Scribd Logo
Upload

Welcome to Scribd!

  • Veckans Tanke: Valutarörelser Driver Ombalansering Av Global Ekonomi

    Uploaded by

    SEB Group
    30 views2 pages
    Det senaste halvåret har förutsättningarna för den globala ekonomin förändrats på flera viktiga punkter. I Veckans tanke reder SEB:s prognoschef Håkan Frisén ut vad det betyder för Sverige och världen.

    Original Title

    Veckans tanke: Valutarörelser driver ombalansering av global ekonomi

    Copyright

    © © All Rights Reserved

    Available Formats

    PDF or read online from Scribd

    Did you find this document useful?

    Is this content inappropriate?

    Report this Document
    Det senaste halvåret har förutsättningarna för den globala ekonomin förändrats på flera viktiga punkter. I Veckans tanke reder SEB:s prognoschef Håkan Frisén ut vad det betyder för Sverige och världen.

    Copyright:

    © All Rights Reserved
    Download as PDF or read online from Scribd
    Flag for inappropriate content
    30 views2 pages

    Veckans Tanke: Valutarörelser Driver Ombalansering Av Global Ekonomi

    Uploaded by

    SEB Group
    Det senaste halvåret har förutsättningarna för den globala ekonomin förändrats på flera viktiga punkter. I Veckans tanke reder SEB:s prognoschef Håkan Frisén ut vad det betyder för Sverige och världen.

    Copyright:

    © All Rights Reserved
    Download as PDF or read online from Scribd
    Flag for inappropriate content
    of 2
    Valutarérelser driver rebalansering av global ekonomi DET SENASTEHALVARET HAR FORUTSATTNINGARNA FOR DEN GLOBALA EKONOMIN FORANDRATS PA FLERA VIKTIGA PUNKTER. Oleprisnedgangen har permanentats och rots rrelser den senaste tidenhller vifast vid prognosen atten ny jamvikt kommer att cetableras runt 70 USD) fat. ECB: kraftfullastimulans- Atgarderhar fat effekt bla via Okad framtidstro i euro- zonen och en svagare euro. Skillnader i relativ penning- politi mellan USA och Storbritannien & ena sidan och ‘eurazonen och Japan aden andra har lt tl kaftiga valutardrelser som underlattarrebalanseringenav varldsekonomin Global BNP-tillvaxt ‘ig procertuelfornding NO Februar 2015inom parents) 203 204 «= 20152016 Usa 22 2404) 31G5) 3232) Japan 16 0002) 110) 130.) ‘Tyskiand 1 1.6115) 1.80.6) 2.00.0) kina 72 TAMA) 7017.0) 6716.) Storbritannien 1,7 2,6(2.6) 2,828) 2,6(25) Eurozonen 05 1100) 1302) 1.707) OECD 14 1,90,9) 2,5(2,6) 2,6(2,6) EMekonomier 48 4.7148) 43(4.4) 4966.0) Varlden, PPP 3,2, 3,4(3,5) 3,6(3,7)3,9(3,9) alla 0£C, SEB OVANSTAENDE FAKTORERBIDROG TILL ATT VII NORDIC OUTLOOK FEBRUARI 2015 SAG LITE LUSARE PA KONJUNKTURUTSIKTERNA i de utvecklade landema, {ramforallti Vasteuropa Dartll betonade vi riskblden potentialen for en starkaretllaxteftersomvi och de flesta andra prognosmakarei grundprognosengoren {orsiktig bedGmning avelfekterna av igre oljepris och CBs stimulanser. De senaste veckoma har vi giort landervisa uppdateringar (Macro Update)av det makroekonomiska lige. Forindringara i prognosbilden ‘rma gentemot NO i februari Ett svagt BNP-utfall for {érde kvartalet i USA tilsammans med andra vacklande indikatorer i brjan pa drt har dock foranlett en nedrevidering av den amerikanska BNP-tilvixten fran 3,5 Ail 3,1% for 2015, For eurozonen har vi giot en marginell justering nar det gller BNPillvxten for 2015 (tl 13 fein 1,2%) men at indikatorerna i huvudsak Overraskat positvtstarker var syn att riskerna ligger p& uppsidan, Utsiktema har frsimrats fr vssatillxtekonomier, tex TisoAG 24MARS 2015 Bras Tjusare utsikter Indien gor dock har {orandringen for EN-ekonomiertotalt sett alten, Nar det giller den kinesiska ekonomin star vifast vid prognosen ‘om en BNPtllvixt p 7,0% ir och 6,7% ar 2016, Sammantaget ar prognosen for global tlvaxt stort sett oforandrad och vi gbrfortsatt bedomningen att Uppatriskerna 6verviger. ‘Stark USD men inte strama finansiellaférhillanden Index, EURVUSD as sos to as as “e TerTartastartertarT "= ancl Cantons (ax) —EURUSD era lal 8 ae) EN STARKARE DOLLARN AR EN NATURLIG DEL | PAGAENDEFAS AV DEN GLOBALAATERHAMTNINGEN. Prognoser om en linglgéende sirkoppling mellan t ex USA och Vasteuropa brukar ofta komma pa skam just for att man underskattarvalutardrelsernasroll spridnings- {tloppen. Var bedmning ir ocksé att den amerikanska ‘ekomomin i ganska hig utstrckning tal en starkare dollar. Detta baseras bl apa att sammanvagda matt pa totala finansiellaforhéllanden (financial conditions) indikerar att rante-och kreditmarknadsfaktorer at viktigare an valutardrelser. Aven om en svagare konkurrenskrati viss sm&n bidragit till besvikelserna i USAekonomin den senaste tiden tror vi att kalltvintervader,ksom fra art, haft storre betydelse. Denna gang har ocks@ hamnstrejker pi den amerikanskavasthusten himmat utvecklingen. Sammantaget tar vidarférfast vid bedomningen att den underliggande kraften i den amerikanska dterhémtningen {rilleicklig stark for at Federal Reserve ska kunna paborja rantehdjningar under andra halvaret; september ter sig fortsatt som den mest sannolika startpunkten. AVEN OM RORELSERNA PA VALUTAMARKNADEN | HUVUDSAKAR LOGISKAar de nusa dramatiska att de ‘ocksa innebartydliga risker. Valutans roll blir allt viktigare icentralbankeras ambitioner att f upp inflationen och undvika ekonomisk stagnation. Men eftersomett valutakrg viktiga avseenden ar ett nollsummespe finns cen risk at insatserna hela tiden hojsoch leder til alltmer ‘exceptionela former av penningpolitskstimulans. Pa sikt leder detta tll altmer upptrissade varderingar pa olka {illgingsmarknader och darmed rskerférbrustna finansiella bubblor. Redan nu kan vi observera en Okad finansiellvolatiltet men problemen doljs delvis av centrak bankemas balansrdkningsexpansion, Och aven om USA- ‘ekonomi trogen klarar en situation dr EUR/USD rr sig mot partet kommer manga andra lander att utsatas for strre pifrestningar. Tilvixtekonomier i Asien och Latin- amerika med direkt eller indirekt Koppling tilUSD far tex ‘en pressad anstrangdkonkurrenskraft. Men ven valutor kopplade tl euronutsats fr odnskat apprecieringstryck, vilketutvecklingen i Schweiz och Danmark vsar. DE NORDISKA EKONOMIERNA PAVERKAS PA OLIKA ‘SAT AV KRAFTERNA IVARLDSEKONOMIN. Skilda penningpoltska regimer skaparolikatyper av pafrestningar. Den danska valutapegen mot euron ledde til stora valutainfléden i borjan av 2015, men situationen ‘r nu pd vag att lugna ner sig. ISverige sts Riksbanken altmer desperat for att behdlla trovardigheten for inflationsmalet. Samtidigt pressas den norska ekonomin av det lagre oljepriset medan Finland bla hémmas av den

    You might also like