Handbok För Riskanalys

R
innebr en systematisk identiering

av olycksrisker och bedmning av riskniver. Risk-
analysen kan visa p brister i skerheten och ut-
gra underlag fr riskreducerande tgrder. Den r
drfr en viktig del i riskhanteringsprocessen.
Det nns olika metoder fr riskanalys. En del belyser
olycksrisker, andra r srskilt ndamlsenliga nr det
gller kommunalteknisk frsrjning. Handbok fr
riskanalys ger grundlggande kunskaper om riskanalys
och olika riskanalytiska metoder p ett strukturerat och
lttillgngligt stt.
Handbok fr riskanalys ger ett std i riskanalysarbetet.
Boken r avsedd att anvndas som kursmaterial vid
Rddningsverkets skolor och som underlag och vg-
ledning i kommunernas och lnsstyrelsernas risk-
hanteringsarbete och interna utbildningsverksamhet.
651 80 Karlstad
telefon 054-13 50 00
telefax 054-13 56 00
www.srv.se
Bestllningsnummer U 30-626/02
ISBN 91-7253-178-9
Bestll frn Rddningsverket
Telefon 054-13 57 10
Telefax 054-13 56 05
Rddningsverket
Handbok
fr
riskanalys
H
a
n
d
b
o
k

f
r

r
i
s
k
a
n
a
l
y
s
R
d
d
n
i
n
g
s
v
e
r
k
e
t
Kvalitativ
analys
Bedmningar
Kvantitativ
analys
FTA HTA
Systemkonstruktion
Riskidentifiering
?
?
?
?
? ?
x x x
x
x
?
? x x
?
x ?
? ?
?
Kriterier
Nytta Kostnader
1.
2.
3.
4.
5.
Beslut
Riskanalys
Riskvrdering
Riskhantering
7838 Gotab omsl 03-03-19 09.32 Sida 1
Handbok
fr
riskanalys
Rddningsverket
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 1
Att mngfalida innehllet i denna bok, helt eller
delvis, utan medgivande av Rddningsverket r
frbjudet enligt lagen (1060:729) om
upphovsrtt till litterra och konstnrliga verk.
Frbudet gller varje mngfaldigande genom
tryckning, kopiering, bandinspelning etc.
Frfattare: Gran Davidsson, DNV
(huvudfrfattare); Liane Haefer, DNV;
Bo Ljundman, DNV; Hkan Frantzich, LTH
Sakgranskning: Ulrika Postgrd, Riskenheten,
Risk- och Miljavdelningen, Rddningsverket
Redaktr: Anna-Lena Gransson
Illustrationer: Per Hardestam
Foto: g.4.12, s. 138, J.Lundgren, SGI, 1997.
g. 4.16, s. 144, Vsterbottens museums arkiv.
Formgivning: Karin Rehman
Tryck: Elanders Tofters 7838
Utgivningsr: 2003
Bestllningsnummer: U 30-626/02
ISBN 91-7253-178-9
Rddningsverket 2003
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 2
Innehll
1. Inledning 7
1.1 Avgrnsningar och inriktning 8
1.1.1 Avgrnsningar avseende verksamheter och typ av risk 8
1.1.2 Avgrnsningar avseende riskhanteringsprocessen 9
1.2 Handbokens innehll 9
1.3 Olika aktrers ansvar 10
1.3.1 Centrala myndigheter 10
1.3.2 Kommunledningen 10
1.3.3 Rddningstjnsten 10
1.3.4 Teknisk frsrjning 11
1.3.5 Milj- och hlsoskydd 11
1.3.6 Fysisk planering m.m. 11
1.3.7 Lnsstyrelsen 11
1.3.8 Fretag 12
1.3.9 Samordning 12
1.4 Kunskap som erfordras 14
1.4.1 Riskinventering 14
1.4.2 Riskanalys 15
1.5 Anvndningsomrden 15
1.6 Skerhetsml 17
1.7 Referenser 20
2. Risk och skerhet 21
2.1 Oskerhet, fara och rdsla 21
2.1.1 Olika typer av risker 21
2.1.2 Att mta risk 22
2.1.3 Riskperception 25
2.2 Risker inom olika omrden 28
2.2.1 Process och transport 28
2.2.2 Naturolyckor 30
2.2.3 Brand 31
2.3 Behov av riskanalys 32
2.3.1 Lagstiftning 32
2.3.2 Etiska vervganden 38
2.3.3 Tekniska vervganden 38
2.3.4 Ekonomiska vervganden 39
2.3.5 Politiska vervganden 40
2.4 Orsaker till olyckor och tillbud 40
2.4.1 Orsaker till olyckor 40
2.5 Skerhetsledningssystem 45
2.5.1 Innehll i ett skerhetsledningssystem 45
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 3
2.5.2 Betydelsen fr riskhantering 49
2.6 Strategier fr riskhantering beroende p riskernas
karaktr 50
2.7 Referenser 52
3. Allmnt om riskanalys 53
3.1 Riskanalys och -hantering; processen 53
3.1.1 Arbetsgng 53
3.1.2 Denition av ml och avgrnsningar samt utarbetande
av kriterier fr riskvrdering 55
3.1.3 Inventering och identiering av risker 56
3.1.4 Bedmning av sannolikheter 57
3.1.5 Bedmning av konsekvenser 58
3.1.6 Bedmning av riskniv 59
3.1.7 Vrdering av risk 63
3.1.8 tgrdande av risker 65
3.2 Val av analysmetod 67
3.2.1 Grov eller detaljerad analys 67
3.2.2 Kvalitativa eller kvantitativa analyser 67
3.2.3 Deterministiska eller probabilistiska metoder 68
3.2.4 Induktiv eller deduktiv analys 69
3.3 Erfarenhetsterfring 69
3.4 Hantering av oskerheter 71
3.5 Riskkommunikation 71
3.6 Analysmetoder, en versikt 72
3.6.1 Metoder fr analys av allmnna tekniska eller
sociotekniska system 75
3.6.2 Metoder fr analys av mnniska eller teknik eller
organisation 85
3.6.3 Metoder fr brandanalys 88
3.7 Metodanvndning 90
3.8 Referenser 92
4. Genomfrande av analys 93
4.1 Frberedelser 93
4.2 Processtekniska anlggningar 94
4.2.1 Riskidentiering 95
4.2.2 Orsakskartlggning och sannolikhetsbedmning 98
4.2.3 Konsekvensanalys 102
4.2.4 Riskbedmning och presentation av analysresultat 107
4.2.5 Riskvrdering 109
4.2.6 Riskreduktion 112
4.3 Farligt gods p jrnvg 114
4.3.1 Riskidentiering 114
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 4
4.3.2 Orsakskartlggning och sannolikhetsbedmning 116
4.3.4 Riskbedmning och presentation av analysresultat 118
4.4 Brand 124
4.4.1 Riskidentiering, orsaks och sannolikhetsbedmning 124
4.4.3 Oskerheter och knslighetsanalys 134
4.4.4 Presentation av analysresultat 136
4.5 Ras och skred 138
4.5.1 Riskidentiering och sannolikhetsbedmning 141
4.5.3 Riskbedmning, presentation av analysresultat samt
riskvrdering 142
4.6 versvmning 143
4.6.1 Riskidentiering och sannolikhetsbedmning 145
4.6.3 Riskbedmning, presentation av analysresultat samt
riskvrdering 150
4.7 Referenser 152
5. Riskanalysers kvalitet 155
5.1 Kvalitetsbegrepp 156
5.2 Krav (behov och frvntningar) 157
5.3 Krav avseende riskanalysens relevans 157
5.4 Krav avseende riskanalysens redovisning 158
5.4.1 Syfte, precision och omfattning 158
5.4.2 Anlggnings-, system- och omgivningsbeskrivning 159
5.4.3 Olycksidentikation 159
5.4.4 Berkning av sannolikheter och frekvenser 159
5.4.5 Berkning av konsekvenser 159
5.4.6 Presentation av risker 160
5.4.7 Vrdering av risker 160
5.4.8 Oskerheter 160
5.4.9 Rekommendationer 160
5.4.10 Referenser 160
5.4.11 Transparens 161
5.5 Krav avseende riskanalysens oskerhet 161
5.5.1 Oskerhet i riskanalysprocessen 161
5.5.2 Typer av oskerhet 163
5.5.3 Oskerhetsbedmning 165
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 5
5.5.4 Kommunikation av oskerhet och beslutspverkan 166
5.6 Krav avseende granskning och verikation av
riskanalys 167
5.7 Kvalitetsskring av riskanalys 168
5.7.1 Standarder fr riskanalys 168
5.8 Referenser 169
6. Praktiska hjlpmedel 171
6.1 Metodmatris 171
6.2 Checklistor fr riskinventering och identiering 176
6.2.1 Kommunal riskinventering 176
6.2.2 Riskidentiering i processtekniska anlggningar 182
6.3 Att bestlla en riskanalys 184
6.4 Att granska en riskanalys 186
6.4.1 Egenkontroll 186
6.4.2 Intern verikation 187
6.4.3 Extern granskning 187
6.5 Referenser 194
Bibliogra 195
Risk och riskhantering 195
Analysmetoder 197
Process 197
Jrnvg/transport 198
Brand 198
Natur (ras/skred/versvmning) 199
Riskanalysen kvalitet/standard/oskerhet 199
Index 200
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 6
kapitel 1
Inledning
Redan 1989 tog Rddningsverket fram handboken Att skydda
och rdda liv handbok i kommunal riskhantering, som var en
av de frsta skrifterna som p ett systematiskt och nd lttill-
gngligt stt beskrev och hanterade risker i kommunala sam-
manhang (Rosenberg et al, 1989). Den fyllde en viktig funk-
tion och har utgjort en utgngspunkt fr kommunernas arbe-
te med riskfrgor. Emellertid kan man i efterhand konstatera
att detta arbete i mnga fall lett fram till en inventering av ris-
ker, men att arbetet ofta varit begrnsat nr det gller efterfl-
jande analys av dessa risker. Boken har inte heller upplevts ge
erforderligt std i detta arbete.
Handbok fr riskanalys kan betraktas som en fristende
fortsttning p Att skydda och rdda liv. Det r frhoppningen
att Handbok fr riskanalys ska inspirera till ett utvecklat ana-
lysarbete och utgra ett std i detta arbete.
Boken r avsedd att anvndas som kursmaterial vid Rdd-
ningsverkets skolor under utbildningar som behandlar kom-
munal riskhantering. Den r ocks tnkt att ge underlag och
vgledning fr kommunernas och lnsstyrelsernas riskhante-
ringsarbete och fr att anvndas i deras interna utbildnings-
verksamhet.
Handboken syftar till att frmedla grundlggande kunska-
per om riskanalys p ett strukturerat och lttillgngligt stt.
Det vergripande mlet med handboken r att handlggare,
bl.a. i kommunala frvaltningar, sjlva ska kunna genomfra
enklare riskanalyser, men framfr allt att de ska kunna stlla
krav p analyser samt granska och kvalitetsvrdera genomfr-
da analyser.
iiiuic
7
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 7
1.1 Avgrnsningar och inriktning
1.1.1 Avgrnsningar avseende verksamheter
och typ av risk
Handboken begrnsas till analys av risker inom verksamheter
och system dr konsekvenser av eventuella olyckor r av all-
mnt intresse och dr det r ett samhllsansvar att olycksfre-
byggande och skadebegrnsande tgrder vidtas. Fokus har
lagts p verksamheter och risker som r av betydelse i den
fysiska planeringen. Detta innebr att analys av arbetsskerhet
inte r ett prioriterat omrde i detta sammanhang.
Av praktiska skl har arbetet begrnsats till fredssituationer.
Vidare har en avgrnsning gjorts till olycksrisker, vilket
innebr att permanenta strningstillstnd eller lngtidspver-
kan ej tas upp. Till exempel berrs inte de risker som r frknip-
pade med frekomst av radon i bostder eller dricksvatten.
Tre huvudomrden har denierats inom vilka analysmeto-
der presenteras: process- och transportrelaterade risker, natur-
relaterade risker samt brandrelaterade risker.
Process- och transport. Detta innefattar t.ex. verksamheter
inom kemisk-, petrokemisk-, papper och massa-, verkstadsin-
dustri dr onskade hndelser kan ge upphov till toxiska
utslpp, brand och explosion. Inom transportsidan beaktas
primrt transporter av farligt gods p jrnvg. Dremot
behandlas ej krnkraft och ygtransporter.
Natur. Detta innefattar versvmningar, inklusive risker med
dammanlggningar samt ras och skred.
Brand. Detta innefattar brand i byggnader.
Ovanstende r verksamheter och typer av risker som kan ge
upphov till pverkan p 3:e person eller yttre milj och som
kan vara av stor betydelse i den fysiska planeringen.
Ngon exakt avgrnsning r emellertid svr, och inte heller
srskilt meningsfull, att gra. S ryms t.ex. inte tekniska fr-
srjningssystem inom ovanstende omrden, men de arbets-
metoder som presenteras kan mycket vl tillmpas p sdana
system.
8
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 8
1.1.2 Avgrnsningar avseende riskhanteringsprocessen
Riskanalysen utgr en del av denna process med mlsttning-
en att belysa var och hur olyckor, tillbud och strningar kan
intrffa, hur ofta detta kan tnkas ske och vilka konsekvenser
som kan uppst. Dessa kunskaper utgr underlag fr vrde-
ring av riskerna och beslut om eventuella riskreducerande
tgrder. Riskanalysen anses ofta omfatta fljande delar:
Denition av ml och avgrnsningar.
Identiering av risker.
Analys av risker innefattande bedmning av sannolikhet
och konsekvens.
Handboken r primrt inriktad p de tv senare av dessa, dvs.
identiering och analys av risker. vriga delar av riskhante-
ringsprocessen berrs mer versiktligt.
1.2 Handbokens innehll
Boken kan ses som bestende av tre delar. Den frsta delen,
omfattande kapitel 13, r en introduktion till omrdet risk-
analys. Avsikten med denna del r att gra lsaren frtrogen
med begrepp och problemstllningar, stta in riskanalysen
(och handboken) i sitt sammanhang samt ge en versiktlig
bild av relevanta analysmetoder.
Den andra delen omfattar kapitel 46. Hr beskrivs
genomfrande av riskanalys, exemplierat frn omrdena
redovisade i avsnitt 1.1. Vidare diskuteras kvalitetskrav och
vissa praktiska hjlpmedel vid genomfrande och granskning
av riskanalys redovisas.
Den sista delen omfattar en bibliogra och ett index ver
ord och begrepp anvnda inom riskanalys.
Kapitlen r numrerade i en fljd genom boken med num-
rerade underkapitel i tre niver. Innehllsfrteckningen kan i
ngon mn fungera som uppslagsdel fr den som sker infor-
mation i ngon speciell frga.
iiiuic
9
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 9
1.3 Olika aktrers ansvar
1.3.1 Centrala myndigheter
Centrala myndigheter som Rddningsverket, Boverket, Natur-
vrdsverket och Arbetsmiljverket har till uppgift att mot bak-
grund av gllande speciallagstiftning utarbeta allmnna rd
och riktlinjer fr kommunernas riskhantering, samt att initie-
ra utvecklingsarbeten och genomfra utbildning i mnet.
1.3.2 Kommunledningen
Det vergripande och samordnande ansvaret fr kommunens
riskhantering ligger p kommunledningen (kommunstyrelsen).
Att identiera och vrdera olika typer av risker fordrar god
kunskap om vitt skilda sakomrden. Det krver ett aktivt sam-
spel mellan ett ertal aktrer inom och utanfr kommunens
organisation. Kommunledningen har ansvaret fr att en orga-
nisation skapas, som mjliggr att arbetet kan bedrivas i sam-
verkan och p ett samordnat stt.
Det huvudsakliga arbetet med den kommunala riskhante-
ringen sker inom kommunala frvaltningar och fretag. Kom-
munstyrelsen ger berrda frvaltningar srskilda uppdrag
samt anvisar ndvndiga resurser.
1.3.3 Rddningstjnsten
Rddningstjnstens ansvar och inriktning har successivt ut-
vidgats till att omfatta mer av frebyggande arbete, bl.a. genom
1986 rs rddningstjnstlag. Enligt denna ska varje kommun
svara fr att tgrder vidtas inom kommunen, s att brnder
och skador till fljd av brnder frebyggs. Kommunen ska
ocks verka fr att annan olycksfrebyggande och skadebe-
grnsande verksamhet frmjas. En av kommunfullmktige
antagen rddningstjnstplan ska nnas. Planen ska innehlla
uppgifter om s kallade 43-anlggningar, vattentkter, ham-
nar och andra omrden dr en olyckshndelse kan medfra
allvarliga skador p miljn.
Rddningstjnsten har ven tillsynsansvar, vilket bl a inne-
br genomfrande av brandsyn. I vilken utstrckning rdd-
ningstjnsten kan arbeta med frebyggande insatser beror p
tillgngliga resurser, men ocks p kunskapen om frekom-
mande risker med std av lokala riskanalyser.
10
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 10
1.3.4 Teknisk frsrjning
Kommunen har ett vergripande ansvar fr att den lokala fr-
srjningen av el, vrme, vatten samt avlopps- och avfallshante-
ringen fungerar p ett stt som tillgodoser innevnarnas
skerhet, trygghet och vlfrd (tillsynsansvar). I de fall man r
huvudman fr verksamheten i frga, har kommunen ven det
tekniska och ekonomiska ansvaret fr riskhantering och att
frebyggande tgrder kommer till stnd. I allt strre omfatt-
ning bedrivs den kommunaltekniska frsrjningen i aktiebo-
lagsform med kommunala eller privata gare (ven internatio-
nella fretag).
1.3.5 Milj- och hlsoskydd
Milj- och hlsoskyddsfrvaltningen har en myndighetsroll
vad gller tillsyn och remisser i tillstnds- och planrenden.
Nmnden har ven som uppgift att bitrda med sin sakkun-
skap inom milj- och hlsoskyddsomrdet i det frebyggande
arbetet.
1.3.6 Fysisk planering m.m.
Genom den fysiska planeringen har kommunen mjligheter
att pverka framtida markanvndning och bebyggelse. Det
gller svl lokalisering i versiktsplaneringen som utform-
ning i detaljplanering och bygglovsrenden. Enligt PBL och
miljbalken ska hlsa och skerhet behandlas och riskhnsyn
tas i svl versikts- som detaljplaner. I miljkonsekvensbe-
skrivningar (MKB) ska ven analys av risker ing (Rddnings-
verket, 2001).
1.3.7 Lnsstyrelsen
Lnsstyrelserna har ett ansvar att verka fr hlsa och skerhet i
olika sammanhang:
Som serviceorgan fr information till kommunerna om
hotbilder, frmst av regional betydelse, t.ex. krnolyckor,
versvmningar, ofredshot.
Som samordningsansvarig fr mellankommunala frgor.
Som regional myndighet i plan- och tillstndsfrgor.
Som tillsynsorgan ver kommunal verksamhet.
iiiuic
11
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 11
1.3.8 Fretag
Kommunala och enskilda fretag har att bedriva den riskhan-
tering som fordras fr att trygga den egna verksamheten, men
ocks att i samverkan med andra aktrer genomfra de analy-
ser och de frebyggande tgrder som behvs fr att stad-
komma och vidmakthlla ett skert samhlle. Ytterligare inci-
tament fr arbete med riskhantering r dess pverkan p fre-
tagets goodwill, p dess miljprol och dess nra koppling till
kvalitetsfrbttringsarbetet.
1.3.9 Samordning
Kommunerna har det vergripande ansvaret fr skerheten
inom kommunens grnser. Detta innebr att det behvs stra-
tegiska stllningstaganden till den helhet som bestr av risker
fr stora olyckor i samhllet, risker fr avbrott och strningar i
teknisk frsrjning samt risker som kan intrffa svl i fred
som i ofred. Det ligger ocks kommunen att vga samman
kraven p skerhet med andra (i vissa fall motstridiga) intres-
sen, ssom arbetstillfllen och ekonomiskt utnyttjande av
resurser.
Kommunen behver sledes i sin samlade riskhantering
och i sitt ml- och programarbete ha kunskap om och ta stll-
ning till en rad olika risktyper och deras betydelse.
Riskhantering i ett kommunalt perspektiv kan omfatta e-
ra delomrden. En helhet br efterstrvas. I riskhanteringen
ska man genomfra och flja upp tgrder som dels kar med-
borgarnas trygghet och skerhet, dels medfr snkta sam-
hllskostnader fr olyckor.
Samordnad kommunal riskhantering kan till exempel leda
fram till fljande konkreta delmoment:
Risk- eller skerhetspolicy.
Samordning av kommunens riskhantering som innefattar
kommunens interna skydd, skydd mot olyckor, tryggande
av viktiga samhllsfunktioner (t.ex. teknisk frsrjning)
och civil beredskap.
kad samverkan och kade kunskaper om kommunens
risker mellan kommunala frvaltningar samt mellan
kommun, myndigheter, organisationer och nringsliv.
Systematisk inventering och analys av kommunens
12
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 12
olycksrisker, framtagning av frslag till tgrder, samt
genomfrande och uppfljning av dessa.
versyn av rddningstjnstens insatsplaner.
Utvidgad brandsyn och miljtillsyn.
Frbttrad riskhnsyn i fysisk planering. Riskfaktorer
redovisas i versiktsplanen och risker behandlas
kontinuerligt i detaljplaner.
Rutiner fr intern skade- och tillbudsrapportering inom
kommunen.
Frbttrad kommunal frskringsplan med anpassad
sjlvriskniv och riskspridning.
kad riskmedvetenhet bland beslutsfattare och
kommuninvnare.
Risk- och skerhetsfrgorna ingr i kommunens revision
och system fr kvalitetsstyrning.
Frbttrad utbildning och information om risker till
allmnhet och anstllda.
iiiuic
13
Figur 1.1 Exempel
p delomrden i
kommunal
riskhantering
(Strmgren, 1997).
Vatten och avlopp
Vrme
El
Avfallshantering
Gatudrift
Trygg
kommunalteknisk
frsrjning
Hemskydd
Rddningstjnst
under hjd
beredskap
Civil beredskap
Inbrott
Skadegrelse
Brand
Vattenskador
Maskinskador
Informations-
skerhet
Internt skydd
i kommunala
verksamheter
Brand
Kemikalieolyckor
Trafikolyckor
Explosion
versvmningar
Ras, skred
Skydd mot olyckor
Rddningstjnst
Teknisk frsrjning
Fysisk planering
Miljskydd
Samordnad kommunal riskantering
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 13
1.4 Kunskap som erfordras
Riskhanteringsprocessen, dvs. det kontinuerliga arbetet med
risker, r mycket viktig. Den frutstter en organisation, kun-
skaper och ml fr arbetet.
Resurser, frankring och kvalitet r ocks viktiga begrepp i
riskhanteringsprocessen. Processen kretsar kring risker, intres-
set fokuseras p riskerna och mjligheten att minska dem, dvs.
att ka skerheten i samhllet. Stommen i ett sdant arbete r
riskinventeringen. I frsta skedet r det just detta att stad-
komma en inventering som r sjlva mlet. Drefter vidtar
den systematiska analysen av de identierade riskerna. Tonvik-
ten kan drefter lggas p att pverka vissa identierade risk-
kllor och att hlla riskanalysen aktuell.
1.4.1 Riskinventering
En kommunal riskinventering r en sammanstllning av kom-
munens riskbild. Riskinventeringen br vara kommuntckan-
de och innehlla uppgifter om riskobjekt och skyddsobjekt.
Exempel p riskobjekt kan vara industrianlggningar som
hanterar stora energianhopningar, omrden med risk fr jord-
skred eller transportleder fr farligt gods. Med skyddsobjekt
avses hr objekt som innehller ett srskilt skyddsvrde t.ex.
hg persontthet, vrdefull milj eller egendom. Exempel p
vsentliga skyddsobjekt r skolor, vrdanlggningar, vatten-
tkter, byggnader med stort kulturvrde och anlggningar fr
viktiga samhllsfunktioner. Begreppet riskinventering har hr
anvnts fr att beteckna den vergripande kartlggningen av
risk- och skyddsobjekt, medan den mer detaljerade kartlgg-
ningen av olycksrisker inom respektive objekt benmns risk-
identiering.
Riskinventeringen br bygga p den samlade kunskap om
olycksrisker som nns inom kommunen. Den kan redovisas
med hjlp av kartor, tabeller och diagram samt frklarande
och informerande text. Riskinventeringen utgr en kommunal
kunskapsklla om olycksrisker och kan anvndas som under-
lag fr bland annat fysiska planer, miljplaner, Agenda 21-
arbete, rddningstjnstplan, planering av landstingets medi-
cinska beredskap, trakplaner, beredskapsplaner etc. Riskin-
venteringen r ett inledande steg till riskanalysen.
14
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 14
1.4.2 Riskanalys
Riskanalys innebr en systematisk identiering av olycksrisker
samt bedmning av riskniver. Riskanalysen br normalt
innehlla berkningar eller uppskattningar av sannolikheter
och konsekvenser samt belysa oskerheter i analysen. Detta
kan i en del fall ske med hjlp av olika berkningsmodeller.
Det nns olika metoder fr riskanalys, som anvnds inom
olika omrden i samhllsplaneringen. En del riskanalysmeto-
der belyser olycksrisker, andra r srskilt ndamlsenliga nr
det gller kommunalteknisk frsrjning. Riskanalyser br
ibland genomfras som en del i planeringsprocessen. Resultat
av riskanalyser br d redovisas i plandokumenten. Riskana-
lyser kan visa p brister i skerheten och utgra underlag fr
riskreducerande tgrder.
1.5 Anvndningsomrden
En god kunskap om frekommande risker inom kommunen
r grundlggande fr en vl fungerande riskhantering. Risk-
bilden klarlggs genom riskanalyser, dr riskerna identieras
och berknas eller bedms vad gller sannolikhet och konse-
kvens.
Mot bakgrund av de risker som framkommit i riskanalysen
formuleras mlen fr en kad eller vidmakthllen skerhetsni-
v. Riskbilden frndras hela tiden, t.ex. genom beslut som fat-
tas. Sdana beslut kan bland annat avse om- och tillbyggnad av
anlggningar, nya processer eller traksystem. Man mste dr-
fr flja upp och frskra sig om att en uppndd niv
vidmakthlls. Detta kan ske bst interaktivt genom att
tgrdsstrategier formuleras av berrda aktrer i samverkan
och med de medel som varje aktr behrskar.
Varje aktr arbetar in resursbehoven i sitt rliga verksam-
hetsprogram och i sin budget. Detta i sin tur skapar resurser
fr att genomfra erforderliga frebyggande tgrder, samt
skadebegrnsande insatser vid en intrffad olycka. Nr succes-
sivt olika tgrder vidtas som kar skerheten, frndras ock-
s riskbilden, vilket i sin tur motiverar versyn av ml och
tgrdsstrategier. P s stt kan en kontinuerlig frbttring av
skerheten ske.
iiiuic
15
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 15
I de esta verksamheter mste stndigt olika typer av
beslut fattas. Flera former av beslutsanalyssystem har drfr
utvecklats. En beslutsanalys gr ut p att skapa underlag fr att
vlja det optimala av alla mjliga alternativ. Vilket som r det
optimala beslutet beror dock p vad beslutsfattaren har fr
kriterium fr sitt beslut (Mattson, 2000). Beslutsfattande i situ-
ationer, dr ngot av handlingsalternativen kan innebra
negativa konsekvenser fr mnniskors liv, hlsa eller milj, tar
oftast hnsyn till mnga aspekter, varav riskaspekten endast r
en. Beslutssituationen kompliceras ofta av att de personer eller
grupper i samhllet som drar nytta av verksamheten inte alltid
r de som utstts fr riskerna (se gur 1.2).
En genomfrd riskanalys br kunna utgra underlag fr
information till och diskussioner med representanter fr olika
grupper, vars skerhet direkt eller indirekt berrs av de beslut
som kan komma att fattas. Detta stller krav p att analysen
presenteras p ett sdant stt att den kan frsts ven av icke-
experter. Frutom att utgra ett underlag fr sdan riskkom-
munikation gentemot berrda intressenter och andra besluts-
fattare br riskanalyser ocks kunna utgra ett hjlpmedel nr
det gller att frankra beslut inom den egna organisationen.
Det kan vara mycket betydelsefullt att man inom olika delar av
organisationen har en gemensam syn p de risker som r fr-
knippade med verksamheten, inte minst nr det gller det
praktiska genomfrandet av fattade beslut.
All riskanalys innebr med ndvndighet en frenkling i
16
RI SKANALYS
Risktagare
Nytto- och
kostnads-
tagare
Beslutsfattare
Figur 1.2 Parter, som
berrs i beslutsfattande
avseende risker
(Theden, 1998).
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 16
frhllande till verkligheten och den riskskattning man kom-
mer fram till r ofta behftad med stor oskerhet. Riskanaly-
sens anvndbarhet ligger drfr kanske inte i frsta hand i dess
mjlighet att sjlvstndigt ge mer eller mindre tillfrlitliga svar
p frgor om lokalisering eller skyddstgrder. I stllet br
riskanalyser ses i ett strre sammanhang, som innebr att man
anvnder dem som hjlpmedel fr att ta fram underlag fr de
beslut som rr hanteringen av de risker som r frknippade
med en given verksamhet.
En av riskanalysens viktigaste funktioner r att fungera som
ett hjlpmedel fr att identiera sdana riskkllor och riskfyll-
da situationer, som nnu inte lett till ngon svr olycka, men
som skulle kunna gra det med en icke frsumbar sannolikhet.
Drigenom grs det mjligt att stta in behvliga tgrder i tid
fr att frhindra olika typer av olyckor. Detta frutstter dock
att analysen grs p en tillrckligt detaljerad niv och att all rele-
vant information om mjliga olyckstyper och olycksorsaker tas
till vara i analysarbetet. Den kanske frmsta informationskllan
i detta sammanhang utgrs av de smolyckor, tillbud och
andra strningar eller avvikelser som frekommer i den dagliga
verksamheten. Det r drfr viktigt att registreringen av denna
typ av hndelser grs s fullstndig som mjligt.
1.6 Skerhetsml
Denna handbok behandlar olycksrisker i samhllet, vars han-
tering kan behva samordning mellan era aktrer. Det r hr
frgan om olyckor med sdana konsekvenser att det nns ett
allmnt intresse fr att frebyggande tgrder kommer till
stnd. Mot vilken skerhetsniv man ska inrikta det frebyg-
gande riskhanteringsarbetet r sledes en frga bde fr kom-
munala politiker/tjnstemn (samhllsintresset), nringslivets
och andra aktrers intressen (fretagsintresset).
I olika studier visar det sig att det oftast saknas praktiskt
anvndbara ml att inrikta arbetet mot. De som nns r vanli-
gen inte tillrckligt operativa eller samordnade mellan olika
aktrer. De ml som oftast frekommer r av typen tgrds-
ml som sger att vid en viss tidpunkt ska vissa tgrder vara
genomfrda i syfte att ka skerheten. Dremot r det mer sl-
iiiuic
17
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 17
lan som mlen r formulerade i termer av minskad risk eller
kad skerhet som kan fljas upp, s att effektiviteten i genom-
frda tgrder kan bedmas.
Skerhetsmlen ska uttrycka den ambition som kommu-
nen eller verksamhetsansvarig har och mot vilken man avser
inrikta de olycksfrebyggande och skadebegrnsande insat-
serna. Mlen kan uttryckas p olika stt. Det viktiga r att de r
anpassade till den rdande situationen och uppfattas som
motiverade och rimliga med tanke p vilka resurser som nns
tillgngliga hos den ansvarige aktren.
Ml om skerhet och riskhantering fattas p olika niver
och hos olika organisationer med vitt skilda verksamhetsml.
P regional niv har lnsstyrelsen ett ansvar fr att kom-
munerna i sin planering samverkar ver kommungrnserna,
beaktar hlsa och skerhet samt riksintressen. Drtill kommer
ett ledningsansvar vid mycket stora olyckor samt ansvar fr att
initiera vningsverksamhet och andra tgrder i frebyggande
syfte.
Samhllsgda och privata fretag har givetvis ansvar fr att
den egna verksamheten drivs skert, men ocks fr att den inte
medfr risker fr omgivningen.
Kommunen upptrder i ett ertal roller: kommunledning,
lokal tillstnds- och tillsynsmyndighet, ansvarig fr fysisk pla-
nering, rddningstjnst, teknisk frsrjning, skola, omsorg
m.m. Varje typ av verksamhet stller sina krav p ml fr min-
skade samhllsrisker.
Fr kommunledningen r det angelget att nna ett system
fr mlstyrning av risk- och skerhetsfrgorna, som r anpas-
sat till kommunens speciella frhllanden. Hr nns inga fr-
diga modeller att luta sig mot, utan det r ndvndigt att vga
stta policyml och strategiska och operativa ml som s lngt
mjligt gr att flja upp. Hr fordras rutiner fr uppfljning
och rapportering som successivt mste nna sin form. Upp-
fljningen gller bde hur skerhetsnivn frndras och vilka
tgrder som vidtagits samt hur organisation och samverkan
mellan aktrer fungerar.
Kvalitetsml gller skerhet och trygghet fr mnniska,
milj, eller ekonomiska vrden. De uttrycks i termer som
beskriver nivn av skerhet/minskad risk fr skada. De anger
18
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 18
iiiuic
19
Exempel p policyml Uppfylla Rddningstjnstlagen (RL) vad betrffar riskobjekt
och strategiska ml (43-anlggningar).
Verka fr att skerhetsarbete i kommunen frmjas genom samrd och
information mellan olika myndigheter och innehavare och/eller gare till
anlggningar enligt 43 RL.
Kommunen skall, oavsett i vilken form verksamheten bedrivs, aktivt och
systematiskt frebygga risker, undanrja hot och genom en god skerhets-
planering och ett vl avvgt frskringsskydd minimera negativa
konsekvenser fr verksamhet, taganden och resurser.
Den olycksfrebyggande och skadebegrnsande verksamheten ska verka fr
minsta mjliga skada p mnniskor, egendom och milj.
Verksamheten ska knnetecknas av att den:
frhindrar att mnniskor skadas eller omkommer
frhindrar olyckor och begrnsar skador
r lnsam
har personal med bred fackkunskap och hg kompetens som r
lttillgnglig.
Rddningstjnsten ska nnas nra kunderna, medborgarna, fretag och
organisationer.
Extern brandskyddsutbildning ska utkas fr att hja riskmedvetandet.
Inriktningen r att tgrder vidtas fr att minska riskerna vid:
brand i vrdanlggning
brand i objekt med lnga intrngningsvgar
brand i publik lokal
brand i Fretaget AB
brand i kulturbyggnad
farligt-gods-olycka
jrnvgsolycka
stor skogsbrand.
Exempel p Brandpersonal svarar fr brandsyneverksamhet med fyra r som frist.
operativa ml
Bostadsbrnderna ska minska med 50% till r 20XX.
Brandsyn utfrs varje r fr objekt enligt srskild frteckning.
Antalet insatser fr brand i byggnad ska minskas med 10% till r 20XX.
Heltidspersonal i utryckningstjnst ska utfra olycks- och skadefrebyggande
arbete i genomsnitt 4 timmar per vecka senast frn och med r 20XX.
Alla 6-ringar och elever i rskurs 7 ska erbjudas brandskyddsinformation.
Allmnheten ska rligen informeras angende varning vid allvarliga
olyckor.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 19
den lgsta skerhetsniv eller hgsta riskniv som kan accep-
teras fr en verksamhet eller fr en plats/milj (vid en viss tid-
punkt).
Belastningsml gller den hndelse och de fljdhndelser
som (eventuellt) kan orsaka en skada. De uttrycks i termer
som beskriver vilken belastning i form av hot, utslpp, skade-
risk etc., som hndelsen eller hndelsekedjan skapar. De anger
den omfattning och sannolikhet som hgst kan accepteras fr
verksamheten i frga (vid en viss tidpunkt).
tgrdsml gller de tgrder som kan minska/eliminera
sannolikheten fr och/eller konsekvens av skada. De uttrycks i
termer som beskriver nr och med vilken ambition som olika
frebyggande tgrder ska vara genomfrda. Effektiva t-
grdsml frutstter att man ven tagit stllning till en tgrds-
strategi som anger ansvarighet fr och samverkan mellan olika
tgrder som leder till effektivaste riskminskning. tgrdsm-
len redovisas vanligen samlade i ett handlings-/tgrdspro-
gram som r beslutat av de aktrer som r ansvariga fr att
tgrderna i frga genomfrs.
Mlsttande och acceptans av risker inom olika omrden
diskuteras vidare i kapitel 4.
1.7 Referenser
Mattson, B. 2000. Riskhantering vid skydd mot olyckor problemlsning
och beslutsfattande. Karlstad: Rddningsverket.
Rddningsverket. 1989. Att skydda och rdda liv Handbok i
kommunal riskhantering. Karlstad: Rddningsverket.
Rddningsverket. 1997. Riskhantering i ett samhllsperspektiv
Processen. Karlstad: Rddningsverket.
Rddningsverket. 2001. Olycksrisker och MKB. Karlstad: Rddnings-
verket.
Strmgren, M. 1997. Riskhantering och fysisk planering. Karlstad:
Rddningsverket.
Theden, T. 1998. Risker i tekniska system Riskanalys. Utbildnings-
radion.
20
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 20
visx ocu s\xivui1
21
kapitel 2
Risk och skerhet
2.1 Oskerhet, fara och rdsla
Risk handlar dels om att hantera oskerhet vad gller onska-
de hndelser i framtiden, dels om fara och rdsla. Ibland sam-
manfaller dessa tv aspekter, ibland drar de t olika hll. Hur
riskbegreppet anvnds skiftar ver tid, mellan olika veten-
skapliga discipliner och mellan olika sociala och kulturella
sammanhang.
Industrisamhllet och den tekniska utvecklingen har ska-
pat nya typer av risker och riskmedvetande, vilket ocks
pverkat riskbegreppet. Man kan utg frn begreppet fara
(Douglas, 1992) och hvda att varje samhlle, varje kultur p
ngot stt mste hantera begreppet fara och gra det ngor-
lunda konkret fr att upprtthlla auktoritet och solidaritet.
Denna utveckling, dr riskbegreppet kommit att omfatta
mnniskors upplevelse av fara, rdsla och oro, har ven pver-
kat samhllsvetenskapen och tagit sig uttryck i omfattande
kritik av tekniska, matematiska och ekonomiska riskbegrepp.
Man har i denna kritik betonat att riskupplevelsen r subjektiv
och att risker r socialt och kulturellt konstruerade.
2.1.1 Olika typer av risker
Risker kan indelas utifrn ett stort antal olika utgngspunkter.
Vi ska hr kort berra ngra av dessa.
En enkel indelning kan gras utifrn riskens karaktr eller
ursprung (Schyllander, 1998) t.ex:
Teknologiska risker (t.ex. industrianlggningar och
transportsystem).
Naturrisker (t.ex. ras, skred, versvmningar).
Sociala risker (t.ex. sabotage, missbruk).
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 21
Mnga av de olika denitioner, som anvnds fr begreppet
risk, hnger ocks ihop med typen av risk eller graden av
slumpmssighet eller oskerhet. Risker kan drfr schematiskt
delas in i fljande typer (Theden, 1998):
Deterministiska risker. Ett exempel p sdana risker ges av tra-
kolyckorna, dr ett mjligt mtt r antalet trakdda under
ett r. Under stabila villkor visar det sig i mnga fall att det tota-
la antalet sm olyckor, sammantaget fr riket, ligger ungefr
p samma niv r efter r. Viss slumpvariation frekommer
men den r ofta begrnsad.
Slumpmssiga risker med relativt stora variationer. Mnga
gnger r ven stora konsekvenser mjliga vid enstaka tillfl-
len och d kan slumpvariationerna vara stora i frhllande till
medelvrdet. Som exempel kan man ta antalet trakdda i en
kommun. Hr kan en strre variation frvntas p grund av
slumpen. Till skillnad frn fallet ovan, deterministiska risker,
r bde sannolikheter och konsekvenser av intresse i detta fall.
Katastrofer. Med katastrof menas en mycket omfattande olycka,
som intrffar med liten sannolikhet. Fr den typen av hndelse
r bde konsekvens och sannolikhet av intresse. D det r myck-
et svrt att uppskatta och tolka mycket sm sannolikheter, r det
vanligt att riskbegreppets konsekvensdel fokuseras.
Det nns hrutver era olika parametrar som r av betydelse
fr vr uppfattning av risk. Detta diskuteras vidare i avsnitt
2.1.3 Riskperception.
2.1.2 Att mta risk
Traditionell riskbedmning inom riskanalys utgr i regel frn
denitioner av risk, som innebr en kombination av sannolik-
het och konsekvens. Avsikten med bedmningen r vanligtvis
att p ett systematiskt stt utg frn identierade risker, mta
dessa och rekommendera det handlingsalternativ som ger den
mest ndamlsenliga kombinationen av risk och nytta.
Ansatsen bygger p att svl sannolikheter som konsekven-
ser kan kvantieras. Man kan, fr system och verksamheter
22
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 22
som r aktuella i detta sammanhang, skilja mellan tre olika stt
att bedma sannolikheter (Mattson, 2000, se ven gur 2.1):
Empiriska skattningar. Sannolikheten bedms direkt utifrn
tidigare intrffade hndelser. Detta frutstter att ett omfat-
tande observationsmaterial nns tillgngligt, t.ex. antal olyck-
or vid olika typer av vg-jrnvgskorsningar.
Logiska system. Det aktuella systemet (exempelvis ett trak-
styrningssystem fr jrnvg eller ett processtekniskt system)
modelleras med hjlp av feltrdsanalys eller annan metod.
Kombinationer av tekniska och mnskliga fel som leder till den
aktuella hndelsen undersks och sannolikheten fr hndel-
sen berknas med hjlp av empiriska data fr sdana fel.
Expertbedmningar. Sannolikheten uppskattas hr utifrn
subjektiva skattningar av personer med (mer eller mindre)
god knnedom om aktuella frhllanden. Expertbedmning-
ar ingr ofta (eller nstan alltid) som en del av logiska sys-
tem ovan.
Vilken av dessa mjligheter som str till buds har frsts stor
betydelse fr kvaliteten p sannolikhetsbedmningen.
Hndelsers konsekvenser kan berknas i antal frlorade
mnniskoliv, skadetal och dylikt. Dessa tal kan ibland ocks
visx ocu s\xivui1
23
E
x
p
e
r
t
b
e
d
m
n
i
n
g
a
r
L
o
g
i
s
k
a

m
o
d
e
l
l
e
r
K
o
m
p
o
n
e
n
t
f
e
l
E
n
s
t
a
k
a

s
t
a
b
i
l
a
d
a
t
a
s
e
r
i
e
r
Figur 2.1 Tre kllor till
information vid
skattning av sanno-
likheter. Det versta
trappsteget represente-
rar den ur statistisk
synpunkt ideala
situationen (Risk-
kollegiet 1998).
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 23
24
RI SKANALYS
omrknas till ekonomiska frluster. I de fall det r menings-
fullt att stta konsekvenserna monetra vrden r det mjligt
att genomfra formella kostnads/nytta-analyser.
Kvantieringar av svl sannolikheter som konsekvenser
innehller allts subjektiva bedmningar och vrderingar. Det
r inte heller skert att sdana kvantieringar r srskilt
meningsfulla fr folk i allmnhet. Flera underskningar visar
att mnniskor har svrt att bedma s sm sannolikheter som
det ofta r frga om och att matematiskt berknade frvntade
vrden av olika utfall inte verensstmmer med mnniskors
egna bedmningar av dessa utfall.
Frgan om risker gr att mta hnger nra samman med
frgan om riskers natur. Mtbarhet frutstter att risker har
ngon form av objektiv existens, oberoende av de mnniskor
som studerar eller upplever riskerna. Alternativa synstt hv-
dar att risker inte nns; att det enda som kan studeras r
sociala och kulturella konstruktioner av risk och/eller mnnis-
kors subjektiva riskupplevelser. Detta r en krnfrga i diskus-
sionen om objektiv eller subjektiv risk.
Synsttet att risker r objektiva och mtbara freteelser mts av kritik frn
mnga hll. Ngra av de synpunkter som framfrs r fljande:
Det gr inte att mta Det r omjligt att i en riskanalys ta hnsyn till alla faktorer, alla mjliga
sannolikheter hndelsefrlopp, alla orsakssamband etc. i komplexa system. Modeller fr
riskanalys bygger ocks p att mnniskor uppfattas som rationella och
kalkylerande. Dessutom frutstts mnniskorna i ett system flja de regler
och instruktioner som nns, trots att erfarenheter frn strre olyckor tyder
p att s inte alls r fallet. En riskanalys kan drfr, i mnga fall, frmodas
underskatta sannolikheten fr olyckor. Ett annat problem r, att
sannolikheten vid mnga typer av risker pverkas av mnniskors
handlande. Mnniskors handlande pverkas av deras (subjektiva)
uppfattning om riskerna, som i sin tur kan pverkas av att t.ex. massmedia
eller forskare uppmrksammar riskerna.
Det gr inte att mta Det r inte meningsfullt och denitivt inte objektivt att anvnda
alla konsekvenser ekonomiska mtt fr mnniskoliv och mnskligt lidande. En annan aspekt
i pengar r att olika risker vrderas olika av olika mnniskor, i olika sociala och
kulturella sammanhang. Vidare r risker ofta ojmnt frdelade mellan
individer, grupper, mellan geograska omrden och i tid. Det nns inget
givet stt att vrdera sdana skillnader. Ett ytterligare mtningsrelaterat
problem r att ven risker som aldrig utlses kan antas medfra negativa
konsekvenser. Det kostar p att leva med risk.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 24
2.1.3 Riskperception
Riskperception handlar om hur mnniskor upplever, knner
till, vrderar och i ngon mn hanterar olika typer av risker.
Detta kan studeras, till exempel genom att i enkter lta
mnniskor bedma hur allvarliga olika risker r. Man frsker
sedan urskilja vilka upplevda egenskaper hos riskerna det r
som gr att de bedms som mer eller mindre allvarliga. Resul-
tatet blir olika dimensioner som antas pverka mnniskors
riskupplevelser. I tabell 2.1 terges en modell, dr ett antal risk-
dimensioner frn empiriska underskningar redovisas.
De olika dimensionerna kan ses som skalor, som kan an-
vndas vid bedmning av riskupplevelse. Skalorna gr frn
negativa till positiva vrden, dvs. som exempel frn en upple-
velse av gammalt och vlbekant till upplevelsen av helt nytt
och obekant, en total verraskning.
De esta mnniskor tycks pverkas mest av sannolikhets-
aspekten nr de bedmer risk. Ber man om bedmningar av-
seende hur viktigt det r att skydda sig mot en risk eller minska
den r det inte sannolikheten utan konsekvensen som spelar
strst roll. Detta brukar ven beskrivas som att upplevd risk r
starkt kopplad till sannolikheten fr en negativ hndelse, med-
an den negativa hndelsens konsekvenser frmst pverkar
kravet p riskreducerande tgrder.
I skriften Upplevd riskInformation frn riskkollegiet (Risk-
kollegiet, 1993) identieras tre kategorier av faktorer som p-
verkar riskbedmningen: A. Faktorer som hnfrs till riskens
uppkomstmekanismer, B. Faktorer som hnfrs till typen av
konsekvenser och C. Faktorer som har att gra med mjlighe-
terna att bemstra konsekvenserna.
De olika riskdimensionerna i tabell 2.1 torde kunna inord-
nas i dessa kategorier.
A. Faktorer som hnfrs till riskens uppkomstmekanismer
Tv mycket viktiga faktorer som r kopplade till riskens upp-
komst r graden av knnedom om riskkllan och graden av
frivillighet. Generellt sett r acceptansen hgre fr risker med
stor grad av knnedom och stor grad av frivillighet n fr de
risker dr det motsatta frhllandet freligger. Kopplat till des-
sa faktorer kan ocks vara graden av personlig erfarenhet.
visx ocu s\xivui1
25
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 25
26
RI SKANALYS
Omrden dr man har personlig erfarenhet tenderar att upp-
levas som mindre riskfyllda.
En annan faktor som r viktig r att mnskliga riskbedm-
ningar pverkas av vad som faktiskt har hnt. Detta gller ven
om en enstaka olycka inte i sig behver pverka en tidigare sta-
tistiskt bedmd sannolikhet fr hndelsen. Estoniaolyckan
kan kanske vara ett exempel p att en och samma risk upplevs
som allvarligare efter det att en olycka intrffat n innan. Sam-
ma effekt skulle frmodligen gra sig mrkbar t.ex. efter en
olycka med farligt gods med stora konsekvenser.
B. Faktorer som hnfrs till typen av konsekvenser
Generellt sett brukar riskkllor som kan leda till mycket stora
konsekvenser betraktas som mer riskfyllda n riskkllor dr
konsekvenserna realiseras i er olyckor med mindre konse-
kvenser. Detta gller ven om en objektiv bedmning av ris-
ken, t.ex. i antal statistiska ddsfall, skulle visa att riskerna r
likvrdiga. Detta uttrycks ofta som att det freligger en aver-
sion mot stora olyckor.
Ett antal risk- Ny och obekant fr de berrda.
dimensioner Svr att frst fr dem som kan drabbas.
Dligt knd ven av forskarna.
Ofrivillig.
Svr att undvika fr den som kan drabbas.
Kan ha omedelbara konsekvenser.
Kan ha effekter som inte kan undanrjas om de vl intrffat.
Vcker ngest och fasa.
Kan skada barn och framtida generationer.
r orttvis och omoralisk.
r ett uttryck fr mnskligt vermod.
Kan inte uppfattas av vra sinnen.
r skert ddlig om den vl intrffar.
Kan leda till stora katastrofer.
Skadar vxtlivet.
Skadar djurlivet.
r en varning om att mycket vrre skador kan komma att intrffa.
kar med tiden.
Leder till cancer.
Ddar omedelbart den som utstts fr den.
Kommer av en verksamhet som strider mot naturen.
Tabell 2.1 Faktorer
som kan pverka hur
mnniskor upplever
risk (Sjberg, 1995).
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 26
C. Faktorer som har att gra med mjligheterna
att bemstra konsekvenserna
En upplevd (verklig eller ej) hg grad av kontroll av aktiviteten
och tekniken innebr att riskerna bedms som lgre n vid
motsatta frhllanden.Vidare r frtroendet fr ansvariga
organisationer betydelsefullt fr riskbedmningen.
Livsstilar, livsformer, risker. Vra stt att leva kan grovt beskri-
vas med hjlp ett begrnsat antal kulturer eller livsstilar. En
relativt fullstndig modell rymmer fem mjliga livsstilar: hie-
rarkisk, individualistisk, egalitr-sekteristisk, fatalistisk och
eremitisk/autonom. Varje livsstil antas motsvara en distinkt
vrldsbild (natursyn, mnniskosyn etc.).
Uppdelningen i olika livsstilar har bland annat anvnts fr
att beskriva olika frhllningsstt till risker. Dessa beskrivning-
ar koncentrerar sig ofta p de tre frsta livsstilarna. Mnniskor
med hierarkisk livsstil antas bekymra sig fr hot mot lag och
ordning. Dremot har de stark tilltro till vetenskapsmns och
experters frmga att hantera miljrisker och hgteknologiska
risker. Individualister ser dremot risker i frsta hand som mj-
ligheter. De oroar sig inte i ondan fr miljhot, men kan mj-
ligen uppleva inskrnkningar i ekonomisk frihet som ett hot.
Den livsstil som kallas egalitr-sekteristisk omfattas av miljak-
tivister, krnkraftmotstndare och andra som knner stark oro
fr det moderna samhllets overskdliga risker. I den mn
fatalister tas med i analysen, beskrivs de som passiva. De utstts
fr risker men har inga resurser eller ambitioner att gra ngot
t sin situation.
Dessa riskuppfattningar tycks vara invvda i mnniskors
kultur deras livsstil och vrldsbild. Detta frklarar varfr oli-
ka mnniskor uppfattar risker p olika stt. Mnniskor, grup-
per och kulturer vljer risker som passar in i och upprtthl-
ler deras respektive vrldsbilder. I stor utstrckning r det just
kulturella och andra institutioner som gr detta urval av risker.
Knsskillnader. I en forskningsversikt (Gustafson, 1997) har
omrdet kn, risk och olyckor studerats. Dr redovisas bland
annat att era jmfrande studier har gett vid handen, att
kvinnor genomgende tycks uppleva risker som allvarligare
visx ocu s\xivui1
27
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 27
n vad mn gr. Kvinnor framstr som frsiktigare, medan
mn beskrivs som mer risktagande. Mer djupgende studier
visar ven att kvinnor och mn upplever och hanterar olika
risker och att de ven ger en och samma risk olika innebrd.
2.2 Risker inom olika omrden
I detta sammanhang begrnsar vi betydelsen av vr riskmil-
j till att omfatta de risker vi utstts fr genom olyckor av oli-
ka slag.
Internationellt sett r naturolyckor en betydande olycks-
risk sett till antalet omkomna personer. Bara inom EU intrffa-
de under ren 19752000 ver 350 naturolyckor med 10 eller
er ddade. Totalt ver 10 000 personer. I frhllande till vri-
ga vrlden r EU vl frskonat frn naturolyckor. Sverige och
Finland r de lnder inom EU som r minst utsatta fr natur-
olyckor. Andra internationellt sett stora olyckskategorier r
trakolyckor (vg och jrnvg), ygolyckor, brnder, vatten-
buren trak, byggnadsras och gruvolyckor.
Nr det gller kostnaderna fr olyckor r det svrt att gra
exakta berkningar. I rapporten Samhllets kostnader fr
olyckor (Sund, 1997) bedms samhllets kostnader fr olycks-
fall under ett r (1995) till 37 mdr kr (eller, med hnsyn till o-
skerheter, mellan 29 och 44 mdr kr baserat p ett kondens-
intervall med 95% skerhet). Av dessa kostnader svarar omr-
dena transport och arbete fr 32% respektive 12% vilket sam-
manlagt motsvarar drygt 16 mdr kr.
2.2.1 Process och transport
Industriell verksamhet. Alla industriella verksamheter r fre-
nade med vissa risker. Karaktren av dessa varierar. Vissa
industrier knnetecknas av lg sannolikhet och hg konse-
kvens risker, t.ex. krnkraftsindustrin. Det motsatta frhl-
landet dvs. hg sannolikhet och lg konsekvens kan anses
glla fr t.ex. byggnadsindustrin. En viss indikation ver risk-
nivn inom olika verksamheter ges i tabell 2.2.
Industriell verksamhet innebr ofta miljstrande verk-
samhet i form av buller, utslpp till luft, mark och vatten, men
ocks risker fr mnniskor i form av kemikalieutslpp, brnder
28
RI SKANALYS
Industrigren samt
antal omkomna per
100 milj arbetstimmar:
Kemisk industri 1,6
Stlindustri 4,3
Jordbruk 10,0
Massa- och
pappersindustri 4,3
Tabell 2.2 Riskniv
inom olika verksam-
heter (Arbetarskydds-
styrelsen, 1992).
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 28
och explosioner. Vid nyetableringar av industrier ska drfr
alltid skyddsavstnd till boende beaktas. Lmpliga skyddsav-
stnd tillsammans med andra skerhetshjande tgrder ut-
gr grunden fr en hg skerhetsniv vid industrietableringar.
Mnga bentliga industrier ligger sedan lnge inne i samhllen
och stder, vilket stller hga krav p skerheten. Sdana krav
stlls ocks p grund av att bostadsomrden har en tendens att
frlggas i nrheten av bentliga industrier. Dessa frgor
behandlas bl.a. i Bttre plats fr arbete (Boverket, 1995).
Offentlig verksamhet. Grnsdragningen mellan industriell verk-
samhet och offentlig verksamhet r inte skarp. I mnga fall fr-
siggr liknande verksamhet, inte minst vad gller konstruktion
och byggande av anlggningar. Hr frekommer vidare politis-
ka hnsyn, som kan pverka beslutsfattande och risktagande.
Avbrott i teknisk frsrjning har blivit ett allt strre pro-
blem i samband med att det moderna samhllet byggts ut.
ven telefrsrjning kan rknas in i omrdet, d teleavbrott i
dagens informationssamhlle kan ha stora konsekvenser. Den-
na typ av risker behandlas dock inte explicit i denna handbok.
Transport. Det r allmnt knt att vgtraken innebr stora
risker. Av olika anledningar r dessa risker mer accepterade i
samhllet (ven om anstrngningar grs fr att reducera anta-
let olyckor). Det nns era anledningar till detta:
Nyttan vrderas hgre n risken.
Var och en anser sig (tminstone i viss utstrckning)
kunna kontrollera risken (ertalet frare anser sig vara
bttre n genomsnittet).
Samhllet har gradvis vant sig vid olyckstypen.
Olyckstypen och dess konsekvens r vl knd.
rlig risk att omkomma till fljd av olycka i vgtraken anges
ofta till ca en p tiotusen (1 10
4
) personer. Fr Sverige med
ca 8 miljoner invnare skulle detta innebra att ca 800 mnni-
skor per r omkommer i vgtraken. Detta var under lng tid
fallet. Under en fljd av r har dock antalet omkomna varit
lgre n denna siffra.
Rknat per passagerar-km r riskerna med tg, yg och
visx ocu s\xivui1
29
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 29
fartyg lgre n fr vgtraken. Olyckorna r emellertid av en
annan karaktr med mycket allvarliga konsekvenser i en del
fall. Man kan ocks komma till olika resultat vid riskjmfrel-
ser mellan olika transportslag beroende p vilka frutstt-
ningar som ligger till grund fr jmfrelsen.
Av speciellt intresse i industriella risksammanhang r
transporter med farligt gods. ven hr kan man komma till
olika slutsatser vid jmfrelser mellan alternativa transportstt
(vg/jrnvg) beroende p vilka frutsttningar som ligger till
grund fr jmfrelsen. Traditionellt har jrnvgstransporter
ansetts som skrare n vgtransporter.
Terminaler, hamnar m.m. kan utgra risker frmst med
avseende p kemikalieutslpp, brand och explosioner i nrhet
av terminalen. Transportvgarna till och frn terminalen med-
fr ocks en kad risk i vriga samhllet.
2.2.2 Naturolyckor
Vi r i vrt land i stort sett frskonade frn mnga av de allvar-
ligaste typerna av naturolyckor. Sannolikheten fr att i Sverige
omkomma till fljd av naturolycka r lg, ca110
6
per r.
De naturrisker som man frmst brukar nmna r ras och
skred samt versvmningar.Andra naturrisker r jordbvning-
ar, samt strre ovder. Strningar p samhllet relaterade till
naturrisker har uppmrksammats i samband med de snstor-
mar och versvmningar som drabbat landet under senare r.
Ras och skred. Ett ras r massa av sand, grus, sten och/eller block
eller en del av en bergslnt, som kommer i rrelse. De enskilda
delarna rr sig fritt i frhllande till varandra.Sand och grus r
exempel p material dr rasrisker kan vara betydande.
Jordskred r en jordmassa som kommer i rrelse och som
under rrelsen till en brjan r sammanhngade. Jordskred
frekommer i nkorniga silt- och lerjordar, s kallade kohe-
sionsjordar, men ven i andra jordar med inslag av ler och silt,
exempelvis nkornig morn.
I Sverige intrffar i genomsnitt ett katastrofskred (mer n
10 ha) vart 10:e r och ett stort skred (mer n 1 ha) vart annat
r. Vissa av dessa har resulterat i ddsfall. Frgan om risk fr
skred br behandlas i all samhlls- och industriplanering.
30
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 30
Smrre skred frekommer relativt ofta, inte minst i samband
med byggnation och ombyggnation.
versvmningar. Riskkllor nr det gller versvmningar r
lvar och vattendrag samt dammanlggningar. versvm-
ningar utmed lvar r en relativt vanlig freteelse. Nr det gl-
ler dammar s har endast enstaka allvarliga olyckor intrffat.
Det nns dock ca 6 000 dammanlggningar i Sverige och de
blir allt ldre. Ddsfall direkt orsakade av versvmningar r
sllsynta i Sverige.
Jordbvningar. Sverige r ett ur seismisk synpunkt stabilt
omrde med ytliga skalv som sllan har en magnitud ver 4 p
Richterskalan. Som jmfrelse kan nmnas att de katastrofala
skalven har en magnitud av 79 (ca 510
5
ggr strre energi).
Seismiskt aktiva omrden i Sverige nns i Vstergtland,
Vrmland och utefter Norrlandskusten.
2.2.3 Brand
Varje r omkommer mellan 100 och 150 personer till fljd av
brand. Antalet ddsbrnder r ngot frre vilket innebr att
det vid ngra tillfllen omkommer mer n en person (gur
2.2). Det totala antalet omkomna som redovisas kan variera
ngot mellan olika kllor. Rddningsverkets och Svenska
Brandfrsvarsfreningen anger ngot olika siffror frmst
beroende p att de anvnder olika underlag. Till statistiken
ver ddsbrnderna ska ocks informationen om antalet ska-
visx ocu s\xivui1
31
Figur 2.2 Ddsbrnder
och antal omkomna till
fljd av brand
(Rddningsverket,
2001b).
90
100
110
120
130
140
150
160
170
180
1988 1991 1994 1997 2000
Antal ddsbrnder
Antal omkomna
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 31
dade lggas. verslagsmssigt blir det drygt 10 skadade p ett
ddsoffer (Rddningsverket, 2001a). Med skadad avses hr
att en person bedms som svrt eller lindrigt skadad.
Det nns naturligtvis andra aspekter som ocks br beak-
tas, till exempel de egendomsskador som drabbar ett fretag,
eller produktionsbortfall som uppkommer efter en brand.
Det totala antalet rddningsinsatser gllande brand i byggnad
r cirka 11 000 per r (Rddningsverket, 2001a).
2.3 Behov av riskanalys
2.3.1 Lagstiftning
Olika myndigheter har under de senare ren i kande omfatt-
ning stllt krav p analys av risker. Myndigheternas krav inom
detta omrde r fastlagda i lagar, frordningar och freskrif-
ter. Syftet med de analyser som ska genomfras kan vara att ge
underlag i samband med:
Tillstndsgivning.
Bedmning av om vidtagna skerhetstgrder r tillfyllest.
Bedmning av behov fr beredskapsresurser och
insatsplanlggning.
Utredning av intrffade incidenter och olyckor.
Beroende p verksamhetens art kan krav p analys av risker
ternnas inom mnga olika omrden, t.ex. planfrgor, yttre
milj, arbetsmilj, rddningstjnst, produktkontroll och
maskinskerhet.
Detta innebr att antalet myndigheter som utfrdar regler om
riskbedmning och riskanalys eller utfr granskning i samband
32
RI SKANALYS
Arbetsmiljverket (AV)
Statens rddningsverk (SRV)
Naturvrdsverket (NV)
Miljdomstolen, Miljverdomstolen
Lnsstyrelsen
Arbetsmiljinspektionen
Kommunen (t. ex. byggnadsnmnd
och rddningsnmnd)
Figur 2.3 Exempel p
myndigheter som kan
stlla krav p att
utredning av risker
frenade med en viss
verksamhet ska gras.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 32
med tillstndsrenden etc.i vissa fall kan bli mnga.Kraven stlls
utifrn olika lagstiftningar och skilda ansvarsomrden.
Lagstiftning inom omrdet skerhet, hlsa och milj i sam-
band med kemikaliehantering nns samlad i t.ex. Kemikonto-
rets laghandbok och Arbetsmiljnmndens regelbank fr arbe-
te och milj. En kort redovisning av ngra lagar, frordningar
och freskrifter
1
med relativt brett tillmpningsomrde ges
nedan. Redovisningen r begrnsad till de aspekter av lagstift-
ningen som berr riskanalyser.
Seveso II-direktivet
Under 1999 infrde Sverige Rdets Direktiv 96/82/EG av den 9
december 1996 om tgrder fr att frebygga och begrnsa
fljderna av allvarliga olyckshndelser dr farliga mnen ingr,
det s.k. Seveso II-direktivet, tillsammans med konventionen
om grnsverskridande effekter av industriolyckor och ILO-
konventionen om frebyggande av storolyckor, till svenska
regler. Detta har skett dels genom lagen (1999:381) om tgr-
der fr att frebygga och begrnsa fljderna av allvarliga kemi-
kalieolyckor (sevesolagen) med tillhrande frordning (1999:
382) och Rddningsverkets freskrifter (SRVFS 1999: 5), dels
genom rddningstjnstlagen (1986:1102) och rddnings-
tjnstfrordningen (1986:1107) dels genom Arbetarskydds-
styrelsens
2
freskrifter (AFS 1999:5) om frebyggande av all-
varliga kemikalieolyckor samt avsnitt 4.5 och bilagorna 1 och 2
i Sprngmnesinspektionens
3
freskrifter (SIFS 2000: 2) om
hantering av brandfarliga vtskor.
Lagen, frordningen och Statens rddningsverks freskrifter
om tgrder fr att frebygga och begrnsa fljderna av
allvarliga kemikalieolyckor
Lagen, frordningen och Statens rddningsverks freskrifter
om tgrder fr att frebygga och begrnsa fljderna av allvar-
liga kemikalieolyckor r, som nmns ovan, ett resultat av att
Seveso II-direktivet infrdes i svensk lagstiftning den 1 juli
visx ocu s\xivui1
33
1. Lagar, frordningar och freskrifter frndras kontinuerligt.
Fr aktuella utgvor hnvisas till Rixlex.
2. Numera Arbetsmiljverket.
3. Numera Rddningsverket.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 33
1999. Operativ tillsynsmyndighet r frmst lnsstyrelsen.
Kommunen kan, p kommunens begran, verta tillsynen fr
de verksamheter som omfattas av lagstiftningens lgre kravni-
v. Rddningsverket r central tillsynsmyndighet.
Lagstiftningen gller verksamheter som hanterar farliga
kemikalier i srskilda mngder.Vilka kemikalier det gller
och grnsmngderna fr dessa nns freskrivet i sevesofr-
ordningen (1999:382) samt i Arbetarskyddsstyrelsens fre-
skrift (1999: 5) frebyggande av allvarliga kemikalieolyckor
(se nedan).
I lagstiftningen nns krav p att risker fr allvarliga olyck-
or inom verksamheten ska identieras och analyseras. Om far-
liga kemikalier hanteras i sdan omfattning att en verksamhet
omfattas av lagstiftningens hgre kravniv r verksamhetsut-
varen skyldig att lmna in en skerhetsrapport till tillsyns-
myndigheten. Skerhetsrapporten ska bland annat innehlla:
En identiering och analys av olycksrisker fr allvarliga
kemikalieolyckor genom att verksamhetsutvaren utfr
en riskanalys, dvs. en systematisk identiering och upp-
skattning av de risker fr allvarlig kemikalieolyckor som
nns i samband med verksamheten.
Vilka tgrder som ska vidtas fr att frebygga sdana
olyckor och begrnsa deras konsekvenser.
Lagen och frordningen om brandfarliga och
explosiva varor (LBE och FBE)
Enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) r
byggnadsnmnden tillstndsmyndighet nr det gller hante-
ring av brandfarliga varor. Regler om handlggning av till-
stndsrenden nns i frordningen om brandfarliga och
explosiva varor (FBE).
I beslut om tillstnd fr viss verksamhet ska byggnads-
nmnden meddela de villkor som ska uppfyllas fr att fre-
bygga skada. Enligt FBE ska Byggnadsnmnden samrda med
Rddningsnmnden, Rddningsverket och andra kommunala
eller statliga myndigheter, vilkas verksamheter berrs av ren-
det. Konkret sgs i LBE: Den som bedriver verksamhet, i vil-
ken ingr yrkesmssig hantering av brandfarliga eller explosi-
va varor, ska se till att det nns tillfredsstllande utredning om
34
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 34
riskerna fr brand eller explosion i verksamheten och om de
skador som drvid kan uppkomma.
Freskrifter och allmnna rd kopplade till LBE och LFE
utfrdas av Rddningsverket (SRV) som r central tillsyns-
myndighet. Fr anlggningar dr det nns tckande freskrif-
ter och anlggningen utfrs enligt dessa freskrifter, krvs
normalt inte att riskanalys genomfrs (med std av LBE).
Rddningsverket har inte gett ut ngra srskilda regler om
riskanalyser. Olika modeller fr hur risker redovisas och ana-
lyseras frekommer och accepteras. Analysen ska visa att
anlggningen uppfyller tillfredsstllande skerhet samt redo-
visa riskavstnd och frslag till skyddsavstnd baserat p
dimensionerande skadefall.
Arbetsmiljlagen och arbetsmiljfrordningen
Med std i arbetsmiljlagen har Arbetsmiljverket utfrdat
freskrifter (AFS 1999:5) om frebyggande av allvarliga kemi-
kalieolyckor vilket r ett resultat av att Seveso II-direktivet
infrdes i svensk lagstiftning. Freskriften r i stort sett iden-
tisk med sevesolagstiftningen och gller verksamheter som
hanterar t.ex. brandfarliga, explosiva eller giftiga mnen i
sdana mngder att de omfattas av bestmmelserna. Hr gller
som fr sevesolagen, att om en verksamhet hanterar kemikali-
er i sdan omfattning att den omfattas av lagstiftningens hgre
kravniv, r verksamhetsutvaren skyldig att lmna in en
skerhetsrapport till tillsynsmyndigheten dr bl.a. analys av
risker ska ing.
I freskriftens bilaga 3 anges det att handlingsprogrammet
(som ingr i skerhetsrapporten) ska baseras p en riskbe-
dmning som inkluderar systematisk riskanalys. Fr den sys-
tematiska analysen ska i frsta hand vedertagna metoder
anvndas.Andra metoder fr anvndas under frutsttning att
de r systematiska och att det nns metodbeskrivning som r
dokumenterad. Vidare ska det i skerhetsrapporten bl.a. redo-
visas tgrder som vidtagits fr att hindra, kontrollera eller
minimera konsekvenserna av en allvarlig kemikalieolycka.
Med std i arbetsmiljlagen har Arbetsmiljverket ven
utfrdat freskrifter (2001:1) betrffande systematiskt arbets-
miljarbete. Bestmmelserna gller alla slag av verksamhet
visx ocu s\xivui1
35
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 35
inom svl den enskilda som den offentliga sektorn. Krav p
att utreda risker stlls i 89 :
Arbetsgivaren ska regelbundet underska arbets-
frhllandena och bedma riskerna fr att ngon kan
komma att drabbas av ohlsa eller olycksfall i arbetet.
Om ngon arbetstagare rkar ut fr ohlsa eller olycksfall
i arbetet och om ngot allvarligt tillbud intrffar i arbetet,
ska arbetsgivaren utreda orsakerna s att riskerna fr
ohlsa och olycksfall kan frebyggas i fortsttningen.
Arbetsgivaren ska varje r gra en skriftlig samman-
stllning av ohlsa, olycksfall och allvarliga tillbud som
intrffat i arbetet.
De krav som stlls i freskriften omfattar alla typer av risker
bde fysiska och psykiska samt risker orsakade svl av den
normala arbetssituationen som av risker frenade med olycks-
hndelser. I freskriftens allmnna rd ges viss information
om, och exempel p, faktorer som br beaktas vid utredning
av verksamheten.
Allmn information om vilka moment som br ing i en
riskanalys redovisas bl.a. i skriften Seveso II Myndighets-
gemensam vgledning. Av Arbetarskyddsstyrelsen har ven
utgivits Checklista fr kvalitetskontroll av risk- och skerhets-
analysrapporter (Rapport 1994:4).
Rddningstjnstlagen (RL) och -frordningen (RF)
I rddningstjnstlagen ges bland annat std fr riskhantering
enligt fljande:
Kommunen ska planera och organisera en effektiv
rddningstjnst i samverkan med andra intressenter i
samhllet.
Kommunen ska verka fr att olycksfrebyggande och
skadebegrnsande tgrder vidtas.
Enskilda och verksamhetsansvariga har ett stort ansvar
fr att frhindra olyckor och begrnsa skador.
Verksamhetsansvariga fr vissa extra riskfyllda
verksamheter lggs ett srskilt ansvar fr att minska
riskerna.
36
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 36
I 43 rddningstjnstlagen str: Vid en anlggning, dr verk-
samheten innebr fara fr att en olyckshndelse ska orsaka all-
varliga skador p mnniskor eller i miljn, r anlggningens
gare eller innehavare skyldig att i sklig omfattning hlla eller
bekosta beredskap med personal och egendom och i vrigt
vidta erforderliga tgrder fr att frhindra eller begrnsa
sdana skador.
Krav p analys av risker fr anlggningar som avses i 43 RL
nns i 68 RF. Analysen kan ge underlag fr att:
Vidta olycksfrebyggande tgrder.
Vidta skadebegrnsande tgrder.
Besluta om omfattningen av beredskapen.
Upprtta planer fr rddningsinsatser.
Ge relevant information till myndigheter, anstllda och
allmnheten.
Nr det gller vilka tgrder som ska vidtagas fr att frhindra
eller begrnsa skador sgs i de allmnna rden (SRV 1994:2) att
dessa ska avgras med hnsyn till vilka konsekvenser en olycka
samkar mnniskor inom eller utanfr anlggningen, eller p
omgivande milj. Beslut om skadefrebyggande tgrder ba-
seras ofta p dimensionerande olyckshndelser. Sdana br
bestmmas i samrd med kommunen. Tillsynen ver tillmp-
ningen av 43 RL ankommer p rddningsnmnden i kommu-
nen, p lnsstyrelsen i lnet och centralt av Rddningsverket.
Plan och Bygglagen (PBL)
Risker fr hlsa och skerhet ska beaktas i kommunala planer
och beslut enligt Plan och Bygglagen (PBL). I samband med
tillstndsprvning enligt PBL om bygglov och marklov kan
det bli aktuellt att identiera och bedma risker fr omgiv-
ningen. Speciellt viktigt r detta nr riskomrdet gr in p
angrnsande fastigheter. I dessa fall mste skyddsomrdet
med restriktioner fr markanvndning infras i kommunens
detaljplan. Normalt kan prvning enligt PBL samordnas med
annan tillstndsprvning, t.ex. enligt LBE. Mer att lsa om
hnsynstagande till hlsa och skerhet i kommunala planer
och beslut nns i Bttre plats fr arbete (Boverket, 1995).
visx ocu s\xivui1
37
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 37
Myndighetssamverkan
Som framgr av den korta genomgngen ovan nns det era
omrden dr olika myndigheter har gemensamma intressen.
r 2001 tog AV, NV, SRV och SI fram en gemensam hand-
bok, Seveso II Myndighetsgemensam vgledning, som be-
handlar svenska regler rrande allvarliga kemikalieolyckor
samt vgledning fr tillmpning av dessa regler. Informatio-
nen ligger p internet och ska vara tkomlig frn de berrda
myndigheternas hemsidor.
2.3.2 Etiska vervganden
Skerhet r en naturlig del av det vidare kvalitetsbegreppet.
Trygghet och skerhet tas i vrt samhlle fr givet. Som med-
borgare ska man inte behva knna oro fr att den kommun
man vistas i inte hanterar riskfrgor p ett professionellt stt.
ven om vi som medborgare sjlva utstter oss fr risker, br
riktmrket vara att inte utstta ngon annan fr nya risker eller
frhjd riskniv.
2.3.3 Tekniska vervganden
Olika typer av industriella verksamheter r exponerade fr
olika risker. Typ av hndelser samt sannolikhet och konse-
kvens fr dessa skiljer sig t. Behovet av riskanalys varierar och
mste vrderas individuellt. Faktorer som motiverar genomf-
randet av riskanalyser kan vara knutna till tillverkningspro-
38
RI SKANALYS
Figur 2.4 Kostnads-
isberget (Bird &
Germain, 1996).
1
5 50
1 3
Kostnader fr
materiella skador
Diverse kostnader
Personskador och
sjukfrnvarokostnader
Skador p byggnader och utrustning
Skador p produkter och material
Produktionsavbrott
Juridiska kostnader
Rddningstjnst/restvrdesrddning
Tid fr olycksutredningar/-rapporter
vertid/extra personal
Frlorade marknadsandelar
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 38
cessen, fretagets lokalisering och dess omgivning eller rela-
tioner till omvrlden.
Exempel p speciella faktorer i tillverkningsprocessen som
motiverar genomfrandet av riskanalyser r:
Infrande av ny teknik eller ny tillmpning av knd teknik.
Bruk av nya kemikalier eller nya konstruktionsmaterial.
Hantering av farliga (reaktionsbengna, toxiska) mnen.
Hantering av mnen under hg temperatur eller hgt tryck.
Strningsknslighet.
Andra faktorer kan vara knutna till anlggningens lokalisering:
Lokalisering intill bostadsomrden.
Lokalisering intill annan riskbetonad industri.
Lokalisering dr omgivningspverkan p anlggningen eller
produktionsprocessen kan uppst (luft, vatten, skred, etc.).
Lokalisering som krver transport genom ttbebyggda
omrden.
Relationer till omvrlden (kunder, allmnhet):
Knslighet fr leveransavbrott.
Knslighet fr avvikelser i produktkvalitet.
Knslighet fr miljstrningar utanfr anlggningen.
2.3.4 Ekonomiska vervganden
Resultatet av en olycka (eller strning) i verksamheten mts i
olika typer av frluster. Dessa frluster kan vara knutna till
skador p person, egendom, milj eller produktionsbortfall.
Dessa frluster pverkar alla det ekonomiska resultatet fr
verksamheten och medfr minskad vinst.
I den underskning av samhllets kostnader fr olyckor
som diskuterades tidigare (Sund, 1997) uppskattades samhl-
lets kostnader till 37 mdr kr under ett r (hrav utgjordes 46%
av medicinska kostnader och kostnader fr rehablitering). Det
r viktigt att notera att denna uppskattning inte beaktar samt-
liga de kostnader som drabbar en verksamhet i samband med
olyckor. Oavsett om olyckor leder till personskador eller inte s
kostar de pengar mycket pengar. Personskador och sjukdo-
mar utgr fr de esta verksamheter en frhllandevis liten
del av dessa kostnader. Detta skdliggrs av frhllandet mel-
visx ocu s\xivui1
39
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 39
lan det som ligger under och det som ligger ver vattenytan i
gur 2.4.
Detta innebr att det nns ett betydande ekonomiskt inci-
tament att med hjlp av bl.a. riskanalyser reducera antal och
omfattning av olyckor och strningar i verksamheten. En fr-
utsttning fr att detta ska vara uppenbart fr var och en r
givetvis att de verkliga kostnaderna fr olyckor och strningar
r knda, vilket ofta inte r fallet.
2.3.5 Politiska vervganden
Om man som politiker har tilltit en farlig verksamhet som drab-
bas av en olyckshndelse s har man frsatts i en besvrlig situa-
tion. Risken nns att man fr st till svars och utsttas fr kraftiga
angrepp, eventuellt med krav p att man ska frntrda sin befatt-
ning. Det kan alltid vara klokt att identiera de vrsta olyckssce-
narierna och stta sig in i vilka frgor som vore troliga att man
stlls infr vid en presskonferens efter en eventuell olycka.
2.4 Orsaker till olyckor och tillbud
I detta avsnitt ges denitioner p olyckor och tillbud. versikt-
ligt beskrivs vidare hndelsekedjan fram till en olycka eller ett
tillbud samt hur man kan frhindra, eller avbryta ett sdant
hndelsefrlopp.
Skerhet. Att ha kontroll ver sdana onskade hndelser som
kan leda till frluster.
Olycka. En onskad hndelse som leder till frluster (skada p,
eller frlust av, mnniska, maskin, material, produktion, affrs-
mjlighet, anseende m.m.)
Tillbud. En onskad hndelse som, under andra omstndighe-
ter, kunnat leda till frluster.
2.4.1 Orsaker till olyckor
Fr att skapa frstelse fr betydelsen av skerhetstyrning
redovisas nedan versiktligt det hndelsefrlopp som leder
fram till olyckor och andra frluster.
40
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 40
Modell fr olycksorsaker. Det nns mnga modeller fr kart-
lggning av skadeorsaker och orsakssammanhang. Ett ertal
av dessa modeller r komplexa och drfr svra att frst och
komma ihg. Den modell fr frlustorsaker som visas i gur
2.6 r enkel och innehller viktiga nyckelpunkter.
Resursfrluster orsakade av olyckor. Resultatet av en olycka
mts i olika typer av frluster. Dessa kan vara knutna till ska-
dor p person, egendom eller milj eller produktionsbortfall.
Dessa frluster pverkar det ekonomiska resultatet fr verk-
samheten och medfr minskad vinst. Nr en olyckssekvens
startat kan utfallet vara en frga om slumpen. Effekten av
olyckan kan vara allt frn obetydlig till katastrofal; frn en
skrma till era omkomna, frn en enkel strning till en total-
skada p anlggningen.
Skadan/frlusten r oftast resultatet av kontakt med ett
mne eller ett energislag (kemisk, termisk, akustisk, mekanisk,
elektrisk, etc.) som verstiger kroppens eller strukturens hll-
visx ocu s\xivui1
41
Frlorad tid - ddsfall
Smrre olycksfall
Egendomsskador
Tillbud
Heinrich British
Safety
Council
Bird Health &
Safety
Executive
1 1 1 1
29 50 10 11
300 80 30 ?
? 400 600 441
Otillrcklig
styrning
Brister i:
Program
Standard
Efterlevnad
Grundlggande
orsaker
Brister i
samband med:
Personliga
faktorer
Arbetsfaktorer
Direkta
orsaker
Avvikelse p g a
undermliga:
Handlingar
Frhllanden
Onskad
hndelse
I form av:
Fysisk
belastning
Kemisk
pverkan
Psykisk
pverkan
Resurs-
frlust
Skada p:
Mnniska
Maskin
Material
Milj
Figur 2.5 Fyra
statistiska under-
skningar som
beskriver relationerna
mellan olika olycks-
typer (Bird & Germain,
1996).
Figur 2.6 Modell fr
frlustorsaker (Bird &
Germain, 1996).
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 41
fasthet. Fr mnniskor kan det innebra skr-, brnn-, skrubb-,
frakturskador m.m. eller frndring och pverkan av kropps-
funktioner (cancer, asbestos eller drunkning). Fr egendom
kan det innebra brand-, ras- eller strukturella skador.
Nr en hndelse resulterar enbart i skador p maskiner
eller frlust av produktion r det fortfarande en olycka. Ibland
orsakar en olycka skador p bde mnniskor, milj och egen-
dom, men som framgr av pyramiderna i gur 2.5 frekom-
mer det mnga er skador p egendom n p mnniskor.
Skerhetsprogram som inte utreder eller drar erfarenheter
av olyckor som orsakar egendomsskador, missar mer informa-
tion om olyckor n vad de analyserar och drigenom ocks
mnga av mjligheterna att reducera frlusterna.
Onskad hndelse/olycka. Detta r den hndelse som leder till
frlusten den kontakt som orsakar skadan. Om mjligheten
till kontakt tillts existera r vgen alltid ppen fr skada p
kropp eller freml och en energiutvxling som verskrider vad
dessa tl utan att skadas.S till exempel innehller en kropp som
r i rrelse en viss energimngd som verfrs till den kropp eller
det freml den trffar. Om energimngden som verfrs r fr
stor orsakas skada p kroppen eller fremlet. Detta gller inte
bara rrelseenergi utan ven elektrisk energi, ljudenergi, vr-
meenergi, strlningsenergi och kemisk energi.
Direkta orsaker. De direkta orsakerna till olyckor eller tillbud
r de frhllanden som existerar precis fre hndelsen. Dessa
kan delas upp i undermliga handlingar eller praxis (hand-
lingar eller praxis som kan medverka till att en olycka sker)
och undermliga frhllanden (frhllanden som kan tillta
en olyckshndelse). Fr att ge dessa begrepp en mera konkret
innebrd ges ngra exempel i tabell 2.3.
Undermlig praxis och undermliga frhllanden r
symptom p svagheter i skerhetsstyrningen och ska behand-
las som sdana. Om man bara behandlar symptomen kommer
man inte t roten till det onda och problemen kommer att
terupprepas. I den vidare identieringen av problemorsaker-
na mste drfr fljande frgor besvaras:
Varfr har en undermlig praxis uppsttt eller utvecklats?
42
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 42
Varfr tillts undermliga frhllanden existera?
Vilka svagheter i styrsystemet nns som tillter denna
praxis, eller detta frhllande, att existera och f fortg?
Fr att hitta bestende lsningar mste man n de grundlg-
gande orsakerna.
Grundlggande orsaker. Grundlggande orsaker r detsamma
som de verkliga orsaker som ligger bakom symptomen; orsa-
ker till att undermlig praxis eller undermliga frhllanden
fr uppst eller fortg. Identiering av dessa faktorer r en nd-
vndighet fr att kunna skapa en meningsfylld och effektiv
styrning. De direkta orsakerna r ofta uppenbara p en skade-
plats eller i en olycksutredning, medan det krvs en strre
insats fr att identiera de grundlggande orsakerna och fr att
f kontroll ver dem.
P samma stt som det r till hjlp att dela in direkta orsa-
ker i tv kategorier kan man dela in grundlggande orsaker
i Personliga faktorer och Arbetsfaktorer: Se tabell 2.4.
I de grundlggande orsakerna ligger frklaringen till var-
fr folk anvnder sig av undermliga arbetsmetoder. Det sger
sig sjlvt att en person inte r motiverad att flja en procedur
som han/hon aldrig ftt lra sig flja/frst. P liknande stt
kommer en arbetare, som handhar en maskin som krver ett
noggrant och skickligt handlag, inte att kunna skta utrust-
ningen p ett effektivt och skert stt utan att ha ftt handledd
trning. Dessutom behvs upprepad trning fr bevarad
visx ocu s\xivui1
43
Tabell 2.3 Exempel
p uppdelning av
direkta orsaker.
Undermliga Stta skerhetsutrustning ur funktion.
handlingar (eller praxis) Felaktig anvndning av maskiner och utrustning.
Underltenhet att anvnda personlig skyddsutrustning.
Pverkan av alkohol och/eller andra droger.
Undermliga Otillrckliga varningssystem.
frhllanden Otillrcklig eller felaktig skydds-/skerhetsutrustning.
Brand- och explosionsrisker.
Farlig milj: gaser, damm, rk, ngor.
Exponering fr extrema temperaturer.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 43
skicklighet. De grundlggande orsakerna frklarar ocks var-
fr undermliga frhllanden existerar. Utrustning och mate-
rial som handlas in kommer att vara av undermlig kvalitet
om det inte nns tillrckligt goda normer eller om man inte
fljer normerna. Fabriker kommer att byggas med otillfrlitli-
ga konstruktioner och processlsningar om det inte nns
ordentliga konstruktions- och byggnormer. Utrustning kom-
mer att bli utsliten och orsaka skador om det inte nns riktiga
kriterier fr urval, anvndning eller underhll.
Otillrcklig styrning. Forskning inom kvalitetsskringsomr-
det visar att upp till 80% av de fel som grs har sin uppkomst i
frhllanden som bara ledningen kan pverka. Detta br
motivera fretagsledningen att tnka igenom hur organisatio-
nen (ledningsmetoderna) i ett fretag kan pverka de anstll-
das beteende. Oavsett stllning administration, marknadsf-
ring, produktion, kvalitetsskring, konstruktion, inkp eller
skerhet mste en arbetsledare eller chef eller fretagsledare
styra verksamheten genom att planera, organisera, leda och
flja upp arbetet p ett effektivt stt. Utan styrning ligger
vgen ppen fr ett hndelsefrlopp som, om det inte kan
bringas under kontroll i tid, kommer att resultera i frlust av en
eller annan sort. Det nns tre vanliga orsaker till brist i styr-
ningen:
44
RI SKANALYS
Tabell 2.4 Exempel p
uppdelning av grund-
lggande orsaker.
Personliga faktorer Otillrcklig kapacitet.
Fysisk/Fysiologisk.
Mental/Psykologisk.
Otillrckliga kunskaper.
Stress.
Fysisk/Fysiologisk.
Mental/Psykologisk.
Dlig eller fel motivation.
Arbetsfaktorer Dlig utformning av arbetsplatsen.
Dligt underhll.
Dlig utrustning, material och verktyg.
Undermliga normer fr arbetsutfrande.
Frslitning.
Dligt ledarskap och/eller vgledning.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 44
Otillrckligt program (programmet ej anpassat till
verksamheten eller viktiga moment saknas).
Otillrcklig standard (kraven r otillrckliga eller
ospecika).
Dlig efterlevnad av standard (bentliga krav uppfylls ej).
2.5 Skerhetsledningssystem
Man kan nr det gller skerhetsarbetet i industriella anlgg-
ningar urskilja tre steg i utvecklingen: 1. Inriktning p tekniska
problem, 2. Inriktning p operatrsfel och 3. Inriktning p orga-
nisations- och ledningsfaktorer.
Det r idag en etablerad sanning att lednings- och organi-
sationsfaktorer har en avgrande betydelse fr skerheten.
Detta har medfrt ett kande intresse fr organisations- och
ledningsfaktorer som ocks terspeglas i offentliga regelverk.
Riktlinjer och hjlpmedel har ocks givits ut av myndigheter
och branschorgan, t.ex. Riskhantering 1. Administrativ SHM
(Skerhets, Hlsa och Milj)-revision (Kemikontoret, 1996).
Att skapa ett skerhetsledningssystem innebr att en orga-
nisation dokumenterar sina ledningsprocedurer fr att skra
att frhllanden, aktiviteter och arbetsuppgifter som kan p-
verka hlsan och skerheten fr medarbetare eller nrboende
r planerade, organiserade, verkstllda och kontrollerade i
enlighet med lagstadgade krav och organisationens interna
regler. Mnga av de faktorer som skapar ett framgngsrikt
arbete med skerhetsledning r desamma som skapar fram-
gngsrik fretagsledning generellt och som ternns i kvali-
tetsstandarden ISO 9001 eller miljstandarden ISO 14001.
Som framgr av PDCA-cirklarna (Plan-Do-Check-Act) i gur
2.7 kan likartade synstt tillmpas inom svl skerhets- som
miljledningssystem.
2.5.1 Innehll i ett skerhetsledningssystem
I tabell 2.5 redovisas exempel p aktivitetsomrden som kan
ing i ett skerhetsledningssystem.
Vikten och relevansen av dessa omrden varierar beroende
p anlggningens komplexitet, riskniv m.m. Nedan ges en
kort beskrivning av ngra omrden som ofta r av stor vikt.
visx ocu s\xivui1
45
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 45
Planerade inspektioner och underhll
Syftet med underhll och planerade inspektioner r att fre-
bygga haverier, identiera farliga frhllanden och att vidta
tgrder innan en punkt ns dr en olycka intrffar. Frutom
planerat och frebyggande underhll samt inspektion av ut-
rustning som r en ndvndig del av verksamheten br an-
lggningar och arbetsplatser regelbundet genomg:
Allmnna internkontrollinspektioner i syfte att upptcka
avvikelser frn uppsatta normer och fr att skerstlla god
ordning.
Intern och extern inspektion av kritisk utrustning/kritiska
delar som skulle kunna ge upphov till speciellt farofyllda
situationer om de skulle fela.
46
RI SKANALYS
Figur 2.7 Exempel p
PDCA-cirklar inom
milj- och skerhets-
ledningssystem.
U
t
v
r
d
e
r
a
P
l
a
n
e
r
a
K
o
n
t
r
o
l
l
e
r
a
G
e
n
o
m
f
r
a
Stndig
frbttring
Miljaspekter
Lagar och andra krav
vergripande och detaljerade ml
Miljledningsprogram
Organisationsstruktur
- Utbildning
- Kommunikation
- Dokumentation
Dokumentstyrning
Verksamhetsstyrning
Ndlgesberedskap
Ledningsgenomgng
Revision av
miljledningssystem
Redovisande dokument
Korrigerande och
frebyggande tgrder
vervakning och mtning
U
t
v
r
d
e
r
a
P
l
a
n
e
r
a
K
o
n
t
r
o
l
l
e
r
a
G
e
n
o
m
f
r
a
Stndig
frbttring
Ml
Organisation och personal
- roller/ansvarsfrdelning
- utbildningsbehov
- utbildningsplaner
Riskidentifiering
Beredskap
Styrning
- arbetsmetoder
- arbetsimnstruktioner
- utbildning/vning
- hantering av ndringar
Utvrdering och revision
- programrevisioner
Resultatuppfljning
- utvrdering/efterlevnad
- anmlan och utredning
- internrevisioner
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 46
Alla inspektioner, oavsett typ, ska ske med regelbundna, pla-
nerade, intervall som faststllts med hnsyn till lokala frut-
sttningar. Normerna fr inspektionerna ska ange vem som
ska gra dem, hur de ska gras, hur ofta de ska gras, hur de
ska dokumenteras samt hur verkstlligheten ska fljas upp.
Skerhetsregler och arbetstillstnd
Allmnna skerhetsregler r sdana som gller alla (bde egen
personal, entreprenrer och beskare) som vistas p en
arbetsplats. Dessa regler, som br vara f, enkla och lttfattliga,
ska vara tillgngliga t.ex. i broschyrer i ckformat och p
anslagstavlor. Srskilda skerhetsregler r sdana som r till-
lmpliga fr specika arbetsuppgifter och frutstter att
ngon typ av kartlggning gjorts s att de arbetsuppgifter med
strst behov av srskilda regler har kunnat identieras. System
med skriftliga tillstnd fr arbeten, t.ex. fr Heta Arbeten, r
ytterligare ett stt att styra aktiviteter s att olyckor eller andra
frluster undviks.
Styrning av konstruktion och frndring
Ett effektivt skerhetsarbete mste med ndvndighet omfatta
bde goda skerhetsarbetsrutiner och detaljerad skerhetstek-
nik. Anvndandet av effektiva regler fr skerhetsgranskning
av projekt bidrar till att eliminera eller begrnsa faror tidigt i
ett projekt innan processer utvecklas, anlggningar planeras
visx ocu s\xivui1
47
Tabell 2.5
Exempel p element i Ledarskap och administration.
program fr styrning Planerade inspektioner och underhll.
av skerhet och hlsa Analys och procedurer fr kritiska arbetsuppgifter.
Utredning och analys av olyckor och tillbud.
Arbetsobservation.
Beredskap.
Skerhetsregler och tillstnd fr arbeten/Personalutbildning.
Personlig skyddsutrustning.
Styrning av hlsa och hygien.
Styrning av konstruktion och frndring.
Intern/extern kommunikation.
Rekrytering och placering.
Styrning av varor och tjnster.
Systemutvrdering (interna revisioner).
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 47
och byggnader konstrueras. Hantering av faror p detta stt r
lngt mer kostnadseffektivt n att omkonstruera eller byta ut
utrustning eller faciliteter nr de vl r p plats. Drfr br nya
anlggningar, ny utrustning eller frndringar i bentliga
anlggningar granskas under hela projektets gng fram till
driftstart. Granskningar ska gras bde av konstruktionsfr-
ndringar och av processfrndringar (t.ex. ndring av drift-
parametrar). Omfattningen av granskning r avhngig av pro-
jektets storlek men det viktiga r att alla frndringar granskas
med systematik.
Personalutbildning
En viktig uppgift fr ledningen r att se till att medarbetarna
har de kunskaper som behvs fr att de ska kunna utfra sina
arbetsuppgifter i enlighet med de krav som r ndvndiga fr
att uppn en god skerhet. Drfr mste programmet sker-
stlla att:
Utbildningskraven fr varje befattning inom
organisationen faststlls.
Utbildningsprogram som fyller dessa krav upprttas.
Utbildningens effektivitet kontrolleras.
Utredning av olyckor och tillbud
Om en olycka, trots alla vidtagna frsiktighetstgrder intrf-
far, ska dess omstndigheter och orsaker utredas. En sdan
utredning, vl genomfrd, ger information som r anvndbar
nr det gller att frhindra en upprepning. Utredningen kan
vidare peka p brister i rutiner, brister i efterlevnad, behov av
utbildning, m.m. P samma stt br s mycket lrdom som
mjligt inhmtas om orsakerna till tillbud eftersom de ger
tidig varning om brister i skerheten.
Ett tillbud r mycket lttare att frbise, eller kanske till och
med mrklgga, n en olycka. Medarbetarna br drfr upp-
muntras att rapportera ven till synes triviala tillbud lika sam-
vetsgrant som allvarliga olyckor. Om frre tillbud n olyckor
rapporteras r det uppenbart att systemet inte klarar att hmta
in tillgnglig anvndbar information.
En utredning ska alltid innefatta en analys av orsakerna.
Detta inbegriper att faststlla bde de direkta och de grundlg-
48
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 48
gande orsakerna fr att utifrn dessa kunna klarlgga de bris-
ter i styrningen av skerhetsarbetet som ligger bakom utveck-
lingen till en olycka.
Beredskap
Inom alla organisationer br det nnas planer fr att bemstra
och begrnsa olyckor som kan uppkomma. Planerna br ha
sin bakgrund i en riskidentieringsprocess s att de r struk-
turerade p ett sdant stt att de faktiskt kan hantera de risker
som organisationen exponeras fr. Planeringen innebr att
alla medarbetare inom organisationen ska veta vilka uppgifter
de har att utfra vid en olycka. Alla som ingr i beredskapspla-
nerna ska ges utbildning och instruktioner fr de ndsituatio-
ner som bedms kunna intrffa. Det r ocks viktigt att pla-
nerna provas regelbundet och uppdateras vid frndringar i
organisation och produktion.
2.5.2 Betydelsen fr riskhantering
Som konstaterat ovan s har organisations- och ledningsfr-
gor en avgrande inverkan p riskerna i verksamheten. Trots
detta anvnds i riskanalyser oftast generiska feldata vilka kan
vara verdrivet optimistiska eller pessimistiska nr de tillm-
pas p en enskild verksamhet. Uppfattningarna skiljer sig t
nr det gller hur stor variation i risk som kan orsakas av orga-
nisations- och ledningsfaktorer. Enighet rder dock om att
skillnaderna r betydande, faktorer p 10100 nmns i olika
sammanhang.
Inom maritim verksamhet r det stor skillnad i olyckssta-
tistiken fr fartyg frn olika aggstater. International Mariti-
me Organisation (IMO) har berknat att sannolikheten att ett
fartyg ska bli inblandat i en olycka var ver hundra gnger
strre fr fartyg frn aggstater med den smsta statistiken n
fr fartyg frn aggstater med den bsta statistiken. tminsto-
ne en del av denna stora skillnad kan direkt hnfras till skill-
nader i aggstaternas standarder fr skerhetsledning.
Vilka de kvantitativa effekterna n r p riskniverna r det
klart att en riskanalys som negligerar det skerhetslednings-
system som nns i organisationen inte kommer att ge en rtt-
visande helhetsbild av anlggningens skerhet. Organisations-
visx ocu s\xivui1
49
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 49
och ledningsfaktorer mste beaktas. Detta r srskilt viktigt
nr man ska utveckla en strategi fr frbttring av skerheten.
Om en riskanalys bara beaktar anlggningens hrdvara och
snvt tekniska frgor kommer varje rekommendation frn
riskanalysen att enbart vara fokuserad p tekniska hrdvaru-
frgor. I mnga fall kommer kostnaderna fr sdana installa-
tioner att vara avskrckande hga och svra att motivera ur ett
kostnads-nytto-perspektiv.
Emellertid kan frndringar i ledningssystemen bidra med
mycket strre frbttringar i den vergripande skerheten fr
proportionellt mycket lgre investering. Det betyder inte nd-
vndigtvis att sdana investeringar r billiga. Frbttringar av
utbildning, skapande av bttre procedurer etc. kan krva avse-
vrda anstrngningar och mycket tid.
2.6 Strategier fr riskhantering beroende p
riskernas karaktr
Olika system baserade p olika teknologier och aktiviteter
innebr olika typer av risker. Det har medfrt att olika meto-
der har utvecklats fr att kontrollera riskfrhllandena. Figur
50
RI SKANALYS
Figur 2.8 En
illustration av
grundlggande
karakteristika fr olika
typer av olyckskllor
som har medfrt tre
urskiljbara och
principiellt olika
strategier fr risk-
hantering (Svedung &
Rasmussen, 1997).
Konsekvens av olycka
Frekvens av olycka
1. Empirisk
skerhetsstyrning
2. Evolutionr
skerhetsstyrning
3. Analytisk
skerhetsstyrning
1. Relativt frekventa olyckor
med begrnsade konsekvenser.
Exempel: Arbetsolyckor, trafikolyckor
2. Olyckor med lg frekvens och
stor konsekvens.
Exempel: Flyg- och jrnvgsolyckor
3. Olyckor med mycket lg frekvens
och katastrofala konsekvenser.
Exempel: Krnkraftsolyckor
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 50
2.8 visar hur tre principiellt olika metoder fr riskhantering
kan kopplas till frekvenser och mjliga konsekvenser av indi-
viduella olyckor i samband med olika olyckskllor.
Empirisk skerhetsstyrning. Som exempel kan tas arbets-
skerhet, som fokuserar p relativt frekventa smskaliga olyck-
or. Riskfrhllandena r kopplade till ett mycket stort antal
arbetsprocesser och skerhetsnivn kan mtas direkt genom
antalet rapporterade olyckor (olyckor som medfr frnvaro
frn arbetsplatsen, LTIs, Lost Time Injuries) och antalet fr-
olyckade. Det innebr att fr olika aktivitetsslag kan den all-
mnna skerhetsnivn kontrolleras empiriskt genom statistis-
ka studier av intrffade olyckor.
Evolutionr skerhetsstyrning. Hr r fokus p olyckor med
lg frekvens och medelstora konsekvenser. Inom denna kate-
gori utvecklas skrare system, exempelvis genom konstruk-
tionsfrbttringar, baserade p analys av individuella strre
olyckor. Som exempel kan nmnas hotellbrnder, yg- och
jrnvgsolyckor. Skerhetsarbetet fokuseras p kontrollen av
enskilda identierade olycksfrlopp. De kan glla hndelser
och tillstnd svl fre som efter mjliga kritiska hndelser.
Normalt har era barrirer etablerats genom en fortgende
utveckling mot frbttrad skerhet. I sdana fall fokuseras
riskhanteringen p att kontrollera och underhlla barrirer
mot skilda olycksfrlopp.
Analytisk skerhetsstyrning. Fokus r p skydd mot mycket
sllsynta och ej accepterbara olyckor. D den teknologiska
utvecklingstakten r hg r en fortgende evolution av lgrisk-
system, enligt 2 ovan, inte lngre en mjlig vg. I stllet mste
riskerna i samband med nya industriella installationer frut-
sgas. Hrvid utgr man frn modeller av de processer som
anvnds och de riskfrhllanden som gller i samband med
dessa. Fr detta ndaml har kvantitativa riskanalyser (QRA)
utvecklats. Systemutformningen baseras p en uppskattning
av sannolikheten fr en fullskalig olycka, utgende frn en
uppskattning av sannolikheten fr att samtliga skyddssystem
r satta ur spel samtidigt. Om den tolererbara risknivn r
visx ocu s\xivui1
51
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 51
given liksom tillfrlitligheten (med hnsyn till underhllet)
hos olika skyddssystemen (vilka kan vara knda genom statis-
tiska bestmningar) s kan antalet funktionellt oberoende
skyddssystem som behvs uppskattas.
2.7 Referenser
Arbetarskyddsstyrelsen, 1992. Yrkesrisker 19901991. Stockholm:
Statisitiska Centralbyrn.
Bird, F.E. & Germain, G.L. 1996. Practical Loss Control Leadership.
Det Norske Veritas (USA).
Boverket. 1995. Bttre plats fr arbete. Allmnna rd 1995:5.
Karlskrona: Boverket.
Douglas, M. 1992. Risk and blame. Essays in cultural theory.
London: Routledge.
Gustafson, P. 1997. Kn, risk och olyckor En forskningsversikt.
Karlstad: Rddningsverket.
Kemikontoret. 1996. Administrativ SHM revision. Riskhantering 1.
Kemikontoret.
Mattson, B. 2000. Riskhantering vid skydd mot olyckor problemlsning
och beslutsfattande. Karlstad: Rddningsverket.
Riskkollegiet. 1993. Upplevd risk Information frn riskkollegiet.
Riskkollegiet.
Riskkollegiet. 1998. Beslut under skerhet Information frn risk-
kollegiet. Riskkollegiet.
Rddningsverket. 2001a. Rddningstjnst i siffror 2000.
Rddningsverket. 2001b. Ddsbrnder 2001.
Schyllander, J. 1998. Ett ramprogram fr forskning och utveckling inom
riskhanteringsomrdet. Karlstad: Rddningsverket.
Sjberg, L. 1995. Diffusa risker. Oro och riskuppfattning.
Forskningsrdsnmnden.
Sund, B. 1997. Samhllets kostnader fr olyckor.
Svedung, I. & Rasmussen, J. 1997. Riskhantering i ett systemperspektiv.
Theden,T. 1998. Risker i tekniska system Riskanalys.
Utbildningsradion.
52
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 52
.iim\1 om ..ivs
53
kapitel 3
Allmnt om
riskanalys
I detta kapitel ges en vergripande beskrivning av principerna
fr genomfrande av riskanalys. Ett antal analysmetoder be-
skrivs kortfattat och kriterier fr val av metod diskuteras. Fr
mer konkreta rd om genomfrande av riskanalyser inom ngra
olika omrden hnvisas till kapitel 4, Genomfrande av analys.
3.1 Riskanalys och -hantering; processen
3.1.1 Arbetsgng
Mlet fr riskanalyser r att belysa var och hur olyckor, tillbud
och strningar kan intrffa, hur ofta de kan tnkas ske och vil-
ka konsekvenser som kan uppst. Dessa kunskaper utgr
underlag fr vrdering av riskerna och beslut om riskreduce-
rande tgrder. Riskanalysen r en del av den mer omfattande
riskhanteringsprocessen (gur 3.1).
Riskhanteringsprocessen kan ocks beskrivas med hjlp av
gur 3.2. Riskanalysen utgr en del av denna process och anses
ofta omfatta fljande delar (SS-EN 1050, 1996):
Deniera ml och avgrnsningar.
Inventera och identiera risker.
Analysera risker, innefattande bedmning av sannolikhet
och konsekvens.
ven om handboken i frsta hand behandlar riskanalys, r det
p sin plats att hr kort diskutera riskhantering mer allmnt.
Riskhantering kan utfras p era stt. Den br dock alltid ske
i form av en strukturerad och systematisk process under stn-
dig utveckling. Riskhantering innefattar hela kedjan, frn de-
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 53
54
RI SKANALYS
nition av ml och avgrnsningar, via riskidentiering och ana-
lys av risker till vrdering av risk, genomfrande av riskredu-
cerande tgrder samt uppfljning och erfarenhetsterfring.
Riskhantering enligt ovan kan anvndas som arbetsmetod
p olika niver, alltifrn behandling av vergripande frgor
rrande en kommun eller ett fretags trygghet och skerhet
till hantering av enskilda riskkllor. Den kan ocks tillmpas
p enskilda verksamhetsomrden, t.ex. teknisk frsrjning,
fysisk planering, skola och omsorg.
Beroende p vilken niv man benner sig varierar de ing-
ende momenten med avseende p grad av konkretisering och
detaljeringsniv. Fr att undvika att den fortsatta beskrivning-
en av de i riskhanteringen ingende momenten blir alltfr vid-
lyftig och svrverskdlig utgr vi fortsttningsvis frn att
riskanalysen och riskhanteringen omfattar en specik verk-
samhet (t.ex. transport av farligt gods p jrnvg inom en
kommun) eller ett specikt fretag.
Nedan ges en kort beskrivning av de olika momenten i risk-
hanteringsprocessen s som den r beskriven i gur 3.2. I tex-
ten anvnds begreppen kvantitativ respektive kvalitativ risk-
analys. I den kvantitativa analysen berknas frekvenser fr iden-
tierade olyckshndelser och konsekvenser av dessa. Frekven-
Kvalitativ
analys
Bedmningar
Kvantitativ
analys
FTA HTA
Systemkonstruktion
Riskidentifiering
?
?
?
?
? ?
x x x
x
x
?
? x x
?
x ?
? ?
?
Kriterier
Nytta Kostnader
1.
2.
3.
4.
5.
Beslut
Riskanalys
Riskvrdering
Riskhantering
Figur 3.1 Risk-
hanteringsprocessen.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 54
.iim\1 om ..ivs
55
ser och konsekvenser uttrycks i tal, t.ex. frvntat antal hndel-
ser och frvntat antal skadade personer under en viss tidspe-
riod. I den kvalitativa analysen grs erfarenhetsbaserade be-
dmningar. Frekvens och konsekvens uttrycks hr ofta i relati-
va termer som hglgmycket lg, etc. (se vidare avsnittet
Kvalitativa eller kvantitativa analyser nedan).
Beskrivningarna av de olika momenten r medvetet kort-
fattat hllna. Detta i syfte att skapa en verblick ver processen
riskanalys och riskhantering. Frdjupade beskrivningar av de
olika momenten ges i kapitel 4, Genomfrande av analys.
Det r vrt att notera att begreppen riskanalys, riskvrde-
ring, riskuppskattning, riskbedmning och riskberkning an-
vnds i mnga sammanhang och ofta med olika betydelse.
Andra tolkningar n de som hr ges uttryck fr frekommer.
3.1.2 Denition av ml och avgrnsningar samt
utarbetande av kriterier fr riskvrdering
Utifrn vergripande ml och policies ska konkreta ml fr
den aktuella analysen etableras. Det r viktigt att formulera
tydliga ml fr att analysarbetet ska kunna bedrivas effektivt
Kriterier fr
vrdering av
risk
Ml och
avgrnsningar
Inventering
Analys
Vrdering
Skerhets-
tgrder
Riskniv
S K
Uppfljning
och risk-
kommunikation
Omvrlden
Figur 3.2 Schematisk
bild av element inom
riskhantering
(Rddningsverket,
2001).
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 55
samt fr att arbetet ska kunna utvrderas. Mlbeskrivningen
ligger till grund fr nrmare denition av:
Syfte med arbetet:
Vad ska arbetet leda fram till?
Vilka beslut ska arbetet ligga till grund fr?
Erforderlig detaljeringsgrad.
Avgrnsningar t.ex. med avseende p:
Fysiska grnser och grnssnitt gentemot anvndare och
anslutande system.
Vilka risker som ska beaktas (person, milj, ekonomi).
Tidsgrnser Vilken tidshorisont arbetar vi med?
Vilka faser av verksamhetens livstid ska beaktas
(byggnation, drift, avstllning)?
Avgrnsning av arbetet mste ske utifrn de uppsatta mlen
och med hnsyn tagen till tillgngliga resurser.
Det r ocks viktigt att i ett tidigt skede fundera ver vilka
kriterier identierade och bedmda risker ska vrderas efter.
Detaljeringsgrad, metod och avgrnsningar mste vljas s att
analysresultatet kan relateras till valda kriterier.
3.1.3 Inventering och identiering av risker
Identiering av risker (eller mer korrekt skadehndelser) r ett
av de viktigaste momenten vid genomfrande av en riskanalys
eftersom man hr, i realiteten, bestmmer analysens innehll.
Risker som inte r identierade blir inte heller analyserade.
Detta i sin tur innebr att riskerna med den aktuella verksam-
heten och behovet av skerhetshjande tgrder underskattas.
Eventuellt kan viktiga skerhetstgrder helt frbises.
Mlsttningar med riskidentieringen kan beskrivas av
fljande punkter.
Primra mlsttningar
Fullstndighet: Alla risker ska identieras.
Kunskapsbaserad: Tidigare erfarenheter (olyckor eller
incidenter eller analyser) ska beaktas.
Multi disciplinr: Erfarenheter frn olika omrden ska
tagas tillvara.
56
RI SKANALYS
Identiering av
skadehndelser:
Utgngspunkter
Ritningar,
beskrivningar,
instruktioner.
Kartlggning av
mnen/energier.
Checklistor.
Erfarenheter, egna
och andras.
Exempel p analys-
metoder:
Grovanalys
SWIFT
HAZOP
FMEA
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 56
.iim\1 om ..ivs
57
Sekundra mlsttningar
Granskningsbar: Processen ska kunna fljas, vara vl
dokumenterad.
Strukturerad: Processen ska vara strukturerad (fr att ge
fullstndighet).
Effektiv: Processen ska fokusera p viktiga problem.
3.1.4 Bedmning av sannolikheter
Riskidentieringen resulterar i en lista ver hndelser som ska
studeras vidare. Frgan som stlls r d: Hur ofta kan hndel-
serna tnkas intrffa? Denna frekvens, eller sannolikhet (se
faktaruta), kan berknas eller uppskattas efter ngra olika
alternativa huvudprinciper (jfr. avsnitt 2.1.2).
Empiriska skattningar. Vi kan inhmta statistik som direkt ger
information om frekvensen fr skadehndelser av det slag vi r
intresserade av. Anvndbar olycksstatistik nns framfrallt fr
frekventa olyckskategorier, exempelvis kollisioner inom trans-
portsektorn och brnder i industri och samhlle. Med hjlp av
jmfrelser mellan den population som ligger till grund fr
statistiken och den egna verksamheten kan vi uppskatta den
frvntade frekvensen.
Logiska system. En annan mjlighet r att vi kartlgger de
orsaker som tillsammans eller var fr sig kan leda till hndel-
sen, och sedan berknar sannolikheten fr skadehndelsen
Ngra olika typer av olyckshndelser och motsvarande mlsttning med
riskidentieringen kan beskrivas enligt fljande:
Dessa typer av hndelser 1. Hndelser som har intrffat inom egen eller annan liknande verksamhet.
ska identieras under 2. Uppenbara hndelser med tanke p verksamhetens karaktr.
riskidentieringen 3. Hndelser som kan hrledas utgende frn punkt 1 och 2 ovan.
4. Enkla kombinationer av separata hndelser.
Dessa typer av hndelser 5. Komplexa kombinationer av hndelser som tidigare ej intrffat.
br identieras under 6. Identierade hndelser som frhindras av system, operationella
riskidentieringen rutiner eller underhll.
7. Potentiella hndelser, identierade genom systematiskt ifrgasttande
av systemets anvndning och funktionskrav.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 57
58
RI SKANALYS
med hjlp av sannolikhetsdata fr var och en av de ingende
delhndelserna. Detta kan ofta ske med std av ngon analys-
metod t.ex. feltrdsanalys.
Expertbedmningar. I mnga fall mste expertbedmningar
anvndas, antingen som komplement till andra sannolikhets-
bestmningar eller som enda relevanta underlag. I kvalitativa
analyser anvnds huvudsakligen erfarenhetsbaserade expert-
bedmningar, varvid sannolikheterna klassas, t.ex. enligt ngon
5-gradig (eller annan) skala.
D man skattar sannolikheten empiriskt (frsta principen)
beaktas alla orsaker som leder fram till den aktuella sluthn-
delsen (t.ex. brand i en industri). Detta kan innefatta svl tek-
niska fel som mnsklig felhandling och kombinationer av dessa.
Vid tillmpande av den andra principen, logiska system,
tar man som regel utgngspunkt i den utrustning som an-
vnds och de fel som kan upptrda med denna utrustning och
dess handhavande. Felfrekvenser modelleras ofta som funk-
tion av:
Tid som utrustning r i drift.
Antal operationer och varaktighet av de operationer dr
utrustningen anvnds.
Eventuellt annan exponeringstid.
3.1.5 Bedmning av konsekvenser
Konsekvensbedmning innefattar att man frutsger vilka
direkta effekter som kan uppst om en viss olycka intrffar, t.ex:
Vilken vrmestrlning uppstr vid en viss brand?
Vilka gaskoncentrationer uppstr vid ett visst
kemikalieutslpp?
Vilken skada uppstr p en konstruktion vid en viss
belastning?
Drefter bedmer man de skador som kan uppst i omgivning-
en. Beroende p analysens inriktning kan detta arbete omfatta
bedmningar av skada p mnniska eller milj eller ekonomi.
Vid konsekvensbedmningen anvnds ofta teoretiskt
och/eller empiriskt framtagna berkningsmodeller, t.ex. fr
bedmning av brandbelastning, explosionstryck, gas eller rk-
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 58
spridning. I vissa fall r dessa baserade p en grundlig teoretisk
bas. I andra fall kan den teoretiska frstelsen, eller mj-
ligheten att modellera frloppen, vara mer begrnsade.
I en kvantitativ analys berknas och uttrycks konsekven-
sen i absoluta tal, t.ex. frvntat antal omkomna / skadade per-
soner eller frvntad ekonomisk skada. I mnga fall mste ett
stort antal scenarier, med hnsyn till populationsvariationer,
atmosfriska frhllanden, etc. beaktas. I en kvalitativ analys
grs ofta en erfarenhetsbaserad bedmning, ibland klassad i
en 5-gradig (eller annan) skala.
3.1.6 Bedmning av riskniv
Efter genomfrd riskidentiering (eller mer korrekt skadehn-
delseidentiering), sannolikhetsbedmning och konsekvens-
bedmning har vi skaffat oss kunskap om vad som kan intrf-
fa, hur ofta detta kan tnkas ske och vilka konsekvenser som
kan uppst. Innan vi kan ta stllning till om den analyserade
situationen kan accepteras sdan som den r eller om riskre-
ducerande tgrder krvs, terstr tre nrliggande (och ibland
sammanfallande) frgor:
Hur ska risknivn bedmas?
Hur ska resultatet presenteras?
Hur ska risken vrderas?
.iim\1 om ..ivs
59
Grad av trolighet fr att en viss hndelse ska intrffa kan uttryckas p tv stt
sannolikhet och frekvens.
Sannolikhet sannolikheten att en viss hndelse intrffar under givna frutsttningar, t.ex.
under en viss tidsperiod eller givet att en viss tidigare hndelse har intrffat.
Frekvens antal gnger som hndelsen frvntas intrffa under en viss tidsperiod, ofta
ett r men ibland under en timma eller en anlggnings livstid.
I riskanalytiska sammanhang r frekvensen per r fr de hndelser man
studerar ofta mycket lg och den numeriska skillnaden mellan sannolikhet
och frekvens kan vara frsumbar. Den vsentliga skillnaden r dock att
sannolikheten r ett dimensionslst tal mellan 0 och 1 (0=hndelsen kan
inte intrffa, 1= hndelsen kommer att intrffa) medan frekvensen har en
dimension (t.ex. antal gnger per r) och kan anta hgre vrden. I mnga
sammanhang, t.ex. feltrdsanalys r denna skillnad av stor principiell
betydelse och begreppen mste srskiljas.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 59
De tv frsta frgorna handlar om hur sannolikhets- och kon-
sekvensbedmningarna ska sammanfogas och hur detta resul-
tat presenteras.
Den tredje frgan r vidare och innefattar upplevelse av
den aktuella risken, riskens karaktr, nyttan av verksamheten,
m.m. Det br i detta sammanhang ppekas att de aspekter
avseende upplevd risk som redovisades i avsnitt 2.1 och hur
dessa pverkar beslutssituationen inte behandlas vidare i detta
avsnitt. Hr, och senare i kapitel 4, diskuteras enbart hur den
reella risknivn kan presenteras och vrderas.
Tv huvudprinciper fr resultatpresentation kan srskiljas:
Konsekvensorienterad resultatpresentation. Hr fokuseras p
vilka konsekvenser som frvntas uppst om vissa denierade
olyckor intrffar, se gur 3.3. Olyckor som beaktas kan vara av
typ vrsta tnkbara skadehndelse eller dimensionerande ska-
dehndelse. Vrsta tnkbara skadehndelse r ett relativt sjlv-
beskrivande begrepp medan dimensionerande skadehndelse
r ett begrepp med mera otydlig innebrd. Med dimensione-
rande skadehndelse avses ofta den hndelse som har den str-
sta omfattning som bedms mjlig med hnsyn till de riskre-
ducerande tgrder (tekniska och operativa) som genomfrts.
De dimensionerande skadehndelserna ligger ofta till grund fr
planering och dimensionering av skadebegrnsande tgrder.
60
RI SKANALYS
Figur 3.3 Spridnings-
bild exempel p
konsekvensorienterad
resultatpresentation.
1000
100
10
1
10000
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 60
.iim\1 om ..ivs
61
Figur 3.4 Riskmatris
(Rddningsverket, 1989).
vergende
lindriga obehag
Enstaka skadade,
varaktiga obehag
Enstaka svrt
skadade, svra
obehag
Enstaka dda
och flera svrt
skadade
Flera dda och
tiotals svrt
skadade
Ingen sanering,
liten utbredning
Enkel sanering,
liten utbredning
Enkel sanering,
stor utbredning
Svr sanering,
liten utbredning
Svr sanering,
stor utbredning
<0,1 milj kr 0,1-1 milj kr 1-5 milj kr 5-20 milj kr >20 milj kr
> 1 gng
per r
1 gng per
1-10 r
1 gng per
10-100 r
1 gng per
100-1000 r
< 1 gng
per 1000 r
Hlsa
Milj
Egendom
Sannolikhet
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 61
Riskorienterad resultatpresentation. Fr att ge en mer infor-
mativ presentation av risksituationen krvs att svl sannolik-
het som konsekvens av mjliga olyckor beaktas. Ett enkelt stt
att frmedla denna information r att sannolikheter och kon-
sekvenser fr olyckshndelser uppskattas i olika kategorier
och att dessa redovisas i en riskmatris. Exempel p en sdan
riskmatris nns i gur 3.4 (Rddningsverket, 1989). Detta r i
mnga sammanhang ett vanligt stt att presentera resultat.
Den analys som ligger bakom de resultat som redovisas i en
sdan matris kan vara allt ifrn enkla uppskattningar till mer
detaljerade sannolikhets- och konsekvensberkningar.
Riskmatrisen gr det mjligt att grovt rangordna de olika
62
RI SKANALYS
Figur 3.5 Exempel p
individriskkonturer.
Figur 3.6 Exempel p
FN kurva.
1 x 10
-4
1 x 10
-5
1 x 10
-6
1 x 10
-7
1 x 10
-8
1 x 10
-9
1 x 10
-10
1 x 10
-11
1 x 10
-12
1 10 100 1.000
Antal ddsfall (N)
10
-8
10
-7
10
-6
10
-5
10
-4
10
-3
Individriskniv
FN-kurva
Max riskkriterium
Min riskkriterium
Frekvens av N
eller fler ddsfall
per r (F)
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 62
skadehndelsernas riskniver. De skadehndelser som nns i
matrisens vre hgra hrn, dvs. de hndelser som har hg san-
nolikhet och allvarliga konsekvenser, utgr stora risker som
br reduceras omedelbart. De skadehndelser som ternns i
matrisens nedre vnstra hrn utgr mindre allvarliga eller
obetydliga risker som troligen inte behver tgrdas. Nivn p
de risker som accepteras br naturligtvis stmma verens med
myndigheters och fretagets eller organisationens vergri-
pande niv fr acceptabla risker (om sdana nns formulera-
de). Om riskanalysen ska jmfras med analyser av andra
objekt r det viktigt att samma klassindelning av sannolikhet
och konsekvens har anvnts. ven i dessa fall r jmfrelser
mellan olika objekt, dr olika analysgrupper varit verksamma,
ofta svra att gra.
Ett mer detaljerat stt att presentera risknivn r att berk-
na och redovisa individ- och samhllsrisk. Med individrisk
avses oftast risken fr en specik individ att omkomma och
denna uttrycks vanligen som risk per r. Individriskniver
kan presenteras med hjlp av riskkonturer p en karta (se
exempel gur 3.5). Individrisken ger ett mtt p hur stor ris-
ken r fr en enskild individ att t.ex. bo i nrheten av en pro-
cessteknisk anlggning. Dremot sger detta mtt ingeting om
hur stor risken r, ur samhllets synpunkt att ngon (vem som
helst) ska drabbas av en olycka och framfrallt ges ingen infor-
mation om hur allvarliga konsekvenserna kan bli (hur mnga
personer kan omkomma i vrsta fall?). Begreppet samhllsrisk
syftar till att belysa dessa frgor. Samhllsrisk kan uttryckas i
form av:
FN-kurvor (som visar sambandet mellan skadehndelsers
frekvens och antal omkomna). Se exempel gur 3.6.
Antal omkomna per r (ofta benmnt PLL-tal, Potential
Loss of Life).
3.1.7 Vrdering av risk
Genom riskanalys identieras de risker som en viss verksam-
het ger upphov till och sannolikheter och konsekvenser upp-
skattas. Dessa resultat sammanstlls och presenteras p ngot
stt, s som diskuterats ovan. Hrigenom skapas ett mtt p
den risk som den aktuella verksamheten medfr. Fr att sedan
.iim\1 om ..ivs
63
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 63
utifrn detta resultat kunna fatta beslut mste en vrdering av
riskerna kunna gras. Fram till detta steg r riskanalysen i
mnga fall en relativt ingenjrsmssig betraktelse, ven om
mnga mjuka frgor (skerhetsledningens betydelse, mnsk-
ligt beteende etc.) ocks mste beaktas. I samband med vrde-
ringen av riskernas betydelse vcks dremot en mngd nya
frgor. Detta innefattar t.ex.:
Enskilda individers och samhllsrepresentanters
upplevelse av den aktuella risken.
Nyttan av den verksamhet som ger upphov till risken.
Detta kan vara en verklig eller upplevd nytta.
Riskens karaktr.
Vrdering av risker kan ske p individ-, organisations- och p
samhllsniv.
Konkret kan detta innebra att riskkriterier anvnds fr att
omvandla numeriska riskuppskattningar, berknade genom
kvantitativa riskanalyser (t.ex. 5 omkomna med en sannolik-
het av 110
7
per r) till vrdebedmningar (t.ex. lg risk).
Dessa kan sedan vgas mot andra vrdebedmningar i en
beslutsprocess (t.ex. nskvrda arbetstillfllen). Beslut basera-
de p riskniver r oftast komplicerade p grund av den mng-
dimensionella karaktren av riskerna, t.ex. kan osannolika
olyckor med allvarliga konsekvenser behva vrderas mot mer
sannolika olyckor med mindre konsekvenser. Riskkriterier
kan i sdana fall ge vgledning fr denna vrdering.
Riskkriterier har en stor betydelse nr det gller att kommu-
nicera resultat frn riskanalyser till beslutsfattare och allmn-
het. Fr att kriterierna ska fylla denna uppgift r det vsentligt
att det nns en gemensam syn hos politiker, myndigheter m..
betrffande dessa kriteriers utformning och tillmpning.
Ngra principer eller allmnna utgngspunkter fr ut-
formning av riskkriterier kan vara:
Rimlighetsprincipen. En verksamhet br inte innebra risker
som med rimliga medel kan undvikas eller minskas. Detta
innebr att risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga
medel kan elimineras eller reduceras alltid ska tgrdas (oav-
sett riskniv).
64
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 64
Proportionalitetsprincipen. De totala risker som en verksam-
het medfr br inte vara oproportionerligt stora i frhllande
till nyttan (intkter, produkter, tjnster etc.) som verksamhe-
ten medfr.
Frdelningsprincipen. Riskerna br vara skligt frdelade
inom samhllet i relation till de frdelar som verksamheten
medfr. Detta innebr att enskilda personer eller grupper inte
br utsttas fr oproportionerligt stora risker i frhllande till
de frdelar som verksamheten innebr fr dem.
Principen om undvikande av katastrofer. Riskerna br hellre
realiseras i olyckor med begrnsade konsekvenser, som kan
hanteras av samhllets tillgngliga rddningsresurser, n i sto-
ra katastrofer.
I Sverige nns fr nrvarande inga vedertagna riskkriterier
som anger vad som kan anses acceptabelt. Detta kanske r helt
i sin ordning. Man br kanske inte formulera frgan som Vil-
ken risk r acceptabel? utan hellre som Vilket beslutsalter-
nativ r det bsta?
3.1.8 tgrdande av risker
Utgngspunkten fr riskreduktion r att vi antingen kan eli-
minera risken (ta bort riskkllan helt) eller reducera risken.
Reduktion av risken kan vi stadkomma genom att reducera
sannolikheten fr hndelsen (olyckan) eller genom att reduce-
ra konsekvensen av olyckan (se gur 3.7). Givetvis kan en
kombination av dessa ocks vara aktuellt.
I riskanalysen har vi identierat frutsttningar fr olyckor
och vrderat de frhllanden som pverkar sannolikhet och
konsekvens, dvs. risken. Det r drfr naturligt att ta risk-
analysen som utgngspunkt nr vi ska bestmma vilka riskre-
ducerande tgrder som br vidtas.
Fr att eventuella riskreducerande tgrder ska ha nsk-
vrd effekt r det viktigt att de pverkar orsaker till vsentliga
skadehndelser. En systematisk orsakskartlggning, som foku-
serar p skadehndelsen, r hr ndvndig. De exempel p
mjliga orsaker, som ofta noteras i ytliga riskanalyser, kan hr
.iim\1 om ..ivs
65
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 65
66
RI SKANALYS
Figur 3.7 Riskreduktion.
(Kemikontoret, 1989)
M
i
n
s
k
a
n
d
e

r
i
s
k
Olycksfrebyggande tgrder
S
k
a
d
e
b
e
g
r
n
s
a
n
d
e

t
g
r
d
e
r
K
o
n
s
e
k
v
e
n
s
Sannolikhet
Riskhanteringen r till sin natur en iterativ process dr terfring, uppfljning
och information r stndigt terkommande moment p kort och lng sikt och
p era olika niver. Exempel:
Vrdera effekten av Undanrjer tgrden risken, pverkas identiering av risk?
freslagna risk- Pverkas sannolikhet eller konsekvens, pverkas bedmning av risk?
reducerande tgrder r pverkan tillrckligt stor fr att risken ska kunna tolereras, pverkas
vrdering av risk?
Krvs ytterligare tgrder?
Vrdera analysen Har analysen genomfrts med erforderlig detaljeringsgrad eller behver
vissa delar av verksamheten analyseras noggrannare?
Lngsiktig uppfljning Har vidtagna tgrder haft avsedd effekt?
och tillsyn Har nya risker tillkommit?
Har frhllanden inom eller utom verksamheten frndrats s att
bedmningen av risken pverkas?
Finns det anledning att omprva de kriterier som anvnts fr att vrdera
riskerna?
Kommunicera resultat av genomfrda riskanalyser och de beslut man fattat:
internt, till anstllda i den egna organisationen,
externt, till allmnheten,
externt, till myndigheter.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 66
gra mer skada n nytta. Det r viktigt, att orsakskartlggning-
en genomfrs frutsttningslst och systematiskt.
3.2 Val av analysmetod
3.2.1 Grov eller detaljerad analys
Fr en del frgestllningar kan det vara fullt tillrckligt att
arbeta med en tmligen grov riskidentiering och bedmning.
I andra fall kan det krvas betydligt mer detaljerade analyser,
som exempelvis gr in p komponentniv i tekniska system
eller p arbetsuppgiftsniv vad gller mnniskamaskinsys-
tem. Detaljeringsgraden bestms frmst av:
Var i riskhanteringsprocessen man benner sig. I ett inledande
skede r det bst att brja med en grvre metodik fr att skapa
verblick och underlag fr prioritering av fortsatt arbete.
I vilken fas verksamheten som ska analyseras benner sig. I ett
tidigt skede av ett projekt eller ett planlggningsarbete r som
regel endast versiktlig information tillgnglig och analysar-
betet anpassas d efter detta. Allteftersom arbetet fortskrider
kan detaljeringsgraden successivt hjas.
Syftet med analysen. Kraven p noggrannhet och fullstndig-
het i riskidentiering, orsaks- och konsekvensbedmning r
beroende av vad resultatet ska anvndas till.
Tillgngliga resurser. Resurserna r ofta begrnsade och det
kan i mnga fall vara bttre att versiktligt tcka in helheten n
att detaljstudera vissa delar och helt missa andra.
3.2.2 Kvalitativa eller kvantitativa analyser
Alla riskanalyser innehller betydande kvalitativa inslag nr
det gller avgrnsning av analysobjektet, identikation av risk-
kllor och specikation av riskmodell. Om syftet med analy-
sen r begrnsat till att identiera riskkllor och/eller riskfyll-
da situationer kan en renodlat kvalitativ analys vara tillrcklig.
Om dremot en numerisk skattning av riskens storlek krvs, s
behvs ven en kvantiering av sannolikheter och konsekven-
.iim\1 om ..ivs
67
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 67
ser. Fr kvantitativa analysmetoder anvnds ofta frkortning-
arna PRA (Probabilistic Risk Analysis) eller QRA (Quantitati-
ve Risk Analysis). I mnga sammanhang r den kvalitativa
ansatsen den enda framkomliga p grund av avsaknad av rele-
vant data.
3.2.3 Deterministiska eller probabilistiska metoder
Deterministiska (konsekvensbaserade) metoder utgr ifrn
vilka olyckshndelser som fysiskt sett anses kunna intrffa och
vilka konsekvenser dessa fr. Som diskuterat ovan under pre-
sentation av resultat kan dessa hndelser vara av karaktren
vrsta tnkbara skadehndelse eller dimensionerande ska-
dehndelse.
Den stora frdelen med den deterministiska utgngspunk-
ten r att analysen kan vara relativt enkel att genomfra och att
resultatet av analysen r enkelt att kommunicera. I de fall ett
rent deterministiskt synstt (dvs. utgende frn konsekvenser
av vrsta tnkbara skadefall) kan tillmpas, utan att allvarliga
konikter uppstr med andra intressen, kan detta synstt vara
en rimlig utgngspunkt.
Svagheten i den deterministiska ansatsen r att:
Det rent deterministiska synsttet, (dvs. att utg frn
vrsta tnkbara skadehndelse) leder i mnga fall till att
orimligt stora resurser mste satsas p att frhindra att
mycket osannolika olyckor intrffar, alternativt undvika
att dessa olyckor fr allvarliga konsekvenser. I praktiken
torde detta synstt endast vara tillmpligt i undantagsfall.
Nr utgngspunkten r dimensionerande skade-
hndelse har man lmnat det rent deterministiska
synsttet och den probabilistiska ansatsen r som regel
tmligen odenierad. Detta innebr i praktiken att det r
mycket oskert vilka risker som egentligen accepteras.
Probabilistiska (riskbaserade) metoder utgr ifrn att svl
sannolikheter fr att olyckshndelser ska intrffa, som de kon-
sekvenser dessa ger upphov till, r av betydelse fr bedmning
av risknivn. Resultat av dessa analyser kan presenteras enligt
ngra av de principer som redovisats i avsnittet Riskorienterad
resultatpresentation ovan. Ett probabilistiskt synstt har frut-
68
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 68
sttningar fr att ge en god beskrivning av riskerna och ett gott
beslutsunderlag. Problemen med den probabilistiska ansatsen
kan vara relaterade till:
Resurskrav. En noggrant genomfrd analys kan krva
omfattande resurser som kanske inte r tillgngliga.
Oskerhet. Samtliga moment i en riskanalys r frenade
med oskerheter. Dock r kanske sannolikhetsuppskatt-
ningen ofta det moment som vcker de strsta frgorna.
3.2.4 Induktiv eller deduktiv analys
I vissa fall skiljer man p induktiv och deduktiv analys. Princi-
piellt sett gller fljande:
Deduktivt resonemang betecknar processen att dra
slutsatsen att ngot mste vara sant, eftersom det r ett
specialfall av en allmn princip som man vet r sann.
Den r logiskt helt korrekt och r t.ex. det stt p vilket
man bevisar matematiska satser.
Induktivt resonemang betecknar processen att dra slut-
satsen att en allmn princip mste vara sann, eftersom de
specialfall man ser rkar vara sanna. Den gr i motsatt
riktning frn deduktivt resonemang.
De esta riskanalysmetoder innehller svl induktiva som
deduktiva inslag. De ml, som har uppstllts fr den aktuella
analysen, fr avgra vilka krav som ska stllas p logisk strin-
gens. Ett exempel p en riskanalysmetod som kan betecknas
som en deduktiv metod r feltrdsanalys (se vidare avsnitt 3.6).
3.3 Erfarenhetsterfring
Att aktivt ta tillvara egna och andras erfarenheter frn intrffa-
de olyckor och tillbud r en av de viktigaste delarna i ett fram-
gngsrikt riskhanteringsprogram. Egna erfarenheter kan nnas
sammanstllda i olycks- och tillbudsrapporter. Erfarenheter
frn andra organisationer och lnder nns, med varierande
kvalitet, sammanstllda i olycksdatabaser (Hannah et.al, 1999).
I avsnittet 2.6 Strategier fr riskhantering beroende p ris-
kernas karaktr beskrevs tre olika kategorier av skerhetsstyr-
ning baserat p karaktren av verksamhetens risk.
.iim\1 om ..ivs
69
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 69
70
RI SKANALYS
Nedan ges ngra exempel frn Svedung & Rasmusen (1997) p bruk av
erfarenhetsdatabaser inom de kategorier fr skerhetsstyrning som
beskrivs i avsnitt 2.6.
Kategori 1 Empirisk skerhetsstyrning
Exempel Arbetsskerhet.
Knnetecken Komplex uppsttning olyckskllor, mnga olika typer av olyckor frn
olika aktiviteter med varierande, delvis svrfrutsgbara, olycksfrlopp.
Konsekvenser av olycka som regel av begrnsad natur.
Exempel p bruk av Mta eller veriera skerhetsnivn genom att mta antal intrffade
erfarenhetsdatabaser olyckor, analys av trender.
Identiera olyckskllor.
Mta eller veriera effektivitet av olika tgrder nr det gller att redu-
cera frekvens och/eller konsekvens av olyckor.
Kategori 2 Evolutionr skerhetsstyrning
Exempel Skerhet hos transportsystem och processtekniska system.
Knnetecken Olycksfrekvensen r lg, men stora konsekvenser kan uppst.
Olyckskllorna r ofta vl knda. Kontroll av olycksrisk kan innefatta
bruk av barrirer fr att frhindra att olyckor intrffar och/eller fr att
kontrollera olycksfrlopp efter intrffad olycka. Risker av denna karaktr
r ofta freml fr kvantitativa riskanalyser. Erfarenheter frn intrffade
olyckor r en viktig drivkraft i det olycksfrebyggande arbetet.
Exempel p bruk av Identiera olyckskllor och orsakskedjor.
erfarenhetsdatabaser Bedma sannolikhet fr att viss typ av olycka ska intrffa.
Std vid bedmning av mjliga konsekvenser av en viss olycka.
Std vid bedmning av effektivitet av skadefrebyggande och skade-
begrnsande tgrder.
Kategori 3 Analytisk skerhetsstyrning
Exempel Skerhet hos krnkraftsanlggningar och speciella delar av
transportsystem och processtekniska system.
Knnetecken Olycksfrekvensen mste hllas p en mycket lg niv eftersom ytterst
allvarliga konsekvenser kan uppst. Olyckskllorna r vl knda.
Erfarenheter av intrffade olyckor r f. Kontroll av olycksrisk bygger i
hg utstrckning p barrirer fr att frhindra att olyckor intrffar
och/eller fr att kontrollera olycksfrlopp efter intrffad olycka. Kontroll
av dessa barrirers tillfrlitlighet och effektivitet r en central del i det
olycksfrebyggande arbetet. Probabilistiska skerhetsanalyser anvnds
ofta fr att analysera och veriera systemets skerhet.
Exempel p bruk av Analys av sannolikhet fr inledande hndelser t.ex. rrbrott,
erfarenhetsdatabaser axelbrott, etc.
Analys av tillfrlitlighet hos i barrirer ingende delar. Detta kan
innefatta komponenter, system och operatrer.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 70
3.4 Hantering av oskerheter
En relativt utfrlig diskussion om riskanalysers kvalitet, os-
kerheter i riskanalyser och hantering av oskerheter ternns i
kapitel 5. I detta skede njer vi oss med att konstatera att alla
riskanalyser, oavsett metodik, r frenade med oskerheter
och att dessa oskerheter kan vara av olika slag. I mnga fall
kan oskerheterna vara betydande. Av vikt r att:
skaffa en god uppfattning om inom vilka moment
oskerheter uppkommer,
gra en realistisk bedmning av karaktren och
storheten av dessa oskerheter.
Samt viktigast av allt, men ofta frsummat:
redovisa hur oskerheterna pverkar beslutssituationen!
3.5 Riskkommunikation
Riskkommunikation omfattar en mngd aktiviteter, som syf-
tar till att ka allmnhetens kunskap om riskfrgor och med-
verkan och delaktighet i riskhanteringen. Det kan rra sig om
varningsetiketter som informerar om existerande risker (jfr.
orange skyltarna p farligt-gods-transporter), upprttande av
allmnt tillgngliga databaser dr farliga omstndigheter
karakteriseras eller beskrivs eller tydliggrs, samt allmnna
hearings om riskhanteringsfrgor.
Riskkommunikation brjade frekomma som ett upp-
mrksammat inslag i riskhantering under tidigt 1980-tal nr
man insg att en stor del av allmnheten inte var van vid
begreppet risk, men att riskhanteringsbeslut inte endast kunde
tas av tekniska experter och myndighetsutvare fr att sedan
pdyvlas allmnheten. Idag ses riskkommunikation som en
dialog mellan intresserade parter; riskexperter, policyskapare
och allmnheten. Det freligger dock vissa svrigheter nr det
gller kommunikation av riskanalyser (Persson, 1998):
Dagens riskanalyser anses av mnga som ensidigt tekniskt
inriktade. En fokusering p kvantitativ/matematisk
hantering av riskfrgor anses gra analyserna svr-
frsteliga.
Det statistiska underlaget anses ofta som bristflligt vilket
ger oskra underlag. Svrt att frmedla betydelsen av detta.
.iim\1 om ..ivs
71
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 71
Betydande svrigheter att skdliggra risker p ett bra
stt fr beslutsfattare freligger. Det anses bland annat
svrt att frmedla lga sannolikhetsbegrepp.
En mer tvrvetenskaplig sammansttning av de grupper
som arbetar med riskanalyser n dagens ingenjrs-
mssiga hantering efterlyses.
Brist p accepterade metoder och ingngsvrden fr
riskanalyser gr att olika analytiker kommer till olika
resultat. Detta skapar givetvis oskerhet och tvekan hos
svl allmnhet som beslutsfattare.
Kvaliteten p de genomfrda riskanalyserna r av
skiftande grad. Det r svrt att bedma om genomfrda
riskanalyser r av godtagbar kvalitet. Kompetens att
bedma kvalitet av genomfrda riskanalyser saknas.
3.6 Analysmetoder, en versikt
I begreppet metod innefattas vilken information som be-
hvs och hur man samlar in den, hur man behandlar den in-
samlade informationen, dvs. beskrivning av olika tillvga-
gngsstt och tekniker och vilken typ och utformning resulta-
tet ska ha.
Olika metoder kan vara mer eller mindre anvndbara i oli-
ka situationer, utan att fr den skull vara varken idealiska eller
olmpliga. En metod, som i en viss situation kanske verkar
mindre lmplig, kan efter en mindre modiering eller genera-
lisering vara fullt anvndbar. Sdana modieringar grs ofta i
samband med en speciell analys. Inte sllan ges den modiera-
de metoden ett eget namn, utan att den principiellt skiljer sig
frn den ursprungliga. Detta kan leda till mnga missfrstnd.
Missfrstnd kan ven uppst, nr ett och samma namn
anvnds fr mnga varianter av samma arbetsstt.
Frutom skillnader betrffande fokusering p frekvenser
av intrffade hndelser, respektive orsaker till dessa hndelser,
kan olika riskanalyser ven anlgga olika perspektiv p vad
som utgr relevanta frklaringar till intrffade hndelser. Fr
att genomfra en riskanalys av ett analysobjekt dr skerheten
r beroende av ett fungerande samspel mellan mnniskan och
ett tekniskt system, krvs i princip expertkunskaper om risk-
72
RI SKANALYS
FMEA
SW
IFT
F
T
A
HTA
HAZOP
ASA
AEA
MORT
SCAT
ISRS
SMORT
GRETENER
TESEO
H
EART
TH
ERP
Energianalys
Figur 3.8 Floran av
analysmetoder och
deras beteckningar r
ofta frvillande.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 72
analysmetoder, det tekniska systemet samt mnniskans fr-
mga att handha det tekniska systemet (beteendevetenskaplig
eller psykologisk kunskap).
Dessa kunskaper nns knappast hos en och samma per-
son, vilket gr att analysen ofta fr en slagsida t antingen den
tekniska eller den beteendevetenskapliga sidan. Detta kan ha
betydelse fr bedmning av:
Orsaker till olyckan bristande frstelse fr ett av
omrdena kan leda till att orsaker anges som tekniskt fel
eller mnskliga faktorn, vilka bda kan vara lika
meningslsa.
Lmpliga riskreducerande tgrder termer som bttre
teknisk tillfrlitlighet eller bttre operatrsutbildning
kan spegla okunskap om ett av omrdena och vara alltfr
oprecisa.
Sammanfattningsvis kan sgas att metodvalet r viktigt men
att valet av kompetens till analysgruppen r minst lika viktigt!
En versiktlig identiering och gruppering av ett antal
analysmetoder som visat sig anvndbara i mnga fall redovisas
i tabell 3.1. Redan upprttandet av en sdan lista bjuder emel-
lertid p ett antal problem, t ex:
Vad r en riskanalysmetod?
Hur kan de angivna metoderna denieras/indelas?
Den i tabellen anvnda indelningen r lngt ifrn
invndningsfri.
Flera av de angivna metoderna, kanske srskilt de
kvalitativa identieringsmetoderna, har stora likheter
med varandra.
.iim\1 om ..ivs
73
Tabell 3.1 versikt
ver analysmetoder.
Analysobjekt/Metod Kort beskrivning av syfte/princip
Allmnna tekniska- eller sociotekniska system
Koniktanalys Systematisk kartlggning av motstende intressen i planarbete.
Checklistor Kontroll av standardbetonade system gentemot frutbestmd
lista. Std vid riskidentiering.
Indexmetoder Identiering och klassicering av riskkllor inom process-
industrin.
Grovanalys eller Metod fr versiktlig identiering och bedmning av riskkllor.
preliminr riskanalys fortsttning nsta sida
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 73
74
RI SKANALYS
Frvntad skade- Metod fr uppskattning av frvntade skadekostnader.
kostnadsanalys
SBA metoden (SBA = Metod fr identiering och bedmning av scenario.
Srbarhetsanalys)
Energianalys Systematisk analys av energiformer, hur dessa kan frigras och
konsekvenser av detta.
Avvikelseanalys Metod fr identiering och analys av vilka avvikelser som kan
uppkomma och risker med detta (snarlik Vad-hnder-om-analys
nedan).
Vad-hnder-om Jfr. Avvikelse analys. Eventuellt med hjlp av ledordslista.
(What-if )
HAZOP (HAZard and Analys av mjliga risker/strningar i process (och andra)
OPerability study) anlggningar med hjlp av systematiska ledord.
Feleffektsanalys Analys av riskabla komponentfel, dess orsaker och
(FMEA/FMECA*) konsekvenser.
Feltrdsanalys Trdmetod Analys av orsaker till en given hndelse.
(Fault Tree Analysis, FTA)
Hndelsetrdsanalys Trdmetod Analys av alternativa konsekvenser av en given
(Event TreeAnalysis, ETA) hndelse.
CCA (Cause Trdmetod likartad hndelsetrd.
Consequence Analysis)
Mnniska Teknik Organisation
Analys av mnsklig Samlingsnamn fr en hel grupp av analysmetoder som anvnds
tillfrlitlighet** fr att uppskatta mnniskans grad av tillfrlitlighet i en given
situation.
AEA (Action Error Metod fr identiering av mjliga operatrsfel med hjlp av
Analysis) systematiska ledord.
MTO (Mnniska /Teknik/ Analys av samspel Mnniska Teknik Organisation.
Organisation)
MORT, SMORT*** Metod fr analys av olyckor och utvrdering av skerhets-
program.
Administrativ Organisationskrav jmfrs med aktuell organisation,
SHM-Revision pongsttning av olika delar av skerhetsorganisationen.
Brand
Graderingsmetoder: Metoder fr rangordning av olika alternativ eller byggnaders
Gretenermetoden verksamheter. Identiering av viktiga faktorer ur brandskydds-
BSV-vrd synpunkt.
NFPA-scheman****
Kvantitativa metoder: Metoder fr t.ex. verikation av att utrymning kan fretas innan
Scenarioanalys kritiska frhllanden uppstr eller analys av sannolikhet fr
Hndelsetrd detta.
* Failure Modes and Effects Analysis *** (Management Oversight and Risk Tree)
** (Human Reliability Analysis, HRA): APJ, THERP, HEART, m.. **** NFPA = National Fire Protection Association US
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 74
3.6.1 Metoder fr analys av allmnna tekniska eller
sociotekniska system
Vissa av de metoder som redovisas nedan skdliggrs med
hjlp av ett exempel, krl fr oljeblandning. Bakgrunden till
detta exempel redovisas nedan. Exemplet bygger p en verklig
hndelse dr en vertryckning av ett krl resulterade i ett krl-
haveri. Figur 3.9 r en schematisk skiss av krl med kringut-
rustning.
Vid ett tillflle avbrts inte inpumpningen av rvara till
krlet i tid samtidigt som hgnivlarmet (HLA) var ur funk-
tion. Vtskenivn i krlet blev s hg att vtska ndde upp till
avluftningsledningen och fyllde delar av denna. Senare skulle
rvaruledningen mellan krlet och lagertanken rengras, vil-
ket gjordes med en s.k. pig som pressas igenom ledningen med
tryckluft. Efter rengringen avluftades ledningen genom att
kvarstende luft slpptes till blandningskrlet. Avluftningsled-
ningen, som d var delvis vtskefylld, klarade inte att avlasta
trycket utan krlet sprngdes.
.iim\1 om ..ivs
75
Figur 3.9 Blandnings-
krl med kring-
utrustning.
Tryckluft
Rvara
Frdig produkt
Avluftning ver tak
Tryckluft
HLA
ngslinga
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 75
Koniktanalys. Koniktanalysen kan utgra ett frsta steg i ett
planarbete. I koniktanalysen identieras konikter mellan
olika intresseomrden (friluftsliv, mineralbrytning, hlsa och
skerhet, trak, naturvrd, frsvar m..). Syftet r att systema-
tiskt identiera och bearbeta problem och att underltta plan-
arbetet. Det handlar om att p ett tidigt stadium bli medveten
om konikter som kan orsaka hinder under det fortsatta plan-
arbetet. Om koniktanalysen avsljar en tidig oenighet i
skerhetsbedmningen av planomrdet nns det fog fr att
beakta detta i riskanalysen.
Analysen behver inte endast omfatta konikter i riskfr-
gor utan kan ha en tvrsektoriell karaktr. Koniktanalysen
kan ven resultera i utvecklandet av en samsyn avseende pro-
blemen i vissa frgor och p ett positivt stt lsa konikter
(Persson, 1998).
Checklistor anvnds framfr allt vid jmfrande analys fr att
identiera knda typer av riskkllor och kontrollera att veder-
tagna standardfrfaranden tillmpas. Analysen resulterar i en
lista med noteringar huruvida angivna specikationer och/
eller rutiner r uppfyllda eller inte. Noggrann kontroll av stora
och komplexa system fordrar detaljerade checklistor som ut-
arbetats och anpassats till aktuell anlggningstyp eller process.
Fr versiktlig kontroll av riskerna i olika system eller objekt
gr det att anvnda mer allmnt formulerade checklistor.
Checklistor anvnds ven som std vid genomfrande av
riskanalyser, t.ex. i samband med riskidentiering.
Indexmetoder. Inom bl.a. processindustrin nns vissa index-
metoder utvecklade. De mest knda r Dow Fire and Explo-
sion index och ICI The Mond Index.
Med hjlp av dessa metoder kan riskkllor i samband med
industriell kemikaliehantering identieras och klassiceras.
Det berknade indextalet pverkas negativt (kande index) av
kande mngder brandfarliga och toxiska kemikalier och ut-
rustning eller operationer som innebr kad risk. Indextalet
pverkas positivt (minskande index) av olycksfrebyggande
och skadebegrnsande tgrder.
76
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 76
.iim\1 om ..ivs
77
Grovanalys eller preliminr riskanalys. En versiktlig s.k. grov-
analys eller preliminr riskanalys grs tidigt i ett projekts pla-
neringsstadium, eller vid en versiktlig inledande granskning
av en existerande verksamhet. Metoden gr ut p att granska
verksamheten eller systemet i stora drag, identiera riskkllor
och mjliga skadehndelser. Checklistor anvnds ofta fr att
underltta en systematisk genomgng av typiska riskfaktorer.
En grov uppskattning av sannolikheter och konsekvenser br
gras fr att underltta en systematisk vrdering av riskerna.
Frslag till mjliga tgrder fr att eliminera eller reducera
riskerna noteras och eventuella krav p frdjupade analyser
stlls. I tabell 3.2 ges ett exempel p en blankett fr dokumen-
tation av analysresultatet. Ett liknande format anvnds ven
fr vriga kvalitativa metoder.
Frvntad skadekostnadsanalys r en riskanalysmetod som
ger kvantitativ, dvs. mtbar uppskattning av frekvensen fr oli-
ka hot. Intrffar hotet en gng per r eller en gng p 50 r?
Frvntad skadekostnadsanalys tar ven hnsyn till srbar-
hetsfaktorer fr varje analyserat objekt samt kalkylerar skade-
potentialen fr objektet (se gur 3.10). Metoden rknar fram
rliga frvntade skadekostnader fr de hot som anvnds i
Tabell 3.2. Protokoll
fr grovanalys av
blandningskrl (K/S
klassning av
konsekvens respektiver
sannolikhet i femgradig
eller annan skala (jfr.
riskmatris gur 3.4).
Skade- Orsak Konsekvens Bentligt K S Rekommendation
hndelse skydd
Stort ut- Haveri av krl Ev. spridning utan- P2 3 Genomfr detaljerad
slpp av eller rr. fr fabriksomrde, M3 riskanalys av aktuellt
olje- och till dagvatten- E2 processystem.
produkter verfyllnad system. Allvarlig p- Baserat p resultat:
av tank. verkan p yttre milj. Vrdera behov av be-
grnsningstgrder.
Brand Utslpp av Skadad/frstrd Normalt P2 1 Genomfr detaljerad
oljeprod. utrustn. Spridning ska temp. M3 riskanalys av aktuellt
vid onormalt av brand till andra vara E3 processystem.
hg temp.* delar inom prod.- under Baserat p resultat:
samt antnd- lokalen mjlig. am- Vrdera behov av be-
ning Risk fr spridning punkt. grnsningstgrder.
av frorenat slck-
vatten till dag-
vattensystem.
* t.ex. varmgng i pump.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 77
analysen samt berknar strsta enskilda skada fr varje hot
och objekt.
Metoden leder fram till ett direkt val av skerhetstgrd
med optimering av kostnader fr denna, vare sig det avser en
direktinvestering eller katastrofplanlggning. Metoden krver
av analytikern att han mste dela in eller modellera objektet
som ska analyseras fr att kunna deniera hot, tillgngar och
processer. Om uppdelningen av objektet r felaktig eller ofull-
stndig blir ocks resultatet felaktigt.
SBA-metoden. SBA str fr srbarhetsanalys. Metoden togs
fram av en av staten tillsatt utredning, den s.k. Srbarhetsut-
redningen, fr att analysera riskerna med datoriserade infor-
mationssystem. SBA-metoden bestr av ett antal metoddelar
av vilka scenarioanalys r den viktigaste i detta sammanhang.
Scenarioanalys har visat sig vara vl anvndbar ven inom
andra sammanhang som exempelvis inom produktansvars-
omrdet. SBA-scenario bygger p ett scenariofrfarande i sex
steg. De visas i nedanstende exempel anpassade till produkt-
ansvarsomrdet.
Beskrivning av utvalda tnkbara hndelser som kan ge
negativa konsekvenser fr verksamheten. Dessa hndelser
utlser vriga aktiviteter.
Beskrivning av hur ansvariga fr marknadsfring,
produktion etc. drabbas av dessa hndelser i sin
verksamhet.
Beskrivning av brister och svagheter, bl.a. i kontrollrutiner
som kan ge upphov till en skada.
Beskrivning av de konsekvenser som de olika
hndelserna fr.
Bedmning av sannolikheten fr att de beskrivna
hndelserna kommer att intrffa. Bedmning av
skadornas kostnad och den rliga skadekostnaden.
Rekommendationer fr att avhjlpa de brister som
scenariot uppvisat.
78
RI SKANALYS
Frekvensen konsekvensen srbarhetsfaktorn =
rligen frvntade skadekostnader.
Figur 3.10 Formel fr
berkning av rligen
frvntade skade-
kostnader.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 78
SBA-Scenario r tidskrvande och frutstter att berrda be-
fattningshavare deltar hela tiden. Den r djuplodande och
metodens olika delar har efterhand utvecklats fr datorstdd
analys. De r mycket anvndbara fr fretag av olika slag.
Energianalys. Energianalysen bygger p tanken att en olycka
intrffar nr ngon form av energi frigrs p ett okontrollerat
stt. Analysmetoden kan t.ex. anvndas fr att analysera ris-
kerna vid en arbetsplats. Frgestllningar som beaktas r:
Vad r det som kan skadas?
Vilka energier nns tillgngliga i systemet. Hur kan dessa
stadkomma skadan?
Vilka barrirer nns?
Analysmetoden leder ofta till ett fokus p den tekniska utform-
ningen av systemet, se tabell 3.3.
Avvikelseanalys. Olyckor och strningar uppstr, som regel, p
grund av att ngon del av systemet avviker frn den planerade
situationen. Det kan handla om en teknisk felfunktion (tek-
nik), en operatr som inte fljer en given instruktion (mnnis-
ka) eller underhll som inte utfrts (organisation) som pver-
kar verksamheten eller systemet.
.iim\1 om ..ivs
79
1. Gravitation, hjd
Personal p hjd
Freml p hjd
Kollaps av struktur
2. Linjr rrelse
Rrlig maskindel
Flygande freml
Sprut
Fordon
3. Roterande rrelse
Maskindel
Kraftverfring
Valsar
4. Lagrat tryck
Gas
Vtska
Fjdrar
Materialanspnning
5. Elektriskt
Spnning
Strm
Kondensator
Batteri
6. Vrme och kyla
Freml
Vtskor och smltor
nga och gas
Kemisk reaktion
7. Brand och explosion
Brnnbara material och
vtskor
Explosiva material, damm, gas
Kemisk reaktion
8. Kemisk pverkan
Giftigt
Frtande
Kvvande
Annan pverkan
9. Strlning
Akustisk
Elektromagnetisk
Ljus
Joniserande
begrepp som kan
relateras till energier
m.m. och som kan ge
skador p mnniskor,
milj och egendom.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 79
Genom att dela in verksamheten eller systemet i olika
avsnitt eller aktiviteter och fr varje analysdel identiera vilka
avvikelser som kan upptrda och vilka risker detta kan medf-
ra skapas ett underlag fr att fresl lmpliga skerhetshjan-
de tgrder. Metoden r snarlik den inom processindustrin
ofta tillmpade vad-hnder-om-metoden (se nedan).
What-if-metoden. Vad-hnder-om metoden r en analys av
de konsekvenser som avvikelser frn normallget kan medf-
ra. De stllda frgorna indelas efter frekommande riskorsa-
ker som exempelvis avbrottsrisker, risker fr personal och mil-
j. Frgorna kan lta som fljer fr risker inom en processtek-
nisk anlggning:
Vad hnder om vi fr en frorening i rvaran?
Vad hnder om ventil B ppnas i stllet fr ventil C?
Vad blir konsekvensen om bandtransportren D stannar
eller fattar eld?
Fljdfrgor kan hr vara
Hur lng tid krver en reparation i s fall?
Vad blir intktsbortfallet?
80
RI SKANALYS
Tabell 3.4 Protokoll fr
What-if-analys av
blandningskrl (K/S
klassning av
konsekvens respektive
sannolikhet i femgradig
eller annan skala (jfr.
riskmatris gur 3.4).
Skade- Orsak Konsekvens Bentligt K S Rekommendation
hndelse skydd
ver- Ett av nedan- Utslpp av produkt Hgniv- P1 4 Infr separat hg-
fyllnad stende alt.: via ventilations- larm M2 4 hg-larm som ger
av fel volym ledning ver tak. E1 4 automatiskt pump-
tank krl ej tmt Hndelsen kommer stopp
pumpning att detekteras
till fel krl manuellt. Liten risk
samt hglarm fr spridning till
felar eller dagvattensystem.
operatr neg-
ligerar larm.
Krlhaveri Yttre pver- Stort utslpp som P2 1 Detaljerad utredning
kan. T.ex. p- kan spridas utanfr M3 3 av risk fr ver-
krning av farbriksomrdet och E2 3 tryckning av krl
truck, ver- till dagvatten- ledande till krl-
tryckning av systemet. Allvarlig haveri.
krl eller pverkan p yttre
korrosion. milj.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 80
Metoden r enkel men frutstter fantasi och god kunskap om
frekommande problem. Det r ltt att frbise ngot vsentligt
problem och metoden br drfr anvndas i form av successi-
va delanalyser av den totala riskmiljn. Den r mer detaljerad,
och krver mer detaljerade kunskaper om anlggningar och
driftrutiner, n exempelvis en grovanalys. Jmfrt med Grov-
analys r What-if-metoden mer inriktad p att nna potentiel-
la skadehndelser, med utgngspunkt frn mindre dramatiska
avvikelser eller strningar.
Granskningen genomfrs som en strukturerad brainstor-
ming av en grupp erfarna personer med god teoretisk och
praktisk kunskap om aktuella system och operationer. Arbetet
leds och dokumenteras av en ordfrande och en sekreterare.
Arbetet kan dokumenteras enligt tabell 3.4.
HAZOP. Namnet str fr Hazard and operability studies och
metoden har framtagits inom processindustrin. En HAZOP-
studie r en mycket systematisk och detaljerad genomgng av
schematiska ritningar ver systemet (rr- och instrumentdia-
gram fr en processanlggning). Ritningarna gs igenom lin-
je-fr-linje av en grupp (68 personer) med bred erfarenhet
av systemet i frga. Metoden baseras p strukturerat kreativt
tnkande och diskussioner kring mjliga skadehndelser, mil-
jpverkan, driftsstrningar etc. Speciella ledord anvnds
fr att i tur och ordning beakta olika typiska avvikelser frn
normal funktion. Typiska avvikelser fr systemet ifrga
bestms innan studien brjar genom att viktiga funktioner
.iim\1 om ..ivs
81
Ledord Betydelse Exempel: Avvikelser frn
avsett de i rr
Nej, inget Avsedd funktion uteblir helt Inget de
Mindre, lgre Kvantitativ minskning Lgt de
Mer, hgre Kvantitativ kning Hgt de
Delvis, del av Endast en del av avsedd Lg koncentration av viss
funktion intrffar komponent
Dessutom, svl som Ngot utver avsedd funktion Fldet innehller ytterligare
intrffar en komponent
Motsatt Motsatsen till avsedd funktion Backde
Istllet, annat n Ngot annat intrffar istllet Gas istllet fr vtska
Tabell 3.5 Exempel
p ledord och deras
betydelse.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 81
och parametrar (t.ex. de, tryck, temperatur etc.) kombine-
ras med de generella ledorden enligt tabell 3.6.
Fr varje del av det studerade systemet (t.ex. en viss rrsek-
tion) prvas de typiska avvikelserna i tur och ordning. Om
gruppen kan identiera ngon mjlig skadehndelse, miljp-
verkan, driftsstrning eller annat problem s noteras detta i
protokollet fr uppfljning under projekteringen. Syftet med
studien r allts inte primrt att lsa eventuella problem, utan
att fokusera p identiering av mjliga problem.
FMEA/FMECA. Feleffektsanalys (FMEA Failure Mode and Effect
Analysis) r en teknik, som anvnds fr att identiera och fr-
hoppningsvis eliminera knda eller mjliga fel, strningar etc.,
82
RI SKANALYS
Tabell 3.6 Protokoll fr
HAZOP analys av
blandningskrl.
Avvikelse Orsak Konsekvens Bentliga skydd Rekommendation
Hgt Avluftning Krlet ej dimensionerat Trg fr om- 1. Utred alla orsaker
tryck blockerad fr vertryck. Krlet kan hndertagande till vertryckning av
och sam- brista, detta resulterar av mindre spill. krl.
tidigt in- i utslpp av oljeproduk- 2. Baserat p resultat:
de till ter. Om hela innehllet Hgnivlarm vrdera separat hg-
krlet eller slpps ut nns ev. risk fr att hindra hg-larm och auto-
uppvrm- fr spridning utanfr verfyllning. matiskt pumpstopp.
ning av fabriksomrdet och till 3. Upprtta in-
detta. dagvattensystemet. struktion angende
verfyll- En krlsprngning drnering av ventila-
nad av kan ge upphov till tionstank p tak.
krlet ger mekanisk skada p
vertryck.* personal.
Tabell 3.7 Frenklad
FMEA analys av
blandningskrl.
F motsvarar felfrekvens. A motsvarar allvarlighet av fel. U sannolikhet fr upptckt. R produkten: FAU.
Funktion Fel- Felorsak Feleffekt F A U R Rekommen-
funktion
aktuellt/verordnat system
derade tgrder
Omrrning Ingen Motor Homogenisering 5 5 2 50 Indikation p att
och bland- eller gr ej. blir ofullstndig. motor gr br
ning av olje- otill- Felaktig produkt nnas p kontroll-
produkter och rcklig Impeller till frdiglager. panel. Vrdera
tillsatser till om- lossnat Upptcks vid lab- belastnings-
homogen rrning. frn axel. test av produkt. mtare.
frdig produkt.
Enhet: omrrare inklusive motor. Datum: 00 00 2002 Utfrdare: NN
* statiskt samt tryckfall i ventilationsledning.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 82
s att de ej ska frorsaka problem. I frsta hand r det en teknik
som anvnds i samband med utformning av ett tekniskt sys-
tem. Det handlar om att systematiskt underska alla de stt, p
vilka fel eller strningar kan intrffa. Fr varje sdant fel eller
strning grs en bedmning av vad det har fr effekt p det
totala systemet, hur allvarlig denna effekt r samt hur ofta felet
eller strningen kan tnkas uppst.Vidare klarlggs vilka mj-
ligheter som ges att eliminera felet eller lindra effekten.
Feltrdsanalys. Feltrdsanalys kan beskrivas som en top-down-
metod, som utgr frn en onskad hndelse, en s.k. topphn-
delse, som vanligen utgrs av en olycka eller en allvarlig inci-
dent. Utifrn denna frsker man nna kedjor av bakomlig-
gande hndelser och orsaker som kan leda fram till hndelsen
i frga. Resultatet av analysen redovisas i form av ett trddia-
gram, ett s kallat feltrd, dr grenarna utgrs av de olika
bakomliggande hndelser som man kunnat identiera, se
gur 3.11. Diagrammet har en klar logisk struktur som repre-
senteras av villkorssatser dr olika grenar i trdet lper sam-
man. Dessa villkor r vanligen av typen och (era olika orsaker
mste freligga samtidigt fr att hndelsefrloppet ska fortst-
ta) eller eller (en av era mjliga orsaker r tillrcklig fr att
frloppet ska fortstta) men ven andra typer av logiska vill-
.iim\1 om ..ivs
83
Hgt tryck
Inflde eller
uppvrmning
av krl
Avluftning
blockerad
Vtska i
ventilations-
rr
Ventilations-
tank
blockerad
Ventilations-
rr
igensatt
Inflde till
krl
Uppvrmning
av krl
Tryckluft nga Produkt
OCH
ELLER ELLER
ELLER
Figur 3.11 Feltrds-
analys av blandnings-
krl med topp-
hndelsen Hgt
tryck.
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 83
kor kan frekomma. Feltrdsanalys kan anvndas svl kvali-
tativt som kvantitativt, det senare naturligtvis under frutstt-
ning av att man p ett eller annat stt kan anstta sannolikheter
fr de olika bakomliggande hndelserna eller orsakerna.
Metoden underlttar en jmfrande granskning av alternativa
skyddstgrder. Dess styrka ligger i dess verskdlighet vid
studiet av mjliga kombinationer av delhndelser som tillsam-
mans skulle kunna leda till en topphndelse.
Hndelsetrdsanalys. Hndelsetrdsanalys utgr liksom fel-
trdsanalys frn en onskad hndelse, men i stllet fr att flja
hndelsefrloppet bakt fr att titta p hur hndelsen uppsttt
frsker man flja frloppet framt fr att nna mjliga kon-
sekvenser av hndelsen. Denna typ av analys brukar drfr
beskrivas som en bottom-up-metod. Ett hndelsetrd har
ofta en enklare logisk struktur n ett feltrd antingen intrf-
far en viss konsekvens (som i sin tur kan ha olika fljdkonse-
kvenser) eller ocks intrffar den inte utan hndelsefrloppet
avbryts, se gur 3.12. En annan skillnad r att det ofta nns en
tydligare tidsdimension i ett hndelsetrd n i ett feltrd (ked-
jan av konsekvenser intrffar alltid i en bestmd tidsfljd med-
an olika samverkande orsaker till en hndelse ibland intrffar i
olika ordningsfljd). Liksom feltrdsanalys kan hndelse-
trdsanalys anvndas antingen kvalitativt eller kvantitativt
beroende p syftet med analysen. Eftersom feltrds- och hn-
84
RI SKANALYS
Figur 3.12 Hndelse-
trdsanalys av
blandningskrl med
starthndelsen Hgt
tryck.
Hgt tryck
JA NEJ
Ingen
konsekvens
Kontrollerat
utslpp
Begrnsad
brand
Krlet brister?
Stort utslpp?
Brand?
Spridning
utanfr
omrdet?
JA NEJ
JA NEJ JA NEJ
JA NEJ
Kontrollerat
utslpp
Ej kontrollerat
utslpp
Allvarlig
brand
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 84
delsetrdsanalys omfattar olika delar av det frlopp som leder
fram till negativa konsekvenser kan bda metoderna mycket
vl anvndas i en och samma riskanalys.
3.6.2 Metoder fr analys av
mnniska eller teknik eller organisation
Analys av mnsklig tillfrlitlighet. HRA (Human Reliability
Analysis) r ett samlingsnamn fr ett antal metoder som an-
vnds fr att frska uppskatta mnniskans grad av tillfrlit-
lighet i olika typer av arbetsuppgifter. Exempel p metoder r:
APJ Absolute Probability Judgement.
HCR Human Cognitive Reliability Method.
HEART Human Error Assessment and Reduction
Technique.
IDA Inuence Diagram Analysis.
PC Paired Comparisons.
SLIM Success Likelihood Index Method.
TESEO Tecnica Empirica Stima Operatori.
THERP Technique for Human Error Rate Prediction.
Metoden THERP, som r en av de mer anvnda metoderna fr
att numeriskt uppskatta mnsklig funktionssannolikhet, kan
delas in i ett antal steg:
1. Beskrivning av analysobjektet och den verksamhet som r
frenad med objektet. Beskrivningen omfattar svl
mlsttningar som funktionsstt.
2. Studium av eventuella tidigare riskanalyser av samma eller
liknande analysobjekt fr att nna topphndelser dr den
mnskliga faktorn kan vara en viktig bidragande orsak.
3. En arbets- eller uppgiftsanalys fr att dela in verksam-
heten i sm vldenierade deluppgifter. I detta steg
speciceras ven vilken utrustning och vilka arbets-
moment som ingr i de olika deluppgifterna.
4. Mjliga eller troliga operatrsfel i varje deluppgift
identieras. Hrvid bortser man frn sdana typer av fel
som inte har ngra betydelsefulla konsekvenser.
5. Fr varje deluppgift konstrueras ett hndelsetrd dr varje
frgrening representerar korrekt respektive felaktigt
beteende.
.iim\1 om ..ivs
85
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 85
6. Sannolikheter anges fr varje gren i hndelsetrden.
7. Effekterna av olika prestationspverkande faktorer (stress,
vana, utbildning etc.) uppskattas och anvnds fr att
modiera de ursprungliga sannolikheterna.
8. Beroenden mellan olika arbetsmoment (t.ex. att ett fel i ett
moment pverkar sannolikheten fr ett fel ven i nsta
moment) uppskattas och anvnds nr den totala
felsannolikheten berknas.
9. Sannolikheten fr felfri och felaktig prestation berknas.
10. Sannolikheten fr att fel upptcks i tid och hinner
korrigeras innan de lett till ngra betydelsefulla
konsekvenser uppskattas och anvnds fr att modiera
sannolikheterna i fregende steg.
11. En knslighetsanalys genomfrs om den bedms vara
befogad.
12. Resultatet frn analysen anvnds som ingngsvrden i
t.ex. feltrdsanalys.
AEA, Action Error Analysis motsvarar HAZOP-analys men
fokuserar p mnskligt felhandlande vid genomfrande av oli-
ka operationer. En lista upprttas ver de aktiviteter som ska
genomfras.Varje aktivitet granskas med hjlp av ledord, t.ex.:
Ingen handling. Vad hnder om aktiviteten ej utfrs?
Hoppas ver?
Fel handling, rtt objekt. Vilka felhandlingar kan utfras?
Vad kan hnda?
Rtt handling, fel objekt. Kan operatren t.ex. vlja att
stnga fel ventil?
Fr tidigt, fr sent. Kan aktiviteten utfras fr tidigt eller
fr sent?
Fel sekvens. Vad hnder om aktiviteterna utfrs i en annan
sekvens n den avsedda?
MTO Analys av samspelet mnniska-teknik-organisation r
en metod som anvnds bl.a. fr att analysera incidenter vid
svenska krnkraftverk. Metoden har ven anvnts fr att ana-
lysera tgolyckan i Skldinge 1990. Denna analysmetod bestr
av fyra delar:
Hndelseanalys. Ett hndelsefrlopp (en incident eller
86
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 86
olycka, tnkt eller verklig) delas upp i olika kritiska delhndel-
ser dr samspelet mellan mnniskan och tekniken inte funge-
rat (eller kan frvntas ha svrt att fungera) p det stt som r
avsett i normalfallet. Endast delhndelser som bedms ha
betydelse fr utgngen av det totala hndelsefrloppet tas med.
Orsaksanalys. Fr de olika delhndelserna anges bakom-
liggande orsaker. Bde faktiskt konstaterade orsaker och orsa-
ker som bedms mjliga utifrn teknisk, organisatorisk och
psykologisk sakkunskap anges.
Avvikelseanalys. Identiering av de frhllanden (tekniska,
mnskliga och/eller organisatoriska) som varit annorlunda vid
den analyserade hndelsen jmfrt med det normala (vanli-
gaste) fallet nr ingen kritisk hndelse intrffar.
Barriranalys. Denna analys syftar till att granska de
skyddsbarrirer (mnskliga, tekniska och organisatoriska)
som nns i systemet nr hndelsen intrffar samt att identie-
ra ytterligare barrirer som, om de hade funnits, skulle ha kun-
nat frhindra hndelsen.
MORT, Management Oversight and Risk Tree, r en metod fr
analys av olyckor och utvrdering av skerhetsprogram. Kon-
ceptet bygger p att:
En olycka intrffar p grund av frbiseende eller fel, eller
p grund av att en kvarstende risk har utlsts.
En kvarstende risk r en risk som r identierad,
kvantierad och accepterad.
Alla frbiseenden och fel r ett resultat av brister i svl
konkreta som administrativa kontrollfunktioner.
En MORT-analys dokumenteras i en form liknande feltrds-
analysen dr olika delar av verksamhetens skerhetsprogram
bryts ner i allt mer detaljerade delar fr att analysera var de
brister som lett fram till olyckan har frelegat.
Administrativ SHM-Revision. En verksamhets skerhetsorgani-
sation granskas utifrn ett frgebatteri som tcker olika delar
av ledningssystemet. Svaren p frgorna inhmtas genom
intervjuer p olika niver inom verksamheten och genom
dokumentstudier (protokoll, procedurer, policies m.m.).
.iim\1 om ..ivs
87
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 87
Resultatet ger ett mtt p starka och svaga sidor och kan
anvndas fr vidareutveckling av ledningssystemet (Kemikon-
toret 1996).
3.6.3 Metoder fr brandanalys
Brandtekniska riskanalyser kan genomfras med metoder
som r olika vad avser detaljeringsniver. Det nns enklare s
kallade graderingsmetoder som kan anvndas fr att rangord-
na olika alternativ eller byggnaders verksamheter. De vanligas-
te graderingsmetoderna r
Gretenermetoden
BSV-vrd
NFPA-scheman
Gretenermetoden r utvecklad i Schweiz och baseras p
underlag frn frskringsbolag. Risken bestms utifrn tre
huvudfaktorer; riskfaktorn, skyddsfaktorn och aktivitetsfak-
torn. Den frsta anger vilka konsekvenser som kan uppst i
form av en skada. Den andra anger hur denna skada kan redu-
ceras och den tredje faktorn r kopplad till brandfrekvensen.
Det leder fram till att risken uttrycks som en kombination av
konsekvens och frekvens. Var och en av de tre huvudfaktorer-
na bestms genom en gradering av ett stort antal underpara-
metrar. Gretenermetoden r frmst anvndbar fr att vrdera
egendomsrisk men har ocks anvnts fr personriskbedm-
ning. Gretenermetoden kan anvndas fr bland annat indus-
trianlggningar, hotell, varuhus och utstllningshallar.
BSV-vrd r en riskanalysmetod fr att vrdera brandskerhet
p en vrdavdelning p ett sjukhus (Frantzich, 2000). Eftersom
den r mer specialiserad mot en verksamhet jmfrt med Gre-
tenermetoden r ocks antalet parametrar som ska bedmas
lgre. BSV-vrd r speciellt anpassad efter svenska frhllan-
den och r egentligen mest inriktad mot personskerhet ven
om egendomsskydd ocks beaktas.
NFPA scheman (National Fire Protection Association). I USA
har det tagits fram ngra olika graderingsmetoder genom
NFPA:s frsorg (Pettersson, 1990). Det nns olika scheman fr
88
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 88
olika verksamheter exempelvis vrdanlggningar, fngelser och
ldreboenden.En nackdel med dessa scheman r att de r anpas-
sade efter nordamerikansk byggtradition, vilket terspeglas i de
resultat som erhlls. De r dock anvndbara som checklistor d
de beaktar de faktorer som r viktiga fr en verksamhets brand-
skydd.
Fr en mer kvantitativ riskanalys nns metoder liknande
dem som anvnds inom andra ingenjrsdicipliner. Det r ofta
frgan om hndelsetrdsbaserade metoder. Om kvantitativa
riskanalysmetoder anvnds kan dessa ocks kopplas till mer
eller mindre komplexa system fr knslighetsanalys och os-
kerhetsanalys. Redan att dela upp problemet med ett hndelse-
trd innebr att oskerheter beaktas.
De kvantitativa metoderna baseras ofta p den scenario-
analys som grs vid riskidentieringen. Nr det r person-
skerhet som studeras r det ofta utrymning av byggnaden vid
brand som avses. Men det kan ocks handla om att studera ris-
ken fr rddningspersonalen vid insatsen. Om utrymningss-
kerheten ska analyseras beskrivs den normalt i form av tids-
marginalen fr utrymning dr tiden till kritiska frhllanden
jmfrs med utrymningstiden.
Kvantitativa metoder Scenarioanalys. Som riskanalysmetod
anvnds vanligen en enkel scenarioanalys eller en mer detalje-
rad hndelsetrdsbaserad metod. Den enkla scenarioanalysen
beskriver hur utrymningsfrloppet kan se ut nr alla tekniska
och organisatoriska system fungerar som avsett. Det r d en
jmfrelse mellan tillgnglig tid fr utrymning och utrym-
ningstiden. Resultatet blir en veriering av att tiden till kritiska
frhllanden r strre n utrymningstiden. Dremot vet man
inget om hur troligt scenariot r eller hur stor risken r.
Som knslighetsanalys (behandlas mer i detalj i avsnitt 4.4)
kan ngra scenarier studeras dr ngot eller ngra tekniska
system inte fungerar. Det problematiska r d att avgra om
skerheten r tillfredsstllande fr dessa situationer. Denna
nackdel har lett fram till att det blivit mer vanligt att strukture-
ra skerhetsproblemet med hjlp av hndelsetrdsteknik. P
det sttet nns mjlighet att f en tydligare beskrivning av de
olika hndelser som kan intrffa.
.iim\1 om ..ivs
89
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 89
Hndelsetrdsmetod. Med hndelsetrdsteknik kan de brand-
scenarier som identieras delas upp s att analysen kan beakta
utebliven funktion av exempelvis ett utrymningslarm. Utrym-
ningslarmet kan vara en frutsttning fr att lokalen ska kun-
na utrymmas innan de kritiska frhllandena intrffar. Om
larmet inte fungerar betyder det i sin tur att ngra personer i
lokalen inte kan utrymma p ett skert stt. P liknande stt
undersks vriga utfall i hndelsetrdet och resultatet r en
uppsttning utfall som beskrivs med en sannolikhet eller fre-
kvens samt ett mtt p konsekvensen. Konsekvensen kan i det-
ta fall vara kopplad till antal personer som inte hinner utrym-
ma innan kritiska frhllanden. (Jfr. ven hndelsetrd i
avsnitt 3.6.1 ovan.) Hndelsetrdsanalys inom brandomrdet
diskuteras vidare under avsnitt 4.4, Brand.
3.7 Metodanvndning
Vissa av de metoder som nu beskrivits kan anvnds tillsam-
mans i olika delar av en riskanalys och i olika tidsskeenden.
Vid en frsta genomgng kan det vara svrt att se sambandet
mellan metoderna. I gur 3.13 visas schematiskt hur ngra oli-
ka metoder kan anvndas i en riskanalys.
Grovanalys, What-if, HAZOP och FMEA kan beskrivas som
identikationsmetoder som primrt syftar till att identiera
mjliga skadehndelser, dock varierar utgngspunkten mellan
metoderna. I Grovanalysen ligger ofta fokus p att direkt, uti-
frn tillgnglig erfarenhet, identiera mjliga skadehndelser
(t.ex. toxiskt utslpp, brand fr en processanlggning). I meto-
der som What-if, HAZOP och FMEA ligger fokus ofta p att
identiera avvikelser tidigare i hndelsekedjan (tekniska och
mnskliga fel) som, var fr sig eller i kombination, kan leda till
att skadehndelser uppstr. Detta indikeras av punkterna p
respektive linje (endast indikation ett betydande verlapp fre-
kommer). I samtliga dessa metoder vrderas, till en viss grns,
ven de konsekvenser som kan uppst.
Feltrds- och hndelsetrdsanalyserna tar utgngspunkt i
en denierad hndelse. I feltrdsanalysen kartlggs orsaks-
sammanhang och i hndelsetrdsanalysen kartlggs mjliga
90
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 90
hndelseutvecklingar och de konsekvenser dessa kan leda till.
Med hjlp av dessa metoder kan en detaljerad kartlggning av
orsakssammanhang och mjliga hndelseutvecklingar gras.
Startpunkten fr dessa analyser kan dock lggas i olika skeden
i hndelsekedjan.
Ett antal av de vanligast frekommande metoderna fr tek-
niska och sociotekniska system presenteras i matrisform i
kapitel 6.
.iim\1 om ..ivs
91
Figur 3.13 Samband
mellan ngra
analysmetoder.
Skadehndelse
Skada p anlggning
Utslpp till yttre milj
Ingen pverkan
Grovanalys
What-if
HAZOP
FMEA
Feltrdsanalys Hndelsetrdsanalys
Konsekvensanalys Orsaksanalys
7838 Gotab 03-03-19 08.56 Sida 91
3.8 Referenser
Frantzich, H. 2000. Brandskyddsvrdering av vrdavdelningar, ett
riskanalysverktyg. Rapport P21-347/00. Karlstad: Rddningsverket.
Hannah,J. et al. 1999. Databaser om olyckor och risker.
Harms-Ringdahl, L. 1998. Avvikelseanalys. Sveriges Verkstads-
industrier. VI.
Harms-Ringdahl, L. 1998. Energianalys. Sveriges Verkstads-
industrier. VI.
Kaplan, S. 1997. The words of risk analysis. Risk analysis 17, (407417).
Kemikontoret. 1989. Risker fr storolyckor, Riskhantering 4.
Kemikontoret.
Kemikontoret. 1996. Administrativ SHM-revision, Riskhantering 1.
Kemikontoret.
Kemikontoret. 2001. Tekniska riskanalysmetoder, Riskhantering 3.
Kemikontoret.
Lees, F.P. 1996. Loss Prevention in Process Industries. Butterworth
Heinemann.
Pettersson, O. 1990. Ngra system fr riskanalys av en byggnads totala
brandfrsvar. Rapport 3115. Lund: Brandteknik, Lunds Universitet.
Persson, K. 1998. Riskhnsyn i fysisk planering. Karlstad: Rddnings-
verket.
Rddningsverket. 2001. Olycksrisker och MKB. Karlstad: Rddnings-
verket.
SS-EN 1050, 1996. Maskinskerhet Principer fr riskbedmning.
Svedung I. & Rasmusen J. 1997. Riskhantering i ett systemperspektiv.
92
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 92
kapitel 4
Genomfrande
av analys
I detta kapitel behandlas genomfrande av riskanalyser mer i
detalj. Eftersom det praktiska genomfrandet och lmpliga
metoder skiljer sig t mellan olika omrden har en uppdelning
i handbokens huvudomrden gjorts. Inom varje delomrde
fljer framstllningen i huvudsak den riskhanteringsprocess
som redovisats i avsnitt 3.
Graden av konkretisering varierar mellan de olika avsnitten
beroende p omrdenas karaktr. S r det t.ex. nr det gller
farligt-gods-transporter p jrnvg mjligt att ge en mer kon-
kret framstllning eftersom grundlggande frhllanden avse-
ende jrnvgstrak och farligt-gods-vagnar r knda och gene-
rellt giltiga i hela landet medan t.ex. processtekniska anlgg-
ningar r unika. Inom vissa omrden r stegen i riskhante-
ringsprocessen snarlika eller identiska, i sdana fall hnvisas
som regel till fregende avsnitt. Detta till trots freligger det ett
visst verlapp mellan de olika omrdena och ven med den
generiska beskrivningen av riskhanteringsprocessen i kapitel 3.
4.1 Frberedelser
Oavsett inom vilket omrde en riskanalys ska genomfras r
frberedelserna av stor vikt. Dessa kan innefatta:
Ml och avgrnsningar. Syftet med analysen ska denieras och
klargras fr alla inblandade parter. Hr br diskussioner
fras med de beslutsfattare som ska anvnda resultatet av risk-
analysen. Det r viktigt att formulera tydliga ml fr att analys-
arbetet ska kunna bedrivas effektivt samt fr att arbetet ska
ciomvov.ui .v ..ivs
93
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 93
kunna utvrderas. Mlbeskrivningen ligger till grund fr nr-
mare denition av bl.a. syfte, detaljeringsgrad och avgrns-
ningar (jfr. ven avsnitt 3.1).
Acceptanskriterier. I samband med att syftet med analysen och
beslutssituationen denieras ska de acceptanskriterier som
kommer att vara aktuella denieras.
Dokumentationen avseende det aktuella analysobjektet ska
gras tillgnglig. I dokumentationen ska ing beskrivning av
objektet och, i mn av relevans, aktuella skerhetssystem samt
procedurer och liknande. Dessutom ska erforderlig informa-
tion om omgivningen insamlas. Detta kan omfatta popula-
tion, typ av bebyggelse, atmosfriska frhllanden, geologiska
och hydrologiska frhllanden, kringliggande verksamheter,
naturintressen, framtida planer m.m.
Tidigare erfarenheter och statistikunderlag. Det r av stor hjlp
att i ett tidigt skede sammanstlla tillgngligt material betrf-
fande tidigare olyckor, tidigare genomfrda riskanalyser, till-
gngligt statistiskt underlag etc. Information om nyttan av
erfarenhetsinsamling och tillgngliga olycksdatabaser nns
sammanstllda i rapporten Databaser om olyckor och olycks-
risker (Hannah et.al., 1999).
Erforderlig kompetens och resurs. Innan analysarbetet startar
ska erforderlig kompetens identieras. Detta omfattar i frsta
hand medlemmar av analysgruppen, men det r ofta av stor
hjlp att dessutom etablera en referensgrupp som fljer och
ger std under arbetets gng. Analysgruppens sammanstt-
ning och storlek r beroende av objektets art och ofta ocks av
vilken detaljeringsniv arbetet benner sig p.
4.2 Processtekniska anlggningar
I detta avsnitt ges en generell beskrivning av mjliga tillvga-
gngsstt vid genomfrande av riskanalyser fr processteknis-
ka anlggningar och system (Haefer, 2000).
En mycket god beskrivning av genomfrande av riskanaly-
94
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 94
ser och relevanta analysmetoder fr processtekniska anlgg-
ningar ges av Kemikontoret (2001).
4.2.1 Riskidentiering
Ett av de frsta stegen i en riskanalys av en processanlggning
r identieringen av potentiella olyckshndelser. Detta stad-
kommes genom en systematisk genomgng av alla anlgg-
ningsdelar och operationer. Identieringen av riskkllorna r
ett centralt moment oavsett val av analysmetod (jfr kapitel 3).
Risker som inte r identierade r (ofta) inte kontrollerade.
Drfr r det mycket viktigt att beakta alla tnkbara hndelser,
ven de som inledningsvis kan knnas mycket osannolika eller
av ringa betydelse.
Grad av detaljeringsniv och metodval r avhngigt av syf-
tet med analysen. Graden av detaljeringsniv ska vljas s att
analysen stdjer ett rationellt beslutsfattande. Detta innebr
att det r stor skillnad p detaljniv mellan en studie som ska
ge underlag fr bedmning av lmplig lokalisering av en pro-
cessanlggning och en studie som ska anvndas fr att opti-
mera layout, instrumentering eller procedurer.
En fr lgt vald detaljniv innebr att ett stort antal mjliga
olyckshndelser kommer att frbises medan ett fr detaljerat
angreppsstt kan leda till att:
Viktiga frgor drunknar i detaljer.
Svrigheter att ge en samlad bild av vilka risker
anlggningen medfr fr omgivningen.
Analysgruppen trttnar, riskerar att missa viktiga frgor.
Oeffektivt resursutnyttjande.
Vanliga analysmetoder inom processindustrin r
Grovanalys.
Vad-hnder-om analys.
HAZOP analys.
Dessa metoder har era gemensamma drag:
De utfrs av en grupp av personer med bred erfarenhet.
De r kvalitativa metoder.
Det primra syftet r identiering av mjliga olycks-
hndelser samt orsaker och konsekvenser, men arbetet
ciomvov.ui .v ..ivs
95
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 95
innefattar ofta ven, mer eller mindre formellt,
bedmning av riskniv och vrdering av behov fr
riskreducerande tgrder.
Arbetet stds av checklistor eller ledord.
Dremot r skillnaden i detaljeringsniv betydande. Fr metod-
beskrivningar hnvisas till kapitel 3 och 6.
Vid identieringen ska hnsyn bl.a. tas till:
Frhllanden under normal drift.
Specika frhllanden vid service och underhll samt
uppstart och nedstngning.
Tekniska fel som kan upptrda p systemet eller dess
kringutrustning.
Operatrsfel, avvikelser frn instruktioner.
Potentiella olyckshndelser i processanlggningar kan i all-
mnhet delas in i tv kategorier:
Fel som r associerade med mekaniska komponenter (krl,
ventiler, rrledningar, pumpar, kompressorer etc.). Dessa
r generiska fel och kan orsakas av sdana mekanismer
som korrosion, vibration eller extern pverkan. En liten
hndelse (som ett litet lckage) kan eskalera till en strre
hndelse och drmed orsaka en strre olycka.
Fel som orsakas av specika driftfrhllanden. Det frmsta
exemplet p detta r mnskliga fel, dock kan detta ven
inkludera andra olyckshndelser, t.ex. okontrollerbara
reaktioner, antndning av gaser i samband med
hetarbeten, fel i samband med reparations- och
underhllsarbeten.
Som konstaterat ovan r detaljeringsnivn avhngig av syftet
med analysen. I en versiktlig analys (t.ex. Grovanalys) deni-
eras skadefallen ofta i termer som stort utslpp, explosion
etc. (exempel p checklista fr identiering av skadehndelser
i en Grovanalys, se tabell 4.1). I en mer detaljerad analys (t.ex.
HAZOP analys) beskrivs i detalj vilka tekniska och operatio-
nella fel som bedmts kunna intrffa, t.ex. tublckage i VVX-
354, drneringsventil V-655 lmnad ppen etc.
96
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 96
Bda analysmetoderna ovan avser kvalitativa analyser (se
avsnitt 3.2.2) dr de identierade skadefallen bedms var fr
sig. Den kvalitativa ansatsen r oftast tillrcklig fr att ge en
god bild av risknivn i en processteknisk anlggning.
I en kvantitativ analys ska sannolikheten fr alla signi-
kanta hndelser berknas. Detta stller stora krav p systema-
tik och fullstndighet vid riskidentieringen. Detta krver in-
ledningsvis en fullstndig identiering av varje viktig meka-
nisk komponent som kan fela samt dess fysikaliska och pro-
cesstekniska driftvillkor. Skalan av mjliga utslpp fr en
given komponent tcker ett brett spektrum, frn ett litet lcka-
ge till ett rrledningsbrott eller ett totalhaveri av t.ex. ett krl.
Till exempel kan fljande feltyper beaktas fr krl och rrled-
ningar:
Litet lckage 5 mm ekvivalent lckagediameter.
Medelstort lckage 25 mm ekvivalent lckagediameter.
Stort lckage 100 mm ekvivalent lckagediameter.
Totalhaveri.
Fel p andra komponenter n krl och ledningar kan behand-
las p liknande stt om utslppet r en representativ olycks-
hndelse.
ciomvov.ui .v ..ivs
97
Tabell 4.1 Exempel
p checklista fr
identiering av skade-
hndelser i grovanalys.
Skadehndelser Stdord
Brand Utanfr utrustning
Inne i utrustning
Explosion Inne i utrustning
Begrnsade, i byggnader/strukturer
Obegrnsade, gasmoln/BLEVE etc.
Toxiska utslpp Akuta skadliga/irriterande
Kroniska skadliga/irriterande
Frorening Luft
Mark
Vatten
Okontrollerbart Elektrisk
frigrande av energi Mekanisk
Kemisk
Buller
Visuella intryck Utspridning av material
Produktionsbortfall Otillgnglighet
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 97
Fr att reducera antalet skadefall kan anlggningen delas
upp i ett antal representativa delsystem. I varje delsystem ska
samma fysikaliska och processtekniska villkor glla (mne,
tryck, temperatur) fr alla komponenter. Drmed har alla ska-
dehndelser, som kan upptrda vid de enskilda komponenter-
na i varje delsystem, samma utslppsvillkor och leder p s stt
till samma konsekvenser fr liknande utslppstyper. Till exem-
pel kan fljande indelning gras fr en kyl- eller frysanlgg-
ning med ammoniak:
I kyl- och frysanlggningar nns ammoniak i olika
fysikaliska tillstnd. Man kan skilja mellan system som
kan ge upphov till vtske-, gas- eller 2-fas-utslpp. 2-fas
utslpp kan ofta frenklat betraktas som vtskeutslpp.
Hnsyn br tas till olika tryckfrhllanden genom att
skilja mellan hg- och lgtryckssystem.
Platsbyggda kyl- och frysanlggningar har i regel
ammoniakbrande utrustning bde inom- och utomhus.
Med tanke p spridningsfrloppet och omgivnings-
pverkan r det viktigt att skilja mellan inom- och utom-
hussystem.
En viktig parameter vid denition av representativa skadefall
r att underska hur stora mngder kemikalier som kan slp-
pas ut vid de olika skadefallen. Hr beaktas sammanhngande
system, avstngningsventiler, tid och sannolikhet att dessa
fungerar som avsett.
4.2.2 Orsakskartlggning och sannolikhets-
bedmning
Fr att kunna vrdera risker mste vi uppskatta sannolikheten
fr de onskade hndelserna. I de esta fall kan detta gras
genom erfarenhetsbaserade bedmningar i samband med
ngon av de kvalitativa analysmetoderna som diskuterats ovan
(klassning av sannolikhet grs d ofta enligt riskmatrisen
avsnitt 3.1.6), men fr allvarliga skador eller komplicerade
orsakssammanhang kan en mer rigors analys vara ndvndig.
Sannolikheter kan analyseras efter tv alternativa huvud-
principer. Vi kan inhmta statistik som direkt ger information
om frekvensen fr skadehndelser av det slag vi r intresserade
98
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 98
ciomvov.ui .v ..ivs
99
av. Anvndbar olycksstatistik nns framfrallt fr frekventa
olyckskategorier, exempelvis kollisioner inom transportsek-
torn och brnder i industri och samhlle. Med hjlp av jmf-
relser mellan den population som ligger till grund fr statisti-
ken och den egna verksamheten kan vi uppskatta den frvn-
tade frekvensen.
Alternativet r att kartlgga de orsaker som tillsammans
eller var fr sig kan leda till hndelsen, och sedan berkna san-
nolikheten fr skadehndelsen med hjlp av sannolikhetsdata
fr var och en av de ingende delhndelserna. Detta kan gras
med hjlp av feltrdsanalys. Data bestr av tv huvudgrupper,
dels felfrekvenser fr utrustning och komponenter, dels san-
nolikheter fr mnsklig felhandling. Mnga skadehndelser
kan ocks resultera i olika konsekvenser beroende p mer eller
mindre slumpartade omstndigheter. Exempelvis kan ett ut-
de av brandfarlig gas spridas p olika stt beroende p vder
och vind, frekomsten av antndningskllor kan variera och
vid en eventuell brand eller explosion kan personer benna sig
i mer eller mindre utsatta lgen. Hr kan hndelsetrd anvn-
das fr att skdliggra och berkna sannolikheter fr de olika
konsekvenserna.
Gemensamt fr all sannolikhetsanalys r att resultat i form
av insikter om orsakssammanhang r minst lika viktiga som
de slutliga berkningsresultaten. Vid kvantiering mste man
beakta oskerheten i data och resultat.
Statistik. I kvantitativa riskanalyser antar man oftast att felin-
tensiteten r konstant, fr att underltta berkningarna. Detta
r inte orimligt, eftersom de generiska data som anvnds r
baserade p driftstatistik, dr mnga av de fel som rapporterats
kan antas ha skett under inkrnings- och utslitningsfaserna.
Haverier och fel till fljd av inkrningsproblem och utslitning
mste naturligtvis beaktas mycket noga i en riskanalys, men
detta grs oftast kvalitativt. Frebyggande tgrder r i frsta
hand inriktade p procedurer fr kontroller, besiktningar,
provning och underhll. Mnga fel som orsakats av felaktigt
handhavande eller verbelastning under drift nns ocks ofta
med i underlag fr generiska data, vilket kan vara ytterligare en
klla till oskerhet. Ett annat problem med generiska data kan
Figur 4.1 Oskerhet i
sannolikhetsanalys.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 99
100
RI SKANALYS
gruppering av olika
skadehndelsetyper i
frekvensklasser per
komponent (Haefer,
2000).
vara att statistiken r inhmtad frn anvndningsomrden och
miljer som r vsentligt skilda frn det aktuella fallet. Gene-
riska felfrekvenser mste allts anvndas med frsiktighet och
alltid jmfras med en erfarenhetsbaserad skattning eller kor-
rigeras med hnsyn till lokala frhllanden. Vidare br de
generiska orsakerna och sannolikheterna kompletteras med
exempelvis feltrdsanalys fr srskilda fall av felaktigt handha-
vande eller verbelastning som innebr vsentliga risker.
Exempel p generiska data avseende lckage av process-
komponenter redovisas i tabell 4.2.
Sannolikheten fr antndning och explosion. Fr att kvantie-
ra risken fr brand eller gasmolnsexplosion behver vi data
Felfrekvensklasser Typ av skadehndelser
1 gng per 110 r
>10
1

1 gng per 10100 r Litet/stort lckage p lossningsslang (per m slang)
>10
2
10
1
Litet lckage i kolvkompressor
1 gng per 1001000 r Brott p lossningsslang (per m slang)
>10
3
10
2
Litet/stort lckage eller haveri i kolvpump
Stort lckage/haveri i kolvkompressor
Litet lckage i skruvkompressor
Litet lckage i vrmevxlare (shell & tub, platt)
1 gng per 1000 Litet/stort lckage i tryckkrl
10000 r Litet/stort lckage i magnet-/reglerventil
>10
4
10
3
Litet/stort lckage i synglas
Litet pumplckage
Litet lckage i lter
Stort lckage/haveri i skruvkompressor
Stort lckage/haveri i vrmevxlare (shell & tub, platt)
1 gng per 10000 Litet/stort lckage eller brott i rrledning (per m ledning)
100000 r Haveri av tryckkrl
>10
5
10
4
Litet/stort lckage eller haveri i avstngningsventil
Litet/stort lckage eller haveri i backventil
Stort pumplckage
Stort lckage i lter
1 gng per 100000 Brott p stor rrledning (per m ledning)
1000000 r Litet/stort lckage eller haveri i ns
>10
6
10
5
Haveri i lter
<1 gng per 1000000 r
< 10
6
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 100
som anger sannolikheten fr antndning av ett utslpp av
brandfarlig gas eller vtska, och fr uppkomst av explosion.
Sannolikheten fr antndning r naturligtvis mycket beroen-
de av en rad faktorer, frmst frekomsten av specika antnd-
ningskllor i det aktuella fallet. Exempel p antndningskllor
i industrin r:
ppen amma, t.ex. i ugnar och pannor.
Heta ytor.
Friktionsvrme.
Elektrisk energi, verslag, gnistbildning.
Heta partiklar, t.ex. i rkgaser.
Statisk elektricitet.
Rkning.
Hetarbeten, t.ex. svetsning, slipning etc.
Sjlvantndning.
Exempel p generiska sannolikheter fr antndning av utslpp
av brandfarlig gas eller vtska i processindustrin ges i tabell 4.3
och 4.4. Dessa data kan anvndas i riskanalyser i situationer
dr man har kontroll ver antndningskllor i enlighet med
god praxis, exempelvis genom klassning fr val av freskrifts-
enlig elektrisk utrustning, rkfrbud, kontroll ver hetarbeten
etc. Som alltid med generiska data mste man komplettera
med en erfarenhetsbaserad bedmning av den aktuella situa-
tionen, och om mjligt inhmta kompletterande data.
Nr det gller explosioner r sannolikheten beroende av en
mngd lokala faktorer, ssom blandningsfrhllanden med
luft, materialets reaktivitet, antndningskllans styrka samt
eventuell inneslutning av gasmolnet eller andra begrnsningar
i geometrin. ven hr mste allts data anvndas med stor fr-
siktighet.
ciomvov.ui .v ..ivs
101
Lckagets storlek Sannolikhet fr antndning
Gas Vtska
Litet (<1 kg/s) 0.01 0.01
Stort (150 kg/s) 0.07 0.03
Mycket stort (>50 kg/s) 0.3 0.08
Tabell 4.3 Sannolikhet
fr antndning (Cox,
Lees & Ang, 1990).
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 101
4.2.3 Konsekvensanalys
I samband med genomfrande av kvalitativa riskanalyser grs
ofta grova uppskattningar av konsekvenser av potentiella ska-
dehndelser utifrn tillgnglig erfarenhet. Fr allvarliga ska-
dehndelser som brand, explosion eller strre utslpp av toxis-
ka mnen kan det emellertid mnga gnger vara ndvndigt
med mer ingende analyser.
Fr en viss identierad mjlig skadehndelse som innebr
utslpp av brandfarligt, explosivt eller toxiskt material beaktas
i konsekvensanalysen:
Vad blir utdeshastigheten och hur mycket material kan
strmma ut?
Vilka koncentrationer uppns i omgivningen
(ven beroende av vder och vind, topogra etc.)?
Vilka vrmestrlningsintensiteter eller explosions-
vertryck kan uppns om materialet antnds?
Vad blir konsekvenserna fr mnniskor, milj och
egendom av skadliga koncentrationer, vrmestrlning
respektive vertryck?
102
RI SKANALYS
Tabell 4.4 Sannolikhet
fr gasmolnsexplosion
(Cox, Lees & Ang,
1990).
Lckagets storlek Sannolikhet fr Sannolikhet fr Sannolikhet fr
antndning explosion efter explosion efter
antndning lckage
Litet (<1 kg/s) 0.01 0.04 0.0004
Stort (150 kg/s) 0.07 0.12 0.008
Mycket stort (>50 kg/s) 0.3 0.3 0.09
Figur 4.2 Mjliga
konsekvenser av
utslpp.
Utflde
Luft
Mark
Vatten Toxicitet
Toxicitet
Brand/Vrmestrlning
Toxicitet
Brand/Vrmestrlning
Explosion/vertryck
Konsekvens fr:
Mnniska
Milj
Egendom
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 102
Matematiska modeller av varierande komplexitet har utvecklats
fr att kvantiera konsekvenser p olika stt,se gur 4.4.De mer
avancerade modellerna ingr i datorprogram fr riskanalys,
men ven enklare matematiska samband fr handberkningar
nns.
Utslpps- och spridningsberkningar. Storlek och varaktighet
av ett utslpp bestms av ett antal parametrar ssom; tillgng-
lig mngd, tryck, hlstorlek och form, rrlngd frn krl,
mnets egenskaper (gas, vtska m.m.). Den vidare spridning-
en bestms sedan av omgivande parametrar tta ytor och
invallningar nr det gller vtskeutslpp och, nr det gller
gasutslpp gasens egenskaper, topogra samt atmosfriska
frhllanden. Mer information om utslpps- och spridnings-
berkningar nns bl.a. i rapporten Vdautslpp av brandfarli-
ga och giftiga gaser och vtskor (Fischer et al, 1997).
Brand. Konsekvensanalyser omfattar ofta effekterna av brn-
der och explosioner. Vanligtvis berknas vrmestrlningen
som uppstr vid exempelvis en poolbrand, jetbrand eller ett
eldklot. Genom att berkna avstnd till olika strlningsniver
gr det att gra en bedmning av skadeomfattning p mnni-
skor eller byggnader och utrustning. Skadan som orsakas av
vrmestrlning varierar med strlningsintensitet och expone-
ringstid (se tabell 4.5) och normalt har endast poolbrnder
ciomvov.ui .v ..ivs
103
Figur 4.3 Berkning av
koncentration p
markniv vid utslpp
av svaveldioxid frn ett
50 mm hl. Vder:
Pasquills stabilitets-
klass D, vindhastighet
5,0 m/s.
10000
1000
100
10
1
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 103
och jetbrnder tillrcklig varaktighet fr att ge skador p
utrustning eller byggnader. Eldklot eller gasmolnsexplosioner
har ofta en kort varaktighet men kan ge tillrckligt vrmede
fr att skada mnniskor.
Frutom vrmestrlning r brandrk en potentiell skade-
effekt. Ur berkningssynpunkt r det svrt att frutse omfatt-
ningen och spridningen av brandrk. Svrigheterna beror p
en rad faktorer och ett av de strsta problemen ligger i att fr-
utsga vilka typer av produkter som bildas under brandfr-
loppet, och drmed att bestmma utdet av de skadliga
material som r intressanta.
Explosioner r ett omfattande begrepp som beskriver proces-
ser dr en tryckvg bildas genom en snabb, kortvarig utstrm-
ning av material frn ett begrnsat omrde. Explosioner kan
vara orsakade av antingen fysikaliska eller kemiska processer.
En explosion genom fysikaliska processer kan exemplieras
med en expanderande gas i ett tryckkrl som sedan brister eller
exploderar. Kemiska processer r snabba oxidationer av brnn-
bart material, och ett typiskt exempel utgr en antndning och
explosion av ett gasmoln.
Ordet explosion omfattar vanligen bde detonation och
deagration. En detonation r en explosion med en frbrn-
ningshastighet som verskrider ljudhastigheten och en dea-
gration r en explosion med en frbrnningshastighet lgre n
ljudhastigheten. De olika typerna av explosion ger upphov till
olika typer av vertryck. En detonation ger ett kortvarigt, ofta
mycket hgt, vertryck medan en deagration ger upphov till
104
RI SKANALYS
Tabell 4.5. Ngra rikt-
vrden fr vrme-
strlning och dess
effekter (sammanstllt
frn Lees, 1996).
Strlningsniv Skada p utrustning Skada p person
[kW/m2]
3540 Stora materiella skador p Stor sannolikhet fr ddsfall
processutrustning, antnd- och allvarliga brnnskador.
ning av byggnader.
1215 Minsta intensitet fr Smrta efter ngon sekunds
antndning av tr. exponering och andra gradens
brnnskador efter ca 20 s, viss
sannolikhet fr ddsfall.
4 Inga. Smrta efter ca 20 s. exponering.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 104
ett lgre vertryck med en lngre varaktighet. vertrycket
avtar snabbt med avstndet frn explosionens centrum och
varaktigheten uppgr normalt till sekunder eller brkdelar av
sekunder. Mnniskan tl exponering fr vertryck lngt bttre
n byggnader och utrustning, och vertrycket i sig r sllan
orsaken till personskador vid en explosion. Personer skadas
istllet av att benna sig i byggnader som raseras, av kringy-
gande projektiler och av att de sls omkull av tryckvgen. Som
en jmfrelse till tabell 4.6 brukar fljande siffror fr fysiolo-
giska skador av vertryck anges:
Ddsfall p grund av vertryck vid ca 5 bar vertryck.
Lungskador vid ca 1 bar vertryck.
Skador p trumhinnan vid ca 0,35 bar vertryck.
Personer som benner sig inne i en explosion omkommer som
regel direkt p grund av att de andas in heta rkgaser eller p
grund av omfattande brnnskador. I tabell 4.6 anges olika niv-
er av explosionsvertryck och dess skadeeffekter.
BLEVE, Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion, r
en speciell, mycket sllsynt, typ av kraftig explosion dr vt-
skan i en tank (t.ex. en gasoltank) upphettas till kokning. Om
en BLEVE intrffar r det nstan alltid som en fljd av ngot
annat olycksscenario eftersom den upphettning som leder till
BLEVE sannolikt beror p vrmestrlning frn andra nrlig-
gande brnder. Vid en eventuell explosion ger gasmolnet upp-
hov till ett kraftigt eldklot och delar av tanken kan slungas ivg
hundratals meter.
Dammexplosioner kan uppst nr ett moln av fast brnn-
bart och nfrdelat material antnds. Vidare mste materialet
vara oxiderbart och vanligtvis krvs ocks en relativt hg
ciomvov.ui .v ..ivs
105
vertryck Skadeeffekt p byggnader och utrustning
[bar]
0.7 Total delggelse av byggnader, ven tunga maskiner yttas eller skadas
allvarligt.
0.21 Allvarlig delggelse av byggnader och omfattande skador p utrustning.
0.14 Delvis delggelse av byggnader och endast mindre skador p utrustning.
0.021 Endast mindre skador och grns fr krossning av fnster.
Tabell 4.6. Explosions-
vertryck och dess
skadeeffekter (Clancey,
1972).
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 105
molndensitet. Vid bedmning av effekten av en dammexplo-
sion r det endast begrnsade explosioner, exempelvis i utrust-
ning eller lagerlokaler etc., som r intressanta.
Toxiska effekter. Utslpp av mnen med toxiska effekter, sr-
skilt tryckkondenserade gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid),
kan ge upphov till allvarliga konsekvenser ver mycket stora
omrden. Effekten p mnniskor som exponeras fr ett
utslpp r beroende av:
mnets toxiska, fysikaliska och kemiska egenskaper.
Exponeringsstt.
Erhllen dos (beroende av koncentration och tid vid
inandning).
Ett mnes toxiska egenskaper kan beskrivas p olika stt. Dd-
liga doser, eller koncentrationer kan anges genom LD
50
eller
LC
50
-vrden (Lethal Dose/Concentration fr 50% av den aktu-
ella populationen). Ett mer anvndbart mtt i vissa samman-
hang r IDLH-vrden (Immediately Dangerous to Life and
Health) (NIOSH, 2001). Dessa anger den hgsta koncentration
som en frisk arbetstagare kan exponeras fr under 30 minuter
och nd kunna y, utan att f ngra bestende men. I kvanti-
tativa analyser kan sannolikheten fr ddsfall till fljd av expo-
nering av ett toxiskt mne bestmmas genom en Probitfunk-
tion. Erforderlig indata r koncentration, exponeringstid,
samt materialkonstanter.
Miljkonsekvenser. Vid bedmning av de miljkonsekvenser
som kan uppst till fljd av en olycka mste hnsyn tas inte
bara till utslppets omfattning och typ av kemikalie utan ock-
s till omgivningens srbarhet och vrde ur miljsynpunkt.
Detta innebr att antalet parametrar blir mycket stort. I den
riskmatris som redovisats i kapitel 3 bedmdes miljkonse-
kvenser utifrn utslppets storlek och mjligheter fr sane-
ring. Detta r som regel helt otillrckligt. Frslag p parame-
trar som kan vara aktuella att bedma r:
Pverkad naturresurs.
Pverkat omrdes storlek.
Tid fr terhmtning.
106
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 106
verfring till andra delar av ekosystemet.
verskridande av tilltna grnsvrden.
Andel pverkat ekosystem.
Mjlighet till sanering.
Oskerheter. Gemensamt fr alla berkningsmodeller r att det
kan nnas stora oskerheter i resultaten, varfr dessa mste
anvndas med frsiktighet. Utfrda och utvrderade p rtt
stt r dock kvantitativa konsekvensanalyser viktigt beslutsun-
derlag fr olycksfrebyggande och skadebegrnsande tgrder,
t.ex. skerhetsavstnd, utrymningsplaner etc.
4.2.4 Riskbedmning och presentation
av analysresultat
De principer fr resultatpresentation som redovisats i avsnitt
3.1.6 r tillmpliga fr processtekniska anlggningar. I avsnitt
3.1.6 diskuterades fljande principer:
Konsekvensorienterad resultatpresentation. Beskrivning
av vilka konsekvenser som uppstr i hndelse av dimensione-
rande skadehndelse eller vrsta tnkbara skadehndelse.
Riskorienterad resultatpresentation. Redovisning i form av
riskmatris eller individriskkonturer och FN-kurvor.
Den vanligaste formen av resultatpresentation fr process-
tekniska anlggningar torde vara en riskmatris. Som underlag
fr konsekvensbedmningen av skadehndelserna har ofta
spridningsberkningar eller andra konsekvensanalyser utfrts
och redovisats. Ett exempel p en resultatpresentation fr en
ammoniakkylanlggning i form av en riskmatris redovisas i
tabell 4.7 och 4.8. Notera att:
Endast vissa av de i riskanalysen identierade hndelserna
redovisas.
Matrisen redovisar sannolikheter fr att de identierade
skadehndelserna ska intrffa med angiven konsekvens
som fljd. Konsekvenser avser personskada.
Presentation av risker och vrdering av resultat med hjlp av
riskmatris enligt ovan r i mnga fall ett bra angreppsstt.
Resultatet r relativt ltt att kommunicera och ger i mnga fall
ciomvov.ui .v ..ivs
107
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 107
108
RI SKANALYS
Tabell 4.7 Riskmatris
fr ammoniakkylan-
lggning (endast ngra
exempel p identie-
rade hndelser).
Identierade hndelser
som redovisas i
matrisen framgr av
tabell 4.8 nedan.
Riskmatris Sannolikhetsklass
Konsekvens-
1 2 3 4 5
klass
Mycket Mycket
osannolikt sannolikt
5
Katastrofala
1.3
konsekvenser
4 1.1, 1.2
3 3.1 2.3
2 3.1
Tredje
person
1
Sm
1.2
konsekvenser
Hndelse Beskrivning
1.1 Utlckage av strre mngd ammoniak p grund av sprickbildning i ldre
svetsskarvar vilket kan leda till rrbrott.
1.2 Utlckage av mindre mngd ammoniak i lagerlokal frn t.ex. ventilspindlar.
1.3 Brand eller explosion som kan ge stor skada p personal. Mjlighet fr
dominoeffekter som t.ex. utslpp av ammoniak eller spridning av brand.
Stor fara fr 3:e person.
2.2 Utlckage av stor mngd ammoniak. Snderrostade ledningar i framfrallt
golvgenomfringar. Produktionsbortfall p grund av kylbortfall.
2.3 Vid drnering av oljesamlaren kan man misslyckas att stnga drneringsventil,
vilket kan ge frgiftning eller svra obehag. Under vissa omstndigheter, t.ex.
misslyckad evakuering frn utslppsplatsen p grund av trngt utrymme, kan
hndelsen leda till ddsfall.
3.1 Stort lckage av ammoniak utomhus orsakat av t.ex. genomrostade rr kan
medfra att ammoniak dras in i den egna ventilationen eller ger pverkan p
3:e person.
ett bra underlag fr prioritering av riskreducerande tgrder.
Matrisen var nr den frst presenterades ett av de frsta frs-
ken att inom ett bredare sammanhang f till stnd egentliga
riskvrderingar med ett strukturerat hanterande av sannolik-
hets- och konsekvensbegreppen. Dock r bakgrunden till de
angivna grnserna ganska oklar och problemet med olycks-
hndelser med mycket lga sannolikheter mycket stora kon-
sekvenser beaktas inte p ngot strukturerat stt. Ett annat
problem r att varje identierad olyckshndelse beaktas isole-
rat, den totala risk som anlggningen utgr fr omgivningen
beaktas ej. I vissa fall kan det vara vsentligt att belysa dessa fr-
gor. Riskniver kan d berknas och presenteras i form av indi-
Tabell 4.8
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 108
vidriskkonturer och FN-kurvor (se avsnitt 3.1.6). Berkning
och presentation av individ- och samhllsrisk i form av risk-
konturer och FN-kurvor har i Sverige ftt en kande omfatt-
ning under senare r.
4.2.5 Riskvrdering
Vrdering av risker och beslut utifrn dessa vrderingar grs
p mnga olika niver. Exempel:
I en detaljerad HAZOP analys fattas beslut om infrande
av en extra larmniv eftersom risken frenad med
verfyllning av en tank bedms som allvarlig.
Vid utformning av en versiktsplan fattas beslut om att ett
visst markomrde i nrheten av en processanlggning inte
r lmpligt som bostadsomrde eftersom risknivn fr
framtida boende bedms som fr hg.
Den frsta typen av vrderingar grs ofta direkt i analysgrup-
pen och baseras som regel p gruppens erfarenheter. Andra
bevekelsegrunder i detta sammanhang kan vara:
Bruk av bsta mjliga teknik.
Minst samma skerhetsniv som i andra delar av
anlggningen.
State of the art inom branschen som helhet.
Uppfyllande av rekommenderad branschstandard.
Den andra typen av vrderingar r betydligt mer komplicera-
de och krver en annan typ av beslutsunderlag. Bedmningar
av detta slag grs ofta utifrn ett underlag bestende av en risk-
matris kombinerad med konsekvensberkningar fr vissa ska-
defall. Dessa fall kan vara denierade i samrd mellan verk-
samhetsutvaren och t.ex. rddningstjnsten eller annan myn-
dighet.
I vissa fall kan ett mer detaljerat beslutsunderlag efterfrgas.
I rapporten Vrdering av risk (Davidsson et al, 1997) disku-
teras kriterier avseende tolerabla individ och samhllsrisker,
internationella regler och ngra exempel p tillmpningar i
Sverige redovisas.
I era internationella kriterier arbetar man med tv niver
fr svl individ- som samhllsriskkriterier. En vre niv ver
ciomvov.ui .v ..ivs
109
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 109
vilken riskerna kan anses s stora att de ej br accepteras samt
en undre niv under vilken riskerna kan anses sm. Detta r en
indelning som i princip motsvarar HSE (Health and Safety
Executive, UK). Denna indelning innebr att det skapas tre
riskomrden, vilket illustreras i gur 4.4.
Diskussion avseende tolkning av dessa omrden. Tillmpning
och tolkning av omrdena i gur 4.4 skiljer sig t mellan olika
lnder. En sammanfattande diskussion ges nedan.
Omrde med oacceptabla risker. Generellt sett gller att ris-
ker i denna niv ej accepteras fr nya anlggningar. Fr bent-
liga anlggningar fresls i mnga fall en mer exibel tillmp-
ning. Praktiskt mjliga tgrder fr att reducera risken br
vidtagas och tgrdsprogram br utarbetas fr att frbttra
situationen.
Omrde dr risker kan tolereras om alla rimliga tgrder r
vidtagna. Detta r det omrde som bl.a. i Storbritannien refe-
reras till som ALARP (As Low As Reasonable Possible)-
regionen. Inom detta omrde kan riskerna anses vara av
sdan storlek att de noga mste beaktas och rimliga tgrder
fr riskreduktion ska vidtagas.
Omrde dr risker kan anses sm. Detta r det omrde som
bl.a. i Storbritannien benmns negligible risks (frsumbara
risker). Termen antyder att riskerna r s lga att riskreduce-
rande tgrder ej behver beaktas.
Detta synstt kan leda till tv problem:
110
RI SKANALYS
Figur 4.4 Exempel p
uppbyggnad av
kriterium fr vrdering
av risk (Davidsson et
al, 1997).
Omrde med
oacceptabla risker.
Omrde dr risker kan
tolereras om alla rimliga
tgrder r vidtagna
(ALARP).
Omrde dr risker i
allmnhet anses acceptabla.
Risk tolereras ej.
Risk tolereras endast om riskreduktion ej r
praktiskt genomfrbar eller kostnader r helt
oproportionerliga. Tolerabel risk om kostnader
fr riskreduktion verstiger nyttan.
Ndvndigt visa att risker bibehlls
p denna lga niv.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 110
Riskanalysen fokuseras p att visa att riskerna ligger i
detta omrde, snarare n att visa p mjliga risk-
reducerande tgrder.
Om riskerna med en viss verksamhet benmnes
frsumbara kan detta mjligen leda till att minskad vikt
lggs vid den fortsatta riskhanteringen. Detta kan leda till
en degradering av skerheten och till att den berknade
risknivn drmed inte lngre r relevant.
Bland annat dessa problem har lett till att man i Holland har
slopat den undre grnsen och endast arbetar med en vre
grns, mellan ALARP omrde och oacceptabelt omrde.
Kriterier fr vrdering av individrisk
Nr det gller individrisker r det vanligt att skilja mellan ris-
ker fr anstllda kontra tredje person (allmnheten) och risker
vid nya kontra existerande anlggningar.
En vanlig princip i de lnder dr kvantitativa kriterier till-
lmpas r att kriterier fr anstllda r en faktor 10 hgre n fr
tredje person.
Ngra exempel p kriterier fr individrisk:
vre grns fr omrde dr risker kan tolereras:
110
5
per r (UK; nya bostadsomrden intill existerande
anlggningar. Holland; existerande anlggningar).
110
6
per r (Holland; nya anlggningar).
vre grns fr omrde dr risker kan anses sm:
110
6
per r (UK, tillmpas ej i Holland).
Kriterier fr vrdering av samhllsrisk
Fljande kriterier fr samhllsrisk i form av FN-kurvor tillm-
pas i Holland:
vre grns fr omrde dr risker kan tolereras: F=110
3
per r fr N=1 (tillmpas dock fr N>1).
Lutning p FN-kurva: 2.
vre grnsvrde fr mjliga konsekvenser: Inget.
Undre grnsvrde fr tillmpning av kriterier: N=2.
Det hollndska kriteriet fr samhllsrisk r illustrerat i gur
4.5. Ngon strikt vre grns (nr det gller konsekvenser) fr
ciomvov.ui .v ..ivs
111
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 111
tillmpning av kriteriet har ej freslagits. Dock r det s att de
aktuella frekvenserna i den vre delen av konsekvensaxeln
(dvs. dr antalet omkomna (N) r i storleksordningen 1 000
eller strre) r s lga att relevansen av analysen i mnga fall
mste ifrgasttas. Kriterier som tillmpas i andra lnder skil-
jer sig t bde betrffande startpunkt (frekvens fr N=1) och
lutning. I t.ex. UK har man en hgre startpunkt och en lutning
av 1, dvs. en ackare linje.
4.2.6 Riskreduktion
Ett av mlen med genomfrandet av riskanalyser r att ge
underlag fr frslag p riskreducerande tgrder och priorite-
ring av dessa. Riskreducerande tgrder kan omfatta:
Anlggningsspecika (tekniska) lsningar.
Skerhetsledningssystem (utbildning, organisation etc.).
Omgivningstekniska lsningar.
112
RI SKANALYS
Figur 4.5 Ett exempel
p kriterier fr
samhllsrisk hmtat
frn Holland.
1,00 x 10
-01
1,00 x 10
-02
1,00 x 10
-03
1,00 x 10
-04
1,00 x 10
-05
1,00 x 10
-06
1,00 x 10
-07
1,00 x 10
-08
1,00 x 10
-09
1,00 x 10
-10
1 10 100 1.000 10.000
Antal ddsfall (N)
Frekvens av N
eller fler ddsfall
per r (F)
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 112
Identikation av principerna fr riskreducerande tgrder ut-
gr frn denitionen av risk som en samlad bedmning av
sannolikheten fr, och konsekvensen av, olyckor (se gur 3.7).
Ngra principer fr riskreducerande tgrder r:
Inbyggd (inherent) skerhet. Principen om inbyggd skerhet
innebr att risker reduceras genom att potentiella riskkllor eller
riskbidragande faktorer avlgsnas eller reduceras.Detta kan t.ex.
ske genom:
Substitution utbyte till mindre farliga mnen.
Intensiering eller sektionering reduktion av volymer
eller mngd.
Frsvagning eller ej fullt utnyttjande t.ex. lgre tryck
eller temperatur.
Frenkling frre tekniska eller mnskliga fel.
En utfrlig genomgng av begreppet inbyggd skerhet ges i
rapporten Inherent safety (Jakobsson, 2001).
Olycksfrebyggande tgrder syftar till att reducera sannolik-
heten fr att en viss skadehndelse ska intrffa, t.ex. genom att:
Frbttra tillfrlitligheten hos ingende komponenter.
Infra vervakande eller ingripande system (frreglingar,
snabbstopp).
Frbttra instruktioner, utbildning etc.
Preventiva skadebegrnsande tgrder r sdana tgrder
som vidtages innan en olycka har intrffat och syftar till att
reducera konsekvensen av intrffade olyckor. Exempel p pre-
ventiva skadebegrnsande tgrder r:
Invallningar.
Inneslutning.
Skerhetsavstnd.
Personlig skyddsutrustning.
Aktiva eller passiva brandskyddssystem etc.
Akuta skadebegrnsande tgrder syftar ocks till att reduce-
ra konsekvensen av mjliga olyckor men avser, till skillnad
frn de preventiva skadebegrnsande tgrderna, de tgrder
ciomvov.ui .v ..ivs
113
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 113
som ska sttas in d en olycka har intrffat. Detta r tgrder
som kan vara beskrivna i ett fretags beredskapsplaner och
kan inkludera:
Larmrutiner.
Utrymning.
Andra rddnings- och bekmpningsinsatser.
Prioritering mellan tgrder som pverkar mjliga olyckors
sannolikhet respektive konsekvens och vrdering av dessa
tgrders betydelse kan vara ett omrde fr konikter mellan
t.ex. anlggningsgaren, myndigheter med tillsynsansvar,
lnsstyrelser och kommunala rddningstjnster.
4.3 Farligt gods p jrnvg
4.3.1 Riskidentiering
Grundlggande olyckstyper inom jrnvgstrak som under
drift, direkt eller indirekt, kan ge upphov till pverkan p 3:e
person eller yttre milj r:
Plankorsningsolyckor.
Sabotage.
Brand.
Urspring.
Sammansttning.
samt kombinationer av dessa.
Av dessa r plankorsningsolyckor, historiskt sett, dominanta.
Ett antal sdana olyckor intrffar varje r. Konsekvensen efter
en sdan olycka r som regel ngon eller ngra omkomna
och/eller skadade. Med sabotage syftas i detta sammanhang p
direkt verkan p farligt-gods-behllare, t.ex. ppning av ven-
til eller sprngning av cistern. Hndelser av denna art har hit-
intills ej registrerats i Sverige (eventuellt Krylbo 1941, se ned-
an). Dremot intrffar rligen ett stort antal andra typer av
sabotage, t.ex. freml p spr. Brand som pverkar omgiv-
ningen kan uppkomma till fljd av t.ex. tjuvbroms. Detta
kan medfra att heta partiklar slungas ut och antnder vegeta-
tion i nrhet av spret. Sannolikheten fr att detta ska ge upp-
hov till ddsfall bland 3:e person r dock ytterst lg. Brand till
114
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 114
fljd av utslpp av farligt gods behandlas vidare nedan.
Urspringar och sammansttningar kan ge upphov till
pverkan p 3:e person p olika stt:
Mekanisk pverkan genom att fordon lmnar
spromrdet och skadar byggnader eller personer i
omedelbar nrhet av spret.
Pverkan genom utslpp av farligt gods.
Risk fr mekanisk pverkan freligger i princip endast i ome-
delbar nrhet av spret, vid ca 8085% av intrffade urspr-
ningar stannar vagnarna inom 5m frn spret (Fredn 2001).
Som strsta pverkansomrde brukar ofta anges ett avstnd av
2530 m, hnsyn br dock tas till topograska frhllanden.
Utslpp av farligt gods kan uppkomma om behllare ska-
das i samband med urspring eller sammansttning. Detta
kan i sin tur ge upphov till betydande pverkan genom bl.a.
brand, explosion och toxiska effekter. Utslpp av farligt gods
kan ven uppkomma utan fregende olycka, t.ex. genom
lckage i nsar och ventiler. Denna typ av lckage r relativt
vanligt frekommande, men ger som regel ingen pverkan p
omgivningen. Dremot kan insats frn Rddningstjnst, t.ex.
ttning av ns eller tmning av lckande tank, erfordras.
Lckaget upptcks vanligtvis inte under transport utan i sam-
band med inspektion av vagnar vid t.ex. rangering. ven om
det initiella utslppet r av liten omfattning kan denna typ av
hndelser innebra en risk fr en frvrrad situation t.ex. vid
missgrepp eller komponentfel i samband med lktring.
Sammanfattningsvis kan sgas att de viktigaste hndelser-
na som bedms kunna ge upphov till allvarliga konsekvenser
fr 3:e person eller yttre milj r urspring och sammanstt-
ning som ger upphov till skada p behllare med farligt gods.
ven om konsekvenserna av sdana olyckor kan bli mycket
allvarliga, och ett antal tillbud har intrffat under senare r, s
br det framhllas att sannolikheten fr ddsfall r lg. I Sve-
rige har hittills endast en olycka med farligt gods vid jrnvgs-
transporter resulterat i ddsfall. (Krylboolyckan 1941 d en
ammunitionsvagn exploderade eller sprngdes.)
Det r vanligt att riskanalyser beaktar det dynamiska fr-
loppet i en olycka, i detta sammanhang t.ex. utslpp av kemi-
ciomvov.ui .v ..ivs
115
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 115
kalier frn en skadad jrnvgsvagn. Emellertid br ocks sta-
tiska situationer beaktas, t.ex. en ursprad jrnvgsvagn dr
lckage ej uppsttt, men dr behov av en komplicerad brg-
ningsoperation kan freligga.
4.3.2 Orsakskartlggning och sannolikhets-
bedmning
Metodik och indata till detta avsnitt r i stor utstrckning
baserade p Modell fr skattning av sannolikheten fr jrnvgs-
olyckor som drabbar omgivningen (Fredn, 2001).
En schematisk bild av mjliga hndelsefrlopp vid en
olycka med farligt gods redovisas i gur 4.6.
Fr att en farligt-gods-olycka ska intrffa krvs sledes att:
1. Sammansttning eller urspring intrffar.
2. Tget innehller vagnar med farligt gods.
3. En eller era av dessa vagnar pverkas av hndelsen.
4. Behllare med farligt gods pverkas tillrckligt kraftigt
fr att lckage ska uppst.
Exempel p orsaker till urspring kan vara rlsbrott, solkurva,
sprlgesfel, vxel (sliten eller trasig, ur funktion), fordonsfel,
lastfrskjutning, operatrsfel, sabotage, sn/is, skred/ras.
Dominerande orsaker till sammansttningar r olika typer
av mnskligt felhandlande hos frare, tgledning, bangrds-
personal m.., men ven tekniska fel kan frekomma, t.ex.
bromsfel.
116
RI SKANALYS
Figur 4.6 Frenklad
schematisk bild av
mjliga hndelse-
frlopp vid farligt-
gods-olycka.
Ursprning
Samman-
sttning
Behllare
skadas
Utslpp av
farligt gods
Ingen
pverkan
Toxisk
pverkan
Brand
Explosion
Farligt
gods vagn
pverkad
JA JA
NEJ
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 116
ciomvov.ui .v ..ivs
117
Tabell 4.9 Arbetsgng
fr bedmning av
frekvens av olycka
ledande till utslpp
av giftig gas.
Arbetssteg Data/Resultat
1. Denition av trakfrutsttningar
1a. Antal tg/r 7200 st
1b. Antal vagnar/tg 29 st = 208800 vagnar/r (Fredn, 1994)
1c. Antal farligt-gods-vagnar/r 2668 st (1,3 % av alla vagnar)
1d. Antal vagnar innehllande 18%
klass 2 giftig gas av totala
antalet farligt-gods-vagnar
2. Denition av basdata utifrn tillgnglig olycksstatistik
2a. Frekvens fr sammansttning 1,0610
7
(hndelser/tgkm)
2b. Frekvens fr urspring 5,210
7
. P grund av solkurva: 1,010
5
(hndelser/tgkm)
2c. Andel av totala antalet vagnar 5 vid sammansttning
som pverkas i hndelse av olycka 3,5 vid urspring
2d. Sannolikhet att farligt-gods-vagn 0,01 fr svl punktering som stort hl,
skadas (dvs. lckage intrffar) om dvs. totalt 0,02.
den pverkas vid olycka. Stor
respektive liten skada beaktas.
3. Berkning
3a. Frekvens sammansttning 72005,210
7
7,610
4
3b. Frekvens urspring 72005,210
7
+11,0
5
=3,810
3
3c. Sannolikhet att farligt-gods-vagn 1 (10,013)
5
=0,063
pverkas givet att samman-
sttning intrffar*
3d. Sannolikhet att farligt-gods-vagn 1(10,013)
3.5
=0,045
pverkas givet att urspring
intrffar *
3e. Frekvens fr skada p klass 2 vagn (7,610
4
0,063+3,810
3
0,045)0,180,02
(hndelser/r/km). Avser alla =7,910
7
eller ca 1 hndelse/1000000 r och km.
kategorier av utslpp.
* Berknat som komplement till att ingen vagn r en farligtgodsvagn.
Med avseende p farligt gods och omgivningsrisker r det
framfrallt tv kategorier av sammansttningar som r intres-
santa:
Sammansttning mellan tv tg varav minst det ena
innehller farligt gods.
Vxlingsolyckor med vagnar med farligt gods.
Den frsta kategorin, sammansttning mellan tv tg, r myck-
et sllsynt i dagslget, bl.a. beroende p utbyggnaden av ATC-
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 117
systemet. De sammansttningar som frekommer med tg gl-
ler till strsta delen kollisioner med t.ex.arbetsfordon och vagn-
uttagningar.
Sammansttning under vxling r dremot relativt fre-
kvent frekommande. Dessa sker i lg hastighet med som regel
sm skador som fljd. Skador som leder till utslpp kan i frsta
hand uppkomma p tunnvggiga tankar, men kan inte uteslu-
tas fr tjockvggiga tankar.
Fljande exempel r baserat p den riskanalys av farligt-
gods-transporter genom Ume och rnskldsvik som genom-
frts inom ramen fr projekt Botniabanan (Davidsson &
Swensson, 2000). I tabell 4.9 har frgestllningen renodlats till
att behandla sannolikhet fr utslpp av klass 2 giftig gas.
Konsekvenser av olyckor med farligt gods behandlas i princip
p samma stt som redovisats fr processtekniska anlggning-
ar ovan. Srskilda aspekter att beakta r ofta relaterade till:
Nrhet till ttbebyggda omrden.
Annan trak (vg och jrnvg) som kan pverkas av en
olycka med farligt gods.
Nrhet till vattentkter eller andra naturintressen.
Oskerheter avseende vilka kombinationer av gods som
nns i ett tgstt.
Slutna utrymmen, t.ex. tunnlar.
Svrigheter att organisera rddningsinsatser med tanke p
tkomst och tillgnglighet av utrustning.
I tabell 4.10 redovisas relevanta typer av farligt gods och mj-
liga konsekvenser i hndelse av olycka. Konsekvenser har hr
beaktats frn 3:e persons synpunkt. Aspekter relaterade till
olyckseffekter i tunnlar eller rddningsinsatser har ej beaktats
specikt, inte heller aspekter relaterade till pverkan p yttre
milj eller ekonomiska vrden.
4.3.4 Riskbedmning och presentation av
analysresultat
De vgledande dokumenten vid de riskanalyser avseende far-
ligt gods p jrnvg som genomfrts under senare r har varit
118
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 118
ciomvov.ui .v ..ivs
119
Klass Mjliga konsekvenser Kommentarer
i hndelse av olycka
1. Explosiva mnen vertryck som kan skada Massexplosiva mnen kan ge
/rasera byggnader, ge effekter p era tiotal upp till
upphov till splitter och ngot hundratal meter beroende
skada p mnniskor. p tillgnglig mngd.
2. Brnnbar gas Jetamma vrmestrlning Direkta effekter oftast begrnsade
till nromrdet.
4
Brnnbart gasmoln Sm effekter utanfr gasmolnet,
gasmolnsbrand mkt. allvarliga konsekvenser fr
personer som omfattas av molnet.
Gasmolnsexplosion Oftast begrnsade vertryck vid
fritt gasmoln. Personskador kan
uppkomma genom splitter och
raserade byggnader.
BLEVE Vrmestrlning kan ge effekter
inom ngra hundratal meter,
missiler kan ge effekter p lngre
avstnd.
Giftig gas Gasmoln toxiska effekter Kan ge effekter ver mycket stora
omrden beroende p mne, till-
gnglig mngd, utde, atmos-
friska frhllanden och topogra.
3. Brandfarliga vtskor Poolbrand vrmestrlning Risk fr brnnskador oftast be-
grnsade till nromrdet. Allvar-
ligare konsekvenser kan uppst
beroende p lutning, risk fr
brandspridning m.m.
4. Brandfarliga fasta Brand vrmestrlning Risk fr brnnskador oftast
mnen m.m. begrnsade till nromrdet.
5. Oxiderande mnen, Brand vrmestrlning Risk fr brnnskador oftast
organiska peroxider begrnsade till nromrdet.
Explosion i hndelse av I hndelse av explosion kan
blandning med andra effekter jmfrbara med klass 1
brnnbara mnen. uppst.
6. Giftiga mnen m.m. Toxiska effekter Risker begrnsade till nromrdet.
7. Radioaktiva mnen Strlskada Ger normalt ej upphov till akuta
effekter, dremot kan kroniska
effekter uppst.
8. Frtande mnen Frtskada Risker begrnsade till nromrdet.
9. vrigt Risker begrnsade till nromrdet.
Tabell 4.10 Relevanta typer
av farligt gods och mjliga
olyckskonsekvenser.
4. Nromrde r inte ett entydigt denierat begrepp men avser i detta
sammanhang ngra tiotal meter (t.ex. i samband med poolbrand) eller
direkt exponering (t.ex. i samband med utslpp av frtande mnen).
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 119
120
RI SKANALYS
100 ppm
630 ppm
100 ppm
630 ppm
Figur 4.7 Utslpp
svaveldioxid 50 mm
hl. Lantmteri-
verket, ur Lant-
mtarens GSD,
Dnr 507-99-227.
Figur 4.8 Utslpp
svaveldioxid 5 mm hl.
Lantmteriverket, ur
Lantmtarens GSD,
Dnr 507-99-227.
VTI rapporterna Om sannolikhet fr jrnvgsolyckor med far-
ligt gods (Fredn, 1994) och Konsekvensanalys av olika olycks-
scenarier vid transport av farligt gods p vg och jrnvg (Hel-
mersson, 1994). En senare sammanstllning och analys av till-
gnglig data avseende sannolikhet fr olyckor nns i rapporten
Modell fr skattning av sannolikheten fr jrnvgsolyckor som
drabbar omgivningen (Fredn, 2001).
Utgende frn VTI projektet kan risker avseende mnnis-
ka, milj och ekonomi uppskattas. Risker avseende mnniska
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 120
berknas enligt dessa metoder i form av ett PLL-tal (Potential
Loss of Life). Med detta avses statistiskt frvntat antal om-
komna under en viss tid. Med detta som utgngspunkt kan
t.ex. alternativa jrnvgsstrckningar jmfras med avseende
p riskniv (se tabell 4.11).
Ett antal riskanalyser av transporter med farligt gods p
jrnvg med denna presentationsform har genomfrts under
senare r.
Nackdelen med detta r framfrallt att ingen information
ges avseende eventuella olyckors omfattning. Inte heller nns
ngon form av kriterier tillgngliga fr att bedma huruvida
de berknade riskniverna br anses som hga eller ej.
Med hjlp av FN-kurvor (avsnitt 3.1.6) kan man vrdera
inte bara medeltalet av antal omkomna, utan ocks risken fr-
bunden med hndelser dr mnga personer omkommer. Man
kan drmed ta hnsyn till samhllets nskeml om att undvi-
ka katastrofer. Detta innebr ocks att en FN-kurva ger en
betydligt fullstndigare information om riskens karaktr n
vad ett tal (t.ex. frvntat antal omkomna under ett r) ger.
Risknivn fr enskilda individer utmed en jrnvgsstrck-
ning kan presenteras i form av individriskkonturer (avsnitt
3.1.6).
ciomvov.ui .v ..ivs
121
Fr att exempliera mjliga konsekvenser av allvarliga farligt-gods-olyckor
har spridningsberkningar med fljande frutsttningar genomfrts:
Plats Centrala Ume.
mne Svaveldioxid.
Hlstorlek Motsvarande 50 mm respektive 5 mm hl (gur 4.7 resp. gur 4.8).
Vder Atmosfrisk stabilitet klass D, vindstyrka 5 m/s.
I spridningsbilderna redovisas tv koncentrationsniver:
100 ppm = IDLH (Immediate Danger to Life and Health). IDLH motsvarar en
koncentration som man normalt kan vistas i upp till 30 minuter utan att ta
allvarlig skada.
630 ppm = LC5030 minuter. LC5030 minuter r den koncentration som medfr
att 50 % av en exponerad population kan omkomma efter 30 minuters
exponering.
Inverkan av eventuella hjdskillnader beaktas ej i redovisad spridningsbild
och inte heller har hnsyn till pverkan frn byggnader tagits.
Antal omkomna
per r i olycka med
farligt gods:
Alternativ A 410
4
Alternativ B 810
5
Alternativ C 410
5
Tabell 4.11 Exempel
frn utredning av-
seende alternativa
banstrckningar vid
Falkenberg.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 121
4.3.5 Riskvrdering
Den traditionella ansatsen nr det gller acceptans av jrn-
vgstrak med farligt gods har varit att en acceptabel sker-
hetsniv uppns genom att gllande lagar, frordningar och
instruktioner uppfylls. Under senare r har denna ansats allt-
mer ifrgasatts, speciellt i samband med nyprojektering och
transport av farligt gods genom ttorter. I rapporten Vrdering
av risk (Davidson, G. et.al. 1997) redovisas ett antal projekt dr
olika principer fr vrdering av risk kommit till uttryck.
Ngon enhetlig ansats, eller enhetligt kriterium, nns fr nr-
varande ej i Sverige. Ngra ansatser som tillmpats r:
Jmfrelser med andra risker. Berknade PLL-tal fr jrnvgs-
trak med farligt gods har i vissa fall jmfrts med PLL-tal fr
andra risker i samhllet, t.ex. antal omkomna i bostadsbrand,
trak, eller annat. Denna typ av jmfrelser lider ofta av vissa
svagheter:
Jrnvgstraken exponerar en liten del av samhllet, de
personer som bor nrmast spret. Andra risker, ssom
trak, exponerar alla invnare i samhllet.
Nyttan av olika verksamheter och kostnader fr att stad-
komma en riskreduktion r vsentliga faktorer att beakta
om olika verksamheter jmfrs med varandra. Dessa
faktorer berrs ofta ej i de jmfrelser som grs.
Olyckor med farligt gods knnetecknas av ytterst lg
sannolikhet men potentiellt allvarliga konsekvenser. Detta
beaktas ej nr man jmfr med verksamheter som har en
annan karakteristik.
Kostnads-Nytta-vrderingar. Utifrn berknade PLL-tal kan
kostnaden per statistiskt sparat mnniskoliv fr t.ex. en alter-
nativ jrnvgsstrckning eller vgvalsstyrning av farligt gods
berknas. Denna kostnad kan sedan stllas emot det kostnads-
nytta-kriterium som tillmpas fr andra beslut inom vg- och
jrnvgssektorn, t.ex. ombyggnad av plankorsningar. Kost-
nads-nytta-vrderingar ger ofta en god indikation p rimlig-
heten i att krva ytterligare skerhetshjande tgrder. Nr
man utgr frn berknade PLL-tal bortser man dock ifrn
problemet med mycket allvarliga konsekvenser och att sam-
122
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 122
Figur 4.9 Exempel p
kriterier fr samhlls-
risk avseende transport
av farligt gods p
jrnvg.
Holland (1 km)
(VROM, 1996)
Gteborgs kommun
(bostder, 2 km)
(Stadsbyggnads-
kontoret i Gteborg,
1997)
hllet kanske r berett att satsa strre resurser p att frhindra
denna typ av olyckor.
FN- kurvor. Ett antal ansatser med acceptanskritrium i form av
FN-kurvor har gjorts. I gur 4.9 redovisas tv av dessa. Inget
av dessa kriterier har dock tillmpats i Sverige i tillrcklig
omfattning fr att ngra skra slutsatser om deras lmplighet
kan dras.
4.3.6 Riskreduktion
Behov och mjligheter fr riskreducerande tgrder mste
vrderas utifrn lokala frhllanden. tgrder listade i tabell
4.12, nsta sida, kan i viss mn tjna som checklista ver mj-
liga tgrdsomrden. Tabellen r till stor del baserad p rap-
porten kad skerhet fr farligt gods p jrnvg (BV-SRV,
2000).
ciomvov.ui .v ..ivs
123
1,00 x 10
-01
1,00 x 10
-02
1,00 x 10
-03
1,00 x 10
-04
1,00 x 10
-05
1,00 x 10
-06
1,00 x 10
-07
1,00 x 10
-08
1,00 x 10
-09
1,00 x 10
-10
1 10 100 1.000 10.000
Antal ddsfall (N)
Frekvens av N
eller fler ddsfall
per r (F)
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 123
124
RI SKANALYS
Tabell 4.12 Risk-
reducerande tgrder.
Bana Sprkonstruktion.
Sprunderhll.
Urspringsrler.
Detektion hjulplatta, varmgng, lastprol, urspring.
Vxellgen.
Lokala frhllanden avseende t.ex. skred, ras, sn, is.
Fordon Automatisk vervakning av vagnar, bromsteknik (telematik).
Vagnkonstruktion.
Vagnsyning.
Trak Vgvalsstyrning.
Tidsstyrning.
Hastghetsnedsttning.
Hastighetsvervakning.
ATC-utbyggnad p bangrdar.
Sprr ATC-kvittering.
Rutiner fr rangering, vxling och transporter till/frn lokala industrier.
Omgivning Utformning av nromrde runt spret.
Avlgsna aggressiva objekt.
Skyddsmurar/vallar.
Ttskikt, drnering, brunnar m.m.
tgrder avseende nrliggande bebyggelse, svl nulge som framtida planer.
Inlsen av fastigheter.
Planering av framtida bebyggelse.
Byggnadstekniska tgrder:
Ndavstngning av ventilation.
Frstrkta fasader och fnster.
tkomst till spromrde i hndelse av olycka med farligt gods.
Skydd mot sabotage.
Administrativt Drogtester.
Srskild utbildning.
Information allmnhet.
Beredskap.
Informationsplattform.
Tillbudsrapportering.
Bttre informationsunderlag och beslutstd fr rddningstjnsten.
Permanent arbetsgrupp i riskfrgor inom jrnvgssystemet.
4.4 Brand
4.4.1 Riskidentiering, orsaks och sannolikhets-
bedmning
Brandplats. Brnder intrffar oftast i bostder fljt av allmn
byggnad och industri. (Se gur 4.10)
Frn Rddningsverkets insatsstatistik nns det ocks infor-
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 124
mation om var branden startat och hur den spridit sig i bygg-
naden. Denna senare information kan ocks sttas i relation till
rddningsinsatsens effektivitet. Frn insatsstatistiken kan ock-
s slutsatser dras avseende vissa typbrnder. Typbrnderna
kan grupperas utifrn det frvntade brandfrloppet och
spridningen i byggnaden. Metoden utgr frn ett enkelt hn-
delsetrd, gur 4.11, som innehller delhndelserna persona-
lens slckinsats, vertnd brand och brandspridning utanfr
primr brandcell. I begreppet personalens slckinsats ingr er
hndelser som till exempel att branden slocknar av brnsle-
brist eller ngon beskare slcker branden. Men det vanligaste
r att ngon av personalen slcker.
Informationen frn insatsrapporterna kan d anvndas till
att bestmma sannolikheten och frekvensen fr de fyra delsce-
narierna. I takt med att mer information samlas in kan sker-
heten i skattningen frbttras. I Johansson (1999) nns resul-
tat redovisade fr ertalet delscenarier och verksamheter. De
verksamheter som r aktuella visas i tabell 4.13. Eftersom data-
underlaget nnu s lnge r begrnsat r vissa av sannolikhe-
terna p
1
p
3
i gur 4.11 ngot oskra.
Denna form av dataunderlag kan sedan utgra indata till de
kvantitativa riskanalysmetoderna som kan anvndas fr veri-
ering av skerhet. Ngra av dessa beskrivs senare i avsnittet.
De objekt som kan vara aktuella att genomfra en riskana-
lys p r exempelvis publika samlingslokaler, kontorslokaler,
hotell och vrdanlggningar. Det r allts lokaler dr det inte
brinner s ofta, men dr en brand kan f stora konsekvenser.
Riskanalyser fr bostadsomrden r inte vanliga nr det gller
ciomvov.ui .v ..ivs
125
Figur 4.10 Rddnings-
insats, brand i
byggnad 19982000,
Rddningsverket, 2001.
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Allmn
byggnad
Bostad Industri Annan
byggnad
1998
1999
2000
ldringsvrd
ldringsvrd, vrd-
avdelning
Sjukhus
Psykiatrisk vrd
vriga vrdbyggnader
Kriminalvrd
Flerbostadshus
Villa
Radhus
Fritidshus
Fritidsgrd
Skola
Frskola
Elevhem, studenthem
Kommunikations-
byggnad
Frsvarsbyggnad
Frvaltnings-
byggnad/Kontor
Kyrka/Motsvarande
Idrottsanlggning
Hotell/Pensionat
Restaurang/Danslokal
Teater/Biograf/
Museum
Handel
Tabell 4.13 Byggnads-
kategorier i Rddnings-
verkets insatsdatabas.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 125
brand, ven om det r dr det oftast brinner. Analysen avgrn-
sas drfr ofta till ett specikt objekt och de personer som vis-
tas dr. Risken uppkommer fr personerna i byggnaden och
endast i undantagsfall fr personer utanfr byggnaden. I vissa
fall kan man behva ta hnsyn till brandspridning till andra
fastigheter.
Brandfrekvens. Fr att kvantitativt kunna analysera riskerna
med brand i byggnad mste man veta ngot om hur vanligt det
r med brnder. I de esta fall r det dock s att analyser som
utfrs r av jmfrande karaktr. Det betyder att den inledan-
de hndelsen, det vill sga att brand uppstr, betraktas som
lika mellan de olika alternativen. D kan det vrdet uteslutas
och analysen begrnsas till att studera skillnadernas inverkan
p risken. Denna teknik r n s lnge den vanligaste nr kvan-
titativa riskanalysmetoder anvnds fr brandteknisk dimen-
sionering av exempelvis utrymningsskerheten i en byggnad.
Den frmsta orsaken till att detta angreppsstt r s vanligt
126
RI SKANALYS
Brand i byggnad
Personal slcker Personal slcker ej
Ej vertndning vertndning
Ej spridning Spridning
Delscenario 1
Delscenario 2
Delscenario 3 Delscenario 4
p
1
1-p
1
p
2
1-p
2
p
3
1-p
3
Figur 4.11 Metod fr
att beskriva brand-
frlopp och spridning
i byggnad. (Johansson,
1999).
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 126
r att det saknas tillfrlitlig information om brandfrekvens. Den
information som r tillgnglig r ofta ganska generell och det
kan antas att brandfrekvensen r frenad med stor oskerhet.
Inom vissa industrier nns tillfrlitlig information om
brandfrekvenser. Fr vriga verksamheter kan en grov skatt-
ning vara det enda alternativet. En frsta approximation kan
erhllas frn Rddningsverkets insatsdatabas, tabell 4.14, eller
frn en sammanfattning i Johansson (1999). Denna senare refe-
rens innehller ocks en jmfrelse med internationell statistik.
Riskidentieringen baseras i de esta fall p en bedmning
som grs fr det aktuella objektet. Det nns normalt inga stan-
dardiserade metoder fr att identiera vilka delar av en bygg-
nad som r frenade med hg risk. Eftersom brand r den pri-
mra faran vid en brandriskanalys ingr det i identieringen
att utifrn ngra nyckelord frska f en bild av hur ett troligt
brandscenario kan se ut. Mycket av de fortsatta analyserna
baseras p scenarier. Utifrn nedanstende frgor kan den in-
formation som r vsentlig fr utgngen och beskrivningen av
scenariot tas fram:
Vilken verksamhet bedrivs i byggnaden eller lokalen?
Hur mnga personer vistas i byggnaden eller lokalen?
Frekommer det sovande personer eller personer som
vrdas och behver hjlp?
Finns det utbildad personal?
ciomvov.ui .v ..ivs
127
Tabell 4.14 Underlag
fr bedmning av
brandfrekvens.
(Rddningsverket,
2001).
Antal rddningsinsatser, brand i industri, dividerat med antal industrifastigheter per
objektstyp, riket, 19962000.
Industriobjektstyp Antal Antal brnder dividerat med antal fastigheter
fastigheter
2000 1996 1997 1998 1999 2000
Industrihotell 1 148 0,05 0,04 0,05 0,04 0,05
Kemisk industri 648 0,17 0,17 0,16 0,17 0,17
Livsmedelsindustri 1 456 0,04 0,06 0,06 0,05 0,07
Metall/maskin 6 569 0,05 0,06 0,05 0,05 0,06
Textil/bekldnad 631 0,03 0,04 0,04 0,04 0,02
Trvaruindustri 3 728 0,08 0,08 0,07 0,07 0,06
Annan tillverkning 9 850 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03
Reparationsverkstad 6 023 0,02 0,02 0,01 0,01 0,01
Lager 10 396 0,01 0,01 0,00 0,01 0,01
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 127
Finns det ansamling av material som leder till ett snabbt
brandfrlopp?
Finns det ansamling av material som innebr hg
brandbelastning?
Vilka troliga brandfrlopp kan identieras?
Vilka tekniska system nns fr brands upptckt, informa-
tion till personer och begrnsning eller slckning av brand?
Hur r byggnaden uppdelad i brandceller och
brandsektioner?
Vilka utrymningsmjligheter nns och kvaliteten p
dessa?
Hur fungerar kontroll och underhllsrutiner?
Scenarioanalys. I avsnitt 3.6.3 beskrevs kortfattat begreppet
scenarioanalys. Denna anvnds t.ex. fr att studera utrymning
av byggnad vid brand eller risken fr rddningspersonal vid
insats.
Den enkla scenarioanalysen beskriver hur utrymningsfr-
loppet kan se ut nr alla tekniska och organisatoriska system
fungerar som avsett. Som konstaterat i avsnitt 3.6.3 lider den
enklare scenarioanalysen av vissa svagheter, t.ex. att belysa vad
som hnder om vissa tekniska system inte fungerar, hur troligt
detta r och om skerheten r tillfredsstllande fr dessa situa-
tioner. Fr att rda bot p dessa svagheter kan problemet stu-
deras med hjlp av hndelsetrdsteknik. P det sttet nns
mjligheten att f en tydligare beskrivning av vilka olika hn-
delser som kan intrffa.
De hndelser som studeras har normalt med de tekniska
systemens funktion att gra. Det kan vara funktionen fr
sprinklersystem, automatiskt brandlarm, utrymningslarm,
drrstngare eller tthet i brandcellsgrnser. Men de kan ocks
behandla organisatoriska tgrder som t.ex. sannolikheten att
en brand slcks av personal p platsen eller att personal kan
starta ett manuellt utrymningslarm. ven hndelsen att en
brand blockerar en eller era utrymningsvgar kan ing i ana-
lysen om det r ett aktuellt problem. Vilka hndelser som ska
ing i analysen br bestmmas utifrn den riskidentiering
som inledningsvis grs.
128
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 128
Ett av de stora problemen med hndelsetrdstekniken p
brandomrdet r att hitta tillfrlitliga data fr till exempel ett
tekniskt systems funktionssannolikhet vid behov. Kllor kan
ange data som r omgrdade av s mnga specika frutstt-
ningar att tillfrlitligheten r i det nrmaste 100 %. Sdana
data r inte anvndbara.
Data som kan anvndas br drfr spegla de aktuella fr-
hllandena s vl som mjligt och uttrycka tillfrlitligheten att
systemet kan utfra den frvntade uppgiften. Det kan vara ett
sprinklersystems frmga att begrnsa ett brandfrlopp uti-
frn de frutsttningar som gller fr rdande vattentillgng i
gatan och kontroll och underhllsprogram. Att bara ange
sprinklersystemets tillfrlitlighet utan att beakta exempelvis
vattentillgngen r mindre lmpligt. Vid en praktisk tillmp-
ning kan dock de nskade vrdena p tillgngligheten helt
saknas och en subjektiv bedmning fr komplettera de data
som nns. Generell information angende tekniska systems
tillfrlitlighet anges i tabell 4.15. Det ska noteras att de exem-
pel som anges i tabellen kan variera bde uppt och nedt.
Data rrande tillfrlitlighet att personal ska agera korrekt
saknas till stor del p brandomrdet. Bedmning fr drfr
gras frn fall till fall och resultatet kan drfr variera. ven
informationen frn insatsrapporteringen som Rddningsver-
ket sammanstller kan anvndas fr att beskriva det tnkta
scenariot. Den information som avses r den som inlednings-
vis beskrev sannolikheterna fr brandspridning i en byggnad,
gur 4.11.
De resultat man kan f frn den kvantitativa riskanalysen
som beskrivs med hndelsetrd r exempelvis en riskprol.
ciomvov.ui .v ..ivs
129
System Tillfrlitlighet Statistiken avser
Sprinklersystem 0,95-0,99 Sverige
Automatiskt brandlarm 0,90 Storbritannien
(rk- & vrmedetektorer)
Branddrr tthet 0,70 Storbritannien
Drrstngare 0,90 Storbritannien
Vgg brandcells-
grns tthet 0,95 Storbritannien
Tabell 4.15 Exempel
p tillfrlitlighet fr
tekniska system.
(Johansson, 1999 och
BSI, 1997).
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 129
Riskprolen utgr ett stt att presentera risken p och innehl-
ler de frekvens- och konsekvensresultat som berknats med
hjlp av hndelsetrdet. Ett alternativt stt att presentera ris-
ken p r att berkna det frvntade antalet personer per r
som inte hinner utrymma byggnaden vid brand, dvs. med ett
siffervrde. Risken r densamma men sttet att presentera den
p r lite annorlunda.
Konsekvenser av brand. Vanligen krvs ngon form av mate-
matisk modell fr att berkna de konsekvenser som ska
underskas. De modeller som r aktuella berknar brandga-
sens spridning och egenskaper, personernas fryttning i
byggnaden samt ngon form av detektionsberkning. Dessa
senare berkningar kan gras fr att bestmma tid fr detek-
tion om automatiska detektorer nns installerade. Detektions-
tiden kan ocks bestmmas utifrn de resultat som sprid-
ningsberkningen ger.
Utrymningstiden beskrivs ofta som en summa av tre deltider
(Frantzich, 2001):
Varseblivningstid.
Beslut- och reaktionstid.
Fryttningstid.
Av dessa r den tredje delen, berkning av fryttningstid, den
som r mest utvecklad och studerad. Det nns era modeller
som beskriver hur lng tid det tar att utrymma en byggnad.
Flera av modellerna r utvecklade fr att kunna anvndas p en
vanlig PC ven om det ocks nns handberkningsmetoder.
De esta datorbaserade utrymningsmodeller innehller inte
ngra delar som behandlar hur personer i byggnaden beter sig
eller hur lng tid det tar innan utrymningen kommer igng
frn det att branden upptcks. De program som beaktar det
mnskliga beteendet styrs i sdana fall av beslutsregler som till
viss del ska kunna frutsga hur personer frvntas bete sig. I
vrigt berknar modellerna fryttningstider i byggnader och
visar var askhalsar uppstr vid trnga passager och drrar.
Det mnskliga beteendet behandlas i dessa modeller p ett
enkelt stt genom att individerna som simuleras frses med en
130
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 130
frdrjningstid. Denna tid kan vara gemensamt eller individu-
ellt specicerad fr de simulerade personerna. Detta beror
frmst p kapaciteten i modellen. Frdelen med att betrakta
mnskligt beteende som en frdrjningstid r att det redovisas
ppet hur detta gjorts. Nackdelen r att varje anvndare sjlv
mste gra de ndvndiga antagandena, vilket leder till os-
kerhet i resultatet orsakad av vem som utfr analysen. Frytt-
ningstiden kan ta ngra minuter i ansprk. I riktigt stora eller
hga byggnader kan fryttningen behva pg i era 10-tals
minuter och uppt.
Varseblivningstiden kan i vissa fall berknas utifrn infor-
mation om hur brandgas sprids i byggnaden. Nr en viss
mngd gas spridits till ett rum kan det antas att personerna i
rummet varslats. I det fall byggnaden r frsedd med ett auto-
matiskt brandlarm kan detta ocks ge information om att
brand brutit ut. Detektionstiden fr detektorer i ett brandlarm
kan berknas. Varseblivningstiden kan variera frn ngra
sekunder till era minuter.
En stor svrighet vid berkning av utrymningstiden r att
uppskatta beslut- och reaktionstiden. Tiden ska innefatta tids-
tgngen fr personen eller gruppen av personer att fatta
beslut om att utrymma. Men detta beslut behver inte vara det
enda och vanliga. Andra aktiviteter r exempelvis att unders-
ka vad som hnt, frska rdda vrdefreml och ringa efter
rddningstjnsten. Alla aktiviteter som inte innebr frytt-
ning tar tid i ansprk som tillsammans utgr besluts- och
reaktionstiden. Tiden kan inte berknas utan mste uppskat-
tas utifrn genomfrda frsk och erfarenheter efter intrffa-
de brnder. Vid en riskanalys br tiden inte understiga en
minut och lngre tider r vanliga. Informativa utrymnings-
larm kan frkorta besluts- och reaktionstiden.
Tid till kritiska frhllanden. En brand producerar en mngd
brandgas och vrme. Dessa produkter transporteras genom
ppningar i byggnaden drivna av termisk stigkraft och yttre
tryckfrhllanden. Allt eftersom branden fortgr kommer mer
och mer brandgas och vrme att ackumuleras i varje rum i en
byggnad.
Efter en viss tid r niverna av giftiga produkter i brandga-
ciomvov.ui .v ..ivs
131
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 131
sen och vrmeansamlingen s stor att personer i rummet inte
lngre kan benna sig dr. Man sger att kritiska frhllanden
fr utrymning har intrffat. Nr detta sker efter brandens start
beror p en mngd fysiska faktorer. De frmsta av dessa r
brandeffektutvecklingen (mts i kW), rummens storlek och
frbindelser mellan dessa, brandkllans materialsammanstt-
ning, brandspridningspotentialen och yttre faktorer som vind-
pverkan.
De modeller som anvnds fr att beskriva brandgassprid-
ningen och fr att i nsta steg kunna bestmma tid till kritiska
frhllanden kan delas in i tre kategorier:
Handrkningsmodeller.
Zonmodeller.
Fltmodeller eller CFD-modeller (Computational Fluid
Dynamics).
Handrkningsmodellerna kan anvndas fr enklare berk-
ningar dr t.ex. endast ett rum r aktuellt att studera. Model-
lerna anvnds mest fr att dimensionera rkluckor och brand-
gaskter i enkla situationer. De fljande tv modelltyperna
krver datorkapacitet fr berkningen. I de esta fall kan zon-
modellerna anvndas och det nns ett ertal bde kommersi-
ella och gratisprogram tillgngliga. Det mest spridda pro-
grammet r CFAST vilket utvecklas vid NIST, National Insti-
tute of Standards and Technology, i USA. Zonmodeller delar
upp varje rum i en varm vre del och en kall nedre del. All
transport av massa och energi mellan de tv zonerna sker
genom en brandplym som bildas ovanfr branden och som
fungerar som en pump fr massa och energi. Brandgas som
strmmar frn ett rum till ett annat verfr massa och energi
genom en ny brandplym i varje drrppning. P det viset kan
modellen berkna brandgasspridning mellan era rum.
Det har dock visat sig att tillfrlitligheten i de resultat som
produceras med zonmodeller kan avvika ganska mycket frn
ett verkligt frlopp. Detta gller speciellt fr brnder som
intrffar i ytmssigt stora lokaler och dr takhjden r lg eller
i byggnader dr brandgasspridning sker genom era rum eller
vertikalt mellan rum. ven spridning i korridorer och schakt
modelleras mindre bra med en zonmodell. Trots dessa nack-
132
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 132
delar anvnds zonmodeller itigt men med ibland tvivelaktiga
resultat.
Fr att kunna gra ngra mer tillfrlitliga analyser i de fall
d zonmodellerna inte r tillmpliga kan den tredje modellka-
tegorin, CFD-modeller, anvndas. Dessa r mer frnade
modeller och delar upp varje rum i ett stort antal, ofta era
tusen, mindre kontrollvolymer. I dessa kontrollvolymer lses
de fundamentala vrme- och massbalansekvationerna, vilket
leder till en mycket trovrdig beskrivning av frhllandena i
respektive rum.
P senare r har det utvecklats bde kommersiella och
icke-kommersiella CFD-program. Ngra av dessa r dessutom
anpassade fr att kunna simulera brandfrlopp dr brandens
effektutveckling kan anges. Annars behandlar CFD-modeller-
na vanligen branden genom att se brandgas som utstrmman-
de varmluft. Nackdelen med CFD-modeller r att de r frhl-
landevis datorkrvande och dessutom krver vldigt mycket
expertkunskap av anvndaren. Av den anledningen r det bara
ett ftal personer som klarar av att genomfra en CFD-simule-
ring. Men utvecklingen gr mot mer lttanvnda program, vil-
ket gr att denna typ av modell p sikt kommer att erstta zon-
modeller.
Val av kritiska frhllanden. Vid riskanalys mste sluthndel-
sen p ngot stt beskrivas dvs. att kritiska frhllanden
intrffar vid utrymning. Men det r inte vldenierat vad som
avses med kritiska frhllanden. I Boverkets byggregler (Bo-
verket, 1994) anges ngra rd som kan anvndas vid dimen-
sionering (se tabell 4.16). Reglerna r satta s att om en person
utstts fr den kritiska exponeringen r det stor sannolikhet
att personen klarar sig utan alltfr stort obehag. Nivn r allts
ganska lgt angiven och vl p skra sidan. Men vid riskanaly-
ser i allmnhet vill man kunna bestmma personrisken i form
av antalet omkomna till fljd av en viss verksamhet. Detta
angreppsstt anvnds d normalt inte vid byggnadsteknisk
dimensionering av utrymningsskerheten, men kan anvndas
fr riskanalys av bentlig verksamhet. Frdelen med att
anvnda detta senare grnstillstnd vid analysen r att risken
till fljd av brand lttare kan jmfras med risken till fljd av
ciomvov.ui .v ..ivs
133
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 133
andra hndelser t.ex. ras och skred eller risker till fljd av en
nyetablering av en processindustri. I det sammanhanget mste
man dock beakta faktorer som har att gra med riskacceptans
och att det nns olika vrderingsgrunder fr risk.
Valet av ddliga kritiska frhllanden r heller inte oproble-
matiskt, eftersom olika personer r olika knsliga fr pverkan
av brandexponering. ldre personer och personer med vissa
handikapp r vanligen mer knsliga fr pverkan. Valet av de
kritiska frhllandena br drfr vljas s de hamnar p skra
sidan ocks fr riskanalys med ddliga frhllanden som grns-
kriterium.
Den oskerhet som nns i toleransen av exponeringen kan
ing i analysen om en s kallad oskerhetsanalys genomfrs.
D kan ocks populationen i den aktuella verksamheten anges
som en osker variabel och man fr d normalt en bttre skatt-
ning av den aktuella risken. Svrigheten i det fallet r att en
oskerhetsanalys r mer omfattande att genomfra och kun-
skapen om de oskra variablerna kan vara bristfllig eller sak-
nas helt. Drfr vljs kriterierna vanligen som punktvrden
och sedan kompletteras analysen med en knslighetsanalys.
(Se fljande avsnitt.)
4.4.3 Oskerheter och knslighetsanalys
I alla variabler som ingr i en riskanalys frekommer det os-
kerhet om vilket vrde variabeln har. Detta kan bero p att
variabelns vrde varierar till fljd av naturlig variation t.ex.
utomhustemperaturen. Men variationen kan ocks bero p att
man r osker p vilket vrde som r det riktiga p grund av att
man saknar tillrckliga kunskaper om variabeln t.ex. sprid-
ningshastigheten fr brandgasen i rummet eller modellos-
134
RI SKANALYS
Kriterium Niv Klla
Brandgasskiktetsniv frn golv lgst 1,6+0,1 rumshjden BBR
Vrmedos max 60 kJ/m
2
utver energin frn en
strlningsniv p 1 kW/m
2
BBR
Temperatur max 80C BBR
Vrmestrlning max 2,5 kW/m
2
Purser (1995)
Toxicitet Fractional Effective Dose* <1,0 Purser (1995)
Tabell 4.16 Kritiska
frhllanden vid brand-
teknisk dimensionering
av utrymningsskerhet
(Boverket 1994, Purser
1995).
* Anger sammanlagd effekt till fljd av exponering mot giftiga gaser vanligen CO, CO2, HCN och underskott av O2.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 134
kerhet. I de esta fall nns det inte s mycket kunskap att det
ens gr att faststlla ett exakt vrde utan man fr nja sig med
att frska se till att variationen r liten eller att i alla fall vara
medveten om att det nns en variation.
I en riskanalys mste det framg vilka oskerheter som
nns i analysresultaten, hur stora de r, p vilket stt de pver-
kar resultatet och hur de har beaktats. Det kan verka som en
upprepning att genomfra en oskerhetsanalys eftersom en
riskanalys i sig r ett stt att ta hnsyn till vissa oskerheter.
Resultatet av en riskanalys kan presenteras som ett probabilis-
tiskt mtt t.ex. i form av en FN-kurva. Men den ytterligare
information som en oskerhetsanalys ger r att man ska kunna
sga ngot om hur sker man r p att den risk som berknats
r riktig.
De oskerheter som vanligen r svra att kontrollera r de
som man inte vet s mycket om. Det ligger lite i sakens natur,
men det gr det n mer svrt att beskriva den oskerhet som
rder. De variabler som i en brandriskanalys vanligen br be-
aktas i en oskerhetsanalys r brandfrekvens, brandfrlopps-
beskrivning, beslut- och reaktionstid fr personer i byggna-
den, personttheten i byggnaden, eventuell inverkan av perso-
nal samt effekten av tekniska system. Funktionen av tekniska
system och organisatoriska tgrder ternns vanligen som
scenarier som undersks i den ordinarie riskanalysen t.ex. i
form av grenar i ett hndelsetrd. Det gller fr det fall d ett
sdant angreppsstt fr riskanalysen vljs. Om riskanalysen
utgrs av en scenarioanalys br omfattningen av oskerhets-
analysen vara strre.
Ett alternativ till en fullstndig oskerhetsanalys r att
genomfra en knslighetsanalys. Det innebr att man under-
sker knsligheten i frndringar i de ingende variablerna,
vanligen de som r de mest oskra. Syftet r att p ett kvantita-
tivt stt identiera de variabler som har strst pverkan p
resultatet, dvs. de som med en liten frndring kan ge ett stort
utslag i resultatet. Dessa variabler r knsliga och mste kunna
kontrolleras s de inte kan variera alltfr mycket. Vad som kan
vara mycket mste bedmas utifrn den aktuella situatio-
nen. En knslighetsanalys r ett minimikrav i samband med
riskanalys.
ciomvov.ui .v ..ivs
135
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 135
4.4.4 Presentation av analysresultat
En brandriskanalys kan vara aktuell i minst tre fall:
I samband med nybyggnation.
Som en isolerad analys av brandskyddet i en bentlig
byggnad.
Som en integrerad del i en mer omfattande analys av en
bentlig verksamhet.
I det frsta fallet r det naturligt att riskanalysen ingr i den
brandskyddsdokumentation som ska nnas till varje ny bygg-
nad eller till byggnad dr s.k. ndring av byggnad skett. Det r
i vissa fall ndvndigt att brandskyddsdokumentationen inne-
hller en riskanalys som utgr en verikation av att de grund-
krav som stlls i BVL (byggnadsverkslagen) r uppfyllda. Det
r aktuellt, srskilt nr en s kallad alternativ utformning av
brandskyddet grs, vilket innebr att kraven i byggfreskrif-
terna, BBR, ej efterfljs och att skerheten istllet ska verieras
gentemot frordningstexten. I vriga fall utgr riskanalysen ett
eget eller ett integrerat dokument.
Det som ska presenteras i en riskanalys r frmst vilka
tgrder som vidtagits fr att reducera risken och hur riskana-
lysarbetet kontrollerats och dokumenterats. Resultatet av ana-
lysen br ocks p ngot stt kopplas till en vrdering av risken
satt i sitt sammanhang, dvs. i jmfrelse med liknande verk-
samheter. Risken presenteras vanligen i form av riskproler
dr en FN-kurva utgr ett exempel p en sdan. Andra tnk-
bara mtt p risken som anvnds i brandsammanhang r sam-
hllsrisken uttryckt som ett medelvrde eller den frvntade
konsekvensen per r. Ytterligare riskbegrepp som anvnds r
individrisk (sannolikhet att omkomma i verksamheten per r)
det s.k. FAR-vrdet (Fatal Accident Rate) som anger det fr-
vntade antalet omkomna i en verksamhet per 110
8
expone-
ringstimmar. Fr vrigt stter den valda riskanalysmetoden
ofta grns fr vad som r mjligt att presentera. En grade-
ringsmetod kan exempelvis enbart redovisa relativa risker.
4.4.5 Riskvrdering
Vilken risk r man som gare, innehavare eller hyresgst villig
att acceptera nr det gller brand? Det nns idag inga allmnt
136
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 136
accepterade niver fr det man kan kalla dimensionerande
brandrisker. Byggnadstraditionen i landet har lett fram till en
nationell riskniv som frmodligen r acceptabel. Men att
drifrn kunna hrleda en niv som ska kunna anvndas fr
dimensionering eller vrdering p lokal niv har inte gjorts.
Arbete med att deniera dimensionerande eller tolerabla ris-
ker pgr svl nationellt som internationellt inom bl.a. ISO.
I avvaktan p att dessa niver nns denierade kan risk-
analysmetodiken anvndas fr att jmfra olika alternativ
utan att den absoluta risken behver anges. Det blir d skillna-
derna mellan olika alternativ som kommer att studeras och
utgra resultat i form av t.ex. riskproler. I vissa sammanhang
t.ex. vid projektering av strre infrastrukturella byggnationer
har traditionella acceptanskriterier anvnts, ibland ngot
modierade, ven fr att vrdera brandrisker. Men fr bygg-
nadsbrnder har inte ngot liknande gjorts.
4.4.6 Riskreduktion
Det vanligaste sttet att reducera risker till fljd av brand r att
installera ngon form av tekniskt system. Vid nyproduktion r
det dessutom det enda alternativet eftersom risken enligt plan
och bygglagen (PBL, 1987:10) och lagen om tekniska egen-
skapskrav p byggnadsverk m.m. (BVL, 1994:847), endast fr
reduceras med komponenter som tillhr byggnaden. Ett annat
alternativ r att istllet begrnsa anvndningen av en byggnad,
men den r ofta inte aktuell. Det som br observeras vid inf-
randet av tekniska system r att de mste tfljas av kontroll
och underhllsrutiner fr att funktionen ska kunna garanteras.
I bentliga verksamheter r det andra lagar exempelvis rdd-
ningstjnstlagen (RL,1986:1102) som bestmmer utformning-
en av riskreducerande tgrder. D kan ven organisatoriska
tgrder som exempelvis utbildning vara aktuella. ven hr
mste tgrderna fljas av kontroll och uppfljningsrutiner.
Alla inblandade tjnar p att verksamheten bedrivs p ett
stt som minskar sannolikheten att brand verhuvudtaget
uppstr, dvs. r frekvensreducerande. Den brand som aldrig
uppstr utgr inget hot mot verksamheten. Verksamheten r
samtidigt skyldig att vidta konsekvensreducerande tgrder.
ciomvov.ui .v ..ivs
137
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 137
4.5 Ras och skred
Ett antal strre skred och ras har intrffat i Sverige, svl under
de senaste decennierna som lngre tillbaka. Ngra exempel r:
Vagnhrad maj 1997. Ca 1,5 ha, ett antal villor under-
minerades, inga mnniskor skadades.
Tuve november 1977. Ca 27 ha, 65 bostder frstrdes och
nio personer omkom.
Get oktober 1918. Skredet omfattade jrnvg och lands-
vg. Efter skredet ker ett tg med ca 300 passagerare ner i
skredgropen, minst 41 personer omkommer.
Intagan (Gta lv) 1648. Utglidande lermassor dmde upp
lven, vattenytan uppstrms hjdes ca 10 m och 85
mnniskor omkom.
Traditionellt har risker relaterade till skred hanterats genom
stabilitetsutredningar. En sdan utredning resulterar bl.a. i en
skerhetsfaktor mot brott (F). Formellt sett r en slnt stabil
om F r strre n 1 och instabil om F r mindre n 1, dock
nns det oskerheter i alla berkningar och F har drmed en
138
RI SKANALYS
Figur 4.12. Skredet i
Vagnhrad, 1997.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 138
viss statistisk spridning. Denna spridning r beroende av
underskningarnas detaljeringsgrad. I en versiktlig studie
krvs att F r betydligt strre n 1 fr att en slnt ska anses sta-
bil. Vid mer detaljerad utredning kan tillfredsstllande stabili-
tet anses vara uppfyllt vid lgre vrden p F. Detta skdliggrs
i gur 4.13.
Arbets- och berkningsgng vid stabilitetsutredningar och
berkning av skerhetsfaktorer redovisas i Anvisningar fr
slntstabilitetsutredningar (Skredkommisionen 1995).
Begreppet riskanalys (i den betydelse av begreppet som
lggs i denna handbok) r relativt nytt inom ras- och skred-
omrdet. Under senare r har det skett en utveckling mot tra-
ditionell riskanalys med bedmning av sannolikheter och
konsekvenser och utifrn detta en samlad vrdering av risk.
Detta r p mnga stt en nskvrd utveckling som (p sikt)
br gra det mjligt att bedma skredrisker utifrn ett likartat
underlag som fr andra risker i samhllet. I gur 4.13 beskrivs
huvudprinciperna fr en riskanalys avseende skredrisker.
Beskrivningen r i allt vsentligt baserad p SGI-rapporten;
ciomvov.ui .v ..ivs
139
Ras och skred ett led
i den geologiska
utvecklingen
(Svenska Kommun-
frbundet, 1998)
Det pgr en stndig frndring av landskapet. Naturkrafterna strvar efter
att utjmna branter och slnter till jmnvikt. Allteftersom landhjningen
fortgr grver sig lvar och bckar allt djupare ner i jorden. Slnterna mot
vattendragen blir hgre och brantare. Nr pfrestningen i jorden blir fr
stor intrffar ett ras eller skred och slnten jmnas ut. Sker mark kan
drfr med tiden bli osker.
Mnniskan kan pskynda eller frdrja frloppet t.ex. genom att belasta
marken, schakta bort jord, ndra p ett vattendrags de eller lge eller p
grundvattenytans niv. Sm frndringar kan pverka jmnvikten och
utlsa ras eller skred.
I de esta fall kar belastningen p jorden nr man bygger hus eller vgar.
Utfyllnader med jordmassor r tunga - en meter grus vger tv ton per m
2
,
det motsvarar belastningen frn ett tvvningshus.
Om vattennivn i ett vattendrag sjunker minskar mothllet. Det ger
samma effekt som om belastningen p marken kar.
Om vattentrycket i marken (portrycket) kar frsmras jordens
hllfasthet. Hllfastheten kan ocks frsmras av vibrationer och
skakningar frn tung trak, sprngning eller plning.
Skred eller ras intrffar ofta vid snsmltning och tjllossning och under
perioder d det regnar mycket. Stora kalhyggen medfr att markvatten
rinner undan istllet fr att sugas upp, vilket resulterar i kraftigare erosion
p sluttningar och i dalgngar.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 139
Skredriskanalys i Gta lvdalen Metodbeskrivning (Aln et al,
2000). Arbetsmetoden kan schematiskt skdliggras enligt
gur 4.14.
I det fljande materialet redovisas versiktligt huvudprinci-
perna fr genomfrande av riskanalysen. Berkning av sker-
hetsfaktorer eller detaljerat underlag fr sannolikhets- och kon-
sekvensbedmningar redovisas dremot ej.
140
RI SKANALYS
Figur 4.13 (Skred-
kommissionen 1996).
Frekvens
F= 1,0
F
B
= 1,35
F
A
= 1,5
Skerhetsfaktor (F)
A. versiktlig
underskning
B. Omfattande
underskning
F
A
>F
B
men P(brott)
A
= P(brott)
B
P (brott)
Figur 4.14 Schematiskt
desschema vid
skredriskanalys
(Aln et al, 2000).
Resultat Arbetsmoment
Insamling av underlag
Stabilitetsberkning
Sannolikhetsbedmning
vrigt relevanta faktorer
Konsekvensbedmning
(konsekvensklasser)
Traditionell
skerhetsfaktor
Skredsannolikhet
(stabilitetsklasser)
Skredrisk
(riskmatris/riskklasser)
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 140
4.5.1 Riskidentiering och sannolikhetsbedmning
Frutsttningar fr skred freligger framfrallt vid lutande ler-
omrden (lutning > 1:10) och branta slnter i silt och sandom-
rden (Skredkommissionen, 1995).
Exempel p riskfaktorer som br beaktas vid en inledande
besiktning av ett omrde dr grundlggande frutsttningar
fr skred freligger r enligt Skredkommissionen (1995):
Indikationer p rrelser i omrdet som t.ex. sprickor i
ytliga marklager eller i byggnader.
Erosionsfrhllanden i vattendrag.
Yttre laster som trak, byggnader, sn, permanenta eller
tillflliga upplag.
Vattenledningar, trummor, kulvertar.
Avverkning av vegetation.
Utgngspunkten fr sannolikhetsanalysen r den traditionella
stabilitetsberkningen som resulterar i en berknad skerhets-
faktor (F). Denna faktor sger ingeting om konsekvensen av
ett skred men utgr ett visst mtt p sannolikheten. Normalt
tas emellertid inte p ngot explicit stt hnsyn till oskerhe-
ter. Oskerheter som oftast behver beaktas r relaterade till
belastningar (jordens egentyngd samt yttre laster), slntgeo-
metri, hllfasthet, portryck och berkningsmodell.
I den analysen kan oskerheter i viss mn beaktas genom ett
konservativt val av parametrar och berkningsmodell. I skred-
riskanalysen betraktas skerhetsfaktorn som en variabel som
kan anta olika vrden, med en given sannolikhet. Skerhetsfak-
torn kan d beskrivas med hjlp av medelvrde och ett mtt p
spridningen, t.ex. standardavvikelse. Medelvrdet kan vara det
traditionellt berknade F frutsatt att troligaste parametrar
anvnts vid berkningen (dvs. ingen skerhet inbyggd i
berkningarna genom konservativt val av parametrar).
I Gtalvutredningen (Aln et al, 2000) har stabilitets-
berkningar utfrts p konventionellt stt och med hjlp av en
statistisk analys har resultatet av dessa versatts till relativa
skredsannolikheter enligt tabell 4.18.
ciomvov.ui .v ..ivs
141
Figur 4.15 Kartering
utfrs kommun fr
kommun och pgr
kontinuerligt.Hittills
har drygt 100
kommuner karterats i
de delar av landet som
r mest skredknsli-
ga.Vilka kommuner
som str p tur att
karteras avgrs av
Rddningsverket i sam-
rd med SGIs myndig-
hetsfunktion
(Rddningsverket
2002).
Hg
Frekvens av skredrr
och raviner
Mttlig
Lg
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 141
Ett skred kan resultera i direkta skador p liv, egendom och
milj. Vidare kan indirekta skador uppkomma genom t.ex.
stopp i frsrjnings- och transportsystem.
Konsekvenser kan uttryckas i olika termer ssom skadade
eller omkomna mnniskor, ekonomisk frlust m.m. I Gtalv-
utredningen har en verbal beskrivning av fyra konsekvens-
klasser anvnts enligt tabell 4.17.
4.5.3 Riskbedmning, presentation av analysresultat
samt riskvrdering
Stabilitets- och konsekvensklasserna representerar tillsammans
en riskmatris enligt tabell 4.19.
Genom att, fr aktuella markavsnitt, vrdera stabilitets- och
konsekvensklasser kan risknivn fr respektive avsnitt beskri-
vas med ett talpar, t.ex. 3/2 dvs. viss sannolikhet fr stora
skador. Dessa talpar kan sedan plottas in p kartmaterial.
Skredrisken har i Gtalvutredningen bedmts i tre niver:
godtagbar riskniv (samhllsutveckling med vissa frbehll),
142
RI SKANALYS
Klass p
F
F
1 Frsum-
bar >2
2 Ngon 1,52
3 Viss 1,21,5
4 Ptaglig 11,2
Tabell 4.18 Stabilitets-
klass/Skredsannolikhet
(pF) och Skerhets-
faktor(F) frn Gtalv-
utredningen (Aln et
al, 2000).
Tabell 4.17
Konsekvensklasser frn
Gtalvutredningen
(Aln et al, 2000).
Konsekvens- Utbredning Skador i vatten- Skador p land Jmfrbart
klass omrdet exempel*
1. Lindriga Undervattens- Tillflligt stopp i sj- Obebyggt omrde: Agnesberg
skador slnt och fart. Strningar i 100 m frn strandlinje. 1993
strandomrde. kommunal vatten- Mindre lokalvgar.
frsrjning. Ej frorenad jord.
2. Stora Stora vatten- Ca 1 mnads stopp Obebyggt omrde: 100
skador och land- i sjfart. Strningar 250 m frn strandlinje.
omrden. i kommunal vatten- Bostadshus 12 st, even-
frsrjning. tuellt ett par omkomna.
Mttligt frorenad jord.
3. Mycket Stora vatten- Ca 1 mnads stopp Obebyggt omrde: Vagnhrad
stora och land- i sjfart. Allvarliga >250 m frn strand- 1997
skador omrden. strningar i linje. Bostadshus 3
kommunal vatten- 10 st, eventuellt era
frsrjning. omkomna och skadade.
4. Kata- Mycket stora Lngvarigt avbrott i Bostadshus >10 st, Tuve 1977
strofala vatten- och sjfart. Kommunala eventuellt mnga om-
skador landomrden. vattenintag stngs. komna och skadade.
Industrier med risk fr
allvarlig miljpverkan.
*Ur ngon aspekt.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 142
Konsekvens:
1. Lindriga 2. Stora 3. Mycket stora 4. Katastrofala
4. Ptaglig Ptaglig sannolikhet Ptaglig sannolikhet Ptaglig sannolikhet Ptaglig sannolikhet
fr lindriga skador fr stora skador fr mycket stora skador fr katastrofala skador
3. Viss Viss sannolikhet Viss sannolikhet Viss sannolikhet Viss sannolikhet
2. Ngon Ngon sannolikhet Ngon sannolikhet Ngon sannolikhet Ngon sannolikhet
1. Frsumbar Frsumbar sannolikhet Frsumbar sannolikhet Frsumbar sannolikhet Frsumbar sannolikhet
osker riskniv (alltid utredningsbehov) och ej godtagbar risk-
niv (frebyggande tgrder erfordras). ven dessa riskomr-
den kan plottas in p kartmaterial.
4.5.4 Riskreduktion
Riskreducerande tgrder, som reducerar sannolikhet fr, och/
eller konsekvens av skred kan utgras av restriktioner avseende
bebyggelse och markanvndning, mtning och vervakning,
utrymning och frstrkningstgrder.
Frstrkningstgrder kan t.ex. best av (Skredkommissio-
nen, 1996):
ndring av topogran: ersttning av eroderade massor
och erosionsskydd, kulvertering/stdfyllning, om-
grvning av vattendrag, avschaktning samt utackning av
slnt.
ndring av jordens skjuvhllfasthet: frstrkning med
kalk eller cementpelare samt snkning eller begrnsning
av grundvattentryck.
ndring av belastningar: utbyte av massor, bankplning,
sponter samt hjning av vattenyta i vattendrag.
vriga tgrder kan vara jordspikning.
4.6 versvmning
Med versvmning avses att markomrden utanfr den nor-
mala grnsen fr sj, vattendrag eller hav stlls under vatten
(Rddningsverket, 2000). versvmningar kan intrffa vid:
Omrden utmed lvstrckor och sjar dr mer vatten
tillfrs n vad som kan avledas.
ciomvov.ui .v ..ivs
143
Tabell 4.19 Risk-
matriser frn Gtalv-
utredningen (Aln et
al, 2000).
Sanno-
likhet:
Exempel p ver-
svmningar i Sverige:
1938 Splandskatastrofen i
Umelven (gur 4.16)
1977 Extrem vrod i
Bergslagen. P vissa platser
noterades 40 cm hgre
vattenstnd n vad som
tidigare uppmtts sedan
observationernas brjan
under tidigt 1900-tal.
1995 1900-talets hgsta
den i era oreglerade
vattendrag i norra och
mellersta Sverige i samband
med kraftig vrod och
regn. Fr en del vattendrag
erhlls den med en
terkomsttid av 100 r eller
mer.
2000 Hstde i Vrm-
land och Dalsland. Vnern
ndde sitt hgsta vatten-
stnd sedan 1927.
Sommarden i sdra
Norrland.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 143
Kustomrden i samband med hgt vattenstnd i havet.
Hftiga regn p ytor som normalt ej grnsar till vatten.
Orsaker till versvmningar str som regel att nna i ett ertal
samverkande meteorologiska och hydrologiska faktorer. Exem-
pel p faktorer, frhllanden och hndelser som kan vara av
betydelse r:
Vrod p grund av snsmltning vid snabb vr och/eller
tjockt sntcke kan ge upphov till stora vattenden.
Kraftigt och/eller lngvarigt regn kan resultera i versvm-
ningar ven av omrden som normalt ej tcks av vatten.
Kustversvmningar kan intrffa vid hgt vattenstnd i
havet p grund av lgt lufttryck och kraftiga vindar, ofta kom-
binerat med hgt de i tillrinnande vattendrag.
Isproppar och islossning kan resultera i begrnsningar av
det och, i vissa fall, i direkt mekanisk skada.
Vattendragets geometri. Sektioner med liten tvrsnittsarea
r begrnsande fr det. Liten lutning i kombination med
acka strnder resulterar i lg avbrdningskapacitet och risk
fr utbredning ver stora arealer.
Regleringar av vattendrag kan bidra till att minska proble-
men vid sm regnmngder. Vid stora regnmngder kan de i
vissa fall frvrra situationen. Detta i samband med fyllda
magasin och intensiv nederbrd d maximal tappning kan
erfordras med hnsyn till dammskerheten.
144
RI SKANALYS
Figur 4.16 Spland
1938, fotogra ur
Vsterbottens
museums arkiv.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 144
Dammbrott kan ge upphov till en odvg och att vatten-
stnd och vattenfring kar mycket snabbt. Allvarligare olyck-
or har hittills inte intrffat i Sverige, men vissa regleringsdam-
mar har sdant lge att bebyggda omrden kommer att sttas
under vatten i hndelse av dammbrott.
Ngon enhetlig och allmnt accepterad metod fr att genom-
fra riskanalyser, innefattande sannolikhets- och konsekvens-
analys, riskpresentation och vrdering av risk relaterad till ver-
svmningar existerar ej i nulget, dremot pgr forsknings- och
utvecklingsprojekt inom omrdet. I Rosn et al, 2001; FOA 2002;
Rddningsverket 2000 belyses ngra grundlggande begrepp
och tillgngliga metoder inom omrdet.
I framstllningen skiljs fortsttningsvis p versvmning
av naturliga orsaker och dammbrott.
4.6.1 Riskidentiering och sannolikhetsbedmning
Information fr att bedma sannolikhet att ett visst omrde
ska stllas under vatten erfordras dels i akuta situationer fr
planering av rddningsinsatser, dels i det frebyggande arbetet
t.ex. i samband med planfrgor.
Information i akuta lgen erhlls frmst frn SMHI:s vder-
varning.Varningar fr hga den utfrdas i tv kategorier: Klass
1 som motsvarar hgt de och klass 2 som motsvarar mycket
hgt de och extremt hgt de. Hgt de r den med ter-
komsttid p 210 r, mycket hgt de r den med terkomst-
tid p 1050 r samt extremt hgt de r den med ter-
komsttid p 50 r eller mer (begreppet terkomsttid frklaras
senare i texten).
I det frebyggande arbetet erfordras annan typ av informa-
tion, t.ex. vilka omrden som riskeras att stllas under vatten
och sannolikheten fr att detta ska intrffa. Ett hjlpmedel i
detta sammanhang r versvmningskartor (exempel visas i
gur 4.17). versvmningskartor utgr ett underlag fr kom-
munens versiktsplanering och r ocks en hjlp fr att tolka
varningar fr hga den. En versiktlig versvmningskarte-
ring av svenska vattendrag pgr (Rddningsverket, 2002).
Karteringen omfattar svl reglerade som oreglerade vatten-
drag men omfattar ej versvmningar orsakade av islossning
eller dammbrott.
ciomvov.ui .v ..ivs
145
Exempel p damm-
olyckor i Sverige och
internationellt
1973 Utslpp av 12 000 m
3
vatten frn mindre damm i
Sysslebck, sm materiella
skador. En person omkom.
1985 Utslpp av ca
1 miljon m
3
vatten frn
Noppikoskidammen i sam-
band med hg nederbrd
och problem med att ppna
en utskovslucka.
1998 Omfattande utslpp
frn sedimentationsdamm
vid Aznalclar, Los Frailes i
Spanien. Ca 7 miljoner m
3
sand och vatten rann ut.
Saneringskostnaderna
uppskattades till ca 1200
miljoner SEK.
2000 Ras i gruvdamm vid
Aitikgruvan, Sverige
orsakade utslpp av ca 1,8
miljoner m
3
vtska, frmst
till klarningsbassng.
2000 Sedimentations-
damm vid Baia Mare,
Rumnien brast i samband
med versvmning.
Hndelsen orsakade sk-
dd och frgiftning av
dricksvatten fr ca 1 miljon
mnniskor.
(Rosn et al, 2001; FOA)
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 145
Av versiktskartorna framgr vilka omrden som kan ut-
sttas fr versvmning vid tv den:
Flde med terkomsttid p 100 r (se nedan).
Berknat hgsta de. Denna berkning bygger p en
kombination av de kritiska faktorer (regn, snsmltning,
markfuktighet, magasinfyllning) som bidrar till hgt
de. Statistisk terkomsttid kan ej anges.
Materialet r avsett fr versiktsplanering.Vid detaljplanering
inom utsatta omrden krvs noggrannare kartering.
Berkning av terkomsttid. Utifrn en tidsserie av uppmtta
den kan varaktighetsdiagram (gur 4.18) och frekvenskur-
vor (gur 4.19) upprttas. Utifrn dessa kan terkomsttid (T)
och sannolikhet fr olika den berknas (Rddningsverket,
2000).
I ett varaktighetsdiagram har alla uppmtta den sorte-
rats i storleksordning, med hgst uppmtta de (HHQ)
lngst till vnster och lgst uppmtta de (LLQ) till hger. Ur
diagrammet kan avlsas den tid (i procent av mtperioden)
som ett visst de, eller strre, har frekommit.
146
RI SKANALYS
Figur 4.17 versiktlig
versvmnings-
kartering (Rddnings-
verket, 2002).
100 rs flde
Berknat hgsta flde enligt
fldeskommittns riktlinjer
frdammdimensionering
(riskklass l dammar)
Karta Lantmteriverket
Ur Lantmteriets-GSD, Dnr 507-99-227
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 146
Den statistiska terkomsttiden (T) fr ett de kan bed-
mas med hjlp av frekvensanalys. I ett diagram markeras varje
rs hgst uppmtta de. Kurvan jmfrs med statistiska fr-
delningsfunktioner och terkomsttiden berknas ur den funk-
tion som bst stmmer verens med mtvrdena. Sannolikhe-
ten att ett visst de verskrids under ett r kan anges som 1/T
(t.ex. 1/100 fr 100-rsdet). Med terkomsttid fr ett de
avses sledes den tid det i genomsnitt tar innan ett lika stort
eller strre de intrffar. Oskerheten i berkningen kar
med den berknade tidens lngd i frhllande till mtperio-
dens lngd.
Begreppet terkomsttid, t.ex. 100-rsdet, kan leda till
missuppfattningar. Dels kan begreppet uppfattas som att om
100-rsdet intrffat nyligen s kommer det att drja ca 100
r innan det (eller ett strre de) upprepas. S r inte fallet.
Sannolikheten fr ett 100-rsde ett visst bestmt r r lika
ciomvov.ui .v ..ivs
147
Figur 4.18 till vnster.
Varaktighetsdiagram
(Rddningsverket,
2000).
Figur 4.19 till hger.
Frekvensanalys
(Rddningsverket,
2000).
0 50 100 %
av tiden
LLQ
Q
HHQ
Q
0,1 1 10 100 1000
terkomst tid (r)
terkomsttid, T r: Periodlngd, N r
10 50 100 200 500 1000
10 65 99 100 100 100 100
50 18 64 87 98 100 100
100 10 40 63 87 99 100
200 5 22 39 63 92 99
500 2 10 18 33 63 86
1000 1 5 10 18 39 63
Tabell 4.20 Sanno-
likhet i % fr att ett
de med terkomst-
tiden T r ska intrffa
under en period av N
r (Rddningsverket,
2000).
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 147
stor, oavsett nr det sist frekom. Ett annat problem kan vara
att begreppen 100-rsde eller 1 000-rsde, kan ge ett in-
tryck av en betryggande lg sannolikhet. Men av tabell 4.20
framgr att sannolikheten fr att 100-rsdet ska uppkomma
under en anlggnings livstid (t.ex. en dammkonstruktion) r
40% om livstiden (N) stts till 50 r. Om livstiden stts till 100
r r sannolikheten 63%. Motsvarande siffror fr 1000-rs-
det r 5 respektive 10%.
Dammbrott. Som diskuterats ovan s kan versvmningar i
viss utstrckning frutsgas medan dammbrott dremot kan
intrffa pltsligt, utan frvarning. Ett dammbrott kan medfra
att mycket stora vattenmngder frigrs under kort tid, vilket
kan ge upphov till en odvg. Dammbrott kan intrffa vid
lckage i dammkonstruktionen eller grunden, och vid ver-
strmning p grund av problem med luckor etc. ven sabota-
ge kan vara en faktor att beakta.
Dammar indelas ofta i fyllningsdammar (bestr huvudsak-
ligen av packad jord och sprngsten), betongdammar (kan
vara av massiv-, valv- eller lamelltyp) och vriga dammar. Av
dessa r fyllningsdammar vanligast i Sverige.
Fyllningsdammar. En internationell sammanstllning av
dammbrott och frndringar (lckage, rrelser m.m.) samt
orsaker till dessa har genomfrts av ICOLD (International
Commission on Large Dams). Sammanstllningen baseras p
en genomgng av 14700 dammar, fram till 1983. Av denna
inventering framgr att 0,7% av alla dammar har rasat. Fre-
kvensen fr fyllningsdammar r ngot hgre (ca 0,8%). En
indikation p storleksordningen av sannolikhet fr damm-
brott och orsaker ges av tabell 4.21 (FOA, 2002).
En procentuell frdelning av dammbrott och dammfrn-
dringar ver tiden i frhllande till dammens frdigstllande
redovisas i tabell 4.22 (FOA, 2002).
Betongdammar. Svenska erfarenheter av dammbrott i betong-
dammar saknas. Dessa har oftast grundlagts p berg av god
kvalitet, varfr skerheten hos dem har bedmts som god i de
dammskerhetsutvrderingar som genomfrts.
148
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 148
vriga dammar. Dammar av andra typer r ofta ldre kon-
struktioner av tr eller murverk. Dessa r ofta lga men p
grund av nrhet till bebyggelse kan ett dammbrott nd resul-
tera i betydande konsekvenser.
Ngot enhetligt system fr berkning och presentation av
sannolikhet fr dammbrott nns inte. De fr fyllningsdam-
mar angivna sannolikhetstalen r medelvrden fr de dam-
mar som ingtt i underskningen. Dessa tal kan vara mer eller
mindre representativa fr en specik damm i Sverige.
versvmningar och dammbrott kan ge upphov till:
Direkt frlust av mnniskoliv om personer ej hinner stta
sig i skerhet.
Indirekt hlsofara p grund av att vatten och avlopps-
system pverkas.
Miljskador till fljd av versvmning av industri-
omrden med pfljande utslpp eller utslpp av
frorenat vatten vid haveri av gruvdammar.
Erosion ras och skred till fljd av hga den.
Ekonomiska skador till fljd av att ker- och skogsmark,
byggnader och produktionsmedel stts under vatten.
Strningar i transport-, kommunikations- och
produktionssystem med drtill hrande ekonomiska
konsekvenser.
ciomvov.ui .v ..ivs
149
Tabell 4.21. Genom-
snittlig sannolikhet fr
dammbrott fr
fyllningsdammar
rknat p hela
dammens livstid.
Tabell 4.22. Procentuell
frdelning av damm-
brott och damm-
frndringar ver tiden
i frhllande till
dammens frdig-
stllande.
Orsak till dammbrott % frdelning Sannolikhet fr dammbrott
verstrmning och brott p t.ex. utskov 48 1/250
Instabilitet av t.ex. slnter 8 1/1500
Inre erosion i dammkropp eller undergrund 40 1/300
vrigt 4 1/1000
Totalt 100 1/120
Tid efter frdigstllande Dammbrott % Dammfrndring %
Byggnadstiden 14 11
Frsta dmning 40 25
Frsta 5 ren 11 20
Senare n 5 r 30 26
Ej specicerat 5 18
Totalt 100 100
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 149
Ngot accepterat system fr bedmning och klassicering av
dessa konsekvenser,utvecklat specikt fr naturliga versvm-
ningar, nns ej.
Nr det gller miljkonsekvenser har ett frslag p klassi-
ceringssystem redovisats i rapporten Kartering av miljpver-
kan vid versvmningar (Rosn, 2001).
Kraftindustrin genomfr en konsekvensklassicering av
sina dammar med avseende p de konsekvenser som kan upp-
st i hndelse av dammbrott (RIDAS
5
, 1997). Dammarna inde-
las i fyra konsekvensklasser enligt tabellerna 4.23 och 4.24.
Motsvarande klassning anvndes inom gruvbranschen (enligt
DTU-manual, Drift-Tillsyn-Underhll).
4.6.3 Riskbedmning, presentation av
analysresultat samt riskvrdering
I avsaknad av enhetliga metoder fr att bedma och klassice-
ra sannolikheter och konsekvenser relaterade till versvm-
ningar och dammbrott saknas ocks specika metoder fr
enhetlig presentation och vrdering av risk. De generella reso-
nemang och metoder som redovisats i kapitel 3 torde dremot
vara tillmpliga.
4.6.4 Riskreduktion
Ett antal tgrder kan vidtas som frhindrar eller mildrar ver-
svmningar alternativt reducerar konsekvenserna av dessa:
150
RI SKANALYS
Klass 1A: Uppenbar
risk fr frlust av
mnniskoliv
Klass 1B: Icke fr-
sumbar risk fr frlust
av mnniskoliv eller
allvarlig personskada
Klass 2:
Klass 3:
Tabell 4.23 Klassice-
ring av dammar med
avseende p frlust av
mnniskoliv och
personskada i hndelse
av dammbrott (RIDAS,
1997).
Tabell 4.24 Klassice-
ring av dammar med
avseende p skada p
infrastruktur, milj och
egendom i hndelse av
dammbrott.
Konsekvensklass Konsekvens
1A. Uppenbar risk fr allvarlig skada p viktig trakled; viktig damm-
byggnad eller jmfrlig anlggning; eller allvarlig skada p betydande
miljvrde, samt stor ekonomisk skadegrelse.
1B. Beaktansvrd risk fr allvarlig skada p viktig trakled; viktig damm-
miljvrde, samt uppenbar risk fr stor ekonomisk skadegrelse.
2. Icke frsumbar risk fr beaktansvrd skada p viktig trakled; viktig
dammbyggnad eller jmfrlig anlggning; eller allvarlig skada p
betydande miljvrde eller annans egendom.
3. Frsumbar risk fr beaktansvrd skada p viktig trakled; viktig damm-
miljvrde eller annans egendom.
5. RIDAS str fr RIktlinjer fr DAmmSkerhet.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 150
I reglerade vattendrag kan dena jmnas ut genom tapp-
ningsplanering. Sdan utjmning kan ocks ske genom an-
lggning av srskilda desutjmningsmagasin, dr sdana
frutsttningar freligger.
Genom att ta hnsyn till versvmningsrisker i den fysiska
planeringen kan konsekvenserna reduceras. Den versiktliga
versvmningskarteringen r hr ett viktigt hjlpmedel.
System och konstruktioner fr att reducera konsekvenser
kan omfatta anlggning av invallningar av permanent eller
temporr typ, installation av ventiler i vatten och avloppsled-
ningar, frinstallerade pumpar m.m.
Srskilda tgrder kan erfordras fr att hantera problem i
samband med islossning. Detta kan omfatta isbommar, isfl-
lor, sandning och sprngning.
Hydrologiska meddelanden och desvarningar har tidi-
gare berrts. Dessa r viktiga element fr beredskapsplane-
ringen, nr ett akut lge brjar intrda.
Nr det gller dammar r skerhetsarbetet primrt inriktat
p att frhindra dammbrott. Systematisk inspektion fr att p
tidigt stadium upptcka frndringar r den kanske viktigaste
tgrden. Inte minst kan detta glla mindre dammar med kan-
ske tveksam status. Fyllningsdammar r knsliga fr ver-
strmning. Det r hr viktigt att avbrdningsanordningar har
hg funktionsskerhet och tillrcklig kapacitet.
ciomvov.ui .v ..ivs
151
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 151
4.7 Referenser
Aln, C. et al. 2000. X4, 1996. Skredriskanalys i Gta lvdalen
Metodbeskrivning, rapport 58. SGI.
Boverket, 1994. BBR 94. Karlskrona: Boverket.
BV-SRV 2000. kad skerhet fr farligt gods p jrnvg.
BSI, Draft for Development DD240. 1997. Fire safety engineering in
buildings. Part 1: Guide to the application of re engineering
principles. British Standards Institution.
Clancey, V.J. 1972. Diagnostic Features of Explosion Damage.
6
th
International meeting of Forensic Sciences, Edinburgh.
Cox, Lees & Ang. 1990. Classication of hazardous locations.
Institution of Chemical Engineers.
Davidson, G. et al. 1997. Vrdering av risk. Karlstad: Rddningsverket.
Davidsson, G. & Swensson, G. 2000. Riskanalys farligt gods p
Botniabanan, Etapp 1 BOTNIA 2000:004. Det Norske Veritas.
Frantzich, H. 2001. Tid fr utrymmning vid brand. Rapport P21-365/01.
Fredn, S. 1994. Om sannolikhet fr jrnvgsolyckor med farligt gods.
VTI Rapport Nr 387:2. 1994.
Fredn, S. 2001. Modell fr skattning av sannolikheten fr jrnvgs-
olyckor som drabbar omgivningen. Banverket.
Fischer, S. et al. 1997. Vdautslpp av brandfarliga och giftiga gaser och
vtskor, Metoder fr bedmning av risker.
FOA Rapport R-97-00490-990SE.
FOA 2002. www.risknet.foa.se/dammbr/ (senast uppdaterad 20020210).
Haefer, L. et al. 2000. Vgledning fr riskbedmning av kyl- och
frysanlgningar med ammoniak. Karlstad: Rddningsverket.
Hannah, J. et al. 1999. Databaser om olyckor och risker. Karlstad:
Rddningsverket.
Helmersson, L. 1994. Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid
transport av farligt gods p vg och jrnvg VTI Rapport 387:4.
Jacobsson, A. 2001. Inherent safety. Karlstad: Rddningsverket.
Johansson, H. 1999. Oskerheter i variabler vid riskanalyser och
brandteknisk projektering, Rapport 3105. Lund: Brandteknik,
Lunds Universitet.
Kemikontoret.
Kemikontoret.
Lees, F.P. 1996 Loss Prevention in Process Industries. Butterworth
Heinemann.
Linberg, E. & Morn, B. 1994. Riskanalysmetoder fr transporter av
farligt gods p vg och jrnvg projektsammanfattning.
VTI rapport 387:1.
152
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 152
NIOSH, The National Institute for Occupational Safety and Health.
20010220. (www.cdc.gov/niosh/idlh/7446095.html).
Purser, D. 1995. Toxicity assessment of combustion products. SSPE
Handbook of Fire Protection Engineering, Ed DiNenno, NFPA.
RIDAS, 1997. Kraftindustrins riktlinjer fr dammskerhet. Svenska
Kraftverksfreningen och VASO.
Rosn, B. et al. 2001. Kartering av miljpverkan vid versvmningar.
SGI/Rddningsverket.
Rddningsverket. 2000. versvmning, Karlstad: Rddningsverket.
Rddningsverket 2001. Rddningstjnst i siffror 2000. Karlstad:
Rddningsverket.
Rddningsverket. 2002 : www.srv.se/naturolyckor (senast uppdaterad
20020909).
Skredkommissionen. 1995. Anvisningar fr slntstabilitetsutredningar,
rapport nr 3:95. IVA Skredkommissionen.
Skredkommissionen. 1996.Anvisningar fr slntstabilitetsberkningar,
rapport 5:95. IVA Skredkommissionen.
Skredkommissionen. 1996. Frstrkningstgrder i silt- och lerslnter,
rapport nr 1:96. IVA Skredkommissionen.
Stadsbyggnadskontoret Gteborg. 1997. versiktsplan fr Gteborg,
Frdjupad fr sektorn Transporter av farligt gods, bilaga 15.
Svenska Kommunfrbundet. 1998. Minirapport 24 Risk fr skred?
Om kommunens beredskap, roller och ansvar. Svenska kommun-
frbundet.
VROM. 1996. Risk Criteria for the Transport of Hazardous Substances.
Ministery of Housing, Planning and the Environment, Minestery
of Transport and Public Works. The Hague.
ciomvov.ui .v ..ivs
153
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 153
154
RI SKANALYS
Planering av
analys
Risk-
identifiering
Organisering
av projekt
Utrustning
Process och
material
Mnsklig
aktivitet
Frebyggande
och reducerande
tgrder
Avgrnsning
av objekt
Gjorda
antaganden
Definition av objekt
Definition av ml
Tidsram
Organisering av
skerhetsanalys
Kvalitetskontroll
Olycks-
modellering
Val av
hndelser
Olycks-
scenario
Metoder
Olycks-
bidragsgivare
Frebyggande och
reducerande tgrder
tgrder efter
analys
Information av
skerhetsanalys
Operationell
erfarenhet
Freslagna
tgrder
Genomgng av
skerhetsanalys
Doku-
mentation Analysresultat
Freslagna
tgrder
Beskrivning
av objekt
Beskrivning
av analys
Uppskattning
av olycks-
konsekvens
Ursprungs-
hndelse
Berknings-
program
Anvnda modeller
Ndlges-
frberedelser
Maximala
konsekvenser
Begrnsningskriterier
Data
Risk-
uppskattning
Maximala
konsekvenser
Begrnsnings-
kriterier
Potentiell
konsekvens
Population
Ndlges-
frberedelser
Uppskattning
av olycks-
frekvenser
Olycksscenarier
Berknings-
program
Olycksrankning
Tillfrlitlighetsdata
Knslighetsanalys
Kvalitet p
skerhets-
analys
Metoder
Figur 5.1 Faktorer som
pverkar riskanalysers
kvalitet (Rouhiainen,
1990).
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 154
kapitel 5
Riskanalysers kvalitet
Riskanalysers resultat anvnds ofta som ett av underlagen i en
beslutsprocess. Ibland fattas beslut enbart baserat p en risk-
analys. Fr att kunna fatta rtt beslut r det drfr ytterst vik-
tigt att analysen r av hg kvalitet.
Det nns ett antal svrigheter som kan pverka riskanaly-
sers kvalitet. Exempel p dessa r (Tweeddale, 1998 och Lees,
1996):
Det nns ingen garanti fr att alla mjliga olyckshndelser
kommer att identieras (lmplighet och begrnsningar av
identikationsmetoder).
Data som anvnds fr att kvantiera risker r ofta inte helt
relevanta i frhllande till den specika situationen som
undersks i analysen (oskerhet av data fr komponent-
och operatrsfel eller brist p data).
Sammanhang mellan orsak och verkan som kan leda till
olyckshndelser r kanske inte fullstndigt klarlagda.
Sannolikheten av mjliga framtida olyckshndelser r
beroende av ett antal obestmbara faktorer som
exempelvis ledningens och personalens attityder och
kompetens.
Riskanalyser kan vara mycket resurs- och tidskrvande
vilket kan leda till att ett antal frenklingar och
antaganden behver gras.
Modelleringen av sammanhanget mellan orsak och
verkan, frekvenser och konsekvenser av mjliga
olyckshndelser kan vara alltfr frenklad jmfrt med
omvrldens komplexitet (svrigheter och frenklingar vid
modellering av olycksfrlopp och konsekvenser,
begrnsningar i berkningsmodeller).
Frenklingar och antaganden som grs fr att underltta
visx..ivsivs xv.ii1i1
155
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 155
modellering och bedmning av vissa skadehndelser kan
vara lmpliga fr ett antal frhllanden, men helt
olmpliga fr en specik situation som ska underskas.
Figur 5.1 visar vilka faktorer som kan pverka kvaliteten i risk-
analysens olika faser. Framfrallt pverkar fel som grs under
de frsta analysstegen ofta i stor omfattning analysens fortsat-
ta frlopp och kan leda till stora fel i resultaten. Ibland kan des-
sa fel inte heller korrigeras. Exempelvis r bedmningen av
olycksfrekvenser och -konsekvenser baserad p vilka risker
som har identierats och hur identierade risker har modelle-
rats. Detta medfr att analysresultaten mste hanteras varsamt,
framfrallt vid jmfrelse med andra analysresultat som ska-
pats under andra frutsttningar. Drmed uppstr behov fr
kvalitetsskring av riskanalysprocessen, t.ex. genom standar-
disering av riskanalyskonceptet och innehllet av riskanalyser.
5.1 Kvalitetsbegrepp
Kvalitet denieras som alla sammantagna egenskaper hos ett
objekt eller en freteelse som ger dess frmga att tillfredsstlla
uttalade och underfrstdda behov (SS-ISO 8402: 1994) och
som en produkts eller tjnsts frmga att uppfylla en kunds
behov och frvntningar (Grimsdahl & Gunnarsson, 1993).
Riskanalyser utgr ofta del i beslutsunderlag. Drfr r det
viktigt att beslutsfattarna kan frst och lita p analysens inne-
hll och resultat. Tjnsten riskanalys kan ha mnga kvali-
tetsdimensioner, till exempel plitlighet, rykte och trovrdig-
het, tillgnglighet, kommunikationsfrmga och inlevelsefr-
mga.
Riskanalysens kvalitet terspeglas i analysens anvndbar-
het, dvs. i vilken omfattning den uppfyller formulerade ml-
sttningar och krav (Suokas & Rouhiainen, 1993). Principiellt
kan riskanalysens kvalitet anses vara bra om analysen ter-
speglar verkligheten. Denna parameter r dock svrmtbar.
Drfr kan riskanalysens kvalitet anses som bra nr dess resul-
tat reekterar anvndning av lmpliga metoder fr identika-
tion av skadefall och riskbedmning samt ndamlsenlig
anvndning av information om verksamheten och dess place-
156
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 156
ring, tydlig och korrekt dokumentation av analysresultat och
deras bakgrund.
Anvndbarheten av en riskanalys r beroende av dess kva-
litet. Dock nns ett antal problem som kan sammanfattas med
fljande frgor (Rouhiainen, 1990):
I vilken omfattning har mjliga skadehndelser och de
mekanismer och faktorer som bidrar till deras uppkomst
identierats?
Med vilken exakthet har riskerna uppskattats?
Hur r frhllandet mellan anvnda resurser och
uppndda resultat (kostnads-nytta-aspekt)?
5.2 Krav (behov och frvntningar)
Fr att kunna uppn hg kvalitet i riskanalysarbetet r det av
stor vikt att kvalitetskrav p riskanalysen formuleras innan
arbetet pbrjas och att dessa krav fljs upp under arbetets
gng och efter arbetets avslutande. Krav kan och br stllas t.ex.
gllande planering, genomfrande och redovisning av analy-
sen, men ven betrffande granskning och verikation.
Fljande avsnitt behandlar i detalj vilka krav som kan och
br stllas med avseende p fljande vergripande aspekter:
Riskanalysens relevans.
Riskanalysens redovisning.
Riskanalysens oskerhet.
Granskning av riskanalys.
5.3 Krav avseende riskanalysens relevans
En riskanalys ska utgra underlag fr beslutsfattande, vilket
mste framg tydligt i beskrivningen av analysens ml.
Fr att riskanalysen ska bygga p god systematik och
lmpligt val av modeller br den genomfras av personer, som
har god knnedom om svl riskanalytiska metoder som den
aktuella typen av anlggning.
I analysen ska inkluderas alla de faktorer som r relevanta
fr vrdering av riskerna i den aktuella typen av anlggning
och som r relevanta fr det aktuella beslutsproblemet.
Riskanalysens begrnsningar mste vara klart angivna.
157
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 157
Det kan glla begrnsningar vad gller analysens omfattning
men ven begrnsningar betrffande anvnda berkningsme-
toders giltighet.
Organisatoriska aspekter och aspekter p mnskligt fel-
handlande br tas upp i tillrcklig omfattning. Det faktum att
dessa aspekter r relativt svra att kvantiera fr inte motivera
att de utelmnas.
5.4 Krav avseende riskanalysens redovisning
En mycket viktig aspekt betrffande kvalitet av en riskanalys r
dess dokumentation. Liksom fr alla andra analyser och utred-
ningar r det av stor vikt att redovisningen av en riskanalys
uppfyller vissa elementra kvalitetskrav. Dokumentationen
ska utfras med tanke p att den ska kunna kommuniceras till
aktuella aktrer och, inte minst viktigt, kunna granskas och
accepteras av personer som inte har deltagit i analysprocessen.
Detta innebr ofta att analysen ska presenteras p ett enkelt,
lttbegripligt och trovrdigt stt, vilket stller krav p pedago-
giskt och stilistiskt kunnande hos utfraren. En bra dokumen-
terad riskanalys medfr ofta kad trovrdighet i analysresul-
tat, kad tillit och intresse fr att anvnda den som underlag i
beslutsprocessen. Kvalitetskraven gllande riskanalysens redo-
visning kan sammanfattas i punkterna nedan.
5.4.1 Syfte, precision och omfattning
Syftet med analysen ska tydligt framg, t.ex. om man utfr ana-
lysen p grund av intrffade tillbud eller incidenter, ndringar
i produktionen eller fr att verksamheten har klassats som t.ex.
Sevesoanlggning. Den beslutssituation som motiverar risk-
analysen ska vara beskriven, liksom i vilken grad risker fr
mnniska, yttre milj eller egendom ska identieras och kvan-
tieras. Det ska ocks framg om analysen avser risker fr an-
stllda, 3:e person eller andra personkategorier.
Vilken noggrannhet som krvs i analysarbetet ska framg,
liksom nr orsaks- och konsekvensanalys har genomfrts i
tillrcklig omfattning.
Behov av riskvrdering ska anges och i de fall en riskvrde-
ring genomfrs mste anvnda kriterier redovisas.
158
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 158
Vilka faser i livscykeln (projektering, byggnation, drift,
avveckling etc.) som omfattas ska redovisas.
En redovisning av analysgruppens sammansttning och
organisation samt ansvarig(a) fr analysen r ocks ndvndig.
5.4.2 Anlggnings-, system- och
omgivningsbeskrivning
Alla frhllanden som r av betydelse fr mjligheten fr upp-
komst av olyckor, deras sannolikheter och konsekvenser ska
beskrivas. Utver en teknisk systembeskrivning innefattas
ven frhllanden som exempelvis berr verksamhetens orga-
nisation (ur skerhetssynpunkt), drifts- och underhllsruti-
ner, utbildningsniver, populationsfrdelning (dag/natt etc.),
srskilt knsliga objekt, meteorologiska data. Beskrivningen
av omgivningen kan i fall dr s r relevant ven omfatta topo-
graska frhllanden som kan ha betydelse fr spridningen av
en kemikalie. Det kan t.ex. rra sig om en trng dalgng, ett
vattendrag, skog kontra ppen mark etc.
5.4.3 Olycksidentikation
Metodiken fr identiering av olyckor och orsaker till dessa
ska beskrivas. Exempel p orsaker r komponentfel, systemfel,
driftsavvikelser, mnskliga felhandlingar, organisationsfel, ytt-
re pverkan och sabotage.
Frekommande riskkllor ska vara angivna till bde slag
och lge. Eventuella dominofrlopp ska vara identierade och
redovisade.En sammanstllning av eventuella erfarenheter frn
olyckor i liknande anlggningar eller system r ofta vrdefull.
5.4.4 Berkning av sannolikheter och frekvenser
Metodik fr berkning av sannolikheter och frekvenser ska an-
ges. Utnyttjade databaser och vriga hjlpmedel (programva-
ror) etc. ska anges.
5.4.5 Berkning av konsekvenser
Anvnda berkningsprogram eller berkningsmodeller ska
redovisas. Genomfrd validering fr respektive programvara
eller berkningsmodell br redovisas. Redovisning av konse-
kvenser beskrivs, t.ex. i form av isokoncentrations-, isodoslin-
159
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 159
jer eller motsvarande.Vilken pverkan som erhlls p mnnis-
ka, yttre milj eller ekonomiska vrden (t.ex. omkomna, ska-
dade, lngvarig skada p milj, kortvarig/vergende skada p
milj) ska ocks redovisas.
5.4.6 Presentation av risker
Den metod som anvnts fr att redovisa risker ska beskrivas
och motiveras. Detta kan t.ex. innefatta presentation av resul-
tat i form av riskmatris, individrisk (riskkonturer), samhlls-
risk (FN-kurvor) eller PLL (Potential Loss of Life, statistiskt
frvntat antal omkomna under en viss tidsperiod).
5.4.7 Vrdering av risker
Vilka metoder som anvnts och vilka data som utnyttjats fr
berkning av samlad risk ska beskrivas. En vrdering av verk-
samhetens risker gentemot valda och motiverade kriterier br
gras. Frutom den totala risknivn br dominerade riskbi-
drag beskrivas. Vidare br frutsttningar och antaganden
som kan pverka resultatet i konservativ eller icke-konservativ
riktning sammanfattas och diskuteras.
5.4.8 Oskerheter
Oskerheter i indata, modeller, metoder etc. ska redovisas.
Effekter av oskerheter ska diskuteras eller belysas t.ex. genom
parameterstudier. Vrdering av oskerheter r, generellt sett
svrt. Det som r viktigt att belysa r i vilken utstrckning den
oskerhet som nns pverkar de beslut som tas eller de rekom-
mendationer som lmnas.
5.4.9 Rekommendationer
Upprttande av rekommendationer fr fortsatt riskhantering
r ofta en naturlig del av en riskanalys. Dessa rekommendatio-
ner ska baseras p resultat av analysen, jmfrelser mot valda
kriterier samt bedmda oskerheter.
5.4.10 Referenser
Alla dokument, kontakter etc. som arbetet baseras p ska anges.
160
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 160
5.4.11 Transparens
Alla berkningar, antaganden etc. ska kunna fljas. Resultat ska
kunna verieras. Alla antaganden som gjorts ska vara redovi-
sade och motiv anges i de fall ngon del uteslutits ur analysen.
5.5 Krav avseende riskanalysens oskerhet
Oskerhet i riskanalyser, bde i kvalitativa och kvantitativa, r
ofrnkomlig. Eftersom den har direkt pverkan p kvaliteten
av de beslut som fattas r det viktigt att kunna bedma i vilken
grad den kan leda till felaktiga beslut.
Den traditionella ansatsen att hantera dessa oskerheter
genom att anvnda sig av konservativa
6
antaganden kan bli
kostsam och r ingen garanti fr korrekta analysresultat. Upp-
skattning och diskussion av oskerheter dremot bidrar till att
ka kunskapen och frstelsen hos bde analysgruppen och
beslutsfattaren.
5.5.1 Oskerhet i riskanalysprocessen
Riskanalyser kan utfras svl kvalitativt som kvantitativt.
Oskerheter frekommer oavsett vilken metod som vljs. Det
r viktigt att inse att det nns begrnsningar, ven i de mest
detaljerade analyserna, se gur 5.2.
Oskerhet frekommer vid alla steg i en riskanalys. Det kan
rra sig om oskerheter vid:
Identiering och modellering av mjliga olyckshndelser
och deras hndelsefrlopp.
Bedmning av sannolikhet och/eller frekvens av
identierade skadehndelser.
Bedmning av konsekvenser av identierade skade-
hndelser.
Beslut om riskreducerande tgrder.
Oskerhet vid identiering av skadehndelser r kopplad till
vilken systematik som anvnts vid riskidentieringen, vilken
detaljeringsgrad som valts och vilken kompetens som nns i
161
6. Med konservativ avses i detta sammanhang att vrderingen r gjord
utifrn ett frsiktighetsperspektiv, dvs. att sannolikheten fr en olycka, eller
risken frenad med en viss aktivitet, snarare r verskattad n underskattad.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 161
den grupp som genomfr riskanalysen. Konsekvens kan vara
att inte alla eller mjligtvis fel skadehndelser kommer att
identieras i analysprocessen.
Vid modellering av identierade skadefall grs mnga fr-
enklingar av komplicerade system. Modelleringen tenderar att
fokusera p maskiner och tekniska komponenter medan
pverkan frn existerande skerhetsledningssystem och ope-
ratrshandlingar p anlggningens funktion ofta inte beaktas.
Detta beror till stor del p att det r svrt att bedma lednings-
systemets pverkan eller frutsga konsekvenser av mnskligt
beteende i vissa situationer.
Oskerhet vad gller bedmning av sannolikheter eller fre-
kvenser fr skadehndelser uppfattas ofta som den domineran-
de typen av oskerheter. Data som anvnds r ofta inte helt rele-
vanta fr de hndelser som ska analyseras. Historiska data kan
vara felaktiga, ofullstndiga eller olmpliga fr den specika
situation som ska underskas. Annorlunda systemlsningar,
komponenter, drift- och underhllsrutiner krver ofta att sub-
jektiva expertbedmningar kompletterar det formellt statistiskt
framtagna dataunderlaget. Vid denna process grs ofta en del
frenklingar av komplicerade fysikaliska processer och det
nns ven en risk att processerna inte har frsttts fullstndigt.
Oskerhet vad gller bedmning av konsekvenser r kopp-
lad till vald metod (systematik och detaljeringsgrad), val av
modell fr eventuella berkningar, samt relevant erfarenhet
hos riskanalysgruppen.
162
RI SKANALYS
Frenklade
fysikaliska
processer
Ofullstndiga
historiska
data
Ofullstndig
installations-
beskrivning
Resultat frn
riskanalys
Dator
Kunskaps-
baserad
bedmning
Ej modellerade
frgor
Tolkning och
kunskapsbaserad
bedmning
Beslut
1010101
0011001
1000111
0110000
Figur 5.2. Mnga fr-
enklingar och an-
taganden behvs vid
genomfrande av en
riskanalys.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 162
5.5.2 Typer av oskerhet
Alla riskanalyser krver ett antal antaganden och frenklingar
p grund av komplexiteten i system som analyseras och deras
omgivning. Framfrallt vid mycket komplexa frhllanden
grs omedvetet ett antal frenklingar och antaganden eftersom
det inte r mjligt att frst och deniera de system som ska
analyseras in i minsta detalj. Dessa antaganden kan drfr inte
heller beskrivas i analysdokumentationen och diskuteras vid
vrdering av resultat. Andra fel och oskerheter kan bero p
kommunikationsfel, inklusive bristfllig beskrivning av syste-
met som ska analyseras och brist p klara och relevanta resul-
tat vid varje steg i riskanalysen. Tabell 5.1 visar exempel p os-
kerhetskllor vid genomfrande av (kvantitativ) riskanalys fr
ett processtekniskt system.
Ett lmpligt stt att dela in oskerheter i riskanalyser kan
vara fljande grupperingar (Bolsover et al, 1998):
Oskerheter kopplat till data och parametrar (kompo-
nentfeldata, slumpmssiga data ssom vderdata etc.).
Oskerheter kopplat till modeller (och dataprogram).
Oskerheter kopplat till riskanalysgruppens kompetens.
Oskerheter kopplat till data och parametrar r en vl knd
typ av oskerhet som behandlats mycket i litteraturen. Man
kan minska denna typ av oskerhet t.ex. med hjlp av knslig-
163
Modellering av Utslppskllor (kllstyrka, utslppsriktning, gas-/ vtske-/2-fas-utslpp,
inledande hndelse varaktighet av utslpp).
Bedmning av hndelse- Felfrekvens, lckagefrekvens, antndningssannolikhet,
frekvens/-sannolikhet explosionssannolikhet.
Modellering av Frngning frn pol, gasspridning, antndning, jetbrand, polbrand,
hndelsefrlopp gasmoln, BLEVE, missiler, kollaps av byggnader, bortfall av skerhetssystem,
bortfall av brandbekmpningssystem.
Modellering av Vrmestrlning, explosionseffekter, toxiska effekter.
konsekvenser
Modellering av Mnskligt beteende, ykt, skydd.
riskreducerande
tgrder
oskerhetskllor.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 163
hetsanalyser (se ven avsnitt 5.5.3) eller Monte-Carlo-simula-
tioner. En annan metod r Baysian-analys som i princip gr ut
p att kombinera historiska komponentfeldata med data som
har samlats vid den anlggning som ska analyseras eller med
expertbedmningar.
Oskerheter kopplat till modeller baseras p modellernas
begrnsade frmga att kunna terspegla realiteten. Det
behvs alltid en del antaganden och frenklingar vid anvnd-
ning av modeller. Denna typ av oskerhet r mycket svrare att
hantera n oskerheter kopplat till data och parametrar. Man
har frskt att anvnda s kallade meta-modeller som r sam-
mansttningar av era transformerade modeller men en del
beroendefel har uppsttt vid dessa frsk. Andra metoder r
parallell anvndning av olika modeller och tillvgagngsstt,
regelbaserad modellering, utkning av kunskap om modellbe-
grnsningar samt anvndning av erfarenhet och expertbe-
dmningar.
Oskerheter kopplat till riskanalysgruppens eller besluts-
fattarnas kompetens r mer av obestmbar natur i motsats till
ovan behandlade oskerhetsgrupper. Mnniskor som r invol-
verade i riskanalysen eller beslutsprocessen kan alltid, avsikt-
ligt (t.ex. genom att frsumma modellering av komplicerade
aspekter som exempelvis mnskligt felhandlande) eller oav-
siktligt (p grund av okunskap), introducera oskerheter vid
alla steg i riskanalysen eller nr beslut ska fattas. Oskerheter
kan ven introduceras vid kommunikation av resultat. Resul-
tat som inte frsts av de personer som ska anvnda dem leder
till att beslut som kommer att fattas r oplitliga. Oskerheter
av denna typ kan bara minskas genom krav p rtt vidd, kom-
petens och erfarenhet av analysgruppen och beslutsfattare,
involvering av verksamhetskunnig personal i analysen, kvali-
tetsplanering av projektet, tydligt hnsynstagande till knda
oskerheter, aktivt skande efter oknda oskerheter, aktiv
och rlig kommunikation med beslutsfattare.
Figur 5.3 visar kvalitativt frhllandet mellan pverkan av
oskerhet relaterad till data jmfrt med oskerhet relaterad
till antaganden och frenklingar, vid de olika stegen i en kvan-
titativ riskanalys (Bolsover et al, 1998).
164
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 164
5.5.3 Oskerhetsbedmning
Det r nskvrt att identierade risker i en riskanalys r ngor-
lunda korrekt kvantierade. Ur ett kostnads-nytta-perspektiv
r det dock ofta inte rimligt att modellera och berkna ett sys-
tem i minsta detalj utan istllet modelleras vanligen de delar av
systemet som har en hg riskpotential.
Oskerhetsnivn i en kvantitativ riskanalys kan indikeras
genom:
Jmfrelse med historik. Detta angreppsstt innebr
jmfrelse av analysresultat mot tidigare olyckor och
erfarenheter. Problemet r ofta brist p information och
ofullstndighet.
Jmfrelse med andra kvantitativa riskanalyser. Detta
angreppsstt innebr benchmarking av den genomfrda
analysen mot en komplett parallell genomfrd analys eller
genom simulation av delar av analysen (exempelvis med
hjlp av Monte-Carlo-metodik) eller knslighetsanalyser
(se nedan). Problemet med dessa metoder r att de r tids-
och resurskrvande.
Kritisk bedmning av processen bakom riskanalysen.
Bedmningen utfrs med hjlp av checklista (se ven
avsnitt 6.4.3). Problemet r att bedmningen kan vara fr
subjektiv.
Knslighetsanalys (ibland ven kallad oskerhetsanalys) r en
systematisk procedur fr att beskriva och /eller berkna effekten
165
-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30
Data oskerhet Oskherhet
p grund av
antaganden, frenklingar etc.
Riskidentifiering
Utslppsfrekvens
Utslppsmngd
Definition av klla
Spridning
Antndning
Explosion
Brand
Pverkan p personal
Pverkan p egendom
Pverkan p milj
Beslut
Figur 5.3 Illustration
av olika oskerhets-
orsakers betydelse vid
de olika stegen i en
kvantitativ riskanalys.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 165
av variationer i ingngsdata p slutresultatet av en riskanalys
(Grimsdal &Gunnarsson, 1993). Effekten p resultatet uttryck-
er betydelsen av respektive ingngsparameters oskerhet.
Med hjlp av knslighetsanalyser kan delsystem eller kom-
ponenter med srskild pverkan p analysens slutresultat iden-
tieras. De anvnds ven fr att avgra noggrannheten som
krvs av analysdata. Det r ofta ganska ltt att f ungefrliga data
medan berkningen av mer exakta data ofta krver mycket str-
re anstrngningar. Drfr r det slsaktigt att strva efter strre
noggrannhet n den som analysproblemet egentligen krver.
Knslighetsanalyser kan utfras fr alla riskanalyssteg,
exempelvis genom variation av:
Vindhastigheter och -stabiliteter.
Modellering av utslppskllor.
Antal mnniskor inom ett visst avstnd frn en
verksamhet.
Andel av personers uppehllstid utomhus.
Kemikaliemngd.
Komponentfeldata.
Komponenttyp.
Antndnings-/explosionssannolikheter.
Toxiska data.
Knslighetsanalyser br genomfras med ett klart syfte, exem-
pelvis fr att kunna:
Visa hur robust ett visst beslut r.
Identiera svaga punkter i analysen.
Frbttra analysgruppens frmga att kommunicera
resultat.
Hjlpa till att identiera de analysfaktorer som r av
strsta eller minsta intresse.
Stdja ndamlsenlig anvndning av resultat.
5.5.4 Kommunikation av oskerhet och
beslutspverkan
Oskerhet kan inte undvikas vid genomfrande av riskanaly-
ser. Det nns mjligheter att minska den men den kan aldrig
tas bort helt och hllet. D oskerhet har direkt pverkan p
kvaliteten av de beslut som fattas r det viktigt att oskerhetens
166
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 166
betydelse undersks och presenteras fr beslutsfattarna. Detta
krver goda kommunikationsfrdigheter.
Tydlighet och rlighet vid resultatpresentation r en frut-
sttning fr en ndamlsenlig anvndning av resultat. Presen-
tationen mste frmedla frstelse fr analysens begrnsning-
ar s att beslutsfattaren fr mjlighet att ven kunna ta hnsyn
till sdana aspekter som inte har belysts srskilt vl under ana-
lysen. Analysgruppen mste ven ha tillrcklig frstelse fr
analysens syfte fr att kunna presentera relevanta slutsatser p
ett opartiskt och balanserat stt.
Hierarkin av underlag som kan anvndas som std vid
beslutsprocessen br vara:
Steg 1: Expertbedmningar.
Steg 2: versiktlig analys av sannolikhet och konsekvens.
Steg 3: Fullstndig kvantitativ riskanalys.
Steg 4: Fullstndig kvantitativ riskanalys med kostnads-
nytta-analys.
5.6 Krav avseende granskning och
verikation av riskanalys
Frutom noggrann planering, genomfrande och dokumen-
tation r det viktigt att riskanalysen granskas, bde internt och
externt, innan den slutligen godknns. Granskningen av arbe-
tet i olika led r ett viktigt inslag i arbetet fr att skerstlla
erforderlig kvalitet. Aspekter att beakta, och checklistor som
std, vid granskning av riskanalyser redovisas i kapitel 6,
avsnittet Att granska en riskanalys.
Granskningen kan delas upp i tre skeden:
Egenkontroll analysgruppens lpande kontroll av det
egna arbetet.
Intern verikation verikation av utfrt arbete inom den
egna organisationen men av person(er) fristende frn det
direkta analysarbetet.
Extern granskning fristende granskning av arbete som
kan utfras av myndigheter eller andra externa
organisationer.
167
Figur 5.4 Det nns
mnga oskerhets-
faktorer vid genom-
frande av risk-
analyser.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 167
5.7 Kvalitetsskring av riskanalys
Kvalitetsskring denieras som alla planerade och systematis-
ka tgrder som verkstlls som en del av kvalitetssystemet och
som har visats vara ndvndiga fr att skaffa tillrckligt frtro-
ende fr att en enhet kommer att uppfylla kraven p kvalitet (SS-
ISO 8402:1994). Kvalitetsskring av riskanalys omfattar dr-
med alla planerade och systematiska handlingar som r nd-
vndiga fr att ka frtroendet hos mottagaren fr att analy-
sen uppfyller bestmda kvalitetskrav. Ett hjlpmedel fr att
bestmma nskad kvalitetsniv kan vara kostnads-nytta-ana-
lyser (Rouhiainen, 1990) som utfrs innan analysen pbrjas
respektive under analysens gng.
Kvaliteten av riskanalyser har hittills varit mycket varieran-
de. Genom att standardisera (delar av) riskanalysarbetet och
p s stt stlla kvalitetskrav t.ex. gllande val av analysmetod,
planering, genomfrande och dokumentation av analysen,
kompetens hos utfraren etc. skerstlls att riskanalyser
genomfrs p ett mer enhetligt stt och att oskerheter min-
skas. Drmed skapas bttre frutsttningar fr att kunna
anvnda analysresultaten som beslutsunderlag. Krav p risk-
analyser har behandlats i fregende avsnitt. Nsta avsnitt
innehller en sammanstllning av bentliga standarder och
dokument fr frdjupning inom omrdet.
5.7.1 Standarder fr riskanalys
Det nns ett antal dokument och standarder som diskuterar
och stller krav p riskanalyser, exempelvis:
Risikoanalyse: Kvalitetskrav, terminologi. DS-Information DS/INF 85.
Danmark. 1993.
Krav til risikoanalyser. Norsk Standard NS 5814. Norge. 1991.
Checklista fr kvalitetskontroll av risk- och skerhetsanalysrapporter.
Arbetarskyddsstyrelsen. Rapport nr 1994:4. 1994.
Paragrafer mot stora kemikalieolyckor. ASS, NVV, SI, SRV. ISBN: 91-
7464-958-2.
Malmn, Y.; Nissil, M.; Rasmussen, B.; Rouhiainen, V.: Nordic
experiences and Future Trends for the Preparation of Safety Reports.
NORD 1992:46.
Dependability management: Risk analysis of technological systems.
IEC/TC 56. IEC Standard 60300-3-9 (1995).
Dependability: Requirements and guidelines for analysis of technological
risks. IEC/TC 56. Committee draft. 1991.
168
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 168
Dependability: Guide for Hazard and Operability Studies (HAZOP).
IEC/TC 56. Project nr IEC 61882/Ed 1. Committee draft. 1997.
Dependability: IEC 61882, Ed. 1: Hazard and operability (HAZOP)
studies Guide word approach. IEC/TC 56. Project nr 56/61882/Ed
1. Committee draft. 1999.
Soukas, J.; Rouhiainen, V.: Quality Management of Safety and Risk
Analysis. VTT. Finland. Elsevier. 1993.
Rouhiainen, V.: The quality assessment of safety analysis. VTT. Finland.
1990.
5.8 Referenser
Bolsover, A. J., Skramstad, E. & Lyon, A. M. 1998. Uncertainty in QRA.
DNV Norway. Presentation at the 7th Annual Conference on
Offshore Installations.
Grimsdahl, C. & Gunnarsson, C. 1993: TQM ett stt att frndra
attityder. Utbildningshuset. Lund: Studentlitteratur.
Norsk Standard NS 5814.1991. Krav til risikoanalyser. Norge.
Lees, F. P. 1996. Loss Prevention in the Process Industries. Butterworth-
Heinemann.
Rouhiainen, V. 1990. The quality assessment of safety analysis. VTT.
Finland.
Suokas, J. & Rouhiainen, V. 1993 Quality Management of Safety and
Risk Analysis. VTT. Finland.
Tweeddale, M. 1998. Application of Quality Assurance Principles in Risk
Management. Australian Centre of Advanced Risk and Reliability
Engineering, University of Sydney. DEVETIR Risk Management
Conference.
169
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 169
170
RI SKANALYS
A1
Problemdefinition
Specifikation
av riskanalys
Etablering av
ramverk fr riskanalys
Anbudsfrfrgan
Anbudshantering
Avvikelser frn
specifikation
Genomfrande
av riskanalys
Rapport av
riskanalys
Rapport
Resultat-
kommunikation
(Innehller ofta ven
vrdering och
beslutsalternativ)
Resultatvrdering
Riskvrdering
Behov av
riskreducerande
tgrder
Beslut
Genomfrande
A2
A3
A4
A5
A6
B1
B2
C1
D1
D2
D3
Specifikation
och upphandling
Genomfrande
Mottagande
Beslutsprocess
A
B
C
D
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 170
kapitel 6
Praktiska hjlpmedel
6.1 Metodmatris
I sammanstllningen nedan presenteras ett antal allmnt an-
vndbara analysmetoder. Syftet med denna presentation r att
p ett s kortfattat stt som mjligt ge en verblick ver metod-
ernas anvndningsomrde, huvudprinciper och de vsentli-
gaste fr- och nackdelarna.
Koniktanalys
Kartlggning av skilda (motstende) intressen i planarbete.
Intressesfrer identieras. Grad av konikt mellan respektive intresse (frn
samverkande intresse till helt motstende) bedms.
Mjliga riskkllor identieras p en mycket vergripande niv.
Nej.
Nej.
Kan presenteras i matrisform och eller p kartmaterial.
God tvrsektoriell kunskap om vilka intresseomrden som nns och dessas
krav.
Frtydligar vilka motstende intressen som freligger och som mste
hanteras i det fortsatta planarbetet.
Inget specikt std fr behandling av riskfrgor.
Rddningsverket, Riskhnsyn i fysisk planering.
vv.x1isx. u)\ivmiuii
171
Metod
Syfte,
anvndningsomrde
Princip
Identiering
av skadehndelser
Sannolikhets-
bestmning
Konsekvens-
bestmning
Resultat-
presentation
Underlags-, kunskaps-,
resursbehov
Positiva sidor
Negativa sidor
Referenser
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 171
172
RI SKANALYS
Checklista
Analys av standardbetonade utrustningar, installationer eller anlggningar.
Checklista anvnds fr stimulering av tankar och ider om risker och
tgrder. Tidigare erfarenheter inarbetas.
Bestms vid sammanstllning av checklista.
Ingen explicit.
Ingen explicit.
Markering av besvarade frgor. Sammanstllning av rekommendationer.
God erfarenhet hos den som utvecklar checklistan.
Snabb och enkel metod. Utnyttjar tillgnglig erfarenhet och knnedom om
tidigare problem. Ltt att frst och anvnda. Underlttar kontroll av
standarduppfyllelse. Garanterar att knda riskomrden r genomgngna.
Uppmuntrar inte till analys av nya eller ovanliga riskkllor. r i regel ej
uttmmande. Resulterar inte i en sammanstllning av vsentliga fel-
hndelser.
Fr processanlggningar: Kemikontoret, Tekniska Riskanalysmetoder.
Index-metoder
t.ex. DOW Fire and Explosion index och The Mond Index
Identiering och klassning av riskkllor i industriell kemikaliehantering.
Mjlighet att vrdera driftstrningar och kostnader fr skadad utrustning.
Berkning av ett riskindex utgende frn frekomst av brandfarliga/toxiska
kemikalier, vidtagna skerhetshjande tgrder m.m.
Riskkllor identieras p en principiell niv (farlig utrustning).
Ingen explicit bestmning, men sannolikhetspverkande faktorer pverkar
berknat index.
Ingen explicit bedmning, men konsekvenspverkande faktorer pverkar
berknat index.
Indextal som uttrycker en viss (relativ) riskniv.
God kunskap om layout och process, den, utrustning.
Ger en relativ rankning av risker i anlggningsdelar. Kan anvndas som
underlag fr beslut om fortsatta analyser och/eller skerhetshjande
tgrder. Ger en bild av vilka faktorer som r av betydelse fr
skerhetsnivn.
Metod
Syfte,
anvndningsomrde
Princip
Identiering
av skadehndelser
Sannolikhets-
bestmning
Konsekvens-
bestmning
Resultat-
presentation
resursbehov
Positiva sidor
Negativa sidor
Referenser
Metod
Syfte,
anvndningsomrde
Princip
Identiering
av skadehndelser
Sannolikhets-
bestmning
Konsekvens-
bestmning
Resultat-
presentation
resursbehov
Positiva sidor
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 172
173
Riskidentiering sker p en principiell niv, oskert hur vl lokala
frhllanden terspeglas i resultatet. Resultatet i form av ett (relativt) index
kan ha ett begrnsat vrde vid extern kommunikation.
AIChE, Dows Fire and Explosion Index, Haz, classication guide. ICI, The
Mond Index.
Grovanalys, Preliminr riskanalys,
PHA (Preliminary Hazard Analysis)
Anvnds i tidigt skede i ett nytt projekt fr att ge en bild av de viktigaste
riskkllorna eller som inledande analys av en bentlig verksamhet fr att ge
underlag fr prioritering av fortsatt arbete.
Utifrn erfarenheter, fantasi och eventuellt med std av checklistor
identieras skadehndelser, orsaker, konsekvenser, skydd och
rekommenderade tgrder.
Ja, identiering beroende av gruppens erfarenhet och fantasi.
Sannolikhet fr att bedmda konsekvenser ska uppst bedms av gruppen.
Ofta klassning av sannolikhet i femgradig eller annan skala.
Konsekvenser av identierade skadefall bedms av gruppen. Ofta klassning
av konsekvens fr mnniska, milj och investeringar i femgradig eller
annan skala.
Protokoll med skadehndelse, orsak, konsekvens, skydd, rekommenderade
tgrder samt sannolikhets/konsekvensklassning. Denna kan presenteras i
matrisform.
Layout och verksamhetsbeskrivning. Grupp med bred erfarenhet av aktuell
verksamhet och mycket god kunskap om de strningar och skadehndelser
som kan intrffa.
Snabb och exibel metod. Ger underlag fr prioritering av fortsatt arbete.
Kan ge en god versikt ver vilka risker t.ex. en processanlggning medfr
fr omgivningen.
Metoden i sig ger begrnsat std. Resultatet r helt avhngigt av analys-
gruppens kunskaper, erfarenheter och arbetsstt. Den versiktliga ansatsen
gr att specika hndelser och riskkllor ltt kan missas.
Kemikontoret, Tekniska riskanalysmetoder.
Vad-hnder-om analys (What-if)
Kan anvndas i alla skeden, frn tidiga projektfaser till bentligt system.
Kan anvndas fr alla typer av system.
I princip som fr grovanalys, men fokus p att hitta inledande hndelser
(operatrsfel eller tekniska fel) eller avvikelser.
Ja, identiering beroende av gruppens erfarenhet och fantasi och godhet av
checklista.
Som fr grovanalys. Klassning av sannolikhet kan gras.
Som fr grovanalys. Klassning av konsekvenser kan gras.
Negativa sidor
Referenser
Metod
Syfte,
anvndningsomrde
Princip
Identiering
av skadehndelser
Sannolikhets-
bestmning
Konsekvens-
bestmning
Resultat-
presentation
resursbehov
Positiva sidor
Negativa sidor
Referenser
Metod
Syfte,
anvndningsomrde
Princip
Identiering
av skadehndelser
Sannolikhets-
bestmning
Konsekvens-
bestmning
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 173
174
RI SKANALYS
Som fr grovanalys.
Som fr grovanalys.
Flexibel metod. Detaljeringsniv kan varieras efter behov och tillgngligt
underlag.
Delvis som fr grovanalys. Metoden ger i sig begrnsat std. Tckningsgrad
frbttras om bra checklista nns tillgnglig.
HAZOP, Hazard and Operability study
Anvnds fr granskning av detaljprojektering eller bentligt system.
Utvecklad fr processanlggningar men metoden kan anvndas i mnga
olika sammanhang.
Systemet delas upp i mindre, vl denierade delar. Mjliga avvikelser frn
nskade frhllanden identieras genom bruk av ledordslista.
Ja, identiering av avvikelser beroende av gruppens kompetens. Ledords-
lista ger gott std.
Sannolikhetsbedmning av identierade hndelser grs som regel ej.
Konsekvenser av identierade hndelser bedms av gruppen. Som regel
ingen klassning av dessa.
Protokoll med avvikelse, orsak, konsekvens, skydd och rekommenderade
tgrder.
Detaljerat tekniskt underlag samt information om drift, underhll, m.m.
Grupp med god kunskap om teknik, drift, underhll och ledare med
metodvana.
Mycket systematisk, beaktar svl tekniska fel som operatrsfel. Sam-
verkande felorsaker kan identieras. Detta r dock beroende av gruppens
kompetens.
Tids- och resurskrvande.
FME(C)A, Feleffektanalys, Felmods- och effektanalys,
Failure Mode and Effects (and Criticality) Analysis
Kan anvndas fr alla typer av system fr att identiera och analysera
konsekvenser av fel p enskilda komponenter eller delsystem. Anvnds ofta
i detaljprojektering men kan anvndas i tidigare faser.
Ett system delas upp i delsystem och komponenter ner till nskad detalj-
niv. Mjliga felfunktioner, feltillstnd identieras och effekter av dessa
beskrivs.
Ja.
Kan gras utifrn statistiskt underlag och erfarenheter, ett antal olika
klassningssystem nns.
Resultat-
presentation
resursbehov
Positiva sidor
Negativa sidor
Referenser
Metod
Syfte,
anvndningsomrde
Princip
Identiering
av skadehndelser
Sannolikhets-
bestmning
Konsekvens-
bestmning
Resultat-
presentation
resursbehov
Positiva sidor
Negativa sidor
Referenser
Metod
Syfte,
anvndningsomrde
Princip
Identiering
av skadehndelser
Sannolikhets-
bestmning
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 174
175
Kan gras, ett antal olika klassningssystem nns.
Protokoll med t ex: felmod, felorsak, feldetektion, effekt av fel, skydd samt
rekommenderade tgrder.
Tekniskt underlag. Kan utfras av enskild person men oftast bttre resultat
om grupp med bred kompetens.
Systematisk.
Fokuserar p enkelfel hos tekniska komponenter. Ger svagt std fr att
identiera kombinationer av fel och operatrsfel. Kan vara resurskrvande.
Kemikontoret, Tekniska Riskanalysmetoder. Sveriges Verkstadsindustrier,
Handbok i FMEA.
Feltrdsanalys, FTA, Fault Tree Analysis
Skerhetsanalys av komplexa system, orsaksutredningar.
Orsaker till en given hndelse bryts successivt ner till nskad detaljniv.
Sammanhang dokumenteras graskt i logiska kedjor.
Utgr frn en p frhand vald topphndelse.
Ja, sannolikhet fr topphndelse kan berknas matematiskt genom
kombination av delhndelsers sannolikhet.
Angiven i topphndelsen.
Grask presentation av orsakssammanhang. Berknad sannolikhet fr
topphndelse.
Tekniskt underlag och information om drift, underhll m.m. God metod-
erfarenhet och detaljerad systemkunskap. Utfrs ofta av enskild person
med std av specialistkompetens.
Strikt logisk, tvingar fram omfattande systemkunskap. Analyserar
samverkande felorsaker, svl tekniska fel som operatrsfel kan beaktas.
Kan anvndas svl kvalitativt som kvantitativt.
Resurskrvande, kan fort bli mycket komplext. Krver mycket god
metodkunskap.
Kemikontoret, Tekniska Riskanalysmetoder. Sveriges Verkstadsindustrier,
Feltrdsanalys.
Hndelsetrdsanalys, ETA, Event Tree Analysis.
Analys av alternativa hndelsefrlopp. Kan anvndas svl i planerings-
skede som vid analys av existerande anlggningar.
Grask presentation av mjliga hndelsekedjor efter en initierande kritisk
hndelse, dr hnsyn tas till barrirer och skerhetsfunktioner som
pverkar konsekvens av kritisk hndelse.
Utgr frn en p frhand vald starthndelse.
Konsekvens-
bestmning
Resultat-
presentation
resursbehov
Positiva sidor
Negativa sidor
Referenser
Metod
Syfte,
anvndningsomrde
Princip
Identiering
av skadehndelser
Sannolikhets-
bestmning
Konsekvens-
bestmning
Resultat-
presentation
resursbehov
Positiva sidor
Negativa sidor
Referenser
Metod
Syfte,
anvndningsomrde
Princip
Identiering
av skadehndelser
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 175
176
RI SKANALYS
Sannolikhet fr att denierade slutkonsekvenser ska uppst kan berknas.
Sluthndelser med olika konsekvens denieras.
Grask presentation av hndelsefrlopp. Berknade sannolikheter fr
sluthndelser.
Tekniskt underlag och information om drift, beredskapsrutiner m.m. Ut-
frs ofta av enskild person med std av specialistkompetens.
Ger en god verblick. Initierar en vrdering av godheten av olika barrirer
och skerhetsfunktioner. Relativt enkelt att tillgodogra sig metoden.
Kan bli resurskrvande om mnga hndelser ska analyseras.
Kemikontoret, Tekniska Riskanalysmetoder.
Sannolikhets-
bestmning
Konsekvens-
bestmning
Resultat-
presentation
resursbehov
Positiva sidor
Negativa sidor
Referenser
Tabell 6.2 Ngra frge-
stllningar avseende
kommunal risk-
inventering (Rdd-
ningsverket, 1997).
1. Hur ska risk- Faststll syfte, ml och avgrnsningar.
inventeringen Vilka risktyper ska inkluderas?
anvndas i kommunen? Vilka skyddsbehov ska inkluderas?
Vilka uppgifter (om objekt eller system) behver nnas med?
2. Vem ska delta Vem har kunskap och kompetens?
i arbetet? Vem ska anvnda resultatet?
Vem berrs och /eller kan bidra med expertkunskaper?
3. Vilka underlag Litteratur, utredningar etc?
behvs? versiktsplan, rddningstjnstplan, miljplan, trakskerhetsprogram?
Olycksstatistik, verksamhetsregister, andra planer?
Kartmaterial, datastd?
4. Hur ska materialet I form av kartor, tabeller, register?
sammanstllas och Vilken information ska prioriteras?
presenteras?
5. Fortsatt arbete Hur ska riskinventeringen uppdateras?
Hur ska arbetet fljas upp och utvecklas?
Hur ska arbetet integreras med kommunens hantering av olycksrisker?
6.2 Checklistor fr riskinventering och
identiering
6.2.1 Kommunal riskinventering
En kommunal riskinventering r en vergripande kartlgg-
ningen av risk- och skyddsobjekt i en kommun som kan
anvndas som underlag fr bland annat fysisk planering, pla-
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 176
nering av miljarbetet, rddningstjnstplaner, planering av
landstingets medicinska beredskap, trakplanering, bered-
skapsplanering etc. Riskinventeringen br bygga p den sam-
lade kunskap om olycksrisker som nns inom kommunen.
Den kan redovisas med hjlp av kartor, tabeller och diagram
samt frklarande och informerande text.
Vid en riskinventering r det viktigt att utnyttja era aktrer
som kan bidra med olika kunskap. Detta medfr att olika krav
stlls p vergripande niv och p mjligheterna att utnyttja
inventeringen vid en kad detaljeringsgrad. De skiftande kra-
ven medfr olika utformning p det samlade materialet. Kom-
munernas varierande frutsttningar gr att utformning av
riskinventeringen mste ske i varje kommun. Till std fr den-
na utformning kan frgorna i tabell 6.2 utnyttjas som underlag.
I tabell 6.3, s. 177178, redovisas ett antal exempel p risk-
objekt och tillhrande vanliga riskkllor.
Konsekvenser av olyckor orsakade av olika riskkllor kan
pverka mnniska, milj och egendom p olika stt vilket
sammanfattas i tabell 6.4, s. 179.
Vid bedmning av riskobjekt och, i tillmpliga delar, av
skadeobjekt br ven riskpverkande faktorer enligt tabell 6.5,
s. 180, beaktas.
Olyckstyper, risker och skyddsbehov kan delas in och klas-
siceras p ett antal olika stt, exempelvis enligt tabell 6.6, 6.7
och 6.8, s. 180181.
177
riskobjekt och till-
hrande vanliga risk-
kllor. (Rddnings-
verket, 1989).
Exempel p riskobjekt Vanliga riskkllor
Hamnar Stora och varierande mngder av alla typer av farliga mnen
(brand, explosion, toxisk pverkan m.m.). Lyftanordningar.
Fordon.
Deper, terminaler, lager Stora och varierande mngder av alla typer av farliga mnen
(brand, explosion, toxisk pverkan m.m.). Lyftanordningar.
Fordon.
Fartyg Farligt gods. Oljor.
Rangerbangrdar Farligt gods. Oljor.
Kanaler Farligt gods.
Flygplatser Brnsle. Farligt gods
Flygplan Brnsle. Farligt gods.
Satelliter Radioaktivt material. fortsttning nsta sida
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 177
178
RI SKANALYS
Exempel p riskobjekt Vanliga riskkllor
Processindustrier* Tryckkrl. Lager. Lagertankar. Behllare. Processutrustning med
farliga mnen i form av rvaror, katalysatorer, mellanprodukter,
biprodukter, produkter eller avfall. Hgspnd el.
Annan industri** Tryckkrl. Lager. Lagertankar med giftiga, brandfarliga,
brnnbara mnen.
Vattenkraftverk Uppdmt vatten. Hgspnd el.
Vrmekraftverk Brandfarliga mnen. Tryckkrl. Hgtrycksnga. Hetvatten.
Hgspnd el.
Krnkraftverk Radioaktivt och giftigt reaktormaterial. Tryckkrl.
Hgtrycksnga. Hetvatten. Hgspnd el.
Naturgasledning Brandfarlig vara. Trycksatta ledningar.
Andra transport- Brandfarliga, giftiga, miljskadliga, vmjeliga mnen. Trycksatta
ledningar ledningar.
Bensinstationer Brandfarliga, giftiga, miljskadliga mnen.
Varuhus Brnnbara mnen. Giftiga mnen. Sprayfrpackningar.
Byggvaruhus Virke.
Jrn- och frghandel Brnnbara mnen. Explosiva mnen.
Sgverk Brnnbara mnen. Virke.
Kommunala Farliga mnen.
anlggningar***
Hotell Hg hjd.
Silos Brnnbart damm.
Gruvor**** Fordon. Rasbengna massor. Gaser. Drneringsvatten.
Ras-, skred- och ver- Geologiska frhllanden.
svmningsomrden
Linbanor Hg hjd.
Vgtunnlar Rasrisk. Svra rddningssituationer.
Vgar Fordon. Farligt gods.
* Rafnaderier, petrokemisk industri, oorganisk kemisk industri, lkemedelsindustri, frgindustri, stl- och metallverk,
cellulosa- och pappersindustri, textilindustri m..
** Plastbearbetningsindustri, gummiindustri, verkstadsindustri, sgverk, vrig trbearbetningsindustri, m..
*** Renvattenverk, avloppsvattenverk, badhus.
**** Inklusive andra strre berg- och underjordsanlggningar.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 178
179
Skadeobjekt Konsekvenstyper
Mnniskor Personal, beskare, Allt ifrn oro och personskador till era ddsfall.
boende.
Yttre milj Hav, sjar, kanaler Toxisk pverkan p grund av utde av farliga
och andra vattendrag miljskadliga mnen.
Vattentkter Toxisk pverkan p grund av utde av farliga
miljskadliga mnen, smakproblem, sabotage-
skador.
Rekreationsomrden Toxisk pverkan p grund av utde av farliga
miljskadliga mnen, brand.
Reservat Toxisk pverkan p grund av utde av farliga
miljskadliga mnen.
Jordbruksmark Toxisk pverkan p grund av utde av farliga
miljskadliga mnen.
Skog Brandskador.
Djur och vxter Allt ifrn skadade till mnga dda.
Egendom Flygplatser Brandskador, explosionsskador, sabotageskador.
Jrnvgsstationer Brandskador, explosionsskador, mekaniska skador
p grund av ursprning eller kollision, sabotage-
skador.
Tunnelbanor Brand- och rkskador, explosionsskador,
mekaniska skador p grund av ursprning eller
kollision, sabotageskador.
Hamnar Brandskador, explosionsskador, versvmnings-
och stormskador. Sabotageskador.
Sjukhus, Vrdhem Brandskador, explosionsskador, skred-,
Daghem, Skolor versvmnings-, vind- och vattenskador.
Hotell
Teatrar, Biografer
Idrottsarenor
Campingplatser
Bostder Brandskador, explosionsskador, skred-,
versvmnings-, vind- och vattenskador.
Vattenreningsverk Skredskador, lckage internt och externt
explosionsskador, sabotageskador, toxisk p-
verkan av vattenmiljn p grund av utde av
farliga miljskadliga mnen.
Radio/TV och Vindskador, sabotageskador, kabelbrott.
telekomsystem
Tabell 6.4 Konsekvenser av olyckor med avseende p
pverkan p olika skadeobjekt (Rddningsverket, 1989).
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 179
180
RI SKANALYS
Frekomsten av riskkllor Troliga eller mjliga skadehndelser
(art, mngd, potential) (dimensionerande skadefall)
Extrema frhllanden, exempelvis vid Betydelsen av att skerhetskritisk ut-
hantering av farliga mnen. rustning och olika stdfunktioner fungerar.
Samlagring av (farliga) mnen Ovder (nederbrd, storm, laviner).
Avstnd till kritiska skyddsobjekt, skydds- Mjligheten att tidigt registrera
och skerhetsavstnd med hnsyn till begynnande skadefrlopp.
risker fr fljdolyckor.
Betydelsen av att mnniskor handlar
p ett riktigt stt s att: Sannolikhet fr sabotage, mjlig verkan.
skadehndelser inte utlses
rddningsstyrkor och skadeobjekt r berrda objekt Sevesoanlggningar
larmas och informeras eller 43-anlggningar enligt rddnings-
skadeavhjlpande insatser blir effektiva tjnstlagen?
Trak Personbilsolyckor
Olyckor med andra fordon
vriga (t.ex. cykel, fotgngare, skoter etc.)
Brand och explosion Bostder
Industrianlggningar
Deper, lager och upplag
Vrdanlggningar
Utbildningslokaler
Hotell
Terminaler (hamn+gsthhamn, ygplats, bangrd)
Samlingslokaler (idrottshallar, varuhus, m.m.)
Bensinstationer
vriga (t.ex. kulturbyggnader, campingplatser)
Kemikalieolyckor Utslpp frn fasta anlggningar,
gas respektive ytande/fast form.
Utslpp vid transport, gas respektive ytande/fast form.
Naturolyckor Ras och skred
versvmningar (naturliga och dammbrott)
Skogsbrnder
vriga (t.ex. ska, storm)
Tabell 6.5 Riskpverkande faktorer (Rddningsverket,1989).
Tabell 6.6 Exempel p indelning efter olyckstyp (Rddningsverket, 1997).
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 180
181
1. Naturrisker 1.1 Hgradonmark
1.2 versvmningsrisker, dammar
1.3 Ras-, skred- och erosionsrisker
2. Industri, lager etc. 2.1 Industriella verksamheter och anlggningar
2.2 Lager
2.3 Varuhus, jrn- och frghandel
2.4 Deponeringsplatser, frgiftad mark
2.5 Bensinstationer, bilverkstder
2.6 Underjordiska anlggningar
2.7 Jordbruk
2.8 Skjutbanor
3. Hamnar, ygplatser, 3.1 Hamnar
terminaler 3.2 Flygplatser
3.3 Terminaler
3.4 Rangerbangrdar
4. Kommunikationer, 4.1 Transport av farligt gods
transporter 4.2 Vgar
4.3 Jrnvgar
4.4 Sjfart
4.5 Kraftledningar, transformatorstationer
4.6 Rrledningar (gas, olja, VA)
5. Risker under 5.1 Bombml
beredskap och krig 5.2 Militra anlggningar
1. Bostder 1.1 Bostder
1.2 Srskilt boende (ldre- och handikappboende)
2. Vrd och omsorg 2.1 Sjukhus, vrdcentraler
2.2 vriga vrdinrttningar
2.3 Barnomsorg
3. Platser med mnga 3.1 Samlingslokaler
mnniskor samt 3.2 Varuhus
utbildningsanstalter 3.3 Resecentra
3.4 Hotell, konferenslokaler, kontor
3.5 Skolor
4. Samhllsviktiga 4.1 VA-frsrjning
funktioner 4.2 Energifrsrjning
4.3 Kommunikationssystem
4.4 Militra anlggningar
5. Natur- och 5.1 Vrdefulla naturomrden
kulturmiljer 5.2 Kulturmiljer
Tabell 6.7 Exempel p klassicering av risker (Rddningsverket, 1997).
Tabell 6.8 Exempel p klassicering av skyddsbehov (Rddningsverket, 1997).
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 181
6.6.2 Riskidentiering i processtekniska
anlggningar
Checklistor baseras p tidigare gjorda erfarenheter. De an-
vnds fr att avgra om god praxis tillmpas. Fr att uppn
nskat resultat krvs av en checklista att den r anpassad till
syftet med den aktuella kontrollen, att kontrollpunkterna r
ltta att frst och att den som utarbetar listan har de kunska-
per och erfarenheter som behvs. Det r ocks viktigt att
checklistorna revideras regelbundet s att de terspeglar gl-
lande bestmmelser, standarder och erfarenheter.
Checklistor kan anvndas i samband med:
Planlggning och utformning.
Konstruktion och uppbyggnad.
Inspektion och uppsikt.
Drift.
Slutlig avstngning.
Tabell 6.9 ger exempel p en generell checklista fr identie-
ring av skadehndelser i grovanalys. I tabell 6.10 ges exempel
p checklista fr att studera strningar t.ex. i samband med
What-if-analys. I slutet av delkapitlet ges ocks exempel p
ledord vid Hazop-analys av processanlggning.
182
RI SKANALYS
Skadehndelser Stdord
Brand Utanfr utrustning
Inne i utrustning
Explosion Inne i utrustning
Begrnsade, i byggnader/strukturer
Obegrnsade, gasmoln/BLEVE etc.
Toxiska utslpp Akuta skadliga/irriterande
Kroniska skadliga/irriterande
Frorening Luft
Mark
Vatten
Okontrollerbart frigrande av energi Elektrisk
Mekanisk
Kemisk
Buller
Visuella intryck Utspridning av material
Produktionsbortfall Otillgnglighet
generell checklista fr
identiering av skade-
hndelser i grovanalys.
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 182
183
Omrde Strning, haveri etc. (endast exempel)
Mediaegenskaper Brnnbarhet
Flampunkt
Reaktivitet
Toxicitet, etc.
Yttre pverkan Naturkrafter
Mekanisk verkan med kran, fordon o dyl.
Dominoeffekter
Sabotage, etc.
Operatrsmisstag Komplex uppgift
och andra mnskliga Fr lite information
felhandlingar Otillrcklig kunskap
Medveten felhandling etc.
Analys- och Prov ej representativt
provtagningsfel Fel labresultat
Riskabel provtagning etc.
Fel p utrustning Pumpttning lcker
eller instrument Flkt stoppar
Vtska i kompressor
Reglering felfungerar etc.
Processtrningar Flde/temperatur/tryck/sammansttning avvikelse
Explosiv blandning, etc.
Bortfall av El
servicemedia nga
Vatten
Luft etc.
Mekanisk integritet Tublckage/brott i vrmevxlare
Skenande (runaway) reaktion
Korrosion
Vtesprdhet etc.
Ndlgen Brand/explosion/toxiskt utslpp
Skerhetssystem utslaget
Oklara beredskapsrutiner etc.
Utslpp till Avstngningsventiler fr begrnsning av lckage saknas
omgivningen Diffusa utslpp vid t.ex. lastning/lossning
Konsekvensavstnd etc.
Tabell 6.10 Exempel p checklista fr beaktande av strningar
(t.ex. i samband med What-if-analys).
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 183
Ledord vid HAZOP-analys av processanlggningar. De gene-
rella ledorden fr HAZOP-analys redovisades i kapitel 3. Fr
processanlggningar, dr Hazop-metoden anvnds i mycket
stor utstrckning, har generella listor med typiska avvikelser
utvecklats efter hand. Avvikelserna kompletteras dessutom
ofta med speciella ledtrdar till aspekter som erfarenhets-
mssigt r viktiga att beakta i en Hazop-analys.
Typiska avvikelser och ledtrdar fr kontinuerliga proces-
ser framgr ovan.
6.3 Att bestlla en riskanalys
Ett exempel p desschema ver riskhanteringsprocessen ur
ett upphandlings-, uppfljningsperspektiv redovisas i gur
6.1. Givetvis kan den formella processen se olika ut beroende
p om arbetet utfrs internt eller om extern konsult anlitas, vil-
ka (eller hur mnga) intressenter som nns etc. Hr beskriv
processen utifrn frutsttningen att en extern part upphand-
las fr genomfrande av riskanalysen. I princip br dock de
esta punkterna tnkas igenom lika noggrant ven om arbetet
utfrs inom den egna organisationen.
184
RI SKANALYS
Rrledningar och Flde: Hgt/Lgt/Omvnt
utrustning Niv: Hg/Lg
Tryck: Hgt/Lgt
Temperatur: Hg/Lg
Sammansttning: Hg-/Lgkoncentration/Annan komponent/Frorening
Drift/Underhll: Dlig tkomlighet/Ingen drnering/Etc.
Instrumentering: Fr mycket/Fr litet/Fel plats
Processystem, versikt Brand- och explosionsrisker
Toxiska risker
Miljrisker
Buller
Materialfrgor
Elektricitet
Speciella operationer
Haverier och strningar
Helhetssyn
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 184
185
Att bestlla en riskanalys
A. Specikation och upphandling
A1. Problemdenition En tydlig problemdenition r grunden fr ett gott resultat.
Varfr ska analysen genomfras?
Syfte? Ml? Vilka beslut ska analysen ligga till grund fr?
Vad krver detta av noggrannhet, resultatpresentation m.m.?
Vilka r lsarna?
A2. Specikation av De olika delar av riskhanteringsprocessen som ska ing i arbetet ska
riskanalys speciceras, tillgngligt underlag, tidigare studier etc. redovisas.
A3. Etablering av ramverk Baserat p A1 och A2 ska ramverket fr analysarbetet speciceras. Om man
fr riskanalys under A1 och A2 stllt hga krav avseende innehll, noggrannhet och
dokumentation mste ramverket i form av tid och resurser sttas drefter.
Detta kan innefatta: Kriterier fr val av utfrare (Vilken kompetens
erfordras?), Val av potentiella utfrare, Ramar avseende tid, kostnad, m.m.
A4. Anbudsfrfrgan Utifrn A1A3 upprttas en anbudsfrfrgan. Man br undvika att
verdriva kraven p noggrannhet, presentationsmaterial etc. om detta inte
erfordras fr uppgiften. kad detaljeringsniv kostar tid och pengar.
A5. Anbudshantering Ofta frekommer viss kommunikation under anbudstiden, sjlvklart ska
alla frgor och svar delges samtliga anbudsgivare.
Ngra punkter att tnka p vid utvrdering och val av utfrare:
Erfarenheter av de personer som ska utfra uppdraget r viktig, man kan
inte enbart lita till organisationens erfarenheter.
Systemkunskap avseende aktuell verksamhet r viktig.
Om det freligger stora skillnader i anbudssummorna br man stlla sig
frgan om frfrgningsunderlaget r fr ospecikt.
Det br av anbudshandlingarna framg hur man kommer att hantera
kvalitetsfrgor under arbetets gng (jfr. avsnitt 6.4 Egenkontroll och Intern
verikation).
A6. Avvikelser frn Eventuella avvikelser frn specikationen av arbetet avhandlas infr
specikation uppstart.
B. Genomfrande
B1. Genomfrande och Utfraren ska genomfra egenkontroll och intern verikation (se avsnitt
B2. Rapport av riskanalys 6.4). Bestllaren br lgga upp ett antal kontrollpunkter under arbetets gng
(omfattning och antal beroende av arbetets karaktr).
C. Mottagande
C1. Rapport resultat- Redovisningen av arbetet ska granskas av bestllare och, eventuella andra
kommunikation intressenter (jfr kvalitetskrav kapitel 5 och checklista avsnitt 6.4).
Resultat av arbetet ska kommuniceras till de parter som pverkas av, eller
ska delta i, beslutsprocessen.
D. Beslutsprocess
D1. Vrdering av resultat, Utifrn relevanta kriterier vrderas riskniver med avseende p mnniska,
riskvrdering milj, ekonomi (en eller era av dessa) beroende p analysens syfte och ml.
D2. Behov av risk- Behov av riskreducerande tgrder vrderas.
reducerande tgrder? Prioritering och val av tgrder.
Eventuellt frnyade analyser fr att vrdera effekt av rekommenderade
tgrder.
D3. Beslut/genomfrande Beslut och genomfrande av tgrder.
Uppfljning av tgrder (p sikt).
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 185
6.4 Att granska en riskanalys
Granskningen av en riskanalys r ett viktigt inslag i arbetet fr
att skerstlla erforderlig kvalitet (se ven kapitel 5 angende
kvalitetskrav p riskanalys). Granskningsprocessen kan delas
upp i tre skeden: egenkontroll, intern verikation samt extern
granskning.
6.4.1 Egenkontroll
Vid genomfrande av riskanalyser r det viktigt att analys-
gruppen redan frn brjan lpande kontrollerar sitt eget arbe-
te fr att skerstlla att analysens mlsttning och syfte uppns
utan att delar av analysen (eller till och med hela analysen)
behver gras om. Analysresultat till exempel i form av risk-
analysrapport, analysprotokoll eller tekniska notat ska kon-
trolleras efter frdigstllande av analys. Punkter som kan vara
relevanta fr analysgruppen att kontrollera nns i samman-
stllningen nedan.
186
RI SKANALYS
Kontroll av syfte och Kontroll av att studiens syfte och mlsttning har denierats tydligt i
mlsttning analysdokumentationen.
Kontroll av indata Denition av indata och/eller referens till datakllor.
Relevans av data med avseende p aktuell anvndning.
Konsistens med andra data som anvnds fr analysen.
Tillfrlitlighet av data.
Kontroll av antaganden Denition av antaganden och frenklingar.
och frenklingar Relevans av antaganden och frenklingar.
Konsistens med andra antaganden, frenklingar och data som anvnds
i analysen.
Kontroll av berkningar Veriering av anvnda berkningsmoduler och dataprogram.
Bedmning av relevans av anvnda berkningsmoduler och dataprogram
med avseende p aktuell tillmpning.
Bedmning av begrnsningar av anvnda berkningsmoduler och
dataprogram med avseende p indata.
Kontrollrkning av berkningsmoduler som har tagits fram fr aktuell
tillmpning (exempelvis Excel-spreadsheets).
Kontrollrkning av handberkningar.
Kontroll av slut- Korrekturlsning av text, tabeller och sidnumrering.
dokument Kontroll av numeriska vrden.
(riskanalysrapport) Kontroll av grask lsbarhet av gurer.
Kontroll av slutsatsernas relevans fr studien (uppfyllelse av syfte och ml).
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 186
187
Vid projektets start Allmn metodik, inklusive ml och problemdenition.
Grundlggande metoder som ska anvndas fr analysen.
Prioritet av ingende arbetsmoment.
Identikation av hndelser som ska inkluderas i analysen.
Under analysens gng Huvudsakliga resultat.
Sammanfattningar, slutsatser, beskrivning av resultat och
rekommendationer.
6.4.2 Intern verikation
Intern verikation r ett viktigt moment vid genomfrande av
en riskanalys. Den br genomfras efter analysgruppens egen-
kontroll vid lmpliga tidpunkter under analysens gng och/eller
efter frdigstllande av analysrapporten. Ansvarig fr intern
verikation ska vara en eller era personer som har lmplig
kompetens och erfarenhet och som annars inte r involverade i
den analys som ska granskas. Den interna verikationen ska
omfatta alla dokument som ska levereras efter frdigstlld ana-
lys, inklusive alla tillhrande relevanta underlag. Verikationen
br dock fokusera p analysens huvudsakliga mlsttningar,
problemdenition, anvnda metoder, acceptanskriterier och
analysens slutsatser. I rutan ovan nns de punkter som ska om-
fattas av intern verikation.
Av slutdokumentationen ska framg att intern verikation
av analysen har genomfrts och vem som r ansvarig fr denna.
Vid intern verikation kan ven checklistan fr extern
granskning av riskanalyser som presenteras i nsta avsnitt
anvndas som hjlpmedel.
6.4.3 Extern granskning
En del riskanalyser ska redovisas till myndigheter vilket med-
fr att de kommer att granskas externt. Granskningen kan
utfras av ansvarig myndighet eller av myndigheten utsedd
instans. Ett tidigt samrd mellan myndighet och analysutfra-
re redan nr analysen benner sig i planeringsstadiet r en
mycket bra mjlighet att formulera gemensamma krav p
genomfrande och redovisning av analysen.
Fr att underltta granskningsarbetet har en detaljerad
checklista utarbetats (Haefer, et. al. 1999). Checklistan fljer i
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 187
princip arbetsgngen i riskhanteringsprocessen (jfr kapitel 3).
Riskanalysen utgr en del av riskhanteringsprocessen och
anses ofta omfatta fljande delar:
Denition av ml och avgrnsningar.
Identiering av risker.
Analys av identierade risker, innefattande bedmning av
sannolikhet och konsekvens.
Det r inte mjligt att lista alla mjliga frgor som kan vara
relevanta under granskningsprocessen eftersom det nns ett
antal olika analysmetoder och analyserna utfrs med delvis
mycket olika kvalitet. Checklistan kan p s stt inte anses som
fullstndig. Liksom fr alla andra analyser och utredningar r
det dock av stor vikt att redovisningen av en riskanalys uppfyl-
ler vissa kvalitetskrav. Checklistan innehller de frgor som
frfattarna anser relevanta fr att kontrollera om och hur utf-
raren av riskanalysen lever upp till dessa krav.
Checklistan r uppbyggd i tre huvudomrden:
Planering och genomfrande av riskanalys.
Innehll och omfattning av riskanalys.
Dokumentation av riskanalys.
Dessa huvudomrden har ett antal underrubriker med ett an-
tal tillhrande frgor. Syftet r att kontrollera innehll, genom-
frande och dokumentation av analysen. Eftersom checklistan
r avsedd att anvndas vid granskning av svl enkla kvalitati-
va bedmningar som omfattande kvantitativa analyser samt
analyser av svl tekniska som organisatoriska frhllanden
mste dock frgornas relevans bedmas frn fall till fall.
Det br betonas att enkla riskanalyser i mnga fall r tillfyllest fr
att uppfylla syftet med riskanalysen.
Detta betyder att kanske bara ett ftal frgor r relevanta.
Urval av relevanta frgor frn checklistan ska gras utifrn
analysens syfte, omfattning och avgrnsningar!
Innan checklistan anvnds rekommenderas granskaren att
skaffa sig en helhetsbild av analysen genom att t.ex. g igenom
rapporten utan checklistan eller f analysen presenterad av ut-
fraren.
188
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 188
vv.x1isx. u)\ivmiuii, cuicxiis1.
189
Checklista fr granskning av riskanalysrapport
1. Planering och praktiskt genomfrande av riskanalys
Denna del av checklistan innehller frgor avseende granskning av hur analysen har planerats.
1.1 Analysgruppens Vem eller vilka har genomfrt analysen?
sammansttning Har personen/-erna god knnedom om svl fretagsinterna som
myndigheters krav, riskanalytiska metoder som den aktuella typen av
anlggning/system/organisation?
r utfrarna oberoende eller kan riskanalysens resultat ha pverkats av
deras intressen (t.ex. av leverantrens)?
Vem r ansvarig fr analysen?
Vid anlitande av extern personal, framgr det om intern personal har varit
delaktiga i analysen?
1.2 Interngranskning Har analysen granskats internt?
Vilka delar av analysen har granskats internt?
Vem eller vilka r ansvariga fr den interna granskningen (intern eller
extern personal)?
1.3 Tid I vilket stadium av anlggningens livscykel genomfrdes analysen?
Finns eventuella begrnsningar avseende tidsramar fr genomfrande av
analysen angivna?
1.4 Myndighetskrav Har gllande myndighetskrav (lagar, frordningar freskrifter) och andra
krav (t.ex. interna skerhetsfreskrifter) identierats?
2. Innehll och omfattning av riskanalysrapport
2.1 Syfte, precision och Varfr genomfrdes analysen? (Vad har hnt? Vilka frndringar ska
omfattning av analysen genomfras? Vilka krav ska uppfyllas, dvs. vilken beslutssituation
motiverar riskanalysen?).
Vad r syfte och ml med analysen?
I vilken grad ska risker fr mnniska (t.ex. anstllda eller 3:e person),
yttre milj eller egendom identieras och kvantieras?
Vilken noggrannhet krvs i analysarbetet?
Krvs genomfrande av orsaks-, sannolikhets och/eller konsekvensanalys
fr att uppfylla syftet och mlet med analysen?
Krvs riskvrdering fr att uppfylla syftet och mlet med analysen?
Vilka faser i livscykeln (t.ex. projektering, byggnation, drift, avveckling etc.)
omfattas av analysen?
2.2 Analysens Anges systemets fysiska grnser och grnssnitt mot anvndare och
avgrnsningar anslutande system/delar av organisationen?
Anges frutsttningar och ramar fr analysen?
Vilka frhllanden i systemets eller organisationens livstid har beaktats (fr
tekniska system t.ex. installation, drift, underhll och ndlgen; fr
organisatoriska frndringar t.ex. omorganisationsfas, driftsfas,
ndsituationer)?
Motiveras varfr vissa skeden i systemets livscykel eventuellt inte beaktas?
Vilka personer kommer att anvnda systemet eller vara berrda av
frndringen?
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 189
2.3 Anlggnings-, Beskrivs alla frhllanden som r av betydelse fr mjligheten fr
system och uppkomst av olyckor, deras sannolikheter och konsekvenser i samband
omgivningsbeskrivning med den planerade frndringen?
Till exempel:
Teknisk systembeskrivning (ur skerhetssynpunkt)
Skerhetskritiska system/funktioner/procedurer.
Frhllanden som exempelvis berr verksamhetens organisation
(ur skerhetssynpunkt).
Drifts- och underhllsrutiner.
Utbildnings- och vningsniver.
Populationsfrdelning (dag/natt, anstllda/3:e person, normal/maximal)
Omgivning (omkringliggande verksamheter, trakleder, srskilt knsliga
objekt etc.).
Vid behov:
Naturvrden i nromrdet (t.ex. friluftsomrden, badstrnder, natur-
skyddsomrden, knsligt djurliv, kulturvrden, ekonomiska intressen
ssom ske etc.).
Fr hamnomrden: t.ex. vattendjup, vattenomsttning, strmnings-
frhllanden.
Fr skogsomrden: djur, vxter, markfrhllanden etc.
Dagvattennt och -recipient (den, froreningsinnehll etc.).
Grundvatten (status, strmningshastighet).
Hrdgjorda ytor.
Historiska belastningar/marksaneringar.
Meteorologiska data/topograska/geologiska frhllanden.
2.4 Analysmetodik, Finns en generell beskrivning av analysmetodik, innefattande
dataprogram, indata sannolikhets-, konsekvens- och riskberkningar/-bedmningar?
Svarar valda analys- och berkningsmetoder mot mlet fr riskanalysen?
2.5 Metod fr Beskrivs metoden som anvnds fr att redovisa riskerna?
presentation och Motiveras metoden som anvnds fr att redovisa riskerna?
vrdering av risker Redovisas kriterier och eventuella jmfrelseobjekt som anvnds fr att
vrdera den i analysen uppskattade risknivn?
Motiveras kriterier och eventuella jmfrelseobjekt som anvnds fr att
vrdera den i analysen uppskattade risknivn?
2.6 Olycksidentikation Beskrivs metoden fr identiering av mjliga skadehndelser eller tillstnd
som skulle kunna leda till olyckor?
Motiveras vald metod med avseende p syfte och ml med
riskanalysen eller olycksidentikationen?
Beskrivs eventuella modikationer av metoden?
Framgr det tydligt vilka skadehndelser som har identierats?
Beaktas eventuella viktiga frndringar i systemets eller organisationens
livscykel vid olycksidentiering?
Redovisas hndelser som har bedmts som frsumbara och drfr
uteslutits frn analysen?
Redovisas kriterier eller motiveringar fr detta?
Kan det nnas ytterligare riskkllor?
Beskrivs identierade skadehndelsers orsaker? Har hnsyn tagits till:
Tekniska fel som kan upptrda i systemet eller dess kringutrustning,
inklusive beroendefel.
190
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 190
Organisatoriska faktorer.
Ledningsfaktorer.
Yttre faktorer, yttre pverkan.
Mnskligt felhandlande.
Har man beaktat mjliga konstruktionsfel?
Anges identierade riskkllor till bde slag, lge och storlek?
Har eventuella dominofrlopp identierats?
Har man kontrollerat om man har anvnt aktuell dokumentation och
ritningar?
Finns eventuella erfarenheter frn olyckor och/eller tillbud i den egna
anlggningen eller organisationen eller liknande anlggningar eller
system eller organisationer sammanstllda? Har frekomsten av sdana
erfarenheter underskts?
Bedms relevans av dessa erfarenheter med avseende p den aktuella
tillmpningen?
Beskrivs eventuella begrnsningar nr det gller identikation av olyckor
eller olycksorsaker t.ex. gllande vald metod, utfrarens kompetens,
aktualitet av ritningar eller annat underlag?
Motiveras ev. begrnsningar nr det gller olyckor eller olycksorsaker?
Har man vrderat om eventuella begrnsningar hos metoden behver
kompenseras?
2.7 Berkning/upp- Grs (erfarenhetsmssiga) bedmningar betrffande hur ofta de
skattning av sannolik- identierade olyckorna frvntas intrffa?
heter/felfrekvenser Motiveras dessa bedmningar?
Motiveras val av kvalitativ metod?
Berknas sannolikheter eller felfrekvenser med hjlp av analytiska metoder?
Anges metodiken fr berkning av dessa sannolikheter eller frekvenser?
Motiveras vald metod?
Beskrivs eventuella antaganden och frenklingar som gjordes fr denna
berkning eller bedmning?
Beskrivs eventuella begrnsningar t.ex. gllande vald berkningsmetod,
utfrarens kompetens, aktualitet av ritningar eller annat underlag?
Har man underskt om eventuella begrnsningar hos metoden behver
kompenseras?
Redovisas beaktade felmoder vid berkning av frekvenser?
Anges utnyttjade databaser eller datakllor och vriga hjlpmedel (t.ex.
programvaror)?
Redovisas genomfrd validering fr respektive programvara och databas?
Vrderas relevans av anvnda data?
Redovisas eventuell korrigering av generiska data?
2.8 Bedmning/ Redovisas identierade skadehndelsers konsekvenser fr t.ex.:
berkning av Anstllda.
konsekvenser Tredje person.
Yttre milj.
Egen egendom.
Tredje parts egendom.
Genomfrs uppskattningar eller berkningar med avseende p storlek av
dessa konsekvenser?
Skiljs mellan:
Omedelbara konsekvenser.
Lngtidseffekter.
191
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 191
Grs uppskattningar betrffande konsekvenser av dominoeffekter?
Motiveras bedmningarna?
Redovisas anvnda berkningsprogram eller berkningsmodeller?
Motiveras valda berkningsprogram eller berkningsmodeller?
Redovisas genomfrd validering fr respektive programvara eller
berkningsmodell?
Redovisas eventuella begrnsningar t.ex. gllande vald berkningsmetod
eller modell, utfrarens kompetens, aktualitet av ritningar eller annat
underlag?
Har man underskt om eventuella begrnsningar hos metoden behver
kompenseras?
Har man utvrderat betydelsen av olyckstyper som inte har tckts av de
anvnda modellerna?
Redovisas data som har anvnts vid genomfrande av konsekvens-
bedmning?
Redovisas datakllorna?
r uppskattade konsekvenser rimliga i jmfrelse med insamlad
information om verkliga olyckor?
Tas hnsyn till bentligt beredskap eller olycksfrebyggande eller skade-
begrnsande utrustning eller instruktioner vid bedmning av
konsekvenser?
Tas hnsyn till omgivningsfaktorer, beskrivna under checklistan 2.3, vid
bedmning av konsekvenser?
Tas hnsyn till fljande faktorer rrande brandfarligt material:
Effekter frn vrmestrlning.
Meteorologiska effekter, t.ex. vind.
Tryckvgseffekter frn explosioner.
Effekter orsakade av splitter.
2.9 Presentation av Grs presentation av risker i enlighet med vald metod?
risker/analysresultat Frklaras resultatet?
2.10 Vrdering av risk/ Vrderas risker gentemot valda kriterier eller jmfrelseobjekt?
analysresultat Vrderas risker enskilt fr:
Anstllda.
Tredje person.
Yttre milj.
Egen egendom.
Tredje parts egendom.
Vrderas den totala risknivn?
Belyses dominerande riskbidrag?
Sammanfattas frutsttningar, antaganden och frenklingar som kan ha
pverkat resultatet i konservativ eller icke-konservativ riktning?
2.11 Begrnsningar och Diskuteras oskerheter i analysens resultat som beror p anvnda indata,
oskerheter av modeller, metoder eller antaganden?
riskvrderingen Redovisas oskerheter fr:
Identiering av mjliga olycks- eller skadehndelser.
Bedmning av sannolikheten fr identierade hndelser.
Bedmning av konsekvenser av identierade hndelser.
Bedmning av mjligheter att frhindra skadehndelser eller lindra
konsekvenser.
Kvantieras eller uppskattas oskerheten, tminstone fr de faktorer som
orsakar strst oskerhet?
192
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 192
Diskuteras och belyses effekter av oskerheter t.ex. genom parameterstudier
(knslighetsanalyser)?
Belyses oskerhetens betydelse vid vrdering av resultat?
Belyses i vilken utstrckning den oskerhet som nns pverkar de beslut
som tas eller de rekommendationer som lmnas?
2.12 Transparens Kan man flja alla berkningar, antaganden etc.?
r alla antaganden, begrnsningar och frenklingar tillrckligt redovisade
och motiverade?
Anvnds valda metoder, modeller och program enligt gngse praxis?
r det mjligt att kunna veriera resultatet vid behov?
2.13 Rekommendationer Finns rekommendationer upprttade fr fortsatt riskhantering?
Baseras dessa rekommendationer p analysens resultat, jmfrelser mot
valda kriterier samt bedmda oskerheter?
2.14 Referenser Anges alla dokument, kontakter etc. som arbetet baseras p?
3. Kvalitet p dokumentation
Denna punkt sammanfattar vad som ska nnas med i en riskanalysrapport.
Beroende p typ och omfattning av analysen kan/behver vissa punkter inte redovisas.
Redovisas fljande Titelblad med datum, utfrarens namn samt fretag, rapportens
punkter i rapporten revisionsnummer, eventuella restriktioner gllande distribution av
dokumentet.
Innehllsfrteckning.
Bakgrund, syfte och mlsttning.
Omfattning, avgrnsningar och generella antaganden, inklusive bakgrund
fr dessa antaganden.
Beskrivning av relevanta delar av systemet eller organisationen.
Analysmetod(er), inklusive eventuell beskrivning av metoden.
Riskidentiering, inklusive resultat.
Anvndning av programvara eller modeller, inklusive version och
antaganden.
Eventuell anvndning av data, inklusive kllor och antaganden.
Berkning eller bedmning av sannolikhet eller felfrekvenser, inklusive
antaganden.
Berkning eller bedmning av konsekvenser, inklusive antaganden.
Presentation av resultat.
Diskussion och bedmning av resultat, inklusive pverkande faktorer.
Bedmning av oskerhet, inklusive redovisning av eventuell knslighets-
analys.
Vrdering av resultat, inklusive eventuella kriterier, slutsatser och
rekommendationer.
Referenser, inklusive version eller rapport nr eller datum.
Finns relevanta och fr frstelsen av analysen viktiga ritningar, process-
och organisationsschema med i rapporten?
Har analysen uppfyllt ml och syfte?
r rapporten uppbyggd s att den ltt kan kommuniceras och granskas?
Presenteras resultat p ett stt som r lmpligt fr mlgruppen/-erna?
r rapporten ett fristende dokument (om s erfordras)?
Dokumenteras analysen i sdan detalj att den har ett vrde fr riskbedm-
ningen om en senare studie av nya frndringar skulle behvas?
193
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 193
6.5 Referenser
Haefer, L. et al. 1999. Checklistor fr riskanalys inom sprtrak. P
uppdrag av Jrnvgsinspektionen. Rapport nr. 50413007-1.
Kemikontoret.
Kemikontoret.
Rddningsverket. 1989. Att skydda och rdda liv. Handbok i kommunal
riskanalys inom rddningstjnsten. Karlstad: Rddningsverket.
194
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 194
Bibliogra
En indelning i underrubriker har gjorts fr att underltta sk-
ning av frdjupningslitteratur. Indelningen fljer i huvudsak
handbokens struktur. Detta innebr att materialet delats in
under tre generella rubriker (Risk/Riskhantering, Analysme-
toder och Kvalitet) samt fyra omrdesspecika rubriker (Pro-
cess, Jrnvg, Brand och Natur).
Risk och riskhantering
Svensksprkig
Anvndning av riskanalyser och skyddsavstnd i den fysiska
planeringen. PBL/NRL underlag nr. 48. Karlskrona: Boverket. 1998.
Att skydda och rdda liv Handbok i kommunal riskhantering.
Rddningsverket. 1989. Karlstad: Rddningsverket.
Att kommunicera risker. Rapport P21-298/99. Hedman, L. 1999.
Databaser om olyckor och risker. Hannah,J et al. 1999. Karlstad:
Rddningsverket.
Diffusa risker. Oro och riskuppfattning. Sjberg, L. 1995. Forsknings-
rdsnmnden.
Ett skrare samhlle; huvudbetnkande. SOU, Hot och Risk-
utredningen. 1995.
Forskning om riskkommunikation, en frstudie. Svensson, L. 1996.
Kn, risk och olyckor. En forskningsversikt. Gustafson, P. 1997.
Karlstad: Rddningsverket
Olycksrisker och MKB. Rddningsverket. 2001. Karlstad: Rddnings-
verket.
Planering fr skerhet. Utveckling av olycksfrebyggande verksamhet
p lokal niv. Rosenberg, T. et al. 1998. Karlstad: Rddningsverket.
Riskanalys i kommuner. FoU Rapport P21-150/96. Rddningsverket.
1996. Karlstad: Rddningsverket.
Riskhnsyn i fysisk planering. Rddningsverket. 1998. Karlstad:
Rddningsverket.
Riskhnsyn i fysisk planering. Persson, K. 1998. Karlstad: Rddnings-
verket.
Riskhantering i ett samhllsperspektiv Processen. Rddningsverket.
1997. Karlstad: Rddningsverket.
Riskhantering i ett systemperspektiv. Svedung I. & Rasmusen J. 1997.
Riskhantering och fysisk planering. Strmgren, M. 1997. Karlstad:
Rddningsverket.
Riskhantering och kommunikation en studie i sex kommuner. Larsson,
A. 1997. Karlstad: Rddningsverket.
Riskhantering vid skydd mot olyckor problemlsning och
beslutsfattande. Mattson, B. 2000. Karlstad: Rddningsverket.
viviiocv.vi
195
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 195
Riskhnsyn i miljkonsekvensbeskrivningar. Mjligheter vid bedmning
av olycksrisker. Jonsson, K. 1996. Karlstad: Rddningsverket.
Riskhnsyn vid fysisk planering. en detaljstudie av Malm Hamn.
Olsen, H. & Stl, M. 1999. Lund: Brandteknik, LTH.
Risker i tekniska system Riskanalys. Theden, T et al. 1988.
Utbildningsradions frlag.
Riskkommunikation. Rapport P21-183/97. Hedman, L. & Trost, J. 1997.
Riskmanagement 2000. Hamilton, G. 2000. Lund: Studentlitteratur.
Riskvrdering i praktisk verksamhet. Torstensson, H. & Wallin, A. 2001.
Rddningstjnst i siffror 2000. Rddningsverket. 2001. Karlstad:
Rddningsverket.
Samhllets kostnader fr olyckor. Sund, B. 1997. Karlstad:
Rddningsverket.
Samhllets kostnader fr olyckor. Kostnader fr det frebyggande
arbetet. Sund, B. 2000. Karlstad: Rddningsverket.
Upplevd risk Information och rekommendationer frn riskkollegiet.
Riskkollegiet. 1993.
Vrdering av risk. Davidsson,G et al. 1997. Karlstad: Rddningsverket.
Engelsksprkig
Directory of Accident Databases, Pineau, J.-P. & Raffoux, J.-F. E. 1997.
ESReDA Safety Series. European Safety Reliability and Data
Association (ESReDA).
Managing the Risk of Organizational Accidents. Reason. 1997. Ashgate
Publishing Limited.
Practical Loss Control Leadership. Bird, F.E. & Germain, G.L.1996.
Det Norske Veritas (USA).
Proactive Risk Management in a Dynamic Society. Rasmussen, J. &
Svedung, I. 2000. Karlstad: Rddningsverket.
Quantitative and Qualitative Criteria for Risk acceptance. ITSA,
COWConsult, Ris, OC Miljstyrelsen Danmark. 1989.
Risk Analysis, Perception and Management. Royal Society. 1992.
Risk Assessments and Management Handbook. Kolloru et al. 1996.
McGraw Hill.
Risk criteria for land-use planning in the vicinity of major industrial
Hazards. HSE Books. 1989
Successful health and safety management 1999. HSE Books. 1999.
vriga sprk
Risiko 1. At leve er risikabelt. Grnberg, C. & Rasmussen, B. 1993.
Herning: Akademiet for de tekniske Videnskaber och forlaget
systime. ISBN 87-7783-323-6.
Risiko 2. At fejle er menneskeligt. Christensen, J., Grnberg, C. &
Hollnagel, E. 1993. Herning: Akademiet for de tekniske Videnskaber
och forlaget systime. ISBN 87-7783-322-8.
Risiko 3. Er det sikkert nok? Grnberg, C., Styhr Pedersen, H.J.,
196
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 196
Rasmussen, B. & Schepper, L. 1993. Herning: Akademiet for de
tekniske Videnskaber och forlaget systime. ISBN 87-7783-320-1.
Risiko 4. Hvem skal bestemme min risiko? Goldschmidt, L., Grnberg,
C., Nissen, T. & Rasmussen, B. 1993. Herning: Akademiet for de
tekniske Videnskaber och forlaget systime. ISBN 87-7783-319-8.
Analysmetoder
Svensksprkig
Avvikelseanalys. Harms-Ringdahl, L. 1998. Sveriges Verkstads-
industrier. VI.
Energianalys. Harms-Ringdahl, L. 1998. Sveriges Verkstadsindustrier.VI.
MTO, En introduktion: Sambandet Mnniska, Teknik och Organisation.
Rollenhagen, C. 1995. Studentlitteratur.
Riskanalys av produktionssystem. Vikman, S. 1993. Sveriges
Verkstadsindustrier.
SS-EN 1050, 1996. Maskinskerhet Principer fr riskbedmning.
Engelsksprkig
Dependability: IEC 61882, Ed. 1: Hazard and operability (HAZOP)
studies Guide word approach. IEC/TC 56. Project nr 56/61882/
Ed 1. Committee draft. 1999.
Dependability management: Risk analysis of technological systems.
IEC/TC 56. IEC Standard 60300-3-9. 1995.
Process
Svensksprkig
Administrativ SHM revision. Riskhantering 1. Kemikontoret. 1996.
Inherent safety. Jacobsson. A. 2001. Karlstad: Rddningsverket.
Miljkonsekvenser av olyckshndelser. Berg, P. 1996. Karlstad:
Rddningsverket.
Tekniska riskanalysmetoder, Riskhantering 3. Kemikontoret. 2001.
Vdautslpp av brandfarliga och giftiga gaser och vtskor, Metoder fr
bedmning av risker. Fischer, S.; et al. 1997. FOA Rapport R-97-
00490-990-SE.
Vgledning fr riskbedmning av kyl- och frysanlgningar med
ammoniak. Haefer, L. et.al. 2000. Karlstad: Rddningsverket.
Engelsksprkig
An Engineers view of human error. Kletz, T. 1991. Institution of
Chemical Engineers.
Dows Fire & Explosive Index Hazard Classication Guide. Dow
Chemical. American Institute of Chemical Engineers 6th edition.
1987.
Ecological Risk Assessment. Suter, G. 1993. Lewis Publishers.
Guidelines for Chemical Process Quantitative Risk Analysis, 2nd Edition.
ISBN 0-8169-0720-X. American Institute of Chemical Engineers.
viviiocv.vi
197
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 197
Guidelines for Consequence Analysis of Chemical Releases. ISBN 0-
8169-0786-2 American Institute of Chemical Engineers.
Guidelines for Engineering Design for Safety. ISBN 0-8169-0565-7.
American Institute of Chemical Engineers.
Guidelines for Evaluating the Characteristics of Vapor Cloud Explosions,
Flash Fires, and BLEVEs. ISBN 0-8169-0474-X American Institute
of Chemical Engineers.
Guidelines for Hazard Evaluation Procedures. American Institute of
Chemical Engineers.
Hazop and Hazan, Identifying and Assessing Process Industry Hazards.
Kletz, T. 1992. Institution of Chemical Engineers. Hemisphere
Publishing.
Inherently Safer Chemical Processes: A Life Cycle Approach.
ISBN 0-8169-0703-X. American Institute of Chemical Engineers.
Loss Prevention in Process Industries. Lees. FP 1996. Butterworth
Heinemann.
Risk assessment and management in the context of the Seveso II
Directive. Kirchsteiger, C. (ed.) (1998). Amsterdam: Elsevier.
ISBN 0-444-82881-8.
Jrnvg / transport
Svensksprkig
Farligt gods p vgntet underlag fr samhllsplaneringen.
Envall, P. 1998. Karlstad: Rddningsverket.
Fldet av farligt gods p jrnvg, en versiktlig kartering i GIS-milj.
Westberg, K. 1997. Karlstad: Rddningsverket.
Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods
p vg och jrnvg. Helmersson, L. 1994. VTI Rapport 387:4.
Modell fr skattning av sannolikheten fr jrnvgsolyckor som drabbar
omgivningen. Fredn, S. 2001. Banverket.
Riskanalysmetoder fr transporter av farligt gods p vg och jrnvg
Projektsammanfattning. Linberg, E. Morn, B. 1994.
VTI rapport 387:1.
Riskhnsyn vid ny bebyggelse. Lnsstyrelsen i Stockholms ln, 2001.
Riskstudie av farligt godstransporter p strre strk av vg och jrnvg i
Skne ln. SRV, Lnsstyrelsen i Skne ln, VV, BV, 2001.
Skerhet i jrnvgstunnlar. Banverkets Handbok, BVH 585.30.
kad skerhet fr farligt gods p jrnvg. Banverket Rddnings-
verket 2000.
Engelsksprkig
Guidelines for Chemical Transportation Risk Analysis. ISBN 0-8169-
0626-2. American Institute of Chemical Engineers.
Brand
Svensksprkig
Brandskyddsvrdering av vrdavdelningar, ett riskanalysverktyg.
Rapport P21-347/00. Frantzich, H 2000. Karlstad: Rddningsverket.
198
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 198
Ngra system fr riskanalys av en byggnads totala brandfrsvar.
Rapport 3115. Pettersson. O. 1990. Lund: Brandteknik, Lunds
Universitet.
Oskerheter i variabler vid riskanalyser och brandtelnisk projektering,
Rapport 3105. Johansson, H. 1999. Lund: Brandteknik, Lunds
Universitet.
Engelsksprkig
Fire safety engineering in buildings. Part 1: Guide to the application of
re engineering principles. BSI, Draft for Development DD240. 1997.
British Standards Institution.
Toxicity assessment of combustion products. Purser, D. 1995. SSPE
Handbook of Fire Protection Engineering, Ed DiNenno, NFPA.
Natur (ras/skred/versvmning)
Svensksprkig
Kartering av miljpverkan vid versvmningar. Rosn, B et al. 2001.
SGI / Rddningsverket
Kraftindustrins riktlinjer fr dammskerhet. RIDAS, 1997. Svenska
Kraftverksfreningen och VASO.
Naturvrden och Miljkonsekvenser i samband med Stabilitetsarbeten.
Lindqvist, M. & Sjstedt, O. 1995. Skredkommissionen.
Skredriskanalys i Gta lvdalen Metodbeskrivning, rapport 58.
Aln, C. et al. 2000. SGI
Ras och skredfrgor i plan och byggprocessen. Skredkommissionen 1990.
versvmning. Karlstad: Rddningsverket. 2000.
Riskanalysen kvalitet/standard/oskerhet
Svensksprkig
Checklista fr kvalitetskontroll av risk- och skerhetsanalysrapporter.
Fahln, R. et al. (1994). Rapport 1994:4. Solna: Arbetarskyddsstyrelsen.
Engelsksprkig
Application of Quality Assurance Principles in Risk Management.
Tweeddale, M.1998: Australian Centre of Advanced Risk and
Reliability Engineering, University of Sydney. DEVETIR Risk
Management Conference.
Quality Management of Safety and Risk Analysis.
Suokas, J.; Rouhiainen, V.1993: VTT. Finland.
Uncertainty A guide to Dealing with Uncertainty in Quantitative Risk
and Policy Analysis. Morgan, M.G. & Henrion, M. 1990.
Camebridge University Press.
vriga sprk
Krav til risikoanalyser. Norsk Standard NS 5814. Norge. 1991.
Risikoanalyse: Kvalitetskrav, terminologi. DS-Information DS/INF 85.
Danmark. 1993.
viviiocv.vi
199
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 199
Index
(Nedanstende begrepp nns omnmnt
i angivet kapitel.)
Acceptanskriterier 3.1.6, 4.2.5, 4.3.5
AEA 3.6.2
Akuta skadebegrnsande tgrder 4.2.6
ALARP 4.2.5
Analytisk skerhetsstyrning 2.6
Avvikelseanalys 3.6.1
Brandanalys 3.6.3
Brandplats 4.4.1
Brandfrekvens 4.4.1
BBR 4.4.4
BLEVE 4.2.3
BSV 3.6.3
BVL 4.4.4
Centrala Myndigheter 1.3.1, 2.3.1
CauseConsequenceAnalysis/CCA 3.6
Checklistor:
Allmnt 3.6.1
Beaktande av strningar 6.2
Granskning av riskanalyser 6.4.3
Dammbrott 4.6.1
Deduktiv analys 3.2.4
Deterministisk analys 3.2.3
Deterministiska risker 2.1.1
Dimensionerande skadehndelse 3.1.6
Energianalys 3.6.1
Empirisk skerhetsstyrning 2.6, 3.3
Erfarenhetsterfring 3.3
Evolutionr skerhetsstyrning 2.6, 3.3
ETA 3.6 samt se hndelsetrdsanalys
FAR 4.4.4
Feltrdsanalys / FTA 3.6.1
FMEA / FMECA 3.6.1
FN-kurva 3.1.6, 4.2.5, 4.3.5
Frlustorsaksmodell 2.4.1
Generiska data 4.2.2
Gretenermetoden 3.6.3
Grovanalys 3.6.1, 4.2.1
Hazop 3.6.1, 4.2.1
Hndelsetrdsanalys, HTA 3.6.1, 3.6.3
IDLH 4.2.3
Individrisk 3.1.6, 4.2.5
Indexmetoder 3.6.1
Induktiv analys 3.2.4
Inherent skerhet 4.2.6
Katastrofer 2.1.1
Koniktanalys 3.6.1
Konsekvensanalys 4.2.3, 4.3.3, 4.4.2, 4.5.2,
4.6.2
Konsekvensorienterad
resultat-presentation 3.1.6, 4.2.4
Kostnadsisberget 2.3.4
Kvalitativ riskanalys 3.2.2
Kvalitet 5.1
Kvantitativ riskanalys 3.2.2
Knslighetsanalys 5.5.3
Lagar 2.3.1
LD50 4.2.3
LC50 4.2.3
Miljbalk 1.3.6
MKB 1.3.6
MORT 3.6.2
MTO 3.6.2
Mnsklig tillfrlitlighet 3.6.2
NFPA 3.6.3
Olycksfrebyggande tgrder 4.2.6
Olycksorsaker 2.4
Oskerheter 3.4, 4.4.3, 5.5
200
RI SKANALYS
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 200
PBL 1.3.6
PDCA 2.5.1
PLL 3.1.6, 4.3.5
PRA 3.2.2, 3.2.3
Preventiva skadebegrnsande
tgrder 4.2.6
Probabilistisk analys 3.2.3
-43 2.3.1
QRA 3.2.2
Ras 2.2.2, 4.5
Risk 2.1
Riskanalys processen 3.1
Riskidentiering 3.1.3, 4.2.1, 4.3.1, 4.4.1, 4.6.1
Riskinventering 1.4.1
Riskkontur 3.1.6
Riskkriterier 3.1.6, 4.2.4
Riskmatris 3.1.6
Riskkommunikation 3.5
Riskorienterad resultatpresentation 3.1.6,
4.2.4
Riskperception 2.1.3
Riskreduktion 3.1.8, 4.2.6, 4.3.6, 4.4.6, 4.5.4,
4.6.4
Riskvrdering 3.1.6, 3.1.7, 4.2.5, 4.3.5, 4.4.5,
4.5.3
Rddningstjnstlag 2.3.1
Samhllsrisk 3.1.6, 4.2.5
Sannolikhetsbedmning 3.1.4, 4.2.2, 4.3.2,
4.4.1, 4.6.1
SBA 3.6.1
Scenarioanalys (brand) 3.6.3
Seveso 2.3.1
Skred 2.2.2, 4.5.1
Slumpmssig risk 2.1.1
Stabilitetsutredning 4.5.1
Strategi fr riskhantering 2.6
Skerhetsledningssystem 2.5
Varaktighetsdiagram 4.6.1
Vrsta tnkbara hndelse 3.1.6
Vad-hnder-om/What-if analys 3.6.1, 4.2.1
versvmning 2.2.2, 4.6.
vicis1iv
201
7838 Gotab 03-03-19 08.57 Sida 201
R
innebr en systematisk identiering
av olycksrisker och bedmning av riskniver. Risk-
analysen kan visa p brister i skerheten och ut-
gra underlag fr riskreducerande tgrder. Den r
drfr en viktig del i riskhanteringsprocessen.
Det nns olika metoder fr riskanalys. En del belyser
olycksrisker, andra r srskilt ndamlsenliga nr det
gller kommunalteknisk frsrjning. Handbok fr
riskanalys ger grundlggande kunskaper om riskanalys
och olika riskanalytiska metoder p ett strukturerat och
lttillgngligt stt.
Handbok fr riskanalys ger ett std i riskanalysarbetet.
Boken r avsedd att anvndas som kursmaterial vid
Rddningsverkets skolor och som underlag och vg-
ledning i kommunernas och lnsstyrelsernas risk-
hanteringsarbete och interna utbildningsverksamhet.
651 80 Karlstad
telefon 054-13 50 00
telefax 054-13 56 00
www.srv.se
Bestllningsnummer U 30-626/02
ISBN 91-7253-178-9
Bestll frn Rddningsverket
Telefon 054-13 57 10
Telefax 054-13 56 05
Rddningsverket
Handbok
fr
riskanalys
H
a
n
d
b
o
k

f
r

r
i
s
k
a
n
a
l
y
s
R
d
d
n
i
n
g
s
v
e
r
k
e
t
Kvalitativ
analys
Bedmningar
Kvantitativ
analys
FTA HTA
Systemkonstruktion
Riskidentifiering
?
?
?
?
? ?
x x x
x
x
?
? x x
?
x ?
? ?
?
Kriterier
Nytta Kostnader
1.
2.
3.
4.
5.
Beslut
Riskanalys
Riskvrdering
Riskhantering
7838 Gotab omsl 03-03-19 09.32 Sida 1

Handbok För Riskanalys

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Handbok För Riskanalys

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

R

innebr en systematisk identiering

You might also like