DET

BSTA

FEBRUARI 2016

RETS
EUROP
EN TUFF OCH RTTVIS
KORRUPTIONSBEKMPARE
SIDAN 34

S SKAPAS EN JIHADIST
SIDAN 84

NYA METODER I KAMPEN

MOT LUNGCANCER
SIDAN 70

HUR BLIR MAN FRLSKAD?

SIDAN 66

DEN AUTISTISKE POJKEN SOM

FRNDRADE MITT LIV
SIDAN 50

DET MYSTISKA ROLEX-MORDET

- HUR DET FICK SIN LSNING

??

SKRATT, DEN BSTA MEDICINEN ...................... 10

AVSLUTA MENINGEN ......................................... 22
KALLASTE PLATSEN P JORDEN ....................... 76
NYTT FRN MEDICINENS VRLD ..................... 17

RETURUKE

54:-/FINLAND 5:50

SIDAN 100

BLI LITE SMARTARE

PRENUMERERA P

RING 040-666 01 63
(Finland: 0203-315 00)
eller skicka e-post
kundtjanst@readersdigest.se

Endast 499:Spara 200 kroner

per r fr 11 tidningar.

Har du frgor om vra produkter ringer du: 08-566 276 66

Kra lsare
Sjung flicka, sjung!
JAG KAN INTE SJUNGA, men gr det nd. Pop, rock, vaggvisor och
psalmer om vartannat. Jag har aldrig behvt fundera ver om texterna
r passande eller inte. Under uppvxten hade mina frldrar synpunkter. Om val av skola, livsinriktning, politik. Men det slutliga valet var alltid mitt.
Vi skandinaver hr till vrldens mest lyckligt lottade. Vi kan sjunga, lsa och
studera det vi nskar. Eller ing samknade ktenskap om vi vill. P de flesta
omrden r kvinnor och mn jmstllda. Drfr r det s bra att leva hr, drfr har vi framgng, bra vlfrdssystem och ett fredligt samhlle. Demokrati
och frihet gr alltid hand i hand. Och detta gr vra nordiska lnder s attraktiva att bo i.
Just drfr r det svrt att riktigt ta till sig att det finns en parallell vrld
mitt ibland oss, dr kvinnor inte har samma mjligheter som jag har. Dr
mn bestmmer att kvinnor inte kan st p scen fr att det inte r passande.
Att de inte kan visa ansiktet, ska stympas nertill eller giftas bort. Kultur kallas det av somliga. Eller religion. Men i mina gon handlar
det bara om att kontrollera andra och nedvrdera andras kn,
om makt och maktmissbruk.
Fr hundratals r sedan var ven skandinaviska kvinnor underkastade mnnen och prsterskapets nycker. Men genom
historien har starka kvinnor banat vg, fram till frihet och vlstnd. Drfr r det s viktigt att det finns fregngskvinnor som Deeyah Khan. Hon r en norsk kvinna med
afghansk och pakistansk bakgrund, som med exemplets makt visar att ocks kvinnor med en annan kultur
har rtt att flja sitt hjrtas rst.
Hon har vigt sin rst t att hjlpa marginaliserade
barn, som hon kallar det. Ls om henne p sidan 20.

inger.marie.spange@detbeste.no

Innehll
FEBRUARI 2016

ARTIKLAR

34

ORDD KAMP MOT DET

KORRUPTA
Rumniens antikorruptionskapten Laura Kvesi har
skickat en premirminister i
fngelse och talat dussintals
lagstiftare, domare och
fretagsledare.

42

NR FLODEN TOG ALLT

Nr floden svmmade ver
efter fem dagars hftigt regn
kunde ingen ana de frdande
konsekvenserna.

EN POJKE SOM HETER

ANTON

OM SLAGS FOTO : AP PH OTO/ VAD IM C HI RDA

Nr jag brjade jobba med

dokumentren om autism
trodde jag aldrig att mitt liv
skulle bli s frndrat.

58

KONSTEN ATT BLI KR

Psykologen Arthur Aron var
ngot p spren fr 20 r sen.

70

VARNING FR BEDRAGARE
Miljontals ldre europer,
mnga i 80- och 90-rsldern,
blir lurade p sina besparingar
av bedragare.

66

Sidan

022016

76

LUNGCANCER
Tidigare upptckt och nya
metoder ger hopp t tusentals.

76

KALLASTE BYN P
JORDEN
Vlkommen till det lilla
samhllet i Sacha-republiken i
Ryssland med en given plats i
rekordbckerna.

FOTO: GE T TY

50

84

S SKAPAS EN JIHADIST
Varfr vill en man, i ett av de
lyckligaste lnderna p jorden,
beg terrorhandlingar?

92

BOOMERANG ROAD
Australiens fantastiska kustvg
lockar dig att komma igen och
igen.

100

Mnadens lnglsning

ROLEX-MORDET
En rutinunderskning efter
en drunkningsolycka leder
polisen till en hrva av
svindlerier och en
kallblodig mrdare.

FOTO: CORBIS

VARJE MNAD
1
4
9
10
12
20
28
30
32
33
118
120
122
123
125
126
128
129

Kra lsare
Vrlden ur en annan vinkel
Lsarbrev
Skratt
Hlsa
Utblick
Vem kom p det?
Som barn ser det
P gng
Tio i topp
Korsord
Hjrngympa
Sudoku
Utka ditt ordfrrd
Utmaningen
Skratt
Nsta mnad
Till sist

AVDELNINGAR
Hlsa

12 Frlt, vad sa du?

16 Mat som beroende.
Nytt frn medicinens vrld.
Min vrld

19 Parskapets tre faser.

Goda nyheter

24 ...och positiva historier

Diplomati, milj, mode och
hjltar.
Avsluta meningen

26 En frmling skulle aldrig

gissa att jag...
r lrare, r s gammal eller inte
r perfekt.
P gng

28 Det hnder i februari.

Sidan |

70

022016

FOTO : A LAMY

VRLDEN
UR EN...
Vnd

022016

5|

... ANNAN VINKEL

En garanterat cool och iskall upplevelse vntar den som besker Mendenhall-grottorna i delstaten Alaska i
USA. Det r en spektakulr isvrld under en 3000 r gammal, 21 kilometer
lng glacir, som nu krymper fr varje
r. Men den som vill se detta frtrollande turkosa grottsystem mste vara
beredd p en fysiskt krvande tur p
tta timmar, med mycket vandring och
klttring ver glaciren innan man kan
ta sig in under den. Hjlm och regnkldsel r krav; det hnder att isblock
lossnar, och smltvatten droppar p
mnga stllen.

022016

Redaktion: 07 Media

Tryck: 07 Media

Ansvarig utgivare: Marianne Blix

Copyright 2015 The Trusted Media Brands, Inc. og

Mailbox-Media AS.

Chefredaktr: Inger Marie Spange

Art Director: Carina Mlen
Korrektur: Holger Calov
versttning: Bjrn Bergman och Holger Calov
Readers Digest/Mailbox-Media AS
Verkstllande direktr: Dan Broen

Readers Digest utkommer med elva nummer om ret

av Mailbox-Media AS p licens frn Readers Digest.
Eftertryck, helt eller delvis, r frbjudet. All rtt
frbehllen i hela vrlden. Redaktionen tar inget
ansvar fr icke bestllt insnt material.
Readers Digest publiceras i 31 utgvor
och p 15 sprk.

Marknadschef: Wibeke Frshaug

The Readers Digest Association, Inc.
President and Chief Executive Officer:
Bonnie Kintzer
Vice President, Chief Operating
Officer, International:
Brian Kennedy
Editor-in-Chief, International Magazines:
Raimo Moysa

Readers Digest r vrldens mest lsta tidskrift med

en global upplaga p 10,5 miljoner. Tidskriften
grundades 1922 i USA av DeWitt och Lila Acheson
Wallace. Grundidn var att presentera texter frn
andra publikationer i ett lttlst format, kompletterat
med eget innehll. Med sin blandning av aktuella,
lrorika, underhllande och inte minst inspirerande
artiklar blev den snabbt populr. Det frsta numret i
Sverige utkom i mars 1943 under namnet Det Bsta.

HR NR DU OSS
Redaktionen
Internet: readersdigest.se
Mejl: red@readersdigest.se
Telefon: +47 91 34 05 91
Post: Readers Digest, PO Box 7000,
202 26 Malm. Mrk kuvertet
Redaktionen.
Kundtjnst/prenumeration
Har du frgor, vill prenumerera eller
ge bort en prenumeration kontakta
kundtjnst:
ppet: Mndagfredag 9.3015.00
Internet: readersdigest.se
Mejl: kundtjanst@readersdigest.se
Kundtjnst produkter: 08-566 276 66

Prenumeration: 040-666 01 63
Post: Readers Digest, PO
Box 7 000, 202 26 Malm.
Prenumeration: 1 r/elva nummer 499 kr.
Annonsering: 07 Media
Telefon: +47 48 21 27 00
Mejl: bjorn.alver@07.no
Bilag: Mailbox-Media AS
Telefon: + 47 66 71 60 08
Mejl: annonse@detbeste.no
Fr prenumeranter i Finland
Prenumeration: 0203-315 00
Mejl: asiakaspalvelu@valitutpalat.fi
Kundtjnst produkter: +46 8-566 276 66

Besk oss p internet: www.readersdigest.se

022016

Tyck till

BRA JOBBAT

FASCINERAD

Hatten av till kvinnorna och mnnen i artikeln Vladimirs folk i

novembernumret. Som 71-ring
r jag nnu inte lika gammal som
de men jag r i god form jag
ocks. S fort jag stigit upp p
morgonen gr jag vningar som
jag utfrt i 20 r. Jag tar en promenad varje dag, jag gr till matbutiken fr att handla och jag tar
aldrig hissen. Jag lskar att vara
barnvakt fr mina barnbarn och
att trffa mina vnner, och jag
har ett ppet sinne.
Ser fram emot fortsatt god lsning.

Fr runt tio dagar sedan kom jag

ver ert magasin hos min lokala
kommissionr. Innehllet fascinerade mig, och jag ser redan fram
emot nsta nummer. Ordfrrdet
r verkligen en hjlpande hand.

ANGELIKA SCHNELL, Ty s kl a n d

HEIDRUN KUHLMANN, Ty skl an d

RESSUGEN
Jag tyckte verkligen om artikeln
om Prag i decembernumret. Det r
en stad jag grna skulle vilja beska framver, en speciell, magisk
stad i Europa med en rik och vldigt intressant historia.
SIMONA GHEORGHITA, Buk are st

022016

9|

Skratt

DEN BSTA MEDICINEN

Vrldens frsta konstutstllning.

EN MAN OCH HANS FRU jmfr

JAG NDRADE MITT LSENORD till

sina betyg en eftermiddag.

Jag har hgre IQ n dig, sger hon,
och jag hade hgre betyg n dig p
universitetet. Och frresten s tjnar
jag mer pengar n dig!
Ja, men du r nd ett steg efter
mig, om man ser i ett strre perspek
tiv, svarar mannen.
Hur har du kommit fram till det?
undrar hon och tittar fundersamt p
honom.
Jag gifte mig med ngon som var
bttre, svarar han.
MICHAEL HARKIN, England

fel. S att om jag glmmer det, d

talar datorn om fr mig: Ditt l
senord r fel.

10

022016

Lst p internet

EN MAN KOMMER IN P ett advokat

kontor och frgar advokaten:
Urskta, men hur mycket tar du
betalt?
Advokaten svarar: Jag tar 8 000
fr att besvara tre frgor.
tusan! r inte det lite dyrt?
Jo. Vad r din tredje frga?
Lst p jokideo.com

I LLUST RAT ION MICK ST EVENS

EN MAN FRSKER FRA ett sam

tal med sin papegoja. Han sger ngra

ord, men papegojan svarar bara med
svordomar. Efter ngra timmars
frsk sger mannen: Om du inte
slutar svra s dr, kommer jag att
stoppa in dig i frysen som straff.
Papegojan slutar inte, s mannen
stoppar den i frysen.
Efter cirka en timme i frysen bn
faller papegojan om att f komma ut.
Nr mannen ppnar drren till fry
sen och tar ut den sklvande fgeln
sger den: Jag lovar att aldrig svra
mer. Men jag mste bara f frga: Vad
har kalkonen drinne gjort fr fel?
Lst p internet

EN LDRE HERRE STOPPAS av po

lisen en sen kvll och blir tillfrgad

om vart han har tnkt sig s sent p
kvllen.
Mannen svarar: Jag r p vg till
en frelsning om alkoholmissbruk
och vilken effekt det har p kroppen,
samt effekten av rkning och att vara
vaken lngt in p natten.
Det fr polismannen att frga:
Verkligen? Vem har sdana frels
ningar den hr tiden p dygnet?
Mannen svarar: Det rkar vara
min fru.

kommer han ut frn kontoret och s

ger till kvinnan: Beklagar, men gri
sen r dd.
Kvinnan fr en chock och skriker
till veterinren: Menar du allvar?
Har du tagit ngra prover? Han kan
ju vara i koma eller nt liknande?
Veterinren suckar och lter
kvinnan komma med in p kontoret.
Han lmnar kontoret och tervnder
med en hund. Hunden gr sakta mot
grisen och nosar p den frn topp till
t. Han tittar upp mot kvinnan med
sorgsna gon och frsvinner ut.
Veterinren frsvinner ut igen och
kommer s tillbaka med en katt. Kat
ten nrmar sig grisen och stirrar p
den konstant i fem minuter. S ja
mar den hgt och frsvinner sakta ut
ur rummet.
Veterinren frklarar fr kvinnan:
Din gris har definitivt lmnat oss.
Veterinren ger sedan kvinnan en
rkning p 3 000 kronor.
Kvinnan blir frskrckt igen.
3 000 kronor bara fr att bertta fr
mig att grisen r dd?
Veterinren svarar: Egentligen
kostar det bara 400 kronor, men det
var innan du fick mig att kra ett labb
test och en Cat Scan.
Lst p goodriddlesnow.com

DINESH SACHAN, England

JAG INSER ATT varje cigarett jag r

EN KVINNA KOMMER till veterinren

med sin gris, som verkar sova.

Kvinnan vntar medan veterinren
undersker grisen. Efter en stund

ker tar fem minuter av mitt liv, men

det tar mig tio minuter att rka den
Det ger mig faktiskt fem minuter.
ED BYRNE, komiker

022016

11|

HLSA

De nyaste hjlpmedlen mot frsmrad

hrsel arbetar med digital teknik

Frlt, vad sa du?

REDAN VID 42 RS LDER br
jade Bjarne Larsen i Fredericia, Dan
mark, hra dligt. Frst mrkte han
att han inte kunde hra sin kameras
hgfrekventa pip, eller cikadorna.
Efter en tid kunde han inte urskilja
vad folk sa tvrs ver bordet i ett
bullrigt rum. Men han lt
inte testa sin hrsel fr
rn han fyllt 50, nr
frustrerade kolle
ger freslog att
han borde under
ska sig. Det vi
sade sig tydligt att
Larsen behvde
hrhjlp, och se
dan dess har han
anvnt utrus
tingen.
"Frsta
gngen jag
anvnde
hr
12

022016

apparaten gick jag ut och blev impo

nerad av alla ljud frn trafiken och
fglarna som kvittrade", minns
Bjarne Larsen, som nu r 59 r.
"Jag r mycket mer avspnd nu i so
ciala situationer, eftersom det r
mycket lttare att flja med i en kon
versation. Nr man inte har
frsttt ett ord p grund av
dlig hrsel, kan man
uppfattas som lite trg
eller sjlv knna att
man blir till tlje."
Hrseln brjar
vanligen frsmras
runt 50 rs lder, som
en naturlig fljd av
ldrandet. (Hlsotill
stnd som hgt blod
tryck eller diabetes kan
bidra, liksom
lngvarig
expone
ring

FOTO: ALT REND O/GET T Y IMAGES

AV LISA FIE LDS

fr hga ljudniver. Vid 65 har en av

medel vid Radboud University Medi
fyra europer problem med hrseln,
cal Center i Nederlnderna. "Det fr
och vid 75 gller det en tredjedel av
patienten bestmma sjlv."
befolkningen, enligt Europeiska fr
bundet fr mnniskor med nedsatt
Nedsatt hrsel
hrsel (EFHOH), en icke vinstdri
pverkar livskvaliteten
vande organisation som verkar fr
Ett viktigt skl att lta underska sin
bttre mjligheter till ett socialt liv
hrsel: forskning har visat att nedsatt
utan begrnsningar fr personer
hrsel kan kopplas till depression,
med hrselnedsttning
demens och kunskaps
i hela Europa.
mssiga problem. En
Att bestmma sig fr
studie frn 2013, publi
Experter
att kontrollera hrseln
cerad i JAMA Internal
och kanske f hjlp
rekommenderar Medicine visade att
medel, som hrapparat,
ldre mnniskor med
att man testar
kan vara ett svrt beslut
frsmrad hrsel lpte
hrseln vart
fr mnga.
24 procent hgre risk
"Mnniskor tror ofta
tredje r efter att att pverkas intellek
att andra uppfattar dem
tuellt jmfrt med
man fyllt 50.
som dumma och jtte
personer med normal
gamla om de brjar an
hrsel. Social isolering
vnda hrapparat", s
p grund av hrsel
ger Kim Ruberg, generalsekreterare i
problem orsakar ofta depression;
den Brysselbaserade icke vinstdri
man har svrt att uppfatta vad ens
vande organisationen HearIt. "Det r
sllskap sger i restauranger eller
s tokigt. Detta r ngot helt ntaurligt, andra miljer med hg ljudniv.
och har inget med intelligens att gra."
"Det leder ofta till att man undvi
Experter rekommenderar att man
ker sdana platser, och d kan man
testar hrseln vart tredje r efter
frlora vnner", sger Ad Snik. "Och
50rsdagen, och att man skaffar hr att terskapa relationer r i regel inte
hjlp om hrseln p smsta rat
ltt nr man r gammal."
minskat med 25 decibel. Men det
Intellektuella begrnsningar r van
finns inga officiella riktlinjer fr
ligare hos ldre med frsmrad hrsel,
underskning, s det erbjuds inte
men sambandet r inte givet: "Om
rutinmssigt av lkare. Och patienten hjrnans funktion brjar avta, kan det
frgar inte alltid.
ocks pverka hur hjrnan processar
"Man kan inte sga att patienter
ljud", frklarar Gary Housley, chef fr
mste testas", sger Ad Snik, forskare
lkarutbildningen vid University of
om hrsel och implantat som hjlp
South Wales i Sydney, Australien.
022016

13

READERS DIGEST

Hrapparater
anvnds inte
Bara en liten andel av alla som beh
ver hrhjlpsutrustning har tillgng
till sdan. I lnder som Danmark och
Norge, dr patienter fr hrapparat
gratis, har en av fem behvande till
gng till det. Men i lnder som Frank
rike och Spanien, dr man fr betala
strsta delen sjlv, r det frre n en
p tio med hrselproblem som har
tillgng till hjlpmedel, enligt EFHOH.

Studier visar ocks att mnga som

ger hrhjlpmedel inte anvnder
dem. Somliga r missnjda med
ljudkvaliteten, andra glmmer att
skaffa nya batterier. Socialt isolerade
personer uppger att de struntar i ap
paraten eftersom ingen nd pratar
med dem. Och mnga lter bli att
anvnda apparaten av ffnga eller
rdsla fr vad andra ska tnka, och
stnger drmed in sig i tystnad.

COCHLEAIMPLANTAT VERVINNER TYSTNADEN

OMKRING FEM PROCENT av mnniskor med kraftigt nedsatt hrsel behver
f ett cochleaimplantat fr att kunna hra. Det r en lsning som frbigr det
skadade naturliga systemet fr hrseln genom att snda elektriska impulser
direkt till hrselnerven, vilka hjrnan uppfattar som ljud.
"Tekniken r enbart till fr personer som r helt eller nstan dva", frklarar
Ad Snik. Ljudkvaliteten r annorlunda och patienten (hjrnan) behver tid fr
att vnja sig.
"Patienter med implantat rapporterar att de frlorar
mycket av de tonhjdsvariationer som ger knsla t tal",
sger Gary Housley. "Ljudet lter vldigt platt. Men allt
hrande r givetvis bttre n inget hrande."
ldre som ftt cochleaimplantat har kraftigt frbttrat
sina kognitiva frmgor ett r efter operationen och de
lper mindre risk fr depression, enligt en fransk studie
2015.
Richard Darbra, 66, frn Paris, har ett implantat i ena
rat och hrapparat i det andra. "Ljudet genom mitt implantat r bttre n genom hrapparaten... men det r
frsts mycket smre n nr jag var i 30-rsldern", sger Richard Darbra,
som r ordfrande fr Bucodes SurdiFrance, det franska frbundet fr mnniskor med nedsatt hrsel. "nd", tillgger han, "att klara en konversation genom ett ra som dog helt fr 20 r sedan, det r ett sant mirakel."

14

022016

Hrhjlpen blir digital

Dagens hrhjlpmedel skiljer sig mar
kant frn dem som fanns fr bara 15
r sedan. "Det betyder att de senaste
hjlpmedlen baseras p mikroelektro
nik med datorkretsar, mer avancerade
mikrofoner, bullerdmpande algorit
mer och trdls ljudverfring", sger
Rikke SchnackPetersen, ordfrande
fr Danska sllskapet fr medicinsk
audiologi.
Mnga hjlpmedel kan omfatta
yttre teknik fr att frbttra hrandet.
"Somliga anvnder exempelvis Blue
tooth fr trdls verfring frn
mobiltelefonen till hrapparaten el
ler till speciella hgtalare. Mot
svarande teknik anvnds ofta i fre
lsningssalar, sger Priya Singh, ut
bildningsledare fr hrselinstitutet
vid University College i London.
Mnga apparattyper i dag kan
mycket effektivt skilja ut mnskliga
rster i ett sorl, frbttra upplevelsen
av musik eller frtydliga vad en per
son mitt emot en sger. Mnga ut
rustningar anpassar ocks volymen
automatiskt till bakgrundsljudet.
"Allt det hr har kat njdheten

med teknisk hrhjlp enormt p se

nare r, och drmed anvndnings
graden", sger Kim Ruberg.
ppna modeller, som brs bakom
rat, har bidragit till den utveck
lingen. Ett tunt rr gr in i hrsel
gngen, vilket medger fri luftpassage,
till skillnad frn gamla apparater
som stoppades in i rat och blocke
rade ventilationen.
"Vid svr hrselnedsttning kan
man ha en lite strre enhet bakom
rat, med mer datorkraft", frklarar
Kim Ruberg.
Bjarne Larsen anvnder nu en p
pen hrapparat som r kopplad s
att han kan hra strmmande tal och
musik frn sin mobil via Bluetooth.
Han hoppas att hans nsta hrhjlp
ska vara nnu mer avancerad.
"D rknar jag med att jag ven kan
koppla in min hemmaljudanlggning
och min tv direkt i ronen, utan att
ha en sladd runt halsen", sger
Bjarne Larsen. "Jag r oerhrt glad
fr min hrhjlpsteknik. Enda nack
delen r att jag nstan rkar i panik
om batteriet tar slut och jag inte har
ngon i reserv med mig."

HR! HR!
Alla levande varelser anvnder inte ron fr att hra.
Ormar anvnder kkbenet, fiskar mrker tryckfrndringar
och hanmygg anvnder antennerna.
HEAR ING AID. C OM

022016

15|

HLSA

S avsljas
hetstningsstrning

Mat som
beroende
VAR OCH EN SOM sttt infr ett
bord fullt med godsaker vet att det
emellant kan vara ltt att hemfalla
t excesser. ven om vi kanske kallar
det fr hetstande s r den medicinska definitionen av uttrycket en
annan: lkare menar att man hetster nr verdrivet matintag blivit en
regelbunden tvngsmssig vana.
"Det betyder att du inte kan lta bli
att ta, eller att du inte kan sluta nr
du har brjat", frklarar dr Eva Conceio, forskningspsykolog vid universitetet i Minho i Portugal.
Hetstande erkndes officiellt som
en mental strning frst 2013, i den
femte upplagan av Diagnostic and
Statistical Manual of Mental Disor16

022016

ders, som lses globalt. Forskarna r

inte skra p vad som orsakar hetstningsstrning (binge-eating disorder [BED] p engelska), men de
misstnker att det finns en genetisk
komponent, liksom det ibland finns
nr det gller alkoholism.
Eftersom BED ofta r kopplad till
oro och lg sjlvknsla, kan den i
mnga fall behandlas med samtalsterapi. Lkare frskriver ocks olika
preparat som r avsedda fr andra
problem, till exempel mediciner mot
depression eller epilepsi. Det enda
preparat som av en nationell myndighet har godknts just mot den hr
strningen kallas lisdexamfetamindimesilat (varunamn Vyvanse) och sljs

SH UT T ERSTOC K

AV SAMANTHA RIDEOUT

hittills bara i USA. Det anvnds ocks

pekar ut ngra tydliga tecken p BED:
mot ADHD och uppges dmpa
vid tillfllen som vanligen intrffar
hetstarens svrkontrollerade impulminst en gng i veckan hnder det att
ser. Det ska dock ppekas att det inte
hetstare vrker i sig mat oavsett om
r ngot dietpiller, och det rekomde r hungriga eller inte, och de gr
menderas inte fr den som vill g ner
det oftast i ensamhet.
ngra kilo.
Om du knner
Hur kan man d
igen det hr, r bsta
skilja BED frn vantipset att uppska ltill
ligt frosseri? Det r
kare. Frutom att reinte alltid ltt.
kommendera psykoprocent av alla hetstare
Enbart viktproblem
logisk behandling,
r mn.
rcker inte fr att
kan doktorn (eller
stlla diagnos: ven
dietspecialist) ge rd
om cirka tv tredjedeom viktminskning
lar av hetstarna r verviktiga, s
(om det r aktuellt), men d utan
gller inte vice versa. Fr mnga ver- hlsovdliga metoder som att hoppa
viktiga r orsaken i stllet en stillasitver mltider eller chockminska
tande livsstil, obalanserad kost eller
kaloriintaget, eftersom detta kan sl
helt enkelt fr stora portioner.
tillbaka genom att utlsa nya hetsDen nmnda manualen (DSM-5)
episoder.

35 40

Nytt frn
medicinens vrld

SH UT T ERSTOC K

Influensavaccin kan minska

risk fr stroke
Under de tv frsta mnaderna efter
att man ftt en influensavaccinspruta
minskar risken fr en stroke markant, enligt studier stdda av Storbritanniens nationella hlsoforskningsinstitut. Den totala strokefrekvensen
bland vaccinerade personer lg cirka

20 procent lgre n vad statistikerna

annars hade frvntat sig. Fr dem
som tog sprutan tidigt under
influensassongen var riskminskningen strre n om den togs senare.
Forskarna misstnker att stroke
ibland kan frhindras av influensan i
sig, men de vet inte hur.
022016

17|

READERS DIGEST

Extra kalcium minskar inte

benfrakturer
Personer ver 50 r och srskilt
kvinnor fr ofta rdet att ta kalciumpiller fr att undvika benbrott. Efter genomgng av mer n 40 tidigare
studier slr forskare i Nya Zeeland
fast att det inte r ndvndigt.
"Det finns fr nrvarande inga bevis fr att kat kalciumintag frebygger frakturer", skriver forskarna.
Kort sagt: kalciumtillskott r sannolikt inte vrt pengarna, svida man
inte lider av konstaterat allvarlig kalciumbrist.

Tv-tittande kar risken fr

ddlig lungemboli
Fr den som sitter fem timmar eller
mer framfr tv-skrmen varje dag
kar risken att d i lungemboli
(blodpropp i lungan) till det dubbla,
jmfrt med om man tittar 2,5 timmar eller mindre. Den genomsnittliga europn tillbringar nstan fyra
timmar vid teven varje dag, och
vissa lnder, bland dem Rumnien
och Serbien, kommer ver femtimmarsstrecket. Blodpropp har ett bevisat samband med stillasittande, s
att stlla sig upp och rra p sig r en
bra frebyggande tgrd fr att
minska risken fr "tv-dden".

Personlig kontakt minskar

risken fr depression
Ju mer ldre personer trffar familj
och vnner, desto mindre risk att
utveckla depressionssymptom, sgs
18

022016

det i en studie publicerad i Journal of

the American Geriatrics Society. Av
de 11065 deltagarna visade de som
trffade sina nra eller sina vnner
minst tre gnger i veckan en
depressionsfaktor p 6,5 procent
efter tv r, medan motsvarande
siffra var 11,5 procent fr ldre som
trffade slkt eller vnner varannan
mnad eller mindre.

TESTA DIN MEDICINSKA

IQ
Hyperlordosi r

A. verknslighet fr starkt ljus

B. vertrning
C. Pltslig personlighetsfrnd
ring
D. verdriven kurvatur i nedre
ryggraden
Svar: D. Hyperlordosi betyder
svankryggighet en kraftig in
bjning i ryggradens nederdel.
Tillstndet utgr risk vid vervikt,
och kan ge hftproblem och in
flammation i ryggkotorna. Det
kan ocks ge ryggsmrtor, men
kan motverkas med trning av
blmusklerna och musklerna i
skinkorna. Viktigt r ocks att
medvetet strcka p sig fr att f
en god hllning.

MITT LIV

Parskapets tre faser

AV ANNE ROUMANOFF

Nyblivet par: Lt mig bjuda p restaurang, lskling.

Etablerat par: Vad har du gjort fr lckert i dag, d?
Utbrnt par: Du har inte direkt kmpat vid spisen med det
hr, va.

ANNE
ROUMANOFF

I LLUST RAT ION ER: JOE MCK ENDRY (UP PT I LL )

CO LO NEL MOUTARDE (NEDT ILL )

r vlknd
fransk
humorist.
Hon bor
i Paris.

Nyblivet par: Vr frsta runda i mataffren tillsammans ge

mig en kyss! Etablerat par: Min tur att handla? Okej, men jag
tar inte med barnen. Utbrnt par: Ser du inte att jag vilar mig
du mste alltid frstra min lrdag, va?
Nyblivet par: Banta? Men det behver du ju inte du r perfekt! Etablerat par: Var inte det dr lite vl mycket ost, min
kra? Utbrnt par: Din mage syns ovanfr midjan. r det inte
det som kallas muffinstopp?
Nyblivet par: Vad vill du se p teve, lskling?
Etablerat par: Men du vet ju att jag hatar romantiska komedier. Utbrnt par: Om du inte
gillar det hr kan du ju titta p ngot annat i
ditt rum.
Nyblivet par: Vi firar en mnad tillsammans
idag, lskling, s jag har en liten present till
dig. Etablerat par: Vad tycker du vi ska gra p
vr brllopsdag? Utbrnt par: r det rsdagen fr
dagen nr vi trffades? Skert? Det hade jag helt
glmt bort.
Nyblivet par: Jag kommer aldrig att vara otrogen mot
dig. Etablerat par: Jag ska gra allt jag kan fr att vara
trogen mot dig. Utbrnt par: Vem "Isabelle" r? Jag har
ingen aning.

022016

19|

I FOKUS

Efter flera rs trakasserier hade jag ftt nog

av tystnad och kompromisser.

Att gra min

rst hrd
ATT VXA UPP I OSLO med en
pappa frn Pakistan och en mamma
frn Afghanistan var ganska jobbigt.
Jag var ingen blond norska med bl
gon och det fanns inte s mnga invandrare i Norge p den tiden. Man
knde alltid att det var vi och dom.
Nr jag var sju r rkade pappa
hra mig sjunga drhemma. Dagen
efter kpte han en liten elektronisk
keyboard till mig och brjade lta
mig ta musiklektioner. Frn och
med d bestod mitt liv av skola och
musik.
Jag brjade upptrda och blev snart Norges mngkulturella flicka,
ett inofficiellt ansikte fr invandringens positiva fljder. Jag drmde om
att jag skulle kunna bidra till att
frnd-ra norrmnnens syn p utlndska mnniskor.
20

022016

Ngra personer frn den muslimska delen av befolkningen kunde dock

sga till min pappa: Detta r en vanhedrande och omoralisk sysselsttning till och med fr pojkar, fr
att inte tala om flickor. S du mste f
ett slut p det. Varje gng svarade
han: Tack fr din omtanke, men det
r min dotter och det r jag som har
ansvar fr henne.
En gng nr jag sjng p en antirasistisk konsert i Oslo fick jag ngon
form av kemikalie sprutad i ansiktet.
Smrtan var olidlig. Ingen i bandet sg
att det hnde s jag fortsatte sjunga.
Jag har ven varit utsatt fr knivhot
och ett misslyckat kidnappningsfrsk. Vi tvingades byta hemtelefonnummer hela tiden. Mina frldrar
knde att de inte kunde skydda mig
och det lg som en tyngd ver

FOTO : GEIR DOK K EN/ALLOVERP RESS NORWAY

BERTTAT AV DEEYAH KHA N F R NI CO LA ROW E O CH

J OA N N E PAY TO N F R N TA LENT FO R H U MANI TY

READERS DIGEST

dem. Flera mnader efter att attackerna, hoten och trakasserierna blivit
konstanta kpte jag en enkelbiljett
till London. Jag hade precis fyllt 17.
Strax innan jag reste var jag p
posten. Bakom luckan satt en flicka
med slja. Hon frgade blygt om jag
var Deeyah och lutade sig sedan
fram mot mig.
Jag vill bara sga tack, sa hon
tyst. Jag vet att du har det vldigt
svrt. Men det r bara fr att du r
den frsta. Du mste bana vg, och
sedan fljer vi efter dig. Jag r verkligen ledsen ver att det alltid r ditt
huvud som fr rulla. Men det kommer att hjlpa oss. S tack.
Jag vet inte om hon kunde hra genom mina snyftningar hur tacksam
jag var fr att hon sa det till mig eftersom det var den typ av solidaritet,
std och frstelse som jag varit i
desperat behov av under lng tid.
FLYTTEN KNDES SOM EN BEFRIELSE, en nystart och en chans att

passa in. Jag fick ett skivkontrakt och

brjade spela in kommersiell pop
som slde bra ven om jag inte
knde att det var meningsfullt. Jag
trodde att s lnge jag betedde mig
likadant som alla andra s skulle
problemen inte komma tillbaka.
Men efter att jag spelat in en musikvideo dr jag dansade med en frgad
man brjade hemska saker hnda
igen. Jag fick anonyma telefonsamtal
och aggressiva mejl. Mn knuffade mig
p gatan och frste: Passa dig. Det
22

022016

kulminerade i hot som detaljerat och

mlande beskrev hur jag skulle ddas.
Jag var rdd, men nnu mer arg n
rdd. terigen definierades min existens utifrn ngon annans regler.
Ovillig till att hamna i samma onda
cirkel flyttade jag till Atlanta dr jag
knde ngra personer frn musikbranschen. Jag var s psykiskt och
knslomssigt utmattad att det tog
tv r innan jag hade terhmtat mig.
Lngsamt fick livet en ny inriktning.
Alltsedan jag brjade upptrda har jag
ftt mycket beundrarbrev. Ofta berttade mnniskor om sina problem fr
mig. De flesta var frn sdra Asien
och kmpade med allvarliga bekymmer: unga mn som var freml fr
vld eller till och med dd p grund
av sin sexuella lggning, eller unga
kvinnor som tvingats till gifterml och
blivit utsatta fr vldtkt, misshandel
och vergrepp. Bland deras erfarenheter fanns allt frn respekt fr
familjeheder och samhllsvrderingar
till fall dr sedvnja anvnts som
urskt fr vld och frtryck samt en
anledning till att hlla tyst.
Jag hade ftt nog av tystnad och
kompromisser och brjade arbeta
med vlgrenhet och frivilligorganisationer som hjlper utsttta barn
och utnyttjade kvinnor.
Mitt frsta projekt var sisterhoodnetwork.org, en webbplats dr muslimska flickor kunde visa upp sitt
kreativa arbete ssom konst, poesi,
musik, litteratur, foto och film. Det
var en trygg plats dr mnniskor

bundna till kulturella traditioner

kunde bertta om och bearbeta de
utmaningar som de stlldes infr.
Muslimsk press i Storbritannien
frdmde sajten och menade att
kreativt arbete inte var en godtagbar
sysselsttning fr flickor och kvinnor.
Jag blev rasande. Vad r det fr vrld
dr vem som helst har rtt att hindra
ngon annan frn att ha knslor och
ambitioner och frn att dela med sig
av sina tankar?
Efter det grundade jag I Have a
Voice, en ideell organisation som
skapar medvetenhet om kampen fr
mnskliga rttigheter och har fokus
p vld mot kvinnor. Jag har ocks
startat AVA Foundation som frenar
konstutbildning och mentorskap med
forum fr utsttta barns och unga
mnniskors sjlvfrverkligande. Ett
annat av mina projekt r ntverket
Honour-Based Violence Awareness
Network, ett digitalt resurscentrum
som erbjuder utbildning och praktik
till personer som i sin yrkesutvning
hjlper unga mnniskor i riskzonen,
till exempel polis, hlsovrdspersonal,
lrare och liknande.
Jag tog initiativ till en dokumentr
om hedersrelaterat vld. Inledningsvis frestllde jag mig en film som
skulle visas fr kvinnogrupper i utbildningssyfte. Sedan trffade jag p
Banaz Mahmod, en 19-rig kvinna i
Storbritannien som tvingades in i ett
ktenskap arrangerat av familjen.
Efter att hon flytt frn ktenskapet

och blivit kr i en annan man blev

hon mrdad av sin pappa, farbror
och vnner till familjen.
Jag trffade Caroline Goode, kriminalkommissarien som ansvarade fr
Banaz-fallet. Hon var mycket mer n
en utredare som gjorde sitt jobb. Jag
lskar de hr kvinnorna, sa hon till
mig. Det var som om Banaz ntligen
ftt den krlek och omtanke som
hennes egen familj hade frnekat
henne.
Det tog nstan fyra r att gra
Banaz: A Love Story. Jag blev s uppslukad av mnet att jag startade Memini (som betyder minne), ett ntforum till minne av offer fr hedersmord.
TROTS ALLT KNNS DET SOM ATT

jag vunnit p lotto genom att bli fdd

av frldrar som mina, i ett land som
Norge. Men vad tjnar mitt liv till om
jag inte bidrar? Den rda trden genom alla dessa erfarenheter r personlig frihet, oavsett om det gller att
sjunga, lska, studera, arbeta eller
flja sitt hjrta.
Genom musik, engagemang och
produktion av dokumentrfilmer kommer jag att fortstta sga min mening
om mnskliga rttigheter och ickevld. Det r det enda sttet att leva p,
anser jag. Annars svlter vi och vi dr.

Deeyah Khan bor fr nrvarande i London

och Oslo.

FRN NO HONOR IN MURDER, UTDRAG FRN TALENT FOR HUMANITY, COPYRIGHT 2015 TALENT FOR HUMANITY,
PUBLICERAD AV GREENLEAF BOOK GROUP PRESS. WWW.TALENTFORHUMANITY.ORG

022016

23|

NGRA POSITIVA HISTORIER I NYHETSFLDET

Goda nyheter
AV T IM HU L SE

Recept fr fred

DIPLOMATI En restaurang i Israel har

kommit p ett nytt stt att frska

bilgga mnga rs konflikt. Hummus
Bar i den lilla byn Kfar Vitkin, norr
om Tel Aviv, erbjuder 50 procents
rabatt vid alla bord dr judar och
araber sitter tillsammans.
I presentationen av det nya
erbjudandet p Facebook skriver
restaurangen: Rdd fr araber?
Rdd fr judar? Vi har inga araber!
Men vi har heller inga judar... Vi har
mnniskor! Och kta utskt arabisk
hummus! Och fantastisk judisk
falafel!
Restaurangchefen Kobi Tzafrir
sger att erbjudandet r ett svar p
den kande intoleransen bland
extremister p bda sidorna, och
hittills har det varit en stor framgng.
Han menar att kraften hos den enkla
rran av kikrtor, lika populr bland

judar som bland araber, inte ska

underskattas. Om det r ngot som
kan fra samman dessa folk, s r det
hummus, sger han.

Oslo blir bilfritt

MILJ Mnga stora stder i vrlden

har experimenterat med bilfria dagar

i frsk att minska luftfroreningarna,
men Oslo gr ett steg lngre. Den
norska huvudstaden har deklarerat
att frn 2019 kommer privatbilar att
frbjudas helt i centrum, dr det bor
cirka ettusen mnniskor men runt
90000 har sin arbetsplats. tgrden
r en del av planen att minska
utslppen av vxthusgaser med 50
procent r 2020 jmfrt med
niverna 1990.
Nr frbudet trder i kraft ska
kommunen ha byggt 60 kilometer
nya cykelvgar och kommer ocks att
subventionera inkp av eldriva

"Bidra med det goda du kan, dr du befinner dig. Det

r dessa sm bitar av godhet som tillsammans kan
besegra vrlden."
D es m on d Tu tu , rkebis kop , Syd afr ik a

24

022016

cyklar. Samtidigt kommer investeringar i kollektiva frdmedel

bussar och sprvagnar att kas
radikalt.
Vi vill ha ett bilfritt centrum,
sger Lan Marie Nguyen Berg,
talesperson fr Miljpartiet de
Grnne. Det blir bttre fr alla.

HJLTAR
EN VNLIG GEST
Fre detta stjrnorna i
Manchester United, Gary Neville
och Ryan Giggs, visade sig

PAUL CO USANS /Z EN PIX; A DRIA N DENNIS /AF P/GET TY I MAGES

Hantverkare skapar
anstndiga kalsonger

MODE Scenen r bekant vrlden

ver: en frsljare (man eller kvinna)
eller en hantverkare bjer sig framt,
med den onskade effekten att hen
visar mer av den bakre delen n de
flesta av oss vill se. De flesta sprk
har ngot uttryck fr den icke
nskvrda syn som p engelska
kallas builders bum (ungefr
hantverkarens rumpa).
Nu har en fransk hantverkare
kommit p lsningen som besparar
skdarna den genanta synen, efter
att han sett ett srskilt sttande
exempel p det som ocks kallas
rrmokarens leende. Adrien HervPllissier i staden Rennes har skapat
ett par boxershorts med en srskilt
bred och elastisk midjeresr som
skerstller anstndigheten ven vid
de mest extrema kroppsstllningar.
Mnga skrattar nr de hr om
kalsongerna, men p ett positivt stt,
sger Adrien Herv-Pllissier. Jag
frndrar ju inte vrlden... men,
kanske lite nd.

Gary Neville i
byggnaden och,
inflld, med
Ryan Giggs efter
en matchvinst.

mycket storsinta nr
husockupanter hade flyttat in i
Manchesters tidigare brshus,
som fotbollsspelarna hade tnkt
gra om till butikshotell. Deras
reaktion? De frklarade att
ockupanterna kunde stanna
kvar ver vintern. De ordnade
ocks med duschar och
toaletter, och betalar fr
mltider med varm mat. "Jag
grt av lycka nr Gary Neville sa
att vi kunde stanna", sa en av
ockupanterna.
KLLOR: Hummus: Times of Israel, 19 oktober 2015;

Oslo: Daily Mail, 19 oktober 2015; Mode: The Local

(Frankrike), 30 oktober 2015; Hjltar: The Guardian, 19
oktober 2015

022016

25|

AVSLUTA MENINGEN

En frmling skulle
aldrig gissa att jag
r s hr
gammal,

fr jag ser mycket yngre ut.

THEO VAN DE LAAR
Beek en Donk, Ne d e r l n d e r n a

r
lrare,

eftersom jag aldrig

lr av mina egna
misstag.
ODDLEIV HJELLUM
Frde, N o r g e

r frn
landet,

eftersom jag r vd i
ett multinationellt
fretag..
ALAIN VERBEKE
Hooglede, B e l g i e n

inte r
perfekt.

doppar

Alla tror att jag r det.

ostsmrgsen i soppan, eftersom

jag r fr gammal fr snt.

ROSARIO GARCIA

FABIENNE ANGAUD

Zaragoza, S p a n i e n

26

022016

Paris, Fra n kr i k e

har multipel
skleros,

r blyg,

fr det syns inte p utsidan.

SUSANNE RING
Kristinehamn, S v e r i g e

eftersom jag r pratsam

och hgljudd.
SARI HOLMQVIST
Loimaa, Fi n l a n d

ska bli
mamma.

Jag sg tv streck p
graviditetstestet i gr.
JOANNA
Warszawa, P o l e n

avskyr att se
andra ledsna.

Jag vill alltid kittla dem tills de skrattar

igen,
GERTRUD
Rheime, T y s k l a n d

skriker
under sex,

eftersom jag njuter av det.

hjlpte
dem,

fr jag skulle aldrig

lta dem veta.
LCRMIOARA POP
Bukarest, Ru m n i e n

DOLORES
Comzale, S l o v e n i e n

022016

27

VEM KOM P DET

Idn r mycket ldre n du tror

Hrsnckan
F R N TH E NEW YORK TI M ES

I BOKEN Fahrenheit 451 av Ray

Bradbury beskrivs en futuristisk radio
som kan bras inuti rat. Den skulle
vara som en "geting inbddad i ett
rosa varmt nste" som skulle ge en
"elektronisk ocean av ljud, av musik
och tal, som skljer in i ditt sinne."
Detta skrevs fr mer n 60 r sedan,
men det r ingen dlig beskrivning av
dagens hrsnckor till mobiler, musikspelare och surfplattor.
28

022016

Apparater fr lyssning direkt i rat

har funnits i minst hundra r. Det
brjade p 1850-talet, d lkare
stoppade in elfenbenskoner, kopplade
till stetoskopet, i ronen. Och ngra
rtionden senare anvndes liknande
"rontuber" fr att lyssna p inspelad
musik. Thomas Edison kopplade stetoskopliknande ronlurar till sin fonograf, som spelade upp ljud frn
vaxcylindrar. Vissa ljudapparater hade

FOTO: JENS MORT E NS EN

AV DANIE L ENGBER

fll ltt ut och andra satt fr hrt.

flera lyssningstuber, som hngde som
En lsning frn allt fler tillverkare
blckfiskarmar, s att flera personer
var att kl in snckorna i skumplast.
kunde lyssna samtidigt.
Tidiga lyssningslurar fanns, liksom Ngra slde ocks satser dr konsumenten kunde gra avgjutningar av
i dag, i tv varianter, berttar Jeansina hrselgngar och skicka dem till
Paul Agnard, frestndare fr Edifabriken, som tillverkade helt persons fonografmuseum i Quebec,
Kanada. En typ var gjord fr att tcka sonliga hrsnckor.
Det riktigt stora marknadsgenomrat, en annan fr att sttas in i hrbrottet fr lyssningssnckor kom efselgngen. Redan under slutet av
ter 2001, nr Apple brjade slja dem
1800-talet konstruerades ocks
till sina mp3-spelare.
i-rat-lurar fr telefoDe vita minilurarna till
ner. r 1891 fick en
designade av Jouppfinnare i Paris pa"Den viktigaste iPod,
nathan Ive, blev en statent p vad han kallade
kommentaren
tussymbol fr de tidiga
en "bi-telefon" ett par
om Apples
anvndarna, och ingick
lyssningsrr kldda
sedan som nyckelkommed gummi "fr att
EarPods, r
ponent i Apples markutestnga yttre ljud".
att man
nadsfring fr
Mer avancerade konstr ut
musikspelarna.
struktioner avsedda fr
med att
r 2012 fick de vita
hrapparater dk upp
under frsta halvan av
anvnda dem." ljudsnckorna ny form
och dptes om till
1900-talet. Men den
"EarPods". Den nya
verkliga revolutionen
i-rat-luren liknar en hrtork i miniinom hrlurstekniken kom frst p
format, med en utskjutande del dr
1980-talet, nr den brbara kassettsladden gr in. (Den gamla var mer
bandspelaren Sony Walkman lanseplatt, med drag av nonstop-godis.)
rades. Konsumenterna ville ha
Meningen r att de nya ska vara bemindre och smidigare lyssningslurar
kvmare n andra typer av
till de personliga ljudspelarna. Det
hrsnckor, men proffstestrapporbrjade ocks tillverkas lttare s
terna r mttligt entusiastiska.
kallade headsets, lurar med mikro"Den viktigaste kommentaren om
fon, fr telefonfrsljningsApples EarPods, r att man str ut
branschen, som kade med 800
med att anvnda dem", skrev den inprocent mellan 1985 och 1995.
ternationella elektronikprylbloggen
ronsnckorna p den tiden hade
Engadget.
inte alltid idealisk passform vissa
THE NEW YORK TIMES (18 MAJ 2014) 2014 THE NEW YORK TIMES CO., NEW YORK, NY 10036

022016

29|

Som barn ser det

I LLUSTRAT ION: S USAN CAMI LLERI KONAR

"Storyn r okej, mamma, men framfrandet behver frbttras."

H, FRSTA KRLEKEN. Nr jag var

sju r var jag kr i en tjej i min klass,
men visste inte hur jag skulle hantera
det. Jag skrev en lapp till henne dr
jag bara sa: "Frsvinn frn min
skola!"
@LINDZETA

hon skulle bry sig om det. nda tills

hon p sin fyrarsdag fick ett gratulationsbrev frn sina morfrldrar. Nr
hon ppnade och sg att det lg pengar inuti, utropade hon: "h, mitt
mnadsbidrag!"
CHRISTINE SCHENK

MIN SON KEVIN r tta r ldre n

VR TRRIGE SON Daniel r

min dotter Hayley. P grund av

ldersskillnaden fr Kevin ofta privilegier som Hayley mste vnta ngra
r p att f. Det slog mig aldrig att
hon skulle mrka det, n mindre att

frtjust i bde djur och bebisar. Vi

hll p att lra honom hur man ska
bete sig i mte med frmmande personer. En dag i hissen kom en
mamma med sitt lilla barn. Nr

30

1234567890
022016

SOM BARN SER DET

Daniel lutade sig fram pminde jag

honom: "Vad r det du ska sga nr
du vill hlsa?" Han hejdade sig ett
gonblick och sa sen: "Fr jag klappa
din bebis?"
MARJORIE MURPHY
MIN HUSTRU OCH JAG och vra fyra
barn flg en gng till Miami fr att
ka p en kryssning. Det blste kraftigt och blev en ganska hrd landning. Jag gillar inte att flyga och blev
lite skrrad. Jag vnde mig till min ttarige son och bad att f hlla
honom i handen. Han skakade p
huvudet och sa: "Hll dig i handtaget, pappa. Du r ju, liksom, 48 r
gammal." Efter det insg jag att jag
mste skrpa mig.
MURRAY SWANSTON

MINA BARN OCH JAG vntade p

att min vninna skulle f sin nya
bebis. Nr hon s kte in p lasarettet
fr att fda talade jag om fr mina
tv barn att vi skulle hlsa p henne
under veckoslutet.
"Men mamma", sa min fyraring
Anthony, mrkbart upprrd. "Jag
ville ju se nr den klcks."
BRENDA BISHOP

NR VR SON GREG var uppe p

hustaket och lagade ngot, ringde

hans mobil. Hag tog den och svarade. Hans ttariga systerson Hailey
skrek till honom nerifrn trdgrden:
"Morbror Greg, mste du g upp p
taket fr att f mottagning?"
KATHLEEN MASON

MIN FYRARING ALEX hade nyligen

lrt sig att lgga sig p golvet och
rulla ver hela rummet, och var ivrig
att f visa det fr sin 95-riga gammelmormor.
"Kom igen, gammelmormor, gr
det du ocks!"
"Oh nej, det dr klarar jag inte",
svarade gammelmormor.
"Det r okej", sa Alex. "Kanske
nsta r d, nr du blivit lite ldre?"
JOANNE HILGER

JAG VAR I NIONDE MNADEN och

min sexriga dotter Savda vntade
otligt p att hennes bebisbror skulle
komma. Varje dag tjatade hon och
frgade "Nr kommer han?" Jag svarade alltid undvikande "Jag vet inte".
En dag hade hon kommit p en lysande id: "Mamma, du kan ju g in
p Google och frga!"
SUNENAN IQBAL

MIN TRERIGE SON lekte kurragmma med sin pappa. Han vnde
sig till vr hund och sa: "Dixie, g
och gm dig!" Nr hunden inte lydde,
klagade min son: "Dixie vill inte
gmma sig." Hans pappa frklarade
att hunden inte frstod vad som
menades med att gmma sig det
var fr komplicerat fr en hund. D
vnde sig min son till hunden: "Okej
Dixie, d fr du rkna!"
LAURA CROFT

Skicka dina roligaste barnhistorier till oss

p red@readersdigest.se. Du kan f tv
lotter. Se sidan 8 fr fler detaljer.
022016

31|

P gng
MUSIKTEATER. Myggjagare & Nbbstvlar - en musikalisk berttarresa
frn 50- till 70-tal. Fristende uppfljare till succerna Tat lugnt ta en Toy
och Tag det rtta, tag Cloetta. En
produktion av 50-talisten Solveig
Bergqvist Larsson och 70-talisten Cecilia Kyllinge.Med musikerna Anders
Larm och Jan-Olof Jonsson. Turnerar
mellan 30 januari och 13 mars. Se riksteatern.se.
EVENT. Karlstad Vin & Deli r Vrmlands stora vin och delikatessmssa
som samlar fler n 80 utstllare med
smaker frn stora delar av vrlden och
sjlvklart frn Vrmland. 19, 20 februari
p Karlstad CCC. Se svenskadryckesmassor.se.
BOK. Under 46
dagar satt reportern Magnus Falkehed och
fotografen Niclas
Hammarstrm
som gisslan i Syrien, mitt under
brinnande krig.
Idag ska vi inte
d (Norstedts)
r en sjlvutlmnande bok om
tvivel, krlek och hopp, om vanliga
mnniskor som dras ner i en overklig
skuggvrld men vgrar ge upp.

32

022016

FILM. Den unge Zlatan. Berttelsen om

en kaxig supertalang frn Rosengrd
innan han blev Ibra med en hel vrld.
Det r ocks historien om en ung pojke
under konstant press frn sin omgivning, som helt ensam lmnade Sverige
fr att sl sig in i fotbollens finrum. En
stenhrd kamp bde p och utanfr
planen. Sverigepremir 17 februari.
Den unge
Zlatan.

FOTO: MYGGJAGARE, ST EFAN T HELIN; DEN UNG E Z LATAN, SF F I LM ; IL LUST R AT ION T ILL IDAG S KA V I INT E D, NOR ST EDTS ;

AV HO LG E R CA LOV

TIO I TOPP

Vem har billigaste

elen i Europa?

FOTO : GET T Y IMAG ES

Genomsnittspris fr 1 kWh hushllsel (frsta halvret 2015)

Slovakien

0,15

Bulgarien

2.

Ungern

0,11

12.16. Finland

0,16

3.

Island

0,12

12.16. Slovenien

0,16

4.9.

Malta

0,13

12.16. Norge

0,16

4.9.

Litauen

0,13

12.16. Frankrike

0,16

4.9.

Tjeckien

0,13

12.16. Lettland

0,16

4.9.

Estland

0,13

17.19.

Grekland

0,18

4.9.

Rumnien

0,13

17.19.

Luxemburg

0,18

4.9.

Kroatien

0,13

17.19.

Liechtenstein

0,18

0,14

20.

Sverige

0,19

10.

Polen

0,09

11.

1.

Klla: Eurostat, ElCom Schweiz

De frnybara energikllor vi har i

dag, som vind och solenergi, kan
vara en vg mot noll koldioxidutslpp. Men med tanke p hur stor
utmaningen r, behver vi ocks
uppfinna nya tekniker.
Bill Gates,
medgrundare av Microsoft

022016

33|

RETS EUROP 2016

Rumniens antikorruptionskapten
Laura Kvesi har skickat en
premirminister i fngelse och talat
dussintals lagstiftare, domare och
fretagsledare.

Ordd
kamp mot det
korrupta
Laura Kvesi r den
21:a vinnaren av
Readers Digests
rliga utmrkelse.
Hon ingr drmed i
den exklusiva grupp
av europer vilkas
extraordinra arbete
har bidragit till att
gra vrlden till en
bttre plats.

34

022016

TV-TEAMEN STR STNDIGT p vakt utanfr

byggnaden dr Laura Codruta Kvesi arbetar. De
r alltid redo att direktsnda nsta kapitel i Rumniens mest omskakande drama p 25 r: jakten
p korruption bland fretagstopparna och den
politiska eliten.
Ingen rumn som inte jobbar i byggnaden vill
bli sedd utanfr de vlknda trportarna p Stirbei Voda-gatan dr landets nationella antikorruptionsbyr (DNA) sitter. Den tidigare tmligen
smniga myndigheten, som i dag leds av den

P HOTO/I LLU STR ATI ON CREDIT

AV AND R EW H I GGI NS

Upp till kamp mot

korruptionen:
Laura Kvesi.

|
022016 [[2R]]

READERS DIGEST

lades fr bedrgeri, penningtvtt och

frmjande av skatteflykt under sin
tid som advokat innan han tilltrdde
premirministerposten 2012. Parlamentet rstade ner ett frsk att hva
den parlamentariska immunitet som
skulle hindra underskningar av hans
frehavanden medan han innehade
sitt mbete.
Victor Ponta, som frnekar allt han
anklagas fr, hvdar att han r offer
fr "tvngsfrestllningar hos en totalt
oprofessionell klagare" som jagar
karrirpong "genom att fabricera
osanna handlingar och situationer
fr tio r sedan". Innan han talaFR TV R SEDAN lyckades Kvesis des hade han inga invndningar mot
byr flla mer n tusen personer i Laura Kvesis agerande, och han har
domstol, bland dem en tidigare pre- ppekat att det frn brjan var hans
frslag att utse henne
m i r m i n i s t e r, f l e r a
till chef fr DNA.
parlamentsledamter
I vntan p rttegng
och andra prominenta
Kvesis kritiker tvingades Victor Ponta
befattningshavare.
Under 2015 trappade driver en fortsatt till slut avg i november
man upp kampanjen kampanj i media 2015 efter hftiga gatudemonstrationer som
ytterligare, vilket resulfr att svartmla kulminerade efter en
terade i tal mot den
henne och
brand p en nattklubb
sittande premirminisi Bukarest som tog 60
tern, mot fyra regeringshennes
ungdomars liv och skamedlemmar, tio borgmyndighet.
dade mnga fler. Klubmstare i stora stder,
bens brandskydd var
nio regionaldirektrer
och 14 tidigare eller nuvarande parla- undermligt, vilket allmnt skylldes p
mentsledamter. Totalt riktades kor- korruptionen inom flera myndigheter.
ruptionsanklagelser mot mer n 800
personer under de nio frsta mna- ANTIKORRUPTIONSBYRN under ledderna 2015.
ning av Laura Kvesi hvdar att den
Ru m n i e n s p re m i r m i n i s t e r, enbart gnar sig t att rensa upp i
socialdemokraten Victor Ponta, ta- Rumniens knda korruptionskultur
36

022016

F REGEND E UP PS LAG : AP PH OTO/VADI M GHI RDA

42-riga Laura Kvesi, har dragit igng

en kraftfull och mycket uppmrksammad kampanj mot korruptionen i det
rumnska samhllet.
"Den hr lgmlda och sjlvutplnande kvinnan har blivit den mest
fruktade, och av somliga mest hatade,
personen i Rumnien i dag", sger Vladimir Tismaneanu, professor i politik
och drivande i den kommission som
underskte maktelitens brott fre diktatorn Nicolae Ceausescus fall 1989.
Han hvdar att Laura Kvesi har aktiverat "den strsta politiska jordbvning
som skakat Rumnien sedan 1989".

AGERP RES .R O

som verlappar politiken och nringslivet, medan de som har hamnat i

hennes och byrns strlkastarljus har
en helt annan uppfattning.
De pekar ut henne som stalinist
och anklagar hennes byr, som skaffar
bevisning bland annat genom avlyssning, fr att anvnda samma metoder
som president Ceausescus fruktade
skerhetspolis Securitate.
Vi mter Laura Kvesi i hennes
kontor som r smyckat med flera religisa ikoner. Hon avfrdar anklagelserna som absurda och frklarar att
hon och hennes team av advokater
"tog examen efter 1989, s vi knner
inte till Securitates metoder". Telefonavlyssning, tillgger hon, "har inte
vi p DNA uppfunnit, och det anvnds
ver hela vrlden i demokratiska ln-

Victor Ponta talar med Laura Kvesi i

juli 2013 innan han talades av henne.

der som inte har ngon som helst historia av kommunistiskt frtryck".
Hennes kritiker srskilt en mediagrupp som kontrolleras av Dan Voiculescu, politiskt aktiv affrshjdare
som 2014 dmdes till tio rs fngelse
fr korruption driver en pgende
kampanj fr att svartmla henne och
hennes byr.
Jurnalul National, en tidning kontrollerad av Dan Voiculescu, har
kallat Laura Kvesi fr "stalinistklagare", medan ett annat av hans fretag, tv-kanalen Antena 3, har liknat
henne vid Hitler och anklagat henne
fr att ta emot pengar frn kriminella.
Laura Kvesi sger att hon har vant
022016

37

READERS DIGEST

LAURA KVESI avsljar

aldrig sina politiska sikter, "fr att undvika de
knslomssiga verdrifter som ofta dominerar
det offentliga samtalet i
Rumnien".
Hon fljde sin far in i en juristkarrir och blev klagare efter juridiska
studier i staden Cluj i nordvstra
Rumnien. Efter examen 1995 tog
hon det frsta i raden av ett antal jobb
inom det juridiska system som Europakommissionen skarpt har anklagat
fr politisk inblandning och korruption. Trots att hennes motstndare har
grvt djupt, har de inte hittat ngra
hllbara bevis fr att hon skulle ha
begtt ngra fel.
38

022016

Fysiskt r hon lng, har tidigare spelat basket och trnar regelbundet nra
sitt hem i Bukarest. Hon avstr frn
livvakter dygnet runt, men vervakas
av Skydds- och vaktservice, ett statligt
organ som ska skydda vissa offentligt
anstllda.
"Jag lever ett vldigt normalt liv",

Mediamogulen Dan Voiculescu dmdes

till tio rs fngelse.

sger hon och skakar av sig riskerna.

"Jag gr p bio och jag gr p gym. Det
hnder att jag promenerar hem, och
det ger mig avkoppling. Folk r frvnade ver att jag stryker mina egna
klder och att jag vandrar i bergen. Jag
lever inte annorlunda fr att jag har
det jobb jag har."
Hon tonar grna ner den fruktan
hon har drivit fram i de politiska

AP PH OTO/OC TAV GAN EA, M EDI AFAX

sig vid svartmlningarna och konstaterar att "de mest negativa attackerna
och rekrnkande phoppen kommer
frn personer som r under utredning
av vr byr".
I oktober 2015 vann hon ett rekrnkningsml mot Antena 3 om
kanalens pstenden om pengar
f r n k r i m i n e l l a o c h
antydningar om hennes
privat liv som frnskild
singelkvinna.
Hon erknner dock en
svaghet: "Ett fel skulle
vara att jag r vldigt
envis men jag fredrar
att kalla det konsekvent.
Fr mig r det viktigt att
genomskda saker."

salongerna, men p en vgg i mbets- och DNA lagligen frbjds att enbart
rummet sitter en teckning ritad av jaga obetydligt folk.
hennes systerdotter som frestller
Fr att ge DNA strre tyngd ndraen fgelskrmma p ett
des regelverket s att de
flt, med svarta fglar
fall juristerna ska underovanfr. "Beskare bruska mste involvera
Varje gng jag mutor p minst 10 000
kar sga att det r jag i
gr till
Bukarest", sger hon
euro och glla statsanmed ett leende.
stllda ver en viss niv.
marknaden
Laura Kvesi beto- mter jag vnliga
Rumniens parlanar att mnniskor hon
ment har upprepade
mnniskor som gnger frskt begrnsa
mter ofta sger att hon
uppmuntrar
aldrig fr backa fr Dan
anstrngningarna mot
Voiculescu eller andra
korruptionen, och lagarbetet vi gr
som utreds av hennes
stiftare har klagat p
antikorruptionsmyndigatt de frfljs av polihet. "Varje gng jag gr p marknaden, tiska skl. De har ocks freslagit
i en affr eller p bio mter jag vnliga en amnestilag, ett grepp som Laura
mnniskor som gratulerar mig och upp- Kvesi starkt motstter sig.
muntrar det arbete vi gr", sger hon.
Fr att hjlpa de dmda som sitter
"Alla i Rumnien r inte korrumperade." i fngelse rstade parlamentet 2013
Faktum r att en publikundersk- igenom en lag som ger de dmda mjning nyligen visade att 60 procent lighet att dra av 30 dagar frn straffav rumnerna litar p DNA, medan tiden fr varje "vetenskapligt forskbara 11 procent uppgav att de litar p ningsarbete" de kan skriva i fngelset
parlamentet.
och f publicerat ett kryphl som
har lett till en uppsj av bcker, ofta
ANTIKORRUPTIONSBYRN DNA bild- spkskrivna, som har publicerats av
ades 2003, men under de frsta ren fngslade politiker och affrsmn.
Laura Kvesis talesperson, Livia
siktade den bara in sig p lgre tjnstemn i staten, medan de mer inflytel- Saplacan, sger att DNA har krvt att
justitieministeriet ndrar lagen och
serika hade fritt spelrum.
"De jagade skollrare och tgkon- stter upp strikta kriterier fr vilka
duktrer, det var rena parodin", sger bcker som ska godknnas.
"DNA har noterat att det pltsligt
Sorin Ionita, politisk analytiker p
tankesmedjan Expert Forum i Buka- finns mngder av 'vetenskapliga forskrest. Det dr brjade frndras fr ningsarbeten' skrivna i fngelser. Hur
tio r sedan nr en kvinna, Monica r det mjligt", sger hon.
Macovei, utsgs till justitieminister
022016

39

READERS DIGEST

LAURA KVESI UTSGS till chef fr hnsyn." Hon konstaterar att DNA har
DNA i maj 2013 av Rumniens dva- lagt fram korruptionstal mot medrande president i en center-hgerko- lemmar av flera olika partier, inte bara
alition, Traian Basescu. En av hennes Victor Pontas, och att de snt frre prefrsta skalper var den frre premir- sidenten Basescus bror, Mircea, i fngministern Adrian Nastase, som i janu- else fr att ha tagit emot pengar frn en
ari 2014 dmdes till fyra rs fngelse gangsterboss.
fr mutbrott.
Frra februari (2015) grep Laura
Fastn han bara tillbringade sex Kvesis byr ocks en av Basescus
mnader bakom galler och frigavs nrmaste vnner i regeringen, fre
fr gott uppfrande, skapade domen detta turistministern Elena Udrea.
chockvgor i det politiska etablisse- Hon utreds fr att enligt uppgift ha
manget, speciellt i det socialdemokra- tagit emot mutor och fr att ha hjlpt
tiska partiet som han tillhrde.
sin ex-man, en rik affrsman, att tvtta
Ett annat gripande p hg niv som pengar frn korrupt frsljning av
vckte uppseende hsten 2014 gllde datormjukvara till regeringen. Elena
Alina Bica, chefsklagare vid en myn- Udrea sitter fr nrvarande i parlamendighet med uppdrag att granska orga- tet och frnekar att hon begtt ngot
niserad brottslighet och terrorism. fel. Hon har ocks varnat sina kolleger
Hon avgick sjlvmant
fr att "det blir snart er
och r nu avstngd frn
tur ocks, nr anklageljuridiska uppdrag.
serna kommer att exploI dag arbetar
Kor r uptions frgan
dera, som de gr mot
dominerade Rumniens
mig nu". Hon hvdar att
cirka 120
presidentval 2014 och
antikorruptionsbyrn
klagare p
bidrog till att favoriten,
"blandar sig i politiken
byrn med
dvarande premirmioch frstr Rumniens
fler n
nistern Victor Ponta,
rykte".
frlorade. Laura Kvesis
Om ngot, s har
6 000 fall av
position i DNA r berotalen
mot tidigare otkorruption.
ende av presidentens
komliga politiker bara
std, s nr vinnaren
frbttrat landets rykte,
blev Klaus Iohannis, en borgmstare och srskilt hos Europeiska Unionen i
frn landsorten som satsat p antikor- Bryssel, som under mnga r har klaruption i sin kampanj, var det en stor gat p att Rumnien (som kom med i
lttnad fr henne och hennes kolleger. EU 2007) inte har gjort tillrckligt fr
"Det talas mycket om att vi driver att stvja den utbredda korruptionen.
politiska fall", sger Laura Kvesi. "Mitt
I en rapport om Rumniens framsvar r att vi aldrig tar partipolitiska steg inom rttsskerhet och kamp mot
40

022016

ZIUAN EWS .RO

korruption har Europeiska Kommissionen lovordat Laura Kvesis byr fr

dess "vxande meritlista", samtidigt
som man beklagar att parlamentet har
frsvrat myndighetens arbete genom
sina "egenmktiga" reaktioner p EU:s
begran om att upphva immuniteten
fr sittande lagstiftare.
I DAG ARBETAR CIRKA 120 klagare
p byrn med fler n 6000 fall av korruption. Nstan alla tal som DNA har
initierat har lett till fllande domar
eller mer exakt cirka 90 procent.
Trots att Laura Kvesi betraktas
som en ofrsonlig fiende av mnga i
Rumniens numera ngsliga elit, dr
bde politiker, affrsmn och en del
jurister ingr, tycks hon fortfarande
ha std frn flertalet i befolkningen,

Frre premirministern Adrian Nastase

tillbringade sex mnader bakom galler.

liksom frn den nye presidenten.

"Det r bara om vi inte har presidentens std i vr kamp som vi har
anledning att oroa oss", sger hon.
"EU-kommissionen har ocks uppmanat oss att fortstta vrt jobb."
"Rumnien r p rtt vg och
mste fortstta p den", sger
Frans Timmermans, Kommissionens
frste vice ordfrande. "Att tackla korruptionen r landets strsta och mest
angelgna utmaning. Vi vlkomnar
varje framsteg."
Uppdaterad version av Andrew Higgins
ursprungliga profilartikel i New York
Times, till vilken ven Rick Lyman hade
bidragit.

COPYRIGHT 2014 BY ANDREW HIGGINS AND RICK LYMAN. THE NEW YORK TIMES (NOVEMBER 15, 2014) WWW.NYTIMES.COM

022016

41

DRAMA I VERKLIGHETEN

Nr floden brt igenom vallarna efter fem

dagars hftigt regn, kunde ingen ana dess
fruktansvrda kraft.
AV ROBE RT SANC H EZ
FRN 5280, TH E DE NVER MAGAZINE

Nr

floden

TIM BRADY VAKNAR KOCKAN FEM p morgonen i sitt hem i

Big Thompson Canyon, 65 kilometer nordvst om Denver,
Colorado.
Den hr dagen, den 12 september 2013, har Tim och hans
hustru Pam varit gifta i 21 r. Pam r ocks uppe tidigt, och de
gratulerar varandra skmtsamt till att ha sttt ut s lnge. Pam
r kundmottagare p First National Bank, cirka 20 kilometer
bort, i Loveland. Tim, 51, r senig, med blond mustasch och
tatueringar p verarmarna. Han arbetar fr Lovelands
gatukontor, och r ocks bitrdande chef fr Big Thompson
Canyons borgarbrandkr.
42

022016

P HOTO: M AT T NAGE R

tog allt

Vice brandchefen
Tim Brady fick
larmet p sin 21:a
brllopsdag.

READERS DIGEST

Tim tittar ut genom kksfnstret. I

fem dagar har det regnat oavbrutet.
"Det hr r inte bra", muttrar han.
Telefonen ringer. Det r brandche
fen. Jordskred. Stora stenblock. Det
gr inte inte att komma fram. Tim
drar p sig gummistvlarna, tar en
jacka, en komradio och nycklarna till
sin pickup och frgar Pam om hon vill
flja med.
REGNET SLR mot vindrutan nr Tim
och Pam forcerar den smala leriga
vgen ner mot riksvg 34. Det ligger
stenar, trdgrenar och lersjok p den
regnblta vgbanan. Lngs vgen, till
hger, ligger Cedar Cove, en samling
med ett tiotal hus och stugor. Ner mot
flodbanken ser Pam mellan trden
hur Big Thompson River hller p att
frndras; normalt slingrar sig floden
genom Cedar Cove, nu ser hon en an
nan mindre strm vid sidan om som
bryter fram rakt igenom landskapet.
Och den versvmmade floden pres
sar sig mot vgbanken.
Nr Tim och Pam kommer fram till
brandstationen ngra kilometer hem
ifrn r ngra av de frivilliga redan p
plats, bland dem sjukvrdaren Jenica
Butts. Tim sger att han kommer att
kontakta henne i ndfall.
Tim och Pam tar brandbil 276, en
fyrhjulsdriven slckbil, och kr st
erut. I lgliggande passager skljer
lervatten ver vgen. Den hotande
floden dnar som ett godstg. De kr
ver en avklippt elledning och kryssar
frbi sten och brte.
44

022016

tta kilometer sterut har en del av

riksvg 34 kollapsat. Tim spnner ett
orange varningsband tvrs ver v
gen. Han har aldrig sett floden stiga
s hr hgt frut. Han frestller sig
den stora versvmningen p samma
stlle 1976, som tog 144 mnniskors
liv. Som en explosion av vatten, har
vittnen beskrivit det. P ngra timmar
fll 35 centimeter regn och sedan
kom floden som en tsunami. Men den
hr morgonen ser Tim floden som en
vldig oavbruten strm som pressar
p mot vgbanken. Snart kommer vat
tenmassorna att skra snder marken,
som en jttelik grvmaskin.
EN FRIVILLIG BRANDMAN knackar

p Joyce Kilmers drr i Cedar Cove

klockan tta p morgonen och fr
klarar att hon mste ta sig upp i hgre
terrng. Floden stiger, och det r far
ligt att vara kvar hr nere.
Joyce r 76 och bor i ett hus som
ligger minst 12 meter ovanfr floden.
nd accepterar hon att evakuera.
Hon tar bilen och kr till nrmaste
grannen Evelyn Starners hus, som lig
ger nnu hgre upp. Evelyn som r 79
r och nka, ber Joyce komma in.
WESLEY SLADEK kr snabbt p riks
vg 34 i sin Chevrolet. I brdskan nr
de skulle evakuera frn hans mormors
hus, en knapp kilometer nedstrms
frn Cedar Cove, hade hon glmt sin
hjrtmedicin, och hade inte upptckt
det frrn hon, Wesley och hans mor
och bror, hade kommit fram till Drake,

FOTO: A NDY CROSS / TH E DENVER

POST VIA GET T Y IMAGES )

tta kilometer hemifrn. De visste ju

inte hur lnge de skulle vara borta,
s Wesley erbjd sig att kra sin mor
mor tillbaka fr att hmta medicinen.
Wesley, 24, har just brjat lsa teknik
p Colorado State University. Han r
gnglig, med snaggat hr. Trots situa
tionen r han lugn.
Nr de kommer fram till mormo
derns hus inser han att de inte kan
tervnda till Drake. Vgen verkade
ostadig, och floden stiger snabbt nu.
De hittar hennes hjrtmedicin och
kr till Wesleys hus, som ligger p en
kulle. De fr avvakta dr, tnker han.
VID SKYMNINGEN beslutar sig Joyce
och Evelyn fr att kra ner till Joy
ces hus och frbereda fr att det kan
komma att versvmmas.

Den versvmmade Big Thompson River

vllde obnhrligt fram och drog med sig
allt - trd, hus och vgar.

Efter 31 rs ktenskap, som slutade

i skilsmssa, hade Joyce kommit hit
tio r tidigare fr att brja ett nytt liv.
Hon hade runt 12000 kvadratmeter
mark och fem stycken tolv meter hga
almtrd vid sidan av huset. Det ingick
ocks en liten lada, som hon hade in
rett till konstnrsstudio.
Joyce hmtar krkort, kreditkort,
en vinterkappa och lite kontanter,
och packar in ngra av sina tavlor, en
skerhetsbox med fdelseattest och
smycken och familjens 1800talsbibel
samt ett fotoalbum i bilen. Sedan kr
de den lilla biten tillbaka upp till Eve
lyns hus.
022016

45|

READERS DIGEST

VID ETTIDEN HAR TIM dirigerat

minst tio personer ut frn riskom

rdet. Tre kilometer ster om Cedar
Cove r riksvg 34 oframkomlig och i
vster blockeras den av ett bergsskred.
Det r en desperat situation och Tim
inser att han och flera invnare r in
stngda i omrdet. Rddningstjnsten
i Loveland r nerringd av ndsamtal:
nedfallna trd, bilar under vatten, en
familj fast i en stuga.
Tim vertalar dussintals fler att
lmna sina hus och ta sig hgre upp
p dalsidorna. Han kr brandbil 276
p mitten av vgen och tvingas trixa
sig ver ett vajerstaket i sdra nden
av Cedar Cove.
En man som heter Mike Horn str
p verandan till ett litet tvvningshus
tillsammans med sin hustru Flo och
deras granne Patty Goodwine. Floden
svller mellan huset och platsen dr
Tim str p vgen. Han vinkar.
"r ni okej?" ropar han fr att ver
rsta det dnande vattnet.
"Just nu i alla fall", skriker Mike till
baka.
Tim arbetar till lngt in p kvllen,
innan han och Pam tervnder hem.
Elen bryts klockan 22. Han r rastls
och gr ofta ut p verandan. Floden
syns inte i mrkret, men han hr den.
UNGEFR VID TIOTIDEN gr Joyce

och Evelyn ut p frstutrappen. Plts

ligt hr de p avstnd hur trd bryts
av och faller ner i floden. Joyce anar
i mrkret hur hennes kraftiga almar
vrks omkull och brakar in i taket p
46

022016

hennes hus och krossar hennes stu

dio. Hon och Evelyn kan bara st och
se p nr allt frstrs.
Evelyns hus ligger fortfarande en
bra bit ver vattnet. Om floden fortst
ter stiga, kan de bege sig nnu hgre
upp p sdra sidan om Evelyns hus,
och sedan upp p riksvgen.
OMKRING KLOCKAN NIO gr Wesley
150 meter till sin kusin Jay Williams
hus. Det r fullt av folk dr: grannar
och ngra slktingar. Wesley hjlper
till att samla ihop ficklampor, batterier
och stearinljus.
Det r helt mrkt nr Wesley gr
hemt runt midnatt. Han tittar till sin
mormor och gr sedan och lgger sig.
VID TVTIDEN P NATTEN hrs ett

brakande ljud utanfr huset. Evelyn

gr ut p verandan p baksidan. Vatt
net forsar fram nstan uppe vid hus
grunden.
Hon stter koppel p hunden, en
dvrgpinscher som heter Sheba, och
rusar tillsammans med Joyce till gara
get. Rullporten r redan ppen.
Evelyn stannar. "Vnta, jag mste
hmta en sak!" ropar hon. Hon lm
nar Joyce hundkopplet och springer
tillbaka.
Pltsligt hrs ett enormt brak bort
ifrn huset. Joyce anar i mrkret hur
Evelyns hus slits loss frn garaget och
lngsamt glider ner i floden.
"Evelyn!" skriker hon.
"Joyce!"
Evelyn hller sig fast vid drrkar

Joyce Kilmer ombads ta sig hgre

upp, trots att hennes hus lg 12
meter ver vattnet. Det rddade
sannolikt hennes liv.

bda uppfr kullen, till vgen.

"G ivg!" befaller Evelyn.
Joyce rcker ver hunden till sin
vn. En vt hrslinga ligger ver
Evelyns panna. Joyce stryker un
dan den.
Hon vnder sig ifrn Evelyn
och greppar med fingrarna i
marken och drar sig upp. Tar
ngra steg, men halkar tillbaka.
Klttrar vidare uppfr kullen.
Hon tittar inte tillbaka.

FOTO: MAT T N AGER

WESLEY STIGER UPP minst tio

men som r det enda som terstr av

husets ingng.
"Jag tror att jag har brutit ryggen!"
skriker hon. "Jag kan inte knna mina
ben!"
Joyce greppar vninnans hnder
och drar in henne i garaget. Hon
lyckas f upp henne p ryggen och
br henne ver garageplanen. Till slut
slpar hon Evelyn baklnges upp mot
kullen.
Marken fylls lngsamt med vatten.
Floden r p vg mot dem. "Vi mste ta
oss hrifrn", sger Joyce. Hon r utmat
tad. Hon har ingen mjlighet att f dem

gnger fr att kontrollera floden.

Vid tvtiden tar han p sig kng
orna, tar en ficklampa och gr
nerfr uppfarten. Floden skljer
ver gatan utanfr tomten.
D hr han ngot. En kvinnorst?
Det lter som en viskning jmfrt
med dnet frn den rasande floden.
"Jag kan inte se dig!" vrlar han. "Skrik
hgre!"
"HJLP! HJLP!"
Wesley har inte tid att fundera p
lsningar. Han gr ut i vattnet som
pressar hrt mot hans ben, och det
nr snart upp ver knna. Svarta skug
gor rusar frbi trdstammar, grenar,
takpltar, vggplankor. Han kommer
fram till en syrnbuske, hller sig fast
i den och sveper med ficklampan ver
vattnet.
022016

47|

D ser han henne, sjutta

meter bort. En ldre kvinna som
av vattenstrmmen pressas mot
stammen p en kraftig alm. Hon
fktar med armarna och vattnet
skljer i vgor ver hennes hu
vud. Nr Wesley till slut nr fram
till trdet lyfter han upp kvinnan.
"Mitt ben!" skriker hon. Hennes
vnst ra ben dinglar i en otck
vinkel nedanfr knt.
Wesley sjunker ner i gyttjan
15 meter frn strandkanten och
nr han frsker dra upp ft
terna sitter han fast. Kvinnan r
slapp. "Hll dig fast", sger han.
Hon tar ett fast grepp om honom
och han fr loss ftterna och br
kvinnan in till land.
Hans kusin Jay och en annan
man, som hade sttt p vgen,
kommer strtande nerfr kullen.
Jay tittar p kvinnans ben och befarar att
hon ska hamna i chock. Hans hus r det
mest bekvma, s de brjar ta sig dit.
KLOCKAN 7.43 sprakar det i Tims

komradio. Han fr en kort frklaring:

kvinna, 60rsldern, svrt benbrott,
adress intill Grouse Hollow Lane. Tim
hoppar in i sin pickup och inom tio
minuter bultar han p drren.
Kvinnan, Flo Horn, r halvt med
vetsls och ligger p en luftmadrass i
48

022016

Jays matrum. Hennes man Mike sitter

vid hennes sida. Flo, Mike och Patty
Goodwine var i Pattys hus nr det
kollapsade ner i floden. Mike svep
tes med strmmen och landade p
en sandbank femhundra meter ned
strms. Patty, en 60rig nka med
multipel skleros, r frsvunnen.
Tim undersker Flos ben. Det r
ett av de vrsta benbrott han har sett.
Trots det verkar inte Flo vara i chock
tillstnd. Men hon behver en sjuk

FOTO: MATT N AGER

Wesley Sladek hrde rop p hjlp i

natten och sg en kvinna pressad
mot den hr almen av
vattenmassorna. Han tog sig dit och
rddade henne upp p land.

READERS DIGEST

vrdare. Tim kr i full fart och hm

tar Jenica Butts. Han hinner knappt
stanna utanfr hennes hus innan han
ropar "Jenica, vi mste ivg!"
Jenica fljer efter honom i sin bil.
Nr de kommer fram stabiliserar
Jenica Flos ben. Tim kallar p sjuk
transport. Nationalgardets Black
Hawkhelikopter finns tillgnglig, men
Tim r osker p om det finns ngon
lmplig landningszon. En granne,
Chris Turner, freslr riksvgen. Chris
tjnstgjorde fem r i armn och har
hjlpt till att landa Black Hawk. Tim
hittar rosa plastband i Jays garage och
de skyndar sig upp till vgen. Chris
lgger ut en rektangel med bandet och
skriver LZ vid bda kortsidorna.
NSTAN FEM TIMMAR efter att Tim

kom till Jay Williams hr han den

tunga armhelikoptern landa p v
gen. Tim, Jenica och tv andra lyfter
in Flo i kabinen, och snart lyfter ma
skinen bullrande upp ver kanjonvg
garna och frsvinner.
Den natten dmpas regnet betyd
ligt. Joyce hmtas upp vid vgrcket
ovanfr Evelyns garage, fr sova i en
stuga och krs nsta dag med en ter
rnghjuling till lkare. Wesleys mor
mor hmtas strax efter.
Tre dagar efter att floden utplnade
deras samhlle kan Tim och Pam eva
kueras till Loveland. Frst tv och en
halv mnad senare kan de tervnda
till sitt hem.

FACIT AV KATASTROFEN blev att

417 hus eller byggnader frstrdes i Big

Thompson Canyon, och tv personer
miste livet: Evelyn Starner och Patty
Goodwine. Evelyns kropp hittades p
en flodbank tta dagar efter att hon
sveptes bort. Pattys kvarlevor hittades
bland flodbrte p ett flt den 7 oktober.
Big Thompson Canyons borgarbrand
kr tilldelade Tim sin finaste medalj fr
att han rddat 125 mnniskor, genom
att evakuera dem eller transportera
dem till skrare mark.
DET SITTER ETT GRNT och ett gult
band knutet runt stammen p den
alm dr Wesley lyfte Flo ur vattnet.
Det r en av de f saker som invnarna
runt Cedar Cove inte vill glmma frn
den frfrliga septemberveckan 2013.
Wesley visar trdet. "Jag visste inte att
jag hade den styrkan i mig", sger han.
"Jag sg mig aldrig p det viset."
EN NATT VREN 2015 vaknar Joyce

Kilmer av ljudet frn trd som kncks.

Hon rusar upp ur sngen i sin hyrda
stuga utanfr Loveland, men det
r mrkt och hon ser inte vad som
hnder. P morgonen gr hon ut p
grdsplanen, men ser inga tecken p
skador. Trden str dr som tidigare.
Hon r sker p att det inte var en
drm; allt var fr verkligt ljudet av
trden som brts, hennes rdsla. Efter
ngra minuter gr hon in igen.

5280 THE DENVER MAGAZINE (SEPTEMBER 2014) COPYRIGHT 2014 5280 PUBLISHING. WWW.5280.COM

022016

49|

Nr jag brjade jobba med en dokumentr

om autism trodde jag aldrig att det skulle
frndra mitt liv.

En

pojke

som heter

Anton
AV L JU BOV A RKU S
BE RTTAT F R L ISA FIT T E RMA N

50

022016

I APRIL 2008, nr jag gjorde rese

arch fr ett filmprojekt t en vn som
var regissr, rkade jag komma ver
en berttelse, skriven av en autistisk
pojke nr han var 14 r. "Mnniskor",
var titeln. "Mnniskor sitter, dr, tar
av sig strumporna", lste jag. "Glada,
serisa, normala, hftiga, busaktiga,
rdhriga, djupa." Jag fortsatte fr
undrad: "Mnniskor str ut... till slut
nr mnniskor sin grns. Mnniskor
flyr."
r det sant? tnkte jag. Har en au
tistisk pojke verkligen skrivit det hr?
Det var ju gngen fr ett mnskligt

resa som var omvlvande fr mig

och nyskapande fr Ryssland.
Inom ett par mnader hade jag sp
rat upp Antons mor. Rinata Kharito
nova bodde i en sliten lgenhet hr
i Sankt Petersburg. Anton, som nu
var 19, var p nnu en vnda p ett
psykiatrisjukhus.
Det var den 8 juni 2008. Jag satt i bi
len utanfr sjukhuset och vntade p
Anton och hans mamma. Jag visste att
han inte skrev lngre. Jag hade inga
frvntningar.
Han sg kantig ut nr han kom ge
nom sjukhusporten. Jag tyckte synd

liv, perfekt koncentrerat. Jag visste d

nstan ingenting om autism, men som
redaktr fr ett filmmagasin hade jag
arbetat med texter strre delen av mitt
liv, och den hr var underbar.
Jag knde att hr fanns potential fr
en dokumentr. Regissren hll med.
"Hitta grabben!" sa han.
Pojkens namn var Anton Kharitonov.
Vid den hr tidpunkten var det lite
upp och ner i mitt liv. Mitt ktenskap
hade tagit slut och min dotter hade
flyttat till Moskva fr att ta sin dok
torsexamen. Jag tog mig igenom da
garna som vuxna tvingas gra. Och jag
hade ingen aning om att en pojke med
autism skulle komma att ta mig p en
52

022016

om honom. Samtidigt skrmde han

mig, fr jag visste att han ibland slog
och bet sig sjlv. Men det fanns ocks
ngot annat: han hade nrvaro. Han
klev in i bilen som om han gde den,
tyst och med en ofokuserad blick som
tycktes se rakt igenom en, och som
snabbt avgjorde om man var vrdig
hans sllskap.
Under de kommande ren fick jag
lra mig att personalen p mentalsjuk
huset kunde vara grymma. De betrak
tade inte autistiska patienter som riktigt
mnskliga, eftersom de har svrt med
vardagliga vnligheter som att sga
"tack", "varsgod" och "ha en bra dag".
Och jag fick inse att det i Ryssland finns

ALLA FOTON: LJUBOV A RKUS

P SJUKHUSET VAR ANTON APATISK. HEMMA HOS

SIN MOR VAR HAN ALERT OCH POSITIV HAN LOG.

"P lgret vid Onega ville jag att Anton skulle vara med mig och inte g ifrn mig.
Men ett tag var han avvisande och litade inte p den vnskap jag erbjd honom."

mycket f hjlpprogram fr autistiska

personer, och ingen vergripande or
ganisation som ser till att vrden fung
erar bra. S det gr den inte.
Jag ordnade s att Anton fick kom
ma till Camp Onega, ett sommarlger
fr barn och unga med problem. Lg
ret lg vid sjn Onega, cirka 430 kilo
meter frn Sankt Petersburg. Det var
en av de f platserna i landet som er
bjd en fristad fr dessa unga, och gav
deras frldrar mjlighet att koppla
av fr en tid. Anton var dr frn juni
till augusti 2008. Kostnaden fr hans
vistelse lstes i och med att vi filmade
och filmen skulle innebra publici
tet fr lgret. En kameraman, Alisher
Khamidkhodzhaev, fljde med mig.
Just d gjorde vi inte en film direkt
om Anton, utan snarare intervjuer

med frldrar till ungdomar p lg

ret. Det hindrade inte mig frn att ta
kontakt med Anton under de veckor vi
var dr, frmst genom de tv saker jag
lskar: att laga mat och att kramas. Fr
av ngon orsak ville jag att han skulle
vara med mig, inte g ifrn mig.
En dag nr vi stod vid flodstranden
kramade han mig fr frsta gngen.
Han kom frsiktigt emot mig, vnde
och sprang ivg men kom tillbaka igen.
Till slut, efter vad som kndes som en
evighet, slog han armarna om mig.
Fre detta gonblick hade han verkat
frnvarande, nstan overklig. Eftert
var han alltid nrvarande, verklig.
Nr lgret var slut tog jag Anton till
hans mor. Rinata hade tagit hand om
Anton som ensamstende mamma
sedan han var 14, d hans far vergav
022016

53|

READERS DIGEST

dem. Liksom alla frldrar till autis

tiska barn i Ryssland var hon orolig
fr framtiden.
Jag sa till Rinata att "jag hller kon
takten". Det var allt. Trodde jag.
Innan jag gick drifrn berttade Ri
nata att hon ftt diagnosen aggressiv
leukemi och att hon genomgtt flera
behandlingar. Jag frgade inte varfr
hon sa det till mig. Det handlade inte
om henne, utan om Anton.
Ngra mnader senare beskte jag
och kameramannen Anton fr att se
hur det gick fr honom och hans mor.
Nu var han en helt annan pojke. P
sjukhuset, dr jag frst mtte honom,
var han kraftigt neddrogad, nrmast
zombieaktig. Nu, hemma hos sin mor,
hade han brjat tala, och han sg frisk
och alert ut. Och han log!
Alisher och jag tittade p varanda
och utbrast unisont: "Nu har vi vr
film!"
Nu kunde den brja filmen om
Antons frndring. Det var i varje fall
vad jag trodde just d. Det blev en in
spelning med mngder av problem.
Ett var Rinatas sjukdom; hoppet tn
des men slcktes igen nr benmrgs
transplantationerna misslyckades. Nr
hon behandlades kte Anton in och ut
p mentalsjukhuset. Jag kommer ihg
ett besk nr vi satt i ett sterilt rum och
talade tyst och t mat som jag hade la
gat. Nr det var dags fr Alisher och
mig att g, stllde sig Anton upp utan
ett ord och brjade dunka huvudet i
vggen. BAM, BAM, BAM. Blodet rann
nerfr hans ansikte.
54

022016

I det gonblicket, nr jag sg des

perationen i hans ansikte, knde jag
igen mig sjlv. Innan dess hade jag
betraktat honom som ett sjukt barn.
Det jag sg nu var ett knslomssigt
utbrott hos honom som jag ocks
upplevde. I likhet med Anton gick jag
ver grnsen. Om jag lskade ngon
s var det fullstndigt. Om jag var
upprrd, kunde jag inte dlja det. Folk
sa till mig att jag inte borde utlmna
mig sjlv. "Dmpa dig", sa de. Eller
"grt inte". Eller "lska inte, behrska
dig". Och till skillnad frn Anton lrde
jag mig att redigera knslor som om
det gllde en film. Men p senare tid
hade jag vaknat varje morgon med en
skrmmande tanke: "Vem r jag?"
Anton hjlpte mig att besvara fr
gan. Vi hade bda ett behov. Han var
den enda mnniskan i mitt liv som
lt mig lska utan frbehll, och som
lskade mig p samma stt. Jag var
tre r nr min far dog av en hjrntu
mr, men jag minns honom mycket
vl. Hela hans familj frsvann under
Stalins utrensningar. Jag var det enda
blodsband han hade. Jag satt alltid i
hans kn, skyddad och trygg. Sedan
dess har jag alltid velat bli lskad s
som min far lskade mig.
Det hnde aldrig under den hr
resan att jag sa att jag skulle ta hand
om Anton, eller om barn som Anton.
Varje dag intalade jag mig: "Jag gr det
hr, och sen r jag klar." Och s fort
satte den ena dagen att flyta in i den
andra. Jag fortsatte hjlpa Anton och
han fortsatte hjlpa mig.

"Till slut slppte Anton garden. Han lter

mig lska honom utan frbehll, och han
lskar mig p samma stt."

I februari 2009 hade vi samlat ihop

pengar s vi kunde skicka Anton till
Camphill Svetlana, runt 150 kilometer
frn Sankt Petersburg. Det r det enda
stllet i Ryssland dr mnniskor med
speciella behov kan bo tillsammans
med frivilliga och inte bli behandlade
som patienter. Men kort efter att An
ton kommit dit ringde man och bad
mig komma, eftersom han uttage
rade kraftigt. Sjlvklart gjorde han
det. Hans volontrvn hade lmnat
lgret och han knde sig vergiven.
Och hans mamma lg fr dden. Men
jag kte inte dit, jag hade fr mycket
annat att gra. Min mor, som hade
alzheimer, bodde hos mig, och Rinata
hade flyttat in medan hon vntade p

att d. Den hsten fick jag

ta Anton ifrn Camphill,
eftersom han inte trivdes
och rymde flera gnger.
Det betydde att jag tving
ades stta in honom p
sjukhuset igen, och det
var svrt fr honom. Jag
sa till Alisher "du mste
filma nr jag sviker ho
nom". Jag ville att pu
bliken skulle frst att
detta inte var en film om
autism i lika hg grad
som det var en film om
att vara mnniska.
Sjukhuset lg cirka en
timme frn Sankt Petersburg med bil.
Anton snyftade och bet sig i handle
derna nr vi kte dit. Till slut stannade
jag p en rastplats, vi gick ut och jag
tog honom om axlarna.
"Snlla Anton", bad jag. "Om du
uppfr dig s hr, kommer de att stta
dig i isolering. Du mste bete dig nor
malt. Jag lovar att gra mitt bsta fr
att f ut dig,"
Pltsligt slutade han grta och
rckte ut handen. "Anton r precis
hr", sa han. Och han log. Han sa att
han frstod. Nr vi kom fram lt han
sig eskorteras till salen och lade sig ly
digt p den smala sngen. Jag brjade
grta.
"Jag kommer tillbaka", lovade jag.
Dagen nr jag kunde hmta Anton
frn sjukhuset var bitterljuv. Vi hade
arbetat hrt fr att han skulle f sitt
namn p drren till sin mors lgen
022016

55|

Stiftelsens center r ett stlle med gldje fr alla "ungarna" dr, inte bara fr Anton.

het, vilket inte var ltt i Ryssland dr

man inte tillts ga egendom om man
r psykiskt funktionshindrad. Jag sg
till att han fick tillsyn i lgenheten av
frivillig personal. P dagarna brukade
han komma till min tidning, dr jag
gjorde upp ett dagsschema fr ho
nom med simlektioner och terapi
vningar. Men hela tiden knde jag
en vxande oro: Vad skulle hnda nr
hans mor dog? Det fanns ingen sam
hllsservice fr unga vuxna som han.
Jag beslt att leta upp hans far. Un
gefr fyra mnader fre Rinatas dd
hittade jag honom, Han var spr
vagnsfrare och hade skaffat ny familj.
Frst var han ovillig att bli inblandad,
men nr jag visade honom en rkopia
av filmen dr Anton pratade och log,
ndrade han sig, och jag sg till att de
trffades och lrde knna varandra.
56

022016

Jag ville visa hans far vad jag hade lrt

mig: Om du ppnar dig, upptcker du
att det finns gemenskap, inte skillna
der, mellan mnniskor.
Inte lngt drefter, i augusti 2011,
dog Rinata.
Filmen "Anton's Right Here" slpp
tes i oktober 2012 och visades p flera
filmfestivaler i Ryssland, dr den bel
nades med flera priser. Den har ocks
visats i Tunis och flera lnder i steu
ropa. Viktigaste priset tilldelades den
vid den 69:e filmfestivalen i Venedig
2012. Efter att filmen visats i Ryss
lands strsta tvkanal, strmmade det
in brev. Autistiska personer och deras
familjer vdjade om hjlp.
Det var d som tanken p en stif
telse brjade ta form hos mig. Den
skulle vara en instans fr de drab
bade att vnda sig till, en resurs som

READERS DIGEST

samhllet saknade. Och den skulle

erbjuda ett boende.
Det tog ungefr en mnad att hitta
en lokal, men att frska hitta sponso
rer som kunde bidra ekonomiskt var
det svraste jag ngonsin gjort. Nr
jag exempelvis sa "Den hr pojken
brukade dunka huvudet i vggen, men
nu gr han inte det lngre", s frstod
man inte att det var en framgng.
Andra sjuka barn kan man behandla
med mediciner eller ge en rullstol,
men fr autistiska barn r det bara
mnsklig kontakt som ger resultat.
Stiftelsen, som liksom filmen kal
las Antons Right Here, startade verk
samheten i december 2013. Den dri
ver Rysslands allra frsta center fr
vuxna med autism och r belgen i
en frkrigsbyggnad i Sankt Petersburg.
I den ljusa receptionen finns bnkar
och affischer och en bssa fr dona
tioner. Hr bor fr nrvarande cirka 75
unga och vuxna med autism och and
ra psykiska strningar. Nr jag kom
mer hit svrmar "ungarna" som jag
kallar dem, oavsett lder omkring
mig och tigger kramar och pussar. D
knner jag mig i mitt rtta element.
Jag har tv primra uppgifter: att
samla in pengar och att hitta rtt per
sonal mnniskor som r beredda att
helhjrtat gna sig t "ungarna" p
boendet. De som har autism behver
rdrum, ett stlle att lra sig saker och
att trna socialt umgnge.
Det ekonomiska r tufft: jag mste
hitta en miljon rubel (122 000 SEK)
om ret fr att hlla igng centret.

Men jag kan inte ge upp Anton och de

andra, fr de ger inte upp mig.
Nr vi brjade filma var Anton 19
r. Nu r han 28. Frst kunde han inte
bo hos sin far, som levde med sin nya
hustru i ett rum och kk. Stiftelsen
kpte ett hus t familjen p landet
nra Sankt Petersburg; dr bor Anton
i dag. Det betyder att han inte behver
tervnda till mentalsjukhuset.
Jag r fortfarande i hg grad en del
av hans liv. Sommaren 2014 hyrde
jag en datja utanfr Sankt Petersburg
dr vi bodde med en lrare, s Anton
kunde koppla av och trna vidare med
sitt tal och sin motorik. Jag skaffade
cyklar och vi cyklade omkring mycket
dr ute p landet.
Under 2015 arrangerade stiftel
sen sin andra festival fr att samla in
pengar. Det kom ver 2000 beskare
och vi fick ihop en halv miljon rubel,
ett mycket viktigt bidrag till verksam
heten. Vi hade bland annat en kiosk
dr vi slde saker som tillverkats fr
hand av "ungarna" p centret. En
grupp spelade ocks upp en musikal.
Festivalen sndes i nationella tvkana
ler och det hela var en stor succ.
Anton var inte dr, eftersom han
inte gillar stora folksamlingar.
Med sina helt oterhllna knslor
pminner mig "ungarna" p centret
hela tiden om hur det r att vara verk
ligt, oreserverat lskad och att lska
tillbaka.
Nr folk sger att jag r en hjlte,
svarar jag: "Nej det r jag inte. Jag r
bara mnsklig."
022016

57|

Miljontals ldre europer, mnga 80 och 90

r gamla, luras p sina besparingar av
tekniskt avancerade lurendrejare.
AV WILLIAM ECENBARGER

NR STANISLAW SANTAREK KOM HEM efter en

shoppingtur i januari 2015 var han trtt. Den 83-rige
fre detta turistguiden frn Lublin i Polen var inte helt
sig sjlv nr telefonen ringde klockan tre p
eftermiddagen och en grov rst sa: "Morbror, jag
behver hundra..." Samtalet brts abrupt.

58

022016

FOTO : PIOT R MA LECK I / GE TT Y ASSI GNMENT

VARNING
FR
BEDRAGARE

ttiotrerige
Stanislaw Santarek
frlorade alla sina
besparingar till
bedragare.

60

022016

Han ombads nu uppge sitt mobilnummer plus sin banks namn och hur
stora besparingar han hade 21000
zloty (cirka 45 000 kronor). Nytt
telefonsamtal. "Morbror, kan du mta
mig utanfr banken?" Han gick med
p det ocks.
"Polismannen ringde p Stanislaws mobil och instruerade honom
att ta ut sina pengar frn bankkontot
och ta med dem till parken nra banken, dr "polisen" skulle byta ut de
riktiga pengarna mot falska, som han
skulle ge till bedragarna utanfr banken. Stanislaw lmnade pengarna p
den uppgivna platsen i parken, men
nr han kom tillbaka fr att hmta de
falska pengarna fanns ingen dr, och
de riktiga pengarna vara borta.
"Jag gav dem allt jag hade", sa han
sorgset. "Det vrsta var de frsta
veckorna nr jag inte hade en zloty.
Min syster skickade mig pengar s jag
verlevde tills pensionen kom.
Stanislaw var offer fr en variant p
det som kallas "barnbarnstricket", dr
skurken utger sig fr att vara barnbarn
eller syskonbarn som ftt problem och
behver pengar. Det r bara en typ av
olika bedrgerier som drabbar miljoner ldre europer varje r. De flesta
r i 80- eller 90-rsldern och de avluras sina besparingar av kriminella
som med avancerade kunskaper om
informationsteknik tar sig in i deras
datorer, telefoner och elektroniska
brevldor. Det hnder ocks att de
ringer p drren och med driven
svada pratar omkull offret.

FOTO: P IOT R MAL ECK I / GET T Y ASSI GNMENT

Stanislaw antog att det var en felringning och lade p han hade ingen
systerson men telefonen ringde direkt igen. Den hr gngen sa rsten
att han var polis och frklarade att
Stanislaw just hade blivit utsatt fr
ett frsk till bedrgeri. Kunde han
hjlpa polisen att fnga bovarna genom att gra exakt vad polisen bad
om nr de ringde upp honom igen?
Rsten uppgav till och med ett namn
och ett anstllningsnummer, och sa
att Stanislaw kunde ringa den lokala
polisen och kontrollera uppgifterna.
Stanislaw lade p och det ringde igen.
Nu ltsades rsten vara polis p den
lokala polisstationen. Stanislaw gick
med p att hjlpa till.

READERS DIGEST

MNGA AV BEDRAGARNA minimerar risken att ka fast genom att ofta

frflytta sig mellan olika platser, och
ven resa mellan olika lnder. Och enligt Europol, EU:s brottsbekmpande
myndighet, r det en stor andel av
dessa ekonomiska brott mot ldre
som aldrig polisanmls. En orsak kan
vara att offren inte upptckt att de blivit blsta, eller att de r alltfr generade fr att trda fram.

"De ldre har samlat p sig sparkapital, de ger ofta sin bostad och har
bra tillgng till krediter, vilket gr
dem attraktiva fr bedragare." Dessutom, ppekar han, r de i regel uppfostrade att vara artiga och att lita p
andra mnniskor. "De kriminella vet
att det r svrt, eller mjligt, fr dessa
ldre att sga nej, eller lgga p luren.
Dessutom r de i allmnhet inte s
kunniga nr det gller ekonomi, och

BEDRGERI MOT LDRE KAN DRABBA MYCKET

HRT, IBLAND LIVSAVGRANDE.
SREN PEDERSEN, Europ ol

Den brittiska finansinspektionen

FCA r s bekymrad ver bedrgerier mot ldre att man frra ret gick
ut i en nationell kampanj fr att synliggra problemet och motverka den
sortens kriminalitet. FCA uppskattade
2013 att enskilda brittiska medborgare frlorar 3,3 miljarder pund, motsvarande cirka 15 miljarder kronor,
till lurendrejarna varje r. Och den
summan lr ha kat sedan dess.

EN HR LJUSSKYGGA verksamheten riktar sig mot alla

ldersgrupper ver hela Europa, men anmlningarna visar att
ldre mnniskor r srskilt drabbade.
"Det r drfr att det finns mest att
hmta i den kategorin", sger Sren
Pedersen, talesperson fr Europol.

nnu mindre nr det handlar om modern informationsteknik och internet.

"Bedrgeri mot ldre kan drabba
mycket hrt, ibland livsavgrande",
sger Sren Pedersen.
Enligt "vertalningsbrott" (Crimes of
Persuasion), en webbsajt som vill ka
medvetenheten om personbedrgerier,
drabbas ldre allvarligare av dessa lurendrejerier. Nr gamla mnniskor frlorar sina besparingar, stter sig i skuld,
intecknar egendom eller tmmer kortkrediter fr att betala skurkarna, kan
ven vlbestllda livsstilar kollapsa.
Somliga drabbade har frlorat sitt hem
eller varit tvungna att slja det fr att
klara vardagsutgifterna.
Sren Pedersen berttar att bedragarna lgger ner mycket arbete p att
spra upp sina byten. "Till exempel s
022016

61

READERS DIGEST

kper de listor ver personer som deltagit i seminarier om penningplacering. De gr igenom telefonkataloger
och letar efter frnamn som r vanliga
i den ldre generationen. De kan hlla
uppsikt ver en lgenhet eller villa en
lngre tid, fr att sedan g och knacka
p nr de sett att den ldre r ensam
hemma. De vet att mnga ldre har
kontanter och vrdesaker i sitt hem,
och att de ofta kan vertalas att g till
bankomaten tillsammans med bedragaren.

S UNDVIKER DU
BEDRGERIER
n Om ett erbjudande lter fr bra fr
att vara sant, r det i regel s.
n Lmna aldrig ut namn, telefonummer eller adress till frmlingar.
n Lmna aldrig din identitet eller information om din bank eller dina kreditkort till frmlingar via telefon eller
internet. Din riktiga bank begr ALDRIG sdan information frn dig.
n Skicka aldrig pengar till ngon som
sger att du har vunnit ett pris.
n Var misstnksam mot mejl som
frgar efter personlig information.
n Kontrollera dina kreditkortskonton
ofta. Spara kvitton och jmfr med utdragen.
n Skydda din dator med uppdaterade
antivirusprogram.

62

022016

MEN SKURKARNAS bsta vapen r

"lttlurade listan" namn p personer
som redan har blivit blsta en eller
flera gnger. Europol uppger att kriminella gng byter den sortens information med varandra. Frra ret upptckte den brittiska konsumentskyddsmyndigheten National Trading
Standards bedrgeriteam en sdan
lista med mer n 170000 namn.
Tom fanns troligen med p en sdan lista. I likhet med mnga ldre
be drgerioffer ville han inte uppge
sitt efternamn. Han bodde i Sussex i
Storbritannien. Frn det han var 89 r
och fem r framt skickade han mer n
100000 pund (cirka 1,3 miljoner kronor) till kriminella gng utomlands i
ett lotteribedrgeri.
Bernadette Lawrie p ekobrottsavdelningen vid Sussexpolisen berttar att Tom fick mellan 100 och 150
brev i veckan, och besvarade hlften
av dem och frde ver pengar via
penningtransaktionsfretaget Western
Union eller via posten. Hon sger att
han var frvirrad, och trodde att han
skulle f tillbaka sina pengar.
Tom fick upprepade meddelanden
om att han hade vunnit stora summor
i ett lotteri utomlands, oftast i Spanien,
Kanada eller Australien. Om och om
igen skrev bedragarna att fr att f ut
sin (icke existerande) vinst mste han
betala en avgift. Ibland var det skatter,
andra gnger avgifter till banken.
Lawrie berttar att omkring 400
ldre personer i Sussex, som polisen
beskte 2015, tillsammans under ett r

hade blivit avlurade mer n tv miljoner pund (drygt 25 miljoner kronor).

De flesta hade bluffats av phittade
pristvlingar, lotterier och spel. Flera
offer hade lmnat ut sina bankkonton
nr de intalats att en vinst skulle betalas ut direkt till deras konto. Drp var
kontot snabbt lnsat.
De allra flesta spel, lotterier och andra pristvlingar, exempelvis de som
Readers Digest stdjer, r fullt lagliga.
Men det r viktigt att lsa all information om tvlingen och kontrollera det
arrangerande fretaget dess historik,
referenser och rykte innan man brjar tvla. Vinnare uppmanas aldrig att
betala fr att f ut en vinst i ett lagligt
spel eller lotteri.

-) VA R KONTOT. N. A. B BT LN S

FOTO: PI OT R MALEC KI / GET TY ASS IG NMENT

TT ANNAT VANLIGT bedrgeri

mot ldre drabbade en 71-rig
fre detta lrare i Stockholm
en tidig morgon frra ret. Telefonen
ringde och en kvinna med indisk brytning sa p engelska: "Vi ringer dig frn
Microsofts huvudkontor i London.
Din dator har drabbats av ett allvarligt virus och du mste starta den s
vi kan fixa den. Annars kommer den
att krascha."
Den frra lraren uppmanades g
in p en speciell webbsajt och dr
skriva in uppgifter om sin dator. Nr
hon gjorde det, slcktes bildskrmen.
Frn brjan var bedragaren mycket
artig och lovade att de tillsammans
skulle lsa problemet. Det tog dock
tid och nr det bara trasslade blev den
indiska rsten irriterad fr att offret

vgrade lmna ut sitt bankkortsnummer. Till slut kom en "chef" i luren och
varnade fr att datorn skulle krascha
om inte damen lmnade ut sin bankinformation.
Ex-lraren knde sig pressad, och
motvilligt uppgav hon det efterfrgade numret. Men s fort hon lagt p,
anade hon ord och kontaktade banken. Hon fick d veta att det gjorts tv
uttagsfrsk frn hennes konto, men
att banken stoppat dessa. Banken
blockerade drefter kontot.
Detta var ett knt "tekniskt" bedrgeri dr skurkarna spelar representanter fr ett datorfretag och
vertalar offret att lmna ut uppgifter
om sin dator under hot om att den annars kommer att krascha.
022016

63

"Hon hade tur", sger Anders

Olofsson vid Polisens nationella bedrgericentrum i Stockholm. "Vi fr
in drygt tvtusen anmlningar om ret
som gller bluffsamtal i Microsofts
namn, men vi tror att mrkertalet r
enormt."
Ytterligare en form av bedrgeri mot
ldre r "ntfiske" eller "lsenordsfiske" (phishing p engelska). Det r
epostmeddelanden frn en till synes
plitlig avsndare, som en bank eller
en statlig myndighet, som uppmanar
mottagaren att uppdatera eller bekrfta uppgifter. Syftet r att komma
ver bankkonton eller lsenord.
Ett offer nyligen var en 74-rig pensionr frn Neustadt i Tyskland som
kontaktades av ngon som utgav sig
fr att representera hans bank. Pensi-

64

022016

onren ombads verfra pengar frn

ett konto till ett annat via ntet "av skerhetsskl". Nr han loggade in p det
han trodde var bankens hemsida, ombads han bekrfta sin information via
en TAN-kod, en uppgift som r vanlig
vid nttransaktioner i Tyskland.
Kort efter verfringen upptckte
han att 2844 euro hade dragits frn
hans konto och verfrts till ett konto
i Polen. Genom den falska skerhetskontrollen hade offret gett TAN-koden till en bedragare, som sedan ltt
kunde flytta pengarna.
Enligt brittiska finansinspektionen
r det vanligt att ntfiskarna kopierar
den riktiga bankens webbsida. Nr
offret klickar p en lnk eller ppnar
en bilaga, kan bedragarna komma
ver knslig privat information som
anvndarnamn, lsenord och kreditkortsdetaljer.
En av de snabbast
vxande bedr geriverksamheterna i
Europa r det som
p engelska kallas
"vishing", bildat av
"voice phishing" och
p svenska kan kallas
"telefonfiske". I den
skotska staden Bridge
of Allan fick en 83-rig
man ett telefonsamtal
frn "bankens skerhetsavdelning", som
berttade att ngon
hade frskt komma

FOTO: PI OT R MALEC KI / GET TY ASS IG NMENT

READERS DIGEST

TECKEN P ATT EN
SLKTING ELLER VN
UTSTTS FR BEDRGERI:
n Hemmet r pltsligt fullt av
vrdelsa "gvor" eller "priser".
n Man blir hemlighetsfull nr det
gller "nya vnner" man mtt via
telefon, mejl eller sociala medier.
n Det frekommer ofrklarade betalningar eller penningverfringar.
n Nya bankkonton ppnas utan
synbar orsak.
n Man kper onormalt mycket
frimrken eller besker regelbundet postkontoret.
n Man fjrmar sig frn familj och
vnner nr man utfrgas om telefonsamtal, brev eller mejl.
n Man kan pltsligt inte betala
rkningar.

t hans bankkonto, och att han mste

flytta pengarna till ett annat konto.
Offret ombads lgga p och sedan
ringa banken via numret p kreditkortet fr att genomfra flyttningen
av pengarna. 83-ringen gjorde s,
men skurken hade inte brutit samtalet, utan spelade nu banktjnsteman
och kunde guida offret genom processen att verfra pengarna (50000
pund, cirka 650000 kronor) till "det
nya kontot". Drmed var hela sparkapitalet borta fr alltid.
Financial Fraud Action UK, den

brittiska finansbranschens bedrgeribekmpningsbyr, rapporterade att

offer fr telefonbedragare i Storbritannien under 2014 frlorade totalt
24 miljoner pund, motsvarande 312
miljoner kronor vilket var en trefaldig kning mot fregende r.
En variant p telefonbluffen r "kuriren". Offret fr via telefon hra att
ngon skurk tagit ut pengar p dennes bankkort. Drfr r en "tjnsteman" p vg fr att hmta kortet och
erstta det med ett nytt (som givetvis
r vrdelst).
MYNDIGHETER I HELA EUROPA r
ense om att man mste ta gemensamma krafttag mot den hr sortens
kriminalitet, annars kommer den
stadigt att ka i omfattning och bli
alltmer sofistikerad, i takt med att
andelen ldre i befolkningen vxer.
Sommaren 2015 tecknade Europol ett
avtal med Europeiska bankfederationen om att utvxla information fr att
samordna kampen mot de kande bedrgerierna mot privatpersoner.
"Vi har sett de frdande konsekvenserna fr de offer som grymt har
frletts att skicka sin pension till dessa
slipade frvare, nr pengarna i hgsta grad behvs till mat och hyra", sger Bernadette Lawrie hos Sussexpolisen. "Vi har mtt oro, depression och
i ett fall ven sjlvmordsfrsk bland
offren. Vi har alla ett ansvar att skydda
vra mest srbara medborgare och
gra allt fr att frska frhindra
dessa avskyvrda brott."
022016

65

Psykologen Arthur Aron var ngot p

spren fr 20 r sedan

Konsten att bli

kr

AV MA N DY L E N CAT R O N

R MER N 20 R SEDAN lyckades New York-psykologen Arthur Aron f tv frmlingar att bli
frlskade i varandra i hans laboratorium. Fr tv somrar sedan tillmpade
jag hans teknik i mitt eget liv, d jag blev
stende p en bro mitt i natten och stirrade in i en mans gon i fyra minuter.
Lt mig frklara. Tidigare p kvllen
hade den hr mannen och jag varit
ute p tu man hand fr frsta gngen.
Han var en bekant frn universitetet
som jag ibland trffade p nr jag trnade klttring p gymmet, och ngra
gnger hade jag tnkt "tnk om..."
Vi tog vra frsta l tillsammans nr
samtalet tog en ovntad vndning
och han sa: "Jag tror att man, frutsatt
ngra gemensamheter, kan bli frls-

66

022016

kad i vem som helst. Om det r s, hur

vljer man ut sin partner?"
"Faktum r att psykologer har frskt att f folk att bli kra", sa jag nr
jag mindes dr Arons experiment.
Jag frklarade studien fr min vn.
En man och en kvinna som inte knner varandra kommer in i ett laboratorium genom olika drrar. De stter sig
mitt emot varandra och stller en rad
frgor, som blir alltmer personliga. Sedan sitter de och stirrar in i varandras
gon under tystnad i exakt fyra minuter. Sex mnader senare r de gifta.
"Vi frsker samma sak!" sa han.
Lt mig klargra att fr det frsta befann vi oss i en bar, inte ett labb, och
fr det andra var vi inte frmlingar.
Men jag inser nu att man varken

ILLUST RATI ON: D RE W S H ANNO N

FRN TH E NEW YORK TIMES

READERS DIGEST

freslr eller gr med p att skapa romantik om man inte r ppen fr att
det kan fungera.
Jag googlade dr Arons frgor; det var
36 stycken. Vi satt de fljande tv timmarna och skickade min mobil fram
och tillbaka med frgor. De brjade
oskyldigt : "Vill du bli bermd? P vilket stt?" Och: "Nr sjng du senast fr
dig sjlv? Fr ngon annan?"
Men frgorna blev snabbt mer intrngande.
Som svar p den direkta uppmaningen "nmn tre saker du och din
partner tycks ha gemensamt", tittade
han p mig och sa "jag tror vi bda r
intresserade av varandra".
Jag flinade och tog en klunk l
medan han listade ytterligare tv gemensamheter som jag direkt glmde
bort. Vi utbytte historier om nr vi
senast grt, och avsljade en sak som
vi skulle vilja frga en siare om. Vi frklarade vr respektive relation med
vr mor. Jag uppskattade att lra mig
ngot om mig sjlv genom mina svar,
men tyckte det var nnu mer spnnande att lra mig mer om honom.
Vi har alla en berttelse om oss
sjlva som vi enkelt dukar upp fr
frmlingar och bekanta, men dr Arons
frgor gr det omjligt att falla tillbaka
p den berttelsen. De jobbigaste frgorna var inte nr jag mste lmna ut
mig sjlv, utan nr jag var tvungen att
avslja mina tankar om min partner.
Till exempel: "Tala om fr din partner
vad du gillar hos honom; var extremt
rlig den hr gngen, sg saker som
68

022016

du aldrig skulle sga till ngon som

du just trffat."
Det r faktiskt frbluffande att hra
vad andra beundrar hos en sjlv. Jag
frstr inte varfr vi inte serist komplimenterar varandra hela tiden.
Vi slutade vid midnatt, och det hade
tagit mycket lngre n de 90 minuter
som originalexperimentet klarades p.
Jag tittade mig omkring i baren och
knde det som om jag just vaknat. "Det
dr var ju inte s farligt", sa jag. "Helt
klart mindre obehagligt n det mste
vara att stirra in i varandras gon."
Han tvekade och frgade: "Tycker du
att vi ska gra det ocks?"
"Hr?" Jag tittade runt i baren. Nej,
det verkade fr udda, fr publikt.
"Vi kan st p bron", sa han och tittade ut genom fnstret.
Natten var ljum. Vi gick upp till hgsta punkten p bron och vnde oss mot
varandra. Jag fumlade med min mobil
fr att stlla in stoppuret.
"Okej", sa jag och drog efter andan.
"Okej", sa han och log.
Jag har kt skidor nerfr branta
pister och hngt p bergssidor, men
att stirra in i ngons gon under tystnad i fyra minuter var en av de mest
spnnande och skrmmande upplevelserna i mitt liv. Jag fick gna ett par
minuter t att kunna andas ordentligt.
Efter det startade vi.
JAG VET ATT GONEN r sjlens spegel,
men det riktigt svra att hantera i den
hr situationen var inte att jag sg rakt
in i en annan mnniska, utan att han

samtidigt sg in i mig. Nr den skrcken

lagt sig hamnade jag i ngot ovntat.
Jag knde mig djrv och i ett tillstnd av frundran. Jag upplevde dels
min egen srbarhet, dels det mrkliga
som hnder nr man upprepar ett ord
om och om igen tills det frlorar sin
mening och framstr som vad det r:
en samling ljud.
S upplevde jag gat. Kns losamheten som frknippas med
"sjlsspegeln" tonade bort och jag
verraskades av den biologiska rea-

FEM INTIMA FRGOR

I en studie 1997 underskte
Arthur Aron vid New York
University om intimitet mellan
frmlingar kunde utvecklas
genom att de stllde 36 personliga frgor till varandra. Hr r
fem av dessa frgor.
1. Om du fick vlja vem som
helst i vrlden som middagsgst, vem skulle det vara?
2. Hur skulle du beskriva "en
perfekt dag" fr dig?
3. Om du levde tills du blev 90
och fick vlja att behlla ditt
sinne eller din kropp frn din
30-rsdag, vilket valde du?
4. Har du en hemlig tanke om
hur du vill d?
5. Nmn tre saker som du upplever att du och din partner
har gemensamt.

liteten: klotformen hos gongloben,

den synliga muskulaturen hos iris och
hornhinnans fuktiga mjuka glasskal.
Det var utskt att se, och mrkligt.
Nr stoppuret surrade blev jag verraskad och lttad.
De flesta av oss tnker att krlek r
ngot som drabbar oss. Men den hr
studien antyder att krlek r en handling, att det som betyder ngot fr min
partner ocks betyder ngot fr mig,
eftersom vi har minst tre saker gemensamt, och eftersom vi tittat s djupt in
i varandras gon.
Det r sant att du inte kan vlja vem
som lskar dig, och du kan inte skapa
romantiska knslor baserade enbart
p bekvmlighet. Vetenskapen sger
oss att vra feromoner och hormoner
gr en stor del av jobbet.
Men trots det har jag brjat tro att
krlek r en mer lttpverkad sak n vi
nskar att den ska vara. Arthur Arons
experiment har lrt mig att det r mjligt till och med ltt att skapa tillit
och intimitet, de knslor som krleken
krver fr att frodas.
Du undrar frsts om han och jag
blev frlskade. Det blev vi. Inte helt
tack vare experimentet, men det
ledde oss in i en relation som knns
vl vervgd.
Krleken drabbade oss inte. Vi r
frlskade drfr att vi bda valde att
bli det.
Komplett uppsttning frgor finns
p www.readersdigest.se/fall-in-love.
html eller vra facebooksidor.

THE NEW YORK TIMES (9 JANUARI 2015), COPYRIGHT 2015 THE NEW YORK TIMES, WWW.NYTIMES.COM

022016

69|

Tidigare upptckt och nya behandlingar sknker

hopp t tusentals drabbade.

Kampen mot

lungcancer
N

r Ann Long frn Liverpool i Stor

britannien brjade rka vid 17 rs
lder kunde hon inte frestlla sig att
hon utsatte sig sjlv fr en risk. P den
tiden nr cigaretter blev populra, gjorde tobaks
bolagen allt fr att misstnkliggra varje rapport
om sambandet mellan rkning och lungcancer.
Och det fungerade.

70

022016

FOTO: CORBIS

AV A N ITA BA RT HOLO ME W

READERS DIGEST

Nr bevisen till slut sopade bort alla

tvivel, hade fret till cancer redan
planterats i miljoner lungor och i
mnga fall legat vilande, men alltid
med potential att dda.
r 1976 frlorade Ann sin man
George, som var storrkare, i lung
cancer. Sjlv hade hon dragit ner p
rkningen och 1993 slutade hon helt.
nd fick hon den skrmmande dia
gnosen tio r senare.
I dag lever mnga kvinnor, rkare
svl som fre detta rkare, i fruktan
fr att sjlva drabbas.
LUNGCANCER SVARAR FR cirka

20 procent av alla cancerddsfall i

Europa. I Storbritannien och Polen,
dr kvinnor brjade rka tidigare n
vriga Euopa, r lungcancer p vg
att g frbi brstcancer som den dd
ligaste cancerformen bland kvinnor.
Rkning r den allra frmsta orsa
ken till lungcancer 90 procent bland
mn och 80 procent bland kvinnor
men ven andra substanser, exem
pelvis asbest, radon och dieselngor,
kan ka risken. Ocks genetiska fr
ndringar finns med i orsaksbilden.
Gener r oftare orsaken nr det
gller cancer hos unga mnniskor,
sger dr Rafael Rosell vid Katalanska
Institutet fr Onkologi i Barcelona. I
de fallen r det lttare att bestmma
den bsta individuella metoden fr
behandling, sger han.
Att upptcka cancer tidigt, innan
den har hunnit sprida sig, ger den
drabbade bsta chansen fr verlev
72

022016

nad. P senare r har det i allt fler

lnder blivit vanligt med regelbundna
underskningar med lgstrlande
skiktrntgen ven kallat datortomo
grafi eller p engelska "CT scan" fr
personer med frhjd risk.
En stor studie publicerad 2011 kon
staterade att tidig upptckt genom s
dan underskning minskade antalet
ddsfall i lungcancer med 20 procent,
tack vare tidig behandlingsinsats.
Tomografiunderskningen r viktig,
eftersom lungcancer i tidigt stadium
ofta inte ger ngra mrkbara symptom.
Vissa drabbade kan ha vaga symptom
som hosta, andnd eller viktminskning,
saker som r ltta att bortse frn. Det
r vanligen frst sedan cancern har
avancerat som mer ptagliga besvr
indikerar ngot allvarligt till exempel
smrtor i brstet, vsljud vid andning,
att man hostar blod eller att fingertop
parna svller upp (klubbfingrar).
Fr Ann Long var det ett vagt symp
tom som hon ltt hade kunnat missa
som fick henne att uppska lkare.
"Jag hll p att borsta tnderna,
och nr jag skljde munnen spottade
jag ut ngot som liknade en minimal
amba", minns hon. Den lilla klum
pen hade en knappt synlig rd punkt
i mitten. Hon hade en tid innan br
jat hosta en del, men knde sig annars
helt frisk. Trots det bestmde hon sig
fr att g till sin huslkare, som remit
terade henne till lungrntgenunder
skning. Efter den fick hon genomg
en CT scan, och drefter en bronko
skopi en underskning med fiber

optik som avsljar eventuella sjukliga

frndringar i lungor och lymfkrtlar.
Ungefr en vecka fre jul fick hon
den dliga nyheten. Hon tnkte direkt
p hur frdande det hade varit fr fa
miljen nr hennes man dog.
"Hur skulle jag bertta det hr fr
mina barn?"

i Aten. "P patienter med god hlsa i

vrigt r det vrt att prova alla typer av
behandling, fr det kan hnda att per
sonen reagerar klart positivt p ngon
av dem."
Standardbehandlingar som kemote
rapi (cellgiftbehandling) och strlning
kan bromsa tumrers tillvxt, krympa

INDIVIDANPASSAD KEMOTERAPI
KAN HA EFFEKT VEN MOT
AVANCERADE TUMRER.
DEN 3 JANUARI 2004 fick Ann halva

sin vnstra lunga bortopererad, och

sedan dess har hon varit cancerfri.
Operation r ofta en effektiv metod
nr en cancer upptcks tidigt (stadium
I eller II, se textruta p nsta sida),
som i Anns fall. Och med den senaste
tekniken "videostdd brstkorgs
operation", ven kallad VATS kan
kirurgen avlgsna sjuk vvnad genom
mycket mindre fysiska ingrepp n frr,
vilket medfr mindre risk fr infektio
ner och snabbare lkning.
Om cancern dremot r metastasisk
har spritt sig till andra delar av krop
pen r operation inte alltid bsta
lsningen. I det fallet finns ett flertal
behandlingar som kan frlnga livet,
ven fr dem med avancerad cancer.
"Vi har tnkt om en hel del nr det
gller lungcancer", sger dr Mina Gaga,
cheflkare p lungsjukhuset Sotiria

tumrer och dda cancerceller. Dessa

metoder anvnds ofta efter operativa
ingrepp fr att stda bort eventuella
elakartade celler som kan ha missats.
Det r ocks de huvudsakliga meto
derna vid avancerade tumrer som av
ngon anledning inte kan opereras.
Personligt anpassad kemoterapi
kan ocks vara effektiv. Liksom vanliga
celler behver cancerceller "tillvxt
faktorer" hormoner, proteiner och
andra substanser som finns naturligt
i kroppen fr att frodas. "Vi gr ge
netisk analys av tumrvvnad", fr
klarar dr Eric Haura, fysiologforskare
vid Moffitt Cancer Center i Tampa,
Florida. "Om analysen visar att can
cern lever av en viss tillvxtfaktor,
kan mlskande mediciner blockera
just det brnsle som tumren beh
ver fr sin verlevnad. Ibland kan det
ge dramatiskt positiva resultat", sger
022016

73|

READERS DIGEST

dr Haura. Han ppekar samtidigt att

dessa behandlingar inte garanterat
botar patienten, eftersom cancerceller
med tiden brukar utveckla resistens
mot de insatta preparaten.
Nya lkemedel, som specialanpas
sats till den muterande cancern, kan i
vissa fall erstta de preparat som har
frlorat sin verkan. Det r substanser
som skapats fr att fungera som "tur
boladdade" versioner av kroppens
eget immunfrsvar. De tv vanligaste
mnena kallas bevacizumab och
cetuximab. Bda hindrar cancerceller
frn att vxa genom att blockera de
tillvxtfaktorer som cellerna behver.
Dagens immunfrsvarsterapier an
vnds bara till 2030 procent fr lung
cancerpatienter, men nr de fungerar
kan resultaten bli anmrkningsvrda.
"I vissa fall frsvinner det mesta av tu
mren", sger dr Haura. "Och effekten
kan ibland best under flera r."
En av de mest lovande upptck
terna i lungcancerbekmpningens
historia r ett nytt vaccin som kallas
CimaVax och r utvecklat i Kuba. Det
har genomgtt tv testfaser vid Kubas
center fr molekylrimmunologi och
ska inom kort testas ven i USA och
vissa europeiska lnder.
CimaVax producerar antikroppar
som fster till kroppens naturliga till
vxtfaktorer (EGF). Nr det har huggit
tag i dessa molekyler, kastar det ivg
dem till levern, dr de oskadliggrs
innan cancercellerna kan utnyttja dem.
"Utan EGF svlter cellerna och slu
tar vxa", sger dr Kelvin Lee, chef
74

022016

immunolog vid Roswell Park Cancer

Institute i Buffalo, New York.
I tester med CimaVax p personer
med aggressiv cancer i sista stadiet
har vaccinet, i de fall det har "tagit",
gett en verlevnadstid p 18 mna
der, att jmfras med sex mnader fr
patienter som inte fick vaccinet, eller
som inte reagerade p det.
"Ett annat fantastiskt resultat", sger
dr Lee, "r att fem r efter den frsta
insatsen av vaccinet r cirka 20 pro
cent av patienterna nnu i livet."

LUNGCANCERNS
OLIKA STADIER
STADIUM I
Tidig cancer som inte spritt sig
utanfr lungan eller luftrren.
STADIUM II
Har spritt sig, men begrnsat till
lymfkrtlar i anslutning till
luftrren.
STADIUM III
Har spritt sig ocks till
brstkorgsvggen eller
mellangrdet eller till lymfkrtlar
mellan lungorna eller i
brstkorgen eller nacken.
STADIUM IV
Har sannolikt spritt sig till bda
lungorna, in i brstkorgen och till
andra organ i kroppen, till
exempel hjrnan eller levern. Kan
ven ha angripit skelettet.

CimaVax innehller praktiskt taget

inga gifter, "och det r enkelt att ta,
bara ett stick i armen en gng i mn
aden", sger han.
"Vi tycker att det mest spnnande
med detta r mjligheten att frhindra
lungcancer. Tanken r att vi kan vacci
nera mnniskor som inte har sjukdo
men, men som av olika skl lper stor
risk att drabbas av den."
Dr Lee kommer att testa CimaVax
kliniskt i USA p personer med lung
cancer s fort det amerikanska lke
medelsverket ger klartecken, ngon
gng under 2016.
DET FINNS FLERA STT att mini

mera risken att f lungcancer. Allra

viktigast: r du rkare, sluta! Tio r ef
ter att man slutat rka minskar risken
fr lungcancer till hlften. Men den
sjunker aldrig till samma niv som fr
den som aldrig rkt.
Dr Haura frklarar: "Vi tror att cancer
r en process som brjar flera decennier
innan den bryter ut, genom att celler
och deras DNA p ngot stt blir ska
dade. I takt med att vi ldras frsvagas
det immunsystem som ska skydda oss
mot fljderna av sdana cellskador, och
ofta lyckas det gra det under rtion

den. Och trots det ldrade immunfr

svaret lever personer med lungcancer
som slutar rka 50 procent lngre n de
som fortstter rka."
Dessutom gller som sagt att ju ti
digare du fr diagnos och behandling,
desto bttre r oddsen.
Ann Long r ett levande bevis p
allt det ovan sagda. I dag r hon 80,
och mer n 20 r efter att hon slutade
rka och fick halva lungan bortope
rerad lever hon ett aktivt liv. Hon re
ser mycket och trnar mer n mnga
mnniskor som r hlften s gamla,
och hon har en positiv livsinstllning.
Det som antagligen rddade henne
var att hon konfronterade sina vrsta
farhgor och gick direkt till doktorn.
"Jag har pratat med mnniskor om
det hr och har frsttt att mnga r
s livrdda fr cancer att de inte vgar
g och underska sig", sger hon.
Nr hon tnker tillbaka p nr hen
nes man dog i samma sjukdom 1976,
minns hon att det enda lkarna kunde
erbjuda honom var smrtstillande.
Den medicinska vrlden har utveck
lats enormt sedan dess.
"Jag inser vilken oerhrd tur jag har,
som lever i den tid jag gr", sger Ann
Long.

FIMPA FR GOTT
Lungcancer r en av de cancerformer som r enklast att frebygga.
8 av 10 fall beror p tobaksbruk.
KR EF T R EG IST ER ET . NO

022016

75|

BY NATASHA GEILING

KALLASTE
byn p
jorden

AV NATASHA GE ILING FRN S M I TH SONI AN

FOTO: A MOS CHAPPLE

| 022016
[[1L]]

Vlkommen till
Ojmjakon i
Sibirien en liten
by med given
plats i rekordbckerna.

P H OTO/I LLUST RAT ION CRED IT

F R O M S M I T H SO N I A N

PH OTO/ ILLUSTR AT IO N CRED IT

BYN OJMJAKON R INGET GIVET TURISTML,

utom mjligen fr den som fresatt sig att beska platser som str med i Guinness rekordbok.
Ojmjakon i ryska delrebuliken Sacha i stra Sibirien har rekordet som vrldens kallaste plats med
fast befolkning. Byn ligger ngra mil sder om
polcirkeln, men inlandsklimatet och de omgivande bergen ger vintertemperaturer p runt minus 50 grader celsius. Detta avskrckte inte den
nyzeelndske fotografen Amos Chapple. Nr han
fick veta att Ojmjakon har kldrekordet fr platser med fast befolkning minus 67,7 grader celsius, noterat 1933 tog han det som en utmaning

P vg mot
Ojmjakon lngs
Kolyma Highway,
eller "Skelettvgen",
byggd av Gulagfngar under
Sovjettiden.

022016

77

P latituden
63,28 grader nordlig
bredd ligger
Ojmjakon i ryska
delrepubliken Sacha.
Dagsljuset varierar
frn tre timmar i
december till 21
timmar i juni.

78

022016

att dokumentera vrldsrekordbyn i vinterskrud.

Men att ta sig lngt ut i stra Sibirien p vintern var
ingen turistresa. Amos Chapple tog sig frst till Jakutsk,
som r delrepublikens huvudstad och ligger sex tids
zoner ster om Moskva. Det r vrldens kallaste stad,
med runt minus 40 grader i januari. De 300000 inv
narna lever p rika naturtillgngar, bland annat dia
manter, olja och gas. Dit gr det flyg.
Det finns bara en vg som leder till och frn staden.
Den kallas "Skelettvgen" (Road of Bones) med syftning
p de mngder av Gulagfngar som dog nr de under
Stalintiden (fram till 1953) tvingades bygga vgen.
Mnga r begravda vid sidan av eller under sjlva v
gen. Eftersom det r permafrost i hela omrdet var
detta det enklaste sttet att begrava de dda.
Ojmjakon ligger cirka 90 mil rakt sterut frn Jakutsk
och mesta delen av strckan kr man p den renove
rade och delvis omdragna "Skelettvgen". De sista tio

FOTO : AMOS CH AP P LE/ RE X F EAT URES (DR EJ ANNAT ANGES)

READERS DIGEST

READERS DIGEST

milen gr p mycket mindre vgar. Fr att komma

fram fick Amos resa i ver tv dygn, genom att lifta med
minibussar och diverse andra fordon.
P ett stlle blev han fast p en bensinmack. "Jag t
renktt i mer n ett dygn", sger Amos, som minns
platsens lilla tehus, ironiskt dpt till Caf Cuba. Fr
utom te och kaffe fanns bara ren p menyn. "Renktt r
vardagsmaten p tundran."
Ren r dock inte det enda som invnarna p vrl
dens kallaste plats ter, ven om kosten domineras av
ktt. Amos serverades ocks pasta med frysta bitar av
hstblod, liksom en jakutskisk specialitet bestende
av tunna skivor frusen fisk. "Det r i princip som fryst
sashimi, och det smakar gudomligt", sger han. "Kon
sistensen hos den frysta fisken, med varma bitar i n
darna, r vldigt speciell, och delikat."

Vnster: En dygnetrunt-ppen mack p

vg till Ojmjakon. I
dessa temperaturer
fryser brnslet om
motorerna stngs av.
Ovan: Alexander
Platonov,
pensionerad lrare,
kldd fr snabbesk
p utedasset.

022016

79

A MOS CH AP PLE /REX /S HU TT ERSTOC K

READERS DIGEST

| 022016
[[1L]]

READERS DIGEST

Ett monument med hammaren och skran frn Sovjettiden

markerar grnsen fr Ojmjakon, "kldpolen".

Ovan: En man
besker Ojmjakons
enda butik. Sopor
brinner i ett tomfat.
Vnster: Nrmaste
riktiga marknaden
finns i Jakutsk, 90 mil
bort, dr man sljer
skogshare och frusen
fisk.

NR AMOS KOM FRAM TILL OJMJAKON slogs han

av att platsen var folktom. Byn har drygt 500 fasta in
vnare, men "gatorna var helt de", berttar han. "Jag
hade vntat mig att de skulle vara vana vid kylan och
att det skulle vara liv och rrelse p gatorna, men det
visade sig att folk var vldigt p sin vakt mot kylan",
sger han. "Det verkade extremt dsligt, men det var
det inte. Allt hnde inomhus, och dit var jag inte vl
kommen." Under de timmar Amos vandrade p byga
torna hade han bara sllskap av ngra gatuhundar och
ett par alagare (alkoholism r vanligt i Ojmjakon).
nd rullar livet p i byn. Skolan stnger bara om
temperaturen sjunker under minus 50 grader. Bnder
tar ut sina kor till byns vattenhl en termisk klla
som alltid hller sig ver fryspunkten och leder dem
sedan hem till det isolerade stallet.
Den varma kllan r byns pulsder, och sjlva grun
den fr dess existens; rensktare har sedan lngt till
baka regelbundet kommit till kllan fr att vattna dju
022016

81

READERS DIGEST

Vnster: Nikolai
Petrovich stnger
drren till kornas
kraftigt isolerade
stallbyggnad.
Nedan: Byn i
gryningen.
Vrmeverket till
vnster spyr
oavbrutet ut plymer
av kolrk.

82

022016

AMOS CH APPLE/G ET T Y ( H G ER )

En lastbilsgare tinar
fastfrusna
drivaxlar
p sin bil.

ren, och till slut skapades en permanent bosttning

runt den. (Ojmjakon betyder bokstavligen "ofruset
vatten".)
ATT BO P JORDENS KALLASTE PLATS medfr

dock vissa nackdelar. Toaletterna r mestadels utom

hus, eftersom rrledningar ofelbart fryser snder.
Mnga invnare har bil, men mste ha motorn igng
kontinuerligt, ofta ven ver natten, s att inte meka
niken fryser fast. Trots det hnder det att man fr ta
till nnu mer extrema metoder.
"En kille som jag bodde hos lmnade bilen p tom
gng hela natten, men nr han skulle kra p morgo
nen hade drivaxlarna frusit fast. Fullkomligt sjlvklart
tog han fram en blslampa, krp under bilen och el
dade p axellagren fr att tina upp dem", berttar
Amos. "En liten blslampa hr till vardagens nd
vndigheter nr man bor i Ojmjakon."

SMITHSONIAN (JANUARI 2015) BY SMITHSONIAN INSTITUTION. WWW.SMITHSONIAN.COM

022016

83

Vad fr en ung man i ett av vrldens

lyckligaste lnder att beg brutala
terroristbrott?

S
SKAPAS
EN
JIHADIST
AV WILLIAM WHEELER
FRN NEW REPUBLIC

Till vnster: Omar El-Hussein p det foto

han lade upp p sin Facebooksida.

022016

85|

mkring klockan 15.30

den 14 februari 2015
vek Omar El-Hussein
in p en bakgata i sterbro, en lugn stadsdel nra centrum i Kpenhamn, och
nrmade sig kulturhuset Krudttnden.
Dr inne pgick en paneldiskussion
med huvudpersonen Lars Vilks, den
svenske konstnren som levt med livvakter sedan 2007, d han publicerade
teckningar av profeten Muhammed
som rondellhund. Abu Omar al-Baghdadi, sjlvutnmnd kalif i den terrorstmplade organisation som kallas
Islamiska Staten, hade utfst en belning p 100000 US-dollar till den som
ddar Vilks. Drfr var skerhetskontrollen rigors vid kulturcentret tv
svenska livvakter, tv uniformerade
poliser och tre agenter frn danska skerhetspolisen PET synade beskarna
med metalldetektorer.
Bara ett par meter frn kulturcentrets glasfasad, drog 22-rige Omar
El-Hussein fram en M95 automatkarbin ur en vska och brjade skjuta.
Flera av skerhetsagenterna besvarade elden, men inget tydde p att de
trffade grningsmannen. Finn Nrgaard, en 55-rig filmare, hamnade i
skottlinjen och ddades. Fyra av skerhetsagenterna skadades.
Omar El-Hussein kom undan och
tog sig till Mjlnerparken, det hyreshuskomplex dr han var fdd. Klockan
16.15 gick han, enligt tidningen Politiken, in i en lgenhet och bytte klder
fr att inte bli igenknd. Enligt medie86

022016

uppgifter ska han drefter vid tiotiden

p kvllen ha tillbringat en halvtimme
p ett lokalt internetkaf.
Efter det dk Omar El-Hussein upp
igen klockan 00.40 utanfr Kpenhamns stora synagoga dr det pgick
en Bat Mitzvah-festlighet. Tv polismn med automatgevr stod vakt
utanfr. Nr Omar El-Hussein snubblade fram mot dem och ltsades berusad, kom en frivillig vktare, 37-rige
Dan Uzan, fram till poliserna. Omar
El-Hussein drog fram tv pistoler och
avfyrade minst sex magasin mot vakterna. Dan Uzan ddades och de bda
poliserna skadades. En av poliserna
lyckades skjuta ett skott mot Omar
El-Hussein, men missade.
ven efter den hr attacken lyckades Omar El-Hussein komma undan.
Nr polisen klockan fem p morgonen
fick syn p honom i Mjlnerparken
genom en vervakningskamera, samlades en stor styrka i omrdet. Polisen
uppmanade Omar El-Hussein att ge
upp och komma ut obevpnad. I stllet ppnade han eld och skts d ner
av polisen. Han dog p platsen.
Omar El-Hussein slog till bara
veckor efter terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris, och
likheterna mellan hndelserna verkar
tydliga. Liksom mrdarna i Paris var
Omar El-Hussein en ung man med
problem. Men han var ocks ngot
mer: han var muslim i ett tidigare etniskt homogent europeiskt land, som
nu har frndrats radikalt och kmpar
med den nya samhllsstrukturen.

READERS DIGEST

P 1960-TALET upplevde Danmark

ledande dagstidning Berlingske, gjorde

sin frsta vg av icke-europeiska im- jag en rekonstruktion av Omar El-Husmigranter, nr "gstarbetare" frn Tur- seins flykt. Vi gick frbi den oansenliga
kiet, Pakistan och Marocko kom och fyravningsbyggnad dr hans mor och
tog jobb som fabriksarbetare. Mnga bror bor, men ing en ppnade d vi
av dem hnvisades till kommunala ringde p. Vi fortsatte lngs huvudgahyreslgenheter i nybyggda betong- tan som kantas av hyreslngor.
Omar El-Hussein var medlem i ett
frorter. Ett decennium senare lttades
immigrationsreglerna, och d kom de gng som kallade sig Brothas. Utanfr gruppens lokal i en
flesta icke-europerna
kllare i Mjlnerpartill Danmark som anhkens huskomplex mtte
riginvandrare.
Ingen frstr
vi tv av hans vnner:
Nr Mjlnerparken
Abdurramadan, en
byggdes 1987, bestod
riktigt
smal 19-ring med kort
komplexet av 600 relaEl-Husseins
stripigt skgg, och Ahtivt stora tv-, tre- och
motiv, men
med, en kerubliknande
fyra r ums lgenheter,
gnget
20-ring som inte ville
ganska centralt belgna
hvdar att
avslja sitt riktiga namn.
nra Nrrebro tgstahan agerade
Ingen av dem frstod
tion. Men kvarteret blev
helt ensam.
fullt ut Omar El-Husseins
snart ett centrum fr inmotiv, och de hvdade
vandrarfamiljer, och de
bestmt att han agerade
som hade mjlighet flythelt ensam. nd var
tade d snabbt drifrn.
hans brutala handlingar
Frvandlingen samp ett stt nstan oundmanfll med en ny invandringsvg i brjan av 1980-talet, vikliga en konsekvens av ett samhlle
d de som kom hade flytt frn krigs- som ser muslimer som andra klassens
hrjade muslimska lnder som Iran, medborgare, menade de.
"Han var en bra kille", sa Ahmed om
Irak, Libanon, Afghanistan, Somalia,
Omar El-Hussein.
och Bosnien.
"Men nr folk stter press p oss...
I det historiskt homogena landet,
dr man var ovan vid offentligt utvad d exploderar man till slut", fortsatte
religion, startade nu en stndig debatt Abdurramadan. Han frklarade hur
mnga danska muslimer skulle kalla han upplevde den underfrstdda
det en anti-muslimsk agenda om re- rasismen i det danska samhllet hur
ligionens plats i det danska samhllet. polisen behandlar muslimer, hur poliTillsammans med Jens Beck Niel- tiker talar om dem och hur skmttecksen, en 38-rig journalist p Danmarks nare smdar deras profet och kallar det
022016

87|

READERS DIGEST

siktsfrihet. Och hur militren deltar i

USA-ledda operationer i hela den muslimska vrlden. "Regeringen r emot
oss", sa han. "Fr att uttrycka det rakt
p sak: den som avbildar vr profet
kommer vi att sprnga."
Sren Rosenberg, en fre detta
kvarterspolis i Mjlnerparken som nu
r socialarbetare dr, frklarade att
de unga mnnens verhettade retorik
inte ska tolkas bokstavligt. Deras aggression dljer ett element av chock.
"Jag r sker p att de fullt ut begriper
vad han [El-Hussein] gjorde", sa Rosenberg.
Socialarbetare som efter ddet talade med Omar El-Husseins gngkompisar och barndomsvnner
hade berttat fr mig att gnget hade
upplevt hans politiska sikter som
extrema, och att han kanske var lite
mentalt instabil. Men infr oss journalister var vnnerna angelgna att
tona ner hans fientliga instllning.
"Han r helt normal, precis som vi
andra", sa Abdurramadan.
OMAR EL-HUSSEIN FDDES i Mjl-

nerparken. Frldrarna r av palestinsk brd. Nr han var 14 tog hans

mor med honom till Jordanien under
tre r fr att hlla honom borta frn
den ungdomskriminalitet han hll
p att dras in i. Nr Omar El-Hussein
tervnde till Danmark 2009, lovade
han att skrpa sig och brjade trna
thaiboxning. Men det drjde inte
lnge frrn han greps fr inbrott. Efter det dmdes han fr stld och brott
88

022016

mot knivlagen. Under de fljande

ren kte han in och ut mellan fngelser och olika institutioner.
Lotte Akiko Nielsen, lrare som undervisade Omar El-Hussein 2012, bekrftade hans vnners bild av en ung
man som frskte f ordning p sitt
liv. Han var artig, sa hon. Det var tydligt att respekt var viktigt fr honom.
Men Omar El-Hussein visade ocks
tecken p att han "vnde ilskan int",
sa Lotte Akiko Nielsen. Nr samtalet
kom in p den israelisk-palestinska
konflikten "blev han mrk i gonen".
En gng frgade hon honom varfr
han reagerade s, eftersom han verkade glad nr han talade om sin tid i
Jordanien. Han frklarade att han var
fdd och uppvuxen i Danmark och
hade sina vnner hr. "Han betraktade
sig som dansk", sa hon. Samtidigt fick
hon knslan att "omstndigheterna
gjorde det svrt fr honom att leva
hr".
I brjan av 2013 greps Omar El-Hussein fr att ha knivhuggit en frmling
p en tgstation. I rtten frklarade
han att han varit hg p droger och
knt sig paranoid. En psykiater som
vittnade frklarade dock att Omar
El-Hussein inte var mentalt strd.
Tv r senare skulle han komma ut
frn fngelset som en frndrad mnniska. Ytligt sett var han extremt lycklig ver att trffa sina gamla kompisar.
Han beskte arbetsfrmedlingen fr
att hitta ett jobb och kunna skaffa sig
en bostad. Men han hade ocks blivit
mer tystlten, mer reserverad.

lingar", har Anja Dalgaard-Nielsen

sagt. "De undvek ocks personer med
mentala strningar, eftersom de ansgs ofrutsgbara och kunde gra
tokiga saker som solkade rrelsens
FRE ATTACKEN var Danmarks s- varumrke. Med IS r den stora utkerhetsapparat foku serad p hotet maningen att den gruppen mer eller
frn ter vndande danskar som hade mindre har byggt sitt rykte p att gra
radikaliserats i Syrien och kunde ut- just galna saker."
P senare r har en ny
gra ett terrorhot i hemhotbild vxt fram, enligt
landet. PET uppskattar
Anja Dalgaard-Nielsen:
att minst 115 danskar
Gngde "smkriminella", fr
har rest till Syrien fr
medlemmar
vilka ideologin bara r
att delta i strider sedan
en tunn tckmantel.
inbrdeskriget starr attraktiva
Terrorismforskaren
tade 2011. Drmed r
att vrva
Magnus
Ranstorp, som
Danmark Europas nst
de har redan
leder arbetet inom EU:s
strsta exportr per
vapen och vet
ntverk fr att uppmrkcapita av utlndska krihur man
samma radikalisering
gare till konflikten (efter
hanterar dem. (RAN), har noterat att
Belgien).
mnga av de europer
Anja Dalgaard-Nielsom radikaliseras i dag
sen, tidigare chef inom
r fattiga, lgutbildade
skerhetspolisen och
och har ett omfattande
nu strategichef vid Frbrottsregister. "Mnga
svarshgskolan, anser
att bakgrunden till dagens terrorsitua- r helt enkelt misslyckade personer
tion i Danmark r den radikala frsam- som inte r srskilt religist medling som bildades och vxte snabbt ef- vetna, och som inte har frmga att
ter publiceringen av Muhammedteck- ifrgastta de sammanhang de ger sig
in i", sger Magnus Ranstorp.
ningarna i Jyllands-Posten 2005.
Gngmedlemmar r attraktiva reRadikaliseringstakten och antalet
potentiella jihadister har drefter kat kryter fr terrororganisationer. De
dramatiskt sedan IS brjade utmrka har redan tillgng till vapen och vet
sig. Tidigare ville extremister inte hur man hanterar dem, vilket betyder
samarbeta med kriminella grupper att deras naturliga trsklar mot att anvnda vld har snkts en bra frutsom ansgs sakna en ideologi.
"Gamla al-Qaida tror jag inte var sttning nr radikaliseringsprocessen
srskilt intresserade av grova brotts- brjar. Som Anja Dalgaard-Nielsen

Nr Ahmed tnkte tillbaka kom han

fram till att hans vn mste ha lmnat
fngelset med en plan. "Han visste att
han skulle d", sa Ahmed.

022016

89|

sger: "Nr personer ur dessa miljer lsning r att livet i Danmark r s bra
visar intresse fr rekrytering kan pro- fr invandrare i omrden som Mjlnerparken. Totalt sett rknas Danmark
cessen g mycket, mycket fort."
En officiell underskning visar att till ett av vrldens lyckligaste lnder,
Omar El-Hussein hade blivit alltmer och invnarna tnjuter fri hlsovrd,
religis under sina sista sex mnader gratis universitetsutbildning och en
i fngelset. I september 2014 brjade mngd andra statliga frmner.
"Om man tittar p statistiken visar
han tala om att ka till Syrien och
kriga fr IS. Fngelseledningen lade det sig att de flesta unga i dessa omrden, med ungefr
in hans namn p en
samma bak grund som
lista ver interner som
Omar El-Hussein, har
ansgs lpa risk att radiDe var verens mycket bra liv", sger
kaliseras, och uppgiften
om att om
Aydin Soei, sociolog
skickades till skerhetssom 2011 trffade Omar
polisen PET. Men PET
det fortstter
El-Hussein under en
underrttades aldrig nr
s hr,
han frislpptes.
kommer nsta kartlggning av gngen
i Mjlnerparken.
Nio minuter fre sin
generation
Men mnga gngfrsta attack skrev Omar
att bli
medlemmar i KpenEl-Hussein p Facebook
nnu mer
hamn inser inte hur
att han svor trohet till
vldsbengen. privilegierade de r. "En
Abu Bakr, ledaren fr
del av deras identitet r
jihadistgruppen IS.
uppfattningen att de lever i samma verklighet
AL-QAIDAS MANTRA
som frtryckta svarta i
att "vstvrlden r i
amerikanska getton",
krig med islam", vilket
frr betraktades som en verdriven sger Aydin Soei. Och den tron fder
instllning, har numera blivit ett all- tanken att de r offer, vilket blir sjlvmnt synstt fr unga muslimer som uppfyllande fr dem som aldrig rr
vxt upp med kriget mot terrorismen, sig utanfr sina isolerade parallellsamhllen.
Abu Ghraib och Guantnamo.
Det betyder inte att rasism inte r
"Den hr generationsklyftan betyder att problemet r mycket strre n ett problem i Danmark. Utan tvivel r
en liten krna av extremister", sger det mycket svrare att f komma till
Magnus Ranstorp. "Det handlar ocks en jobbintervju om du har ett musom inkludering, att knna sig delaktig limklingande namn. Nagieb Khaja, en
krigskorrespondent vars frldrar kom
i samma samhlle."
En del av svrigheten att hitta en till Danmark frn Afghanistan, bert90

022016

READERS DIGEST

nd sls man av parallellerna meltar att han som ung man upp levde
diskrimineringen tydligast vid natt- lan attacken mot Charlie Hebdo i Paklubbarna, dr han ofta aldrig kom ris och El-Husseins, och mellan grfrbi drrvakterna. Gng, dremot, ningsmnnen och de gngmedlemgav makt och status. "Nr jag var ute mar som Aydin Soei har intervjuat.
"Om jag vore politiker i ett europemed gnget blev vi behandlade som
kungar." I dag upplever Nagieb Khaja iskt land med samma problem som
att unga frn dessa invandrarsam- i Danmark och Frankrike, skulle jag
hllen i allt hgre grad blir islamister, vara vldigt oroad", sger Aydin Soei.
vilket har blivit det mest provokativa "Knslan att st utanfr, att samhllet
sttet att ta avstnd frn det samhlle r emot dig och att du r emot samhllet... r inget danskt eller franskt prodr man knner sig frmmande.
Danska folkets reaktion p skjutning- blem det r ett problem i hela Europa."
Flera veckor efter mitt
arna har knappast minsfrsta besk i Mjlnerkat motsttningarna. Det
invandrarkritiska Dansk
Jag praktiserar parken trffade jag Ahoch Abdurramadan
Folkeparti blev nst
inte religionen med
och tv av deras vnner,
strsta parti vid senaste
s mycket
Abdi och Salahedin. De
valet i juni 2015, och en
stdjer principen fr ett
ny mitten-hgerkoalition
islamiskt kalifat. Samfrklarade att man skulle
tidigt r de skrmda av
skra ner invandrarnas
grymheterna som begs
frmner och frstrka
av IS att mrda barn och halshugga
grnskontrollerna.
Omar El-Husseins milj r en sub- gisslan. Det r inte deras tolkning av iskultur som definierar sig som i oppo- lam. Men ingen av dem kallar sig from
sition. "De har ett enormt hat mot res- eller lrd muslim. "Jag praktiserar inte reten av samhllet, och det har ocks att ligionen s mycket", erknde Salahedin.
Vad de var verens om var att om allt
gra med sjlvbilden att de tillhr en
fortstter som nu, kommer nsta genereligis minoritet", sger Aydin Soei.
Det hr betyder inte att stadsde- ration att bli nnu vldsammare. "Han
lar som Mjlnerparken r samlings- [El-Hussein] knde det som att vrlden
punkter fr potentiella terroister. Inte ser ner p muslimer. Och det gr de
alla missnjda unga mn skjuter ner ocks p ett stt", sa Abdi. "Och om man
oskyldiga mnniskor. Efter attackerna stndigt sger till en kille 'du r terrorist,
uttalade sig en representant fr gnget du r terrorist', och han hr det p tv
Brothas officiellt och tog avstnd frn och ser det verallt till slut kommer
han att tnka: 'Jag r en terrorist'."
handlingarna.
2015 THE NEW REPUBLIC (2 AUGUSTI 2015) WWW.NEWREPUBLIC.COM

022016

91|

Australiens fantastiska kustvg lockar dig

att komma igen, och igen...

Boomerang

Road

AV JONATHAN B . TOUR TELLOT

FR N N AT I O N AL G EO G RAPH I C TRAVEL ER

92

022016

Kalkstenspelarna som kallas

De tolv apostlarna reser sig
ur havet lngs Australiens
dramatiska sdra kust.

n flock knguruer betar

lugnt i ett kyligt busklandskap, men flyr nr
en pickup nrmar sig.
Gruppen liknar en samling rdjur p styltor.
Scenen utspelar sig utanfr fnstret p mitt naturnra vandrarhem en
vintermorgon i augusti. Det r min
andra dag lngs Australiens Great
Ocean Road, en pittoresk landsvg
som fljer kustlinjen frn Melbourne
cirka 240 kilometer vsterut genom
delstaten Victoria.
rligt talat r jag lite skeptisk till
denna legendariska kustvg och undrar om den verkligen kan matcha min
favoritkuststrcka i USA den vindlande, tusen kilometer lnga, tvfiliga
vgen mellan Los Angeles och San
Francisco, officiellt kallad California
State Route 1.
De bda kustvgarna r sannolikt
de enda i vrlden som kan skryta med
samma blandning av grovhuggna vyer,
ngra av jordens hgsta trd, mngder
av raukar i havet och horder av surfare.
Men pungdjur som hoppar in i idyllen? Ettnoll, Australien!
Sjlvklart hade jag frvntat mig att
mta inhemsk fauna och flora lngs
den hr vgen. Men vad jag inte kunde
frutse var hur mycket jag fick lra mig
om den lokala historien och om de avspnda invnarna sjlva, exemplifierade av av min guide, Geoff Reynolds.
Vi brjar vr frd p den storslagna
oceanvgen som de flesta gr, genom
att styra vsterut frn staden Geelong,

94

022016

som ligger en timmes frd utanfr

Melbourne. Frsta biten gr genom
det vanliga kommersiella strket av
McDonalds, matvaruhus, byggmarknader och kplador fr skor och
klder. Men sedan dyker ngot mer
spnnande upp: Narana Aboriginal
Cultural Center en hantverkarby och
ett centrum fr en aboriginer-samfllighet. Det knns som ett lmpligt
frsta stopp, fr att hedra folket vars
anfder fanns hr tusentals r innan
europerna hittade till den ensamma
vrldsdelen p andra sidan jordklotet.
Kulturtolken Ian Kirby frn Wathaurong-stammen drar ivg mig frn en
fngslande karta ver kontinentens
tidigare stamterritorier, fr att demonstrera en didgeridoo, det urldriga
australiska blsinstrumentet, gjort av
ett lngt trrr. Sedan tar han ut oss p
bumerangvning.
"Hll den i position klockan ett och
snrta till med handleden i kastet", instruerar han. Min bumerang kommer
faktiskt tillbaka, nstan rtt. Bttre n
Geoff i alla fall, som snurrar ivg t fel
hll.
En bit senare, i staden Torquay
den officiella startpunkten fr den bermda vgen ser vi fr frsta gngen
det polomslutande havet som kallas
Sdra oceanen. I Bells Beach betraktar vi frundrat ngra surfare i vtdrkt
som i den tiogradiga vinterluften utmanar friska vindar och drygt tv meter hga vgor.
Det hr r Surfkusten, med vgor som
rullat mer n 3000 kilometer frn frn

FOTO, M EDURS UP PIF RN VNST ER: DAV ID WAL L. ANS ON S MART, M ARC DOZIER /
CO RB IS ; F RE GEND E UP PS LAG : TOU RI SM AUST RALI A/T I ME OUT AUST R ALIA

READERS DIGEST

Medurs uppifrn: Gngbro 24 meter ver

marken, ovanfr regnskogen i
den olndiga Otway National Park; Den
vilda kusten utanfr Great Ocean Road
r legendarisk bland surfare;
Warrnambools historiska hamn med
bevarad charm och knsla frn dess
maritima frflutna.

READERS DIGEST

Antarktis och glder vgryttarna samtidigt som de oupphrligt tuggar snder

klipporna vster om Cape Otway.
Den slta tvfiliga vgen slingrar
sig vidare nedanfr grna kullar lngs
kusten och r i dag lngt ifrn den
smala spriga lervg som frn brjan
ppnades in mot den d otillgngliga
kustremsan.
Det var den visionre borgmstaren
i Geelong, Howard Hitchcock, som
inspirerad av den vxande nationalparksturismen i USA initierade kustvgen. Byggandet brjade 1919 som
ett arbetsmarknadsprojekt fr soldater
som tervnt frn frsta vrldskriget.
Det tog 13 r innan den var klar, och
den tillgnades de soldater som aldrig tervnde. Den sgs vara vrldens
lngsta krigsmonument.
Vid varje utsiktsplats och de r
mnga finns tavlor med information om
omrdets
AUSTRALIEN
historia
och natur.
Canberra

Melbourne
Port Campbell
nationalpark

IND

I S KA O C E A N E

0 Kilometer 50

96

022016

Port
Campbell
Loch Ard
Gorge

Twelve
Apostles
marin
nationalpark

Geelong
Torquay
Anglesea Bells

Great Otway
nationalpark

Princetown

illip
r t P hy
Ba

Allansford
Warrnambool

Po

Tower Hill
naturreservat

Beach

Lorne

Apollo Bay
Cape Otway

as

GREAT
OCEAN
ROAD

St

ra i

KARTA: 5 W IN FO GRAPH IC S

DETALJKARTAN

Adelaide

P en tavla manar man till skydd av

den utrotningshotade svarthuvade
strandpiparen, som bara finns hr
och p Tasmanien. Vid turistcentret i
Lorne finns bilder p mer n 50 arter
av lokala orkider.
Lngre vsterut mter vi en informationstavla som fr oss beskriver en
helt frmmande fauna: "sydlig brun
punggrvling, kortnbbat myrpiggsvin, trskwallaby." Och vilken lysande fjderskrud hos den lilla fgeln
prakt-blsmyg.
Jag rknar med att Geoff ska lra
mig mer om det australiska samhllet. Vid vrt lunchstopp, till exempel,
besker jag restaurangens herrtoalett,
dr det sitter en affisch p vggen med
en lycklig kille framfr ngon sorts
snickarprojekt, med en text som uppmanar mig att g med i "Frbundet
fr australiska mns skjul" (Australian
Mens Shed Association).
"Vad menas med skjul? Varfr en organisation?" frgar jag Geoff nr jag r
tillbaka vid vrt bord. "h, skjulet!" sger han och brer ut sig om Australiens

FOTO : T H ORSTE N MI LSE /GET TY I MAG ES

Australiens bermda fauna med pungdjur omfattar

Eastern Grey Kangaroo (Macropus giganteus), hr i
Anglesea, som ligger lngs Great Ocean Road.

stolta skjulkultur.
Ja, skjulet finns vanligen p bakgrden, och man jobbar ofta med verktyg
dr inne. Men det r inte det som r
det viktiga. "Dr finns ofta en tv-apparat och ett antal stolar s du och dina
polare kan se matchen", frklarar han.
"Och s finns det en kyl, dr det bara
finns en sak: l."
Freteelsen r tydligen mansgrottan
i upphjd form. Organisationen stds
av den federala regeringen, och lokala
avdelningar organiserar hobbyprojekt
och information om hlsa och samhlleliga frgor enbart fr mn. Men
dessa bitar av skjulrrelsen nmner
Geoff bara i frbigende.
Vi fortstter vsterut och kommer in
i en del av den vittfrgrenade och ekologiskt mngfacetterade Great Otway
National Park. Parken r en viktig anledning till att strckan lngs kustvgen betraktas som ett av Australiens 16
"nationallandskap".

F andra lnder har som Australien

officiellt insett att turismen i hg grad
r beroende av att man bevarar det
landskap som folk kommer fr att se
och uppleva. Ett typexempel r regnskogen Maits Rest med sina gngstigar,
som r ett av Geoffs favoritstllen.
En stig p gngplankor vindlar
genom en undervegetation av ormbunkar. Vatten droppar frn ormbunksbladen, frn myrtenboktrden
ver oss och nnu hgre upp frn
rnneukalyptus, som r vrldens hgsta blommande trd. Parken tcker en
stor del av Cape Otway, den sydligaste
punkten p Great Ocean Road.
Vi kr ut till fyren p Otway-udden,
genom skogar av hgresta eukalyptustrd, mnga helt nakna sedan koalor tit upp bladen. Koalorna fredrar den typ av eukalyptus som kallas
manna gum och som r vanlig hr,
vilket har lett till verbefolkning av de
australiska nationaldjuren. I ett trd
022016

97|

READERS DIGEST

rknar jag till ett dussin. De r nrmast

en plga i den hr landsnden.
Naturvrdarna Shayne Neal och Lizzie Corke vkomnar oss till deras "ekologiska vandrarhem". Vid det gemensamma middagsbordet sitter bland
andra ett par frn Nya Zeeland och en
bermd ekonom frn sterrike.
Nr det mrknat frgar Shayne om
vi vill se "the gliders". Han menar djuret flygpungekorre, som p engelska
heter "sugar glider". Vi gr en bit ver
fuktig mark till ett uthus. Dr inne, i ett
mjukt rdaktigt ljus, ser vi dem.
De sm djuren liknar Nordamerikas
flygande ekorrar men r lite strre och
stare, med stora nattseende gon.
Ekonomen frundras ver att de ter
ur hans hand.
Nsta morgon kommer skogvaktaren
Mick Cannon med sin fyrhjulsdrivna
kombi fr att ta oss till Great Ocean
Walk, en vandringsled som fljer kusten cirka 100 kilometer. Han har valt en
strcka p stra sidan av Otway-udden.
Men frst mste vi konfrontera en
stor wallaby (mindre knguru) som
sitter mitt p vgen. Den stirrar p
oss men flyttar sig inte. Till slut mste
Mick kra ut i dikeskanten fr att
runda det tjuriga djuret.
Vl till fots vandrar vi mellan rdbarkiga trd, och parkvakten pekar ut
omrden med sileshr, den ktttande
blomman med vldoftande, klibbiga
tentakler som kan fnga insekter.
Lngre in i skogen ser vi gulsvansade
kakaduor hgt upp i trden. Vid Parker Inlet visar Mick oss hur mussel98

022016

skalfragment lossnar ur en slamsten

bildad av en avskrdeshg hos aboriginerna fr tusentals r sedan.
Efter promenaden stannar Geoff
och jag fr lunch p Princetown General Store Cafe, dr det bara sitter ett
par tre gster. Stllet r inrett som vardagsrummet hos en ungkarl.
Killen bakom bardisken tar vr bestllning och kommer sedan tilbaka till

RESETIPS
The Great Ocean Road strcker
sig 240 kilometer frn Geelong i
ster till Port Fairy i vster. www.
visitmelbourne.com/Regions/
Great-Ocean-Road
ATT BO. Grand Pacific Hotel ger
en smak av det viktorianska Victoria, 90-150 AUD/dubbelrum.
www.grandpacific.com.au. Great
Ocean Ecolodge i Cape Otway,
5 dubbelrum, 380 AUD/rum.
www.greatoceanecolodge.com.
ATT TA. La Bimba i Apollo Bay,
lokalt ktt och eko-grnsaker.
Huvudrtt ca 40 AUD, www.labimba.com.au; The Waves i Port
Campbell, skaldjur, lokala rtter.
Entrrtter frn 16,50 AUD,
www.wavesportcampbell.com.
au; Pippies by the Bay,
Warrnambool, populrt med lokala rtter, frn 17 AUD, www.
pippiesbythebay.com.au.

en av de andra gsterna med en sandwich, som han hller i med tng. Geoff
tycker det r roande verdrivet. "Lite vl
snobbigt, va?" retas han, med en gliring
som r typisk fr antiklassmentaliteten
i Australien. Han fr ett flin tillbaka och
en lika typisk kontring: "Ja, jag slickade
p tngen innan jag serverade."
De mktiga raukarna, som felaktigt
kallas De tolv apostlarna, r fr mnga
hjdpunkten p resan lngs Great
Ocean Road. Felaktigt, eftersom det
bara r tta stycken. Den nionde kollapsade i havet 2005. Och de har faktiskt aldrig varit tolv; myndigheterna
hittade p det fr turismens skull,
eftersom det lt bttre n det tidigare
namnet "Suggan och kultingarna".
Tornen av guldfrgad kalksten r
upp till 15 vningar hga och har blivit kvar nr stranden runt omkring
dem har urholkats av naturkraften i
de eviga vgorna lngs den frrdiska
Vrakkusten.
Utanfr strandlinjen ligger det som
anses vara en av vrldens svraste
havspassager, dr fartyg mste genom
"nlsgat" mellan Cape Otway och
King Island. Hr kan stormvgor bli
upp till 15 meter hga.
P 1800-talet var Bass-sundet snabbaste vgen till Melbourne frn Europa. Minst 180 skepp frliste. Det
mest bermda vraket gav upphov t en
av Australiens populraste sjmanslegender och gav namn t Loch Ard
Gorge, en ravin i strandklippan i Port

Campbell National Park. Geoff och jag

tittar ner i ravinen, dr turister travar
upp- och nedfr trapporna.
Jag undrar hur mnga av dessa som
bemdat sig att lsa in historien: under
vinterstormen den 1 juni 1878 frliste
tremastaren Loch Ard mot klipporna
p den lilla n Muttonbird Island. Bara
en av de 54 ombord, jungmannen Tom
Pearce, lyckades ta sig i land hr. D
hrde han rop frn en annan verlevande, 17-riga Eva Carmichael, som
klngde sig fast vid en vrakdel. Tom
Pearce dk i det stormande havet och
lyckades mot alla odds rdda henne.
Det fanns dessutom en annan verlevare, gjord av porslin. Den vntar
p oss i hamnbyn Flagstaff Hill. Intill den rekonstruerade samlingen av
1800-talsbyggnader str en utskt,
drygt meterhg, pfgel av porslin, i
dag vrderad till motsvarande 24 miljoner kronor. Den hade fraktats fr att
visas upp p vrldsutstlningen i Melbourne 1880, och klarade mirakulst
nog skeppsbrottet.
Den hr vinterdagen har vi friluftsmuseet nstan helt fr oss sjlva. Jag
strosar frbi Dekorfnstervaruhuset,
Klock- och instrumentreparatren
och Begravningsentreprenren ("begravningar utfrs serist").
Det brinner en brasa i en tom pub.
Jag gr in och mts av tre musiker som
frklarar att den hr kvllen ska det bli
sjmanssnger och gamla irlndska ltar. Tyvrr har jag inte tid att stanna.

COPYRIGHT 2015 JONATHAN B. TOURTELLOT. NATIONAL GEOGRAPHIC TRAVELER

(AUGUSTI/SEPTEMBER 2015) WWW.NATIONALGEOGRAPHIC.COM

022016

99|

MNADENS LNGLSNING

Mysteriet
med
Rolexmordet
En rutinunderskning av en drunkning leder polisen
genom ett komplext nt svindlerier, dubbla och trippla
identiteter och slutligen, till en kallblodig mrdare.
AV B ILL SCHILLE R F R N A H AND I N TH E WATER

100

022016

IL LUST RAT ION: STE VEN P. HU GH ES

F R STA G NG E N
P U BLIC E R AD I
R EA D ER S D IG EST
DE C E M BE R 1 999

IDIGT P SNDAGSMORGONEN den 28 juli 1996 gick

fiskaren John Copik och hans son Craig ut frn sin

hemmahamn Brixham, i Devon, p Englands sydkust,
med trlaren Malkerry. Ute p havet slppte de ut ett
lngt trlnt efter sig.
Efter cirka tv timmar halade de in ntet. Fngsten var mager, s de
slppte ut trlen igen. nnu en kontroll efter ngra timmar gav samma
tunna resultat, s de la ut ntet en tredje gng och styrde hemt.
Vid tretiden p eftermiddagen, knappt tio kilometer frn land,
uppmanade John sin son: "Dags att hala in dom, grabben!" Nr
ntet vinschades upp ur vattnet sg John att lyckan hade vnt:
trlen var fylld av fisk, och i mitten lg en srskilt stor sak. Troligen
en tumlare, tnkte fadern.
Men nr ntet kom nrmare, knde John en kall kre lngs
ryggen. Ett mnskligt ansikte stirrade p honom, med munnen
halvppen.
Far och son drog ombord ntet och
John anropade kustbevak ningen p
VHFradion. Nr Malkerry anlpte
hamnen vntade en polisbil vid kajen.
Polisassistent Ian Clenahan, en
nytilltrdd ung tjnsteman, betraktade
kroppen. Den dde mannen var fullt
pkldd och hade ett stort jack i
bakhuvudet. P hger handled hade
han ett rostfritt armbandsur av modell
Rolex Oyster. Det visade tid och datum
11.35, den 22 juli. Det fanns inga
identitetshandlingar p kroppen, men
p baksidan av hger hand fanns en
tatuering som sg ut som en femuddig
stjrna.

len, ett vl definierat blmrke p den

vnsta hften och ngra mindre kttsr
p brst och rygg, mjligen resultat av
att kroppen slpats lngs havsbottnen.
Ingen av dessa skador var tillrckliga
fr att ha ddat mannen, slog chefs
obducenten fast. Slaget mot huvudet
kunde ha skett oavsiktligt, kanske nr
han fll i vattnet. Men det faktum att
lungorna var fulla av havsvatten ledde
obducenten till slutsatsen: dd genom
drunkning.
Den stora frgan terstod d: Vem
var han?

Vid obduktionen noterades skad

orna noggrant: ett spricka baktill i skal

Dagarna gick utan att polisen kom

nrmare en identifiering. Men s den

102

022016

TIDEN GER BESKED

READERS DIGEST

31 juli fick underskningsdomaren,

Robin Little, ett tips frn en vn: varje
klocka frn Rolex har ett instansat
serie nummer kanske kunde till
verkaren vara till hjlp. Robin Little
ringde till Rolex kontor i Storbritan
nien och frklarade situationen fr
en av de anstllda, som bekrftade att
varje ur har ett serienummer ingrave
rat. Drmed var det mjligt att spra
varje inkp och servicetillflle via Ro

namnet Ronald Joseph Platt, fdd den

22 mars 1945. Via nationella personre
gister kunde de spra offret frn uraf
fren i Harrogate till Beardsley Drive
100, i Chelmsford, Essex, cirka 400
kilometer frn dr kroppen hittades.
Med hjlp av denna information
bad Ian Clenahan polisen i Chelms
ford att ta reda p allt de visste om off
ret. Polisinspektr Peter Redman hade
en del anvndbar information: Ronald

MANNEN HADE DTT GENOM

DRUNKNING, SA OBDUCENTEN.
EN OBESVARAD FRGA TERSTOD:
VEM VAR HAN?
lex centrala register. Robin Little tog ut
klockan ur plastpsen och vnde p
den. Han kunde inte se ngot nummer.
"Det ska finnas vid boettens skuldra,
precis dr armbandet sitter fast i klock
huset", fick han veta. "Men du kan inte
se det utan att ta bort armbandet."
Robin Little tog en nl och petade ut
frst den ena, sedan den andra pinnen
som hll armbandet. D sg han det,
ingraverat p boettkanten. Numret var
1544402. Enligt Rolex register hade
klockan varit p service tv gnger p
1980talet, bda gngerna hos en auk
toriserad terfrsljare i Harrogate.
Efter ett samtal till terfrslja
ren frgade Ian Clenahan den lokala
polisen om de kunde sga ngot om

Platts hyresvrd hade namn och mo

bilnummer till en referens som Ro
nald hade gett nr han flyttade in sex
mnader tidigare, en mr David Davis.
Peter Redman gav mobilnumret till
Ian Clenahan. Polisassistenten ringde:
"Talar jag med David Davis?"
"Ja, det r jag."
"Den David Davis som str som
refe rens fr en Ronald Platt, som
hyrde en lgenhet i Chelmsford?"
"Det stmmer. Vem talar jag med?"
"Polisassistent Ian Clenahan hos re
gionpolisen fr Devon och Cornwall.
Det har skett en olycka till sjss och
man har hittat en kropp. Vi tror att det
r din vn mr Platt."
"Herregud! r ni helt skra?"
022016

103|

READERS DIGEST

"Uppenbarligen r det s", sa Ian

Clenahan. "Skulle du kunna komma
till polisstationen i Chelmsford och
bertta lite om mr Platt?"
"Sjlvklart."
Den 22 augusti kom en prydlig,
cirka 185 centimeter lng, man med
mrkt skgg in p polisstationen. Han
hade ovalt ansikte, kraftig haka och ly
sande bruna gon. Han presenterade
sig som David Davis.
Polisinspektr Peter Redman, en
vnlig civilkldd man med runt an
sikte, vlkomnade sin beskare.
David Davis berttade att han
knde Ronald Platt. "Jag har knt ho
nom ngra r. Han r som en sjls
frnde faktiskt. Men jag frstod att han
flyttade till Frankrike fr att starta ett
fretag dr."
"Nr trffade du honom senast?"
"I juni, tror jag."
"Lmnade han ngon adress?"
"Nej. Men jag vntade mig att hra
ifrn honom." David Davis berttade
ocks att innan Ronald Platt reste,
hade han stllt om sin post till Davis
adress, Little London Farm.
Medan David Davis var kvar, ringde
Peter Redman till Ian Clenahan och gav
luren till Davis, som ocks avsljade att
Ronald hade tv brder. Han visste inte
var de bodde, men han visste att Ro
nalds mor bodde i High Wycombe. Han
knde ocks till att Ronald en tid hade
tjnstgjort i armn.
Intressant alltihop, tnkte Ian Cle
nahan. Med lite tur skulle han snart
kunna stnga det hr fallet. Han var
104

022016

srskilt angelgen att avsluta det

innan den nya chefen, kriminalkom
missarien fr Devon och Cornwall,
Phil Sincock, tilltrdde.

IDENTITETSKRIS
Phil Sincock var en erfaren utredare.
1990 hade han tagit tag i ett mordfall
som legat olst i tio r och slutli
gen verbevisat grningsmannen,
en kriminell som redan satt inne fr
kidnappning. Hittills verkade det
dock inte som han behvde visa sina
detektivtalanger i fallet Ronald Platt.
Det betraktades som en olycka och
utredningen avancerade utan kom
plikationer. Tandkort frn armn hade
bekrftat Ronald Platts identitet och
sedan hade polisen lyckats spra en
av offrets brder, Brian.
Den dde var definitivt Ronald,
sa brodern. Han frklarade att tatu
eringen p hgerhanden inte var en
fem uddig stjrna utan ett lnnlv.
Hans bror hade vxt upp i Kanada,
och lskade landet.
Brian gav dem mer anvndbar infor
mation: Ron hade haft en flickvn, Ela
ine Boyes. De hade varit tillsammans
av och till under mer n tolv r, men fr
tre r sedan hade de gjort slut.
Vid det hr laget hade utredningen
pgtt till brjan av oktober. ntligen
verkade man nrma sig dagen nr
man kunde lgga Ronald Platts kropp,
och utredningen, till vila.
Men en frga terstod: Hur hade
Ronald Platt hamnat p havsbotten?
Eftersom David Davis verkade vara

den ddes enda vn, ville Ian Clena

han prata en gng till med honom.
Men utredaren hade svrt att n Da
vid Davis p mobiltelefonen, s han
ringde sin kollega, polisinspektr
Peter Redman i Chelmsford, och bad
om nnu en tjnst: Kunde han ka ut
till David Davis hus och be honom
ringa polishgkvarteret fr Devon och
Cornwall?
Den 14 oktober krde Peter Redman,
civilkldd, till Little London Lane. Dr
fanns fyra hus. Tv hade namnskyltar,

Davis bor, eller hur?"

"Kra nn", svarade den ldre mannen,
"nu blev det fel igen. Ngon mr Davis
finns inte dr. Dr bor Ronald Platt."
Peter Redman var stlld.
"Ronald Platt?"
"Ja. Med sin hustru, Nol. Och deras
tv barn."
"D mste jag frga hur den hr mr
Platt ser ut. Jag kan ha ftt fel adress."
"h, han r i 50rsldern. Amerikan.
Social, vnlig, mrkhrig, skgg. Fre
detta bankman i New York. Han sysslar

"KRA NN", SA DEN LDRE

MANNEN. "DET FINNS INGEN MR
DAVIS I DET HUSET. DET R
RONALD PLATT SOM BOR DR."
men p ingen stod det Little London
Farm, som David Davis hade uppgett
som adress. terstod de andra tv.
Oddsen r 50-50, tnkte Peter Red
man. Nr han knackade p i det ena hu
set ppnades drren av en ldre man.
"Urskta att jag str, sir, men r
detta Little London Farm?"
"Det hr r Little London House", sa
mannen. "Det dr", sa han och steg ut
p trappen och pekade p grannhuset,
"r Little London Farm".
"Tack s mycket", sa Peter Redman
och brjade g. D slog det honom
att det var bst att dubbelkolla. Han
vnde sig om. "Det r dr mr David

mycket med sin bt nere i Devon."

Peter Redman insg att det var en
exakt beskrivning av David Davis. Han
mste tillbaka till stationen och ringa ett
viktigt samtal. Nr han hrde Ian Clena
han svara, sa han:
"Det har hnt ngot."

DESDIGERT MTE
Ian Clenahan lyssnade p inspekt
rens rapport, sedan gick han till Phil
Sincocks kontor.
"Den dr figuren Davis som hjlpte
oss med Plattfallet", brjade Ian Cle
nahan, "han som sa att han var vn
med den dde. Han har levt med
022016

105|

Polisen var vertygad om att David

Davis ljg, men var han en mrdare?

Platts identitet." Och nnu en st

rande detalj: David Davis hade en bt
ngonstans nere i Devon.
Fallet Ronald Platt var inte lngre p
vg att avslutas.
Nsta dag kallade kriminalkommis
sarien till ett mte med Ian Clenahan
och ngra andra utredare. Han beor
drade dem att granska Little London
Farm och dess invnare under lupp;
myndighetsregister, bankuppgifter
och specificerade telefonrkningar.
Ian Clenahan sprade upp Ronalds
106

022016

exflickvn Elaine Boyes i Harrogate

och stmde mte med henne.
Hon hade glasgon och var diskret
kldd, verkade sympatisk och tillitsfull.
Ian Clenahan hade med sig ett foto
av den ddes hand, den med lnn
lvsstatueringen.
Ja, bekrftade en skakad Elaine, det
var Ron.
Polisen hade ocks haft kontakt med
en David Davis, sa Ian Clenahan.
"Hur lnge har han knt till det hr",
frgade hon.
"Ett par mnader vid det hr laget."
Kvinnan rs till. Hon hade talat med
David Davis bara en vecka tidigare, och
hade frgat om Ronald. Allt David Da
vis hade sagt var att han hade vinkat av
honom nr han reste till Frankrike.
Elaine berttade om sitt liv med Ro
nald och hur de hade lrt knna Da
vid Davis. Det hade brjat sommaren
1990. Hon var d 31rig receptionist
p Henry Spencer och Sons konstauk
tionsfirma i Harrogate, en frnm kur
ort 350 kilometer norr om London.
En dag kom en man in och bad att f
titta p ngra mlningar. Just d ringde
telefonen. Elaine svarade, och besva
rade sedan flera frgor frn kolleger
och log emellant mot den tlmodigt
vntande beskaren. "Ah, ntligen", sa
Elaine. "Vad kan jag hjlpa dig med?"
"Jag har studerat dig", svarade man
nen. "Du har en massa folk som pas
serar hr, telefonen ringer och du kla
rar av allt perfekt. Jag skulle kunna ha
anvndning fr ngon som du."
"Urskta?"

A LLA FOTON: H ARPE RCOLLI NS P UBL IS HERS

READERS DIGEST

"Jag planerar sjlv att starta en liten

konst och antikvitetsfirma. Jag r ver
hr ganska ofta nu och jag ska snart
flytta permanent frn USA. Du skulle
f bra betalt, du kunde resa och kunde
till och med f g kurser hos Sotheby's
i London."
"Du knner mig inte ens."
"David Davis", sa han och strckte
ut handen samtidigt som han bugade,
leende.
"Elaine Boyes", svarade hon och
skakade hans hand. "Men det hr r

betare och sekreterare i Cavendish

Corp, David Davis nya konst och
antikvi tetsfretag. Hon var chefens
enda officiella representant, med rtt
att ppna bankkonton och stta in och
ta ut pengar fr hans rkning.
Efter en tid berttade David Davis fr
henne om "tragedin" i sitt ktenskap
och hur hans exhustru hemma i USA
jagade honom efter underhll. Han
hade svarat med att flytta till London.
En dotter, Nol, hade valt att flja med
honom.

"JAG SKULLE HA ANVNDNING FR

NGON SOM DU", SA MANNEN.
"JAG TNKER STARTA ETT KONSTOCH ANTIKVITETSFRETAG."
ju ljligt. Jag kan inte ens tnka mig att
byta jobb. Och jag har lovat min pojk
vn att vi ska flytta till Kanada. Han r
uppvxt dr och allt han pratar om r
att flytta tillbaka. Vi planerar att ka s
fort vi har skrapat ihop pengarna."
"Elaine", sa David Davis, "jag kan
erbjuda dig pengar s att ni bda kan
flyga ver inom ett r."
Elaine gick med p att tnka p sa
ken. Nr David Davis trffade henne
igen i februari ret efter, mtte han
ocks hennes pojkvn, Ron Platt. D
hade Elaine bestmt sig fr att accep
tera David Davis erbudande.
I april blev Elaine Boyes medar

Drfr var det viktigt, frklarade han

fr Elaine, att hans namn aldrig fanns
p ngra dokument av ngot slag. S
kerhet och sekretess var avgrande.

"JAG RESER HEM"

Elaine Boyes hade starka skl att flja
David Davis instruktioner till punkt
och pricka. Han hade inte bara gett
henne 50 procent hgre ln n hon
hade hos Spencer och Son, utan ocks
ordnat s att hon och Ronald kunde
kpa en tjusig trerumslgenhet. "Mr
D", som Ronald kallade honom, hade
stllt upp med nstan 100000 USdol
lar till kpet.
022016

107|

READERS DIGEST

David Davis och Ronald Platt var

nstan jmngamla och hade blivit nra
vnner. David hyrde lokaler t Ronald
och hjlpte honom att starta en repa
rationsfirma fr tv och video. Han hade
ocks lnat Ronald 23000 dollar fr
uppstartkostnader.
Elaines arbete i firman var inte sr
skilt betungande, berttade hon fr Ian
Clenahan. David Davis skickade henne
till Frankrike, Italien och Schweiz fr
att titta p ngon utfrsljning av antik
viteter eller rekvisita, och medan hon

med kassafldet". Paret annonserade ut

lgenheten till frsljning. Ngra veckor
senare sa David Davis till Ronald att han
inte lngre kunde betala hyran fr verk
stadslokalen. Han mste klara den sjlv.
P juldagen 1992 bjd David Da
vis in Elaine och Ronald p middag
hemma hos sig och gav dem ett kort
dr han skrivit: "Tv flygbiljetter till
Kanada. Gller till och med februari."
"Det r dags fr dig och Elaine att
frverkliga er drm, Ron", sa han.
Paret tackade David Davis versval

RONALD SKREV ATT HAN SKULLE

TERVNDA TILL ENGLAND. HAN
HADE FRSKT LEVA P
STRJOBB, MEN NU GAV HAN UPP.
var dr kunde hon ppna konton i sitt
eget namn som sekreterare i Cavendish
Corp, och samtidigt stta in en del kon
tanter. Allt ingick i David Davis strategi
fr att undkomma underhllsskravet.
Under 1991 och 1992 flt verksam
heten p bra. Elaine kunde komma
hem frn en resa, och en vecka senare
kom ett insttningskvitto med posten,
Hon gav det till David Davis och han
uppdrog t henne att fra tillbaka en
del av pengarna till Cavendishs konto.
S, sent 1992, frklarade David Da
vis verraskande fr Elaine att lnen
han hade gett till lgenhetskpet mste
terkallas. Han skyllde p "problem
108

022016

lande. Senare vertalade Elaine ho

nom att ven ge henne en returbiljett,
fr alla eventualiteter.
David Davis hade en sista tjnst att
be om. Eftersom han nu skulle behva
driva Cavendish Corp sjlv och d be
hvde tillgng till sina pengar, kunde
Elaine och Ronald ordna med stm
pelkopior p sina namnteckningar?
Hans begran verkade inte orimlig.
Bda gick med p det. Den 11 febru
ari 1993 skrev Elaine p en fullmakt
fr David Davis, s att han kunde av
sluta frsljningen av lgenheten.
Hon mindes att dokumentet gav ho
nom rtt att "stta in och ta ut pengar

MRKT OCH KALLT

Elaine lt sig inte bevekas.

I mars 1995 fick David Davis ett
brev frn Kanada. Ronald Joseph Platt
skulle tervnda till England. Han
hade frskt leva p strjobb och nu
hade han ftt nog.
Nr Ronald kom tillbaka den vren
ordnade David Davis ett arbete t ho
nom nra High Wycombe, s att Ro
nald skulle vara nra sin mor. Nr han
frlorade det jobbet frklarade han att
han ville flytta till Chelmsford fr att
vara nrmare David Davis. Sex mna
der senare var han dd.

Fr paret bjd Calgary i februari p

ett krvt vlkomnande i det nya lan
det. Staden var inte alls den ppna,
vnliga grnsstad som Ronald mindes
frn sin barndom. Den kndes mrk
och kall nu.
Varken Elaine eller Ronald hade
ngot jobb nr de kom fram, s de
tvingades leta efter billigt boende. De
hittade en liten lgenhet i kllarpla
net. P ntterna vcktes de ideligen av
bullret frn lngtradarna p TransCa
nada Highway, som gick strax intill.
Ronald brjade grubbla och blev
alltmer butter. Elaine var glad att hon
hade insisterat p en returbiljett till
England. Den sommaren flg Elaine
hem till sin systers brllop. Dr trf
fade hon David Davis, och frklarade
att hon inte tnkte ka tillbaka till
Kanada.
"Men Ron, d?" undrade David Da
vis. "Han behver ditt std, Elaine.
Jag tycker du ska ge honom en andra
chans", sa han.

I slutet av oktober 1996 hade Phil Sin

cock och hans team samlat en hel del
material som var mycket besvrande
fr David Davis. Till exempel hade de
ett flertal dokument med Ron Platts
kta signatur som inte matchade
namnteckningen p de papper som
hade hanterats av av David Davis i
Ronald Platts namn.
Phil Sincock knde p sig att om
han kunde ta sig in i huset p Little
London Lane, skulle han skerligen
hitta en guldgruva av material. Han
planerade en rd mot David Davis hus
den 31 oktober.
Dagen fre hade Ian Clenahan
ftt tag p listan ver David Davis
mobiltelefonsamtal. De visade tvek
lst att han hade ringt ett flertal samtal
frn Devon mellan den 7 och 23 juli,
vilket placerade honom i det omrde
dr Ronalds kropp hade hittats, och
omkring den tidpunkt d han dtt.

p mina konton, att skriva under med

min signatur, att ta emot post till mig
kort sagt att agera i mina personliga
affrer p samma stt som jag sjlv gr".
Med sin svada vertygade David
Davis ocks Ronald att ge honom ko
pior p bde fdelseattest och krkort.
P kvllen den 22 februari 1993 hll
David Davis avskedsmiddag fr paret
innan de reste till Kanada. Ronald var
lyrisk: "Vid den hr tiden i morgon
kommer jag att vara hemma."

GRIPEN OCH AVSLJAD

022016

109|

READERS DIGEST

Polisen hade nu vad de ansg var

en misstnkt mrdare. Nsta steg var
att samla bevis som skulle hlla i en
rttegng.
Tidigt p morgonen den 31 oktober
omringade ett antal polisbilar Little
London Farm. Klockan 10.00, nr po
liserna invntade signalen att brja
inbrytningen, svngde en taxi in p
Little London Lane. David Davis satt
i framstet.
Tv polisbilar krde snabbt upp
bakom taxin, med blinkande blljus.

P stationen visiterades David Davis

och man hittade en fdelseattest fr
David W Davis, ett kreditkort fr R J
Platt, gym och museikort fr David
Davis och ett visitkort fr en James J
Hilton, Avenue William Favre 146, Ge
nve. Ytterligare en identitet.
Kunde det finnas fler? undrade Phil
Sincock. Vem var mannen de gripit?
I huset p Little London Lane fick
Nol Davis veta att hon ocks var gri
pen. P polisstationen tmde man
hennes fickor och handvska, och

TV POLISBILAR MED BLINKANDE

BLLJUS TVINGADE TAXIN ATT
STANNA. EN POLIS SKREK:
"KOM UT UR BILEN!"
Den ena krde upp jmsides och polis
mannen tecknade t taxin att stanna.
En annan polis gick fram och skrek:
"Kom ut ur bilen!"
David Davis steg ur med hnderna
i luften. Tv poliser greppade honom
och knppte fast ett handfngsel. En
man i civila klder stegade fram till
den gripne.
"God morgon, mr Davis. Kommer
du ihg mig?" sa polisinspektr Peter
Redman.
"Ja, visst. Vad ska det hr betyda?
"Jag griper dig som misstnkt fr
mordet p Ronald Joseph Platt."
Drp rabblade han Davis rttigheter.
110

022016

d fann man flera dokument i Elaine

Boyes namn: en telefonrkning, ett
checkblock, kreditkort och sjukfrsk
ringsbevis. Hon hade ocks en manlig
plnbok, med Ronald Platts fdelse
attest, krkort, bankkort och en del
andra dokument.
Till en brjan hll hon fast vid en
historia som verkade vl invad:
hon var frn Long Island och hennes
make, David, hade varit vn med hen
nes far. Poliserna trodde henne inte,
och pressade henne hrt i frhret.
Till slut gav hon dem sanningen: Da
vid Davis var faktiskt hennes far.
Hon frklarade att nr Ronald och

Elaine hade rest till Kanada, hade hon

och hennes far antagit parets identi
teter. Far och dotter Davis flyttade till
Devon, dr hon fdde det frsta av tv
barn. Eftersom det nu fanns ett barn i
huset, freslog hennes far att de skulle
presentera sig som man och hustru.
Den riktige Ronald Platt hade Nol
inte sett sedan de t julmiddag till
sammans 1995. Hon visste inte att
han hade varit i Devon under juli och
hade ingen aning om att han var dd
frrn nu.

BEVISINSAMLING
Phil Sincock manade sitt folk att jobba
i princip dygnet runt. Han skickade
David Davis fingeravtryck till ameri
kanska myndigheter via Interpol fr
att se om han var efterlyst dr borta.
Hans segelbt, Lady Jane, beslagtogs
fr forensisk underskning. Polisen
luslste samtalslistor fr hans mobil
telefon. Som Phil Sincock hade miss
tnkt var Little London Farm fullt med
intressant material. Husets herre var
en hamster. Tydligen hade David Davis
sparat varenda papperslapp som han
ngon gng hllit i: bankdokument,
juridiska papper till och med gamla
tgbiljetter.
Konstigt nog fanns ingenting som
gick lngre tillbaka i tiden n sex r.
nd byggdes materialet p hela ti
den. Man fann ett kvitto daterat den
8 juli, fr inkp av ett antal sport och
fiskesaker i en butik som hette Sport
Nautique. Bland posterna fanns ett
femkilos ankare. Polisen visste inte vad

Davis anstllde Elaine Boyes och

hjlpte henne och Platt med lgenhet.

det kunde betyda i utredningen, men

kvittot lades till hgen av dokument.
Den 3 november hade utredarna
samlat tillrckligt med bevis fr att be
gra fortsatt hktning fr David Davis.
Nol frislpptes. Den 4 november ta
lades David Davis formellt fr mordet
p Ronald Joseph Platt.
Samtidigt fortsatte utredningen,
som nu involverade upp till 70 po
022016

111|

READERS DIGEST

liser. Fler ledtrdar ledde till

olika platser. P ett stlle som
kallades Terapilsningar, dr
David Davis var partner i te
rapeutisk rdgivning, fann
polisen fem guldtackor un
dangmda i ett kontor; i ett
sjlvlag ringsmagasin hittade
de kontanter och mer guld plus
en satellitnavigator; i ett annat
magasin fanns vskor fyllda
med Ronald Platts personliga
tillhrigheter.
Phil Sincock skickade sina
utredare att intervjua fiska
ren John Copik nnu en gng.
Han berttade terigen allt som
hade hnt den 28 juli 1996. Den
hr gngen kom John ihg att
innan polisen hmtade krop
pen hade en annan fiskare,
Derek Meredith, sett att det lg
ett ankare intrasslat i Johns nt.
Det var litet, kanske 75 centi
meter lngt, med ett ganska
ovanligt, plogformat blad.
"Vill du ha det?" frgade Derek.
"Nej, du kan ta det", sa John.
Fr utredarna var det en intressant
nyhet, och de skte upp den andre fis
karen. "Jag gav det till min flickvn",
sa Derek. "Jag har fr mig att hon och
hennes mor, Patricia Johnson, la ut
det p en loppmarknad."
Nr poliserna knackade p hos Pa
tricia Johnson bekrftade hon att hon
lagt det till frsljning, men att det inte
hade slts. Nr hon hmtade ankaret,
stmde det exakt in p det som Devid
112

022016

Mannen som Ronald Platt (bilden) litade

mest p stal hans identitet.

Davis hade kpt den 8 juli p Sport

Nautique.
David Davis segelbt Lady Jane
undersktes i detalj av teknikerna
som letade fingeravtryck. Otroligt nog
kunde de inte hitta ett enda avtryck.
Dremot fann de en brkasse frn
Sport Nautique, dr de skrade fing
eravtryck frn Ronald Joseph Platt.
Och de hittade blod. Forensikernas

speciallampor avsljade tre mikro

skopiska droppar p ett inrullat segel,
och p ett par kuddar hittades bitar av
hrstrn och huvudhud. Analys visade
att allt kom frn Ronald Platt.
Polisen gick ocks igenom GPSna
vigatorn. Tillverkaren frklarade att
den modellen lagrade de sist inlagda
rutterna nr den stngdes av. Det vi
sade sig att den sista inmatningen
gjordes klockan 20.59 den 20 juli 1996,
det berknade datumet fr Ronalds
dd. Positionen var i havet cirka sex

Lady Jane. Det var 15 minuter innan

solen gick ner, och p det avstndet
och i det ljuset behvde en skeppare
inte navigatorn fr att ta sig i hamn.
Nr David Davis kom hem till stugan
var det mrkt ute.
Den 25 november frbereddes en
andra obduktion av Ronald Platts
upptinade kropp och d hittade man
en ny ledtrd: ett blmrke p hans
vnstra ben, strax ovanfr knt.
Kroppen lg utstrckt p obduk
tionsbordet och till rttslkaren ver

EXPERTERNA FINGRANSKADE
DAVIS SEGELBT EFTER
FINGERAVTRYCK, MEN OTROLIGT
NOG HITTADE DE INTE ETT ENDA.
kilometer frn platsen dr John Copik
hade trlat upp kroppen.
Fortfarande fanns inget bevis som
band David Davis personligen till den
platsen den dagen frrn Nol Davis
mindes att hennes far den 20 juli hade
sagt att han skulle ut och segla ensam.
Hon och barnen stannade i den se
mesterstuga de hade hyrt vid kusten.
P kvllen hade Nol lagat middag
och sedan hade de tittat p tv. Klockan
20.59 hade David Davis nnu inte
kommit tillbaka.
Exakt vid den tidpunkten, fyra ki
lometer utanfr Devons kust, hade
en hand stngt av GPS:en ombord p

rcktes ett exakt likadant femkilos

ankare som det som hamnat i John
Copiks nt. Han lade ankaret intill Ro
nalds kropp. De tv blmrkena det
nya och det man sett tidigare p den
vnstra hften matchade precis kon
turen av ankaret.
Teknikerna noterade ocks att
knappt 30 centimeter frn spnnet
p Ronalds blte fanns flera mrken
i ldret som innenhll zink av samma
typ som i ytskiktet p ankaret.
Detta faktum stdde teorin att n
gon hade skjutit in ankaret innanfr
Ronalds blte fr att snka kroppen.
Indicierna mot David Davis hopade sig.
022016

113|

READERS DIGEST

VEM R DAVID DAVIS?

Men Phil Sincock var fortfarande fr
bryllad. Han var sker p att David
Walliss Davis, inte var Davis riktiga
namn. Polisen hade skt i alla register
och bara hittat en David Walliss Davis.
Han var fdd i Storbritannien och hade
av oknda skl lmnat landet som barn
1949.
S vem var den hr mannen som hv
dade att han var fdd i England, att han
hade examen i engelsk litteratur frn
universitetet i Edinburgh och att han
hade varit bankman i USA, Schweiz och
England innan han blev psykiater?

fdd i Kanada, vid namn Albert John

son Walker.
Polisen i Devon firade. Det var tydligt
att de hade fngat en riktigt stor, ful fisk.
Samtidigt gjorde man framsteg i
mordutredningen. Polisen kunde
snart bekrfta att David Davis faktiskt
var Albert Walker, en kanadensisk fi
nansman frn Paris i Ontario, som
hade flytt frn sitt hemland fr sex r
sedan, tillsammans med sin 15riga
dotter Sheena, ocks knd som Nol
Davis och med miljontals dollar av
sina klienters pengar. Samma svarta
pengar som Elaine Boyes ovetandes

INTERPOL SKREV ATT DAVIS VAR

VLDIGT LIK EN PERSON VER
MEST EFTERSKTA BROTTSLINGAR. POLISEN I DEVON FIRADE.
Inget av detta verkade stmma.
Phil Sincock uppdrog t tv poliser
att g igenom varenda papper de hade
beslagtagit p Little London Farm. Po
lisen skickade ocks ut intern infor
mation om David Davis med hans foto
och fingeravtryck, och gav det ven till
Interpol.
Fredagen den 22 november fick
rikskriminalpolisen i London ett med
delande frn Interpol i Schweiz. De
skrev att David W Davis var vldigt lik
en person p Interpols lista ver mest
efterskta brottslingar, en svindlare
114

022016

hade hjlpt till att tvtta vita.

Totalt enligt polisens berkningar
hade Albert Walker svindlat mer n 2
miljoner USdollar frn sina klienter.
Han hade verfrt cirka 700 000 till
olika europeiska konton, frn vilka
han tog ut 475000 dollar i guld, brit
tiska pund och schweiziska franc.
Nr det gllde den riktiga David W
Davis kom polisen fram till att han
bodde i Kanada och en gng hade
uppskt Albert Walker fr hjlp med
en banklneanskan. I samband med
detta hade Walker vertalat honom att

Nols mor och syster med hennes

foto. Hon var 15 nr Davis flydde
med henne till England.

verlmna sitt fdelsebevis.

Den 9 december 1996 omhkta
des den misstnkte under sitt riktiga
namn: Albert Johnson Walker.
FRDANDE VITTNE
Vid det hr laget var bevisningen mot
honom vervldigande. Ett flertal
vittnen hade sett honom tillsammans
med Ronald Platt p barer och hotell i
Devon s sent som den 10 juli.

Dessa rapporter motsade

bestmt det Albert Walker
hade sagt till sin dotter: att han
hade vinkat av Ronald Platt
till Frankrike i juni. Och det
stdde teorin att Albert Wal
ker d hade en plan p gng
mordet p Ronald Platt.
Albert Walker hade behvt
en ny identitet. Hans David
Davisalias skulle inte hlla i
lngden; det enda han hade
var Davis fdelseattest. Ronald
Platt hade blivit hans nyckel
till ett helt nytt liv. Men nr
Ronald tervnde till England,
sg Albert J Walker hela den
planen spricka.
Han insg att att hans mten
med Ronald mste hemlighl
las. Drmed kunde Sheenas
vittnesml bli klagarens vas
saste vapen.
I hktescellen mste Albert Walker ha
insett den faran. Sndagen den 2 febru
ari 1997 ringde han sin dotter, som hade
tervnt till sin mor i Kanada, och bad
henne att ndra sitt vittnesml och sga
att hon visste att Ron hade varit i Devon
med honom.
Kort efter det ringde Sheena ett eget
transatlantiskt samtal till polisled
ningen i Devon och Cornwall, och
informerade dem om att hennes far
022016

115|

READERS DIGEST

hade ringt frn hktet och bett henne

att ndra sitt vittnesml.
Det var en sensationell anklagelse.
Phil Sincock insg att om detta skulle tas
med i rttegngen, vore saken avgjord.
Den 24 mars hlls en frberedande
session fr att avgra om bevisen var
tillrckliga. Albert Walker skred in i
rttssalen med hllning som en fr
svarsadvokat. Han hade mrk kostym,
bl skjorta och slips. Hans naturligt
gra hr var nyklippt. Han sg bra
ut och framstod, bortsett frn hand
klovarna, som charmig.

hans handled och han registrerade ove

tandes tid, datum och plats fr hndel
sen p sin satellitnavigator.
Albert Walkers frsvarsteam hv
dade att klagaren inte hade tillrck
ligt solida bevis. Utan gonvittnen
kunde det inte bevisas att Ronald Platt
hade blivit mrdad. Det kunde mycket
vl vara sjlvmord.
Dessutom fanns inget bevis fr att
ankaret som terfanns hos Patricia
Johnson var samma ankare som hade
fastnat i John Copiks nt. Det var inte
heller bevisat att det ankaret var det

WALKER SKRED IN I RTTSSALEN,

VLKLDD SOM EN ADVOKAT. HAN
SG BRA UT OCH FRAMSTOD,
BORTSETT FRN HANDKLOVARNA,
SOM CHARMIG.
klagarsidan framstllde honom
som en kallt berknande man som
hjlpte Ronald Platt att resa till Ka
nada och drefter stal hans identitet.
Nr Ronald Platt inte klarade sig i Ka
nada och tervnde till England, sg
Albert Walker att hans falska identitet
riskerade att avsljas, s han plane
rade ett mord.
Han kpte ett ankare, bjd ut Ronald
p en segeltur, slog honom medvetsls,
fste ankaret p kroppen och hivade den
verbord. Men han gjorde tv grundlg
gande misstag: han lmnade klockan p
116

022016

samma som Albert Walker hade kpt

den 8 juli 1996. Det hade tillverkats
tusentals likadana, och det uppfiskade
kunde vara vilket som helst av dessa.
Men viktigare, sa frsvaret, var
att klagaren inte kunde bevisa att
Ronald Platt var ombord p Albert
Walkers bt den dag det pstdda
mordet skulle ha gt rum. Eller att
Albert Walker ens var ute med bten
den dagen. Frsvaret hvdade vidare
att datum och tidpunkt fr ddsfallet
inte kunnat faststllas exakt. ven om
Ronald Platts klocka hade stannat p

11.35, var det inte klart om det gllde

frmiddag eller kvll.
Rttegngen hlls den 22 juni 1998.
Bevisningen var vervldigande. Al
bert Walker kunde inte sga var det
ankare fanns som han kpte den 8
juli; han kunde inte frklara varfr
GPS:en ombord p Lady Jane hade
stngts av vid den tidpunkt och p den
position som registrerats; han hade
inte heller ngon frklaring till varfr
han anvnde Ronald Platts krkort,
personbevis och bankkonto. Och han
saknade alibi fr natten den 20 juli.
Ovanp detta kom Sheena Walkers
smrtsamma vittnesml om samtalet
frn hktet, som avsljade hennes far
som det han var: en kallsinnig frsta
klassens manipulatr, beredd att gra
vad som helst fr att rdda sitt eget
skinn inklusive att be sin egen dot
ter ljuga om sanningen i en rttegng.
Den 6 juli 1998 frklarades Albert Walker skyldig, och han brjade avtjna ett
livstidsstraff i skerhetsfngelset Long
Lartin i England. r 2005 utlmnades
han till Kanada, dr han ocks talades fr bedrgeri och penningtvtt. Han
dmdes ven fr dessa brott, och avtjnar fr nrvarande sitt livstidsstraff i
British Columbia. Fadern till Sheena
Walkers barn har aldrig avsljats.

Hjrngympa: Svar
TOPPTALET

4. Talet p toppen av trianglarna,

multiplicerat med summan av
talen vid triangelns bas, ger talet i
triangelns centrum. Till exempel:
2 x (8 + 3) = 22. (Eller, om man s
vill, 2 x 8 + 2 x 3 = 22.)
LABYRINTEN
4
3
1

3
2

LABYRINTEN, ALTERNATIV
2

2
4
3

ROMERSKA KOLUMNER

7 och 4. Lgg till 1 till varje siffra i

kolumn I och du fr siffrorna i
kolumn VI. P samma stt ger kol
umn II siffrorna i kolumn V och
siffrorna i kolumn III siffrorna i
kolumn IV.
KUBISM

24.
A HAND IN THE WATER: THE MANY LIES OF ALBERT WALKER
1998 AV BILL SCHILLER, PUBLICERAD AV HARPERCOLLINS
PUBLISHERS LTD. HARPERCOLLINS.CA.

022016

117|

Korsord
KOMMER
MED
RADAR

HADE SPEL
FR ORD- R PER2000
NINGENS SON MED
EXTREMA LGGER
SKULL
SIKTER
SKYTT

FOTO: TO UR IS M AUST R ALIA/ T IME OU T AU ST R ALIA

TPPA

TNKESPRKET
LST
SITTANDE

VEDERLGGER

BR
BL BR

STRYKA

SKR I
BARKEN

DEN SUMMERAR
PROMENADEN

R ETT
KORSORD

UPPSLAG
SKUMMA

KLARTECKEN
VITT
VATTEN

SKOJA
MED
ORD

KRVER
KLISTER
KAN HA
HUNDRA

ANLPA

GNAR
MAN
SIG T I
SVNGEN

FRANKRING I BALK

MALAGAJA

SDANA HOTAR I
VATTNET UTANFR
AUSTRALIEN

GJORDE
PENDLARE
PRIVAT

R VAN I
KLDERNA
GER NY
NRING

ARTIGT
TILLTAL

DE STRRE
KUNGSFISKARNA

SDANA
PASSERAR
UNDER
BROAR
TRIMMAR
HUNDRAS

GULDMEDALJEN

HAR FOTFSTE

STRUTS
DOWN
UNDER

STRYKA
DUK

HAR LETT
TILL HUVUDSTAD

DEN
VISAR
RDA
SIFFROR

OTCKT
KRVS
HUNDRA
FR ATT
F HA

118

022016

FRE MARIA I BN
VARUHUS

I DET R
MAN MEDBORGARE
I SKRIVANDE
STUND

HAR
BASKER
I STRID

VXT

VNSLAS

LSNING TILL DECEMBER MNADS KORSORD

R ML
SOM UTSATTS FR
ANGREPP

OHEMULT
PLUS

R KRM I
FOLKMUN

STRLGLANS
HAR KARL
JOHAN

INSTABILITET
INTAR
FRSVARSPOSITION
R REST P
FYRPLATS

FOTO: MIR CEA R EST EA

HRS I
REVIR

AVSTR
IFRN
R DEN
SOM
LMNAT
HALL
LDERKULA
FRR

O
F
F

SDANA
KAN HA
SKALLRA
I ENA
NDEN

G R
PLATS
FR
DRMMAR

B
STTS
PRICKEN
VER

SAMLAR
GNAGARE

A
I

HAR
COLOSSEUM

R
I

AVBILDATS
MED
LINJER
STUDSARE
R SVEN
SOM SYSKON TILL BO

ANDRUM

GR
SKADA
DE LAGRAR LAGER

NSKEDRM

N T

GRKALL

R VL
FRAMFUSIG

SDERGRABB
SPIRA

R TORGSKRCK
KADAVER
AV NT

TA FGEL
UPPE P
FJLLET

LITEN
VINYL

MED
GRN
I BAND
FRR

M A
FJOLLA
FALLER P
HSTEN

G E
METROPOL
I RUMNIEN
HAR VD

MJUK
OCH SLT
MAKAR

GREVE
SOM
MOTIONERADE

PLGAR
MICKEL

ELEFANT
I BARNKAMMARE

HINNA TILL
GLOBEN

N I
SVT I
ITALIEN
OLIN P
SCEN

DELADE UT
KROKAR P
70-TALET
STMNING

STTA
DIT ETT
ML

BARNSKIVA

VAR EN
AV URMAKARNA

DEN ANVNDS
FR
FJUTT

DROG
FR
ANDRA

TOPPAR
HUS

G N A

FLJANDE VINNARE
r valda med random number generator!:
Christer Falkenstrm, 43731 Lindome

Namn: .........................................................................
Adress: .......................................................................
Ort: .............................................................................
Lsning: ..................................................................

VINN!
BLI RIK
MED
TRISS

TIPS OCH REGLER

Ledtrd till bildtexten:
Landskap
Mejla eller posta
lsningen till oss
senast den 29 februari.
Postadress:
10
trissReaders
lotter
Digest
v/07 Media
Trkoppveien 10
1570 Dilling
Norge
Mrk kuvertet:
Premium Korsord.
E-post:
red@readersdigest.se.
Lsning och
vinnarna presenteras
i aprilnumret.
Lycka till!

022016

119|

Hjrngympa
Utmana dig sjlv med att lsa dessa pussel och tankentter.
Kolla sedan svaren p sidan 117.

Vilken r den saknade siffran?

2

22

54

68

11

25
4

54
1

LABYRINTEN (Medelsvr)

Dra ett streck frn ppningen upptill i

rutntet till ppningen nedtill. Strecket
fr passera uppt, nedt, t hger och
vnster genom cellerna, men inte diagonalt. Varje cell fr bara passeras en
gng. Siffrorna utanfr ntet visar hur
mnga celler strecket mste passera i
den rad respektive kolumn som siffran
markerar. Rader och kolumner utan siffra fr passeras godtyckligt antal gnger.

4
3
1

3
2

120

022016

(TOPP TALET ) MARC EL DA NES I; (L ABY RINT ) RODERI CK KI MBALL OF PAT H PU ZZLES .COM

TOPPTALET (Ltt)

(KUBIS M, ROMERS KA KO LUMNE R) MARCEL DANES I; (L ABY RI NT, ALT ERNAT IV ) R ODER ICK K IMBALL OF PAT H PU ZZLES .COM

LABYRINTEN ALTERNATIV

ROMERSKA KOLUMNER

(Svr)
Denna gng finns det mer n
tv ppningar i rutntet, men
bara tv ingr i lsningen. Du
fr lista ut vilka som ska anvndas och vilka du kan bortse frn.

(Medelsvr)
Vilka siffror ska erstta frgetecknen?

2
4
3

I
1

II
3

III IV
2
3

V
4

VI
2

KUBISM (Ltt)
Hur mnga kuber hittar du i
den hr bilden?

022016

121|

Sudoku
5
3

9
2

1 7
8 1
4 9
3 6
7 2
5

4
9 3
4 5
7 6
2 1
3 1

1
7

6
4

FR ATT LSA SUDOKUN mste du placera en

siffra mellan 1 och 9 i varje ruta s att: varje
horisontell rad och vertikal kolumn innehller alla
siffror (19) utan att de upprepas; varje sektion
med nio rutor (som omges av fet linje) innehller
alla siffror utan att de upprepas. Vill du ha en nnu
strre utmaning kan du se hur snabbt du lser den.

8 7 2 6
1

4 7

9 5 3 6 8 2
1

2 4 9 5 7 6 8 3

7 6 8
2

3 4 5 9 2

7 8 4 6 9 3 5

3 9 6 5 2

8 7 4

4 8 5 7 9 3 2 6

022016

8 7 2 4 6 5 3

2 7 9 4 5 8

122

Om du lst den inom...

15 minuter: Du r en riktig expert!
30 minuter: Inte heller s pjkigt.
60 minuter eller mer: Siffror kanske inte r din grej?

5 4 9 3

HHHHH

LSNING
6 3

SVRIGHETSGRAD

UTVIDGA DITT

Ordfrrd
S hr rs fr vi anstrnga oss fr att hlla oss i form, fysiskt. Och hur det
r med den mentala formen kan du testa hr nedan. Har du koll p former
av olika slag? Svaren finns p nsta sida.
AV HOLG E R CA LOV

1. arcus A: plan yta. B: bge.

11. parabel A: inbuktning.

C: ldform.

B: matematisk kurva. C: utbuktning.

2. deltavinge vinge som r

A: triangelformad. B: platt.
C: pilformad.

12. pentagon A: femhrning.

B: liksiding. C: femskikts-.

3. dom A: upphjning. B: kupol.

C: utbuktning.
4. ellips A: utdragen form. B: virad
form. C: oval.

13. sfr A: kupol. B: hlje. C: klot.

14. torus geometrisk kropp formad
som en A: flottyrmunk. B: njure.
C: banan.

5. helix A: spiral. B: strle. C: rund

kropp.
6. hexagram A: sexsidig figur.

B: sexuddig stjrna. C: mnster bildat

av sex trianglar.
7. konisk A: avsmalnande.

B: spetsig. C: strutformad.
8. krenelerad A: vgig. B: sicksack-

formad. C. rfflad.
9. kvirkel A: geometrisk figur.
B: ojmnhet. C: hrn.
10. lansettlik A: lngsmal och avrundad. B: lngsmal och spetsig.
C: pilformad.

ORDETS RTTER
Ordet form har bevarat formen
genom tiderna, kan man sga.
Det kommer frn latinets forma,
utseende, gestalt och r
snarlikt i bde stavning och uttal
i de flesta europeiska sprk.

022016

123|

READERS DIGEST

Svar:
1. arcus B. bge. Frekommer som

term inom t.ex. meteorologi och

medicin. Arcus aortae r det latinska
namnet p aortabgen.

fyrkantigt uppstickande brstvrn.

Via franskans crneler, frse med
tinnar, av latinets crena, skra,
snitt.

angelformad. En sdan vinge pminner till formen om den grekiska

bokstaven delta. Deltavinge anvndes p flygplan som Saab 35 Draken.

9. kvirkel A. geometrisk figur. En

kvirkel r en geometrisk figur med
egenskaper frn bde en kvadrat och
en cirkel. Kvirkeln liknar en kvadrat
med rundade hrn.

3. dom B. kupol. Anvnds t.ex. om

kupiga tak p kyrkobyggnader, kupolformade berg eller skyddande huv.
Av latinets domus, hus.

10. lansettlik B. lngsmal och spetsig. Bildning till lansett, kirurgisk

kniv med tv eggar. Videarternas
blad r oftast lansettlika.

4. ellips C. oval. Av grekiskans

elleipsis, utelmnande, brist (p
fullstndig rundning). Jordens bana
runt solen r inte en cirkel utan en
oval eller ellips.

11. parabel B. U-formad matema-

5. helix A. spiral. Av grekiskans

grekiskans pente, fem, och gonia,

vinkel. Amerikanska frsvarsmaktens hgkvarter, Pentagon, r en
byggnad i form av en femhrning.

2. deltavinge A. vinge som r tri-

helix, vriden, svngd. DNA-molekylen har formen av en helix.

6. hexagram B. sexuddig stjrna.
Av grekiskans hex, sex, och
gramma, bokstav, teckning. Davidsstjrnan r ett hexagram, en sexuddig stjrna som r bildad av tv
trianglar.
7. konisk C. strutformad eller k-

tisk kurva. Bildning till grekiskans

parabole, liknelse. En kastad bolls
bana beskriver en parabel.
12. pentagon A. femhrning. Av

13. sfr C. klot. Via latin av grekisk-

ans sphaira, klot, himlavalv. En

sfr r en klotformad kropps yta.
14. torus A. geometrisk figur for-

mad som en flottyrmunk eller

badring.

gelformad. Av grekiskans konos,

kgla. En glasstrut r formad som
en kon.
8. krenelerad C. rfflad. Syftar

oftast p mur som r frsedd med

124

022016

OMDME:

810: hyfsad form, 1112: bra form,

1314: toppform

Utmaningen
AV PAU L PAQU E T

1. Vilken av vrldens huvudstder har

8. Vilken r vrldens minsta med

i genomsnitt de lgsta vintertemperaturerna?

minst en miljon invnare?

2. Vilken skdespelare har spelat

nomi framfrde 2012 idn att verge

sin krona och infra kanadensiska
dollar?

samma superhjlte i alla sju delarna

av filmserien X-men?
3. Fr vilken familjefilm vann Julie

Andrews sin enda Oscar?

4. Vilken sngare lovar i sin strsta
hit att "aldrig lmna dig i sticket, aldrig rumla runt, verge dig, f dig att
grta, aldrig ta farvl, aldrig ljuga och
aldrig sra dig"?
5. I vilken europeisk stad utspelas tv

filmer som nominerades till en Oscar

fr bsta film 2012?
6. I praktiken r Mia Farrow

svrmor till en filmregissr

vem?

9. Vilket land med anstrngd eko-

10. Vilket knt modevarumrke anvnder det mytologiska monstret

Medusa som sin logotyp?
11. Vilken schackpjs kan inte flyttas

frn en vit ruta till en svart eller vice

versa?
12. Vilken av de stora afrikanska

sjarna delar namn med ett nuvarande afrikanskt land?

13. Vilket sprk i Europeiska

Unionen r det vanligaste, med

runt 100 miljoner talare?
14. Klippgrvlingen (hyraxen

7. Sant eller falskt: De flesta

eller dassen) liknar ett murmeldjur men r slkt

europeiska lnder har ingen
med pachydermata, till
lneskillnad mellan mn och
15. Vilken balett utspelas i
exempel vilket djur?
kvinnor?

SVAR: 1.Ulan Bator, Mongoliet. 2.Hugh Jackman (som Wolverine). 3.Mary Poppins.
4.Rick Astley. 5.Paris (Midnight in Paris och Hugo). 6.Woody Allen. 7.Falskt.
8.Manhattan. 9.Island. 10.Versace. 11.Lparen. 12.Lake Malawi. 13. Tyska. 14.Elefanten.
15.Ntknpparen.
022016

125|

S H UTT ERSTOC K

stsakernas kungadme?

Skratt

I VR HERRES HAGE

Jag har konfiskerat hans telefon.

I LLUSTRAT ION : SUSAN CAMILL ERI KO NAR

JAG JOBBAR P EN ADVOKATBYR.

Efter en vldigt hektisk dag sa jag till

min man att det hade varit rena
cirkusen p jobbet, varvid min
sexrige son Kevin tittade p mig och
frgade: Mamma, kan vi inte ka
och titta p den?
ERIN ALEXANDER, England

MIN POJKVN SATT P TGET p

vg till en jobbintervju. Han var s
nervs att han inte klarade att knyta
slipsen, s han bad mannen som satt
mittemot honom om hjlp.
126

022016

Inga problem. Lgg dig bara p

stet s ska jag fixa det, svarade
mannen. Jag r van att knyta
slipsar.
Svaret gjorde min pojkvn lite
stlld, men han lydde. Till hans verraskning blev slipsknuten perfekt.
Hur kommer det sig att du r s
bra p att knyta slipsar? frgar han.
Jag jobbar p en begravningsbyr.
CATHERINE HISCOX, England

MIN FEMRIGE SON Alphonse har

mycket tandsten och mste drfr

ofta g till tandlkaren. Jag insg inte

hur bekymrad han var fr utgifterna
frrn han sa: Mamma, du vet vl
varfr tandfen kommer med pengar?
Det r fr att hjlpa oss att betala
tandlkarrkningen.
DHANYA VINOD, England

UNDER ETT PILATESPASS beklagade

sig den magra instruktren och sa att
ngra av de lite mer storvxta deltagarna skymde sikten framfr
spegeln.
sch, strunt i det, svarade en
kvinna. Jag kan se mig sjlv p vardera sidan om dig.
AMANDA BARTON, England

JAG VAR GRAVID I SJUNDE mna-

den och mtte en av mina barndomsvninnor. Hon berttade att

hon lnge frskt bli gravid, men
utan att lyckas. Skulle du kunna g
till apoteket fr mig och kpa ett graviditetstest? bad hon. Jag har varit
dr tv gnger p sistone och tycker
det knns pinsamt att kpa ett till.
S jag gick ivg till apoteket runt
hrnet och frgade efter ett graviditetstest. Om jag var som du, sa
apoteksteknikern, med blicken fst
p min mage, s skulle jag inte ha
lagt ut pengar p ett test.
ANITA SOUZA, USA

MIN DOTTER VAR NRMARE TRE R

nr vi flyttade till ett annat omrde.

Hon var lite blyg men hade bekantat
sig med en ny flicka p lekplatsen.

Jag ville att de skulle utveckla vnskapen, s jag kom verens med
hennes mamma om att de skulle leka
hemma hos oss nsta dag.
Efter en diskussion med min dotter
om att bli mer bekant med den nya
flickan, avslutade jag med: I morgon
har vi Samantha till lunch.
Va! Ska vi ta henne? utbrast hon.
WENDY ROBINSON, England

FR MNGA R SEDAN berttade

min granne Betty en episod om

hennes d sjuriga dotter fr mig.
Betty hade bestmt sig fr att mla
korridoren och trapporna i huset och
drog p sig en heldrkt. Hon ville
ocks skydda hret, s hon letade
efter ngot som kunde passa. Efter
att ha letat igenom garderoben hittade hon ett par gamla mammatrosor
frn tiden hon var gravid och virade
dem runt huvudet. S skojade hon
med sin dotter om att ingen mtte f
se henne i de hr klderna. Dottern
fick drfr i uppgift att sga till om
det ringde p drren.
Betty brjade mla och blev helt
upptagen av det, medan dottern lekte fint i vardagsrummet.
Lite senare ringde drrklockan. Innan Betty hann ner fr trappan hade
dottern redan ppnat drren och
ropade fr full hals: Mamma, ta av
dig trosan. Det r brevbraren. Betty
sger alltid att hon inte minns vem
som rodnade mest hon eller
brevbraren.
RACHEL SHARPLES, USA

022016

127|

Nsta nummer
LS I MARS

Hna som keldjur

FOTO: JANE H I LTON

Ett annorlunda stt att motverka ensamhet och f nya

vnner. Skaffa dig en hna.

Brand ombord

Tack fr gitarren

Healern

Nick och Regina har

just pbrjat sitt livs
segling. De ligger
och sover i sina kojer,
nr de knner rklukt.

Min granne, gitarrmakaren, dog p Bataclan.

Nr han stmde gitarren,
var det som om han infrde ro i vrldskaoset.

Med sin banbrytande

kirurgi ger dr Pierre
Folds tusentals
knsstympade
kvinnor ett nytt liv.

LS N U M M ER 2 M ARS T IL L PRE N U ME RA N T ER FRN 1 M ARS

128

022016

I L LU STR AT IO N : M I ROSL AV B A RT K

Till sist

BEHVER DU
SMARTARE VNNER?

GE NGON
SOM GVA
FOTO: FLI CKR , BARN EY MOSS

RING 040-666 0163