LJUD

Kunskapsml:

3.1 Vad r ljud?

Violinisten gnider strken mot strngarna och det

skapas ljud. Hur skapas egentligen ljudet och
hur kan ljud frflyttas genom luften?

Den vibrerande strngen pverkar

luftens molekyler frttningar och
frtunningar av luftmolekyler uppstr.

Dessa vgor av tunnare och ttare luft

sprider sig ljudvg bildas.

Avstndet mellan tv frttningar eller

tv frtunningar kallas vglngd.

 P brkdelar av en sekund nr
ljudvgen ronen trumhinnan
brjar vibrera p samma stt
hrselnerven skickar signal till
hjrnan vi hr!
D ljud r vibrationer som breder ut
sig genom att molekylerna knuffar p
varandra s kan ljud spridas i t ex
vatten, tr eller metall. Dock inte i
vakuum. Allts r det tyst i rymden.

Ljudets hastighet
Ljudvgor breder ut sig i alla
riktningar med en viss hastighet:
i
i
i
i

luft: ca 340 m/s

vatten: ca 1 500 m/s
tr: ca 3 350 m/s
glas: ca 5 000 m/s

Frekvens
Vi mnniskor hr ljud med frekvenser
20 20 000 Hz.
Frekvens = antalet svngningar per
sekund.
Hz = hertz (enhet fr frekvens, 1 Hz
= en svngning per sekund).
Frekvens = = f =

Ultra- och infraljud

Ljud med lgre frekvens n 20 Hz kallas infra

Ljud med hgre frekvens n 20 000Hz
kallas ultraljud.

Begrepp 3.1

3.2 Toner och musik

En stmgaffel som sls an svnger med
frekvensen 440 Hz.
En ton med frekvensen 440 Hz kallas
normalton (alt. ettstrukna a).
Tonens frekvens beror p strngens lngd och
tjocklek samt hur hrt spnd strngen r.
En tunn, kort och hrt spnd strng ger toner
med kort vglngd och hg frekvens hga
toner (diskanttoner).
En lng, tjock och lst spnd strng ger toner
med lng vglngd och lg frekvens lga
toner (bastoner).

3.2 Ljud kan avbildas

Starka och svaga toner

Frekvensen r den samma, oavsett
hur hrt eller lst du slr p en
pianotangent, dremot ndras
ljudstyrkan.
Slr du hrt, blir det en stark ton.
Slr du lst blir det en svag ton.

Instrument med
resonanslda
Resonans: nr ett ljud skapar
medsvngning hos exempelvis ett bord.
Mnga instrument har s kallade
resonansldor. Resonansldan r till fr att
frstrka strngarnas ljud.
Instrument som saknar resonanslda, t ex
elgitarr och synt behver drfr frstrkare
och hgtalare fr att ljudet ska hras
ordentligt (elgitarr) eller skapas helt och
hllet p elektrisk vg (synt).

Begrepp 3.2

3.3 Ljud p gott och ont

Ultraljud anvnds inom sjukvrden.
Ultraljud har en frekvens mellan
3-7 miljoner Hz.
Eko ljud som studsar tillbaka.
Ekolod mter djup i sjar och hav genom
att snda ut ultraljudsignaler som studsar
mot botten och sedan fngas ljudvgorna
upp och ekolodet mter hur lng tid det tar.
Avstndet berknas genom att multiplicera
ljudets hastighet i vatten, 1500 m/s, med
halva den uppmtta tiden.

Ljudniv mts i decibel

Ljudniv styrkan hos ett ljud. Mts
i decibel (dB).
10 dB r knappt hrbart och 120 dB
r smrtsamt fr ronen.
Under 85 dB r risken fr
hrselskador lg.
Dock har decibelskalan den
egenskapen att nr ljudnivn kar
med 10 dB, s upplever vi ljudet
dubbelt s starkt (logaritmisk).

Hga ljudniver kan skada hrseln

Mycket har gjorts under lng tid fr att
minska ljudniverna i samhllet. Idag finns
krav p hrselskydd och bttre arbetsmilj.
Var rdd om din hrsel!
Du kan drabbas av nedsatt hrsel eller
tinnitus av fr mycket starka ljud.
Tinnitus innebr att du hr ett besvrande,
oavbrutet ljud som inte finns.
Drygt 15 % av alla unga mellan 9-16 r
drabbas av tinnitus. Snk volymen och
anvnd hrselskydd!

3.3 Ljudniv

Begrepp 3.3