgodknt som taktckning och uppfyller klassificeringen Broof(t2). Erosionsskyddat vxtskikt Veg Techs vxtmattor r armerade med en stark stomme som frhindrar erosion. Stommen bryts inte ned och behller sin funktion under byggnadens hela livslngd. lng erfarenhet, stor kunskap Veg Tech har byggt takvegetation sedan 1991. Vra tak finns p alla typer av byggnader i Norden.

Vi hjlper till med montaget

smidigt och skert fr dig Vra montrer anlgger takvegetation p bde stora och sm objekt runt om i Norden.

Veg Tech har byggt takvegetation sedan 1991. Hr monteras sedumtak p SL:s bussdep i Spnga.

VEG TECH BYGG

Takvegetation

17

VEG TECH BYGG

18

Takvegetation

GallEri sEdUMTak
Samtliga tak har byggts med Veg Techs standardmix av sedumarter vilket tydligt visar den stora variationen i utseende hos denna typ av vxter. 1 Takvegetation p Mazettis gamla chokladfabrik i Malm. 2 Sedumtak p lantlig kontorsbyggnad. 3 Takvegetationen isolerar den ltta och solexponerade tillbyggnaden, Malm. 4 Sedumtak p 8 Tallet i utkanten av Kpenhamn.
1

VEG TECH BYGG

Takvegetation

19

1 Tak p bthus samt orangeri (i frgrunden). 2 Garagetak i Vxj. 3 Sedumvegetationen p en taktrdgrd i Norrkping. 4 Haraldruds tervinningsanlggning utanfr Oslo inryms i Nordens strsta hallbyggnad. Hela taket tcks av ett sedumtak som effektivt isolerar den ltta byggnadskonstruktionen och hller temperaturen nere i anlggningen. Takvegetationen r platsbyggd vilket innebr att vxtligheten odlats uppe p taket istllet fr att monteras med prefabricerade mattor.

27 000 m2
Nordens strsta hallbyggnad isoleras av ett sedumtak frn Veg Tech

VEG TECH BYGG

20

Takvegetation

1 Sedumtak p privathus, Danmark. foto: Bjarke Ingles Group (BIG) 2 Takvegetation p tigeranlggning i Kolmrdens djurpark. 3 Sedumtak p frrd, miljhus och garagebyggnader, Vxj. 4 Takvegetation p hgskolebiblioteket i Gvle. foto: Alex&Martin 5 Sedumtak p miljhus i Skogs utanfr Huddinge. 6 Linkpings Stadsbibliotek. Takvegetationen anlades fr att minimera avrinningen av dagvatten frn den stora takytan. 7 Sedumtak frhjer utseendet p villan. 8 Miljhus i Malm. 9 Blommande tak med utsikt ver taksarna i Kpenhamn, Danmark.

VEG TECH BYGG

Takvegetation

21

VEG TECH BYGG

22

Takvegetation

Gestaltning med sedum, stockholm Takvegetation monterades p detta tak eftersom man hade stora problem med blndande reflexer frn det blanka ttskiktet. Takvegetation byggdes ocks fr att isolera de underliggande lokalerna frn vrmeinstrlning under varma dagar. P taket finns nu ett sedumtak som kompletterats med ytor av singel, kullar uppbyggda med lttballast av Hasopor samt ytor planterade med pluggplantor av sedum. Huset K-mrktes 2009. 1 Oskyddat och vderexponerat ttskikt. 2 Drneringsmattan skyddar taket och mosssedummattorna monteras. 3 I augusti frsta ret har taket sin grna grundfrg. 4 Taket r hr fyra r gammalt. Efter en period med torrt vder fr bl a den vita fetknoppen en rd bladfrg.
1

VEG TECH BYGG

Takvegetation

23

reservkraftverk, kastrup Vid Kastrups flygplats utanfr Kpenhamn ligger ett reservkraftverk med en kupad takform tckt med takvegetation. Bilderna visar ocks hur frgen hos sedumvegetationen varierar under olika vderleksfrhllanden.

VEG TECH BYGG

24

Takvegetation

Vstra Hamnen, Malm: Inom Vstra Hamnen har Veg Tech monterat takvegetation p ett stort antal fastigheter. Den totala ytan takvegetation i omrdet uppgr till mer n 15 000 m2. Fr samtliga fastigheter som uppfrs i det nya omrdet stlls mycket hga krav p ett modernt, uthlligt byggande. Den s kallade

grnytefaktorn anvnds fr att ge ett mtt p hur vl fastigheten integreras i miljn. p vre bilden syns ett par mindre frrdsbyggnader bredvid en dagvattendamm som ocks byggts av Veg Tech. den nedre bilden visar utsikten frn Turning Torso. Vid just denna tidpunkt har sedumen en intensivt rd bladfrg.

VEG TECH BYGG

Takvegetation

25

linn Universitetet, Vxj: P Universitetsomrdet i Vxj har Veg Tech monterat flera tusen m sedumtak p flera olika byggnader.

Ett rum med utsikt.....

...ver taket till aulan vid Linnuniversitetet, Vxj.

VEG TECH BYGG

26

Takvegetation

GallEri sEdUM-rT-GrsTak
Sedum-rt-grstaken ger takytan en lite vildare karaktr jmfrt med ett sedumtak. Sedum-rt-grstaken pminner om traditionella torv och grstak men med Veg Techs uppbyggnad fr man en betydligt tunnare och lttare uppbyggnad n med de traditionella teknikerna. 1 2 3 4o5 Hr syns sedummattor och sedum-rt-grsmattor sida vid sida (sedum t.v.). Sedum-rt-grs p en takterrass i Kpenhamn. Sedum-rt-grs i Stockholm. Sommarhus i Danmark. Sedum-rt-grsvegetationen r hr i hstskrud.

1 2

VEG TECH BYGG

Takvegetation

27

4 5

VEG TECH BYGG

28

Takvegetation

MnGa FrdElar MEd TakVEGETaTion

Vegetationen isolerar byggnaden

Effektiv isolering med takvegetation Takvegetationen skyddar byggnaden mot uppvrmning frn solinstrlning. Energin i solstrlningen magasineras i vegetationsuppbyggnaden och tgr till stora delar fr att avdunsta det vatten som finns upplagrat, istllet fr att vrma byggnaden. Drneringslagret som finns under takvegetationen bildar en luftspalt som ocks bidrar till att frbttra den isolerande effekten. P ett tak utan vegetation nr ytskiktet mycket hga temperaturer. P svarta papptak r det inte ovanligt med temperaturer p uppt 80 grader. P tak som r kldda med vegetation sker istllet en mycket effektiv utjmning och temperaturen i takkonstruktionen verstiger sllan 25 grader. Hur effektivt takvegetationen isolerar byggnaden beror av uppbyggnadens tjocklek och vilken typ av vegetation som anvnts. Intressant r ven att de tunna och ltta sedumtaken har en mycket god frmga att isolera den underliggande byggnaden. Trots att de bara r ca 50 mm tjocka ger de ett mycket bra skydd mot vrmeinstrlning. Vegetationstakens isolerande effekt medfr att lokalerna fr lgre maxtemperaturer och en jmnare temperatur ver dygnet. En minskad uppvrmning innebr att behovet av kylanlggningar minskar. Ett tak med vegetation har ven en god isolerande effekt mot kyla under de kallare rstiderna. Vrmeutstrlningen minskar frn byggnaden och vegetationen ger ocks ett mycket bra skydd mot vindavkylning.

I Tyskland har ett fretag visat att man inom loppet av 2-3 r tjnade in sin investering i ett grnt tak genom minskade energikostnader. Detta uppndde man genom minskade kostnader fr kylning och uppvrmning av lokalerna. Samtidigt fick man en avsevrt bttre komfort i lokalerna med en jmnare och behagligare temperatur.

P 2-3 r tjnade fretaget in sin investering i ett grnt tak genom minskade energikostnader

En studie i Chicago, USA, har visat att man genom att bygga takvegetation p alla stadens tak skulle spara $ 100 000 000 i energikostnad rligen. Vid frbrukningstopparna skulle effektbehovet minska med 720 MW, vilket motsvarar ett mindre krnkraftverk (Weston Design Consultants).

Test av sedumtakens isolerande frmga

Temperatur i provhus med naket ttskikt Temperatur i provhus med sedumvegetation Utomhustemperatur

Frsken utfrdes av studenter vid Institutionen fr Byggnadsfysik vid Chalmers Tekniska Hgskola. (Ett grnt taks frmga att pverka vrmetransmission genom en takkonstruktion. Lundstedt J, Karlsson P. 2003)

Varm vderlek
Temperatur C 80

Kall vderlek
Temperatur C 40,0 35,0 30,0

70

60

25,0
50

20,0 15,0 10,0 5,0

40

30

20

0,0
10

-5,0 -10,0
8/8 12:00 9/8 00:00 9/8 12:00 10/8 00:00 10/8 12:00 11/8 00:00 11/8 12:00 12/8 00:00 12/8 12:00 13/8 00:00

0
8/8 00:00

10/10 00:00

10/10 12:00

11/10 00:00

11/10 12:00

12/10 00:00

12/10 12:00

13/10 00:00

13/10 12:00

14/10 00:00

14/10 12:00

15/10 00:00

Tid

Tid

VEG TECH BYGG

Takvegetation

29

Takvegetationen skyddar byggnaden

Med skyddande takvegetation kan man frdubbla livslngden hos ttskiktet

Mindre temperaturrrelser i ttskiktet Ytan p ett oskyddat ttskikt kan under ett normalt r uppn temperaturer mellan minus 30 och plus 80 grader. Snabba temperaturvxlingar stller stora krav p ttskiktets frmga att klara av termiska rrelser. Speciellt stora r pfrestningarna d en kall natt fljs av en morgon med snabb temperaturstegring. Med en skyddande och isolerande vegetationstckning blir temperaturrrelserna och pfrestningarna p ttskiktet minimala. Ttskiktet skyddas mot UV-ljus Att montera vegetation p ett tak medfr att ttskiktet skyddas totalt frn solens UV-strlning. Ett ttskikts elasticitet frsmras annars med tiden, p grund av den intensiva UVstrlning som det utstts fr. Om ett ttskikt som frlorat sin elasticitet dessutom utstts fr snabba temperaturrrelser freligger en uppenbar risk fr sprickbildning. Sveriges ledande leverantrer av ttskikt talar om en frdubblad livslngd hos ttskiktet om det skyddas av takvegetation. Brandgodknda system Veg Techs takvegetationssystem med sedummattor r brandgodknt efter provningar vid Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och uppfyller Boverkets brandkrav: Euroklass Broof(t2) fr ytskikt p tak. Testningen av vegetationen sker d den r uttorkad. Anledningen till att vr sedum takvegetation r brandsker r att den baseras p en mineraljord med endast en mindre andel organiskt, brnnbart material. Vegetationstypen bildar ej heller ngon torr, sammanhngande frna. Inget problem med fukt Det r en vanlig missuppfattning att vegetation p ett tak skadar ttskiktet. Att ett vegetationstak stndigt hller en viss fuktighet och att det finns mikroorganismer i jorden r inget som p ngot stt skadar ett bra ttskikt. Jord- och vegetationslagret r dessutom alltid tskilt frn ttskiktet med ngon form av drnerande skikt. Dessa drneringsmattor ger ocks ttskiktet ett skydd mot mekanisk ntning. Rotskra lsningar De mossor och sedumarter som anvnds i Veg Techs sedumvegetation har mycket tunna och svaga rtter som inte r aggressiva mot ttskiktet. Miljn p ett sedumtak r dessutom s torr att annan vegetation med kraftigare rtter har ytterst svrt att etablera sig. P tak med sedum-rt-grs kompletteras ttskiktet med en rotskyddsfolie eller s anvnds ett ttskikt med inbyggt rotskydd.

1 Sedumvegetationen r brandgodknd och kan monteras i anslutning till fasader. 2 Ett oskyddat ttskikt frestas hrt i nordiskt klimat....... 3 ......men med sedummattor frdubblas dess livslngd. (Jorden i skarvarna hjlper de nymonterade sedummattorna att vxa ihop)

VEG TECH BYGG

30

Takvegetation

MnGa FrdElar MEd TakVEGETaTion

Takvegetation r bra fr stadsmiljn

1 2

Vegetation p tak ovanfr trafikerad korsning. Trots att sedumtaket bara r 50 mm tjockt s reduceras bullret med 6dB jmfrt med ett tak utan vegetation.

Gr stor nytta utan att ta plats Takvegetation r en mycket effektiv metod fr att frbttra stadsmiljn. Vegetationen gr exempelvis att avrinningen av dagvatten frn takytorna minskar vsentligt, att stadens klimat frbttras, att luften renas frn partiklar och att ljudniverna sjunker i stadsrummet.
Behagligt stadsklimat naturlig luftfuktighet Mindre buller i hrda stadsmiljer naturlig dagvattenhantering renare luft koldioxidneutrala byggnader Biologisk mngfald

th. Trampstenar av plt omgivna av blandade sedumarter.

1 2

Kpenhamn tar tten fr grnare stder i Skandinavien Kpenhamns kommun har nyligen fastlagt en klimatplan dr stor vikt lggs vid ett grnare stadsbyggande. Planen krver att det anlggs 325.000 kvadratmeter grna tak fram till 2015. I planen faststlls motiven fr de grna taken:
reducerer og forsinker regnvandsaflb reducerer varme-effekten reducerer energiforbruget i eksisterende byggeri ger fordampningen fra byen Virker klende i alt byggeri Binder stvpartikler og Co2 Udgr et habitat for dyre- og plantelivett

Vegetationen dmpar buller

Tystare lokaler Ett tak eller en fasadyta med vegetation absorberar buller och fyller en viktig funktion i miljer med hga ljudniver och i vrigt hrda ytmaterial. Frsk vid Malm Universitet har visat att man med takvegetation fr en genomsnittlig bullerreduktion i de underliggande lokalerna p 6 dB jmfrt med ett tak utan vegetation. (Noise Reduction Capacity of Green Roofs, D. Ouis, J. Lagstrm, Malm University). I andra underskningar har man visat att en vxt- och substratuppbyggnad med en tjocklek p ca 12 cm ger en reduktion p 40 dB och att uppbyggnader med en tjocklek p ca 20 cm kan reducera bullret med upp till 50 dB.

VEG TECH BYGG

Takvegetation

31

VEG TECH BYGG

32

Takvegetation

VxTEr Fr TakVEGETaTion Sedum takens specialister Sedum r det vetenskapliga namnet p en familj av vxter med olika arter av fetknopp och fetblad. Sedumen r van vid mycket torra och utsatta vxtmiljer varfr den lmpar sig bra fr den utmanande vxtmiljn p en takyta. Sedum trivs bst i tunna och vldrnerade jordlager och uppbyggnaden p ett tak kan drfr hllas extremt tunn och ltt. Sedumvxterna har klena och harmlsa rotsystem. Detta gr att de kan anvndas p tak utan att det freligger ngon risk fr att de skadar det underliggande ttskiktet. Att de har svaga rotsystem innebr dremot ocks att de har svrare att binda ihop och erosionsskydda en jord n vad exempelvis olika grsarter har. En sedumvegetation p en takyta skall drfr alltid innehlla en stabil erosionsskyddsstomme. Veg Techs patenterade system baseras drfr p en stomme med ett armeringsnt som binder samman jord och vxter till en stabil matta. Takvegetationens mossor r spontanetablerade och ingr i varierande utstrckning i sedummattorna. Mossorna r unika bland annat genom att ha en tillvxt ven under rets kallare perioder. Mossorna r drfr ett utmrkt komplement till sedum i de ltta och tunna uppbyggnaderna fr takvegetation. Sedum-rt-grs ger ett vildare intryck Sedum-rt-grstaken innehller utver sedum flera torktliga rter och grs. Vegetationen blir betydligt mer hgvxt n en sedumyta och vxtligheten pminner mycket om gammeldags grs- och torvtak. Varierande utseende Sedum och mossvegetationens utseende varierar under de olika rstiderna. Variationen kan ven vara stor mellan olika r. Takets utseende beror ocks p de frutsttningar som ges p aktuell takyta, t ex om det r solexponerat eller skuggigt, torrt eller fuktigt eller om taket r brant eller flackt. Det sker ven en gradvis frndring av frdelningen mellan arterna i moss-sedummattan. Den gula och vita fetknoppen etablerar sig snabbt under produktionen av vxtmattan och tcker en stor ytandel i ett ungt sedumtak. De storbladiga fetbladsarterna har en lngre tillvxttid och etablerar sitt egna utrymme med tiden. Generellt kan man sga att mosssedumtaket gradvis antar ett mer naturligt utseende n hos den homogena, nyproducerade vxtmattan. Sedumen och mossan klarar lnga torkperioder utan att d men vid torkperioder kan vegetationen se mager och plgad ut.

Juli 2000

Juli 2001

September 2006

Juli 2007

Takvegetationens utseende skiftar under olika rstider och vderleksfrhllanden. Vxtligheten frndras ocks successivt frn r till r.

VEG TECH BYGG

Takvegetation

33

FrodladE VxTMaTTor

Tliga mattor skyddade mot erosion Veg Tech tillverkar takvegetation i form av frdiga, armerade mattor. Att odla vegetationen i armerande mattor innebr att man fr ett vegetationslager som r mycket tligt fr erosion samt att man kan montera vegetationen p lutande takytor. Den armerande mattan innebr ocks att vegetationen blir ltt att anlgga samt att den r tlig och behndig vid lastning och transporter. Armeringen utgrs av en Xeroflor-stomme vilken bestr av ett tredimensionellt armeringsnt i nylon fst i en fiberduk. Den armerande stommen r inte nedbrytbar vilket garanterar en lng livslngd. Tunna och ltta mattor fr alla tak Stommen r fylld med ett ca 30 mm tjockt lager av mineraljord med en minimal andel organiskt material. Jorden r vrmebehandlad fr att eventuella frn av onskad vegetation ej skall kunna gro. Nr vegetationen skall levereras skrs den upp i bitar p 0,8 1 meter och lastas p standard EUR-pall. Svenskodlade vxter fr skandinaviskt klimat Veg Techs sedummattor odlas i Smland med hrdiga arter anpassade fr skandinaviskt klimat. Vxternas sk. proveniens (hrkomst) r avgrande fr om takvegetationen skall klara exempelvis en strng vinter. Sedummattor: Vegetationsblandningen med sedum r mycket torktlig vilket gr att man kan skapa mycket tunna och ltta uppbyggnader. Sedumvegetationen anvnds bde p flacka och brantare takytor. Sedumen samspelar med olika mossarter vilket ger en vegetation som skiftar i utseende under olika rstider och skiftande vderleksfrhllanden. Ibland kallas produkten ven fr sedummatta.

armeringen bryts inte ned Effektiv armering ven p lutande tak odlat i sverige fr skandinaviskt klimat Brandgodknda sedumtak perforerad stomme mot vindlaster Med armering frn:

Sedumvegetation Takjord 25-30 mm Xeroflorstomme: fiberduk+armeringsnt

1

Sedum-rt-grsmattor: Mattor med sedum-rt-grs har ett utseende som pminner om traditionella grstak. Utver en bas med sedumvegetation innehller mattan flera torktliga rter och grs. Sedum-rt-grstak ger en tyngre uppbyggnad n sedumtak men de r nd avsevrt lttare n gammaldags torv- och grstak.
1 Uppbyggnad av sedummatta. 2 Veg Tech producerar mattor med sedum och sedum-rt-grs i egna odlingar i Smland. 3 Mattorna lggs ut ttt intill varandra och ett dressmaterial strs i skarvarna. Mattorna kan med en vanlig kniv skras till nskad form.

2 3

VEG TECH BYGG

34

Takvegetation

sYsTEM sEdUMTak
UppBYGGnad system xMs 0-4 system xMs 2-27

30 mm Xeroflor Moss-sedum 10 mm VT-filt 30 mm Xeroflor Moss-sedum 25 mm Nophadrain 5+1

VIKT (kg/m2) vattenmttad

BYGGHJD (mm)

VIKT (kg/m2) vattenmttad

BYGGHJD (mm)

50

55

50

40

Uppbyggnad som anvnds p lglutande takytor. Drneringsmattan Nophadrain skerstller en god drnering. Rekommenderad taklutning: 0-4

Uppbyggnad dr den vattenhllande VT-filten ger vegetationen ett extra vattentillskott. Systemet anvnds frmst p lutande tak. Rekommenderad taklutning: 2-27

Hur takvegetationen byggs upp beror huvudsakligen p vilken typ av vegetation som skall anlggas samt takytans lutning. Man mste ocks ta hnsyn till faktorer som takytans sol- och vindexponering samt i vilken vxtzon som taket skall monteras. Ovan redovisas de uppbyggnader som r tillmpbara p de allra flesta tak. Om du knner dig osker s fr du grna kontakta oss s hjlper vi till att hitta rtt system.

MaTErial sedummattor Prefabricerade mattor med en blandad vegetation av sedum och mossor anpassade fr skandinaviskt klimat. Mattan hlls samman och armeras av en fiberduk med ett integrerat slingnt av nylon enligt system Xeroflor. Stommen r perforerad med sm hl fr att optimera luftgenomstrmningen och p s stt gra uppbyggnaden mer motstndskraftig mot vindlaster. Veg Techs sedummattor odlas i Smland med hrdiga arter anpassade fr skandinaviskt klimat. Artblandningens utseende och sammansttning kan variera under olika rstider. Mattan innehller ca 30 mm mineraljordsblandning. Veg Techs takvegetationssystem med sedum r brandgodknt som taktckning och uppfyller klassificeringen Broof(t2). Tjocklek Mtt Leverans 30 mm 10,8 m Lastade p EUR-pall Max 25 st mattor/pall

VEG TECH BYGG

Takvegetation

35

nophadrain Drneringssystemet Nophadrain bestr av en formpressad, profilerad matta av polystyren. P bda sidor omges den av skyddande fiberduk eller film. Nophadrain finns i ett antal olika modeller med varierande drneringskapacitet. De har alla en lg vikt och en minimal bygghjd. De hller en konstant drneringsfrmga ven efter lng tid av hg tryckbelastning. Nophadrain skyddar dessutom ttskiktet frn ntning och mekaniska skador. Enligt ny europeisk standard mste alla produkter som anvnds som drneringsmaterial vara CE-mrkta. Samtliga drneringsmaterial frn Nophadrain r CE-mrkta enligt stadarden BS EN 13252. nd 5+1

Beteckning Tjocklek (mm) Lngd rulle (m) Bredd rulle (m) m2/rulle Vattenhllande frmga (l/m )
2

nd 5+1 25 20 1,25 25 3,2 2,41

I n n o v a t i v e Grndachsysteme

Drnerande frmga vid 3% lutning (l/s/m)

VT-filt Anvnds frmst som underlag till sedumvegetation p lutande tak. VT-filten har bde en vattenhllande och drnerande funktion. VT-filten tillverkas av textilfibrer.

Beteckning Tjocklek (mm) Lngd rulle (m) Bredd rulle (m) m2/rulle Densitet (g/m2) Vattenhllande frmga (l/m2)

VT-filt 10 20 1,1 22 1280 8 (avtar med lutning)

droppbevattning Vegetationen hller en jmnare standard med bevattning srskilt vid lngre torra perioder. Speciellt gller detta p branta takytor i vind- och solutsatta lgen. Veg Techs droppbevattning r av hgkvalitativt material och r enkel att skta och montera. En mycket god investering vid anlggningen av din vegetation. Droppbevattningssystemet ligger dolt i takvegetationens uppbyggnad och str drfr inte det visuella intrycket av takytan. Veg Tech kan hjlpa dig med installationen av droppbevattningen.

VEG TECH BYGG

36

Takvegetation

sYsTEM sEdUM-rT-GrsTak
UppBYGGnad system xsG 0-5 system xsG 5-14

30 mm Xeroflor Sedum-rt-grs 40 mm Veg Tech takjord 30 mm Xeroflor Sedum-rt-grs 40 mm Veg Tech takjord 40 mm Grodan TT 100/40 11 mm Nophadrain 220 0,8 mm WSB 80 Rotskyddsfolie* *Rotskyddsfolie anvnds nr ttskiktet inte har ngot inbyggt rotskydd *Rotskyddsfolie anvnds nr ttskiktet inte har ngot inbyggt rotskydd 40 mm Grodan TT 100/40 0,8 mm WSB 80 Rotskyddsfolie*

VIKT (kg/m2) vattenmttad

BYGGHJD (mm)

VIKT (kg/m2) vattenmttad

BYGGHJD (mm)

130

120

130

110

Uppbyggnad av sedum-rt-grsvegetation p lglutande takytor. Rekommenderad taklutning: 0-5

Uppbyggnad av sedum-rt-grsvegetation p lutande takytor. Rekommenderad taklutning: 5-14

MaTErial sedum-rt-grsmattor Prefabricerade mattor med en blandad vegetation av sedum, rter och grs. rterna utgrs av exempelvis prstkrage, sand- och backnejlika, liten blklocka, gulmra, rlleka, axveronika och grfibbla. De torktliga grsen r exempelvis frsvingel, fjllgre, borstttel och berggre. Mattan baseras p en stomme av fiberduk med ett integrerat slingnt av nylon enligt system Xeroflor. Mattan innehller ca 30 mm mineraljordsblandning. Tjocklek Mtt Leverans 30 mm 10,8 m Lastade p EUR-pall Max ca 25 st mattor/pall

Veg Tech takjord Veg Techs ltta takjord r en mineraljord som r speciellt framtagen fr takvegetation. Till skillnad frn en organisk jord bryts denna mineraljord ned mycket lngsamt. Jorden r dessutom vrmebehandlad fr att de eventuella ogrsfrn som finns i utgngsmaterialet inte skall kunna gro. Takjorden anvnds vid platsbyggnad av sedumtak (sdd av skott) eller vid plantering med minipluggplantor p tak. Torrvikt Leveransalternativ 1000-1200 kg/m Sckar 15 l Storsck 0,6-0,8 m3 Bulk, lastbil+slp ca 30 m3

VEG TECH BYGG

Takvegetation

37

Veg Tech Grodan Anvnds som vattenhllande skikt i uppbyggnader fr sedum-rtgrsvegetation. Grodan tillverkas av stenull och har en stor frmga att ta upp och magasinera vatten.

Beteckning Tjocklek (mm) Mtt p skivor (mm) Densitet (kg/m3) Torrvikt (kg/m )
2

TT 100/40 40 1000 600 120 4,8 38,8 34

Vtvikt (kg/m2) Vattenhllande frmga (l/m2)

nophadrain Drneringssystemet Nophadrain bestr av en formpressad, profilerad matta av polystyren. P bda sidor omges den av skyddande fiberduk eller film. Nophadrain finns i ett antal olika modeller med varierande drneringskapacitet. De har alla en lg vikt och en minimal bygghjd. De hller en konstant drneringsfrmga ven efter lng tid av hg tryckbelastning. Nophadrain skyddar dessutom ttskiktet frn ntning och mekaniska skador. Enligt ny europeisk standard mste alla produkter som anvnds som drneringsmaterial vara CE-mrkta. Samtliga drneringsmaterial frn Nophadrain r CE-mrkta enligt stadarden BS EN 13252.
I n n o v a t i v e Grndachsysteme

Beteckning Tjocklek (mm) Lngd rulle (m) Bredd rulle (m) m2/rulle Vattenhllande frmga (l/m2) Drnerande frmga vid 3% lutning (l/s/m)

nd 220 12 32 1,25 40 0,64

rotskydd nophadrain WsB 80 Anvnds som rotskydd i uppbyggnader med sedum-rt-grsvegetation. Rotskydd anvnds i de fall ttskiktet inte har ett eget inbyggt rotskydd. Beteckning Tjocklek (mm) Bredd rulle (m) Lngd rulle (m) Material Vikt (g/m2) WsB 80 0,8 8 25 LDPE 760

VEG TECH BYGG

38

Takvegetation

dETalJEr oCH TillBEHr

dETalJEr Vid TakFoT kantavslut Vid takfoten (takets nederkant) avslutas takvegetationen med ett kantavslut. Kantavslutet ger ett distinkt avslut av takvegetationen och skyddar den yttersta kanten av vegetationen. Kantavslutet utgrs av en vinklad plt och i vinkeln finns utstansade hl dr verskottsvattnet frn takvegetationen kan rinna av taket. Kantavslut kan ven anvndas vid takets gavlar om takkonstruktionen saknar vindskivekonstruktion eller sarg. I dessa fall anvnds kantavslut utan drneringshl eftersom man inte vill ha ngot avrinnande vatten frn dessa sidor av taket. P lglutande tak med invndig avvattning finns vanligtvis sarger runt om takytan och i dessa fall behvs sledes inget kantavslut. Kantavsluten tillverkas i rostfritt stl.

Kantavslut KA50 i rostfritt stl monterat utmed takfoten som avslutning fr sedumtaket.

Beteckning: Hjd (mm): Lngd (mm): Dekorlist av oljad ek: Anvnds vid system:

ka50 50 2000 nej XMS 0-4 XMS 2-27

ka50Ek 50 2000 ja XMS 0-4 XMS 2-27

ka120Ek 120 2000 ja XSG 0-5 XSG 5-14

Eklist (tillval)

Kantavslut med dekorlist av oljad ek, KA50EK.

Drneringshl Hl fr klistring i ttskikt

Fotplt Precis som vid exempelvis ett vanligt papptak infsts en fotplt lngs takfoten. Fotplten fungerar som en dropplist fr det vatten som avrinner frn takytan och frhindrar att vattnet droppar p fasaden. Fotpltarna r 1250 mm lnga och omlottskarvas ca 10 mm vid monteringen (de bygger mao 1150 mm). Fotplten tillverkas i rostfritt stl.

90 m m

MonTErinG aV kanTaVslUT oCH FoTplT

1. 2.

Montera underlagspappen. Skruva eller spika fast fotplten p underlagspappen med en omlottskarv p 50 cm. Montera ttskiktet enligt leverantrens anvisningar. Ttskiktet monteras nda ned till bockningen p fotplten. Kantavslutet skall monteras utan skruvning, spikning el dylikt genom ttskiktet. Pltarna stts kant mot kant. Om man anvnder frdigklistrat ttskikt vrms en ca 250 mm bred remsa av ttskiktet och trycks direkt fast ver plten s att klistring sker i de utstansade hlen samt p ytan ovanfr plten mot underliggande papp. Alternativt klistras kantavslutet ovanp ttskiktet med bituminst kallklister eller motsvarande. Plten skall tryckas fast i klistret s att det trnger upp genom de stora, utstansade hlen. Ytterligare klister stryks ovanp plten och p pappytan ovanfr densamma s att en pappvd om ca 250 mm bredd kan lggas ut ovanp kantavslutet lngs med takfoten. Observera att drneringshlen i vinkeln p kantavslutet inte fr sttas igen av klister eller takpapp. Lmna drfr 20 mm mellan kantavslutets drneringshl och pappvden som monteras ovanp kantavslutet.
Klistrad pappremsa p kantavslut Ytpapp

3.

4.

Underlagspapp Eklist (tillval) Kantavslut

Fotplt

Hngrnna

VEG TECH BYGG

Takvegetation

39

VriGT Ttskikt Takvegetation och andra vegetationsuppbyggnader p tak, grdar, bjlklag och terrasser skall monteras p godknda ttskikt. I Sverige anvnds exempelvis P-mrkning som ett kvalitetsmtt fr olika byggmaterial, dribland ttskikt fr tak- och bjlklagsytor. Ttskiktet kan exempelvis utgras av olika system fr ttskiktsmattor (i vardagligt tal ofta papptak), takdukar eller EPDM-dukar. Observera att enbart sk. underlagspapp INTE utgr ett fullgott ttskikt under takvegetationen. Under sedumtak behvs inget extra rotskydd. Under sedum-rtgrsvegetation och uppbyggnader fr grna grdar och terrasser dremot, behvs ett rotskert ttskiktssystem eller Veg Techs separata rotskyddsfolie WSB80. Monteringen av ttskiktet skall utfras av en auktoriserad ttskiktsentreprenr. Innan takvegetationen monteras skall ttskiktet vara besiktigat och godknt. Veg Tech varken levererar eller monterar ttskikt. istllet hnvisar vi till din lokala ttskiktsentreprenr.

Takbrunnsskydd Lglutande tak avvattnas ofta via invndiga takbrunnar. Dessa takbrunnar mste hllas fria frn vegetation fr att skerstlla en god avrinning frn takytan. Veg Techs takbrunnsskydd placeras drfr ovanfr takbrunnarna. Den sil som ofta finns p den befintliga takbrunnen ryms inuti Veg Techs takbrunnsskydd. Drneringslagret (vanligtvis Nophadrain 5+1) fortstter under takbrunnsskyddet s att vattnet har fri passage fram till takbrunnen.

lttfyllnadsmaterial Hasopor HASOPOR r ett drnerande lttfyllnadsmaterial som kan anvndas till att skapa kullar i vegetationsuppbyggnaden eller fr att jmna ut nivskillnader utan att det innebr ngon vsentlig viktbelastning p takkonstruktionen. Materialet har till skillnad frn andra lttfyllnadsmaterial en kantig struktur vilket gr att det ligger stadigt ven i brantare slntlutningar. Hasopor har dessutom en hg tryckhllfasthet. Hasopor tillverkas av tervunnet glas. Fraktion: Vikt: Leverens: 10/50 mm 180 - 225 kg/m3 Storsck eller bulk

VEG TECH BYGG

40

Takvegetation

EnTrEprEnadTJnsTEr
snabbt och skert med Veg Techs montrer Veg Tech hjlper grna till vid projekteringen och ger dig tips om hur takvegetationen skall utfras p bsta stt. Vra montrer bygger takvegetation p svl stora som sm objekt runt om i Norden. Vi utfr vra takbyggnadsentreprenader fr bde proffs- och privatkunder. Vid vra entreprenader ombesrjer vi hela processen frn leverans till en frdigmonterad takvegetation. Takvegetation som monterats av Veg Tech omfattas av genersa garantier. Endast leverans som alternativ Med hjlp av vra instruktioner kan du sjlv utfra byggnationen av din takvegetation. Veg Tech ordnar leveransen av det material du behver.

Vi erbjuder entreprenadtjnster med erfarna montrer i anslutning till vra produkter och system.

MonTErinGsanVisninG

Vid leveransen medfljer de monteringsinstruktioner som du behver. Hr fljer en sammanfattning: 1. leverans och frberedelser Veg Techs sedummattor levereras p pall och kan ligga kvar p pallen innan utlggning i ca 3 dagar (+/- ngon dag) beroende p rstid och vderlek. rstidsvariationer kan frekomma som pverkar tthet och frg i sedummattorna. Vegetationen r knslig och skall inte lastas, monteras eller betrdas vid frusna vderfrhllanden. Fr att undvika ondigt slitage p vegetationen skall pltarbeten, mlning av fasader, montage av ventilationsutrustning mm vara avslutade innan montering. 2. kontrollera ttskiktet och anslutningsdetaljerna Takvegetationen monteras ovanp ett ttskikt som r godknt fr nordiskt klimat. Ttskiktet skall monteras av en auktoriserad ttskiktsentreprenr. Syna av ttskiktet fre montage och sopa av ytan noggrant. Kontrollera att avrinningen fungerar. Se ver anslutande pltdetaljer samt eventuella takfotsdetaljer. Om du anvnder Veg Techs kantavslut s skall detta monteras innan byggnationen av takvegetationen brjar. Kantavslutet br monteras av ttskiktsentreprenren. Montera vegetationen Pallen med sedummattorna lyfts med kran eller motsvarande till en niv bredvid eller just ovan takytan. Stt aldrig ned pallarna p taket eftersom detta kan skada ttskiktet. Sedummattorna lyfts enkelt av tv personer och monteras kant i kant s ttt som mjligt. Sedummattorna tillskrs enkelt med en vass och vgtandad kniv. Med vegetationen medfljer sckar med en speciell jordblandning som skall spridas i skarvarna mellan sedummattorna nr de lagts p plats. Efter montaget br sedumtaket vattnas igenom ordentligt, srskilt vid torr vderlek. P ytor som inte fr tillrckligt med nederbrd, t ex intill hga fasader och under takutsprng, byts vegetationen ut mot naturrunt, tvttat singel. Lgg inte singlet direkt p ttskiktet utan att det frst skyddas med en fiberduk eller p det drneringslager (Nophadrain eller VT-filt) som anvnds under vegetationen.

3.

Montera drnerande-/vattenhllande lager Veg Techs drneringslager r vlbeprvade med lg vikt och minimal bygghjd. Det drnerande och vattenhllande lagret monteras kant i kant direkt p ttskiktet. Nophadrain: Monteras enligt speciella bifogade anvisningar. VT-filt: Monteras direkt p ttskiktet, grna med vderna parallellt med takfoten. VT-filten kan skras med en vass kniv dr tillpassning behvs. Vattenhllande skivor av Grodan anvnds bara i sedum-rt-grstak. Skivorna skrs enkelt med en vanlig kniv.

4.

Grodan:

VEG TECH BYGG

Takvegetation

41

dETalJproJEkTErinG
Terminologi

N SL LL FA K TA

GD

NOCK

TAKFOT

z
GD N SL OT KF TA

ING UTN TAKL x

Regnskugga = takutsprng el motsv. gr att vxterna inte fr tillrckligt med vatten

TAKLUTNING = tan-1 (z/x)

Taklutningar

1:1 45 grader 100%

FrBErEdElsEr Byggnadens frutsttningar Brigheten hos taket eller bjlklaget avgr hur tunga vegetationskonstruktioner som kan byggas. De ltta sedumtaken vger bara ca 50 kg/m2 nr uppbyggnaden r vattenmttad vilket inte r mer n ett tak med betongtakpannor. En uppbyggnad med sedum-rt-grs vger ca 130 kg/m2 nr den r vattenmttad. I varje enskilt fall mste brigheten hos det aktuella taket bestmmas. Ta kontakt med det fretag eller den person som har konstruerat den brande konstruktionen p aktuellt objekt fr att klargra detta. Vikter vid vattenmttnad fr de olika typerna av takvegetation hittar du i detta kapitel. Takytans ttskikt Tak- och bjlklagsvegetation kan monteras p ett flertal olika typer av ttskikt. Veg Tech anlgger takvegetation p exempelvis bitumenbaserade ttskikt (papp), gummiduk och takdukar. De flesta ttskiktsleverantrer har produkter som r anpassade fr takvegetation. Kontakta din ttskiktsleverantr om du vill veta mer. Veg Tech varken levererar eller monterar ttskikt. Enbart underlagspapp duger inte som ttskikt under takvegetationen. En godknd ytpapp mste anvndas. Likas skall inte sk gr det sjlv-papp anvndas. Anlita alltid en auktoriserad ttskiktsentreprenr. Detta gller ocks i de fall du vill underska mjligheten att montera vegetation p ett befintligt ttskikt d ttskiktsentreprenren kan gra en riktig bedmning av ttskiktets kondition. Vid taklutningar strre n ca 10 grader r det viktigt att ttskiktet har en god ytfriktion. Det finns exempelvis ttskikt som har krossad skiffer eller keramer i ytan vilket ger ett bra underlag fr montage av takvegetationen. Med ett sdant ttskikt kan man ven p branta tak montera t ex sedumvegetation inklusive fukthllande lager utan att speciella infstningar krvs.

1:2 27 grader 50%

1:3 18 grader 33% 1:4 14 grader 25% 1:5 11 grader 20% 1:15 4 grader 7%

Taklutning grader () procent (%)

1:1 45 100

3:4 37 75

2:3 34 67

1:2 27 50

1:3 18 33

1:4 14 25

1:5 11 20

Taklutning grader () procent (%)

1:7 8 14

1:10 1:15 1:20 1:40 1:60 6 10 4 7 3 5 1 3 1 2

AMA-texter P vr hemsida www.vegtech.se kan du hmta aktuella AMA-texter fr takvegetation.

VEG TECH BYGG

42

Takvegetation

dETalJproJEkTErinG

FrBErEdElsEr ForTs. Takvegetationen som sista moment i bygget Det r mycket viktigt att tnka p var montaget av vegetationen placeras i byggprocessen. Vegetationen skall monteras som sista momentet i arbetet p takytan. Vi vet av erfarenhet att det annars freligger stora risker fr att vegetationen skadas d efterfljande arbeten skall utfras p huset. Alla detaljer p taket skall vara monterade (brandstegar, livlinefsten, ventilationsutrustning mm) och alla pltarbeten p och runt taket skall vara klara. Ttskiktet och anslutande byggnadsdelar mste naturligtvis vara besiktigade och godknda innan vegetationen monteras. Eventuella fel skall vara tgrdade. Bevattning Vegetationen hller en jmnare standard med bevattning srskilt vid lngre torra perioder. Speciellt gller detta p branta takytor i vind- och solutsatta lgen. Veg Techs droppbevattning r av hgkvalitativt material och r enkel att skta och montera. En mycket god investering vid anlggningen av din vegetation. Droppbevattningssystemet ligger dolt i takvegetationens uppbyggnad och str drfr inte det visuella intrycket av takytan. Veg Tech kan hjlpa dig med installationen av droppbevattningen. drnErinG oCH aVrinninG kontrollera avrinningen frn takytan P lglutande tak eller bjlklag r det mycket viktigt med en tillfredsstllande avrinning frn ytan. Det r vanligt att det p ytor med lg lutning finns partier dr vatten frblir stende. Plar med ett par centimeters vattendjup r inte ovanligt. Detta r normalt inget strre problem fr ttskiktet i sig men att montera vegetation p en sdan yta kan medfra problem. Nr vegetationen lagts p kommer uttorkningen av det vatten som samlas hr att g mycket lngsamt. Detta innebr att risken fr ogrsetablering i denna yta blir ptaglig. Det r drfr viktigt att syna av taket efter exempelvis ett kraftigt regn och notera om plar av vatten r kvar en lngre tid. r det endast mindre ytor med sm mngder vatten kan detta lsas genom att lokalt ka p drneringslagret under vegetationen. r plarna strre och djupare br ttskiktet och dess underbyggnad tgrdas. Brddavlopp Brddavloppet placeras s hgt att det finns mjlighet fr vattnet att brdda frn vegetationens veryta. Fr att frhindra igensttning av brddavloppet erstts vegetationen med en zon med naturrunt singel eller sten (minsta fraktion >1,5 x diametern p brddavloppet). rnndalar/Gesimsrnnor I rnndalar erstts vegetationen med exempelvis naturrund singel eller sten fr att skerstlla en god drnering. Om stora vattenmngder skall tas om hand br rnndalen lmnas helt fri. Strre, djupa gesimsrnnor lmnas vanligen fria och vegetationsuppbyggnaden avslutas vid dess kant med ett kantavslut. Viktigt r att ttskiktet i botten av gesimsrnnan r skyddsbelagd eller skyddas p annat vis. Denna exponerade del av ttskiktet kommer annars ha kortare livslngd n vriga delar av ttskiktet. stndrnnor Vegetation kan anlggas intill stndrnnor. Om stora mngder vatten skall avvattnas lngs en stndrnna kan drneringslagret frstrkas lokalt lngs med stndrnnan.

Hngrnnor Takvegetationen medfr att mngden vatten som avrinner frn taket blir mindre. Samtidigt blir dock avrinningen mer utdragen i tiden varfr dropp frn taket kan frekomma lngt efter det att det slutat regna. Finns det t ex drrar eller parkeringsplatser under taket kan detta dropp uppfattas som mycket irriterande samtidigt som det droppande vattnet riskerar missfrga klder, bilar et c. Hngrnna br drfr monteras i de flesta fall utom d taket kan avvattnas ned p vldrnerad naturmark. Takutsprnget mste i detta fall vara tillrckligt stort fr att inte riskera att det avrinnande vattnet droppar p fasaden.

TakdETalJEr oCH anslUTandE BYGGnadsdElar pltdetaljer Dr takytan skall anslutas till en fasad, ett takfnster, en sarg eller liknande r det extra viktigt hur ttskiktet monteras. Alla ttskiktsleverantrer har noggranna anvisningar fr detta. Det r vanligt att ttskiktet dras upp p den anslutande detaljen och drefter tcks in med plt. Vid plttckningen r det viktigt att knna till tjockleken hos den takvegetation som senare skall anlggas. Det r viktigt att plten tcker s lngt ner att inget bart ttskikt syns efter det att vegetationen kommit p plats. Denna bara del av ttskiktet riskerar nmligen att bli takets svagaste lnk eftersom den d exponeras fr UV-strlning och stora temperaturvariationer. Takfnster, lanterniner och brandluckor Sedumvegetation med underliggande drnerings- eller fukthllande lager kan i mnga fall anlggas i direkt anslutning till takfnster, lanterniner och brandluckor. Alternativt lggs naturrunt, tvttat singel eller natursten intill takfnstret eller brandluckan. Detta br alltid gras om den vegetationen som man anvnder r mer hgvxande n sedumvegetation. Ttskiktet skall vid genomfringar utfras enligt ttskiktsleverantrens anvisningar. De uppdragningar av ttskiktet p sargen som nr ovanfr vegetationsuppbyggnaden skall vara skyddsbelagda, intckta med plt eller skyddas p annat vis. Denna exponerade del av ttskiktet kommer annars ha kortare livslngd n vriga delar av ttskiktet. Ventilationsanlggningar I vissa fall ger kyl- eller ventilationsanlggningar upphov till ptagliga vindsug eller utbls. Vegetationen skall drfr i dessa partier ersttas med exempelvis singel eller sten. Detsamma gller om utrustningen ger upphov till kontinuerligt dropp av kondensvatten som riskerar att ge erosionsskador. Ofta r dessa anlggningar samlade till en viss yta p taket. Fr att underltta tillgngligheten vid service av dessa installationer br singel eller sten anlggas i genersa friser runt om. Om den vegetation man anvnder r mer hgvxande n sedumvegetation skall den alltid avskiljas frn kyl- och ventilationsanlggningar med en singelyta. vriga genomfringar Sedumvegetation med underliggande drnerings- eller vattenhllande lager kan i mnga fall anlggas i direkt anslutning till de genomfringar som gjorts i ttskiktet. Exempel p genomfringar r livlinefsten, avloppsluftare och takstegar. Alternativt lggs naturrunt, tvttat singel eller natursten intill genomfringen. Singelytor br alltid anlggas om den vegetationstyp man anvnder r mer hgvxande n sedumvegetation s att takdetaljen inte dljs av vegetationen.

VEG TECH BYGG

Takvegetation

43

VriGT reflekterande ytor Dr vegetation anlggs utmed starkt reflekterande ytor riskerar den att utsttas fr kraftigt kad solbestrlning. Mikroklimatet i anslutning till sdana ytor blir bde varmare och torrare under delar av ret. Ytor som ger upphov till stor reflektion kan exempelvis vara fnster med spegelglas, reflekterande lgenergiglas samt blanka pltytor. Vegetationen br i anslutning till starkt reflekterande ytor ersttas med exempelvis singel. En yta med sedum kan alternativt skyddas av ett lager singel som sprids ovanp vegetationen i de utsatta partierna. singelytor I flera sammanhang anvnds singel- eller stenytor i kombination med takvegetationen. Fr att undvika ntningsskador frn vassa kanter skall alltid singel- eller stenmaterialet vara av typ naturrunt (ej kross). Materialet skall ven vara rent, d v s fritt frn finmaterial, jord mm som kan leda till att onskad vegetation etableras i singelytan. Ett orent singel innebr ocks en kad risk fr igensttning av takbrunnar eller brddavlopp om det lggs i anslutning till sdana. Dr ttskiktet belggs med singel skall det frst skyddas mot mekanisk ntning. Flj ttskiktsleverantrens anvisningar (vanligen utgrs skyddet av fiberduk i ett eller flera lager). Alternativt s lter man det drneringslager (Nophadrain eller motsvarande) som finns under vegetationen fungera som skyddslager ven under singel- eller stenytan. Vid taklutningar verstigande 10 br singelytan armeras p ngot stt fr att undvika att materialet flyttas ur sitt lge. Armeringsntet Xeroflor (samma armering som i vra prefabricerade vegetationsmattor) kan anvndas som armering fr singelytor med fraktioner upp till ca 8 mm. Om takytan lutar mer n 15 br inte singel eller sten anvndas p takytan. rstid fr byggande av takvegetation Tidsintervallen varierar naturligtvis beroende p var i landet vegetationen skall byggas. Samtidigt varierar ofta klimatet mycket mellan olika r. Vegetation i form av prefabricerade mattor fr aldrig transporteras eller monteras d den r frusen. Vegetationstyp Prefabricerad Sedum, Sedum-rt-grs Ungefrlig byggtid april-oktober

skuggiga lgen I skuggiga lgen r det extra viktigt att drneringen under vegetationen fungerar tillfredsstllande. Uttorkningen av eventuellt kvarstende vatten kommer annars ta mycket lng tid. Ett skuggigt lge innebr alltid en strre risk fr ogrsetablering eftersom ngon uttorkande solstrlning inte effektivt kan verka hr. ven i vegetationsytor med tunna, vldrnerade jordar, t ex sedumvegetation, blir risken fr ogrsintrng stor om ytan ligger i konstant skugga. Risken fr ogrsetablering r speciellt stor i anslutning till takbrunnar, rnndalar eller t ex vid stuprr som mynnar p aktuell yta. Flertalet arter som anvnds som takvegetation, speciellt sedum, trivs och utvecklas bst i lgen med full sol eller omvxlande sol/skugga. I rena skugglgen mste drfr projekteringen ske extra noggrant bl a med avseende p uppbyggnaden av drneringslagren. Trd eller annan vegetation i anslutning till ytan En yta med takvegetation kan skuggas av trd eller annan vegetation som finns i nrheten. Problemet kan d bli detsamma som de som beskrivs i avsnittet skuggiga lgen ovan. Dessa trd eller vxter kan ocks medfra att lv blser in och ansamlas p takytan. Sker en strre ansamling av lv eller barr mste dessa rensas bort. Generellt br man undvika att anlgga takvegetation dr strre trd vxer in ver aktuell yta. Utver den uppenbara risken fr utskuggning och stor ansamling av lv kan ocks mekansik skada ske i takvegetationen av grenar som nter p vegetationsskiktet d det blser. Vistelseytor Takvegetationen kan p olika stt kombineras med vistelseytor. I de fall de rr sig om en anlggning som r av offentlig art r det mycket viktigt att vistelseytorna tydligt avgrnsas frn vegetationsytorna. Det freligger annars mycket stor risk att vegetationen fr slitageskador. En yta med sedumvegetation tl endast mycket begrnsad ntning. Sedumytan kan inte nyttjas som vistelseyta.

VEG TECH BYGG

44

Takvegetation

dETalJUTFrandE

Gavlar, vindskivor och lg sarg Vegetationsuppbyggnaden kan normalt anlggas nda intill de gavlar, vindskivor och lga sarger som omger ytan. Takets randzoner r de delar av taket som r mest utsatta fr erosion, uttorkning och vindlaster. I de fall man anvnder tork- eller vindknslig vegetation (gller ej sedum el motsvarande) br man i dessa zoner drfr erstta vegetationen med exempelvis en singel- eller stenyta. Gaveln, vindskivan eller sargen skall vara minst 10 mm hgre n vegetationsuppbyggnaden. Ttskiktet ansluts enligt ttskiktsleverantrens anvisningar.

Detaljutfrande av pltarbeten enl. leverantrens anvisning Uppdrag av ttskikt enl. leverantrens anvisning

ca 30

Plt Ttskikt

ca 85

Moss-sedummatta 30 mm Drneringslager 10-25 mm Tak med ttskikt

Trekantslist

anslutning mot sarg Vegetationen med underliggande drnerings- eller fukthllande lager kan normalt anlggas nda intill sarger som omger ytan. Alternativt kan en fris med exempelvis naturrunt, tvttat singel eller natursten lggas utmed sargen. Ttskiktet ansluts till sargen enligt ttskiktsleverantrens anvisningar. De uppdragningar av ttskiktet p sargen som nr ovanfr vegetationsuppbyggnaden skall vara skyddsbelagda, intckta med plt eller skyddas p annat vis. Denna exponerade del av ttskiktet kommer annars ha kortare livslngd n vriga delar av ttskiktet.

Detaljutfrande av pltarbeten enl. leverantrens anvisning Uppdrag av ttskikt enl. leverantrens anvisning

anslutning mot fasad En fris med singel anlggs utmed vggar som omger ytan. Singlet skall vara rent frn finmaterial fr att frhindra att ogrs etablerar sig. Ju hgre den anslutande vggen r desto bredare mste singelytan vara. Detta beror p att nederbrden har svrt att n in till ytorna nrmast vggen. Ytan blir allts fr torr fr att ngon vegetation skall kunna vxa dr. Det r ven viktigt att frisen r s bred att eventuellt vissnande vxtdelar inte viker sig och kommer i kontakt med fasaden (t ex vid sedum-rt-grs). Dr vegetationsytan skall anslutas mot en vgg mste man ocks ta hnsyn till om det finns utstickande tak eller dylikt lngre upp p vggen som frhindrar nederbrden att n vxtytan. Se ven detaljutformningen vid avsnittet takutsprng/regnskugga. Ttskiktet ansluts till vggen enligt ttskiktsleverantrens anvisningar. De uppdragningar av ttskiktet p sargen som nr ovanfr vegetationsuppbyggnaden skall vara skyddsbelagda, intckta med plt eller skyddas p annat vis. Denna exponerade del av ttskiktet kommer annars ha kortare livslngd n vriga delar av ttskiktet.

Detaljutfrande av pltarbeten enl. leverantrens anvisning Uppdrag av ttskikt enl. leverantrens anvisning

Naturrund sten / singel

VEG TECH BYGG

Takvegetation

45

Takutsprng/regnskugga P ytor dit nederbrden har svrt att n, sk regnskugga, kan ingen vegetation anlggas. Detta gller exempelvis ytor som ligger under tak som sticker ut frn anslutande byggnadsdelar samt ytor som ligger under markiser eller andra solskyddsanordningar. Ett annat exempel r ytor som ligger intill hga fasader, speciellt p lsidan frn den frhrskande vindriktningen. Vegetationen erstts p dessa ytor med exempelvis naturrunt singel. Om lutningen verstiger 15 skall ett annat skyddslager n singel eller sten anvndas. stuprrsutkastare Under stuprrsutkastare erstts vegetationen med exempelvis tvttad, naturrund singel. Fldet ur stuprrsutkastare kan ibland bli stort. Det kan drfr krvas att singelytan armeras. Detta kan gras med exempelvis armeringsntet Xeroflor, d v s samma armering som finns i vra sedummattor. Om man anvnder strre, halvflat natursten behver ingen armering anvndas svida inte fldena ur utkastaren berknas bli mycket kraftiga. Om taklutningen verstiger 10 mste singel- eller stenytan armeras noga fr att inte spolas bort. Om lutningen verstiger 15 skall ett annat skyddslager n singel eller sten anvndas.

Regnskugga

Naturrunt singel

Naturrunt singel

VEG TECH BYGG

46

Takvegetation

skTsEl aV TakVEGETaTionEn
Gdsling: Genom att tillfra nring till takvegetationen hller sig vxtligheten frodigare och ttare. Gdslingen medfr ocks att takvegetationen fr en rikare blomning p sommaren. Gdsling kan utfras frn tidig vr till tidig hst. Gdsling av tak uppbyggda enligt system XMS 0-4: Takytan gdslas vid behov men maximalt 1 gng per r med Veg Techs takgdsel. Lmplig gdselgiva r 40 g/m2. Frsta gdslingen utfrs ret efter montaget. Gdsling av tak uppbyggda enligt system XMS 2-27: Takytan gdslas vid behov men maximalt 1 gng per r med Veg Techs takgdsel. Lmplig gdselgiva r 40 g/m2. Frsta gdslingen utfrs tv r efter montaget. ingen klippning: Sedumvegetationen r lgvxande ret runt och behver inte klippas. Sedumplantornas blomstllningar str p hsten och vintern kvar som torra, silvergr sm kvistar. Om de gamla blomstllningarna uppfattas som strande kan de rensas bort. liten ogrsrisk: Ett tak med sedumvegetation byggs upp s att miljn blir s torr att endast avsedda arter klarar en sammanhngande torkperiod. Under normala frhllanden kommer allts ogrs att torka bort. Man skall dock alltid kontrollera exempelvis helskuggiga hrn p taket samt ytor dr vatten frn hgre liggande tak mynnar vid vegetationstaket. En regnig sommar kar risken fr ogrsetablering. Vattenbehov: Sedumvegetationen bestr av hrdiga sedumarter fr att klara perioder av torka. Vid lngre torrperioder rekommenderas bevattning av sedumtaket s att det hller sig frodigt. Branta tak som r sol- och vindexponerade och mer utsatta fr torka kan behva hjlp av exempelvis en droppbevattning fr att hlla en jmnare standard. Veg Tech har skra system fr att bevattna taken p ett enkelt stt. Takbrunnar, hngrnnor och andra takdetaljer: Med samma intervall som p ett vanligt tak, d v s ungefr en gng per r, kontrolleras s att avrinningen fungerar tillfredsstllande i t ex takbrunnar och hngrnnor. prenumerera p takgdsel Vi erbjuder prenumereration p Veg Techs Takgdsel med leverans p vren d gdsling br utfras. Kontakta oss fr mer information.

VanliGa FrGor
Fr taket fuktskador? I vegetationslagret kommer det under stora delar av ret att hllas en viss fuktighet. verskottsvatten drneras bort via drneringslagret och rinner av taket. De ttskikt som anvnds under uppbyggnader med takvegetation klarar utan problem den milj som rder under vegetationslagret. Vegetationen fungerar i sjlva verket som ett skydd fr ttskiktet eftersom UV-strlningen utestngs och temperaturrrelserna minimeras. Ett ttskikt som tcks med vegetation kommer allts att f en lngre livslngd n ett som r utan. Man skall givetvis vara noggrann med valet av ttskikt och valet av ttskiktsentreprenr. Behver jag klippa taket? Har du valt takvegetation av typen sedum eller sedum-rt-grs behver vegetationen inte klippas. Sedumvegetationen blir aldrig hgre n ca 10 centimeter med sina blomstllningar p sommaren. Vljer du sedum-rt-grs blir vegetationen hgre och ser vildare ut. P hsten vissnar rter och grs ned och tycker du att det ser risigt ut kan du plocka bort det som r dtt. Gr du ingenting s skter det sig sjlvt, dtt material bryts ned och ny vegetation vxer upp till vren. Blser taket bort vid storm? Vid kraftig blst r det de sugkrafter som uppkommer vid takets randzoner som r de kritiska. Sdana sugkrafter kan exempelvis lyfta hela plttak eller hundratals tegelpannor. Detta beror p att plt och tegelpannor r tta i ytan. En vegetationsyta r genomslpplig och vindsuget har dr betydligt svrare att f fste. Veg Techs sedummattor baseras dessutom p en Xeroflor-stomme som r perforerad med sm hl fr att ka luftgenomslppligheten. I extremt vindutsatta lgen kan vegetation som baseras p prefabricerade mattor ges en extra vindskring genom att punktklistras i underliggande drneringslager. Blir det insekter i huset? Nej, det blir inte en massa insekter inne i huset. Ute p taket dremot, lever olika insekter och under blomningen kommer fjrilar, humlor, bin och fglar att vara flitiga beskare. skall jag ha hngrnnor? Att montera takvegetation medfr att avrinningen frn taket minskar ver ret. Den frdrjande frmgan i takvegetationen innebr dremot att det vatten som drneras av taket kommer att droppa under lngre tid n vad som r fallet p ett konventionellt tak. Droppandet kan uppfattas som irriterande om man t ex har en port eller garagedrr under taket. Hngrnna br allts anvndas i mnga fall. Hngrnnor skyddar ocks fasaden frn droppande vatten. r det grna taket brandfarligt? Veg Techs vegetation av typen sedum r brandgodknd i klassen fr taktckningar. Denna typ av vegetation r brandsker dels fr att den organiska halten (brnnbart material) r s lg och dels fr att vegetationen till stora delar bestr av vatten. Mste jag vattna taket? Det beror p vilken typ av vegetation som anvnds. Ett sedumtak klarar sig normalt p den nederbrd som faller ver taket och som frdrjs i jord och fukthllande lager. Under lnga torrperioder kan taket vattnas fr att se frodigare ut. Har man ett brant tak som r sol- och vindexponerat kan ett system med droppbevattning gra att taket hller en jmnare kvalitet och ser trevligare ut ven under torra perioder. Fungerar taket som isolering? Taket fungerar som en effektiv isolering mot uppvrmning. Detta innebr att kostnaderna fr att kyla byggnaden minskar. Taken isolerar ven emot kyla under vintern. Hur stor den isolerande frmgan r beror av hur vegetationstaket r uppbyggt.

VEG TECH BYGG

Takvegetation

47

....och fr du lite sedummattor till vers s kan du alltid anvnda dem p marken.......

VEG TECH BYGG

48

Grna Grdar och Taktrdgrdar

Grna Grdar och Taktrdgrdar

Grnt istllet fr asfalt och betong Visst gr det att skapa grna, levande miljer p sterila grdar och terrasser. Med enkla och skra system frvandlas den hrda betongen till grnskande oaser. Veg Techs vlbeprvade och skra uppbyggnader gr att man kan skapa varierade vxtytor med minimal viktbelastning och bygghjd. Enkla och vlbeprvade system Att anlgga vxtlighet p exempelvis ett grdsbjlklag eller en terrass krver stor kunskap om bde vxtteknik och byggnadsteknik. Det r en sak att anlgga en grnyta p marken en helt annan att anlgga vegetation p ett tak, en innergrd eller p ett bjlklag. Hur lser jag drneringen av vegetationsytan? Blir det fr stor belastning med jord och vxter? Kommer vxtrtterna att skada ttskiktet? Veg Tech har enkla, skra och beprvade system som lser alla dessa problem. Med vra system kan man bygga varierade vegetationsytor med en mycket lg viktbelastning och en minimal bygghjd.

Taktrdgrd p Kungsholmen, Stockholm

MiniMal VikT oCH skra UppBYGGnadEr MEd VEG TECHs sYsTEM

Vegetation: Veg Tech har ett stort urval av vxter. Under avsnittet Park och Landskap hittar du flera olika vxtprodukter som kan anvndas p Grna Grdar och Taktrdgrdar. Bjlklagsjord: Veg Techs bjlklagssjord har en stor vattenhllande frmga. Jorden baseras helt p naturliga komponenter. Vattenhllande skivor Grodan: Med skivor av Grodan fr uppbyggnaden en extra vattenhllande frmga. Jmfrt med att enbart anvnda jord blir uppbyggnaden bde lttare och tunnare. drneringslager nophadrain: Nophadrain drneringslager ger en sker avvattning av uppbyggnaden. Vra drneringsmattor r CE-mrkta och godknda som drneringsskikt vid vegetationsuppbyggnader p tak och grdar. rotskydd: Med en Nophadrain rotskyddsfolie skyddas byggnaden mot vxternas rotsystem.

40% lgre vikt

Vegetation Veg Tech bjlklagsjord Vattenhllande skivor Grodan drneringslager nophadrain rotskydd Ttskikt

VEG TECH BYGG

Grna Grdar och Taktrdgrdar

49

Grnt hjer vrdet p fastigheten En tilltalande grn milj p grden r mycket vrdefull fr fastigheten. Speciellt i hrda stadsmiljer vrderas en lummig grd hgt av de boende. En grn investering lnar sig oavsett om det gller renovering av en befintlig fastighet eller vid nyproduktion. I vra tttbebyggda stder stlls allt hgre krav p att man utnyttjar exempelvis takytor, innergrdar och verbyggda garage fr att anlgga grna ytor.

Njut och frsk frst att du just nu befinner dig mitt i Stockholm p Sdermalm i Hornstull. Det r lugnt och stilla och det enda som hrs r fgelkvitter!
I lgenhetsannonsen r det den grna grden som fr mklaren att g i spinn. Drav den lyriska beskrivningen p bsta mklarslang. (Hemnet, 2009) Grden byggdes upp med Veg Techs system fr grna grdar. P bilden syns ven sedumtak och marktckande perenner.

VEG TECH BYGG

50

Grna Grdar och Taktrdgrdar

GallEri

1 Planteringsbddar uppbyggda med Veg Techs bjlklagsjord och vattenhllande skivor av Grodan. Taktrdgrd p Kungsholmen, Stockholm. 2 En vtmark med fuktngsmattor tar hand om regnvatten p grden. Vtmarksytan ger en varierad och artrik biotop - mitt i bostadskvarteret. I bakgrunden syns ven vxtskrmar med murgrna. Innergrd, Norrkping. 3 Varierande taktrdgrd med planteringsbddar, sedumytor och en liten damm. 4 Rehabtrdgrd p tekterrass vid Rgsveds vrdhem. Planteringsbddar med Veg Techs Grodan och bjlklagsjord. Utmed hgerkanten syns ven Veg Techs vxtskrmar.

1 2

VEG TECH BYGG

Grna Grdar och Taktrdgrdar

51

3 4

VEG TECH BYGG

52

Grna Grdar och Taktrdgrdar

1 Betong utbytt mot grnska: Veg Techs perennmattor etablerades i en bdd dr vattenhllande skivor av Grodan minimerar viktbelastningen p det underliggande bjlklaget. ldreboende i lmhult. 2 Fre: Nophadrain drneringsmattor lggs ut ver hela bjlklaget. Margretedal i Lund 3 Efter: Samma projekt med nyanlagda vegetations- och vistelseytor. 4 Levande grd vid Liljeholmstorget drneras av Veg Techs drneringssystem Nophadrain. 5 Golfspel p takterrassen. 6 Grdsyta ver P-garage drneras med Nophadrain.
1

2 4

VEG TECH BYGG

Grna Grdar och Taktrdgrdar

53

VEG TECH BYGG

54

Grna Grdar och Taktrdgrdar

1 Flocknva i en planteringsbdd uppbyggd med Veg Techs bjlklagsjord och vattenhllande skivor av Grodan. I frgrunden syns konstgrs. Bde planteringsbddar och konstgrsytor drneras av Nophadrain drneringsmattor. 2 Torktlig vegetation planteras i flerfamiljshusets taktrdgrd. Ytorna drneras av Nophadrain drneringsmattor. 3 Blandade perenner planterade i bjlklagsjord och skivor av Grodan. 4 Garagetak i Finland uppbyggt med Veg Techs system.

2 4

VEG TECH BYGG

Grna Grdar och Taktrdgrdar

55

Enkelt med modulkrukor

Exempel frn stermalm dr Veg Tech designade en innergrd samt levererade och monterade allt material: 1 Grden fre byggnationen. 2 Veg Techs modulkrukor kan kombineras p ett flertal olika stt och planteras med alla slags vxter. 3 Myskmadra blommar vackert i modulkruka. 4 Grden frdigbyggd med krukor i galvaniserad plt och vrmebehandlad furu. Krukorna med vxtskrmar lngst bak ger ett utmrkt insynsskydd frn granngrden.

2 4

VEG TECH BYGG

56

Grna Grdar och Taktrdgrdar

UppBYGGnad aV Grna Grdar oCH TakTrdGrdar

drneringslager nophadrain Nophadrain r ett effektivt och vlpeprvat drneringssystem med lg vikt och minimal bygghjd. Samtliga modeller av Nophadrain klarar lng tid av hg tryckbelastning. Nophadrain skyddar dessutom ttskiktet mot ntning och mekaniska skador. rotskydd nophadrain WsB 80 Anvnds som rotskydd i vegetationsuppbyggnader p tak och bjlklag. Detta rotskydd behvs inte om takets eller bjlklagets ttskikt redan har en inbyggd rotskyddsfunktion. Ttskikt Veg Tech levererar eller monterar inte ttskikt. Din ttskiktsentreprenr kan ge dig rd vid val av t ex rotskra ttskikt. Han kan ocks gra en korrekt bedmning av konditionen hos byggnadens befintliga ttskikt. Bevattning? Veg Techs uppbyggnader med bjlklagsjord och vattenhllande skivor av Grodan har en stor vattenmagasinerande frmga. Detta gr att ytorna blir betydligt mindre beroende av bevattning n traditionella uppbyggnader som bara baseras p konventionell planteringsjord. Vid mycket lnga torkperioder kommer dock ven vegetationsytor byggda med Veg Techs system att krva bevattning. Behovet av bevattning beror s klart ven p vilken typ av vegetation som anvnts. Speciellt uppmrksam skall man vara p t ex tak och terrasser som ofta utstts fr uttorkande vind och hg solexponering. Veg Tech kan vid behov ven hjlpa till med exempelvis ett automatiskt droppbevattningssytem som medfr en vsentligt frenklad sktsel av anlggningen i framtiden.

A. Vegetationsskikt

B. Bjlklagsjord

C. Vattenhllande lager D. Drneringslager Takkonstruktion / Bjlklag E. Rotskyddsfolie Ttskikt

Vegetation I stort sett kan alla typer av vxtlighet anvndas p tak, bjlklag och innergrdar. I Veg Techs sortiment hittar du t ex perennmattor, ngsmattor och en stor mngd rtpluggplantor. Vxternas krav p jorddjup och vattentillgng avgr hur uppbyggnaden skall dimensioneras med lttviktsjord, vattenhllande skivor och drneringslager. I fljande figurer ges rekommendationer fr ngra olika typer av vegetation. Veg Tech Bjlklagsjord Bjlklagsjorden r framtagen fr vxtytor med speciella krav. Med en inblandning av bland annat pimpsten fr jorden en avsevrt frbttrad vattenhllande frmga. Vattenhllande skikt Veg Tech Grodan Skivor av Veg Tech Grodan ger uppbyggnaden en bttre vattenhllande frmga jmfrt med uppbyggnader utfrda med enbart jord. Detta gr att man kan skapa en uppbyggnad med minimerad bygghjd och vikt.

Grsytor

perenner

150 mm Veg Tech bjlklagsjord

200 mm Veg Tech bjlklagsjord

2 40 mm Veg Tech Grodan PP 100/40 11 mm Nophadrain 220 Takkonstruktion / Bjlklag 0,8 mm Rotskyddsfolie WSB 80 Ttskikt Takkonstruktion / Bjlklag

2 40 mm Veg Tech Grodan PP 100/40 11 mm Nophadrain 220 0,8 mm Rotskyddsfolie WSB 80 Ttskikt

Total bygghjd (mm) Total vikt vattenmttad exkl. vegetation (kg/m2) Ungefrlig viktbesparing jmfrt med en uppbyggnad utan Grodan och med konventionell planteringsjord. (kg/m2)

242 270 > 300

Total bygghjd (mm) Total vikt vattenmttad exkl. vegetation (kg/m2) Ungefrlig viktbesparing jmfrt med en uppbyggnad utan Grodan och med konventionell planteringsjord. (kg/m2)

292 330 > 250

VEG TECH BYGG

Grna Grdar och Taktrdgrdar

57

Mindre buskar och perenner

kombination med hgbelastade ytor

250 mm Veg Tech bjlklagsjord

Markbelggning

Brlager dimensionerat efter belastning 3 40 mm Veg Tech Grodan PP 100/40 11 mm Nophadrain 220 Takkonstruktion / Bjlklag 0,8 mm Rotskyddsfolie WSB 80 Ttskikt Belastning drneringslager a. personlast Nophadrain 220 Takkonstruktion / Bjlklag Drneringslager Rotskydd Ttskikt B. Biltrafik Nophadrain 620 C. Tung trafik Nophadrain 620hd

Total bygghjd (mm) Total vikt vattenmttad exkl. vegetation (kg/m2) Ungefrlig viktbesparing jmfrt med en uppbyggnad utan Grodan och med konventionell planteringsjord. (kg/m2)

382 430 > 450

strre buskar och mindre trd

stora trd

650 mm Veg Tech bjlklagsjord

450 mm Veg Tech bjlklagsjord

3 40 mm Veg Tech Grodan PP 100/40 11 mm Nophadrain 220 Takkonstruktion / Bjlklag 0,8 mm Rotskyddsfolie WSB 80 Ttskikt 582 670 > 450 Total bygghjd (mm) Takkonstruktion / Bjlklag

3 40 mm Veg Tech Grodan PP 100/40 11 mm Nophadrain 220 0,8 mm Rotskyddsfolie WSB 80 Ttskikt 782 920 > 600

Total bygghjd (mm) Total vikt vattenmttad exkl. vegetation (kg/m2) Ungefrlig viktbesparing jmfrt med en uppbyggnad utan Grodan och med konventionell planteringsjord. (kg/m2)

Total vikt vattenmttad exkl. vegetation (kg/m2) Ungefrlig viktbesparing jmfrt med en uppbyggnad utan Grodan och med konventionell planteringsjord. (kg/m2)

VEG TECH BYGG

58

Grna Grdar och Taktrdgrdar

MaTErial Fr Grna Grdar

substrat
Veg Tech Bjlklagsjord Veg Techs bjlklagsjord r optimerad fr anvndning p grna grdar och takterrasser. - optimerad vattenhllningsfrmga (vxttillgngligt) - god genomslpplighet - god nringsbuffert - god kapillrfrmga - liten andel finmaterial Jord med pimpsten fr vxtytor med hga krav Veg Techs bjlklagsjord r framtagen fr vxtytor med speciella krav. Med en inblandning av bland annat pimpsten erhller jorden en avsevrt frbttrad vattenhllande frmga. Pimpstenens unika egenskaper gr vattnet i hgre grad vxttillgngligt samtidigt som jorden fr en bttre struktur. Jordens goda vattenhllande frmga gr den speciellt lmpad fr bjlklagsytor, takytor och innergrdar. Med Veg Techs bjlklagsjord kan man skapa tunna uppbyggnader utan att behva kompromissa med vxtvalet. Veg Techs bjlklagsjord ger vxtuppbyggnader som r mindre knsliga fr uttorkning. Beroende p vxtvalet kommer behovet av bevattning sledes att minska. Ger lttsktta ytor Den goda vattenhllande frmgan i jorden ger vxtytor med ett reducerat sktselbehov. I kombination med Veg Techs vattenhllande skivor Grodan kan den vattenhllande kapaciteten i uppbyggnaden ytterligare optimeras. Bjlklagsjordens sammansttning och struktur ger den en lngre livslngd n jordar som i hgre utstrckning baseras p organiskt material.

Sammansttning:

Sand 0,5-2 mm Pimpsten 2-8 mm Hekla Green 1-2 mm Kompost 10-20 mm Elnarydsjord Storsck 0,6-0,8 m3 Bulk, lastbil+slp ca 30 m3 Jorden blandas p bestllning varfr en initial kompaktering om ca 20% kan frekomma. Drefter r jorden lngtidsstabil tack vare sitt lga innehll av organiskt material.

Leveransalternativ Kompaktering:

Vattenhllande lager
Veg Tech Grodan Veg Tech Grodan anvnds som vattenhllande skikt. De vattenhllande skivorna ger uppbyggnaden en betydligt bttre vattenhllande frmga n om uppbyggnaden utfrs med enbart jord. Detta gr att man kan skapa en uppbyggnad med minimerad bygghjd och vikt. Grodan tillverkas av stenull och levereras i form av stabila skivor.

Beteckning Tjocklek (mm) Mtt p skivor (mm) Densitet (kg/m )

3

pp 100/40 40 1000600 170 6,8 41 34

Torrvikt (kg/m2) Vtvikt (kg/m )

2

Vattenhllande frmga (l/m2)

VEG TECH BYGG

Grna Grdar och Taktrdgrdar

59

drneringslager
nophadrain Drneringssystemet Nophadrain bestr av en formpressad, profilerad matta av polystyren. P bda sidor omges den av skyddande fiberduk eller film. Nophadrain finns i ett antal olika modeller med varierande drneringskapacitet. De har alla en lg vikt och en minimal bygghjd. De hller en konstant drneringsfrmga ven efter lng tid av hg tryckbelastning. Nophadrain skyddar dessutom ttskiktet mot ntning och mekaniska skador. Enligt ny europeisk standard mste alla produkter som anvnds som drneringsmaterial vara CE-mrkta. Samtliga drneringsmaterial frn Nophadrain r CE-mrkta enligt standarden BS EN 13252.

I n n o v a t i v e Grndachsysteme

Beteckning Tjocklek (mm) Lngd rulle (m) Bredd rulle (m) m2/rulle Tryckhllfasthet kN/m Drnerande frmga vid 3% lutning (l/s/m)
2

nd 220 12 32 1,25 40 712 0,64

nd 620/620hd 12 32 1,25 40 862/1100 0,47

nd 4+1 11 32 1,25 40 712 0,64

rotskydd
nophadrain WsB 80 Anvnds som rotskydd i vegetationsuppbyggnader p tak och bjlklag. Som alternativ kan ett ttskikt med inbyggt rotskydd anvndas. Beteckning Tjocklek (mm) Lngd rulle (m) Bredd rulle (m) Material Vikt (g/m2) WsB 80 0,8 25 8 LDPE 760

Takbrunnsskydd Takbrunnsskydden placeras ovanp takets eller bjlklagets befintliga brunnar. Takbrunnsskydden skerstller att takets avvattningssystem hlls fritt frn jord eller annat finmaterial. Takbrunnsskydden har ppningsbara lock fr enkel tillsyn av takbrunnarna. Inspektionsmodulerna finns i olika hjder fr att passa till olika uppbyggnader.

nd rs 30 340 300 mm ( h)

nd rs 50 340 500 mm ( h)

VEG TECH BYGG

60

Fasadvegetation

Fasadvegetation

Vertikal vegetation - smart fr staden Genom sitt speciella vxtstt har klng- och klttervxter egenskaper som gr dem vl lmpade i stadsmiljer. De klttrande vxterna ger en stor, lummig bladmassa utan att de behver en utrymmeskrvande planteringsyta i markplanet. Olika former av vertikal vegetation r drfr ett utmrkt alternativ nr man vill etablera varierad vegetation i trnga stadsrum som domineras av hrdgjorda ytor. Intressant arkitektur med grna fasader I den moderna arkitekturen blir grna fasder allt mer vanligt. Den vertikala grnskan anvnds till att skapa vackra byggnader som med sina levande fasader blir ett spnnande inslag i stadsbilden. Man har ocks lrt sig att den grna fasaden innebr flera miljmssiga och tekniska frdelar jmfrt med dda fasadmaterial.

Fasaden skyddas av vacker grnska Vegetationen p fasaden isolerar byggnaden mot bde vrme och kyla. Vxtligheten skuggar byggnaden och energin i solstrlningen gr t fr att avdunsta det vatten som finns i vxternas bladmassa. Detta minskar med andra ord behovet av att kyla byggnaden med energikrvande kylsystem. Byggnaden isoleras ocks mot kyla under de kallare delarna av ret. Luften som finns innesluten i bladverket och i mellanrummet mellan vxterna och fasaden bildar ett effektivt isolerande skikt. En vegetationskldd fasad skyddas ocks mot solens UV-strlning vilket gr att livslngden p fasadens ytskikt kar. Fasadvegetation frbttrar stadsmiljn Genom att etablera vxter p fasader och andra vertikala ytor kan man effektivt fnga stadsluftens skadliga partiklar. Med sin bladmassa bildar vxterna ett stort luftfilter dr partiklarna fastnar. En yta tckt med vegetation ger ocks en mycket god bullerdmpning. Vxterna bidrar ven till att snka temperaturen i varma och torra stadsmiljer.

Bild: Fotomontage

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

61

Bra fr staden
Minskar buller Fngar skadliga partiklar Frbttrar stadsklimatet Vxtetablering i trnga miljer

Bra fr byggnaden
Isolerar mot vrme och kyla Fasaden skyddas mot UV-ljus Vackert Frebygger vandalism och klotter

VEG TECH BYGG

62

Fasadvegetation

Grna VaJErn

Flera olika vggfsten och vajersystem

Spaljer

Mttanpassade nt fr hela eller delar av fasader

Tobrafix

Stolpfsten

Skra, smarta och lttsktta system Med den stora bredden av produkter i Grna Vajern-familjen kan man skapa skra lsningar fr vertikal vegetation till alla tnkbara byggnader och fasadtyper. Alla detaljer i systemen r tillverkade i hgkvalitativa material och samtliga komponenter r vlbeprvade. Rostfritt stl i de olika komponenterna ger ett underhllsfritt system med mycket lng livslngd och ett tilltalande utseende och finish. Infstningssystem fr alla typer av fasadmaterial Med de olika vggfstena kan infstning ske i de flesta typer av fasadmaterial. Systemen och deras infstningsdetaljer r dimensionerade fr allt frn enkla, lga spaljeer till hgvxande, heltckande fasadvegetation. Systemen kan exempelvis monteras p fasader av betong, tr, natursten, puts och olika typer av fasadskivor. Lng erfarenhet av fasadvegetation Tillsammans med vr partner Thomas Brandmeier Ranktechnik utvecklar vi skra system fr fasadvegetation.

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

63

Grna VaJErn VxTFrslaG

Val av vegetation Vxtvalet r viktigt fr att skapa en sker och lttsktt fasadvegetation. Generellt skall man undvika arter som r sjlvklttrande eftersom de kan fsta direkt i fasadmaterialet och p sikt skada byggnaden. Istllet skall man vlja arter som r beroende av vajersystemet fr sin utbredning enligt artfrslagen nedan. kategorier av kltter- och klngvxter klttervxter: stdjekrvande Vxterna griper med hjlp av klngen eller bladskaft tag i vajern fr att komma uppt. klngvxter: stdjekrvande Klngvxterna klttrar uppt genom att slingra sig runt vajersystemet. Det r viktigt att de s tidigt som mjligt fr kontakt med vajern fr att kunna starta sin klttring uppt. Manuell uppbindning kan krvas i brjan av etableringen. rankvxter: std- och uppbindningskrvande Taggar eller tornar hjlper plantan att hlla sig kvar. Vxterna behver stttas eller bindas upp och krver drfr mer tillsyn och sktsel n kltter- och klngvxter.

Svagvxande arter kan behva extra std av sk glidstoppar i plast eller metall som enkelt fsts p vajern.

namn klTTErVxTEr - sTdJEkrVandE Clematis alpina, alpklematis med sorter Clematis hybrida Huldine, klematis hybrid Clematis hybrida Nelly Moser, klematis hybrid Clematis fragesi, stjrnklematis Clematis montana Grandiflora, bergklematis Clematis orientalis, orientalis klematis Clematis tangutica, gullklematis Clematis vitalba, skogsklematis Clematis viticella, italiensk klematis Parthenocissus inserta, vildvin Vitis coignetiae, rostvin Vitis vinifiera Dr Schmidtmanns, sockerdruva klnGVxTEr - sTdJEkrVandE Actinidia arguta, krusbrsaktnida Actinidia kolomikta, kameleontbuske Akebia quinata, fembladig akebia Aristolochia macrophylla, pipranka Aristolochia manchuriensis, koreansk pipranka Celastrus orbiculatus, japansk trdddare Celastrus scandens, amerikansk trdddare Humulus lupulus, humle Lonicera x americana, rosenkaprifol Lonicera caprifolium, kaprifol Lonicera henryi, vintertry Lonicera heckrottii, blomsterkaprifol Lonicera heckrottii Goldflame, blomsterkaprifol Lonicera periclymenum, vildkaprifol Lonicera x tellmanniana, Tellmannskaprifol Polygonum aubertii, silverregn Polygonum baldschanicum, bokharabinda Wisteria sinensis, blregn Wisteria sinensis Alba, blregn rankVxTEr - sTd- oCH UppBindninGskrVandE Jasminum nudiflorum, vinterjasmin Rosa helenae, honungsros Rosa multiflora, japansk kltterros Rosa New Dawn, klngros Rosa Flammentanz, klngros Rosa Blaze, klngros Rosa Heidelberg, klngros Rosa Etude, klngros

Hjd 23m 23m 34m 23m 35m 57m 34m 68m 23m 6 10 m 47m 35m 47m 24m 35m 57m 46m 8 10 m 10 12 m 48m 23m 23m 12m 34m 34m 35m 45m 67m 79m 79m 35m 12m 36m 23m 23m 34m 23m 23m 12m

Vxtzon I-VI I-III I-IV I-IV I-II I-III I-VI I-IV I-V I-V I-IV I I-V I-V I-II I-V I-V I-IV I-III I-VI I-IV I-II I-II I-V I-III I-V I-IV I-II I-IV I-II I I-II I-IV I-IV I-IV I-IV I-IV I-III I-V

stndort Sol-halvskugga Sol-halvskugga Sol-halvskugga Sol-halvskugga Sol-halvskugga Sol-halvskugga Sol-halvskugga Sol-halvskugga Sol-halvskugga Sol-skugga Sol-halvskugga

klngfrmga Behver ngon uppbindning Mycket bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra

Sol Sol Sol-halvskugga Halvskugga Sol-halvskugga Sol-halvskugga Sol-halvskugga Sol-halvskugga Sol-halvskugga Skugga Halvskugga Halvskugga Sol-skugga Halvskugga-skugga Sol-halvskugga Sol-halvskugga Sol Sol Sol-halvskugga Sol Sol Sol Sol Sol Sol Sol

Mycket bra Behver ngon uppbindning Mycket bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Bra Bra Bra Behver ngon uppbindning Behver ngon uppbindning Mycket bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Krver ngon uppbindning Krver ngon uppbindning Krver ngon uppbindning Krver ngon uppbindning Krver ngon uppbindning Krver ngon uppbindning Krver ngon uppbindning Krver ngon uppbindning

VEG TECH BYGG

64

Fasadvegetation

Grna VaJErn sEriE 100

Serie 100 r det mest klassiska vggfstet i Grna Vajern-familjen Systemet kan anvndas till frhllandevis kraftigvxande klngvxter. Hg finish med detaljer tillverkade i rostfritt stl Vggfstet finns i tv olika lngder: 9 cm respektive 18 cm Vggfstets stdplatta r ngot konkav vilket ger en mycket bra anliggning mot underlaget ven om det r ngot ojmnt Vggfstet frankras med en invndig hylsmutter och kan drfr enkelt justeras s att vajrarna hamnar i rtt vinkel Vajerdragning kan gras i tv riktningar genom vajerfstet

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

65

<3

Vajern kan dras bde horisontellt och vertikalt genom vggfstet. Avstndet mellan vggfstena fr inte verstiga 3 m.

Vggfstet kan monteras i flera olika fasadmaterial. Vid montage i t ex betong eller tegel frankras frst en pinnbult i fasaden med ett kemankare avsett fr aktuell fasadtyp (system Hilti el. motsv.) Vggfstet monteras drefter fast p pinnbulten med en invndig hylsmutter.

Vajern kapas till nskad lngd och kopplas till en ndterminal. Vajern fixeras med tv insexskruvar.

ndterminalen monteras i vggfstet och vajern spnns.

VGGFsTEn sEriE 100

80 (
0)

artikelnr.
105 )

serie 100.9

Vggfste med avstnd vgg-vajer = 90 mm

9-12310

90

(18

serie 100.18

Vggfste med avstnd vgg-vajer = 180 mm

9-12311

dETalJEr Fr inFsTninG i VGG Montage i tr: Trskruv Torx l = 80 mm Alternativa infstningar fr tr finns p frfrgan. 9-12333

Montage i betong:

pinnbult M10 l=110 mm

Komplettering med kemankare krvs. Detta mste anpassas fr aktuellt fasadmaterial enligt system Hilti eller motsvarande. Fr invndig lsning av vggfstet p den vggmonterade pinnbulten. Komplettering med kemankare och frdelningshylsa krvs. Dessa mste anpassas fr aktuellt fasadmaterial enligt system Hilti eller motsvarande. Fr invndig lsning av vggfstet p den vggmonterade pinnbulten.

9-12301

Hylsmutter M10

9-12370

Montage i hltegel:

pinnbult M10 l=165 mm

9-12303

Hylsmutter M10

9-12370

VaJErdETalJEr ndterminal 210.4.M6x60 Gnga: l=60 mm, M6. En ndterminal behvs per vajernde. Alternativa terminaler finns p frfrgan, t ex med lngre gnga eller vantskruv. Hel rulle, lngd 100 m Kapad vajer (m) 9-12305

Vajer 4 mm rostfri 7x19

9-12308 9-12309

VEG TECH BYGG

66

Fasadvegetation

Grna VaJErn sEriE 90

Serie 90 r ett mindre vggfste som kan anvndas till klngvxter som inte r alltfr hg- eller kraftigvxande Vggfstet bestr av tv separata delar som vid vggmontaget blir en stabil enhet Avstndet mellan fasad och vxtvajer r 9 cm Hg finish med detaljer tillverkade i rostfritt stl Vggfstet kan monteras i de flesta fasadmaterial Vajerdragning kan gras i tv riktningar genom vajerfstet Avstndet mellan vggfstena br inte verstiga 2,5 m

VGGFsTEn sEriE 90 serie 90 Vggfste med avstnd vgg-vajer = 90 mm Stdplattan och distansstngen bildar vid montaget en stabil enhet

artikelnr. 9-12300

dETalJEr Fr inFsTninG i VGG Montage i tr: skruvstift M10 l=60 mm skruvstift M10 l=80 mm skruvstift M10 l=100 mm 9-12369 9-12321 9-12320

Montage i betong:

pinnbult M10 l=110 mm

Komplettering med kemankare krvs. Detta mste anpassas fr aktuellt fasadmaterial enligt system Hilti eller motsvarande.

9-12301

Montage i hltegel:

pinnbult M10 l=165 mm

Komplettering med kemankare och frdelningshylsa krvs. Dessa mste anpassas fr aktuellt fasadmaterial enligt system Hilti eller motsvarande.

9-12303

VaJErdETalJEr ndterminal 210.4.M6x60 Gnga: l=60 mm, M6. En ndterminal behvs per vajernde. Alternativa terminaler finns p frfrgan, t ex med lngre gnga eller vantskruv. Hel rulle, lngd 100 m Kapad vajer (m) 9-12305

Vajer 4 mm rostfri 7x19

9-12308 9-12309

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

67

Grna VaJErn sEriE 112

Serie 112 r speciellt anpassat fr kraftigvxande arter. Stdplattorna ger en effektiv lastupptagning Avstndet mellan fasad och vxtvajer r 18 cm Vggfstet kan monteras i de flesta fasadmaterial Vajerdragning kan gras i tv riktningar genom vajerfstet Avstndet mellan vggfstena br inte verstiga 3 m Med en dynamisk infstning av vajerns nedre infstning kan efterjustering gras fr att kompensera de stora dragkrafter som uppstr i vajern vid kraftigvxande klngvxter. Vajern delas upp i enheter mellan respektive fste (<3 m). I vajerns vre nde grs en konventionell infstning med ndterminal.
VGGFsTEn sEriE 90 serie 112 Vggfste med avstnd vgg-vajer = 180 mm Speciellt anpassad fr kraftigvxande arter artikelnr. 9-12314

dETalJEr Fr inFsTninG i VGG Montage i tr: Trskruv Torx l = 80 mm Alternativa infstningar fr tr finns p frfrgan 9-12333

Montage i betong:

pinnbult M10 l=110 mm

Komplettering med kemankare krvs. Detta mste anpassas fr aktuellt fasadmaterial enligt system Hilti eller motsvarande. Fr lsning av vggfstet p den vggmonterade pinnbulten Komplettering med kemankare och frdelningshylsa krvs. Dessa mste anpassas fr aktuellt fasadmaterial enligt system Hilti eller motsvarande. Fr lsning av vggfstet p den vggmonterade pinnbulten

9-12301

Hylsmutter M10

9-12370

Montage i hltegel:

pinnbult M10 l=165 mm

9-12303

Hylsmutter M10

9-12370

VaJErdETalJEr ndterminal 210.4.M6x60 Gnga: l=60 mm, M6. En ndterminal behvs per vajernde. Alternativa terminaler finns p frfrgan, t ex med lngre gnga eller vantskruv. Hel rulle, lngd 100 m Kapad vajer (m) 9-12305

Vajer 4 mm rostfri 7x19

9-12308 9-12309

VEG TECH BYGG

68

Fasadvegetation

Grna VaJErn sEriE 120 124 134

Flexibla system fr 1 till 11 parallella vajrar Vggfstena i serie 120, 124 och 134 kombineras med ett anslutningsrr - frn 1 vajer upp till 11 parallella vajrar. Det vertikala avstndet mellan vgginfstningarna beror bland annat p fasadmaterialet och vxtvalet och br inte verstiga 3-4 meter.

serie 120 Ett kompakt vggfste dr avstndet mellan fasad och vxtvajer r 47 mm.

serie 124 Ett kraftigt vggfste som ger ett avstnd mellan fasad och vxtvajer p 90 mm.

serie 134 Ett kraftigt vggfste som ger ett avstnd mellan fasad och vxtvajer p 180 mm.

1 Spaljkombinationer med 7 respektive 11 parallella vajrar 2 Storleksjmfrelse mellan serie 120 och 134 3 Serie 124 dr vajern ven dragits horisontellt 4 Serie 124 med 5 parallella vajrar
3 2 4

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

69

VGGFsTEn serie 120 Vggavstnd vgg-vajer = 47 mm En infstningspunkt per fste

artikelnr. 9-12383

serie 124

Vggavstnd vgg-vajer = 90 mm Tv infstningspunkter per fste med c-c 160 mm

9-12384

serie 134

Vggavstnd vgg-vajer = 180 mm Tv infstningspunkter per fste med c-c 150 mm

9-12385

anslUTninGsrr Fr VaJEr anslutningsrr fr 1 vajer l = 70 mm Krver 1 vggfste av serie 120, 124 eller 134 9-12386

anslutningsrr fr 2 vajrar

l = 150 mm Krver 1 vggfste av serie 120, 124 eller 134

9-12387

anslutningsrr fr 3 vajrar

l = 290 mm Krver 1 vggfste av serie 120, 124 eller 134

9-12388

anslutningsrr fr 5 vajrar

l = 570 mm Krver 2 vggfsten av serie 120, 124 eller 134

9-12389

anslutningsrr fr 7 vajrar

l = 850 mm Krver 2 vggfsten av serie 120, 124 eller 134

9-12390

anslutningsrr fr 9 vajrar

l = 1130 mm Krver 2 vggfsten av serie 120, 124 eller 134

9-12391

anslutningsrr fr 11 vajrar

l = 1410 mm Krver 3 vggfsten av serie 120, 124 eller 134

9-12392

ndplugg till anslutningsrr

Ger en snygg ndavslutning av anslutningsrren ovan. 2 st ndpluggar per anslutningsrr Passar ej till anslutningsrr fr 1 vajer

9-12351

VaJErdETalJEr ndterminal 210.4.M6x60 Gnga: l=60 mm, M6. En ndterminal behvs per vajernde. Alternativa terminaler finns p frfrgan, t ex med lngre gnga eller vantskruv. Hel rulle, lngd 100 m Kapad vajer (m) 9-12305

Vajer 4 mm rostfri 7x19

9-12308 9-12309

VEG TECH BYGG

70

Fasadvegetation

Grna VaJErn sEriE 120 124 134 TillBEHr

dElTaskiVa - fr vajerspridning i solfjderform Genom att kombinera vggfsten ur serie 120, 124 eller 134 med en deltaskiva kan man skapa kreativa vajerspridningar. Deltaskiva P ger en vajerspridning parallellt med vggfstet, deltaskiva Q sprider vajrarna vinkelrt frn vggfstet.

deltaskiva 5p

deltaskiva 5Q

dElTaskiVor deltaskiva 5p Deltaskiva fr 5 vajrar parallellt med fasaden. Levereras inklusive anslutningsrr (art. 9-12386 ) och lsskruv. Deltaskivan kan kombineras med vggfste i serie 120, 124 eller 134. Deltaskivorna finns ven fr 3, 7 och 9 parallella vajrar p frfrgan. Deltaskiva fr 5 vajrar vinkelrt med fasaden. Levereras inklusive anslutningsrr (art. 9-12386 ) och centreringshylsor. Deltaskivan kan kombineras med vggfste i serie 120, 124 eller 134. Deltaskivorna finns ven fr 3, 7 och 9 vinkelrta vajrar p frfrgan.

artikelnr. 9-12352

deltaskiva 5Q

9-12355

VaJErdETalJEr ndterminal 210.4.G Gaffelterminal fr anslutning av vajer till deltaskiva 9-12339

ndterminal 210.4.WG

Gaffelterminal med vantskruv fr anslutning av vajer till deltaskiva

9-12331

Vajer 4 mm rostfri 7x19

Hel rulle, lngd 100 m Kapad vajer (m)

9-12308 9-12309

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

71

Grna VaJErn spalJ

snyggt och stabilt i rostfritt De prefabricerade spaljerna tillverkas i standardmtten 4001600 mm eller 8001600 mm. Spaljerna har en hg finish och r tillverkade i rostfritt stl. Spaljerna monteras med hjlp av vggfsten i serie 90.

spalJEr spalj serie 190.40x160 Bredd = 400 mm Hjd = 1600 mm Tillverkad i rostfritt stl Krver 4 st vggfsten serie 90 fr montage i fasad Levereras inklusive 4 st skruvar fr anslutning till vggfsten enl nedan.

artikelnr. 9-12323

spalj serie 190.80x160

Bredd = 800 mm Hjd = 1600 mm Tillverkad i rostfritt stl Krver 4 st vggfsten serie 90 fr montage i fasad Levereras inklusive 4 st skruvar fr anslutning till vggfsten.

9-12324

VGGFsTEn serie 90 Varje spalj krver 4 st vggfsten serie 90 fr vggmontage Se ven produktinformationen fr vggfste serie 90 fr korrekt val av infstningsdetaljer. 9-12310

VEG TECH BYGG

72

Fasadvegetation

Grna VaJErn nT
Effektivt fr att grngra stora ytor Grna Vajern Nt lmpar sig extra bra d man vill skapa en fasadgrnska med stor tckningsgrad. Nten mttbestlls till nskad bredd och hjd. Nt och infstningar tillverkas i rostfritt stl vilket skerstller en mycket lng livslngd fr systemet. I ytterkant stabiliseras ntet av en styrvajer. Infstningarna grs med vggfsten i serie 100.

Grna VaJErn nT Vajernt 245.2 Bredd = mttbestlls Hjd = mttbestlls Maskvidd = 200 x 200 mm Vajer 2 mm Tillverkad i rostfritt stl Krver vggfsten serie 90 eller 100 fr montage i fasad samt styrvajer i vajerntets ytterkant.

artikelnr. 9-12323

VGGFsTEn serie 90 eller 100 Vajerntet frankras (fltas) i ytterkant med en 4 mm vajer. Vajern frankras i sin tur av vggfsten serie 90 eller 100. 9-12300 eller 9-12310

VaJErdETalJEr ndterminal 210.4.M6x60 Gnga: l=60 mm, M6. En ndterminal behvs per vajernde. Alternativa terminaler finns p frfrgan, t ex med lngre gnga eller vantskruv. Hel rulle, lngd 100 m Kapad vajer (m) 9-12305

Vajer 4 mm rostfri 7x19

9-12308 9-12309

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

73

Grna VaJErn sTolpFsTE

smart i trnga ytor Grna Vajern Stolpfste mjliggr etablering av klttervxter p stolpar, pelare och pergolor av olika slag. Med hjlp av stolpfsten kan man exempelvis utnyttja befintliga belysningsstolpar utmed vgar och i parker fr att skapa en grn och lummig milj. Genom att etablera vegetationen p stolpar kan man skapa mycket grn volym utan att det krvs stora planteringsytor i markplanet. Man behver inte borra eller skruva i stolpen eftersom frankringen sker enbart genom att spnna stolpfstena kring stolpen.

Grna VaJErn sTolpFsTE stolpfste small Fr stolpdiameter 90-110 mm 1, 2, 3 eller 4 fsten kan anvndas runt samma stolpe

max 3 m mellan stolpfstena artikelnr. 9-12326 Fr stolpdiameter >110 mm 1, 2, 3, 4 eller fler fsten kan anvndas runt samma stolpe 9-12327 l = 1250 mm 9-12328 Gnga: l=60 mm, M6. En ndterminal behvs per vajernde. Alternativa terminaler finns p frfrgan, t ex med lngre gnga eller vantskruv. Hel rulle, lngd 100 m Kapad vajer (m) 9-12305 9-12308 9-12309

stolpfste large

Hlband

VaJErdETalJEr ndterminal 210.4.M6x60

Vajer 4 mm rostfri 7x19

VEG TECH BYGG

74

Fasadvegetation

Grna VaJErn ToBraFix

Tre enkla komponenter ger stor valfrihet i spaljbygget Tobrafix-systemet bestr av vggfsten, krysskopplingar och rankstavar som med stora variationsmjligheter kombineras till starka spaljytor. Delarna tillverkas i ett hgkvalitativt och mycket vderbestndigt kompositmaterial. Tobrafix kan monteras p de flesta fasadtyper. Tobrafix kan ven enkelt monteras i pltfasader vilket ppnar stora mjligheter fr att grngra hallbyggnader som t ex varuhus, lagerbyggnader och idrottshallar.

T.h. Tobrafix vggfste i specialkulr. nedan t.v. Montage av Tobrafix p Kirsebergs Ishall, Malm. nedan t.h. Tobrafix p IKEA.

VGGFsTE Tobrafix vggfste Komplett med skruv och plugg

artikelnr. 9-12393

Tobrafix vggfste fr plt

Komplett fr montage i plt

9-12394

ranksTaVar Tobrafix krysskoppling Koppling fr korsande rankstavar 9-12396

Tobrafix rankstav kort Tobrafix rankstav lng TillVal ral Tobrafix tillval: ral-kulr

l = 1700 mm l = 3600 mm

9-12397 9-12398

Frg enl nskad RAL-kulr. Minsta bestllning 25 enheter. Standardfrg vid ej val av RAL-kulr = ljusgr

9-12395

VEG TECH BYGG

Veg Tech Tekn i k

Dagvatten

Vtmarker och dammar

76

88

Dammbyggnad

Erosionsskydd

90

98

Vattenrening

Slamhantering

104

108

76

dagvatten

Dagvatten

tadens dagvatten betraktades lnge som ett stort problem som helst gmdes i underjordiska rrsystem. I dag har man lrt sig att stadens vattenrelaterade problem istllet br lsas hllbart och lngsiktigt. ppna system fr dagvattnet och goda mjligheter till frdrjning och infiltration direkt i de omrden dr nederbrden faller skapar grunden till en hllbar och modern dagvattenhantering. Med vackra kanaler och dammar blir dagvattnet istllet en resurs som kan anvndas till att frskna stadsrummet. Dagvattnet kan behandlas i ett eller flera steg innan det slutligen nr recipienten. Dr utrymmet medger kan exempelvis dammar och kanaler byggas i direkt anslutning till boendemiljn. I annat fall samlas vattnet inledningsvis upp i konventionella rrsystem fr att slutligen hamna i ett ppet dagvattensystem av exempelvis versilningsytor eller dammar i utkanten av bebyggelsen. En varierad och riklig vegetation r mycket viktig fr att systemen skall fungera vl och uppfylla kraven p estetik. Vxter anpassade fr svenskt klimat r en grundlggande frutsttning fr en lng livslngd hos anlggningarna.

ver: I Malm insg man tidigt att dagvattnet kunde utnyttjas fr att skapa vackra dammar i gaturummet. Under: Exempel p hur Veg Techs system kan anvndas fr en naturlig dagvattenhantering. T.h: Turning Torso speglar sig i en dagvattendamm med Veg Techs vxter.

Takvegetation minskar avrinningen med 50%

Infiltrationsstrk Genomslpplig belggning runt trd

Grna och genomslppliga och krbara ytor

ppna dagvattensystem Fuktng och versilningsytor

Genomslppliga markbelggningar

jt
Dammar och utjmningsmagasin

VEG TECH TEknik

dagvatten

77

VEG TECH TEknik

78

dagvatten

Naturlig teknik i stdernas dagvattenpolicy I mnga stder har man idag tagit flera viktiga steg bort frn de gamla och fga hllbara teknikerna fr dagvattenhantering. Via 80- och 90-talens olika system fr LOD (lokalt omhndertagande av dagvatten) har man p mnga hll idag istllet utvecklat naturlig dagvattenhantering. I system fr naturlig dagvattenhantering strvar man efter att efterlikna de frlopp som dagvattnet skulle ha genomgtt i naturen istllet fr att snabbt och okontrollerat leda bort vattnet i underjordiska rrnt.

Naturlig dagvattenhantering Ta hand om dagvattnet lokalt. kad mjlighet till avdunstning och infiltration. ppna system i ytan istllet fr underjordiska. Utnyttja vattnet till att bygga tilltalande dammar och kanaler i stadsmiljn. Rikligt med vxter fr att skerstlla en effektiv rening och balans i vattnet.

TakVEGETaTion - FrsTa sTEGET i daGVaTTEnsYsTEMET Upp till 50% minskad avrinning frn taken Konventionella taktckningar som exempelvis papp eller plt ger ingen reduktion eller dmpning p avrinningen vid regn. Ett tak med vegetation dremot, tar upp, magasinerar och avdunstar stora mngder nederbrd. Hur stor den rliga reduktionen av avrinningen blir beror p vegetationstypen samt den magasinerande frmgan hos jord- och de vattenhllande lager som finns under vegetationen. Trots att ett tak med moss-sedumvegetation bara har ett jord- och vxtskikt p knappt 40 mm s klarar det att reducera den rliga avrinningen frn taket med upp till 50 %. P ett tak eller bjlklag med en uppbyggnad av t ex perenner, rter och grs blir reduktionen och frdrjningen av dagvattnet nnu strre. ven d regnen r mycket intensiva och takvegetationen mttats fyller de grna taken en viktig funktion genom att de frdrjer avrinningen och mildrar den frsta toppbelastningen av dagvattensystemet. Detta medfr att dagvattensystemen kan belastas jmnare, att de kan dimensioneras fr lgre flden och att risken fr versvmningar minskar.
VEG TECH TEknik

-50%

dagvatten

79

kanalEr oCH daMMar i sTadsMilJn Naturliga system som en resurs i stadsmiljn Istllet fr att snabbt leda bort dagvattnet i underjordiska rrsystem kan det ledas i ytliga, ppna system med kanaler, bckar och dammar. Detta medfr att hastigheten p avrinningen frdrjs och att systemen ger bttre frutsttningar fr rening och avdunstning av dagvattnet. Mlsttningen r att dagvattnet skall vara renare och att en mindre mngd dagvatten nr recipienten i slutndan av systemet jmfrt med ett gammaldags rrsystem. Av dagvattnet kan man skapa mycket tilltalande inslag i stadsmiljn. ppna vattenytor blir en uppskattad detalj i ett annars hrdgjort och sterilt stadslandskap. I mnga stder har man redan visat prov p hur dagvattnet kan anvndas i mycket fantasifulla anlggningar. Vxterna r en vital del av systemen Vegetationen fyller en mycket viktig funktion i de ppna dagvattensystemen. Vxtligheten r en grundfrutsttning fr att f en effektiv rening av vattnet. En stor del av froreningarna i dagvattnet r partikelbundet. Dessa partiklar avskiljs huvudsakligen genom sedimentation. Med vegetation i vattnet bromsas vattenhastigheten och froreningspartiklarna fr en chans att sjunka till botten eller fastna i vxtligheten. Vegetationen bidrar ocks till minskad erosion genom att stabilisera slnter och botten. Vxterna minskar ocks risken fr resuspension, dvs att froreningar som sedimenterat ter virvlar upp vid hga flden. Det stora urval av vxter som finns att vlja bland gr att dagvattenanlggningen kan ge ett vackert och varierande utseende. Visst kan det vara vackert med en vattenspegel utan vegetation men rkna i s fall med begrnsad reningseffekt, erosionsproblem och terkommande algblomningar.

1 Vid Potzdamer Platz i Berlin byggdes ett ppet dagvattensystem som inspirerat mnga andra stder i Europa att gra detsamma. Takvegetation anvnds dessutom p flera av taken som ett frsta steg i dagvattensystemet. 2 Ett vackert dagvattensystem i Esbo, Finland med vattenvxter i form av strandmattor frn Veg Tech. 3 Det r inte bara i samband med nybyggnation som ppna dagvattensystem kan infras. I omrdet Augustenborg i Malm har man ppnat upp det gamla rrntssystemet till frmn fr ett naturligt och ppet dagvattensystem. Vattenvxterna kommer frn Veg Tech. 4 Hammarby Sjstad i Stockholm avvattnas av ett ppet dagvattensystem. I slnten syns en versilningsyta belagd med Veg Techs frdiga ngsmatta. I vrigt r dock kanalerna och dammarna i Hammarby Sjstad utan ngon form av renande vegetation vilket avsevrt frsmrar funktionen i anlggningen samt kar risken fr besvrande algtillvxt.

3 4

VEG TECH TEknik

80

dagvatten

Vstra Hamnen i Malm Veg Tech levererade och monterade gummiduk och vattenvegetation i sammanlagt ett femtontal dammar i omrdet. 1 Allt dagvatten i omrdet samlas upp i ett ppet kanal- och dammsystem. P bilden syns hur stuprren mynnar i en betongrnna som leder vattnet till omrdets dammar. 2 Den goda tillvxten hos vattenvegetationen visar att det finns gott om nring i vattnet. Nringen fngas effektivt upp av vxtligheten istllet fr att rinna vidare till recipienten. 3 Nedsnkt i kajkanten ligger de sista dammarna i omrdets dagvattensystem. Hr ges vattnet en avslutande frdrjning och rening innan det rinner ver kanten och vidare mot resund. 4 De levande dammarna blir ett uppskattat och vackert inslag i omrdets gatu- och torgmiljer.

2 4

VEG TECH TEknik

dagvatten

81

lysholtsparken i Vejle i danmark Lysholtsparken r ett spnnande kontorsomrde dr arkitektur, natur och infrastruktur samspelar fr att skapa en god milj fr affrsutveckling, nya jobb och tillvxt. Ett nytt vattendrag har byggts som krnan i det nya omrdet. Vattendraget r uppbyggt av enskilda avgrnsade dammar och avslutas med en vattentrappa. Veg Tech har sttt fr leverans och montage av frdiga ngsmattor, strandmattor, strandrullar samt EPDM gummiduk. 1 2 3 4 Byggnation i Lysholtsparken Strandmattor har frankrats i kanten. Veg Techs ngsmatta r planterad nrmast dammen. Ett r efter etablering
1

2 4

VEG TECH TEknik

82

dagvatten

d-rainClEan

Det mest kompakta systemet fr infiltration OCH rening av dagvatten

Infiltration och rening och i ett och samma system D-Rainclean bestr av infiltrationskanaler som fylls med ett filtermedium. P en absolut minimal yta kan man med D-Rainclean infiltrera dagvatten frn hrdgjorda ytor som t ex parkeringsytor, gator och torg. Nr dagvattnet passerar genom D-Rainclean fr det en mycket god rening tack vare filtermediets reningsprocesser. D-Rainclean har visat mycket god reningseffekt p de skadliga froreningarna i stadens dagvatten. Krver minimalt utrymme. Renar dagvattnet innan det nr grundvattnet. Ta hand om dagvattnet lokalt och avlastar det kommnala dagvattenntet. Inga begrnsningar fr hur nrliggande ytor kan anvndas. Systemet r godknt fr belastningsklass D400 (t ex vgar och parkeringsomrden). Lga underhllskostnader.

Enkelt och anpassningsbart fr olika frutsttningar D-Rainclean kan anpassas fr olika typer av ytor och fr skiftande markfrhllanden. Systemet dimensioneras utifrn hur stora ytor som skall avvattnas och den underliggande markens genomslpplighet. Vid gynnsamma markfrhllanden kan vattnet direkt infiltrera vidare efter det att D-Rainclean passerats. I markytor med smre genomslpplighet dremot, kan infiltrationskapaciteten och den magasinerande frmgan frstrkas med exempelvis en makadambdd och en drneringsledning under D-Rainclean.

lock Material: Gjutjrn kanalelement Mtt: 500400366 Material: PP

Filtermedium

360

Filtermedium

ca 50 mm makadam 2/5 eller 3/8

VEG TECH TEknik

dagvatten

83

Filtermediet renar det frorenade dagvattnet D-Rainclean fylls med ett filtermedie som effektivt renar dagvattnet genom filtrering, adsorption, fastlggning, jonbyte, fllning och biologisk nedbrytning. Filtermediet bestr av nogsamt utvalda komponenter, bde organiska och oorganiska, som tillsammans ger ett mycket god reningseffekt p dagvattnets olika froreningar. Upptag av tungmetaller Tungmetaller renas med D-Rainclean genom olika processer: Nickel avskiljs huvudsakligen genom sorption, medan bly, kadmium, koppar och zink renas i filtermediet genom sorption och fastlggning. Kvicksilver binds till de organiska komponenterna i filtermediet. Effektiv oljeflla D-Rainclean r ven effektiv fr att fnga upp olja i det avrinnande dagvattnet. Oljan fngas upp i filtermediets hlrum och bildar en tunn film p dess yta. Filtermediets aktiva mikroorganismer kan drefter bearbeta oljefroreningen. I hndelse av exempelvis ett strre oljelckage har man berknat att D-Rainclean har en kapacitet att fnga upp till 10 liter olja per lpmeter och kvarhlla den i 24 h.

Lng livslngd Man berknar att filtermediet har en livslngd p 15-20 r och att det drefter br ersttas. Med en vacuumlastbil sugs det gamla filtermediet ur D-Rainclean och erstts med nytt filtermaterial.

Nedan: Olika exempel p hur D-Rainclean kan intergreras i hrdgjorda gatumiljer. Systemet r godknt fr belastningsklass D400, dvs den kravniv som krvs fr t ex krbanor och parkeringsytor.

VEG TECH TEknik

84

dagvatten

GEnoMslppliG BElGGninG Infiltrera i ytor med god brighet En stor del av dagvattnet kommer frn de hrdgjorda ytor som finns i markplanet, t ex vgar och parkeringar. Genom att frbttra infiltrationskapaciteten i dessa ytor kan omrdets totala dagvattenavrinning minskas avsevrt. Det r en vanlig missuppfattning att man fr en god genomslpplighet i en stensatt yta eller en grusparkering. Fogarna i en stensttning blir snabbt helt tta och en grusparkering blir efter packning av fordon fga genomslpplig. Med Veg Techs Pelleplatta kan man skapa en ytbelggning som har mycket god genomslpplighet samtidigt som den har den brighet och slitagetlighet som krvs av ytor som skall trafikeras med tyngre fordon. Plattan fylls med singel eller levereras med frdig grsvegetation i de fall man vill ha en grn yta. Pelleplattan anvnds exempelvis p parkeringsytor, gngvgar och brandvgar. Ls mer i kapitlet Pelleplatta.

1 Den singelfyllda Pelleplattan har en mycket hg genomslpplighet fr dagvatten. Ytan klarar belastning frn tunga fordon och anvnds exempelvis som ytbelggning p brandvgar. Plattan hjlper till att frdela lasten frn tyngre fordon och motverkar p s stt en kompaktering av underlaget. 2 Mellan trden ligger strk av singelfyllda Pelleplattor. Regnvattnet frn de hrdgjorda ytorna kan infiltreras samtidigt som trden fr en vsentligt frbttrad vxtmilj genom ett kat vatten- och gasutbyte genom den ppna ytan. 3 Pelleplattan med grsvegetation ger en tlig infiltrationsyta med hg brighet. Vid biblioteket i Vxj finns denna yta som anvnds fr lastning och lossning.
3

VEG TECH TEknik

dagvatten

85

Naturlig dagvattenhantering i kombination med stadstrd I tttbebyggda omrden r det ofta svrt att finna ytor dr dagvattnet kan infiltreras. En outnyttjad resurs r ytorna kring de trd som finns i stadsmiljer och kan omvandlas till effektiva infiltrationsytor, vilket ger friskare trd med kad livslngd. Trd i stadsmilj fr oftast en begrnsad livslngd eftersom de vanligtvis str i omgivningar med alltfr tta ytbelggningar. Detta kan leda till att trden sker sitt vatten och sitt gasutbyte i VA- och dagvattenledningar eller letar sig fram under ytbelggningar vilket skapar stora problem med rotsprngning. De tta belggningarna kring trden kan istllet tas bort och steril jord och makadam kan ersttas med vldrnerad jord med god brighet. Ytan kan tckas med Veg Techs Pelleplattor som ger en tlig yta och minimering av jordens framtida packning.

UppBYGGnad aV YTor GEnoMslppliGa Fr daGVaTTEn

kr- och parkeringsytor med singel

Pelleplatta 50 mm Avjmning 10-20 mm makadam 4/8 mm Brlager dimensionerat efter trafikklass

Terrass

kr- och parkeringsytor med grs

Pelleplatta med grs 50 mm Avjmning 20-30 mm stenmjl 0/4 mm Brlager dimensionerat efter trafikklass

Terrass

drneringsdike med slitagetlig veryta

Pelleplatta 50 mm med singel eller grs Avjmning 10-20 mm makadam 0/4 mm Utjmning 30-50 mm makadam 4/8 mm

Frdrjningsmagasin/drneringsdike av makadam. Dimensioneras efter drneringsbehov och frutsttningarna hos omgivande jordar.

VEG TECH TEknik

86

dagvatten

rain GardEns Smskaliga anlggningar fr infiltration Rain Gardens r ett samlingsbegrepp fr smskaliga system som lokalt tar hand om dagvattnet i vxtbddar dr fokus ligger p en god infiltrationsfrmga. En Rain Garden byggs upp s att allt det instrmmande vattnet skall kunna magasineras och infiltreras effektivt inom ett dygn efter nederbrdstillfllet. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer en Rain Garden att ha ngon synlig vattenyta. Eftersom bdden r planterad med vxter s medfr det att en Rain Garden dessutom har en mycket strre frmga att avdunsta vatten n exempelvis en steril infiltrationsbdd av makadam. Vacker och enkel dagvattenhantering En Rain Garden byggs vanligtvis i nra anslutning till den yta frn vilken dagvattnet kommer. En mindre vxtbdd p ett tiotal kvadratmeter kan anvndas fr att infiltrera vattnet frn nrliggande hrdgjorda ytor. Eftersom en Rain Garden byggs upp med en vldrnerad bdd stlls det speciella krav p vxterna. Vxterna skall klara perioder av bde torka och hga vattenniver. Det r ven viktigt att vlja arter som r anpassade till klimatet i den region dr en Rain Garden skall anlggas. Med en vlkomponerad vxtmix fr man en Rain Garden som inte bara fyller en viktig teknisk funktion utan ocks blir ett mycket vackert inslag i trdgrden, parken eller gatumiljn. Den enskilde fastighetsgarens bidrag till en naturlig dagvattenhantering Systemen med Rain Gardens brjade utvecklas i USA och Canada dr man tidigt insg att flera sm dagvattenanlggningar var lngt mer effektivt n ett ftal stora anlggningar. Rain Gardens utvecklades och blev den enskilde fastighetsgarens svar p hur dagvattenproblematiken kunde lsas inom den egna tomten. I mnga stder uppmuntras fastighetsgarna till att uppfra en Rain Garden och frn stadens sida bistr man med bygghandledningar och teknisk support. Fastighetsgarens dagvattentaxa reduceras och han fr en vacker Rain Garden som krver mindre sktsel n exempelvis en grsmatta. Rain Gardens tar steget ut i staden Frn att ha varit en freteelse fr huvudsakligen mindre fastigheter och privata trdgrdar har systemen med Rain Gardens utvecklats och anvnds nu med framgng ven i stdernas gatumiljer. Dagvattnet frn tak, vgar och parkeringsytor leds till nrliggande Rain Gardens dr vxterna renar och avdunstar stora delar av vattnet innan verskottet infiltrerar ned genom bdden. Jmfrt med en ppen dagvattendamm i stadsmiljn s genererar en Rain Garden i idealfallet inget verskottsvatten som mste ledas vidare i det konventionella dagvattensystemet. Allt vatten infiltrerar lokalt och man kan sledes skapa ett slutet dagvattensystem inom kvarteret.
1 Schematisk skiss av en Rain Garden. 2 En mycket kompakt lsning dr reningen optimeras med ett speciellt filtermedium (ls mer om detta filtermedium under avsnittet om D-Rainclean) 3 Exempel p en Rain Garden i gatumilj. Dagvattnet frn de hrdgjorda ytorna rinner in i bdden och infiltreras. Exemplet r hmtat frn Kansas City (foto av Berkebile Nelson Immenschuh McDowell Architects).

En Rain Garden planteras med arter som klarar bde torra och vta frhllanden

Dagvattnet frn exempelvis tak eller parkeringsytor leds i rr eller ytliga rnnor Bdd av av material med god genomslpplighet. Vid behov frstrkning med drneringsrr i botten av bdden 1

filtermedium geotextil singel

2 3

VEG TECH TEknik

dagvatten

87

VEG TECH TEknik

88

Vtmark och dammar

Vtmarker och dammar

Effektiva nringsfllor Vtmarker, fuktngar och versilningsytor r effektiva nringsfllor. De r en viktig del i landskapet fr att minska nrings- och froreningslckaget till sjar och hav. Att utka andelen vtmarker och att anlgga vegetationsrika kantzoner dr odlingsmark avvattnas mot vattendrag, ses som mycket viktiga tgrder fr att minska nringsbelastningen p exempelvis stersjn. Effektivt i bde liten och stor skala En versilningsyta r en vegetationstckt markyta med lg lutning ver vilken vattnet leds ut p bred front. versilningsytor eller fuktngar kan exempelvis anlggas som strk i direkt anslutning till vg- och parkeringsytor fr att ta hand om det avrinnande dagvattnet. versilningsytor och fuktngar kan ocks utfras som ett sista steg i ett dagvattensystem som avvattnar ett strre sammanhngande omrde. Effektivt reningssteg och artrika biotoper Med en versilningsyta som avslutande steg ges en mycket effektiv utjmning och rening av dagvattnet. Det r viktigt att vattenhastigheten bromsas upp och att vattenfldena frdelas jmnt ver ytan. En vletablerad vegetationsyta r en frutsttning fr att bromsa vattenhastigheten och fr att frhindra att underlaget eroderar s att rnnilar bildas. Vegetationen r ocks viktig fr vattnets rening samt fr att ge en hg avdunstning. Fuktngar r en milj som skapar frutsttningar fr en mycket rik biotop.

Fuktngsyta i Halmstad etablerad med rtpluggplantor anpassade fr sumpzon och grunt vatten.

Ett naturligt dagvattensystem i Kristianstad dr sista steget utgrs av en versilningsyta. Vegetationsskiktet bestr av frdiga fuktngsmattor.

Flera valmjligheter i vxtetableringen Fuktng passar bra i anlggningar med begrnsade flden och blir en attraktiv del av boendemiljn inte bara fr de boende utan ven fr fjrilar, humlor och bin. rtpluggplantor gr att man kan etablera fuktngar med en artsammansttning som r exakt anpassad fr det aktuella omrdet. Strandmattor frhindrar mycket effektivt erosion i anlggningar dr fldena r strre. I bland kan de anvndas i en inledande djupare zon dr fldena dmpas och frdelas jmt ver en efterfljande fuktng med mindre vattendjup och stillsammare vattenflden.

versilningsytor och fuktngar r effektiva delkomponenter i naturlig dagvattenhantering i svl liten som stor skala.

VEG TECH TEknik

Vtmark och dammar

89

Rening i dammar Som ett sista steg i dagvattenkedjan lter man ofta dagvattnet passera en dammanlggning innan det slpps till den mottagande recipienten. Flera dammar kan ocks seriekopplas fr att ytterligare ka p effektiviteten i detta avslutande renings- och utjmningssteg. Dammarna kan variera i storlek. Ibland r det stora dammsystem som tar emot vatten frn flera olika omrden eller till och med frn hela stder. Av utrymmesskl anlggs ofta de strre dagvattendammarna och utjmningsmagasinen i utkanten av bebyggelsen och i nra anslutning till recipienten. Dammar som tar hand om vgdagvatten tillhr ocks denna kategori av dagvattenanlggningar. I dammarna dmpas effektivt sttvisa flden av dagvattnet vilket minskar risken fr skadliga toppbelastningar p det mottagande vattendraget. I dagvattendammarna fr man ocks en effektiv sedimentation av froreningspartiklar och vattnet fr god tid p sig att genomg dammens naturliga reningsprocesser. En dammanlggning i boendemiljns ytteromrden kan bli ett trevligt inslag i exempelvis ett rekreationsomrde och den skapar frutsttningar fr en etablering av ett rikt vxtoch djurliv.

Vass planteras i en dagvattendamm i Mullsj.

Leverans av strandmattor till dagvattendamm i Malm. Exempel: Dagvattendamm i Jrflla kommun. Veg Tech levererade och utfrde montaget av vegetationen. Totalt planterades ca 1000 av Veg Techs maxipluggplantor, 68 stycken strandmattor, 224 m frdig ng av sorten normalng och ven ngsdd.

Veg Tech utfrde montaget av vegetationen i maj 2009.

Samma damm 2 mnader efter montaget.

ngsdd, normal Frdig ng, normalng Strandmatta 1 x 2m Maxipluggplantor

VEG TECH TEknik

90

dammbyggnad

Dammbyggnad

Vi har det du behver fr dammbygget Veg Tech har arbetat med dammbyggnad under mnga r och vi har erfarenhet frn projekt av mycket skiftande karaktr. I egna odlingar producerar vi ocks vattenvegetation fr alla tnkbara anvndningsomrden. Vra system har exempelvis anvnts i park- och prydnadsdammar, dagvattendammar, slambassnger, enskilda avlopp, lakvattendammar och versilningsytor. Om du vill lsa mer om dammbyggnation i mer tekniska sammanhang som exempelvis dagvatten eller vattenrening br du ven titta nrmare p kapitlen under avsnittet Veg Tech Teknik. I detta kapitel fokuserar vi p utfrandet av sjlva dammbyggnationen.

VEG TECH TEknik

dammbyggnad

91

Veg Tech har medverkat i dammbyggnadsprojekt av mycket skiftande slag. I vissa projekt utfr vi hela entreprenaden, i andra projekt levererar vi det material som behvs fr dammbygget. Vi utfr dammbyggnadsprojekt bde fr proffskunder och fr privatpersoner. 1 Vattenvegetation i form av frdiga strandmattor monteras i en damm fr vgdagvatten i Malm. 2 En damm fr dagvatten mitt i bostadsomrdet blir ett trevligt inslag i grdsmiljn. I Malm var man tidigt ute och insg att utnyttja regnvattnet som en resurs i i byggandet istllet fr att leda bort vattnet i dolda rrsystem. 3 En trdgrdsdamm i en visningstrdgrd. Veg Techs trdgrd Luftslott belnades med en silvermedalj vid Ulriksdal Flower Show.

1 3

VEG TECH TEknik

92

dammbyggnad

daMMEns UTForMninG

lt vxterna gra jobbet

En damm med vattenvxter blir mer lttsktt En park- eller trdgrdsdamm kan utformas p en mngd olika stt. I vissa sammanhang kanske det passar bst med en naturlik damm med organiska former, i andra fall kanske en minimalistisk damm med en stor vxtfri vattenspegel passar bttre. Man mste dock ha klart fr sig att det senare alternativet i mnga fall stller ett betydligt hgre krav p en kontinuerlig sktsel. I en steril damm uppfattas minsta lilla skrp som strande och det finns inga vxter i dammen som kan bidra med sina naturliga reningsprocesser. I en damm utan vxter finns det en stor risk att den tillgngliga nringen i vattenvxternas frnvaro istllet utnyttjas av det som man minst av allt vill ha i sin damm nmligen alger. I en damm med balanserad vxtlighet kan man istllet skapa ett naturligt system dr de medvetet inplanterade vatten- och strandvxterna tar del av den nring som annars algerna fr chans att tillgodogra sig.

Ensidiga dammen utan vxter: Stor risk fr alger. Risk fr invandring och dominans av onskade arter som t ex kaveldun. Sktselbehovet r stort och skrp upplevs som strande. Ful och steril Mngfunktionella dammen med vxter: Kan utnyttjas fr rening av exempelvis dagvatten eller lakvatten. Blir en attraktiv milj fr ett rikt och varierat djurliv. Minimalt med sktsel d dammens naturliga processer skter stdningen. Vacker och levande

lt inte algerna f chansen!

Detta ger stor risk fr alger: Ingen eller fr lite vxtlighet. Jord, lera eller fin sand som bottenfyllning i dammen eller i tillfrda planteringsbddar. Ingen tckning av dammduksbottnen. Liten vattenvolym (<500 l). Fisk som matas mycket. Starkt solljus och inga skuggande vxter. Tillskott av lttillgnglig vxtnring. Hgt pH-vrde. Stor vattenomsttning med vatten som r biologiskt sterilt, t ex kranvatten.

S hr minskar du algrisken: Riklig vegetation i och runt dammen. Vegetationen ger en stor biologiskt aktiv yta p vxternas undervattensdelar. Detta r ndvndigt fr de kvvefrbrukande processerna i vattnet. Anvnd vxter odlade i kokosfiber t ex Strandmattor, Strandrullar och Maxipluggplantor. Ingen ondig, nringsrik jord tillfrs med dessa produkter. Bottentckning av tvttad natursten i fraktion 10-100 mm. Vattenvolym p minst ett par kubikmeter. Ingen eller liten fiskmatning. Vandrande skuggor ver dammen frn trd, perenner eller vattenvxter. Gdsling utfrs endast med lngtidsverkande gdsel. Liten pump fr vattenomsttningen (flde ca 10% av vattenvolymen/h).

VEG TECH TEknik

dammbyggnad

93

Utformning

Hur dammen skall utformas beror givetvis av hur den skall anvndas. I en trdgrds- eller parkdamm prioriteras utseendet hos dammen och dess vxtlighet medan man i exempelvis en reningsdamm prioriterar den tekniska funktionen. Nedan ges ngra generella rekommendationer som gller fr de flesta typer av dammar.

Om du t ex skall anlgga en damm fr dagvatten eller rening av lakvatten s hittar du mer information och fler exempel i under omrdet Veg Tech Teknik.

Strandpartiet: Stranden br ha en lg lutning, 1:4-1:6. En flack lutning ger en stor planteringsbar yta. En lg strandlutning ger mindre erosionsrisk. En flack strand r mer barnsker. Av utrymmesskl kan man ibland tvingas gra brantare strnder. Genom att anlgga en planteringsbar hylla eller plat p ett djup omkring 0-20 cm ges nd mjligheter fr vxtetablering.

Vattendjupet (ungefrliga vrden): Fuktzonen I flacka strandpartier som bara versvmmas ibland finns frutsttningar fr en mycket artrik del av dammen. Sumpzonen. P dessa djup finns huvuddelen av vattenvegetationen och ett rikt djurliv. Med stora vxtzoner i dammen kan du skapa en artrik och varierad damm. vre grns fr vxtlighet. Risk fr syrebrist i bottenzonen.

0-20 cm

1,3 m > 2,5 m

En liten damm p taket.

Dramatik i trdgrdsdammen. Tv krftor slss om dagens skrovml en padda.

VEG TECH TEknik

94

dammbyggnad

daMMBYGGET sTEG Fr sTEG

1.

Dammen grvs ca 20 cm djupare n den tnkta botten. Flacka strnder r alltid att fredra men om du av utrymmesskl tvingas gra branta slntlutningar br du planera in ett antal hyllor eller plater p lagom niv fr den kommande vxtetableringen. Vassa stenar och rtter tas bort. Sand lggs ut (> 50 mm) fr att skapa ett jmnt underlag och fr att skydda gummiduken. Med sanden modelleras den slutliga bottenprofilen fram. Ett lager skyddande fiberduk lggs ovanp sandlagret innan gummiduken monteras. Mtten p din dammduk kan bestmmas enligt fljande tumregel: lngd = gropens maxlngd+dubbla maxdjupet+10 cm Bredd = gropens maxbredd+dubbla maxdjupet+10 cm Dammduken lggs ut ovanp sanden och fiberduken. Dammen provfylls med vatten s att gummiduken formar sig efter bottnen. Hrn och veck justeras. Dammen tms p vatten igen. Strre stenar lggs p en sandbdd fr att ligga stadigt och fr att gummiduken skall skyddas. vrig bottenfyllning av tvttad naturrund sten (fraktion 10-100 mm) lggs i. Dammen mbleras med vxter exempelvis i form av strandmattor, strandrullar, maxipluggplantor och rtpluggplantor. Dammen fylls med vatten. Gummiduken fixeras lngs kanterna. EPDM-duken r mycket tlig och elastisk. Den r mycket mer lttarbetad n dammdukar i plast.

2.

3.

4.

5.

Exempel p anslutning av gummiduk

Anslutning med beslag och bult i rostfritt stl

Gummiduken frankras av det terfyllda materialet

EPDM-Gummiduk Fiberduk > 50 mm Finsand

EPDM-Gummiduk Fiberduk > 50 mm Finsand

VEG TECH TEknik

dammbyggnad

95

nedan: Exempel p dammbyggnadsprojekt i Malm. Dammarna har sidor gjutna av betong med bottenttning av EPDM-duk. Under dammduken ligger ett lager av finsand samt en skyddande fiberduk. Dammduken r infst i dammens betongsidor. Veg Tech utfrde montaget av gummiduken samt mblerade dammarna med prefabricerade strandmattor och maxipluggplantor.

VEG TECH TEknik

96

dammbyggnad

MaTErial Fr daMMBYGGET
Gummiduk
Dammdukar av EPDM har anvnts i dammbyggnation i ver 50 r. Gummiduken r i jmfrelse med exempelvis dammdukar i plast extremt elastisk och flexibel. Gummiduken kan tjas upp till 300% och den pverkas inte av UV-ljus, kemikalier i vattnet eller av vxternas rotsystem. Gummiduken r ltt att skarva och det finns ven flera frtillverkade detaljer fr exempelvis rrgenomfrningar och andra anslutningar. Tjocklek: Vikt: 1,0 mm 1,2 kg/m2

Gummiduken bestlls efter egna mtt.

Vattenvxter
Vi har ett mycket stort sortiment av vattenvxter i olika format och utfranden. Du kan vlja bland allt mellan frdigtillverkade strandmattor till maxipluggplantor och rtpluggplantor. Hela utbudet av vr vattenvegetation hittar du i kapitlet Vxter fr vattenmiljer.

Flytande vegetation
Med flytande vegetation fr man mjlighet att etablera vegetation ven i dammar dr det inte gr att plantera lngs strandkanten. Du hittar mer information under kapitlet "Vxter fr vattenmiljer".

VEG TECH TEknik

dammbyggnad

97

GallEri
Veg Tech har stor kunskap och erfarenhet av byggnation p olika typer av dammar. Med material och vxter av hg kvalit finns stora mjligheter till ett lyckat dammprojekt.

Trdgrdsdamm med badmjligheter.

1 2-3 4

Veg Techs strandmatta r frankrad i en del av dammen Runt dammen trivs vxterna Damm med badmjligheter fyra r efter anlggning 1

2 4

VEG TECH TEknik

98

Erosionsskydd

Erosionsskydd

Slnt som erosionsskyddats med en meter breda strandmattor nrmast vattnet och mattor av frdig ng verst i slnten. Hammarby Sjstad, Stockholm.

Vxande problem med erosion Erosionsproblem kan uppst i flera olika miljer och av olika anledningar. Det kan exempelvis rra sig om havs- och sjstrnder som eroderas av vgor, lv- och strnder som pverkas av strmmande vatten samt olika typer av jordar som eroderas av vind eller nederbrd. I mnga fall r erosion en naturlig process dr naturens krafter frsker jmna ut hinder eller motstnd i dess vg. Mnga erosionsproblem r ocks direkt skapade av mnniskan som exempelvis vgerosion frn bttrafik eller att konstgjorda vattendrag och slnter inte utformats p ett erosionsskert stt. Klimatfrndringarna skapar akuta erosionsproblem Vi har p senare tid sett hur den snabbt frndrade klimatsituationen stller helt nya krav p hur mark- och vattenbyggnation kan utfras. Havs- och sjstrnder som tidigare legat opverkade ts nu pltsligt upp av hststormarna och stora nederbrdsmngder gr att vattendragen nr rekordhga niver som riskerar att underminera bebyggda omrden. I mnga fall r det svrt att gardera sig mot de enorma naturkrafterna, men med god planering och smarta system menar vi att en hel del problem kan frebyggas.

Vegetation som problemlsare Olika typer av vegetation r mycket effektiv p att begrnsa effekterna av de eroderande krafterna. Vxternas rotsystem armerar effektivt finmaterialet i underlaget. Beroende p erosionsbelastningen kombineras vxterna med armeringssystem av exempelvis organisk fiber, syntetiska nt eller olika former av stengabioner. Med vxtbaserade erosionsskyddssystem ges ett skydd som dessutom r mer estetiskt tilltalande n ldre system baserade p exempelvis stenkross eller betong.

VEG TECH TEknik

Erosionsskydd

99

ErosionsskYdd

Frsdd i erosionsskyddsnt

I de fall erosionspverkan r mttlig och slntlutningen begrnsad r en frsdd i kombination med ett organiskt erosionsskyddsnt ett effektivt stt att erosionsskydda exempelvis en utsatt slnt. Erosionsskyddsntet skapar ven ett bttre mikroklimat och skyddar frsdden mot uttorkning under etableringsfasen. Att erosionsskyddsntet r tillverkat i ett organiskt material innebr att det med tiden kommer att brytas ned. Hur lng tid det tar innan ntet frlorat sin erosionsskyddande funktion beror av materialet samt i vilken markmilj som det anvnds. Nr erosionsskyddsntet r nedbrutet r istllet vegetationsskiktet fullutvecklat och utgr ett effektivt erosionsskydd med sitt tta rotsystem.
Kokosnt 700 g/m2 i kombination med grssdd.

Erosionsskyddsnt: Frblandningar:

Kokosnt 700 g/m2 Kokosnt 400 g/m2 (flacka slnter) 6712 Snabbetablerad mot erosion 6703 ng fr torr, mager och kalkrik jord 6704 ng fr torr, mager och kalkfattig jord

plantering i erosionsskyddsnt

Vid plantering i slnter ger ett organiskt erosionsskyddsnt ett bra skydd mot rinnande vatten och vinderosion tills dess att vegetationen r fulletablerad. Plantering av mindre plantor som exempelvis rtpluggplantor kan gras direkt genom maskorna i erosionsskyddsntet. Fr strre plantor skrs ett hl upp just dr plantan skall placeras. Kokosntet skyddar plantan mot uttorkning under den frsta tiden. Det organiska erosionsskyddsntet bryts ned med tiden och erosionsskyddet utgrs d enbart av vxterna och dess rotsystem.

Erosionsskyddsnt:

Kokosnt 700 g/m2 Kokosnt 400 g/m2 (flacka slnter)

Slntplantering i kokosnt 700 g/m2.

VEG TECH TEknik

100

Erosionsskydd

ErosionsskYdd

Frdig ng

Den frdiga ngsmattan ger direkt ett mycket bra erosionsskydd av slnter. I branta slnter frankras ngsmattan med trspik. ngsmattan r baserad p en stomme av kokosnt som ytterligare frstrker erosionsskyddet. Fr torra och utsatta slnter r ngsmatta typ Svenskng ( F 6703), Torrng (F 6704) eller Normalng (F 6701) bst lmpade. Du hittar mer information om vra ngsmattor under avsnittet ngsvegetation.

1-2. Den frdiga ngsmattan finns i olika artblandningar 3. ngsmatta erosionsskyddar slnt, Hammarby Sjstad
3 2

VEG TECH TEknik

Erosionsskydd

101

perennmatta Basic, erosionsmatta

Perennmatta Basic har en stark och erosionsskyddande stomme av kokosnt. Mattan frodlas med marktckande perenner efter nskeml. Vid leveransen har vxtligheten en tckningsgrad p ca 50%. Mattorna lmpar sig vl ven fr branta slnter. Mattorna frankras med trspik. Perennmatta basic, erosionsmatta produceras enbart p bestllning.
Leveransmtt Leveransmngd/EUR-pall Stomme Exempel p arter ca 1000 1000 mm 20-25 m2 Kokosnt Arter efter nskeml t ex: Lonicera nitida Hedera helix Symphoricarpos chenaultii Vinca major Waldsteinia ternata
1

1. Perennmatta Basic levereras lastade p pall 2-3. Montering av perennmattor

3

VEG TECH TEknik

102

Erosionsskydd

ErosionsskYdd

strandmatta

Strandmattan r en tt och stark madrass av kokosfiber som frkultiverats med olika strand- och vattenvxter. Mattan innehller ingen jord utan vxterna vxer direkt i kokosfibern. Strandmattorna r vl genomrotade d de levereras, vilket gr att rtterna snabbt vxer fast i det nya underlaget. Hrigenom skapas snabbt en mycket god erosionsskring i kombination med den starka kokosmadrassen. Fr att ge strandmattan en god frankring till dess att rtterna vuxit fast sls stora trspikar genom mattan och ned i underlaget. Dr erosionspfrestningen r stor sker ven en kompletterande frankring med starka kokosrep som lggs korsvis ovanp mattorna och infsts i trspikarna. Strandmattorna kan ven kombineras med exempelvis gabioner eller traditionella erosionsskydd av makadam. Strandmattan finns i ett flertal olika storlekar och med olika vxtblandningar. Du finner mer information om dessa i kapitlet Vxter fr vattenmiljer.

nedan: Exempel frn Finland dr en lng strandstrcka med svra problem av vgerosion modellerades om och erosionsskyddades med prefabricerade strandmattor frn Veg Tech.

VEG TECH TEknik

Erosionsskydd

103

strandrulle

Strandrullen r en ttt sammanvvd rulle av kokosfiber som frodlats med olika blandningar av vattenvxter. Den stabila kokosrullen utgr i kombination med vegetationens rotsystem ett utmrkt erosionsskydd i vattenmiljer med strmmande vatten eller vgpverkan. Med sin kompakta form r strandrullar jmfrt med strandmattor mer lttplacerade dr strandslnterna r mycket branta. Strandrullarna fixeras i utsatta miljer med frankringfsten i tr och korslagda kokosrep. Strandrullen frodlas med olika vxtblandningar. Du hittar mer information om strandruller i kapitlet Vxter fr vattenmiljer.

Vnster: Montering av strandrullar som erosionsskydd vid bck p kyrkogrd.

Hger: Erosionsskring med strandrullar vid Fyrisn i Uppsala

VEG TECH TEknik

104

Vattenrening

Vattenrening

Flera vxtbaserade system fr olika typer av vatten:

Efterpolering av avloppsvatten Dammsystem med vegetation anvnds som efterpoleringssteg efter de konventionella processerna i avloppsreningsverken. Dammarna utgr ven ett viktigt buffertsystem vid eventuella strningar i avloppsreningsverket. Avlopp frn enskilda hushll Vxtbaserade system fr rening av avloppsvatten frn enskilda hushll fyller en mycket viktig funktion i omrden som inte r anslutna till de kommunala systemen. Vtmarker i odlingslandskapet Vtmarker anlggs fr att minska lckaget av nrsalter frn exempelvis jordbruksmark. Vtmarker r ocks ett viktigt steg fr att terskapa miljer som gtt frlorade vid utdikningsprojekt. Lakvattenrening Vegetationsbaserade system ger en effektiv rening av lakvatten frn exempelvis deponier.
Nyplanterad rrflen fr rening av lakvatten frn lagringsyta fr slam p avloppsreningsverk.

VEGETaTionEns BETYdElsE i VaTTEnrEninGsanlGGninGar

Vattenrenande funktion Vegetationen tar upp nrsalter frn vattnet. Undervattensvxter kan ta upp nrsalter via bladverket men hos flertalet vriga vxter sker upptaget via rtterna. Vxterna utgr en vxtplats fr biofilm. Mnga vattenrenande processer sker med hjlp av de bakterier, alger eller organismer som finns p vxternas blad, strn och rtter i vattnet. Syresttning av vattnet frbttras. Undervattensvxter och alger syrestter vattnet via fotosyntesen. Vxterna fungerar som ett mekaniskt filter fr partiklar. Turbulensen kring vegetationen frbttrar flockningen hos smpartiklar. Vegetationen dmpar effektivt vind- och vgenergin och skapar lugnzoner som frhindrar resuspension. Nr vxterna bryts ned frigrs den kolklla som utgr drivkraften fr denitrifikationsprocessen. Vxterna syrestter sedimenten. Bladvass och kaveldun syrestter sedimenten, dels via ett mindre lckage av syre frn rtterna samt genom passiv syresttning via ihliga strn och kanaler som skapas runt rotsystemet. Hydrologiska faktorer Vegetationen kar avdunstningen. Bladvass kan en sommardag avdunsta vatten motsvarande 25-30 mm jmfrt med ca 4 mm frn en vattenspegel. Fldeshastigheten dmpas av vxterna och lga fldeshastigheter medfr en kad sedimentering av partiklar. Vxterna minskar erosionen. Vattenfldena dmpas och rotfilten stabiliserar strandzonen.

vrigt Vegetationen skuggar och minskar algtillvxten. Flera arter frigr bakterieddande mnen via rtterna. Undervattensdelar lcker ut kolhydrater till mikroorganismer. Vxtligheten skapar livsutrymme, fda och skydd fr insekter, fglar och smdjur. Vxtligheten r estetiskt tilltalande. Anlggningen kan exempelvis utgra en del av ett rekreationsomrde.

VEG TECH TEknik

Vattenrening

105

att tnka p i dammar fr vattenrening

A A

B B

Sektion A - A
Bra reningseffekt: Grunda, vegetationsrika zoner tvrs fldesriktningen ger en stor biologisk yta och effektiv rening av vattnet. Minimal risk att vattenfldet kortsluts mellan inlopp och utlopp.

Sektion B - B
dlig reningseffekt: En djupfra lngs hela dammen skapar ett kortslutet system och en dlig reningseffekt.

Dammen br ha en avlng form fr att undvika partier med dlig cirkulation. Inlopp och utlopp br placeras i kortndarna fr att undvika kortslutning. Vid inloppet kan fldet dmpas med hjlp av riklig vegetation. Vegetationen br vara armerad fr att undvika erosionsskador, t ex i form av strandmattor eller strandrullar. En djupare zon efter inloppet skapar goda frutsttningar fr en effektiv sedimentation av froreningspartiklar.

r froreningsbelastningen hg br dammen utformas s att tyngre maskiner vid behov kan komma t att grva ur dammen utan att det uppstr fr stora skador. Grunda, vxtrika zoner tvrs fldesriktningen ger en god reningseffekt. Uppehllstiden fr vattnet i dammen br vara minst 3-5 dygn fr att f en bra reningseffekt av kvve samt sedimentation av partiklar.

Djupzon fr sedimentering efter inlopp

ar och landtungor r attraktiva fr fglar och annat djurliv

Flacka strnder ger en sker damm

Djupare vatten fr vegetationsfri vattenspegel

Landtungan tvingar vattnet att strmma genom hela dammen

Grundzon med tt vegetation som vattnet mste passera

VEG TECH TEknik

106

Vattenrening

sYsTEM Fr Enskilda aVlopp Lser problem med avlopp i glesbygd System baserade p vegetation kan effektivt rena / efterpolera vatten frn enskilda avlopp. De fyller frmst en viktig funktion i omrden dr man inte har mjlighet att ansluta sig till kommunala reningsverk. De r ocks mycket viktiga i speciellt skyddvrda omrden dr enbart rening med exempelvis en trekammarbrunn eller ett minireningsverk inte ger en fullgod rening. Kust- eller sjnra fastigheter eller omrden med ett skyddat grundvatten r exempel vxtbaserade system fyller en viktig funktion. Enkel insats fr att optimera reningen Exempel p vxtbaserade system r vtmarker, vtmarksfilter, retentionsdiken och vassbddar. Dessa system anvnds exempelvis dr ett minireningsverk eller en trekammarbrunn behver kompletteras med ett system fr att antingen ka kvveavskiljningen eller fr att ge en extra skerhet vid eventuella driftstopp. De vxtbaserade systemen krver frhllandevis stora ytor fr att uppn nskad reningseffekt. En stor yta krvs fr att uppehllstiden i systemet skall bli tillrckligt lng. Detta r en frutsttning fr att det frorenade vattnet skall f tillrcklig kontakt med vegetationen i systemet och fr att reningsgraden skall bli hg och stabil. Vtmarker I en vtmark passerar vattnet lngsamt genom vatten- eller fuktzonsvegetation. Fr att uppn en god reningseffekt i en vtmark krvs lngsamma flden. Detta innebr att vtmarken br dimensioneras fr att ge en uppehllstid p minst 3 dygn. I korrekt dimensionerade system har man uppmtt en reningseffekt av kvve p uppemot 90%. Vtmarken kan utformas s att vattnet passerar genom tv parallella system. P s vis kan den ena vtmarken stng-

as av vid framtida underhllsarbeten eller vid tillflliga stopp av fregende reningssteg. En vtmark fr efterpolering kan ocks kompletteras med sedimentationsdammar fr en optimerad funktion i systemet. Vtmarken br utformas s att sktseln frenklas. Kanterna br vara svagt sluttande och ytan skall vara tillgnglig fr maskiner. Djupet kan alternera mellan 1.5 m djupa, ppna vattenzoner och 0,3 m djupa vxtzoner som gr tvrs ver vattendraget, vinkelrtt mot vattenfldet. Vxtzonerna kan snabbt etableras med exempelvis Veg Techs strandmattor. Delar av de djupare vattenzonerna kan belggas med flytande vegetation fr en maximerad reningseffekt. Till vtmarkens slnter lmpar sig exempelvis Veg Techs mattor av fuktng.

Genom att frbttra reningen av de enskilda avloppen kan mycket stora miljmssiga vinster gras. Den energisnla tekniken och de lga drifts- och underhllskostnaderna gr att vegetationsbaserade reningssystem lmpar sig vl fr denna typ av avlopp.

Andel av hushllen i Lunds kommun Anslutna till avloppsverk Enskilda avlopp som ej kan anslutas till avloppsverk 90%

Belastning p vattendragen 10%

10%

90%

Minireningsverk

Vtmark / Retentionsdike

Recipient

Trekammarbrunn

Markfilter

Vtmark / Vtmarksfilter

Recipient

VEG TECH TEknik

Vattenrening

107

Vxtfrslag - arter fr vattenrening

FUkTZon

sUMpZon 0-20 cm 2-10063 Carex acuta, vasstarr 2-10136 Glyceria maxima, jttegre 2-10158 Iris pseudacorus, gul svrdslilja 2-10210 Mentha aquatica, vattenmynta 2-10226 Phalaris arundinacea, rrflen 2-10228 Phragmites australis, bladvass 2-10277 Schoenoplectus lacustris, sv 2-10320 Sparganium erectum, stor igelknopp 2-10340 Typha latifolia, bredkaveldun 2-10351 Veronica beccabunga, bckveronika

GrUnT VaTTEn 20-40 cm 2-10012 Alisma plantago-aquatica, svalting 2-10228 Phragmites australis, bladvass 2-10277 Schoenoplectus lacustris, sv 2-10320 Sparganium erectum, stor igelknopp 2-10339 Typha angustfolia, smalkaveldun 2-10340 Typha latifolia, bredkaveldun

2-10165 Juncus conglomeratus, knapptg 2-10166 Juncus effusus, veketg 2-10214 Myosotis scorpioides, kta frgtmigej

FlYTandE VEGETaTion Optimerad rening med flytande vegetation Veg Techs system med flytande vegetation baserar sig p strandmattor som kombineras med en flytande stomme. Frdelen med flytande vegetation r att vattennivn alltid r konstant i frhllande till vxtligheten. Dr vxterna i en vanlig vtmark kan bli versvmmade vid hga vattenflden kommer den flytande vegetation hela tiden ligga i vattenytan. Reningseffekten blir sledes oberoende av hur vattennivn fluktuerar i anlggningen. Flytande vegetation kan anvndas fr att i efterhand enkelt komplettera befintliga reningsdammar. Flytande vegetation kan i mnga fall vara det enda alternativet fr vxtetablering om dammarna r tillverkade med en hrdgjord botten eller om strandslnterna r s branta att ingen plantering kan utfras. Omvxlande vegetation och ppna vattenytor En vtmark med flytande vegetation br utformas med omvxlande vegeterade och fria vattenytor. De fria vattenytorna tillfr syre till vattnet vilket behvs fr att den flytande vegetationen skall fungera effektivt. Vattendjupet under den flytande vegetationen br vara minst 60 cm fr att rtterna skall ha mjlighet att hnga fritt i vattenvolymen. Om den flytande vtmarken skall anvndas fr att rena vattnet frn nringsmnen s br vxterna skrdas. Skrd kan ske antingen genom att vxterna klipps av eller att mattorna med flytande vegetation tas upp ur vattnet och erstts med nya.

Vid Heathrows flygplats finns system med flytande vegetation fr att rena vattnet frn en del av landningsbanorna.
Flytande vegetation renar genom flera olika processer: P undersidan av den flytande vegetationen bildas ett hngande rotsystem / rotgardin dr mikroorganismer ger en effektiv nedbrytning av organiskt material. Vxterna tar upp nring genom den stora rotgardinen p den flytande vegetationens undersida. Den flytande vegetationen utgr som en barrir som kan rena vattnet frn flytande froreningar som exempelvis oljespill. I en vtmark utan flytande vegetation passerar dessa froreningar obehindrat. Vattenvolymen skuggas av den flytande vegetationen vilket ger en minskad algtillvxt. Vattenytan skyddas frn vgor och vind vilket kar anlggningens sedimentationskapacitet.

Flytande vegetation i dagvattendamm

VEG TECH TEknik

108

slambehandling - Vassbddar

Slambehandling - Vassbddar

Biologisk slambehandling Vassbddar r ett system fr att effektivt avvattna och mineralisera slam, d v s restprodukten frn vra avloppsanlggningar. I Sverige uppfrdes de frsta vassbddarna i mitten av 1990-talet och idag finns det ca 40 anlggningar runt om i landet. Vassbddar har funnits i ca 20 r i exempelvis Tyskland, Danmark, Frankrike och USA. Traditionellt har slammet avvattnats i slamtorkbddar i anslutning till avloppsverken. Idag r det ven mycket vanligt att slammet centrifugeras eller pressas fr att avvattnas. I en vassbdd avvattnas slammet till en TS-halt p ca 40 %, att jmfra med 10-15 % i en slamtorkbdd. I en vassbdd sker ven en betydande mineralisering (kompostering) och hygienisering av slammet. Vassbddar ger allts en slutprodukt som r lttare att hantera och f avsttning fr n exempelvis centrifugerat och pressat slam.

Varfr anvnds vassbddar? Slutprodukt: Kompost Vassbddarna gr att slammet effektivt kan avvattnas och mineraliseras. Slammet i en vassbdd fr dessutom en bra struktur som nrmast kan liknas vid kompost. Mindre mngder slam Jmfrt med konventionella slambehandlingsmetoder fr man en betydligt hgre TS-halt, en effektivare hygienisering samt en omfattande mineralisering av organiskt material. Volymen slam som i slutnden mste tas om hand blir allts mindre. God ekonomi Att vassbddarna medfr mindre mngder slam ger stora vinster i form av minskade transport- och hanteringskostnader. Lg energi- och kemikalietgng samt minskad tillsyn bidrar ocks till att den totala kostnaden fr slamhanteringen minskar. Jmnare drift i avloppsverket Rejektvattnet frn en konventionell avvattningsprocess fr slam (centrifug eller silbandspress) r kraftigt frorenat och utgr en kraftig, sttvis belastning fr avloppsverket. Rejektvattnet frn en vassbdd har en betydligt lgre froreningshalt och belastar verket jmnt frdelat under dygnet. Med minskad intern belastning kar utrymmet fr ytterligare extern anslutning utan att avloppsverket behver byggas ut.

Varfr anvnds just vass? Bladvass (Phragmites australis) har en rad speciella egenskaper som gr att den kan utnyttjas vid slambehandling. Den bildar tta bestnd med hg evaporation (avdunstning). Vassen evaporerar sommartid upp till 35-40 mm/dygn jmfrt med 4 mm/dygn frn en fri vattenyta. Biomassproduktionen r hg. Plantan sprider sig snabbt genom rotskott. Den lagrar upp vatten, nring och energi i rhizomet (vassens speciella rotsystem). Vassen tl extrema vxtbetingelser. Allt frn torka till djupt vatten och slam. Fullt etablerad kan den vxa i syrefria sediment.

Viktigt val av vxtmaterial Bladvassen finns spridd ver hela vrlden. Det r viktigt att man anvnder vass som har ett ursprung (proviniens) som matchar den vxtregion dr aktuell vassbdd skall anlggas. Veg Tech producerar vassplantor som har sitt ursprung frn flera olika vxtregioner i landet och som drfr r anpassade till ett svenskt klimat. Tv olika plantstorlekar: rtpluggplantor (tv.), planteras med en tthet p 4-6 plantor/m2. Maxipluggplantor (th.), planteras med en tthet p minst 2 plantor/m2.

VEG TECH TEknik

slambehandling - Vassbddar

109

Frnyelse av vassbdd Flertalet vassbddar anlades i brjan av 2000-talet. Beroende p hur vassbddarna dimensionerats i frhllande till belastningen s har vissa bddar nu kommit till det skede att de r fullutnyttjade och behver tmmas. Ngra av dessa bddar har brjat tmmas. Nr en vassbdd grvs ur r det viktigt att spara 5-10 cm av det gamla slammet fr att skapa

frutsttningar att vassen kan skjuta nya skott frn vassrhizomerna. Om vassen ej skjuter skott ver hela ytan krvs det stdplantering med den strre maxipluggplantan. Normalt grs utgrvning mars-april och i maj grs en eventuell stdplantering.

Utgrvning av vassbdd med grvmaskin.

Stdplantering krvs fr att snabbare kunna belasta bdden med slam.

VEG TECH TEknik

110

slambehandling - Vassbddar

HUr FUnGErar En VassBdd?

Luftnings- och drneringsledning Avdunstning

3
Avdunstning Syre Syre

Slam+Vatten

Nring

1 4
Slam Filter Avskiljande lager

4
Syre

Drneringslager Drnvatten

1.

Oavvattnat slam med en torrsubstans p 0,5-1 % pumpas ut jmnt p vassbddarna. Huvuddelen av vattnet drneras via bddens drneringssystem och leds tillbaka till avloppsverket (rejektvatten). Bladvassen som planterats i bdden bidrar med sin stora avdunstning till att slammets torrsubstanshalt kan kas avsevrt sommartid. I vassbddar kan man n en TS-halt p ver 40%. Vassens vlutvecklade finrtter och rhizom bildar kanaler i slammet och frbttrar drfr syretillfrseln och infiltrationskapaciteten. Vassen bidrar till att skapa en god milj fr exempelvis bakterier, svampar och insekter som r viktiga fr komposteringsprocessen. Vassen tillfr ven cellulosa (rtter, str och blad) till slambdden vilket ger den en lucker struktur. Vassens utvecklade rotsystem fungerar ven som en slags tredimensionell armering i slamlagret som gr att komposten inte packas ihop efter mineraliseringen utan behller sin porsa struktur.

4.

2.

3.

En god syretillfrsel ned i slammet r en frutsttning fr att den organiska substansen skall kunna brytas ned - mineraliseras. Fr att denna komposteringsprocess skall fungera r det ocks viktigt med en lagom fuktighet i bdden samt en god tillgng till nedbrytande mikroorganismer. Under mineraliserings- och avvattningsprocessen minskar slamvolymen till 25-40% jmfrt med om slammet hade centrifugerats. Den lnga uppehllstiden i bdden gr att slammet stabiliseras och att man fr en betydande avddning av patogener som fljer med slammet (hygienisering). Vassbddar dimensioneras vanligen s att de kan drivas i 8-10 r innan de behver tmmas. Vid tmningen sparas en liten mngd kompost i bottnen med levande vassrhizom. Detta rhizom gr att man snabbt kan f en teretablering av vass (lokalt krvs eventuellt stdplantering) och vassbdden kan belastas med slam p nytt.

VEG TECH TEknik

Veg Tech park och landska p

Perennmatta

Buskmatta

Vxtskrmar

Hckmoduler

112

118

120

126

Veg Tech Wall

Modulkrukor

Pelleplatta

Vegetation till trafikytor

128

130

132

136

ngsvegetation

Vxter fr vattenmiljer

Plantor fr markmiljer

Duckbill

140

150

168

174

Tillbehr

177

112

perennmatta

Perennmatta

Snabb och sker etablering Minimalt sktselbehov Hller frogrset borta Lng planteringsssong Minskad risk fr vandalisering Skyddar mot erosion

Marktckande vxtlighet direkt Veg Techs frdiga mattor av marktckande perenner ger direkt en tt och vacker vegetationsyta. De marktckande arterna kan effektivt hlla ogrset borta och ytan blir mer lttsktt n en yta som r planterad med konventionella perenner. Perennmattor lmpar sig utmrkt i anlggningar med hga krav p estetik och finish. Perennmattan armeras av en stomme av kokosfiber vilket gr den ltthanterlig och tlig. Vxterna r vlutvecklade redan vid leveransen och de kommer snabbt att etablera sig p den nya platsen. I kombination med perennmattans inbyggda armeringsstomme gr detta att ytan omgende skyddas mot yterosion vid exempelvis kraftiga regn. Eftersom vxterna r s vlutvecklade i mattan redan frn brjan innebr det att man fr en mycket kort etableringstid med minimal etableringssktsel. Att ytan med perennmattor ser frdig ut redan frn frsta dagen har ocks visat sig minska risken fr vandalisering av planteringen.

ovan: Perennmattorna r ltthanterliga och tliga. Vxternas rotsystem binder ihop mattan tillsammans med en armerande stomme av kokosfiber. Under: Ttt, grnt och vackert med vintergrna.

VEG TECH park oCH landskap

perennmatta

113

Marktckande perenner ger ett minimalt sktselbehov. Med frdiga perennmattor fr man direkt en tt yta.

VEG TECH park oCH landskap

114

perennmatta

1 2 3 4

Frdiga mattor av grnkotula med mtten 0,4 1,25 m Minimalt sktselbehov med perennmatta revsuga och flocklnva Gott och inbjudande med mnadssmultron Innergrd med grnskande flocknva

2 4

VEG TECH park oCH landskap

perennmatta

115

1 Lttsktt med perennmattor av flocknva 2 Designad trdgrd med perennmatta murgrna 3 Perennmattor av biokovonva ger ett vlvrdat intryck 4 Slnt med vinca hller sig tt och vacker hela ssongen 5 Vackert och grnt med grnkotula p kyrkogrd 6 Murgrna vid parkomrde 7 Flocknva etablerar sig snabbt

4 6

5 7

VEG TECH park oCH landskap

116

perennmatta

VEG TECHs pErEnnMaTTor

ajuga reptans atropurpurea rdbladig revsuga Tt matta med glansigt, mrkrtt bladverk. Fin ven efter frsta hstfrosten. Zon Lge Hjd Mtt Leverans B Sol-halvskugga 15 cm 0,34 0,55 m Lastade i backar eller kartonger Hedera helix Woerner murgrna, storbladig Storbladig murgrna med friskt, mrkgrnt bladverk och vit dring. Zon Lge Hjd Mtt I-III Halvskugga-skugga 10 cm 11m

Leverans Lastade p pall Waldsteinia ternata waldsteinia (gullgrna) Gulblommande med mrkgrna, trefingrade blad. Bst i fuktiga jordar i soligt lge. Zon Lge Hjd Mtt Leverans B Sol-skugga 15 cm 0,4 1,25 m Rullade och lastade p pall

Fragaria vesca rgen mnadssmultron Mnadssmultron som ger gott om goda br under lng tid. Ej revande. Zon Lge Hjd Mtt Leverans B Sol 20 cm 0,4 1,25 m Rullade och lastade p pall

leptinella dioica grnkotula Tt med ormbunkliknande, sm blad. Anvnds t ex som fogvxt. Zon Lge Hjd Mtt Leverans Vinca minor vintergrna Vintergrn, krypande marktckare. Ljusbla blommor. Zon Lge Hjd Mtt Leverans B Halvskugga-skugga 10-15 cm 0,4 1,25 m Rullade och lastade p pall C Sol-halvskugga 5-10 cm 0,4 1,25 m Rullade och lastade p pall potentilla x tonguei saffransfingerrt Matta med aprikosfrgade blommor. Blommar under hela sommaren. Zon Lge Hjd Mtt Leverans C Sol 10 cm 0,34 0,55 m Lastade i backar eller kartonger. Vid strre leverans av arterna nedan behver vi er bestllning fre den 30 november ret innan nskat leveransr.

Geranium x cantabrigiense Biokovo biokovonva Snabbvxande marktckare med rosa - vita blommor. Ansprksls. Zon Lge Hjd Mtt Leverans B Sol-halvskugga 20-25 cm 0,34 0,55 m Lastade i backar eller kartonger.

Thymus serphyllum albus backtimjan Marktckare som trivs bra i torra, soliga lgen. Aromatisk. Lockar till sig insekter. Zon Lge Hjd Mtt Leverans B Sol 5 cm 0,34 0,55 m Lastade i backar eller kartonger.

Geranium x cantabrigiense karmina liten flocknva Har samma egenskaper som Biokovo men med mrkrosa blommor. Zon Lge Hjd Mtt Leverans B Sol-halvskugga 20-25 cm 0,34 0,55 m Lastade i backar eller kartonger.

Zonangivelser enligt Riksfrbundet Svensk Trdgrds zonkarta eller bokstavsbeteckning efter Perennboken (red. Grling, K): B= Perenn som kan odlas ver hela landet. Krver fr god vervintring och utveckling en skyddad och drnerad vxtplats. Perenn som kan odlas i stora delar av landet. Krver fr god vervintring och utveckling en skyddad och drnerad vxtplats. Hit hr ven arter med sen blomning.

C=

VEG TECH park oCH landskap

perennmatta

117

VEG TECHs pErEnnMaTTor BasiC

Perennmatta basic frodlas med marktckande perenner efter nskeml. Vid leverans har vxtligheten en tckningsgrad p ca 50%. Mattorna frankras med trspik vid behov. Passar utmrkt vid anlggning av stora ytor.
Hedera helix Woerner murgrna, storbladig Storbladig murgrna med friskt, mrkgrnt bladverk och vit dring. Skiftar ngot i brun-lilla om vintern. Zon Lge Hjd Mtt Leverans I-III Halvskugga-skugga 10 cm 11m Lastade p pall Waldsteinia ternata waldsteinia (gullgrna) Vintergrn marktckare som fungerar fint under buskar och trd. Blommar i gult under frsommaren i soliga lgen. Zon Lge Hjd Mtt Leverans I-III sol - halvskugga 0,4 1 m 11m Lastade p pall

Montering av perennmatta basic i trdplantering. Perennmatta basic r bestllningsvara. Den kan ven bestllas med eget vxtval.

MonTaGE aV pErEnnMaTTa

Frberedelser av underlaget Ytan skall fr bsta resultat vara fri frn flerriga rotogrs som exempelvis kvickrot och kertistel. I de flesta fall br det befintliga underlaget/jorden kompletteras med en ny vxtjord av god kvalitet. Vxtjorden kompletteras med 50-100 g/m2 lngtidsverkande gdsel (beror p hur vl gdslad vxtjorden r frn brjan). Underlaget skall vara jmnt s att perennmattorna/buskmattorna fr bra jordkontakt vid utlggningen. tgrder mot rotogrs Jordar med ogrsproblem kan tgrdas genom att lgga ut en ogrshmmande, termiskt behandlad fiberduk p marken. Var noga med att skarvarna verlappas ordentligt. Helst skall de sys ihop med en speciell symaskin som finns att hyra hos Veg Tech. En ogrsfri jordblandning pfrs drefter ovanp fiberduken. Jordar med ogrs kan ocks i frvg tgrdas genom att tcka marken med en icke ljusgenomslpplig fiberduk i tv r fre montaget.

Utlggning av perennmatta I specifikationen fr respektive art kan du se i vilka mtt som mattorna levereras. Perennmattor i det mindre formatet hanteras enkelt av en person. Perennmattor i det strre formatet hanteras lmpligen av tv personer. Mattorna lggs ut ttt kant i kant ovanp det frberedda underlaget. Det r viktigt att mattorna fr bra jordkontakt vid utlggningen och att ytterkanterna tcks vl fr att frhindra uttorkning. Om mattan riskerar att utsttas fr extrema vindar eller om den skall monteras i branta slnter br den frankras med exempelvis trspik. Efter utlggningen vattnas ytan noga. Under de frsta veckorna efter montaget mste perennmattorna/buskmattorna d och d vattnas om det r torr vderlek. sktsel De marktckande arterna har genom sitt vxtstt en ogrshmmande verkan. Onskad vegetation riskerar nd att etableras om den marktckande vegetationen r mer svagvxande i ngot parti. Ogrsrisken r vanligtvis strst i randzoner dr den marktckande vegetationen grnsar mot andra ytor. Eventuellt ogrs skall rensas bort s fort som mjligt. Nr den marktckande vegetationen etablerats behver den bara vattnas under mycket torra frhllanden. Gdsling utfrs lmpligen vartannat r med lngtidsverkande gdselmedel (ca 30 g/m2).

Montage p jord med ogrsinslag

Montage p magert, ogrsfritt underlag

30-50 mm Perennmatta/Buskmatta

200 mm ogrsfri jord 30-50 mm Perennmatta/Buskmatta

Befintlig ogrsfri jord - luckras

Ogrshmmande fiberduk Befintlig jord - luckras

VEG TECH park oCH landskap

118

Buskmatta

Buskmatta

Perfekt fr slnter De frdigodlade mattorna ger direkt en tt yta av lgvxande buskvegetation. Buskmattorna baseras p en stomme av kokosfiber, ett tunnare jordskikt och en vl tillvuxen yta av buskvegetation. Den frdiga mattan r ltthanterlig och det gr snabbt att tcka stora ytor.

Med buskmattornas hjlp fr man omgende ett starkt vegetationsskikt som binder det underliggnade materialet. P s stt fr man en effektiv erosionsskring av exempelvis branta slnter. Den snabba etableringen gr ocks att sktselbehovet blir minimalt. Direkt kan anlggningen tas i bruk. Det tta vxtsttet hos buskmattorna gr att de effektivt hller onskad vegetation borta.

Buskmatta av lingontry i slntparti

Krypoxbr r en utmrkt marktckare

Buskmatta av krypoxbr anlagd vid nytt bostadsomrde

VEG TECHs BUskMaTTa

Cotoneaster x suecicus Coral Beauty krypoxbr Tuff buske som klarar stadsklimat bra. Blommar med sm, vita blommor och stter rikligt med rda br. Stdsegrn. Zon Lge Hjd Mtt Vikt Leverans I-VI Sol-skugga 0,3-0,6 m 0,4 1,25 m 30-45 kg/m Rullade och lastade p pall. lonicera pileata lingontry Utmrkt, tlig buske till marktckning. Kan ven anvndas som lg hck. Trivs bst p fuktiga, nringsrika jordar men klarar sig bra i det flesta lgen. Stdsegrn. Zon Lge Hjd Mtt Vikt Leverans I-II Sol-skugga 0,3-0,6 m 0,4 1,25 m 30-45 kg/m Rullade och lastade p pall.

VEG TECH park oCH landskap

Buskmatta

119

VEG TECHs BUskMaTTa BasiC

Buskmatta basic frodlas med marktckande buskar efter nskeml. Vid leverans har vxtligheten en tckningsgrad p ca 50%. Mattorna frankras med trspik vid behov. Passar utmrkt vid anlggning av stora ytor.
symphoricarpos chenaultii Hancock hybridsnbr Tuff snabbvxande marktckare klarar stads- och vgmiljer. Bra marktckare under glesa trd. Fr vita br som skiftar mot rosa. Zon Lge Hjd Mtt I-III sol - skugga 0,4 1 m 11m lonicera nitida myrtentry Stdsegrn buske med sm vita blommor. Bladen r smala och glnsande mrkgrna. Fungerar fint i stadsmilj. Zon Lge Hjd Mtt I-II sol - skugga 60-80 cm 11m

Montering av buskmatta utanfr frskola.

Buskmatta basic r bestllningsvara. Den kan ven bestllas med eget vxtval.

MonTaGE aV BUskMaTTa

Frberedelser av underlaget Ytan skall fr bsta resultat vara fri frn flerriga rotogrs som exempelvis kvickrot och kertistel. I de flesta fall br det befintliga underlaget/jorden kompletteras med en ny vxtjord av god kvalitet. Vxtjorden kompletteras med 50-100 g/m2 lngtidsverkande gdsel (beror p hur vl gdslad vxtjorden r frn brjan). Underlaget skall vara jmnt s att perennmattorna/buskmattorna fr bra jordkontakt vid utlggningen. tgrder mot rotogrs Jordar med ogrsproblem kan tgrdas genom att lgga ut en ogrshmmande, termiskt behandlad fiberduk p marken. Var noga med att skarvarna verlappas ordentligt. Helst skall de sys ihop med en speciell symaskin som finns att hyra hos Veg Tech. En ogrsfri jordblandning pfrs drefter ovanp fiberduken. Jordar med ogrs kan ocks i frvg tgrdas genom att tcka marken med en ej ljusgenomslpplig fiberduk i tv r fre montaget.

Utlggning av buskmatta I specifikationen fr respektive art kan du se i vilka mtt som mattorna levereras. Buskmattor hanteras lmpligen av tv personer. Mattorna lggs ut ttt kant i kant ovanp det frberedda underlaget. Det r viktigt att mattorna fr bra jordkontakt vid utlggningen och att ytterkanterna tcks vl fr att frhindra uttorkning. Om mattan riskerar att utsttas fr extrema vindar eller om den skall monteras i branta slnter br den frankras med exempelvis trspik. Efter utlggningen vattnas ytan noga. Under de frsta veckorna efter montaget mste perennmattorna/buskmattorna d och d vattnas om det r torr vderlek. sktsel De marktckande arterna har genom sitt vxtstt en ogrshmmande verkan. Onskad vegetation riskerar nd att etableras om den marktckande vegetationen r mer svagvxande i ngot parti. Ogrsrisken r vanligtvis strst i randzoner dr den marktckande vegetationen grnsar mot andra ytor. Eventuellt ogrs skall rensas bort s fort som mjligt. Nr den marktckande vegetationen etablerats behver den bara vattnas under mycket torra frhllanden. Gdsling utfrs lmpligen vartannat r med lngtidsverkande gdselmedel (ca 30 g/m2).

Montage p jord med ogrsinslag

Montage p magert, ogrsfritt underlag

30-50 mm Perennmatta/Buskmatta

30-50 mm Perennmatta/Buskmatta

Befintlig ogrsfri jord - luckras 200 mm ogrsfri jord

Ogrshmmande fiberduk Befintlig jord - luckras

VEG TECH park oCH landskap

120

Vxtskrmar

Vxtskrmar
Grnt, ttt och vackert direkt Med frdiga vxtskrmar fr du direkt en tt och grn avskrmning frn frsta dagen. Vra Mobilane vxtskrmar anvnds exempelvis fr att skapa en vacker tomtavgrnsning eller fr att gra spnnande rumsbildningar och gestaltningar i trdgrdar och parker. Vegetationen av murgrna r grn ret runt vilket betyder att du ven under vintertid fr en effektiv avskrmning. De speciella egenskaperna hos vxtskrmarna gr att de ocks r lmpade att lsa problem av mer teknisk karraktr. Exempelvis s anvnds vxtskrmarna som bullerskydd i trafikmiljer. Den luftiga bladmassan ger en effektiv bullerdmpning jmfrt med exempelvis bullerplank byggda i hrda, ljudreflekterande material. Vxtskrmarna har ven med framgng anvnts fr att skydda fasader mot klotter. En bar fasad som inbjuder till klotter kostar mycket i underhll och klottersanering jmfrt med en grn och levande fasad av vxtskrmar.

Till hger: Vxtskrmarna levereras med vintergrn murgrna eller benved uppvuxen p ett sjlvbrande metallnt. Vxtskrmarna r 1200 mm breda och finns i hjderna 2200, 1800 och 1000 mm. Under: Med de frdiga vxtskrmarna av murgrna blev uteserveringen direkt en grn och insynsskyddad plats.

VEG TECH park oCH landskap

Vxtskrmar

121

Grn avskrmning direkt Istllet fr att vnta flera r p att konventionella hckplantor skall vxa upp ger dig vxtskrmarna den avskrmande grnskan direkt. Murgrnan behller sina blad och r grn ven p vintern. Jmfrt med en konventionell hck som med tiden vxer till sig p bredden s tar de tunna, utrymmessnla vxtskrmarna minimal plats i djupled vilket r en stor frdel om man vill utnyttja sina ytor maximalt.
1 2 3 4 5 6 7 Pumpstation frvandlad till en grn prla Innergrd omgiven av grnska Taktrdgrd med flertalet vxtskrmar Effektiv avskrmning p handelsomrde Vxtskrmar av benved Nyetablerad avskrmning p bostadsgrd Sopkrl kan enkelt dljas
1

VEG TECH park oCH landskap

122

Vxtskrmar

VxTskrMar soM kloTTErskYdd

Miljvnlig och ekonomisk klotterbekmpning Att terkommande behva sanera fasader frn klotter kostar fastighetsgarna stora pengar. Strande klotter ger ocks ett smre intryck av omrdet. Genom att kl fasaderna med vxtskrmar fr man inte bara ett lngsiktigt och miljvnligt klotterskydd utan ocks en grnare och mer tilltalande milj.
Ett exempel frn ett bostadsomrde dr Stockholmshem effektivt klotterskyddat en tidigare mycket utsatt fasadyta.

VxTskrMar soM BUllErskYdd

Grnare bullerskydd Bladverket i vxtskrmarna minskar reflektionerna av onskat ljud och ger en effektiv bullerdmpning exempelvis utmed vgar och jrnvgar samt i trnga stadsrum. De mest effektiva bullerskyddet fr man om en tyngre struktur, som exempelvis en mur eller ett plank, kombineras med det ljudabsorberande bladverket hos vxtskrmarna. Med vxtskrmarnas hjlp fr man den ljudabsorberande bladmassan direkt frn frsta dagen. En grnt och levande bullerskydd r dessutom betydligt mer tilltalande n exempelvis en dd betongmur.

Exemplet till hger visar hur vxtskrmarna etableras utmed en bullermur och resultatet av vxtetableringen ett r senare.

VEG TECH park oCH landskap

Vxtskrmar

123

VxTskrMar i krUka

Flyttbar grnska fr terrassen Vxtskrmarna fungerar utmrkt att etablera i krukor. Krukorna kan enkelt placeras s att vxtskrmarna ger en grn och vacker avskrmning. Krukor med vxtskrmar passar perfekt fr exempelvis uteserveringar, terrasser eller innergrdar. Hyr eller kp kruka komplett med vxter Veg Tech sljer eller hyr ut kompletta krukor i olika format med vxtval efter dina nskeml. Ls mer under kapitlet Modulkrukor.

FrE - EFTEr: Den sterila innergrden fick direkt ett lummigt insynsskydd med hjlp av vxtskrmarna

VEG TECH park oCH landskap

124

Vxtskrmar

VEG TECHs VxTskrMar

Vegetationen i vxtskrmarna r uppvuxen p en stomme av galvaniserat metallnt. Ntet gr vxtskrmarna mycket stabila och tliga. Lngst ned sitter en krukmodul med vxternas rotsystem och en mindre jordvolym. Denna krukmodul r fodrad med en kokosfibermatta som hller jord och rtter p plats under produktionen och vid leveransen. Vid montaget skall denna fodrade krukmodul placeras ned i marken eller i en planteringskruka och vxternas rotsystem kan drefter fritt etablera sig p sin nya vxtplats. Kokosfibermattan kommer med tiden att brytas ned.

Hjd: 2200 mm 1800 mm 1000 mm

1200 mm

200 mm bottenkruka

Dimensioner bottenkruka: Stomme:

1200 x 200 x 200 (bxhxdj) Metallnt galvaniserat Maskstorlek nt: 100 x 250 mm

Vxtskrmar i modulkruka p innergrd i Bors

Vxtskrmar av murgrna vid cykelgarage

VEG TECH park oCH landskap

Vxtskrmar

125

Hedera helix Woerner murgrna Mtt: 1200 x 1000 mm (bxh) (Lagervara) 1200 x 1800 mm (bxh) (Lagervara) 1200 x 2200 mm (bxh) (Bestllningsvara) Vxtzon/Lge: Underlag: Planteringstid: zon I-II, zon I-III i skyddade lgen. Halvskugga - skugga. Mullrik ngot fuktighetshllande jord. Etableras helst under perioden maj-augusti. Vid tidig plantering var beredd och tck vxtskrmarna om det freligger risk fr frost. Sen hstplantering br undvikas s att vxterna fr mjlighet att etablera sig innan vintern. Vxtzon/Lge: Underlag: Planteringstid:

Euonymus europaeus benved

Mtt: 1200 x 1800 mm (bxh) (Bestllningsvara) zon I-II, zon I-III i skyddade lgen. Sol-skugga. Mullrik ngot fuktighetshllande jord. Etableras helst under perioden maj-augusti. Vid tidig plantering var beredd och tck vxtskrmarna om det freligger risk fr frost. Sen hstplantering br undvikas s att vxterna fr mjlighet att etablera sig innan vintern.

MonTErinG oCH skTsEl aV VxTskrMar

Grundlggning av stolpar: Vxtskrmarna behver stabiliseras med stolpar fr att st stadigt. Precis som nr man bygger ett staket eller plank r det viktigt att stolparna frankras p ett bra stt fr att klara framtida pfrestningar av exempelvis stark vind. Generellt gller att stolparna fr hga vxtskrmar (1800 mm) frankras enligt samma krav som fr ett plank och lga vxtskrmar (1000 mm) frankras enligt kraven fr ett staket. Avstndet mellan stolparna (innerkant-innerkant) br vara ca 1250 mm. Det exakta cc-avstndet mellan stolparna beror av vilken stolpdimension och vilken typ av fundament du valt. Utplacering av vxtskrmarna: Vxtskrmarna placeras i ett grunt dike mellan stolparna, djup ca 30 cm, bredd ca 30 cm. Luckra upp jorden i botten av planteringsdiket och vattna. Tillfr lngtidsverkande gdsel (50 g/vxtskrm) och god planteringsjord (10 l/vxtskrm) i botten av planteringsdiket innan vxtskrmen stlls ned. Stll ned vxtskrmen i diket och kontrollera att verytan p vxtskrmens krukmodul hamnar just under ytan av omkringliggande mark och att verkanten av vxtskrmen ligger i niv med tidigare monterade vxtskrmar. Montera och fst beslagen mellan vxtskrmarna och stolparna. Planteringsjord fylls p och packas ltt vid sidorna av vxtskrmens krukmodul nr den stllts p plats i diket. Vattna noggrant. Fyll p mer planteringsjord runt vxtskrmarna om den sjunkit undan efter vattningen. infstning mellan stolpar och vxtskrmar: Vid anvndning av trstolpar behvs tv-fyra fsten per skrm. Fstena monteras p vardera sidan av vxtskrmen. Det vre fstet p vardera sidan av vxtskrmen placeras lmpligen i niv med den nst versta horisontella vajern i vxtskrmens ntstomme. Detta fste monteras frst och placeras s att det hakar i vajern underifrn och upp (se bild nedan). Det nedre fstet p vardera sidan placeras s att det hakar i vajern ovanifrn och ned. Om ett hrt trslag anvnds i stolparna kan frborrning krvas innan fstena monteras. skTsEl Gdsling: Vid planteringen rekommenderas att tillstta lngtidsverkande gdsel (Multicote 8 mnaders el. motsv.) med en giva om ca 50 g/vxtskrm. Efterfljande r br vxtskrmarna efter behov underhllsgdslas en gng p vren, grna med lngtidsverkande gdsel. I nringsfattiga jordar kan ytterligare en gdselgiva krvas under ssongen. Bevattning: Under hela frsta ssongen r bevattning mycket viktigt. Speciellt gller detta om planteringen utfrs under sommaren eller under torra perioder p vren och hsten. Stdsegrna vxter r knsliga fr uttorkning srskilt under tidig vr drfr r det viktigt med bevattning ven de efterfljande ssongerna. klippning: Under frsta ret ska skrmen inte klippas. Under de fljande ssongerna klipps vxtskrmen vid behov. Detta grs lmpligen i april/ maj eller september/oktober. En till tv klippinsatser per ssong bidrar till att hlla vxtskrmen tt och jmn

VEG TECH park oCH landskap

126

Hckmoduler

Hckmoduler
Hck snabbt och enkelt Med de frtillverkade hckmodulerna fr du direkt en uppvuxen hck. Montaget gr snabbt och enkelt och sktselbehovet r betydligt mindre n om du vljer att plantera sm hckplantor. Frn frsta dagen har du en avskrmande, grn hck. De rejlt tillvuxna plantorna gr att du inte behver bekymra dig ver den knsliga frsta etableringsperioden som krvs fr sm hckplantor. Med en enkel tillsyn och vattning i inledningsfasen fr du en mycket snabbstartad hck som kommer att utvecklas vidare p sin nya vxtplats. Tliga och lttsktta Vegetationen r etablerad p en stomme av grnlackerat metallnt. Stommen gr hckmodulerna stabila och ltthanterliga. I botten bildar metallntet en liten kruka fr jord och vxtrtter. Vid montaget planteras denna kruka ned i marken och rotsystemet kan sedan utvecklas fritt. Bok eller avenbok Hckmodulerna finns i de tv klassiska hckarterna bok och avenbok som passar vl in i de flesta miljer.
1

1 2 3, 4
3

Hckmodul av bok (Fagus sylvatica) Hckmoduler av avenbok (Carpinus betulus) frdiga fr leverans Exempel p hur hckmodulerna kan anvndas
2 4

VEG TECH park oCH landskap

Hckmoduler

127

VEG TECHs HCkModUlEr

Carpinus betulus avenbok Fagus sylvatica Bok

Jord Vxtzon Lge Vatten Sktsel

En ansprksls art som trivs bst humusrika kalkhaltiga jordar. I-VI Sol till skugga. Gynnas av varma lgen. Trivs ej i vindutsatta lgen. Tmligen torktlig. Fr att f en tt och vlvxt hck br den klippas s att basen r ngot bredare n toppen. Hckmodulen r toppad vid leverans men den kan vxa vidare till nskad hjd (tnk p att skarven vid toppningen kan bli synlig vintertid).

Jord Vxtzon Lge Vatten Sktsel

Trivs bst i vldrnerade jordar som r nrings- och mullrika. I-VI Halvskugga - skugga Beroende av god mark- och luftfuktighet. Fr att f en tt och vlvxt hck br den klippas s att basen r ngot bredare n toppen. Hckmodulen r toppad vid leverans men den kan vxa vidare till nskad hjd (tnk p att skarven vid toppningen kan bli synlig vintertid).

Mtt (b h) 1020 1000 mm 1200 1550 mm Hjden avser vxtdelen av hckmodulen. Krukdelen som planteras ned i jorden r ca 200 mm hg.

Mtt (b h) 1020 1000 mm 1200 1550 mm Hjden avser vxtdelen av hckmodulen. Krukdelen som planteras ned i jorden r ca 200 mm hg.

MonTErinG oCH skTsEl aV HCkModUlEr

Grundlggning av stolpar: Hckmodulerna behver stabiliseras med stolpar fr att st stadigt. Stolparna placeras vid var tredje hckmodul. Hckmodulerna frankras med stltrd mellan stolparna. Innan du brjar mste du berkna tgngen av hckmoduler respektive stolpar. Om avstnden inte stmmer exakt med mtten p hckmodulerna s kan den sista modulen frsiktigt klippas med en bultsax till nskad bredd. Det exakta c-c-avstndet mellan stolparna beror av vilken stolpdimension och vilken typ av fundament du valt men 3100 mm r ett bra utgngsmtt (tre hckmoduler 1020 mm plus lite mellanrum). Utplacering av hckmodulerna: Hckmodulerna placeras i ett grunt dike mellan stolparna, djup ca 30 cm, bredd ca 30 cm. Luckra upp jorden i botten av planteringsdiket och vattna. Tillfr lngtidsverkande gdsel (50 g/hckmodul) och god planteringsjord (10 l/hckmodul) i botten av planteringsdiket innan hckmodulerna stlls ned. Stll ned hckmodulerna i diket och kontrollera att verytan p hckmodulernas krukdel hamnar just under ytan av omkringliggande mark och att verkanten av hckmodulen ligger i niv med tidigare monterade hckmoduler. Planteringsjord fylls p och packas ltt vid sidorna av hckmodulens krukdel nr den stllts p plats i diket. Vattna noggrant. Fyll p mer planteringsjord runt hckmodulerna om den sjunkit undan efter vattningen.

VEG TECH park oCH landskap

128

Veg Tech Wall

Veg Tech Wall

Skapa en unik milj utver det vanliga Vxtvggar inomhus r en ny spnnande metod fr att etablera det grna p vertikala ytor och drmed skapa en levande och grn milj. Veg Tech Wall r ett modulbaserat system som mjliggr en snabb etablering av vxtvggar, exklusivt utformade efter era nskeml. Grna vxter - renare luft Vi tillbringar mycket av vr tid inomhus och en frisk och grn milj r en frutsttning fr effektivitet och trivsel. Vxter har en viktig plats att fylla och r inte bara vackra fr gat. Flera olika underskningar visar att vxter renar luften och kar luftfuktigheten vilket r bra fr hlsan. Med vxter i nrmiljn stimuleras vr kreativitet och stressnivn snks. Vxterna ger ven en effektiv dmpning av ljud och en naturlig avskrmning i rummet. Veg Tech Wall - unik utformning Vxtvggar bestr av ett antal olika inomhusvxter utvalda av vr erfarna personal. Varje vgg komponeras efter platsens frutsttningar. Genom vxternas olika vxtstt skapas en unik utformning till varje vxtvgg. Det finns ocks mjlighet att komponera och inreda vxtvggen efter egen design.

VEG TECH park oCH landskap

Veg Tech Wall

129

Vlbeprvat system Veg Techs system fr vxtvggar r konstruerat fr att mta hrda byggtekniska krav och baserar sig p hgkvalitativa och lngtidsstabila material. Kassetterna har ett hlje av galvaniserad plt och en krna av ett vattenhllande vxtmedium. Plantorna etableras genom hl i kassetternas front. Veg Tech Wall fr drfr en mycket lng livslngd och systemet pverkas minimalt av exempelvis UV-ljus, nrsalter och vatten. Bevattning sker via ett integrerat droppbevattningssystem dr nring tillfrs till plantorna vid behov. Vxter inomhus krver vxtbelysning fr optimal utveckling.

Modulkassett

15 hl/modul ca 75 plantor/m2

hlje i galvaniserad plt

droppbevattning

300

vattenhllande oorganiskt vxtmedium

Vikt: 15 kg/kassett 500 100

500 x 300

1500

1500

450 1000

450 1000

400

600

ModUl EnkElsidiG Vxtvggskassetterna r etablerade p ett stativ som integrerats med en modulkruka. Bevattningssystemet r helt integrerat i modulkrukan. Modulkrukan lackeras i valfri RAL-kulr.

ModUl dUBBElsidiG Vxtvggskassetterna r etablerade p bda sidor av ett stativ som integrerats med en modulkruka. Bevattningssystemet r helt integrerat i modulkrukan. Modulkrukan lackeras i valfri RAL-kulr.

VGGMonTErad Vxtvggskassetterna monteras p skenor som frankrats i vggen. Vxtvggen kan p detta stt byggas till valfri bredd och hjd (baserat p vxtvggskassetternas mtt 500 x 300 mm). Bevattningen platsanpassas och kan utfras antingen som ett recirkulerande eller direktmatat system.

Nyetablerade vxtvggar i konferensrum p olika vningsplan

Vxtvggen pryder hotellfoaj.

VEG TECH park oCH landskap

130

Modulkrukor

Modulkrukor
Krukor fr inom- och utomhusmiljer Veg Techs modulkruka r en mngsidig kruka som frenar stilren design med funktion. Krukorna r handgjorda och tillverkas i hgkvalitativa material och i olika storlekar. Stor variation med flera tillval Modulkrukorna finns i flera olika utfranden och kan kompletteras med olika tillval fr att passa just det specifika projektet. Krukorna kan exempelvis levereras kompletta med jord och vxter anpassade fr frutsttningarna p platsen. Genom att exempelvis komplettera modulkrukorna med Veg Techs vxtskrmar fr man en mycket effektiv avgrnsning och insynsskydd. Veg Techs perennmattor och rtpluggplantor ger ocks stora valmjligheter i vxtvalet.
1 2 3 4 5 6 Inomhuskruka i vitlackerad plt. Veg Tech Wall etablerad i modulkruka i lackerad plt. Veg Techs perennmattor och vxtskrmar passar fint tillsammans med krukor i galvaniserad plt. Kruka i vrmebehandlat tr. Inomhuskruka i vitlackerad plt. Kruka i varmgalvaniserad plt.
1 2

3 4 4

VEG TECH park oCH landskap

Modulkrukor

131

5 ModUlkrUkor

6 artikelnr. Material 1200x400x450 plt Utfrande Lackad i valfri RAL-kulr Mtt (bxlxh) 1200x400x450 1200x800x450 800x800x450 Specialmtt 1200x800x450 plt Varmgalvaniserad 1200x400x450 1200x800x450 800x800x450 Specialmtt 800x800x450 Tr Vrmebehandlad furu 1200x400x450 1200x800x450 Specialmtt TillBEHr isolering Invndig cellplastisolering Till kruka: 1200x400x450 Till kruka: 1200x800x450 Till kruka: 800x800x450 drnering Invndigt drneringsskikt i botten av kruka samt drneringshl i botten. Till kruka: 1200x400x450 Till kruka: 1200x800x450 Till kruka: 800x800x450 Jord Vattenhllande skivor Veg Techs bjlklagsjord Skivor av Veg Tech Grodan magasinerar vatten effektivt och gr uppbyggnaden mer torktlig. Storsck (m3) Veg Tech Grodan PP 100/40 tj = 100 mm 9-13051 9-13050 9-13052 9-13061 9-13060 9-13062 8-12087 9-12056 9-13041 9-13040 9-13042 9-13043 9-13045 9-13044 9-13046 9-13047 9-13070 9-13071 9-13072

droppbevattning

Genom att komplettera krukorna med ett droppbevattningssystem blir vxtligheten betydligt mer lttsktt, speciellt p soliga och vindutsatta grdar och terrasser. Kontakta oss fr mer information. Ett flertal av Veg Techs vxtprodukter lmpar sig fr anvndning i modulkrukor, exempelvis vxtskrmar och perennmattor. Vi hjlper dig grna.

Vxter

VEG TECH park oCH landskap

132

pelleplatta

Pelleplatta
Pelleplattan anvnds som markbelggning i flera olika sammanhang. Pelleplattan r en genomslpplig och krbar markarmering. Den r tillverkad i HDPE-plast och tl belastningar p 200 ton/m. Det patenterade lssystemet gr plattan sker och stryktlig. Exempel p anvndningsomrde Armering av gngvgar och krvgar Parkeringsytor Krbara infiltrationsytor Genomslpplig belggning runt stadstrd Handikappvgar
pelleplatta med singel r en uppskattad produkt fr bttre framkomlighet. Exempelvis p gngvgar.

pelleplatta med grs anvnds p ytor dr man vill ha en grn och levande yta. Exempelvis p parkeringsytor

pelleplatta ontop r en tunnare variant av markarmering. Plattan monteras enkelt ovanp det underlag som den skall skydda.

pEllEplaTTa sTandard Plattan anvnds p garageuppfarter fr att hlla singlet p plats eller p exempelvis kyrkogrdar fr att gra ytan framkomlig fr rullstolar. Pelleplattan anvnds med frdel runt trd i stadsmiljer eftersom plattans genomslpplighet frmjar trdens vatten- och gasutbyte samtidigt som ytan runt trdet kan utnyttjas fr exempelvis parkering.
produktdata pelleplatta standard Mtt: Leverans: 1000 1000 50 mm (kan enkelt delas upp i fyra delar 500 500 mm) Levereras lastade p EUR-pall. 50 m2/pall

Pelleplattan r elastisk i alla riktningar.

Pelleplattan fylld med singel p gngvg

Pelleplattan som belggning p parkeringsyta

Den genomslppliga ytan frmjar trden

VEG TECH park oCH landskap

pelleplatta

133

pEllEplaTTa MEd Grs

Pelleplattan med grs anvnds p ytor dr man vill ha en grn, levande yta med hg brighet och slitagetlighet. Plattan levereras med en frdigetablerad grsvegetation. Grsets rotsystem ligger tillsammans med en mindre jordvolym inkapslad och skyddad i plattans armerande raster. Stommen utgrs av en rasterplatta i HDPE-plast (se fregende sida). Plattan tl belastningar p 200 ton/m2. Exempel p anvndningsomrde Grna parkeringsytor Grna infiltrationsytor Brandvgar Bullerdmpning i sprtrafik
Pelleplatta med grs 1000 1000 50 mm.

produktdata pelleplatta med grs Mtt: Leverans: 1000 1000 50 mm (kan enkelt delas upp i fyra delar 500 500 mm) Levereras lastade p EUR-pall. 20 m2/pall

Pelleplatta med grs p lastzon vid Vxj Bibliotek.

Brandvg av Pelleplattor vid sjukhus.

VEG TECH park oCH landskap

134

pelleplatta

pEllEplaTTa onTop

Pelleplattan Ontop r en tunnare variant (25 mm) av Pelleplattan. Plattan monteras snabbt och enkelt ovanp det underlag som den skall skydda. Plattan kan lika enkelt demonteras och teranvndas p annan plats. Behver du ett tillflligt markskydd? Skall du anordna ett evenemang som krver tillfllig parkering p en grsyta? Mste du renovera huset och vill skydda grsmattan? Vill du grva en bunker p golfbanan i ett regnigt november? Kontakta oss fr uthyrning av Pelleplattor. Exempel p anvndningsomrde Grna parkeringsytor Byggarbetsplatser Konserter Skydd mot krskador vid tunga arbeten Handikappvgar Markskydd vid golftvlingar, ridtvlingar mm.
Fre: Pelleplatta Ontop utlagd ovanp en befintlig grsmatta fr att skapa en extra parkeringsyta.

produktdata pelleplatta ontop Mtt: Leverans: 1000 1000 25 mm (kan enkelt delas upp i fyra delar 500 500 mm) Levereras lastade p EUR-pall. 80 m2/pall Efter: Pelleplatta Ontop dljs av grset som vuxit upp genom plattans celler. Grset kan klippas p vanligt vis. Pelleplatta Ontop som tillflligt krskydd p golfbana.

VEG TECH park oCH landskap

pelleplatta

135

MonTErinG oCH skTsEl aV YTor MEd pEllEplaTTa Montage

Pelleplattan lggs i ett rutmnster ver den vl frberedda ytan. Det r viktigt att Pelleplattan kommer att ligga ca 10 mm under angrnsande belggning typ asfalt eller marksten, annars r risken stor att Pelleplattan kan slitas upp vid t.ex. snrjning. Justera drfr niverna vl innan utlggningen av plattorna startar. Pelleplattan har hakar p tv sidor av plattan och spr p de andra tv sidorna. Dessa anvnds fr att haka ihop plattorna med varandra. Plattorna hakas i varandra genom att trampa till med klacken eller genom att sl ltt med exempelvis en gummiklubba. Vid behov av tillpassning kan Pelleplattan enkelt kapas med sg eller klippas cell fr cell med exempelvis en stor grensax, vinkelslip eller betongsg. Pelleplattorna sammanfogas med hakar respektive spr i plattans sidor.

pelleplatta fylld med singel

Pelleplatta 50 mm Avjmning 10-20 mm makadam 4/8 mm Brlager dimensionerat efter trafikklass Terrass

singelfyllning Pelleplattan fylls slutligen med singel, lmpligen i fraktionen 4/8 mm. Plattan verfylls ca 10 mm. Vill man inte att mnstret i plattan skall synas br den verfyllas ca 20 mm. Vlj ett rent, tvttat singel/makadam som r lngtidsstabilt fr att bibehlla en god vattengenomslpplighet. Instabila eller dammande singel-/makadamsorter riskerar p sikt att frsmra genomslppligheten i plattan. sktsel P ytor med stort slitage kan man vid behov behva fylla p singel med ngra rs mellanrum. Om det ansamlas mycket material p ytan som exempelvis lv eller sand frn halkbekmpning mste detta rensas bort s att inte plattytan stts igen.

pelleplatta med grs

Pelleplatta med grs 50 mm Avjmning 20-30 mm stenmjl 0/4 mm Brlager dimensionerat efter trafikklass Terrass

renhllning/sopning Om ytan med Pelleplattor ligger intill en yta med exempelvis grus och sand ger trafiken p dessa ytor upphov till en transport av onskat material in p ytan med Pelleplattor. ven halkbekmpning med sand eller stenflis bidrar till en ansamling av material i plattans celler. Ackumuleringen av organiskt material vid grsklippning och ansamling av grus, lv och annat skrp gr att grsarmeringen behver sopas fr att inte cellerna i armeringen skall verfyllas. Beroende p hur snabbt material ackumuleras i grsarmeringsplattan kan sopning med sopmaskin krvas upp till en gng per r. Lmplig tidpunkt r p hsten efter det att trden fllt sina lv eller tidig vr d man ven kan avlgsna ev sand frn vintern samt vid behov hjlps med grsfr. Gdsling vid montage En giva lngtidsverkande gdsel lggs under Pelleplattan p avjmningslagret. tgng ca 30 g/m2 . Underhllsgdsling Genom att gdsla lite men ofta fr grset lttare att tillgodogra sig de tillfrda nringsmnena och risken fr nringslckage blir mindre. Tillvxten blir jmnare vilket minskar antalet klipptillfllen. Grsytan blir mer motstndskraftig mot sjukdomar och fr en hgre sjlvlkningsfrmga och slitagetolerans. Rekommendation: NPK 18-4-10 ca 20 g/m2.

klippning Klippning sker efter behov. En yta med strre slitage behver klippas mer sllan n en mttligt belastad yta. Den torktliga och lngsamvxande grsblandningen i plattan bidrar till att hlla klippbehovet till ett minimum. I alla grsytor som klipps kommer det att bli en tillfrsel av organiskt material i ytan. Detta bidrar till att ytan hjer sig med ren. Anvnd drfr om mjligt grsklippare med uppsamlare fr att begrnsa tillfrseln av organiskt material. Vattning Vattning kan krvas under lngre torra perioder. Eventuella skador Skador i grsvegetationen lagas genom att dressa i ett tunt lager jord och isdd med grsfr. Den nysdda ytan vattnas under etableringsperioden.

VEG TECH park oCH landskap

136

Vegetation till trafikytor

Vegetation till trafikytor

Varfr behvs vegetation i trafikmiljn? Trafikmiljer r ofta sterila och trkiga och de ger vanligtvis ett hrt och avvisande intryck. Miljn i nrheten av vgar och parkeringsytor uppfattas som mycket onaturlig. Med ett kat inslag av vxtlighet kan trafikmiljn gras mer tilltalande och dess omvrldspverkan minskas. Vegetation anlggs i trafikmiljer ofta av estetiska skl. Med enkla insatser kan man mjuka upp den hrda miljn och gra den mer tilltalande. Vegetation i trafikmiljn ger ven en mycket god bullerdmpning. Vegetationen ger med sin stora bladmassa en utrymmessnl och effektiv bullerdmpning. Vxterna bidrar ven till att rena den frorenade luften i trafikmiljn samt att hja luftfuktigheten. Vegetationen kan allts frbttra stadsklimatet dr det vanligtvis r som smst, det vill sga i nrheten av vgarna. Med en genomslpplig markbelggning av sk. Pelleplattor med grs kan man skapa grna kr- och P-ytor. Vxtlighet kan p olika stt anvndas fr att tydliggra trafikmiljn och p s vis hja trafikskerheten. Med vegetation kan olika element i trafikmiljn framhvas (refuger, cirkulationsplatser mm) samt markera vergngar mellan olika delar av trafiksystemet.

Hga krav p vxterna Miljn i nra anslutning till trafikytor r i mnga avseenden en extrem och mycket tuff vxtplats fr mnga vxter. Hr fljer ngra exempel p vad vegetationen utstts fr: Salt Saltbelastningen kan vara hg lngs vissa vgar och bara ett ftal vxter klarar detta. Torka Mnga vxtmiljer vid trafikytor r extremt torra och solexponerade. Vinddrag och vattenkaskader Frbipasserande fordon gr att vegetationen stndigt utstts fr vinddrag och att de ibland verskljs med vatten. Froreningar Vxterna belastas hrt av olika froreningar frn fordonens avgaser samt av stendamm, bitumen och andra partikulra froreningar som avstts p vxterna. Skador frn trafik och snrjning Vegetationen kan skadas svrt av fordon som kr ver ytorna eller av strre snmngder som plogas upp p vegetationsytorna.

VEG TECH park oCH landskap

Vegetation till trafikytor

137

VEGETaTion Fr rEFUGEr, rondEllEr oCH VGslnTEr

rtpluggplantor fr trafikmiljer

Genom att plantera rtpluggplantor ges stora mjligheter att stta samman en vegetationsyta som r individuellt anpassad till den specifika platsen. Med en korrekt uppbyggnad av planteringsytan och ett genomtnkt vxtval erhlls en lttsktt yta med lng livslngd. Fr att f ett bra resultat dr vegetationen sluter ytan och p s stt minskar risken fr ogrs, krvs en planttthet p 15-20 pluggplantor/m. Veg Tech har ett brett sortiment av plantor som lmpar sig fr trafikmiljer. Vi odlar sjlva fram plantorna och vegetationen r av svenskt ursprung och drfr anpassad till vrt klimat. I tabellerna nedan ges exempel p rtpluggplantor fr trafikmiljer. En fullstndig frteckning av vra plantor som r extra lmpade fr trafikmiljer finns i kapitlet Plantor fr markmiljer.

Liten flocknva ger en vacker och marktckande vxtlighet.

Rondell med lingon och mjlon.

Refug med strandrg.

rTplUGGplanTor i TraFikMilJEr VxTFrslaG

Vgslnt planteringsbdd beror av artval art frgkulla (kalkgynnad) strandtrift stor blklocka liten blklocka rdklint vddklint (kalkgynnad) cikoria (kalkgynnad) gulmra midsommarblomster flockfibbla kervdd prstkrage tidig prstkrage sen tjrblomster myskmalva l/B B L L L L B L L L B L L L L B lagervara/Bestllningsvara L - Finns i lager under ssong. Vi reserverar oss fr mellanfrsljning. B - Bestlls nov-dec ret fre leveransr. Planttthet rekommenderas med 15 - 20 pluggplantor per/m. Varje planta gdslas med ca 7 g lngtidsverkande gdsel vid plantering. Kommande r gdslas planteringen vid behov. Ytan br vattnas vid torr vderlek tills plantorna etablerats. Ogrs br kontinuerligt hllas efter. refug, mindre salttliga planteras i ca 250 mm kross 0/18mm art rlleka kattfot sandnejlika backnejlika gulmra grfibbla kringtand smfingerrt backtimjan l/B L L B L L L L L L refug, salttliga planteras i ca 250 mm kross 0/18mm art sandrr strandtrift sandstarr strandrg gulsporre gulkmpar gsrt strandglim l/B L L B L L L L L

VEG TECH park oCH landskap

138

Vegetation till trafikytor

VEGETaTion Fr rEFUGEr, rondEllEr oCH VGslnTEr

Sedum i refuger och rondeller Sedumvegetation r extremt torktlig och trivs drfr bra i de mycket torra omrden som finns i trafikmiljer. Sedumvegetationen tl dremot bara begrnsade mngder salt och slitage. Den skall drfr inte anvndas dr saltpfrestningen r fr stor eller p ytor dr den utstts fr slitage frn exempelvis fordon som sneddar ver ytan, snrjning eller p platser dr man kan befara att fotgngare kommer att g ver ytan. Sedumytan skall drfr omges av en zon med exempelvis stensttning nrmast krytan fr att undvika de mest utsatta partierna. De prefabricerade Xeroflor Sedummattorna r ltta att anlgga och man fr direkt en tt vegetationsyta. Dessa vegetationsmattor r allts av samma sort som de som anvnds till takvegetation. Det r mycket viktigt att sedummattorna anlggs p ett vldrnerat underlag fr att undvika framtida etablering av ogrs. Det r ocks en frdel om ytan utfrs svagt lutande fr att skerstlla en god avrinning och drnering av verskottsvatten.
sedum p murkrn

Sedumvegetationen ligger skyddad av sneddningszoner.

Sedumvegetation passar bra i den torra miljn p murkrn. Vxtligheten kan anlggas med frdiga sedummattor eller genom att plantera miniplugg av blandade sedumarter. I de fall man anvnder frdiga sedummattor r det viktigt att frbereda ett jmnt och drnerande underlag i murkrnet. Sedummattans kanter mste ocks ligga en aning nedsnkta i frhllande till murens sidor s att vxtligheten skyddas mot ntning och uttorkning.

Sedummatta p murkrn.

UppBYGGnad aV sEdUMYTor
prefabricerad xeroflor sedum monterad i trafikmiljer
30 mm Xeroflor Sedum Vid behov; 10 mm VT-filt fr extra vattentillgng Hlad plastfolie >0.1 mm, monterad omlott med brjan i hgpunkt >150 mm Tvttad makadam fraktion 16-32 mm

prefabricerad xeroflor sedum p murkrn

Murkrnsmattans kanter skyddas av yttersta stenarna 30 mm Xeroflor Sedum VT-filt Avjmna med makadam 4/8 mm. Vid behov tta frst muren med makadam 16/32 mm.

Hastighet (km/h) 30 30 50 50 70 70

intensitet lg hg lg hg lg hg

rondell 0 0-0,5 0-0,5 ca 1 0,5-1,0 1,0-2,5

refug 0-0,5 0,5 0,5-1,0 1,0-1,5 1,0-1,5 rekommenderas ej

Sedumfri zon frn krbanan (m)

VEG TECH park oCH landskap

Vegetation till trafikytor

139

VxTEr soM BUllErdMpninG

Effektiv bullerdmpning Vxter kan med frdel anvndas som bullerdmpning i trafikmiljer. Gaturummet domineras vanligen av hrda material som reflekterar och frstrker trafikbullret. Med en strre andel vxtlighet i anslutning till trafiken kan istllet en del av bullret reduceras. Vxternas stora bladmassa och den luft som finns innesluten i vegetationen bildar en effektiv ljudabsorbent. P fasader och bullerplank Vegetation kan exempelvis etableras p fasader i trnga gaturum eller kl in bullerplank fr att frstrka funktionen hos dessa. I dessa fall r det vanligtvis olika former av klttervxter som anvnds. Vill man erhlla ett mycket snabbt resultat och en minimal etableringssktsel kan ocks Veg Techs vxtskrmar anvndas fr detta ndaml. Ls mer under kapitlet Vxtskrmar. Bullerdmpning av sprbddar Pelleplattan med grs anvnds exempelvis som marktckning i sprbddar eftersom de effektivt dmpar bullret frn vagnar och rls. Den tta vegetationsytan hjlper dessutom till att hlla ogrset borta frn sprbddarna. Vegetationen gr givetvis ocks att spromrdet ser vackrare ut.
2

VxTEr Fr lUFTrEninG I flera tttbebyggda omrden ligger halterna av skadliga partiklar i luften p direkt hlsofarliga niver. I bland annat Stockholm ifrgastter man om det gr att fortstta den bostadsutbyggnad som sker i direkt anslutning till de stora trafiklederna. Man har berknat att 1800 svenskar rligen dr en fr tidig dd p grund av partiklar i luften frn svenska vgar allts mer n tre gnger fler n antalet dda i trafikolyckor. Med sin stora bladmassa bildar vxtligheten en stor kontaktyta mot omgivande luft. Likt ett stort filter fngar vxterna in luftens skadliga partiklar.
3

1 Vxtskrmar av murgrna klr in bullervall av betong. 2 Pelleplattor ger en grn bullerdmpning av sprmilj. 3 I Bangkok anvnds smarta pergolasystem med klngvxter som ger en stor bladmassa utan att behva mycket utrymme i markplanet.

VEG TECH park oCH landskap

140

ngsvegetation

ngsvegetation

Torrng anlagd med ngsfr tre r efter sdd.

Flera frdelar med ngsvegetation Med vra system fr ngsvegetation kan en naturlig milj snabbt skapas. ngsytor r mycket varierande, frgrika och stimulerande och blir ett positivt inslag i mnga olika miljer. Den enkla och billiga sktseln av en ngsyta gr den till ett mycket frdelaktigt alternativ jmfrt med grsytor som krver kontinuerlig och energikrvande sktsel. ngsvegetationen skapar en naturlig biotop som lockar till sig ett varierat djurliv av exempelvis fjrilar, humlor och fglar. Var kan ngsvegetation anvndas? ngsvegetation kan anvndas i flera olika miljer. Det finns ngstyper fr allt frn torra och branta slnter till fuktiga och flacka ytor. ngar kan anlggas p exempelvis torra och magra vgslnter, i vtmarker och versilningsytor eller i park- och trdgrdsmiljer. ngsvegetationen kan omfatta stora ytor i infrastrukturprojekt eller bara utgra en liten del av en trdgrd. Vr ngsvegetation finns exempelvis vid skolor, i bostadsomrden, p golfbanor, i stadsparker och i trafikmiljer.
VEG TECH park oCH landskap

Hg kvalitet Vi baserar vr produktion p hgklassigt svenskt frmaterial. Utgngsmaterialet i vra produkter fr ngsvegetation r anpassat fr svenska frhllanden. Den stora bredden av olika ngsmattor, plantor och frer gr att man kan komponera en ng fr de flesta typer av markfrhllanden och att den r anpassad fr klimatet i stora delar av landet. Hur anlggs ngen? Det finns olika metoder fr att anlgga ngsvegetation. Vilken man vljer beror bland annat p hur snabbt man vill ha en frdig ngsyta och vilken sktsel man kan acceptera under etableringstiden. Frdig ng: Det snabbaste alternativet. De frdigodlade ngsmattorna ger dig en vacker ng frn frsta dagen. rtpluggplantor: Genom att plantera rtpluggplantor kan du komponera din ng med exakt de arter du vill ha. ngsfrblandning: Det billigaste och enklaste alternativet fr stora ytor. Kan ocks kombineras med rtpluggplantor.

ngsvegetation

141

inspiraTionsBildEr...
1 2 3 4-5 Frdiga ngsmattor klara fr leverans ng i vgslnt anlagd med sdd och rtpluggplantor Torrng av frdiga ngsmattor samt rtpluggplantor Tre r efter anlggning av frdiga ngsmattor

3 5

VEG TECH park oCH landskap

142

ngsvegetation

FrdiG nG Enkelt och anvndbart P ytor dr man snabbt vill skapa en vletablerad ngsvegetation r Frdig ngsmatta det bsta alternativet. ngsmattan r frodlad och har redan vid leveransen en vl utvecklad ngsvegetation av blandade rter och grs. Mattan baseras p arter av svenskt ursprung. ngsvegetationen prefabriceras i ett 3-4 cm tunt jordlager. Mattan r i botten frstrkt med ett armeringsnt av kokosfiber. Armeringen gr mattan ltt att hantera och att den blir extra motstndskraftig mot erosion. Eftersom vxtligheten r frdigutvecklad redan vid leveransen rotar den sig snabbt p platsen och binder underlaget. ngsmattan kan drfr anvndas som ett effektivt erosionsskydd i exempelvis slnter.
Frdig torrng vid Mckelsns orangeri

VEG TECHs nGsMaTTor:

nY! svenskng torr-normal F 6703
Den nya svenskngen passar de flesta torra och normala marktyperna.

Normalngsmatta

normalng F 6701
Lmplig fr lerjordar och finkorniga morjordar (ej sand/grus). Normalngsmattan baseras p ngsfrblandning 6701.

Torrng F 6704
Lmplig fr torra mornjordar, sand och grus. Anvnds exempelvis i vgslnter och refuger. Torrngsmattan baseras p ngsfrblandning 6704.

Fuktng F 6702
Lmpar sig exempelvis fr infiltrationsytor och versilningsytor samt i dikesbottnar och fuktzoner kring dammar. Fuktngsmattan baseras p ngsfrblandning 6702.

salttlig ng F 7001
Lmplig i rondeller och refuger med saltbelastning samt ytor nra havet. Vegetationen utgrs exempelvis av strandtrift, gulkmpar, strandglim, krringtand och backnejlika.

VEG TECH park oCH landskap

ngsvegetation

143

MonTaGE oCH skTsEl aV FrdiG nG

Frberedelser av underlaget Ytan skall fr bsta resultat vara fri frn flerriga rotogrs som exempelvis kvickrot och kertistel. Underlaget skall inte vara alltfr nringsrikt. Bst resultat fr man p nringsfattiga jordar som exempelvis sand/mojordar eller fattiga alvjordar. Alltfr feta och nringsrika jordar kan frbttras genom att gra en djuppljning och blanda upp matjorden med magrare alv. Om underlaget r kompakt och torrt skall ytan luckras upp och vattnas igenom. Underlaget skall vara jmnt s att ngsmattorna fr bra jordkontakt vid utlggningen. tgrder mot rotogrs Jordar med ogrsproblem kan tgrdas genom att lgga ut en ogrshmmande, termiskt behandlad fiberduk p marken. Var noga med att skarvarna verlappas ordentligt. Helst skall de sys ihop med en speciell symaskin som finns att hyra hos Veg Tech. En ogrsfri och mager jordblandning pfrs drefter ovanp fiberduken. Jordar med ogrs kan ocks i frvg tgrdas genom att tcka marken med en ej ljusgenomslpplig fiberduk i tv r fre montaget.

Utlggning av ngsmattan ngsmattorna levereras lastade p EUR-pall. En ngsmatta lyfts enkelt av tv man. ngsmattorna lggs ut ttt kant i kant ovanp det frberedda underlaget. ngsmattan mste f bra jordkontakt vid utlggningen. Om mattan riskerar att utsttas fr extrema vindar eller om den skall monteras i branta slnter br den frankras med exempelvis trspik. Efter utlggningen vattnas ytan med ngsmattorna noga. Under de frsta veckorna efter montaget mste ngsmattorna d och d vattnas om det r torr vderlek. sktsel Fr att bibehlla rtfloran och gynna den framfr grs och ogrs skall ngen sls varje r. Skrande redskap som exempelvis sltterbalk eller lie skall anvndas. Klipphjden mste vara minst 60-80 mm. ngen sls i brjan av augusti nr de flesta rterna har blommat ver. Det avslagna het kan man grna lta ligga kvar i upp till en vecka s att det fr tid att fra av sig. Allt h tas drefter bort, annars fr man p sikt en onskad uppgdsling av marken. Konventionella grsklippare eller trimmers skall inte anvndas fr att sl ngen eftersom de i fr hg grad finfrdelar det avslagna klippet. Det finfrdelade klippet gder markytan och ngsytan kommer succesivt att verg till en ren grsyta. Endast om det visar sig att ngsytan blir extremt mager kan en ltt gdsling utfras med exempelvis lngtidsverkande gdselmedel.

Montage p magert, rotogrsfritt underlag

produktdata Frdig ng
30 mm Frdig ngsmatta Befintlig jord

Mtt: Leverans:

1 0,8 m Lastas p EUR-pall Pallstorlek: ca 20 mattor = 16 m Vikt full pall: ca 650 kg

Montage p jord med ogrsinslag

Montage av salttlig Frdig ng 7001

30 mm Frdig ngsmatta Salttlig 30 mm Frdig ngsmatta 50-100 mm ogrsfri jord, sand/mojord eller grus fraktion 0-4 mm Ogrshmmande fiberduk Befintlig jord

>150 mm Bergkross/Makadam 0-18 mm

Ogrshmmande fiberduk Befintlig jord

VEG TECH park oCH landskap

144

ngsvegetation

rTplUGGplanTor Fr nGsYTor ngsarter fr alla frhllanden Du kan enkelt komponera din ngsyta med rtpluggplantor av svenska ngsarter. Det finns en mngd olika arter att vlja bland fr exempelvis torra, normalfuktiga och fuktiga ytor. Om man jmfr med en sdd ngsyta s r frdelen med rtpluggplantor att man exakt kan kontrollera artvalet samtidigt som frsta rets blomning blir rikligare. Det r vanligt att plantering av rtpluggplantor kombineras med sdd av ngsfr.

rtpluggplantor levereras i brtten med 40 plantor.

rtplugg planteras med Veg Techs planteringssystem och Veg Techs strandmattor r frankrade vid strandkanten.
rtpluggplantor fr ngsytor - frslag p artval TorrnG Torra mornjordar
art rlleka liten blklocka rdklint backnejlika brudbrd (kalkgynnad) gulmra blodnva (kalkgynnad) olika fibblor kta johannesrt kervdd sommarfibbla prstkrage tidig prstkrage sen kringtand tjrblomster myskmalva gullviva backsippa mandelblomma l/B L L L L L L L L B L B L L L L B L L L

Samma yta 2 mnader efter plantering.

(Lista ver rtpluggplantor finns under kapitlet Plantsortiment) FUkTnG Fuktig morn-, ler- och mjlajord
art l/B L L L L L L L L L L L L L

norMalnG Morn-, ler- och mjlajord

art akleja slttergubbe stor blklocka rdklint gulmra midsommarblomster fyrk. johannesrt kervdd prstkrage tidig prstkrage sen myskmalva gullviva smrblomma rdblra ngsvdd l/B L L L L L L L L L L B L L L L

VxTEr Fr FJrilar

art

l/B L L B L L L L B L L L L

nysrt ngsbrsma olika starr midsommarblomster humleblomster gkblomster vidert fackelblomster kta frgtmigej smrblomma ngsvdd smrboll lkevnderot

rlleka rdklint vddklint hampflockel gulmra olika fibblor kervdd sommarfibbla prstkrage fackelblomster ngsvdd backtimjan

lagervara/Bestllningsvara L - Finns i lager under ssong. Vi reserverar oss fr mellanfrsljning. B - Bestlls nov-dec ret fre leveransr.

rekommenderad planteringstthet: 5-10 plantor/m2 vid kombination med frsdd. Vi rekommenderar en kombination med sdd, d ytan vxer ihop snabbare och ger ett jmnare och naturligare resultat. Mikroklimatet i etableringsytan frbttras och frekomsten av frogrs minskar.

VEG TECH park oCH landskap

ngsvegetation

145

planTErinG aV nG MEd rTplUGGplanTor

Hantering av plantorna fram till planteringen Om du inte kan utfra planteringen direkt efter leveransen mste du ta hand om plantorna s att de inte tar skada. Placera brttena (plastbehllarna med plantor) sida vid sida p en skuggig plats, grna direkt p marken. Tnk p att stlla dem s att de inte riskerar att bli fr blta om det regnar kraftigt. Om plantorna verkar torra skall de vattnas s att rotklumpen blir genomfuktad. Om du r tvungen att lagra plantorna mer n en vecka se d till att rtterna inte vxer fast i marken under brttena. Frberedelser av underlaget Ytan skall fr bsta resultat vara fri frn flerriga rotogrs som exempelvis kvickrot och kertistel. Underlaget skall inte vara alltfr nringsrikt. Bst resultat fr man p nringsfattiga jordar som exempelvis sand/mojordar eller fattiga alvjordar. Alltfr feta och nringsrika jordar kan frbttras genom att gra en djuppljning och blanda upp matjorden med magrare alv. Om underlaget r kompakt och torrt skall ytan luckras upp och vattnas igenom. tgrder mot rotogrs Jordar med ogrsproblem kan tgrdas genom att lgga ut en ogrshmmande, termiskt behandlad fiberduk p marken. Var noga med att skarvarna verlappas ordentligt. Helst skall de sys ihop med en speciell symaskin som finns att hyra hos Veg Tech. En ogrsfri och mager jordblandning pfrs drefter ovanp fiberduken. Jordar med ogrs kan ocks i frvg tgrdas genom att tcka marken med en ej ljusgenomslpplig fiberduk i tv r fre montaget. Utrustning Om det r mnga plantor som skall planteras grs detta enklast med ett planteringsrr. Det underlttar ocks om du har en sk planteringssele dr du kan fsta brttena med plantor samt en gdselpse. Planteringsrr och planteringssele kan hyras av oss. Vi kan ocks leverera den typ av gdselmedel som passar bst fr dina plantor. Om det bara r en mindre mngd plantor som skall planteras s klarar du dig med exempelvis en liten planteringsspade.

planteringsarbetet Plantering av rtpluggplantor kan gras under perioden april-oktober men vr eller tidig hst anses vara den bsta tiden. Om plantorna r torra skall de vattnas s att jordklumpen r genomfuktad fre planteringen. Anvnd exempelvis en liten planteringsspade fr planteringen. Lgg i en liten nypa gdsel (ca 7 g lngtidsverkande gdsel/ planta) i botten p planteringshlet. Tryck ned plantan och se till att hela rotklumpen kommer ner i jorden. Tryck till runt plantan s att den sitter fast ordentligt. plantering med planteringsrr: 1 2 3 Trampa ner planteringsrret i jorden. ppna botten p planteringsrret med pedalen. Dra frsiktigt upp plantan ur brttet/krukan. Om plantan sitter fast eller riskerar att g snder, tryck upp pluggen underifrn med fingret. Slpp ner gdsel och planta i planteringsrret (ca 7 g lngtidsverkande gdsel/planta). Dra upp planteringsrret och vrid medsols Trampa till jorden runt plantan s att god kontakt bildas mellan rtter och jord. Plantan skall alltid planteras ngot djupare n marken runt omkring. Om pluggen sticker upp kan den annars ltt torka. Vattna hela den nyplanterade ytan ordentligt. Om det blir en period med torrt vder efter planteringen mste ytan vattnas s att plantorna inte torkar.

4 5 6

7 8

skall du plantera stora ytor? D kan du hyra planteringsrr och planteringssele hos oss. Veg Tech erbjuder sig ocks att utfra hela entreprenaden. Kontakta oss fr offert.

VEG TECH park oCH landskap

146

ngsvegetation

nGsFr

Frer fr alla miljer Veg Tech har ett flertal olika ngsfrblandningar fr olika marktyper och miljer. Vi arbetar bara med hgkvalitativa frer och huvuddelen av frmaterialet har svenskt ursprung. ngssdd lmpar sig fr svl stora som sm ytor. Jmfrt med Frdig ngsmatta och plantering med rtpluggplantor s tar en etablering med frsdd lngre tid. Frsta ret kan man inte rkna med ngon tt och blommande ng. Men redan andra ret blir ytan mer tilltalande och blomningen rikare. Veg Tech rekommenderar en kombination med sdd av ngsfr och plantering av rtpluggplantor. Ytan vxer ihop snabbare och ger ett jmnare och naturligare resultat. Mikroklimatet i etableringsytan frbttras och frekomsten av frogrs minskar. Med rtpluggplantorna fr man en blomning redan frsta ret. Plantorna ger dig ocks mjlighet att etablera exakt de arter som du vill ha och arter som kanske inte finns representerade i frblandningarna. Vanligtvis etableras plantorna i grupper eller ar i ytan som ss med ngsfr. Ett annat alternativ fr att f en snabbare start p ngen och en blomning redan frsta sommaren r att anvnda en andel Blomsterkerfr vid sdden. Blomsterkerfret innehller ett antal ettriga arter som ger en fin blomning frsta ssongen och som kompletterar den vriga frsdden.

ng tre r efter sdd.

Vra frblandningar P de fljande sidorna kan du se specifikationen fr de olika frblandningarna. Det breda och vlbeprvade sortimentet av frblandningar tcker in de flesta marktyper som kan vara aktuella i Norden. Vi samarbetar med fretaget Pratensis AB som har mycket lng erfarenhet av ngsfrproduktion.

Nordisk stormhatt och midsommarblomster finns i den nya fjllngsfrblandningen. (foto: Pratensis AB)

VEG TECH park oCH landskap

ngsvegetation

147

ngsfrblandningar
6701 Frisk till torr jord Achillea millefolium Campanula persicifolia Centaurea jacea Centaurea scabiosa Filipendula vulgaris Galium verum Hieracium umbellatum Hypericum perforatum Knautia arvensis Leontodon hispidus Leucanthemum vulgare Plantago lanceolata Plantago media Primula veris Geum rivale Ranunculus acris Rhinanthus serotinus Rumex acetosa Silene dioica Silene vulgaris Succisa pratensis Summa rter Anthoxanthum odoratum Arrhenatherum pubescens Cynosurus cristatus Festuca ovina Festuca rubra Luzula multiflora Summa grs rlleka stor blklocka rdklint vddklint brudbrd gulmra flockfibbla kta johannesrt kervdd sommarfibbla prstkrage svartkmpar rdkmpar gullviva humleblomster smrblomma hskallra ngssyra rdblra smllglim ngsvdd 20 vikt % vrbrodd luddhavre kamxing frsvingel rdsvingel ngsfryle 80 vikt % 6703 Torr mager kalkrik jord Achillea millefolium Anthemis tinctoria Campanula persicifolia Campanula rotundifoilia Centaurea jacea Centaurea scabiosa Cichorium intybus Echium vulgare Filipendula vulgaris Galium verum Hypericum perforatum Hypochoeris maculata Leontodon hispidus Leucanthemum vulgare Lotus corniculatus Malva moschata Plantago media Potentilla tabernaemontanii Primula veris Rhinanthus minor Saxifraga granulata Scabiosa columbaria Senecio jacobea Silene nutans Summa rter Arrhenatherum pratense Briza media Festuca ovina Festuca rubra Phleum phleoides Phleum pratense ssp be. Summa grs 6704 Torr mager kalkfattig jord Achillea millefolium Campanula rotundifolia Dianthus deltoides Galium verum Hieracium pilosella Hieracium umbellatum Hypericum maculatum Hypochoeris radicata Jasione montana Knautia arvensis Leucanthemum vulgare Linaria vulgaris Lotus corniculatus Lychnis viscaria Pimpinella saxifraga Rumex acetosella Saxifraga granulata Solidago virgaurea Viola tricolor Summa rter Agrostis capillaris Anthoxanthum odoratum Bromus hordeaceus Deschampsia flexuosa Festuca ovina Festuca rubra Luzula campestris Summa grs rlleka liten blklocka backnejlika gulmra grfibbla flockfibbla fyrk. joh.rt rotfibbla blmunkar kervdd prstkrage gulsporre kringtand tjrblomster bockrot bergssyra mandelblom gullris styvmorsviol 10 vikt % rdven vrbrodd luddlosta krusttel frsvingel rdsvingel knippfryle 90 vikt % 6705 Enkel blandning Agrostemma githago Achillea millefolium Centaurea jacea Hieracium umbellatum Hypericum perforatum Leontodon hispidus Leucanthemum vulgare Lychnis viscaria Plantago lanceolata Ranunculus acris Potentilla argentea Rumex acetosa Rumex acetosella Silene vulgaris Solidago virgaurea Summa rter Agrostis capillaris Cynosurus cristatus Festuca ovina Festuca pratensis Festuca rubra Summa grs kltt rlleka rdklint flockfibbla kta johannesrt sommarfibbla prstkrage tjrblomster svartkmpar smrblomma femfingerrt ngssyra bergssyra smllglim gullris 12 vikt % rdven kamxing frsvingel ngssvingel rdsvingel 88 vikt % rlleka frgkulla stor blklocka liten blklocka rdklint vddklint cikoria bleld brudbrd gulmra kta johannesrt sltterfibbla sommarfibbla prstkrage kringtand myskmalva rdkmpar smfingerrt gullviva ngsskallra mandelblom fltvdd stnds backglim 18 vikt % ngshavre darrgrs frsvingel rdsvingel flentimotej vildtimotej 82 vikt % 6706 Fjrilsblandning Achillea millefolium Achillea ptarmica Centaurea jacea Centaurea scabiosa Hieracium umbellatum Knautia arvensis Leucanthemum vulgare Lotus corniculatus Malva moschata Plantago lanceolata Ranunculus acris Rumex acetosa Scabiosa columbaria Summa rter Festuca ovina Festuca pratensis Festuca rubra Poa pratensis Summa grs rlleka nysrt rdklint vddklint flockfibbla kervdd prstkrage kringtand myskmalva svartkmpar smrblomma ngssyra fltvdd 15 vikt % frsvingel ngssvingel rdsvingel ngsgre 85 vikt % 6702 Fuktig till blt jord Achillea ptarmica Angelica sylvestris Caltha palustris Cardamine pratensis Eupatorium cannabinum Filipendula ulmaria Geranium sylvaticum Geum rivale Hypericum maculatum Lychnis flos-cuculi Lythrum salicaria Myosotis scorpioides Prunella vulgaris Ranunculus acris Serratula tinctoria Silene dioica Succisa pratensis Trollius europaeus Valeriana officinalis Vicia cracca Summa rter Alopecurus pratensis Briza media Carex elata Cynosurus cristatus Deschampsia caespitosa Festuca pratensis Festuca rubra Summa grs nysrt strtta kabbleka ngsbrsma hampflockel lgrt midsommarbl humleblomster fyrk. johannesrt gkblomster fackelblomster kta frgtmigej brunrt smrblomma ngsskra rdblra ngsvdd smrboll lkevnderot krkvicker 18 vikt % ngskavle darrgrs bunkestarr kamxing tuvttel ngssvingel rdsvingel 82 vikt %

VEG TECH park oCH landskap

148

ngsvegetation

6708 Vgrensbland. vr. jordar Agrostemma githago Achillea millefolium Centaurea jacea Galium verum Hieracium aurantiacum Hieracium umbellatum Hypericum maculatum Leucanthemum vulgare Linaria vulgaris Lotus corniculatus Lychnis viscaria Knautia arvensis Rumex acetosa Rumex acetosella Solidago virgaurea Succisa pratensis Verbascum nigrum Summa rter Agrostis capillaris Cynosurus cristatus Deschampsia flexuosa Festuca ovina Festuca pratensis Festuca rubra Summa grs kltt rlleka rdklint gulmra rdfibbla flockfibbla fyrk. joh.rt prstkrage gulsporre kringtand tjrblomster kervdd ngssyra bergssyra gullris ngsvdd mrkt kungsljus 14 vikt % rdven kamxing krusttel frsvingel ngssvingel rdsvingel 86 vikt %

6710 skuggblandning Campanula latifolia Geranium sylvaticum Potentilla erecta Silene dioica Stellaria holostea Veronica officinalis Viola riviniana Summa rter Agrostis capillaris Deschampsia flexuosa Festuca rubra Poa nemoralis Summa grs hssleklocka midsommarbl blodrot rdblra buskstjrnbl. renpris skogsviol 7 vikt % rdven krusttel rdsvingel lundgre 93 vikt %

6712 snabbetablerad mot erosion Achillea millefolium Agrostemma githago Centaurea jacea Leucanthemum vulgare Lotus corniculatus Trifolium pratense Summa rter Agrostis capillaris Festuca ovina Festuca rubra Lnga rhizomer Festuca rubra Korta rhizomer Lolium perenne Poa pratensis Summa grs rlleka kltt rdklint prstkrage kringtand rdklver 14 vikt % rdven frsvingel rdsvingel rdsvingel engelskt rajgrs ngsgre 86 vikt %

6711 Torr havsstrandng Achillea millefolium Armeria maritima Campanula rotundifolia Centaurea jacea Dianthus deltoides Galium verum Hieracium pilosella Hieracium umbellatum Jasione montana Linaria vulgaris Lotus corniculatus Plantago lanceolata Plantago maritima Potentilla argentea Ranunculus bulbosus Rumex acetosella Sedum telephium Silene uniflora Trifolium arvense Viola tricolor Summa rter Agrostis capillaris Anthoxanthum odoratum Bromus hordeaceus Carex arenaria Festuca ovina Festuca rubra Poa compressa Summa grs rlleka strandtrift liten blklocka rdklint backnejlika gulmra grfibbla flockfibbla blmunkar gulsporre kringtand svartkmpar gulkmpar femfingerrt knlsmrbl. bergssyra krleksrt strandglim harklver styvmorsviol 20 vikt % rdven vrbrodd luddlosta sandstarr frsvingel rdsvingel berggre 80 vikt % 6901 Bellisgrsblandning Bellis perennis Agrostis capillaris Festuca rubra Poa pratensis tusenskna rdven rdsvingel ngsgre 6801 Blomsterkerfr Agrostemma githago Centaurea cyanea Papaver rhoeas Papaver dubium Summa rter kltt blklint kornvallmo rgvallmo 100 vikt % 6713 Fjllng Aconitum lycoctonum Angelica archangelica Cirsium helenoides Geranium sylvaticum Leucanthemum vulgare Silene dioica Solidago virgaurea Trollius europaeus Summa rter Festuca ovina Festuca rubra Poa alpina Summa grs nordisk stormhatt fjllkvanne borsttistel midsommarbl prstkrage rdblra gullris smrboll 12 vikt % frsvingel rdsvingel fjllgre 88%

6709 norra sverige torr till frisk jord Achillea millefolium Centaurea jacea Campanula rotundifolia Dianthus deltoides Geranium sylvaticum Hieracium pilosella Hieracium gr Stiptolepidia Hieracium umbellatum Hypericum maculatum Leucanthemum vulgare Lychnis viscaria Knautia arvensis Plantago media Rhinanthus minor Rumex acetosa Silene dioica Silene vulgaris Solidago virgaurea Summa rter Agrostis capillaris Anthoxanthum odoratum Bromus hordeaceus Poa alpina Deschampsia flexuosa Festuca ovina Festuca rubra Summa grs rlleka rdklint liten blklocka backnejlika midsommarbl grfibbla kvastfibbla flockfibbla fyrk. joh.rt prstkrage tjrblomster kervdd rdkmpar ngsskallra ngssyra rdblra smllglim gullris 10 vikt % rdven vrbrodd luddlosta fjllgre krusttel frsvingel rdsvingel 90 vikt %

Till ngsfrblandningen Torr havsstrandng bestr planteringsbdden av 150 mm 0-8 mm kross

6750 Blandning efter egna nskeml Kontakta oss fr mer information om egenkomponerade frblandningar.

VEG TECH park oCH landskap

ngsvegetation

149

sdd oCH skTsEl aV nGsYTa

Frberedelser av underlaget Ytan skall fr bsta resultat vara fri frn flerriga rotogrs som exempelvis kvickrot och kertistel. Underlaget skall inte vara alltfr nringsrikt. Bst resultat fr man p nringsfattiga jordar som exempelvis sand/mojordar eller fattiga alvjordar. Alltfr feta och nringsrika jordar kan frbttras genom att gra en djuppljning och blanda upp matjorden med magrare alv. tgrder mot rotogrs Jordar med ogrsproblem kan tgrdas genom att lgga ut en ogrshmmande, termiskt behandlad fiberduk p marken. Var noga med att skarvarna verlappas ordentligt. Helst skall de sys ihop med en speciell symaskin som finns att hyra hos Veg Tech. En ogrsfri och mager jordblandning pfrs drefter ovanp fiberduken. Jordar med ogrs kan ocks i frvg tgrdas genom att tcka marken med en ej ljusgenomslpplig fiberduk i tv r fre montaget. sdd Det bsta resultatet fr man om man utgr frn en nyetablering p en helt ppen jordyta. Den mest lmpliga tiden fr sdd r september men de andra hstmnaderna gr ocks bra liksom en tidig vrsdd. Eftersom utsdesmngden r mycket lg br fret blandas upp med sgspn eller vetekli fr att f en mer ltthanterlig volym att arbeta med vid sdden ( t ex 1 del fr + 3 delar vetekli eller fint sgspn). Man ska absolut inte blanda upp ngsfret med ytterligare grsfr vilket bara skulle innebra att grset konkurrerar ut rterna. Sbdden br vara harvad eller grovkrattad. Fret kan ss fr hand eller med maskin. Efter sdd myllas fret ytligt med kratta eller vlt. P branta slnter eller andra svrtillgngliga omrden kan sprutsdd gras. I dessa fall br utsdesmngden ka ngot (se tabell fr utsdesmngder). Man kan ven frbereda ytan med exempelvis ett kokosnt eller ett syntetisk erosionsskyddsnt fr att skydda den nysdda ytan mot erosion och skapa ett bttre mikroklimat fr groningen. Kokosnt och andra ytarmeringsmaterial hittar du under kapitlet tillbehr.

sktsel Den nyanlagda ngen r gles och luckig och frsta ret kan ytan innehlla diverse ettriga ogrs som funnits i jordens frreserv. Om de upplevs som strande kan de klippas av p 8-10 cm hjd. Mnga ngsarter gror och tillvxer lngsamt och kan vara svra att upptcka. Ogrset frsvinner oftast andra ret och d kommer de frsta ngsblommorna att blomma. Fr att bibehlla rtfloran och gynna den framfr grs och ogrs skall ngen sls varje r. Skrande redskap som exempelvis sltterbalk eller lie skall anvndas. Klipphjden mste vara minst 60-80 mm. ngen sls i brjan av augusti nr de flesta rterna har blommat ver. Det avslagna het kan man grna lta ligga kvar i upp till en vecka s att det fr tid att fra av sig. Allt h tas drefter bort, annars fr man p sikt en onskad uppgdsling av marken. Konventionella grsklippare eller trimmers skall inte anvndas fr att sl ngen eftersom de i fr hg grad finfrdelar det avslagna klippet. Det finfrdelade klippet gder markytan och ngsytan kommer succesivt att verg till en ren grsyta. Endast om det visar sig att ngsytan blir extremt mager kan en ltt gdsling utfras med exempelvis lngtidsverkande gdselmedel.

Utsdesmngder ngsfr: ngsfr sprutsdd: Blomsterkerfr: vid inblandning med ngsfr: Bellisgrsblandning: Snabbetablerad mot erosion: 300 g/100 m2 450 g/100 m2 125 g/100 m2 50 g/100 m2 1 kg/100 m2 500 g/100 m2

VEG TECH park oCH landskap

150

Vxter fr vattenmiljer

Vxter fr vattenmiljer

Strandmatta: Frdiga mattor med vattenvegetation odlade i en stark stomme. Finns i flera storlekar och artblandningar. Flytande vegetation: Strandmatta med en flytstomme. Perfekt fr vattenrening eller i prydnadsdammar. Strandrulle: Starka rullar av kokosfiber som frodlats med vattenvegetation. Utmrkta som erosionsskydd. Maxipluggplantor: Stora och rejla plantor. Mnga olika arter att vlja bland. Kan etableras i utsatta miljer. rtpluggplantor: Ett mycket brett sortiment av plantor med naturligt frekommande arter.

Hur kan vattenvegetationen anvndas? Erosionsskydd fr att skydda utsatta strandpartier frn vgpverkan och strmmande vatten. Vattenrening i exempelvis versilningsytor och efterpoleringsdammar. Skapa en biologisk balans i dammar p golfbanor, i parker och trdgrdar och minska risken fr alger. Prydnadsvegetation i trdgrds- och parkdammar.

Till hger: Strandmattor i ppet dagvattensystem, Malm. Under: Veg Techs strandmattor i en av sjarna i centrala Kpenhamn. Fr att skapa bttre reproduktionsplatser fr sjarnas gddor anlades partier med vattenvegetation av frdiga strandmattor.

VEG TECH park oCH landskap

Vxter fr vattenmiljer

151

VEG TECH park oCH landskap

152

Vxter fr vattenmiljer

sTrandMaTTa

Frdig strand p lpmeter Strandmattan r en prefabricerad vxtmatta med olika blandningar av strand- och vattenvxter. Vxterna r odlade i en mycket stark matta av sammanvvd kokosfiber. De vlutvecklade vxterna gr tillsammans med den starka, armerande kokosmattan att Strandmattan kan etableras ven i miljer utsatta fr vgor eller strmmande vatten. Strandmattan innehller ingen jord utan vxterna vxer direkt i kokosmattan. Detta gr att man slipper ls jord som kan tillfra ondig nring till vattnet. Mattan innehller svenska arter frn vr vilda flora.

Flera olika modeller Strandmattan produceras med flera olika vxtblandningar och i olika format. Vxtblandningarna r komponerade med tanke p hur strandmattan skall anvndas i sin nya milj. Vissa strandmattor r exempelvis optimerade fr att ge ett bra erosionsskydd eller vattenrenande effekt. Andra mattor har exempelvis vxtblandningar som ger en trevlig blomning. I frteckningen av de olika varianterna av strandmattor ges exempel p hur strandmattorna kan anvndas. De olika storlekarna av strandmattor gr ocks att man lttare skall hitta en modell som passar fr just det aktuella projektet. De strre mattorna passar bra i strre dammbyggnadsprojekt och som erosionsskydd, medan de mindre modellerna r mer lttanvnda i exempelvis prydnadsdammar.

Nyproducerade strandmattor.

Strandmattor frdiga fr leverans.

Utlggning av strandmattor i en dagvattendamm

ppet dagvattensystem pryds av strandmattor, Esbo Centrum FI.

VEG TECH park oCH landskap

Vxter fr vattenmiljer

153

Modeller av strandmattor
Strandmattorna finns i tvre olika storlekar. Den minsta modellen med mtten 0,4 1,2 m har tagits fram fr att vara mer lttplacerad och ltthanterlig i mindre dammbyggnadsprojekt som exempelvis park- och trdgrdsdammar.

1,2

2,0

0,4

1,0

sTrandMaTTa 12 M Vxtblandning s1
Vxtegenskaper: Blommande lgvxande arter. Klarar nrings-fattiga och kalkfattiga frhllanden. Exempel p anvndning: Prydnad, erosionsskydd. arter: Caltha palustris Carex nigra Eriophorum angustifolium Juncus articulatus Juncus compressus Lychnis flos-cuculi Lycopus europaeus Lysimachia vulgaris Myosotis scorpioides Potentilla palustris Ranunculus flammula kabbleka hundstarr ngsull ryltg stubbtg gkblomster strandklo vidert kta frgtmigej krkklver ltranunkel

Vxtblandning s2
Vxtegenskaper: Blommande hgvxande arter. Klarar kalkrika frhllanden. Exempel p anvndning: Prydnad, erosionsskydd. arter: Caltha palustris Carex panicea Carex paniculata Carex pseudocyperus Iris pseudoacorus Juncus articulatus Juncus conglomeratus Lythrum salicaria Myosotis scorpioides Solanum dulcamara kabbleka hirsstarr vippstarr slokstarr gul svrdslilja ryltg knapptg fackelblomster kta frgtmigej besksta

Vxtblandning s3
Vxtegenskaper: Universalmatta med blommande, tliga arter. Klarar skuggiga frhllanden. Exempel p anvndning: Restaurering av naturliga vattendrag, erosionsskydd, prydnad. arter: Caltha palustris Carex acuta Carex nigra Iris pseudacorus Juncus articulatus Juncus conglomeratus Lysimachia vulgaris Lythrum salicaria Myosotis scorpioides Scirpus sylvaticus kabbleka vasstarr hundstarr gul svrdslilja ryltg knapptg vidert fackelblomster kta frgtmigej skogssv

Vxtblandning s4
Vxtegenskaper: Kraftigvxande tliga arter. Exempel p anvndning: Vattenrening, dagvattendammar, efterpoleringsdammar. arter: Alisma plantago-aquatica Carex acuta Filipendula ulmaria Glyceria maxima Iris pseudacorus Juncus conglomeratus Phragmites australis Typha angustifolia Typha latifolia svalting vasstarr lgrt jttegre gul svrdslilja knapptg bladvass smalkaveldun bredkaveldun

Vxtblandning s5,

Bestllningsvara

Vxtblandning s6,

Bestllningsvara

Vxtegenskaper: Salttliga arter med utbredda rotsystem. Exempel p anvndning: Erosionsskydd eller prydnad vid havsstrnder. arter: Aster tripolium Iris pseudacoru Juncus gerardii Lythrum salicaria Juncus conglomeratus Phragmites australis Schoenoplectus tabernaemontanii Triglochin maritimum Veronica longifolia strandaster gul svrdslilja salttg fackelblomster knapptg bladvass blsv havsslting strandveronika Bolboschoenus maritimus havssv

Vxtegenskaper: Universalmatta med tliga arter fr norra Sverige. Exempel p anvndning: Erosionsskydd eller prydnad fr omrden med kallare klimat. arter: Calamagrostis purpurea Caltha palustris Carex acuta Carex nigra Filipendula ulmaria Iris pseudacorus Juncus articulatus Juncus conglomeratus Lysimachia vulgaris Lythrum salicaria Myosotis scorpioides Scirpus sylvaticus Scutellaria galericulata brunrr kabbleka vasstarr hundstarr lgrt gul svrdslilja ryltg knapptg vidert fackelblomster kta frgtmigej skogssv frossrt

Schoenoplectus lacustrism sv

VEG TECH park oCH landskap

154

Vxter fr vattenmiljer

sTrandMaTTa
sTrandMaTTa 0,41,2 m Vxtblandning M1
Vxtegenskaper: Blommande, lgvxande arter. Exempel p anvndning: Prydnadsdammar, baddammar. arter: Caltha palustris Carex panicea Iris spuria Juncus compressus Jacq. Myosotis scorpioides Ranunculus flammula L. kabbleka hirsstarr dansk iris stubbtg kta frgtmigej ltranunkel

Vxtblandning M2
Vxtegenskaper: Blommande, hgvxande arter. Exempel p anvndning: Prydnadsdammar, baddammar. arter: Aster tripolium Calhta palustris Carex rostrata Iris pseudacorus Juncus articulus L. Lythrum salicaria strandaster kabbleka flaskstarr gul svrdslilja ryltg fackelblomster

Strandmattor klara fr leverans. Lastas p EUR-pall

sTrandMaTTa BasiC Strandmatta i basicutfrande Strandmattor i utfrandet Basic odlas fram under en ssong och har vid leveransen ett vegetationsskikt som inte r lika ttvuxet som i vriga modeller av strandmattor. Basicmattan r speciellt framtagen fr anvndning i strre vattenbyggnadsprojekt, som erosionsskydd eller fr anvndning i vattenreningssammanhang. Detta gr basicmattan extra lmpad i projekt dr den tekniska funktionen prioriteras framfr utseendet hos vegetationen.
BEs

Tl

lnin

GsV ara

sTrandMaTTor BasiC 12 m (artval kan variera) Vxtblandning 1

Vxtegenskaper: Blommande lg- och hgvxande arter. Exempel p anvndning: Erosionsskydd, prydnad. arter: Alisma plantago-aquatica Calhta palustris Carex rostrata Iris pseudacorus Lythrum salicaria Myosotis scorpioides Scirpus sylvaticus svalting kabbleka flaskstarr gul svrdslilja fackelblomster kta frgtmigej skogsv

Vxtblandning 2
Vxtegenskaper: Snabbvxande, tliga arter med utbredda rotsystem och utlpare. Exempel p anvndning: Erosionsskydd fr brant lutning. arter: Carex acuta Carex elata Iris pseudacorus
Juncus conglomeratus

vasstarr bunkestarr gul svrdslilja knapptg fackelblomster bladvass bredkaveldun

Lythrum salicaria Phragmites australis Typha latifolia

VEG TECH park oCH landskap

Vxter fr vattenmiljer

155

Flytande vegetation

Enkelt och smart Den flytande vegetationen bestr av en strandmatta som kombineras med en flytande stomme. Det stora sortimentet av strandmattor (se fregende avsnitt) gr att man skapa flytande vegetation i flera olika storlekar och med olika artsammansttningar. Optimerad vattenrening I mnga fall r det inte tillrckligt att etablera vegetation enbart utmed strandkanten fr att uppn nskad reningseffekt i exempelvis dagvatten- eller reningsdammar. Med de lttplacerade flytande vegetationsmattorna kan man enkelt och snabbt maximera vattnets kontaktyta med aktiv vegetation. P undersidan av vegetationsmattorna bildas en nedhngande rotgardin som har en mycket stor kontaktyta mot vattnet. Genom att frse delar av vattenytan med flytande vegetation kan man drfr frbttra de renande processerna i vattenvolymen jmfrt med om man bara varit hnvisad till vxtetablering i strandkanten. Tillfr vegetation i sterila dammar I mnga anlggningar finns inga naturliga frutsttningar fr vxtetablering. Dammslnterna kanske r fr branta eller bestr av material dr vxter inte kan planteras. Med flytande vegetation kan du enkelt etablera vegetation ven i dessa miljer. Den flytande vegetationen fungerar ocks som ett spektakulrt inslag i prydnadsdammar. Den kan ocks anvndas fr att dlja exempelvis strande detaljer i prydnadsdammar som exempelvis pump- och luftningsutrustning.
3

1 Exempel p hur flytande vegetation anvnds fr att dlja pumputrustning i en golfbanedamm. 2 Flytande vegetation p jungfrufrd i trdgrdsdamm. 3 I dagvattendamm anvnds flytande vegetation.

VEG TECH park oCH landskap

156

Vxter fr vattenmiljer

sTrandMaTTa

MonTaGE aV sTrandMaTTa
leverans Strandmattorna levereras p pall. De strre strandmattorna kan frflyttas kortare strckor av tv personer. Vid lngre frflyttningar rekommenderas lastmaskin eller motsvarande. Strandmattorna kan ven bogseras begrnsade strckor i vattnet s att de surfar p ytan. De mindre modellerna av strandmattor kan lyftas/dras p plats av tv personer. Frarbete 1. Det r viktigt att strandmattorna hamnar p rtt niv i frhllande till medelvattennivn. Se figur 1 och 2 som illustrerar hur strandmattorna br placeras vid olika strandlutningar. Om din damm r nyanlagd kan det vara klokt att avvakta en tid fr att se hur exempelvis ett period med mycket nederbrd eller en period med torka pverkar nivn i dammen. Nr medelvattennivn r stabil kan du tillflligt markera den i strandslnten med kppar eller sprayfrg. Om du har mjlighet att snka av vattennivn ngra dagar fre montaget underlttas arbetet vid sjlva utlggandet. (Speciellt om strandslnten utgrs av lsa material eller lera). Det r d viktigt att medelvattennivn r tydligt markerad s att strandmattorna placeras rtt. Efter utlggandet kan sedan vattennivn lngsamt hjas igen. Underlaget dr strandmattorna skall lggas ut jmnas av och uppstickande stenar och rtter avlgsnas. Strandmattan behver inget extra substrat utan lggs direkt p det befintliga underlaget. Om strandmattan skall anvndas i exempelvis en prydnadsdamm blir resultatet snyggast om man gr en grund utgrvning i slnten (ca 20 cm) i vilken strandmattan kan frsnkas. Detta gr att mattan ligger stadigare och att den smlter bttre in i strandlinjen. Fr ett snyggare resultat i exempelvis prydnadsdammar kan man ven terfylla lite av det befintliga materialet runt strandmattan.

2.

figur 1: Strandmattan frankras i slnten med trspik. Strandmattans vxter r beroende av kontinuerlig vattentillgng och mattan skall drfr monteras p rtt niv i frhllande till medelvattennivn.

3.

figur 2: I branta slnter kan strandmattan monteras p en hylla som exempelvis byggs upp med grovt makadam.

Montage 1. Mattan lggs parallellt med strandlinjen och i rtt niv i frhllande till normalvattennivn enligt figur 1 och 2. I de fall ven slnten ovanfr strandmattan skall erosionsskyddas med kokosnt eller motsvarande s br detta nt frst lggas ut och frankras s att det strcker sig ca 20 cm in under strandmattan. a: Frankring i strand med vgor eller strmmande vatten Strandmattan fsts i underlaget med hjlp av frankringsfsten i tr. Vi rekommenderar 1 fste per lpmeter och sida. Frankringsfstena trs genom maskorna i strandmattans kokosarmering och sls ned i marken med slgga. Denna frankring rcker i de flesta fall men vid montage i strandpartier med stor pverkan frn vgor eller strmmande vatten dras ven ett kokosrep i kors mellan frankringsfstena enligt figur 3. Frankringsfstena har frborrade hl i nden fr 4-tums galvaniserad spik. Spiken trycks genom frankringsfstets frborrade hl. Spiken i frankringsfstet frhindrar att kokosrepet glider av. Om underlaget exempelvis r mycket hrt eller att dammen r byggd med gummiduk kan frankringsfsten inte anvndas. I dessa fall kan mattan fixeras (tyngas ned) genom att ett tunt lager sand eller singel dressas ovanp mattan.

Strandmatta

Frankringsfste i tr

Kokosrep

1,0 m

2.

2m

figur 3: I partier utsatta fr vgor eller strmmande vatten frankras strandmattan med trspik. r vgpverkan kraftig kan frankringen frstrkas ytterligare med hjlp av kokosrep som korslggs mellan de nedslagna trspikarna. B: Frankring i strand utan vgor eller strmmande vatten I sm dammar kan strandmattan i de flesta fall lggas lst direkt p det frberedda underlaget. Rtterna kommer snabbt att vxa ned i underlaget och frankra strandmattan. I dammar med hga krav p utseendet kan en ltt terfyllnad med exempelvis sjsten kring strandmattan hjlpa till att dlja strandmattans kokosarmering tills dess att vxterna r fulletablerade.

VEG TECH park oCH landskap

Normalvattenniv

Normalvattenniv

Vxter fr vattenmiljer

157

BildEr FrE oCH EFTEr

Dagvattendamm i bostadsomrde i Randers kommun p Jylland. 1. Strandmattor frankras med trspik. 2. Tv mnader efter anlggning

1 2

VEG TECH park oCH landskap

158

Vxter fr vattenmiljer

sTrandrUllE Snabbetablerade strandrullar Strandrullen r en prefabricerad vxtrulle med olika blandningar av vattenvxter. Vxterna r odlade i en ttt sammanvvd rulle av kokosfiber. Vid leverans r vxterna vl tillvxta och deras rotsystem vletablerat i kokosrullen. De vlutvecklade vxterna gr tillsammans med den starka, armerande kokosrullen att Strandrullen kan etableras ven i miljer utsatta fr vgor eller strmmande vatten. Strandrullen innehller ingen jord utan vxterna vxer direkt i kokosfibern. Detta gr att man slipper ls jord som kan tillfra ondig nring till vattnet. Formatet p strandrullen gr att den kan vara mer lttplacerad jmfrt med strandmattor om det r mycket branta strnder. Det r ocks vanligt att strandrullen lggs ut i kombination med strandmattor dr stranden r hrt pverkad av vgerosion. Strandrullen innehller svenska arter frn vr vilda flora. Mnga anvndningsomrden Den rullformade stommen gr att strandrullen fungerar som ett effektivt skydd i hrt erosionssutsatta strandpartier. Det behndiga formatet gr ocks att strandrullen r populr som kantvegetation i exempelvis park- och trdgrdsdammar.

1 Strandrullar innan leverans 2 Strandrullar levereras p pall

Fre: Eftersom vegetationen r vletablerad i strandrullen redan vid leveransen s kan strandrullarna monteras tidigare p vren och senare p hsten n vad som r brukligt med exempelvis konventionella plantor. Bilden visar ett montage av en strandrulle p hsten d vxtligheten r helt nedvissnad. Strandrullen monteras i detta fall p en hylla som byggts upp av grovt singel. Det behvs allts ingen jord eller annat finmaterial i underlaget fr att vxterna skall etablera sig. Notera att vattennivn r tillflligt avsnkt och att strandrullen placeras vid normalvattennivn.

Efter: Hr syns samma strandrulle i juni, bara ett drygt halvr efter montaget. Den fula utloppsmunken i betong dljs nu effektivt av strandrullens vxtlighet.

VEG TECH park oCH landskap

Vxter fr vattenmiljer

159

Vxtblandningar strandrulle

2,0

0,3

Vxtblandning r1
Vxtegenskaper: Exempel p anvndning: arter: Caltha palustris Carex nigra Eriophorum angustifolium Lysimachia vulgaris Lythrum salicaria Myosotis scorpioides Potentilla palustris kabbleka hundstarr ngsull vidert fackelblomster kta frgtmigej krkklver Blommande lgvxande arter. Erosionsskydd, prydnad.

Vxtblandning r4
Vxtegenskaper: Exempel p anvndning: arter: Caltha palustris Carex pseudocyperus Eleocharis palustris Iris pseudoacorus Lysimachia vulgaris Lythrum salicaria Scirpus sylvaticus kabbleka slokstarr knappsv gul svrdslilja vidert fackelblomster skogssv Tliga och blommande arter. Erosionsskydd vid stor vgpverkan.

MonTaGE aV sTrandrUllE
leverans Strandrullarna levereras p lastpall. Strandrullarna r 2 m lnga och ca 30 cm i diameter. De lyfts ltt av tv man. Frarbete 1. Det r viktigt att strandrullarna hamnar p rtt niv i frhllande till medelvattennivn. Se figur 1 som illustrerar hur strandrullen br placeras i frhllande till medelvattennivn. Om din damm r nyanlagd kan det vara klokt att avvakta en tid fr att se hur exempelvis en period med mycket nederbrd eller en period med torka pverkar nivn i dammen. Nr medelvattennivn r stabil kan du tillflligt markera den i strandslnten med kppar eller sprayfrg. Om du har mjlighet att snka av vattennivn ngra dagar fre montaget underlttas arbetet vid sjlva utlggandet. (Speciellt om strandslnten utgrs av lsa material eller lera). Det r d viktigt att medelvattennivn r tydligt markerad s att strandrullarna placeras rtt. Efter utlggandet kan sedan vattennivn lngsamt hjas igen. Om mjligt s grvs ett grunt dike s att strandrullarna kan frsnkas ca 20 cm i strandmaterialet. Detta ger ett snyggare resultat och strandrullen smlter bttre ihop med strandlinjen.

2.

figur 1: Strandrullen frankras med trspik.

Strandrulle Frankringsfste i tr Kokosrep

Normalvattenniv
0,3 m 2m

3.

figur 2: I utsatta partier frstrks frankringen med korslagda kokosrep.

Montage 1. 2. Strandrullen lggs parallellt med strandlinjen och i rtt niv i frhllande till normalvattennivn enligt figur 1. a: Frankring i strand med vgor eller strmmande vatten Strandrullen fsts i underlaget med hjlp av frankringsfsten i tr. Vi rekommenderar 1 fste per lpmeter och sida. Frankringsfstena trs genom maskorna i strandrullens kokosarmering och sls ned i marken med slgga. Denna frankring rcker i de flesta fall men vid montage i strandpartier med stor pverkan frn vgor eller strmmande vatten dras ven ett kokosrep i kors mellan frankringsfstena enligt figur 2. Frankringsfstena har frborrade hl i nden fr 4-tums galvaniserad spik. Spiken trycks genom frankringsfstets frborrade hl. Spiken i frankringsfstet frhindrar att kokosrepet glider av. B: Frankring dammar utan vgor eller strmmande vatten I mindre dammar kan strandrullen i de flesta fall lggas lst direkt p det frberedda underlaget. Rtterna kommer snabbt att vxa ned i underlaget och frankra strandmattan. I dammar med hga krav p utseendet kan en ltt terfyllnad med exempelvis sjsten kring strandrullen hjlpa till att dlja kokosarmeringen tills dess att vxterna r fulletablerade.

VEG TECH park oCH landskap

160

Vxter fr vattenmiljer

MaxiplUGGplanTor Unikt och tligt plantformat Maxipluggplantan r odlad i kokosfiber och har en rotvolym p 1-1,3 liter. Det finns sledes ingen jord som kan spolas bort vid planteringen. Detta minskar risken fr alger i dammen eftersom ondig tillfrsel av jord innebr ett verfldigt tillskott av nring. Plantans storlek och dess utvecklade rotsystem i kombination med kokosfibern gr att den kan planteras i grova material som exempelvis bergkross. Maxipluggplantan planteras i detta fall genom att kilas ned mellan stenarna. Den tl ven att planteras i strandpartier med mttlig vgpverkan och vid svagt strmmande vatten.
1

1 2

Maxipluggplantorna har ett vlutvecklat rotsystem. De stora maxipluggplantorna r vl rustade fr tuffa frhllanden. En mindre pluggplanta skulle sannolikt inte verleva en kortare period med uttorkning eller fr hgt vattenstnd. Maxipluggplantan dremot, klarar tack vare sitt vlutvecklade rotsystem en kortare period av uttorkning som i exemplet till hger. Maxipluggplantan skickar snabbt ut ett rotsystem p sin nya vxtplats. Maxipluggplantan klarar att planteras i grova material som bergkross eller nwatursten. Det viktiga r att den planteras i rtt niv i frhllande till vattennivn s att den inte torkar eller drnks.
2

3 4

VEG TECH park oCH landskap

Vxter fr vattenmiljer

161

Maxipluggplantor artfrteckning

Fuktzon

Sumpzon 0-20 cm

Grunt vatten 20-40 cm

Djupt vatten 40-100 cm

B = Bestndsbildare H = Havsstrand
art.nr 2-10800 2-10801 2-10802 2-10804 2-10805 2-10806 2-10807 2-10808 2-10810 2-10811 2-10812 2-10813 2-10814 2-10815 2-10816 2-10817 2-10818 2-10819 2-10820 2-10823 2-10852 2-10824 2-10825 2-10826 2-10827 2-10830 2-10831 2-10832 2-10833 2-10835 2-10836 2-10837 2-10838 2-10840 2-10842 2-10843 2-10844 2-10846 2-10848 2-10849 2-10850 2-10851 Vetenskapligt namn Alisma plantago-aquatica Bolboschoenus maritimus Butomus umbellatus Calla palustris Caltha palustris Carex acuta Carex aquatilis Carex elata Carex nigra Carex panicea Carex paniculata Carex pseudocyperus Carex rostrata Carex vesicaria Eleocharis palustris Eriophorum angustifolium Filipendula ulmaria Glyceria fluitans Glyceria maxima Iris pseudacorus Iris spuria Juncus articulatus Juncus conglomeratus Juncus effusus Juncus inflexus Lysimachia vulgaris Lythrum salicaria Mentha aquatica Menyanthes trifoliata Persicaria amphibia Phalaris arundinacea Phragmites australis Potentilla palustris Ranunculus lingua Schoenoplectus lacustris Schoenoplectus tabernaemontanii Scirpus sylvaticus Solanum dulcamara Stachys palustris Typha angustifolia Typha latifolia Veronica beccabunga svenskt namn svalting havssv blomvass missne kabbleka vasstarr norrlandsstarr bunkestarr hundstarr hirsstarr vippstarr slokstarr flaskstarr blsstarr knappsv ngsull lgrt mannagrs jttegre gul svrdslilja dansk iris ryltg knapptg veketg bltg vidert fackelblomster vattenmynta vattenklver vattenpilrt rrflen bladvass krkklver sjranunkel sv blsv skogssv besksta knlsyska smalkaveldun bredkaveldun bckveronika B B F F F B B B B F F F F F B B F F F F F F F F F F F F F F F F S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S G G G G G G D D H G D H G G D G G G F B B F s S S S S S S S S S G G G G H d H

VEG TECH park oCH landskap

162

Vxter fr vattenmiljer

rTplUGGplanTor Fr VaTTEnMilJEr

Mnga arter fr naturliga miljer Veg Tech har ett mycket stort sortiment av rtpluggplantor fr olika typer av vattenmiljer. Vxterna har svenskt ursprung och klarar drfr klimatet och passar naturligt in i de flesta miljer. rtpluggplantorna levereras i krukset (brtten) och varje krukset innehller 40 plantor. Hur planterar man? Det r viktigt att rtt art hamnar p rtt niv i frhllande till medelvattennivn. I artlistan ver de olika pluggplantorna beskrivs de ungefrliga idealdjupen fr respektive art. Det strsta urvalet av arter finns i fuktzonen eller sumpzonen och det r ven s frdelningen ser ut i naturen. Det kan vara svrt att plantera rtpluggplantor i ett vattendjup som verstiger ca 10 centimeter. Det finns en risk att plantorna inte fster ordentligt i bottnen och att de flyter upp direkt efter planteringen. Det r drfr en stor frdel om man har mjlighet att snka vattennivn en tid fre planteringen. Underlaget som plantan skall planteras i blir d stadigare och plantan fr lttare att fsta ordentligt. Efter planteringen kan sedan vattennivn lngsamt hjas igen. Om det finns en risk fr att omrdet som skall planteras kommer utsttas fr vgor eller strmmande vatten br du istllet vlja maxipluggplantor. En generell beskrivning av plantering finns under kapitlet Plantsortiment .

rtpluggplantorna odlas i brtten med 40 plantor i varje behllare.

rtpluggplantor planteras enklast med ett planteringsrr. nnu enklare blir det om man planterar i fullt dagsljus.

plantering fre och efter

Fre: Vid plantering av de sm rtpluggplantorna underlttar det om man tillflligt kan snka av vattennivn. De fr d lttare att stta sig ordentligt. Efter planteringen kan sedan vattenytan lngsamt hjas till rtt niv. Efter: Plantorna r fullt etablerade i omrdets dagvattendamm.

VEG TECH park oCH landskap

Vxter fr vattenmiljer

163

rtpluggplantor fr olika typer av vattenmiljer

Vissa arter lagerhlls bara i mindre mngder eller odlas p bestllning. nskar du stora mngder av samma art och vill vara sker p leverans till ett visst objekt bestll d i ca ett r i frvg. Plantorna levereras i krukset om 40 plantor med krukvolym 93 cm3 per planta. Phragmites australis (bladvass) r ett undantag och dess krukvolym r 150 cm3. Bladvass levereras i en specialkruka med 24 plantor per krukset.
versilningsyta planterad med blandade rtpluggplantor.

Fuktzon

Sumpzon 0-20 cm

Grunt vatten 20-40 cm

Djupt vatten 40-100 cm

prYdnadsdaMMEn
art.nr Vetenskapligt namn svenskt namn Frg F s G d

2-10012 2-10045 2-10047 2-10053 2-10062 2-10067 2-10073 2-10074 2-10112 2-10158 2-10165 2-10197 2-10202 2-10203 2-10213 2-10214 2-10249 2-10263 2-10282 2-10339 2-10347

Alisma plantago-aquatica Briza media Butomus umbellatus Caltha palustris Cardamine pratensis Carex elata Carex paniculata Carex pseudocyperus Eupatorium cannabinum Iris pseudacorus Juncus conglomeratus Lychnis flos-cuculi Lysimachia vulgaris Lythrum salicaria Molinia caerulea Myosotis scorpioides Potentilla palustris Ranunculus lingua Scutellaria galericulata Typha angustifolla Valeriana officinalis

svalting darrgrs blomvass kabbleka ngsbrsma bunkestarr vippstarr slokstarr hampflockel gul svrdslilja knapptg gkblomster vidert fackelblomster blttel kta frgtmigej krkklver sjranunkel frossrt smalkaveldun lkevnderot

vit grn (grs) vitrd gul vit, rosa, lila blgrn (halvgrs) mrkgrn (halvgrs) gulgrn (halvgrs) vitrosa gul mrkgrn (tgvxt) rosa gul rosard blgrn (grs) bl mrkt rosard gul bllila grn (kaveldunsvxt) rosavit F F F F F F F F S S S S S F S F S F F S F

VEG TECH park oCH landskap

164

Vxter fr vattenmiljer

rTplUGGplanTor Fr VaTTEnMilJEr

VxTEr Fr ErosionsproBlEM
art.nr 2-10063 2-10077 2-10106 2-10109 Vetenskapligt namn Carex acuta Carex rostrata Eleocharis palustris Eriophorum angustifolium svenskt namn vasstarr flaskstarr knappsv ngsull Frg mrkgrn (halvgrs) blgrn (halvgrs) mrkgrn (halvgrs) grn (halvgrs), vita frstllningar vitrosa vitrosa grn (grs) gul mrkgrn (tgvxt) grn (tgvxt) gulgrn (grs) grn (grs) grn (halvgrs) ljusgrn (halvgrs) rosa grn (kaveldunsvxt) blgrn (kaveldunsvxt) F G G F F S S S S G G F S S S S F s S S G G d

2-10112 2-10135 2-10136 2-10158 2-10165 2-10166 2-10226 2-10386 2-10277 2-10279 2-10321 2-10339 2-10340

Eupatorium cannabinum Glyceria fluitans Glyceria maxima Iris pseudacorus Juncus conglomeratus Juncus effusus Phalaris arundinacea Phragmites australis Schoenoplectus lacustris Scirpus sylvaticus Stachys palustris Typha angustfolia Typha latifolia

hampflockel mannagrs jttegre gul svrdslilja knapptg veketg rrflen bladvass sv skogssv knlsyska smalkaveldun bredkaveldun

VxTEr Fr VaTTEnrEninG
art.nr 2-10012 2-10063 2-10136 2-10158 2-10165 2-10166 2-10210 2-10214 2-10226 2-10386 2-10277 2-10339 2-10340 Vetenskapligt namn Alisma plantago-aquatica Carex acuta Glyceria maxima Iris pseudacorus Juncus conglomeratus Juncus effusus Mentha aquatica Myosotis scorpioides Phalaris arundinacea Phragmites australis Schoenoplectus lacustris Typha angustfolia Typha latifolia svenskt namn svalting vasstarr jttegre gul svrdslilja knapptg veketg vattenmynta kta frgtmigej rrflen bladvass sv smalkaveldun bredkaveldun Frg vit mrkgrn (halvgrs) grn (grs) gul mrkgrn (tgvxt) grn (tgvxt) rdlila bl gulgrn (grs) grn (grs) grn (halvgrs) grn (kaveldunsvxt) blgrn (kaveldunsvxt) S F S S S G G G G F F S S S S F s G G d

Veg Techs personal har lng erfarenhet av planteringsarbeten. P bilderna syns ven rtpluggplantorna smrblomma och svrdslilja som r klara att planteras i en dagvattendamm.

VEG TECH park oCH landskap

Vxter fr vattenmiljer

165

daMM MEd VariErandE VaTTEnsTnd, kalkrikT VaTTEn

art.nr 2-10022 2-10053 2-10072 2-10063 2-10106 2-10112 2-10136 2-10158 2-10163 2-10165 2-10168 2-10197 2-10199 2-10203 2-10210 2-10214 2-10226 2-10386 2-10263 2-10279 2-10321 Vetenskapligt namn Angelica sylvestris Caltha palustris Carex panicea Carex acuta Eleocharis palustris Eupatorium cannabinum Glyceria maxima Iris pseudacorus Juncus articulatus Juncus conglomeratus Juncus inflexus Lychnis flos-cuculi Lycopus europeaus Lythrum salicaria Mentha aquatica Myosotis scorpioides Phalaris arundinacea Phragmites australis Ranunculus lingua Scirpus sylvaticus Stachys palustris svenskt namn strtta kabbleka hirsstarr vasstarr knappsv hampflockel jttegre gul svrdslilja ryltg knapptg bltg gkblomster strandklo fackelblomster vattenmynta kta frgtmigej rrflen bladvass sjranunkel skogssv knlsyska Frg vitrosa gul blgrn (halvgrs) mrkgrn (halvgrs) mrkgrn (halvgrs) vitrosa grn (grs) gul brungrn (tgvxt) mrkgrn (tgvxt) blgrn (tgvxt) rosa rd, vit rosard rdlila bl gulgrn (grs) grn (grs) gul ljusgrn (halvgrs) rosa F F S S S S G F F F F F S S F S S F S G F F S s G d

daMM MEd VariErandE VaTTEnsTnd, kalkFaTTiGT VaTTEn

art.nr 2-10022 2-10053 2-10063 2-10070 2-10106 2-10118 2-10136 2-10158 2-10163 2-10166 2-10197 2-10199 2-10202 2-10203 2-10214 2-10226 2-10386 2-10249 2-10262 Vetenskapligt namn Angelica sylvestris Caltha palustris Carex acuta Carex nigra Eleocharis palustris Filipendula ulmaria Glyceria fluitans Iris pseudacorus Juncus articulatus Juncus effusus Lychnis flos-cuculi Lycopus europeaus Lysimachia vulgaris Lythrum salicaria Myosotis scorpioides Phalaris arundinacea Phragmites australis Potentilla palustris Ranunculus flammula svenskt namn strtta kabbleka vasstarr hundstarr knappsv lgrt mannagrs gul svrdslilja ryltg veketg gkblomster strandklo vidert fackelblomster kta frgtmigej rrflen bladvass krkklver ltranunkel Frg vitrosa gul mrkgrn (halvgrs) grgrn (halvgrs) mrkgrn (halvgrs) vit grn(grs) gul brungrn (tgvxt) grn (tgvxt) rosa rd, vit gul rosard bl gulgrn (grs) grn (grs) mrkrd gul F S F S S F F F F F S S F S S F S G F F S S s G d

VEG TECH park oCH landskap

166

Vxter fr vattenmiljer

rTplUGGplanTor Fr VaTTEnMilJEr

daMM MEd JMnT VaTTEnsTnd, kalkrikT VaTTEn

art.nr 2-10012 2-10053 2-10062 2-10067 2-10073 2-10078 2-10136 2-10158 2-10165 2-10197 2-10203 2-10226 2-10386 2-10263 2-10249 2-10318 Vetenskapligt namn Alisma plantago-aquatica Caltha palustris Cardamine pratensis Carex elata Carex paniculata Carex vesicaria Glyceria maxima Iris pseudacorus Juncus conglomeratus Lychnis flos-cuculi Lythrum salicaria Phalaris arundinacea Phragmites australis Ranunculus lingua Potentilla palustris Solanum dulcamara svenskt namn svalting kabbleka ngsbrsma bunkestarr vippstarr blsstarr jttegre gul svrdslilja knapptg gkblomster fackelblomster rrflen bladvass sjranunkel krkklver besksta Frg vit gul vit, rosa, lila blgrn (halvgrs) mrkgrn (halvgrs) grn (halvgrs) grn (grs) gul mrkgrn (tgvxt) rosa rosard gulgrn (grs) grn (grs) gul mrkrd bllila F F F F S S S S F S S S F F S F s G G d

daMM MEd JMnT VaTTEnsTnd, kalkFaTTiGT VaTTEn

art.nr 2-10053 2-10070 2-10077 2-10109 Vetenskapligt namn Caltha palustris Carex nigra Carex rostrata Eriophorum angustifolium svenskt namn kabbleka hundstarr flaskstarr ngsull Frg gul grgrn (halvgrs) blgrn (halvgrs) grn (halvgrs), vita frstllningar grn (halvgrs), vita frstllningar rosa gul rosard grn (grs) mrkrd F F F S S F s S G d

2-10110

Eriophorum vaginatum

tuvull

2-10197 2-10202 2-10203 2-10386 2-10249

Lychnis flos-cuculi Lysimachia vulgaris Lythrum salicaria Phragmites australis Potentilla palustris

gkblomster vidert fackelblomster bladvass krkklver

F F F S S S G

Blomsterprakt vid dammkanten!

VEG TECH park oCH landskap

Vxter fr vattenmiljer

167

daMM Fr norra sVEriGE

art.nr 2-10012 2-10050 2-10053 2-10063 2-10065 2-10070 2-10072 2-10077 2-10078 2-10106 2-10109 Vetenskapligt namn Alisma plantago-aquatica Calamagrostis purpurea Caltha palustris Carex acuta Carex aquatilis Carex nigra Carex panicea Carex rostrata Carex vesicaria Eleocharis palustris Eriophorum angustifolium svenskt namn svalting brunrr kabbleka vasstarr norrlandsstarr hundstarr hirsstarr flaskstarr blstarr knappsv ngsull Frg vit grn (grs) gul mrkgrn (halvgrs) grgrn (halvgrs) grgrn (halvgrs) blgrn (halvgrs) blgrn (halvgrs) grn (halvgrs) mrkgrn (halvgrs) grn (halvgrs), vita frstllningar vit mrkrd, ljusgul grn (grs) rosa rosard blgrn (grs) bl gulgrn (grs) grn (grs) mrkrd grn (halvgrs) ljusgrn (halvgrs) bllila blgrn (kaveldunsvxt) F F F F F F F F S S S S S S S S G G G S F F S S G F F S F F s S S S S S G d

2-10118 2-10130 2-10135 2-10197 2-10203 2-10213 2-10214 2-10226 2-10386 2-10249 2-10277 2-10279 2-10282 2-10340

Filipendula ulmaria Geum rivale Glyceria fluitans Lychnis flos-cucull Lythrum salicaria Molinia caerulea Myosotis scorpioides Phalaris arundinacea Phragmites australis Potentilla palustris Schoenoplectus lacustris Scirpus sylvaticus Scutellaria galericulata Typha latifolia

lgrt humleblomster mannagrs gkblomster fackelblomster blttel kta frgtmigej rrflen bladvass krkklver sv skogssv frossrt bredkaveldun

F F S

VEG TECH park oCH landskap

168

plantor fr markmiljer

Plantor fr markmiljer
Sveriges bredaste sortiment Vra rtpluggplantor r producerade frn svenskt fr eller frn sticklingar av moderplantor som visat god odlingsskerhet i Sverige. Vissa arter lagerhlls bara i mindre mngder eller odlas p bestllning. Kontakta oss fr vidare information. Plantorna levereras i krukset om 40 plantor med krukvolym 93 cm3 per planta. Med rtpluggplantor kan du skapa, terskapa eller bevara naturliga miljer. Man kan komponera en yta fr de flesta typer av markfrhllanden frn torra och branta slnter till fuktiga och flacka ytor. Vegetation inom ttbebyggt omrde lockar till sig ett varierat djurliv exempelvis fjrilar och humlor.
Exempel p anvndningsomrde: Parker Runt skolor Bostadsomrden Golfbanor Skogsbryn Strnder Rastplatser Rondeller Vgrener Under trd Del av trdgrd Dammslnter
rtpluggplantorna levereras i behllare (brtten) med 40 plantor.

rTplUGGplanTor Fr Mark
lagervara Bestllningsvara Minsta bestllning Finns i lager under ssong. Vi reserverar oss fr mellanfrsljning. Bestlls nov-dec ret fre leveransr. 40 styck = 1 brtten

rEFUG, rondEll, sTrandnG ETC

art.nr 2-10000 2-10017 2-10023 2-10030 2-10101 2-10102 2-10122 2-10182 2-10184 2-10187 2-10147 2-10231 2-10245 2-10250 2-10316 2-10331 2-10361 Vetenskapligt namn Achillea millefolium Ammophila arenaria Antennaria dioica Armeria maritima Dianthus arenarius Dianthus deltoides Galium verum Leymus arenarius Linaria vulgaris Lotus corniculatus Pilosella officinarum Plantago maritima Potentilla anserina Potentilla tabernaemontani Silene uniflora Thymus serpyllum Viola tricolor svenskt namn rlleka sandrr kattfot trift sandnejlika backnejlika gulmra strandrg gulsporre kringtand grfibbla gulkmpar gsrt smfingerrt strandglim backtimjan styvmorsviol Frg vit halmgul, grn (grs) rosa rosa vit rosa gul silvergrn (grs) gul gul gul gul gul gul vit lila lila, gul, vit Hjd 20-70 cm 60-120 cm 5-30 cm 10-25 cm 15 cm 10-30 cm 10-60 cm 50-150 cm 20-70 cm 10-40 cm 5-40 cm 5-50 cm 5-15 cm 5-15 cm 8-40 cm 3-10 cm 10-25 cm naturlig utbredning i sverige samt utmrkande egenskaper hela landet sdra delarna, kustremsan hela landet sdra och mellersta delarna sdra delarna, tuvbildande hela landet, ej i fjllen hela landet, ej i fjllen hela landet, kustremsan hela landet, ej i fjllen hela landet, ej i fjllen sdra och mellersta delarna, mattbildande hela landet, kustremsan sdra och mellersta delarna, mattbildande sdra och mellersta delarna hela landet, kustremsan sdra och mellersta delarna hela landet, ej i fjllen lagervara/ Bestllningsvara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Bestllningsvara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara

VEG TECH park oCH landskap

plantor fr markmiljer

169

rTplUGGplanTor Fr Mark

Frisk Jord - lVskoGar, BETEsMarkEr, nGsMark, BrYn ETC

art.nr 2-10020 2-10031 2-10054 2-10056 2-10059 2-10091 2-10093 2-10121 2-10129 2-10127 2-10130 2-10152 2-10153 2-10170 2-10172 2-10194 2-10195 2-10204 2-10215 2-10238 2-10230 2-10252 2-10259 2-10313 2-10322 2-10323 2-10358 2-10360 Vetenskapligt namn Anemone nemorosa Arnica montana Campanula cervicaria Campanula latifolia Campanula persicifolia Claytonia sibirica Convallaria majalis Galium odoratum Geranium sylvaticum Geranium pratense Geum rivale Hypericum maculatum Hypericum perforatum Knautia arvensis Lamiastrum galeobdolon Luzula pilosa Luzula sylvatica Malva moschata Myosotis sylvatica Poa nemoralis Plantago lanceolata Primula veris Ranunculus acris Silene dioica Stellaria holostea Succisa pratensis Viola canina Viola riviniana svenskt namn vitsippa slttergubbe skogsklocka hssleklocka stor blklocka vrskna liljekonvalj myskmadra midsommarblomster ngsnva humleblomster fyrkantig johannesrt kta johannesrt kervdd gulplister vrfryle storfryle myskmalva skogsfrgtmigej lundgre svartkmpar gullviva smrblomma rdblra buskstjrnblomma ngsvdd ngsviol skogsviol Frg vit gul lila lilabl lilabl rosa, vit vit vit lila lilabl brunrd gul gul lilabl gul gulgrn (grs) gulgrn (grs) vit bl grn (grs) svart gul gul rosard vit bllila bl lilabl Hjd 8-30 cm 20-50 cm 30-90 cm 50-120 cm 30-100 cm 10-20 cm 10-25 cm 5-30 cm 50 cm 30-70 cm 40 cm 40-70 cm 20-80 cm 30-80 cm 15-40 cm 20 cm 40-80 cm 30-70 cm 15-50 cm 30-80 cm 30 cm 15-40 cm 20-70 cm 30-80 cm 10-35 cm 25-60 cm 8-15 cm 20 cm naturlig utbredning i sverige samt utmrkande egenskaper hela landet, ej i fjllen sdra och mellersta delarna sdra och mellersta delarna sdra och mellersta delarna, skuggtlig sdra och mellersta delarna sdra delarna, mattbildande, skuggtlig hela landet, ej i fjllen, skuggtlig sdra och mellersta delarna, skuggtlig hela landet hela landet, ej i fjllen hela landet, ej i fjllen hela landet, ej i fjllen sdra och mellersta delarna hela landet, ej i fjllen sdra delarna, mattbildande hela landet, tuvbildande, vintergrn, skuggtlig lagervara/ Bestllningsvara Lagervara Lagervara Bestllningsvara Bestllningsvara Lagervara Bestllningsvara Lagervara Lagervara Lagervara Bestllningsvara Lagervara Lagervara Bestllningsvara Lagervara Lagervara Bestllningsvara

sdra delarna, tuvbildande, vintergrn, skuggtlig Lagervara sdra och mellersta delarna, doftande sdra delarna hela landet sdra och mellersta delarna sdra och mellersta delarna hela landet hela landet sdra och mellersta delarna hela landet, ej i fjllen sdra och mellersta delarna hela landet, ej i fjllen, skuggtlig Bestllningsvara Lagervara Lagervara Bestllningsvara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Bestllningsvara Bestllningsvara

naTUrMark - TallskoG, lJUnGHEdar ETC

art.nr 2-10029 2-10052 2-10107 2-10114 2-10194 2-10343 2-10353 Vetenskapligt namn Arctostaphylos uva-ursi Calluna vulgaris Empetrum nigrum Festuca ovina Luzula pilosa Vaccinium vitis-idaea Veronica officinalis svenskt namn mjlon ljung krkbr frsvingel vrfryle lingon renpris Frg rosa rosa bl grn (grs) gulgrn (grs) rd lilabl Hjd 5-20 cm 10-75 cm 10-30 cm 15-40 cm 20 cm 5-30 cm 30 cm naturlig utbredning i sverige samt utmrkande egenskaper hela landet, vintergrn hela landet hela landet hela landet, tuvbildande hela landet hela landet hela landet, krypande lagervara/ Bestllningsvara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Bestllningsvara Lagervara Lagervara

VEG TECH park oCH landskap

170

plantor fr markmiljer

rTplUGGplanTor Fr Mark

Torr nrinGsFaTTiG Mark - skrGrdsMilJEr, Torra slnTEr, VGkanTEr ETC

art.nr 2-10023 2-10040 2-10045 2-10052 2-10060 2-10081 2-10114 2-10120 2-10122 2-10128 2-10152 2-10153 2-10161 2-10170 2-10179 2-10180 2-10187 2-10194 2-10198 2-10209 2-10144 2-10147 2-10230 2-10258 2-10323 2-10331 2-10353 2-10355 2-10358 2-10361 Vetenskapligt namn Antennaria dioica Bellis perennis Briza media Calluna vulgaris Campanula rotundifolia Centaurea jacea Festuca ovina Fragaria vesca Galium verum Geranium sanguineum Hypericum maculatum Hypericum perforatum Jasione montana Knautia arvensis Leontodon hispidus Leucanthemum vulgare Lotus corniculatus Luzula pilosa Lychnis viscaria Melica nutans Pilosella aurantiaca Pilosella officinarum Plantago lanceolata Pulsatilla vulgaris Succisa pratensis Thymus serpyllum Veronica officinalis Veronica spicata Viola canina Viola tricolor svenskt namn kattfot tusenskna darrgrs ljung liten blklocka rdklint frsvingel smultron gulmra blodnva fyrkantig johannesrt kta johannesrt blmunkar kervdd sommarfibbla prstkrage, sen kringtand vrfryle tjrblomster bergslok rdfibbla grfibbla svartkmpar backsippa ngsvdd backtimjan renpris axveronika ngsviol styvmorsviol Frg rosa vit grn (grs) rosa bl lilard grn (grs) vit gul rosa gul gul bl lila gul vit gul gulgrn (grs) rosa grn (grs) rd gul svart lila lilabl lila lilabl mrkbl bl lila, gul, vit Hjd 5-30 cm 3-30 cm 20-50 cm 10-75 cm 20-50 cm 30-80 cm 15-40 cm 5-20 cm 10-60 cm 20-30 cm 40-70 cm 20-80 cm 10-35 cm 30-80 cm 30 cm 20-70 cm 10-40 cm 20 cm 25-60 cm 30-60 cm 20-60 cm 5-40 cm 30 cm 2-25 cm 25-60 cm 3-10 cm 10-30 cm 10-50 cm 8-15 cm 10-25 cm naturlig utbredning i sverige samt utmrkande egenskaper hela landet, mattbildande sdra och mellersta delarna sdra och mellersta delarna hela landet hela landet sdra och mellersta delarna hela landet hela landet hela landet, ej i fjllen sdra och mellersta delarna, mattbildande hela landet, ej i fjllen sdra och mellersta delarna sdra delarna hela landet, ej i fjllen sdra och mellersta delarna hela landet hela landet, ej i fjllen hela landet sdra och mellersta delarna hela landet hela landet, ej i fjllen sdra och mellersta delarna sdra och mellersta delarna sdra och mellersta delarna hela landet, ej i fjllen sdra och mellersta delarna hela landet sdra och mellersta delarna sdra och mellersta delarna hela landet, ej i fjllen lagervara/ Bestllningsvara Lagervara Bestllningsvara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Bestllningsvara Bestllningsvara Lagervara Bestllningsvara Lagervara Lagervara Bestllningsvara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Bestllningsvara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Bestllningsvara Bestllningsvara Lagervara

styvmorsviol

gullviva

smrblomma

VEG TECH park oCH landskap

plantor fr markmiljer

171

kalkrik Jord - kalkrika BETEsMarkEr, VGrEnar ETC

art.nr 2-10025 2-10045 2-10082 2-10084 2-10105 2-10127 2-10128 2-10119 2-10252 2-10258 2-10274 2-10355 Vetenskapligt namn Anthemis tinctoria Briza media Centaurea scabiosa Cichorium intybus Echium vulgare Geranium pratense Geranium sanguineum Filipendula vulgaris Primula veris Pulsatilla vulgaris Saxifraga granulata Veronica spicata svenskt namn frgkulla darrgrs vddklint cikoria bleld ngsnva blodnva brudbrd gullviva backsippa mandelblomma axveronika Frg gul grn, brun rdlila bl bl lilabl rosa vit gul lilabl vit mrkbl Hjd 20-80 cm 50 cm 30-100 cm 30-100 cm 20-90 cm 30-70 cm 20-30 cm 2050 cm 1030 cm 5-25 cm 10-35 cm 10-50 cm naturlig utbredning i sverige samt utmrkande egenskaper hela landet, ej i fjllen sdra och mellersta delarna sdra och mellersta delarna sdra och mellersta delarna sdra och mellersta delarna hela landet, ej i fjllen sdra och mellersta delarna, mattbildande sdra och mellersta delarna sdra och mellersta delarna sdra delarna sdra och mellersta delarna sdra och mellersta delarna lagervara/ Bestllningsvara Bestllningsvara Lagervara Bestllningsvara Lagervara Lagervara Bestllningsvara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Lagervara Bestllningsvara

kUlTUrVxTEr - TorparGrUndEr, TrdGrdar ETC

art.nr 2-10028 2-10040 2-10054 2-10103 2-10127 2-10153 2-10172 2-10173 2-10180 2-10204 2-10215 2-10230 2-10252 2-10338 2-10361 Vetenskapligt namn Aquilegia vulgaris Bellis perennis Campanula cervicaria Digitalis purpurea Geranium pratense Hypericum perforatum Lamium galeobdolon Lamium galeobdol. 'Florentinum' Leucanthemum vulgare Malva moschata Myosotis sylvatica Plantago lanceolata Primula veris Typha angustifolla Viola tricolor svenskt namn akleja tusenskna skogsklocka fingerborgsblomma ngsnva kta johannesrt gulplister brokbladig gulplister prstkrage, sen myskmalva skogsfrgtmigej svartkmpar gullviva smrboll styvmorsviol Frg bl, rosa, vit vit lila rosa, vit lilabl gul gul gul/brokbladig vit vit bl svart gul gul lila, gul, vit Hjd 30-80 cm 3-30 cm 30-90 cm 30-150 cm 30-70 cm 20-80 cm 15-40 cm 40 cm 20-70 cm 30-70 cm 15-50 cm 10-50 cm 10-30 cm 40-70 cm 10-25 cm naturlig utbredning i sverige samt utmrkande egenskaper hela landet, ej fjllen sdra och mellersta delarna sdra och mellersta delarna sdra delarna hela landet, ej i fjllen sdra och mellersta delarna sdra delarna, mattbildande, skuggtlig sdra delarna, mattbildande, skuggtlig sdra och mellersta delarna sdra och mellersta delarna, doftande sdra delarna sdra och mellersta delarna sdra och mellersta delarna hela landet hela landet lagervara/ Bestllningsvara Lagervara Bestllningsvara Bestllningsvara Lagervara Bestllningsvara Bestllningsvara Lagervara Bestllningsvara Lagervara Bestllningsvara Lagervara Bestllningsvara Lagervara Lagervara Lagervara

VEG TECH park oCH landskap

172

plantor fr markmiljer

BildEr p olika arTEr

hundstarr

sandnejlika

rdfibbla

gulsporre

tjrblomster

skogsfrgtmigej

prstkrage

brudbrd

smrblomma

myskmadra

ljung

gsrt

rdblra

strandglim

slttergubbe

VEG TECH park oCH landskap

plantor fr markmiljer

173

planTErinG aV rTplUGGplanTor

Hantering av plantorna fram till planteringen Om du inte kan utfra planteringen direkt efter leveransen mste du ta hand om plantorna s att de inte tar skada. Placera brttena (plastbehllarna med plantor) sida vid sida p en skuggig plats, grna direkt p marken. Tnk p att stlla dem s att de inte riskerar att bli fr blta om det regnar kraftigt. Om plantorna verkar torra skall de vattnas s att rotklumpen blir genomfuktad. Om du r tvungen att lagra plantorna mer n en vecka se d till att rtterna inte vxer fast i marken under brttena. Frberedelser av underlaget Ytan skall fr bsta resultat vara fri frn flerriga rotogrs som exempelvis kvickrot och kertistel. Underlaget skall inte vara alltfr nringsrikt. Bst resultat fr man p nringsfattiga jordar som exempelvis sand/mojordar eller fattiga alvjordar. Alltfr feta och nringsrika jordar kan frbttras genom att gra en djuppljning och blanda upp matjorden med magrare alv. Om underlaget r kompakt och torrt skall ytan luckras upp och vattnas igenom. tgrder mot rotogrs Jordar med ogrsproblem kan tgrdas genom att lgga ut en ogrshmmande, termiskt behandlad fiberduk p marken. Var noga med att skarvarna verlappas ordentligt. Helst skall de sys ihop med en speciell symaskin som kan hyras hos Veg Tech. En ogrsfri och mager jordblandning pfrs drefter ovanp fiberduken. Jordar med ogrs kan ocks i frvg tgrdas genom att tcka marken med en ej ljusgenomslpplig fiberduk i tv r fre montaget. Utrustning Om det r mnga plantor som skall planteras grs detta enklast med ett planteringsrr. Det underlttar ocks om du har en sk planteringssele dr du kan fsta brttena med plantor samt en gdselpse. Planteringsrr och planteringssele kan hyras eller kpas av oss. Vi kan ocks leverera den typ av gdselmedel som passar bst fr dina plantor. Om det bara r en mindre mngd plantor som skall planteras s gr det bra med exempelvis en liten planteringsspade. skall du plantera stora ytor? D kan du hyra planteringssystem hos oss. Veg Tech erbjuder entreprenadtjnster i anslutning till vra produkter och system. Kontakta oss fr offert.

planteringsarbetet Plantering av rtpluggplantor kan gras under perioden april-oktober men vr eller tidig hst anses vara den bsta tiden. Om plantorna r torra skall de vattnas s att jordklumpen r genomfuktad fre planteringen. Anvnd exempelvis en liten planteringsspade fr planteringen. Lgg i en liten nypa gdsel (ca 7 g lngtidsverkande gdsel/planta) i botten p planteringshlet. Tryck ned plantan och se till att hela rotklumpen kommer ner i jorden. Tryck till runt plantan s att den sitter fast ordentligt. plantering med planteringsrr: 1 2 3 Trampa ner planteringsrret i jorden. ppna botten p planteringsrret med pedalen. Dra frsiktigt upp plantan ur brttet/krukan. Om plantan sitter fast eller riskerar att g snder, tryck upp pluggen underifrn med fingret. Slpp ner gdsel och planta i planteringsrret (ca 7 g lngtidsverkande gdsel/planta). Dra upp planteringsrret och vrid medsols. Trampa till jorden runt plantan s att god kontakt bildas mellan rtter och jord. Plantan skall alltid planteras ngot djupare n marken runt omkring. Om pluggen sticker upp kan den annars ltt torka. Vattna hela den nyplanterade ytan ordentligt. Om det blir en period med torrt vder efter planteringen mste ytan vattnas s att plantorna inte torkar.

4 5 6

7 8

Plantering med planteringssystem frn Veg Tech

VEG TECH park oCH landskap

174

dUCkBill

Duckbill - frankring under mark

Trdfrankring helt dold under mark Trdfrankringssystemet Duckbill r en snabb och sker lsning som bygger p stabiliserande delar monterade i jorden istllet fr strar ovan markytan. Rotklumpen frankras med en sele som fsts i tre jordankare neddrivna i jorden. Med detta system kan man ven frankra strre trd. Frdelar jmfrt med konventionella trdstd Inga delar ovan mark Enkel och snabb montering Trdet str skert p plats Ingen tillsyn Anvnds till alla jordar Mindre vandaliseringsrisk Rottillvxten stimuleras bttre

Anvndningsomrde Duckbill kan ven anvndas fr frankring och stldskydd av parkbnkar och annat dyrbart material i offentliga miljer. Veg Tech rekommenderar Duckbill som r ett vlbeprvat system som funnits i 20 rs tid och finns i mer n 70 lnder.

Med trdfrankringssystemet Duckbill fr trden en sker frankring dold under marknivn.

plantering av Malms strsta trd genom tiderna Malm stad valde Veg Techs Duckbill nr en silverlind med stamomfng 1 meter planterades utanfr stationen i Malm.

VEG TECH park oCH landskap

dUCkBill

175

FrankrinGsModEll
Beskrivning Trdfrankring, klump (RBKS40) Trdfrankring, klump (RBKS68) Trdfrankring, klump (RBKS88) Trdfrankring, klump med spnnbandssele (MR4) (Bestllningsvara) Trdfrankr, bjlklag (FOS40) anvndning Trd upp till st.o.f. 18/20 Trd upp till st.o.f. 20/25 Trd upp till st.o.f. 40/45 Trd upp till st.o.f. 70/75 Trd upp till st.o.f. 18/20 Frpackning 3 ankare mod 40-DB1, spnnband + bandspnnare 3 ankare mod 68, spnnband + bandspnnare 3 ankare mod 88, spnnband + bandspnnare 3st ankare modell MR4, spnnband + bandspnnare 3 ankare mod 40, spnnband + bandspnnare 3 ankare mod 68, spnnband + bandspnnare 3 ankare mod 88, spnnband + bandspnnare 3 st ankare modell 68 med 4.0 m vajer med vantskruv mitt p fst vid varje ankare, 3 st vajerkragar, 3 st shackel fr vajer. Allt r frmonterat. 3 st ankare modell 88 med 4.5 m vajer med vantskruv mitt p fst vid varje ankare, 3 st vajerkragar, 3 st shackel fr vajer. Allt r frmonterat. 1 st ankare MR 68 hrdmetall med gngad stng. Trdfrankringsset bestende av 3st ankare, spnnband + bandspnnare. P bilden visas modell RBKS68

Trdfrankr, bjlklag (FOS68)

Trd upp till st.o.f. 20/25

Trdfrankr, bjlklag (FOS88) Trdfrankring med vajer (68DTS) frn krona till mark

Trd upp till st.o.f. 40/45 Trd upp till topphjd 250/450 cm

Trdfrankring med vajer (88DTS) frn krona till mark

Trd upp till topphjd 450/750 cm

Ankare av hrdmetall (MR68TAVIT)

Fr mycket stenig och hrd mark. ven till frankring av parkbnkar och annan vrdefull utrustning Fr mycket stenig och hrd mark. ven till frankring av parkbnkar och annan vrdefull utrustning

Ankare av hrdmetall (MR88TAVIT)

1 st ankare MR 88 hrdmetall med gngad stng.

Ankare av hrdmetall med gngad stng. P bilden visas modell MR68TAVIT

driVsTl/kraFTHaMMarE
DS40 - Drivstl DS68 - Drivstl DS88 - Drivstl 50407- PDS6814 - Drivstl 50407 - PDS8814 - Drivstl PDSMR14 - Drivstl Hyra av mekaniskt drivstl Hyra av Kobra MK1 fr ankarkit 40RBKS fr ankarkit 68RBKS/68DTS fr ankarkit 88RBKS/68DTS Krafthammare sexkant 32 x 160mm fr ankarkit 68RBKS Krafthammare sexkant 32 x 160mm fr ankarkit 88RBKS Krafthammare sexkant 32x160mm fr ankarkit MR4 Alla modeller 1 st 1 st 1 st 1 st 1 st 1 st Hyra/vecka Hyra/dag

P bilden visas drivstl som anvnds vid frankring av Duckbill

HJlpMEdEl
Verktyg fr lsning av ankare (SVERCR) Lsning av ankare: 40, 68 och 88 1 st Spnnband 0.8 m med krok 25 mm

VEG TECH park oCH landskap

176

dUCkBill

Flera trd frankrade med Duckbill i badhusparken Karlstad

MonTErinG aV dUCkBill

Monteringstid Duckbill monteras p 510 minuter per trd. Vid montering av strre ankare anvnds bilhammare fr drivning av ankarpunkterna.

1. Tre stycken jordankare drivs ned

i jorden under trdgropen. Bilhammare anvnds fr neddrivning av de strre modellerna.

2. Vid motryck roterar och tvrstlls

jordankarna och ger en mycket stark frankring.

3. En spnnsele fixeras kring tr-

dets rotklump och frankras i de tre vajrarna som r infsta i de neddrivna jordankarna.Trdgropen fylls igen med 3/4 med jord. Spnnselen efterdras ca: 8-24 h efter att klumpen och kringvarande jord har vattnats upp. Drefter fylls gropen helt med jord.

VEG TECH park oCH landskap

Tillbehr

177

Tillbehr
Fiberdukar Fiberduken anvnds som materialavskiljande skikt vid markbyggnad eller som skyddsskikt under exempelvis gummiduk vid dammbyggen. Vikt: 165 g/m 230 g/m Andra typer av fiberdukar kan tas fram p bestllning.

ogrsdukar Ogrsduken Fibertex WL100 anvnds vid etablering av t ex ngsmattor, perenmattor, vid sdd eller vid plantering av rtpluggplantor. Ogrsduken har en hmmande effekt p onskad vegetation. Ogrsduken hller sin ogrshmmande funktion i ca 5 r. Duken bryts ned av UV-ljus. P bullervallar och andra strre planteringsytor monteras duken med trspikar och skarvarna sys lmpligen med en speciell symaskin. Bredd: Lngd: Vikt: 2,4 eller 4,8 m 100 m 100 g/m Andra typer av ogrsdukar kan tas fram p bestllning.

symaskin fr skarvning av ogrsduk Fr skarvning av ogrsdukar finns en speciell symaskin fr uthyrning hos Veg Tech.

Frankring av dukar och nt Trspik 25 cm: Anvnds till frankring av kokosnt, fiberduk och ogrsdukar. Nedbrytbar.

Frankring av vattenvegetation Frankringsfste i tr 35 cm: Frankringsfste i tr 50 cm: Frankringsfste i tr 70 cm: Frankring av strandmattor i hrda underlag. Frankring av strandmattor och strandrullar i mjuka underlag. Frankring av strandrullar i mjuka underlag.

VEG TECH park oCH landskap

178

Tillbehr

kokosrep Anvnds till extra frankring av exempelvis strandmattor och strandrullar i vattendrag med pverkan frn vgor eller strmmande vatten. Lngd rulle: 100 m

planteringsrr Vid rationell plantering av pluggplantor anvnds planteringsrr och sele med hllare fr krukset och gdselpse. Rret trampas ned i jorden, botten p rret ppnas med en pedal, gdsel och planta slpps ned i rret, rret dras upp och drefter kan marken runt plantan trampas till. Arbetet utfrs stende. Rrdiameter: 50 mm (63 mm specielrr fr vass)

Brsele, kruksethllare, gdselpse Brselen anvnds fr att bra krukset vid plantering. Extra kruksethllare och gdselpse kan monteras i brselen.

Hlpipa Anvnds vid plantering i ej bearbetad jord. Sjlva pipan r utbytbar.

kokosnt Anvnds frmst fr vxtetablering i erosionsutsatta partier. Plantering av vegetation grs genom kokosnten. Anvnds ven som erosionsskydd vid nysdd. Vi levererar ven trfsten till kokosnten samt kokosrep. Mtt: Vikt: Levereras i rullar om 2 x 50 meter. 400 g/m : fr mttligt erosionsutsatta partier. 700 g/m : fr kraftigare erosionsskydd i slnter och fr strnder med lg belastning. Andra typer av kokosnt kan tas fram p bestllning.

VEG TECH park oCH landskap

Tillbehr

179

Erosionsskring med kokosnt vid slnt i nytt bostadsomrde.

MonTErinGsanVisninG kokosnT
Markberedning Gr vanlig markberedning och jmna av ytan. Avlgsna freml som stubbar, sten och andra uppstickande freml. Utlggning av kokosnt Utlggning av kokosntet sker normalt i slntens fallriktning. verlappning om ca 20-30 cm skall gras mellan de olika vderna. Undvik att strcka kokosntet alltfr mycket. Kokosntets vre och nedre ndar br tckas med jord till ca 30 cm bredd eller grvas ned i ett grunt dike och tckas. Vid slnter som r lgre/kortare n kokosntets bredd, lggs med frdel kokosntet i slntens lngdriktning. Frankring av kokosnt Frankring av nten sker med trspik med lngd ca 25 cm. Frankringsttheten br vara 0,3 st/m2 - 1 st/m2 , beroende p frhllandena p platsen. Brantare slnter och anvndning i anslutning till vattendrag fordrar ttare faststtning, medan flackare slnter p mark inte krver faststtning i samma omfattning. Kokosnten skall ligga dikt an mot marken och hlrum mellan nt och mark fr inte frekomma. Anvnd extra trspik p partier dr hlrum riskerar uppkomma, exempelvis p konkava ytor. Etablering av vegetation i ytorna All sdd kan ske efter utlggande av kokosnten. Sdd av ngsrter sker manuellt med bredsdd eller med handdragen smaskin. Maskinell sdd kan ske genom maskindragen smaskin eller med utrustning fr sprutsdd. Fr utsdesmngder, se separata anvisningar frn Veg Tech. Plantering rtpluggplantor sker normalt direkt genom maskorna i kokosnten. Fr strre plantor skrs ett hl i kokosntet.

Fr samtliga produkter och system i denna katalog reserverar vi oss fr ndringar. Eventuella ndringar kan meddelas p annat stt, exempelvis via vr hemsida: www.vegtech.se

VEG TECH park oCH landskap

180

Tillbehr

Egna Anteckningar

VEG TECH park oCH landskap

VEGETATIONSTEKNIK
Grnare byggande fr framtidens stder

Veg Tech AB Fagers 1 342 52 Vislanda Tel: Fax: Hemsida: E-post: 0472-363 00 0472-300 23 www.vegtech.se info@vegtech.se

Veg Tech AB Hornsgatan 178 117 34 Stockholm Tel: Mobil: Hemsida: E-post: 08-669 48 00 070-399 10 27 www.vegtech.se info@vegtech.se

Veg Tech A/S Annasvej 2 DK-2900 Hellerup Tel: Fax: Mobil: Hemsida: E-post: + 45 3962 6869 + 45 3962 6865 + 45 2835 6869 www.vegtech.dk info@vegtech.dk

November 2010 Pris 90 SEK

VEG TECH AB Huvudkontor

VEG TECH AB Frsljningskontor

VEG TECH A/S Danmark